Redovisning av skatteutgifter 2011

Regeringens skrivelse

2010/11:108 Redovisning av skatteutgifter 2011

Regeringens skrivelse 2010/11:108

Redovisning av skatteutgifter 2011

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 13 april 2011

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse redogör regeringen för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, s.k. skatteutgifter. Därmed ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skrivelsen är uppdelad i tre delar. I den första delen beskrivs den jämförelsenorm och de beräkningsmetoder som används i redovisningen. Vidare diskuteras kort relationen mellan skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet. Den första delen avslutas med en sammanfattning av skatteutgifterna för 2011 och ett tematiskt avsnitt med en djupare beskrivning av skatteutgifter inom koldioxidbeskattningen. I den andra delen av skrivelsen presenteras en sammanfattande tabell över skatteutgifterna. I den tredje och sista delen ges en mer ingående beskrivning av de enskilda skatteutgifterna.

Redovisning av skatteutgifter 2011

Tabell- och figurförteckning

Tabell 1. Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i procent av skatteintäkterna för

Figur 1. Koldioxidskatt 2011 och 2015 utanför EU ETS för olika användningsområden

I Bakgrund, metod och sammanfattning

1 Inledning Förutom skatteutgifter redovisas i före-

kommande fall även skattesanktioner, där Samhällets stöd till företag och hushåll skatteuttaget är högre än den angivna normen. redovisas i huvudsak som utgifter på stats- Ett exempel på en skattesanktion är den budgetens utgiftssida. Men det finns också särskilda skatt som utgår på termisk effekt i stöd eller utgifter som går via skattesystemet, kärnkraftsreaktorer. Denna skatt tas endast ut s.k. skatteutgifter. Skatteutgifterna påverkar för sådan el som produceras i kärnkraftverk statsbudgetens inkomstsida. I denna skrivelse och är därför att betrakta som en skatteredovisar regeringen skatteutgifter för åren sanktion. 2010–2013. Om en skatteutgift slopas leder det i

En återrapportering av skatteutgifterna sker normalfallet till högre skatteintäkter och däri utgiftsbilagorna i budgetpropositionen. Vid med till en budgetförstärkning för offentlig denna återrapportering redovisas även ny- sektor på samma sätt som om en utgift på tillkomna och reviderade skatteutgifter. statsbudgetens utgiftssida slopas. Allmänt sett Däremot sker ingen uppdatering av skatte- gäller att ett givet skatteuttag kan uppnås utgifterna som redovisas i denna skrivelse. genom en lägre skattesats om den bas skatten

Redovisningen av skatteutgifter fyller i allt tas ut på breddas. En sådan breddning kan ske väsentligt två syften. Det första och mest genom att antalet skatteutgifter minskas. I centrala är att synliggöra de stöd till företag sammanhanget bör dock beaktas att ett och hushåll som finns på budgetens inkomst- bibehållande av en skatteutgift kan vara sida och som helt eller delvis kan ha samma samhällsekonomiskt mer effektivt än ett funktion som stöd på budgetens utgiftssida. slopande. Detta för att ge ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Det andra syftet 1.1 Disposition härrör från ett önskemål om att beskriva graden av enhetlighet i skattereglerna. En För att öka transparensen, överskådligheten sådan beskrivning kräver – liksom synlig- och användbarheten av redovisningen delas görandet av stöden – att en norm för skatte- skrivelsen in i tre delar, del I-III. uttaget preciseras. En sådan precisering kan I den första delen beskrivs hur skatteske på flera olika sätt. I den redovisning som utgifterna bör betraktas ur ett budgetlämnas här utgår jämförelsenormen från perspektiv. I avsnittet redogörs för skatteenhetlig beskattning. Detta innebär att utgifternas omfattning relativt de totala skattebeskattningen inom varje inkomstslag i princip intäkterna. För att kunna identifiera en ska vara enhetlig och utan undantag. Typiskt skatteutgift sätts de existerande skattereglerna sett innebär en skatteutgift, enligt principen i relation till en jämförelsenorm. Avsnittet om enhetlig beskattning, att skatteuttaget för innehåller beskrivningar av de jämförelseen viss grupp eller en viss kategori av normer som har valts för de olika skatteslagen skattebetalare är lägre än vad som är förenligt och här behandlas också relationen mellan med normen. Ett exempel på en skatteutgift skatteutgifter och samhällsekonomisk effekenligt denna norm är den reducerade mer- tivitet. Vidare beskrivs de beräkningsmetoder värdesskattesatsen på livsmedel som är som används och det redogörs dels för vilka 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent skatteutgifter som har tillkommit sedan och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan föregående års redovisning, dels för de största 25 och 12 procent multiplicerat med under- skatteutgifterna inom de olika skatteslagen. laget. Den första delen avslutas med ett tematiskt

avsnitt där en djupare beskrivning av t.ex. en

skatteutgift eller ett skatteutgiftsområde ges. I I denna skrivelse anges – för varje skatteårets redovisning beskrivs skatteutgifter inom utgift – ett visst utgiftsområde eller att

koldioxidbeskattningen närmare. skatteutgiften är skattetekniskt motiverad.

I den andra delen redovisas samtliga identifierade skatteutgifter och skatte- 2.1 Skatteutgifternas omfattning

sanktioner för åren 2010–2013. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. I tabell 1 redovisas skatteutgifter och skatte-

Redovisningens avslutande del ger en kort sanktioner i procent av skatteintäkterna för

textbeskrivning av varje enskild skatteutgift. I olika skatteslag samt skattereduktioner och delen presenteras en förteckning över samtliga krediteringar på skattekonto. Redovisningen

identifierade och redovisade skatteutgifter och avser: (i) skatteutgifter som utgör medel inom aktuella lagrum anges i de beskrivande specifika utgiftsområden, (ii) skattetekniskt

texterna. motiverade skatteutgifter och (iii) samtliga

skatteutgifter. Beräkningarna bygger på

prognoser för 2011.

2¶Skatteutgifterna ur ett

Tabell 1. Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i

budgetperspektiv och i relation

procent av skatteintäkterna för respektive skatteslag m.m.

till de totala skatteintäkterna

Beräkningarna bygger på prognoser för 2011.

Specifika Skattetekniskt Samtliga Många av skatteutgifterna har införts, mer

utgiftsområden motiverade eller mindre uttalat, som medel inom specifika

Skatteutgifter

utgiftsområden som t.ex. bostad, miljö, arbets-

1. Direkt skatt på marknad eller näringsliv i syfte att stärka dessa

arbete 2 0 2 områden. Ur ett budgetperspektiv kan de där-

2. Indirekt skatt på för ofta jämställas med stöd på budgetens

arbete 6 0 6 utgiftssida. De borde därför behandlas i likhet

3. Skatt på kapital 57 8 65 med utgifterna och inkluderas i de resultat-

4. Skatt på redovisningar som regelbundet lämnas av-

företagsvinster 4 6 10 seende olika utgiftsområden. En sådan redo-

5. Mervärdesskatt 18 2 20 visning är en förutsättning för en mer rätt-

6. Punktskatter 39 1 40 visande jämförelse av stöd som lämnas över

7. Skattereduktioner* 1 0 1 statsbudgeten inom olika områden. Den redovisning av skatteutgifter som nu föreligger 8. Kreditering på

skattekonto* 0 0 0 syftar emellertid till att synliggöra de indirekta

Skattesanktioner

stöd som skatteutgifterna utgör på budgetens

inkomstsida. 9. Indirekt skatt på

arbete 0 4 4

Även om skatteutgifter oftast kan ses som

medel inom specifika utgiftsområden, finns 10. Skatt på kapital 15 1 16 det även skatteutgifter som uppkommit till 11. Punktskatter 5 0 5

följd av den praktiska hanteringen i skatte- 12. Samtliga systemet. Det kan vara av administrativa skäl skatteutgifter och

skattesanktioner* 13 1 14

såsom enkelhet, legitimitet eller för att und-

* Anges som procent av totala skatteintäkterna för samtliga skatteslag. vika oacceptabla konsekvenser för den en-

skilde. I sådana fall är skatteutgiften skatte-

Procentandelarna i tabell 1 bör tolkas med viss tekniskt motiverad.

försiktighet då redovisningen av skatte- Även om de skattetekniskt motiverade utgifterna av olika skäl inte är fullständig. Bl.a.

skatteutgifterna medför ett stöd för de

är dataunderlaget i vissa fall bristfälligt. grupper eller verksamheter som berörs så

Tabellen ger dock en översiktlig helhetsbild av saknar de direkt koppling till budgetens

skatteutgifternas relativa betydelse. utgiftssida genom att de inte inkluderas i de

I tabell 1, rad 1–6 och 9–11, anges skatteresultatredovisningar som regelbundet lämnas

utgifter och skattesanktioner i procent av avseende olika utgiftsområden.

skatteintäkterna för respektive skatteslag.

Skattereduktioner och krediteringar på skatte-

kontot, rad 7–8, ges i procent av de totala 3.1 Norm för inkomstbeskattning skatteintäkterna. Slutligen, på rad 12 redovisas samtliga skatteutgifter och skattesanktioner i För inkomstbeskattningen finns en gemensam procent av de totala skatteintäkterna. norm för vad som är en inkomst. Den innebär

För de specifika utgiftsområdena uppgår att den samlade inkomsten som ska beskattas samtliga skatteutgifter och skattesanktioner motsvaras av summan av konsumtionstill 13 procent av de totala skatteintäkterna. utgifterna och nettoförmögenhetens för- Motsvarande andel för de skattetekniskt ändring under beskattningsperioden. Beskattmotiverade skatteutgifterna är endast 1 pro- ningsperiodens längd ska vara ett kalenderår cent. Samtliga skatteutgifter uppgår därmed till eller ett 12 månader långt räkenskapsår. 14 procent av de totala skatteintäkterna. Det finns dock ingen gemensam norm för

Skatt på kapital och punktskatter har de vilken skattenivå som ska gälla för de olika högsta procentuella andelarna skatteutgifter av inkomstslagen tjänst, kapital och näringssamtliga skatteslag. Det är främst den relativt verksamhet. Olika skattenivåer är således låga beskattningen av avkastning och kapital- förenligt med normen. vinst på egna hem samt den skattekredit som Olika grad av progressivitet i skatteskalan uppstår vid värdeförändring på eget hem och eller olika skatteuttag på arbetsinkomster bostadsrätt som förklarar den höga andelen jämfört med övriga inkomster anses vara förskatteutgifter av skatt på kapitalinkomster. enligt med normen. Vidare är skattereduk-

Skatteutgifter för punktskatter som är tioner förenliga med normen under förutsättknutna till specifika utgiftsområden uppgår till ning att de är generella och inte gynnar vissa 39 procent av punktskatteintäkterna medan de grupper av skattskyldiga. Därutöver har skattetekniskt motiverade skatteutgifterna följande preciseringar gjorts av normen för endast uppgår till 1 procent av punktskatte- inkomstbeskattningen: intäkterna. • Sparande ska ske med beskattade

inkomster.

• Värdeförändringar ska beskattas när 3 Beskrivning av jämförelsenorm de uppkommer och inte vid realisa-

tionstillfället. Om värdeförändringen Den jämförelsenorm som har använts vid är negativ ska en skatterestitution – beräkningen av skatteutgifterna i denna dvs. en negativ skattebetalning – skrivelse utgår i huvudsak från principen om medges. enhetlig beskattning. Detta innebär att • Värdet av oavlönat hemarbete och beskattningen inom varje inkomstslag i princip fritid ska inte ingå i skattebasen. ska vara enhetlig och utan undantag. Därför • Offentliga transfereringar ska utgöra preciseras jämförelsenormen separat inom vart skattepliktig inkomst. och ett av de olika skatteslagen inkomstskatt, • Den implicita avkastningen som egnaindirekt beskattning av förvärvsinkomst, hemsägaren eller bostadsrättsinnemervärdesskatt och punktskatt. Efter precise- havaren erhåller i form av boendet ska ringen sammanfattas normen utifrån de skatte- utgöra skattepliktig inkomst. satser som den implicerar inom varje skatte- • Avskrivningar i näringsverksamhet ska slag. hanteras efter ekonomisk livslängd.

Med en jämförelsenorm baserad på enhetlig • Endast ränteutgifter för lån till invesbeskattning är det relativt enkelt att identifiera teringar där avkastningen är skatteolika skatteutgifter. Normen innebär emeller- pliktig ska vara avdragsgilla. tid att ingen hänsyn tas till de motiv som ligger bakom en skatteutgift. Vid en strikt tillämp- 3.2 Norm för indirekt beskattning av ning tolkas alla avvikelser, oavsett syfte, som förvärvsinkomster skatteutgifter. Avsnittet avslutas därför med en diskussion om skatteutgifter och samhälls- Normen för indirekt beskattning av förvärvsekonomisk effektivitet. inkomster är att socialavgifter och allmän

löneavgift eller särskild löneskatt ska utgå på

all ersättning för utfört arbete med en enhetlig

skattesats för respektive skatt eller avgift.

Ersättningar som är förmånsgrundande för För förbrukning av el motsvaras normen av olika socialförsäkringar ska ingå i underlaget normalskattesatsen på el. För förbrukning av för socialavgifter och allmän löneavgift. Övriga bränslen som används till uppvärmningsersättningar för utfört arbete ska ingå i ändamål motsvaras normen av skattesatsen på underlaget för särskild löneskatt. eldningsolja. För bränsle som används som

drivmedel utgörs normen av skattesatsen för 3.3 Norm för mervärdesskatt bensin i miljöklass 1, se tabell 2, avsnitt 3.5.

Normen för koldioxidskatt utgår från att Normen för mervärdesskatt är att i princip all skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp yrkesmässig omsättning av varor och tjänster av koldioxid från fossila bränslen. Enligt ska beskattas med 25 procent. Undantaget normen ska skatten därför vara proportionell från skatteplikt när det gäller uthyrning av fast mot de koldioxidutsläpp som respektive fossilt egendom redovisas dock inte som en skatte- bränsle ger upphov till. Implicit speglar skatteutgift. Skälet är att skatteplikt för sådana nivån en monetär värdering av den skada som tjänster skulle innebära en icke neutral en enhet utsläppt koldioxid från fossilt bränsle beskattning av boende i hyresrätt och medför. Denna skada är densamma oavsett var egnahem. Vidare anses det förhållandet att utsläppen kommer ifrån. Därför sätts normen omsättning av finansiella tjänster och försäk- för koldioxidskatten lika med normalskatteringstjänster inte omfattas av mervärdesskatte- satsen oberoende av om det fossila bränslet plikt utgöra en del av normen. används för uppvärmning eller som drivmedel.

Destinationsprincipen ska tillämpas vid Inom EU:s system för handel med utsläppsinternationella transaktioner, dvs. normen rätter utgör normen noll koldioxidskatt, se innebär att mervärdesskatt tas ut i det land där vidare avsnitt 6. en vara eller tjänst konsumeras. Vidare innebär Energi- och koldioxidskatterna är endast normen att offentlig myndighetsutövning inte avsedda att träffa bränsle som används som är skattepliktig. Enligt normen är varor och drivmedel eller för uppvärmning. Skattetjänster som subventioneras med offentliga friheten för bränsle som används som råvara medel inte skattepliktig. Detta gäller för de fall betraktas därför inte som en skatteutgift. den ingående mervärdesskatten är högre än Energiskatten på el är endast avsedd att den utgående mervärdesskatten på det subven- träffa förbrukningen av el. Skattebefrielse för tionerade priset. bränsle som används för elproduktion be-

traktas inte som en skatteutgift.

3.4¶Norm för punktskatter

3.5¶Skatt enligt norm för olika

Redovisningen av skatteutgifter för punkt- skatteslag skatter omfattar energi- och koldioxidskatter inklusive den särskilda skatten på termisk I tabell 2 redovisas skatt enligt norm för olika effekt i kärnkraftsreaktorer. Energiskatten tar skatteslag. Skatteutgifterna utgörs av avvikelsikte på energianvändningen och normen är sen från skatt enligt normen för respektive därför att all energiförbrukning ska belastas skatteslag. För inkomstbeskattning finns, med samma skatt per kWh. förutom för inkomst av kapital, ingen enhetlig

En differentiering av skatteuttaget mellan el skattesats då normen t.ex. inkluderar och övriga bränslen för uppvärmnings- och progressiv beskattning. drivmedelsändamål är förenlig med normen. Skälet är att el och övriga bränslen är olika typer av energislag. För övriga bränslen är det förenligt med normen att differentiera mellan uppvärmning och drivmedel. Motivet är att energiskatten på drivmedel inte bara fyller övergripande fiskala syften utan också fångar upp vissa samhällsekonomiska kostnader av vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerstörning och olyckor.

En viktig fråga är således om en skatteutgift

Tabell 2. Skatt enligt norm för olika skatteslag 2011

kan anses förbättra den samhällsekonomiska

Skatt enligt norm effektiviteten och därmed välfärden. Hur en

Indirekt beskattning av förvärvsinkomster skatteutgift påverkar välfärden är beroende på

Arbetsgivaravgift 31,42% vilken värdegrund – t.ex. vilken vikt som läggs

på fördelningen av tillgångar – bedömningen Egenavgift 29,71%

utgår från. En vanligt förekommande för- Särskild löneskatt 24,26%

enkling är att en åtgärd antas leda till ökad

Inkomstbeskattning

välfärd om vinsterna för dem som vinner på en

1 Skatt på inkomst av tjänst Ingen enhetlig sats

regelförändring kan kompensera förlusterna

1 Skatt på inkomst av näringsverksamhet Ingen enhetlig sats för dem som förlorar på den. Vinnarna av en

Skatt på kapital 30,00% skatteutgift är typiskt de som agerar på den

Mervärdesskatt 25,00% aktuella marknaden, tillhör målgruppen för

Punktskatter åtgärden eller påverkas av den externa effekt

som internaliseras. Förlorarna kan vara svåra Energiskatt på el 28,3 öre/kWh

att identifiera då effekterna av en förändrad Energiskatt på eldningsolja 8,0 öre/kWh

resursallokering kan vara vitt spridda i Energiskatt på bensin i miljöklass 1 33,8 öre/kWh

ekonomin. Förutom den offentliga sektorn,

Koldioxidskatt 105 öre/kg koldioxid

som förlorar skatteintäkter, är de troliga 1 Se vidare avsnitt 4.2 och 4.4

.

förlorarna de som agerar på närliggande mark-

nader, tillhör en likartad eller konkurrerande

3.6¶Skatteutgifter och

målgrupp eller bidrar till den externa effekten.

samhällsekonomisk effektivitet

Det demokratiska beslutssystemet måste

värdera förändringen och anse att den nya för- Normen om enhetlig beskattning innebär att

delningen är acceptabel. ingen hänsyn tas till de motiv som ligger

Utifrån ekonomisk teori har ett antal bakom en skatteutgift. Vid en strikt tillämp-

indikatorer på att en skatteutgift kan förbättra ning tolkas alla avvikelser, oavsett syfte, som

den samhällsekonomiska effektiviteten identiskatteutgifter. En del skatteutgifter kan

fierats. Dessa indikatorer är att; emellertid bidra till en förbättrad samhälls-

• realinkomsten ökar, ekonomisk effektivitet.

• sysselsättningen ökar,

Samhällsekonomisk effektivitet innebär att

• dödviktsförluster, dvs. snedvridning av samhällets resurser används för att skapa så

resursallokeringen, minskar, eller hög välfärd i samhället som möjligt.

• negativa (positiva) externa effekter Marknadsmisslyckanden, i form av exempelvis

minskar (ökar). externa effekter – när en ekonomisk transak-

Även om det vore önskvärt att göra en tion påverkar en tredje part – och skattekilar

kvantitativ bedömning av en skatteutgifts mellan konsument- och producentpriser,

bidrag till förbättrad samhällsekonomisk snedvrider resursallokeringen i samhället.

effektivitet är detta oftast inte praktiskt

Snedvridningen leder till en ineffektiv

möjligt då det ställer stora krav på data och resursallokering – så kallade dödviktsförluster

metod. En kvalitativ bedömning går dock uppstår. En annan resursallokering skulle

oftast att göra. kunna leda till förbättrad samhällsekonomisk

effektivitet. Det kan därför vara samhälls-

ekonomiskt motiverat med avvikelser från

4¶Beräkningsmetoder

enhetlig beskattning om de förbättrar

effektiviteten och därmed välfärden i sam-

Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en hället. Utifrån en strikt tillämpning av normen

periodiserad redovisning, vilket innebär att om enhetlig beskattning utgör sådana åtgärder

skatteeffekterna avser det år den underen skatteutgift. De bidrar emellertid till en

liggande ekonomiska aktiviteten sker. Uppförbättrad samhällsekonomisk effektivitet och

bördsförskjutningar beaktas således inte. bör därför inte fullt ut jämföras med övriga

Den grundläggande beräkningsmetoden för skatteutgifter. Enhetlig beskattning leder i

skatteutgifterna är statisk. Det innebär att dessa fall till en välfärdsförlust.

ingen hänsyn tas till effekter på skattebasernas

storlek som eventuellt uppkommer genom 4.2 Marginalskatternas betydelse skattereglernas effekt på individers och företags beteenden. Innebörden av detta kan Marginalskatten är central vid bruttoberäkt.ex. vara att ett slopande av en skatteutgift ningar av skatteutgifter och för nettointe ger en så stor intäktsförstärkning som den beräkningen av skatteutgifter i inkomstslaget statiskt beräknade effekten indikerar. Se tabell tjänst. Marginalskatten varierar med in- 3. Skatteutgifter fördelade på skattelag och komstens storlek, typ av inkomst och utgiftsområde. skattesubjektets ålder. Inkomster som

På utgiftssidan återfinns både skattepliktiga berättigar till jobbskatteavdrag beskattas och skattefria transfereringar. För att kunna generellt lägre än inkomster som inte jämföras med endera av dessa beräknas och berättigar till jobbskatteavdrag. Vid beräkning redovisas skatteutgifterna både netto och av skatteutgifter spelar det således roll om brutto. inkomsten berättigar till jobbskatteavdrag.

Om så är fallet används den genomsnittliga 4.1 Netto- och bruttoberäkningar marginalskatten för arbetsinkomster, dvs.

marginalskatten inklusive jobbskatteavdrag. För att förstå redovisningen är det centralt att Om inkomsten inte berättigar till jobbförstå skillnaden mellan netto- och brutto- skatteavdrag används den genomsnittliga kostnad. Den illustreras enklast med ett marginalskatten för inkomster utan rätt till exempel från utgiftssidan. Antag en skatte- jobbskatteavdrag. pliktig transferering som uppgår till Det förhöjda grundavdraget för de som fyllt 167 miljoner kronor, dvs. 167 miljoner kronor 65 år vid årets ingång innebär att skatteuttaget betalas ut. Detta är transfereringens brutto- varierar med ålder. I de fall en skatteutgift kostnad. Eftersom transfereringen är skatte- endast berör antingen de över 65 år eller de pliktig betalar mottagarna skatt på den. Detta under 65 år används den genomsnittliga medför att en del av transfereringen betalas marginalskatten för den aktuella ålderstillbaka. Om marginalskatten är 40 procent gruppen. betalas 67 miljoner kronor i skatt (=167*0,4). Transfereringens nettokostnad, dvs. för- 4.3 Socialavgifter och särskild löneskatt svagningen av de offentliga finanserna, uppgår då till 100 miljoner kronor (=167-67). För Skattefria ersättningar och förmåner minskar skattefria transfereringar sammanfaller netto- den beskattningsbara förvärvsinkomsten. och bruttokostnad. Även underlaget för socialavgifter minskar. Ett

Den nettoberäknade skatteutgiften anger minskat underlag innebär att den förmånsockså försvagningen av de offentliga grundande inkomsten för olika socialfinanserna. I detta fall utgörs försvagningen av försäkringar sänks, vilket minskar statens utdet intäktsbortfall som skatteutgiften leder till. gifter. Statens utgifter minskar dock inte med Om en skatteutgift medför ett bortfall på t.ex. lika mycket som inbetalningarna till systemet 100 miljoner kronor är detta skatteutgiftens minskar då det i socialavgifterna finns en nettokostnad. Nettoberäkningen kan jämföras skattedel, som inte ger rätt till några förmåner. direkt med en skattefri transferering på På icke förmånsgrundande inkomster ska i utgiftssidan. stället för socialavgifter särskild löneskatt

För att skatteutgiften ska kunna jämföras betalas. Skatteutgiften vad gäller socialmed ett skattepliktigt stöd på utgiftssidan avgifterna utgörs därför enbart av den särskilda måste den räknas upp med den aktuella löneskatten och inte hela socialavgiften. Totalt marginalskatten. Om detta görs fås utgifts- uppgår skatteutgiften för skattefria ersättekvivalenten, dvs. hur mycket skatteutgiften ningar och förmåner därmed till skatt på dels motsvarar i skattepliktig transferering. inkomst av tjänst, dels särskild löneskatt. Utgiftsekvivalenten är alltså lika med den bruttoberäknade skatteutgiften. För en skatte- 4.4 Organisationsformens betydelse utgift som uppgår till 100 miljoner kronor netto blir, med en marginalskattesats på För näringsverksamhet beror skatteutgiftens

storlek av den organisationsform som närings- 40 procent, den bruttoberäknade skatteutgiften 167 miljoner kronor (=100/(1-0,40)). verksamheten bedrivs i. För aktiebolag och

ekonomiska föreningar, där inkomst av Därtill, under avsnitt 5.2, kommenteras de näringsverksamhet beskattas med bolagsskatt, största skatteutgifterna inom respektive innebär en lägre beskattningsbar inkomst att skatteslag. statens bolagsskatteintäkter minskar. För enskilda näringsidkare och fysiska personer som 5.1 Nyheter är delägare i handelsbolag, där inkomst av näringsverksamhet beskattas på liknande sätt Från och med den 1 januari 2010 (infördes som inkomst av tjänst, innebär en sänkt retroaktivt den 1 juli 2010) gäller i vissa fall en beskattningsbar inkomst att även underlaget nedsättning av egenavgifterna (3 kap. 18–20 §§ för socialavgifter minskar. Skatteutgiften socialavgiftslagen). Egenavgifterna reduceras utgörs därför av dels inkomst av tjänst, dels med 5 procent av avgiftsunderlaget dock särskild löneskatt. uppgår nedsättningen till högst 10 000 kronor

per år. 4.5 Saldopåverkande och icke Avkastningen för eget hem och bostadsrätt

saldopåverkande skatteutgifter har tidigare beräknats utifrån den reala stats-

låneräntan. Detta gav upphov till fluktuationer Flertalet skatteutgifter påverkar det offentliga mellan åren som inte kan anses hänförliga till budgetsaldot genom att minska skatte- fluktuationer i avkastningen för eget hem eller intäkterna. Dessa skatteutgifter klassas som bostadsrätt. Från och med i år beräknas avsaldopåverkande och redovisas både netto- och kastningen i stället utifrån ett schablonmässigt bruttoberäknade. antagande om 2 procents avkastning.

En del skatteutgifter påverkar inte budget- Beträffande skatteutgifter relaterade till saldot. Enligt normen för inkomstbeskattning koldioxidskatt har vissa ändringar gjorts. ska offentliga transfereringar utgöra skatte- Ändringarna innebär att principen om ett mål pliktig inkomst. Detta innebär att skatte- ett medel också ska avspeglas i redovisningen befrielsen av vissa transfereringar definieras av skatteutgifter. Detta innebär att normen för som skatteutgift. Exempel på skattefria koldioxidskatt för utsläpp inom EU:s system transfereringar är barnbidrag och bostads- för handel med utsläppsrätter (EU ETS) är tillägg för pensionärer. noll kronor per kilogram koldioxid. Denna

Skatteutgiften utgörs i dessa fall av den ändring innebär dels att koldioxidskatt för höjning av transfereringen som skulle behöva produktion av värme och kraftvärme inom EU göras om den skattebeläggs för att få samma ETS utgör en skattesanktion, dels att kolstorlek på transfereringen efter skatt, som den dioxidskattebefrielse för torv och den nedsatta skattefria transfereringen. Höjningen av koldioxidskatten på bränsle i kraftvärmeverk transfereringen ökar de offentliga utgifterna, utgår eftersom dessa utsläpp i allt väsentligt men samtidigt ökar skatteintäkterna med ingår i EU ETS. En ytterligare konsekvens är samma belopp. Budgetsaldot påverkas således att skatteutgiften för den nedsatta kolinte. Skattebefrielsen av vissa transfereringar dioxidskatten inom industrin minskar efterklassificeras därför som icke saldopåverkande som en stor del av utsläppen ingår i EU ETS. skatteutgifter. För en utförligare beskrivning av skatte-

För de icke saldopåverkande skatte- utgifterna för koldioxidskatt se del III där utgifterna beräknas endast ett bruttobelopp, enskilda skatteutgifter beskrivs. En ytterligare som visar hur mycket utgifterna för den nyhet är att skatteutgifter nu redovisas för ifrågavarande transfereringen skulle behöva energiskatt och koldioxidskatt relaterade till höjas om transfereringen var föremål för diesel i viss gruvindustriell verksamhet. beskattning.

5.2¶Saldopåverkande skatteutgifter

5 Sammanfattning av För inkomståret 2011 förväntas de totala

skatteutgifter 2011 saldopåverkande skatteutgifterna uppgå till

150 miljarder kronor netto och 258 miljarder I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som kronor brutto. När det gäller skattesanktioner tillkommit sedan föregående år. Andra förväntas dessa uppgå till 25,4 miljarder förändringar av större betydelse tas också upp. kronor netto och 34,2 miljarder kronor brutto.

Uppgifter om den samlade omfattningen bör 13,7 miljarder kronor netto och 21 miljarder dock, av skäl som anförts i avsnitt 2, tolkas kronor brutto inkomståret 2011. Den enskilt med försiktighet. största skatteutgiften är skattereduktion för

ROT-arbeten som inkomståret beräknas 5.2.1 Inkomstbeskattning uppgå till 12 miljarder netto och 18,4 miljarder

kronor netto respektive brutto. Den största skatteutgiften inom tjänsteinkomstbeskattningen är avdrag för resor till 5.2.6 Kreditering på skattekonto och från arbetet, som för inkomståret 2011 beräknas uppgå till ca 4,6 miljarder kronor Det finns ett antal stöd som efter beviljande netto och 7,1 miljarder kronor brutto. tillgodoförs mottagaren genom kreditering på

Den största skatteutgiften inom kapitalin- skattekontot. Den största skatteutgiften avser komstbeskattningen förväntas inkomståret stöd för nystartsjobb vilken beräknas uppgå 2011 vara avkastning på eget hem och till 4,1 miljarder kronor netto och 5,5 miljarder bostadsrätt. För inkomståret 2011 bedöms kronor brutto. skatteutgiften uppgå till 12,1 miljarder kronor netto vilket motsvarar 17,3 miljarder kronor 5.2.7 Skattesanktioner brutto.

Den största enskilda skattesanktionen uppgår 5.2.2 Indirekt beskattning av till knappt 11 miljarder kronor netto och

förvärvsinkomster 14,6 miljarder kronor brutto 2011 och avser

socialavgifter på icke förmånsgrundade ersätt- Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter ningar för arbete. är nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 5.3 Icke saldopåverkande skatteutgifter år den största. Inkomståret 2011 beräknas skatteutgiften uppgå till 13,2 miljarder kronor De icke saldopåverkande skatteutgifter som netto och 18 miljarder kronor brutto. redovisas här beräknas för inkomståret 2011

uppgå till knappt 34 miljarder kronor brutto.

5.2.3¶Mervärdesskatt

Den största skatteutgiften inom mervärdes- 6 Skatteutgifter relaterade till skatteområdet uppstår genom den reducerade koldioxidskatten skattesatsen för livsmedel. Inkomståret 2011 beräknas denna skatteutgift uppgå till ca Den svenska koldioxidskatten utgår från en 23 miljarder kronor netto och ca 31 miljarder generell nivå som bestäms av beslutsfattarnas

(riksdagens) värdering av minskade koldioxidkronor brutto.

utsläpp från den svenska hushålls- och service- 5.2.4 Punktskatter sektorn. För utsläpp av koldioxid är grund-

principen att all fossil bränsleförbrukning ska Inom punktskatteområdet ger nedsatt energi- påföras koldioxidskatt eller omfattas av ett skatt för elförbrukning inom industrin upphov utsläppshandelssystem (prop. 2009/10:41 s. till skatteutgifter motsvarande 13 miljarder 119). kronor netto och knappt 18 miljarder kronor Koldioxidskatten bör, ur kostnadseffekbrutto inkomståret 2011. tivitetssynpunkt, vara neutral mellan olika

fossila bränslen och i allt väsentligt hel- 5.2.5 Skattereduktioner täckande, så att varje kilogram koldioxid

kostar lika mycket att släppa ut oberoende av En skattereduktion minskar den slutliga bränsle och hur bränslet används. Sverige har skatten genom avräkning mot statlig inkomst- sedan 1991 beskattat utsläpp av koldioxid från skatt, kommunal inkomstskatt, inkomst av fossila bränslen. Beskattningen har från början näringsverksamhet, statlig fastighetsskatt och kännetecknats av neutralitet dels genom att kommunal fastighetsavgift. Skattereduk- det varit fossilt innehåll av kol som varit tionerna beräknas sammanlagt uppgå till utgångspunkten för att bestämma basen för

beskattning, dels genom att skatten varit dioxidskatten kan därmed förbättra den generell för breda grupper av användare. samhällsekonomiska effektiviteten.

Skillnader i koldioxidskatt mellan olika Av figur 1, som visar beslutade skatteregler användare kan dock vara samhällsekonomiskt 2011 och 2015, framgår att merparten av motiverat. koldioxidutsläppen utanför EU ETS har den

Ett motiv är om risk finns för att kol- generella och högsta nivån på koldioxidskatt. dioxidläckage uppstår. Koldioxidläckage upp- Det går också att utläsa att ändringarna som står när utsläppen flyttar till länder som inte är träder i kraft 2015 medför att skatteutgifterna bundna av utsläppsreduktioner genom totalt sett minskar: internationella åtaganden. Risken för kol- • Den generella nedsättningen för dioxidläckage beror på hur ett framtida globalt växthus- och jordbruksnäringen, samt klimatavtal efter 2012 ser ut. Grovt sett kan för industrin, minskar. bränsleförbrukning från hushålls- och service- • Den särskilda nedsättningen för uppsektorn inte flytta, medan bränsleförbrukning värmning inom växthus- och inom industrin riskerar att flytta på ett sådant jordbruksnäringen, samt för industrin, sätt att koldioxidläckage uppstår. upphör.

Ett andra motiv är om koldioxidutsläppen • Nedsättningen för dieselbränsle till prissätts via andra styrmedel såsom EU:s arbetsmaskiner inom jord- och system för handel med utsläppsrätter (EU skogsbruksnäringen minskar. ETS). Utsläpp av koldioxid från svenska • Skatteutgiften för naturgas som drivanläggningar som ingår i EU ETS regleras på medel upphör. EU-nivå och bör därför i princip inte bli Av figur 1 framgår också att ca 10 procent av föremål för tillkommande nationella ekono- de totala koldioxidutsläppen utanför EU ETS miska styrmedel avseende koldioxidutsläpp. är helt befriade från koldioxidskatt. Bland de Den slopade koldioxidskatten för industri- koldioxidskattebefriade utsläppen återfinns de anläggningar inom handelsystemet betraktas som kommer från bandrift, inrikes luftfart, därför inte som en skatteutgift. inrikes sjöfart och råvarubränslen samt Koldioxidskattenivån har varit nedsatt i syfte avfallsförbränning. Skälen till att inte beskatta att beakta risken för koldioxidläckage för dessa är en kombination av samhällsindustrin m.m. utanför EU ETS. För att ekonomiska och EU-rättsliga motiv. Enligt utsläppsminskningar ska kunna nås på ett energiskattedirektivet, dvs. den lagstiftning på kostnadseffektivt sätt, är det i ett första skede EU-nivå som reglerar medlemsstaternas angeläget att begränsa dessa nedsättningar, beskattning av energiprodukter, är huvudlinjen med beaktande av risk för koldioxidläckage. att yrkesmässig inrikes sjöfart och fiske inte

Riksdagen har beslutat (prop. 2009/10:41; beskattas. Dessutom riskerar en beskattning i bet. 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122, SFS ett land medföra att skattefri bunkerolja 2009:1495 och 2009:1497) att koldioxidskatten tankas i andra länder, vilket minskar på bränslen för uppvärmning inom industrin möjligheten till en samhällsekonomiskt utanför EU ETS samt jordbruks-, skogsbruks- effektiv beskattning av dieselolja inom och vattenbruksverksamheterna ska höjas. sjöfarten. Liknande skäl finns för inrikes Fr.o.m. den 1 januari 2011 höjdes skatten luftfart, eftersom det också där finns risk för genom att nedsättningen från den generella att flygplanen tankas med skattefritt nivån ändras från 21 procent till 30 procent av flygbränsle i andra länder. Koldioxidutsläpp den generella koldioxidskattenivån. Fr.o.m. från luftfarten kommer dock att omfattas av den 1 januari 2015 höjs skatten ytterligare EU ETS från och med 2012, vilket innebär att genom att dessa sektorer då ska betala dessa koldioxidutsläpp prissätts där. Unions- 60 procent av den generella koldioxidskatte- rätten medger skattebefrielse för bandrift (tåg nivån. Ett viktigt skäl till minskad nedsättning eller annat spårbundet färdmedel). Råvaruav koldioxidskatten är att risken för koldioxid- bränslen omfattas redan till en övervägande del läckage har minskat i och med att energi- av EU ETS. För koldioxidutsläpp från råvaruintensiv industri till största delen omfattas av bränslen som fortfarande inte omfattas av EU EU ETS. En minskad nedsättning av kol- ETS bör enligt prop. 2009/10:41 en skatt på

dessa utredas. Beträffande avfallsförbränning

beskattades koldioxidutsläppen från för- ekonomiskt skäl till att därutöver ha kolbränning av hushållsavfall fr.o.m. den 1 juli dioxidskatt på dessa utsläpp.

2006 t.o.m. den 30 september 2010. Slopandet Sammanfattningsvis kan vissa skatteutgifter av skatten motiverades främst med att skatten på koldioxidskatteområdet vara samhällshade en obetydlig styreffekt. När kol- ekonomiskt motiverade. Så länge som den dioxidutsläpp från avfallsförbränning till generella och internationellt sett höga kolstörsta delen omfattas av EU ETS från och dioxidskattenivån i Sverige används som norm med 2013 innebär det, liksom för luftfartens bör viss försiktighet beträffande ytterligare utsläpp, att dessa koldioxidutsläpp prissätts minskade nedsättningar iakttas i syfte att inte där. Det finns därmed inget samhälls- riskera ett stort koldioxidläckage.

Figur 1. Koldioxidskatt 2011 (streckad linje och fyrkanter) och 2015 (heldragen linje och trianglar) utanför EU ETS för olika användningsområden och bränslen, 2011 års prisnivå*

Naturgas, drivmedel Övriga energisektorn

1,20 Diesel, arbetsmaskiner

Diesel Bensin

(jordbruk, skogsbruk och

vattenbruk)

1,00

0,8 procent,

uppvärmning Olja, naturgas,gasol

för uppvärmning

g 0,80

k Industrinivån

r

e (30% / 60%)

p

0,60

ronor K

0,40

0,20

Sjötransporter (inkl. fiske), luftfart, bandrift, råvarubränslen, avfallsförbränning

0,00

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30

Koldioxidutsläpp, miljoner ton

* I figuren framgår endast skillnad i skatteutgifter mellan 2011 och 2015. Därmed framgår inte att höjningar av koldioxidskatten görs stegvis för naturgas som används som drivmedel och att även återbetalningen av koldioxidskatt för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen minskar stegvis. Uppgifter om koldioxidutsläppen (från Naturvårdsverket) avser år 2008.

II Redovisning av samtliga skatteutgifter

1¶Inledning 2 Utgiftsområden (UO) 2011

I tabell 3 redovisas skatteutgifterna uppdelade Nummer Utgiftsområde på skatteslag för inkomståren 2010–2013. 01 Rikets styrelse Tabellen inleds med saldopåverkande skatte- 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning utgifter och avslutas med icke saldopåverkande 03 Skatt, tull och exekution skatteutgifter. De saldopåverkande skatte-

04 Rättsväsendet utgifterna har fördelats på utgiftsområden

05 Internationell samverkan (UO), vilket framgår av kolumn 2 i tabellen. I

06 Försvar och samhällets krisberedskap efterföljande avsnitt finns en sammanställning

07 Internationellt bistånd av samtliga utgiftsområden 2011. I kolumn 2 i

08 Migration tabell 3 framgår även vilka skatteutgifter som

09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg är skattetekniskt motiverade (ST).

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

I redovisningen av skatteutgifter beaktas endast beslutade regelförändringar. Ett ”-” i 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom brutto- och nettokolumnerna betyder att 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn utgiften inte kunnat kvantifieras. En del 13 Integration och jämställdhet skatteutgifter har upphört. Dessa redovisas om 14 Arbetsmarknad och arbetsliv de fortfarande har en offentligfinansiell effekt 15 Studiestöd något av de redovisade åren. Ett ”u” i tabellen 16 Utbildning och universitetsforskning innebär att skatteutgiften har upphört.

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

De icke saldopåverkande skatteutgifterna

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande har inte fördelats på utgiftsområden då de inte samt konsumentpolitik påverkar statsbudgetens saldo. För dessa 19 Regional tillväxt skatteutgifter beräknas endast ett brutto-

20 Allmän miljö- och naturvård belopp, som visar hur mycket utgifterna för

21 Energi den ifrågavarande transfereringen skulle

22 Kommunikationer behöva öka om transfereringen var föremål för

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel inkomstbeskattning.

24 Näringsliv

25 Allmänna bidrag till kommuner

26 Statsskuldsräntor m.m.

27 Avgiften till Europeiska unionen

Tabell 3. Skatteutgifter fördelade på skatteslag och utgiftsområde

Mdkr Brutto Netto

2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013

SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag

Avdrag för kostnader I tjänst

A9 UO14 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel 1,15 1,21 1,25 1,32 0,75 0,79 0,82 0,86

bosättning och hemresor A10 UO14 Avdrag för resor till och från arbetet 6,65 7,11 7,45 8,02 4,35 4,63 4,86 5,21 A11 UO14 Avdrag för utbildningsresor vid omstrukturering - - - - - - - - A12 UO14 Avdrag för inställelseresor - - - - - - - -

Skattefria förmåner och ersättningar

A13 UO24 Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner 0,45 0,46 0,48 0,49 0,20 0,20 0,21 0,21

A31 UO14 Flyttersättningar från arbetsgivare

B. Intäkter I näringsverksamhet

B1 UO23 Uttag av bränsle 0,21 0,21 0,22 0,22 0,13 0,13 0,13 0,14 B2 UO23 Avverkningsrätt till skog - - - - - - - - B3 UO24 Kapitalvinst på näringsfastigheter 3,49 3,75 4,08 4,49 2,20 2,36 2,55 2,78

Mdkr Brutto Netto

2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013

C. Kostnader i näringsverksamhet

C1 UO14 Avdrag för resor till och från arbetet - - - - - - - - C2 UO24 Matching-credit-klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal - - - - - - - -

C12 UO17 Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01

D. Intäkter i kapital

D5 UO24 Utdelning av aktier D6 UO24 Utdelning och kapitalvinst på andelar i oäkta 0,03 0,03 0,03 0,04 0,03 0,02 0,03 0,03

bostadsrättsföreningar D7 ST Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt 41,62 2,94 5,72 17,59 29,14 2,06 4,00 12,31 D8 ST Värdeförändring på aktier m.m. 4,91 3,09 3,24 3,40 3,44 2,16 2,27 2,38 D9 UO18 Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning av eget hem och

bostadsrätt 29,79 3,46 4,47 8,33 20,85 2,42 3,13 5,83 D10 UO11 Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel 14,26 13,93 18,86 22,77 9,98 9,75 13,20 15,94 D11 ST Nedsatt avkastningsskatt på K-försäkringar 0,25 0,24 0,32 0,39 0,17 0,17 0,23 0,27 D12 ST Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt - - - - - - - - D13 ST Framskjuten beskattning vid andelsbyte - - - - - - - - D14 ST Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto 0,03 0,04 0,05 0,06 0,02 0,03 0,03 0,04

E. Kostnader i kapital

F. Socialavgifter

F1 UO19 Regional nedsättning av egenavgifter 0,09 0,09 0,09 0,10 0,06 0,06 0,06 0,07 F2 UO14 Nedsättning av egenavgifter för personer som vid årets ingång inte

har fyllt 26 år 0,07 0,07 0,08 0,08 0,05 0,05 0,05 0,06 F3 UO19 Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter 0,51 0,52 0,54 0,56 0,38 0,39 0,40 0,41 F4 UO14 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång

inte har fyllt 26 år 17,18 17,95 18,90 19,94 12,66 13,23 13,93 14,70 F5 UO14 Generell nedsättning av egenavgifter 1,44 1,52 1,61 1,71 1,01 1,06 1,13 1,20 F6 ST Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel - - - - - - - -

Mdkr Brutto Netto

2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013

G. Särskild löneskatt

G1 UO24 Ersättning skiljemannauppdrag - - - - - - - - G2 UO17 Ersättning till idrottsutövare - - - - - - - - G3 UO24 Nedsatta socialavgifter för egenföretagare som fyllt 65 år och är

födda 1938 eller senare 0,35 0,36 0,39 0,41 0,24 0,25 0,27 0,29 G4 UO24 Inga socialavgifter för egenföretagare som är födda 1937 eller

tidigare 0,13 0,13 0,14 0,15 0,09 0,09 0,10 0,10 G5 UO24 Nedsatta socialavgifter för anställda som fyllt 65 år och som är födda

1938 eller senare 2,30 2,40 2,50 2,60 1,70 1,77 1,84 1,92 G6 UO24 Inga socialavgifter för anställda som är födda 1937 eller tidigare 0,40 0,30 0,30 0,30 0,30 0,22 0,22 0,22

H. Mervärdesskatt

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej)

H1 UO18 Försäljning av tomtmark och byggnader 2,90 2,92 2,95 3,02 2,14 2,15 2,17 2,22

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger)

H5 UO09 Läkemedel 2,15 2,31 2,52 2,74 1,58 1,70 1,85 2,02 H6 ST Internationell personbefordran 0,87 0,91 0,95 1,00 0,64 0,67 0,70 0,74

Skattesats 6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger)

H7 UO22 Personbefordran 7,65 8,36 9,25 10,28 5,64 6,16 6,81 7,58 H8 UO17 Allmänna nyhetstidningar och tidsskrifter 2,46 2,65 2,89 3,14 1,81 1,96 2,13 2,32 H9 UO17 Böcker och broschyrer 1,16 1,26 1,36 1,48 0,86 0,93 1,01 1,09 H10 UO17 Entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar 1,58 1,67 1,78 1,90 1,17 1,23 1,32 1,40 H11 UO17 Kommersiell idrott 4,99 5,45 6,03 6,71 3,68 4,02 4,45 4,94 H12 UO24 Transport i skidliftar 0,22 0,24 0,25 0,27 0,16 0,17 0,19 0,20 H13 UO17 Upphovsrätter 0,48 0,50 0,53 0,55 0,35 0,37 0,39 0,41

Undantag från skattskyldighet

H18 UO17 Omsättning i ideella föreningar 0,26 0,27 0,28 0,30 0,19 0,20 0,21 0,22

Avdrag för ingående skatt

H19 ST Ingående skatt på jordbruksarrende - - - - - - - -

I. Punktskatter

Energiskatt

I1 UO22 Energiskatt på diesel i motordrivna fordon 12,03 11,27 12,08 10,79 8,87 8,31 8,90 7,95 I2 UO22 Energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel 0,17 0,17 0,19 0,19 0,12 0,13 0,14 0,14 I3 UO22 Energiskattebefrielse för biodrivmedel 2,33 2,50 2,94 2,94 1,72 1,84 2,17 2,17

Mdkr Brutto Netto

2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013

I10 UO21 Energiskattebefrielse för biobränslen, torv m.m. för uppvärmning 6,68 6,56 6,79 6,81 4,92 4,84 5,00 5,02 I11 UO21 Nedsatt energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk 0,48 0,52 0,51 0,51 0,35 0,38 0,38 0,38 I12 UO21 Nedsatt energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin 0,12 0,08 0,07 0,07 0,09 0,06 0,05 0,05 I13 UO24 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom industrin 0,93 1,14 1,18 1,19 0,68 0,84 0,87 0,88 I14 UO23 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom växthus- och

jordbruksnäringen 0,14 0,11 0,11 0,11 0,10 0,08 0,08 0,08 I15 UO24 Nedsatt energiskatt på el som används inom industrin 16,98 17,71 18,62 19,01 12,51 13,05 13,73 14,01 I16 UO23 Nedsatt energiskatt på el som används inom växthus- och

jordbruksnäringen 0,60 0,61 0,62 0,64 0,44 0,45 0,46 0,47 I17 UO24 Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för

energieffektivisering inom industrin 0,20 0,20 0,20 0,20 0,15 0,15 0,15 0,15 I18 UO24 Nedsatt energiskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet 0,11 0,10 0,10 0,12 0,08 0,07 0,07 0,09

Koldioxidskatt

I19 UO24 Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom industrin

utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter 1,35 1,20 1,24 1,24 0,99 0,89 0,91 0,91 I20 UO22 Nedsatt koldioxidskatt för naturgas och gasol som drivmedel 0,04 0,03 0,03 0,02 0,03 0,02 0,03 0,02 I21 UO24 Nedsatt koldioxidskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet 0,20 0,17 0,17 0,17 0,15 0,12 0,12 0,12 I22 UO24 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom

industrin 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 I23 UO23 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus

och jordbruksnäringen 0,03 0,02 0,02 0,02 0,02 0,01 0,01 0,01 I24 UO23 Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och

jordbruksnäringen 0,43 0,38 0,39 0,39 0,32 0,28 0,29 0,29 I25 UO23 Nedsatt koldioxidskatt för diesel till arbetsmaskiner inom jord- och

skogsbruksnäringen 1,36 1,29 1,29 1,04 1,00 0,95 0,95 0,77 I26 UO21 Nedsatt koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin 0,04 0,03 0,02 0,02 0,03 0,02 0,02 0,02 I27 UO22 Koldioxidskattebefrielse för bandrift 0,02 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 0,02 I28 UO22 Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart 0,97 0,97 1,01 1,02 0,72 0,71 0,75 0,75 I29 ST Koldioxidskattebefrielse för inrikes sjöfart 0,62 0,64 0,65 0,65 0,45 0,47 0,48 0,48

J. Skattereduktioner m.m.

J1 UO24 Skattereduktion för sjöinkomst 0,12 0,12 0,12 0,12 0,08 0,08 0,08 0,08 J2 UO14 Skattereduktion för RUT-tjänster 2,05 2,24 2,46 2,73 1,34 1,46 1,61 1,77 J3 UO14 Skattereduktion för ROT-arbeten 19,97 18,40 15,31 12,31 13,06 12,00 10,00 8,00 J4 UO18 Begränsad fastighetsavgift för pensionärer 0,17 0,23 0,23 0,22 0,12 0,16 0,16 0,16

K. Kreditering på skattekonto

L. Skattskyldighet

L1 ST Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund - - - - - - - - L2 ST Kyrkor, vissa hushållningssällskap, sjukvårds- och

barhärtighetsinrättningar - - - - - - - - L3 ST Akademier, arbetslöshetskassor, vissa stiftelser m.m. - - - - - - - - L4 ST Ägare av vissa fastigheter - - - - - - - -

Mdkr Brutto Netto

2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013

M. Skattesanktioner

Kostnader i kapital

M1 ST Begränsning i avdragsgilla ränteutgifter -0,13 -0,15 -0,22 -0,34 -0,09 -0,11 -0,16 -0,24 M2 ST Begränsning av skattereduktion -0,54 -0,61 -0,70 -0,80 -0,38 -0,43 -0,49 -0,56 M3 UO18 Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus -1,62 -1,62 -1,62 -1,62 -1,19 -1,19 -1,19 -1,19 M4 UO24 Fastighetsskatt på lokaler -5,97 -6,06 -6,15 -6,25 -4,40 -4,47 -4,54 -4,60 M5 UO24 Fastighetsskatt på industri- och elproduktionsenheter -4,44 -5,23 -5,24 -5,25 -3,27 -3,86 -3,86 -3,87

Socialavgifter

M6 ST Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete -14,52 -14,58 -15,48 -16,66 -10,70 -10,95 -11,41 -12,28

Punktskatter

M7 UO21 Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer -5,42 -5,60 -5,75 -5,81 -4,00 -4,13 -4,23 -4,28 M8 UO21 Koldioxidskatt på fossila bränslen i kraftvärmeverk inom EU:s system

för handel med utsläppsrätter -0,45 -0,17 -0,17 -0,17 -0,33 -0,13 -0,12 -0,12 M9 UO21 Koldioxidskatt på fossila bränslen i värmeverk inom EU:s system för

handel med utsläppsrätter -0,18 -0,16 -0,15 -0,15 -0,13 -0,12 -0,11 -0,11

N. EJ SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

Skattefria transfereringar

N1 Näringsbidrag - - - - N2 Avgångsvederlag till jordbrukare - - - - N3 Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden - - - - N4 Flyttningsersättningar av allmänna medel - - - - N5 Totalförsvarspliktigas och rekryters ersättningar och förmåner 0,05 0,05 0,05 0,05 N6 Barnbidrag m.m. 15,02 15,24 15,27 15,40 N7 Särskilt pensionstillägg och vårdnadsbidrag 0,10 0,11 0,11 0,11 N8 Handikappersättning m.m. 0,59 0,55 0,53 0,52

N15 Skattefria pensioner 0,27 0,26 0,27 0,27

N16 Äldreförsörjningsstöd 0,20 0,18 0,19 0,19 N17 Ersättning till nyanlända invandrare 0,52 0,54 0,54 0,53

1,2

Beräkningen bygger på observerad samt prognostiserad utveckling för fastighetsprisindex. Beloppet kan därför fluktuera avsevärt mellan åren.

3

Biografföreställningar var tidigare särredovisade men redovisas nu i enlighet med ML under samma post som entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar.

4

Basen för upphovsrätter har uppdaterats med ny statistik över försäljningen av upphovsrätter.

Denna skillnad ökar till följd av att endast 2/3

av utdelningen i inkomstslaget kapital tas upp 4 Beskrivning av skatteutgifter till beskattning (se skatteutgift D4) medan

tjänsteinkomsten tas upp i sin helhet.

A Inkomst av tjänst och allmänna avdrag

A1 Schablonberäknad kapitalavkastning i A2 Löneunderlaget i fåmansaktiebolag fåmansaktiebolag

Enligt 57 kap. 11 § jämfört med 16–19 §§ IL Aktiva ägare till kvalificerade andelar i fåmans- tillkommer vid tillämpning av huvudregeln aktiebolag kan ta ut ersättning i form av både enligt ovan ett utdelningsutrymme baserat på kapital- och tjänsteinkomst. Eftersom skatte- företagets lönesumma, utöver den schablonavsatserna för dubbelbeskattad tjänste- och kastning som baseras på den s.k. klyvningsdubbelbeskattad kapitalinkomst skiljer sig åt räntan och aktiernas anskaffningsvärde. Detta förebyggs skatteplanering genom regler som gäller endast om det s.k. lönekravet är uppfyllt. schablonmässigt begränsar hur stor del av Detta gäller dock inte vid tillämpning av inkomsten som får tas ut i inkomstslaget förenklingsregeln. kapital. En skatteutgift uppkommer i den mån

För företag med hög kapitalavkastning huvudregeln tillämpas och lönekravet är uppmedför dessa s.k. 3:12-regler att en del av fyllt, såvida det lönebaserade utrymmet kapitalinkomsten beskattas som tjänste- resulterar i att avkastning på arbete beskattas i inkomst. För övriga beskattas i stället en del av inkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser tjänsteinkomsten som kapitalinkomst. I den skatt på inkomst av tjänst och särskild lönemån den senare gruppen dominerar, medför skatt och består i skillnaden mellan dubbelbedetta en skatteutgift. Skatteutgiften består av skattad tjänste- och dubbelbeskattad kapitalskillnaden mellan den faktiska schablon- inkomst. beräknade skatten och den teoretiska skatten när all tjänsteinkomst beskattas i inkomstslaget tjänst och all kapitalinkomst i inkomst- A3 Kapitalvinst på kvalificerade andelar slaget kapital.

Reglerna för schablonbeskattad kapitalav- Enligt 57 kap. 21–23 §§ IL ska kapitalvinst på kastning finns i 57 kap. IL. Utdelningsut- kvalificerade andelar som överstiger gränsrymmet för kapitalbeskattning (gränsbe- beloppet tas upp till beskattning i inkomstloppet) beräknas enligt antingen förenklings- slaget tjänst. Under beskattningsåret och regeln eller huvudregeln. Vid tillämpning av föregående fem beskattningsår ska dock högst huvudregeln beräknas utdelningsutrymmet 100 inkomstbasbelopp beskattas som tjänstegenom att en s.k. klyvningsränta multipliceras inkomst. Ytterligare kapitalvinst beskattas som med ett kapitalunderlag som är tänkt att kapitalinkomst. Den del av kapitalvinsten som motsvara det insatta aktiekapitalet. Klyvnings- överstiger gränsbeloppet (dvs. utdelningsräntan uppgår till summan av statslåneräntan utrymmet för kapitalbeskattning) men som den sista november föregående år och nio pga. begränsningsregeln ändå beskattas som procentenheter. I vissa fall tillkommer ett kapitalinkomst medför en skatteutgift som lönebaserat utrymme, se skatteutgift A2. avser skatt på inkomst av tjänst. Skatteutgiften Enligt förenklingsregeln får ägare till kvalifi- består i skillnaden i skattesats mellan tjänstecerade andelar gemensamt ta ut ett och kapitalinkomst. schablonbelopp som uppgår till högst 2,5 inkomstbasbelopp i inkomstslaget kapital.

A4 Arbetsgivares kostnader för

En skatteutgift uppkommer i den mån

arbetstagares pension

reglerna tillämpas, såvida den schablonberäknade kapitalavkastningen överstiger den

Arbetsgivarens kostnader ska inte tas upp till faktiska kapitalavkastningen. Skatteutgiften

beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna avser skatt på inkomst av tjänst och särskild

avser tryggande av utfästelse om pension löneskatt. Skatteutgiften består av skillnaden i

genom till exempel betalning av premie för skattesats mellan tjänste- och kapitalinkomst.

pensionsförsäkring på visst sätt och inom vissa överlåts (10 kap. 11 § andra stycket IL). För de ramar (11 kap. 6 § IL). Utfästelsen utgör en personer som utnyttjar eller överlåter en ersättning för utfört arbete som inte är för- personaloption är räntan på denna skattekredit månsgrundande i socialförsäkringssystemen en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på och ligger därför till grund för särskild löne- inkomst av tjänst. skatt. Skatteutgiften för skatt på inkomst av tjänst är beroende av skillnaden i marginalskatt vid avsättning och utbetalning av pensionen. A9 Avdrag för ökade levnadskostnader vid

tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor A5 Underskott i aktiv näringsverksamhet

m.m. Den som har tillfälligt arbete på annan ort än

hemorten eller flyttat till annan ort på grund Underskott av aktiv näringsverksamhet får av arbete men har kvar den tidigare bostaden dras av som allmänt avdrag under vissa förut- kan under vissa förutsättningar få avdrag för sättningar (maximalt under 5 års tid med högst den ökning av levnadskostnaderna som 100 000 kronor per år; restriktionerna gäller därigenom uppkommer (12 kap. 18–22 §§ IL). dock inte litterär, konstnärlig eller liknande Om den skattskyldige på grund av sitt arbete verksamhet) (64 kap. 2–4 §§ IL). Normen är vistas på annan ort än hemorten kan denne, annars att underskottet får sparas och kvittas under vissa förutsättningar, göra avdrag för mot senare överskott i den aktiva näringsverk- utgifter för en hemresa per vecka (12 kap. 24 § samheten. Den tidigarelagda kvittningen är en IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på tjänst. skattekrediten och avser inkomst av tjänst.

A10 Avdrag för resor till och från arbetet A6 Avdrag för pensionspremier

Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid Enligt 59 kap. IL får avdrag göras för erlagda inkomsttaxeringen, om arbetsplatsen ligger på premier för pensionsförsäkringar och inbetal- ett sådant avstånd från den skattskyldiges ningar på pensionssparkonton. Avdragen är bostad att han behöver använda något transbegränsade till 12 000 kronor. Om marginal- portmedel (12 kap. 26 § IL). Om arbetsskatten vid utbetalningen av pensionen är lägre resorna görs med bil ska vissa förutsättningar än vid inbetalningen av premien uppstår en vara uppfyllda (12 kap. 27–30 §§ IL). skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på Skatterättsligt anses kostnader för arbetsresor i inkomst av tjänst. princip vara privata levnadskostnader och inte

en kostnad för intäkternas förvärvande.

Anledningen är att den skattskyldige själv A7 Sjöinkomstavdrag anses kunna välja sin bostadsort. Då kostnader

som till den del de överstiger 9 000 kronor Skattskyldiga som har haft sjöinkomst under (12 kap. 2 § IL) är avdragsgilla vid inkomsthela beskattningsåret ges sjöinkomstavdrag taxeringen utgör avdraget en skatteutgift som uppgår till 36 000 kronor om fartyget till

avseende skatt på inkomst av tjänst. övervägande del går i fjärrfart och 35 000 kronor om det går i närfart (64 kap. 2 § IL). Om man inte har arbetat ombord hela året ges A11 Avdrag för utbildningsresor vid avdrag för varje dag som sjöinkomst uppbärs. omstrukturering Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

Skattskyldiga som har skattefri förmån av

utbildning eller annan åtgärd enligt 11 kap. A8 Personaloptioner 17 § IL ska göra avdrag enligt 26–30 §§ för

utgifter för resor mellan bostaden och platsen Beskattning av personaloptionsförmån sker

för utbildningen eller åtgärden (12 kap. 31 § först när en personaloption utnyttjas eller

IL).

A12 Avdrag för inställelseresor A16 Förmån av miljöanpassade bilar

Om den skattskyldige har haft utgifter för resa Förmånsvärdet för en bil som – helt eller mellan två platser inom EES i samband med delvis – är utrustad med teknik för drift med tillträdande eller frånträdande av tjänst, s.k. elektricitet eller med mer miljöanpassade inställelseresa, är kostnader som till den del de drivmedel än bensin eller dieselolja och som överstiger 9 000 kronor avdragsgilla vid därför har ett nybilspris som är högre än inkomsttaxeringen (12 kap. 2 och 25 §§ IL). nybilspriset för närmast jämförbara bil utan Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. sådan teknik, sätts ned till en nivå som

motsvarar förmånsvärdet för den närmast

jämförbara bilen utan sådan teknik (61 kap. A13 Sänkt skatt för utländska 8 a § IL). Vidare gäller att förmånsvärdet för

nyckelpersoner förmånsbilar som drivs med elektricitet eller

annan gas än gasol utgörs av 60 procent av Vissa förmåner och ersättningar till utländska

förmånsvärdet för jämförbar bil utan miljöanexperter, forskare och andra nyckelpersoner

passad teknik. Den maximala nedsättningen kan under vissa förutsättningar undantas från får inte överstiga 16 000 kronor per år. För beskattning (11 kap. 22–23 §§ IL). För skatte-

alkoholdrivna bilar utgör i stället förmånsbefrielse krävs beslut av Forskarskattenämn- värdet 80 procent av förmånsvärdet för den den (11 kap. 23 a § IL). Bland annat undantas

jämförbara bilen. Den maximala nedsättningen 25 procent av lönen och vissa ersättningar för

får inte överstiga 8 000 kronor per år. De två utgifter, t.ex. avgifter för barns skolgång i

senare nedsättningarna är tidsbegränsade till grund- och gymnasieskola, från beskattning. och med inkomståret 2011. Skatteutgiften Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst

uppstår till följd av det nedsatta förmånsvärdet och särskild löneskatt. och avser inkomst av tjänst och särskild

löneskatt.

A14 Förmån av resa vid anställningsintervju A17 Stipendier

Förmån av resa till eller från anställningsintervju mellan två platser inom EES och ersätt-

Enligt 8 kap. 5 § IL är stipendier som är ning för sådan resa som inte överstiger avsedda för mottagarens utbildning undankostnaden för resan är inte skattepliktig tagna från inkomstbeskattning. Stipendier som (11 kap. 26 § IL.) Skatteutgiften avser skatt på är avsedda för andra ändamål är undantagna inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

från inkomstbeskattning om de inte utgör

ersättning för arbete för utbetalarens räkning

och inte betalas ut periodiskt. Skatteutgiften

A15 Förmån av utbildning vid

avser skatt på inkomst av tjänst och särskild

omstrukturering m.m.

löneskatt.

Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av väsentlig betydelse för att den skatt-

A18 Personalrabatter m.m.

skyldige ska kunna fortsätta förvärvsarbeta vid risk för arbetslöshet på grund av omstruktu-

Personalrabatter beskattas normalt inte rering, personalavveckling eller liknande i

(11 kap. 13 § IL). Reseförmåner med arbetsgivarens verksamhet ska inte tas upp till

inskränkande villkor som tillhandahålls beskattning (11 kap. 17 § IL). Skatteutgiften anställda inom t.ex. flyg eller järnväg beskattas avser skatt på inkomst av tjänst och särskild enligt en schablon (61 kap. 12–14 §§ IL). löneskatt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst

och särskild löneskatt.

A19 Vissa ersättningar och förmåner till EU- princip är ersättning för prestation utgör

parlamentariker skattebefrielsen en skatteutgift avseende skatt

på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. De resekostnadsersättningar, ersättningar för utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande och kostnadsersättningar A23 Inkomst från försäljning av vilt växande för utövande av uppdraget som Europaparla- bär mentet betalar ut till sina ledamöter är enligt 11 kap. 28 § IL inte skattepliktiga. Ersättningar Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, för utgifter i samband med sjukdom, graviditet svamp och kottar som den skattskyldige har eller barnafödande som ges till före detta plockat själv är skattefria upp till 12 500 kroledamöter som har pension eller efterlevande- nor (8 kap. 28 § IL). Detta gäller inte om pension från Europaparlamentet ska inte heller plockningsverksamheten utgör näringsverkbeskattas. Detsamma gäller de försäkrings- samhet eller om ersättningen utgör lön eller förmåner som ges ut av Europaparlamentet liknande förmån. Eftersom inkomsterna är och de inbetalningar som görs till den frivilliga ersättning för utfört arbete utgör skattebefrielpensionsfonden. Det senare gäller också inbe- sen en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt talningar som görs av före detta ledamöter på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. som förvärvat rättigheter i fonden. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och

A24 Ersättningar till statligt anställda

särskild löneskatt.

stationerade utomlands

A20 Ersättningar och förmåner till personal Ersättningar och förmåner till utomlands

vid Europaskolor stationerad personal vid statlig myndighet ska

inte tas upp till beskattning, om ersättningen Ersättningar och förmåner som Europa- eller förmånen är föranledd av stationeringen skolorna ger ut till personal som är eller varit och avser vissa förmåner och ersättningar, t.ex. utstationerade vid dessa skolor tas inte upp till bostad på stationeringsorten och medföljanbeskattning (11 kap. 21 a § IL). Detsamma detillägg för make, maka eller sambo som på gäller efterlevande till sådan personal. Skatte- grund av stationeringen går miste om egen utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och förvärvsinkomst (11 kap. 21 § IL). Skattesärskild löneskatt. utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och

särskild löneskatt.

A21 Hittelön m.m. A25 Kostnadsersättning till viss personal på

Enligt 8 kap. 30 § IL är hittelön, ersättningar SIPRI till den som har räddat personer eller tillgångar i fara och ersättningar till den som har bidragit Ersättningar för ökade levnadskostnader eller till eller avsett att bidra till att bl.a. förebygga för skolavgifter för barn och förmån av bostad brott skattefria om inte ersättningarna hänför är inte skattepliktig när ersättningen anvisats sig till anställning eller uppdrag. Eftersom av styrelsen för Stockholms internationella ersättningarna i princip är ersättning för fredsforskningsinstitut (SIPRI) till forskare prestation utgör skattebefrielsen en skatte- vid SIPRI som är utländska medborgare, utgift avseende skatt på inkomst av tjänst och kontraktsanställda på bestämd tid och vid tidsärskild löneskatt. punkten för anställningen inte bosatta i

Sverige (11 kap. 21 § IL). Skatteutgiften avser

skatt på inkomst av tjänst och särskild A22 Ersättning för blod m.m. löneskatt.

Sedvanliga ersättningar till den som har lämnat organ, blod eller modersmjölk är skattefria (8 kap. 29 § IL). Eftersom ersättningarna i

A26 Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse A29 Förmån av privatfinansierad hälso- och utomlands sjukvård

Den s.k. ettårsregeln ger skattefrihet i Sverige Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp för tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse till beskattning om förmånen avser vård i utomlands i minst ett år i samma land även om Sverige som inte är offentligfinansierad eller ingen beskattning skett i verksamhetslandet vård utomlands (11 kap. 18 § IL). Arbetsoch detta beror på lagstiftning eller administ- givaren har å andra sidan ingen avdragsrätt för rativ praxis i det landet eller annat avtal än kostnaden (16 kap. 22 § IL). Skatteutgiften skatteavtal (3 kap. 9 § IL). Detta gäller inte för avser skatt på inkomst av tjänst och särskild anställningar hos staten, landsting, kommuner, löneskatt. församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport. Inte heller gäller ettårsregeln för europaparlamentariker. Skatteutgiften A30 Utjämning av småföretagares inkomst avser skatt på inkomst av tjänst och särskild

Inkomstutjämnande åtgärder i små företag, löneskatt.

t.ex. avsättningar till skogskonto (21 kap. IL)

och periodiseringsfond (30 kap. IL) samt A27 Tjänsteinkomster förvärvade på vissa överavskrivningar (18 kap. IL), leder till en

utländska fartyg skatteutgift när åtgärderna medför att ägarens

marginalskatt blir olika vid avsättning och Skattefrihet gäller för anställning ombord på uttag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av utländskt fartyg som huvudsakligen går i tjänst. oceanfart om anställningen och vistelsen utomlands varat minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod och avsett A31 Flyttningsersättningar från arbetsgivare anställning hos arbetsgivare som hör hemma i en stat inom EES (3 kap. 12 § IL). Skatte- Ersättning för utgifter för flyttning när en

skattskyldig på grund av byte av verksamhetsutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och

ort flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om särskild löneskatt.

ersättningen betalas av allmänna medel eller av

arbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersätt- A28 Personalvård ningen för utgifter för flyttning också

omfattar ersättning för körning med egen bil, Enligt 11 kap. 11 § IL är personalvårdsför- ska denna ersättning dock tas upp till beskattmåner skattefria. Med personalvårdsförmåner ning till den del den överstiger avdragsbeavses förmåner av mindre värde som inte är en loppet enligt 12 kap. 27 § IL. Skatteutgiften direkt ersättning för utfört arbete. Som perso- avser skatt på inkomst av tjänst i de fall där nalvårdsförmåner räknas inte rabatter, för- ersättningen betalas av arbetsgivaren. måner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning, förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller andra förmåner

B Intäkter i näringsverksamhet

som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något

B1 Uttag av bränsle

motsvarande betalningssystem. Som personalvårdsförmån räknas bland annat sådana

Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverkförfriskningar och enklare förtäring i samband

samhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för med arbete som inte kan anses som måltid

uppvärmning är dock undantaget från skattesamt möjlighet till enklare slag av motion och

plikt om fastigheten är taxerad som lantbruksannan friskvård (11 kap. 12 § IL). Skatteut-

enhet (22 kap. 9 § IL). Skatteutgiften avser giften avser skatt på inkomst av tjänst och

skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

särskild löneskatt.

B2 Avverkningsrätt till skog avtalslandet även om sådan skatt inte har

erlagts. Skatteutgiften avser skatt på inkomst Enligt god redovisningssed uppkommer av näringsverksamhet. intäkten när bindande avtal träffats. Enligt gällande lagstiftning tillämpas dock i detta fall kontantprincipen, vilket innebär att beskatt- C3 Koncernbidragsdispens ningen skjuts upp, varför en räntefri kredit uppstår i näringsverksamhet (21 kap. 2 § IL). I Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får princip borde räntan på krediten utgöra göras för lämnade bidrag trots att reglerna för underlag för skatt på inkomst av näringsverk- koncernbidrag inte är uppfyllda (35 kap. 8 § samhet och särskild löneskatt. IL). Detta förutsätter dels att avdraget redo-

visas öppet, dels att den verksamhet som

bedrivs av berörda företag ska vara av sam- B3 Kapitalvinst på näringsfastigheter hällsekonomiskt intresse. Skatteutgiften avser

skatt på inkomst av näringsverksamhet. Kapitalvinst på enskildas näringsfastigheter beskattas som kapitalinkomst (13 kap. 6 § IL). Skatteutgiften avser att en större del av C4 Rabatter och liknande från ekonomiska näringsinkomsten beskattas som kapital- föreningar inkomst än vad som är normenligt. För denna del kan skatteutgiften beräknas ur skillnaden Ekonomiska föreningar får, enligt 39 kap. 22 § mellan skattesatsen för näringsinkomst (inklu- IL, göra avdrag för rabatter, utdelningar m.m. sive särskild löneskatt) och kapitalinkomst- trots att dessa inte är skattepliktiga hos mottaskattesatsen. garen. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av

näringsverksamhet.

C Kostnader i näringsverksamhet C5 Anläggning av ny skog m.m.

C1 Avdrag för resor till och från arbetet Utgifter för anläggning av ny skog och

dikning som främjar skogsbruk ska kostnads- Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid föras direkt. Utgifter för inköp samt planinkomsttaxeringen, om arbetsplatsen ligger på tering av träd och buskar för frukt- eller bärett sådant avstånd från den skattskyldiges odling får dras av direkt (21 kap. 3 § och bostad att han behöver använda något trans- 20 kap. 17 § IL). Skatteutgiften utgörs av portmedel (12 kap. 26 § IL). Om arbets- ränteeffekten på den omedelbara avskrivresorna görs med bil ska vissa förutsättningar ningen och avser skatt på inkomst av vara uppfyllda (12 kap. 27–30 §§ IL). näringsverksamhet och särskild löneskatt. Skatterättsligt anses kostnader för arbetsresor i princip vara privata levnadskostnader och inte en kostnad för intäkternas förvärvande. C6 Skadeförsäkringsföretag Anledningen är att den skattskyldige själv anses kunna välja sin bostadsort. Då kostnader I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlig-

het att göra extra avsättningar till s.k. säkersom till den del de överstiger 9 000 kronor (12 kap. 2 § IL) är avdragsgilla vid inkomst- hetsreserv. Skatteutgiften avser skatt på

inkomst av näringsverksamhet och utgörs av taxeringen utgör avdraget en skatteutgift

räntan på den skattekredit som det extra avseende skatt på inkomst av tjänst.

avdraget medför.

C2 Matching-credit-klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal C7 Överavskrivningar avseende inventarier

I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för Den planmässiga avskrivningstiden bestäms av den skatt som skulle ha utgått i det andra tillgångens ekonomiska livslängd, medan den

skattemässiga avskrivningstiden bestäms enligt

lag (18 kap. IL). Detta innebär att planmässiga saknas anledning att ge avdrag när värdeoch skattemässiga avskrivningar endast ökningen på skogstillväxten överstiger gjorda undantagsvis överensstämmer. Lagstiftningen uttag. Skatteutgiften uppkommer genom den tillåter att en tillgång skrivs av snabbare än vad schablon som är vald för beräkning av avdrasom är ekonomiskt motiverat av förslitning. gets storlek och avser skatt på inkomst av Genom överavskrivningarna uppstår en skatte- näringsverksamhet och särskild löneskatt. kredit; inkomstskatten multiplicerad med den ackumulerade överavskrivningen. Skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten och C11 Bidrag till regionala utvecklingsbolag avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. Avdrag får göras för bidrag som lämnas till

regionalt utvecklingsbolag (16 kap. 12 § IL).

Skatteutgiften avser skatt på inkomst av C8 Periodiseringsfonder näringsverksamhet och särskild löneskatt.

Periodiseringsfonden är en vinstanknuten reserveringsmöjlighet i företaget, där medel C12 Bidrag till Tekniska museet och kan reserveras under högst sex år (30 kap. IL). Svenska Filminstitutet Reserveringsmöjligheten innebär att inkomstbeskattningen skjuts upp. För juridiska Avdrag får göras för bidrag som lämnas till personer är periodiseringsfonderna ränte- Tekniska museet (16 kap. 10 § IL) och

Svenska Filminstitutet (16 kap. 11 § IL). belagda och därmed medför juridiska per-

Skatteutgiften avser skatt på inkomst av soners periodiseringsfonder inga skatteut-

näringsverksamhet och särskild löneskatt. gifter. För enskilda näringsidkare och för fysiska personer som är delägare i handelsbolag utgörs skatteutgiften av räntan på

C13 Nedskrivning av lager och pågående

skattekrediten. Skatteutgiften avser inkomst av

arbeten

näringsverksamhet och särskild löneskatt.

Enligt en alternativregel kan lager (gäller inte

fastigheter och värdepapper) tas upp till 97

C9 Substansminskning

procent av det sammanlagda anskaffnings-

värdet (17 kap. 4 § IL). Byggnads-, hantverks- Huvudregeln vad gäller avdrag för substansminskningar är ingen skatteutgift. Enligt en och anläggningsföretag kan tillämpa motsvaalternativregel får avdraget uppgå till högst rande alternativregel på pågående arbeten om 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde arbetet utförs till ett fast pris (17 kap. 27 § IL).

Nedskrivningen ger en skattekredit. Skattedå utvinningen påbörjades (20 kap. 20–28 §§

utgiften utgörs av räntan på krediten och avser IL). Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på

skatt på inkomst av näringsverksamhet och den snabbare avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild särskild löneskatt. löneskatt.

C14 Skogs-, skogsskadekonto och C10 Skogsavdrag upphovsmannakonto

Skogsägare och författare m.fl. som bedriver Vid avyttring av skog får fysisk person under

enskild firma har ofta oregelbundna innehavstiden avdrag med högst 50 procent av

inkomster. För att möjliggöra en resultatanskaffningsvärdet, medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid utjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp taxeringen för ett visst beskattningsår får som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto avdrag göras med högst halva den avdrags- eller upphovsmannakonto (21 kap. 21–41 §§

och 32 kap. IL). Insättningen begränsas i tid grundande skogsintäkten (21 kap. 4–19 §§ IL).

till 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskade- Syftet med avdragsrätten är att undanta rena

konto och 5 år på upphovsmannakonto. kapitaluttag från beskattning. Å andra sidan

Kontoinsättningen medför att egenavgiften kommunal fastighetsavgift på bostäder enligt skjuts upp, där skattedelen utgörs av särskild lagen om kommunal fastighetsavgift löneskatt. Skatteutgiften utgörs av den ränte- Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader fria skattekrediten. som innehåller bostäder är nedsatt under de

första 10 åren. Varje byggnad tilldelas ett sär-

skilt värdeår (som kan förändras genom om- C15 Räntefördelning vid generationsskiften byggnader). Nedsättningen av fastighets-

avgiften innebär att för de fem första inkomst- Förvärvas en näringsfastighet genom arv,

åren efter värdeåret utgår ingen fastighetsavgift testamente, bodelning med anledning av och för de därpå följande fem åren är avgiften makes död eller äktenskapsskillnad eller nedsatt till hälften. Direktavkastningen antas genom gåva kan förvärvaren undvika negativ schablonmässigt motsvara det sammanlagda räntefördelning till den del det negativa

marknadsvärdet på privatbostadsföretagets fördelningsunderlaget är hänförligt till för-

bostadsrättslägenheter multiplicerat med två värvet (33 kap. 15-17 §§ IL). Skatteutgiften

procentenheter. avser inkomst av näringsverksamhet och Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan särskild löneskatt. kapitalskatten på fastighetens reala direktav-

kastning och den fastighetsavgift som betalas

enligt gällande regler.

D Intäkter i kapital

D3 Utdelning och kapitalvinst på aktier i D1 Avkastning eget hem onoterade bolag

Med eget hem avses ett småhus som inte

Enligt 42 kap. 15 a § IL beskattas kapitalupplåts med hyresrätt eller bostadsrätt. Den

inkomster för delägare i onoterade bolag direkta avkastningen i form av boendet i eget

skattesatsen 25 procent istället för 30 procent, hem beskattas inte som inkomst av kapital.

vilket är normen för kapitalinkomster. Den Däremot utgår kommunal fastighetsavgift på

lägre skattesatsen ger upphov till en skattebostäder enligt lagen (2007:1398) om

utgift som avser skatt på inkomst av kapital. kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som innehåller bostäder är nedsatt under de första 10 åren. D4 Utdelning och kapitalvinst på Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår kvalificerade aktier (som kan förändras genom ombyggnader). Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär För den del av utdelning och kapitalvinst på att för de fem första inkomståren efter värde- kvalificerade andelar som understiger gränsåret utgår ingen fastighetsavgift och för de beloppet tas fr.o.m. inkomståret 2006 endast därpå följande fem åren är avgiften nedsatt till 2/3 upp till beskattning enligt 57 kap. 20 och hälften. Direktavkastningen antas schablon- 21 §§ IL. Den effektiva skatten på kapitalmässigt motsvara marknadsvärdet på egna- avkastningen blir således 20 procent, vilket är hemsfastigheten multiplicerat med två lägre än normen för kapitalinkomster. Skatteprocentenheter. Skatteutgiften utgörs av skill- utgiften avser skatt på inkomst av kapital. naden mellan kapitalskatten på fastighetens reala direktavkastning och den fastighetsavgift som betalas enligt gällande regler. D5 Utdelning av aktier

Beskattning av aktieutdelning i form av aktier D2 Avkastning bostadsrättsfastighet skjuts i det fall ett antal villkor är uppfyllda

upp till dess att mottagaren säljer aktierna, se Den direkta avkastningen i form av boendet i den s.k. lex Asea, 42 kap. 16 § IL. Räntan på privatbostadsföretag (äkta bostadsrätts- denna skattekredit är en skatteutgift. Skatteförening) beskattas inte som inkomst av utgiften avser skatt på inkomst av kapital. kapital (42 kap. 28 § IL). Däremot utgår

D6 Utdelning och kapitalvinst på andelar i realiseras vid försäljning av eget hem och

oäkta bostadsrättsföreningar bostadsrättupp till beskattning i inkomstslaget

kapital. Den återstående del som inte beskattas Andelar i oäkta bostadsrättsföreningar om- ger upphov till en skatteutgift som avser skatt fattas av lättnadsreglerna till och med utgången på inkomst av kapital. av år 2011. Lättnadsreglerna motsvarar de regler i 43 kap. IL som gällde för utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade bolag före D10 Nedsatt avkastningsskatt på inkomståret 2006. Lättnadsreglerna medför en pensionsmedel skattelättnad. 70 procent av statslåneräntan multiplicerat med ett speciellt definierat Avkastningen på medel reserverade för underlag (i princip omkostnadsbeloppet för pensionsändamål beskattas lägre än normen bostadsrätten) undantas från beskattning i för kapitalinkomster. Avkastningsskatt tas inkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser enligt 9 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på inkomst av kapital. skatt på pensionsmedel ut med 15 procent på

en schablonmässigt beräknad avkastning. Den

lägre skattesatsen ger upphov till en skatte- D7 Värdeförändring på eget hem och utgift som avser skatt på inkomst av kapital.

bostadsrätt

Enligt normen ska värdeförändringar beskattas D11 Nedsatt avkastningsskatt på Klöpande på årsbasis (alternativt ska skatte- försäkringar restitution medges) och inte som fallet är i dag, när de realiseras, dvs. avyttras. Enligt Avkastningen på kapital placerat i kapital- 47 kap. IL ges dessutom möjlighet till uppskov försäkringar beskattas lägre än normen för även då vinsten har realiserats. Dessa upp- kapitalinkomster. Avkastningsskatt tas enligt skovsmöjligheter ger upphov till en skatte- 9 § lagen om avkastningsskatt på pensionskredit. En schablonintäkt på 1,67 procent av medel ut med 27 procent av en schablonbeuppskovsbeloppet på en realiserad vinst tas räknad avkastning. Uttaget av avkastningsskatt upp till beskattning i inkomstslaget kapital. är detsamma för avtal om tjänstepensions som Detta motsvarar en icke avdragsgill ränta på är jämförbara med kapitalförsäkringar. Skattehela uppskovsbeloppet på 0,5 procent. Skill- utgiften avser skatt på inkomst av kapital. naden mellan gällande uppskovsregler och en beskattning av uppskov i inkomstslaget kapital

D12 Schablonmässigt underlag för

utgör en skatteutgift som avser skatt på

avkastningsskatt

inkomst av kapital.

Underlaget för avkastningsskatt utgörs enligt D8 Värdeförändring på aktier m.m. 3 § lagen om avkastningsskatt på pensions-

medel av kapitalunderlaget, vilket för skatt- Enligt normen ska värdeförändringar beskattas skyldiga försäkringsbolag utgörs av värdet av (alternativt ska skatterestitution ges) när de bolagets tillgångar med avdrag för finansiella uppkommer och inte, som fallet är i dag, när skulder vid beskattningsårets ingång, multide realiseras. Uppskovet ger upphov till en plicerat med den genomsnittliga statslåneskattekredit. Räntan på denna skattekredit är räntan året före beskattningsåret. Om den en skatteutgift som avser skatt på inkomst av faktiska avkastningen på försäkringskapital kapital. över- eller understiger den schablonmässigt

framräknade avkastningen uppstår en skatte-

utgift respektive en skattesanktion avseende D9 Nedsatt kapitalvinstbeskattning vid skatt på inkomst av kapital.

försäljning av eget hem och bostadsrätt

Enligt 45 kap. 33 § och 46. kap. 18 § IL tas tjugotvå trettiondelar av den kapitalvinst som

D13 Framskjuten beskattning vid E2 Konsumtionskrediter andelsbyte

Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter Reglerna om framskjuten beskattning vid dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter andelsbyten tillämpas när fysiska personer gör för lån till investeringar där avkastningen är andelsbyten om vissa villkor är uppfyllda (48 a skattepliktig få dras av. Detta innebär att kap. 5–8 §§ IL). Reglerna innebär att det inte ränteutgifter för lån till konsumtion är en fastställs någon kapitalvinst vid bytet av skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på andelarna utan beskattning sker när de mot- inkomst av kapital. tagna andelarna avyttras. Skatteutgiften utgörs av räntan på den kredit som den framskjutna beskattningen innebär och avser skatt på E3 Kapitalförluster på marknadsnoterade inkomst av kapital eller tjänst (fåmansföretags- aktier m.m. reglerna).

Kapitalförluster på marknadsnoterade delägar-

rätter ska dras av i sin helhet, kapitalförluster D14 Skogs-, skogsskadekonto och på sådana andelar i svenska aktiebolag och

upphovsmannakonto utländska juridiska personer som inte är note-

rade eller kvalificerade ska dras av till fem Skogsägare och författare m.fl. som bedriver sjättedelar och kapitalförluster på kvalificerade enskild firma har ofta oregelbundna in- andelar ska dras av till två tredjedelar mot komster. Tillsammans med en progressiv skattepliktiga vinster på sådana tillgångar, beskattning kan detta leda till att de miss- 48 kap. 20 § IL. Till den del förluster inte kan gynnas relativt personer med jämna inkomster. dras av mot sådana tillgångar ska 70 procent, För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts fem sjättedelar av 70 procent respektive två dessa göra avdrag för belopp som sätts in på tredjedelar av 70 procent dras av, 48 kap. 20 a § skogskonto, skogsskadekonto eller upphovs- IL. Huvudregeln är att 70 procent av förlusten mannakonto. Insättningen begränsas i tid till får dras av. Skatteutgiften avser inkomst av 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskade- kapital. konto och 5 år på upphovsmannakonto. Räntan på kontona beskattas med den lägre skattesatsen 15 procent istället för 30 procent, vilket är normen för kapitalinkomster (lagen F Socialavgifter (1990:676) om skatt på ränta på skogskonto-

F1 Regional nedsättning av egenavgifter

medel m.m.). Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på

Enligt lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i inkomst av kapital.

vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen

(1994:1920) om allmän löneavgift och social-

avgiftslagen (2000:980) ska en enskild närings- E Kostnader i kapital idkare med fast driftställe i stödområde A vid

beräkning av egenavgifter göra ett avdrag från E1 Ränteutgifter för egnahem egenavgifterna med 10 procent av avgifts-

underlaget upp till 180 000 kronor, dvs. högst Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter 18 000 kronor per år. Fiskeri-, vattenbruks-, dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter jordbruks- och transportverksamhet är undanför lån till investeringar där avkastningen är tagna från nedsättning på grund av EU-regler. skattepliktig få dras av. Detta innebär att Skatteutgiften avser egenavgifter. ränteutgifter för egnahem är en skatteutgift i den mån fastighetsavgiften understiger avkastningen från egnahem multiplicerat med en skattesats på 30 procent. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.

F2 Nedsättning av egenavgifter för mest uppgå till 10 000 kronor per år (3 kap.

personer som vid årets ingång inte har 18–20 §§ socialavgiftslagen). Skatteutgiften

fyllt 26 år avser egenavgifter.

För personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år har egenavgifterna och den allmänna F6 Förmån av fritt eller delvis fritt löneavgiften satts ned (3 kap. 15 a § social- drivmedel avgiftslagen) och 3 § lagen om allmän löneavgift). Nedsättningen innebär att egenav- Enligt 61 kap. 10 § IL ska förmån av fritt eller gifterna för unga uppgår till hela ålders- delvis fritt drivmedel värderas till marknadspensionsavgiften samt en fjärdedel av de övriga värdet multiplicerat med faktorn 1,2. Hela avgifterna. Skatteutgiften avser egenavgifter. förmånsvärdet, dvs. även den del av förmåns-

värdet som överstiger marknadsvärdet, är

pensionsgrundande och förmånsgrundande i F3 Regional nedsättning av flertalet övriga socialförsäkringar. Underlaget

arbetsgivaravgifter för socialavgifter uppgår däremot endast till

drivmedlets marknadsvärde. Skatteutgiften Enligt lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i avser socialavgifter. vissa fall vid avgiftsberäkning enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) får arbetsgivare med fast driftställe i stödområde A göra ett avdrag G Särskild löneskatt

från arbetsgivaravgifterna med 10 procent av

G1 Ersättning skiljemannauppdrag

avgiftsunderlaget, dock högst med 7 100 kronor per kalendermånad. Nedsättningen gäller

Ersättning för skiljemannauppdrag ingår inte i inte för kommuner, landsting, statliga myndig-

underlaget för socialavgifter om parterna är av heter, statliga affärsdrivande verk eller registre-

utländsk nationalitet enligt 2 kap. 20 § socialrade trossamfund. Vidare är fiskeri-, vatten-

avgiftslagen. Skatteutgiften avser särskild lönebruks-, jordbruks- och transportverksamhet

skatt. undantagna från nedsättningen på grund av EU-regler. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter.

G2 Ersättning till idrottsutövare

Ersättning som en idrottsutövare erhåller från

F4 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för

en skattebefriad ideell förening med huvud-

personer som vid årets ingång inte har

sakligt syfte att främja idrottslig verksamhet

fyllt 26 år

och som under året inte överstiger ett halvt

prisbasbelopp är enligt 2 kap. 19 § social- För personer som vid årets ingång inte har

avgiftslagen undantagen från socialavgifter. Erfyllt 26 år har arbetsgivaravgifterna och den

sättningen är inte förmånsgrundande. Skatteallmänna löneavgiften satts ned (2 kap. 28 §

utgiften avser därför särskild löneskatt. socialavgiftslagen och 3 § lagen om allmän löneavgift). Nedsättningen innebär att arbetsgivaravgifterna för unga uppgår till hela ålders-

G3 Nedsatta socialavgifter för

pensionsavgiften samt en fjärdedel av de övriga

egenföretagare som fyllt 65 år och är

avgifterna. Skatteutgiften avser arbetsgivar-

födda 1938 eller senare

avgifter.

För egenföretagare som fyllt 65 år och är

födda 1938 eller senare, dvs. de som omfattas

F5 Generell nedsättning av egenavgifter

av det reformerade ålderspensionssystemet

(SFS 2006:1339), ska enbart ålderspensions- Från egenavgifterna ska, under vissa förutsätt-

avgiften betalas (3 kap. 15 § socialavgiftsningar, ett avdrag göras med 5 procent av

lagen). Skatteutgiften avser särskild löneskatt. avgiftsunderlaget. Nedsättningen kan som

G4 Inga socialavgifter för egenföretagare värdesskatt under förutsättning att upphovs-

som är födda 1937 eller tidigare mannen eller dennes dödsbo står för försälj-

ningen. Undantaget ger upphov till en skatte- För egenföretagare som är födda 1937 eller utgift avseende mervärdesskatt. tidigare, dvs. de som omfattas av det gamla ålderspensionssystemet (SFS 2007:1250), ska inga socialavgifter betalas (övergångsbestäm- H3 Lotterier melse 5 i SFS 2000:980). Skatteutgiften avser särskild löneskatt. Lotterier får enligt EU-regler inte mervärdes-

beskattas vilket beskrivs i 3 kap. 23 § ML.

Beskattning sker endast i form av punktskatt. G5 Nedsatta socialavgifter för anställda Undantaget ger upphov till en skatteutgift

som fyllt 65 år och är födda 1938 eller avseende mervärdesskatt.

senare

För anställda som har fyllt 65 år och är födda H4 Uttagsbeskattning avseende vissa 1938 eller senare, dvs. de som omfattas av det fastighetstjänster reformerade ålderspensionssystemet (SFS 2006:1339) ska enbart ålderspensionsavgiften Vissa fastighetstjänster som utförs av anställda betalas (2 kap. 27 § socialavgiftslagen). Skatte- hos en ägare till en näringsfastighet (t.ex. ett utgiften avser särskild löneskatt. hyreshus) som inte är skattskyldig till moms

för fastigheten och där lönekostnaden för

dessa tjänster inte överstiger 300 000 kronor G6 Inga socialavgifter för anställda som är (inklusive avgifter som grundas på lönen)

födda 1937 eller tidigare under ett år, är mervärdesskattebefriade. Enligt

2 kap. 8 § ML görs det en så kallad uttags- För anställda som är födda 1937 eller tidigare, beskattning, en mervärdesbeskattning om 25 dvs. de som omfattas av det gamla ålderspen- procent, för tjänster som fastighetsägaren sionssystemet (SFS 2007:1250), ska inga utför åt sig själv på den egna fastigheten med socialavgifter betalas (övergångsbestämmelse 5 anställd personal där lönekostnaden överstiger i SFS 2000:980). Skatteutgiften avser särskild 300 000 kronor per år. Skatteutgiften avser den löneskatt. mervärdesskattebefriade kostnaden för tjäns-

ter under detta belopp.

H Mervärdesskatt H5 Läkemedel

H1 Försäljning av tomtmark och byggnader För läkemedel som utlämnas enligt recept eller

säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag Försäljning av fastigheter är enligt 3 kap. 2 §

från mervärdesskatt enligt 3 kap. 23 § och ML undantaget från mervärdesskatteplikt. Vid

10 kap. 11 § ML. Det innebär att försäljningen försäljning av nybyggda en- och fler-

är undantagen från mervärdesskatt men ingåbostadshus är det förädlingsvärde som uppstår ende mervärdesskatt är avdragsgiltig. (Vid vid försäljningen undantaget från mer- försäljning av icke receptbelagda läkemedel värdesskatt, trots att det enligt normen borde inkluderas dock mervärdesskatt.) Skattebeskattas. Undantaget ger upphov till en

befrielsen ger upphov till en skatteutgift skatteutgift avseende mervärdesskatt.

avseende mervärdesskatt.

H2 Försäljning av konstverk < H6 Internationell personbefordran

300 000 kr/år

Transport till eller från utlandet räknas som

Vid försäljning av konstverk för under export. Detta innebär att en resa från ort i 300 000 kronor per år är enligt 1 kap. 2 a § ML Sverige till en ort i utlandet i sin helhet är försäljningsbeloppet undantaget från mer-

undantagen från skatteplikt enligt 5 kap. 9 § H11 Kommersiell idrott ML. Skattebefrielsen gäller både luft-, vattenoch landtransporter. Beloppen i tabellen avser Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för inrikes del av utrikes buss- och tågtransporter. omsättning av tjänster inom idrottsområdet Skattebefrielsen ger upphov till en skatteutgift där verksamheten bedrivs kommersiellt, t.ex. i avseende mervärdesskatt. bolagsform, nedsatt till 6 procent. Den

nedsatta skattesatsen ger upphov till en

skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H7 Personbefodran

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för H12 Transport i skidliftar personbefordran nedsatt till 6 procent. Skattesatsen gäller för resor i kollektivtrafik och taxi- Av 7 kap. 1 § ML följer att mervärdesskatten resor, samt turist- och charterresor, sight- för transport i skidlift är nedsatt till 6 procent. seeingturer och liknande, oavsett vilket Transport i skidlift räknas som antingen transportmedel som används. Mervärdes- idrottstjänst eller personbefordran. Transport i skattenivån gäller dock inte om resemomentet skidlift sker normalt med syfte att nyttja nedär av underordnad betydelse. Den nedsatta farterna i skidanläggningen och därmed som skattesatsen ger upphov till en skatteutgift utnyttjande av idrottsanläggning. I de fall den avseende mervärdesskatt. som köper en transport i skidlift inte utnyttjar

nedfarterna i anläggningen, t.ex. då liftanlägg-

ningen är öppen sommartid, kan transport- H8 Allmänna nyhetstidningar och momentet anses vara det dominerande, och

tidsskrifter transporten faller därför under kategorin

personbefordran. Den nedsatta skattesatsen Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för ger upphov till en skatteutgift avseende tidningar och tidskrifter nedsatt till 6 procent. mervärdesskatt. Skattesatsen gäller även radiotidningar för synskadade och andra varor som gör skrift tillgänglig för läshandikappade. Den nedsatta H13 Upphovsrätter skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för

upphovsrätter nedsatt till 6 procent. Skatte-

satsen gäller för upplåtelse eller överlåtelse av H9 Böcker och broschyrer vissa upphovsrättsligt skyddade litterära eller

konstnärliga verk. Nedsättningen gäller inte Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för för upplåtelse eller överlåtelse av fotografier, böcker, broschyrer och liknande alster nedsatt reklamprodukter, system och program för till 6 procent. Detta gäller även bilderböcker, automatisk databehandling eller film eller ritböcker och målarböcker för barn. Den liknande upptagning av information. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H10 Entréavgiftsbelagda kulturella H14 Entré till djurparker föreställningar

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till djurparker nedsatt till 6 entréavgift till konserter, cirkus-, teater-, procent. Nedsättningen gäller även för guidopera- och balettföreställningar eller liknande ning i djurparker. Den nedsatta skattesatsen föreställningar nedsatt till 6 procent. Den ger upphov till en skatteutgift avseende nedsatta skattesatsen ger upphov till en mervärdesskatt. skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H15 Livsmedel I Punktskatter

Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för denna I1 Energiskatt på diesel i motordrivna kategori nedsatt till 12 procent. Till kategorin fordon räknas inte vatten från vattenverk, spritdrycker, vin och starköl. Den nedsatta skatte- I 2 kap. 1 § LSE anges energiskattesatserna på satsen ger upphov till en skatteutgift avseende bränslen. Skattesatsen för diesel i miljöklass 1 mervärdesskatt. jämförs med skattesatsen för bensin i miljö-

klass 1, vilken utgör normen på hela transport-

området. I praktiken utgörs nästan all bensin- H16 Rumsuthyrning och dieselanvändning av miljöklass 1. År 2011

motsvarar skattesatsen för bensin i den Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för denna främsta miljöklassen 33,8 öre/kWh medan verksamhet nedsatt till 12 procent. Nedsätt- diesel i den främsta miljöklassen, dvs. miljöningen gäller rumsuthyrning inom ramen för klass 1, beskattas med motsvarande hotellrörelse eller liknande verksamhet samt 15,3 öre/kWh. Skatteutgiften utgörs av upplåtelse av campingplatser. Den nedsatta mellanskillnaden i skattesats. Skatteutgiften skattesatsen ger upphov till en skatteutgift för diesel uppgår därför till 18,5 öre/kWh. avseende mervärdesskatt. Riksdagen har beslutat att höja skatten på

diesel till motsvarade 17,3 öre/kWh år 2013.

H17 Försäljning av konstverk ≥

300 000 kr/år I2 Energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel

Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för försäljning av konstverk för 300 000 kr per år eller Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a LSE mer nedsatt till 12 procent. Detta gäller om betalas ingen energiskatt för naturgas och försäljningen görs av upphovsmannen eller gasol som drivmedel. Normen utgörs av dennes dödsbo. Den nedsatta skattesatsen ger energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

I3 Energiskattebefrielse för biodrivmedel

H18 Omsättning i ideella föreningar Enligt 7 kap. 4 § LSE gäller energi-

skattebefrielse för biogas. Övriga biodrivmedel Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verk- ges skattebefrielse genom dispensbeslut av samhet räknas inte som yrkesmässig verk- regeringen, med stöd av 2 kap. 12 § LSE. samhet om föreningen är befriad från Under 2011 ges befrielse för låginblandning inkomstskatt för omsättningen ifråga. Av 4 endast upp till och med 6,5 volymprocent kap. 8 § ML följer att denna verksamhet inte är biodrivmedel i bensin och 5 volymprocent skattskyldig. Detta ger upphov till en skatte- biodrivmedel diesel. Normen utgörs av energiutgift avseende mervärdesskatt. skattesatsen för bensin i miljöklass 1.

H19 Ingående skatt på jordbruksarrende I4 Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift

Avdragsrätt föreligger för hela den ingående skatten på jordbruksarrende, även om värdet Enligt 11 kap. 9 § 1 LSE gäller energiskatteav bostad ingår i arrendet, enligt 8 kap. 10 § befrielse för elförbrukning för bandrift (t.ex. ML. Detta ger upphov till en skatteutgift avse- järnväg och tunnelbana). Normen utgörs av ende mervärdesskatt. energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

I5 Energiskattebefrielse för I9 Differentierat skatteuttag på fossila bränsleförbrukning vid bandrift bränslen för uppvärmning

Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller energiskatte- Skatteutgifterna beräknas som skillnaden befrielse för bränsle för bandrift (t.ex. diesel- mellan skattesatsen på eldningsolja och skattedrivna järnvägsfordon). Normen utgörs av satserna på de olika energislagen. Skattesatsen energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. för eldningsolja motsvarade 7,9 öre/kWh år

2010. År 2010 motsvarade skattesatsen för

gasol 1,2 öre/kWh, för naturgas 2,3 öre/kWh I6 Energiskattebefrielse på bränsle för och för kol 4,4 öre/kWh. Skatteutgifterna

inrikes sjöfart uppgick år 2010 till 6,7 öre/kWh för gasol, till

5,6 öre/kWh för naturgas och till 3,5 öre/kWh Energiskattebefrielse för bränsle som används för kol. Enligt 2 kap. 1 § LSE motsvarar skattevid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. 1 § 3

satserna på eldningsolja och de olika energioch 4 samt 9 kap. 3 § 1-3 LSE. Bränsle i båtar

slagen 8,0 öre/kWh år 2011. Därmed upphör som används för privata ändamål beskattas

denna skatteutgift. dock. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

I10 Energiskattebefrielse för biobränsle, torv m.m. för uppvärmning I7 Energiskattebefrielse på bränsle för

inrikes luftfart Ingen skatt utgår på biobränsle, torv m.m. som

används för uppvärmning. Energiskattebe- Energiskattebefrielse för flygfotogen, flyg-

frielse för vegetabiliska och animaliska oljor bensin och andra bränslen än bensin vid

och fetter m.m. samt för biogas gäller enligt yrkesmässig luftfart gäller enligt 6 a kap. 1 § 5 7 kap. 3–4 §§ LSE. Normen utgörs av full samt 9 kap. 3 § 4 LSE. Normen utgörs av energiskatt. d.v.s. 8 öre/kWh. energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. Flygbränsle som förbrukas i luftfartyg beskattas när luftfartyget används för privat I11 Nedsatt energiskatt på bränsle i ändamål. kraftvärmeverk

Enligt 6 a kap. 3 § LSE gäller befrielse från I8 Nedsatt energiskatt på elförbrukning i energiskatt med 70 procent för den del av

vissa kommuner bränslet som vid kraftvärmeproduktion för-

brukas för framställning av värme utanför I 11 kap. 3 § LSE anges energiskattesatserna på EU:s system för handel med utsläppsrätter. el. Normen för skatt på el utgörs av den

Inom handelssystemet gäller befrielse från skattesats som merparten av de svenska hus-

energiskatt med 70 procent enligt 6 a kap. 1 § hållen och serviceföretagen betalar. Den

17 a. Energiskattebefrielse på den del av uppgår till 28,3 öre/kWh 2011. I samtliga bränslet som motsvarar elproduktionen enligt kommuner i Västerbottens, Norrbottens, och 6 a kap. 1 § 7 LSE, grundar sig på tvingande Jämtlands län, Sollefteå, Ånge och unionsrätt (artikel 14.1 a i rådets direktiv Örnsköldsvik i Västernorrlands län, Ljusdal i

2003/96/EG) Skatteutgiften beräknas enbart Gävleborgs län, Torsby i Värmlands län, och

på värmeproduktionen. Normen motsvaras av Malung, Mora, Orsa, och Älvdalen i Dalarnas

full energiskatt, motsvarande 8,0 öre/kWh. län är dock skattesatsen för el som förbrukas inom dessa sektorer nedsatt till 18,7 öre/kWh. Skatteutgiften uppgår till 9,6 öre/kWh.

I12 Nedsatt energiskatt för 0,5 öre/kWh (11 kap. 3 § respektive 11 kap.

fjärrvärmeleveranser till industrin 12 § LSE). Normen utgörs av normalskatte-

satsen på el. Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som används för att framställa fjärrvärme som levereras för förbrukning i industrins tillverk- I17 Befrielse från energiskatt på el vid ningsprocess medges befrielse från 70 procent deltagande i program för av energiskatten och nedsatt energiskatt till energieffektivisering inom industrin 0,5 öre/kWh på el. Normen utgörs av full energiskatt på bränsle och normalskattesatsen För energiintensiva industriföretag, som deltar på el. i program för energieffektivisering gäller be-

frielse från energiskatten på el (11 kap. 9 § 6–7

LSE). Detta innebär en ytterligare skatte- I13 Nedsatt energiskatt på nedsättning från den tidigare nedsatta skatte-

uppvärmningsbränslen inom industrin satsen för el inom industrisektorn på

0,5 öre/kWh. Den ytterligare skatteutgiften För industrin inom och utanför EU:s system uppgår till 0,5 öre/kWh. för handel med utsläppsrätter gäller enligt 6 a kap. 1 § 9 LSE energiskattebefrielse med 70 procent för användning av fossila bränslen i I18 Nedsatt energiskatt för diesel i tillverkningsprocessen. Normen utgörs av full gruvindustriell verksamhet energiskatt på bränsle.

Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller energiskatte-

befrielse med 84 procent för drift av andra I14 Nedsatt energiskatt på motordrivna fordon än personbilar, lastbilar

uppvärmningsbränslen inom växthus- och bussar vid tillverkningsprocessen i gruv-

och jordbruksnäringen industriell verksamhet. Beskattningen följer

den beskattning som gäller för uppvärmnings- Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller energi- bränsle inom industrin. Det innebär att den skattebefrielse med 70 procent för användning procentuella nedsättningen av skatten på diesel av fossila bränslen för annat ändamål än drift ger en skattenivå som motsvarar energiskatten av motordrivna fordon vid yrkesmässig växt- för uppvärmningsolja inom industrin. Beräkhusodling eller i annan jordbruks-, skogs- ningen av skatteutgiften utgår från skattebruks- eller vattenbruksverksamhet. Normen satsen på diesel i miljöklass 1. utgörs av full energiskattesats på bränsle.

I19 Nedsatt koldioxidskatt för I15 Nedsatt energiskatt på el som används uppvärmningsbränslen inom industrin inom industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter

I 11 kap. 3 § LSE anges energiskattesatserna på el. El som används i tillverkningsprocesser För industrin utanför EU:s system för handel inom industrisektorn beskattas med med utsläppsrätter gäller enligt 6 a kap. 1 § 9 b 0,5 öre/kWh. Normen utgörs av normal- LSE koldioxidskattebefrielse med 70 procent skattesatsen på el, vilket motsvarar för användning av fossila bränslen i tillverk- 28,3 öre/kWh. ningsprocessen. Normen utgörs av full kol-

dioxidskattesats, dvs. motsvarande 105 öre/kg

koldioxid. Riksdagen har även beslutat att

I16 Nedsatt energiskatt på el som används

koldioxidskattebefrielsen sänkts till 40 procent

inom växthus- och jordbruksnäringen

från och med år 2015.

El som används vid yrkesmässig växthusodling eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet beskattas med

I20 Nedsatt koldioxidskatt för naturgas och 1,2 procent av det enskilda företagets försälj-

gasol som drivmedel ningsvärde. För det överskjutande beloppet

sätts skatten ned till 24 procent. EU:s minimi- Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a LSE skattesatser måste dock alltid respekteras. är koldioxidskattesatsen för naturgas och gasol Normen utgörs av full koldioxidskattesats. som drivmedel nedsatt jämfört med den som Riksdagen har beslutat att slopa den särskilda gäller för andra ändamål, dvs. uppvärmning. nedsättningsregeln från och med 2015. Skatte- Nedsättningen motsvarar 30 procent av koldi- utgiften upphör därmed. oxidskattesatsen för både naturgas och gasol. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har även beslutat att nedsättningen I24 Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmning för både naturgas och gasol ska motsvara 20 inom växthus- och jordbruksnäringen procent år 2013 och 0 procent år 2015. Därmed upphör skatteutgiften år 2015. Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller koldi-

oxidskattebefrielse med 70 procent för

användning av fossila bränslen för annat I21 Nedsatt koldioxidskatt för diesel i ändamål än drift av motordrivna fordon vid

gruvindustriell verksamhet yrkesmässig växthusodling eller i annan jord-

bruks-, skogsbruks- eller vattenbruks- Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller koldioxid- verksamhet. Normen utgörs av full koldioxidskattebefrielse med 70 procent för drift av skattesats. Riksdagen har beslutat att skatteandra motordrivna fordon än personbilar, last- befrielsen sänkts till 40 procent från och med bilar och bussar vid tillverkningsprocessen i år 2015. gruvindustriell verksamhet. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att skattebefrielsen sänks till 40 procent I25 Nedsatt koldioxidskatt för diesel till från och med år 2015. arbetsmaskiner inom jord- och

skogsbruksnäringen

I22 Särskild nedsättning av koldioxidskatt Enligt 6 a kap. 2 a § LSE gäller nedsatt koldi-

för uppvärmning inom industrin oxidskatt för diesel som används i arbets-

maskiner i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks Enligt 9 kap. 9 § LSE medges energiintensiva eller vattenbruksverksamhet. Nedsättningen industriföretag nedsättning av koldioxid- motsvarar en återbetalning med 2,10 kroskatten, utöver den generella nedsättningen, nor/liter. Normen utgörs av full koldioxidom koldioxidskatten överstiger 1,2 procent av skattesats. Riksdagen har beslutat att begränsa det enskilda företagets försäljningsvärde. För återbetalningen till 1,70 kronor år 2013 och det överskjutande beloppet sätts skatten ned 0,90 kronor år 2015. till 24 procent. EU:s minimiskattesatser måste dock alltid respekteras. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att I26 Nedsatt koldioxidskatt för slopa den särskilda nedsättningsregeln från fjärrvärmeleveranser till industrin och med 2015. Skatteutgiften upphör därmed.

Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som

används för att framställa fjärrvärme som leve- I23 Särskild nedsättning av koldioxidskatt reras för förbrukning i industrins tillverk-

för uppvärmning inom växthus- och ningsprocess medges befrielse från 70 procent

jordbruksnäringen av koldioxidskatten. Skatteutgiften beräknas

enbart för värmeanläggningar utanför EU:s Enligt 9 kap. 9 § LSE medges energiintensiva system för handel för utsläppsrätter. Normen företag inom jordbruks-, skogsbruks- och utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen vattenbruksnäringarna nedsättning av koldi- har beslutat att nedsättning medges med 40 oxidskatten, utöver den generella nedsätt- procent från och med år 2015. ningen, om koldioxidskatten överstiger

I27 Koldioxidskattebefrielse för bandrift mervärdesskatt för det utförda arbetet och 50

procent av värdet av RUT-tjänsten om den Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller tillhandahållits som löneförmån. För att

koldioxidskattebefrielse för bränsle för reduktionen ska ges ska den som utför bandrift (t.ex. dieseldrivna järnvägsfordon). tjänsten ha F-skattsedel. Reduktion kan även Normen utgörs av full koldioxidskattesats. medges om utföraren är en privatperson som

har en A-skattsedel och motsvarar då

arbetsgivaravgifterna. Skattereduktionen får

I28 Koldioxidskattebefrielse för inrikes

tillsammans med skattereduktionen för ROT-

luftfart

arbeten (se J3) uppgå till högst 50 000 kronor

per person och år.

Koldioxidskattebefrielse för flygfotogen, flyg-

bensin och andra bränslen än bensin vid yrkesmässig luftfart gäller enligt 6 a kap. 1 § 5 J3 Skattereduktion för ROT-arbeten samt 9 kap. 3 § 4 LSE. Flygbränsle som

förbrukas i luftfartyg beskattas när luftfartyget Fysiska personer som köper reparation, under-

används för privat ändamål. Normen utgörs av håll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbeten) full koldioxidskattesats. av småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter

har, under vissa förutsättningar, rätt till skatte-

reduktion enligt 67 kap. 11–19 §§ IL.

I29 Koldioxidskattebefrielse för inrikes

Skattereduktionen uppgår till 50 procent av

sjöfart

arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt för det utförda arbetet och 50 procent av värdet av

Koldioxidskattebefrielse för bränsle som

arbetet om det tillhandahållits som löneanvänds vid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a

förmån. För att reduktionen ska ges ska den kap. 1 § 3 och 4 samt 9 kap. 3 § 1–3 LSE.

som utför hushållsarbetet ha F-skattsedel. Bränsle i båtar som används för privata

Reduktion kan även medges för ROT-arbete ändamål beskattas dock. Normen utgörs av

om utföraren är en privatperson som har en Afull koldioxidskattesats.

skattsedel och motsvarar då arbetsgivar-

avgifterna. Skattereduktionen får tillsammans

med skattereduktionen för RUT-tjänster (se

J2) uppgå till högst 50 000 kronor per person

J Skattereduktioner

och år.

J1 Skattereduktion för sjöinkomst

J4 Begränsad fastighetsavgift för

Skattskyldiga med sjöinkomst under hela

pensionärer

beskattningsåret har enligt 67 kap. 3 § IL rätt

till skattereduktion med 14 000 kronor per år

Från och med 2008 är fastighetsavgiften på om fartyget till övervägande del gått i fjärrfart

småhus som används som permanentbostad och med 9 000 kronor per år om det gått i

begränsad för pensionärer. Personer som vid närfart. Om den skatteskyldige haft sjö-

ingången av året har fyllt 65 år eller som under inkomst under endast en del av året, ska

året uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning ska reduktion medges för varje dag som sjö-

maximalt behöva betala 4 procent av sin inkomst innehas.

inkomst i fastighetsavgift (lagen (2008:862)

om skattereduktion för kommunal fastighets-

avgift). Reglerna omfattar även personer som

J2 Skattereduktion för RUT-tjänster

fått ersättning enligt lagstiftning om social

trygghet i annan stat inom EES om den kan Fysiska personer som köper s.k. RUT-tjänster

jämställas med sjuk- eller aktivitetsersättning. (Rengöring, Underhåll och Tvätt) eller får

Fastighetsavgiften kan som mest reduceras till dessa som löneförmån har, under vissa

ett med prisbasbeloppet indexerat spärrbelopp. förutsättningar, rätt till skattereduktion enligt

För 2011 uppgår detta till 2 922 kronor. 67 kap. 11–19 §§ IL. Skattereduktionen uppgår till 50 procent av arbetskostnaden inklusive

Begränsningen utgör en skatteutgift, som fastighetsägarens skattekonto i efterhand. Det avser skatt på inkomst av kapital. som redovisas är en bedömning av den

offentligfinansiella effekten till följd av projekt

påbörjade senast 31 december 2006.

K Kreditering på skattekonto

K1 Stöd för nystartsjobb L Skattskyldighet

Enligt förordningen (2006:1481) om stöd för L1 Stiftelser, ideella föreningar och nystartsjobb utgår stöd till arbetsgivare som registrerade trossamfund anställer personer som kvalificerar sig för ett nystartsjobb. Olika tidsbegränsningar gäller Stiftelser, ideella föreningar och registrerade för stödet beroende på hur den anställde trossamfund är enligt bestämmelserna i 7 kap. kvalificerat sig för stödet. Stödet är kon- 3–14 §§ IL befriade från skattskyldighet för all struerat som en kreditering på arbetsgivarens inkomst utom vissa rörelseinkomster. skattekonto.

L2 Kyrkor, vissa hushållningssällskap, K2 Jämställdhetsbonus sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar

Enligt lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus får den förälder som har tagit ut flest Vissa juridiska personer är enligt 7 kap. 15 § IL dagar med föräldrapenning jämställdhetsbonus befriade från skattskyldighet för all inkomst för de dagar som föräldrapenning har tagits ut utom vissa rörelseinkomster. av den andra föräldern. Jämställdhetsbonusen lämnas som en kreditering på skattekontot.

L3 Akademier, arbetslöshetskassor, vissa stiftelser m.m. K3 Sjöfartsstöd

Juridiska personer som anges i 7 kap. 16–17 §§ Enligt förordningen (2001:770) om sjöfarts- IL är skattskyldiga bara för inkomst på grund stöd ges sjöfartsstöd, under vissa förutsätt- av innehav av fastigheter. Sådana juridiska ningar, till arbetsgivare genom att arbets- personer är exempelvis akademier, allmänna givarens skattekonto krediteras ett belopp undervisninigsverk, arbetslöshetskassor, motsvarande skatteavdrag och arbetsgivar- Svenska spel och Nobelstiftelsen. avgifter på sjöinkomst. Krediteringen utgör en skatteutgift.

L4 Ägare av vissa fastigheter

K4 Investeringsstimulans till hyres- och Ägare av fastigheter som avses i 3 kap. 2–4 §§

studentbostäder fastighetstaxeringslagen, bl.a. nationalparker,

utbildnings- och vårdanstalter, är enligt 7 kap. Enligt förordningen (2003:506) om invester- 21 § IL befriade från skattskyldighet på vissa ingsstimulans för byggande av mindre hyres- typer av inkomster från fastigheterna. bostäder och studentbostäder utgick investeringsstimulans för byggande av mindre hyresoch studentbostäder som påbörjades under perioden 1 januari 2003 t.o.m. den 31 decem- M Skattesanktioner ber 2006. Beloppsmässigt motsvarar den en

M1 Begränsning i avdragsgilla ränteutgifter

sänkning av mervärdesskattesatsen från 25 till 6 procent vid inköp av varor och tjänster som

Enligt normen ska samtliga ränteutgifter vara avser den stödberättigade delen av bygg- eller

avdragsgilla om lånet avser investeringar för ombyggnadsprojekten. Beloppet krediteras

vilka avkastningen är skattepliktig. Enligt

67 kap. 10 § IL reduceras avdraget till 21 pro- elproduktionsenheter. Fastighetsskatten på cent i stället för 30 procent till den del industri- och elproduktionsenheter är en nettoränteutgiften (efter beaktande av andra objektskatt som enbart träffar fastighetsskattepliktiga kapitalinkomster och avdrags- kapital. Eftersom intäkterna beskattas som gilla kapitalutgifter) överstiger 100 000 kronor. inkomst av näringsverksamhet utgör fastig- Detta ger en skattesanktion på inkomst av hetsskatten (som är avdragsgill mot intäkkapital. terna), till den del den inte reducerar inkomst-

skatten, en skattesanktion.

M2 Begränsning av skattereduktion M6 Socialavgifter på icke

Skattereduktioner begränsas till summan av förmånsgrundande ersättningar för andra skatter (67 kap. 2 § IL). När det gäller arbete t.ex. skattereduktion för hushållsarbete innebär detta att i de fall där summan av andra Inom socialförsäkringssystemet finns förskatter inte är tillräcklig stor uppstår ingen månstak som begränsar den ersättning som skatteutgift enligt J2. För skattereduktion för kan erhållas. På ersättning för arbete som underskott av kapital (67 kap. 10 § IL) innebär ligger över förmånstaken utgår dock socialdetta emellertid en skattesanktion. Skatte- avgifter och allmän löneavgift trots att denna sanktionen avser skatt på kapitalinkomst. ersättning inte är förmånsgrundande (2 kap.

10–11 §, 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen och

lagen om allmän löneavgift). På andra M3 Fastighetsskatt på konventionellt förvärvsinkomster som inte är förmåns-

beskattade hyreshus och småhus grundande utgår särskild löneskatt (lagen

(1990:659) om särskild löneskatt på vissa för- Enligt 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastig- värvsinkomster). Socialavgifterna på ersätthetsskatt ska statlig fastighetsskatt betalas för ningar över förmånstaken utgör en skattevissa hyreshus och småhus. Skatten på dessa

sanktion. Storleken på skattesanktionen är fastigheter är en objektskatt som enbart träffar

skillnaden mellan nivån på den särskilda lönefastighetskapital. Eftersom intäkterna be-

skatten och nivån på socialavgifterna. skattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar M7 Särskild skatt på termisk effekt i inkomstskatten, en skattesanktion. kärnkraftsreaktorer

Enligt lagen (2000:466) om skatt på termisk M4 Fastighetsskatt på lokaler effekt tas skatt ut på den högsta tillåtna

termiska effekten i kärnkraftsreaktorer. Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska

Skatten uppgår till 12 648 kronor per megastatlig fastighetsskatt betalas för lokaler i watt termisk effekt och kalendermånad. hyreshus. Fastighetsskatten på lokaler är en Skatten kan likställas med en extra skatt som objektskatt som enbart träffar fastighets- lagts på vissa företag och är därför att betrakta kapital. Eftersom intäkterna beskattas som

som en skattesanktion. inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar M8 Koldioxidskatt på fossila bränslen i inkomstskatten, en skattesanktion. kraftvärmeverk inom EU:s system för

handel med utsläppsrätter

M5 Fastighetsskatt på industri- och Enligt 6 a kap. 1 § 17 a LSE gäller för fossila

elproduktionsenheter bränslen som förbrukas vid samtidig produk-

tion av värme och el i kraftvärmeverk att Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska

koldioxidskatt betalas med 7 procent på den statlig fastighetsskatt betalas på industri- och

del av bränslet som motsvarar värmepro-

duktionen om anläggningen ingår i EU:s N3 Bidrag från Sveriges författarfond och system för handel med utsläppsrätter. Inom Konstnärsnämnden handelssystemet utgörs normen av noll koldioxidskattesats. Vissa bidrag från Sveriges författarfond och

Konstnärsnämnden är pensionsgrundande

enligt förordningen (1983:190) om pensions- M9 Koldioxidskatt på fossila bränslen i grundande konstnärsbidrag m.m. Eftersom

värmeverk inom EU:s system för bidraget är pensionsgrundande bör den

handel med utsläppsrätter betraktas som ersättning för utfört arbete.

Från och med inkomståret 1999 beläggs Enligt 6 a kap. 1 § 17 b LSE gäller, för fossila bidragen med statlig ålderspensionsavgift (2 § bränslen som förbrukas i annan värmepro- 16 lagen [1998:676] om statlig ålderspensionsduktion inom EU:s system för handel med avgift]). Skatteutgiften utgörs av särskild löneutsläppsrätter än kraftvärmeproduktion eller skatt med avdrag för den delen av pensionsframställning av värme i en industrianläggning, avgiften som ej grundar förmån. att koldioxidskatt betalas med 94 procent av koldioxidskatten. Normen utgörs av noll koldioxidskattesats. N4 Flyttningsersättningar av allmänna

medel

Ersättning för utgifter för flyttning när en N Skattefria transfereringar skattskyldig på grund av byte av verksamhets-

ort flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om

N1 Näringsbidrag

ersättningen betalas av allmänna medel eller av

arbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersätt- Med näringsbidrag avses stöd utan återbetal-

ningen för utgifter för flyttning också omningskrav som lämnas till näringsidkare för

fattar ersättning för körning med egen bil, ska näringsverksamheten bl.a. av staten, Euro-

denna ersättning dock tas upp till beskattning peiska gemenskaperna, landsting och

till den del den överstiger avdragsbeloppet kommuner (29 kap. 2 § IL). Om bidraget

enligt 12 kap. 27 § IL. Flyttningsbidrag som används för finansiering av en icke avdragsgill

lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter är utgift är bidraget i sin helhet att betrakta som

skattefria. I de fall som ersättningen betalas av en skatteutgift då sådana bidrag inte ska tas

allmänna medel är den att betraktas som en upp till beskattning (29 kap. 4 § IL). Om

skattefri transferering. Skatteutgiften avser bidraget däremot används för finansiering av

skatt på inkomst av tjänst. en tillgång som får skrivas av med årliga värdeminskningsavdrag är skatteutgiften enbart en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa fall som en direktavskrivning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

N2 Avgångsvederlag till jordbrukare

Statliga avgångsvederlag till jordbrukare som upphör med sitt jordbruk ska inte tas upp till beskattning om jordbrukaren har fått särskilt övergångsbidrag av statsmedel till jordbruket, eller hade varit berättigad till att få sådant bidrag, om han inte upphört med jordbruket (29 kap. 15 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

N5 Totalförsvarspliktigas och rekryters N9 Bistånd ersättningar och förmåner

Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och

Enligt 11 kap. 25 § IL är dagersättningar och liknande ersättningar är skattefria (8 kap. 11 § tillägg till sådana ersättningar, månadsersätt- IL). Detta gäller också bistånd enligt lagen ningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, (1994:137) om mottagande av asylsökande

befattningspenningar, utbildningspremier, m.fl. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av

utryckningsbidrag samt avgångsvederlag till tjänst. totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår

militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter skattefria. Familjebidrag till total- N10 Underhållsstöd

försvarspliktiga eller till rekryter är skattepliktigt endast om bidraget betalas ut i form av Underhållsstöd enligt lagen (1996:1030) om

underhållsstöd är skattefritt (8 kap. 9 § IL). näringsbidrag. Även annan personal inom det

Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. svenska totalförsvaret som avlönas enligt ovan

beskrivna grunder är skattebefriade. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N11 Bidrag till adoption

Bidrag till adoption är enligt 8 kap. 9 § IL

N6 Barnbidrag m.m.

skattefritt. Skatteutgiften avser skatt på

Enligt 8 kap. 9 § IL är barnbidrag, förlängt inkomst av tjänst.

barnbidrag och barnpension till den del pensionen inte överstiger 0,4 prisbasbelopp eller,

N12 Bostadstillägg

vid pension efter båda föräldrarna, 0,8 prisbasbelopp, inte skattepliktiga. Skatteutgiften avser

Bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken skatt på inkomst av tjänst.

och kommunalt bostadstillägg till handikap-

pade är enligt 8 kap. 10 § IL skattefria. Skatte-

utgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N7 Särskilt pensionstillägg och vårdnadsbidrag

N13 Bostadsbidrag

Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap. social-

försäkringsbalken och vårdnadsbidrag enligt

Enligt 8 kap. 10 § IL är bostadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnads-

socialförsäkringsbalken skattefria. Skattebidrag är enligt 11 kap. 32 § IL skattefritt.

utgiften avser skatt på inkomst av tjänst. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N14 Studiestöd m.m. N8 Handikappersättning m.m.

Enligt 11 kap. 34 § IL är vissa ersättningar i Ersättningar förknippade med nedsatt funk-

samband med studier skattefria. Detta gäller tionsförmåga är, i enlighet med 8 kap. 15–

t.ex. utvecklingsersättningar enligt lagen 20 §§ IL, skattefria. Dessa innefattar bl.a.

(2000:625) om arbetsmarknadspolitiska handikappersättning, vissa försäkringser-

program och studiestöd enligt studiestödssättningar, bidrag till handikappade för att

lagen (1999:1395). Skatteutgiften avser skatt skaffa eller anpassa motorfordon, hemsjuk-

på inkomst av tjänst. vårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas

ut av kommunala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande. Skatteutgiften

N15 Skattefria pensioner

avser skatt på inkomst av tjänst.

En andel av barnpension och en andel av

livränta är skattefria (11 kap. 37–40 §§ IL).

Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N16 Äldreförsörjningsstöd N17 Ersättningar till nyanlända invandrare

Äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap. social- Ersättningar enligt lagen (2010:197) om försäkringsbalken och liknande ersättningar är etableringsinsatser för vissa nyanlända invandskattefria (8 kap. 11 § IL). Skatteutgiften avser rare är skattefria (8 kap. 13 § IL). Skatteskatt på inkomst av tjänst. utgiften avser skatt på inkomst av tjänst.