Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2009

Regeringens skrivelse 2009/10:145

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2009

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 10 juni 2010

Fredrik Reinfeldt

Maria Larsson

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2009. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. Slutligen anges sådana områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.

1¶Allmänna arvsfonden

Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting, skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder . Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.

1.1¶Arvsfondsdelegationen

Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde.

Arvsfondsdelegationen är en fristående så kallad nämndmyndighet. Delegationen (nämnden) utses av regeringen och består av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga utanför Regeringskansliet men ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för barn- och handikappfrågor, dvs. Socialdepartementet, och vice ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för ungdomsfrågor, dvs. Integrations- och jämställdhetsdepartementet.

Den personal som handlägger ansökningar och är föredragande i Arvsfondsdelegationen var under året samlad i ett kansli inom Regeringskansliet. I kansliet arbetade 20 personer under 2009. Från och med den 1 januari 2010 finns Arvsfondsdelegationens kanslifunktion inom Kammarkollegiet.

Medan Arvsfondsdelegationen har en tydlig roll när det gäller stödgivningen redovisar regeringen årligen förvaltningen av fonden och fördelningen av stöd ur fonden till riksdagen. Regeringen anger även inriktning och prioriteringar för delegationens verksamhet. Regeringen får, om det finns särskilda skäl, efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att annan myndighet ska fördela visst stöd. Beslutet ska då avse en bestämd tidsperiod enligt lagen om Allmänna arvsfonden. Regeringen beslutar sedan 2004 inte längre om medelstilldelning.

1 Socialstyrelsen fastställde den 4 oktober 2007 betydelsen hos termer på det handikappolitiska området. Funktionsnedsättning beskriver fysisk, psykisk och intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder beskriver i sin tur begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. I denna skrivelse används båda orden synonymt. Den nya terminologin bör få genomslag i den svenska lagstiftningen efter hand (prop. 2008/09:28).

2¶Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond.

Kammarkollegiet har två uppgifter beträffande arvsfonden. Den ena är att företräda arvsfonden vid avvecklingen av dödsbon och den andra är att förvalta fonden och betala ut beviljat stöd efter rekvisition. Kammarkollegiet ska varje år lämna en redovisning till regeringen av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen som enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska lämnas i samband med Kammarkollegiets årsredovisning, innebär att Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden blir föremål för granskning av Riksrevisionen inom ramen för årlig revision.

2.1¶Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden 2009

Kammarkollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fondkapitalet. Återstoden får tillsammans med direktavkastning delas ut.

2.1.1¶Placeringsinriktning

Tabell 1 visar att fondens bokförda värde den 31 december 2009 uppgick till 2 578 miljoner kronor och marknadsvärdet till 4 526 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie-, aktieindex- och räntekonsortier. Vid 2009 års utgång var 67,5 procent placerade i aktiekonsortiet, 11,2 procent placerade i aktieindexkonsortiet, 20,5 procent i räntekonsortiet och 0,8 procent i likvida tillgångar.

Tabell 1 Fondens bokförda värde och marknadsvärde, mkr

2009 2008 2007 2006 2005 Bokfört värde

Marknadsvärde

Tillgångar 4 754 3 534 4 697 4 804 4 197 Skulder 228 180 150 117 133

Summa marknadsvärde 4 526 3 354 4 547 4 687 4 064

2.1.2¶Avkastning

Under 2009 har fonden i genomsnitt haft 65,3 procent placerat i aktiekonsortiet, 10,7 procent placerat i aktieindexkonsortiet, 23,0 procent i räntekonsortiet och 1,1 procent i likviditet. Förändringar i konsortiernas bokförda värden har påverkats genom att fonden har nettoköpt andelar i aktiekonsortiet under 2009 för 107,8 miljoner kronor, i aktieindex-

konsortiet för 11,3 miljoner kronor och nettosålt i räntekonsortiet för 3,7 miljoner kronor.

Tabell 2 visar tillgångarnas värdeförändringar. Erhållna utdelningar från konsortierna uppgick till 137,8 miljoner kronor.

Tabell 2 Tillgångarnas värdeförändring, mkr

Tillgångar 31 dec Netto- Värde- 31 dec Dir.avk

2009 placerat förändring 2008 2009 Räntekonsortiet 975 –4 19 960 35 Aktiekonsortiet 3 205 108 895 2 202 91 Aktieindexkonsortiet 532 11 175 346 11 Bankmedel 42 16 0 26 0

Summa tillgångar 4 754 131 1 089 3 534 138

Avkastning i räntekonsortiet var under året 6,0 (7,8) procent jämfört med index 5,1 (8,4) procent. Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 4,3 procent jämfört med index 4,2 procent.

Under 2009 har aktiekonsortiet haft en avkastning på 45,5 (-35,1) procent jämfört med index 45,4 (-33,7) procent. För den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit 7,1 procent per år att jämföra med index 9,6 procent. Siffrorna inom parentes avser 2008.

Under 2009 har aktieindexkonsortiet haft en avkastning på 53,6 (–30,8) procent att jämföra index 52,9 (-30,6) procent. Aktieindexkonsortiet startade andra kvartalet 2008. Till följd av aktiemarknadens uppgång under året och att aktieplaceringar överviktats i förhållande till ränteplaceringar har ett betydande mervärde skapats i förvaltningen av Allmänna arvsfondens medel (positiv allokeringseffekt).

Under året har fonden tillförts 616,1 (556,6) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 484,9 (380,7) miljoner kronor. Som följd av ändrade beräkningsgrunder överensstämmer inte vissa jämförelsesiffror med motsvarande siffror i bokslutet 2008.

Totalt fanns 926 miljoner kronor tillgängligt för Arvsfondsdelegationen vid årsskiftet 2009/10 att fatta beslut om under 2010.

I regleringsbrevet för 2010 fick Kammarkollegiet i uppdrag att redovisa utifrån vilka principer Allmänna arvsfondens kapital har förvaltats samt vilka eventuella åtgärder som har vidtagits för att stärka förvaltningen. Uppdraget redovisades till regeringen den 31 maj 2010.

2.2¶När arvsfonden får egendom

Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet

2 Stockholmsbörsens obligationsindex, Alla 1–3 år. 3 80 procent SIX30 Return Index Cap och 20 procent MSCI World Net (developed). 4 SIX30 Return Index Cap.

arvsfonden endast om det inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning för att dessa släktingar ska ärva är att de t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente.

När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden och fonden inte uteslutits från arv genom testamente, ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.

Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under år 2009 kom det in 1 710 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 165 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 607. Under år 2009 kom det in 438 miljoner kronor netto till arvsfonden.

2.3¶När arvsfonden avstår från egendom

Kammarkollegiet strävar efter att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp som arvsfonden fått avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

Under 2009 kom det in 104 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet.

Vidare får arv som utgörs av egendom av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt avstås till en juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl, får arvsfonden avstå ett belopp av det arv som tillfallit fonden till den som tar emot egendomen för sådana omedelbara åtgärder, som är nödvändiga för att bevara egendomen. En sådan ansökan om arvsavstående ska ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under 2009 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av nästan 35 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden bekostar Kammarkollegiets förvaltning och administration av dödsboavveckling, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka Arvsfondsdelegationens kostnader för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar samt för informations- och utvärderingsverksamhet. Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2009 till totalt 37,9 miljoner kronor. Hur dessa kostnader utvecklats de senaste fem åren framgår av tabell 3.

Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader, mkr

2009 2008 2007 2006 2005 Kammarkollegiet totalt 16,5 13,8 13,3 14,8 14,1

Dödsboavveckling m.m. 11,6 11,3 10,8 9,9 9,9 Fondförvaltning 4,2 2,1 2,0 4,5 3,8 Utbetalning av beviljat stöd 0,7 0,5 0,5 0,4 0,4

Regeringskansliet/ Arvsfondsdelegationen totalt 21,4 20,7 17,4 17,1 12,5

Personalkostnader 13,1 10,6 10,3 9,8 7,6 Förvaltningskostnader 6,0 5,0 4,8 4,6 3,7 Utåtriktade aktiviteter m.m. 2,3 5,1 2,4 2,6 1,2

Ungdomsstyrelsen totalt 0 0 0,5 1,8 2,1

Totalt förvaltnings- och administrationskostnader 37,9 34,5 31,2 33,7 28,7

Av de totala förvaltningskostnaderna de senaste fem åren, som redovisas i tabell 3, framgår att kostnaderna för förvaltning och administration av Arvsfondsdelegationen har ökat mest. Från och med den 1 juli 2004 trädde nya bestämmelser i kraft i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Ändringarna enligt propositionen om Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationens organisation m. m. (prop. 2002/03:136, bet. 2003/04:SoU3, rskr. 2003/04:68) innebar en renodling av roller och Arvsfondsdelegationens ställning som en egen myndighet stärktes. Till följd av detta har Arvsfondsdelegationens kansli och administration successivt utvecklats.

Mellan åren 2005 och 2009 har de medel som gjorts disponibla för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om stadigt ökat, från 557 miljoner 2005 till 903 miljoner för 2009. De disponibla medlen kan härledas dels till antalet avvecklade dödsbon och storleken av dessa, dels till avkastningen från förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Kansliet har utökats med fler handläggare för att med bibehållen kvalitet kunna bevilja projektmedel i enlighet med den ökade volymen av disponibla medel. Vidare har informations- och kommunikationsverksamheten fortsatt förstärkas och effektiviseras. Slutligen har kansliet de senaste fem åren byggt upp och etablerat utvärderingsverksamheten. Detta har sammantaget bidragit till ökningen av verksamhetens driftskostnader.

Tabell 4 visar hur stor andel av de beslutade projektmedlen som är driftskostnader för Arvsfondsdelegationen under åren 2005–2009. Dessa uppgår till 4,3 procent 2009.

projektmedel (procent)

2009 2008 2007 2006 2005

Andelen driftskostnader 4,3 5,2 4,9 5,6 3,9

Trots att driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen har ökat kontinuerligt under perioden, har kostnaderna i förhållande till beslutade projekt minskat. Under 2009 var andelen lägre än de tre föregående åren. Volymen beslutade projektmedel har alltså ökat mer relativt driftskostnaderna.

I kostnaderna ingår samtliga driftskostnader utom kostnader för utvärderingar. Under tidigare år beviljades de enskilda projekten egna utvärderingsmedel, men sedan 2006 anlitar Arvsfondsdelegationen själv alla utvärderare som finansieras med arvsfondsmedel. Under 2009 var kostnaderna för dessa utvärderingsinsatser 3,2 miljoner kronor. Om även dessa kostnader inberäknas uppgår driftskostnaderna till 4,9 procent i förhållande till beslutade projektmedel. Åren dessförinnan var samma andel 6,0 procent respektive 6,1 procent.

En annan indikator är driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut som fattas. I tabell 5 visas utvecklingen av dessa kostnader över tid.

Tabell 5 Arvsfondsdelegationens driftskostnader per beslut (kronor)

2009 2008 2007 2006 2005

Driftskostnader per beslut 13 000 12 200 12 400 12 100 8 900

Även denna jämförelse visar att driftskostnaderna i förhållande till verksamheten har stabiliserats under perioden. Kostnaderna per beslut har under 2009 stigit med 6 procent jämfört med året innan. Det beror på att handläggningstiden blivit längre på grund av det ökade inflödet av ansökningar. Projekten har i viss utsträckning också blivit större och mer komplicerade vilket även påverkat handläggningstiden något. Under året har dessutom granskning och godkännande av avslutade projekts slutredovisningar prioriterats högre än tidigare. Därigenom har 183 slutredovisningar godkänts, vilket är en ökning med 73 procent jämfört med 2008.

3¶Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden

Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar, enligt lagen, om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt förordning (2004:484) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen varje år lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden. Verksamhetsberättelsen för det senaste verksamhetsåret ligger till grund för denna skrivelse.

5 Godkännande av slutredovisningar räknas inte som beslut i tabell 5 och 8.

Stöd ur Allmänna arvsfonden ska enligt lagen om Allmänna arvsfonden främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrupper; barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utvecklande. Stöd beviljas som regel till organisationer som bedriver ideell verksamhet, dock kan offentlig huvudman beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt i nära samarbete med en ideell förening, men det ställs då särskilt höga krav på att projektet är nyskapande. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten beräknas fortsätta efter projektets slut samt hur projektets erfarenheter ska tas till vara och spridas. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag och inte heller till reguljär föreningsverksamhet eller till organisationer som har funnits i mindre än ett år.

Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att de berörda målgruppernas villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs i vilken utsträckning företrädare för barn, ungdomar eller personer med funktionshinder själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet – en bedömning av den så kallade brukardelaktigheten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande i projektet. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet.

Stöd kan även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning till organisationer som bedriver ideell verksamhet, om det bedöms som särskilt angeläget. Den som beviljas stöd till lokaler eller anläggningar ska förbinda sig att under minst tio år använda den lokal eller den anläggning som stödet avser och med de villkor som förutsattes när stödet beviljades. Arvsfondsdelegationen kan medge undantag från dessa villkor, om det finns särskilda skäl. Under beredningen av ärenden om stöd till anläggningar, lokaler och utrustning inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

3.2¶Redovisning och utvärdering av beviljat stöd

Den som tagit emot stöd ur Allmänna arvsfonden ska senast det datum som anges i beslutet lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet. Dessutom ska en av revisor styrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas till Arvsfondsdelegationen. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas innan nya beslut om stöd kan fattas.

Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare. Se vidare under avsnitt 6.

Under året har 478 miljoner kronor fördelats till projekt, efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Projekten har ofta sammansatta syften och omfattar många gånger flera av arvsfondens målgrupper. I den statistik som redovisas har projekten kategoriserats utifrån deras huvudsakliga inriktning.

Av de 478 miljoner kronorna, som är den största summan i Allmänna arvsfondens historia, har drygt 63 miljoner kronor fördelats inom ramen för de två särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. Tabell 6 visar utvecklingen av det stöd som beslutats av Arvsfondsdelegationen.

Tabell 6 Utveckling av fördelningen av stöd, mkr

2009 2008 2007 2006 2005

Fördelning av stöd 478 378 339 288,9 306

Diagram 1 visar den totala fördelningen av beviljade medel per målgrupp. Andelen barn- och ungdomsprojekt har fortsatt öka. Det betyder dock inte att projektmedlen till gagn för personer med funktionsnedsättning har minskat vilket framgår av diagram 2. Förklaringen är att det totala beloppet har ökat. Projekt som riktar sig till barn och ungdomar med funktionsnedsättning redovisas som barn- respektive ungdomsprojekt.

Diagram 1. Beslutade medel per målgrupp 2009 (totalt 478 mkr)

20%

31%

49%

Barn Ungdomar Personer med funktionsnedsättning

Som framgår av diagram 2 ökade volymen beviljade medel till samtliga målgrupper under 2009. Under perioden 2006–2009 har volymen beviljade projektmedel ökat med två tredjedelar. Går man ytterligare ett par år bakåt i tiden är ökningen än mer anmärkningsvärd. Mätt i kronor har exempelvis beviljade projekt med inriktning på ungdomar mer än fyrdubblats sedan 2004. 11

Diagram 2. Beviljade medel 2006–2009 (mkr)

600

500

400

300

200

100

0

g t

rn om al

in

Ba ttn gd Tot

ed

m sä Un

er ed

son sn

Per ion

nkt

fu

2006 2007 2008 2009

3.4¶Registrering och handläggning av ärenden

Under år 2009 inkom 2 152 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med året innan. På fem år har därmed antalet ärenden ökat med en femtedel. Av ärendena var 1 635 ansökningar om stöd ur fonden, 413 redovisningar och 23 övriga ärenden. Det innebär att projektansökningarna ökade med 3 procent under 2009 och med drygt 17 procent under femårsperioden. Antalet ansökningar från enskilda personer har minskat, vilket är positivt eftersom enskilda inte kan få stöd.

Tabell 7 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen Inkomna ärenden 2009 2008 2007 2006 2005

Barn 522 423 364 405 386 Ungdom 1002 927 838 794 675 Funktionshindrade 477 516 500 500 546 Inte fondens målgrupper 79 64 58 66 68 Enskilda 72 69 89 83 108

Totalt 2 152 1 999 1 849 1 848 1 783

Fördelade på: Ansökningar 1 635 1 586 1 438 1 352 1 399 Övrigt ärende 23 30 43 45 24 Redovisningar 413 383 368 451 360

Totalt 2 152 1 999 1 849 1 848 1 783

Under 2009 har sammanlagt 1 641 beslut fattats efter ansökan. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden. Regeringen beslutar om fördelning av medel endast i sådana fall där Arvsfondsdelegationen föreslagit att en annan myndighet ska fördela visst stöd. I tabell 8 redovisas antal beslut som Arvsfondsdelegationen tagit under åren 2005–2009. Besluten redovisas uppdelat på antal bifall, avslag samt övriga ärenden.

Tabell 8 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen

2009 2008 2007 2006 2005

Arvsfondsdelegationen har beslutat att avslå 1 128 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från en offentlig huvudman utan samarbete med ideella organisationer eller avsett verksamhet som redan finns som ordinarie verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar.

3.6¶Bifall och avslag fördelade på målgrupper

Tabell 8 visar att i genomsnitt nästan en tredjedel av ansökningarna, exklusive ansökningar från enskilda personer, har beviljats stöd under 2009. Andelen ansökningar för målgruppen personer med funktionshinder som fått bifall är 40–50 procent, samt för målgrupperna barn och ungdomar 20–35 procent. Ungdomsprojekt tenderar att få bifall i allt större utsträckning.

Tabell 9 Fördelning av antal bifall och avslag på målgrupper Bifall 2009 2008 2007 2006*) 2005

Barn 93 95 66 83 99 Ungdom 213 183 163 139 122 Personer med funktionsnedsättning 141 158 140 154 178

Totalt antal bifall 447 436 369 376 400

Avslag

Barn 295 237 194 181 204 Ungdom 529 620 433 479 403 Personer med funktionsnedsättning 184 210 163 139 155 Inte fondens målgrupper 48 48 32 44 56 Enskilda 72 69 89 83 108

Totalt antal avslag 1 128 1 184 911 926 926

*) För 2006 anges antalet projekt och inte antalet projektbeslut

Mer än hälften, nästan 270 miljoner kronor, fördelades till 295 lokala och regionala projekt över hela landet enligt tabell 10. Det är betydligt högre andel än föregående år och innebär att finansieringen av lokala och regionala projekt ökade med 90 miljoner kronor, eller 50 procent. Resterande medel fördelades till 152 nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en rikshandikapporganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Projektmedel beviljades till samtliga län under året.

Tabell 10 Regional fördelning av beviljade medel, tkr Län Antal beviljade Summa tkr ansökningar

Blekinge 2 601 Dalarna 8 7 325 Gotland 1 1 800 Gävleborg 3 2 320 Halland 5 4 031 Jämtland 1 554 Jönköping 16 11 155 Kalmar 4 3 983 Kronoberg 11 6 260 Norrbotten 3 1 705 Skåne 26 29 038 Stockholm 79 81 420 Södermanland 1 455 Uppsala 14 11 015 Värmland 10 4 427 Västerbotten 13 10 555 Västernorrland 7 7 626 Västmanland 6 5 186 Västra Götaland 50 44 795 Örebro 19 19 781 Östergötland 16 16 256

Totalt 295 270 289

Flest ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, vilket är naturligt eftersom dessa områden har både flest invånare och flest föreningar. De län som fått mest medel ur arvsfonden per invånare är Örebro, Stockholm, Västerbotten och Östergötland.

4¶Fördelning av stöd 2009

Som redovisats i avsnitt 3.3 fördelade Arvsfondsdelegationen sammanlagt 478 miljoner kronor till 447 projekt under 2009.

I tabellen redovisas endast de lokala och regionala projekten.

I avsnitt 4.1 redovisas fördelningen av medel inom de av regeringen prioriterade områdena och i avsnitten 4.2–4.4 redogörs för det fördelade stödet 2009 uppdelat på målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionshinder. I avsnitt 4.5 redogörs för fördelning av lokalstöd och i avsnitt 4.6 presenteras Årets guldkorn 2009.

På Arvsfondsdelegationens webbplats, www.arvsfonden.se, finns en projektdatabas med beskrivningar av samtliga projekt som fått medel ur Allmänna arvsfonden 2009.

4.1¶Projekt inom de prioriterade områdena

Av tabell 11 framgår att 391 miljoner kronor har fördelats till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 82 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om under 2009, vilket är en ökning jämfört med året innan. Antalet, 353 projekt, motsvarar 79 procent. De av regeringen prioriterade områdena förändrades till stor del inför 2008 och ökningen kan förklaras av att äldre projekt, utanför de nya prioriterade områdena, fasats ut och ersatts av projekt inom de åtta prioriterade områdena.

Tabell 11 Projektfördelning inom de prioriterade områdena, tkr

Information och tillämpning av FN:s barnkonvention 16 21 220 Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap 12 13 174 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 6 10 925

Totalt 353 390 969

4.2¶Verksamhet till förmån för barn under 12 år

Under 2009 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelningen av cirka 95 miljoner kronor till verksamhet för barn under 12 år, se tabell 12 . Det innebär en ökning med 15 miljoner kronor jämfört med 2008. Under året har sammanlagt 93 projekt beviljats bidrag jämfört med 90 projekt året innan. De största förändringarna mellan 2008 och 2009 är halveringen av antalet projekt för projektändamålen Familjestöd (15 projekt 2008, 6 projekt 2009) samt Barn i utsatta situationer (12 projekt 2008, 7 projekt 2009). En förklaring till minskningen är att denna typ av projekt för 2009 istället kan finnas redovisade inom det nytillkomna projektändamålet Fördel barn, den nya satsningen för barn under 12 år, med fokus på utsatta barn och delaktighet. För detta projektändamål finns 24 projekt för 2009 redovisade. Andra större förändringar är att antalet projekt för projektändamålet Information/utbildning minskat relativt mycket

(18 projekt 2008, 12 projekt 2009) medan projekt inom Fritid/idrott samt Kultur mer än fördubblats (7 projekt 2008, 16 projekt 2009 respektive 3 projekt 2008, 8 projekt 2009).

Tabell 12 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (tkr) Projektändamål Antal projekt Summa tkr

Satsningen Fördel barn 24 28 009 Fritid/Idrott 16 20 689 Kultur 8 10 895 Familjestöd 6 7 536 Barn i utsatta situationer 7 5 696 Information/utbildning 12 5 183 Kost/motion 2 3 748 Integration 6 3 738 Förebyggande av brott/våld/mobbning 3 2 063 Tillgänglighet 1 1 600 Hjälpmedel 2 1 004 Psykisk ohälsa 1 761 Arbete/sysselsättning 1 583 Rehabilitering 1 266

Totalt 93 94 674

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.2.1¶Exempel på projekt för barn under 12 år som beviljats medel under 2009

Delaktighet i kulturlivet

Jag ska bli barnorganist

Sensus Stockholm–Gotland är projektledare för ett utvecklingsprogram där barn spelar orgel utifrån sina egna förutsättningar med utgångspunkt i den så kallade Suzukimetoden, vilken går ut på gehörsbaserad tidig musikundervisning. En instrumentbank av specialanpassade digitalorglar med höj- och sänkbara spelbord och fotpedaler ska ambulera mellan cirka 80 barn upp till 11 år inom olika stift. Orglarna är också anpassade till barn med funktionsnedsättning. Projektet är nyskapande i sin strävan att utveckla nya modeller för barns inflytande vid Svenska kyrkans musikverksamheter och genom att tillgängliggöra kyrkomusikens starkaste symbol, kyrkoorgeln. Barnen ska inom ramen för projektet spela, komponera, planera och leda egna konserter och gudstjänster. Att utveckla och i större omfattning pröva Suzukimetoden och gruppundervisning för kyrkorgel är också nytt. Undervisningen genomförs i samarbete med Sveriges Kyrkosångsförbund, Kungliga Musikhögskolan och Svenska kyrkan som också kommer att driva verksamheten vidare långsiktigt genom stiftens musikkonsulenter och församlingsmusiker.

Information och tillämpning av barnkonventionen

Fritid för alla

Projektet är kopplat till barnkonventionens intentioner om delaktighet för alla barn oavsett om de har funktionsnedsättning eller ej. Målet med projektet, lett av föreningen Passalen i Göteborg, är att ge barn och ungdomar med funktionsnedsättning tillgång till ordinarie fritidsverksamheter och göra dem delaktiga i skapandet av en fungerande modell för hur det ska fungera i praktiken. En målsättning är också att öka kunskapen och medvetandet om bristen på fritidsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Arbetet ska totalt involvera över 500 barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Projektet är nyskapande genom att förbättra och utveckla befintliga modeller med nytänkande och kreativa idéer. Att projektet samverkar med andra föreningar och den egna kommunen gör arbetet nydanande. Projektet har hög brukardelaktighet genom att arbetsgrupper bestående av brukare arbetar tillsammans med projektledaren. Det faktum att stödet för projektet i kommunen är stort gör att förutsättningarna för en fortsättningen efter projekttiden bedöms vara goda.

Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap

Unga föräldrar och barn

Studieförbundet Sensus har i samarbete med Norrköpings kommun startat ett projekt där unga föräldrar genom olika aktiviteter kan stärkas i sin föräldraroll, knyta nya kontakter och bilda gemensamma nätverk. Målet är att barnet till de unga föräldrarna ska få en tryggare uppväxt och en bättre livssituation. En del av projektet består i ett fritidsinriktat öppet forum. En andra del vänder sig till föräldrar som uppbär ekonomiskt bistånd och en tredje del är en form av flyktingintroduktion som vänder sig till nyanlända föräldrar som väntar på SFI eller barnomsorg. Viss svenskundervisning ingår som ett av inslagen. Projektet är ett nyskapande samarbete mellan kommun och organisationer där det finns ett helhetstänkande för unga föräldrar och där den gemensamma nämnaren är föräldraskapet och barnet.

4.3¶Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar hade en fortsatt positiv utveckling under 2009. Sammanlagt beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av nästan 235 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för och av ungdomar, fördelade på totalt 213 projekt, se tabell 13. Det innebär en ökning med 73 miljoner kronor, eller omkring 45 procent, jämfört med 2008. De största ökningarna har skett inom projektändamålet Förebyggande av brott, våld och mobbning samt inom den nya särskilda satsningen Vi deltar.

Projektändamål Antal projekt Summa tkr

Förebyggande av brott/våld/mobbning 30 57 191 Satsningen Vi deltar 32 32 601 Kultur 22 20 450 Demokrati/delaktighet 22 19 954 Fritid/Idrott 21 18 503 Arbete/sysselsättning 17 18 402 Psykisk ohälsa 18 16 129 Jämställdhet/könsroller 12 13 776 Ungdomar i utsatta situationer 9 10 119 Integration 7 9 776 Information/utbildning 7 4 776 Drogförebyggande 6 3 691 Satsningen Fördel barn 3 2 701 Familjestöd 2 2 302 Tillgänglighet 2 1 303 Hjälpmedel 1 1 132 Kost/motion 1 979 Organisationsutveckling 1 910

Total 213 234 695

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.3.1¶Exempel på projekt för ungdomar 12–25 år som beviljats medel under 2009

Förebyggande av våld, trakasserier och mobbning

Rivaler på plan – inte på stan

Fotbollsalliansen är ett samarbete mellan AIK, Djurgården, Hammarby och Fryshuset som arbetar för att främja ett positivt supporterskap. Projektet Rivaler på plan – inte på stan syftar till att skapa en arbetsmodell som omfattar dels förebyggande åtgärder för mellan- och högstadieungdomar och dels riktade åtgärder för supportrar mellan 12 och 25 år. Inom ramen för projektet genomför spelare och aktörer från Fryshuset föreläsningar och workshops i mellan- och högstadieskolor. Vidare anordnas en supportermässa varje år, där alla supporterklubbar i landet erbjuds att delta. Andra viktiga aktiviteter är matchvärdskap, riktade åtgärder mot supportervåld samt ett antal större arrangemang för målgrupperna. Under projektets tredje år är tio klubbar involverade och en manual för det fortsatta arbetet kommer att färdigställas.

Arbete och sysselsättning

Unga entreprenörer

Ung Företagsamhet vill med det här projektet utveckla och pröva två utbildningskoncept för barn och unga i grundskolan, vilket är nya målgrupper för organisationen. De två utbildningskoncepten går under namnen Our Community (9–11 år) och It`s my business (13–16 år) och

används i ett antal länder i Europa i dag. I projektet har sex pilotregioner valts ut där utbildningskoncepten kommer att prövas på 1–2 skolor per region. Tillsammans med lärare och regionala medarbetare ska koncepten först anpassas till det svenska utbildningssystemet, närsamhället och klassrumssituationen. Därefter kommer seminarium att anordnas i varje pilotregion för elevråd, lärare, skolledare och politiker innan konceptet testas på varje enskild skola.

Demokrati och delaktighet

Framtidsboxen

Framtidsboxen drivs av föreningen Social Entrepreneurship Forum och vänder sig till gymnasieungdomar som fått ferieanställning i en kommun. Genom ett samarbete med kommunen ges deltagarna möjlighet att, med bibehållen ferielön, genomgå en tre veckor lång kurs om demokrati, inflytande, samhällsengagemang, socialt entreprenörskap m.m. i stället för sina ordinarie arbetsuppgifter. Ett kursmoment innebär att kommunen presenterar en fråga som innebär en utmaning för kommunen eller samhället, som ungdomarna försöker lösa genom att tillämpa sina nya kunskaper. Projektet tillför på så sätt ett ungdomsperspektiv på den kommunala verksamheten samtidigt som det ger en möjlighet att tillämpa nyvunna kunskaper på verkliga frågor. Under 2010 genomförs Framtidsboxen bl.a. i Flen, Katrineholm, Strängnäs, Sala, Vingåker, Gävle och Ljusdal. Framtidsboxen är ett projekt inom den särskilda satsningen Vi deltar.

4.4¶Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Under 2009 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av nästan 149 miljoner kronor, fördelat på 140 olika projekt, till verksamhet för personer med funktionshinder, se tabell 14. Det är en ökning med cirka 14 miljoner kronor (10 procent) jämfört med året innan. Antalet projekt har dock minskat från 156 till 140 projekt mellan 2008 och 2009. Den största förändringen i fördelningen mellan olika projektändamål uppvisar ändamålet Kultur. Tilldelade medel ökade från 7 miljoner kronor under 2008 till 15 miljoner kronor under 2009.

Under 2009 fick sex projekt, som riktar sig direkt till äldre personer med funktionsnedsättning, stöd ur fonden. Den totala summan uppgick till nästan åtta miljoner kronor för dessa projekt.

Projektändamål Antal projekt Summa tkr

Information/utbildning 23 26 779 Arbete/sysselsättning 19 21 322 Demokrati/delaktighet 15 19 614 Rehabilitering 20 18 807 Kultur 16 15 053 Tillgänglighet 6 12 581 Hjälpmedel 10 9 986 Psykisk ohälsa 14 9 591 Kost/motion 5 4 337 Organisationsutveckling 2 2 338 Teknikstöd 1 2 000 Förebyggande av brott/våld/mobbning 3 1 926 Fritid/idrott 2 1 692 Bemötande 2 1 353 Jämställdhet/könsroller 1 1 167 Familjestöd 1 55

Totalt 140 148 601

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.4.1¶Exempel på projekt för personer med funktionshinder som beviljats medel under 2009

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Förverkligande av FN:s konvention om mänskliga rättigheter för

människor med funktionsnedsättning – Agenda 50

Projektet verkar för att den nya FN-konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättning genomförs och att konventionens 50 artiklar blir verklighet i hela landet. Projektet vänder sig till människor med funktionsnedsättning, handikapporganisationer, beslutsfattare och personalgrupper i län, regioner och kommuner liksom till statliga myndigheter. Med stöd av informations- och utbildningsmaterial som används i seminarier, kurser och studiecirklar runt om i landet, ges möjlighet att lära mer om konventionens innehåll. Arbetet syftar till att öka kunskapen om hur konventionen kan användas för att påverka livsvillkoren för människor med olika funktionsnedsättningar. Projektet genomförs av Handikappförbundens samarbetsorgan i samverkan med Synskadades Riksförbund, Forum kvinnor och funktionsnedsättning samt Svenska Kommittén för Rehabilitation International (SVERI).

Främjande av fysisk och psykisk hälsa

Föreningarnas Hus

7 8 9 I samarbete med SPES , Ananke , RSMH , föreningen Trivselhuset i Skellefteå, Skellefteå Kommun och Västerbottens Läns Landsting vill Schizofreniförbundet i Västerbottens distrikt skapa ett Föreningarnas hus med café, utbildningar, konferenser och viss arbetsträningsverksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning i Skellefteå med omnejd. Metoden innebär att föreningarna bygger upp ett eget center för konferenser dit kommunen, landstinget och andra offentliga och privata aktörer kan förlägga sina kurser och konferenser. I huset ska det bland annat finnas verksamhetslokaler för de olika föreningarna samt verkstäder för att utföra vissa arbeten. Anställda och medlemmar i organisationerna ska kunna arbeta med rehabiliterande arbetsuppgifter, utveckla samarbetet mellan föreningar, utbilda personal och anhöriga i bemötande och brukarinflytande samt driva konferensanläggning och café. Brukarinflytandesamordnare i regionen kommer att arbeta i huset och Barn- och ungdomspsykiatrin i Skellefteå har avsatt resurser för att, vid sidan av personer med egna erfarenheter, kunna svara på ungdomarnas frågor.

Ökat tillträde till arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden för döva och hörselskadade

Dövas Förening i Örebro län beviljades under 2009 medel för ett treårigt arbetsmarknadsprojekt riktat till döva och hörselskadade ungdomar. Projektet genomförs i samarbete med Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Örebro Dövas Ungdomsklubb, Stiftelsen Activa Örebro län och Arbetsförmedlingen. Projektet syftar till att döva och hörselskadade ungdomar ska bli bättre förberedda för att ta sig in på arbetsmarknaden. Målet ska nås genom att utveckla, producera och sprida ett teckenspråkigt material som presenterar olika yrken där det idag finns döva eller hörselskadade personer som arbetar och där miljön inte är primärt teckenspråkig. Målet med materialet är att ungdomarna ska få sina vyer vidgade genom att de får bättre kunskap om vilka yrken som finns och vad det innebär, samtidigt som de förbereds på vilka krav som ställs på dem själva på arbetsmarknaden. Den primära målgruppen är döva och hörselskadade ungdomar på gymnasieskolan som kommunicerar med teckenspråk. Projektet ska i samarbete med ett produktionsbolag intervjua 30 döva personer i olika yrken över hela Sverige och be dem delge sina kunskaper och erfarenheter av att arbeta på en hörande arbetsplats. Intervjuerna sker på teckenspråk och filmerna kommer att textas. Varje yrke ska bli en produkt för sig och genom att producera material om många yrken, inom olika områden, säkerställer man att det kan finnas något för alla oavsett vilken inriktning man valt på sitt gymnasieprogram. Idag finns mycket lite material som kan användas för att förbereda döva och hörselskadade

7 Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd. 8 En rikstäckande ideell förening med uppgift att stödja människor med tvångssyndrom (OCD) och deras anhöriga. 9 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

på det arbetsliv som väntar dem. Med ett nytt inspirationsmaterial kring olika yrken öppnas nya möjligheter som på sikt kan bidra till att öka tillträdet till arbetsmarknaden för döva och hörselskadade ungdomar.

4.5¶Lokalstöd

Tabell 15 Fördelning av lokalstöd

2009 2008 2007 2006 2005

Antal lokalstödsprojekt 30 23 19 11 12 Beviljade lokalstödsprojekt (mkr) 36,5 15,5 12,9 7,0 4,3

Under 2005 ändrades gällande praxis så att det numera är tillräckligt att den verksamhet som kräver en förändring av en lokal eller anläggning är nyskapande och utvecklande på orten. Kravet på nyskapande är därmed lägre än för projektstödet. Den genomförda förändringen har lett till att stödformen har haft en markant positiv utveckling, se tabell 15. Detta har gynnat föreningslivet, särskilt på de mindre orterna som är de som dragit störst fördel av möjligheterna att få lokalstöd. Exempel på föreningar som under året fick stöd ur arvsfonden för att bygga lokaler eller anläggningar för nyskapande och utvecklande verksamhet är Power House i Vetlanda, Mellanbygdens Ryttarförening i Flarken, Alnö Idrottsförening på Alnö och Svenska Motorklubben i Arboga.

4.6¶Årets Guldkorn

Sedan 2006 utser och prisbelönar Arvsfondsdelegationen årligen ett eller flera avslutade särskilt framstående projekt som förutom att de är långsiktiga och nyskapande lyckas bra i att engagera och aktivera flera som kommer i kontakt med verksamheten. Projekten utses till årets Guldkorn.

Föreningen Clownronden fick priset 2009 i kategorin barn, för projektet Salut. Föreningen Autism i Jönköpings län fick årets Guldkorn i kategorin ungdom, för projektet Freja Musikteater. Priset i kategorin projekt till förmån för personer med funktionshinder tilldelades Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, för projektet Föräldrar ni kan.

För första gången delade Arvsfondsdelegationen även ut årets Guldkorn till en förening som fått lokalstöd. Det priset tilldelades Färjestads Ridklubb för nybyggnad av ett ridlekisstall.

5¶Fördelning av stöd genom särskilda satsningar

Arvsfondsdelegationen kan avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ett visst ändamål under en viss tid genom en så kallad särskild satsning. Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman genom en gemensam extern utvärdering och vissa andra specifika stödinsatser för de deltagande projekten. I övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. I september 2008 beslutade Arvsfondsdelegationen att genom-

föra två nya särskilda satsningar inom områdena barns och ungdomars inflytande och delaktighet under 2009–2012 (se nedan). Satsningarna lanserades i mars 2009 och under året fördelades drygt 63 miljoner kronor till totalt 61 projekt inom ramen för de särskilda satsningarna.

Tabell 16 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar, tkr

Satsningen Fördel barn syftar till att utveckla och pröva arbetsformer, modeller och metoder som främjar delaktighet och inflytande för barn. Satsningen omfattar såväl lokalstöd som projektstöd.

Inom satsningen ska projekt som verkar främjande och stärkande för barn i särskilt utsatta situationer eller som är i risk att hamna i utsatta situationer prioriteras och samverkan mellan ideell sektor och offentliga aktörer stimuleras. En förhoppning är att Fördel barn ska leda till ökad kunskap och medvetenhet om barnets rättigheter och behov enligt barnkonventionen, såväl bland barn som bland vuxna.

I arbetet med utveckling och lansering av satsningen Fördel barn har arbetsgruppen vid Arvsfondsdelegationens kansli besökt ett stort antal föreningar och olika evenemang kring barnrättsfrågor. I samband med lanseringen uppmärksammades satsningen i ett antal tidningar och på ett flertal webbplatser.

Under 2009 har 95 ansökningar om medel inom ramen för satsningen inkommit. Av dessa har 27 ansökningar beviljats stöd om sammanlagt 30 710 000 kronor. Av projekten riktar sig 24 stycken till målgruppen barn och övriga tre till målgruppen ungdomar. Inom ramen för de beslutade projekt som planeras sträcka sig över flera år beräknas omkring 17 miljoner kronor avsättas 2010 och 15 miljoner kronor 2011. Till största del har ansökningarna inkommit från ideella föreningar, men även offentliga huvudmän finns representerade. Projekten som fått stöd har haft god geografisk spridning och pågår mestadels inom barns vardagliga miljöer såsom förskola, skola, fritid och kulturliv men även inom vård och sjukhusmiljö.

5.2¶Vi deltar

Vi deltar är en särskild satsning på ungdomsprojekt som utvecklar nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Satsningen omfattar såväl lokalstöd som projektstöd.

Projekt som ingår i satsningen ska bidra till att ungdomar mellan 12 år och 25 år får bättre möjligheter att påverka samhället och sin egen livssituation. Särskilt prioriterade är projekt av och med unga i utsatta situationer och unga i stadsdelar eller glesbygd med ett utbrett utanförskap.

Information om satsningen har under våren 2009 spridits både i tryckt form, via Internet och genom informationsträffar, konferenser och seminarier. Satsningen tillämpar fasta ansökningstillfällen två gånger per år och det första ansökningstillfället var den 1 september 2009. Till detta datum hade 221 ansökningar inkommit, varav 32 ansökningar beviljades projektstöd om sammanlagt 32 601 000 kronor under 2009. Merparten av dessa projekt var två- eller treåriga, vilket innebär att drygt 80 000 000 kronor totalt är intecknat inom ramen för satsningen.

De projekt som beviljades stöd under satsningens första år uppvisar en stor bredd och variation avseende metoder, teman och inriktning. Flera projekt arbetar med att stimulera ungas valdeltagande i riksdagsvalet hösten 2010, medan andra syftar till att ge unga människor förutsättningar att själva påverka sin livssituation mer generellt. Ett betydande antal projekt från olika delar av landet delar målsättningen att nå och involvera unga i förorts- och utanförskapsområden.

När det gäller den geografiska spridningen, tillhör Västra Götaland, Stockholm och Skåne de län som fått mest stöd ur satsningen, medan bland annat norrlandslänen hittills inte finns representerade. Arvsfonden kommer mot bakgrund av detta att genomföra vissa riktade regionala informationsinsatser under 2010.

6¶Kommunikation, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning

6.1¶Kommunikation

Målet för Arvsfondsdelegationens kommunikationsarbete 2009 var att öka allmänhetens och ideella organisationers kunskap om fonden. I slutet av 2010 ska fler känna till arvsfondens ändamål, användningsområde och Arvsfondsdelegationens verksamhet jämfört med 2008. Arvsfondsdelegationen ska också i större utsträckning än tidigare använda digitala kanaler för den externa kommunikationen och samtidigt minska användandet av trycksaker.

Arvsfondsdelegationens verksamhet för 2008 redovisades i en digital verksamhetsberättelse. Den spreds på CD till ideella föreningar och organisationer, kommuner och relevanta delar av Regeringskansliet. Verksamhetsberättelsen publicerades också som en nedladdningsbar fil på delegationens webbplats.

Den allmänna informationsfolder som Arvsfondsdelegationen tidigare tillhandahållit har under året ersatts av ett enkelt informationsblad med tydlig hänvisning till webbplatsen www.arvsfonden.se. Det har också producerats ett usb-minne fyllt med presentationsmaterial och verksamhetsinformation. En folder med information om lokalstöd nytrycktes. För de två särskilda satsningarna producerades enkla informationsblad samt ett informationshäfte. Samtliga trycksaker är kortfattade och hänvisar till www.arvsfonden.se där det finns fördjupad information.

Arvsfondsdelegationens tillgänglighetsanpassade webbplats www.arvsfonden.se hade ungefär 10 000 besökare i genomsnitt per

månad under 2009. Det är en ökning med 33 procent jämfört med 2008. De dokument, utöver ansökningsblanketterna för projektstöd och lokalstöd, som laddats ned mest från webbplatsen är den grafiska manualen, informationsfilmerna på teckenspråk samt Arvsfondsdelegationens utvärderingsrapporter.

Under 2010 lanseras en mötesplats på nätet, en community, för arvsfondsprojekt, ideella föreningar och andra som intresserar sig för Arvsfonden. Ett omfattande utvecklingsarbete av mötesplatsen har pågått under året.

Fyra introduktionsdagar för nya projektledare och kommunala tjänstemän med föreningsansvar arrangerades under året. Deltagarna fick bland annat information om Arvsfondens verksamhet och om vilka krav Arvsfondsdelegationen ställer på projekt som fått stöd. Utvärderingarna av introduktionsdagarna från de föreningsansvariga har varit positiva.

Arvsfondsdelegationen medverkade i mars i konferensen D som i demokrati och delaktighet, arrangerad av Forum för frivilligt socialt arbete. I maj medverkade Arvsfondsdelegationen med en workshop på URIX inspirationsmässa i Söderhamn, arrangerad av Föreningen Gemensam Framtid. Även vid MR-dagarna på Älvsjömässan i Stockholm arrangerade Arvsfondsdelegationen en workshop. Personal från Arvsfondsdelegationens kansli har också deltagit i Leva & fungera och haft informationsbord vid Forum för eldsjälar.

Arvsfondsdagen 2009 genomfördes på Världskulturmuseet i Göteborg den 12 oktober. Där deltog 600 personer från ideella organisationer, kommuner, myndigheter och forskarvärlden som fick ta del av 21 projektpresentationer från hela landet och delta i ett utvärderingsseminarium.

I mars 2009 lanserade Arvsfondsdelegationen två treåriga särskilda satsningar för att stärka barn och ungas inflytande och delaktighet i samhället, Fördel barn och Vi deltar (se avsnitt 5 ovan). Arvsfondsdelegationen har informerat om satsningarna genom e-postutskick, pressmeddelanden, exponering i andra organisationers nyhetsbrev och på relevanta webbplatser som når Arvsfondens målgrupper.

Under året har två informationsträffar arrangerats i Göteborg och Malmö. På Urix och MR-dagarna höll satsningen Vi deltar workshops på temat Testa din idé. Den tydliga och föreningsnära kommunikationen kring mål och kriterier för satsningarna Fördel barn och Vi deltar har medfört att en större andel av de inkomna ansökningarna inom satsningarna har fått bifall jämfört med genomsnittet för ansökningar utanför satsningarna.

Kommunikationsarbetet kring satsningarna har också avsiktligt exponerat Arvsfondens övriga finansieringsområden och bidragit till en ökning av antalet besökare på webbplatsen www.arvsfonden.se.

Arvsfondsdelegationen har under året bevakat nätbaserade mediers rapportering om projektverksamheten. Av 1022 unika artiklar om Arvsfondsdelegationen och våra projekt kom 529 från lokalmedia. Rapporteringen om Arvsfonden har ökat med 45 procent i lokala medier jämfört med 2008. Totalt har antalet artiklar ökat med 30 procent jämfört med 2008.

Under året har Arvsfondsdelegationens digitala nyhetsbrev ändrat form och fått en tydligare koppling till konkreta händelser som lanseringen av 25

satsningarna, Arvsfondsdagen och sista ansökningsdag för satsningen Vi deltar. Från nyhetsbrevet länkas läsaren vidare till webbplatsen, där det finns fördjupande information.

Arvsfondsdelegationens kansli har påbörjat ett arbete för att stärka och effektivisera de interna kommunikationsprocesserna. Ett konkret exempel är kansliets eget intranät som lanserades under hösten.

6.2¶Uppföljning och utvärdering

I Arvsfondsdelegationens uppgifter ingår att ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av stöd som beviljats. Att få tillgång till djupare kunskap om vad projekt resulterade i samt deras styrkor och brister i olika avseenden torde utgöra en viktig del i Arvsfondsdelegationens möjligheter att aktivt styra sitt fortsatta arbete och hanteringen av ansökningar. Även riksdag, regering, myndigheter, landsting, kommuner och olika intresseorganisationer med flera kan ha intresse av projekten och de resultat som uppnåtts.

Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare och forskare för att följa projekten. Därmed kan resultaten, förutom att synliggöra de kunskaper och erfarenheter som organisationer och föreningar skaffar sig i projekten, också ta tillvara den nya kunskapen inom forskningen. De forskare som för närvarande anlitas representerar en rad olika forskningsdiscipliner som antropologi, socialt arbete och statskunskap.

Från och med 2008 gör kansliet en särskild uppföljning av vilka projekt som riktar sig till enbart män respektive kvinnor och antal projekt som har manliga respektive kvinnliga projektledare. I de närmare tvåhundra projekt som slutredovisades under 2009 leds dubbelt så många projekt av kvinnor som av män. Det finnas ingen större skillnad i vilken typ av organisationer eller vilken typ av verksamhet som män respektive kvinnor är projektledare för.

6.2.1¶Uppföljning av enskilda projekt

Organisationer och föreningar som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden ska efter varje avslutat projektår redovisa projektet. Redovisningar från avslutade projekt granskas och kategoriseras i fyra olika grupper utifrån den egna slutredovisningen och i kompletterande diskussioner med kansliet. Kategoriseringen avser inte att bedöma om projekten är bra eller dåliga, utan syftar till att ge kunskap om vilka spår, resultat eller effekter som arvsfondsmedlen har lämnat.

Kategori 1, Projekt som inte lämnar några spår

Sju av de redovisade projekten lyckades inte genomföra den verksamhet de beviljats medel för, bland annat för att de inte lyckats nå ut till den målgrupp som avsågs. Andra orsaker till misslyckande uppges vara organisationens interna svårigheter eller att samarbete med andra, för projektet viktiga aktörer, inte lyckats etableras.

Kategori 2, Projekt som genomfört den verksamhet som planerats I denna kategori finns projekt som har gjort precis det som stod i projektplanen. Som exempel kan nämnas projekt som arbetat med information och stöd av olika slag såsom att arbeta med traumatiserade barn, att bryta spelberoende eller projekt för att unga med funktionsnedsättning ska kunna delta i sport och idrottsverksamhet. Dessa projekt har genomförts, men inte lämnat några synliga spår i det fortsatta arbetet.

Kategori 3, Erfarenheterna från projektet lever vidare

I denna kategori finns projekt där man exempelvis har tagit fram en metod eller en handlingsplan som nu används i organisationen. Erfarenheterna tas tillvara, men det kan vara svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning det sker. Majoriteten av de projekt som 2009 återfinns i denna kategori handlar om nya arbetssätt och information. I många av projekten går metod och information hand i hand. Ett exempel på detta är Riksförbundet Attentions projekt där förbundet vill uppmärksamma att neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ADHD, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom är funktionsnedsättningar som inte växer bort.

Kategori 4, Verksamheten lever vidare

I denna kategori återfinns projekt där verksamheten lever vidare. De finansieras av organisationen själv eller helt eller delvis av kommunala, landstingskommunala eller statliga medel. Ett exempel på sådana projekt som slutredovisats under året är Föreningen Bryggans verksamhet, Gråfäll, för barn och ungdomar vars föräldrar är föremål för kriminalvården. Norrköpingsanstalten arbetar nu efter denna modell. Ett annat exempel är Sensus Studieförbund med projektet Att främja islamsk fredskultur, vars syfte är att utbilda muslimska cirkelledare och föredragshållare, så kallade fredsagenter, i islamsk fredskultur. Fredsagenterna finns nu i fem regioner runt om i landet och håller på att sprida verksamheten ute i Europa. Verksamheten finansieras idag av Sensus tillsammans med Sveriges Kristna Råd.

Av de sammanlagt 31 projekt som lever vidare finansieras 21 stycken av offentlig sektor. De verksamheter som bedrivs handlar i huvudsak om olika metoder som tagits fram men också om information och stöd. Majoriteten av projekten riktar sig till personer med funktionsnedsättning.

Kansliets genomgång av de 183 slutredovisningar som inkom under 2009 utmynnar i följande kategorisering av projektens överlevnadsgrad. Tabell 17 visar att i 81 projekt, eller 44 procent, lever erfarenheterna från projekten vidare.

Tabell 17 Projektens överlevnad

Överlevnadskategori 1 2 3 4 Antal projekt 7 95 50 31

6.2.2¶Utvärdering

Sex utvärderingar som omfattar 191 projekt har avslutats under 2009. I det följande redovisas kortfattat de viktigaste slutsatserna i respektive utvärdering. Några utvärderingar omfattar ett enda projekt, andra uppdrag innebär utvärdering av flera projekt på samma tema. Se vidare Arvsfondsdelegationens webbplats.

Checklistor, tålamod och gemenskap – stöd till föräldrar med intellektuella begränsningar

Projektet FIB – stöd till föräldrar med intellektuella begränsningar fick stöd ur Arvsfonden åren 2005–2008. Syftet med projektet har varit att utveckla kunskap om och stöd och hjälpinsatser till familjer där en eller båda föräldrarna har en intellektuell begränsning. Detta för att minska risken för att barn far illa.

Studien visar att självkänslan ökar och kommunikationen fungerar bättre för de föräldrar som får hjälp i hemmet. Föräldrarna uppger också att gruppverksamheten där de får möjlighet att utbyta erfarenheter med andra vuxna som lever i liknande situationer har gett dem tillgång till ett större nätverk och ett deltagande i en gemenskap.

Förortens sociala kapital – en utvärdering av Lugna gatan i Göteborg

och Malmö

Utvärderingen syftade till att undersöka de erfarenheter som gjorts inom Fryshuset, KFUM Söder i Stockholms, projekt Lugna gatan, vid etableringen i Göteborg och Malmö under åren 2007–2009. Lugna gatans mål är att skapa möjligheter för ungdomar att bli delaktiga i skapandet av harmoniska bostadsmiljöer och utvecklas i respekt och ansvarstagande för den egna hemmiljön. Lugna gatans verksamhet har fungerat som en vändpunkt för många av de ungdomar som utbildats till värdar inom projektet. I både Göteborg och Malmö har många värdar fått en anställning och på så sätt integrerats från ett utanförskap i form av arbetslöshet, socialbidrag och kriminalitet. Studien visar att frivilligorganisationer kan stärka ungdomars livsvillkor och åstadkomma en positiv förändring i samarbete med offentliga insatser.

Kulturell och språklig revitalisering bland romska barn och ungdomar –

en väg till självorganisering

Relativt få organisationer bildade på etnisk grund har sökt medel ur Arvsfonden genom åren. Ett undantag är romska organisationer och föreningar, som mellan åren 1996 och 2009 beviljats medel för 27 projekt. Majoriteten av projekten har genomförts av romska föreningar och organisationer i storstadsregionerna Stockholm och Malmö. Genom projekten har det bland annat startats en romsk förskola som idag drivs av föräldrarna själva, samt en rad romska mötesplatser för såväl barn, ungdomar som vuxna. Genom projekten har ett antal unga romer

gått vidare till arbete och studier. Arvsfondsprojekten har varit ett viktigt bidrag i att erövra det organisationskapital som föreningsarbete innebär.

Stackars flickor i en bristfällig skola – utvärdering av projekt avsedda att

utveckla skolans arbete med sexualitet och samlevnad

Många av de projekt som söker medel ur Arvsfonden har för avsikt att samarbeta med skolan. Erfarenheter från sådana projekt visar att det inte är helt lätt att få tillträde till skolans värld. Därför har Arvsfondsdelegationen låtit utvärdera 29 projekt som under åren 1995–2006 beviljades medel för att utveckla skolans arbete med sexualitet och samlevnad.

Utvärderingen visar att flickorna inte vill kännas vid den vanliga bilden av att de skulle vara i behov av stärkande aktiviteter. Samtidigt är de väldigt nöjda med projekten de deltagit i. De har exempelvis fått möjlighet att spegla sig själva med andra, de har träffat goda förebilder i vuxna och de har erbjudits en annan arena än skolan där de fått prata om normer, värderingar och självbilder. En annan positiv erfarenhet har varit att de mött flickor från andra miljöer och med andra uppväxtvillkor än de egna.

6.3¶Erfarenhetsspridning

Som nämnts under avsnitt 6.1 informerar Arvsfondsdelegationen löpande och på olika sätt om sin verksamhet och om projekten. Målet för Arvsfondsdelegationens arbete med erfarenhetsspridning är att sprida resultaten till i första hand organisationer som bedriver ideell verksamhet och till bl.a. kommuner och landsting för att de ska kunna ta till sig och börja använda nya metoder och modeller som utvecklats med stöd ur Allmänna arvsfonden. Även de projekt som inte helt lyckats uppnå sitt mål kan ge viktig kunskap.

Att sprida kunskaper och erfarenheter från projekten är i första hand en uppgift för de organisationer som får projektstöd. I anvisningarna för ansökan understryks därför att projektansökan bör innehålla en plan för dokumentation och erfarenhetsspridning. Erfarenheter från avslutade projekt sprids även till berörda handläggare inom Regeringskansliet. Arvsfondsdelegationen bidrar till att främja extern erfarenhetsspridning genom hemsidan www.arvsfonden.se. I Arvsfondsdelegationens projektdatabas redovisas projekt utifrån projektområde, län och målgrupp. Det finns även möjlighet till fritextsökning. Genom erfarenhetsspridningen kan kontakter knytas mellan pågående projekt på olika platser i landet. Tips och idéer kan erhållas genom avslutade projekt som också redovisas i databasen.

Rapporterna från de utvärderingar som avslutats under året finns publicerade i fulltext på webbplatsen. De presenteras också vid seminarier där utvärderarna tillsammans med ett antal projekt delger sina resultat och erfarenheter. Seminarierna vänder sig till Regeringskansliet, myndigheter och organisationer samt de projekt som ingår i studien. Under 2009 hölls fyra seminarier. Sammanlagt har 245 personer från Regeringskansliet, riksdagen, myndigheter och organisationer deltagit i seminarierna.

Under 2009 har fyra utvärderingar påbörjats. Tre av dessa avser projekt där en forskare följer verksamheterna från starten; satsningarna Fördel barn och Vi deltar och projektet Livsstilshus, som drivs av Riksorganisationen Kriminellas Revansch i Samhället. En utvärdering är tematisk. Den berör ett trettiotal projekt som vänder sig till äldre med funktionsnedsättning.

På Arvsfondsdelegationens webbplats finns information om pågående och avslutade utvärderingar. Under 2009 har slutrapporter från slutredovisade utvärderingar och information om utvärderingsverksamheten laddats ner 35 000 gånger.

7¶Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling

Regeringens bedömning: Arvsfondsdelegationen fördelade 478 miljoner i projektmedel under 2009, vilket är det högsta belopp som någonsin fördelats inom ramen för verksamheten. Stödet har fördelats på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och inom ramen för de av regeringen prioriterade områdena. Arvsfondsdelegationens verksamhet har generellt utvecklats positivt och i enlighet med den reform som genomfördes den 1 juli 2004. Regeringen välkomnar de särskilda satsningar för barns och ungdomars delaktighet och inflytande som Arvsfondsdelegationen lanserat under året.

Regeringen konstaterar att medelstilldelningen till förmån för målgruppen barn har ökat under året, men att den fortfarande är låg i jämförelse med de övriga målgrupperna. Det är önskvärt att antalet inkomna och beviljade ansökningar med ändamål att främja verksamhet till förmån för barn ökar framöver.

Slutligen gör regeringen bedömningen att Arvsfondsdelegationen bör överväga att presentera sin strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd i ett sammanhållet dokument i syfte att stärka och förtydliga mål och metoder för detta arbete.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen ska enligt lagen

(1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen av fondens stödgivning. Det gör regeringen bl.a. genom att ange sådana prioriterade områden som är angelägna att utveckla. I sin skrivelse till riksdagen 2007 avseende medel fördelade 2006 angav regeringen nya prioriterade områden. Dessa prioriteringar har gällt sedan 2008. Av Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2009 framgår att nästan 391 miljoner kronor av de beslutade medlen gick till projekt inom de prioriterade områdena, en ökning med 187 miljoner kronor jämfört med 2008. Det innebär att 82 procent av de av Arvsfondsdelegationen beslutade medlen för året tillföll ett prioriterat område, att jämföra med 54 procent 2008. Regeringen bedömer det som positivt att de prioriterade områdena har fått ett tydligare genomslag i Arvsfondsdelegationens fördelning av projektmedel. 30

Regeringen bedömer att kostnaderna för administration för Arvsfondsdelegationen är rimliga i förhållande till de medel som myndigheten beslutar om, se avsnitt 2.4. Antalet ansökningar om medel från arvsfonden har ökat över de senaste fem åren, vilket tyder på att de informationssatsningar som Arvsfondsdelegationen löpande genomför ger goda resultat. Arvsfondsdelegationen bör även fortsättningsvis arbeta för att säkerställa att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt.

Arvsfondsdelegationen redovisar även den geografiska fördelningen av beviljade medel. Mer än hälften, 270 miljoner kronor, av de medel som beslutades under året gick till lokala och regionala projekt. Resterande medel gick till nationella projekt. Det innebär att finansieringen av lokala och regionala projekt ökade med 90 miljoner kronor, eller 50 procent under 2009. Vad gäller de regionala projekten är det tydligt att storstadsområdena både har flest avslag och flest beviljade ansökningar och det är också de som fått störst summa projektmedel beviljade. Det framstår som rimligt att medelsfördelningen, åtminstone i viss utsträckning, återspeglar antalet föreningar och invånare i landets olika regioner. Samtidigt beviljades projekt i samtliga län medel ur Allmänna arvsfonden 2009, vilket är en positiv förändring jämfört med 2008. Detta tyder på att Arvsfondsdelegationens särskilda informationsinsatser till föreningsansvariga i kommuner vars föreningsliv får litet stöd ur fonden, ger resultat.

Tilldelningen av medel ökade under 2009 för samtliga målgrupper. Den största ökningen skedde bland projekt till förmån för målgruppen ungdomar, där ökningen är 73 miljoner kronor jämfört med året innan. Medelstilldelningen till förmån för målgruppen personer med funktionshinder har ökat med 14 miljoner kronor och för målgruppen barn med 15 miljoner kronor. Vad gäller målgruppen barn har antalet beviljade projekt dock ökat med endast tre stycken. Arvsfondsdelegationen bör analysera vad den mindre mängden ansökningar gällande denna målgrupp i förhållande till övriga målgrupper har sin grund i. Eventuellt kan speciellt riktade informationsinsatser övervägas i syfte att öka antalet projektansökningar av hög kvalitet i syfte att främja verksamhet för och med barn 0–12 år.

Arvsfondsdelegationen införde 2007 ett system för jämställdhetsredovisning av de projekt som beviljats medel. I de närmare tvåhundra projekt som slutredovisats under året var omkring två tredjedelar av projektledarna kvinnor och en tredjedel män. Det var ingen större skillnad när det gäller vilken typ av organisationer eller verksamheter som kvinnor och män var projektledare för.

Av de projekt som Arvsfondsdelegationen beviljade stöd till under 2009 riktar sig 28 stycken till enbart män eller enbart kvinnor. Av dessa riktar sig 11 stycken till pojkar och män, varav tre genomförs av mansorganisationer. Alla utom ett projekt, som inriktar sig på pojkars engagemang i jämställdhetsarbetet, har till syfte att stödja pojkar och män på olika sätt. Exempel på detta är att stärka mäns självförtroende, psykoterapimottagning för unga män, hjälpa unga män som vill lämna kriminella gäng och jourverksamhet. Av de 17 projekt som riktar sig till enbart flickor och kvinnor drivs fyra av kvinnoorganisationer. Sju projekt handlar om mäns våld mot kvinnor.

I förra årets skrivelse angav regeringen att rutinerna för Arvsfondsdelegationens jämställdhetsredovisning bör kunna utvecklas och bli mer 31

kvalificerad. Under 2009 inledde Arvsfondsdelegationens kansli ett arbete med att utveckla myndighetens handläggning, uppföljning och utvärdering av projekten ur ett genusperspektiv. Det är därför regeringens förhoppning att i nästa års skrivelse kunna återkomma med en mer kvalificerad jämställdhetsredovisning av de projekt som beviljats medel ur fonden.

Enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. I dag redogör Arvsfondsdelegationen i sin verksamhetsberättelse för hur utvärderingarna struktureras. I syfte att stärka och förtydliga mål och metoder för arbetet med uppföljning och utvärdering, anser regeringen att delegationen bör överväga att även presentera denna strategi i ett särskilt dokument.

7.1¶Analys av fördelningen av stöd 2009 till verksamhet till förmån för barn under 12 år

Regeringen har i tidigare skrivelser angivit att det är önskvärt med fler projekt som rör barn i åldrarna 0–12 år. Utvecklingen har i detta avseende varit svagt positiv under året. Under 2009 ökade både fördelningen av stöd och antalet projekt till förmån för målgruppen. Cirka 95 miljoner kronor fördelades vilket innebär en ökning med 15 miljoner kronor jämfört med 2008. Antalet projekt ökade något under 2009; från 90 till 93 stycken. Antalet ansökningar rörande projekt för barn i åldrarna 0–12 år, som inkommit till Arvsfondsdelegationen, har också fortsatt att öka; under 2008 inkom 423 ansökningar och under 2009 inkom 522 ansökningar.

Arvsfondens särskilda satsning Fördel barn, till förmån för målgruppen 0–12 år, pågår under 2009–2012. Målsättningarna med satsningen är att pröva olika former av utvecklingsprojekt och insatser som ska verka främjande och stärkande för barn i särskilt utsatta situationer eller som är i risk att hamna i utsatta situationer, att stimulera till samarbete, utifrån barnets bästa, mellan ideell sektor och offentliga huvudmän, att pröva nya metoder, arbetsformer och modeller som ska leda till ökad delaktighet och inflytande för barn samt att öka kunskapen och medvetenheten om barnets rättigheter och behov enligt barnkonventionen, såväl bland barn som vuxna. Inom ramen för satsningen finns 30 miljoner kronor avsatta under projekttiden. Regeringen ser positivt på att det inom ramen för satsningen under 2009 beviljats cirka 28 miljoner kronor till 24 projekt till målgruppen 0–12 år.

Regeringen kan vidare konstatera att medel till projekt under året beviljats till samtliga av de för målgruppen prioriterade områden som regeringen lyft fram. Det är till exempel glädjande att antalet kulturprojekt har mer än fördubblats jämfört med 2008. Regeringen uttalade i föregående års skrivelse att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete när det gäller att finna framgångsrika arbetssätt för att genomföra barnkonventionens intentioner på lokal nivå i frågor som rör barn och unga. Det är därför glädjande att kunna konstatera att antalet projekt som beviljats medel för det prioriterade området Information och tillämpning av barnkonventionen under 2009 fördubblats. 32

Antalet projekt för andra projektändamål till förmån för målgruppen 0– 12 år har emellertid samtidigt minskat under året. Antalet projekt för målgruppen har därför totalt sett endast ökat med tre stycken trots den särskilda satsningen Fördel barn och den stora ökningen av projekt inom det prioriterade området Information och tillämpning av barnkonventionen.

Det är önskvärt att antalet inkomna och beviljade ansökningar med ändamål att främja verksamhet till förmån för barn ökar framöver. Arvsfondsdelegationen bör därför analysera vad den mindre mängden ansökningar gällande denna målgrupp i förhållande till övriga målgrupper har sin grund i.

En bärande tanke i barnkonventionen och i regeringens barnrättspolitik är att barn ska ges förutsättningar att komma till tals i frågor som rör dem. För att ge barnet goda förutsättningar att komma till tals krävs det att ansvariga aktörer har kunskap om hur denna rättighet ska förverkligas i den egna verksamheten. Det innebär att det måste finnas kunskap om och utarbetade arbetssätt för hur barnets åsikter på bästa sätt kan inhämtas, beroende på barnets ålder och mognad samt situation. Det är viktigt att miljön känns trygg för barnet och att metoder och arbetssätt är väl anpassade utifrån barnets förutsättningar. Det innebär att barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få möjlighet att höras inte begränsas till tal utan kan inhämtas genom olika uttrycksmedel. I alla beslut som rör barn ska det framgå hur barnets åsikter har inhämtats och beaktats. Det är angeläget att organisationerna redovisar hur barnkonventionens intentioner har tillämpats och uppfyllts inom ramen för projekten samt att en uppföljning och utvärdering av denna del görs som en del i att mäta kvaliteten i projekten.

En bedömning av projektens så kallade brukardelaktighet ska enligt Arvsfondens kriterier göras. Det innebär en bedömning av t.ex. barns och ungas egen delaktighet i planeringen och genomförandet av projekten. I utvärderingsarbetet har delegationen identifierat brukardelaktigheten som en av tre framgångsfaktorer för att ett projekt ska leva vidare efter projekttidens slut. Regeringen ser det som angeläget att projektens brukardelaktighet följs upp och utvärderas systematiskt.

7.2¶Analys av fördelning av stöd 2009 till verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar 12–25 år uppgick till nästan 235 miljoner kronor under 2009. Detta innebär en ökning i medelstilldelning för målgruppen med hela 45 procent jämfört med 2008. Antalet projekt som har beviljats medel har ökat från 183 till 213 stycken. Andelen inkomna ansökningar som beviljas medel har ökat kontinuerligt under en femårsperiod, vilket tyder på att kvaliteten i ansökningarna höjts. Regeringen ser mycket positivt på utvecklingen av stödet till förmån för målgruppen ungdomar. Ökningen av medelstilldelningen för målgruppen kan, som regeringen tidigare noterat, i viss utsträckning förklaras av att stöd till projekt till förmån för ungdomar med funktionshinder från och med 2006 räknas in bland ungdomsprojekten och inte längre redovisas under målgruppen 33

personer med funktionshinder. En annan förklaring till ökningen är också de särskilda satsningar på barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet och ungdomars psykiska ohälsa som genomfördes 2004–2008 samt den nya satsningen Vi deltar, vilka medfört personalförstärkningar av arvsfondskansliet. Detta har, tillsammans med informationsinsatser och andra åtgärder, lett till att fler ansökningar gällande målgruppen inkommit till Arvsfondsdelegationen.

Regeringen välkomnar den nya särskilda satsningen Vi deltar som lanserades under året. Dels eftersom ändamålet, att utveckla nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter, är högst angeläget och dels för att satsningen borgar för en fortsatt god utveckling av stödet till ungdomsprojekt. Satsningen Vi deltar har dessutom flera beröringspunkter med regeringens skrivelse Dialog om samhällets värdegrund (skr. 2009/10:106). De insatser som utgår från skrivelsen avser att verka för social sammanhållning i samhället genom att stimulera till en fördjupad dialog om demokrati och mänskliga rättigheter, framförallt bland unga. Regeringen konstaterar att de medel som avsatts för den särskilda satsningen Vi deltar har fördelats under året.

Genom att understryka att ungdomar ska vara delaktiga i planering och genomförande av alla projekt som rör dem, anser regeringen att Arvsfondsdelegationen tar fasta på att ungdomars kunskaper och erfarenheter är en viktig resurs, vilket är en av utgångspunkterna för ungdomspolitiken. Det är angeläget att beskrivningar av hur denna s.k. brukardelaktighet även kommer till uttryck i utvärderingar och uppföljningar av de verksamheter som beviljats stöd ur fonden.

7.3¶Analys av fördelning av stöd 2009 till verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Fördelningen av medel till målgruppen personer med funktionshinder uppgick 2009 till nästan 149 miljoner kronor fördelat till 140 olika projekt (se tabell 14). Det är en ökning med cirka 14 miljoner kronor (10 procent) jämfört med året innan. Antalet projekt har dock minskat från 156 till 140 projekt mellan 2008 och 2009. Den största förändringen i fördelningen mellan olika ändamål uppvisar ändamålet Kultur. Tilldelade medel ökade från 7 miljoner kronor under 2008 till 15 miljoner kronor under 2009.

Tilldelade medel för projekt inom det prioriterade området, att göra konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning känd, ökade från 5 miljoner kronor 2008 till 11 miljoner kronor 2009.

Det bör i detta sammanhang påpekas att projekt som riktar sig till barn och ungdomar med funktionshinder sedan 2006 redovisas under rubriken verksamhet till förmån för barn under 12 år respektive ungdomar 12-25 år. Under året har 44 projekt som rör barn med funktionshinder fått stöd ur fonden, motsvarande nästan 41 miljoner kronor Vidare har 48 projekt till stöd för ungdomar med funktionshinder fått stöd med 48 miljoner kronor. Om även dessa projekt skulle räknas in under rubriken funktionshinder uppgår totalsumman för målgruppen till 237 miljo-

ner kronor. Det utgör 50 procent av det totala belopp som utbetalas under 2009. Detta är ett tillfredsställande resultat enligt regeringen.

Under perioden 1994–2009 har 44 projekt relaterade till funktionsnedsättningen dövblindhet beviljats medel ur Arvsfonden. Projekten omfattar livets alla faser från det lilla barnet med dövblindhet till äldregruppen samt anhöriga till dessa grupper. De utvärderade projekten visar hur den ideella sektorn, i det här fallet brukarorganisationen Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB), på ett systematiskt sätt arbetar för att påverka och förändra samhället i riktning mot ökad delaktighet för personer med dövblindhet. De visar också på brukarinflytande inte enbart i projekten utan även i samhällsutvecklingen i stort.

Regeringen noterar att äldre personer omfattas av många projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning även om inte äldre är en utpekad målgrupp för Allmänna arvsfondens verksamhet. Utöver att det beslutas om medel till ett antal projekt som avser personer som är äldre, omfattas äldre personer av många projekt inom området funktionshinder eftersom t.ex. demens, synskador, hörselskador, rörelsehinder och de flesta andra funktionsnedsättningar är vanligast förekommande i högre åldrar. Under 2009 fick sex projekt som riktar sig direkt till äldre personer med funktionsnedsättning stöd ur fonden. Den totala summan av projektstöd uppgick till nästan åtta miljoner kronor. Detta är helt i överensstämmelse med regeringens bedömning av hur medlen kan användas.

8¶Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2009

8.1¶Inriktning

8.1.1¶Barnrättspolitik

Regeringens politik för barnets rättigheter syftar till att ta till vara och stärka barnets rättigheter och intressen i samhället, med utgångspunkt i konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). För att förtydliga detta syfte beslutade regeringen i budgeten för 2009 att i fortsättningen rubricera området som barnrättspolitik istället för som tidigare barnpolitik. Den nationella barnrättspolitiken utgår från målet att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till trygghet och utveckling samt delaktighet och inflytande. Med barn avses alla personer under 18 år. Regeringen arbetar strategiskt med att stärka barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen på olika nivåer och områden i samhället.

Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande. Inget barn får diskrimineras och barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt. Föräldrarna har ansvaret för barnets vård och fostran och samhället ska bidra till att stödja föräldrarna så att alla barn garanteras trygga och goda uppväxtvillkor. Barns egna upplevelser, synpunkter och erfarenheter av vad som är utvecklande och nyskapande är viktigt. Dessa principer är viktiga för barns och ungas uppväxtvillkor och bör även fortsättningsvis vara viktiga för Arvsfondsdelegationens fördelning av medel till verksamhet för barn. Frivilliga organisationer kan aktivt bidra med verk-

samheter som riktar sig till barn och deras föräldrar liksom till särskilt utsatta grupper och fånga upp deras specifika behov.

8.1.2¶Ungdomspolitik

Målen för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. Dessa mål antogs av riksdagen i december 2007 (prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58). Ungdomspolitiken ska ge ett helhetsperspektiv på ungas livssituation och syftar till att alla ungdomar ska ha goda möjligheter och förutsättningar att utvecklas samt ha inflytande över sin vardag. Detta bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp ungdomar mellan 12–25 år.

Unga människors erfarenheter och kunskaper är en viktig resurs, och en viktig del av samhällets utveckling. Ungdomar är inte bara en resurs på tillväxt för framtiden utan ungdomars kunskaper, erfarenheter, värderingar och perspektiv är också viktiga här och nu. En central utgångspunkt för regeringens ungdomspolitik är därför ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet. Ungas egna organisationer utgör en viktig kanal för ungdomar att söka sina egna vägar till delaktighet och inflytande lokalt, nationellt och internationellt.

8.1.3¶Handikappolitik

De nationella målen för handikappolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Det handikappolitiska arbetet ska inriktas särskilt på att

- identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för

människor med funktionshinder, - förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder,

- ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar

för självständighet och självbestämmande.

Målen och inriktningen antogs av riksdagen den 31 maj 2000 i samband med att en tioårig nationell handlingsplan för handikappolitiken beslutades. I april 2010 överlämnade regeringen en skrivelse (Skr. 2009/10:166) till riksdagen med inriktningsmål för den fortsatta handikappolitiken efter 2010. Dessa bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp personer med funktionshinder.

Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionshinder tar sin utgångspunkt i de handikappolitiska målen. Sverige ratificerade den 15 december 2008 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen trädde ikraft för Sveriges del den 14 januari 2009. Regeringen förde in ökad kännedom om konventionen som ett nytt prioriterat område för två år sedan, se vidare under avsnitt 8.2 Prioriterade områden.

Regeringen valde att kraftigt reducera antalet prioriterade områden i regeringens skrivelse till riksdagen avseende medel fördelade 2006 (Skr.2006/07:125). Detta för att öka tydligheten gentemot Arvsfondsdelegationen och underlätta för organisationer att ansöka. De prioriteringar som angavs förra året ligger fast för 2011.

Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget annat anges. Detta eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och att ett projekt kan beröra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionshinder även omfattar vuxna och äldre personer.

Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden. Projekten kan dessutom ha sammansatta syften och omfatta flera av fondens målgrupper.

Projekt som syftar till att göra konventionen och barnets rättigheter känd

och tillämpad

Det är angeläget att konventionen om barnets rättigheter genomförs och att dess målsättning blir känd och tillämpad på olika nivåer i samhället, särskilt i barns och ungas vardag, bland olika yrkesgrupper och bland beslutsfattare. I detta ingår att integrera och synliggöra barnperspektivet i projekt för ökad delaktighet och ökat inflytande i skolan, inom socialtjänsten, inom hälso- och sjukvården, inom rättsväsendet, i kultur- och samhällslivet, inom fysisk planering och i barns lek- och utemiljö. Det är viktigt att medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger varje barn möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet i frågor som berör honom eller henne.

Demokrati och delaktighet

Det är viktigt att stärka målgruppernas inflytande i samhället på lokal, regional och nationell nivå. Ungdomars möjlighet till att utveckla nya former att organisera sig och bedriva samhällsinriktat arbete bör särskilt prioriteras, liksom utvecklingen av metoder för jämställdhets- och mångfaldsarbete i målgruppernas intresseorganisationer. Även projekt som syftar till att öka ideella organisationers kunskap om mänskliga rättigheter och arbete mot diskriminering i alla former bör prioriteras. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att ta bort de hinder för full delaktighet och jämlikhet i samhället som finns för kvinnor och män med funktionshinder samt till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers möjligheter att bryta eventuellt utanförskap.

Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap

Olika metoder för föräldrautbildning och föräldrastöd behöver prövas och utvecklas i syfte att främja hälsa och att förebygga ohälsa bland barn och ungdomar. Det är särskilt angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att utveckla formerna för ett universellt förebyggande föräldrastöd, dvs. att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Detta kan bidra till att vända den negativa utvecklingen av barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa. Stöd och hjälp i föräldraskapet dvs. den process där föräldrar engagerar sig i sitt barn och i att ge det fysisk och känslomässig omsorg, näring och skydd, kan öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och därigenom öka barns möjligheter till god hälsa och ett gott liv.

Vidare är det angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt, samt att unga föräldrar kan vara i behov av särskilt stöd. Det behövs därutöver ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som missbrukar eller lider av psykisk sjukdom samt barn till föräldrar med psykiska eller fysiska funktionshinder.

Främjande av psykisk och fysisk hälsa

Det är angeläget att pröva modeller där ideella organisationer, själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verksamhet för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens målgrupper. Här ingår t.ex. projekt som leder till att stärka ungdomars motstånd mot narkotika, alkohol, dopning och tobak. Även projekt som arbetar med att stärka unga personers identitet, självbild, självförtroende och tillit till sin egna förmåga bör ges fortsatt prioritet liksom projekt som förebygger eller motverkar övervikt och fetma hos barn, unga och personer med funktionshinder.

Satsningar mot våld, mobbning och trakasserier

Det är viktigt att förebygga våld, mobbning och trakasserier samt stärka stödet till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att motverka våld, mobbning eller trakasserier på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder bör uppmärksammas särskilt. Här innefattas även projekt som syftar till att motverka mobbning och annan kränkande behandling på Internet eller via mobiltelefon mot barn, unga och personer med funktionsnedsättning. Det är också angeläget med stöd till projekt för att utveckla nya metoder för stöd till barn och unga som utsatts för våld eller som bevittnat våld i hemmiljön samt till projekt som syftar till att motverka mäns våld mot unga kvinnor och kvinnor med funktionshinder. Här ingår även sådana projekt som arbetar med att förebygga eller motverka hedersrelaterat våld och förtryck.

Delaktighet i kulturlivet

Projekt som utvecklar barns, ungdomars och funktionshindrade personers möjlighet till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande bör ges fortsatt prioritet. Även projekt som syftar till att utveckla långsiktig samverkan mellan kulturinstitutioner och ideellt föreningsliv bör uppmärksammas. Det är också angeläget med stöd till barns och ungas språkutveckling.

Ökat tillträde till arbetsmarknaden

Projekt som syftar till att finna metoder för att öka tillträde till arbetsmarknaden för ungdomar och för personer med funktionshinder bör ges fortsatt prioritet. Det är också angeläget med stöd till satsningar för att tidigt ge barn och unga, med eller utan funktionsnedsättning, kunskap om och erfarenhet av arbetslivet. Projekt som syftar till att utveckla formerna för en bättre matchningsprocess och de projekt som riktar sig till unga som står långt från arbetsmarknaden bör uppmärksammas särskilt.

Projekt som syftar till att göra konventionen om rättigheter för personer

med funktionsnedsättning känd

En angelägen fråga är att öka kunskapen och medvetenheten i samhället om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet.

Resultaträkning

Bilaga 1 ALLMÄNNA ARVSFONDEN Fondnr Org. nummer 802004-9642 6103

Tkr Not 2009 2008

INTÄKTER

Influtna arvsmedel 475 964 350 102 Återvunna rättegångskostnader 225 13

SUMMA INTÄKTER 476 189 350 115

KOSTNADER

RESULTAT FÖRE FINAN- SIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 399 407 287 557

FINANSIELLA INTÄKTER

Ränteintäkter 234 1 411 Ränteintäkt vid försäljning

FINANSIELLA KOSTNADER

Räntekostnad vid köp andelar räntekonsortium –976 –672 Valutakursdifferenser –11 0

SUMMA –987 –672

RESULTAT FÖRE REALISA- TIONSVINSTER OCH FÖR- LUSTER 538 292 493 354

REALISATIONSVINSTER

Resultat vid försäljning aktiekonsortium 16 610 387 869 Resultat vid försäljning räntekonsortium 605 0

SUMMA 17 215 387 869

REALISATIONSFÖRLUSTER Skr. 2007/08:145 Resultat vid försäljning ränte- Bilaga 1 konsortium –462 –5 354

SUMMA –462 –5 354

RESULTAT EFTER REA- LISATIONSVINSTER OCH FÖRLUSTER 555 045 875 869

NEDSKRIVNING

Balansräkning

Bilaga 1 ALLMÄNNA ARVSFONDEN Fondnr Org. nummer 802004-9642 6103

Tkr Not 2009-12-31 2008-12-31

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 3

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

EGET KAPITAL OCH SKULDER

KORTFRISTIGA SKULDER

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 7 5 242 3 351 SUMMA SKULDER 227 975 180 170

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2 805 654 2 502 293

Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

ALLMÄNNA ARVSFONDEN Skr. 2007/08:145 Org. nummer 802004-9642 Bilaga 1

NOTBILAGA

Inledande kommentarer och redovisningsprinciper

Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium, ett aktieindexkonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.

Värdepapper som ingår i konsortierna värderas med ledning av gällande marknadsvärde. För aktieinstrument avses med gällande marknadsvärde senaste betalkurs vid värderingsdagens slut eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. För ränteinstrument avses med gällande marknadsvärde genomsnitt av köp- och säljkurs vid värderingsdagens slut. Om sådana kurser saknas eller om kurserna enligt kollegiets bedömning är missvisande får kollegiet fastställa värden på objektiva grunder.

I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. De andelar i konsortierna som tas upp som omsättningstillgångar i balansräkningen är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. De andelar i konsortierna som tas upp som anläggningstillgångar är värderade till anskaffningsvärdet eller enligt samma princip som omsättningstillgångar i de fall värdenedgången kan antas vara bestående (ÅRL kap 4 § 5).

Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan.

I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdet med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen avrundad till fyra decimaler varvid differens kan uppstå.

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Org. nummer 802004-9642 Bilaga 1

NOTBILAGA

Not 1

Rättegångskostnader 143 0 Prel. skatt och sociala avgifter, godemän 345 562 Fastighetsskatt 277 339

37 202 31 053

Not 2 Förvaltning och administration

Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen

Kammarkollegiet – Dödsboavveckling m.m. 11 615 11 286 – Fondförvaltning, baserad på marknads-

Revisionsarvode 87 67

Summa 39 580 31 504

Not 3 Andelar i ränte- och aktiekonsortierna

Räntekonsortiet 2009 2008

Aktiekonsortiet 2009 2008 Skr. 2007/08:145

Aktieindexkonsortiet

Ingående anskaffningsvärde 518 150 0 Investeringar 11 321 518 150 Avyttringar 0 0

Utgående bokfört värde 529 471 518 150

Ingående nedskrivning –171 995 0 Periodens nedskrivning/återföring 171 995 –171 995

Utgående nedskrivningar 0 –171 995

Utgående bokfört värde efter

Not 4 Förändringar i eget kapital

2009 2009 2008 2008

Bundet eget Fritt eget Bundet eget Fritt eget

kapital kapital kapital kapital Belopp vid årets ingång 1 419 148 902 975 1 176 722 810 227 Redovisat resultat 727 040 703 874 Kapitalisering av influtna arvsmedel* 43 899 –43 899 31 905 –31 905 Under året beslutade bidrag –479 001 –378 996 Återföring, ej förbrukade utdelningsbara 7 515 9 522 medel Återförda ej utnyttjade beslut 0 774 Omföring av realisationsvinster 17 215 –17 215 387 869 –387 869 Omföring av realisationsförluster –462 462 –5 354 5 354 Nedskrivning/återföring 171 995 –171 995 –171 995 171995

Belopp vid årets utgång 1 651 797 925 882 1 419 148 902 975

Not 5 Leverantörsskulder, bidrag 2009-12-31 2008-12-31

Mottagare

Medborgarskolan Stockholm Opera Studio 67 205 Medborgarskolan Stockholm Opera Studio 67 205 SCTS 675 Sundsgårdens Folkhögskola 137 Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 395 HSO 728

Reumatikerförbundet 388

HSO 1 500

Almaeuropa 610

Reumatikerförbundet 725

Föreningen Bure 400 Skr. 2007/08:145 SIOS 400 Bilaga 1

19 986 7 699

Not 6 Beviljade ej utbetalda bidrag 2009-12-31 2008-12-31

ADEL: Handikappade 57 069 59 084 ADEL: Barn 39 710 33 341 Kultursatsningar 0 11 896

Tilldelade medel per organisation 2009

Bilaga 2

Handikapporganisationer Antal Belopp

De Handikappades Riksförbund (DHR) i

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) 1 560 000 Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Kalmar län 298 000 Föreningen Grunden 2 2 692 000 Föreningen Handikapprörelsens Idé- och

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) Stockholms och Gotlands län 626 000 Gästrike-Hälsinge Handikappidrottsförbund 620 000 Göteborgskooperativet för Independent Living (GIL) ek. förening 707 000 Handikappförbundens Samarbetsorgan 7 15 826 000 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Jönköpings län 2 1 826 000 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län 690 000 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Uppsala län 2 751 000 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Värmland 310 000 Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Stockholms län 581 000 Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 1 160 000 ILCO Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade 2 1 159 000 Independent Living Institute 1 220 000

Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet, 2 2 535 000 Bilaga 2 Västerbottens distrikt Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i

Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn 540 000 Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar 55 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 850 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Säffle 478 000 Riksförbundet för Trafik- Olycksfalls- och Polioskadade 3 2 658 000 Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn,

Stockholms funktionshindrades

Synskadades förening (SRF) i Hudiksvall/Nordanstig 700 000 Synskadades Riksförbund 1 347 000 Synskadades Riksförbund Kronoberg 80 000 Överviktigas Riksförbund 979 000

Summa 104 099 250

Idrottsföreningar Antal Belopp

Södermanlands Idrottsförbund

Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i

Stockholms Romska-kvinnors rådgivningscenter och Sociala-kamratforum SRRS 600 000 Bilaga 2

Summa 13 453 000

Kulturföreningar Antal Belopp

Bergsjöns Kultur- och Mediaverkstad 1 900 000 Byteatern 1 055 000 Clownetterna 116 900

Re:Orient 310 000

Tomtarna 205 000

Offentlig huvudman Antal Belopp

Botkyrka kommun 2 2 566 000 Bilaga 2 DART Regionhabiliteringen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 900 000 Handikappkommittén, Västra Götalandsregionen, 2 822 000 Hjälpmedelsinstitutet 3 4 952 000 Karlskrona kommun, Barn och

Region Skåne, Habilitering och Hjälpmedel,

Biståndsorganisationen Individuell

Origo 611 000 Partnerskapet för utveckling av socialt företagande 500 000 52

Antal Belopp

Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället 1 800 000 Bilaga 2 Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare 467 000 Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende (RFHL) i Göteborg 3 1 536 000 Riksföreningen för Barnsjuksköterskor 860 000 Riksorganisationen Kriminellas Revansch i

Stiftelser Antal Belopp

Studieförbund Antal Belopp

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Stockholm- Sydväst, Skärholmen 170 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Södra - Östra Dalarna 710 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Södra

Folkrörelsernas Konstfrämjande (FKf) i Stockholm 1 580 000 Folkuniversitetet i Karlstad 1 000 000 Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Lunds Universitet 400 000 Medborgarskolan Region Syd Malmö 390 000 Medborgarskolan Stockholm Opera Studio 67 -

Studieförbundet Vuxenskolan, Region Jönköpings län 404 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Södra

Trossamfund Antal Belopp

Ungdomsorganisationer Antal Belopp

Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU)

Sveriges Roll- och Konfliktspelsförbund

Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande

Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids-

Antal Belopp

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande

Sociala Arbetskooperativens intresseorganisation (SKOOPI) 2 2 811 000 Spädbarnsfonden 378 000

Antal Belopp

Uppsala Föreningsråd/Diskrimineringsbyrån Bilaga 2 Uppsala 2 1 532 000 Via Nova 294 000 Värmdö Föreningsråd 879 000 Öppna Kanalen Närke 410 000

Summa 75 388 325

TOTALT 477 969 975

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 juni 2010

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Krantz, Ohlsson

Föredragande: statsrådet Larsson

Regeringen beslutar skrivelse 2009/10:145 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2009