Alla drar åt samma håll
MILJÖ DEPARTEMENTET
Alla drar åt samma håll
Sammanfattning av regeringens skrivelse 1996/97:50 ”På väg mot ett hållbart ekologiskt samhälle”
Miljödepartementets skriftserie 1:1997
Producerad av:
Miljödepartementet Information
103 33 Stockholm Fax: 08-24 16 29 Tfn: 08-405 10 00 E-mail: registrator@environment.ministry.se
Tryckt 1997 hos Förvaltningskontorets offsetcentral Omslag: Chromocard Inlaga: Cyclus ISSN 1402-2079
I Information Rosenbad, regeringens hemsida på Internet, hittar Du information och aktuellt material om svensk politik. Där finns bland annat Miljödepartementets pressmeddelanden, tal och artiklar. Internetadressen är:
http//www.regeringen.se
1. Politik fö r en ekologiskt hållbar utveckling
Sverige driver på arbetet med en sektorerna påverkar miljön. Först ekologiskt hållbar utveckling. Vi när vi känner till sektorernas påvermåste skapa vårt välstånd i balans kan kan vi utveckla olika sätt för att med naturen och effektivare an- minska sektorernas miljöpåverkan. vända energi, vatten och råvaror.
Regeringen har tillsatt en särskild
Sverige har lyckats bromsa miljö- delegation för ekologiskt hållbar förstöringen. Vi har också lärt oss utveckling. Delegationen ska uthushålla bättre med naturresurserna. veckla en gemensam grund för alla Många av våra miljöproblem sektorer. Den ska också föreslå hur orsakas av utsläpp och nedfall från vi kan investera i ekologisk hållbarandra länder i norra Europa. Därför het. är det viktigt att Sverige driver på EU:s miljöarbete.
Sverige deltar också i andra internationella sammanhang. Klimatförändringar, spridning av farliga ämnen, utrotning av djur och växter är bara några av flera globala problem. De flesta miljöproblemen beror på att människan ännu inte lärt sig att hushålla med sina naturresurser. Sverige arbetar därför tillsammans med andra länder för att utveckla ett ekologiskt hållbart samhälle där vi inte skadar hälsa, klimat eller ekosystem. I Sverige vill vi utgå från miljön och hushållningen med naturresurser i alla beslut och i planering av allt vi gör. Tillväxten ska ske på miljöns villkor. Samhällets olika sektorer måste ta sitt ansvar. Regeringen vill därför ta reda på hur de olika samhälls-
2. Sektorerna och miljö n
Ekonomisk tillväxt och miljö
Genom den ekonomiska politiken energiskatt, nya vägskatter och ska samhället utvecklas, alla få avfallsskatt. För industrin fördubbjobb, priserna hållas på stabil nivå las koldioxidskatten från nuvarande och fördelningen ske rättvist. Men nivå. EU har nyligen lagt fram ett dagens samhällsutveckling får inte förslag om ett nytt direktiv för slösa med naturens resurser så att beskattning av energi. framtidens människor får sämre villkor än vad vi har. Under vårt När vi gör en total bedömning av århundrade har samhället utvecklats välfärden får vi inte glömma bort på bekostnad av naturen. Utsläppen miljön. Det är svårt att sätta en har ökat och vår användning av prislapp på miljöns värde, men ett energi och andra råvaror har ökat. antal metoder har utvecklats för Under senare årtionden har vi blivit detta . Ett sätt att bedöma miljön allt mer medvetna om de nackdelar vid olika typer av beslut är att göra samhällsutvecklingen skapar för miljökonsekvensanalyser. Med miljön. Därför har vi också försökt hjälp av bland annat ekonomiska ta fram politiska hjälpmedel för att styrmedel försöker samhället bygga utveckla samhället så att vi inte in vissa säkerhetsmarginaler. Styrförstör miljön. Med hjälp av lagar, medlen ska få företag och konsuskatter och avgifter kan samhället menter att välja mer miljövänligt. påverka människors och företags Det ska kosta att belasta miljön. beteende. Sverige har bland annat infört koldioxidskatt, skatt på Många arbetar med att öka svavelutsläpp och naturgrus samt kunskapen om hur tillväxten påveravgift på kväveoxidutsläpp. En kar miljön. Konjunkturinstitutet och tidigare genomförd skatteväxling har Statistiska centralbyrån utvecklar till inneburit att skatten på arbete har exempel miljöanpassade nationalminskat och miljöskatten ökat. räkenskaper. Möjligheten att fortsätta denna utveckling har utretts. I framtiden kan vi komma att få en förändrad
Kommunikation
påverkande gaser har dock mins-
Svavel- och kväveoxid försurar kat. våra skogar. Samtidigt övergöder kväveföreningar mark och vatten. Samtidigt som transporterna blir Koldioxid och växthusgaser påver- mer miljövänliga måste samhället ta kar klimatet. Vägar, järnvägar och hänsyn till trafikpolitiska mål. flygplatser stör natur- och Tillgänglighet, effektivitet, regional kulturlandskapen. Dessutom föror- balans och konkurrens inom näsakar transporterna avgaser och ringslivet är exempel på sådana mål. buller. Riksdagen tog 1988 ett Ny teknik, renare bränslen och beslut om att transporterna måste samverkan mellan olika transportutvecklas så att de främjar god slag kan förena miljömålen med de miljö och god hushållning med trafikpolitiska målen. naturresurser.
I EU deltar Sverige i debatten om
Har miljön då blivit bättre sedan framtidens transporter. Regeringen beslutet togs? Ja, i vissa fall, men förhandlar om ett regionalt väginte alla. Vägtrafikens utsläpp har avgiftssystem för tunga lastfordon. minskat, medan utsläpp inom sjöfart och flyg har ökat. Sverige kommer Våren 1997 lägger regeringen en inte att klara målet med att minska proposition om kollektivtrafiken. I koldioxidutsläppen. Ö vriga klimat- december 1996 lade regeringen
fram ett förslag om framtidens ekonomiskt uppsving som förutspås
infrastruktur (prop 1996/97:53). påverka Ö stersjöns miljö. Å r 1996
Propositionen föreslog att samhället förklarade östersjöländerna att
bör satsa mer på järnväg och transportsektorn måste minska
mindre på nya vägar. belastningen på Ö stersjön. Bland
annat ska östersjöländerna ta fram
Alternativa bränslen och bland- ett handlingsprogram för en uthållig
bränslen är något annat regeringen utveckling inom transportsektorn.
har utrett. Inom EU profilerar sig
Sverige i bränslefrågorna genom
Auto/Oil-programmet för skärpning
Jordbruk
av krav på bränslen. Samtidigt
utvecklar Kommunikations-
Om vi ska behålla Sveriges öppna forskningsberedningen program för
landskap och skapa förutsättningar ny teknik som el- och
för olika typer av natur och traditioelhybridfordon. Regeringen vill
nella arter så måste Sveriges bönder också se att miljöinformationen blir
bruka jorden på rätt sätt. Målet är bättre för dem som ska köpa ny bil.
att 10 procent av åkrarna ska odlas
ekologiskt år 2000.
När det gäller sjöfarten har reger-
ingen föreslagit att sjöfartsavgifter
Vattendrag, sjöar och hav blir ska sättas i förhållande till hur
övergödda när växtnäring från fartygen smutsar ner miljön. Regler
jordbruket kommer ut i naturen. för avgaser och buller från fritids-
Jordbruket sprider också ut bebåtar kommer att samordnas med
kämpningsmedel och kadmium från övriga EU-länder.
handelsgödsel. Sådana utsläpp
medför hälso- och miljörisker. 1996
Miljöskatten vid inrikesflyget
avslutades ett program för att ersätts med landningsavgifter
minska de ämnen i bekämpningsberoende på hur mycket flygplanet
medlen som påverkar och bekämbullrar.
par. Sverige vill behålla sitt jämfö-
relsevis låga gränsvärde för kad- Kommunikationskommittén har
mium i fosforgödsel och arbetar för fram till mars 1997 utrett om sam-
att dessa värden ska bli allmänna hället behöver nya miljömål och
inom EU. åtgärder som ska minska
transporternas påverkan på miljön.
Inom jordbruket finns goda förut-
sättningar för återvinning och Ö stersjöländerna förväntas få ett återanvändning av energi och
material. Jordbruket kommer att ha Men det är inte bara yrkesfisket stor betydelse när samhället strävar som påverkar naturen. Vissa, av efter ett långsiktigt hållbart samhälle. sportfiskare särskilt populära arter,
minskar. Fritidsfisket måste vara väl
Jordbruket fortsätter att miljö- balanserat. Då kan även framtida anpassas - både i Sverige och inom generationer få chansen att gå och EU. Inom CAP (Common fiska. Agricultural Policy) har Sverige emellertid uttryckt kritik mot EUs Fiskodlingar påverkar naturen. jordbrukspolitik. Med tanke på att Enligt miljöskyddslagen måste EU ska utvidgas österut är det därför fiskodlingar anmälas och få viktigt med en förändrad gemensam tillstånd. jordbrukspolitik.
Det är mycket som kan påverka
Regeringen har tagit fram förslag fisket. Ö vergödningen av kusterna till åtgärder och utvecklat olika är ett av de allvarligaste hoten. I styrmedel för det fortsatta arbetet. insjöarna är försurningen allvarlig. 1998 kommer regeringen att redo- För att återställa våra vatten måste visa hur arbetet ska gå till. utsläppen av organiskt material,
växtnäringsämnen, försurande
Inom Helsingforskommissionen substanser och miljögifter minska. driver de deltagande länderna på arbetet med att skydda Ö stersjön 1996 fick Fiskerikommissionen för mot utsläpp från östersjöländernas Ö stersjön i uppdrag att utveckla ett jordbruk. program för ett uthålligt fiske i
Ö stersjön.
Fiske
EU och andra internationella samman slutningar har enats om att utnyttja havet på ett ansvarsfullt sätt. Fiskbeståndet ska skyddas från att överutnyttjas. Samtidigt ska länderna ta hänsyn till fiskets ekonomiska och sociala förhållanden. Vatten och fiske ska utnyttjas till livsmedel och trygga välståndet.
Skogsbruk
Skogsindustrin är sedan gammalt att arbeta med att bevara skogens en av Sveriges basnäringar. Sveri- biologiska mångfald. ges exportinkomster från skogen är större än exportinkomsterna från Intresset för den nya svenska någon annan näring. Skogen är en skogspolitiken får också stor förutsättning för vår välfärd. För uppmärksamhet i andra länder. framtida generationers skull är det Sverige deltar aktivt i arbetet med viktigt att vi hushållar med skogen. att utveckla ett globalt hållbart
skogsbruk, grundat på de principer
Samhället måste värna om en som antogs vid Riokonferensen biologisk mångfald och genetisk 1992. variation. Skogens djur och särskilt hotade arter måste kunna leva kvar i sin naturliga omgivning
Skogsnäringen visar stort intresse av att ta tillvara miljöns behov. Principerna om brukande, bevarande och hållbar utveckling har slagit igenom i branschen. Många skogsägare visar stort intresse för
Rennäring Energi
Regeringen har föreslagit miljömål Sverige ska bli ett föregångsland för rennäringen. Förutom att ge god och skapa ett uthålligt samhälle. avkastning ska rennäringen ta Välfärdssamhället behöver energi, hänsyn till fjällvärldens biologiska men användning av energi påverkar mångfald. Det kan bland annat ske klimatet, orsakar försurning och genom att renägarna sätter samman riskerar katastrofer. När vi förbränsina hjordar så att de bättre anpas- ner fossila bränslen släpps koldisas till betesmarken. På så sätt oxid, svavel och kväveföreningar ut tryggas växternas mångfald. Miljö- i luften. I jämförelse med andra målet tryggar på lång sikt hela den länder använder Sverige inte så samiska kulturen. mycket fossila bränslen per invå-
nare. Under 70- och 80-talen
Konflikter mellan naturvård och minskade de svenska rennäringens ökade mekanisering koldioxidutsläppen från energihar förekommit. Från sekelskiftet sektorn. Vi måste fortsätta att bör därför endast terrängfordon minska förbrukningen av fossila som inte förstör marken tillåtas. bränslen. Ambitionen är att
koldioxidutsläppen år 2000 ska
stanna vid 1990 års nivå. Därefter
ska de minska. Den ekonomiska
politiken, utvecklingen av framtida
energisystem liksom krav på trans-
portsystemet blir avgörande.
Energisektorns utsläpp av försur-
ande ämnen har minskat. Mellan
1980 och 1994 minskade svavel-
utsläppen med 90 procent.
Kväveoxidutsläppen minskade med
50 procent. Det kan förklaras med
den skatt på svavel, avgift på
kväveoxidutsläpp från förbrännings-
anläggningar och regleringar av
högsta tillåtna svavelhalt i bränsle
som regeringen infört. Sådana
styrmedel har gett effekt.
Många oroar sig för klimatförändringar. Växthuseffekten uppstår när växthusgaser som koldioxid, metan, kvävedioxid, ozon och stabila klorflourkarboner släpps ut.
Eftersom växthuseffekten är global måste problemen lösas med internationellt samarbete. Sverige driver därför på i arbetet med EUs klimatstrategi. EU är den drivande parten inom FNs klimatkonvention som i slutet av året ska besluta om nya åtaganden för industriländerna. Sverige har profilerat sig i arbetet med EUs försurningsstrategi. Sverige är också pådrivande i en annan konvention som arbetar med gränsöverskridande utsläpp av metaller, organiska ämnen, svavel och kväveoxider. Men naturligtvis ska vi också arbeta för att minska utsläppen av försurande och klimatpåverkande ämnen även på hemmaplan.
Lagstiftning, regleringar, skatter och ny teknik har gjort Sverige mer effektivt på att använda energi. Målet är att trygga tillgången på billig el, vilket är en förutsättning för en god ekonomi och välfärd. Energin ska komma från varaktiga, inhemska och förnybara energikällor. Samtidigt ska samhället ställa krav på säkerhet och miljövänlighet.
Varuproduktion varje miljöstörande anläggning ska
det finnas moderna och ändamåls- Tillverkning och konsumtion enliga villkor. Det slår Naturvårdsverket fast i ett tioårsprogram för
orsakar flera miljöproblem. Industrin bidrar till stora delar av vårt industrins utsläpp. Redan nu kan vi
konstatera att utsläppen har minskat sopberg. Det mesta avfallet kommer från metall, papper och livs- sedan 1990. Framför allt har medel. För att minska sopmängden utsläpp från skogsindustrin minskat,
men också metaller, lösningsmedel försöker företagen utveckla olika sätt att hushålla med natur- samt svavel- och kväveoxider.
Glädjande nog minskar industriresurserna. Företagen ser bland annat efter hur de kan förbättra sin utsläppen inte bara i Sverige utan produktion och se över varornas även i våra grannländer. Då minskar
naturligtvis också belastningen på miljöegenskaper när konsumenterna slutligen gör sig av med dem som den svenska miljön.
avfall. Det är svårt att veta när gränsen är nådd för hur mycket Det är viktigt att industrin tar utsläpp och avfall naturen tål. hänsyn till miljön. På så sätt kan
samhället utveckla en helhetssyn där Arbetet med att förebygga risker med tillverkning och konsumtion är både miljö och tillväxt gynnas.
Regeringen vill uppmuntra näringsliv därför särskilt angeläget.
och konsumenter att själva ta hand
Riksdagen och regeringen har satt om miljön och utveckla ett miljö-
medvetande. Det kan ske genom att upp flera miljömål för tillverkningsindustrin. Industrin ska rikta in sig företag utvecklar miljöanpassad
teknik eller genom att kunderna mot ett resurssnålt kretsloppssamhälle, men det är svårt att mäta frågar efter miljöanpassade produkom industrin klarar ett så allmänt ter. Sektorn miljöteknik ökar med 5
- 8 procentenheter varje år och mål. Ett mål som är lättare att mäta är om produktion och konsumtion Ingenjörsvetenskapsakademin har i
en studie pekat på att det finns en tillsammans kan minska miljöpåfrestningarna. Riksdag och stor förutsättning för Sverige att regering har sagt att industrins ytterligare öka denna sektor.
svaveldioxidutsläpp ska halveras och att kväveoxidutsläppen ska Kundernas ökade miljö-
medvetenhet är naturligtvis ett starkt minska med 30 procentenheter. Industrin har, enligt genomförda påtryckningsmedel på näringslivet. mätningar, uppfyllt de målen. För Om företagen ska kunna konkur-
rera om miljömedvetna kunder så Företagsanalytiker, banker och måste både produkter och tillverk- försäkringsbolag är intresserade av ning miljöanpassas. När konsumen- att veta i vilken utsträckning deras ternas sug efter miljövänliga pro- företagskunder är miljövänliga. dukter ökar kommer företagen att Särskilda miljöredovisningar förebehöva anställa fler. kommer allt oftare i företagens
årsredovisningar. I samband med
Samhället ställer nu hårdare bankernas kreditgivning och miljökrav på sin upphandling. försäkringsbolagens bedömning av Byggnation, elektronik, uppvärm- försäkringspremier krävs gemenning, kemikalier, livsmedel och samma system för sammanställning transporter är sådana områden där och analys av miljöinformation. offentligsektorns upphandlingskrav Företagen börjar även använda sig är bra för miljön. 25 statliga myn- av de internationella miljöledningsdigheter är nu med i ett projekt som systemen ISO14000 eller EMAS. bland annat ska samla erfarenheter Arbete pågår också med att väva in kring miljöanpasad offentlig upp- miljöhänsynen i det svenska handling. Staten vill öka tempot så standardiseringsarbetet. Meningen att miljötekniken snabbare kommer är att samla in offentlig information ut på marknaden. Tanken är att om företagens miljöarbete så att alla svenskt miljökunnande och miljö- har insyn. teknik ska bli en stor och efterfrågad exportprodukt på den interna- För miljön i Ö stersjön spelar tionella marknaden. industrin stor roll. De västliga
östersjöländerna förväntas ytterli- organiska miljögifter. OECD arbe-
gare minska sin nedsmutsning. tar bland annat med att ta fram Däremot kommer utsläppen från testmetoder och kriterier för klassi-
industrin i östländerna att vara ficering av kemikalier.
fortsatt höga. Sverige deltar nu i arbetet med att hjälpa östländerna Regeringen arbetar med att ta reda
anpassa sig till EU:s miljölagstiftning. på hur samhället kan använda Det sker genom utvecklingspro- skatter på avfall för att minska
gram, regionalt samarbete och mängden sopor. Naturvårdsverket företagskontakter. redovisade i augusti 1996 ett förslag
till hur vi ska bli bättre på att ta
Sedan 1994 har företagen ansva- hand om vårt avfall.
rat för hur avfall från förpackningar
och bildäck ska tas omhand.
Producentansvaret ska nu utvecklas ytterligare och kommer också att
Konsumentpolitik
gälla skrotbilar, rivningsmaterial från gamla hus samt elektriska- och
Hushållen är källa för nära hälften elektroniska apparater. En särskild
av de svenska utsläppen. Ofta strategi utvecklas för hur vi ska
kommer nedsmutsningen från utveckla ett kretsloppsanpassat
transporter, elanvändning, bostadssamhälle.
uppvärmning, avlopp och sopor.
Därför är det viktig att var och en Sedan Sverige blivit medlem i EU av oss är medveten om hur vi ska
arbetar vi tillsammans med övriga
bära oss åt för att uppträda miljö- EU-länder för en säkrare hantering
vänligt. Regeringen vill göra det av kemikalier. Till 1998 har EU
lättare för oss konsumenter att dock gett Sverige rätten att på vissa
själva bedöma konsekvenserna av områden behålla sina strängare
vårt uppträdande. Riksdagen har regler. Samtidigt ska EU på dessa
sagt att konsumtions- och områden göra en översyn av sina
produktionsmönster ska utvecklas regler. Men det är inte bara inom
som minskar påfrestningarna på EU det internationella kemikalie-
miljön och bidrar till en långsiktigt samarbetet drivs. UNEP (FN:s
hållbar utveckling. miljöprogram) till exempel arbetar med informationsutbytessystem för
Glädjande nog är konsumenterna handel med farliga kemikalier och
villiga att ta sitt miljöansvar, men för utvärderar användningen av stabila
de miljömedvetna konsumenterna är
det inte lätt att hålla reda på om det trafikleder och andra anläggningarfinns miljöanpassade alternativ eller tillsammans blir en väl fungerande nya tekniker. Samhället underlättar enhet. Moderniseringen av Planför konsumenterna att medvetet och bygglagen har ökat miljövälja en mer miljövänlig livsstil. Det hänsynen i planeringen. Bland annat nordiska miljömärkningssystemet ska miljökonsekvenserna nu beskri- Svanen är exempel på en sådan vas innan man fattar beslut om plan tjänst. Samtidigt är konsumenterna som ger betydande påverkan. Detta beroende av hur samhället byggs så att beslutsfattarna ska vara upp med bostäder och transporter. medvetna om beslutets miljö- Konsumentverket hjälper till med konsekvenser. information om uppvärmning av bostäder. Tillsammans med Sveriges första nationalstadspark Bilindustriföreningen, Naturvårds- har förverkligats i Stockholm. verket och Vägverket arbetar Ytterligare två nationalstadsparker Konsumentverket också med är på gång, dels i Uppsala, dels i konsumentinformation om bränsle- Trollhättan. förbrukning, miljöklasser och koldioxidutsläpp.
Byggande och bostäder Samhällsplanering
Naturresurser och energi används
Naturresurslagen talar om för oss när vi bygger och använder bostävad som är god hushållning med der. Lagstiftningen kräver skydd av mark, vatten och fysisk miljö. Dessa hygien, hälsa och miljö, energihusbestämmelser arbetas nu in i den hållning och värmeisolering samt nya miljöbalken. På så sätt stärks hushållning med vatten och avfall. sambanden mellan miljöskydd och Resurshushållning är ett övergrihushållningen med naturresurser. pande mål i sig. Å tervinning av Plan- och bygglagen vill åstad- byggmaterial och val av byggmatekomma en god och långsiktigt rial ska ske efter särskilda principer. hållbar livsmiljö för oss som lever Den bostadspolitiska utredningen idag men även för framtida genera- menar att miljökrav ska tillgodoses tioner. Lagen säger att kommuner- vid all ny- och ombyggnad. Bara nas planering ska ta hänsyn till miljövänliga byggprojekt ska få natur- och kulturvärden och leda till statsbidrag. Allergier, fukt och att bebyggelse, grönområden, bristande ventilation är problem
som samhället måste ta i tu med. Fö rsvaret
Sysselsättningsbidrag inom byggsektorn är särskilt inriktade mot Försvarsmakten genomför stegvis detta. På internationell nivå har FN sin miljöpolicy från 1993. I en diskuterat boende, bebyggelse och miljöplan från 1996 redovisar stadsutveckling vid Habitat II- försvaret sin miljöpåverkan och konferensen i Istanbul. vilka miljömål som ställts. Bland
annat ska utsläpp av ozon-
Boverket arbetar särskilt med nedbrytande ämnen bli så små som miljö- och hälsoriktigt byggande möjligt, utsläpp av växthusgaser från och boende, återanvändning och fossila bränslen ska begränsas, överkänslighet mot el. Särskilda energiförbrukningen ska minska, utredare arbetar med kvalitets- likaså spridningen av miljöskadliga system i byggprocess och förvalt- ämnen. Kretsloppsprincipen, ning samt hur staten organiserat försiktighetsprincipen och principen översynen inom plan-, bygg- och om bästa möjliga teknik ska tillämbostadssektorn. pas, buller ska begränsas, utbild-
ningen av miljöhandläggare ska
Valet av byggmaterial ska skona fortsätta. En lägesredovisning över miljön, men också motverka dålig miljöfarliga lämningar har presentehälsa. Samhället behöver ta reda på rats. Koncessionsnämnden har vilka konsekvenser en ökad återan- prövat samtliga flygflottiljer. Miljövändning av byggmaterial medför. anpassningen av försvaret betalas
med pengar som kommer från
ordinarie försvarsuppgifter. Riksda-
gen menar att en rimlig avvägning
måste göras mellan miljöarbetet och
landets försvar.
Miljömedvetandet har också ökat
inom det civila försvaret. Rädd-
ningsverket är en av de statliga
pilotmyndigheter som ska ta fram
miljöledningssystem. Tillsammans
med Kustbevakningen har Rädd-
ningsverket sett över beredskapen
för oljebekämpning. Internationellt
deltar Sverige i NATO:s miljö-
fram miljöpolicies för sina förkommitté. Sverige samarbetar
svarsmakter. Också de nordiska också med USA:s försvarsmakt
länderna har kommit överens om att om bland annat buller och miljöhän-
hjälpa de baltiska staterna, Ryssland syn vid materielanskaffning.
och Polen med miljön inom för- Svenska och amerikanska
svarsmakten. försvarsdepartementen har tillsammans tagit fram riktlinjer för miljön inom den militära sektorn. Syftet är att hjälpa andra stater med att ta
Arbetsmarknads- miljöinriktning har höjt kompetensen
och gjort kursdeltagarna mer
politik
attraktiva på arbetsmarknaden.
Miljön ska gå som en röd tråd genom platsförmedling, vägledning, rehabilitering och åtgärder. Arbets-
Utbildning,
marknadspolitiken riktar in sig på sysselsättningsskapande åtgärder Forskning
som skapar miljövänliga jobb och
och Utveckling
utvecklar miljövänlig teknik. Miljöinriktade arbetsmarknadsutbildningar sprider på sikt miljö- Redan på dagis får barnen lära sig medvetenhet och miljökunskaper. ta ansvar för naturen. Utbildnings-
departementets måldokument för
Tillsammans med Naturvårdsver- pedagogisk verksamhet ger en god ket tar Arbetsmarknadsverket fram grund för miljöundervisning i skolan. mål för hur miljön och arbetsmark- I skolornas läroplaner regleras vilka nadspolitiken ska vävas samman. kunskapsmål miljöundervisningen Arbetarskyddsverket och Rådet för ska ha i grund- och gymnasieskolor. arbetslivsforskning granskar samti- Skolverket undersökte 1996 digt hur kretsloppet fungerar i olika miljöundervisningen i skolorna. Det branscher. Företag och samhälle visade sig att undervisningen till samarbetar med att förena syssel- stora delar följer de mål som sättning med en hållbar utveckling. Agenda 21 anger och att ideella
miljöorganisationer deltar i under-
Regeringen satsar 1 miljard kronor visningen. Många skolor har ambipå bidrag till miljövänliga tiös miljöundervisning och intresset sysselsättningsåtgärder. För att få för miljöarbetet har ökat. Ä ndå bidrag måste förslaget förbättra menar Skolverket att det är anmiljön, utveckla ny teknik och öka märkningsvärt att skolornas miljösysselsättningen. Ä ven ROT- arbete inte fått större genomslag. program, ALU-projekt och Lokala politiker och tjänstemän beredskapsjobb får ökad miljö- måste stödja miljöundervisningen inriktning. Delegationen för ekolo- bättre. Kontakterna inom olika gisk omställning utvärderar tidigare miljönätverk kan utvecklas, menar bidrag för sysselsättning och miljö. Skolverket och regeringen. Länsarbetsnämnderna menar att arbetsmarknadsutbildningar med
Vissa examina inom den högre miljöstudierna har svårt att passa in i utbildningen, bland annat examina högskolornas organisation. Större för lärare och civilingenjörer, anger elevinflytande och arbete över särskilda krav på miljökunskaper. ämnes- och fakultetsgränser kan Högskolornas ökade frihet att bryta hämmande strukturer. Skolan profilera sig har lett till ett större kan kompensera bristen på kunskautbud av miljöutbildningar. Varje per genom att bjuda in föreläsare, högskola tar fram strategier för hur men då blir kontinuiteten lidande. miljöutbildningen ska utvecklas. När Högskoleverket utvärderar Sedan 1992 har högskolorna satsat högskoleutbildningen vill regeringen 4 miljoner kronor om året på att verket tittar närmare på miljösärskild miljöutbildning inom tek- frågorna. Forskare måste skapa niska, ekonomiska, administrativa internationella nätverk kring globala och sociala områden. I europeisk miljöfrågor. Inför EU:s femte miljöjämförelse har Sverige kommit långt handlingsprogram har Sverige med att föra in miljöfrågorna i poängterat hur viktig miljöhögskolan. COPERNICUS- forskningen är i arbetet för en programmet samlar 200 europeiska hållbar utveckling. Sverige satsar universitet kring gemensamma 120 miljoner på miljöforskning och miljömål. Men de tvärvetenskapliga miljöutbildning i Ö stersjöländerna.
Lokalt och Internationellt regionalt miljö samarbete miljö arbete
Världens miljöproblem har blivit
svåra att klara av. Färskvattnet Sveriges nationella Agenda 21sinar, klimatet förändras, den
kommitté stödjer Agenda-21-
skadliga ultravioletta strålningen arbetet runt om i Sverige och
ökar och människor flyr från miljöarbetar med att sprida goda exem-
drabbade områden. För att komma pel. Agenda 21 kommittén sam-
tillrätta med sådana problem måste manfattar Sveriges Agenda 21-
jordens länder samarbeta. Vid FN:s arbete i en rapport som lämnas till
konferens i Rio 1992 kom länderna FN:s extra generalförsamling som
överens om en deklaration för miljö ska utvärdera och stärka den
och utveckling samt ett mer detaljeinternationella uppföljningen av
rat handlingsprogram för en hållbar Agenda 21, FN:s handlingspro-
utveckling - Agenda 21. Riogram för hållbar utveckling.
deklarationen framhåller att hållbar
utveckling, vilket innebär ren miljö,
Alla Sveriges 288 kommuner
fred, rättvisa, välfärd och demohåller på att ta fram lokala program
krati, ska vara mål för alla länder. för en hållbar utveckling. Och det
Det finns ett klart samband mellan lokala engagemanget är stort. I
miljö och utveckling. Dels leder i- Sverige har Agenda 21 växt under-
ländernas livsstil till hög energiförifrån. Kommuner, ideella organisa-
brukning och stora sopberg. Dels tioner, näringsliv och vanliga män-
leder fattigdomen och överbefolkniskor är med och knyter kontakter
ningen i i-länderna till oacceptabelt i miljönätverk. Regionalt deltar
slitage på vatten, skog, mark och kommunförbunden och länsstyrel-
kust. I båda fallen måste målet vara serna. Länsstyrelserna driver på för
att alla människors grundbehov att genomföra de nationella miljö-
tillfredställs på ett sådant sätt att målen. De ansvarar för regional
naturen klararar av belastningen. miljöövervakning, samordnar
För att klara den ambitionen krävs kommunernas miljöarbete, arbetar
både nationella och internationella med tillstånd och tillsyn samt för att
ansträngningar. bevara den biologiska mångfalden.
Sommaren 1997 samlas världens
alla länder i FN-högkvarteret i New
York för att följa upp hur besluten
från Rio har fungerat i verkligheten.
Mötet beslutar också om nya Utvecklingsbankerna hjälper utillvägagångssätt för att de delta- länderna att genomföra Agenda 21. gande länderna ska kunna förverkliga målet om en hållbar utveckling. Medlemskapet i EU ger Sverige Den svenska regeringen ser positivt möjlighet att påverka EU i svensk på New York-mötet och väntar sig riktning. När EU tar till sig de att mötet leder till en prioritering av svenska miljöargumenten får dessa vilka miljöområden som är viktigast större tyngd. Svenskt miljöarbete att ta itu med inför 2000-talet. har fungerat väl sedan Sverige blev
medlem och EU driver nu en bättre
FN:kommissionen för hållbar miljöpolitik. utveckling har granskat ländernas arbete efter Rio-mötet. Kommissio- Ö stersjöländerna beslutade i Visby nen har skaffat sig en central roll när 1995 att regionen ska utvecklas i den tagit fram rekommendationer enlighet med målet om en hållbar och förslag till de deltagande sta- utveckling. I tre handlingsprogram terna. Nu förbereder kommissionen har länderna lagt upp riktlinjerna för New-York-mötet. Delegaterna mellanstatliga kontakter, ekonokommer bland annat att diskutera miskt samarbete och miljöskydd. I kommissionens framtida roll. Saltsjöbaden beslutade länderna att
utveckla en Agenda 21 för Ö ster-
Också FN:s miljöprogram, UNEP, sjöområdet där målet är en hållbar har en central roll i arbetet med en utveckling. Sektorerna energi, hållbar utveckling. UNEP jobbar transporter, jordbruk, skogsbruk, bland annat med marin miljö, industri, fiske och turism ska ta ett miljölagstiftning, kemikalier, ekono- eget ansvar i agendan. Det är viktigt miska styrmedel, miljöövervakning, att de baltiska staterna och Polen handel och miljö samt militärens redan nu börjar anpassa sig till EU:s miljöansvar. 58 länder är med i lagstiftning. Den snabba tillväxten i UNEP:s styrelse, däribland Sverige. dessa länder kan leda till nya Den svenska hållningen är att FN:s problem. Sådana problem måste miljöprogram ska ha tydligare redan nu förebyggas. Sverige är ansvar i förhållandet till FN:s kom- mycket aktivt i östersjöarbetet och mission för en hållbar utveckling och ansvarar bland annat för en ändamålsenlig finansiering. samarbetsorganisationens sekreta-
riat.
Också FN:s fackorgan, fonder och program stödjer nationernas Internationellt tycker Sverige att arbete efter Rio-konferensen. vissa samarbetesområden är särskilt
viktiga. Sverige ska driva på för att sionen har föreslagit en biståndsalla konventioner (internationella förordning om olika miljöinsatser lagar) som finns följs upp och vilken har godkänts av Rådet. tillämpas, för att hållbara Målsättningen är att ambitionen om konsumtions- och transport- en hållbar utveckling vävs in i det så beteenden utvecklas, för att hållbar kallade Loméavtalet som styr EU:s utveckling får en säkerhetspolitisk utvecklingssamarbete. I EU:s dimension, för att utveckla och samarbete med Asien, Latinametillämpa metoder för ett hållbart rika och Ö steuropa ska 10 procent nyttjande av naturresurser, för att öronmärkas för miljöprojekt. bebyggelse ställs om mot kretslopp- Sverige driver också på Kommisstänkande samt för att riskerna vid sionen för att genomföra miljökemikalieanvändning minskar. konsekvensbeskrivningar för alla
projekt inom utvecklingssamarbetet.
Från svensk sida knyts vissa för-
hoppningar till Sidas medverkan i
arbetet med EU:s biståndspolicies.
Internationellt
Sida har själva tagit fram ett handutvecklings- lingsprogram för hållbar utveckling
och riktar nu in sig mot bland annat
samarbete
utveckling av miljöinstitutioner,
miljölagstiftning, miljöforskning och
Miljöarbetet måste vävas in i
miljöekonomi. Inom FN:s arbete för biståndsarbetet. Om u-länderna ska
hållbar utveckling samt inom till klara Agenda 21-målen måste i-
exempel Klimatkonventionen, världen vara med och betala.
Konventionen för biologisk mång- Sverige avsätter 0,7 procent av
fald och Ö kenkonventionen, arbebruttonationalinkomsten till utveck-
tar Sida för en effektiv uppföljning. lingssamarbete med andra länder, så att bland annat Agenda 21 ska kunna genomföras i tredje världen. Ett av Riksdagens sex biståndsmål är framsynt hushållning med
naturresurser och omsorg om
miljön. Ä ven många svenska biståndsorgansationer har tagit fram strategier för en hållbar utveckling.
EU har ökat tempot för att föra in miljön i biståndsarbetet. Kommis-
Handel och miljö
Bland annat OECD menar att utnyttjas för att gynna det egna internationell handel kan leda till landets produktion. Sverige arbetar effektiv resursanvändning och för frihandel, särskilt på sådana spridning av miljöanpassad teknik. områden där det kan antas leda till Men för att dessa positiva effekter positiva miljöeffekter. Sverige har ska bli verklighet måste en friare lång frihandelstradition och stort handel följas av en effektiv miljöpo- förtroende hos u-länderna. Vi har litik. goda möjligheter att delta i diskus-
sioner om nord/syd-konflikten och
Sverige tycker att handels- och dess miljöfrågor. Handel-, biståndsmiljöpolitiken ska utformas så att de och miljöpolitiken kan här stödja stödjer varandra. Detta genom att varandra så att Sverige uppmuntrar exempelvis jobba för att Sveriges en hållbar utveckling även i uutvecklade miljöpolitik sprids till länderna. våra handelspartners. Då kan vår handel med omvärlden utvecklas. Sveriges höga miljöambition kan nämligen bli ett konkurrensmedel. Det är också viktigt att undvika konflikter mellan miljö- och handelspolitiska beslut. För många varor är det samma regler i alla EUländer. Det är därför viktigt att Sverige jobbar för att gemensamma EG-regler har en hög miljöskyddsnivå. I vissa fall bör medlemsstaterna få ha hårdare miljökrav.
Sverige arbetar inom världshandelsorganisationen (WTO) för att handel och miljö ska samverka för en hållbar utveckling. En viktig fråga är att ta bort risken för konflikt mellan handelsreglerna och internationella miljöavtal. Det är också viktigt att miljöargument inte
Miljö ledning inom statsfö rvaltningen
Staten ska vara ett föredöme i miljöledningssystemen fungera på miljöarbetet. Miljöhänsyn ska vävas samma sätt. Intresset är stort och in i all statlig verksamhet. Många regeringen har redan utsett 25 företag har redan börjat använda sig försöksmyndigheter som ska se av miljöledningssystem. Det innebär över den miljöanpassade upphandatt miljöarbetet systematiseras, att lingen, göra en miljöutredning samt tydliga mål utarbetas med regler, ta fram en miljöpolicy och en ansvar, rutiner för uppföljning samt handlingsplan. Pilotprojektet redoatt arbetet redovisas i företagets visas våren 1998 i årsredovisningen årsredovisning. Inom staten ska till regeringen och riksdagen.
3. OECD rekommenderar
I början av 90-talet började För transportsektorn innebär OECD (Organisation for Economic OECD:s rekommendationer att Co-operation and Development) Sverige bör utveckla kostnadsgranska den miljöpolitik som drivs effektiva åtgärder i syfte att beav organisationens medlemsländer. gränsa ökningen av vägtrafiken. Genom att bedöma medlems- Rekommendationerna innebär staternas miljöpolitik vill OECD vidare att reglerna bör skärpas för informera regeringarna om vilka avgasutsläpp samt att privatmiljöåtgärder de varit framgångsrika användningen av tjänstebilar bör med och vilka de varit mindre minska. Användningen av ekonoframgångsrika med. Genom sådana miska styrmedel bör öka. signaler vill OECD bidra till att förbättra de enskilda ländernas Inom energisektorn bör Sverige miljöarbete och därigenom det sträva efter att nå ökad effektivitet i gemensamma miljöarbetet. användningen av energi. Vi bör
också sträva efter att minska
Å r 1995 började OECD se över utsläpp av koldioxid och flyktiga Sveriges miljöpolitik. Förutom att organiska ämnen. Förnyelsebara granska och värdera politiskt energikällor bör i ökad utsträckning underlag, expertunderlag och användas. statistiskt underlag, har företrädare för OECD träffat representanter för OECD:s rekommendationer pekar den svenska regeringen, miljö- på behovet av ett utökat producentmyndigheterna, sektors- ansvar för olika produktgrupper. myndigheterna, branschen, enskilda Inom jordbruket bör Sverige miljöexperter och andra berörda utveckla en nationell strategi för ett organisationer. hållbart jordbruk. Större vikt bör
läggas vid kostnadseffektiva lös-
Sverige kommer att ta fasta på ningar. Inom skogsbruket bör ett OECD:s rekommendationer. mål för ett hållbart brukande sättas Miljöarbetet drivs vidare i avsikt att upp. nå de mål som ställts upp.
Som en återkoppling till rekom-
En handlingsplan för att åtgärda mendationerna delger Sverige rekommendationerna togs fram OECD handlingsplanen. under hösten 1996.
4. Kärnsäkerhet och strålskydd
Statens kärnkraftinspektion (SKI) året. Till följd av en händelse vid och Statens strålskyddsinstitut (SSI) Oskarshamn II såg SKI över rutiner redogör varje år för säkerheten och för hantering, verifiering och dokustrålskyddet vid de svenska mentation av drift. kärnkraftsverken. Vart tionde år måste reaktorägarna granska Efter omfattande renovering har säkerheten för varje reaktor. SKI Oskarshamn I-reaktorn fått tillstånd rapporterar reaktorernas tillstånd till att köra. Reaktorn klarar nu dagens regeringen. högre krav på säkerhet, men SKI
kräver ytterligare moderniseringar. Avstängningar för översyn av vissa Oskarshamnsverket har i och med reaktorer har tagit längre tid än renoveringen lärt sig ytterligare hur planerat. Snabbstopp har blivit fler, anläggningen kan förbättras. SKI men antalet rapporterade händelser förutsätter att kärnkraftverket nu är oförändrat jämfört med förra genomför förbättringar.
Sverige har sju olika typer av avsevärt under den av SSI fastreaktorer. De äldsta måste nu ställda gränsen. moderniseras. SKI har fått information från kraftbolagen om vilka Som väntat observeras förhöjda moderniseringsprogram som är på halter av radioaktiva ämnen i vatten gång. Erfarenheten visar att ålders- i närheten av kylvattenutsläppen. slitage måste hållas under särskild Halten av radioaktiva ämnen i uppsikt. Vid kontroller upptäcker prover från land landmiljön er kärnenergibolagen svagheter och ärmycket låg. skador. SKI menar att det är viktigt att kontrollprogrammen utvecklas Använt kärnbränsle och kärnavfall ytterligare. hanteras på ett bra sätt, konstaterar
SKI och SSI. När SKI bedömer säkerheten vid anläggningarna ser de särskilt på hur Kärnkraftsindustrin uppfyller de människor, teknik och organisation krav som myndigheterna ställer på samspelar. Kärnkraftverket i Barse- beredskapen mot olyckor. Vissa bäck granskas särskilt ingående mindre brister finns vad gäller främst eftersom samspelet tycks brista. organisation, instruktion och utbild- Å rets erfarenheter har inte gett SKI ning. SSI kommer att följa upp hur skäl att minska den särskilda detta ska förbättras. tillsynen av Barsebäck. Också Ringhalsverket har varit särskilt uppmärksammat. En handlingsplan är genomförd och de problem som tidigare fanns har inte upprepats.
Kärnkraftsverkspersonalens totala strålningsdos väntas bli något lägre för 1996 än för föregående år. SSI menar att kärnkraftsbolagen ytterligare måste anstränga sig för att minska personalens stråldoser. Det arbetet måste ingå i förnyelse- och förändringsarbetet.
De strålningsdoser som allmänheten får från utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten, ligger
Miljö departementets skriftserie - tidigare häften:
1:1996
Med andra ögon -OECD granskar svensk miljöpolitik, Sammanfattning av OECD Environmental Performance Review of Sweden
Alla drar åt samma håll
De sektorer som
redovisas är: Miljödepartementet presenterade i 1997:års
*Ekonomisk tillväxt miljöskrivelse vad den åstadkommit under föregående år. Den här broschyren är en kort och miljö, sammanfattning av innehållet i skrivelsen. *Kommunikationer,
*Jordbruk,
*Fiske, Samhällets olika sektorer ansvarar för hur de
*Skogsbruk, ska hushålla med naturens resurser och föra in hänsynen till miljön i sina verksamheter. *Rennäring, Regeringens miljöskrivelse 1996/97:50 *Energi,
*Varuproduktion, beskriver regeringens arbete med att ta fram
*Konsumtionsfrågor, olika miljöstrategier för olika sektorer i
*Samhällspölanering, samhället.
*Byggande och OECD har sett över miljöarbetet i Sverige bostäder,
*Försvaret, och lämnat rekommendationer på hur det kan
*Arbetsmarknadspolitik, förbättras.
*Utbildning, Statens strålskyddsinstitut (SSI) och Statens forskning och kärnkraftsinspektion (SKI) rapporterar om utveckling,
*Kultur, säkerheten och skyddet vid de svenska
Lokalt och regionalt kärnkraftsverken.
miljöarbete,
*Internationellt
miljöarbete,
*Internationellt
utvecklingssamarbete
*Handel och miljö,
MILJÖ DEPARTEMENTET *Miljöledningssystem
inom
statsförvaltningen