Skolverkets föreskrifter om kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier för grundskolans ämnen

BETYGSKRITERIER I ÄMNET BILD

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven framställer olika typer av bilder med delvis genomarbetade uttrycksformer. I bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt. Utifrån syftet med bildarbetet och någon idé väljer eleven ett i huvudsak fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ. Eleven beskriver bilders innehåll och funktion på ett enkelt sätt.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven framställer olika typer av bilder med genomarbetade uttrycksformer. I bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett fungerande sätt. Utifrån syftet med bildarbetet och någon idé väljer eleven ett fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt. Eleven beskriver bilders innehåll och funktion på ett utvecklat sätt.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven framställer olika typer av bilder med väl genomarbetade uttrycksformer. I bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande sätt. Utifrån syftet med bildarbetet och någon idé väljer eleven ett väl fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven beskriver bilders innehåll och funktion på ett välutvecklat sätt.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven framställer olika typer av bilder med delvis genomarbetade uttrycksformer anpassade till syfte och sammanhang så att budskapet framgår. I bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt och prövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Eleven utvecklar i viss utsträckning idéer med utgångspunkt i inspirationskällor och andra uppslag. Utifrån syftet med bildarbetet väljer eleven ett i huvudsak

fungerande tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ. Eleven för enkla resonemang om innehåll, uttryck och funktioner i egna och andras bilder.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven framställer olika typer av bilder med genomarbetade uttrycksformer anpassade till syfte och sammanhang så att budskapet framgår. I bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett fungerande sätt och prövar och omprövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Eleven utvecklar i relativt stor utsträckning idéer med utgångspunkt i inspirationskällor och andra uppslag. Utifrån syftet med bildarbetet väljer eleven ett fungerande tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt. Eleven för utvecklade resonemang om innehåll, uttryck och funktioner i egna och andras bilder.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven framställer olika typer av bilder med väl genomarbetade uttrycksformer anpassade till syfte och sammanhang så att budskapet framgår. I bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande sätt och prövar och omprövar systematiskt hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Eleven utvecklar i stor utsträckning idéer med utgångspunkt i inspirationskällor och andra uppslag. Utifrån syftet med bildarbetet väljer eleven ett väl fungerande tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven för välutvecklade resonemang om innehåll, uttryck och funktioner i egna och andras bilder.

KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET BIOLOGI

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i de naturorienterande ämnena i slutet av årskurs 3

Eleven visar grundläggande kunskaper om natur, kropp och hälsa, kraft och rörelse samt material och ämnen. Utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön beskriver eleven enkla naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen. Utifrån tydliga instruktioner utför eleven enkla fältstudier, observationer och experiment.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven visar grundläggande kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla biologiska samband i naturen och människokroppen. Eleven använder information som rör biologi för att med viss naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa. Eleven söker svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar resultaten och beskriver på ett enkelt sätt undersökningarna.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven visar goda kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla biologiska samband i naturen och människokroppen. Eleven använder information som rör biologi för att med relativt god naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa. Eleven söker svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven värderar resultaten och beskriver på ett utvecklat sätt undersökningarna.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven visar mycket goda kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla biologiska samband i naturen och människokroppen. Eleven använder information som rör biologi för att med god naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa. Eleven söker svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven värderar resultaten och beskriver på ett välutvecklat sätt undersökningarna.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven visar grundläggande kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven biologiska samband i naturen och människokroppen. I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med viss naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör biologi och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra enkla resonemang utifrån frågeställningarna.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven visar goda kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven biologiska samband i naturen och människokroppen. I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med relativt god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör biologi och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra utvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven visar mycket goda kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven biologiska samband i naturen och människokroppen. I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör biologi och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra välutvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.

BETYGSKRITERIER I ÄMNET ENGELSKA

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven kommenterar på ett enkelt sätt, på engelska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven kommenterar på ett enkelt sätt, på engelska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar helheten och väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar helheten och väsentliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven relativt tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven kommenterar översiktligt, på engelska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i talat språk i måttligt tempo och i olika sammanhang. Eleven läser samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i lättillgängliga texter av olika slag. Eleven väljer och värderar innehåll i muntliga och skriftliga källor av olika slag samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven diskuterar översiktligt, på engelska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar på ett välgrundat sätt huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i talat språk i måttligt tempo och i olika sammanhang. Eleven läser samt förstår och tolkar på ett välgrundat sätt huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i lättillgängliga texter av olika slag. Eleven väljer och värderar innehåll i muntliga och skriftliga källor av olika slag samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven med viss variation, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven formulerar sig även med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven med viss variation, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven formulerar sig även med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven relativt tydligt och med visst flyt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven diskuterar utvecklat, på engelska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar på ett välgrundat och nyanserat sätt såväl helhet som detaljer i talat språk i måttligt tempo och i olika sammanhang. Eleven läser samt förstår och tolkar på ett välgrundat och nyanserat sätt såväl helhet som detaljer i lättillgängliga texter av olika slag. Eleven väljer och värderar innehåll i muntliga och skriftliga källor av olika slag samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven med viss variation, tydligt och sammanhängande. Eleven formulerar sig även med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven med viss variation, tydligt och sammanhäng-

ande. Eleven formulerar sig även med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt. Eleven diskuterar välutvecklat, på engelska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET FYSIK

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i de naturorienterande ämnena i slutet av årskurs 3

Eleven visar grundläggande kunskaper om natur, kropp och hälsa, kraft och rörelse samt material och ämnen. Utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön beskriver eleven enkla naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen. Utifrån tydliga instruktioner utför eleven enkla fältstudier, observationer och experiment.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven visar grundläggande kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla fysikaliska fenomen i naturen och samhället. Eleven använder information som rör fysik för att med viss naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör energi, teknik och miljö. Eleven söker svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar resultaten och beskriver på ett enkelt sätt undersökningarna.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven visar goda kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla fysikaliska fenomen i naturen och samhället. Eleven använder information som rör fysik för att med relativt god naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör energi, teknik och miljö. Eleven söker svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven värderar resultaten och beskriver på ett utvecklat sätt undersökningarna.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven visar mycket goda kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla fysikaliska fenomen i naturen och samhället. Eleven använder information som rör fysik för att med god naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör energi, teknik och miljö. Eleven söker svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven värderar resultaten och beskriver på ett välutvecklat sätt undersökningarna.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven visar grundläggande kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven fysikaliska fenomen i naturen och samhället. I frågor som rör energi, teknik och miljö för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med viss naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör fysik och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra enkla resonemang utifrån frågeställningarna.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven visar goda kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven fysikaliska fenomen i naturen och samhället. I frågor som rör energi, teknik och miljö för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med relativt god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör fysik och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra utvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven visar mycket goda kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven fysikaliska fenomen i naturen och samhället. I frågor som rör energi, teknik och miljö för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker

information som rör fysik och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra välutvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.

KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET GEOGRAFI

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i de samhällsorienterande ämnena i slutet av årskurs 3

Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska och historiska förhållanden, samhällsförhållanden och religiösa traditioner. Eleven beskriver likheter och skillnader samt orsaker och konsekvenser i sammanhang som är relevanta för ämnena. Eleven samtalar om människors livsfrågor och levnadsvillkor samt om miljöfrågor och andra samhällsfrågor ur olika perspektiv. Eleven använder begrepp, metoder och verktyg från de samhällsorienterande ämnena.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer. Eleven för enkla resonemang om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen. Eleven visar även grundläggande kunskaper om namn och lägen på platser och regioner i Sverige, Europa och världen. Eleven visar grundläggande kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor. Eleven för också enkla resonemang om åtgärder i frågor som rör hållbar utveckling. Eleven använder geografins metoder och verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och förklara förhållanden på olika platser och i olika regioner.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven visar goda kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer. Eleven för utvecklade resonemang om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen. Eleven visar även goda kunskaper om namn och lägen på platser och regioner i Sverige, Europa och världen. Eleven visar goda kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor. Eleven för också utvecklade resonemang om åtgärder i frågor som rör hållbar utveckling. Eleven använder geografins metoder och verktyg på ett fungerande sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och förklara förhållanden på olika platser och i olika regioner.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven visar mycket goda kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer. Eleven för välutvecklade resonemang om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen. Eleven visar även mycket goda kunskaper om namn och lägen på platser och regioner i Sverige, Europa och världen. Eleven visar mycket goda kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor. Eleven för också välutvecklade resonemang om åtgärder i frågor som rör hållbar utveckling. Eleven använder geografins metoder och verktyg på ett väl fungerande sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och förklara förhållanden på olika platser och i olika regioner.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer. Eleven för enkla resonemang om orsaker till geografiska mönster och processer samt om deras konsekvenser för människa, samhälle och natur. Eleven visar även grundläggande kunskaper om namn och lägen på relevanta platser och regioner i olika delar av världen. Eleven visar grundläggande kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor. Eleven för också enkla resonemang om åtgärder för att främja hållbar utveckling utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv. Eleven använder geografins metoder och verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera förhållanden på olika platser och i olika regioner.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven visar goda kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer. Eleven för utvecklade resonemang om orsaker till geografiska mönster och processer samt om deras konsekvenser för människa, samhälle och natur. Eleven visar även goda kunskaper om namn och lägen på relevanta platser och regioner i olika delar av världen. Eleven visar goda kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor. Eleven för också utvecklade resonemang om åtgärder för att främja hållbar utveckling utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv. Eleven använder geografins metoder och verktyg på ett fungerande sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera förhållanden på olika platser och i olika regioner.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven visar mycket goda kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer. Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker till geografiska mönster och processer samt om deras konsekvenser för människa, samhälle och natur. Eleven visar även mycket goda kunskaper om namn och lägen på relevanta platser och regioner i olika delar av världen. Eleven visar mycket goda kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor. Eleven för också välutvecklade resonemang om åtgärder för att främja hållbar utveckling utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv. Eleven använder geografins metoder och verktyg på ett väl fungerande sätt för att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera förhållanden på olika platser och i olika regioner.

BETYGSKRITERIER I ÄMNET HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven tillagar enkla måltider och hanterar andra praktiska uppgifter som förekommer i ett hem genom att använda i huvudsak fungerande tillvägagångssätt. Eleven ger exempel på olika sätt att spara och betala och beskriver på ett enkelt sätt vad som kan påverka konsumtionsval. Eleven värderar på ett enkelt sätt hur val och handlingar som förekommer i ett hem påverkar hälsa, ekonomi och miljö.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven tillagar enkla måltider och hanterar andra praktiska uppgifter som förekommer i ett hem genom att använda fungerande tillvägagångsätt. Eleven ger exempel på olika sätt att spara och betala och beskriver på ett utvecklat sätt vad som kan påverka konsumtionsval. Eleven värderar på ett utvecklat sätt hur val och handlingar som förekommer i ett hem påverkar hälsa, ekonomi och miljö.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven tillagar enkla måltider och hanterar andra praktiska uppgifter som förekommer i ett hem genom att använda väl fungerande tillvägagångssätt. Eleven ger exempel på olika sätt att spara och betala och beskriver på ett välutvecklat sätt vad som kan påverka konsumtionsval. Eleven värderar på ett välutvecklat sätt hur val och handlingar som förekommer i ett hem påverkar hälsa, ekonomi och miljö.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven planerar och tillagar måltider och hanterar andra praktiska uppgifter som förekommer i ett hem genom att använda i huvudsak fungerande tillvägagångssätt. Eleven värderar på ett enkelt sätt hur arbetsprocessen har påverkat resultatets kvalitet. Eleven beskriver på ett enkelt sätt faktorer och beslut som kan påverka privatekonomi och konsumtionsval. Eleven värderar på ett enkelt sätt hur val och handlingar som förekommer i ett hem påverkar hälsa, ekonomi och miljö.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven planerar och tillagar måltider och hanterar andra praktiska uppgifter som förekommer i ett hem genom att använda fungerande tillvägagångssätt. Eleven värderar på ett utvecklat sätt hur arbetsprocessen har påverkat resultatets kvalitet. Eleven beskriver på ett utvecklat sätt faktorer och beslut som kan påverka privatekonomi och konsumtionsval. Eleven värderar på ett utvecklat sätt hur val och handlingar som förekommer i ett hem påverkar hälsa, ekonomi och miljö.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven planerar och tillagar måltider och hanterar andra praktiska uppgifter som förekommer i ett hem genom att använda väl fungerande tillvägagångssätt. Eleven värderar på ett välutvecklat sätt hur arbetsprocessen har påverkat resultatets kvalitet. Eleven beskriver på ett välutvecklat sätt faktorer och beslut som kan påverka privatekonomi och konsumtionsval. Eleven värderar på ett välutvecklat sätt hur val och handlingar som förekommer i ett hem påverkar hälsa, ekonomi och miljö.

KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET HISTORIA

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i de samhällsorienterande ämnena i slutet av årskurs 3

Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska och historiska förhållanden, samhällsförhållanden och religiösa traditioner. Eleven beskriver likheter och skillnader samt orsaker och konsekvenser i sammanhang som är relevanta för ämnena. Eleven samtalar om människors livsfrågor och levnadsvillkor samt om miljöfrågor och andra samhällsfrågor ur olika perspektiv. Eleven använder begrepp, metoder och verktyg från de samhällsorienterande ämnena.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven visar grundläggande kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för enkla resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också enkla resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder. Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger något exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna. Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i något sammanhang.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven visar goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för utvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också utvecklade resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder. Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger några exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna. Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i olika sammanhang.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven visar mycket goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också välutvecklade resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder. Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger några välgrundade exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna. Eleven ger exempel på hur och i vilket syfte historia kan brukas i olika sammanhang.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven visar grundläggande kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Till detta hör att eleven visar kunskaper om särskilt centrala historiska skeenden, däribland Förintelsen. Eleven för enkla resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid. Eleven för enkla resonemang om kontinuitet och förändring utifrån några långa historiska linjer.

Eleven ställer frågor till historiska källor och för enkla resonemang om vad källorna kan berätta om det förflutna samt om källornas relevans och trovärdighet. Eleven för enkla resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven visar goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Till detta hör att eleven visar kunskaper om särskilt centrala historiska skeenden, däribland Förintelsen. Eleven för utvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid. Eleven för också utvecklade resonemang om kontinuitet och förändring utifrån några långa historiska linjer. Eleven ställer frågor till historiska källor och för utvecklade resonemang om vad källorna kan berätta om det förflutna samt om källornas relevans och trovärdighet. Eleven för utvecklade resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven visar mycket goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Till detta hör att eleven visar kunskaper om särskilt centrala historiska skeenden, däribland Förintelsen. Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid. Eleven för också välutvecklade resonemang om kontinuitet och förändring utifrån några långa historiska linjer. Eleven ställer frågor till historiska källor och för välutvecklade resonemang om vad källorna kan berätta om det förflutna samt om källornas relevans och trovärdighet. Eleven för välutvecklade resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

BETYGSKRITERIER I ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser till viss del till syftet med aktiviteterna. Eleven genomför aktiviteter i natur och utemiljö på ett i huvudsak fungerande sätt utifrån syftet med aktiviteterna och utifrån olika förhållanden.

Eleven värderar på ett enkelt sätt hur aktiviteterna påverkar den egna fysiska förmågan och hälsan. Eleven förebygger på ett i huvudsak fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar nödsituationer på land och vid vatten samt simmar 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser relativt väl till syftet med aktiviteterna. Eleven genomför aktiviteter i natur- och utemiljö på ett fungerande sätt utifrån syftet med aktiviteterna och utifrån olika förhållanden. Eleven värderar på ett utvecklat sätt hur aktiviteterna påverkar den egna fysiska förmågan och hälsan. Eleven förebygger på ett fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar nödsituationer på land och vid vatten samt simmar 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser väl till syftet med aktiviteterna. Eleven genomför aktiviteter i natur- och utemiljö på ett väl fungerande sätt utifrån syftet med aktiviteterna och utifrån olika förhållanden. Eleven värderar på ett välutvecklat sätt hur aktiviteterna påverkar den egna fysiska förmågan och hälsan. Eleven förebygger på ett väl fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar nödsituationer på land och vid vatten samt simmar 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar komplexa rörelser i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser till viss del till syftet med aktiviteterna. Eleven genomför friluftsaktiviteter under skilda årstider på ett i huvudsak fungerande sätt utifrån syftet med aktiviteterna och utifrån olika förhållanden och miljöer. Eleven planerar och genomför rörelse- och friluftsaktiviteter på ett i huvudsak fungerande sätt utifrån hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och olika aspekter av hälsa. Eleven värderar på ett enkelt sätt hur olika aktiviteter och andra faktorer påverkar den egna och andras fysiska förmåga och hälsa.

Eleven förebygger på ett i huvudsak fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar nödsituationer på land och vid vatten samt simmar 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar komplexa rörelser i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser relativt väl till syftet med aktiviteterna. Eleven genomför friluftsaktiviteter under skilda årstider på ett fungerande sätt utifrån syftet med aktiviteterna och utifrån olika förhållanden och miljöer. Eleven planerar och genomför rörelse- och friluftsaktiviteter på ett fungerande sätt utifrån hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och olika aspekter av hälsa. Eleven värderar på ett utvecklat sätt hur olika aktiviteter och andra faktorer påverkar den egna och andras fysiska förmåga och hälsa. Eleven förebygger på ett fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar nödsituationer på land och vid vatten samt simmar 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar komplexa rörelser i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser väl till syftet med aktiviteterna. Eleven genomför friluftsaktiviteter under skilda årstider på ett väl fungerande sätt utifrån syftet med aktiviteterna och utifrån olika förhållanden och miljöer. Eleven planerar och genomför rörelse- och friluftsaktiviteter på ett väl fungerande sätt utifrån hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och olika aspekter av hälsa. Eleven värderar på ett välutvecklat sätt hur olika aktiviteter och andra faktorer påverkar den egna och andras fysiska förmåga och hälsa. Eleven förebygger på ett väl fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar nödsituationer på land och vid vatten samt simmar 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge.

KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET KEMI

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i de naturorienterande ämnena i slutet av årskurs 3

Eleven visar grundläggande kunskaper om natur, kropp och hälsa, kraft och rörelse samt material och ämnen. Utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön beskriver eleven enkla naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen. Utifrån tydliga instruktioner utför eleven enkla fältstudier, observationer och experiment.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven visar grundläggande kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen. Eleven använder information som rör kemi för att med viss naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa. Eleven söker svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar resultaten och beskriver på ett enkelt sätt undersökningarna.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven visar goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen. Eleven använder information som rör kemi för att med relativt god naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa. Eleven söker svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven värderar resultaten och beskriver på ett utvecklat sätt undersökningarna.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven visar mycket goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen. Eleven använder information som rör kemi för att med god naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa. Eleven söker svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven värderar resultaten och beskriver på ett välutvecklat sätt undersökningarna.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven visar grundläggande kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen. I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med viss naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör kemi och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra enkla resonemang utifrån frågeställningarna.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven visar goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen. I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med relativt god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör kemi och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra utvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven visar mycket goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen. I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör kemi och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra välutvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.

KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET MATEMATIK

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Eleven visar grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och använder dem med tillfredsställande säkerhet. Eleven ger även exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Eleven visar grundläggande kunskaper om naturliga tal och beskriver tals inbördes relation samt delar upp tal. Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform och delar upp helheter i delar samt jämför och namnger delarna som enkla bråk. Eleven använder och beskriver geometriska mönster och mönster i talföljder. Dessutom använder eleven grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egen-

skaper, läge och inbördes relationer. Eleven använder och ger exempel på enkla proportionella samband. Eleven väljer och använder i huvudsak fungerande matematiska metoder för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande säkerhet. Eleven använder huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten. Vid addition och subtraktion väljer och använder eleven skriftliga räknemetoder med tillfredsställande säkerhet. Eleven hanterar enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. Eleven avbildar och, utifrån instruktioner, konstruerar enkla geometriska objekt. Eleven gör enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter. Vid olika undersökningar avläser och skapar eleven enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat. Eleven löser enkla problem genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. Eleven för och följer matematiska resonemang genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. Eleven beskriver och samtalar om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven visar grundläggande kunskaper om matematiska begrepp samt använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med tillfredsställande säkerhet. Eleven väljer och använder i huvudsak fungerande matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med tillfredsställande säkerhet. Eleven löser enkla problem. Eleven bidrar till något förslag på alternativt tillvägagångssätt och värderar resultatens rimlighet. Eleven för och följer matematiska resonemang genom att framföra och bemöta påståenden med enkla matematiska argument. Eleven redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler och andra matematiska uttrycksformer.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven visar goda kunskaper om matematiska begrepp samt använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med god säkerhet. Eleven väljer och använder ändamålsenliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom områdena taluppfattning och tals an-

vändning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med god säkerhet. Eleven löser relativt komplexa problem. Eleven ger något förslag på alternativt tillvägagångssätt och värderar resultatens rimlighet. Eleven för och följer matematiska resonemang genom att framföra och bemöta påståenden med relativt väl underbyggda matematiska argument. Eleven redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler och andra matematiska uttrycksformer.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven visar mycket goda kunskaper om matematiska begrepp samt använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med mycket god säkerhet. Eleven väljer och använder ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med mycket god säkerhet. Eleven löser komplexa problem. Eleven ger förslag på alternativa tillvägagångssätt och värderar resultatens rimlighet. Eleven för och följer matematiska resonemang genom att framföra och bemöta påståenden med väl underbyggda matematiska argument. Eleven redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler och andra matematiska uttrycksformer.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven visar grundläggande kunskaper om matematiska begrepp samt använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med tillfredsställande säkerhet. Eleven väljer och använder i huvudsak fungerande matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med tillfredsställande säkerhet. Eleven löser enkla problem. Eleven bidrar till något förslag på alternativt tillvägagångssätt. I samband med problemlösning bidrar eleven till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven värderar strategier och resultatens rimlighet på ett enkelt sätt. Eleven för och följer matematiska resonemang genom att framföra och bemöta påståenden med enkla matematiska argument. Eleven redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler och andra matematiska uttrycksformer.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven visar goda kunskaper om matematiska begrepp samt använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med god säkerhet. Eleven väljer och använder ändamålsenliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med god säkerhet. Eleven löser relativt komplexa problem. Eleven ger något förslag på alternativt tillvägagångssätt. I samband med problemlösning formulerar eleven enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven värderar strategier och resultatens rimlighet på ett utvecklat sätt. Eleven för och följer matematiska resonemang genom att framföra och bemöta påståenden med relativt väl underbyggda matematiska argument. Eleven redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler och andra matematiska uttrycksformer.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget ligga mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven visar mycket goda kunskaper om matematiska begrepp samt använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med mycket god säkerhet. Eleven väljer och använder ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med mycket god säkerhet. Eleven löser komplexa problem. Eleven ger förslag på alternativa tillvägagångssätt. I samband med problemlösning formulerar eleven enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven värderar strategier och resultatens rimlighet på ett välutvecklat sätt. Eleven för och följer matematiska resonemang genom att framföra och bemöta påståenden med väl underbyggda matematiska argument. Eleven redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler och andra matematiska uttrycksformer.

BETYGSKRITERIER I ÄMNET MODERNA SPRÅK

Inom ramen för skolans val

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår vanliga, enkla ord och fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår vanliga, enkla ord och fraser i korta, enkla texter om välbekanta ämnen. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven mycket enkelt och i huvudsak begripligt med enstaka vanliga ord och fraser. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven mycket enkelt och i huvudsak begripligt med enstaka vanliga ord och fraser. I interaktion uttrycker sig eleven mycket enkelt och i huvudsak begripligt med enstaka vanliga ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar interaktionen. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på målspråket, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår enkla ord och fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår enkla ord och fraser i korta, enkla texter om välbekanta ämnen. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven mycket enkelt och begripligt med vanliga ord och fraser. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven mycket enkelt och begripligt med vanliga ord och fraser. I interaktion uttrycker sig eleven mycket enkelt och begripligt med vanliga ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar interaktionen. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på målspråket, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i korta, enkla texter om välbekanta ämnen. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med vanliga ord och fraser. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med vanliga ord och fraser. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med vanliga ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som underlättar interaktionen.

Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på målspråket, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar, och förstår vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår vanliga ord och enkla fraser i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på målspråket, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på målspråket, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven kommenterar på ett enkelt sätt, på målspråket, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Inom ramen för språkval

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår vanliga, enkla ord och fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår vanliga, enkla ord och fraser i korta, enkla texter om välbekanta ämnen. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven mycket enkelt och i huvudsak begripligt med enstaka vanliga ord och fraser. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven mycket enkelt och i huvudsak begripligt med enstaka vanliga ord och fraser. I interaktion uttrycker sig eleven mycket enkelt och i huvudsak begripligt med enstaka vanliga ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar interaktionen. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på målspråket, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår enkla ord och fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår enkla ord och fraser i korta, enkla texter om välbekanta ämnen. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven mycket enkelt och begripligt med vanliga ord och fraser. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven mycket enkelt och begripligt med vanliga ord och fraser. I interaktion uttrycker sig eleven mycket enkelt och begripligt med vanliga ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar interaktionen. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på målspråket, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår vanliga, enkla ord och fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om välbekanta ämnen. Eleven läser och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i korta enkla, texter om välbekanta ämnen. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med vanliga ord och fraser. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med vanliga ord och fraser. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med vanliga ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som underlättar interaktionen. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på målspråket, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven kommenterar på ett enkelt sätt, på målspråket, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven kommenterar på ett enkelt sätt, på målspråket, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar helheten och väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar helheten och väsentliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven relativt tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven kommenterar översiktligt, på målspråket, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Inom ramen för elevens val, kinesiska

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår vanliga, enkla ord i tydligt talad, enkel kinesiska i mycket långsamt tempo om välbekanta ämnen. I muntliga framställningar formulerar sig eleven mycket enkelt och i huvudsak begripligt med enstaka vanliga ord och fraser. I muntlig interaktion uttrycker sig eleven mycket enkelt och i huvudsak begripligt med enstaka vanliga ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar interaktionen. Eleven läser, och förstår mycket vanliga ord i korta, enkla texter som handlar om välbekanta ämnen och som är skrivna med förenklade tecken. Eleven skriver några vanligt förekommande tecken för hand och med hjälp av digitala hjälpmedel. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på kinesiska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår vanliga, enkla ord och fraser i tydligt talad, enkel kinesiska i mycket långsamt tempo om välbekanta ämnen. I muntliga framställningar formulerar sig eleven mycket enkelt och begripligt med enstaka vanliga ord och fraser. I muntlig interaktion uttrycker sig eleven mycket enkelt och begripligt med enstaka vanliga ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar interaktionen.

Eleven läser, och förstår mycket vanliga ord i korta, enkla texter som handlar om välbekanta ämnen och som är skrivna med förenklade tecken. Eleven skriver några vanligt förekommande tecken för hand och med hjälp av digitala hjälpmedel. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på kinesiska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår enkla ord och fraser i tydligt talad, enkel kinesiska i mycket långsamt tempo om välbekanta ämnen. I muntliga framställningar formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med enstaka vanliga ord och fraser. I muntlig interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med enstaka vanliga ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som underlättar interaktionen. Eleven läser, och förstår vanliga ord i korta, enkla texter som handlar om välbekanta ämnen och som är skrivna med förenklade tecken. Eleven använder några vanligt förekommande tecken för att skriva mycket korta, enkla texter för hand och med hjälp av digitala hjälpmedel. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på kinesiska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar, och förstår vanliga ord och enkla fraser i tydligt talad, enkel kinesiska i mycket långsamt tempo om välbekanta ämnen. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. I muntlig interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven läser, och förstår vanliga ord i korta, enkla texter som handlar om välbekanta ämnen och som är skrivna med förenklade tecken. Eleven använder några vanligt förekommande tecken för att med viss säkerhet skriva korta, enkla texter för hand och med hjälp av digitala hjälpmedel. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på kinesiska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll i tydligt talad, enkel kinesiska i mycket långsamt tempo om välbekanta ämnen. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. I muntlig interaktion uttrycker sig eleven

enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven läser, och förstår vanliga ord och enkla fraser i korta, enkla texter som handlar om välbekanta ämnen och som är skrivna med förenklade tecken. Eleven använder några vanligt förekommande tecken för att med säkerhet skriva korta, enkla texter för hand och med hjälp av digitala hjälpmedel. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på kinesiska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talad, enkel kinesiska i mycket långsamt tempo om välbekanta ämnen. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. I muntlig interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven läser, och förstår huvudsakligt innehåll i korta, enkla texter som handlar om välbekanta ämnen och som är skrivna med förenklade tecken. Eleven använder flera vanligt förekommande tecken för att med säkerhet skriva korta, enkla texter för hand och med hjälp av digitala hjälpmedel. Eleven kommenterar på ett enkelt sätt, på kinesiska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Inom ramen för språkval, kinesiska

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår vanliga, enkla ord i tydligt talad, enkel kinesiska i mycket långsamt tempo om välbekanta ämnen. I muntliga framställningar formulerar sig eleven mycket enkelt och i huvudsak begripligt med enstaka vanliga ord och fraser. I muntlig interaktion uttrycker sig eleven mycket enkelt och i huvudsak begripligt med enstaka vanliga ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar interaktionen. Eleven läser, och förstår mycket vanliga ord i korta, enkla texter som handlar om välbekanta ämnen och som är skrivna med förenklade tecken. Eleven skriver några vanligt förekommande tecken för hand och med hjälp av digitala hjälpmedel. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på kinesiska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår vanliga, enkla ord och fraser i tydligt talad, enkel kinesiska i mycket långsamt tempo om välbekanta ämnen. I muntliga framställningar formulerar sig eleven mycket enkelt och begripligt med enstaka vanliga ord och fraser. I muntlig interaktion uttrycker sig eleven mycket enkelt och begripligt med enstaka vanliga ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar interaktionen. Eleven läser, och förstår mycket vanliga ord i korta, enkla texter som handlar om välbekanta ämnen och som är skrivna med förenklade tecken. Eleven skriver några vanligt förekommande tecken för hand och med hjälp av digitala hjälpmedel. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på kinesiska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår enkla ord och fraser i tydligt talad, enkel kinesiska i mycket långsamt tempo om välbekanta ämnen. I muntliga framställningar formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med enstaka vanliga ord och fraser. I muntlig interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med enstaka vanliga ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som underlättar interaktionen. Eleven läser, och förstår vanliga ord i korta, enkla texter som handlar om välbekanta ämnen och som är skrivna med förenklade tecken. Eleven använder några vanligt förekommande tecken för att skriva mycket korta, enkla texter för hand och med hjälp av digitala hjälpmedel. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på kinesiska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar, och förstår vanliga ord och enkla fraser i tydligt talad, enkel kinesiska i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga källor och använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. I muntlig interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven läser, och förstår vanliga ord och enkla fraser i korta, enkla texter som handlar om vardagliga och välbekanta ämnen och som är skrivna med förenklade tecken. Eleven hittar mycket enkel information i anvisade skriftliga källor och använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. Eleven skriver med hjälp av digitala hjälpmedel och i viss utsträckning även för hand. I skriftliga framställningar med förenklade tecken formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. I skriftlig interaktion med

förenklade tecken uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på kinesiska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talad, enkel kinesiska i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga källor och använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. I muntlig interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven läser, och förstår vanliga ord och enkla fraser i korta, enkla texter som handlar om vardagliga och välbekanta ämnen och som är skrivna med förenklade tecken. Eleven hittar mycket enkel information i anvisade skriftliga källor och använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. Eleven skriver med hjälp av digitala hjälpmedel och i viss utsträckning även för hand. I skriftliga framställningar med förenklade tecken formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. I skriftlig interaktion med förenklade tecken uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på kinesiska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i tydligt talad, enkel kinesiska i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga källor och använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I muntlig interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven läser, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i korta, enkla texter som handlar om vardagliga och välbekanta ämnen och som är skrivna med förenklade tecken. Eleven hittar mycket enkel information i anvisade skrift-

liga källor och använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. Eleven skriver med hjälp av digitala hjälpmedel och i viss utsträckning även för hand. I skriftliga framställningar med förenklade tecken formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I skriftlig interaktion med förenklade tecken uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Eleven kommenterar på ett enkelt sätt, på kinesiska, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

BETYGSKRITERIER I ÄMNET MODERSMÅL UTOM NATIONELLA MINORITETSSPRÅK

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalen. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver, utifrån modersmålets särdrag, olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet. Eleven läser olika texter med visst flyt och visar grundläggande läsförståelse. Eleven för enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven beskriver på ett enkelt sätt likheter och skillnader i skriftspråk mellan modersmålet och svenska. Eleven beskriver på ett enkelt sätt, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper, om traditioner och företeelser med anknytning till områden där modersmålet talas.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver, utifrån modersmålets särdrag, olika slags texter med relativt tydligt innehåll, fungerande struktur och relativt god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med relativt god säkerhet. Eleven läser olika texter med relativt gott flyt och visar god läsförståelse. Eleven för utvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven beskriver på ett utvecklat sätt likheter och skillnader i skriftspråk mellan modersmålet och svenska. Eleven beskriver på ett utvecklat sätt, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper, om traditioner och företeelser med anknytning till områden där modersmålet talas.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver, utifrån modersmålets särdrag, olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet. Eleven läser olika texter med gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Eleven för välutvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven beskriver på ett välutvecklat sätt likheter och skillnader i skriftspråk mellan modersmålet och svenska. Eleven beskriver på ett välutvecklat sätt, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper, om traditioner och företeelser med anknytning till områden där modersmålet talas.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som till viss del utvecklar samtalen och diskussionerna. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande struktur, innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven skriver, utifrån modersmålets särdrag, olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet. Eleven läser olika texter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven enkla resonemang om budskap i olika texter. Eleven för enkla resonemang om likheter och skillnader i skriftspråk mellan modersmålet och svenska. Dessutom jämför och översätter eleven ord, begrepp och fraser mellan modersmålet och svenska på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven beskriver och resonerar på ett enkelt sätt om traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor med anknytning till områden där modersmålet talas. Eleven gör då enkla jämförelser med förhållanden i Sverige, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande struktur, innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven skriver, utifrån modersmålets särdrag, olika slags texter med relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god an-

passning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med relativt god säkerhet. Eleven läser olika texter med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven utvecklade resonemang om budskap i olika texter. Eleven för utvecklade resonemang om likheter och skillnader i skriftspråk mellan modersmålet och svenska. Dessutom jämför och översätter eleven ord, begrepp och fraser mellan modersmålet och svenska på ett fungerande sätt. Eleven beskriver och resonerar på ett utvecklat sätt om traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor med anknytning till områden där modersmålet talas. Eleven gör då utvecklade jämförelser med förhållanden i Sverige, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande struktur, innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven skriver, utifrån modersmålets särdrag, olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet. Eleven läser olika texter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven välutvecklade resonemang om budskap i olika texter. Eleven för välutvecklade resonemang om likheter och skillnader i skriftspråk mellan modersmålet och svenska. Dessutom jämför och översätter eleven ord, begrepp och fraser mellan modersmålet och svenska på ett väl fungerande sätt. Eleven beskriver och resonerar på ett välutvecklat sätt om traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor med anknytning till områden där modersmålet talas. Eleven gör då välutvecklade jämförelser med förhållanden i Sverige, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

BETYGSKRITERIER I ÄMNET MODERSMÅL – FINSKA SOM NATIONELLT MINORITETSSPRÅK

Inom ramen för finska som förstaspråk

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalen. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med viss säkerhet.

Eleven läser olika texter med visst flyt och visar grundläggande läsförståelse. Eleven för enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven ger enkla exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör sverigefinnar.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver olika slags texter med relativt tydligt innehåll, fungerande struktur och relativt god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med relativt god säkerhet. Eleven läser olika texter med relativt gott flyt och visar god läsförståelse. Eleven för utvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven ger utvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör sverigefinnar.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med god säkerhet. Eleven läser olika texter med gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Eleven för välutvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven ger välutvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör sverigefinnar.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som till viss del utvecklar samtalen och diskussionerna. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande struktur, innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet. Eleven läser olika texter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven enkla resonemang om budskap i olika texter.

Eleven för enkla resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör sverigefinnar. Eleven visar grundläggande kunskaper om finskans ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande struktur, innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven skriver olika slags texter med relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med relativt god säkerhet. Eleven läser olika texter med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven utvecklade resonemang om budskap i olika texter. Eleven för utvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör sverigefinnar. Eleven visar goda kunskaper om finskans ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande struktur, innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet. Eleven läser olika texter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven välutvecklade resonemang om budskap i olika texter. Eleven för välutvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör sverigefinnar. Eleven visar mycket goda kunskaper om finskans ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Inom ramen för finska som andraspråk

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och

förstår vanliga ord och enkla fraser i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven ger enkla exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör sverigefinnar.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven ger utvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör sverigefinnar.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande.

I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven ger välutvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör sverigefinnar.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven för enkla resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör sverigefinnar. Eleven visar grundläggande kunskaper om finskans ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven för utvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör sverigefinnar. Eleven visar goda kunskaper om finskans ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar helheten och väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar helheten och väsentliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven relativt tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven för välutvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör sverigefinnar. Eleven visar mycket goda kunskaper om finskans ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

BETYGSKRITERIER I ÄMNET MODERSMÅL – JIDDISCH SOM NATIONELLT MINORITETSSPRÅK

Inom ramen för jiddisch som förstaspråk

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalen. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med viss säkerhet. Eleven läser olika texter med visst flyt och visar grundläggande läsförståelse. Eleven för enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven ger enkla exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör judar.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver olika slags texter med relativt tydligt innehåll, fungerande struktur och relativt god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med relativt god säkerhet.

Eleven läser olika texter med relativt gott flyt och visar god läsförståelse. Eleven för utvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven ger utvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör judar.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med god säkerhet. Eleven läser olika texter med gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Eleven för välutvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven ger välutvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör judar.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som till viss del utvecklar samtalen och diskussionerna. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande struktur, innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet. Eleven läser olika texter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven enkla resonemang om budskap i olika texter. Eleven för enkla resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör judar. Eleven visar grundläggande kunskaper om jiddischens ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande struktur, innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven skriver olika slags texter med relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare

och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med relativt god säkerhet. Eleven läser olika texter med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven utvecklade resonemang om budskap i olika texter. Eleven för utvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör judar. Eleven visar goda kunskaper om jiddischens ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande struktur, innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet. Eleven läser olika texter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven välutvecklade resonemang om budskap i olika texter. Eleven för välutvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör judar. Eleven visar mycket goda kunskaper om jiddischens ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Inom ramen för jiddisch som andraspråk

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår vanliga ord och enkla fraser i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven ger enkla exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör judar.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven ger utvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör judar.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven ger välutvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör judar.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar.

I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven för enkla resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör judar. Eleven visar grundläggande kunskaper om jiddischens ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven för utvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör judar. Eleven visar goda kunskaper om jiddischens ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar helheten och väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar helheten och väsentliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven relativt tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen.

Eleven för välutvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör judar. Eleven visar mycket goda kunskaper om jiddischens ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

BETYGSKRITERIER I ÄMNET MODERSMÅL – MEÄNKIELI SOM NATIONELLT MINORITETSSPRÅK

Inom ramen för meänkieli som förstaspråk

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalen. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med viss säkerhet. Eleven läser olika texter med visst flyt och visar grundläggande läsförståelse. Eleven för enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven ger enkla exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör tornedalingar och andra meänkielitalande.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver olika slags texter med relativt tydligt innehåll, fungerande struktur och relativt god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med relativt god säkerhet. Eleven läser olika texter med relativt gott flyt och visar god läsförståelse. Eleven för utvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven ger utvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör tornedalingar och andra meänkielitalande.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.

Eleven skriver olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med god säkerhet. Eleven läser olika texter med gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Eleven för välutvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven ger välutvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör tornedalingar och andra meänkielitalande.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som till viss del utvecklar samtalen och diskussionerna. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande struktur, innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet. Eleven läser olika texter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven enkla resonemang om budskap i olika texter. Eleven för enkla resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör tornedalingar och andra meänkielitalande. Eleven visar grundläggande kunskaper om meänkielins ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande struktur, innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven skriver olika slags texter med relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med relativt god säkerhet. Eleven läser olika texter med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven utvecklade resonemang om budskap i olika texter. Eleven för utvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör tornedalingar och andra meänkielitalande. Eleven visar goda kunskaper om meänkielins ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande struktur, innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet. Eleven läser olika texter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven välutvecklade resonemang om budskap i olika texter. Eleven för välutvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör tornedalingar och andra meänkielitalande. Eleven visar mycket goda kunskaper om meänkielins ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Inom ramen för meänkieli som andraspråk

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår vanliga ord och enkla fraser i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven ger enkla exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör tornedalingar och andra meänkielitalande.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar.

I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven ger utvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör tornedalingar och andra meänkielitalande.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven ger välutvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör tornedalingar och andra meänkielitalande.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven för enkla resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör tornedalingar och andra meänkielitalande. Eleven visar grundläggande kunskaper om meänkielins ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven för utvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör tornedalingar och andra meänkielitalande. Eleven visar goda kunskaper om meänkielins ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar helheten och väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar helheten och väsentliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven relativt tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven för välutvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör tornedalingar och andra meänkielitalande. Eleven visar mycket goda kunskaper om meänkielins ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

BETYGSKRITERIER I ÄMNET MODERSMÅL – ROMANI CHIB SOM NATIONELLT MINORITETSSPRÅK

Inom ramen för romani chib som förstaspråk

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalen. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i

huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med viss säkerhet. Eleven läser olika texter med visst flyt och visar grundläggande läsförståelse. Eleven för enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven ger enkla exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör romer.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver olika slags texter med relativt tydligt innehåll, fungerande struktur och relativt god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med relativt god säkerhet. Eleven läser olika texter med relativt gott flyt och visar god läsförståelse. Eleven för utvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven ger utvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör romer.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med god säkerhet. Eleven läser olika texter med gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Eleven för välutvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven ger välutvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör romer.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som till viss del utvecklar samtalen och diskussionerna. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande struktur, innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet. Eleven läser olika texter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven enkla resonemang om budskap i olika texter. Eleven för enkla resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör romer. Eleven visar grundläggande kunskaper om romani chibs ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande struktur, innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven skriver olika slags texter med relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med relativt god säkerhet. Eleven läser olika texter med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven utvecklade resonemang om budskap i olika texter. Eleven för utvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör romer. Eleven visar goda kunskaper om romani chibs ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande struktur, innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet. Eleven läser olika texter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven välutvecklade resonemang om budskap i olika texter. Eleven för välutvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör romer. Eleven visar mycket goda kunskaper om romani chibs ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Inom ramen för romani chib som andraspråk

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår vanliga ord och enkla fraser i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven ger enkla exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör romer.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven ger utvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör romer.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven ger välutvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör romer.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven för enkla resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör romer. Eleven visar grundläggande kunskaper om romani chibs ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven för utvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör romer. Eleven visar goda kunskaper om romani chibs ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar helheten och väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar helheten och väsentliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven relativt tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven för välutvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör romer. Eleven visar mycket goda kunskaper om romani chibs ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

BETYGSKRITERIER I ÄMNET MUSIK

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven musicerar och genomför sina sång- och spelstämmor med viss säkerhet. Dessutom anpassar eleven i huvudsak sitt musicerande till det musikaliska sammanhanget. Genom musikaliskt skapande uttrycker eleven idéer och tankar på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven komponerar musikaliska uttryck som har en i huvudsak fungerande form. Eleven urskiljer och ger med viss säkerhet exempel på instrument och musikaliska karaktärsdrag i olika typer av musik. Dessutom uttrycker eleven viss förståelse för musikens innehåll, funktion och betydelse i något sammanhang.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven musicerar och genomför sina sång- och spelstämmor med relativt god säkerhet. Dessutom anpassar eleven väl sitt musicerande till det musikaliska sammanhanget. Genom musikaliskt skapande uttrycker eleven idéer och tankar på ett fungerande sätt. Eleven komponerar musikaliska uttryck som har en fungerande form. Eleven urskiljer och ger med relativt god säkerhet exempel på instrument och musikaliska karaktärsdrag i olika typer av musik. Dessutom uttrycker eleven rela-

tivt god förståelse för musikens innehåll, funktion och betydelse i något sammanhang.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven musicerar och genomför sina sång- och spelstämmor med god säkerhet. Dessutom anpassar eleven sitt musicerande mycket väl till det musikaliska sammanhanget. Genom musikaliskt skapande uttrycker eleven idéer och tankar på ett väl fungerande sätt. Eleven komponerar musikaliska uttryck som har en väl fungerande form. Eleven urskiljer och ger med god säkerhet exempel på instrument och musikaliska karaktärsdrag i olika typer av musik. Dessutom uttrycker eleven god förståelse för musikens innehåll, funktion och betydelse i något sammanhang.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven musicerar och genomför sina sång- och spelstämmor med viss säkerhet. Dessutom anpassar eleven sitt musicerande i huvudsak till det musikaliska sammanhanget och musikens karaktär. Genom musikaliskt skapande uttrycker eleven idéer och tankar på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven komponerar musik som har en i huvudsak fungerande form och karaktäristisk stil. Eleven urskiljer och jämför musikaliska karaktärsdrag i musik från olika tidsperioder och genrer med viss säkerhet. Dessutom uttrycker eleven viss förståelse för musikens innehåll, funktion och betydelse i olika sammanhang.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven musicerar och genomför sina sång- och spelstämmor med relativt god säkerhet. Dessutom anpassar eleven sitt musicerande väl till det musikaliska sammanhanget och musikens karaktär. Genom musikaliskt skapande uttrycker eleven idéer och tankar på ett fungerande sätt. Eleven komponerar musik som har en fungerande form och karaktäristisk stil. Eleven urskiljer och jämför musikaliska karaktärsdrag från olika tidsperioder och genrer med relativt god säkerhet. Eleven uttrycker relativt god förståelse för musikens innehåll, funktion och betydelse i olika sammanhang.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven musicerar och genomför sina sång- och spelstämmor med god säkerhet. Dessutom anpassar eleven sitt musicerande mycket väl till det musikaliska sammanhanget och musikens karaktär. Genom musikaliskt skapande uttrycker eleven idéer och tankar på ett väl fungerande sätt. Eleven komponerar musik som har en väl fungerande form och karaktäristisk stil. Eleven urskiljer och jämför musikaliska karaktärsdrag från olika tidsperioder och genrer med god säkerhet. Dessutom uttrycker eleven god förståelse för musikens innehåll, funktion och betydelse i olika sammanhang.

KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i de samhällsorienterande ämnena i slutet av årskurs 3

Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska och historiska förhållanden, samhällsförhållanden och religiösa traditioner. Eleven beskriver likheter och skillnader samt orsaker och konsekvenser i sammanhang som är relevanta för ämnena. Eleven samtalar om människors livsfrågor och levnadsvillkor samt om miljöfrågor och andra samhällsfrågor ur olika perspektiv. Eleven använder begrepp, metoder och verktyg från de samhällsorienterande ämnena.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven visar grundläggande kunskaper om religioner. Eleven för enkla resonemang om likheter och skillnader mellan och inom några religioner samt om vad religion kan betyda för människor. Eleven visar grundläggande kunskaper om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. Eleven för enkla resonemang om moraliska frågor och livsfrågor.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven visar goda kunskaper om religioner. Eleven för utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan och inom några religioner samt om vad religion kan betyda för människor. Eleven visar goda kunskaper om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. Eleven för utvecklade resonemang om moraliska frågor och livsfrågor.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven visar mycket goda kunskaper om religioner. Eleven för välutvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan och inom några religioner samt om vad religion kan betyda för människor. Eleven visar mycket goda kunskaper om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. Eleven för välutvecklade resonemang om moraliska frågor och livsfrågor.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven visar grundläggande kunskaper om religioner och andra livsåskådningar. Eleven för enkla resonemang om likheter och skillnader i centrala tankegångar och religiösa praktiker mellan och inom olika religioner samt om vad religion och livsåskådning kan betyda för människor. Eleven för enkla resonemang om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. Eleven för enkla resonemang om etik, moraliska frågor och livsfrågor.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven visar goda kunskaper om religioner och andra livsåskådningar. Eleven för utvecklade resonemang om likheter och skillnader i centrala tankegångar och religiösa praktiker mellan och inom olika religioner samt om vad religion och livsåskådning kan betyda för människor. Eleven för utvecklade resonemang om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. Eleven för utvecklade resonemang om etik, moraliska frågor och livsfrågor.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven visar mycket goda kunskaper om religioner och andra livsåskådningar. Eleven för välutvecklade resonemang om likheter och skillnader i centrala tankegångar och religiösa praktiker mellan och inom olika religioner samt om vad religion och livsåskådning kan betyda för människor. Eleven för välutvecklade resonemang om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. Eleven för välutvecklade resonemang om etik, moraliska frågor och livsfrågor.

KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET SAMHÄLLSKUNSKAP

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i de samhällsorienterande ämnena i slutet av årskurs 3

Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska och historiska förhållanden, samhällsförhållanden och religiösa traditioner. Eleven beskriver likheter och skillnader samt orsaker och konsekvenser i sammanhang som är relevanta för ämnena. Eleven samtalar om människors livsfrågor och levnadsvillkor samt om miljöfrågor och andra samhällsfrågor ur olika perspektiv. Eleven använder begrepp, metoder och verktyg från de samhällsorienterande ämnena.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven visar grundläggande kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter. Eleven visar grundläggande kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver enkla samband inom olika samhällsstrukturer. Eleven för enkla resonemang om hur människor kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället. Eleven för enkla resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med enkla källkritiska argument.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven visar goda kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter. Eleven visar goda kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver förhållandevis komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. Eleven för utvecklade resonemang om hur människor kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället. Eleven för utvecklade resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med relativt välgrundade källkritiska argument.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven visar mycket goda kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter. Eleven visar mycket goda kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. Eleven för välutvecklade resonemang om hur människor kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven för välutvecklade resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med välgrundade källkritiska argument.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven visar grundläggande kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter. Eleven för enkla resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar. Eleven visar grundläggande kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Eleven för enkla resonemang om hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället. Eleven för enkla resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med enkla källkritiska argument.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven visar goda kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter. Eleven för utvecklade resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar. Eleven visar goda kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Eleven för utvecklade resonemang om hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället. Eleven för utvecklade resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med relativt välgrundade källkritiska argument.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven visar mycket goda kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter. Eleven för välutvecklade resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar. Eleven visar mycket goda kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Eleven för välutvecklade resonemang om hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället. Eleven för välutvecklade resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med välgrundade källkritiska argument.

BETYGSKRITERIER I ÄMNET SLÖJD

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven formger och framställer på ett delvis genomarbetat sätt enkla slöjdföremål i olika material och med enkla hantverkstekniker. I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon idé väljer eleven ett i huvudsak fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ. Eleven beskriver på ett enkelt sätt arbetsprocessen och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven formger och framställer på ett genomarbetat sätt enkla slöjdföremål i olika material och med enkla hantverkstekniker. I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon idé väljer eleven ett fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt. Eleven beskriver på ett utvecklat sätt arbetsprocessen och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven formger och framställer på ett väl genomarbetat sätt enkla slöjdföremål i olika material och med enkla hantverkstekniker. I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon idé väljer eleven ett väl fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven beskriver på ett välutvecklat sätt arbetsprocessen och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven formger och framställer slöjdföremål på ett delvis genomarbetat sätt. I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven utvecklar i viss utsträckning idéer med utgångspunkt i inspirationskällor och prövar då hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Utifrån syftet med slöjdarbetet väljer eleven ett i huvudsak fungerande tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ.

Eleven för enkla resonemang om arbetsprocessen och resultatet samt hur det genomförda arbetet har påverkat kvaliteten, uttrycket och miljön.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven formger och framställer slöjdföremål på ett genomarbetat sätt. I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven utvecklar i relativt stor utsträckning idéer med utgångspunkt i inspirationskällor och prövar och omprövar då hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Utifrån syftet med slöjdarbetet väljer eleven ett fungerande tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt. Eleven för utvecklade resonemang om arbetsprocessen och resultatet samt hur det genomförda arbetet har påverkat kvaliteten, uttrycket och miljön.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven formger och framställer slöjdföremål på ett väl genomarbetat sätt. I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och ändamålsenligt sätt med precision. Eleven utvecklar i stor utsträckning idéer med utgångspunkt i inspirationskällor och prövar och omprövar då systematiskt hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Utifrån syftet med slöjdarbetet väljer eleven ett väl fungerande tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven för välutvecklade resonemang om arbetsprocessen och resultatet samt hur det genomförda arbetet har påverkat kvaliteten, uttrycket och miljön.

KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET SVENSKA

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1

Eleven läser meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Eleven återger och kommenterar någon del av innehållet och visar begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor uppmärksammar eleven när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till för eleven enkla resonemang om texternas tydligt framträdande innehåll och jämför detta med egna erfarenheter.

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Eleven samtalar om elevnära frågor och ämnen och ställer frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom ger och tar eleven enkla muntliga instruktioner. Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven läser bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kommenterar och återger delar av innehållet och visar grundläggande läsförståelse. Eleven för också enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna. Eleven söker information ur någon anvisad källa och återger grundläggande delar av informationen i enkla faktatexter. Texterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalen. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet. Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet. Eleven för också enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven söker och väljer med viss säkerhet information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen med egna formuleringar och ämnesspecifika ord och begrepp. Eleven för enkla resonemang om informationens användbarhet. Eleven för utifrån givna exempel enkla resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver olika slags texter med relativt tydligt innehåll, fungerande struktur och relativt god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med relativt god säkerhet.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med relativt god säkerhet. Eleven för också utvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven söker och väljer med relativt god säkerhet information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen med egna formuleringar och ämnesspecifika ord och begrepp. Eleven för utvecklade resonemang om informationens användbarhet. Eleven för utifrån givna exempel enkla resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare. Eleven skriver olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet. Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med god säkerhet. Eleven för också välutvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven söker och väljer med god säkerhet information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen med egna formuleringar och ämnesspecifika ord och begrepp. Eleven för välutvecklade resonemang om informationens användbarhet. Eleven för utifrån givna exempel enkla resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som till viss del utvecklar samtalen och diskussionerna. Eleven framför åsikter med till viss del underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet. Eleven för enkla resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också grundläggande kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i. Eleven söker och väljer med viss säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett i huvudsak fungerande sätt, med egna formule-

ringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven för utifrån givna exempel enkla resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna relativt väl. Eleven framför åsikter med relativt väl underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven skriver olika slags texter med relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett fungerande sätt. Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med god säkerhet. Eleven för utvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i. Eleven söker och väljer med relativt god säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven för utifrån givna exempel utvecklade resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna väl. Eleven framför åsikter med väl underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt. Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

Eleven söker och väljer med god säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett väl fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven för utifrån givna exempel välutvecklade resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden.

KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1

Eleven läser meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Eleven återger och kommenterar någon del av innehållet och visar begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor uppmärksammar eleven när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till för eleven enkla resonemang om texternas tydligt framträdande innehåll och jämför detta med egna erfarenheter.

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Eleven visar ett grundläggande ordförråd i samtal om elevnära frågor och ämnen. I samtalen ställer eleven frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår. Dessutom ger och tar eleven enkla muntliga instruktioner. Eleven uppmärksammar när språkliga missförstånd uppstår och ber då om förtydliganden. Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har en enkel röd tråd och i huvudsak fungerande handling. Eleven läser bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kommenterar och återger delar av innehållet och visar grundläggande läsförståelse. Eleven för också enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna. Eleven söker information ur någon anvisad källa och återger grundläggande delar av informationen i enkla faktatexter. Texterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet blir begripligt.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalen. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. Elevens muntliga kommunikation kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten. Eleven skriver olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för

språkriktighet på ett i huvudsak fungerande sätt. Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten. Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet. Eleven för också enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven söker och väljer med viss säkerhet information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen med egna formuleringar och ämnesspecifika ord och begrepp. Eleven för enkla resonemang om informationens användbarhet.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare. Elevens muntliga kommunikation kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten. Eleven skriver olika slags texter med relativt tydligt innehåll, fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet på ett fungerande sätt. Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten. Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med relativt god säkerhet. Eleven för också utvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven söker och väljer med relativt god säkerhet information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen med egna formuleringar och ämnesspecifika ord och begrepp. Eleven för utvecklade resonemang om informationens användbarhet.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare. Elevens muntliga kommunikation kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten. Eleven skriver olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och viss språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet på ett väl fungerande sätt. Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med god säkerhet. Eleven för också välutvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter. Eleven söker och väljer med god säkerhet information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen med egna formuleringar och ämnesspecifika ord och begrepp. Eleven för välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som till viss del utvecklar samtalen och diskussionerna. Eleven framför åsikter med till viss del underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Elevens muntliga kommunikation kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten. Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett i huvudsak fungerande sätt. Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten. Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet. Eleven för enkla resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också grundläggande kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i. Eleven söker och väljer med viss säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett i huvudsak fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna relativt väl. Eleven framför åsikter med relativt väl underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Elevens muntliga kommunikation kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten. Eleven skriver olika slags texter med relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett fungerande sätt. Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med god säkerhet. Eleven för utvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i. Eleven söker och väljer med relativt god säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna väl. Eleven framför åsikter med väl underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Elevens muntliga kommunikation kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten. Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt. Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten. Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i. Eleven söker och väljer med god säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett väl fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

BETYGSKRITERIER I ÄMNET TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDE

Inom ramen för skolans val

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven förstår vanliga, enkla tecken och fraser i tydligt och enkelt teckenspråk i långsamt tempo om välbekanta ämnen. I framställningar av olika slag formulerar sig eleven mycket enkelt och i huvudsak begripligt med enstaka vanliga tecken och fraser. I interaktion uttrycker sig eleven mycket enkelt och i huvudsak begripligt med enstaka vanliga tecken och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar interaktionen. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där teckenspråk används.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven förstår enkla tecken och fraser i tydligt och enkelt teckenspråk i långsamt tempo om välbekanta ämnen. I framställningar av olika slag formulerar sig eleven mycket enkelt och begripligt med vanliga tecken och fraser. I interaktion uttrycker sig eleven mycket enkelt och begripligt med vanliga tecken och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar interaktionen. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där teckenspråk används.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt och enkelt teckenspråk i långsamt tempo om välbekanta ämnen. I framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med vanliga tecken och fraser. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med vanliga tecken och fraser. Dessutom använder eleven strategier som underlättar interaktionen. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där teckenspråk används.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven förstår enkel bokstavering, vanliga tecken och enkla fraser i tydligt och enkelt teckenspråk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade teckenspråkiga källor, samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med bokstavering, enstaka tecken och fraser. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med bokstavering, enstaka tecken och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där teckenspråk används.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt och enkelt teckenspråk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar

enkel information i anvisade teckenspråkiga källor samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med bokstavering, fraser och meningar. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med bokstavering, tecken, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där teckenspråk används.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven förstår huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i tydligt och enkelt teckenspråk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade teckenspråkiga källor samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med tecken, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven kommenterar på ett enkelt sätt, på teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där teckenspråk används.

Inom ramen för språkval

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven förstår vanliga, enkla tecken och fraser i tydligt och enkelt teckenspråk i långsamt tempo om välbekanta ämnen. I framställningar av olika slag formulerar sig eleven mycket enkelt och i huvudsak begripligt med enstaka vanliga tecken och fraser. I interaktion uttrycker sig eleven mycket enkelt och i huvudsak begripligt med enstaka vanliga tecken och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar interaktionen. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där teckenspråk används.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven förstår enkla tecken och fraser i tydligt och enkelt teckenspråk i långsamt tempo om välbekanta ämnen. I framställningar av olika slag formulerar sig eleven mycket enkelt och begripligt med vanliga tecken och fraser.

I interaktion uttrycker sig eleven mycket enkelt och begripligt med vanliga tecken och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar interaktionen. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där teckenspråk används.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt och enkelt teckenspråk i långsamt tempo om välbekanta ämnen. I framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med vanliga tecken och fraser. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med vanliga tecken och fraser. Dessutom använder eleven strategier som underlättar interaktionen. Eleven kommenterar på ett mycket enkelt sätt, på teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där teckenspråk används.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i tydligt och enkelt teckenspråk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av teckenspråkiga källor samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med tecken, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven kommenterar på ett enkelt sätt, på teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där teckenspråk används.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt och enkelt teckenspråk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av teckenspråkiga källor samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med tecken, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen.

Eleven kommenterar på ett enkelt sätt, på teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där teckenspråk används.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven förstår och tolkar helheten och väsentliga detaljer i tydligt och enkelt teckenspråk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av teckenspråkiga källor samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I framställningar av olika slag formulerar sig eleven i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. I interaktion uttrycker sig eleven relativt tydligt med tecken, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. Eleven kommenterar översiktligt, på teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där teckenspråk används.

BETYGSKRITERIER I ÄMNET TEKNIK

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven ger exempel på tekniska lösningar och beskriver på ett enkelt sätt några av deras för- och nackdelar för individ och miljö samt hur de har förändrats över tid. Eleven undersöker tekniska lösningar och beskriver på ett enkelt sätt hur några delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven genomför enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten på ett delvis genomarbetat sätt. I arbetet bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ. Eleven gör dokumentationer där intentionen i lösningen till viss del är synliggjord.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven ger exempel på tekniska lösningar och beskriver på ett utvecklat sätt några av deras för- och nackdelar för individ och miljö samt hur de har förändrats över tid. Eleven undersöker tekniska lösningar och beskriver på ett utvecklat sätt hur några delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven genomför enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten på ett genomarbetat sätt. I arbetet formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör dokumentationer där intentionen i lösningen är relativt väl synliggjord.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven ger exempel på tekniska lösningar och beskriver på ett välutvecklat sätt några av deras för- och nackdelar för individ och miljö samt hur de har förändrats över tid. Eleven undersöker tekniska lösningar och beskriver på ett välutvecklat sätt hur några delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven genomför enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten på ett väl genomarbetat sätt. I arbetet formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör dokumentationer där intentionen i lösningen är väl synliggjord.

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven för enkla resonemang om val av tekniska lösningar och deras konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Eleven beskriver på ett enkelt sätt hur några tekniska lösningar har förändrats över tid och orsaker till förändringarna. Eleven undersöker olika tekniska lösningar och förklarar på ett enkelt sätt hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven genomför teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten på ett delvis genomarbetat sätt. I arbetet prövar eleven idéer till lösningar och bidrar till att formulera och välja handlingsalternativ. Eleven gör dokumentationer där intentionen i lösningen till viss del är synliggjord.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven för utvecklade resonemang om val av tekniska lösningar och deras konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Eleven beskriver på ett utvecklat sätt hur några tekniska lösningar har förändrats över tid och orsaker till förändringarna. Eleven undersöker olika tekniska lösningar och förklarar på ett utvecklat sätt hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven genomför teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten på ett genomarbetat sätt. I arbetet prövar och omprövar eleven idéer till lösningar samt formulerar och väljer handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör dokumentationer där intentionen i lösningen är relativt väl synliggjord.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven för välutvecklade resonemang om val av tekniska lösningar och deras konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Eleven beskriver på ett välutveck-

lat sätt hur några tekniska lösningar har förändrats över tid och orsaker till förändringarna. Eleven undersöker olika tekniska lösningar och förklarar på ett välutvecklat sätt hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. Eleven genomför teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten på ett väl genomarbetat sätt. I arbetet prövar och omprövar eleven systematiskt idéer till lösningar samt formulerar och väljer handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör dokumentationer där intentionen i lösningen är väl synliggjord.