Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2000
Regeringens skrivelse 2000/01:125
Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2000
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 1 mars 2001
Göran Persson
Lars Engqvist
(Socialdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en översiktlig beskrivning av fördelningen av medel ur fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 2000. Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.
1¶Inledning
Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att kusiner och avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvdabalken uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och som inte har skrivit testamente, skall i stället tillfalla Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.
Vid riksdagens behandling av regeringens skrivelse (skr. 1999/2000:125) om fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999 och riksdagens revisorers förslag (1999/2000:RR9) angående Allmänna arvsfonden, hemställde utskottet (bet. 2000/01:SoU2) att riksdagen skulle ge regeringen till känna att en översyn av flera olika frågeställningar i anslutning till Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationen, borde göras bland annat när det gäller frågor kring deras rättsliga ställning och revision. Riksdagen biföll vad utskottet hemställt (rskr. 2000/01:21).
Regeringen beslutade den 7 december 2000 att utfärda direktiv för en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens rättsliga ställning m.m. (Dir. 2000:91). Utredaren skall redovisa sitt arbete till regeringen senast den 1 november 2001.
I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden samt en översiktlig beskrivning av fördelningen av stöd ur fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 2000.
Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening särskilt bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.
2¶Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.
Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2000 till ca 1 102 miljoner kronor och marknadsvärdet till ca 3 888 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Under budgetåret 2000 har totalavkastningen varit 0,48 procent (direktavkastningen 1,96 procent) i aktiekonsortiet och 8,3 procent (direktavkastningen 6,7 procent) i räntekonsortiet. Med totalavkastning avses direktavkastning samt såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i respektive värdepappersportfölj.
För budgetåret 2001 finns det ca 281 miljoner kronor att dela ut. Bokslut för budgetåret 2000 för Allmänna arvsfonden bifogas som bilaga 1.
Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bl.a. gåva eller testamente.
När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden, när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente skall Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.
Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under budgetåret 2000 kom det in 1 692 arvsfondsärenden till kollegiet. Av dessa var 1 153 testamentsärenden, dvs. en begäran att kollegiet skulle godkänna ett testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet ärenden där dödsboets egendom skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 567. Under budgetåret 2000 kom det in drygt 224 miljoner kronor netto till arvsfonden.
En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål.
2.2¶När arvsfonden avstår från egendom
I vissa fall får arv, som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.
Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen.
Under budgetåret 2000 kom det in 70 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan skall ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteck-
ningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under budgetåret 2000 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av knappt 10 miljoner kronor.
2.3¶Kostnader för fonden
Ur fonden har under budgetåret 2000 betalats följande kostnader: Kammarkollegiet (miljoner kronor)
| − Dödsboavveckling m.m. | 7,0 |
| − Fondförvaltning | 2,3 |
| − Utbetalning av beviljat stöd | 0,2 |
Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen − Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden, informations insatser m.m. 5,8*
* 0,9 miljoner kronor av detta belopp är kostnader som avser budgetåret 1999.
De sammanlagda förvaltnings- och administrationskostnaderna för fonden avseende budgetåret 2000 uppgick till 15,3 miljoner kronor, vilket motsvarade ca 0,4 procent av fondens marknadsvärde vid slutet av budgetåret.
3¶Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arvsfondsdelegationen eller annan myndighet beslutar om fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden enligt 8 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden (arvsfondslagen).
I förordningen (1994:952) om Allmänna arvsfonden regleras Arvsfondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens ändamål och användningsområde. Delegationen skall överlämna till regeringen att avgöra ärenden som är av principiell betydelse eller annars är av större vikt eller när delegationen anser att stöd bör lämnas med mer än 300 000 kronor. Regeringen kan i fråga om fördelning av stöd för ett särskilt ändamål bestämma att Arvsfondsdelegationen får besluta om stöd överstigande 300 000 kronor.
Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av regeringen. Ordföranden är statssekreterare i Socialdepartementet och vice ordföranden är statssekreterare i Justitiedepartementet. Övriga ledamöter är tjänstemän inom Socialdepartementet och Justitiedepartementet. Arvsfondsdelegationens sekretariat består av dels ett kansli knutet till Socialdepartementet för beredning av ärenden som rör verksamhet till förmån för barn under 12 år och personer med funktionshinder, dels ett kansli knutet till Justitiedepartementet för beredning av ärenden som rör verk-
samhet till förmån för ungdomar i åldern 12–25 år. För beredningen av ärenden har tjänstemän inom berörda departement förordnats att biträda delegationen.
Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsdelegationens diarium som också fungerar som en projektdatabas. Diariet är placerat inom Arvsfondsdelegationens kansli i Socialdepartementet.
3.1¶Nyskapande och utvecklande verksamhet
Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt 5–7 §§ arvsfondslagen främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Verksamhet som beviljas stöd skall vara nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från en organisations reguljära verksamhet. Stöd kan beviljas organisationer som bedriver ideell verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan t.ex. en kommun tillsammans med en förening beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och av ideell karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på annan ort beviljas inte stöd. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till reguljär föreningsverksamhet. Stöd får ej heller ges till enskilda personer.
Bedömningen av ansökningar om stöd ur fonden görs utifrån såväl juridiska som samhällspolitiska aspekter. Projekt som beviljas stöd skall kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. Analysen och bilden av målgruppens aktuella situation blir styrande för vad som bedöms vara nyskapande. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet.
Stöd kan även lämnas till del av kostnader för om-, till- och nybyggnad av ideella organisationers lokaler för barn- och ungdomsverksamhet och för handikapporganisationernas rekreationsanläggningar om sådana åtgärder krävs för att en verksamhet skall kunna utvecklas. Detta stöd är villkorat på så sätt att det avskrivs med tio procent per år och måste återbetalas om anläggningen/lokalen används till annat ändamål under avskrivningstiden. Lokalerna skall ägas av den sökande organisationen eller vara förhyrda med långtidskontrakt. Den som beviljas stöd skall också bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Under beredningen av sådana ansökningar inhämtas uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionshinder.
3.2¶Redovisning och utvärdering av beviljat stöd
Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden skall senast det datum som anges i beslutet om stöd ur fonden (vanligen ca 15 månader efter tidpunkten för beslutet) lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom skall en av revisor bestyrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas
innan nya beslut om stöd kan fattas. Särskilda satsningar blir vanligen föremål för mer omfattande utvärderingar (se vidare under avsnitt 7).
3.3¶Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden –
översiktlig beskrivning
Totalt har ca 208 miljoner kronor fördelats under året. Av dessa medel har ca 172 miljoner kronor fördelats genom löpande handläggning av organisationernas ansökningar under året och resterande medel, ca 36 miljoner kronor, har fördelats inom ramen för de särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. Vissa av de särskilda satsningarna är pågående och andra nya där medel ännu inte börjat fördelas. Efter redovisningen av den faktiska fördelningen framgår dessa beslut och de aktuella beloppen.
Fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden
Fördelning av stöd till organisationers egna initiativ: kronor
Verksamhet till förmån för barn (se 4.1) 44 577 000 Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år (se 4.2) 30 057 000 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (se 4.3) 97 587 000
172 221 000
Fördelade medel under året ur pågående satsningar:
Verksamhet för alla målgrupper (se 5.1) 16 331 000 Verksamhet till förmån för barn (se 5.2) 881 000 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (se 5.3) 18 736 000
35 948 000
| Totalt fördelat under året, organisationers egna initiativ | 172 221 000 |
| Totalt fördelat under året ur pågående satsningar | 35 948 000 |
| Summa | 208 169 000 |
Beslut om att avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för särskilda satsningar
Beslut tagna under år 2000 om att avsätta medel för särskilda satsningar där Arvsfondsdelegationen fördelar stöd:
| Verksamhet för alla målgrupper (se 5.1) | 20 000 000 |
| Verksamhet till förmån för barn (se 5.2) | 5 000 000 |
| Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år (se 5.3) | 5 000 000 |
Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (se 5.4) 37 700 000
67 700 000
Beslut tagna under år 2000 om att avsätta medel för särskilda satsningar där annan myndighet/organisation fördelar stöd:
Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år (se 5.3) 45 250 000 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (se 5.4) 12 300 000
57 550 000
Summa 125 250 000
Under år 2000 har till Arvsfondsdelegationen inkommit 2 446 ärenden. Av dessa var 1 737 ansökningar om stöd ur fonden, 498 redovisningar av beviljat stöd samt 26 s.k. övriga ärenden (förfrågningar m.m.).
| Inkomna ärenden | 2000 | 1999 | 1998 | 1997 |
| Barn | 396 | 418 | 393 | 439 |
| Ungdom 1 100 865 | 701 | 929 | ||
| Handikapp 676 669 | 625 | 576 | ||
| Ej fondens målgrupper | 89 | 68 | 73 | 83 |
| Enskilda 185 243 | 312 | 436 | ||
| Totalt | 2 446 | 2 263 | 2 104 | 2 463 |
Fördelade på:
| Ansökningar | 1 922 | 1 795 | 1 661 | 2058 |
| Övrigt ärende | 26 | 15 | 14 | 5 |
| Redovisningar 498 453 | 429 | 400 | ||
| Totalt | 2 446 | 2 263 | 2 104 | 2 463 |
3.5¶Beslutade ärenden
Sammanlagt har 1 981 beslut fattats under budgetåret enligt följande:
| 2000 | 1999 | 1998 | 1997 | |
| Bifall | 552 | 494 | 462 | 448 |
| regeringen | 141 1) | 163 | 216 | 160 |
| delegationen | 411 | 331 | 246 | 288 |
| Avslag | 1 379 | 1 198 | 1 202 | 1 544 |
| Ad acta | 33 | 37 | 52 | 30 |
Brevsvar 16 2 Överlämnat till annan 4 2
Totalt 1 981 1 734 1 720 2 024
1) Tre av besluten avser ej beslut om medel
| Avslag/målgrupp 2000 1999 | 1998 | 1997 | ||
| Barn | 174 | 196 | 203 | 226 |
| Ungdom 672 462 | 411 | 554 | ||
| Handikapp 267 236 | 199 | 244 | ||
| Ej fondens målgrupper | 81 | 61 | 77 | 80 |
| Enskilda 185 243 | 312 | 436 | ||
| Totalt | 1 379 | 1 198 | 1 202 | 1 540 |
Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå 1 379 ansökningar. Orsakerna till avslag har bl.a. varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation, eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på andra orter. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för vanlig föreningsverksamhet, att de gällt enstaka arrangemang som tidigare finansierats med andra medel, att
de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar.
Av ansökningarna har 25 lagts ad acta (återkallats eller ersatts av annan ansökan) och 2 har lagts ad acta med brevsvar. Vidare har 24 övriga ärenden behandlats (förfrågningar m.m.).
Dessutom har 453 redovisningar (från såväl år 2000 som tidigare år) granskats och godkänts.
Godkända redovisningar 2000 1999 1998 1997 453 456 415 437
| 3.6 Redogörelse för fördelat projektstöd | ||||
| Bifall delegation | 2000 | 1999 | 1998 | 1997 |
| Barn | 72 | 59 | 45 | 47 |
| Ungdom 201 155 | 121 | 160 | ||
| Handikapp 135 116 | 80 | 78 | ||
| Totalt antal projekt | 408 | 330 | 246 | 285 |
Bifall regering
| Barn | 26 | 40 | 101 | 42 |
| Ungdom 25 19 | 19 | 29 | ||
| Handikapp 90 103 | 103 | 88 | ||
| Totalt antal projekt | 141 | 162 | 223 | 159 |
I genomsnitt har ca 31 procent av ansökningarna (exkl. ansökningar från enskilda personer) beviljats stöd.
4¶Fördelat till organisationers egna initiativ
Här nedan redovisas hur arvsfondsmedlen fördelats till projekt för att utveckla verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Många projekt har sammansatta syften och omfattar ibland också flera målgrupper. De har placerats under den ändamålsgruppskategori som bäst motsvarar projektets huvudinriktning.
4.1¶Verksamhet till förmån för barn under 12 år
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2)
Under år 2000 har sammanlagt 95 projekt beviljats stöd med totalt 44 577 000 kronor med syfte att utveckla och förnya verksamhet till förmån för barn under 12 år.
Projektändamål Antal Summa (kr)
projekt Bemötande 1 360 000 Datateknik 1 500 000 Drogförebyggande 2 450 000
| Familjestöd | 24 | 10 502 000 |
| Fritid/Idrott | 6 | 2 373 000 |
| Hjälpmedel | 1 | 6 200 000 |
| Idrottens sociala ansvar | 1 | 60 000 |
| Information/Utbildning | 25 | 9 908 000 |
Konsument/Ekonomi 1 960 000
| Kost och Motion | 2 | 255 000 |
| Kultur | 11 | 2 252 000 |
| Lokaler | 8 | 1 910 000 |
| Rehabiliteringsmetoder 2 | 554 000 |
Tillgänglighet 1 426 000 Utsatta barn och ungdomar 8 7 717 000 Våldsförebyggande 1 150 000 Totalt 95 44 577 000
Av det totala stödet har 80 procent fördelats till följande fem ändamål/områden: familjestöd, information/utbildning, utsatta barn och ungdomar, hjälpmedel och fritid/idrott.
Familjestöd
Under verksamhetsåret har 24 projekt med inriktning på familjestöd beviljats stöd med drygt 10 500 000 kronor ur fonden. Fem av projekten rör verksamhet med syfte att utveckla stöd till barn med funktionshinder och deras familjer. Av de projekt som rör föräldrautbildning kan nämnas Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) Pappa-barn projekt. Man vill genom föräldautbildningsprojektet ge papporna en chans att vara just pappor med allt vad det innebär av glädje, sorg och ansvar. Detta kan ge dem en möjlighet att återta en del av sin självrespekt och självkänsla. Ett annat projekt som rör föräldraskap drivs av Samarbetsorgan för Etniska organisationer i Sverige (SIOS). Målet för detta projekt är bl.a. att diskutera barnuppfostran i olika länder samt att starta en dialog om unga invandrarkvinnors situation i Sverige.
Information/Utbildning
Stöd med sammanlagt ca 10 000 000 kronor har lämnats till 25 projekt som har anknytning till information och utbildning. Några av projekten som fått stöd är Föreningen Läsrörelsen för ett projekt om språket – att kunna använda sig av det talade och skrivna språket – som en förutsättning för demokratin. Man vill lyfta fram läsning som ger sammanhang och fyller människors inre med bilder, associationer och lust.
Riksföreningen Autism (RFA) har ett projekt med mål att hjälpa barn med autism att utveckla sitt språk, sin kommunikationsförmåga och sin samspelskompetens. Grunden till projektet är studier som visat ett en viss pedagogisk strategi (där multimediateknik kombineras med specifika
samspelsstrategier) kan vara till stor hjälp för barn med autism. I ett delprojekt ska man undersöka om man kan sprida effekten på språk och kommunikation även till situationer där datorn inte är tillgänglig, t.ex. vid lekar, på skolgårdar eller i hemmet. Nio av projekten rör verksamhet med syfte att utveckla stöd till barn med funktionshinder och deras familjer.
Utsatta barn och ungdomar
Totalt sju projekt, varav ett genom två beslut, har fått stöd med sammanlagt ca 7 700 000 kronor under året. Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället har tillsammans med Rädda Barnen, Unga Örnar och UngSIOS ett projekt där budskapet till barn och ungdomar är att de inte ska behöva utsättas för våld och kränkningar. Man har valt att använda sig av musik som kunskapsbärare. CD-skivor har skickats till skolorna tillsammans med en broschyr med information om vart man kan vända sig om man har problem. Kamratföreningen Convictus har fått stöd till ett projekt där målgruppen är socialt utsatta barn och föräldrar som inte lever tillsammans eller där barnet lever med endast en av föräldrarna. Föreningen vill erbjuda en mötesplats för föräldrar och barn. Man hoppas åstadkomma en grundstomme till en ny metod i socialt arbete där mötet på ett nytt sätt, mellan föräldrar och barn, blir en positiv utgångspunkt som kan leda till en återförening.
Hjälpmedel
Hjälpmedelsinstitutet genomför tillsammans med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, Synskadades Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund och Riksförbundet för Döva, Hörselskadade och Språkstörda Barn ett hjälpmedelsprojekt. Projektets mål är att i Hallands och Norrbottens län, pröva och bygga upp en barnhjälpmedelsverksamhet där barns behov ska vara styrande och där man kan få möjlighet att pröva verksamhet. Bakgrunden är stora brister i funktionshindrade barns hjälpmedelssituation. Det krävs kompetensutveckling hos såväl personal som hos föräldrar om barnhjälpmedel och om hjälpmedlens betydelse för barnens utveckling.
Fritid/Idrott
Stöd har lämnats till sex projekt med sammanlagt ca 2 400 000 kronor. Bunkeflo Idrottsförening vill med hjälp av idrottsrörelse och skolmyndighet sprida ett koncept om samarbete för att åstadkomma en ökning av graden av fysisk aktivitet – lek och idrott – hos skolbarn. Föreningen hoppas att en lustbetonad fysisk aktivitet under skoltiden ska avsätta spår i form av intresse och behov av fortsatt motion och idrott i framtiden. Ambitionen är att stimulera och stödja så många skolor och idrottsföreningar i Sverige som möjligt till att starta lokala projekt av samma eller liknande slag som i Bunkeflo.
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2)
Under budgetåret 2000 har ca 30 miljoner kronor fördelats ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för ungdom genom sammanlagt 89 beslut.
Ungdom 12 – 25 år
Projektändamål Antal Summa (kr)
projekt Arbete/Sysselsättning 2 1 000 000 Brottsförebyggande 6 1 865 000 Datateknik 4 1 901 000 Drogförebyggande 7 1 810 000 Familjestöd 1 600 000 Fritid/Idrott 5 775 000
| Främlingsfientlighet | 7 | 1 230 000 |
| Idrottens sociala ansvar | 2 | 3 910 000 |
| Information/Utbildning 4 | 555 000 | |
| Kultur | 6 | 1 235 000 |
| Kvinnofrid | 6 | 4 596 000 |
Kvinnor/Flickor 5 938 000
| Lokaler | 12 | 2 725 000 |
| Organisationsutveckling | 3 | 1 860 000 |
| Skolkooperativ | 4 | 1 055 000 |
| Ungdomars politiska delaktighet | 4 | 1 625 000 |
| Utsatta barn och ungdomar | 7 | 1 384 000 |
Våldsförebyggande 4 993 000
Totalt 89 30 057 000
Här nedan beskrivs några av de projekt som fått stöd under året.
Demokrati och delaktighet (se Information/Utbildning, Ungdomars politiska delaktighet)
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) har fått stöd till ett projekt där ungdomsorganisationerna, inför det svenska EU-ordförandeskapet första halvåret 2001, engageras i påverkansarbete som syftar till att unga människors kompetens och idéer tas till vara på europeisk nivå. LSU ser detta som en unik möjlighet att skapa intresse för europeisk politik bland ungdomar. Vidare har Föreningen Ugglornas ungdomsråd i Pajala fått stöd för att skapa en attraktiv, internationell mötesplats för ungdomar för att stimulera till ett ökat ansvarstagande i samhällsutvecklingen och bidra till en ökad förståelse mellan nationer och kulturer, främst i Barentsregionen. Turkiska Ungdomarnas Riksförbund har fått stöd för att under tre år utveckla nya arbetssätt och metoder för att höja ungdomars studiemotivation. Samtidigt vill förbundet jämföra och förstå de effekter och skillnader som kan uppkomma mellan ungdomar som bor i integrerade och segregerade områden.
Förebyggande (se brotts-, drog- och våldsförebyggande)
För att förebygga våld, brott och rasism med hjälp av olika metoder har flera projekt fått stöd under året. Stiftelsen Fryshuset och Lugna Gatan bedriver sedan flera år tillbaka ett omfattande brottsförebyggande arbete. I projektet Hembesök vill man utveckla denna verksamhet genom att bygga upp möjligheter till medling mellan brottsoffer och unga förövare. Projektet får kontakt med offer och förövare genom skolan, socialtjänsten eller polisen. Medlarna är lite äldre ungdomar som är aktiva i Lugna Gatan med särskild utbildning för uppdraget. Brottsoffret erbjuds stöd både före, under och efter rättegången. Föreningen Kriminellas Revansch I Samhället (KRIS) arbetar sedan ett och ett halvt år tillbaka med unga pojkar i ett konsekvensbeskrivningsprogram. Detta program, som fick stöd ur Allmänna arvsfonden, visar unga våldsförbrytare de konsekvenser som deras handlande kan leda till. Syftet är att de skall ta avstånd från våld och kriminalitet. Nu planerar KRIS att utveckla ett motsvarande program för unga flickor som ofta återfinns runt omkring de pojkar som genomgått programmet. Metoderna som skall användas i programmet för flickorna är snarlika pojkarnas förutom att inriktningen mer blir på missbruksproblem och prostitution.
Jämställdhet/Könsroller (se kvinnofrid, kvinnor/flickor)
I fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden prioriteras stöd som stärker jämlikheten mellan olika ungdomsgrupper och jämställdheten mellan pojkar och flickor. Vidare aviserade regeringen att under året prioritera projekt som lyfte fram frågor om bland annat könsroller och samlevnad i syfte att aktivt motverka sexism och våld mot unga kvinnor. Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) Ungdom i Östergötland har tillsammans med tjejjouren Beata i Linköping fått stöd till ett ungdomsprojekt i tre delar som syftar till att motverka våld mot unga kvinnor. Projektet som utarbetas av ungdomar bygger på en teaterföreställning, ett diskussionsmaterial och en fotoutställning. Målgruppen är i första hand högstadie- och gymnasieungdomar på olika skolor i Östergötlands län. Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar håller sedan ett år tillbaka på att utveckla metoder för pojkverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Både flickor och pojkar behöver tränas i att bryta gamla stereotypa könsrollsmönster tillsammans med inspirerande vuxna. Genom att definiera och utveckla verksamhet som har betydelse för jämställdheten för pojkar på fritidsgården vill förbundet uppmärksamma de traditionella kvinno- och mansrollernas betydelse. Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU) i Stockholm har fått stöd för att ta fram en rapport som skall leda till förbättrad kunskap om ungas attityder och värderingar kring sexualitet och könsroller. Genom att observera och dokumentera under den ordinarie verksamheten i kommunens högstadie- och gymnasieskolor vill RFSU genom ungdomarnas egna tankar bidra till en ökad kunskap om ungdomars syn på sexualitet. Rapporten kommer att bestå av en metoddel och en resultatdel och kommer att spridas till alla som arbetar med dessa frågor i olika ungdomsgrupper.
IT-klyftor (se datateknik)
Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar genomför sedan ett år tillbaka ett projekt för att utveckla metoder till att uppmuntra och stödja IT-användningen bland ungdomar inom ungdomsgrupper som i liten omfattning har tillgång till IT i sin hemmiljö. Ett första steg har varit att utbilda äldre ungdomar till IT-ambassadörer i syfte att utveckla och genomföra verksamhet som skall göra gårdsungdomar intresserade av att använda IT som verktyg för ökad demokrati. På så sätt erbjuds ungdomarna redskap för att skaffa sig makt och inflytande som i dag är svårtillgängliga för dem. Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte (CIU) har byggt upp en databas kallad Orbis med information om utbyten, studier och arbete utomlands. Databasen riktar sig i första hand till ungdomar. CIU vill nu bygga ut MyTellus med en interaktiv communitydel för användarna. Bland annat vill man skapa möjligheter för användare att lägga ut egna tips, råd och reseberättelser, ställa frågor till experter, göra egna sökprofiler för information samt chatta med andra inloggade användare. CIU beräknar att med hjälp av Orbis och de nya funktionerna kunna uppnå 100 000 registrerade användare för portalen inom ett år.
Organisationsutveckling (se organisationsutveckling och drogförebyggande)
Stiftelsen Fryshuset i Stockholm håller, tillsammans med 18 andra organisationer, på att skapa ett aktivt nätverk av sociala entreprenörer, som byggt upp breda ungdomsverksamheter i form av träffpunkter och ungdomshus på olika håll i landet. Nätverket har under det första året kartlagt och kontaktat ca 200 andra organisationer som representerar ca 1000 projekt. Syftet är att inom ramen för ett löst sammansatt nätverk tillsammans skapa en form av ny folkrörelse för ett brett samhällsarbete i nya former där ungdomar står i fokus som en resurs. Dessutom har Tyresö Team Smart fått stöd för det tredje och sista året för att utveckla ett nationellt nätverk av föreningar som arbetar på liknande sätt mot droger. Nätverket består idag av 53 lokala projekt som under två år har arbetat med att bygga upp en central samordning för utbildning, erfarenhetsutbyte och information.
4.3¶Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2)
170 projekt har beviljats stöd med nära 98 miljoner kronor genom beslut av Arvsfondsdelegationen eller regeringen.
Projektändamål Antal Summa (kr)
projekt
| Arbete/Sysselsättning | 15 | 5 258 000 |
| Bemötande | 5 | 1 940 000 |
| Datateknik | 5 | 5 990 000 |
| Familjestöd | 11 | 4 618 000 |
| FN:s standardregler | 2 | 887 000 |
| Fritid/Idrott | 11 | 8 745 000 |
| Hjälpmedel | 6 | 4 476 000 |
| Information/Utbildning | 60 | 39 869 000 |
| Invandrare och handikapp | 2 | 455 000 |
| Kost och Motion | 4 | 1 693 000 |
| Kultur | 5 | 1 512 000 |
| Kvinnor och handikapp | 4 | 2 445 000 |
Lokaler 4 925 000 Miljö 2 535 000
| Organisationsutveckling | 3 | 1 757 000 |
| Rehabiliteringsmetoder | 14 | 9 503 000 |
| Tillgänglighet | 5 | 6 902 000 |
| Utrustning och inventarier | 1 | 77 000 |
| Total | 170 | 97 587 000 |
Kostnaden för projekten inom nedanstående fem ändamål svarar för 70 procent av de fördelade medlen.
Datateknik
Förutom den särskilda IT-satsningen som redovisas i kapitel 5 har fem projekt beviljats stöd. Föreningen h@ndikapp.se, handikapprörelsens ITförening, har beviljats stöd för att i samarbete med personer med funktionshinder i ett kooperativ gå igenom datorer som kasseras av företag och myndigheter. Man skall också installera nya programvaror så att handikappföreningar och enskilda personer med funktionshinder skall få tillgång till datorer. Ett annat av föreningens projekt handlar om att utveckla datorstöd som tillgodoser de olika behov av stöd som personer med olika former av funktionshinder har.
Fritid/Idrott
Föreningen Rekryteringsgruppen för Aktiv Rehabilitering har fått stöd för att tillsammans med Friluftsfrämjandet sprida erfarenheter från ett projekt om hjälpmedel och metoder för kajakpaddling, långfärdsåkning på skridskokälke och lägerliv till handikapporganisationer och friluftsföreningar i hela landet.
Föreningen Turism för alla i Sverige skall i samarbete med Handikappförbunden Värmland, Handikappförbunden i övriga län, föreningen h@ndikapp.se och Barrier Infoprojektet (ett EU-projekt) genomföra ett tvåårigt projekt för att skapa en fungerande infrastruktur för turistinformation till funktionshindrade och för att utveckla reseutbudet för funktionshindrade. I projektet ingår också att lägga grunden till en framtida
hållbar certifieringsverksamhet som också kan skapa sysselsättning för personer med funktionshinder.
Information/Utbildning
Under detta s.k. ändamål återfinns nära en tredjedel av projekten. Oftas ingår någon form av kunskapsutveckling i all försöksverksamhet. Det som utmärker dessa projekt är att projektets tyngdpunkt är informationsaktiviteter och/eller utbildning. Gemensamt för projekten är att organisationerna antingen vill informera och utbilda allmänhet, personalgrupper och beslutsfattare om funktionshindrades situation och effekter av olika funktionshinder eller ge medlemmarna ökad kunskap om samhällets olika stödformer.
Rehabiliteringsmetoder
Hörselskadades Riksförbund skall tillsammans med landstingen i Värmland och Västmanland arbeta för att utveckla en sammanhållen och kvalitativt hög hörselvård som är både verksamhetseffektiv och kostnadseffektiv. Man skall pröva en modell för audiologisk rehabilitering utifrån ett brukarperspektiv, där hörselvårdens olika delar hålls samman och där resurserna används flexibelt samt arbeta för att kunna stödja nyhörselskadade.
I ett annat rehabiliteringsprojekt skall Reumatikerförbundet arbeta tillsammans med reumatikerdistrikten i Västmanland och Värmland och berörda myndigheter. Projektet syftar till att etablera modeller för samverkan mellan myndigheter, människor med funktionshinder och deras organisationer. Man vill visa att rehabilitering i samverkan är effektiv, ger en minskad samhällskostnad och individuell nytta samt visa på vikten av att mobilisera människans egen kraft. Högskolan i Karlstad utvärderar projektet.
Tillgänglighet
För att ge ökad kunskap om funktionshindrades behov av en tillgänglig omgivning skall Neurologiskt Handikappades Riksförbund tillsammans med European Institute for Design and Disability (EIDD) Sverige genomföra ett utbildningsprojekt riktat till arkitekt- och designhögskolorna. Syftet är att öka de direkta kontakterna med brukarorganisationerna för att öka förståelsen för behovet av Design för alla. I projektet ingår interna och gemensamma seminarier för skolorna, försöksverksamhet med nya metoder/inslag i grundutbildningen, tävlingsprojekt m.m.
5¶Särskilda satsningar för de olika målgrupperna
Här redovisas pågående särskilda satsningar. Med särskild satsning menas att regeringen avsätter medel ur Allmänna arvsfonden för särskilda ändamål under en viss tidsperiod. Besluten kan dels vara en uppföljning av ändamål som aviserats i tidigare skrivelser, dels beslut om satsningar för ändamål som aktualiseras under löpande budgetår. Besluten kan innebära att medel ställs till t.ex. annan myndighets förfogande för fördelning till projekt eller s.k. rambeslut där regeringen beslutat avsätta en bestämd mängd medel för ett bestämt ändamål under en viss tidperiod för beslut av Arvsfondsdelegationen.
Medel som avsätts under ett år kan fördelas till projekt under detta år men även under kommande år. Beslut om ytterligare medel tas i regel när de första medlen förbrukats.
5.1¶Satsningar för alla målgrupper
Insatser mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering (2000–)
Regeringen presenterade i februari 2001 en nationell handlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet, diskriminering och homofobi. Som ett led i arbetet med handlingsplanen aviserade regeringen i april 2000 tio initiativ mot rasism och diskriminering. En av insatserna var en särskild satsning med medel ur Allmänna arvsfonden för att utveckla ungdomsföreningarnas lokala insatser inom området. Regeringen ämnar avsätta totalt 30 miljoner kronor i denna satsning under tre års tid.
För att bistå i genomförande av satsningen tillsattes en särskild arbetsgrupp ”Arm i arm – 4:e initiativet” med kommunalrådet Björn Fries som ordförande. Arvsfondsdelegationen och arbetsgruppen utlyste en första ansökningsomgång ur satsningen på senhösten 2000. Projekt som bedöms ge långsiktiga effekter och som innebär samverkan mellan olika föreningar eller mellan en förening och kommunen prioriteras. Huvuddelen av stödet kommer att riktas till ett begränsat antal två- och treåriga projekt.
I november 2000 beslutade regeringen om en motsvarande särskild satsning riktad till fondens två andra målgrupper, barn och funktionshindrade. Även denna satsning avses omfatta totalt 30 miljoner kronor i tre års tid. Inom ramen för satsningen kan stöd beviljas bland annat för projekt som syftar till att uppmuntra empati och tolerans eller stärka identiteten och självkänslan hos barn, förhindra diskriminering av barn på grund av deras etniska bakgrund samt stödja och utveckla verksamhet för funktionshindrade personer med utländsk bakgrund.
Utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå (1998–)
I september 1998 beslutade regeringen att avsätta 20 miljoner kronor för det första året av tre ur Allmänna arvsfonden för utveckling och 18
förnyelse av idrottsverksamhet för fondens alla målgrupper främst på lokal nivå. I oktober 2000 avsattes ytterligare 20 miljoner kronor för satsningens andra projektår. Satsningens övergripande syfte är att stödja initiativ från främst lokala organisationer att inom några utpekade områden utveckla nya former för idrottsverksamhet i föreningslivet för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Under året har 127 projekt med detta syfte fått stöd med sammanlagt ca 16 miljoner kronor. Flera av de projekt som vänder sig till barn handlar om att utveckla en rolig och icke prestationsinriktad idrott. I Linköping har man utvecklat en idrottsskola som syftar till att slopa all specialiserad idrott före 12 års ålder. Alla barn i föreningen skall prova på olika idrotter och inte känna krav på sig att välja idrott för tidigt. Många ungdomsprojekt syftar till att göra ungdomar mer delaktiga i föreningslivet på sina egna villkor. I Mariebo IF utanför Jönköping har man utvecklat en modell för att utveckla fotbollen mer efter tjejers villkor för idrott. Andra ungdomsprojekt försöker utveckla former att kombinera spontan idrott med organiserad. Projekt som vänder sig till funktionshindrade syftar ofta till att utveckla verksamhet så att den kan göras tillgänglig och rolig för alla. Örgyte IS i Angered har i samarbete med Sveriges olika riksgymnasier för rörelsehindrade utvecklat en särskild tävling, Rikskampen som syftar till att på ett roligt sätt göra funktionshindrade ungdomar intresserade av idrott och motion. Inom det projektet har även nya idrotter startat på initiativ från ungdomarna själva. Höör H65 är en handbollsklubb som arbetar med idrotten som metod för att få människor med olika bakgrunder att mötas. Under året har en projektledarutbildning anordnats på Bosön där flertalet projektledare deltog. Syftet var att stärka projektledarna i deras roll samtidigt som de fick en mötesplats för erfarenhetsutbyte. Under 2001 planeras flera sådana samlingar där erfarenheterna som projektledarna fått genom sitt arbete skall spridas vidare. Den hemsida (www.idrottsutveckling.nu) som utvecklats för satsningen har varit mycket välbesökt och är förstås även fortsättningsvis ett viktigt instrument för såväl informationsspridning som erfarenhetsbank. Vissa aktiviteter för att informera om satsningen och dess möjligheter har också genomförts under året i samarbete med främst Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildning.
5.2¶Satsningar till förmån för barn under 12 år
5.2.1¶Stöd till projekt som motverkar användningen av tobak (1998–)
Regeringen beslutade 1998 och 1999 att ställa sammanlagt 20 miljoner kronor till Folkhälsoinstitutets förfogande att fördelas till ideella organisationers projekt för att motverka rökning bland barn och ungdomar. Beloppet avsåg de två första åren av en treårsperiod.
Bakgrunden till beslutet är bl.a. att rökning är den viktigaste enskilda orsaken till ohälsa och att tobaksdöden varje år drabbar cirka 8 000 personer i Sverige. Nästan ingen börjar röka i vuxen ålder, det gör man i ungdomen, när grupptillhörighet och sökandet efter en egen identitet spelar en stor roll. Projektstödet skall särskilt användas för riktade ut-
bildnings- och informationsinsatser mot tobaksanvändning hos barn och ungdomar. Särskild uppmärksamhet skall ges till att uppmuntra barn och ungdomar att värna om rökfria miljöer och en ungdomskultur utan tobak. Projekt där barn och ungdomar själva har ett aktivt inflytande prioriteras. Under budgetåret 2000 har 34 projekt beviljats stöd med ca 9 500 000 kronor.
5.3¶Satsningar till förmån för ungdomar mellan 12–25 år
5.3.1¶Ungdomars Europainflytande (2000–)
I september 2000 avsatte regeringen 4 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Ungdomsstyrelsens förfogande för stöd till att öka ungdomars engagemang och inflytande i Europa. Bland annat skall uppbyggnad och utveckling av regionala stödcentra för ungdomars initiativ kring Europafrågor prioriteras. Under år 2000 har sex projekt beviljats stöd ur satsningen. Stöd ur satsningen fördelas till och med den 1 oktober 2001.
5.3.2¶Ungdomars egna kulturverksamheter (1999–)
I september 1999 ställde regeringen 5 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för att stimulera och lokalt stödja utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter inom främst musik, teater, dans och eget skapande. Syftet med satsningen är att skapa ett ökat utrymme lokalt för ungdomars eget skapande och för ung kultur. I två omgångar under 2000 har ytterligare totalt 7 250 000 kronor avsatts för ändamålet. Under år 2000 beslutade Ungdomsstyrelsen om stöd till 25 projekt inom denna ram. Regeringen avser att under tre projektår avsätta allt som allt 15 miljoner kronor för satsningen.
5.3.3¶Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksamhet (1999–)
Syftet med satsningen är att stimulera förnyelse av mötesplatser, träffpunkter och annan fritidsverksamhet för ungdomar där föreningar och kommuner arbetar gemensamt. Totalt har 18 miljoner kronor ställts till Ungdomsstyrelsens förfogande för åren 1999 till 2001. Under år 2000 har 13 ansökningar om stöd bifallits inom ramen för satsningen. Bakgrunden till satsningen är att ungdomars fritidsintressen ständigt förändras och idag har helt andra förutsättningar än för 10 år sedan. Detta liksom de stora tonårskullarna i början av 2000-talet kommer att ställa nya krav på den lokala kultur- och fritidsverksamheten. Regeringen har för avsikt att under fyra projektår avsätta sammanlagt 20 miljoner kronor för satsningen.
5.3.4¶Ungdomars egna visioner inför 2000-talet (1999–2000)
I maj 1999 tog regeringen beslut om att Ungdomsstyrelsen skall fördela 5 miljoner kronor till projekt som lyfter fram ungdomars egna visioner 20
inför 2000-talet. Det övergripande syftet med satsningen var att stödja ungdomars egna visioner om samhället under det nya millenniets första tid. Under år 2000 beviljades stöd till 12 projekt inom satsningen som avslutades vid årsskiftet 2000/2001. Ungdomsstyrelsen kommer under våren 2001 att avge en slutrapport över verksamheten.
5.3.5¶Utveckling av ungas egen organisering (1998–)
I december 2000 avsatte regeringen 10 miljoner kronor att fördelas av Ungdomsstyrelsen för utveckling av ungdomars egen organisering. Medlen avser det tredje och sista året av verksamheten. Av de anvisade medlen kan upp till 2 miljoner kronor användas för projekt som innebär att de politiska ungdomsförbunden utvecklar nya former för att i skolorna föra ut information och debatt om politiken och den politiska demokratins arbetssätt. Under året har 33 projekt fått stöd inom ramen för satsningen. Det övergripande syftet med stödet är att skapa förutsättningar för utvecklingsarbete i ungdomsorganisationerna, såväl inom det traditionella föreningslivet som i nya former.
5.3.6¶Talangsatsning inom handikappidrotten (1998–)
I september 1998 avsatte regeringen 3 miljoner kronor för en talangsatsning inom handikappidrotten. Stödet fördelades mellan en talangsatsning inom Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Dövas Idrottsförbunds projekt för ungdomar. Efter en relativt lång förberedelsetid har projekten kommit igång under år 2000. Regeringen avser att avsätta ytterligare totalt 6 miljoner kronor till satsningen under åren 2001 och 2002.
5.3.7¶Utveckling av ungdomssamarbete inom Östersjö- och Barentsregionen (1998–)
I juni 1998 avsatte regeringen 5 miljoner kronor för stöd till ungdomars utbytes- och samarbetsprojekt i Östersjöregionen. Det övergripande syftet med denna satsning som handläggs av Ungdomsstyrelsen är att stödja svenska ungdomars internationella engagemang i Östersjöområdet. De projekt som får stöd skall bygga på gemensamma intressen från samarbetande ungdomsgrupper från olika länder. Genom satsningen ges ungdomar i Sverige ökad kunskap om och förståelse för historiska, kulturella och sociala förhållanden i länderna runt Östersjön. I mars 2000 beslutade regeringen att förlänga satsningen med ytterligare ett år. Ungdomsstyrelsen anvisades 4 miljoner kronor för detta. Samtidigt vidgades satsningen att gälla även för utbyten inom Barentsregionen. Under 2000 har Ungdomsstyrelsen fördelat stöd till 22 projekt inom satsningen.
5.3.8¶Utveckling av samordnade insatser för utsatta ungdomar (1997–)
Åren 1997 till 1999 ställde regeringen totalt 18 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för lokala utvecklingsinsatser med bred samverkan mellan ideella och offentliga organisationer. I två beslut under år 2000 har regeringen avsatt ytterligare 12 miljoner kronor för ändamålet. Stödet som fördelas av Ungdomsstyrelsen syftar till att utveckla metoder för en ökad samverkan vid arbete med utsatta ungdomar. Utvecklingsverksamheten bedrivs i 15 pilotkommuner som tidigare utsetts av regeringen. Under år 2000 har 40 projekt i dessa kommuner beviljats stöd. Satsningen innefattar en ambitiös dokumentations- och utvärderingsplan. Bland annat har en särskild forskargrupp anknutits till verksamheten. En slutrapport och utvärdering av satsningen kommer att presenteras i slutet av år 2001.
5.4¶Satsningar till förmån för personer med funktionshinder
5.4.1¶Personligt brukarstöd (2000–)
Många personer med funktionshinder har svårt att hävda sig i mötet med olika myndigheter och andra offentliga organ. Handikapporganisationerna har en lång tradition av att på olika sätt stödja och hjälpa sina medlemmar och deras närstående genom psykosocialt stöd, personliga besök, rådgivning, information, kunskapsförmedling och direkt utbildning. Vissa organisationer kan också bistå med viss juridisk hjälp och rådgivning.
För att utveckla s.k. personligt brukarstöd beslutade regeringen i december 2000 att avsätta 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för sådan försöksverksamhet. Avsikten är att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor.
5.4.2¶Kultur för att minska fördomar om personer med funktionshinder (2000–)
Det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Fördomar och myter tycks alltid ha varit starka inslag i synen på funktionshinder och bidragit till att skapa utanförskap och oacceptabla livsvillkor för personer med funktionshinder. Kulturella uttrycksformer kan vara en bra väg för kommunikation mellan människor. Med exempelvis teater, litteratur, film, musik, texter och konst kan fördomar, attityder och bemötande tydliggöras, lyftas fram i ljuset och granskas. Regeringen beslutade i december 2000 avsätta 5 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för ideella organisationers försöksverksamhet inom detta område. Avsikten är att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 15 miljoner kronor.
5.4.3¶IT Handikapp (1998–)
Hjälpmedelsinstitutet har på regeringens uppdrag utarbetat förslag till ITprogram för funktionshindrade och äldre. För tre av de punkter i förslaget som rör personer med funktionshinder har regeringen tidigare beslutat att under en beräknad treårsperiod avsätta sammanlagt 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att informera om, utveckla och anpassa ITbaserade produkter och tjänster samt finna metoder för brukar/användarutbildning.
Hjälpmedelsinstitutet har beviljats sammanlagt 10 miljoner kronor (varav 2,3 miljoner kronor under år 2000) för att tillsammans med Handikappförbundens Samarbetsorgan, De Handikappades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund och Synskadades Riksförbund genomföra informationsprojektet Fritt fram. Syftet är att genom olika aktiviteter på lokal, regional och central nivå öka medvetenheten om IT:s betydelse för människor med funktionsnedsättningar bland funktionshindrade, beslutsfattare och allmänhet.
Vidare har 30,6 miljoner kronor (varav 10 miljoner kronor under år 2000) ställts till Hjälpmedelsinstitutets förfogande för satsningen IT i praktiken, ett samlingsnamn för att projekt med syfte att utveckla, anpassa och utvärdera IT-baserade produkter och tjänster, försöks- och demonstrationsverksamhet och metodutveckling. Medlen fördelas till projekt som bedrivs av brukarorganisationer, föreningar och i vissa fall av landsting tillsammans med brukare m.fl.
För Brukarutbildning, dvs. att öka personers med funktionshinder ITkompetens har sammanlagt 18,7 miljoner kronor (varav 7 miljoner kronor beslutade år 2000) avsatts för projekt som skall genomföras av bl.a. handikapporganisationer. Under budgetåret har 45 projekt beviljats medel. Syftet med dessa projekt är – förutom att öka kompetensen hos personer med funktionshinder när det gäller att använda IT- att utveckla metoder för kontinuerlig utbildning och support. Handikappförbundens Samarbetsorgan och Föreningen h@ndikapp.se har beviljats 700 000 kronor för att bereda, samordna och följa upp dess projekt.
5.4.4¶Alternativa stöd- och boendeformer (1997–)
Regeringen beslutade i mars 1997 att sammanlagt 30 miljoner kronor under en treårsperiod skulle avsättas ur Allmänna arvsfonden för ideella organisationers kostnader för att tillsammans med berörda kommuner utveckla och pröva verksamhet som kan förbättra situationen för personer med psykiska funktionshinder. Bakgrunden till denna satsning är indikationer på att man bland personer som saknar bostad i allt högre utsträckning återfinner personer med psykiska problem. Regeringen har hittills beslutat avsätta 30 miljoner kronor. 23 olika projekt har beviljats stöd med sammanlagt drygt 20 070 000 kronor (av detta belopp har nära 6 miljoner kronor fördelats under år 2000). Stödet varierar från 300 000 kronor till nära 1,2 miljoner kronor/år. Projekten är två- eller treåriga. För att projekten skall kunna leva vidare efter projekttidens utgång krävs en stark förankring i och ett ekonomiskt åtagande från kommunen redan från det första projektåret. Brukarorganisationerna Riksförbundet för
Social och Mental Hälsa och Intresseförbundet för Schizofreni skall utvärdera denna satsning.
6¶Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden
Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt sett medverka till att stärka och utveckla välfärd, livskvalitet, jämlikhet och jämställdhet samt såväl social som etnisk och kulturell integration för fondens målgrupper för att därmed stärka deras ställning i samhället.
I det följande redovisas några områden som regeringen särskilt vill uppmärksamma. Några områden är gemensamma för fondens målgrupper. Ett sådant område är den pågående satsningen för förnyelse och utveckling av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå. Idrottsverksamhet, bl.a. genom lek och tävling och som mötesplats, bidrar till att utveckla den sociala välfärden för fondens målgrupper. De två områden som särskilt betonas i satsningen är jämställdhet och integration.
År 2001 har regeringen lagt fram en nationell handlingsplan för att motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Regeringen avsatte under budgetåret 2000 särskilda medel för projekt som långsiktigt förebygger och motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskriminering (se kapitel 5.1).
Utöver de områden som nedan anges för respektive målgrupp kommer medel liksom tidigare att ges till ideella organisationers egna initiativ för utvecklingsverksamhet.
6.1¶Verksamhet till förmån för barn
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är grundpelaren i regeringens arbete med barnfrågor. Insatser för att sätta barnets bästa i centrum skall genomsyra alla delar av regeringens politik och alla samhällsverksamheter som rör barn. Barnkonventionen och dess intentioner skall beaktas i alla beslut som rör barn.
Det övergripande målet för barnpolitiken är att alla barn skall växa upp under goda och trygga förhållanden, i ett samhälle där de tillåts att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. En grundläggande förutsättning för barnens liv är deras familjer. Föräldrarna är oftast de viktigaste personerna i barnens liv. Föräldrarna har huvudansvaret för att barnet får omvårdnad och en god fostran. Samhällets uppgift är att stödja och komplettera föräldrarna så att goda och trygga uppväxtvillkor kan garanteras för alla barn. Genom mödra- och barnhälsovården, barnomsorgen, skolan, föräldraförsäkringen etc. erbjuder samhället ett generellt stöd till barn och deras familjer. För att förhindra att barn far illa är det viktigt att det finns ett utvecklat utbud av insatser med syfte att stödja barn och föräldrar. Särskilt stöd erbjuds bl.a. genom socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin, familjerådgivningen och den specialiserade sjukvården. Som ett komplement till vad det allmänna erbjuder är det arbete som utförs av ideella organisationer och andra fri-
villiga sammanslutningar mycket viktigt, inte minst för de människor som av olika skäl inte vill vända sig till myndigheter.
I november 2000 beslutade regeringen att avsätta 10 miljoner ur Allmänna arvsfonden för det första året av en treårig satsning mot rasism och främlingsfientlighet (sammanlagt 30 miljoner kronor). Denna satsning riktar sig till barn-, invandrar- och handikapporganisationernas arbete med att förebygga och motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering bland målgrupperna barn och funktionshindrade personer med utländsk bakgrund. Projekt som syftar till att motverka fördomar och till att uppmuntra empati och tolerans samt till att stärka identiteten och självkänslan hos barnen skall prioriteras.
Det är viktigt att både pojkar och flickor har goda förebilder. Projekt som syftar till att stimulera till arbete med de grundläggande värderingarna i samhället och hur de påverkar relationer mellan unga människor bör särskilt uppmärksammas.
Bevakningen av samhällsfrågorna ur ett barnperspektiv liksom barns och ungdomars inflytande och delaktighet i kultur- och samhällslivet samt inom den fysiska planeringen är områden som behöver fortsatt utvecklingsarbete.
I oktober 2000 antog regeringen en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador. I den prioriteras insatser för barn och ungdomar. Det finns behov av att utveckla modeller för stöd för riskgrupper och individer med riskbeteende.
Bland de grupper som dessutom behöver uppmärksammas finns barn med neuropsykiatriska problem som tal- och skrivsvårigheter, ADHD/ DAMP m.fl. Utvecklingsarbete där ideella organisationer tillsammans med offentliga myndigheter kan samverka behövs. Det är viktigt att finna metoder och modeller som ger ökad möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet för barn och ungdomar med funktionshinder. Barn med funktionshinder behöver få det stöd som de behöver för att få vara just barn och inte barn med funktionshinder.
6.2¶Verksamhet till förmån för ungdomar
Ungdomars möjligheter till självständighet och inflytande samt synen på ungdomar som en resurs är centrala frågor för ungdomspolitiken och därmed en naturlig utgångspunkt vid fördelning av stöd till ungdomsprojekt ur Allmänna arvsfonden. Ambitionen när det gäller verksamhet till förmån för ungdomar är att uppmuntra ungas eget engagemang i ett antal viktiga framtidsfrågor.
De särskilda områden som regeringen avser att lyfta fram är följande: Ungdomar har ett stort intresse och brett engagemang för samhälls-
frågor. Samtidigt är ungdomsgrupperna skeptiska till partipolitiskt engagemang. Ungdomar har därför svårt att finna vägar till verkligt inflytande i politik och samhälle. Regeringen vill därmed prioritera projekt där ungdomar söker nya vägar för utformningen av framtidens demokrati. Det kan handla om såväl nya organisations- och mobiliseringsformer, som breda diskussioner om demokratins villkor och väsen.
Informationsteknik skapar nya möjligheter för ungdomars delaktighet i det demokratiska beslutsfattandet. Det är viktigt att alla ungdomar får de
möjligheter som den nya tekniken skapar. Därför kommer regeringen även fortsättningsvis att prioritera projekt som syftar till att alla ungdomar skall ges möjlighet till IT-användning.
I fördelningen av stöd ur arvsfonden kommer, liksom tidigare, projekt som stärker jämlikheten mellan olika ungdomsgrupper och jämställdheten mellan pojkar och flickor att prioriteras. Regeringen avser därför att särskilt uppmärksamma projekt där ungdomars engagemang och kunskap tas till vara som en resurs i arbetet med att motverka bl.a. sexism, våld och utsatthet.
Ungdomar är idag mer nyfikna på och mindre avståndstagande till narkotika än tidigare och gruppen tonåringar ökar kraftigt. Det är viktigt att ungdomarna själva påverkar och är delaktiga i det drogförebyggande arbetet. Därför avser regeringen att särskilt uppmärksamma projekt som uppmuntrar ungdomars engagemang i frågor som rör drogförebyggande arbete.
6.3¶Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder
Regeringen har i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (prop.1999/2000:79) slagit fast att det handikappolitiska arbetet särskilt skall inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för personer med funktionshinder, att förebygga och bekämpa diskriminering samt att ge barn och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande.
De områden som regeringen vill utveckla med medel ur Allmänna arvsfonden är följande:
Den enskildes ställning i kontakter med myndigheter och andra offentliga organ kan stärkas genom s.k. personligt brukarstöd. Regeringen har därför avsatt särskilda medel för försöksverksamhet för att pröva hur ett sådant stöd kan utformas, organiseras, administreras och finansieras.
Det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Kulturella uttrycksformer som teater, litteratur, film, musik och konst kan minska fördomar, påverka attityder och tydliggöra hur personer med funktionshinder bemöts. Medel finns därför avsatta för sådana projekt, liksom för projekt som långsiktigt förebygger och motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskriminering .
Tillgänglighet i vid bemärkelse, dvs. i bostäder, publika lokaler, kommunikationer, utbildning, fritids- och kulturaktiviteter och olika kommunala verksamheter är en förutsättning för att personer med funktionshinder skall kunna leva ett självständigt och oberoende liv. Det finns behov av utvecklingsarbete, bl. a. om hur tillgängligheten kan ökas genom samarbetsprojekt mellan brukarorganisationer, berörda myndigheter och branschorganisationer. Informationstekniken kan, om den görs tillgänglig, ge personer med funktionshinder ökad delaktighet och ökat självbestämmande. Handikapporganisationerna bör själva eller tillsammans med andra aktörer ges fortsatt möjlighet att medverka i sådant utvecklingsarbete.
Det finns också behov av att utveckla metoder inom folkhälsoområdet som rör kost, motion och andra aktiviteter som kan stärka personer med funktionshinder.
7¶Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning
I förordningen om Allmänna arvsfonden (SFS 1994:952) anges att Arvsfondsdelegationens uppgift, förutom att fördela stöd ur fonden, också är att följa upp projekt samt att informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelegationen arbetar efter en medveten informationsstrategi som ligger till grund för en långsiktig plan för arbetet med information och erfarenhetsspridning.
7.1¶Information
Arvsfondsdelegationen har sedan 1995 fastställt aktivitets- och informationsplaner som varit vägledande för informationsarbetet. Den aktuella informationsplanen fastslogs i juni 1999. För att säkerställa en långsiktig informationsstrategi sträcker sig planen över treårsperioden 1999–2001. Informationsplanen är ett viktigt arbetsverktyg för delegationen och dess kontakter med allmänheten, organisationer och myndigheter. I informationsplanen definieras de olika övergripande målen med informationsarbetet och de aktiviteter som kan bidra till att uppfylla dessa.
I huvudsak finns tre mål med det informationsarbete Arvsfondsdelegationen bedriver:
− att nå ut med information om fondens ansökningskriterier till poten-
tiella projektanordnare så att de ansökningar som kommer in är relevanta och så att andelen obehöriga sökande minimeras.
− att genom information om projektens resultat till organisationer, myn-
digheter och politiker bidra till utveckling av verksamhet till förmån
för fondens målgrupper − att informera allmänheten om fondens ändamål
För att uppnå de mål som nämnts ovan krävs olika former av informationsinsatser. Det informationsarbete som riktar sig till allmänheten och potentiella sökande organisationer består i huvudsak av informationsmaterial som broschyrer och dylikt.
Broschyren Allmänna arvsfonden – gör det möjligt att förnya och utveckla verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionshinder delas ut till personer som tar kontakt med något av kanslierna. Den distribueras också på förfrågan till organisationer som inte tidigare kommit i kontakt med Allmänna arvsfonden och därför behöver grundläggande information om fondens målgrupper och villkor för stöd. Information om Allmänna arvsfonden finns även på engelska och på kassett och punktskrift. Under våren 2001 kommer informationsmaterial på franska och tyska att framställas.
Under år 2000 påbörjades en översyn av allt informationsmaterial som Arvsfondsdelegationen använder sig av. Allt från ansökningsblanketter till anvisningar och broschyrer har genomgått en omarbetning för att göra informationen om fondens regler mer lättillgänglig och attraktiv. Arbetet med detta beräknas bli klart i början av år 2001 då samtliga dokument skall tryckas upp.
Allmänna arvsfonden har en hemsida med adressen www.arvsfonden.nu. Hemsidan innehåller bland annat information om fondens ändamål, villkoren för stöd ur fonden, ansökningsblankett samt aktuellt från Arvsfondsdelegationen. Från och med år 2000 har projekt som fått stöd och aktuella redovisningar lagts ut på sidan fortlöpande. Hösten 2000 gjorde Arvsfondsdelegationen en översyn av såväl strukturen som innehållet på sidan. Granskningen kommer att följas upp av en omstrukturering för ökad användarvänlighet under år 2001.
I syfte att öka allmänhetens och ideella organisationers kunskap om Allmänna arvsfonden och vad fondens medel används till producerar Arvsfondsdelegationen även en årsbok. Årsbokens innehåll är ett redigerat utdrag ur regeringens skrivelse till riksdagen med redovisning av fördelningen av medel ur Allmänna arvsfonden under föregående budgetår samt kommande inriktning för stöd ur fonden. Under året har ett arbete pågått för att göra årsboken mer lättillgänglig och överskådlig för läsarna. Målet är att införa mer diskussion och analys kring stödfördelningens långsiktiga effekter och utveckling över tiden. Arvsfondsdelegationens årsbok år 2000 utformades i två delar; en textdel och en projektkatalog. I textdelen kan man läsa om stödfördelningen under året illustrerad i tabeller och figurer med kommentarer. Projektkatalogdelen är en sammanställning av samtliga beviljade projekt under 1999 ordnade efter ändamål och målgrupp. Årsboken har sänts ut till berörda myndigheter och till länsbiblioteken. Den har också fortlöpande sänts till organisationer och personer ur allmänheten som tagit kontakt med delegationens sekretariat under året.
Arvsfondsdelegationen skickar fortlöpande ut pressmeddelanden om beviljade stöd. Pressinformationen riktas i första hand till lokalpressen på den ort som bidraget beviljats till. Vid särskilda satsningar och större bidrag till nationella projekt kan pressmeddelanden även skickas till riksmedierna. Delegationen följer upp massmediernas rapportering om Allmänna arvsfonden och om beviljade bidrag genom mediabevakningsföretaget Observer. Bevakningen kompletteras av att projekten ibland skickar in kopior på tidningsartiklar till delegationen. Även om bevakningen knappast är heltäckande har delegationen under år 2000 fått in drygt 350 utdrag ur press och etermedier där Arvsfondsdelegationen eller Allmänna arvsfonden nämns. Tonen i medierapporteringen är till starkt övervägande del positiv eller neutral. Huvuddelen av rapporteringen utgörs av artiklar i lokal- och regionalpress om projekt som fått stöd ur fonden. Större arv som tillfaller fonden medför också ofta artiklar i lokalpressen. Riksmedier och huvudstadspress rapporterar, inte oväntat, mest om större nationella satsningar ur fonden.
Åren 1997 och 1999 genomförde Arvsfondsdelegationen med hjälp av SIFO en undersökning om allmänhetens kunskaper om och attityder till Allmänna arvsfonden, delegationen och deras verksamhet. Delegationen planerar att genomföra undersökningen igen år 2002. Härigenom kom-
mer de delar av informationsstrategin som riktar sig till allmänheten att utvärderas.
Ett tecken på att Arvsfondsdelegationens informationsarbete varit framgångsrikt är att antalet enskilda sökande har minskat väsentligt under den senaste femårsperioden. År 1997 kom 436 ansökningar in från enskilda personer medan resultatet för år 2000 visar att endast 185 ansökningar kommit in från enskilda personer.
7.2¶Uppföljning och utvärdering
I Arvsfondsdelegationens uppdrag ingår att genomföra uppföljning och utvärdering av de projekt som beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden. Uppföljningen fyller en funktion internt för Arvsfondsdelegationen genom att utgöra en ”kontrollstation” för projektets löpande process. Utvärderingar av projekten är viktiga för att göra det möjligt att dra slutsatser från projekten avseende projektmetoder och projektresultat. Dessa slutsatser utgör grunden för såväl bedömningar av framtida projektansökningar som spridning av erfarenheter utåt till organisationslivet och allmänheten.
Projekt som beviljats stöd lämnar årligen in en rapport till delegationen. I den skriftliga uppföljningen skall projektansvarig person lämna rapport över hur projektet framskrider och vilka eventuella problem som uppkommit på vägen. Projektet skall även lämna in en ekonomisk redovisning för året som gått.
Efter avslutat projekt lämnar bidragsmottagaren en slutredovisning till Arvsfondsdelegationen. Redovisningen skall innehålla dels en ekonomisk redovisning för hur medlen använts, dels en redogörelse för genomförda aktiviteter. Omfattningen av redogörelsen varierar stort. Den naturliga grundregeln är att ju större belopp delegationen beviljar ett projekt desto mer omfattande dokumentation, redovisning och utvärdering krävs av mottagaren. Särskilt vid större projekt förekommer det att delegationen i bidragsbeslutet öronmärker en summa för utvärdering. Under året har totalt 498 redovisningar granskats och godkänts av Arvsfondsdelegationen. Redovisningarna jämförs med den ansökan som ligger till grund för projektstödet. Den ekonomiska redovisningen skall vara undertecknad av föreningens revisor. I de fall redovisningen inte godkänns blir organisationen återbetalningsskyldig för del av eller hela stödet. Detta är sällsynt och berör endast ett fåtal projektredovisningar.
Under år 2000 inledde Arvsfondsdelegationen en serie interna miniseminarier kring temat utvärdering och uppföljning. Ett seminarium genomfördes på våren och ett på senhösten. Seminarierna har inletts av inbjudna föreläsare och därefter har det funnits tid för diskussion och debatt. Syftet är att öka kunskaperna kring utvärderingsmetodik bland delegationens handläggare för att stå bättre rustade såväl inför den löpande handläggningen av ansökningar och uppföljningen av projekt som inför rådgivning och vägledning till enskilda organisationer.
Externa utvärderingar av avgränsade större satsningar som regeringen beslutat om genomförs ofta på Arvsfondsdelegationens initiativ. I dessa utvärderingar är ambitionen att uppnå en hög kvalitet på granskning och utvärdering för att det skall gå att utläsa bestående effekter av sats-
ningarna. För att göra det möjligt att uppnå kvalitetskraven anlitas därför företrädesvis utvärderare från de vetenskapliga institutionerna i nära samarbete med representanter för de berörda målgrupperna (brukarorganisationerna).
Riksidrottsförbundet publicerade i oktober 2000 undersökningen ”Eventuella långtidseffekter” som finansierats med arvsfondsmedel. I rapporten studerades de långsiktiga effekterna av de 30 miljoner kronor som mellan åren 1984 och 1989 fördelades ur Allmänna arvsfonden för utveckling av verksamheter för barn och ungdomar inom idrottsrörelsen. Studien genomfördes i form av enkäter till 56 idrottsförbund och 300 föreningar som tagit del av arvsfondsstöd under denna period. Enkäterna kompletterades med intervjuer. Några resultat av undersökningen:
− I mer än hälften av förbunden är den tidigare projektverksamheten
numera integrerad i ordinarie verksamhet. − Nästan hälften av förbunden angav att de arvsfondsfinansierade pro-
jekten haft stor eller mycket stor betydelse för den fortsatta verksamheten inom idrottsgrenen.
− Endast vart tionde förbund tror att projektet kunde ha genomförts
utan stöd från arvsfonden. − Mer än hälften av föreningarna uppvisar fortfarande positiva effekter
av projekten. Effekterna består bland annat av bättre ledarutbildningar, högre jämställdhet, större etnisk mångfald bland deltagare och bättre ungdomsverksamhet.
− Nästan var femte förening har upphört eller ingått i annan organisa-
tionsstruktur efter 1989. − Som viktigaste framgångsfaktorer bakom långsiktiga effekter angav
föreningarna rätt projektidé som passade i föreningens verksamhet och traditioner samt eldsjälar som stannat i föreningen även efter projektet.
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) presenterade i december 2000 en utvärdering av en treårig satsning för att stimulera och underlätta för personer med funktionshinder att delta i idrottsverksamhet. Satsningen genomfördes under åren 1992–1995 och sammanlagt avsattes 15 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden. I satsningen beviljades 45 olika projekt medel för att genomföra försöksverksamhet riktad till personer med olika funktionshinder som rörelsehinder, syn/hörselskador och utvecklingsstörning. Några resultat från utvärderingen:
− Försöksverksamheten har gjort det möjligt för personer med
funktionshinder att delta i idrottsverksamhet på sätt som tidigare inte varit möjligt. Resultatet visar att det är viktigt att erbjuda en mångfald i idrottsutbudet så att personer med någon form av funktionshinder skall kunna hitta en aktivitet som passar.
− Mer än en tredjedel av projekten har inneburit fortsatt verksamhet.
Många projektdeltagare är således kvar i idrotten. − Nya idrotter har startats, blivit bestående och spritt sig såväl nationellt
som internationellt. Andra idrotter har "tagits hem" till Sverige och etablerats för gott samt lett till internationella framgångar. Här åsyftas
kälkhockeyprojekten, vattenskidåkningen, sittande konståkning, rullstolsrugby och skidskola för rörelsehindrade.
Under år 2001 kommer Ungdomsstyrelsen att avsluta den treåriga satsningen för utveckling av lokal samverkan i arbete för utsatta ungdomar, det så kallade Samverkansprojektet. Satsningen innefattar en mycket omfattande dokumentation och utvärdering. Bland annat har en forskargrupp inom sociologi, psykologi, kulturvetenskap, pedagogik och etnologi knutits till projektet. Slutrapporten från projektet förväntas bli klar i slutet av 2001. Även satsningen för Ungas Visioner inför 2000-talet kommer att lämna sin slutrapport till Arvsfondsdelegationen under våren 2001.
Den satsning på information kring FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som pågått 1996–2000 har utvärderats. Barnombudsmannen har varit samordnande för frivilligorganisationerna. Utvärderingsrapporten ”Barnkonventionen i praktiken, Frivilligorganisationer, kommuner och landsting i samarbete” har sammanställts på uppdrag av Barnombudsmannen. Avsikten med rapporten är att beskriva, analysera och utvärdera hela satsningen. Satsningen har inneburit att 19 olika ideella organisationer varit engagerade i närmare 60 olika projekt i omkring 170 kommuner.
Under åren 1995–1999 avsattes sammanlagt 50 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att socialtjänsten i samarbete med ideella organisationer skulle kunna utveckla och pröva olika typer av verksamheter för barn som av olika skäl står utanför den reguljära barnomsorgen. Projekten skulle syfta till att öka barnens integrationsmöjligheter i samhället. En utvärderingsrapport kommer under våren 2001 att presenteras. Rapporten bygger i huvudsak på bidrag från externa utvärderare som varit engagerade i de större projekten med uppdrag att göra processutvärderingar. Rapporten skall spridas till kommuner och organisationer.
Regeringen ställde åren 1997–1999 sammanlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Folkhälsoinstitutets förfogande för fördelning av stöd till ideella organisationers barn- och ungdomsprojekt som ligger i linje med den nationella handlingsplanen för alkohol- och drogförebyggande arbete.
Under de tre projektåren har drygt 130 projekt tilldelats stöd varav ca 65 är fortsättningsprojekt. De flesta projekten inriktar sig på skolan, fritiden eller trafiken. En projektledarutbildning har anordnats med betoning på dokumentation, uppföljning, förankring av erfarenheter och utvärdering.
I syfte att utvärdera de långsiktiga effekterna av stöd till anläggningar, lokaler och utrustning genomför Arvsfondsdelegationen uppföljningar av de organisationer som beviljats stöd för detta ändamål. År 1999 gjordes en uppföljning av de organisationer som beviljats stöd under 1991. En motsvarande uppföljning gjordes under år 2000. Denna gång riktades en förfrågan till de organisationer som fått stöd under år 1992. Ett 10-tal föreningar fick en förfrågan om hur stödet från Allmänna arvsfonden påverkat föreningens möjligheter att bedriva verksamhet och hur verksamheten fungerar idag. Samtliga organisationer var eniga om att stödet varit positivt och att verksamheten utvecklats både i innehåll, omfattning och i antal deltagare.
Stöd ur Allmänna arvsfonden lämnas till projekt som är nyskapande och utvecklande. Det innebär att många av de erfarenheter som projekten ger är av intresse för andra organisationer eller verksamheter. Även de projekt som inte lyckas uppnå sina mål kan ge viktig kunskap om varför metoderna inte fungerade. Att sprida denna kunskap är i första hand en uppgift som skall genomföras inom ramen för varje projekt. I anvisningarna för ansökan understryks därför att projektet bör innehålla en plan för dokumentation och erfarenhetsspridning.
Kunskapen som samlas hos Arvsfondsdelegationen genom rapporter och annan dokumentation används för att sprida mer generell information om utvecklingsarbetets inriktning på olika områden. För att öka erfarenhetsspridningen ger Arvsfondsdelegationen sedan slutet av år 1999 ut ett nyhetsblad där särskilt intressanta projekt valts ut och där sammanfattningar av projekten presenteras i lättläst form. Nyhetsbladet sprids bland myndigheter och organisationer och internt inom Regeringskansliet. Nyhetsbladen finns även inlagda på arvsfondens hemsida.
Arvsfondsdelegationens diarium och projektdatabas används även som källa till information och erfarenhetsspridning. Projektdatabasen gör det bl.a. möjligt att ta fram förteckningar över aktuella projekt inom ett visst område på förfrågan från t.ex. organisationer och myndigheter.
Arvsfondsdelegationen anordnar kontinuerliga projektledardagar som planeras och genomförs tillsammans med de organisationer som fått stöd ur fonden. Syftet med dagarna är att öka kunskapen om projektarbete i allmänhet och ge tillfällen till informella kontakter och erfarenhetsutbyten. Under år 2000 har Arvsfondsdelegationen arrangerat två regionala projektledardagar, en i Stockholm och en i Kristianstad. Totalt deltog nästan 80 projektledare i arrangemangen.
Av utvärderingarna att döma är dessa projektledardagar mycket uppskattade. Projektledarna uttrycker att det är värdefullt att träffa andra projektledare som brottas med liknande svårigheter och utmaningar. Likaså är man överlag positivt inställda till den blandning av olika projekt som finns representerade på projektledardagarna eftersom samtliga av fondens målgrupper, barn-, ungdoms- och handikapprojekt finns representerade.
Ytterligare ett sätt att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte är de arvsfondsdagar som Arvsfondsdelegationen arrangerar sedan fem år tillbaka. Till arvsfondsdagen inbjuds projektledare, representanter från ideella organisationer och myndigheter för att utbyta erfarenheter och idéer samt knyta kontakter med varandra. Ett urval av de projekt som beviljats stöd ur fonden presenterar sina projekt och deltagarna har möjligheter att ställa frågor kring Allmänna arvsfondens syfte och ändamål.
Den femte arvsfondsdagen genomfördes den 22 november 2000 i Fryshusets lokaler i Stockholm. Uppslutningen var stor och sammanlagt deltog 250 personer vid evenemanget. För första gången inbjöds även föreningar som fått avslag på sina projektansökningar. Arvsfondsdagen avslutades med en buffé och en teaterföreställning med namnet Där alla ojen M(öt)S- en komedi om allvarliga saker. Föreställningen framfördes av NHR:s ungdomsorganisation DUNS. Särskild dokumentationsrapport
från arvsfondsdagen med text och bild kan beställas från Arvsfondsdelegationens kansli.
Fondnr Bilaga 1 ALLMÄNNA ARVSFONDEN 6103
Org. nummer 802004-9642
2000-01-01 1999-01-01 Kr Not 2000-12-31 1999-12-31
INTÄKTER
Influtna arvsmedel 239 036 195,59 253 933 039,88 Influtet på avskrivna fordringar 0,00 556 424,00
SUMMA INTÄKTER 239 036 195,59 254 489 463,88
KOSTNADER
| Restituerade arvsmedel m.m. | 1 | –15 528 836,81 –14 705 007,30 |
| Förvaltning och administration | 2 | –15 374 533,48 –13 226 430,00 |
| SUMMA KOSTNADER | –30 903 370,29 –27 931 437,30 |
RESULTAT FÖRE FINANSIELLA INTÄKTER 208 132 825,30 226 558 026,58
FINANSIELLA INTÄKTER
Ränteintäkter Nordbanken 3 222 004,30 1 028 776,14 Intäktsränta skattekontot 0,00 1 732,00
| Utdelning KK:s räntekonsortium | 25 632 010,80 26 732 772,00 |
| Utdelning KK:s aktiekonsortium | 66 734 292,80 54 024 723,20 |
| SUMMA FINANSIELLA | 95 588 307,90 81 788 003,34 |
INTÄKTER
RESULTAT FÖRE 303 721 133,20 308 346 029,92 NEDSKRIVNINGAR
NEDSKRIVNINGAR
Nedskrivning av tillgångar 0,00 –2 876 973,85
SUMMA NEDSKRIVNINGAR 0,00 –2 876 973,85
ÅRETS RESULTAT 303 721 133,20 305 469 056,07
BALANSRÄKNING
Fondnr Bilaga 1 ALLMÄNNA ARVSFONDEN 6103 Org. nummer 802004-9642
Kr Not 2000-12-31 1999-12-31
TILLGÅNGAR
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | 3 |
| Andelar i KamK:s räntekonsortium | 383 693 904,00 383 693 904,00 |
| Andelar i KamK:s aktiekonsortium | 613 762 026,83 568 761 417,18 |
| SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | 997 455 930,83 952 455 321,18 |
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Skattekonto 0,00 1 732,00 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 4 4 813 167,49 4 780 116,75 Nordbanken 104 885 423,26 106 748 049,22
109 698 590,75 111 529 897,97 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
SUMMA TILLGÅNGAR 1 107 154 521,58 1 063 985 219,15
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL 5
BUNDET EGET KAPITAL
Fondkapital 550 217 222,22 527 866 486,34
SUMMA BUNDET EGET KAPITAL 550 217 222,22 527 866 486,34
FRITT EGET KAPITAL
| Utdelningsbara medel | 281 370 397,32 283 866 802,66 |
| SUMMA FRITT EGET KAPITAL | 281 370 397,32 283 866 802,66 |
| SUMMA EGET KAPITAL | 831 587 619,54 811 733 289,00 |
SKULDER
KORTFRISTIGA SKULDER
Fördelade, ej slutligt beslutade medel (Bilaga 1) 173 398 151,04 138 061 063,15 Prel skatt och sociala avgifter, godemän 170 655,00 0,00 Fastighetsskatt 26 532,00 28 264,00 Beslutade men ej utbetalda bidrag 98 703 475,00 109 580 290,00 Interima skulder 6 3 268 089,00 4 582 313,00
SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 275 566 902,04 252 251 930,15
SUMMA SKULDER 275 566 902,04 252 251 930,15
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 107 154 521,58 1 063 985 219,15
Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga
Org. nummer 802004-9642 Bilaga 1
NOTBILAGA
Inledande kommentarer och redovisningsprinciper
Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Mot bakgrund av stiftelselagen (1994:1220) pågår för närvarande diskussioner mellan Kammarkollegiet och Regeringskansliet om konsortiernas rättsliga ställning. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.
I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. Det innebär att andelar i konsortierna tas upp som till tillgång i balansräkningen värderade till anskaffningsvärdet. Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffningsvärdet för andelar i aktiekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningstidpunkten och inlösenvärdet är marknadsvärde vid inlösentillfället. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan.
I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdet med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen avrundad till två decimaler varvid differens kan uppstå.
Not 1
| Restituerade arvsmedel m. m. | 2000 | 1999 | |
|---|---|---|---|
| Avstående av arv, bättre rätt till arv | 12 707 567,00 10 696 064,00 | ||
| Dödsboförvaltning | 2 085 134,81 | 3 465 809,30 | |
| Rättegångskostnader 0,00 | 450,00 | ||
| Prel skatt och sociala avgifter, godemän | 656 915,00 | 313 392,00 | |
| Fastighetsskatt | 79 220,00 | 229 292,00 |
15 528 836,81 14 705 007,30
Not 2 Förvaltning och administration 2000 1999
Bilaga 1
Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen – Handläggning av ärenden Socialdepartementet 4 051 250,00 2 136 956,00 Kulturdepartementet 1 782 537,00 1 293 847,00
5 833 787,00 3 430 803,00
Kammarkollegiet
| – Dödsboavveckling m.m. | 6 950 000,00 | 6 700 000,00 |
| – Fondförvaltning | 2 344 821,48 | 2 781 277,00 |
| – Utbetalning av beviljat stöd | 245 925,00 9 540 746,48 | 314 350,00 9 795 627,00 |
| Summa | 15 374 533,48 13 226 430,00 |
Not 3 Andelar i ränte- och aktiekonsortierna Bokfört värde Marknadsvärde
| Räntekonsortiet | 383 693 904,00 388 108 767,29 | |||
| 2000 | 1999 | |||
| Ingående anskaffningsvärde | 383 693 904,00 386 570 877,85 | |||
| Investeringar 0,00 | 0,00 | |||
| Avyttringar 0,00 | 0,00 | |||
| Utgående anskaffningsvärde | 383 693 904,00 386 570 877,85 | |||
| Ingående nedskrivningar | 0,00 | 0,00 | ||
| Årets nedskrivningar | 0,00 | –2 876 973,85 | ||
| Utgående ackumulerade | 0,00 | –2 876 973,85 |
nedskrivningar
Utgående bokfört värde 383 693 904,00 383 693 904,00
Bokfört värde Marknadsvärde
| Aktiekonsortiet | 613 762 026,83 3 394 994 484,98 | |
| 2000 | 1999 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 568 761 417,18 568 761 417,18 | |
| Investeringar | 45 000 609,65 | 0,00 |
| Avyttringar 0,00 | 0,00 | |
| Utgående bokfört värde | 613 762 026,83 568 761 417,18 |
Marknadsvärden
Bilaga 1
2000-12-31 1999-12-31 Andelar i aktiekonsortiet
| Totalavkastning i konsortiet (%) | 0,48 | 66,0 | |||
| Direktavkastning i konsortiet (%) | 1,96 | 2,6 | |||
| Antal andelar | 733 579 | 724 192 | |||
| Kurs/andel (kr) | 4627,99 | 4697,17 | |||
| Marknadsvärde (kr) | 3 394 994 484,98 3 401 653 484,74 | ||||
| Bokfört värde (kr) | 613 762 026,83 568 761 417,18 | ||||
| Orealiserat övervärde (kr) | 2 781 232 458,15 2 832 892 067,56 |
Andelar i räntekonsortiet
Totalavkastning i konsortiet (%) 8,3 2,8 Direktavkastning i konsortiet (%) 6,7 6,7 Antal andelar 3 145 032 3 145 032 Kurs/andel (kr) 123,40 121,56
| Marknadsvärde (kr) | 388 108 767,29 382 312 360,52 |
| Bokfört värde (kr) | 383 693 904,00 383 693 904,00 |
| Orealiserat övervärde (kr) | 4 414 863,29 –1 381 543,48 |
Eget kapital (kr)
Bokfört värde 831 587 619,54 811 733 289,00 Övervärde aktiekonsortiet 2 781 232 458,15 2 832 892 067,56 Övervärde räntekonsortiet 4 414 863,29 –1 381 543,48 Marknadsvärde 3 617 234 940,98 3 643 243 813,08
Not 4 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader
Upplupen bankränta per 2000-12-31 3 222 004,30 Influtna arvsmedel på post/bankgirot 1 591 163,19
4 813 167,49
Not 5 Förändringar i eget kapital
Bilaga 1
Bundet eget Fritt eget
| kapital | kapital | |
| Belopp vid årets ingång | 527 866 486,34 283 866 802,66 | |
| Redovisat resultat | 303 721 133,20 | |
| Kapitalisering av influtna arvsmedel* | 22 350 735,88 –22 350 735,88 | |
| Under året fördelade medel | –283 866 802,66 | |
| Belopp vid årets utgång | 550 217 222,22 281 370 397,32 |
* Kapitalisering av influtna arvsmedel
| Influtna arvsmedel | 239 036 195,59 |
| Restituerade arvsmedel (enl. not 1) | –15 528 836,81 223 507 358,78 |
| varav 10 % till fondkapitalet | 22 350 735,88 |
Not 6 Interima skulder
| Administrativa kostnader 1999, Kulturdep. | 165 327,00 |
| Administrativa kostnader 1998, Socialdep. | 1 690 000,00 |
| Förvaltningskostnader 0010-0012, Socialdep | 627 042,00 |
| Fondförvaltningsavgift 0010-0012 | 725 270,00 |
Kostnad utbetalning av beviljat stöd 0010-0012 60 450,00
3 268 089,00
Alternativa stöd- och boendeformer
Bilaga 2
Handikapp
Frälsningsarmén i Uppsala
Projektet Aktivt uppsökande verksamhet med boendestöd i krissituation – Brobygget 450 000 kr för år 3 av 3
Frälsningsarmén vill pröva om man genom kontakter med bostadsföretagen, socialtjänsten och kronofogden kan förhindra hemlöshet på grund av vräkningar. Man vill försöka få till stånd avbetalningsplaner, hjälpa till med medicinering genom psykvården när vräkning på grund av störning aviseras och kanske hjälp med städning när man riskerar vräkning på grund av sanitära problem. Kontaktperson: Karin Eriksson, tel. 018–71 05 44
Frälsningsarméns Socialtjänst Källan i Tyresö
Projektet Källan 2 Aktivt boendestöd för psykiskt störda missbrukare 450 000 kr för år 2 av 3
Kommunen har byggt enrumslägenheter som med förtur ges till missbrukare med psykiska problem. Detta boende är en form av boende mellan lågtröskelboendet och vanliga lägenheter. Till detta kopplas stöd för den dagliga livsföringen med kontaktperson som skall hjälpa individen med olika kontakter och möjligheter till t.ex. arbete och studier. I projektet samarbetar man med bl.a. kommunen, primärvården, beroendekliniken, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, polisen, kriminalvården och kronofogdemyndigheten. Kontaktperson: Håkan Rundgren, tel. 08–448 73 50
Föreningen Club Lindormen
Projektet Vidga Världen 400 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt med syfte att fånga upp ungdomar i åldrarna 18–30 år med psykiska funktionshinder och anpassa rehabiliteringen till varje individ. Projektet är ett samverkansprojekt mellan RSMH, IFS, kommun och landsting samt försäkringskassa, arbetsförmedling och företagare. Erfarenheterna från de två första åren är mycket goda, ju mer projektet blir känt desto fler deltagare. Deltagarna rekryteras från ungdomsteamet, socialtjänsten, allmänpsyk m.m. Kontaktperson: Ingemar Wernegren, tel. 018–50 46 86
Föreningen för Psykiatriskt Samarbete (FPS) i Karlstad med omnejd
Projektet Hjälp till självhjälp 400 000 kr för år 3 av 3
Projektet är ett samarbetsprojekt mellan föreningen Karlstads kommun och kranskommunerna, Värmlands läns landsting, försäkringskassan och
länsarbetsnämnden. Med fastigheten Sandbacken som bas utformas successivt tillsammans med besökarna olika former av verksamhet Bilaga 2 (social träning, kafé-lunchverksamhet, bageri, möbelrenovering m.m.) med syfte att ge bättre livskvalitet till personer med psykiska handikapp. I en lägenhet i huset, som besökarna under det första året renoverat, prövas korttidsboende. Projektet utvärderas genom Karlstads universitet. Kontaktperson: Inger Nilsson, tel. 054–18 86 95
Föreningen Räddningsmissionen
Projektet Livsrum 870 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett tvåårigt projekt. I Göteborg har Räddningsmissionen, Stadsmissionen, Frälsningsarmén, LP-Väst, Hela Människan-RIA och Linnéahuset (kristen förening) bildat en gemensam organisation Kyrknätet. Kyrknätet arbetar tillsammans med kommunen med att kartlägga uteliggarna i Göteborg genom uppsökande verksamhet och försöka få en bild av varför man blivit hemlös, vilken hjälp vill man ha, vilka kontakter man har etc. Utifrån denna kartläggning skall man tillsammans med kommunen arbeta fram former av boende med olika grad och art av stöd. Livsrums målgrupp är uteliggare med psykiska problem. Kartläggningen (intervjuer med 56 personer) är genomförd och arbetet med att motivera till förändring och utveckling av alternativa stöd- och boendeformer fortsätter. Kontaktperson: Bo Eriksson, Erling Zetterman, tel. 031–701 41 82, 031–701 41 99
HJÄRNKRAFT – Riksföreningen för rehabilitering av skallskadade
Utveckling av boende och personlig assistans för personkrets 2 enligt LSS 850 000 kr för år 1 av 3
Hjärnkraft (Riksföreningen för rehabilitering av hjärnskadade) och Frösunda Center vill tillsammans utveckla boende och personlig assistans för personkrets 2 enligt LSS. Till denna personkrets hör personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder eller hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Många familjer har det oerhört svårt att få sitt vardagsliv att fungera när en i familjen ådragit sig en grav hjärnskada. Dels kan skadan ha medfört personlighetsförändringar ibland kombinerat med impulsgenombrott, dels kan den skadade vara i behov av omfattande assistans dygnet runt, vilket gör hemmet till en arbetsplats för många personer. I flera fall stänger yrkesinspektionen arbetsplatsen på grund av risker för de personliga assistenterna och många blir långtidssjukskrivna. I projektet vill man utveckla och pröva en alternativ boendeform och utveckla former för personlig assistans som ger trygghet för samtliga parter. Kontaktperson: Kim Nordlander, tel. 08–447 45 34
Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Linköping
Bilaga 2 Projektet Stöd och stimulans till ett aktivt liv 300 000 kr för år 3 av 3
Kommunen har utvecklat boendestöd i olika former – gruppbostäder med personal, lägenheter som är kopplade till gruppbostäderna och uppsökande verksamhet. Genom detta projekt försöker föreningen nå psykiskt sjuka som inte deltar i dessa verksamheter, t.ex psykiskt sjuka med missbruksproblem och psykiskt sjuka som bor hos sina föräldrar, för att motivera dem att delta i aktiviteter för att bryta isoleringen. Ytterligare en uppgift i projektet är att utifrån det förtroende som byggs upp i studieverksamheten stötta dem som saknar eget boende eller motivera dem som har behov av stöd i boendet att våga ta emot sådant. Kontaktperson: Lotti Lundberg, tel. 013–31 24 62
Nordanstigs kommun
Nätverksbygge i samverkan för personer med psykiska och socialmedicinska funktionshinder 300 000 kr för år 2 av 2
Ett samarbetsprojekt mellan kommunen, Röda Korset och RSMH med stödjande insatser i hemmet och nätverk kring den funktionshindrade personen. Projektet syftar också till olika aktiviteter kopplade till ett sysselsättnings-, arbetstränings- och rehabiliteringsprojekt som riktar sig till psykiskt, socialt och intellektuellt funktionshindrade och till flyktingar med traumatiska upplevelser. En annan verksamhet som ingår i detta projekt är en Röda Korsverksamhet – Kontakten. Kontaktperson: Barbro Elfgren, tel. 0652–109 76
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Helsingborg
Projektet Boendestöd 500 000 kr för år 2 av 3
Förbundets s.k. boendesektion har tillsammans med kommunen byggt upp en verksamhet för personer som är psykiskt funktionshindrade, har ett drogmissbruk och är hemlösa. I verksamheten ingår en uppsökande verksamhet och en boendemodell som genom samarbete med anhöriga, psykiatrin, kommunen, försäkringskassan och andra ideella organisationer ger möjlighet att träna eget boende, klara praktiska frågor som boende, matinköp, ekonomi, städning m.m. för att få hjälp att bryta isolering och passivitet. Kontaktperson: Rolf Troedsson, tel. 042–12 30 30
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Nedansiljan
Uppsökandeprojektet Slussen 142 000 kr för år 2 av 2
Projektet omfattar Rättviks, Gagnefs och Leksands kommuner och syftar till att genom direkt uppsökande verksamhet fånga upp personer med psykiska funktionshinder som också har missbruksproblem. Dessa per-
soner erbjuds i samarbete med kommunen friskvård, kamratstödjande verksamhet, viss kulturverksamhet och alkoholrådgivning. Bilaga 2 Kontaktperson: Rolf Sandberg, tel. 0248–138 36, 0248–515 33
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Roslagen
Projekt Boglädjen 300 000 kr för år 2 av 2
Förbundet har i samarbete med Kooperativ utveckling i Roslagen, Norrtälje kommun, Psykiatrin i Norrtälje och Väddö folkhögskola startat ett kooperativt gruppboende för kvinnor med psykiska funktionshinder. Kvinnorna har egna lägenheter med egna kontrakt och en lägenhet i huset skall vara för gemensamt bruk. I projektet ingår olika former av aktiviteter, bl.a. utbildning. Kontaktperson: Katarina Jansson, tel. 070/311 40 48
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Södermanlands distrikt
Projektet Kuggen 300 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt där förbundet tillsammans med bl.a. kommun, Samhall, arbetsförmedling och försäkringskassa har arbetat med att utveckla verksamheten vid Kuggen som från början innehöll såväl akut- och korttidsboende som rehabiliteringsboende, kamratjourverksamhet och telefonjour för psykiskt sjuka med missbruksproblem. Man sköter mark och trädgård, driver möbelrenovering, video- och dataverksamhet. Akut- och korttidsboendet har omvandlats till rehabiliteringsboende eftersom det inte fungerade som det var tänkt, bl.a. blev det ett sätt för kommunen att lösa boendet för andra missbrukare. Kontaktperson: Börje Jönsson, tel. 0152–139 40
Stiftelsen Fontänhuset Örebro
Projektet Boende med stöd ur ett helhetsperspektiv 500 000 kr för år 1 av 3
Fontänhuset Örebro – som vänder sig till personer med psykiska funktionshinder – skall tillsammans med Örebro kommun starta ett boende med gemensamhetsutrymmen för fem personer och med egna lägenheter. Fontänhuset skall ansvara för huset med ekonomiskt stöd från kommunen. Fontänhuset upprättar ett andrahandskontrakt med de boende. Fontänhusets handledare och medlemmar skall träna de boende att klara de dagliga sysslor som eget boende innebär. Tanken är att när man känner sig mogen att flytta till annant boende, skall Fontänhusets gemenskap fortfarande finnas som stöd. Kontaktperson: Lars Pettersson, tel. 019–32 05 20
Arbete/sysselsättning
Bilaga 2
Ungdom
Föreningen Communicare
Projektet Ung kraft 2001–2004 för att synliggöra och stimulera unga människor i Värmland till engagemang, delaktighet och handling 300 000 kr för år 1 av 3
Communicare är en ideell förening som verkar för att stimulera ungdomar i Värmland till nytänkande och entreprenörskap. Projektet Ung Kraft utgörs av sex delprojekt som alla syftar till att synliggöra ungas idéer samt att stötta ung företagsamhet. Det delprojekt som får stöd består av uppbyggnad av lokala mötesplatser för stöd till ungdomar som vill driva egna idéer i företags- eller föreningsform. Mötesplatserna ges formen av fysiska lokaler i kommunerna. Varje mötesplats bemannas med en ung person som skall agera som lokal coach. Coachen får stöd och utbildning för sin verksamhet av föreningen Communicare, av nätverket med de andra coacherna samt en lokal referensgrupp. Coachen och referensgruppen kommer i sin tur att utbilda och stötta ungdomar som vill starta egna verksamheter. Kontaktperson: Peter Landmark, tel. 054–13 75 75
Föreningen Pannhuset
Projektet Ett liv för alla 700 000 kr för år 1 av 3
Föreningen Pannhuset bedriver verksamhet i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg. Projektet "Ett liv för alla" syftar till att bygga upp ungdomsverkstäder som producerar varor och tjänster. Verkstäderna skall på sikt bli självbärande kooperativ. Deltagarna i verkstäderna skall under projektet ha tillgång till både ett nätverk av andra verkstäder och professionellt handledarstöd. Erfarenheterna från projektet kommer att samlas i en resursbank som andra likartade verksamheter kan dra nytta av. Kontaktperson: Pia Svanqvist, tel. 031–54 52 62
Handikapp
FUB:s Stiftelse ALA
Projektet Utveckling av arbets- och samverkansformer inom daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning 650 000 kr för år 1 av 2
Stiftelsen ala skall i detta projekt utveckla arbets- och samverkansformer mellan personer med utvecklingsstörning och personal inom daglig verksamhet enligt LSS, i syfte att stödja och utveckla arbetstagarnas självständighet, inflytande och delaktighet. Erfarenheter från olika metoder skall sammanställas och prövas på tio olika arbetsplatser och utvärderas genom Socialstyrelsens mätinstrument för bedömning av kvalitet inom
daglig verksamhet. Projektet skall utmynna i en handbok som skall underlätta ett metodiskt och målinriktat arbete. Bilaga 2 Kontaktperson: Kerstin Göransson, tel. 08–660 82 84
Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) Mellanskåne
Projektet Brinken – verksamhet/sysselsättning på dagtid för gravt fysiskt funktionshindrade 200 000 kr för år 2 av 3
RBU-Mellanskåne utvecklar i samarbete med Lunds kommun daglig verksamhet för och med de allra svårast funktionshindrade som är 20 år och äldre och som inte har rätt att kräva daglig sysselsättning enligt LSS. Många av dessa personer har personlig assistans men det kan ändå vara svårt att göra tillvaron meningsfull om man varken går i skola, har ett arbete eller annan sysselsättning. Kontaktperson: Louise Wikman, tel. 046–355488
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Trollhättan
Förstudie till projektet Att mötas i kommunikation 498 000 kr för Förstudie och år 1 av 3
Föreningen FUB skall tillsammans med Trollhättans kommun (särskilda omsorger och särvux) genomföra ett treårigt projekt. Syftet är att ge vuxna personer med utvecklingsstörning och stora kommunikationssvårigheter bättre möjligheter att kommunicera med sin omgivning och därigenom kunna påverka sitt liv. Fyra grupper av vuxna som i sin dagverksamhet är sysselsatta i olika former av verksamhet, t.ex. industriarbete, skapande verksamhet och trädgårdsarbete, skall i smågrupper få hjälp att utveckla sin kommunikation (denna utveckling av kommunikationssätt m.m. ges idag alla barn med utvecklingsstörning men sådana metoder fanns inte när de som är vuxna nu var små). Utvecklingsarbetet skall ske i nära samarbete med anhöriga och boendepersonal för att bl.a. utveckla ett gemensamt synsätt. Kontaktperson: Sören Leijon, tel. 0520–388 78
Föreningen Mellansels folkhögskola
Projektet Körkortet, en inkörsport till arbete 465 000 kr för år 1 av 3
Vid skolans allmänna linje finns en ettårig trafikteoriprofil för körkort. Kursen vänder sig till personer med komplicerad och långsam inlärningstakt och som har stora svårigheter att klara vanlig trafikskola och Vägverkets teoriprov. Praktisk körträning sker företrädesvis vid trafikskolor i Örnsköldsvik. Erfarenheterna av den individuellt upplagda utbildningen är mycket goda, samtliga 27 elever som fått utbildningen har klarat körkortsprovet. En stor grupp var personer med normalbegåvning men med ett mycket stort behov av strukturerad undervisning. En del av dem har redan diagnosen Aspergers syndrom eller högfungerande autism, många andra skulle kunna ha den diagnosen. Riksföreningen Au-
tism och skolan vill nu gå vidare och sätta fokus på att körkortet “bara“ är ett verktyg för ett vidare mål, dvs. att få och behålla ett arbete och Bilaga 2 social personlig utveckling. I projektet vill man dels utveckla metodiken för utbildning, dels i samarbete med kommunen, arbetsförmedling, privata aktörer m.fl. pröva nya arbetsområden som t.ex. budbilskörning, arbete på biluthyrningsföretag och verkstäder, bilkörande assistent åt ensamarbetande personal i hemtjänsten m.m. Kontaktperson: Göran Brorsson, tel. 070–660 61 02
Föreningen Vänskap och Arbete i Lycksele
Projektet Steget ut 275 000 kr för år 2 av 2
Föreningen samarbetar med Lycksele kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Medborgarskolan, DHR och Svenska Kyrkan för att psykiskt funktionshindrade stegvis skall komma ut till social gemenskap och anpassat arbete. Kontaktperson: Dick Nyberg, tel. 0950–276 62
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Göteborg
Informationsprojektet Att vara behövd 190 000 kr
I Västra Götaland finns 20 sociala kooperativ som ger alternativ till traditionella rehabiliterings- och sysselsättningsinsatser för psykiskt, fysiskt och intellektuellt funktionshindrade. Kooperativen ger en arbetsplats där man kan arbeta i den takt man orkar och med uppgifter som ger sammanhang, arbetsgemenskap och upplevelsen av att vara behövd. Kooperativen ordnar nätverksträffar där man utbyter erfarenheter och skapar en bredare plattform för kompetensutbyte. HSO vill sprida information om verksamheten för att nå ut till fler kooperatörer genom en utställning/mässa på Stadsbiblioteket, en nätverkstidning, en informationsvideo och utveckling av nätverksarbete. Kontaktperson: Åke Martinsson, tel. 0705–91 19 70
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Stockholms kommun
Skrädderi med och för personer med olika handikapp 450 000 kr för år 1 av 2
Det lokala samarbetsorganet (för 26 handikappföreningar) i Stockholm driver i egen regi verksamheter som syftar till att skapa arbetstillfällen för unga handikappade. Man vill nu pröva en idé som dels ger arbetstillfällen för personer med olika former av funktionshinder (inte minst invandrare), dels gör det enklare att få tag i välsittande kläder för handikappade. Kontaktperson: Elisabet Kjellvinger, tel. 08–88 89 50
Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i centrala Stockholm
Bilaga 2 Projektet Steg för steg – Arbetsrehabilitering av psykiskt funktionshindrade 380 000 kr för år 2 av 3
Ett projekt som vänder sig till personer med svåra psykiska funktionshinder som är långtidssjuka och sysslolösa och som har sjukbidrag eller sjukpension. Trots insatser som arbetsterapi och studiecirklar är det svårt för denna grupp att gå vidare till arbete eller studier eftersom det inte finns anpassade arbeten. Steget mellan sjukvårdens och socialtjänstens rehabilitering och arbetsmarknadens krav är alltför stort. Det behövs en rehabilitering i flera steg där självständighet, aktivitet och prestation successivt ökar. Kontaktperson: Ulla Elfving Ekström, tel. 08–653 34 67
Riksförbundet för Hivpositiva (RFHP)
Projekt gällande hivpositivas återgång till arbetslivet 420 000 kr för år 2 av 2
De nya s.k. bromsmedicinerna innebär för de flesta hivpositiva att livssituationen och livslängden kraftigt förändras. Många av dem som idag är sjukskrivna, helt eller delvis är pensionerade eller har sjukbidrag, börjar hoppas på ett liv som innebär möjlighet att åter komma in i arbetslivet. Förbundet skall på olika sätt informera om vad förändringen i överlevnad för hivpositiva innebär och vilka problem detta kan innebära samt genom olika informationsinsatser påverka attityder hos arbetsgivare, fackliga organisationer och statliga arbetsmarknadsaktörer så att även hivpositiva ska ses som en resurs på arbetsmarknaden. Projektet riktar sig till samtliga hivpositiva i yrkesverksam ålder, samt till arbetsgivare, fackliga organisationer och statliga arbetsmarknadsaktörer. I projektet ingår också genomlysning av hur hivpositivas ärenden hanteras inom försäkringskassa och arbetsmarknadsinstitut. Kontaktperson: Hans Nilsson, tel. 08–657 94 86
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Kronobergs län
Utvärdering av arbetskooperativ för psykiskt funktionshindrade i Kronobergs län 85 000 kr
RSMH-distriktet skall dokumentera och utvärdera projektet Alstra (arbetskooperativ med personer med psykiska funktionshinder i samverkan mellan landstinget, fyra kommuner, AMI och försäkringskassa). Utvärderingen omfattar beskrivning av kooperativ i olika skeden och intervjuer med kooperatörerna. Kontaktperson: Kent Ågren, tel. 0470–75 36 35
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Ljungby
Bilaga 2 Koloniprojektet Pari-Daeza 75 000 kr för år 2 av 2
Förbundet har en kolonistuga som fungerar både som föreningslokal och som aktivitets/utvecklings/trädgårdsarbetescentrum för personer med psykisk funktionsnedsättning. Stödet avser utveckling av aktivitetsverksamheten. Kontaktperson: Rita Graaf, tel. 0372–220 06
Samarbetsorgan för Invandrarorganisationer i Sverige (SIOS)
Projektet Vägar till arbete för funktionshindrade med utländsk bakgrund 870 000 kr för år 2 av 3
Projektet syftar till att utveckla metoder och formulera projekt som leder till att krigsskadade och arbetshandikappade med utländsk bakgrund får arbete, sysselsättning eller utbildning. Projektarbetet är koncentrerat till Stockholms-, Malmö- och Göteborgsregionen. I projektet ingår uppsökande verksamhet i samarbete med myndigheter som AF, AMI, FK, socialtjänsten m.m. Vidare vill man genomföra kurser, konferenser och seminarier för och med funktionshindrade personer med utländsk bakgrund och representanter för berörda myndigheter och organisationer för att få fram idéer och goda exempel. Nätverk av myndigheter och organisationer som ansvarar för dessa frågor skall bildas och man vill dessutom skapa medvetenhet om målgruppens situation genom olika former av informationsinsatser och utbildning för arbetsgivare. Kontaktperson: Julio Fuentes, tel. 08–643 90 60
Stiftelsen Activa i Örebro län
Projektet Äventyrspark för alla 400 000 kr för år 1 av 2
Enligt FN:s standardregler skall funktionshindrade på lika villkor ha tillgång till fritids- och rekreationsaktiviteter, men utbudet är mycket begränsat. Stiftelsen har tidigare inventerat tillgängligheten på besöksmål i länet och under det arbetet väcktes idén till ett utökat utbud för funktionshindrade vad gäller fritid och rekreation. Stiftelsen vill starta ett projekt med inriktning äventyrspark för alla. Under två år ska en äventyrspark byggas och verksamheten provas ut. Projektet genomförs i samarbete med lokalavdelningarna av RBU, NHR, RTP, FUB, SRF, DHR och Örebro läns handikappidrottsförbund. Äventyrsparken har även som syfte att skapa arbete och sysselsättning för funktionshindrade. Kontaktperson: Agneta Stål, tel. 019–21 39 77
Stiftelsen INUTI
Bilaga 2 Projektet INUTI-atelje/galleri 300 000 kr för år 2 av 2
Ett projekt med syfte att skapa arbetsplatser för personer med intellektuellt funktionshinder inom det konstnärliga området. Målgruppen är personer med lindrigt intellektuellt funktionshinder och man vill utvidga gruppen till även måttligt funktionshinder. Kontaktperson: Helena Petersson, tel. 08–729 00 29
Bemötande
Barn
Studiefrämjandet i Södra Skaraborg
Projektet Tryggare kan ingen vara – trygghet i föräldrarollen 360 000 kr för år 3 av 3
Studiefrämjandet har en lång och bra erfarenhet av föräldrautbildning i samarbete med Hem och Skola. Syftet med detta projekt är att ge föräldrar kunskap om sitt barns utveckling och därigenom redskapen till ett aktivt föräldraskap. Föreningen vill särskilt erbjuda stöd till ensamstående föräldrar och andra grupper som kan vara svåra att nå med annan utbildning. Arbetet består i att finna nyckelpersoner, informationskanaler i kommunerna, ge information till chefer och personalgrupper, utbilda personer som ska leda föräldragrupper, skriftlig information m.m. Tonvikten har legat på att skapa ett nätverk. Kontaktperson: Anja Johansson, tel. 0515–194 66
Handikapp
Handikappombudsmannen
PSYKE kampanjens idékonferenser, tilläggsanslag 300 000 kr för år 3 av 3
Medlen avser tre idékonferenser som avslutning av en kampanj som drivs av Handikappombudsmannen tillsammans med Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och Intresseförbundet för Schizofreni för att medverka till en attitydförändring till människor med psykiska funktionshinder. Det handlar bl.a. om att avdramatisera det dramatiska. Konferenserna rör den psykiska hälsan i skolan (tillsammans med Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Skolledarna, Skolverket, Hem och skola, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet), i arbetslivet (tillsammans med LO, TCO, SACO, SAF, Arbetarskyddsnämnden, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet) och slutligen om samhällets mest sårbara och utsatta (i samarbete med Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Hjälpmedelsinstitutet, Kommunförbundet och Landstingsförbundet). Kontaktperson: Elisabet Reslegård, tel. 08–462 95 42
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR)
Bilaga 2 NHR/DUNS teaterprojekt Höj rösten! 850 000 kr
Förbundets ungdomsorganisation DUNS har med teatern som medel gett personal och politiker möjlighet att känna och förstå hur det är att leva med funktionshinder. Teaterverksamheten har också gett de medverkande medlemmarna möjlighet att växa och bearbeta sina känslor i olika roller. Förbundet vill nu gå vidare och tillsammans med bildningsförbund och lokala teaterföreningar m.fl. utveckla teaterverksamheten genom workshops, läger m.m. Kontaktperson: Per-Olof Bengtsson, tel. 08–677 70 10
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) i Blekinge
Projektet Men tanken är fri 70 000 kr
Sedan ett par år har föreningen samarbetat med Valjevikens rehabiliteringscenter för funktionshindrade. Man har genomfört dramakurser, gemensamma workshops i teater samt tematräffar mellan ungdomar med och utan funktionshinder. En manusgrupp har under sex månader träffats och skapat en pjäs om en ung man som har MS. Man vill nu med teatern som medel låta unga människor aktivt delta i demokratiska processer och med egna ord och på egna villkor få komma till tals i frågor som man anser vara viktiga. NBV i Blekinge med Kulturhuset/Globe som samverkanspartner vill genomföra en turné med pjäsen och få möta andra ungdomar och politiker. Kontaktperson: Janne Hermansson, tel. 0456–153 68
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)
Dialogprojektet 680 000 kr för år 2 av 2
Ett projekt med undervisnings- och informationsseminarier riktade till ledande landstings- och kommunpolitiker. Projektet går ut på att RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) och Riks-IFS (Intresseförbundet för Schizofreni) tillsammans med de professionella yrkesorganisationerna (Svenska Psykiatriska föreningen, Svenska Kommunalarbetarförbundet, Sveriges Psykologförbund, Sveriges Socionomers Riksförbund, Psykiatriska Riksföreningen inom Vårdförbundet och Svenska Kommunaltjänstemannaförbundet) genom regionala seminarier skall informera om och föra en dialog med ansvariga politiker och chefer om hur vården, stödet och servicen till personer med psykiskt funktionshinder kan utformas i framtiden. Projektet där ALLA aktörer kring personer med psykiska funktionshinder deltar i samma förändringsarbete samtidigt, fungerar som en uppföljning av de diskussioner som satts igång genom psykiatrireformen. Kontaktperson: Kjell Broström, tel. 08–772 33 60
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Lund
Bilaga 2 Projektet Min mamma är tokig ibland 40 000 kr
En teaterföreställning som skall ge elever i högstadiet, gymnasiet och vuxenskolan svar på frågor om hur det är att leva med en förälder som är psykiskt sjuk, hur det är att få ett nervsammanbrott, att leva med psykos m.m. Föreställningen består av en monolog baserad på skådespelarens upplevelser kring mammans sjukdom och en uppföljning genom en representant från RSMH som finns med för att kunna berätta om egna erfarenheter och berätta om psykisk ohälsa. Kontaktperson: Bengt-Arne Svensson, tel. 046–70 94 21
Brottsförebyggande
Ungdom
Assyriska Ungdomsförbundet i Sverige (AUF)
Projektet Kompassen 100 000 kr
Assyriska Ungdomsförbundet kommer genom projektet "Kompassen" att bearbeta de friktioner som förekommer i mötet mellan den assyriska och den svenska kulturen. Syftet med projektet är att förebygga våld och kriminalitet samt att skapa debatt om könsroller och samlevnadsfrågor. Förbundet kommer genom projektet att skaffa spetskompetens i dessa frågor i syfte att kunna stötta det lokala arbetet i föreningarna. Projektet genomförs i samarbete med Rädda Barnens Dialogprojekt. Kontaktperson: Patrik Lundström, tel. 08–550 180 17
Brottsofferjouren i Södra Halland
Projektet Våga Vittna 15 000 kr
Primärt vill Brottsofferjouren i Södra Halland genom projektet stödja ungdomar att våga vittna vid rättegångar. I förlängningen syftar projektet till att öka ungdomars civilkurage och ansvarskänsla som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Projektet består dels av informationsinsatser riktade till gymnasieungdomar om rättsprocesser och stöd till brottsoffer, dels av riktat stöd till målsägande, brottsoffer och vittnen vid rättegångar. I projektet ingår även utbildning till stödpersonerna. Kontaktperson: Claes Södergren, tel. 035–493 25
Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS)
Konsekvensbeskrivningsprogram för tjejer 300 000 kr
Föreningen Kriminellas Revansch I Samhället (KRIS) arbetar sedan ett och ett halvt år tillbaka med unga killar i ett konsekvensbeskrivningsprogram. Detta program visar unga våldsförbrytare de konsekvenser som
deras handlande kan leda till. Syftet är att de skall ta avstånd från våld och kriminalitet. Metoden innehåller kontakt med tidigare dömda och Bilaga 2 samtal om känslor kopplade till konsekvenser av våldsbrott, träff med våldsoffer, besök på neurokirurgisk avdelning, besök på fängelse och information om den typiska utvecklingen in i ungdomskriminalitet. Samtliga träffar, besök och informationer kombineras och följs av samtal med en tidigare straffad kontaktperson som kopplar samman känslorna med konsekvenserna av våldsbrott. Resultatet blev så positivt att fortsättning finansieras genom ersättning från socialtjänst och frivården. Nu planerar KRIS att utveckla ett motsvarande program för unga tjejer som ofta återfinns runt omkring de killar som redan genomgått programmet. Metoderna i programmet för tjejerna är snarlika killarnas förutom att inriktningen mer blir på missbruksproblem och att besök kommer att göras hos Stockholms prostitutionsgrupp och på Alla Kvinnors Hus. Kontaktperson: Christer Karlsson, tel. 08–615 19 20
Stiftelsen Fryshuset
Projektet Hembesök – uppföljning av unga förbrytare 850 000 kr för år 1 av 3
Fryshuset och Lugna Gatan bedriver sedan flera år tillbaka ett omfattande brottsförebyggande arbete. I projekt Hembesök vill man utveckla denna verksamhet genom att bygga upp möjligheter till medling mellan brottsoffer och unga förövare. Projektet får kontakt med offer och förövare genom skolan, socialtjänsten eller polisen. Medlarna är lite äldre ungdomar som är aktiva i Lugna Gatan med särskild utbildning för uppdraget. Brottsoffret erbjuds stöd både före, under och efter rättegången. Samtidigt håller medlaren kontakt med gärningsmannen och dennes familj. Om brottsoffret så önskar ordnas möte mellan offer och gärningsman. Man kommer i största möjliga mån att matcha gärningsmannens och medlarens etniska och sociala bakgrund i syfte att förbättra möjligheterna att nå fram i samtalet. Verksamheten bedrivs i nära samarbete med länsstyrelsen. Kontaktperson: Anders Carlberg, tel. 070–862 22 13
Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation (SMC)
Projektet Kvalitetssäkrad motorcyklist – fri från våld, kriminalitet och droger 300 000 kr för år 2 av 2
Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation (SMC) vill vidareutveckla sitt brottsförebyggande arbete med målsättningen "att visa ungdomarna att det finns en seriös motorcyklism" och att "rekryteringsgrunden för kriminella grupperingar minskat i stor omfattning" efter projektet. Organisationen som har ca 47 000 medlemmar i ca 360 lokala klubbar planerar att med hjälp av en bred medlemsaktivitet sprida budskapet "Kvalitetssäkrad motorcyklist, fri från våld, droger och kriminalitet". Detta planeras ske genom den egna tidningen och genom att i länsvisa och lokala aktiviteter mobilisera det stora sociala nätverk som organisationen utgör. SMC har ingen ungdomsorganisation, utan arbetar generationsövergripande. I detta projekt skall de unga medlemmarna ta aktiv del i plane-
ring och genomförande av både centrala och lokala aktiviteter. Under projektets andra år kommer SMC att bemanna bensinstationer över hela Bilaga 2 landet under en gemensam dag för att föra fram sitt budskap. Året kommer att avslutas med ett större evenemang i Stockholm med ungdomlig prägel. Målet är att ge unga motorcyklister motiv och de argument som de i många fall kan behöva för att välja den seriösa sidan av motorcyklismen. Kontaktperson: Per Johansson, tel. 0250–395 08
Syrisk Ortodoxa Kyrkan
Förebygga konflikter och våld 300 000 kr för år 2 av 2
Syrisk Ortodoxa Kyrkan i Södertälje bedriver sedan ett år tillbaka ett projekt med syfte att öka kunskapen om det svenska samhället för att underlätta ungdomarnas känsla av gemenskap med det svenska samhällssystemet. Församlingen vill också förebygga skadegörelse i skolor, på allmänna platser och på privat egendom. Verksamheten består av informationsaftnar för i första hand pojkar och flickor i tonåren. Träffarna kretsar kring likheter och skillnader på etik och moral, lagar och seder i det svenska respektive syrianska samhället. Syrisk Ortodoxa kyrkans ungdomsförening och ungdomar från Syrianska föreningen medverkar i programmet. För den äldre generationen arrangeras motsvarande information genom olika studiecirklar där samma program anpassas för deras bakgrund. Deltagarna kommer att följas upp genom mer individuell kompletterande informationsverksamhet och parallellt kommer speciella uppföljande arrangemang att ordnas för ungdomar med särskilt stora problem. Kontaktperson: Johan Melkemichel, tel. 0708–14 91 32
Datateknik
Barn
WRP International
Datatek – ett sätt att stödja och stimulera lek och kommunikation hos barn med funktionshinder 500 000 kr för år 3 av 3
En utvärdering av s.k. Datatek som efter försöksverksamhet med arvsfondsmedel finns som reguljär verksamhet vid nästan alla barnhabiliteringar. Föreningen WRP International (Woman Researchers in Play and Disability) gör en utvärdering med bl.a. intervjuer och studier av barn och föräldrar som kommit i kontakt med Datatek. Kontaktperson: Jane Brodin, tel. 08–560 441 10
Bilaga 2
Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar
Projektet Datamakt – IT@gårn 500 000 kr för år 2 av 3
Fritidsforum genomför sedan ett år tillbaka ett projekt för att utveckla metoder till att uppmuntra och stödja IT-användningen bland ungdomar inom ungdomsgrupper som i liten omfattning har tillgång till IT i sin hemmiljö. Ett första steg har varit att utbilda äldre ungdomar till ITambassadörer i syfte att utveckla och genomföra verksamhet som skall göra gårdsungdomar intresserade av att använda IT som verktyg för ökad demokrati. På så sätt erbjuds ungdomarna redskap för att skaffa sig makt och inflytande som i dag är svårtillgängliga för dem. Verksamheten kommer att omfatta 20 fritidsgårdar, som är medlemmar i Fritidsforum, varav 10 redan före projektet har datautrustning. I de planerade aktiviteterna ingår såväl utbildning av ungdomar till IT-ambassadörer som ett nätverk för att sprida erfarenheterna bland fritidsgårdsledare. Dessutom planeras ett IT-forum för att stimulera intresset att använda tekniken för att söka demokratiinformation samt läger och träffar för ungdomarna både virtuellt och reellt. Under projektets andra år kommer dels de nuvarande IT-ambassadörerna att fortbildas, dels nya IT-ambassadörer att utbildas. Vidare kommer det att startas ett tjejnätverk och en utbildning i musik inom IT-teknik. Kontaktperson: Swante Holm, tel. 08–16 07 25
Föreningen Arbetslinjen Klippan Ek. förening
Projektarbetsutbildning via internet 86 000 kr
Föreningen Arbetslinjen Klippan planerar att tillsammans med Sveriges Roll- och Konfliktspelsförbund (SVEROK) och Ludvika Ungdomsråd ta fram ett Internetbaserat simuleringsspel som kan användas som utbildningsverktyg av ungdomar för projektarbete. Genom detta spel får ungdomar och ledare möjlighet att via dator jobba i simulerade miljöer och lösa uppgifter som de kommer att kunna dra nytta av i sina egna projekt. Via datorn skall deltagaren dels individuellt, dels tillsammans med andra kunna följa ett projekts hela uppbyggnad, genomförande, avslutning och uppföljning. Ansökan avser förprojekteringsmedel för projektet. Medlen skall bl.a. användas för den personal som måste avdelas för att arbeta fram ett kvalitativt underlag och kostnader för det planerade projektet. Kontaktperson: Magnus Johansson, tel. 0243–25 70 84
Turkiska Ungdomarnas Riksförbund
Utbildning – vägen till integration 430 000 kr för år 1 av 3
Turkiska Ungdomarnas Riksförbund vill under tre år utveckla nya arbetssätt och metoder för att höja ungdomars studiemotivation, samt jämföra och förstå de effekter och skillnader som kan uppkomma mellan ungdomar som bor i integrerade och segregerade områden. Förbundet vill
även mäta skillnaderna mellan storstäder och mindre städer. För att genomföra projektet har förbundet valt ut åtta lokala föreningar som har Bilaga 2 annorlunda förutsättningar och är lokaliserade på olika orter i landet. Förbundet kommer bl.a. att jämföra effekter av projektet i föreningar som har kommit långt i sin utvecklingsprocess gentemot föreningar som inte har utvecklats lika mycket. De lokala föreningarna bedriver verksamhet i Fittja i Botkyrka kommun, Skogås i Huddinge kommun, Rinkeby i Stockholms kommun, Rosengård i Malmö kommun, Biskopsgården i Göteborgs kommun, Varberg, Gävle och Norrköping. Under projektets första år kommer förbundet att kartlägga och undersöka orsakerna till de många avhoppen från skolan, samt låta ungdomarna själva utarbeta förslag till vilka åtgärder och arbetsmetoder som bör sättas in för att förändra detta. Förslagen kommer att testas och utvärderas i praktiken. Förbundet kommer även att informera och debattera problemsituationen med den låga utbildningsnivån med ungdomar och föräldrar. Kontaktperson: Ahmet Önal, tel. 08–788 60 66
Handikapp
Föreningen h@ndikapp.se
En förstudie – IT-support för personer med funktionshinder 1 175 000 kr
Många av de problem en datoranvändare stöter på kan avhjälpas via ett telefonsamtal. De flesta datorleverantörerna har också erbjudanden om telefonsupport. För en person med funktionshinder är dock dessa supporttjänster många gånger värdelösa eftersom de som skall ge support inte har kunskap om de speciella problem man kan ha om man har något funktionshinder. Det finns alltså behov av en nationell rådgivningscentral eller regionala centraler där man kan få anpassad support. Föreningen h@ndikapp.se kan ge begränsad sådan support men det finns ett behov av att mer ingående pröva hur ett sådant stöd skall se ut för att passa den enskilde men också hur det skall kunna finansieras. I förstudien som skall genomföras av föreningen och Hjälpmedelsinstitutet tillsammans ingår också en försöksverksamhet i Sotenäs kommun med utgångspunkt i synskadades behov. Kontaktperson: Stefan Johansson, tel. 08–556 090 56
Föreningen h@ndikapp.se
Förstudie, administrativa stödsystem 200 000 kr
Föreningen skall tillsammans med De Handikappades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund och Handikappförbundens Samarbetsorgan i en förstudie undersöka förutsättningarna för att bygga upp gemensamma administrativa stödsystem som t.ex. dokumenthantering, diarier, kalendrar, ekonomisystem, intranät m.m. Kontaktperson: Stefan Johansson, tel. 08–556 090 56
Föreningen h@ndikapp.se
Bilaga 2 Projektet Återvinning av PC-utrustning 1 725 000 kr för år 1 av 2
Föreningen h@ndikapp.se som består av representanter för hela handikapprörelsen konstaterar ett mycket stort behov av datorutrustning hos såväl enskilda personer med funktionshinder som hos brukarföreningarna. Inköp av utrustningar finansieras ej med arvsfondsmedel. Föreningen vill därför i samarbete med Kooperativet Danviksport arbeta med återvinning av datorer som företag, myndigheter m.fl. kasserar till förmån för modernare utrustning. SITO (branchorganet för svenska ITföretag) kommer att medverka till att utrustningar som fortfarande är användbara ställs till handikapprörelsens förfogande. Utrustningen skall gås igenom och nya programvaror skall installeras. Projektet ger dels tillgång till datorer till rimligt pris, dels arbetsuppgifter för personer med funktionshinder. Kontaktperson: Stefan Johansson, tel. 08–556 090 56
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)
Projektet Aslan (datorbaserad terminal för telekommunikation för dövblinda) 730 000 kr
Dövblinda har mycket begränsade möjligheter att ha direkta telefonsamtal. För döva och talskadade har med stöd av medel ur Allmänna arvsfonden, Kommunikationsforskningsberedningen och Hjälpmedelsinstitutet utvecklats en produkt – Allan – som ger möjlighet till texttelefonsamtal, samtal i video, text och tal samtidigt. FSDB vill nu anpassa Allan till dövblinda. Man behöver utveckla skärmläsare, menyer för navigering mellan funktionsområden och anpassning av förstorningssystem, göra textdialogen tillgänglig från skärmläsare till skärmlist m.m. Kontaktperson: Kerstin Eriksson, tel. 08–39 92 87
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
IT för och med personer med funktionshinder 2 160 000 kr för år 2 av 2
Föreningen h@ndikapp.se består av Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO), ett 20-tal av medlemsförbunden, några läns-HSO, SDR, DHR och SRF samt några andra förbund utanför HSO. Projektets syfte är att utveckla och marknadsföra de elektroniska plattformarna, utbilda användare, starta ett ”annonstorg” för produkter och tjänster av intresse för medlemmarna och deras organisationer (föreningen avgör vilka som “är av intresse“), bygga upp en organisation för service som underhåll och support till såväl medlemmar som organisationerna. Kontaktperson: Stefan Johansson, tel. 08–556 090 56
Drogförebyggande
Bilaga 2
Barn
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Älvsbyn
Rådgivningscenter för anhöriga till drogberoende 350 000 kr för år 2 av 3
Anhöriga till drogberoende är en stor grupp i samhället. De som far mest illa av de anhöriga är barnen. Projektets mål är att under två år ge anhöriga stöd, hjälp och rådgivning för att de ska få bättre självkänsla och styrka att sätta gränser. Ge barn som lever i familjer med drogproblem hjälp, stöd och rådgivning så att de ska få insikt i sin situation och bli medvetna om att det inte är deras fel samt synliggöra anhörigas situation i familjer med drogproblem genom information och utbildning till olika målgrupper. Samarbetspartners är arbetsgivare, skolor, daghem, försäkringskassa, företagshälsovård, socialtjänst, vårdcentral och frivilligorganisationer, t.ex. kvinnojouren. Kontaktperson: Ingrid Dahlberg, tel. 0929–172 42
Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) i Stockholm
Projektet Belöningen 100 000 kr för år 1 av 2
Föreningen vill tillsammans med föreningen Nobba Brass & Nubbe samt Kriminellas Revansch i Samhället starta en dialog med föräldrar via brev med ett pedagogiskt och kunskapshöjande material. Det primära målet med projektet är att förebygga bruket av alkohol och andra droger samt förebygga våld och kriminalitet. Kontaktperson: Agneta Stillig-Wattin, tel. 08–654 40 50
Ungdom
Filadelfiaförsamlingen i Ödeshög
Projektet Lifestyle 170 000 kr för år 3 av 3
Församlingen har under två år bedrivit verksamhet för utsatta ungdomar i Ödeshög. Ungdomarna har valts ut i samråd med socialtjänsten och inbjudits att delta i planering och genomförande av lägerveckor under sommar och höst. Detta har genomförts med gott resultat och en mycket god kontakt har skapats med många av ungdomarna. Men för att nå ett större antal ungdomar vill församlingen utveckla projektet genom att genomföra olika aktiviteter med teman som dans, ridsafari, streetbasket, rampbygge och "livsstil" som fokuseras kring etik, moral samt konflikthantering. Genom de olika temainriktningarna hoppas församlingen nå fler tjejer, då deltagarna de tidigare åren varit i huvudsak killar. Kontaktperson: Kent Pantzar, tel. 0144–102 72
Föreningen Romano Trajo
Bilaga 2 Projektet Vidgade vyer 150 000 kr för år 1 av 3
Föreningen Romano Trajo har sedan 1995 arbetat med att motverka missbruk och social utslagning bland romer i Malmö, främst i stadsdelen Rosengård. I dagsläget arbetar föreningen dels med jourverksamhet och krishantering inom frivård, på anstalter och med övervakning, dels med förebyggande arbete i form av besök i skolor och hemmiljöer. Nu vill föreningen genomföra ett projekt, tillsammans med föreningen Europaporten, vars medlemmar är romer från det forna Jugoslavien, vars syfte är att öka förståelsen för och engagera romska barn och ungdomar i integrationsarbetet i det svenska samhället. Ett av projektets huvudmål är att arbeta förebyggande mot drogmissbruk. Några av de aktiviteter som kommer att genomföras är utflykter, seminarier och på längre sikt läxläsnings-, körkortsteori- och studiehjälp. Kontaktperson: Marian Wydow, tel. 070–773 72 81
Luleå Baptist och Missionskyrkas fritidsgårdsverksamhet
Projektet Livsguide 100 000 kr för år 1 av 3
Luleå Baptist och Missionsförsamling bedriver fritidsgårdsverksamhet i stadsdelarna Porsön och Björkskatan. Som komplement till och utökning av verksamheten vill man i projektet Livsguide utbilda ett antal ungdomar från lokala högstadieskolan till "kompisguider". Utbildningen ska bland annat bestå av värderingsövningar samt information om våld, droger och rasism. Guiderna kommer dels att medverka till att utveckla verksamheten på fritidsgårdarna, dels att fungera som kontaktpersoner mellan fritidsgårdarna och skolan med dess elever. Projektet som bedrivs i samarbete med socialförvaltningen syftar till att öka ungdomsinflytandet i fritidsgårdarnas verksamhet samt till att skapa ett bestående samarbete mellan fritidsgårdarna, skolan och de kommunala förvaltningarna. Projektet innefattar en ambitiös utvärderingsplan som genomförs av Institutionen för Arbetsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet. Kontaktperson: Lars Nilsson, tel. 070–621 57 93
Motorförarnas Helnykterhetsförbunds Ungdomsförbund (MHF Ungdom) i Västmanlands distrikt
Information om trafik och alkohol till unga blivande förare 250 000 kr för år 3 av 3
Ungdomsföreningen genomför i samarbete med trafikskolor och gymnasier, det sista året av ett treårigt projekt. Föreningen går ut med information angående trafik och alkohol till blivande unga förare. De vänder sig till ungdomar i åldern 14-24 år, främst till dem som håller på att ta körkort samt till ungdomar i mopedålder då EU-mopeden nu introducerats i Sverige. Projektet bygger på tanken om information till unga från unga. Målsättningen är att det efter varje information skall finnas underlag för att bilda en grupp av fem personer. Dessa grupper skall i sin tur ha kontakt med övriga "femgrupper" så att ett nätverk
bildas inom länet. Nätverket kommer att stödjas med utbildningar och träffar av olika slag för att bibehålla intresset. Målsättningen är att Bilaga 2 nätverket skall bestå av grupper från alla kommuner i länet och att föreningen med hjälp av dessa grupper också skall kunna nå privatisterna som blir allt fler. Under de två första projektåren har föreningen bildat nätverksgrupper i 6 av 12 kommuner, informerat på gymnasieskolor och trafikskolor, utbildat medlemmar och icke medlemmar samt genomfört en enkätundersökning i Västerås. Under projektets tredje år planerar föreningen att utveckla verksamheten med hjälp av de erfarenheter som nåtts under de första två åren. Kontaktperson: Stefan Lindgren, tel. 0224 – 86 730
Riks-ALNA
Drogförebyggande insatser på ungdomstäta arbetsplatser 700 000 kr för år 3 av 3
ALNA-rådet är en förening bildad av arbetsmarknadens parter. Riks- ALNA som är föreningens riksorgan genomför sedan två år ett planerat treårigt projekt som syftar till att nå ut på ungdomstäta arbetsplatser med insatser mot alkoholmissbruk. Verksamheten bedrivs i form av utbildningar på arbetsplatser och datortek samt genom information via TV och Internet. Under de två första åren har cirka 20 000 ungdomar nåtts av projektet. Av de 2 500 ungdomar som deltagit i arbetsplatsutbildningar har de flesta vid utvärderingen visat sig fått bättre kunskaper om alkohol och alkoholmissbruk. Sex procent har minskat sitt drickande. Under år tre avser man förstärka insatserna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala där antalet arbetsplatser är störst och där utbildningarna gett de bästa resultaten. Kontaktperson: Gunborg Brännström, tel. 08–754 00 10
Stiftelsen Varvet
Projektet Drugranger 140 000 kr
DrugRangers är en i Danmark utvecklad metod för att förebygga drogmissbruk bland ungdomar. Metoden bygger på att en grupp ungdomar genomgår en utbildning på totalt tio månader i projektarbete mot droger. Utbildningen består av både drogundervisning och utbildning i praktiska färdigheter i bland annat projektledning och kommunikation. Under utbildningen initierar och genomför deltagarna faktiska projekt mot drogmissbruk. Projektet ska utvärderas av forskare från sociologiska institutionen vid universitetet i Lund och erfarenheterna skall fortlöpande dokumenteras på Internet. Kontaktperson: Lollo Urbansdotter Nyström, tel. 0709–41 09 37
Tyresö Team Smart
Bilaga 2 Projektet Kontraktnätet – ett kontaktnät för lokala projekt, som arbetar förebyggande med hjälp av individuella kontrakt med ungdomar 300 000 kr för år 3 av 3
Tyresö Team Smart är en ideell organisation av ungdomar från alla skolor i Tyresö kommun. Ungdomarna har aktivt tagit avstånd från tobak, sprit och narkotika genom att underteckna ett "kontrakt". Föreningen har tagit initiativ till att utveckla ett nationellt nätverk av föreningar som arbetar på liknande sätt mot droger. Nätverket består idag av 53 lokala projekt som under två år har arbetat med att bygga upp en central samordning för utbildning, erfarenhetsutbyte och information. En utvärdering pågår sedan år två av såväl kontraktsmetoden som nätverkets arbete. Kontaktperson: Slim Lidén, tel. 08–742 10 00
Familjestöd
Barn
Frälsningsarmén i Stockholm, 7:de kåren
Sommarkoloni 300 000 kr för är 3 av 3
Frälsningsarmén har startat ett arbete på Lundaskolan i Jordbro, Haninge kommun. Verksamheten har utvecklats och fungerar mycket bra i samarbete med personal, Frälsningsarmén, andra föreningar och föräldrar. Man har som mål för verksamheten att stärka barnens självkänsla, stärka kontakten mellan barnen, föräldrarna och skolan bl.a. genom att verka för föräldrarnas aktiva medverkan i mellanstadieverksamheten och att samordna mellanstadieverksamheten med andra föreningar. Man vill göra sommarkoloniverksamhet för barn från området. Många av barnen har ett annat språk än svenska som sitt första språk. Kontaktperson: Anders Färjsjö, tel. 070–642 52 43
Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn (ATSUB)
Försöksverksamhet 200 000 kr för år 3 av 3
Föreningen har funnits sedan 1993 och anser att det är viktigt att det finns någon organisation som stöttar och hjälper familjer i den svåra krisen när ett sexuellt brott mot barn uppdagas. Projektet bedrivs i egna lokaler där man kan ta emot anhöriga även under kvällstid. Telefonjour bemannad under kontorstid samt en kväll i veckan. Man har under andra projektåret ordnat stödgrupper åt föräldrar och fortsätter med detta under det tredje projektåret. Kontaktperson: Helena Råman, tel. 08–644 21 12
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna
(FUB) Jämtlands län Bilaga 2 Projeket Att få vardagen att fungera 300 000 kr
Länsföreningen vill tillsamman med RBU Jämtland och FA Jämtland anordna en utbildningshelg i seminarieform med olika föreläsare. Många föräldrar uttrycker ett stort behov av ökade kunskaper om rättigheter och möjligheter för att få vardagen att fungera. För att stärka föräldrar till barn med funktionshinder vill man anordna utbildning och möjlighet till samvaro och utbyte av erfarenheter. Samtidigt får barnen och ev. syskon möjlighet att träffa andra i liknande situation. Ett syfte är också att stärka föräldraorganisationerna sinsemellan och med Barnhabiliteringen samt att skapa möjligheter för nätverksbildningar. Projektet riktar sig till de ca 500 barn och ungdomar som är inskrivna i Barn- och ungdomshabiliteringen i Jämtlands län och deras familjer. Kontaktperson: Kirsten Jörgensen, tel. 0647–61 80 00
Föreningen Mansjouren i Stockholm
Projektet Pappa på deltid 380 000 kr för år 1 av 2
Syftet med projektet är att stödja fäder att skapa en bra relation till barnet och dess mamma. Målgrupperna är främst frånskilda fäder som har problem med att få relationen till barnets mamma att fungera samt manliga socialsekreterare i Stockholms län. Avsikten är att ha ett nätverk med en socialsekreterare från resp. familjevårdsenhet. Man ska tillhandahålla samtalsgrupper i utbildningsform samt utveckla rekryteringen av deltagare. En referensgrupp för projektet tillsätts med deltagare från både offentlig verksamhet och ideella föreningar. Projektet skall processutvärderas. Kontaktperson: Per-Ola Kihlström, tel. 08–30 30 20
Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond
Nationellt samverkansprogram kring familjer med barn med funktionshinder vilkas diagnos tillhör små och mycket ovanliga diagnosgrupper 2 085 000 kr för år 3 av 3
Syftet med detta projekt är att under en gemensam vecka ge samma kunskap till barn och föräldrar som till de olika personalgrupper som ger service, omvårdnad och vård till barnet på hemorten. Parallellt med detta kommer ordinarie familjeverksamhet att bedrivas vilket ger möjlighet till en jämförande studie. Syftet är att med hjälp av tidigare vunna erfarenheter pröva och utveckla former för kunskapsspridning och annan samverkan kring familjerna. Erfarenheterna kan sedan ligga till grund för framtida rutiner för familjerna i deras hemmiljö t. ex. i form av ett nationellt samverkansprogram. Kontaktperson: Anders Olausson, tel. 0705–22 45 60
Hem och Skoladistriktet i Jönköpings län
Bilaga 2 Tid för föräldraskap 45 000 kr för år 2 av 3
Hem & Skola vill tillsammans med Studiefrämjandet i Småland/Gotland ta fram studiematerial för föräldrar för att öka deras kunskaper om droger och drogernas fysiska, psykiska och sociala verkningar på barn och ungdomar. Man vill utbilda ett stort antal handledare som sedan ska verka som studieledare inom sin lokala förening. Man vill inte nå bara de organiserade föräldrarna utan även föräldrar som inte är organiserade på lokal nivå. Kampanjen har sin grund i enlighet med statliga myndigheters målsättning att föräldrar skall få uppmuntran och aktivt stöd i föräldrarollen vilket innebär att man också arbetar aktivt med frågor rörande mobbning, våld och främlingsfientlighet. Kontaktperson: Lennart Blomberg, tel. 036–603 46
Hjärtebarnsföreningen
Projektet Nätverksbyggande för kompetenshöjning hos personer som kommer i kontakt med barn med hjärtfel. En modell också för andra sjukvårds- och handikappgrupper? 600 000 kr för år 3 av 3
Barnhjärtkirurgin är sedan några år tillbaka koncentrerad till Lund och Göteborg vilket medfört en positiv utveckling för barns överlevnad och en betydande kompetensförstärkning generellt hos personalen vid dessa centra. Samarbetet mellan Hjärtebarnsföreningen och de två opererande enheterna har utvecklats mycket positivt. Samtidigt finns behov av kompetensutveckling också vid region/länssjukhusen eftersom barnen efter operation återvänder till hemsjukhuset för uppföljning. Föreningen utvecklar därför nätverk mellan olika sjukvårdsintressenter och familjer och ungdomar i Hjärtebarnsföreningen så att vårdkedjan skall kunna fungera optimalt såväl medicinskt som socialt och psykologiskt. Vid varje länssjukhus skall skapas hjärtskolor för barn och föräldrar och lokalt utformade hjärtteam kring barnen som tar hänsyn till barnets alla behov så att barnet inte blir överbeskyddat på grund av sitt hjärtfel utan först och främst får vara barn. Kontaktperson: Peter Nordqvist, tel. 08–442 46 50
Internationella Qvinnoföreningen (IQF)
Föräldraskolan Mor och Far 350 000 kr för år 1 av 2
Internationella Qvinnoföreningen i Höganäs skall tillsammans med Höganäs kommun, Studiefrämjandet och Sociologiska Institutionen i Lund genomföra ett projekt kallat Föräldraskolan Mor och Far. Bakgrunden till projektet är tanken att demokratin börjar i familjen och där läggs grunden till ett demokratiskt samhälle. Man vill bygga upp en föräldraskola där man tänker bedriva teoretiska och praktiska cirkelstudier, ha diskussionskvällar, konferenser och seminarier om föräldraskap. Förhoppningen är att föräldraskolan skall resultera i ett livslångt vardagslärande. Målgruppen är till en början långtidsarbetslösa och/eller sjuk-
skrivna samt bidragsberoende kvinnor, både svenska och invandrarkvinnor. De blivande cirkelledarna ska rekryteras bland dessa kvinnor Bilaga 2 som får utbildning för att tillsammans med projektansvariga organisera och genomföra cirklarna samt andra aktiviteter. Kontaktperson: Eva Eisenhauer, tel. 042–34 05 15
Kista Församling
Projektet Mira, självförstärkande gruppverksamhet för barn samt viss verksamhet även för deras föräldrar 505 000 kr för år 1 av 3
Ljuspunkten, Kista församling bedriver sedan 1993 en gruppverksamhet för barn och tonåringar från familjer där det finns missbruksproblematik. Man vill nu samarbeta med Familjecentralen i Husby och muslimska företrädare i Husby i projektet Mira eftersom det råder stor enighet om att det i stadsdelen finns utsatta barn som behöver stärka sin självkänsla och få hjälp att hantera sina livsproblem. Det kan även gälla svårigheter som t.ex. mobbning, matstörningar, barn placerade i familjehem eller med egna krigsupplevelser. Kontaktperson: Margareta Bock, tel. 08–632 54 67
Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS)
Pappa-barn projekt 125 000 kr för år 2 av 3
Att vara man/pappa och missbrukare och sitta i fängelse handlar mycket om bitterhet och hat. En av de stora anledningarna till detta är ofta saknaden efter sina barn och känslan av att inte ha lyckats som pappa. Dessutom bär man ofta själv på samma barndomstrauma som man nu riskerar överföra till sina barn. Man vill ge papporna chansen att vara just pappor med allt vad det innebär av glädje, sorg, ansvar m.m. Detta ger dem en chans att återta en del av sin självrespekt och självkänsla. Man vill också ge barnen en möjlighet att få lära känna sin verkliga pappa. Tanken med projektet är att papporna skall träffas och prata om sina resp. problem med barnen. Barnen ska få träffas tillsammans med en kunnig handledare. Därefter träffas barnen och papporna tillsammans. Handledaren kommer att vara antingen psykolog eller personal från Ersta Vändpunkten. Man vill också göra ett pappa-barnläger. Kontaktperson: Christer Karlsson, tel. 08–615 19 20
Rapunzel Ek. förening
Projektet Resurser för tillväxt 300 000 kr för år 2 av 3
Föreningen har sett och reagerat på utvecklingen de senaste 20 åren inom skola, barnomsorg och social välfärd. Andelen barn som uppvisar skador p g a sin uppväxt ökar vilket är oroande. Familjemönster upprepar sig generation efter generation med bristfälligt tillgodoseende av barns behov. Föreningen vill med sin modell försöka skapa ett förebyggande synsätt inom kommunerna som på sikt ger både en bättre ekonomi och ett större människovärde. Urvalet av mammor sker tillsammans med BVC,
AF och socialtjänsten i kommunen (fem kommuner i Värmland: Hagfors, Munkfors, Torsby, Sunne och Arvika). Grunden för projektet är tanken Bilaga 2 att det inom varje mamma finns en önskan att kunna ge kärlek och kunskap till sitt barn. Man vill bl.a. visa på svårigheter och möjligheter i föräldrarollen, hjälpa mammorna att sätta gränser och hålla dem, plocka fram mammornas egna resurser och skapa förtroende för myndighetspersoner. Kontaktperson: Ewa Forsberg, tel. 0552–304 01
Riksföreningen Autism (RFA)
Nätverk – utvecklingsprojekt Disintegrativ störning 25 000 kr för år 2 av 2
Ett projekt med syfte att stötta föräldrar till barn med disintegrativ störning. Varje år föds i Sverige 1–4 barn som utvecklar symtom som kan sammanfattas under diagnosen disintegrativ störning. Barnen har en normal eller nästan normal utveckling under de första åren men förlorar därefter sociala och språkliga förmågor parallellt med tillkomsten av svåra störningar inom sociala, emotionella och beteendemässiga områden. Förändringen sker snabbt – över en period av några månader och barnet kan bli överaktivt, med motoriska stereotypa rörelser, och ofta nedsättningar av intellektuella funktioner m.m. Riksföreningen Autism skall bilda nätverk för att föräldrar till dessa barn skall kunna träffa varandra eller på andra sätt kunna hålla kontakt med varandra för erfarenhetsutbyte eftersom barnen är relativt få och spridda över hela landet. Genom nätverket kan man också få större kunskap om hur barnen/ föräldrarna har det och vilka rehabiliteringsresurser som finns och skulle behövas. Kontaktperson: Lena Andersson, tel. 08–702 05 80
Rädda Barnen i Värmland
Projektet Stöd i föräldraskapet 300 000 kr för år 1 av 3
Målgruppen för detta projekt är förskolebarn och lågstadiebarn med föräldrar. Samarbete ska ske med personer som arbetar i området samt daghem, skola, kyrka, parklek och BVC. Två grupper är klara, en grupp kurdiska mammor som kommer från ett flyktingläger i Irak, den andra gruppen kommer att vända sig till föräldrar med barn som har autistiska symptom. Kontaktperson: Brita Bergman, tel. 054–52 12 53
Samarbetsorgan för Invandrarorganisationer i Sverige (SIOS)
Föräldrarollen i Sverige och olika länder 2 388 000 kr för år 1 av 2
Synen på vad föräldraskapet innebär och föräldrarnas roll varierar inte bara mellan olika länder utan också genom tiderna och bestäms av ekonomiska, sociala och kulturella skillnader. I Sverige har synen på föräldrarollen genomgått förändringar den senaste tiden på grund av de samhälleliga processer som ägt rum. Antalet skilsmässor är nästan dubbelt så
stort idag som för tjugo år sedan. När det gäller människor som kommer från andra länder kan de nämnda förändringarna te sig dramatiska. Bilaga 2 Många föräldrar ser sin auktoritet minskad. Föräldrarna är inte föredöme längre utan några som behöver stöd. De känner inte igen institutioner eller vanor som finns i Sverige och kan därför inte bedöma om en företeelse förekommer ofta eller är av en speciell art. Målen för projektet är bl.a. att diskutera synen på barnuppfostran i olika länder, att informera SIOS-förbundens medlemmar om svensk lagstiftning med tyngdpunkten på brottsbalken och våldet mot kvinnor och barn samt att starta en dialog om unga invandrarkvinnors situation i Sverige. Samarbete sker med SIOS (Samarbetsorgan för Invandrarorganisationer i Sverige). Kontaktperson: Julio Fuentes, tel. 08–643 90 60
Somaliska Ungdoms- och Fritidscenter i Stockholm
Föräldraboken 215 000 kr
Målgruppen för ett arbete med Föräldraboken är somaliska föräldrar. Projektets mål är att diskutera behov och utveckling, starta en dialog om synen på barn och våld mot barn samt diskutera synen på uppfostran i olika länder. För att projektet ska nå sitt mål översätts boken till somaliska. Kontaktperson: Gibril Mohamed, tel. 070–766 74 61
Stiftelsen Fryshuset
Projektet ensamstående mammor med barn som inte har någon eller dålig kontakt med sina pappor 300 000 kr för år 2 av 2
Föreningen har under ett år arbetat med ett projekt för att skapa ett nätverk för ensamstående mammor. Tanken är att mammorna ska kunna samlas i grupper och kunna avlasta varandra. Man ska kunna skapa en tillfredsställande fritid tillsammans med barnen. Eftersom många av barnen sällan träffar män ska man kunna göra aktiviteter med deltagare i projekten Brobyggarna och Lugna gatan för att kunna få positiva manliga förebilder. Kontaktperson: Carina Sundberg, tel. 08–462 22 89
Stiftelsen Stora Sköndal
Tryckning av rapport för projektet Föräldradialog i skolan 61 000 kr för år 2 av 2
Stiftelsen har genomfört ett tvåårigt pilotprojekt tillsammans med föräldragrupper och skolor i två kommuner för att utveckla metoder och strukturer av Vuxendialogmodellen som passar föräldrar till barn i låg- och mellanstadieåldern. Målgruppen är föräldrar till barn i åldern 6–13 år. Projektet skall ses som pilotprojekt som skall fungera som modell för andra skolor och kommuner i landet.
Projektet har dokumenterats, utvärderats och analyserats av forskarenheten på Ersta Sköndal högskola. Under vintern planeras ett semina-
rium för att sprida pilotprojektets resultat. I samband med seminariet vill man sprida rapporten och senare även till landets samtliga kommuner. Bilaga 2 Kontaktperson: Rolf Gustafsson, tel. 08–605 09 22
Studiefrämjandet i Småland/Gotland
Projektet Tid för föräldraskap 390 000 kr för år 2 av 2
Många föräldrar lever idag under stor press. Det sociala skyddsnätet ser annorlunda ut än förr och är för vissa näst intill obefintligt. Kombinationen föräldra- och yrkesroll har ökat kraven på föräldrarna. Att invandraroch flyktingbarnen har en speciell situation genom att de lever i dubbla kulturer och med främlingsfientlighet skall inte glömmas bort. Mot bakgrund av de behov som finns behöver särskilda satsningar göras för att bidra till stärkt föräldraroll. Målgrupp är alla föräldrar, oavsett nationalitet och religion med barn i ålder 1–18 inom studiefrämjandet Småland- Gotlands distrikt. Särskild kraft och uppmärksamhet kommer att ägnas föräldrar med invandrarbakgrund. Målet är att genomföra ett stort antal föräldracirklar/utbildningar och nå ca 5 000 föräldrar, arrangera föreläsningar om föräldraskap och barns utveckling och hälsa samt genomföra en konferens “Barn om föräldrar på 2000-talet“. Kontakter ska ha etablerats med kommuner, landsting, institutioner, föräldraföreningar, invandrarföreningar, skolor m.fl. så att föräldracirklar efter projektets slut kommer att ingå i den normala verksamheten. Kontaktperson: Anna Wennerståhl, tel. 0470–213 00
Studieförbundet Vuxenskolan, Vansbro
Föräldrautbildning i samverkan 226 000 kr för år 2 av 2
Många föräldrar saknar idag det sociala skyddsnät och självklara stöd från den äldre generationen man tidigare haft. Det finns ett behov av att ge föräldrar kunskap om barns utveckling och inlärning för att förebygga kommunikationssvårigheter, känslomässiga och sociala problem. Genom att öka kontakten och samhörigheten mellan föräldrar kan man skapa nätverk som stärker familjerna. Projektet riktar sig till alla föräldrar i kommunen med barn i åldern 0–12 år. Samarbete kommer att ske med barnavårdscentralen och utbildningen blir i studiecirkelform. Samarbete mellan ett studieförbund, BVC och socialtjänsten är något nytt i Vansbro. Om verksamheten blir framgångsrik kommer den att ingå i barnavårdscentralens verksamhet. Kontaktperson: Christina Jolhammar, tel. 0281–715 55
Svenska Föreningen för Psykisk Hälsovård (sfph)
Översättning och tryck av informationsfoldrar till barn med en förälder som är psykiskt sjuk 125 000 kr
Föreningen har i samarbete med ett barnprojekt i Rinkeby och stödprojektet Källan utformat en folder riktad till barn och ungdomar som har en psykiskt sjuk förälder. Denna grupp av barn och ungdomar är stor och
har varit förbisedd. Barnen lever ofta i skuggan av sina föräldrar som inte alltid kan axla sitt föräldraansvar. Många barn oroar sig över att själva bli Bilaga 2 psykiskt sjuka. Den folder man gjort ger på ett enkelt och tydligt sätt information om olika psykiska sjukdomar och deras symptom och ger råd och tips om vad man kan göra och vart man kan vända sig för att få stöd och hjälp. I samarbete med SIOS (Samarbetsorgan för Etniska organisationer i Sverige) och Integrationsverket skall föreningen sprida information om foldrarna liksom via föreningens kontaktnät och tidskriften Psykisk Hälsa. Kontaktperson: Marielouise Söderberg, tel. 08–34 70 65
Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Växjö
Att vara förälder idag 127 000 kr för år 1 av 2
Man vill arbeta med dialogpedagogik i studiecirkelform som föräldrautbildning. Ledarna för cirklarna är föräldrar som utbildats för uppgiften. Kontaktperson: Britta Lindberg, tel. 0470–70 49 01
Synskadades Riksförbund (SRF)
Projektet Familj med synskadat barn 490 000 kr för år 1 av 2
Familjer med synskadade barn har många gånger en svår och komplicerad verklighet att hantera. Kontakterna med samhällsinstanserna är flertaliga och långvariga. Bl.a. skolfrågor har ställts i fokus. Projektets mål är att kartlägga och analysera situationen för familjerna utifrån ett helhetsperspektiv som inkluderar både förskola, skola, fritidsverksamhet liksom avlastning för föräldrarna. Man vill analysera kommunens insatser och tillsammans med familjerna och kommunen lägga upp planer för hur stödet till familjerna bör utformas. Detta kan ses som en fördjupning och konkretisering av hur kommunens handikapplan ska förverkligas på familjeområdet. Man utgår från CBR (community based rehabilitation) en modell för decentraliserad re-/habilitering vilket innebär ett aktivt deltagande av familjerna som ingår i projektet där utgångspunkten är varje familjs erfarenheter. Kontaktperson: Ann-Christine Persson, tel. 08–39 90 00
Örebro Kristna Samarbetsråd
Projektet Livsnära 265 000 kr för år 1 av 2
En del av medlemmarna i föreningen är långtidsarbetslösa och/eller sjukskrivna kvinnor både svenska och invandrare. De vill vara ansvarsfulla föräldrar, goda förebilder och uppfostrare för sina barn. Särskilt invandrarkvinnornas bristande kunskaper om svenska samhällets grundvärderingar skapar obalans i rollfördelningen mellan föräldrar och barn. Det ger en grogrund för många ungdomars respektlöshet mot föräldrarna och de kulturellt betingade värderingar de söker förmedla till sina barn. Demokratin börjar i familjen och där läggs grunden till ett demokratiskt samhälle. Föreningen vill bygga upp en föräldraskola, som ska resultera i
ett livslångt återkommande vardagslärande. Metoden är teoretiska och praktiska cirkelstudier, diskussionskvällar, konferenser och seminarier Bilaga 2 om föräldraskap. Målgruppen är till en början långtidsarbetslösa och eller/sjukskrivna samt bidragsberoende kvinnor. De blivande cirkelledarna rekryteras bland dessa kvinnor och får utbildning för att tillsammans med projektansvariga organisera och genomföra cirklarna och få till stånd andra aktiviteter med barn och föräldrar. Projektet genomförs i samarbete med Höganäs kommun (social- och utbildningsnämnden), studiefrämjandet och Sociologiska Institutionen i Lund. Kontaktperson: Björn Svärd, tel. 019–14 04 90
Ungdom
Stiftelsen Kvinnoforum
Verksamhet för unga mammor i Stockholms län 600 000 kr för år 1 av 2
Varje år föder ett hundratal tjejer i åldern 15–18 år barn i Storstockholmsområdet. Omgivningens beredskap att stötta de unga mammorna är ofta mycket begränsad. Endast få barnmorskor, barnsjuksköterskor och lärare har erfarenhet av arbete med tonårsmödrar. Majoriteten av de unga mammorna är ensamstående eller lever med sina egna föräldrar. De flesta har begränsade ekonomiska resurser, många lever under svåra sociala förhållanden och finner det svårt att kombinera föräldraskapet med skolgång. Stiftelsen Kvinnoforum/Xist har under 1999 startat öppen verksamhet för unga föräldrar. Med erfarenheterna från verksamheten i bagaget vill stiftelsen nu börja med stödverksamhet för unga föräldrar samt personal som arbetar med unga föräldrar. Kvinnoforum/Xist avser att anordna föräldrautbildningar och medverka till bildande av stödnätverk mellan de unga föräldrarna. Stiftelsen vill även skapa ett nätverk mellan och utbilda barnmorskor och barnsjuksköterskor. Genom verksamheten vill man att yrkesverksamma, som troligen inte stöter på tonårsföräldrar mer än en eller ett par gånger under sin karriär, ska få tillgång till andra yrkesverksamma med mer erfarenhet. Det praktiska arbetet med föräldrarna bedrivs i Storstockholm medan erfarenhetsspridningen bland yrkesarbetare sker både i Stockholmsområdet och nationellt. Verksamheten bedrivs i samarbete med Riksförbundet Unga Föräldrar samt ungdomsmottagningar i Göteborg och Malmö. Kontaktperson: Lotta Gusterman, tel. 08–562 288 00
Handikapp
De Handikappades Riksförbund (DHR)
Projektet Föräldrar med rörelsehinder 290 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt där förbundet tillsammans med DHR Ung utvecklar regionala nätverk för att stärka personer med rörelsehinder i föräldrarollen. Nätverken utvecklas genom uppsökande verksamhet (press, radio och TV,
hemsida på Internet m.m.), läger och seminarieverksamhet. Man ägnar särskilda ansträngningar åt att få rörelsehindrade pappor intresserade av Bilaga 2 att delta. Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08–685 80 00
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Värmland
Nätverksprojekt – Över alla gränser 300 000 kr för år 2 av 2
Ett tvåårigt projekt med syfte att utveckla nätverk och mötesplater där människor med funktionshinder, deras föräldrar och andra anhöriga skall kunna få stöd av varandra. Värmlands län består av 16 kommuner, i 8 av dessa finns lokala FUB-styrelser. Kommunerna är organisatoriskt mycket olika, bl.a. ligger handikappomsorgerna under olika nämnder, uppsökande verksamhet och information fungerar också mycket olika och det är svårt för utvecklingsstörda och anhöriga att få kunskap om rättigheter och skyldigheter. Man vill därför pröva nya vägar för FUB för utbyte av erfarenheter och kunskaper. Kontaktperson: Lena Wahlund, tel. 054–87 08 45
HJÄRNKRAFT – Riksföreningen för rehabilitering av skallskadade
Utvecklingsprojektet Hjärnkraft 2000 335 000 kr för år 4 av 4
Även om de flesta rehabiliteringskliniker idag har organiserat särskilda hjärnskadeteam finns stora problem för hjärnskadade och deras anhöriga; ansvaret för rehabiliteringens alla led är oklart, samverkan mellan försäkringskassa, landsting och kommun är ofta bristfällig, det förekommer sällan skriftliga beslut. Råd och stöd till anhöriga ges i för liten omfattning – vårdorganisationen är ej anpassad för samverkan mellan skadade, anhöriga, vårdpersonal, forskare m.fl. Föreningen prövar därför om ett regionombud skulle kunna stödja skadade, anhöriga och medlemmar i arbetet. Man utbildar dessutom informatörer och studieansvariga för att sprida erfarenheter samt lokala kontaktpersoner i frågor som rör policy, sekretess och hur man kan stödja skadade och anhöriga. Kontaktperson: Kim Nordlander, tel. 08–447 45 30
Intresseförbundet för Schizofreni (Riks-IFS)
Projektet Källans föräldraprogram 500 000 kr för år 2 av 2
Ett projekt med syfte att utveckla och genomföra ett föräldraprogram som i första hand skall rikta sig till föräldrar/vårdnadshavare där en förälder är psykiskt sjuk. Framför allt vänder man sig till föräldrar vars barn deltagit i projektet Källan, en gruppverksamhet för barn som har en förälder som är psykiskt sjuk. Genom denna verksamhet har barnen fått kunskap om psykisk sjukdom och lärt sig hantera situationen bättre och mera se till sina egna behov. Kontaktperson: Eva Waltré, tel. 08–690 60 99
Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Österåker/Danderyd/
Vaxholm Bilaga 2 Projektet Social rehabilitering, utveckling av nätverksarbete 444 000 kr för år 2 av 2
Bakgrunden till projektet är brister i kunskap om hur man rehabiliterar psykiskt funktionshindrade, dålig samordning av rehabiliteringsinsatser, oklarheter vad gäller olika huvudmäns ansvarsområde och avsaknad av gemensamt synsätt och gemensamma målsättningar. Föreningen utvecklar tillsammans med kommunens Personliga ombud en modell för optimal rehabilitering tillsammans med den sjuke, dennes anhöriga samt berörd personal. I projektet ingår att lyfta fram anhörigas betydelse i rehabiliteringsprocessen och att visa hur socialt nätverksarbete kan minska anhörigas vårdbörda. Individuell plan, kontinuerlig uppföljning och utvärdering av planen i nätverksmöten är en av metoderna i projektet liksom studiecirklar och annan utbildning för hjälp till självhjälp samt handledning till anhöriga. Kontaktperson: Ove S Ohlsson, tel. 08–540 212 11
Kamratföreningen Convictus
Projektet Fokus på hivpositiva missbrukare 244 000 kr för år 2 av 2
Föreningen, som arbetar med hivpositiva missbrukare, vill under en tvåårsperiod arbeta särskilt med dem som är hemlösa och är aktiva missbrukare samt med dem som ligger i marginalen mellan missbruk och drogfrihet. Man vill kartlägga och synliggöra dessa grupper och erbjuda daglig kontakt med föreningens värmestuga Bryggan och motivera dem att besöka rekreationshuset Tomtebo. Den andra gruppen har ofta någon form av bostad eller säng på ett inackorderingshem men behöver mycket stöd för att inte falla igenom. Föreningen vill samla, samordna och knyta ihop alla olika resurser som finns kring dessa personer. Kontaktperson: Claes Heijbel, tel. 08–641 01 05
Riksförbundet för Njursjuka (RNj)
Projektet Socialt stöd för njursjuka och deras anhöriga 740 000 kr för år 1 av 2
Njursjukdom innebär att situationen för hela familjen påverkas. Att vara dialyserande innebär stor bundenhet samt brist på ork och hälsa och att när det inte längre räcker med dialys vänta på transplantation kräver stöd i olika former. Förbundet vill skapa underlag för att komplettera sjukvårdens kurativa verksamhet med den särskilda kunskap som organisationens omfattande samlade kunskap kan erbjuda. Man vill kunna ge direkt stöd till medlemmar och anhöriga, kartlägga behov och problem hos njursjuka och deras anhöriga och finna nya former för att stödja dem. I detta arbete ingår att utveckla samarbetet med kuratorer inom njursjukvården för ömsesidigt utbyte, framställning av material som kan ge njursjuka och anhöriga information om sociala frågor samt utbilda förtroendevalda i föreningarna. Kontaktperson: Britt Marie Färm, tel. 08– 668 15 70
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)
Bilaga 2 Brukar- och anhörigbaserad försöksverksamhet med personligt ombud i Skåne 500 000 kr för år 2 av 2
En brukar- och anhörigbaserad försöksverksamhet med personligt ombud som genomförs av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och Intresseförbundet för Schizofreni i Sollentuna och Helsingborg/Lund/ Landskrona. Kontaktperson: Bo Ardström, tel. 08–772 33 60
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Örnsköldsvik
Självhjälpsprojekt 150 000 kr för år 3 av 3
RSMH Örnsköldsvik var först i landet med att starta självhjälpsgrupper för personer med psykiska problem. Gruppmedlemmarna mår bättre än tidigare och man tror att deltagandet minskar behovet av traditionella samhällsinsatser. Man har nu utvidgat projektet genom att dels vända sig till människor som inte tidigare kommit i kontakt med RSMH, dels utveckla ett samarbete med kommunen. Avsikten är även att utreda hur RSMH i framtiden kan bistå vid igångsättandet av självhjälpsgrupper för människor som är i behov av stöd, inte minst närstående. Projektet är förankrad i kommunen, landstinget, Samhall, Ami, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Kontaktperson: Pertti Koivuaho, tel. 0660–882 54
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)
Ett Anhörigprojekt 890 000 kr för år 3 av 3
Förbundet har gjort en behovsinventering av vilka insatser RTP bör utveckla för att kunna ge bättre stöd till anhöriga till trafikolycksfalls- och polioskadade. Projektet innehåller framställning av utbildningsmaterial och en “Guide för anhörigomhändertagande i vården“, utvecklande av anhörigråd samt utbildning av kontaktpersoner och anhörigstödjare. Kontaktperson: Agneta Carlsson, tel. 08–629 27 80
FN:s Barnkonvention
Barn
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället
Operation medinflytande 170 000 kr för år 2 av 2
Projektet är ett samarbetsprojekt mellan BRIS, Elevombudsmannen och Elevorganisationen i Stockholm. Målet är att utbilda kommunala politiker och beslutsfattare i elevinflytandets positiva verkningar. Arbetet ska också ske i ett antal skolor där alla grupper som på något sätt är kopplade
till skolan utbildas i barnkonventionen, skollagen och läroplanens syn på elevinflytande. Målet är att pilotskolorna efter projektet ska ha funnit sin Bilaga 2 egen form för elevers inflytande i och omkring skolan. Kontaktperson: Göran Harnesk, tel. 08–664 64 00
FN:s standardregler
Handikapp
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Projektet Agenda 22 i landsting och företag 820 000 kr för år 1 av 3
Agenda 22 är ett projekt med målet att utveckla material och metoder att kunna förverkliga FNs Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. HSO har under en treårsperiod själva och tillsammans med Sveriges Dövas Riksförbund, Synskadades Riksförbund och De Handikappades Riksförbund utvecklat material, t.ex. så kallade Bruksanvisningar, för kommuner, landsting, individer och i viss mån för företag. Trots att det finns kommunala handikappråd i de flesta kommuner, har den lokala handikapprörelsen fortfarande ofta begränsat inflytande i frågor som berör funktionshindrade. Bland annat saknar många kommuner handikapplaner och de som finns är ofta diffusa och saknar klart angivna åtgärder och tidsplaner. HSO skall nu utveckla och fördjupa det pågående Agenda 22-arbetet i kommunerna och utvidga det till att omfatta landstingen och företag samt pröva om det går att bygga upp en ekonomiskt självbärande stödresurs som skall kunna bistå landsting och företag vid framtagning av handikappolitiska planer m.m. Kontaktperson: Maryanne Rönnersten, tel. 08–546 404 20
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Västerbottens län
Projektet FN:s standardregler för personer med funktionshinder i praktisk tillämpning 67 000 kr för år 3 av 3
Länsförbundet har tillsammans med kommuner i länet (och berörda sjukvårdsdistrikt) genomfört gemensamma utbildningar för medlemmar, kommun- och landstingstjänstemän och politiker. Bakgrunden är en uttalad vilja från offentliga sektorns sida att samarbeta med handikapprörelsen men en brist på metod och kunskap att förverkliga ett sådant samarbete. Genom ett kunskaps- och informationsprojekt med utveckling av länsförbundets konsultativa roll kan man också kanske minimera revirgränser och lösa upp låsningar/motsättningar mellan personer som företräder olika huvudmän och intressen. Kontaktperson: Barbro Lindgren, tel. 090–13 53 50
Fritid/idrott
Bilaga 2
Barn
Bunkeflo Idrottsförening
Bunkefloprojektet – en modell för Sverige 1 862 000 kr för år 2 av 4
Bunkeflo Idrottsförening har bedrivit ett ettårigt lokalt hälsoprojekt gemensamt för idrottsrörelse och skola. Bunkeflo Idrottsförening vill nu med hjälp av idrottsrörelse och skolmyndighet försöka sprida ett koncept om samarbete för att åstadkomma en ökning av graden av fysisk aktivitet – lek och idrott – hos skolbarn. Föreningen hoppas att en lustbetonad fysisk aktivitet under skoltiden skall avsätta spår i form av intresse och behov av fortsatt motion och idrott och dessutom förse barnen med en liten repertoar av färdigheter att utnyttja på sin fritid i framtiden. Bunkeflo IFs ambition är att stimulera och stödja så många skolor och idrottsföreningar i Sverige som möjligt att starta lokala projekt av samma eller liknande slag som i Bunkeflo. Man kommer att erbjuda utbildning, konferenser och seminarier, studiecirklar i samarbete med SISU och halvdagseminarium – Bunkefloforum. Ett kontaktnät ska bildas med myndigheter, föreningar och skolor och i samarbete med Lunds universitet starta ett nationellt register för Idrott och Hälsa. Kontaktperson: Per Gärdsell, tel. 040–33 19 21
Föreningen Roten
Projektet Sommarläger med uppföljning 300 000 kr för år 3 av 3
Föreningen Roten är en förening som är en avknoppning av Idrottsföreningen Lundby IF i Göteborg. Man har lång erfarenhet av lägerverksamhet. Lundby IF var en av de allra första idrottsföreningar i Göteborg som breddade sin verksamhet till att omfatta mer än fotboll. Man hade öppet klubbhus på loven redan i mitten av 70-talet. Denna verksamhet har sedan gått hand i hand med fotbollen i ambitionen att ta allt större socialt ansvar. Föreningen Roten vill genom rekryteringsarbeten försöka nå barn med särskilt stort behov av sommarläger. Målet är att nå rätt barn med en kvalitativt väl utvecklad verksamhet som inte stannar vid sommarlägret. Barnen skall rekryteras i Biskopsgården, ett miljonprogramsområde på Hisingen. Kontaktperson: Robert Hulander, tel. 031–702 06 91
Hyresgästföreningen Vattenkannan
Sommarläger för barn boende på Holma/Kroksbäck i Malmö 100 000 kr för år 3 av 3
Holma och Kroksbäck är två bostadsområden i Malmö med ca 60 % hyresgäster med utländsk bakgrund. Ungefär 25 % av de boende är barn i åldern 0–15 år. Många av barnen har en svår hemsituation. MKB Fastighets AB har uppmärksammat barnens situation. Man vill nu i samarbete med Unga Örnar erbjuda 100 av hyresgästernas barn i åldern 6–12
år att under en vecka få vistas på Rönneholms slott norr om Eslöv. Barnen kommer där att tas om hand av personal som bl.a. i samråd med Bilaga 2 skolan har lagt upp ett program. Kontaktperson: Ing-Britt Lundh, tel. 040–13 89 61
Orienteringsklubben Rodhen
Ut i skogen med särskolan 27 000 kr för år 1 av 3
Orientering är en idrott som ger människor en vana att vistas i skogen och ett positivt förhållningssätt till skogen. Om man har ett större eller mindre handikapp har man sämre förutsättningar att ta sig ut i naturen. Målgruppen för detta projekt är elever i 10–16 årsåldern i särskolan i Gimo, Östhammars kommun. Efter projekttiden kan fler elever få del av projektet genom att skolans personal involveras i utbildningen. Kontaktperson: Bo Hansson, tel. 0173–600 63
Pingstförsamlingen i Huskvarna
Expedition 2000 50 000 kr
Projektets syfte är att integrera barnen i en stabil miljö med goda förebilder. Man vill ge barn med skilda bakgrunder, oberoende av nationalitet, ekonomiska förutsättningar m.m. tillfälle till gemenskap och aktiviteter. Man planerar en uppföljande verksamhet med föräldrasamling. Kontaktperson: Jonas Carpvik, tel. 036–13 63 31
Resele Idrottsförening
Projektet Samverkan för utveckling och framtidstro 34 000 kr för år 1 av 2
Syftet med projektet är att ge Reselebarn upp till 12 års ålder en positiv livslång syn på friskvård främst genom att få prova på så många idrotter som möjligt. Man vill ge barnen både teori och praktik i fysologi och näringslära, ge information om drogers inverkan på kroppen samt ge de äldre barnen en inblick i ledarrollen. Samverkan sker med Resele skola Kontaktperson: Lennart Hellström, tel. 0620–500 07
Ungdom
Föreningen Petroff
Projektet Bygga Broar 45 000 kr för år 2 av 3
Föreningen Petroff vill genom detta projekt bygga broar mellan olika kulturer. Romska barn och ungdomar har under projektets första år hållit föredrag om sin kultur och om sig själva. Ungdomarna har även sytt upp scenkläder och satt ihop ett program med sång och traditionell dans. Föreningen arbetar aktivt för att ungdomarna skall ha olika aktiviteter under sportlovsveckan, t.ex. bowling, squash, styrketräning, åka skridskor eller
gå på bio. De flesta romska barn gör inget sådant, utan kommer ytterligare utanför "gemenskapen" efter exempelvis ett sportlov då de Bilaga 2 sällan har något att berätta om vad de har gjort under lovet. Under det andra året av projektet kommer ungdomarna att fortsätta att informera om sin kultur bl.a. genom att anordna ett Luciatåg där deltagarna kommer från olika etniska bakgrunder samt ett kulturspel med olika länders nationaldanser. Kontaktperson: Angelina Dimiter-Taikon, tel. 070–489 33 67
Gefle Idrottsförening
Gårdsfestival 2000 100 000 kr
Gefle Idrottsförening förbereder tillsammans med Fritidsgården Helge en gårdsfestival för ca 2 000 ungdomar från hela landet. Ca 300 ungdomar från Gävle är engagerade i förberedandet och genomförandet av festivalen bl.a. med kulturella inslag såsom teater, rockband, popkör, film, konstutställningar, dans etc. Syftet med projektet är att ungdomarna genom att prova på olika verksamheter skall skapa kontakter och utbyta erfarenheter för att på så sätt skapa ett intresse för att utveckla sig själva och sina verksamheter. Kontaktperson: Lars Hall, tel. 0708–91 51 25
Internationell Musikförening
Projektet Lika barn leka bäst 30 000 kr
Internationell Musikförenings ungdomsgrupp planerar att tillsammans med olika föreningar bl.a. Studieförbundet Vuxenskolan i Malmö, genomföra detta projekt där ungdomarna själva kommer att aktivt planera och genomföra verksamheterna. Projektets syfte är att få barn och ungdomar med olika kulturell bakgrund att upptäcka att de är mer lika än olika och att detta bl. a. skall leda till fortsatta kontakter med varandra. Kontaktperson: Erland Kaldaras Nikolizsson, tel. 040–21 73 62
Somaliska Solidaritet och Lärdoms Center
Somaliska fritidssysselsättningsprojektet på Rosengård 300 000 kr
Somaliska Solidaritet och Lärdoms Center bedriver bl.a. olika sommaraktiviteter för barn och ungdomar. Föreningen vill nu starta upp ett projekt som ger ca 150 barn och ungdomar med olika kulturell bakgrund meningsfull fritidssysselsättning året om. Olika idrotter, läxhjälp, studiebesök och lägerverksamhet är några av aktiviteterna som föreningen vill erbjuda. Ungdomarna kommer även att delta i ett miljöprojekt som bedrivs i Rosengård. Kontaktperson: Awil Mohamed Dirshe, tel. 040–22 29 61
Stiftelsen Stockholm Summer Games
Bilaga 2 Stockholm Street Sports and Art 300 000 kr för år 2 av 3
Stiftelsen Stockholm Summer Games genomförde under 1999 det första året av ett treårigt integrations- och utvecklingsprojekt i form av lokala gemensamma idrotts- och kulturaktiviteter av spontan karaktär för ungdomar i 13 av Stockholms ytterstadsområden. Under våren genomfördes tävlingar i fyra av ytterstadsområdena i olika aktiviteter som musik, streetbasket, streetfootball, aerobics, estradpoesi och dans. Efter sommarlovet visade alla stadsdelar och deltagare upp sin lokala profil på Sergels torg. Ungdomarna fick på eget initiativ presentera sina förslag om olika aktiviteter till en professionell rådgivare som sedan har stött deltagarna med hjälp och råd. Detta innebar att det blev flera självinitierade aktiviteter före och efter de samordnade aktiviteterna. Projektets långsiktiga syfte är att låta killar och tjejer i åldern 13–19 år själva ta initiativ och mötas i ett positivt sammanhang och skapa nya aktiviteter tillsammans med ungdomar från andra stadsdelar. Projektet syftar även till att öka ungdomarnas kunskap och kompetens inom områden som är intressanta ur ett brett samhällsekonomiskt perspektiv. Nu söker stiftelsen stöd för år två för att ytterligare utveckla aktiviteterna i ytterstadsområdena och för det andra året är det tänkt att den stora finalen skall ske i samband med Stockholms stads ungdomssatsning Sommar 2000 som kommer att genomföras under 10 dagar i augusti istället för Vattenfestivalen. Kontaktperson: Göran Qvarfordt, tel. 08–22 21 61
Handikapp
De Handikappades Riksförbund (DHR)
Projektet Friskis och Svettis-jympa för personer med funktionshinder 600 000 kr för år 1 av 2
Syftet med detta projekt är att personer med rörelsehinder ska kunna delta i integrerad gymnastikverksamhet. Målet är att förutsättningarna för motionsgymnastik ska vara desamma som för icke funktionshindrade. DHR vill tillsammans med NHR, RTP och Friskis & Svettis skapa “integrerad jympa“. Det ska ske runt om i landet där Friskis & Svettis lokaler finns och blir anpassade efter funktionshindrades behov. Man vill satsa på fyra orter i landet. En person från BOSSE (Råd , stöd och kunskapscenter i Stockholm) kommer att medverka i en ledningsgrupp eftersom projektidén har sitt ursprung ur det behov man där uppfattat bland sina funktionshindrade verksamhetsdeltagare i åldrarna 20–40 år. Ett av projektets mål är också att föra ut information och kunskaper om denna form av gymnastik inom ramen för hela Friskis & Svettis landet runt. Kontaktperson: Susanne Elmqvist, tel. 08–685 80 00
LaSSe-kooperativet
Bilaga 2 Mobilisering av personer med varaktiga fysiska funktionshinder 450 000 kr för år 2 av 2
LaSSe-kooperativet i Göteborg (ett personalkooperativ som ger råd och stöd i samband med personlig assistans) konstaterar att många av dem som har personlig assistans på grund av sitt funktionshinder inte kunnat utveckla vanliga umgängesformer och delta i olika aktiviteter. Man har tidigare kanske alltid varit beroende av andras tolkningar och välvilja och vet därför inte vilka aktiviteter som finns eller vilka aktiviteter man kan klara av och/eller är intresserad av. Kooperativet vill därför under en tvåårsperiod tillsammans med De Handikappades Riksförbunds Göteborgsavdelning genomföra ett projekt som skall omfatta ca 40 personer. Genom grupprådgivning och personligt stöd varvat med deltagande i olika aktiviteter vill man vidga brukarnas nätverk och utveckla deras sociala kompetens. Med hjälp av temaveckor vid DHR:s anläggningar Sommarsol i Skåne och Västerhav på Grötö i Göteborgs skärgård räknar man med att kunna göra det möjligt för deltagarna att pröva på orientering, fiske, fågelskådande, segling och kanoting liksom studiecirklar (litteratur, livsåskådning, intressepolitik, tillgänglighet m.m). Kontaktperson: Denise Cresso, tel. 031–841850
Norrbacka Handikapp Idrottsförening
Uppsökande verksamhet 225 000 kr för år 3 av 3
Föreningen vill öka antalet personer med funktionshinder som idrottar. Rekryteringen är inte enkel eftersom barn och ungdomar med funktionshinder som är integrerade i vanliga skolor inte har någon naturlig kontakt med handikappidrotten (oftast inte heller med vanlig idrott eftersom man ofta är "befriad" från idrotten som inte är anpassad till barn och ungdomar med funktionshinder). Föreningen går därför ut och söker upp eleverna i skolor och ungdomsgårdar, tar kontakter med idrottsskolor m.fl. och erbjuder prova-på-verksamheter. Vidare försöker man informera och stötta idrottslärare med information om hur de på ett aktivt sätt kan öka möjligheterna för handikappade barn/ungdomar att delta i vanlig skolidrott och förbereda den naturliga övergången till föreningsidrott. Man bygger också upp ett kontaktnät med sjukgymnaster m.fl. på rehab/ hab. Kontaktperson: Per Bohman, tel. 08–614 81 73, 0708–67 91 76
Rekryteringsgruppen För aktiv rehabilitering
Projektet Friluftsgruppen – för dig med funktionshinder 440 000 kr för år 2 av 2
Föreningen har tidigare arbetat med utveckling av hjälpmedel och metoder för kajakpaddling, långfärdsåkning på skridskokälke och lägerliv. Man valde dessa aktiviteter bl.a. för att komplettera den etablerade idrottsträningen med utomhusaktiviteter, inte minst för kvinnor. Under projekttiden har man utvecklat hjälpmedel och metoder och gett möjligheter att prova på helt nya aktiviteter eller aktiviteter som man gjort
tidigare men inte kan göra på grund av funktionshinder efter en skada. Många har vittnat om känslan av frihet när man kan lämna rullstolen och Bilaga 2 glida fram i kajak eller över att ha hittat en möjlig vinteraktivitet. Försöksverksamheterna har genomförts i Stockholmsområdet. Rekryteringsgruppen (som samarbetar mycket aktivt med Bosön) och Friluftsfrämjandet sprider nu kunskapen om metoder och hjälpmedel för denna typ av friluftsliv till föreningar och organisationer i hela landet. Kontaktperson: Magnus Andersson, tel. 08–545 472 00
Stiftelsen Frösunda Solidaritet
Projektet Ett sportprogram för handikappade 1 550 000 kr för år 1 av 3
Frösunda Center har under många år arbetat med rehabilitering av skadade och handikappade barn, ungdomar och vuxna. Man vill nu skapa en modell och utveckla de resurser som ger unga skadade tillgång till idrottsrörelsen. Stiftelsen Frösunda Solidaritet vill i samverkan med Frösunda Center prova en modell där nyskadade och nyhandikappade barn, ungdomar och vuxna får en tidig introduktion i idrott. Introduktionen följs upp i ett system där lokal verksamhet inom idrottsrörelsen samverkar för att nå de mål som projektet har. Projektet har sin bas i Frösunda Center i Solna. En del av verksamheten kommer att förläggas till Frösunda Center i Åre, Göteborg, Malmö och Nässjö. Programmet omfattar tre steg, introduktion, uppföljning och utveckling. Målgruppen utgörs av 100 personer i åldern 15–40 år.
Projektet ska genomföras i samarbete med det lokala idrottslivet samt i samverkan med försäkringsbolag. Kontaktperson: Karsten Inde, tel. 08–555 440 00
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)
Försök med Motions- och Idrottsskolor samt förstudie för etablerande av ett Utvecklingscentrum för svensk handikappidrott 1 200 000 kr för år 2 av 3
Det är ofta svårt för personer med funktionshinder att delta i olika motions- och idrottsaktiviteter. Förbundet skall därför utveckla s.k. motionsoch idrottsskolor som sedan skall kunna vara förebild för andra kommuner. Man vill pröva olika driftformer såväl i offentlig- som i föreningsregi och utveckla nätverk för depåer för utlåning av idrottsredskap och hjälpmedel. Förbundet vill också undersöka förutsättningarna för att bygga upp ett handikappidrottens utvecklingscenter med bl.a. en riksdatabas för handikappidrott, utveckling av träningsmetoder, utveckling av redskap och hjälpmedel, ledarutveckling m.m. Skolorna skall vara mycket starkt förankrade i den kommunala verksamheten. Kontaktperson: Annica Fornell, tel. 0141–703 24
Sveriges Dövas Idrottsförbund
Bilaga 2 Ungdomen till dövidrotten 1 080 000 kr för år 2 av 4
Bakgrunden till detta projekt finns dokumenterat i en förstudie "rapport CD-projektet" som SDR gjort. Man vill nu göra ett informationspaket om svensk dövidrott med en cd-skiva till ungdomar, hemsida samt videokassett för dem som saknar dator. Kontaktperson: Urban Mesch, tel. 08–605 60 00
Turism för alla i Sverige Ek. förening
Projektet Equality 2 330 000 kr för år 1 av 2
Föreningen Turism för alla i Sverige skall i samarbete med Handikappförbunden Värmland, Handikappförbunden i övriga län, föreningen H@ndikapp.se och Barrier Infoprojektet (ett EU-projekt) genomföra ett tvåårigt projekt med mål att skapa en fungerande infrastruktur för turistinformation till funktionshindrade (databas), arbeta för att reseutbudet för funktionshindrade utvecklas och att tillgängligheten ökar och ständigt förbättras. Syftet är också att öka tillströmningen av turister med funktionshinder genom aktivt informationsarbete som marknadsföringsinsatser och nätverkssamarbete i Sverige och övriga Europa. I projektet ingår också att lägga grunden till en framtida hållbar certifieringsverksamhet som också kan skapa sysselsättning för personer med funktionshinder. Kontaktperson: Anne Carlsson, tel. 054–18 04 65
Umeå Handikappidrottsförening (UHIF)
Projektet Möjligheternas Hus 480 000 kr för år 3 av 3
Föreningen vänder sig till ungdomar med funktionshinder i åldrarna 12– 24 år och ger dessa möjlighet att i trygga former pröva olika aktiviteter med idrott/fritidsinriktning. Målet är att ge en bra fritid och social samvaro med andra ungdomar, både med och utan funktionshinder. Projektets bas är en lokal där kommunen står för hyra och driftkostnader. Samarbete med Riksgymnasiet för funktionshindrade, AMI-S, habiliteringen, skolan m.fl. I lokalen skall också inrymmas FIKET som är en mötesplats för ungdomar och föräldrar. Möjligheternas Hus fungerar också som praktik/arbetsplats för studerande vid Riksgymnasiet och arbetsförmedling. Projektet utvärderas genom Pedagogiska institutionen. Kontaktperson: Katarina Nimrodsson, tel. 090–77 56 52
Umeå Handikappidrottsförening (UHIF)
Vidareutveckling och etablering av projektet Wheel & Walk Aerobic 285 000 kr för år 3 av 3
Umeå Handikappidrottsförening har tillsammans med Folkuniversitetet utvecklat motionsformen aerobics för funktionshindrade ungdomar tillsammans med icke funktionshindrade ungdomar. Man har bl.a upprättat en s.k. rörelsebank och pedagogiska verktyg och utvecklat en struktur för
instruktörsutbildning. Vidare gör man medicinska mätningar av muskelben- och fettmassa för att kartlägga träningsformens fysiska effekter före Bilaga 2 och efter 14 veckors regelbunden Wheel & Walk Aerobic för att kunna utveckla rörelserna. Målsättningen är också att gående och rullstolsburna aerobicsutövare skall kunna utbilda sig till instruktörer och därför krävs viss experimentell verksamhet. Föreningen vill nu tillsammans med Svenska gymnastikförbundet och Svenska Handikappidrottsförbundet sprida verksamheten till Luleå, Stockholm, Göteborg och Malmö. Kontaktperson: Katarina Nimrodsson, tel. 090–77 56 52, 010–202 14 48
Viksjöforsbaletten
Projektet Kul på hjul med rullstolsdansgruppen No problems 105 000 kr för år 1 av 2
Syftet med detta projekt är bl.a. att skapa ett samarbete mellan fritidsverksamhet och skola, integrera unga funktionshindrade i skolans kulturarbete, förebygga fördomar och utanförskap, utveckla funktionshindrades deltagande i samhällsarbete samt integrera äldreprojekt i ungdomsverksamhet. Kontaktperson: Helena Ehrstrand, tel. 0271–530 30
Främlingsfientlighet
Ungdom
Föreningen Musikalteatern
Svansjön – som musikal – ett projekt mot rasism 100 000 kr för år 1 av 3
Musikalteatern sätter upp en moderniserad musikalversion av Svansjön. Temat i föreställningen kretsar kring dolda fördomar och främlingsfientlighet i över- och medelklassmiljö. Föreställningen som erbjuds till högstadieskolorna i Stockholms län kombineras med seminarier om lärarnas roll i arbete mot mobbning och rasism samt workshops om ämnet för eleverna. Seminarierna som riktar sig till lärare, i första hand i hela arbetslag, anordnas av ABF Stockholm. Elevworkshops har som mål att bygga upp bestående grupper som arbetar mot rasism och främlingsfientlighet i skolan och dess närområde. Stockholmsdistriktet av Röda Korsets Ungdomsförbund samt UngSIOS kommer att genomföra elevverksamheten. Kontaktperson: Charlotte Assarsson, tel. 0707–71 51 17
Islamic Center i Malmö
Mötesplats för unga troende 160 000 kr
Målet med projekt Unga Troende är att skapa en mötesplats för unga troende kristna, muslimer och judar i Malmö. Det långsiktiga syftet med detta är att grupperna ska få större förståelse för varandras religioner och livsstilar. Projektet genomförs i form av studiecirklar med deltagare från
Svenska Kyrkans Unga, Islamic Center, Unga Katoliker och Mosaiska Församlingen. Studiecirklarna byggs på Mångfald och Dialog-metoden Bilaga 2 och genomförs till delar över Internet. I förlängningen vill arrangörerna att projektet ska leda till utveckling av litteratur och kursplaner som kan överföras till andra motsvarande projekt i landet. Kontaktperson: Sofia Becirov, tel. 040–22 83 20
Röda Korsets Ungdomsförbund
Projektet Quick Response, QR 300 000 kr
Röda Korsets Ungdomsförbund driver sedan 1998 informationsprojektet Quick Response. Nu ansöker förbundet om stöd för att utveckla projektet genom ökad kunskap och öppen diskussion i skolorna i syfte att långsiktigt förebygga rasism och främlingsfientlighet. Syftet med breddningen är att öka kunskapen bland skolungdomar i åldern 13–19 år, i frågor som rör invandring, integration, etnisk diskriminering och främlingsfientlighet, samt att problematisera nyhetsjournalistikens roll i dessa frågor. Eftersom arbetet i huvudsak sker interaktivt via QR:s hemsida är ett delsyfte att öka elevers kunskap i att söka information på Internet. Under våren kommer förbundet att ta fram ett arbetsmaterial tillsammans med elever och lärare från skolor i Haninge och Sigtuna. Detta material kommer sedan att spridas och lanseras i samband med den riksomfattande turné som förbundet kommer att genomföra tillsammans med Lärarförbundet och föreningen Clowner utan gränser under hösten 2000 till våren 2001 i skolor över hela landet. Projektet kommer även att sammankopplas med den handlingsplan mot nazism och rasism i skolan som Lärarförbundet tillhandahåller för skolor. Kontaktperson: David Sandberg, tel. 08–457 75 70
Röda Korsets Ungdomsförbund
Projektet Våga mötas 200 000 kr för år 3 av 3
Röda Korsets ungdomsförbund (RKUF) har en lång erfarenhet av arbete mot rasism och främlingsfientlighet. Projektets syfte är att vidareutveckla och sprida en projektmetod som prövats i förbundets Stockholmsdistrikt. Metoden handlar om att på ett spännande och målmedvetet sätt sammanföra ungdomar från olika kommuner eller kommundelar som representerar skilda sociala miljöer och begränsar sig inte enbart till ungdomar med olika etnisk bakgrund. Ungdomarna skall genomföra flera gemensamma aktiviteter och arrangemang. Målsättningen är att många ungdomar skall utvecklas till att ta på sig ansvar för att utbytet mellan stadsdelarna fortsätter efter projekttidens slut. Projektet planeras pågå under tre år och innehåller förutom metodutveckling också erfarenhetsspridning till övriga distrikt inom RKUF. Förbundet söker nu stöd för det tredje och sista året där avsikten är att de ungdomar som utbildats själva skall kunna ta emot ännu fler frivilliga och erbjuda arbetsmodellen "Våga mötas" till ännu fler skolor, fritidsgårdar och andra områden där ungdomar samlas. På så sätt vill RKUF permanenta verksamheten på det lokala planet. Kontaktperson: Hidayet Tercan, tel. 08–457 75 70
Röda Korsets Ungdomsförbund, Malmöhusdistriktet Bilaga 2 Projektet Våga mötas 130 000 kr
"Våga Mötas!?" är en metod för att förebygga mobbning, våld, utanförskap och rasism i skolan. Metoden som utvecklats av Röda Korsets Ungdomsförbund bygger på skapandet av neutrala mötesplatser för elever från olika miljöer. RKUF i Malmö vill tillsammans med utbildningsförvaltningen skapa ett lokalt anpassat arbetssätt baserat på våga mötasmetodiken i syfte att motverka segregationen bland ungdomarna i kommunen. RKUF kommer att bjuda in elever från olika högstadieskolor på verksamheter som syftar till teambuilding och samhörighetsskapande. De deltagande eleverna skall därefter själva ges möjlighet att planera gemensamma aktiviteter för sina skolkamrater. Projektet har en bred förankring hos skolor och stadsdelsförvaltningar och om verksamheten faller väl ut avser utbildningsförvaltningen att göra den till en bestående arbetsform för kommunens skolor. Kontaktperson: Susan Fredriksson, tel. 040–32 65 13
Studiefrämjandet i Södra Skaraborg
Projektet United 290 000 kr
Studiefrämjandet i Södra Skaraborg vill tillsammans med de lokala folkhälso- och brottsförebyggande råden i Habo och Mullsjö genomföra ett projekt för att stärka ungdomars självkänsla så att de både ensamma och i grupp kan stå emot trycket från rasistiska och nazistiska organisationer. Målgruppen är alla barn och ungdomar mellan 10 och 20 år i kommunerna. Syftet med projektet är bl.a. att bygga upp ett kontaktnät mellan alla som idag arbetar med ungdomar i kommunerna, föreningsliv, föräldrar och ungdomar. Det kommer att startas kill- och tjejgrupper för att kartlägga behoven och ungdomar från olika grupperingar kommer att erbjudas plats i de arbetsgrupper som bildas i varje kommun. Arbetsgrupperna skall arbeta dels för att föra ungdomars talan i kommunerna, dels för att bryta gränser och revir mellan olika ungdomskulturer. Projektledaren och de ungdomar som ingår i arbetsgrupperna kommer att arbeta med föreläsningar och olika temadagar på skolor och fritidsgårdar. Kontaktperson: Rigmor Rödin, tel. 0515–194 66
Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Uddevalla
Åtgärder mot fördomar, främlingsfientlighet och rasism 50 000 kr
Fyrstadsdistriktet av Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) vill tillsammans med Trollhättans Kommun genomföra ett omfattande utbildningsprogram mot rasism och främlingsfientlighet i kommunen. Programmet baseras på MOD-pedagogiken, en etablerad metod för bearbetning av fördomar och rädsla för det främmande som baseras på värderingsövningar och deltagarnas aktiva ställningstaganden. Kommunen finansierar och genomför utbildning av tolv instruktörer i MOD-pedago-
gik. Instruktörerna genomför under läsåret 1999/2000 ett utbildningsprogram på sexton timmar till samtliga niondeklasser i kommunen. SKS Bilaga 2 erbjuder samma utbildningspaket till samtliga 500 ideella föreningar aktiva i kommunen. SKS beräknar att cirka 40 föreningar kommer att anta erbjudandet. Utbildningen skall utmynna i att deltagarna lägger upp en plan för hur den egna organisationen kan motverka fördomar, rasism och främlingsfientlighet. Kontaktperson: Cajsa Linderoth, tel. 0522–148 35
Hjälpmedel
Barn
Hjälpmedelsinstitutet
Projektet Hjälpmedel och hjälpmedelsförsörjning för barn med funktionshinder 6 200 000 kr för år 2 av 3
Hjälpmedelsinstitutet genomför tillsammans med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB), Synskadades Riksförbund (SRF), Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn ett hjälpmedelsprojekt. Projektets mål är att i Hallands och Norrbottens län pröva och bygga upp en barnhjälpmedelsverksamhet där barns behov skall vara styrande och där man också kan få möjlighet att pröva verksamhet och hyra för speciella tillfällen. Bakgrunden är stora brister i funktionshindrade barns hjälpmedelssituation. Föräldrar upplever svårigheter att få gehör för sina barns hjälpmedelsbehov. Verksamhetens regelsystem är svåra att förstå och föräldrarna upplever att de alltid får slåss för att få sina barns hjälpmedelsbehov tillgodosedda. Dessutom upplevs kunskap om barns olika utvecklingsfaser som bristfällig. Det medför t.ex. svårigheter att få ett hjälpmedel förskrivet för lek och fritid, eftersom man inte har förståelse för att lek och fritidsaktiviteter också kan vara habiliterande åtgärder. Det krävs kompetensutveckling hos såväl personal som hos föräldrar om barnhjälpmedel och om hjälpmedlens betydelse för barnens utveckling. Det är också viktigt att kunskap finns om barns motoriska, sensoriska, intellektuella, sociala, emotionella och språkliga utveckling och om hur den påverkas positivt och negativt vid hjälpmedelsanvändning. Befintliga hjälpmedel är inte tillräckligt anpassade till barns behov, hjälpmedlen är ofta tunga och tråkiga och stimulerar inte barnen tillräckligt. Dessutom måste alla i barnens närmiljö (föräldrar, släktingar, dagis- och skolpersonal) få kunskap om hur och varför. Kontaktperson: Birgitta Göthberg, tel. 08–620 18 41
Bilaga 2
Hjälpmedelsinstitutet
Projektet Bostads- och arbetsplatsanpassningar samt hjälpmedel/ datorstöd för personer med psykiska funktionshinder – fas 2 2 435 000 kr för år 1 av 3
Hjälpmedelsinstitutet skall tillsammans med Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och Intresseförbundet för Schizofreni genomföra ett treårigt projekt med syfte att pröva och utveckla hjälpmedel för personer med psykiska funktionshinder med stora varaktiga funktionsnedsättningar med minnesproblem, svårigheter att planera, orientera sig i tid och rum m.m. Projektet skall genomföras i Karlstad. I projektet ingår försöksverksamhet, metodutveckling och anpassning av hjälpmedel i mycket nära samverkan med brukarna, deras anhöriga och olika personalgrupper. Kontaktperson: Catarina Brun, tel. 08–620 18 42
Hjälpmedelsinstitutet
Projektet Bättre hjälpmedel för ökad frihet och ökat oberoende – ett projekt om egen vård 420 000 kr för år 2 av 3
Ett samarbetsprojekt mellan Hjälpmedelsinstitutet, Förbundet Blödarsjuka i Sverige, Riksförbundet Cystisk Fibros, Riksförbundet för Njursjuka, Svenska Diabetesförbundet och Riksförbundet för Mag- och Tarmssjuka. Det blir allt vanligare att människor med olika långvariga/kroniska medicinska tillstånd får möjlighet att ta hand om sin egen vård och behandling. Bakom detta ligger dels individernas egna önskemål om att kunna påverka sin behandling och minska beroendet av andra, dels framsteg inom det medicintekniska området som lett till att flera behandlingar, som tidigare krävde slutenvård, idag kan ges i hemmen. Denna utveckling ställer bl.a. krav på mer brukaranpassade hjälpmedel och medicinteknisk utrustning samt förändringar av vårdens organisation och inriktning. Dessutom uppstår nya krav på brukare, anhöriga, olika yrkesgrupper, beslutsfattare och företag. I projektet ingår en kartläggning som skall omfatta hur berörda grupper försörjs med hjälpmedel, vilka hjälpmedel som används, om det finns problem vid användandet, önskemål om förändringar och vilka önskemål om utveckling som finns. Tanken är att både beskriva dagsläget och den sannolika utvecklingen och därvid föreslå vidareutveckling och försöksverksamhet. Kontaktperson: Lars Wärnberg, tel. 08–620 18 60
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR)
Rehab-Plusprojektet 630 000 kr för år 2 av 3
Förbundet konstaterar en brist på samordning mellan olika stöd- och serviceformer som bostadsanpassning, hjälpmedelsverksamhet och personlig service, personlig assistans och hemtjänst. Denna samordningsbrist kan även gälla arbetsplatsanpassning och bilanpassning. Alla dessa
stödåtgärder handläggs av olika myndigheter eller avdelningar hos myndigheter och det är i allmänhet bara den enskilde brukaren som är kon- Bilaga 2 taktlänken mellan myndigheterna och som förutsätts besitta de nödvändiga kunskaperna om existerande möjligheter för att bästa möjliga lösningar skall kunna uppnås. Vid förbundets rehabiliteringsanläggning Humlegården i Sigtuna utvecklas därför ett arbetssätt/metod för att finna en balans mellan tekniska lösningar och personlig service. Projektet riktar sig till personer som remitteras till Humlegården för rehabilitering och som har omfattande funktionshinder. De skall genom information, praktiska försök och träning på Humlegården, i bostaden och på arbetsplatsen välja vilka problem i det dagliga livet de vill lösa med hjälp av hjälpmedel, med anpassning av bostad och arbetsplats och med personlig service som hemtjänst, personlig assistans, ledsagarservice och eventuellt arbetsbiträde. Kontaktperson: Per-Olof Bengtsson, tel. 08–677 70 10
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)
Ett hjälpmedelsprojekt 431 000 kr för år 2 av 3
Projektets syfte är att göra brukaren till en kompetent hjälpmedelskonsument och ge mer kunskap om RTP:s skadegruppers livssituation och behov till olika personalgrupper och beslutsfattare. Förbundet vill i projektet särskilt arbeta med skadegrupperna polioskador, whiplashskador, ryggmärgsskador, hjärnskador och frågor som rör amputerade. Projektet startar med en kartläggning där projektledaren dels skall träffa berörda målgrupper vid lokala möten, dels gå ut med en enkät till dessa målgrupper. Kartläggningen skall ligga till grund för utbildnings- och informationsinsatser riktade till lokalföreningarnas kontaktpersoner för hjälpmedelsfrågor som i sin tur skall ge råd och stöd till enskilda hjälpmedelsbrukare och bygga upp nätverk mellan dessa. Dessa insatser skall utformas tillsammans med en grupp yrkesverksamma personer inom hjälpmedelsområdet. Vidare skall man bygga upp en Hjälpmedelsinformation/kunskapsbank. Kontaktperson: Agneta Carlsson, tel. 08–629 27 80
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)
Studie av ortopedtekniskt rehabiliteringsarbete 60 000 kr
Förbundet har tillsammans med Team Ortopedteknik Scandinavia AB genomfört en studie av nyttan för rehabiliteringen av tidig ortopedkonsultinsats. Beloppet avser kostnader för sammanställning och tryckning av en rapport och spridning av resultaten till rehabiliteringskliniker. Kontaktperson: Agneta Carlsson, tel. 08–629 27 80
Svenska Diabetesförbundet (SD)
Bilaga 2 Projektet Utveckling och förbättring av metoder för information om hjälpmedel vid diabetes 500 000 kr för år 3 av 3
Vården av diabetiker bygger till stor del på egenvård där patientens egna åtgärder har stor betydelse för behandlingsresultatet. Patienten kan t.ex. själv testa sitt blodsocker, ge flerdosbehandling med insulin m.m. Trots detta uppnås inte alltid förväntade medicinska behandlingsresultat. Förbundet och Hjälpmedelsinstitutet kartlägger i detta projekt om och hur bemötande och kommunikation i mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med diabetes påverkar valet av hjälpmedel och om det finns skillnader mellan män och kvinnor och om valet är åldersrelaterat. Utifrån kartläggningars resultat skall man utarbeta modeller för att förbättra bemötande och kommunikation i mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med diabetes. Kontaktperson: Barbro Johansson, tel. 08–564 821 12
Idrottens sociala ansvar
Barn
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) i Värmland
Verksamhet för barn med autism 60 000 kr
Det finns nästan inga fritidsaktiviteter anpassade för barn med funktionshindret Autism/Aspergers syndrom i Karlstad. Man vill dels träna barnens självkänsla, dels ge föräldrar ökad kunskap. Kontaktperson: Solveig Jansson, tel. 054–86 03 33
Ungdom
Luleå Basketbollklubb
Luleå Steelers (projektledarskap) 210 000 kr för år 3 av 3
Föreningen driver ett planerat treårigt projekt med syfte att ge 10–15 arbetslösa ungdomar under 25 år ett 8-månaders utvecklingsår inom föreningen. Verksamheten är en kombination av teoretiskt och praktiskt arbete. Praktiskt sker arbetet dels internt i Luleå Basket Centrum (LBC) med att utveckla och upprätthålla centrets service till spelare, kanslier och andra hyresgäster, dels externt genom arbete med större och mindre tävlingsarrangemang, skolbasket, stöd till elevråd och andra former av elevinflytande i skolorna samt uppgifter med och för basketföreningens sponsorkontakter inom företag och övrig arbetsmarknad i Luleå. Det praktiska arbetet kombineras med en teoretisk del med utbildning som knyter an till de praktiska arbetsuppgifterna. Varje deltagare skall efter 8 månader ha en personlig handlingsplan för sin vidare utveckling och
skall också ha skaffat sig ett nätverk av kontaktpersoner, fadderföretag m.fl. Projektet drivs i samarbete med arbetsförmedlingen, Luleå kommun Bilaga 2 och SISU. Kontaktperson: Bertil Huuva, tel. 010–225 53 33
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU)
Projektet Idrott – delaktighet – utbildning – integration 3 700 000 kr för år 3 av 3
SISU söker nu stöd för det tredje och sista året av tre för en stor satsning för att stärka och utveckla idrotts- och invandrarföreningar som är aktiva i invandrartäta bostadsområden med det uttalade syftet att dessa mycket aktivt skall kunna medverka i det lokala utvecklingsarbetet. SISU vill också genom projektet fånga upp nya aktiviteter och idrotter, stimulera till bildande av föreningar och allianser, inventera och sprida goda idéer, stimulera till utbyte av idéer och erfarenheter samt bildande av nätverk. Projektet som har planerats att pågå under tre år och årligen arbeta med 8–10 lokala projektledare från invandrartäta bostadsområden har genomfört de två första åren med goda erfarenheter. Sammanlagt planerades verksamhet i 27 områden under dessa tre år. En central projektledare anordnar regionala träffar för informations- och erfarenhetsutbyte, ordnar informations- och marknadsföringsmaterial samt tar fram kompletterande studiematerial. Projektet bygger på de mycket breda erfarenheter som den samlade idrottsrörelsen skaffat sig genom såväl lokala projekt som tidigare stora satsningar från bl.a. arvsfonden. SISU/RF beräknar att idrottsrörelsen själva satsar ungefär lika mycket som det sökta beloppet genom SISU:s folkbildningsmedel samt de personella och ekonomiska insatser som görs av berörda lokala föreningar. Under de två första åren har projektet genomförts i 13 distrikt med 33 bostadsområden. En kunskapsbank håller på att byggas upp och utbildningsinsatserna har mer än fördubblats under projektets andra år. Kontaktperson: Karl Christian Overgaard, tel. 08–605 62 13
Idrottens utveckling
Barn, ungdom och personer med funktionshinder
Alingsås Idrottsförening (AIF)
AIF för alla 100 000 kr för år 1 av 3
Föreningen vill starta en idrottsskola för barn och ungdomar med funktionshinder där de får chansen att prova på fler idrotter. Även föräldrarna omfattas av projektet då de skall få möjlighet till ledarutbildning m.m. Genom att etablera ett stabilt samarbete med olika sektorer inom kommun och landsting, handikappidrottsförbund m.fl. skall kontakter med funktionshindrade barn och ungdomar utvecklas. Kontaktperson: Bo Gustavsson, tel. 0322–121 86
Arvika Motionsidrottsförbund
Bilaga 2 Projektet Morgondagens idrott 115 000 kr
Arvika Motionsidrottsförbund vill med detta projekt skapa möjligheter för barn och ungdomar till ett livslångt intresse för motion och idrott. En referensgrupp med representanter från flera olika typer av föreningar inklusive ungdomar har bildats för att ge den input som behövs för projektet. Den verksamhet som planeras inom projektet är uppdelad på tre större aktiviteter. För det första en allmän ledarutbildning där föreningar i samarbete lägger upp en utbildning där de specifika idrotterna inte spelar någon roll utan är mer inriktad på barnidrott i ett allmänt perspektiv. Den andra delen är att starta en idrottsskola där barn skall kunna pröva på olika idrotter. Den tredje delen av projektet är att starta en systematisk utbytesverksamhet mellan olika idrottsföreningar. En utbytesverksamhet som skall ge möjligheter att prova på andra idrotter även fast man valt en särskild idrott. Utbytesverksamheten skall ge ungdomar och ledare möjlighet att kunna byta erfarenheter med varandra genom att prova på varandras idrotter. Kontaktperson: Thomas Söderberg, tel. 0570–199 20
Avesta Alpina Klubb
Vinterungdomsgård 1999–2000 60 000 kr för år 1 av 2
Syftet med detta projekt är att utveckla former för att behålla fler aktiva skidåkare i klubben och inom skidåkningen. Föreningen vill starta ett nätverk bland ungdomar som har slutat eller är på väg att sluta med alpin skidåkning i syfte att utifrån deras egna intressen utveckla former för alternativa aktiviteter på snö. Upplägget på projektet är därför att starta en ungdomsgård, där ungdomarna själva utvecklar verksamheten direkt i backen och spontant skall kunna komma och åka skidor utan krav på träning, tävling eller annan organiserad idrott. Genom Vinterungdomsgården skall även de som aldrig varit aktiva i alpin idrott inspireras och bli intresserade av skidåkning. Kontaktperson: Monica Hermansson-Lindbäck, tel. 0226–565 79
Avesta Handbollklubb
Liten blir stor (handboll för alla) 50 000 kr för år 1 av 3
Föreningen Avesta Handboll vill med detta projekt utveckla sin barnverksamhet så att den anpassas mer efter barnens egna intressen och förmåga till idrott. I samarbete med två andra föreningar vill föreningen utveckla ett bollekis och genomföra verksamhet för barn under tidiga eftermiddagar. Dessutom vill föreningen utveckla samarbetet med de lokala fotbollsföreningarna så att säsongerna kan anpassas så att barnen inte behöver välja verksamhet i så tidig ålder. Kontaktperson: Arne Steinholtz, tel. 070–326 12 46
Barkåkra Gymnastikförening
Bilaga 2 Hoppet för ungdomar 13 000 kr
Allt fler ungdomar inom gymnastikidrotten i Sverige slutar tidigare än förut med sin idrott och ofta även med sitt aktiva liv i föreningen. Det vill nu Barkåkra GF förändra genom att utveckla nya och andra aktiviteter i sin förening. En sådan ”ny” aktivitet är hopprepsidrott. Genom samarbete med skolan och med ”prova på dagar” hoppas föreningen kunna intressera fler ungdomar att t.ex. starta med hopprep och därigenom stanna kvar inom idrotten och idrottsföreningen. Kontaktperson: Anna Hallén, tel. 0431–242 46
Bergnäsets AIK
Elevens val – fotboll 59 000 kr för år 2 av 3
Föreningen har tillsammans med skolan startat ett "elevens val" med fotboll. I projektet ingår det idag 14 tjejer och 13 killar med ett stort fotbollsintresse. Under det första året har projektet inneburit att fler har fått chansen att kombinera sin idrott med skolan på ett bättre sätt. I fortsättningen av projektet skall den teoretiska delen utvidgas med bl.a. ledarkunskap. Detta för att fotbollen och idrotten även ska ses i ett lite annorlunda perspektiv samt för att öppna möjligheter för de som vill fortsätta med andra saker inom idrotten. Kontaktperson: Krister Hertting, tel. 0920–178 50
Bergnäsets AIK
Hos oss är alla stjärnor – utveckling av en föreningsidé 300 000 kr för år 1 av 3
Kvalitetssäkring av idrottsverksamhet i föreningslivet är ett viktigt steg i utvecklingen för bättre barn och ungdomsidrott. I detta projekt vill Bergnäset AIK (BAIK) utveckla en modell för idrottsföreningar att arbeta med kvalitetssäkring av verksamheten i föreningen. Inom projektet skall ledarutveckling och utbildningssamordning av föreningens ledare utvecklas. Genom att samordna de olika delarna i föreningen vill man finna gemensamma resurser och undvika dubbelarbete och istället utveckla en modell för effektivare utnyttjande av föreningens samlade resurser. Inom projektet skall föreningen också utveckla ett nätverksarbete med andra föreningar i landet när det gäller kvalitetssäkring i syfte att dra nytta av andras erfarenheter och sprida BAIK:s idéer vidare. Kontaktperson: Krister Hertting, tel. 0920–178 50
Bollklubben Vargarna (BKV)
Spelarutveckling i Roslagen 200 000 kr för år 1 av 3
Genom detta projekt vill BKV Norrtälje utveckla samarbetet mellan fotbollsföreningar i Roslagen och utifrån ett individperspektiv stötta och vidareutbilda unga fotbollstalanger i området. Syftet är att uppnå detta
genom återkommande träningserbjudande eller träningssamlingar för fotbollsungdomar i Roslagen. Flera föreningar är intresserade av detta Bilaga 2 projekt både för att utveckla samarbetet mellan varandra, men också för att utveckla de fotbollstalanger som finns i distriktet och därigenom höja kvaliteten. Målgruppen är ungdomar i åldrarna 13–16 år där träningsprogram läggs upp baserat på ålder, förmåga etc. Kontaktperson: Christer Lundin, tel. 070–532 48 83
Broberg-Söderhamn Bandy
Fritidsbandy NIKLAS 200 000 kr för år 1 av 2
Föreningen vill genom att göra idrotten bandy intressant för barn med utländsk bakgrund både intressera dem för föreningslivet i stort och en vinteridrott som bandy i synnerhet. Genom direktkontakt med barn i skolan och i samarbete med invandrarföreningar skall intresse skapas för projektet. Ett mål är att bygga upp ett nätverk där både skolan, Broberg och andra föreningar skall ingå. Själva verksamheten går ut på att i anslutning till skolan ha fritidsbandy med betoning på lek. Även föräldrar till barnen skall också engageras i föreningen. Verksamheten skall vid projekttidens slut vara så etablerad att den ingår i Brobergs ordinarie verksamhet. Kontaktperson: Esbjörn Lindgren, tel. 0270–756 40
Brunflo Fotbollsklubb
Brunflo Fotbolls pojk- och flickmålvakter utvecklar varandra tillsammans 25 000 kr för år 1 av 2
Brunflo FK vill med detta projekt utveckla träningsmetoder för barn och ungdomar utifrån ett jämställdhetsperspektiv när det gäller fotboll. Föreningen vill att flickor och pojkar skall kunna träna tillsammans i syfte att få en mer jämställd syn på idrott. Föreningen vill också initiera tränarlag med både manliga och kvinnliga tränare så att det även på den nivån blir en jämställd syn på idrotten. Genom samarbete och kontakter med andra föreningar vill Brunflo FK också sprida projektets erfarenheter vidare genom att bjuda in andra föreningar till arbete med jämställdhetsfrågor inom fotbollen. Kontaktperson: Torgny Röhdin, tel. 070–342 79 96
Bunkeflo Idrottsförening
Fotboll för alla 152 000 kr för år 2 av 2
Bunkeflo Idrottsförenings projekt har som huvudsyfte att göra en satsning på att utveckla fotbollsverksamheten för funktionshindrade. Föreningen vill hitta metoder för att arbeta med funktionshindrade, framförallt utvecklingsstörda men också barn med ADHD/DAMP och andra fotbollsspelare under samma tak. Ett mål med projektet är att få med alla intresserade barn och ungdomar i fotbollsträning så att funktionshindrade och friska möts på ett naturligare sätt samtidigt som de funktionshindrade
får en roligare habilitering. Under året har projektet engagerat många barn och ungdomar med psykiska funktionshinder vilket lett till både en Bilaga 2 bättre verksamhet för dessa barn och ungdomar, men också till att föreningen har utvecklats med de erfarenheter som de funktionshindrade ger. Kontaktperson: Stefan Rask, tel. 040–51 00 02
Deje Alpina Klubb (DAK)
Skidlek 13 000 kr för år 1 av 3
Deje Alpina Klubbs projekt handlar om att utveckla/kvalitetssäkra föreningens verksamhet genom att höja utbildningsnivån i föreningen. Tanken med detta projekt är att utveckla en modell för att internt inom föreningen kunna genomföra utbildningar av ledare utan att behöva skicka dem på olika ledarkurser m.m. Genom den interna ledarutbildningen skall föreningens samlade utbildningsbehov mötas och utbildningsinsatserna användas mer effektivt. Därigenom kan föreningen också bli självförsörjande på välutbildade ledare efter föreningens egna behov. Kontaktperson: Jan Magnusson, tel. 054–85 38 88
Enköpings Tennisklubb
Idrott utan hinder 30 000 kr
Tennisklubben i Enköping vill med detta projekt utveckla sin förening och sin idrott genom att förbättra förutsättningarna för funktionshindrade barn och ungdomar att spela tennis. Tanken är att starta upp mindre grupper för funktionshindrade med inriktning på att de efter hand skall kunna ingå i de ordinarie träningsgrupperna. Inom projektet kommer därför föreningens ledare att utbildas i handikappkunskap och hur det är att arbeta och kommunicera med barn med funktionshinder. Inom projektet vill man också skapa ett nätverk mellan idrottsföreningar som har funktionshindrade barn i sin verksamhet i syfte att kunna erbjuda prova på verksamhet i olika idrotter. Kontaktperson: Anna Karlsson, tel. 0171–388 73
Eskilstuna Basket
Invandrare i Årby 60 000 kr för år 2 av 2
Eskilstuna Basket planerar att ytterligare utveckla den verksamhet som prövades i projektet Invandrare i Årby. Under projektets första år har föreningen lyckats intressera fler ungdomar och engagerat dem i verksamheten, allt från barn till äldre ungdomar som i motionsform spelar basket. Föreningen vill under detta andra år utveckla ledarutbildningen och göra fler intresserade för att bli ledare och domare m.m. Ytterligare en vidareutveckling av projektet är att utveckla samarbetet med skolan, bostadsbolaget och socialtjänsten, vilket behövs för att försöka permanenta verksamheten. Föreningen vill även trappa ned projekt-
ledarrollen för att utveckla fler förutsättningar för verksamheten att ingå i föreningens ordinarie verksamhet. Bilaga 2 Kontaktperson: Bengt Gustafsson, tel. 016–12 41 00
Eskilstuna Basket
Ledarvård och stadsdelansvariga 75 000 kr
Syftet med detta projekt är att utveckla föreningens barnledare, genom att decentralisera föreningens verksamhet till att finnas i olika stadsdelar och utveckla ett faddersystem mellan äldre och yngre ledare. Genom att ha ett ledarteam i varje stadsdel kan basket spelas av de mindre barnen närmare hemmet och mer spontant, än att behöva ta sig till en hall en bit därifrån vid varje träning. Varje ledarteam kommer att ha med en ansvarig ledare som mentor. Upplägg och mål med verksamheten kan skifta i olika stadsdelar. För att inte tappa samhörigheten inom föreningen som helhet kommer en av hallarna att vara öppen en förmiddag varje veckoslut för att man spontant skall kunna komma dit och spela/ träna. Kontaktperson: Bo Söderberg, tel. 016–12 41 00
Friska Viljor Fotboll Club
Framtid Ö-vik 100 000 kr för år 1 av 3
Föreningen ingår som en del i ett större utvecklingsprojekt i sitt bostadsområde och vill genom detta projekt, dels utveckla sin verksamhet så att barn och ungdomar intresserar sig för verksamheten i föreningslivet, dels öka samarbetet med andra föreningar i området. I nuläget finns väldigt få fungerande föreningar i området och den verksamhet som bedrivs genomförs ofta av föreningar som har sin hemvist på annan plats i kommunen. Kontaktperson: Sten Grundberg, tel. 0660–191 10
Geijerskolans Idrottsförening
Hälsofrämjande sköld, idrottsaktiviteter 50 000 kr för år 1 av 2
Geijerskolans idrottsförening vill utveckla barns intresse för rörelse och aktivitet. I samarbete med flera lokala idrottsföreningar kommer antalet tillfällen till rörelse och aktivitet på skolan att utökas. Idrottsföreningarna kommer att introducera olika idrotter och aktiviteter på skolan. Barnen kommer även att få lära sig mer om såväl kost och hälsa som att idrott skapar fler möjligheter till rörelse och aktivitet. Kontaktperson: Linda Hedmark, tel. 070–482 49 63
Gotlands Handikappidrottsförbund (GHIF)
Idrottsskola för funktionshindrade 150 000 kr
GHIF vill utveckla idrottsverksamheten för funktionshindrade på Gotland. Projektets syfte är att utveckla idrottsskolverksamhet uppdelat
på de olika målgrupperna utvecklingsstörda och rörelsehindrade. Idrottsskolan kommer att bedrivas genom samarbete med olika lokala idrotts- Bilaga 2 föreningar både handikappidrottsföreningar och s.k. friskidrottsföreningar. Inom projektet kommer friskidrottsföreningarnas ledare att utbildas samt få mer vetskap om både särskilda handikapp men också hur det är att jobba med funktionshindrade. Kontaktperson: Hans Juhlin, tel. 0498–21 22 56
Gotlands Idrottsförbund
Projektet Barnidrottens ö 200 000 kr
Gotlands Idrottsförbund vill utveckla förutsättningarna för barnidrotten på Gotland. Förbundet vill dels skapa utvecklingsprocesser i de lokala idrottsföreningarna när det gäller barnidrott utifrån barns eget intresse, dels skapa förutsättningar för att påverka alla specialidrotter att utveckla en gemensam syn på barns idrott. Inom projektet skall aktiviteter startas för barnen i nära samverkan med lokala idrottsföreningar, i syfte att hitta nya former för barns idrott. Kontaktperson: Bo Ronsten, tel. 0498–20 70 53
Guldstadens Boxningsklubb (BK)
Projektet Boxningsring 2000 50 000 kr
Guldstadens Boxningsklubb vill öka intresset för idrott och föreningslivet bland ungdomar mellan 12–16 år som har liten eller ingen anknytning till föreningslivet. Tillsammans med Skellefteå kommuns ungdomsverksamhet skall kontakter knytas med ungdomarna som erbjuds att vara med i en verksamhet hos klubben under sommaren. Upplägget av projektet är att dels träna boxning, dels genomföra några andra aktiviteter, t. ex. olika studiebesök hos polis och brandkår. Metoden är att klubbens aktiva ungdomar skall engageras i en fadderverksamhet där de tar hand om de som är med i sommarverksamheten. Syftet är både att göra det enklare att komma in i verksamheten om man känner någon och att ge de aktiva en möjlighet att prova på ledarrollen. En annan tanke med fadderverksamheten är också att underlätta för ungdomarna att fortsätta inom klubben även efter sommaren. Kontaktperson: Bengt Forsell, tel. 0910–131 65
Gymnastikföreningen Uppsalaflickorna
Barns rörelseglädje 20 000 kr
Syftet med detta projekt är att utveckla föreningens barn- och ungdomsledare så att ledarna får en bredare kunskap om barn och barns förmåga till idrott. Utbildningen skall innehålla både pedagogik och praktiskt upplägg av själva gymnastikverksamheten. Genom att bredda ledarnas kunskaper, till att få lära sig mer om barns förmåga och intresse för idrott, kommer verksamheten att anpassas efter barnens behov. Kontaktperson: Christina Almskoug, tel. 018–22 50 25
Gävle Golfklubb Bilaga 2 Golf på tjejers sätt 50 000 kr för år 1 av 3
Idrott för flickor på flickors vis och efter deras egna önskemål är viktigt och idag saknas mycket av detta inom idrotten. Därför vill Gävle GK utveckla former för att bättre ta till vara på flickorna inom idrotten och golfen i synnerhet. Klubben vill skapa mer aktiviteter runt omkring själva golfsporten vilket i sin tur kan göra att golfen blir bättre. Flickorna i klubben kommer att vara delaktiga i såväl planering som genomförande av projektet. Kontaktperson: Ylva Petersson, tel. 026–18 67 33
Hallands Handikappidrottsförbund
Att fånga upp funktionshindrade ungdomar med tonvikt på flickor mellan 10–20 60 000 kr för år 1 av 2
Funktionshindrade tjejers idrott är i behov av att utvecklas, framförallt när det gäller att rekrytera nya tjejer till idrottsföreningarna. Hallands handikappförbund vill med detta projekt fokusera på funktionshindrade flickors idrott. Syftet med projektet är att hitta former för att öka funktionshindrade flickors möjlighet till idrott och samtidigt visa på den socialt viktiga idrotten för funktionshindrade flickors utveckling och fritid. Tillsammans med några av distriktets handikappidrottsföreningar kommer det att anordnas informationsträffar och möjligheter att pröva på olika idrotter, som skall öka flickors intresse av att delta. Projektets erfarenheter skall sedan spridas till andra handikappidrottsföreningar i länet. Kontaktperson: Kenth Johansson, tel. 035–15 77 20
Hallands Idrottsförbund
Halländsk talangutveckling 197 000 kr för år 1 av 3
Detta projekt riktar sig i första hand till elitsatsande ungdomar med syftet att dessa ungdomar skall fortsätta med elitidrott upp i seniorålder. En del är att utveckla individen genom ökade kunskaper om både idrotten och livet vid sidan om. En annan del är att höja kompetensen hos tränarna i syfte att bredda deras kunskaper om idrotten i sig men också om annat vid sidan om idrotten som påverkar förutsättningarna för att bedriva elitidrott. Genom att utveckla metoder för samtal och dialog om personlig utveckling mellan idrottare och tränare, att möta andra idrottares förutsättningar och höja kunskaperna om sitt eget idrottande skall förutsättningarna och intresset för att fortsätta satsa på elitidrott för ungdomar bli bättre. Kontaktperson: Olle Åström, tel. 035–17 74 04
Hallands Idrottsförbund
Bilaga 2 Idrott för alla efter tolv år 171 000 kr för år 1 av 3
Hallands Idrottsförbund vill i samarbete med några lokala idrottsföreningar hitta former för att utveckla barnledare inom idrotten. Genom en allmän barnledarutbildning, som går ut på att de ledare som är engagerade i barnverksamhet skall få en bättre utbildning mer inriktad på allmänna kunskaper om barn och barns förmåga, mer än den specifika idrotten som man bedriver, skall barnens möjligheter till en bättre idrott öka. Ett annat syfte är att skapa ett nätverk mellan barnledarna för att öka deras kunskaper genom samarbete och erfarenhetsutbyte. De ledare som omfattas av utbildningen skall få tillräckligt med erfarenheter för att vidareutbilda resten av de ledare som finns i respektive idrottsförening och därigenom höja kompetensen i hela föreningen. Tanken är att ett policyprogram skall arbetas fram i varje lokal idrottsförening. Kontaktperson: Håkan Gustavsson, tel. 0300–346 64
Hallands Idrottsförbund
Stöd och välbefinnande genom idrott hos barn och ungdomar med rörelsehinder 260 000 kr
Förbundet vill genom detta projekt hitta former för hur friskidrottsföreningar skall kunna inkludera även funktionshindrade barn och ungdomar i sin ordinarie verksamhet. Tillsammans med ett antal lokala idrottsföreningar vill förbundet erbjuda verksamhet och därigenom starta en process där funktionshindrade barn och ungdomar, framförallt barn och ungdomar med Cp-skador, muskelsjukdomar och utvecklingsstörningar kan delta i idrottsaktiviteter. Rekryteringen kommer att ske genom samarbete med habiliteringen i Halland. En utvärdering av projektet kommer att göras i samarbete med högskolan i Halmstad, med utgångspunkt i idrottsaktiviteters hälsoeffekter på funktionshindrade barn och ungdomar. Kontaktperson: Peter Gårdestedt, tel. 035–17 74 06
Haninge Boxningsklubb
Projekt Ungdomssatsning och integration i Brandbergen/Haninge 150 000 kr för år 1 av 3
Haninge Boxning vill med detta projekt utveckla klubbens aktiviteter genom att göra sin föreningslokal till en mötesplats för ungdomar direkt efter skoltid. Idag har många unga i området ingenstans att ta vägen efter skolan och genom att utveckla ett viktigt komplement till detta vill föreningen genom idrotten skapa en mötesplats för ungdomar. Idrotten skall stå i centrum men möjligheter till andra aktiviteter kommer också att finnas t.ex. ledarutbildningar i samarbete med SISU för att de ungdomar som inte är aktiva i någon idrott kan hitta ett intresse genom andra funktioner inom föreningslivet. Kontaktperson: Björn Brehmer, tel. 08–94 44 89
Harbo Idrottsförening
Bilaga 2 Harbo idrottsskola 30 000 kr för år 2 av 3
Harbo Idrottsförening har under året startat en idrottsskola för mindre barn som går ut på att de skall få möjlighet att efter sin förmåga prova olika idrotter och öka möjligheterna till fysisk aktivitet. Betoningen på verksamheten är lek och enklare balans- och koordinationsövningar. I samband med idrottsskolan har också ledare fått möjlighet till utbildning så att de kan stödja verksamheten i idrottsskolan. I Harbo, som är en liten ort, är utbudet för de mindre barnen när det gäller någon form av verksamhet mycket begränsad. Att starta en idrottsskola har därför inneburit ökade chanser även för de mindre barnen att prova på roliga aktiviteter med idrottsanknytning. Inför det andra året av projektet planeras en utveckling av aktiviteterna och en utvidgning av verksamheten för de som deltagit i idrottsskolans första år så att de kan pröva fler idrotter. Leken kommer fortfarande att stå i fokus. Kontaktperson: Christer Hellström, tel. 018–27 37 11
Hedesunda Idrottsförening
House Dance – Kropp och Själ 22 000 kr
Föreningen vill med detta projekt starta en verksamhet för gruppen flickor i åldern 13–16 år, eftersom föreningen inte når dem i den utsträckning man önskar. Tanken med detta projekt är att hitta former för att intressera just flickor för fysisk aktivitet utifrån deras eget intresse. Målet är att hitta en aktivitet som föreningen i framtiden kan erbjuda tonårsflickor. Föreningen driver en fritidsgård där kontakten med flickor i åldern 13–16 år är naturlig och där ett intresse för projektet kan skapas. Kontaktperson: Göran Axelsson, tel. 0291–440 38
Hjobygdens Orienteringsklubb
Skärmjakten 25 000 kr
Projektets syfte är att öka intresset för orientering bland barn i 8–9 årsåldern. I samarbete med skolan skall föreningen introducera och visa sporten på ett roligare sätt. Föreningen vill även utveckla sitt arbete med att engagera fler föräldrar i föreningen och i deras barns idrottande. Ungdomar från föreningen kommer med stöd av vuxna att arbeta med uppsökande verksamhet i skolorna. De barn som blir intresserade skall sedan slussas in i föreningens ordinarie verksamhet. Kontaktperson: Anders Pettersson, tel. 070–511 84 44
Hjobygdens Orienteringsklubb
Ungdomsutveckling 20 000 kr
Föreningen vill med detta projekt utveckla former för att behålla ungdomar inom sporten orientering och inom idrotten i stort. Genom att ut-
veckla samarbetet med andra klubbar och utveckla former för en bättre och mer utmanande träning för de ungdomar som har varit aktiva en Bilaga 2 längre tid i föreningen, kan deras intresse för att fortsätta idrotta öka. På så sätt kan ungdomarnas kunskap och intresse för idrotten utvecklas och bibehållas samt att samarbetet med andra föreningar kan göra träningen kvalitativt bättre. Kontaktperson: Anders Pettersson, tel. 070–511 84 44
Hultsfreds Fotbollklubb
Projekt Tjejkraft Hultsfred 225 000 kr
Genom detta projekt vill föreningen Hultsfreds Fotboll skapa och utveckla aktiviteter för och av flickor i syfte att få dem att stanna kvar längre i Hultsfred. Aktiviteterna inom projektet är mycket inriktade på att öka flickornas kompetens och kunskaper för att på så sätt även öka deras självförtroende. En entreprenörsutbildning för flickor som de själva skall utforma och planera skall utvecklas. Tanken är att fler områden än bara idrott skall få plats inom projektet t.ex. kultur och IT. Kontaktperson: Anna Ståhlgren, tel. 0495–109 47
HV71
Projektet Framtidens Vinnande Team 40 000 kr för år 1 av 2
HV 71 har utvecklat ett arbetsmaterial för att kvalitetssäkra sin barn- och ungdomsverksamhet. I framtagandet av materialet har de äldre ungdomarna i föreningen varit med och framfört synpunkter på innehåll och upplägg. Målet med materialet är att få en gemensam syn på idrott i föreningen bland alla ledare, aktiva och föräldrar. Upplägget är att alla lag tillsammans med SISU kommer att jobba praktiskt med materialet och fokusera på vad man inom sitt lag anser vara det viktigaste för att förbättra och utveckla verksamheten. Kontaktperson: Pether Eriksson, tel. 036–30 61 33
Håkanstorp Bollklubb (HBK)
Sport istället för våld 280 000 kr för år 1 av 2
Detta integrationsprojekt syftar till att med idrotten som metod skapa mötesplatser och en ökad förståelse mellan människor med olika etniska bakgrunder. Inom projektet skall föreningen dels öka föräldradeltagandet i föreningen för att visa på vikten av ett aktivt fritidsliv för unga, dels samarbeta mer med skolan och göra sin föreningslokal till en mötesplats även utanför idrottsaktiviteterna. Dessa aktiviteter skall skapa möjligheter att träffas på ett avspänt och roligt sätt. En viktig del i projektet är att ungdomarna skall bli mer aktiva och delaktiga i föreningens totala verksamhet, genom att bl. a. ge fler unga chansen att utvecklas till ledare.
Det kommer även att startas en fotbollsskola för flickor i anslutning till skolan för att även unga flickor med invandrarbakgrund skall bli Bilaga 2 delaktiga i föreningslivet. Kontaktperson: Rolf Schreiber, tel. 040–21 52 34
Högsbo Basket
Basketboll och Integration 200 000 kr för år 1 av 2
Högsbo Basket skall tillsammans med Hassela Solidaritet i Göteborg utveckla idrottsverksamheten så att ungdomar i allt större utsträckning kan ta ansvar för sin egen fritid. Hassela Solidaritet kommer under kommande läsår ha ett antal kamratstödjare på skolor i Göteborg. Genom att Högsbo Basket utbildar ungdomarna som arbetar som kamratstödjare i föreningskunskap, basket och svensk idrotts organisation m.m. skall de kunna använda idrotten som ett instrument för att engagera ungdomarna i föreningslivet. Högsbo Basket kommer också att på liknande sätt nyttja Hasselas kompetens när det gäller drogförebyggande arbete, social utbildning m.m. för utbildning av sina ledare. Kontaktperson: Göran Claesson/Kent Andersson Hassela, tel. 031–69 35 50 resp 031–10 13 35
Idrottsföreningen Blåklinten
Projektet Metodhandbok 190 000 kr
Idrottsföreningen Blåklinten vill med detta projekt arbeta fram en metodhandbok för ledare/deltagare och anhöriga/personal för att på så sätt skapa bättre förutsättningar för idrott för utvecklingsstörda. Metodhandboken kommer att bli ett viktigt instrument eller en vägledning att arbeta utifrån, för att kvaliteten skall höjas. Det är viktigt då intresset för idrott för utvecklingsstörda ökar bland ledare, anhöriga och inte minst bland de aktiva själva. Metodhandboken skall inte bara kunna användas av ledare och tränare i föreningen utan genom en modifierad form också kunna användas av den aktive själv. Inom projektet skall även prova på dagar och informationsdagar om idrott och hälsa ingå. Kontaktperson: Janne Hammarlyck, tel. 013–14 58 51
Idrottsföreningen Hansa Hoburg
Projektet Vitsippan 202 000 kr för år 1 av 2
Hansa Hoburg på Gotland vill med detta projekt utveckla samarbetet mellan skola och föreningsliv för att ge barn och ungdomar ett sundare liv. Projektet tar sin utgångspunkt i en värdegrundsdiskussion om bl.a. hälsa och motion. Det händer idag att lärarna säger en sak som sedan ändras av att en föreningsledare säger en annan. Det är därför viktigt att utveckla mötesplatser och forum där personer som är mycket tillsammans med barnen hittar en gemensam grund när det gäller motion och hälsa, t. ex. kost. Föreningen vill även utveckla former för ökat ansvarstagande och inflytande för barn och deras föräldrar samt utbilda
unga ledare i dessa frågor. Projekt/temaarbete under skoltid och ledarutbildning för högstadieelever är några exempel på aktiviteter inom Bilaga 2 projektet. Kontaktperson: Gunnel Österberg, tel. 0498–48 60 33
Idrottsklubben Sätra
Fotboll – att spränga gränser 185 000 kr för år 2 av 2
IK Sätra i Gävle har under ett år genomfört ett projekt som möjliggör för funktionshindrade ungdomar med bl.a. utvecklingsstörning och ADHD/ DAMP, att delta i föreningens fotbollsverksamhet. Utbudet av idrottsverksamhet för denna målgrupp när det gäller lagidrotter är mycket begränsat och social träning, träffa kompisar, känna en klubbkänsla, ha kul är bara några positiva effekter som alla känner med idrott. IK Sätra har i samarbete med habiliteringen i Gävle kommit i kontakt med intresserade som med kunskaper från habiliteringen givit ledare, föräldrar och övriga föreningen kunskap och rätt utbildning och förståelse för att jobba med dessa ungdomar. Inför år två vill föreningen integrera dessa ungdomar i den ordinarie verksamheten. Man vill dessutom försöka intressera fler flickor för idrottsverksamhet i föreningen genom att flickorna ges egna träningsmöjligheter. Kontaktperson: Susanne Sandberg, tel. 026–12 05 12
Idrottsklubben Tiwaz
Friidrottsutveckling 130 000 kr för år 1 av 2
IK Tiwaz vill genom detta projekt utveckla sitt integrationsarbete inom föreningen. Idag arbetar föreningen målmedvetet för att få in fler personer med utländsk bakgrund i föreningen. Genom att bli mer utåtriktade i sin verksamhet och gå ut i de områden där invandrare finns istället för att få invandrare att komma till föreningen vill klubben göra det enklare för personer med utländsk bakgrund att komma in i föreningslivet. Kontaktperson: Inga-Lisa Jonsson, tel. 011–16 36 46
IFK Hedemora Skidor
Skidklubben i skolan 120 000 kr för år 1 av 3
I samarbete med skolan vill Hedemora Skidklubb göra det möjligt för fler barn att prova på skidåkning. Föreningen erbjuder sin kompetens på t.ex. friluftsdagar där alla barn oavsett förmåga skall få möjlighet att prova på skidåkning. Ett mål med projektet är att få ut en allmän kunskap om skidåkning till fler barn och att ge dem ett varaktigt intresse för vinteridrott. Genom att utnyttja den skidlekplats som kommunen iordningställt, i projektets verksamhet, skall barn lättare och på ett spontant sätt hitta till idrotten. Kontaktperson: Lillemor Gunnarsson, tel. 0225–149 61
IFK Sunnes Fotbollsklubb
Bilaga 2 Idrottsskolan 25 000 kr för år 1 av 2
Projektets syfte är att skapa idrottsaktiviteter för barn baserat på barns intresse och förmåga. Genom att utveckla samarbetet mellan föreningarna i Sunne och starta en idrottsskola skall detta uppnås. För att detta skall bli möjligt måste en gemensam syn på idrott för barn etableras bland ledarna i de olika föreningarna. Kontaktperson: Mikael Brandin, tel. 0565–151 57
IFK Växjö
Idrottsfritidsskola 270 000 kr för år 1 av 3
IFK Växjö vill med detta projekt utveckla den eftermiddagsverksamhet som finns för barn mellan 10–12 år. Genom att skapa en eftermiddagsverksamhet med idrott som utgångspunkt och på en plats som utnyttjas väldigt lite vill IFK Växjö tillsammans med kommunen utöka utbudet av aktiviteter efter skolan för barn i den åldern. I samarbete med andra föreningar skall olika aktiviteter såväl idrott som andra aktiviteter kunna provas. Hela verksamheten är inriktad på att ge möjlighet till idrott för barn utan krav på prestation eller förmåga. Verksamheten i projektet kommer att utnyttja tider då lokaler eller idrottsplatser normalt sett står tomma. Kontaktperson: Agne Bergwall, Håkan Widlund, tel. 0470–70 73 75 el. 70 73 74
Janstorps Allmänna Idrottsförening (JAIF)
Att leda barn med särskilda behov 60 000 kr
Barn med ADHD/DAMP eller andra osynliga funktionshinder har idag svårt att få plats inom idrotten då bl.a. kraven på ideella ledare är så stora att de ofta varken orkar eller förstår hur man kan arbeta för att även dessa barn och ungdomar skall få tillgång till idrott i föreningslivet. Därför vill Janstorps IF utveckla och ta fram ett utbildningsmaterial för ledare inom idrottsföreningarna om hur man arbetar med dessa barn och ungdomar. I samarbete med Barn och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) och Barn och ungdomshabiliteringen i Skåne län skall detta arbete genomföras. Utbildningsmaterialet och utbildningsformen kommer därefter att provas på 20 fotbollsledare i samarbete med Skånes Fotbollförbund. Kontaktperson: Lars Jönsson, tel. 0411–470 25
Judo Club Sundsvall
Judo för 2000-talet 100 000 kr för år 1 av 2
De så kallade graderingsreglerna för barn och ungdomar inom judosporten har inte hängt med i kraven på att idrotten skall ske på barns villkor och med barns förmåga i första rummet, utan reglerna är desamma
som för hundra år sedan. Sundsvall Judoklubb menar att det är dags att ändra detta åldriga regelsystem och utveckla dem mer mot judo för barn. Bilaga 2 Syftet med projektet är att utveckla nya regler för bedömnings och göra dem tillgängliga för fler med hjälp av ett roligt och lättförståeligt informationsmaterial som kan användas av tränare, ledare och barn. Klubben kommer även att sprida informationen inom judorörelsen i Sverige. Kontaktperson: Wolfgang Biedron, tel. 070–646 60 13
Järveds Idrottsförening (JIF)
Föreningsrådet 50 000 kr för år 1 av 3
Järveds IF vill ge ungdomar bättre möjligheter att slussas in i föreningslivet för att få en meningsfylld fritid. I Järveds föreningsråd, där flera föreningar finns med, och i samarbete med skolan skall verksamheten utvecklas så att ungdomar skall kunna prova på olika verksamheter i syfte att hitta något som passar honom/henne. Ett av målen med projektet är att ge ungdomar möjlighet att få prova olika fritidsaktiviteter utan krav på t.ex. medlemsavgifter i syfte att behålla fler ungdomar inom idrotten och föreningslivet. Föreningen söker också samarbete med en folkhögskola med en idrottslinje i syfte att kunna utvärdera projektet på ett bra sätt. Kontaktperson: Jan Sjölund, tel. 0660–174 15
Kalmarbygdens Fältrittklubb
Ungdomsprojekt 110 000 kr för år 1 av 3
Kalmarbygdens Fältrittklubb, en förening med i huvudsak flickor som medlemmar, vill genom detta projekt utveckla samarbetet med Kalmar Rullklubb, en förening vars medlemmar och aktiva i huvudsak är pojkar. Syftet med detta samarbetsprojekt är att stärka ungdomarnas delaktighet och att öka deras möjlighet att själva bestämma, planera och genomföra aktiviteter som de själva vill. Inom projektet skall alla aktiviteter planeras och genomföras av och med ungdomarna själva. I Rullklubben är det uteslutande ungdomar som är aktiva såväl i styrelse som i andra delar och i ridklubben kommer projektet att ledas och samordna av den ungdomssektion/kommitté som finns. Kontaktperson: Helena Nilsson, tel. 0485–381 85
KFUK-KFUM, Capitals
Projektet Viljan att växa 150 000 kr
KFUM Capitals driver verksamhet för äldre ungdomar som senare skall slussas in i seniorbasketen. Capitals rekryterar sina spelare främst från två “dotterföreningar“ KFUM Central och KFUM Söder, med ungdomar från innerstan och från de södra förorterna. När de lagen slås samman till ett har det under åren visat sig leda till konflikter av olika slag. Genom projektet Viljan att växa vill KFUK-KFUM Capitals utveckla sin verk-
samhet för ungdomar för att undvika sådana motsättningar och öka integration och samarbete istället. Detta genom att samarbetet med de två Bilaga 2 “dotterföreningarna“ skall ske i ett tidigare skede så att övergången från de föreningarna blir smidigare. Genom att ha fler möten mellan spelarna i tidigare åldrar och skapa mötesplatser för spelare, ledare och föräldrar skall eventuella motsättningar mellan varandra minskas. En metod som kommer att prövas är att genom fadderverksamhet, där de äldre Capitalsspelarna tar hand om olika adepter från Söder respektive Central, öka förståelsen och respekten för varandra och därigenom göra övergången lättare. Kontaktperson: Björn A. Borg, tel. 08–667 83 47
KFUK-KFUM, Linköping
Idrottsskola 165 000 kr för år 1 av 3
Syftet med detta projekt är att förändra synen på barns för tidiga specialisering inom idrotten. Genom projektet skall föreningen utveckla verksamheten med inriktning på att inte ha någon specialidrott för barn upp till 10 års ålder, utan verksamheten för dessa små barn skall istället bedrivas inom föreningen genom en särskild idrottsskolesektion/verksamhet. Därför skall en sådan startas upp med inriktning på att prova på olika idrotter. De olika idrotterna skall bedrivas inom olika sektioner inom KFUK-KFUMs idrotter men också i samarbete med andra föreningar som kan visa på andra idrotter. Föreningens ledare behöver utbildas för att tankarna om en ickespecialiserad barnidrott skall få fäste, det gäller att acceptera barns idrott utifrån de egenskaper och intresse som ett barn har. Föräldrarna skall omfattas av projektet i form av föräldrautbildning med utgångspunkt i att öka förståelsen för barns idrott utifrån deras egna förutsättningar. Kontaktperson: Magnus Toresand, tel. 013–36 44 40
KFUM Basket, Järfälla
KFUM Järfälla Baskets Ungdomsprojekt år 2000 – 2003 110 000 kr för år 1 av 3
Järfälla Basket vill med detta projekt dels skapa mötesplatser mellan ungdomar från olika delar av kommunen, dels ge möjligheter för ungdomar till spontan idrott men även involvera ungdomar i planerings- och beslutandeprocesser i den verksamhet som gäller ungdomar själva. Projektets upplägg är att under sommaren ha ett aktivitetsområde där idrotter av olika slag kan provas på och aktivitetsområdet skall vara en drogfri plats dit ungdomar kan komma bara för att träffas. Föreläsningar med bl. a. brandkår och polis skall anordnas under sommaren. Under planeringsfasen av projektet har verksamheten planerats i nära samarbete med kommunen, Järfälla basket och det ungdomsråd som finns i kommunen. Sommarverksamheten med inriktning på spontan idrott skall fortsätta genom att Järfälla basket ordnar spontanbasket två kvällar i veckan under hela året. Kontaktperson: Georg Holm, tel. 08–580 120 68
KFUM Uppsala Badmintonklubb
Bilaga 2 Badminton – motionsidrott för alla 100 000 kr
Genom detta projekt vill Uppsala Badminton utveckla idrottsmöjligheterna för funktionshindrade barn och ungdomar. I samarbete med Barn- och ungdoms habiliteringen (BUH) i Uppsala vill föreningen starta aktiviteter för funktionshindrade barn, företrädesvis barn med utvecklingsstörning. Föreningen kommer att ordna badmintonträning i mindre grupper och arbetet kommer att inriktas på att barnen och ungdomarna skall komma in i föreningens ordinarie verksamhet. Inom projektet kommer även ledare och tränare att utbildas i handikappkunskap m.m. Kontaktperson: Christer Olsson, tel. 018–24 18 33
KFUM, Skellefteå
Idrottsskola 30 000 kr
KFUM Skellefteå vill tillsammans med två föreningar starta en idrottsskola för barn mellan 5–10 år i syfte att ge dem en bredare ingång till idrotten. Utifrån en diskussion mellan föreningarna om hur barnidrotten i föreningarna har bedrivits har föreningarna försökt identifiera en del orsaker till varför barnen slutar för tidigt med idrott. Bland de orsaker man kommit fram till är tidsbrist i form av ökad konkurrens mellan idrotter och ekonomi som gör det dyrt att vara med för de yngsta. Ett av målen med idrottsskolan är att erbjuda möjligheter för barn mellan 5–10 år att pröva på flera idrotter, eftersom det inte alltid är den idrott man börjar med som man sen vill fortsätta med. Ett annat av projektets mål är även att engagera fler föräldrar i idrottsrörelsen. Kontaktperson: Hans Brettschneider, tel. 0910–108 58
KFUM, Ulricehamn
Ungdomars Föreningsombud 100 000 kr
Detta är ett projekt som syftar till att göra ungdomar mer delaktiga och öka möjligheterna till påverkan av sin egen fritid. Föreningarna i Ulricehamn träffades och bestämde sig för att inleda ett utvecklat samarbete kring framförallt två områden, utbildning av vuxna ledare och utveckling av ungdomsverksamheter. Detta resulterade i att en grupp på 15 ungdomar från olika föreningar beslutade att starta Ungdomars Föreningsombud (UFO) med syftet att ge ett större inflytande på den verksamhet som finns för ungdomar och att utveckla den. Detta projekt handlar om att genom att utveckla UFO göra föreningsengagemang positivt för ungdomar, visa kommunens beslutsfattare att ungdomar är resurser, att utveckla barn- och ungdomsidrotten utifrån ungdomars eget perspektiv. Ungdomarna som idag är verksamma skall både genomföra aktiviteter och stöttas genom kompetensutveckling i ledarskap m.m. Syftet är att permanenta UFO så att fler ungdomar kan ta vid. För att detta skall vara möjligt kommer de som är med i projektet idag också att
arbeta med att sprida idén om UFO både inom sina föreningar, men även till övriga ungdomar i Ulricehamn. Bilaga 2 Kontaktperson: Anders Fröhlin, tel. 0321–416 90
Knutby Idrottsförening
Knutby IF´s idrottskola 20 000 kr för år 1 av 3
Inom Knutby IF vill man starta en idrottsskola för barn i yngre åldrar. Projektets upplägg är att bedriva ”prova på” verksamhet och ge möjlighet för barn att delta på sina egna villkor och önskemål. I samarbete med andra föreningar skall även andra idrotter kunna provas på. Kontaktperson: Erica Åhström, tel. 0174–420 65
Korpen Lunds Motionsidrottsförbund
Dövintegration Idrott 125 000 kr för år 1 av 3
Detta projekt syftar till att med idrotten som metod öka integrationen mellan döva barn och deras hörande kamrater. Ett underliggande syfte med projektet är att intressera barn med hörselskador för idrott i föreningslivet och ett fysiskt aktivt liv även i ett längre perspektiv. Genom att samarbeta med två skolor med såväl hörande som döva barn vill Korpen i Lund skapa en bas för en gemensam fritid mellan barnen. ”Prova på” verksamhet under terminerna samt olika typer av läger under kortare perioder skall dels skapa intresse för idrott i förening hos de döva och hörselskadade barnen, dels skapa mötesplatser mellan hörande och döva. Kontaktperson: Claes-Göran Månsson, tel. 046–211 76 65
Korpen Värmland
Friska krafter i Storfors 150 000 kr
Med projektet Friska krafter i Storfors vill Korpen Värmland intressera ungdomar som idag inte är engagerade i föreningslivet för idrott och motion. Tillsammans med Friskvården i Värmland och lokala idrottsföreningar skall ungdomar i anslutning till skolan få möjlighet att pröva på olika idrotter. Tanken är att både få dem mer aktiva som utövare, men också bygga på med en ledarutbildning för de ungdomar som är intresserade. Ungdomarna skall i stor utsträckning, själva bestämma vad de vill göra t. ex. planera och ansvara för olika aktiviteter. Kontaktperson: Åsa Meijhammar, tel. 054–15 06 33
Kågedalens Allmänna Idrottsförening (AIF)
Projektet Det goda livet 175 000 kr för år 1 av 3
Detta projekt syftar till att fånga den grupp av föreningens ungdomar som slutar sitt idrottande genom att försöka få dem att fortsätta att vara aktiva i föreningen. Några av de orsaker till för tidiga avhopp från
föreningen som Kågedalen sett, är bl.a. ökade prestationskrav, för mycket vuxenstyrning av aktiviteterna och att man ofta måste passa tider Bilaga 2 som inkräktar på andra intressen. Inom projektet skall därför möjligheter till spontanidrott, dvs. idrott utan krav på prestation och tävling utvecklas. För att utveckla ungdomarnas delaktighet kommer projektet att ledas av en ungdomsgrupp i föreningen för att tillgodose och stimulera deras eget engagemang i såväl planering som genomförande av aktiviteter de själva valt. Kontaktperson: Arne Olofsson, tel. 0910–72 35 83
Köpings Bordtennisklubb (BTK)
Idrott-skola 200 000 kr för år 1 av 3
Köpings BTK vill genom detta projekt fördjupa och utveckla samarbetet med skola och kommun. Inom projektet skall en internationell bordtennisskola utvecklas och föreningen kommer att vara en del av det arbetet genom att ansvara för idrottandet. Föreningen vill även utveckla förutsättningarna för elitsatsande ungdomar att kunna kombinera skola och elitidrott på hemmaplan. De elever som kommer till skolan kommer att vara aktiva i KBTK och olika aktiviteter och mötesplatser mellan ungdomar från olika länder skall ordnas. Inom projektet samarbetar föreningen också med Svenska Institutet. Kontaktperson: Krister Rejström, tel. 0221–254 63
Lagunda Allmänna Idrottsklubb
Idrottsskola 35 000 kr för år 1 av 3
Lagunda AIK vill med detta projekt utveckla barns idrottsverksamhet mot mer roliga och inte så tävlingsinriktade aktiviteter. I samarbete med en annan förening skall idrottsskoleverksamhet startas för barn inriktad på roliga “pröva på“ idrottsaktiviteter. Genom idrottsskolan hoppas föreningen kunna utveckla en metod för idrott som gör att fler barn stannar kvar inom idrotten när de blir äldre eftersom de fått möjlighet att prova fler alternativ på ett roligare sätt. Kontaktperson: Göran Adolfsson, tel. 0171–46 10 49
Linköpings Handikappidrottsförening
Idrottsskola 65 000 kr för år 1 av 3
I syfte att skapa möjligheter för funktionshindrade att idrotta på deras egna villkor och även ges möjlighet att prova på olika idrotter vill Linköpings HIF utveckla en idrottsskola. Målgruppen för idrottsskolan är rörelsehindrade barn och ungdomar. Genom kommunen och andra samarbetspartners skall kontakter och intresse skapas hos dessa ungdomar. Kontaktperson: Lars-Erik Johansson, tel. 013–31 23 35
Ljungby Idrottsförening
Bilaga 2 Fotboll för funktionshindrade 99 000 kr
Fotboll i idrottsförening för funktionshindrade är fortfarande ovanligt i Sverige även om en del föreningar har börjat ta initiativ för att starta och utveckla möjligheterna för funktionshindrade och fotboll. En sådan förening är Ljungby IF som med detta projekt vill starta fotboll och annan verksamhet i föreningslivet för utvecklingsstörda. Ljungby IFs inriktning på projektet är att direkt sätta igång med fotbollsträning på samma villkor som alla andra, men samtidigt anpassa verksamheten till de förutsättningar för idrott som de utvecklingsstörda har. Kontakt och hjälp med upplägg och ledarutbildning skall föreningen få genom samarbete med habiliteringen i Ljungby. Kontaktperson: Dan Johansson, tel. 0372–123 96
Malmö Allmänna Idrottsförening (MAI)
Projektet Alla kan – friidrottsskola för utvecklingsstörda 150 000 kr för år 1 av 3
MAI vill utveckla sin föreningsverksamhet genom att starta en friidrottsskola för funktionshindrade. Behovet av andra aktiviteter för funktionshindrade, t.ex. idrott är stort och genom att bygga upp en verksamhet baserad på idrottsskoletanken kan flera få prova på olika idrotter för att pröva sitt intresse. MAI kommer att samarbeta med Handikappidrottens samarbetsorganisation (HISO) i Malmö för att hitta intresserade barn och ungdomar. Kontaktperson: Lasse Johnsson, tel. 040–869 00
Malungs Innebandyklubb
Idrottsskola/Idrottsråd 225 000 kr för år 1 av 2
Malungs Innebandy vill med detta projekt utveckla en roligare och mer spännande barnidrott. Genom att utveckla samarbetet med fler föreningar vill man inom projektet starta idrottsskola med flera olika idrotter. Upplägget på idrottsskolan skall vara ”prova på” aktiviteter inom en idrott under några veckor för att sedan byta till någon annan idrott. Arbetet inom projektet bygger på att utveckla samarbetet mellan föreningarna i Malung. Idrottsskolans upplägg förutsätter nämligen att föreningarna som skall delta är villiga att släppa "sina" barn till denna verksamhet trots vad det kan innebära i missade träningar, matcher m.m. Projektet vill pröva att utveckla idén om en idrottsverksamhet för barn. Målet är att idrottsskoleverksamheten blir den organiserade barn och ungdomsidrotten i Malung. Kontaktperson: Ann-Louise Eklund, tel. 0280–132 49
Mariebo Idrottsklubb (MIK)
Bilaga 2 Fotbollsträning som tjejer gillar 46 000 kr för år 1 av 2
Mariebo IK vill med detta projekt utveckla damfotbollen och anpassa fotbollen mer efter flickors villkor och intressen. Under ett år har ett av föreningens flicklag bedrivit träning speciellt anpassad för flickor, uppbyggnadsträning, ren fotbollsträning m.m. Med detta projekt vill föreningen utveckla detta arbete till att innefatta mer av andra intressen än bara fotboll. En stor del av utvecklingsarbetet blir att dela med sig av arbetet med att utveckla och förnya flickfotbollen till andra flicklag, både internt inom föreningen och till andra föreningar. Utbildningarna kommer helt att ledas av de aktiva flickorna i Mariebos lag både i planering och genomförande, detta i syfte att göra det mer intressant för de aktiva. Kontaktperson: Anna Ross, tel. 036–34 54 09
Mosås Sportklubb
Projektet Ung Kraft 200 000 kr för år 1 av 3
Mosås SK vill genom detta projekt hitta nya former och metoder för att stärka ungas hälsa genom en aktiv och meningsfylld fritid. Projektet är mycket omfattande med en långsiktig förändring och ett utvecklingsarbete som löper under en längre tid. Föreningen söker stöd till en föreningsintern utveckling med inriktning på såväl flickor och flickverksamhet som ledarutbildningar för främst unga ledare. Ungdomar kommer även att ges möjligheter att påverka sitt fritidsutbud i en mer allmän bemärkelse, ett föreningsråd skall bildas som kommer att få möjlighet att genomföra en del aktiviteter där Örebro kommun är med och stödjer bildandet av ungdomsrådet. Kontaktperson: Peter Bergvall Virtanen, tel. 019–22 52 30
Nacka Handikappidrott
Kälkhockey 120 000 kr för år 1 av 3
Nacka Handikappidrott är en av Sveriges största handikappidrottsföreningar när det gäller kälkhockey. Utgångspunkten för projektet är att det finns få förebilder inom samma idrott om man är ung idrottskille/tjej med ett funktionshinder. Med detta projekt vill NHIF utveckla sin kälkhockeyverksamhet för barn och ungdomar genom ett fadder/förebildsprojekt. De seniorspelare och landslagsspelare som finns i Nacka kommer att fungera som faddrar åt de yngre i föreningen och både stötta i själva idrottsverksamheten men även utanför isen. Genom fadderprojektet skall ungdomarna utvecklas genom att få idoler och förebilder inom sin idrott och de äldre spelarna kommer att utvecklas som ledare. NHIF kommer även att utveckla en utbytesverksamhet med Föreningen Idrott För Funktionshindrade. Kontaktperson: Bengt Olofsson, tel. 08–500 222 45
Narva Boxningsklubb
Bilaga 2 Förnyelse och integrationsfrämjande åtgärder inom lokalidrott 200 000 kr
Narva Boxning vill med detta integrationsprojekt skapa mötesplatser för ungdomar från olika delar av Storstockholm. Målet skall uppnås genom att klubben ordnar olika gemensamma aktiviteter med Tensta Boxningsklubb, som är en innerstadsklubb med många ungdomar från andra delar av Stockholm. Inom projektet skall även samarbetet med skolor i de olika stadsdelarna utvecklas och förändras så att föreningarna kan erbjuda aktiviteter under skolämnet ”fritt val” under dagtid. Träningen kommer även att erbjuda andra aktiviteter än idrott, t.ex. diskussioner och övningar som skapar möten även utanför idrotten. Kontaktperson: Hans Lindahl, tel. 08–711 04 50
Norrbottens Fotbollförbund (NFF)
Miljö- och Trafiksäkerhet i fotbollsskolan år 2000 40 000 kr
Norrbottens och Västerbottens fotbollförbund vill utveckla kunskaper och inställning till trafiksäkerhet inom de lokala fotbollsföreningarna. Syftet med projektet är att i varje förening där det bedrivs sommarfotbollsskola ta fram en policy vad det gäller trafiksäkerhet och miljöfrågor. Meningen är att de unga ledare som arbetar i fotbollsskolor skall fungera som förebilder även i trafik- och miljöfrågor. Syftet med projektet är också att föreningen skall utarbeta en policy för dessa frågor så att kunskaper om trafiksäkerhet och miljö skall genomsyra hela föreningen, dvs. aktiva, föräldrar och ledare. Kontaktperson: Niklas Johansson, tel. 0920–21 17 77
Norrby Idrottsförening
Norrbyprojektet 115 000 kr för år 1 av 3
I Norrby kommundel i Borås har föreningslivet bland ungdomar tappat mycket mark. Få är aktiva i idrottsföreningen eller i andra föreningar. Norrby IF vill utveckla sin verksamhet och göra den mer intressant för ungdomar att delta i. Målet med projektet är att återuppbygga förtroendet och tilltron på idrotten och föreningslivet i stort. Inom projektet skall föreningen starta en idrottsskola med möjligheter att prova på olika aktiviteter. Idrottsskolan riktar sig till både barn och ungdomar upp till 16 år, som kommer att engageras med hjälp av kontaktpersoner som fått utbildning från SISU i projektarbete. Dessa personer har naturliga kontakter med människor och föreningar och kan därigenom nå barn och ungdomar. Även föräldrarna kommer att omfattas av projektet och föreningen vill genom olika aktiviteter, som till exempel utbildning i anslutning till idrottsverksamheten, skapa ett nätverk bland dem. Kontaktperson: Arne P Johansson, tel. 033–12 66 75
Norrköpings Allmänna Idrottssällskap (NAIS)
Bilaga 2 NAIS – mer än handboll 50 000 kr för år 1 av 2
Norrköpings AIS har sedan början av året startat en grupp kallad Eldsjälsgruppen, som arbetar med utvecklingsfrågor i föreningen, med målet att göra klubben till en ungdomsförening. Mycket av projektet är inriktat på att utveckla informationen för att barn skall intressera sig för idrott i föreningslivet. Föreningen kommer också att arbeta för att göra fler föräldrar delaktiga i föreningen och utveckla sina ledare genom en intern utbildning. Kontaktperson: Per Johansson, tel. 011–14 75 03
Nosaby Idrottsförening
Fotbollsträning 125 000 kr
Många barn med funktionshinder som är intresserade av fotboll eller idrott, erbjuds ett relativt begränsat utbud och därför vill Nosaby IF utveckla sin fotbollsverksamhet för dessa barn. Nosaby vill med detta projekt utveckla föreningen och göra den tillgänglig för alla. I projektet skall verksamhet startas upp i egna lag för de funktionshindrade för att möjliggöra en vidareslussning till andra lag. Dessutom vill föreningen tillsammans med Bunkeflo IF utveckla en återkommande matchserie mellan lagen så att den rent idrottsliga kvaliteten på fotbollen kan höjas. Rekrytering och hjälp med ledarfrågor och utbildningar skall fås genom samarbete med habilitering och Bunkeflo IF som framgångsrikt har utvecklat fotboll för funktionshindrade fast med en annan inriktning. Kontaktperson: Thomas Sjöbeck, tel. 044–12 07 89
Rimbo Bowlingklubb (BWK)
Bowlingskola 50 000 kr för år 1 av 3
Rimbo Bowlingklubb har märkt av ett ökat intresse bland ungdomar för att spontant spela bowling. För att möta detta nya intresse vill föreningen förändra och utveckla sin ungdomsverksamhet. Klubben kommer att starta en bowlingskola där ungdomar leder ungdomar och på så sätt kommer inte bara verksamheten att utvecklas, utan de ungdomar som redan är aktiva kan utvecklas som t.ex. ledare. Genom ett faddersystem skall de äldre ungdomarna som redan utbildats på ett utvecklingsläger, leda och ansvara för bowlingskolan. Genom att ta tillvara deras kunskaper blir också verksamheten bättre samtidigt som en modell för ledarutveckling och ledarförsörjning inom föreningen kan utvecklas. Kontaktperson: Lena Wik, tel. 0175–620 18
Rydö Golfklubb
Bilaga 2 Golf – en sport för alla 80 000 kr för år 1 av 2
Rydö Golfklubb vill utveckla sin barn- och ungdomsverksamhet så att träningsmetoder och gruppindelning blir mer anpassade efter förmåga istället för ålder. Genom att bilda olika träningsgrupper där hänsyn tas till barnens och ungdomarnas förmåga istället för ålder skall kvalitén i deras träning också öka. Klubben vill även att träningsmetoderna för barn och ungdomar skall omfatta andra verksamheter än golf t.ex. dans och andra idrotter. För att denna verksamhet skall få långsiktiga resultat och effekter, vill föreningen också utveckla sin ledarutbildning samt rekrytera nya ledare bland föräldrar och andra intresserade. Kontaktperson: Olof Wistedt, tel. 035–490 20
Råby-Rekarne Friidrottsförening
Fritidrott åt alla 250 000 kr för år 1 av 3
Råby-Rekarne vill med detta omfattande projekt utveckla sin förening och sin idrott på flera olika sätt. Genom att etablera ett ungdomsråd i föreningen hoppas man att ungdomsdelaktigheten kommer att öka. På så sätt kommer ungdomarna att bli mer delaktiga i planeringen av aktiviteter och även i föreningens övriga arbete. Ett av projektets mål är även att arbeta med integration inriktad på flickors idrott. Föreningen kommer även är att utbilda flickornas föräldrar för att därigenom öka deras förståelse för föreningslivet och idrotten. Former för att kunna kombinera spontan idrott med den organiserade skall utvecklas. En metod, som kommer att prövas, är att erbjuda ”öppet hus” aktiviteter för de som inte är med i föreningen. Kontaktperson: Bengt Olof Eskilsson, tel. 016–12 27 18
Rågsveds Idrottsförening (RIF)
RIF:s integrationsprojekt – RIF inför 2000-talet, en förening att utvecklas i 85 000 kr för år 1 av 3
Rågsveds IF bedrev under förra året en verksamhet inriktad på integration genom att skapa mötesplatser mellan ungdomar med olika etniska bakgrunder. Genom erfarenheterna från detta projekt vill föreningen utveckla verksamheten genom att utveckla föreningens ledare i frågor som rör integration. Det är viktigt att ledarna inom föreningen får ökad kompetens och erfarenhet, för att bättre kunna möta de behov som ungdomarna i föreningen har. I samarbete med Fittjaskolan skall föreningen också utveckla verksamhet för de elever som går det individuella programmet genom att få med dem i ett aktivt föreningsliv. Projektet innehåller även verksamheter som är inriktade på att skapa mötesplatser och aktiviteter där ungdomarna måste samarbeta, t.ex. överlevnadsaktiviteter och problemlösningsbanor. Föreningen hoppas kunna förmedla sina erfarenheter till andra föreningar i området så att de också kan delta med sina ledare i utbildningarna som anordnas av Rågsveds IF. Kontaktperson: Torsten Rasmussen, tel. 08–530 639 11
Skånela Idrottsförening
Bilaga 2 Kostprojekt 55 000 kr för år 1 av 2
Skånela IF vill med detta projekt öka kunskaperna kring aktiva idrottsflickors kostvanor i kombination med idrott. Ofta visar det sig att just flickor missköter sin kosthållning i samband med idrott, vilket ofta kan resultera i såväl dåliga resultat som ohälsa för individen. Genom detta projekt skall nu flickorna själva bli delaktiga i sin kosthållning och därigenom bli mer medvetna om vikten av att äta rätt när man idrottar. Föräldrar och ledare kommer att involveras i projektet så att även de lär sig vikten av rätt mat i kombination med idrott på hög nivå. Kontaktperson: Karin Nilsson, tel. 0708–81 32 31
Skånes Fotbollförbund
Projektet Fokus F13 100 000 kr för år 1 av 3
Detta projekt syftar till att utveckla metoder och arbetssätt inom fotbollen med resultatet att fler flickor i åldern 13–15 år stannar kvar inom föreningslivet. Bilden av varför fler flickor slutar sin idrott tidigt är, enligt Skånes Fotbollförbund, att de ofta upplever att de s.a.s. lever på undantag och i skymundan för föreningarnas övriga verksamhet. I detta projekt är därför den metod som arbetas fram inriktad på att förändra detta och tydligare sätta flickorna i förgrunden, både vad det gäller den kvalitativa fotbollsträningen men även i föreningen totalt sett. Föräldrarna skall involveras i projektet för att deras förståelse för en aktiv fritid för flickor skall öka. Kontaktperson: Ulf Larsson, tel. 040–59 02 12
Skånes Idrottsförbund
Integrationsprojekt 200 000 kr
Skånes IF vill med detta projekt stimulera integrationsprocessen i Södra innerstaden i Malmö och få igång ett utökat samarbete mellan idrottsföreningar och skolan. Genom att öka samarbetet mellan FKK Interamerica och Stenkulaskolan skall Interamerica få möjlighet att bedriva verksamhet i anslutning till skolan. Inriktningen på verksamheten skall inte vara elitinriktad utan ge ökade möjligheter till alla som vill idrotta. Särskild vikt kommer att fästas på verksamhet för unga flickor med invandrarbakgrund, i syfte att öka deras delaktighet i föreningslivet och idrotten. Genom andra aktiviteter än bara idrott, skall verksamheten breddas till att innefatta kunskaper om skog och mark samt friluftsliv i stort, vilket är någonting dessa ungdomar sällan deltar i. Förbundets roll är att stötta Interamerica både när det gäller kontakter med skolan och med utvärderingen av projektets genomförande. Kontaktperson: Johanna Ingvaldson, tel. 040–600 59 12
Smålands Fotbollförbund
Bilaga 2 Ett vinnande lag 65 000 kr
Att ungdomar skall få påverka sin egen idrott är viktigt och inom idrottsrörelsen arbetar allt fler med att försöka utveckla former för att öka ungdomsdelaktigheten. Smålands fotbollförbund vill med detta projekt utveckla metoder för att öka ungdomars delaktighet i sin fotbollsförening. Det är inte minst viktigt för att få fler ungdomar att fortsätta inom idrottsföreningarna och inom fotbollen. Verksamheten inom projektet inriktas på att 12 utvalda föreningar skall vara pilotföreningar i arbetet med att försöka ta fram en föreningspolicy gällande såväl ungdomsdelaktighet som jämställdhet inriktad på att ungdomarna själva skall kunna vara med och påverka. För att möjliggöra detta krävs såväl utbildning av unga ledare som de äldre inom föreningarna. Inom projektet skall dessutom ungdomsråd genomföras i varje förening med deltagare från alla lag. Kontaktperson: Rickard Strandberg, tel. 036–34 54 00
Smålands Idrottsförbund
Projektet Rörelse – idrott – hälsa 300 000 kr för år 1 av 2
Smålands Idrottsförbund vill med detta projekt utveckla metoder för ett utvecklat samarbete mellan idrottsorganisationer, skolan och andra organisationer med fokus på hälsa och motion främst för barn. Syftet med projektet är att försöka utveckla former för en helhetssyn på barns hela vardag med betoning på fysisk aktivitet och hälsa. Tre olika projektgrupper skall samarbeta inom olika föreningar och skolor, för att komma fram till flera sätt att arbeta så att de olika förutsättningarna som finns i områdena blir en tillgång i arbetet med att hitta nya lösningar. De aktiviteter som kommer att arbetas fram i varje projektgrupp skall utgå från gruppens olika erfarenheter. Det skall även skapas möjligheter till spontana aktiviteter, t.ex. Öppen idrottshall. I samarbete med kommunen kommer vissa aktivitetsytor att iordningställas så att det är möjligt med spontana aktiviteter. Den delen finansieras av kommunen. Kontaktperson: Christina Ericsson, tel. 036–34 54 05
Smålands Innebandyförbund
Projektet SmIBF online 30 000 kr
Syftet med detta projekt är att utveckla föreningsdelaktigheten bland ungdomar. Via Internet vill förbundet utveckla ett nytt sätt att kommunicera inom föreningslivet och därigenom pröva nya metoder för att öka intresset bland ungdomar. På så sätt kan de lättare och mer utifrån egna intressen delta i beslutsprocesser, diskussioner m.m. Tanken med att utveckla Internet är att skapa ett forum där man kan träffas och även ha möten. På hemsidan skall forum för diskussioner i olika frågor skapas såväl som att beslut i olika frågor kan fattas. Via modern Internetteknik
skall former för större delaktighet bland framförallt ungdomar i debatter och beslut utvecklas. Bilaga 2 Kontaktperson: Christer Johansson, tel. 036–34 54 00
Sportklubben Sifhälla
Ständigt i rörelse 149 000 kr för år 1 av 2
Föreningen vill med detta projekt utveckla sin barn- och ungdomsverksamhet för att mer tillgodose och utveckla individerna i föreningen. Genom att individ- och åldersanpassa träningen med andra inslag än traditionell fotbollsträning skall fler perspektiv på motion och idrott ges till barn och ungdomar. Istället för att träna fotboll varje gång kan andra aktiviteter som dans och andra idrotter vara ett lika bra sätt att träna olika färdigheter. Inom projektet vill föreningen även arbeta för en ökad föräldramedverkan t.ex. genom att föräldrar med sina olika erfarenheter kan utveckla fler alternativa träningsformer tillsammans med tränare och ledare. Projektet syftar inte till att ersätta all fotbolls- eller traditionell träning utan att komplettera den med annat för att tillgodose fler behov hos barnen. Genom detta skall såväl barn och föräldrar som förening utvecklas mot att se motion och idrott i ett bredare perspektiv. Kontaktperson: Peter Juteberg, tel. 0533–417 40
Stafsinge Idrottsförening (SIF)
Projektet After School 75 000 kr för år 1 av 2
Syftet med detta projekt är att skapa intresse för föreningslivet bland ungdomar som idag har lite eller ingen kontakt med föreningslivet. Genom att skapa mötesplatser med hjälp av idrotten vill föreningen försöka minska de konflikter som den senaste tiden blossat upp i det område där föreningen är verksam. Samarbete mellan fritidsgården och föreningen skall skapa kontakter med de ungdomar som idag inte är verksamma i föreningen, vilket företrädesvis är ungdomar med invandrarbakgrund. Genom aktiviteter direkt efter skolan vill föreningen intressera icke-aktiva ungdomar för sin fotbollsverksamhet och därigenom få dem att möta föreningens aktiva ungdomar. Kontaktperson: Per-Olof Andersson, tel. 0346–824 34
Stockholms Handikapp Idrottsförbund
Rekrytering skolan 300 000 kr för år 1 av 2
Stockholms Handikappförbund vill med detta projekt skapa en modell för rörelsehindrade och utvecklingsstörda elever i särskola att börja idrotta. Den verksamhet som skall bedrivas i projektet är en idrottsskola i nära anslutning till skolan. Förbundet avser att avgränsa sig till att hitta fyra särskolor där verksamhet kan bedrivas under eftermiddagarna. Samtidigt skall olika idrotter introduceras under skoltid. Dessa båda verksamheter skall i sin tur leda till att fler blir intresserade av idrott och att de kan tas emot ute i de lokala handikappidrottsföreningarna. För-
bundet vill inom projektet också hjälpa och underlätta kontakter mellan intresserade barn och ungdomar och lokala handikappidrottsföreningar. Bilaga 2 Där det inte finns handikappidrottsföreningar kommer kontakter med friskidrottsföreningar att tas för att de skall verka som fadderföreningar åt de idrottsintresserade barnen och ungdomarna. Förbundet avser även att utveckla kontakterna med den del av kommunen som jobbar med fritidsfrågor för att ge dem ökade kunskaper om funktionshindrades idrott och fritidsfrågor. Kontaktperson: Sven Myrgård, tel. 08–27 28 80
Stockholms Idrottsförbund
Projektet Sunda tjejer 275 000 kr
Stockholms IF vill med detta projekt ge framförallt flickor med utländsk bakgrund ökade möjligheter till idrott och ett aktivt föreningsliv. Sedan några år driver SIF ett projekt med idrottsskolor i samarbete med Stockholms kommun. Verksamheten i idrottsskolan är inriktad på att ”prova på” samt att idrottsföreningar visar upp sin verksamhet. Verksamheten i projektet är inriktad på att i tidigare åldrar nå och intressera flickorna. Genom att ordna verksamhet på sommaren för flickor från Tensta och Skärholmen skall intresset för att vara med i idrottsskolorna under vår/höst öka. Verksamheten skall fungera som en kick off för flickorna och sedan aktivt följas upp av idrottsskolorna när flickorna kommer hem. Lägret kommer att genomföras i samarbete med stadsdelsnämnderna i Skärholmen och Tensta. En nyckel i projektet är samarbetet med skolan då skolan ofta legitimerar verksamhet efter skoltid bland föräldrarna. Därför är också idrottsskolornas verksamhet förlagd direkt efter skoltid och genom idrottsskolornas kontakter med lokala idrottsföreningar finns också en tydlig koppling till att kunna fortsätta med idrott senare. Verksamheten under sommaren och idrottsskolornas uppföljning efter sommaren skall följas upp i ett antal utvalda idrottsskolor för att se effekter av sommarverksamheten, dvs. om intresset för idrott och föreningsliv bland dessa flickor har ökat. Kontaktperson: Jenny Svender, Agneta Ström, tel. 08–627 40 17, 627 40 30
Stockholms läns Ridsportförbund
Hästsportskolor 150 000 kr för år 1 av 2
Projektet Hästsportskolor är ett nytt sätt att arbeta för att intressera bl.a. barn som på ett naturligt sätt inte kommer i kontakt med hästsporten. Utgångspunkten är att ridning i traditionella ridskolor inte passar alla barn och därför behöver verksamheten utvecklas. I hästsportskolan är upplägget att barnen, ungefär på samma sätt som i olika former av idrottsskolor, skall få möjlighet att under lekfulla former pröva på att sköta hästar, lära sig mer om miljön kring hästarna och prova på olika hästsporter på ett lekfullt sätt. I projektet skall fyra lokala föreningar bli pilotföreningar där metoden hästsportskolor skall prövas mer ingående. Kontaktperson: Anneli Grimborg-Liljedahl, tel. 08–627 40 84
Storsjöns Segelsällskap
Bilaga 2 Öppen hamn i Östersund 40 000 kr för år 1 av 3
Möjligheter för spontan idrott kan göra att ungdomar kan idrotta utan krav på prestation och istället idrotta och motionera på sina egna villkor. Segelsällskapet i Storsjön vill med detta projekt utveckla sådana möjligheter för ungdomar upp till 19 år. Inom projektet skall en verksamhet kallad Öppen hamn provas dit ungdomar spontant kan söka sig för att prova på att segla och vara på sjön när och hur de själva vill. Det finns inga krav på kostnader, på närvaro eller prestation vilket gör att den som bara vill testa kan göra det medan den som blir intresserad givetvis kan komma fler gånger och sedan även delta i föreningens ordinarie segelverksamhet. Föreningen hoppas också att man genom projektet skall kunna behålla fler ungdomar inom sin vanliga verksamhet. Kontaktperson: Lars Grangert, tel. 063–14 71 10
Stugsunds Idrottsklubb
Fritidsgård i Stugsunds IK 40 000 kr för år 1 av 2
Stugsunds IF vill utveckla och bredda sin verksamhet genom att starta en fritidsgård med en idrottslig profil, så kallad öppen verksamhet. Genom uppsökande verksamhet vill föreningen intressera barn i åldern 8–10 år för projektet. Tanken är att barnen skall kunna gå till fritidsgården som ligger i direkt anslutning till skolan och där kunna utöva olika sorters aktiviteter. Det kommer även att startas upp ett ”gårdsråd” för att ge barnen möjlighet att själva påverka utvecklingen av verksamheten. Kontaktperson: Ingemar Jonsson, tel. 0270–28 42 23
Svenska Badmintonförbundet (SBF)
Projektet Ungdomsforum 150 000 kr för år 1 av 3
Detta projekt syftar till att stärka ungdomarnas delaktighet i förbundets verksamhet genom att de skall få möjlighet att påverka utbud och anpassa verksamheten efter egna intressen och förutsättningar. Inom projektet skall särskilda ungdomsforum genomföras. Dessa kommer att följas upp lokalt i varje förening för att förankra arbetet. De erfarenheter som de lokala ungdomsråden kommer fram till skall sedan tas till vara på ett centralt ungdomsforum. Hela projektet skall drivas av en projektgrupp bestående av tre pojkar och tre flickor. Kontaktperson: Jan Åhrberg, tel. 018–50 55 40, 070–574 82 40
Svenska Friidrottsförbundet (SFIF)
Yes! För ökad mångfald inom svensk friidrott 370 000 kr för år 1 av 3
Svenska Friidrottsförbundet vill tillsammans med ett par lokala föreningar hitta former för att människor med utländsk bakgrund skall bli mer delaktiga i föreningslivets idrottsverksamhet. Tillsammans med de
lokala föreningarna skall förbundet utveckla former för rekrytering av barn och ungdomar till friidrottsföreningarna, men det är också viktigt att Bilaga 2 hitta former för att föräldrarna skall bli mer delaktiga i sina barns idrottande. Även former för att göra ungdomarna mer delaktiga i verksamheten skall utvecklas där möjligheter för ungdomar att utveckla egna projekt eller verksamheter är några exempel. De lokala föreningarna skall pröva nya former för rekrytering och verksamhet, medan förbundets roll är utvärdera, marknadsföra och fungera som ett stöd för de lokala föreningarna i deras arbete. Förbundets roll är viktig för att kunna sprida projektets erfarenheter vidare till fler inom friidrotten. Kontaktperson: Pär-Göran Björkman, tel. 031–69 92 26
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Blekinge län
Projektet Alla kan 200 000 kr för år 1 av 2
Detta projekt syftar till att vidareutveckla metoder för att idrotten skall bli mer tillgänglig för barn och ungdomar med s.k. osynliga funktionshinder, t.ex. ADHD/DAMP. Projektet tar avstamp i erfarenheter från tidigare arbete med dessa barn, som visar på att de okunskaper som föreningslivet ofta omedvetet har om sådana funktionshinder försvårat möjligheterna till ett aktivt föreningsliv för dessa barn och ungdomar. Genom att utveckla metoder för bl.a. en bättre ledarutbildning och kunskapsförmedling till föreningarna vill SISU höja kunskapsnivån och därigenom förbättra möjligheterna till idrott för barn med dessa handikapp. Inom projektet skall också ett nätverk mellan de som idag har kunskaper om detta och andra intresserade utvecklas. Kontaktperson: Gert Carlsson, tel. 0708–51 94 00
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Dalarnas län
Barn i Liv och Lust 250 000 kr för år 1 av 2
Genom detta projekt vill SISU Dalarna tillsammans med en nybildad förening, Liv&Lust, skapa förutsättningar för mötesplatser mellan människor från olika länder. Projektets upplägg är att engagera mammor tillsammans med sina barn i idrottsverksamhet i ett antal lokala föreningar. SISU skall vända sig till de mammor och barn som aldrig eller mycket sällan har varit i kontakt med idrottsföreningar eller föreningslivet i stort. Genom uppsökande verksamhet och genom direktkontakter skall intresse för projektet väckas. Tanken är att barnen skall delta i aktiviteter i idrottsföreningarna medan mammorna umgås med varandra under tiden i närliggande lokaler. Aktiviteterna skall styras av deltagarna själva. Projektet skall dokumenteras genom att några av deltagarna för dagbok över sina upplevelser. Projektets erfarenheter skall också spridas vidare genom SISU. Kontaktperson: Kerstin Andersson, tel. 023–454 61
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Gästrikland
Bilaga 2 Mentorskap för kvinnliga ledare i idrotten 25 000 kr
Genom detta projekt vill SISU i Gästrikland ge ett stöd till unga flickor som valt att bli ledare inom idrottsrörelsen. Genom att utveckla en metod kring mentor/adepthandledning för flickor med ledaruppdrag i idrottsföreningar skall de kunna känna sig nyttiga och behövda inom idrotten, men även stärkas i sitt ledarskap. Genom att anordna mentor- och adeptträffar men även träffar för bara flickor där erfarenhetsutbyte, studiebesök m.m. ordnas skall flickorna utvecklas som ledare med en mentor som förebild och stöd. Mentor och adept skall också träffas själva för kontinuerliga erfarenhetsutbyten m.m. Kontaktperson: Ann-Gerd Bergdahl, tel. 026–65 72 58
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Halland
Forumprojekt i policyframtagande 25 000 kr
SISU i Halland vill med detta projekt förändra värderingarna kring användandet av tobak, alkohol och droger hos ungdomar. Målet med projektet är att få fler idrottsföreningar i Falkenberg att etablera en policyplan för sin hållning gentemot droger. Projektets upplägg är att genom forumteater av och med ungdomar inspirera och väcka ungdomars egna frågor kring användningen av tobak, alkohol och andra droger. Forumspelet kommer att följas upp med träffar även i den lokala föreningens egna lokaler i syfte att fortsätta diskussionen om en föreningspolicy mot droger. Kontaktperson: Camilla Svensson, tel. 0346–875 45
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Norrbotten
Ett projekt för jämställdhet i norrbottnisk idrott 300 000 kr för år 1 av 2
SISU i Norrbotten vill med detta projekt fokusera på kvinnors och mäns lika värde och möjligheter till idrott på alla nivåer. Genom projektet skall en kraftsamling inom Norrbotten göras för att utveckla en metod för diskussion och erfarenhetsspridning av jämställdhetsfrågor. Sex föreningar har valts ut i ett inledningsskede med målet att medlemmar på alla nivåer, med tonvikt på flickor, skall delta i utbildningar i frågor om jämställdhet och flickors villkor för idrott. Syftet är att dessa sex föreningar i nästa skede blir föregångarföreningar som kan visa och informera andra. Inom projektet avser man att lyfta fram kvinnliga förebilder, skapa mötesplatser där flickor och pojkar kan diskutera könsroller etc. Dessutom vill SISU prova att särskilt utbilda eller fokusera på pojklag och deras ledare, i första skedet ett tiotal pojklag. Inom projektet vill SISU även vända sig till föreningar som inte valts ut och där ordna temadagar och handledarutbildningar. Kontaktperson: Petra E Mörtsjö, tel. 0920–890 90
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Uddevalla
Bilaga 2 Projektet Stegett 280 000 kr för år 1 av 3
SISU Väst vill med sitt projekt öka möjligheterna till idrott för funktionshindrade barn och ungdomar, vilket idag är relativt begränsat i detta område. I ett samarbetsprojekt med habiliteringen, Västsvenska handikappidrottsförbundet och kyrkan skall idrottsskolor med ”pröva på” möjligheter startas och etableras. Samarbete med flera friskidrottsföreningar i området planeras där föreningarna kommer att stå för själva idrottsaktiviteterna. SISU kommer också att utbilda handikappidrottsföreningar i syfte att starta utvecklings- och förnyelseprocesser i föreningarna som gör att fler intresserade kan få plats. Även friskidrottsföreningarna kommer att få ta del av utbildningsprogram främst i kunskaper att jobba med funktionshindrade barn och ungdomar. Kontaktperson: Johan Gadd, tel. 0522–341 10
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Uppland
Projektet Fotboll är en lek 100 000 kr för år 1 av 2
SISU Uppland vill med detta projekt utveckla metoder för hur idrottsföreningar skall bedriva barn- och ungdomsverksamhet på barns villkor och förmåga. Genom att skapa mötesplatser där delaktighet och kunskaper från alla inblandande, dvs. barn, föräldrar och ledare, sprids skall en större medvetenhet och kunskap kring barns idrott utvecklas. Utbildningstillfällen som är gemensamma för föreningarna skall startas i syfte att skapa en bredare kunskapsbas i varje förening så att verksamheten eller utvecklingen inte knyts upp till enstaka personer. Varje förening skall dessutom efter de förslag som kommer fram genom projektet starta interna utvecklingsprocesser för att arbetet med att öka kunskapen om barns idrott skall genomsyra föreningens verksamhet i praktiken. Kontaktperson: Eva Werneholm, tel. 018–27 70 28
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Uppland
Rent spel i Upplandsfotbollen 85 000 kr
Projektet Rent Spel i Upplandsfotbollen syftar till att komma till rätta med problemen kring våld och fult spel inom fotbollen – att helt enkelt minska bestraffningsåtgärderna inom ungdomsfotbollen. Genom att utveckla ett större ansvar för detta i de lokala föreningarna och utbilda och följa ett antal “ambassadörer“, både vuxna och ungdomar från varje förening, skall arbetet i de lokala föreningarna bli bättre. Projektet inleds med en forumträff med en ledare och två ungdomar från fotbollsföreningar i Uppland. De skall diskutera och hitta fram till olika exempel på lösningar på problem som t.ex. fusk, mobbning och rasism utifrån sina egna erfarenheter. I forumträffen skall även ungdomar från ett fotbollsgymnasium vara med som handledare för de andra deltagarna. Tanken är att ambassadörerna därefter skall jobba med fairplayfrågor i sin egen
förening i syfte att få föreningarna att ta ett större ansvar för frågor som dessa. Bilaga 2 Kontaktperson: Anders Björnlund, tel. 018–27 70 26
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Västernorrland
Pedagogisk Barn- och ungdomsledarutbildning 200 000 kr för år 1 av 3
SISU Västernorrland vill med detta projekt utveckla former för den barnledarutbildning som finns idag så att den blir mer enhetlig, oavsett vilken idrott det gäller. Själva verksamheten är givetvis inriktad på utbildning och i inledningsskedet omfattas endast ledare från ett antal utvalda föreningar. De ledare som omfattas av den inledande utbildningen blir själva utbildare genom att utbilda, informera m.m. Upplägget är att deltagarna själva i mycket stor omfattning skall utforma innehållet i utbildningen och att utbildningen skall vara processinriktad. Genom den processinriktade formen kommer deltagarna att själva utforma och formulera innehållet baserat på sina egna erfarenheter och intressen. Mixen av flera olika infallsvinklar genom deltagande av ledare från olika idrotter skall ge ett kvalitativt bättre innehåll i material, utbildning etc. Kontaktperson: Peter Berglund, tel. 070–493 78 70
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Örebro län
Idé till aktivitet – ett projekt för, genom och av ungdomar i Örebro län 200 000 kr för år 1 av 3
SISU i Örebro vill med detta projekt öka möjligheter för ungdomar att påverka och utforma sin verksamhet. Genom att skapa naturliga lokala nätverk skall ungdomar, beslutsfattare och föreningsliv utveckla samarbetet mellan varandra. Genom att ordna möten med ungdomar skall deras önskemål och behov om idrott m.m. kunna identifieras därefter sätts en handlingsplan av ungdomarna själva ihop för hur man vill genomföra sina idéer och planer. SISU:s roll är att stötta, uppmuntra och ge möjligheter till praktiskt genomförande av idéerna. Processtödet skall garantera att ungdomarnas idéer faktiskt kan genomföras. Ungdomarna i projektet skall rekryteras från tre ungdomsgårdar, skolor, invandrarföreningar och idrottsföreningar. Kontaktperson: Thomas Eklund, tel. 019–17 55 24
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Östergötland
Projektet Nemesis 180 000 kr
Genom detta projekt vill SISU Östergötland tillsammans med Mjölby kommun utveckla möjligheterna till flickors idrott så att de blir bättre och därigenom öka flickornas deltagande i föreningslivets idrottsverksamhet. SISU skall inom projektet starta processer i föreningarna med hjälp av diskussioner och utbildning av föreningens alla nivåer så att förutsättningar för flickors idrott utvecklas. Inom ramen för processtarterna i föreningarna skall själva arbetssättet utvecklas utifrån flickornas egna visioner och förutsättningar vilket också är någonting man kommer att
förmedla till alla nivåer inom föreningarna. Goda exempel på föreningars lokala arbete kommer att lyftas fram som förebilder och inspiration. Ett Bilaga 2 mål med utbildningsarbetet är att utveckla ett nätverk bland flickorna som kan leva vidare efter projekttidens slut. Kontaktperson: Marie Denitton, tel. 013–20 33 29
Svenska Livräddningssällskapet (SLS) i Stockholms län
Simning och livräddning för invandrarungdomar i Stockholm 60 000 kr
Svenska Livräddningssällskapet (SLS) vill med detta projekt utveckla simtränarutbildningen så att ledare med invandrarbakgrund lättare kan bli simlärare och därigenom lära fler barn med invandrarbakgrund simning och livräddning. Idag är simlärarutbildningen inte anpassad efter de förutsättningar för bad och simning som människor från andra länder kan ha. Detta gäller såväl språk som en metodik där hänsyn tas till annorlunda värderingar beträffande badande och simning. Inriktningen på projektet är att skolor och invandrarföreningar tillsammans skall komma i kontakt med intresserade ungdomar med invandrarbakgrund som vill delta i simlärarutbildningen. Deltagarna kommer i stor utsträckning att tillsammans med SLS, utforma, utveckla och anpassa simtränarutbildningen efter de behov och förutsättningar som finns. Poängen är att ta tillvara på de erfarenheter som finns när det gäller kulturella skillnader och språk som deltagarna själva har, i syfte att utveckla en modell för simträning av personer med invandrarbakgrund. Kontaktperson: Georg Auberger, tel. 08–25 99 69
Svenska Ringetteförbundet
Spridning av tjejsporten – ringette i nya it-former 185 000 kr för år 1 av 2
Ringette är en av få utpräglade lagidrotter för flickor. Idrotten påminner om ishockey men spelas med en ring istället för puck och utan kroppskontakt mellan spelarna. Detta projekt syftar till att utveckla och öka intresset för sporten Ringette bland yngre flickor. Genom kontakter och samarbete med skolan, med lärarutbildningar m.m. skall intresse för Ringettesporten skapas. Ett intresse som sedan skall vara möjligt att följa upp med aktivitet i en förening. Projektets andra del är fokuserad på att utveckla föreningarna som idag har Ringette på programmet och på som vill ha det. Det kommer även att finnas möjligheter för intresserade att starta Ringette i egen regi. Upplägget på denna del är att genom Internet utveckla informationen om hur och på vilket sätt Ringette kan spelas för att därigenom göra det möjligt att höja kvalitén på Ringetten i Sverige. Kontaktperson: Barbro Eriksson, tel. 08–714 54 70
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund
Sportfiskarnas Integrationsprojekt 225 000 kr för år 1 av 3
Detta projekt syftar till att genom sportfiske som metod skapa mötesplatser mellan människor med olika etniska bakgrunder, men även att
öka kunskaper om och tillgänglighet till den svenska naturen framförallt hos invandrare. Redan idag finns ett stort intresse för fiske bland Bilaga 2 ungdomar från andra länder och detta skall både tas till vara och utvecklas inom projektet. Upplägget är att i några lokala bostadsområden fånga upp intresse för sportfiske och friluftsliv. Olika lösningar för olika bostadsområden skall vara möjligt, men gemensamma delar är bl.a. att utveckla ett samarbete mellan olika föreningar, skolor och kommuner i syfte att utveckla kontakter med de som är intresserade. Intresset för själva sportfisket skall utvecklas genom bl.a. sportfiskeskolor och genom att starta upp sportfiskeklubbar i områdena. Kontaktperson: Eva-Karin Kronquist, tel. 070–211 17 76
Säffle Karateklubb
Projektet Idrottskul i Tegnérhallen 300 000 kr för år 1 av 2
Säffle Karateklubb vill tillsammans med fyra andra föreningar som verkar i samma idrottsarena utveckla förutsättningarna för en roligare barnidrott. Inom projektet skall samarbetet mellan de olika föreningarna utvecklas så att man inte konkurrerar om barnen utan istället försöker se till barns behov och intresse för en roligare idrott. Tillsammans kommer föreningarna att starta idrottsskoleaktiviteter så att barnen kan prova på olika idrotter utan krav på specialisering. Föreningarna vänder sig inte bara till de redan aktiva barnen utan vill även nå andra och i samarbete med skolan skall intresse skapas. Föreningarnas olika ledare kommer att rotera mellan föreningarna för att få bättre kunskaper och lära sig att se idrott i ett bredare perspektiv. Kontaktperson: Jan Månsson, tel. 0533–417 18, 070–548 32 94
Södermanlands Idrottsförbund
Projekt för åtgärder att vitalisera och demokratisera ungdomsidrotten 90 000 kr
Sörmlands Idrottsförbund vill tillsammans med SISU och två lokala föreningar i Vingåker utveckla former för ett ökat inflytande för föreningarnas medlemmar. Målet är att skapa ett verktyg för att utveckla och starta en intern dialog mellan medlemmar och förening, med inriktning på barn oh ungdomars inflytande. Tanken är att medlemmarna i projektet skall utveckla och skapa forum för delaktighet, engagemang och verksamhetsutveckling. Projektets utgångspunkt är människors skiftande skäl till att vara med i en förening och genom projektet skall former eller verktyg för att utveckla alla medlemmars olika syn på verksamheten i föreningen utvecklas så att alla känner sig delaktiga. Projektet kommer både att undersöka vilka önskemål och inriktningar som finns men även att i nästa steg starta en utvecklingsprocess i föreningen med tydlig inriktning mot att ta till vara medlemmarnas önskemål och idéer för verksamheten. Kontaktperson: Dick Wedegren, tel. 016–16 09 00
Södertälje Basketbollklubb (SBBK)
Bilaga 2 Projektet Mentorskapet 78 000 kr för år 1 av 2
I syfte att utveckla de ungdomsspelare som finns i klubben vill föreningen utveckla ett mentorsystem mellan vuxna och ungdomar i föreningen. Under individuella samtal med de aktiva har föreningen märkt att det finns en avsaknad på stöd för de aktiva i olika situationer. Genom mentorskapet skall alla ungdomar ha någon som de hela tiden kan ventilera frågor med. I de individuella idrotterna är det närmast självklart med en tränare med vilken man bygger upp en nära relation. Detta saknas i lagidrotterna vilket också gjort att den nära relationen uteblir. Genom mentorsystemet skall det skapas bättre kunskaper om och av ungdomar kring deras egen situation i föreningen. Kontaktperson: Jan-Lennart Andersson, tel. 08–550 123 00
Södra Vi Idrottsförening
Mot nya mål – Ett projekt för att hela Södra Vi skall leva 100 000 kr
Föreningen vill med detta projekt ge barn och ungdomar möjlighet att själva utveckla sin verksamhet. Projektet syftar till att utveckla tävlingsverksamheten, att senarelägga tävlingsdebuten och att ge ungdomar en föreningskunskap även i en bredare form än bara som aktiva. Ungdomarna skall själva, genom det ungdomsråd som finns i föreningen, planera och genomföra olika aktiviteter såsom eftermiddagsverksamhet i skolan och om projektet för föräldrar och vuxna i samarbete med Hem och skola. Inom projektet skall ungdomar även få möjlighet att följa en vuxen ledares arbete i föreningen i syfte att lära sig hur föreningens arbete fungerar men också kunna ge egna förslag på hur föreningens arbete kan förändras och utvecklas för ungdomar. Kontaktperson: Håkan Danielsson, tel. 036–34 54 00
Täby Idrottssällskap (TIS)
Fotboll för barn med funktionshinder 115 000 kr för år 1 av 3
Täby IS vill utveckla fotboll för främst utvecklingsstörda och har Sätra IK i Gävle som sin samarbetspartner i detta arbete. Själva inriktningen på projektet är att ge barn med utvecklingsstörning möjlighet till fotboll i föreningslivet. Genom samarbete med habiliteringen i kommunen skall kontakter och intresse bland barnen skapas. Kontaktperson: Gunnar Dahlberg, tel. 08–758 26 67
Umeå Idrottsklubb (UIK)
Tjejsatsningen 75 000 kr för år 1 av 2
Umeå IK som är en elitidrottsförening vill med detta projekt hitta former för att utveckla unga talangfulla damfotbollsspelare. Föreningen planerar att genomföra projektet tillsammans med fler fotbollsföreningar i
Umeåområdet, de föreningar där de unga talangerna finns. Upplägget av verksamheten i projektet är att de unga flickor som är duktiga fotbolls- Bilaga 2 spelare skall få möjlighet att återkommande träffas och träna tillsammans med andra som har ett lika stort intresse av fotboll. Genom att de föreningar som finns i Umeå kan skicka sina mest talangfulla spelare till dessa träningstillfällen utan att flickorna riskerar att värvas till Umeå IK kommer såväl de enskilda talangerna som den förening de är verksamma i att utvecklas. De tränare som är intresserade av att få nya erfarenheter är också välkomna att delta i de träningar som ungdomssatsningen genomför. Idén är att en elitidrottsförening tar ansvar för spelarutveckling utan att värva och därigenom även höjer nivån på fler föreningar. Kontaktperson: Roland Arnqvist, tel. 070–652 66 27
Upplands Fotbollförbund
Dam- och flickdomarrekrytering 31 000 kr för år 1 av 2
I domarkåren i Uppland blir det bara färre och färre kvinnliga domare. Genom detta projekt vill Upplands fotbollsförbund utveckla en metod för att både rekrytera och behålla aktiva kvinnliga domare. Ett mentorsystem och nätverk mellan domarna skall byggas upp inom föreningarna i syfte att domarna skall kunna stötta varandra och ge varandra kunskaper. Inom projektet kommer man även att prova på tvådomarsystem där två domare dömer i varje match för att skapa trygghet i situationer som kan uppstå under matcherna. Olika sätt att arbeta som domare skall utveckla metoder för att behålla kvinnliga domare inom förbundet. Kontaktperson: Britt Inger Eriksson, tel. 08–592 513 36
Vårgårda Idrottsklubb (VIK)
Idrottsskola 52 000 kr för år 1 av 3
Projektets syfte är att ge möjligheter för både barn och ungdomar att utifrån deras förutsättningar idrotta och bli mer delaktiga in föreningslivet. Föreningen vill med anpassade verksamheter efter ålder, intresse och förmåga, intressera och engagera både barn och ungdomar i idrottsverksamhet. Den röda tråden i verksamheten är att alla målgrupper kommer att få ”prova” på efter egna behov medan föreningen kommer att komplettera med andra verksamheter, t.ex. att bilda ett ungdomsråd och att utbilda ungdomar i föreningskunskap samt när det gäller yngre barn, att fokusera mycket på lek. Kontaktperson: Jan Hellnevi, tel. 0322–62 11 80
Värmlands Handikappidrottsförbund
Idrottsskolor för utvecklingsstörda barn och ungdomar 150 000 kr för år 1 av 2
Idrottsutbudet för funktionshindrade på breddnivå eller motionsnivå är idag begränsat på många orter. Genom detta projekt vill Värmlands Handikappidrottsförbund hitta metoder för att utveckla breddidrotten och skapa möjligheter till idrott för främst utvecklingsstörda, genom att starta
upp idrottsskolor på tre platser i Värmland. Tillsammans med lokala idrottsföreningar skall olika idrotter kunna provas av de som är med i Bilaga 2 projektet. Rekryteringen sker i samarbete med habiliteringen och särskolan. Kontaktperson: Annelie Jernstedt, tel. 054–14 62 34
Västergötlands Handikappidrottsförbund (VHIF)
Projekt Resurscentrum 300 000 kr för år 1 av 3
Syftet med detta projekt är att skapa ett resurscentrum i Västergötland där kunskaper och erfarenheter om handikappidrott kan tas till vara och spridas vidare. Resurscentrumet skall utvecklas till att vara navet i utvecklingen av idrotten för funktionshindrade i Västergötland. Tanken är att man skall utveckla metoder för att stödja friskidrottsföreningar i utvecklandet av verksamhet för funktionshindrade samt utveckla t.ex. idrottsskoleverksamhet för funktionshindrade. En grupp bestående av funktionshindrade kommer att vara motorn i projektet genom att på olika platser informera och engagera intresserade. Kontaktperson: Jan Norling, tel. 0500–44 77 96
Västernorrlands Handikappidrottsförbund
Projektet Lirare 175 000 kr för år 1 av 3
Projektet lirare är ett initiativ från VHIF med syfte att starta och utveckla fotboll för funktionshindrade. Det är en sport som inte är särskilt väl utvecklad eller ens möjlig att utöva för flertalet funktionshindrade norr om Dalälven. Genom att initiera projektet i de lokala fotbollsföreningarna och utbilda deras ledare skall möjligheterna för aktivt fotbollsspelande i förening vara möjligt även för funktionshindrade barn och ungdomar. I samarbete med kommunen, FUB och särskolan kommer kontakter med intresserade ungdomar att skapas. Samtidigt som ledare i befintliga fotbollsföreningar utbildas skall intresserade barn och ungdomar också hela tiden erbjudas att prova på fotboll i föreningarna. Kontaktperson: Tommy Jönsson, tel. 0611–234 63
Västerås Brottarklubb
Alla på mattan 160 000 kr
Västerås Brottarklubb vill med detta projekt öka kunskaperna om vikten av aktivitet i föreningslivet genom att aktivera fler barn och ungdomar, men även föräldrar, i sin verksamhet. Föreningen vill med uppsökande verksamhet gentemot skolan, i samarbete med invandrarföreningar m.fl. skapa intresse och kunskaper om idrott i föreningslivet. Mycket av projektet är därför inriktat på dels information, dels ”prova på” möjligheter för barn och föräldrar. Klubben kommer i samarbete med SISU, att utbilda föräldrar till ledare m.m. i syfte att göra dem mer delaktiga i föreningslivet. Kontaktperson: Jonas Lagerkvist, tel. 021–35 00 67
Västmanlands Idrottsförbund
Bilaga 2 Samverkan föreningsliv och skola för att motverka utanförskap 133 000 kr
Västmanlands IF vill i samarbete med ett antal lokala föreningar, bl. a. scoutkåren i Kungsör, utveckla en metod och ett arbetssätt för att försöka motverka utanförskap och mobbning bland barn och ungdomar. Projektidén är att i föreningslivet utbilda ett antal kamratstödjare i form av ledare som både skall arbeta för projektets mål och syfte, men även vara en resurs genom samarbete med skolan. Kamratstödjare skall också finnas på varje skola i form av elever som skall få stöd och uppbackning av föreningslivets vuxna kamratstödjare. Ledarna kommer att ingå i en grupp som leds av skolans fritidspedagog och vara på skolan regelbundet. Kontaktperson: Mats Vennberg, tel. 0221–120 70
Västsvenska Idrottsförbundet (VSIF)
Projekt lokal idrottsutveckling – Stora Höga 160 000 kr för år 2 av 3
Detta projekt syftar till att både skapa en bättre samverkan mellan, kommun, skola och fritidsliv i Stenungsund och ge ett brett aktivitetsutbud till boende i ett område i Stenungsund. Den verksamhet som planeras är att starta en aktivitetsskola som skall erbjuda barnen och ungdomarna fysisk aktivitet och kännetecknas av “prova på" –möjligheter. För att genomföra detta ville VSIF skapa ett föreningsråd som skulle starta aktivitetsskolan samt planera och genomföra all verksamhet i området. Föreningsrådet har inte utvecklats som planerat då det visat sig vara en längre process än man hade räknat med initialt. Däremot har några arbetsgrupper från olika föreningar bildats som ett steg mot ett föreningsråd. Ungdomarna i projektet har fått vara med och planera och genomföra olika aktiviteter, inte bara idrott utan även teater m.m. Det planerade ungdomsrådet är under utveckling. De positiva effekterna av projektets första år är det samarbete som utvecklats mellan föreningarna men även mellan föreningarna och kommun/skola, vilket är viktigt för de fortsatta möjligheterna med verksamheten. Kontaktperson: Tommy Hallén, tel. 0303–683 71
Västsvenska Idrottsförbundet, Göteborg
Gympadojjer och högklackat 147 000 kr
Västsvenska IF vill med detta projekt skapa nya bilder av och samtidigt öka uppmärksamheten för damidrotten i Sverige. Genom att utveckla ett arbetsmaterial som fokuserar på förebilder inom svensk damidrott och synliggör vardagen och villkoren inom svensk damidrott skall unga idrottande flickor stärkas i sin roll som kvinnliga idrottare. Arbetsmaterialet skall testas i praktiken i 12 pilotföreningar där arbetet kommer att inriktas på, att med hjälp av arbetsmaterialet diskutera flickors villkor för idrott i den specifika föreningen och förändra/utveckla föreningen om det behövs. Alla nivåer i föreningen – aktiva och ledare/föräldrar – skall
använda materialet. Målet är att genom det processinriktade arbete som görs i föreningen med hjälp av arbetsmaterialet, starta och utveckla ”tjej- Bilaga 2 kommittéer” eller liknade i de olika föreningarna för att följa upp arbetet. Kontaktperson: Kicki Johansson, tel. 031–726 60 25
Ytterby Idrottssällskap (YIS)
Idrott i Komarken 145 000 kr för år 1 av 3
Syftet med detta projekt är att försöka utveckla två föreningars verksamhet genom samarbete så att fler barn och ungdomar med invandrarbakgrund blir intresserade av idrott i föreningarna. Genom samarbete med skolan men också med fritidsgården i bostadsområdet skall kontakter och intresse skapas. Fritidsgården blir projektets samlingspunkt medan idrottsverksamheten skall genomföras i skolans gymnastiksal. Föreningarna kommer också att genom barnen försöka nå föräldrarna i syfte att göra dem delaktiga i föreningens verksamhet. Kontaktperson: Ingrid Carlund, tel. 0303–910 60
Ålberga Gymnastik och Idrottsförening
Projektet Tonåring 2000 30 000 kr
I Ålberga GIF vill man utveckla föreningen genom att göra ungdomar mer delaktiga i verksamheten. Föreningen vill utveckla och förnya verksamheten i föreningen med inriktning på andra aktiviteter än bara idrott. Målet är att utveckla nya sektioner där ungdomarna skall få möjlighet att själva styra verksamheten i allt från beslut till genomförande oavsett aktivitet. I ett första skede av detta arbete skall ungdomar få möjlighet till mer kunskaper om föreningsarbete m.m. Kontaktperson: Lars Johansson, tel. 0155–720 28
Önnereds Handbollsklubb
Önnereds HK – en förening i utveckling 75 000 kr för år 1 av 2
Önnereds HK har under de senaste åren förändrat och utvecklat sin förening från att vara en liten förening med få lag till att idag vara en stor förening med 52 olika lag. I sitt utvecklingsarbete har man utvecklat en metod som fler har intresserat sig för. Metoden handlar om hur en liten förening kan göra för att utvecklas så alla i föreningen idag har sin självklara roll och uppgift. Fler organisationer t.ex. Västsvenska IF, Handbollförbundet och även andra föreningar har kontaktat klubben för att få veta mer och ta efter metoden i sitt arbete. Inom projektet skall klubben sprida sina erfarenheter vidare till andra genom att ta fram ett material för utbildning. Kontaktperson: Kenneth Johansson, tel. 0705–69 49 32
Örebro läns Cykelförbund
Bilaga 2 Projektet Cykelskola 150 000 kr för år 1 av 3
Tillsammans med Örebro läns Skolidrottsförbund vill cykelförbundet öka intresset för cykelsporten främst bland barn i 10–12 års ålder och därigenom skapa ett intresse för vardagsmotion samtidigt som man vill öka kunskaperna kring trafiksäkerhet. Genom att starta cykelskolan i samband med skoldagens slut är tanken att få fler barn intresserade av idrott och cykelsport i synnerhet, men också att intresset för skolidrottsföreningarnas verksamhet skall öka. Tanken är att det intresset skall fångas upp genom ett utvecklingsarbete i de cykelföreningarna som finns i länet för att därigenom öka beredskapen för att följa upp ett större intresse för cykelsporten bland barn. Kontaktperson: Lars Pettersson, tel. 019–23 02 70
Örebro läns Handikappidrottsförbund
Månadens tävling 72 000 kr för år 1 av 2
Syftet med detta projekt är att utveckla och öka möjligheterna till idrott för personer med funktionshinder. Genom att tillsammans med lokala idrottsföreningar i länet starta och genomföra en tävlingsserie “Månadens tävling“ skall personer med funktionshinder få större möjligheter till idrott. Själva verksamheten är inriktad på ”prova på” verksamhet, snarare än tävlingsmoment, men den som deltar på flest tävlingar skall kunna få en särskild utmärkelse. De lokala föreningarna som har aktuell sport på programmet ansvarar för genomförandet av Månadens tävling. Rekrytering av nya intresserade personer med funktionshinder skall ske tillsammans med gruppboenden, vuxenhabilitering m.m. Verksamheten skall efter projektet drivas vidare av de lokala föreningarna genom att de anordnar tävlingarna som en årligen återkommande aktivitet. Kontaktperson: Lennart Jansson, tel. 019–17 55 76
Örebro läns Idrottsförbund
Elitidrott och utbildning för aktiva idrottare 350 000 kr för år 1 av 3
Syftet med detta projekt är att utveckla metoder och former för att öka kunskaper, medvetande och social kompetens kring sitt idrottande bland unga elitidrottare i Örebro län. Genom att utveckla en interaktiv utbildning för unga idrottare skall deras kompetens om fysiologi, om motivationsträning och träningsmetoder öka. Genom att använda den nya tekniken för att utveckla nya sätt att skaffa och erbjuda kunskaper på distans skall de aktiva själva bli mer delaktiga i sin idrott. Tanken är att träningen skall kompletteras med detta utbildningsprogram, en komplettering som leder till större kunskaper om träning, motivation m.m. för den aktive. Genom att den aktive själv ökar kunskaperna om sin egen idrott så blir det givetvis också spill-overeffekter på tränare och de som finns kring den aktive. Kontaktperson: Kent Lindahl, tel. 019–17 55 28
Örebro läns Idrottsförbund
Bilaga 2 Enjoying life – Motion och mat för ett friskare liv 100 000 kr för år 2
Detta projekt har pågått under ett år och har arbetat utifrån två huvudsyften. För det första att skapa möjligheter att utveckla metoder för idrottsföreningar att nå och kunna erbjuda kraftigt överviktiga ungdomar i åldern 15–18 år möjlighet att idrotta. För det andra har projektet ett tydligt individperspektiv inriktat på att skapa ett intresse för fysisk aktivitet hos dessa ungdomar. Under året har de ungdomar som deltagit provat på många olika idrotter, dock inte i föreningarnas ordinarie verksamhetsutbud utan i andra aktiviteter utanför anläggning och i föreningen. Detta har gjorts för att ungdomarna överhuvudtaget skulle våga prova på olika idrotter men är ändå inte riktigt bra eftersom de missat mycket av de sociala fördelar som idrott i förening medför. I en enkät till föreningslivet har förbundet försökt pejla intresset för denna målgrupp och har mötts av ett förvånande stort intresse. Dock säger föreningarna att de saknar kompetens och utbildning att arbeta med denna “nya“ målgrupp. Örebro IF vill i fortsättningen av sitt projekt utveckla arbetet med dessa ungdomar och försöka slussa ut dem i föreningslivet. Målet är att utveckla och stärka föreningslivet så att de kan erbjuda aktiviteter som leder till ett livslångt intresse för fysisk aktivitet även för överviktiga ungdomar. I nio pilotföreningar skall metoden prövas, dvs. att både utbilda föreningsledarna att arbeta med dess ungdomar samt erbjuda ”prova på” möjligheter för ungdomarna i föreningslivet. Kontaktperson: Margareta Johansson, tel. 0586–615 53/ 019 17 55 75
Örgryte Idrottssällskap
Projektet Rikskampen 240 000 kr för år 2 av 3
Örgryte IS har under ett år drivit projektet Rikskampen vars syfte är att öka utbudet av idrottslig verksamhet för rörelsehindrade ungdomar. Inom projektet har det bedrivits kontinuerlig träning i samarbete med lokala idrottsföreningar i och kring Göteborg med inriktning på en återkommande tävlingsverksamhet, Rikskampen. I samarbete med Sveriges olika Riksgymnasier för rörelsehindrade har tävlingen enligt planeringen av projektet fått deltagare från hela landet. Nya idrotter, såsom innebandy har startats på initiativ från ungdomarna själva och de ungdomar som tränat inför Rikskampen har tränat tillsammans med s.k. friskidrottare i samma grupper. Ett mål med projektet var att de erfarenheter som ÖIS får av rekryteringen, tävlings- och träningsverksamheten, skulle spridas genom informationsinsatser till övriga orter med ett Riksgymnasium. Syfte med detta är att både träningsverksamhet och tävlingsverksamhet skall startas på orter med ett Riksgymnasium. I samband med tävlingen Rikskampen genomfördes därför ett informationsseminarium med personer från Sveriges Riksgymnasier för rörelsehindrade. Seminariet har utmynnat i ett mycket stort intresse bland övriga gymnasier att likt ÖIS starta träningsverksamhet i samarbete med lokala idrottsföreningar. Intresset för att redan till nästa år få själva tävlingen att rotera mellan orterna var också stort men initiativet och genomförandet skall ÖIS fort-
farande svara för. Inför det andra året av projektet kommer arbetet med följa upp intresset från de olika Riksgymnasierna göras utifrån Bilaga 2 möjligheterna att skolorna finns med som finansiärer Kontaktperson: Madelene Nordlund, tel. 070 340 97 80
Österlens Golfklubb (ÖsGK)
En drive för flickor 35 000 kr för år 1 av 3
Golfen har trots stora internationella dam-framgångar inte haft något nämnvärt uppsving i antalet nya flickor inom Österlens GK. Klubben vill därför utveckla och anpassa verksamheten inom sin klubb för och med flickor. Projektet skall fokusera på olikheterna i såväl förutsättningar och intresse kring flickidrotten för att förändra verksamheten till att bli mer inriktad på hur flickorna vill ha den och inte anpassa flickors idrott efter pojkars normer. Inom projektet vill klubben utveckla verksamheter för flickor byggd på större gemenskapsrelaterade aktiviteter för att pröva om det tilltalar flickor mer, dvs. inte i första hand fokusera på själva idrotten utan även faktorer kring idrottandet. Inom projektet vill klubben också ta med föräldrarna och utveckla former för ökad delaktighet och förståelse för tjejers idrott. Kontaktperson: Anna-Lena Davidsson, tel. 0414–145 89
Information/utbildning
Barn
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Norra Stor-Stockholm, Järfälla
Föräldrautbildning steg 2 Utbildning av utbildare 300 000 kr för år 2 av 3
Det finns idag ett växande behov av föräldrautbildning. Man startar utbildningar i samarbete med ABF:s medlemsorganisationer och anslutna invandrarföreningar samt kommuner, skolor, förskolor, barnavårdscentraler m.fl. Man planerar att utbilda cirkelledare, översätta en utbildningsmanual för cirkelledare till arabiska och persiska och ha uppsökande verksamhet. Föräldrautbildningar som syftar till att stärka föräldrar i deras relation till sina barn ska startas i nio kommuner. Kontaktperson: Patrick Ärleman, tel. 08–474 64 13
Barn- och Mediaföreningen NIMECO
Projektet Barn och Media, Integration eller mångfald ? 63 000 kr för år 2 av 2
I det här projektet är målet att inspirera deltagarna till kritisk analys av mediebudskap. Föreningen vill söka vägar för samarbete mellan hemmen, projektets pedagoger och skolan. Föräldrarna skall vara delaktiga i verksamheten och kunna fungera som resurs. Om barn med olika utgångspunkter tillsammans får skapa bilder, texter, teater, videofilmer m.m. om sig själva och frågor som berör dem lär de sig på ett naturligt
sätt att förmedla sina upplevelser. Den huvudsakliga målgruppen är mellanstadiebarn men även lärare och föräldrar. Bilaga 2 Kontaktperson: Jorge Pozo, tel. 08–85 26 02
Dövas förening i Stockholm, Föräldraklubben
Boken Mitt teckenspråksbarn 300 000 kr
Att bli förälder till ett barn med ett eller flera kroniska funktionshinder ställer i många fall större krav och innebär större påfrestningar än vad man kan föreställa sig. Föräldrarna skall dels skaffa kunskaper om funktionshindret dels klara av föräldrarollen med allt vad det innebär. Möjligheten för föräldrar till barn som kommunicerar på teckenspråk att skaffa sig kunskap på området och få tips om hur framtiden kan komma att gestalta sig är starkt begränsad. Personal inom hörselvården och specialskolan för döva barn har också länge efterlyst ett dokument att lämna till föräldrar som vill veta mera om hur det är att leva ett liv med barn som föds med en hörselskada. Man tänker producera en bok som på olika sätt belyser hur det är att vara förälder till ett barn som kommunicerar på teckenspråk. Kontaktperson: Rolf Öhman, tel. 08–24 91 90
ECPAT Sverige
Projektet Barnets rätt mot kommersiell sexuell exploatering 567 000 kr för år 2 av 3
I Världskongressens aktionsplan betonas vikten av utbildning och medvetandegörande bland sådana yrkesgrupper i samhället som på olika sätt genom ökad kunskap kan förebygga och motverka sexuellt utnyttjande av minderåriga. ECPAT Sverige vill genomföra olika utbildningsinsatser genom heldagskurser, fackliga kurser, heldagsseminarium för nämndemän.m.m. Man gör en informationstidning samt ett delprojekt om barnpornografi och pedofil verksamhet på Internet. Man vill också bygga upp en kunskapsbank om rättsfall om sexualbrott mot barn. Kontaktperson: Helena Karlén, tel. 08–611 99 34
Föreningen Lekarbetspedagogik
Utvärdering och handledning – Lekarbete i Haninge 55 000 kr för år 1 av 2
I Haninge kommun startade under hösten 1999 en försöksverksamhet med Lekarbetspedagogik. Barnen är från tre förskolor och en grundskola. Lekpedagogernas löner betalas av kommunen liksom kostnader för lokal och material. Föreningen gör en utvärdering samt bidrar med handledning. Kontaktperson: Gunhild Westman, tel. 018–55 42 58
Föreningen Läsrörelsen
Bilaga 2 Projektet Skriv- och berättarfestivaler 2 964 000 kr
Föreningen driver en kampanj om språket som är planerad att pågå under 2000–2001. Man ser språket – att kunna använda sig av det talade och skrivna språket – som en av förutsättningarna för demokratin och vill lyfta fram den läsning som ger sammanhang och fyller människors inre med bilder, associationer och lust.
Bakgrunden till projektet är bl.a. kunskaperna om att på 15 års tid har föräldrars läsning för sina barn, när de är 3–8 år, minskat med hälften. Ett av de största projekten är skriv- och berättarfestivaler i landets grundskolor med 10-åringarna i centrum. Man räknar med att nå ca 3 000 klasser och 75 000 elever. Elever, lärare och i viss mån föräldrar kommer att engageras. En roadshow med improvisationsteater och författare kommer att besöka ett par skolor i varje län. Man öppnar en webbsida med tips och råd. Ett antal av Läsrörelsens samarbetspartners (Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Skolledarna, UR, TG skrivab – läromedelsproducent, och Svenska Barnboksinstitutet) deltar i arbetet med skriv- och berättarfestivalerna. Kontaktperson: Elisabet Reslegård, tel. 08–462 95 40
Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn
Projektet LÄSK-ombud 600 000 kr för år 1 av 3
Man vill skapa kanaler så att vårdnadshavarna i skolorna lätt ska kunna få information om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, få kännedom om elevernas rättigheter samt få veta vad hemmet och skolan kan göra för att upptäcka och hjälpa dessa elever. Man ska utbilda ombud och skapa lokala grupper med ombud på ett antal platser i landet. En viktig uppgift för ombuden är att starta föräldragrupper, ta fram en informationspärm om läs- och skrivsvårigheter som kan spridas till skolor över hela landet samt skapa en central ledning för ombuden. Kontaktperson: Susanne af Sandeberg, tel. 08–511 799 11
Kvinnojouren i Falun
Förebyggande arbete mot sexuella trakasserier bland skolbarn i Falun – en modell baserad på tidig intervention och löpande utvärdering 275 000 kr för år 2 av 3
Många undersökningar har visat att sexuella trakasserier är vanliga och att de har konsekvenser som berör känslor, beteende, skolgång, yrkesliv och personlig ekonomi. I likhet med många andra sociala problem börjar inte sexuella trakasserier i vuxen ålder utan utvecklas successivt med åldern. Projektets primära mål är att minska omfattningen av sexuella trakasserier, att minska deras negativa kort- och långsiktiga effekter – t.ex. psykiska problem, hälsoproblem och studieproblem samt att skapa förutsättningar för ett lärande i en miljö som är fri från trakasserier och som är befordrande för jämlikhet mellan könen. Samtliga 700 elever i fjärde klassen i Falu skolor samt den privata Söderbaumska skolan deltar.
Innehållet i arbetet bestäms av en referensgrupp bestående av personer från Kvinnojouren i Falun, Mansjouren i Borlänge, rektorer, Dalarnas Bilaga 2 forskningsråd, ett urval av lärare, elever och föräldrar. Kontaktperson: Solveig Regnander, tel. 023–202 30
Länsföreningen för Kvinnojourer i Södermanlands län
Textad version av filmen I pappas rike 57 000 kr
Länsföreningen producerade 1997 filmen I pappans rike med anslag av Allmänna arvsfonden. Dokumentärfilmen speglar ur barnets perspektiv hur det är att växa upp i en familj där våldet är en del av vardagen. Med filmen följer en studiehandledning. Filmen är fortfarande aktuell och efterfrågas ofta. Länsföreningen ansöker nu om medel för att göra ytterligare 200 kopior av filmen, denna gång i textad version. Kontaktperson: Elisebeht Markström, tel. 0155–977 97
Medborgarskolan i Skånedistriktet
Projektet Uppgift Förälder 232 000 kr för år 2 av 3
Trygga föräldrar ger tryggare och lyckligare barn. Att stödja barn/ ungdomar och deras föräldrar är en angelägenhet för alla. Det behövs okonventionella lösningar och nya initiativ för att bryta negativa trender. Att behovet av sådan verksamhet är stort märks via föräldramöten, informationsträffar på skolor etc. Projektet innehåller informationsaftnar, diskussionsträffar och kurser som vänder sig till föräldrar. Man har tidigare haft ett samarbete med polis och med hjälp av Lions och med medverkan av tidigare missbrukare har man initierat föräldragrupper i ett par kommuner i Skåne. Man vill nu bredda verksamheten geografiskt och innehållsmässigt. Kontaktperson: Britt Jeppsson, tel. 040–93 64 50
Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB)
Projektet kvalitet i vården av sjuka barn 335 000 kr för år 2 av 3
Föreningen är en tvärfacklig förening som arbetar för att förbättra sjuka och funktionshindrade barns villkor på sjukhus. Sedan 10 år tillbaka har Nordisk Standard (utarbetad av föreningen) använts som ett redskap för att värna om sjuka och funktionshindrade barns rättigheter. Målgruppen är sjuka och funktionshindrade barn och ungdomar som vårdas på sjukhus, i dagsjukvård, i hemsjukvård och i öppen vård. Målet är att utveckla ett kvalitetssystem som i sin tur ger möjlighet att öka kvalitetsmedvetandet hos personal och beslutsfattare. Samarbetspartners är Handikappombudsmannen, Högskolan i Jönköping samt utbildningsinstitutioner för lärare och vårdpersonal. Kontaktperson: Karl Martin Lundmark, tel. 016–14 82 10
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället
Bilaga 2 Projektet Utvecklat elevinflytande i skolområdet Hallonbergen, Sundbyberg 475 000 kr för år 1 av 3
Hallonbergen är ett område med barn från många olika sociala grupper och kulturer. Avsikten är att utveckla en modell för elevdemokrati som enkelt kan överföras till andra delar av landet. Målgruppen är barn, elever, föräldrar, lärare och övrig personal i skolområdet Hallonbergen. Genom att BRIS och vuxna på skolan har regelbundna möten med mindre elevgrupper tränar man ett elevdemokratiskt sätt. Stockholms Universitet, pedagogiska institutionen har visat intresse för att följa upp arbetet och utvärdera projektet. Kontaktperson: Gunilla Avramides, tel. 08–664 09 68
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)
Gemensamma kurser för familjer med personlig assistans till sina barn och deras assistenter 420 000 kr för år 1 av 2
I samband med att Handikappreformen trädde i kraft 1994 fick barn och ungdomar med svåra och omfattande funktionshinder rätt till personlig assistans enligt LSS och LASS. I dag erhåller ca 1300 barn mellan 0 och 16 år personlig assistans enligt LASS. För många av familjerna har denna stödinsats kommit att förändra hela tillvaron. För barn och ungdomar innebär insatsen att man som andra i samma ålder kan vistas utanför hemmet, utan att ha en anhörig med, att man kan gå på disco eller bandy utan mamma och pappa och att t.o.m. ha hemligheter för föräldarna. Föräldrarna kan få avlösning, kanske ägna tid åt syskon, varandra eller andra delar av livet som ofta blir eftersatta när man har ett barn med funktionshinder. Runt insatsen med personlig assistans finns dock svårigheter som måste uppmärksammas. Att leva med en främmande person i sitt hem är inte enkelt någon som kanske kommer på morgonen innan alla har stigit upp, som man ska dela badrum med m.m. För många föräldrar kan det vara ett svårt val mellan tunga vaknätter eller att sova med en främmande vaken person i lägenheten. Många har dessutom flera assistenter kring barnet. Även för assistenten finns det många svårigheter. Att vara assistent i någon annans hem är svårt och ännu svårare kan det vara att vara assistent i barnets föräldrahem. Förbundet skall därför anordna kurser som vänder sig till hela familjen samt deras assistenter. Detta blir tillfälle till unika möten och samtal som är svåra att föra hemma, men mycket lättare i större grupp med professionella ledare och i generella termer. Kontaktperson: Örjan Sjögren, tel. 08–736 26 00
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)
Produktion och spridning av modellen Eleven i centrum 200 000 kr
RBU vill sprida "Arboga-modellen" ett projekt som bedrivits inom Arboga kommun med syfte till kompetenshöjning och handledning av
personal inom förskola och skola i arbetet med svårigheter av DAMPkaraktär. Målsättningen med projektet är bl.a att synliggöra behovet av Bilaga 2 ökad kunskap om "osynliga handikapp", att sprida en modell för kompetenshöjning samt sprida en modell för konkreta åtgärdsprogram. Kontaktperson: Anita Engström, tel. 08–736 26 00
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i Stockholm
Projektet Barn i homosexuella familjer 150 000 kr
Förbundet skriver att man idag talar om en siffra på 40 000 barn som har minst en homosexuell förälder. Man vill genom en teaterföreställning lyfta fram tankarna hos barn som lever med homosexuella föräldrar. Målgruppen är barn men också vuxna som en god familjeföreställning. Projektet är nyskapande eftersom det tar upp ett tema som ännu inte berörts inom barnteatervärlden. En barnpjäs inom detta område blir också ett pedagogiskt hjälpmedel inom skola och förskola och en väg till ett mer tolerant samhälle. Man kommer att dokumentera arbetet och också följa upp projektet för att kunna använda det till erfarenhetsspridning. Samarbete sker med Teater O. Kontaktperson: Susanna Rathje, tel. 0707–71 11 66
Riksföreningen Autism (RFA)
Projektet Barn med autism 500 000 kr för år 1 av 3
Projektet har som mål att hjälpa barn med autism att utveckla sitt språk, sin kommunikationsförmåga och sin samspelskompetens. Grunden till projektet är studier som visat att en viss pedagogisk strategi (där multimediateknik kombineras med specifika samspelstrategier) kan vara till stor hjälp för barn med autism. Projektet består av flera delprojekt som utarbetas i samarbete mellan Göteborgs universitet, Kunskapscentrum Autism, Göteborgs stad Högsbo, Rebeckaskolorna i Högsbo och Torslanda samt G-klasserna i Högsbo och Göteborg. Delprojekten avser att fördjupa erfarenheterna av att arbeta med barn och autism och datorer i en reell skolsituation. I ett delprojekt ska man undersöka om man kan sprida effekten på språk och kommunikation även till situationer där datorn inte är tillgänglig, t.ex. vid lekar, på skolgårdar eller i hemmet. Kontaktperson: Sven-Olof Johansson, tel. 046–13 20 10
Riksföreningen för familjer med Hepatit-B-bärande barn (RFHB)
Utvecklingsprojekt för hepatit-B-bärande barn 150 000 kr för år 1 av 3
RFHB har direkta kontakter med barn som är bärare av hepatit B och deras familjer. I detta utvecklingsarbete har föreningen omfattande kontakter med bl.a. kommuner, hälso- och sjukvården samt statliga myndigheter. Föreningen vill genomföra tre delprojekt. Man vill utveckla och skapa nya nätverk mellan Riksföreningen och berörda institutioner. Man vill göra en kunskapsinsamling som dokumenteras i lättillgängliga broschyrer om nya behandlingsformer, kost och motion m.m. Ett delprojekt
rör barn som dessutom har ett omfattande utbildnings- och informationsbehov, t.ex. tonåringar med invandrarbakgrund. Ett annat delprojekt rör Bilaga 2 barnomsorg och socialförsäkring. Kontaktperson: Inger Gustavsson, tel. 08–740 40 57
Riksorganisationen Unga Reumatiker
Bok för barn om barn med reumatism 300 000 kr
I dag finns det ca 2000 barn med sk. barnreumatism. Det har hittills inte funnits några informationskampanjer riktade till barn och ungdomar eller något material som berör barnreumatiker. Riksorganisationen vill nu göra en bok för barn om barn med reumatism. Man riktar sig till Unga Reumatikers medlemmar, till Unga Reumatikerregioner och föreningar ute i landet, sjukhus, barnreumatologimottagningar och barnhabiliteringar. Föreläsningar ska hållas om barnreumatism med boken som grund. En skärmutställning ska göras. Kontaktperson: Sara Hjalmarsson, tel. 08–605 82 70
Rädda Barnen
Projektet Mina Rättigheter – skolmaterial om Barnkonventionen, tilläggsanslag 250 000 kr
Enligt Barnkonventionens artikel 42 har konventionsstaten ett ansvar att informera om Barnkonventionen till vuxna och barn. Det finns idag beställningar från ca 600 skolor i landet som inför höstens skolstart vill ha Mina Rättigheter. På sikt behövs även översättning av Mina Rättigheter till flera invandrarspråk, liksom på kassett och punktskrift som idag saknas och efterfrågas. Målsättningen är att alla barn i Sverige skall känna till Barnkonventionen. Kontaktperson: Simone Ek, tel. 08–698 91 44
Stiftelsen Alla Kvinnors Hus
Projektet Barn boende på kvinnojour 300 000 kr för år 1 av 3
Målgruppen är barnen som bor på Alla Kvinnors Hus tillsammans med sin mamma. Barn som bor på kvinnojour har ofta sett och själva utsatts för våld. De har ett bortglömt och stort behov av stöd och hjälp att sätta ord på sina upplevelser. Förutom att de i vissa fall utsatts för våld har de lidit stora förluster. De har fått lämna sina kamrater, invanda miljö och många gånger är kontakten med pappan bruten. Stiftelsen vill skapa en metod för att hjälpa barnen under den tid de är gäster. Två pedagoger kommer att anställas. Möjlighet skall finnas för barn på andra jourer att delta. Perioden ska vara minst tio veckor och om barnen flyttar ska kontakten ändå kunna upprätthållas. Samarbete är planerat med Rädda Barnen. Kontaktperson: Helena Dahlöström, tel. 08–644 09 23
Stiftelsen Bojfriend i Kalix
Bilaga 2 Projektet Ökad simkunnighet 235 000 kr
Efter att under lång tid studerat vuxnas beteende med barn i vatten har stiftelsen konstaterat att väldigt få känner sig säkra på hur man introducerar barn i vatten. Man vill nu sprida kunskap om hur barn och vatten fungerar ihop såväl fysiskt som psykologiskt. Upp t.o.m. sex-årsåldern har barn en medfödd förmåga att lätt lära sig rörelser motoriskt. Förmågan avtar sedan och man vill därför i första hand utveckla simundervisningen i åldersgruppen 3–6 år. Projektet skall sedan följas upp med handledning med hjälp av kunniga stödpersoner. I en förlängning kan projektet utvecklas genom liknande verksamhet till trafikskadade och utvecklingsstörda barn. Syftet med projektet är bl.a. att förmedla en livsavgörande vattenvana till små barn. Man vill arrangera lokala informationsträffar samt vidareutveckla ett instruktionsmaterial med målgrupp badanläggningar och daghem/föräldrar. Kontaktperson: Monica Engvall, tel. 08–85 25 18
Sveriges Pensionärsförbund (SPF)
Projektet Allas barnbarn 480 000 kr för år 2 av 3
En stor del av en människas ordförråd skapas före sju års ålder. Målet är att hos barnen skapa intresse för läsning av böcker för att påverka deras språkliga kommunikation. Målet är också att genom projektet närma äldre och yngre generationer till varandra och att skapa möjligheter till utbyte av sagor, sägner och berättelser från olika kulturkretsar genom kontakt, inte bara med barn utan även med äldre personer som har sina rötter i andra länder. Projektet ska ge utbildning åt far- och morföräldrar och andra intresserade för att ge kunskap om barnböcker, språkutveckling, dyslexi etc. Kontaktperson: Signe Idehaag, tel. 08–692 32 50
Synskadades Riksförbund (SRF)
Punktskriftsklubb för barn – Punktklubben 500 000 kr för år 3 av 3
Barn som kan se har tillgång till bilder, pekböcker och serietidningar redan i tidig ålder som en introduktion till litteraturens värld. Genom SRF:s barn- och juniorklubb har de yngre medlemmarna numera tillgång till en egen medlemstidning på kassett. För att inspirera de gravt synskadade barnen till att lära sig punktskrift har förbundet nu startat en punktskriftsklubb för blinda barn – Punktklubben – för att göra punktskriften rolig. Förbundet stimulerar punktskriftsläsandet bland barnen genom breddat, mer varierat och attraktivt utbud där fantasin och olika tekniska lösningar ges fritt spelrum. Målgruppen är blinda barn 5–12 år, drygt 10 per årskull, totalt 80–100 medlemmar varje år. Åldersanpassat material ska produceras. En viktig del i klubben är att varje år få en egen bok, i början med taktila bilder med successiv övergång till böcker med text i punktskrift. Förbundet vill pröva utgivningen under en treårsperiod för att där-
efter fortsätta utgivningen som reguljär verksamhet. Samarbete kommer att ske med SIH Läromedel, Talboks- och Punktskriftsbiblioteket och Bilaga 2 Tomtebodaskolans resurscenter. Kontaktperson: Eva Björk, tel. 08–39 90 00
Södra Teatern
Projektet Barn filosoferar 175 000 kr
Den övergripande målsättningen med projektet är att ge barn möjlighet till reflektion, att utveckla ett eget kritiskt tänkande och större självständighet. Det är också ett försök att ge barnen ett alternativ till prestation och stress, samt att ge barnen tid att tänka där inget facit finns och ingen auktoritet är större än någon annan. Målgruppen är barn mellan 9–12 år. Allt sker utanför skoltid. Grupperna leds av en filosofipedagog och är en utveckling av ett försök med filosofikaféer man anordnat på teatern under våren 2000. Teaterrummet kommer att användas för gestaltningar och metoden att komma till de filosofiska resonemangen är flera: via sagor, berättelser m.m. Speciella berättelser har skrivits för att illustrera och bilda bakgrund till samtal om personlig identitet och rättvisefrågor. Kontaktperson: Cecilia Hörnell, tel. 08–644 34 44
Vrinnevisjukhuset
En utbildningsdag om barn vid misstanke om misshandel och sexuella övergrepp 25 000 kr
Barn- och ungdomskliniken vill tillsammans med BRIS Region Öst arrangera en utbildningsdag om handläggning av fall av missshandel och sexuella övergrepp mot barn. Detta är den första rikstäckande utbildningen av detta slag i Sverige. Kontaktperson: Leif Strömberg, tel. 011–22 37 14
Ungdom
Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte (CIU)
Projektet My Tellus 885 000 kr
Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte (CIU) har byggt upp en databas kallad Orbis med information om utbyten, studier och arbete utomlands. Databasen riktar sig i första hand till ungdomar. I början av juli 2000 lades Orbis ut på Internet som en del av CIU:s portal MyTellus. På drygt två månader har portalen fått nästan 4 000 registrerade användare. CIU vill nu bygga ut MyTellus med en interaktiv communitydel för användarna. Bland annat vill man skapa möjligheter för användare att
lägga ut egna tips, råd och reseberättelser, ställa frågor till experter, göra egna sökprofiler för information samt chatta med andra inloggade an- Bilaga 2 vändare. CIU beräknar att med hjälp av Orbis och de nya funktionerna kunna uppnå 100 000 registrerade användare för portalen inom ett år. Kontaktperson: Brit Stakston, tel. 08–440 87 87
Föreningen Ekumeniska gruppen för kristna homo-och bisexuella (EKHO)
Församling för alla? – kvalitetssäkring av församlingar ur ett homoperspektiv 150 000 kr
Föreningen Ekumeniska gruppen för kristna homo- och bisexuella (EKHO) planerar att genomföra ett projekt vars syfte är att bl. a. undersöka hur olika samfund i Göteborg arbetar med sexuell orientering i konfirmandundervisning och ungdomsarbete. En referensgrupp av ungdomar kommer att delta aktivt under projektet med bl. a. planering, genomförande och sammanställning av enkäter. Målet med projektet är att sammanställa en rapport där föreningen dels redogör för en kvalitetssäkring utifrån homoperspektivet och redovisar undersökningsresultatet, dels presenterar förslag på fortsatt handlingsstrategi och en studieplan för fortsatt bearbetning av frågorna i kyrkor och samfund. Kontaktperson: Gunnar Svensson, tel. 0708–80 58 66
Föreningen Samling för Alby
Lokal ungdomstidning 85 000 kr för år 3 av 3
Föreningen Samling för Alby ger ut en lokalförankrad ungdomstidning gjord av ungdomar på träffpunkten Wayside i Alby. Ungdomarna ansvarar själva för datakunskap, distribution och sökning av sponsorer för fortsatt etablering av tidningen. Responsen på de tidningsnummer som getts ut har varit positiv bland både ungdomar och vuxna. Tidningen har en stor potential att vara generationsöverskridande och bidrar till att människorna i Alby kan få ett forum för att diskutera olika problem som finns i bostadsområdet. Genom att ungdomarna själva gör layout, reportage och intervjuer ser föreningen som ett delmål att detta skall leda till en ökad självkänsla och en positivare inställning för att aktivt söka sig till utbildning och arbete. Föreningen söker nu stöd för det tredje och sista året då tidningen fortsätter att utvecklas och ett samarbete inletts med högstadieklasser på Albyskolan, där tidningen även kommer att fungera som en elevtidning. Kontaktperson: Douglas Foley, tel. 08–664 37 49
Föreningen Unionen
Projektet De tusen rosornas väg – en manifestation mot krig 70 000 kr
Unionen är en i Stockholmsbaserad förening för roll- och konfliktspel samt interaktiv teater. Genom projektet "De tusen rosornas väg" prövar föreningen möjligheterna med rollspel som en pedagogisk metod för be-
handling av värdegrundsfrågor. Föreningen sätter upp ett lajv-rollspel byggt på en konflikt mellan två fiktiva länder. Spelet designas för att Bilaga 2 tvinga in deltagarna i moraliska ställningstaganden kring individualitet respektive följande av majoritetens värderingar. Ställningstaganden som deltagarna gör rationellt och som baseras på föreställningen att i spelet företräda "de goda" kan senare visa sig uppfattas av andra deltagare som förtryck och ondska. Spelet strävar efter att hos deltagarna skapa insikten om att ingen människa föds ond utan att det oreflekterade följandet av gällande normer, värderingar och ideologier kan leda till ondskefulla resultat. Kontaktperson: Emil Boss, tel. 073–963 38 92
Sunnanå Sportklubb (SSK)
Sörböleskolan – Den medskapande skolan 250 000 kr för år 2 av 3
Sunnanå Sportklubb har startat ett treårigt samverkansprojekt med Sörböleskolan i Skellefteå i syfte att utveckla elevernas självtillit, dialogförmåga, medskapandeförmåga och tro på sin egen förmåga att åstadkomma positiva förändringar. Målgruppen består av ca 400 elever i årskurs 7 till 8 som i början av hösten genomför ett "medskapandedygn" tillsammans där projektets mål, syfte och tillvägagångssätt presenteras. Under detta dygn kommer alla klasser att formas som lag och man försöker tillsammans att hitta faktorer som bidrar till en bra laganda. Dessutom introduceras begreppet medskapande och alla elever gör en självvärdering utifrån sina egna och klassens dvs. lagets förmåga kring begreppet medskapande. Varje vecka tränar eleverna på att vara medskapande utifrån vad laget och individen tycker är viktigt. Under våren kommer processen att fortsätta fram till i maj då man har ett nytt medskapandedygn där eleverna drar upp riktlinjer för den fortsatta utvecklingen. Projektets första år har genomförts med goda resultat och föreningen söker nu stöd för år två då projektet även kommer att involvera årskurs 9. Kontaktperson: Janne Hallberg, tel. 0910–146 86
Handikapp
Astma- och Allergiförbundet
Böcker 635 000 kr
Förbundet representerar olika diagnoser som astma, eksem, födoämnesallergier etc. Problemet är att allergisjukdomarna ofta inte är synliga och därför inte respekteras av andra människor. Många känner sig därför missförstådda och ensamma med sina problem och riskerar att bli isolerade. Förbundet vill framställa böcker där medlemmar med olika diagnoser och deras anhöriga berättar om sin vardag och ger råd och förslag till
hur livet som allergiker och anhörig kan underlättas. Böckerna vänder sig till medlemmarna, deras anhöriga, allmänhet och i olika utbildningssi- Bilaga 2 tuationer (vårdbildningar, cirklar). Kontaktperson: Ulf Brändström, tel. 08–506 282 00
Astma- och Allergiförbundet
Projektet Nationell handlingsplan mot allergi 580 000 kr för år 2 av 3
Astma- och Allergiförbundet är en central aktör i utarbetandet av en nationell handlingsplan mot allergi. Förbundet engagerar på olika sätt (genom ett antal temakonferenser – Parfymer och starka dofter, Pälsdjur, Livsmedelsallergier, Allergier i skola och barnomsorg och Hudallergier) hela förbundet lokalt, regionalt och centralt. Vid dessa konferenser utvecklas underlag till handlingsplanen. Kontaktperson: Ulf Brändström, tel. 08–506 282 14
Dalarö Folkhögskola
Projektet Punktintensiven 874 000 kr för år 2 av 3
Talboken har inneburit en revolution för synskadades tillgång till litteratur och information men har också betytt att punktskriftkunskapen minskat. Ett skriftspråk ökar synskadades språkliga identitet, och ger därmed ökade studiemöjligheter och bättre tillträde till arbetsmarknaden. Projektets syfte är att utveckla en metodik för intensivträning i punktskrift, att visa på nyttan och nödvändigheten av punktskrift för gravt synskadade och ge punktskriftsundervisning en plats som kunskapsämne inom vuxenundervisningen. Målgrupperna är gravt synskadade vuxna med behov av fördjupade färdigheter i punktskrift, dövblinda och lärare, handläggare och synpedagoger som arbetar med gravt synskadade. Kontaktperson: Kenneth Drougge, tel. 08–504 901 10
De Handikappades Riksförbund (DHR)
En grundkurs i ledarskap för unga 820 000 kr för år 1 av 2
DHR vill tillsammans med Intresseföreningen för Assistansberättigade (IfA) och Föreningen Furuboda (FF) driva ett tvåårigt projekt för att ta fram modeller för ledarutbildning för unga personer med rörelsehinder.
Tanken är att starta en utbildning som ska rekrytera unga personer med initiativförmåga och kreativitet. Inbjudan ska ske till rehabiliteringsverksamheter, utbildningsinstitutioner och andra forum inom de två regioner, Skåne och Västra Götaland, där projektet skall genomföras.
Utbildningen kommer att byggas upp kring tre huvudområden: personlig utveckling, projektledarskap och samhällsinformation med funktionshinderkunskap. Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08–685 80 00
De Handikappades Riksförbund (DHR)
Bilaga 2 Resursperson med brukarerfarenhet vid DHR:s aktivitetscenter Sommarsol 250 000 kr för år 1 av 2
DHR:s aktivitetscenter Sommarsol med verksamhet som rehabilitering och rekreation riktar sig till funktionshindrade i hela landet. Det finns behov av en resursperson med eget rörelsehinder som kan ge personlig rådgivning, stöd och information om utvecklingsmöjligheter för personer med rörelsehinder. Uppgiften för en sådan person skall bl.a. vara att ha kontakter med enskilda personer som söker sig till Sommarsol, både före, under och efter vistelsen. Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08–685 80 00
De Handikappades Riksförbund (DHR) i Kronobergs län
Utveckling av Handikapprörelsens Idé- och Kunskapscentrum 215 000 kr för år 2 av 2
Handikapprörelsens Idé- & Kunskapscentrum består av alla handikappföreningar i Kronoberg. Föreningarna bedriver var för sig intressepolitiken medan Centrum hjälper till att bilda nätverk för olika sakfrågor som utveckling av tillgänglighet i kommunerna, effekter av organisationsförändringar i kommun och landsting, rehabiliteringsplanering m.m. Föreningarna De Handikappades Riksförbund Kronoberg och Synskadades Riksförbund Kronoberg skall tillsammans med Centrum utveckla samarbetet med berörda myndigheter för att kunna sälja kunskap, platser för arbetsprövning m.m. Kontaktperson: Elizabeth Peltola, tel. 0470–71 10 50
FUB:s Stiftelse ala
Projektet Utveckling av kunskaps- och arbetsmaterial kring vuxna personer med grav utvecklingsstörning och deras vardag 565 000 kr för år 1 av 3
Personer med grav utvecklingsstörning är helt beroende av omgivningens förmåga att tolka kroppsspråk, minspel, handlingar och andra signaler som uttrycker behov och önskningar. Många av dessa personer har förutom sin utvecklingsstörning ytterligare funktionshinder som försvårar möjligheterna att uttrycka sina behov. Det finns därför risk att personal och anhöriga helt tar över utan att ta hänsyn till den enskildes behov av att påverka sin omgivning, att bli självständig inom de områden där det går. Projektet går ut på att arbeta fram ett kunskaps- och arbetsmaterial som skall kunna användas för att utveckla vardagsmiljöer så att de ger tillfälle till ökad självständighet och livskvalitet hos vuxna personer med grav utvecklingsstörning. Materialet skall rikta sig främst till anhöriga, personal i gruppbostäder och i daglig verksamhet samt personliga assistenter. Kontaktperson: Kerstin Göransson, tel. 08–660 82 84
Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS)
Bilaga 2 Projekt för att öka patientinflytandet och stärka patientrollen 935 000 kr för år 3 av 3
Förbundet utvecklar i detta projekt nära samarbete med olika hemofilicentra (KS, Sahlgrenska i Göteborg och MAS i Malmö) en bred informations- och utbildningssatsning. Man arbetar med årliga konferenser för äldre blödarsjuka och deras anhöriga, föräldrar till blödarsjuka barn, personer med komplikationer av sjukdomen (hiv, antikoagulans och hepatit) och deras anhöriga och skall genomföra en utbildningsdag för remitterande personal och annan vårdpersonal på de sjukas hemorter. Kontaktperson: Birgitta Renby, tel. 08–661 94 55
Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS)
Ökad kunskapsspridning om mild blödarsjuka och mindre kända former av blödningsrubbningar 410 000 kr för år 2 av 2
Ca 400 personer har en mild form av blödarsjuka. Eftersom dessa inte har så stora besvär underskattas allvaret i sjukdomen. Många av dem känner inte ens till att de har detta funktionshinder och kan därför råka mycket illa ut vid olyckor, operationer, tandläkarbesök m.m. Många kvinnors blödningsrubbningar kan hänföras till detta funktionshinder. Förbundet skall därför utforma informationsmaterial/aktiviteter som skall föras ut till personerna själva och till sjukvårdens och tandvårdens personal. Kontaktperson: Eva Sarman, tel. 08–661 94 55
Föreningen Furuboda
Projektet Unikum – Grundläggande konstutbildning för vanliga och ovanliga människor 1 450 000 kr för år 1 av 3
Föreningen Furuboda skall tillsammans med FUB i Sydöstra Skåne och Österlens folkhögskola utveckla en eftergymnasial konstutbildning för personer som har en utvecklingsstörning och som studerat på gymnasiesärskola. Målet är att skapa ett vidareutbildningsalternativ för målgruppen inom området bild och form. Deltagarna skall, förutom konstutbildning, också få pedagogisk utbildning så att de skall kunna fungera som intruktörer och handledare inom t.ex. daglig verksamhet. Kontaktperson: Jörgen Lennartsson, tel. 044–781 46 21
Föreningen för El- och Bildskärmsskadade (FEB)
Projektet Kunskap ger bot 430 000 kr för år 1 av 2
Föreningen skall samla, sammanställa och sprida kunskap om elöverkänslighet till hälso- och sjukvården och allmänhet samt utbilda stödpersoner/informatörer. Föreningen menar att den information om elöverkänslighet som idag finns tillgänglig för en allmänpraktiserande läkare som möter sin första elöverkänsliga patient är vag och inte förmedlar
hela den kunskap som finns bland läkare som har erfarenheter av patienter med elöverkänslighet. Föreningen vill därför sammanställa ett mate- Bilaga 2 rial med fallbeskrivningar som speglar olika behandlingsalternativ och vilka effekter dessa haft enligt läkare och patient. Materialet skall hänvisa till vetenskapliga studier med relevans för diagnos och behandling. Materialet skall också visa vilka sjukhus och vårdcentraler som inrättat elsanerade rum. Kontaktperson: Bo Söderberg, tel. 08–712 90 65
Föreningen Livet som Gåva – samverkan för donation av organ och vävnader
Projektet Donation och transplantation av organ och vävnader – Information och utbildning av Sveriges befolkning med speciell inriktning på skolungdomar 2 445 000 kr för år 2 av 3
Föreningen Livet som Gåva består av organisationerna Riksförbundet för Njursjuka, Svenska Diabetesförbundet, Riksförbundet Cystisk Fibros, Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, Viking Riksföreningen för Hjärt- Lungstransplanterade, Hjärtebarnsföreningen, Transplanterades förening, Riksföreningen för familjer med hepatit-VB-smittbärande barn, Riksförbundet för Leversjuka, Synfrämjandet, Svensk Transplantationsförening, Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård, Svensk Njurmedicinsk förening och Föreningen för Transplantationssjuksköterskor. Landstingsförbundet, Socialstyrelsen och Sveriges Kristna Råd deltar som samarbetspartners i samverkansgruppen utan formellt medlemskap. Målet för föreningen Livet som Gåva är att få fler människor i Sverige att ta ställning för donation av organ och vävnader. Föreningen skall genom detta projekt, som främst vänder sig till ungdomar, framställa informationsmaterial (videofilm samt fakta- och arbetshäften med lärarhandledning), och genomföra informationssatsningen. Kontaktperson: Ulla Norberg, tel. 070–284 77 81
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)
Utbildning av framtida ledare 750 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt med syfte att utbilda ledare till föreningarna. Dövblindhet medför en allvarlig brist på information och kunskap om möjligheter och rättigheter. Målgruppens "litenhet" och samhällets decentralisering gör att okunskapen om funktionshindrets effekter ofta är mycket stor hos olika personalgrupper i kommun och landsting. För att försöka säkra tillgången på aktiva ledare inom föreningen vill föreningen söka upp och utbilda medlemmar i föreningskunskap, samhällskunskap och ideologi. Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. 08–39 90 00
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)
Bilaga 2 Utvecklingsarbete 600 000 kr för år 1 av 2
Projektets syfte är att genom olika aktiviteter utveckla verksamhet som också kan komma andra dövblindorganisationer till godo. Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. 08–39 90 00
Föreningen Talför
Projektet Etik inom tolkverksamheten för döva, dövblinda och vuxendöva 300 000 kr för år 1 av 2
Tolkverksamheten är relativt ung och innehåller ofta etiska problemställningar som berör människors rätt till delaktighet och information. Yrkesetiska riktlinjer efterfrågas av såväl brukare som yrkesutövare. Föreningen Sveriges Dövblinda, Sveriges Dövas Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund och Riksförbundet för Döva, Hörselskadade och Språkstörda barn genomför med arvsfondsstöd det första året av ett treårigt projekt om tolketik ur ett brukarperspektiv. Föreningen TALFÖR (Tolkcentralernas Arbetsledarföreningen) skall nu tillsammans med brukarorganisationerna utforma gemensamma etiska riktlinjer och värdeformuleringar. Kontaktperson: Ulla Remius-Eriksson, tel. 013–22 78 91
Föreningen Åhuslägret
Projektet Åhuslägret, Social integrering för ungdomar med och utan funktionshinder 60 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett tvåårigt utvärderingsprojekt. Under ca 30 år har föreningen genomfört sommarläger och konfirmationsundervisning gemensamt för ungdomar med och utan utvecklingsstörning. Man genomför verksamhet för båda dessa målgrupper under terminerna; två kvällar/vecka samt ledarutbildning. Föreningen skall mer systematiskt undersöka bl.a. hur dessa gemensamma aktiviteter påverkar ungdomarna och om man kan överföra arbetsmetoderna till andra områden för att bl.a. kunna förbättra attityderna till personer med funktionshinder. Kontaktperson: Herman Hallonsten, tel. 046–14 31 33
Göteborgs Universitet, Barn- och ungdomspsykiatri
Projektet Vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder som debuterat i barndomen 6 500 000 kr för år 1 av 3
Barn- och ungdomspsykiatrin, Annedalsklinikerna, Göteborg, genomför tillsammans med Riksföreningen Autism, Svensk Touretteförening och Svenska föreningen för tuberös skleros och Riksförbundet för AD/HD, DAMP och närliggande funktionshinder ett projekt med mål att utforma en modell för upptäckt, utredning och habilitering av vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder. Projektet avser att stimulera till uppbygg-
nad av samarbete och vårdkedjor i Sverige kring de aktuella handikappgrupperna. Formeringen av sådana vårdkedjor förutsätter utbildnings- Bilaga 2 insatser och utbyte/samarbete mellan framför allt barn- och vuxenpsykiatrin men också mellan barn- och vuxenhabiliteringen, skola, arbetsvård och försäkringssystem. Kontaktperson: Christopher Gillberg, tel. 031–41 67 49
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Förstudie till utbildnings- och utvecklingsprojekt 400 000 kr
I den nationella handlingsplanen för handikappolitiken föreslås att SISUS (Statens institut för särskilt utbildningsstöd) skall ansvara för ett särskilt kompetensutbildningsprogram. HSO skall påbörja en kartläggning av utbildningsbehoven inom handikapprörelsen för att få fram underlag till utbildningarnas innehåll, metoder för genomförande och studieorganisation. Kontaktperson: Stefan Eklund Åkerberg, tel. 08–546 404 00
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Projektet att bygga upp en nyhets- och informationskanal på Internet 300 000 kr
Samarbetsorganet har med arvsfondsmedel byggt och prövar nyhetsbyrån Ikapp som nu har god kompetens när det gäller att bevaka frågor som rör människor med funktionshinder. Ur ett strikt journalistiskt perspektiv bedriver nyhetsbyrån samhällsbevakning. Det är framför allt handikapptidskrifter, myndigheter, företag, organisationer och professionella yrkesutövare på området samt övriga medier som abonnerar på Nyhetsbyrån. HSO vill nu under ett års tid inom ramen för Nyhetsbyrån ikapp arbeta för att göra materialet tillgängligt och anpassat för Internet (handikapprörelsens hemsida funka.nu), producera konsumentupplysande artiklar, utveckla debattsida m.m.) Kontaktperson: Stefan Eklund-Åkerberg, tel. 08–546 404 00
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Projektet Att lära handikapprörelsen att söka och utnyttja medel från EU 660 000 kr för år 3 av 3
Projektets syfte är att utveckla utbildning och information om regelverket kring EU:s utvecklingsmedel. HSO har utarbetat en handbok om medel från EU, utvecklat mallar och manualer för hur man söker och framställt ett kalendarium vad gäller ansökningstillfällen och modeller för hur man skaffar sig samarbetspartners i andra länder. Man har byggt upp ett nätverk av kontaktpersoner i förbund, samarbetsorgan i län och kommuner, vid seminarier gett utbildningar om hur man söker medel ur EU. Kontaktperson: Barbro Lindgren, tel. 090–13 53 50
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Bilaga 2 Projektet Kartläggning av diskriminerande regler i försäkringsavtalen 384 000 kr
Människor med funktionshinder har inte samma möjligheter som andra att teckna försäkringar. Diskriminerande regler finns i nästan alla försäkringar, i vissa fall är det nästan omöjligt att teckna försäkringar, i andra fall leder det till orimliga premier, näst intill värdelösa ersättningsregler eller förnedrande särbestämmelser. HSO skall tillsammans med HEFF (Handikappförbundens ekonomiska försäkringsförening) göra en inledande kartläggning av diskriminerande inslag i befintliga försäkringsvillkor. Genom enkäter till handikappförbund, försäkringsbolag, kreditinstitut och till arbetsmarknadens parter som underlag, skall man utarbeta en kravlista som skall ligga till grund för lösningar som förhindrar diskriminering. Kontaktperson: Ingemar Färm, tel. 08–546 404 00
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Projektet Smågruppssamarbete 500 000 kr för år 2 av 2
Ett projekt med syfte att utarbeta metoder för information och utbildning kring små och mindre kända handikappgrupper, utveckla samarbete med olika aktörer kring dessa målgrupper och söka modeller för samarbete och mötesplater för medlemmar som bor i skilda delar av landet och som har funktionshinder som inte är så vanligt förekommande. Kontaktperson: Inger Olsson, tel. 08–546 404 00
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Blekinge län
Projektet Kunskap för delaktighet och inflytande 500 000 kr för år 2 av 3
De olika insatser man som funktionshindrad kan behöva bestäms alltför ofta utifrån berörd handläggares perspektiv. Eventuella individuella handlingsplaner tar inte hänsyn till individens behov av insatser från olika myndigheter. HSO Blekinge skall därför utveckla och pröva en modell som kan ge personer med skada och sjukdom hjälp att vidga sin kunskap, att få erfarenhet av hur information kan sökas och att formulera upplevelsen av sin situation, behov, frågeställningar, förväntningar/mål och plan för åtgärder. Metoden går ut från synsättet att erfarenhet och kunskap krävs för att individen verkligen skall kunna välja. Kontaktperson: Carina Mattisson, tel. 0454–144 45
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Göteborg
Projektet Rekrytering och utbildning av frivilliga kontaktpersoner 250 000 kr för år 2 av 2
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Göteborg och Göteborgs Frivillig Center, som tillsammans representerar mer än 80 olika patient- och frivilligorganisationer i Göteborg, vill i samarbete med Individ- och familjeomsorgsenheterna i stadsdelsförvaltningarna Centrum, Linné-
staden och Majorna rekrytera och utbilda frivilliga kontaktpersoner till psykiskt funktionshindrade. För dem som sedan får uppdrag som kon- Bilaga 2 taktpersoner ges sedan handledning och arvodering genom den kommunala Individ- och familjeomsorgen. Kontaktperson: Åke Martinsson, tel. 0705-91 19 70
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Hallands län
Projektet Kompetensutvecklingssamverkan 270 000 kr för år 1 av 2
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Hallands län (HSO) omfattar ca 40 handikapporganisationer med ca 20 000 medlemmar. Inom varje enskild organisation finns kunskap om det egna handikappet och den egna sjukdomen men oftast saknas kunskap om andra handikapp. Man konstaterar också att det hos de offentliga huvudmännen saknas kunskap om vad de olika funktionshindren innebär för den enskilde och dennes anhöriga, denna okunskap är särskilt stor när det gäller de dolda handikappen. För att kunna öka samverkan mellan kommun, landsting och brukare och deras anhöriga vill HSO samla fakta om olika funktionshinder och utveckla metoder för att nå ut med kunskap om dessa fakta till såväl offentlig personal som brukare och anhöriga. Kontaktperson: Benny Ahlberg, tel. 035–10 39 47
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Piteå
Uppföjningsprojektet Trots 2000 450 000 kr för år 1 av 2
HSO Piteå genomförde 1992–95 ett utbildnings- och informationsprojekt som skulle ge politiker, tjänstemän, partifunktionärer, brukare och allmänhet bättre kunskap om handikappomsorgens mål och medel. Man vill nu göra en uppföljning av utbildningssatsningen för att se om och hur denna påverkat situationen för dem som behövt kommunala tjänster under 90-talets senare del som präglats av besparingar och ny lagstiftning. Kontaktperson: Arne Pettersson, tel. 0911–602 38
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län
Projektet LSS – På brukarnas villkor 1 200 000 kr för år 2 av 3
Samarbetsorganisationen HSO Skåne genomför tillsammans med Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB), Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT), Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) och Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) ett projekt om LSS på brukarnas villkor. Uppföljningar av lagen som gjorts av såväl Socialstyrelsen som olika handikapporganisationer har visat på brister i stödet när det gäller den nytillkomna persongruppen. Insatserna utformas inte på ett sådant sätt att de tillgodoser de behov som personer inom personkrets grupp 3 har. I denna grupp ingår t.ex. dövblinda, personer med cystisk fibros, med svåra mag-tarmsjukdomar och personer med svåra rörelsehinder. Förbunden vill utveckla samverkan
kring LSS genom inrättande av kommunala samverkansgrupper, där handikapprepresentanter, brukare och politiker tillsammans skall disku- Bilaga 2 tera LSS-frågor och kvalitetsutveckling, utveckla LSS-insatsen rådgivning och annat personligt stöd, speciellt för små och mindre kända handikappgrupper. Vidare skall man i samverkan med kommunerna ta fram modeller för uppsökande verksamhet och information samt utveckla modeller för individuella planer. Kontaktperson: Lars Gustavsson, tel. 042–12 97 46
Härnösands Folkhögskola
Material- och metodprojekt inom ämnet teckenspråk vid folkhögskola – Digitala teckenspråksböcker 500 000 kr för år 2 av 3
Härnösands folkhögskola, Strömbäcks folkhögskola och Stiftelsen TeckenspråksCentrum arbetar tillsammans med Sveriges Dövas Riksförbund, Föreningen Sveriges Dövblinda och Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn för att utveckla ett grundmaterial som skall användas i teckenspråksundervisningen – Digitala teckenspråksböcker. Det finns ett mycket stort behov av sådant material då teckenspråket är ett gestuellt och visuellt språk som saknar skriftspråk. Kontaktperson: Kjell Forsvall, tel. 0611–220 80
Intresseförbundet för Schizofreni (Riks-IFS)
Förbundets interna, lokala och regionala arbete inom PSYKE kampanjen 500 000 kr för år 2 av 2
Stödet avser kostnaderna för kampanjledare, resor, aktiviteter, informationsmaterial och kampanjsekreterare under PSYKE kampanjen. Kontaktperson: Ann-Marie Thordeman, tel. 08–626 55 64
Intresseförbundet för Schizofreni (Riks-IFS)
Projektet IFS tar Pulsen På Psykvården 1 170 000 kr för år 1 av 2
Intresseförbundet för Schizofreni skall genomföra en brukarrevision av samhällets insatser för psykiskt sjuka för att se och påvisa inom vilka områden det finns brister och vilka vårdinrättningar som har god kvalitet. I projektet ingår att fastställa kriterier för vad som är utmärkt vård (utredning, behandling, eftervård m.m.) samt att genomföra undersökningar i tre sjukvårdsdistrikt utifrån brukarnas, de anhörigas, vårdpersonalens och socialtjänstpersonalens perspektiv. Kontaktperson: Sven Akselson, tel. 08–626 55 64
Intresseföreningen för stöd åt personer med behov av psykiatrisk vård eller omsorg (INSIES)
Filmprojektet De galna mammorna 2000 190 000 kr
Föreningen har gjort dokumentärfilmen De galna mammorna. I filmen berättar fyra mammor om sina psykiskt sjuka barns barn- och ungdom
och om hur sjukdomen utvecklades, om kontakter med psykvården och barnens hallucinationer, om känslor av skuld och fördomar och om Bilaga 2 tankarna inför framtiden. Filmen har distribuerats till skolor, intresseföreningar, hälso- och sjukvården, hemtjänsten och används fortfarande som underlag för utbildning och i anhöriggrupper. Föreningen vill nu göra en uppföljning av vad som hänt med mammorna och deras barn, hur man lever nu, tio år senare. Kontaktperson: Mona Hansson, tel. 08–604 16 74
KFUK-KFUM, Norrbyskärsläger i Umeå
Projektet Pathfinder 800 000 kr för år 1 av 3
Multipel Skleros (MS) är en inflammatorisk sjukdom som är begränsad till centrala nervsystemet. Det är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna bland unga människor i Sverige. Det övergripande syftet med detta projekt är att genom kompetensstärkande åtgärder skapa förutsättningar för den enskildes återinträde på arbetsmarknaden och öka individens sociala och ekonomiska handlingsfrihet. Målgrupp är personer 20– 40 år med MS. Personerna är antingen arbetslösa, sjukskrivna eller i behov av en mer anpassad arbetsuppgift. Projektet leds av KFUM Norrbyskär och det bildas en referensgrupp som består av bl.a. av Försäkringskassan, AMI, NHR, Björkgården, Umeå kommun och Västerbottens landsting. Kontaktperson: Staffan Hildingsson, tel. 090–12 37 00
Kommunförbundet i Västerbotten
Projektet Ett socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten 610 000 kr för år 2 av 3
Socialpsykiatri är ett tvärvetenskapligt och tvärprofessionellt område där även frivilliginsatser och anhöriga ingår. Det krävs dock kontinuerlig kunskaps- och metodutveckling hos alla aktörer. Berörda parter i Västerbotten, d.v.s. brukarorganisationer, kommuner, landsting och forskningsansvariga har startat ett socialpsykiatriskt kunskapscentrum. Syftet är att utveckla och förbättra insatser för psykiskt funktionshindrade och deras anhöriga och att utöka brukarnas delaktighet i verksamhet och planering. Man vill stimulera anställda och brukare till egna forsknings- och utvärderingsansträngningar, ge kompetent stöd i arbetets alla faser, och erbjuda kanaler för återföring av resultat såväl lokalt som i ett läns- och nationellt perspektiv. Man vill också ge adekvat grundläggande utbildning och arbeta med en konsekvent tillämpad fältforskningsmodell där alla berörda stimuleras till att under handledning själva ta aktiv del av arbetet. Kontaktperson: Bernt Vedin, tel. 090–16 37 17
Reumatikerförbundet
Artrosprojektet 756 000 kr för år 1 av 3
Artros är den vanligaste reumatiska sjukdomen och den som tar mest resurser i samhället. Trots att många människor har artros eller riskerar att
få det är kunskaperna om denna sjukdom ringa känd bland en bredare allmänhet. Förbundet vill göra ett informationsprojekt organiserat i sam- Bilaga 2 arbete med fackliga organisationer. De som har artros är en “glömd“ grupp både i samhället och i det egna förbundet. Positiva erfarenheter från tidigare projekt visar att det går att förändra människors livssituation och omvärldens inställning. Projektet vänder sig under det första året till människor i förvärvsarbetande ålder med handikappande symtom p.g.a. diagnosen artros. Två län kommer att vara pilotlän. Riktad information kommer att spridas via reumatolog- och ortopedkliniker, primärvård, öppna föreläsningar m.m. Byggnads-, Kommunal- och Handelsförbunden har visat intresse att delta i projektet. Man kommer att bilda informationsgrupper, utställningsgrupper och en teatergrupp. Kontaktperson: Leif Hansson, tel. 08–692 58 00
Reumatikerförbundet
Projektet Av egen kraft 300 000 kr för år 3 av 3
Förbundet har tillsammans med reumatikerdistriktet i Dalarna och Reumatologen i Falun arbetat med s.k. självhjälpsgrupper/studiecirklar för att se om sådan verksamhet kan förbättra livet för reumatiker med olika former och grader av reumatiska sjukdomar. Gruppledare har utbildats/tränats genom en psykosocial resurs från Reumatologen. Projektet har också syftat till att utveckla samarbetet mellan distrikten och sjukvården. Förbundet vill sprida erfarenheterna till hela landet. Kontaktperson: Kerstin Källander, tel. 08–692 58 12
Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB)
Flerhandikappades kommunikation i ett livsperspektiv 300 000 kr för år 1 av 2
Inom DHB är en av de viktigaste åsikterna att alla har rätt till ett språk. Syftet är att genom intervjuer och enkäter undersöka hur flerhandikappade, deras familjer och personal runt dem upplever språksituationen i ett livsperspektiv. Visionen är att döva/hörselskadade barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska få tillgång till en teckenspråkig miljö under hela sitt liv för att på bästa sätt kunna kommunicera, utvecklas och förverkliga sig själva. Kontaktperson:Lena Fernström, tel. 019–17 08 30
Riksförbundet För Hjälp åt narkotika- och Läkemedelsberoende (RFHL)
Projektet Kartläggning av erfarenheter av antidepressiva medel 900 000 kr för år 2 av 3
Förskrivningen av antidepressiva läkemedel spelar en allt viktigare roll vid behandling av psykiska kriser och sjukdomstillstånd. Förbunden (RFHL och RSMH) har uppmärksammat problem och skillnader i brukares och behandlares uppfattningar. Patienten upplever att han utvecklar ett beroende av läkemedlet, att hans problem medikaliseras och att man därför inte får annan hjälp, medan den behandlande läkaren bara ser för-
delar. Man vill därför kartlägga, sammanställa och systematisera brukarnas och närståendes erfarenhet och jämföra dessa med professionens Bilaga 2 (läkarna, forskarna och läkemedelsföretagen) erfarenhet. Man vill analysera skillnaderna mellan dessa erfarenheter och om möjligt hur de påverkas av olika bakgrunds- och omgivningsfaktorer. Därefter skall man framställa en informationsfolder om antidepressiv behandling och dess positiva och negativa effekter och göra en projektrapport som skall kunna användas som studiecirkel- och diskussionsmaterial. Kontaktperson: Sonja Wallbom, tel. 08–34 15 65
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT)
Projektet Att synliggöra de(t) osynliga – ett projekt om små och mindre kända grupper 938 000 kr för år 1 av 2
Förbundet organiserar människor med funktionsnedsättningar till följd av sjukdomar, skador och andra störningar i mag-tarmkanalen. Inom förbundet finns ett 20-tal olika diagnoser eller symtom – från stora grupper med Crohns sjukdom och ulcerös colit till mindre grupper med t.ex. analinkontinens, falska tarmvred och korttarmssyndrom. Projektets syfte är att synliggöra dessa små och mindre kända grupper av mag- och tarmsjuka för att de skall kunna få den information och det stöd de behöver. Förbundet vill arbeta med uppsökande verksamhet (genom brev, annonser, kontakter med specialister m.m.). Tillsammans med berörda grupper vill man utveckla och pröva modeller för möten och erfarenhetsutbyte mellan människor med likartade funktionsnedsättningar (diskussionsgrupper via Internet, kontaktlistor/personer, telefonkedjor m.m.). Kontaktperson: Solveig Johansson, tel. 08–642 42 00
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)
Informationsskrift om olika behandlingsmetoder vid cerebral pares, CP 120 000 kr
Under senare år har olika metoder vid behandlingen av CP , t.ex. Move and Walk, uppmärksammats och debatterats. RBU har fått en starkt ökad efterfrågan på information från medlemmar och allmänhet. Det finns idag inte något samlat material om de behandlingsmetoder som erbjuds. RBU vill ta fram en informativ skrift som kan vara till hjälp och underlätta beslut om val av behandlingsmetoder. Tanken är att skriften ska bidra till ökad förståelse, dialog och ett bättre samarbete mellan parterna. Kontaktperson: Carin Cederberg, tel. 08–736 26 00
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)
Bilaga 2 Kursverksamhet för LSS-rådgivare med målgruppen familjer med funktionshindrade barn 750 000 kr för år 1 av 2
RBU tänker utbilda ett antal personer i varje län som kan ge råd till medlemmarna – föreningens LSS-rådgivare – och även utbilda medlemmar själva. Utbildningen och utbildningsmaterialet är tänkt att kunna vara till nytta även för handläggare. Kontaktperson: Örjan Sjögren, tel. 08–736 26 00
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)
Förbundets interna, lokala och regionala arbete inom PSYKE kampanjen 500 000 kr för år 2 av 2
Kostnader för utbildning av förbundets kampanjledare, resor, aktiviteter, informationsmaterial och kampanjsekreterare i PSYKE kampanjen. Kontaktperson: Bo Ardström, tel. 08–772 33 60
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)
Projektet Man-ligor 300 000 kr
En del män med psykiska problem känner sig vilsna efter institutionsvistelser och kan ha svårigheter att hantera vardagliga sociala händelser och skeenden. För en del blir yttersta konsekvensen att de kanaliserar känslor genom utåtriktad aggressivitet. Projektets syfte är att skapa möjligheter för män att tillsammans med andra män/manliga nätverk genom samtal utveckla sin mansroll. RSMH Lund har prövat idén i liten skala med gott resultat och förbundet vill pröva modellen i andra delar av landet. Ett studiehäfte har utarbetats genom Brevskolan. Kontaktperson: Majvor Hansson, tel. 08–772 33 60
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)
Rättsprojektet 890 000 kr för år 2 av 3
Det svenska rättsväsendet är enligt Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) och Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa (RUS) inte tillgängligt för personer med psykiska funktionshinder. Förbunden vill därför utveckla kompetens för att kunna bistå vid överklagningar m.m, initiera en debatt om hur viss lagstiftning bör utformas och vilka kompletterande förordningar och anvisningar som behövs. Man vill uppmärksamma myndigheter och politiker på brister i lagar och tillämpningsföreskrifter, utbilda brukarombud som kan fungera som rådgivare och stödjare och producera informationsmaterial om psykiska funktionshinder och störningar till domstolar, jurister och myndigheter. Tel. 08–772 33 60
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Dalarna
Bilaga 2 Socialpedagogisk handledarkurs 277 000 kr
RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) och IFS (Intresseförbundet för Schizofreni), Dalarna skall tillsammans med Mora Folkhögskola och Kooperativ utveckling i Dalarna under ett år utveckla, pröva och följa upp en folkhögskoleutbildning för handledare som skall arbeta inom sociala kooperativ. Kontaktperson: Rolf Sandberg, tel. 010–227 50 02
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH), Gläntan
Projektet Vardagsmakt för medlemmar i Gläntan 43 000 kr för år 3 av 3
Projeket går ut på att genom uppsökande verksamhet, samtalsgrupper, studiecirkelutbildning och systematiskt stöd ge medlemmarna instrument att tillsammans med kommunen arbeta för en förbättrad situation för personer med psykiska funktionshinder. Kontaktperson: Kjell Ivarson, tel. 08–712 65 59
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)
Handbok för amputerade 290 000 kr
Årligen amputeras ca 2 550 personer, de allra flesta benamputeras. Anpassningen till ett liv efter amputationen kan vara svår, fysiska smärtor och fantomsmärtor är vanliga, proteser skall provas in och det krävs intensiv träning. Som nyamputerad har man många frågor och behov av stöd och hjälp som inte sjukvården kan ge. Förbundet vill därför göra ett informationsmaterial om amputationer, smärtor, smärtlindring, proteser, övriga hjälpmedel, rehabilitering m.m. Kontaktperson: Agneta Carlsson, tel. 08–629 27 80
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB)
Projekt God man 780 000 kr för år 1 av 3
Från olika håll kommer klagomål om att gode män inte fungerar i sin roll på ett tillfredsställande sätt. Överförmyndaren har ansvaret för att gode männen får relevant information om funktionshindren och om vilka lagar och regler som gäller. FUB menar att överförmyndarna behöver fördjupad kunskap om olika funktionshinder m.m. Förbundet skall därför under en treårsperiod tillsammans med Föreningen Sveriges Överförmyndare och Svenska Kommunförbundet utbilda personer med utvecklingsstörning i vad det innebär att ha god man, vad god man får resp. inte får göra, genomföra länsvisa utbildningar för överförmyndare, gode män och representanter från lokala FUB-föreningar och länsförbund och utveckla informationsmaterial för berörda målgrupper. Kontaktperson: Ann-Charlotte Carlberg, tel. 08–508 866 25
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna
(FUB) Bilaga 2 Utveckla en modell för det demokratiska inflytandet för personer med utvecklingsstörning 570 000 kr för år 2 av 2
Normaliserings- och integreringsideologierna tillsammans med de samhälleliga insatserna har skapat en generation av utvecklingsstörda, som själva har möjlighet att formulera och föra fram sina krav och som därför kräver ett reellt inflytande över sin personliga situation, inom FUB och med FUB som plattform i samhället, bl.a. genom att kunna delta i samverkan (enligt LSS) mellan intresseorganisationen och kommunen/ landstinget. En huvudfråga är hur inflytandet kan stärkas genom olika insatser som kan kompensera och överbrygga följderna av utvecklingsstörning, dvs möjligheten att förstå och ta till sig information, att samspela med andra och att utveckla en medvetenhet om de egna möjligheterna/begränsningarna så att man kan begära hjälp utan att förlora sitt självförtroende. Tekniska hjälpmedel (IT), lättläst text och/eller information genom bilder och symbolspråk samt personligt stöd genom handledare är viktiga inslag för att kunna kompensera utvecklingsstörningen. De flesta utvecklingsstörda känner till begreppet inflytande men inte vad det innebär. Man måste därför arbeta mer med att pröva hur man konkret skall stärka inflytandet. Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08–508 866 00
Riksföreningen Autism (RFA)
Film om utveckling 180 000 kr
Elever med autism finns såväl inom särskola som grundskola. Trots en väl dokumenterad kunskap om vilken betydelse anpassad socialpedagogisk undervisning har för elevernas utvecklingsmöjligheter till ett så självständigt vuxenliv som möjligt, finns det stora kunskapsbrister inom skolan. Föreningen vill därför göra en film som skall visa vilka utvecklingsmöjligheter elever med autism har om de får en anpassad undervisning. Filmen skall också visa på vikten av att redan under skoltiden planera för vuxenlivet och att man måste arbeta aktivt för att överföra erfarenheterna från skola till vuxenverksamheter. Filmen skall användas i informationsarbete för såväl föräldrar som personal. Kontaktperson: Sven-Olof Johansson, tel. 046–13 20 10
Riksföreningen Autism (RFA)
Projektet Samverkan mellan kommunerna Ale, Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Lilla Edet, Mellerud, Vänersborg, Trollhättan och Åmål samt landstinget i Västra Götalands län och Riksföreningen Autism 1 175 000 kr för år 3 av 3
Funktionshindret Autism, som är livslångt, är oftast mycket handikappande och de som har detta funktionshinder behöver extra resurser i dagis, skola, arbetsliv m.m., dvs. hela livet. Funktionshindret är relativt sällan förekommande och därför ganska okänt bland de beslutsfattare,
tjänstemän och den allmänhet som inte kommit i kontakt med någon med funktionshindret. Det innebär oro för föräldrar, risk för feldiagnostik och Bilaga 2 felaktiga eller otillräckliga stödinsatser. Riksföreningen utvecklar och prövar en modell för att genom delvis gemensam utbildning höja den allmänna kompetensen om autism och autismliknande tillstånd hos både föräldrar och olika personalgrupper. Modellen går ut på att bilda kommunöverskridande grupper med olika yrkesgrupper och föräldrar. Grupperna får gemensamt återkommande utbildning med “hemläxor“ dvs. översätta teoretisk kunskap till praktiskt arbete i den egna kommunen. Grupperna kopplas till varandra i nätverk. Målet är att det skall finnas en kring funktionshindret gemensam kunskapsgrund från diagnos till vuxenliv som bygger på modern forskning och erfarenhet och som garanterar den samverkan mellan kommunerna och landstinget som krävs för att kunna bygga upp verksamhetsformer med god kvalitet och i tillräcklig omfattning och som kan ta emot personer från olika kommuner. Kontaktperson: Lena Rydenstam, tel. 0520–762 35
Svenska Epilepsiförbundet (SEF)
Projektet Det förtroliga samtalet 230 000 kr
Förbundet har producerat filmen ”Sitter hemma och skäms” som visar hur det är att leva med epilepsi. Filmen väcker starka känslor och många tankar hos dem som ser den. Reaktionerna på filmen och erfarenheterna av epilepsi behöver ventileras sakligt med kompetent handledning och förbundet skall därför utveckla en samtalsledarutbildning och ett utbildningsseminarium för epilepsisjuksköterskor. Kontaktperson: Susanne Lund, tel. 08–669 41 06
Svenska Migränförbundet (SMIF)
Projektet Information om migrän och annan svår huvudvärk 630 000 kr för år 2 av 2
Cirka en miljon svenskar har migrän eller migränliknande huvudvärk. Migrän är ingen sjukdom man talar högt om, man blir inte tagen på allvar, man avfärdas ibland av omgivningen och inte sällan också av sjukvården med att huvudvärken är psykiskt betingad. Den drabbade behöver kunskap och information om sin sjukdom för att kunna begära adekvat behandling och respekt. Förbundet utvecklar i projektet regionala samarbetsformer mellan patient, behandlande läkare, sjukgymnaster och andra specialister, arbetsgivare och försäkringskassehandläggare för att uppnå en tidigare och effektivare behandling och därmed öka livskvalitén och minska utslagningen från arbetslivet. Genom samverkan mellan regionala/lokala migränföreningar och neurologer skall man genomföra informationsinsatser som seminarier, föreläsningar och framställa informationsmaterial. Projektet genomförs i Västmanland och Dalarna. Kontaktperson: Svea Olofsdotter, tel. 08–660 55 35
Svenska Parkinsonförbundet
Bilaga 2 Utbildningsvideo 98 000 kr
Förbundet skall producera en utbildningsvideo som visar hur det är att leva med Parkinsons sjukdom. Videon skall visa vilka behandlingsmöjligheter som finns, vilka friskvårds- och egenvårdsåtgärder som den sjuke själv kan vidta m.m. Kontaktperson: Susanna Lindvall, tel. 08–583 583 87
Sveriges Dövas Idrottsförbund
Projektet Rädda dövidrottens arkiv och historia 500 000 kr för år 3 av 3
Dövidrottsrörelsen växte fram i början av 1900-talet. I förbundets arkiv och i föreningarnas gömmor finns en mängd foton, böcker, skrifter, protokoll, statistik m.m. Förbundet skall samla in dövidrottsmaterial, videointervjua äldre aktiva dövidrottare, dokumentera fotografier och bygga upp en databas som skall göra det möjligt för döva, dövidrottsföreningar och forskare att kunna följa dövidrotten som går som en röd tråd genom dövrörelsens sociala historia. Kontaktperson: Kjell Gunnå, tel. 08–605 60 00
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)
Projektet Utveckling av krisgrupp för döva 630 000 kr för år 1 av 2
I varje kommun och på många större arbetsplatser finns krisgrupper (POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer)). Ingen av dessa grupper är anpassad till barndomsdöva med teckenspråk som första språk. Detta visade sig tydligt vid Estoniakatastrofen där personal vid en gruppbostad för döva fanns med bland offren och vid Stureplansmorden där en döv ung kvinna dödades. Socialstyrelsen skall utbilda den första gruppen och tillsammans med förbundet och Räddningsverket planera så att POSOM-grupperna kan kompletteras för dövas behov. Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08–442 14 61
Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDU)
Projektet Ung i Örebro 480 000 kr för år 1 av 2
Det är viktigt att döva/hörselskadade ungdomar skapar ett socialt nätverk som får dem att bryta sin isolering och ta tillvara sin ungdomstid. Många flyttar till en helt ny stad med ny skola och bostad utan föräldrar. Man vill därför starta ett projekt med mera samarbete mellan olika föreningar som t.ex. idrottsförening och ungdomsklubb för att arrangera idrotts- och fritidsaktiviteter. Man vill ha mera information från polis, socialtjänst, fältassistenter och föräldrar. Man vill låta ungdomarna sätta igång egna aktiviteter som t.ex. att anordna ett eget IT-kafé och andra aktiviteter där t.ex. arbetslösa döva kan vara med. Man vill intervjuva berörda ung-
domar för att de ska vara med och påverka verksamheten. Målet är att förbättra livskvaliteten för ungdomarna genom att stärka deras själv- Bilaga 2 förtroende och att sträva efter att få ett tobaks-, alkohol- och narkotikafritt samhälle. Kontaktperson: Ingela Hansson, tel. 90165–08–442 14 95
Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR)
Projektet Stamning, inte bara mitt problem 500 000 kr för år 2 av 2
Ett projekt med syfte att informera olika personalgrupper; skolor, barnavårdscentraler, arbetsgivare m.fl. om stamningens effekter genom framställning av målgruppsinriktat informationsmaterial och mobilisering av föreningarna för att nå ut med detta material. Kontaktperson: Anita S. Blom, tel. 0511–515 04
Synskadades Riksförbund (SRF)
Projektet Enskild rådgivning 595 000 kr för år 2 av 3
Som synskadad är det ofta svårt att hålla sig informerad om vilket stöd och vilken service som finns och som dessutom tillhandahålls av olika huvudmän. Förbundet utbildar därför s.k. kamratstödjare som skall fungera som en sorts fadder till nyskadade och deras närstående, en som vet hur det är att vara synskadad och kan ge hjälp och råd som inte tjänstemän och vårdpersonal kan ge. Dessa kamratstödjare skall också kunna ge råd till den som varit synskadad en längre tid men som behöver information om förändringar beträffande taxor, hjälpmedel m.m. Kontaktperson: Eva Björk, tel. 08–39 91 46
Synskadades Riksförbund (SRF)
Projektet Mansrollen som synskadad 470 000 kr för år 1 av 2
Förbundet har under några år arbetat med jämställdhetsarbete med fokus på att stärka kvinnornas roll inom organisationen. Detta har varit naturligt då de varit underrepresenterade på alla plan i organisationen. Förbundet har fått signaler om att synskadade män har en svår situation. Förbundet vill nu starta mansgrupper utifrån olika åldrar och art och grad av synskada för att gruppvis inventera vilka specifika svårigheter synskadade män upplever och vilka vägar man kan se för att förändra situationen. Arbetet i grupperna skall utmynna i ett diskussionsmaterial som sedan skall användas lokalt i föreningarna. I projektet vill man också bilda nätverk för stöd till samtliga intresserade. Kontaktperson: Lars Eisner, tel. 08–39 93 20
Västanvik Resurs- och Utvecklingscenter
Bilaga 2 Seminarium för hörande barn till döva föräldrar 164 000 kr
Döva föräldrar med hörande barn upplever sig i många fall osäkra i sin roll som föräldrar. Det kan vara frågor om man ska använda sin röst när man pratar med det hörande barnet eller om man ska använda teckenspråk. Andra frågor kan vara vad man ska göra som mamma eller pappa om man inte får tolk till föräldramöte, hur man ska kunna hjälpa sitt hörande barn med skolarbete etc. Det saknas i dag ett forum för vuxna hörande barn till döva föräldrar med möjlighet att bearbeta sin uppväxt som hörande barn i döv familj. Man behöver samla erfarenheter som kan vara till nytta för kommande generationer av hörande barn med döva föräldrar. Syftet med seminariet är att samla vuxna hörande barn till döva föräldrar för att diskutera och samla de erfarenheter som finns. Kontaktperson: Anders G Andersson, tel. 0247–641 00
Invandrare och handikapp
Handikapp
Iranska Riksförbundet i Sverige (IRIS)
Projektet Det är inte skamligt att vara invandrare eller en iranier med handikapp 185 000 kr för år 1 av 2
Det finns i Sverige ca 60 000 personer med iransk bakgrund. Den iranska kulturen är starkt präglad av en traditionell syn på funktionsnedsättningar vilket kan innebära en skamkänsla som kan leda till isolering. Förbundet vill nu skapa handikappföreningar i befolkningscentra där många iranier är bosatta, försöka förmedla positiva attityder till personer med funktionshinder och arbeta för samverkan med den svenska handikapprörelsen. Kontaktperson: Jamshid Poorjam, tel. 073–98 35 64
Kurdiska Riksförbundet (KR)
Projekt för kurdiska handikappade 270 000 kr för år 1 av 2
Förbundet vill ge funktionshindrade kurder i Sverige kunskap om hur det svenska samhället fungerar och om vilka möjligheter och skyldigheter man har. Genom framställning av informationsmaterial som skall diskuteras vid olika former av träffar hoppas man kunna förbättra möjligheterna för funktionshindrade att klara det dagliga livet. Projektets mål är också att förmedla kontakt med handikapporganisationer och arbetsmarknaden. Projektet genomförs tillsammans med SIOS (Samarbetsorgan för Invandrarorganisationer i Sverige). Kontaktperson: Asi Rebbati, tel. 08–652 85 85
IT Handikapp
Bilaga 2
Handikapp
Afasiföreningen i Östergötland (AFASI)
Pilotprojektet IT i praktiken 100 000 kr
Ett pilotprojekt för att lära en mindre grupp yngre afatiker att hantera ITverktyg i hemmiljö. På nätet finns en central stödfunktion som ger hjälp och råd. Deltagarna ska ges möjlighet att kommunicera med varandra på nätet. Under projektets gång ska denna stödfunktion utvecklas och byggas upp. Kontaktperson: Stina Lundmark, tel. 070–589 14 44
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Blekinge
Pilotprojektet IT för personer med funktionshinder 375 000 kr
Pilotprojekt för att engagera alla förbund i Blekinge i kompetensutveckling inom IT. Genom initiativ från respektive förening kan medlemmarna få en första introduktion om datorns möjligheter. Utbildningarna förläggs till ABF datastudier, BIT samt bibliotek. Kursinnehållet består av olika moduler, 30 tim vardera, från grundläggande kunskap till utveckling av hemsidor. Kontaktperson: Jan Sonesson, tel. 0454–190 25
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Hofors
Projektet Kompetensutveckling inom IT för funktionshindrade och organisationer inom handikapprörelsen 350 000 kr
ABF vill i samråd med Hofors lokalföreningar för Hjärt- och Lungsjuka och De Handikappades Riksförbund utbilda funktionshindrade faddrar (rekryteras från AF) som skall stötta handikappföreningarna. Kontaktperson: Birger Gustafsson, tel. 0290–76 50 63
Astma- och Allergiförbundet
Projektet Allergiföreningar på Internet 200 000 kr
För att utveckla samarbetet med läns- och lokalföreningarna genom IT vill förbundet ge utbildning i uppbyggnad av hemsidor och länkar. Förbundets mallar och profilprogram skall användas. Kontaktperson: Carina Hååg, tel. 08–506 282 09
Borås Lasarett
Bilaga 2 Projektet Dataskola för reumatiker 200 000 kr
Arbetsterapiavdelningen skall tillsammans med reumatikerföreningen ge äldre reumatiker kunskap i datoranvändning och anpassning av kringhjälpmedel där den ergonomiska anpassningen är mycket viktig. Kontaktperson: Kerstin Holm, tel. 033–616 15 33
BOSSE Råd, Stöd och Kunskapscenter
Projektet The Lantern – 3K – En plattform för kreativitet, kommunikation och kompetensutveckling för enskilda organisationer 500 000 kr för år 1 av 2
Man vill utveckla och genomföra mikrokurser inom webbdesign, teamwork, teknik m.m. för personer med funktionshinder. Kurserna som skall vara anpassade för olika form och grad av funktionshinder skall återfinnas i en interaktiv databas som också skall kunna ge support. Kontaktperson: Arne Prembäck, tel. 08–15 16 80
Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO)
Projektet IT – en väg till kompetensutveckling för BRO/BCF 255 000 kr
BRO skall utarbeta en IT-strategi och genomföra utbildning i grundläggande data- och webbhantering. Kontaktperson: Ingrid Kössler, tel. 031–22 53 55
De Handikappades Riksförbund (DHR) i Landskrona
Projektet Databron – Kompetensutveckling för funktionshindrade 190 000 kr
Projektet syftar till att ge gemensam datautbildning samt utveckla IT-ansvariga inom lokalföreningarna av De Handikappades Riksförbund, Synskadades Riksförbund, Förbundet funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter och Reumatikerförbundet. Kontaktperson: Jan Gadd, tel. 0418–204 26
Fellingsbro Folkhögskola
Projektet Att öka sin kommunikationsförmåga – Teknik i Vardagen 2 275 000 kr för år 2 av 2
Deltagare från fem olika rörelsehandikappförbund skall få utbildning för att kunna använda datorn och Internet för att t.ex. handla varor, sköta bankärenden, få kontakt med myndigheter och vårdinstitutioner samt grundläggande distansutbildning. Erfarenheterna kan tas tillvara i en ny
utbildning. Projektet vill öka kommunikationen mellan och inom föreningarna genom att skapa nätverk och utveckla arbetsplaner för IT inom Bilaga 2 föreningarna. Kursdeltagarna utvecklar sig till att fungera som faddrar, inspiratörer och resurspersoner. Kontaktperson: Ulf Jacobsson, tel. 0581–62 00 23
Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS)
Projektet IT-kompetens tillgänglig för funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter 500 000 kr för år 1 av 2
Projektets syfte är att utbilda förbundets styrelse och personal i hur man omsätter och använder sig av informationen på Internet. Ett trettiotal medlemmar till skall utbildas till informatörer som sedan skall kunna stötta föreningar i kompetensutbildning. Man vill också utveckla ett anpassat studiematerial om hur webbplatsen och First Class används. Materialet skall användas vid studiecirklar och självstudier. För att göra Internetplatsen mer tillgänglig vill projektet prova verktyget Lp Studio som ger möjlighet att läsa texten parallellt med att texten läses upp. Kontaktperson: Torbjörn Lundgren, tel. 08–545 433 83
Föreningen Favorita
Kompetensutveckling inom IT för psykiskt funktionshindrade 300 000 kr
Två ideella föreningar för personer med psykiska funktionshinder vill tillsammans skapa ett datakafé i form av ett socialt arbetskooperativ. I projektet ingår utbildning av medlemmarna i data med målet att de ska fungera som handledare åt besökare på kaféet. Samverkar med Kooperativ konsult i utvärderingen. Kontaktperson: Lotten Wendelbarn, tel. 031–85 16 15
Föreningen Forum – Kvinnor och Handikapp
Projektet IT och nätverk 150 000 kr
Förstudie för ett projekt med syfte att bilda nätverk för att stötta och inspirera kvinnor med funktionshinder att använda IT. Kontaktperson: Anneli Joneken, tel. 08–38 01 18
Föreningen Handikapprörelsens Idé- och Kunskapscentrum
Projektet IT – verktyg i påverkansarbete 450 000 kr för år 1 av 2
Handikappföreningarna i länet samarbetar genom att ingå i olika nätverk, ex. nätverk – rehabilitering, nätverk – valsamverkan, nätverk – LSS m.fl. Detsamma gäller brukarråd och samverkansgrupper mot myndigheter. Denna nya form av samarbete har utvecklats mycket positivt. Möjligheten att alla föreningar kan medverka i det demokratiska arbetet har ökat. IT-projektet syftar till att datorer och Internet skall vara tillgängliga
för dem som arbetar aktivt i olika nätverk och för medlemmar. Utbildning erbjuds i grundläggande datakunskap, sökning och spridning av in- Bilaga 2 formation på Internet samt hur man når ut till medlemmarna. En hemsida kompletteras med information kring alla nätverk och samverkansgrupper. Enkla manualer för IT-användning i påverksansarbete tas fram. Kontaktperson: Elisabeth Peltola, tel. 0470–71 10 50
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)
Projektet Kompetensutveckling – IT för funktionshindrade 450 000 kr för år 2 av 2
FSDB och Fruktträdet (förening för basägare i databasnätet Fruktträdet) utbildar nyckelpersoner för övergång från MS Dos till Windows och utvecklar utbildning för Internet. Kontaktperson: Karin Stav, tel. 08–39 90 00
Gammelängsskolan
Projektet BURN IT 200 000 kr för år 2 av 2
Utbildningen skall ges till Bliss-användare, förtroendevalda och resurspersoner (40 personer). Kurser varvas med praktik. Kontaktperson: Christer Holmgren, tel. 0921–621 23
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Malmö
Webmasterutbildning för lokala handikapporganisationer 175 000 kr för år 2 av 2
Den andra etappen av ett projekt med syfte att ge de lokala handikapporganisationerna kunskap för att kunna framställa och uppdatera hemsidor samt utveckla elektroniska anslagstavlor. Kontaktperson: Sven Kruuse, tel. 040–35 24 26
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Norrbotten
Kompetensutveckling inom IT för brukare med svåra och/eller dolda funktionshinder i Norrbottens län även omfattande byar och glesbygd 500 000 kr för år 1 av 2
HSO Norrbotten skall i samarbete med Luleå Tekniska Universitet försöka finna en modell för att göra IT tillgängligt i glesbygd. Genom att använda vunna erfarenheter och kunskaper från EU-projektet Euro- Connect ska deltagare därifrån, själva funktionshindrade, vara vägvisare för lokala team inom olika handikappföreningar. Teamen söker upp personer med svåra och dolda handikapp i byar och glesbygd för att visa på möjligheterna med IT. Detta ska ske genom information och utbildning. HSO och Luleå Tekniska Universitet samverkar under hela projektet. Den vetenskapliga utvärderingen genomförs av universitetet. Kontaktperson: Allan Löfmark, tel. 0920–122 22
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skellefteå
Bilaga 2 Projektet GO – IT 325 000 kr
Handikappförbundens Samarbetsorgan, De Handikappades Riksförbund och Synskadades Riksförbund i Skellefteå skall genomföra projektet i en av ABF:s datastudior utrustad med särskilda anpassningar. En projektledare ska arbeta med uppsökande verksamhet inom olika föreningar samt ansvara för handledningen. En enkät ligger till grund för behov och önskemål av utbildningsinnehåll. Utbildningar ska ske såväl genom individuell personlig handledning som i grupp. Genom att utveckla de nödvändiga kunskaperna och sökvägarna för att följa med i utvecklingen stärks såväl föreningarna som enskilda. Utifrån utvärderingen förväntas datastudion bli en permanent mötesplats för funktionshindrade. Kontaktperson: Anita Almroth, tel. 0910–73 95 80
Handikapporganisationernas Samarbetskommitté i Kumla
Projektet Funktionshindrade och IT-utvecklingen i Kumla – steg mot en universell IT-design i Kumladialogen 364 000 kr för år 1 av 2
Genom enkäter och kampanj ska personer med funktionshinder informeras och ges tillfälle att ingå i projektet. Ca 20 personer ska nå EU-certifiering och ca 100 personer baskunskap i data som räcker för att hantera en dator i hemmet. Utbildningen sker i samverkan med studieförbund. Kommunens demokratiprojekt ska förse deltagare med nödvändig extra utrustning. Projektet vill också bygga upp en hemsida för handikapprörelsen. Användarvänlig och modellbildande för kommuner och företag. Kontaktperson: Jens Larsson, tel. 019–58 37 12
Hjälpmedelsinstitutet
Tillämpningsprogram avseende utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom området IT och funktionshinder 10 000 000 kr för år 3 av 3
Hjälpmedelsinstitutet fördelar efter ansökningar arvsfondsmedel för att utveckla, anpassa och utvärdera IT-baserade produkter och tjänster. Medlen kan ges för utveckling av metoder för utprovning, inträning och användning av IT-hjälpmedel i olika situationer och för olika ändamål, uppföljning och utvärdering av hur dessa hjälpmedel används, för att undersöka tillgänglighet och användbarhet samt metoder för informationsspridning. Programmet bedrivs i mycket nära samarbete med berörda brukargrupper. En viktig del av arbetet är resultatspridningen liksom utvärdering och uppföljning. Under hela projektet sker kartläggningar och undersökningar av sociala och ekonomiska konsekvenser. Kontaktperson: Margita Lundman, tel. 08–620 17 00
Hjälpmedelsinstitutet
Bilaga 2 Informationskampanj om IT för funktionshindrade 2 300 000 kr för år 3 av 3
Hjälpmedelsinstitutet genomför tillsammans med Handikappförbundens Samarbetsorgan, De Handikappades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund och Synskadades Riksförbund ett informationsprojekt på central och lokal nivå för att öka medvetenheten om IT:s betydelse för människor med funktionsnedsättningar. Man vill nå skolungdomar, bankpersonal, serviceinrättningar, beslutsfattare m.fl. Informationsaktiviteterna utarbetas i samarbete med olika intressenter på orten, t.ex. dataresurscenter, arbetsförmedlingar, skolor och bibliotek och naturligtvis alla handikappföreningar. Man engagerar lokala IT-informatörer som för ut kampanjens budskap med hjälp av centralt material som anpassas till lokala förutsättningar. Projektet avslutas med en gränsöverskridande totalutställning kring framtidens teknik ”Fritt fram” i samarbete med Tekniska museet med hearings, pressvisningar och konstnärliga aktiviteter. Kontaktperson: Elisabet Blomberg, tel. 08–620 17 00
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Samordning av utvecklingsverksamhet inom området funktionshinder och IT 700 000 kr för år 3 av 3
Handikapprörelsens IT-förening h@ndikapp.se ger Arvsfondsdelegationen hjälp att bedöma ansökningar om stöd för brukarutbildning inom området funktionshinder och IT. Föreningen följer upp och utvärderar projekten och sprider erfarenheterna av projekten. Kontaktperson: Lena Rundfelt, tel. 08–556 090 53
Hjälpmedelscentralen
Projektet Flexibelt lärande – brukarutbildningsmodell för personer med synskada 300 000 kr för år 1 av 2
En förstudie. I projektet som genomförs tillsammans med SRF i Ångermanland och i Medelpad ingår kartläggning av brukarnas behov men också förskrivarens ansvar i samband med förskrivning. Ett skräddarsytt nätbaserat kunskapssystem för kommunikation, information och kurshantering skall utvecklas. Utbildningen ska förmedlas genom en sammanhållen utbildningsdel vid Härnösands folkhögskola och en distansdel med lärarledda lektioner kombinerade med nätbaserade självstudier. Kontaktperson: Lena Söderberg, tel. 060–18 23 02
Hjärtebarnsföreningen
Bilaga 2 Kompetensutvecklingsprojekt IT inom Hjärtebarnsföreningen 250 000 kr för år 1 av 2
För att kunna kommunicera elektroniskt inom organisationen skall man pröva och genomföra individuellt anpassad utbildning. Kontaktperson: Marianne Björnsdotter, tel. 08–442 46 51
Hörselskadades Riksförbund (HRF)
Projektet Samtidigt Text och tal under pågående telefonsamtal 160 000 kr
Förbundet skall tillsammans med Talhandikappades förening pröva om texttelefonen (som ju kan vara mycket tidskrävande) kan kombineras med en talfunktion och om detta kan vara en tillgång för vuxendöva, hörselskadade och talskadade i samtal med hörande personer och mellan hörselskadad och talskadad m.m. Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. 08–457 55 00
Hörselskadades Riksförbund (HRF)
Projektet Text- och videotelefoni (bildtelefoni) för hörselskadade, vuxendöva och talskadade 170 000 kr
Förbundet skall tillsammans med Talhandikappades förening pröva om och i så fall i vilka sammanhang som videotelefoni (bildtelefoni) med textfunktion kan öka möjligheterna till en god och säker kommunikation för vuxendöva, unga hörselskadade och talskadade personer. Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. 08–457 55 00
Kooperativet Silvermånen
Projektet IT-satsning 500 000 kr
Silvermånen skall tillsammans med IFS, Gamla Tullhuset i Norrköping, Kooperativet Måsen i Trosa och RSMH i Gnesta ge psykiskt funktionshindrade och medarbetare grundläggande datautbildning om minst fem veckor. Samarbete med ABF och Vuxenskolan. Utveckla ett nätverk för utbyte av erfarenheter mellan de fyra kooperativen. Kontaktperson: Eva Gustafsson, tel. 0155–26 70 01
Landstinget i Dalarna, Habiliteringen i Falun
Bilaga 2 Projektet Metod för att introducera och träna in datoranvändning för personer med förvärvade hjärnskador, 380 000 kr för år 1 av 2
Habiliteringen skall tillsammans med Hjärnkraft och Afasiföreningen, Borlänge utveckla metoder för att introducera och träna in datoranvändning för kommunikation och ökad självständighet för personer med förvärvade hjärnskador. HANDITEK ska lägga kurslitteraturen på interaktiv CD. Utvärdering sker i samarbete med Högskolan i Borlänge. Kontaktperson: Gunnel Janeslätt, tel. 023–49 05 81
Medborgarskolan i Kiruna
IT projekt för funktionshindrade 40 000 kr
Medborgarskolan vill tillsammans med FUB utveckla IT-kunnandet hos ungdomar med utvecklingsstörning som på så sätt kan få kontakt med andra ungdomar inom andra organisationer. Kontaktperson: Siv Blank, tel. 0980–171 30
Reumatikerförbundet
Projektet Datasupport till distrikten 625 000 kr för år 1 och 2
Användandet och kompetensnivån av IT är mycket ojämn i förbundets distrikt. En projektledare ska koordinera varje distrikt för sig. Tre till fem personer ska nu i sina egna distrikt få skräddarsydda insatser. Innehållet i utbildningarna styrs utifrån den kunskap som behövs för föreningsarbetet och för att utveckla kommunikationen mellan distrikten och förbundet. I utbildningen ingår även användandet av förbundets Intranet, medlemsregister samt data- och registerlagar. Projektet ska knytas ihop vid ett seminarium under projekttiden. Resultatet av projektet ska vara underlag för hur lokala föreningar och medlemmar senare ska stöttas. Kontaktperson: Eva Nordin, tel. 08–650 58 33
Reumatikerföreningen i Stockholm
Projektet IT – till vardags 170 000 kr
Projektets syfte är att ge ökad kunskap om nätverkshantering, databasoch dokumenthantering och att kunna behandla information som är användbar för medlemsgruppen samt inspirera medlemmar att öka sin egen kompetens inom IT. Grundläggande utbildning och fördjupning sker av utbildningssamordnare i grupper. Kontaktperson: Gunilla Andersson, tel. 08–462 99 25
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)
Bilaga 2 Projektet Kompetensutveckling i IT 400 000 kr för år 1 av 2
Medlemmarna har svårt att följa vanlig datautbildning. Man skall sammanställa erfarenheterna från andra projekt och anpassa utbildningen till psykiskt stördas behov. Kontaktperson: Hans Kihlström, tel. 08–772 33 60
Riksförbundet Sällsynta Diagnoser
Pilotprojektet Utveckling av styrelsearbete med IT, steg 1 330 000 kr
Projektets syfte är att utveckla en modell för IT-baserad kommunikation med betoning på styrelsearbete. Inom organisationen finns 30 olika medlemsföreningar med sammanlagt 6000 medlemmar spridda över hela Sverige. Föreningarna har ofta få medlemmar eftersom respektive funktionshinder är sällsynt och det därför är svårt att bedriva föreningsarbete på vanligt sätt. Kontaktperson: Raoul Dammert, tel. 08–546 404 14
Stiftelsen Sommarsol Aktiveringscenter
Projektet IT – för rörelsehindrade/kompetensutveckling 300 000 kr för år 1 av 2
En datautbildning på Sommarsol i samverkan med AMI/RH för att ge kvalificerad IT-kompetens och finna lämpliga anpassningar. Deltagare rekryteras genom DHR och utbildningen pågår under tre veckor med mellanliggande perioder för hemträning. Den tillgängliga miljön gör att även personer med grava funktionshinder kan delta. Kunskapen förs vidare genom att deltagarna stimuleras till att bli resurspersoner i lokalföreningar. Möjligheten att använda samhällsservice i den egna vardagen är också ett viktigt mål. Kontaktperson: Kuno Plötz, tel. 0431–44 32 48
Svenska Epilepsiförbundet (SEF)
Projektet Kompetensutveckling inom IT i SEF 300 000 kr
IT-kompetensen inom förbundet är mycket låg och man vill pröva modeller för utbildning i ordbehandling, hemsidor m.m. Kontaktperson: Susanne Lund, tel. 08–669 41 06
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)
Projektet Anpassa ECDL till döva 120 000 kr
Dagens CD-romskivor bygger på både text och tal och är därför inte anpassade för döva. Förbundet vill pröva hur man skall kunna lägga in moduler med teckenspråk Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08–442 14 61
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)
Bilaga 2 Projektet Ökad kunskap och användning av IT bland döva 375 000 kr
En IT-arbetsgrupp inom förbundet ska ge stöd, råd och tips till s.k. ITfaddrar. Faddrarna ska kunna lära ut förbundets konferenssystem First Class, lära ut att göra hemsidor och använda Internet. Vidare vill projektet arrangera årliga IT-forum, skapa ett nätverk av faddrar, producera en handbok och anordna arbetsseminarier. Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08–442 14 82
Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDU)
Projektet Döva barns och ungdomars kompetensutveckling inom IT 375 000 kr
Döva, som har teckenspråket som grund, har svårt att följa med i ITundervisning tillsammans med hörande. Genom att utbilda teckenkunniga kursledare som är duktiga på IT-området kan kvalitén och inlärningen höjas. Dessa ledare går samman i ett lättillgängligt kontaktnät. Samarbete sker med Västanviks Folkhögskola. Kontaktperson: Tomas Hellström, tel. 08–442 14 96
Synskadades förening (SRF) i Kalmar län
Projektet Distansorganisation för synskadade i Kalmar län 200 000 kr för år 1 av 2
Projektet vill nå personer där landstinget ställt ny teknik till förfogande men där möjlighet till support och utbildning på den nya tekniken saknas. Genom kartläggning, utbildning och nätverk vill SRF utveckla kompetensen hos dessa personer. Speciellt kommer äldre synskadade att uppmärksammas för vilka den nya tekniken kan öppna nya vägar i vardagslivet. Utbildningen som anpassas efter behov sker i samvekan med ABF och förläggs till en folkhögskola med datastudior och personal. Kontaktperson: Steve Sjögren, tel. 0480–45 84 10
Synskadades förening (SRF) i Norrbotten
Projektet New-IT 70 000 kr
Projektets syfte är att genom uppsökande verksamhet nå synskadade och ge veckoslutskurser om data och IT. Man skall utbilda fem faddrar som är intresserade av data och problemlösning. Faddrarna ska ge hjälp och stöd till medlemmarna. Kontaktperson: Thomas Tillberg, tel. 0920–22 11 37
Synskadades förening (SRF) i Uppsala län
Projektet Vägen till datormognad för synskadade 400 000 kr
Landstinget har en relativt generös inställning till att förskriva datorer med kringutrustning för synskadade. Men för att komma ifråga ska den
sökande ha “datormognad“ vilket innebär motivation och tillräckliga kunskaper att kunna lära sig. Målgruppen i detta projekt är personer som Bilaga 2 saknar datorvana och inte behärskar tangentbordet samt personer som tidigare arbetat i DOS-miljö. Tyngdpunkten i utbildningen ligger på tangentbordsträning kompletterad med grundkunskap i vad en dator är och vad den kan användas till samt enkel ordbehandling. Kontaktperson: Gunilla Thomsson, tel. 0293–146 36
Synskadades Riksförbund (SRF)
Projektet Vi som inte klickar 200 000 kr
Övergången från teckenbaserad DOS-miljö till Windows betyder att musen ersätts med tangentbordskommandon. Man skall därför utarbeta en lärobok för dem som ska övergå till Windows-miljö och/eller använda den nya tekniken. Kontaktperson: Eva Björk, tel. 08–39 90 00
Synskadades Riksförbund (SRF)
Projektet Ökad IT-kompetens regionalt och lokalt inom SRF 300 000 kr för år 1 av 3
Med hjälp av studiematerial som tagits fram i tidigare projekt skall man utbilda studiecirkelledare och utveckla länsvisa IT-strategier som skapar system för regionala IT-samordnare. Kontaktperson: Eva Björk, tel. 08–39 92 46
Söderhamns öppna kooperativ (SÖK)
Projektet Carpe Diem 300 000 kr
Föreningen vill utveckla och genomföra en utbildning (en form av datakörkort) som passar personer med olika former av funktionshinder. Genom ”körkortet” kan man bygga upp självkänslan och få kontakt med andra för att sedan kunna gå vidare med ytterligare datautbildning som kan leda till arbete eller sysselsättning. Kontaktperson: Greger Ljunggren, tel. 0270–172 87
Talhandikappades Riksförening (THF)
Utredningsprojektet Kompetensutveckling 150 000 kr
Det är svårt för talhandikappade att använda vanlig kommersiell support när dataproblem uppstår. Projektets syfte är att göra en utredning som kan ge lösningar till behovet av anpassad support och datautbildning. Kontaktperson: Kent-Ove Wåhlberg, tel. 018–13 36 38
VIS Riksföreningen Vuxendöva i Sverige i Nora
Bilaga 2 Projektet Med VIS – IT för ökad kommunikation, tillgänglighet och delaktighet 350 000 kr för år 1 av 3
Vuxendöva är en relativt liten grupp med stor geografisk spridning och begränsade möjligheter till träffar. Man har också svårigheter att delta i ”vanliga” datautbildningar. I projektet ingår att utveckla metoder för datautbildning i samarbete med Länsbiblioteket i Västerbotten och Data- ResursCentrum i Umeå och ABF. Kontaktperson: Bjarne Sundström, tel. 0587–143 95
Örebro Dövas Dator och Informationstekniska förening (ÖDDITF)
Projektet Pre-VISIT 350 000 kr för år 1 av 2
Föreningen skall tillsammans med Dövas förening i Örebro, Sveriges Dövas Riksförbund och Sveriges Dövas Ungdomsförbund under ett tvåårsprojekt söka finna metoder för dövas datainlärning och en helt dövanpassad IT-utbildning. Samarbete skall ske med universitetet i Örebro där man forskar inom detta område. Kontaktperson: Per Eriksson, tel. 90165–019–18 93 83
Konsument/ekonomi
Barn
Sveriges Konsumentråd
Projekt om barn och marknadsföring 960 000 kr
Sveriges Konsumentråd har sedan några år tillbaka arbetat med frågor om barn och marknadsföring. Man vill nu genomföra ett större projekt för att få en bild av hur den ökade reklamströmmen ser ut och verkar i barns och ungdomars vardag. Det övergripande målet för projektet är att medverka till att barns rätt till frihet från ständig reklampåverkan stärks och att öka kunskapen om hur marknadsföringen till barn ser ut. Kontaktperson: Inger Persson, tel. 08-406 08 60, 796 28 76
Kost och motion
Barn
IOGT-NTO, Karlstad
Projektet Motion från vaggan till graven 200 000 kr för år 1 av 3
Föreningen menar att många nyblivna föräldrar skulle kunna må bättre. Kost, motion och sociala kontakter är tre viktiga faktorer som påverkar
hur man mår. I detta projekt kan föreningen på ett positivt och enkelt sätt hjälpa deltagarna till att ingå i ett socialt nätverk samtidigt som barn och Bilaga 2 föräldrar i ett tidigt skede kommer ut och rör på sig. Målet är att starta promenadgrupper/kamratgrupper för nyblivna föräldrar i Värmland (Karlstad, Kil, Hammarö m.fl.). Kontaktperson: Klara Patzauer, tel. 054–18 77 72
Östergötlands Idrottsförbund
Friskvårdssatsning 55 000 kr
Idrottsförbundet vill i samarbete med Västra Hälsorådet i Norrköping genomföra ett projekt som riktar sig till flickor i fjärde klass. Spontanidrotten har minskat och dessutom finns det idag ekonomiska hinder för vissa familjer för ett föreningsdeltagande inom idrott. I samband med hälsoundersökningar eller annan kontakt med skolsköterska kommer barnen att föreslås en prova-på-aktivitet. Grupper ska startas i tre bostadsområden i västra kommundelen. Man har kontinuerlig kontakt med skolhälsovården och den lokala idrottsrörelsen. Kontaktperson: Kjell Augustsson, tel. 013–20 33 28
Handikapp
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT)
Näring och njutning, ett projekt om mat och näring på mag- och tarmsjukas villkor 1 065 000 kr för år 2 av 2
När mage och tarm inte fungerar normalt, blir frågor om kost och näring aktuella på ett mer uttalat sätt än vad de är för människor i allmänhet. Många mag- och tarmsjuka efterfrågar nyttig mat för “dåliga magar“ och man verkar ha begränsad kunskap om vilken näring kroppen behöver, vad olika livsmedel innehåller, vad som händer vid tillagningen av maten m.m. Kokböcker/receptsamlingar för detta område saknas. Dietister delar ibland ut receptblad till sina patienter men det finns ett stort behov av samlad, tilltalande kunskap på detta område. Förbundet skall därför ta fram kokböcker med näringsriktiga och läckra recept för de olika behovsgrupper som omfattas av förbundets verksamhet. Man skall också ta fram utbildningsmaterial som kan användas vid kurser och studiecirklar om kost och näring samt hjälpmedel för den enskilde att planera sina måltider och få bättre kunskap om sitt näringsintag. Arbetet skall genomföras tillsammans med studieförbund, provkök, kockskolor och liknande. Kontaktperson: Solveig Johansson, tel. 08-642 42 00
Stiftelsen Spinalis
Bilaga 2 Projektet Kroppskännedom, kroppskänsla och kroppsspråk för personer med ryggmärgsskada 290 000 kr
Ett projekt där mimskådespelare skall ge personer med bruten rygg eller nacke möjlighet att lära sig det mest fundamentala vad avser kroppskännedom, kroppskänsla och kroppsspråk för att öka välbefinnandet både själsligt och kroppsligt. Projektet skall genomföras efter samarbete med Teaterhögskolan och Lillsved gymnastik- och idrottshögskola som utbildar rörelsepedagoger. Kontaktperson: Claes Hultling, tel. 08–517 700 50
Studiefrämjandet i Alingsås
Projektet Matlagning för alla 280 000 kr
Projektets syfte är att få fler utvecklingsstörda att intressera sig för matlagning och att leva ett självständigt liv. Studiefrämjandet och föreningen Alingsås FUB med omnejd skall tillsammans med vuxna utvecklingsstörda personer utarbeta en kokbok som skall innehålla recept men också ta upp köksredskap, produkter och olika länders matkulturer. Boken skall förtydligas med hjälp av pictogram och foton. I projektet ingår också att framställa en studiehandledning och genomföra studiecirklar. Kontaktperson: Håkan Martinsson, tel. 0322–935 70
Växjö Boulesällskap
Boule, en sport för alla 58 000 kr
Föreningen vill med projektet skapa ett utökat intresse och kunskap om en bra och ”lagom” sport för alla. Målgruppen är funktionshindrade som kanske inte kan utöva några andra idrotter samt ungdomar. Målet med projektet är att få en fortlöpande frisk-hälsovård för alla och att få till stånd ökade sociala kontakter mellan olika funktionshindrade och ungdomar. Föreningen har kontakt med Smålands Handikappidrottsförbund. Kontaktperson: Harald Fri, tel. 0470–267 67
Kultur
Barn
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Botkyrka/Salem
Musikteater barn 0–3 år 85 000 kr för år 2 av 2
Målet med detta projekt är att göra musik/teaterföreställningar för barn 8 månader till 3 år. Föreställningen ska vara anpassad för åldersgruppen utifrån deras utvecklingsnivå och barnen ska kunna vara aktiva deltagare i föreställningen och inte bara vara åskådare. Man ska ta fram fakta om
barns språkutveckling och utveckling i allmänhet genom samtal med personal på ett referens-dagis och genom kontakter med Södertörns hög- Bilaga 2 skola samt Musikhögskolan. Man ska göra provföreställningar på referensdagiset och turnera med färdiga föreställningar i södra Storstockholm för att prova dem på en bredare barnpublik. Kontaktperson: Malena Hofverberg, tel. 08–530 363 00
Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Lunds Universitet
Projektet Robin och Marion 150 000 kr
Folkuniversitetet vill tillsammans med Ensemble Flatterie sätta upp en pjäs och spela den för barn i förskole-, låg- och mellanstadieåldern. Robin och Marion är det äldsta nu kända europeiska sångspelet. Musiken är typisk för 1200-talet. Projektet är tänkt att ge barnen något som är angeläget i deras värld. Temat i pjäsen är mod. Mod att säga ifrån, mod att visa sina känslor, mod kontra feghet i allehanda situationer. Temat är aktuellt om inte annat så inför frågorna mobbning, utanförskap och flickors dåliga självförtroende. Pjäsen skall arbetas fram med hjälp av barn från en skola i Rosengård. Barnen skall sedan med hjälp av material som de får kunna berätta handlingen i pjäsen för sina föräldrar. Kontaktperson: Laila Börjesson, tel. 040–691 83 55
Föreningen Berättarnätet Kronoberg
Projektet Berättarlust – läslust 220 000 kr för år 2 av 3
Många barn och ungdomar i skolan har idag läs- och skrivsvårigheter och får aldrig möjligheten att upptäcka läsandets glädje. Det muntliga berättandet fängslar barn och väcker läslust även hos barn som annars inte tycker om att läsa eller har svårt att läsa. Många gånger är just de barn som sällan läser och inte tycker skolan är rolig de bästa lyssnarna. Syftet med detta projekt är att utarbeta en metod där berättandet stimulerar läslusten samt redovisa denna metodik. En grundinställning är att inte fokusera på dem som är lässvaga utan att alla i klassen ska arbeta tillsammans. Sju skolor i Alvesta, Ljungby och Älmhults kommuner är tillfrågade och intresserade. Det är klasser i grundskolans samtliga stadier samt även en gymnasieklass – en klass där eleverna tappat lusten att läsa eller aldrig har läst. Kontaktperson: Per Gustavsson, tel. 0372–143 39
Föreningen för Mixkultur
Barnmusikfestival 70 000 kr
Musikfestivalen vänder sig till barn mellan 3–12 år och deras familjer. Festivalen är ett led i integrationsprocessen och ska genomföras både i centrala staden och i invandrartäta områden. Man hoppas att festivalen ska kunna bli årligt återkommande och då utvecklas i samarbete med kulturskolan och med föreläsningar om ämnen med anknytning till barn och musik, pedagogik, kreativitet m.m. Det nya i projektet är att det lyfts
fram en genre som lever sitt liv lite i skuggan, att kunskap sprids och det visas hur roligt det är med musik för barn. Att sprida barnmusikfestivalen Bilaga 2 till hela Malmö och satsa på invandrartäta områden är ett nytt sätt att jobba och innebär att man också vänder sig till barn som kanske inte har samma valmöjligheter. Kontaktperson: Orlando Piñero, tel. 040–611 84 29
Föreningen Sandvikenboendet
Kulturkrock 15 000 kr för år 1 av 3
Föreningen Sandvikenboendet är en organisation för hyresgäster lokalt. Målet för detta projekt är att genom verksamheten uppnå att barn och ungdom ska visa respekt för andra kulturer, människors lika värde, olika traditioner och åsikter. Genom detta projekt vill man försöka få barn och ungdomar av olika ursprung att respektera varandra. Man vill genom föreläsningar, teaterverksamhet, skrivarverksamhet m.m. åstadkomma detta. Samarbete ska ske med barnorganisationer och invandrarorganisation och studieförbund. Kontaktperson: Ivo Andla, tel. 026–27 58 81
Hallands Länsteaterförening
Mina rättigheter ... vadå? Ett skolteaterprojekt med utgångspunkt i FN:s barnkonvention 300 000 kr
Hallands länsteaterförening har samlat länets konsulenter för film, dans, teater, musik, kör, slöjd, bildkonst, skrivande och museiverksamhet vid två tillfällen för att med samlad kraft arbeta för en utveckling av kulturlivet för barn och ungdom både vad gäller skola och fritid. En viktig utgångspunkt i samverkan mellan skola och kulturliv är FN:s barnkonvention.
Detta projekt har som mål att med teater och drama undersöka några av artiklarna i Barnkonventionen tillsamman med lärare och elever för att sprida kunskap om barns situation och rättigheter, ge barn möjligheter att tolka sin livssituation och sina möjligheter samt stimulera till ett ökat engagemang mellan kultur och skola. Med projektet ska barnen i Halland få en möjlighet att med sig själva, sina erfarenheter och bilder av verkligheten vara med och påverka tillblivelsen av ett dramatiskt verk. Ett team bestående av en dramatiker, en skådespelare och en dramapedagog arbetar med referensklasser i tre kommuner i Halland. Kontaktperson: Ann Gustafsson, tel. 035–21 64 60
Kulturföreningen Kafé Lättings
Projektet Integritetation – en ny väg att mötas 1 000 000 kr för år 1 av 3
Föreningen har i många år arbetat med barn och ungdomar med olika bakgrund och sett att det finns en utbredd misstro mot samhället oavsett om individen har utländsk bakgrund, har fysiska eller psykiska handikapp eller andra sociala problem. Man har också sett att det inte alltid
räcker med information och kunskap om andra kulturer och samhällsgrupper för att det skall leda till en ökad förståelse och respekt. Möten är Bilaga 2 dock en förutsättning för att kunna inleda en process för förståelse och respekt. Det föreningen vill med detta projekt är att motverka segregation genom att skapa verktyg och arbetsmetoder som ska kunna användas i skolor, på dagis/fritids och på fritidsgårdar dvs. där barn och ungdomar finns. Kontaktperson: Ninni Berggren Magnusson, tel. 026–18 85 77
Somaliska Framtidsföreningen
Barnprojekt 150 000 kr för år 2 av 2
Målet med projektet är att aktivera somaliska barn. Den utveckling och mognad de missar under barnaåren kan de inte återfå senare under livet. Under de tidiga åren grundläggs den personliga identiteten genom kunskap om människan, samhället och världen samt förmågan att samarbeta och fungera i harmoni med andra människor och med samhället i stort. Föreningen vill framställa en lättläst somalisk sagobok innehållande bilder, ramsor, dikter, folksagor. Man vill finna en positiv roll för barnen och ge bl.a. ämnesstöd och läxhjälp. Kontaktperson: Mahamud Dayib, tel. 031–48 35 25
Svensk-Etiopiska familjeföreningen (SEFF)
Kulturafton/Musikverkstad – ett pilotprojekt 26 000 kr
Föreningen vänder sig i huvudsak till personer som har adopterat eller är adopterade från Etiopien eller som är verksamma i dessa frågor. Man vill anordna en föreläsning om mångkulturalism i Sverige och samtidigt arrangera en kulturafton med musikverkstad för barn och ungdomar. Syftet är på kort sikt att ge en inblick i etiopisk och östafrikansk musik och dans för boende i norra Bohuslän i samverkan med föreningens medlemmar. Förhoppningen är att detta skall leda till en mer beständig verksamhet för barn och ungdomar. Kontaktperson: Lisbeth Lewander, tel. 031–774 24 37
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)
Förstudie av teaterprojekt för döva barn och ungdomar 206 000 kr
Riksförbundet vill göra en inventering i landets samtliga dövskolor och förskolor för döva om deras önskemål beträffande teater på teckenspråk. Inventeringen utgör grunden för en förstudie till ett planerat treårsprojekt för döva barn och ungdomar.
Döva barn har teckenspråket som sitt första språk. De har, liksom de flesta språkliga minoriteter, mycket begränsad möjlighet att få del av sitt eget språk i dess fulla bredd, något som är nödvändigt för varje barns språkliga utveckling. Teater fyller här en mycket viktig funktion. Sverige har som ett av få länder i världen en professionell teaterensemble som
spelar teater på teckenspråk, Tyst teater. Projektet är tänkt att ge döva barn stimulans på det kulturella och estetiska området så att de sedan kan Bilaga 2 föra vidare dövas språkliga och kulturella särart. Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08–442 14 61
Teater Overground
Projektet Barntankar 30 000 kr
Syftet med projektet Barntankar är att göra barns röster hörda i vuxenvärlden. Man kommer att samarbeta med två olika skolor, en i Tensta och en i Nacka. Barn i fjärde klass kommer att medverka genom en skrivarverkstad där barnen får skriva om vad de tycker är angeläget i livet och vad de skulle vilja berätta för vuxna. Av detta kommer en föreställning att sättas ihop. Barnen som medverkar ska erbjudas att vara referensgrupp/medregissörer. Kontaktperson: Kiki Muukkonen, tel. 08–18 29 41
Ungdom
Frikyrkliga Studieförbundet i Hälsingland
Projektet X-Stage 190 000 kr för år 2 av 3
Frikyrkliga Studieförbundet (FS) i Hälsingland vill med projektet X- Stage skapa ett nätverk av rockscener, tillgängliga för regionens rockband oavsett scenvana, ålder, kön eller musikstil. Genom att starta fem fasta scener runt om i länet erbjuder studieförbundet ungdomarna att själva skapa sig arenor som synliggör arbetet runt omkring och i musiken förutom att scenerna även bidrar till ett ökat och breddat musikutbud i regionen. De olika scenerna kommer att finnas hos fritidsgårdar, musikföreningar samt allaktivitetshus i bl.a. Sandviken, Ockelbo, Söderhamn, Bollnäs och Edsbyn. Efter etableringsperioden kommer fler scener att ges möjligheter att ingå i nätverket. Dessa scener skall representeras i ett produktionsråd där en projektledare från FS kommer att vara sammankallande. Produktionsrådet som består av ungdomar från de lokala scenerna i nätverket kommer att ha det övergripande ansvaret för den gemensamma marknadsföringen och resurser gällande t.ex. teknikutrustning och översikt av bokningar. De lokala arbetsgrupperna ansvarar själva för bokning, PR, dörr/säkerhet, ljud/ljus/scen etc. Produktionsrådet kommer även att vara en länk till FS som erbjuder kurser inom ljud- och ljusteknik, scen/scenografi och ekonomi/organisation till de lokala arbetsgrupperna. Efterhand kommer de utbildade och rutinerade ungdomarna att skola in nya yngre förmågor. Kontaktperson: Mats Bjerde, tel. 0270–187 19
Föreningen Teaternätet
Bilaga 2 Projektet Brytpunkt 300 000 kr för år 1 av 2
Projekt Brytpunkt syftar till att skapa förutsättningar för utbyte mellan de fria teatergrupperna och skolan i Storstockholm. Projektet fungerar som ett bollplank för elever, lärare och teatergrupper. Brytpunkt bokar biljetter och föreställningar för skolorna, anordnar workshops och föreläsningar, förmedlar kontakter mellan elever och teaterarbetare samt erbjuder stöd för elever som vill starta teaterklubbar. Verksamheten drivs av ett centralt kansli tillsammans med elev- och lärarombud på skolorna. Utöver den direkta kontaktförmedlande funktionen publicerar projektet ett nyhetsbrev som distribueras i 1 500 exemplar och avser att bygga ut tjänster på Internet. Kontaktperson: Pia Wennström, tel. 070–593 36 42
Hallands Länsteaterförening
Projektet Vattenhålet II 75 000 kr för år 1 av 3
Hallands Länsteaterförening har under de senaste åren etablerat ett samarbete med de fyra ungkulturföreningarna Estrada, Medea, Hydra och Pygmalion. 1998 mynnade samarbetet ut i projekt Vattenhålet inom vilket föreningarna anordnade ett antal lokala kulturfestivaler i länet. Genom Vattenhålet II vill föreningarna nu utveckla samarbetet från anordnandet av evenemang till uppbyggnad av mer bestående nätverk för ungdomskultur. Nätverken skall kunna stötta den lokala ungdomskulturen genom idéutbyten, utbildningar och andra arrangemang. Kontaktperson: Lena Teveldal, tel. 035–21 64 60
Interamerica FKK
Integrationsprojekt 300 000 kr för år 1 av 2
Interamerica FKK vill tillsammans med Sofielunds Folkets Hus och Unga Örnar Sofielund starta ett tvåårigt integrationsprojekt i Sofielunds Folkets Hus som ligger i södra innerstaden i Malmö. Genom lägerverksamheter, idrott och olika kulturella arrangemang kommer minst 500 ungdomar från fyrtio olika nationaliteter att vara involverade i projektet. Ungdomarna kommer även att arbeta i olika verkstäder med t.ex. sömnad, blomsterbindning och konsthantverk samt ha tillgång till den medieavdelning som ryms i Folkets Hus idag. Kontaktperson: Carlos Cortés, tel. 040–34 58 48
Sverigefinländarnas arkiv
Mångfaldens museum i Järva 225 000 kr
Föreningen har under ett års tid, tillsammans med områdets ungdomar, skapat ett "virtuellt museum" i Järva genom Internet. Ungdomarna har kartlagt och dokumenterat områdets historia ända från fornhistorisk tid
fram till dagens kulturella mångfald. Beskrivningen av nutidshistorien har utgått från ungdomarnas egna erfarenheter. Nu söker föreningen stöd Bilaga 2 för att under ett fortsättningsår låta ungdomarna delta i musik- och filmdokumentation samt livekonserter som ungdomarna själva kommer att organisera i samarbete med områdets institutioner. Projektet syftar till att lyfta fram ett band som förebild för alla ungdomar som är intresserade av att göra egen musik och dokumentera detta. Målet är att ungdomarna skall bli delaktiga i musikproduktion, musiklyssnande samt i ett dokumentationsprojekt som skall påverka områdets kulturella utveckling positivt och förstärka ungdomarnas egen kulturidentitet samt skapa framtidstro. Kontaktperson: Erkki Vuonokari, tel. 070–497 30 72
Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) Kalmar
Projektet Musik som sökmotor 145 000 kr för år 2 av 2
Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) i Kalmar län har tre etablerade musikhus i Kalmar, Färjestaden och Oskarshamn där ca 150 ungdomar spelar i ett 50-tal band. Ungdomar får idag i studiecirkelform utvecklingsmöjligheter i instrumentundervisning, musikarrangemang, sångteknik och handledning i att hantera tekniken. Nu söker TBV stöd för det andra och sista året av ett planerat tvåårsprojekt där de vill ta tillvara ungdomarnas musikintresse som "sökmotor" för att de skall skaffa sig kunskaper som leder till kreativt entreprenörskap bl.a. genom ett nybildat ungdomsråd. Rådets uppgift blir att säkerställa att projektet är på rätt väg, en väg som initieras av deltagarna. Projektet genomförs parallellt på två plan; dels med hjälp av problembaserat lärande med hjälp av äldre gymnasieungdomar som mentorer, dels genom olika aktiviteter som skall leda till ökat självförtroende och jämlikhet. Syftet är att under resans gång, förutom att ungdomarna skall få ämneskunskaper som leder till entreprenörkunskap, öka deras självkänsla och toleransen mellan etniska och sociala grupper samt att ge tjejerna det stöd som de behöver för att uppfattas som likvärdiga i den mansdominerade musikvärlden. Målet är att starta ett nätverk där ungdomar från skilda sociala miljöer skall lära känna varandra och uppskatta varandras olikheter. Kontaktperson: Bo Nickolausson, tel. 0491–842 00
Handikapp
Hjälpmedelsinstitutet
Projektet Kultur för alla - i Frida Kahlos fotspår 250 000 kr för år 3 av 3
Hjälpmedelsinstitutet, Handikappförbundens Samarbetsorgan och föreningen Very Special Arts utvecklar i samarbete med TBV och Folkuniversitetets kurs- och utbildningsverksamhet i konst för personer med funktionshinder. I utbildningarna används datatekniken som skaparverktyg och utställningsmedium. I projektet ingår också att producera läro-
medel på Internet med information om hjälpmedelsanpassningar för konstnärligt skapande. Bilaga 2 Kontaktperson: Liz Klöve, tel. 08–620 17 00
Hjälpmedelsinstitutet
Utvärdering av projektet Kultur för alla – I Frida Kahlos fotspår 34 000 kr för år 2 av 2
Stödet avser utvärdering av ett treårigt projekt som bedrivs av Hjälpmedelsinstitutet tillsammans med Handikappförbundens samarbetsorgan och föreningen Very Special Arts. För att kunna göra en riktig utvärdering av projektet krävs extra resurser. Kontaktperson: Liz Klöve, tel. 08–620 17 00
Stiftelsen Gyllenkroken
Projektet En annan verklighet 540 000 kr för år 2 av 2
Psykiskt sjuka kommer sällan själva till tals i offentlig debatt. Deras erfarenheter av hur det är att leva med psykisk sjukdom och hur det känns att vara beroende av andras bedömningar och inte bli hörda, beaktas sällan. För att pröva om teater kan vara ett medel för att få komma till tals och beskriva sjukdomen för andra genomför Stiftelsen Gyllenkroken och Intresseföreningen för Schizofreni, Göteborg ett teaterprojekt som utgår från berättelser från deltagare på Gyllenkroken, ett aktivitetscenter för personer med schizofreni. Man samlar in berättelser med beskrivningar t.ex. om hur skrämmande och ångestfylld psykosen kan vara, men också att man som sjuk kan leva ett bra liv med rätt stöd och förståelse från omgivningen. Berättelserna skall dramatiseras och spelas upp för aktivitetshusets deltagare som också skall bedöma trovärdigheten i föreställningen. Kontaktperson: Lotta Ahlén, tel. 031–80 89 90
Studieförbundet Vuxenskolan, Malmö
Moomsteaterns projekt 1 mot 1 478 000 kr för år 2 av 3
Moomsteatern startade för 11 år sedan inom ramen för Malmö kommuns omsorger för förståndshandikappade personer. De förståndshandikappade skådespelarna har sedan 6 år tillbaka teatern som ett heltidsarbete. Teatern går nu vidare med en serie uppsättningar där man utvecklar mötet mellan förståndshandikappade skådespelare och icke handikappade skådespelare. Genom projektet kan utvecklingsstörda och icke utvecklingsstörda vara konstnärliga utövare på samma villkor. Kontaktperson: Kjell Stjernholm, tel. 070–513 27 00
Sverigefinska Synskadeförbundet (SFSF)
Bilaga 2 Kulturprojekt 210 000 kr för år 1 av 2
Många synskadade finsktalande lever på grund av sitt funktionshinder och sina språksvårigheter isolerade i det svenska samhället. Förbundet vill försöka bryta deras isolering genom att utveckla modeller för kulturaktiviteter som sedan kan inlemmas i den ordinarie föreningsverksamheten. Kontaktperson: Unto-Einar Suhonen, tel. 033–41 16 94
Kvinnofrid
Ungdom
Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar
Projektet Pojkar – pojkverksamhet på fritidsgård 245 000 kr för år 2 av 2
Fritidsforum har under ett tiotal år arbetat med jämställdhetsfrågor bl.a. genom olika utvecklingsprojekt med flickors fritidssituation i fokus. Samtidigt som "typisk" tjejverksamhet har synliggjorts så har flickorna fått träna sig i att bryta gamla invanda traditionella könsmönster. Förbundet håller nu sedan ett år tillbaka på att utveckla metoder för pojkverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Både flickor och pojkar behöver tränas i att bryta gamla stereotypa könsrollsmönster tillsammans med inspirerande vuxna. Pojkar har omedvetet fått mycket uppmärksamhet när det gäller aktiviteter och pedagogisk handledning men samtal om existentiella frågor och relationer m.m. har haft mindre betydelse. Genom att definiera och utveckla verksamhet för pojkar på fritidsgården som har betydelse för jämställdheten vill förbundet uppmärksamma de traditionella kvinno- och mansrollernas betydelse. Projektet startade under hösten 1999 med seminarier och projektledningen har en referensgrupp med representanter från olika lokala fritidsgårdar knuten till projektet. Under projektets andra år kommer lokal försöksverksamhet att utföras på sex olika fritidsgårdar för att utveckla metoder för pojkverksamhet ur jämställdhetsperspektivet. Kontaktperson: Mia Eriksson, tel. 013–851 36
Hallands Kvinnojourers länsförbund
Ungdomsprojekt 300 000 kr för år 1 av 2
Under våren 1999 har förbundet gjort en behovsinventering i länet som visar på ett stort behov, bland framförallt tjejer, av insatser för att vända negativa och destruktiva trender. I denna inventering ingick även en enkät som ställdes till tjejer på två gymnasieskolor i Kungsbacka kommun. Syftet med detta projekt är att stärka ungdomars identitet och självkänsla genom att lyfta fram och sätta fokus på frågor om jämställdhet och respekt kontra sexuella trakasserier och relationsvåld. Några av de me-
toder som kommer att användas är bl.a. föreläsningar och uppstart av samtalsgrupper för tjej- och killgrupper i länets gymnasieskolor, jag- Bilaga 2 stärkande temakvällar för unga tjejer och utbildning av kamratstödjare i skolorna. Förbundet har precis startat en jourtelefon för unga tjejer och byggt upp ett nätverk med institutioner, myndigheter och andra organisationer. De kommuner som i första hand kommer att involveras i projektet är Kungsbacka, Halmstad, Varberg, Falkenberg och Hylte. Kontaktperson: Liotta Sonemalm, tel. 0346–171 13
Kulturföreningen Tjerhaj
Projektet Unga i framtida gemenskapsrelationer 110 000 kr för år 1 av 3
Kulturföreningen Tjerhaj är en förening på Skarpnäcksfältet i Stockholm för barn och ungdomar i åldern 7–20 år vars verksamhet syftar till att stärka barns och ungdomars identitet och att bygga broar mellan ungdomar med olika kulturella bakgrunder i bostadsområdet. Ungdomsgruppen i föreningen planerar att starta ett projekt där ungdomar, främst killar, skapar olika seminarier för att diskutera attityder, kulturella skillnader, sexistiskt språk, våld och övergrepp. Genom att erbjuda en rad olika aktiviteter för ungdomarna i stadsdelen, vill ungdomsgruppen försöka få kontakt med de ungdomar som är svårast att nå för dessa diskussioner att få igång ett värderingstänkande om jämställdhet och respekt kontra sexuella trakasserier och relationsvåld. Kontaktperson: Anton Dimetri, tel. 08–605 91 22
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället
Kom hon? – om film, sex och media 3 500 000 kr
Riksförbundet BRIS – Barnens rätt i samhället planerar att tillsammans med Rädda Barnen och Skogfeldt film ta fram en film och en handledning/bok om frågor kring sex, relationer och identitet på ungdomars egna villkor. Materialet skall användas som verktyg och diskussionsunderlag bl.a. för skolungdomar och skolpersonal som arbetar med sex- och samlevnadsundervisning. Syftet med filmen är att ge tittaren verktyg för att kritiskt granska mediernas bilder av sexualitet, kärlek och könsroller och är tänkt att skapa ett forum för ungdomar att sätta igång en självständig diskussions- och tankeprocess. Filmens manus kommer att skrivas i samarbete med en referensgrupp bestående av ungdomar från Botvids gymnasium i Botkyrka, Stiftelsen Kvinnoforum/X-ist, Nätverk Linga 2000, Friends – elevorganisation mot mobbing samt De Unga Neurologiskt Handikappade i Sverige, DUNS. Ungdomsgruppen kommer att medverka under hela projektets genomförande. Filmen kommer att distribueras bl. a. via Rädda Barnens ca 4 000 ombud runt om på skolorna och Riksförbundet för Sexuell Upplysning, RFSU kommer att använda sig av materialet vid seminarier och föreläsningar. Riksförbundet BRIS och Rädda Barnens ungdomförbund kommer att genomföra en skolturné runt om i landet där materialet kommer att användas under temat "Livskunskap". Kontaktperson: Gunilla Avramides, tel. 08–664 64 00
Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU), Stockholm
Bilaga 2 Projektet I kungar och horors värld 255 000 kr
Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU) i Stockholm vill genom detta projekt ta fram en rapport som skall leda till förbättrad kunskap om ungas attityder och värderingar kring sexualitet och könsroller. Genom att observera och dokumentera under den ordinarie verksamheten i kommunens högstadie- och gymnasieskolor vill RFSU genom ungdomarnas egna tankar bidra till en ökad kunskap om ungdomars syn på sexualitet i relation till genus. Rapporten kommer att bestå av en metoddel och en resultatdel och kommer att spridas till alla som arbetar med dessa frågor i olika ungdomsgrupper. Kontaktperson: Maria Bergström, tel. 08–411 90 21
Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) Östergötland
Projektet Bloody Mary 186 000 kr
TBV Ungdom i Östergötland planerar att tillsammans med tjejjouren Beata i Linköping genomföra detta ungdomsprojekt i tre delar som syftar till att motverka våld mot unga kvinnor. Projektet, som utarbetas av ungdomar, bygger på en teaterföreställning, ett diskussionsmaterial och en fotoutställning. Målgruppen är i första hand högstadie- och gymnasieungdomar på olika skolor i Östergötlands län. Först får ungdomarna se en teaterföreställning där manuset har skrivits av bl. a. tjejjouren Beata och därefter kommer den unga publiken att diskutera pjäsens innehåll utifrån attityder, sexistiskt språk och våld. Diskussionsmaterialet som kommer att användas har utarbetats av tjejjouren, och ungdomar från TBV Ungdom samt en referensgrupp bestående av ungdomar från olika skolor i Östergötland. I samband med föreställning och diskussion kommer en fotoutställning att visas som utarbetats av en ungdomsgrupp i samarbete med en fotograf. Uppföljning och utvärdering kommer att göras efter projektets slut. Metoden och utvärderingen kommer att spridas till alla tjejjourer över landet och projektet kommer även att redovisas under Riksorganisationen för Kvinnojourer i Sveriges (ROKS) nästkommande riksstämma. Kontaktperson: Marie Innab, tel. 011–24 67 08
Kvinnor och handikapp
Föreningen Liv i Sverige
Projektet Kvinnor och handikapp 270 000 kr
Föreningen Liv i Sverige och föreningen Forum-Kvinnor och handikapp skall sammanställa en antologi där funktionshindrade kvinnor skall skriva om sina liv i dokumentär eller skönlitterär form. Deras berättelser skall kompletteras med kommentarer från handikappforskare. I samband
med utgivningen skall seminarium genomföras där de medverkande författarna är huvudpersoner. Bilaga 2 Kontaktperson: Göran Palm, tel. 08–720 26 63
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)
Utveckling av verksamhet för psykiskt funktionshindrade kvinnor med erfarenhet av våld och övergrepp 500 000 kr för år 2 av 3
Ett projekt som syftar till att utbilda kvinnor och starta grupper för kvinnor som utsatts för övergrepp. Många av kvinnorna inom RSMH har personlig erfarenhet av våld och övergrepp, såväl i tidiga år som i vuxen ålder. Det finns behov av att utbilda och stärka RSMH:s kvinnor men också att skapa mötesplatser för dem för att träffa andra med liknande upplevelser. Projektet bedrivs tillsammans med andra organisationer som arbetar med dessa frågor som t. ex. andra handikapporganisationer, RFSU, Stödcentrum mot incest och landets kvinnojourer. Kontaktperson: Lena Lewander, tel. 08–772 33 60
Svenska Parkinsonförbundet
Projektet Kvinnor med Parkinsons sjukdom 475 000 kr för år 2 av 2
Ca 20 000 personer i Sverige har diagnosen Parkinsons sjukdom (PS). Ca hälften av dem är kvinnor, i de högre åldersgrupperna blir andelen kvinnor högre. I sjukdomsbilden (skakningar, muskelspänning och stelhet) uppstår också tidigt starka inslag av isolering, apati och initiativlöshet, ofta i kombination med depression. Utvecklingen av symptomen är mycket individuell och eftersom det saknas kunskap om parkinsonkvinnors specifika biologiska, psykologiska och sociala behov genomför Parkinsonförbundet tillsammans med Neurologiskt Handikappades Riksförbund ett tvåårigt projekt. Målet är att utarbeta en vårdplan med riktlinjer för behandling av kvinnor med PS och att bygga upp ett fungerande nätverk av kontaktpersoner för stöd och information till dessa kvinnor och deras anhöriga. Kontaktperson: Susanna Lindvall, tel. 08–583 583 87
Synskadades Riksförbund (SRF)
World Blind Unions Kvinnoprojekt 1 200 000 kr
SRF ingår i World Blind Union (WBU) som har drygt 130 medlemsländer. WBU har en kvinnokommitté med svensk ordförande vilket innebär ett stort utbyte av erfarenheter från olika länders arbete med och för synskadade kvinnor. Förbundet söker medel för att avsluta och dokumentera (svartskrift, punktskrift och kassett) arbetet och sprida erfarenheterna inom organisationen och till andra handikapporganisationer. Kontaktperson: Kicki Nordström, tel. 08–39 90 00
Kvinnor/flickor
Bilaga 2
Ungdom
Bryggan Ek. förening
Tjejprojekt 188 000 kr
Bryggan Ekonomisk förening bedriver sedan 1996 kvinno- och ungdomsverksamhet i Stockholmsområdet. Tjejprojektet syftar till att stärka självkänslan hos samt medvetandegöra tonårsflickor i Skärholmen om deras möjligheter att styra sina liv. Målet ska uppnås genom olika aktiviteter, bland annat gruppdiskussioner och värderingsövningar i mångkulturella grupper. Kontaktperson: Pirkko Nenonen, tel. 070–664 15 03
Föreningen Europas zigenska kvinnor (FEZK)
Center för utbildning av romska kvinnor, barn och ungdomar 60 000 kr för år 3 av 3
Verksamhetens syfte är att ge kvinnor och flickor träning och färdigheter som hjälper dem att bryta den traditionella isoleringen i hemmet och att klara kontakterna med samhället. Föreningen ger undervisning i grundskoleämnen och viss yrkesförberedande träning till ungdomar och vuxna. Föreningslokalen används också till fritids- och ungdomsgård. Verksamheten för kvinnor och flickor drivs integrerat. Under projektets första år har föreningen genomfört en rad aktiviteter såsom matlagning, sång och dans och friskvård samt kurser i enkel databehandling. Kurserna skall ge deltagarna träning i svenska språket och matematik, träning i att hantera datorer och grundläggande arbetslivsanpassad träning i att arbeta med dator. Instruktörer har till största delen varit unga flickor inom föreningen och kurserna vänder sig både till flickor och vuxna kvinnor. För projektets andra år planerar föreningen att fortsätta med samma aktiviteter men med en större satsning på datakurserna. Föreningen planerar även en rad aktiviteter för att utveckla verksamheten till ett centrum för den romska gruppen med det dubbla syftet att både stärka den egna kulturen och att stödja och vidga kontakterna utanför den romska gruppen. Kontaktperson: Angelina Dimiter-Taikon, tel. 070–451 44 73
Föreningen Frizonen i Göteborg
Utåtriktat förebyggande arbete med tjejer på högstadie- och gymnasieskola 300 000 kr för år 1 av 2
Föreningen Frizonen riktar sin verksamhet till tjejer i åldern 12–20 år och bygger på tanken att tjejerna själva skapar sin plats och sina aktiviteter för att stärka sin självkänsla, sitt självförtroende och tilliten till sig själva. Sedan fem år bedrivs bl. a. en telefonjour och en träffpunkt för tjejer i Göteborgs kommun. Föreningen är även ute i skolor för att informera om verksamheten. Nu vill föreningen utveckla en metod för att mera aktivt arbeta med livsfrågor som utgår från tjejers och unga kvinnors verklig-
het. Idén till projektet kom efter att föreningen blivit tillfrågad om att arbeta under en längre tid med en klass i en högstadieskola där tjejerna Bilaga 2 var väldigt destruktiva och oroliga. Resultatet blev så bra att föreningen nu vill utveckla denna metod genom att erbjuda tjejgrupper till högstadie- och gymnasieskolor. Varje tjejgrupp kommer att träffas minst två lektionstimmar i veckan under ämnen som sex och samlevnad eller livskunskap. Målet är att stärka tjejer, få dem att känna gemenskap och medvetandegöra könsrollsfrågorna. Föreningen kommer kontinuerligt att utvärdera arbetet tillsammans med lärare och kuratorer för att de föreningen skall kunna arbeta vidare på dessa teman efter projektets slut. Kontaktperson: Anette Berggren, tel. 031–24 43 77
Teater Tre Stockholm, Ek. förening
Teaterprojektet En påse fett 100 000 kr
Föreningen har under ett år arbetat med ett pedagogiskt teaterprojekt med en föreställningsdel och en pedagogisk del i form av klassrumsföreställningar. Pjäsen En påse fett, som handlar om kropp, identitet och ätstörningar riktar sig till tjejer på högstadiet och gymnasiet. Den pedagogiska delen består av dramaworkshopar där åskådarna efter att ha sett föreställningen dels kan prova på att uttrycka sig kroppsligt – via mimen och dansen – dels skriva och berätta om egna upplevelser utifrån teaterföreställningens frågeställningar. Lärarna har informerats genom studiedagar och studiematerial. Målet är att lärare och elever skall kunna arrangera gemensamma erfarenhets- och tankeseminarier som fortsätter och behandlar pjäsens tema. En referensgrupp med ungdomar från Österholmsskolan bestående av tjejer med olika etnisk bakgrund och en gymnasieklass från Fredrika Bremergymnasiet har varit med och planerat den pedagogiska delen. Föreningen har märkt ett stort intresse för projektet ute i skolorna, speciellt för dramaworkshoparna. Nu söker föreningen stöd för att vidareutveckla metoden ytterligare ett år. Kontaktperson: Jenny Hagström, tel. 08–669 00 60
Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) Skåne
Projektet Styrka genom drama 290 000 kr
Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) Skåne planerar att genomföra ett teater- och dramaprojekt där unga kvinnor arbetar tillsammans med tjejer i högstadiet runt viktiga ämnen som annars kan vara svåra att ta upp. Projektet syftar bl.a. till att ge tjejer ett forum för diskussioner på deras egna villkor där tjejerna gör rollspel utifrån sin egen verklighet, bygga upp ett kamratstöd mot sexuella trakasserier och öka kontakten mellan olika etniska grupper. Målgruppen är i första hand alla tjejer som går i högstadiet i Malmö stad. TBV kommer även att anordna temadagar för region Skånes 33 högstadieskolor där målgruppen är både tjejer och killar samt skolpersonal. Kontaktperson: Annica Åslund, tel. 040–690 19 13
Lokaler
Bilaga 2
Barn
Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond
Nybyggnad av utvecklingscentrum på fastigheten Brottkärr 1:58 i Göteborgs kommun 1 000 000 kr
Ågrenska bedriver sedan 1989 en unik s.k. familjeverksamhet. Barn med livslånga sällsynta funktionshinder har fått mötas tillsammans med hela sin familj och representanter för olika professioner. En grundförutsättning för att föräldrarna, på samma sätt som föräldrar till barn utan funktionshinder, skall kunna vara delaktiga och fatta beslut rörande sina barn, är att de har kunskap om barnets funktionshinder och om samhällets möjligheter. I det planerade utvecklingscentrumet kommer man att samla resurser som behövs för att göra ny kunskap tillgänglig för alla berörda. Man kommer också att genomföra distansutbildningar, interaktiva familje-, barn- och forskarmöten (konferenser) samt möten med professionella. Kontaktperson: Anders Olauson, tel. 0705–22 45 60
IOGT-NTO, Väne-Ryr
Inköp av fastighet m.m. på del av fastigheten Örbacka 1:38 i Vänersborgs kommun 10 000 kr
Väne-Ryr är en liten ort i Vänersborgs kommun och ligger cirka 15 km från centralorten. Föreningen bedriver barn- och ungdomsverksamhet med huvudsaklig ålder 7–15 år. Föreningens aktiviteter utgör en väsentlig del av ortens aktivitetsutbud. Föreningenslokalerna ligger på mark som ägs av kyrkan. Föreningen vill köpa marken för att trygga och utveckla verksamheten. Kontaktperson: Dagmar Johansson, tel. 0521–25 70 75
Kimstad Gymnastik- och Idrottsförening (KGoIF)
Nybyggnad av klubbhus på fastigheten Kimstads-Alvestad 27:1 i Norrköpings kommun 100 000 kr
Kimstad GoIF är en av Norrköpings kommuners största ungdomsföreningar med ca 700 medlemmar. Samlingslokaler för ungdomsverksamhet saknas i Kimstad, därför vill föreningen bygga upp en naturlig samlingsplats för alla ortens barn och ungdomar. Klubbhuset kommer att inredas så att det lockar även de barn- och ungdomar som inte är aktiva inom idott. Flera föreningar, fritis och skolan vill vara med och använda lokalerna. Dessutom är ortens pensionärer villiga att ställa upp och driva verksamhet på eftermiddagar. Kontaktperson: Ingemar Willén, tel. 011–539 76
Rudsjö Scoutkår
Bilaga 2 Inköp, avstyckning och ombyggnad av scoutstuga på fastigheten Grååsen 1:18 i Gävle kommun 60 000 kr
Rudsjö Scoutkår har hyrt stugan Österbo i Hanåsen i 17 år av Korsnäs AB, bolaget skall skänka stugan till Rudsjö Scoutkår mot att kåren köper marken och betalar avstyckningen. Scoutkåren skall i samband med en ombyggnad av hall och entré utveckla verksamhet även för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. Kontaktperson: Britt-Marie Börjebo, tel. 026–19 39 56
Råå Sjöscoutkår
Ombyggnad av klubbhus på fastigheten Skeppsbryggan 24 i Helsingborgs kommun 100 000 kr
Genom ombyggnaden kan kåren erbjuda bättre utbildningsverksamhet och övernattningar och därmed utöka sjönära aktiviteter för barn och ungdomar med och utan funktionshinder. Kontaktperson: Peder Nisser, tel. 042–18 76 68
Stiftelsen Odd Fellows i Göteborg Barnkolonier
Nybyggnad av annex för barnkoloniverksamhet på fastigheten Bokenäs- Bua 2:1 i Uddevalla kommun 300 000 kr
Stiftelsen Old Fellows i Göteborg upplåter lokaler för sommarkoloniverksamhet. Hittills har det varit mest förståndshandikappade barn som har kunnat vistas på kolonin. Med det nya annexet som blir helt handikappanpassat kommer man att kunna utveckla verksamhet även för barn med fysiska handikapp eller multihandikapp. Förutom koloniverksamheten som bedrivs under sommarmånaderna kommar man med nybyggnaden att kunna bedriva lägerverksamhet vår och höst. Kontaktperson: Ebbe Sklarin, tel. 031–765 42 52
Strömstads Scoutkår
Inköp och underhåll av scoutstuga på fastigheten Mardal 2:14 i Strömstads kommun 40 000 kr
Strömstad Scoutkår har under ca fem år hyrt torpet för sin verksamhet. Scoutkåren har nu erbjudits att köpa torpet som skall rustas med föräldrars och medlemmars hjälp så att man även skall kunna erbjuda barn och ungdomar med funktionshinder scouting. Kontaktperson: Fia Isendahl, tel. 0526–181 80
Vänersborgs Missionsförsamling
Bilaga 2 Om- och tillbyggnad av barn- och ungdomslokaler (SMU-gården) på fastigheten Ljungen 13 i Vänersborgs kommun 300 000 kr
Vänersborg är en av de få orter i landet som har skolundervisning upp till gymnasienivå för döva vilket gör att det finns behov av fritidsverksamhet för dessa barn och ungdomar. Vänersborgs Missionsförsamling vill utveckla barn- och ungdomsverksamheten även för barn och ungdomar med funktionshinder. I byggprojektet ingår bl. a. nytt kök och utvidgad församlingssal som skall ge möjlighet att starta servering. För närvarande engageras ca 300 barn och ungdomar och tillströmningen är särskilt stor för scouting i åldern 8–10 år. Genom att lokalerna får en bra handikappanpassning kan scoutverksamhet också skapas för döva barn och ungdomar. Kontaktperson: Tore Helmersson, tel. 0520–868 81
Ungdom
Borås Bågskyttesällskap
Ny- och ombyggnad av klubblokal på fastigheten Ryda 9:11 i Borås kommun 300 000 kr
Borås Bågskyttesällskap och Bågskytteklubben Falken kommer att slås samman under 2001 för att bredda och utveckla verksamheten. I samband med detta bygger föreningen till och om sin klubblokal för att ge utrymme för integrerad verksamhet för ännu fler barn och ungdomar. Samtidigt blir hela anläggningen handikappanpassad för att det ska gå att ta emot ännu fler barn och ungdomar med olika funktionshinder. Föreningen har redan idag speciellt inriktad verksamhet för alla Borås särskolor samt erbjuder alternativ verksamhet för övriga skolor. I dagsläget finns det flera funktionshindrade ungdomar i klubbens ordinarie verksamhet. Kontaktperson: Helena Hammar, tel. 033–17 96 13
Fridafors Idrottsförening
Tillbyggnad av fritids- och idrottsanläggning på fastigheten Bjellernäs 1:8 i Tingsryd kommun 300 000 kr
Fridafors Idrottsförening planerar att tillsammans med två skytteföreningar i samhället bygga till sin klubbstuga för att få nya och ändamålsenliga barn- och ungdomslokaler för föreningarnas olika verksamheter. Verksamheterna bedrivs på Fridafors Fritidscenter av Fridafors Samhällsförening där de ovanstående föreningarna ingår. Anläggningen erbjuder bl.a. lägerverksamhet för barn och ungdomar där speciell vikt läggs på integrering av barn och ungdomar med funktionshinder, vandringsleder, vildmarksinspirerad camping, fiske, kanoting m.m. Kontaktperson: Paul-Willy Ohlsson, tel. 0459–393 64
Föreningen Lokstallarna Bilaga 2 Ombyggnad av industrilokal till lokaler för skapande barn- och ungdomsverksamhet på fastigheten Karlshamn 6:13 i Karlshamns kommun 250 000 kr
Föreningen Lokstallarna syftar till att skapa en kreativ och inspirerande miljö för kulturverksamhet för barn och ungdomar med betoning på nyskapande, gränsöverskridande kulturformer. Föreningen syftar även till att ge skapande bild- och formverksamhet för barn och ungdom samt att ge meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifter för ungdomar. Därför planerar föreningen att genomföra en omfattande restaurering och ombyggnad av SJ:s f.d. lokverkstäder till kulturhus. I Karlshamn är det ont om lokaler där framförallt ungdomar i gymnasieåldern kan träffas. Genom ombyggnationen ges bl.a. de två största kulturföreningarna i kommunen, Musikforum och Teatersmedjan, ändamålsenliga och tillräckliga lokaler för sin verksamhet. Kontaktperson: Staffan Bonnedal, tel. 0454–811 66
Föreningen Örtagården
Nybyggnad av barn- och ungdomslokaler på fastigheten Kyrkebyn 1:31 i Uddevalla kommun 300 000 kr
Föreningen Örtagården bedriver verksamhet för barn och ungdomar i samhället Laneryr. För att bredda den musik- och lägerverksamhet som bedrivs idag och för att kunna erbjuda barn och ungdomar öppethusverksamhet under eftermiddagar och kvällar, bygger föreningen ett nytt samlingshus. Idag finns det inga samlingslokaler för de barn och ungdomar som bor i samhället och föreningen vill därför erbjuda fritidssysselsättningar såsom bl.a. ett aktivitetsrum samt tillgång till musikverksamhet. Kontaktperson: Gunnar Eriksson, tel. 0522–66 00 48
Hertzöga Bollklubb
Nybyggnation av klubblokal för kvinnor/flickor på fastigheten Västra Torp 1:1 i Karlstads kommun 45 000 kr
Hertzöga Bollklubb bedriver en bred ungdomsverksamhet. Bollklubbens Damsektion bygger en ny klubblokal för att avlasta den befintliga klubblokalen då klubbens flickverksamhet hela tiden utökas. Med denna byggnation kommer föreningens verksamhet att utvecklas och breddas ytterligare. Kontaktperson: Irmgard Lindh, tel. 054–19 07 80
IK Heros Bandyklubb
Bilaga 2 Nybyggnad av klubbstuga på fastigheten Smedjebacken 3:1 i Smedjebackens kommun 175 000 kr
IK Heros Bandyklubb planerar att bygga en ny klubbstuga i anslutning till Herosvallens Idrottsplats. Genom denna nybyggnation vill klubben bredda den ungdomsverksamhet som bedrivs och samtidigt erbjuda ortens ungdomar att få en naturlig samlingsplats för alla idrottsaktiviteter som bedrivs vid Herosvallen. I projektet Samlingspunkten som bedrivs parallellt med byggnationen, riktar klubben speciella insatser för att bl.a. få fler flickor aktiverade i t. ex. en typisk pojksport som bandy. Kontaktperson: Ingemar Löf, tel. 0240–713 07
Kuttainen Fridsförbund
Nybyggnad av serverings-, barn- och ungdomslokal på fastigheten Kuttainen 64:1 i Kiruna kommun 280 000 kr
Kuttainens Fridsförbund har för avsikt att uppföra en nybyggnad av bl.a. en stor samlingslokal som skall användas för församlingens barn- och ungdomsverksamhet. Ungdomarna i samhället kommer även att använda lokalen för olika aktiviteter på kvällstid. I dagsläget finns ingen annan samlingsplats för barn- och ungdomsverksamhet i samhället. Ett 100-tal svenska, samiska, norska och finska ungdomar kommer att utnyttja lokalen. Kontaktperson: Håkan Siggemo, tel. 0981–211 22
Mariannelunds Allmänna Idrotts Sällskap (MAIS)
Nybyggnad av klubbhus på fastigheten Mariannelund 9:15, s:21 i Eksjö kommun 300 000 kr
Föreningen har idag en mycket omfattande ungdomsverksamhet. Med denna nybyggnation räknar föreningen med att dels säkerställa kvalitén på den ungdomsverksamhet som bedrivs idag, dels skapa förutsättningar för en utveckling av barn- och ungdomsverksamheten, framförallt för flickor. Kontaktperson: Jan-Åke Frejd, tel. 0496–103 66
Pingstförsamlingen i Karlskrona
Ombyggnad av Pingstkyrkan på fastigheten Kv Törnström 8 i Karlskrona kommun 200 000 kr
Pingstförsamlingen i Karlskrona bygger om sina lokaler för att få fram nya barn- och ungdomslokaler. Den starkt växande verksamhet, utanför kyrkans ordinarie aktiviteter, som bedrivs under vardagar gör att behovet av barn- och ungdomslokaler blivit alltmer akut. Bl.a. bedrivs det olika musikverksamheter t.ex. körer, dans och dramagrupper, samt fritidsgrupper för barn och ungdomar kring aktiviteter såsom data, foto och
matlagning. Idag är ca 450 barn och ungdomar engagerade i olika aktiviteter. Bilaga 2 Kontaktperson: Ove Wallin, tel. 0455–233 26
Skid- och Orienteringsklubben Viljan
Tillbyggnad av klubbstuga på fastigheten Hycklinge 1:9 i Oskarshamns kommun 75 000 kr
Skid- och Orienteringsklubben Viljan bygger bl. a. till sin samlingslokal för att kunna ge plats för den barn- och ungdomsverksamhet som klubben bedriver. I dagsläget räcker inte samlingslokalen till för att samla alla barn och ungdomar vid olika sammankomster. Kontaktperson: Jerry Svensson, tel. 0491–882 28
Solidaritetsrörelsens Hus Ek. förening
Ombyggnation till Globalt infocenter på fastigheten Barnängens gård 4 i Stockholms kommun 200 000 kr
Föreningen planerar att bygga ett globalt infocenter som till stor del kommer att drivas av ungdomar. Syftet med centret är bl.a. att skapa en kontaktplats för främst skolungdomar som är intresserade av internationella frågor och solidaritets- och rättvisefrågor. Centret kommer att bestå av en världsbutik där huvudbudskapet är “rättvis handel“, ett kafé med ekologisk och rättvis inriktning samt en Internetavdelning, allt för ungdomar. Föreningen vill med detta ge ungdomar nyskapande möjligheter att möta världskultur, rättvis handel och kunskapsutbyte om internationella frågor. Kontaktperson: José Ramirez, tel. 08–640 90 65
Vallentuna Scoutkår
Nybyggnad av scoutlokal på fastigheten Vallentuna-Åby 1:94 i Vallentuna kommun 300 000 kr
Vallentuna Scoutkår har under senare år hyrt en rivningsfastighet fram t.o.m. årsskiftet 1999/2000. Dessförinnan har scoutkåren hyrt in sig på fritidsgårdar och fritidshem i kommunen. Nu vill kåren bygga en scoutstuga för att få en permanent lösning för verksamheten, som blir större och större för varje år p.g.a. en kraftig tillströmning av barn och ungdomar. Med denna byggnation vill scoutkåren bredda och utveckla verksamheten och bli en stor och viktig del i kommunens föreningsliv. Kontaktperson: Bo Brandt, tel. 070–625 23 40
Bilaga 2
De Handikappades Riksförbund (DHR) i Gotlands län
Ombyggnad av kök och asfaltering av parkeringsplats på fastigheten Högklint i Gotlands kommun 75 000 kr
Föreningen skall anlägga parkeringsplatser inne på tomten för att ge rörelshindrade ökade möjligheter att besöka stugan. Föreningen skall också handikappanpassa köket så att även rullstolsburna skall kunna använda köket på egen hand. Kontaktperson: Anna-Lena Svensson, tel. 0498–22 09 84
Fiskebäcks Egnahemsförening
Tillbyggnad av Fiskebäcks museum och uppbyggnad av en bakstuga och ett rökeri på fastigheten Fiskebäck 756:358 i Göteborgs kommun 300 000 kr
Handikappenheten i Frölunda bedriver sedan våren 1997 ett välbesökt kafé vid fiskebåtshamnen i Fiskebäck. På kaféet och museet arbetar idag 25 personer med olika funktionshinder och bakgrund. Fiskebäck är Sveriges största fiskehamn och är alltså en levande hamn och en intressant arbetsmiljö och verksamheten är ett stimulerande alternativ till traditionell dagcenterverksamhet. Kaféet har också en cateringsverksamhet som finansierar leasingen av en el-bil. I anslutning till kaféet ligger Fiskebäcks museum som drivs av Fiskebäcks Egnahemsförening i samarbete med Frölunda stadsdelsförvaltning. I anslutning till museet vill föreningen ställa upp baracker och inreda med en bakstuga och baka fiskebäcksbröd och med ett rökeri för att röka fisk enligt gamla seder. Fisken och brödet skall säljas direkt på plats. Bakstugan och rökeriet kommer att ge ca 6–8 nya arbetstillfällen för personer med funktionshinder. Det kommer också att finnas arbetsträningsplatser för AMI. Kontaktperson: Sune Aronsson, tel. 031–29 74 76
Föreningen FUB-gården
Inköp av gården Tallkrogen på fastigheten Sandbro 3:28 i Uppsala kommun 300 000 kr
Föreningen FUB-gården är en ideell förening vars verksamhet avser att erbjuda i första hand utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna en möjlighet till rekreation. Många av medlemmarna är flerhandikappade, därför pågår ett ständigt program för att göra miljön handikappanpassad. Föreningen hyr gården av kommunen med långtidskontrakt. Flertalet fonder och stiftelser beviljar inte bidrag till statligt, landstingskommunalt eller kommunalt huvudmannaskap. Detta har gjort att föreningen fattat beslut om att förvärva fastigheten för att kunna utvecklas i positiv riktning. Kontaktperson: Leif Bolander, tel. 018–71 10 20
Stiftelsen Handikappade i Kristianstad
Bilaga 2 Om- och tillbyggnad av sommarhemmet i Åhus på fastigheten Yngsjö 1:186 i Kristianstads kommun 250 000 kr
Stiftelsen har idag verksamhet/rekreation för äldre DHR-medlemmar och enstaka sällskap för korta vistelser. Stiftelsen har idag många förfrågningar från ungdomar som vill vistas på sommarhemmet men brist på standard och kapacitet sätter gränser. Med denna om- och tillbyggnad kommer lägerverksamhet/rehabilitering att anordnas för ungdomar med flerhandikapp. På längre sikt skall man utöka köksytorna så att köket också fungerar som träningskök för ungdomar med olika funktionshinder. Kontaktperson: Åke Persson, tel. 044–12 20 07
Miljö
Handikapp
Astma- och Allergiförbundet
Uppföljning av INNE 99 – Innemiljöåret 475 000 kr för år 2 av 2
Under 1999 har inomhusmiljön särskilt uppmärksammats i ett nationellt samverkansprojekt. Ett 50-tal aktörer har varit involverade, statliga myndigheter, branschorganisationer, byggherrar, hyresgäströrelsen m.fl. Astma- och Allergiförbundet har med stöd ur fonden gett läns- och lokalföreningarna kunskap och metoder för att förbättra inomhusmiljöer och arbetat med att utveckla samarbetet med ansvariga inom bygg- och fastighetsbranschen för att verka för ökad tillgång för astmatiker/ allergiker till offentliga lokaler, på arbetsplatser och i vård- och omsorgslokaler. Man skall utifrån genomförda temakonferenser och samarbete med berörda aktörer utarbeta en checklista och en handledning för föreningarnas framtida arbete med innefrågor. Kontaktperson: Ulf Brändström, tel. 08–506 282 14
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Falun
Projektet Handikappanpassad trädgård på Britsarvets skola 60 000 kr för år 3 av 3
I anslutning till skolan som också inrymmer en särskola har ett stort blomster- och grönsaksland anlagts. Skolans elever och kringboende arbetar tillsammans i olika arbetsgrupper. FUB Falun skall nu utveckla detta arbete genom att göra upphöjda odlingar och gångar som passar för rullstolsburna och grönskande portar för att möjliggöra att funktionshindrade själva skall kunna delta i odling och utomhuspedagogik. Projektet ingår i ett större projekt som NaturResursCentrum i Dalarna bedriver tillsammans med kommunen, hyresgästföreningen, Studiefrämjandet m.fl. och som handlar om att se
skolgården som en pedagogisk resurs för den ekologiska förståelsen och som en bas för samverkan mellan föräldrar och andra boende och skolan. Bilaga 2 Kontaktperson: Lillemor Enberg, tel. 023–250 31
Organisationsutveckling
Ungdom
Föreningen Ugglornas ungdomsråd
Europeiskt ungdomscenter i Barentsregionen med säte i Pajala 300 000 kr för år 1 av 2
Föreningen Ugglornas ungdomsråd vill skapa en attraktiv, internationell mötesplats för ungdomar för att stimulera till ett ökat ansvarstagande i samhällsutvecklingen och bidra till en ökad förståelse mellan nationer och kulturer, främst i Barentsregionen. Regionen har idag stora sociala, miljö- och kulturella problem, inte minst på den ryska sidan, men även mellan Tornedalen och den finska sidan, bl. a. en annan syn på droger som försvårar kontakter mellan ungdomar över gränsen. Genom ungdomscentret vill ungdomarna förbättra kunskapen om miljöns betydelse inför framtiden, skapa förståelse för varandras olika kulturer, utveckla demokratin och ge utbildning inom språk och informationsteknologin. Ett aktivitetsprogram som spänner över 100 områden är framtaget av ungdomsråden i området. Ungdomsrådet söker stöd för bl. a. planeringsarbete, studiebesök, ungdomsveckor/ting där ungdomarna i regionen gemensamt skall utveckla och fylla centret på sina egna villkor. Kontaktperson: Ulf Ohlsson, tel. 070–395 60 90
Föreningen Å. PÅDÅ. Å NEVÅ
Stöd för romer i samhället 60 000 kr för år 1 av 2
Föreningen Å.Pådå.Å.Nevå. bedriver ett brett arbete med romska ungdomar i norra Storstockholm. Målet med föreningens verksamhet är att stödja unga romers integration i samhället, förebygga kriminalitet samt bygga broar mellan romska och svenska ungdomar. Genom projektet vill föreningen utveckla denna verksamhet. Föreningen avser att erbjuda ungdomar ett brett spektrum av sociala aktiviteter bland annat i form av studiebesök, språkträning och besök hos frihetsberövade ungdomar. Kontaktperson: Angelika Dimetri, tel. 08–795 57 58
Stiftelsen Fryshuset
Nätverk för eldsjälar 1 500 000 kr för år 2 av 3
Stiftelsen Fryshuset i Stockholm och Föreningen Urkraft i Skellefteå har gemensamt tillsammans med 17 andra organisationer skapat ett aktivt nätverk av sociala entreprenörer som byggt upp breda ungdomsverksamheter i form av träffpunkter och ungdomshus på olika håll i landet. De organisationer som ingår representerar alla verksamheter som gjort sig
kända för nyskapande utveckling av verksamheter med och för ungdomar. Dessa verksamheter bygger alla på lokala förutsättningar och om- Bilaga 2 fattar olika aktiviteter såsom kultur, sysselsättning och sociala frågor inom ett och samma projekt. Verksamheterna drivs av ideella föreningar, stiftelser eller ekonomiska föreningar. Målsättningen med nätverket är att ge varandra stöd och erfarenhetsutbyte, att tillsammans bygga upp en kunskapsbank av mera teoretiska studier som stöder verksamheternas utveckling. Nätverket har under det första året kartlagt och kontaktat ca 200 andra organisationer som representerar ca 1000 projekt. Syftet är att inom ramen för ett löst sammansatt nätverk tillsammans skapa en form av ny folkrörelse för ett brett samhällsarbete i nya former där ungdomar står i fokus som en resurs. Nätverket planerar att i första hand kommunicera internt och utåt via Internet. Varje verksamhet som deltar kommer att erbjudas ett virtuellt fönster. Från detta fönster skall IT-användare kunna koppla sig direkt till respektive hemsida samt välja mellan information om olika verksamhetsstyper för att sen kunna ta kontakt för ytterligare information och studiebesök. Kontaktperson: Cecilia Palmgren, tel. 08–462 22 24
Ungdomsstyrelsen
Stöd till föreningsutveckling inom ungdomsorganisationerna 10 000 000 kr för år 2 av 2
I propositionen På ungdomars villkor – ungdomspolitik för rättvisa, demokrati och framtidstro (prop. 1998/99:115) aviserade regeringen en förlängning av den pågående satsningen som syftade till att stödja ungdomars egen organisering inom såväl hobbyorganisationer och kulturföreningar som politiska ungdomsförbund och andra samhällspolitiskt engagerade organisationer och projekt. I november 1999 ställde regeringen därför 10 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för ändamålet. Av de anvisade medlen fick 2 000 000 kronor användas för projekt som innebär att de politiska ungdomsförbunden utvecklar nya former för att i skolorna föra ut information och debatt om politiken och den politiska demokratins arbetssätt. I december 2000 ställdes ytterligare 10 miljoner till Ungdomsstyrelsens förfogande för satsningen. Kontaktperson: Karen Austin, tel. 08–462 53 60
Handikapp
De Handikappades Riksförbund (DHR)
Projektet När fem blir två – utbildningar i samband med länssammanslagningar 500 000 kr för år 3 av 3
I samband med skapandet av Västra Götalands län och Skåne län prövar DHR nya modeller för organisations- och arbetsformer som är bättre anpassade till omvärldsförändringarna. Bland annat för man ner utbildningar av lokala funktionärer från central nivå till distriktsnivå,
bygger upp en organisation av lokala rådgivare till enskilda och bygger nätverk vid sidan av den traditionella föreningsverksamheten m.m. Bilaga 2 Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08–685 80 00
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)
Utveckla de lokala föreningarnas verksamhet 795 000 kr för år 1 av 3
Föreningen Sveriges Dövblinda är en liten organisation med elva lokala föreningar och medlemmarna spridda över hela landet. På grund av att det finns få personer som är dövblinda är medlemsantalet lågt. Medlemmarna är samtliga dövblinda. De senaste årens samhällsutveckling gör att ett ökande antal beslut fattas i kommuner och kommmundelar. Alltfler beslut, som har stor betydelse för medlemmarnas liv, fattas av tjänstemän och politiker som har mycket liten kännedom om dövblindhet och de omständigheter som dövblinda lever under. Besluten kan därför bli mycket godtyckliga och skilja från kommun till kommun. Många av medlemmarna har svårt att hitta rätt i den kommunala beslutsprocessen och måste om och om igen förklara sina behov inför olika tjänstemän. Man nås inte av kommunens vanliga information och blir osäker, vet inte vad som finns och då tjänstemännen inte känner till behoven får man inte tillgång till adekvat service och man kan bli mycket isolerad eftersom man har svårt att kommunicera med sin omgivning. FSDB vill under en treårig projekttid arbeta med representanter från de lokala föreningarna, som genom individuellt utformade handlingsplaner skall kunna arbeta inom sitt område med uppsökande verksamhet, information m.m. Kontaktpersonerna samlas för utbildning och erfarenhetsutbyte. Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. 08–39 90 00
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)
Försöksverksamhet med samarbete mellan RBU, organisationer och företag 462 000 kr för år 1 av 3
En försöksverksamhet med målet att skapa ett forum för samarbete mellan RBU, andra organisationer och företag för att ge den enskilde brukaren fler valmöjligheter och större chanser att på samma villkor som icke-funktionshindrade delta i olika verksamheter. Målet är att utveckla en prova-på-verksamhet där man får chansen att pröva olika aktiviteter. Företagens roll blir att medverka till att ta fram hjälpmedel som underlättar för funktionshindrade. Organisationernas roll är bland annat att skapa kontaktytor och på hemorten erbjuda verksamheter inom de områden som de enskilda brukarna har intresserat sig för. Kontaktperson: Örjan Sjögren, tel. 08–736 26 00
Rehabiliteringsmetoder
Bilaga 2
Barn
Föreningen Autism (FA) i Västerbottens län
Projekt Social träning för barn och ungdomar med Aspbergers syndrom 189 000 kr för år 1 av 2
Aspbergers syndrom tillhör det autistiska spektrumet. Enkelt uttryckt kan man säga att AS är autism utan begåvningshandikapp. Problemen för personer med AS rör framförallt relationer till vanliga människor. Barn och ungdomar med AS hamnar oftast utanför gemenskapen i en grupp. Projektet syftar till att främja AS-barns och -ungdomars möjligheter att delta aktivt i en grupp. Detta kan ske genom att personen lär sig hur han själv och AS fungerar, utvecklar problemhanteringstekniker. Gruppaktivitetens främsta mål är att utveckla barnens sociala samspelsförmåga. Gruppen är ca 10 personer i åldrarna 9–15 år. Projektet samarbetar med Barn- och ungdomshabiliteringens autismteam på Norrlands Universitetssjukhus. Kontaktperson: Kennth Persson, tel. 090–16 91 28
Stiftelsen Ronald McDonald Barnfond
Utveckling av anpassat omhändertagande av syskon till barn med olika handikapp 365 000 kr för år 1 av 2
När barn är sjuka med långa behandlingsperioder på specialistsjukhus långt från hemorten kan problemen bli många. Syskonen är viktiga för barnets tillfrisknande. Man vill utveckla metoder för volontärpersonal, sjukvårdsanställda och andra grupper som kommer i kontakt med syskon till sjuka och handikappade barn för att synliggöra syskonens speciella behov. Målsättningen är att finna en enhetlig modell med kvalitetskontroll som efter genomförd projektfas kan genomföras i sjukvården i sin helhet eller i valda delar. Ronald McDonalds Hus vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (Göteborg) är ett samarbete mellan Barnsjukvården SU/Östra, Barncancerföreningen Västra Sverige, Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO), Hjärtebarnsföreningen och Ronald McDonald Barnfond. Tel. 08–611 25 20
Handikapp
De Handikappades Riksförbund (DHR)
Projektet Personlig service – för att förnya och utveckla den traditionella hemtjänsten mot en mer brukarstyrd verksamhet 600 000 kr för år 1 av 3
De Handikappades Riksförbund, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Riksförbundet Trafik- och Polioskadade, Sveriges Dövas Riksförbund, Synskadades Riksförbund, Föreningen Sveriges Dövblinda och
Reumatikerförbundet representerar tillsammans en bred erfarenhet av att leva med olika funktionshinder. De konstaterar att den kommunala hem- Bilaga 2 tjänsten under de senare åren försämrats både till innehåll och genomförande. Förbunden skall därför tillsammans med några kommuner och Svenska kommunförbundet förnya den traditionella hemtjänsten genom att utveckla och pröva en form av personlig service som skall kunna innefatta serviceinsatser både i och utanför hemmet och som skall ge brukaren rätt till självbestämmande över servicens innehåll och över vem som skall ge den. Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08–685 80 00
Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Göteborgs universitet
Projektet Läxlust/Läslust 568 000 kr för år 2 av 3
Ett projekt som vänder sig till personer som är dömda till sluten rättspsykiatrisk vård. Folkuniversitetet, Intresseföreningen för Schizofreni, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborgs utbildningsförvaltning och Centrum för psykiatrifrågor driver projektet Läxlust/Läslust med en speciellt anpassad pedagogisk undervisningsmetod för personer med kognitiva störningar som orsakats av allvarlig psykisk sjukdom, främst schizofreni. Metoden inrymmer rutiner och förutsägbarhet (samma schema, samma lärare, inga okända vikarier, undvikande av obehagliga överraskningar), tydlighet och struktur (en tydlig början och ett tydligt slut), noggranna förklaringar om syftet med övningar och uppgifter genom att relatera till den verklighet individen känner till. Klassrummet är rensat från störande moment. Utbildningen skall sträcka sig över två terminer men med möjlighet att gå om, högst åtta elever per termin. Kontaktperson: Karin Fransson, tel. 031–10 65 07
Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Lunds Universitet
Projektet Koncensus 500 000 kr för år 2 av 2
Ett projekt som vänder sig till personer i åldrarna 18–65 år som på grund av fysiska funktionshinder och/eller kognitiv svikt har stora svårigheter få fotfäste på arbetsmarknaden. Det gäller personer med medfödd eller tidig skada, t.ex. cerebral pares eller DAMP och personer med stroke, traumatisk hjärnskada eller multipel skleros. I projektet ingår att bilda ett nätverk för samarbete mellan olika samhällsinstanser och brukarorganisationer för att förhindra att personerna skickas runt mellan olika myndigheter. Kursverksamheten arbetar tillsammans med bl.a. Omsorgsförvaltningen i Kristianstads kommun, Landstingets Vuxenhabilitering, AMI Kristianstad, NHR-Skåne, DHR Kristianstad och Epilepsiförbundet för att utveckla och pröva nya metoder för att bekämpa inaktivitet, isolering och långtidssjukskrivning. Man erbjuder daglig, strukturerad och kontinuerlig verksamhet utifrån en individuell handlingsplan som skall kunna vara en plattform till vidare rehabilitering eller studier. Kontaktperson: Anne Westh, tel. 044–20 76 40
Hörselskadades Riksförbund (HRF)
Bilaga 2 Hörselvårdsprojekt i Värmland och Västmanland 2 446 000 kr för år 1 av 3
Hörselvården är i de flesta landsting organisatoriskt splittrad – hörcentraler och pedagogisk hörselvård är olika verksamheter. Den medicinska och tekniska hörselvården är ibland knuten till den traditionella öronsjukvården och ibland, särskilt i de större städerna, är de fristående verksamheter i form av audiologiska kliniker. De olika delarna kan dessutom ligga under olika huvudmän inom landstinget – hälso- och sjukvården respektive habiliterings/handikapp-förvaltningar. De flesta hörselskadade kommer genom primärvård och företagshälsovård till någon av landets 100 hörcentraler. Där genomgår de hörseltest och får prova ut hörapparat och vissa andra tekniska hjälpmedel. Ett fåtal slussas vidare till insatser som psykosocialt stöd, avslappning/sjukgymnastik, kommunikationsträning, hörselskadekunskap m.m. trots att sådant stöd oftast skulle förbättra livet för den hörselskadade och hans omgivning. Förbundet skall därför tillsammans med landstingen i Värmland och Västmanland arbeta för en sammanhållen och kvalitativt hög hörselvård som är både verksamhetseffektiv och kostnadseffektiv. Man skall pröva en modell för audiologisk rehabilitering utifrån ett brukarperspektiv, där hörselvårdens olika delar hålls samman och där resurserna används flexibelt samt arbeta för samverkan HRF – hörselvården för att kunna stödja nyhörselskadade. Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. 08–457 55 36
Paniksyndromsällskapet (Ps) i Göteborg
Projektet Fobiträning och stödgruppsverksamhet 338 000 kr för år 2 av 2
Föreningen arbetar för att hjälpa människor med paniksyndrom (ca 2–5% av befolkningen), sociala fobier och därtill hörande tillstånd som t.ex. agorafobi. Sällskapet i Göteborg har startat sju självhjälpsgrupper, en träningsgrupp för socialfobiker och utbildat igångsättare för fler självhjälpsgrupper. Kontaktperson: Hillevi Sjögren, tel. 031–701 05 90
Region Skåne, Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel
Projektet Pedagogisk hörselvård för vuxna barndomsdöva (teckenspråkiga) 500 000 kr för år 2 av 3
Den hörselrehabilitering/habilitering som hittills har utvecklats i Sverige, har framför allt riktat sig till personer som drabbats av hörselskada eller dövhet i vuxen ålder och som har svenska som sitt första språk. Den som är barndomsdöv och har teckenspråket som sitt första språk, döva invandrare och döva med andra funktionshinder har dock särskilt stora behov av stöd. Region Skåne, Nämnden för Habilitering och hjälpmedel skall därför tillsammans med Sveriges Dövas Riksförbund i projektform utveckla den pedagogiska hörselvården. Man skall analysera barndomsdövas behov, utveckla metoder för att åtgärda behov, ta fram förslag till
fortbildning och kompetensutveckling för personalen och skapa förutsättningar för nya samverkansformer. Bilaga 2 Kontaktperson: Lena Göransson, tel. 046–17 48 46
Rekryteringsgruppen För aktiv rehabilitering
Projektet Kajakpaddling som ett medel i rehabilitering av personer med ryggmärgsskador 378 000 kr
Föreningen Rekryteringsgruppen för aktiv rehabilitering arbetar sedan 1976 med idrottsträning som ett medel för att nå ett mer aktivt vardagsliv. Mellan åren 1996 och 1998 deltog Rekryteringsgruppen med Projekt Uteliv i Hjälpmedelsinstitutets försöksverksamhet “Bättre tillgänglighet till aktiviteter och hjälpmedel för fritiden“. Under de gångna åren har föreningen noterat att kajakpaddling och friluftsliv ger många positiva effekter för personer med funktionshinder. Bland annat har man märkt att flera av dem som paddlar regelbundet tycks erhålla en förbättrad koordination och balans. Eftersom det är vanligt att fysiskt inaktiva tetraplegiker drabbas av insulinresistens anser föreningen att det är av stor betydelse att undersöka om kajakpaddling kan vara förebyggande i detta avseende. Idrottshögskolan i Stockholm har visat ett stort intresse för ett samarbete. Syftet är att undersöka hur kajakpaddling kan användas som ett medel i rehabilitering av personer med ryggmärgsskador. Man ska studera fysiologiska, motoriska, medicinska och mentala effekter av en åtta veckor lång träningsperiod. Kontaktperson: Anna Bjerkefors, tel. 08–605 66 52
Rekryteringsgruppen För aktiv rehabilitering
Projektet Uppsökarnätverk för inkompletta ryggmärgsskadade 450 000 kr för år 1 av 3
Föreningens primära målgrupp är ryggmärgsskadade och framför allt de som har en förlamningsskada som innebär att man använder rullstol. Rekryteringsgruppen vill nu vidga sin målgrupp till att omfatta ryggmärgsskadade som inte, eller begränsat använder rullstol, en grupp som ändå har liknande problem som smärtor, spasticitet, tarm- och blåstömningssvårigheter, förslitningsskador på grund av felaktig eller dålig gångteknik m.m. Rekryteringsgruppen skall söka upp denna grupp och utveckla nätverk. I projektet ingår kartläggning av målgruppens vårdkedja i landets regioner, insamling av skadespecifika behov och förutsättningar, utbildning av uppsökare, utveckling av lägerverksamhet, utvärdering och erfarenhetsspridning. Kontaktperson: Magnus Andersson, tel. 08–545 472 00
Resurs- och Utvecklingscentrum för Svensk Handikappidrott (RUSH)
Projektet CP-skadade och andning 700 000 kr för år 3 av 3
Vid Riksidrottsgymnasiet för handikappidrott i Bollnäs ligger Resursoch Utvecklingscentrum för Svensk Handikappidrott (RUSH). Ett antal
specialister (stressforskare, neuropsykiatriker m.fl.) har knutits till RUSH. Centret har genom sina erfarenheter från arbete med CP-skadade Bilaga 2 friidrottare konstaterat att dessa efter olika former av träning av andningen kan minska sin spasticitet och därmed få bättre muskelkontroll vilket medför bättre tävlingsresultat och också bättre tal och livskvalitet. Projektets syfte är att utveckla och testa modeller för träning och andningsövningar. Träningsmodellerna utvecklas och prövas vid träningsläger. Testgrupperna gör sedan själva dagliga träningar på hemmaplan. Kontaktperson: Kennet Fröjd, tel. 0278–258 41
Reumatikerförbundet
Samverkansprojekt Västmanland – Värmland 1 000 000 kr för år 2 av 2
Reumatikerförbundet arbetar tillsammans med reumatikerdistrikten i Västmanland och Värmland och berörda myndigheter. Projektet syftar till att etablera modeller för samverkan mellan myndigheter, människor med funktionshinder och deras organisationer, visa att rehabilitering i samverkan är effektiv, ger en minskad samhällskostnad och individuell nytta samt visa på vikten av att mobilisera människans egen kraft. I projektet ingår kostnader för projektledare, utbildningar av 100 reumatiker och anhöriga, utbildning av handledare, m.m. Högskolan i Karlstad utvärderar projektet. Kontaktperson: Leif Hansson, tel. 08–692 58 10
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)
Utveckling av nätverk och rehabiliteringsmetoder för människor med psykoser/schizofreni och/eller som hör röster, ur ett patientperspektiv 500 000 kr för år 2 av 3
Ett projekt som rör människor som har återkommande psykoser och/eller som hör röster. I Storbritannien och Nederländerna finns sedan flera år ett nätverk för människor som hör röster. Genom dessa nätverk kan rösthörande få hjälp och stöd i hur de skall “hantera“ sina röster av andra som också hör röster. Förbundets systerorganisation MTKL i Finland har nyligen påbörjat ett sådant arbete. RSMH har gjort en sammanställning av intervjuer med rösthörande som fört dagboksanteckningar och av den forskning och de erfarenheter som finns i Sverige och nämnda länder. Frågeställningar som behandlas är: Hur är det att leva med psykoser/ schizofreni och höra röster, vad tror människor är de grundläggande orsakerna till att man får psykoser och/eller hör röster, finns det förklaringar? Kan man utveckla strategier för att känna igen tidiga återfall? Hur kan man stödja varandra m.m. Särskild utbildning av nätverksvägledare har påbörjats och fortsätter liksom framställning av studiematerial och metodutveckling. Kontaktperson: Bo Ardström, tel. 08–772 33 60
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) Skåne
Bilaga 2 Utveckling av poliovården i Skåne 45 000 kr för år 1 av 2
De flesta polioskadade har levt länge med ett oförändrat handikapp. 20-50 år efter det akuta insjuknandet i polio uppträder hos många en oväntad försämring (postpolio). Detta – eventuellt i kombination med normalt åldrande – gör att poliodrabbade personers funktion och välbefinnande jämte prestationsförmåga ofta dramatiskt försämras och behöver kompenseras. Eftersom tillräcklig samlad kunskap och erfarenhet av polio och postpolio saknas inom hälso- och sjukvården vill RTP-Skåne arbeta för etablerandet av en poliomottagning med specialistkompetens i region Skåne. Kontaktperson: Kjell A. Larsson, tel. 040–26 35 91
Statens Institutionsstyrelse (SiS)
DAMP-projektet 830 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av ett treårigt projekt. Vid Statens institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem utreder och behandlar man ungdomar med tung social problematik, ofta med inslag av kriminalitet, missbruk och psykiska samt psykiatriska problem. Vid utredningar konstateras flera fall av DAMP och liknande neurologiskt betingade funktionshinder. Det är enligt SiS sannolikt att dessa funktionshinder är överrepresenterade bland ungdomarna inom SiS verksamhetsområde. Dessa ungdomar behöver speciella resurser och stor kompetens hos behandlingspersonalen och ungdomarnas föräldrar behöver stöd och förståelse om de skall orka vara en resurs i behandlingen. SiS genomför därför tillsammans med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar en utbildningssatsning för personal, ungdomar och deras föräldrar. Kontaktperson: Stefan Adelborg, tel. 0156–140 20
Stiftelsen Bräcke Diakonigård
Projektet Konduktiv pedagogik på Bräcke Östergård 648 000 kr för år 1 av 3
Stiftelsen driver bl.a. Bräcke Östergård, ett resurscentrum för barn och ungdomar med flera funktionshinder. Stiftelsen skall utveckla en förskola för barn mellan 3 och 5 år och där använda sig av s.k. konduktiv pedagogik som är ett kunskapssystem där pedagogik och habilitering förenas. Arbetssättet bygger på att kunskapsområdena sjukgymnastik, arbetsterapi och pedagogik integreras i vardagens aktiviteter som av- och påklädning, måltider och toabesök för att utveckla rörelseförmåga hos barnet som därmed blir mer stälvständigt. Metoden har utvecklats i Ungern. Bräcke Östergård skall i samarbete med föräldrar skapa en svensk modell där den konduktiva pedagogiken förenas med Bräcke Östergårds egna idéer och kunskaper. Kontaktperson: Ingrid Liljeroth, tel. 031–50 26 58
Skolkooperativ
Bilaga 2
Ungdom
Föreningen Kafé på G, Ek. förening
HP-projektet 85 000 kr för år 2 av 2
Lärare och elever på Lerums gymnasieskolas Handels- och administrationsprogram har bildat en ekonomisk förening med uppgift att driva ett kooperativt kafé. Kaféet skall drivas av eleverna som ett led i deras utbildning. I projektets målsättning ingår också att eleverna skall få erfarenhet av att driva ett kooperativt företag och fatta beslut i demokratiska former i en medlemsstyrd organisation. Kaféet är tänkt att bli en träffpunkt för andra föreningar i kommunen där eleverna administrerar och arrangerar föredrag och filmvisningar i bredvidliggande föreläsningssal. Kontaktperson: Lars Thorelli, tel. 0302–52 10 16
Gymnasiesärskolan i Kalmar
Projektet Logoprint – en arbetsplats med utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter för funktionshindrade 450 000 kr för år 2 av 2
Jenny Nyströmsskolan i Kalmar är en gymnasiesärskola. I en klass i individuella programmet med f.n. 6 elever undervisas elever med bl.a. rörelsehandikapp, synhandikapp och Downs syndrom i Data och Media. Som ett led i skolans pedagogik och elevernas möjlighet både till arbetsplatsbaserad praktik (API) och fortsatt anställning planerar skolan att tillsammans med elever, lärare och föräldrar skapa ett kooperativ. Detta producerar i första hand datorskurna texter. Målsättningen är att producera för försäljning men en minst lika viktig målsättning är att skapa en miljö för elevernas inlärning och träning. Elever, lärare och föräldrar skall alla få utbildning i kooperation, styrelsearbete och företagsekonomi. Kooperativet kommer att hänga intimt samman med Gymnasiesärskolan och dess pedagogik och utbildningstankar. Projektet har en stark uppbackning av skolan, föräldrar och ortens näringsliv. Kontaktperson: Britt Maslak, tel. 0480–45 73 24
Kooperativet Handelsboden Ek. förening
Kooperativet Handelsboden Ek. förening 300 000 kr för år 2 av 2
Lärare och elever på Handels- och administrationsprogrammet på Hulebäcksgymnasiet i Härryda kommun planerar tillsammans en kooperativ butik för försäljning av i första hand skriv- och kontorsmaterial till elever och personal på gymnasiet. Verksamheten kommer att drivas som ett led i utbildningen på Handels- och administrationsprogrammet samtidigt som driften av själva butiken kommer att ske helt i regi av Kooperativet Handelsboden ekonomisk förening. Syftet med verksamheten är bl.a. att ge eleverna kunskaper om kooperativ verksamhet och inflytande
över studierna genom att på detta sätt blanda teori och praktik samt naturligtvis att kunna erbjuda skolans elever och personal skriv- och kon- Bilaga 2 torsmaterial till bra priser. Kontaktperson: Johan Hultén, tel. 031–724 66 30
Skolkooperativet Coops Ek. förening
Skolkooperativet Coops 220 000 kr för år 2 av 2
Eleverna på skolans medieprogram är sedan flera år ansvariga för skoltidningen. De planerar nu att utveckla tidningen genom att börja sälja annonsplatser, ge färskare nyheter och utveckla marknadsföringsidéerna. Under projektets första år bildade eleverna en ekonomisk förening, MK Art of Media, efter ett noggrant planerings- och förankringsarbete. Förutom att driva tidningen och viss annan produktion bedriver de en gedigen kooperativ utbildning. En lärare på medieprogrammet fungerar som mentor och är tillsammans med biträdande rektor också medlem i styrelsen. Nu söker föreningen stöd för det andra och sista året då tidningen och en webbportal kommer att vidareutvecklas samt för att satsa ännu mer på samarbetsövningar och gemensamma aktiviteter då skolkooperativet kommer att öka i omfattning eftersom medieprogrammet fördubblar sin intagning. Kontaktperson: Ing-Mari Karlsson, tel. 0370–407 07
Tillgänglighet
Barn
Riksföreningen Autism (RFA)
Projektet Att färdas säkert – Även om man är ett barn 426 000 kr
Autism och autismliknande tillstånd är ett allvarligt funktionshinder som påverkar barnets förmåga till ömsesidig kontakt och kommunikation. Dessa barn och deras familjer är dagligen beroende av att transporteras till och från verksamheter. Många familjer har problem med transporter men det har inte gjorts någon systematisk kartläggning. Problemen handlar bl.a. om att barnen p.g.a. sitt funktionshinder inte förstår varför man skall göra på ett visst sätt vid transport i bil eller buss. Farliga trafiksituationer kan därför uppstå eftersom man inte har tillräcklig förståelse för barnets funktionshinder. Till detta kommer alla problem med att sätta fast barnen på ett säkert sätt. Många av dessa barn tycker inte om att sitta fast och är överdrivet intresserade av knappar, spännen o.dyl. Riksföreningen vill tillsammans med Väg- och transportforskningsinstitutet kartlägga målgruppens situation. Målet är transporttillgänglighet, transportfunktionalitet och transportsäkerhet även för barn med autism och autismliknande tillstånd. Syftet med projektet är att sammanställa sakkunskap om målgruppens situation, vilket kan bilda ett underlag som kan användas vid utformning av föreskrifter för skyddsanordningar och hjälpmedel, upphandling av transporttjänster och för anpassning av
fordon till barn med autism och autismliknande tillstånd. Kunskapsspridning kommer att ske via RFA, Vägverket, konferenser samt som VTI- Bilaga 2 rapport. Kontaktperson: Eva Nordin-Olsson, tel. 070–211 55 92
Handikapp
Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS)
Projektet Språka loss 1 500 000 kr för år 1 av 3
Förbundet skall samla och utveckla den kunskap som finns idag om textens tillgänglighet för personer som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för att – på samma sätt som redan finns för synskadade och utvecklingsstörda – utveckla plattformar och kravspecifikationer. Det primära syftet är att hos textproducenter i samhället (läromedel, samhällsinformation och övrig textbaserad kommunikation) öka insikterna om vikten av att göra texten tillgänglig för personer med läs- och skrivsvårigheter och därmed även för läsare i allmänhet. Projektet har planerats och skall genomföras med Skolverket, Hjälpmedelsinstitutet, Centrum för LL-stiftelsen, Föreningen Sveriges Läromedelsproducenter, h@ndikapp.se, KK-stiftelsen, Dyslexistiftelsen, Statens Institut för handikappfrågor i skolan m.m. Kontaktperson: Torbjörn Lundgren, tel. 08–545 433 83, 070–517 78 40
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Handikapprörelsens sekretariat inför Sveriges ordförandeperiod i EU 1 918 000 kr för år 1 av 2
HSO har inom ramen för arbetet med En samlad handikapprörelse tillsatt en arbetsgrupp som skall arbeta med handikappaspekterna på de frågor som Sverige prioriterat inför sin ordförandeperiod. Man skall arbeta med tre områden: a) Opinionsbildning som skall kretsa dels kring de ämnesval som regeringen prioriterat, dels kring angelägna frågor som inte prioriterats, b) Tillgänglighetsgranskning dvs. granska att de aktiviteter som genomförs under perioden är tillgängliga för alla (lokaler, informationsmaterial, webb-tjänster m.m.), samt c) en europeisk konferens kring Agenda 22 – en form av bruksanvisning för hur man använder FN:s standardregler på lokal, regional och central nivå. Kontaktperson: Ingemar Färm, tel. 08–546 404 00
Hörselskadades Riksförbund (HRF)
Projektet Kunskap om och krav på den fysiska miljön och den tekniska utrustningen för bra tillgänglighet för hörselskadade 640 000 kr
För att brukarorganisationerna skall kunna påverka samhällets tillgänglighet krävs faktaunderlag som rör den fysiska tillgängligheten för hörselskadade. Förbundet vill därför sammanställa ett material som skall
kunna användas av HRF:s medlemmar och representanter i kommunala och landstingskommunala handikappråd, av beslutsfattare och ansvariga Bilaga 2 tjänstemän för tillgänglighetsfrågor inom offentlig förvaltning samt av projektörer för byggnation och installation. Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. 08–457 55 36
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR)
Projektet Universal Design i Sverige 2 400 000 kr för år 1 av 3
Utformningen av landskap och trädgårdar, stadsplaner, kollektivtrafik, offentlig miljö, byggnader och rum samt formgivningen av produkter och redskap, verktyg, möbler och inredning är av avgörande betydelse för personer med funktionshinder. För att ge ökad kunskap om funktionshindrades behov skall förbundet tillsammans med European Institute for Design and Disability (EIDD) Sverige genomföra ett utbildningsprojekt riktat till de åtta svenska arkitekt- och designhögskolorna med syfte att öka de direkta kontakterna med brukarorganisationerna vilket kan öka förståelsen för behovet av Design för alla. I projektet ingår interna och gemensamma seminarier för skolorna, försöksverksamhet med nya metoder/inslag i grundutbildningen, tävlingsprojekt m.m. Kontaktperson: Per-Olof Bengtsson, tel. 08–677 70 10
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)
Projektet Utveckling av teckenspråkig social service- och äldreomsorgscenter för döva 444 000 kr för år 4 av 4
Ett projekt där förbundet och Sveriges Dövas Pensionärsråd tillsammans med kommunerna Stockholm, Härnösand/Sundsvall, Malmö/Lund och Göteborg samt berörda dövföreningar bygger upp modeller för teckenspråkig social omsorg och service i vilket äldreomsorgscenter för döva ingår. I denna omsorg skall det ingå rådgivning och allmän social service, hemtjänst, kurativa insatser och även boende för äldre döva. I berörda kommuner finns dövskolor vilket i sin tur medfört stora dövföreningar. Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08–442 14 61
Träffpunkter
Ungdom
Ungdomsstyrelsen
Utveckling av nya lokala lösningar för ungdomars fritidsverksamhet 8 000 000 kr för år 2 av 3
I propositionen På ungdomars villkor – ungdomspolitik för rättvisa, demokrati och framtidstro (prop. 1998/99:115) aviserade regeringen en satsning som syftar till att stimulera förnyelse av mötesplatser, träff-
punkter och annan fritidsverksamhet för ungdomar där föreningar och kommuner arbetar gemensamt. I september 1999 ställde regeringen 10 Bilaga 2 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för ändamålet. Regeringen angav samtidigt som sin avsikt att totalt avsätta minst 20 miljoner kronor för ändamålet under två års tid. I december 2000 ställdes ytterligare 8 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för satsningen. Kontaktperson: Marie Ericsson, tel. 08–462 53 55
Ungas kultur
Ungdomsstyrelsen
Ungdomars egna kulturverksamheter 7 250 000 kr för år 2 av 3
I propositionen På ungdomars villkor – ungdomspolitik för rättvisa, demokrati och framtidstro (prop. 1998/99:115) aviserade regeringen en satsning för att stödja och stimulera utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter inom främst musik, teater, dans och eget skapande. I september 1999 ställde regeringen 5 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Ungdomsstyrelsens förfogande för detta och angav samtidigt som sin avsikt att totalt avsätta 15 miljoner kronor för ändamålet under tre års tid. Under året har ytterligare 7 250 000 kronor ställts till Ungdomsstyrelsens förfogande för denna satsning. Kontaktperson: Torgny Sandgren, tel. 08–462 53 57
Ungdomars politiska delaktighet
Ungdom
Elevorganisationen i Sverige
Ungdomsriksdagens IT-dimension 50 000 kr
Stiftelsen Gemensam Framtid är en ideell institution med Elevorganisationen som huvudman. Stiftelsens syfte är att arrangera Ungdomsriksdagen som återkommer med två års mellanrum. Ungdomsriksdag 2000, som av arrangören beräknas samla cirka 1000 föreningsaktiva ungdomar, går av stapeln i Västerås i juni. Stiftelsen vill utveckla arbetsformerna för riksdagen genom att bygga upp Internettjänster kring den. Deltagarna skall kunna ta del av arbetsmaterialet och debattera ämnen som tas upp i förväg. Resultaten av evenemanget skall också dokumenteras och läggas ut på nätet. Härigenom vill arrangören göra det möjligt även för ungdomar som inte deltar i själva evenemanget att ta del i arbetet. Stiftelsen vill också pröva möjligheterna att utvidga Ungdomsriksdagens arbete från ett evenemang på ett par dagar till mer kontinuerliga former. Ungdomsstyrelsens webbservice Ungdomskanalen skall användas som plattform i arbetet. Kontaktperson: Emma Skough, tel. 073–976 77 33 209
Elevorganisationen i Sverige
Bilaga 2 Projektet Inflytande på riktigt 525 000 kr för år 4 av 4
Projektets huvudsyfte är att hjälpa och stödja deltagarna i en nationellt initierad försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet på gymnasieskolor. Projektet omfattar information till elevkårer och skolor samt mobilisering bland eleverna för att få skolorna att gå med i försöksverksamheten. För deltagande skolor erbjuder Elevorganisationen utbildning av såväl elever som personalen, stöd och hjälp till de elever som sitter med i styrelser samt ett nätverk mellan eleverna för utbyte av erfarenheter och information. Försöksverksamheten med gymnasiestyrelser med elevmajoritet skall pågå fr.o.m. höstterminen 1997 t.o.m. vårterminen 2001. Kontaktperson: Jan H Ekbrand, tel. 08–644 45 00
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU)
Europasatsning inför, under och efter Sveriges ordförandeskap i EU 900 000 kr
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer ser det svenska EU-ordförandeskapet första halvåret 2001 som en unik möjlighet att skapa intresse för europeisk politik bland ungdomar. Under några månader kan EU och centrala europeiska frågor väntas få stor uppmärksamhet i massmedierna och hos allmänheten. LSU vill genom sitt Europaprojekt sprida kunskap och engagemang kring europeiskt samarbete bland sina medlemsorganisationer. Syftet med detta är att få organisationerna att engageras i påverkansarbete som syftar till att unga människors kompetens och idéer tas till vara på europeisk nivå. Kunskaps- och engagemangsarbetet bedrivs genom omfattande informations- och utbildningsinsatser som särskilt skall uppmärksamma de organisationer som traditionellt inte deltar i LSU:s verksamhet. Under ordförandeskapet vill LSU fungera som en mötesplats och kanal där engagerade ungdomar kan inhämta kunskap och få vägledning i europeiskt påverkansarbete. Arbetet bedrivs såväl genom traditionella möten och utbildningar som via webben. Kontaktperson: Jerker Thorsell, tel. 08–440 86 70
Studiefrämjandet i Östra Skåne
Projekt Praktisk elevdemokrati 150 000 kr
Studiefrämjandet Östra Skåne vill tillsammans med Ungdoms Rix i Kristianstad genomföra ett projekt som syftar till att hitta fungerande metoder för att ungdomar genom demokratiska processer skall ges möjlighet att vara med och påverka skolans utveckling. Detta kommer att genomföras med hjälp av två ungdomstjänster som genom en nära relation med ungdomarna i Kristianstads 19 högstadie- och gymnasieskolor kommer att skapa samtalsforum och stimulera till engagemang för att på så sätt skapa bättre dialog mellan elever och skolpersonal där demokratifrågan kommer att vara huvudämnet. Genom seminarier och utbildningar
i bl. a. retorik, MOD, mobbning hoppas Studiefrämjandet och Ungdoms- Rix att elevinflytandet skall öka och att “praktisk elevdemokrati“ skall Bilaga 2 bli en reguljär verksamhet ute i kommunens skolor. Kontaktperson: Göran Klevås, tel. 044–10 01 50
Ungdomsstyrelsen
Ungdomars Europainflytande 4 000 000 kr
Regeringen har angivit att inför det svenska ordförandeskapet i EU bör ungdomars engagemang och inflytande på den europeiska nivån uppmärksammas särskilt vid stödfördelning ur Allmänna arvsfonden. Verksamheten bör enligt regeringen anknytas till det pågående arbetet inom Europeiska kommissionen med en vitbok om ungdomars villkor i Europa. Ungdomsstyrelsen anser att man härvid bör prioritera uppbyggnad och utveckling av regionala stödcentra för ungdomars initiativ kring Europafrågor, initierande av projekt kopplade till det existerande nationella nätverket för EU-programmet Ungdom, anordnande av nätverksträffar för ungdomar, ungdomsledare och andra involverade i syfte att sprida kunskaper och utveckla samarbete mellan regioner i Sverige samt sprida av information på Internet om Europafrågor. Kontaktperson: Rebecka Gunner, tel. 08–462 53 85
Utrustning och inventarier
Handikapp
Sveriges Dövas Hästklubb (SDH)
Försök med vibrationsbälte (trådlös indikering) för döva och hörselskadade ryttare 77 000 kr
Sveriges Dövas Hästklubb anordnar ridläger och ridkurser för döva och hörselskadade barn och ungdomar. Eftersom ryttarna inte kan höra när instruktören vill påkalla uppmärksamhet måste de avbryta koncentrationen på ridningen för att titta på instruktören. Det kan hända att instruktören får vänta ganska länge innan en ryttare vänder huvudet mot denne. Klubben skall nu pröva en metod som går ut på att varje ryttare får ett bälte med en vibrator som skall fästas vid midjan. Instruktören kan sedan med en fjärrkontroll sätta igång vibratorn för att upprätta kontakt med ryttare som behöver instruktion. Kontaktperson: Christina Kròl, tel. 90165–046–73 02 02
Utsatta barn och ungdomar
Bilaga 2
Barn
Frälsningsarmén i Jönköping
Projektet Frälsningsarméns familjecenter 630 000 kr för år 1 av 3
Frälsningsarmén vill nu engagera frivilligarbetare med målsättning att hjälpa barnen till föräldrar som kämpar med en rehabilitering av ett missbruk eller som med stöd klarar ett eget liv trots psykiskt funktionshinder. För att nå barnen ska man vända sig till skolhälsovården, barnomsorgen, bvc, öppna förskolor m fl. Dessa instanser ska kunna rekommendera föräldrarna att vända sig till projektet för att få hjälp till sina barn. Det som är nyskapande i projektet är att den grupp som man i första hand vänder sig till inte är de som redan är kända av socialtjänsten utan de som ännu inte är det, och som kanske inte kommer att behöva några insatser därifrån om de får hjälp genom projektet. Kontaktperson: Britt-Marie Rossiter, tel. 036–16 74 58
Kamratföreningen Convictus
Projektet Mötas på trygg grund 417 000 kr för år 2 av 3
Målgruppen är socialt utsatta barn och föräldrar som inte lever tillsammans eller där barnet lever med endast en av föräldrarna. Föreningen har sett att verksamheten man bedriver fungerar mycket bra för föräldrar med missbruksproblem i deras umgänge med sina barn. De har på Tomtebo (föreningens rekreationsanläggning i Södermanland) upplevt positiva stunder i kontakten som de själva inte trodde att de mer skulle kunna göra. Idén har därför vidareutvecklats. Föreningen vill kunna erbjuda en mötesplats för utsatta föräldrar och barn. En plats där alla parter kan vara trygga med att det inte förekommer alkohol eller droger och där det yttersta ansvaret för trivsel och ordning ligger hos Convictus personal och volontärer. Man hoppas åstadkomma en grundstomme till en ny metod i socialt arbete där mötet på ett nytt sätt mellan föräldrar och barn blir en positiv utgångspunkt som i sin tur kan innebära en återförening med föräldrarna. Denna återförening behöver inte betyda att barnen och föräldrarna måste bo tillsammans men att de på ett psykiskt plan kan återförenas, eller åtminstone lära känna varandra. Kontaktperson: Claes Heijbel, tel. 08–641 01 05
LOTCen Informationscenter
Projektet Kom ut 300 000 kr för år 1 av 3
Föreningen är en ideell organisation som drivs under Arbetsförmedlingen i Norrköping, LO, TCO, ABF och TBV för långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna. Målgruppen för detta projekt är barn och ungdomar tillsammans med sina arbetslösa, långtidssjukskrivna och /eller ensamstående föräldrar. Man vill genom nytänkande bryta den sociala isolering som
ofta leder till familjekriser och försöka att ta fram varje människas kreativitet för att skapa en socialt drägligare tillvaro. Metoden är olika Bilaga 2 aktiviteter med mindre integrerade grupper. Kontaktperson: Peter Tollman, tel. 011–12 43 45
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället
Projektet Barn- och Ungdomskampanj om utsatthet 5 460 000 kr
Syftet med denna kampanj är att nå fram till barn och ungdomar främst i åldrarna 8–9 och 13–14 år med ett allvarligt budskap. Organisationerna som står bakom projektet är BRIS, Rädda Barnen, Unga Örnar samt UngSIOS.
Budskapet är att de inte ska behöva utsättas för våld och kränkningar. Dessutom ska kampanjen informera de barn som har det besvärligt om vart de ska vända sig och hur de kan få hjälp. Musik är en mycket stark budskapsbärare. Till skolorna skickas en CD i ett fodral som också innehåller en liten broschyr. I broschyren finns barnkonventionen förklarad, där finns information om vart man kan vända sig om man har problem m.m. Tillsammans med detta kommer en lärarhandledning för vidare bearbetning av budskapet i skolan. Att hitta rätt artist för uppdraget är mycket viktigt. Man har valt Petter och AYO. Båda är välkända för unga i hela Sverige. Totalt ger det här ett informationsmaterial som garanterat blir läst och som kommunicerar på barnens egna villkor. Det blir en produkt som inte anpassas till en kampanjperiod utan något som barn i hela Sverige kommer att kunna lyssna på och känna sig stärkta av när de än behöver det. Kontaktperson: Göran Harnesk, tel. 08–664 64 00
Svenska Missionsförbundet (SMF)
Projektet Alternativet 500 000 kr för år 3 av 3
Förbundet vill i ett projektarbete under tre år i Stockholm, Göteborg och Malmö arbeta fram modeller för barn- och ungdomsarbetet så att även barn och ungdomar som av olika anledningar lever i otrygghet, fattigdom eller utanförskap ska kunna känna en hemmahörighet. Ett sammanhang där man får vuxna förebilder – helt enkelt ett alternativ till gängbildningar och att dra runt på gatorna. Tanken är att projektmodellerna ska kunna spridas vidare till andra orter i landet. Situationen med familjer, barn och ungdomar som lever på den s.k. skuggsidan är inte enbart ett storstadsfenomen. Kontaktperson: Margareta Björn, tel. 08–674 07 45
Syrianska Kulturföreningen
Projektet Ungdom 260 000 kr för år 2 av 2
Föreningen ska bedriva en verksamhet bland bl.a. syrianska barn och ungdomar men även bland andra barn och ungdomar bosatta i Angered.
Det har under de senaste åren förekommit bråk mellan personer från olika kulturer och religioner, främst när man har invandrarbakgrund. Bilaga 2 Många ungdomar mår också dåligt efter att ha förlorat kamrater i brandkatastrofen i Göteborg. Man ska försöka öka förståelsen bland barn och ungdomarna för varandras kultur, religion och bakgrund. Samarbete kommer att ske med bl.a. Syrisk-Ortodoxa församlingen och många andra lokala föreningar. En person ska arbeta aktivt med att försöka bygga broar mellan etniska grupper i Hammarkullen. Kontaktperson: Saliba Marawgeh, tel. 031–330 013 10
Teater Nike
Projektet Alkohålet 150 000 kr
Alkoholism drabbar alla samhällsskikt och har konsekvenser långt utanför enskilda familjer. De psykiska åkommor man åsamkas i en barndom med missbrukande föräldrar är en riskfaktor för upplevelse av främlingskap, eget missbruk och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Teater Nike vill göra en teaterföreställning och en bok för att bryta tystnaden för drabbade barn. Tillsammans med en pedagog ska man producera ett studiematerial för lärare, fritidspedagoger och andra vuxna. Förutom teatergruppens medlemmars egna erfarenheter använder man sig av litteratur, intervjuer med personal inom socialvården, behandlingspersonal. Det finns också ett samarbete med “Maskrosen“ som är ett stöd- och utbildningsprogram för barn i dysfunktionella familjer. Kontaktperson: Cristina Gottfridsson, tel. 040–611 85 37
Ungdom
Bollklubben 82-senior
Gränsöverskridande möten 15 000 kr
Verner Rydénskolan i Malmö är en 1–9 skola där 77 procent av eleverna har invandrarbakgrund. Flertalet barn har ingen eller begränsad kontakt med sin far- och morföräldrageneration eftersom dessa i allmänhet inte bor i Sverige. Elever och lärare från årskurs sex på skolan råkade i samband med en friluftsdag i komma i kontakt med badmintonspelare från pensionärsidrottsklubben BK 82-senior. Kontakten upplevdes som mycket positiv både från elevernas och föreningens sida. Föreningen och skolan har efter detta spontanmöte utarbetat ett projekt där föreningen arrangerar idrottsaktiviteter utanför skolan för eleverna inom ramen för ämnet elevens val. Medlemmar från föreningen kommer också att medverka i undervisning och på föräldramöten. Arrangörerna räknar med en dubbelriktad effekt av projektet. Dels får ungdomarna kontakt med en generation som de sällan träffar annars. Utöver kontakten över generationsgränsen ska eleverna även få bättre kontakt med det svenska språket och samhället. Å andra sidan får pensionärerna i föreningen en kontakt med och kunskap om invandrarungdomar som de flesta idag saknar.
Arrangörerna strävar efter att eleverna fortsätter att driva projektet när de börjar på högstadiet på hösten. Bilaga 2 Kontaktperson: Lennart Jörgensen, tel. 040–98 18 37
Föreningen Fiskebåtens Vänner
Vårt maritima arv 300 000 kr för år 2 av 3
Föreningen Fiskebåtens Vänner har under ett år genomfört ett ungdomsprojekt med inriktning mot kust, skärgård och båtliv. Projektet är ett samverkansprojekt med föreningarna Motorkraft och Skärgårdsmuseet samt socialtjänst och skolor i Oxelösunds kommun. Syftet med projektet är att stärka ungdomar i åldern 12–20 år, i riskzon för drogmissbruk/kriminalitet, i självkänsla, självförtroende och ansvarstagande. Detta görs bl. a. genom kompetensutveckling inom områden som båtbyggnad, motorlära, navigation, radiokommunikation samt biologisk och kulturell miljövård. Vidare får ungdomarna träning i föreningsteknik genom rotation av olika uppdrag inom verksamheten. Alla ungdomar tilldelas ansvarsuppgifter och varje form av kompetensutveckling ska leda till ökat ansvar att stödja och hjälpa andra ungdomar i projektet. Inom ramen för samverkansprojektets första år har även tre pojkar i högstadieåldern fått varva skolgång med praktik. Kontinuerlig utvärdering av projektets sociala funktion görs av extern utvärderare. Kontaktperson: Hans Holmberg, tel. 0155–357 28
Somaliska Rådgivningsbyrån
Projektet Ung och aktiv 300 000 kr för år 1 av 3
Somaliska rådgivningsbyrån är en Rinkebybaserad förening. Föreningens huvudverksamhet är att underlätta kontakterna mellan somalier bosatta i Spångaområdet och det svenska samhället. Verksamheten består bland annat av individuell rådgivningsverksamhet, tolkning samt utbildning av kommunal- och myndighetspersonal. Under senare år har byrån upplevt ett växande behov av stödinsatser för ungdomar med sociala problem. Därför har man bland annat ökat sina insatser för att underlätta kontakterna mellan föräldrar och skolan samt mellan föräldrar och sociala myndigheter. Genom projektet Ung och aktiv vill föreningen komplettera detta med att erbjuda verksamhet direkt till de berörda ungdomarna. Vid verksamheten kommer jämställdhetsfrågor och kontakter med samhället utanför den egna gruppen att uppmärksammas särskilt. Kontaktperson: David Jalaho, tel. 0707–78 79 68
Somaliska Ungdoms- och Fritidscenter i Stockholm
Särskilda insatser för krigsstörda somaliska barn och ungdomar 140 000 kr för år 3 av 3
Somaliska Ungdoms- och Fritidscenter bedriver projektverksamhet för somaliska barn och ungdomar i Stockholm, huvudsakligen på Järvafältet. Den främsta målgruppen är krigsskadade och föräldralösa barn. Förutom att delta i föreningens ordinarie ungdomsverksamhet erbjuds målgruppen
extra stöd och uppmärksamhet genom bl.a. ett faddersystem, gruppsamtal, speciella gruppresor och en caféverksamhet. Även vårdnadshavare Bilaga 2 och andra vuxna kring barnen erbjuds råd och stöd genom projektet. Kontaktperson: Gibril Mohamed, tel. 070–766 74 61
Stiftelsen Fryshuset
Projektet Modern Soul Academy 416 000 kr för år 3 av 3
Projektet Modern Soul Academy bedrivs på Fryshuset sedan två år tillbaka för socialt utsatta ungdomar i åldern 13–18 år. Denna musikverksamhet beräknas pågå i projektform i tre år och har mycket höga musikaliska ambitioner, men målsättningen är i första hand social – att vända destruktiv energi till något konstruktivt och kreativt. Ungdomarna rekryteras genom det stora nätverk Fryshuset har genom sitt sociala arbete med bl.a. Lugna Gatan, Brobyggare och United Sisters. Under de två första åren har drygt 70 ungdomar kunnat beredas plats i verksamheten. Verksamheten leds av en ung amerikansk musikproducent och som handledare fungerar andra mer erfarna ungdomar som fungerar som förebilder för deltagarna. Utbildningen är inriktad på såväl låtskrivande som teknisk kunskap och kunskap om marknadsföring och viss branschjuridik samt studiebesök och kontakter med musiker och musikbranschen. Kontaktperson: Anita Kringberg, tel. 08–462 22 07
Stockholms Zigenarförening (SZF)
Stockholms Zigenarförenings ungdomsverksamhet 100 000 kr för år 3 av 3
Stockholms Zigenarförening (SZF) bedriver en verksamhet för både vuxna och ungdomar i en lokal i Enskededalen. Föreningen arbetar aktivt mot droger, missbruk och kriminalitet, som ses som ett stort hot mot zigenska ungdomar. SZF har genomfört ett antal ungdomsprojekt med syfte att stödja zigenska ungdomar i att bygga broar till majoritetssamhället och underlätta för dem att integreras i samhället. Verksamheten har omfattat make-upskola för flickor, dansgrupp, simundervisning, språkträning, teoriundervisning inför körkortsprovet och en öppen eftermiddagsverksamhet för elever i grundskolan. Föreningen framhåller teoriundervisning inför körkortsprovet som ett viktigt brottsförebyggande delprojekt. För projektets tredje år planerar föreningen att fortsätta med samma aktiviteter, eftersom de visat sig fungera väl och möts av ett stort behov. Kontaktperson: Lars Demetri, tel. 08–39 06 07
Svensk – Arabiska Vänskapsföreningen i Helsingborg
Bojen – ungdomsprojekt i förebyggande syfte 113 000 kr för år 2 av 2
Svensk-Arabiska Vänskapsföreningen har under ett år drivit ett projekt för ca 20 arabiska tonårspojkar i riskzon. Pojkarnas föräldrar är arbets-
lösa och mår dåligt av olika skäl. Detta gör att de isolerar sig, bygger upp murar och egna kulturer vilket försvårar integrationen i det svenska sam- Bilaga 2 hället. Ungdomarna blir kluvna i sin inställning och har svårt att bygga upp en egen identitet. Tillsammans med en ALU-anställd projektledare har pojkarna genomfört olika aktiviteter så som datautbildning, idrott, folkdans, läger och videokvällar. Föreläsare har hållit föredrag om sex och samlevnad, HIV/AIDS, drogmissbruk samt etik och moral. Föreningen har även genomfört studiebesök hos bl.a. polisen och Noaks Ark. Projektet följs upp med kontinuerliga månadsträffar med föräldrar och ungdomar. Föreningen söker nu stöd för projektets andra år där föreläsningarna skall koncentreras på demokrati, arbete mot rasism, valdeltagande, samt nationellt och internationellt fredsarbete och politik. Kontaktperson: Jihad Dirawi, tel. 070–499 11 79
Ungdomsstyrelsen
Samordnade insatser för ungdomar i utsatta miljöer 12 000 000 kr för år 4 av 4
Det sista året av en satsning rörande utveckling av samordnade insatser för utsatta ungdomar. Projektet syftar till att utveckla metoder för ökad lokal samverkan vid individuella och allmänt förebyggande insatser i arbete med utsatta ungdomar i medelstora kommuner. Regeringen har utsett 15 pilotkommuner till projektet efter förslag från Ungdomsstyrelsen. Under år 2001 kommer Ungdomsstyrelsens insatser i projektet inriktas särskilt på utvärdering av verksamheten. Kontaktperson: Rolf Josefsson, tel. 08–462 53 86
Våldsförebyggande
Barn
Arabiskt Rådgivningscenter (ARC)
Projektet Ett likvärdigt och meningsfullt liv 150 000 kr
Föreningen vill fungera som en länk mellan föräldrar och skola för att motverka skolk, mobbning och våld. Man vill i samverkan med andra organisationer anordna gemensamma aktiviteter för arabisktalande barn och ungdomar i syfte att hjälpa dem att känna stolthet över sitt ursprung. Man kommer att arbeta med öppet hus i olika föreningar för att försöka bryta gränser. Kontaktperson: Habib Nouira, tel. 08–583 584 45
Bilaga 2
Föreningen Ungdom mot droger/Lugna Stan
Projektet Nätverket Lugna Stan 553 000 kr för år 1 och 2 av 2
Föreningen Ungdom mot droger/Lugna Stan bedriver verksamhet enligt "Lugna Gatan"-modellen i Västervik. Genom det tvååriga projektet kommer föreningen att sprida modellen till andra kommuner som anmält intresse för att få stöd med att dra igång Lugna Gatan-verksamhet. Projektet inleds med att föreningen besöker 2–3 högstadie- och gymnasieskolor i kommunen för att berätta om metoden. Vid dessa möten tar man in intresseanmälningar från ungdomar som är intresserade av att vara med i liknande verksamhet på hemorten. I nästa skede samlas de intresserade ungdomarna tillsammans med representanter för skolorna, kommunen och närpolisen för att lägga upp en plan för uppbyggnad av verksamheten. Deltagarna utbildas i första hjälpen, drogkunskap, kamratstöd etc. Kontaktperson: Lars Wennman, tel. 073–991 60 98
Föreningen Vänner för livet
Vänner för livet 200 000 kr för år 1 av 3
Föreningen Vänner för Livet skall i samarbete med Lugna Gatan och Kriminellas Revansch i Samhället och skolorna i Stockholmsområdet starta en kampanj mot mobbning och våld. Föreningarna kommer i samarbete att erbjuda skolorna ett helhetspaket bestående av föreläsningar, utbildning för personal, arbetsmaterial samt utbyggnad av ett faddersystem där elever i nionde klass på högstadiet tar hand om de yngre. Verksamheten skall bedrivas i första hand av ungdomar samt personer som unga kan identifiera sig med. Föreningarna strävar efter att arbeta med orsakerna till och inte enbart med symtomen för problemen. Projektet innefattar en långsiktig och bred samverkan mellan skola och föreningsliv. Kontaktperson: Per-Arne Wahlstedt, tel. 0704–30 92 53
Sandino Hus
Don Quijotes äventyr på turné i Sverige 240 000 kr
Den ideella föreningen Sandino Hus driver ett mellanvårdsprojekt för spansktalande invandrarungdomar i samråd med de sociala myndigheterna. Ungdomarna deltar i föreningens professionella verksamhet med teater, dans och musik samt lokalradiosändningar. De har också satt upp enklare egna föreställningar som spelats för skolor och föreningar. Ungdomarna har nu tillsammans med Teater Sandino under ett antal månader arbetat med pjäsen ”Don Quijotes äventyr”. I en nytolkning och bearbetning har pjäsens handling placerats i en framtidsversion av Rinkeby med budskapet att alla konflikter inte löser sig med hjälp av våld. Åtta ungdomar mellan 16–18 år som varit placerade på Sandino Hus har genom
arbetet under placeringstiden utvecklats till mycket potentiella skådespelare. Föreningen har spelat upp föreställningen i Rinkeby där den Bilaga 2 blivit mycket uppskattad av människor i alla åldrar. Nu söker föreningen stöd för att resa runt i landet under våren och spela upp föreställningen för ett tiotal andra latinamerikanska föreningar från Umeå i norr till Malmö i söder. Efter varje föreställning kommer ungdomarna att debattera och diskutera pjäsens budskap och de attityder och värderingar som finns i samhället idag med publiken. Kontaktperson: Igor Cantillana, tel. 08–760 16 12
Östersjösamarbete
Ungdom
Ungdomsstyrelsen
Ungdomsarbete inom Östersjöregionen 4 000 000 kr för år 2 av 2
Ungdomsstyrelsen har sedan 1998 bedrivit en satsning för utbyte i Östersjöområdet för ungdomsorganisationer. Det övergripande syftet med satsningen är att stödja svenska ungdomars internationella engagemang i Östersjöregionen genom att ge förutsättningar för att utveckla ett ömsesidigt samarbete i Östersjöregionen. Projekten skall ge ungdomar i Sverige ökad kunskap och förståelse för historiska, kulturella och sociala villkor och möjligheter i länderna runt Östersjön. Tri- och multilaterala projekt prioriteras inom ramen för satsningen som nu breddas till även utbyten inom Barentsområdet. Kontaktperson: Gordana Berjan, tel. 08–462 53 84
Mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden
Bilaga 3
Antal Kronor beslut Handikapporganisationer
| Afasiföreningen i Östergötland (AFASI) | 1 | 100 000 |
| Astma- och Allergiförbundet | 4 | 1 890 000 |
| Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) | 1 | 255 000 |
| De Handikappades Riksförbund (DHR) | 6 | 3 060 000 |
| De Handikappades Riksförbund (DHR) i Gotlands | 1 75 000 |
län De Handikappades Riksförbund (DHR) i Kronobergs 1 215 000 län
| De Handikappades Riksförbund (DHR) i Landskrona 1 | 190 000 | |
| Dövas förening i Stockholm | 1 | 300 000 |
| Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) | 2 | 1 345 000 |
| Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och | 2 | 2 000 000 |
Skrivsvårigheter (FMLS) Föreningen Autism (FA) i Västerbottens län 1 189 000 Föreningen Club Lindormen 1 400 000 Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar 1 200 000 (RBU) Mellanskåne Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar 1 60 000 och Vuxna (FUB) Falun Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar 1 300 000 och Vuxna (FUB) Jämtlands län Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar 2 498 000 och Vuxna (FUB) Trollhättan Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar 1 300 000 och Vuxna (FUB) Värmland
| Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) | 5 | 3 325 000 |
| Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) | 8 | 7 142 000 |
| Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i | 1 500 000 |
Blekinge län Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i 2 440 000 Göteborg Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i 1 270 000 Hallands län Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i 1 175 000 Malmö Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i 1 500 000 Norrbotten Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i 1 450 000 Piteå Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i 1 325 000 Skellefteå Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i 1 1 200 000 Skåne län Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i 1 450 000 Stockholms kommun Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i 1 67 000 Västerbottens län
Handikapporganisationernas Samarbetskommitté i 1 364 000
Kumla Bilaga 3
HJÄRNKRAFT – Riksföreningen för rehabilitering 2 1 185 000 av skallskadade Hjärtebarnsföreningen 2 850 000
| Hörselskadades Riksförbund (HRF) | 4 | 3 416 000 |
| Intresseförbundet för Schizofreni (Riks-IFS) | 3 | 2 170 000 |
| Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i centrala | 1 380 000 |
Stockholm Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Linköping 1 300 000 Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i 1 444 000 Österåker/Danderyd/Vaxholm
| Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) | 3 | 3 880 000 |
| Paniksyndromsällskapet (Ps) i Göteborg | 1 | 338 000 |
| Rekryteringsgruppen För aktiv rehabilitering | 3 | 1 268 000 |
| Reumatikerförbundet | 5 | 2 681 000 |
| Reumatikerföreningen i Stockholm | 1 | 170 000 |
| Riksförbundet för döva, hörselskadade och | 1 300 000 |
språkstörda barn (DHB) Riksförbundet för Hivpositiva (RFHP) 1 420 000 Riksförbundet För Hjälp åt narkotika- och 1 900 000 Läkemedelsberoende (RFHL)
| Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) | 2 | 2 003 000 |
| Riksförbundet för Njursjuka (RNj) | 1 | 740 000 |
| Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och | 5 | 1 952 000 |
Ungdomar (RBU) Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) 8 4 270 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i 1 277 000 Dalarna Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i 1 500 000 Helsingborg Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i 1 85 000 Kronobergs län Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i 1 75 000 Ljungby Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i 1 40 000 Lund Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i 1 142 000 Nedansiljan Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i 1 300 000 Roslagen Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i 1 300 000 Södermanlands län Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i 1 150 000 Örnsköldsvik Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH), 1 43 000 Gläntan Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) 4 1 671 000 Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) 1 45 000 Skåne Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, 2 1 350 000 Ungdomar och Vuxna (FUB) Riksförbundet Sällsynta Diagnoser 1 330 000
Riksföreningen Autism (RFA) 5 2 306 000 Riksföreningen för familjer med Hepatit-B-bärande 1 150 000 Bilaga 3 barn (RFHB)
| Riksföreningen Vuxendöva i Sverige (VIS) i Nora | 1 | 350 000 |
| Riksorganisationen Unga Reumatiker | 1 | 300 000 |
| Svenska Diabetesförbundet (SD) | 1 | 500 000 |
| Svenska Epilepsiförbundet (SEF) | 2 | 530 000 |
| Svenska Migränförbundet (SMIF) | 1 | 630 000 |
| Svenska Parkinsonförbundet | 2 | 573 000 |
| Sverigefinska Synskadeförbundet (SFSF) | 1 | 210 000 |
| Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) | 5 | 1 775 000 |
| Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDU) | 2 | 855 000 |
| Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR) | 1 | 500 000 |
| Synskadades förening (SRF) i Kalmar län | 1 | 200 000 |
| Synskadades förening (SRF) i Norrbotten | 1 | 70 000 |
| Synskadades förening (SRF) i Uppsala län | 1 | 400 000 |
| Synskadades Riksförbund (SRF) | 7 | 3 755 000 |
| Talhandikappades Riksförening (THF) | 1 | 150 000 |
| Västanvik Resurs- och Utvecklingscenter | 1 | 164 000 |
72 978 000
Ungdomsorganisationer
| Assyriska Ungdomsförbundet i Sverige (AUF) | 1 | 100 000 |
| Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte (CIU) | 1 | 885 000 |
| Elevorganisationen i Sverige | 2 | 575 000 |
| Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och | 2 745 000 |
Hemgårdar
| Föreningen Ugglornas ungdomsråd | 1 | 300 000 |
| KFUK-KFUM, Capitals | 1 | 150 000 |
| KFUK-KFUM, Linköping | 1 | 165 000 |
| KFUK-KFUM, Norrbyskärsläger i Umeå | 1 | 800 000 |
| KFUM Basket, Järfälla | 1 | 110 000 |
| KFUM Uppsala Badmintonklubb | 1 | 100 000 |
| KFUM, Skellefteå | 1 | 30 000 |
| KFUM, Ulricehamn | 1 | 100 000 |
| Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer | 1 900 000 |
(LSU) Motorförarnas Helnykterhetsförbunds 1 250 000 Ungdomsförbund (MHF Ungdom) I Västmanlands distrikt
| Röda Korsets Ungdomsförbund | 2 | 500 000 |
| Röda Korsets Ungdomsförbund, Malmödistriktet | 1 | 130 000 |
| Turkiska Ungdomarnas Riksförbund | 1 | 430 000 |
6 270 000
Stiftelser/studieförbund m fl
| Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Blekinge | 1 | 375 000 |
| Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Botkyrka/Salem 1 | 85 000 | |
| Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Hofors | 1 | 350 000 |
| Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Norra Stor- | 1 300 000 |
Stockholm, Järfälla Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Älvsbyn 1 350 000 Dalarö Folkhögskola 1 874 000
Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Göteborgs 1 568 000 Bilaga 3 universitet Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Lunds 2 650 000 universitet
| Frikyrkliga Studieförbundet i Hälsingland | 1 | 190 000 |
| FUB:s Stiftelse ALA | 2 | 1 215 000 |
| Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond | 2 | 3 085 000 |
| Härnösands Folkhögskola | 1 | 500 000 |
| Medborgarskolan i Kiruna | 1 | 40 000 |
| Medborgarskolan i Skånedistriktet | 1 | 232 000 |
| Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) i | 1 70 000 |
Blekinge Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) i 1 60 000 Värmland
| Stifelsen Bräcke Diakonigård | 1 | 648 000 |
| Stiftelsen Activa i Örebro län | 1 | 400 000 |
| Stiftelsen Alla Kvinnors Hus | 1 | 300 000 |
| Stiftelsen Fontänhuset Örebro | 1 | 500 000 |
| Stiftelsen Fryshuset | 4 | 3 066 000 |
| Stiftelsen Frösunda Solidaritet | 1 | 1 550 000 |
| Stiftelsen Gyllenkroken | 1 | 540 000 |
| Stiftelsen Handikappade i Kristianstad | 1 | 250 000 |
| Stiftelsen INUTI | 1 | 300 000 |
| Stiftelsen Kvinnoforum | 1 | 600 000 |
| Stiftelsen Odd Fellows i Göteborg Barnkolonier | 1 | 300 000 |
| Stiftelsen Ronald McDonald Barnfond | 1 | 365 000 |
| Stiftelsen Sommarsol Aktiveringscenter | 1 | 300 000 |
| Stiftelsen Spinalis | 1 | 290 000 |
| Stiftelsen Stockholm Summer Games | 1 | 300 000 |
| Stiftelsen Stora Sköndal | 1 | 61 000 |
| Stiftelsen Varvet | 1 | 140 000 |
| Studiefrämjandet i Alingsås | 1 | 280 000 |
| Studiefrämjandet i Småland/Gotland | 1 | 390 000 |
| Studiefrämjandet i Södra Skaraborg | 2 | 650 000 |
| Studiefrämjandet i Östra Skåne | 1 | 150 000 |
| Studieförbundet Vuxenskolan, Malmö | 1 | 478 000 |
| Studieförbundet Vuxenskolan, Vansbro | 1 | 226 000 |
| Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) | 1 | 3 700 000 |
| Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i | 1 200 000 |
Blekinge län Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i 1 250 000 Dalarnas län Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i 1 25 000 Gästrikland Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i 1 25 000 Halland Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i 1 300 000 Norrbotten Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i 1 280 000 Uddevalla Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i 2 185 000 Uppland
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i 1 200 000 Västerbotten Bilaga 3 Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i 1 200 000 Örebro län Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i 1 180 000 Östergötland
| Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Uddevalla | 1 | 50 000 |
| Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Växjö | 1 | 127 000 |
| Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) Kalmar 1 | 145 000 | |
| Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) Skåne | 1 | 290 000 |
| Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) | 1 186 000 |
Östergötland
27 371 000
Offentlig huvudman
Borås Lasarett 1 200 000 Fellingsbro Folkhögskola 1 275 000 Gammelängsskolan 1 200 000 Gymnasiesärskolan i Kalmar 1 450 000 Göteborgs Universitet, Barn- och ungdomspsykiatri 1 6 500 000 Handikappombudsmannen 1 300 000 Hjälpmedelscentralen 1 300 000
| Kommunförbundet i Västerbotten | 1 | 610 000 |
| Landstinget i Dalarna, Habiliteringen i Falun | 1 | 380 000 |
| Nordanstigs kommun | 1 | 300 000 |
| Region Skåne, Nämnden för Habilitering och | 1 500 000 |
Hjälpmedel Resurs- och Utvecklingscentrum för Svensk 1 700 000 Handikappidrott (RUSH) Socialdepartementet 1 711 000 Statens Institutionsstyrelse (SiS) 1 830 000 Vrinnevisjukhuset 1 25 000 Växjö kommun, Omsorgsförvaltningen 1 225 000
12 506 000
Övriga organisationer
| Alingsås Idrottsförening (AIF) | 1 | 100 000 |
| Arabiskt Rådgivningscenter (ARC) | 1 | 150 000 |
| Arvika Motionsidrottsförbund | 1 | 115 000 |
| Avesta Alpina Klubb | 1 | 60 000 |
| Avesta Handbollklubb | 1 | 50 000 |
| Barkåkra Gymnastikförening | 1 | 13 000 |
| Barn- och Mediaföreningen NIMECO | 1 | 63 000 |
| Bergnäsets AIK | 2 | 359 000 |
| Bollklubben 82-senior | 1 | 15 000 |
| Bollklubben Vargarna (BKV) | 1 | 200 000 |
| Borås Bågskyttesällskap | 1 | 300 000 |
| BOSSE Råd, Stöd och Kunskapscenter | 1 | 500 000 |
| Broberg-Söderhamn Bandy | 1 | 200 000 |
| Brottsofferjouren i Södra Halland | 1 | 15 000 |
| Brunflo Fotbollsklubb | 1 | 25 000 |
| Bryggan Ek. förening | 1 | 188 000 |
| Bunkeflo Idrottsförening | 2 | 2 014 000 |
| Deje Alpina Klubb (DAK) | 1 | 13 000 Skr. 2000/01:125 |
| ECPAT Sverige | 1 | 567 000 |
| Enköpings Tennisklubb | 1 | 30 000 |
| Eskilstuna Basket | 2 | 135 000 |
| Filadelfiaförsamlingen i Ödeshög | 1 | 170 000 |
| Fiskebäcks Egnahemsförening | 1 | 300 000 |
| Fridafors Idrottsförening | 1 | 300 000 |
| Friska Viljor Fotboll Club | 1 | 100 000 |
| Frälsningsarmén i Jönköping | 1 | 630 000 |
| Frälsningsarmén i Stockholm, 7:de kåren | 1 | 300 000 |
| Frälsningsarmén i Uppsala | 1 | 450 000 |
| Frälsningsarméns Socialtjänst Källan i Tyresö | 1 | 450 000 |
| Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn | 1 200 000 |
(ATSUB)
| Föreningen Arbetslinjen Klippan Ek. förening | 1 | 86 000 |
| Föreningen Berättarnätet Kronoberg | 1 | 220 000 |
| Föreningen Café på G, Ek. förening | 1 | 85 000 |
| Föreningen Communicare | 1 | 300 000 |
| Föreningen Ekumeniska gruppen för kristna homo- | 1 150 000 |
och bisexuella (EKHO)
| Föreningen Europas Zigenska Kvinnor (FEZK) | 1 | 60 000 |
| Föreningen Favorita | 1 | 300 000 |
| Föreningen Fiskebåtens Vänner | 1 | 300 000 |
| Föreningen Forum – Kvinnor och Handikapp | 1 | 150 000 |
| Föreningen Frizonen i Göteborg | 1 | 300 000 |
| Föreningen FUB-gården | 1 | 300 000 |
| Föreningen Furuboda | 1 | 1 450 000 |
| Föreningen för El- och Bildskärmsskadade (FEB) | 1 | 430 000 |
| Föreningen för Mixkultur | 1 | 70 000 |
| Föreningen för Psykiatriskt Samarbete (FPS) i | 1 400 000 |
Karlstad med omnejd Föreningen h@ndikapp.se 3 3 100 000 Föreningen Handikapprörelsens Idé- och 1 450 000 Kunskapscentrum
| Föreningen Lekarbetspedagogik | 1 | 55 000 |
| Föreningen Liv i Sverige | 1 | 270 000 |
| Föreningen Livet som Gåva – samverkan för | 1 | 2 445 000 |
donation av organ och vävnader
| Föreningen Lokstallarna | 1 | 250 000 |
| Föreningen Läsrörelsen | 1 | 2 964 000 |
| Föreningen Mansjouren i Stockholm | 1 | 380 000 |
| Föreningen Mellansels folkhögskola | 1 | 465 000 |
| Föreningen Musikalteatern | 1 | 100 000 |
| Föreningen Pannhuset | 1 | 700 000 |
| Föreningen Petroff | 1 | 45 000 |
| Föreningen Romano Trajo | 1 | 150 000 |
| Föreningen Roten | 1 | 300 000 |
| Föreningen Räddningsmissionen | 1 | 870 000 |
| Föreningen Samling för Alby | 1 | 85 000 |
| Föreningen Sandvikenboendet | 1 | 15 000 |
| Föreningen Talför | 1 | 300 000 |
| Föreningen Teaternätet | 1 | 300 000 |
| Föreningen Ungdom mot droger/Lugna stan | 2 | 553 000 |
| Föreningen Unionen | 1 | 70 000 Skr. 2000/01:125 |
| Föreningen Vänner för livet | 1 | 200 000 |
| Föreningen Vänskap och Arbete i Lycksele | 1 | 275 000 |
| Föreningen Å. PÅDÅ. Å NEVÅ | 1 | 60 000 |
| Föreningen Åhuslägret | 1 | 60 000 |
| Föreningen Örtagården | 1 | 300 000 |
| Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn | 1 | 600 000 |
| Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) i | 1 100 000 |
Stockholm
| Gefle Idrottsförening | 1 | 100 000 |
| Geijerskolans Idrottsförening | 1 | 50 000 |
| Gotlands Handikappidrottsförbund (GHIF) | 1 | 150 000 |
| Gotlands Idrottsförbund | 1 | 200 000 |
| Guldstadens Boxningsklubb (BK) | 1 | 50 000 |
| Gymnastikföreningen Uppsalaflickorna | 1 | 20 000 |
| Gävle Golfklubb | 1 | 50 000 |
| Hallands Handikappidrottsförbund | 1 | 60 000 |
| Hallands Idrottsförbund | 3 | 628 000 |
| Hallands Kvinnojourers länsförbund | 1 | 300 000 |
| Hallands Länsteaterförening | 2 | 375 000 |
| Haninge Boxningsklubb | 1 | 150 000 |
| Harbo Idrottsförening | 1 | 30 000 |
| Hedesunda Idrottsförening | 1 | 22 000 |
| Hem och Skoladistriktet i Jönköpings län | 1 | 45 000 |
| Hertzöga Bollklubb | 1 | 45 000 |
| Hjobygdens Orienteringsklubb | 2 | 45 000 |
| Hjälpmedelsinstitutet | 5 | 9 339 000 |
| Hultsfreds Fotbollsklubb | 1 | 225 000 |
HV71 1 40 000
| Hyresgästföreningen Vattenkannan | 1 | 100 000 |
| Håkanstorp Bollklubb (HBK) | 1 | 280 000 |
| Högsbo Basket | 1 | 200 000 |
| Idrottsföreningen Blåklinten | 1 | 190 000 |
| Idrottsföreningen Hansa Hoburg | 1 | 202 000 |
| Idrottsklubben Sätra | 1 | 185 000 |
| Idrottsklubben Tiwaz | 1 | 130 000 |
| IFK Hedemora Skidor | 1 | 120 000 |
| IFK Sunnes Fotbollsklubb | 1 | 25 000 |
| IFK Växjö | 1 | 270 000 |
| IK Heros Bandyklubb | 1 | 175 000 |
| Interamerica FKK | 1 | 300 000 |
| Internationell Musikförening | 1 | 30 000 |
| Internationella Qvinnoföreningen (IQF) | 1 | 350 000 |
| Internationella Kvinnojouren i Malmö | 1 | 400 000 |
Intresseföreningen för stöd åt personer med behov av 1 190 000 psykiatrisk vård eller omsorg (INSIES)
| IOGT-NTO, Karlstad | 1 | 200 000 |
| IOGT-NTO, Väne-Ryr | 1 | 10 000 |
| Iranska Riksförbundet i Sverige (IRIS) | 1 | 185 000 |
| Islamic Center i Malmö | 1 | 160 000 |
| Janstorps Allmänna Idrottsförening (JAIF) | 1 | 60 000 |
| Judo Club Sundsvall | 1 | 100 000 |
| Järveds Idrottsförening (JIF) | 1 | 50 000 |
| Kalmarbygdens Fältrittklubb | 1 | 110 000 Skr. 2000/01:125 |
| Kamratföreningen Convictus | 2 | 661 000 |
| Kimstad Gymnastik- och Idrottsförening (KGoIF) | 1 | 100 000 |
| Kista Församling | 1 | 505 000 |
| Knutby Idrottsförening | 1 | 20 000 |
| Kooperativet Handelsboden Ek. förening | 1 | 300 000 |
| Kooperativet Silvermånen | 1 | 500 000 |
| Korpen Lunds Motionsidrottsförbund | 1 | 125 000 |
| Korpen Värmland | 1 | 150 000 |
| Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) | 2 | 425 000 |
| Kulturföreningen Kafé Lättings | 1 | 1 000 000 |
| Kulturföreningen Tjerhaj | 1 | 110 000 |
| Kurdiska Riksförbundet (KR) | 1 | 270 000 |
| Kuttainen Fridsförbund | 1 | 280 000 |
| Kvinnojouren i Falun | 1 | 275 000 |
| Kågedalens Allmänna Idrottsförening (AIF) | 1 | 175 000 |
| Köpings Bordtennisklubb (BTK) | 1 | 200 000 |
| Lagunda Allmänna Idrottsklubb | 1 | 35 000 |
LaSSe-kooperativet 1 450 000
| Linköpings Handikappidrottsförening | 1 | 65 000 |
| Ljungby Idrottsförening | 1 | 99 000 |
| LOTCen Informationscenter | 1 | 300 000 |
| Luleå Baptist och Missionskyrkas | 1 100 000 |
fritidsgårdsverksamhet Luleå Basketbollklubb 1 210 000 Länsföreningen för Kvinnojourer i Södermanlands 1 57 000 län
| Malmö Allmänna Idrottsförening (MAI) | 1 | 150 000 |
| Malungs Innebandyklubb | 1 | 225 000 |
| Mariannelunds Allmänna Idrottssällskap (MAIS) | 1 | 300 000 |
| Mariebo Idrottsklubb (MIK) | 1 | 46 000 |
| Mosås Sportklubb | 1 | 200 000 |
| Nacka Handikappidrott | 1 | 120 000 |
| Narva Boxningsklubb | 1 | 200 000 |
| Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) | 1 | 335 000 |
| Norrbacka Handikapp Idrottsförening | 1 | 225 000 |
| Norrbottens Fotbollsförbund (NFF) | 1 | 40 000 |
| Norrby Idrottsförening | 1 | 115 000 |
| Norrköpings Allmänna Idrottssällskap (NAIS) | 1 | 50 000 |
| Nosaby Idrottsförening | 1 | 125 000 |
| Orienteringsklubben Rodhen | 1 | 27 000 |
| Pingstförsamlingen i Huskvarna | 1 | 50 000 |
| Pingstförsamlingen i Karlskrona | 1 | 200 000 |
| Rapunzel Ek. förening | 1 | 300 000 |
| Resele Idrottsförening | 1 | 34 000 |
Riks-ALNA 1 700 000 Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället 6 9 605 000 Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU) 1 255 000 Stockholm Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i 1 150 000 Stockholm Rimbo Bowlingklubb (BWK) 1 50 000 Rudsjö Scoutkår 1 60 000
| Rydö Golfklubb | 1 | 80 000 Skr. 2000/01:125 |
| Råby-Rekarne Friidrottsförening | 1 | 250 000 |
| Rågsveds Idrottsförening (RIF) | 1 | 85 000 |
| Råå Sjöscoutkår | 1 | 100 000 |
| Rädda Barnen | 1 | 250 000 |
| Rädda Barnen i Värmland | 1 | 300 000 |
| Samarbetsorgan för Invandrarorganisationer i Sverige 2 | 3 258 000 |
(SIOS)
| Sandino Hus | 1 | 240 000 |
| Skid- och Orienteringsklubben Viljan | 1 | 75 000 |
| Skolkooperativet Coops Ek. förening | 1 | 220 000 |
| Skånela Idrottsförening | 1 | 55 000 |
| Skånes Fotbollsförbund | 1 | 100 000 |
| Skånes Idrottsförbund | 1 | 200 000 |
| Smålands Fotbollsförbund | 1 | 65 000 |
| Smålands Idrottsförbund | 1 | 300 000 |
| Smålands Innebandyförbund | 1 | 30 000 |
| Solidaritetsrörelsens Hus Ek. förening | 1 | 200 000 |
| Somaliska Framtidsföreningen | 1 | 150 000 |
| Somaliska Rådgivningsbyrån | 1 | 300 000 |
| Somaliska Solidaritet och Lärdoms Center | 1 | 300 000 |
| Somaliska Ungdoms- och Fritidscenter i Stockholm | 2 | 355 000 |
| Sportklubben Sifhälla | 1 | 149 000 |
| Stafsinge Idrottsförening (SIF) | 1 | 75 000 |
| Stiftelsen Bojfriend i Kalix | 1 | 235 000 |
| Stockholms Handikappidrottsförbund | 1 | 300 000 |
| Stockholms Idrottsförbund | 1 | 275 000 |
| Stockholms läns Ridsportförbund | 1 | 150 000 |
| Stockholms Zigenarförening (SZF) | 1 | 100 000 |
| Storsjöns Segelsällskap | 1 | 40 000 |
| Strömstads Scoutkår | 1 | 40 000 |
| Stugsunds Idrottsklubb | 1 | 40 000 |
| Sunnanå Sportklubb (SSK) | 1 | 250 000 |
| Svensk – Arabiska Vänskapsföreningen i | 1 113 000 |
Helsingborg
| Svensk-Etiopiska familjeföreningen (SEFF) | 1 | 26 000 |
| Svenska Badmintonförbundet (SBF) | 1 | 150 000 |
| Svenska Friidrottsförbundet (SFIF) | 1 | 370 000 |
| Svenska Föreningen för Psykisk Hälsovård (sfph) | 1 | 125 000 |
| Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) | 1 | 1 200 000 |
| Svenska Livräddningssällskapet (SLS) | 1 | 60 000 |
| Svenska Missionsförbundet (SMF) | 1 | 500 000 |
| Svenska Ringetteförbundet | 1 | 185 000 |
| Sverigefinländarnas arkiv | 1 | 225 000 |
| Sveriges Dövas Hästklubb (SDH) | 1 | 77 000 |
| Sveriges Dövas Idrottsförbund | 2 | 1 580 000 |
| Sveriges Konsumentråd | 1 | 960 000 |
| Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation (SMC) 1 | 300 000 | |
| Sveriges Pensionärsförbund (SPF) | 1 | 480 000 |
| Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund | 1 | 225 000 |
| Syrianska Kulturföreningen | 1 | 260 000 |
| Syrisk Ortodoxa Kyrkan | 1 | 300 000 |
| Säffle Karateklubb | 1 | 300 000 |
| Söderhamns öppna kooperativ (SÖK) | 1 | 300 000 Skr. 2000/01:125 |
| Södermanlands Idrottsförbund | 1 | 90 000 |
| Södertälje Basketbollklubb (SBBK) | 1 | 78 000 |
| Södra Teatern | 1 | 175 000 |
| Södra Vi Idrottsförening | 1 | 100 000 |
| Teater Nike | 1 | 150 000 |
| Teater Overground | 1 | 30 000 |
| Teater Tre Stockholm, Ek. förening | 1 | 100 000 |
| Turism för alla i Sverige, Ek. förening | 1 | 2 330 000 |
| Tyresö Team Smart | 1 | 300 000 |
| Täby Idrottssällskap (TIS) | 1 | 115 000 |
| Umeå Handikappidrottsförening (UHIF) | 2 | 765 000 |
| Umeå Idrottsklubb (UIK) | 1 | 75 000 |
| Upplands Fotbollsförbund | 1 | 31 000 |
| Vallentuna Scoutkår | 1 | 300 000 |
Viksjöforsbaletten 1 105 000
| WRP International | 1 | 500 000 |
| Vårgårda Idrottsklubb (VIK) | 1 | 52 000 |
| Vänersborgs Missionsförsamling | 1 | 300 000 |
| Värmlands Handikappidrottsförbund | 1 | 150 000 |
| Västergötlands Handikappidrottsförbund (VHIF) | 1 | 300 000 |
| Västernorrlands Handikappidrottsförbund | 1 | 175 000 |
| Västerås Brottarklubb | 1 | 160 000 |
| Västmanlands Idrottsförbund | 1 | 133 000 |
| Västsvenska Idrottsförbundet (VSIF) | 1 | 160 000 |
| Västsvenska Idrottsförbundet, Göteborg | 1 | 147 000 |
| Växjö Boulesällskap | 1 | 58 000 |
| Ytterby Idrottssällskap (YIS) | 1 | 145 000 |
| Ålberga Gymnastik och Idrottsförening | 1 | 30 000 |
| Önnereds Handbollsklubb | 1 | 75 000 |
| Örebro Dövas Dator och Informationstekniska | 1 350 000 |
förening (ÖDDITF)
| Örebro Kristna Samarbetsråd | 1 | 265 000 |
| Örebro läns Cykelförbund | 1 | 150 000 |
| Örebro läns Handikappidrottsförbund | 1 | 72 000 |
| Örebro läns Idrottsförbund | 2 | 450 000 |
| Örgryte Idrottssällskap | 1 | 240 000 |
| Österlens Golfklubb (ÖsGK) | 1 | 35 000 |
| Östergötlands Idrottsförbund | 1 | 55 000 |
89 044 000
Till pågående eller nya satsningar
Arvsfondsdelegationen (under året har en del av 8 67 700 000 dessa medel fördelats)
| Hjälpmedelsinstitutet | 2 | 12 300 000 |
| Ungdomsstyrelsen | 8 | 45 250 000 125 250 000 |
| Totalt | 333 419 000 |
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 mars 2001 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvi st, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm Föredragande: statsrådet Engqvist
Regeringen beslutar skrivelsen 2000/01:125 Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2000