SKOLFS 2011:28

Skolverkets föreskrifter om kursplaner för anpassade grundskolans ämnen och ämnesområden

Titel: Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:28) om kursplaner för anpassade grundskolans ämnen och ämnesområden
Utgivare: Statens skolverk
Beslutad: 2011-02-04
Ikraftträdande: 2011-07-01
Ändrad t.o.m.: SKOLFS 2025:136
Ändrad genom: SKOLFS 2010:255, SKOLFS 2015:45, SKOLFS 2017:81, SKOLFS 2018:26, SKOLFS 2021:12, SKOLFS 2022:5, SKOLFS 2023:3, SKOLFS 2025:136
Upphäver: Skolverkets föreskrifter om kursplaner för den obligatoriska särskolan
Källa: www.skolverket.se

Upphäver

Skolverkets föreskrifter om kursplaner för den obligatoriska särskolan

Bemyndigande

Förordning om läroplan för anpassade grundskolan

1 §¶

De kursplaner som framgår av bilaga 1 till dessa föreskrifter ska gälla för anpassade grundskolans ämnen.

2 §¶

De kursplaner som framgår av bilaga 2 till dessa föreskrifter ska gälla för anpassade grundskolans ämnesområden. __________________ 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2011. 2. Genom föreskrifterna upphävs Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2002:9) om kursplaner för den obligatoriska särskolan. De upphävda föreskrifterna ska dock fortsätta att gälla för elever i årskurs 9 i grundsärskolan under läsåret 2011/12. På Skolverkets vägnar HELÉN ÄNGMO Marianne Nyhlén

Bilaga 1

KURSPLANER FÖR ANPASSADE GRUNDSKOLANS ÄMNEN

Bild

Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som informerar, övertalar, underhåller och ger oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. Genom att arbeta med olika typer av bilder kan människor utveckla sin kreativitet och bildskapande förmåga.

Syfte

Engelska

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv.

Syfte

– Ord och fraser i meddelanden och beskrivningar.

Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att kunna skapa en fungerande vardag och göra medvetna val som konsumenter. Därigenom får de också förutsättningar att främja hållbar utveckling.

Syfte

Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtionsval i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper som rör mat, måltider och praktiskt arbete i hemmet. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och arbete med andra uppgifter hemmet. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor, samt om inkomst, betalning, sparande, krediter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att göra genomtänkta val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför. Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser som valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjlighet att reflektera över, normer, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Den ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll. I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att använda ett ämnesspecifikt språk för att kommunicera om levnadsvanor samt arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla – förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang samt hantera annat praktiskt arbete som förekommer i ett hem, – kunskaper om ekonomi och konsumtion i hemmet, och – förmåga att reflektera över val och handlingar som förekommer i ett hem utifrån hur de påverkar hälsa, ekonomi och miljö.

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Mat och matlagning

– Matlagning för olika sammanhang. – Enkla metoder för matlagning, däribland bakning. Enkel planering, organisation och reflektion över arbetet.

– Enkla instruktioner och recept. Hur de kan läsas och följas samt vanliga begrepp inom matlagning. – Smak, doft, konsistens och textur i samband med matlagning. – Redskap och teknisk utrustning samt hur de används på ett säkert och funktionellt sätt vid matlagning. – Hygien och livsmedelssäkerhet i samband med hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.

Privatekonomi och konsumtion

– Ungas privatekonomi. Relationen mellan inkomst, sparande och konsumtion. Olika sätt att betala och spara. – Planering, genomförande och rutiner vid inköp. – Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval. Reklam i olika former, även dolda reklambudskap. – Jämförelse av några vanliga varors pris och kvalitet.

Levnadsvanor

– Vikten av att äta varierat och balanserat för att må bra. Hur måltider kan fördelas över en dag. – Måltidens betydelse för gemenskap. Olika mattraditioner. – Hushållning med livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Återvinning i hemmet och närområdet och hur den fungerar. – Några olika certifieringar och märkningar av livsmedel och andra varor samt vad de betyder. – Rutiner och metoder för rengöring.

I årskurs 7–9

Mat och matlagning

– Matlagning för olika behov och sammanhang. – Livsmedels egenskaper och användningsområden. – Metoder för matlagning, däribland bakning. Att planera, organisera och reflektera över arbetet. – Skapande av enkla måltider, till exempel utifrån säsong och rester. – Instruktioner och recept. Hur de kan läsas och följas samt begrepp för matlagning. – Smak, doft, konsistens och textur i samband med matlagning. – Redskap och teknisk utrustning samt hur de används på ett säkert och funktionellt sätt vid matlagning. – Hygien och livsmedelssäkerhet i samband med hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.

Privatekonomi och konsumtion

– Ungas privatekonomi. Relationen mellan inkomst, sparande och konsumtion. Hur man kan planera sin ekonomi. – Planering, genomförande och rutiner vid inköp. – Att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar.

– Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval. Reklam i olika former, även dolda reklambudskap. – Konsumenters rättigheter och skyldigheter. Garanti, reklamation, ångerrätt, öppet köp och köp från privatperson samt skillnad mellan köp i butik och på internet. – Jämförelse av olika produkters pris och kvalitet. Rimlighetsbedömning av pris och mängd.

Levnadsvanor

– Sammansättning av varierade och balanserade måltider och anpassning till individuella behov. – Måltidens betydelse för gemenskap. Olika mattraditioner. – Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv. – Resurshushållning. Ställningstaganden vid val och användning av livsmedel och andra varor. Hur produktion, transport och återvinning av livsmedel och andra varor påverkar hälsa, ekonomi och miljö. – Rutiner och metoder för rengöring och tvätt.

Idrott och hälsa

Rörelse och hälsofrämjande levnadsvanor är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av idrott, rörelseaktiviteter och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva genom livet. Genom rörelse och hälsofrämjande levnadsvanor får människor redskap för att kunna påverka och ta ansvar för sin hälsa.

Syfte

– Kommunikation om upplevelser av olika aktiviteter och hur de påverkar den fysiska förmågan och olika aspekter av hälsa. – Kroppsideal och normer inom idrotten. Hur det påverkar individens möjlighet till deltagande i olika aktiviteter. – Riskerna med dopning. – Förebyggande av skador genom allsidig träning, anpassning av belastning samt tekniker för rörelseutföranden. – Säkerhet och hänsynstagande i samband med olika aktiviteter. – Första hjälpen.

Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala, naturvetenskapliga, tekniska och digitala utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.

Syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar intresse för och kunskaper om matematik och matematikens användning i olika sammanhang. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar tilltro till sin förmåga att använda matematik i vardagslivet. Den ska också ge eleverna möjligheter att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om grundläggande matematiska begrepp och metoder. De ska också ges möjligheter att utveckla förtrogenhet med hur dessa kan användas för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. På så sätt får eleverna förutsättningar för ökad självständighet i vardagen. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att undersöka problem och matematiska begrepp, göra beräkningar samt för att presentera och tolka data. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att lösa problem och föra matematiska resonemang om lösningars rimlighet. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjligheter att utveckla förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera i både vardagliga och matematiska sammanhang. Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla – förmåga att använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, – förmåga att använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, – förmåga att lösa problem med hjälp av matematik och reflektera över lösningars rimlighet, och – förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att kommunicera och göra beräkningar.

Centralt innehåll

I årskurs 1–3

Taluppfattning och tals användning

– Naturliga tal och deras egenskaper. Hur talen uttrycks med ord, konkret material, symboler och bilder samt hur de visas på tallinje. Hur talen delas upp och används för att ange antal och ordning. – Hur naturliga tal används i elevnära situationer. – Enkla tal i bråkform som del av helhet och hur de benämns. – Olika räknesätt och hur de uttrycks och visas med ord, konkret material, symboler och bilder. – Metoder för beräkningar med naturliga tal vid huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.

Algebra

– Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. – Enkla mönster och hur de konstrueras. – Entydiga, stegvisa instruktioner och hur de uttrycks och följs. Hur symboler används vid stegvisa instruktioner.

Geometri

– Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet. – Grundläggande geometriska tvådimensionella objekt och hur de benämns. – Mätning av längd, massa, volym och tid med några vanliga måttenheter. – Planering av händelser i tidsföljd och uppskattning av tidsåtgång.

Statistik

– Enkla tabeller och diagram och hur de används vid elevnära undersökningar.

Problemlösning

– Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer.

I årskurs 4–6

Taluppfattning och tals användning

– Naturliga tal och deras egenskaper. Hur talen uttrycks med ord, konkret material, symboler och bilder samt hur de visas på tallinje. Hur talen kan delas upp. – Hur naturliga tal används i elevnära situationer. – Tal i bråkform som del av helhet och del av antal. – Positionssystemet och hur det används för att beskriva naturliga tal. – Olika räknesätt och hur de uttrycks och visas med ord, konkret material, symboler och bilder. – Metoder för beräkningar med naturliga tal vid huvudräkning, skriftlig beräkning och överslagsräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar. 13

– Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.

Algebra

– Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. – Obekanta tal och hur de kan betecknas med en symbol. – Mönster och hur de konstrueras och beskrivs. – Entydiga, stegvisa instruktioner och hur de uttrycks och följs som grund för programmering. Hur symboler används vid stegvisa instruktioner.

Geometri

– Grundläggande geometriska två- och tredimensionella objekt, deras egenskaper och hur de benämns. – Jämförelser och uppskattning av storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med standardiserade måttenheter. – Planering av händelser i tidsföljd och uppskattning av tidsåtgång.

Sannolikhet och statistik

– Slumpmässiga händelser i konkreta situationer. – Tabeller och diagram och hur de används för att sortera data och beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.

Samband och förändring

– Proportionella samband, däribland hälften och dubbelt.

Problemlösning

– Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer. – Pengars värde.

I årskurs 7–9

Taluppfattning och tals användning

– Rationella tal och deras egenskaper. Hur talen uttrycks med ord, konkret material, symboler och bilder samt hur de visas på tallinje. – Hur enkla rationella tal används i vardagliga situationer. – Positionssystemet och hur det används för att beskriva tal. – De fyra räknesätten och hur de uttrycks med ord, konkret material, symboler och bilder. – Metoder för beräkningar med naturliga tal vid huvudräkning, skriftlig beräkning och överslagsräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar. – Tal i procentform och hur de används i elevnära situationer. – Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.

Algebra

– Matematiska likheter och hur likhetstecknet används för att teckna enkla ekvationer. – Metoder för att lösa enkla ekvationer. – Geometriska mönster och mönster i talföljder samt hur de konstrueras och beskrivs. – Enkel programmering i visuella programmeringsmiljöer.

Geometri

– Geometriska objekt, deras egenskaper och hur de benämns. Konstruktion av enkla geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. – Jämförelser och uppskattning av storheter. Mätning av längd, area, massa, volym och tid med standardiserade måttenheter. Metoder för mätning samt enhetsbyten i samband med detta. – Planering av händelser i tidsföljd och uppskattning av tidsåtgång, såväl med som utan digitala verktyg. – Skala vid enkel förstoring och förminskning.

Sannolikhet och statistik

– Slumpmässiga händelser, chans och risk i konkreta situationer, till exempel vid observationer och simuleringar. – Tabeller, diagram och grafer samt hur de används för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.

Samband och förändring

– Proportionella samband och hur de uttrycks i procentform och med enkla grafer.

Problemlösning

– Strategier för att lösa matematiska problem i olika situationer. – Formulering av matematiska frågeställningar utifrån elevnära situationer. – Pengars värde och överslagsräkning i samband med betalning.

Modersmål utom nationella minoritetsspråk

Syfte

– Berättande texter och poetiska texter för ungdomar från områden där modersmålet talas. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. – Beskrivande och förklarande texter, till exempel instruktioner och tidningsartiklar, med anknytning till traditioner och företeelser i områden där modersmålet talas. – Filmer och dramatiserade berättelser för ungdomar. – Språkliga drag, ord och begrepp i olika typer av texter.

Kultur och samhälle

– Traditioner, kulturella uttryck och andra företeelser i områden där modersmålet talas. – Några aktuella samhällsfrågor i områden där modersmålet talas. Barns och ungdomars vardagsliv där i jämförelse med barns och ungdomars vardagsliv i Sverige.

Modersmål – finska som nationellt minoritetsspråk

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Sverigefinnar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Finska är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella minoritetsspråkens ställning i Sverige är i stort behov av att stärkas. För att säkra språkens framtid i landet är det nödvändigt att fler utvecklar språkkunskaper. Språken är viktiga kulturbärare som uttrycker gemensamma erfarenheter, värden och kunskaper som förenar de nationella minoriteterna i Sverige med människor som talar samma språk i andra delar av världen. Att ha kunskaper i språket och om minoritetens kultur kan ge nya perspektiv på den egna

identiteten och stärker möjligheterna till deltagande i samhällslivet i Sverige och andra länder.

Syfte

Undervisningen i ämnet modersmål – finska som nationellt minoritetsspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om språket samt kunskaper om minoritetens kultur. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Undervisningen ska bidra till att eleverna erövrar kunskaper om språkets uppbyggnad och blir medvetna om modersmålets betydelse för det egna lärandet i olika skolämnen. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att samtala, läsa och skriva på det nationella minoritetsspråket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att läsa och reflektera över skönlitteratur och andra typer av texter. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin flerspråkighet, sin förståelse av omvärlden och sin identitet. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i och tilltro till sin förmåga att formulera egna åsikter och tankar i olika slags texter. De ska även stimuleras till att uttrycka sig genom andra estetiska uttrycksformer. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och sin flerspråkighet. Genom undervisningen ska eleverna därför ges möjlighet att utveckla kunskaper om den nationella minoritetens historia, kulturella uttryck och traditioner. Vidare ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om det nationella minoritetsspråkets ursprung, utveckling och nutida status. Undervisningen i ämnet modersmål – finska som nationellt minoritetsspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla – förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang, – förmåga att läsa och reflektera över olika typer av texter, och – kunskaper om traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där finska talas.

Centralt innehåll

I årskurs 1–3, inom ramen för finska som förstaspråk

Läsa och skriva

– Lässtrategier för att avkoda och förstå enkla texter. – Strategier för skrivande av ord, fraser och meningar. – Alfabetet på finska och sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

– Kommunikation i olika sammanhang. Att lyssna, svara, fråga och berätta samt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. – Muntliga presentationer och muntligt berättande.

– Strategier för att förstå och göra sig förstådd, till exempel genom kroppsspråk, bilder och tecken. – Uttal, betoning och satsmelodi.

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker, rim, ramsor och sånger. – Beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning till sverigefinska och finska traditioner och kulturella uttrycksformer. – Filmer och dramatiserade berättelser för barn.

Sverigefinsk kultur

– Traditioner, högtider och andra kulturella uttryck som eleven möter i olika sammanhang. – Lekar och musik med anknytning till sverigefinsk kultur.

I årskurs 4–6, inom ramen för finska som förstaspråk

Läsa och skriva

– Lässtrategier för att avkoda och förstå enkla texter. – Strategier för skrivande av olika typer av enkla texter om ämnen som är välbekanta för eleven. – Finskans grundläggande struktur med stavningsregler, böjningsmönster och meningsbyggnad.

Tala, lyssna och samtala

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för barn och unga. – Beskrivande och förklarande texter för barn och unga med anknytning till sverigefinska och finska traditioner och kulturella uttrycksformer. – Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.

Sverigefinsk kultur

– Traditioner, högtider och andra kulturella uttryck som eleven möter i olika sammanhang. – Lekar och musik med anknytning till sverigefinsk kultur.

I årskurs 7–9, inom ramen för finska som förstaspråk

Läsa och skriva

– Lässtrategier för att avkoda och förstå texter. Att urskilja texters syfte, avsändare och sammanhang. – Strategier för skrivande av olika typer av texter. Hur man anpassar texters innehåll till olika mottagare. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. – Finskans grundläggande struktur med ordbildning, böjningsmönster, ordklasser och satsdelar.

Tala, lyssna och samtala

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för ungdomar. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. – Beskrivande och förklarande texter, till exempel instruktioner och tidningsartiklar, med anknytning till sverigefinska och finska traditioner och kulturella uttrycksformer. – Filmer och dramatiserade berättelser för ungdomar. – Språkliga drag, ord och begrepp i olika texter.

Sverigefinsk kultur

– Traditioner, kulturella uttryck och andra företeelser med anknytning till sverigefinsk kultur. – Några aktuella samhällsfrågor samt barns och ungdomars vardagsliv i miljöer där språket används.

I årskurs 1–3, inom ramen för finska som andraspråk

Läsa och skriva

– Lässtrategier för att avkoda och förstå ord, fraser och meningar i enkla texter. – Strategier för skrivande av enkla ord samt korta fraser och meningar. – Enkla meddelanden, instruktioner och beskrivningar. – Alfabetet på finska och sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

– Enkla samtal för kontakt. Frågor och svar. – Korta fraser, däribland hälsnings-, avskeds- och artighetsfraser.

– Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel gester och frågor. – Presentationer av den egna personen och vardagen. – Språkliga företeelser, däribland uttal och intonation i det språk eleverna möter.

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker, rim, ramsor och sånger. – Enkla beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning till sverigefinska och finska traditioner och kulturella företeelser. – Filmer och dramatiserade berättelser för barn.

Sverigefinsk kultur

– Traditioner, högtider och andra kulturella uttryck som eleven möter i olika sammanhang. – Lekar och musik med anknytning till sverigefinsk kultur.

I årskurs 4–6, inom ramen för finska som andraspråk

Läsa och skriva

– Lässtrategier för att avkoda och förstå ord, fraser och meningar i enkla texter. – Strategier för skrivande av enkla ord, korta fraser och meningar samt enkla beskrivningar och instruktioner.

Tala, lyssna och samtala

– Enkla dialoger. – Samtal för kontakt och kommunikation. Frågor och svar. – Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel gester, frågor och omformuleringar. – Presentationer av den egna personen, vardagen och närmiljön. – Språkliga företeelser, däribland uttal och intonation i det språk eleverna möter.

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för barn och unga. – Enkla beskrivande och förklarande texter för barn och unga med anknytning till sverigefinska och finska traditioner och kulturella företeelser. – Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.

Sverigefinsk kultur

– Traditioner, högtider och andra kulturella uttryck som eleven möter i olika sammanhang. – Lekar och musik med anknytning till sverigefinsk kultur.

I årskurs 7–9, inom ramen för finska som andraspråk

Läsa och skriva

– Lässtrategier för att avkoda och förstå enkla texter. Att urskilja texters syfte, avsändare och sammanhang. – Skrivande av enkla berättande texter samt enkla beskrivningar och instruktioner. – Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Tala, lyssna och samtala

– Samtal om innehåll som är välbekant för eleverna, till exempel olika slags händelseförlopp och egna och andras erfarenheter. – Dramatiseringar och rollspel med dialogen i centrum. – Presentationer som är berättande, beskrivande och informerande. – Strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor samt bekräftande fraser och uttryck. – Språkliga företeelser, däribland uttal och intonation i det språk eleverna möter.

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för ungdomar. – Enkla beskrivande och förklarande texter, till exempel instruktioner och tidningsartiklar, med anknytning till sverigefinska och finska traditioner och kulturella företeelser. – Filmer och dramatiserade berättelser för ungdomar.

Sverigefinsk kultur

Modersmål – jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk – jiddisch – är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella minoritetsspråkens ställning i Sverige är i stort behov av att stärkas. För att säkra språkens framtid i landet är det nödvändigt att fler utvecklar språkkunskaper. Språken är viktiga kulturbärare som uttrycker gemensamma erfarenheter, värden och kunskaper som förenar de nationella minoriteterna i Sverige med människor som talar samma språk i andra delar av världen. Att ha kunskaper i språket och om minoritetens kultur kan ge nya perspektiv på den egna

identiteten och stärker möjligheterna till deltagande i samhällslivet i Sverige och andra länder.

Syfte

Undervisningen i ämnet modersmål – jiddisch som nationellt minoritetsspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om språket samt kunskaper om minoritetens kultur. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Undervisningen ska bidra till att eleverna erövrar kunskaper om språkets uppbyggnad och blir medvetna om modersmålets betydelse för det egna lärandet i olika skolämnen. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att samtala, läsa och skriva på det nationella minoritetsspråket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att läsa och reflektera över skönlitteratur och andra typer av texter. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin flerspråkighet, sin förståelse av omvärlden och sin identitet. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i och tilltro till sin förmåga att formulera egna åsikter och tankar i olika slags texter. De ska även stimuleras till att uttrycka sig genom andra estetiska uttrycksformer. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och sin flerspråkighet. Genom undervisningen ska eleverna därför ges möjlighet att utveckla kunskaper om den nationella minoritetens historia, kulturella uttryck och traditioner. Vidare ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om det nationella minoritetsspråkets ursprung, utveckling och nutida status. Undervisningen i ämnet modersmål – jiddisch som nationellt minoritetsspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla – förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang, – förmåga att läsa och reflektera över olika typer av texter, och – kunskaper om traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där jiddisch talas.

Centralt innehåll

I årskurs 1–3, inom ramen för jiddisch som förstaspråk

Läsa och skriva

– Lässtrategier för att avkoda och förstå enkla texter. – Strategier för skrivande av ord, fraser och meningar. – Alfabetet i tryckstil och sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

– Kommunikation i olika sammanhang. Att lyssna, svara, fråga och berätta samt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. – Muntliga presentationer och muntligt berättande.

– Strategier för att förstå och göra sig förstådd, till exempel genom kroppsspråk, bilder och tecken. – Uttal, betoning och satsmelodi.

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker, rim, ramsor och sånger. – Beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning till judiska traditioner och kulturella uttrycksformer. – Filmer och dramatiserade berättelser för barn.

Jiddischkultur

– Traditioner, högtider och andra kulturella uttryck som eleven möter i olika sammanhang. – Lekar och sånger med anknytning till jiddischkultur.

I årskurs 4–6, inom ramen för jiddisch som förstaspråk

Läsa och skriva

– Lässtrategier för att avkoda och förstå enkla texter. – Strategier för skrivande av olika typer av enkla texter om ämnen som är välbekanta för eleven. – Alfabetet i skrivstil. – Jiddischens grundläggande struktur med böjningsmönster och meningsbyggnad.

Tala, lyssna och samtala

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för barn och unga. – Beskrivande och förklarande texter för barn och unga med anknytning till judiska traditioner och kulturella uttrycksformer. – Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.

Jiddischkultur

– Traditioner, högtider och andra kulturella uttryck som eleven möter i olika sammanhang. – Sång och andra estetiska uttrycksformer i jiddischkulturen.

I årskurs 7–9, inom ramen för jiddisch som förstaspråk

Läsa och skriva

– Lässtrategier för att avkoda och förstå texter. Att urskilja texters syfte, avsändare och sammanhang. – Strategier för skrivande av olika typer av texter. Hur man anpassar texters innehåll till olika mottagare. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. – Jiddischens grundläggande struktur med ordbildning, böjningsmönster, ordklasser och satsdelar.

Tala, lyssna och samtala

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för ungdomar. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. – Beskrivande och förklarande texter, till exempel instruktioner och tidningsartiklar, med anknytning till judiska traditioner och kulturella uttrycksformer. – Filmer och dramatiserade berättelser för ungdomar. – Språkliga drag, ord och begrepp i olika texter.

Jiddischkultur

– Traditioner, kulturella uttryck och andra företeelser med anknytning till jiddischkultur. – Några aktuella samhällsfrågor samt barns och ungdomars vardagsliv i miljöer där språket används.

I årskurs 1–3, inom ramen för jiddisch som andraspråk

Läsa och skriva

Tala, lyssna och samtala

– Enkla samtal för kontakt. Frågor och svar. – Korta fraser, däribland hälsnings-, avskeds- och artighetsfraser.

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker, rim, ramsor och sånger. – Enkla beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning till judiska traditioner och kulturella uttrycksformer. – Filmer och dramatiserade berättelser för barn.

Jiddischkultur

– Traditioner, högtider och andra kulturella uttryck som eleven möter i olika sammanhang. – Sång och andra estetiska uttrycksformer i jiddischkulturen.

I årskurs 4–6, inom ramen för jiddisch som andraspråk

Läsa och skriva

Tala, lyssna och samtala

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för barn och unga. – Enkla beskrivande och förklarande texter för barn och unga med anknytning till judiska traditioner och kulturella uttrycksformer. – Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.

Jiddischkultur

– Traditioner, högtider och andra kulturella uttryck som eleven möter i olika sammanhang. – Sång och andra estetiska former i jiddischkulturen.

I årskurs 7–9, inom ramen för jiddisch som andraspråk

Läsa och skriva

Tala, lyssna och samtala

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för ungdomar. – Enkla beskrivande och förklarande texter, till exempel instruktioner och tidningsartiklar, med anknytning till judiska traditioner och kulturella uttrycksformer. – Filmer och dramatiserade berättelser för ungdomar.

Jiddischkultur

Modersmål – meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk – meänkieli – är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella minoritetsspråkens ställning i Sverige är i stort behov av att stärkas. För att säkra språkens framtid i landet är det nödvändigt att fler utvecklar språkkunskaper. Språken är viktiga kulturbärare som uttrycker gemensamma erfarenheter, värden och kunskaper som förenar de nationella minoriteterna i Sverige med människor som talar samma språk i andra delar av världen. Att 28 ha kunskaper i språket och om minoritetens kultur kan ge nya perspektiv på

den egna identiteten och stärker möjligheterna till deltagande i samhällslivet i Sverige och andra länder.

Syfte

Undervisningen i ämnet modersmål – meänkieli som nationellt minoritetsspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om språket samt kunskaper om minoritetens kultur. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Undervisningen ska bidra till att eleverna erövrar kunskaper om språkets uppbyggnad och blir medvetna om modersmålets betydelse för det egna lärandet i olika skolämnen. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att samtala, läsa och skriva på det nationella minoritetsspråket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att läsa och reflektera över skönlitteratur och andra typer av texter. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin flerspråkighet, sin förståelse av omvärlden och sin identitet. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i och tilltro till sin förmåga att formulera egna åsikter och tankar i olika slags texter. De ska även stimuleras till att uttrycka sig genom andra estetiska uttrycksformer. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och sin flerspråkighet. Genom undervisningen ska eleverna därför ges möjlighet att utveckla kunskaper om den nationella minoritetens historia, kulturella uttryck och traditioner. Vidare ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om det nationella minoritetsspråkets ursprung, utveckling och nutida status. Undervisningen i ämnet modersmål – meänkieli som nationellt minoritetsspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla – förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang, – förmåga att läsa och reflektera över olika typer av texter, och – kunskaper om traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där meänkieli talas.

Centralt innehåll

I årskurs 1–3, inom ramen för meänkieli som förstaspråk

Läsa och skriva

– Lässtrategier för att avkoda och förstå enkla texter. – Strategier för skrivande av ord, fraser och meningar. – Alfabetet på meänkieli och sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

– Kommunikation i olika sammanhang. Att lyssna, svara, fråga och berätta samt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. – Muntliga presentationer och muntligt berättande.

– Strategier för att förstå och göra sig förstådd, till exempel genom kroppsspråk, bilder och tecken. – Uttal, betoning och satsmelodi.

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker, rim, ramsor och sånger. – Beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning till tornedalingars och andra meänkielitalandes traditioner och kulturella uttrycksformer. – Filmer och dramatiserade berättelser för barn.

Tornedalingars och andra meänkielitalandes kultur

– Traditioner, högtider och andra kulturella uttryck som eleven möter i olika sammanhang. – Lekar och musik med anknytning till tornedalingars och andra meänkielitalandes kultur.

I årskurs 4–6, inom ramen för meänkieli som förstaspråk

Läsa och skriva

– Lässtrategier för att avkoda och förstå enkla texter. – Strategier för skrivande av olika typer av enkla texter om ämnen som är välbekanta för eleven. – Meänkielins grundläggande struktur med stavningsregler, böjningsmönster och meningsbyggnad.

Tala, lyssna och samtala

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för barn och unga. – Beskrivande och förklarande texter för barn och unga med anknytning till tornedalingars och andra meänkielitalandes traditioner och kulturella uttrycksformer. – Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.

Tornedalingars och andra meänkielitalandes kultur

– Traditioner, högtider och andra kulturella uttryck som eleven möter i olika sammanhang. – Lekar och musik med anknytning till tornedalingars och andra meänkielitalandes kultur.

I årskurs 7–9, inom ramen för meänkieli som förstaspråk

Läsa och skriva

– Lässtrategier för att avkoda och förstå texter. Att urskilja texters syfte, avsändare och sammanhang. – Strategier för skrivande av olika typer av texter. Hur man anpassar texters innehåll till olika mottagare. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. – Meänkielins grundläggande struktur med ordbildning, böjningsmönster, ordklasser och satsdelar.

Tala, lyssna och samtala

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för ungdomar. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. – Beskrivande och förklarande texter, till exempel instruktioner och tidningsartiklar, med anknytning till tornedalingars och andra meänkielitalandes traditioner och kulturella uttrycksformer. – Filmer och dramatiserade berättelser för ungdomar. – Språkliga drag, ord och begrepp i olika texter.

Tornedalingars och andra meänkielitalandes kultur

– Traditioner, kulturella uttryck och andra företeelser med anknytning till tornedalingars och andra meänkielitalandes kultur. – Några aktuella samhällsfrågor samt barns och ungdomars vardagsliv i miljöer där språket används.

I årskurs 1–3, inom ramen för meänkieli som andraspråk

Läsa och skriva

– Lässtrategier för att avkoda och förstå ord, fraser och meningar i enkla texter. – Strategier för skrivande av enkla ord samt korta fraser och meningar. 31

– Enkla meddelanden, instruktioner och beskrivningar. – Alfabetet på meänkieli och sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

– Enkla samtal för kontakt. Frågor och svar. – Korta fraser, däribland hälsnings-, avskeds- och artighetsfraser. – Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel gester och frågor. – Presentationer av den egna personen och vardagen. – Språkliga företeelser, däribland uttal och intonation i det språk eleverna möter.

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker, rim, ramsor och sånger. – Enkla beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning till tornedalingars och andra meänkielitalandes traditioner och kulturella företeelser. – Filmer och dramatiserade berättelser för barn.

Tornedalingars och andra meänkielitalandes kultur

– Traditioner, högtider och andra kulturella uttryck som eleven möter i olika sammanhang. – Lekar och musik med anknytning till tornedalingars och andra meänkielitalandes kultur.

I årskurs 4–6, inom ramen för meänkieli som andraspråk

Läsa och skriva

Tala, lyssna och samtala

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för barn och unga. – Enkla beskrivande och förklarande texter för barn och unga med anknytning till tornedalingars och andra meänkielitalandes traditioner och kulturella företeelser. – Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.

Tornedalingars och andra meänkielitalandes kultur

– Traditioner, högtider och andra kulturella uttryck som eleven möter i olika sammanhang. – Lekar och musik med anknytning till tornedalingars och andra meänkielitalandes kultur.

I årskurs 7–9, inom ramen för meänkieli som andraspråk

Läsa och skriva

Tala, lyssna och samtala

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för ungdomar. – Enkla beskrivande och förklarande texter, till exempel instruktioner och tidningsartiklar med anknytning till tornedalingars och andra meänkielitalandes traditioner och kulturella företeelser. – Filmer och dramatiserade berättelser för ungdomar.

Tornedalingars och andra meänkielitalandes kultur

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Romer är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk – romani chib – är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella minoritetsspråkens ställning i Sverige är i stort behov av att stärkas. För att säkra språkens framtid i landet är det nödvändigt att fler utvecklar språkkunskaper. Språken är viktiga kulturbärare som uttrycker gemensamma erfarenheter, värden och kunskaper som förenar de nationella minoriteterna i Sverige med människor som talar samma språk i andra delar av världen. Att ha kunskaper i språket och om minoritetens kultur kan ge nya perspektiv på den egna identiteten och stärker möjligheterna till deltagande i samhällslivet i Sverige och andra länder.

Syfte

I årskurs 7–9, inom ramen för romani chib som andraspråk

Läsa och skriva

Tala, lyssna och samtala

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för ungdomar. – Enkla beskrivande och förklarande texter, till exempel instruktioner och tidningsartiklar med anknytning till romska traditioner och kulturella företeelser. – Filmer och dramatiserade berättelser för ungdomar.

Romsk kultur

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Samerna är ett urfolk och samiska är officiellt språk i Sverige, Norge och Finland. Samiska är en viktig kulturbärare som uttrycker gemensamma erfarenheter, värden och kunskaper och förenar samerna tvärs över gränserna i Sápmi/Sábme/Sámieniädname/Saepmie. Kunskaper i samiska och kunskaper om den samiska kulturen stärker den egna identiteten och möjliggör deltagande i både det samiska och det svenska samhället.

Syfte

I årskurs 7–9, inom ramen för samiska som andraspråk

Läsa och skriva

Tala, lyssna och samtala

Texter

– Berättande texter och poetiska texter för ungdomar. – Enkla beskrivande och förklarande texter, till exempel instruktioner och tidningsartiklar med anknytning till samiska traditioner och kulturella företeelser. – Filmer och dramatiserade berättelser för ungdomar.

Samisk kultur

Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tankeoch känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och har betydelse för individens identitetsutveckling. I vår tid förenas musik från skilda kulturer och tidsperioder med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper i och om musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv.

Syfte

Musikens sammanhang och funktioner

– Musikens funktion i samhället samt musikens betydelse för att uttrycka identitet och grupptillhörighet i olika sammanhang. – Hur musik kan användas som meningsskapande uttrycksform i olika medier, till exempel film och spel. – Rättigheter och skyldigheter vid bruk av musik i olika sammanhang. – Musikinstrument. Vad de heter och har för funktion i några olika musikaliska genrer. – Musikaliska karaktärsdrag i konstmusik, folkmusik och populärmusik samt musikaliska uttryck från olika kulturer. Några centrala tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.

Naturorienterande ämnen

Biologi, fysik och kemi

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Naturvetenskaplig kunskap har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som naturbruk, hälsa, energiförsörjning och resurshushållning. Med kunskaper om naturen och människan, energi samt materiens egenskaper och uppbyggnad får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna främja en hållbar utveckling.

Syfte

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och omvärlden. Eleverna ska därför ges möjligheter att ställa frågor om naturen och människan, fysikaliska företeelser samt materiens egenskaper utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. De ska också ges möjligheter att använda naturvetenskapens ord, begrepp och andra uttrycksformer för att kommunicera om människan och omvärlden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i biologi, fysik och kemi. De ska även ges möjligheter att använda naturvetenskapens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen. Undervisningen ska dessutom ge eleverna förutsättningar att se skillnader mellan naturvetenskapliga och andra sätt att beskriva och förklara omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att hantera praktiska och etiska valsituationer och kommunicera i frågor som rör miljö och hälsa. Eleverna ska även ges förutsättningar att söka svar på ämnesspecifika frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt och tilltro till sin förmåga att hantera frågor som rör naturvetenskap och som har betydelse för dem själva och samhället. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor om naturen och människan, fysikaliska företeelser och materiens egenskaper med hjälp av systematiska undersökningar. I det praktiska arbetet ska eleverna även ges möjligheter att utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska ge eleverna förutsättningar att utveckla – kunskaper om naturvetenskapens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen, – förmåga att använda naturvetenskap för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och – förmåga att genomföra systematiska undersökningar.

Centralt innehåll

I årskurs 1–3

Året runt i naturen

– Årstidsväxlingar i naturen och kännetecken för de olika årstiderna. – Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Kropp och hälsa

– Några av människans organ, deras namn och översiktliga funktion. – Människans upplevelser av ljus, ljud, värme, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

– Betydelsen av kost, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.

Kraft och rörelse

– Krafter som kan upplevas och observeras vid lek och rörelse, till exempel tyngdkraft och friktion. – Solsystemets himlakroppar och deras rörelser. Människan i rymden.

Material och ämnen

– Hur material kan sorteras efter några egenskaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten. Hur materialen kan återvinnas. – Vattnets olika former: fast, flytande och gas.

Systematiska undersökningar

– Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg. – Några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram.

I årskurs 4–6

Natur, miljö och samhälle

– Enkla näringskedjor i närmiljön. Några djurs och växters samspel med varandra och deras anpassningar till miljön. – Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt samt namn på några vanligt förekommande arter. – Människans beroende av och påverkan på naturen och vårt ansvar när vi nyttjar den. – Några energikällor och deras påverkan på miljön. – Elektriska kretsar med batterier. Hur de kan kopplas och hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning. – Hur dag, natt och årstider kan förklaras utifrån rörelser hos solsystemets himlakroppar. – Vanliga väderfenomen och hur de kan observeras och mätas. – Indelning av ämnen och material utifrån några egenskaper, till exempel löslighet, ledningsförmåga, surt eller basiskt. – Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Vattnets kretslopp. – Vanliga kemikalier i hemmet och deras användning.

Kropp och hälsa

– Några av människans organ, deras namn, utseende, placering och funktion. – Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av kost, sömn, hygien, motion och beroendeframkallande medel. – Människans pubertet, reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek och ansvar.

Systematiska undersökningar och granskning av information

– Fältstudier, observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och andra uttrycksformer. – Några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människans levnadsvillkor. – Kritisk granskning och användning av information som rör naturvetenskap.

I årskurs 7–9

Natur, miljö och samhälle

– Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald. – Näringskedjor och kretslopp i närmiljön. Djurs, växters och svampars samspel med varandra och hur några miljöfaktorer påverkar dem. – Människans beroende av och påverkan på naturen. Vårt ansvar när vi nyttjar naturen i relation till hållbar utveckling. – Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet. – Universums uppkomst och uppbyggnad. – Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras. – Råvarors förädling till produkter, till exempel metaller, papper och plast. Hur produkterna kan återanvändas eller återvinnas. – Vattnets egenskaper och kretslopp. Avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. – Vanliga kemikalier i hemmet. Deras användning, hur de är märkta och bör hanteras.

Kropp och hälsa

– Några av människans organ och organsystem och deras utseende, placering och funktion. – Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. – Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av kost, sömn, hygien, motion, stress och beroendeframkallande medel. Hur hälsoproblem kan begränsas. – Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. – Människans reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek, ansvar, samtycke och ömsesidighet. Sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel.

Systematiska undersökningar och granskning av information

– Fältstudier, observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering och utförande av undersökningar samt värdering av resultat. Dokumentation med ord, bilder och andra uttrycksformer. – Några upptäckter inom naturvetenskapen och deras betydelse för människan.

– Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör naturvetenskap.

Samhällsorienterande ämnen

Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap

Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Genom kunskaper om samhällen och människors livsfrågor samt historia och geografi får vi verktyg för att kunna orientera oss i en komplex värld, ta ansvar för vårt handlande och främja hållbar utveckling.

Syfte

– Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Kritisk granskning av information och åsikter i såväl digitala medier som i andra typer av källor. – Fältstudier i samhället och naturen. – Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad.

Slöjd

Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av verktyg är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att söka konkreta lösningar inom hantverkstradition och design. Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativiteten och handlingsberedskapen samt stärker tilltron till den egna förmågan att hantera olika praktiska problem i vardagen. Detta är betydelsefullt för individens och samhällets utveckling och för att främja hållbar utveckling.

Syfte

– Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning samt reflektion över arbetsprocessen och resultatet. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet. – Undersökande av olika materials egenskaper och användbarhet i det egna slöjdarbetet.

Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling

– Design, hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer och tider som inspirationskällor för det egna skapandet. – Hur färg, form och material kan kombineras för att skapa personliga uttryck i egna slöjdföremål. – Några slöjdmaterials ursprung, hur de framställs och påverkar miljön. – Resurshushållning genom återbruk och vård av material och föremål.

Svenska

Syfte

Informationssökning och källkritik

– Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. – Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Svenska som andraspråk

Syfte

Informationssökning och källkritik

Teknik

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit nyfikenhet och en strävan att uppfylla behov eller lösa problem som uppstått. Kunskaper om den teknik som omger oss och hur den formas och förändras kan bidra till utvecklingen av nya kreativa lösningar och ett ansvarsfullt sätt att förhålla sig till teknik. Sådana kunskaper är betydelsefulla i vår tid då det ställs höga krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet, samtidigt som många av dagens samhällsfrågor har inslag av teknik.

Syfte

Bilaga 2

KURSPLANER FÖR ANPSSADE GRUNDSKOLANS ÄMNESOMRÅDEN

Estetisk verksamhet

I ämnesområdet estetisk verksamhet ingår bild, musik och slöjd. Dessa estetiska uttrycksformer är viktiga för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Genom att skapa och uppleva bilder, musik och slöjdföremål kan människor bearbeta intryck samt utveckla sin kreativitet, nyfikenhet och identitet. Att få kunskaper om och kunna arbeta praktiskt med olika estetiska uttrycksformer ökar möjligheterna att vara delaktig i samhällets kulturliv. Det stärker också tilltron till den egna skapande och problemlösande förmågan.

Syfte

– Musikaliska byggstenar, till exempel taktarter, musikalisk form och ackord. – Musikaliska karaktärsdrag i konstmusik, folkmusik och populärmusik samt musikaliska uttryck från olika kulturer. – Musikens funktion i samhället samt musikens betydelse för att uttrycka identitet och grupptillhörighet i olika sammanhang.

Slöjdens material, hantverkstekniker och arbetsprocesser

– Metall, textil, trä och andra material. Undersökande av olika materials egenskaper och användbarhet i det egna slöjdarbetet. – Verktyg och redskap, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt. – Några former av hantverkstekniker samt begrepp som används i samband med dessa. – Enkla skisser, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan följas. – Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och reflektion över arbetsprocessen och resultatet. – Design, hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer och tider som inspirationskällor för det egna skapandet.

Kommunikation

I ämnesområdet kommunikation ingår svenska, modersmål och engelska. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att kunna kommunicera på olika sätt ökar förutsättningarna för delaktighet i vardagen och i samhället.

Syfte

Informationssökning

– Informationssökning i olika källor, till exempel i tidningar och söktjänster på internet.

Engelska

– Engelska ord, fraser och fasta språkliga uttryck i bekanta och elevnära sammanhang. – Ungdomskultur i olika sammanhang där engelska används, till exempel i digitala medier.

Motorik

I ämnesområdet motorik ingår idrott och hälsa. Rörelse och hälsofrämjande levnadsvanor är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av idrott, rörelseaktiviteter och natur- och utevistelser under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva genom livet. Genom rörelse skapas förutsättningar för nya erfarenheter och nytt lärande. I den motoriska utvecklingen samverkar kropp, känslor och sinnen vilket främjar självständigheten och hälsan.

Syfte

– Kommunikation om upplevelser av olika aktiviteter och hur de påverkar den fysiska förmågan och hälsan. – Kroppsideal och normer inom idrotten. – Förebyggande av skador, däribland uppvärmning och allsidig träning. – Säkerhet och hänsynstagande i samband med olika aktiviteter.

Vardagsaktiviteter

I ämnesområdet vardagsaktiviteter ingår hem- och konsumentkunskap och samhällsorienterande ämnen. Vardagen i hemmet och tillsammans med andra i samhället har stor betydelse för människan. Med kunskaper om arbetet i hemmet, konsumentfrågor, samhällslivet och omvärlden får människor förutsättningar att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och andra samt främja hållbar utveckling.

Syfte

Omvärld

– Platser i Sverige och världen. – Människors levnadsvillkor under olika tider och på olika platser. – Berättelser och traditioner inom olika religioner. – Samhällsfunktioner och samhällsservice. – Utbildningsvägar, samt arbetsuppgifter i olika yrken och verksamheter i samhället. – Aktuella samhällsfrågor i olika medier. – Fältstudier i samhället och naturen. – Metoder för att söka information. Olika källors användbarhet och tillförlitlighet.

Verklighetsuppfattning

I ämnesområdet verklighetsuppfattning ingår matematik, naturorienterande ämnen och teknik. Dessa områden har alla sitt ursprung i människans nyfikenhet på omvärlden och strävan att uppfylla behov som uppstått. Med kunskaper inom dessa områden får människor redskap för att lösa olika typer av praktiska uppgifter i sin vardag och kunna fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer. De här kunskaperna gör det även möjligt att delta i samhällslivet, eftersom många av dagens samhällsfrågor har inslag av naturvetenskap, teknik och matematik.

Syfte

Undervisningen inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om naturvetenskap, teknik och matematik. Genom att eleverna utvecklar kunskaper inom ämnesområdet får de förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att hantera praktiska uppgifter och frågor som har betydelse för dem själva och för deras delaktighet i samhället. Eleverna ska också ges möjligheter att delta i kommunikation om sig själva och omvärlden samt att använda ämnesområdets ord, begrepp och uttrycksformer. I undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om natur och människa. De ska också ges möjligheter att undersöka närmiljön, beskriva människokroppen och göra val i frågor som rör miljö och hälsa, för att på så sätt utveckla sin självständighet i olika situationer. Undervisningen ska bidra till att eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur tekniska lösningar används och fungerar. Därigenom får de 81

förutsättningar att hantera teknisk utrustning, reflektera över tekniska lösningar och vara delaktiga i en teknikintensiv värld. Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och förståelse för hur den kan användas i vardagslivet. På så sätt får eleverna redskap för att undersöka och lösa olika typer av praktiska uppgifter och kunna ordna sina erfarenheter i tid och rum. Därigenom får eleverna förutsättningar att strukturera sin egen vardag och ökade möjligheter till självbestämmande. Undervisningen inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla – förmåga att använda kunskaper om natur och människa i frågor som rör miljö och hälsa, – förmåga att använda och reflektera över tekniska lösningar i vardagen, och – förmåga att använda matematik för att lösa praktiska uppgifter i vardagen.

Centralt innehåll

I årskurs 1–3

Året runt i naturen

– Årstidsväxlingar i naturen och kännetecken för de olika årstiderna. – Några djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Kropp och hälsa

– Några av människans kroppsdelar och organ, deras namn och funktion. – Människans upplevelser med hjälp av olika sinnen. – Betydelsen av kost, sömn och hygien för att må bra.

Material och ämnen

– Några materials egenskaper och användningsområden. – Hur material kan sorteras, till exempel utifrån utseende, om de flyter eller sjunker i vatten och hur de kan återvinnas.

Tekniska lösningar

– Redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i elevernas vardag. Hur de används på ett ändamålsenligt sätt. Begrepp som används i samband med detta. – Säkerhet vid elevernas användning av teknik, däribland elektricitet och olika tjänster via internet. – Undersökande av hur några föremål i elevernas vardag är utformade och fungerar.

Matematik i vardagen

– Naturliga tal samt hur de kan uttryckas med ord, konkret material, symboler och bilder. – Rum, läge, form och riktning. Hur detta kan undersökas och beskrivas med matematikens begrepp och uttrycksformer. – Hur olika räknesätt kan användas för att lösa enkla uppgifter. – Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter.

I årskurs 4–6

Natur, miljö och samhälle

– Några djurs och växters anpassningar till olika årstider. – Djur, växter och svampar, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter. – Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den. – Indelning av material utifrån några egenskaper, till exempel löslighet och om de är magnetiska. – Vattnets olika former: fast, flytande och gas.

Kropp och hälsa

– Några av människans organ, deras namn, placering och funktion. – Människans upplevelser med hjälp av olika sinnen. – Hur hälsan påverkas av kost, sömn, hygien och motion. – Människans pubertet, reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek och ansvar.

Tekniska lösningar

– Redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i elevernas vardag. Hur de används på ett ändamålsenligt sätt. – Säkerhet vid elevernas användning av teknik, däribland elektricitet och olika tjänster via internet. – Undersökande av något tekniskt system i elevernas vardag, till exempel en cykel eller ett enkelt transportsystem. Hur det är anpassat efter människans behov. – Egna konstruktioner i olika material. Hur materialen benämns och kan sammanfogas.

Matematik i vardagen

– Naturliga tal samt hur de kan uttryckas med ord, konkret material, symboler och bilder. – Hur olika räknesätt kan användas för att lösa elevnära uppgifter i vardagen. – Mätning av längd, volym och massa samt vanliga måttenheter och hur de kan användas i elevernas vardag. – Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter. – Pengars värde.

I årskurs 7–9

Natur, miljö och samhälle

– Näringskedjor i närmiljön. Djurs och växters samspel med varandra och hur några miljöfaktorer påverkar dem. – Människans beroende av och påverkan på naturen. Naturen som resurs samt vårt ansvar när vi nyttjar den. – Några material och ämnen, deras egenskaper och påverkan på miljön. – Vanliga kemikalier i hemmet, hur de är märkta och hur de bör hanteras.

Kropp och hälsa

– Något av människans organsystem. De ingående organens namn, placering och funktion. – Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av kost, sömn, hygien, motion och stress. – Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. – Människans reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek, ansvar, samtycke och ömsesidighet. Sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel.

Tekniska lösningar

– Redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i elevernas vardag. Hur de fungerar och används på ett ändamålsenligt sätt. – Möjligheter, risker och säkerhet vid överföring av information i digitala miljöer och vid annan användning av teknik. – Undersökande av hur några tekniska system i elevernas vardag är utformade och fungerar, till exempel kollektivtrafiken och avloppssystemet. – Egna konstruktioner i olika material. Hur materialen benämns och kan sammanfogas. Dokumentation av konstruktionerna, till exempel med skisser, bilder och fysiska och digitala modeller.

Matematik i vardagen

– Naturliga tal samt hur de kan uttryckas med ord, konkret material, symboler och bilder. – Hur olika räknesätt kan användas för att lösa uppgifter i vardagen. Användning av digitala verktyg vid beräkningar. – Mätning av längd, volym, massa och tid samt vanliga måttenheter och hur de kan användas i elevernas vardag. – Planering av händelser och av aktiviteter, såväl med som utan digitala verktyg. – Pengars värde.