Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier för kurser i ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan och inom gymnasial vuxenutbildning
Bemyndigande
I bilagan till dessa föreskrifter anges vilka kurser som ingår i ämnet samhällskunskap, syfte, karaktär och mål för ämnet och kurserna, den kunskapsnivå som alla elever minst skall ha uppnått vid slutet av respektive kurs samt de betygskriterier som gäller för kursen.
I SKOLFS 2000:134 finns ytterligare föreskrifter om tillämpningen av betygskriterierna.
Bilaga
Ämne: Samhällskunskap
Ämnets syfte
Utbildningen i ämnet samhällskunskap syftar till att med demokratin som värdegrund bredda och fördjupa elevernas kunskaper om nutida samhällsförhållanden och samhällsfrågor. Ämnet syftar vidare till att ge eleverna ökade förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet och en beredskap att hantera förändringar i samhället. Ett annat syfte med ämnet samhällskunskap är att bidra med kunskaper om levnadsvillkoren i olika länder och samhällssystem. Därmed ger ämnet förutsättningar för eleverna att förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald och att känna respekt för mänskliga rättigheter samt att kunna ta avstånd från olika former av förtryck. I ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt bidrar ämnet samhällskunskap med att utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Detta innebär att utveckla förmågan att söka, granska, strukturera och värdera fakta från olika källor och medier samt kunna formulera sig och dra slutsatser.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i samhällskunskap sträva efter att eleven omfattar och praktiserar demokratins värdegrund och förstår hur olika perspektiv och ideologier ger olika sätt att uppfatta samhället,
utvecklar kunskaper om och förståelse av hur politiska system fungerar, utvecklar förmågan att delta i och påverka politiska beslut,
utvecklar kunskap om och förståelse av det mångkulturella samhället, utvecklar kunskap om och förståelse för olika grupper av nationella minoriteter, utvecklar kunskaper om de mänskliga rättigheterna samt individens rättigheter och skyldigheter i samhället, fördjupar sina kunskaper om och reflekterar över samarbete och konflikter i internationella relationer, fördjupar sin förståelse av såväl det svenska som det internationella samhället i historisk belysning, utvecklar kunskaper för att kunna ta ställning och agera i lokala, regionala och globala frågor som är av betydelse för ett ekologiskt hållbart samhälle, utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden samt sin förmåga att kunna se konsekvenser av olika handlingsalternativ för sig själv och för samhället, utvecklar sin förmåga att formulera frågor, argumentera och uttrycka ståndpunkter samt utvecklar den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen, utvecklar sin förmåga att använda olika metoder vid arbetet med samhällsfrågor och övas i ett alltmer vetenskapligt förhållningssätt.
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Ämnet samhällskunskap är till sin uppbyggnad och karaktär tvärvetenskapligt. Utifrån tankar i 1946 års skolkommission och viss försöksverksamhet infördes ämnet i läroplanen för gymnasiet och fackskolan år 1965. Tidigare hade samhällskunskapen ingått i historieämnet, som då officiellt benämndes "historia med samhällslära". Kärnan utgjordes av de akademiska ämnena statskunskap och nationalekonomi, men ämnet har successivt breddats med ämnen som sociologi, kulturgeografi och rättskunskap. Genom val av
samhällsfrågor tydliggörs ämnets bredd och snabba föränderlighet. Detta innebär en systematisering och strukturering av studierna med sikte att skapa överblick och förståelse. Kunskaper om samhällsfrågor och förståelse av samhället i tid och rum är centralt i ämnet. Vid studier av olika samhällsfrågor är politiska och ekonomiska aspekter väsentliga liksom användningen av begrepp som inflytande, makt, konflikt, ideologi, klass, intresse och påverkan. En viktig roll för ämnet är också att belysa frågor som rör det politiska systemet nationellt och Sveriges roll som medlemsland i EU. Ämnet samhällskunskap har också ett europeiskt och internationellt perspektiv och bidrar med kunskaper om globala överlevnadsfrågor. Globaliseringen innebär en sammanflätning av såväl ekonomier som kulturer och därmed ett ökat beroende mellan länder och behandlar frågor som berör rättvis fördelning och ett hållbart samhälle. En viktig aspekt är även kunskaper om nationella minoriteter och deras roll i samhället. Samhällskunskap är ett aktualitetsämne, men innefattar också det nutida samhällets historia. En naturlig utgångspunkt vid val av studieobjekt skall vara samhällsfrågor. Härigenom skapas en förståelse för samhällets föränderlighet samtidigt som historiska tillbakablickar och framtidsvisioner bidrar till att bredda elevernas förståelse och analysförmåga. Genom att dessa samhällsfrågor skall väljas i samråd mellan lärare och elever övas eleverna i ett demokratiskt arbets- och förhållningssätt. I det moderna samhället kommer information från skilda källor och genom flera olika medier. Att sovra och värdera budskap utifrån kunskap om källornas art och olika mediers begränsningar är en viktig del i analysen. Att använda informationstekniken som ett pedagogiskt hjälpmedel vid studiet av olika samhällsfrågor men också att kunna lägga ett samhällsvetenskapligt och kritiskt perspektiv på utvecklingen inom detta område är centralt för ämnet. Vid bearbetning och analys av samhällsfrågor framhävs att olika utgångspunkter, perspektiv och ideologier ger skilda sätt att se på samhället och samhällsutvecklingen. Studierna i samhällskunskap bygger på grundskolans utbildning eller motsvarande kunskaper. På gymnasieskolan omfattar ämnet fyra kurser. I kursen Samhällskunskap A breddar och fördjupar eleverna sina kunskaper om och förståelse för samhället, dess politiska system samt dess historia genom studier av olika samhällsfrågor. Det historiska perspektivet och det nutida samhällets historia ska särskilt beaktas i de studieinriktningar där ämnet historia inte ingår. Kursen ska anknyta till elevens studieinriktning och möjligheterna till samverkan med andra ämnen och kurser bör tillvaratas för att nå programmets mål. Kursen är en kärnämneskurs. Samhällskunskap B och C ger ytterligare breddning och fördjupning av utbildningen i ämnet. De samhällsfrågor som studeras blir mer komplexa. Härigenom tränas eleverna i arbetssätt och analyser som alltmer närmar sig det sätt som de vetenskaper som ligger till grund för ämnet arbetar efter. Samhällskunskap B är gemensam kurs inom
samhällsvetenskapsinriktningen och Samhällskunskap C är valbar. Kursen Internationella relationer tar upp internationella frågor ur olika aspekter och behandlar orsaker till och konsekvenser av den ökade globaliseringen. Kursen är valbar.
Ämne: Samhällskunskap Kurs: Internationella relationer Kurskod: SH1204 Poäng: 50
Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall ha kunskap om olika former av organiserat samarbete mellan länder, regioner och organisationer inom Norden, Europa och världen samt kunna se samband mellan detta samarbete och den politiska och ekonomiska utvecklingen, kunna förstå hur mål och medel samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik, kunna beskriva och analysera orsaker till och följder av konflikter inom och mellan länder, ha kunskap om begreppet etnicitet samt förståelse för olika kulturers värdesystem, ha kunskap om och kunna tillämpa de grundläggande internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna.
Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänt
Eleven beskriver mål och medel vid studiet av utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Eleven diskuterar orsaker till och följder av konflikter. Eleven reflekterar över begreppet etnicitet och dess betydelse i samhällslivet. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och hur de ska kunna efterlevas.
Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven redogör på ett insiktsfullt sätt hur mål och medel samspelar inom den internationella politiken. Eleven analyserar orsaker till och följder av konflikter samt föreslår tänkbara lösningar. Eleven preciserar och analyserar etnicitetens roll och betydelse inom något område.
Eleven ger exempel på konsekvenserna av att leva efter de mänskliga rätttigheterna.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven förstår, strukturerar, tolkar och granskar kritiskt valda problemområden samt värderar och tar ställning i olika sakoch värderingsfrågor.
Ämne: Samhällskunskap Kurs: Samhällskunskap A Kurskod: SH1201 Poäng: 100
Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället,
ha kunskaper om det politiska systemets funktion på lokal, regional, nationell och EU-nivå, kunna förstå hur man kan påverka politiska beslut på lokal, regional och nationell nivå, inom EU samt internationellt, kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiska som framtida perspektiv, kunna lägga etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor, kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor, känna till hur åsikter och attityder uppstår samt vara medveten om hur värderingar och ställningstaganden formas.
Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänt
Eleven redogör för det politiska systemets funktion samt hur politiska beslut kan påverkas på lokal, regional, nationell, EU- och internationell nivå. Eleven redogör för individens rättigheter och skyldigheter i samhället samt för de grundläggande mänskliga rättigheterna. Eleven beskriver samhällsfrågor ur historiska och nutida perspektiv samt anger orsaker och konsekvenser till dessa. Eleven söker, väljer ut och ställer samman fakta från olika källor. Eleven redogör för och exemplifierar hur olika idéer och värderingar uppstår och formas i samhället.
Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven diskuterar och reflekterar kring olika möjligheter att påverka politiska beslut nationellt, inom EU och internationellt. Eleven diskuterar och reflekterar över vikten av att leva efter rättigheter och skyldigheter i samhället samt de grundläggande mänskliga rättigheterna. Eleven analyserar och värderar samhällsfrågor ur olika perspektiv. Eleven värderar olika källor samt använder någon samhällsvetenskaplig metod. Eleven analyserar idéer och värderingar utifrån såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven analyserar och drar slutsatser kring hur politiska system på lokal, regional, nationell, EU- och internationell nivå påverkar vår vardag. Eleven drar slutsatser och föreslår lösningar på olika samhällsfrågor. Eleven arbetar med olika typer av material, bedömer tillförlitligheten hos olika källor samt visar i sitt arbete ett kritiskt förhållningssätt till fakta, tolkningar och värderingar. Eleven analyserar hur olika samhällsförhållanden påverkar och förklarar människors livsvillkor.
Ämne: Samhällskunskap Kurs: Samhällskunskap B Kurskod: SH1202 Poäng: 100
Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall vara förtrogen med hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden formar såväl vårt eget som det internationella samhället, kunna tillämpa samhällsvetenskapliga modeller och metoder på komplexa samhällsfrågor, kunna hämta information från olika källor och medier samt kritiskt granska och tolka dessa, kunna tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till olika samhällsfrågor och samhällets utveckling, kunna använda ett grundläggande samhällsvetenskapligt perspektiv för att analysera olika frågor och vara medveten om hur orsaker, konsekvenser och åtgärder hänger ihop.
Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänt
Eleven använder olika modeller och metoder för att beskriva och analysera samhällsfrågor. Eleven sätter sig in i olika uppfattningar om aktuella samhällsfrågor och söker förstå bakgrunden. Eleven uppvisar ett medvetet, konstruktivt kritiskt förhållningssätt vid arbetet med samhällsfrågor.
Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven väljer medvetet modell eller metod vid arbetet med samhällsfrågor och motiverar sitt ställningstagande. Eleven förstår, förklarar och diskuterar människors livsvillkor utifrån ekonomiska, politiska och sociala aspekter.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven använder medvetet och kritiskt flera olika källor och verktyg samt analyserar komplexa samhällsfrågor ur olika aspekter med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.
Ämne: Samhällskunskap Kurs: Samhällskunskap C Kurskod: SH1203 Poäng: 100
Mål
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall kunna tillämpa samhällsvetenskapliga modeller, metoder och teorier på komplexa samhällsfrågor samt ge egna förslag på lösningar, vara förtrogen med användandet av olika källor och medier samt kritiskt kunna granska och tolka dessa, vara medveten om de grundläggande värderingar och ställningstaganden som ligger till grund för att eleven skall kunna argumentera och aktivt ta ställning.
Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänt
Eleven formulerar egna hypoteser och prövar dessa med hjälp av olika tankeverktyg. Eleven redogör för och motiverar olika tolkningar och lösningar av komplexa samhällsfrågor. Eleven beskriver, diskuterar och tar ställning i komplicerade och komplexa samhällsfrågor.
Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven använder olika modeller och teorier i sitt arbete och motiverar sitt val. Eleven analyserar komplicerade och komplexa samhällsfrågor, ger förslag på lösningar samt motiverar dessa.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven analyserar en samhällsfrågas konsekvenser ur ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv samt diskuterar hur värderingar och urval av fakta avgör konsekvenser för handlandet.
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2000 och skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter detta datum.
MATS EKHOLM
Lisbeth Rudemo