Partnerskapsöverenskommelsen

Regeringens skrivelse 2013/14:218

Partnerskapsöverenskommelsen Skr. 2013/14:218

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 10 april 2014

Fredrik Reinfeldt

Annie Lööf

(Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Regeringen har i bred samverkan med berörda aktörer på nationell, regional och lokal nivå tagit fram en partnerskapsöverenskommelse för EU:s struktur- och investeringsfonder i Sverige (ESI-fonderna).

Partnerskapsöverenskommelsen ska fungera som ett övergripande ramverk och strategiskt dokument för ESI-fondernas genomförande i medlemslandet. Den syftar till en förbättrad samordning mellan ESIfonderna, att undvika överlappning dem emellan, och att insatta medel ska ge största möjliga effekt.

I skrivelsen redovisar regeringen bakgrunden till partnerskapsöverenskommelsen och hur den har tagits fram i Sverige. Vidare sammanfattas överenskommelsens huvudsakliga innehåll, nya begrepp förklaras och verktyg presenteras. Skrivelsen visar också de övergripande svenska prioriteringarna, nationella målen, partnerskapet och ansvarsförhållanden för arbetet under programperioden 2014–2020, med den gemensamma riktningen att uppfylla syftena med partnerskapsöverenskommelsen och uppnå målsättningarna i EU 2020-strategin.

1¶Ärendet och dess beredning

Regeringen fattade den 10 april 2014 beslut om att överlämna ett förslag till partnerskapsöverenskommelse till EU-kommissionen. Syftet med denna skrivelse är att beskriva framtagandet av partnerskapsöverenskommelsen, sammanfatta dess huvudsakliga innehåll och förklara nya begrepp och verktyg.

Den svenska partnerskapsöverenskommelsen har utarbetats i samverkan med berörda aktörer lokalt, regionalt och nationellt för att säkerställa en god dialog och förankring av prioriteringar och innehåll. Arbetet bedrivs gemensamt av de tre departement som är ansvariga för ESIfonderna: Arbetsmarknadsdepartementet, Landsbygdsdepartementet och Näringsdepartementet.

Arbetet med att ta fram operativa program för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden har pågått parallellt med framtagandet av partnerskapsöverenskommelsen. Enligt regelverket är senaste datum för att överlämna partnerskapsöverenskommelsen till EU-kommissionen den 22 april 2014. Därefter har EU-kommissionen tre månader på sig från inlämnandet av partnerskapsöverenskommelsen att lämna sina synpunkter till medlemslandet och fyra månader efter inlämnandet att godkänna partnerskapsöverenskommelsen.

2¶Partnerskapsöverenskommelsen och ESIfonderna i ett sammanhang

2.1¶Varför en partnerskapsöverenskommelse?

Inför programperioden 2014−2020 har Europaparlamentet och rådet, som ett led i arbetet med målsättningarna i Europa 2020-strategin, antagit ett gemensamt regelverk för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden. Fondernas gemensamma namn är Europeiska struktur- och investeringsfonderna, ESIfonderna. I det gemensamma regelverket åläggs bl. a. medlemsstaterna att ta fram en så kallad partnerskapsöverenskommelse mellan varje medlemsstat och EU-kommissionen.

Partnerskapsöverenskommelsen ska fungera som ett övergripande ramverk och strategiskt dokument för ESI-fondernas genomförande i

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.

medlemslandet. Den syftar till en förbättrad samordning mellan ESIfonderna och till att undvika överlappning dem emellan, för att få bästa möjliga effekt av insatta medel. En uttalad ambition för programperioden 2014–2020 är att arbetet på ett tydligare sätt ska sträva mot målen i EU 2020-strategin och i EU:s strategi för Östersjöregionen och i ökad grad kopplas till andra nationella och EU-finansierade program och verksamheter.

Partnerskapsöverenskommelsen innehåller de övergripande svenska prioriteringarna för programperioden 2014–2020 för att uppnå målsättningarna i EU 2020-strategin.

2.2¶Fyra struktur- och investeringsfonder finansierar program i Sverige

2.2.1¶Europeiska regionala utvecklingsfonden

Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) bidrar till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU genom att utjämna regionala skillnader. I Sverige ska fonden, tillsammans med offentlig medfinansiering från nationell, regional och lokal nivå samt privat medfinansiering, finansiera åtta regionala och ett nationellt program. Insatserna inom de regionala strukturfondsprogrammen i Sverige ska primärt användas till att främja regional konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Förutom betydande utvecklingsmedel som tillförs den regionala tillväxtpolitiken är strukturfondsprogrammen också ett instrument för samarbete över länsgränser med berörda aktörer kring en gemensam strategi i programområdena, vilket underlättar långsiktiga insatser som både bygger på regionala och nationella prioriteringar.

2.2.2¶Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden (ESF) är EU:s huvudsakliga instrument för att främja en hög sysselsättningsnivå och fler och bättre arbeten för alla EUmedborgare. Fonden ska hjälpa såväl anställda och arbetslösa som företag i EU-länderna att bli bättre rustade att möta nya, globala utmaningar.

Insatserna inom det nationella programmet för Europeiska socialfonden ska förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning på lång sikt. Insatserna syftar till att stimulera kompetensutveckling som stärker individers ställning på arbetsmarknaden, oavsett anställningsform och tidslängd, och som bidrar till att tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens. Syftet med insatserna är vidare att öka övergången till arbete bland kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden, samt underlätta ungas etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning.

landsbygdsutveckling

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) syftar till att stärka en hållbar utveckling för landsbygden. Landsbygdsprogrammet ska stärka lantbrukets konkurrenskraft och förutsättningar för jobb på landsbygden, understödja miljö- och klimatarbetet och bidra till en hållbar förvaltning av naturresurser. Genom detta främjas ett öppet landskap och detta bidrar till att utveckla den biologiska mångfalden i jord- och skogsbruket. Insatserna kan därigenom medverka till att nå miljökvalitetsmål. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling bidrar också till att modernisera landsbygden och ge utrymme för den lokala initiativkraften.

2.2.4¶Europeiska havs- och fiskerifonden

Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) 2014–2020 är EU:s verktyg för att finansiera åtgärder inom den gemensamma fiskeripolitiken samt en del av den integrerade havspolitiken. Havs- och fiskeriprogrammet syftar liksom fiskeriprogrammet under perioden 2007–2013 till att finansiera åtgärder som kan främja såväl långsiktigt hållbara fiskbestånd som ökad konkurrenskraft för företag med koppling till fiske- och vattenbrukssektorn. Det nya programmet kommer dock att ha ett bredare tillämpningsområde. En viktig nyhet är att programmet även kommer att finansiera vissa åtgärder som bidrar till målen för den integrerade havspolitiken samt till genomförandet av vetenskaplig datainsamling och fiskerikontroll. Detta kommer att innebära ett bredare och mer strategiskt angreppssätt vad avser vår havsmiljö och dess resurser.

2.3¶ESI-fonderna ska bidra till EU 2020-målen

På samma sätt som andra insatser och reformer som görs på både EUnivå och i medlemsstaterna är det viktigt att ESI-fondernas prioriteringar följer EU 2020-strategins prioriteringar och bidrar till att uppnå de mål som satts upp för 2020, enligt Europa 2020-strategin som EU:s stats- och regeringschefer enades om 2010. Detta fastställs i det gemensamma regelverkets inledning.

EU 2020-strategin bygger på följande tre prioriteringar som också är tänkta att förstärka varandra:

– Smart tillväxt: utveckla en ekonomi baserad på kunskap och

innovation.

– Hållbar tillväxt: främja en resurseffektivare, grönare och

konkurrenskraftigare ekonomi.

– Inkluderande tillväxt (tillväxt för alla): stimulera en ekonomi

med hög sysselsättning och med social och territoriell

sammanhållning.

En viktig del av strategin är de fem övergripande mål som slagits fast på EU-nivå. Målen ger en allmän bild av var EU bör befinna sig 2020.

Det finns även nationella mål som har satts upp i syfte att tydliggöra medlemsstaternas ansvar för att driva igenom nödvändiga reformer. De svenska nationella målsättningarna med avseende på EU 2020-strategin är i de flesta fall mer långtgående än EU:s överordnade mål.

Sverige ligger bra till i fråga om måluppfyllelse på de flesta områden, även i förhållande till de egna målsättningarna. Detta framgår i tabellen nedan där 2011 års siffror anges. Uppdaterade siffror presenteras årligen i det nationella reformprogrammet.

EU-mål SE-mål EU SE Sysselsättning

En höjning av syssel- En höjning av syssel- 68,4 % 79.8% sättningsgraden till sättningsgraden till 75 % för kvinnor väl över 80 % för (62,3% (77,2% och män i åldrarna kvinnor och män i kvinnor kvinnor 20–64 år, bl.a. åldrarna 20–64. och och genom ett ökat delta- Främst i grupper med 74,5% 82,2% gande av ungdomar, svag förankring på män) män) äldre arbetstagare arbetsmarknaden, (2012) (2013) och lågkvalificerade såsom unga och arbetstagare samt en utrikes födda, genom bättre integration av att motverka långa lagliga migranter. tider utan arbete och

en ökning av

kvinnors sysselsätt-

ningsgrad.

FOU

Förbättra villkoren Offentliga och 2,06% av 3,38% av för FoU särskilt i privata investeringar- BNP BNP syfte att höja de na i FoU ska uppgå (2012) (2011) kombinerade offent- till ca 4 % av BNP. liga och privata investeringarna i FoU till

3 % av BNP. Klimat och energi

Minska utsläppen Minska utsläppen av -12,7 % -20% av växthusgaser växthusgaser med jämfört jämfört med 20 % i för- 17 procent 2020 med 1990 med 1990 hållande till 1990 års jämfört med 2005 (2011) (2012 nivåer. och 40 % lägre 2020 prel.)

jämfört med 1990.

Målet gäller för de

verksamheter som

inte omfattas av

systemet för handel

med utsläppsrätter

inom EU (EU-ETS).

Öka de förnybara Andelen förnybar 14,1% 51% energikällornas andel energi ska öka till (2012) (2012 av den slutliga 49 %. prel.) energikonsumtionen till 20 %. En ökning av energi- Minskad energiinten- 10,5% -7,9% effektiviteten med sitet med 20 % till (2012) (2011) 20 %. 2020 jämfört med

2008.

Utbildning

Minska antalet elever Andelen 18–24- 12,8 % 7,5 % som i förtid avbryter åringar som inte (2012) (2012) sin skolgång till avslutat gymnasiemindre än 10 %. studier och som inte

studerar ska vara

mindre än 10 %. Öka den andel 30–34 Andelen 30–34- 35,8 % 47,9 % åringar som avslutat åringar som har (2012) (2012) eftergymnasial minst en tvåårig utbildning eller eftergymnasial utmotsvarande till bildning ska uppgå minst 40 %. till 40–45 %.

Fattigdom/social delaktighet

Åtminstone 20 mil- Öka sociala delaktig- 16,1% 12,7% joner människor ska heten genom att (2011) (2013) komma ur en situa- minska andelen utantion där de riskerar för arbetskraften att drabbas av fattig- (utom heltidsstudedom och social ute- rande), långtidsstängning (ca 16 %) arbetslösa eller lång-

tidssjukskrivna till

väl under 14 %.

2.4¶Utvecklingsbehov och tillväxtpotential i Sverige

Dokumentet partnerskapsöverenskommelsen inleds med en analys av olikheter, utvecklingsbehov och tillväxtpotential i Sverige. Syftet med analysen är att belysa de utmaningar och möjligheter som ligger till grund för de prioriteringar som har gjorts och de mål som satts upp.

Analysen är indelad efter tre huvudsakliga prioriteringsområden: Främja konkurrenskraft, kunskap och innovation, Förstärka hållbart effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt samt Öka sysselsättningen, Främja anställbarhet och Förbättra tillgängligheten till arbetsmarknaden. Dessutom innehåller analysen en del som rör territoriella förutsättningar, obalanser och flaskhalsar samt slutligen en sammanfattning av utvärderingar, analyser och erfarenheter från innevarande programperiod. Nedan följer en kort sammanfattning av analysen.

Sverige möter både utmaningar och möjligheter i och med internationalisering och internationell konkurrens. På kort sikt kan strukturomvandlingar kräva insatser för att överbrygga förändrade förutsättningar för individer, branscher och orter. Företagen måste också kunna investera för att fortsätta att vara konkurrenskraftiga. Vikten av utbildning, forskning och innovation betonas. Eftersom tjänstesektorn genom åren fått en allt större betydelse för ekonomin blir det också viktigt med en vidgad syn på innovation och nya näringar. Storföretagens investeringar i forskning och utveckling (FoU) har minskat under 2000-talet, vilket har dragit ner den totala summan av FoU. Detta motiverar ytterligare insatser för att uppnå det svenska EU 2020-målet på 4 procent av BNP. På kommunal och regional nivå är det viktigt att attrahera och behålla kompetens, företag och kapital. För både företagen och de boende är bredband, fungerande transporter och entreprenörskap viktigt.

2.4.2¶Hållbart effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt

Klimatmålsättningar har satts upp och arbete pågår med att minska utsläpp och öka energieffektiviteten. Klimatanpassning är en viktig utmaning då ett ändrat klimat bedöms innebära konsekvenser för Sverige. Biodiversitet är också en viktig utmaning och kräver insatser inom exempelvis både jord- och skogsbruk samt fiske. Vattenmiljöer och akvatiska ekosystem, både hav och sjöar, påverkas av både landbaserade aktiviteter och aktiviteter till havs, vilket många gånger kräver gränsöverskridande åtgärder. Ett exempel är samarbetet mellan länderna kring Östersjön som bl.a. syftar till att minska utsläppen i Östersjön.

2.4.3¶Sysselsättning, anställbarhet och social inkludering

Sysselsättningspolitikens viktigaste uppgift är att varaktigt öka sysselsättningen. Sveriges sysselsättningsgrad närmar sig den svenska målsättningen för 2020, men utmaningar består när det gäller grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, såsom unga och utrikes födda. Den utdragna lågkonjunkturen har förstärkt de strukturella problemen på den svenska arbetsmarknaden. Långtidsarbetslösheten har ökat och en del grupper har fått svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Hög arbetslöshet är en följd av att fler söker arbete samtidigt som efterfrågan på arbetskraft har varit dämpad. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män ska minska genom en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad. EU 2020-målet om att minska den andel av befolkningen som är i riskzonen för fattigdom eller social utestängning är också kopplat till deltagandet i arbetskraften. Vidare har utbildning och relevant kompetens en viktig roll i regeringens politik för full sysselsättning och en väl fungerande arbetsmarknad. Med relevant kompetens stärks individens ställning på arbetsmarknaden och möjligheterna förbättras att både byta 8 yrke och bransch och att stanna kvar längre tid i arbetslivet.

Det finns en stor obalans i fråga om var i landet den ekonomiska aktiviteten är lokaliserad. Storstadsregionerna (Stockholm, Göteborg och Malmö) står tillsammans för 57 procent av BNP, vilket är en betydligt större koncentration än i många andra OECD-länder. Storstadsregionernas andel av rikets samlade ekonomi ökar dessutom över tid. Arbetspendlingen till dessa regioner (begreppet regioner avser i denna skrivelse ett samlingsbegrepp för olika typer av regioner som t.ex. landsdelar eller funktionella regioner) ökar. Det är därför viktigt att se på städer i ett funktionellt regionperspektiv.

Tillväxten sker dock även i delar av landet med mindre befolkning och i vissa fall i en högre takt än i storstadsregionerna. Denna tillväxt utanför storstadsregionerna är huvudsakligen baserad på utvinning av naturresurser och en global efterfrågan. Nyttjande av kultur samt natur- och kulturmiljöer för utveckling av besöksnäringen är också en bidragande orsak till denna tillväxt. De glesbefolkade delarna av landet har varaktiga utmaningar relaterade till de lokala och regionala marknadernas funktionssätt och tillgängligheten till andra nationella och internationella marknader. Glesheten medför också högre kostnader för både offentliga och kommersiella servicefunktioner, som är viktiga för invånarna och det lokala näringslivet.

Brister i transportinfrastrukturen kan begränsa omställningen och internationaliseringen av det regionala näringslivet. Tillgången till bredband med hög överföringshastighet är ojämnt fördelad i Sverige och de områden som saknar god tillgång till bredband riskerar att tappa i konkurrenskraft. På samma sätt är tillgången till e-tjänster i offentlig sektor ojämnt fördelad över landet.

I partnerskapsöverenskommelsen poängteras behovet av att det särskilda gleshetsstödet från EU till Övre Norrland och Mellersta Norrland kan kompensera och bidra till att minska några av de naturliga nackdelarna i norra Sverige. Glesheten och de långa avstånden innebär särskilda utmaningar. Såväl Övre som Mellersta Norrland är till följd av sina geografiska lägen samt sin glesa befolkningsstruktur starkt beroende av väl fungerande och robusta transportsystem och tillgång till en väl fungerande informations- och kommunikationsteknologi.

Samtidigt ska de förutsättningar som de glest befolkade regionerna har utnyttjas så att dessa regioner kan utvecklas. De naturliga förutsättningarna, i kombination med kompetens och hög nivå på tekniskt kunnande, kan ge konkurrensfördelar och bidra till att skapa förutsättningar för innovationer, tillväxt och sysselsättning, utjämna lägesnackdelar och stimulera innovationsutveckling, företagande och attraktivitet. De glest befolkade områdena är en viktig tillgång för investeringar inom miljö- och klimatområdet när det gäller produktion av förnybar energi. Det finns också ett behov av att diversifiera ekonomin för att göra den mindre sårbar för konjunkturerna i världsekonomin men också i syfte att attrahera arbetskraften att stanna kvar. Den glesa befolkningsstrukturen ger också förutsättningar som motiverar särskilt riktade företagsstöd inom ramen för regionalstödsriktlinjerna.

3¶Prioriteringar, mål och principer

3.1¶Finansieringsprioriteringar

ESI-fonderna är viktiga instrument för att hantera de utmaningar som Sverige står inför. För att säkerställa att befintliga fonder nyttjas på bästa sätt, var för sig men också komplementärt, har Sverige valt att fokusera på tre övergripande prioriteringar, starkt kopplade till EU 2020-målen. Tanken är att omsätta EU 2020-målen till prioriterade investeringar och samtidigt garantera ett resultatinriktat och kostnadseffektivt utnyttjande av EU:s medel.

EU-kommissionen har i sitt s.k. ståndpunktspapper från november 2012, ”Kommissionens ståndpunkt om utveckling av partnerskapsavtal och program i Sverige för perioden 2014–2020”, föreslagit de viktigaste finansieringsprioriteringarna för Sverige som syftar till att optimera användningen av ESI-fondernas medel under perioden. Den analys som är framtagen inom ramen för arbetet med partnerskapsöverenskommelsen har gett god vägledning i dialogen kring svenska prioriteringar. De tre övergripande svenska prioriteringarna nedan sammanfaller väl med EU-kommissionens.

– Främja konkurrenskraft, kunskap och innovation. – Förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en håll-

bar tillväxt.

– Öka sysselsättningen, främja anställbarhet och förbättra

tillgängligheten till arbetsmarknaden.

Med grund i regeringens prioriteringar har tematiska mål och åtgärder identifierats inom ramen för partnerskapsöverenskommelsen. De utmaningar, mål och förväntade resultat som tagits fram utifrån detta framgår av tabellen i avsnitt 5 i denna skrivelse.

3.2¶Tematiska mål

Enligt det gemensamma regelverket och de fondspecifika reglerna, ska medlemsstaterna koncentrera stödet på insatser som ger största möjliga mervärde i relation till EU 2020-strategin, de särskilda territoriella utmaningarna, utmaningar som identifierats i Nationella reformprogrammet samt de relevanta landsspecifika rekommendationerna.

Det gemensamma regelverket presenterar elva tematiska mål som medlemsstaterna har fått möjlighet att välja mellan. Sverige har sammantaget valt att tillämpa tio tematiska mål. I två tabeller nedan redovisas den indikativa fördelningen av medel per tematiskt mål under respektive program. Det fondspecifika regelverket för Europeiska havsoch fiskerifonden är i april 2014 ännu inte antaget, därför kan inte heller tillgängliga medel redovisas i tabellen.

De valda tematiska målen kopplar till finansieringsprioriteringarna på följande sätt:

Till prioriteringen att främja konkurrenskraft, kunskap och innovation kopplar de tematiska målen: 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, 2. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik samt 3. Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag.

Till prioriteringen att förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt kopplar följande tematiska mål: 4. Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer, 5. Främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar samt 6. Skydda miljön samt främja en hållbar användning av resurser.

Till prioriteringen att öka sysselsättningen, främja anställbarheten och förbättra tillgängligheten till arbetsmarknaden kopplar följande tematiska mål: 8. Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet, 9. Främja social inkludering och bekämpa fattigdomen samt 10. Investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande.

Tematiskt mål 7. Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur, kan kopplas till alla tre prioriteringar.

Lokalt ledd utveckling sorterar under tematiskt mål 8 och 9 men bidrar till måluppfyllelse inom alla prioriteringar.

Tabell: Indikativ fördelning av medel per tematiskt mål (miljoner euro). Endast EU-medel redovisas här.

Tematiskt mål EHFF EJFLU ERUF ESF

1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 71 261 2. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik 157 95 3. Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag X 188 283 4. Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer 27 158 5. Främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar 501 6. Skydda miljön samt främja en hållbar användning av resurser X 501

7. Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 102 8. Främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens rörlighet X 29 424,4 9. Främja social delaktighet och bekämpa fattigdom och diskri-

3 4 minering 178 8,5 154,9 10. Investera i utbildning och i vidareutbildning, inklusive yrkesutbildning för färdigheter och livslångt lärande 48 206,8 11. Förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen Tekniskt stöd 63 38 32,4 Total 1763 945 818,5 Andel medel för mål om klimatförändringar (procent) 66,4 27

Tabell: indikativ EU-finansiering per program 2014–2020 (miljoner euro).

Program ESI- Totalt 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 fond

Havs- och EHFF

fiskeriprogrammet

Landsbygds- EJFLU 1 763 258 258 249 249 249 250 250

programmet

LLU- ESF 8,3 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,3

programmet

LLU- ERUF 8,5 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,3 1,3

programmet

Regional- ERUF 936,5 126,0 128,5 131,1 133,7 136,4 139,1 141,9

fondsprogrammen totalt

Stockholm ERUF 37,0 5,0 5,1 5,2 5,3 5,4 5,5 5,6

2 I beloppet ingår även socialfondsmedel och specifikt anslag för sysselsättningsinitiativet för unga. 3 Regionalfondsmedel inom ramen för ett program för lokalt ledd utveckling. 4 I beloppet ingår även socialfondsmedel för ett program för lokalt ledd utveckling.

Östra ERUF 70,0 9,4 9,6 9,8 10,0 10,2 10,4 10,6 Mellansverige Småland och ERUF 66,0 8,9 9,1 9,2 9,4 9,6 9,8 10,0 öarna Skåne- ERUF 61,0 8,2 8,4 8,5 8,7 8,9 9,1 9,2 Blekinge Västsverige ERUF 56,0 7,5 7,7 7,8 8,0 8,2 8,3 8,5 Norra ERUF 147,0 19,8 20,2 20,6 21,0 21,4 21,8 22,3 Mellansverige Mellersta ERUF 154,0 20,7 21,1 21,6 22,0 22,4 22,9 23,3 Norrland Övre ERUF 212,1 28,5 29,1 29,7 30,3 30,9 31,5 32,1 Norrland Nationellt ERUF 133,2 17,9 18,3 18,6 19,0 19,4 19,8 20,2 program Socialfonds- ESF 810,2 146,7 137,7 101,0 103,0 105,1 107,2 109,4

programmet5

3.3¶Horisontella principer

Enligt det gemensamma regelverket ska ett antal horisontella principer genomsyra alla program. Dessa är partnerskap och flernivåstyre, jämställdhet och icke-diskriminering samt hållbar utveckling.

Nedan följer en kort sammanfattning av dessa och hur de hanterats i partnerskapsöverenskommelsen.

3.3.1¶Partnerskapsprincipen

Partnerskapsprincipen innebär att partnerskapsöverenskommelsen och programmen för ESI-fonderna ska utformas av medlemsstaten i ett organiserat partnerskap med representanter för berörda aktörer på regional och lokal nivå, nationella myndigheter samt andra berörda ekonomiska och sociala parter och organisationer från civilsamhället.

Regeringskansliet har under hela processen eftersträvat öppenhet, delaktighet och tydlighet i syfte att möjliggöra utbyte av idéer och erfarenheter, men också för att säkerställa förankring bland berörda aktörer. Partnerskapsöverenskommelsen har utarbetats i samverkan med berörda aktörer för att säkerställa en god dialog och förankring av prioriteringarna och innehållet i dokumentet. I partnerskapsöverenskommelsen finns en bilaga med samtliga aktörer som bjudits in till dialogmöten.

När det gäller de olika ESI-fonderna så finns sedan tidigare etablerade nätverk och existerande partnerskap. En viktig utgångspunkt i hela förankringsarbetet har varit att använda befintliga forum i så stor utsträckning som möjligt. Företrädare för regeringen träffar regelbundet länsstyrelser, övriga regionala aktörer, nationella statliga myndigheter och olika intresseorganisationer. I dessa dialoger har företrädare för regeringen konsekvent valt att ta upp och diskutera frågan om partnerskaps-

5 Uppgifterna avser såväl ESF-medel som medel för sysselsättningsinitiativet för unga.

överenskommelsen. Genom dialogen har utarbetandet av partnerskapsöverenskommelsen såväl stärkts som förankrats.

3.3.2¶Jämställdhet och icke-diskriminering

Genomförandet av den svenska politiken ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling där kvinnors och mäns utvecklingskraft och innovationsförmåga sätts i förgrunden. Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv och ska bidra till att nuvarande och kommande generationer av kvinnor och män kan erbjudas sunda ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden.

I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Detta gäller såväl på nationell som på regional och lokal nivå. Sveriges jämställdhetspolitiska mål är också vägledande för jämställdhetsintegrering av ESI-fonderna. Utgångspunkten är att jämställdhet och icke-diskriminering inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska ses som dels horisontella principer som ska genomsyra de operativa programmen för ESI-fonderna, dels som ett medel för hållbar tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Detta innebär att alla fonder ska integrera och främja jämställdhetsperspektivet i genomförandet av sina program, inbegripet övervakning, rapportering och utvärdering.

När det gäller icke-diskriminering är Sveriges utgångspunkt att genomförandet av ESI-fonderna ska utgå från principen om förbud mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder.

3.3.3¶Hållbar utveckling

Hållbar utveckling är en fråga om att säkerställa frihet och livschanser över generationer. Mer konkret handlar det om i vilken utsträckning som de beslut som fattas av samhällets institutioner är långsiktigt hållbara och robusta. Utgångspunkten bör vara att det finns ett samband mellan ekologisk, social och ekonomisk långsiktigt hållbar utveckling där resurserna brukas utan att förbrukas och med respekt för mänskliga rättigheter och demokrati.

Nationellt har Sverige arbetat för en hållbar utveckling sedan FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. I praktiken har det nationella arbetet för en bättre miljö, social utveckling och stabilitet samt ekonomisk utveckling funnits före 1992 även om det inte skedde under begreppet hållbar utveckling. Riksdagen beslutade 1999 att det skulle finnas femton nationella miljökvalitetsmål för Sverige. I november 2005 antogs ett sextonde miljökvalitetsmål. Arbetet med att nå miljökvalitetsmålen utgör grunden för den nationella miljöpolitiken och följs upp årligen.

Målsättningen att begränsa klimatpåverkan integreras i arbetet med ESI-fonderna. På så vis bidrar ESI-fonderna till att 20 procent av EUbudgeten går till klimatrelevanta insatser. Även de åtgärder och investeringar, inklusive kunskaps-, informations- och utbildningsinsatser, som inte direkt syftar till minskad klimatpåverkan kan påverka energiförbrukning och energieffektivitet, transportbehov m.m. De svenska målsättningarna framgår av tabellen i avsnitt 2.3.

3.4¶Territoriell utveckling

ESI-fonderna ska bidra till att EU 2020-målen uppnås, vilket bl.a. innebär att den territoriella sammanhållningen ska stärkas med hjälp av fondernas medel och utifrån de territoriella förutsättningarna i medlemsstaterna och i regionerna. Artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt stadgar hur unionen ska gå till väga för att främja en harmonisk utveckling genom att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Europeiska unionen ska sträva efter att minska skillnaderna mellan utvecklingsnivåerna i olika regioner och ta särskild hänsyn till landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar och dels regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, ö-regioner, gränsregioner och bergsregioner. Särskilda bestämmelser för glest befolkade områden gavs även när Sverige och Finland blev medlemmar av EU 1995. Den särskilda statusen som gleshetsregioner med högre stödnivåer har i hög utsträckning använts för att prioritera insatser för ökad tillgänglighet. Kompensationsbidraget till områden med naturliga och särskilda begränsningar inom landsbygdsprogrammet är ett exempel. Målet med bidraget är att kompensera för naturliga och särskilda begränsningar med utgångpunkt i de regler som finns för regionalfonden.

I artikel 11 i regionalfondsförordningen om de extra gleshetsmedlen ges Sveriges två nordligaste NUTS2-regioner (Sverige är indelat i åtta NUT2-områden som sammanfaller med programområdena för de åtta programmen inom Europeiska regionala utvecklingsfonden), Övre Norrland och Mellersta Norrland, ett undantag från reglerna för den tematiska koncentrationen. Förordningen hänvisar särskilt till tillgänglighet och långa avstånd till stora marknader.

I det gemensamma regelverket anges ett antal verktyg som medlemsstaterna erbjuds för att hantera territoriella utmaningar och skillnader. Några av dessa verktyg beskrivs kortfattat nedan.

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006.

Principen om lokalt ledd utveckling bygger på att grupper som bildas på den lokala nivån involveras i genomförandet av ESI-programmen. Utifrån identifierade behov och möjligheter i en lokal geografi utarbetas en strategi. Den lokala utvecklingsstrategin utarbetas och genomförs i ett samarbete mellan den privata, offentliga och civila sektorn genom s.k. LAG (Lokala aktionsgrupper). Lokalt ledd utveckling bygger på den s.k. leader-metoden som tillämpades under programperioden 2007–2013.

Under perioden 2014–2020 kommer Sverige att tillämpa lokalt ledd utveckling inom samtliga fyra ESI-fonder.

Även om en lokal strategi finansieras av flera fonder kan ett projekt inom strategin enbart finansieras av en fond. LAG-grupperna kommer att arbeta med att mobilisera projekt, ta emot projektansökningar, bereda och prioritera projektansökningar samt vara ett stöd åt projektägarna vid deras ansökning om utbetalning. Formellt beslut om stöd och utbetalningar fattas av Statens jordbruksverk som är förvaltande myndighet för lokalt ledd utveckling.

Den geografiska avgränsningen av områden sker genom att de lokala aktörerna utifrån identifierade behov formar ett relevant område för insatser. Vilka typer av områden som kommer att vara möjliga att inkludera i lokalt ledd utveckling beskrivs i landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regionalfondens och socialfondens särskilda program för lokalt ledd utveckling.

Tabell: Budgeten för CLLD 2014–2020 (miljoner euro, EUfinansiering och övrig offentlig medfinansiering)

Finansiering EJFLU EHFF ERUF ESF

Totalt 200 Ej klart 17 16,7

3.4.2¶Integrerad territoriell investering

Integrerad territoriell investering är ett verktyg som kan användas för att genomföra territoriella strategier på ett integrerat sätt genom resursallokering från olika insatsområden inom ett eller flera program.

I ett regionalt strukturfondsprogram, Västsverige, kommer insatser för hållbar stadsutveckling att genomföras genom integrerade territoriella investeringar. Göteborg är Västsveriges största stad och det är där urbaniseringens utmaningar och möjligheter framträder som tydligast. Hållbar stadsutveckling avgränsas därför, inom programmet, till att omfatta Göteborgs kommun. Insatserna kommer att vara möjliga att avgränsa och därmed följa upp och utvärdera inom programmets insatsområden. Ingen delegering av myndighetsuppgift kommer att göras. Detta ställningstagande grundar sig på flera faktorer såsom förenkling och en strävan att minska den administrativa bördan. Den lokala nivån kommer att ha inflytande på urvalet av insatser. Se vidare i avsnitt 3.4.3 om Hållbar stadsutveckling.

Städerna spelar en viktig roll i genomförandet av målen i EU 2020strategin. Särskilda medel ska därför avsättas för hållbar stadsutveckling.

Insatserna för hållbar stadsutveckling hanteras till stor del inom ramen för de åtta regionalfondsprogrammen, men fondsamverkan är möjlig och bör kunna ske där det är relevant med t.ex. socialfondsprogrammet. Den övergripande principen för hållbar stadsutveckling är att regionerna ansvarar för att beskriva och adressera, utifrån sina regionala utvecklingsstrategier, de territoriella utmaningar som har bäring på hållbar stadsutveckling. Inom regionalfondsprogrammen avsätts cirka 50 miljoner euro, drygt 5 procent av de totala medlen från regionalfondsprogrammen, till insatser för hållbar stadsutveckling. Insatserna definieras och motiveras för varje programområde och är framtagna av regionala och lokala aktörer för ett visst geografiskt område. Sektorsövergripande integrerade planer och strategier är ett sätt att länka samman utmaningar som t.ex. integration på arbetsmarknaden, innovation, entreprenörskap, social inkludering, rumslig segregation, kulturell mångfald, miljöproblem och klimatförändringar som påverkar vissa urbana områden.

Tre av åtta regionala strukturfondsprogram har valt att prioritera insatser för hållbar stadsutveckling (Stockholm, Skåne-Blekinge och Västsverige). I Stockholm är hela programmet avsatt för insatser för hållbar stadsutveckling. I Skåne-Blekinge avsätts 18 procent till ett särskilt insatsområde för hållbar stadsutveckling. I Västsverige kommer 5 procent av medlen att prioriteras för hållbar stadsutveckling inom ramen för samtliga insatsområden genom en integrerad territoriell investering.

3.4.4¶Gränsöverskridande samarbete

Många av de utmaningar som man ser i Sverige men även inom EU sträcker sig i allt högre grad över nationsgränser. Det gäller såväl nationell som regional och lokal nivå. Det effektivaste sättet att lösa gränsöverskridande problem är genom samarbete. Regeringens inriktning är att på ett strategiskt sätt använda möjligheter som ESI-fonderna ger till att genomföra och finansiera samarbetsprojekt med partner i andra medlemsstater och i tredjeland.

EU:s Östersjöstrategi (EU:s Östersjöstrategi omfattar alla EU:s östersjöländer, Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Danmark) ger viktig vägledning för valet av insatser och bidrar till att de operativa programmen kan användas på ett mer målmedvetet och fokuserat sätt för att möta gemensamma utmaningar för Östersjöregionen. EU:s Östersjöstrategi bidrar till målen i EU 2020-strategin genom ett fördjupat regionalt samarbete. För att programmen på ett effektivt sätt ska bidra till målen för EU 2020-strategin och till målen i EU:s Östersjöstrategi är det nödvändigt att fokusera insatserna där de gör mest nytta.

Programmen för Europeiskt territoriellt samarbete finansieras av regionalfonden och är en viktig del av den regionala tillväxtpolitiken.

Sverige deltar i totalt 13 program för Europeiskt territoriellt samarbete. Förutom de fyra interregionala nätverksprogrammen som omsluter samtliga 28 medlemsstater deltar Sverige i sex gränsregionala (Nord, Botnia-Atlantica, Sverige-Norge, Öresund-Kattegatt-Skagerrak, Central Baltic och South Baltic) och tre transnationella program (Östersjö, Nordsjö och Norra Periferin och Arktis).

4¶Villkor, genomförande och utvärdering

Det gemensamma regelverket sätter upp ett antal villkor och krav på medlemsländerna gällande användningen av ESI-fondernas medel och för val av mål, prioriteringar och insatser inom de operativa programmen. Detta görs för att säkerställa att rätt förutsättningar finns för att insatserna ska kunna utföras på ett effektivt sätt och på så vis bidra till de mål och resultat som eftersträvas. Medlemsländerna ska också visa att administrationen av de operativa programmen är väl genomtänkt och kan utföras på ett effektivt sätt.

4.1¶Förhandsutvärdering

Medlemslandet ska utföra en förhandsutvärdering av de operativa programmen för att förbättra kvaliteten på programmens utformning. Denna utvärdering ska göras efter ett antal uppställda kriterier som anges i den gemensamma förordningen. Det gäller bl.a. följande.

– Hur väl programmen bidrar till EU 2020-strategin.

– Samstämmighet mellan föreslaget program och andra

instrument.

– Att fördelningen av budgetmedel överensstämmer med

programmets mål.

– Att mål och prioriteringar stämmer överens med landets

utvecklingsbehov som identifierats i t.ex. nationella reformprogrammet.

Förhandsutvärderingarna för respektive fonds program sammanfattas i partnerskapsöverenskommelsen.

4.2¶Koordinering mellan ESI-fonder och andra instrument

Utöver det viktiga målet om att säkerställa att ESI-programmen är koordinerade med varandra bör även koordinering mellan fonderna och andra instrument säkerställas. Partnerskapsöverenskommelsen belyser

därför vilka synergier och avgränsningar mellan ESI-fonderna och övriga instrument som finns.

4.3¶Förhandsvillkor

För att EU-kommissionen ska acceptera ett medlemslands val av tematiska mål och finansiering måste medlemslandet visa att ett antal villkor uppfylls. Detta benämns ”förhandsvillkor”. Om ett förhandsvillkor inte är uppfyllt har EU-kommissionen möjlighet att vidta åtgärder.

Regeringen gör bedömningen att samtliga relevanta villkor är uppfyllda.

4.4¶Resultatreserv och översyn

Enligt det gemensamma regelverket ska ett resultatramverk tillämpas för varje program, i syfte att kunna följa upp programmens utveckling och måluppfyllelse. Under 2019 kommer EU-kommissionen i samarbete med medlemsstaterna att göra en bedömning av om de milstolpar och delmål som satts i programmen har uppnåtts senast 2018. Bedömningen kan leda till att EU-kommissionen föreslår att medlemsstaten omfördelar medel inom programmet samt gör nödvändiga ändringar i programmet till följd av omfördelningen. Allvarliga brister i programmets genomförande kan leda till att betalningarna ställs in av EU-kommissionen.

Viktiga principer för resultatramverket är att indikatorer, milstolpar och mål i programmen är:

 realistiska, uppnåeliga, relevanta samt att de fångar väsentlig

information om insatserna,

 konsistenta och överensstämmande med de specifika målen för

insatserna,

 transparenta, med objektivt verifierbara mål, identifierbara data

samt där det är möjligt, offentligt tillgängliga,

 kontrollerbara, utan att innebära en oproportionerlig administra-

tiv börda,

 konsekventa och jämförbara mellan programmen, där så är

lämpligt.

Framstegen mot att uppnå mål ska övervakas med hänvisning till ett antal indikatorer. För varje prioritering i ett program bör det vara klart hur resurserna bidrar till de planerade resultaten.

4.5¶Programmens genomförande och administration

Sverige kommer att behålla den genomförandeorganisation som tillämpades under programperioden 2007–2013.

Ett flertal myndigheter kommer att ansvara för genomförandet och administrationen av ESI-fonderna, se figuren nedan.

Krav på ökad fondsamordning i nästa programperiod kommer att innebära ökad samordning mellan de förvaltande myndigheterna inom en rad områden. De tre ansvariga myndigheternas samordningsansvar har därför formaliserats i ett regeringsuppdrag under hösten 2013 med syfte att stärka kapaciteten gemensamt. Uppdraget har resulterat i att en så kallad fondsamordningsgrupp inrättats under ledning av Tillväxtverket. På sikt bör detta leda till en effektivare och mer samordnad förvaltning. I uppdraget ligger även att i så stor utsträckning som möjligt skapa enhetlighet och förenkling i genomförandet av ESI-programmen. Exempel på områden där myndigheterna planerar att samarbeta är schabloner, klumpsummor och uppföljning och utvärderingar.

4.6¶Elektroniskt datautbyte

Elektroniskt datautbyte identifieras som mycket viktigt för att säkerställa koordinering mellan fonderna.

De förvaltande myndigheterna har gjort en gemensam genomgång av utvecklingsbehov kopplade till it-utveckling. De tre ansvariga myndigheterna arbetar gemensamt med att analysera de utvecklingsbehov som rör genomförandet för programperioden.

4.7¶Åtgärder för att minska administrativ börda

Att minska den administrativa bördan är högprioriterat för både EUkommissionen och regeringen. Redan 2006 beslutade regeringen att starta ett brett förenklingsarbete där också myndigheterna fick ett tydligt uppdrag att bistå Regeringskansliet med att ta fram underlag och åtgärder för förenklingsarbetet. Detta arbete är pågående och myndigheterna redovisar årligen resultaten till regeringen. Med regeringens uppdrag om att etablera fondsamordningsgruppen utvecklas och förstärks detta arbete ytterligare.

5¶Förväntade resultat

I denna tabell presenteras de utmaningar och behov respektive fond identifierar för de tematiska mål som valts samt identifieras de resultat programmens insatser förväntas leda till.

De tematiska målen är indelade efter de tre övergripande prioriteringarna.

Tabell: insatslogik ESI-fonderna 2014–2020

TEMATISKT UTMANINGAR/ FÖRVÄNTADE MÅL BEHOV RESULTAT

Övergripande prioritering 1: Främja konkurrenskraft, kunskap och innovation

1: Stärka forskning, EJFLU: Behov av struk- EJFLU: Ett mer teknisk utveckling turutveckling. Innova- hållbart och konoch innovation. tioner på landsbygden kurrenskraftigt lant-

behövs för att utveckla bruk genom ett ökat företagen, generera innovationsinnehåll

arbetstillfällen och lös- och satsningar på

ningar på problem som investeringar. Kunuppstår till följd av glesa skapsnivån hos lant-

strukturer och demo- bruksföretag och

grafiska utmaningar. andra företag på

Tillämpad forskning och landsbygden höjs och

spridning av forsknings- samarbetet mellan

resultat till lantbrukare företag och mellan och landsbygdsföretag är utvecklingsfrämjande

bristfällig. aktörer verksamma

på landsbygden ökar.

Detta leder till ut-

veckling inom före-

tagen, fler företag på

landsbygden, stärkt

konkurrens- och

attraktionskraft med

gynnsammare förut-

sättningar för ut-

veckling på lands-

bygden och bättre

fungerande innova-

tionssystem.

ERUF: På grund av låg ERUF: Regional- FoU- och kunskaps- fondsprogrammens intensitet hos små och insatser leder till ett medelstora företag samt ökat utbyte mellan låg produktivitet finns näringsliv/innovation, behov av ökad sam- forskning och utverkan och kunskaps- bildning samt till att bildning mellan innova- fler små och medeltionsaktörer, internatio- stora företag är nalisering, utvecklad involverade i innoinnovationskapacitet vationsarbetet. Detta samt stödjande struk- leder i sin tur till en turer för kommersia- ökad förmåga hos lisering inom såväl företagen att bidra till befintliga som poten- att innovationer i tiella tillväxtområden. form av produkter,

tjänster och affärs-

modeller skapas och

kommersialiseras.

Ökad avkastning och

tillgängliggörande av

FoU innebär ökad

konkurrenskraft, pro-

duktivitetsutveckling

hos små och medel-

stora företag samt fler

produkter och tjänster

som snabbare når ut

på marknaden. Regio-

nalfonden kommer

vidare bidra till bygg-

ande av högprio-

riterad forsknings-

infrastruktur. Till

exempel från den s.k.

ESFRI-listan , vilket

kommer att stärka

Sverige som forsk-

7 European Strategy Forum on Research Infrastructures (ESFRI) är ett initiativ som lyder under EU-kommissionen. ESFRI har tagit fram en lista som redovisar vilka forskningsinfrastrukturer som är mest angelägna att bygga i Europa.

ningsnation, öka kon-

kurrenskraften, bidra

till ekonomiskt håll-

bar tillväxt och skapa

nya arbetstillfällen.

2: Öka tillgången EJFLU: Tillgången till EJFLU: Insatserna till, användningen robusta och snabba bred- ska leda till förbättrad av och kvaliteten på band är i dagsläget tillgång till bredband informations- och ojämnt fördelad över med hög överföringskommunikations- landet och utbyggnad hastighet på landsteknik. behöver främst ske på bygden, som når fler landsbygden i områden företag, organisadär det saknas kommer- tioner och hushåll och siella förutsättningar för förbättrar utveckutbyggnad. Tillgång till lingskraften lokalt bredband är en mycket genom att skapa viktig förutsättning för bättre förutsättningar att leva och bedriva för att bedriva verkverksamhet på lands- samhet och bo på bygden. För exempelvis landsbygden. Insatjordbruk, skogsindustri serna ska minska den och besöksnäring är det digitala klyftan av stor vikt att kunna mellan landsbygd och använda moderna digi- tätort genom att öka tala tjänster i verk- bredbandstäckningen samheten och för den nära slutanvändaren enskilde att kunna ta del och förbättra hastigav det ökade digitala heten och robustheten samhällsutbudet. i näten.

ERUF: Glest befolk- ERUF: Insatserna ska ningsunderlag tillsam- bidra till att ge föremans med stora avstånd tag, organisationer mellan orter skapar i och hushåll även i vissa regioner behov av glest befolkade delar digitala lösningar för av landet, där det företag, organisationer saknas kommersiella och hushåll. Fokus för förutsättningar för ututbyggnad av bredband byggnad, möjlighet med hög överförings- att dra nytta av de hastighet inom regional- möjligheter som digifonden ska därför ligga talisering och tillgång på att binda samman till kraftfullt bredorter och områden med band ger, så att målet att öka den arbetsmetoder kan regionala konkurrens- effektiviseras och nya kraften och bidra till ett tjänster och affärsbättre företagsklimat för modeller utvecklas. t.ex. besöksnäringen, Insatserna syftar

hållbar tillväxt och ökad också till att förbättra attraktionskraft. Ökad förutsättningar för tillgång till bredband för handel och föreföretag underlättar an- tagande såväl inom vändningen av it- som utanför regionen baserade lösningar som och skapar förutsättkan bidra till ökad ningar för ett gott tillgänglighet och effek- näringslivsklimat och tivitet i glest befolkade attraktiva livsmiljöer. områden. Då it kan Insatserna ska också fungera som motor för bidra till ökad anatt utveckla nya pro- vändning av befintcesser, produkter och liga och nya digitala tjänster är det viktigt att tjänster för att öka programmen också tillgängligheten till bidrar till att utveckla privat och offentlig och främja efterfrågan service. på it-tillämpningar för offentlig sektor för att Satsningarna inom hantera bl.a. samhälls- ramen för EJFLU och utmaningar som klimat-, ERUF kommer att miljö- och energifrågor. komplettera och Till stor del handlar förstärka varandra. insatserna om att Inom ERUF kommer förenkla för privat- stöd till mer överpersoner och företag. gripande ortssam-

manbindande nät att

prioriteras medan

satsningarna inom

EJFLU kommer att

fokuseras på bred-

bandsnät nära slut-

användaren. Sats-

ningarna är beroende

av varandra då de

mer lokala näten är

beroende av att de

större näten är sam-

manhållande och har

en god kapacitet och

är tillförlitliga.

3: Öka konkurrens- EJFLU: Vikande lön- EJFLU: Ett mer kraften hos små och samhet i lantbruket, hållbart och konmedelstora företag. speciellt för djurhållande kurrenskraftigt lantproducenter inom vissa bruk genom struktursektorer. Behov av utveckling. Fler unga strukturutveckling, låg kommer in i lantlönsamhet, brister i bruket. Den svenska arbetsmiljön och ökande livsmedelsproduktio-

svårigheter att få tillgång nens anseende, och till riskkapital gör att för därmed konkurrensfå unga kommer in i kraft, stärks. Fler lantbruket. lantbrukare diversi-

fierar sin verksamhet.

EHFF: Dålig lönsamhet EHFF: Företag med och låg förädlingsgrad koppling till fisket inom fisket, kunskaps- och vattenbruket ökar brist samt höga investe- sin kompetens på ringskostnader inom området och kan därbåde fiskenäringen och med tillgodose markvattenbrukssektorn. nadens behov av

högkvalitativa och

hållbart producerade

produkter. Därutöver

är en mer utvecklad

blå ekonomi också ett

viktigt mål.

ERUF: Fler företag ERUF: Resultat i behöver bli mer inno- form av företagens vativa och snabbväxande ökade introduktion på samt bättre utnyttja nya marknader, intropotentialen i nya till- duktion av nya växtmarknader. Behov produkter eller tjänav riskkapital för inve- ster samt skapande av steringar i tidiga skeden. kvalificerade sam- Det finns områden med arbeten mellan pribehov av marknads- vata och offentliga kompletterande finan- aktörer. Stärkta stödsiering. I det ligger i att strukturer för att bidra till att det identifiera och ta till utvecklas olika finan- vara nya affärsidéer sieringstekniska instru- med tillväxtpotential ment. Antalet aktiva och för att korta fonder som investerar i vägen till marknader. små tillväxtföretag i tidig fas har minskat Företagen har tillgång kraftigt de senaste åren till en god kapitalvilket också innebär ett försörjning som behov av att öka dyna- stimulerar miken och mångfalden innovations- och inom den privata marknadsutveckling, venture-capitalmark- konkurrenskraft samt naden att investera en vital riskkapital i tidig fas. Vidare kapitalbransch som finns även inom flera tillgodoser investeregioner ett behov av att ringsbehovet hos små diversifiera näringslivs- företag. Bildandet av

strukturen för att dels en fond som i sin tur klara av konjunktur- ges möjlighet att svängningar, dels ta till medfinansiera privata vara kompetens och venture-capitalfonder arbetstillfällen. Det finns (nationella därför behov av ökad programmet).

stimulans för affärs- Programmen ska

utveckling på regionala, också bidra till ett nationella och inter- företagsklimat som nationella marknader. I främjar företagande detta innebär också att och positiva attityder öka samspelet mellan till entreprenörskap rådgivningsaktörer för och ett stödsystem att bättre möta entrepre- som bidrar till ett nörernas behov. breddat entreprenör-

skap. Arbetsgivares

tillgång till kom-

petens har förbättrats.

Övergripande prioritering 2: Förstärkt hållbart effektivt nyttjande av resurser för

en hållbar tillväxt

4: Stödja över- EJFLU: Behov av att EJFLU: Ökad biogasgången till en producera förnybar produktion och energikoldioxidsnål energi och förbättrad effektivisering samt minekonomi inom energieffektivitet samt skad användning av alla sektorer. minskad kolavgång och fossila bränslen inom ökad kolinlagring inom lantbruket. Förbättrad lantbruket. luftkvalitet genom min-

skade utsläpp och klimat-

påverkan.

ERUF: Behov av ökad ERUF: Insatserna inom samverkan mellan före- regionalfonden förväntas tag, universitet och bidra till omställning mot högskolor, offentlig en koldioxidsnål ekonosektor samt utveckling mi med teknikutveckling, av test- och demon- nya affärsmöjligheter och strationsmiljöer för nya arbetstillfällen. Insatenergiteknikutveckling. serna förväntas även bi- Finns även behov av dra till utvecklade system insatser som stöder för effektiva innovationsföretag med energisnåla processer i syfte att ge produkter, tjänster eller avkastning i utvecklade lösningar att nå nya eller hållbara produkter, marknader. Det finns tjänster och lösningar vidare behov av mark- inom energiområdet. nadskompletterande Detta kan ske bl.a. riskkapitalinsatser inom genom att kommerenergisektorn som bi- sialisera FoU. Energi- 26 drar till omställning effektivisering i företag

mot en koldioxidsnål och ökad specialisering

ekonomi. inom förnyelsebar energi

och energiteknik bidrar

till en minskad miljö-

belastning och skapar

nya arbetstillfällen.

Energieffektiv och kol-

dioxidsnål teknik i inno-

vativa lösningar har

implementerats inom

bostads- och transport-

sektorn. Utbudet av

privat riskkapital i tidiga

skeden har stärkts inom

området förnybar energi

och energieffektivisering.

Miljöanpassad upphand-

ling fungerar som ett

viktigt styrmedel inom

både offentlig och privat

sektor.

5: Främja an- EJFLU: Klimatföränd- EJFLU: Ökad kompetens passning, risk- ringarna ställer krav på om hur hantera klimatförebyggande och ökad anpassningsför- förändringens effekter. riskhantering i måga inom lantbruket. Lantbruket har påbörjat samband med sin anpassning till ett klimatföränd- förändrat klimat och ringar. genomfört investeringar i

preventiva åtgärder för

att möta effekterna av

klimatförändringar t.ex. i

form av ökad nederbörd.

Lantbruket har inlett ett

ökat makroregionalt sam-

arbete om klimat-

anpassning.

6: Skydda miljön EJFLU: Flertalet miljö- EJFLU: Ett öppet och samt främja en kvalitetsmål är ännu variationsrikt odlingshållbar använd- inte uppnådda. Detta landskap med inslag av ning av resurser. gäller bland annat ett våtmarker och småvatten.

rikt odlingslandskap, Minskat växtnäringsingen övergödning och läckage från jordbruket myllrande våtmarker till vattendrag, sjöar och som påverkas av jord- hav, där Östersjön är bruksverksamhet. särskilt utsatt. Skogens

biologiska mångfald

bevaras.

EHFF: Svaga bestånd, EHFF: Ett mer miljöhögt fisketryck, miljö- mässigt hållbart fiske hot, biologisk mångfald som kan bidra till att

i haven, klimatföränd- uppfylla målsättningen

ringar, komplext regel- om maximal hållbar

verk, sjukdom och avkastning. I detta ingår smittspridning inom att främja en bättre vattenbruket samt selektivitet, mer hållbara behovet av att bidra till produktionsmetoder miljövänligare vatten- inom både fisket och bruksverksamhet. vattenbruket genom tyd-

ligt miljöfokus och bättre

djurvälfärd samt ett

bättre skydd av den

akvatiska miljön. En god

miljöstatus i våra hav

som möjliggör en lång-

siktigt hållbar produk-

tionsförmåga.

Övergripande prioritering 3: Öka sysselsättningen. främja anställbarhet och

social inkludering

8: Främja EHFF: Dåligt utbud EHFF: Förhöjd kunskap och hållbar och av möjligheter för livslångt lärande för yrkeskvalitativ vidareutbildning och fiskare och vattenbrukare sysselsättning kompetensutveckling, som kan stärka rörligheten på och arbets- hög medelålder inom marknaden, ökad lönsamhet, kraftens rörlig- fiskarkåren samt dålig förbättrat samarbete och het. lönsamhet inom fisket positiva spridningseffekter på och vattenbruket. den lokala ekonomin.

EJFLU: Glesa struk- EJFLU: Företagandet på turer försvårar sam- landsbygden utvecklas genom arbete och ger otill- investeringar. Fler möjligräckligt marknads- heter till sysselsättning underlag vilket på- inklusive företagande för verkar landsbygds- kvinnor och män. företagens utveckling och lönsamhet. Investeringar på landsbygden ses ibland som osäkra och det kan försvåra tillgången till investeringskapital.

ESF: Långsiktiga ESF: Övergångarna till arbete utmaningar till följd ökar för personer som står av den demografiska långt från arbetsmarknaden 28 utvecklingen. Utma- genom insatser i form av

ningarna förstärks av bättre matchning mellan sviterna från den arbetssökande och lediga finansiella krisen. En jobb, utbildning, praktik, svag efterfrågan på arbete, liksom förberedande arbetskraft drabbar insatser. Arbetsgivare får stöd särskilt unga, kvinnor t.ex. i handledning och och män födda utan- anpassning av arbetets inneför EU och personer håll och organisering som med funktionsned- stärker möjligheterna att sättningar som erbjuda arbete eller praktik. påverkar arbetsför- Praktikplatser med tillmågan. hörande insatser kopplade till

arbetsgivaren anordnas, vägledning och nya sätt att arbeta

med sysselsättningsinsatser

utvecklas i syfte att underlätta

för ungas etablering på

arbetsmarknaden och deltagande i utbildning. Insatser för att förebygga framtida avhopp från gymnasieskolan genomförs. Insatserna är vid behov individanpassade och

samverkan mellan olika

relevanta aktörer utvecklas.

9: Främja EJFLU: Unga EJFLU: Landsbygdens social delaktig- kvinnor och män attraktivitet ökar så att fler het och bekäm- lämnar landsbygden väljer att bo och verka där. pa fattigdom för att skaffa sig Lokala nivån deltar aktivt i och diskrimine- högre utbildning, utan utvecklingen av landsbygden. ring. att återvända. Befolkningsstrukturen är gles, grundläggande service bristfällig och landsbygden domineras av låglönesektorer. Behov finns av att finna lokala lösningar.

ESF: Sverige står ESF: Övergångarna till arbete inför långsiktiga ut- ökar för personer som står maningar till följd av särskilt långt från arbetsden demografiska ut- marknaden. Insatserna är vecklingen. Utma- individanpassade bl.a. för att ningarna förstärks av svara mot en sammansatt sviterna från den problematik i form av finansiella krisen. En arbetslöshet i kombination svag efterfrågan på med ohälsa eller funktions-

arbetskraft drabbar nedsättning som medför särskilt unga, kvinnor nedsatt arbetsförmåga. och män födda Arbetsmarknaden breddas utanför EU och bl.a. genom socialt förepersoner med funk- tagande. Möjligheter till tionsnedsättningar rehabilitering, arbetsträning som påverkar arbets- och förrehabilitering, eller förmågan. Risken är tillgång till utbildning och påtaglig att många praktik utvecklas och/eller personer i dessa tillämpas. Personer inom grupper hamnar allt privat, offentlig och ideell längre från arbets- sektor deltar på olika sätt i marknaden och får tillämpning eller utveckling svårt att komma av metoder inom ramen för tillbaka när efter- ett projekt. Samverkan mellan frågan förändras. olika berörda aktörer

utvecklas.

10: Investera i EJFLU: Behov av att EJFLU: Ökad kompetens och utbildning och i stimulera kunskaps- kunskap för att möta landsvidareutbild- överföring och kom- bygdens utmaningar, till ning, inklusive petensutveckling. exempel inom miljöområdet yrkesutbildning och inom affärsutveckling. för färdigheter och livslångt ESF: I vissa delar av ESF: Ställningen på arbetslärande. landet kan både marknaden för deltagande behov av kompetens- kvinnor och män stärks samoch arbetskraftsbrist tidigt som arbetsgivarnas tillförutses till följd av gång till kompetens den demografiska förbättras. Tillgången på utvecklingen. Höga kompetens som svarar mot krav på arbetsmark- verksamhetens krav och nadens omställnings- arbetsmarknadens behov förmåga medför be- ökar. Kapaciteten för lärande hov av förnyad och på arbetsplatsen utvecklas utvecklad kompetens inom ramen för exempelvis i privat, offentlig och yrkesutbildning inom gymideell sektor. För att nasieskolan, den kommunala klara kompetensför- vuxenutbildningen och yrkessörjningen och sam- högskolan samt i yrkestidigt bredda vägarna introduktionsanställningar. till arbete för unga Stödstrukturer utvecklas som och andra nytillträdda säkerställer kvalitet i lärandet på arbetsmarknaden, och möjliggör för fler arbetsbehöver kopplingen givare att erbjuda jobb med mellan utbildning och ett definierat utbildningsinnearbetsmarknad håll stärkas.

7: Främja håll- ERUF: Behov av ökad ERUF: Utvecklade samt bara transporter tillgänglighet för före- smarta och hållbara transoch få bort tagens konkurrenskraft portlösningar som underflaskhalsar i och för att vidga lättar kopplingar till omviktig nätinfra- arbetsmarknaden. Till- världen och ökar arbetsstruktur gängligheten inom kraftens rörlighet. Förbätt-

flera regioner behöver rad kapacitet av befintligt

förbättras samt insatser transportsystem med positiv

för övergång till mer effekt på näringslivets kon-

hållbara transport- kurrensförmåga samt fler

medel. Svagt utveck- långsiktigt hållbara tran-

lade kollektiva tran- sportsystem. sportmöjligheter och små funktionella arbetsmarknader begränsar arbetskraftens rörlighet och företagens förmåga att hitta rätt kompetenser. Näringslivets konkurrenskraft är starkt beroende av väl fungerande och robusta transportsystem för såväl gods- som persontrafik.

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Kristersson, Hatt, Lööf, Arnholm, Svantesson Föredragande: statsrådet Lööf

Regeringen beslutar skrivelse 2013/14:218 Partnerskapsöverenskommelsen