Redovisning av skatteutgifter 2010

Regeringens skrivelse

2009/10:195 Redovisning av skatteutgifter 2010

Regeringens skrivelse 2009/10:195

Redovisning av skatteutgifter 2010

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 april 2010

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse redogör regeringen för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, s.k. skatteutgifter. Därmed ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skrivelsen inleds med ett förklarande kapitel, bl.a. med behandling av den jämförelsenorm som används för redovisningen. Vidare ges även en kort redogörelse för skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet. Därefter presenteras en sammanfattande tabell över skatteutgifterna och slutligen ges en mer ingående beskrivning av de enskilda skatteutgifterna. En återrapportering av skatteutgifterna sker i utgiftsområdesbilagorna till budgetpropositionen. Vid denna återrapportering sker i normalfallet ingen uppdatering av beräkningarna.

Redovisning av skatteutgifter 2010

Tabellförteckning

Tabell 1. Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i procent av skatteintäkterna

för respektive skatteslag m.m. Beräkningarna bygger på prognoser för 2010. .14

1 Inledning Enhetlig beskattning är emellertid inte den

enda möjliga normen för vad som ska anses Samhällets stöd till företag och hushåll vara en skatteutgift. Ett utvecklingsarbete har redovisas i huvudsak som utgifter på initierats med syfte att utveckla grunderna för statsbudgetens utgiftssida. Men det finns den jämförelsenorm som tillämpas. Samhällsockså stöd eller utgifter som går via ekonomiskt optimala skatter och samhällsskattesystemet, s.k. skatteutgifter. ekonomisk effektivitet ges en större tyngd vid Skatteutgifterna påverkar därför bedömningen om en åtgärd utgör en skattestatsbudgetens inkomstsida. I denna skrivelse utgift eller inte. I ett första steg har därför, redovisar regeringen skatteutgifter för åren utifrån ekonomisk teori, ett antal indikatorer 2009–2011. på samhällsekonomisk effektivitet tagits fram.

En första redovisning av skatteutgifterna Dessa indikatorer kan användas för att avgöra lämnades i 1996 års ekonomiska vår- om en skatteutgift är effektivitetshöjande (se proposition och därefter redovisades årligen, avsnitt 3.5). fram till och med år 2007, skatteutgifterna i en Om en skatteutgift slopas leder det i bilaga till den ekonomiska vårpropositionen. normalfallet till högre skatteintäkter och Från och med 2008 redovisas skatteutgifterna i därmed till en budgetförstärkning för offentlig en skrivelse till riksdagen. Utöver detta sker en sektor på samma sätt som om en utgift på årlig återrapportering av skatteutgifterna i statsbudgetens utgiftssida slopas. utgiftsbilagorna i budgetpropositionen. Vid Förutom skatteutgifter redovisas i föredenna återrapportering sker dock i kommande fall även skattesanktioner, där normalfallet ingen uppdatering av skatteuttaget är högre än den angivna normen. beräkningarna. Ett exempel på en skattesanktion är den

Redovisningen av skatteutgifter fyller i allt särskilda skatt som utgår på termisk effekt i väsentligt två syften. Det första och mest kärnkraftsreaktorer. Denna skatt tas endast ut centrala är att synliggöra de indirekta stöd till för sådan el som produceras i kärnkraftverk företag och hushåll som finns på budgetens och är därför att betrakta som en skatteinkomstsida och som helt eller delvis kan ha sanktion. samma funktion som stöd på budgetens Allmänt sett gäller att ett givet skatteuttag utgiftssida. Detta för att ge ett bredare kan uppnås genom en lägre skattesats om den underlag för prioritering mellan olika stöd. Det bas skatten tas ut på breddas. En sådan andra syftet härrör från ett önskemål om att breddning kan ske genom att antalet skattebeskriva graden av enhetlighet i skattereglerna. utgifter minskas. I det sammanhanget bör En sådan beskrivning kräver – liksom synlig- dock beaktas att ett bibehållande av en skattegörandet av stöden – att en norm för skatte- utgift kan vara samhällsekonomiskt mer uttaget preciseras. En sådan precisering kan effektivt än ett slopande. ske på flera olika sätt. I den redovisning som lämnas här bygger jämförelsenormen på principen om enhetlig beskattning där exempelvis olika former av inkomster – inom 1.1 Disposition ett givet inkomstslag – ska beskattas med

I avsnitt 2 beskrivs hur skatteutgifterna bör samma skattesats. Detsamma gäller för olika slag av konsumtion. Typiskt sett innebär en betraktas ur ett budgetperspektiv och skatte-

utgifternas omfattning relativt de totala skatteutgift, enligt principen om enhetlig beskattning, att skatteuttaget för en viss grupp skatteintäkterna belyses. Ett villkor för att

kunna identifiera en skatteutgift är att de eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är förenligt med normen. Ett existerande skattereglerna sätts i relation till en

jämförelsenorm. Avsnitt 3 innehåller en exempel på en skatteutgift enligt denna norm är den reducerade mervärdesskattesatsen på relativt utförlig beskrivning av de normer som

har valts för de olika skatteslagen. I avsnitt 3.5 livsmedel som är 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent och skatteutgiften utgörs behandlas skatteutgifter och samhälls-

ekonomisk effektivitet. av skillnaden mellan 25 och 12 procent multiplicerat med underlaget. Avsnitt 4 beskriver de beräkningsmetoder

som används. I avsnitt 5 redogörs det dels för

vilka skatteutgifter som har tillkommit sedan Det finns ingen klar gräns mellan de skatteföregående års redovisning, dels för de största utgifter som utgör medel inom specifika skatteutgifterna inom de olika skatteslagen. utgiftsområden och de som är skattetekniskt

I avsnitt 6, tabell 2, redovisas samtliga motiverade. Ett antal skatteutgifter kan därför identifierade skatteutgifter och skatte- anses vara en blandning av dessa två grupper. sanktioner för åren 2009–2011. I avsnitt 7, Av förenklingsskäl anges dock – för varje tabell 3, de olika skatteslagens skattesatser och skatteutgift – ett visst utgiftsområde eller att skattenivåer. Därtill ges en kort text- skatteutgiften är skattetekniskt motiverad. beskrivning av varje enskild skatteutgift som redovisats i tabell 2. Slutligen ges i appendix en förteckning över samtliga utgiftsområden för

2.1¶Skatteutgifternas omfattning

2010.

I tabell 1 redovisas skatteutgifter och skatte-

sanktioner i procent av skatteintäkterna för

olika skatteslag samt skattereduktioner och 2 Skatteutgifterna ur ett krediteringar på skattekonto. Redovisningen

budgetperspektiv och i relation görs för: (i) skatteutgifter som utgör medel till de totala skatteintäkterna inom specifika utgiftsområden, (ii) skatte-

tekniskt motiverade skatteutgifter, (iii)

Många av skatteutgifterna har införts, mer samtliga skatteutgifter. Beräkningarna bygger eller mindre uttalat, som medel inom specifika på prognoser för 2010. utgiftsområden som t.ex. bostad, miljö, arbetsmarknad eller näringsliv i syfte att stärka Tabell 1. Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i

procent av skatteintäkterna för respektive skatteslag m.m.

dessa områden. Ur ett budgetperspektiv kan

Beräkningarna bygger på prognoser för 2010.

de därför ofta jämställas med stöd på

Specifika Skattetekniskt Samtliga budgetens utgiftssida. De bör därför behandlas

utgiftsområden motiverade i likhet med utgifterna och inkluderas i de

Skatteutgifter

resultatredovisningar som regelbundet lämnas

1. Direkt skatt på 2 0 2 avseende olika utgiftsområden. En sådan redo-

arbete visning är en förutsättning för en mer

2. Indirekt skatt på 6 0 6 rättvisande jämförelse av stöd som lämnas över

arbete statsbudgeten inom olika områden på såväl

3. Skatt på kapital 81 53 134 utgifts- som inkomstsidan. Den redovisning av

4. Skatt på 3 3 6 skatteutgifter som nu föreligger syftar

bolagsvinster emellertid endast till att synliggöra de

5. Mervärdesskatt 13 2 14 indirekta stöd som skatteutgifterna utgör på

6. Punktskatter 44 1 45 budgetens inkomstsida.

7. Skattereduktioner* 1 0 1

Skatteutgifter kan oftast ses som medel inom specifika utgiftsområden, men det finns 8. Kreditering på 0 0 0

skattekonto* även skatteutgifter som uppkommit till följd

Skattesanktioner

av den praktiska hanteringen i skattesystemet. Det kan vara av administrativa skäl såsom 9. Indirekt skatt på 0 4 4

arbete enkelhet, legitimitet eller för att undvika

Även om de skattetekniskt motiverade skatteutgifter och

skattesanktioner*

skatteutgifterna medför ett stöd för de

* Anges som procent av totala skatteintäkterna för samtliga skatteslag.

grupper eller verksamheter som berörs, så

saknar de direkt koppling till olika

De andelar som anges i tabell 1 bör tolkas utgiftsområden. Ur ett budgetperspektiv kan

med viss försiktighet då redovisningen av de därför inte jämställas med stöd på

skatteutgifterna av olika skäl inte är budgetens utgiftssida.

fullständig. Bl.a. är dataunderlaget i vissa fall beskattning av förvärvsinkomst, mervärdesbristfälligt. Tabellen ger dock en översiktlig skatt och punktskatt, se avsnitt 3.1–3.4. helhetsbild av skatteutgifternas relativa Samhällsekonomiskt optimala skatter och betydelse. samhällsekonomisk effektivitet diskuteras i

I tabell 1, rad 1–6 och 9–11, anges skatte- avsnitt 3.5. utgifter och skattesanktioner i procent av skatteintäkterna för respektive skatteslag. Skattereduktioner och krediteringar på skatte-

– 3.1 Normer för inkomstbeskattning kontot, rad 7 8, ges i procent av de totala skatteintäkterna. Slutligen, på rad 12 redovisas

För inkomstbeskattningen finns en gemensam samtliga skatteutgifter och skattesanktioner i

norm för vad som är en inkomst. Den innebär procent av de totala skatteintäkterna.

att den samlade inkomsten som ska beskattas Samtliga skatteutgifter och skattesanktioner motsvaras av summan av konsumtions-

inom specifika utgiftsområden uppgår till

utgifterna och nettoförmögenhetens för- 14 procent av de totala skatteintäkterna. Mot-

ändring under beskattningsperioden. Beskattsvarande andel för de skattetekniskt motiv-

ningsperiodens längd ska vara ett kalenderår erade skatteutgifterna är endast 2 procent.

eller ett 12 månader långt räkenskapsår. Samtliga skatteutgifter uppgår därmed till

Det finns dock ingen gemensam norm för 16 procent av de totala skatteintäkterna.

vilken skattenivå som ska gälla för de olika Skatt på kapital och punktskatter har de inkomstslagen tjänst, kapital och närings-

högsta procentuella andelarna skatteutgifter av

verksamhet. Olika skattenivåer är således samtliga skatteslag. Det är främst den relativt

förenligt med normen. låga beskattningen av avkastning och kapital-

Olika grad av progressivitet i skatteskalan vinst på egna hem samt den skatteförmån som

eller olika skatteuttag på arbetsinkomster uppstår vid värdeförändring på eget hem och

jämfört med övriga inkomster anses vara förbostadsrätt som förklarar den höga andelen

enligt med normen. Vidare är skatteskatteutgifter i kapital. Den förväntat höga

reduktioner förenliga med normen under realräntan 2010 (realräntan används vid

förutsättning att de är generella och inte beräkning av skatteutgiften för kapital)

gynnar vissa grupper av skattskyldiga. förklarar att skatteutgiften för kapital i procent

Därutöver har bl.a. följande preciseringar av skatteintäkterna överstiger 100 procent.

gjorts av normen för inkomstbeskattningen:

Skatteutgifter för punktskatter som är

• Sparande ska ske med beskattade knutna till specifika utgiftsområden uppgår till

inkomster. 44 procent av punktskatteintäkterna medan de

• Värdeförändringar ska beskattas när skattetekniskt motiverade skatteutgifterna

de uppkommer och inte vid endast uppgår till 1 procent av punktskatte-

realisationstillfället. Om intäkterna.

värdeförändringen är negativ ska en

skatterestitution – dvs. en negativ

skattebetalning – medges.

• Värdet av oavlönat hemarbete och 3 Beskrivning av jämförelsenorm fritid ska inte ingå i skattebasen.

• Offentliga transfereringar ska utgöra Den jämförelsenorm som har använts vid skattepliktig inkomst. beräkningen av skatteutgifterna i denna • Den implicita avkastningen som skrivelse utgår i huvudsak från principen om egnahemsägaren eller bostadsrättsenhetlig beskattning, vilket också var en av innehavaren erhåller i form av boendet grundpelarna i 1990–91 års skattereform. ska utgöra skattepliktig inkomst. Enhetlig beskattning innebär i princip att • Avskrivningar i näringsverksamhet ska beskattningen inom varje inkomstslag ska vara hanteras efter ekonomisk livslängd. enhetlig och utan undantag. Därför preciseras • Endast ränteutgifter för lån till invesjämförelsenormen separat inom vart och ett av teringar där avkastningen är skattede olika skatteslagen inkomstskatt, indirekt pliktig ska vara avdragsgilla.

3.2¶Norm för indirekt beskattning av 3.4 Norm för punktskatter förvärvsinkomster

Redovisningen av skatteutgifter inom punkt- Enligt normen för indirekt beskattning av skatteområdet omfattar endast energi- och förvärvsinkomster ska socialavgifter och koldioxidskatterna inklusive den särskilda allmän löneavgift eller särskild löneskatt utgå skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. på all ersättning för utfört arbete. Normen är i Energiskatten tar sikte på energianvändningen detta fall en enhetlig skattesats för respektive och normen är därför att all energiförbrukning skatt eller avgift. Sådana ersättningar som är ska belastas med samma skatt per kWh. förmånsgrundande för olika socialförsäkringar En differentiering av skatteuttaget mellan el ska ingå i underlaget för socialavgifter och och övriga bränslen för uppvärmnings- och allmän löneavgift. drivmedelsändamål är förenlig med normen.

Övriga ersättningar för utfört arbete ska Skälet är att el och övriga bränslen är olika ingå i underlaget för särskild löneskatt. Nivån typer av energislag. För övriga bränslen är det på den särskilda löneskatten ska återspegla vad förenligt med normen att differentiera mellan som i ekonomisk mening kan anses vara uppvärmning och drivmedel. Motivet är att skatteinnehållet i socialavgifterna, den energiskatten på drivmedel inte bara fyller allmänna löneavgiften och den allmänna övergripande fiskala syften utan också fångar pensionsavgiften. upp vissa samhällsekonomiska kostnader av

vägtrafiken såsom slitage på väg, buller-

störning och olyckor.

För förbrukning av el motsvaras normen av

3.3¶Norm för mervärdesskatt

normalskattesatsen på el. För förbrukning av

bränslen som används till uppvärmnings- Normen för mervärdesskatt är att i princip all

ändamål motsvaras normen av skattesatsen på yrkesmässig omsättning av varor och tjänster

eldningsolja. För bränsle som används som ska beskattas med normalskattesatsen 25

drivmedel utgörs normen av skattesatsen för procent. Undantaget från skatteplikt när det

bensin i miljöklass 1, se tabell 3, avsnitt 7.1. gäller uthyrning av fast egendom redovisas

Normen för koldioxidskatten utgår från att dock inte som en skatteutgift. Skälet är att

skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp skatteplikt för sådana tjänster skulle innebära

av koldioxid från fossila bränslen. Enligt en icke neutral beskattning av boende i

normen ska skatten därför vara proportionell hyresrätt och egnahem. Vidare anses det

mot koldioxidutsläppen från respektive fossilt förhållandet att omsättning av finansiella

bränsle. Implicit speglar skattenivån en tjänster och försäkringstjänster inte omfattas

monetär värdering av den skada som en enhet av mervärdesskatteplikt utgöra en del av

utsläppt koldioxid från fossilt bränsle medför. normen i skatteutgiftsredovisningarna.

Denna skada är densamma oavsett var

Destinationsprincipen ska tillämpas vid

utsläppen kommer ifrån. Därför sätts normen internationella transaktioner, dvs. normen

för koldioxidskatten lika med normalinnebär att mervärdesskatt tas ut i det land där

skattesatsen oberoende av om det fossila en vara eller tjänst konsumeras. Vidare innebär

bränslet används för uppvärmning eller som normen att offentlig myndighetsutövning inte

drivmedel. är skattepliktig. Enligt normen är varor och

Energi- och koldioxidskatterna är endast tjänster som subventioneras med offentliga

avsedda att träffa bränsle som används som medel inte skattepliktig. Detta gäller för de fall

drivmedel eller för uppvärmning. Skatteden ingående mervärdesskatten är högre än

friheten för bränsle som används som råvara den utgående mervärdesskatten på det

betraktas därför inte som en skatteutgift. subventionerade priset.

Energiskatten på el är endast avsedd att

träffa förbrukningen av el. Skattebefrielse för

bränsle som används för elproduktion be-

traktas inte som en skatteutgift.

3.5 Skatteutgifter och motiverat med avvikelser från enhetlig

samhällsekonomisk effektivitet beskattning om de förbättrar effektiviteten

och därmed välfärden i samhället. Utifrån

Regeringen har aviserat att det kan finnas skäl normen om enhetlig beskattning utgör dessa

att vidareutveckla grunderna för den jämför- skatteutgifter ett stöd. De bidrar emellertid till

elsenorm som tillämpas där samhälls- en förbättrad samhällsekonomisk effektivitet

ekonomiskt optimala skatter och samhälls- och bör därför inte fullt ut jämföras med

ekonomisk effektivitet väger tyngre vid en övriga skatteutgifter. Enhetlig beskattning

bedömning om en åtgärd utgör en skatteutgift leder i dessa fall till en välfärdsförlust.

eller inte. Ett utvecklingsarbete har initierats En viktig fråga är således om en skatteutgift

och i ett första steg har utifrån ekonomisk kan anses förbättra den samhällsekonomiska

effektiviteten och därmed välfärden. Hur en teori ett antal indikatorer på samhälls-

skatteutgift påverkar välfärden är beroende på ekonomisk effektivitet tagits fram. Dessa

vilken värdegrund – t.ex. vilken vikt som läggs indikatorer kan användas för att avgöra om en

på fördelningen av tillgångar – bedömningen skatteutgift är effektivitetshöjande.

utgår från. En vanligt förekommande för- Normen om enhetlig beskattning innebär i enkling är att en åtgärd antas leda till ökad

princip att ingen hänsyn tas till de motiv som

välfärd om vinsterna för dem som vinner på en ligger bakom en skatteutgift. Vid en strikt

regelförändring kan kompensera förlusterna tillämpning tolkas alla avvikelser, oavsett syfte,

för dem som förlorar på den. De som vinner som skatteutgifter. Motiven bakom en

på en skatteutgift är typiskt de som agerar på avvikelse kan emellertid variera.

den aktuella marknaden, tillhör målgruppen Många av skatteutgifterna har införts, mer för åtgärden eller påverkas av den externa

eller mindre uttalat, som medel inom specifika

effekt som internaliseras. Förlorarna kan vara utgiftsområden som t.ex. bostad, miljö, arbets-

svåra att identifiera då effekterna av en marknad eller näringsliv i syfte att stärka dessa

förändrad resursallokering kan vara vitt områden.

spridda i ekonomin. Förutom den offentliga Andra skatteutgifter har uppkommit till sektorn, som förlorar skatteintäkter, är de

följd av den praktiska hanteringen i skatte-

troliga förlorarna de som agerar på närliggande systemet. Det kan vara av administrativa skäl

marknader, tillhör en likartad eller såsom enkelhet, legitimitet eller för att

konkurrerande målgrupp eller bidrar till den undvika oacceptabla konsekvenser för den

externa effekten. Till syvende och sist måste enskilde. I sådana fall är skatteutgiften skatte-

emellertid det demokratiska beslutssystemet tekniskt motiverad. Även om de skatte-

värdera förändringen och anse att den nya tekniskt motiverade skatteutgifterna medför

välfärdsfördelningen är acceptabel. ett stöd för de grupper eller verksamheter som

Utifrån ekonomisk teori har ett antal berörs, så saknar de direkt koppling till olika

indikatorer på att en skatteutgift kan förbättra utgiftsområden.

den samhällsekonomiska effektiviteten

Ett kompletterande motiv kan vara att

identifierats. Dessa indikatorer är att: avvikelser anses förbättra den samhälls-

• Realinkomsten ökar, ekonomiska effektiviteten. Samhälls-

• Sysselsättningen ökar, ekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så hög välfärd i • Dödviktsförluster, dvs. snedvridning

samhället som möjligt. Marknads- av resursallokeringen, minskar, eller

misslyckanden, i form av exempelvis externa • Negativa (positiva) externa effekter

effekter – när en ekonomisk transaktion på- minskar (ökar).

verkar en tredje part – och skattekilar mellan

konsument- och producentpriser, snedvrider Även om det vore önskvärt att göra en

resursallokeringen i samhället. Detta leder till kvantitativ bedömning av en skatteutgifts

en ineffektiv resursallokering – så kallade bidrag till förbättrad samhällsekonomisk

dödviktsförluster uppstår. En annan effektivitet är detta oftast inte praktiskt

resursallokering skulle därmed kunna leda till möjligt då det ställer stora krav på data och

förbättrad samhällsekonomisk effektivitet.

metod. En kvalitativ bedömning går dock Det kan därför vara samhällsekonomiskt

oftast att göra.

3.5.1. Exempel på skatteutgifter och deras realinkomst kan öka om undanträngningen av

bidrag till förbättrad äldre arbetskraft inte är för stor.

samhällsekonomisk effektivitet

Generell nedsättning av koldioxidskatt för

Nedsättning av socialavgifter för unga uppvärmning inom industrin Socialavgifter skapar en skattekil som utgörs Generellt gäller att den samhällsekonomiska av skillnaden mellan det som arbetsgivaren effektiviteten kan förbättras om externa betalar för arbete och den ersättning som effekter internaliseras i priset på en vara, arbetstagaren får. Detta medför dödvikts- t.ex. genom införandet av en punktskatt på förluster och därmed uppstår en välfärds- en miljöstörande verksamhet. Ett sådant förlust. Det medför också att färre personer exempel är koldioxidskatten. arbetar än vad som skulle vara fallet utan Koldioxidskatten ska betalas för utsläpp av avgifter. fossil koldioxid. Den bör vidare vara neutral

En nedsättning av socialavgifter för unga mellan olika fossila bränslen och i allt minskar, förutom den offentliga sektors väsentligt heltäckande, så att varje kilogram skatteintäkter, också skattekilen på ungas koldioxid kostar lika mycket att släppa ut arbete. Med unga avses personer som vid årets oberoende av bränsle och hur bränslet ingång inte har fyllt 26 år. På kort sikt leder används. Avsteg från denna princip kan dock detta sannolikt till att fler ungdomar anställs vara samhällsekonomiskt motiverat om risk och att resurser överförs till arbetsgivarna då för att koldioxidläckage uppstår. Koldioxidde betalar mindre sociala avgifter. På lång sikt läckage uppstår när utsläppen flyttar till länder kan det antas att resurserna förs över till som inte är bundna av utsläppsreduktioner ungdomarna då nedsättningen leder till att genom internationella åtaganden. Risken för ungdomarnas löner justeras upp. Då unga ofta koldioxidläckage är avhängig hur ett framtida har en svagare anknytning till arbets- globalt klimatavtal efter 2012 ser ut. Grovt sett marknaden än äldre och ligger relativt långt kan bränsleförbrukning från hushålls- och ner i inkomstfördelningen har de en högre servicesektorn inte flytta, medan bränsleförarbetsutbudselasticitet, dvs. är mer känsliga för brukning inom industrin riskerar att flytta på

1 ett sådant sätt att koldioxidläckage uppstår. löneförändringar, än genomsnittet. Detta medför att arbetsutbudet kan förväntas öka Koldioxidskatten utgår från en generell nivå mer än för andra åldersgrupper vid lika stora som bestäms av beslutsfattarnas (riksdagens) löneökningar. värdering av minskade koldioxidutsläpp från

Förutom den offentliga sektorn som de svenska hushålls- och servicesektorerna. förlorar skatteintäkter är de möjliga Därutöver utgår en nedsatt nivå som beaktar mottagarna av dessa skatteintäkter i form av risk för koldioxidläckage för industrin m.m. olika transfereringar förlorare. Vidare ökar utanför EU:s system för handel med kostnaden för äldre arbetskraft relativt utsläppsrätter. För att utsläppsminskningar kostnaden för ung arbetskraft. Detta kan leda ska kunna nås på ett kostnadseffektiv sätt, är till undanträngning av äldre arbetskraft. I den det i ett första skede angeläget att begränsa mån den undanträngda arbetskraften inte dessa nedsättningar, med beaktande av risk för finner nya jobb motverkas eventuella koldioxidläckage. välfärdsvinster av nedsättningen. Riksdagen har beslutat (prop. 2009/10:41)

Nedsättningen av socialavgifter för unga att koldioxidskatten på bränslen för uppkan således förbättra den samhällsekonomiska värmning inom industrin utanför handelseffektiviteten. Indikatorer på detta är att systemet samt jordbruks-, skogsbruks- och dödviktsförlusterna på arbetsmarknaden för vattenbruksverksamheterna ska höjs från unga minskar och att sysselsättning och dagens 21 procent till 60 procent av den

generella koldioxidskattenivån 2015. Ett första

steg, till 30 procent, tas redan 2011. Ett viktigt

skäl till minskad nedsättning av koldioxid-

skatten är att risken för koldioxidläckage har

minskat i och med att energiintensiv industri 1Arbetsutbudselasticiteten anger den procentuella förändringen i

omfattas av handelssystemet. arbetad tid som följer en procents ökning i timlönen.

En minskad nedsättning av koldioxids- skattepliktigt stöd på utgiftssidan måste katten kan därmed förbättra den samhälls- skatteutgiften räknas upp med den marginalekonomiska effektiviteten, genom ökad skatt som gäller för inkomstslaget, vilket ger internalisering av den externa effekten i priset. åtgärdens bruttoeffekt. Under antagandet att

marginalskattesatsen uppgår till 40 procent blir

den bruttoberäknade skatteutgiften 167

kronor (=100/(1 – 0,40)), vilket kan jämföras

med ett skattepliktigt stöd på utgiftssidan.

4¶Beräkningsmetoder

Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en periodiserad redovisning, vilket innebär att 4.2 Icke saldopåverkande skatteutgifter skatteeffekterna avser det år den underliggande ekonomiska aktiviteten sker. På utgiftssidan finns det såväl skattefria som Uppbördsförskjutningar beaktas således inte. skattepliktiga transfereringar. Enligt den norm

Den grundläggande beräkningsmetoden för som gäller för inkomstbeskattningen ska skatteutgifterna är statisk. Det innebär att offentliga transfereringar utgöra skattepliktig ingen hänsyn tas till effekter på skattebasernas inkomst. Det innebär att skattefria transferestorlek som eventuellt uppkommer genom ringar automatiskt definieras som skatteskattereglernas effekt på individers och utgifter. Exempel på sådana, icke saldoföretags beteenden. Innebörden av detta kan påverkande, skatteutgifter är barnbidrag och t.ex. vara att ett slopande av en skatteutgift bostadstillägg för pensionärer. Orsaken till inte ger en så stor intäktsförstärkning som den skattefriheten är närmast administrativ. statiskt beräknade effekten i tabell 2 anger. För att kunna jämföra skattefria och skatte-

Det finns saldopåverkande och icke saldo- pliktiga transfereringar krävs en komplettpåverkande skatteutgifter. I det följande erande redovisning, där bidragen först höjs, för beskrivs skillnaden mellan dessa två. att sedan beskattas så att bidraget efter skatt är

lika stort. En sådan skattebeläggning innebär

visserligen ökade offentliga utgifter, men

samtidigt ökar skatteintäkterna. Budgetsaldot

4.1¶Saldopåverkande skatteutgifter

påverkas således inte. Därför kallas dessa

skattefria transfereringar för icke saldo- De saldopåverkande skatteutgifterna redovisas

påverkande skatteutgifter. både netto- och bruttoberäknade. Den netto-

De icke saldopåverkande skatteutgifterna beräknade skatteutgiften visar det faktiska

har inte fördelats på utgiftsområden då de inte skattebortfall som skatteutgiften medför. Om

påverkar statsbudgetens saldo. För dessa stödet istället hade getts på utgiftssidan skulle

skatteutgifter beräknas endast ett bruttodet motsvaras av en skattefri transferering.

belopp, som visar hur mycket utgifterna för Exempel på sådana skattefria transfereringar på

den ifrågavarande transfereringen skulle utgiftssidan är barnbidrag och bostadsbidrag.

behöva öka om transfereringen var föremål för

Skatteutgifterna redovisas även brutto för

inkomstbeskattning. Redovisningen netto att kunna jämföras med skattepliktiga

återfinns på utgiftssidan under respektive transfereringar på utgiftssidan. Exempel på

utgiftsområde. sådana transfereringar är sjukpenning och föräldrapenning.

Vid beräkningen av en bruttoberäknad skatteutgift justeras de nettoberäknade skatteutgifterna upp med hänsyn till den 5 Skatteutgifter 2010 marginalskatt som gäller för de aktuella skattesubjekten. Antag t.ex. en skatteutgift som ger I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som ett skattebortfall netto i inkomstslaget tjänst tillkommit sedan föregående år. Andra på 100. Det är detta som är statens intäkts- förändringar av betydelse tas också upp. bortfall till följd av skatteutgiften. Om denna Därtill kommenteras de största skatteskatteutgift ska kunna jämföras med ett utgifterna inom respektive skatteslag. I

kommentarerna refereras genomgående till 5.2.2 Indirekt beskattning av uppgifter om de bruttoberäknade skatte- förvärvsinkomster utgifterna 2010. Skälet till detta är att de bruttoberäknade skatteutgifterna kan jämföras Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter med stöd på utgiftssidan. Se avsnitt 4 för en är nedsättningen av arbetsgivaravgifter för redogörelse av skillnaden mellan netto- och personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 bruttoberäknade skatteutgifter. år den största. Inkomståret 2010 beräknas

skatteutgiften uppgå till knappt 17 miljarder

kronor brutto.

5.1¶Nyheter

5.2.3¶Mervärdesskatt

Den 1 januari 2010 har energi- och koldioxidskatterna räknats om efter prisutvecklingen Den största skatteförmånen inom mervärdes- (indexering). skatteområdet uppstår genom den reducerade

För el från havsbaserad vindkraft medges ett skattesatsen för livsmedel. Inkomståret 2010 avdrag på 12,0 öre/kWh år 2009. Från och med beräknas denna skatteutgift uppgå till år 2010 upphör skatteutgiften. drygt 22 miljarder kronor brutto.

5.2.4¶Punktskatter

5.2¶Saldopåverkande skatteutgifter i

sammandrag Inom punktskatteområdet ger nedsatt skatt till

0,5 öre/kWh för elförbrukning inom industrin De totala saldopåverkande skatteutgifterna upphov till beskattningsbara förmåner på förväntas uppgå till ca 230 miljarder kronor drygt 16 miljarder kronor inkomståret 2010. brutto inkomståret 2010. Denna uppgift om den samlade omfattningen bör dock, av skäl som anförts i avsnitt 2, tolkas med 5.2.5 Skattereduktioner försiktighet.

En skattereduktion minskar den slutliga

skatten genom avräkning mot statlig inkomst- 5.2.1 Inkomstbeskattning skatt, kommunal inkomstskatt, inkomst av

näringsverksamhet, statlig fastighetsskatt och Den största skatteutgiften inom tjänste- kommunal fastighetsavgift. Skattereduktioninkomstbeskattning är avdrag för resor till och erna beräknas sammanlagt uppgå till drygt från arbetet, som för inkomståret 2010 14 miljarder kronor brutto inkomståret 2010. beräknas uppgå till ca 8,5 miljarder kronor Den enskilt största skatteutgiften är skattebrutto. reduktion för hushållsarbete som beräknas

Den största skatteutgiften inom kapitalin- uppgå till knappt 14 miljarder kronor brutto. komstbeskattning förväntas inkomståret 2010 vara värdeförändring på eget hem och bostadsrätt. Denna skatteförmån orsakas av att värde- 5.2.6 Kreditering på skattekonto förändringen inte beskattas löpande utan först vid realisation. Dessutom ges möjlighet till Det finns ett antal stöd som efter beviljande ytterligare uppskov då vinsten har realiserats. tillgodoförs målgruppen genom kreditering på För inkomståret 2010 bedöms skatteförmånen skattekontot. Den sammanlagda skatteuppgå till ca 37 miljarder kronor. utgiften för kreditering på skattekonto

beräknas uppgå till omkring 6 miljarder kronor

brutto inkomståret 2010. De största skatte-

utgifterna avser nystartsjobb och sjöfartsstöd

och de beräknas uppgå till drygt 3,2 respektive

knappt 2,0 miljarder kronor brutto.

5.2.7¶Skattesanktioner

Den största enskilda skattesanktionen uppgår till knappt 15 miljarder kronor brutto 2010 och avser socialavgifter på icke förmånsgrundade ersättningar för arbete.

5.3¶Icke saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag

De icke saldopåverkande skatteutgifterna som redovisas här beräknas för inkomståret 2010 uppgå till drygt 34 miljarder kronor brutto.

6¶Redovisning av skatteutgifter

I tabell 2 redovisas skatteutgifterna uppdelade på skatteslag för inkomståren 2009–2011. Tabellen inleds med saldopåverkande skatteutgifter och avslutas med icke saldopåverkande skatteutgifter. De saldopåverkande skatteutgifterna har fördelats på utgiftsområden (UO), vilket framgår av kolumn 2 i tabellen. I appendix längst bak i skrivelsen finns en sammanställning av samtliga utgiftsområden med förklaringar. I kolumn 2 i tabell 2 framgår även vilka skatteutgifter som är skattetekniskt motiverade (ST).

I redovisningen av skatteutgifter beaktas endast beslutade regelförändringar. Ett ”-” i brutto- och nettokolumnerna betyder att utgiften inte är möjlig att beräkna. Ett ”u” i tabellen innebär att skatteutgiften har upphört (för de fall skatteutgiften har upphört men fortfarande har en offentligfinansiell effekt så redovisas effekten i tabellen).

Tabell 2. Skatteutgifter fördelade på skatteslag och utgiftsområde

Mdkr brutto netto

2009 2010 2011 2009 2010 2011

SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag

A1 ST Schablonberäknad kapitalavkastning i fåmansaktiebolag - - - - - -

Avdrag för kostnader i tjänst

A9 UO14 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete,

dubbel bosättning och hemresor 1,37 1,39 1,42 0,83 0,84 0,86 A10 UO14 Avdrag för resor till och från arbetet 8,37 8,49 8,70 5,07 5,12 5,25 A11 UO14 Avdrag för inställelseresor - - - - - -

Skattefria förmåner och ersättningar

A19 ST Ersättningar och förmåner till personal vid Europaskolor

B. Intäkter i näringsverksamhet

C. Kostnader i näringsverksamhet

Mdkr brutto netto

2009 2010 2011 2009 2010 2011

C7 ST Överavskrivningar avseende inventarier 0,77 1,11 2,38 0,56 0,81 1,74

D. Intäkter i kapital

D6 UO24 Utdelning och kapitalvinst på aktier i oäkta

bostadsrättsföreningar - - - - - - D7 ST Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt 52,92 36,95 34,54 37,04 25,87 24,18 D8 ST Värdeförändring på aktier m.m. 8,60 4,13 4,44 6,02 2,89 3,11 D9 UO18 Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning av eget hem och

bostadsrätt 30,34 19,63 15,31 21,24 13,74 10,72

E. Kostnader i kapital

F. Socialavgifter

F1 UO19 Regional nedsättning av egenavgifter 0,09 0,09 0,10 0,06 0,07 0,07 F2 UO14 Nedsättning av egenavgifter för personer som vid årets

ingång inte har fyllt 26 år 0,10 0,11 0,11 0,07 0,07 0,08 F3 UO19 Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter 0,51 0,52 0,53 0,37 0,38 0,39 F4 UO14 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid

årets ingång inte har fyllt 26 år 16,26 16,63 17,07 13,18 13,48 13,84 F5 Utländska artister 0,11 u u 0,08 u u F6 ST Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel - - - - - -

G. Särskild löneskatt

G1 UO24 Ersättning skiljemannauppdrag - - - - - - G2 UO17 Ersättning till idrottsutövare - - - - - - G3 UO24 Avskaffad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65

år men är födda 1938 eller senare 0,30 0,30 0,32 0,21 0,21 0,22 G4 UO24 Avskaffad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65

år men är födda 1937 eller tidigare 0,11 0,11 0,11 0,08 0,08 0,08 G5 UO24 Avskaffad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år

men är födda 1938 eller senare 2,20 2,30 2,40 1,62 1,70 1,77 G6 UO24 Avskaffad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år

men är födda 1937 eller tidigare 0,52 0,40 0,30 0,38 0,30 0,22

Mdkr brutto netto

2009 2010 2011 2009 2010 2011

H. Mervärdesskatt

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej)

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger)

H5 UO9 Läkemedel 2,22 2,30 2,46 2,29 2,45 2,63 H6 ST Internationell personbefordran 0,78 0,79 0,82 0,79 0,82 0,85

Skattesats 6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger)

Undantag från skattskyldighet

H19 UO17 Omsättning i ideella föreningar 0,16 0,16 0,17 0,16 0,177 0,18

Avdrag för ingående skatt

H20 ST Ingående skatt på jordbruksarrende - - - - - -

I. Punktskatter

Energiskatt

I1 UO22 Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon 10,83 11,39 11,03 7,98 8,39 8,13 I2 UO22 Särskild energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel

0,20 0,21 0,22 0,15 0,16 0,16 I3 UO22 Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel 1,96 2,16 2,34 1,44 1,59 1,73 I4 UO22 Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift 1,37 1,38 1,40 1,01 1,02 1,03 I5 UO22 Energiskattebefrielse för bränslebrukning vid bandrift

0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02

I9 UO21 Differentierat skatteuttag på fossila bränslen för uppvärmning

0,47 0,53 u 0,35 0,39 u I10 UO21 Energiskattebefrielse för biobränslen, torv m.m. 6,14 6,33 6,45 4,53 4,66 4,75 I11 UO21 Avdrag för energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk 0,21 0,22 0,50 0,15 0,16 0,37 I12 UO21

Återbetalning av energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin

0,13 0,13 0,13 0,10 0,10 0,10 I13 UO24 Bränsleförbrukning för uppvärmning inom industrin 1,09 1,10 1,92 0,81 0,81 1,41 I14 UO23 Bränsleförbrukning för uppvärmning inom växthus- och

jordbruksnäringen 0,15 0,15 0,17 0,11 0,11 0,13 I15 UO24 Elförbrukning inom industrin 16,25 16,31 16,87 11,98 12,02 12,43 I16 UO23 Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen 0,60 0,60 0,60 0,44 0,44 0,44 I17 UO21 Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk

0,08 u u 0,06 u u

Mdkr brutto netto

2009 2010 2011 2009 2010 2011 I18 UO24 Program för energieffektivisering inom industrin

0,20 0,20 0,20 0,15 0,15 0,15

Koldioxidskatt

I22 UO23 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för växthus- och

jordbruksnäringen 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 0,01 I23 UO23 Generell nedsättning av koldioxidskatt för växthus- och

jordbruksnäringen 0,49 0,49 0,43 0,36 0,36 0,32 I24 UO23 Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom

jord- och skogsbruksnäringen 1,35 1,36 1,29 1,00 1,00 0,95 I25 UO21

Återbetalning av koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin

0,61 0,61 0,62 0,45 0,45 0,46

J. Skattereduktioner m.m.

K. Kreditering på skattekonto

L. Skattskyldighet

M. Skattesanktioner

Kostnader i kapital

M1 ST Ränteutgifter - 21 procents reduktion -0,17 -0,19 -0,17 -0,12 -0,13 -0,12 M2 ST Begränsning av skattereduktion -0,90 -0,87 -0,79 -0,63 -0,61 -0,55 M3 UO18

Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus -1,93 -2,00 -2,00 -1,42 -1,47 -1,47 M4 UO24 Fastighetsskatt på lokaler -6,08 -6,17 -6,26 -4,48 -4,55 -4,61 M5 UO24 Fastighetsskatt på industri- och elproduktionsenheter -4,58 -4,59 -3,93* -3,38 -3,38 -2,90*

Socialavgifter

M6 ST

Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete -13,76 -14,70 -16,23 -11,15 -11,92 -13,16

Mdkr brutto netto

2009 2010 2011 2009 2010 2011

Punktskatter

M7 UO21 Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer -4,61 -5,20 -5,20 -3,39 -3,83 -3,83

ICKE SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

N. Skattefria transfereringar

*

I 2010 års ekonomiska vårproposition aviseras höjd fastighetsskatt för vattenkraftverk. Höjningen har inte beaktats i beräkningen.

7 Beskrivning av enskilda För företag med hög kapitalavkastning

skatteutgifter medför dessa s.k. 3:12-regler att en del av

kapitalinkomsten beskattas som tjänste- I avsnitt 7.1 och 7.2 ges en beskrivning av de inkomst. För övriga beskattas istället en del av enskilda skatteutgifterna uppdelade på tjänsteinkomsten som kapitalinkomst. I den saldopåverkande skatteutgifter respektive icke mån den senare gruppen dominerar, medför saldopåverkande skatteutgifter. Beskrivningen detta en skatteutgift. av de enskilda skatteutgifterna följer redo- Utdelningsutrymmet för kapitalbeskattning visningen i tabell 2 och är således även (gränsbeloppet) beräknas enligt antingen uppdelad på inkomstslag. I tabell 3 nedan förenklingsregeln eller huvudregeln. Vid redovisas skatt enligt norm för olika skatte- tillämpning av huvudregeln beräknas utdelslag. Skatteutgifterna utgörs av avvikelsen från ningsutrymmet genom att en s.k. klyvningsskatt enligt normen för respektive skatteslag. ränta multipliceras med ett kapitalunderlag

som är tänkt att motsvara det insatta aktie-

Tabell 3. Skatt enligt norm för olika skatteslag 2010

kapitalet. Klyvningsräntan uppgår till summan Skatt enligt norm av statslåneräntan den sista november före- Indirekt beskattning av förvärvsinkomster gående år och nio procentenheter. Enligt Arbetsgivaravgift 31,42% förenklingsregeln får ägare till kvalificerade

1 andelar gemensamt ta ut ett schablonbelopp Egenavgift 29,71%

som uppgår till högst 2,5 inkomstbasbelopp i Särskild löneskatt 24,26%

2 inkomstslaget kapital.

Inkomstbeskattning

En skatteutgift uppkommer i den mån Skatt på kapital 30,00%

regeln tillämpas, såvida den schablonberäknade Mervärdesskatt 25,00%

kapitalavkastningen överstiger den faktiska Punktskatter kapitalavkastningen. Skatteutgiften avser skatt Energiskatt på el 28,0 öre/kWh på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Energiskatt på eldningsolja 7,9 öre/kWh Skatteutgiften består av skillnaden i skattesats

mellan tjänste- och kapitalinkomst. Denna Energiskatt på bensin i miljöklass 1 33,8 öre/kWh

skillnad ökar till följd av att endast 2/3 av Koldioxidskatt 105 öre/kg koldioxid 1 utdelningen i inkomstslaget kapital tas upp till I Budgetpropositionen för 2010 aviseras en sänkning av egenavgifterna till 28,97 procent fr.o.m. den 1 juli 2010. Den genomsnittliga egenavgiften för beskattning (se D4) medan tjänsteinkomsten 2010 blir därmed enligt regeringens förslag 29,34 procent. Denna förändring är ännu inte beslutad av riksdagen. tas upp i sin helhet.

2 För förvärvsinkomst finns ingen enhetlig skattesats enligt normen. Exempelvis är olika grad av progressivitet i skatteskalan eller olika skatteuttag på arbetsinkomster jämfört med övriga inkomster förenligt med normen. A2. Löneunderlaget i fåmansaktiebolag

7.1 Saldopåverkande skatteutgifter Vid tillämpning av huvudregeln tillkommer ett

utdelningsutrymme baserat på företagets löne- A. Inkomst av tjänst och allmänna summa, utöver den schablonavkastning som

avdrag baseras på den s.k. klyvningsräntan och

aktiernas anskaffningsvärde. Detta gäller

A1. Schablonberäknad kapitalavkastning i

endast om det s.k. lönekravet är uppfyllt.

fåmansaktiebolag

En skatteutgift uppkommer i den mån

huvudregeln tillämpas och lönekravet är Aktiva ägare till kvalificerade andelar i

uppfyllt, såvida det lönebaserade utrymmet fåmansaktiebolag kan ta ut ersättning i form av

resulterar i att avkastning på arbete beskattas i både kapital- och tjänsteinkomst. Skatte-

inkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser satserna för dubbelbeskattad tjänste- och

skatt på inkomst av tjänst och särskild lönedubbelbeskattad kapitalinkomst skiljer sig åt.

skatt. Skatteskillnaden består i skillnaden Därför förebyggs skatteplanering genom

mellan dubbelbeskattad tjänste- och dubbelregler som schablonmässigt begränsar hur stor

beskattad kapitalinkomst. del av inkomsten som får tas ut i inkomstslaget kapital.

A3. Kapitalvinst på kvalificerade andelar marginalskatten vid utbetalningen av pen-

sionen är lägre än vid inbetalningen av premien Kapitalvinst på kvalificerade andelar som över- uppstår en skatteutgift. Skatteutgiften avser stiger gränsbeloppet tas upp till beskattning i skatt på inkomst av tjänst. inkomstslaget tjänst. Under beskattningsåret och föregående fem beskattningsår ska dock högst 100 inkomstbasbelopp beskattas som A7. Sjöinkomstavdrag tjänsteinkomst. Ytterligare kapitalvinst beskattas som kapitalinkomst. Den del av kapital- Sjömän som har haft s.k. sjöinkomst medges vinsten som överstiger gränsbeloppet men sjöinkomstavdrag som uppgår till 36 000 krosom pga. begränsningsregeln ändå beskattas nor per år om fartyget till övervägande del går i som kapitalinkomst medför en skatteutgift fjärrfart och 35 000 kronor per år om det går i som avser skatt på inkomst av tjänst. närfart. Om man inte har arbetat ombord hela Skatteutgiften består i skillnaden i skattesats året, ska avdrag medges till 1/365 av mellan tjänste- och kapitalinkomst. sjöinkomstavdraget för varje dag som sjö-

inkomst uppbärs. Skatteutgiften avser skatt på

inkomst av tjänst.

A4. Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension A8. Personaloptioner

Arbetsgivarens kostnader ska inte tas upp till beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna Beskattning av personaloptionsförmån sker avser tryggande av utfästelse om pension först när en personaloption utnyttjas eller genom till exempel betalning av premie för överlåts. För de personer som utnyttjar eller pensionsförsäkring på visst sätt och inom vissa överlåter en personaloption är räntan på denna ramar. Utfästelsen utgör en ersättning för skattekredit en skatteutgift. Skatteutgiften utfört arbete som inte är förmånsgrundande i avser skatt på inkomst av tjänst. socialförsäkringssystemen och ligger därför till grund för särskild löneskatt. Skatteutgiften för

Avdrag för kostnader i tjänst

skatt på inkomst av tjänst är beroende av skillnaden i marginalskatt vid avsättning och

A9. Avdrag för ökade levnadskostnader vid

utbetalning av pensionen.

tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor A5. Underskott i aktiv näringsverksamhet

Den som har tillfälligt arbete på annan ort än

m.m.

hemorten eller flyttat till annan ort på grund av arbete men har kvar den tidigare bostaden

Underskott av aktiv näringsverksamhet får

kan under vissa förutsättningar få avdrag för dras av som allmänt avdrag under vissa förut-

den ökning av levnadskostnaderna som sättningar (maximalt under 5 års tid med högst 100 000 kronor per år; restriktionerna gäller därigenom uppkommer. Om den skattdock inte litterär, konstnärlig eller liknande skyldige på grund av sitt arbete vistas på annan verksamhet). Normen är annars att under- ort än hemorten kan avdrag för utgifter för en

hemresa per vecka medges. Skatteutgiften skottet får sparas och kvittas mot senare

avser skatt på inkomst av tjänst. överskott i den aktiva näringsverksamheten. Den tidigarelagda kvittningen är en skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på

A10. Avdrag för resor till och från arbetet

skattekrediten och avser inkomst av tjänst.

Skatterättsligt anses kostnader för resor till

och från arbetet i princip vara privata levnads-

A6. Avdrag för pensionspremier

kostnader och inte en kostnad för intäkternas

förvärvande. Anledningen är att den skatt- Avdrag får göras för erlagda pensionspremier.

skyldige själv anses kunna välja sin bostadsort. Avdragen är begränsade beloppsmässigt. Om

Då kostnader som till den del de överstiger skatt på inkomst av tjänst och särskild löne- 9 000 kronor är avdragsgilla vid inkomst- skatt. taxeringen utgör avdraget en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst.

A13. Förmån av resa vid anställningsintervju

A11. Avdrag för inställelseresor Förmån av resa till eller från anställnings-

intervju eller kostnadsersättning för sådan resa Om den skattskyldige har haft utgifter för resa är inte skattepliktig. Skatteutgiften avser skatt mellan två platser inom Europeiska på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. ekonomiska samarbetsområdet (EES) i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag, s.k. inställelseresa, är A14. Förmån av utbildning vid kostnader som till den del de överstiger 9 000 personalavveckling m.m. kronor avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.

Förmån av utbildning vid personalavveckling Avdraget ska som huvudregel beräknas efter

m.m. är undantagen från skatteplikt om utgiften för det billigaste färdsättet. Skatte-

utbildningen är av väsentlig betydelse för att utgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

den skattskyldige ska kunna fortsätta att

arbeta. Skatteutgiften avser skatt på inkomst Skattefria förmåner och ersättningar av tjänst och särskild löneskatt.

Skattefria ersättningar och förmåner minskar den beskattningsbara arbetsinkomsten. Då A15. Förmån av miljöanpassade bilar den beskattningsbara inkomsten minskar,

Förmånsvärdet för en bil som – helt eller minskar även underlaget för socialavgifter. Ett

delvis – är utrustad med teknik för drift med minskat underlag innebär att den förmånsgrundande inkomsten för olika socialförsäk- elektricitet eller med mer miljöanpassade ringar sänks, vilket minskar statens utgifter. drivmedel än bensin eller dieselolja och som Statens utgifter minskar dock inte med lika därför har ett nybilspris som är högre än

nybilspriset för närmast jämförbara bil utan mycket som inbetalningarna till systemet

sådan teknik, sätts ned till en nivå som minskar då det i socialavgifterna finns en

motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara skattedel, som inte ger rätt till några förmåner. Skattedelen motsvaras av den särskilda löne- bilen.

För förmånsbilar som helt eller delvis drivs skatten. Skatteutgiften vad gäller socialavgifterna utgörs därför enbart av den särskilda med elektricitet eller gas, utom de som drivs

med gasol, utgör i stället förmånsvärdet löneskatten. Totalt uppgår skatteutgiften för skattefria ersättningar och förmåner därmed 60 procent av förmånsvärdet för närmast

jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad till skatt på dels inkomst av tjänst, dels särskild löneskatt. teknik. Den maximala nedsättningen för

el/elhybridbilar och gasbilar får inte överstiga

16 000 kronor per år. För alkoholdrivna bilar A12. Sänkt skatt för utländska utgör i stället förmånsvärdet 80 procent av

nyckelpersoner förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Den

maximala nedsättningen för alkoholdrivna Vissa förmåner och ersättningar till utländska bilar får inte överstiga 8 000 kronor per år. experter, forskare och andra nyckelpersoner Dessa nedsättningar är tidsbegränsade till kan undantas från beskattning. För skatte- 2011. frihet krävs beslut av Forskarskattenämnden. Skattebortfallet uppstår till följd av det ned- 25 procent av lönen undantas från beskattning. satta förmånsvärdet och skatteutgiften avser Vissa ersättningar för utgifter är också inkomst av tjänst och särskild löneskatt. undantagna från skatteplikt. Undantagen gäller under högst tre år. Skatteutgiften avser

A16. Stipendier A20. Hittelön

Stipendier som är avsedda för mottagarens Hittelön, ersättningar till den som i särskilt fall utbildning är skattefria. Stipendier som är av- har räddat personer eller tillgångar i fara och sedda för andra ändamål är skattefria under ersättningar till den som har bidragit till eller vissa förutsättningar, bl.a. om de inte utgör avsett att bidra till att bl.a. förebygga brott är ersättning för utfört arbete. Skatteutgiften skattefria. Eftersom ersättningarna i princip är avser skatt på inkomst av tjänst och särskild ersättning för prestation är detta en skattelöneskatt. lättnad. Skatteutgiften avser skatt på inkomst

av tjänst och särskild löneskatt.

A17. Personalrabatter m.m. A21. Ersättning för blod m.m.

Personalrabatter beskattas normalt inte. Reseförmåner med inskränkande villkor som till- Ersättningar till den som har lämnat organ, handahålls anställda inom t.ex. flyg eller järn- blod eller modersmjölk är skattefria. Eftersom väg beskattas enligt en schablon. Skatte- ersättningarna i princip är ersättning för utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och prestation är detta en skattelättnad. Skattesärskild löneskatt. utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och

särskild löneskatt.

A18. EU-parlamentarikers kostnadsersättningar och förmåner A22. Inkomst från försäljning av vilt växande bär

De resekostnadsersättningar, ersättningar för utgifter i samband med sjukdom, graviditet Inkomster från försäljning av vilt växande bär, eller barnafödande och övriga kostnads- svamp och kottar som den skattskyldige har ersättningar för utövande av uppdraget som plockat själv är skattefria upp till 12 500 Europaparlamentet betalar ut till sina leda- kronor. Eftersom inkomsten är en ersättning möter är inte skattepliktiga. Detsamma gäller för arbete är detta en skattelättnad. Skattede försäkringsförmåner som ges ut av utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och Europaparlamentet och de inbetalningar som särskild löneskatt. görs till den frivilliga pensionsfonden. Ersättningar för utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande som ges till före A23. Ersättningar till statligt anställda detta ledamöter som har pension eller efter- stationerade utomlands levandepension från Europaparlamentet ska

Ersättningar och förmåner till utomlands inte heller beskattas. Det ska inte heller

stationerad personal vid statlig myndighet ska inbetalningar som görs till den frivilliga

inte tas upp till beskattning, om ersättningen pensionsfonden för före detta ledamöter som förvärvat rättigheter i fonden. Skatteutgiften eller förmånen är föranledd av stationeringen

och avser vissa förmåner och ersättningar, t.ex. avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. bostad på stationeringsorten och medföljande

tillägg för make. Äldre bestämmelser gäller för

utlandsstationering som har tillträtts före den A19. Ersättningar och förmåner till personal 1 januari 2007, dock längst till och med den

vid Europaskolor 31 augusti 2009. Skatteutgiften avser skatt på

inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut till personal tas inte upp till beskattning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A24. Kostnadsersättning till viss personal på som den anställde får utanför arbetsgivarens

SIPRI arbetsplatser genom kuponger eller något

motsvarande betalningssystem. Skatteutgiften Ersättningar för ökade levnadskostnader eller avser skatt på inkomst av tjänst och särskild för skolavgifter för barn och förmån av bostad löneskatt. är ej skattepliktiga när ersättningen anvisats av styrelsen för SIPRI till vissa utländska forskare. Skattefriheten har motiverats med A28. Förmån av privatfinansierad hälso- och svårigheten att rekrytera forskare. Skatte- sjukvård utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Om arbetsgivaren bekostar offentligt finansie-

rad hälso- och sjukvård i Sverige är detta en

skattepliktig förmån. Om arbetsgivaren A25. Tjänsteinkomster förvärvade vid däremot bekostar privatfinansierad hälso- och

vistelse utomlands sjukvård för en anställd är detta en skattefri

förmån. Detsamma gäller för hälso- och Den s.k. ettårsregeln för tjänsteinkomster sjukvård utomlands. Arbetsgivaren har å andra förvärvade vid vistelse utomlands medger sidan ingen avdragsrätt för kostnaden. Det skattefrihet i Sverige, även om ingen finns inget som hindrar att arbetsgivaren efter beskattning skett utomlands. Om anställ- överenskommelse gör ett bruttolöneavdrag för ningen har varat minst ett år i samma land och den anställde för att kompensera sig för avsett anställning hos annan än bl.a. svenska kostnaden. Skatteutgiften avser skatt på staten eller svensk kommun, medges befrielse inkomst av tjänst och särskild löneskatt. från skatt även om ingen beskattning skett i verksamhetslandet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A29. Utjämning av småföretagares inkomst

I småföretag bidrar inkomstutjämnande åtgär- A26. Tjänsteinkomster förvärvade på vissa der, t.ex. avsättningar till skogskonto och

utländska fartyg periodiseringsfond samt överavskrivningar, till

skatteutgiften i den mån åtgärderna medför att Skattefrihet gäller för anställning ombord på ägarens marginalskatt blir olika vid avsättning utländskt fartyg som huvudsakligen går i och uttag. Skatteutgiften avser skatt på oceanfart om anställningen och vistelsen inkomst av tjänst. utomlands varat minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod och avsett anställning hos arbetsgivare som hör hemma i en stat inom EES. Skatteutgiften avser skatt på B. Intäkter i näringsverksamhet inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

Betydelsen av organisationsform

A27. Personalvård I följande beskrivningar av skatteutgifterna

inom näringsverksamhet under B. och C. Personalvårdsförmåner är skattefria. Med per- gäller generellt att posterna påverkar den sonalvårdsförmåner avses förmåner av mindre beskattningsbara inkomsten i näringsverksamvärde som inte är en direkt ersättning för heten. Storleken på skatteutgiften kommer att utfört arbete utan består av enklare åtgärder bero av i vilken organisationsform näringsför att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller verksamheten bedrivs. För aktiebolag och lämnas på grund av sedvänja inom det yrke ekonomiska föreningar, där inkomst av eller den verksamhet som det är fråga om. Som näringsverksamhet beskattas med bolagsskatt, personalvårdsförmåner räknas inte rabatter, innebär den lägre beskattningsbara inkomsten förmåner som den anställde får byta ut mot att statens bolagsskatteintäkter minskar. För kontant ersättning, förmåner som inte riktar enskilda näringsidkare och fysiska personer sig till hela personalen, eller andra förmåner som är delägare i handelsbolag, där inkomst av

näringsverksamhet beskattas på liknande sätt löntagare, dvs. de kostnader som till den del de som inkomst av tjänst, innebär en sänkt överstiger 9 000 kronor är avdragsgilla vid beskattningsbar inkomst att även underlaget inkomsttaxeringen. Kostnaden är egentligen för socialavgifter minskar. Skatteutgiften en privat levnadskostnad, varför avdraget utgörs därför av dels inkomst av tjänst, dels utgör en skatteutgift avseende skatt på särskild löneskatt (se utförlig beskrivning inkomst av näringsverksamhet, se A11. under A. Inkomst av tjänst, vad gäller förhållandet mellan socialavgifter och särskild löneskatt). C2. Matching-credit-klausuler i olika

dubbelbeskattningsavtal

B1. Uttag av bränsle I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för

den skatt som skulle ha utgått i det andra Enligt huvudregeln är uttag ur närings- avtalslandet även om sådan skatt inte har verksamhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för erlagts. Skatteutgiften avser skatt på inkomst uppvärmning är dock undantaget från skatte- av näringsverksamhet. plikt om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. C3. Koncernbidragsdispens

Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får B2. Avverkningsrätt till skog göras för lämnade bidrag trots att reglerna för

koncernbidrag inte är uppfyllda. Detta förut- Enligt god redovisningssed uppkommer sätter dels att avdraget redovisas öppet, dels att intäkten när bindande avtal träffats. Enligt den verksamhet som bedrivs av berörda gällande lagstiftning tillämpas dock i detta fall företag ska vara av samhällsekonomiskt kontantprincipen, vilket innebär att beskatt- intresse. Skatteutgiften avser skatt på inkomst ningen skjuts upp, varför en räntefri kredit av näringsverksamhet. uppstår i näringsverksamhet. I princip borde räntan på krediten utgöra underlag för skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild C4. Rabatter och liknande från ekonomiska löneskatt. föreningar

Ekonomiska föreningar får göra avdrag för B3. Kapitalvinst på näringsfastigheter rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa inte

är skattepliktiga hos mottagaren. Skatte- Kapitalvinst på enskildas näringsfastigheter be- utgiften avser skatt på inkomst av näringsskattas som kapitalinkomst. Skatteutgiften verksamhet. avser att en större del av näringsinkomsten beskattas som kapitalinkomst än vad som är normenligt. För denna del kan skatteutgiften C5. Anläggning av ny skog m.m. beräknas ur skillnaden mellan skattesatsen för näringsinkomst (inklusive särskild löneskatt) Utgifter för anläggning av ny skog och och kapitalinkomstskattesatsen. dikning som främjar skogsbruk ska kostnads-

föras direkt. Utgifter för inköp samt

plantering av träd och buskar för frukt- eller

bärodling får dras av direkt. Skatteutgiften C. Kostnader i näringsverksamhet utgörs av ränteeffekten på den omedelbara

avskrivningen och avser skatt på inkomst av C1. Avdrag för kostnader för resor till och näringsverksamhet och särskild löneskatt.

från arbetet

För näringsidkare som företar arbetsresor med egen bil tillämpas i dag de regler som gäller för

C6. Skadeförsäkringsföretag C10. Skogsavdrag

I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlig- Vid avyttring av skog får fysisk person under het att göra extra avsättningar till s.k. säker- innehavstiden avdrag med högst 50 procent av hetsreserv. Skatteutgiften avser skatt på anskaffningsvärdet, medan avdraget för juriinkomst av näringsverksamhet och utgörs av diska personer är begränsat till 25 procent. Vid räntan på den skattekredit som det extra taxeringen för ett visst beskattningsår får avdraget medför. avdrag göras med högst halva den avdrags-

grundande skogsintäkten. Syftet med avdrags-

rätten är att undanta rena kapitaluttag från C7. Överavskrivningar avseende inventarier beskattning. Å andra sidan saknas anledning

att ge avdrag när värdeökningen på skogs- Den planmässiga avskrivningstiden bestäms av tillväxten överstiger gjorda uttag. Skattetillgångens ekonomiska livslängd, medan den

utgiften uppkommer genom den schablon skattemässiga avskrivningstiden bestäms enligt

som är vald för beräkning av avdragets storlek lag. Detta innebär att planmässiga och skatte-

och avser skatt på inkomst av näringsmässiga avskrivningar endast undantagsvis verksamhet och särskild löneskatt. överensstämmer. Lagstiftningen tillåter att en tillgång skrivs av snabbare än vad som är ekonomiskt motiverat av förslitning. Genom C11. Bidrag till regionala utvecklingsbolag överavskrivningarna uppstår en skattekredit; inkomstskatten multiplicerad med den Avdrag får göras för bidrag som lämnas till ackumulerade överavskrivningen. Skatteutgif- regionalt utvecklingsbolag. Skatteutgiften ten utgörs av räntan på skattekrediten och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet avser inkomst av näringsverksamhet och och särskild löneskatt. särskild löneskatt.

C12. Bidrag till Tekniska museet och C8. Periodiseringsfonder Svenska Filminstitutet

Periodiseringsfonden är en vinstanknuten Avdrag får göras för bidrag som lämnas till reserveringsmöjlighet i företaget, där medel Tekniska museet och Svenska Filminstitutet. kan reserveras under högst sex år. Reserve- Skatteutgiften avser skatt på inkomst av ringsmöjligheten innebär att inkomstbeskatt- näringsverksamhet och särskild löneskatt. ningen skjuts upp. För enskilda näringsidkare och för fysiska personer som är delägare i handelsbolag utgörs skatteutgiften av räntan C13. Nedskrivning av lager och pågående på skattekrediten. Skatteutgiften avser arbeten inkomst av näringsverksamhet och särskild

Enligt en alternativregel kan lager (gäller inte löneskatt.

fastigheter och värdepapper) tas upp till 97

procent av det sammanlagda anskaffnings- C9. Substansminskning värdet. Byggnads-, hantverks- och anlägg-

ningsföretag kan tillämpa motsvarande alter- Huvudregeln vad gäller avdrag för substans- nativregel på pågående arbeten om arbetet minskningar är ingen skatteutgift. Enligt en utförs till ett fast pris. Nedskrivningen ger en alternativregel får avdraget uppgå till högst skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde på krediten och avser skatt på inkomst av då utvinningen påbörjades. Skatteutgiften näringsverksamhet och särskild löneskatt. utgörs av ränteeffekten på den snabbare avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C14. Skogs-, skogsskadekonto och avgiften innebär att för de fem första inkomst-

upphovsmannakonto åren efter värdeåret utgår ingen fastighets-

avgift och för de därpå följande fem åren är Skogsägare och författare m.fl. som bedriver avgiften nedsatt till hälften. Direktavenskild firma drabbas av progressiv beskatt- kastningen förutsätts motsvara marknadsning samtidigt som de har oregelbundna värdet på egnahemsfastigheten respektive det inkomster. För att möjliggöra en resultat- sammanlagda marknadsvärdet på privatutjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp bostadsföretagets bostadsrättslägenheter som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto multiplicerat med den reala statslåneräntan. eller upphovsmannakonto. Insättningen be- Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan gränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på kapitalskatten på fastighetens reala direktskogsskadekonto och 5 år på upphovs- avkastning och den fastighetsavgift som mannakonto. Kontoinsättningen medför att betalas enligt gällande regler. egenavgiften skjuts upp, där skattedelen utgörs av särskild löneskatt. Bidraget till skatteutgiften ges av den räntefria skatte- D3. Utdelning och kapitalvinst på aktier i krediten. onoterade bolag

Kapitalinkomster för delägare i onoterade C15. Räntefördelning vid generationsskiften bolag beskattas med den lägre skattesatsen

25 procent istället för 30 procent, vilket är Förvärvas en näringsfastighet genom arv, normen för kapitalinkomster. Den lägre testamente, bodelning med anledning av skattesatsen ger upphov till en skatteutgift makes död eller äktenskapsskillnad eller som avser skatt på inkomst av kapital. genom gåva kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning till den del det negativa fördelningsunderlaget är hänförligt till D4. Utdelning och kapitalvinst på förvärvet. Skatteutgiften avser inkomst av kvalificerade aktier näringsverksamhet och särskild löneskatt.

För den del av utdelningen på kvalificerade

andelar som understiger gränsbeloppet tas

fr.o.m. inkomståret 2006 endast 2/3 upp till D. Intäkter i kapital beskattning. Den effektiva skatten på kapital-

avkastningen blir således 20 procent, vilket är D1–D2. Avkastning eget hem och lägre än normen för kapitalinkomster. Skatte-

bostadsrättsfastighet utgiften avser skatt på inkomst av kapital.

Med eget hem avses ett småhus som inte upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt. Den D5. Utdelning av aktier direkta avkastningen i form av boendet i eget hem och i privatbostadsföretag (äkta bostads- Beskattning av aktieutdelning i form av aktier rättsförening) beskattas inte som inkomst av skjuts i vissa fall upp till dess att mottagaren kapital. Däremot utgår kommunal fastighets- säljer aktierna (den s.k. lex Asea). Räntan på avgift på bostäder. Den kommunala fastighets- denna skattekredit är en skatteutgift. Skatteavgiften uppgår år 2010 till 6 387 kronor per utgiften avser skatt på inkomst av kapital. småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet på fastigheten och 1 277 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 D6. Utdelning och kapitalvinst på andelar i procent av fastighetens taxeringsvärde. oäkta bostadsrättsföreningar Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som innehåller bostäder är nedsatt under de Andelar i oäkta bostadsrättsföreningar om-

fattas av lättnadsregler till och med utgången första 10 åren. Varje byggnad tilldelas ett

av år 2011. Lättnadsreglerna motsvarar de regsärskilt värdeår (som kan förändras genom

ler som gällde för utdelning och kapitalvinst på ombyggnader). Nedsättningen av fastighets-

andelar i onoterade bolag före inkomstår 2006. D10. Nedsatt avkastningsskatt på Lättnadsreglerna medför en skattelättnad. 70 pensionsmedel procent av statslåneräntan multiplicerat med ett speciellt definierat underlag (i princip Avkastningen på medel reserverade för anskaffningsvärdet för bostadsrätten) undan- pensionsändamål beskattas lägre än normen tas från beskattning i inkomstslaget kapital. för kapitalinkomster. Inkomstskatt tas ut med Skatteutgiften avser skatt på inkomst av 15 procent på en schablonberäknad avkastkapital. ning. Den lägre skattesatsen ger upphov till en

skatteutgift som avser skatt på inkomst av

kapital.

D7. Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt D11. Nedsatt avkastningsskatt på K-

Enligt normen ska värdeförändringar beskattas försäkringar löpande på årsbasis (alternativt ska skatterestitution medges) och inte när de realiseras, Avkastningen på K-försäkringskapital beskatdvs. avyttras. Dessutom ges möjlighet till tas lägre än normen för kapitalinkomster. ytterligare uppskov, under vissa förutsätt- Inkomstskatt tas endast ut med 27 procent av ningar, även då vinsten har realiserats. Dessa en schablonberäknad avkastning. Skatteuppskovsmöjligheter ger upphov till en skatte- utgiften avser skatt på inkomst av kapital. kredit. En schablonintäkt på 1,67 procent av uppskovsbeloppet på en realiserad vinst tas

D12. Schablonmässigt underlag för

upp till beskattning i inkomstslaget kapital.

avkastningsskatt

Detta motsvarar en ränta på uppskovsbeloppet på 0,5 procent. Skillnaden mellan gällande

Skatteunderlaget utgörs av kapitalunderlaget – uppskovsregler och en beskattning av uppskov

värdet av den skattskyldiges tillgångar med i inkomstslaget kapital utgör en skatteutgift

avdrag för finansiella skulder vid beskattningssom avser skatt på inkomst av kapital.

årets ingång – multiplicerat med den genom-

snittliga statslåneräntan året före beskattnings- D8. Värdeförändring på aktier m.m. året. Om den faktiska avkastningen på försäk-

ringskapital över-/understiger den schablon- Enligt normen ska värdeförändringar beskattas mässigt framräknade avkastningen uppstår en (alternativt ska skatterestitution ges) när de skatteutgift/skattesanktion avseende skatt på uppkommer och inte, som fallet är, när de inkomst av kapital. realiseras. Uppskovet ger upphov till en skattekredit. Räntan på denna skattekredit är

D13. Framskjuten beskattning vid

en skatteutgift som avser skatt på inkomst av

andelsbyte

kapital.

Reglerna om framskjuten beskattning vid D9. Nedsatt kapitalvinstbeskattning vid andelsbyten tillämpas när fysiska personer gör

försäljning av eget hem och bostadsrätt andelsbyten om vissa villkor är uppfyllda. Reg-

lerna innebär att det inte fastställs någon Tjugotvå trettiondelar av den kapitalvinst som kapitalvinst vid bytet av andelarna utan realiseras vid försäljning tas upp till beskatt- beskattning sker när de mottagna andelarna ning i inkomstslaget kapital. Den återstående avyttras. Skatteutgiften utgörs av räntan på del som inte beskattas ger upphov till en den kredit som den framskjutna beskattningen skatteutgift som avser skatt på inkomst av innebär och avser skatt på inkomst av kapital kapital. eller tjänst (fåmansföretagsreglerna).

D14. Skogs-, skogsskadekonto och E3. Kapitalförluster på marknadsnoterade upphovsmannakonto aktier m.m.

Skogsägare och författare m.fl. som bedriver Kapitalförluster på marknadsnoterade delägarenskild firma har ofta oregelbundna in- rätter ska dras av i sin helhet, kapitalförluster komster. Tillsammans med en progressiv på sådana andelar i svenska aktiebolag och beskattning kan detta leda till att de miss- utländska juridiska personer som inte är notegynnas relativt personer med jämna in- rade eller kvalificerade ska dras av till fem komster. För att möjliggöra en resultat- sjättedelar och kapitalförluster på kvalificerade utjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp andelar ska dras av till två tredjedelar mot som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto skattepliktiga vinster på sådana tillgångar. Till eller upphovsmannakonto. Insättningen be- den del förluster inte kan dras av mot sådana gränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på tillgångar ska 70 procent, fem sjättedelar av skogsskadekonto och 5 år på upphovsmanna- 70 procent respektive två tredjedelar av konto. Räntan på kontona beskattas med den 70 procent dras av. Huvudregeln är att lägre skattesatsen 15 procent istället för 30 70 procent av förlusten får dras av. Skatteprocent, vilket är normen för kapital- utgiften avser inkomst av kapital. inkomster. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

F. Socialavgifter

F1. Regional nedsättning av egenavgifter

E. Kostnader i kapital

Vid beräkning av egenavgifter får en enskild E1. Ränteutgifter för egnahem näringsidkare med fast driftställe i stödområde

A göra ett avdrag med 10 procent av avgifts- Enligt gällande regelsystem är samtliga ränte- underlaget upp till 180 000 kronor, dvs. högst utgifter avdragsgilla. Enligt normen ska endast 18 000 kronor per år. Fiskeri-, vattenbruks-, ränteutgifter för lån till investeringar där jordbruks- och transportverksamhet är undanavkastningen är skattepliktig vara avdragsgilla. tagna från nedsättning p.g.a. EU-regler. Detta innebär att ränteutgifter för egnahem är Skatteutgiften avser egenavgifter. en skatteutgift i den mån fastighetsavgiften understiger avkastningen från egnahem multiplicerat med en skattesats på 30 procent. F2. Nedsättning av egenavgifter för Skatteutgiften avser skatt på inkomst av personer som vid årets ingång inte har kapital. fyllt 26 år

För personer som vid årets ingång inte har E2. Konsumtionskrediter fyllt 26 år har egenavgifterna och den allmänna

löneavgiften satts ned. Nedsättningen innebär Enligt gällande regelsystem är samtliga ränte- att egenavgifterna för unga uppgår till hela ålutgifter avdragsgilla. Enligt normen ska endast derspensionsavgiften samt en fjärdedel av de ränteutgifter för lån till investeringar inklusive övriga avgifterna. De totala egenavgifterna, bostadsinvesteringar vara avdragsgilla. Detta inklusive den allmänna löneavgiften, för unga innebär att ränteutgifter för lån till konsum- uppgår därmed till maximalt 15,07 procent av tion är en skatteutgift. Skatteutgiften avser avgiftsunderlaget. skatt på inkomst av kapital.

F3. Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter

Arbetsgivare med fast driftställe i stödområde

A får göra ett avdrag med 10 procent av av-

giftsunderlaget, dock högst med 7 100 kronor G. Särskild löneskatt per kalendermånad. Nedsättningen gäller inte för kommuner, landsting, statliga myndighe- G1. Ersättning skiljemannauppdrag ter, statliga affärsdrivande verk eller registrerade trossamfund. Vidare är fiskeri-, vatten- Ersättning för skiljemannauppdrag ingår inte i bruks-, jordbruks- och transportverksamhet underlaget för socialavgifter om parterna är av undantagna från nedsättningen p.g.a. EU-reg- utländsk nationalitet. Skatteutgiften avser särler. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter. skild löneskatt.

F4. Nedsättning av arbetsgivaravgifter för G2. Ersättning till idrottsutövare personer som vid årets ingång inte har

fyllt 26 år Ersättning som en idrottsutövare erhåller från

en skattebefriad ideell förening och som inte För personer som vid årets ingång inte har överstiger ett halvt basbelopp är undantagen fyllt 26 år har arbetsgivaravgifterna och den från socialavgifter. Ersättningen är inte förallmänna löneavgiften satts ned. Nedsätt- månsgrundande. Skatteutgiften avser därför ningen innebär att arbetsgivaravgifterna för särskild löneskatt. unga uppgår till hela ålderspensionsavgiften samt en fjärdedel av de övriga avgifterna. De

G3. Avskaffad särskild löneskatt för

totala arbetsgivaravgifterna, inklusive den

egenföretagare som fyllt 65 år men är

allmänna löneavgiften, för unga uppgår

födda 1938 eller senare

därmed till 15,49 procent av avgiftsunderlaget.

Den särskilda löneskatten för vissa förvärvs- F5. Utländska artister inkomster (SLF) på 16,16 procent slopades

den 1 januari 2007 och enbart ålderspensions- Inkomst från artistisk eller idrottslig verksam- avgiften, på 10,21 procent, betalas för egenhet som en utländsk fysisk person bedrivit i företagare som har fyllt 65 år. Nedsättningen Sverige beskattas med en speciell artistskatt. omfattar endast enskilda näringsidkare som är Fram till 1 januari 2010 behövde varken sociala födda 1938 eller senare, dvs. näringsidkare som avgifter eller särskild löneskatt erläggas. omfattas av det reformerade ålderspensions- Inkomsten är förmånsgrundande. Skatte- systemet. utgiften avser socialavgifter och särskild löneskatt. Från och med 1 januari 2010 erläggs

G4. Avskaffad särskild löneskatt för

socialavgifter och skatteutgiften upphör.

egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare F6. Förmån av fritt eller delvis fritt

drivmedel Den särskilda löneskatten för vissa förvärvs-

inkomster (SLF) på 24,26 procent slopades Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel vär- den 1 januari 2008 för egenföretagare som har deras till marknadsvärdet multiplicerat med fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast faktorn 1,2. Hela förmånsvärdet, dvs. även den enskilda näringsidkare som är födda 1937 eller del av förmånsvärdet som överstiger mark- tidigare, dvs. näringsidkare som omfattas av nadsvärdet, är pensionsgrundande och för- det gamla ålderspensionssystemet. månsgrundande i flertalet övriga socialförsäkringar. Underlaget för socialavgifter uppgår

G5. Avskaffad särskild löneskatt för

däremot endast till drivmedlets marknads-

anställda som fyllt 65 år men är födda

värde. Skatteutgiften avser socialavgifter.

1938 eller senare

Den särskilda löneskatten för vissa förvärvs-

inkomster (SLF) på 16,16 procent slopades

den 1 januari 2007 och enbart ålderspensions- svenska normen borde det utgå mervärdesavgiften, på 10,21 procent, betalas för anställda skatt och skatteutgiften avser därför mersom har fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar värdesskatt. endast anställda som är födda 1938 eller senare, dvs. personer som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet. H4. Uttagsbeskattning avseende vissa

fastighetstjänster

G6. Avskaffad särskild löneskatt för En fastighetsägare ska i vissa fall uttags-

anställda som fyllt 65 år men är födda beskattas för mervärdesskatt (d.v.s. betala

1937 eller tidigare mervärdesskatt) på vissa tjänster som

fastighetsägaren utför på fastigheten med egen Den särskilda löneskatten för vissa förvärvs- personal. Detta gäller om fastigheten används i inkomster (SLF) på 24,26 procent slopades en verksamhet som är undantagen från den 1 januari 2008 för anställda som har fyllt beskattning, t.ex. bostadsuthyrning. Bestäm- 65 år. Nedsättningen omfattar endast anställda melserna syftar till att uppnå en mervärdessom är födda 1937 eller tidigare, dvs. personer skattemässig likabehandling mellan att själv som omfattas av det gamla ålderspensions- utföra eller att upphandla tjänsterna. Uttagssystemet. beskattning förutsätter att nedlagda löne-

kostnader, inräknat socialavgifter, för dessa

arbeten överstiger 300 000 kronor för ett

beskattningsår. Skatteutgiften består alltså i att

H. Mervärdesskatt

fastighetstjänsterna är mervärdesskattebefriade

för arbeten som inte överstiger 300 000 kronor

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger

för ett beskattningsår.

ej)

H1. Försäljning av tomtmark och byggnader

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger)

Vid försäljning av en- och flerbostadshus är ca H5. Läkemedel 15 procent av värdet undantaget från mervärdesskatt. Undantaget gäller i huvudsak För läkemedel som utlämnas enligt recept eller tomtmark, byggränta och vinst som enligt säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag normen borde beskattas. Undantaget ger från mervärdesskatt, dvs. försäljningen är upphov till en skatteutgift avseende mer- undantagen från mervärdesskatt men ingående värdesskatt. mervärdesskatt får dras av. (Vid försäljning av

icke receptbelagda läkemedel utgår dock mer-

värdesskatt.) Skattebefrielsen ger upphov till

H2. Försäljning av konstverk < 300 000

en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

kr/år

Undantaget från skatteplikt omfattar enbart H6. Internationell personbefordran upphovsmannens eller dennes dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för Transport till eller från utlandet räknas som under 300 000 kronor per år eller mindre är export. Detta innebär att en resa från ort i försäljningsbeloppet undantaget från mer- Sverige till en ort i utlandet i sin helhet är värdesskatt. Undantaget ger upphov till en undantagen från skatteplikt. Skattebefrielsen skatteutgift avseende mervärdesskatt. gäller både luft-, vatten- och landtransporter.

Beloppen i tabellen avser inrikes del av utrikes

buss- och tågtransporter. Skattebefrielsen ger

H3. Lotterier

upphov till en skatteutgift avseende mer-

värdesskatt. Enligt EG-regler får det inte tas ut någon mervärdesskatt på lotterier. All beskattning sker endast i form av punktskatt. Enligt den

Skattesats 6 eller 12 procent (avdragsrätt Avdrag för ingående skatt föreligger).

H20. Ingående skatt på jordbruksarrende H7–H15. Personbefordran, allmänna

nyhetstidningar, böcker, tidskrifter Avdragsrätten omfattar hela den ingående m.m., biografföreställningar, vissa skatten på jordbruksarrende, även om värdet entréavgiftsbelagda kulturevenemang, av bostad ingår i arrendet.

kommersiell idrott, upphovsrätter samt entré djurparker

I. Punktskatter

Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upp-

Energiskatt

hov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

I1. Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon H16–H17. Livsmedel och rumsuthyrning

Skattesatsen för dieselolja i miljöklass 1

jämförs med skattesatsen för bensin i miljö- Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till

klass 1, vilken utgör normen på hela transport- 12 procent. Som livsmedel räknas inte vatten från vattenverk, spritdrycker, vin och starköl området. I praktiken utgörs nästan all bensinsamt tobaksvaror. Den nedsatta skattesatsen och dieseloljeanvändning av miljöklass 1. År ger upphov till en skatteutgift avseende mer- 2010 motsvarar skattesatsen för bensin i den

främsta miljöklassen 33,8 öre/kWh medan värdesskatt.

dieselolja i den främsta miljöklassen, dvs.

miljöklass 1, beskattas med motsvarande H18. Försäljning av konstverk ≥ 300 000 13,3 öre/kWh. Skatteutgiften utgörs av

kr/år mellanskillnaden i skattesats. Skatteutgiften

för dieselbränsle uppgår till 20,5 öre/kWh. Skattenedsättningen omfattar enbart upphovs- Riksdagen har beslutat att höja skatten på mannens eller dennes dödsbos försäljning. dieselolja till motsvarade 15,3 öre/kWh år Om konstnären eller dödsboet säljer för 2011 och 17,3 öre kWh år 2013. 300 000 kronor per år eller mer, eller själva begär att bli beskattade, sker beskattning med skattesatsen 12 procent. Den nedsatta skatte- I2. Särskild energiskattebefrielse för satsen ger upphov till en skatteutgift avseende naturgas och gasol som drivmedel mervärdesskatt.

Befrielsen gäller endast för naturgas och gasol

som drivmedel. För information om naturgas Undantag från skattskyldighet och gasol för uppvärmning se punkt I9.

Normen utgörs av energiskattesatsen för H19. Omsättning i ideella föreningar bensin i miljöklass 1.

Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verksamhet räknas inte som yrkesmässig verk- I3. Energiskattebefrielse för samhet om föreningen är befriad från koldioxidneutrala drivmedel inkomstskatt för omsättningen ifråga.

Befrielse gäller för koldioxidneutrala driv-

medel. Normen utgörs av energiskattesatsen

för bensin i miljöklass 1.

I4. Energiskattebefrielse för elförbrukning I9. Differentierat skatteuttag på fossila vid bandrift bränslen för uppvärmning

Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och Skatteutgifterna beräknas som skillnaden tunnelbana. Normen utgörs av energiskatte- mellan skattesatsen på eldningsolja och skattesatsen för bensin i miljöklass 1. satserna på de olika energislagen. Skattesatsen

för eldningsolja är 7,9 öre/kWh och utgör

normen. År 2010 uppgår skattesatsen för gasol I5. Energiskattebefrielse för till 1,2 öre/kWh, för naturgas till 2,3 öre/kWh

bränsleförbrukning vid bandrift och för kol till 4,4 öre/kWh. Skatteutgifterna

uppgår 2010 till 6,7 öre/kWh för gasol, till Bränsle i dieseldrivna järnvägsfordon beskattas 5,6 öre/kWh för naturgas och till 3,5 öre/kWh inte. Normen utgörs av energiskattesatsen för för kol. Riksdagen har beslutat att skattebensin i miljöklass 1.

satserna på de olika energislagen ska uppgå till

8,0 öre/kWh år 2011, vilket motsvarar

skattesatsen på eldningsolja. Därmed upphör

I6. Energiskattebefrielse på bränsle för

denna skatteutgift.

inrikes sjöfart

Bränsle som används vid yrkesmässig sjöfart

I10. Energiskattebefrielse för uppvärmning

beskattas inte. Bränsle för användning av

för biobränslen, torv m.m.

privata ändamål beskattas dock. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljö-

Ingen skatt utgår på biobränslen, torv m.m. klass 1.

som används för uppvärmning. Normen

utgörs av energiskattesatsen på eldningsolja.

Energiskatt utgår dock på råtallolja med en

I7. Energiskattebefrielse på bränsle för

skattesats som motsvarar energi- och

inrikes luftfart

koldioxidskatten på eldningsolja.

Sedan den 1 juli 2008 beskattas flygbränsle som förbrukas i luftfartyg, när luftfartyget

I11. Avdrag för energiskatt på bränsle i

används för privat ändamål. Yrkesmässig

kraftvärmeverk

förbrukning av bränsle som används som flygbränsle beskattas inte. Normen utgörs av

För bränsle som förbrukas vid samtidig proenergiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. duktion av värme och el i kraftvärmeverk

medges avdrag för hela energiskatten på den

del av bränslet som motsvarar värmeproduk-

I8. Elförbrukning i vissa kommuner

tionen. Enligt EG-direktiv finns det ingen

skatt på den del av bränslet som motsvarar Normen för skatt på el utgörs av den

elproduktionen. Normen motsvaras av full skattesats som merparten av de svenska

skattesats för respektive bränsle. Se punkt I9 hushållen betalar. Den uppgår till 28,0

för skattesatserna för respektive bränsle. öre/kWh 2010. I samtliga kommuner i Västerbottens, Norrbottens, och Jämtlands län, Sollefteå, Ånge och Örnsköldsvik i

I12. Återbetalning av energiskatt för

Västernorrlands län, Ljusdal i Gävleborgs län,

fjärrvärmeleveranser till industrin

Torsby i Värmlands län, och Malung, Mora, Orsa, och Älvdalen i Dalarnas län är dock

Fjärrvärme som levereras till industrin medges skattesatsen nedsatt till 18,5 öre/kWh. Skatte-

fullt avdrag för energiskatten på bränsle och utgiften uppgår till 9,5 öre/kWh. nedsatt skatt till 0,5 öre/kWh på el. Normen

utgörs av full skattesats på respektive bränsle.

Se punkt I9 för skattesatserna för respektive

bränsle.

I13. Bränsleförbrukning för uppvärmning I18. Befrielse från energiskatt på el vid inom industrin deltagande i program för energieffektivisering inom industrin

Industrisektorn är energiskattebefriad för användning av fossila bränslen i tillverknings- För energiintensiva industriföretag, som deltar processer. Normen för alla fossila bränslen i program för energieffektivisering medges beutgörs av full energiskattesats på eldningsolja, frielse från energiskatten på el. Detta innebär 7,9 öre/kWh. Riksdagen har beslutat att från en ytterligare skattenedsättning från den och med år 2011 ta ut energiskatt motsvarande tidigare nedsatta skattesatsen för el inom 30 procent av full energiskatt på eldningsolja, industrisektorn på 0,5 öre/kWh. Den yttervilket motsvarar 2,4 öre/kWh. Därmed ligare skatteutgiften uppgår till 0,5 öre/kWh minskar skatteutgiften från och med år 2011.

Koldioxidskatt

I14. Bränsleförbrukning för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen I19. Generell nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom industrin

Växthus- och jordbruksnäringen är skattebefriad från energiskatt för användning av För industrin utanför EU:s system för handel fossila bränslen till uppvärmning. Normen för med utsläppsrätter medges en nedsättning alla fossila bränslen utgörs av full energi- med 79 procent av koldioxidskattesatsen för skattesats på eldningsolja, 7,9 öre/kWh. all användning av fossila bränslen för upp- Riksdagen har beslutat att från och med 2011 värmning. Normen utgörs av full koldioxidta ut energiskatt motsvarande 30 procent av skattesats, dvs. 105 öre/kg koldioxid. full energiskatt på eldningsolja, vilket Riksdagen har beslutat att nedsättning endast motsvarar 2,4 öre/kWh. Därmed minskar medges med 70 procent från och med år 2011 skatteutgiften från och med år 2011. och med 40 procent från och med år 2015.

I15. Elförbrukning inom industrin I20. Särskilt nedsatt koldioxidskatt för naturgas och gasol som drivmedel

El som används i tillverkningsprocesser inom industrisektorn beskattas med 0,5 öre/kWh. För naturgas och gasol som drivmedel är Normen utgörs av normalskattesatsen på el. skattesatsen nedsatt jämfört med för

uppvärmning. Nedsättningen motsvarar 41

procent av koldioxidskattesatsen för naturgas I16. Elförbrukning inom växthus- och och 48 procent för gasol. Normen utgörs av

jordbruksnäringen full koldioxidskattesats. Riksdagen har

beslutat att nedsättningen för både naturgas El som används i växthus- och jordbruks- och gasol ska motsvara 30 procent år 2011, 20 näringen beskattas med 0,5 öre/kWh. Normen procent år 2013 och 0 procent år 2015. utgörs av normalskattesatsen på el. Därmed upphör skatteutgiften år 2015.

I17. Miljöbonus för el producerad i I21. Särskild nedsättning av koldioxidskatt vindkraftverk för uppvärmning inom industrin

För el från havsbaserad vindkraft medges ett För energiintensiva industriföretag medges avdrag på 12,0 öre/kWh år 2009. Avdraget nedsättning utöver den generella nedsättupphör när elproduktionen uppnått 20 000 ningen om koldioxidskatten överstiger timmar beräknad som drift med full last. 0,8 procent av det enskilda företagets försälj- Normen utgörs av normalskattesatsen på el. ningsvärde. För det överskjutande beloppet Från och med år 2010 upphör skatteutgiften. sätts skatten ned till 24 procent. EU:s minimi-

skattesatser måste dock alltid respekteras.

Normen utgörs av full koldioxidskattesats. betalning med 2,38 kronor per liter. Normen Riksdagen har beslutat att fasa ut begräns- utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen

ningsnivån i två steg. Det första steget tas år har beslutat att begränsa återbetalningen till 2011 genom att begränsningsnivån höjs från 2,10 kronor per liter år 2011, 1,70 kronor år 0,8 till 1,2 procent av det enskilda företagets 2013 och 0,90 kronor år 2015.

försäljningsvärde. Därefter slopas begräns-

ningsnivån från och med 2015. Därmed upphör denna skatteutgift. I25. Återbetalning av koldioxidskatt för

fjärrvärmeleveranser till industrin

I22. Särskild nedsättning av koldioxidskatt Fjärrvärme som levereras till industrin medges

för uppvärmning inom växthus- och återbetalning av 79 procent av koldioxid-

jordbruksnäringen skatten på bränslen. Normen utgörs av full

koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att

För växthus- och jordbruksnäringen medges nedsättning medges med 70 procent från och

nedsättning utöver den generella nedsätt- med år 2011 och 40 procent från och med år ningen om koldioxidskatten överstiger 2015.

0,8 procent av det enskilda företagets försäljningsvärde. För det överskjutande beloppet sätts skatten ned till 24 procent. EU:s minimi- I26. Koldioxidskattebefrielse för bandrift

skattesatser måste dock alltid respekteras.

Bränsleförbrukning i dieseldrivna järnvägs- Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

fordon är befriad från koldioxidskatt. Normen Riksdagen har beslutat att fasa ut begräns-

utgörs av full koldioxidskattesats. ningsnivån i två steg. Det första steget tas år 2011 genom att begränsningsnivån höjs från 0,8 till 1,2 procent av det enskilda företagets

I27. Koldioxidskattebefrielse för inrikes

försäljningsvärde. Därefter slopas begräns-

luftfart

ningsnivån från och med 2015. Skatteutgiften upphör därmed.

Sedan den 1 juli 2008 beskattas flygbränsle

som förbrukas i luftfartyg, när luftfartyget

används för privat ändamål. Yrkesmässig

I23. Generell nedsättning av koldioxidskatt

förbrukning av bränsle som används som

för uppvärmning inom växthus- och

flygbränsle beskattas inte. Normen utgörs av

jordbruksnäringen

full koldioxidskattesats.

För bränslen som används inom växthus- och

jordbruksnäringen medges en nedsättning

I28. Koldioxidskattebefrielse för inrikes

med 79 procent av koldioxidskattesatsen för

sjöfart

all användning av fossila bränslen för uppvärmning. Normen utgörs av full koldioxid-

Bränsle för yrkesmässig sjöfart är befriat från skattesats. Riksdagen har beslutat att ned-

koldioxidskatt. Bränsle för användning av sättning medges med 70 procent från och med

privata ändamål beskattas dock. Normen utår 2011 och med 40 procent från och med år

görs av full koldioxidskattesats. 2015.

I29. Nedsättning av koldioxidskatt på I24. Nedsättning av koldioxidskatt för bränsle i kraftvärmeverk dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen

För bränsle som förbrukas vid samtidig

produktion av värme och el i kraftvärmeverk För dieselolja som används i arbetsmaskiner i

får avdrag göras för 79 procent av koldioxidjord- och skogsbruksverksamhet medges en

skatten på den del av bränslet som motsvarar nedsättning av koldioxidskatten med 79 pro-

värmeproduktionen om inte kraftvärmeancent. Nedsättningen motsvarar en åter-

läggningen ingår i EU:s system för handel med

utsläppsrätter. Normen utgörs av full J3. Begränsad fastighetsavgift för

koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att pensionärer

avdrag medges med 70 procent från och med år 2011 och med 40 procent från och med år Från och med 2008 är fastighetsavgiften på

2015. småhus som används som permanentbostad

begränsad för pensionärer. Personer som vid

ingången av året har fyllt 65 år eller som under

I30. Koldioxidskattebefrielse för torv året uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning ska

maximalt behöva betala 4 procent av sin Torv är ett bränsle som är befriat från kol- inkomst i fastighetsavgift. Reglerna omfattar

dioxidskatt. Normen utgörs av full koldioxid- även personer som fått ersättning enligt

skattesats. lagstiftning om social trygghet i annan stat

inom EES om den kan jämställas med sjuk-

eller aktivitetsersättning. Fastighetsavgiften

kan som mest reduceras till 2 896 kronor år

J. Skattereduktioner

2010. Detta belopp indexeras med prisbas-

beloppet. Begränsningen utgör en skatteutgift,

J1. Skattereduktion för sjöinkomst

som avser skatt på inkomst av kapital.

Utöver sjöinkomstavdrag har den som har haft

sjöinkomst rätt till skattereduktion med

14 000 kronor per år om fartyget till

K. Kreditering på skattekonto

övervägande del gått i fjärrfart och med 9 000

kronor per år om det gått i närfart. Om man K1. Stöd för nystartsjobb

inte har arbetat ombord hela året, ska

reduktion medges med 1/365 av dessa belopp Nystartsjobb infördes den 1 januari 2007.

för varje dag som sjöinkomst uppbärs. Skatte- Arbetsgivare som anställer individer med stöd

utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och för nystartsjobb får en kompensation som är

särskild löneskatt. lika stor som arbetsgivaravgiften och den

allmänna löneavgiften som arbetsgivaren enligt

socialavgiftslagen (2000:980) och lagen

J2. Skattereduktion för hushållsarbete

(1994:1920) om allmän löneavgift ska betala på

lön och annan ersättning för personer som vid Fysiska personer som köper hushållsarbete

årets ingång har fyllt 26 år. För beslut om stöd eller får hushållsarbete som löneförmån har

för nystartsjobb som fattas efter den 1 januari rätt till skattereduktion om vissa krav är upp-

2009 och där arbetstagaren vid årets ingång fyllda. Om den som utför hushållsarbetet har

fyllt 26 år, får arbetsgivaren kompensation F-skattsedel uppgår skattereduktionen till 50

med ett belopp som motsvarar två gånger procent av arbetskostnaden inklusive mervär-

arbetsgivaravgiften och den allmänna lönedesskatt för det utförda arbetet samt 50 pro-

avgiften. Särskilda nystartsjobb, s.k. nycent av värdet av tillhandahållen förmån av

friskjobb, introducerades den 1 januari 2008 hushållsarbete. Från och med 1 juli 2009 ska

för dem som sedan minst ett år på heltid fått skattereduktion tillgodoräknas även när utfö-

sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukraren inte har F-skattsedel. Skattereduktionen

eller aktivitetsersättning. Arbetsgivare som ska i sådant fall uppgå till ett belopp motsva-

anställer individer med stöd för särskilda rande de redovisade arbetsgivaravgifterna. Den

nystartsjobb får en ekonomisk ersättning som maximala skattereduktionen är 50 000 kronor

är lika stor som arbetsgivaravgiften och den per person och år. Sedan den 8 december 2008

allmänna löneavgiften som arbetsgivaren ska ingår även s.k. ROT-arbeten i underlaget för

betala enligt socialavgiftslagen och lagen om skattereduktion. Skattereduktionen är en

allmän löneavgift plus ett belopp som skatteutgift avseende skatt på inkomst av

motsvarar den arbetsgivaravgift och den tjänst.

allmänna löneavgift som arbetsgivaren skulle

ha betalat enligt socialavgiftslagen och lagen

om allmän löneavgift om personen vid årets

ingång fyllt 26 år. Sedan 2009 gäller för- K4. Investeringsstimulans till hyres- och dubblad kompensation för dem som vid årets studentbostäder ingång har fyllt 26 år oavsett kvalificeringsorsak. Särskilt nystartsjobb finns kvar för Investeringsstimulans utgår för byggande av personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 mindre hyres- och studentbostäder som år. påbörjades under perioden 1 januari 2003

Normalt får arbetsgivaren stödet under lika t.o.m. den 31 december 2006. Beloppsmässigt lång tid som individen har varit frånvarande motsvarar den en sänkning av merfrån arbetslivet eller har haft ett skyddat värdesskattesatsen från 25 till 6 procent vid arbete. För individer som vid årets ingång fyllt inköp av varor och tjänster som avser den 20 år men inte 26 år kan stöd ges i upp till tolv stödberättigade delen av bygg- eller ombyggmånader, eller upp till fem år om det är ett nadsprojekten. Beloppet krediteras fastighetssärskilt nystartsjobb. För individer som vid ägarens skattekonto i efterhand. Det som årets ingång fyllt 26 år men inte 55 år kan stöd redovisas är en bedömning av den offentligges i upp till fem år. Individer som vid årets finansiella effekten till följd av projekt ingång fyllt 55 år kan få stödet under dubbelt påbörjade senast 31 december 2006. så lång tid som de har varit frånvarande från arbetslivet, dock längst under tio år eller till årets utgång det år han eller hon fyller 65 år.

L. Skattskyldighet

För nyanlända invandrare kan stödet ges under de tre första åren från att de fick uppehålls-

L1–L6. Akademier m.m., företagareföreningar

tillstånd. Stöd för nystartsjobb är konstruerad

m.m., arbetslöshetskassor m.m.,

som en kreditering på arbetsgivarens

ideella föreningar, kyrkor, samt ägare

skattekonto.

av fastigheter nämnda i 3 kap. 2–4 §§ fastighetstaxeringslagen K2. Jämställdhetsbonus

Befrielse från skattskyldighet för all inkomst

utom inkomst av fastighet och vissa rörelse- Den förälder som har tagit ut flest dagar med

inkomster. För ägare av fastigheter gäller att föräldrapenning får jämställdhetsbonus om han eller hon arbetar när den andra föräldern de är befriade från skattskyldighet på vissa tar ut föräldrapenning. För att jämställdhets- typer av inkomster från fastigheter, bl.a. bonus ska kunna lämnas måste båda nationalparker, utbildnings- och vårdanstalter. föräldrarna ha tagit ut minst 60 föräldrapenningdagar var. Maximal jämställdhetsbonus är 13 500 kronor totalt och bonusen gäller

7.2¶Icke saldopåverkande skatteutgifter

barn som är födda efter 30 juni 2008. Jämställdhetsbonusen lämnas som en kreditering

M. Skattesanktioner

på skattekontot. Krediteringen är en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst.

Kostnader i kapital

M1. Ränteutgifter – 21 procents reduktion K3. Sjöfartsstöd

Enligt normen ska samtliga ränteutgifter vara Sjöfartsstöd ges till last- och passagerarfartyg i

avdragsgilla om lånet avser investeringar för internationell trafik. Stödet ges genom att

vilka avkastningen är skattepliktig. Dock finns arbetsgivarens skattekonto krediteras ett be-

en begränsning i lagstiftningen som innebär att lopp motsvarande skatteavdrag och arbets-

avdragseffekten är 21 procent i stället för 30 givaravgifter på sjöinkomst. Krediteringen

procent till den del nettoränteutgiften utgör en skatteutgift.

(kapitalinkomster fråndragna) överstiger

100 000 kronor. Skattesanktionen avser skatt

på inkomst av kapital.

M2. Begränsning av skattereduktion extra skatt som lagts på vissa företag och är

därför att betrakta som en skattesanktion. I reglerna om skattereduktion för underskott av kapital finns en regel som begränsar reduktionen till summa andra skatter. Skatterestitution medges inte. Skattesanktionen N. Skattefria transfereringar avser skatt på kapitalinkomst.

N1. Näringsbidrag och EU-bidrag

M3–M5. Fastighetsskatt på konventionellt Med näringsstöd avses stöd som lämnas av stat

beskattade hyreshus och småhus, eller kommun. Beroende på hur stödet

lokaler, industri- och hanteras i näringsverksamheten blir effekten elproduktionsenheter olika. Om bidraget används för finansiering av

en icke avdragsgill utgift är bidraget i sin

Skatten på dessa fastigheter är en objektskatt helhet att betrakta som en avvikelse. Om som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom bidraget däremot används för finansiering av intäkterna beskattas som inkomst av närings- en tillgång som enligt allmänna regler får verksamhet utgör fastighetsskatten (som är skrivas av med årliga värdeminskningsavdrag avdragsgill mot intäkterna), till den del den är avvikelsen enbart en skattekredit. Bidraget inte reducerar inkomstskatten, en skatte- fungerar i dessa fall såsom en direktsanktion. I 2010 års ekonomiska vår- avskrivning. Skatteutgiften avser skatt på proposition aviseras en höjning av fastighets- inkomst av näringsverksamhet. skatten för vattenkraftverk.

N2. Avgångsvederlag till jordbrukare

Socialavgifter

I vissa fall är avgångsvederlag till jordbrukare M6. Socialavgifter på icke inte skattepliktigt. Skatteutgiften avser skatt

förmånsgrundande ersättningar för på inkomst av näringsverksamhet.

arbete

Endast sådan ersättning som är förmåns- N3. Bidrag från Sveriges författarfond och grundande för olika socialförsäkringar ska ingå Konstnärsnämnden i underlaget för socialavgifter och allmän löne-

Vissa bidrag från Sveriges författarfond och avgift. Övriga ersättningar ska ingå i underlaget för särskild löneskatt. På ersättning för Konstnärsnämnden är pensionsgrundande. arbete som ligger över förmånstaken utgår Eftersom bidraget är pensionsgrundande bör dock socialavgifter trots att denna ersättning den betraktas som ersättning för utfört arbete.

Från och med inkomståret 1999 beläggs inte är förmånsgrundande. Skattesanktionen

bidragen med statlig ålderspensionsavgift. utgörs av skillnaden mellan nivån på den

Skatteutgiften utgörs av särskild löneskatt särskilda löneskatten och nivån på socialavgifterna. med avdrag för den delen av pensionsavgiften

som ej grundar förmån.

Punktskatter

N4. Flyttningsersättningar M7. Särskild skatt på termisk effekt i

kärnkraftsreaktorer Ersättning för utgifter för flyttning när en

skattskyldig på grund av byte av verksamhets- För el som produceras i kärnkraftverk finns ort flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om det en indirekt beskattning genom att det tas ersättningen betalas av allmänna medel eller av ut en skatt på den tillståndsgivna termiska arbetsgivaren. Om ersättningen för utgifter effekten i kraftverket med 12 648 kronor per för flyttning också omfattar ersättning för MW och månad. Skatten kan likställas med en körning med egen bil, ska denna ersättning

dock tas upp till beskattning till den del den är skattefria. Skatteutgiften avser skatt på överstiger 18,50 kr/mil. Flyttningsbidrag som inkomst av tjänst. lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter är skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. N10–N19. Underhållsstöd, bidrag till

adoption, engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar, N5. Totalförsvarspliktigas ersättningar och Bostadstillägg till pensionärer (BTP), förmåner bostadsbidrag, studiestöd, skattefria pensioner, äldreförsörjningsstöd,

Totalförsvarspliktigas dagersättningar och introduktionsersättning för flyktingar tillägg till sådana ersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, ut- Bidragen och stöden är skattefria. Skattebildningspremier, utryckningsbidrag samt utgifterna avser skatt på inkomst av tjänst. avgångsvederlag är skattefria. Familjebidrag till totalförsvarspliktiga är skattepliktigt bara om bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N6. Bistånd

Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd samt liknande ersättningar är skattefria. Detta gäller också för bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N7. Barnbidrag m.m.

Allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och barnpension till den del pensionen inte överstiger 0,4 prisbasbelopp eller, vid pension efter båda föräldrarna, 0,8 prisbasbelopp, är inte skattepliktiga. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N8. Vårdnadsbidrag

Vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag är skattefritt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N9. Handikappersättning m.m.

Handikappersättning, sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merutgifter, särskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt barn samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande

Skr. 2008/09:183

Appendix

Utgiftsområden (UO) 2010

01 Rikets styrelse 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 03 Skatt, tull och exekution 04 Rättsväsendet 05 Internationell samverkan 06 Försvar och samhällets krisberedskap 07 Internationellt bistånd 08 Migration 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 13 Integration och jämställdhet 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 15 Studiestöd 16 Utbildning och universitetsforskning 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande

samt konsumentpolitik 19 Regional tillväxt 20 Allmän miljö- och naturvård 21 Energi 22 Kommunikationer 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 24 Näringsliv 25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen