Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2007

Regeringens skrivelse 2007/08:125

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2007

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 5 juni 2008

Fredrik Reinfeldt

Maria Larsson

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2007. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. Slutligen anges sådana områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.

1¶Allmänna arvsfonden

Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting, skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.

1.1¶Arvsfondsdelegationen

Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen är en fristående så kallad nämndmyndighet. Delegationen, som utses av regeringen, består av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga utanför regeringskansliet men ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för barn- och handikappfrågor, Socialdepartementet, och vice ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för ungdomsfrågor, Integrations- och jämställdhetsdepartementet.

Den personal som handlägger ansökningar och är föredragande i Arvsfondsdelegationen är samlad i ett kansli inom Regeringskansliet. I kansliet arbetar 17 personer varav 1 är projektanställd.

Arvsfondsdelegationen ska enligt lagen om Allmänna arvsfonden ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Medan Arvsfondsdelegationen har en tydlig roll när det gäller stödgivningen redovisar regeringen årligen förvaltningen av fonden och fördelningen av stöd ur fonden till riksdagen. Regeringen anger även inriktning och prioriteringar för arvsfondens verksamhet. Regeringen får, om det finns särskilda skäl, efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att annan myndighet ska fördela visst stöd. Beslutet ska då avse en bestämd tidsperiod.

2¶Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kammarkollegiet ska varje år till regeringen lämna en redovisning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen som ska lämnas i samband med Kammarkollegiets årsredovisning innebär att Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden blir föremål för granskning av Riksrevisionen inom ramen för årlig revision. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning sker 4

i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut.

Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2007 till 1 987 miljoner kronor och marknadsvärdet till 4 547 miljoner kronor, se tabell 1. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Vid 2007 års utgång var 71,3 procent placerade i aktiekonsortiet, 28 procent i räntekonsortiet och 0,7 procent i likvida tillgångar.

Tabell 1 Fondens värdeutveckling, mkr

2007 2006 2005 2004 2003

Bokfört värde

Marknadsvärde Tillgångar 4 697 4 804 4 197 3 307 2 883 Skulder 150 117 133 310 256

Summa marknadsvärde 4 547 4 687 4 064 2 997 2 627

Allmänna arvsfondens avkastning har under 2007 varit -1,7 procent, beräknat på daglig basis, inklusive bankmedel. Avkastning för placerade medel i konsortierna har varit -1,6 procent. Under det gångna året har fonden i genomsnitt haft 77,0 procent placerat i aktiekonsortiet, 22,0 procent i räntekonsortiet och 1,0 procent i likviditet. Vidare har fonden en nettoförsäljning i aktiekonsortiet för 402 miljoner kronor och ett nettoköp i räntekonsortiet för 542 miljoner kronor. Erhållna utdelningar från konsortierna uppgick till 161 miljoner kronor, se tabell 2.

Tabell 2 Fondens tillgångar, mkr

Tillgång 31 dec Netto- Värde- 31 dec Dir.avk

2007 placerat förändring 2006 2007 Aktiekonsortiet 3 349 -402 -223 3 974 112 Räntekonsortiet 1 317 542 -14 789 49 Bankmedel 31 -11 0 42 1

Summa tillgångar 4 697 129 -237 4 805 162

Under år 2007 har aktiekonsortiet haft en total avkastning på -4,8 procent att jämföra med index -1,4 procent (80 procent SIX Return index och 20 procent MSCI World Net (developed) index i svenska kronor). För den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit 16,4 procent per år att jämföra med index 19,9 procent.

Total avkastning i räntekonsortiet under år 2007 var 3,1 procent jämfört med index 3,2 procent (Stockholmsbörsens obligationsindex, Alla 1-3 år). Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 4,0 procent jämfört med index 3,5 procent.

Kammarkollegiet har under 2008 låtit utföra en extern utvärdering av kapitalförvaltningen i de båda konsortierna. Utvärderingen gäller för perioden 2003–2007 och har utförts av Wassum Investment Consulting.

Resultatet visar att aktiekonsortiet har genom ett relativt svagt år 2007 sjunkit från att ligga över genomsnittet av jämförbara förvaltare till att ligga under genomsnittet. Åtgärder har vidtagits för att förbättra resultatet till kommande år.

Kammarkollegiets ränteförvaltning har under de senaste fem åren hävdat sig mycket väl i förhållande till jämförbara förvaltare på marknaden. För sjätte året i rad rankas räntekonsortiet som etta sett över rullande femårsperioder.

Under 2007 har fonden tillförts 495 miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 371 miljoner kronor.

Det tillskott av nya medel som görs tillgängligt för Arvsfondsdelegationen att besluta om uppgår inför 2008 till 402 miljoner kronor. Totalt fanns vid årsskiftet 2007/08 ett belopp uppgående till 810 miljoner kronor tillgängligt för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under 2008.

2.1¶När arvsfonden får egendom

Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente.

När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.

Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under 2007 kom det in 1 643 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 148 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 568. Under 2007 kom det in drygt 305 miljoner kronor netto till arvsfonden.

En strävan är att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp, som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen.

Under 2007 kom det in 95 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet.

En sådan ansökan ska ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under 2007 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av drygt 12 miljoner kronor.

2.3¶Kostnader för förvaltning och administration

Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2007 till totalt 31,2 miljoner kronor. Hur dessa kostnader utvecklats de senaste fem åren framgår av tabell 3.

Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader, mkr

2007 2006 2005 2004 2003

Utbetalning av beviljat stöd 0,5 0,4 0,4 0,4 0,3

Regeringskansliet/ Arvsfondsdelegationen totalt 17,4 17,1 12,5 10,1 10,0

Personalkostnader 10,3 9,8 7,6 6,2 4,7 Förvaltningskostnader 4,8 4,6 3,7 1,6 0,7 Utåtriktade aktiviteter m.m. 2,4 2,6 1,2 2,3 4,6

Ungdomsstyrelsen totalt 0,5 1,8 2,1 1,9 2,4

Totalt förvaltnings- och administrationskostnader 31,2 33,7 28,7 24,3 24,0

För Ungdomsstyrelsens del utgör kostnaderna ersättning för handläggning och information med mera av de medel ur Allmänna arvsfonden

som regeringen gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att fördela för en särskild satsning på navigatorcentra.

Den mest noterbara utvecklingen av kostnaderna som redovisas i tabellen ovan hänförs till Arvsfondsdelegationen. De ökade förvaltningskostnaderna för Arvsfondsdelegationen de senaste åren beror på att delegationen sedan den 1 juli 2004 betraktas som en från Regeringskansliet helt fristående myndighet. Det innebär att Arvsfondsdelegationen åläggs att betala en schablonkostnad för lokaler, IT och service. Schablonkostnaden uppgår till 270 000 kronor per anställd och år och är densamma för alla myndigheter lokaliserade i Regeringskansliets lokaler. Förutom detta har en förstärkning av delegationens kansli genomförts successivt under de senaste åren, samtidigt som informationsarbetet intensifierats.

Mätt som andel av beslutade projektmedel uppgår driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen under 2007 till 4,9 procent. Under tidigare år beviljades de enskilda projekten egna utvärderingsmedel, men sedan 2006 anlitar myndigheten själv alla utvärderare som finansieras med arvsfondsmedel. Under 2007 var kostnaderna för dessa utvärderingsinsatser drygt 4,4 miljoner kronor. Om även dessa kostnader medräknas uppgår driftskostnaderna till 6,1 procent.

3¶Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden

Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar enligt lagen om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt förordning (2004:484) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen varje år lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden. Verksamhetsberättelsen för det senaste verksamhetsåret ligger till grund för denna skrivelse.

3.1¶Nyskapande och utvecklande verksamhet

Stöd ur Allmänna arvsfonden ska enligt lagen om Allmänna arvsfonden främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrupper; barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utvecklande. Stöd beviljas som regel till organisationer som bedriver ideell verksamhet, dock kan offentlig huvudman beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt i nära samarbete med en ideell förening, men det ställs då särskilt höga krav på att projektet är nyskapande. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten beräknas fortsätta efter projektets slut samt hur projektets erfarenheter tas till vara och sprids. Stöd får inte ges till enskilda personer

eller till vinstdrivande företag och ges inte heller till reguljär föreningsverksamhet.

Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs i vilken utsträckning företrädare för barn, ungdomar eller personer med funktionshinder själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet – en bedömning av den så kallade brukardelaktigheten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande i projektet. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet.

Stöd kan även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning till organisationer som bedriver ideell verksamhet, om det bedöms som särskilt angeläget. Den som beviljas stöd till lokaler eller anläggningar ska förbinda sig att under minst tio år använda den lokal eller den anläggning som stödet avser och med de villkor som förutsattes när stödet beviljades. Arvsfondsdelegationen kan medge undantag från dessa villkor, om det finns särskilda skäl. Under beredningen av ärenden om stöd till anläggningar, lokaler och utrustning inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionshinder.

3.2¶Redovisning och utvärdering av beviljat stöd

Den som tagit emot stöd ur Allmänna arvsfonden ska senast det datum som anges i beslutet lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet. Dessutom ska en av revisor styrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas till Arvsfondsdelegationen. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas innan nya beslut om stöd kan fattas. Sedan årsskiftet 2007/08 kan en förening använda upp till 10 000 kronor av det beviljade stödet till ersättning för en godkänd eller auktoriserad revisor. Det är en fördubbling av beloppet jämfört med tidigare år.

Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare. Under året har en ny strategi för uppföljning och utvärdering implementerats, se vidare under avsnitt 6.

3.3¶Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats under 2007

Under året har 339 miljoner kronor fördelats till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Det är den största summa i arvsfondens historia. Av dessa medel har 301 miljoner kronor fördelats genom löpande handläggning av ansökningar från ideella organisationer och 38 miljoner kronor har fördelats inom ramen för de tre särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för.

I tabell 4 redovisas utvecklingen av de projekt- och lokalstöd som beviljats ur Allmänna arvsfonden.

Tabell 4 Utveckling av fördelningen av stöd, mkr

2007 2006 2005 2004 2003

Fördelning av stöd 339 288,9 306,0 234,3 248,0

I de följande avsnitten redovisas organisationernas egna initiativ, dvs. ansökningar som löpande inkommer till Arvsfondsdelegationen.

3.5¶Registrering och handläggning av ärenden

Under 2007 inkom 1 849 ärenden till Arvsfondsdelegationen. Av dessa var 1 438 ansökningar om stöd ur fonden, 368 redovisningar av beviljat stöd samt 43 övriga ärenden. Över tid har antalet ansökningar från enskilda personer minskat vilket är positivt eftersom dessa inte kan få stöd. Antalet ansökningar har ökat med drygt 6 procent jämfört med förra året, se tabell 5.

Tabell 5 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen Inkomna ärenden 2007 2006 2005 2004 2003

Barn 364 405 386 418 376 Ungdom 838 794 675 577 602 Funktionshindrade 500 500 546 608 622 Inte fondens mål- 58 66 68 58 55 grupper Enskilda 89 83 108 128 138 Totalt 1 849 1 848 1 783 1 789 1 793 Fördelade på:

Arvsfondsdelegationen och regeringen

Under 2007 har sammanlagt 1 402 beslut fattats efter ansökan. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden. Tidigare kunde även regeringen fatta beslut om medel ur fonden, men fr.o.m. den 1 juli 2004 beslutar regeringen om fördelning av medel endast i sådana fall där Arvsfondsdelegationen föreslagit att en annan myndighet ska fördela visst stöd. I tabell 6 redovisas antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och regeringen efter ansökan, under åren 2003– 2007. I tabellen redovisas också antal bifall, avslag samt övriga ärenden.

Tabell 6 Antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och regeringen

2007 2006 2005 2004 2003

Bifall 369 387 400 347 421

Delegationen 369 387 399 246 227 Regeringen 0 0 0 101 194

Arvsfondsdelegationen har under 2007 beslutat att bifalla 369 ansökningar och avslå 911 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman och där samarbete med ideell organisation saknats eller att ansökan avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. 87 ansökningar har också återkallats eller saknat kompletteringar m.m. och då lagts till handlingarna.

3.7¶Bifall och avslag fördelade på målgrupper

Tabell 7 Fördelning av antal bifall och avslag på målgrupper Bifall delegationen 2007 2006 2005 2004 2003

Barn 66 83 99 76 40 Ungdom 163 139 122 48 73 Funktionshindrade 140 154 178 122 114

Antal projekt 369 376 399 246 227

Bifall regeringen

Barn 0 0 0 30 41 Ungdom 0 0 0 11 27 Funktionshindrade 0 0 0 60 126 Antal projekt 0 0 0 101 194

Totalt antal bifall 369 376 399 347 421

Avslag

I genomsnitt har en tredjedel av ansökningarna (exklusive ansökningar från enskilda personer) beviljats stöd under 2007. Denna andel har, totalt sett, legat konstant över femårsperioden. Andelen ansökningar som får bifall ligger relativt konstant kring 50 procent för målgruppen personer med funktionshinder samt i intervallet 20–35 procent för målgrupperna barn och ungdomar.

Drygt hälften, 172 miljoner kronor av de medel som beslutades under

2007 gick till nationella projekt. Det handlar t.ex. om barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med skolor över hela landet eller en rikshandikapporganisation som arbetar tillsammans med sina lokala föreningar runt om i Sverige. Den andra hälften fördelades till enskilda lokala och regionala projekt över landet i enlighet med tabell 8.

Tabell 8 Regional fördelning av beviljade medel, tkr

Län Antal avslagna Antal beviljade Summa tkr

ansökningar ansökningar Blekinge 10 2 1 212 Dalarna 24 2 815 Gotland 6 1 776 Gävleborg 31 3 1 119 Halland 15 5 2 585 Jämtland 7 0 0 Jönköping 19 13 9 692 Kalmar 18 3 776 Kronoberg 25 6 2 124 Norrbotten 23 10 6 937 Skåne 116 20 16 901 Stockholm 223 91 62 807 Södermanland 21 1 455 Uppsala 29 6 6 705 Värmland 24 3 4 270 Västerbotten 29 12 6 947 Västernorrland 20 7 4 041 Västmanland 21 3 1 902 Västra Götaland 108 39 28 217 Örebro 19 10 5 045 Östergötland 19 5 3 974

Totalt 807 242 167 300

Som framgår av tabellen skiljer sig antalet avslagna och beviljade ansökningar åt mellan regionerna. Flest ansökningar har inkommit från storstadsområdena, vilket är naturligt då dessa områden har både fler invånare och fler föreningar.

4¶Fördelning av stöd 2007

Under 2007 fördelade Arvsfondsdelegationen sammanlagt 339 miljoner kronor till 362 projekt. I avsnitt 4.1 redovisas fördelningen av medel inom de av regeringen prioriterade områdena och i avsnitten 4.2–4.4 redogörs för det fördelade stödet 2007 uppdelat på målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionshinder. I avsnitt 4.5 presenteras årets Guldkorn 2007. På Arvsfondsdelegationens webbplats, www.arvsfonden.se, beskrivs samtliga projekt som fått medel ur Allmänna arvsfonden 2007.

Under 2007 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden på nästan 214 miljoner kronor till 228 projekt som avser de av regeringen prioriterade områdena 2006–2008. I tabell 9 nedan redovisas hur många projekt som beviljats stöd inom respektive prioriterat område samt tilldelat belopp 2007.

Tabell 9 Projektfördelning inom de prioriterade områdena

kosthållning

rehabilitering

samhällsinfo/vägledning

våld/brott/mobbning/trakasserier Ungdomars anläggningar, lokaler och 17 8 318 utrustning

Totalt 228 213 963

4.2¶Verksamhet till förmån för barn under 12 år

Under 2007 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av cirka 60 miljoner kronor till verksamhet för barn under 12 år, se tabell 10. Det innebär en ökning med 2 miljoner kronor jämfört med 2006. Inga betydande förändringar mellan 2006 och 2007 har inträffat vad gäller fördelningen mellan projektändamål. Under året har 66 projekt beviljats bidrag.

Projektändamål Antal projekt Summa tkr

Arbete/sysselsättning 1 583 Bemötande 1 900 Demokrati/delaktighet 4 1 817 Familjestöd 9 7 518 Fritid/Idrott 4 5 750 Förebyggande av 1 589 brott/våld/mobbning Hjälpmedel 3 1 442 Information/utbildning 12 8 839 Integration 5 1 872 Jämställdhet/könsroller 6 5 951 Kost/motion 2 4 423 Kultur 2 3 179 Särskild satsning, barn- och 7 8 695 ungdomskultur Tillgänglighet 2 2 483 Barn och ungdomar i utsatta 7 5 634 situationer

Total 66 59 675

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.2.1¶Exempel på projekt som beviljats medel under 2007

Barn och ungdom med föräldrar i fängelse

Projektet Ängla, en animerad informationsfilm

Föreningen Bryggan i Stockholm producerar en animerad film för att höja kunskapsnivån om situationen för barn och ungdomar med föräldrar i fängelse. Filmen ska användas som diskussionsunderlag i strukturerade barngrupper och föräldrautbildningar. Målet är att ge vuxna personer förståelse för barnets situation, så att den vuxne kan vara ett bra stöd. Målgrupper är berörda barn och ungdomar, anhöriga samt personal inom förskola, skola, fritidsgårdar, socialtjänst, kriminalvård och behandlingshem.

Barn och ungdom med våld i hemmiljö

Projektet Nytt Förhållningssätt! Drama för barn som vuxit upp med våld

och hot i familjen

Föreningen Alla Kvinnors Hus vill nå barn med mammor som befinner sig på kvinnojourer. Syftet är att mödrarna ska få möjlighet att lära sig nya förhållningssätt till sig själva och sin omgivning efter sina upplevelser. Barnen ska få insikt i och kunskap om gränssättning och konflikthantering för att inte föra vidare beteenden som våldsutövare eller våldsoffer. Med drama som metod ska man arbeta med olika övningar för barn respektive kvinnor, både individuellt och i grupp. Volontärer ska medverka vid möten och vid ett helgläger under hösten för barn och kvinnor.

Metoden ska dokumenteras i en handbok för att nå ut till andra organisationer samt till personal inom t.ex. socialtjänst och skola.

Barn och ungdomar i kulturlivet

Projektet Skaparkraft

Projektet genomförs av Norrbottens Handikappidrottsförbund i samarbete med Norrbottens läns landsting, SISU Idrottsutbildarna, Migrationsverket i Boden, Parkskolan, Bodens kommun, Gällivare kommun samt Gällivare-Malmbergets RBU. Under 24 lägerveckor kommer ungdomar med multifunktionshinder i Gällivare samt barn i asylsökande familjer i Boden att experimentera fram en modell för att arbeta integrerat med kultur och idrott. Projektet kommer att söka nya och ej tidigare prövade uttrycksformer och kombinationer mellan idrott och kultur, t.ex. genom aktiviteter som vattenteater, rullstolsinnebandy, ismålning och budodans. Projektet avser bidra till ökad kompetens i att arbeta med asylsökande barn med funktionshinder.

Barns och ungdomars aktivitet och kosthållning

Livsstil och hälsa - Nationell satsning för barn, föräldrar och skola

Projektet är ett samarbete mellan Hushållningssällskapet i Stockholm, Uppsala och Södermanlands län, Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet, LivsmedelsSverige/SLU, Uppsala, Riksförbundet Hem och skola, Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges Utbildningsradio. Syftet är att befästa en arbetsmodell för genomförande av olika aktivitetsdagar, att utveckla samverkan mellan hem och skola, erbjuda ett självinstruerande och gratis tillgängligt utbildningsmaterial riktat till elever, föräldrar och skolpersonal och att skapa ett nationellt nätverk för alla aktörer som är verksamma inom området. Projektet ska bidra till att elever (10–16 år), föräldrar och skolpersonal får en positiv inställning till och ökade kunskaper om de dagliga vanornas betydelse för hälsa och välbefinnande avseende livsstil, hälsa, sömn, fysisk aktivitet och mat. Projektet innebär ett brett samarbete mellan olika aktörer och att elever, föräldrar och skolpersonal involveras i utvecklingsarbetet.

Barns och ungdomars självbild

Projektet Killar

Föreningen Män för Jämställdhet, Hisingsbacka vill med projektet ge killar förutsättningar att diskutera utseendefixering och mediebildernas påverkan, manlighet och nya roller samt kärlek och sex. Med verktyg i form av en bok som tagits fram av killar mellan 14 och 20 år, kortfilmer, bildspel och fotografier i en utställning med tillhörande programverksamhet på olika teman inom området besöker de olika kulturhus, museer och skolor i landet. En mobil utställning och ett pedagogiskt material tas fram. Inom ramen för detta fleråriga projekt får ett stort antal killar individuellt berätta om sina liv, känslor, relationer och om jämställdhet.

Barns psykiska och fysiska ohälsa

Teoretisk och praktisk matlagning för föräldrar som har barn med båda

diagnoserna celiaki/diabetes

Hushållningssällskapet i Väst, Vänersborg, tillsammans med Celiakiföreningen i Västra Götaland och Diabetesföreningen Norra Älvsborg genomför ett projekt med målgruppen barn som diagnostiserats med kombinationen diabetes/celiaki. I projektet ska kunskaperna hos familjer som har barn med båda diagnoserna celiaki och diabetes ökas så att vardagen kan fungera bättre. En arbetsmodell skapas som ska kunna användas i hela Sverige och bidra till bättre kunskap om mat och hälsa, livsmedelsval och tillagning av mat hos de barnfamiljer som är berörda. I projektet ingår olika utbildningsinsatser med både teoretiska och praktiska delar. En ny modell ska testas för att sprida information om en kombinerad diabeteskost samt glutenfri kost till berörda föräldrar.

Barns relation till föräldrar

Projektet Föräldrar ni kan

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Stockholm vill med projektet ge familjer som har barn med neuropsykiatriska funktionshinder, deras föräldrar och syskon möjligheter att vara bra föräldrar och syskon. Målet är att hitta enkla och ändå metodinriktade former för ett fungerande familjenätverk, så att familjerna får ökade kunskaper om föräldraskap och syskonskap utifrån sina egna förutsättningar. I projektet genomförs utbildningar för befintliga kontaktombud och ett föräldranätverk startas. Information ska ges till försäkringskassa, habilitering, barn- och ungdomspsykiatri, specialpedagoger, socialtjänst, handikappomsorg, vårdcentraler, barnavårdcentraler m.fl. Projektet genomförs i fyra län i landet; Jämtlands, Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Avsikten är att få fram exempel på aktiviteter och åtgärder till föräldrar, syskon och anhöriga för att ge underlag för utveckling av föräldrastöd för de grupper som inte nås av det ordinarie föräldrastödet.

FN:s barnkonvention

Projektet Barns delaktighet i det fysiska rummet

Svenska OMEP, Askim, ska arbeta med utformandet av miljön i ett antal förskolor i Göteborg, Stockholm och Umeå. I Göteborg ska en arkitektpedagog, tillsammans med barn och lärare, inventera närmiljön i ett antal förskolor och undersöka hur miljön används och hur man kan förbättra den. I Stockholm ska projektet arbeta med barns delaktighet i utemiljön ur ett genusperspektiv. I Umeå kommer en omfattande ombyggnad av förskolan att ske och detta ger unika möjligheter att undersöka hur barnen ska kunna bli delaktiga i en process där förskolans miljö planeras och projekteras. Projektet ska lyfta upp och synliggöra barns tankar, kunskaper och åsikter om sin fysiska miljö för att ta till vara deras erfa-

lärande miljö.

4.3¶Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar har haft en starkt positiv utveckling de senaste åren. Under 2007 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 140 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för och av ungdom, fördelade på sammanlagt 163 projekt. Det innebär en ökning med 42 miljoner kronor, eller 43 procent, jämfört med 2006. Sedan 2004 har därmed projektmedlen till målgruppen ökat med nästan 97 miljoner kronor.

Tabell 11 Verksamhet för ungdomar 12–25 år Projektändamål Antal projekt Summa tkr

Arbete/sysselsättning 9 5 536 Bemötande 3 3 023 Demokrati/delaktighet 21 21 096 Drogförebyggande 3 3 762 Fritid/Idrott 19 9 491 Förebyggande av brott, våld och 20 31 003 mobbning Hjälpmedel 3 1 290 Information/utbildning 2 367 Integration 4 2 790 Jämställdhet/könsroller 24 21 678 Kost/motion 1 950 Kultur 2 429 Organisationsutveckling 3 3 801 Särskild satsning, barn- och 21 13 929 ungdomskultur Särskild satsning, ungas psykiska 19 11 282 ohälsa Tillgänglighet 2 1 278 Barn och ungdomar i utsatta 7 8 427 situationer

Totalt 163 140 132

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.3.1¶Exempel på projekt som beviljats medel under 2007

Ungdomar och droger

Projektet GHB – Dödlig drog

Föreningen Filmateljén i Göteborg driver det här projektet i syfte att hjälpa ungdomar som missbrukar berusningsdrogen GHB att komma ur sitt beroende. Projektet arbetar även förebyggande för att motverka att unga börjar använda GHB. I projektet ska ungdomar som missbrukar GHB göra en film om sina liv tillsammans med professionella filmare.

När filmen är klar ska föreningen och ungdomarna tillsammans visa den i skolor och på fritidsgårdar. Ett handledningsmaterial för detta ska tas fram i samarbete med sakkunniga. Idag finns ytterst lite information om GHB som är tillgänglig för ungdomar.

Ungdomars psykiska ohälsa

Metodutveckling för särskilt utsatta unga föräldrar

Xist är Stiftelsen Kvinnoforums ungdomsavdelning och är en kreativ mötesplats för tjejer mellan 13–25 år och unga föräldrar mellan 14–22 år. Inom ramen för det här projektet kommer XIST att vidareutveckla sin verksamhet för unga föräldrar genom att utveckla grupper för unga pappor i riskzon, som ofta inte lever ihop med barnets mamma. Man vill hjälpa deltagarna att utveckla sin papparoll, hålla kontakt med sitt barn och med andra pappor i liknande situation. Inom projektet kommer föreningen även att utveckla en grupp för ensamstående unga mammor med syftet att stärka självkänslan, skapa nätverk och lära sig om relationer, barnets utveckling och egen utveckling mm. De individuella insatserna kan omfatta terapeutiska samtal, praktisk hjälp och kontakt med samhällets olika hjälpinstanser.

Ungdomars tillträde till arbetsmarknaden

Projektet Dolly- Design och Remake av unga

Syftet är att öka anställningsbarheten hos ett tjugotal ungdomar genom att etablera en verksamhet för ungdomar med produktion och försäljning av smycken inom Stockholms Stadsmission. Projektet riktar sig till ungdomar som idag saknar sysselsättning eller som studerar vid någon av Stadsmissionens verksamheter men riskerar arbetslöshet efter avslutade studier. Deltagarna ska genomgå en utbildning i materiallära, design, smyckeproduktion, ekonomi, marknadsföring och försäljning. Efter utbildningen ges deltagarna möjlighet att under sex månader sälja sina smycken i Stadsmissionens fem second hand-butiker. Efter projektet får deltagarna ett utbildningsdiplom, praktikomdömen, handlingsplan, referenser och stöd i kontakterna med potentiella arbetsgivare och inför eventuella utbildningar.

Ungdomars anläggningar, lokaler och utrustning

Ombyggnad av klubblokal m.m.

Syftet med projektet är att utveckla Hovshaga Allmänna Idrottsförenings verksamhet till en prestationsfri oas för barn och ungdomar, oavsett kön, etnisk bakgrund, eventuellt funktionshinder eller idrottsintresse. Genom att bygga om den befintliga klubblokalen kan föreningen utveckla verksamheten med utbildningsverksamhet samt temakvällar under vintersäsongen. Det finns ingen liknande verksamhet på orten, vilket är ett kriterium för att erhålla lokalstöd.

Föräldrautbildning och föräldrastöd

Projektet Ensamma mammor - barnpassningspoolen

Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset vill med detta projekt skapa förutsättningar för mammor och barn att utöka och stärka sitt sociala nätverk, öka möjligheten till kunskap och erfarenhetsutbyte och att ge möjlighet till stöd. Ett stort behov att stödja målgruppen som lever under mycket knappa ekonomiska omständigheter har uppmärksammats. Många ensamstående mammor blir isolerade och projektet genomför därför aktiviteter och öppna träffar, de har skapat en barnvaktspool och bedriver en familjecoachverksamhet.

Unga funktionshindrades fritidsverksamhet

Projektet Handicat

Sveriges Catamaran och Trimaranseglare (SCTS) i Solna ska genom sitt projekt möjliggöra segling, fiske och umgänge i skärgården för ungdomar med funktionshinder och ungdomar från de minst privilegierade förorterna. Syftet är att berika fritiden för deltagarna samt att skapa möten mellan ungdomar med och utan funktionshinder. Projektet ska bedriva aktiv seglingsverksamhet under tiden maj till september och utbildningsverksamhet under vintermånaderna. Catamaranens unika stabilitet gör att även rullstolsburna personer aktivt kan segla och inte bara följa med. Den båt som används är den första fullständigt handikappanpassade catamaranen i Sverige.

Ungdomar och våld, brott, mobbning och trakasserier

Projektet Genus och HBT i skolans värld

Stiftelsen Friends vill motverka de fördomar som drabbar många homo-, bi-, och transungdomar och motverka deras psykiska ohälsa. Genom det här projektet ska Friends därför utveckla ett nytt utbildningsmaterial och nya arbetsmetoder som kan användas i skolor runt om i landet för att medvetandegöra barn och ungdomar kring fördomar och negativa attityder i och utanför skolan.

Ungdomars inflytande i samhället

Angeläget – film om mänskliga rättigheter

Projektet genomförs av Amnesty International och riktas till elever på mediegymnasier och liknande ungdomsverksamhet i syfte att ge ungdomar över hela landet möjlighet att göra dokumentärfilm om mänskliga rättigheter. Ungdomarna skapar själva dokumentärfilmens handling utifrån vad de berörs av och tycker är viktigt i den egna vardagen. Under projektets första år har 22 mediegymnasier och flera hundra elever varit delaktiga i filmskapandet. Filmernas ämnen berör bland annat mobbing, hemlösas situation, flyktingbarns situation, våld mot kvinnor, diskriminering av homosexuella och orättvisor i skolan.

Ungdomsledarrollen i föreningslivet

Att förebygga och hantera sexuella trakasserier och övergrepp inom

ideella organisationer

Inom projektet kommer Svenska Scoutrådet att utveckla en utbildningsmodell för att möjliggöra för ideella ledare att utbilda sig i hur man kan arbeta för att förebygga och motverka sexuella övergrepp och trakasserier. Utbildningarna ska kunna ske i den lokala miljön med hjälp av studiecirklar och interaktiv webbaserad distansutbildning. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot relationen mellan barn och unga samt mellan unga själva. Under treårsperioden ska cirka 780 regionala ambassadörer utbildas som i sin tur ska utbilda 7 000 lokalt engagerade ideella ledare.

Ungdomar och aktuell samhällsinformation

Centrum mot olikfientlighet

Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) drev detta projekt i syfte att öka unga människors kunskap om olikheter människor emellan och därigenom minska rasism, islamofobi, homofobi, etnocentrism och diskriminering. Även frågor kring missbruk och kriminalitet behandlades i projektet. Inom ramen för projektet har en ideell föreläsnings- och kompetensförmedling startats och föreningen har tillsammans med ett flertal samarbetsorganisationer utarbetat nya metoder, föreläsningskoncept, och studiematerial inom temat olikfientlighet. Projektet riktades främst till ungdomar, men även till vuxna som arbetar med ungdomar. Föreläsnings- och kompetensförmedlingen lever nu vidare under andra former.

4.4¶Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Under 2007 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av knappt 139 miljoner kronor till verksamhet för personer med funktionshinder, se tabell 12. Det är en ökning med en miljon kronor jämfört med 2006.

Tabell 12 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder, tkr Projektändamål Antal projekt Summa tkr

Arbete/sysselsättning 22 17 182 Bemötande 4 2 849 Demokrati/delaktighet 9 12 505 Familjestöd 5 8 715 Fritid/idrott 8 4 693 Förebyggande av brott/våld/mobbning 2 5 259 Hjälpmedel 7 9 586 Information/utbildning 33 36 467 Integration 1 75 Jämställdhet/könsroller 1 200 Kost/motion 5 2 256 Kultur 6 6 539 Organisationsutveckling 3 3 618 Psykisk ohälsa 10 4 729 Rehabilitering 7 5 243 Särskild satsning, brukarstöd 2 1 994 Särskild satsning, barn- och 2 2 500 ungdomskultur Teknikstöd 1 1 112 Tillgänglighet 12 13 183

Total 140 138 705

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.4.1¶Exempel på projekt som beviljats medel under 2007

Funktionshindrades sysselsättning och rehabilitering

Bemanningsföretag – en väg till arbete

Reumatikerförbundet ska utveckla och pröva nya metoder för hur bemanningsföretag kan förbättra möjligheterna för målgruppen att få arbete. Målgruppen är personer med reumatiska sjukdomar och mag- och tarmsjukdomar. Arbetet utförs av ett antal interna arbetsgrupper som ska utforma modellen, rekrytera personer till försöksverksamheten, följa och kvalitetssäkra arbetet samt samla och sprida kunskaper kring den nya modellen. Projektet drivs av Reumatikerförbundet tillsammans med Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka samt Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO). Samarbetspartners är tre bemanningsföretag, ABF Sydvästra Götaland, Kristinehamns Folkhögskola, Amledo & Co, Almega, Handelshögskolan i Stockholm och IPF Institutet för Personaloch Företagsutveckling vid Uppsala Universitet.

Funktionshindrade och design

Projektet Bygg klokt – enkelt avhjälpta hinder

Projektets syfte är att stärka de lokala handikappföreningarnas kunskaper om plan- och bygglagstiftningen för att de ska kunna ge konkreta råd och

driva på utvecklingen för bättre tillgänglighet i kommunerna. Projektet har sammanställt utbildningsmaterial, haft kontakt med lokalföreningar i ca 80 kommuner och genomfört mer än 70 lokala kurser. Resurspersoner från handikappförbunden har deltagit i en intensivkurs. Fler kurser ska genomföras och nya faktablad sammanställas. Regionala konferenser ska genomföras för att sprida kunskap och inspirera till lokalt arbete. Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR), De Handikappades Riksförbund (DHR), Reumatikerförbundet, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade (RTP) och Synskadades Riksförbund samarbetar i Bygg klokt och i projektet. Ny samarbetspart inför projektets tredje år är Hörselskadades Riksförbund. Projektet kan följas på webbplatsen www.byggklokt.nu.

Funktionshindrade och individuella planer

Projektet Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen

Enheten för klinisk genetik vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra tillsammans med Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) i Västra Götaland, NHR:s referensgrupp för Huntingtons sjukdom och Ågrenska stiftelsen utformar och prövar en modell för hur man kan organisera vård, stöd och service till personer med Huntingtons sjukdom (HS). Samma modell kan sedan användas för att organisera stöd till personer med andra ovanliga diagnoser och som behöver stöd av många slag från olika huvudmän och verksamheter. Metoder och modeller behöver skapas och utvecklas. Ökad användning av individuella planer kan underlätta en helhetssyn på personen med HS och hans/hennes behov. Projektet har gjort intervjuer med personer med HS och deras närstående liksom med personal som möter personer med HS. Projektets samlade resultat ska bilda underlag för ett tvärprofessionellt nätverk i Västra Götaland med 3–4 lokala team. De lokala teamen ska ges en inledande utbildning och fortbildning. Projektet erbjuder personer med HS och deras familjer vistelse på Ågrenska för att få information och stöd. Information om HS och metoder för stöd tas fram och sprids av projektet.

Funktionshindrade och våld

Projektet En nationell omfångsstudie om mäns våld mot kvinnor med

funktionsnedsättning

Projektet syftar till att genomföra och sprida erfarenheter av en nationell omfångsstudie om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Någon sådan studie har inte tidigare genomförts. Kvinnor med rörelsehinder, synskada och måttlig eller lindrig utvecklingsstörning har besvarat en enkät eller intervjuats med metoder som anpassats till funktionsnedsättningen. Studien har sammanställts och sprids bl.a. genom konferenser. Ett studiecirkelmaterial tas fram och studiecirkelledare utbildas. Projektet genomförs av Synskadade Riksförbund (SRF) i samverkan med De Handikappades Riksförbund (DHR), Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB), Förbundet Rörelsehindrade

(FöR), Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade (RTP) och Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR).

4.5¶Årets Guldkorn

Sedan 2006 utser Arvsfondsdelegationen årligen ”Årets Guldkorn”. Guldkorn är långsiktiga och nyskapande projekt som har lyckats både engagera och aktivera de som kommit i kontakt med verksamheten. År 2007 tilldelades 3 projekt, ett för var och en av fondens målgrupper, vardera 55 000 kronor för att sprida information om sin verksamhet. Nedan ges en beskrivning av de uppmärksammade projekten.

Projektet Skoldatateket

Med hjälp av ny teknik och pedagogik har Hjälpmedelsinstitutets satsning på Skoldatatek ökat lusten att lära bland elever med svåra koncentrationssvårigheter. Skoldatatekets idé är att utveckla och sprida ITlösningar för elever i behov av särskilt stöd, främst elever med DAMP/ADHD och läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Skoldatateken ska fördjupa skolpersonalens pedagogiska kompetens om hur man med hjälp av IT kan skapa stimulerande lärande och om hur datorn kan användas som hjälpmedel. Genom Skoldatateket har elever med ADHD- DAMP och/eller läs- och skrivsvårigheter fått en skolsituation som ger dem lust att lära med kompensatoriska hjälpmedel. Utmaningen att lära sig läsa och skriva, som i deras tidigare inlärningssituation känts oöverstiglig, blir plötsligt lockande.

Skoldatateket startade hösten 2002 som en försöksverksamhet med stöd från arvsfonden. Hjälpmedelsinstitutet var initiativtagare i samarbete med Förbundet Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS), Attention och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU). Idag finns “moderskoldatatek” i Boden, Uppsala, Södertälje, Norrköping och Västervik. Fler Skoldatatek är under uppbyggnad.

Projektet Elektra

I Stiftelsen KFUM Söder Fryshusets projekt Elektra har man arbetat med en helhetssyn på de problem som möter utsatta flickor och pojkar som lever i miljöer med starka patriarkala värderingar. Projektets olika delar vänder sig därför så långt som möjligt till såväl ungdomarna som deras familjer. Målsättningen är att finna hållbara långsiktiga lösningar genom att samla de goda krafter och den kunskap som redan finns.

Elektra startade 2002 som ett projekt med stöd från arvsfonden. Under projekttiden har bland mycket annat en webbplats, www.elektra.nu skapats och Elektras arbete med pojkar och unga män har tagit form i delprojektet Sharaf hjältar. Med teaterföreställningarna Elektras systrar, Elektras bröder och Elektra Show har man lyckats visa på problematiken för allmänheten, framförallt för ungdomar, skolpersonal och föräldrar, och fått igång en debatt och diskussion för förändring.

Projektet Nike - nätverk för invandrarkvinnor

Genom projektet Nike – nätverk för invandrarkvinnor har Reumatikerförbundet arbetat för att locka invandrarkvinnor med reumatism till sin förening. Projektet Nike har syftat till att stärka invandrarkvinnor med reumatism så att de får en god kännedom om sin sjukdom, sina rättigheter och möjligheter som personer med funktionshinder i det svenska samhället. Metoden är bland annat bildandet av lokala Nike-nätverk liksom utbildning om de reumatiska diagnoserna och grundläggande samhälls- och föreningskunskap.

Nike startade 2002 som ett treårigt projekt med stöd från arvsfonden men har idag blivit en del av Reumatikerförbundets ordinarie verksamhet. Idag bedrivs verksamheten genom en Nike-kommitté som består av fem Nike-kvinnor och representanter från Reumatikerförbundets kansli och förbundsstyrelse.

5¶Särskilda satsningar för de olika målgrupperna

Arvsfondsdelegationen kan avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ett visst ändamål genom en så kallad särskild satsning. Om det finns särskilda skäl får regeringen, efter förslag från Arvsfondsdelegationen, besluta att annan myndighet ska fördela visst stöd. Fram till den 1 juli 2004 var det regeringen som hade möjlighet att fatta beslut om att avsätta medel för särskilda satsningar.

5.1¶Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd genom särskilda satsningar

Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman av gemensamma projektledarutbildningar och av en gemensam extern utvärdering. I övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. Arvsfondsdelegationen fördelade under 2007 totalt drygt 38 miljoner kronor genom särskilda satsningar, fördelade på målgrupperna barn under 12 år med cirka 8,5 miljoner kronor, ungdomar mellan 12–25 år med cirka 25 miljoner kronor och personer med funktionshinder med cirka 4,5 miljoner kronor. I tabell 13 nedan anges Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd under 2007 inom respektive satsning.

Tabell 13 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar Satsning Antal Summa

delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande

Totalt 51 38 401

Personligt brukarstöd

Många personer med funktionshinder har svårt att hävda sig i mötet med myndigheter och andra offentliga organ. År 2000 beslutade regeringen därför att avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att utveckla personligt brukarstöd. Tjugo projekt har beviljats stöd. Under 2007 har Arvsfondsdelegationen fattat beslut om medel till två fortsättningsprojekt. En extern utvärdering redovisades i november 2007 som visade att över 7 000 personer har haft direkt nytta av satsningen och att sju av de tjugo brukarstödcentra som fått stöd lever kvar idag.

Att motverka och förebygga ungdomars psykiska ohälsa

Regeringen beslutade i juni 2004 att ställa 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Arvsfondsdelegationens förfogande att fördelas till projekt som syftar till att motverka och förebygga psykisk ohälsa bland ungdomar. Regeringen aviserade att sammanlagt 30 miljoner kronor under en treårsperiod skulle avsättas för denna satsning. De prioriterade områdena för satsningen är att stärka ungdomars tilltro och förmåga att påverka sin egen vardag, att utveckla metoder för att motverka psykiska problem, att öka samverkan mellan ideella organisationer och offentliga samhällsorgan samt att förebygga stress på lokal nivå. Totalt har ett 40tal ansökningar om projektbidrag för sammanlagt omkring 60 miljoner kronor inkommit under 2007. Under året beviljades nästan 11 miljoner kronor till 19 projekt, varav 8 var nya och 11 var fortsättningsprojekt. Av samtliga projekt drivs 5 av ungdomsorganisationer. Under 2007 har externa forskare vidareutvecklat det material för utvärderingsarbete som alla projekt inom satsningen deltar i. Utvärderingen kommer att pågå under satsningens tre år och ska redovisas i september 2008.

Ett exempel på projekt som beviljats stöd under året är Ung idag, där föreningen Hjälpkällan utvecklar ett befintligt kristeam av vuxna samt unga stödpersoner till hjälp för unga som vill lämna en manipulativ sekt. Målgruppen är barn och ungdomar över hela landet som lever inom manipulativa sekter och själva vill lämna sekten. Metoden innebär att utveckla det befintliga kristeamets verksamhet för att kunna ge individuellt stöd till de unga som kontaktar föreningen. Kristeamet består av vuxna med utbildning i att hantera människor i kris samt med egna erfarenheter av sekter. Inom ramen för projektet ryms även informationsspridning, verksamheter där ungdomar kan få stöd av andra ungdomar, rekrytering och utbildning av kontaktpersoner samt vidareutveckling av jourhavande kompisverksamhet.

Övriga projekt inom satsningen finns på Arvsfondsdelegationens hemsida, www.arvsfonden.se.

Utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande

Regeringen beslutade i juni 2004 att ställa 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Arvsfondsdelegationens förfogande för en treårig

satsning på projekt som syftar till att utveckla barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och eget skapande. Fonden har under 2007 beviljat drygt 25 miljoner kronor fördelade på 30 projekt, varav 13 var nya projekt. Knappt 9 miljoner kronor har fördelats till 7 projekt som involverar målgruppen barn och 14 miljoner kronor har tilldelats totalt 23 ungdomsprojekt. Satsningen utvärderas av en extern utvärderare och resultatet av kultursatsningen som helhet ska redovisas i samband med Arvsfondsdagen den 7 oktober 2008.

Ett av projekten som tilldelats medel under 2007 är Re:Orient Youth Orchestra. Föreningen Re:Orient verkar för att presentera högkvalitativ kultur från Mellanöstern och Nordafrika och startar nu i samarbete med Kulturskolan Stockholm en stor ungdomsensemble med musikanter som spelar musik från Mellanöstern med dess typiska instrument. För att göra det tillgängligt för så många som möjligt kommer man att anpassa pedagogiken så att såväl nybörjare som mer erfarna kan delta. Idag saknas en ungdomsorkester av lite större omfattning inom denna genre.

Övriga projekt inom satsningen finns på Arvsfondsdelegationens hemsida, www.arvsfonden.se.

5.2¶Ungdomsstyrelsens fördelning av stöd genom särskilda satsningar

Navigatorcentrum

Den 23 juni 2004 beslutade regeringen att låta Ungdomsstyrelsen fördela medel ur Allmänna arvsfonden i syfte att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden. En del av dessa medel skulle användas till att stödja försöksverksamhet med ideella s.k. navigatorcentra. Ett navigatorcentrum vänder sig till arbetslösa ungdomar mellan 16–25 år. Många har försörjningsstöd och har aldrig varit inne på arbetsmarknaden. Vid dessa navigatorcentrum samverkar kommunen, arbetsförmedlingen, näringslivet och ideella organisationer för att uppnå otraditionella lösningar. Under 2007 beslutade regeringen, efter förslag från Arvsfondsdelegationen, att ställa ytterligare fem miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för detta ändamål. Sammanlagt har Ungdomsstyrelsen genom satsningen fördelat 14 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden för att stödja 12 olika ideella navigatorcentrum under 3 års tid.

Satsningen avslutades under 2007 och slutredovisades till regeringen i februari 2008. Utvärderingen visar att upp till 71 procent av ungdomarna har fått arbete, praktik eller börjat studera via navigatorcentrum. Genom navigatorcentrum har också många unga hittat vidare till rätt institution för att få hjälp med andra problem. Rapporten visar även att det har varit mycket lyckat att varje deltagare har fått en personlig coach. Mer information om satsningen finns på Ungdomsstyrelsens hemsida, www.ungdomsstyrelsen.se.

6¶Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning

6.1¶Information

Arvsfondsdelegationens uppgifter är, förutom att fördela stöd ur fonden, att följa upp projekt som beviljats stöd samt att informera allmänheten om Allmänna arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Målet för Arvsfondsdelegationens kommunikationsarbete 2007 var att öka allmänhetens, ideella föreningars och organisationers kunskap om fonden så att den övervägande delen av föreningarna och organisationerna ska känna till arvsfondens ändamål, användningsområde och verksamhet.

För att uppnå målet har flera insatser genomförts. Verksamhetsberättelsen för 2006 har distribuerats till ideella föreningar och organisationer, till kommuner samt inom Regeringskansliet. Verksamhetsberättelsen publicerades även, tillsammans med en projektkatalog över samtliga projekt som beviljats stöd under året, som en nedladdningsbar pdf-fil på arvsfondens webbplats. Webbplatsen har under året växt i omfång och antalet besök har ökat. De dokument som har laddats ned mest är ansökningsblanketten för projektstöd, olika teckenspråksöversatta sidor samt informationsfoldrar om lokalstöd och om den särskilda satsningen mot psykiskt ohälsa.

Arvsfondens digitala nyhetsbrev är ytterligare en informationskanal. Under året producerades tio nyhetsbrev och antalet prenumeranter ökade från drygt 1 300 till ca 1 900. I nyhetsbrevet beskrivs bland annat nya projekt, intervjuer med projektledare samt en krönika med anknytning till aktuella händelser.

Två informationsfoldrar om och med exempel på projekt har produceras och en kort informationsfilm om arvsfonden har under hösten visats på SF-biografer runt om i landet. 1,5 miljoner människor har sett filmen som visar exempel på arvsfondsprojekt.

Under det första kvartalet 2008 kommer två Sifo-undersökningar att genomföras. Den ena riktas mot allmänheten och ska jämföras med den undersökning som gjordes 2002 och som rörde allmänhetens kunskap om vad Allmänna arvsfondens medel används till. Den andra riktas mot ideella föreningar och organisationer och blir den första större undersökningen som arvsfonden gör bland dessa intressegrupper.

6.2¶Uppföljning och utvärdering

I Arvsfondsdelegations uppgifter ingår att ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av stöd som beviljats. Riksdag, regering, myndigheter, landsting, kommuner och olika intresseorganisationer m.fl. kan vara intresserade av projekten och de resultat som uppnåtts. Den som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden ska inom en viss tid efter mottagandet av medlen skriftligen redovisa hur medlen har använts.

Arvsfondsdelegationen bedriver numera uppföljning på två nivåer, dels på en aggregerad nivå, dels uppföljning av enskilda projekt.

Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare för att värdera, tillvarata och synliggöra de kunskaper och erfarenheter som organisationer och föreningar skaffar sig i projekten.

6.2.1¶Uppföljning

Uppföljning på aggregerad nivå

De ansökningar som kommer in till fonden kommer från ett brett spektra av organisationer och föreningar. Arvsfondsdelegationen har för 2007 kategoriserat dessa och resultatet redovisas i tabell 14. Kategoriseringen är något mer detaljerad än tidigare år varför det inte går att göra någon jämförelse över tid. Arvsfonden har dock noterat en viss ökning av ansökningar från organisationer som är bildade på etnisk grund. Flest ansökningar kom in från föreningar med rötter i mellanöstern, somaliska föreningar och romska organisationer.

Tabell 14 Beviljat stöd fördelat på olika kategorier av organisationer, tkr Organisationskategori Antal Summa tkr organisationer

Handikapporganisationer 62 95 696 Idrottsföreningar 20 12 223 Kulturföreningar 25 20 203

Stiftelser 23 32 515 Studieförbund 27 21 246 Trossamfund 3 903 Ungdomsorganisationer 20 20 543 Övriga 50 42 188

Totalt 302 338 514

Uppföljning av enskilda projekt

Organisationer och föreningar som beviljats medel ur Allmänna arvsfonden ska efter varje avslutat projektår lämna en redovisning. Den ska dels innehålla en ekonomisk redovisning som godkänts av auktoriserad eller godkänd revisor, dels en detaljerad beskrivning av hur projektet har utvecklats och vilka resultat som uppnåtts.

En särskild granskning görs av de redovisningar som lämnas in från avslutade projekt. Nytt för 2007 är att avslutade projekt delats in i fyra olika kategorier efter vilka spår som projekten lämnat, enligt deras egen slutredovisning och i kompletterande diskussioner med kansliet.

– Kategori 1, Projekt som inte lämnar några spår

Under kategori 1 hamnar projekt som inte har några spår av de inten-

tioner som organisationen hade med sin projektplan och således inte lyckades genomföra det man beviljats medel för. Det kan t.ex. handla om projekt som inte nått ut till den målgrupp man avsett att nå.

– Kategori 2, Projekt som genomfört den verksamhet som planerats Under kategori 2 hamnar projekt som genomförts i enlighet med pro-

jektplanen men som dock inte har lämnat några synliga spår i det fortsatta arbetet. Det är i dessa fall svårt att avgöra om och hur eventuella erfarenheterna från projektet lever vidare. Det kan t.ex. handla om en film, en teaterföreställning eller en handbok.

– Kategori 3, Erfarenheterna från projektet lever vidare

Under kategori 3 hamnar projekt som tagit fram en metod eller hand-

lingsplan som nu används i organisationen eller i kommunen. Erfarenheterna tas tillvara men det kan vara svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning det sker. T.ex. kan Kulturföreningen Kulturstorm i Umeå nämnas, som kopplat samman unga med olika kulturinstitutioner och skapat nätverk och mötesplatser för unga i Västerbotten.

– Kategori 4, Verksamheten lever vidare

Under kategori 4 hamnar projekt där verksamheten lever vidare och nu

finansieras av organisationen själv eller som helt eller delvis har tagits över av t.ex. kommun eller finansieras med statliga medel. T.ex. kan nämnas BRIS Syds projekt som slutredovisades under året och som drivit samtalsgrupper för föräldrar med utländsk bakgrund. Den verksamheten stöds nu ekonomiskt av Malmö stad.

6.2.2¶Utvärdering

Utvärderingarna sker i tre steg – en genomgång av projektens dokumentation som består av ansökningar, redovisningar och slutrapporter, en enkätstudie och/eller telefonintervjuer samt ett antal fallstudier som inkluderar besök och intervjuer. Arvsfondens utvärderingar görs av forskare som är verksamma inom det område de utvärderar. Några utvärderingar omfattar ett enda projekt, andra ett antal projekt på samma tema, avslutade såväl som pågående.

Sju utvärderingar som omfattar 102 projekt har avslutats under 2007. Tre av dessa är särskilda satsningar med fokus på funktionshinder som regeringen fattat beslut om. Satsningarna handlar om attityder, människors möjlighet att delta i samhället på lika villkor och att kunna påverka sin vardag.

I de utvärderingar som omfattar flera projekt har utvärderarna använt sig av den kategorisering och de tillvägagångssätt i tre steg som redovisats ovan. Fem projekt har funnits med i två olika utvärderingar. I tre av dessa fem fall har forskarna kategoriserat projekten olika. Den forskare som uppsökt projekten har funnit mer spår av verksamheten än den som endast använt sig av dokumentation och enkätsvar. I tabell 15 redovisas den kategorisering av projektens överlevnad som gjort av forskarna.

Tabell 15 Projektens överlevnad Överlevnadskategori Kategori Kategori Kategori Kategori

1 2 3 4

Antal projekt 1 42 36 24

Under 2007 har ytterligare nio utvärderingar omfattande 200 projekt påbörjats. Majoriteten av de projekten har ungdomar i fokus.

6.3¶Erfarenhetsspridning

Som nämnts under avsnitt 6.1. informerar arvsfonden löpande och på olika sätt om sin verksamhet och om projekten. Målet för Arvsfondsdelegationens arbete med erfarenhetsspridning är att sprida resultaten till i första hand organisationer som bedriver ideell verksamhet och till bl.a. kommuner och landsting för att de ska kunna ta till sig och börja använda nya metoder och modeller som utvecklats med stöd ur Allmänna arvsfonden. Även de projekt som inte helt lyckats uppnå sitt mål kan ge viktig kunskap.

Att sprida kunskaper och erfarenheter från projekten är i första hand en uppgift för de organisationer som får projektstöd. I anvisningarna för ansökan understryks därför att projektansökan bör innehålla en plan för dokumentation och erfarenhetsspridning. Erfarenheter från avslutade projekt sprids även till berörda handläggare inom Regeringskansliet. Arvsfondsdelegationen bidrar till att främja extern erfarenhetsspridning genom hemsidan www.arvsfonden.se. I arvsfondens projektdatabas redovisas projekt utifrån projektområde, län, målgrupp och det finns möjlighet till fritextsökning. Därigenom kan kontakter knytas mellan pågående projekt på olika platser i landet. Tips och idéer kan erhållas genom att kontakt tas med avslutade projekt som också finns i databasen.

Rapporterna från de utvärderingar som avslutats under året finns publicerade i fulltext på webbplatsen. De presenteras också vid seminarier där utvärderarna tillsammans med ett antal projekt delger sina resultat och erfarenheter. Seminarierna vänder sig till Regeringskansliet, myndigheter och organisationer samt de projekt som ingår i studien. Under 2007 hölls sju seminarier varav fem varit öppna för externa deltagare. Sammanlagt har ca 200 personer från Regeringskansliet, myndigheter och organisationer deltagit.

För att stimulera erfarenhetsutbyte mellan organisationer, forskare, kommuner och myndigheter anordnar Arvsfondsdelegationen också årliga Arvsfondsdagar. På 2007 års Arvsfondsdag, som arrangerades i Hudiksvall, presenterades ett urval av de projekt som beviljats stöd ur fonden och föreläsningar, utställning och workshops anordnades. Arvsfondsdagen hade drygt 400 besökare från ideella organisationer, kommuner och forskarvärlden.

Under 2008 kommer arbetet med att sprida resultat och kunskap från projekten att fortsätta, samtidigt som kopplingen mellan arvsfonden och projekten görs tydligare för omvärlden. Arvsfondsdagen 2008 kommer t.ex. att slås samman med avslutningen av barn- och ungdomskultursatsningen. Avslutningen av satsningen mot ungdomars psykiska ohälsa kommer att ägnas en särskild dag och medverkan vid ett antal mässor och konferenser planeras också, liksom deltagande i olika projektarrangemang. Allmänna arvsfondens webbplats ska också utvecklas ytterligare t.ex. genom att informationen om kriterierna för stöd får en mer framträdande plats.

7¶Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling

Regeringens bedömning: Arvsfondsdelegationen har under 2007 fördelat totalt 339 miljoner kronor i projektmedel vilket är den största summan i arvsfondens historia. Den största ökningen har skett bland projekt till förmån för målgruppen ungdomar där ökningen är 42 miljoner kronor jämfört med året innan. Regeringen, som tidigare år uttryckt oro över utvecklingen för just den målgruppen, konstaterar med tillfredsställelse att Arvsfondsdelegationen inte bara lyckats vända den trenden utan fördelat mer pengar för målgruppen än något tidigare år.

Arvsfondens verksamhet har generellt utvecklats positivt och i enlighet med den reform som genomfördes den 1 juli 2004. Stödet har under 2007 fördelats på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och de av regeringen prioriterade områdena. Att Arvsfondsdelegationen under året bl.a. utvecklat sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete borgar för en fortsatt positiv utveckling.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen ska enligt lagen

(1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen av fondens stödgivning. Det gör regeringen bl.a. genom att ange sådana prioriterade områden som är angelägna att utveckla. Av Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2007 framgår att knappt 214 miljoner kronor av de beslutade medlen gick till projekt inom de prioriterade områdena för 2006–2008. Det motsvarar 63 procent av arvsfondens beslutade medel för året vilket är ett tillfredsställande utfall som är i stort oförändrat jämfört med året innan.

Antalet ansökningar om medel från arvsfonden har ökat över de senaste fem åren vilket tyder på att de informationssatsningar som Arvsfondsdelegationen löpande genomför ger goda resultat.

Nytt för i år är att Arvsfondsdelegationen redovisar en geografisk fördelning av beviljade medel. Detta efterfrågade regeringen i förra årets skrivelse och det är positivt att så har skett. Drygt hälften av de medel som beslutades under året gick till nationella projekt medan den andra hälften, drygt 166 miljoner kronor, fördelades till lokala eller regionala projekt. Vad gäller de regionala projekten är det tydligt att storstadsområdena både har flest avslag och flest beviljade ansökningar och det är också de som fått störst summa projektmedel beviljade. Stockholm beviljades t.ex. knappt 63 miljoner kronor och Västra Götaland drygt 28 miljoner kronor. Det kan jämföras med Södermanland som beviljades 455 000 kronor och Jämtland som inte beviljades några medel alls. Regeringen finner ingen anledning att ifrågasätta arvsfondens fördelning då det framstår som rimligt att den, åtminstone till del, återspeglar antalet organisationer som finns representerade i de olika områdena.

Regeringen har i flera tidigare skrivelser också framfört att projektbeskrivningarna i Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelser borde kunna tydliggöra på vilket sätt verksamheten är nyskapande och/eller

utvecklande. I verksamhetsberättelsen för 2007 har detta gjorts, vilket regeringen bedömer gör beslutsprocessen mer transparent och vilket även borde vara av intresse och underlätta för organisationer som överväger att ansöka om stöd.

Under året har Arvsfondsdelegationen utvecklat sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete. Externa utvärderare har anlitats och avslutade projekt blir bl.a. bedömda ur ett ”överlevnadsperspektiv”. Projekten blir uppdelade i fyra kategorier beroende på vilka spår de lämnar efter sig. Det är en mer detaljerad kategorisering än tidigare som innebär att de långsiktiga resultaten av projekten blir mer synliggjorda. Enligt den kategorisering som utvärderarna gjort av slutredovisade projekt hamnade 42 projekt i kategori två (Projekt som genomfört den verksamhet som planerats), 36 projekt i kategori tre (Erfarenheterna från projektet lever vidare) och 24 projekt i kategori fyra (Verksamheten lever vidare). Endast ett projekt hamnade i kategori 1 (Projekt som inte lämnar några spår). Regeringen anser att detta är ett mycket gott resultat.

Ett önskemål som framfördes av riksdagen efter utskottsbehandlingen av förra årets skrivelse gäller möjligheten att framöver även göra en jämställdhetsredovisning av de olika projekten som beviljas medel, se vidare under avsnitt 8. Arvsfondsdelegationen anger i sin verksamhetsberättelse att man infört rutiner för att framöver kunna redovisa verksamheten ur ett genusperspektiv och regeringen avser att följa upp detta i nästa års skrivelse.

7.1¶Analys av fördelning av stöd 2007 avseende verksamhet till förmån för barn under 12 år

Fördelning av stöd till målgruppen barn i åldrarna 0–12 år under 2007 uppgick till cirka 60 miljoner kronor. Under 2007 har färre ansökningar rörande projekt för barn i åldrarna 0–12 år än tidigare kommit in till arvsfonden och färre projekt än tidigare har beviljats medel. Det fördelade beloppet är i stort oförändrat. Regeringen anser att det skulle vara önskvärt med fler projekt som rör barn i åldrarna 0–12 år. Regeringen avser att noga följa utvecklingen inom detta område.

Regeringen angav i förra årets skrivelse att det är viktigt att integrera och synliggöra barnperspektivet i frågor som rör barn och unga, att öka och stärka varje barns möjlighet till inflytande och delaktighet i kulturoch samhällslivet och inom den fysiska planeringen. Likaså behövs ett fortsatt utvecklingsarbete när det gäller att finna framgångsrika arbetssätt för att genomföra barnkonventionens intentioner på lokal nivå. Regeringen kan konstatera att under året har projektmedel beviljats till samtliga utom ett av de prioriterade områden som regeringen lyfte fram för barn i åldrarna 0–12 år för åren 2006–2008. Såvitt regeringen kan bedöma har arvsfonden gjort en väl avvägd prioritering av projekt inom dessa angivna områden utifrån de ansökningar som förevarit.

Enligt vad regeringen erfarit ingår frågor kring barns inflytande och delaktighet och barns rättigheter, på samma sätt som tidigare, som en allmän värdegrund för projekt som beviljats medel från Allmänna arvsfonden under 2007. I många ansökningar hänvisas t.ex. till barnkonventionens principer om barnets bästa och barns och ungas rättigheter. Det är 32

positivt att antalet projekt som beviljats medel för att göra FN:s barnkonvention känd och tillämpad har ökat under 2007 i förhållande till föregående år.

Regeringen anser att det är värdefullt att ideella organisationer med stöd från Allmänna arvsfonden även fortsättningsvis tar initiativ till att arbeta med frågor som anknyter till barnkonventionens intentioner. Det är också angeläget att organisationerna redovisar hur barnkonventionens intentioner har tillämpats och uppfyllts.

7.2¶Analys av fördelning av stöd 2007 avseende verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar 12–25 år under 2007 uppgick till drygt 140 miljoner kronor. Detta innebär en betydande ökning i medelstilldelning för målgruppen jämfört med 2006. Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar har därmed ökat med hela 223 procent sedan 2004, då regeringen uttryckte en oro över utvecklingen avseende projektstöd till ungdomar. Därutöver tillkommer den satsning där rätten att fördela stöd ur fonden delegerats till Ungdomsstyrelsen. Dessa medel uppgick under 2007 till 5 miljoner kronor för att stödja projekt med s.k. Navigatorcentra (se avsnitt 5.2).

Ökningen av medelstilldelningen för målgruppen kan till viss del förklaras av att stöd till projekt till förmån för ungdomar med funktionshinder från och med 2006 räknas in bland ungdomsprojekten och inte längre redovisas under målgruppen personer med funktionshinder. En annan förklaring till ökningen är också de särskilda satsningar på barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet samt på ungdomars psykiska ohälsa som initierades 2004 och som medförde en personalförstärkning av kansliet. En stor del av ökningen kan troligen även härledas till den informationssatsning som gjorts och till de aktiva åtgärder för att få in ansökningar från denna målgrupp som vidtagits. Detta har lett till att fler ansökningar inkommit till Arvsfondsdelegationen. Regeringen finner det mycket positivt att fördelningen av stöd till förmån för ungdomar har ökat så väsentligt.

Regeringen konstaterar vidare att de medel som avsatts för de två särskilda satsningarna har fördelats under året. Av de 9 prioriterade områden för målgruppen ungdomar som angavs i förra årets skrivelse har 8 tilldelats medel under 2007. Inom ett område har endast ett projekt beviljats medel.

7.3¶Analys av fördelning av stöd 2007 avseende verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Fördelningen av stöd till målgruppen personer med funktionshinder uppgick under 2007 till knappt 139 miljoner kronor. Det är en knapp ökning (en miljon) jämfört med året dessförinnan. Detta trots att antalet bifall på inkomna ansökningar var något lägre och antalet avslag högre jämfört

med 2006. Skillnaderna är dock relativt små och sett över de senaste fem åren bifalls ca 50 procent av ansökningarna inom målgruppen personer med funktionshinder. Det är betydligt bättre bifallsprocent än de övriga två målgrupperna barn och ungdomar där motsvarande siffra är ca 20–35 procent. Regeringen ser positivt på ovan redovisade uppgifter när det gäller målgruppen.

Flest projekt har under året funnits inom ändamålet information/utbildning. Där delade 33 projekt på drygt 36 miljoner kronor. Inom ändamålet arbete/sysselsättning har 22 projekt beviljats sammanlagt drygt 17 miljoner kronor.

När det gäller de prioriterade områden som regeringen lyfte fram för personer med funktionshinder för 2006–2008 så har projektmedel beviljats till samtliga dessa under 2007.

Under året har den särskilda satsningen Personligt brukarstöd utvärderats. Som beskrivits i avsnitt 5.1. visade utvärderingen att över 7000 personer hade haft direkt nytta av satsningen och att sju av de tjugo brukarstödcentra som fått stöd lever kvar idag. Detta framstår för regeringen som ett gott resultat. Regeringen hade dock även lyft fram personer med utländsk bakgrund som en viktig grupp för satsningen men tvingas konstatera att centren inte nått den gruppen i önskad utsträckning.

Regeringen noterar att äldre personer omfattas av många projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning eftersom demens, synskador, hörselskador, rörelsehinder och många andra funktionsnedsättningar är vanligast i högre åldrar.

8¶Jämställdhetsredovisning

Regeringens bedömning: Av Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse framgår att rutiner har införts för att verksamheten framledes ska kunna redovisas ur ett genusperspektiv. Riksdagens och socialutskottets önskemål om en jämställdhetsredovisning kommer genom detta kunna uppfyllas redan nästa år.

Skälen för regeringens bedömning: Socialutskottet granskade rege-

ringens skrivelse Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden (skr. 2006/07:125) och föreslog att skrivelsen inte skulle föranleda någon åtgärd från riksdagen (bet. 2007/08:SoU2 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2006). I betänkandet skrev dock utskottet att man förutsatte att regeringen i framtiden kompletterar med en jämställdhetsredovisning av de olika verksamheterna som får del av medlen ur Allmänna arvsfonden. Riksdagen beslutade den 31 oktober 2007 att bifalla utskottets förslag (rskr. 2007/08:7).

Arvsfondsdelegationen redovisade vid tiden för riksdagens beslut inte verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen konstaterar dock att delegation sedan dess infört rutiner för att fr.o.m. nästa år kunna redovisa verksamheten på ett sådant sätt. Bl.a. kommer man i uppföljningen och utvärderingsarbetet att belysa vilken ställning män respektive

kvinnor har i de projekt som beviljats medel, deras uppgifter i projektet och vilka den aktuella verksamheten riktar sig till. Detta för att få bättre kunskap om mäns och kvinnors villkor inom den ideella sektorn.

9¶Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2008

Regeringens bedömning: Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör medverka till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers ställning i samhället genom att främja deras rättigheter och inflytande samt öka målgruppernas livskvalitet och hälsa. Stödet bör också främja jämställdhet. Pågående och eventuella framtida särskilda satsningar, liksom prioriterade områden, bör bidra till att generera ny kunskap och nya erfarenheter inom områdena barn, ungdom och handikapp. Regeringen avser att uppmärksamt följa såväl stödgivningen till enskilda projekt som pågående och eventuella nytillkommande satsningar för att se vilken ny kunskap eller vilka nya metoder som framkommit och hur dessa kan påverka politikområdena barn, ungdom och handikapp.

Skälen för regeringens bedömning: Medel som fördelas ur Allmänna arvsfonden ska stimulera till verksamhet som innebär utveckling och att nya idéer prövas. Verksamheten ska ha ideell karaktär vilket betyder att stödet i första hand ska ges till organisationer som bedriver ideell verksamhet. Verksamheten ska vidare vara till förmån för arvsfondens målgrupper; barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Det arbete som utförs av ideella organisationer och andra frivilliga sammanslutningar är viktigt för att utveckla verksamhet på de berörda målgruppernas egna villkor. I detta ligger att målgruppens upplevelse och erfarenhet av vad som är utvecklande och nyskapande har stor betydelse. Ett sådant arbete kan också vara ett komplement till vad offentliga huvudmän erbjuder.

Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt sett medverka till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers förutsättningar att bryta eventuellt utanförskap. Genom att främja och utveckla goda levnadsvillkor, livskvalitet, delaktighet, jämlikhet, jämställdhet och hälsa för fondens målgrupper kan deras ställning i samhället stärkas.

I enlighet med propositionen Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationens organisation m.m. (prop. 2002/03:136, bet. 2003/04:SoU3, rskr. 2003/04:68) ska Arvsfondsdelegationen kunna besluta om särskilda satsningar inom områden som är angelägna att utveckla. Enligt propositionen, som riksdagen ställde sig bakom, bör andelen medel som avsätts ur Allmänna arvsfonden till särskilda satsningar inte öka jämfört med de närmast föregående åren. Om det finns särskilda skäl får regeringen efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att annan myndighet ska fördela stöd. Beslutet ska då avse en bestämd tidsperiod.

De särskilda satsningar på barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet samt på ungdomars psykiska ohälsa som initierades 2004 avslutas

under 2008. Därefter pågår det inte några särskilda satsningar inom ramen för arvsfondens verksamhet. Regeringen kommer därför att uppmärksamt och med intresse följa eventuella nya särskilda satsningar för att se vilken ny kunskap eller vilka nya metoder som framkommer och hur dessa kan påverka politikområdena barn, ungdom och handikapp.

Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden. Projekten kan dessutom ha sammansatta syften och omfatta flera av fondens målgrupper.

I förra årets skrivelse till riksdagen skar regeringen ner kraftigt på antalet prioriterade områden. Syftet var att förtydliga inriktningen på verksamheten. Ett reducerat antal prioriteringar ansågs öka möjligheten för Arvsfondsdelegationen och kansliet att rikta resurserna, framförallt informationen, kunskapsspridning m.m. till de områden regeringen särskilt vill prioritera. Regeringen har fortfarande samma inställning och behåller, med ett undantag, de prioriteringar som slogs fast förra året. Regeringen anger nedan inriktningen och de prioriterade områdena för stödgivningen angående de olika målgrupperna från och med den 1 januari 2009.

9.1¶Inriktning

9.1.1¶Barnpolitik

Den nationella barnpolitiken utgår från målet att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet, delaktighet och inflytande. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande, inget barn får diskrimineras, barn och unga ska tillåtas utvecklas i sin egen takt. Föräldrarna har ansvaret för barnets vård och fostran och samhället ska bidra till att stödja föräldrarna så att alla barn garanteras trygga och goda uppväxtvillkor. Dessa principer är viktiga för barns och ungas uppväxtvillkor och bör även fortsättningsvis vara viktiga för arvsfondens fördelning av medel till verksamhet för barn under 12 år.

Till grund för regeringens politik ligger en strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, som riksdagen godkände i mars 1999. Målsättningen är att barnkonventionen ska genomsyra allt beslutsfattande som rör barn. I regeringens skrivelse Barnpolitiken – en politik för barnets rättigheter (skr. 2007/08:111) redogör regeringen för barnpolitikens inriktning och prioriteringar under de kommande åren och hur regeringen avser stärka barnkonventionens genomslag i samhället. Barns egna upplevelser, synpunkter och erfarenheter av vad som är utvecklande och nyskapande är viktigt att ta tillvara och har betydelse för inriktningen av fondens stödverksamhet. Frivilliga organisationer kan aktivt bidra med verksamheter som riktar sig till barn och deras föräldrar liksom till särskilt utsatta grupper och fånga upp deras specifika behov.

9.1.2¶Ungdomspolitik

Unga människors erfarenheter och kunskaper är en viktig resurs, och en viktig del av samhällets utveckling. Men ungdomar är inte bara en resurs på tillväxt för framtiden utan ungdomars kunskaper, erfarenheter, värderingar och perspektiv är också en resurs här och nu. En central utgångspunkt för regeringens ungdomspolitik är därför ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet. Ungas egna organisationer utgör en viktig kanal för ungdomar att söka sina egna vägar till delaktighet och inflytande lokalt, nationellt och internationellt.

De nationella målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. Dessa mål antogs av riksdagen i december 2007 (prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58). Ungdomspolitiken ska ge ett helhetsperspektiv på ungas livssituation och syfta till att alla ungdomar ska ha goda möjligheter och förutsättningar att utvecklas samt ha inflytande över sin vardag. Detta bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp ungdomar mellan 12–25 år.

9.1.3¶Handikappolitik

De nationella målen för handikappolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Det handikappolitiska arbetet ska inriktas särskilt på

– att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället

för människor med funktionshinder,

– att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med

funktionshinder, – att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande.

Målen och inriktningen antogs av riksdagen den 31 maj 2000 och bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp personer med funktionshinder.

Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionshinder tar sin utgångspunkt i de handikappolitiska målen. Sverige undertecknade den 30 mars 2007 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och avser att ratificera den. I linje med detta för regeringen in konventionen som ett nytt prioriterat område, se vidare under avsnitt 9.2.

9.2¶Prioriterade områden

Regeringen valde, som nämnts ovan, att kraftigt reducera antalet prioriterade områden förra året. Detta för att öka tydligheten gentemot Arvsfondsdelegationen och underlätta för sökande organisationer. De prioriteringarna som angavs förra året ligger fast för 2009, med undantag för en justering på handikappområdet. Med anledning av Sveriges under-

tecknande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning anser regeringen det mycket angeläget att medvetenheten och kunskapen om konventionen och de rättigheter som följer med den, ökar. Därför bör projekt med denna inriktning prioriteras. Det från tidigare år prioriterade området ”Design för alla” pekas således inte ut särskilt här, men omfattas ändå av ”Projekt som syftar till att göra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning känd”, det nya prioriterade området. FN-konventionen omfattar de flesta samhällsområdena, därför anser inte regeringen att detta utgör någon inskränkning jämfört med tidigare år.

Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget annat anges. Detta eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och att ett projekt kan beröra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionshinder även omfattar vuxna och äldre personer.

– Främjande av psykisk och fysisk hälsa

Det är angeläget att pröva modeller där ideella organisationer, själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verksamhet för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens målgrupper. Här ingår t.ex. projekt som leder till att stärka ungdomars motstånd mot narkotika, alkohol, dopning och tobak. Även projekt som arbetar med unga personers självbild, självförtroende och tillit till sin egna förmåga i syfte att främja den psykiska hälsan bör här ges fortsatt prioritet liksom projekt som förebygger eller motverkar övervikt och fetma hos barn, unga och personer med funktionshinder.

– Satsningar mot våld, trakasserier och mobbning

Förebyggande av våld, mobbning och trakasserier samt stärkt stöd till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att motverka våld, mobbning eller trakasserier på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder bör uppmärksammas särskilt. Här innefattas även projekt som syftar till att motverka mobbning och annan kränkande behandling på Internet eller via mobiltelefon mot barn, unga och personer med funktionshinder. Det är också angeläget med stöd till projekt för att utveckla nya metoder för stöd till barn och unga som utsatts för våld eller som bevittnat våld i hemmiljön samt till projekt som syftar till att motverka mäns våld mot unga kvinnor och kvinnor med funktionshinder. Här innefattas även sådana projekt som arbetar med att förebygga eller motverka hedersrelaterat våld och förtryck.

– Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap

Olika metoder för föräldrautbildning och föräldrastöd, i synnerhet stö-

det till unga föräldrar liksom till föräldrar med invandrarbakgrund, behöver prövas och utvecklas. Det är här angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt. Det behövs därutöver ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som missbrukar eller lider av psykisk sjukdom samt barn till föräldrar med psykiska eller fysiska funktionshinder.

– Delaktighet i kulturlivet

Arvsfondens särskilda satsning på projekt som syftar till utveckling av

barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande avslutas under 2008. Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet bör dock ges fortsatt prioritet efter satsningens avslutande. Prioriteringen bör även omfatta projekt till förmån för personer med funktionshinder.

– Demokrati och delaktighet

Stärka målgruppernas inflytande i samhället på lokal, regional och

nationell nivå. Ungdomars möjlighet till att utveckla nya former att organisera sig och bedriva samhällsinriktat arbete bör särskilt prioriteras, liksom utvecklingen av metoder för jämställdhets- och mångfaldsarbete i målgruppernas intresseorganisationer. Även projekt som syftar till att öka ideella organisationers kunskap om mänskliga rättigheter och arbete mot diskriminering i alla former bör prioriteras. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att ta bort de hinder för full delaktighet och jämlikhet i samhället som finns för kvinnor och män med funktionshinder samt till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers möjligheter att bryta eventuellt utanförskap.

– Ökat tillträde till arbetsmarknaden

Projekt som syftar till att finna metoder för att öka tillträde till arbets-

marknaden för ungdomar och för personer med funktionshinder bör ges fortsatt prioritet. Det är också angeläget med stöd till satsningar för att tidigt ge barn och unga med eller utan funktionshinder kunskap om, och erfarenhet av, arbetslivet. Projekt som syftar till att utveckla formerna för en bättre matchningsprocess och de som riktar sig till unga som står långt från arbetsmarknaden bör uppmärksammas särskilt.

– Projekt som syftar till att göra FN:s barnkonvention känd och

tillämpad

Det är angeläget att FN:s barnkonvention genomförs och att dess målsättning blir känd och tillämpad på olika nivåer i samhället, särskilt i barns och ungas vardag, bland olika yrkesgrupper och bland beslutsfattare. I detta ingår att integrera och synliggöra barnperspektivet i projekt för ökad delaktighet och ökat inflytande i skolan, inom socialtjänsten, inom hälso- och sjukvården, inom rättsväsendet, i kultur- och samhällslivet, inom fysisk planering och i barns lek- och utemiljö. Det är viktigt att medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger varje barn möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet i frågor som berör honom eller henne.

– Projekt som syftar till att göra FN:s konvention om rättigheter för

personer med funktionsnedsättning känd

En angelägen fråga är att öka kunskapen och medvetenheten om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i samhället. Medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet. 39

Resultaträkning

Bilaga 1 ALLMÄNNA ARVSFONDEN Fondnr Org. nummer 802004-9642 6103

2007-01-01 2006-01-01 Tkr Not 2007-12-31 2006-12-31

INTÄKTER

Influtna arvsmedel 332 554 363 774 Återvunna rättegångskostnader 76 0

SUMMA INTÄKTER 332 630 363 774

KOSTNADER

RESULTAT FÖRE FINAN SIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 273 800 306 848

FINANSIELLA INTÄKTER

SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER 162 492 137 632

FINANSIELLA KOSTNADER

Köp andelar KK:s räntekon sortium -4 011 0

SUMMA FINANSIELLA KOSTNADER -4 011 0

RESULTAT FÖRE REALISA- TIONSVINSTER OCH FÖR- LUSTER 432 281 444 480

REALISATIONSVINSTER

Resultat vid försäljning aktiekonsortium 427 687 0

SUMMA REALISATIONS VINSTER 427 687 0

REALISATIONSFÖRLUSTER Bilaga 1 Resultat vid försäljning räntekonsorti um -26 0

SUMMA REALISATIONS FÖRLUSTER -26 0

ÅRETS RESULTAT 859 942 444 480

Balansräkning

Bilaga 1 ALLMÄNNA ARVSFONDEN Fondnr Org. nummer 802004-9642 6103

Tkr Not 2007-12-31 2006-12-31

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 3 Andelar i KamK:s räntekonsortium 1 330 844 791 773 Andelar i KamK:s aktiekonsortium 775 497 749 798

SUMMA ANLÄGGNINGS_ TILLGÅNGAR 2 106 341 1 541 571

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Skattekonto 6 4 Likvida medel 30 851 4 1674

SUMMA OMSÄTTNINGS TILLGÅNGAR 30 857 41 678

SUMMA TILLGÅNGAR 2 137 198 1 583 249

EGET KAPITAL OCH SKULDER

BUDGET EGET KAPITAL 4 Fondkapital 1 176 722 718 475

SUMMA BUDGET EGET KAPITAL 1 176 722 718 475

FRITT EGET KAPITAL

Utdelningsbara medel 810 227 747 338

SUMMA FRITT EGET 810 227 747 338 KAPITAL

SUMMA EGET KAPITAL 1 986 948 1 465 813

SKULDER

KORTFRISTIGA SKULDER

Leverantörsskulder 52 173 Leverantörsskulder, bidrag 5 16 444 0 Prel skatt och sociala avgifter, godemän 25 13 Avräkning preliminärskatt 28 32 Beslutade men ej utbetalda bidrag 132 085 114 303 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6 1 615 2 915

EGET KAPITAL

Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Org. nummer 802004-9642 Bilaga 1

NOTBILAGA

Inledande kommentarer och redovisningsprinciper

Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.

I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. Det innebär att andelar i konsortierna tas upp som tillgång i balansräkningen värderade till anskaffningsvärdet. Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffningsvärdet för andelar i aktiekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningstidpunkten och inlösenvärdet är marknadsvärde vid inlösentillfället. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan

I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdet med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen avrundad till fyra decimaler varvid differens kan uppstå.

Org. nummer 802004-9642 Bilaga 1

NOTBILAGA

Not 1 Restituerade arvsmedel 2007 2006 m. m

godemän Fastighetsskatt 222 244

26 697 24 437

Not 2 Förvaltning och 2007 2006 administration

Regeringskansliet/Arvsfondsdele gationen

Kammarkollegiet

Revisionsarvode 127 85

Summa 32 133 32 489

Not 3 Bilaga 1

Andelar i ränte- och aktiekonsortierna

Räntekonsortiet 2007 2006

Ingående anskaffningsvärde 791 773 737 773 Investeringar 558 720 54 000 Avyttringar -19 649 0

Utgående anskaffningsvärde 1 330 844 791 773

Marknadsvärde 1 317 423 788 648

Aktiekonsortiet 2007 2006

Ingående anskaffningsvärde 749 798 667 798 Investeringar 112 099 82 000 Avyttringar -86 400 0

Utgående bokfört värde 775 497 749 798

Marknadsvärde 3 348 906 3 973 733

Marknadsvärde 2007 2006

Andelar i räntekonsortiet

Totalavkastning i konsortiet (%) 3,07 1,80

Andelar i aktiekonsortiet

Totalavkastning i konsortiet (%) -4,75 17,57 Direktavkastning i konsortiet (%) 3,19 3,01 Antal andelar 693 801,6974 758 405,2807

Eget kapital (kr)

Bilaga 1

Förändringar i eget kapital

2007 2007 2006 2006

Bundet eget Fritt eget Bundet Fritt eget

kapital kapital eget kapital kapital Belopp vid årets ingång 718 475 747 338 684 541 631 752 Redovisat resultat 859 942 444 480 Kapitalisering av influtna arvsmedel* 30 586 -30 586 33 934 -33 934 Under året fördelade medel -346 180 -309 834 Återföring, ej förbru kade utdelningsbara medel 4 853 4 890 Återförda ej 2 521 utnyttjade beslut 9 984 Omföring av realisa tionsvinster 427 687 -427 687 0 Omföring av realisa tionsförluster -26 26 0 Belopp vid årets utgång 1 176 722 810 227 718 475 747 338

* Kapitalisering av influtna arvsmedel 2007 2006 Influtna arvsmedel 332 554 363 774 Restituerade arvs medel (enl. not 1) -26 697 -24 437

305 857 339 337

varav 10 % till fondkapital 30 586 33 934

Not 5

Mottagare Besluts nr Tsek

Drömmarnas Hus 13AMN7 615 Unga Allergiker 2005-1046-U 245 Föreningen Bryggan I Stockholm 2006-1198-B 340 Stiftelsen Kfum Söder Fryshuset 2007-0076-U 645 Stiftelsen Kfum Söder Fryshuset 2007-0161-U 405 Föreningen Kamp 2007-0274-U 555 Mansmottagningen Mot Våld I Uppsala (Mvu) 2007-0307-B 289 Föreningen Tjejzonen 2007-0309-B 448 Föreningen Zingo 2007-0327-U 895 Fören. Svea Sträng - Ung Utan Pung 2007-0354-B 800 Föreningen Bryggan 2007-0387-B 355

Vägen Ut - Koop Intresseförening 2007-0439-U 460 Riksförbundet För Mag- Och Tarm Bilaga 1 sjuka 2007-0494-H 300 Tjejzonen 2007-0571-U 187 Föreningen Barnraiser 2007-0673-U 286 Riksteatern 2007-0719-U 400 Föreningen Bona Vias Föräldrar 2007-0720-U 661 Hushållningssällskapens Förbund 2007-0767-B 1 000 Föreningen Urkraft 2007-0794-U 500 RSMH 2007-0857-H 300 Alliansföreningen För Borgstena/Tämta 2007-1019-U 1 000 FIFH 2007-1106-H 450 Stiftelsen Kfum Söder Fryshuset 2007-1114-U 700 Föreningen Zora 2007-1141-U 250 Akademiska Sjukhuset 2007-1160-H 1 000 Föreningen Filmateljén 2007-1173-U 425 Hela Människan I Heby 2007-1175-U 320 Kfuk-Kfum Göteborg 2007-1182-U 300 Föreningen Bryggan I Norrköping 2007-1207-B 500 Sociala Missionen 2007-1212-U 289 Hallands Kvinnojourers Länsförbund 2007-1236-U 360 Studieförbundet Vuxenskolan 2007-1238-H 514 Axel H Ågrens Donationsfond 2007-1243-B 350 Stiftelsen Kfum Söder Fryshuset 2007-1261-B 300

16 444

Not 6 Upplupna kostnader och 2007 2006 förutbetalda intäkter

Administrativa kostnader Arvsfondsdelegationen 817 1 518 Revisionsarvode 75 80 Fondförvaltningsavgift 4 kv 2007 587 1 201 Fondförvavg - timtaxa 4 kv 2007 136 116

1 615 2 915

Tilldelade medel per organisation Bilaga 2

Handikapporganisationer Antal Belopp

DART Regionhabiliteringen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 400 000 De Handikappades Riksförbund (DHR) i Borås 803 000 Förbundet Blödarsjuka i Sverige 870 000 Förbundet Funktionshindrade Med Läsoch Skrivsvårigheter 559 000 Förening för hörselskadade i yrkesverksam ålder i Stockholms län 643 000 Föreningen Attention i Kristianstad 551 000 Föreningen Autism (FA) i Jönköpings

Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap 1 362 000 Föreningen Sveriges Dövblinda 709 000 Göteborgskooperativet för Independent Living (GIL) ek. förening 788 000 Handikappförbundens Samarbetsorgan 6 11 428 292 Handikappföreningarna i Blekinge – HSO Blekinge 807 000 Handikappföreningarna Östergötland 875 000 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Norrbotten 1 325 000 Handikappföreningarnas

ILCO Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade 680 000 Independent Living Institute 1 220 000 Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet 550 000 Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet, Västerbottens distrikt 1 000 000 Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Göteborg 495 000

Intresseföreningen för Schizofreni IFS) Bilaga 2 i Stockholm 500 000 Intressegruppen för Assistans berättigade 1 195 000 Neurologiskt Handikappades

Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn 2 1 425 000 Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka 1 100 000 Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar 1 241 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 3 1 965 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Lund 94 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Norra Örebro län 405 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Stockholms läns distrikt 403 000 Riksförbundet för Trafik-, Olycksfallsoch Polioskadade (RTP) Stockholms län 400 000 Riksförbundet för Utvecklingsstörda

Svenska Service- och Signalhunds förbundet 2 1 640 100 Svenska Ångestsyndromsällskapet 300 000 Svenskt Utvecklingscentrum för

Idrottsföreningar Antal Belopp

Idrottsföreningen Kamraterna

Sveriges Catamaran och Trimaran

Afrosvenskarnas Riksförbund (ASR) i

Institutet för kurder med funktions

Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime 155 000 Samarbetsorgan för Etniska

Syrianska/Arameiska Akademiker Föreningen 216 000

Totalt 11 484 000

Kulturföreningar Antal Belopp

Föreningen Bergsjöns Kultur- och 51

Kulturella Föreningen för Välgörande

Re:Orient 200 000 Riksförbundet Arrangörer av Nutida Konstmusik 100 000 Share Music Sweden 1 755 000 Skellefteås Kulturförening för Levande

Totalt 20 202 520

Centrum för Rehabiliteringsteknik vid

Stockholms kommun, Hägerstens Bilaga 2

Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) i Göteborg 281 000 Kvinnojouren Helga 790 000 Riksbryggan 543 000 Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället 300 000 Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället, Region Syd 2 2 455 000 Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare 1 282 000 Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i Stockholm 926 000 Riksförbundet för sexuellt likaberättigande RFSL Nord 1 733 000 Riksorganisationen Kriminellas Revansch i Samhället 2 13 836 000 Riksorganisationen Män för Jämställdhet 1 797 000 Rädda Barnen 1 400 000 Rädda Barnen i Malmö, Lokalförening

Vägen ut – Kooperativens Intresse förening 1 384 000 Bilaga 2

Totalt 51 058 000

Stiftelser/Studieförbund Antal Belopp

Arbetarnas Bildningsförbund 394 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Jönköping 2 620 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Södra Västerbotten 1 040 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Växjö 590 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Örebro 1 148 000 Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Lunds Universitet 400 000 Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond 2 2 598 000 Härnösands Folkhögskola 492 000 Mediacenter, Sensus Studieförbund, Stockholm 592 200 Nykterhetsrörelsens Bildningsverk samhet 487 000 Nykterhetsrörelsens Bildningsverk

SISU Svensk Idrotts Studie- och

Studieförbundet Vuxenskolan, Region Jönköpings län 810 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Västra

Trossamfund Antal Belopp

Kungsportskyrkan 678 000 Lunds stifts prästers vård- och diakoniförening u.p.a. 225 000

Totalt 903 000

Ungdomsorganisationer Antal Belopp

Förbundet Unga Forskare 1 914 000 Föreningen Gemensam Framtid 139 000 Föreningen Gotlands Ungdom För Framtiden 776 000 Föreningen KulturUngdom 226 000 Föreningen Svea Sträng – Ung utan

Landsrådet för Sveriges Ungdoms

Somalisk-Svenska Ungdomsriksför

Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) Ungdom 2 1 732 000

UngdomsInitiativet 183 000 Bilaga 2

Totalt 20 543 000

Övriga Antal Belopp

Abborrträsk Folketshusförening 326 000 Aktivt Liv Västernorrland, Ek. förening 1 734 000 Alliansföreningen för Borgstena/Tämta

Jönköping Drömmarnas Hus Ek. förening 844 000 Ersta Diakonisällskap 338 000 European Institute for Design and

Föreningen Kriminellt Avståndstagande

Föreningen Ung Företagsamhet

Institutet för lokal och regional demokrati 268 000 Internationella organisationen för barns

organisation (SKOOPI) Sociala Missionen 789 000 Svenska Hemslöjdsföreningarnas

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 juni 2008 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Odell, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors Föredragande: statsrådet Larsson

Regeringen beslutar skrivelse 2007/08:125 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2007