Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2011

Regeringens skrivelse 2011/12:145

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2011

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 20 juni 2012

Fredrik Reinfeldt

Göran Hägglund

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2011. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. Slutligen anges sådana områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.

Allmänna arvsfonden

Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder . Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.

1.1¶Arvsfondsdelegationen

Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde.

Arvsfondsdelegationen är en fristående så kallad nämndmyndighet. Delegationen (nämnden) utses av regeringen och har under året bestått av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga utanför Regeringskansliet, men ordföranden är en statssekreterare i det departement som ansvarar för barnrätts- och funktionshindersfrågor, dvs. Socialdepartementet, och vice ordföranden är en statssekreterare i det departement som ansvarar för ungdomsfrågor, dvs. från och med den 1 januari 2011 Utbildningsdepartementet.

Den personal som handlägger ansökningar och är föredragande i Arvsfondsdelegationen är sedan den 1 januari 2010 samlad i ett kansli inom Kammarkollegiet, från att tidigare ha varit organiserad inom Regeringskansliet. I kansliet arbetade i genomsnitt 20 personer under 2011.

Medan Arvsfondsdelegationen har en tydlig roll när det gäller stödgivningen redovisar regeringen årligen förvaltningen av fonden och fördelningen av stöd ur fonden till riksdagen. Regeringen anger även inriktning och prioriteringar för delegationens verksamhet.

1 Socialstyrelsen fastställde den 4 oktober 2007 betydelsen hos termer på det handikappolitiska området. Funktionsnedsättning beskriver fysisk, psykisk och intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder beskriver i sin tur begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. I denna skrivelse används båda orden synonymt. Den nya terminologin bör få genomslag i den svenska lagstiftningen efter hand (prop. 2008/09:28).

2¶Allmänna arvsfondens förvaltning

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Till Kammarkollegiets uppgifter hör både att företräda arvsfonden vid avvecklingen av dödsbon och att förvalta fonden och betala ut beviljat stöd efter rekvisition. Kammarkollegiet ska varje år lämna en redovisning till regeringen av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen, som enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska lämnas i samband med Kammarkollegiets årsredovisning, innebär att Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden blir föremål för granskning av Riksrevisionen inom ramen för årlig revision.

2.1¶Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna Arvsfonden 2011

Kammarkollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fondkapitalet. Återstoden får tillsammans med direktavkastning delas ut.

2.1.1¶Placeringsinriktning

Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2011 till 3 148 miljoner kronor, och marknadsvärdet till 4 927 miljoner kronor. Se tabell 1.

Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie-, aktieindex- och räntekonsortier. Vid 2011 års utgång var 61,9 procent placerade i aktiekonsortiet, 11, 6 i aktieindexkonsortiet, 26 procent i räntekonsortiet och 0,5 procent i likvida tillgångar.

Den 1 januari 2012 trädde ändringar i kraft i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden, som i huvudsak innebär att fonddelegationen, som är ett särskilt beslutsorgan inom Kammarkollegiet, får i uppdrag att besluta om placeringsinriktning och strategiska frågor för förvaltningen av Allmänna arvsfondens kapital.

Under 2011 har fonden i genomsnitt haft 63,2 procent placerat i aktiekonsortiet, 11,8 procent i aktieindexkonsortiet, 24,1 procent i räntekonsortiet och 0,9 procent i likviditet. Förändringar i konsortiernas bokförda värden har påverkats genom att fonden har återinvesterat årets utdelning i räntekonsortiet för 60,2 miljoner kronor, i aktieindexkonsortiet för 33,8 miljoner kronor samt köpt och återinvesterat utdelning i aktiekonsortiet för 157 miljoner kronor.

Erhållna utdelningar från konsortierna uppgick till 201,1 miljoner kronor. Se tabell 2.

Avkastningen i räntekonsortiet var under 2011 5,4 (1,2) procent jämfört med index 5,2 (0,7) procent. Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 4,7 procent jämfört med index 4.7 procent. Siffrorna inom parentes avser 2010.

Under 2011 har aktiekonsortiet haft en avkastning på -14,3 (22,6) procent jämfört med index -9,0 (22,0) procent. För den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit -1,1 procent att jämföra med index 1,1 procent.

Under året har vidare aktieindexkonsortiet haft en avkastning på -11,5 (26,3) procent att jämföra med index -11,4 (26,3) procent.

Föregående års svaga börsutveckling, i synnerhet för den svenska marknaden, medförde att den totala avkastningen föll med drygt nio procent. Det beror på att andelen aktieplaceringar, i normalfallet, motsvarar 75 procent av förmögenhetsmassan. Ränteavkastningen gav en positiv avkastning på cirka fem procent och fungerade därmed som en motvikt mot en svag absolutavkasning för aktier. Aktieförvaltningen lyckades inte lika bra som tidigare år i den aktiva förvaltningen, och underpresterade mot jämförelseindex med cirka 3,5 procent.

Under året har fonden tillförts 713,8 (722,3) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 481,2 (508) miljoner kronor.

Totalt fanns 1 232 miljoner kronor tillgängliga för Arvsfondsdelegationen vid årsskiftet 2011/12 att fatta beslut om under 2012.

2 OMX Bond All 1–3 Years 3 80 procent OMX 30 Cap Gross Index och 20 procent MSCI World Net (developed) 4 OMX 30 Cap Gross Index, justerat för etisk granskning

2.2¶När Allmänna arvsfonden får egendom

När någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får Allmänna arvsfonden egendomen i arv, om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidna makan eller maken. En förutsättning för att dessa släktingar ska ärva är att de t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente.

När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden och fonden inte uteslutits från arv genom testamente, ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.

Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under år 2011 kom det in 1 631 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 158 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 581. Under år 2011 kom det in 494 miljoner kronor netto till arvsfonden jämfört med 559 miljoner kronor under 2010.

2.3¶När Allmänna arvsfonden avstår från egendom

Kammarkollegiet strävar efter att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer Allmänna arvsfonden till godo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp som arvsfonden fått avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

Under 2011 kom det in 98 ansökningar om arvsavstående till Kammarkollegiet.

Vidare får arv som utgörs av egendom av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt avstås till en juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl, får ett belopp av det arv som tillfallit fonden tillsammans med sådan egendom avstås till den som tar emot egendomen att användas för sådana omedelbara åtgär-

der som är nödvändiga för att bevara egendomen. En ansökan om arvsavstående ska ges in till Kammarkollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kammarkollegiet beslutar om avstående av arv när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om arvsavstående. Under 2011 fattades beslut om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av drygt 10 miljoner kronor.

2.4¶Kostnader för förvaltning och administration

Allmänna arvsfonden bekostar Kammarkollegiets förvaltning och administration av dödsboavveckling, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka Arvsfondsdelegationens kostnader för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar samt för informations- och utvärderingsverksamhet. Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2011 till totalt 46,5 miljoner kronor. Hur dessa kostnader utvecklats de senaste fem åren framgår av tabell 3.

Av de totala förvaltningskostnaderna de senaste fem åren, som redovisas i tabell 3, framgår det att kostnaderna för förvaltning och administration av Arvsfondsdelegationen har ökat mest. Den 1 juli 2004 trädde nya bestämmelser i kraft i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Ändringarna (prop. 2002/03:136. bet. 2003/04:SoU3, rskr. 2003/04:68) innebar en renodling av roller och Arvsfondsdelegationens ställning som en egen myndighet stärktes. Till följd av detta har Arvsfondsdelegationens kansli och administration successivt utvecklats.

De senaste åren har de medel som gjorts disponibla för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om dessutom ökat väsentligt. Ökningen hänför sig dels till avvecklingen av dödsbon och dels till avkastningen från förvaltningen av Allmänna arvsfonden. För att kunna möta den ökade volymen har kansliet utökats med flera handläggare. Vidare har informations- och kommunikationsverksamheten förstärkts.

Tabell 4 visar hur stor andel av de beslutade projektmedel som är driftskostnader för Arvsfondsdelegationen under åren 2007–2011. Dessa uppgår till 5,6 procent under 2011.

Under 2011 minskade driftskostnaderna något i förhållande till beslutade projektmedel jämfört med 2010. I kostnaderna ingår samtliga driftskostnader inklusive kostnader för utvärdering.

En annan indikator för driftskostnaderna är kostnaderna i förhållande till antalet fattade beslut. I tabell 5 visas utvecklingen av dessa kostnader.

Denna indikator visar att driftskostnaderna i förhållande till verksamheten ökade med knappt fem procent under 2011. Att driftskostnaderna ökade något under 2011 bedöms framför allt bero på att ärendena blir allt mer komplexa vilket kräver en allt större arbetsinsats av såväl Arvsfondsdelegationen som dess kansli.

3¶Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden

Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar, enligt lagen, om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt förordning (2004:484) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen varje år lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden. Verksamhetsberättelsen för det senaste verksamhetsåret ligger till grund för denna skrivelse.

3.1¶Nyskapande och utvecklande verksamhet

Stöd ur Allmänna arvsfonden ska, enligt lagen om Allmänna arvsfonden, främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrupper: barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utvecklande. Stöd beviljas som regel till organisationer som bedriver ideell verksamhet, dock kan offentlig huvudman beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt i nära samarbete med en ideell förening, men det ställs då särskilt höga krav på att projektet är nyskapande. Ett projekt kan enligt Arvsfondsdelegationens praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten beräknas fortsätta efter projektets slut samt hur projektets erfarenheter ska tas till vara och spridas. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag och inte heller till reguljär föreningsverksamhet eller till organisationer som har funnits i mindre än ett år.

Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att de berörda målgruppernas villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs av i vilken utsträckning företrädare för barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet – en bedömning av den så kallade brukardelaktigheten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande i projektet. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet.

Stöd kan även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning till organisationer som bedriver ideell verksamhet, om det bedöms som särskilt angeläget. Den som beviljas stöd till lokaler eller anläggningar ska förbinda sig att under minst tio år använda den lokal eller den anläggning som stödet avser och med de villkor som förutsattes när stödet beviljades. Arvsfondsdelegationen kan medge undantag från dessa villkor, om det finns särskilda skäl. Under beredningen av ärenden om stöd till anläggningar, lokaler och utrustning inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

Under 2011 tog kansliet referenser hos kommuner, gjorde avstämningar med medsökande och samarbetspartner samt genomförde skattekontroller av beviljade projekt vid över 500 tillfällen.

3.2¶Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen

Under året har 469 miljoner kronor fördelats till projekt efter beslut av Arvsfondsdelegationen. Det är den näst största summan i Allmänna arvsfondens historia och 35 miljoner kronor mer än under 2010. Av dessa medel har 354 miljoner kronor fördelats genom löpande handläggning av organisationernas egna initiativ och 115 miljoner kronor har fördelats inom ramen för de två särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen

ansvarat för: Fördel barn samt Vi deltar. Tabell 6 visar utvecklingen av det stöd som beslutats av Arvsfondsdelegationen.

Under perioden 2006–2011 ökade mängden beviljade projektmedel med nästan 40 procent. Diagram 1 visar den totala fördelningen av beslutade medel per målgrupp.

B e sl u t a d e m e d e l u n d e r 2 0 11 ( t o t a l t 4 6 9 M k r )

21%

Barn

49% Personer med

funktionsnedsättning

Ungdom

30%

Under 2011 beslutades om drygt 100 miljoner kronor till projekt vad gäller målgruppen barn. Det är den högsta nivån någonsin i Allmänna arvsfondens historia. Vad gäller målgruppen ungdomar var nivån den näst högsta någonsin, 228 miljoner kronor. För målgruppen personer med funktionsnedsättning har beslutade medel legat stabilt på en nivå kring 140 miljoner under senare år, så även under 2011. Projekt till förmån för barn respektive ungdomar med funktionsnedsättning redovisas i arvsfondens redogörelse som barn- respektive ungdomsprojekt. Om dessa projekt i stället redovisas som projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning uppgår den totala volymen beslutade medel under 2011 till 203 miljoner kronor, eller 43 procent av årets beviljade projektmedel.

3.3¶Registrering och handläggning av ärenden

Under år 2011 inkom 1 709 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är en minskning med 10 procent jämfört med året innan. Ärendevolymen var därmed lägre än nivån i början av den senaste femårsperioden. Samma utveckling gäller för inkomna ansökningar. Noteras bör att enskilda personer inte kan beviljas stöd ur arvsfonden.

3.4¶Antal bifall och avslag från Arvsfondsdelegationen

Under 2011 fattades sammanlagt 1 292 beslut, vilket motsvarar en minskning med nästan 11 procent. Antalet fattade beslut var därmed lägre än nivån i början av femårsperioden. Det ska i detta sammanhang emellertid också noteras att projekten, enligt Arvsfondsdelegationens

verksamhetsberättelse, genomsnittligen blivit större och därmed mer komplicerade.

Arvsfondsdelegationen beslutade under 2011 att avslå 827 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de har gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. I tabell 8 redovisas antalet bifallsrespektive avslagsbeslut under åren 2007–2011. Eftersom vissa projekt omfattas av mer än ett beslut under samma år är antalet bifallsbeslut något högre än antalet projekt som fått stöd.

3.5¶Bifall och avslag fördelade på målgrupper

Från att under tidigare under femårsperioden konstant ha legat på under en tredjedel, beviljades stöd för mer än en tredjedel av ansökningarna under 2011. Andelen ansökningar som får bifall ligger på omkring 40–50 procent för målgruppen personer med funktionsnedsättning samt i intervallet 20–35 procent för målgrupperna barn och ungdomar.

3.6¶Geografisk fördelning av bifall och avslag

Nästan 60 procent, 269 miljoner kronor, av de medel som beslutades under 2011 fördelades till lokala och regionala projekt. Det är en högre andel jämfört med de senaste åren. Resterande medel fördelades till nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en rikshandikapporganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Två tredjedelar (286 stycken) av beviljade projekt är av lokal eller regional natur, medan resterande 140 projekt är nationella. Samtliga län beviljades projektmedel under året. De län som besökts inom ramen för Arvsfondsdelegationens kommunikationsinsatser har fått mer stöd än tidigare: Jämtland, Blekinge och Västmanland. Flest ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, där det också finns högst antal föreningar och störst befolkningsunderlag. I tabell 10 redovisas den länsvisa fördelningen av medel ur Allmänna arvsfonden till lokala och regionala projekt.

Tabell 11 visar hur beslutade medel till lokala och regionala projekt fördelar sig över landet i förhållande till befolkningsspridning.

4¶Fördelning av stöd 2011

Som redovisats i avsnitt 3 fördelade Arvsfondsdelegationen sammanlagt 469 miljoner kronor till 426 projekt under 2011.

I avsnitt 4.1 redovisas fördelningen av medel inom de av regeringen prioriterade områdena och i avsnitten 4.2–4.4 redogörs för det fördelade stödet under 2011 uppdelat på målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. I avsnitt 4.5 redogörs för fördelning av lokalstöd och i avsnitt 4.6 presenteras Årets guldkorn 2011.

På Arvsfondsdelegationens webbplats, www.arvsfonden.se, finns en projektdatabas med beskrivningar av samtliga projekt som fick medel ur Allmänna arvsfonden under 2011. Under 2011 lanserade delegationen också ett community, dvs. ett socialt forum på nätet för arvsfondsprojekt och deras intressenter. Även här finns information om projekten. Communityn beskrivs närmare under kapitel 6.

4.1¶Projekt inom de prioriterade områdena

I det följande presenteras översiktligt ett urval av projekt inom de åtta områden som regeringen angivit som prioriterade i föregående års skrivelse till riksdagen (skr. 2010/11:145). Av tabell 12 framgår att knappt 390 miljoner kronor av beslutade medel har gått till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 83 procent av de medel som Arvsfondsdelegationen beslutade om under 2011. Sett till antalet var 354 av de projekt som beslutades under året inom de prioriterade områdena. Det motsvarar 83 procent av årets beviljade projekt.

4.1.1¶Exempel på projekt inom de prioriterade områdena som beviljades medel under 2011

Regeringen har identifierat åtta områden som bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning. De prioriterade områdena har många beröringspunkter sinsemellan, och ett och samma projekt kan innehålla delar som rör flera områden.

Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning om inget annat anges, eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och eftersom ett och samma projekt kan beröra fler än endast en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionsnedsättning även omfattar vuxna och äldre personer.

Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden.

att stärka barnets rättigheter

Ipana-Impro

Projektet Ipana-Impro ger nytt liv till sverigefinska förskolebarns språk och stärker deras identitet genom att ge dem möjlighet att skapa egna berättelser och visor på finska och att använda bild och musik som uttrycksmedel. Initiativet ska också ge förskolepersonalen nya tankar och metoder för hur arbetet med att värna om sverigefinska barns språk kan bedrivas. Under 2011 besökte projektet tolv förskolor och över 200 barn har varit delaktiga i verksamheten. Personal erbjuds att delta som observatörer på träffarna då det visat sig vara det mest naturliga sättet för att skapa kontinuitet i projektet, och ett effektivt sätt att inspirera personalen och ge dem nya verktyg i arbetet med drama, bild och musik. Projektet genomförs av Finska kulturföreningen i Sverige i samarbete med Finlandsinstitutet.

Projekt som syftar till ökad delaktighet och stärkt demokrati

Medborgarprojektet

Sveriges Ungdomsråd beviljades 2011 medel för att starta Medborgarprojektet, ett treårigt nationellt projekt som syftar till att stärka ungas möjligheter till dialog och inflytande på kommunal nivå. Modellen med ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige har blivit en etablerad metod för att skapa ungdomsdelaktighet. Nästan hälften av landets kommuner har någon typ av ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige. Projektet tar utgångspunkt i en problematisering kring att kommuner ofta nöjer sig med den ungdomsdialog och delaktighet som sker genom ungdomsråden trots att ungdomsråden, även om de fyller en viktig funktion, inte är representativa och långt ifrån tillgängliga för alla unga. I samarbete med nära 100 kommuner och ungdomsråd i hela landet ska Medborgarprojektet utveckla nya arbetssätt och metoder för att bredda synen på ungdomar och uppmärksamma vikten av att kommuner arbetar med unga utifrån ett medborgarperspektiv, framför ett resurs- eller problemperspektiv. Målet är att fler unga ska få reella möjligheter att påverka samhället. Inom ramarna för projektet ska unga utbilda vuxna i hur kommuner kan bredda sitt arbete och sin dialog med unga. Målgruppen för projektet är ungdomar och ungdomsråd, samt tjänstemän och politiker i 100 kommuner runt om i landet. Målet med projektet är att skapa förutsättningar för alla unga att nyttja sina demokratiska och medborgerliga rättigheter.

att förebygga våld, mobbning och trakasserier

Livsstilshus

Syftet med projektet är att starta upp ett antal livsstilshus i landet för att erbjuda unga i åldern 16 till 25 som vill ta sig ur en kriminell livsstil en möjlighet till förändring. Livsstilshusen ska även ge stöd och vara ett informationscentrum för familj och anhöriga. Den påverkansfilosofi som husen kommer att arbeta efter grundar sig i ett motiverande förhållningssätt och påverkansinsatser av beteendeinriktad, pedagogisk och kognitiv karaktär. Detta ska ske i kombination med självhjälpsgruppmöten, individuella samtal och extern professionell hjälp. Påverkan fokuserar på personlighetsdrag och den världsbild som är typisk för personer med kriminell livsstil och man kommer att arbeta mycket med tankemönster, självbild, värderingar och social färdighetsträning. Projektet genomförs av föreningen Kriminellas Revansch i Samhället i samarbete med bl.a. Unga KRIS, kriminalvården, socialtjänsten, arbetsförmedlingen, Södertörnpolisen i Stockholm och SIS-institutioner.

Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap

Barn till ensamstående mammor Malmö

Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset bedriver i samarbete med Stadsmissionen i Malmö ett projekt som syftar till att ur ett barnperspektiv stötta barnen i deras barndom och ge dem rätten att vara barn. Projektet erbjuder också stöd till barnens mödrar. Målgruppen är ensamstående mammor och deras barn som lever i ekonomisk och annan utsatthet i Malmö. Genom informations- och verksamhetskampanjer vänder projektet sig, förutom genom verksamheter i Fryshuset och Stadsmissionen, till barnavårdscentraler, mödravårdscentraler, kyrkor och andra samfund, socialtjänsten, förskolor och föreningar som möter denna målgrupp. Projektet vill etablera verksamheten i Malmö med mål att ge barn till ensamstående mammor en möjlighet att delta i en kostnadsfri fritid fylld av gemenskap med pedagogiskt utformade. Genom varierande aktiviteter och genom att stödja och stärka mammorna i sitt föräldraskap vill man förbättra hemmiljön för barnen. Samarbetet mellan Fryshuset och Stadsmissionen i Malmö möjliggör organiserade träffar både på vardagar och på helger. Enter Mötesplats, som är en del av Stadsmissionen, är en verksamhet som riktar sig till tjejer mellan 13 och 20 år som behöver en trygg plats där det alltid finns vuxna som lyssnar. Enters och Stadsmissionens omfattande erfarenhet av enskilda stödsamtal borgar för hög kvalitet i projektet.

att främja psykisk och fysisk hälsa

Med starkare röst

Projektet drivs av Riksförbundet Attention och omfattar utbildning av NSPH:s medlemmar regionalt för att de bättre ska kunna utöva brukarinflytande inom psykiatrin, socialtjänst m.m. Man kommer att genomföra minst 100 utbildningar i studiecirkelform, samla offentliga aktörer och utförarna av studiecirklarna för att planera överlevnaden av projektet samt bedriva uppsökande verksamhet mot brukarorganisationer och professionella. En nationell samordnare är projektledare. Två typer av utbildningar genomförs: egenmakt och inflytande. De två utbildningarna riktar sig till brukare som vill lära sig att få inflytande på sin egen situation eller bli företrädare sina organisationer och ingå i olika råd, styreller samverkansgrupper. Utbildningarna hålls i alla län, som studiecirklar. Man ska även bedriva uppsökande verksamhet till brukarorganisationer i syfte att arrangera konferenser om inflytandefrågor i varje län.

Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet

Rösträtt

Föreningen UNGiKÖR, Körcentrum Syd, föreningen Rörelsen Gatans Röst & Ansikte (RGRA) samt 13 förskolor i bl.a. Malmö, Svedala och Kristianstads kommun ska tillsammans med pedagoger inom barnkör och hiphop skapa körverk med barns egna texter och melodier, där traditionell kör blandas med hiphop och rap. Inom ramen för projektet kommer bl.a. skivinspelningar att genomföras och film att produceras. Projektet kommer att samla och spela in barnens och förskolornas egen repertoar. Personalgrupperna på förskolorna får delta i workshops i syfte att själva kunna leda framtida sångsamlingar. Föreläsningar för personal och föräldrar i ämnen som sång på barns villkor, musik i förskolan, sång och språkutveckling, musik och demokrati, gör barnen medbestämmande i sångsamlingen. Projektet innehåller handledda musiksamlingar och personalen på förskolorna blir erbjudna körsång på arbetstid. Man planerar även att bygga upp ett interaktivt referensbibliotek baserat på multimedia, fonogram, litteratur, musik och texter. Skapandeprojektet är den stora delen av projektet. Barnen och pedagogerna samarbetar med en yrkesverksam kompositör och pedagoger inom körsång och hiphop i ett eget experimenterande med ljud, sång och musikskapande. Den konstnärliga utgångspunkten är barnens egna idéer och skapande. Resultatet repeteras in med körer från UNGiKÖR, ungdomar från RGRA och förskolebarnen. Detta spelas in och ges ut som skiva. Projektet avslutas med en konsert i respektive kommun. Till konserterna kopplas en utställning som visar på projektets olika delar i ljud, bild och film.

att främja etableringen på arbetsmarknaden

Mamas Retro

Coompanion Göteborgsregionen beviljades under 2011 stöd för projektet Mamas Retro. Projektets målgrupper är kvinnor med kognitiva eller fysiska funktionsnedsättningar. Syftet är att stärka målgruppens möjligheter att få en meningsfull sysselsättning genom en alternativ daglig verksamhet eller anställning som kooperatör i ett socialt företag med inriktning på försäljning av begagnade barnkläder. Deltagarna kommer i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan att erbjudas utbildning i socialt företagande, marknadsföring, vardagsjuridik, inredning/skyltning, bokföring och vardagsekonomi, själv- och gruppförstärkande m.m. Projektet ska kombinera utbildning inom särvux, särgymnasiet och folkbildningen med konkreta arbetsuppgifter i secondhandbutiken. Modellen ska sedan spridas genom s.k. social franchising till andra som vill starta liknande verksamhet. Långsiktigt ska kooperativet finansieras genom intäkter från dagligverksamhetsplatser som stadsdelarna bekostar, intäkter från försäljning av kläder samt genom att erbjuda platser för arbetsträning och arbetsintroduktion till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Projekt som syftar till att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning

DATE (Delaktighet, Attitydförändring, Tillgänglighet för Elever)

Projektet syftar till att skapa, pröva och sprida en modell samt ett material att användas i skolan för att öka delaktighet, förändra attityder och förbättra tillgängligheten för elever. Projektet riktar sig till elever och personal i tre skolor (årskurs 4–7) som erbjuds medverka för att ta fram metodmaterial för tillgänglighetsgranskning. Eleverna, med och utan funktionsnedsättning, som deltar i projektet, får själva med stöd av lärare möjlighet att arbeta konkret med demokratiska processer. Skolgranskningarna ska kännetecknas av att vara roliga, kreativa och ligga nära leken. Materialet ska kunna användas i skolornas likabehandlingsarbete inom ramen för kursplanen samt utgöra ett undervisningsstöd inom ämnet samhällskunskap. Projektet utgår ifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och drivs av Handikappförbunden i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) och ett antal funktionshindersorganisationer.

4.2¶Verksamhet till förmån för barn under 12 år

Under 2011 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelningen av drygt 100 miljoner kronor till verksamhet för barn under 12 år, se tabell 13. Det innebär en ökning med cirka 16 miljoner kronor jämfört med föregående år, vilket motsvarar 19 procent. Under året beviljades samman-

lagt 105 projekt till förmån för barn under 12 år bidrag, vilket innebär en ökning med 19 projekt jämfört med föregående år.

Den största ökningen hänför sig till satsningen Fördel barn, där antalet projekt som fått stöd under året har ökat till 46 från 30 året innan. Också projekt som hänför sig till projektändamålet kultur har ökat till elva stycken, att jämföra med fyra stycken under året innan.

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.3¶Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Under 2011 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 228 miljoner kronor till projekt för och av ungdomar, se tabell 14. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med drygt 17 miljoner kronor, eller 8 procent. Antalet projekt ökade med två stycken mellan 2010 och 2011, från 204 till 206.

Ökningen har främst skett inom satsningen Vi deltar samt till projektändamål såsom hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning och ungdomar i utsatta situationer.

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.4¶Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning

Under 2011 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 140 miljoner kronor till verksamhet för personer med funktionsnedsättning, se tabell 15. Det är en ökning med cirka 1 miljon kronor jämfört med föregående år. Antalet projekt minskade från 125 till 115 stycken.

Det område inom vilket antalet projekt ökat mest jämfört med 2010 är fritid/idrott. Antalet projekt ökade till 14 stycken under 2011, från sex stycken året innan. Områden där antalet projekt minskat tämligen påtagligt jämfört med året innan är information/utbildning (från 22 till 13 stycken projekt), rehabilitering (från 19 till elva) och psykisk ohälsa (från tolv till fem).

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.5¶Lokalstöd

Under 2005 ändrades gällande praxis så att det numera är tillräckligt att den verksamhet som kräver en förändring av en lokal eller anläggning är nyskapande och utvecklande på orten. Kravet på nyskapande är därmed något lägre än för projektstödet. Den genomförda förändringen har lett till att stödformen har haft en markant positiv utveckling, se tabell 16. Lokalstöd är en stödform som utnyttjas mest av små lokala föreningar på mindre orter. Exempel på föreningar som under året fick stöd ur Arvsfonden för att bygga lokaler eller anläggningar är Knivsta Cykelklubb, Rengsjö Sportklubb, Kumlas funktionshindermotorklubb och Mörrums Ryttarförening.

4.6¶Årets Guldkorn

Sedan 2006 utser och prisbelönar Arvsfondsdelegationen årligen ett eller flera avslutade särskilt framstående projekt som förutom att de är långsiktiga och nyskapande lyckas bra i att engagera och aktivera flera som kommer i kontakt med verksamheten. Projekten utses till årets Guldkorn.

Priset Årets Guldkorn 2011 delades ut till följande organisationer och projekt:

Studieförbundet Bilda Svealand belönades med utmärkelsen i kategorin barn för sitt projekt Föräldrar på lika villkor. Syftet med projektet var att öka informationen till blivande föräldrar med invandrarbakgrund som inte kan tala svenska. I dag finns föräldragrupper med utbildade hemspråksinformatörer som kan föra samtal med föräldrarna och informera om hur det går till vid födelsen och vad man bör tänka på som nybliven förälder. Det har också tagits fram ett metodmaterial bestående av bilder och figurer, dockor med mera. Detta används i dag på vårdcentraler och sprids fortfarande vidare till andra delar av vården. Landstinget i Västmanland har beslutat att permanenta projektet.

Föreningen filmateljén blev årets Guldkorn 2011 i kategorin ungdom, för projektet Jag vill inte leva detta livet som resulterade i dokumentärfilmen GHB – Dödlig drog. Syftet med projektet var att öka medvetenheten kring den typen av drogmissbruk. I dag används filmen av myndigheter och institutioner runtom i hela landet, framförallt i utbildningssyfte för den egna personalen. Intresset för filmen har blivit mycket större än vad man kunnat förutspå, bland annat har den visats på SVT och på olika filmfestivaler både i Sverige och utomlands. Skolor och polis använder sig av filmen i arbetet med att förebygga drogmissbruk.

Priset i kategorin personer med funktionsnedsättning tilldelades Regionförbundet i Uppsala län för projektet De glömda barnen. Barn till föräldrar med en intellektuell begränsning har länge tillhört en osynlig grupp i samhället. Tidigare har det inte funnits något stöd för de här familjerna vilket har orsakat lidande och utanförskap både för barn och föräldrar. Projektet har fokuserat på att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap och att lära dem att se barnens behov.

Årets Guldkorn i kategorin lokalstöd tilldelades Assi IF för projektet Allaktivitetshus i Kalix. Allaktivitetshuset i Kalix är i dag en mötesplats för barn och ungdomar i alla åldrar. Lokalerna är handikappanpassade och rullstolsburna kan bland annat laga sin egen mat i köket.

5¶Fördelning av stöd genom särskilda satsningar

Arvsfondsdelegationen kan avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ett visst ändamål under en viss tid genom en så kallad särskild satsning. Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman genom en gemensam extern utvärdering och vissa andra specifika stödinsatser för de deltagande projekten. I övrigt gäller samma krav som för övriga

projekt. I september 2008 beslutade Arvsfondsdelegationen att genomföra två nya särskilda satsningar inom områdena barns och ungdomars inflytande och delaktighet under åren 2009 till 2012 (se nedan). Satsningarna lanserades i mars 2009. Under 2011 fördelades nästan 115 miljoner kronor på totalt 112 projekt inom ramen för de särskilda satsningarna, jämfört med drygt 85 miljoner kronor till totalt 87 projekt året innan.

5.1¶Fördel barn

Satsningen Fördel barn syftar till att utveckla och pröva arbetsformer, modeller och satsningar som främjar delaktighet och inflytande för barn upp till 18 år. Satsningen omfattar såväl lokal- som projektstöd.

Inom satsningen ska projekt som verkar främjande och stärkande för barn i särskilt utsatta situationer eller som är i risk att hamna i utsatta situationer prioriteras och samverkan mellan ideell sektor och offentliga aktörer stimuleras. En förhoppning är att satsningen ska leda till ökad kunskap och medvetenhet om barnets rättigheter enligt konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen, bland såväl barn som bland vuxna.

För att sprida information om Fördel barn har kansliet vidtagit flera aktiviteter, bl.a. deltagit vid de s.k. Barnrättsdagarna 2011 i Örebro och arrangerat en informationsträff i Västerås.

Det kom in 78 ansökningar om medel inom ramen för satsningen under 2011. Av dessa ansökningar beviljades 56 stöd om sammanlagt drygt 55 miljoner kronor. Totalt har det inom Fördel barn beviljats drygt 120 miljoner kronor under åren 2009–2011.

Antalet inkomna ansökningar inom satsningen minskade under 2011 i jämförelse med 2009 och 2010. Antalet ansökningar som beviljades under året är dock oförändrat i jämförelse med tidigare år, något som innebär att bifallsfrekvensen år 2011 är högre än tidigare – 55 procent år 2011 jämfört med 25 procent år 2009. Det är oklart varför antalet ansökningar har minskat. Det står emellertid klart att kvaliteten på inkomna ansökningar inom ramen för satsningen har förbättrats.

Majoriteten av de beviljade projekten sker i samarbete mellan ideell sektor och offentliga huvudmän, exempelvis kommunen på orten. Det finns flera exempel på projekt som har ett upparbetat samarbete med högskolor och universitet för att utveckla metoder och sprida resultat.

Projekt som beviljats stöd är både mindre lokala projekt och större nationella. Den geografiska spridningen på projekten sträcker sig från söder till norr, även om storstadsregionerna är starkt representerade. De projekt som hittills har beviljats medel fokuserar på barns vardagliga

miljöer såsom förskola, skola, fritid och kulturliv. Det pågår också projekt som rör barns vård och sjukhusmiljö.

5.2¶Vi deltar

Vi deltar är en särskild satsning på ungdomsprojekt som utvecklar nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Satsningen genomförs under åren 2009– 2012 och omfattar såväl lokalstöd som projektstöd.

Projekt som ingår i satsningen ska bidra till att ungdomar mellan 12 och 25 år får bättre möjligheter att påverka samhället och sin egen livssituation. Särskilt prioriterade är projekt av och med unga i utsatta situationer och unga i stadsdelar eller glesbygd med ett utbrett utanförskap.

Under 2011 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 59 miljoner kronor inom ramen för satsningen. I denna siffra ingår både nya projekt och fortsättningsprojekt. 16 nya projekt har beviljats medel jämfört med 42 fortsättningsprojekt. Det innebär att totalt drygt 141 miljoner kronor beviljades inom ramen för satsningen under åren 2009– 2011.

Våren 2010 inledde arvsfondskansliet ett samarbete med riksdagen kring ett mentorsprogram som innebär att ett demokratiprojekt har möjlighet att få en riksdagsledamot som mentor. I dagsläget har drygt tjugo demokratiprojekt en eller flera ledamöter som mentorer. Flera projekt har besökt sin mentor i riksdagen, mentorerna har också besökt projekten och deltagit vid olika evenemang. Ett exempel på projekt som fördelats stöd inom ramen för satsningen är Från Rosengård till Rosenbad som drivs av Somalilands Förening i Malmö. Kontakten resulterade i att tre av projektets ungdomsledare bjöds in till Vita huset för att lära sig mer om amerikansk politik men också för att knyta kontakt med amerikanska somalier.

De projekt som beviljades stöd under satsningens tredje år uppvisar en fortsatt bredd och variation avseende metoder, teman och inriktning. Många av projekten har specifikt fokus på demokrati och deltagande. Projekt som mer allmänt arbetar med demokrati, värdegrund och mänskliga rättigheter berör också områden som idrott, IT och media, frågor som rör homo- och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner (hbtfrågor), konst och kultur, religionsdialog och ickevåld. Ett exempel är idrottsföreningen Råslätts sportklubb som bedrivit projektet Unga på Råslätt röstar. Föreningen har dragit nytta av att de är en sportklubb med många naturliga kontakter med målgruppen, men har med detta projekt fokuserat på att öka ungas valdeltagande och utveckla ungt ledarskap i utanförskapsområden.

När det gäller den geografiska spridningen så bedriver de flesta av projekten sin verksamhet i stora eller mellanstora städer. Totalt har 16 projekt i glesbygd eller på mindre orter beviljats stöd inom satsningen. Därutöver har ca tio nationella projekt som arbetat i både storstäder och på mindre orter beviljats medel. Resterande projekt bedrivs i mellanstora eller stora städer, ofta med fokus på s.k. utanförskapsområden. Inför ansökningsomgången i september 2011 välkomnades därför särskilt

ansökningar från småorter och glesbygdsområden. Inför satsningens sista ansökningsomgång i mars 2012 uppmanades föreningar att ansöka om medel till ungdomsprojekt som verkar för att förebygga att ungdomar utvecklar ett antidemokratiskt beteende eller ansluter sig till antidemokratiska grupperingar.

6¶Kommunikation, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning

6.1¶Kommunikation

Arvsfondsdelegationen använder i större utsträckning än tidigare digitala kanaler för den externa kommunikationen för att minska användandet av trycksaker. Arvsfondsdelegationens verksamhet för 2010 redovisades t.ex. i en digital verksamhetsberättelse. Den publicerades också som en nedladdningsbar fil på webbplatsen. Under året slutfördes även arbetet med den grafiska profilen som nu anses vara slutlevererad. Även den grafiska profilen finns som en nedladdningsbar fil på webbplatsen.

Arvsfondsdelegationens tillgänglighetsanpassade webbplats www.arvsfonden.se hade ungefär 9500 besök per månad i genomsnitt under 2011. Det är en minskning med 16 procent jämfört med 2010. Minskningen kan sannolikt förklaras med att delar av webben sökordsoptimerats och ökat träffsäkerheten i sökmotorerna, vilket torde minska antalet besökare som hamnat på webbplatsen av misstag. Det är även sannolikt att viss trafik styrts om till Arvsfondens community, se vidare nedan. Arbetet med att ta fram en ny webbsida har påbörjats under året.

Under 2010 lanserades en mötesplats på nätet, en community, för arvsfondsprojekt, ideella föreningar och andra som intresserar sig för Allmänna arvsfonden. Ett omfattande utvecklingsarbete av mötesplatsen har pågått under 2011. Mötesplatsen lanserades i maj 2011 genom bland annat utskick av nyhetsbrev till ett antal målgrupper. Den hade i december 900 medlemmar och strax under 400 projekt.

Under året publicerades tre utvärderingsrapporter. De finns att ladda ned från www.arvsfonden.se. Dessa rapporter laddades sammanlagt ned nästan 7 500 gånger under 2011. Under 2011 arrangerades två introduktionsdagar för nya projektledare och kommunala tjänstemän med föreningsansvar. Deltagarna fick bland annat information om Arvsfondens verksamhet och om vilka krav Arvsfondsdelegationen ställer på projekt som fått stöd. En programpunkt har handlat om den mötesplatsen www.arvsfondsprojekten.se och vilken nytta projekten kan ha av verktyget. Utvärderingarna av introduktionsdagarna från de föreningsansvariga har varit positiva, både vad gäller innehåll och relevans.

Under året genomfördes en informationsträff i ett av de län där ideella organisationer i minst omfattning söker stöd ur Arvsfonden. I maj besöktes Västerås i Västmanlands län för att informera om Arvsfonden, vad man kan få stöd för och hur föreningar kan söka stöd ur fonden. Totalt

deltog cirka 250 personer på träffen, varav de flesta representerade lokala föreningar.

Information om arvsfonden och om inspirationsträffar, Guldkornsutdelning, utvärderingsseminarier m.m. sprids även genom Arvsfondsdelegationens digitala nyhetsbrev. Från nyhetsbrevet länkas läsaren vidare till webbplatsen, där det finns fördjupande information.

Arvsfondsdelegationens kansli har fortsatt arbetet för att stärka och effektivisera de interna kommunikationsprocesserna.

6.2¶Uppföljning och utvärdering

I Arvsfondsdelegationens uppgifter ingår att ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av stöd som beviljats.

Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare och forskare för att följa projekten. Därmed kan resultaten, förutom att synliggöra de kunskaper och erfarenheter som organisationer och föreningar skaffar sig i projekten, också tas till vara inom forskningen. De forskare som för närvarande anlitas representerar en rad olika forskningsdiscipliner som antropologi, statskunskap och socialpsykologi.

6.2.1¶Uppföljning

Organisationer och föreningar som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden ska efter varje avslutat projektår redovisa projektet. Redovisningar från avslutade projekt granskas och kategoriseras i fyra olika grupper utifrån den egna slutredovisningen och i kompletterande diskussioner med kansliet. Kategoriseringen avser inte att bedöma om projekten är bra eller dåliga, utan syftar till att ge kunskap om vilka spår och resultat som arvsfondsmedlen har lämnat.

Arvsfondsdelegationens kategorisering av projekt 2011

Kansliets genomgång av de 168 slutredovisningar som inkom under året utmynnar i följande kategorisering av i vilken omfattning verksamheten lever vidare eller projektens resultat används efter det att finansieringen ur Arvsfonden upphört. Genomgången sammanfattas i tabell 20 nedan.

Kategori 1 Projekt som inte lämnar några spår

Tre av de redovisade projekten lyckades inte genomföra den verksamhet de beviljats medel för. Enligt organisationernas redovisningar beror detta på svårigheter med att nå målgruppen, interna svårigheter eller att de inte fått igång det samarbete med andra aktörer som varit avgörande för att projekten ska kunna genomföras.

Kategori 2 Projekt som genomfört den verksamhet som planerats

I denna kategori finns projekt som har gjort precis det som stod i projektplanen. Till kategori 2 hänförs 93 projekt. Majoriteten av projekten handlar om att med erfarenheter från målgruppen ta fram och sprida information och kunskap om exempelvis äldre dövas livssituation, unga som lever i familjer med missbruksproblem och hur personer med dyslexi lyckas med studier och arbete. Dessa projekt har genomförts men har vid redovisningstillfället inte lämnat några synliga spår i det fortsatta arbetet. Även om de aktiviteter som genomförts inom projektet inte längre finns kvar kan de verksamheter som bedrivits under projektets gång varit av stor vikt för dem som varit delaktiga. Ett exempel på det är de somaliska ungdomar som nu är föreningsaktiva och har engagerat sig i miljöfrågor och utbildats till miljöambassadör för att utbilda andra unga och i skolor.

Kategori 3 Erfarenheterna från projekten lever vidare

I denna kategori finns projekt där man exempelvis har tagit fram en metod eller en handlingsplan som nu används i organisationen, till vilken 26 projekt kategoriserats. Erfarenheterna tas till vara men det kan vara svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning det sker. Majoriteten av de projekt som 2011 återfinns i denna kategori handlar om information, nya metoder och arbetssätt och att skapa arenor. I många av projekten går dessa hand i hand. Ett exempel på detta är projektet Centrum för Hälsa och integration som genomförts av Röda korset Sydost. Projektet har utarbetat hälsoguider för att med hjälp av hälsosamtal underlätta för nyanlända och uppmärksamma eventuella hälsobehov som dessa ger uttryck för.

Kategori 4 Verksamheten lever vidare

I denna kategori finns projekt där verksamheten lever vidare. Den finansieras av organisationen själv alternativt helt eller delvis av kommunala, landstingskommunala eller statliga medel.

Ett exempel är föreningen Convictus som driver Convictus Hälsocafé där hivpositiva missbrukare kan få mat och omvårdnad. Föreningen fortsätter med sin volontärverksamhet i samverkan med Beroende Centrum Stockholm, Rainbow Sweden, Smittskydd Stockholm och informationskliniken på Huddinge sjukhus. Stockholms stad och landstinget står för lokalkostnaderna.

Ett annat exempel är organisationen Kungsportskyrkans projekt Viktiga barn och ungdomar som syftar till att främja fysisk aktivitet och god hälsa hos överviktiga barn och unga. Verksamheten samarbetar med skolsköterskor och finansieras av landstinget.

Av de sammanlagt 46 projekt som lever vidare finansieras 33 av offentlig sektor som använder metoden, köper in tjänster eller ger ekonomiskt bidrag. I andra fortsätter organisationen det arbete som påbörjats. De verksamheter som bedrivs handlar i huvudsak om olika metoder som tagits fram men också om information och stöd. Majoriteten av

projekten riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Flera projekt samverkade redan på ett tidigt stadie med offentlig sektor.

Uppföljningen av redovisade projekt visar att 43 procent av projekten lever vidare i någon form (kategori 3 och 4) och att det i huvudsak finns tre bidragande faktorer till i vilken mån en organisation lyckas genomföra sitt projekt så att erfarenheter och kunskaper tas till vara: - Att förankra sitt projekt både inom den egna organisationen och

externt är en viktig förutsättning för att erfarenheterna ska kunna leva

vidare. Förankring är viktig både på lednings- och verksamhetsnivå

såväl i den egna organisationen som hos aktörer man ska samarbeta

med eller som kan vara tänkbara finansiärer i framtiden. Inte minst

viktigt är att den tänkta målgruppen för projektet är med och påverkar

utformningen av verksamheten. - Dokumentation är en annan avgörande faktor för att kunna ta tillvara

erfarenheter och kunskaper. Att dokumentera och sätta ord på sitt ar-

bete är värdefullt både för att utveckla den egna verksamheten och för

att sprida erfarenheterna vidare. - En ofta underskattad faktor när det gäller projektledararbete är tiden –

att engagera och förankra en projektidé för att så småningom genom-

föra den tar tid.

Sedan 2007 har Arvsfondsdelegationen kategoriserat nästan 700 slutredovisade projekt, se tabell 19.

Närmare hälften, 48 procent, av projektens erfarenheter (kategori 3 och 4) lever enligt slutredovisningen vidare i någon form.

Arvsfondsdelegationens

projekt ur ett jämställdhetsperspektiv. Från och med 2008 gör kansliet en särskild uppföljning av vilka projekt som riktar sig till enbart män respektive kvinnor och antal projekt som

har manliga respektive kvinnliga projektledare. I de projekt som slutredovisades under 2011 var närmare 63 procent av projektledarna kvinnor. Det finns ingen större skillnad i vilken typ av organisationer eller vilken typ av verksamhet som män respektive kvinnor är projektledare för. Arvsfonden uppmärksammar därutöver jämställdhetsperspektivet i såväl handläggning av ärenden som de utvärderingar som initieras.

Av de projekt som Arvsfondsdelegationen beviljade medel till under 2011 riktar sig sex enbart till män. Majoriteten av dessa projekt handlar om att bryta med kriminalitet och våld. Exempelvis kan Fryshusets projekt PASSUS nämnas där unga män kan få hjälp att lämna kriminella gäng och Mansmottagningen mot våld i Uppsala som utvecklar ett pappaprogram. Ett annat exempel på projekt som riktar sig till enbart män är Stadsmissionens mottagning för unga män, en psykoterapimottagning med enbart manliga terapeuter.

Tjugoåtta projekt riktar sig till enbart flickor eller kvinnor. Av dessa drivs sju av idrottsföreningar och sex av kvinnoorganisationer. Sex projekt vänder sig till unga kvinnor med invandrarbakgrund och har som syfte att arbeta med exempelvis hedersrelaterat våld eller att bryta utanförskap. Sex av projekten har som fokus på att upptäcka och stödja unga kvinnor som utsätts för våld och övergrepp. Exempelvis Föreningen TRIS, Tjejers rätt i samhället, som driver ett projekt för ungdomar i särskolan som lever med hedersrelaterade normer och värderingar och föreningen Kvinnohuset som i projektet Tjejjouren Ronjas stödgrupp för tjejer utsatta för sexuella övergrepp, arbetar med att ta fram en modell för hur tjejjouren ska bedriva stödverksamhet i grupp för tjejer som varit utsatta för sexuella övergrepp. Flera av de idrottsföreningar som fått stöd vill i sina projekt öppna upp för att engagera flickor i exempelvis fotboll, skate och motorsport.

6.2.2¶Utvärdering

Arvsfondsdelegationen anlitar särskilda utvärderare för projektutvärderingar. Projektens dokumentation, enkäter och telefonintervjuer samt projektbesök och intervjuer används som underlag för dessa utvärderingar.

Tre utvärderingar som omfattar sammanlagt 139 projekt avslutades 2011. I det följande redovisas kortfattat de viktigaste slutsatserna i respektive utvärdering.

Allmänna arvsfonden och ett samhälle i förändring

Det primära syftet med studien har varit att placera in Allmänna arvsfondens verksamhet i den komplexa organisatoriska, sociala och socialpolitiska utvecklingen under 1900-talet. År 2008 gavs en första skrift ut om Allmänna arvsfondens historia, Arvspolitik och sociala frågor, som behandlade de första decennierna av verksamheten och då med anledning av att man firade fondens 80-åriga tillvaro. Den nu aktuella skriften har en inriktning mot tiden från 1950-talet och fram till början av 2000-talet. Syftet med studien är att ge kunskap om Arvsfondens verksamhet och arbetsformer under de gångna 80 åren och ge en inblick i de sociala pro-

blem som funnits. Den visar också vilken roll Arvsfonden spelat för att påverka och driva fram sociala förändringar.

Heder och det civila samhällets metoder

Under åren 1997–2007 beviljade Arvsfonden bidrag till 22 projekt som rör flickors och pojkars villkor som följd av att de hamnat i kläm mellan två kulturer. En majoritet av projekten rör ungdomars utsatthet som följd av att de utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Bland de organisationer som fått bidrag finns både organisationer bildade på etnisk grund som Islamic Center i Malmö och Kurdistans kvinnoförbund, men också mer etablerade svenska organisationer som BRIS. Projekten har arbetat med stöd och hjälp till enskilda individer, gett utrymme till att testa och förändra egna normer och värderingar och att bedriva informationsarbete. En övergripande slutsats av det individuella stödarbetet är att det är ett ytterst krävande arbete och att det visade sig vara svårare än väntat att vägleda ungdomar för att åstadkomma attitydförändringar. Studien visar att en grundförutsättning för att kunna arbeta med attityder är att målgruppen är delaktig i att utforma de metoder som används och att dess röst blir hörd.

Ingenting om oss utan oss

Under åren 1994–2008 fördelade Arvsfonden bidrag till 117 projekt som handlar om människor med psykisk funktionsnedsättning. Närmare tre fjärdedelar har brukarorganisationer som huvudsökande. Studien visar att Arvsfondens stöd till brukarorganisationer gör det möjligt för dem och deras medlemmar att själva ansvara för den kunskap och de insatser som de vill förmedla till sina medlemmar: professionella och allmänhet. Forskarna menar att Arvsfonden genom dessa projekt bidragit till ett ökat brukarinflytande och att människor som deltagit i projekten med egen erfarenhet av psykiatrisk vård mött psykiatrins och socialtjänstens personal på jämbördig nivå. Det finns dock enligt forskarna en risk att genusfrågor, problematik kring utländsk härkomst och andra särskiljande faktorer hamnar i skymundan för den funktionsnedsättning som förenar personerna inom projektet.

Utvärderingar som startade 2011

Under 2011 påbörjades fem nya tematiska utvärderingar omfattande 325 projekt kring utvecklingsstörning inom områdena kultur, information och stöd, projekt om unga och kriminalitet samt projekt kring socialt företagande.

6.3¶Erfarenhetsspridning

Även de projekt som inte helt lyckats uppnå sitt mål kan ge viktig kunskap. Att sprida kunskaper och erfarenheter från projekten är i första hand en uppgift för de organisationer som får projektstöd. I anvisningarna för ansökan understryks därför att projektansökan bör innehålla en plan för dokumentation och erfarenhetsspridning.

Som nämnts under avsnitt 6.1 informerar Arvsfondsdelegationen löpande och på olika sätt om sin verksamhet och om projekten. Målet för Arvsfondsdelegationens arbete med erfarenhetsspridning är att sprida resultaten till i första hand organisationer som bedriver ideell verksamhet och till bl.a. kommuner och landsting för att de ska kunna ta till sig och börja använda nya metoder och modeller som utvecklats med stöd ur Allmänna arvsfonden. Erfarenheter från avslutade projekt sprids även inom Regeringskansliet.

Arvsfondsdelegationen sprider information om projekt och erfarenheter genom sin webbplats, som bl.a. innehåller en projektdatabas med beskrivningar av pågående och avslutade projekt. Projektdatabasen syftar till att kontakter kan knytas mellan pågående projekt på olika platser i landet och till att vara en källa till tips och idéer.

Rapporterna från de utvärderingar som avslutats under året finns publicerade i fulltext på webbplatsen. De presenteras också vid seminarier där utvärderarna tillsammans med ett antal projekt delger sina resultat och erfarenheter. Seminarierna vänder sig till Regeringskansliet, andra myndigheter och organisationer samt de projekt som ingår i studien. Under 2011 hölls tre seminarier. Sammanlagt har 160 personer från Regeringskansliet, riksdagen, myndigheter och organisationer deltagit i seminarierna. Ett seminarium har genomförts tillsammans med Riksdagens tvärpolitiska Handikappforum och ett i samverkan med Historiska museet. Andra myndigheter som exempelvis Ungdomsstyrelsen och Skolverket har i sina utredningar tagit del av och spridit erfarenheter från Arvsfondens projekt och utvärderingar. Under 2011 laddades samtliga utvärderingsrapporter och all övrig information om utvärderingsverksamheten ner drygt 30 000 gånger. Utvärderingsrapporten Islam och muslimer i Sverige laddades ner 4 415 gånger, utvärderingarna kring unga och kriminalitet laddades ner 3 500 gånger och rapporten om neuropsykiatriska diagnoser laddades ner 1 800 gånger.

7¶Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling

Regeringens bedömning: Arvsfondsdelegationen fördelade 469 miljoner kronor under 2011 till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Det är den näst största summan som fördelats inom ramen för verksamheten i Allmänna arvsfondens historia och 35 miljoner kronor mer än under 2010. Att den totala summan fördelade medel steg under 2011 bedöms delvis bero på att den generella kvaliteten på inkomna/bedömda ansökningar förbättrats, samt att Arvsfondsdelegationens kanslis organisation stabiliserats under året, efter att under 2010 ha varit föremål för flera organisatoriska förändringar som sannolikt påverkade resultatet.

Stödet har fördelats på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och inom ramen för de av regeringen prioriterade områdena.

Regeringen ser positivt på det arbete som har inletts av Arvsfondsdelegationens kansli med att förbättra och säkra kvaliteten i arbetet, och ser det som angeläget att detta arbete fortsätter.

Regeringen ser också positivt på att Arvsfondsdelegationen under de senaste åren haft särskilda satsningar på barns och ungdomars delaktighet och inflytande m.m. Det är särskilt glädjande att beviljade medel till projekt till förmån för barn har ökat till ett belopp som är det högsta någonsin. Regeringen understryker att det är angeläget att man även fortsättningsvis strävar efter att upprätthålla en hög medelstilldelning till målgruppen.

Regeringen anser att informationsinsatser bör övervägas för att ytterligare öka kännedomen om Allmänna arvsfonden.

Regeringen ser positivt på årets ökning av beviljade medel till lokalstödsprojekt liksom på den satsning på detta område som nyligen har lanserats, liksom på att Arvsfondsdelegationen planerar att från och med 2013 genomföra en särskild satsning med fokus på personer med funktionsnedsättning.

Regeringen ser slutligen positivt på att Arvsfondsdelegationen under 2011 gav in en samlad redogörelse för sin strategi för uppföljning och utvärdering till regeringen. Regeringen bedömer att denna strategi bör kunna utvecklas ytterligare.

Skälen för regeringens bedömning

Förvaltning och administration

Arvsfondsdelegationens driftskostnader i förhållande till verksamheten ökade med 700 kronor per beslut under 2011, vilket motsvarar knappt fem procent, se avsnitt 2.4. De ökade förvaltningskostnaderna under den senaste femårsperioden beror på den förstärkning av Arvsfondsdelegationens kansli som genomförts successivt under perioden.

Ett antal åtgärder har genomförts eller planeras som syftar till att säkra en höjd kvalitet i Arvsfondsdelegationens ärendehantering. En ny ekonomtjänst har tillsatts under 2012, med ansvar för kvalitet såväl inom kansliet som mot projekten. Ett nytt ärendehanteringssystem förbereds, som kommer att medföra att ansökningar görs on-line och blir kompletta från första början. Den community som har lanserats kan ge allmänheten och andra potentiella finansiärer en god insyn i de projekt som får ekonomiskt stöd. Regeringen ser positivt på det arbete som inletts av kansliet och ser det som angeläget att det fortsätter.

Vad gäller kostnader för administration, bedömer regeringen att dessa är rimliga i förhållande till de medel som Arvsfondsdelegationen beslutar om. Arvsfondsdelegationen bör även fortsättningsvis arbeta för att säkerställa att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt.

Arvsfondsdelegationen bör i sin verksamhetsberättelse för 2012 också redovisa utvecklingen av handlagda ärendens komplexitet och volym.

Utveckling av medelstilldelningen

Arvsfondsdelegationen fördelade 469 miljoner kronor i projektmedel under 2011, vilket är en ökning med 35 miljoner kronor jämfört med året innan. Det är det näst högsta belopp som någonsin har fördelats av Arvs-

fondsdelegationen. Det år då mest pengar fördelades var 2009. Den minskning som ägde rum under 2010 bedömdes i förra årets skrivelse vara kopplad till att Arvsfondsdelegationens kansli genomgått flera organisatoriska förändringar. Att den totala summan fördelade medel återigen steg under 2011, bedöms delvis bero på att kansliets organisation stabiliserades under året. I övrigt är ökningen sannolikt ett resultat av att de ansökningar som har kommit in/behandlats har varit av högre kvalitet rent generellt än tidigare.

Också det faktum att mer än en tredjedel av ansökningarna beviljades stöd under 2011 talar för en positiv trend vad gäller ansökningarnas kvalitet. Det är positivt att de ansökningar som kommer in håller en hög kvalitet, och det är angeläget att denna utveckling fortsätter.

Tilldelningen av medel ökade för samtliga målgrupper jämfört med 2010. Medelstilldelningen till förmån för gruppen barn ökade med 16 miljoner kronor, för gruppen ungdomar med drygt 17 miljoner och för gruppen personer med funktionsnedsättning med 1 miljon kronor. Vad gäller fördelningen av medel till målgruppen barn är detta den högsta nivån i Arvsfondens historia. Regeringen, som i de senaste årens skrivelser angivit att det är önskvärt att medelstilldelningen till denna målgrupp ökar, ser givetvis detta som mycket positivt. Regeringen understryker att det är angeläget att man även fortsättningsvis, efter det att den särskilda satsningen Fördel barn upphör i slutet av 2012, strävar efter att upprätthålla en hög medelstilldelning till målgruppen.

Antalet inkomna ansökningar om projektmedel minskade under 2011, från 1 425 till 1 240 stycken. Regeringen har tidigare angivit att det är angeläget att antalet inkomna ansökningar ökar under kommande år, liksom att ansökningarna håller en hög kvalitet. Mot bakgrund av de senaste årens utveckling understryker regeringen vikten av att antalet inkommande ansökningar bör öka under kommande år, och att informationsinsatser bör övervägas för att ytterligare öka kännedomen om Allmänna arvsfonden. Regeringen bedömer att det i sig inte finns någon motsättning mellan ett högt antal inkomna ärenden och att sträva efter att de ansökningar som kommer in ska hålla hög kvalitet.

Som ovan nämnts har alltså tilldelningen av medel ökat till samtliga tre målgrupper. Den målgrupp till vilken tilldelningen ökat minst är personer med funktionsnedsättning. Ökningen till denna grupp uppgår till cirka 140 miljoner kronor 2011 från cirka 139 miljoner kronor 2010. Om emellertid projekt som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning räknas in under de medel som tilldelats målgruppen personer med funktionsnedsättning, uppgår det totala beloppet som har tilldelats målgruppen till drygt 203 miljoner kronor, vilket skulle motsvara 43 procent av de projektmedel som betalades ut under 2011. Regeringen ser positivt på att Arvsfondsdelegationen planerar att från och med 2013 genomföra en särskild satsning med fokus på personer med funktionsnedsättning.

Regeringen noterar i detta sammanhang att det även under 2011 funnits ett antal projekt som avser äldre personer inom ramen för målgruppen personer med funktionsnedsättning, även om äldre personer inte är en särskild målgrupp för Allmänna arvsfondens verksamhet. Utöver att det beslutas om medel till projekt som specifikt riktar sig till personer med funktionsnedsättning som är äldre, omfattas äldre också av andra projekt 36 inom målgruppen då t.ex. demens, synskador, hörselskador, rörelsehin-

der och de flesta andra funktionsnedsättningar är vanligast förekommande i högre åldrar. Detta är helt i överenstämmelse med regeringens bedömning av hur medlen kan användas.

Arvsfondsdelegationens särskilda satsningar

Arvsfondsdelegationens särskilda satsning Fördel barn, till förmån för barn under 12 år, har pågått sedan 2009. Målsättningarna med satsningen är att pröva olika former av utvecklingsprojekt och insatser som ska verka främjande och stärkande för barn i särskilt utsatta situationer eller som är i risk att hamna i utsatta situationer, att stimulera till samarbete, utifrån barnets bästa, mellan ideell sektor och offentliga huvudmän, att pröva nya metoder, arbetsformer och modeller som ska leda till ökad delaktighet och inflytande för barn samt att öka kunskapen och medvetenheten om barnets rättigheter och behov enligt barnkonventionen, såväl bland barn som vuxna. Regeringen ser positivt på att det inom ramen för satsningen under 2011 beviljades cirka 55 miljoner kronor till 56 projekt till målgruppen 0–12 år.

Även den särskilda satsningen Vi deltar, till förmån för målgruppen barn och unga 12–25 år, har haft en fortsatt positiv utveckling under året. Inom ramen för satsningen ges stöd till ungdomsprojekt som syftar till att utveckla nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Regeringen anser att satsningen borgar för en fortsatt god utveckling av stödet till ungdomsprojekt. Under året har totalt nästan 59 miljoner kronor beviljats inom ramen för den särskilda satsningen.

Båda satsningarna upphör efter utgången av år 2012.

Uppföljning och utvärdering

Enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. Arvsfondsdelegationen gav under 2011 in en sådan strategi till regeringen. Regeringen, som i tidigare skrivelser betonat vikten av att så sker, är positiv till att detta har gjorts och avser att fortsätta dialogen med delegationen, också vad avser dess strategiska jämställdhetsarbete och systematiska arbete vad avser brukarsamverkan.

8¶Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2011

Regeringen ska enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen av fondens stödgivning. Det gör regeringen genom att i sin årliga skrivelse till riksdagen ange inriktningen av barnrättspolitiken, ungdomspolitiken och funktionshinderspolitiken. Regeringen anger även sådana områden som är angelägna att utveckla och som därför bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning.

8.1¶Inriktning

8.1.1¶Barnrättspolitik

Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Målet utgår från de grundläggande principerna i konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) som omfattar varje flicka och pojke upp till 18 år. Att ta tillvara och stärka barnets rättigheter och intressen med utgångspunkt i barnkonventionen förutsätter att regeringens barnrättspolitik är sektorsövergripande och förverkligas inom alla områden och verksamheter där barn är berörda.

Riksdagen godkände i december 2010 strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige i enlighet med regeringens förslag i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232, bet, 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35). Strategin utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av barnkonventionen. Principerna i strategin uttrycker grundläggande förutsättningar och tillvägagångssätt för att stärka barnets rättigheter. Avsikten är att strategin ska vara en utgångspunkt och ledning för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå när dessa i sina verksamheter ska säkerställa de rättigheter barn har. Den vänder sig således till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner. De åtgärder som genomförs utifrån strategin kommer därför att variera beroende på aktör och verksamhet. Regeringens insatser inom barnrättspolitiken kommer att utgå från strategin och följas upp och redovisas till riksdagen. Strategin kommer också att ses över och följas upp med jämna mellanrum för att säkerställa att den är ett effektivt och användbart verktyg för att stärka barnets rättigheter i Sverige.

8.1.2¶Ungdomspolitik

Målen för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. Dessa mål antogs av riksdagen i december 2007 (prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58). Ungdomspolitiken ska ge ett helhetsperspektiv på ungas livssituation och syftar till att alla ungdomar ska ha goda möjligheter och förutsättningar att utvecklas samt ha inflytande över sin vardag. Detta bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp ungdomar mellan 12–25 år.

Regeringen fattade 2009 beslut om en strategi för ungdomspolitiken (Skr. 2009/10:53). Strategin innehåller inriktningen av det framtida ungdomspolitiska arbetet och ett handlingsprogram för det fortsatta arbetet. I strategin beskrivs också fem utgångspunkter för ungdomspolitiken. Dessa är att ungdomspolitiken ska vara sektorsövergripande, att den måste genomsyras av ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv, att ungdomars kunskaper och erfarenheter är en resurs, att ungdomar har rättigheter samt att motverka och förebygga ungas utanförskap.

Ungdomar är inte bara en resurs på tillväxt för framtiden utan ungdomars kunskaper, erfarenheter, värderingar och perspektiv är också viktiga för samhällets utveckling här och nu. En central utgångspunkt för regeringens ungdomspolitik är därför ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet. Ungas egna organisationer utgör en viktig kanal för ungdomar att söka sina egna vägar till delaktighet och inflytande lokalt, nationellt och internationellt.

8.1.3¶Funktionshinderspolitik

Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionsnedsättning tar sin utgångspunkt i de handikappolitiska målen.

De övergripande målen för funktionshinderspolitiken ligger fast sedan 2000: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Funktionshinderspolitiken är sektorsövergripande och ett gemensamt ansvar för alla politikområden med ett samordningsansvar som hos Socialdepartementet. Målen för funktionshinderspolitiken bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp personer med funktionsnedsättning.

De övergripande målen om full delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor ligger fast och har inom berörda departement brutits ner till sektorsspecifika inriktningsmål. I juni 2011 beslutade regeringen om en strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011–2016. Strategin presenterar politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser och för hur resultaten ska följas upp under de kommande fem åren. Ett centralt inslag i strategin är de utpekade strategiskt viktiga myndigheternas delmål.

En viktig faktor för att kunna nå målen för insatserna är att regeringen har en kontinuerlig dialog med det civila samhället, som har stor betydelse för utformningen av politiken och en viktig roll för att identifiera och uppmärksamma problem.

8.1.4¶Prioriterade områden

Regeringen har identifierat åtta områden som bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning. De prioriterade områdena har många beröringspunkter och ett projekt kan innehålla delar som rör flera områden.

Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget annat anges, eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och eftersom ett projekt kan beröra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionsnedsättning även omfattar vuxna och äldre personer.

Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden.

Projekt som syftar till att stärka barnets rättigheter

För att stärka barnets rättigheter är det angeläget med stöd till projekt som syftar till att konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) och dess intentioner blir kända och tillämpade på alla nivåer i samhället som berör barn direkt eller indirekt inom exempelvis förskola och skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, samhällsplanering, idrott, fritid, kulturliv, rättsväsende m.m. Det är särskilt angeläget att ge prioritet åt projekt som syftar till att stärka rättighetsperspektivet i barns och ungas vardag.

Projekt som syftar till ökad delaktighet och stärkt demokrati

Möjligheten till delaktighet i samhället och inflytande över sin vardag är central för fondens målgrupper. Projekt som syftar till att utveckla nya former för engagemang och att engagera personer som inte annars deltar i föreningslivet bör ges särskild prioritet. Även projekt som verkar för att förebygga att ungdomar utvecklar ett antidemokratiskt beteende eller ansluter sig till antidemokratiska grupperingar bör uppmärksammas särskilt. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att stärka målgruppernas representation i demokratiska beslutsprocesser och möjligheter att påverka förhållanden i såväl den personliga sfären som i samhället i stort. Att utveckla, sprida och använda metoder att tillvarata de små barnens åsikter och de åsikter barn med funktionsnedsättning har, är särskilt viktigt.

Projekt som syftar till att förebygga våld, mobbning och trakasserier

Arbetet med att förebygga alla former av våld, mobbning och trakasserier bör prioriteras i Allmänna arvsfondens medelstilldelning, framför allt vad gäller projekt som syftar till att utveckla nya metoder på området. Här innefattas även stöd till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att motverka mäns våld mot flickor och unga kvinnor samt flickor och kvinnor med funktionsnedsättning bör särskilt uppmärksammas. Det gäller även projekt som syftar till att motverka våld i samkönade relationer eller som vänder sig till barn som bevittnar våld i hemmet.

Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap

För att främja barns och ungas hälsa behöver nya metoder för föräldrautbildning och föräldrastöd utvecklas och prövas. Stöd och hjälp i föräldraskapet kan öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och som därigenom har ökade möjligheter till god hälsa och ett gott liv. Det är särskilt angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att utveckla former för ett universellt förebyggande föräldrastöd, dvs. att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Vidare är det angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt, samt att unga föräldrar kan vara

i behov av särskilt stöd. Det behövs därutöver ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som missbrukar eller har en psykisk sjukdom samt barn till föräldrar med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning.

Projekt som syftar till att främja psykisk och fysisk hälsa

Projekt som främjar målgruppernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande bör ges fortsatt prioritet. Även om hälsan i huvudsak utvecklas positivt i Sverige, finns problem, bland annat vad gäller psykisk hälsa, övervikt och fetma samt alkoholkonsumtion. Under senare tid har flera studier också pekat på att psykisk ohälsa i hög grad förekommer bland homo- och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner (hbt-personer). Det är därför angeläget att pröva modeller där ideella organisationer, själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verksamhet för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens målgrupper. Levnadsvanor och mönster som grundläggs i tidig ålder följer ofta med och påverkar resten av livet, varför det är särskilt angeläget att främja goda levnadsvanor tidigt i livet.

Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet

Att verka för ett rikt och nyskapande kulturliv som är tillgängligt för alla människor samt att bevara och tillgängliggöra kulturarvet är viktiga uppgifter för hela samhället. Alla som bor i vårt land ska oberoende av ålder eller eventuell funktionsnedsättning ha möjlighet att delta i kulturlivet och uppleva en bredd av kulturella uttrycksformer liksom att få utveckla sin egen förmåga att uttrycka sig. Det är därför angeläget att stödja projekt som utvecklar barns och ungdomars möjlighet till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande. Det gäller också för personer med funktionsnedsättning. Även projekt som syftar till att utveckla långsiktig samverkan mellan kulturinstitutioner och ideellt föreningsliv bör uppmärksammas. Det är också angeläget med stöd till barns och ungas språkutveckling.

Projekt som syftar till att främja etableringen på arbetsmarknaden

Arbete ger en egen försörjning och stärker oberoendet och självkänslan samtidigt som en hög sysselsättning utgör grunden för samhällets välfärd. Arvsfonden bör därför prioritera projekt som syftar till att finna metoder för att öka tillträde till arbetsmarknaden för ungdomar och för personer med funktionsnedsättning. Det är också angeläget med stöd till satsningar för att tidigt ge barn och unga, med eller utan funktionsnedsättning, kunskap om och erfarenhet av entreprenörskap och arbetslivet. Projekt som genomförs i samverkan med företag och branscher och de projekt som riktar sig till unga som står långt från arbetsmarknaden bör uppmärksammas särskilt.

Projekt som syftar till

att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning rör de flesta samhällsområden så som rättsväsende, arbete, utbildning, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt frågor om tillgänglighet och kvinnors och barns situation. Medel från Allmänna arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet inom de egna intresseorganisationerna och i det lokala utvecklingsarbetet.

Bilaga 1 ALLMÄNNA ARVSFONDEN Fondnr Org.nummer 802004–9642 6103

Tkr. Not 2011 2010

Intäkter

Influtna arvsmedel 512 218 583 328 Återvunna rättegångskostnader 407 –

Summa 512 625 583 328

Kostnader

Resultat före finansiella intäkter och kostnader 447 813 511 600

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Räntekostnad vid köp av andelar

Resultat före realisationsvinster och förluster 649 792 644 990

Realisationsvinster

Resultat vid försäljning aktiekonsortium 0 159 427

Summa 0 159 427

Resultat efter realisationsvinster och förluster 649 792 804 417

ÅRETS RESULTAT 649 792 804 417

Balansräkning

Bilaga 1 ALLMÄNNA ARVSFONDEN Fondnr Org.nummer 802004–9642 6103

Tkr. Not 2011-12-31 2010-12-31

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Övr. förutbetalda kostnader och

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Kortfristiga skulder

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 8 8 656 3 373

Summa skulder 222 036 191 504

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 3 370 156 3 149 205

Ställd panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Org. nummer 802004–9642

Bilaga 1

NOTBILAGA

Inledande kommentarer och redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) ÅRL. Fondens resultat och balansräkning samt noter följer uppställning enligt ÅRL. Fondens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Bokföringsnämndens allmänna råd. Tillämpade principer är oförändrade från föregående år.

Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium, ett aktieindexkonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.

I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. De andelar i konsortierna som tas upp som omsättningstillgångar i balansräkningen är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. De andelar i konsortierna som tas upp som anläggningstillgångar är värderade till anskaffningsvärdet eller enligt samma princip som omsättningstillgångar i de fall värdenedgången kan antas vara bestående (ÅRL kap 4 § 5).

Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut.

Värdepapper som ingår i konsortierna värderas med ledning av gällande marknadsvärde. För aktieinstrument avses med gällande marknadsvärde senaste betalkurs vid värderingsdagens slut eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. För ränteinstrument avses med gällande marknadsvärde genomsnitt av köp- och säljkurs vid värderings-dagens slut. Om sådana kurser saknas eller om kurserna enligt kollegiets bedömning är missvisande får kollegiet fastställa värden på objektiva grunder. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan.

Beviljade bidrag redovisas direkt mot eget kapital. Bundet eget kapital är inte tillgängligt för utdelning och utgörs av ursprungligt kapital samt 45

ackumulerade kapitaliseringar, realisationsvinster/-förluster och nedskrivningar. Fritt eget kapital (disponibla medel) utgörs av balanserade Bilaga 1 vinstmedel och årets resultat justerat för omföringar till/från bundet eget kapital. Disposition av årets resultat sker enligt följande. Den del av årets resultat som avser realisationsvinst/-förlust samt eventuella nedskrivningar överförs till bundet eget kapital. Till bundet eget kapital förs även det belopp som skall användas årligen för kapitalisering. Resterande del av årets resultat redovisas som fritt eget kapital och är tillgängligt för utdelning. En kassaflödesanalys enligt indirekt metod (med jämförelse tal), har upprättats baserad på RR 7 (redovisning av kassaflöden).

Bilaga 1

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

Org.nummer 802004–9642

Noter 2011 2010

Not 1 Restituerade arvsmedel m.m.

Not 2 Förvaltning och administration

Arvsfondsdelegationen

Kammarkollegiet - Dödsboavveckling m.m. 12 929 12 014 - Fondförvaltning, baserad på 5 250 5 138

marknadsvärde - Fondförvaltning, timtaxa 781 791

Not 3 Anläggningstillgångar

Andelar i ränte- och aktiekonsortierna

Räntekonsortiet

Aktiekonsortiet

Ingående anskaffningsvärde 1 280 663 1 293 487 Investeringar 157 104 77 749

Avyttringar - -90 573 Utgående bokfört värde 1 437 767 1 280 663 Bilaga 1

2011 2010

Marknadsvärde 3 185 953 3 654 324

Aktieindexkonsortiet

Not 4 Förändringar i eget kapital

2011 2011 2010 2010

Bundet Fritt eget Bundet Fritt eget

eget kapital kapital eget kapital kapital Belopp vid årets ingång 1 867 123 1 090 578 1 651 797 925 882 Redovisat resultat 649 792 804 417 Kapitalisering av influtna arvsmedel* 49 445 -49 445 55 899 -55 899 Under året beslutade bidrag -470 344 -440 386 Återföring, ej förbrukade bidrag 6 274 5 609 Återförda ej utnyttjade bidrag 4 697 10 382 Omföring av realisationsvinster 0 159 427 -159 427

Belopp vid årets

Not 5 Leverantörsskulder 2011-12-31

Kammarkollegiet, arvsfondsenheten 1 182 Kammarkollegiet, arvsfondsdelegationen 2 344 Riksrevision, faktura nr 73111794 2

Bilaga 1 Skattedeklaration 2011-12 4 Diverse fakturor avseende dödsbo 103

3 635 Not 6 Leverantörsskulder, bidrag 2011-12-31 Mottagare:

Handikappförbundens Samarbetsorgan

6 223

Not 7

Not 8 Upplupna kostnader och 2011-12-31 2010-12-31 förutbetalda intäkter

Arvsfondsdelegationen, förvaltning

Marknadsvärden

Andelar i räntekonsortiet 2011-12-31 2010-12-31

Totalavkastning i konsortiet (%) 5,39 1,23 Direktavkastning i konsortiet (%) 4,75 4,06 Antal andelar 10 604 100,5797 10 125 044,3592

Kurs/andel (kr) 125,9520 125,1618 Marknadsvärde (tkr) 1 335 608 1 267 269 Bilaga 1 Bokfört värde (tkr) 1 320 371 1 260 127 Orealiserat övervärde (tkr) 15 237 7 142

Andelar i aktieindexkonsortiet

Eget kapital (tkr)

Den löpande verksamheten

Årets resultat 649 792 804 417 Ökning kortfristiga fordringar -96 0 Ökning kortfristiga skulder 30 532 -36 471 Kassaflöde från den löpande verksamheten 680 228 767 946

Investeringsverksamheten

Investering i finansiella anläggningstillgångar -251 127 -413 236 Försäljning av finansiella 0 90 573 anläggningstillgångar

Kassaflöde från investeringsverksamheten -251 127 -322 663

Bidragsverksamheten

Beslutade bidrag -470 344 -440 386 Återförda/återbetalda bidrag 10 971 15 991 50

Bilaga 1

Skr. 2010/11:145

Tilldelade medel per organisation 2011

Bilaga 2

De Handikappades Riksförbund (DHR) i Göteborg 1 600 000 De Handikappades Riksförbund (DHR) i Norrköping 1 596 000 Dyslexiförbundet Med Läs- och Skrivsvårigheter 1 1 014 000 Dövas Förening i Örebro län 1 1 519 000 Förbundet Sveriges Dövblinda Stockholm och

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn,

Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Jönköpings län 3 3 093 000 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Norrbotten 1 552 500 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Västra Götaland 1 1 452 000 HandikappHistoriska Föreningen 1 2 895 000 Handikapporganisationernas Samarbetsorgan

Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet, 1 1 083 000 Västerbottens distrikt Intressegruppen för Assistansberättigade 1 1 954 000 Mo Gård Folkhögskoleförening 1 686 000 Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) i Eskilstuna 1 870 000 Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) i Medelpad 1 670 000 Norrbottens Handikappidrottsförbund 1 1 435 000 Personskadeförbundet RTP för Trafik- och Polioskadade, Sundbyberg 1 340 000 Rekryteringsgruppen Aktiv Rehabilitering 1 860 000

Reumatikerförbundet 1 2 335 000 Riksförbundet Attention 4 3 839 000 Bilaga 2 Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB), Örebro 1 902 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 2 2 493 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Sunne 1 440 000 Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP), nytt namn h.2009: Personskadeförbundet 1 2 276 000 RTP Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna 1 810 000 Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, FUB:s 1 1 166 000 Forskningsstiftelse ala

Sörmlandsidrotten Sörfors Idrottsförening 1 382 300 Westervik Motorsportklubb WMSK 1 922 500 Västernorrlands Idrottsförbund 1 390 000 Västerås Jaktskytteklubb 1 793 000 Västerås Motorklubb 1 1 210 000 Åmåls Ridklubb 1 2 104 250 Åsele Idrottsklubb 1 404 000 Önneköps Idrottsförening 1 463 000 Örgryte Basket 1 1 311 000 Östersunds Fotbollsklubb 1 1 027 000

44 43 290 855

Invandrarorganisationer Antal Belopp

Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar

Somali-Swedish Relief and Development

DART Regionhabiliteringen Drottning Silvias

Göteborgs Stad, Sociala resursnämnden

Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) i Jönköping 1 492 000 Karlskrona kommun, Barn och

Lunds Tekniska Högskola – Certec Institutionen för Designvetenskap 1 2 200 000 Norrlands Universitetssjukhus, Barn- och

Stockholms Dramatiska Högskola) fd Skr. 2010/11:145 Teaterhögskolan i Stockholm 1 465 000 Bilaga 2 Sölvesborgs kommun 1 618 000 Timrå kommun 1 79 000 Trelleborgs Museum 1 696 000 Vänermuseet 1 460 000

29 26 605 158

Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende (RFHL) i Göteborg 1 574 000 Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende (RFHL) Riks 1 491 000 Riksförbundet för Hjälp åt Narkotika- och Läkemedelsmissbrukare (RFHL) i Uppsala 1 343 000 Riksorganisationen Kriminellas Revansch i

Unga Kris, Kriminellas Revansch I Samhällets Ungdomsförbund 1 3 030 000

39 47 999 066

Stiftelsen Eric Ericson International Choral

Stiftelsen Kursverksamheten vid Stockholms

Transnationella Stiftelsen för Freds och

Östra Dalarna Folkrörelsernas Konstfrämjande (FKf) i 1 851 000 Stockholm Folkuniversitetet i Karlstad 1 2 260 000 Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 1 430 000 (NBV) i Gävle Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 1 1 180 000 (NBV) i Tierp Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 1 518 500 (NBV) Väst, Trollhättan

Studiefrämjandet i Överkalix 1 210 600 Skr. 2010/11:145 Studieförbundet Bilda Svealand 1 55 000 Bilaga 2 Studieförbundet Ibn Rushd 1 1 925 000 Studieförbundet Vuxenskolan 1 259 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Järpen 1 836 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Kalmar 1 611 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Karlstad 1 804 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Umeå 1 1 700 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Örebro 1 1 665 800

33 37 386 900

Svenska kyrkan, Västra Storsjöbygdens

Svenska Samernas Riksungdomsförbund

Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) i Jönköping 1 792 000 Ungdomsförbundet för Sexuellt likaberättigande 1 1 980 000

29 37 390 000

och Hemgårdar Föreningarnas Hus i Skellefteå 1 793 000 Föreningen ABC, Aktiva insatser för människa 1 424 000 och miljö

Föreningen X-CONS STOCKHOLM 1 2 325 000 Skr. 2010/11:145 Föreningen X-CONS, Enhet Ung 1 4 319 000 Bilaga 2 STOCKHOLM

Internationella Kvinnoföreningen (IKF) i Malmö - Lokalt ResursCentrum för kvinnor i 1 570 000 Öresundsregionen Intresseföreningen för Tidsnätverket i Bergsjön 2 2 730 000 Jämställdhetsföreningen 1 1 302 000 Kommittén för försvaret av kvinnors rättigheter

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i Malmö 1 784 000 Sociala Arbetskooperativens intresseorganisation

Stödcentrum för Humanvård och Social

Uppsala Föreningsråd/Diskrimineringsbyrån

Öppna Kanalen Växjö 1 682 000

97 101 069 050 Bilaga 2

Summa 419 468 899 729

Översikt

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 juni 2012 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Erlandsson, Hägglund, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Attefall, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt, Lööf, Enström Föredragande: statsrådet Hägglund

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2011