Redovisning av skatteutgifter 2012

Regeringens skrivelse

2011/12:136 Redovisning av skatteutgifter 2012

Regeringens skrivelse 2011/12:136

Redovisning av skatteutgifter 2012

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 april 2012

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse redogör regeringen för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som går via skattesystemet, s.k. skatteutgifter. Därmed ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skrivelsen är uppdelad i tre delar. I den första delen beskrivs den jämförelsenorm och de beräkningsmetoder som används i redovisningen. Första delen innehåller också en sammanfattning av skatteutgifterna för 2012 samt en diskussion kring relationen mellan skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet. I den andra delen av skrivelsen presenteras en sammanfattande tabell över skatteutgifterna. I den tredje och sista delen ges en mer ingående beskrivning av de enskilda skatteutgifterna.

Redovisning av skatteutgifter 2012

Tabellförteckning

Tabell 1. Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i procent av skatteintäkterna för

I Bakgrund, metod och sammanfattning

1 Inledning Ett exempel på en skattesanktion är den

särskilda skatt som utgår på termisk effekt i Samhällets stöd till företag och hushåll kärnkraftsreaktorer. Denna skatt tas endast ut redovisas i huvudsak som utgifter på stats- för sådan el som produceras i kärnkraftverk budgetens utgiftssida. Men det finns också och är därför att betrakta som en skattestöd eller utgifter som går via skattesystemet, sanktion. s.k. skatteutgifter. Skatteutgifterna påverkar Huvudprincipen är att redovisningen är statsbudgetens inkomstsida. I denna skrivelse heltäckande, dvs. samtliga identifierade redovisar regeringen skatteutgifter för åren skatteutgifter redovisas. I vissa fall är avsteg 2011–2014. från principen nödvändiga av praktiska skäl. På

En återrapportering av skatteutgifterna sker punktskatteområdet är utgångspunkten att i utgiftsbilagorna i budgetpropositionen. Vid redovisa de skatteutgifter där en norm för denna återrapportering redovisas även ny- skatteuttaget kan definieras och där tillkomna och reviderade skatteutgifter. skatteintäkterna från en enhetligt utformad Däremot sker ingen uppdatering av skatte- skatt överstiger 1 procent av de totala utgifterna som redovisas i denna skrivelse. skatteintäkterna.

Redovisningen av skatteutgifter fyller i allt Om en skatteutgift slopas leder det i väsentligt två syften. Det första och mest normalfallet till högre skatteintäkter och därcentrala är att synliggöra de stöd till företag med till en budgetförstärkning för offentlig och hushåll som finns på budgetens inkomst- sektor på samma sätt som om en utgift på sida och som helt eller delvis kan ha samma statsbudgetens utgiftssida slopas. Allmänt sett funktion som stöd på budgetens utgiftssida. gäller att ett givet skatteuttag kan uppnås På detta sätt ges ett bredare underlag för genom en lägre skattesats om den bas skatten prioritering mellan olika stöd. Det andra syftet tas ut på breddas. En sådan breddning kan ske härrör från ett önskemål om att beskriva genom att antalet skatteutgifter minskas. I graden av enhetlighet i skattereglerna. En sammanhanget bör dock beaktas att ett sådan beskrivning kräver – liksom synlig- bibehållande av en skatteutgift kan vara görandet av stöden – att en norm för skatte- samhällsekonomiskt mer effektivt än ett uttaget definieras. I den redovisning som slopande. lämnas här utgår jämförelsenormen från enhetlig beskattning. Detta innebär att 1.1 Disposition beskattningen inom varje skatteslag i princip ska vara enhetlig och utan undantag. En Skrivelsen består av tre delar. I den första delen skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en beskrivs hur skatteutgifterna bör betraktas ur viss grupp eller en viss kategori av skatte- ett budgetperspektiv. I avsnittet redogörs för betalare är lägre än vad som är förenligt med skatteutgifternas omfattning relativt de totala normen. Ett exempel är den reducerade mer- skatteintäkterna. För att kunna identifiera en värdesskattesatsen på livsmedel som är skatteutgift sätts de existerande skattereglerna 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent i relation till en jämförelsenorm. Avsnittet och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan innehåller beskrivningar av de jämförelse- 25 och 12 procent multiplicerat med under- normer som har valts för de olika skatteslagen. laget. Vidare beskrivs de beräkningsmetoder som

Förutom skatteutgifter redovisas i före- används och det redogörs dels för vilka kommande fall även skattesanktioner, där skatteutgifter som har tillkommit sedan skatteuttaget är högre än den angivna normen. föregående års redovisning, dels för de största

skatteutgifterna inom de olika skatteslagen.

Den första delen avslutas med ett avsnitt om 2.1 Skatteutgifternas omfattning relationen mellan skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet samt en analys av några I tabell 1 redovisas saldopåverkande skatteutvalda skatteutgifter och i vilken utsträckning utgifter och skattesanktioner i procent av de kan anses samhällsekonomiskt motiverade. skatteintäkterna för olika skatteslag samt

I den andra delen redovisas skatteutgifter skattereduktioner och krediteringar på och skattesanktioner för åren 2011–2014. skattekonto. Redovisningen avser: (i) Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteutgifter som utgör medel inom specifika skatteslag. utgiftsområden, (ii) skattetekniskt motiverade

Redovisningens tredje del innehåller en kort skatteutgifter och (iii) samtliga skatteutgifter. textbeskrivning av varje enskild skatteutgift Beräkningarna bygger på prognoser för 2012. och aktuella lagrum för respektive skatteutgift

Tabell 1. Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i

anges.

procent av skatteintäkterna för respektive skatteslag m.m. Beräkningarna bygger på prognoser för 2012.

Specifika Skattetekniskt Samtliga

2¶Skatteutgifterna ur ett

utgifts- motiverade

budgetperspektiv och i relation områden

till de totala skatteintäkterna Skatteutgifter

1. Direkt skatt på Många av skatteutgifterna har införts, mer arbete 2 0 2 eller mindre uttalat, som medel inom specifika

2. Indirekt skatt utgiftsområden som t.ex. bostad, miljö, arbets- på arbete 6 0 6 marknad eller näringsliv i syfte att stärka dessa

3. Skatt på områden. Ur ett budgetperspektiv kan de där- kapital 61 10 71

seende olika utgiftsområden. En sådan redo-

7. Skattevisning är en förutsättning för en mer rätt- reduktioner* 2 0 2 visande jämförelse av stöd som lämnas över 8. Kreditering på

statsbudgeten inom olika områden. Denna skattekonto* 0 0 0 redovisning av skatteutgifter syftar just till att Skattesanktioner

synliggöra de indirekta stöd som skatte-

9. Indirekt skatt utgifterna utgör på budgetens inkomstsida. på arbete 0 4 4

Även om skatteutgifter oftast kan ses som 10. Skatt på ett alternativt medel inom specifika utgifts- kapital 16 1 17

områden, finns det även skatteutgifter som 11. Punktskatter 5 0 5 uppkommit till följd av den praktiska

12. Samtliga

hanteringen i skattesystemet. Det kan vara av skatteutgifter administrativa skäl såsom enkelhet, legitimitet och skatte-

sanktioner* 14 0 14

eller för att undvika oacceptabla konsekvenser

* Anges som procent av de totala skatteintäkterna för samtliga skatteslag. för den enskilde. I sådana fall är skatteutgiften

skattetekniskt motiverad.

Procentandelarna i tabell 1 bör tolkas med viss Även om de skattetekniskt motiverade försiktighet då redovisningen av skatte-

skatteutgifterna medför ett stöd för de

utgifterna av olika skäl inte är fullständig. Bl.a. grupper eller verksamheter som berörs så

är dataunderlaget i vissa fall bristfälligt. saknar de direkt koppling till budgetens

Tabellen ger dock en översiktlig helhetsbild av utgiftssida genom att de inte inkluderas i de

skatteutgifternas relativa betydelse. resultatredovisningar som regelbundet lämnas

I tabell 1, rad 1–6 och 9–11, anges skatteavseende olika utgiftsområden.

utgifter och skattesanktioner i procent av I denna skrivelse anges – för varje skatteutgift

skatteintäkterna för respektive skatteslag. – ett visst utgiftsområde eller att skatteutgiften

Skattereduktioner och krediteringar på skatteär skattetekniskt motiverad.

kontot, rad 7–8, ges i procent av de totala och ett av de olika skatteslagen inkomstskatt, skatteintäkterna. Slutligen, på rad 12 redovisas indirekt skatt på förvärvsinkomster, mersamtliga saldopåverkande skatteutgifter och värdesskatt och punktskatter. Efter preciseskattesanktioner i procent av de totala ringen sammanfattas normen utifrån de skatteskatteintäkterna. satser som den implicerar inom varje skatte-

I tabell 1 är skatteutgifterna fördelade på de slag. inkomsttitlar som används i den ekonomiska Med en jämförelsenorm baserad på enhetlig vårpropositionen. Posten ”direkt skatt på beskattning är det relativt enkelt att identifiera arbete” (rad 1) motsvarar posterna ”skatt på olika skatteutgifter. Normen innebär samtidigt inkomst av tjänst” och ”skatt på inkomst av att ingen hänsyn tas till de motiv som ligger näringsverksamhet för enskilda näringsidkare bakom en skatteutgift. En del skatteutgifter m.fl.” i tabell 2 nedan. Posten ”skatt på kan emellertid bidra till en förbättrad samhällsföretagsvinster” (rad 4) motsvarar posten ekonomisk effektivitet; se avsnitt 6 för en mer ”skatt på inkomst av näringsverksamhet för utförlig diskussion. aktiebolag m.fl.” i tabell 2.

För de specifika utgiftsområdena uppgår 3.1 Norm för inkomstskatt samtliga skatteutgifter och skattesanktioner till 14 procent av de totala skatteintäkterna. För inkomstbeskattningen finns en gemensam Motsvarande andel för de skattetekniskt norm för vad som är en inkomst. Den innebär motiverade skatteutgifterna och skatte- att den samlade inkomsten som ska beskattas sanktionerna är 0 procent. Samtliga saldo- motsvaras av summan av konsumtionspåverkande skatteutgifter och skattesanktioner utgifterna och nettoförmögenhetens försummerar till 14 procent av de totala skatte- ändring under beskattningsperioden. Beskattintäkterna. ningsperiodens längd ska vara ett kalenderår

Skatt på kapital och punktskatter har de eller ett 12 månader långt räkenskapsår. högsta procentuella andelarna skatteutgifter av Det finns dock ingen gemensam norm för samtliga skatteslag. Det är främst den relativt vilken skattenivå som ska gälla för de olika låga beskattningen av avkastning och kapital- inkomstslagen tjänst, kapital och näringsvinst på egna hem samt den skattekredit som verksamhet. Olika skattenivåer är således uppstår vid värdeförändring på eget hem och förenligt med normen. bostadsrätt som förklarar den höga andelen Olika grad av progressivitet i skatteskalan skatteutgifter av skatt på kapitalinkomster. eller olika skatteuttag på arbetsinkomster

Skatteutgifter för punktskatter som är jämfört med övriga inkomster anses vara förknutna till specifika utgiftsområden uppgår till enliga med normen. Vidare är skattereduk- 39 procent av punktskatteintäkterna medan de tioner förenliga med normen under förutsättskattetekniskt motiverade skatteutgifterna ning att de är generella och inte gynnar vissa endast uppgår till 1 procent av punktskatte- grupper av skattskyldiga. Därutöver har intäkterna. följande preciseringar gjorts av normen för

Vissa skatteutgifter som avser skatt på inkomstbeskattningen: företagsvinster beräknas med hjälp av en • Sparande ska ske med beskattade uppskattad realränta. Om realräntan är negativ inkomster. redovisas en negativ skatteutgift (se även • Värdeförändringar ska beskattas när tabell 3). de uppkommer och inte vid realisa-

tionstillfället. Om värdeförändringen

är negativ ska en skatterestitution – 3 Beskrivning av jämförelsenorm dvs. en negativ skattebetalning –

medges. Den jämförelsenorm som har använts vid • Värdet av oavlönat hemarbete och beräkningen av skatteutgifterna i denna fritid ska inte ingå i skattebasen. skrivelse utgår i huvudsak från principen om • Offentliga transfereringar ska utgöra enhetlig beskattning. Detta innebär att skattepliktig inkomst. beskattningen inom varje skatteslag i princip • Den implicita avkastningen som egnaska vara enhetlig och utan undantag. Därför hemsägaren eller bostadsrättsinnepreciseras jämförelsenormen separat inom vart

havaren erhåller i form av boendet ska sikte på energianvändningen och normen är

utgöra skattepliktig inkomst. därför att all energiförbrukning ska belastas

• Avskrivningar i näringsverksamhet ska med samma skatt per kWh.

hanteras efter ekonomisk livslängd. En differentiering av skatteuttaget mellan el

• Endast ränteutgifter för lån till inves- och övriga bränslen för uppvärmnings- och

teringar där avkastningen är skatte- drivmedelsändamål är förenlig med normen.

pliktig ska vara avdragsgilla. Skälet är att el och övriga bränslen är olika

typer av energislag. För övriga bränslen är det 3.2 Norm för indirekt skatt på förenligt med normen att differentiera mellan

förvärvsinkomster uppvärmning och drivmedel. Motivet är att

energiskatten på drivmedel inte bara fyller Normen för indirekt skatt på förvärvs- övergripande fiskala syften utan också fångar inkomster är att socialavgifter och allmän upp vissa samhällsekonomiska kostnader av löneavgift eller särskild löneskatt ska utgå på vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerall ersättning för utfört arbete med en enhetlig störning och olyckor. skattesats för respektive skatt eller avgift. För förbrukning av el motsvaras normen av Ersättningar som är förmånsgrundande för normalskattesatsen på el. För förbrukning av olika socialförsäkringar ska ingå i underlaget bränslen som används till uppvärmningsför socialavgifter och allmän löneavgift. Övriga ändamål motsvaras normen av skattesatsen på ersättningar för utfört arbete ska ingå i eldningsolja. För bränsle som används som underlaget för särskild löneskatt. drivmedel utgörs normen av skattesatsen för

bensin i miljöklass 1, se tabell 2, avsnitt 3.5.

3.3¶Norm för mervärdesskatt

Normen för koldioxidskatt utgår från att

skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp Normen för mervärdesskatt är att i princip all

av koldioxid från fossila bränslen. Enligt yrkesmässig omsättning av varor och tjänster

normen ska skatten därför vara proportionell ska beskattas med 25 procent. Undantaget

mot de koldioxidutsläpp som respektive fossilt från skatteplikt när det gäller uthyrning av fast

bränsle ger upphov till. Implicit speglar skatteegendom redovisas dock inte som en skatte-

nivån en monetär värdering av den skada som utgift. Skälet är att skatteplikt för sådana

en enhet utsläppt koldioxid från fossilt bränsle tjänster skulle innebära en icke neutral

medför. Denna skada är densamma oavsett var beskattning av boende i hyresrätt och

utsläppen kommer ifrån. Därför sätts normen egnahem. Vidare anses det förhållandet att

för koldioxidskatten lika med normalskatteomsättning av finansiella tjänster och försäk-

satsen oberoende av om det fossila bränslet ringstjänster inte omfattas av mervärdesskatte-

används för uppvärmning eller som drivmedel. plikt utgöra en del av normen.

Inom EU:s system för handel med utsläpps- Destinationsprincipen ska tillämpas vid rätter utgör normen noll koldioxidskatt.

internationella transaktioner, dvs. normen

Energi- och koldioxidskatterna är endast innebär att mervärdesskatt tas ut i det land där

avsedda att träffa bränsle som används som en vara eller tjänst konsumeras. Vidare innebär

drivmedel eller för uppvärmning. Skattenormen att offentlig myndighetsutövning inte

friheten för bränsle som används som råvara är skattepliktig. Enligt normen är varor och

betraktas därför inte som en skatteutgift. tjänster som subventioneras med offentliga

Energiskatten på el är endast avsedd att medel inte skattepliktiga. Detta gäller för de

träffa förbrukningen av el. Skattebefrielse för fall den ingående mervärdesskatten är högre än

bränsle som används för elproduktion beden utgående mervärdesskatten på det subven-

traktas inte som en skatteutgift. tionerade priset.

3.5¶Skatt enligt norm för olika

3.4¶Norm för punktskatter skatteslag

Redovisningen av skatteutgifter för punkt-

I tabell 2 redovisas skatt enligt norm för olika skatter omfattar energi- och koldioxidskatter

skatteslag. Skatteutgifterna utgörs av avvikelinklusive den särskilda skatten på termisk

sen från skatt enligt normen för respektive effekt i kärnkraftsreaktorer. Energiskatten tar

skatteslag. För inkomstbeskattning finns,

förutom för inkomst av kapital, ingen enhetlig exempel från utgiftssidan. Antag en skatte-

skattesats då normen t.ex. inkluderar pliktig transferering som uppgår till

progressiv beskattning. 167 miljoner kronor, dvs. 167 miljoner kronor

betalas ut. Detta är transfereringens brutto-

Tabell 2. Skatt enligt norm för olika skatteslag 2012

kostnad. Eftersom transfereringen är skatte-

Skatt enligt norm pliktig betalar mottagarna skatt på den. Detta Inkomstskatt medför att en del av transfereringen betalas

1 tillbaka. Om marginalskatten är 40 procent Skatt på inkomst av tjänst Ingen enhetlig sats

1 betalas 67 miljoner kronor i skatt (=167*0,4). Skatt på inkomst av näringsverksamhet för:

Transfereringens nettokostnad, dvs. för-

Arbetsgivaravgifter 31,42% För att kunna jämföra skatteutgifterna med

Egenavgifter 28,97% såväl skattepliktiga som skattefria stöd via

Särskild löneskatt 24,26% utgiftssidan redovisas skatteutgifterna både

brutto och netto. Mervärdesskatt 25,00%

En nettoberäknad skatteutgift kan jämföras

Punktskatter

direkt med en skattefri transferering på

Energiskatt på el 29,0 öre/kWh

utgiftssidan. För att den nettoberäknade

Energiskatt på eldningsolja 8,2 öre/kWh

skatteutgiften ska kunna jämföras med ett

Energiskatt på bensin i miljöklass 1 34,7 öre/kWh skattepliktigt stöd på utgiftssidan måste den

Koldioxidskatt 108 öre/kg koldioxid räknas upp med den aktuella marginalskatten.

1 Se vidare avsnitt 4.2 och 4.4.

Om detta görs fås utgiftsekvivalenten, dvs. hur

mycket skatteutgiften motsvarar i skattepliktig

transferering. Utgiftsekvivalenten är alltså lika

4¶Beräkningsmetoder

med den bruttoberäknade skatteutgiften. För

en skatteutgift som uppgår till 100 miljoner Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en

kronor netto blir, med en marginalskattesats periodiserad redovisning, vilket innebär att

på 40 procent, den bruttoberäknade skatteutskatteeffekterna avser det år den under-

giften 167 miljoner kronor (=100/(1-0,40)). liggande ekonomiska aktiviteten sker. Upp-

Notera att begreppen brutto och netto i bördsförskjutningar beaktas således inte.

detta sammanhang syftar på skatteutgifter som

Den grundläggande beräkningsmetoden för

är jämförbara med skattepliktiga respektive skatteutgifterna är statisk. Det innebär att

skattefria stöd på budgetens utgiftssida. ingen hänsyn tas till effekter på skattebasernas

Begreppen har därmed en annan innebörd i storlek som eventuellt uppkommer genom

skatteutgiftsredovisningen, än vid beräkning skattereglernas effekt på individers och

av offentligfinansiella effekter vid ändrade företags beteenden. Innebörden av detta kan

skatteregler som redovisas i exempelvis t.ex. vara att ett slopande av en skatteutgift

regeringens budgetproposition. (För en inte ger en så stor intäktsförstärkning som den

närmare beskrivning av denna redovisning statiskt beräknade effekten indikerar.

hänvisas till Regeringskansliets publikation

På utgiftssidan återfinns både skattepliktiga

”Beräkningskonventioner 2012. Metoder för och skattefria transfereringar. För att kunna

effektberäkningar av ändrade skatteregler”.) jämföras med endera av dessa beräknas och

redovisas skatteutgifterna både netto och

4.2¶Marginalskatternas betydelse

brutto.

Marginalskatten är central vid bruttoberäk-

4.1¶Netto- och bruttoberäkningar

ningar av skatteutgifter och för netto-

beräkningen av skatteutgifter i inkomstslaget För att förstå redovisningen är det centralt att

tjänst. Marginalskatten varierar med införstå skillnaden mellan netto- och brutto-

komstens storlek, typ av inkomst och kostnad. Den illustreras enklast med ett

skattesubjektets ålder. Inkomster som

berättigar till jobbskatteavdrag beskattas beskattningsbar inkomst att även underlaget generellt lägre än inkomster som inte för socialavgifter minskar. Skatteutgiften berättigar till jobbskatteavdrag. Vid beräkning påverkar därför dels inkomst av tjänst, dels av skatteutgifter spelar det således roll om underlaget för särskild löneskatt. inkomsten berättigar till jobbskatteavdrag. Om så är fallet används den genomsnittliga 4.5 Saldopåverkande och icke marginalskatten för arbetsinkomster, dvs. saldopåverkande skatteutgifter marginalskatten inklusive jobbskatteavdrag. Om inkomsten inte berättigar till jobb- Flertalet skatteutgifter påverkar det offentliga skatteavdrag används den genomsnittliga budgetsaldot genom att minska skattemarginalskatten för inkomster utan rätt till intäkterna. Dessa skatteutgifter klassas som jobbskatteavdrag. saldopåverkande och redovisas både netto- och

Det förhöjda grundavdraget för de som fyllt bruttoberäknade. 65 år vid årets ingång innebär att skatteuttaget En del skatteutgifter påverkar inte budgetvarierar med ålder. I de fall en skatteutgift saldot. Enligt normen för inkomstbeskattning endast berör antingen de över 65 år eller de ska offentliga transfereringar utgöra skatteunder 65 år används den genomsnittliga pliktig inkomst. Detta innebär att skattemarginalskatten för den aktuella ålders- befrielsen av vissa transfereringar definieras gruppen. som skatteutgift. Exempel på skattefria

transfereringar är barnbidrag och bostads- 4.3 Socialavgifter och särskild löneskatt tillägg för pensionärer.

Skatteutgiften utgörs i dessa fall av den Skattefria ersättningar och förmåner minskar höjning av transfereringen som skulle behöva den beskattningsbara förvärvsinkomsten. göras om den skattebeläggs för att få samma Även underlaget för socialavgifter minskar. Ett storlek på transfereringen efter skatt, som den minskat underlag innebär att den förmåns- skattefria transfereringen. Höjningen av grundande inkomsten för olika social- transfereringen ökar de offentliga utgifterna, försäkringar sänks, vilket minskar statens ut- men samtidigt ökar skatteintäkterna med gifter. Statens utgifter minskar dock inte med samma belopp. Budgetsaldot påverkas således lika mycket som inbetalningarna till systemet inte. Skattebefrielsen av vissa transfereringar minskar då det i socialavgifterna finns en klassificeras därför som icke saldopåverkande skattedel, som inte ger rätt till några förmåner. skatteutgifter. På icke förmånsgrundande inkomster ska i För de icke saldopåverkande skattestället för socialavgifter särskild löneskatt utgifterna beräknas endast ett bruttobelopp, betalas. Skatteutgiften när det gäller social- som visar hur mycket utgifterna för den avgifterna utgörs därför enbart av den särskilda ifrågavarande transfereringen skulle behöva löneskatten och inte hela socialavgiften. Totalt höjas om transfereringen var föremål för uppgår skatteutgiften för skattefria ersätt- beskattning. ningar och förmåner därmed till skatt på dels inkomst av tjänst, dels särskild löneskatt.

5¶Sammanfattning av

4.4¶Organisationsformens betydelse skatteutgifter 2012

För näringsverksamhet beror skatteutgiftens I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som storlek av den organisationsform som närings- tillkommit sedan föregående år. Andra verksamheten bedrivs i. För aktiebolag och förändringar av större betydelse tas också upp. ekonomiska föreningar, där inkomst av Därtill, i avsnitt 5.2, kommenteras de största näringsverksamhet beskattas med bolagsskatt, skatteutgifterna inom respektive skatteslag. innebär en lägre beskattningsbar inkomst att statens bolagsskatteintäkter minskar. För en- 5.1 Nyheter skilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag, där inkomst av Från och med 1 januari 2012 gäller nedsatt

mervärdesskatt till 12 procent för restaurangnäringsverksamhet beskattas på liknande sätt

och cateringtjänser. Från 1 januari 2012 finns som inkomst av tjänst, innebär en sänkt

också möjlighet för skattskyldiga att få 5.2.2 Indirekt skatt på förvärvsinkomster

skattereduktion för gåvor under vissa förutsättningar (67 kap. 20–26 §§ IL). I årets Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter

skrivelse redovisas även den skatteutgift som är nedsättningen av arbetsgivaravgifter för

uppstår då alkolås i fordon undantas från den personer som vid årets ingång inte har fyllt 26

extrautrustning som höjer förmånsvärdet. år den största. Inkomståret 2012 beräknas

I årets skrivelse har några poster tillkommit skatteutgiften uppgå till drygt 16 miljarder

som en följd av att redovisningen gjorts mer kronor netto och 20,5 miljarder kronor brutto.

detaljerad. I fortsättningen särredovisas fastighetsskatten på industri- respektive 5.2.3 Mervärdesskatt

elproduktionsenheter, i stället för att som tidigare redovisas tillsammans. Nytt är också Den största skatteutgiften inom mervärdes-

skatteområdet uppstår genom den reducerade att den nedsatta fastighetsavgiften vid

skattesatsen för livsmedel. Inkomståret 2012 nybyggnation särredovisas för småhus,

beräknas denna skatteutgift uppgå till hyreshus och ägarlägenheter. I tidigare års skrivelser inkluderades den nedsatta 24,5 miljarder kronor netto och 33,2 miljarder

fastighetsavgiften vid nybyggnation i kronor brutto.

skatteutgiftsposterna ”Avkastning eget hem”

5.2.4¶Punktskatter

och ”Avkastning bostadsrättsfastighet”.

Några skatteutgifter har upphört från och

Inom punktskatteområdet ger nedsatt energimed 2012. Det gäller den nedsatta

skatt för elförbrukning inom industrin upphov avkastningsskatten på kapitalförsäkringar, den

till skatteutgifter motsvarande 12,8 miljarder differentierade energiskatten för fossila

kronor netto och 17,4 miljarder kronor brutto bränslen för uppvärmning, koldioxidskatte-

inkomståret 2012. befrielsen för inrikes luftfart samt jämställd-

hetsbonusen (den sistnämnda redovisas från

5.2.5¶Skattereduktioner

och med 2012 på budgetens utgiftssida).

En skattereduktion minskar den slutliga

5.2¶Saldopåverkande skatteutgifter

skatten genom avräkning mot statlig inkomst-

skatt, kommunal inkomstskatt, inkomst av För inkomståret 2012 förväntas de totala

näringsverksamhet, statlig fastighetsskatt och saldopåverkande skatteutgifterna uppgå till

kommunal fastighetsavgift. Skattereduk- 183 miljarder kronor netto och 257 miljarder

tionerna beräknas sammanlagt uppgå till kronor brutto. När det gäller skattesanktioner

14,8 miljarder kronor netto och 24,3 miljarder förväntas dessa uppgå till 26,6 miljarder

kronor brutto inkomståret 2012. Den enskilt kronor netto och 36,2 miljarder kronor brutto.

största skatteutgiften är skattereduktion för Uppgifter om den samlade omfattningen bör

ROT-arbeten som beräknas uppgå till 12,3 dock, av skäl som anförts i avsnitt 2, tolkas

miljarder kronor netto och 20,2 miljarder med försiktighet.

kronor brutto.

5.2.1¶Inkomstskatt

5.2.6¶Kreditering på skattekonto

Den största skatteutgiften inom tjänste-

Det finns ett antal stöd som efter beviljande inkomstbeskattningen är avdrag för resor till

tillgodoförs mottagaren genom kreditering på och från arbetet, som för inkomståret 2012

skattekontot. Den största skatteutgiften avser beräknas uppgå till ca 4,8 miljarder kronor

stöd för nystartsjobb vilken beräknas uppgå netto och 7,9 miljarder kronor brutto.

till 4,5 miljarder kronor netto och 5,8 miljarder Den största skatteutgiften inom kapitalinkronor brutto.

komstbeskattningen är avkastning på eget hem

och bostadsrätt. För inkomståret 2012 bedöms

5.2.7¶Skattesanktioner

skatteutgiften uppgå till 10,1 miljarder kronor

netto vilket motsvarar 14,4 miljarder kronor

Den största enskilda skattesanktionen uppgår brutto.

till 11,2 miljarder kronor netto och

15,2 miljarder kronor brutto 2012 och avser på fördelningen av tillgångar – bedömningen

socialavgifter på icke förmånsgrundande utgår från. En vanligt förekommande för-

ersättningar för arbete. enkling är att en åtgärd antas leda till ökad

välfärd om vinsterna för dem som vinner på en

5.3 Icke saldopåverkande skatteutgifter regelförändring kan kompensera förlusterna

för dem som förlorar på den. Vinnarna av en De icke saldopåverkande skatteutgifter som skatteutgift är typiskt de som agerar på den

redovisas här beräknas för inkomståret 2012 aktuella marknaden, tillhör målgruppen för

uppgå till 34,8 miljarder kronor brutto. åtgärden eller påverkas av den externa effekt

som internaliseras. Förlorarna kan vara svåra

att identifiera då effekterna av en förändrad

6¶Skatteutgifter och

resursallokering kan vara vitt spridda i

samhällsekonomisk effektivitet

ekonomin. Förutom den offentliga sektorn,

som förlorar skatteintäkter, är de troliga Normen om enhetlig beskattning innebär att

förlorarna de som agerar på närliggande markingen hänsyn tas till de motiv som ligger

nader, tillhör en likartad eller konkurrerande bakom en skatteutgift. Det kan medföra att

målgrupp eller bidrar till den externa effekten. alla avvikelser, oavsett syfte, tolkas som

Det demokratiska beslutssystemet måste samhällsekonomiskt ineffektiva skatteutgifter.

värdera förändringen och anse att den nya för- En del skatteutgifter kan emellertid bidra till

delningen är acceptabel. en förbättrad samhällsekonomisk effektivitet.

Utifrån ekonomisk teori har identifierats ett I avsnitt 6.1 beskrivs vad som menas med

antal indikatorer på hur en skatteutgift kan begreppet samhällsekonomisk effektivitet.

förbättra den samhällsekonomiska effekt- Vidare diskuteras möjligheterna att bedöma

iviteten. Dessa indikatorer är att: olika skatteutgifter utifrån deras bidrag till

• realinkomsten ökar, samhällsekonomisk effektivitet. I avsnitt 6.2

• sysselsättningen ökar, ges en kort sammanfattning av tidigare års

• dödviktsförluster, dvs. snedvridning av analyser av enskilda skatteutgifter.

resursallokeringen, minskar, eller

• negativa (positiva) externa effekter

6.1¶Samhällsekonomisk effektivitet

minskar (ökar).

Även om det vore önskvärt att göra en Samhällsekonomisk effektivitet innebär att

kvantitativ bedömning av en skatteutgifts samhällets resurser används för att skapa så

bidrag till förbättrad samhällsekonomisk hög välfärd i samhället som möjligt.

effektivitet är detta oftast inte praktiskt Marknadsmisslyckanden, i form av exempelvis

möjligt då det ställer stora krav på data och externa effekter – när en ekonomisk transak-

metod. En kvalitativ bedömning går dock tion påverkar en tredje part – och skattekilar

oftast att göra. mellan konsument- och producentpriser,

snedvrider resursallokeringen i samhället.

6.2¶Tidigare års analyser av enskilda

Snedvridningen leder till en ineffektiv

skatteutgifter

resursallokering – så kallade dödviktsförluster

uppstår. En annan resursallokering skulle

Tidigare års redovisning av skatteutgifter har kunna leda till förbättrad samhällsekonomisk

innehållit analyser av nedsättningen av effektivitet. Det kan därför vara samhälls-

socialavgifter för unga (2010) samt olika ekonomiskt motiverat med avvikelser från

nedsättningar av koldioxidskatten (2010 och enhetlig beskattning om de förbättrar

2011). Dessa sammanfattas nedan. effektiviteten och därmed välfärden i sam-

hället. Enhetlig beskattning leder i dessa fall till

6.2.1¶Nedsättning av socialavgifter för unga

en välfärdsförlust.

En viktig fråga är således om en skatteutgift Socialavgifter skapar en skattekil som utgörs

kan anses förbättra den samhällsekonomiska av skillnaden mellan det som arbetsgivaren

effektiviteten och därmed välfärden. Hur en betalar för arbete och den ersättning som

skatteutgift påverkar välfärden är beroende på

arbetstagaren får. Detta medför dödviktsvilken värdegrund – t.ex. vilken vikt som läggs förluster och därmed uppstår en välfärds-

förlust. Det medför också att färre personer koldioxidläckage beror på hur ett framtida arbetar än som skulle vara fallet utan avgifter. globalt klimatavtal efter 2012 ser ut. Grovt sett

En nedsättning av socialavgifter för unga kan bränsleförbrukning från hushålls- och minskar skattekilen på ungas arbete. På kort servicesektorn inte flytta, medan bränslesikt leder detta sannolikt till att fler ungdomar förbrukning inom industrin riskerar att flytta anställs och att resurser överförs till på ett sådant sätt att koldioxidläckage uppstår. arbetsgivarna då de betalar mindre sociala Ett andra motiv är om koldioxidutsläppen avgifter. På lång sikt kan det antas att prissätts via andra styrmedel såsom EU:s resurserna förs över till ungdomarna då system för handel med utsläppsrätter (EU nedsättningen leder till att ungas löner justeras ETS). Utsläpp av koldioxid från svenska upp. Unga är ofta mer känsliga för anläggningar som ingår i EU ETS regleras på löneförändringar än en genomsnittlig EU-nivå och bör därför i princip inte bli arbetstagare. Detta medför att arbetsutbudet föremål för tillkommande nationella kan förväntas öka mer bland unga än för andra ekonomiska styrmedel avseende koldioxidåldersgrupper vid lika stora löneökningar. utsläpp. Den slopade koldioxidskatten för

Nedsättningen av socialavgifter för unga industrianläggningar inom handelssystemet kan således förbättra den samhällsekonomiska 2011 betraktas därför inte som en skatteutgift. effektiviteten. Det finns dock även Cirka 10 procent av de totala koldioxidmotverkande effekter. Till exempel minskar utsläppen utanför EU ETS är helt befriade från den offentliga sektorns skatteintäkter och de koldioxidskatt. Bland de koldioxidskattemöjliga mottagarna av dessa skatteintäkter i befriade utsläppen återfinns de som kommer form av exempelvis transfereringar förlorar på från bandrift, inrikes sjöfart och råvarunedsättningen. Vidare ökar kostnaden för bränslen samt avfallsförbränning. Skälen till att äldre arbetskraft relativt ung arbetskraft, vilket inte beskatta dessa är en kombination av kan leda till undanträngning av äldre samhällsekonomiska och EU-rättsliga motiv. arbetskraft. Enligt energiskattedirektivet, dvs. den

Sammantaget kan nedsättningen av social- lagstiftning på EU-nivå som reglerar avgifter för unga öka den samhällsekonomiska medlemsstaternas beskattning av energieffektiviteten. Indikatorer på detta är att produkter, är huvudlinjen att yrkesmässig dödviktsförlusterna på arbetsmarknaden för inrikes sjöfart och fiske inte beskattas. unga minskar och att sysselsättning och Dessutom riskerar en beskattning i ett land realinkomst kan öka om undanträngningen av medföra att skattefri bunkerolja tankas i andra äldre arbetskraft inte är för stor. länder, vilket minskar möjligheten till en

samhällsekonomiskt effektiv beskattning av 6.2.2 Skatteutgifter relaterade till dieselolja inom sjöfarten.

koldioxidskatten Unionsrätten medger skattebefrielse för

bandrift (tåg eller annat spårbundet Den svenska koldioxidskatten utgår från en färdmedel). Råvarubränslen omfattas redan till generell nivå som bestäms av riksdagens en övervägande del av EU ETS. För värdering av minskade koldioxidutsläpp från koldioxidutsläpp från råvarubränslen som den svenska hushålls- och servicesektorn. fortfarande inte omfattas av EU ETS bör Koldioxidskatten bör, ur kostnads- enligt prop. 2009/10:41 (Vissa punkteffektivitetssynpunkt, vara neutral mellan olika skattefrågor med anledning av budgetfossila bränslen och i allt väsentligt propositionen för 2010) en skatt på dessa heltäckande, så att varje kilogram koldioxid utredas. När koldioxidutsläpp från avfallskostar lika mycket att släppa ut oberoende av förbränning till största delen omfattas av EU bränsle och hur bränslet används. Skillnader i ETS från och med 2013 innebär det att dessa koldioxidskatt mellan olika användare kan koldioxidutsläpp prissätts där. Det finns dock vara samhällsekonomiskt motiverat. därmed inget samhällsekonomiskt skäl till att

Ett motiv är om risk finns för att därutöver ha koldioxidskatt på dessa utsläpp. koldioxidläckage uppstår. Koldioxidläckage Sammanfattningsvis kan vissa skatteutgifter uppstår när utsläppen flyttar till länder som på koldioxidskatteområdet vara samhällsinte är bundna av utsläppsreduktioner genom ekonomiskt motiverade. Så länge som den internationella åtaganden. Risken för

generella och internationellt sett höga ytterligare minskade nedsättningar iakttas i koldioxidskattenivån i Sverige används som syfte att inte riskera ett stort koldioxidläckage. norm bör viss försiktighet beträffande

II Redovisning av skatteutgifter

1¶Inledning 2 Utgiftsområden (UO) 2012

I tabell 3 redovisas skatteutgifterna uppdelade Nummer Utgiftsområde på skatteslag för inkomståren 2011–2014. 01 Rikets styrelse Tabellen inleds med saldopåverkande skatte- 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning utgifter och avslutas med icke saldopåverkande 03 Skatt, tull och exekution skatteutgifter. De saldopåverkande skatte-

04 Rättsväsendet utgifterna har fördelats på utgiftsområden

05 Internationell samverkan (UO), vilket framgår av kolumn 2 i tabellen. I

06 Försvar och samhällets krisberedskap efterföljande avsnitt finns en sammanställning

07 Internationellt bistånd av samtliga utgiftsområden 2012. I kolumn 2 i

08 Migration tabell 3 framgår även vilka skatteutgifter som

09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg är skattetekniskt motiverade (ST).

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

I redovisningen av skatteutgifter beaktas endast beslutade regelförändringar. Ett ”-” i 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom brutto- och nettokolumnerna betyder att 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn utgiften inte kunnat kvantifieras. En del 13 Integration och jämställdhet skatteutgifter har upphört. Dessa redovisas om 14 Arbetsmarknad och arbetsliv de fortfarande har en offentligfinansiell effekt 15 Studiestöd något av de redovisade åren. Ett ”u” i tabellen 16 Utbildning och universitetsforskning innebär att skatteutgiften har upphört. Ett ”f”

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid innebär att redovisningen har flyttats till

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande statsbudgetens utgiftssida. samt konsumentpolitik

De icke saldopåverkande skatteutgifterna 19 Regional tillväxt har inte fördelats på utgiftsområden då de inte

20 Allmän miljö- och naturvård påverkar statsbudgetens saldo. För dessa

21 Energi skatteutgifter beräknas endast ett brutto-

22 Kommunikationer belopp, som visar hur mycket utgifterna för

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel den ifrågavarande transfereringen skulle

24 Näringsliv behöva öka om transfereringen var föremål för

25 Allmänna bidrag till kommuner inkomstbeskattning.

26 Statsskuldsräntor m.m.

27 Avgiften till Europeiska unionen

Tabell 3. Skatteutgifter fördelade på skatteslag och utgiftsområde

Mdkr Brutto Netto

2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014

SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag

Avdrag för kostnader i tjänst

A9 UO14 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel

Skattefria förmåner och ersättningar

B. Intäkter i näringsverksamhet

Mdkr Brutto Netto

2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014

C. Kostnader i näringsverksamhet

1

C5 UO23 Anläggning av ny skog m.m. -0,18 0,05 0,36 0,63 -0,11 0,03 0,22 0,39

2

C6 ST Skadeförsäkringsföretag 0,19 -0,09 0,12 0,40 0,26 -0,12 0,15 0,55

3

C7 ST Överavskrivningar avseende inventarier 0,99 -0,47 0,62 2,37 0,72 -0,34 0,45 1,72

4

5

D. Intäkter i kapital

D6 UO24 Utdelning och kapitalvinst på andelar i oäkta

bostadsrättsföreningar 0,02 0,02 0,02 0,03 0,02 0,01 0,02 0,02 D7 ST Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt 8,76 5,46 7,74 10,84 6,13 3,82 5,41 7,59 D8 ST Värdeförändring på aktier m.m. 3,09 3,24 3,40 3,57 2,16 2,27 2,38 2,50 D9 UO18 Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning av eget hem och

bostadsrätt 8,62 9,12 8,74 8,29 6,03 6,39 6,11 5,80 D10 UO11 Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel 13,97 12,92 9,93 14,35 9,78 9,04 6,95 10,04 D11 ST Nedsatt avkastningsskatt på K-försäkringar 0,28 u u u 0,20 u u u D12 ST Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt - - - - - - - - D13 ST Framskjuten beskattning vid andelsbyte - - - - - - - - D14 ST Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto 0,03 0,02 0,03 0,05 0,02 0,01 0,02 0,03 D15 UO18 Nedsatt fastighetsavgift småhus 0,91 0,94 0,96 1,03 0,64 0,66 0,67 0,72 D16 UO18 Nedsatt fastighetsavgift hyreshus 0,20 0,21 0,21 0,22 0,14 0,15 0,15 0,15 D17 UO18 Nedsatt fastighetsavgift ägarlägenheter 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

E. Kostnader i kapital

F. Socialavgifter

F1 UO19 Regional nedsättning av egenavgifter 0,09 0,09 0,10 0,10 0,06 0,06 0,07 0,07 F2 UO14 Nedsättning av egenavgifter för personer som vid årets ingång inte

har fyllt 26 år 0,08 0,08 0,08 0,09 0,06 0,06 0,06 0,06 F3 UO14 Generell nedsättning av egenavgifter 1,22 1,26 1,31 1,39 0,85 0,88 0,92 0,97

Mdkr Brutto Netto

2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014

F4 UO19 Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter 0,53 0,55 0,57 0,59 0,39 0,41 0,42 0,43 F5 UO14 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång

inte har fyllt 26 år 19,90 20,49 21,23 22,29 15,61 16,07 16,65 17,48 F6 ST Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel - - - - - - - -

G. Särskild löneskatt

G1 UO24 Ersättning skiljemannauppdrag - - - - - - - - G2 UO17 Ersättning till idrottsutövare - - - - - - - - G3 UO24 Nedsatta socialavgifter för egenföretagare som fyllt 65 år och är

födda 1938 eller senare 0,37 0,39 0,40 0,43 0,26 0,27 0,28 0,37 G4 UO24 Inga socialavgifter för egenföretagare som är födda 1937 eller

tidigare 0,14 0,14 0,15 0,15 0,10 0,10 0,10 0,14 G5 UO24 Nedsatta socialavgifter för anställda som fyllt 65 år och som är födda

1938 eller senare 2,40 2,50 2,60 2,70 1,77 1,84 1,92 2,40 G6 UO24 Inga socialavgifter för anställda som är födda 1937 eller tidigare 0,30 0,30 0,30 0,30 0,22 0,22 0,22 0,30

H. Mervärdesskatt

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej)

H1 UO18 Försäljning av tomtmark och byggnader 2,86 2,89 2,97 3,06 2,11 2,13 2,19 2,25

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger)

H5 UO09 Läkemedel 2,22 2,30 2,47 2,65 1,64 1,70 1,82 1,95 H6 ST Internationell personbefordran 1,23 1,26 1,32 1,39 0,91 0,93 0,97 1,02

Skattesats 6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger)

H7 UO22 Personbefordran 8,22 8,63 9,52 10,53 6,06 6,36 7,02 7,76 H8 UO17 Allmänna nyhetstidningar och tidskrifter 2,50 2,60 2,78 2,99 1,85 1,92 2,05 2,20 H9 UO17 Böcker och broschyrer 1,18 1,22 1,31 1,40 0,87 0,90 0,96 1,03 H10 UO17 Entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar 1,69 1,77 1,90 2,03 1,25 1,31 1,40 1,50

H16 UO24 Restaurang- och cateringtjänster - 7,11 7,61 8,15 - 5,24 5,61 6,01 H17 UO24 Rumsuthyrning 1,82 1,90 2,04 2,18 1,34 1,40 1,50 1,61 H18 UO17 Försäljning av konstverk ≥300 000 kr/år 0,02 0,02 0,02 0,03 0,02 0,02 0,02 0,02

Undantag från skattskyldighet

H19 UO17 Omsättning i ideella föreningar 0,26 0,27 0,28 0,30 0,19 0,19 0,20 0,21

Avdrag för ingående skatt

H20 ST Ingående skatt på jordbruksarrende - - - - - - - -

I. Punktskatter

Energiskatt

I1 UO22 Energiskatt på diesel i motordrivna fordon 11,30 11,62 10,65 11,05 8,33 8,57 7,85 8,14 I2 UO22 Energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel 0,23 0,25 0,27 0,29 0,17 0,19 0,20 0,21 I3 UO22 Energiskattebefrielse för biodrivmedel 2,68 3,07 3,12 3,30 1,97 2,26 2,30 2,43

I9 UO21 Energiskattebefrielse för biobränsle, torv m.m. för uppvärmning 6,20 7,19 7,24 7,34 4,57 5,30 5,34 5,41 I10 UO21 Nedsatt energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk 0,43 0,45 0,45 0,45 0,32 0,33 0,33 0,33 I11 UO21 Nedsatt energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin 0,09 0,09 0,09 0,09 0,07 0,07 0,07 0,07 I12 UO24 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom industrin 0,96 0,95 0,94 0,95 0,71 0,70 0,69 0,70 I13 UO23 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom växthus- och

jordbruksnäringen 0,10 0,10 0,10 0,10 0,07 0,08 0,08 0,08 I14 UO24 Nedsatt energiskatt på el som används inom industrin 16,97 17,36 17,89 18,45 12,50 12,79 13,18 13,60 I15 UO23 Nedsatt energiskatt på el som används inom växthus- och

jordbruksnäringen 0,65 0,66 0,67 0,68 0,48 0,49 0,49 0,50 I16 UO24 Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för

energieffektivisering inom industrin 0,20 0,20 0,20 0,20 0,15 0,15 0,15 0,15 I17 UO19 Nedsatt energiskatt på elförbrukning i vissa kommuner 1,23 1,27 1,29 1,30 0,91 0,93 0,95 0,96

Koldioxidskatt

I18 UO23 Nedsatt koldioxidskatt för diesel till arbetsmaskiner inom jord- och

I25 UO24 Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom industrin

utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter 1,13 1,09 1,06 1,07 0,83 0,80 0,78 0,79 I26 UO23 Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och

jordbruksnäringen 0,37 0,38 0,38 0,38 0,27 0,28 0,28 0,28 I27 UO24 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom

industrin 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 I28 UO23 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom

växthus- och jordbruksnäringen 0,02 0,02 0,02 0,02 0,01 0,01 0,01 0,01

J. Skattereduktioner m.m.

K. Kreditering på skattekonto

K1 UO14 Stöd för nystartsjobb 6,16 5,81 5,94 6,11 4,79 4,51 4,61 4,76 K2 UO12 Jämställdhetsbonus 0,19 f f f 0,11 f f f K3 UO22 Sjöfartsstöd 1,71 1,76 1,82 1,87 1,26 1,30 1,34 1,38 K4 UO18 Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder 0,02 u u u 0,02 u u u

Mdkr Brutto Netto

2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014

L. Skattskyldighet

L1 ST Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund - - - - - - - - L2 ST Kyrkor, vissa hushållningssällskap, sjukvårds- och

barmhärtighetsinrättningar - - - - - - - - L3 ST Akademier, arbetslöshetskassor, vissa stiftelser m.m. - - - - - - - - L4 ST Ägare av vissa fastigheter - - - - - - - -

M. Skattesanktioner

Kostnader i kapital

M1 ST Begränsning i avdragsgilla ränteutgifter -0,28 -0,20 -0,19 -0,30 -0,19 -0,14 -0,14 -0,21 M2 ST Begränsning av skattereduktion -0,77 -0,67 -0,64 -0,73 -0,54 -0,47 -0,45 -0,51 M3 UO18 Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus -1,76 -1,79 -1,91 -1,94 -1,32 -1,32 -1,32 -1,32

Socialavgifter

M7 ST Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete -14,83 -15,15 -16,08 -17,55 -10,93 -11,16 -11,85 -12,93

Punktskatter

M8 UO21 Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer -5,46 -5,72 -5,81 -5,76 -4,03 -4,21 -4,28 -4,24 M9 UO21 Koldioxidskatt på fossila bränslen i kraftvärmeverk inom EU:s system

för handel med utsläppsrätter -0,15 -0,16 -0,15 -0,16 -0,11 -0,11 -0,11 -0,11 M10 UO21 Koldioxidskatt på fossila bränslen i värmeverk inom EU:s system för

handel med utsläppsrätter -0,19 -0,19 -0,18 -0,18 -0,14 -0,14 -0,13 -0,14

N. EJ SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

Skattefria transfereringar

1,2,3,4,5

Beräkningarna bygger på en uppskattad realränta. Om den uppskattade realräntan är negativ redovisas en negativ skatteutgift. En kort beskrivning av beräkningarna för respektive skatteutgift finns i del III.

III Beskrivning av enskilda skatteutgifter

1 Inledning slaget tjänst och all kapitalinkomst i inkomst-

slaget kapital.

I denna del ges en beskrivning av samtliga Reglerna för schablonbeskattad kapitalav-

skatteutgifter och skattesanktioner. Beskriv- kastning finns i 57 kap. IL. Utdelningsut-

ningarna innehåller även hänvisningar till rymmet för kapitalbeskattning (gränsbe-

aktuella lagrum. loppet) beräknas enligt antingen förenklings-

regeln eller huvudregeln. Vid tillämpning av

huvudregeln beräknas utdelningsutrymmet

2¶Förkortningar

genom att en s.k. klyvningsränta multipliceras

med ett kapitalunderlag som är tänkt att I beskrivningarna används följande förkort-

motsvara det insatta aktiekapitalet. Klyvningsningar:

räntan uppgår till summan av statslåneräntan

den sista november föregående år och nio EES Europeiska ekonomiska

procentenheter. I vissa fall tillkommer ett

samarbetsområdet

lönebaserat utrymme, se skatteutgift A2. IL Inkomstskattelagen (1999:1229)

Enligt förenklingsregeln får ägare till kvalifi- LSE Lagen (1994:1776) om skatt på

cerade andelar gemensamt ta ut ett

energi

schablonbelopp som uppgår till högst ML Mervärdesskattelagen (1994:200)

2,5 inkomstbasbelopp i inkomstslaget kapital. SFS Svensk författningssamling

En skatteutgift uppkommer i den mån

reglerna tillämpas, såvida den schablonbe-

räknade kapitalavkastningen överstiger den

3¶Beskrivning av skatteutgifter

faktiska kapitalavkastningen. Skatteutgiften

avser skatt på inkomst av tjänst och särskild

A Inkomst av tjänst och allmänna avdrag

löneskatt. Skatteutgiften består av skillnaden i

skattesats mellan tjänste- och kapitalinkomst.

A1 Schablonberäknad kapitalavkastning i

Denna skillnad ökar till följd av att endast 2/3

fåmansaktiebolag

av utdelningen i inkomstslaget kapital tas upp

till beskattning (se skatteutgift D4) medan Aktiva ägare till kvalificerade andelar i fåmans-

tjänsteinkomsten tas upp i sin helhet. aktiebolag kan ta ut ersättning i form av både

kapital- och tjänsteinkomst. Eftersom skatte-

satserna för dubbelbeskattad tjänste- och

A2 Löneunderlaget i fåmansaktiebolag

kapitalinkomst skiljer sig åt förebyggs

skatteplanering genom regler som schablon-

Enligt 57 kap. 11 § jämfört med 16–19 §§ IL mässigt begränsar hur stor del av inkomsten

tillkommer vid tillämpning av huvudregeln som får tas ut i inkomstslaget kapital.

enligt ovan ett utdelningsutrymme baserat på

För företag med hög kapitalavkastning

företagets lönesumma, utöver den schablonavmedför dessa s.k. 3:12-regler att en del av

kastning som baseras på den s.k. klyvningskapitalinkomsten beskattas som tjänste-

räntan och aktiernas anskaffningsvärde. Detta inkomst. För övriga beskattas i stället en del av

gäller endast om det s.k. lönekravet är uppfyllt. tjänsteinkomsten som kapitalinkomst. I den

Detta gäller dock inte vid tillämpning av mån den senare gruppen dominerar, medför

förenklingsregeln. detta en skatteutgift. Skatteutgiften består av

En skatteutgift uppkommer i den mån skillnaden mellan den faktiska schablon-

huvudregeln tillämpas och lönekravet är uppberäknade skatten och den teoretiska skatten

fyllt, såvida det lönebaserade utrymmet när all tjänsteinkomst beskattas i inkomst-

resulterar i att avkastning på arbete beskattas i

inkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser samheten. Den tidigarelagda kvittningen är en skatt på inkomst av tjänst och särskild löne- skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på skatt och består i skillnaden mellan dubbelbe- skattekrediten och avser inkomst av tjänst. skattad tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst.

A6 Avdrag för pensionspremier

A3 Kapitalvinst på kvalificerade andelar Enligt 59 kap. IL får avdrag göras för erlagda

premier för pensionsförsäkringar och inbetal- Enligt 57 kap. 21–23 §§ IL ska kapitalvinst på ningar på pensionssparkonton. Avdragen är kvalificerade andelar som överstiger gräns- begränsade till 12 000 kronor. Om marginalbeloppet tas upp till beskattning i inkomst- skatten vid utbetalningen av pensionen är lägre slaget tjänst. Under beskattningsåret och än vid inbetalningen av premien uppstår en föregående fem beskattningsår ska dock högst skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på 90 inkomstbasbelopp beskattas som tjänste- inkomst av tjänst. inkomst. Ytterligare kapitalvinst beskattas som kapitalinkomst. Den del av kapitalvinsten som överstiger gränsbeloppet (dvs. utdelnings- A7 Sjöinkomstavdrag utrymmet för kapitalbeskattning) men som pga. begränsningsregeln ändå beskattas som Skattskyldiga som har haft sjöinkomst under kapitalinkomst medför en skatteutgift som hela beskattningsåret ges sjöinkomstavdrag

som uppgår till 36 000 kronor om fartyget till avser skatt på inkomst av tjänst. Skatteutgiften

övervägande del går i fjärrfart och 35 000 krobestår i skillnaden i skattesats mellan tjänste-

nor om det går i närfart (64 kap. 2 § IL). Om och kapitalinkomst.

man inte har arbetat ombord hela året ges

avdrag för varje dag som sjöinkomst uppbärs. A4 Arbetsgivares kostnader för Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

arbetstagares pension

Arbetsgivarens kostnader ska inte tas upp till A8 Personaloptioner beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna

Beskattning av personaloptionsförmån sker avser tryggande av utfästelse om pension

först när en personaloption utnyttjas eller genom till exempel betalning av premie för pensionsförsäkring på visst sätt och inom vissa överlåts (10 kap. 11 § andra stycket IL). För de ramar (11 kap. 6 § IL). Utfästelsen utgör en personer som utnyttjar eller överlåter en ersättning för utfört arbete som inte är för- personaloption är räntan på denna skattekredit

en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på månsgrundande i socialförsäkringssystemen

inkomst av tjänst. och ligger därför till grund för särskild löneskatt. Skatteutgiften för skatt på inkomst av tjänst är beroende av skillnaden i marginalskatt

A9 Avdrag för ökade levnadskostnader vid

vid avsättning och utbetalning av pensionen.

tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor A5 Underskott i aktiv näringsverksamhet

Den som har tillfälligt arbete på annan ort än

m.m.

hemorten eller flyttat till annan ort på grund av arbete men har kvar den tidigare bostaden

Underskott av aktiv näringsverksamhet får

kan under vissa förutsättningar få avdrag för dras av som allmänt avdrag under vissa förutsättningar (maximalt under 5 års tid med högst den ökning av levnadskostnaderna som 100 000 kronor per år; restriktionerna gäller därigenom uppkommer (12 kap. 18–22 §§ IL). dock inte litterär, konstnärlig eller liknande Om den skattskyldige på grund av sitt arbete

vistas på annan ort än hemorten kan denne, verksamhet) (64 kap. 2–4 §§ IL). Normen är

under vissa förutsättningar, göra avdrag för annars att underskottet får sparas och kvittas

utgifter för en hemresa per vecka (12 kap. 24 § mot senare överskott i den aktiva näringsverk-

IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av befrielse krävs beslut av Forskarskattenämntjänst. den (11 kap. 23 a § IL). Bland annat undantas

25 procent av lönen och vissa ersättningar för

utgifter, t.ex. avgifter för barns skolgång i A10 Avdrag för resor till och från arbetet grund- och gymnasieskola, från beskattning.

Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid

och särskild löneskatt. inkomsttaxeringen, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något trans- A14 Förmån av resa vid anställningsintervju portmedel (12 kap. 26 § IL). Om arbetsresorna görs med bil ska vissa förutsättningar Förmån av resa till eller från anställningsinvara uppfyllda (12 kap. 27–30 §§ IL). tervju mellan två platser inom EES och ersätt- Skatterättsligt anses kostnader för arbetsresor i ning för sådan resa som inte överstiger princip vara privata levnadskostnader och inte kostnaden för resan är inte skattepliktig en kostnad för intäkternas förvärvande. (11 kap. 26 § IL.) Skatteutgiften avser skatt på Anledningen är att den skattskyldige själv inkomst av tjänst och särskild löneskatt. anses kunna välja sin bostadsort. Då kostnader som till den del de överstiger 10 000 kronor (12 kap. 2 § IL) är avdragsgilla vid inkomst- A15 Förmån av utbildning vid taxeringen utgör avdraget en skatteutgift omstrukturering m.m. avseende skatt på inkomst av tjänst.

Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd

som är av väsentlig betydelse för att den skatt- A11 Avdrag för utbildningsresor vid skyldige ska kunna fortsätta förvärvsarbeta vid

omstrukturering risk för arbetslöshet på grund av omstruktu-

rering, personalavveckling eller liknande i Skattskyldiga som har skattefri förmån av arbetsgivarens verksamhet ska inte tas upp till utbildning eller annan åtgärd enligt 11 kap. beskattning (11 kap. 17 § IL). Skatteutgiften 17 § IL ska göra avdrag enligt 26–30 §§ för avser skatt på inkomst av tjänst och särskild utgifter för resor mellan bostaden och platsen löneskatt. för utbildningen eller åtgärden (12 kap. 31 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. A16 Förmån av miljöanpassade bilar

Förmånsvärdet för en bil som – helt eller A12 Avdrag för inställelseresor delvis – är utrustad med teknik för drift med

elektricitet eller med mer miljöanpassade Om den skattskyldige har haft utgifter för resa drivmedel än bensin eller dieselolja och som mellan två platser inom EES i samband med därför har ett nybilspris som är högre än tillträdande eller frånträdande av tjänst, s.k. nybilspriset för närmast jämförbara bil utan inställelseresa, är kostnader som till den del de sådan teknik, sätts ned till en nivå som överstiger 10 000 kronor avdragsgilla vid motsvarar förmånsvärdet för den närmast inkomsttaxeringen (12 kap. 2 och 25 §§ IL). jämförbara bilen utan sådan teknik (61 kap. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. 8 a § IL). Vidare gäller att förmånsvärdet för

förmånsbilar som drivs med elektricitet som

tillförs genom laddning från yttre energikälla A13 Sänkt skatt för utländska eller annan gas än gasol utgörs av 60 procent av

nyckelpersoner förmånsvärdet för jämförbar bil utan miljöan-

passad teknik. Den maximala nedsättningen Vissa förmåner och ersättningar till utländska får inte överstiga 16 000 kronor per år. Den experter, forskare och andra nyckelpersoner

senare nedsättningen är tidsbegränsad till och kan under vissa förutsättningar undantas från

med inkomståret 2013. Skatteutgiften uppstår beskattning (11 kap. 22–23 §§ IL). För skatte-

till följd av det nedsatta förmånsvärdet och A20 Ersättningar och förmåner till personal avser inkomst av tjänst och särskild löneskatt. vid Europaskolor

Ersättningar och förmåner som Europa- A17 Stipendier skolorna ger ut till personal som är eller varit

utstationerade vid dessa skolor tas inte upp till Enligt 8 kap. 5 § IL är stipendier som är beskattning (11 kap. 21 a § IL). Detsamma avsedda för mottagarens utbildning undan- gäller efterlevande till sådan personal. Skattetagna från inkomstbeskattning. Stipendier som utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och är avsedda för andra ändamål är undantagna särskild löneskatt. från inkomstbeskattning om de inte utgör ersättning för arbete för utbetalarens räkning och inte betalas ut periodiskt. Skatteutgiften A21 Hittelön m.m. avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Enligt 8 kap. 30 § IL är hittelön, ersättningar

till den som har räddat personer eller tillgångar

i fara och ersättningar till den som har bidragit A18 Personalrabatter m.m. till eller avsett att bidra till att bl.a. förebygga

brott skattefria om inte ersättningarna hänför Personalrabatter beskattas normalt inte sig till anställning eller uppdrag. Eftersom (11 kap. 13 § IL). Reseförmåner med ersättningarna i princip är ersättning för inskränkande villkor som tillhandahålls prestation utgör skattebefrielsen en skatteanställda inom t.ex. flyg eller järnväg beskattas utgift avseende skatt på inkomst av tjänst och enligt en schablon (61 kap. 12–14 §§ IL). särskild löneskatt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A22 Ersättning för blod m.m.

A19 Vissa ersättningar och förmåner till EU- Sedvanliga ersättningar till den som har lämnat

parlamentariker organ, blod eller modersmjölk är skattefria

(8 kap. 29 § IL). Eftersom ersättningarna i De resekostnadsersättningar, ersättningar för princip är ersättning för prestation utgör utgifter i samband med sjukdom, graviditet skattebefrielsen en skatteutgift avseende skatt eller barnafödande och kostnadsersättningar på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. för utövande av uppdraget som Europaparlamentet betalar ut till sina ledamöter är enligt 11 kap. 28 § IL inte skattepliktiga. Detsamma A23 Inkomst från försäljning av vilt växande gäller de försäkringsförmåner som ges ut av bär Europaparlamentet och de inbetalningar som görs till den frivilliga pensionsfonden. Det Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, senare gäller också inbetalningar som görs av svamp och kottar som den skattskyldige har före detta ledamöter som förvärvat rättigheter plockat själv är skattefria upp till 12 500 kroi fonden. Ersättningar för utgifter i samband nor (8 kap. 28 § IL). Detta gäller inte om med sjukdom, graviditet eller barnafödande plockningsverksamheten utgör näringsverksom ges till före detta ledamöter som har samhet eller om ersättningen utgör lön eller pension eller efterlevandepension från Europa- liknande förmån. Eftersom inkomsterna är parlamentet ska inte heller beskattas. Skatte- ersättning för utfört arbete utgör skattebefrielutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och sen en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt särskild löneskatt. på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A24 Ersättningar till statligt anställda A27 Tjänsteinkomster förvärvade på vissa stationerade utomlands utländska fartyg

Ersättningar och förmåner till utomlands Skattefrihet gäller för anställning ombord på stationerad personal vid statlig myndighet ska utländskt fartyg som huvudsakligen går i inte tas upp till beskattning, om ersättningen oceanfart om anställningen och vistelsen eller förmånen är föranledd av stationeringen utomlands varat minst 183 dagar sammanlagt och avser vissa förmåner och ersättningar, t.ex. under en tolvmånadersperiod och avsett bostad på stationeringsorten och medföljan- anställning hos arbetsgivare som hör hemma i detillägg för make, maka eller sambo som på en stat inom EES (3 kap. 12 § IL). Skattegrund av stationeringen går miste om egen utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och förvärvsinkomst (11 kap. 21 § IL). Skatte- särskild löneskatt. utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A28 Personalvård

A25 Kostnadsersättning till viss personal på Enligt 11 kap. 11 § IL är personalvårdsför-

SIPRI måner skattefria. Med personalvårdsförmåner

avses förmåner av mindre värde som inte är en Ersättningar för ökade levnadskostnader eller direkt ersättning för utfört arbete. Som persoför skolavgifter för barn och förmån av bostad nalvårdsförmåner räknas inte rabatter, förär inte skattepliktig när ersättningen anvisats måner som den anställde får byta ut mot av styrelsen för Stockholms internationella kontant ersättning, förmåner som inte riktar fredsforskningsinstitut (SIPRI) till forskare sig till hela personalen, eller andra förmåner vid SIPRI som är utländska medborgare, som den anställde får utanför arbetsgivarens kontraktsanställda på bestämd tid och vid tid- arbetsplatser genom kuponger eller något punkten för anställningen inte bosatta i motsvarande betalningssystem. Som personal- Sverige (11 kap. 21 § IL). Skatteutgiften avser vårdsförmån räknas bland annat sådana skatt på inkomst av tjänst och särskild förfriskningar och enklare förtäring i samband löneskatt. med arbete som inte kan anses som måltid

samt möjlighet till enklare slag av motion och

annan friskvård (11 kap. 12 § IL). Skatteut- A26 Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse giften avser skatt på inkomst av tjänst och

utomlands särskild löneskatt.

Den s.k. ettårsregeln ger skattefrihet i Sverige för tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse A29 Förmån av privatfinansierad hälso- och utomlands i minst ett år i samma land även om sjukvård ingen beskattning skett i verksamhetslandet och detta beror på lagstiftning eller administ- Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp rativ praxis i det landet eller annat avtal än till beskattning om förmånen avser vård i skatteavtal (3 kap. 9 § IL). Detta gäller inte för Sverige som inte är offentligfinansierad eller anställningar hos staten, landsting, kommuner, vård utomlands (11 kap. 18 § IL). Arbetsförsamlingar inom Svenska kyrkan annat än givaren har å andra sidan ingen avdragsrätt för vid tjänsteexport. Inte heller gäller ettårsregeln kostnaden (16 kap. 22 § IL). Skatteutgiften för europaparlamentariker. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. löneskatt.

A30 Utjämning av småföretagares inkomst skatt på inkomst av näringsverksamhet och

särskild löneskatt. Inkomstutjämnande åtgärder i små företag, t.ex. avsättningar till skogskonto (21 kap. IL) och periodiseringsfond (30 kap. IL) samt B2 Avverkningsrätt till skog överavskrivningar (18 kap. IL), leder till en skatteutgift när åtgärderna medför att ägarens Enligt god redovisningssed uppkommer marginalskatt blir olika vid avsättning och intäkten när bindande avtal träffats. Enligt uttag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av gällande lagstiftning tillämpas dock i detta fall tjänst. kontantprincipen, vilket innebär att beskatt-

ningen skjuts upp, varför en räntefri kredit

uppstår i näringsverksamhet (21 kap. 2 § IL). I A31 Flyttningsersättningar från arbetsgivare princip borde räntan på krediten utgöra

underlag för skatt på inkomst av näringsverk- Ersättning för utgifter för flyttning när en samhet och särskild löneskatt. skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av B3 Kapitalvinst på näringsfastigheter arbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersättningen för utgifter för flyttning också Kapitalvinst på enskildas näringsfastigheter beomfattar ersättning för körning med egen bil, skattas som kapitalinkomst (13 kap. 6 § IL). ska denna ersättning dock tas upp till beskatt- Skatteutgiften avser att en större del av ning till den del den överstiger avdragsbe- näringsinkomsten beskattas som kapitalloppet enligt 12 kap. 27 § IL. Skatteutgiften inkomst än vad som är normenligt. För denna avser skatt på inkomst av tjänst och särskild del kan skatteutgiften beräknas ur skillnaden löneskatt i de fall där ersättningen betalas av mellan skattesatsen för näringsinkomst (inkluarbetsgivaren. sive särskild löneskatt) och kapitalinkomst-

skattesatsen.

A32 Nedsatt förmånsvärde alkolås

Enligt 11 kap. 1 § IL ska förmåner som erhålls C Kostnader i näringsverksamhet på grund av tjänst tas upp till beskattning i

C1 Avdrag för resor till och från arbetet

inkomstslaget tjänst. Bilförmån är en sådan förmån som ska tas upp till beskattning, och

Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid extrautrustning i bilen höjer förmånsvärdet.

inkomsttaxeringen, om arbetsplatsen ligger på För att få till stånd en ökad användning av

ett sådant avstånd från den skattskyldiges alkolås i fordon undantas alkolås från den

bostad att han behöver använda något transextrautrustning som höjer förmånsvärdet.

portmedel (12 kap. 26 § IL). Om arbets- Skatteutgiften utgörs av skatt på inkomst av

resorna görs med bil ska vissa förutsättningar tjänst och särskild löneskatt.

vara uppfyllda (12 kap. 27–30 §§ IL).

Skatterättsligt anses kostnader för arbetsresor i

princip vara privata levnadskostnader och inte B Intäkter i näringsverksamhet en kostnad för intäkternas förvärvande.

Anledningen är att den skattskyldige själv B1 Uttag av bränsle anses kunna välja sin bostadsort. Då kostnader

som till den del de överstiger 9 000 kronor Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverk- (12 kap. 2 § IL) är avdragsgilla vid inkomstsamhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för taxeringen utgör avdraget en skatteutgift uppvärmning är dock undantaget från skatte- avseende skatt på inkomst av tjänst. plikt om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet (22 kap. 9 § IL). Skatteutgiften avser

C2 Matching-credit-klausuler i olika inkomst av näringsverksamhet och utgörs av

dubbelbeskattningsavtal räntan på den skattekredit som det extra

avdraget medför. Skatteutgiften beräknas med I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för hjälp av en uppskattad realränta. Om den skatt som skulle ha utgått i det andra realräntan är negativ redovisas en negativ avtalslandet även om sådan skatt inte har skatteutgift. erlagts. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

C7 Överavskrivningar avseende inventarier

C3 Koncernbidragsdispens Den planmässiga avskrivningstiden bestäms av

tillgångens ekonomiska livslängd, medan den Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får skattemässiga avskrivningstiden bestäms enligt göras för lämnade bidrag trots att reglerna för lag (18 kap. IL). Detta innebär att planmässiga koncernbidrag inte är uppfyllda och skattemässiga avskrivningar endast (35 kap. 8 § IL). Detta förutsätter dels att undantagsvis överensstämmer. Lagstiftningen avdraget redovisas öppet, dels att den tillåter att en tillgång skrivs av snabbare än vad verksamhet som bedrivs av berörda företag ska som är ekonomiskt motiverat av förslitning. vara av samhällsekonomiskt intresse. Skatte- Genom överavskrivningarna uppstår en skatteutgiften avser skatt på inkomst av kredit; inkomstskatten multiplicerad med den näringsverksamhet. ackumulerade överavskrivningen. Skatteutgif-

ten utgörs av räntan på skattekrediten och

avser inkomst av näringsverksamhet och

C4 Rabatter och liknande från ekonomiska

särskild löneskatt. Skatteutgiften beräknas

föreningar

med hjälp av en uppskattad realränta. Om realräntan är negativ redovisas en negativ

Ekonomiska föreningar får, enligt 39 kap. 22 §

skatteutgift. IL, göra avdrag för rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa inte är skattepliktiga hos mottagaren. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av C8 Periodiseringsfonder näringsverksamhet.

Periodiseringsfonden är en vinstanknuten

reserveringsmöjlighet i företaget, där medel

C5 Anläggning av ny skog m.m.

kan reserveras under högst sex år (30 kap. IL).

Reserveringsmöjligheten innebär att inkomst- Utgifter för anläggning av ny skog och

beskattningen skjuts upp. För juridiska dikning som främjar skogsbruk ska kostnads-

personer är periodiseringsfonderna ränteföras direkt. Utgifter för inköp samt plan-

belagda och därmed medför juridiska pertering av träd och buskar för frukt- eller bär-

soners periodiseringsfonder inga skatteutodling får dras av direkt (21 kap. 3 § och

gifter. För enskilda näringsidkare och för 20 kap. 17 § IL). Skatteutgiften utgörs av

fysiska personer som är delägare i handelsränteeffekten på den omedelbara avskriv-

bolag utgörs skatteutgiften av räntan på ningen och avser skatt på inkomst av

skattekrediten. Skatteutgiften avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

näringsverksamhet och särskild löneskatt. Skatteutgiften beräknas med hjälp av en

Skatteutgiften beräknas med hjälp av en uppskattad realränta. Om realräntan är negativ

uppskattad realränta. Om realräntan är negativ redovisas en negativ skatteutgift.

redovisas en negativ skatteutgift.

C6 Skadeförsäkringsföretag C9 Substansminskning

I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlig-

Huvudregeln när det gäller avdrag för het att göra extra avsättningar till s.k. säker-

substansminskningar är ingen skatteutgift. hetsreserv. Skatteutgiften avser skatt på

Enligt en alternativregel får avdraget uppgå till

högst 75 procent av täktmarkens allmänna arbetet utförs till ett fast pris (17 kap. 27 § IL). saluvärde då utvinningen påbörjades (20 kap. Nedskrivningen ger en skattekredit. Skatte- 20–28 §§ IL). Skatteutgiften utgörs av utgiften utgörs av räntan på krediten och avser ränteeffekten på den snabbare avskrivningen skatt på inkomst av näringsverksamhet och och avser skatt på inkomst av särskild löneskatt. Skatteutgiften beräknas näringsverksamhet och särskild löneskatt. med hjälp av en uppskattad realränta. Om

realräntan är negativ redovisas en negativ

skatteutgift.

C10 Skogsavdrag

Vid avyttring av skog får fysisk person under C14 Skogs-, skogsskade- och innehavstiden avdrag med högst 50 procent av upphovsmannakonto anskaffningsvärdet, medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid Skogsägare och författare m.fl. som bedriver taxeringen för ett visst beskattningsår får enskild firma har ofta oregelbundna avdrag göras med högst halva den avdrags- inkomster. För att möjliggöra en resultatgrundande skogsintäkten (21 kap. 4–19 §§ IL). utjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp Syftet med avdragsrätten är att undanta rena som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto kapitaluttag från beskattning. Å andra sidan eller upphovsmannakonto (21 kap. 21–41 §§ saknas anledning att ge avdrag när värde- och 32 kap. IL). Insättningen begränsas i tid ökningen på skogstillväxten överstiger gjorda till 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadeuttag. Skatteutgiften uppkommer genom den konto och 5 år på upphovsmannakonto. schablon som är vald för beräkning av avdra- Kontoinsättningen medför att egenavgiften gets storlek och avser skatt på inkomst av skjuts upp, där skattedelen utgörs av särskild näringsverksamhet och särskild löneskatt. löneskatt. Skatteutgiften utgörs av den ränte-

fria skattekrediten.

C11 Bidrag till regionala utvecklingsbolag C15 Räntefördelning vid generationsskiften

Avdrag får göras för bidrag som lämnas till regionalt utvecklingsbolag (16 kap. 12 § IL). Förvärvas en näringsfastighet genom arv, Skatteutgiften avser skatt på inkomst av testamente, bodelning med anledning av näringsverksamhet och särskild löneskatt. makes död eller äktenskapsskillnad eller

genom gåva kan förvärvaren undvika negativ

räntefördelning till den del det negativa C12 Bidrag till Tekniska museet och fördelningsunderlaget är hänförligt till för-

Svenska Filminstitutet värvet (33 kap. 15-17 §§ IL). Skatteutgiften

avser inkomst av näringsverksamhet och Avdrag får göras för bidrag som lämnas till

särskild löneskatt. Tekniska museet (16 kap. 10 § IL) och Svenska Filminstitutet (16 kap. 11 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. D Intäkter i kapital

D1 Avkastning eget hem C13 Nedskrivning av lager och pågående

arbeten Med eget hem avses ett småhus som inte

upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt. Den Enligt en alternativregel kan lager (gäller inte direkta avkastningen i form av boendet i eget fastigheter och värdepapper) tas upp till 97 hem beskattas inte som inkomst av kapital. procent av det sammanlagda anskaffnings- Däremot utgår kommunal fastighetsavgift på värdet (17 kap. 4 § IL). Byggnads-, hantverks- bostäder enligt lagen (2007:1398) om och anläggningsföretag kan tillämpa motsva- kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften rande alternativregel på pågående arbeten om för nybyggda byggnader som innehåller

bostäder är nedsatt under de första 10 åren, se D5 Utdelning av aktier skatteutgifter D15–D17. Direktavkastningen antas schablonmässigt motsvara marknads- Beskattning av aktieutdelning i form av aktier värdet på egnahemsfastigheten multiplicerat skjuts i det fall ett antal villkor är uppfyllda med två procentenheter. Skatteutgiften utgörs upp till dess att mottagaren säljer aktierna, se av skillnaden mellan kapitalskatten på fastig- den s.k. lex Asea, 42 kap. 16 § IL. Räntan på hetens reala direktavkastning och fastig- denna skattekredit är en skatteutgift. Skattehetsavgift utan nedsättningar. utgiften avser skatt på inkomst av kapital.

D2 Avkastning bostadsrättsfastighet D6 Utdelning och kapitalvinst på andelar i oäkta bostadsrättsföreningar

Den direkta avkastningen i form av boendet i privatbostadsföretag (äkta bostadsrätts- Andelar i oäkta bostadsrättsföreningar omförening) beskattas inte som inkomst av fattas av lättnadsreglerna till och med utgången kapital (42 kap. 28 § IL). Däremot utgår av år 2015. Lättnadsreglerna motsvarar de regkommunal fastighetsavgift på bostäder enligt ler i 43 kap. IL som gällde för utdelning och lagen om kommunal fastighetsavgift kapitalvinst på andelar i onoterade bolag före

Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader inkomståret 2006. Lättnadsreglerna medför en som innehåller bostäder är nedsatt under de skattelättnad. 70 procent av statslåneräntan första 10 åren, se skatteutgifter D15–D17. multiplicerat med ett speciellt definierat Direktavkastningen antas schablonmässigt underlag (i princip omkostnadsbeloppet för motsvara det sammanlagda marknadsvärdet på bostadsrätten) undantas från beskattning i privatbostadsföretagets bostadsrättslägenheter inkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser multiplicerat med två procentenheter. skatt på inkomst av kapital.

Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan kapitalskatten på fastighetens reala direktav-

D7 Värdeförändring på eget hem och

kastning och fastighetsavgift utan ned-

bostadsrätt

sättningar.

Enligt normen ska värdeförändringar beskattas D3 Utdelning och kapitalvinst på aktier i löpande på årsbasis (alternativt ska skatte-

onoterade bolag restitution medges) och inte som fallet är i

dag, när de realiseras, dvs. avyttras. Enligt Enligt 42 kap. 15 a § IL beskattas kapital- 47 kap. IL ges dessutom möjlighet till uppskov inkomster för delägare i onoterade bolag även då vinsten har realiserats. Dessa uppskattesatsen 25 procent istället för 30 procent, skovsmöjligheter ger upphov till en skattevilket är normen för kapitalinkomster. Den kredit. En schablonintäkt på 1,67 procent av lägre skattesatsen ger upphov till en skatte- uppskovsbeloppet på en realiserad vinst tas utgift som avser skatt på inkomst av kapital. upp till beskattning i inkomstslaget kapital.

Detta motsvarar en icke avdragsgill ränta på

hela uppskovsbeloppet på 0,5 procent. Skill- D4 Utdelning och kapitalvinst på naden mellan gällande uppskovsregler och en

kvalificerade aktier beskattning av uppskov i inkomstslaget kapital

utgör en skatteutgift som avser skatt på För den del av utdelning och kapitalvinst på inkomst av kapital. kvalificerade andelar som understiger gränsbeloppet tas fr.o.m. inkomståret 2006 endast 2/3 upp till beskattning enligt 57 kap. 20 och D8 Värdeförändring på aktier m.m. 21 §§ IL. Den effektiva skatten på kapitalavkastningen blir således 20 procent, vilket är Enligt normen ska värdeförändringar beskattas lägre än normen för kapitalinkomster. Skatte- (alternativt ska skatterestitution ges) när de utgiften avser skatt på inkomst av kapital. uppkommer och inte, som fallet är i dag, när

de realiseras. Uppskovet ger upphov till en

skattekredit. Räntan på denna skattekredit är finansiella skulder vid beskattningsårets en skatteutgift som avser skatt på inkomst av ingång, multiplicerat med den genomsnittliga kapital. statslåneräntan året före beskattningsåret. Om

den faktiska avkastningen på försäkrings-

kapital över- eller understiger den schablon- D9 Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning mässigt framräknade avkastningen uppstår en

av eget hem och bostadsrätt skatteutgift respektive en skattesanktion

avseende skatt på inkomst av kapital. Enligt 45 kap. 33 § och 46. kap. 18 § IL tas tjugotvå trettiondelar av den kapitalvinst som realiseras vid försäljning av eget hem och D13 Framskjuten beskattning vid bostadsrättupp till beskattning i inkomstslaget andelsbyte kapital. Den återstående del som inte beskattas ger upphov till en skatteutgift som avser skatt Reglerna om framskjuten beskattning vid på inkomst av kapital. andelsbyten tillämpas när fysiska personer gör

andelsbyten om vissa villkor är uppfyllda (48 a

kap. 5–8 §§ IL). Reglerna innebär att det inte D10 Nedsatt avkastningsskatt på fastställs någon kapitalvinst vid bytet av

pensionsmedel andelarna utan beskattning sker när de mot-

tagna andelarna avyttras. Skatteutgiften utgörs Avkastningen på medel reserverade för av räntan på den kredit som den framskjutna pensionsändamål beskattas lägre än normen

beskattningen innebär och avser skatt på för kapitalinkomster. Avkastningsskatt tas

inkomst av kapital eller tjänst (fåmansföretagsenligt 9 § lagen (1990:661) om avkastnings-

reglerna). skatt på pensionsmedel ut med 15 procent på en schablonmässigt beräknad avkastning. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatte- D14 Skogs-, skogsskade- och utgift som avser skatt på inkomst av kapital. upphovsmannakonto

Skogsägare och författare m.fl. som bedriver D11 Nedsatt avkastningsskatt på K- enskild firma har ofta oregelbundna in-

försäkringar komster. Tillsammans med en progressiv

beskattning kan detta leda till att de miss- Avkastningen på kapital placerat i kapital- gynnas relativt personer med jämna inkomster. försäkringar beskattades tidigare lägre än För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts normen för kapitalinkomster. Uttaget av dessa göra avdrag för belopp som sätts in på avkastningsskatt är detsamma för avtal om

skogskonto, skogsskadekonto eller upphovstjänstepension som är jämförbara med kapital-

mannakonto. Insättningen begränsas i tid till försäkringar. Avkastningsskatt togs t.o.m. den

10 år på skogskonto, 20 år på skogsskade- 31 december 2011 ut med 27 procent av en konto och 5 år på upphovsmannakonto. schablonberäknad avkastning. Från och med Räntan på kontona beskattas med den lägre inkomståret 2012 tas avkastningsskatt i stället skattesatsen 15 procent istället för 30 procent, ut med 30 procent. Därmed upphör skatte-

vilket är normen för kapitalinkomster (lagen utgiften.

(1990:676) om skatt på ränta på skogskonto-

medel m.m.). Den lägre skattesatsen ger upp-

hov till en skatteutgift som avser skatt på

D12 Schablonmässigt underlag för

inkomst av kapital.

avkastningsskatt

Underlaget för avkastningsskatt utgörs enligt

D15 Nedsatt fastighetsavgift småhus

3a-3c §§ lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel av kapitalunderlaget, vilket för

Kommunal fastighetsavgift på bostäder utgår skattskyldiga försäkringsbolag utgörs av värdet

enligt lagen (2007:1398) om kommunal av bolagets tillgångar med avdrag för

fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för

nybyggda byggnader som innehåller bostäder E Kostnader i kapital är nedsatt under de första 10 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår (som kan E1 Ränteutgifter för egnahem förändras genom ombyggnader). Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär att för Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter de fem första inkomståren efter värdeåret dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter utgår ingen fastighetsavgift och för de därpå för lån till investeringar där avkastningen är följande fem åren är avgiften nedsatt till skattepliktig få dras av. Detta innebär att hälften. Skatteutgiften utgörs av nedsättningen ränteutgifter för egnahem är en skatteutgift i av fastighetsavgift på småhusenheter med den mån fastighetsavgiften understiger avkastvärdeår 2002 eller senare. ningen från egnahem multiplicerat med en

skattesats på 30 procent. Skatteutgiften avser

skatt på inkomst av kapital.

D16 Nedsatt fastighetsavgift hyreshus

Kommunal fastighetsavgift på bostäder utgår E2 Konsumtionskrediter enligt lagen om kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter som innehåller bostäder är nedsatt under de dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter första 10 åren. Varje byggnad tilldelas ett för lån till investeringar där avkastningen är särskilt värdeår (som kan förändras genom skattepliktig få dras av. Detta innebär att ombyggnader). Nedsättningen av fastighets- ränteutgifter för lån till konsumtion är en avgiften innebär att för de fem första skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomståren efter värdeåret utgår ingen inkomst av kapital. fastighetsavgift och för de därpå följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften.

E3 Kapitalförluster på marknadsnoterade

Skatteutgiften utgörs av nedsättningen av

aktier m.m.

fastighetsavgift på hyreshusenheter med värdeår 2002 eller senare.

Kapitalförluster på marknadsnoterade delägar-

rätter ska dras av i sin helhet, kapitalförluster D17 Nedsatt fastighetsavgift ägarlägenheter på sådana andelar i svenska aktiebolag och

utländska juridiska personer som inte är note- Kommunal fastighetsavgift på bostäder utgår rade eller kvalificerade ska dras av till fem enligt lagen om kommunal fastighetsavgift. sjättedelar och kapitalförluster på kvalificerade Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader andelar ska dras av till två tredjedelar mot som innehåller bostäder är nedsatt under de skattepliktiga vinster på sådana tillgångar, första 10 åren. Varje byggnad tilldelas ett 48 kap. 20 § IL. Till den del förluster inte kan särskilt värdeår (som kan förändras genom dras av mot sådana tillgångar ska 70 procent, ombyggnader). Nedsättningen av fastighets- fem sjättedelar av 70 procent respektive två avgiften innebär att för de fem första tredjedelar av 70 procent dras av, 48 kap. 20 a § inkomståren efter värdeåret utgår ingen IL. Huvudregeln är att 70 procent av förlusten fastighetsavgift och för de därpå följande fem får dras av. Skatteutgiften avser inkomst av åren är avgiften nedsatt till hälften. kapital. Skatteutgiften utgörs av nedsättningen av fastighetsavgift på ägarlägenheter med värdeår 2002 eller senare.

F Socialavgifter ter, statliga affärsdrivande verk eller registre-

rade trossamfund. Vidare är fiskeri-, vatten- F1 Regional nedsättning av egenavgifter bruks-, jordbruks- och transportverksamhet

undantagna från nedsättningen på grund av Enligt lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i EU-regler. Skatteutgiften avser arbetsvissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen givaravgifter. (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) ska en enskild näringsidkare med fast driftställe i stödområde A vid F5 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för beräkning av egenavgifter göra ett avdrag från personer som vid årets ingång inte har egenavgifterna med 10 procent av avgifts- fyllt 26 år underlaget upp till 180 000 kronor, dvs. högst 18 000 kronor per år. Fiskeri-, vattenbruks-, För personer som vid årets ingång inte har jordbruks- och transportverksamhet är undan- fyllt 26 år har arbetsgivaravgifterna och den tagna från nedsättning på grund av EU-regler. allmänna löneavgiften satts ned (2 kap. 28 § Skatteutgiften avser egenavgifter. socialavgiftslagen och 3 § lagen om allmän

löneavgift). Nedsättningen innebär att arbets-

givaravgifterna för unga uppgår till hela ålders- F2 Nedsättning av egenavgifter för pensionsavgiften samt en fjärdedel av de övriga

personer som vid årets ingång inte har avgifterna. Skatteutgiften avser arbetsgivarfyllt 26 år avgifter.

För personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år har egenavgifterna och den allmänna F6 Förmån av fritt eller delvis fritt löneavgiften satts ned (3 kap. 15 a § social- drivmedel avgiftslagen) och 3 § lagen om allmän löneavgift). Nedsättningen innebär att egenav- Enligt 61 kap. 10 § IL ska förmån av fritt eller gifterna för unga uppgår till hela ålders- delvis fritt drivmedel värderas till marknadspensionsavgiften samt en fjärdedel av de övriga värdet multiplicerat med faktorn 1,2. Hela avgifterna. Skatteutgiften avser egenavgifter. förmånsvärdet, dvs. även den del av förmåns-

värdet som överstiger marknadsvärdet, är

pensionsgrundande och förmånsgrundande i F3 Generell nedsättning av egenavgifter flertalet övriga socialförsäkringar. Underlaget

för socialavgifter uppgår däremot endast till Från egenavgifterna ska, under vissa förutsätt- drivmedlets marknadsvärde. Skatteutgiften ningar, ett avdrag göras med 5 procent av avser socialavgifter. avgiftsunderlaget. Nedsättningen kan som mest uppgå till 10 000 kronor per år (3 kap. 18–20 §§ socialavgiftslagen). Skatteutgiften avser egenavgifter. G Särskild löneskatt

G1 Ersättning skiljemannauppdrag F4 Regional nedsättning av

arbetsgivaravgifter Ersättning för skiljemannauppdrag ingår inte i

underlaget för socialavgifter om parterna är av Enligt lagen om särskilda avdrag i vissa fall vid utländsk nationalitet enligt 2 kap. 20 § socialavgiftsberäkning enligt lagen (1994:1920) om avgiftslagen. Skatteutgiften avser särskild löneallmän löneavgift och socialavgiftslagen skatt. (2000:980) får arbetsgivare med fast driftställe i stödområde A göra ett avdrag från arbetsgivaravgifterna med 10 procent av av- G2 Ersättning till idrottsutövare giftsunderlaget, dock högst med 7 100 kronor per kalendermånad. Nedsättningen gäller inte Ersättning som en idrottsutövare erhåller från

en skattebefriad ideell förening med huvudför kommuner, landsting, statliga myndighe-

sakligt syfte att främja idrottslig verksamhet H Mervärdesskatt och som under året inte överstiger ett halvt prisbasbelopp är enligt 2 kap. 19 § social- H1 Försäljning av tomtmark och byggnader avgiftslagen undantagen från socialavgifter. Ersättningen är inte förmånsgrundande. Skatte- Försäljning av fastigheter är enligt 3 kap. 2 § utgiften avser därför särskild löneskatt. ML undantaget från mervärdesskatteplikt. Vid

försäljning av nybyggda en- och fler-

bostadshus är det förädlingsvärde som uppstår G3 Nedsatta socialavgifter för vid försäljningen undantaget från mer-

egenföretagare som fyllt 65 år och är värdesskatt, trots att det enligt normen borde födda 1938 eller senare beskattas. Undantaget ger upphov till en

skatteutgift avseende mervärdesskatt.

För egenföretagare som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare, dvs. de som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet H2 Försäljning av konstverk < (SFS 2006:1339), ska enbart ålderspensions- 300 000 kr/år avgiften betalas (3 kap. 15 § socialavgiftslagen). Skatteutgiften avser särskild löneskatt. Vid försäljning av konstverk för under

300 000 kronor per år är enligt 1 kap. 2 a § ML

försäljningsbeloppet undantaget från mer- G4 Inga socialavgifter för egenföretagare värdesskatt under förutsättning att upphovs-

som är födda 1937 eller tidigare mannen eller dennes dödsbo vid försäljningen

äger konstverket. Undantaget ger upphov till För egenföretagare som är födda 1937 eller en skatteutgift avseende mervärdesskatt. tidigare, dvs. de som omfattas av det gamla ålderspensionssystemet (SFS 2007:1250), ska inga socialavgifter betalas (övergångsbestäm- H3 Lotterier melse 5 i SFS 2000:980). Skatteutgiften avser särskild löneskatt. Lotterier får inte mervärdesbeskattas vilket

beskrivs i 3 kap. 23 § ML. Beskattning sker

endast i form av punktskatt. Undantaget ger G5 Nedsatta socialavgifter för anställda upphov till en skatteutgift avseende

som fyllt 65 år och är födda 1938 eller mervärdesskatt.

senare

För anställda som har fyllt 65 år och är födda H4 Uttagsbeskattning avseende vissa 1938 eller senare, dvs. de som omfattas av det fastighetstjänster reformerade ålderspensionssystemet (SFS 2006:1339) ska enbart ålderspensionsavgiften Vissa fastighetstjänster som utförs av en ägare betalas (2 kap. 27 § socialavgiftslagen). Skatte- till en näringsfastighet (t.ex. ett hyreshus) som utgiften avser särskild löneskatt. inte är skattskyldig till moms för fastigheten

och där lönekostnaden för dessa tjänster inte

överstiger 300 000 kronor (inklusive avgifter G6 Inga socialavgifter för anställda som är som grundas på lönen) under ett år, är

födda 1937 eller tidigare mervärdesskattebefriade. Enligt 2 kap. 8 § ML

görs det en så kallad uttagsbeskattning, en För anställda som är födda 1937 eller tidigare, mervärdesbeskattning om 25 procent, för dvs. de som omfattas av det gamla ålderspen- tjänster som fastighetsägaren utför åt sig själv sionssystemet (SFS 2007:1250), ska inga på den egna fastigheten där lönekostnaden socialavgifter betalas (övergångsbestämmelse 5 överstiger 300 000 kronor per år. i SFS 2000:980). Skatteutgiften avser särskild Skatteutgiften avser den mervärdesskattelöneskatt. befriade kostnaden för tjänster under detta

belopp.

H5 Läkemedel H9 Böcker och broschyrer

För läkemedel som utlämnas enligt recept eller Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag böcker, broschyrer, häften, musiknoter, kartor från mervärdesskatt enligt 3 kap. 23 § och och liknande alster nedsatt till 6 procent. Detta 10 kap. 11 § ML. Det innebär att försäljningen gäller även bilderböcker, ritböcker och är undantagen från mervärdesskatt men att målarböcker för barn. Den nedsatta skatteingående mervärdesskatt är avdragsgill. (Icke satsen ger upphov till en skatteutgift avseende receptbelagda läkemedel beskattas med mervärdesskatt. normalskattesats.) Skattebefrielsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H10 Entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar H6 Internationell personbefordran

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för Transport till eller från utlandet ska enligt 5 entréavgift till konserter, biograf-, cirkus-, kap. 9 § i ML inte beskattas i Sverige. En resa teater-, opera- och balettföreställningar eller från en ort i Sverige till en ort i utlandet är liknande föreställningar nedsatt till 6 procent. därför i sin helhet undantagen från beskattning Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en i Sverige. Bestämmelsen omfattar luft-, vatten- skatteutgift avseende mervärdesskatt. och landtransporter. Detta ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt för den andel av resan som sker inom Sverige. H11 Kommersiell idrott

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för H7 Personbefordran omsättning av tjänster inom idrottsområdet

där verksamheten bedrivs kommersiellt, t.ex. i Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för bolagsform, nedsatt till 6 procent. Den personbefordran nedsatt till 6 procent. Skatte- nedsatta skattesatsen ger upphov till en satsen gäller för resor i kollektivtrafik och taxi- skatteutgift avseende mervärdesskatt. resor, samt turist- och charterresor, sightseeingturer och liknande, oavsett vilket transportmedel som används. Mervärdes- H12 Transport i skidliftar skattenivån gäller dock inte om resemomentet är av underordnad betydelse. Den nedsatta Av 7 kap. 1 § ML följer att mervärdesskatten skattesatsen ger upphov till en skatteutgift för transport i skidlift är nedsatt till 6 procent. avseende mervärdesskatt. Transport i skidlift räknas som antingen

idrottstjänst eller personbefordran. Transport i

skidlift sker normalt med syfte att nyttja ned- H8 Allmänna nyhetstidningar och farterna i skidanläggningen och därmed som

tidskrifter utnyttjande av idrottsanläggning. I de fall den

som köper en transport i skidlift inte utnyttjar Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för nedfarterna i anläggningen, t.ex. då liftanläggtidningar och tidskrifter nedsatt till 6 procent. ningen är öppen sommartid, kan transport- Skattesatsen gäller även radiotidningar för syn- momentet anses vara det dominerande, och skadade och andra varor som gör skrift till- transporten faller därför under kategorin gänglig för läshandikappade. Den nedsatta personbefordran. Den nedsatta skattesatsen skattesatsen ger upphov till en skatteutgift ger upphov till en skatteutgift avseende avseende mervärdesskatt. mervärdesskatt.

H13 Upphovsrätter Nedsättningen gäller rumsuthyrning inom

ramen för hotellrörelse eller liknande Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för verksamhet samt upplåtelse av campingplatser. upphovsrätter nedsatt till 6 procent. Skatte- Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en satsen gäller för upplåtelse eller överlåtelse av skatteutgift avseende mervärdesskatt. vissa upphovsrättsligt skyddade litterära eller konstnärliga verk. Nedsättningen gäller inte för upplåtelse eller överlåtelse av fotografier, H18 Försäljning av konstverk ≥ reklamprodukter, system och program för 300 000 kr/år automatisk databehandling eller film eller liknande upptagning av information. Den Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för förnedsatta skattesatsen ger upphov till en säljning av konstverk för 300 000 kronor per år skatteutgift avseende mervärdesskatt. eller mer nedsatt till 12 procent. Detta gäller

om konstverket vid försäljningen ägs av

upphovsmannen eller dennes dödsbo. Den H14 Entré till djurparker nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatte-

utgift avseende mervärdesskatt. Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till djurparker nedsatt till 6 procent. Nedsättningen gäller även för guid- H19 Omsättning i ideella föreningar ning i djurparker. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verkmervärdesskatt. samhet räknas inte som yrkesmässig verk-

samhet om föreningen är befriad från

inkomstskatt för omsättningen ifråga. Av 4 H15 Livsmedel kap. 8 § ML följer att denna verksamhet inte är

skattskyldig. Detta ger upphov till en skatte- Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för utgift avseende mervärdesskatt. livsmedel nedsatt till 12 procent. Till kategorin räknas även alkoholfria drycker och öl med en alkoholhalt som ej överstiger 3,5 volym- H20 Ingående skatt på jordbruksarrende procent alkohol. Vatten från vattenverk, starköl, vin och spritdrycker beskattas med Avdragsrätt föreligger för hela den ingående normalskattesats. Den nedsatta skattesatsen skatten på jordbruksarrende, även om värdet ger upphov till en skatteutgift avseende mer- av bostad ingår i arrendet, enligt 8 kap. 10 § värdesskatt. ML. Detta ger upphov till en skatteutgift avse-

ende mervärdesskatt.

H16 Restaurang- och cateringtjänster

För restaurang- och cateringtjänster gäller I Punktskatter nedsatt mervärdesskatt till 12 procent enligt 7

I1 Energiskatt på diesel i motordrivna

kap. 1 § ML. Nedsättningen gäller för

fordon

omsättning av restaurang- och cateringtjänster med undantag för den del som avser

I 2 kap. 1 § LSE anges energiskattesatserna på spritdrycker, vin och starköl. Den nedsatta

bränslen. Skattesatsen för diesel i miljöklass 1 skattesatsen ger upphov till en skatteutgift

jämförs med skattesatsen för bensin i miljöavseende mervärdesskatt.

klass 1, vilken utgör normen på hela transport-

området. I praktiken utgörs nästan all bensin- H17 Rumsuthyrning och dieselanvändning av miljöklass 1. År 2012

motsvarar skattesatsen för bensin i den Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för främsta miljöklassen 34,7 öre/kWh medan rumsuthyrning nedsatt till 12 procent. diesel i den främsta miljöklassen, dvs. miljö-

klass 1, beskattas med motsvarande dock. Normen utgörs av energiskattesatsen 15,7 öre/kWh. Skatteutgiften utgörs av för bensin i miljöklass 1. mellanskillnaden i skattesats. Skatteutgiften för diesel uppgår därför till 19,0 öre/kWh. Riksdagen har beslutat att höja skatten på I7 Energiskattebefrielse på bränsle för diesel till motsvarade 17,7 öre/kWh år 2013. inrikes luftfart

Energiskattebefrielse för flygfotogen, flyg- I2 Energiskattebefrielse för naturgas och bensin och andra bränslen än bensin vid yrkes-

gasol som drivmedel mässig luftfart gäller enligt 6 a kap. 1 § 5 samt

9 kap. 3 § 4 LSE. Normen utgörs av energi- Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a LSE skattesatsen för bensin i miljöklass 1. Flygbetalas ingen energiskatt för naturgas och bränsle som förbrukas i luftfartyg beskattas gasol som drivmedel. Normen utgörs av när luftfartyget används för privat ändamål. energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

I8 Nedsatt energiskatt för diesel i I3 Energiskattebefrielse för biodrivmedel gruvindustriell verksamhet

Enligt 7 kap. 4 § LSE gäller energiskatte- Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller energiskattebefrielse för biogas. Övriga biodrivmedel ges befrielse med 84 procent för drift av andra skattebefrielse genom dispensbeslut av motordrivna fordon än personbilar, lastbilar regeringen, med stöd av 2 kap. 12 § LSE. och bussar vid tillverkningsprocessen i gruvin- Under 2012 ges befrielse för låginblandning dustriell verksamhet. Beskattningen följer den endast upp till och med 6,5 volymprocent bio- beskattning som gäller för uppvärmningsdrivmedel i bensin och 5 volymprocent bio- bränsle inom industrin. Det innebär att den drivmedel diesel. Normen utgörs av energi- procentuella nedsättningen av skatten på diesel skattesatsen för bensin i miljöklass 1. ger en skattenivå som motsvarar energiskatten

för uppvärmningsolja inom industrin. Beräk-

ningen av skatteutgiften utgår från skatte- I4 Energiskattebefrielse för elförbrukning satsen på diesel i miljöklass 1. Riksdagen har

vid bandrift beslutat att höja energiskattebefrielsen till

86 procent från och med år 2013. Enligt 11 kap. 9 § 1 LSE gäller energiskattebefrielse för elförbrukning för bandrift (t.ex. järnväg och tunnelbana). Normen utgörs av I9 Energiskattebefrielse för biobränsle, energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. torv m.m. för uppvärmning

Ingen skatt utgår på biobränsle, torv m.m. som I5 Energiskattebefrielse för används för uppvärmning. Energiskattebe-

bränsleförbrukning vid bandrift frielse för vegetabiliska och animaliska oljor

och fetter m.m. samt för biogas gäller enligt Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller energiskatte- 7 kap. 3–4 §§ LSE. Normen utgörs av full befrielse för bränsle för bandrift (t.ex. diesel- energiskatt för uppvärmningsbränslen. drivna järnvägsfordon). Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

I10 Nedsatt energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk I6 Energiskattebefrielse på bränsle för

inrikes sjöfart Enligt 6 a kap. 3 § LSE gäller befrielse från

energiskatt med 70 procent för den del av Energiskattebefrielse för bränsle som används bränslet som vid kraftvärmeproduktion förvid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. 1 § 3 brukas för framställning av värme utanför och 4 samt 9 kap. 3 § 1–3 LSE. Bränsle i båtar EU:s system för handel med utsläppsrätter. som används för privata ändamål beskattas

Inom handelssystemet gäller befrielse från inom industrisektorn beskattas med energiskatt med 70 procent enligt 6 a kap. 1 § 0,5 öre/kWh. Normen utgörs av normal- 17 a LSE. Energiskattebefrielse på den del av skattesatsen på el. bränslet som motsvarar elproduktionen enligt 6 a kap. 1 § 7 LSE, grundar sig på tvingande unionsrätt (artikel 14.1 a i rådets direktiv I15 Nedsatt energiskatt på el som används 2003/96/EG). Skatteutgiften beräknas enbart inom växthus- och jordbruksnäringen på värmeproduktionen. Normen motsvaras av

El som används vid yrkesmässig växthusodling full energiskatt för uppvärmningsbränslen.

eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller

vattenbruksverksamhet beskattas med I11 Nedsatt energiskatt för 0,5 öre/kWh (11 kap. 3 § respektive 11 kap.

fjärrvärmeleveranser till industrin 12 § LSE). Normen utgörs av normalskatte-

satsen på el. Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som används för att framställa fjärrvärme som levereras för förbrukning i industrins tillverk- I16 Befrielse från energiskatt på el vid ningsprocess medges befrielse från 70 procent deltagande i program för av energiskatten och nedsatt energiskatt till energieffektivisering inom industrin 0,5 öre/kWh på el. Normen utgörs av full energiskatt på bränsle och normalskattesatsen För energiintensiva industriföretag, som deltar

i program för energieffektivisering gäller bepå el.

frielse från energiskatten på el (11 kap. 9 § 6–7

LSE). Detta innebär en ytterligare skattened- I12 Nedsatt energiskatt på sättning från den tidigare nedsatta skattesatsen

uppvärmningsbränslen inom industrin för el inom industrisektorn på 0,5 öre/kWh.

Den ytterligare skatteutgiften uppgår till För industrin inom och utanför EU:s system 0,5 öre/kWh. Från och med den 1 januari 2013 för handel med utsläppsrätter gäller enligt 6 a får inga nya industriföretag godkännas som kap. 1 § 9 LSE energiskattebefrielse med deltagare i programmet. 70 procent för användning av fossila bränslen i tillverkningsprocessen. Normen utgörs av full energiskatt på bränsle. I17 Nedsatt energiskatt på elförbrukning i

vissa kommuner

I13 Nedsatt energiskatt på I 11 kap. 3 § LSE anges energiskattesatserna på

uppvärmningsbränslen inom växthus- el. Normen för skatt på el utgörs av den och jordbruksnäringen skattesats som merparten av de svenska hus-

hållen och serviceföretagen betalar. Den upp-

Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller energi- går till 29,0 öre/kWh 2012. I samtliga komskattebefrielse med 70 procent för användning muner i Västerbottens, Norrbottens, och av vissa fossila bränslen för annat ändamål än Jämtlands län, Sollefteå, Ånge och Örnsköldsdrift av motordrivna fordon vid yrkesmässig vik i Västernorrlands län, Ljusdal i Gävleborgs växthusodling eller i annan jordbruks-, skogs- län, Torsby i Värmlands län, och Malungbruks- eller vattenbruksverksamhet. Normen Sälen, Mora, Orsa och Älvdalen i Dalarnas län utgörs av full energiskatt för uppvärmnings- är dock skattesatsen för el som förbrukas bränslen. inom dessa sektorer nedsatt till 19,2 öre/kWh.

Skatteutgiften uppgår till 9,8 öre/kWh.

I14 Nedsatt energiskatt på el som används inom industrin

I 11 kap. 3 § LSE anges energiskattesatserna på el. El som används i tillverkningsprocesser

I18 Nedsatt koldioxidskatt för diesel till I22 Koldioxidskattebefrielse för inrikes arbetsmaskiner inom jord- och luftfart skogsbruksnäringen

Koldioxidskattebefrielse för flygfotogen, flyg-

Enligt 6 a kap. 2 a § LSE gäller nedsatt kol- bensin och andra bränslen än bensin vid yrkesdioxidskatt för diesel som används i arbets- mässig luftfart gäller enligt 6 a kap. 1 § 5 samt maskiner i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks 9 kap. 3 § 4 LSE. (Flygbränsle som förbrukas i eller vattenbruksverksamhet. Nedsättningen luftfartyg beskattas dock när luftfartyget motsvarar en återbetalning med 2,10 kro- används för privat ändamål.) Normen utgörs nor/liter. Normen utgörs av full koldioxid- av full koldioxidskattesats. Från och med 2012 skattesats. Riksdagen har beslutat att begränsa omfattas koldioxidutsläpp från luftfarten av återbetalningen till 1,70 kronor/liter år 2013 EU:s system för handel med utsläppsrätter. och 0,90 kronor/liter år 2015. Inom handelssystemet utgörs normen av noll

koldioxidskattesats. Därmed upphör skatte-

utgiften 2012.

I19 Nedsatt koldioxidskatt för naturgas och gasol som drivmedel I23 Nedsatt koldioxidskatt för diesel i

Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a LSE gruvindustriell verksamhet är koldioxidskattesatsen för naturgas och gasol som drivmedel nedsatt jämfört med den som Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller koldioxidgäller för andra ändamål, dvs. uppvärmning. skattebefrielse med 70 procent för drift av Nedsättningen motsvarar 30 procent av koldi- andra motordrivna fordon än personbilar, lastoxidskattesatsen för både naturgas och gasol. bilar och bussar vid tillverkningsprocessen i Normen utgörs av full koldioxidskattesats. gruvindustriell verksamhet. Normen utgörs av Riksdagen har även beslutat att nedsättningen full koldioxidskattesats. Riksdagen har beför både naturgas och gasol ska motsvara slutat att skattebefrielsen sänks till 40 procent 20 procent år 2013 och 0 procent år 2015. från och med år 2015. Därmed upphör skatteutgiften år 2015.

I24 Nedsatt koldioxidskatt för I20 Koldioxidskattebefrielse för bandrift fjärrvärmeleveranser till industrin

Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller koldioxid- Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som skattebefrielse för bränsle för bandrift (t.ex. används för att framställa fjärrvärme som levedieseldrivna järnvägsfordon). Normen utgörs reras för förbrukning i industrins tillverkav full koldioxidskattesats. ningsprocess medges befrielse från 70 procent

av koldioxidskatten. Skatteutgiften beräknas

enbart för värmeanläggningar utanför EU:s I21 Koldioxidskattebefrielse för inrikes system för handel för utsläppsrätter. Normen

sjöfart utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen

har beslutat att nedsättning medges med Koldioxidskattebefrielse för bränsle som 40 procent från och med år 2015. används vid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. 1 § 3 och 4 samt 9 kap. 3 § 1–3 LSE. Bränsle i båtar som används för privata ända- I25 Nedsatt koldioxidskatt för mål beskattas dock. Normen utgörs av full uppvärmningsbränslen inom industrin koldioxidskattesats. utanför EU:s system för handel med

utsläppsrätter

För industrin utanför EU:s system för handel

med utsläppsrätter gäller enligt 6 a kap. 1 § 9 b

LSE koldioxidskattebefrielse med 70 procent

för användning av fossila bränslen i tillverk-

ningsprocessen. Normen utgörs av full kol- J Skattereduktioner dioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att koldioxidskattebefrielsen sänks till 40 procent J1 Skattereduktion för sjöinkomst från och med år 2015.

Skattskyldiga med sjöinkomst under hela

beskattningsåret har enligt 67 kap. 3 § IL rätt I26 Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmning till skattereduktion med 14 000 kronor per år

inom växthus- och jordbruksnäringen om fartyget till övervägande del gått i fjärrfart

och med 9 000 kronor per år om det gått i Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller koldi- närfart. Om den skatteskyldige haft sjöoxidskattebefrielse med 70 procent för an- inkomst under endast en del av året, ska vändning av fossila bränslen för annat ändamål reduktion medges för varje dag som sjöän drift av motordrivna fordon vid yrkes- inkomst innehas. mässig växthusodling eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. J2 Skattereduktion för RUT-tjänster Riksdagen har beslutat att sänka skattebefrielsen till 40 procent från och med år 2015. Fysiska personer som köper s.k. RUT-tjänster

(Rengöring, Underhåll och Tvätt) eller får

dessa som löneförmån har, under vissa I27 Särskild nedsättning av koldioxidskatt förutsättningar, rätt till skattereduktion enligt

för uppvärmning inom industrin 67 kap. 11–19 §§ IL. Skattereduktionen uppgår

till 50 procent av arbetskostnaden inklusive Enligt 9 kap. 9 § LSE medges energiintensiva mervärdesskatt för det utförda arbetet och 50 industriföretag nedsättning av koldioxidskat- procent av värdet av RUT-tjänsten om den ten, utöver den generella nedsättningen, om tillhandahållits som löneförmån. För att koldioxidskatten överstiger 1,2 procent av de reduktionen ska ges ska den som utför framställda produkternas försäljningsvärde. tjänsten ha F-skattsedel. Reduktion kan även För det överskjutande beloppet sätts skatten medges om utföraren är en privatperson som ned till 24 procent. EU:s minimiskattesatser har en A-skattsedel och motsvarar då måste dock alltid respekteras. Normen utgörs arbetsgivaravgifterna. Skattereduktionen får av full koldioxidskattesats. Riksdagen har tillsammans med skattereduktionen för ROTbeslutat att slopa den särskilda nedsättnings- arbeten (se J3) uppgå till högst 50 000 kronor regeln från och med 2015. Skatteutgiften upp- per person och år. hör därmed.

J3 Skattereduktion för ROT-arbeten I28 Särskild nedsättning av koldioxidskatt

för uppvärmning inom växthus- och Fysiska personer som köper reparation, underjordbruksnäringen håll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbeten)

av småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter

Enligt 9 kap. 9 § LSE medges energiintensiva har, under vissa förutsättningar, rätt till skatteföretag inom jordbruks-, skogsbruks- och vat- reduktion enligt 67 kap. 11–19 §§ IL. tenbruksnäringarna nedsättning av koldioxid- Skattereduktionen uppgår till 50 procent av skatten, utöver den generella nedsättningen, arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt för om koldioxidskatten överstiger 1,2 procent av det utförda arbetet och 50 procent av värdet av de framställda produkternas försäljningsvärde. arbetet om det tillhandahållits som löne- För det överskjutande beloppet sätts skatten förmån. För att reduktionen ska ges ska den ned till 24 procent. EU:s minimiskattesatser som utför hushållsarbetet ha F-skattsedel. måste dock alltid respekteras. Normen utgörs Reduktion kan även medges för ROT-arbete av full koldioxidskattesats. Riksdagen har om utföraren är en privatperson som har en Abeslutat att slopa den särskilda nedsättnings- skattsedel och motsvarar då arbetsgivarregeln från och med 2015. Skatteutgiften upp- avgifterna. Skattereduktionen får tillsammans hör därmed. med skattereduktionen för RUT-tjänster (se

J2) uppgå till högst 50 000 kronor per person K Kreditering på skattekonto och år.

K1 Stöd för nystartsjobb

J4 Begränsad fastighetsavgift för Enligt förordningen (2006:1481) om stöd för

pensionärer nystartsjobb utgår stöd till arbetsgivare som

anställer personer som kvalificerar sig för ett Från och med 2008 är fastighetsavgiften på nystartsjobb. Olika tidsbegränsningar gäller småhus som används som permanentbostad för stödet beroende på hur den anställde begränsad för pensionärer. Personer som vid kvalificerat sig för stödet. Stödet är koningången av året har fyllt 65 år eller som under struerat som en kreditering på arbetsgivarens året uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning ska skattekonto. maximalt behöva betala 4 procent av sin inkomst i fastighetsavgift (lagen (2008:862) om skattereduktion för kommunal fastighets- K2 Jämställdhetsbonus avgift). Reglerna omfattar även personer som fått ersättning enligt lagstiftning om social Enligt lagen (2008:313) om jämställdhetstrygghet i annan stat inom EES om den kan bonus får den förälder som har tagit ut flest jämställas med sjuk- eller aktivitetsersättning. dagar med föräldrapenning jämställdhetsbonus Fastighetsavgiften kan som mest reduceras till för de dagar som föräldrapenning har tagits ut ett med prisbasbeloppet indexerat spärrbelopp. av den andra föräldern. Jämställdhetsbonusen För 2012 uppgår detta till 3 004 kronor. lämnades tidigare som en kreditering på Begränsningen utgör en skatteutgift, som skattekontot. Från och med 2012 har avser skatt på inkomst av kapital. jämställdhetsbonusen flyttats till budgetens

utgiftssida och därmed upphört som

skatteutgift.

J5 Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet K3 Sjöfartsstöd

Fysiska personer som ger gåvor till vissa stiftelser, ideella föreningar och registrerade Enligt förordningen (2001:770) om sjöfartstrossamfund som godkänts av Skatteverket stöd ges sjöfartsstöd, under vissa förutsättkan få en skattereduktion motsvarande 25 ningar, till arbetsgivare genom att arbetsprocent av gåvans värde som dras av mot givarens skattekonto krediteras ett belopp slutgiltig skatt. Gåvounderlaget som berättigar motsvarande skatteavdrag och arbetsgivartill skattereduktion får uppgå till högst avgifter på sjöinkomst. Krediteringen utgör en 6 000 kronor per person och år, vilket innebär skatteutgift. att skattereduktionen får uppgå till högst 1 500 kronor per person och år.

K4 Investeringsstimulans till hyres- och

Bestämmelserna om skattereduktion för gåvor

studentbostäder

till godkända gåvomottagare finns intagna i lagen (2011:1269) om godkännande av

Enligt förordningen (2003:506) om investegåvomottagare vid skattereduktion för gåva,

ringsstimulans för byggande av mindre hyresförordningen (2011:1295) om godkännande av

bostäder och studentbostäder utgick investegåvomottagare vid skattereduktion för gåva

ringsstimulans för byggande av mindre hyressamt i 67 kap. 20–26 §§ IL.

och studentbostäder som påbörjades under

perioden 1 januari 2003 t.o.m. den 31 decem-

ber 2006. Beloppsmässigt motsvarar den en

sänkning av mervärdesskattesatsen från 25 till

6 procent vid inköp av varor och tjänster som

avser den stödberättigade delen av bygg- eller

ombyggnadsprojekten. Beloppet krediteras

fastighetsägarens skattekonto i efterhand. Det

som redovisas är en bedömning av den cent i stället för 30 procent till den del offentligfinansiella effekten till följd av projekt nettoränteutgiften (efter beaktande av andra påbörjade senast 31 december 2006. skattepliktiga kapitalinkomster och avdrags-

gilla kapitalutgifter) överstiger 100 000 kronor.

Detta ger en skattesanktion på inkomst av

kapital.

L Skattskyldighet

L1 Stiftelser, ideella föreningar och M2 Begränsning av skattereduktion registrerade trossamfund

Skattereduktioner begränsas till summan av Stiftelser, ideella föreningar och registrerade andra skatter (67 kap. 2 § IL). När det gäller trossamfund är enligt bestämmelserna i 7 kap. t.ex. skattereduktion för hushållsarbete inne- 3–14 §§ IL befriade från skattskyldighet för all bär detta att i de fall där summan av andra inkomst utom vissa rörelseinkomster. skatter inte är tillräcklig stor uppstår ingen

skatteutgift enligt J2. För skattereduktion för

underskott av kapital (67 kap. 10 § IL) innebär

L2 Kyrkor, vissa hushållningssällskap,

detta emellertid en skattesanktion. Skatte-

sjukvårds- och barmhärtighets-

sanktionen avser skatt på kapitalinkomst.

inrättningar

Vissa juridiska personer är enligt 7 kap. 15 § IL M3 Fastighetsskatt på konventionellt befriade från skattskyldighet för all inkomst beskattade hyreshus och småhus utom vissa rörelseinkomster.

Enligt 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastig-

hetsskatt ska statlig fastighetsskatt betalas för

L3 Akademier, arbetslöshetskassor, vissa

vissa hyreshus och småhus. Skatten på dessa

stiftelser m.m.

fastigheter är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna be-

Juridiska personer som anges i 7 kap. 16–17 §§

skattas som inkomst av näringsverksamhet IL är skattskyldiga bara för inkomst på grund

utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill av innehav av fastigheter. Sådana juridiska

mot intäkterna), till den del den inte reducerar personer är exempelvis akademier, allmänna

inkomstskatten, en skattesanktion. undervisningsverk, arbetslöshetskassor, Svenska spel och Nobelstiftelsen.

M4 Fastighetsskatt på lokaler

L4 Ägare av vissa fastigheter

Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska

statlig fastighetsskatt betalas för lokaler i Ägare av fastigheter som avses i 3 kap. 2–4 §§

hyreshus. Fastighetsskatten på lokaler är en fastighetstaxeringslagen, bl.a. nationalparker,

objektskatt som enbart träffar fastighetsutbildnings- och vårdanstalter, är enligt 7 kap.

kapital. Eftersom intäkterna beskattas som 21 § IL befriade från skattskyldighet på vissa

inkomst av näringsverksamhet utgör fastigtyper av inkomster från fastigheterna.

hetsskatten (som är avdragsgill mot in-

täkterna), till den del den inte reducerar

inkomstskatten, en skattesanktion.

M Skattesanktioner

M5 Fastighetsskatt på industrienheter M1 Begränsning i avdragsgilla ränteutgifter

Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska Enligt normen ska samtliga ränteutgifter vara

statlig fastighetsskatt betalas på industri- och avdragsgilla om lånet avser investeringar för

elproduktionsenheter. Fastighetsskatten på vilka avkastningen är skattepliktig. Enligt

industri- och elproduktionsenheter är en 67 kap. 10 § IL reduceras avdraget till 21 pro-

objektskatt som enbart träffar fastighets- företag och är därför att betrakta som en kapital. Eftersom intäkterna beskattas som skattesanktion. inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar inkomst- M9 Koldioxidskatt på fossila bränslen i skatten, en skattesanktion. kraftvärmeverk inom EU:s system för

handel med utsläppsrätter

M6 Fastighetsskatt på Enligt 6 a kap. 1 § 17 a LSE gäller för fossila

elproduktionsenheter bränslen som förbrukas vid samtidig produk-

tion av värme och el i kraftvärmeverk att kol- Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska dioxidskatt betalas med 7 procent på den del statlig fastighetsskatt betalas på av bränslet som motsvarar värmeproduktionen elproduktionsenheter. Fastighetsskatten på om anläggningen ingår i EU:s system för hanelproduktionsenheter är en objektskatt som del med utsläppsrätter. Inom handelssystemet enbart träffar fastighetskapital. Eftersom utgörs normen av noll koldioxidskattesats. intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del M10 Koldioxidskatt på fossila bränslen i den inte reducerar inkomstskatten, en värmeverk inom EU:s system för skattesanktion. handel med utsläppsrätter

Enligt 6 a kap. 1 § 17 b LSE gäller, för fossila M7 Socialavgifter på icke bränslen som förbrukas i annan värmeproduk-

förmånsgrundande ersättningar för tion inom EU:s system för handel med ut-

arbete släppsrätter än kraftvärmeproduktion eller

framställning av värme i en industrianläggning, Inom socialförsäkringssystemet finns för- att koldioxidskatt betalas med 94 procent av månstak som begränsar den ersättning som koldioxidskatten. Inom handelssystemet utkan erhållas. På ersättning för arbete som görs normen av noll koldioxidskattesats. ligger över förmånstaken utgår dock socialavgifter och allmän löneavgift trots att denna ersättning inte är förmånsgrundande (2 kap.

N Skattefria transfereringar

10–11 §, 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen och lagen om allmän löneavgift). På andra

N1 Näringsbidrag

förvärvsinkomster som inte är förmånsgrundande utgår särskild löneskatt (lagen

Med näringsbidrag avses stöd utan återbetal- (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-

ningskrav som lämnas till näringsidkare för värvsinkomster). Socialavgifterna på ersätt-

näringsverksamheten bl.a. av staten, Euroningar över förmånstaken utgör en skatte-

peiska gemenskaperna, landsting och sanktion. Storleken på skattesanktionen är

kommuner (29 kap. 2 § IL). Om bidraget skillnaden mellan nivån på den särskilda löne-

används för finansiering av en icke avdragsgill skatten och nivån på socialavgifterna.

utgift är bidraget i sin helhet att betrakta som

en skatteutgift då sådana bidrag inte ska tas M8 Särskild skatt på termisk effekt i upp till beskattning (29 kap. 4 § IL). Om

kärnkraftsreaktorer bidraget däremot används för finansiering av

en tillgång som får skrivas av med årliga Enligt lagen (2000:466) om skatt på termisk värdeminskningsavdrag är skatteutgiften eneffekt tas skatt ut på den högsta tillåtna ter- bart en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa miska effekten i kärnkraftsreaktorer. Skatten fall som en direktavskrivning. Skatteutgiften uppgår till 12 648 kronor per megawatt ter- avser skatt på inkomst av näringsverksamhet. misk effekt och kalendermånad. Skatten kan likställas med en extra skatt som lagts på vissa

N2 Avgångsvederlag till jordbrukare befattningspenningar, utbildningspremier,

utryckningsbidrag samt avgångsvederlag till Statliga avgångsvederlag till jordbrukare som totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår upphör med sitt jordbruk ska inte tas upp till militär utbildning inom Försvarsmakten som beskattning om jordbrukaren har fått särskilt rekryter skattefria. Familjebidrag till totalövergångsbidrag av statsmedel till jordbruket, försvarspliktiga eller till rekryter är skatteeller hade varit berättigad till att få sådant pliktigt endast om bidraget betalas ut i form av bidrag, om han inte upphört med jordbruket näringsbidrag. Även annan personal inom det (29 kap. 15 § IL). Skatteutgiften avser skatt på svenska totalförsvaret som avlönas enligt ovan inkomst av näringsverksamhet. beskrivna grunder är skattebefriade. Skatte-

utgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N3 Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden N6 Barnbidrag m.m.

Vissa bidrag från Sveriges författarfond och Enligt 8 kap. 9 § IL är barnbidrag, förlängt Konstnärsnämnden är pensionsgrundande barnbidrag och barnpension till den del penenligt förordningen (1983:190) om pensions- sionen inte överstiger 0,4 prisbasbelopp eller, grundande konstnärsbidrag m.m. Eftersom vid pension efter båda föräldrarna, 0,8 prisbasbidraget är pensionsgrundande bör den belopp, inte skattepliktiga. Skatteutgiften avser betraktas som ersättning för utfört arbete. skatt på inkomst av tjänst. Från och med inkomståret 1999 beläggs bidragen med statlig ålderspensionsavgift (2 § 16 lagen [1998:676] om statlig ålderspensions- N7 Särskilt pensionstillägg och avgift]). Skatteutgiften utgörs av särskild löne- vårdnadsbidrag skatt med avdrag för den delen av pensionsavgiften som ej grundar förmån. Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap. social-

försäkringsbalken och vårdnadsbidrag enligt

lagen (2008:307) om kommunalt vårdnads- N4 Flyttningsersättningar av allmänna bidrag är enligt 11 kap. 32 § IL skattefritt.

medel Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhets- N8 Handikappersättning m.m. ort flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av Ersättningar förknippade med nedsatt funkarbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersätt- tionsförmåga är, i enlighet med 8 kap. 15– ningen för utgifter för flyttning också om- 20 §§ IL, skattefria. Dessa innefattar bl.a. fattar ersättning för körning med egen bil, ska handikappersättning, vissa försäkringserdenna ersättning dock tas upp till beskattning sättningar, bidrag till handikappade för att till den del den överstiger avdragsbeloppet skaffa eller anpassa motorfordon, hemsjukenligt 12 kap. 27 § IL. Flyttningsbidrag som vårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter är ut av kommunala eller landstingskommunala skattefria. I de fall som ersättningen betalas av medel till en vårdbehövande. Skatteutgiften allmänna medel är den att betraktas som en avser skatt på inkomst av tjänst. skattefri transferering. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N9 Bistånd

N5 Totalförsvarspliktigas och rekryters

Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och

ersättningar och förmåner

liknande ersättningar är skattefria (8 kap. 11 § IL). Detta gäller också bistånd enligt lagen

Enligt 11 kap. 25 § IL är dagersättningar och

(1994:137) om mottagande av asylsökande tillägg till sådana ersättningar, månadsersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten,

m.fl. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av N14 Studiestöd m.m. tjänst.

Enligt 11 kap. 34 § IL är vissa ersättningar i

samband med studier skattefria. Detta gäller N10 Underhållsstöd t.ex. utvecklingsersättningar enligt lagen

(2000:625) om arbetsmarknadspolitiska Underhållsstöd enligt lagen (1996:1030) om program och studiestöd enligt studiestödsunderhållsstöd är skattefritt (8 kap. 9 § IL). lagen (1999:1395). Skatteutgiften avser skatt Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. på inkomst av tjänst.

N11 Bidrag till adoption N15 Skattefria pensioner

Bidrag till adoption är enligt 8 kap. 9 § IL En andel av barnpension och en andel av skattefritt. Skatteutgiften avser skatt på livränta är skattefria (11 kap. 37–40 §§ IL). inkomst av tjänst. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N12 Bostadstillägg N16 Äldreförsörjningsstöd

Bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken Äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap. socialoch kommunalt bostadstillägg till handikap- försäkringsbalken och liknande ersättningar är pade är enligt 8 kap. 10 § IL skattefria. Skatte- skattefria (8 kap. 11 § IL). Skatteutgiften avser utgiften avser skatt på inkomst av tjänst. skatt på inkomst av tjänst.

N13 Bostadsbidrag N17 Ersättningar till nyanlända invandrare

Enligt 8 kap. 10 § IL är bostadsbidrag enligt Ersättningar enligt lagen (2010:197) om socialförsäkringsbalken skattefria. Skatte- etableringsinsatser för vissa nyanlända invandutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. rare är skattefria (8 kap. 13 § IL). Skatte-

utgiften avser skatt på inkomst av tjänst.