Årsredovisning för staten 2000

Regeringens skrivelse

2000/01:101 Årsredovisning för staten 2000

Regeringens skrivelse 2000/01:101

Årsredovisning för staten 2000

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 29 mars 2001

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten budgetåret 2000. Skrivelsen omfattar uppföljning av de budgetpolitiska målen, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en redogörelse för statliga garantier, avgifter till och bidrag från EU, den statliga sektorns tillgångar, skulder och kapital samt utvecklingen av statlig konsumtion och produktion. Riksrevisionsverkets iakttagelser i rapporter från effektivitetsrevisionen under året redovisas och kommenteras i skrivelsen. Myndigheter som har fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges.

I jämförelse med föregående års motsvarande skrivelse (Skr. 1999/2000:150) har det tillkommit ett avsnitt om utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten.

Skr. 2000/01:101

Bilagor:

Bilaga 1 Ordlista Bilaga 2 Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys Bilaga 3 Noter Bilaga 4 Statliga myndigheter m.m. Bilaga 5 Statliga bolag, banker och finansinstitut Bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens inkomster Bilaga 7 Specifikation av statsbudgetens utgifter Bilaga 8 Månadsfördelade inkomster Bilaga 9 Månadsfördelade utgifter

Skr. 2000/01:101

1 Sammanfattning

Skr. 2000/01:101

1 Sammanfattning

1.1 Skrivelsens innehåll ningen ger underlag för bedömning av bl.a. sta-

tens samlade resursförbrukning. Värdet av Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall statens tillgångar och skulder redovisas i balansregeringen så snart som möjligt, men senast nio räkningen. Finansieringsanalysen visar statens månader efter budgetårets utgång, lämna en års- betalningar. Resultaträkningen, balansräkningen redovisning för staten till riksdagen. Årsredovis- och finansieringsanalysen omfattar myndigheningen skall innehålla resultaträkning, balansräk- terna (inklusive affärsverken) under riksdagen ning och finansieringsanalys. Den skall även och regeringen, med undantag för Riksbanken, innehålla det slutliga utfallet på statsbudgetens AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. inkomsttitlar och anslag. Dessutom ingår de allmänna försäkringskassorna

Föreliggande skrivelse lämnas samtidigt som och de fonder som redovisas av myndigheter, den ekonomiska vårpropositionen överlämnas inklusive Riksbankens grundfond och Allmänna till riksdagen. Det är en tidigareläggning med en arvsfonden. Alla verksamheter inkluderas oavoch en halv månad jämfört med föregående år. sett finansiering. I skrivelsen jämförs utfallet för Förändringen är genomförd efter önskemål från 2000 med utfallet för 1999. riksdagen (bet. 1999/2000:FiU1). Statsbudgeten omfattar inkomster och utgif-

I denna skrivelse presenteras årsredovisning ter som påverkar statens lånebehov. För att för staten för 2000. Kapitel 2 t.o.m. 9 behandlar statsbudgetens saldo skall överensstämma med olika aspekter på det ekonomiska utfallet under statens lånebehov redovisas även Riksgäldskon- 2000. I de följande kapitlen redovisas revisionens torets nettoutlåning och en kassamässig korriiakttagelser och utvecklingen av den ekonomiska gering på statsbudgeten. I skrivelsen jämförs och styrningen i staten. kommenteras statsbudgetens utfall för 2000 med

Årsredovisningen för staten innehåller en de budgeterade inkomsterna och utgifterna på grundlig redovisning av hur statens finanser har statsbudgeten. utvecklats under 2000. Regeringen kan konstate- Staten har utestående ekonomiska förpliktelra att oavsett vilken utgångspunkt som väljs för ser i form av garantier. Vissa av dessa åtaganden att redovisa det ekonomiska utfallet erhålls en kommer att medföra framtida budgetbelastninglikartad bild. Statens ekonomiska situation fort- ar. Den statliga garantiverksamheten redovisas i sätter att förbättras och statens finanser blir ett eget kapitel i skrivelsen. därmed allt stabilare.

1.3¶Sammanfattning av det

1.2¶Olika aspekter på det ekonomiska utfallet m.m. ekonomiska utfallet

I tabell 1.1 redovisas några nyckeltal avseende I årsredovisningen redovisas det ekonomiska ut- det ekonomiska utfallet 2000. fallet utifrån olika utgångspunkter. Resultaträk-

Skr. 2000/01:101

Tabell 1.1 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet åren 1999 ökning med 4 miljarder kronor (0,4 procent)

och 2000

jämfört med 1999. Miljarder kronor

Statens totala kostnader 2000, enligt resultat-

Utfall 2000 Utfall 1999

räkningen, uppgick till 947 miljarder kronor, vil- Den offentliga sektorns 4,1 % 1,7 %

ket är en ökning med 33 miljarder kronor (4 finansiella sparande (procent av BNP) procent) jämfört med 1999. Ökningen förklaras

bland annat av ökade finansiella kostnader, öka- Budgeteringsmarginal 5,0 1,5 de kostnader för transfereringar och ökade kost-

nebär att resultaträkningen visar ett överskott på (över/underskott)

29 miljarder kronor, vilket är ett 30 miljarder Statsbudgetens saldo 102 82

kronor lägre överskott än 1999. Garantiförbindelser 711 681

Statsbudgetens utfall

Budgetpolitiska mål Statsbudgetens saldo uppgick till 102 miljarder De budgetpolitiska mål som riksdagen har beslu- kronor vid utgången av 2000. En stor del av tat om innebär att: budgetöverskottet beror på försäljningen av Te-

– Den offentliga sektorns finansiella spa- lia och den överföring från AP-fonden som

rande skall uppgå till 2 procent av brut- skedde med anledning av infasningen av det re-

tonationalprodukten (BNP) i genom- formerade pensionssystemet. Om man justerar

snitt över en konjunkturcykel. För 2000 för större engångseffekter blev det underligganhar riksdagen fastställt målet för det fi- de budgetsaldot 14 miljarder kronor.

nansiella sparandet till 2,0 procent av Statsbudgetens inkomster uppgick till 800

BNP. Utfallet för 2000 blev preliminärt miljarder kronor 2000, vilket är 18 miljarder

4,1 procent av BNP eller 84,7 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Skillkronor. naden förklaras framför allt av att skatteinkoms- – De takbegränsade utgifterna skall rym- terna blev 56 miljarder kronor högre, bland an-

mas inom beslutade utgiftstak för staten. nat till följd av att en högre lönesumma och

För 2000 har riksdagen fastställt utgifts- högre realisationsvinster medförde högre in-

taket till 765 miljarder kronor. Utfallet komstskatter och socialavgifter. Inkomster av

för de takbegränsade utgifterna blev 760 försåld egendom blev däremot 33 miljarder kromiljarder kronor, vilket innebär att ut- nor lägre än beräknat. giftstaket klarades med en marginal på Statsbudgetens utgifter uppgick till 698 mil-

5,0 miljarder kronor. jarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor lägre

än statsbudgeten.

Balans- och resultaträkning

Statens balansräkning visar att nettoförmögen- Jämförelse mellan årets resultat och statsbudgetens heten, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och saldo skuldernas bokförda värde, var -1 000 miljarder Skillnaden mellan årets resultat enligt resultatkronor vid utgången av 2000, vilket är en för- räkningen på 29 miljarder kronor och statsbudbättring med 86 miljarder kronor (8 procent) getens saldo på 102 miljarder kronor beror på en jämfört med 1999. Förbättringen är ett resultat mängd olika faktorer. Ett par viktiga sådana är av flera förändringar på både tillgångs- och överföringen av AP-fondsmedel med 45 miljarskuldsidan. Den främsta förklaringen till förbätt- der kronor och ett nettoöverskott på skattekonringen är att statsskulden minskat med 92 mil- tona på 16 miljarder kronor (genom att mer är jarder kronor. Vid utgången av 2000 uppgick inbetalt än debiterat) som påverkar statsbudgestatsskulden till 1 278 miljarder kronor. ten men inte resultaträkningen.

Resultaträkningen visar att statens totala intäkter 2000, inklusive finansiella intäkter och re- Statliga garantier sultat från andelar i dotter- och intresseföretag, Statens totala garantiåtaganden uppgick till 711 uppgick till 976 miljarder kronor, vilket är en miljarder kronor 2000. Om Insättningsgaranti-

nämnden exkluderas uppgick åtagandet till 311

Skr. 2000/01:101

miljarder kronor, vilket är en ökning med 30 genomgång av flertalet av rapporterna och regermiljarder kronor jämfört med 1999. Ökningen ingens åtgärder med anledning av dessa. förklaras av att Exportkreditnämndens garanti- RRV:s årliga revision har resulterat i att 14 åtaganden ökat. myndigheter har fått invändning i revisionsberät-

Utgifterna till följd av infriade garantier, dvs. telsen för räkenskapsåret 2000. Motsvarande anskadeersättningar, uppgick till 1,1 miljarder kro- tal 1999 var 21 myndigheter. nor 2000 vilket är 0,9 miljarder kronor mindre än 1999. Ekonomisk styrning i staten

I kapitlet redovisas läget avseende utvecklingen Avgifter till och bidrag från EU av den ekonomiska styrningen i staten. EU-avgiften uppgick till 22,3 miljarder kronor 2000, vilket är en ökning med 1,4 miljarder kronor jämfört med 1999. Ökningen förklaras huvudsakligen av att den svenska momsbasen och 1.4 Kvalitetsbedömning av Sveriges andel av EU:s BNI ökat. Bidragen från årsredovisningen EU uppgick till 9 miljarder kronor 2000, vilket i princip är oförändrat jämfört med 1999. Netto- RRV skall enligt sin instruktion granska underflödet från statsbudgeten till EU uppgick där- lag till årsredovisning för staten som upprättas av med till 13,3 miljarder kronor 2000 jämfört med ESV. Granskningen omfattar den konsoliderade 11,6 miljarder kronor 1999. resultaträkningen, balansräkningen, finansie-

ringsanalysen samt tillhörande noter och redo- Den statliga sektorn visningsprinciper. Därutöver omfattar gransk- Med den statliga sektorn avses här myndigheter, ningen utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar statliga bolag, banker och finansinstitut, Riks- och anslag. banken, Premiepensionsmyndigheten och AP- RRV:s granskning omfattar en genomgång av fonderna. Den statliga sektorns samlade tillgång- de metoder som tillämpats av ESV vid upprätar uppgick vid utgången av 2000 till 2 346 miljar- tande av underlaget. Det interna informationsder kronor, vilket är en ökning med 213 miljar- flödet från ESV:s statsredovisningssystem till der kronor jämfört med 1999. Ökningen är ESV:s koncernredovisningssystem har kartlagts främst hänförlig till statliga bolag. År 2000 har och bedömts. De största myndigheternas årsre- Nordiska Investeringsbanken invärderats som dovisningar har stämts av mot uppgifterna i konintresseföretag, från att tidigare ha redovisats cernredovisningssystemet. Granskning har också som värdepapper, och statens aktieinnehav i AB skett av ESV:s kvalitetssäkring av redovisad in- Svensk Exportkredit har ökat efter en fondemis- formation samt justeringar och elimineringar av sion. Även Vattenfalls tillgångar har ökat betyd- interna mellanhavanden mellan de ingående orligt på grund av olika företagsförvärv. Ökningen ganisationerna. RRV har gått igenom de reviberor också på Premiepensionsmyndighetens sorsintyg över rapporteringen till statsredoökade tillgångar. Den statliga sektorns samlade visningen m.m. som RRV med flera revisorer skulder uppgick till 2 524 miljarder kronor 2000, lämnat till de största myndigheterna. RRV har vilket är en ökning med 89 miljarder kronor jäm- därutöver gått igenom revisionsberättelser med fört med 1999. invändning eller upplysning samt revisionsrap-

porter för myndigheterna med avseende på om Utveckling av statlig konsumtion och produktion det föreligger sådana förhållanden som borde Den statliga produktionen av tjänster 2000 upp- påverkat underlaget. gick till 181 miljarder kronor, vilket är en margi- RRV noterar att flera förbättringar genomnell minskning jämfört med 1999. Minskningar förts sedan föregående år. ESV har fastställt en har skett inom försvar och näringslivstjänster gemensam brytdag för alla myndigheter då den medan produktionen av högre utbildning och löpande bokföringen skall vara avslutad, vilket forskning ökat. underlättar avstämning och eliminering av inom-

statliga mellanhavanden. ESV:s föreskrifter har Riksrevisionsverkets iakttagelser utökats med krav på myndigheterna att rappor- RRV:s effektivitetsrevision har publicerat 17 tera och stämma av inomstatliga mellanhavanrapporter under 2000. I skrivelsen görs en den. Ett steg mot redovisning av skatter enligt

Skr. 2000/01:101

bokföringsmässiga principer har tagits genom att genomförd vid samtliga myndigheter vid avgi- Riksskatteverket från och med årsredovisningen vandet av granskningsutlåtandet. 2000 gått över till att redovisa underskott på RRV gör bedömningen att det pågår ett fortskattekonto som fordringar och överskott som löpande arbete för att skapa förutsättningar för skulder. att upprätta ett underlag till årsredovisning för

I granskningsutlåtandet noterar RRV att Af- staten enligt god redovisningssed för koncernrefärsverket Statens Järnvägar (SJ) inte lämnat nå- dovisning. Avseende årets redovisade utfall gör gon årsredovisning för 2000 till regeringen och RRV bedömningen att det i allt väsentligt är att ESV:s underlag därmed bygger på preliminära rättvisande utifrån de principer för upprättandet resultat- och balansräkningar för SJ. Vidare var som anges i underlaget. revisionen av årsredovisningarna för 2000 inte

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

Skr. 2000/01:101

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

De budgetpolitiska mål som riksdagen har beslu- pande mål fastställer sedan riksdagen årsvisa

tat om innebär att: överskottsmål. Riksdagen fastställde våren 1997

– Den offentliga sektorns finansiella spa- överskottsmålet för 2000 till 1,5 procent av

rande skall uppgå till 2 procent av BNP i BNP. Hösten 1998 beslutade riksdagen att

genomsnitt över en konjunkturcykel. överskottsmålet för 2000 skulle höjas till 2,0

För 2000 har riksdagen fastställt målet procent av BNP. För samtliga år 1997–2000 har

för det finansiella sparandet till 2,0 pro- överskottsmålet klarats med en marginal.

cent av BNP.

– De takbegränsade utgifterna skall rym- Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

mas inom beslutade utgiftstak för staten.

Utfall BP 001 Utfall Utfall –

För 2000 har riksdagen fastställt utgifts-

1999 2000 BP 00

taket till 765 miljarder kronor.

Inkomster 1 182,2 1 189,5 1 237,3 47,8

varav skatter och 1 045,5 1 056,4 1 102,7 46,3 Den offentliga sektorns finansiella sparande avgifter

Utgifter 1 148,2 1 147,6 1 153,2 5,6 Det finansiella sparandet för den offentliga sek-

Finansiellt sparande 34,0 41,9 84,7 42,8 torn är resultatet av samtliga transaktioner som

påverkar den offentliga sektorns finansiella net- Procent av BNP 1,7 2,1 4,1 2,0

1 Budgetpropositionen för 2000 toförmögenhet. Finansiella transaktioner som

köp och försäljning av aktier och andra finansiel-

Den offentliga sektorns finansiella sparande la tillgångar påverkar således inte det finansiella

uppgick 2000 preliminärt till 84,7 miljarder krosparandet. Detsamma gäller värdeförändringar

nor, vilket motsvarar 4,1 procent av BNP (se tapå tillgångar och skulder.

bell 2.1). Det är en förbättring med 50 miljarder

Målet för det finansiella sparandet omfattar

kronor i förhållande till 1999 och som andel av hela den offentliga sektorn som den definieras i

BNP ökade sparandet med 2,4 procentenheter. nationalräkenskaperna, dvs. förutom staten även

Det beror på att skatteinkomsterna ökade myckålderspensionssystemet och den kommunala

et starkt, trots de skattesänkningar som genomsektorn. Det finansiella sparandet påverkas där-

fördes förra året. Utgifterna steg relativt långför inte av transaktioner mellan den offentliga

samt, delvis till följd av lägre ränteutgifter på sektorns olika delar. Till ålderspensionssystemet

statsskulden. räknas AP-fonderna och Premiepensionssyste-

Det finansiella sparandet 2000 blev 42,8 milmet. Affärsverken ingår enligt nationalräkenska-

jarder kronor bättre än vad som beräknades i pernas definition inte i den statliga sektorn utan

budgetpropositionen för 2000, främst till följd av räknas till företagssektorn.

att skatteinkomsterna blev högre än vad som an- Riksdagen har beslutat att det långsiktiga måtogs i budgetpropositionen.

let för de offentliga finanserna skall vara ett över-

År 1994 var underskottet i de offentliga finanskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en

serna 173 miljarder kronor eller 10,8 procent av konjunkturcykel. Utifrån detta övergripande mål

Skr. 2000/01:101

BNP. Överskottet i de offentliga finanserna som riksdagsbeslutet om tekniska justeringar av utandel av BNP har således förstärkts med ca 15 giftstaket och förslaget om sänkt fastighetsskatt procentenheter sedan 1994. Större delen av den- våren 1998 har utgiftstaket för 2000 höjts till na förbättring har åstadkommits genom att ut- 765 miljarder kronor. gifterna har ökat långsammare än BNP. Förbätt- I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde ringen är huvudsakligen en följd av det regeringen bedömningen att utgiftstaket för stasaneringsprogram för de offentliga finanserna ten var hotat. Regeringen beslutade därför om som påbörjades 1994 och som slutfördes i och ett antal utgiftsbegränsande åtgärder för att undmed budgeten för 1998. Saneringsprogrammet vika ett överskridande. Sammantaget beräknades under dessa år omfattade åtgärder som innebar dessa åtgärder reducera de takbegränsade utgifen varaktig årlig budgetförstärkning på 126 mil- terna med ca 10 miljarder kronor för 2000. Efter jarder kronor eller ca 8 procent av BNP. dessa åtgärder och förslag till vissa nya utgiftsre-

former beräknades budgeteringsmarginalen upp-

gå till 3,6 miljarder kronor. I budgetpropositio- Utgiftstaket för staten nen för 2000 beräknades de takbegränsade

utgifterna till 763,5 miljarder kronor. Budgete- Utgiftstaket för staten infördes fr.o.m. budget- ringsmarginalen beräknades därmed uppgå till året 1997. Syftet med utgiftstaket är framför allt 1,5 miljarder kronor. att ge riksdagen och regeringen förbättrad kon- Enligt statsbudgetens utfall 2000 uppgick de troll och styrning över anvisade medel och ut- utgifter som omfattas av utgiftstaket till 760,0 giftsutvecklingen. Genom att riksdagen beslutar miljarder kronor. om ett tak för utgifterna tydliggörs även behovet

Tabell 2.2 Takbegränsade utgifter

av prioriteringar mellan olika utgiftsområden.

Miljarder kronor Vidare ger utgiftstaken budgetpolitiken en lång-

Utfall SB1 Utfall Skillnad siktig inriktning med hög förutsägbarhet och

1999 2000 främjar därmed trovärdigheten i den ekonomiska

Utgifter exkl. stats- 615,4 623,5 619,4 -4,1 politiken. Utgiftstaket för staten underlättar 2

skuldsräntor därmed möjligheten att uppnå målet för det fi-

Ålderspensionssystemet 136,1 140,0 140,7 0,7 nansiella sparandet i den offentliga sektorn. vid sidan av statsbud-

De takbegränsade utgifterna omfattar utgif- geten terna för 26 utgiftsområden (nr 1-25 och 27) Takbegränsade utgifter 751,5 763,5 760,0 -3,5 samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid

Budgeteringsmarginal 1,5 1,5 5,0 3,5 sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Stats-

Utgiftstak för staten 753,0 765,0 765,0 0,0 skuldsräntor m.m. ingår inte eftersom riksdagen 1)

SB = Statsbudgeten

2 och regeringen i mycket begränsad omfattning ) Inkl. posten Minskning av anslagsbehållningar med 6 miljarder kronor kan påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbru- Det innebär att budgeteringsmarginalen blev 5,0 kade anslagsmedel, vilket innebär att myndighe- miljarder kronor, vilket är 3,5 miljarder kronor ternas utnyttjande av ingående reservationer, högre än vad som beräknades i budgetproposianslagssparande och anslagskredit ingår. tionen för 2000. Statens utgifter exklusive stats-

Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket skuldsräntor blev 4,1 miljarder kronor lägre än och de takbegränsade utgifterna utgörs av bud- vad som beräknades i statsbudgeten för 2000 och geteringsmarginalen. Budgeteringsmarginalens utfallet för ålderspensionssystemet vid sidan av syfte är att utgöra en buffert mot såväl makro- statsbudgeten blev 0,7 miljarder kronor högre. I ekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som kapitel 5 redovisas skillnader mellan budgeterade finns kring de finansiella konsekvenserna av fat- belopp och utfall för olika anslag och utgiftsomtade beslut. Om budgeteringsmarginalen tas i råden. Den främsta anledningen till att utgifterna anspråk innebär det i regel att överskottet i de blev lägre än beräknat är att utgifterna för anslaoffentliga finanserna försämras. get Arbetsmarknadspolitiska åtgärder blev ca 4

Riksdagen fastställde våren 1997 utgiftstaket miljarder kronor lägre än budgeterat, vilket för staten för budgetåret 2000 till 744 miljarder främst förklaras av låga åtgärdsvolymer och det kronor. Budgeteringsmarginalen beräknades till goda arbetsmarknadsläget. 20,0 miljarder kronor. Med anledning av olika

3 2000 års resultaträkning,

balansräkning och

finansieringsanalys

Skr. 2000/01:101

3 2000 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

3.1 Inledning grundfond omfattas däremot, eftersom den ut-

görs av kapital som ursprungligen tillskjutits av Resultaträkningen, balansräkningen och finansie- staten och därför kan ses som statens ägarandel i ringsanalysen baseras huvudsakligen på den in- Riksbanken. I årsredovisningen för 1999 ingick formation som myndigheterna inklusive affärs- inte AP-fonderna, men däremot ingick Premieverken lämnar till statsredovisningen och den pensionsmyndigheten. Det hängde samman med information som presenteras i deras årsredovis- att premiepensionsfonderna då ännu inte hade ningar. I de fall denna information inte varit till- inrättats. I årsredovisningen för 2000 hanteras ålräcklig, för att t.ex. möjliggöra elimineringar mel- derspensionssystemet enhetligt och båda mynlan myndigheter, har information inhämtats i digheterna lämnas utanför konsolideringen. Ålsärskild ordning. derspensionssystemet redovisas i kapitel 8 Sam-

manställning av den statliga sektorn. De allmänna

försäkringskassorna, som är fristående offentlig-

rättsliga organ, omfattas med hänsyn till att deras 3.2 Avgränsning av staten verksamhet helt finansieras med anslag.

I nationalräkenskaperna (NR) avgränsas staten Resultat- och balansräkningarna och finansie- annorlunda. Nationalräkenskaperna är en statisringsanalysen för staten omfattar myndigheterna, tisk sammanställning i kontoform över den inklusive affärsverken, under riksdagen och re- svenska ekonomin, med uppdelning på olika ingeringen, med undantag för Riksbanken, AP- stitutionella sektorer och olika slag av inkomster fonderna och Premiepensionsmyndigheten. De och utgifter. Begrepp, definitioner och klassificefonder som redovisas av ingående myndigheter, ringar följer de rekommendationer som Förenta Riksbankens grundfond och Allmänna arvsfon- Nationerna (FN) utfärdat och den förordning den omfattas också. Dessutom ingår de allmänna som antagits av EU. I NR beräknas bruttonatioförsäkringskassorna. En förteckning över de or- nalprodukten (BNP), det vill säga värdet av den ganisationer som ingår redovisas i bilaga 4. totala produktionen av varor och tjänster i ett

Utgångspunkten för avgränsningen av begrep- land under en tidsperiod. I nationalräkenskaperna pet staten i de konsoliderade resultat- och balans- delas den offentliga sektorn in i tre delsektorer; räkningarna och finansieringsanalysen är att staten, kommunerna och socialförsäkringssekmyndigheter, inklusive affärsverken, under riks- torn. Till staten räknas departementen och till dagen och regeringen och de fonder och andelar i dem hörande myndigheter och inrättningar samt bolag som myndigheterna redovisar skall ingå. vissa statliga fonder. Dessutom klassificeras bolag Det görs dock vissa undantag från denna av- och stiftelser, som till mer än 50 procent finansiegränsningsprincip. Riksbanken omfattas inte med ras med statliga medel, som ingående i den statlihänsyn till dess speciella ställning. Riksbankens ga sektorn. Affärsverken hör enligt nationalrä-

Skr. 2000/01:101

kenskapernas avgränsning av staten till närings- cent, jämfört med 1999, då nettoförmögenheten livet. Från och med omläggningen 1999 av natio- var –1 086 miljarder kronor. Förmögenhetens nalräkenskaperna, enligt FN-rekommendationer- förändring fördelad på balansräkningens olika dena och EU-förordningen, omfattar socialförsäk- lar kan sammanfattas på följande sätt: ringssektorn enbart AP-fonden och Premiepen-

3.3¶Sammanställning av vissa

Summa +86

nyckeluppgifter

I nedanstående tabell visas ett antal nyckeluppgif- Förändringen av nettoförmögenheten är i första ter från resultat- och balansräkningarna. Statens hand hänförbar till årets överskott i resultaträknettoförmögenhet, statsskulden och transfere- ningen, vilket var 29 miljarder kronor. Därutöver ringar beskrivs i följande avsnitt i detta kapitel. påverkas nettoförmögenheten av förändringar i Skatter behandlas utförligt i kapitel 4 Statsbudge- värdet av tillgångar och skulder som inte redovitens utfall. sas över resultaträkningen. Ett exempel är de me-

del från AP-fonderna som överförts till staten Tabell 3.1 Nyckeluppgifter i resultat- och balansräkningarna som ett led i den finansiella infasningen av det Miljarder kronor nya ålderspensionssystemet. Fördelningen av

2000 1999 1998 1997 1996 sparandet mellan staten och pensionssystemet

Statens -1 000 -1 086 -1 177 -1 058 -1 038 (AP-fonderna och PPM) påverkas av pensionsrenetto- formen. Reformen innebär en omfördelning av förmögenhet

sparandet från staten till pensionssystemet. Den- Statsskulden 1 278 1 370 1 446 1 426 1 408

na del av pensionsreformen görs för att förbereda Transfer- 620 609 573 550 545 för de demografiska förändringar som kommer eringar

att ske efter 2010. Överföringen till staten upp- Kostnader 162 152 158 150 150

gick under 2000, i likhet med 1999, till

för statens

45 miljarder kronor. Dessa medel användes direkt egen verksamhet till att minska statsskulden, utan att redovisas i Skatte- 796 773 742 676 644 resultaträkningen. Andra exempel är förändringar intäkter av aktier och andelar som redovisas direkt i ba- Årets resul- 29 59 -32 -25 -45 lansräkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda tat (över- bolags egna kapital, som inte är hänförbara till pe- /underskott )

riodens resultat.

Några belopp avseende 1999 avviker från motsvarande redovisning i Årsredovisning för 1999 på grund av ändrade redovisningsprinciper m.m. Se bilaga 2. Nordiska investeringsbanken, som tidigare var

värderad till anskaffningsvärde, har från och med

2000 värderats enligt kapitalandelsmetoden. Om-

värderingen medförde att värdet av aktier och an- 3.4 Nettoförmögenheten delar ökade med 3 miljarder kronor. Dessutom

medförde nyemissionen i Telia att statens värde Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden av aktier och andelar ökade med 9 miljarder kromellan tillgångarnas och skuldernas bokförda nor. Därutöver redovisade ett flertal statliga bolag värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar andra förändringar, t.ex. valutakursförändringar, statsbudgetens ackumulerade underskott under som medförde att värdet av aktier och andelar åren, svarar för den övervägande delen av skul- ökade. derna och därmed den negativa nettoförmögenheten.

Vid utgången av 2000 var nettoförmögenheten -1 000 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld motsvarande detta belopp. Det är en förbättring med 86 miljarder kronor, eller 8,6 pro-

Skr. 2000/01:101

Förändring av nettoförmögenheten 2000 Diagram 3.1 Total statsskuld vid utgången av respektive budgetår 1980-2000

(i miljarder kronor)

Miljarder kronor och i procent av BNP

70 Värdeförändringar av aktier och andelar 14 1200

60 Nettoförändringar hänförbara till ändrade redovisnings- -2 1000 principer, uppskrivningar m.m. 50

800

Sta tssk u ld 40

Summa 86

600

30

400

20

200 10

3.5¶Statsskulden 0 0

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00

dels sjunkande utbetalningar för bl.a. arbetslös-

Lånebehovet och statsskuldens utveckling

hetsunderstöd. I motsatt riktning verkade Riks-

gäldskontorets nettoutlåning, främst beroende på Statens totala lånebehov har varierat kraftigt un-

utbetalningen av 56 miljarder kronor av de medel der det senaste årtiondet. I början av 1990-talet

som samlats upp i premiepensionssystemet under var lånebehovet svagt negativt, för att sedan

åren 1995–1998. De samlade ränteutbetalningarna snabbt öka till 234 miljarder kronor (ca 15 pro-

på statsskulden uppgick till 90 miljarder kronor cent av BNP) budgetåret 1993/94. Utvecklingen

2000 vilket var oförändrat jämfört med 1999. orsakades främst av den djupa lågkonjunktur som

För att kunna bedöma den underliggande utdrabbade den svenska ekonomin i början av

vecklingen i statsfinanserna är det intressant att 1990-talet, med kraftigt stigande statliga utgifter

skilja ut de kassamässiga flöden som är av tillfällig och vikande skatteintäkter.

karaktär. De tillfälliga nettoinbetalningarna, en-

Lånebehovet har därefter successivt minskat,

ligt Riksgäldskontorets definition, uppgick till främst till följd av en snabbare ekonomisk tillväxt

50 miljarder kronor under 2000, vilket är ca och saneringen av statsbudgeten. År 1998 var lå-

5 miljarder kronor mer än under 1999. På inbenebehovet återigen negativt. För 2000 uppvisade

talningssidan ingick bl.a. 75 miljarder kronor (instatsbudgeten ett överskott på 102 miljarder kro-

1 klusive nyemissionen drygt 12 miljarder kronor nor (motsvarande knappt 6 procent av BNP) .

och före avdrag för försäljningskostnader) från Statsbudgeten har därmed visat på ett budget-

försäljningen av Telia-aktier och 45 miljarder överskott under tre budgetår i följd.

kronor från AP-fonderna. I motsatt riktning ver-

Budgetöverskottet för 2000 innebar att stats-

kade bl.a. utbetalningarna av medel som samlats skulden minskade. Skillnaden mellan överskottet

inom ramen för premiepensionssystemet. på 102 miljarder kronor och skuldens minskning

Den statsskuld som Riksgäldskontoret redovimed 92 miljarder kronor, beror i första hand på

sar skiljer sig från vad som redovisas i årsredovisatt en försvagning av kronan under 2000 ökade

ningen för staten, på grund av elimineringar som valutaskuldens värde räknat i kronor samt på en

gjorts för de myndigheter som innehar statliga tillfällig ökning av Riksgäldskontorets kortfristi-

obligationer och statsskuldväxlar. Det är främst ga placeringar över årsskiftet.

Riksgäldskontoret som innehar premieobligatio-

Överskottet för 2000 förklaras bl.a. av följande

ner. Riksförsäkringsverket med de allmänna förfaktorer. Statens primära saldo förbättrades kraf-

säkringskassorna, Exportkreditnämnden och Katigt jämfört med 1999, främst genom att den

rolinska institutet är andra myndigheter som goda ekonomiska utvecklingen medförde dels

innehar inomstatliga värdepapper. Detta medför ökade skatteintäkter via tillväxt i skattebaserna,

att statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar

är ca 3 miljarder kronor högre än vad som redovi-

sas här. Myndigheternas innehav har minskat

med ca 1 miljard kronor under 2000 (se även not 1 Lånebehovet sammanfaller sedan 1997 definitionsmässigt med statsbud- 43 till balansräkningen).

getens saldo fast med omvänt tecken.

Skr. 2000/01:101

Statsskuldens sammansättning Tabell 3.3 Nominella lån i svenska kronor

Miljarder kronor

2000 1999 1998 1997 1996 Upplåningen och förvaltningen av statsskulden sker i tre skuldslag: Statsobligationer, 601 675 682 680 635

nominella – Nominella lån i svenska kronor

Statsskuldväxlar 275 244 226 144 180 – Reala lån i svenska kronor.

Kontokrediter/ - 0 11 25 5

dagslån – Nominella lån i utländsk valuta.

Premieobligationer 50 54 59 61 60 Skuldens egenskaper bestäms främst av fördel- Allemanssparkonto - 0 0 29 44 ningen mellan de tre skuldslagen samt val av löp- Riksgäldskonto 2 3 5 7 12 tid och förfalloprofil i respektive skuldslag. Dessa

Riksgäldssparkonto 7 6 5 3 storheter är styrande för vilken total kostnad och

Nom. lån i svenska 935 982 988 949 936

samlad risk som kan förväntas i förvaltningen av

kronor, exklusive

statsskulden. Utöver detta är även storleken på skuldskötselinstruskulden av betydelse. Statsskuldens sammansätt- ment ning redovisas nedan.

Reala lån i svenska kronor fyller en viktig funk-

Tabell 3.2 Statsskuldens utveckling och sammanställning,

tion i statens låneportfölj då de bidrar till att di-

exkl. skuldskötselinstrument

versifiera upplåningen och därmed minska risken Miljarder kronor

till ytterligare en finansieringskälla utöver nomi- 2000 1999 1998 1997 1996 nell kron- och valutaupplåning. Låneformen ger Nominella lån i 935 982 988 949 936 även fördelar för investeraren eftersom han/hon svenska kronor erbjuds en möjlighet att försäkra sig mot inflation Reala lån i svenska 102 98 94 92 74 genom att staten övertar inflationsrisken. I skuldkronor slaget ingår även den del av riksgäldsspar som in- Nominella lån i ut- 241 291 363 386 398 ländsk valuta nefattar reala upplåningsinstrument (uppgick 2000 till knappt 1 miljard kronor). Andelen reala

Summa 1 278 1 371 1 445 1 427 1 408

lån har successivt ökat över femårsperioden, även om ökningen har varit relativt blygsam. År 2000

Nominella lån i svenska kronor utgör traditio- uppgick stocken till 102 miljarder kronor, motnellt den viktigaste finansieringskällan för upplå- svarande ca 8 procent av den totala statsskulden. ningen av statsskulden. Merparten av upplåning- Upplåning i utländsk valuta utgör ett viktigt en sker på den inhemska nominella värde- komplement till upplåningen på den inhemska pappersmarknaden genom statsobligationer (lån marknaden, inte minst eftersom det är ett fleximed löptid över ett år) och statsskuldsväxlar (lån belt instrument för upplåning om lånebehovet med löptid i huvudsak under ett år). Statsobliga- skulle stiga kraftigt. Valutaupplåning sker främst tioner används för att finansiera det långsiktiga genom kapitalmarknadsupplåning (publika obliupplåningsbehovet och statsskuldväxlar för att gationslån) och skuldbytesavtal parera mer kortsiktiga fluktuationer. Den utestå- I det traditionella skuldbegreppet ingår inte ende volymen i låneinstrumenten uppgick till 876 den valutaexponering i utländsk valuta som tas miljarder kronor exklusive kronswappar (70 pro- med derivatinstrument. För att få en rättvisande cent av statsskulden) i slutet av 2000. bild över statsskuldens sammansättning och valu-

I skuldslaget ingår även upplåningen på hus- taexponering bör även de skuldbytesavtal i krohållsmarknaden som erbjuder Riksgäldskontoret nor och utländsk valuta samt derivatpositioner möjligheter att differentiera upplåningen till fler som ingåtts i syfte att uppnå avsedd valutafördellångivare, företrädesvis privatpersoner. Under femårsperioden har upplåningen från hushållen minskat kraftig från 116 miljarder kronor 1996 till 59 miljarder kronor 2000 (4,5 procent av statsskulden). Detta beror främst på att allemans- 2 Riksgäldskontoret har av kostnadsskäl valt att ta upp lån i svenska krosparandet avskaffades 1998 och att stocken pre- nor och genom skuldbytesavtal (valutaswappar) omvandla lånen till skuld i

utländsk valuta. Detta har i de flesta fall visat sig billigare än direkt upplåmieobligationer successivt reducerats

ning i utländsk valuta.

Skr. 2000/01:101

ning och ränterisk beaktas. Det bör noteras att kostnader enligt de två begreppen redovisas i ta- Riksgäldskontorets upplåningsmandat i utländsk bellen nedan. valuta (fastställs i regeringens riktlinjer för förvaltningen av statsskulden) avser valutaexpone- Tabell 3.5 Statsskuldens räntekostnader

Miljarder kronor ring inklusive derivatinstrument.

2000 1999 1998 1997 1996 Tabell 3.4 Valutaskulden inklusive värdet av derivatportfölj Kassamässiga 90 90 114 99 100 Miljarder kronor statsskuldsräntor

2000 1999 1998 1997 1996 Kostnadsmässiga 75 85 - - -

1

statsskuldsräntor Skuld utländsk valuta 241 291 363 386 398

1 exkl. derivatportfölj Ny definition fr.o.m. år 1999. Skuld utländsk valuta 378 402 459 436 426 inkl. derivatportfölj I resultaträkningen för staten sker redovisning av Andel valutaskuld av 30 29 31 30 30 räntor enligt kostnadsmässiga principer och med total skuld (procent) bruttoredovisning av intäkter och kostnader.

Dessutom omfattar redovisningen hela statsskul-

Valutaupplåningens andel, inklusive värdet av de- den dvs. även innefattande omvärdering av skulrivatportföljen, har under perioden 1996–2000 den i utländsk valuta. I tabell 3.6 redovisas statvarit relativt stabil på ca 30 procent av den totala skuldens kostnader. Tabellen utgör en sammanstatsskulden. fattning och specificering av uppgifter i not 11

och 12 till balansräkningen, i de delar noterna av-

ser statsskuldens kostnader. Statsskuldens kostnader Enligt resultaträkningen för 2000 uppgick net-

tokostnaden för statsskulden, räntor, över- och Målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld underkurser, valutaförändringar m.m. till ca 116 skall förvaltas så att den långsiktiga kostnaden miljarder kronor. Nettokostnaderna exklusive minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen skuldskötselåtgärder uppgick till drygt 100 milbegränsas. Den övergripande målsättningen kon- jarder kronor. Räntekostnaderna på lån i svenska kretiseras genom att regeringen fastställer riktlin- kronor har minskat med ca 19 miljarder kronor jer för statsskuldens förvaltning avseende stats- brutto jämfört med 1999.Samtidigt har ränteinskuldens sammansättning, genomsnittliga löptid täkterna i upplåningsverksamheten minskat med samt förfalloprofil. Inom ramen för riktlinjerna drygt 14 miljarder kronor. Bortsett från effekter fastställer sedan Riksgäldskontoret delmål och av valuta- och kursförändringar har statsskuldens riktmärken (bl. a för den nominella kronskulden räntekostnader därmed minskat med 5 miljarder respektive valutaskulden) samt svarar för den kronor netto. operativa förvaltningen av skulden. Skillnaden mellan statsskuldens kassamässiga

De anslagsavräknade utgifterna för statsskul- räntekostnader på 90 miljarder kronor och nettoden uppgick till 90 miljarder kronor under såväl kostnaden på 100 miljarder kronor förklaras av 2000 som 1999. Beloppen redovisas enligt ut- att kursdifferenser vid emission, nollkupongrängiftsmässiga principer och utgör ett netto av in- tor och orealiserade valutakursförändringar redokomster och utgifter i upplåningsverksamheten. visas på olika sätt i statsbudgeten och i resultat- Den kassamässiga redovisningen innehåller en del räkningen (se även kapitel 5 Skillnader mellan svagheter när det gäller att beskriva räntekostna- resultaträkningen och statsbudgeten). derna för skulden under en viss period. Exempelvis har valet av upplåningstekniker en stor påverkan på ränteutvecklingen enligt denna definition.

En kostnadsmässig redovisning ger en bättre beskrivning av räntekostnaderna för en viss period till följd av underliggande skuld-, ränte-, och valutautveckling i statsskulden. De kostnadsmässiga statsskuldsräntorna definieras i nationalräkenskaperna och används vid beräkning av statens finansiella sparande. Statsskuldens ränte-

Skr. 2000/01:101

Tabell 3.6 Statsskuldens kostnader

Miljoner kronor

2000 1999 1998 1997 1996

selåtgärder

Orealiserade valutavinster (-)/ förluster (+) hänförbara 15 566 -14 131 3 775 1 995 till skuldskötselinstrument

Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder 115 854 72 673 148 123 116 934 109 543

3.6¶Transfereringar Socialförsäkring

Diagram 3.2 Transfereringar 1996-2000 Tabell 3.8 Socialförsäkring

Miljoner kronor Miljoner kronor 700 000 2000 1999 1998 1997 1996 600 000

Ersätt- 172 445 169 489 164 858 162 618 161 172

500 000 ning vid 400 000 ålderdom

300 000 Ersätt- 105 417 94 938 84 346 80 769 83 622

ning vid 200 000 sjukdom, 100 000 handikapp m.m. 1996 1997 1998 1999 2000

Stöd till 45 865 43 827 43 993 41 062 44 382

Socialförsäkring Arbetsmarknad Bistånd och invandring Övrigt barnfami

ljer

Summa 323 727 308 254 293 197 284 449 289 176 Tabell 3.7 Transfereringar: Lämnade bidrag m.m.

Miljoner kronor

2000 1999 1998 1997 1996 Från och med 1998 har kostnaderna inom social-

Socialför- 323 727 308 254 293 197 284 449 289 176 försäkringssystemet ökat varje år och mellan

säkring 1999 och 2000 uppgår ökningen till 15 miljarder Arbets- 56 560 66 890 70 114 75 877 72 506 kronor eller 5 procent. Under hela perioden

marknad

1996–2000 har ökningen varit totalt ca 35 miljar-

Bistånd och 17 330 14 844 14 173 14 408 14 168 der kronor, eller 12 procent. invandring

Av ökningen är 11 miljarder kronor hänförliga

Övrigt 217 188 214 683 195 076 175 330 169 207

till ökade pensionskostnader. Ökningen av pen- Summa 614 805 604 671 572 560 550 064 545 057 sionerna har varit tämligen jämt fördelad under perioden 1996–2000, och 2000 års ökning upp- Ovan visas utvecklingen av transfereringar i gick till 3 miljarder kronor. De pensioner som form av lämnade bidrag m.m. under den senaste femårsperioden. I det följande redovisas de fyra delområdena närmare och kommenteras kortfattat.

Skr. 2000/01:101

Diagram 3.3 Socialförsäkring 1996-2000 Arbetsmarknad

Miljoner kronor 350 000 Diagram 3.4 Arbetsmarknad 1996-2000 300 000 Miljoner kronor 250 000 80 000

70 000 200 000

60 000 150 000

50 000 100 000 40 000

50 000 30 000

20 000

0

10 000

1996 1997 1998 1999 2000

0

Ersättning vid ålderdom - Pensioner m.m. Stöd till barnfamiljer 1996 1997 1998 1999 2000

Ersättning vid sjukdom och handikapp Arbetslöshetsersättning Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Bidrag till Samhall AB Lönegarantier mm

finansieras via AP-fonderna ingår i ovan angivna kostnader (däremot finns AP-fonderna som sådana, administration och finansiella poster inte Kostnaderna för olika former av stöd till arbetsmed i resultat- och balansräkningarna, se bilaga 2 marknaden, som följd av dämpad konjunktur Redovisningsprinciper). De ökade pensions- och låg efterfrågan på arbetskraft, kulminerade kostnaderna beror dels på ett ökat antal pensio- 1994/95. Efter 1997 har kostnaderna successivt närer, dels på att en allt större andel av dessa om- reducerats, och har t.o.m. 2000 minskat till fattas av ATP-systemet samt att den knappt 57 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittliga pensionspoängen ökar. minskning på nära 20 miljarder kronor på 3 år.

När det gäller ersättning vid sjukdom och Den kraftigaste minskningen skedde mellan handikapp m.m. sjönk kostnaderna under mitten 1999 och 2000, då kostnaderna minskat med 10 av 1990-talet fram till 1997. Från och med 1998 miljarder kronor. Minskningen förklaras, liksom har emellertid kostnaderna ökat kraftigt varje år för 1998 och 1999, till stor del av ökad sysselmed sammanlagt nära 25 miljarder kronor eller sättning och en minskad andel långtidsarbetslö- 31 procent. Av ökningen är en viss del hänförlig sa. Utmärkande för 2000 var dessutom minskade till ökade kostnader för läkemedelsförmånen. kostnader för de arbetsmarknadspolitiska åtgär- Den dominerande delen avser dock kostnader derna, främst arbetsmarknadsutbildningen. för sjukpenning, som ökat kraftigt på grund av Utöver arbetslöshetsersättning och statlig löett flertal samverkande faktorer. Några förklar- negaranti finns ytterligare ett tjugotal former av ingsfaktorer som kan nämnas är: stöd och bidrag. Mellan dessa olika former har - Antalet sjukfall, och därmed antalet sjukdagar, förändringar skett under perioden. Sammantaget har ökat kraftigt. Av särskild betydelse är ök- påverkar dock inte dessa förhållandevis mindre ningen av de långa sjukfallen. omfattande stödformer totalbilden av hur sta- - Den sjuklöneperiod som finansieras av arbets- tens arbetsmarknadskostnader utvecklats de segivaren förkortades under 1998 från 28 dagar till naste åren. 14 dagar. - Ersättningsnivån höjdes 1998 till 80 procent.

Stödet till barnfamiljer har totalt sett inte förändrats väsentligt under de senaste åren. Den barnbidragshöjning som gjordes 2000 har ökat kostnaderna med cirka 2 miljarder kronor.

Skr. 2000/01:101

Bistånd och invandring Övriga transfereringar och bidrag

Diagram 3.5 Bistånd och invandring 1996-2000

För de övriga transfereringar som sammanfattas Miljoner kronor

i tabell 3.9, har kostnaderna ökat med totalt 48

miljarder kronor under perioden 1996–2000.

20 000

Denna förändring är ett netto av såväl väsentliga 18 000

höjningar som minskningar. Från 1998 har en 16 000 14 000 kostnad tillkommit för överföring av medel till 12 000 premiepensionsdelen i det nya ålderspensionssy- 10 000

stemet, vilken för 2000 uppgår till 21,6 miljarder

8 000

6 000 kronor. En ytterligare förändring som skett i

4 000 samband med det nya ålderspensionssystemet är

2 000 att bl.a. förtidspensionerna numera finansieras i

sin helhet via statsbudgeten. Detta, i kombina-

1996 1997 1998 1999 2000

tion med förändringar i uttaget av avgifter till

Bidrag via SIDA Bidrag via UD Bidrag till invandring

pensionssystemet, har lett till att de löpande inbetalningarna av avgiftsmedel överstiger utbetal-

Efter det att besparingar gjorts i mitten av 1990- ningarna av pensioner. Detta netto redovisas talet har kostnaderna för bistånd och invandring som en transferering till AP-fonderna på 5,6 milvarit relativt stabila. Kostnaderna ökade under jarder kronor under 2000. 1999 och 2000, vilket i huvudsak varit hänförligt Av de totala bidragen till kommuner och till satsningar på återuppbyggnad efter katastro- landsting på 101 miljarder kronor avser 19 mil-

jarder kronor s.k. utjämningsbidrag. Denna fer och krig samt andra infrastruktursatsningar.

kostnad motsvaras av en intäkt på ungefär sam- Under 2000 har dessutom bidragen till bistånd

ma belopp, vilken erhålls från de kommuner och via Förenta nationerna ökat med omkring 1 mil-

landsting vilka enligt särskilda regler har skyldigjard kronor.

het att erlägga utjämningsavgift.

Tabell 3.9 Transfereringar och bidrag - övrigt

Miljoner kronor

2000 1999 1998 1997 1996

Intäkten från avgiften redovisas i resultaträk- der 2000 har dessutom tillkommit engångsnedningen för staten som skatteintäkt. Av resteran- skrivningen av statens fordran avseende mervärde bidrag utgör 78 miljarder kronor generella desskatt inom det s.k. kommunkontosystemet stadsbidrag till kommuner och landsting varav med 3,8 miljarder kronor. kommunerna erhåller den största andelen. Un-

Skr. 2000/01:101

3.7¶Konsoliderad resultaträkning

med kommentarer Tabell 3.10 Konsoliderad resultaträkning

Miljoner kronor

Not 2000 1999 I resultaträkningen redovisas redovisningsperiodens intäkter och kostnader. Skatteintäkter m.m. Intäkter som utgör merparten av statens intäkter redovi- Skatter m.m. 1 795 682 772 788 sas dock till stor del enligt kassamässiga princi- Intäkter av avgifter och andra 2 47 591 46 231 per, dvs. med de belopp som faktiskt inbetalats ersättningar under året. Statens kostnader innefattar driften Intäkter av bidrag 3 16 912 49 427 av statens egen verksamhet, men uppkommer Summa intäkter 860 185 868 446 främst i de stora bidrags- och försäkringssystem som staten hanterar, t.ex. socialförsäkrings- Kostnader systemet. Även dessa transfereringar redovisas Transfereringar till största delen kassamässigt. Lämnade bidrag m.m. 4 -614 805 -604 671

Den statliga verksamheten finansieras i viss Avsättningar till/-upplösning av 5 -5 349 -4 212 utsträckning med avgifter från försäljning av va- fonder ror och tjänster och bedrivs, med undantag för Summa transfereringar -620 154 -608 883 affärsverkens verksamhet, utan vinstkrav. En be- Statens egen verksamhet gränsad del av intäkterna utgörs även av bidrag. Kostnader för personal 6 -76 786 -72 519

Resultaträkningen för 2000 visar ett överskott Kostnader för lokaler 7 -10 706 -10 804 på 29 miljarder kronor, som skall jämföras med

Övriga driftkostnader 8 -57 868 -53 278 ett överskott på 59 miljarder kronor för 1999.

Avskrivningar och nedskrivningar 9 -16 825 -15 819 De viktigaste negativa förändringsfaktorerna, för

Summa statens egen verksamhet -162 185 -152 420

den 50 procentiga minskningen, utgörs av poster

Summa kostnader -782 339 -761 303

kopplade till det reformerade ålderspensionssy-

Saldo före resultat från andelar 77 846 107 143

stemet och ökade kostnader för förvaltning av

och finansiella poster

statsskulden.

Resultat från andelar i dotter- 10 8 819 18 777

Förändringar som sammanhänger med ålderspensionssystemet

Under en följd av år har de inbetalda avgifterna från arbetsgivare och enskilda till ATP-systemet understigit de löpande utbetalningarna av tilläggspensioner. Mellanskillnaden har finansierats från AP-fonderna och redovisats som en bidragsintäkt i statens resultaträkning. Under 1999 var denna intäkt 30 miljarder kronor. Det nya ålderspensionssystemet innebär bl.a. att ålderspensionerna till större del än tidigare finansieras med ålderspensionsavgifter via AP-fonderna och endast marginellt (omkring 8 procent 2000) med anslag på statsbudgeten. Förtidspensionerna finansieras inte till någon del via AP-fonderna. Denna omfördelning av finansieringsansvaret

Skr. 2000/01:101

genomfördes i huvudsak 1999. År 2000 höjdes Diagram 3.6 Statens intäkter 2000 fördelat på typ av

intäkter

ålderspensionsavgiften från arbetsgivare från 6,40 till 10,21 procent av lönesumman, samtidigt

Finansiella intäkter Intäkter av bidrag som den allmänna löneavgiften sänktes i motsva- 2% (5%)

11% (11%) rande grad. Därigenom skapades ett överskott i

Intäkter av avgifter och de löpande betalningsströmmarna i ålderspen-

andra ersättningar sionssystemet. Dessa löpande överskott förs till 5% (5%) AP-fonderna där de fonderas för finansiering av de framtida kostnadsökningarna när befolkningen blir äldre och antalet pensionärer ökar. Över-

Skatter m.m. inkl. föringen till AP-fonderna redovisas som en arbetsgivaravgifter

82% (79%) transferering till AP-fonderna.

Inbetalda avgifter under 2000 har överstigit utbetalningarna av pensioner som finansieras från AP-fonderna med drygt 5 miljarder kronor. Kostnaden för transferering till AP-fonderna in-

Inom parantes anges motsvarande värde för redovisningsperioden 1999 går i posten lämnade bidrag.

De 45 miljarder kronor, som liksom under

Intäkter av bidrag uppgick till 17 miljarder kro- 1999, överförts från AP-fonderna till staten som

nor. Det motsvarade, i jämförelse med föregåenett led i den finansiella infasningen av det nya ål-

de år, en kraftig minskning på 32 miljarder kroderspensionssystemet redovisas inte över resul-

nor varav 30 miljarder kronor var hänförliga till taträkningen (se Redovisningsprinciper, bilaga

de nämnda förändringarna i ålderspensionssy- 2).

stemet.

Diagram 3.7 Statens kostnader 2000 fördelat på typ av

Övriga förändringar kostnad

De totala intäkterna 2000 uppgick till 976 mil- Verksamhetens kostnader

17% (17%) jarder kronor. Skatterna inklusive arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt m.m., utgjorde den dominerande delen. Skatterna ökade, till följd av den goda makroekonomiska utvecklingen , trots

Finansiella genomförda skattesänkningar, med 39,4 miljar- kostnader

Transfereringar der kronor jämfört med 1999. 18% (17%)

65% (66%)

Från och med 2000 redovisar Riksskatteverket skatteintäkter enligt en modifierad bokföringsmässig princip i stället för som tidigare rent kassamässigt. Det innebär att underskott på skattekonto (debiterade, ej betalda skatter) tas upp som fordringar och att överskott (inbetalda, ej Inom parantes anges motsvarande värde för redovisningsperioden 1999 debiterade skatter) tas upp som skulder. Nettoeffekten för 2000 uppgick till 16,5 miljarder kro-

Kostnaderna för lämnade bidrag m.m. under runor inbetalda, ej debiterade skatter, dvs. en skuld

briken Transfereringar uppgick till 615 miljarder som redovisas som periodiserad uppbörd och

kronor 2000. Det motsvarar en ökning med 10 som minskar den redovisade ökningen av skatte-

miljarder kronor jämfört med 1999, varav 5 milintäkterna i resultaträkningen till 22,9 miljarder

jarder kronor avser överföringar till APkronor. En jämförelse mellan 1999 och 2000 är

fonderna. Den största enskilda ökningen 2000 inte möjlig med hänsyn till att det inte gjorts nå-

avser ersättning vid sjukdom m.m. som ökade gon motsvarande justerad bedömning för 1999.

med 8 miljarder kronor, främst avseende sjuk- (Se vidare not 1).

penning och bidrag till läkemedelsförmånen. Av-

skrivning av fordran på kommuner avseende

mervärdesskatt har gett en engångskostnad på

3,8 miljarder kronor. Kostnaderna för arbets-

Skr. 2000/01:101

marknadspolitiken har däremot minskat med 10 miljarder kronor på grund av lägre arbetslöshet och minskat behov av arbetsmarknadspolitiska program.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 162 miljarder kronor 2000, vilket är en ökning med 10 miljarder kronor jämfört med 1999. Det var framförallt personalkostnaderna som ökade, främst beroende på löneutvecklingen, men även på grund av ökade kostnader för pensionsavsättningar.

Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag har minskat med 10 miljarder kronor, främst på grund av att resultat från andelar i förvaltningsbolaget Stattum har minskat med 8 miljarder kronor jämfört med 1999 (se not 10).

De finansiella posternas förändring mellan åren uppvisar en nettokostnadsminskning med 10 miljarder kronor. Statsskuldens nettokostnader, inklusive kostnader för förvaltning av statskulden, har ökat med 43 miljarder kronor. I detta belopp ingår att de orealiserade valutavinsterna/förlusterna försämrats med 42 miljarder kronor mellan åren. Försäljningen av aktier i Telia AB genererade en realisationsvinst för staten på 53,5 miljarder kronor.

3.8¶Konsoliderad balansräkning med kommentarer

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är beräknat per den 31 december 2000. I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag presenteras dessa i kapitel 8.

Statens totala nettoförmögenhet var negativ och uppgick till -1 000 miljarder kronor per den 31 december 2000. Det innebär en förbättring med 86 miljarder kronor jämfört med 1999. Den huvudsakliga orsaken till förbättringen är att statsskulden minskat med 92 miljarder kronor. Den inhemska skulden har minskat med 42 miljarder kronor. De utländska lånen har minskat med 50 miljarder kronor.

Skr. 2000/01:101

Not 2000-12-31 1999-12-31

Tabell 3.11 Konsoliderad balansräkning Periodavgränsningsposter

Miljoner kronor Förutbetalda kostnader 34 16 721 22 055

Upplupna bidragsintäkter 35 820 486

TILLGÅNGAR

Not 2000-12-31 1999-12-31 Övriga upplupna intäkter 36 17 284 14 774

Immateriella anläggningstillgångar Summa periodavgränsnings- 34 825 37 315 poster

Balanserade utgifter för forsk- 13 1 302 1 082 ning och utveckling

Kortfristiga placeringar

Materiella anläggningstillgångar Summa kassa och bank 3 924 6 743

Statliga väganläggningar 16 67 356 63 185

SUMMA TILLGÅNGAR 689 048 661 902

Statliga järnvägsanläggningar 17 57 642 53 149 Byggnader, mark och annan 18 35 178 33 437

tioner m.m. Pågående nyanläggningar 21 25 829 30 523 Avsättningar Beredskapstillgångar 22 75 826 66 855 Avsättningar för pensioner och 41 125 369 115 636

liknande förpliktelser Förskott avseende materiella 23 340 349 anläggningstillgångar Övriga avsättningar 42 13 990 9 353 Summa materiella anlägg- 286 556 279 141 Summa avsättningar 139 359 124 989

ningstillgångar

Statsskulden 43 Finansiella anläggningstillgångar Lån i Sverige 1 036 832 1 079 080 Andelar i dotter- och intresse- 24 139 988 140 766 Lån utomlands 241 061 291 075 företag

Summa statsskulden 1 277 893 1 370 155

Andra långfristiga värdepap- 25 16 579 9 559 persinnehav

Skulder m.m.

Utlåning 27 127 046 123 532

och kund Varulager m.m.

Skr. 2000/01:101

Statsskuldens förändring inom posten. Värdet på andelarna i Förvalt-

ningsaktiebolaget Stattum har minskat med 10 Statsskuldens minskning 2000 kan bl.a. förklaras miljarder kronor på grund av att den under 1999 av följande faktorer. År 2000 skedde utförsälj- redovisade försäljningen av aktier i Pharmacia & ning av statlig egendom med 75 miljarder kro- Upjohn under 2000 gjorts likvid. Värdet på nor, huvuddelen från försäljningen av aktier i Te- andelarna i Telia AB har ökat med 6 miljarder lia. Vidare fick staten in 45 miljarder kronor i s.k. kronor på grund av en nyemission i samband infasningspengar från AP-fonderna (se även bi- med utförsäljningen av 29,4 procent av statens laga 2 Redovisningsprinciper). I motsatt riktning ägarandel. Att värdet av Telia ökade trots gick utbetalningarna av de medel som samlats i utförsäljningen beror på att det bokförda värdet premiepensionssystemet under åren 1995-1998 av försålda andelar var lägre än värdemed 56 miljarder kronor. Den goda ekonomiska förändringarna hänförbara till främst nyemissioutvecklingen har medfört en tillväxt i skatteba- nen och årets resultatandel, vilken hade en sen som genererat ökade skatteinbetalningar, positiv effekt på det bokförda värdet. Nordiska trots att skatterna sänktes 2000, samtidigt som investeringsbanken har invärderats som kostnaderna för arbetslöshetsersättning och ar- intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden, betsmarknadspolitiska program minskat kraftigt. vilket innebar att det bokförda värdet ökade med Som en följd av ökad privat konsumtion ökade 4 miljarder kronor. Samtidigt minskade posten inbetalningar avseende moms med 12 miljarder Andra långfristiga värdepappersinnehav med kronor. drygt 1 miljard kronor. Totalt sett innebar

invärderingen en ökning av tillgångarna med 3

miljarder kronor i balansräkningen. Övriga förändringar Fordringarna har ökat med knappt 14 miljar-

der kronor. Det beror främst på att Riksskatte- Under räkenskapsåret 2000 har de totala till- verket har ändrat redovisningsprincip vad gäller gångarna ökat med 27 miljarder kronor till skatteuppbörden, vilket lett till att de redovisade 689 miljarder kronor. skattefordringarna ökat med 14 miljarder kro-

De materiella anläggningstillgångarna har ökat nor. Se även not 33. med totalt drygt 7 miljarder kronor. Försvarets Fonderna har ökat med 5 miljarder kronor, militära beredskapstillgångar ökade med 9 mil- där de största förändringarna avser Insättningsjarder kronor under 2000. Det redovisade värdet garantinämndens fond och reservering av medel av de statliga väg- och järnvägsanläggningarna från inbetald energiskatt för individuellt kompehar ökat med totalt omkring 4,5 miljarder kro- tenssparande. nor (om man beaktar att färdigställandet av bl.a. Avsättningar för pensioner har ökat med Öresundsbron och Arlandabanan minskat de knappt 10 miljarder kronor. Förändringen beror pågående nyanläggningarna och ökat värdet på främst på att Statens pensionsverk redovisat pende statliga väg- och järnvägsanläggningarna med sionsskulden till ett värde som är 8 miljarder 4 miljarder kronor). Statens järnvägar (SJ) har kronor högre än föregående år. Ökningen beror avyttrat sina transportmedel till bolag inom SJ- på att Nämnden för statens avtalsförsäkringar koncernen inför bolagiseringen av SJ. Detta re- har ändrat i de försäkringstekniska riktlinjerna, sulterade i en minskning av värdet av maskiner, bl.a. har ränteantagandet sänkts. Även pensionsinventarier och installationer med drygt 7 miljar- avsättningar hos Riksförsäkringsverket med de der kronor. Värdet på SJ:s fastigheter har skrivits allmänna försäkringskassorna och Försvarsmakupp med drygt 2 miljarder kronor under 2000. ten har ökat till följd av förändrade ränteanta-

De finansiella tillgångarna har ökat med 8 mil- ganden. jarder kronor. I samband med SJ:s avyttring av Övriga avsättningar har ökat med 5 miljarder transportmedel, upprättades avtal om underut- kronor. Exportkreditnämnden gör avsättningar hyrning som redovisas som andra långfristiga för risker i garantiengagemang. Eftersom nämnvärdepappersinnehav. Dessa uppgick till drygt den under 2000 ökat sina garantiåtaganden med 7 miljarder kronor 2000. 80 procent, vilket motsvarar nästan 5 miljarder

Andelar i dotter- och intresseföretag har kronor, har även avsättningarna ökat kraftigt. minskat med totalt 1 miljard kronor. Det har Övriga skulder ökade med 21 miljarder krodock skett en betydande omfördelning av värden nor. Riksskatteverket står för en ökning med

Skr. 2000/01:101

29 miljarder kronor, beroende på ändrade redovisningsprinciper för betalda men icke debiterade Tabell 3.12 Finansieringsanalys

Miljoner kronor skatter. Riksgäldskontorets skuld till Premiepen-

Not 2000 1999 sionsmyndigheten har minskat med 32 miljarder kronor netto, på grund av att 1995–1998 års Statens verksamhet premiepensionsmede tagits ut från Riksgälds- Skatter m.m. 53 811 529 770 158 kontoret och placerats under 2000. Utbetalning- Avgifter och andra ersättningar 54 62 571 53 286 en uppgick till 56 miljarder kronor, men under Intäkter av bidrag 16 912 49 163 året har också nya medel betalats in, varför net- Summa justerade intäkter 891 012 872 607 tominskningen blev 32 miljarder kronor. Riks-

Transfereringar 55 -637 993 -573 093 gäldskontorets övriga skulder har ökat med

Statens egen verksamhet 56 -130 990 -131 715 18 miljarder kronor och består främst av skulder

Summa justerade kostnader -768 983 -704 808

kopplade till åtgärder i skuldförvaltningen. Se i

exklusive avskrivningar

övrigt not 44.

Överföring av AP-fondsmedel 45 000 45 000

Justeringar till betalningar 57 8 385 -8 572

Saldo statens verksamhet 175 414 204 227

3.9¶Finansieringsanalys med

Investeringar 58

kommentarer

gångar nansieringsanalysen visar även förändringen av

Summa investeringar 29 212 -33 789

och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden.

Utlåning 59

Statens nettoupplåning definieras som för-

Nyutlåning -13 894 -13 275 ändringen av statsskulden och annan upplåning

Amorteringar 4 799 4 655 justerat för orealiserade valutakursförändringar. Den överensstämmer med totalsiffran i finansie- Summa nettoutlåning -9 095 -8 620 ringsanalysen.

Finansiella aktiviteter

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från de konsoliderade resultat- och Finansiellt netto för statens 60 -91 403 -87 739

upplåning, justerat för balansräkningarna samt från den information

valutakursförändringar som myndigheterna inrapporterat. När det gäller

Övrigt finansiellt netto justerat för 61 1 748 2 731 affärsverken har information dock hämtats i sär- resultatandelar skild ordning. I noterna härleds några av uppgif-

Justeringar till betalningar 62 -4 365 -3 880 terna i finansieringsanalysen från underlagen i

Summa finansiella aktiviteter -94 020 -88 888

resultat- och balansräkningarna.

Totalt 101 511 72 930

Saldot i finansieringsanalysen är 0,4 miljarder kronor lägre än statsbudgetens saldo. Skillnaden Statens upplåning beror på att det finns transaktioner som påverkar

Förändring av statsskulden -92 262 -75 806 endast endera av statsskulden eller statsbudge-

Förändring av övrig upplåning 28 ten. Affärsverkens nettoupplåning påverkar t.ex.

Orealiserade valutakursföränd- -9 249 2 848 statsskulden. Riksgäldskontorets kortsiktiga pla-

ringar ceringar av betalningsöverskott på statsverkets

Saldo statens nettoupplåning -101 511 -72 930

checkräkning påverkar å andra sidan statsbudgetens saldo. Se vidare avsnittet 5.2 Härledning av statsbudgetens saldo från resultaträkningens sal-

Statens verksamhet

do

Kassaflödet avseende statens verksamhet upp-

gick 2000 till 175,4 miljarder kronor, vilket är en

minskning från föregående år med 28,8 miljarder

Skr. 2000/01:101

kronor. Att nettobetalningarna i statens verk- med ett positivt belopp är utförsäljningen av Tesamhet har minskat, trots att skattebetalningarna lia. har ökat, beror till stor del på statens betalningar Investeringar i finansiella anläggningstillgångav premiepensionsmedel, och minskade bidrags- ar var 1,3 miljarder kronor, vilket är en ökning betalningar från AP-fonderna. från föregående år med 0,5 miljarder kronor.

I finansieringsanalysen har justeringar gjorts Ökningen är till stor del hänförbar till Regerför betalda men ej intäktsbokförda skatter, vilket ingskansliets investeringar i aktier i OMmedför att skatteintäkterna är 16 miljarder kro- gruppen AB som uppgick till 0,6 miljarder kronor högre än i resultaträkningen. nor.

Under posten intäkter av avgifter och andra De materiella investeringarna uppgick under ersättningar har utdelningar från statliga dotter- 2000 till 31,8 miljarder kronor, vilket är en och intresseföretag lagts till med 16 miljarder minskning med 1,8 miljarder kronor från föregåkronor. Utdelningarna har ökat med 8,9 miljar- ende år. Investeringar i vägar och järnvägar har der kronor sedan föregående år. De största ut- minskat med 0,6 respektive 1,3 miljarder kronor. delningarna framgår av tabell 3.12

Tabell 3.14 Materiella investeringar

Under Transfereringar har justeringar gjorts Investeringar i immateriella tillgångar uppgick med -31,6 miljarder kronor för överföringar av till 0,6 miljarder kronor, vilket är ungefär i sampremiepensionsmedel. Transfereringar har även ma nivå som 1999. justerats med 8,4 miljarder kronor för befarade I not 58 ges mer information om investeringar förluster i utlåningsverksamhet och med 5,3 mil- i anläggningstillgångar. jarder kronor för avsättningar till fonder. Försäljningsinkomsterna uppgick till 62,8 mil-

Kostnaderna för statens förvaltning har i fi- jarder kronor, vilket är en ökning med 61,7 milnansieringsanalysen justerats för avskrivningar jarder kronor. Ökningen är hänförbar till statens av anläggningstillgångar och avsättningar till försäljningar av aktier i Telia och Celsius, 61 repensioner m.m., med 16,8 respektive 14,4 miljar- spektive 0,5 miljarder kronor. der kronor.

Medel från AP-fonderna har förts över till staten med 45 miljarder kronor i likhet med föregå- Utlåning ende år.

Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning

och amorteringar, var -9,1 miljarder kronor, vil- Investeringar ket är en ökning med 0,5 miljarder kronor. Ny-

utlåningen ökade således mer än amorteringarna, Statens totala utgifter för finansiella, materiella även om båda ökade, med 0,6 miljarder kronor och immateriella investeringar uppgick 2000 till respektive 0,1 miljarder kronor. I not 59 specifi- 33,6 miljarder kronor. Försäljningen av anlägg- ceras nyutlåning och amorteringar. ningstillgångar inbringade 62,8 miljarder kronor. De totala nettoinvesteringarna uppgick därmed till 29,2 miljarder kronor. Den främsta anledningen till att nettoinvesteringarna redovisas

Skr. 2000/01:101

Finansiella aktiviteter Statens upplåning

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter un- Statens nettoupplåning visar förändringen av stader 2000 uppgick till -94 miljarder kronor, vilket tens upplåning justerat för valutakursförändringinnebär att nettobetalningarna har ökat med ar i utländsk valuta. Vid sidan av Riksgäldskon- 5,1 miljarder kronor. Ökningen är till stor del toret har endast ett fåtal myndigheter möjlighet hänförbar till att realiserade valuta- och kursdif- att ta upp lån på marknaden. ferenser har ökat med 5,5 miljarder kronor. Statens nettoupplåning under 2000 uppgick

Från resultaträkningen har finansiella poster till -101,5 miljarder kronor. Att nettoupplåningsom inte påverkar betalningar eliminerats, t.ex. en var negativ innebär att staten har amorterat av orealiserade valutakursförluster på 24,5 miljarder lån med motsvarande belopp. Jämfört med 1999 kronor varav 9,2 miljarder kronor är hänförliga har nettoupplåningen minskat med 28,6 miljartill staten upplåning. Dessa har i huvudsak upp- der kronor. Under året minskade statsskulden kommit vid omvärdering av upplåning och kre- med 92,3 miljarder kronor. De orealiserade valuditgivning i utländsk valuta. takursförlusterna som påverkat statsskulden

uppgick till 9,2 miljarder kronor.

4¶Statsbudgetens utfall

Skr. 2000/01:101

4¶Statsbudgetens utfall 2000

4.1 Inledning gäldskontoret uppgår till -31 miljarder kronor.

Justerat för dessa större engångseffekter uppgick I 2001 års ekonomiska vårproposition redovisar statsbudgetens saldo till cirka 14 miljarder kroregeringen en kort sammanfattning av statsbud- nor. Statsbudgetens saldo 2000 samt justering getens utfall 2000. I detta kapitel redovisar reger- för större engångseffekter framgår av tabell 4.1. ingen statsbudgetens slutliga utfall 2000. I bilagorna 6 och 7 redovisas det slutliga utfallet för Tabell 4.1 Statsbudgetens saldo 2000 samt justering för

större engångseffekter (underliggande saldo)

samtliga inkomsttitlar respektive anslag på stats-

Miljarder kronor budgeten. Månadsfördelade inkomster och utgif-

2000 ter redovisas i bilagorna 8 och 9.

Enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten

Statsbudgetens saldo justerat för större en- 14,1

skall statsbudgeten omfatta alla inkomster och gångseffekter utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma Statsbudgetens inkomster beräknades i statssom statens lånebehov men med omvänt tecken. budgeten till 782,3 miljarder kronor. Det slutliga Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet utfallet blev 800 miljarder kronor vilket är att amortera på statsskulden. I kapitel 5 Samband 17,7 miljarder kronor högre än beräknat. Ökmellan resultaträkning och statsbudget jämförs ningen förklaras främst av högre skatteinkomsredovisningsprinciper och struktur mellan stats- ter, som blev 55,7 miljarder kronor högre än bebudgeten och resultaträkningen. räknat, medan inkomst av försåld egendom blev

Budgetsaldot uppgick 2000 till 101,9 miljarder 33 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudkronor. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot geten (se vidare avsnitt 4.3). till 82,5 miljarder kronor. Utfallet är därmed Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter 19,4 miljarder kronor högre än budgeterat. Jäm- m.m. blev 698,1 miljarder kronor. Det är 1,7 milfört med utfallet 1999 har statsbudgetens saldo jarder lägre än budgeterat. Denna utgiftsminskförbättrats med 19,9 miljarder kronor. ning hänförs till ett stort antal olika poster på

Det stora budgetöverskottet för 2000 beror statsbudgetens utgiftssida (se vidare avsnitt 4.4). till stor del av större engångseffekter i form av Statsbudgetens utfall 2000 framgår av tabell överföringar från AP-fonden, 45 miljarder kro- 4.2. nor, och försäljning av statliga bolag m.m. 73,8 miljarder kronor. Nettot av inbetalningar och utbetalningar av premiepensionsmedel till Riks-

Skr. 2000/01:101

4.3¶Statsbudgetens inkomster

Tabell 4.2 Statsbudgetens utfall 2000

Miljarder kronor

Inkomsterna på statsbudgeten uppgick 2000 till

Skillnad

mot 800 miljarder kronor, vilket är 18 miljarder kro-

SB TB SB+ Utfall SB

1) nor (2,3 procent) högre än vad som beräknades i

TB

statsbudgeten. Inkomster från skatter m.m. blev Inkomster 782,3 782,3 800,0 17,7

673 miljarder kronor, vilket är 56 miljarder kro- Varav skattein- 617,1 617,1 672,8 55,7

nor (9,0 procent) högre än beräknat. komster

Utfallet för övriga inkomster blev 127 miljar- Utgifter m.m. 699,8 9,0 708,8 698,1 -1,7

2 der kronor, vilket däremot är 38 miljarder kro-

623,52 Varav utgifter 9,0 632,5 619,4 -4,1

nor (23,0 procent) lägre än beräknat. Det lägre exkl. stats-

utfallet för övriga inkomster förklaras i huvudsak skuldsräntor

av att försäljningar av statlig egendom blev lägre Varav RKG:s -5,5 -5,5 -11,5 -6,0 nettoutlåning än beräknat.

3 m.m.

Budgetsaldo 82,5 -9,0 -73,5 101,9 19,4 1 ) SB = Statsbudgeten, TB = Tilläggsbudget 4.3.1 Skatter 2 ) Inkl. posten Minskning av anslagsbehållningar med 6 miljarder kronor 3 ) Inkl. kassamässig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden till Riksgäldskontoret

De inkomsttitlar som redovisar skatter som om-

fattas av den samordnade uppbörden påverkas av I diagram 4.1 redovisas statsbudgetens saldo och

de periodiserade skatterna för inkomståren underliggande saldo för åren 1990-2000. Budget-

1998–2000. Den samordnade uppbörden omsaldot har förändrats dramatiskt under perioden.

fattar cirka hälften av de totala skatterna. För in- Under 1990-talet första år var staten tvungen att

komståren 1998–1999 är dessa utfall kända melåna stora belopp. Störst var lånebehovet 1993.

dan utfallet avseende inkomståret 2000 blir klart Därefter har det skett en kraftig minskning av

i december 2001. Några exakta förklaringar till lånebehovet och 1998 övergick lånebehovet till

skillnader mellan statsbudget och utfall går därett budgetöverskott på 9,7 miljarder kronor för

för inte att redovisa, utan förklaringarna baseras att sedan 1999 öka kraftigt till ett budgetöver-

på den prognos av den periodiserade skatten för skott på 82 miljarder kronor. År 2000 blev

2000 som redovisas i 2001 års ekonomiska vårbudgetöverskottet 101,9 miljarder kronor. Som

proposition. För de skatter som inte omfattas av framgår av diagrammet är det bara under de tre

den samordnade uppbörden är dock det periodisenaste åren som staten har kunnat amortera på

serade utfallet för 2000 klart. statsskulden.

Jämfört med beräkningen till budgetpropo-

sitionen för 2000 (BP2000) har de periodiserade

Diagram 4.1 Statsbudgetens saldo 1990-2000

skatterna i offentlig sektor ökat med 27 respek-

150 000

tive 55 miljarder kronor för åren 1999 och 2000,

100 000

vilket framgår av tabell 4.3. Jämförelsen för 2000

50 000

0

-50 000 -100 000 -150 000 -200 000 -250 000 -300 000

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

Underliggande saldo Faktiskt saldo

Skr. 2000/01:101

sationsvinster till största delen betalas som Tabell 4.3 Offentliga sektorns och statens periodiserade kompletteringsbetalningar året efter inkomst-

skatter samt statsbudgetens inkomster

året. År 2000 bidrar förändringen i betalnings- Miljarder kronor

förskjutningen till att öka statsbudgetens skatte- Utfall Prognos/ Skillnad mot BP2000

Utfall inkomster. Detta förklaras av att de högre

1999 2000 1999 2000

preliminärskatterna ökade inkomsterna på stats-

Som framgår av tabell 4.3 var de periodiserade

offentlig sektor

skatterna 55 miljarder kronor lägre i beräkningen - Kommunsektorn 323 335 2 9

till budgetpropositionen för 2000 än i aktuell - Pensionssystemet 110 147 -1 0 = Periodiserad skatt, 654 647 26 46 prognos. Denna skillnad hade i 2000 års ekonostaten miska vårproposition minskat till 29 miljarder + Utjämningsavgift 21 19 0 1 kronor och i budgetpropositionen för 2001 upp- + Betalnings- -3 6 -6 9 gick skillnaden till 12 miljarder kronor. Prognoförskjutningar

sen för skatt på realisationsvinster blev betydligt

2000, gick att uppskatta. Prognosen för löne-

inkomster

skatterna förbättrades i långsammare takt, vilket

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade belopp avser prognoser. framför allt förklaras av att sysselsättningsök-

ningen under 2000 underskattades. I budgetprohar korrigerats för kyrkoskatten, som i budget- positionen för 2000 antogs lönesumman öka propositionen för 2000 redovisades som en del med 4,6 procent medan den i 2000 års ekonoav kommunalskatten. Ökningen avser till största miska vårproposition antogs öka med 5,2 prodelen löneskatter – dvs. inkomstskatter på för- cent. I budgetpropositionen för 2001 antogs lövärvsinkomster, allmän pensionsavgift och ar- nesumman öka med 6,0 procent, medan betsgivaravgifter – och skatt på kapitalinkoms- ökningen enligt det preliminära utfallet uppgår ter. De högre löneskatterna 2000 förklaras till till 6,5 procent. Osäkerheten kring beskattningstörsta delen av att utvecklingstakten för löne- en av Alectas överskottsmedel gjorde att dessa summan 2000, enligt det preliminära utfallet, intäkter först beaktades i beräkningen av övriga blev betydligt högre jämfört med beräkningen kapitalskatter till budgetpropositionen för 2001. till budgetpropositionen. En del av de ökade skatterna tillfaller dock kommunsektorn, vilket medför att statens periodiserade skatter ökar 4.3.2 Makroekonomisk utveckling med 26 respektive 46 miljarder kronor under 1999 och 2000 i förhållande till budgetproposi- Utvecklingen av statsbudgetens inkomster har tionen. Den högre skatten på kapitalinkomster ett starkt samband med den makroekonomiska 2000 beror till 20 miljarder kronor på realisa- utvecklingen. Det är därför viktigt att veta vilka tionsvinster och till 8 miljarder kronor på skatt beräkningsantaganden, som legat till grund för på återförda överskottsmedel från försäkrings- prognoser över statsbudgetens inkomster. I tabolaget Alecta, f.d. SPP. bell 4.4 nedan redovisas några centrala makro-

Statsbudgetens skatter har jämfört med be- ekonomiska förutsättningar för beräkningen av dömningen i budgetpropositionen för 2000 ökat skatteinkomsterna åren 1999 och 2000 i budgetmed 20 miljarder kronor 1999 och med 56 mil- propositionen för 2000, i 2000 års ekonomiska jarder kronor 2000. Jämfört med de periodisera- vårproposition samt i budgetpropositionen för de skatterna är ökningen mindre 1999 men stör- 2001. re 2000. Dessa skillnader förklaras av förändringar i betalningsförskjutningarna. Förändringen i betalningsförskjutningen 1999 förklaras framför allt av att hushållens skatt på realisationsvinster till största delen betalas som

Skr. 2000/01:101

centenheter till en total löneökning på

Tabell 4.4 Förutsättningar vid olika prognostillfällen 3,8 procent.

Procentuell förändring

Trots att utvecklingen av antalet arbetade

BP2000 VP2000 BP2001 Utfall

timmar och kostnadstimlönen sammantaget låg

Timlön, kostnad relativt nära utfallet vid alla prognostillfällen un-

1999 3,4 3,4 3,4 3,4 derskattades ökningen av den utbetalda löne-

2000 3,2 3,5 3,5 3,8 summan 2000. För 1999 låg dock prognosen

Antal arbetade timmar nära utfallet. Skillnaden mellan den sammantag-

1999 3,1 2,7 2,7 2,7 na utvecklingen av antalet arbetade timmar och

2000 1,5 1,8 2,0 1,5

kostnadstimlönen och utvecklingen av den utbe-

Utbetald lönesumma talda lönesumman beror bland annat på olika pe-

1999 6,0 6,0 6,0 6,0 riodiseringar av löneutbetalningarna och på att

2000 4,6 5,2 6,0 6,5

de inte mäts utifrån samma källor. Vid beräk-

Hushållens konsumtions- ningen av förändringen av kostnadstimlönen ju-

1

utgifter, löpande priser

steras det preliminära utfallet för retroaktiva ut-

1999 4,1 4,9 4,9 4,6

betalningar, dvs. löneutbetalningarna läggs in på 2000 4,0 5,0 4,3 4,0 1 den period de avser, vilket de inte gör i beräk- Exklusive effekten av överföringen av svenska kyrkan från kommunsektorn till hushållens ideella organisationer. ningen av den utbetalda lönesumman. Det finns

Källor: Statistiska centralbyrån (konjunkturstatistiken för kostnadstimlön, Nationalräkenskaperna för antal arbetade timmar och arbetsgivarnas skattedeklara- ingen enkel förklaring till diskrepanserna mellan

tioner till skattemyndigheterna för utbetald lönesumma), och Finansdepartemen- de olika statistikkällorna. År 1999 var differen-

tet

sen mellan kostnadstimlön och utbetald timlön -

0,4 procentenheter, dvs. kostnadstimlönen öka- Utvecklingen av antalet arbetade timmar över-

de svagare än den utbetalda timlönen. Den samskattades vid varje prognostillfälle med samman-

mantagna förändringen av utbetald timlön enligt taget ca 0,5 procentenhet. I budgetpropositionen

SCB:s konjunkturstatistik och antal arbetade för 2000 underskattades visserligen BNP-

timmar enligt Nationalräkenskaperna var därtillväxten, men även produktivitetstillväxten för-

med högre än vad skattedeklarationerna visar att utsågs då bli svagare än vad som blev fallet. I

den utbetalda lönesumman ökade med. Förra 2000 års ekonomiska vårproposition, liksom i

året var förhållandet det omvända, dvs. kostnadsbudgetpropositionen för 2001, överskattades

timlönen steg mer än den utbetalda och den styrkan i ekonomin medan förväntningarna av-

sammantagna ökningen av timlön och antal arseende produktivitetstillväxten fortfarande var

betade timmar var drygt 1 procentenhet lägre än för låga.

ökningen av den utbetalda lönesumman. I takt

Samtidigt som prognosen över utvecklingen

med att diskrepansen blev synlig i utfallen infoav antalet arbetade timmar mellan 1999 och 2000

gades den i prognosen men den underskattades var högre än utfallet prognoserades en för svag

fortfarande med ca 0,5 procentenheter i budgetökning av antalet sysselsatta vid varje prognos-

propositionen för 2001. Diskrepansen kan bland tillfälle. Det beror på att medelarbetstiden 2000

annat bero på att vissa förändringar i lönekostblev betydligt svagare än prognoserat till följd av

naderna, som exempelvis bonus, inkluderas i löen oväntat stark ökning av sjukfrånvaron.

nesummeberäkningarna men inte i konjunktur-

Den genomsnittliga ökningen av kostnads-

statistiken. Skillnaden kan också bero på att timlönen 2000 reviderades upp från 3,2 procent i

skattedeklarationerna eventuellt fångar upp budgetpropositionen för 2000 till 3,5 procent i

strukturella förändringar i löneutvecklingen vårpropositionen 2000, där prognosen låg kvar i

bättre än konjunkturstatistiken. budgetpropositionen för 2001. Vid det första re-

Bedömningen avseende hushållens konsumdovisade prognostillfället förutsattes löneglid-

tionsutgifter i löpande priser, som påverkar beningen uppgå till 0,5 procent och i de andra två

räkningen av intäkterna av mervärdesskatt, har förutsattes den totala löneökningen begränsas

också reviderats mellan prognostillfällena. Kontill 3,5 procent. Det preliminära utfallet från Sta-

sumtionen bedömdes bli stark vid alla tillfällen tistiska centralbyrån visar på en löneökning på

till följd av en snabb sysselsättningsökning, rela- 3,6 procent. Utfallet kommer dock att revideras

tivt stark realinkomstutveckling, god förmögenför retroaktiva utbetalningar och den preliminära

hetsställning och hög tillförsikt bland hushållen. statistiken bedöms revideras upp med 0,2 pro-

En viss mättnad i konsumtionen av kapitalvaror

Skr. 2000/01:101

väntades dock under prognosperioden. I bud- komståren 1998 och 1999 till andra inkomsttitlar getpropositionen för 2000 låg prognosen avse- på statsbudgeten. Från inkomsttiteln Fysiska perende hushållens konsumtionsutgifter 2000 i linje soners inkomstskatt utbetalas dessutom skatter med utfallet. För 1999 var däremot utvecklingen avseende inkomståren 1998–2000 till kommunför låg. Den dramatiska börsuppgången mellan sektorn. budgetpropositionen för 2000 och vårproposi- I det följande kommenteras endast de intionen 2000 samt det mycket starka utfallet för komsttitlar som redovisar större skillnader mel- 1999 föranledde en kraftig upprevidering av hus- lan utfall och statsbudget. En fullständig redohållens konsumtionsutgifter för 2000. Senare visning av statsbudgetens samtliga inkomsttitlar under våren och under sommaren hade aktiekur- finns i bilaga 6. serna fallit något och en viss dämpning i konsumtionen av vissa varor hade observerats, vilket bidrog till att konsumtionsprognosen revidera- 1100 Skatt på inkomst des ner något i budgetpropositionen för 2001. Fortfarande överskattades dock ökningstakten. 1111 Fysiska personers inkomstskatt Utfallet för 2000 visade att konsumtionen av framför allt kapitalvaror bromsades upp betyd- Utfallet på inkomsttiteln Fysiska personers inligt snabbare än väntat under andra halvåret. komstskatt blev 29 miljarder kronor högre än i

statsbudgeten.

I tabell 4.5 redovisas hushållens periodiserade 4.3.3 Redovisning av inkomsttitlar inkomstskatter för inkomståren 1998–2000 samt

skillnader mot beräkningen till budgetproposi- 1000 Skatter m.m. tionen.

Tabell 4.5 Hushållens periodiserade skatter

Skattekontots införande inkomståret 1998 med-

Miljarder kronor för att det år 2000 i huvudsak är debiterade och

Utfall Utfall Prognos Skillnad mot BP2000 inte inbetalda belopp, som redovisas på följande

Inkomstår 1998 1999 2000 1998 1999 2000 inkomsttitlar:

Skatter på titeln 44 51 42 3 14 23

- 1111 Fysiska personers inkomstskatt varav

- 1200 Socialavgifter och allmän pensions-

Omförda skatter m.m. 393 416 443 1 4 12

avgift

varav

Allmän pensionsavgift 57 60 64 0 -1 0 Betalningsdifferenser, skattekonto.

Egenavgift 7 8 8 0 0 0 För de flesta skatter utgörs skillnaden mellan

Slutlig skatt 437 467 486 3 18 35

den periodiserade skatten och det belopp som

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade belopp redovisas på statsbudgeten endast av en för- avser prognoser. skjutning av den månatliga uppbörden. På statsbudgeten redovisas således skatter som till 11/12

Utfallet för den slutliga skatten avseende inavser inkomståret 2000 och 1/12 avser inkomst- komståret 1998 blev 3 miljarder kronor högre än året 1999. Uppbörden av hushållens och bola-

i beräkningen till budgetpropositionen för 2000. gens inkomstskatt är emellertid något mer kom- Underskattningen av kapitalskatt förklaras av en plicerad. Förutom preliminärskatt, som

felaktig nedjustering av realisationsvinster som redovisas med en månads förskjutning, debiteras gjordes utifrån det preliminära taxeringsutfallet. i december 2000 skillnaden mellan slutlig skatt

Den slutliga skatten avseende inkomståret och preliminärskatt avseende inkomståret 1999. 1999 blev 18 miljarder kronor högre jämfört Från inkomsttitlarna Fysiska personers inkomst-

med beräkningen till budgetpropositionen. skatt och Juridiska personers inkomstskatt omförs Skillnaden förklaras till största delen av ökade också under 2000 vissa skatter avseende in-

kapitalskatter. Skatt på realisationsvinster ökade

Skr. 2000/01:101

med 13 miljarder kronor till följd av tillgångspri- I tabell 4.7 redovisas de periodiserade skattersernas starka utveckling, samtidigt som omsätt- na för åren 1998–2000 samt förändringen av deningen varit mycket hög. Detta bidrog även till samma i jämförelse med beräkningen till budatt förmögenhetsskatten blev 3 miljarder kronor getpropositionen för 2000. högre än beräknat. De högre inkomstskatterna förklaras i huvudsak av högre sjukersättning, Tabell 4.7 Företagens periodiserade skatter

Miljarder kronor pensioner och näringsverksamhet.

Utfall Utfall Prognos Skillnad mot BP2000

För inkomståret 2000 beräknas den slutliga

Inkomstår 1998 1999 2000 1998 1999 2000 skatten bli avsevärt högre jämfört med beräk-

Skatter på titeln 57 63 76 0 2 12

ningen till budgetpropositionen. Skillnaden för-

varav klaras huvudsakligen av högre statlig och kom- Inkomstskatt 46 53 63 0 2 10 munal inkomstskatt samt kapitalskatt. Upp- Avkastningsskatt 12 11 13 0 0 2

Skattereduktioner -1 -1 0 0 0 0 revideringen av kapitalskatten beror på högre

Omförda skatter m.m. 25 26 25 0 3 1

realisationsvinster. De högre inkomstskatterna

varav beror på en underskattning av löner, sjukpen-

ring.

I tabell 4.6 redovisas utfallet på inkomsttiteln Slutlig skatt 81 90 102 0 5 14

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade belopp Fysiska personers inkomstskatt för budgetåret

avser prognoser. 2000. Det högre underuttaget (debiterad slutlig

skatt minus preliminärskatt) om 13 miljarder

I budgetpropositionen underskattades inkomstkronor förklaras av en högre slutlig skatt och en

skatten 1999 med 2 miljarder kronor. Det är högre preliminärskatt avseende inkomståret

svårt att närmare analysera avvikelsen mellan 1999. De högre inkomstskatterna 2000 resulte-

prognos och utfall av företagens inkomstskatt. rade i att preliminärskatterna underskattades

Företagens resultat utgörs av nettot av flera olika med 17 miljarder kronor. Dessutom påverkas

typer av intäkter och kostnader, såsom rörelseinkomsttiteln genom större förskottsutbetal-

överskott, avskrivningar, finansiella intäkter och ningar till kommunerna. De högre kapital- och

kostnader. Utöver detta påverkas inkomstskatförmögenhetsskatterna påverkar inte inkomstti-

ten av koncernbidrag, bokslutsdispositioner och teln budgetåret 2000, eftersom dessa inte preli-

avdrag för tidigare års förluster m.m. Någon minärbeskattas utan betalas som komplette-

specifik prognos över de enskilda poster som inringsbetalningar 2001.

går i beräkningen av inkomstskatten görs inte,

utan prognosen baseras på senaste års utfall av

Tabell 4.6 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt

inkomstskatten samt på en antagen allmän Miljarder kronor

vinstutveckling. Den framskrivna inkomstskat-

Skillnad mot

Utfall Utfall statsbudgeten ten korrigeras därefter med eventuella regelför-

komstskatten med 8 miljarder kronor.

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Prognosen för avkastningsskatten 2000 har

reviderats upp med 2 miljarder kronor. Den hög-

re skatten förklaras dels av att den genomsnittli-

1121 Juridiska personers inkomstskatt

ga statslåneräntan 1999 blev knappt 0,2 procent-

enheter högre än vad som antogs i Utfallet på titeln Juridiska personers inkomstskatt

budgetpropositionen, dels av att livbolagens förblev 3 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.

Skr. 2000/01:101

mögenhet vid ingången av 2000 blev högre än huvudgruppen redovisas dessutom allmän penberäknat. sionsavgift.

Utfallet för särskild löneskatt 1999 blev 2,5 I tabell 4.9 redovisas skillnaden mellan utfall miljarder kronor högre än vad som beräknades och prognos för de periodiserade arbetsgivaravtill budgetpropositionen. Detta beror främst på gifterna. I frånvaro av regelförändringar bestäms extraordinära intäkter i samband med att Svens- skillnaden mellan utfall och prognos av hur avka kyrkan 1999 övergick till att betala särskild giftsunderlaget, dvs. lönesumman, faktiskt utlöneskatt på pensionspremier i stället för på ut- vecklas jämfört med prognosen i statsbudgeten. betalda pensioner. Utfallet för lönesumman blev högre än progno-

I tabell 4.8 redovisas utfallet på inkomsttiteln sen, vilket innebär att intäkterna underskattades samt avvikelsen mot statsbudgeten. Utfallet på med motsvarande 4,3 miljarder kronor i budgetinkomsttiteln budgetåret 2000 uppgick till 71,7 propositionen. miljarder kronor, vilket är 4,3 miljarder kronor mindre än den periodiserade skatten. Skillnaden Tabell 4.9 Periodiserade arbetsgivaravgifter 2000

Miljarder kronor förklaras av betalningsförskjutningar.

Utfall Skillnad mot

2000 BP2000

Tabell 4.8 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor Periodiserade avgifter, 288,3 3,7

offentlig sektor

Skillnad mot

varav förklaras av

Utfall Utfall statsbudgeten

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1200. Inkomsterna blev 4,8 miljarder kronor

högre än beräknat till statsbudgeten och förkla-

ras främst av högre arbetsgivaravgifter och sär-

Övriga inkomstskatter

skild löneskatt. Utbetalningarna till pensionssy-

stemet blev 1,6 miljarder kronor lägre än Miljarder kronor

beräknat. Nettot på inkomsthuvudgruppen un-

Utfall Utfall Skillnad mot

1999 2000 BP2000 derskattades således med 6,4 miljarder kronor.

räknades till statsbudgeten. Den största en-

pensionsavgift

än förväntat.

1200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift

Socialavgifter består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt. Under inkomst-

Skr. 2000/01:101

Intäkterna från skatt på egendom förväntas år 2000 bli 3,2 miljarder kronor högre än bedöm-

Anm: Företags och kommunsektorns investeringar är sammanslagna i diagramningen i statsbudgeten. Underskattningen av in-

met. täkterna beror främst på högre prisutveckling på tillgångsmarknaderna. Utfallet på inkomsttitlar-

Den periodiserade mervärdesskatten beräknas na blev dock endast 1,5 miljarder kronor högre.

2000 uppgå till 181,3 miljarder kronor, vilket är Detta förklaras av att det är fastighets- och

4,7 miljarder kronor högre än i beräkningen till förmögenhetsskatten avseende inkomståret 1998

budgetpropositionen. Huvuddelen av detta besom redovisas på inkomsttitlarna.

lopp är utfall medan den del som fastställs vid

inkomsttaxeringen fortfarande är en prognos.

Det högre utfallet förklaras främst av en ökning

1400 Skatt på varor och tjänster

av hushållens konsumtionsutgifter, men även av

att konsumtionen i högre grad än tidigare avser

1411 Mervärdesskatt

högbeskattade varor. En större andel konsum-

tion högbeskattade varor ökar intäkterna från Miljarder kronor

mervärdesskatten även om de totala konsum-

Utfall Utfall Skillnad mot

1999 2000 BP2000 tionsutgifterna är konstanta. År 2000 ökade

hushållens konsumtionsutgifter med 3,8 procent

Periodiserad skatt 172,9 181,3 4,7

medan intäkterna ökade med 4,6 procent. Redovisat på inkomsttiteln 170,6 182,9 7,7

I diagram 4.3 visas hushållens konsumtionsut-

gifter 1980–2000 i fasta priser. Konsumtionsut- Utfallet på inkomsttiteln Mervärdesskatt blev

gifterna är uppdelade i varugrupperna: dagligva- 7,7 miljarder kronor eller 4 procent högre än be-

ror, bilar och sällanköpsvaror samt, övriga varor, räknat till statsbudgeten.

övriga tjänster, bostäder och energi.

Mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter, men även av invester- Diagram 4.3 Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i ingar och förbrukning i de företag som har un- varugrupper

Miljarder kronor dantag från skatteplikt samt av kommunsektorns

1200 förbrukning och investeringar. Diagram 4.2 illu-

Övriga varor och tjänster, bostäder och energi

strerar fördelningen av mervärdesskatten 2000 1000 Bilar och sällanköpsvaror uppdelad efter användning. Dagligvaror

800

600

400

200

0

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000

Skr. 2000/01:101

I diagrammet framgår tydligt att konsumtionen junkturläget kan ha bidragit till att öka den in-

av dagligvaror är relativt jämn under hela perio- hemska efterfrågan.

den medan konsumtionen av bilar och sällan-

köpsvaror varierar med konjunkturen. Dagligva-

ror mervärdesbeskattas med 12 procent medan 1428 Energiskatt

bilar och sällanköpsvaror mervärdesbeskattas

Miljarder kronor med 25 procent. Intäkterna från mervärdesskat-

Utfall Utfall Skillnad mot ten har därför en tendens att variera kraftigare 1999 2000 BP2000

med konjunkturella svängningar i ekonomin än

Periodiserad skatt 50,4 49,1 -2,8 vad de underliggande konsumtionsutgifterna

Redovisat på inkomsttiteln 50,5 49,4 -2,5 gör.

Diagrammet visar också en relativt jämn upp-

Utfallet på inkomsttiteln Skatt på energi blev åtgående trend av konsumtionsutgifter för grup-

2,5 miljarder kronor lägre än i beräkningen till pen övriga varor m.fl. Detta förklaras främst av

statsbudgeten. I budgetpropositionen för 2001 en ökad konsumtion av bostäder och övriga

föreslog regeringen att 1,4 miljarder kronor av tjänster. Bland övriga tjänster dominerar catering

intäkterna år 2000 skulle föras över till Riksgäld- (restaurangutgifter), men även teletjänster och

kontoret för tillfällig förvaltning. Dessa medel är samhällsservice bidrar till trenden av ökande

avsatta för att stimulera igångsättningen av ett konsumtionsutgifter.

system för individuellt kompetenssparande. Den

resterande delen av avvikelsen härrör från energi-

och koldioxidskatten på oljeprodukter. För-

1424 Tobaksskatt

brukningen av oljeprodukter var under året

Miljarder kronor ovanligt låg beroende på en relativt hög medel-

temperatur i landet.

Utfall Utfall Skillnad mot

1999 2000 BP2000

Periodiserad skatt 7,4 7,7 0,7 Redovisat på inkomsttiteln 7,4 7,8 0,8 1460 Skatt på vägtrafik

Miljarder kronor Utfallet på inkomsttiteln Tobaksskatt blev

Utfall Utfall Skillnad mot 0,8 miljarder kronor högre än vad som beräkna- 1999 2000 BP2000

des till statsbudgeten för 2000. I beräkningen an- Periodiserad skatt 6,6 7,0 0,6

togs en svag nedgång av den inhemska tobaks-

Redovisat på inkomsttiteln 6,4 6,9 0,4 konsumtionen.

För inkomsttiteln Fordonsskatt blev utfallet 0,4

miljarder kronor högre än i beräkningen till

1425 Alkoholskatt

statsbudgeten 2000. Avvikelsen beror på en nå-

Miljarder kronor got högre tillväxt i fordonsparken än beräknat.

Utfall Utfall Skillnad mot

1999 2000 BP2000 Periodiserad skatt 10,7 10,8 0,4 Övriga skatter på varor och tjänster

Redovisat på inkomsttiteln 10,6 10,9 0,5

Miljarder kronor

Utfall Utfall Skillnad mot Under inkomsttiteln Alkoholskatt redovisas skatt 1999 2000 BP2000

på etylalkohol, skatt på vin, skatt på mellan- Periodiserad skatt 6,9 8,3 -0,1

klassprodukter samt skatt på öl. Utfallet på titeln

Redovisat på inkomsttitlar 6,8 7,7 -0,4 blev 0,5 miljarder kronor högre än vad som be-

räknades till statsbudgeten. Detta trots att det i

För övriga inkomsttitlar under inkomsthuvudberäkningen ej tagits hänsyn till de ändrade in-

gruppen Skatt på varor och tjänster blev utfallet förselreglerna för alkohol fr.o.m. den 1 juli 2000.

0,4 miljarder kronor lägre än i beräkningen till En förklaring till det höga utfallet är att kon-

statsbudgeten. Den största enskilda inkomstti-

Skr. 2000/01:101

teln är Tullmedel, vilken står för närmare hälften av inkomsterna i gruppen.

1600 Betalningsdifferenser, skattekonto

Miljarder kronor

Skillnad mot

Utfall Utfall Statsbudgeten

1999 2000 2000

Redovisat på inkomsttiteln -8,5 -3,5 7,9 varav restföring -3,1 -5,0 -0,1

Skillnaden mellan inbetalda och debiterade skatter redovisas som betalningsdifferenser.

Betalningsdifferensen uppgick till -3,5 miljarder kronor, vilket är 7,9 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Skillnaden beror framför allt på större kompletteringsbetalningar avseende skatt på realisationsvinster.

4.3.4¶Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna inkomster av statens verksamhet, inkomster av försåld egendom, återbetalning av lån, kalkylmässiga inkomster, bidrag m.m. från EU och extraordinära medel från EU. Utfallet uppgick till 127,2 miljarder kronor och var därmed 38 miljarder kronor (23 procent) lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Skillnaden förklaras främst av att inkomsterna av försåld egendom blev 33,5 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.

Tabell 4.11 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljarder kronor

Utfall Utfall Skillnad

1999 SB 2000 2000 mot SB

2000 Inkomster av 34,1 48,9 45,5 -3,3

statens

verksamhet

3000 Inkomster av 1,0 95,0 61,5 -33,5

försåld egendom

4000 Återbetalning av 3,1 2,7 2,5 -0,2

lån

5000 Kalkylmässiga 5,2 9,0 8,6 -0,4

inkomster

6000 Bidrag m.m. 9,3 9,6 9,0 -0,6

från EU

Summa övriga 52,7 165,2 127,2 -38,0 inkomster

Skr. 2000/01:101

2000 Inkomster av statens verksamhet 2100 Rörelseöverskott

Tabell 4.12 Inkomster av statens verksamhet, översikt Tabell 4.13 Inkomster av Rörelseöverskott

Miljarder kronor Miljarder kronor

Utfall SB 2000 Utfall Skillnad Utfall Utfall Skillnad

1999 2000 mot SB 1999 SB 2000 mot SB

2000 2000 Inkomster av 34,1 48,9 45,5 -3,3

statens 2100 Rörelseöverskott 10,3 15,1 13,7 -1,4

verksamhet Därav Därav

2114 Luftfartsverkets 0,1 0,1 -0,2

2100 Rörelseöver- 10,3 15,1 13,7 -1,4 inlevererade

skott överskott 2200 Överskott av 0,1 0,1 0,1 0,0

2116 Affärsverket 0,3 0,6 1,0 0,4

statens fas- svenska krafttighetsför-

näts inlevereravaltning

de utdelning

2300 Ränte- 2,2 1,8 3,1 1,3 2124 Inlevererat över- 0,0 0,0 0,0 0,0

inkomster skott av Riks- 2400 Aktieutdelning 8,0 18,8 16,8 -1,9 gäldskontorets

garantiverk- 2500 Offentligrätts- 7,7 8,0 7,4 -0,5

samhet

liga avgifter

2126 Inlevererat över- 0,1 0,1 0,1 0,0 2600 Försäljnings- 1,9 0,4 0,8 0,3

skott av stats-

inkomster

stödd export- 2700 Böter m.m. 2,6 2,7 2,2 -0,5 kredit 2800 Övriga in- 1,3 2,0 1,4 -0,7 2131 Riksbankens 7,6 11,6 9,8 -1,8

komster av inlevererade statens verk- överskott samhet

2153 Inlevererat över- 2,0 2,7 2,9 0,2

skott från AB

Svenska Spel

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelseöverskott från affärsverk och Riksbanken, men Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Röäven överskott från AB Svenska Spel och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovisas räntein- relseöverskott uppgick till 13,7 miljarder kronor vilket är 1,4 miljarder kronor lägre än beräknat i komster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsin- statsbudgeten. komster, böter samt övriga inkomster av statens Den enskilt viktigaste förklaringen till det lägverksamhet. re utfallet är att Riksbankens inleverans blev lägre än vad som beräknats i statsbudgeten för Inkomsterna uppgick till 45,5 miljarder kronor vilket är 3,3 miljarder kronor lägre än beräk- 2000. Enligt Riksbankens årsredovisning uppgick vinsten, exklusive valutakurseffekter, till nat i statsbudgeten. Skillnaden mot budget förklaras framför allt av lägre utdelningsinkomster knappt 1 miljard kronor för verksamhetsåret av statens aktier samt lägre inlevererat överskott 1999, vilket är en kraftig försämring gentemot från Riksbanken till följd av ett svagare resultat 1998 års resultat. Inleveransen baseras på Riksbankens genomsnittliga resultat före bokslutsför Riksbanken verksamhetsåret 1999. dispositioner (exklusive valutakurseffekter) under den senaste femårsperioden. Inkomsterna från AB Svenska Spels överskott steg 2000. Ökningen beror på de ändrade redovisningsprinciper som infördes 1999. De förändrade redovisningsprinciperna innebär att redovisning mot inkomsttiteln skall ske efter det att bolagsstämma hållits. Svenska kraftnäts inleverans är högre än beräknat i statsbudgeten beroende på att affärsverket gjorde en särskild inleverans på 0,4 miljarder kronor under 2000.

Skr. 2000/01:101

2300 Ränteinkomster 2400 Aktieutdelning

Tabell 4.14 Ränteinkomster Tabell 4.15 Aktieutdelning från företag med statligt ägande

Miljarder kronor 1999-2000

Miljoner kronor

Utfall Utfall Skillnad

1999 SB 2000 2000 mot SB Bolag Utfall Utfall 1999-2000

1999 2000 Skillnad 2300 Räntein- 2,2 1,8 3,1 1,3

komster Stattum 1 000 11 400 10 400

därav Telia 1 400 1470 70 2343 Räntein- 1,7 1,4 2,0 0,7 Nordbanken 889 949 60

komster på

Vattenfall AB 1 500 902 -598

studielån

upptagna Akademiska Hus 400 600 200

efter 1989

LKAB 231 231 0 2397 Räntor på 0,4 0,3 1,0 0,7

Vin & Sprit AB 840 230 -610

skattekonto

m.m., netto AssiDomän 307 230 -77

Svensk Exportkredit 334 225 -108

Civitas Holding 411 164 -247

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Räntein-

(Vasakronan)

komster uppgick till 3,1 miljarder kronor, vilket

Nordiska investeringsbanken 125 116 -9

är 1,3 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror dels på att ränteinkomsterna blev 0,7 mil- Apoteksbolaget 100 100 0 jarder kronor högre på studielån upptagna efter SBAB 96 89 -7 1989, dels på att inkomsterna under inkomstti- Specialfastigheter AB 115 60 -55 teln Räntor på skattekonto m.m., blev 0,7 mil- OM 29 32 3 jarder kronor högre.

Kasernen 2 2 0 SAS 141 -141

Celsius AB 14 -14 AB Svensk Bilprovning 1 -1

AMU-gruppen 22 -22

Svenska Spel (10 tkr) 0 0 Summa 7 972 16 827 8 855

Under inkomsthuvudgruppen redovisas bara inkomster mot inkomsttiteln Inkomster av statens aktier. Inkomsterna uppgick till 16,8 miljarder kronor vilket är 1,9 miljarder kronor (10 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Jämfört med 1999 är dock inkomsterna 8,9 miljarder högre. Det lägre utfallet jämfört med statsbudgeten beror främst på att Vattenfall inte behövde betala in någon utdelning enligt avtalet om stängning av Barsebäck. Att utdelningarna 2000 var mycket högre än 1999 beror främst på den förhöjda utdelningen som förvaltningsaktiebolaget Stattum gjorde till följd av försäljningen av aktier i Pharmacia & Upjohn i början av 1999.

Skr. 2000/01:101

Utdelningen från Stattum blev 11 miljarder kro- när karaktär och redovisas av ett hundratal nor 2000 jämfört med 1 miljard kronor året in- myndigheter. nan.

I tabell 4.15 specificeras de största aktieutdelningarna från statligt ägda aktier. I statsbudgeten 3000 Inkomster av försåld egendom redovisas ingen prognos för aktieutdelningar per företag utan endast en prognos för de totala ak- Tabell 4.16 Inkomster av försåld egendom

Miljarder kronor tieutdelningarna.

Utfall SB Utfall Skillnad

1999 2000 2000 mot SB

3000 Inkomster av för- 1,0 95,0 61,5 -33,5

2500 Offentligrättsliga avgifter

såld egendom

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen upp-

Under denna inkomsttyp redovisas inkomster gick till 7,4 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljar-

från försäljning av statligt aktieinnehav, byggnader kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Av

der, maskiner och mark. Inkomsterna uppgick skillnaden förklarar inkomsttiteln Bidrag för ar-

till 61,5 miljarder kronor eller 7,7 procent av Stabetsplatsintroduktion 0,2 miljarder kronor till

tens inkomster. Utfallet är 33,5 miljarder kronor följd av ett lägre antal deltagare än beräknat.

lägre än beräknat i statsbudgeten, men 60 miljar-

der kronor högre än 1999. Inkomsterna består

främst av försäljningen av aktier i Telia AB, som

2600 Försäljningsinkomster

inbringade 61 miljarder kronor. Försäljningen av

aktier i Celsius AB inbringade 0,5 miljarder kro- De sammanlagda inkomsterna för inkomsttitlar-

nor. na under inkomsthuvudgruppen Försäljningsinkomster uppgick till 0,8 miljarder kronor. Det är 0,3 miljarder kronor högre än beräknat i stats-

4000 Återbetalning av lån

budgeten. De högre inkomsterna hänförs framför allt till inkomsttiteln Utförsäljning av bered-

Tabell 4.17 Återbetalning av lån

skapslager. Miljarder kronor

Utfall SB 2000 Utfall Skillnad

1999 2000 mot SB 2700 Böter m.m. 4000 Återbetal- 3,1 2,7 2,5 -0,2

ning av lån Utfallet för denna inkomsthuvudgrupp uppgick därav till 2,2 miljarder kronor, vilket innebär en 4100 Återbetal- 0,6 0,1 0,1 0,0 minskning med 0,5 miljarder kronor jämfört ning av när-

ingslån med beräkningen till statsbudgeten. Det är

4300 Återbetal- 2,4 2,5 2,2 -0,2 främst inkomsttiteln Skattetillägg som förklarar

ning av studet lägre utfallet. Det lägre utfallet är en följd av

dielån att omprövningar avseende 1999 medför lägre

4500 Återbetal- 0,1 0,1 0,1 0,1 skattetillägg än beräknat. ning av öv-

riga lån

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. återbe-

talningar av vissa studiemedel, men även återbe- Inkomster under inkomsthuvudgruppen Övriga talningar av övriga lån såsom lokaliseringslån och inkomster av statens verksamhet uppgick till lån avseende såddfinansiering. Inkomsterna upp- 1,4 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kro- gick till 2,5 miljarder kronor vilket är 0,2 miljarnor lägre än vad som beräknades till statsbudge- der kronor lägre än beräknat i statsbudgeten, ten. Av skillnaden förklaras 0,5 miljarder kronor främst till följd av lägre återbetalning av studieav ett uppskjutet beslut avseende Exportkredit- medel. nämndens återbetalning av tidigare lån. Inkomsterna under denna inkomsttitel är av extraordi-

Skr. 2000/01:101

5000 Kalkylmässiga inkomster komsterna omfattar bidrag från EG:s jordbruks-

fond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag

Tabell 4.18 Kalkylmässiga inkomster

för transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag Miljarder kronor

från EG.

Utfall SB Utfall Skillnad

Inkomsterna uppgick till 9 miljarder kronor,

1999 2000 2000 mot SB

vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat i 5000 Kalkylmässiga 5,2 9,0 8,6 -0,4

statsbudgeten och något lägre än föregående år.

inkomster

Det är främst bidragen från EG:s socialfond och därav

jordbruksfond som blev lägre än beräknat. 5100 Avskrivningar och 1,2 1,1 1,2 0,1

Bidrag från EG,:s regionalfond uppgår till 0,8

amorteringar

miljarder kronor vilket är 0,4 miljarder kronor därav

högre än beräknat i statsbudgeten. Skillnaden 5121 Avskrivningar på 0,5 0,4 0,6 0,2

mot statsbudgeten är en följd av att nya struk-

fastigheter

turfondsprogram inletts och att förskott för des- 5131 Uppdragsmyndigh 0,7 0,7 0,6 -0,1

sa betalats ut under året.

eters m.fl. komp-

lementkostnader Bidrag från EG:s socialfond har blivit 1 miljard 5211 Statliga 4,0 7,9 7,4 -0,5 kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Detta

pensionsavgifter beror främst på vissa förseningar i inbetalningar-

na avseende gamla program. Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består

Tabell 4.20 Bidrag m.m. från EU

av avskrivningar, amorteringar och statliga pen-

Miljarder kronor sionsavgifter, netto. Inkomsterna uppgick till 8,6 miljarder kronor vilket är 0,4 miljarder kro-

Utfall SB Utfall Skillnor lägre än beräknat i statsbudgeten och 1999 2000 2000 nad

mot 3,4 miljarder högre än utfallet 1999. De prelimi- SB nära premierna för statliga pensioner m.m. 1999

6000 Bidrag m.m. från EU 9,3 9,6 9,0 -0,6 var lägre än den försäkringsmässiga kostnaden.

därav 0,0 0,0 0,0 0,0 För 2000 är premierna däremot beräknade enligt

6100 Bidrag från EG:s jord- 7,1 7,4 7,2 -0,2 den försäkringsmässiga kostnaden, vilket medför

bruksfond en kraftig ökning av premierna mellan åren.

därav Premierna finansieras i huvudsak med anslag på

6111 Arealbidrag 3,7 3,3 3,2 0,0 statsbudgetens utgiftssida och fastställs av Nämnden för statens avtalsförsäkringar. 6112 Kompletterande åtgär- 1,0 1,4 1,5 0,1

der Tabell 4.19 Statliga pensionsavgifter 6113 Övriga interventioner 0,4 0,4 0,3 0,0 Miljoner kronor 6114 Exportbidrag 0,8 0,6 0,7 0,1 Inkomstundertitel Utfall 2000 6115 Djurbidrag 0,7 0,7 0,7 0,0 041 Statlig tjänstepensionering 5 856,0 6116 Offentlig lagring 0,2 0,2 -0,1 -0,3

6400 Bidrag från EG:s soci- 1,1 1,7 0,7 -1,0

alfond 6000 Bidrag m.m. från EU 6500 Bidrag till transeurope- 0,1 0,1 0,2 0,1

iska nätverk

Stöd och bidrag från EG:s budget redovisas un- 6900 Övriga bidrag från EG 0,0 0,0 0,0 0,0 der inkomsttypen Bidrag m.m. från EU. In-

Skr. 2000/01:101

Månadsfördelat inkomstutfall m.m. Tabell 4.21 Makroekonomiska förutsättningar för år 2000

Budgetpropositionen för 2000 och preliminärt utfall 2000 Statsbudgetens utfall redovisas löpande under

BP 2000 Utfall året av Ekonomistyrningsverket. I bilaga 8 redo-

1

BNP 3,0 3,6 visas statsbudgetens månadsfördelade inkoms-

2

Prisbasbelopp 36,6 36,6 ter. De korrigeringar av utfallet som görs av myndigheterna via budgetårets slut redovisas i KPI 1.2 1,3

4 sin helhet på december månad. Sysselsättningsgrad 77,1 77,2

5

Öppen arbetslöshet 4,5 4,7

5

Arbetsmarknadspolitiska program 3,5 2,6

6

Ränta 5 år 4,8 5,2

4.4¶Statsbudgetens utgifter 6

Ränta 6 månader 3,0 3,6

1

Årlig procentuell förändring i fasta priser Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 ut- Tusental kronor

3

Procentuell förändring, årsgenomsnitt giftsområden. Därutöver ingår även posterna 4

Andel av befolkningen mellan 20 och 64 år i reguljär sysselsättning

5

Andel av arbetskraften Minskning av anslagsbehållningar, Kassamässig 6

Årsgenomsnitt korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning på statsbudgetens utgiftssida.

Skillnaden mellan statsbudgetens utgifter och Som framgår av tabell 4.23 uppgick utfallet för utfallet 2000 framgår av tabell 4.22.

statsbudgetens utgifter inkl. korrigeringsposter till 698,1 miljarder kronor. På statsbudgeten an- Tabell 4.22 Skillnaden mellan statsbudgetens utgifter och visades 699,8 miljarder kronor och under året utfall 2000 tillfördes ytterligare 9,0 miljarder kronor på Miljarder tilläggsbudget. Utfallet på utgiftsområden blev

Totalt Anta- Be- Övrigt 4,8 miljarder kronor lägre än totalt anvisat. ganden slut

Utgifter -1,7 -2,4 -2,6 3.3

Utgiftsområden, exkl. räntor -4,2 -3,8 -1,3 0,9

Skillnadsanalys av statsbudgetens utgifter

Statsskuldsräntor 8,4 1,4 0 7,0

Myndigheters m.fl. in- och -6,0 0 -1,4 -4,6 I tabell 4.22 redovisas skillnaden mellan de be-

utlåning i RGK räknade utgifterna i statsbudgeten och utfallet. Skillnaden delas upp på skillnad till följd av beslut, förändringar i för budgeten centrala makroekonomiska förutsättningar och övriga förklaringsfaktorer. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program blev lägre än beräknat beroende på det goda arbetsmarknadsläget. De makroekonomiska förutsättningarna beskrivs närmare i tabell 4.21.

Skr. 2000/01:101

Tabell 4.23 Statsbudgetens utgifter 2000

Miljoner kronor

Skillnad mot Skillnad mot

Tilläggs- Totalt stats- totalt

Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till Hälsovård, sjukvård och socialomsorg, 10 Ekoanvisade medel på statsbudgeten redovisas i ta- nomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 13 bell 4.23. En större förbrukning än totalt anvisa- Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, och 26 de medel kan finansieras genom att myndighe- Statsskuldsräntor m.m. terna utnyttjar ingående anslagssparande Fyra utgiftsområden redovisar utfall som är reservation eller anslagskredit eller genom att re- mer än 1 miljard kronor lägre vad som anvisades geringen beslutar om s.k. medgivet överskridan- i statsbudgeten: 14 Arbetsmarknad och arbetsde. liv,15 Studiestöd, 16 Utbildning och universi-

För följande fem utgiftsområden blev utfallet tetsforskning, 18 Samhällsplanering, bostadsförmer än 1 miljard kronor högre än vad som anvi- sörjning och byggande. sades i statsbudgeten: 7 Internationellt bistånd, 9

Skr. 2000/01:101

Indragningar

Tabell 4.24 Indragningar 2000

Miljoner kronor Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten

Utgiftsområde/anslag får regeringen besluta att medel på ett anvisat an-

UO 2 B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för 130 slag inte skall användas, om detta är motiverat av

upplåning och låneförvaltning särskilda omständigheter i en verksamhet eller av

UO 9 A1 Sjukvårdsförmåner m.m. 183 statsfinansiella eller andra skäl. Enligt 5 § i sam-

UO 9 B8 Kostnader för statlig assistansersättning 103 ma lag får regeringen använda outnyttjade medel

Under 1999 genomfördes en förändring av

UO 16 B53 Särskilda utgifter inom universitet och 221 11 § anslagsförordningen (1996:1189), vilken in- högskolor m.m. nebar att berörda myndigheter fr.o.m. 1999 får UO 16 B57 Universitets och högskolors premier för de 409 disponera ett ramanslag med högst summan av statliga avtalsförsäkringarna tilldelat belopp och ett överfört anslagssparande UO 18 A4 Statens bostadskreditnämnd: 3 120 upp till tre procent av anslaget. Om inte reger- Garantiverksamhet ingen beslutar annat skall myndigheten som en UO 19 C1 Lokaliseringsbidrag m.m. 381 indragning av anslag föra bort ett belopp mot- UO 19 C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. 172 svarande den del av ett anslagssparande som

UO 19 A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder 117 överstiger tre procent. Indragningar på grund av

UO 19 A2 Landsbygdslån 403 denna regel uppgick till 5 050 miljoner kronor.

UO 20 A8 Investeringsbidrag för främjande av 261

Under 2000 har indragningar av anslagsmedel

omställning i ekologiskt hållbar riktning uppgående till totalt 9 139 miljoner kronor

UO 23 B17 Från EG-budg finansierad komp för 160 gjorts. Ett fåtal indragningar svarar för större de- revalvering av jordbruksomräkningskursen len av detta belopp. I tabell 4.24 redovisas samt-

UO 23 B9 Från EG-budgeten finansierade miljö-, 189 liga indragningar som är större än 100 miljoner struktur- och regionala åtgärder kronor. Dessa större indragningar, 18 stycken, UO 23 B10 Arealersättning och djurbidrag m.m. 647 summerar till 7 663 miljoner kronor och svarar

UO 23 B11 Intervention och exportbidrag för 500 för 84 procent av det totalt indragna beloppet jordbruksprodukter under 2000.

Övriga indragningar 1 476

Den största indragningen uppgår till

Totalt 9 139

3 120 miljoner kronor och härrör från anslaget 18 A4 Statens bostadskreditnämnd; Garantiverksamhet.

Medgivna överskridanden

Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1986) om

statsbudgeten får regeringen med riksdagens

bemyndigande besluta att ett ramanslag får

överskridas, om detta är nödvändigt för att i en

verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var

kända då anslaget anvisades eller för att ett av

riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall

kunna uppfyllas. Regeringens beslut om med-

givna överskridanden framgår av tabell 4.25.

Skr. 2000/01:101

Tabell 4.25 Medgivna överskridanden Utgiftsbegränsningarna för enskilda områden Miljoner kronor

kommenteras nedan under respektive utgiftsom- Utgiftsområde/anslag rådesavsnitt.

visas statsbudgetens månadsfördelade utgifter.

De korrigeringar av anslagsförbrukningen som I statsbudgeten anvisades under utgiftsområde görs av myndigheterna vid budgetårets slut re- 26 Statsskuldsräntor m.m. anslaget A1 Räntor på dovisas i sin helhet på december månad. statsskulden 81 700 miljoner kronor. Utfallet blev 90 192 miljoner kronor, vilket är 8 492 miljoner Utfallet per utgiftsområde m.m. kronor högre än vad som budgeterades. Därmed har det direkt till anslaget kopplade bemyndi- I det följande avsnittet redovisas utfallet per utgande som riksdagen gett regeringen utnyttjats. giftsområde m.m. och de större skillnaderna mot Detta bemyndigande innebär att regeringen har statsbudgeten på anslags- eller verksamhetsomrätt att besluta att anslaget får överskridas om rådesnivå. I vissa fall kommenteras skillnaderna det är nödvändigt för att fullgöra statens betal- mot tilldelade medel. Med tilldelade medel avses ningsåtagande. summan av ingående reservationer och ramöver-

föringsbelopp, anvisade medel på stats- och Utgiftsbegränsningar tilläggsbudget, samt nettot av medgivna över-

skridanden och indragningar. Dessutom redovi- För 2000 har utgiftsbegränsningar införts för sas utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning några anslag och utgiftsområden. I tabell 4.26 och den kassamässiga korrigeringen. I bilaga 7 följs dessa begränsningar upp. redovisas en specifikation av utfallet för samtliga

anslag på statsbudgeten samt skillnader bl.a. jäm-

Tabell 4.26 Begränsningsbelopp 2000

fört med statsbudgeten. Miljoner kronor Begränsnings-

belopp Utfall Skillnad

4.4.1¶Utgiftsområde 1

Östeuropa

frågor.

UO 16 Utbildning och 32 000 31 363 637 universitetsforskning

UO 18 E1 Stöd till lokala 1 050 607 443 investeringspro- gram för ekologisk hållbarhet

UO 19 A1 Allmänna 1 120 1 170 -50 regionalpolitiska åtgärder UO 21 Energi 1 959 1 731 228 UO 25 A2 Särskilda 1 300 316 984 insatser i kommuner och landsting

Skr. 2000/01:101

Tabell 4.27 UO 1 Rikets styrelse Tabell 4.28 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor Miljoner kronor

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall- Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallområde 1999 2000 2000 2000 SB område 1999 2000 2000 2000 SB 2000

2000

Effektivise- 834 815 -7 844 28

Statschefen 79 80 0 80 0 ring och Riksdagen och 981 989 0 1 005 15 utveckling dess ombuds- av statlig män förvaltning

Det finansi- 592 656 0 503 -153

Regeringen m.m. 2 574 2 648 255 2 830 182

ella systemet Centrala 49 58 0 56 -2

Särskilda 70 84 0 32 48

myndigheter

finansie- Mediefrågor 674 685 0 659 -26 rings- och Samarbete och 185 0 0 191 191 garantiåtautveckling i ganden

Östersjöregionen Riksdagens 19 23 0 24 0 Summa UO 1 4 541 4 461 255 4 820 359 revisorer

Summa UO 2 1 515 1 578 -7 1 503 -76

Utfallet uppgick till 4 820 miljoner kronor och var därmed 359 miljoner kronor (8,1 procent) Utfallet uppgick till 1 503 miljoner kronor och högre än vad som anvisades i statsbudgeten. var därmed 76 miljoner kronor (4,8 procent) läg-

De högre utgifterna hänför sig i huvudsak till re än vad som anvisades i statsbudgeten. två anslag, äldreanslaget från budgetåret 1999 F1 De lägre utgifterna hänför sig i huvudsak till Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen, anslaget B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader där förbrukningen finansieras med 191 miljoner för upplåning och låneförvaltning, där skillnaden kronor av reservationer från tidigare år och an- mot statsbudgeten uppgick till 140 miljoner slaget C1 Regeringskansliet m.m., där skillnaden kronor, vilket till största delen beror på succesmot statsbudgeten på 174 miljoner kronor till sivt minskande utgifter för provisionskostnader största delen förklaras av ökade utgifter för stat- m.m. avseende upplåning i svenska kronor. Högliga pensionsavgifter, men också av bildandet av re utgifter jämfört med statsbudgeten hänför sig en sammanhållen IT-organisation i Regerings- bl.a. till äldreanslaget 1997 B7 Investeringar i infkansliet. rastrukturen på svenska finansmarkanden där 49

miljoner kronor av anslagssparandet finansierat

ytterligare köp av aktier i OM Gruppen AB.

4.4.2¶Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 4.4.3 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

Utgiftsområdet omfattar ett antal centrala myndigheter, bl.a. Riksrevisionsverket, Ekonomi- Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket och styrningsverket, Statskontoret, Statistiska cen- skattemyndigheterna (skatteförvaltningen) samt tralbyrån, Konjunkturinstitutet, Riksgälds- Tullverket. kontoret, Kammarkollegiet, Statens kvalitets-

Tabell 4.29 UO 3 Skatteförvaltng och uppbörd

och kompetensråd, Statens fastighetsverk, Forti-

Miljoner kronor fikationsverket, Finansinspektionen, Insättarga-

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallrantinämnden och Premiepensionsmyndigheten.

område 1999 2000 2000 2000 SB 2000 Vidare ingår vissa administrativa kostnader för

Skatteför- 4 846 4 795 0 5 011 217 statens upplåning och låneförvaltning av stats-

valtningen skulden, vissa särskilda finansierings- och garan-

Tullverket 1 107 1 127 0 1 159 32 tiåtaganden samt Riksdagens revisorer.

Summa UO 3 5 953 5 922 0 6 170 248

Skr. 2000/01:101

Utfallet uppgick till 6 170 miljoner kronor och slutade under 2000 om ett begränsningsbelopp var därmed 248 miljoner kronor (4,2 procent) för anslaget C1 Domstolsverket på 3 403 miljoner högre än vad som anvisades i statsbudgeten. kronor. Utfallet understeg detta belopp med 63

De högre utgifterna förklaras till största delen miljoner kronor. Jämfört med statsbudgeten av att utfallet för anslaget A2 Skattemyndigheter- blev utfallet 20 miljoner kronor lägre. na blev 173 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Ökningen förklaras till största delen av senareläggning av IT-projekt från 1999. 4.4.5 Utgiftsområde 5

I budgetpropositionen för 2001 redovisade Utrikesförvaltning och internationell regeringen ett begränsningsbelopp på anslaget samverkan B1 Tullverket till 1 160 miljoner kronor. Utfallet blev 1 159 miljoner kronor dvs. 1 miljon kronor Utgiftsområdet omfattar förvaltningskostnader lägre än begränsningsbeloppet, men 32 miljoner för Utrikesdepartementet och de 106 utlandskronor högre än anvisat i statsbudgeten. myndigheterna, bidrag till vissa internationella

organisationer, information om Sverige i utlan-

det, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor 4.4.4 Utgiftsområde 4 samt övriga utrikespolitiska frågor, bland annat

Rättsväsendet strategisk exportkontroll och europainforma-

tion. Utgiftsområdet omfattar polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, rättshjälpen, krimi- Tabell 4.31 UO 5 Utrikesförvaltning och internationell

samverkan

nalvården, exekutionsväsendet, Brottsförebyg-

Miljoner kronor gande rådet, Brottsoffermyndigheten, Rätts-

Verksamhets-område Utfall SB TB Utfall Utfall-SB medicinalverket och Gentekniknämnden 1999 2000 2000 2000 2000

Utrikesför- 1 914 1 900 -176 1 -3

Tabell 4.30 UO 4 Rättsväsendet

valtningen m.m. 897 Miljoner kronor

Internationella 794 908 0 905 -3

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall- organisationer område 1999 2000 2000 2000 SB

2000 Information om 65 71 0 69 -2

Sverige i utlandet Polisväsendet 11 914 12 048 90 12 575 528

Nedrustnings- och 57 59 0 61 2

Åklagarväsen- 831 946 13 993 47

säkerhetspolitiska det

frågor m.m. Domstolsvä- 3 113 3 359 1 3 339 -20

Övriga utrikespoli- 46 46 0 52 6

sendet m.m.

tiska frågor Kriminal- 3 957 3 820 10 3 883 63 vården Summa UO 5 2 877 2 983 -176 2 984 1 Kronofogde- 1 347 1 342 0 1 397 55

myndigheterna Utfallet uppgick till 2 984 miljoner kronor och

Övrig verk- 1 099 1 153 -37 1 129 -24 var därmed 1 miljoner kronor (0,0 procent) högsamhet inom

re än vad som anvisades i statsbudgeten. rättsväsendet

De anslag som står för de största skillnaderna

Summa UOo 4 22 262 22 667 77 23 317 650

är B2 Nordiska ministerrådet för vilket utfallet

blev 31 miljoner kronor lägre än statsbudgeten, Utfallet uppgick till 23 317 miljoner kronor och medan utfallet för B4 Fredsfrämjande verksamhet var därmed 650 miljoner kronor (2,9 procent) blev 55 miljoner kronor högre än statsbudgeten. högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

De högre utgifterna jämfört med statsbudgeten hänför sig i huvudsak till anslaget A1 Polisor- 4.4.6 Utgiftsområde 6 ganisationen som blev 510 miljoner kronor högre Totalförsvar än anvisat bl.a. beroende på högre löneutgifter till följd av polisens löneavtal. Utfallet för ansla- Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det get D1 Kriminalvården blev 63 miljoner kronor militära och det civila försvaret, Kustbevakninghögre än anvisat i statsbudgeten. Regeringen en, Statens räddningsverk, Sprängämnesinspekbeslutade under 2000 om ett begränsningsbelopp

Skr. 2000/01:101

tionen, nämnder samt stödverksamhet till det militära och det civila försvaret. I utgiftsområdet Tabell 4.33 UO 7 Internationellt bistånd

Miljoner kronor ingår även internationell fredsfrämjande verk-

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallsamhet med svensk trupp utomlands.

område 1999 2000 2000 2000 SB 2000

Internationellt 11 625 12 487 0 14 382 1 895

Tabell 4.32 UO 6 Totalförsvar

utvecklings- Miljoner kronor

samarbete Verksamhetsom- Utfall SB TB Utfall Utfallråde 1999 2000 2000 2000 SB 2000 Samarbete 794 750 0 936 186

med Central- Militärt försvar 40 133 42 785 0 42 113 -672 Östeuropa Vissa funktio- 2 284 1 868 6 2 000 132

Summa UO 7 12 418 13 237 0 15 317 2 081

ner inom det civila försvaret Kustbevak- 890 1 040 0 1 079 39 Utfallet uppgick till 15 317 miljoner kronor och ningen och var därmed 2 081 miljoner kronor (15,7 procent) nämnder m.m.

högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Totalförsvars- 972 955 6 973 18 Regeringen beslutade under 2000 om ett begemensam

gränsningsbelopp för verksamhetsområdet A Inverksamhet

ternationellt utvecklingssamarbete på

Summa UO 6 44 280 46 649 12 46 165 -484

14 399 miljoner kronor och för verksamhetsområde B Samarbete med Central- och Östeuropa

Utfallet uppgick till 46 165 miljoner kronor och på 975 miljoner kronor. Utfallet understeg dessa var därmed 484 miljoner kronor (1,0 procent) belopp med 17 miljoner kronor respektive lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. 39 miljoner kronor.

Regeringen redovisade i budgetpropositionen Skillnaden för utgiftsområdet mellan utfallet för 2001 att hela utgiftsområdet skulle omfattas och statsbudgeten förklaras främst av ett utnyttav ett begränsningsbelopp på 45 900 miljoner jande av ingående reservationer på anslaget A1 kronor. Utfallet översteg detta belopp med 265 Biståndsverksamhet. Utfallet för anslaget blev miljoner kronor. Utfallet för anslaget A3 Materi- 1 870 miljoner kronor högre än budgeterat. el, anläggningar samt forskning och teknikutveck- Utnyttjandet av en del av de ingående reservaling blev 1 132 miljoner kronor lägre än anvisat i tionerna aviserades av regeringen redan i budgetstatsbudgeten, bl.a. beroende på förseningar av propositionen för 2000. materielleveranser från såväl Försvarets materielverk som försvarsindustrin. Däremot blev anslaget A1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. 4.4.8 Utgiftsområde 8 676 miljoner kronor högre än anvisat i statsbud- Invandrare och flyktingar geten. Anledningen till detta är bl.a ökade utgifter i samband med omstrukturering inom För- Utgiftsområdet omfattar migrations- och integsvarsmakten samt brister i Försvarsmaktens rationspolitik. Från och med år 2000 omfattar interna styrning och kontroll. området också insatser för nationella minorite-

ter.

4.4.7 Utgiftsområde 7 Tabell 4.34 UO 8 Invandrare och flyktingar

Internationellt bistånd Miljoner kronor Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallområde 1999 2000 2000 2000 SB 2000

Utgiftsområdet omfattar utvecklingssamarbete

Migrations- 1 953 2 165 0 2 223 59 med utvecklingsländer och samarbete med län-

politik der i Central- och Östeuropa.

Integra- 2 449 2 728 0 2 241 -487

tionspolitik

Minoritets- 0 8 0 8 0

politik

Summa UO 8 4 402 4 901 0 4 472 -428

Skr. 2000/01:101

Utfallet uppgick till 4 472 miljoner kronor och Utgifterna för anslaget B8 Kostnader för statlig var därmed 428 miljoner kronor (8,7 procent) assistansersättning uppgick 2000 till 5 306 miljolägre än vad som anvisades i statsbudgeten. An- ner kronor, vilket var 170 miljoner kronor högre talet asylsökanden i mottagandesystemet och an- än anvisade medel i statsbudgeten. talet utplaceringar i kommunerna är faktorer som i stor utsträckning har påverkat utgifterna för utgiftsområdet under det gångna året. Skill- 4.4.10 Utgiftsområde 10 naden förklaras främst av att utfallet för anslaget Ekonomisk trygghet vid sjukdom B4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande och handikapp blev 340 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten, beroende på att antalet mottagna per- Utgiftsområdet omfattar två verksamhetsområsoner i kommunerna blev lägre än beräknat. den, ekonomisk trygghet vid sjukdom och han- Däremot blev anslaget A2 Mottagande av asylsö- dikapp samt kostnader för socialförsäkringsadkande 197 miljoner kronor högre än anvisat i ministrationen, dvs. Riksförsäkringsverket och statsbudgeten. Detta beror på att antalet perso- de allmänna försäkringskassorna. ner i mottagandesystemet översteg vad som be-

Tabell 4.36 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

räknats i statsbudgeten, vilket främst förklaras av

handikapp

ökat antal asylsökande på grund av Kosovokri-

Miljoner kronor sen, samt ett ökat antal asylsökande bosnier och

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallirakier. område 1999 2000 2000 2000 SB 2000

Ekonomisk 82 769 86 988 3 800 92 507 5 518

trygghet vid 4.4.9 Utgiftsområde 9 sjukdom och

handikapp

Hälsovård, sjukvård och social

Socialförsäk- 5 708 5 482 0 5 430 -52

omsorg

ringsadministration

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna hälso-

Summa UO10 88 477 92 470 3 800 97 937 5 466

och sjukvård, social omsorg samt stöd till sektorsforskning.

Utfallet uppgick till 97 937 miljoner kronor och Tabell 4.35 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg var därmed 5 466 miljoner kronor (5,9 procent) Miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall- Skillnaden förklaras främst av högre utgifter område 1999 2000 2000 2000 SB 2000

för Anslaget A1 Sjukpenning och rehabilitering Hälso- och 18 030 18 108 2 096 20 971 2 864

m.m. Utgifterna blev 4 976 miljoner kronor (16

sjukvård

procent) högre än vad som anvisats i statsbudge- Social omsorg 6 388 7 128 41 7 474 347

ten. Utgiftsutvecklingen för anslaget styrs bl.a. Forskning 101 127 -12 128 0 av antalet dagar ersatta med sjukpenning, vilka Summa UOo 9 24 519 25 363 2 125 28 573 3 211 påverkas av demografiska förändringar och bete-

endeförändringar på individnivå. Vidare påverkas

utgifterna av den genomsnittliga ersättningen, Utfallet uppgick till 28 573 miljoner kronor och

vilken styrs av regelverk och löneutveckling. var därmed 3 211 miljoner kronor (12,7 procent)

Förklaring till de ökade utgifterna för sjukhögre än vad som anvisades i statsbudgeten.

penning återfinns främst i det ökade antalet er- Skillnaden kan främst härföras till anslaget A2

satta dagar. Bidrag till läkemedelsförmånen. Utfallet blev 2 784 miljoner kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten. En orsak till detta är att en slutreglering gjordes på 1 215 miljoner kronor avseende 1999. En annan orsak är att under 2000 har de faktiska utgifterna utbetalats eftersom 2000 har varit avtalslöst mellan landstinget och staten. De ökade kostnaderna beror också på ökade volymer och priser på läkemedel under 2000.

Skr. 2000/01:101

Tabell 4.37 Antal ersatta sjukdagar, ersättning per dag 4.4.12 Utgiftsområde 12 1997-2000

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Antal ersatta nettodagar Genomsnittlig ersättning

miljoner dagar kronor/dag

Utgiftsområdet omfattar ekonomiskt stöd till

1997 41,7 332

barnfamiljer, framför allt genom allmänna barn- 1998 50,4 368

bidrag och föräldraförsäkring. Bostadsbidrag

1999 62,7 386 återfinns under utgiftsområde 18. 2000 76,6 402

Tabell 4.39 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Antalet ersatta nettosjukdagar uppgick 2000 till

Miljoner kronor ca 76,6 miljoner dagar. Det är ca 14 miljoner

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall- (22,2 procent) fler dagar än 1999. område 1999 2000 2000 2000 SB 2000

Utgifterna för anslaget A2 Förtidspensioner

Ekonomisk 41 175 44 756 13 44 596 -159 uppgick 2000 till 47 744 miljoner kronor, vilket trygghet för är 573 miljoner kronor mer än anvisat i statsbud- familjer och

barn geten. De högre utgifterna beror till största delen på att fler personer än beräknat har beviljats Summa UO12 41 175 44 756 13 44 596 -159 förtidspension.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 44 596

miljoner kronor och var därmed 159 miljoner 4.4.11 Utgiftsområde 11 kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades

Ekonomisk trygghet vid ålderdom i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget A3 Un-

derhållsstöd blev 106 miljoner kronor (3,9 pro- Utgiftsområdet omfattar folkpension för de ål- cent) lägre än vad som anvisades på statsbudgederspensionärer som saknar ATP och pensions- ten. tillskott i form av ålderspension. Vidare ingår Utfallet för anslaget A2 Föräldraförsäkring ATP och folkpension i form av efterlevandepen- blev 85 miljoner kronor lägre än anvisat i statssion till vuxna, bostadstillägg till pensionärer budgeten. Från anslaget finansieras föräldraförsamt delpension. säkringen i form av färäldrapenning, tillfällig för-

äldrapenning och havandeskapspenning.

Tabell 4.38 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Orsaken till ett lägre utfall än vad som budgete- Miljoner kronor

rats är främst lägre genomsnittlig ersättningsnivå Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallområde 1999 2000 2000 2000 SB 2000 än beräknat och färre antal utnyttjade nettodagar

i föräldrapenningen. Ekonomisk 34 450 33 619 0 33 538 -81 trygghet vid Männens andel av de utbetalda dagarna i för-

ålderdom äldrapenningen har ökat under hela 1990-talet. Summa UO11 34 450 33 619 0 33 538 -81 År 1990 var männens andel 7, 1 procent och

2000 uppgick den till 12,4 procent. Utfallet uppgick till 33 538 miljoner kronor och

Tabell 4.40 Föräldrapenningen år 1996-2000

var därmed 81 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Antal Medel

Utgifterna på anslaget A2 Efterlevandepensio- nettoda- därav därav ers. per därav därav

gar 1000- kvin- män dag kvinnor män ner till vuxna blev 123 miljoner kronor lägre än tal nor % % kr/dag kr/dag kr/dag statsbudgeten. Detta beror på att antalet pensio-

1996 42 177 89,4 10,6 269 256 374 ner med änkepension blev lägre än beräknat.

1997 37 905 90,1 9,9 274 264 364

1998 36 327 89,6 10,4 302 291 397

1999 36 036 88,4 11,6 316 305 403

2000 35 661 87,6 12,4 333 321 418

Däremot blev anslaget A1 Allmänna barnbidrag

100 miljoner kronor högre än anvisat i

statsbudgeten. Denna ökning förklaras av ett

Skr. 2000/01:101

geten. Denna ökning förklaras av ett högre antal 4.4.14 Utgiftsområde 14 födda barn än vad som beräknades i statsbudge- Arbetsmarknad och arbetsliv ten.

Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitis-

ka åtgärder, Arbetsmarknadsverket, Arbetar- 4.4.13 Utgiftsområde 13 skyddsstyrelsen och ytterligare ett antal myn-

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet digheters förvaltning samt forskning och

utveckling på arbetsmarknads- och arbetslivsom- Utgiftsområdet omfattar verksamheterna bidrag rådet. Området omfattar även Europeiska socialtill arbetslöshetsersättning samt bidrag till fonden merkostnadsersättning till Samhall AB :s lönegarantiersättning. verksamhet, vissa utgifter för jämställdhetspoli-

tiska frågor samt statliga arbetsgivarfrågor.

Tabell 4.41 UO 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Miljoner kronor Tabell 4.42 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall- Miljoner kronor område 1999 2000 2000 2000 SB 2000

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall- Ersättning 35 448 30 573 3 300 33 224 2 651 område 1999 2000 2000 2000 SB 2000 vid arbets-

Arbetsmark- 35 721 32 907 -103 28 115 -4 792 löshet

nad Summa UO13 35 448 30 573 3 300 33 224 2 651 Arbetsliv 5 476 5 435 0 5 500 65

Jämställdhet 25 30 0 42 11 Utfallet uppgick till 33 224 miljoner kronor och mellan kvin-

nor och män var därmed 2 651 miljoner kronor (8,7 procent)

Staten som 7 570 7 758 -110 7 410 -348 högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

arbetsgivare Utgiftsnivån inom utgiftsområdet påverkas av

Summa UO14 48 792 46 130 -213 41 067 -5 063

nivån på den öppna arbetslösheten och genomsnittlig dagpenning vad gäller utgifterna för arbetslöshetsersättningen samt av antalet konkur- Utfallet uppgick till 41 067 miljoner kronor och ser vad gäller utgifterna för lönegaranti- var därmed 5 063 miljoner kronor (11,0 procent) ersättning. lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

De högre utgifterna är hänförliga till A1 Bi- Skillnaden i förhållande till anvisade medel på drag till arbetslöshetsersättning, vars utfall blev statsbudgeten hänför sig främst till de lägre ut- 2 555 miljoner kronor högre än anvisat. Beräk- gifterna på anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska ningen i statsbudgeten baserade sig på att den åtgärder. Utgifterna blev 15 648 miljoner kronor, genomsnittliga arbetslösheten för året skulle vilket är 3 943 miljoner kronor lägre än beräknat uppgå till 4,5 procent, medan utfallet blev i statsbudgeten. Detta beror på en minskad om- 4,7 procent. Denna ökning förklarar ca fattning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder- 1 000 miljoner kronor av skillnaden. Den öppna na till följd av att arbetsmarknadsläget har förarbetslösheten sjönk dock till 4 procent i slutet bättrats betydligt. I budgetpropositionen för av året. En annan förklaring till det högre utfallet 2000 antogs att antalet personer i arbetsmarkär att utvecklingen av antalet arbetslösa med in- nadspolitiska program skulle uppgå till i genomkomstrelaterad ersättning underskattades i stats- snitt 3,5 procent av arbetskraften 2000. Utfallet budgeten. Antalet arbetslösa med inkomstrelate- visar att denna andel kom att uppgå till endast rad ersättning minskar inte i samma takt som 2,6 procent. Detsamma gäller anslaget A3 Särantalet arbetslösa enligt SCB:s arbetskraftsun- skilda åtgärder för arbetshandikappade som blev dersökning (AKU). Arbetslösa med inkomstre- 658 miljoner kronor lägre än vad som beräknalaterad ersättning består inte enbart av s.k öppet des i statsbudgeten. arbetslösa utan även av grupper som definieras Utfallet för anslaget A4 Europeiska socialfonsom sysselsatta enligt AKU, t.ex. deltidsarbets- den m.m. för perioden 1995-1999 blev 441 millösa och personer sysselsatta i s.k. timvikariat. joner kronor högre än anvisat i statsbudgeten.

Detta beror på att anslagssparade har använts.

Däremot blev utfallet för anslaget A5 Europeiska

socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 638

miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudge-

Skr. 2000/01:101

ten, beroende på att programmen fastställdes av CSN belastade i december anslaget med EG-kommissionen senare än vad som tidigare 1 030 miljoner kronor enligt en utgiftsmässig antagits viss tröghet med utbetalningar i början princip. Den förändrade redovisningsprincipen av en programperiod. innebar därför att utfallet blev ca 1 miljard kro-

Utfallet för anslaget D2 Statliga tjänstepensio- nor högre jämfört med statsbudgeten. Under ner m.m. blev 7 409 miljoner kronor, vilket är 2000 blev antalet studerande lägre än vad som 347 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud- antogs i statsbudgeten, vilket bidrog till lägre utgeten. gifter.

Tabell 4.45 Antal studerande med studiemedel 1996-2000

Studiebidrag Studielån

4.4.15¶Utgiftsområde 15

1996 356 394 262 668

Studiestöd

olika former av vuxenstudiestöd .

Under 2000 ökade antalet högskolestuderande i

Tabell 4.43 UO 15 Studiestöd

Sverige som hade studiemedel med 6 364 perso- Miljoner kronor

ner. Under 2000 har antalet studiemedelstagare Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallområde 1999 2000 2000 2000 SB 2000 på grundskolenivå och gymnasial nivå minskat, Summa UO15 19 676 20 981 -540 19 681 -1 301 medan utlandsstudier har ökat marginellt.

Tabell 4.46 Utbetalda studiemedel 1996-2000

Utfallet uppgick till 19 681 miljoner kronor och Miljoner kronor var därmed 1 301 miljoner kronor (6,2 procent) 1

Bidrag Lån lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

1996 4 479 9 075 Skillnaden mellan utfallet och statsbudgeten 1997 4 810 10 119

hänför sig främst till anslaget A3 Vuxenstudiestöd

1998 4 964 10 754 m.m. vars utfall blev 1 470 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det lägre 1999 5 016 11 165 utfallet förklaras främst av att efterfrågan på det 2000 5 125 11 762

1

Inkl. extra studiemedel särskilda utbildningsbidraget har minskat kraftigt, bl.a. till följd av fortsatt sjunkande arbetslöshet.

4.4.16¶Utgiftsområde 16

Tabell 4.44 Antal personer som mottog vuxenstudiestöd Utbildning och universitetsforskning 1996-2000

Utgiftsområdet omfattar skola och barnomsorg,

1996 1997 1998 1999 2000

vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning,

76 500 130 500 173 800 176 000 146 500 högskoleutbildning och forskning samt centrala

myndigheter inom Utbildningsdepartementets Utfallet för anslaget A2 Studiemedel m.m. blev ansvarsområde. 301 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det beror på att Centrala studiestödsnämnden (CSN) under 2000 tillämpat en utgiftsmässig redovisning medan en kassamässig redovisning tillämpades 1999. Denna förändring innebar att anslaget i januari 2000 belastades kassamässigt med räntefakturor på ca 1 100 miljoner kronor, avseende fjärde kvartalet 1999 och utgiftsmässigt med samtliga räntefakturor avseende 2000. I statsbudgeten 2000 antogs att CSN skulle avräkna anslaget helt kassamässigt.

Skr. 2000/01:101

Tabell 4.47 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 4.4.17 Utgiftsområde 17

Miljoner kronor

Kultur, medier, trossamfund och

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

fritid

område 1999 2000 2000 2000 SB

2000

Barnomsorg, 6 251 7 003 2 6 486 -517 Utgiftsområdet omfattar kultur och medier, skola och vuxen- stöd till folkbildning, ungdomsfrågor samt folk-

utbildning

rörelse- och idrottsfrågor.

Universitet och 19 933 22 712 -103 21 914 -797

högskolor m m Tabell 4.48 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Högskolemyn- 487 487 20 517 29 Miljoner kronor digheter

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

område 1999 2000 2000 2000 SB Nationella och 2 420 2 310 23 2 385 75

2000 internationella forskningsresur- Allmän kulturverk- 301 300 13 314 14 ser samhet Gemensamma 58 60 -2 61 1 Teater, dans och mu- 1 396 1 417 0 1 416 0 ändamål sik Summa UO16 29 148 32 573 -60 31 363 -1 210 Bibliotek, litteratur 230 234 0 240 6

och kulturtidskrifter

Bild och form samt 94 93 0 94 2

Utfallet uppgick till 31 363 miljoner kronor och

konsthantverk

var därmed 1 210 miljoner kronor (-3,7 procent)

Ersättningar och bi- 259 262 8 269 7

lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

drag till konstnärer

Utgiftsområdet omfattades av en utgiftsbe-

Arkiv 294 309 0 308 -1

gränsning på 32 000 miljoner kronor år 2000.

Kulturmiljö 532 416 0 399 -17

Utfallet blev 637 miljoner kronor lägre än ut-

Museer och 967 1 008 9 1 021 13

giftsbegränsningen.

utställningar

Universitet och högskolor svarar för ca

21 914 miljoner kronor, vilket är 797 miljoner

Folkbildning 2 570 2 571 0 2 567 -3 kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet

Ungdomsfrågor 112 110 0 110 0 på anslaget A5 Förstärkning av utbildning i stor-

Folkrörelse och id- 517 522 -2 520 -2 stadsregionerna blev 235 miljoner kronor lägre än

rottsfrågor budgeterat. Medlen skulle ha använts till försko-

Summa UO 17 7 558 7 570 27 7 589 18

lor i socialt utsatta bostadsområden, språkutveckling i skolan och praktikantanskaffning för

Utfallet uppgick till 7 589 miljoner kronor och vuxna invandrare. Det har tagit längre tid än be-

var därmed 18 miljoner kronor (0,2 procent) räknat att ta fram lokala utvecklingsavtal mellan staten och kommunerna, vilket är en orsak till högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden mellan utfallet och statsbudgeten att utgifterna är lägre än anvisat i statsbudgeten.

Utfallet på anslaget A 15 Särskilda utbild- är liten inom samtliga verksamhetsområden.

ningsinsatser för vuxna blev 256 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Anslaget

4.4.18¶Utgiftsområde 18

består av två delar, det s.k. kunskapslyftet och

Samhällsplanering,

försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkes-

bostadsförsörjning och byggande

utbildning. Skillnaden förklaras främst av att medlen avseende den kvalificerade yrkesutbild-

Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och boningen inte förbrukades helt under 2000. Av de

stadsväsendet, geotekniska frågor, länsstyrelserursprungligen planerade 12 000 platserna har ca

na, lantmäteriverksamhet samt stöd till ekolo- 80 procent utnyttjats.

gisk omställning och utveckling.

Skr. 2000/01:101

Närings- och teknikutvecklingsverket förfogar

Tabell 4.49 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning över för regional projektverksamhet samt för en

och byggande

del av medfinansieringen av EG:s strukturfonds- Miljoner kronor

program. Vidare ingår medel för utbetalningar

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallområde 1999 2000 2000 2000 SB från EG:s regionalfond samt medel för Gles-

2000

bygdsverket och Statens institut för regional-

Plan-, bygg- och 14 023 11 561 -963 9 002 -2 559 forskning.

bostadsväsendet

Geoteknik 27 24 0 25 1 Tabell 4.50 UO 19 Regional utjämning och utveckling

Miljoner kronor Länsstyrelserna 1 819 1 819 0 1 816 -3 m m Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

område 1999 2000 2000 2000 SB Lantmäteriverk- 396 424 0 411 -13 2000 samhet

Regional utjäm- 3 720 3 310 175 3 006 -304 Stöd till ekolo- 908 1 763 0 613 -1 151 ning och utveckgisk omställning ling och utveckling

Summa UO19 3 720 3 310 175 3 006 -304 Summa UO 18 17 172 15 592 -963 11 867 -3 725

Utfallet uppgick till 3 006 miljoner kronor och Utfallet uppgick till 11 867 miljoner kronor och

var därmed 304 miljoner kronor (9,2 procent) var därmed 3 725 miljoner kronor (23,9 procent)

lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Den största skillnaden hänför sig till anslaget

Skillnaden hänför sig främst till att anslaget

A9 Europeiska regionala utvecklingsfonden perio- A4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksam-

den 2000-2006,vilket inte belastades under året. het redovisade ett lågt utfall. Anslagets utfall un-

Anledningen till detta var att anslaget får dispoderskred budgeterade medel med 1 463 miljoner

neras först då programdokumenten har fastkronor. Orsaken till detta är bla att antalet ska-

ställts av EG-kommissionen. deärenden inom statens bostadskreditnämnds

Utfallet för anslaget A4 Ersättning för nedsättområden blev också lägre än väntat, vilket har

ning av socialavgifter blev 245 miljoner kronor minskat utgifterna.

lägre än anvisat i statsbudgeten. Detta beror på

Utfallet för anslaget A10 Bostadsbidrag blev

att ingen ersättning betalades ut i avvaktan på 1 297 miljoner kronor lägre än anvisat i stats-

EG-kommissionens granskning av stödformen, budgeten. Orsaken till detta är att färre hushåll

vilket innebar att årets anslag endast belastades fått bostadsbidrag än beräknat i statsbudgeten.

med retroaktiva ersättningar. I december 2000 Dessutom har återbetalningsgraden stigit för

beslutade EG-kommisionen att inte godkänna återbetalningsskyldiga hushåll.

stödformen i dess nuvarande utformning.

Anslag E1 Stöd till lokala investeringsprogram

Utfallet för anslaget A8 Europeiska regionala för ekologisk hållbarhet anvisades i statsbudgeten

utvecklingsfonden perioden 1995 -1999 blev 736 med 1 758 miljoner kronor. Utfallet blev

miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor 1 151 miljoner kronor lägre än budgeterat. I vår-

högre än anvisat i statsbudgeten. Skillnaden täckpropositionen angav regeringen att ett begräns-

tes av anslagssparande. ningsbelopp på 1 050 miljoner kronor skulle in-

föras på anslaget. Utfallet blev 443 miljoner

kronor lägre än begränsningsbeloppet.

4.4.20¶Utgiftsområde 20

Utfallet för anslaget A2 Räntebidrag m.m. blev

Allmän miljö- och naturvård

189 miljoner kronor högre än anvisat i

statsbudgeten.

Utgiftsområdet omfattar frågor rörande biolo-

gisk mångfald och naturvård, sanering och åter-

ställning av förorenade områden, vatten- och

4.4.19¶Utgiftsområde 19

luftvård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljö-

Regional utjämning och utveckling

skydd, miljö- och kretsloppsforskning, kemika-

liekontroll, strålskydd och säkerhetsfrågor kopp-

Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av

lade till kärnkraften samt internationellt miljöregionalpolitiska företagsstöd och medel som

samarbete. länsstyrelserna och självstyrelseorganen samt

Skr. 2000/01:101

miljoner kronor högre än anvisat i statsbudge- Tabell 4.51 UO 20 Allmän miljö- och naturvård ten. På tilläggsbudget anvisades 430 miljoner Miljoner kronor

kronor för detta ändamål. Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

Däremot blev anslaget B6 Introduktion av ny område 1999 2000 2000 2000 SB

2000 energiteknik 183 miljoner kronor lägre än beräk- Miljövård 1 379 1 461 0 1 442 -19 nat i statsbudgeten.

Strålskydd, 253 260 0 259 -2 kärnsäkerhet m.m. 4.4.22 Utgiftsområde 22

Summa UO20 1 632 1 721 0 1 701 -21 Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar väghållning och ban-

Utfallet uppgick till 1 701 miljoner kronor och

hållning, vägtrafik och järnvägstrafik, sjöfart, var därmed 21 miljoner kronor (1,2 procent) läg-

luftfart, postbefordran, telekommunikationer re än vad som anvisades i statsbudgeten.

och övergripande informationsteknikfrågor. I Den främsta förklaringen till de lägre utgifterutgiftsområdet ingår även sektorsforskning och

na är att reservationsanslaget A9 Investeringsbi-

miljöfrågor.

drag för främjande av omställning i ekologiskt

hållbar riktning belastades med 39 miljoner kro-

Tabell 4.53 UO 22 Kommunikationer

nor, vilket är 92 miljoner kronor lägre än anvisat

Miljoner kronor i statsbudgeten. Däremot blev det genom ut-

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallnyttjande av tidigare års anslagsbehållningar hög- område 1999 2000 2000 2000 SB

2000 re utgifter på äldreanslaget från 1999 A10 Miljöinsatser i Östersjöregionen. Vägar och järn- 22 944 23 171 150 22 707 -464

vägar

Sjö- och luftfart 871 634 10 758 125 4.4.21 Utgiftsområde 21 Post- och tele- 709 559 0 539 -20

kommunikation

Energi

SJ, kollektivtra- 596 739 -26 913 174

fik och sam- Utgiftsområdet omfattar insatser för omställ-

hällsköpta ning och utveckling samt insatser för att främja tjänster m.m. utvecklingen av effektiva energimarknader.

Kommunika- 510 430 3 428 -2

tionsforskning Tabell 4.52 UO 21 Energi och meteorologi Miljoner kronor

Summa UO22 25 629 25 532 137 25 345 -187

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallområde 1999 2000 2000 2000 SB

2000

Utfallet uppgick till 25 345 miljoner kronor och Effektiv energi- 252 114 5 149 36 var därmed 187 miljoner kronor (0,7 procent) marknad

lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Omställning och 850 1 332 430 1 581 250 De stora skillnaderna mellan utfall och statsutveckling av

budget återfinns på Anslaget A4 Banverket: Banenergisystemet

hållning blev 288 miljoner kronor lägre än

Summa UO21 1 101 1 446 435 1 731 285

beräknat i statsbudgeten. Anslaget A1 Vägverket:

Administration blev 203 miljoner kronor lägre än Utfallet uppgick till 1 731 miljoner kronor och anvisat i statsbudgeten. Anslaget A2 Väghållning var därmed 285 miljoner kronor (19,7 procent) och statsbidrag blev 167 miljoner kronor högre än högre än vad som anvisades i statsbudgeten. anvisat i statsbudgeten. De högre utgifterna hän-

I vårpropositionen redovisade regeringen ett för sig bl.a till kostnader för att återställa vägnäbegränsningsbelopp på hela utgiftsområdet på tet till följd av sommarens översvämningar. 1 959 miljoner kronor. Utfallet blev 228 miljoner kronor lägre än begränsningsbeloppet.

Den största skillnaden hänför sig till anslaget B10 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor i Barsebäcksverken som blev 439

Skr. 2000/01:101

4.4.23 Utgiftsområde 23 Tabell 4.55 UO 24 Näringsliv

Miljoner kronor

Jord- och skogsbruk, fiske med

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

anslutande näringar

område 1999 2000 2000 2000 SB

2000

Utgiftsområdet omfattar jordbruk och träd- Näringspolitik 1 017 888 11 834 -54 gårdsnäring, fiske, rennäring, djurskydd och

Teknologisk inf- 163 157 6 169 12

djurhälsovård, livsmedelskontroll, viss utbild- rastruktur ning och forskning samt skogsnäring. Konkurrensfrå- 70 70 0 78 8

gor

Tabell 4.54 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslu-

Teknisk forsk- 1 449 1 273 0 2 151 878

tande näringar

ning och utveck- Miljoner kronor ling

Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

Utrikeshandel, 329 403 0 429 26 område 1999 2000 2000 2000 SB

2000 export- och in-

vesteringsfräm- Internationellt 36 37 0 37 0 jande samarbete

Konsument- 115 123 1 120 -3 Jordbruk och 9 423 7 119 -8 7 197 78 frågor trädgårds-

Övriga åtagan- 97 70 0 37 -33

näring

den Fiske 178 196 3 148 -48

Summa UO24 3 240 2 983 18 3 819 835

Rennäring m.m. 103 100 0 108 8

anvisade medel i statsbudgeten. De högre utgif-

Summa UO23 11925 9 726 7 9 739 13

terna täcktes av ingående anslagsbehållningar

från 1999. Antalet forsknings- och utvecklings- Utfallet uppgick till 9 739 miljoner kronor och projekt som beviljats medel under budgetåret var därmed 13 miljoner kronor (0,1 procent) har ökat något jämfört med 1999. högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden förklaras bland annat av anslaget B8 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder vars 4.4.25 Utgiftsområde 25 utfall blev 248 miljoner kronor högre än anvisat i Allmänna bidrag till kommuner statsbudgeten. De högre utgifterna beror på att de resterande utbetalningarna för stödåret 1999 Utgiftsområdet omfattar merparten av statens ingår i utfallet samt vallstöd för åren 1999 och bidrag till kommuner och landsting. 2000. Däremot blev utfallet på anslaget B11 Interventioner och exportbidrag för jordbruksproduk- Tabell 4.56 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner ter 143 miljoner kronor lägre än anvisat i Miljoner kronor statsbudgeten. Det lägre utfallet förklaras bland Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

område 1999 2000 2000 2000 SB annat av skördeutfallet och prisutvecklingen. 2000

Bidrag och 102 542 97 667 619 97 535 -132

ersättning till 4.4.24 Utgiftsområde 24 kommuner och

landsting

Näringsliv

Summa UO25 102 542 97 667 619 97 535 -132

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna näringspolitik, teknologisk infrastruktur, konkur- Utfallet uppgick till 97 535 miljoner kronor och rensfrågor, teknisk forskning och utveckling, ut- var därmed 132 miljoner kronor (0,1 procent) rikeshandel, export och investeringsfrämjande, lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. konsumentfrågor och övriga åtaganden.

Skr. 2000/01:101

Lägre utgifter i förhållande till anvisat i stats- nettot av både inkomster och utgifter i upplåbudgeten uppvisade anslaget A2 Bidrag till sär- ningsverksamheten. Riksgäldskontoret har rätt skilda insatser i vissa kommuner och landsting vars att vid behov överskrida anslaget A1 Räntor på utfall blev 776 miljoner kronor lägre. I vårpropo- statsskulden. sitionen redovisade regeringen att anslaget om- I statsbudgeten beräknades statsbudgetens fattades av ett begränsningsbelopp på 1 300 mil- saldo till 82 500 miljoner kronor för 2000. Utfaljoner kronor. Utfallet blev 984 miljoner kronor let blev 101 932 miljoner kronor, dvs. lägre än begränsningsbeloppet. 19 432 miljoner kronor högre än beräknat.

För anslaget A3 Statligt utjämningsbidrag till Utfallet på A1 Räntor på statsskulden blev kommuner och landsting blev utfallet 619 miljo- 8 492 miljoner kronor högre än anvisat i statsner kronor högre än anvisat i statsbudgeten blev budgeten. En bidragande orsak till detta är att Statistiska centralbyråns slutliga beräkning av ut- den långa räntan blev högre än vad som antogs i jämningsbidraget till kommuner och landsting stadsbudgeten. Skillnaden vad gäller årgenomvar högre än den preliminära beräkningen. Ut- snittet för femårsräntan uppgick till 0,4 procent giftsökningen motsvaras av en lika stor ökning enheter. Effekten på anslagsutfallet av de högre av utjämningsavgiften på statsbudgetens in- inhemska räntenivåerna kan beräknas till ca komstsida. 1 400 miljoner kronor.

Vidare medförde andra faktorer, främst hän-

förliga till Riksgäldskontorets låneplaner vad 4.4.26 Utgiftsområde 26 gäller lån i svenska kronor, att anslagsbelastning-

Statsskuldsräntor m.m. en för år 2000 blev högre, bl.a som en följd av

större kursförluster. Kursförlusterna har främst Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntorna på uppkommit vid Riksgäldskontoret uppköp av statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riks- statsobligationer med anledning av statens förgäldskontorets provisionskostnader i samband säljning av Telia-aktier i juni 2000 har kursförlusmed upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsom- terna även uppkommit till följd av att Riksgäldsrådet statsskuldsräntor m.m. ingår inte under ut- kontoret under november emitterade ett nytt giftstaket eftersom regeringen och riksdagen i obligationslån och i samband därmed erbjöd bymycket begränsad omfattning kan påverka dessa ten mot andra lån med lägre kupongräntor. utgifter på kort sikt.

Tabell 4.58 Räntor på statsskulden

Tabell 4.57 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. Miljarder kronor Miljoner kronor Utfall Utfall SB 2000 Utfall

1998 1999 2000 Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfallområde 1999 2000 2000 2000 SB Räntor på lån i 73,1 68,5 58 61,2

2000

svenska kronor Räntor på 89 825 81 700 0 90 192 8 492

Räntor på lån i 23,6 22,0 20 21,8 statsskulden

utländsk valuta Oförutsedda 0 10 0 4 -6

Räntor på in- och -3,9 -2,4 -4 -1,5 utgifter

utlåning Riksgälds- 60 100 0 17 -83

Över-/underkurser vid -5,7 -2,4 -2 0,8 kontorets

emmission provisionskostnader Summa räntor 87,1 85,7 73 82.3 Summa UO26 89 885 81 810 0 90 213 8 403 Valutaförluter/vinster 9,8 -6,3 1 -6,2

Kursförluster/vinster 15,6 10,2 8 15,0

Utfallet uppgick till 90 213 miljoner kronor och Övrigt 0,6 0,2 0 -0,8 var därmed 8 403 miljoner kronor (10,3 procent) Summa ränteutgifter 113,3 89,8 81,7 90,2 högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Statsskuldsräntorna påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik påverkar också ränteutgifterna. Anslagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga principer och är

Skr. 2000/01:101

4.4.27 Utgiftsområde 27 statsbudgeten till 6 000 miljoner kronor. Posten

Avgiften till Europeiska är ett netto mellan förbrukning av kvarstående

gemenskapen medel från föregående budgetår och sparade me-

del från innevarande budgetår samt utnyttjande Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till EU- av anslagskredit. Minskning av anslagsbehållbudgeten. ningar ingår i de utgifter som omfattas av det

statliga utgiftstaket. I redovisningen av det slut- Tabell 4.59 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen liga utfallet ingår förbrukningen av anslagsbe- Miljoner kronor

hållningar och utnyttjande av anslagskredit i ut- Verksamhets- Utfall SB TB Utfall Utfall-

gifterna för respektive anslag och utgiftsområde.

område 1999 2000 2000 2000 SB

2000 Minskningen av anslagsbehållningar 2000 av- Avgiften till 20 884 23 083 0 22 295 -788 seende ram- och reservationsanslag exkl. stats- Europeiska skuldsräntor framgår av tabell 4.60. gemenskapens budget

Tabell 4.60 Minskning av anslagsbehållningar 2000¹

Summa UO27 20 884 23 083 0 22 295 -788 Miljarder kronor

2000 Utfallet uppgick till 22 295 miljoner kronor och Ingående reservationer och ramöverföringsbelopp 30 245,0

2000-01-01 var därmed 788 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. + Anvisat i statsbudgeten 592 027,6

EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för + Tilläggsbudget 8 404,4 ett fastställt flerårigt budgettak (det s.k. finansi-

+ Medgivna överskridanden 656,5 ella perspektivet). Den inbetalda avgiften kan

- Indragningar 9 137,7 förändras under året och avvika från budget be-

- Utfall 593 259,5 roende på ett flertal olika faktorer såsom faktisk uppbörd avseende tullar och importavgifter, ut- - Indragningar p.g.a. överstigande maximalt an- 85,2

slagssparande fallet av EU-budgeten för tidigare år, tilläggsbudgetar på gemenskapsnivå och valutakursför- = Utgående reservation och ramöverföringsbelopp 28 851,1

2000-12-31 ändringar.

Förändring av anslagsbehållningar -1 393,9

Skillnaden hänförs till anslaget A 1 Avgiften

1

Avseende ram- och reservationsanslag exklusive statskuldsräntor till Europeiska gemenskapens budget. De lägre utgifterna beror framför allt på en retroaktiv ut-

Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av fallskorrigering avseende BNI-avgiften för åren

2000 till 28 877 miljoner kronor. Anslaget 7A, 1995-1999, vilket minskade den BNI-baserade

Biståndsverksamhet redovisar den största behålldelen av EU-avgiften.

ningen på 3 235 miljoner kronor. I tabell 4.61 re- Utfallet för den del av EU-avgiften som basedovisas de anslag som uppvisade utgående an-

ras på bruttonationalinkomsten blev 1 642 mil-

slagsbehållningar 2000 överstigande 1 miljard joner kronor lägre än beräknat, den mervärdes-

kronor. skattebaserad avgiften blev 777 miljoner kronor högre än beräknat, de särskilda jordbrukstullarna

Tabell 4.61 Specifikation av anslag med anslagsbehållning-

blev 68 miljoner kronor lägre än beräknat och ar över 1000 miljoner kronor beräknat blev 129 miljoner kronor högre än bud- Miljoner kronor

4.5¶Minskning av

15A 003 Vuxenstudiestöd m.m. 2 080

anslagsbehållningar

25A 002 Särskilda insatser i vissa kommuner och 1 846

landsting

I statsbudgeten för 2000 var förbrukningen av anslagsbehållningar inte fördelade per utgiftsom- 18E 001 Stöd lok invprogram eko hållbarhet 1 804

råde, utan redovisades under posten Minskning 06A 003 Materiel, anläggningar, forskning 1 132

av anslagsbehållningar. Förbrukningen upptogs i

Skr. 2000/01:101

4.5.1 Riksgäldskontorets nettoutlåning miepensionsinbetalningarna blev 5 531 miljoner

kronor högre än budgeterat. För att statsbudgetens saldo skall överensstäm- Under året ökade myndigheternas behållningma med statens lånebehov redovisas Riksgälds- ar på räntekontona med 12 585 miljoner kronor. kontorets nettoutlåning samt en kassamässig kor- I statsbudgeten specificerades ingen prognos rigeringspost på statsbudgetens utgiftssida. över förändringen på myndigheternas räntekon-

För 2000 blev utfallet för Riksgäldskontorets ton. Försvarsmakten har ökat sin inlåning med nettoutlåning 23 914 miljoner kronor. Beräk- 4,3 miljarder kronor. Inlåningen för individuella ningen i statsbudgeten uppgick till 39 510 miljo- kompetenskonton har ökat med 1,35 miljarder ner kronor. Skillnaden mellan utfall och stats- kronor. budget blev således -15 596 miljoner kronor. I Underskottet i kommunkontosystemet i slutabell 4.62 framgår de största skillnaderna. tet av 2000 har reglerats genom en skuldavskriv-

ning på 3 830 miljoner kronor. Detta innebär en Tabell 4.62 Riksgäldskontorets nettoutlåning kassamässig korrigering på samma belopp. Miljoner kronor

Utfall SB Utfall Utfall-SB

1999 2000 2000 2000

4.5.2¶Kassamässig korrigering

Myndigheternas -2 978 0 -12 585 -12 585 räntekonton

Kassamässig korrigering ingår i statsbudgeten för Premiepensionsmedel, 0

att statsbudgetens saldo skall motsvara statens utbetalning

0 49 500 55 958 6 458 lånebehov, med omvänt tecken. Posten utgör

Premiepensionsmedel, 0 skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan statsinbetalning

-26 051 -19 400 -24 931 -5 531 budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra

Kärnavfallsfonden -1 881 -700 -650 50 sidan nettot av in- och utbetalningar över stats-

verkets checkräkning. Utfallet av den kassamäs- CSN, studielån 10 951 11 300 11 344 44

siga korrigeringen framräknas residualt. Kommunkonto- -3 830 -3 830

1) I statsbudgeten för 2000 beräknades den kassystemet

samässig korrigeringen till –45 000 miljoner kro- Insättningsgaranti -2 284 -2 200 -2 320 -120

nor. Korrigeringen avsåg en överföring av pen- Övrigt 4 310 1 010 928 -82

sionsmedel från AP-fonden i enlighet med

Summa -17 933 39 510 23 914 -15 596

beslutet om det reformerade ålderspensionssy- 1)

Enligt Regeringsbeslut 2001-01-18 stemet. Utfallet för denna överföring motsvarade vad som budgeterats. Överföring till AP-

Enligt beslut om det reformerade ålderspen-

fonden samt övriga poster redovisas i tabell 4.63. sionssystemet placeras sedan 1995 premiepensionsavgifter på konto i Riksgäldskontoret. En

Tabell 4.63 Kassamässig korrigering

viss del av influtna ålderspensionsavgifter inbeta- Miljoner kronor las till detta konto. När pensionsrätt har fast-

Utfall SB Utfall Utfall-SB ställts skall, andra året efter inkomståret, insatta 1999 2000 2000 2000 medel föras till Premiepensionssystemet för in- Överföring från -45 000 -45 000 -45 000 sättning på individuella pensionskonton enligt AP-fonden personligt val. Pensionsrätterna hänförliga till

Ränteperiodiseringar -568 192 192 åren 1995–1998, 55 957 miljoner kronor, har un-

Kommunkonto- 0 3 830 3 830 der hösten 2000 betalats ut till PPM för vidare 1)

systemet fördelning enligt det första fondvalet. I stats-

Övrigt 1 426 5 366 5 366 budgeten för 2000 beräknades statens utbetal-

Summa -44 142 -45 000 -35 412 9 588 ningar av premiepensionsmedel uppgå till

1

) Enligt regeringsbeslut 2001-01-18 49 500 miljoner kronor, vilket betyder att premiepensionsutbetalningen blev 6 458 miljoner

Ränteperiodiseringar är en periodiseringseffekt kronor högre än beräknat i budgeten.

avseende anslaget för statsskuldsräntor, främst

I statsbudgeten beräknades inbetalningarna av

räntor på vissa delar av Riksgäldskontorets netpremiepensionsmedel, inklusive ränta, uppgå till

toutlåning. 19 400 miljoner kronor. Utfallet för 2000 blev 24 931 miljoner kronor, vilket betyder att pre-

Skr. 2000/01:101

Posten Reglering kommunkontoskuld be- Ålderspensionssystemet vid sidan av skrivs under avsnittet Riksgäldskontorets netto- statsbudgeten utlåning. Posten Övrigt är en residualt beräknad post. Utgifterna för inkomstrelaterad ålderspension, som finansieras ur AP-fonden och redovisas vid sidan av statsbudgeten, uppgick 2000 till 140 658 miljoner kronor. Dessa utgifter, som ingår i utgiftstaket för staten, blev 624 miljoner kronor högre än beräknat i budgetpropositionen för år 2000.

5¶Skillnader mellan resultaträkningen och

statsbudgeten

Skr. 2000/01:101

5¶Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten

Tabell 5.1 Jämförelse mellan resultaträkningen och

5.1¶Avgränsning, struktur och

statsbudgeten

redovisningsprinciper

Resultaträkningen Statsbudgeten Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig åt

Skatt intäkt/inbetalning inkomst/inbetalning vad gäller avgränsning, struktur och redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i av- Offentligrättslig intäkt inkomst

avgift som redovigränsning är affärsverken som ingår i resultat-

sas på inkomsttitel räkningen men ligger utanför statsbudgeten. Ett

Avgift av tillfällig intäkt utgiftsreduktion på annat exempel är att avgifter och bidrag som

natur eller mindre anslag myndigheterna får disponera redovisas i resultat- omfattning räkningen men inte i statsbudgeten. Övriga avgifter intäkt ingen påverkan på

Avseende strukturen har statsbudgeten en än- anslag eller in-

komsttitlar damålsstruktur där indelningen är utgiftsområ-

3 Erhållna bidrag som intäkt ingen påverkan på den, verksamhetsområden och anslag . Resultat-

används i verksam- anslag eller inräkningen är däremot indelad i intäkts- och

heten komsttitlar kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträk-

Transferering utbetalning utbetalning ningen och statsbudgeten låter sig därmed oftast

Avsättning till fram- kostnad/(intäkt) ingen påverkan inte göras utan dokumenten kompletterar i stäl-

tida åtagande let varandra.

Lön, varor, tjänster kostnad utgift När det gäller redovisningsprinciper upprättas m.m.

statsbudgeten enligt de principer som anges i

Andel av företags intäkt/kostnad enl. inkomst vid utdelbudgetlagen, dvs. redovisning av in- och utbetal- vinst/förlust kapitalandelsmeto- ning ningar (kassamässigt) eller av utgifter och in- den komster. I resultaträkningen sker redovisningen Orealiserad valuta- intäkt/kostnad ingen påverkan i princip enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. vinst/förlust redovisning av intäkter och kostnader. Upplupen räntein- intäkt/kostnad ingen påverkan

I tabellen nedan exemplifieras både skillnader täkt/kostnad och likheter.

Skatt

Skatter redovisas i princip när inbetalning sker

både i resultaträkningen och på statsbudgeten.

Från och med 2000 redovisas dock underskott

på skattekontot (debiterade, obetalda belopp)

som fordringar och överskott på skattekontot

(odebiterade, betalda belopp) som skulder. Tidi- 3 I budgetpropositionen för 2001 är statsbudgeten även indelad i politik-

gare redovisades dessa skatter kassamässigt. Vid områden.

Skr. 2000/01:101

bokslutet 2000 uppgick redovisade nettoskulder nebär att statens andel av företagens vinstill 16 miljarder kronor. ter/förluster redovisas som en intäkt/kostnad i

resultaträkningen. På statsbudgeten redovisas en Avgifter och bidrag inkomst först när staten erhåller utdelning från I resultat- och balansräkningen redovisas i prin- företag. cip samtliga statens avgifter och bidrag enligt bokföringsmässiga principer, vilket bl.a. innebär Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen att endast utgifter som har förbrukats under året räntekostnad redovisas som en kostnad i resultaträkningen. På Räntor på statsskulden redovisas på olika sätt på statsbudgeten redovisas endast avgiftsinkomster statsbudgeten och i resultaträkningen. Orealisesom myndigheterna inte får behålla, vanligtvis rade valutaförluster och upplupna räntekostnaoffentligrättsliga avgifter. Därutöver redovisas der på nollkupongobligationer påverkar exemavgiftsinkomster som myndigheter får ta ut en- pelvis resultaträkningen men inte statsbudgeten. ligt 4 § avgiftsförordningen (1992:191), dvs. avgifter av tillfällig natur eller av mindre värde, i Korrigeringsposter på statsbudgeten normalfallet som en utgiftsreduktion på anslaget. För att komma fram till statsbudgetens saldo,

Med övriga avgifter avses avgifter från offent- som motsvarar statens lånebehov, har två poster ligrättslig verksamhet och avgifter från upp- införts på statsbudgeten som inte har någon dragsverksamhet som myndigheten får behålla. motsvarighet i resultaträkningen: ”Riksgälds- Avgifter och bidrag som myndigheterna får be- kontorets nettoutlåning” och ”kassamässig korhålla och kostnader som har uppkommit i sådan rigering”. Riksgäldskontoret lånar bl.a. ut medel verksamhet redovisas som intäkt/kostnad i re- till statliga investeringar som inte finansieras via sultaträkningen medan de i princip inte har nå- anslag. Dessutom placerar myndigheter gon påverkan på utfallet på enskilda anslag och överskottslikviditet i Riksgäldskontoret. Nettoinkomsttitlar på statsbudgeten. Dock påverkar betalningsströmmarna från denna verksamhet nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansi- redovisas på en egen rad på statsbudgeten som erad verksamhet saldot på myndigheternas rän- benämns Riksgäldskontorets nettoutlåning. Den tekonton i Riksgäldskontoret och därmed Riks- kassamässiga korrigeringen utgör skillnaden gäldskontorets nettoutlåning vilket i sin tur mellan å ena sidan saldot av statsbudgetens anpåverkar statsbudgeten och statens lånebehov. slag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av

in- och utbetalningar över statsverkets check- Transferering räkning (SCR). Transfereringar redovisas på statsbudgeten och i allt väsentligt i resultaträkningen när betalning Eliminering av interna mellanhavanden sker (kassamässigt). När resultat- och balansräkningen konsolideras

elimineras samtliga interna transaktioner inom Avsättning för framtida åtaganden staten. I inkomsterna på statsbudgeten ingår so- I resultaträkningen redovisas förändringen av av- ciala avgifter för statens anställda och anslagen sättningar för framtida åtaganden, t.ex. pen- belastas med motsvarande utgifter. Det medför sionsavsättningar, som kostnad medan statsbud- att den del av sociala avgifter som inte överförs geten belastas först när utgiften uppstår, dvs. i till AP-fonderna är bruttoredovisad på statsbudprincip när betalning sker. geten, men är eliminerad i resultaträkningen.

Redovisningen av statens lokalkostnader skil- Löner, varor, tjänster m.m. jer sig åt mellan statsbudgeten och resultaträk- Löner, varor och tjänster redovisas utgiftsmäs- ningen. Interna hyresintäkter från Fortifikasigt, dvs. vid anskaffningstillfället, på statsbudge- tionsverket och Statens fastighetsverk elimineras ten medan endast utgifter som har förbrukats mot myndigheters lokalkostnader i resultaträkunder året redovisas som en kostnad i resultat- ningen. På statsbudgeten belastas anslagen med räkningen. internt fakturerade hyror.

Andel av företags vinst/förlust

Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden, vilket in-

Skr. 2000/01:101

Tabell 5.2 Sambanden mellan några väsentliga saldomått i

5.2¶Härledning av statsbudgetens

årsredovisningen

saldo från resultaträkningens

Miljoner kronor

saldo

Resultaträkningens saldo 29 424

Justeringar för poster som ej medför 5 247

Av föregående avsnitt framgår att det finns vä-

betalningar

sentliga skillnader mellan resultaträkningen och

Avskrivningar och nedskrivningar 25 277 statsbudgeten och att det därför inte är möjligt

(inkl. nedskrivning av studielån) att på ett heltäckande sätt skapa jämförelse mel-

Orealiserade valutakursförändringar 24 456 lan enskilda rader i statsbudgetens utfall respek-

Resultatandelar -8 819 tive i resultaträkningen eller i finansieringsanaly-

Realisationsvinster/förluster -55 386 sen.

Avsättningar och fonder 19 719 Eftersom det finns ett samband mellan utgifter/inkomster, kostnader/intäkter och betal-

Justeringar för förändringar av 1 482

ningar är det möjligt att utifrån resultaträkning-

fordringar och skulder

en och finansieringsanalysen komma fram till statsbudgetens saldo. I tabell 5.2 förklaras sam-

Övriga transaktioner som påverkar 65 358

banden mellan resultaträkningens saldo, finansi-

betalningar

eringsanalysens saldo och statsbudgetens saldo

AP-fondmedel 45 000 (statens lånebehov). För att komma från resul-

Skatter 15 847 taträkningens saldo till statsbudgetens saldo

Utbetalningar till PPM -31 640 måste flera justeringar göras. De kan grupperas

Investeringar -33 597 på följande sätt:

Försäljningsinkomster hänförbara till 62 810

anläggningstillgångar

– justeringar för transaktioner i resultat-

Nettoutlåning -9 095

räkningen som ej medför betalningar,

Utdelningar från statliga bolag 16 033

– justeringar för förändringar av ford-

ringar och skulder i balansräkningen, Nettoamortering av statens lån 101 511

(finansieringsanalysens saldo)

– övriga transaktioner som påverkar be-

Justeringar hänförbara till 421

talningar, och

statsskulden

– justeringar hänförbara till statsskulden.

Förändring av kortsiktig placering 790

Förändring av interna innehav av 26

statsskuldpapper

Övriga poster -395

Statsbudgetens saldo 101 932

Justeringar för transaktioner som inte medför betalningar

I resultaträkningen ingår vissa poster som inte

medför betalningar, t.ex. avskrivningar och orea-

liserade valutakursförändringar, och dessa måste

tas bort för att komma fram till statsbudgetens

saldo. Avskrivningar och nedskrivningar av an-

läggningstillgångar samt avsättningar till pensio-

ner och fonder uppgick till 25,2 respektive 19,7

miljarder kronor. Av de orealiserade valutakurs-

förändringarna på 24,5 miljarder kronor var 9,2

miljarder kronor hänförbara direkt till statsskul-

den och 15,3 miljarder kronor till skuldskötsel-

instrument. Årets resultatandel från dotter- och

intresseföretag uppgick till 8,8 miljarder kronor.

Skr. 2000/01:101

Realisationsvinsterna, skillnader mellan bokförda absoluta tal med saldot i finansieringsanalysen värden och försäljningsintäkterna, uppgick till (statens nettoupplåning). 55,4 miljarder kronor. Dessa tas bort och istället tas försäljningsinkomsterna upp under Övriga transaktioner som påverkar betalningar. Justeringar som är hänförbara till statsskulden

Nettoamorteringarna av statens lån var 0,4 mil- Justeringar av förändringar av skulder och jarder kronor lägre än statsbudgetens saldo. fordringar Skillnaden mellan statens nettoupplåning och

statsbudgetens saldo beror på att det finns trans- De totala förändringarna av skulder och ford- aktioner som påverkar statsskulden i balansräkringar uppgick till 1,5 miljarder kronor. Statens ningen men som inte påverkar statsbudgetens betalningsnetto har påverkats positivt av att saldo, exempelvis affärsverkens nettoupplåning. skulder och fordringar har förändrats. Mer in- Å andra sidan finns det transaktioner som påformation om orsakerna till förändringar av verkar statsbudgetens saldo men som inte påverskulder och fordringar ges i balansräkningen och kar statsskulden, exempelvis Riksgäldskontorets i finansieringsanalysen (avsnitt 3.8 och 3.9). kortsiktiga placering på marknaden av betal-

ningsöverskott på statverkets checkräkning.

Förändringar av Riksgäldskontorets kortsiktiga Övriga transaktioner som påverkar betalningar placeringar vid årets slut var 0,8 miljarder kro-

nor, varav 1,4 är hänförbar till placeringar i finan- Några transaktioner som medför betalningar, siella institutioner och –0,6 miljarder kronor till exempelvis investeringar och utdelningar, redo- minskade placeringar i valutakonton på Riksvisas endast i balansräkningen och måste således banken. Under Övriga poster, som uppgick till läggas till resultaträkningens saldo för att man -0,4 miljarder kronor, ingår förändringar av förskall komma fram till statsbudgetens saldo. Me- skott m.m. hänförbara till Riksgäldskontorets del från AP-fonderna har förts över till staten skuldskötselåtgärder av statsskulden. med 45 miljarder kronor. Ändrade redovisningsprinciper av skatter medför att skatteintäkterna är 16 miljarder kronor lägre än inbetalade skatter under året. Utöver överföringar av premiepensionsmedel som redovisas i resultaträkningen har 31,8 miljarder kronor netto överförts till Premiepensionsmyndigheten från tidigare års avsatta medel. Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 33,6 miljarder kronor, varav 11,9 miljarder kronor var investeringar i beredskapstillgångar. Statens försäljningsinkomster uppgick till 62,8 miljarder kronor, varav 61 miljarder kronor är hänförbar till försäljning av aktier i Telia. Nettoutlåningen från främst CSN och Riksgäldskontoret uppgick till 9,1 miljarder kronor. Utdelningar från statliga bolag uppgick till 16 miljarder kronor, varav 11,4 miljarder kronor var utdelningar från förvaltningsaktiebolaget Stattum. Nettoamorteringarna av statens lån uppgick till 101,5 miljarder kronor . Denna post är identisk i

4 Statsskuldens förändring enligt årsredovisningen är 92,3 miljarder kronor. Mellanskillnaden beror på valutakursförändringar.

6 Statliga garantier

Skr. 2000/01:101

6 Statliga garantier

6.1¶Redovisning av statliga garantier 6.2 De statliga garantimyndigheterna för budgetåret 2000

Den statliga garantiverksamheten är uppdelad på I detta kapitel redovisas de åtaganden som staten fem myndigheter: RGK, Statens bostadskredithar i form av kreditgarantier, kapitaltäckningsga- nämnd, Exportkreditnämnden, Styrelsen för inrantier och pensionsgarantier, vilka redovisas ternationellt utvecklingssamarbete och Insättsom garantiförbindelser i statens balansräkning. ningsgarantinämnden. Redovisningen omfattar även insättningsgaranti och investerarskydd som hanteras av Insättningsgarantinämnden. Dessa skiljer sig dock i Riksgäldskontoret viktiga avseenden från statens övriga garantier.

De uppgifter som redovisas avser ställningen De garantiåtaganden som ligger inom RGK:s anden 31 december 2000 och verksamheten under svarsområde kan indelas i tre huvudtyper: krebudgetåret 2000. Garantier i utländska valutor ditgarantier, kapitaltäckningsgarantier och penredovisas till den kurs som gällde den 31 decem- sionsgarantier. Kreditgarantier innebär att staten ber 2000. tar på sig kreditrisken vid en investering i infra-

Den 1 januari 1998 infördes ett nytt sätt att struktur, jordbruk etc. men överlåter själva krehantera garantier i staten. Det nya förfarandet ditgivningen till andra långivare. Kapitaltäckställer krav på kostnadstäckning och innebär att ningsgarantier innebär att staten åtar sig att risken i varje garantiåtagande eller grupp av åta- tillskjuta kapital så att det egna kapitalet uppnår ganden skall beräknas. Utifrån detta bestäms en en viss nivå eller att kapitaltäckningsgraden i ett avgift för garantin. Till den del avgifter inte er- långivande bolag alltid överstiger den i lag angivhålls från garantitagaren är det fråga om en stat- na lägsta nivån (för närvarande 8 procent). Dessa lig subvention. En sådan subvention skall belasta garantier är obegränsade, men redovisas beett anslag. loppsmässigt som garantimottagarens totala

Förfarandet innebär att avgiftsintäkter och i skuld. En variant är grundfondsförbindelsen, förekommande fall anslagsmedel inbetalas på ett som är ett beloppsbegränsat åtagande för att konto, en garantireserv, i Riksgäldskontoret stärka ett företags finansiella beredskap inför en (RGK). Till reserven förs också eventuella åter- utsatt situation. Pensionsgarantier tryggar penvinningar från tidigare infriade garantier. Nya sionsåtaganden efter bolagisering av statliga infrianden av garantiåtaganden belastar garanti- verksamheter. reserven. Den finansierar också administration RGK:s nya garantier värderas och prissätts enoch andra utgifter för garantiverksamheten. Till ligt den nya garantimodellen, dvs. med beaktankontot är kopplat en obegränsad kredit. de av statens risk i åtagandet.

Skr. 2000/01:101

RGK har gjort en uppskattning av subventions- konto i RGK med obegränsad kredit. Resultatvärdena för de äldre garantierna. Subventions- området finansieras med avgifter vilka skall motvärdet för ett enskilt garantiåtagande kan sägas svara en långsiktig kostnadsminimering. Avgifutgöra ett nuvärde av den förväntade belastning- ternas storlek beslutas i huvudsak av regeringen. en på statsbudgeten, som åtagandet kan komma För ett fåtal garantier beslutas avgiften av BKN. att medföra. Budgetbelastningen kan uppkomma Avgiften uppgår för närvarande till i genomsnitt stötvis och under en lång följd av år. Sammanta- 0,5 procent av det garanterade beloppet. get uppskattar Riksgäldskontoret att subven- Förlusterna för de nya garantierna fram till tionsvärdet för äldre garantier motsvarar en för- förfall förväntas bli 35 miljoner kronor och gaväntad budgetbelastning över tiden på cirka 10 rantiintäkterna 130 miljoner kronor. BKN:s miljarder kronor i dagens penningvärde. riskanalys visar att förlusterna för de nya garan-

Subventionsvärdet är baserat på beräkningar tierna förväntas hålla sig inom dessa ramar om som utgår från historiska konkursfrekvenser och bostadslåneräntan inte överstiger 6 procent. återvinningsandelar. Det beräknade subven- För de äldre garantierna tillämpas premier entionsvärdet uppkommer som en summering av ligt de förordningar som gällde när garantierna alla individuella värden där utfallet sannolikt en- ställdes ut. Beräknade förluster för den äldre gadast kommer att omfatta ett begränsat antal in- rantistocken fram till krediternas förfall uppgår frianden. Flertalet projekt kommer sannolikt att till 3,8 miljarder kronor, medan de framtida avklaras utan infrianden och utan att några bud- giftsintäkterna beräknas bli 0,2 miljarder kronor. getmedel behöver tillskjutas, men sett över en År 1999 infördes resultatområdet Kreditgastörre grupp av engagemang kommer troligen rantier för ersättning av kommunala borgensåtanågra fall av infrianden att ske. ganden. Avgifternas storlek bestäms av BKN

RGK bedriver ett aktivt arbete för att invärde- och inkomsterna får disponeras av Bostadsdelera de äldre garantierna till den nya garantimodel- gationen. För den aktuella garantistocken och de len, dvs. att pröva garantiernas utformning och närmast kommande tre åren har 115 miljoner fastställa en riskbaserad avgift. När en subven- kronor reserverats av Bostadsdelegationen. Avtionerad garanti har invärderats och dess kostnad giftsintäkterna beräknas bli noll. har fastställts skall motsvarande värde föras upp Resultatområdena Äldre garantier och Kreditpå anslag inom respektive utgiftsområde, om garantier för ersättning av kommunala borgensåinte garantins avgifter kan höjas i motsvarande taganden finansieras dels med avgifter, dels med grad. Arbetet med invärderingen skall vara klart anslag. Avgifterna är i genomsnitt 0,5 procent av under 2001. det garanterade kapitalbeloppet.

Avgiftsinkomsterna, och i förekommande fall Sammantaget för BKN:s resultatområden beanslagsmedlen, skall föras till garantireserven räknas förlusterna på utestående lånestock till varefter eventuella infrianden kommer att belasta 3,6 miljarder kronor. BKN har inte gjort någon reserven. reservering för koncentrationsrisk. Vid utgången

Som nämnts ovan beräknades den förväntade av 2000 fanns i likvida medel 46 miljoner kronor förlusten vid årsskiftet till cirka 10 miljarder på räntebärande konto i RGK. kronor. Någon reservering för koncentrationsrisk har inte gjorts. Vid utgången av 2000 fanns i likvida medel 487 miljoner kronor på räntebä- Exportkreditnämnden rande konto i RGK.

Exportkreditnämnden (EKN) utfärdar garantier

som syftar till att främja svensk export. Garanti- Bostadskreditnämnden erna skyddar mot risken för förluster orsakade

av politiska och/eller kommersiella händelser vid Bostadskreditnämnden (BKN) utfärdar kredit- utlandsaffärer. Dessutom kan EKN:s garantier garantier för finansiering av bostadsbyggande. användas som säkerhet för lån vid finansiering av För BKN:s nya garantier (garantier utställda från en affär. Även risker under tillverkningstiden och med 1997) görs en riskanalys innan en ga- kan garanteras. Den vanligaste garantiformen ranti ges. täcker risken för utebliven betalning. För varje

Resultatområdet nya garantier redovisas och garanti tas en premie ut som avspeglar riskerna i finansieras sedan 1998 utanför statsbudgeten på den specifika affären. EKN kan också lämna in-

Skr. 2000/01:101

vesteringsgarantier som täcker risker för svenska sats till en liten del av den totala koncentrationsinvesterare vid nyinvesteringar i utlandet. Det risken i engagemangen. gäller politiska risker i värdlandet för såväl kapi- EKN prövar också möjligheterna till återförtal som avkastning. säkring hos banker och försäkringsbolag i syfte

EKN ansvarar även för garantigivningen inom att utröna om den privata marknaden kan erbjuden särskilda ramen för de baltiska länderna och da återförsäkringslösningar som kan minska Ryssland med flera länder. EKN:s riskkoncentrationer. Ett första återför-

Exportkreditgarantierna är avgiftsbelagda. Ga- säkringsavtal har tecknats med ett privat försäkrantierna värderas och prissätts med hjälp av en ringsbolag om cirka 700 miljoner kronor för pomodell för riskbedömning som EKN utvecklat. litisk risk på ett land. Premierna baseras på OECD:s system för värdering av länderrisker. Premierna samlas i en reserv på räntebärande konto i RGK eller på kon- Styrelsen för internationellt ton/depositioner i svenska banker. utvecklingssamarbete

EKN beräknar först en förväntad förlustrisk för alla garantier, dvs. en summering görs av ga- EKN administrerar u-kreditgarantier på uppdrag rantiernas väntevärden. Därefter görs även en av Styrelsen för internationellt utvecklingssamreservering avseende koncentrationsrisken (stora arbete (Sida). En u-kredit är en vanlig exportåtaganden) i portföljen. kredit, men där Sida garanterar och subventione-

Ett fåtal mycket stora svenska företag ger en rar krediten. Dessa garantier ges till projekt som hög och ökande efterfrågan på exportkreditga- av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter rantier till vissa länder och branscher, vilket gör i landet och som inte kan bära kostnaden för en att EKN får en koncentration i sina garantiåta- normal, kommersiell finansiering. Om denna gaganden. rantigivning resulterar i underskott belastas bi-

Den viktigaste avspeglingen av riskkoncentra- ståndsanslaget. Vid sidan av u-krediterna har tionen i engagemanget är storleken på den reser- Sida ställt ut s.k. fristående garantier samt yttervering för koncentrationsrisk som numera görs i ligare några mindre åtaganden. EKN:s bokslut. År 2000 var reserveringen för Prissättningen på Sidas garantier för ukoncentrationsrisk nära hälften av EKN:s totala krediter görs av EKN på uppdrag av Sida i enligreservering. Reserveringen innebär att avsätt- het med den nya garantimodellen. Med detta ningar görs i resultat- och balansräkningarna. En menas att premien speglar den risk som det enavsättning är här en kostnadsmässig redovisning skilda åtagandet innebär. Premien belastar anslag och innebär inte att särskilda medel finns på ett på statsbudgeten. Premieintäkter förs till garankonto avsett för ändamålet. Däremot för EKN tireserven. Utöver detta gör EKN för Sidas räkmedel till garantireserven från premieintäkterna ning en bedömning av om kombinationen av gaoch återvinningarna efter det att avdrag har rantier leder till riskkoncentration. Reservering gjorts för administrativa kostnader. för denna riskkoncentration görs på samma sätt

Den förväntade förlusten beräknades vid års- som för EKN:s garantier. skiftet till 9,5 miljarder kronor, varav reservering Den förväntade förlusten beräknades vid årsför koncentrationsrisk utgjorde drygt 4 miljarder skiftet till 0,8 miljarder kronor, varav reservering kronor. Vid utgången av 2000 fanns i likvida me- för koncentrationsrisk utgjorde 0,2 miljarder del 2,3 miljarder kronor på räntebärande konto kronor. Vid utgången av 2000 fanns i likvida mehos RGK och motvärdet av 1,7 miljarder kronor del 0,8 miljarder kronor på räntebärande konto i på valutakonton/depositioner i svenska banker. RGK och 0,2 miljarder kronor på konton i

EKN arbetar aktivt med att begränsa risken. svenska banker. Exempelvis har i samarbete med ett antal utländska garantiinstitut inom Bern-unionen ett instrument för byte av risker mellan instituten Insättningsgarantinämnden utarbetats, en s.k. ”credit default swap”. Några riskbyten har genomförts i detta samarbete med Insättningsgarantinämnden hanterar frågor om bland annat garantiinstitut i Danmark och Belgi- insättningsgaranti och investerarskydd. en. Byten av detta slag har dock hittills begrän- Insättningsgarantins syfte är att stärka kon-

sumentskyddet för allmänhetens insättningar i

Skr. 2000/01:101

banker och värdepappersbolag. Insättningsga- Tabell 6.1 Garantimyndigheternas reserveringar och reserver

Miljoner kronor rantins omfattning och utformning styrs av re-

Garantimyndihget Reserve- Reserve- Total Garantigelverk inom Sverige och EU. Maximalt belopp

ring för ring för reserve- reserv som betalas ut är 250 000 kronor per kund och förväntad koncent- ring (likvida

förlust rations- medel) institut. risk

För garantin tas avgifter ut vilka skall be-

RGK 9 994 - 9 994 487 stämmas med hänsyn till institutens kapitaltäck-

EKN 5 187 4 286 9 473 4 059 ningsgrad. Åren 1997 - 2000 fick avgiften variera

EKN, särskild ram 83 - 83 9 mellan 0,4 - 0,6 procent av den totala garanterade

för Baltikum, insättningen. Nämnden tar ut avgifter i denna Ryssland m.fl. storlek tills behållningen uppgår till 2,5 procent Sida, u-krediter 603 173 776 994 av de garanterade insättningarna. Därefter sänks

Sida, fristående - - - avgiften till 0,1 procent av garanterade insätt- garantier m.m. ningar, vilket beräknas ske år 2001. BKN 3 620 - 3 620 46

I likvida medel fanns 9,8 miljarder kronor på Delsumma 19 487 4 459 23 946 5 595 räntebärande konto i RGK. Efter marknadsvär- Insättningsgaran- 10 300 - 10 300 9 815 dering uppgick behållningen till 10,3 miljarder tinämnden kronor. Storleken på garantireserven är baserad Summa 29 787 4 459 34 246 15 410 på en bedömning av garantistockens framtida förlustrisk utan hänsyn tagen till eventuell ytterligare koncentrations- eller samvariationsrisk.

För investerarskyddet (maximalt 250 000

6.4¶Garantiåtaganden, avgifter,

kronor per kund och institut) kommer nämnden

infrianden och återbetalningar

att ta ut avgifter när ett ersättningsfall har inträffat, dvs. inte bygga upp någon fond i förväg. Ris-

Statens totala garantiåtaganden uppgick den 31 ken i framtida infrianden är relativt sett liten i

december 2000 till ca 711 miljarder kronor. Om förhållande till riskerna i insättningsgarantin.

Insättningsgarantinämnden exkluderas uppgick

åtagandet till 311 miljarder kronor, vilket är en

ökning med 29 miljarder kronor sedan 1999.

Ökningen förklaras av att EKN:s garantiförbin-

6.3¶Garantimyndigheternas

delser ökade med 33 miljarder kronor. Därut-

reserveringar och reserver

över har EKN och Sida ställt ut bundna (avtal finns) och obundna garantiutfästelser på ytterli-

I tabell 6.1 görs en sammanfattning av dels vilka

gare drygt 52 miljarder kronor. reserveringar garantimyndigheterna har gjort för

Diagram 6.1 visar hur garantiåtagandena har förlust- och koncentrationsrisker, dels storleken

utvecklats sedan 1996. på balanserande likvida medel på räntebärande konto i RGK eller i vissa fall konton i svenska

Diagram 6.1 Utveckling av garantiåtagandena 1996-2000

banker. Miljoner kronor

800 000

700 000

600 000

500 000

400 000

300 000

200 000

100 000

0

1996 1997 1998 1999 2000

Öv r. m yndighe t e r Ins ät t nings ga ra nt inäm nde n

Skr. 2000/01:101

Åtagandena har ökat något under de senaste Inkomsterna från garantiavgifter uppgick till 3 åren. Ökningen mellan 1996 och 1997 förklaras 182 miljoner kronor under 2000, vilket motsvafrämst av att Insättningsgarantinämnden började rar knappt 0,5 procent av garanterat belopp. Inredovisas från och med 1997. En del av ökningen komsterna genereras främst av Insättningsgaranförklaras också av att åtaganden till bl.a. Europe- tinämnden med närmare två miljarder kronor iska investeringsbanken och Europeiska utveck- och EKN med drygt en miljard kronor. Dessutlingsbanken ingår i redovisningen sedan 1997. om tillkom inkomster till följd av återbetalning Under de senaste åren är det främst EKN:s åta- av tidigare infriade garantier, dvs. återvunna skagande som ökat. debelopp, vilka uppgår till 1 003 miljoner kro-

Tabell 6.2 sammanfattar statliga garantier den nor. Den största delen härrör från EKN. Infri- 31 december 2000 samt infrianden, avgifter och andena har främst hänfört sig till BKN och i viss återvinningar under budgetåret 2000. mån EKN.

Utgifterna till följd av infriade garantier, dvs. skadeersättningarna, uppgick till 1 078 miljoner kronor under budgetåret 2000. De största infriandena redovisas av EKN (inklusive Baltramen) med 500 miljoner kronor och BKN med 470 miljoner kronor.

Tabell 6.2 Sammanställning över statliga garantier

Miljoner kronor Garantimyndighet Garantiförbindelser Garantiutfästelser Infriade garantier Garantiavgifter Återbetalningar av

31/12 2000 31/12 2000 tidigare infriade

garantier

(återvinningar) RGK 201 745 - 10 65 4 EKN 86 182 50 682 451 1 016 939 EKN, särskild ram för Baltikum, 631 102 51 1 0

Ryssland m.fl. Sida, u-krediter 6 890 1 271 96 25 36 Sida, fristående garantier m.m. 74 - 0 0 0

BKN 15 563 - 470 79 54

Skr. 2000/01:101

I diagram 6.2 visas utvecklingen av infrianden, En reservering för förväntad förlust avser den avgifter och återvinningar sedan 1996. beräknade förlusten genom garantier. Egenska-

perna hos den sammantagna portföljen är bero- Diagram 6.2 Utveckling av infrianden, avgifter och återvin- ende av sårbarheten för klumpvisa förluster ge-

ningar 1996-2000 (exkl. Insättningsgarantinämnden)

nom stora eller samvarierande åtaganden Miljoner kronor

(koncentrationsrisk). De olika garantierna har

3 000

ett starkare eller svagare inbördes samband och

2 000

ett antal garantier är relativt sett mycket stora.

1 000

En reservering för koncentrationsrisk är ett ut-

0 tryck för portföljens innehåll av särskilt stora ga-

-1 000 rantier.

-2 000 Det finns ett antal möjliga åtgärder för att

hantera och balansera statens riskfyllda åtagan-

-3 000

den. Uppbyggnad av en garantireserv (likvida

-4 000

1996 1997 1998 1999 2000 medel) inför eventuella framtida infrianden är en

sådan åtgärd. Generellt syftar diversifiering, i den

Inf ria nde n A v gif t e r Åt e rv inninga r

utsträckning sådan är möjlig, till att begränsa risken. Riskkoncentrationerna i dagens garantiportföljer ger dock vid handen att generella åt-

gärder genom diversifiering eller en tillräckligt 6.5 Statens portfölj och riskhantering stor garantireserv inte har varit praktiskt genom-

förbara. Därför hamnar partiella åtgärder genom Det föreligger skillnader mellan olika grupper av riskbyten, riskdelning, ansvarsbegränsning och garantier vad gäller den ekonomiska beredskapen återförsäkringar i stället mer i fokus. för eventuella infrianden. De garantier som har Riskbyten innebär ett slags diversifiering av utfärdats av EKN och Sida följer i huvudsak den portföljen i ett andra led. Hittills har riskbyten nya garantimodellen, vilket innebär att framtida endast gjorts i begränsad skala av EKN. Riskdelinfrianden av enskilda garantier inte behöver ning är eftersträvansvärt incitamentsmässigt efmedföra någon budgetbelastning. tersom det är en fördel om såväl långivare som

Den nya garantimodellen tillämpas emellertid låntagare tar risk. Med ansvarsbegränsning mei dag bara på ett fåtal av de garantier som admini- nas här att endast delar av en risk täcks. Återförstreras av RGK och BKN. Merparten av RGK:s säkring innebär att en risk kan begränsas mot beoch BKN:s äldre garantier, dvs. de garantier som talning. EKN arbetar med återförsäkringar i sin utfärdades innan den nya garantimodellen trädde riskhantering. i kraft, har ännu inte invärderats enligt princi- En garanti är en latent statsskuld – infrianden perna i den nya modellen. Vad gäller äldre garan- ökar den statliga upplåningen och därmed statstier som administreras av Riksgäldskontoret skulden – och värderingen av garantiåtaganden är skall dessa emellertid vara invärderade senast den på så sätt en komponent i en redovisning av sta- 31 december 2001. För de äldre garantier som tens ekonomiska åtaganden. En utvecklad redoadministreras av BKN har en alternativ lösning visning av statens samlade portfölj av åtaganden valts som i praktiken innebär att principerna skall tjäna som grund för en effektiv riskhanterbakom den nya garantimodellen kan tillämpas ing. Arbetet med en sådan hantering av statens för BKN:s äldre garantier från och med 2001 (se samlade åtaganden kommer att utvecklas under budgetpropositionen för 2001, vol.1, avsnitt 8.2 de närmaste åren. och vol.10, utg.omr. 18, avsnitt 3.8).

7¶Avgifter till och bidrag

från EU

Skr. 2000/01:101

7¶Avgifter till och bidrag från EU

Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem av den bruttonationalinkomsten (BNI). Från och med Europeiska Unionen (EU). Efter Maastrichtför- 1999 redovisas en femte post, den s.k. Storbridragets antagande brukar samarbetet inom EU tannienavgiften. Den totala avgiftens olika bedelas in i tre s.k. pelare. Den första pelaren om- ståndsdelar kommenteras kortfattat nedan. fattar den före detta Europeiska ekonomiska gemenskapen och den ekonomiska och monetä- Tullavgifter ra unionen. Den andra pelaren utgörs av den Handelstullar tas ut enligt den gemensamma gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken tulltaxan vid handel med icke-medlemsländer. och den tredje av det inrikespolitiska samarbetet. Dessa inkomster tillfaller gemenskapsbudgeten. EU:s budget finansierar i första hand åtgärder Medlemsländerna får dock behålla 10 procent av inom den första pelaren av samarbetet samt ad- intäkterna för att finansiera administrationsministrationen av de övriga två pelarna. Budge- kostnader. Denna procentsats kommer att öka ten är formellt de Europeiska gemenskapernas till 25 procent när samtliga medlemsstater ratifi- (EG) budget, men brukar normalt benämnas serat det nya beslutet om egna medel. EU-budgeten.

Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter

Det tas ut särskilda tullar och avgifter inom ra-

men för den gemensamma jordbrukspolitiken 7.1 Avgiften till EU:s budget samt den gemensamma sockermarknaden. Dessa

inkomster tillfaller också gemenskapsbudgeten. EU:s budget finansieras huvudsakligen med s.k. Även här får medlemsländerna behålla 10 proegna medel, vilka utgörs av avgifter från med- cent av intäkterna. lemsländerna. Övriga inkomster som bidrar till finansieringen är eventuella överskott från före- Mervärdesskattebaserad avgift gående år, diverse gemenskapsskatter, räntor, Denna del av avgiften beräknas som en procen- EES-ländernas bidrag m.m. Den årliga budgeten tuell andel av den s.k. mervärdesskattebasen. är resultatet dels av de ramar som sätts av beslu- Den nationella skattebasen korrigeras så att en tet om egna medel och det finansiella perspekti- enhetlig skattebas erhålls för alla medlemsländer. vet, dels av den årliga budgetberedningen inom Avgiften baseras på en prognos av landets merrådet och europeiska parlamentet. Det finansiella värdesskattebas för aktuellt budgetår. I efterhand perspektivet är en budgetplan som anger högsta revideras avgiften med hänsyn till utfallet för tillåtna utgifter totalt och per utgiftskategori för denna bas. Från och med 1999 görs dessutom en vart och ett av de år planen omfattar. Innevaran- justering av innevarande års avgift enligt en uppde finansiella perspektiv löper från 2000 till 2006. daterad prognos för avgiftsbasen. Med mervär-

Till och med 1998 har den avgift Sverige er- desskattebas avses värdet på den samlade konlägger delats in i fyra poster: tullar, särskilda sumtionen av varor och tjänster i ett land. jordbrukstullar och sockeravgifter, mervärdesskattebaserad avgift samt en avgift baserad på

Skr. 2000/01:101

Avgift som baseras på BNI Strukturfonderna

Denna del av avgiften beräknas som en procen- Olika former av strukturstöd erhålls, t.ex. regiotuell andel av medlemslandets bruttonationalin- nal- och arbetsmarknadsstöd. Strukturfonderna komst (BNI) beräknad till marknadspriser. BNI är ett samlingsbegrepp för fyra fonder, Europeuttrycker värdet av de samlade inkomsterna i ett iska Socialfonden (ESF), Europeiska Regionala land. Uttaget beräknas som en procentuell andel Utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för Fiskets av gemenskapens samlade BNI mot bakgrund av Utveckling (FFU) och Utvecklingssektionen återstående finansieringsbehov sedan övriga av- vid Europeiska Jordbruksfonden (EUGFJgifter beräknats. BNI-avgiften korrigeras i efter- utveckling. hand då den prognostiserade avgiftsbasen ersätts med utfall. Från och med 1999 görs dessutom en Redovisning på statsbudgeten justering av innevarande års avgift enligt en upp- På den svenska statsbudgeten bruttoredovisas daterad prognos för avgiftsbasen. det återflöde som administreras av svenska myn-

digheter, dvs. betalningar från EU- Storbritannienavgift kommissionen redovisas mot inkomsttitel, me- Storbritannien beviljas en nedsättning av sin av- dan de utbetalningar som myndigheterna gör å gift (budgetreduktion) som finansieras gemen- kommissionens vägnar redovisas mot anslag på samt av övriga medlemsländer. Beslutet om re- statsbudgetens utgiftssida. Dessa anslag är spridduktionen togs med hänsyn till det brittiska da på ett flertal olika utgiftsområden. Betalningar nettobidraget. Reduktionen har t.o.m. 1998 i från EU-kommissionen redovisas samlat under första hand redovisats under den mervärdesskat- inkomsttypen 6000 Bidrag m.m. från EU, på setebaserade avgiften. Från och med 1999 redovi- parata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas unsas den som en separat avgiftspost. der utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

gemenskapen. Infasning av den svenska avgiften Sveriges mellanhavanden med EU skiljer sig Enligt den s.k. infasningsöverenskommelsen i mellan jordbruksfondens garantisektion och anslutningsfördraget fick Sverige under de fyra strukturfonderna. Jordbruksfonden regleras måförsta åren av medlemskapet en minskning av naden efter det att utbetalning i Sverige skett. avgiften genom att ett visst nominellt belopp För strukturfonderna förskotteras medlemslänåterbetalades. Återbetalningen minskade succes- derna en viss del av bidragen och därefter översivt och upphörde helt fr.o.m. 1999. förs medel löpande under programperioden .

Slutlig reglering sker efter programperiodens

slut.

I följande tabell sammanfattas det kassamässi- 7.2 Återflöde från EU-budgeten ga flödet mellan EU och den svenska statsbud-

geten under perioden 1996-2000. I den konsoli- De medel Sverige erhåller som återflöde från derade resultaträkningen för staten redovisas EU-budgeten kommer huvudsakligen från EG:s avgiften till EU under Transfereringar. Återflöde jordbruksfond och strukturfonder. Medel från från EU redovisas under Intäkter av bidrag. forsknings- och utvecklingsprogram erhålls också. Nedan redogörs kortfattat för de olika fonderna.

Jordbruksfonden

Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Exempel är areal- och djurbidrag, trädesersättning och exportbidrag. Dessa bidrag finansieras av jordbruksfondens s.k. garantisektion (EUGFJ-garanti). En del av jordbruksfonden finansierar också insatser under strukturfonderna (EUGFJ-utveckling).

5 En programperiod omfattar sju år. Innevarande programperiod löper

från år 2000 till 2006.

Skr. 2000/01:101

Uppgifterna i tabellen ger ingen helhetsbild av Tabell 7.1 Avgiften till och återflöde från EU alla effekter av EU-medlemskapet för statsbud- Miljoner kronor

geten. Hänsyn måste tas, förutom till de anslag

2000 1999 1998 1997 1996

som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag, Tullavgift 2 979 2 814 3 030 2 861 3 046 även till att det förekommer utgifter på anslag Jordbruks- 312 335 359 286 222 för medfinansiering som staten står för, vilket är avgifter en förutsättning för att medel från Momsbase- 8 169 7 348 9 149 10 298 8 087 strukturfonderna skall kunna utbetalas. rad avgift

Kostnaderna för medfinansieringen avräknas BNI-baserad 9 688 9 085 8 672 6 736 5 419

mot anslag. Å andra sidan erhålls vissa medel avgift

från EU, exempelvis forskningsstöd, som inte Storbritanni- 1 147 1 302

redovisas på statsbudgeten. Utgifter kopplade en-avgift

till medlemskapet förekommer naturligtvis även

Summa EU- 22 295 20 884 21 210 20 181 16 774

under myndigheters förvaltningsanslag. Efter-

avgift

som samarbetet inom EU är integrerat i den Infasning 0 0 -275 -657 -3 622

nationella verksamheten och utgifter för

Summa EU- 22 295 20 884 20 935 19 524 13 152

1 europeiskt samarbete förekom redan före 1995

avgift netto

är dessa dock mycket svåra att särskilja. Bidrag från 7 227 7 138 7 246 6 634 5 636

Dessutom förekommer naturligtvis indirekta EUGFJ

effekter, för såväl inkomster som utgifter, som

Bidrag från 91 2 5 176 108

inte går att beräkna. FFU Bidrag från 797 923 451 612 199 ERUF Bidrag från 696 1 112 1 671 668 792 7.3 Anslag finansierade med EG-

ESF medel

Bidrag till 196 91 145 94 36 trans .eur. Det finns olika typer av anslag som helt eller delnätv.

vis finansieras av EU. Anslag finansierade av Övriga bi- 25 31 95 44 1

EU-bidrag, som huvudsakligen utbetalas inom

drag från EG

ramen för EG:s strukturfonder och jordbruks-

Summa bi- 9 032 9 297 9 613 8 228 6 772

2 fonden, uppgår till cirka 6,7 miljarder kronor

drag m.m.

(2000). Anslag för att täcka avgiften till EU:s

Nettoflöde 13 263 11 587 11 322 11 296 6 380

budget uppgår till 22,3 miljarder kronor (2000).

från stats-

budgeten till Medel för att finansiera stöd från EG:s jord-

EU bruksfond och strukturfonder skall redovisas 1 Avräknat mot anslag 2 mot inkomsttitel när medlen inflyter från EU. Redovisat mot inkomsttitel grupp 6 Bidrag från EU m.m. I resultaträkningen redovisas en intäkt på 5 910 miljoner kronor. Skillnaden beror på att arealersätt- Det finns andra anslag som inte är kopplade ningen för 2000 på ca 3 000 miljoner kronor utbetalas och redovisas som intäkt 2001 (se not. 3). till ovan nämnda fonder, utan avser annat stöd.

Dessa anslag är kopplade till en inkomsttitel, där Ökningen av EU-avgiften mellan 1999 och 2000 medlen redovisas när de flutit in från EU. förklaras huvudsakligen av att antaganden om Här redogörs huvudsakligen för de anslag den ekonomiska utvecklingen ledde till att den som är kopplade till EG:s jordbruksfond och svenska momsbasen och Sveriges andel av EU:s strukturfonder. BNI ökade. Vidare medförde det gynnsamma ekonomiska läget att tulluppbörden ökade. Den ökning av nettoflödet från statsbudgeten till EU som skedde mellan 1996 och 1997 har påverkats av att vissa avgifter beräknas utifrån prognoser varefter en avräkning sker mot verkligt utfall. Den ökning som skett av avgiften sedan 1995 är delvis en följd av avtrappningen av infasningsrabatten.

Skr. 2000/01:101

ar från ERUF skall redovisas mot inkomsttitel Tabell 7.2 Anslag finansierade med EG-medel 6311 Bidrag från EG:s regionalfond med under- Miljoner kronor

titlarna 6311/06-07. UO Anslag Utfall 2000

till Transeuropeiska nätverk. Från anslaget

1

6 733 utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av

1 Att summa utfall på anslag skiljer sig från summa erhållna bidrag beror på svenska projekt inom området transeuropeiska

olika periodiseringseffekter, bl.a. att arealersättningen för 2000 utbetals 2001.

nätverk. Uppburet bidrag redovisas mot in-

komsttitel 6511 Bidrag till transeuropeiska nät-

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

verk. Anslaget A4 Europeiska socialfonden m.m. för pe-

rioden 1995-1999 (ESF) avser beslutade projekt

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

och tekniskt stöd inom målen 2, 3, 4, 5b och 6

anslutande näringar

samt gemenskapsinitiativen och vissa pilotpro-

Anslaget B9 Från EG-budgeten finansierade miljekt. Inbetalningar från ESF skall redovisas mot

jö-, struktur- och regionala åtgärder. Från anslaget inkomsttitel 6411 Bidrag från EG:s socialfond

utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av med undertitlarna 6411/01-06.

miljöersättningar inklusive informations-, råd-

Anslaget A5 Europeiska socialfonden m.m. för

givnings- och utbildningsinsatser, stöd för skogperioden 2000-2006 (ESF) avser beslutade pro-

liga åtgärder, strukturstöd och kompensationsjekt och tekniskt stöd inom målen 1, 2 och 3

bidrag från den tidigare programperioden, miljösamt gemenskapsinitiativet Equal. Inbetalningar

och landsbygdsprogrammet, mål 1-, mål 6- och från ESF skall redovisas mot inkomsttitel 6411

mål 5b-programmen samt gemenskapsinitiativen Bidrag från EG:s socialfond med undertitlarna

Interreg II, Leader II och LEADER+. EG- 6411/07-09.

medlen skall redovisas mot inkomsttitlarna 6112

Kompletterande åtgärder med undertitel

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveck-

6112/01, 6121 EG-finansierade struktur- och re-

ling

gionalstöd till jordbrukssektorn m.m. med un- Anslaget A8 Europeiska regionala utvecklingsfon-

dertitlarna 6121/01-08. den perioden 1995-1999 (ERUF) avser utbetal-

Anslaget B10 Arealersättning och djurbidrag ningar på grund av beslutade projekt inom mål-

m.m avser EG-medel för arealersättning, djurbiområdena 2, 5b och 6 samt inom gemen-

drag och kompletterande kompensationsstöd. skapsinitiativen Interreg IIA, Leader II, SME,

EG-medlen skall redovisas mot inkomsttitlarna Konver, Pesca och Urban. Inbetalningar från

6111 Arealersättning, 6115 Djurbidrag och 6119 ERUF skall redovisas mot inkomsttitel 6311 Bi-

Övriga bidrag från EG:s Jordbruksfonds garantidrag från EG:s regionalfond med undertitlarna

sektion. 6311/01-05.

Anslaget B11 Intervention och exportbidrag för

Anslaget A9 Europeiska regionala utvecklings-

jordbruksprodukter. Från anslaget utbetalas stöd fonden perioden 2000-2006 (ERUF) avser utbe-

motsvarande EG:s finansiering av offentlig lagtalningar på grund av beslutade projekt inom

ring, övrig intervention, exportbidrag och stöd målområdena 1 och 2 samt gemenskapsinitiativet

till biodling m.m. EG-medlen skall redovisas Interreg III och Urban. Under 2000 har inga ut-

mot inkomsttitlarna 6116 Offentlig lagring, 6113 betalningar gjorts från detta anslag. Inbetalning-

Skr. 2000/01:101

Övrig internvention, 6114 Exportbidrag samt Anslaget F5 Jordbruks- och livsmedelsstatistik 6119 Övriga bidrag från EG:s Jordbruksfonds finansierad från EG-budgeten. Anslaget avser garantisektion. EG:s medfinansiering av statistik inom jord-

Anslaget C3 Från EG-budgeten finansierade bruks- och livsmedelsområdet. EG-medlen skall strukturstöd till fisket m.m. Anslaget får användas redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag enligt rådets förordningar för strukturfonderna från EG. och enligt strukturplanen för mål 5a utanför re- Anslaget H4 Från EG-budgeten finansierade spektive innanför mål 6-regioner samt enligt Pe- medel för skogsskadeövervakning. Från anslaget sca-programmet. EG-medlen under anslaget får utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av användas för strukturfonderna avseende pro- projekt för skogsskadeövervakning. Skogsstyrelgramperioden 2000-2006. Fiskeriverket skall re- sen får disponera högst det belopp som redovisas dovisa betalningar från EG-budgeten mot in- mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, komsttitel 6211 Bidrag från EG:s fiskefond. undertitel 1 Medel för skogsskadeövervakning.

8¶Sammanställning av den

statliga sektorn

Skr. 2000/01:101

8¶Sammanställning av den statliga sektorn

De konsoliderade resultat- och balansräkningar- 8.1 Den statliga sektorns na i kapitel 3 omfattar i allt väsentligt de statliga förmögenhet myndigheterna inklusive affärsverken. Genom ägarintressen i bolag och genom att Riksbanken, Den statliga sektorns samlade tillgångar upp- AP-fonden och Premiepensionsmyndigheten gick vid utgången av 2000 till 2 346 miljarder faller utanför den avgränsning som gjorts, är kronor vilket är en ökning med 213 miljarder emellertid det som brukar benämnas den statliga kronor jämfört med 1999. Ökningen är främst sektorn i realiteten större. hänförlig till statliga bolag. År 2000 har Nordis-

Förevarande sammanställning görs i syfte att ka Investeringsbanken invärderats som intressege en samlad och översiktlig bild över samtliga företag, från att tidigare ha redovisats som värverksamheter där staten har ett väsentligt infly- depapper, och statens aktieinnehav i AB Svensk tande. Väsentligt inflytande har definierats som Exportkredit har ökat efter en fondemission. att staten har en ägarandel på minst 20 procent i Även Vattenfalls tillgångar har ökat betydligt på de aktuella organisationerna. Definitionen över- grund av olika företagsförvärv. Ökningen är ensstämmer med näringslivets definition av in- också hänförlig till Premiepensionsmyndigtresseföretag. Med denna definition bortfaller hetens ökade tillgångar. Den statliga sektorns stiftelser, som är självägande. Den statliga sek- samlade skulder uppgick till 2 524 miljarder krotorn inkluderar därmed förutom myndigheterna nor 2000, vilket är en ökning med 89 miljarder även statliga bolag, banker och finansinstitut, kronor. Ökningen är hänförlig till samma för- Riksbanken, Premiepensionsmyndigheten och ändringar som föranlett ökningen av tillgångar- AP-fonderna. na. Den statliga sektorns nettoförmögenhet har

Sammanställningen, som bygger på de ingå- förbättrats med 124 miljarder kronor, vilket ende organisationernas officiella årsredovisning- främst förklaras av myndigheternas förbättrade ar eller delårsrapporter, ger en uppfattning om nettoförmögenhet. den totala statliga förmögenheten. Av tabell 8.1 framgår den statliga sektorns

När det gäller de tillgångar och skulder som tillgångar, skulder och kapital. bara indirekt ägs av staten har statens andel medräknats med hänsyn tagen till ägarandelen. Någon fullständig eliminering av mellanhavanden såsom fordringar och skulder samt intäkter och kostnader har inte kunnat göras eftersom underlag för detta oftast saknas och de olika organisationernas redovisningsperioder och redovisningsprinciper skiljer sig åt. Dessutom lyder de under olika regelverk.

Skr. 2000/01:101

Tabell 8.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och Myndigheter

skulder

I bilaga 4 redovisas de myndigheter som ingår i

Miljarder kronor

sammanställningen avseende redovisningsperio-

Myndigheter

den 2000. Statens innehav av aktier i de statliga

00 99 98 97 96 94/95 93/94 bolagen redovisas främst av Regeringskansliet Summa tillgångar 689 662 636 540 548 474 398 (jämför not 24, andelar i dotter- och intressefö-

Summa skulder 1689 1748 1813 1598 1586 1514 1322 retag, under noter till balansräkningen.)

Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag

Nettoförmögen- -1000 -1086 -1177 -1058 -1038 -1040 -924

het/Eget kapital ingår liksom även Riksbankens grundfond och redovisas under andelar i dotter- och intressefö-

S:a skulder och 689 662 636 540 548 474 398

kapital retag. För att undvika dubbel redovisning elimi- Statliga bolag, banker och finansinstitut neras ovan nämnda innehav enligt tabell nedan mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för

00 99 98 97 96 95 94

den statliga sektorn.

Summa tillgångar 776 638 619 753 898 816 904 Summa skulder 632 498 472 610 748 675 773 Miljoner kronor Nettoförmögen- 144 140 147 143 150 141 131 Elimineringar 2000 1999 1998 1997 1996 het/Eget kapital

Regerings- 137 939 143 265 133 174 123 179 122 597 S:a skulder och 776 638 619 753 898 816 904 kansliet kapital

Riksbankens 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000

Riksbanken grundfond

00 99 98 97 96 95 94 Summa tillgångar 233 229 214 189 213 257 269 Affärsverk Summa skulder 108 113 95 95 126 180 204 Luftfartsverket 80 80 80 50 50 Nettoförmögen- 125 116 119 94 87 77 65 Statens järn- 716 831 716 716 741 het/Eget kapital vägar S:a skulder och 233 229 214 189 213 257 269 Svenska kraft- 83 83 74 62 59 kapital nät

Premiepensionsmyndigheten

Övriga myn- 59 52 147 134 832

00 99 98

digheter Summa tillgångar 94 74 26 Summa skulder 95 74 26

Totalt 139 877 145 311 135 191 125 141 125 279

Nettoförmögen- -1 0 0 het/Eget kapital

Statliga bolag, banker och finansinstitut

S:a skulder och 94 74 26

kapital I bilaga 5 redovisas de statliga bolag, banker och finansinstitut som ingår i sammanställningen. En

AP-fonderna

särskild redovisning görs där också av stora före-

00 99 98 97 96 95 94

tag med statligt ägande. Som underlag för 1994-

Summa tillgångar 735 749 642 622 600 575 544

1999 års värden har uppgifter ur regeringens

Summa skulder 1 2 1 2 3 1 3

skrivelser för respektive års redogörelse för före-

Nettoförmögen- 734 747 641 620 597 574 541

tag med statligt äganden använts.

het/Eget kapital

S:a skulder och 735 749 642 622 600 575 544

Premiepensionsmyndigheten

kapital

Premiepensionsmyndigheten redovisar tillgångar

Den statliga sektorn

och skulder gentemot Riksgäldskontoret. För att

00 99 98 97 96 95 94

undvika dubbel redovisning elimineras dessa mot

Summa tillgångar 2346 2133 1976 1979 2134 2094 2127 summa tillgångar respektive skulder och netto- Summa skulder 2524 2435 2381 2305 2463 2444 2495 förmögenheten för den statliga sektorn. Premie- Nettoförmögen- -178 -302 -405 -326 -329 -350 -3681 pensionsmyndigheten redovisar sina tillgångar

het/Eget kapital till marknadsvärde.

S:a skulder och 2346 2133 1976 1979 2134 2094 2127 kapital

Skr. 2000/01:101

Miljoner kronor

Fjärde och femte fondstyrelsernas skulder är Premiepensionsmyndigheten, 2000 1999 1998 eliminerade mot 1-3 fondstyrelsens fordringar elimineringar

1999. År 2000 finns inga interna fordring- Inomstatliga tillgångar 40 953 74 018 4

ar/skulder inom AP-fonderna. Inomstatliga skulder -1 147 -419 -48 Nettoförmögenhet 39 806 73 599 -44

8.2¶Förändringar i den statliga

AP-fonderna sektorns förmögenhet

Miljoner kronor

De viktigaste händelserna under året är börsin- Bokslut 2000 Tillgångar Skulder Fondkapital troduktionen av Telia AB och färdigställandet av Marknadsvärde

Öresundsbron. När Telia noterades på OM

Utförsäljningen av Telia skedde den 13 juni

2000. Försäljningen av Telia-aktier inbringade 61 I AP-fondernas redovisning 1999 och 2000 avser

miljarder kronor till staten. Dessutom har drygt bokfört värde marknadsvärde, vilket har gett ett

12 miljarder kronor tillförts bolaget i samband högre värde än tidigare värderingsprinciper. Från

med en nyemission. och med 2001 skall placeringstillgångarna upptas Staten äger aktier i sex börsnoterade bolag till marknadsvärde enligt lag. För att underlätta

varav ägarandelarna i Nordea (fd Nordic Baltic jämförelser med likartad verksamhet har fonder- Holding AB) och OM-gruppen AB understiger na inom ramen för god redovisningssed redan i

20 procent. Ägarandelen i Nordea är 18,1 pro- 2000 års bokslut valt att värdera placeringstill-

cent. Staten har under året förvärvat ytterligare gångarna till marknadsvärde.

aktier i OM Gruppen AB för 0,6 miljarder kro-

Ett nytt pensionssystem infördes i januari nor. Innehavet har ökat från 7,7 procent till 9,42 1999 och den 1 maj 2000 omorganiserades AP-

procent. Förutom i dessa och Telia äger staten fonderna. Den 1 januari 2001 fick Första till aktier i börsnoterade AssiDomän och SAS Sve- Fjärde AP-fonderna nya identiska placeringsreg-

rige samt indirekt via Civitas Holding i Celtica ler, vilka bland annat innebär att samtliga fonder

och indirekt via Telia i Eniro. nu får placera i aktier och i högre grad än tidigare

Nordea har under året köpt aktier i Christiaäven globalt. nia Bank og Kreditkasse och har då fullbordat

Sjätte AP-fonden har en särställning inom

sin vision att föra samman ledande banker i de AP-fondsystemet eftersom den har möjlighet att nordiska länderna. uppträda som aktiv ägare i både noterade och

Nordiska Investeringsbanken har år 2000 inonoterade företag. En del av resurserna inriktas

värderats som intresseföretag. specifikt mot ägande i onoterade bolag.

I juni 2000 tecknade Posten AB en avsiktsför-

Sjunde AP-fonden förvaltar Premiesparfon- klaring om att sälja Postgirot Bank AB till den där medel i premiepensionssystemet placeras

Svenska Girot AB. Affären godkändes dock inte för personer som avstår från att välja någon an- av Konkurrensverket och Finansinspektionen. nan fond. Sjunde AP-fonden förvaltar också

Postens styrelse har beslutat att gå ur avtalet om Premievalsfonden som kan väljas på samma sätt

en försäljning av Postgirot till Svenska Girot AB som andra fonder inom premiepensionssyste-

och kommer att inleda en ny försäljningsprocess. met. Ägarförhållandena i AB Svensk Exportkredit

AP-fondernas innehav av svenska statsobliga-

förändrades då de svenska bankerna sålde sina tioner per den 31 december 2000 uppgick till 244 aktier till ABB. Samtidigt ökade staten sitt aktie- (174) miljarder kronor. Detta har inte elimine-

innehav till 64,7 procent efter en fondemission. rats mot statsskulden.

Skr. 2000/01:101

Svensk Exportkredit är efter denna förändring under året köpt innehavet i Statens Premiefond ett dotterföretag. AB. AMUGruppen AB har bytt namn till Lernia

Under året har Vattenfall förvärvat 55 procent AB. av aktierna i Electrocieplownie Warzawskie SA. Under året har bolaget Newtel sålts till Telia Vattenfall har också förvärvat 26 procent av akti- AB. Celsius AB och Grängesbergs Gruvor AB erna i Hamburgische Electricitäts-Werke AG. har också avyttrats. Vidare har Vattenfall förvärvat finska Hämeen- Den 1 januari 2001 ombildades affärsverket SJ linnan Energia och Uppsala energi.. till aktiebolag. Verksamheten överfördes till tre

Swedfund International har fått ett kapitaltill- av staten direktägda bolag. skott med 50 miljoner kronor. Venantius AB har

9¶Utveckling av statlig

konsumtion och

produktion

Skr. 2000/01:101

9¶Utveckling av statlig konsumtion och produktion

9.1 Inledning Något förenklat kan den statliga konsumtionen

sägas motsvara den statliga verksamhet som är I detta kapitel redovisas hur den statliga kon- skattefinansierad, medan produktionen även sumtionen och produktionen utvecklats mellan omfattar den avgiftsfinansierade verksamheten. 1990 och 2000 . Tidigare år har motsvarande ka- Den långsiktiga utvecklingen av konsumtiopitel även omfattat den statliga sysselsättningen, nen av statsförvaltningens tjänster har sammanpersonalkonsekvenser av periodens strukturför- taget varit förhållandevis stabil mätt som andel ändringar och regeringens iakttagelser vad gäller av BNP. Efter andra världskriget låg den på de statliga myndigheternas arbetsgivarpolitik. På drygt 5 procent och ökade sakta men säkert ungrund av tidigareläggningen av skrivelsen har det der 1960- och 1970-talen. I dag uppgår den till 8 inte varit möjligt att lämna en sådan redovisning procent av landets samlade produktion av varor i årsredovisningen för staten utan dessa delar och tjänster. kommer i stället att redovisas för riksdagen i ett annat sammanhang. Besparingar under större delen av 1980-talet

De avgränsningar och uppdelningar av stats- Under 1980-talets första sju år innebar bespaförvaltningen som görs i detta kapitel baserar sig ringskraven att konsumtionen gick ned något på nationalräkenskaperna, vilket gör att de skiljer för att sedan åter öka. Uppgången berodde först sig från skrivelsen i övrigt. på att försvaret fick mer resurser i samband med

1987 års försvarsbeslut och att invandringen till

Sverige började ta fart och sedan på 1990-talets

satsningar på den högre utbildningen.

9.2¶Konsumtion och produktion

Uppgång till 1993

Offentlig konsumtion beräknas som summan av Den ekonomiska krisen under 1990-talets början direktkonsumtion och produktionsvärde med medförde att BNP sjönk tre år i rad med totalt 5 avdrag för avgiftsinkomster och egenproducera- procent och arbetslösheten steg kraftigt. Krisen de övriga tillgångar. Produktionsvärdet kan skri- på arbetsmarknaden, som kulminerade under vas som summan av löner, arbetsgivaravgifter, 1993, bidrog till att produktionen och konsumavskrivningar och inköp av varor och tjänster. tionen av statens tjänster också nådde en topp

eftersom behovet av arbetsmarknadspolitiska åt-

gärder ökade. Den statliga tjänsteproduktionen

hade stigit med 12 procent sedan decenniets bör-

jan (diagram 9.1). 6 Kapitlet kommer att ingå i Statskontorets rapport – Staten i omvandling – som publiceras under hösten 2001. 7 Statlig produktion och konsumtion redovisas enligt definitionerna i de med uppgifter från och med 1993. Uppgifterna avser utvecklingen i fasta nya nationalräkenskaperna som presenterades första gången våren 1999 priser om inte annat anges.

Skr. 2000/01:101

Diagram 9.1 Tillväxten i staten och BNP 1990-2000, vo- Tabell 9.1 Statliga områden och verksamheter indelade eflymförändringar ter nationalräkenskaperna

Index 1990=100

120 Område Verksamhet

Statlig produktion Försvar Militärt och civilt försvar 115

Utbildning Högskoleutbildning och forskning 110

Näringslivstjänster Bostadsförsörjning och samhällsutveck-

ling, samhällsplanering, regional utveck- 105

ling, miljö- och naturvård. Näringslivsfrå- 100 gor inom energi, jordbruk, mineralbrytning,

BNP

tillverkningsindustri, byggnadsverksamhet

95 och kommunikationer

Samhällsskydd och Polis-, åklagar- och domstolsväsende,

90

rättskipning kriminalvård, kronofogdemyndigheter

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00

Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm.: Uppgifterna för 1990-1993 avser Allmänna tjänster Allmän och utrikes förvaltning, skattein-

konsumtion av statens tjänster. drivning

Vård, social trygghet Hälso- och sjukvård, allmän administra- Produktionen på högre nivå även efter 1993 och omsorg tion, forskning, administration av sociala

bidrag, social omsorg inkl. integrationsfrå- Efter 1993 har den totala ekonomiska aktiviteten

gor och arbetsmarknadsåtgärder i Sverige ökat kraftigt och den statliga produk-

Kultur Fritidsverksamhet, kultur och religion tionen av tjänster har, med relativt små årliga va-

riationer, legat kvar på en, jämfört med 1980-

År 2000 producerade staten tjänster för drygt talet, högre nivå. Under 1998 och 1999 steg den

180 miljarder kronor. Produktionsvärdet – som i med sammantaget 6 procent för att sedan gå ned

den offentliga sektorn beräknas från kostnadssimarginellt under 2000. Minskningen 2000 för-

dan – bestäms av löner, inköp av varor och tjänsklaras, enligt preliminära uppgifter, av en mindre

ter och avskrivningar. Med detta mått mätt är nedgång inom försvaret och andra näringslivs-

försvaret fortfarande det största enskilda statliga tjänster än kommunikationer. Däremot ökade

området med en fjärdedel av den totala produksatsningarna på den högre utbildningen och

tionen. Nästan lika stora resurser läggs numera forskningen.

ned på den högre utbildningen, som svarar för

drygt en femtedel av de statliga tjänsterna (dia-

Produktionens delar

gram 9.2). Med utgångspunkt i nationalräkenskaperna kan

den statliga produktionens fördelning åskådlig-

Diagram 9.2 Produktion av statliga tjänster 2000

göras genom en indelning i sju huvudgrupper: Procent

försvar, utbildning, näringslivstjänster, samhällsskydd och rättskipning, allmänna tjänster, vård, Vård, social

trygghet, omsorg Kultur social trygghet och omsorg samt kultur. De oli- 1,7%

9,5% Försvar ka verksamheter som ryms inom respektive hu- 25,3%

Almänna tjänster vudgrupp sammanfattas i tabell 9.1.

12,0%

Samhällsskydd,

rättskipning

12,5%

Utbildning

21,4%

Näringsliv

17,7%

Källa: ESV och Statskontoret.

De statliga näringslivstjänsterna, som domineras

av verksamheten vid Vägverket och Banverket,

bidrar med ytterligare närmare en femtedel.

Myndigheterna inom de allmänna tjänsterna,

dvs. de som arbetar inom den centrala förvalt-

Skr. 2000/01:101

ningen, och de inom samhällsskydd och rätt- Diagram 9.3 Produktion i försvaret 1993-2000, volymför-

ändringar

skipning svarar för vardera 12–13 procent av de

Index 1993=100 statliga tjänsterna. Vård, social trygghet och omsorg är något mindre och kulturområdet svarar

Försvaret för ett par procent till den statliga produktionen.

Tabell 9.2 sammanfattar utvecklingen inom statens olika områden. De är rangordnade efter

Staten totalt storlek, vilket också bestämt det följande avsnit- 100 tets disposition.

95

Tabell 9.2 Produktionen inom statens olika områden 1993- 2000

90

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Område Miljarder Andel av Förändring (%)

Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm.: Uppgifterna för försvaret år 2000 är en

kronor total

framskrivning med hjälp av statistik från ESV. 2000 2000 (%) 1993-2000 1999-2000 Försvar 45,9 25 2 –5

Produktionsvärdet kan delas upp i kostnads- Utbildning 38,9 21 49 4

komponenterna löner och förbrukning av varor Näringslivs- 32,1 18 6 –3 tjänster och tjänster. Förbrukningen av varor och tjäns- Samhällsskydd 22,6 13 2 2 ter kan i sin tur delas upp i löpande förbrukning och rättskip- och kostnader för de s.k. varaktiga varorna, dvs. ning

sådana investeringar som inte har någon alterna-

Allmänna 21,7 12 –21 5 tiv civil användning. tjänster

Det är den löpande förbrukningen som fått Vård, social 17,2 9 –12 3

allt större vikt i försvarets produktionsvärde, trygghet och omsorg närmare 40 procent, medan kostnaderna för de

varaktiga varorna och löner minskat sedan 1993

Kultur 3,1 2 –21 –16

(diagram 9.4).

Staten totalt 181,5 100 4 –1

Diagram 9.4 Produktion, förbrukning och löner i försvaret

Försvar 1993-2000, volymförändringar

Index 1993=100 Kostnaderna för produktionen inom totalförsvaret uppgick till 46 miljarder kronor 2000. Enligt

Löpande förbrukning preliminära uppgifter motsvarade det en nedgång 140 på knappt 5 procent i volym jämfört med året 130 innan. Produktionen har utvecklats oregelbun- 120 det sedan 1993 med såväl upp- som nedgångar. 110 Under 1996 och 1999 ökade kostnaderna med över 6 procent i volym. Sett över hela sjuårsperi- Produkltion oden har uppgången dock begränsats till ett par procent (diagram 9.3). Varaktiga varor

Löner

70

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm.: Uppgifterna för år 2000 är en

framskrivning med hjälp av statistik från ESV.

Under år 2000 sjönk dock den löpande förbruk-

ningen, men också kostnaderna för de varaktiga

varorna. Den trendmässiga nedgången i försva-

rets löner inklusive sociala avgifter vändes dock

till en liten uppgång. Det förklaras huvudsakli-

gen av att de sociala avgifterna stigit från 43 till

55 procent.

Skr. 2000/01:101

Det bör dock betonas att uppgifterna för år 2000 Diagram 9.6 Produktion av statliga näringslivstjänster

1993-2000, volymförändringar

är preliminära och baseras på ett underlag från

Index 1993-2000 januari 2001. Av Försvarsmaktens årsredovisning från i mars i år, framgår att kostnaderna för Kommunikationer den löpande förbrukningen fortsatte att öka även under år 2000, med 9 procent i volym. Försvarsmakten svarar för större delen av försvarets totala produktionskostnader. Med årsredovis- 105 Staten totalt ningens uppgifter som utgångspunkt för utveck- 95 lingen under år 2000 skulle nedgången i produk- 85 Näringslivstjänster totalt tionen begränsas till 1 procent i volym och 75 Näringstjänster exkl. jämfört med 1993 skulle den ha ökat med 5 pro- kommunikationer

65 cent. 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm: Uppgifterna för år 2000 är en framskrivning

med hjälp av statistik från ESV.

Utbildning

Den högre utbildningen och forskningen produ-

Kommunikationstjänster, som i dag svarar för cerade tjänster för 39 miljarder kronor under

hela 70 procent av det totala produktionsvärdet 2000. Det är en ökning med närmare 50 procent

inom näringslivstjänsterna, har stigit med en i volym sedan 1993, varav 4 procent inföll under

tredjedel under sjuårsperioden. Uppgången un- 2000 (diagram 9.5).

der år 2000 var dock marginell. Diagram 9.5 Produktion av statliga utbilningstjänster och Avskrivningarna på de statliga vägarna och forskning 1993-2000, volymförändringar järnvägarna, som numera räknas in i produk- Index 1993=100

tionsvärdet, uppgår till omkring 40 procent av

produktionen och andelen har varit i det närmas- 145 Utbildning och forskning te konstant sedan 1993.

I takt med att kommunikationstjänsterna ökat

i betydelse har produktionen av övriga närings- 125 livstjänster minskat i volym, med närmare 30

procent sedan 1993. Nedgången har varit spridd

på många, förhållandevis små, myndigheter.

Staten totalt 105 Skogsvårdsorganisationens produktion har t.ex.

krympt kraftigt, vilket huvudsakligen förklaras

av avvecklingen av beredskapsverksamheten.

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm: Uppgifterna för år 2000 är en framskrivning

med hjälp av statistik från ESV,

Samhällsskydd och rättskipning

Inom området samhällsskydd och rättskipning De fyra största universiteten, dvs. Lund, Uppsa- producerades tjänster till ett värde av 23 miljarla, Göteborg och Stockholm, svarar tillsammans der kronor 2000. Det motsvarar 13 procent av för en tredjedel av det totala produktionsvärdet den totala statliga produktionen. och 2000 ökade det med 11 procent i volym. Sett Efter 1993 ökade produktionsvärdet något i över en längre period är det dock främst de volym under ett par år för att därefter sjunka unmindre och medelstora högskolorna som byggts gefär lika mycket under en tvåårsperiod. Mellan ut. Satsningen på den högre utbildningen har på- 1997 och 1999 var den oförändrad för att sedan gått under hela 1990-talet. stiga med ett par procent under 2000. Utveck-

lingen förklaras till stor del av polisväsendet, Näringslivstjänster som svarar för närmare 70 procent av produk- Produktionen av näringslivstjänster uppgick till tionen. Under 2000 steg produktionen av polis- 32 miljarder kronor år 2000. Räknat i fasta priser tjänster med 4 procent i volym (diagram 9.7). är det en minskning med ett par procent jämfört med året innan. Produktionsvolymen har dock ökat med 6 procent sedan 1993 (diagram 9.6).

Skr. 2000/01:101

Diagram 9.7 Produktion av samhällsskydd och Diagram 9.8 Produktion av allmänna statliga tjänster 1993rättskipningstjänster 1993-2000, volymförändringar 2000, volymförändringar

Index 1993=100 Index 1993=100 105 110

Samhällsskydd

105

och rättskipning Staten totalt

Staten totalt

100

95

Korrigerade allmänna tjänster 100 90

85 Allmänna tjänster

80

Polisväsendet

75

70

95

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm: Uppgifterna för år 2000 är en framskrivning

Källa: SCB:s räkenskaper. Anm: Uppgifterna för år 2000 är en framskrivning med

med hjälp av statistik från ESV.

hjälp av statistik från ESV.

Ökningen inom polisväsendet under 2000 för- Uppgången i de allmänna tjänsterna under år klaras helt av en uppgång i lönekostnaderna, som 2000 förklaras helt av Regeringskansliet, som i sin tur berodde på att polisens nya löneavtal under året svarade för närmare 30 procent av blev klart och betalades ut under året. produktionsvärdet, vilket är en kraftig ökning

Området rättskipning, där såväl domstolar jämfört med året innan. Mätt i termer av prosom kronofogdar ingår, svarar för en fjärdedel av duktion och sysselsättning har aktiviteten vid produktionsvärdet och tjänsterna ökade med Regeringskansliet successivt ökat under 1990omkring 10 procent i volym under perioden talet. 1993–2000. Inom kriminalvårdsmyndigheterna Under 2000 påverkades produktionsvärdet var uppgången under samma period drygt hälf- dessutom – på det sätt som det mäts i officiell ten så stor. Under 2000 sjönk produktionsvärdet statistik – av kraftigt ökande omkostnader. Det inom rättsväsendet något medan det var oför- var kostnaderna i samband med försäljningen av ändrat inom kriminalvården. Teliaaktier som drog upp produktionsvärdet

med hela 1,3 miljarder kronor. Ökningen under Allmänna tjänster 2000 uppgick totalt till en tredjedel (diagram Myndigheterna inom de verksamheter som räk- 9.9). nas till de allmänna tjänsterna, dvs. områden som Rensat för de extraordinära kostnaderna i ekonomi, planering, skatter och tullar, har sam- samband med aktieförsäljningen ökade produkmantaget minskat produktionen under så gott tionsvärdet i Regeringskansliet med drygt 5 prosom hela 1990-talet. Under 2000 uppgick pro- cent i volym under året. Det innebär att tjänsterduktionen dock till 22 miljarder kronor, vilket na, mätt på detta sätt, stigit med närmare en innebär att den ökat i volym jämfört med året femtedel sedan 1993. innan.

Efter korrigeringar för nedgången under 1994, som helt kan förklaras av Byggnadsstyrelsens bolagisering, och för ökningen 1997, som berodde på att alla departement slogs samman till en enda myndighet (Regeringskansliet) , har produktionen av allmänna tjänster sammantaget minskat med 12 procent sedan 1993 (diagram 9.8).

1 Till och med 1996 räknades t.ex. Försvarsdepartementet till området försvar. Därefter utgör alla departement en myndighet och ingår i området allmänna tjänster.

Skr. 2000/01:101

Diagram 9.9 Produktion av tjänster vid Regeringskansliet, Diagram 9.10 Produktion av vård, sociala trygghetstjänster skattemyndigheter och länsstyrelser 1993-2000, och omsorg 1993-2000, volymförändringar

volymförändringar Index 1993=100

Index 1993=100

110 160

105 150 Exkl. arbetsmarknadsåtg.

Regeringskansliet

100 140 Staten totalt

95 130

90 120

85

Staten 110

totalt 80 100

75 Vård, social trygghet

90 Länsstyrelserna

Arbetsmarknadsåtg.

70

Skattemyndigheterna

80 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm: Uppgifterna för år 2000 är en framskrivning

70

med hjälp av statistik från ESV.

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

Källa: SCB:s nationalräkenskaper och statistik från ESV.

Administrationen av socialförsäkringar svarar för Skattemyndigheterna, som svarar för närmare 40

hälften av produktionskostnaderna och de statliprocent av sysselsättningen inom de allmänna

ga arbetsmarknadsåtgärderna bidrog med närmatjänsterna, har krympt under 1990-talet. Under

re 30 procent. Resterande verksamhet inom omperioden 1993–2000 sjönk produktionsvärdet

rådet bedrivs av myndigheter inom social med närmare 30 procent i volym, varav 6 procent

omsorg som t.ex. Migrationsverket och Statens under 2000.

institutionsstyrelse, inom hälso- och sjukvård,

Även i länsstyrelserna, som tillsammans sys-

som t.ex. Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och selsätter lika många som Regeringskansliet, dvs.

Smittskyddsinstitutet. nästan en femtedel, har produktionen gått ned.

Ökningen av produktionsvärdet under 2000 Sedan 1993 handlar det om en minskning med

på området som helhet förklaras till hälften av drygt en femtedel.

socialförsäkringssektorn. På två år har kostna-

Också i övriga myndigheter inom de allmänna

derna för tjänsterna stigit med 13 procent i votjänsterna har produktionen minskat under

lym, vilket främst beror på ökade lönekostnader. 1990-talet. Det gäller t.ex. Tullverket och Statis-

För myndigheterna inom arbetsmarknadsomtiska centralbyrån. Sammantaget har tjänstevo-

rådet, som arbetsförmedlingar, arbetsmarknadslymen krympt med ca 20 procent mellan 1995

institut och länsarbetsnämnder, har produktiooch 1998. Därefter har produktionen legat kon-

nen gått ned med en fjärdedel sedan toppåret stant.

1993. Under 2000 hade dock tjänsterna ungefär

samma volym som året innan.

Vård, social trygghet och omsorg

Verksamheten vid övriga myndigheter – utan- Inom området vård, social trygghet och omsorg

för socialförsäkringarna och arbetsmarknadsomproducerades tjänster för 17 miljarder kronor

rådet – har också minskat kraftigt under sjuårsunder år 2000. Det är en nedgång med 12 pro-

perioden. En stor del beror på en nedgång i cent i volym sedan 1993. Under periodens sista

antalet asylsökande sedan 1993 och därmed en år noterades dock en ökning med 3 procent (di-

lägre aktivitet vid Migrationsverket. agram 9.10).

Ökningen under 1994 förklaras av att Statens

institutionsstyrelse bildades det året.

Kultur

Inom området fritidsverksamhet, kultur och re-

ligion producerades tjänster för 3 miljarder kro-

nor under 2000. Sedan 1993 har produktionen

minskat med drygt en femtedel. Nedgången för-

klaras helt av att vissa kyrkliga tjänster, som tidi-

gare räknats som statliga, efter den 1 januari

Skr. 2000/01:101

2000 i samband med kyrkans separation från sta- rieämbetet är den största enskilda myndigheten. ten i stället ingår som en del i hushållens intres- Eftersom omkring 80 procent av Kungliga Opeseorganisationer. Om hänsyn tas till huvudman- rans och Dramatens verksamhet finansieras via naskapsbytet var produktionsvolymen ungefär anslag, räknas även de till det statliga kulturomlika stor 2000 som sju år tidigare. rådet, trots att de drivs i bolagsform.

De statliga museerna svarar tillsammans för en tredjedel av produktionsvärdet och Riksantikva-

10¶Riksrevisionsverkets

iakttagelser

Skr. 2000/01:101

10¶Riksrevisionsverkets iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) bedriver revision ge- vändning av vissa arbetsmarknadspolitiska medel nom årlig revision och effektivitetsrevision. Den samt arbetslöshetsersättning. Försöksverksamårliga revisionen avslutas genom uttalanden i re- heten innebar att länen dels kunde utnyttja anvisionsberättelser till regeringen om bl.a. myn- slaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder utan digheters årsredovisning samt om ledningens att ha något mål för omfattningen av de arbetsförvaltning. Inom effektivitetsrevisionen grans- marknadspolitiska åtgärderna, dels fick använda kas effektiviteten i statliga åtaganden och statlig nästan 20 procent av det totala anslaget för arverksamhet. betsmarknadspolitiska åtgärder till otraditionella

I detta kapitel görs en genomgång av flertalet insatser (det s.k. volymmålet avskaffades dock av de rapporter effektivitetsrevisionen lämnade redan 1999 även för övriga län). Under försöks- 2000 och regeringens åtgärder med anledning av perioden fick länen också fatta beslut om aktivadessa. re användning av arbetslöshetsersättning, vilket

Kapitlet innehåller också en redovisning av re- innebar att arbetslösa personer som har rätt till visionsberättelser med invändning. Regeringen arbetslöshetsersättning kunde delta i projekt avser att återkomma i budgetpropositionen för som initierats av länsarbetsnämnder eller kom- 2002 med bedömning av vilka åtgärder som har muner. vidtagits respektive kommer att vidtas med an- RRV har av regeringen fått i uppdrag att utledning av invändningarna. värdera verksamheten. RRV:s analys visar att den

utbuds- och tillväxtorienterade åtgärden arbets-

marknadsutbildning inte ökat mer i försökslänen

än i övriga landet. RRV redovisar vidare att av- 10.1 Effektivitetsrevisionens steg gjorts från de regler som gäller för försöks-

iakttagelser verksamheten. Även Institutet för arbetsmark-

nadspolitisk utvärdering (IFAU) har fått i Effektivitetsrevisionen har publicerat 17 rappor- uppdrag att utvärdera försöksverksamheten. Enter under 2000, varav 12 avser egeninitierade ligt IFAU är det vanligt att projekten inte riktar granskningar och 5 regeringsuppdrag. Nedan re- sig till arbetslösa i första hand utan utgör olika dovisas 11 av effektivitetsrevisionens rapporter, former av näringslivsprojekt. IFAU har i provarav 7 avser egeninitierade granskningar. Urva- jektbeskrivningarna i ett flertal fall funnit tydliga let baseras på att regeringen vidtagit någon åt- tecken på att arbetsmarknadspolitiska medel angärd eller gjort någon bedömning. vänts för klart kommunala intressen.

Försöksverksamheten upphörde vid utgången Försöksverksamhet med friare medelsanvändning i av 1999 och erfarenheterna har främst tagits tillarbetsmarknadspolitiken (RRV 2000:3) vara i samband med det förenklade och föränd- Under våren 1998 fattade regeringen beslut om rade regelverket för de arbetsmarknadspolitiska att Skåne, Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands och programmen som trädde ikraft under 2000. Vi- Värmlands län, under en period av nästan två år dare har regeringen, bl.a. mot bakgrund av erfafick utgöra försöksområden med en friare an- renheterna av försöksverksamheten, förtydligat

Skr. 2000/01:101

arbetsmarknadspolitikens roll och uppgift samt Genom ett regeringsbeslut den 5 oktober vidtagit erforderliga åtgärder som innebär att 2000 gavs Rikspolisstyrelsen i uppdrag att senast ekonomistyrning, kontroll och uppföljning för- den 1 december 2000 redovisa de åtgärder som bättras väsentligt inom arbetsmarknadsverket planeras eller vidtagits med anledning av RRV:s (prop. 1999/2000:98). rapport. Rikspolisstyrelsens redovisning bereds

för närvarande inom Regeringskansliet.

Polisens IT-stöd (RRV 2000:8)

RRV har på eget initiativ granskat polisens IT- Formerna för lönebildning m.m. inom Försvarsstöd. Enligt RRV fanns det stora brister i till- makten (RRV 2000:10) gänglighet och användbarhet i polisens IT-stöd. RRV har på regeringens uppdrag följt upp sin IT-stödet var bl.a. inte tillgängligt i bilar och på rapport Formerna för lönebildning m.m. inom brottsplatser. Det fanns också brister i förvalt- Försvarsmakten (RRV 1998:20). Av den uppfölning och genomförande av nyinvesteringar. jande rapporten framgår att RRV är fortsatt kri-

Regeringen har redovisat sin bedömning av tisk till Försvarsmakten. Bland annat anser RRV RRV:s rapport i budgetpropositionen för 2001 att allt för få förändringar i lönebildningen har (prop. 2000/01:1, utg. omr. 4). Regeringen angav skett sedan föregående granskning för att aratt det är angeläget att polisen använder modern betsgivarrollen skulle kunna sägas ha stärkts på teknik för att effektivisera verksamheten. Enligt några avgörande punkter. Vidare kritiserar RRV regeringens bedömning finns det utrymme för omfattningen av och kostnaderna för lönetillägatt använda redan befintliga system på ett mer gen inom Försvarsmakten. Enligt RRV borde effektivt sätt i polisverksamheten. Försvarsmakten stärka sin roll som arbetsgivare

Genom ett regeringsbeslut den 5 oktober bl.a. genom att ta initiativ till att ompröva och 2000 gavs Rikspolisstyrelsen i uppdrag att senast strama upp tillämpningen av gällande avtal. den 1 december 2000 redovisa de åtgärder som Regeringen uppdrog den 21 juni 2000 genom planeras eller vidtagits med anledning av RRV:s tilläggsdirektiv till Personalförsörjningsutredrapport. Rikspolisstyrelsens redovisning bereds ningen att belysa olika möjligheter att utveckla för närvarande inom Regeringskansliet. och stärka Försvarsmaktens arbetsgivarroll (Dir.

2000:46). Vidare har regeringen vid upprepade Fortsatt utveckling av polisen – en uppföljande tillfällen aktualiserat bl.a. lönebildningsfrågorna granskning (RRV 2000:9) med Försvarsmakten. I budgetpropositionen för RRV har på regeringens uppdrag granskat ge- 2001, utgiftsområde 6, Totalförsvar, informerade nomförandet av närpolisreformen och funnit att regeringen riksdagen om RRV:s rapport. Förden är organisatoriskt genomförd men att det svarsmakten har i regleringsbrevet för 2001 fortfarande finns brister i reformens innehålls- ålagts att i årsredovisningen redovisa de åtgärder mässiga genomslag i polisverksamheten. RRV som har vidtagits för att stärka myndighetens ansåg att polismyndigheternas styrning inte varit arbetsgivarroll. Vidare skall Försvarsmakten retillräckligt tydlig. Vidare fann RRV att närpolis- dovisa vilka lönetillägg som tillämpats och vilka områdena vid flera polismyndigheter var så små som avvecklats samt hur omfattningen av och att det fanns risk för att förutsättningarna för ett kostnaderna för lönetilläggen förändrats i jämföeffektivt polisarbete var otillräckliga. relse med 2000.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Mot bakgrund av Försvarsmaktens årsredo- RRV:s rapport i budgetpropositionen för 2001 visning för 2000 är regeringen fortsatt kritisk till (prop. 2000/01:1, utg. omr. 4). Regeringen angav Försvarsmakten i dessa avseenden. att de stora variationer som förekommer i orga- Regeringen avser att i propositionen inför nisation och innehåll i närpolisverksamheten inte 2001 års försvarsbeslut återkomma till riksdagen enbart kan förklaras med skillnader i de lokala med en samlad syn på hur Försvarsmaktens perförutsättningarna. Regeringen har tidigare givit sonalförsörjningssystem bör utvecklas. I detta Brottsförebyggande rådet (BRÅ)i uppdrag att ingår att vidta sådana åtgärder som är nödvändigranska närpolisreformen. BRÅ kommer inom ga för att Försvarsmakten skall bli en starkare ramen för sitt uppdrag att jämföra och utvärdera arbetsgivare. de olika organisationsformerna i förhållande till syftet med närpolisreformen. BRÅ skall slutredovisa sitt uppdrag i maj 2001.

Skr. 2000/01:101

Resultatstyrning och –redovisning vid Statens Vidare har Arbetsmarknadsverket (AMV) strålskyddsinstitut (RRV 2000:12) under 1998 på regeringens uppdrag påbörjat ett I rapporten har RRV närmare granskat hur in- treårigt lönebidragsprojekt (prop. 1996/97:150). formationen i Statens strålskyddsinstituts årsre- Projektet syftar bl.a. till att utveckla metoder, dovisning byggs upp och hur institutets rutiner kompetens samt uppföljnings- och utvärderingsför planering, budgetering och uppföljning är ut- insatser för att förbättra och effektivisera hanterformade och tillämpas. Syftet har främst varit att ingen av anställningar med lönebidrag. I AMS pröva om ledningen har ändamålsenliga instru- rapport från november 1999 framgår att olika ment för att resultatstyra verksamheten. kvalitetskrav, indikatorer och mätmetoder har

RRV konstaterar att Statens strålskyddsinsti- utarbetats. Länen har erbjudits strategiska uttut har en bra grundstruktur i arbetet med verk- bildningar. Länens arbete skall nu följas upp. samhetsplaneringen. Det finns också en tydlig Samtliga län är involverade i projektet, som slutkoppling till krav på återrapportering enligt re- redovisas i början av 2001. Regeringen avser att gleringsbrevet, vilket underlättar institutets arbe- återkomma till riksdagen i fråga om utvecklingen te med resultatredovisningen. Det nuvarande i Samhall. verksamhetsplaneringsdokumentet är dock till sin karaktär inte någon verksamhetsplan i strikt Riskhantering i statsskuldförvaltningen (RRV mening. RRV anser att Statens strålskyddsinsti- 2000:15) tut bör sträva mot en myndighetsgemensam RRV har i en egeninitierad effektivitetsrevision verksamhetsplan som inriktar sig på det enskilda granskat riskhanteringen inom statsskuldförårets verksamhet med planerade resultat och be- valtningen på Riksgäldskontoret. RRV konstatedömd resursförbrukning. Ett gemensamt doku- rar att riskkontrollen har utvecklats i en positiv ment ger möjlighet till att skapa en tydlig resul- riktning men att det återstår viktiga punkter för tatöverenskommelse mellan verksledning och Riksgäldskontoret att arbeta vidare med, nämlirespektive avdelning. En sådan rutin med krav på gen frågor som rör riskkontrollens oberoende, dokumentation skulle också underlätta summe- utbildning och kunskapsspridning samt hanterring av årets resultat i årsredovisningen. ing av strategiska och operationella risker.

Rapporten kommer att beredas inom Reger- Riksgäldskontoret har, bl.a. med anledning av ingskansliet i samband med resultatuppföljning- RRV:s rapport, vidtagit en rad åtgärder för att en för 2000. komma tillrätta med dessa problem. Riskkon-

trollens oberoende har stärkts, åtgärder har vid- Stödet till arbetshandikappade – modeller för re- tagits i personal- och kompetensfrågor samt formering av statens insatser (RRV 2000:14) hanteringen av strategiska risker har utvecklats i De viktigaste iakttagelserna från RRV:s gransk- linje med RRV:s rekommendationer. Inom omning av lönebidragen och Samhall är dels att en rådet operationella risker återstår dock en del att målgruppsförskjutning skett, dels att åtgärderna göra varför ett omfattande arbete för att bättre inriktas på att ge bestående anställningar. RRV dokumentera arbets- och processbeskrivningar har kunnat belägga att många av dem som de se- har initierats. Vidare har Riksgäldskontorets ornaste åren tagits in i lönebidragsanställningar el- ganisation genomgått förändringar i syfte att öka ler på Samhall har betydligt större arbetsförmåga den interna kontrollen samtidigt som systemoch lindrigare arbetshandikapp än avsett. Denna strukturen i grunden förändrats. Kontoret har inriktning av verksamheten i kombination med nu tillgång till moderna finansadministrativa syden målgruppsförskjutning som skett innebär en stem inom i stort sett alla områden av verksamineffektiv användning av stora resurser som i dag heten. går till lönebidrag och till merkostnadsersättning Regeringen finner inga skäl att vidta några ytpå Samhall. terligare åtgärder utöver de som vidtagits av

Regeringen har, med anledning av RRV:s rap- Riksgäldskontoret. port, gett ett uppdrag till Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) att kartlägga anställningar med löne- Jämställdhet – Hur styr regeringen? (RRV bidrag i allmännyttiga organisationer. AMS har 2000:17) fått i uppdrag att lämna förslag till ett framtida RRV har på regeringens uppdrag granskat hur regelverk för att bevilja anställningar med löne- jämställdhetsaspekten mellan män och kvinnor bidrag inom denna sektor. har kommit till uttryck i regeringens reglerings-

Skr. 2000/01:101

brev till myndigheterna och om myndigheterna Tillväxt genom kunnigt kapital – statens roll har återrapporterat i enlighet med regeringens (RRV 2000:18) direktiv. Myndigheternas interna jämställdhets- RRV har i en egeninitierad granskning analyserat arbete omfattas inte av RRV:s uppdrag. statens roll i tillförseln av riskkapital i Sverige.

Enligt RRV är kopplingen mellan de övergri- RRV konstaterar att det finns ett underskott på pande jämställdhetspolitiska målen och målfor- riskkapital till unga företag och företag med muleringarna i regleringsbreven otydliga. Både oprövade idéer. En lösning på detta problem är målformuleringar och återrapporteringskrav an- att staten främjar uppkomsten av många nya små ses mycket allmänt hållna. RRV anser att reger- venture capital-bolag. Detta kan ske genom stöd ingen bör formulera en tydligare strategi för till finansiella mellanhänder som förutom kapital jämställdhetspolitiken avseende det externa, ut- också har kompetens att styra unga företag unåtriktade arbetet. RRV anser att det här bör ingå der utveckling. Statens roll bör, enligt RRV, vara att definiera det externa jämställdhetsarbetet och att beställa tjänster, dvs. att kontraktera eller liatt identifiera och formulera mål, återrapporte- censiera nya mellanhänder, att dela risken med ringskrav och uppdrag som kan vara gemen- mellanhänder och att kontrollera att de statliga samma för hela eller stora delar av statsförvalt- kraven för att få stöd efterlevs. Statens roll ska ningen. Därefter bör myndighetsspecifika mål, däremot inte vara att investera direkt på marknaåterrapporteringskrav och uppdrag formuleras. den.

RRV anser att det i regeringens jämställdhets- För att förbättra kapitalförsörjningen till förestrategi bör klargöras att "mainstreaming" (integ- tag har Nutek tillsammans med ALMI Föreration av ett jämställdhetsperspektiv) är det ar- tagspartner AB fått i uppdrag att utarbeta förslag betssätt som myndigheterna skall använda för att till hur samverkan kan ske med Stiftelsen Indunå de jämställdhetspolitiska målen. RRV föreslår strifonden, Stiftelsen Innovationscentrum och i rapporten att regeringen utnyttjar möjligheten Industriella Utvecklingscentra. Vidare har Instiatt styra myndigheterna mot ett sådant arbets- tutet för tillväxtpolitiska studier fått i uppdrag sätt mer långsiktigt via ett tillägg i verksförord- att studera hur andra länder stödjer kapitalförningen (1995:1322). sörjningen i småföretag. Studien skall mynna ut i

Myndigheterna har uppgivit att en av de vikti- en kartläggning och beskriva exempel på effektigaste påverkansfaktorerna för det externa jäm- va åtgärder. Institutet har även fått ett uppdrag ställdhetsarbetet är regleringsbreven. Andra vik- att utvärdera tillväxteffekterna av och den samtiga faktorer för utvecklingen av jämställd- hällsekonomiska lönsamheten för ALMI Förehetsarbetet är att ledningen engagerar sig, att tagspartner AB:s låneverksamhet. Slutligen pågår resurser avsätts, att erfarenheter utbyts och att ett internt arbete i Regeringskansliet att se över personalen är medveten om hur jämställdhetsar- möjligheterna att utveckla lånegarantisystemet. betet påverkar verksamhetens resultat. Om regeringen önskar prioritera det externa jämställd- Kunden är lös! Konsumenternas agerande på de hetsarbetet bör, enligt RRV:s uppfattning, omreglerade el- och telemarknaderna (RRV frågan tillmätas större vikt i den årliga budgetdia- 2000:20) logen och i andra lämpliga sammanhang. Den RRV har genomfört en enkätstudie i form av en information som departementen kräver in av kartläggning av konsumenternas attityder till elmyndigheterna spänner över ett stort fält. Såväl och telemarknadsreformerna. Den övergripande mål som återrapporteringskrav anses ofta opre- fråga som RRV ställt sig är om tillsynsmyndigcist uttryckta. Därmed anser RRV att det blir heternas stöd till konsumenterna på områden svårt att se i vilken utsträckning de jämställd- där offentliga monopol öppnats för konkurrens, hetspolitiska målen har uppfyllts. fungerar. Frågan skall besvaras i två steg. Det

Inom Regeringskansliet bedrivs projektet Me- första steget är en kartläggning av konsumentertodutveckling för integration av ett jämställd- nas agerande och attityder. Resultatet av detta hetsperspektiv. Syftet är att utveckla nya meto- steg redovisas i rapporten Kunden är lös. Det der för jämställdhetsanalyser, utveckla och andra steget är en granskning av tillsynsmyndigbredda utbildningen om jämställdhetsfrågor, ini- heternas stöd till konsumenterna och konsutiera uppföljning och utvärdering samt att föreslå mentuppfattning. Detta arbete kvarstår att informationssatsningar, riktade bl.a. till genomföra för RRV. myndigheter och verk.

Skr. 2000/01:101

Av RRV:s enkätundersökning framgår att ca 90 Från hot till skrot. Ny materiel i försvaret (RRV procent av kunderna känner till att de nu kan 2000:23) välja elleverantör. Av dem som känner till avreg- RRV har granskat måluppfyllelsen och flexibilileringen kan närmare 25 procent kännetecknas teten i försvarets materielanskaffning. Syftet har som aktiva informationssökare. Det visade sig varit att belysa om det finns en styrande strategi också att män i högre grad än kvinnor använt sig för omställningen av materielanskaffningen i enav aktiva informationskanaler. Det är också tyd- lighet med riksdagens försvarsbeslut år 2000 och ligt att höginkomsttagare i större utsträckning Försvarsmaktens målbild 2010. än låginkomsttagare varit aktiva och att boende i Regeringen tillsatte i början av 2000 en utredsmåhus i högre grad än lägenhetsinnehavare ak- ning (Fö 2000:03) med syfte att utreda det militivt sökt information. En stor del av konsumen- tära försvarets materielförsörjning. terna på elmarknaden (46 procent) uppger att Regeringen beslutade den 9 november 2000 det varit ganska eller mycket svårt att jämföra de (Fö2000/2240/MIL) att överlämna RRV: s rapolika elbolagens erbjudanden. port till Materielförsörjningsutredningen.

RRV konstaterar att ytterst få konsumenter Utredningen har i sitt slutbetänkande Förhar varit i kontakt med tillsynsmyndigheterna på svarsmateriel på nya villkor (SOU 2001:21) tagit marknaden. När det gäller information är det i upp vissa av RRV:s förslag och lagt dem till hög grad de olika bolagen samt massmedia, som grund för utredningens egna. Då Materielförstått för informationen. I de fall som konsumen- sörjningsutredningen inte behandlat alla RRV:s terna framför konkreta klagomål är det nästan förslag återlämnade utredningen RRV: s rapport uteslutande till något elbolag de vänt sig. till regeringen den 15 mars 2001.

Regeringen har följt det informationsarbete Bland annat Materielförsörjningsutredningens som Post- och telestyrelsen (PTS) bedrivit med och RRV:s rapporter kommer att utgöra underanledning av införande av förval. PTS mätningar lag inför regeringens kommande försvarspropoav utvecklingen visar att i september 1999 upp- sition hösten 2001. gav 25 procent av hushållen att de valt operatör. Vid samma tillfälle uppgav 20 procent att de skulle välja operatör inom 6 månader. I september 2000 uppgav 49 procent av hushållen att de 10.2 Revisionsberättelser med valt operatör och 6 procent att de skulle välja invändning inom ett halvår.

För att underlätta för konsumenterna att välja RRV skall enligt sin instruktion bedöma om teleoperatör startade PTS hösten 2000 en pris- myndigheternas redovisning är tillförlitlig och jämförelse. Under februari 2001 har prisjämfö- räkenskaperna rättvisande samt granska om ledrelsen utvidgats ytterligare för att möta konsu- ningens förvaltning står i överensstämmelse med menternas önskemål om hjälp vid val av tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeoperatör. Myndigheten har vidare tagit fram en slut. I de fall RRV i sin granskning uppmärkförenklad blankett för att på ett bättre sätt fånga sammat väsentliga avsteg från föreskrifter och upp konsumenternas klagomål på teleoperatörer regeringsbeslut anges detta som en invändning i och har initierat en referensgrupp för telefrågor revisionsberättelsen. En invändningsfri revitillsammans med konsumentvägledare. PTS av- sionsberättelse innebär således att RRV inte funser att fortsätta informera om möjligheten till nit några väsentliga avsteg från tillämpliga förebyte av operatör och följa utvecklingen av hur skrifter och särskilda regeringsbeslut. många som byter och vilka problem som är för- Sammanlagt 14 myndigheter erhöll invändknippade med bytet. ning i revisionsberättelsen för räkenskapsåret

RRV:s rapport Kunden är lös utgör första ste- 2000. Varje invändning har i sig sin grund i någet i RRV:s granskning av de omreglerade el- gon form av väsentlig överträdelse av föreskrifter och telemarknaderna. Regeringens bedömning är eller regeringsbeslut. Överträdelsen påverkar inockså att en utvärdering av denna reform inte kan göras baserat på ett mättillfälle utan att det krävs upprepade mättillfällen för att utfallet av reformen skall kunna bedömas korrekt.

8 Några revisionsberättelser är ej klara när denna skrivelse trycks.

Skr. 2000/01:101

formationen i myndighetens årsredovisning i forskningsråd: Förvaltningskostnader under utmer eller mindre stor utsträckning. giftsområde 23 med 184 000 kronor.

Nedan lämnas en redovisning av de myndigheter som erhållit revisionsberättelse med in- Statens musiksamlingar: En otillräcklig finansiell vändning avseende räkenskapsåret 2000 och en kontroll har lett till att ramanslaget har disponeöversiktlig genomgång av skälen för invändning- rats utöver tilldelade medel och beviljad anslagsarna. Invändningarna kan indelas i tre kategorier: kredit med 382 000 kronor. överträdelse av befogenhet, ej följt god redovisningssed respektive bristande kontroll och styr- Ej följt god redovisningssed ning.

Regeringen ser särskilt allvarligt på anslags- Boverket: I balansräkningen upptagen post Utlåöverskridande. Åtgärder måste vidtas så att myn- ning avseende tilläggslån för ombyggnad av bodigheternas interna styrning och kontroll sker på stadshus m.m. har av Boverket inte styrkts till ett tillfredsställande sätt. En närmare redogörelse värde och existens. för vilka bedömningar regering har gjort samt vilka åtgärder regeringen har vidtagit i de Fiskeriverket: Fiskeriverket har en felaktig redoenskilda fallen kommer att lämnas i budget- visning mot anslagsredovisningens inkomsttitel propositionen för 2002 under respektive om 38,6 miljoner kronor. utgiftsområde.

Högskoleverket: Årsredovisningen ger inte en Överträdelse av befogenheter rättvisande bild av Högskoleverkets kostnader

och ekonomiska ställning då 36,3 miljoner kro- Ekobrottsmyndigheten: Bristande finansiell kon- nor har redovisats i resultaträkningen trots att troll har lett till ett överskridande av anslagskre- beloppet i sin helhet avser kommande år. Belopditen med 3 034 000 kronor. pet borde ha redovisats på balansräkningens till-

gångssida som förutbetalda kostnader varvid Försvarsmakten: Försvarsmakten har överskridit årets kapitalförändringar blivit 36,4 miljoner anslagskrediten på anslaget A1 Förbandsverk- kronor högre än den nu redovisade. samhet och beredskap m.m. anslagspost 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. med 120 Riksåklagaren: I resultatredovisningens avsnitt miljoner kronor. Överskridandet beror på bris- Kostnadsutveckling och resultat har för år 2000 ter i styrning och kontroll av Försvarsmaktens kostnader uppgående till 63 419 000 kronor exverksamhet. Bland annat har uppföljning av för- kluderats från verksamhetens totala kostnader på bandsverksamheten i form av tillförlitliga ut- 731 806 000 kronor. Åklagarorganisationens avfallsprognoser saknats. sikt med justeringen framgår av årsredovisningen

på sidan 56. Genom denna justering överstäm- Migrationsverket: Anslaget A2 Mottagande av mer inte information om kostnader i resultatreasylsökande, under utgiftsområde 8, har dispone- dovisningen med resultaträkningen. rats utöver tilldelade medel, beviljad anslagskre- De kvarstående kostnaderna, 668 387 000 dit och medgivet överskridande med 2 754 000 kronor, ligger till grund dels för fördelning av kronor. Anslaget A5 Offentligt biträde i utlän- kostnader enligt den indelning för återrapporteningsärenden anslagspost 2 Statens invandrar- ring som regeringen beslutat, dels för beräkning verk, har disponerats utöver tilldelade medel och av styckkostnader. beviljad anslagskredit med 1 501 000 kronor. Åklagarorganisationens redovisning ger där- Migrationsverket har inte vidtagit tillräckliga åt- med inte en rättvisande bild enligt god redovisgärder för att hålla sig inom tilldelade medel, be- ningssed avseende tidsserierna för kostnader och viljad anslagskredit och medgivet överskridande styckkostnader under perioden 1998-2000. enligt regeringsbeslut.

Smittskyddsinstitutet: Smittskyddsinstitutet Skogs – och jordbrukets forskningsråd: Skogs- och (SMI) har i skrivelse till regeringen den 17 aujordbrukets forskningsråd har under 2000 gusti 1999 bland annat anhållit om att det ackuöverskridit den av regeringen beslutade anslags- mulerade underskottet t.o.m. 1999 i den avgiftskrediten på anslaget G2 Skogs- och jordbrukets finansierade verksamheten för speciell diagnostik

Skr. 2000/01:101

avskrivs. Därefter har SMI haft underhandskon- och har därefter vidtagit åtgärder för att förbätttakter med Socialdepartementet i frågan. ra ekonomistyrningen vid högskolan.

RRV invänder mot att SMI i årsredovisning- Delårsrapporten har inte lämnats till regeringen, beslutad den 20 februari 2001, har täckt både en inom föreskriven tid, vilket även medförde en det ackumulerade underskottet och årets under- invändning i det av RRV avgivna revisorsintyget skott, totalt 3 888 000 kronor, med anslagsme- avseende högskolans delårsrapport. del. SMI hade vid tiden för beslutet om årsredovisningen inte erhållit nödvändigt beslut från Presstödsnämnden: Vid RRV:s genomgång av de regeringen. styrdokument som finns för Presstödsnämnden

SMI har i skrivelse den 15 mars 2001 hemställt (PSN) och Taltidningsnämnden (TTN) framom att regeringen medger att myndigheten i kommer att PSN och TTN har var sin instrukbokslutet för år 2000 får eliminera underskotten tion med koppling till verksförordningen i den avgiftsfinansierade verksamheten för speci- (1995:1322), skilda nämnder (styrelser) och oliell diagnostik. ka verksamhetsuppgifter. RRV:s bedömning är

Regeringen har vid sammanträdet den 22 mars att PSN och TTN därmed är två separata myn- 2001 bifallit SMI:s framställning. digheter.

Enligt förordning (2000:605) om årsredovis- Bristande kontroll och styrning ning och budgetunderlag, 1 kap. 1 och 3 §§ skall

varje myndighet årligen upprätta och till reger- Länsstyrelsen i Kronobergs län: Årsredovisningen ingen lämna en årsredovisning. I enlighet med saknar finansieringsanalys. RRV:s bedömning ovan har PSN och TTN inte

följt förordningen eftersom en gemensam årsre- Södertörns högskola: Högskolan har under stora dovisning lämnats med gemensam resultaträkdelar av räkenskapsåret inte haft tillfredsställande ning, balansräkning m.m. kontroll över sin ekonomistyrning och redovis- RRV har tidigare i en revisionsrapport 2001ning. Högskolan har inte löpande gjort avstäm- 02-09 (dnr 30-2000-1026) till PSN och TTN ning av den egna redovisningen och av högsko- framfört ovanstående. PSN och TTN har i svar, lans redovisning mot riksredovisningen vid dnr 007/01 och 006/01, meddelat att de avser att Ekonomistyrningsverket. Detta har medfört att skriva till regeringen och begära undantag från det funnits felaktigheter och stora differenser i förordningen (2000:605) om årsredovisning och redovisningen som inte upptäckts under året. budgetunderlag så att TTN kan ingå som en del i Högskolan har därmed inte följt god redovis- PSN:s årsredovisning, dvs. enligt den för nämnningssed under räkenskapsåret. Högskolans led- derna hittills tillämpade ordningen. ning uppmärksammade ovanstående brister först i samband med upprättandet av delårsrapporten Taltidningsnämnden: Se Presstödsnämnden.

11¶Utveckling av ekonomisk

styrning i staten

Skr. 2000/01:101

11¶Utveckling av ekonomisk styrning i staten

11.1 Riktlinjer för utvecklingsarbetet memoria i departementsserien. Promemorian,

Ekonomisk styrning för effektivitet och transpa- Riksdagen har godkänt följande riktlinjer för den rens (Ds 2000:63), överlämnandes till finansfortsatta utvecklingen av den ekonomiska styr- ministern i december 2000 och gick samtidigt ut ningen i staten (bet. 1999/2000:FiU13, rskr. på remiss. 1999/2000:106): I budgetproposition för 2001 presenterade re-

geringen även en indelning av den statliga verk- – Statsbudgeten skall kunna presenteras i termer samheten i 47 politikområden. Indelningen syf-

av intäkter och kostnader, inbetalningar och tar till att möjliggöra en bättre koppling mellan utbetalningar samt tillgångar och skulder. mål, resultat och kostnader, och är en viktig del i

– I statsbudgeten skall utöver mål även kost- utvecklingsarbetet.

nadsramar föreslås för statlig verksamhet. Vissa politikområden omfattar verksamheter – Styrningen av enskilda myndigheter och deras som helt ryms inom ett utgiftsområde, medan

sakverksamheter skall verksamhetsanpassas. andra politikområden berör flera utgiftsområ-

den. En myndighets hemvist bestäms av verk-

Finansutskottet har dessutom angett några samhetens huvudsakliga inriktning. Denna ututgångspunkter som det ur ett riksdagsperspek- gångspunkt har även legat till grund för tiv är särskilt angeläget att beakta i det fortsatta fördelningen av anslag mellan politikområden. arbetet. Det handlar om bl.a. riksdagens behand- Av finansutskottets budgetbetänkande (bet. ling av budgeten baserad på nya budgeterings- 2000/01:FiU01) framgår att indelningen i poliprinciper, effekter på skatter och transfereringar tikområden kan ge förutsättningar för bättre av en kostnads- och intäktsmässig redovisning, formulerade mål inom ramen för resultatstyrkonsekvenser för riksdagens beslut om större ningen. Utskottet framhåller dock att det är investeringar, övergripande budgetmässiga re- nödvändigt att regeringen i det fortsatta arbetet striktioner, behovet av ett stabilt och begripligt beaktar konsekvenserna för riksdagen. För att regelverk som vårdas och övervakas samt beho- riksdagen skall kunna ta till vara de potentiella vet av vidareutveckling av målstyrningen. fördelarna med politikområden är det viktigt att

Av finansutskottets betänkande (bet. indelningen anpassas till riksdagens arbetsfor- 1999/2000:FiU13) framgår även att riksdagen är mer. intresserad av att fortlöpande följa utvecklings- Betänkandet Utvärdering och uppföljning av arbetet inom området. budgetprocessen (SOU 2000:61) överlämnades

I budgetpropositionen för 2001 (prop. till finansministern i juni 2000. Förslaget har re- 2000/2001:1) informerade regeringen kortfattat missbehandlats och bereds för närvarande inom om det genomförda och planerade arbetet inom Finansdepartementet. området, och angav att ett samlat förslag till fortsatt utveckling skulle presenteras i en pro-

Skr. 2000/01:101

11.2 Ekonomisk styrning för Regeringen har för avsikt att arbeta vidare

effektivitet och transparens med att precisera en ändamålsenlig indelning av

statlig verksamhet i politikområden och under- Förslagen i promemorian Ekonomisk styrning liggande strukturer. Därutöver kommer regerför effektivitet och transparens (Ds 2000:63) ingen, i enlighet med vad som aviserades i proomfattar dels budgetens och redovisningen roll memorian Ekonomisk styrning för effektivitet som beslutsunderlag i den årliga budgetproces- och transparens (Ds 2000:63), att bedriva ett sen, dels budgetens och redovisningens roll som fortsatt utredningsarbete. Det fortsatta arbetet informationsbärare till beslutsfattare och all- kommer till stor del att inriktas på de områden mänhet. Delar av förslagen i promemorian pre- som lyfts fram av remissinstanserna och de synsenterades översiktligt i budgetpropositionen för punkter riksdagen lämnade i anslutning till god- 2001 (prop. 2000/2001.1, volym 1, kapitel 10). kännande av riktlinjerna.

Under arbetet med promemorian har riksda- Det fortsatta utvecklingsarbetet kommer även gens synpunkter i anslutning till godkännandet att omfatta ett ställningstagande till förslagen i av riktlinjerna för utvecklingsarbetet varit en vik- betänkandet Utvärdering och vidareutveckling tig utgångspunkt. Ytterligare utredningsarbete av budgetprocessen (SOU 2000:61) samt de förkrävs dock. slag till regelförändringar som aktualiserats i

Remissbehandlingen av promemorian har ny- Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen inligen avslutats. Beredning av remissvaren pågår i för 2000-talet (bet. 2000/01:RS1). Därutöver Regeringskansliet. kommer en kontinuerlig utveckling att ske av

årsredovisningen för staten.

En viktig del i det fortsatta arbetet är en vida-

reutveckling och implementering av ett ända-

11.3¶Fortsatt utvecklingsarbete målsenligt IT-stöd.

Det fortsatta arbetet kommer att ske i dialog Det fortsatta arbetet med att utveckla den eko- med riksdagen. Bland annat har Riksdagskomnomiska styrningen i staten sker med målsätt- mittén angett att man avser fortsätta sitt arbete ningen att huvuddelen av de förändringar som med inriktning på bl.a. eventuella förslag från reskall göras skall vara genomförda i och med den geringen när det gäller politikområdesindelning budget som avser 2004. Tidsplanen innebär att och budgetfrågor (bet. 2000/01:RS1). det budgetarbete som bedrivs under 2003 skall ske enligt de nya principerna.