Skolverkets föreskrifter om mål och kurser i försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan

Mål för försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan, gymnasieingenjörsexamen

Teknikprogrammets fjärde år bygger på det högskoleförberedande teknikprogrammet och dess examensmål. Det fjärde året är yrkesförberedande. Efter examen från det fjärde året ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom valt teknikområde. Utbildningen ska fördjupa elevernas kunskaper om teknikutveckling inom vald branschspecifik profil. Den ska fördjupa elevernas förståelse av teknikens roll i samspelet mellan människa och natur. Dessutom ska utbildningen tydliggöra hur utvecklingen av produkter och tjänster lokalt och globalt kan ske på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Utbildningen ska bygga på ett etiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till teknik och ett kritiskt, kreativt och konstruktivt tänkande. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ingenjörsmässiga färdigheter, vilket innebär att definiera och analysera problem, utarbeta lösningar, utveckla, konstruera och producera produkter och tjänster samt reflektera över arbetsprocessen. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om entreprenörskap och företagande samt om hur arbete bedrivs på teknikintensiva arbetsplatser. Arbetsformer och metoder från arbetslivet ska ingå i utbildningen. Utbildningen ska utveckla elevernas förståelse av hur teori växelverkar med och konkretiseras i praktisk tillämpning. Den ska också bidra till att fördjupa elevernas intresse för teknik genom att de ges möjlighet att ta initiativ, agera undersökande och prövande. Utifrån arbetslivets krav inom vald teknisk branschspecifik profil ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper och arbetssätt inom matematik samt inom natur- och teknikvetenskapliga områden. Utbildningen ska ge kunskaper om ledarskap, kommunikation, arbetsmiljö, ekonomi och juridik i arbetslivet. Den ska fördjupa elevernas färdigheter i svenska och engelska genom att eleverna ges möjlighet att presentera och kommunicera teknik och tekniska lösningar. Utbildningen ska fördjupa elevernas förståelse av människors olika förutsättningar i förhållande till teknik och teknikutveckling samt hur identitet och normer skapas och upprätthålls. Den ska också ge eleverna möjlighet att utveckla beredskap för hur normer och traditionella föreställningar kan brytas inom olika teknikområden. Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på det fjärde året.

Profiler

Det fjärde året har tre branschspecifika profiler.

Innovation och produktion

Profilen innovation och produktion ska möta arbetslivets behov av kunskaper inom automation, produktion och konstruktion. Den har två utgångar: konstruktion och produktutveckling samt produktions- och automationsteknik. Profilen ska ge fördjupade kunskaper om och färdigheter i produktutveckling och produktionsteknik. Den ska även bidra till att fördjupa elevernas 2 kunskaper om form, funktion, konstruktion samt produktion på både system-

och komponentnivå liksom förståelse av hur komponenterna i ett system samspelar. Profilen ska ge eleverna kunskaper om modern produktionsfilosofi, vilket till exempel innebär kunskaper om förbättringsarbete på olika nivåer i en organisation. Dessutom ska den fördjupa elevernas kunskaper om och färdigheter i projektledning, projektstyrning och teknisk dokumentation samt kunskaper om olika sätt att skydda innovationer. Profilen bygger på teknikprogrammets inriktningar design och produktutveckling samt produktionsteknik eller ett teknikprogram där de kurser som är behörighetsgivande för profilen har ingått.

Informationsteknik

Profilen informationsteknik ska möta arbetslivets behov av kunskaper inom området informationsteknik. Den har två utgångar: infrastruktur samt mjukvarudesign. Profilen ska ge fördjupade kunskaper om och färdigheter i utveckling av itprojekt samt utveckling, underhåll och drift av it-system. Den ska även bidra till att fördjupa elevernas kunskaper om hur olika it-system samverkar och underlättar kommunikation och informationsutbyte. Dessutom ska profilen bidra till att fördjupa elevernas förståelse av informationsteknikens roll i ett hållbart samhälle. Profilen ska fördjupa elevernas kunskaper om och färdigheter i att utforma, utveckla och driva it-system på ett informationssäkert sätt, med särskild hänsyn tagen till ett trådlöst samhälle, men också för teknisk och allmän tillgänglighet i förhållande till människors olika förutsättningar. Dessutom ska den ge eleverna möjlighet att utveckla färdigheter i att framställa relevant dokumentation av it-system eller it-projekt samt kunskaper om metoder och system för uppföljning och kvalitetsstyrning. Profilen bygger på teknikprogrammets inriktning informations- och medieteknik eller ett teknikprogram där de kurser som är behörighetsgivande för profilen har ingått.

Samhällsbyggande

Profilen samhällsbyggande ska möta arbetslivets behov av grundläggande kunskaper inom arbetsledning vid byggproduktion. Den har tre utgångar: produktionsledning bygg och anläggning, installationsteknik VVS samt elkonstruktion. Profilen ska ge fördjupade kunskaper om och färdigheter i produktionsledning och produktionsplanering. Den ska även bidra till att fördjupa elevernas kunskaper om komponenter i byggnadsverk och hur dessa sätts samman samt om ingående tekniska system och hur de samverkar. Dessutom ska profilen bidra till att elevernas förståelse av hållbart samhällsbyggande fördjupas. Profilen ska ge eleverna kunskaper om modern produktionsfilosofi, vilket till exempel innebär kunskaper om förbättringsarbete på olika nivåer i en organisation. Dessutom ska den fördjupa elevernas kunskaper om och färdigheter i styrning, ledning och genomförande av ett byggprojekts delprocesser med avseende på uppställda krav på produkten. Profilen bygger på teknikprogrammets inriktning samhällsbyggande och miljö eller ett teknikprogram där de kurser som är behörighetsgivande för profilen har ingått. 3

Mål för examensarbetet

Examensarbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda tekniska utgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Examensarbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven visar ingenjörsmässiga färdigheter genom att definiera och formulera en frågeställning samt planera, genomföra och utvärdera ett arbete inom vald teknisk branschspecifik profil och reflektera kring arbetsprocessen. Examensarbetet ska redovisas antingen i en skriftlig rapport eller på annat lämpligt sätt med relevanta verktyg och medier utifrån arbetets innehåll kompletterat med en kortare skriftlig redogörelse. Rapporten eller den skriftliga redogörelsen ska innehålla en kort sammanfattning på engelska. Arbetet ska även presenteras muntligt.

Bilaga 2

Gemensamma kurser i försöksverksamheten med det fjärde tekniska året

Ämne Kurs Poäng

Gymnasieingenjören i praktiken Gymnasieingenjören i praktiken 200 Examensarbete 100

Kurser i branschspecifika profiler

Innovation och produktion 600 gymnasiepoäng

Gemensamma kurser i profilen 200 gymnasiepoäng:

Ämne Kurs Poäng

Hållbart samhälle Miljö- och energikunskap 100 Produktionsfilosofi Produktionsfilosofi 1 100

Utgång konstruktion och produktutveckling 400 gymnasiepoäng av följande kurser:

Ämne Kurs Poäng

Konstruktion Konstruktion 2 100 Konstruktion 3 100 Cad Cad 2 50 Cad 3 50 Teknik Teknik – specialisering 100 Elektronik Elektronik och mikrodatorteknik 100 Design Designmodeller 100 Energiteknik Energiteknik 1 100 Ellära Praktisk ellära 100

Utgång produktions- och automationsteknik 400 gymnasiepoäng av följande kurser:

Ämne Kurs Poäng

Produktionsfilosofi Produktionsfilosofi 2 100 Produktionskunskap Produktionskunskap 1 100 Produktionskunskap 2 100 Produktionsutrustning Produktionsutrustning 1 100 Datorstyrd produktion Datorstyrd produktion 1 100 Automationsteknik Allmän automationsteknik 100 Mät-, styr- och reglerteknik Mät- och styrteknik 100 Programmerbara styrsystem 100

Informationsteknik 600 gymnasiepoäng

Utgång infrastruktur 600 gymnasiepoäng:

Ämne Kurs Poäng

Informationsteknisk arkitektur Datakommunikation och informaoch infrastruktur tionssäkerhet 200 Informationsteknisk arkitektur 100 Nätverks- och kommunikationstjänster 100 Nätverksteknik Nätverksteknik 100 Nätverksadministration 100 Om eleven har läst motsvarande kunskapsområden som i ovanstående kurser kan i stället någon av följande kurser erbjudas: Nätverksteknik Administration av nätverks- och serverutrustning 100 Dator- och kommunikationsteknik Dator och nätverksteknik 100 Digital kommunikationsteknik 100

Utgång mjukvarudesign 600 gymnasiepoäng:

Ämne Kurs Poäng

Programmering Programmering 2 (får ej läsas om eleven har läst Programmering C) 100 Mjukvarudesign Mjukvarudesign 100 Webbteknik Webbserverprogrammering 1 100 Gränssnittsdesign Gränssnittsdesign 100 Webbteknik Webbutveckling 1 100 Webbutveckling 2 100 samt en eller två av följande kurser: Webbteknik Webbutveckling 3 100 Webbserverprogrammering 2 100 Gränssnittsdesign Gränssnitt 3D 100 Datalagring Datalagring (får ej läsas om eleven har läst databashantering) 100

Samhällsbyggande 600 gymnasiepoäng

Gemensamma kurser i profilen 200 gymnasiepoäng:

Ämne Kurs Poäng

Samhällsbyggande Byggnads- och installationsteknik 100 Byggprocessens organisation 100

Utgång produktionsledning bygg och anläggning, 400 gymnasiepoäng:

Ämne Kurs Poäng

Byggproduktionsledning Grundläggande mätningsteknik 50 Planering före byggstart 150 Produktionsstyrning i byggskedet 200

Utgång installationsteknik VVS, 400 gymnasiepoäng:

Ämne Kurs Poäng

Installationsteknik VVS Sanitet och tappvatten 50 Värme- och kylsystem 200 Ventilation och komfortkyla 150

Utgång elkonstruktion, 400 gymnasiepoäng:

Ämne Kurs Poäng

Ellära Praktisk ellära 100 Elprojektering Installationer 100 Projektering 200