Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Kurs: Biologi Kurskod: GRNBIO2 Verksamhetspoäng: 150

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att bidra till en hållbar utveckling.

Syfte

Undervisningen i kursen biologi inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang samt nyfikenhet på och intresse för att veta mer om människan och naturen. Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att formulera frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleven förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleven också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleven ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Undervisningen ska även bidra till att eleven utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och bilder med naturvetenskapligt innehåll. Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleven att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleven få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den har haft.

Genom undervisningen i kursen biologi ska eleven ges förutsättningar att

utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen, samhället och 2 arbetslivet.

Centralt innehåll

Natur och samhälle

• Ekologisk hållbarhet och biologisk mångfald. Samhällsdiskussioner om detta, till exempel i samband med naturbruk och konsumtion. • Ekosystems energiflöden och kretslopp av materia. Fotosyntes och förbränning. • Ekosystem, samband mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.

Kropp och hälsa

• Människors hälsa, sjukdom och sexualitet. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. • Evolutionens mekanismer, ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker. • Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.

Biologin och världsbilden

• Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet. Upptäckternas betydelse för samhället och människors levnadsvillkor. • Aktuella forskningsområden inom biologi. • Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin. • De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

Biologins metoder och arbetssätt

• Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. • Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling. • Sambandet mellan biologiska undersökningar och utveckling av begrepp, modeller och teorier. • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar

ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara

konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter

åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor

och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens

och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen

på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna

planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och

planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna

använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla doku-

mentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom,

sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika fak-

torers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt iden-

tifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och krets-

lopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse

för människors levnadsvillkor.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställ-

ningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara

konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemö-

ter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven

kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för

utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens

och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen

på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna 4 planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som

det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och

skriftliga rapporter.

Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.

Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer

och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och för-

klarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Dessutom

för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos

några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan

förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga

upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar

ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några

tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och

bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna

planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som

det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven

utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutveck-

lade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och

skriftliga rapporter.

Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och

funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och popu-

lationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och

generaliserar kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven välut-

vecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos

några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan

förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäck-

ter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för biologi betyget E biologi betyget C biologi betyget A

Eleven kan samtala om Eleven kan samtala om Eleven kan samtala om och diskutera frågor och diskutera frågor och diskutera frågor som rör hälsa, natur- som rör hälsa, natur- som rör hälsa, naturbruk och ekologisk bruk och ekologisk bruk och ekologisk hållbarhet och skiljer hållbarhet och skiljer hållbarhet och skiljer då fakta från värde- då fakta från värde- då fakta från värderingar och formulerar ringar och formulerar ringar och formulerar ställningstaganden ställningstaganden ställningstaganden med

med enkla motivering- med utvecklade välutvecklade motive-

ar samt beskriver några motiveringar samt ringar samt beskriver tänkbara konsekvenser. beskriver några tänk- några tänkbara kon- I diskussionerna stäl- bara konsekvenser. I sekvenser. I diskusler eleven frågor och diskussionerna stäl- sionerna ställer eleven framför och bemöter ler eleven frågor och frågor och framför och åsikter och argument framför och bemöter bemöter åsikter och arpå ett sätt som till viss åsikter och argument gument på ett sätt som

del för diskussioner- på ett sätt som för dis- för diskussionerna na framåt. Eleven kan kussionerna framåt. framåt och fördjupar

söka naturvetenskaplig Eleven kan söka natur- eller breddar dem. information och an- vetenskaplig informa- Eleven kan söka naturvänder då olika källor tion och använder då vetenskaplig inforoch för enkla och till olika källor och för mation och använder viss del underbyggda utvecklade och rela- då olika källor och för resonemang om in- tivt väl underbyggda välutvecklade och väl formationens och käl- resonemang om in- underbyggda resonelornas trovärdighet och formationens och käl- mang om informatiorelevans. Eleven kan lornas trovärdighet och nens och källornas troanvända informatio- relevans. Eleven kan värdighet och relevans. nen på ett i huvudsak använda informationen Eleven kan använda fungerande sätt i dis- på ett fungerande sätt informationen på ett 6 kussioner och för att i diskussioner och för väl fungerande sätt

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för biologi betyget E biologi betyget C biologi betyget A

skapa enkla texter och att skapa utvecklade i diskussioner och för andra framställningar texter och andra fram- att skapa välutveck-

med viss anpassning ställningar med rela- lade texter och andra

till syfte och målgrupp. tivt god anpassning framställningar med till syfte och målgrupp. god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra Eleven kan genomföra Eleven kan genomföra fältstudier och andra fältstudier och andra fältstudier och andra undersökningar utifrån undersökningar utifrån undersökningar utifrån givna planeringar och givna planeringar och givna planeringar och

även bidra till att även formulera enkla även formulera enkla

formulera enkla fråge- frågeställningar och frågeställningar och ställningar och plane- planeringar som det planeringar som det ringar som det går att efter någon bearbet- går att arbeta systemaarbeta systematiskt uti- ning går att arbeta tiskt utifrån. I underfrån. I undersökning- systematiskt utifrån. sökningarna använder arna använder eleven I undersökningarna eleven utrustning på ett utrustning på ett säkert använder eleven ut- säkert, ändamålsenligt och i huvudsak funge- rustning på ett säkert och effektivt sätt. rande sätt. Eleven kan och ändamålsenligt Eleven kan jämföra rejämföra resultaten med sätt. Eleven kan jäm- sultaten med frågeställfrågeställningarna och föra resultaten med ningarna och drar då drar då enkla slutsatser frågeställningarna och välutvecklade slutsat-

med viss koppling till drar då utvecklade ser med god koppling

biologiska modeller slutsatser med relativt till biologiska modeller och teorier. Eleven god koppling till bio- och teorier. Eleven för för enkla resonemang logiska modeller och välutvecklade resonekring resultatens rim- teorier. Eleven för ut- mang kring resultatens

lighet och bidrar till vecklade resonemang rimlighet i relation

att ge förslag på hur kring resultatens rim- till möjliga felkällor undersökningarna kan lighet och ger förslag och ger förslag på hur förbättras. Dessutom på hur undersökning- undersökningarna kan gör eleven enkla doku- arna kan förbättras. förbättras och visar mentationer av under- Dessutom gör eleven på nya tänkbara fråsökningarna med tabel- utvecklade dokumen- geställningar att unler, diagram, bilder och tationer av undersök- dersöka. Dessutom skriftliga rapporter. ningarna med tabeller, gör eleven välutveckdiagram, bilder och lade dokumentationer skriftliga rapporter. av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har grundläg- Eleven har goda kun- Eleven har mycket

gande kunskaper om skaper om evolutions- goda kunskaper om evolutionsteorin och teorin och andra bio- evolutionsteorin och

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för biologi betyget E biologi betyget C biologi betyget A

andra biologiska sam- logiska sammanhang andra biologiska sammanhang och visar det och visar det genom att manhang och visar det

genom att ge exempel förklara och visa på genom att förklara och beskriva dessa samband inom dessa och visa på samband med viss användning med relativt god an- inom dessa och något

av biologins begrepp, vändning av biologins generellt drag med modeller och teorier. begrepp, modeller och god användning av Eleven kan föra enkla teorier. Eleven kan biologins begrepp, och till viss del under- föra utvecklade och modeller och teorier.

byggda resonemang relativt väl under- Eleven kan föra väl-

om hälsa, sjukdom, byggda resonemang utvecklade och väl sexualitet och ärftlig- om hälsa, sjukdom, underbyggda resonehet och visar då på sexualitet och ärftlig- mang om hälsa, sjukenkelt identifierbara het och visar då på dom, sexualitet och samband som rör förhållandevis kom- ärftlighet och visar då människokroppens plexa samband som på komplexa sambyggnad och funktion. rör människokroppens band som rör männi- Eleven undersöker byggnad och funktion. skokroppens byggnad olika faktorers in- Eleven undersöker och funktion. Eleven verkan på ekosystem olika faktorers in- undersöker olika och populationer och verkan på ekosystem faktorers inverkan på beskriver då enkelt och populationer och ekosystem och populaidentifierbara eko- beskriver då förhål- tioner och beskriver då logiska samband och landevis komplexa komplexa ekologiska ger exempel på ener- ekologiska samband samband och förklagiflöden och kretslopp. och förklarar och vi- rar och generaliserar Dessutom för eleven sar på samband kring kring energiflöden och enkla och till viss energiflöden och krets- kretslopp. Dessutom del underbyggda lopp. Dessutom för för eleven välutveckresonemang kring hur eleven utvecklade och lade och väl undermänniskan påverkar relativt väl under- byggda resonemang naturen och visar på byggda resonemang kring hur människan några åtgärder som kan kring hur människan påverkar naturen och bidra till en ekologiskt påverkar naturen och visar ur olika perhållbar utveckling. visar på fördelar och spektiv på fördelar

Eleven kan ge exem- begränsningar hos och begränsningar

pel på och beskriva några åtgärder som kan hos några åtgärder några centrala naturve- bidra till en ekologiskt som kan bidra till en tenskapliga upptäckter hållbar utveckling. ekologiskt hållbar utoch deras betydelse för Eleven kan förklara veckling. Eleven människors levnads- och visa på samband kan förklara och gevillkor. mellan några centrala neralisera kring några naturvetenskapliga centrala naturvetenupptäckter och deras skapliga upptäckter betydelse för männi- och deras betydelse för skors levnadsvillkor. människors levnadsvillkor.

Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett internationellt studie- och arbetsliv. Kunskaper i engelska kan dessutom ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva.

Syfte

Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska, omvärldskunskap samt tilltro till sin förmåga att använda engelska i olika situationer och för skilda syften. Eleven ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innefattar dels att förstå talat och skrivet språk, dels att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. Dessutom ska eleven ges möjlighet att utveckla förmågan att använda olika strategier för att stödja kommunikationen och för att lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till. Eleven ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Undervisningen ska stimulera elevens nyfikenhet på språk och kultur samt ge möjlighet att vidareutveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleven utvecklar språklig medvetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk i och utanför undervisningen. Undervisningen ska i allt väsentligt bedrivas på engelska. I undervisningen ska eleven få möta talad och skriven engelska av olika slag samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter och kunskaper. Eleven ska få interagera i tal och skrift samt producera talat språk och olika texter, på egen hand och tillsammans med andra, och med stöd av olika hjälpmedel och medier. Undervisningen ska dra nytta av omvärlden som en resurs för kontakter, information och lärande samt bidra till att eleven utvecklar förståelse för hur man söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehåll från olika källor för information, kunskaper och upplevelser.

Genom undervisningen i kursen engelska ska eleven ges förutsättningar att

utveckla sin förmåga att

• förstå talad och skriven engelska samt tolka innehållet, • formulera sig och kommunicera på engelska i tal och skrift, • använda språkliga strategier i olika sammanhang, • anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer, och • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Centralt innehåll

Kommunikationens innehåll

• Aktuella och kända ämnesområden, intressen, vardagliga situationer, aktiviteter och händelseförlopp, relationer och etiska frågor samt åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner. • Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i sammanhang och delar av världen där engelska används.

Lyssna och läsa – reception

• Talad engelska, även med viss regional och social färgning, och texter som är instruerande, beskrivande, berättande, diskuterande, argumenterande och kontaktskapande, även via film och andra medier. • Samtal och sammanhängande talat språk, till exempel dialoger och intervjuer. • Skönlitteratur och annan fiktion, även i talad och dramatiserad form, samt sånger och dikter. • Sakprosa av olika slag och med olika syften, till exempel reportage. • Strategier för att uppfatta detaljer och förstå sammanhang samt för att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form, innehåll och syfte. • Olika sätt att söka, välja och värdera innehållet i texter och talat språk. • Språkliga företeelser, till exempel uttal, intonation, grammatiska strukturer och satsbyggnad samt ord med olika stilvärde och fasta språkliga uttryck, i det språk eleverna möter. • Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang. • Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur och språkligt sammanhängande helheter.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

• Instruktioner, berättelser och beskrivningar i tal och skrift. Samtal, diskussion och argumentation för kommunikation och kontakt i olika situationer. • Strategier för att lösa språkliga problem, till exempel med hjälp av omformuleringar, frågor och förklaringar. • Strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal, till exempel genom att ge bekräftelse, ställa följdfrågor och ta initiativ till nya frågeställningar eller ämnesområden. • Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal, intonation, fasta språkliga uttryck och satsbyggnad, för att skapa tydlighet, variation och flyt. • Bearbetning av egna och andras muntliga och skriftliga framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem till syfte, mottagare och situation.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer.

Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat

agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska kan eleven välja och

använda någon strategi för lyssnande och läsning. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier, samt använder med viss relevans det valda

materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formu-

lera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör enkla förbättringar

av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika samman-

hang kan eleven uttrycka sig begripligt och enkelt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika

sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också

göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta väsentliga detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att

underlätta sin förståelse av innehållet i talad och skriven engelska kan eleven

i viss utsträckning välja och använda strategier för lyssnande och läsning. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier, samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formule-

ra sig relativt varierat, tydligt och relativt sammanhängande. Eleven kan även formulera sig med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar. I

muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig

tydligt och med visst flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven diskuterar utförligt några

företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används,

och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och

kunskaper.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. 11

Betyget A

Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i måttligt tempo

och i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom

att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap

och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i

talad och skriven engelska kan eleven i viss utsträckning välja och använda

strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk

från olika medier, samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda

materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formu-

lera sig relativt varierat, tydligt och sammanhängande. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för engelska betyget E engelska betyget C engelska betyget A Eleven kan förstå det Eleven kan förstå det Eleven kan förstå såväl huvudsakliga inne- huvudsakliga inne- helhet som detaljer i

hållet och uppfatta hållet och uppfatta talad engelska i måtttydliga detaljer i talad väsentliga detaljer ligt tempo och i lättillengelska i måttligt i talad engelska i gängliga texter i olika tempo samt i lättill- måttligt tempo samt i genrer. Eleven visar gängliga texter i olika lättillgängliga texter sin förståelse genom genrer. Eleven visar i olika genrer. Eleven att välgrundat och sin förståelse genom visar sin förståelse nyanserat redogöra att översiktligt redo- genom att välgrundat för, diskutera och komgöra för, diskutera och redogöra för, diskutera mentera innehåll och kommentera innehåll och kommentera inne- detaljer samt genom att och detaljer samt håll och detaljer samt med gott resultat agera genom att med god- genom att med till- utifrån budskap och intagbart resultat agera fredsställande resultat struktioner i innehållet. utifrån budskap och in- agera utifrån budskap För att underlätta sin struktioner i innehållet. och instruktioner i förståelse av innehållet För att underlätta sin innehållet. För att un- i talad och skriven engförståelse av innehållet derlätta sin förståelse elska kan eleven i viss i talad och skriven eng- av innehållet i talad utsträckning välja och elska kan eleven välja och skriven engelska använda strategier för och använda någon kan eleven i viss ut- lyssnande och läsning. strategi för lyssnande sträckning välja och Eleven kan välja texter och läsning. Eleven använda strategier för och talat språk från

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för engelska betyget E engelska betyget C engelska betyget A

väljer texter och talat lyssnande och läsning. olika medier, samt anspråk från olika me- Eleven väljer texter vänder på ett relevant dier, samt använder och talat språk från och effektivt sätt det med viss relevans det olika medier, samt an- valda materialet i sin valda materialet i sin vänder på ett relevant egen produktion och egen produktion och sätt det valda materia- interaktion. interaktion. let i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skrift- I muntliga och skrift- I muntliga och skriftliga framställningar i liga framställningar i liga framställningar i olika genrer kan eleven olika genrer kan eleven olika genrer kan eleven

formulera sig enkelt, formulera sig relativt formulera sig relativt begripligt och relativt varierat, tydligt och varierat, tydligt och sammanhängande. relativt samman- sammanhängande.

För att förtydliga och hängande. Eleven Eleven kan även forvariera sin kommu- kan även formulera mulera sig med flyt nikation bearbetar sig med visst flyt och och viss anpassning

eleven, och gör enkla i någon mån anpassat till syfte, mottagare

förbättringar av, egna till syfte, mottagare och situation. För att framställningar. I och situation. För att förtydliga och variera muntlig och skriftlig förtydliga och variera sin kommunikation interaktion i olika sam- sin kommunikation bearbetar eleven, och manhang kan eleven bearbetar eleven, och gör välgrundade uttrycka sig begripligt gör välgrundade förbättringar av, egna och enkelt samt i nå- förbättringar av, egna framställningar. I gon mån anpassat till framställningar. I muntlig och skriftlig syfte, mottagare och muntlig och skriftlig interaktion i olika samsituation. Dessutom interaktion i olika sam- manhang kan eleven kan eleven välja och manhang kan eleven uttrycka sig tydligt använda i huvudsak uttrycka sig tydligt och med flyt samt

fungerande strate- och med visst flyt med viss anpassning

gier som i viss mån samt med viss anpass- till syfte, mottagare löser problem i och ning till syfte, mot- och situation. Dessförbättrar interaktio- tagare och situation. utom kan eleven välja nen. Eleven diskuterar Dessutom kan eleven och använda väl fungöversiktligt några välja och använda erande strategier som företeelser i olika sam- fungerande strategier löser problem i och manhang och delar av som löser problem i förbättrar interaktionen världen där engelska och förbättrar interak- och för den framåt används, och kan tionen. Eleven disku- på ett konstruktivt

då också göra enkla terar utförligt några sätt. Eleven diskuterar

jämförelser med egna företeelser i olika sam- utförligt och nyanseerfarenheter och kun- manhang och delar av rat några företeelser i skaper. världen där engelska olika sammanhang och används, och kan då delar av världen där också göra välutveck- engelska används, och

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för engelska betyget E engelska betyget C engelska betyget A lade jämförelser med kan då också göra väl-

egna erfarenheter och utvecklade och nykunskaper. anserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Kurskod: GRNFYS2 Verksamhetspoäng: 150

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Syfte

Undervisningen i kursen fysik inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang samt nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att formulera frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleven förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleven också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Undervisningen ska ge eleven möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleven ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och bilder med naturvetenskapligt innehåll. Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleven att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra.

Genom undervisningen i kursen fysik ska eleven ges förutsättningar att

utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö, samhälle och arbetsliv, • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

Fysiken i naturen, samhället och arbetslivet

• Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Olika energislags energikvalitet och deras för- och nackdelar för miljön. Lagring, försörjning och användning av energi. • Väderfenomen och deras orsaker. • Jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar. • Uppkomst och användning av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning. • Fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. • Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.

Fysiken och vardagslivet

• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet. • Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap. • Hur ljud uppstår och breder ut sig. Ljudets egenskaper och ljudmiljö. • Ljusets utbredning, reflektion och brytning. • Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang. • Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.

Fysiken och världsbilden

• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. • Aktuella forskningsområden inom fysik. • Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst och utveckling. Universums uppbyggnad. • De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

Fysikens metoder och arbetssätt

• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. • Mätningar och mätinstrument. • Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstagan-

den med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.

I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och

argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven

kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för

enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och

källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett

i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även

bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går

att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning

på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna

med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums

uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det

genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardags-, samhälls- och arbetsli-

vet kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband. Eleven använder

fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga

upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstagan-

den med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekven-

ser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter

och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och käl-

lornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett

fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även

formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av

undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad

och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att

förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardags-, samhälls-

och arbetslivet kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och

elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur

människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och

visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan

några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställnings-

taganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara

konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter

åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda reso-

nemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven

kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även

formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta syste-

matiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert,

ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frå-

18 geställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till

fysikaliska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av

undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums upp-

byggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det

genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeel-

ser i vardags-, samhälls- och arbetslivet kopplas ihop med krafter, rörelser,

hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskap-

liga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för fysik betyget E fysik betyget C fysik betyget A

Eleven kan samtala om Eleven kan samtala om Eleven kan samtala om och diskutera frågor och diskutera frågor och diskutera frågor som rör energi, teknik, som rör energi, teknik, som rör energi, teknik, miljö och samhälle miljö och samhälle miljö och samhälle och skiljer då fakta och skiljer då fakta och skiljer då fakta från värderingar och från värderingar och från värderingar och formulerar ställnings- formulerar ställnings- formulerar ställnings-

taganden med enkla taganden med utveck- taganden med välut-

motiveringar samt lade motiveringar vecklade motiveringar beskriver några tänk- samt beskriver några samt beskriver några bara konsekvenser. I tänkbara konsekvenser. tänkbara konsekvenser. diskussionerna stäl- I diskussionerna stäl- I diskussionerna ställer eleven frågor och ler eleven frågor och ler eleven frågor och framför och bemöter framför och bemöter framför och bemöter åsikter och argument åsikter och argument åsikter och argument

på ett sätt som till viss på ett sätt som för dis- på ett sätt som för disdel för diskussioner- kussionerna framåt. kussionerna framåt

na framåt. Eleven kan Eleven kan söka natur- och fördjupar eller söka naturvetenskaplig vetenskaplig informa- breddar dem. Eleven information och an- tion och använder då kan söka naturvetenvänder då olika källor olika källor och för skaplig information och för enkla och till utvecklade och rela- och använder då olika

viss del underbyggda tivt väl underbyggda källor och för väl-

resonemang om in- resonemang om in- utvecklade och väl formationens och käl- formationens och käl- underbyggda resonelornas trovärdighet och lornas trovärdighet och mang om informatiorelevans. Eleven kan relevans. Eleven kan nens och källornas troanvända informatio- använda informationen värdighet och relevans.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för fysik betyget E fysik betyget C fysik betyget A

nen på ett i huvudsak på ett fungerande sätt Eleven kan använda fungerande sätt i dis- i diskussioner och för informationen på ett kussioner och för att att skapa utvecklade väl fungerande sätt i skapa enkla texter och texter och andra fram- diskussioner och för att andra framställningar ställningar med rela- skapa välutvecklade med viss anpassning tivt god anpassning texter och andra framtill syfte och målgrupp. till syfte och målgrupp. ställningar med god

anpassning till syfte

och målgrupp.

Eleven kan genomföra Eleven kan genomföra Eleven kan genomföra undersökningar utifrån undersökningar utifrån undersökningar utigivna planeringar och givna planeringar och från givna planeringar

även bidra till att även formulera enkla och även formulera

formulera enkla fråge- frågeställningar och enkla frågeställningar ställningar och plane- planeringar som det och planeringar som ringar som det går att efter någon bearbet- det går att arbeta arbeta systematiskt uti- ning går att arbeta systematiskt utifrån. från. I undersökning- systematiskt utifrån. I undersökningarna arna använder eleven I undersökningarna använder eleven ututrustning på ett säkert använder eleven ut- rustning på ett säkert, och i huvudsak funge- rustning på ett säkert ändamålsenligt och

rande sätt. Eleven kan och ändamålsenligt effektivt sätt. Eleven

jämföra resultaten med sätt. Eleven kan jäm- kan jämföra resultaten frågeställningarna och föra resultaten med med frågeställningdrar då enkla slutsatser frågeställningarna och arna och drar då väl-

med viss koppling till drar då utvecklade utvecklade slutsatser

fysikaliska modeller slutsatser med relativt med god koppling till och teorier. Eleven god koppling till fy- fysikaliska modeller för enkla resonemang sikaliska modeller och och teorier. Eleven för kring resultatens rim- teorier. Eleven för ut- välutvecklade resonelighet och bidrar till vecklade resonemang mang kring resultatens att ge förslag på hur kring resultatens rim- rimlighet i relation undersökningarna kan lighet och ger förslag till möjliga felkällor förbättras. Dessutom på hur undersökning- och ger förslag på hur gör eleven enkla doku- arna kan förbättras. undersökningarna kan mentationer av under- Dessutom gör eleven förbättras och visar sökningarna med tabel- utvecklade dokumen- på nya tänkbara ler, diagram, bilder och tationer av undersök- frågeställningar att skriftliga rapporter. ningarna med tabeller, undersöka. Dessutom diagram, bilder och gör eleven välutveckskriftliga rapporter. lade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för fysik betyget E fysik betyget C fysik betyget A Eleven har grundläg- Eleven har goda kun- Eleven har mycket

gande kunskaper om skaper om energi, goda kunskaper om energi, materia, uni- materia, universums energi, materia, universums uppbyggnad uppbyggnad och ut- versums uppbyggnad och utveckling och veckling och andra fy- och utveckling och andra fysikaliska sam- sikaliska sammanhang andra fysikaliska sammanhang och visar det och visar det genom att manhang och visar det

genom att ge exempel förklara och visa på genom att förklara och beskriva dessa samband inom dessa och visa på samband med viss användning med relativt god an- inom dessa och något

av fysikens begrepp, vändning av fysikens generellt drag med modeller och teorier. begrepp, modeller och god användning av Eleven kan föra enkla teorier. Eleven kan fysikens begrepp, och till viss del under- föra utvecklade och modeller och teorier.

byggda resonemang relativt väl under- Eleven kan föra väl-

där företeelser i var- byggda resonemang utvecklade och väl dags-, samhälls- och där företeelser i var- underbyggda resonearbetslivet kopplas dags-, samhälls- och mang där företeelser ihop med krafter, arbetslivet kopplas i vardags-, samhällsrörelser, hävarmar, ihop med krafter, rö- och arbetslivet kopplas ljus, ljud och elektri- relser, hävarmar, ljus, ihop med krafter, röcitet och visar då på ljud och elektricitet relser, hävarmar, ljus, enkelt identifierbara och visar då på förhål- ljud och elektricitet

fysikaliska samband. landevis komplexa och visar då på kom-

Eleven använder fysi- fysikaliska samband. plexa fysikaliska samkaliska modeller på ett Eleven använder fysi- band. Eleven använder i huvudsak fungeran- kaliska modeller på ett fysikaliska modeller på

de sätt för att beskriva relativt väl fungeran- ett väl fungerande sätt och ge exempel på de sätt för att förklara för att förklara och

partiklar och strål- och visa på samband generalisera kring ning. Dessutom för kring partiklar och partiklar och stråleleven enkla och till strålning. Dessutom ning. Dessutom för

viss del underbyggda för eleven utvecklade eleven välutvecklade

resonemang kring hur och relativt väl un- och väl underbyggda människa och teknik derbyggda resone- resonemang kring hur påverkar miljön och mang kring hur män- människa och teknik visar på några åtgär- niskans användning påverkar miljön och der som kan bidra till av energi och naturre- visar ur olika peren hållbar utveckling. surser påverkar miljön spektiv på fördelar

Eleven kan ge exem- och visar på fördelar och begränsningar

pel på och beskriva och begränsningar hos några åtgärder några centrala naturve- hos några åtgärder som som kan bidra till en tenskapliga upptäckter kan bidra till en hållbar hållbar utveckling. och deras betydelse för utveckling. Eleven kan Eleven kan förklara människors levnads- kan förklara och visa och generalisera kring villkor. på samband mellan några centrala naturvenågra centrala naturve- tenskapliga upptäckter tenskapliga upptäckter och deras betydelse för 21

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för fysik betyget E fysik betyget C fysik betyget A

och deras betydelse för människors levnadsmänniskors levnads- villkor. villkor.

Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150

Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor.

Syfte

Undervisningen i kursen geografi inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden samt utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Eleven ska också ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter och av naturen framkallade processer som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleven får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet. Genom undervisningen ska eleven utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser detta samspel får för naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge kunskaper om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att eleven kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleven ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleven förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp. Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla kunskaper om varför intressekonflikter om naturresurser uppstår. Undervisningen ska också medverka till att eleven utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla. Eleven ska ges möjlighet att utveckla kunskaper i geografi som kan användas i vardags- och arbetslivet samt för att tolka och ta ställning till information och budskap från olika medier.

Genom undervisningen i kursen geografi ska eleven ges förutsättningar att

utveckla sin förmåga att

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och • värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. 23

Centralt innehåll

Livsmiljöer

• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur. • Jordens naturresurser, till exempel odlingsmark, skogar och fossila bränslen. • Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp. • Jordens klimat- och vegetationszoner. Klimatets påverkan på människors levnadsvillkor. • Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få. • Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. • Fördelningen av jordens befolkning över jordytan, migration och urbanisering samt orsaker till och konsekvenser av detta.

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

• Namn och läge på områden, städer, berg, öar, hav och vatten i Sverige samt länder i Europa. Världsdelarnas viktigare länder, städer, vatten, öar, berg, öknar och regioner. • Kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skalor. Topografiska och tematiska kartor. • Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet. • Fältstudier av natur- och kulturlandskap. • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet. • Identifiering av sårbara platser och förebyggande av risker. • Intressekonflikter om naturresurser. • Förnybara energitillgångar. • Fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. Hur befolkningstäthet, klimat och naturresurser påverkar detta.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördel-

ning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak

fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produce-

ras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel

och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resone-

mang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt

orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till

dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande

sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika käl-

lors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och

andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande

kunskaper om Sveriges, Nordens, Europas och världsdelarnas namngeografi

och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksre-

lationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbar-

hetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på

lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning,

migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster

av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika

förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande

sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om

olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kar-

tor och andra verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda

kunskaper om Sveriges, Nordens, Europas och världsdelarnas namngeografi

och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och

storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala håll-

barhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda

förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning,

migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommu-

nikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur

dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och

konsekvenser av detta. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda reso-

nemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt,

samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors

trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra

verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda

kunskaper om Sveriges, Nordens, Europas och världsdelarnas namngeografi

och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksre-

lationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbar-

hetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag

på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för geografi betyget E geografi betyget C geografi betyget A

Eleven har grund- Eleven har goda kun- Eleven har mycket

läggande kunskaper skaper om samspelet goda kunskaper om om samspelet mellan mellan människa, samspelet mellan människa, samhälle samhälle och natur, människa, samhälle och natur, och visar och visar det genom att och natur, och visar det genom att föra föra utvecklade och det genom att föra

enkla och till viss del relativt väl under- välutvecklade och väl underbyggda resone- byggda resonemang underbyggda resone-

mang om orsaker till om orsaker till och mang om orsaker till och konsekvenser av konsekvenser av be- och konsekvenser av befolkningsfördelning, folkningsfördelning, befolkningsfördelning, migration, klimat, ve- migration, klimat, migration, klimat, vegetation och klimatför- vegetation och klimat- getation och klimatförändringar i olika delar förändringar i olika ändringar i olika delar av världen. Eleven kan delar av världen. Elev- av världen. Eleven kan även använda geogra- en kan även använda även använda geografiska begrepp på ett i geografiska begrepp på fiska begrepp på ett

huvudsak fungerande ett relativt väl fung- väl fungerande sätt.

sätt. Eleven kan under- erande sätt. Eleven Eleven kan undersöka söka var olika varor kan undersöka var var olika varor och och tjänster produceras olika varor och tjänster tjänster produceras och konsumeras, och produceras och konsu- och konsumeras, och beskriver då enkla meras, och beskriver beskriver då komplexa geografiska mönster då förhållandevis geografiska mönster av handel och kom- komplexa geografiska av handel och kommunikation samt för mönster av handel och munikation samt för enkla och till viss del kommunikation samt välutvecklade och väl

underbyggda reso- för utvecklade och underbyggda reso-

nemang om hur dessa relativt väl under- nemang om hur dessa mönster ser ut och hur byggda resonemang mönster ser ut och de har förändrats över om hur dessa mönster hur de har förändrats tid samt orsaker till ser ut och hur de har över tid samt orsaker och konsekvenser av förändrats över tid till och konsekvenser detta. Eleven för enkla samt orsaker till och av detta. Eleven för och till viss del under- konsekvenser av detta. välutvecklade och

byggda resonemang Eleven för utveck- väl underbyggda re-

om klimatförändringar lade och relativt väl sonemang om klimatoch olika förklaringar underbyggda resone- förändringar och olika till dessa samt deras mang om klimatför- förklaringar till dessa konsekvenser för män- ändringar och olika samt deras konsekvenniska, samhälle och förklaringar till dessa ser för människa, sammiljö i olika delar av samt deras konsekven- hälle och miljö i olika världen. ser för människa, sam- delar av världen. hälle och miljö i olika delar av världen.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för geografi betyget E geografi betyget C geografi betyget A

Eleven kan undersöka Eleven kan undersöka Eleven kan undersöka omvärlden och an- omvärlden och använ- omvärlden och använder då kartor och der då kartor och andra vänder då kartor och andra geografiska käl- geografiska källor, andra geografiska källor, teorier, metoder teorier, metoder och lor, teorier, metoder

och tekniker på ett i tekniker på ett relativt och tekniker på ett väl huvudsak fungerande väl fungerande sätt, fungerande sätt, samt sätt, samt för enkla samt för utvecklade för välutvecklade och till viss del under- och relativt väl un- och väl underbyggda

byggda resonemang derbyggda resone- resonemang om olika om olika källors tro- mang om olika källors källors trovärdighet värdighet och relevans. trovärdighet och rele- och relevans. Vid Vid fältstudier använ- vans. Vid fältstudier fältstudier använder der eleven kartor och använder eleven kartor eleven kartor och andra verktyg på ett i och andra verktyg på andra verktyg på ett

huvudsak fungerande ett relativt ändamåls- ändamålsenligt och sätt. Eleven har grund- enligt sätt. Eleven har effektivt sätt. Eleven läggande kunskaper goda kunskaper om har mycket goda kun-

om Sveriges, Nordens, Sveriges, Nordens, skaper om Sveriges, Europas och världsde- Europas och världsde- Nordens, Europas och larnas namngeografi larnas namngeografi världsdelarnas namnoch visar det genom och visar det genom geografi och visar det

att med viss säkerhet att med relativt god genom att med god

beskriva lägen på och säkerhet beskriva säkerhet beskriva storleksrelationer mel- lägen på och storleks- lägen på och storlekslan olika geografiska relationer mellan olika relationer mellan olika objekt. geografiska objekt. geografiska objekt.

Eleven kan resonera Eleven kan resonera Eleven kan resonera om olika ekologiska, om olika ekologiska, om olika ekologiska, ekonomiska och so- ekonomiska och so- ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor ciala hållbarhetsfrågor ciala hållbarhetsfrågor och redogör då för och redogör då för ut- och redogör då för

enkla och till viss del vecklade och relativt välutvecklade och väl underbyggda förslag väl underbyggda för- underbyggda förslag

på lösningar där några slag på lösningar där på lösningar där några konsekvenser för män- några konsekvenser konsekvenser för människa, samhälle och för människa, samhälle niska, samhälle och natur vägs in. och natur vägs in. natur vägs in.

Kurskod: GRNHEM2 Verksamhetspoäng: 50

Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.

Syfte

Undervisningen i kursen hem- och konsumentkunskap inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper om arbetsuppgifter, ekonomi och konsumtion i hemmet och vardagen. Undervisningen syftar vidare till att eleven utvecklar förståelse för vilka konsekvenser de dagliga valen och handlingarna i hemmet och på fritiden får för människa, samhälle och natur. Kursen utgår från perspektiven hälsa, resurshushållning, kulturella erfarenheter och företeelser samt jämställdhet. Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla förmågan att värdera och hantera information och reklam som riktar sig till hushållet och därigenom ges ökad beredskap att fatta välgrundade beslut i frågor som rör verksamheterna där. Undervisningen ska också bidra till att eleven utvecklar kunskaper om privatekonomi, planering, sparande, krediter och lån samt om konsumentens rättigheter och skyldigheter. Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar kunskap om, och ges möjlighet att reflektera över, sambandet mellan jämställdhet och arbetsfördelningen i hemmet. Undervisningen ska även ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll när det gäller verksamheter, livsstilar och relationen mellan människor. Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar förtrogenhet med ämnets centrala typer av texter, uttryck och begrepp samt förmågan att ta ställning till muntlig och skriftlig information och budskap från olika källor och medier.

Genom undervisningen i kursen hem- och konsumentkunskap ska eleven ges

förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• beskriva, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet och vardagen, • reflektera över konsumentens rättigheter och skyldigheter, och • reflektera över, diskutera och värdera val och handlingar i hemmet och vardagen, utifrån perspektiven hälsa, ekonomi och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

• Hem och boende: olika sätt att bo, hemmets skötsel och hygien samt redskap och teknisk utrustning för att sköta ett hem. • Mat och måltider utifrån olika perspektiv: näringsvärde och hälsa, kostnader, planering, arbetsfördelning och samarbete, tillagning, recept och redskap, estetiska värden, miljöeffekter, traditioner och gemenskap. • Vardagsliv i olika skeden av livet: livsstil och fritidssysselsättning. • Konsumtion: reklamens budskap och form samt konsumentens rättigheter och skyldigheter. Konsumtionens konsekvenser för vardagsekonomin och 29

miljön. Informationssökning i olika källor och medier samt värdering av informationen. • Relationer och hälsa: jämställdhet och juridiska frågor. • Vardagsekonomi: planering, lån och ränta.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur

olika arbetsuppgifter i en bostad och i vardagen kan planeras och genomföras samt hur olika redskap används. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då

enkla resonemang med viss koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra enkla och till viss del underbyggda resone-

mang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring

konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet och vardagslivet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling samt livsstil, hälsa och privatekonomi.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om

hur olika arbetsuppgifter i en bostad och i vardagen kan planeras och genomföras samt hur olika redskap används. Dessutom kan eleven föra utvecklade resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då

utvecklade resonemang med relativt god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter

för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang

kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet och vardagslivet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling samt livsstil, hälsa och privatekonomi.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur

olika arbetsuppgifter i en bostad och i vardagen kan planeras och genomföras samt hur olika redskap används. Dessutom kan eleven föra välutvecklade resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då välutvecklade resonemang med god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra välutvecklade och väl underbyggda

resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring

konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet och vardagslivet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling samt livsstil, hälsa och privatekonomi.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för hem- och konsument- hem- och konsument- hem- och konsumentkunskap betyget E kunskap betyget C kunskap betyget A

Eleven kan föra Eleven kan föra Eleven kan föra

enkla och till viss del utvecklade och rela- välutvecklade och underbyggda reso- tivt väl underbyggda väl underbyggda

nemang om hur olika resonemang om hur resonemang om hur arbetsuppgifter i en olika arbetsuppgifter i olika arbetsuppgifter i bostad och i varda- en bostad och i varda- en bostad och i vardagen kan planeras och gen kan planeras och gen kan planeras och genomföras samt hur genomföras samt hur genomföras samt hur olika redskap används. olika redskap används. olika redskap används. Dessutom kan eleven Dessutom kan eleven Dessutom kan eleven

föra enkla resonemang föra utvecklade reso- föra välutvecklade

om hur varierade och nemang om hur varie- resonemang om hur balanserade måltider rade och balanserade varierade och balankan sättas samman och måltider kan sättas serade måltider kan anpassas till individu- samman och anpassas sättas samman och ella behov. till individuella behov. anpassas till individuella behov.

Eleven gör jämförelser Eleven gör jämförelser Eleven gör jämförelser mellan olika konsum- mellan olika konsum- mellan olika konsumtionsalternativ och för tionsalternativ och för tionsalternativ och

då enkla resonemang då utvecklade resone- för då välutvecklade med viss koppling till mang med relativt god resonemang med god

konsekvenser för pri- koppling till konse- koppling till konsevatekonomi. Eleven kvenser för privat- kvenser för privat-

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för hem- och konsument- hem- och konsument- hem- och konsumentkunskap betyget E kunskap betyget C kunskap betyget A

kan beskriva och föra ekonomi. Eleven ekonomi. Eleven kan enkla och till viss del kan beskriva och beskriva och föra

underbyggda reso- föra utvecklade och välutvecklade och väl

nemang om grundläg- relativt väl under- underbyggda resogande rättigheter och byggda resonemang nemang om grundlägskyldigheter för konsu- om grundläggande gande rättigheter och menter och ge exempel rättigheter och skyldig- skyldigheter för konsupå hur de används i heter för konsumenter menter och ge exempel olika konsumtionssi- och ge exempel på hur på hur de används i tuationer. de används i olika kon- olika konsumtionssisumtionssituationer. tuationer.

Eleven kan föra enkla Eleven kan föra Eleven kan föra

och till viss del under- utvecklade och välutvecklade och byggda resonemang relativt väl under- väl underbyggda

kring konsekvenser byggda resonemang resonemang kring av olika konsumtions- kring konsekvenser konsekvenser av olika val och handlingar i av olika konsumtions- konsumtionsval och hemmet och vardags- val och handlingar i handlingar i hemlivet utifrån frågor hemmet och vardags- met och vardagslivet som rör en hållbar livet utifrån frågor utifrån frågor som rör social, ekonomisk och som rör en hållbar en hållbar social, ekoekologisk utveckling social, ekonomisk och nomisk och ekologisk samt livsstil, hälsa och ekologisk utveckling utveckling samt livsprivatekonomi. samt livsstil, hälsa och stil, hälsa och privatprivatekonomi. ekonomi.

Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Syfte

Undervisningen i kursen historia inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, begrepp och metoder samt om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleven utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleven få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att utveckla en historisk referensram och reflektera kritiskt över den. Vidare ska eleven få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer. Därigenom ska eleven få förutsättningar att tillägna sig en fördjupad förståelse för nutiden. Undervisningen ska stimulera till nyfikenhet på historia och bidra till att eleven utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. I undervisningen ska eleven ges möjlighet att arbeta med historiska begrepp, frågeställningar, förklaringar och olika samband i tid och rum för att utveckla förståelse för historiska samhällsförändringar. Eleven ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleven utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar. Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att utveckla förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleven få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

Genom undervisningen i kursen historia ska eleven ges förutsättningar att

utveckla sin förmåga att

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och 33

• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

Kring forntiden, medeltiden och forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. • Utvecklingen i Norden och Sverige från och med stenåldern fram till 1700-talet. • Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. • Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900

• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. • Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. • Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.

Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950

• Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism. • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen. • De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

• Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. • Framväxten av det svenska välfärdssamhället.

• Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. • Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen. • FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU). • Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa. • Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historia används och historiska begrepp

• Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. • Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser. • Historisk information från olika källor och medier.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser

av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av nutiden. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvill-

kor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger

också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt

resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det

förflutna och nuet.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang

om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda histo-

riska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av

samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av nutiden. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och

beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder.

Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och

motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda

hänvisningar till det förflutna och nuet.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några

olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan

eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konse-

kvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av nutiden. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och

levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperio-

der. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer

och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda

hänvisningar till det förflutna och nuet.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang

om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda histo-

riska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för historia betyget E historia betyget C historia betyget A Eleven har grund- Eleven har goda kun- Eleven har mycket

läggande kunskaper skaper om historiska goda kunskaper om om historiska förhål- förhållanden, skeenden historiska förhållanden, skeenden och och gestalter under landen, skeenden och gestalter under olika olika tidsperioder. gestalter under olika tidsperioder. Eleven Eleven visar det tidsperioder. Eleven visar det genom att genom att föra utveck- visar det genom att

föra enkla och till lade och relativt väl föra välutvecklade viss del underbyggda underbyggda reso- och väl underbyggda

resonemang om orsa- nemang om orsaker resonemang om orsaker till och konsekven- till och konsekvenser ker till och konsekvenser av samhällsföränd- av samhällsföränd- ser av samhällsförändringar och människors ringar och människors ringar och människors levnadsvillkor och levnadsvillkor och levnadsvillkor och handlingar, samt om handlingar, samt om handlingar, samt om Förintelsen och andra Förintelsen och andra Förintelsen och andra folkmord. Dessutom folkmord. Dessutom folkmord. Dessutom förklarar eleven hur förklarar eleven hur förklarar eleven hur människors villkor människors villkor människors villkor och värderingar kan och värderingar kan och värderingar kan påverkas av nutiden. påverkas av nutiden. påverkas av nutiden. Eleven kan undersöka Eleven kan undersöka Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer några utvecklingslinjer några utvecklingslinjer inom kulturmöten, inom kulturmöten, inom kulturmöten, migration, politik och migration, politik och migration, politik och levnadsvillkor och levnadsvillkor och levnadsvillkor och

beskriver då enkla beskriver då förhål- beskriver då komplexa

samband mellan olika landevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslin- tänkbar fortsättning dessa utvecklingslinjer jer och motiverar sitt på dessa utvecklings- och motiverar sitt resoresonemang med enkla linjer och motiverar nemang med välutoch till viss del under- sitt resonemang med vecklade och väl un-

byggda hänvisningar utvecklade och rela- derbyggda hänvis-

till det förflutna och tivt väl underbyggda ningar till det förflutna nuet. hänvisningar till det och nuet. förflutna och nuet.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för historia betyget E historia betyget C historia betyget A

Eleven kan använda Eleven kan använda Eleven kan använda historiskt källmaterial historiskt källmate- historiskt källmaterial

för att dra enkla och rial för att dra utveck- för att dra välutvecktill viss del under- lade och relativt väl lade och väl underbyggda slutsatser om underbyggda slutsat- byggda slutsatser om

människors levnads- ser om människors lev- människors levnadsvillkor, och för då nadsvillkor, och för då villkor, och för då

enkla och till viss del utvecklade och rela- välutvecklade och väl underbyggda reso- tivt väl underbyggda underbyggda reso-

nemang om källornas resonemang om käl- nemang om källornas trovärdighet och rele- lornas trovärdighet och trovärdighet och relevans. Eleven kan föra relevans. Eleven kan vans. Eleven kan föra

enkla och till viss del föra utvecklade och välutvecklade och väl underbyggda resone- relativt väl under- underbyggda resone-

mang om hur historia byggda resonemang mang om hur historia har använts och kan om hur historia har har använts och kan användas i några olika använts och kan användas i några olika sammanhang och för användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfatt- om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och leda till olika uppfatt- ningar i nutiden, och vilka konsekvenser ningar i nutiden, och vilka konsekvenser det det kan få. I studier vilka konsekvenser kan få. I studier av hisav historiska förhål- det kan få. I studier toriska förhållanden, landen, skeenden och av historiska förhål- skeenden och gestalter gestalter såväl som vid landen, skeenden och såväl som vid användanvändning av källor gestalter såväl som vid ning av källor och i och i resonemang om användning av källor resonemang om hur hur historia används och i resonemang om historia används kan kan eleven använda hur historia används eleven använda histohistoriska begrepp på kan eleven använda riska begrepp på ett väl ett i huvudsak fun- historiska begrepp på fungerande sätt.

gerande sätt. ett relativt väl fungerande sätt.

Kurskod: GRNKEM2 Verksamhetspoäng: 150

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Syfte

Undervisningen i kursen kemi inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper om kemiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att formulera frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna erfarenheter och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleven förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleven också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Undervisningen ska ge eleven möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi har betydelse. Därigenom ska eleven ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa formas i samspel med erfarenheter från undersökningar. Vidare ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och bilder med naturvetenskapligt innehåll. Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleven att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleven även ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt har påverkat varandra.

Genom undervisningen i kursen kemi ska eleven ges förutsättningar att

utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper i kemi för att granska information samt kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, arbetslivet, naturen och i människokroppen.

Centralt innehåll

Kemin i vardagen, samhället och arbetslivet

• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. • Kemiska processer vid framställning och återvinning av några vanliga material. Livscykelanalys av några vanliga produkter. • Faktorer som orsakar nedbrytning av olika material, till exempel järn och plast. • Rening av vatten. • Innehållet i mat och dryck och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning. • Vanliga kemikalier i hemmet, samhället och arbetslivet samt hur de påverkar hälsan och miljön. • Säker hantering av kemikalier och brandfarliga ämnen. • Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.

Kemin i naturen

• Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga, löslighet och brännbarhet. • Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde till exempel i mark, växter och människokroppen. • Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt. • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. • Kemiska föreningar och hur atomer bildar molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark. • Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp. • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.

Kemin och världsbilden

• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. • Aktuella forskningsområden inom kemi. • De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

Kemins metoder och arbetssätt

• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och 40 skriftliga rapporter.

• Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen. • Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstagan-

den med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.

I diskussionerna ställer eleven frågor samt framför och bemöter åsikter och

argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven

kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för

enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och

källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett

i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även

bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går

att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrust-

ning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna

med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oför-

störbarhet och omvandlingar samt andra kemiska sammanhang och visar

det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer,

mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer

används i vardagen, samhället och arbetslivet och beskriver då enkelt identifierbara samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resone-

mang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar

miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstagan-

den med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekven-

ser. I diskussionerna ställer eleven frågor samt framför och bemöter åsikter

och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och käl-

lornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett

fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även

formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av

undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar samt andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska

samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska pro-

cesser används i vardagen, samhället och arbetslivet och beskriver då komplexa samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar

hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningsta-

ganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara kon-

sekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor samt framför och bemöter

åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda reso-

nemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven

kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för

att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även

formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta syste-

matiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert,

ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av

undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstör-

barhet och omvandlingar samt andra kemiska sammanhang och visar det

genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa

kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen, samhället och arbetslivet och beskri-

ver då komplexa samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar

utveckling.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för kemi betyget E kemi betyget C kemi betyget A

Eleven kan samtala om Eleven kan samtala om Eleven kan samtala om och diskutera frågor och diskutera frågor och diskutera frågor som rör energi, miljö, som rör energi, miljö, som rör energi, miljö, hälsa och samhälle hälsa och samhälle hälsa och samhälle och skiljer då fakta och skiljer då fakta och skiljer då fakta från värderingar och från värderingar och från värderingar och formulerar ställnings- formulerar ställnings- formulerar ställnings-

taganden med enkla taganden med utveck- taganden med välut-

motiveringar samt lade motiveringar vecklade motiveringar beskriver några tänk- samt beskriver några samt beskriver några bara konsekvenser. I tänkbara konsekvenser. tänkbara konsekvenser. diskussionerna ställer I diskussionerna ställer I diskussionerna ställer eleven frågor samt eleven frågor samt eleven frågor samt framför och bemöter framför och bemöter framför och bemöter åsikter och argument åsikter och argument åsikter och argument

på ett sätt som till viss på ett sätt som för dis- på ett sätt som för disdel för diskussioner- kussionerna framåt. kussionerna framåt

na framåt. Eleven kan Eleven kan söka natur- och fördjupar eller söka naturvetenskaplig vetenskaplig informa- breddar dem. Eleven information och an- tion och använder då kan söka naturveten-

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för kemi betyget E kemi betyget C kemi betyget A

vänder då olika källor olika källor och för skaplig information och för enkla och utvecklade och och använder då olika

till viss del under- relativt väl under- källor och för välbyggda resonemang byggda resonemang utvecklade och väl

om informationens och om informationens och underbyggda resonekällornas trovärdighet källornas trovärdighet mang om informatiooch relevans. Eleven och relevans. Eleven nens och källornas trokan använda informa- kan använda informa- värdighet och relevans. tionen på ett i huvud- tionen på ett fun- Eleven kan använda sak fungerande sätt i gerande sätt i diskus- informationen på ett diskussioner och för att sioner och för att skapa väl fungerande sätt i skapa enkla texter och utvecklade texter och diskussioner och för att andra framställningar andra framställningar skapa välutvecklade med viss anpassning med relativt god texter och andra framtill syfte och målgrupp. anpassning till syfte ställningar med god och målgrupp. anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra Eleven kan genomföra Eleven kan genomföra undersökningar utifrån undersökningar utifrån undersökningar utifrån givna planeringar givna planeringar och givna planeringar och

och även bidra till även formulera enkla även formulera enkla

att formulera enkla frågeställningar och frågeställningar och frågeställningar och planeringar som det planeringar som det planeringar som det efter någon bearbet- går att arbeta systemagår att arbeta systema- ning går att arbeta tiskt utifrån. I undertiskt utifrån. I under- systematiskt utifrån. sökningarna använder sökningarna använder I undersökningarna eleven utrustning på ett eleven utrustning på ett använder eleven utrust- säkert, ändamålsenligt säkert och i huvud- ning på ett säkert och och effektivt sätt. sak fungerande sätt. ändamålsenligt sätt. Eleven kan jäm- Eleven kan jämföra Eleven kan jämföra föra resultaten med resultaten med fråge- resultaten med fråge- frågeställningarna och ställningarna och drar ställningarna och drar drar då välutvecklade

då enkla slutsatser då utvecklade slutsat- slutsatser med god med viss koppling ser med relativt god koppling till kemiska

till kemiska modeller koppling till kemiska modeller och teorier. och teorier. Eleven modeller och teorier. Eleven för välutveck-

för enkla resonemang Eleven för utvecklade lade resonemang kring

kring resultatens rim- resonemang kring resultatens rimlighet i lighet och bidrar till resultatens rimlighet relation till möjliga

att ge förslag på hur och ger förslag på hur felkällor och ger för-

undersökningarna kan undersökningarna kan slag på hur undersökförbättras. Dess- förbättras. Dessutom ningarna kan förbättras

utom gör eleven enkla gör eleven utvecklade och visar på nya

dokumentationer av dokumentationer av tänkbara frågeställundersökningarna undersökningarna med ningar att undersöka.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för kemi betyget E kemi betyget C kemi betyget A

med tabeller, diagram, tabeller, diagram, Dessutom gör eleven bilder och skriftliga bilder och skriftliga välutvecklade rapporter. rapporter. dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har grundläg- Eleven har goda kun- Eleven har mycket

gande kunskaper om skaper om materiens goda kunskaper om materiens uppbyggnad, uppbyggnad, oförstör- materiens uppbyggoförstörbarhet och barhet och omvand- nad, oförstörbarhet omvandlingar samt lingar samt andra och omvandlingar andra kemiska sam- kemiska sammanhang samt andra kemiska manhang och visar det och visar det genom sammanhang och visar

genom att ge exempel att förklara och visa det genom att förklara på och beskriva dessa på samband inom och visa på samband med viss användning dessa med relativt god inom dessa och något

av kemins begrepp, användning av kemins generellt drag med modeller och teorier. begrepp, modeller och god användning Eleven kan föra enkla teorier. Eleven kan av kemins begrepp, och till viss del under- föra utvecklade och modeller och teobyggda resonemang relativt väl under- rier. Eleven kan föra om kemiska processer byggda resonemang välutvecklade och väl i levande organismer, om kemiska processer underbyggda resomark, luft och vatten i levande organismer, nemang om kemiska och visar då på enkelt mark, luft och vatten processer i levande identifierbara kemis- och visar då på förhål- organismer, mark, luft ka samband i naturen. landevis komplexa och vatten och visar då Eleven undersöker kemiska samband i på komplexa kemiska hur några kemikalier naturen. Eleven under- samband i naturen. och kemiska processer söker hur några kemi- Eleven undersöker används i vardagen, kalier och kemiska hur några kemikalier samhället och arbets- processer används i och kemiska processer livet och beskriver vardagen, samhället används i vardagen, då enkelt identi- och arbetslivet och samhället och arbetsfierbara samband beskriver då kom- livet och beskriver då

och ger exempel på plexa samband och komplexa samband

energiomvandlingar förklarar och visar och förklarar och och materiens krets- på samband mellan generaliserar kring lopp. Dessutom för energiomvandlingar energiomvandlingar eleven enkla och till och materiens krets- och materiens kretsviss del underbyggda lopp. Dessutom för lopp. Dessutom för resonemang kring hur eleven utvecklade och eleven välutvecklade människans använd- relativt väl under- och väl underbyggda ning av energi och byggda resonemang resonemang kring hur naturresurser påverkar kring hur människans människans använd-

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för

kemi betyget E kemi betyget C kemi betyget A

miljön och visar på användning av energi ning av energi och några åtgärder som och naturresurser naturresurser påverkar kan bidra till en hållbar påverkar miljön och miljön och visar ur utveckling. visar på fördelar och olika perspektiv på

begränsningar hos fördelar och begräns-

några åtgärder som ningar hos några kan bidra till en hållbar åtgärder som kan bidra utveckling. till en hållbar utveckling.

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i arbetslivet samt i samhällets beslutsprocesser.

Syfte

Undervisningen i kursen matematik inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardags-, samhälls- och arbetslivet samt inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleven möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband. Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar kunskaper för att formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleven ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer. Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleven genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data. Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att möta varierade arbetsformer och arbetssätt, där undersökande aktiviteter utgör en del. När så är lämpligt ska undervisningen ske i relevant praxisnära miljö. Eleven ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang. Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleven även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagsoch arbetslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.

Genom undervisningen i kursen matematik ska eleven ges förutsättningar att

utveckla sin förmåga att

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, • föra och följa matematiska resonemang, och • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

Taluppfattning och tals användning

• Naturliga tal och deras egenskaper. Symboler för tal. Hur talen kan användas för att ange antal och ordning. • Positionssystemet när det gäller hela tal och tal i decimalform. • Rationella tal och deras egenskaper. • De fyra räknesätten och deras användning i olika situationer. • Huvudräkning, överslagsräkning och beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer. • Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som använts i olika historiska och kulturella sammanhang. • Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix. • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. • Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer. • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.

Algebra

• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. • Hur enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. • Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer. • Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol. • Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven. • Metoder för ekvationslösning.

Geometri

• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt. • Lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge. • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt. • Likformighet och symmetri i planet. • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta. • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder. • Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.

Sannolikhet och statistik

• Slumpmässiga händelser. • Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer. • Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem. • Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar. • Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar. • Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.

Samband och förändring

• Olika proportionella samband. • Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden. • Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar. • Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar. • Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Problemlösning

• Strategier för problemlösning med och utan digital teknik i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden. Värdering av valda strategier och metoder. • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden. • Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang

kring hur begreppen relaterar till varandra.

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa

rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt

samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och

följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta mate-

matiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resone-

mang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till pro-

blemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycks-

former på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur

begreppen relaterar till varandra.

Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa

rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt 50 samband och förändring med gott resultat.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett

ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussio-

ner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och

bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda

resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande

till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycks-

former på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begrep-

pen relaterar till varandra.

Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och

lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik

samt samband och förändring med mycket gott resultat.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett

ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska

uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer

med god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskus-

sioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och

bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för matematik betyget E matematik betyget C matematik betyget A

Eleven kan lösa olika Eleven kan lösa olika Eleven kan lösa olika problem i bekanta problem i bekanta problem i bekanta situsituationer på ett i situationer på ett ationer på ett väl fun-

huvudsak fungerande relativt väl fun- gerande sätt genom

sätt genom att välja gerande sätt genom att välja och använda och använda strate- att välja och använda strategier och metoder gier och metoder med strategier och metoder med god anpassning viss anpassning till med förhållandevis till problemets karaktär problemets karaktär god anpassning till samt formulera enkla samt bidra till att problemets karaktär matematiska modeller formulera enkla samt formulera enkla som kan tillämpas i matematiska modeller matematiska modeller sammanhanget. Eleven som kan tillämpas i som efter någon bear- för välutvecklade sammanhanget. Eleven betning kan tillämpas i och väl underbyggda för enkla och till viss sammanhanget. Eleven resonemang om del underbyggda för utvecklade och tillvägagångssätt och resonemang om val relativt väl under- om resultatens rimligav tillvägagångssätt byggda resonemang het i förhållande till och om resultatens om tillvägagångssätt problemsituationen rimlighet i förhållande och om resultatens samt kan ge förslag till problemsituationen rimlighet i förhållande på alternativa tillvägasamt kan bidra till till problemsituationen gångssätt.

att ge något förslag samt kan ge något

på alternativt tillväga- förslag på alternativt gångssätt. tillvägagångssätt.

Eleven har grundläg- Eleven har goda Eleven har mycket

gande kunskaper om kunskaper om matema- goda kunskaper om matematiska begrepp tiska begrepp och visar matematiska begrepp och visar det genom det genom att använda och visar det genom

att använda dem i väl- dem i bekanta sam- att använda dem i nya kända sammanhang manhang på ett rela- sammanhang på ett väl på ett i huvudsak fun- tivt väl fungerande fungerande sätt. Elev-

gerande sätt. Eleven sätt. Eleven kan även en kan även beskriva kan även beskriva beskriva olika begrepp olika begrepp med olika begrepp med med hjälp av matema- hjälp av matematiska hjälp av matematiska tiska uttrycksformer uttrycksformer på ett

uttrycksformer på ett i på ett relativt väl väl fungerande sätt.

huvudsak fungerande fungerande sätt. I I beskrivningarna kan sätt. I beskrivningarna beskrivningarna kan eleven växla mellan kan eleven växla mel- eleven växla mellan olika uttrycksformer lan olika uttrycksfor- olika uttrycksformer samt föra välutveck-

mer samt föra enkla samt föra utvecklade lade resonemang kring

resonemang kring hur resonemang kring hur hur begreppen relaterar begreppen relaterar till begreppen relaterar till till varandra. varandra. varandra.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för matematik betyget E matematik betyget C matematik betyget A

Eleven kan välja och Eleven kan välja Eleven kan välja använda i huvudsak och använda och använda

fungerande matema- ändamålsenliga ändamålsenliga och

tiska metoder med viss matematiska meto- effektiva matema-

anpassning till sam- der med relativt god tiska metoder med god

manhanget för att göra anpassning till sam- anpassning till samberäkningar och lösa manhanget för att göra manhanget för att göra rutinuppgifter inom beräkningar och lösa beräkningar och lösa aritmetik, algebra, rutinuppgifter inom rutinuppgifter inom geometri, sannolikhet, aritmetik, algebra, aritmetik, algebra, statistik samt samband geometri, sannolikhet, geometri, sannolikhet, och förändring med statistik samt samband statistik samt samband tillfredsställande och förändring med och förändring med resultat. gott resultat. mycket gott resultat.

Eleven kan redogöra Eleven kan redogöra Eleven kan redogöra för och samtala om till- för och samtala om för och samtala om vägagångssätt på ett i tillvägagångssätt på tillvägagångssätt på

huvudsak fungerande ett ändamålsenligt ett ändamålsenligt

sätt och använder då sätt och använder då och effektivt sätt och symboler, algebra- symboler, algebra- använder då symboler, iska uttryck, formler, iska uttryck, formler, algebraiska uttryck, grafer, funktioner och grafer, funktioner och formler, grafer, andra matematiska andra matematiska funktioner och andra uttrycksformer med uttrycksformer med matematiska uttrycks-

viss anpassning till förhållandevis god former med god

syfte och samman- anpassning till syfte anpassning till syfte hang. I redovisningar och sammanhang. I och sammanhang. I och diskussioner för redovisningar och dis- redovisningar och disoch följer eleven mate- kussioner för och följer kussioner för och följer matiska resonemang eleven matematiska eleven matematiska genom att framföra resonemang genom att resonemang genom att och bemöta matema- framföra och bemöta framföra och bemöta tiska argument på ett matematiska argu- matematiska argument

sätt som till viss del ment på ett sätt som på ett sätt som för för resonemangen för resonemangen resonemangen framåt framåt. framåt. och fördjupar eller breddar dem.

Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150

Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

Syfte

Undervisningen i kursen religionskunskap inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i Sverige och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleven bli uppmärksam på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation. Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar. Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner. Eleven ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till religioner och andra livsåskådningar, samt hur relationen mellan religion och vetenskap kan tolkas och uppfattas. Undervisningen ska stimulera eleven att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleven att utveckla förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva. Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Eleven ska vidare ges förutsättningar att analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor. Undervisningen ska även bidra till att eleven utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Undervisningen i religionskunskap ska skapa förutsättningar för eleven att utveckla sin förmåga att läsa, skriva och samtala om religion, livsåskådning och etik. Den ska också bidra till att eleven utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till muntlig och skriftlig information, samt till olika budskap från skilda källor och medier.

Genom undervisningen i kursen religionskunskap ska eleven ges förutsätt-

ningar att utveckla sin förmåga att

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället, • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

Religioner och andra livsåskådningar

• Centrala tankegångar, urkunder, symboler, högtider och riter inom kristendomen samt utmärkande drag för protestantism, katolicism och ortodoxi. • Centrala tankegångar, tolkningar, bruk, urkunder, symboler, högtider och riter i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. • Huvuddragen i världsreligionernas historia. • Olika religiösa rörelser, till exempel nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck. • Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.

Religion och samhälle

• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser. • Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter. • Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet. • Information och budskap från internet och andra källor. Källkritik.

Identitet och livsfrågor

• Hur olika livsfrågor skildras i till exempel film och litteratur. • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. • Riter och deras funktion i religiösa och sekulära sammanhang.

Etik

• Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller. • Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang. • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar. • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder

och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom

för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan

några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhål-

landen och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven kan också föra enkla resonemang om

hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av

religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.

Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och

värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och

använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och

källornas trovärdighet och relevans.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala

tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom

religionerna. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och

skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka

samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika

sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livså-

skådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.

Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och

värderingar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda reso nemang och använda etiska begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang

om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några

religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och

skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade

resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identi-

teter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.

Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och

värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven

kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder

då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovär-

dighet och relevans.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för religionskunskap religionskunskap religionskunskap betyget E betyget C betyget A Eleven har grundläg- Eleven har goda Eleven har mycket

gande kunskaper om kunskaper om kristen- goda kunskaper om kristendomen och de domen och de andra kristendomen och andra världsreligioner- världsreligionerna de andra världsrelina och visar det genom och visar det genom gionerna och visar det

att beskriva centrala att förklara och visa genom att förklara

tankegångar, urkunder på samband mellan och visa på samband och konkreta religiösa centrala tankegångar, och generella mönsuttryck och handlingar urkunder och kon- ter kring centrala inom religionerna. kreta religiösa uttryck tankegångar, urkunder Dessutom för eleven och handlingar inom och konkreta religiösa enkla resonemang om religionerna. Dessutom uttryck och handlingar likheter och skillna- för eleven utvecklade inom religionerna. der inom och mellan resonemang om likhe- Dessutom för eleven några religioner och ter och skillnader inom välutvecklade resoneandra livsåskådningar. och mellan några reli- mang om likheter och Eleven kan utifrån gioner och andra livså- skillnader inom och undersökningar om hur skådningar. Eleven kan mellan några religioner religioner kan påverkas utifrån undersökningar och andra livsåskådav och påverka sam- om hur religioner kan ningar. Eleven kan

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för religionskunskap religionskunskap religionskunskap betyget E betyget C betyget A

hälleliga förhållanden påverkas av och påver- utifrån undersökningar och skeenden beskriva ka samhälleliga förhål- om hur religioner enkla samband med landen och skeenden kan påverkas av och enkla och till viss beskriva förhållande- påverka samhälledel underbyggda vis komplexa samband liga förhållanden och resonemang. Eleven med utvecklade och skeenden beskriva

kan också föra enkla relativt väl under- komplexa samband

resonemang om hur byggda resonemang. med välutvecklade livsfrågor skildras i Eleven kan också föra och väl underbyggda olika sammanhang och utvecklade resone- resonemang. Eleven hur identiteter kan for- mang om hur livsfrå- kan också föra välutmas av religioner och gor skildras i olika vecklade och nyanseandra livsåskådningar sammanhang och hur rade resonemang om på ett sätt som till viss identiteter kan formas hur livsfrågor skildras del för resonemanget av religioner och andra i olika sammanhang framåt. livsåskådningar på ett och hur identiteter kan sätt som för resone- formas av religioner manget framåt. och andra livsåskådningar på ett sätt som

för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.

Eleven kan resonera Eleven kan resonera Eleven kan resonera och argumentera kring och argumentera kring och argumentera kring moraliska frågeställ- moraliska frågeställ- moraliska frågeställningar och värderingar ningar och värderingar ningar och värdegenom att föra enkla genom att föra utveck- ringar genom att föra

och till viss del under- lade och relativt väl välutvecklade och byggda resonemang underbyggda reso- väl underbyggda

och använda etiska nemang och använda resonemang och begrepp och model- etiska begrepp och använda etiska begrepp ler på ett i huvudsak modeller på ett relativt och modeller på ett

fungerande sätt. Elev- väl fungerande sätt. väl fungerande sätt.

en kan söka informa- Eleven kan söka infor- Eleven kan söka infortion om religioner och mation om religioner mation om religioner andra livsåskådningar och andra livsåskåd- och andra livsåskådoch använder då olika ningar och använder ningar och använder då typer av källor på ett i då olika typer av källor olika typer av källor på

huvudsak fungerande på ett relativt väl ett väl fungerande sätt sätt samt för enkla och fungerande sätt samt samt för välutvecktill viss del under- för utvecklade och lade och väl underbyggda resonemang relativt väl under- byggda resonemang

om informationens och byggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet om informationens och källornas trovärdighet och relevans. källornas trovärdighet och relevans. 58 och relevans.

Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150

Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger individen verktyg för att orientera sig och ta ansvar för sitt handlande i en komplex värld.

Syfte

Undervisningen i kursen samhällskunskap inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar sina kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleven utveckla sin förståelse för egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck samt hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. Undervisningen ska ge eleven verktyg för att hantera information i vardags-, samhälls- och arbetslivet samt vid studier, och ge kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleven också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleven ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar sin förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleven tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleven stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Genom undervisningen i kursen samhällskunskap ska eleven ges förutsätt-

ningar att utveckla sin förmåga att

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och 59

• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll

Individer och gemenskaper

• Befolkningen, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning i Sverige och i andra delar av världen. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. • Välfärdsstrukturer i Sverige och i andra delar av världen, deras funktion och hur de finansieras. • Migration förr och nu, dess orsaker och konsekvenser. Integration och segregation i samhället.

Information och kommunikation

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. • Olika slags medier samt nyhetsvärdering. Mediernas bilder av individer och grupper. • Internet och kommunikation via elektroniska medier: möjligheter och risker.

Rättigheter och rättsskipning

• De mänskliga rättigheterna samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. • Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter. Etiska och demokratiska dilemman. • Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. • Rättssystem och principer för rättssäkerhet. Normuppfattning och kriminalitet.

Samhällsresurser och fördelning

• Hushållens, företagens och det offentligas ekonomi: samband och orsaker till förändringar. • Länders och regioners ekonomier: samband och orsaker till förändringar i en globaliserad värld. • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap. • Hur socioekonomisk bakgrund, kön och etnicitet påverkar utbildning, boende, välfärd, ekonomiska resurser, makt och inflytande. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Beslutsfattande och politiska idéer

• Politiska ideologier och partier. • Sveriges politiska system, Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Grundlagar. • Några olika stats- och styrelseskick i världen. • Aktuella samhällsfrågor i Sverige och världen. Internationell konflikthantering, FN och folkrätten. • Europeiskt och nordiskt samarbete: dess bakgrund och innehåll. • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven

visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då

enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan

olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver

då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med

enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de natio-

nella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rät-

tigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och

använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas

trovärdighet och relevans.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det

genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och poli-

tiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för

individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver

då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mel-

lan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd

och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och

deras särställning och rättigheter.

Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter

och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använ-

der då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas

trovärdighet och relevans.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven

visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver

då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur

individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då

komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers

möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då

komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med

välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och

främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de natio-

nella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang

om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka informa-

tion om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och

källornas trovärdighet och relevans.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för samhällskunskap samhällskunskap samhällskunskap betyget E betyget C betyget A Eleven har grundläg- Eleven har goda kun- Eleven har mycket

gande kunskaper om skaper om olika sam- goda kunskaper om olika samhällsstruk- hällsstrukturer. Eleven olika samhällsstrukturer. Eleven visar det visar det genom att turer. Eleven visar det genom att undersöka undersöka hur sociala, genom att undersöka hur sociala, mediala, mediala, rättsliga, eko- hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska nomiska och politiska rättsliga, ekonooch politiska strukturer strukturer i samhäl- miska och politiska i samhället är upp- let är uppbyggda och strukturer i samhälbyggda och fungerar fungerar och beskri- let är uppbyggda och och beskriver då enkla ver då förhållandevis fungerar och beskriver samband inom och komplexa samband då komplexa samband mellan olika samhälls- inom och mellan oli- inom och mellan olika strukturer. I beskriv- ka samhällsstruktu- samhällsstrukturer. ningarna kan eleven rer. I beskrivningarna I beskrivningarna använda begrepp kan eleven använda kan eleven använda och modeller på ett i begrepp och model- begrepp och modeller

huvudsak fungerande ler på ett relativt väl på ett väl fungerande

sätt. Eleven kan föra fungerande sätt. Elev- sätt. Eleven kan föra

enkla resonemang en kan föra utvecklade välutvecklade och

om hur individer och resonemang om hur nyanserade resonesamhällen påverkas av individer och samhäl- mang om hur individer och påverkar varandra len påverkas av och och samhällen påveroch beskriver då enkla påverkar varandra och kas av och påverkar samband mellan olika beskriver då förhål- varandra och beskriver faktorer som har bety- landevis komplexa då komplexa samband delse för individers samband mellan olika mellan olika faktorer möjligheter att påverka faktorer som har bety- som har betydelse för sin egen och andras delse för individers individers möjligheter livssituation. möjligheter att påverka att påverka sin egen sin egen och andras och andras livssitualivssituation. tion.

Eleven kan undersöka Eleven kan undersöka Eleven kan undersamhällsfrågor ur olika samhällsfrågor ur olika söka samhällsfrågor ur perspektiv och beskri- perspektiv och beskri- olika perspektiv och

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för samhällskunskap samhällskunskap samhällskunskap betyget E betyget C betyget A ver då enkla samband ver då förhållandevis beskriver då kommed enkla och till komplexa samband plexa samband med viss del underbyggda med utvecklade och välutvecklade och

resonemang. Eleven relativt väl under- väl underbyggda värderar och uttrycker byggda resonemang. resonemang. Eleven olika ståndpunkter i Eleven värderar värderar och uttrycker några samhällsfrågor och uttrycker olika olika ståndpunkter i med enkla resone- ståndpunkter i några några samhällsfrågor mang och till viss del samhällsfrågor med med välutvecklade

underbyggda argu- utvecklade resone- resonemang och väl ment och kan då i viss mang och relativt underbyggda arguutsträckning växla väl underbyggda ment och kan då i stor

mellan olika perspek- argument och kan då utsträckning växla tiv. Eleven redogör för i förhållandevis stor mellan olika perspekde mänskliga rät- utsträckning växla tiv. Eleven redogör för tigheternas innebörd mellan olika perspek- de mänskliga rätoch betydelse och ger tiv. Eleven redogör för tigheternas innebörd exempel på hur de de mänskliga rät- och betydelse och ger kränks och främjas i tigheternas innebörd exempel på hur de olika delar av världen. och betydelse och ger kränks och främjas i Dessutom kan eleven exempel på hur de olika delar av världen. redogöra för de natio- kränks och främjas i Dessutom kan eleven nella minoriteterna och olika delar av världen. redogöra för de natioderas särställning och Dessutom kan eleven nella minoriteterna och rättigheter. redogöra för de natio- deras särställning och nella minoriteterna och rättigheter. deras särställning och rättigheter.

Eleven har grundläg- Eleven har goda Eleven har mycket

gande kunskaper om kunskaper om demo- goda kunskaper om demokratiska värden kratiska värden och demokratiska värden och processer och visar processer och visar det och processer och visar det genom att föra genom att föra utveck- det genom att föra

enkla resonemang om lade resonemang om välutvecklade och

demokratiska rättig- demokratiska rättig- nyanserade resoneheter och skyldighe- heter och skyldigheter mang om demokratiska ter, samt om för och samt om för- och rättigheter och skyldignackdelar med olika nackdelar med olika heter samt om för- och former för gemensamt former för gemensamt nackdelar med olika beslutsfattande. Eleven beslutsfattande. Eleven former för gemensamt kan söka information kan söka information beslutsfattande. Eleven om samhället och om samhället och kan söka information använder då olika käl- använder då olika käl- om samhället och lor på ett i huvudsak lor på ett relativt väl använder då olika käl-

fungerande sätt och fungerande sätt och lor på ett väl funge-

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för samhällskunskap samhällskunskap samhällskunskap betyget E betyget C betyget A för enkla och till viss för utvecklade och rande sätt och för del underbyggda relativt väl under- välutvecklade och

resonemang om byggda resonemang väl underbyggda informationens och om informationens och resonemang om källornas trovärdighet källornas trovärdighet informationens och och relevans. och relevans. källornas trovärdighet och relevans.

Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000

Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka känslor och tankar och förstå hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Syfte

Undervisningen i kursen svenska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk, få tilltro till sin språkförmåga och därigenom kunna uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften i vardags-, samhällsoch arbetslivet samt vid fortsatta studier. Det innebär att eleven genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevens intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleven utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleven ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar innehållet i texter och talat språk från olika källor. Genom undervisningen ska eleven även ges möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sig muntligt i samtal och framställningar av olika slag samt förmågan att tillgodogöra sig muntliga framställningar och reflektera kring syfte och sammanhang. Genom undervisningen i kursen ska eleven också ges förutsättningar att använda olika strategier och redskap för språklig förståelse samt för att tala och skriva i olika genrer och situationer. I undervisningen ska eleven möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleven utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleven ges förutsättningar att utveckla sitt språk och sin förståelse för omvärlden. Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevens medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleven får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleven ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.

Genom undervisningen i kursen svenska ska eleven ges förutsättningar att

utveckla sin förmåga att

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften och i olika sammanhang, • förstå och tolka innehållet i muntliga presentationer och talat språk i olika medier, • formulera sig och kommunicera i tal och skrift, • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och • välja texter och talat språk från olika källor och värdera innehållet.

Centralt innehåll

I kursen svenska finns i det centrala innehållet en första del som innehåller grundläggande läs- och skrivinlärning. Denna del vänder sig endast till elever med sådana behov och ska inte betygsättas.

Del 1. Grundläggande läs- och skrivfärdigheter

Kommunikationens innehåll

• Personlig information, för eleven välbekanta ämnen och intressen, personer och platser. • Vardagliga situationer, sakförhållanden, tankar, åsikter och känslor. • Vardags-, samhälls- och arbetsliv i olika sammanhang.

Lyssna och läsa – reception

• Läsning för att förstå och lära. • Hur skrift förmedlar budskap. • Skriftspråkets uppbyggnad och användning i olika sammanhang. • Samtal om innehåll och form i egna och andras texter. • Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och dra slutsatser om innehållet, till exempel med hjälp av förförståelse. • Strategier för att välja bland och orientera sig om innehållet i texter. • Strategier och hjälpmedel för förståelse. • Berättelser och annan fiktion. • Information och meddelanden, till exempel skyltar och reklam. • Iakttagelser av språklig variation, till exempel i reklam och meddelanden.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

• Skrivande för att uttrycka sig och kommunicera. • Skriftliga presentationer av sig själv och andra, instruktioner, meddelanden och beskrivningar i skrift. Skrivande för kontakt och kommunikation. • Tillämpning av de vanligaste reglerna för skriftspråket. • Strategier och hjälpmedel för egen språklig produktion.

Del 2.

Läsa och skriva

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera skönlitterära texter samt texter med anknytning till studier, samhälls- och arbetsliv. • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag samt till deras syfte och mottagare. Skapande av texter där ord och bild samspelar. • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. • Språkets form: meningsbyggnad, stavning, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. Språkets form i förhållande till språkriktighet, stilnivå och syfte. Sammanhang och struktur i texter. • Redskap för förståelse och bearbetning av text samt för skrivande och skriftlig kommunikation, till exempel ordbehandlings- och presentationsprogram samt lexikon.

Tala, lyssna och samtala

• Att leda ett samtal, argumentera och sammanfatta. • Muntliga presentationer och muntligt berättande. Anpassning till situation, syfte och mottagare. • Innehåll och budskap i muntliga framställningar av olika slag från skilda medier och källor. • Redskap som stöd för förberedelser och genomföranden av muntliga presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

• Skönlitteratur från olika tider, från Sverige och övriga världen. • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur. • Några skönlitterära genrer. • Några skönlitterärt betydelsefulla författare från Sverige och övriga världen och deras verk. • Beskrivande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. • Texter som kombinerar ord, bild och ljud. Deras innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

Språkbruk

• Språkliga strategier för att minnas och lära. • Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. • Anpassning av språket till sammanhang, syfte, situation och mottagare. • Språkets betydelse för lärande och tänkande samt för att utöva inflytande. • Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet. • Språkets historia, ursprung, släktskap och särdrag. Regionalt färgat talspråk. Nyord och lånord. • Språkbruk genom tiderna. Nationella minoritetsspråk och grannspråken. • Informationssökning på internet och i andra medier och källor.

• Markering av citat och källor. • Källkritik och sovring av information.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett

i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om

hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det

har tillkommit i. Eleven kan föra enkla resonemang om budskap och innehåll

i muntliga presentationer och talat språk i olika medier.

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel upp-

byggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett

avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda

resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Sammanställningarna kännetecknas av enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och

källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och

medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt

kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan

eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån

respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett

i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa

frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och sär-

drag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på

ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur

verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det

har tillkommit i. Eleven kan föra utvecklade resonemang om budskap och

innehåll i muntliga presentationer och talat språk i olika medier.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp,

språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehål-

ler utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och

källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna kännetecknas av

utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att

kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna

samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om tex-

ters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet

och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa

frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia,

ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom

att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssam-

band och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan

eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka

och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade

resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då

väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven kan föra välutvecklade resonemang om budskap och innehåll i muntliga presentationer och talat

språk i olika medier.

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna kännetecknas av välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika

texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett

ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade

omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta

texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande

sätt. Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa

frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets his-

toria, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för svenska betyget E svenska betyget C svenska betyget A

Eleven kan läsa skön- Eleven kan läsa Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosa- skönlitteratur och sak- litteratur och sakprotexter med flyt genom prosatexter med gott satexter med mycket

att, på ett i huvudsak flyt genom att, på ett gott flyt genom att, på fungerande sätt, välja ändamålsenligt sätt, ett ändamålsenligt

och använda lässtra- välja och använda läs- och effektivt sätt, tegier utifrån olika strategier utifrån olika välja och använda lästexters särdrag. Genom texters särdrag. Genom strategier utifrån olika att göra enkla sam- att göra utvecklade texters särdrag. Genom manfattningar av olika sammanfattningar av att göra välutvecklade texters innehåll med olika texters innehåll sammanfattningar av

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för svenska betyget E svenska betyget C svenska betyget A

viss koppling till tids- med relativt god olika texters innehåll aspekter, orsakssam- koppling till tids- med god koppling till band och andra texter aspekter, orsakssam- tidsaspekter, orsaksvisar eleven grundläg- band och andra texter samband och andra gande läsförståelse. visar eleven god läs- texter visar eleven Dessutom kan eleven förståelse. Dessutom mycket god läsförutifrån egna erfarenhe- kan eleven utifrån egna ståelse. Dessutom ter, olika livsfrågor och erfarenheter, olika livs- kan eleven utifrån omvärldsfrågor tolka frågor och omvärlds- egna erfarenheter, och föra enkla och till frågor tolka och olika livsfrågor och viss del underbyggda föra utvecklade och omvärldsfrågor tolka resonemang om relativt väl under- och föra välutveck-

tydligt framträdande byggda resonemang lade och väl under-

budskap i olika verk. om budskap som är byggda resonemang Eleven kan också föra tydligt framträdande om budskap som är

enkla resonemang om och budskap som kan tydligt framträdande

verket med kopplingar läsas mellan raderna och budskap som kan till dess upphovsman. i olika verk. Eleven läsas mellan raderna

Eleven drar då till kan också föra utveck- eller är dolda i olika

viss del underbyggda lade resonemang om verk. Eleven kan också slutsatser om hur verket med kopplingar föra välutvecklade verket har påverkats till dess upphovsman. och nyanserade resoav det historiska och Eleven drar då relativt nemang om verket med kulturella sammanhang väl underbyggda kopplingar till dess som det har tillkom- slutsatser om hur upphovsman. Eleven mit i. Eleven kan föra verket har påverkats drar då väl underenkla resonemang om av det historiska och byggda slutsatser om budskap och innehåll kulturella sammanhang hur verket har påveri muntliga presenta- som det har tillkom- kats av det historiska tioner och talat språk i mit i. Eleven kan föra och kulturella samolika medier. utvecklade resone- manhang som det har mang om budskap och tillkommit i. Eleven innehåll i muntliga kan föra välutveckpresentationer och talat lade resonemang om språk i olika medier. budskap och innehåll i muntliga presentationer och talat språk i olika medier.

Eleven kan skriva Eleven kan skriva Eleven kan skriva olika slags texter med olika slags texter med olika slags texter med

viss språklig variation, relativt god språklig god språklig variation, enkel textbindning variation, utvecklad välutvecklad textbind-

samt i huvudsak fun- textbindning samt ning samt väl fun-

gerande anpassning relativt väl fun- gerande anpassning

till texttyp, språkliga gerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för svenska betyget E svenska betyget C svenska betyget A

De berättande texter normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehål- De berättande texter eleven skriver inneler enkla gestaltande eleven skriver innehål- håller välutvecklade beskrivningar och ler utvecklade gestal- gestaltande beskrivberättargrepp samt tande beskrivningar ningar och berättardramaturgi med enkel och berättargrepp grepp samt dramaturgi uppbyggnad. Eleven samt dramaturgi med med komplex uppkan söka, välja ut och relativt komplex upp- byggnad. Eleven kan sammanställa informa- byggnad. Eleven kan söka, välja ut och samtion från ett avgränsat söka, välja ut och sam- manställa information urval av källor och manställa information från ett varierat urval för då enkla och till från ett relativt varie- av källor och för då

viss del underbyggda rat urval av källor och välutvecklade och väl

resonemang om infor- för då utvecklade och underbyggda resonemationens och käl- relativt väl under- mang om informatiolornas trovärdighet och byggda resonemang nens och källornas trorelevans. Sammanställ- om informationens och värdighet och relevans. ningarna kännetecknas källornas trovärdighet Sammanställningarna av enkla beskrivningar och relevans. Samman- kännetecknas av välutoch förklaringar, ställningarna känne- vecklade och nyanse-

enkelt ämnesrelaterat tecknas av utvecklade rade beskrivningar och

språk samt i huvudsak beskrivningar och förklaringar, välut-

fungerande struktur, förklaringar, utvecklat vecklat ämnesrelaterat

citat och källhänvis- ämnesrelaterat språk språk samt väl funningar. Genom att samt relativt väl fun- gerande struktur, citat kombinera olika textty- gerande struktur, citat och källhänvisningar. per, estetiska uttryck och källhänvisningar. Genom att kombioch medier så att de Genom att kombi- nera olika texttyper, olika delarna samspe- nera olika texttyper, estetiska uttryck och lar på ett i huvudsak estetiska uttryck och medier så att de olika fungerande sätt kan medier så att de olika delarna samspelar på eleven förstärka och delarna samspelar på ett ändamålsenligt levandegöra sina ett ändamålsenligt sätt och effektivt sätt texters budskap. kan eleven förstärka kan eleven förstärka Dessutom kan eleven och levandegöra och levandegöra ge enkla omdömen sina texters budskap. sina texters budskap. om texters innehåll Dessutom kan eleven Dessutom kan eleven och uppbyggnad och ge utvecklade ge välutvecklade och utifrån respons bear- omdömen om texters nyanserade omdömen beta texter mot ökad innehåll och utifrån om texters innehåll tydlighet, kvalitet och respons bearbeta texter och uppbyggnad och uttrycksfullhet på ett i mot ökad tydlighet, utifrån respons bearhuvudsak fungerande kvalitet och uttrycks- beta texter mot ökad sätt. fullhet på ett relativt tydlighet, kvalitet och väl fungerande sätt. uttrycksfullhet på ett

väl fungerande sätt.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för svenska betyget E svenska betyget C svenska betyget A

Eleven kan samtala om Eleven kan samtala om Eleven kan samtala om och diskutera varie- och diskutera varie- och diskutera varierande ämnen genom att rande ämnen genom rande ämnen genom ställa frågor och fram- att ställa frågor och att ställa frågor och föra åsikter med enkla framföra åsikter med framföra åsikter med

och till viss del under- utvecklade och rela- välutvecklade och byggda argument på tivt väl underbyggda väl underbyggda

ett sätt som till viss del argument på ett sätt argument på ett sätt

för samtalen och dis- som för samtalen som för samtalen kussionerna framåt. och diskussionerna och diskussionerna

Dessutom kan eleven framåt. Dessutom kan framåt och fördjuförbereda och genom- eleven förbereda och par eller breddar

föra enkla muntliga genomföra utveck- dem. Dessutom kan

redogörelser med i lade muntliga redo- eleven förbereda och

huvudsak fungerande görelser med relativt genomföra välut-

struktur och innehåll väl fungerande vecklade muntliga och viss anpassning struktur och innehåll redogörelser med väl till syfte, mottagare och relativt god fungerande strukoch sammanhang. anpassning till syfte, tur och innehåll och Eleven kan föra enkla mottagare och sam- god anpassning till och till viss del under- manhang. Eleven kan syfte, mottagare och byggda resonemang föra utvecklade och sammanhang. Eleven om svenska språkets relativt väl under- kan föra välutveckhistoria, ursprung och byggda resonemang lade och väl undersärdrag samt jämföra om svenska språkets byggda resonemang med närliggande språk historia, ursprung och om svenska språkets och beskriva tydligt särdrag samt jämföra historia, ursprung och framträdande likheter med närliggande språk särdrag samt jämföra och skillnader. och beskriva tydligt med närliggande språk framträdande likheter och beskriva tydligt och skillnader. framträdande likheter och skillnader.

Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att utveckla ny kunskap, studera vidare och ta aktiv del i samhällsoch arbetslivet. Det är också genom språket som vi uttrycker vår personlighet och samspelar med andra människor i olika situationer. Kursen bidrar till att eleverna stärker sin flerspråkiga identitet och utvecklar tillit till sin egen språkförmåga.

Syfte

Undervisningen i kursen svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i svenska, omvärldskunskaper samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften. Eleven ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innefattar dels att förstå talad och skriven svenska, dels att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I undervisningen ska eleven även ges möjlighet att utveckla språklig säkerhet samt förmåga att uttrycka sig med variation och komplexitet. Dessutom ska eleven ges möjlighet att utveckla förmåga att använda olika strategier för att stödja kommunikationen och för att lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till. Eleven ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där svenska används. Undervisningen ska stimulera elevens nyfikenhet på språk och kultur samt ge möjlighet att vidareutveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleven utvecklar språklig medvetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk i och utanför undervisningen. I undervisningen ska eleven få möta talat och skrivet språk av olika slag samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter och kunskaper. Eleven ska få interagera i tal och skrift samt producera talat språk och olika texter, på egen hand och tillsammans med andra, och med stöd av olika hjälpmedel och medier. Undervisningen ska ge eleven möjlighet att använda omvärlden som en resurs för kontakter, information och lärande samt bidra till att eleven utvecklar förståelse för hur man söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehåll från olika källor för information, kunskaper och upplevelser.

Genom undervisningen i kursen svenska som andraspråk ska eleven ges för-

utsättningar att utveckla sin förmåga att

• förstå svenska i tal och skrift samt tolka innehållet, • formulera sig och kommunicera på svenska i tal och skrift, • använda språkliga strategier och hjälpmedel i olika sammanhang, • anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer, och

• diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där det svenska språket används.

Centralt innehåll

I kursen svenska som andraspråk finns i det centrala innehållet en första del som innehåller grundläggande läs- och skrivinlärning. Denna del vänder sig endast till elever med sådana behov och ska inte betygsättas.

Del 1. Grundläggande läs- och skrivfärdigheter

Kommunikationens innehåll

• Information om för eleven välbekanta ämnen, personer, platser och intressen. • Vardagliga situationer, sakförhållanden, tankar, åsikter och känslor. • Vardags-, samhälls- och arbetsliv i olika sammanhang.

Lyssna och läsa – reception

• Läsning för att förstå och lära. • Hur skrift förmedlar budskap. • Skriftspråkets uppbyggnad och användning i olika sammanhang. • Samtal om innehåll och form i egna och andras texter. • Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och dra slutsatser om innehållet, till exempel med hjälp av förförståelse. • Strategier för att välja bland och orientera sig om innehållet i texter. • Strategier och hjälpmedel för förståelse. • Berättelser och annan fiktion. • Information och meddelanden, till exempel skyltar och reklam. • Iakttagelser av språklig variation, till exempel i reklam och meddelanden.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

• Skrivande för att uttrycka sig och kommunicera. • Skriftliga presentationer av sig själv och andra, instruktioner, meddelanden och beskrivningar i skrift. Skrivande för kontakt och kommunikation. • Tillämpning av de vanligaste reglerna för skriftspråket. • Strategier och hjälpmedel för egen språklig produktion.

Del 2.

Kommunikationens innehåll

• Ämnesområden med anknytning till elevens utbildning, samhälls- och arbetsliv, aktuella områden, händelser och händelseförlopp samt tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor. Relationer och etiska frågor. • Innehåll och form i olika typer av fiktion. • Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och områden där 76 svenska språket används. Svenska språkets utbredning och släktskap.

Lyssna och läsa – reception

• Talat språk, även med viss social och dialektal färgning, och texter som är instruerande, berättande, sammanfattande, förklarande, diskuterande, rapporterande och argumenterande, även via film och andra medier. • Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel intervjuer. • Skönlitteratur och annan fiktion. • Sakprosa av olika slag och med olika syften, till exempel manualer, populärvetenskapliga texter och reportage. • Strategier för att lyssna och läsa på olika sätt och med olika syften. Olika hjälpmedel för förståelse. • Olika sätt att söka, välja och kritiskt granska texter och talat språk från internet och andra källor. • Hur ord och fraser i muntliga och skriftliga framställningar skapar struktur och sammanhang genom att tydliggöra inledning, orsakssammanhang, tidsaspekt och slutsats.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

• Muntlig och skriftlig produktion och interaktion av olika slag, även i mer formella sammanhang, där eleven instruerar, berättar, sammanfattar, förklarar, kommenterar, värderar, motiverar sina åsikter, diskuterar och argumenterar. • Strategier för att bidra till och aktivt medverka i diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet. • Olika hjälpmedel för egen språklig produktion och interaktion. • Bearbetning av egna och andras muntliga och skriftliga framställningar för att variera, tydliggöra och precisera dem samt för att skapa struktur och anpassa dem till syftet och situationen. I detta ingår användning av ord och fraser som tydliggör orsakssammanhang och tidsaspekter. Markering av citat och källor.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfatta tydliga detaljer i

talat språk i varierande tempo och i tydligt formulerade texter, i olika gen-

rer. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan med viss säkerhet välja och använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt

granska innehållet i talat och skrivet språk. Eleven väljer texter och talat språk

från olika medier och använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin

egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formule-

ra sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven

kan även formulera sig med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte,

mottagare och situation. Eleven bearbetar och gör enkla förbättringar av egna

framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med visst flyt samt med viss 77

anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven använder på ett i huvudsak fungerande sätt olika hjälpmedel för förståelse och språklig produktion. Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra enkla jämförelser med

egna erfarenheter och kunskaper.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfatta väsentliga detaljer

i talat språk i varierande tempo och i tydligt formulerade texter, i olika gen-

rer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan med viss säkerhet välja och använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt

granska innehållet i talat och skrivet språk. Eleven väljer texter och talat språk

från olika medier och använder på ett relevant och effektivt sätt det valda

materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formu-

lera sig relativt varierat, tydligt, sammanhängande och relativt strukture-

rat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte,

mottagare och situation. Eleven bearbetar och gör välgrundade förbättringar

av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med

viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven använder på ett fungerande sätt olika hjälpmedel för

förståelse och språklig produktion.

Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra välutvecklade jämfö-

relser med egna erfarenheter och kunskaper.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talat språk i varierande tempo

och i tydligt formulerade texter, i olika genrer. Eleven visar sin förståelse

genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan med säkerhet välja och

använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talat och skrivet språk. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier

och använder på ett relevant, effektivt och kritiskt sätt det valda materialet

i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formule-

ra sig varierat, tydligt, sammanhängande och strukturerat. Eleven kan även

formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situa-

tion. Eleven bearbetar och gör välgrundade och nyanserade förbättringar

av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer

formella, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt, relativt ledigt och

med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom

kan eleven välja och använda väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt. Eleven använder på ett väl fungerande sätt olika hjälpmedel för förståelse

och språklig produktion.

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för svenska som andra- svenska som andra- svenska som andraspråk betyget E språk betyget C språk betyget A

Eleven kan förstå Eleven kan förstå Eleven kan förstå såväl

huvudsakligt innehåll huvudsakligt inne- helhet som detaljer i

och uppfatta tydliga håll och uppfatta talat språk i varierande detaljer i talat språk i väsentliga detaljer i tempo och i tydligt forvarierande tempo och talat språk i varierande mulerade texter, i olika i tydligt formulerade tempo och i tydligt genrer. Eleven visar texter, i olika gen- formulerade texter, i sin förståelse genom rer. Eleven visar sin olika genrer. Eleven att välgrundat och förståelse genom att visar sin förståelse nyanserat redogöra översiktligt redogöra genom att välgrundat för, diskutera och komför, diskutera och kom- redogöra för, disku- mentera innehåll och mentera innehåll och tera och kommentera detaljer samt genom detaljer samt genom innehåll och detaljer att med gott resultat att med godtagbart samt genom att med agera utifrån budskap resultat agera utifrån tillfredsställande och instruktioner i budskap och instruk- resultat agera utifrån innehållet. Eleven kan tioner i innehållet. budskap och instruk- med säkerhet välja Eleven kan med viss tioner i innehållet. och använda strategier säkerhet välja och Eleven kan med viss för att tillgodogöra sig använda strategier för säkerhet välja och och kritiskt granska att tillgodogöra sig använda strategier för innehållet i talat och

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för svenska som andra- svenska som andra- svenska som andraspråk betyget E språk betyget C språk betyget A

och kritiskt granska att tillgodogöra sig skrivet språk. Eleven innehållet i talat och och kritiskt granska väljer texter och talat skrivet språk. Eleven innehållet i talat och språk från olika medier väljer texter och talat skrivet språk. Eleven och använder på ett språk från olika medier väljer texter och talat relevant, effektivt och använder på ett språk från olika medier och kritiskt sätt det relevant sätt det valda och använder på ett valda materialet i sin materialet i sin egen relevant och effektivt egen produktion och produktion och inter- sätt det valda materia- interaktion. aktion. let i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skrift- I muntliga och skrift- I muntliga och skriftliga framställningar i liga framställningar i liga framställningar i olika genrer kan eleven olika genrer kan eleven olika genrer kan eleven formulera sig relativt formulera sig rela- formulera sig varierat, varierat, relativt tyd- tivt varierat, tydligt, tydligt, sammanhängligt och relativt sam- sammanhängande och ande och strukturemanhängande. Eleven relativt strukture- rat. Eleven kan även kan även formulera rat. Eleven kan även formulera sig med flyt sig med visst flyt och i formulera sig med flyt och viss anpassning någon mån anpassat och viss anpassning till syfte, mottagare till syfte, mottagare till syfte, mottagare och situation. Eleven och situation. Eleven och situation. Eleven bearbetar och gör bearbetar och gör bearbetar och gör välgrundade och

enkla förbättringar välgrundade förbätt- nyanserade förbätt-

av egna framställ- ringar av egna fram- ringar av egna framningar. I muntlig och ställningar. I muntlig ställningar. I muntlig skriftlig interaktion och skriftlig interak- och skriftlig interaki olika, även mer tion i olika, även tion i olika, även mer formella, sammanhang mer formella, sam- formella, sammanhang kan eleven uttrycka manhang kan eleven kan eleven uttrycka sig sig tydligt och med uttrycka sig tydligt och tydligt, relativt ledigt visst flyt samt med med flyt samt med och med flyt samt

viss anpassning till viss anpassning till med anpassning till

syfte, mottagare och syfte, mottagare och syfte, mottagare och situation. Dessutom situation. Dessutom situation. Dessutom kan eleven välja och kan eleven välja och kan eleven välja och

använda i huvudsak använda fungerande använda väl fun-

fungerande strategier strategier som löser gerande strategier som som i viss mån löser problem i och för- löser problem i och problem i och för- bättrar interaktionen. förbättrar interaktionen bättrar interaktionen. Eleven använder på ett och för den framåt på

Eleven använder på ett fungerande sätt olika ett konstruktivt sätt.

i huvudsak fungeran- hjälpmedel för förstå- Eleven använder på ett

Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för svenska som andra- svenska som andra- svenska som andraspråk betyget E språk betyget C språk betyget A

de sätt olika hjälpme- else och språklig pro- väl fungerande sätt del för förståelse och duktion. olika hjälpmedel för språklig produktion. förståelse och språklig produktion.

Eleven diskuterar Eleven diskuterar Eleven diskuterar

översiktligt några utförligt några förete- utförligt och nyanse-

företeelser i olika sam- elser i olika samman- rat några företeelser i manhang och områden hang och områden där olika sammanhang och där språket används, språket används, och områden där språket och kan då också göra kan då också göra väl- används, och kan då

enkla jämförelser med utvecklade jämförel- också göra välutveck-

egna erfarenheter och ser med egna erfaren- lade och nyanserade kunskaper. heter och kunskaper. jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.