Redovisning av skatteutgifter 2015

Regeringens skrivelse

2014/15:98 Redovisning av skatteutgifter 2015

Regeringens skrivelse 2014/15:98

Redovisning av skatteutgifter 2015

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 9 april 2015

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse redogör regeringen för skatteutgifter, dvs. effekten på skatteintäkterna av särregler i skattelagstiftningen. Därmed ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skrivelsen innehåller fyra delar. I den första delen beskrivs den jämförelsenorm och de beräkningsmetoder som används i redovisningen. Första delen innehåller också en sammanfattning av skatteutgifterna för 2015. I del två diskuteras skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet. Tredje delen innehåller en sammanfattande tabell över skatteutgifterna. I fjärde och sista delen ges en mer ingående beskrivning av de enskilda skatteutgifterna.

Tabellförteckning

Tabell 1.2 Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i procent av skatteintäkterna

1¶Bakgrund, metod och

sammanfattning

1¶Bakgrund, metod och sammanfattning

1.1 Inledning En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för

en viss grupp eller en viss kategori av Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas skattebetalare är lägre än vad som är förenligt i huvudsak som utgifter på statsbudgetens med normen. Ett exempel är den reducerade utgiftssida. Men det finns också stöd eller mervärdesskattesatsen på livsmedel som är utgifter som går via skattesystemet, s.k. skatte- 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent utgifter. Skatteutgifterna påverkar stats- och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan 25 budgetens inkomstsida och Budgetlagen och 12 procent multiplicerat med underlaget. (2011:203) föreskriver att regeringen varje år ska Förutom skatteutgifter redovisas i förelämna en redovisning av skatteutgifter till kommande fall även skattesanktioner, där riksdagen (10 kap. 4 §). skatteuttaget är högre än den angivna normen.

I denna skrivelse redogör regeringen för Ett exempel på en skattesanktion är den skatteutgifter, dvs. effekten på skatteintäkterna särskilda skatt som utgår på termisk effekt i av särregler i skattelagstiftningen, för åren 2014– kärnkraftsreaktorer. Denna skatt kan likställas 2017. med en extra skatt som lagts på vissa företag och

En återrapportering av skatteutgifterna sker i är därför att betrakta som en skattesanktion. utgiftsbilagorna i budgetpropositionen. Vid Huvudprincipen är att redovisningen är denna återrapportering redovisas även nytill- heltäckande, dvs. samtliga identifierade skattekomna och reviderade skatteutgifter. Däremot utgifter redovisas. I vissa fall är avsteg från sker i normalfallet ingen uppdatering inför principen nödvändiga av praktiska skäl. På budgetpropositionen av de skatteutgifter som punktskatteområdet är utgångspunkten att redovisas i denna skrivelse. redovisa de skatteutgifter där en norm för

Redovisningen av skatteutgifter fyller i allt skatteuttaget kan definieras och där skatteväsentligt två syften. Det första och mest intäkterna från en enhetligt utformad skatt övercentrala är att synliggöra de stöd till företag och stiger 1 procent av de totala skatteintäkterna. hushåll som finns på budgetens inkomstsida och Om en skatteutgift slopas leder det i som helt eller delvis kan ha samma funktion som normalfallet till högre skatteintäkter och därmed stöd på budgetens utgiftssida. På detta sätt ges till en budgetförstärkning för offentlig sektor på ett bredare underlag för prioritering mellan olika samma sätt som om en utgift på statsbudgetens stöd. Det andra syftet härrör från ett önskemål utgiftssida slopas. Beräkningarna av skatteom att beskriva graden av enhetlighet i utgifter kan dock inte användas för att ge en skattereglerna. En sådan beskrivning kräver – exakt prislapp på den möjliga intäktsförstärkliksom synliggörandet av stöden – att en norm ningen om en skatteutgift slopas. Detta har flera för skatteuttaget definieras. I den redovisning skäl, till exempel att beräkningarna är statiska som lämnas här utgår jämförelsenormen från och inte tar hänsyn till beteendeeffekter eller enhetlig beskattning. Detta innebär att indirekta effekter (se vidare nedan). Vissa beskattningen inom varje skatteslag i princip ska skatteutgifter kan också vara samhällsvara enhetlig och utan undantag. ekonomiskt effektiva i den meningen att ett

bibehållande av skatteutgiften kan vara samhälls- emellertid bidra till en förbättrad samhällsekonomiskt mer effektivt än ett slopande. ekonomisk effektivitet; se del 2 för en mer

utförlig diskussion.

Disposition

1.2.1¶Norm för inkomstskatt

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till För inkomstbeskattningen finns en gemensam en jämförelsenorm vilket gör det möjligt att norm för vad som är en inkomst. Den innebär identifiera olika skatteutgifter. Avsnittet inne- att den samlade inkomsten som ska beskattas håller beskrivningar av de jämförelsenormer som motsvaras av summan av konsumtionsutgifterna har valts för de olika skatteslagen. Vidare och nettoförmögenhetens förändring under beskrivs de beräkningsmetoder som används. I beskattningsperioden. Beskattningsperiodens den första delen beskrivs också hur skatte- längd ska vara ett kalenderår eller ett 12 månader utgifterna bör betraktas ur ett budgetperspektiv långt räkenskapsår. och skatteutgifternas omfattning relativt de Det finns dock ingen gemensam norm för totala skatteintäkterna redovisas. Slutligen redo- vilken skattenivå som ska gälla för de olika görs dels för vilka skatteutgifter som har till- inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverkkommit sedan föregående års redovisning, dels samhet. Olika skattenivåer är således förenligt för de största skatteutgifterna inom de olika med normen. skatteslagen. Olika grad av progressivitet i skatteskalan eller

Den andra delen diskuterar relationen mellan olika skatteuttag på arbetsinkomster jämfört skatteutgifter och samhällsekonomisk effekt- med övriga inkomster anses vara förenliga med ivitet. normen. Vidare är skattereduktioner förenliga

I den tredje delen redovisas skatteutgifter och med normen under förutsättning att de är skattesanktioner för åren 2014–2017. Redo- generella och inte gynnar vissa grupper av skattvisningen sker i en tabell uppdelad efter skatte- skyldiga. Därutöver har följande preciseringar slag. gjorts av normen för inkomstbeskattningen:

Den fjärde och sista delen innehåller en kort

– Sparande ska ske med beskattade beskrivning av varje enskild skatteutgift och

inkomster. aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges.

– Värdeförändringar ska beskattas när de

uppkommer och inte vid realisations-

tillfället. Om värdeförändringen är negativ

ska en skatterestitution – dvs. en negativ

1.2¶Beskrivning av jämförelsenorm

skattebetalning – medges. Den jämförelsenorm som har använts vid – Värdet av oavlönat hemarbete och fritid ska beräkningen av skatteutgifterna i denna skrivelse inte ingå i skattebasen. utgår i huvudsak från principen om enhetlig

– Offentliga transfereringar ska utgöra beskattning. Detta innebär att beskattningen

skattepliktig inkomst. inom varje skatteslag i princip ska vara enhetlig

– Den implicita avkastningen som egnahemsoch utan undantag. Därför preciseras jämförelse-

ägaren eller bostadsrättsinnehavaren får i normen separat inom vart och ett av de olika

form av boendet ska utgöra skattepliktig skatteslagen inkomstskatt, indirekt skatt på

inkomst. förvärvsinkomster, mervärdesskatt och punktskatter. Efter preciseringen sammanfattas – Avskrivningar i näringsverksamhet ska normen utifrån de skattesatser som den hanteras efter ekonomisk livslängd. implicerar inom varje skatteslag.

– Endast ränteutgifter för lån till

Med en jämförelsenorm baserad på enhetlig

investeringar där avkastningen är skattebeskattning är det relativt enkelt att identifiera

pliktig ska vara avdragsgilla. olika skatteutgifter. Normen innebär samtidigt att ingen hänsyn tas till de motiv som ligger bakom en skatteutgift. En del skatteutgifter kan

1.2.2 Norm för indirekt skatt på förenlig med normen. Skälet är att el och

förvärvsinkomster bränslen är olika typer av energislag. För

bränslen är det förenligt med normen att Normen för indirekt skatt på förvärvs- differentiera mellan uppvärmning och drivmedel. inkomster är att socialavgifter och allmän Motivet är att energiskatten på drivmedel inte löneavgift eller särskild löneskatt ska tas ut på all bara fyller övergripande fiskala syften utan också ersättning för utfört arbete med en enhetlig fångar upp vissa samhällsekonomiska kostnader skattesats för respektive skatt eller avgift. av vägtrafiken såsom slitage på väg, Ersättningar som är förmånsgrundande för olika bullerstörning och olyckor. socialförsäkringar ska ingå i underlaget för För förbrukning av el motsvaras normen av socialavgifter och allmän löneavgift. Övriga normalskattesatsen på el. För förbrukning av ersättningar för utfört arbete ska ingå i bränslen som används till uppvärmningsändamål underlaget för särskild löneskatt. motsvaras normen av full energiskatt på

uppvärmningsbränsle. För bränsle som används

som drivmedel utgörs normen av energi- 1.2.3 Norm för mervärdesskatt skattesatsen för bensin i miljöklass 1, se tabell

1.1, avsnitt 1.2.5. Normen för mervärdesskatt är att i princip all Normen för koldioxidskatt utgår från att yrkesmässig omsättning av varor och tjänster ska skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp av beskattas med 25 procent. Undantaget från koldioxid från fossila bränslen. Enligt normen skatteplikt när det gäller uthyrning av fast ska skatten därför vara proportionell mot de egendom redovisas dock inte som en koldioxidutsläpp som respektive fossilt bränsle skatteutgift. Skälet är att skatteplikt för sådana ger upphov till. Implicit speglar skattenivån en tjänster skulle innebära en icke neutral monetär värdering av den skada som en enhet beskattning av boende i hyresrätt och egnahem. utsläppt koldioxid från fossilt bränsle medför. Vidare anses det förhållandet att omsättning av Denna skada är densamma oavsett var utsläppen finansiella tjänster och försäkringstjänster inte kommer ifrån. Därför sätts normen för omfattas av mervärdesskatteplikt utgöra en del koldioxidskatten lika med normalskattesatsen av normen. oberoende av om det fossila bränslet används för

Destinationsprincipen ska tillämpas vid uppvärmning eller som drivmedel. Inom EU:s internationella transaktioner, dvs. normen system för handel med utsläppsrätter utgörs innebär att mervärdesskatt tas ut i det land där normen av noll koldioxidskatt. en vara eller tjänst konsumeras. Vidare innebär Energi- och koldioxidskatterna är endast normen att offentlig myndighetsutövning inte är avsedda att träffa bränsle som används som skattepliktig. Enligt normen är varor och tjänster drivmedel eller för uppvärmning. Skattefriheten som subventioneras med offentliga medel inte för bränsle som används som råvara betraktas skattepliktiga. Detta gäller för de fall den därför inte som en skatteutgift. ingående mervärdesskatten är högre än den Energiskatten på el är endast avsedd att träffa utgående mervärdesskatten på det subven- förbrukningen av el. Skattebefrielse för bränsle tionerade priset. som används för elproduktion betraktas inte

som en skatteutgift.

1.2.4¶Norm för punktskatter

1.2.5¶Skatt enligt norm för olika

Redovisningen av skatteutgifter för punkt- skatteslag skatter omfattar energi- och koldioxidskatter samt den särskilda skatten på termisk effekt i I tabell 1.1 redovisas skatt enligt norm för olika kärnkraftsreaktorer. skatteslag. Skatteutgifterna utgörs av avvikelsen

Energiskatten tar sikte på energianvänd- från skatt enligt normen för respektive skatteningen och utgångspunkten är att all energi- slag. För inkomstbeskattning finns, förutom för förbrukning ska beskattas. En differentiering av inkomst av kapital, ingen enhetlig skattesats då skatteuttaget mellan el och bränslen för normen t.ex. inkluderar progressiv beskattning. uppvärmnings- respektive drivmedelsändamål är

Tabell 1.1 Skatt enligt norm för olika skatteslag 2015

årlig rapport från skatteekonomiska enheten i

Skatt enligt norm Finansdepartementet, som innehåller Inkomstskatt konventioner för redovisning och beräkning av

1 offentligfinansiella effekter vid förändrade Skatt på inkomst av tjänst Ingen enhetlig sats

1 skatte- och avgiftsregler.) En skatteutgift Skatt på inkomst av näringsverksamhet för:

beräknad enligt skattebortfallsmetoden kan -enskilda näringsidkare m.fl. Ingen enhetlig sats

jämföras direkt med en skattefri transferering på -aktiebolag m.fl. 22%

utgiftssidan. Samtliga skatteutgifter redovisas i Skatt på kapital 30% tabell 3.2 i kapitel 3. Indirekt skatt på förvärvsinkomster För varje skatteutgift anges också i tabell 3.2 Arbetsgivaravgifter 31,42% hur den s.k. utgiftsekvivalenten kan räknas fram. Egenavgifter 28,97% Utgiftsekvivalenten visar hur mycket skatte-

utgiften motsvarar i skattepliktig transferering Särskild löneskatt 24,26%

och kan därmed jämföras med ett skattepliktigt Mervärdesskatt 25%

stöd på utgiftssidan. Utgiftsekvivalenten fås

Punktskatter

genom att en skatteutgift, beräknad enligt Energiskatt på el 29,4 öre/kWh skattebortfallsmetoden, räknas upp med aktuell Energiskatt på uppvärmningsbränsle 8,5 öre/kWh marginalskattesats. Utgiftsekvivalenten har Energiskatt på bensin i miljöklass 1 36,0 öre/kWh ingen motsvarighet i Beräkningskonventioner. Koldioxidskatt 112 öre/kg koldioxid Ett undantag från ovanstående gäller 1 Se vidare avsnitt 1.3.3 och 1.3.5. skatteutgifterna för nedsatta socialavgifter och

särskild löneskatt där utgiftsekvivalenten

motsvarar de bruttoberäknade offentlig-

finansiella effekterna i Beräkningskonventioner. 1.3 Beräkningsmetoder Skillnaden mellan skatteutgifter beräknade

enligt skattebortfallsmetoden och som utgifts- Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en ekvivalenter illustreras enklast med ett exempel periodiserad redovisning, vilket innebär att från utgiftssidan. Antag en skattepliktig skatteeffekterna avser det år den underliggande transferering som uppgår till 167 miljoner ekonomiska aktiviteten sker. Uppbördsförskjut- kronor, dvs. 167 miljoner kronor betalas ut. ningar beaktas således inte. Eftersom transfereringen är skattepliktig betalar

Skatteutgifterna beräknas enligt den så kallade mottagarna skatt på den. Detta medför att en del skattebortfallsmetoden. Dessutom redovisas, för av transfereringen betalas tillbaka. Om marginalrespektive skatteslag, omräkningsfaktorer som skatten är 40 procent betalas 67 miljoner kronor kan användas för att få fram skatteutgifter i skatt (=167×0,4). Transfereringens kostnad, beräknade enligt utgiftsekvivalentmetoden (se dvs. försvagningen av de offentliga finanserna, avsnitt 1.3.1 nedan). Beräkningarna är statiska uppgår då till 100 miljoner kronor (=167−67). och tar inte hänsyn till eventuella beteende- Översatt till skatteutgifter skulle skatteutgiften, effekter eller indirekta effekter(se avsnitt 1.3.2 beräknad enligt skattebortfallsmetoden, uppgå nedan). till 100 miljoner kronor. Utgiftsekvivalenten blir,

med en marginalskattesats på 40 procent,

167 miljoner kronor (=100/(1−0,40)).

1.3.1¶Skatteutgifter och utgiftsekvivalenter

1.3.2¶Statiska beräkningar utan indirekta

En skatteutgift beräknas som skattenedsätt- effekter ningen multiplicerat med underlaget (skattebasen). Denna metod för att beräkna skatte- Den grundläggande beräkningsmetoden för utgifter kallas för skattebortfallsmetoden och en skatteutgifterna är statisk. Det innebär att ingen skatteutgift beräknad på detta sätt motsvarar i hänsyn tas till effekter på skattebasernas storlek normalfallet de bruttoberäknade offentlig- som eventuellt uppkommer genom skattefinansiella effekterna i publikationen Beräknings- reglernas effekt på individers och företags konventioner. (Beräkningskonventioner är en beteenden. Beräkningarna tar heller inte hänsyn

till de indirekta effekter som kan tänkas uppstå skattedel, som inte ger rätt till några förmåner. om en skatteutgift slopas. Indirekta effekter kan På icke förmånsgrundande inkomster ska i till exempel vara påverkan på den allmänna stället för socialavgifter särskild löneskatt prisnivån eller att intäkterna från andra skatter betalas. Skatteutgiften när det gäller socialpåverkas. avgifterna utgörs därför enbart av den särskilda

Att beräkningarna är statiska innebär att löneskatten och inte hela socialavgiften. Totalt skatteutgiftsberäkningarna inte kan användas för uppgår skatteutgiften för skattefria ersättningar att ge en exakt ”prislapp” på den möjliga och förmåner därmed till skatt på dels inkomst intäktsförstärkningen om en viss skatteutgift av tjänst, dels särskild löneskatt. slopas. Det är även möjligt att ett slopande av vissa skatteutgifter leder till lägre skatteintäkter, till exempel på grund av rörliga skattebaser 1.3.5 Organisationsformens betydelse (exempelvis om produktion flyttar utomlands till följd av ändrade skatteregler). För näringsverksamhet beror skatteutgiftens

storlek av den organisationsform som närings-

verksamheten bedrivs i. För aktiebolag och 1.3.3 Marginalskatternas betydelse ekonomiska föreningar, där inkomst av närings-

verksamhet beskattas med bolagsskatt, innebär Marginalskatten är central vid beräkning av en lägre beskattningsbar inkomst att statens utgiftsekvivalenter och för beräkning av skatte- bolagsskatteintäkter minskar. För enskilda utgifter i inkomstslaget tjänst. Marginalskatten näringsidkare och fysiska personer som är varierar med inkomstens storlek, typ av inkomst delägare i handelsbolag, där inkomst av näringsoch skattesubjektets ålder. Inkomster som verksamhet beskattas på liknande sätt som berättigar till jobbskatteavdrag beskattas inkomst av tjänst, innebär en sänkt beskattningsgenerellt lägre än inkomster som inte berättigar bar inkomst att även underlaget för socialavgifter till jobbskatteavdrag. Vid beräkning av skatte- minskar. Skatteutgiften påverkar därför dels utgifter spelar det således roll om inkomsten inkomst av tjänst, dels underlaget för särskild berättigar till jobbskatteavdrag. Om så är fallet löneskatt. används den genomsnittliga marginalskatten för arbetsinkomster, dvs. marginalskatten inklusive jobbskatteavdrag. Om inkomsten inte berättigar 1.3.6 Saldopåverkande och icke till jobbskatteavdrag används den genomsnittliga saldopåverkande skatteutgifter marginalskatten för inkomster utan rätt till jobbskatteavdrag. De allra flesta skatteutgifter påverkar det

Det förhöjda grundavdraget för de som fyllt offentliga budgetsaldot genom att förändra 65 år vid årets ingång innebär att skatteuttaget skatteintäkterna. Dessa skatteutgifter klassas varierar med ålder. I de fall en skatteutgift endast som saldopåverkande och beräknas med hjälp av berör antingen de över 65 år eller de under 65 år skattebortfallsmetoden. används den genomsnittliga marginalskatten för Det finns dock vissa skatteutgifter som inte den aktuella åldersgruppen. påverkar budgetsaldot. Enligt normen för

inkomstbeskattning ska offentliga trans-

fereringar utgöra skattepliktig inkomst. Detta 1.3.4 Socialavgifter och särskild löneskatt innebär att skattebefrielsen av vissa

transfereringar definieras som skatteutgifter, Skattefria ersättningar och skattefria förmåner men sådana skatteutgifter påverkar inte minskar den beskattningsbara förvärvs- budgetsaldot. Exempel på skattefria transinkomsten. Även underlaget för socialavgifter fereringar är barnbidrag och bostadstillägg för minskar. Ett minskat underlag innebär att den pensionärer. förmånsgrundande inkomsten för olika social- Skatteutgiften beräknas i dessa fall till den försäkringar sänks, vilket minskar statens höjning av transfereringen som skulle behöva utgifter. Statens utgifter minskar dock inte med göras om den skattebeläggs för att få samma lika mycket som inbetalningarna till systemet storlek på transfereringen efter skatt, som den minskar då det i socialavgifterna finns en skattefria transfereringen. Höjningen av trans-

fereringen ökar de offentliga utgifterna, men utgiftsområde eller att skatteutgiften är samtidigt ökar skatteintäkterna med samma skattetekniskt motiverad. För skattefria transbelopp. Budgetsaldot påverkas således inte och fereringar som inte påverkar budgetsaldot anges dessa skatteutgifter klassas därför som icke varken utgiftsområde eller ett skattetekniskt saldopåverkande skatteutgifter. De icke saldo- motiv. påverkande skatteutgifterna redovisas separat i slutet av tabell 3.2 och ingår heller inte i den sammanställning av skatteutgifter och skatte- Skatteutgifternas omfattning sanktioner som ges av tabell 1.2 (se nedan).

I tabell 1.2 redovisas skatteutgifter och

skattesanktioner i procent av faktiska skatte-

intäkter för olika skatteslag samt skatte- 1.4 Skatteutgifterna ur ett reduktioner och krediteringar på skattekonto.

budgetperspektiv och i relation Redovisningen avser: skatteutgifter som utgör

till de totala skatteintäkterna medel inom specifika utgiftsområden,

skattetekniskt motiverade skatteutgifter och Många av skatteutgifterna har införts, mer eller samtliga skatteutgifter. Icke saldopåverkande mindre uttalat, som medel inom specifika skatteutgifter ingår inte i sammanställningen. utgiftsområden som t.ex. bostad, miljö, Beräkningarna bygger på prognoser för 2015. arbetsmarknad eller näringsliv i syfte att stärka

Tabell 1.2 Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i

dessa områden. Ur ett budgetperspektiv kan de

procent av skatteintäkterna för respektive skatteslag m.m.

därför ofta jämställas med stöd på budgetens

Specifika Skatte- Samtliga utgiftssida. De borde därför behandlas i likhet

utgifts- tekniskt med utgifterna och inkluderas i de resultat- områden motiverade redovisningar som regelbundet lämnas avseende

Skatteutgifter

olika utgiftsområden. En sådan redovisning är en

1. Direkt skatt på arbete 1 0 1 förutsättning för en mer rättvisande jämförelse

2. Indirekt skatt på arbete 5 0 5 av stöd som lämnas över statsbudgeten inom

inkomstsida. För de skatteutgifter som kan

6. Punktskatter 28 1 28 jämföras med stöd på budgetens utgiftssida

7. Skattereduktioner* 1 0 1 anges vilket utgiftsområde som skatteutgiften

8. Kreditering på skattekonto* 0 0 0 huvudsakligen kan hänföras till.

Skattesanktioner

Även om skatteutgifter oftast kan ses som ett

systemet. Det kan vara av administrativa skäl

12. Samtliga skatteutgifter 10 0 10

såsom enkelhet, legitimitet eller för att undvika och skattesanktioner* oacceptabla konsekvenser för den enskilde. I Notera: Beräkningarna bygger på prognoser för 2015. Skatteutgifter markerade

med * anges som procent av de totala skatteintäkterna för samtliga skatteslag. sådana fall är skatteutgiften skattetekniskt Icke saldopåverkande skatteutgifter (skattefria transfereringar) ingår ej i

sammanställningen. motiverad.

Även om de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna medför ett stöd för de grupper Procentandelarna i tabellen bör tolkas med viss eller verksamheter som berörs så saknar de försiktighet då redovisningen av skattedirekt koppling till budgetens utgiftssida genom utgifterna av olika skäl inte är fullständig. Bl.a. är

dataunderlaget i vissa fall bristfälligt. Tabellen att de inte inkluderas i de resultatredovisningar

ger dock en översiktlig helhetsbild av skattesom regelbundet lämnas avseende olika

utgifternas relativa betydelse. utgiftsområden.

I denna skrivelse anges – för varje saldo- I tabell 1.2, rad 1–6 och 9–11, anges påverkande skatteutgift – antingen ett visst skatteutgifter och skattesanktioner i procent av

skatteintäkterna för respektive skatteslag.

Skattereduktioner och krediteringar på skatte- 1.5.2 Skatteutgifter 2015 konto, rad 7–8, ges i procent av de totala skatteintäkterna. Slutligen, på rad 12, redovisas För inkomståret 2015 förväntas de totala samtliga skatteutgifter och skattesanktioner i saldopåverkande skatteutgifterna uppgå till procent av de totala skatteintäkterna. 207 miljarder kronor. När det gäller

I tabell 1.2 är skatteutgifterna fördelade på de skattesanktioner förväntas dessa uppgå till inkomsttitlar som används i den ekonomiska 33 miljarder kronor. Uppgifter om den samlade vårpropositionen. Posten ”direkt skatt på arbete” omfattningen bör dock, av skäl som anförts i (rad 1) motsvarar posterna ”skatt på inkomst av avsnitt 1.4 ovan, tolkas med försiktighet. tjänst” och ”skatt på inkomst av näringsverksamhet för enskilda näringsidkare m.fl.” i Inkomstskatt tabell 1.1 ovan. Posten ”skatt på företagsvinster” Den största skatteutgiften inom tjänste- (rad 4) motsvarar posten ”skatt på inkomst av inkomstbeskattningen är avdrag för resor till och näringsverksamhet för aktiebolag m.fl.” i tabell från arbetet, som för inkomståret 2015 beräknas 1.1. uppgå till ca 5,2 miljarder kronor.

För de specifika utgiftsområdena uppgår Den största skatteutgiften inom kapitalsamtliga skatteutgifter och skattesanktioner till inkomstbeskattningen är avkastning på eget 10 procent av de totala skatteintäkterna. Mot- hem. För inkomståret 2015 bedöms skattesvarande andel för de skattetekniskt motiverade utgiften uppgå till 13,2 miljarder kronor. skatteutgifterna och skattesanktionerna är 0 procent. Samtliga saldopåverkande skatte- Indirekt skatt på förvärvsinkomster utgifter och skattesanktioner summerar till Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter är 10 procent av de totala skatteintäkterna. nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer

Skatt på kapital har den högsta procentuella som vid årets ingång inte har fyllt 26 år den andelen skatteutgifter av samtliga skatteslag. Det största. Inkomståret 2015 beräknas denna är främst den relativt låga beskattningen av skatteutgift uppgå till 19,8 miljarder kronor. avkastning och kapitalvinst på eget hem och bostadsrätt som förklarar den höga andelen Mervärdesskatt skatteutgifter av skatt på kapitalinkomster. Den största skatteutgiften inom mervärdes-

skatteområdet uppstår genom den reducerade

skattesatsen för livsmedel. Inkomståret 2015

beräknas denna skatteutgift uppgå till

26,4 miljarder kronor.

1.5¶Sammanfattning av skatteutgifter 2015

Punktskatter

Den största skatteutgiften inom punktskatte-

I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som

området är nedsatt energiskatt för elförbrukning tillkommit sedan föregående år. Andra

i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, förändringar av större betydelse tas också upp.

vilken uppgår till 11,9 miljarder kronor Därtill, i avsnitt 1.5.2, kommenteras de största

inkomståret 2015. skatteutgifterna inom respektive skatteslag.

Skattereduktioner

En skattereduktion minskar den slutliga skatten

1.5.1¶Nyheter

genom avräkning mot statlig inkomstskatt,

kommunal inkomstskatt, inkomst av närings- I årets skrivelse har några skatteutgifter

verksamhet, statlig fastighetsskatt och tillkommit. Den 1 januari 2015 infördes dels en

kommunal fastighetsavgift. Skattereduktionerna skattereduktion för mikroproduktion av

beräknas sammanlagt uppgå till 20,9 miljarder förnybar el (J6), dels en ersättning för höga

kronor inkomståret 2015. Den enskilt största sjuklönekostnader i form av en kreditering på

skatteutgiften är skattereduktion för ROTskattekonto (K4). I årets skrivelse redovisas

arbeten som beräknas uppgå till 16,9 miljarder också ytterligare en kreditering på skattekonto,

kronor. stöd för yrkesintroduktionsanställning (K3), som infördes 15 januari 2014.

Kreditering på skattekonto

Det finns stöd som efter beviljande tillgodoförs mottagaren genom kreditering på skattekontot. Den största skatteutgiften avser stöd för nystartsjobb vilken beräknas uppgå till 6,6 miljarder kronor.

Skattesanktioner

Den största enskilda skattesanktionen uppgår till 15,4 miljarder kronor för 2015 och avser socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete.

Icke saldopåverkande skatteutgifter

De icke saldopåverkande skatteutgifter som redovisas här beräknas för inkomståret 2015 uppgå till 33,9 miljarder kronor.

2¶Skatteutgifter och samhällsekonomisk

effektivitet

2¶Skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet

2.1 Inledning kilar mellan konsument- och producentpriser,

snedvrider resursallokeringen i samhället. Normen om enhetlig beskattning innebär att Snedvridningen leder till en ineffektiv ingen hänsyn tas till de motiv som ligger bakom resursallokering – så kallade dödviktsförluster en skatteutgift. Det kan medföra att alla uppstår. En annan resursallokering skulle kunna avvikelser, oavsett syfte, tolkas som samhälls- leda till förbättrad samhällsekonomisk ekonomiskt ineffektiva skatteutgifter. En del effektivitet. Det kan därför vara samhällsskatteutgifter kan emellertid bidra till en ekonomiskt motiverat med avvikelser från förbättrad samhällsekonomisk effektivitet. I enhetlig beskattning om de förbättrar effektavsnitt 2.2 beskrivs vad som menas med iviteten och därmed välfärden i samhället. begreppet samhällsekonomisk effektivitet. Enhetlig beskattning leder i dessa fall till en Vidare diskuteras möjligheterna att bedöma välfärdsförlust. olika skatteutgifter utifrån deras bidrag till En viktig fråga är således om en skatteutgift samhällsekonomisk effektivitet. kan anses förbättra den samhällsekonomiska

Tidigare års redovisning av skatteutgifter har effektiviteten och därmed välfärden. Hur en innehållit analyser av nedsättningen av social- skatteutgift påverkar välfärden är beroende på avgifter för unga (2010), nedsättningar av vilken värdegrund – t.ex. vilken vikt som läggs på koldioxidskatten (2010 och 2011), nedsättningar fördelningen av tillgångar – bedömningen utgår av energiskatten på drivmedel avsedda för från. En vanligt förekommande förenkling är att vägtransporter (2013) samt nedsatt mervärdes- en åtgärd antas leda till ökad välfärd om skatt på restaurang- och cateringtjänster (2014). vinsterna för dem som vinner på en regel- I årets skrivelse analyseras ingen enskild förändring kan kompensera förlusterna för dem skatteutgift i förhållande till begreppet samhälls- som förlorar på den. Vinnarna av en skatteutgift ekonomisk effektivitet. är typiskt de som agerar på den aktuella

marknaden, tillhör målgruppen för åtgärden eller

påverkas av den externa effekt som

internaliseras. Förlorarna kan vara svåra att 2.2 Samhällsekonomisk effektivitet identifiera då effekterna av en förändrad resurs-

allokering kan vara vitt spridda i ekonomin. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att Förutom den offentliga sektorn, som förlorar samhällets resurser används på ett effektivt sätt skatteintäkter, är de troliga förlorarna de som för att skapa så hög välfärd i samhället som agerar på närliggande marknader, tillhör en möjligt. Marknadsmisslyckanden, i form av likartad eller konkurrerande målgrupp eller exempelvis externa effekter – när en ekonomisk bidrar till den externa effekten. Det transaktion påverkar en tredje part – och skatte- demokratiska beslutssystemet måste värdera

förändringen och anse att den nya fördelningen är acceptabel.

Utifrån ekonomisk teori identifieras ett antal indikatorer på hur en skatteutgift kan förbättra den samhällsekonomiska effektiviteten. Dessa indikatorer är att – realinkomsten ökar, – sysselsättningen ökar, – dödviktsförluster, dvs. snedvridning av

resursallokeringen, minskar, eller – negativa (positiva) externa effekter minskar

(ökar).

Även om det vore önskvärt att göra en kvantitativ bedömning av en skatteutgifts bidrag till förbättrad samhällsekonomisk effektivitet är detta oftast inte praktiskt möjligt då det ställer stora krav på data och metod. En kvalitativ bedömning går dock ofta att göra.

3¶Redovisning av

skatteutgifter

3¶Redovisning av skatteutgifter

Tabell 3.1 Utgiftsområden (UO) 2015

3.1¶Inledning

Nummer Utgiftsområde

I tabell 3.2 redovisas skatteutgifterna uppdelade 01 Rikets styrelse på skatteslag för inkomståren 2014–2017.

02 Samhällsekonomi och finansförvaltning Uppräkningsfaktorer för att få fram utgifts-

03 Skatt, tull och exekution ekvivalenter anges också för respektive skatte-

04 Rättsväsendet slag. Tabellen inleds med saldopåverkande

05 Internationell samverkan skatteutgifter och avslutas med icke saldopåverkande skatteutgifter. De saldopåverkande 06 Försvar och samhällets krisberedskap skatteutgifterna har fördelats på utgiftsområden 07 Internationellt bistånd (UO) eller klassats som skattetekniskt 08 Migration motiverade (ST), vilket framgår av kolumn 2 i 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg tabellen. I tabell 3.1 finns en sammanställning av

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning samtliga utgiftsområden 2015.

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

I redovisningen av skatteutgifter beaktas

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn endast beslutade regelförändringar. Ett ”-” i

13 Integration och jämställdhet kolumnen betyder att utgiften inte kunnat kvantifieras. En del skatteutgifter har upphört. 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Dessa redovisas om de fortfarande har en 15 Studiestöd offentligfinansiell effekt något av de redovisade 16 Utbildning och universitetsforskning åren. Ett ”u” i tabellen innebär att skatteutgiften

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid har upphört. Ett ”f” innebär att redovisningen

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt har flyttats till statsbudgetens utgiftssida. konsumentpolitik

De icke saldopåverkande skatteutgifterna har

19 Regional tillväxt inte fördelats på utgiftsområden då de inte

20 Allmän miljö- och naturvård påverkar statsbudgetens saldo.

21 Energi

22 Kommunikationer

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

24 Näringsliv

25 Allmänna bidrag till kommuner

26 Statsskuldsräntor m.m.

27 Avgiften till Europeiska unionen

3.2¶Sammanställning av skatteutgifter

Tabell 3.2 Skatteutgifter fördelade på skatteslag och utgiftsområde

Skatteutgift (mdkr)

2014 2015 2016 2017

SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag

Avdrag för kostnader i tjänst

Skattefria förmåner och ersättningar

Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag, beräknas enligt följande för år 2015. Skatteutgiften A6 multipliceras med 1,58 (=1/(1-0,363)), vilket motsvarar en uppräkning med vägd marginalskattesats för aktiv enskild näringsverksamhet. Skatteutgifterna A8 samt A10 och A11 multipliceras med 1,60 (=1/(1-0,375)), vilket motsvarar en uppräkning med vägd marginalskatt på arbetsinkomster. Skatteutgiften A14 multipliceras med 2,17

Skatteutgift (mdkr)

2014 2015 2016 2017

(=1/(1-0,54)), vilket motsvarar en sammanvägning av vägd marginalskatt för arbetstagare och arbetsgivare. Skatteutgiften A17 och A33 multipliceras med 1,96 (=1/(1-0,49)), vilket motsvarar marginalskattesatsen för personer med löneförmåner.

B. Intäkter i näringsverksamhet

Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under B. Intäkter i näringsverksamhet, beräknas enligt följande för år 2015. Skatteutgiften multipliceras med 1,58 (=1/(1-0,366)), vilket motsvarar en uppräkning med vägd marginalskattesats för aktiv och passiv enskild näringsverksamhet.

C. Kostnader i näringsverksamhet

Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under C. Kostnader i näringsverksamhet, beräknas enligt följande för år 2015. Skatteutgifterna C4 och C13 multipliceras med 1,58 (=1/(1-0,366)), vilket motsvarar en uppräkning med vägd marginalskattesats för aktiv och passiv enskild näringsverksamhet. Skatteutgifterna C6, C7 och C12 räknas upp med vägd marginalskattesats för aktiv och passiv enskild näringsverksamhet, aktiv och passiv näringsverksamhet i handelsbolag samt bolagsskattesatsen, och där vikterna baseras på storleken på underlagen i respektive företagsform. För C6 är uppräkningsfaktorn 1,31 (=1/(1-0,236)), för C7 är faktorn 1,49 (=1/(1-0,328)) och för C12 är faktorn 1,38(=1/(1-0,274)). Övriga skatteutgifter multipliceras med 1,28 (=1/(1-0,22)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen.

D. Intäkter i kapital

Skatteutgift (mdkr)

2014 2015 2016 2017

Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under D. Intäkter i kapital, beräknas genom att skatteutgiften multipliceras med 1,43 (=1/(1-0,3)), vilket motsvarar en uppräkning med kapitalskattesatsen.

E. Kostnader i kapital

F. Socialavgifter

F4 UO19 Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter 0,43 0,45 0,46 0,47 F5 UO14 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år 18,69 19,78 20,68 21,67 F6 ST Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel - - - - F7 UO14 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med FoU 0,83 0,83 0,83 0,83 Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under F. Socialavgifter, beräknas enligt följande för år 2015. Skatteutgifterna F1-F3 multipliceras med 1,43 (=1/(1-0,3)), vilket motsvarar en uppräkning med kapitalskattesatsen. Skatteutgifterna F4 och F7 multipliceras med 1,28 (=1/(1-0,22)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen. Skatteutgiften F5 multipliceras med 1,22 (=1/(1-0,18)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen med hänsyn tagen till offentlig sektors andel.

G. Särskild löneskatt

G1 UO24 Ersättning skiljemannauppdrag - - - - G2 UO17 Ersättning till idrottsutövare - - - - G3 UO24 Nedsatta socialavgifter för egenföretagare som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare 0,26 0,28 0,30 0,31 G4 UO24 Inga socialavgifter för egenföretagare som är födda 1937 eller tidigare 0,10 0,10 0,11 0,11 G5 UO24 Nedsatta socialavgifter för anställda som fyllt 65 år och som är födda 1938 eller senare 2,11 2,19 2,27 2,34 G6 UO24 Inga socialavgifter för anställda som är födda 1937 eller tidigare 0,24 0,24 0,24 0,24 Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under G. Särskild löneskatt, beräknas enligt följande för år 2015. Skatteutgifterna G3 och G4 multipliceras med 1,43 (=1/(1-0,3)), vilket motsvarar en uppräkning med kapitalskattesatsen. Skatteutgifterna G5 och G6 multipliceras med 1,28 (=1/(1-0,22)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen.

H. Mervärdesskatt

Undantag från skatteplikt (ingen avdragsrätt)

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt gäller)

H5 UO09 Läkemedel 1,96 2,04 2,13 2,23 H6 ST Internationell personbefordran 0,55 0,57 0,60 0,62

Skattesats 6 eller 12 procent (avdragsrätt gäller)

H7 UO22 Personbefordran 6,33 6,57 6,85 7,16 H8 UO17 Tidningar och tidskrifter 1,61 1,72 1,83 1,95 H9 UO17 Böcker och broschyrer 0,87 0,93 0,99 1,06

Skatteutgift (mdkr)

2014 2015 2016 2017

H10 UO17 Entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar 1,75 1,82 1,90 2,01 H11 UO17 Kommersiell idrott 1,69 1,76 1,83 1,92 H12 UO24 Transport i skidliftar 0,22 0,23 0,24 0,26 H13 UO17 Upphovsrätter 0,34 0,36 0,37 0,39 H14 UO17 Entré till djurparker 0,08 0,08 0,08 0,09 H15 UO12 Livsmedel 25,55 26,42 27,35 28,36 H16 UO24 Restaurang- och cateringtjänster 9,04 9,18 9,57 10,08 H17 UO24 Rumsuthyrning 1,56 1,63 1,70 1,80 H18 UO17 Försäljning av konstverk ≥300 000 kr/år 0,02 0,02 0,02 0,02

Undantag från skattskyldighet

H19 UO17 Omsättning i ideella föreningar 0,26 0,13 0,12 0,12

Avdrag för ingående skatt

H20 ST Ingående skatt på jordbruksarrende - - - - Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under H. Mervärdesskatt beräknas genom att räkna upp skatteutgiften med bolagsskattesatsen, d.v.s. med faktorn 1,28 (=1/(1-0,22)).

I. Punktskatter

Energiskatt

I1 UO22 Energiskatt på diesel i motordrivna fordon 7,61 8,21 8,27 8,18 I2 UO22 Energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel 0,22 0,25 0,26 0,27 I3 UO22 Energiskattebefrielse för biodrivmedel 3,38 3,20 3,39 4,16 I4 UO22 Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift 1,08 1,13 1,14 1,16 I5 UO22 Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift 0,02 0,02 0,02 0,02 I6 ST Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart 0,32 0,34 0,34 0,34 I7 UO22 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart 0,69 0,71 0,70 0,70 I8 UO24 Nedsatt energiskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet 0,18 0,18 0,17 0,17 I9 UO21 Energiskattebefrielse för biobränsle, torv m.m. för uppvärmning 5,08 5,88 5,88 5,95 I10 UO21 El som inte är skattepliktig - - - - I11 UO21 Nedsatt energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk 0,25 0,28 0,28 0,28 I12 UO21 Nedsatt energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin 0,04 0,04 0,04 0,04 I13 UO24 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom industrin 0,62 0,63 0,61 0,62 I14 UO23 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom jord- och skogsbruksnäringarna 0,05 0,06 0,06 0,06 I15 UO24 Nedsatt energiskatt på el som används inom industrin 11,93 11,90 11,91 12,03 I16 UO23 Nedsatt energiskatt på el som används inom jord- och skogsbruksnäringarna 0,50 0,50 0,50 0,51 I17 UO24 Energiskattebefrielse på el vid deltagande i PFE inom industrin 0,08 0,00 0,00 0,00 I18 UO19 Nedsatt energiskatt på elförbrukning i vissa kommuner 0,92 0,95 0,95 0,95

Koldioxidskatt

I19 UO23 Nedsatt koldioxidskatt för diesel till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringarna 0,81 0,42 0,42 0,42

Skatteutgift (mdkr)

2014 2015 2016 2017

I28 UO23 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom jord- och

skogsbruksnäringarn 0,01 u u u Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under I. Punktskatter beräknas genom att räkna upp skatteutgiften med bolagsskattesatsen, d.v.s. med faktorn 1,28 (=1/(1-0,22)).

J. Skattereduktioner m.m.

J1 UO24 Skattereduktion för sjöinkomst 0,06 0,06 0,06 0,06 J2 UO14 Skattereduktion för RUT-tjänster 3,07 3,47 4,00 4,64 J3 UO14 Skattereduktion för ROT-arbeten 16,90 16,86 16,86 16,86 J4 UO18 Begränsad fastighetsavgift för pensionärer 0,22 0,22 0,21 0,20 J5 UO17 Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet 0,22 0,22 0,22 0,22 J6 UO21 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el 0,03 0,03 0,03 Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under J. Skattereduktioner m.m. beräknas enligt följande för år 2015. Skatteutgiften för J1 multipliceras med 1,60 (=1/(1-0,375)), vilket motsvarar en uppräkning med vägd marginalskatt på arbetsinkomster. Skatteutgiften för J2, J3, J5 samt J6 multipliceras med 1,60 (=1/(1-0,373)), vilket motsvarar en uppräkning med vägd marginalskatt på förvärvsinkomster. Skatteutgiften för J4 multipliceras med 1,43 (=1/(1-0,3)), vilket motsvarar en uppräkning med kapitalskattesatsen.

K. Kreditering på skattekonto

K1 UO14 Stöd för nystartsjobb 6,61 6,61 6,84 7,35 K2 UO22 Sjöfartsstöd 1,42 1,46 1,50 1,55 K3 UO14 Stöd för yrkesintroduktionsanställning 0,01 0,07 0,17 0,36 K4 UO10 Ersättning för höga sjuklönekostnader 0,02 0,36 0,36 Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under K. Kreditering på skattekonto, beräknas enligt följande för år 2015. Skatteutgiften för K1 och K3 multipliceras med 1,23 (=1/(1-0,19)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen med hänsyn tagen till offentlig sektors andel. Skatteutgiften för K2 multipliceras med 1,28 (=1/(1-0,22)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen. Skatteutgiften för K4 multipliceras med 1,19 (=1/(1-0,16)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen med hänsyn tagen till offentlig sektors andel.

L. Skattskyldighet

M. Skattesanktioner

Kostnader i kapital

M1 ST Begränsning i avdragsgilla ränteutgifter -0,08 -0,07 -0,08 -0,10

Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under M. Skattesanktioner, Kostnader i kapital, beräknas enligt följande för år 2015. Skatteutgifterna M1 och M2 multipliceras med faktorn 1,43 (=1/(1-0,3)), vilket motsvarar en uppräkning med kapitalskattesatsen. Skatteutgifterna M3-M6 multipliceras med faktorn 1,28 (=1/(1-0,22)), vilket motsvarar en uppräkning med bolagsskattesatsen.

Socialavgifter

M7 ST Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete -14,41 -15,36 -16,69 -18,04 Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under M. Skattesanktioner, Socialavgifter, beräknas genom att räkna upp skatteutgiften med bolagsskattesatsen, d.v.s. med faktorn 1,28 (=1/(1-0,22)).

Punktskatter

M8 UO21 Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer -3,84 -3,75 -4,12 -4,12 M9 UO21 Koldioxidskatt på fossila bränslen i värmeverk inom EU ETS -0,05 -0,08 -0,08 -0,08 Utgiftsekvivalenten för skatteutgifter under M. Skattesanktioner, Punktskatter, beräknas genom att räkna upp skatteutgiften med bolagsskattesatsen, d.v.s. med faktorn 1,28 (=1/(1-0,22)).

N. EJ SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

Skattefria transfereringar

För icke saldopåverkande skatteutgifter sammanfaller utgiftsekvivalenten med skatteutgiften.

4¶Beskrivning av enskilda

skatteutgifter

4¶Beskrivning av enskilda skatteutgifter

4.1 Inledning del av inkomsten som får tas ut i inkomstslaget

kapital, där skatten är lägre. I denna del ges en beskrivning av samtliga För vissa delägare medför dessa s.k. 3:12skatteutgifter och skattesanktioner. Beskrivning- regler att en del av kapitalinkomsten beskattas arna innehåller även hänvisningar till aktuella som tjänsteinkomst. För andra delägare lagrum. beskattas i stället en del av tjänsteinkomsten som

kapitalinkomst. I den mån den senare gruppen

dominerar, medför detta en skatteutgift.

Skatteutgiften består av skillnaden mellan den 4.2 Förkortningar faktiska schablonberäknade skatten och den

teoretiska skatten när all tjänsteinkomst I beskrivningarna används följande förkort- beskattas i inkomstslaget tjänst och all kapitalningar: inkomst i inkomstslaget kapital.

Reglerna för schablonbeskattad kapitalav- EES Europeiska ekonomiska kastning finns i 57 kap. IL. Utrymmet för

samarbetsområdet kapitalbeskattning (gränsbeloppet) beräknas IL Inkomstskattelagen (1999:1229) enligt antingen huvudregeln eller förenklings- LSE Lagen (1994:1776) om skatt på regeln. Vid tillämpning av huvudregeln beräknas

energi utrymmet genom att en s.k. klyvningsränta ML Mervärdesskattelagen (1994:200) multipliceras med omkostnadsbeloppet, normalt SFS Svensk författningssamling anskaffningsvärdet på andelarna. Klyvnings-

räntan uppgår till statslåneräntan den sista

november året före beskattningsåret ökad med

nio procentenheter. I vissa fall tillkommer ett 4.3 Beskrivning av skatteutgifter lönebaserat utrymme, se skatteutgift A2. Enligt

förenklingsregeln får ägare till kvalificerade A Inkomst av tjänst och allmänna avdrag andelar gemensamt ta ut ett schablonbelopp som

uppgår till 2,75 inkomstbasbelopp och som A1 Schablonberäknad kapitalavkastning i beskattas i inkomstslaget kapital. Om hela det

fåmansföretag kapitalbeskattade utrymmet inte utnyttjas får det

sparas till kommande år. Utrymmet räknas även Ägare till kvalificerade andelar i fåmansföretag upp med en ränta, som uppgår till statslånekan ta ut ersättning i form av både tjänste- och räntan den sista november året före beskattkapitalinkomst. Eftersom skattesatserna för ningsåret ökad med tre procentenheter. dubbelbeskattad tjänste- och kapitalinkomst En skatteutgift uppkommer i den mån den skiljer sig åt förebyggs skatteplanering genom schablonberäknade kapitalavkastningen överregler som schablonmässigt begränsar hur stor stiger den faktiska kapitalavkastningen. Skatte-

utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och

särskild löneskatt och består av skillnaden i A4 Utdelning på kvalificerade andelar skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och kapitalinkomst. Denna skillnad ökar till följd av Enligt 57 kap. 20 och 20a §§ IL ska utdelning på att endast 2/3 av utdelningen i inkomstslaget kvalificerade andelar som överstiger gränsbekapital tas upp till beskattning (se skatteutgift loppet tas upp till beskattning i inkomstslaget D4) medan tjänsteinkomsten tas upp i sin tjänst. Under ett och samma beskattningsår ska helhet. dock högst 90 inkomstbasbelopp beskattas som

tjänsteinkomst. Ytterligare utdelning beskattas

som kapitalinkomst. Den del av utdelningen A2 Lönebaserat utrymme i fåmansföretag som överstiger gränsbeloppet (dvs. utdelnings-

utrymmet för kapitalbeskattning till 2/3) men Enligt 57 kap. 11 § jämfört med 16–19a §§ IL som på grund av begränsningsregeln ändå tillkommer vid tillämpning av huvudregeln enligt beskattas som kapitalinkomst medför en ovan ett utdelningsutrymme baserat på företa- skatteutgift som avser skatt på inkomst av tjänst. gets lönesumma, utöver den schablonavkastning Skatteutgiften består i skillnaden i skattesats som baseras på den s.k. klyvningsräntan och mellan dubbelbeskattad tjänste- och aktiernas anskaffningsvärde. Detta gäller endast kapitalinkomst. om det s.k. löneuttagskravet är uppfyllt och bara om delägaren äger en andel som motsvarar minst 4 procent av kapitalet. Detta gäller dock inte vid A5 Arbetsgivares kostnader för tillämpning av förenklingsregeln. arbetstagares pension

En skatteutgift uppkommer i den mån huvudregeln tillämpas och löneuttagskravet och ägar- Arbetsgivarens kostnader ska inte tas upp till kravet är uppfyllt, såvida det lönebaserade beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna utrymmet resulterar i att viss del av avkastningen avser tryggande av utfästelse om pension genom som baseras på löner till anställda beskattas i till exempel betalning av premie för pensionsinkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser skatt försäkring på visst sätt och inom vissa ramar på inkomst av tjänst och särskild löneskatt och (11 kap. 6 § IL). Utfästelsen utgör en ersättning består i skillnaden mellan dubbelbeskattad för utfört arbete som inte är förmånsgrundande i tjänste- och kapitalinkomst. Det lönebaserade socialförsäkringssystemen och ligger därför till utrymmet ingår i det s.k. gränsbeloppet, se också grund för särskild löneskatt. Skatteutgiften för skatteutgift D4. skatt på inkomst av tjänst är beroende av

skillnaden i marginalskatt vid avsättning och

utbetalning av pensionen.

A3 Kapitalvinst på kvalificerade andelar

Enligt 57 kap. 21 och 23 §§ IL ska kapitalvinst på A6 Underskott i aktiv näringsverksamhet kvalificerade andelar som överstiger gräns- m.m. beloppet tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst. Den kapitalvinst som ska redovisas som Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras intäkt av tjänst är maximerad till 100 inkomst- av som allmänt avdrag under vissa förutbasbelopp under en femårsperiod. Kapitalvinst sättningar (maximalt under 5 års tid med högst utöver 100 inkomstbasbelopp beskattas som 100 000 kronor per år; restriktionerna gäller kapitalinkomst till 30 procent. Den del av kapi- dock inte litterär, konstnärlig eller liknande talvinsten som överstiger gränsbeloppet (dvs. verksamhet), se 62 kap. 2–4 §§ IL. Normen är utrymmet för kapitalbeskattning till 2/3) men annars att underskottet får sparas och kvittas som pga. basbeloppsregeln ändå beskattas som mot senare överskott i den aktiva näringsverkkapitalinkomst medför en skatteutgift avseende samheten. Den tidigarelagda kvittningen är en skatt på inkomst av tjänst. Skatteutgiften består i skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad skattekrediten och avser skatt på inkomst av tjänste- och kapitalinkomst. tjänst.

A7 Avdrag för pensionspremier A11 Avdrag för resor till och från arbetet

Enligt 59 kap. IL får avdrag göras för erlagda Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid premier för pensionsförsäkringar och inbetalnin- inkomsttaxeringen, om arbetsplatsen ligger på gar på pensionssparkonton. Avdragsrätten är ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad begränsad till ett fast belopp om 1 800 kronor att denne behöver använda något transportmedel per år, samt för enskilda näringsidkare och skatt- (12 kap. 26 § IL). Om arbetsresorna görs med skyldiga som helt saknar pensionsrätt i anställ- bil ska vissa förutsättningar vara uppfyllda ning ett tilläggsbelopp om 35 procent av (12 kap. 27–30 §§ IL). Avdraget utgör en skatteinkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp. Om utgift eftersom kostnader för arbetsresor skattemarginalskatten vid utbetalningen av pensionen rättsligt generellt anses vara privata levnadsär lägre än vid inbetalningen av premien uppstår kostnader och inte en kostnad för intäkternas en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på förvärvande då den skattskyldige själv anses inkomst av tjänst. kunna välja sin bostadsort. Kostnaderna är till

den del de överstiger 10 000 kronor

(12 kap. 2 § IL) avdragsgilla vid inkomst- A8 Sjöinkomstavdrag taxeringen. Skatteutgiften avser skatt på inkomst

av tjänst. Skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret ges sjöinkomstavdrag med 36 000 kronor om fartyget till övervägande del A12 Avdrag för utbildningsresor vid går i fjärrfart och 35 000 kronor om det går i omstrukturering närfart (64 kap. 2 § IL). Om den skattskyldige inte har arbetat ombord hela året ges avdrag för Skattskyldiga som har skattefri förmån av varje dag som sjöinkomst uppbärs. Skatte- utbildning eller annan åtgärd enligt 11 kap. 17 § utgiften avser skatt på inkomst av tjänst. IL ska göra avdrag enligt 12 kap. 26–30 §§ IL för

utgifter för resor mellan bostaden och platsen

för utbildningen eller åtgärden (12 kap. 31 § IL). A9 Personaloptioner Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

Beskattning av personaloptionsförmån sker först när en personaloption utnyttjas eller överlåts A13 Avdrag för inställelseresor (10 kap. 11 § andra stycket IL). För de personer som utnyttjar eller överlåter en personaloption Om den skattskyldige har haft utgifter för resa är räntan på denna skattekredit en skatteutgift. mellan två platser inom EES i samband med Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. tillträdande eller frånträdande av tjänst, s.k.

inställelseresa, är kostnader till den del de över-

stiger 10 000 kronor avdragsgilla vid inkomst- A10 Avdrag för ökade levnadskostnader vid taxeringen (12 kap. 2 och 25 §§ IL). Skatte-

tillfälligt arbete, dubbel bosättning och utgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

hemresor

Den som har tillfälligt arbete på annan ort än A14 Sänkt skatt för utländska hemorten eller har flyttat till annan ort på grund nyckelpersoner av arbete men har kvar den tidigare bostaden kan under vissa förutsättningar få avdrag för den Vissa förmåner och ersättningar till utländska ökning av levnadskostnaderna som därigenom experter, forskare och andra nyckelpersoner kan uppkommer (12 kap. 18–22 §§ IL). Om den under vissa förutsättningar undantas från skattskyldige på grund av sitt arbete vistas på beskattning (11 kap. 22 och 23 §§ IL). Det är annan ort än hemorten kan denne, under vissa Forskarskattenämnden som prövar om förutförutsättningar, göra avdrag för utgifter för en sättningarna för skattebefrielse är uppfyllda hemresa per vecka (12 kap. 24 § IL). Skatte- (11 kap. 23 a § IL). Bland annat undantas utgiften avser skatt på inkomst av tjänst. 25 procent av lönen och vissa ersättningar för

utgifter, t.ex. avgifter för barns skolgång i grund- A18 Stipendier och gymnasieskola, från beskattning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och Enligt 8 kap. 5 § IL är stipendier som är avsedda särskild löneskatt. för mottagarens utbildning undantagna från

inkomstbeskattning. Stipendier som är avsedda

för andra ändamål är undantagna från inkomst- A15 Förmån av resa vid anställningsintervju beskattning om de inte utgör ersättning för

arbete för utbetalarens räkning och inte betalas Förmån av resa till eller från anställningsintervju ut periodiskt. Skatteutgiften avser skatt på mellan två platser inom EES och ersättning för inkomst av tjänst och särskild löneskatt. sådan resa som inte överstiger kostnaden för resan är inte skattepliktig (11 kap. 26 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst A19 Personalrabatter m.m. och särskild löneskatt.

Personalrabatter beskattas normalt inte (11 kap.

13 § IL). Reseförmåner med inskränkande A16 Förmån av utbildning vid villkor som tillhandahålls anställda inom t.ex.

omstrukturering m.m. flyg eller järnväg beskattas enligt en schablon

(61 kap. 12–14 §§ IL). Skatteutgiften avser skatt Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. som är av betydelse för att den skattskyldige, ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta, ska inte tas upp till beskattning hos den som blivit eller löper A20 Vissa ersättningar och förmåner till EUrisk att inom fem år bli arbetslös på grund av parlamentariker omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet. Det gäller De resekostnadsersättningar, ersättningar för också om avsikten är att den skattskyldige ska få utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller annat arbete hos arbetsgivaren (11 kap. 17 § IL). barnafödande och kostnadsersättningar för Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst utövande av uppdraget som Europaparlamentet och särskild löneskatt. betalar ut till sina ledamöter är enligt 11 kap.

28 § IL inte skattepliktiga. Detsamma gäller de

försäkringsförmåner som ges ut av Europa- A17 Förmån av miljöanpassade bilar parlamentet och de inbetalningar som görs till

den frivilliga pensionsfonden. Det senare gäller Förmånsvärdet för en bil som – helt eller delvis – också inbetalningar som görs av före detta är utrustad med teknik för drift med elektricitet ledamöter som förvärvat rättigheter i fonden. eller med mer miljöanpassade drivmedel än Ersättningar för utgifter i samband med bensin eller dieselbränsle och som därför har ett sjukdom, graviditet eller barnafödande som ges nybilspris som är högre än nybilspriset för till före detta ledamöter som har pension eller närmast jämförbara bil utan sådan teknik, sätts efterlevandepension från Europaparlamentet ska ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för inte heller beskattas. Skatteutgiften avser skatt den närmast jämförbara bilen utan sådan teknik på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. (61 kap. 8a § IL). Vidare gäller att förmånsvärdet för förmånsbilar som drivs med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla A21 Ersättningar och förmåner till personal eller annan gas än gasol utgörs av 60 procent av vid Europaskolor förmånsvärdet för jämförbar bil utan miljöanpassad teknik, dock högst 16 000 kronor per Ersättningar och förmåner som Europaskolorna år. Den senare nedsättningen är tidsbegränsad ger ut till personal som är eller varit till och med inkomståret 2016. Skatteutgiften utstationerade vid dessa skolor tas inte upp till uppstår till följd av det nedsatta förmånsvärdet beskattning (11 kap. 21 a § IL). Detsamma gäller och avser inkomst av tjänst och särskild efterlevande till sådan personal. Skatteutgiften löneskatt.

avser skatt på inkomst av tjänst och särskild inkomst (11 kap. 21 § IL). Skatteutgiften avser löneskatt. skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A22 Hittelön m.m. A26 Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI

Enligt 8 kap. 30 § IL är hittelön, ersättningar till den som har räddat personer eller tillgångar i fara Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för och ersättningar till den som har bidragit till eller skolavgifter för barn och förmån av bostad är avsett att bidra till att bl.a. förebygga brott inte skattepliktig när ersättningen anvisats av skattefria om inte ersättningarna hänför sig till styrelsen för Stockholms internationella fredsanställning eller uppdrag. Eftersom ersätt- forskningsinstitut (SIPRI) till forskare vid ningarna i princip är ersättning för prestation SIPRI som är utländska medborgare, kontraktsutgör skattebefrielsen en skatteutgift avseende anställda på bestämd tid och vid tidpunkten för skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. anställningen inte bosatta i Sverige (11 kap.

21 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av

tjänst och särskild löneskatt.

A23 Ersättning för blod m.m.

Sedvanliga ersättningar till den som har lämnat A27 Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse organ, blod eller modersmjölk är skattefria utomlands (8 kap. 29 § IL). Eftersom ersättningarna i princip är ersättning för prestation utgör skatte- Den s.k. ettårsregeln ger skattefrihet i Sverige för befrielsen en skatteutgift avseende skatt på tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse inkomst av tjänst och särskild löneskatt. utomlands i minst ett år i samma land. Detta

gäller även om ingen beskattning skett i

verksamhetslandet beroende på lagstiftning eller A24 Inkomst från försäljning av vilt växande administrativ praxis i det landet eller annat avtal

bär än skatteavtal (3 kap. 9 § IL). Detta gäller inte

för anställningar hos staten, landsting, Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, kommuner, församlingar inom Svenska kyrkan svamp och kottar som den skattskyldige har annat än vid tjänsteexport. Inte heller gäller plockat själv är skattefria upp till 12 500 kronor ettårsregeln för europaparlamentariker. Skatte- (8 kap. 28 § IL). Detta gäller inte om plock- utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och ningsverksamheten utgör näringsverksamhet särskild löneskatt. eller om ersättningen utgör lön eller liknande förmån. Eftersom inkomsterna är ersättning för utfört arbete utgör skattebefrielsen en A28 Tjänsteinkomster förvärvade på vissa skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på utländska fartyg inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

Skattefrihet gäller för anställning ombord på

utländskt fartyg som huvudsakligen går i ocean- A25 Ersättningar till statligt anställda fart om vistelsen utomlands varat i minst

stationerade utomlands 183 dagar sammanlagt under en tolvmånaders-

period och arbetsgivaren hör hemma i en stat Ersättningar och förmåner till utomlands inom EES (3 kap. 12 § IL). Skatteutgiften avser stationerad personal vid statlig myndighet ska skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. inte tas upp till beskattning, om ersättningen eller förmånen är föranledd av stationeringen och avser vissa förmåner och ersättningar, t.ex. A29 Personalvård bostad på stationeringsorten och medföljandetillägg för make, maka eller sambo som på grund Enligt 11 kap. 11 § IL är personalvårdsförmåner av stationeringen går miste om egen förvärvs- skattefria. Med personalvårdsförmåner avses

förmåner av mindre värde som inte är en direkt tjänst och särskild löneskatt i de fall där ersättning för utfört arbete. Som personal- ersättningen betalas av arbetsgivaren. vårdsförmåner räknas inte rabatter, förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning, förmåner som inte riktar sig till hela A33 Nedsatt förmånsvärde alkolås personalen, eller andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser Enligt 11 kap. 1 § IL ska förmåner som fås på genom kuponger eller något motsvarande grund av tjänst tas upp till beskattning i betalningssystem. Som personalvårdsförmån inkomstslaget tjänst. Bilförmån är en sådan räknas bland annat sådana förfriskningar och förmån som ska tas upp till beskattning. Extraenklare förtäring i samband med arbete som inte utrustning i bilen höjer förmånsvärdet. För att få kan anses som måltid samt möjlighet till enklare till stånd en ökad användning av alkolås i fordon slag av motion och annan friskvård (11 kap. undantas alkolås från den extrautrustning som 12 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av höjer förmånsvärdet. Skatteutgiften utgörs av tjänst och särskild löneskatt. skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A30 Förmån av privatfinansierad hälso- och B Intäkter i näringsverksamhet sjukvård B1 Uttag av bränsle

Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp till beskattning om förmånen avser vård i Sverige Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksom inte är offentligfinansierad eller vård samhet skattepliktigt. Uttag av bränsle från en utomlands (11 kap. 18 § IL). Arbetsgivaren har å fastighet i Sverige som är taxerad som lantbruksandra sidan ingen avdragsrätt för kostnaden enhet ska dock inte uttagsbeskattas, om bränslet (16 kap. 22 § IL). Skatteutgiften avser skatt på används för uppvärmning av den skattskyldiges inkomst av tjänst och särskild löneskatt. privatbostad på fastigheten. (22 kap. 9 § IL).

Skatteutgiften avser skatt på inkomst av

näringsverksamhet och särskild löneskatt.

A31 Utjämning av småföretagares inkomst

Inkomstutjämnande åtgärder i små företag, t.ex. B2 Avverkningsrätt till skog avsättningar till skogskonto (21 kap. IL) och periodiseringsfond (30 kap. IL) samt överav- Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten skrivningar (18 kap. IL), leder till en skatteutgift när bindande avtal träffats. Enligt gällande när åtgärderna medför att ägarens marginalskatt lagstiftning tillämpas dock kontantprincipen då blir olika vid avsättning och uttag. Skatteutgiften ersättning för avverkningsrätt till skog betalas avser skatt på inkomst av tjänst. under flera år (21 kap. 2 § IL). Detta innebär att

beskattningen skjuts upp och att en räntefri

kredit uppstår i näringsverksamheten. I princip A32 Flyttningsersättningar från arbetsgivare borde räntan på krediten utgöra underlag för

skatt på inkomst av näringsverksamhet och Ersättning för utgifter för flyttning när en särskild löneskatt. skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av B3 Kapitalvinst på näringsfastigheter arbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar Kapitalvinst på enskildas näringsfastigheter ersättning för körning med egen bil, ska denna beskattas som kapitalinkomst (13 kap. 6 § IL). ersättning dock tas upp till beskattning till den Skatteutgiften avser att en större del av näringsdel den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. inkomsten beskattas som kapitalinkomst än vad 27 § IL. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av som är förenligt med normen. Skatteutgiften

utgörs av skillnaden mellan skattesatsen för

näringsinkomst (inklusive särskild löneskatt) C5 Skadeförsäkringsföretag och skattesatsen på kapitalinkomst.

I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet

att göra extra avsättningar till s.k. säkerhets- C Kostnader i näringsverksamhet reserv. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av

näringsverksamhet och utgörs av räntan på den C1 Avdrag för resor till och från arbetet skattekredit som det extra avdraget medför.

Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid inkomsttaxeringen, om arbetsplatsen ligger på C6 Överavskrivningar avseende inventarier ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att denne behöver använda något transport- Den ekonomiskt motiverade avskrivningstiden medel. Om arbetsresorna görs med bil ska bestäms av tillgångens ekonomiska livslängd, motsvarande förutsättningar som gäller för medan den skattemässiga avskrivningstiden inkomst av tjänst vara uppfyllda (16 kap. bestäms enligt lag (18 kap. IL). Detta innebär att 28 § IL), se skatteutgift A11 ovan. Avdraget planmässiga och skattemässiga avskrivningar utgör en skatteutgift avseende skatt på inkomst endast undantagsvis överensstämmer. Lagstiftav näringsverksamhet. ningen tillåter att en tillgång skrivs av snabbare

än vad som är ekonomiskt motiverat. Genom

överavskrivningarna uppstår en skattekredit; C2 Matching-credit-klausuler i olika skatten på inkomst av näringsverksamhet multi-

dubbelbeskattningsavtal plicerad med den ackumulerade överavskrivnin-

gen. Skatteutgiften utgörs av räntan på skatte- I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för krediten och avser inkomst av näringsverksamden skatt som skulle ha tagits ut i det andra het och särskild löneskatt. avtalslandet även om sådan skatt inte har betalats. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet. C7 Periodiseringsfonder

Periodiseringsfonden är en vinstanknuten C3 Koncernbidragsdispens reserveringsmöjlighet i företaget, där medel kan

reserveras under högst sex år (30 kap. IL). Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får Reserveringsmöjligheten innebär att inkomstgöras enligt reglerna för koncernbidrag trots att beskattningen skjuts upp. För juridiska personer alla förutsättningar inte är uppfyllda (35 kap. är periodiseringsfonderna räntebelagda och där- 8 § IL). Detta förutsätter bl.a. att bidraget med medför juridiska personers periodiseringslämnas för en näringsverksamhet som är av fonder inga skatteutgifter om räntan sammanväsentlig betydelse från samhällsekonomisk faller med skattekrediten. För enskilda näringssynpunkt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst idkare och för fysiska personer som är delägare i av näringsverksamhet. handelsbolag är avsättningarna inte räntebelagda

och skatteutgiften utgörs av räntan på skatte-

krediten. Skatteutgiften avser inkomst av C4 Anläggning av ny skog m.m. näringsverksamhet och särskild löneskatt.

Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk ska kostnadsföras direkt C8 Substansminskning (21 kap. 3 §). Utgifter för inköp samt plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får Huvudregeln när det gäller avdrag för dras av direkt (20 kap. 17 § IL). Skatteutgiften substansminskningar innebär inte att en skatteutgörs av ränteeffekten på det omedelbara avdra- utgift uppstår. Enligt en alternativregel får get och avser skatt på inkomst av näringsverk- avdraget uppgå till högst 75 procent av täktsamhet och särskild löneskatt. markens marknadsvärde då utvinningen påbörja-

des (20 kap. 20–28 §§ IL). Skatteutgiften utgörs

av ränteeffekten på den snabbare avskrivningen skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på enligt alternativregeln och avser skatt på inkomst krediten och avser skatt på inkomst av näringsav näringsverksamhet och särskild löneskatt. verksamhet och särskild löneskatt.

C9 Skogsavdrag C13 Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto

Vid avyttring av skog får en fysisk person under innehavstiden göra avdrag med högst 50 procent En enskild näringsidkare som har intäkt av av anskaffningsvärdet, medan avdraget för skogsbruk, skogsintäkt, har ofta oregelbundna juridiska personer är begränsat till 25 procent. inkomster. Detsamma gäller för en enskild För ett visst beskattningsår får avdrag göras med näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphögst halva den avdragsgrundande skogsintäkten hovsman enligt lagen (1960:729) om upphovs- (21 kap. 4–19 §§ IL). Syftet med avdragsrätten är rätt till litterära och konstnärliga verk. För att att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å möjliggöra en resultatutjämning mellan beskattandra sidan saknas anledning att ge avdrag när ningsår tillåts dessa näringsidkare göra avdrag för värdeökningen på skogstillväxten överstiger belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom kreditinstitut, skogskonto eller skogsskadekonto den schablon som är vald för beräkning av i det första fallet och upphovsmannakonto i det avdragets storlek och avser skatt på inkomst av senare fallet (21 kap. 21–41 §§ och 32 kap. IL). näringsverksamhet och särskild löneskatt. Insättningen begränsas i tid till 10 år på skogs-

konto, 20 år på skogsskadekonto och 6 år på

upphovsmannakonto. Kontoinsättningen med- C10 Bidrag till regionala utvecklingsbolag för att egenavgiften där skattedelen utgörs av

särskild löneskatt, skjuts upp, samt att skatten på Avdrag får göras för bidrag som lämnas utan inkomst av näringsverksamhet skjuts upp. villkor till ett regionalt utvecklingsbolag (16 kap. Skatteutgiften utgörs av den räntefria skatte- 12 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av krediten. näringsverksamhet och särskild löneskatt.

C14 Räntefördelning vid generationsskiften C11 Bidrag till Tekniska museet och

Svenska Filminstitutet Förvärvas en näringsfastighet genom arv,

testamente eller gåva eller genombodelning med Avdrag får göras för bidrag som lämnas till anledning av makes död eller äktenskapsskillnad Tekniska museet (16 kap. 10 § IL) och för kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning sådana bidrag och avgifter till Svenska Film- till den del det negativa kapitalunderlaget är institutet som avses i filmavtalet (16 kap. hänförligt till förvärvet (33 kap. 15–17 §§ IL). 11 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av Skatteutgiften avser inkomst av näringsverknäringsverksamhet och särskild löneskatt. samhet och särskild löneskatt.

C12 Nedskrivning av lager och pågående D Intäkter i kapital arbeten D1 Avkastning eget hem

Enligt en alternativregel kan lager (gäller inte fastigheter och värdepapper) tas upp till 97 Med eget hem avses ett småhus som inte upplåts procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet med hyresrätt eller bostadsrätt. Den direkta (17 kap. 4 § IL). Byggnads-, hantverks- och avkastningen i form av boendet i eget hem anläggningsföretag kan tillämpa motsvarande beskattas inte som inkomst av kapital. Däremot alternativregel på pågående arbeten om arbetet tas kommunal fastighetsavgift ut på bostäder utförs till ett fast pris och inte har slutredovisats enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastig- (17 kap. 27 § IL). Nedskrivningen ger en hetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda

byggnader som innehåller bostäder är nedsatt kapitalinkomster. Skatteutgiften avser skatt på under de första 15 åren, se skatteutgifter D16– inkomst av kapital. D18. Direktavkastningen antas schablonmässigt motsvara marknadsvärdet på egnahemsfastigheten multiplicerat med två procentenheter. D5 Utdelning av andelar i dotterföretag Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan kapitalskatt på fastighetens reala direktavkastning Beskattning av aktieutdelning i form av andelar och fastighetsavgift utan nedsättningar. skjuts i det fall ett antal villkor är uppfyllda upp

till dess att mottagaren säljer andelarna, se den

s.k. lex Asea, 42 kap. 16 § IL. Räntan på denna D2 Avkastning bostadsrättsfastighet skattekredit är en skatteutgift. Skatteutgiften

avser skatt på inkomst av kapital. Den direkta avkastningen i form av boendet i privatbostadsföretag (äkta bostadsrättsförening) beskattas inte som inkomst av kapital D6 Utdelning och kapitalvinst på andelar i (42 kap. 28 § IL). Däremot tas kommunal oäkta bostadsrättsföreningar fastighetsavgift ut på bostäder enligt lagen om kommunal fastighetsavgift. Andelar i oäkta bostadsrättsföreningar omfattas

Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader av lättnadsreglerna till och med utgången av år som innehåller bostäder är nedsatt under de 2015. Lättnadsreglerna motsvarar de regler i första 15 åren, se skatteutgifter D15–D17. 43 kap. IL som gällde för utdelning och Direktavkastningen antas schablonmässigt kapitalvinst på andelar i onoterade bolag före motsvara det sammanlagda marknadsvärdet på inkomståret 2006. Lättnadsreglerna innebär att privatbostadsföretagets bostadsrättslägenheter ett belopp uppgående till 70 procent av multiplicerat med två procentenheter. Skatte- statslåneräntan multiplicerat med ett speciellt utgiften utgörs av skillnaden mellan kapitalskatt definierat underlag (i princip omkostnadspå fastighetens reala direktavkastning och beloppet för bostadsrätten) undantas från fastighetsavgift utan nedsättningar. beskattning i inkomstslaget kapital. Skatte-

utgiften avser skatt på inkomst av kapital.

D3 Utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade bolag D7 Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt

Enligt 42 kap. 15 a § IL tas endast 5/6 av kapitalinkomster för delägare i onoterade bolag Enligt normen ska värdeförändringar beskattas upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Den löpande på årsbasis (alternativt ska skatterestitueffektiva skatten på kapitalavkastningen blir tion medges) och inte som fallet är i dag, när de således 25 procent, vilket är lägre än normen för realiseras, dvs. avyttras. Enligt 47 kap. IL ges kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger dessutom möjlighet till uppskov även då vinsten upphov till en skatteutgift som avser skatt på har realiserats. Dessa uppskovsmöjligheter ger inkomst av kapital. upphov till en skattekredit. En schablonintäkt på

1,67 procent av uppskovsbeloppet på en realise-

rad vinst tas upp till beskattning i inkomstslaget D4 Utdelning och kapitalvinst på kapital. Detta motsvarar en icke avdragsgill ränta

kvalificerade andelar på hela uppskovsbeloppet på 0,5 procent.

Skillnaden mellan gällande uppskovsregler och För den del av utdelning och kapitalvinst på en beskattning av uppskov i inkomstslaget kvalificerade andelar i fåmansföretag som kapital utgör en skatteutgift som avser skatt på understiger gränsbeloppet tas endast 2/3 upp till inkomst av kapital. beskattning enligt 57 kap. 20 och 21 §§ IL. Den effektiva skatten på kapitalavkastningen blir således 20 procent, vilket är lägre än normen för

D8 Värdeförändring på aktier m.m. bolag utgörs kapitalunderlaget av värdet av

bolagets tillgångar med avdrag för finansiella Enligt normen ska värdeförändringar beskattas skulder vid beskattningsårets ingång. Om den (alternativt ska skatterestitution ges) när de faktiska avkastningen på försäkringskapital överuppkommer och inte, som fallet är i dag, när de eller understiger den schablonmässigt framrealiseras. Uppskovet ger upphov till en skatte- räknade avkastningen uppstår en skatteutgift kredit. Räntan på denna skattekredit är en respektive en skattesanktion avseende skatt på skatteutgift som avser skatt på inkomst av inkomst av kapital. kapital.

D12 Schablonmässigt underlag för D9 Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning kapitalinkomstskatt (på av eget hem och bostadsrätt investeringssparkonto)

Enligt 45 kap. 33 § och 46 kap. 18 § IL tas en Underlaget för kapitalinkomstskatt på invesandel på 22/30 av den kapitalvinst som realiseras teringssparkonto utgörs enligt 42 kap. vid försäljning av eget hem och bostadsrätt upp 37-41 §§ IL av ett kapitalunderlag som till beskattning i inkomstslaget kapital. Den multipliceras med statslåneräntan den 30 novemåterstående del som inte beskattas ger upphov ber året före beskattningsåret. Om den faktiska till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av avkastningen över- eller understiger statslånekapital. räntan, dvs. den schablonmässigt framräknade

avkastningen, uppstår en skatteutgift respektive

en skattesanktion avseende skatt på inkomst av D10 Nedsatt avkastningsskatt på kapital.

pensionsmedel

Avkastningen på medel reserverade för pen- D13 Framskjuten beskattning vid andelsbyte sionsändamål beskattas lägre än normen för kapitalinkomster. Avkastningsskatt tas enligt Reglerna om framskjuten beskattning vid 9 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på andelsbyten tillämpas när fysiska personer gör pensionsmedel ut med 15 procent på en andelsbyten om vissa villkor är uppfyllda schablonmässigt beräknad avkastning. Den lägre (48 a kap. 5–8 §§ IL). Reglerna innebär att det skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som inte fastställs någon kapitalvinst vid andelsbytet avser skatt på inkomst av kapital. Schablon- utan beskattning sker när de mottagna andelarna intäkten som tas upp till beskattning uppgår till avyttras. Skatteutgiften utgörs av räntan på den ett på visst sätt beräknat kapitalunderlag (se kredit som den framskjutna beskattningen skatteutgift D12) multiplicerat med den innebär och avser skatt på inkomst av kapital genomsnittliga statslåneräntan för året före eller tjänst (bestäms av fåmansföretagsreglerna, beskattningsåret. Schablonintäkten kan utgöra 57 kap. IL). en skatteutgift eller en skattesanktion, se skatteutgift D11.

D14 Investeraravdrag

D11 Schablonmässigt underlag för Enligt 43 kap. IL får investeraravdrag göras av

avkastningsskatt fysiska personer. Avdraget motsvarar hälften av

betalningen för förvärvade andelar och får göras Underlaget för avkastningsskatt utgörs enligt med högst 650 000 kronor per person och år. 3 a–3 c §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt Investeraravdraget ger upphov till en skatteutgift på pensionsmedel av kapitalunderlaget multipli- som avser skatt på inkomst av kapital. För den cerat med antingen den genomsnittliga statslåne- som inte har tillräcklig inkomst av kapital för att räntan året före beskattningsåret eller statslåne- nyttja hela avdraget medför avdraget ett räntan vid utgången av november året före underskott av kapital. Underskottet minskar beskattningsåret. För skattskyldiga försäkrings-

skatten på tjänsteinkomster genom en skatte- innehåller bostäder är nedsatt under de första 15 reduktion. åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår

(som kan förändras genom ombyggnader).

Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär att D15 Skogs-, skogsskade- och för de 15 första inkomståren efter värdeåret

upphovsmannakonto utgår ingen fastighetsavgift för hyreshusenheter

med värdeår 2012 eller senare. För hyreshus- Skogsägare och författare m.fl. som bedriver enheter med värdeår tidigare än 2012 utgår ingen enskild firma har ofta oregelbundna inkomster. fastighetsavgift för de fem första inkomståren Tillsammans med en progressiv beskattning av efter värdeåret och för de därpå följande fem inkomst av tjänst kan detta leda till att de miss- åren är avgiften nedsatt till hälften. Skattegynnas relativt personer med jämna inkomster. utgiften utgörs av nedsättningen av fastighets- För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts avgift på hyreshusenheter med värdeår 2005 eller dessa göra avdrag för belopp som sätts in på senare. skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsmannakonto. Insättningen begränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto D18 Nedsatt fastighetsavgift ägarlägenheter och 5 år på upphovsmannakonto. Räntan på kontona beskattas med den lägre skattesatsen Kommunal fastighetsavgift på bostäder tas ut 15 procent i stället för 30 procent, vilket är enligt lagen om kommunal fastighetsavgift. normen för kapitalinkomster (lagen [1990:676] Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.). innehåller bostäder är nedsatt under de första Den lägre skattesatsen ger upphov till en 15 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt skatteutgift som avser skatt på inkomst av värdeår (som kan förändras genom kapital. ombyggnader). Nedsättningen av fastighets-

avgiften innebär att för de 15 första inkomståren

efter värdeåret tas ingen fastighetsavgift ut för D16 Nedsatt fastighetsavgift småhus ägarlägenheter med värdeår 2012 eller senare.

För ägarlägenheter med värdeår tidigare än 2012 Kommunal fastighetsavgift på bostäder tas ut tas ingen fastighetsavgift ut för de fem första enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastig- inkomståren efter värdeåret och för de därpå hetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften. byggnader som innehåller bostäder är nedsatt Skatteutgiften utgörs av nedsättningen av under de första 15 åren. Varje byggnad tilldelas fastighetsavgift på ägarlägenheter med värdeår ett särskilt värdeår (som kan förändras genom 2005 eller senare. ombyggnader). Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär att för de 15 första inkomståren efter värdeåret tas ingen fastighetsavgift ut för E Kostnader i kapital småhusenheter med värdeår 2012 eller senare. För småhusenheter med värdeår tidigare än 2012 E1 Ränteutgifter för egnahem tas ingen fastighetsavgift ut för de fem första inkomståren efter värdeåret och för de därpå Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften. dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter Skatteutgiften utgörs av nedsättningen av för lån till investeringar där avkastningen är fastighetsavgift på småhusenheter med värdeår skattepliktig få dras av. Detta innebär att ränte- 2005 eller senare. utgifter för egnahem är en skatteutgift i den mån

fastighetsavgiften understiger avkastningen från

egnahem multiplicerat med en skattesats på 30 D17 Nedsatt fastighetsavgift hyreshus procent. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av

kapital. Kommunal fastighetsavgift på bostäder tas ut enligt lagen om kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som

E2 Konsumtionskrediter F2 Nedsättning av egenavgifter för personer som vid årets ingång inte har

Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter fyllt 26 år dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter för lån till investeringar där avkastningen är För personer som vid årets ingång inte har fyllt skattepliktig få dras av. Detta innebär att ränte- 26 år har egenavgifterna och den allmänna utgifter för lån till konsumtion är en skatteutgift. löneavgiften satts ned (3 kap. 15 a § social- Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital. avgiftslagen [2000:980] och 3 § lagen om allmän

löneavgift [1994:1920]). Nedsättningen innebär

att avgifterna, med undantag för ålders- E3 Kapitalförluster på marknadsnoterade pensionsavgiften, uppgår till en fjärdedel av de

delägarrätter m.m. totala avgifterna. Skatteutgiften avser egen-

avgifter. Kapitalförluster på andra marknadsnoterade delägarrätter än sådana som avses i 48 kap. 21 § IL ska dras av i sin helhet. Kapitalförluster F3 Generell nedsättning av egenavgifter på sådana andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer som inte är Från egenavgifterna ska, under vissa förutmarknadsnoterade ska dras av till 5/6 medan sättningar, ett avdrag göras med 7,5 procent av kapitalförluster på kvalificerade andelar ska dras avgiftsunderlaget. Nedsättningen kan som mest av till 2/3 mot skattepliktiga kapitalvinster på uppgå till 15 000 kronor per år (3 kap. sådana tillgångar (48 kap. 20 § IL). Till den del 18 § socialavgiftslagen). Skatteutgiften avser förluster inte kan dras av mot kapitalvinster på egenavgifter. sådana tillgångar ska 70 procent, 5/6 av 70 procent respektive 2/3 av 70 procent dras av (48 kap. 20 a § IL). Skatteutgiften avser inkomst F4 Regional nedsättning av av kapital. arbetsgivaravgifter

Enligt lagen om särskilda avdrag i vissa fall vid F Socialavgifter avgiftsberäkning enligt lagen (1994:1920) om

allmän löneavgift och socialavgiftslagen F1 Regional nedsättning av egenavgifter (2000:980) får arbetsgivare med fast driftställe i

stödområde A göra ett avdrag från arbetsgivar- Enligt lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i avgifterna med 10 procent av avgiftsunderlaget, vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen dock högst med 7 100 kronor per kalender- (1994:1920) om allmän löneavgift och social- månad. Nedsättningen gäller inte för kommuavgiftslagen (2000:980) ska enskilda närings- ner, landsting, statliga myndigheter, statliga idkare och delägare i handelsbolag med fast affärsdrivande verk eller registrerade trosdriftställe i stödområde A vid beräkning av samfund. Vidare är fiskeri-, vattenbruks-, jordegenavgifter göra ett avdrag från egenavgifterna bruks- och transportverksamhet undantagna med 10 procent av avgiftsunderlaget upp till från nedsättningen på grund av EU-regler. 180 000 kronor, dvs. högst 18 000 kronor per år. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter. Fiskeri-, vattenbruks-, jordbruks- och transportverksamhet är undantagna från nedsättning på grund av EU-regler. Skatteutgiften avser egen- F5 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för avgifter. personer som vid årets ingång inte har

fyllt 26 år

För personer som vid årets ingång inte har fyllt

26 år har arbetsgivaravgifterna och den allmänna

löneavgiften satts ned (2 kap. 28 § social-

avgiftslagen [2000:980] och 3 § lagen om allmän

löneavgift [1994:1920]). Nedsättningen innebär

att avgifterna, med undantag för till ett halvt prisbasbelopp är enligt 2 kap. 19 § ålderspensionsavgiften, uppgår till en fjärdedel av socialavgiftslagen undantagen från socialavgifter. de totala avgifterna. Skatteutgiften avser Ersättningen är inte förmånsgrundande. Skattearbetsgivaravgifter. utgiften avser därför särskild löneskatt.

F6 Förmån av fritt eller delvis fritt G3 Nedsatta socialavgifter för drivmedel egenföretagare som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare

Enligt 61 kap. 10 § IL ska förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel värderas till marknads- För egenföretagare som fyllt 65 år och är födda värdet multiplicerat med faktorn 1,2. Hela 1938 eller senare, dvs. de som omfattas av det förmånsvärdet, dvs. även den del av förmåns- reformerade ålderspensionssystemet (SFS värdet som överstiger marknadsvärdet, är pen- 2006:1339), ska enbart ålderspensionsavgiften sionsgrundande och förmånsgrundande i fler- betalas (3 kap. 15 § socialavgiftslagen). Skatteuttalet övriga socialförsäkringar. Underlaget för giften avser särskild löneskatt. socialavgifter uppgår däremot endast till drivmedlets marknadsvärde. Skatteutgiften avser socialavgifter. G4 Inga socialavgifter för egenföretagare

som är födda 1937 eller tidigare

F7 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för För egenföretagare som är födda 1937 eller

personer som arbetar med FoU tidigare, dvs. de som omfattas av det gamla

ålderspensionssystemet (SFS 2007:1250), ska Vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna på inga socialavgifter betalas (punkten 6 i överavgiftspliktig ersättning till en person som gångsbestämmelserna till socialavgiftslagen arbetar med forskning eller utveckling (FoU) [2000:980]). Skatteutgiften avser särskild löneska avdrag göras med 10 procent av avgifts- skatt. underlaget för denna person (2 kap. 29-31 §§ socialavgiftslagen). Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålders- G5 Nedsatta socialavgifter för anställda pensionsavgiften. Det sammanlagda avdraget för som fyllt 65 år och är födda 1938 eller en avgiftsskyldig får inte överstiga senare 230 000 kronor per månad. Skatte-utgiften avser arbetsgivaravgifter. För anställda som fyllt 65 år och är födda

1938 eller senare, dvs. de som omfattas av det

reformerade ålderspensionssystemet (SFS G Särskild löneskatt 2006:1339) ska enbart ålderspensionsavgiften

betalas (2 kap. 27 § socialavgiftslagen). Skatte- G1 Ersättning skiljemannauppdrag utgiften avser särskild löneskatt.

Ersättning för skiljemannauppdrag ingår inte i underlaget för socialavgifter om parterna är av G6 Inga socialavgifter för anställda som är utländsk nationalitet enligt 2 kap. 20 § social- födda 1937 eller tidigare avgiftslagen. Skatteutgiften avser särskild löneskatt. För anställda som är födda 1937 eller tidigare,

dvs. de som omfattas av det gamla ålders-

pensionssystemet (SFS 2007:1250), ska inga G2 Ersättning till idrottsutövare socialavgifter betalas (punkten 5 i övergångs-

bestämmelserna till socialavgiftslagen Ersättning som en idrottsutövare får från en [2000:980]). Skatteutgiften avser särskild skattebefriad ideell förening som har till ändamål löneskatt. att främja idrott och som under året inte uppgår

H Mervärdesskatt H5 Läkemedel

H1 Försäljning av tomtmark och byggnader För läkemedel som utlämnas enligt recept eller

säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag från Försäljning av fastigheter är enligt 3 kap. 2 § ML mervärdesskatt enligt 3 kap. 23 § och 10 kap. undantaget från mervärdesskatteplikt. Vid 11 § ML. Det innebär att försäljningen är försäljning av nybyggda en- och flerbostadshus undantagen från mervärdesskatt men att är det förädlingsvärde som uppstår vid ingående mervärdesskatt är avdragsgill. (Icke försäljningen undantaget från mervärdesskatt, receptbelagda läkemedel beskattas med trots att det enligt normen borde beskattas. normalskattesats.) Skattebefrielsen ger upphov Undantaget ger upphov till en skatteutgift till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. avseende mervärdesskatt.

H6 Internationell personbefordran H2 Försäljning av konstverk

< 300 000 kr/år Transport till eller från utlandet ska enligt 5 kap.

9 § i ML inte beskattas i Sverige. En resa från en Vid försäljning av konstverk för under ort i Sverige till en ort i utlandet är därför i sin 300 000 kronor per år är enligt 1 kap. 2 a § ML helhet undantagen från beskattning i Sverige. försäljningsbeloppet undantaget från mervärdes- Bestämmelsen omfattar luft-, vatten- och landskatt under förutsättning att upphovsmannen transporter. Detta ger upphov till en skatteutgift eller dennes dödsbo vid försäljningen äger avseende mervärdesskatt för den andel av resan konstverket. Undantaget ger upphov till en som sker inom Sverige. skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H7 Personbefordran H3 Lotterier

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för Lotterier får inte mervärdesbeskattas vilket personbefordran nedsatt till 6 procent. Skattebeskrivs i 3 kap. 23 § ML. Beskattning sker satsen gäller för resor i kollektivtrafik och endast i form av punktskatt. Undantaget ger taxiresor, samt turist- och charterresor, sightupphov till en skatteutgift avseende mervärdes- seeingturer och liknande, oavsett vilket skatt. transportmedel som används. Mervärdesskatte-

nivån gäller dock inte om resemomentet är av

underordnad betydelse. Den nedsatta skatte- H4 Uttagsbeskattning avseende vissa satsen ger upphov till en skatteutgift avseende

fastighetstjänster mervärdesskatt.

Vissa fastighetstjänster som utförs av en ägare till en näringsfastighet (t.ex. ett hyreshus) som H8 Tidningar och tidskrifter inte är skattskyldig till moms för fastigheten och där lönekostnaden för dessa tjänster inte Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för överstiger 300 000 kronor (inklusive avgifter tidningar och tidskrifter nedsatt till 6 procent. som grundas på lönen) under ett år, är Skattesatsen gäller även radiotidningar för mervärdesskattebefriade. Enligt 2 kap. 8 § ML synskadade och andra varor som gör skrift görs det en så kallad uttagsbeskattning, en tillgänglig för läshandikappade. Den nedsatta mervärdesbeskattning om 25 procent, för skattesatsen ger upphov till en skatteutgift tjänster som fastighetsägaren utför åt sig själv på avseende mervärdesskatt. den egna fastigheten där lönekostnaden överstiger 300 000 kronor per år. Skatteutgiften avser den mervärdesskattebefriade kostnaden för tjänster under detta belopp.

H9 Böcker och broschyrer m.m. H13 Upphovsrätter

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för böcker, broschyrer, häften, musiknoter, kartor upphovsrätter nedsatt till 6 procent. Skatteoch liknande alster nedsatt till 6 procent. Detta satsen gäller för upplåtelse eller överlåtelse av gäller även bilderböcker, ritböcker och vissa upphovsrättsligt skyddade litterära eller målarböcker för barn. Den nedsatta skattesatsen konstnärliga verk. Nedsättningen gäller inte för ger upphov till en skatteutgift avseende upplåtelse eller överlåtelse av fotografier, mervärdesskatt. reklamprodukter, system och program för

automatisk databehandling eller film eller

liknande upptagning av information. Den H10 Entréavgiftsbelagda kulturella nedsatta skattesatsen ger upphov till en

föreställningar skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till konserter, biograf-, cirkus-, H14 Entré till djurparker teater-, opera- och balettföreställningar eller liknande föreställningar nedsatt till 6 procent. Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en entréavgift till djurparker nedsatt till 6 procent. skatteutgift avseende mervärdesskatt. Nedsättningen gäller även för guidning i

djurparker. Den nedsatta skattesatsen ger

upphov till en skatteutgift avseende mervärdes- H11 Kommersiell idrott skatt.

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för omsättning av tjänster inom idrottsområdet där H15 Livsmedel verksamheten bedrivs kommersiellt, t.ex. i bolagsform, nedsatt till 6 procent. Den nedsatta Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för skattesatsen ger upphov till en skatteutgift livsmedel nedsatt till 12 procent. Till kategorin avseende mervärdesskatt. räknas även alkoholfria drycker och öl med en

alkoholhalt som ej överstiger 3,5 volymprocent

alkohol. Vatten från vattenverk, starköl, vin och H12 Transport i skidliftar spritdrycker beskattas med normalskattesats.

Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en Av 7 kap. 1 § ML följer att mervärdesskatten för skatteutgift avseende mervärdesskatt. transport i skidlift är nedsatt till 6 procent. Transport i skidlift räknas som antingen idrottstjänst eller personbefordran. Transport i H16 Restaurang- och cateringtjänster skidlift sker normalt med syfte att nyttja nedfarterna i skidanläggningen och därmed som För restaurang- och cateringtjänster gäller utnyttjande av idrottsanläggning. I de fall den nedsatt mervärdesskatt till 12 procent enligt som köper en transport i skidlift inte utnyttjar 7 kap. 1 § ML. Take-away inkluderas i denna nedfarterna i anläggningen, t.ex. då liftan- post och ej i livsmedel. Nedsättningen gäller för läggningen är öppen sommartid, kan transport- omsättning med undantag för den del som avser momentet anses vara det dominerande, och spritdrycker, vin och starköl. Den nedsatta transporten faller därför under kategorin skattesatsen ger upphov till en skatteutgift personbefordran. Den nedsatta skattesatsen ger avseende mervärdesskatt. upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H17 Rumsuthyrning

Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för rumsut-

hyrning nedsatt till 12 procent. Nedsättningen

gäller rumsuthyrning inom ramen för hotell- beskattas med motsvarande 18,4 öre/kWh. rörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse Skatteutgiften utgörs av mellanskillnaden i av campingplatser. Den nedsatta skattesatsen ger skattesats. Skatteutgiften för diesel uppgår upphov till en skatteutgift avseende mervärdes- därför till 17,6 öre/kWh. skatt.

I2 Energiskattebefrielse för naturgas och H18 Försäljning av konstverk gasol som drivmedel ≥ 300 000 kr/år

Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a LSE Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för för- betalas ingen energiskatt för naturgas och gasol säljning av konstverk för 300 000 kronor per år som drivmedel. Normen utgörs av energiskatteeller mer nedsatt till 12 procent. Detta gäller om satsen för bensin i miljöklass 1. konstverket vid försäljningen ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift I3 Energiskattebefrielse för biodrivmedel avseende mervärdesskatt.

Enligt 7 kap. 4 § LSE gäller energiskattebefrielse

för biogas. Från och med den 1 februari 2013 ges H19 Omsättning i ideella föreningar genom 7 kap. 3 c § LSE befrielse från 89 procent

av energiskatten för biodrivmedel i bensin. För Omsättning av vara eller tjänst i en ideell Fame (fettsyrametylester) som låginblandas i verksamhet räknas inte som yrkesmässig dieselbränsle ges från och med 1 januari verksamhet om föreningen är befriad från 2015 befrielse från 8 procent av energiskatten för inkomstskatt för omsättningen ifråga. Av 4 kap. fossilt dieselbränsle (se 7 kap. 3 d § LSE). För 8 § ML följer att denna verksamhet inte är skatt- låginblandning över 5 volymprocent biodrivskyldig. Detta ger upphov till en skatteutgift medel i bensin respektive diesel tas energiskatt ut avseende mervärdesskatt. med de belopp som gäller för likvärdigt fossilt

bränsle. Vidare framgår av 7 kap. 3 c § andra

stycket och 7 kap. 3 d § tredje stycket LSE att H20 Ingående skatt på jordbruksarrende befrielse ges från hela energiskatten och hela

koldioxidskatten för bränslen som har samma Avdragsrätt gäller för hela den ingående skatten KN-nummer som fossil bensin eller fossilt på jordbruksarrende, även om värdet av bostad dieselbränsle men som framställts av biomassa. ingår i arrendet, enligt 8 kap. 10 § ML. Detta ger Det kan röra sig om t.ex. hydrerade vegetabiliska upphov till en skatteutgift avseende oljor och fetter, s.k. HVO, eller syntetiska mervärdesskatt. motorbränslen. Höginblandad Fame ges från

och med den 1 januari 2015 befrielse med från

44 procent av energiskatten för fossil diesel (se I Punktskatter 7 kap. 3 a § första stycket 1 LSE). E85 och andra

höginblandade biodrivmedel samt biodrivmedel I1 Energiskatt på diesel i motordrivna utan fossilt innehåll ges även i fortsättningen full

fordon energiskattebefrielse enligt 7 kap. 3 a § första

stycket 2 LSE. Normen utgörs av I 2 kap. 1 § LSE anges energiskattesatserna på energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. bränslen. Skattesatsen för diesel i miljöklass 1 jämförs med skattesatsen för bensin i miljöklass 1, vilken utgör normen på hela I4 Energiskattebefrielse för elförbrukning transportområdet. I praktiken utgörs nästan all vid bandrift bensin- och dieselanvändning av miljöklass 1. År 2015 motsvarar skattesatsen för bensin i den Enligt 11 kap. 9 § 1 LSE gäller energiskattefrämsta miljöklassen 36,0 öre/kWh medan diesel befrielse för elförbrukning för bandrift (t.ex. i den främsta miljöklassen, dvs. miljöklass 1,

järnväg och tunnelbana). Normen utgörs av I9 Energiskattebefrielse för biobränsle, energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. torv m.m. för uppvärmning

Ingen skatt tas ut på biobränsle, torv m.m. som I5 Energiskattebefrielse för används för uppvärmning. Energiskattebefrielse

bränsleförbrukning vid bandrift för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter

m.m. samt för biogas gäller enligt 7 kap. 3– Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller energiskatte- 4 §§ LSE. Normen utgörs av full energiskatt för befrielse för bränsle för bandrift (t.ex. diesel- motsvarande uppvärmningsbränsle. drivna järnvägsfordon). Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.

I10 El som inte är skattepliktig

I6 Energiskattebefrielse på bränsle för Enligt 11 kap. 2 § LSE är el under vissa

inrikes sjöfart förutsättningar inte skattepliktig, t.ex. el

producerad från viss vindkraft eller mindre Energiskattebefrielse för bränsle som används produktionsanläggningar av någon som inte vid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. yrkesmässigt levererar el och även el som fram- 1 § 3 och 4 samt 9 kap. 3 § 1–3 LSE. Bränsle som ställts i ett reservkraftsaggregat. Normen utgörs förbrukas i fartygbåtar beskattas dock när av normalskattesatsen på el. fartyget används för privata ändamål. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. I11 Nedsatt energiskatt på bränsle i

kraftvärmeverk

I7 Energiskattebefrielse på bränsle för Enligt 6 a kap. 3 § LSE gäller befrielse från

inrikes luftfart energiskatt med 70 procent för den del av

bränslet som vid kraftvärmeproduktion för- Energiskattebefrielse för flygfotogen, flyg- brukas för framställning av värme utanför EU:s bensin och andra bränslen än bensin vid system för handel med utsläppsrätter. Inom yrkesmässig luftfart följer av 6 a kap. 1 § 5 samt handelssystemet gäller befrielse från energiskatt 9 kap. 3 § 4 LSE. Flygbränsle som förbrukas i med 70 procent enligt 6 a kap. 1 § 17 a LSE. luftfartyg beskattas dock när luftfartyget Energiskattebefrielse på den del av bränslet som används för privat ändamål. Normen utgörs av motsvarar elproduktionen enligt 6 a kap. energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. 1 § 7 LSE, grundar sig på tvingande unionsrätt

(artikel 14.1 a i rådets direktiv 2003/96/EG).

Skatteutgiften beräknas enbart på värme- I8 Nedsatt energiskatt för diesel i produktionen. Normen motsvaras av full

gruvindustriell verksamhet energiskatt för uppvärmningsbränslen.

Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller energiskattebefrielse med 86 procent för drift av andra I12 Nedsatt energiskatt för motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och fjärrvärmeleveranser till industrin bussar vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet. Beskattningen följer den Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som beskattning som gäller för uppvärmnings- används för att framställa fjärrvärme som bränsle inom industrin. Det innebär att den levereras för förbrukning i industrins tillverkprocentuella nedsättningen av skatten på diesel ningsprocess medges befrielse från 70 procent av ger en skattenivå som motsvarar energiskatten energiskatten och nedsatt energiskatt till för uppvärmningsolja inom industrin. Beräk- 0,5 öre/kWh på el. Normen utgörs av full ningen av skatteutgiften utgår från skattesatsen energiskatt på bränsle och normalskattesatsen på på diesel i miljöklass 1. el.

I13 Nedsatt energiskatt på ytterligare skattenedsättning från den tidigare

uppvärmningsbränslen inom industrin nedsatta skattesatsen för el inom industrisektorn

på 0,5 öre/kWh. Den ytterligare skatteutgiften För industrin inom och utanför EU:s system för uppgår till 0,5 öre/kWh. Lagen (2004:1196) om handel med utsläppsrätter gäller enligt 6 a kap. program för energieffektivisering upphörde att 1 § 9 LSE energiskattebefrielse med 70 procent gälla den 1 januari 2013, men gäller fortfarande för användning av fossila bränslen i tillverknings- för företag som före utgången av 2012 godkänts processen. Normen utgörs av full energiskatt på som deltagare i programmet. Därmed upphör bränsle. skatteutgiften 2018.

I14 Nedsatt energiskatt på I18 Nedsatt energiskatt på elförbrukning i uppvärmningsbränslen inom jord- och vissa kommuner skogsbruksnäringarna

Energiskattesatserna på el följer av 11 kap. Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller 3 § LSE. Normen för skatt på el utgörs av den energiskattebefrielse med 70 procent för använd- skattesats som merparten av de svenska husning av vissa fossila bränslen för annat ändamål hållen och serviceföretagen betalar. Den uppgår än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig till 29,4 öre/kWh 2015. I samtliga kommuner i växthusodling eller i annan jordbruks-, Västerbottens, Norrbottens, och Jämtlands län, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Sollefteå, Ånge och Örnsköldsvik i Väster- Normen utgörs av full energiskatt för norrlands län, Ljusdal i Gävleborgs län, Torsby i uppvärmningsbränslen. Värmlands län, och Malung-Sälen, Mora, Orsa

och Älvdalen i Dalarnas län är dock skattesatsen

för el som förbrukas inom dessa sektorer nedsatt I15 Nedsatt energiskatt på el som används till 19,4 öre/kWh. Skatteutgiften uppgår till

inom industrin 10,0 öre/kWh.

Energiskattesatserna på el följer av 11 kap. 3 § LSE. El som används i tillverkningsprocesser I19 Nedsatt koldioxidskatt för diesel till i industriell verksamhet beskattas med arbetsmaskiner inom jord- och 0,5 öre/kWh. Normen utgörs av normal- skogsbruksnäringarna skattesatsen på el.

Enligt 6 a kap. 2 a § LSE gäller nedsatt kol-

dioxidskatt för diesel som används i arbets- I16 Nedsatt energiskatt på el inom jord- maskiner i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks

och skogsbruksnäringarna eller vattenbruksverksamhet. Från och med den

1 januari 2015 motsvarar nedsättningen El som används vid yrkesmässig växthusodling 0,90 kronor/liter vilket är en sänkning från eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller tidigare 1,70 kronor/liter. Normen utgörs av full vattenbruksverksamhet beskattas med koldioxidskattesats. 0,5 öre/kWh (11 kap. 3 § respektive 11 kap. 12 § LSE). Normen utgörs av normalskattesatsen på el. I20 Nedsatt koldioxidskatt för naturgas och

gasol som drivmedel

I17 Energiskattebefrielse på el vid Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a LSE

deltagande i PFE inom industrin var koldioxidskattesatsen för naturgas och gasol

som drivmedel nedsatt jämfört med den som För energiintensiva industriföretag, som deltar i gäller för andra ändamål, dvs. uppvärmning. För program för energieffektivisering (PFE) gäller 2014 motsvarade nedsättningen 20 procent av befrielse från energiskatten på el (11 kap. koldioxidskattesatsen för både naturgas och 9 § 6 och 7 LSE) i 5 år. Detta innebär en gasol. Normen utgörs av full koldioxid-

skattesats. Nedsättningen för både naturgas och I25 Nedsatt koldioxidskatt för gasol har dock slopats fr.o.m. den 1 januari 2015. uppvärmningsbränslen inom industrin Skatteutgiften har därmed upphört. utanför EU ETS

För industrin utanför EU:s system för handel I21 Koldioxidskattebefrielse för med utsläppsrätter (EU ETS) gäller enligt

bränsleförbrukning vid bandrift 6 a kap. 1 § 9 b LSE koldioxidskattebefrielse med

40 procent för användning av fossila bränslen i Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller koldioxidskatte- tillverkningsprocessen. Befrielsen sänktes från befrielse för bränsle för bandrift (t.ex. diesel- och med den 1 januari 2015 från 70 procent av drivna järnvägsfordon). Normen utgörs av full koldioxidskatten. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. koldioxidskattesats.

I22 Koldioxidskattebefrielse för inrikes I26 Nedsatt koldioxidskatt för sjöfart uppvärmningsbränslen inom jord- och skogsbruksnäringarna

Koldioxidskattebefrielse för bränsle som används vid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller 1 § 3 och 4 samt 9 kap. 3 § 1–3 LSE. Bränsle i koldioxidskattebefrielse med 40 procent för båtar som används för privata ändamål beskattas användning av fossila bränslen för annat ändamål dock. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig

växthusodling eller i annan jordbruks-, skogs-

bruks- eller vattenbruksverksamhet. Befrielsen I23 Nedsatt koldioxidskatt för diesel i sänktes från och med den 1 januari 2015 från

gruvindustriell verksamhet 70 procent av koldioxidskatten. Normen utgörs

av full koldioxidskattesats. Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller koldioxidskattebefrielse med 40 procent för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och I27 Särskild nedsättning av koldioxidskatt bussar vid tillverkningsprocessen i gruv- för uppvärmningsbränslen inom industriell verksamhet. Befrielsen sänktes från industrin och med den 1 januari 2015 från 70 procent av koldioxidskatten. Normen utgörs av full Riksdagen har beslutat att slopa den särskilda koldioxidskattesats. nedsättningsregeln från och med 2015.

Skatteutgiften har därmed upphört att gälla.

Enligt 9 kap. 9 § LSE medgavs energiintensiva I24 Nedsatt koldioxidskatt för industriföretag nedsättning av koldioxidskatten,

fjärrvärmeleveranser till industrin utöver den generella nedsättningen, om

koldioxidskatten översteg 1,2 procent av de Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som framställda produkternas försäljningsvärde. För används för att framställa fjärrvärme som det överskjutande beloppet sattes skatten ned till levereras för förbrukning i industrins 24 procent. EU:s minimiskattesatser måste dock tillverkningsprocess medges befrielse från alltid respekteras. Normen utgjordes av full 40 procent av koldioxidskatten. Befrielsen koldioxidskattesats. sänktes från och med den 1 januari 2015 från 70 procent av koldioxidskatten. Vid leverans till industrin inom EU:s system för handel med I28 Särskild nedsättning av koldioxidskatt utsläppsrätter medges full nedsättning. för uppvärmningsbränslen inom jord- Skatteutgiften beräknas enbart för värmeanlägg- och skogsbruksnäringarna ningar utanför handelssystemet och som inte levererar till industri inom handelssystemet. Riksdagen har beslutat att slopa den särskilda Normen utgörs av full koldioxidskattesats. nedsättningsregeln från och med 2015.

Skatteutgiften har därmed upphört. Enligt 9 kap. under vissa förutsättningar, rätt till skatte- 9 § LSE medgavs energiintensiva företag inom reduktion enligt 67 kap. 11–19 §§ IL. jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruks- Skattereduktionen uppgår till 50 procent av näringarna nedsättning av koldioxidskatten, arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt för utöver den generella nedsättningen, om det utförda arbetet och 50 procent av värdet av koldioxidskatten översteg 1,2 procent av de arbetet om det tillhandahållits som löneförmån. framställda produkternas försäljningsvärde. För För att reduktionen ska ges ska den som utför det överskjutande beloppet sattes skatten ned till arbetet ha F-skattsedel. Reduktion kan även 24 procent. EU:s minimiskattesatser måste dock medges för ROT-arbete om utföraren är en alltid respekteras. Normen utgjordes av full privatperson som har en A-skattsedel och koldioxidskattesats. motsvarar då arbetsgivaravgifterna. Skatte-

reduktionen får tillsammans med skatte-

reduktionen för RUT-tjänster (se J2) uppgå till J Skattereduktioner högst 50 000 kronor per person och år.

J1 Skattereduktion för sjöinkomst J4 Begränsad fastighetsavgift för

Skattskyldiga med sjöinkomst under hela pensionärer beskattningsåret har enligt 67 kap. 3 § IL rätt till skattereduktion med 14 000 kronor per år om Från och med 2008 är fastighetsavgiften på fartyget till övervägande del gått i fjärrfart och småhus som används som permanentbostad med 9 000 kronor per år om det gått i närfart. begränsad för pensionärer. Personer som vid Om den skatteskyldige haft sjöinkomst under ingången av året har fyllt 65 år eller som under endast en del av året, ska reduktion medges för året uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning ska varje dag som sjöinkomst uppbärs. maximalt behöva betala 4 procent av sin inkomst

i fastighetsavgift (lagen [2008:826] om skatte-

reduktion för kommunal fastighetsavgift). J2 Skattereduktion för RUT-tjänster Reglerna omfattar även personer som fått

ersättning enligt lagstiftning om social trygghet i Fysiska personer som köper s.k. RUT-tjänster annan stat inom EES om den kan jämställas med (rengöring, underhåll och tvätt) eller får dessa sjuk- eller aktivitetsersättning. Fastighetsavgiften som löneförmån har, under vissa förutsättningar, kan som mest reduceras till ett med prisbasrätt till skattereduktion enligt 67 kap. beloppet indexerat spärrbelopp. För 2015 uppgår 11-19 §§ IL. Skattereduktionen uppgår till 50 detta till 3 038 kronor. Begränsningen utgör en procent av arbetskostnaden inklusive skatteutgift, som avser skatt på inkomst av mervärdesskatt för det utförda arbetet och 50 kapital. procent av värdet av RUT-tjänsten om den tillhandahållits som löneförmån. För att reduktionen ska ges ska den som utför tjänsten J5 Skattereduktion för gåvor till ideell ha F-skattsedel. Reduktion kan även medges om verksamhet utföraren är en privatperson som har en Askattsedel och motsvarar då Fysiska personer som ger gåvor till vissa arbetsgivaravgifterna. Skattereduktionen får stiftelser, ideella föreningar och registrerade tillsammans med skatte-reduktionen för ROT- trossamfund som godkänts av Skatteverket kan arbeten (se J3) uppgå till högst 50 000 kronor få en skattereduktion motsvarande 25 procent av per person och år. gåvans värde som dras av mot slutgiltig skatt.

Gåvounderlaget som berättigar till skatte-

reduktion får uppgå till högst 6 000 kronor per J3 Skattereduktion för ROT-arbeten person och år, vilket innebär att skatte-

reduktionen får uppgå till högst 1 500 kronor Fysiska personer som köper s.k. ROT-arbeten per person och år. Bestämmelserna om skatte- (reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad) reduktion för gåvor till godkända gåvomottagare av småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter har, finns intagna i lagen (2011:1269) om god-

kännande av gåvomottagare vid skattereduktion avdrag samt arbetsgivaravgifter och allmän för gåva, förordningen (2011:1295) om god- löneavgift på sjöinkomst. kännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva samt i 67 kap. 20–26 §§ IL.

K3 Stöd för yrkesintroduktionsanställning

J6 Skattereduktion för mikroproduktion av Enligt förordningen (2013:1157) om stöd för

förnybar el yrkesintroduktionsanställningar lämnas stöd till

arbetsgivare som anställer personer på s.k. Från och med 2015 kan fysiska och juridiska yrkesintroduktionsanställningar. Stödet omfattar personer, dödsbon och svenska handelsbolag få lönesubvention samt ekonomiskt stöd för handskattereduktion för mikroproduktion av ledning och är konstruerat som en kreditering på förnybar el (67 kap. 27–33 §§ IL). Skatte- arbetsgivarens skattekonto. reduktionen gäller den som framställer förnybar el och i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst K4 Ersättning för höga sjuklönekostnader 100 ampere i anslutningspunkten samt har anmält sin produktion till elnätsföretaget. Enligt 17 § lagen (1991:1047) om sjuklön kan en Underlaget för skattereduktionen består av de arbetsgivare vars kostnader för sjuklön, inklusive kilowattimmar förnybar el som har matats in i avgifter och skatt, överstiger en viss del av anslutningspunkten under kalenderåret, dock arbetsgivarens lönekostnader, inklusive avgifter högst så många kilowattimmar el som tagits ut i och skatt, få ersättning med högst 250 000 kr. anslutningspunkten under året. Underlaget för Ersättningen krediteras på arbetsgivarens skattereduktionen får inte överstiga 30 000 skattekonto. kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Skattereduktionen uppgår till underlaget multiplicerat med 60 öre, dvs. L Skattskyldighet maximalt 18 000 kronor. Företag får skattereduktion bara om villkoren i kommissionens L1 Stiftelser, ideella föreningar och regelverk för stöd av mindre betydelse är registrerade trossamfund uppfyllda.

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade

trossamfund är, om bestämmelserna i 7 kap. K Kreditering på skattekonto 3–11 §§ IL är uppfyllda, befriade från skatt-

skyldighet för all inkomst utom vissa rörelse- K1 Stöd för nystartsjobb inkomster.

Enligt förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb lämnas stöd till arbetsgivare som L2 Kyrkor, vissa hushållningssällskap, anställer personer som kvalificerar sig för ett sjukvårds- och barmhärtighetsnystartsjobb. Olika tidsbegränsningar gäller för inrättningar stödet beroende på hur den anställde kvalificerat sig för stödet. Stödet är konstruerat som en Vissa juridiska personer är enligt 7 kap. 15 § IL kreditering på arbetsgivarens skattekonto. befriade från skattskyldighet för all inkomst

utom vissa rörelseinkomster.

K2 Sjöfartsstöd L3 Akademier, arbetslöshetskassor, vissa

Enligt förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd stiftelser m.m. ges sjöfartsstöd, under vissa förutsättningar, till arbetsgivare genom att arbetsgivarens skatte- Juridiska personer som anges i 7 kap. 16 och konto krediteras ett belopp motsvarande skatte- 17 §§ IL är skattskyldiga bara för inkomst på

grund av innehav av fastigheter. Sådana juridiska

personer är exempelvis akademier, allmänna är avdragsgill mot intäkterna), till den del den undervisningsverk, arbetslöshetskassor, Aktie- inte reducerar inkomstskatten, en skattebolaget Svenska Spel och Nobelstiftelsen. sanktion.

L4 Ägare av vissa fastigheter M4 Fastighetsskatt på lokaler

Ägare av fastigheter som avses i 3 kap. Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är enligt statlig fastighetsskatt betalas för lokaler i 7 kap. 21 § IL befriade från skattskyldighet för hyreshus. Fastighetsskatten på lokaler är en vissa typer av inkomster från fastigheterna. objektskatt som enbart träffar fastighetskapital.

Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av

näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som M Skattesanktioner är avdragsgill mot intäkterna), till den del den

inte reducerar inkomstskatten, en skatte- M1 Begränsning i avdragsgilla ränteutgifter sanktion.

Enligt normen ska samtliga ränteutgifter vara avdragsgilla om lånet avser investeringar för vilka M5 Fastighetsskatt på industrienheter avkastningen är skattepliktig. Enligt 67 kap. 10 § IL reduceras avdraget till 21 procent i stället Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska för 30 procent till den del nettoränteutgiften statlig fastighetsskatt betalas på industrienheter. (efter beaktande av andra skattepliktiga kapital- Fastighetsskatten på industrienheter är en inkomster och avdragsgilla kapitalutgifter) över- objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. stiger 100 000 kronor. Detta ger en skatte- Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av sanktion på inkomst av kapital. näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som

är avdragsgill mot intäkterna), till den del den

inte reducerar inkomstskatten, en skatte- M2 Begränsning av skattereduktion sanktion.

Skattereduktioner begränsas till summan av andra skatter (67 kap. 2 § IL). När det gäller t.ex. M6 Fastighetsskatt på elproduktionsenheter skattereduktion för hushållsarbete innebär detta att i de fall där summan av andra skatter inte är Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska tillräcklig stor uppstår ingen skatteutgift enligt statlig fastighetsskatt betalas på elproduktions- J2. För skattereduktion för underskott av kapital enheter. Fastighetsskatten på elproduktions- (67 kap. 10 § IL) innebär detta emellertid en enheter är en objektskatt som enbart träffar skattesanktion. Skattesanktionen avser skatt på fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas kapitalinkomst. som inkomst av näringsverksamhet utgör fastig-

hetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna),

till den del den inte reducerar inkomstskatten, en M3 Fastighetsskatt på konventionellt skattesanktion.

beskattade hyreshus och småhus

Enligt 3 § lagen (1984:1052) om statlig M7 Socialavgifter på icke fastighetsskatt samt 3 § lagen (2007:1398) om förmånsgrundande ersättningar för kommunal fastighetsavgift ska statlig fastighets- arbete skatt respektive kommunal fastighetsavgift betalas för vissa hyreshus, ägarlägenheter och Inom socialförsäkringssystemet finns förmånssmåhus. Skatten på dessa fastigheter är en tak som begränsar den ersättning som kan fås. objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. På ersättning för arbete som ligger över Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av förmånstaken tas dock socialavgifter och allmän näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som löneavgift ut trots att denna ersättning inte är

förmånsgrundande (2 kap. 10-11 §, 3 kap. 3–8 §§ en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa fall socialavgiftslagen och lagen om allmän som en direktavskrivning. Skatteutgiften avser löneavgift). På andra förvärvsinkomster som inte skatt på inkomst av näringsverksamhet. är förmånsgrundande tas särskild löneskatt ut (lagen [1990:659] om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster). Socialavgifterna på ersätt- N2 Avgångsvederlag till jordbrukare ningar över förmånstaken utgör en skattesanktion. Storleken på skattesanktionen är skill- Statliga avgångsvederlag till jordbrukare som naden mellan nivån på den särskilda löneskatten upphör med sitt jordbruk ska inte tas upp till och nivån på socialavgifterna. beskattning om jordbrukaren har fått särskilt

övergångsbidrag av statsmedel till jordbruket,

eller hade varit berättigad till att få sådant bidrag, M8 Särskild skatt på termisk effekt i om denne inte upphört med jordbruket (29 kap.

kärnkraftsreaktorer 15 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av

näringsverksamhet. Enligt lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt tas skatt ut på den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorer. Skatten N3 Bidrag från Sveriges författarfond och uppgår till 12 648 kronor per megawatt termisk Konstnärsnämnden effekt och kalendermånad. Skatten kan likställas med en extra skatt som lagts på vissa företag och Vissa bidrag från Sveriges författarfond och är därför att betrakta som en skattesanktion. Konstnärsnämnden är pensionsgrundande enligt

förordningen (1983:190) om pensions-

grundande konstnärsbidrag m.m. Eftersom M9 Koldioxidskatt på fossila bränslen i bidraget är pensionsgrundande bör den betraktas

värmeverk inom EU ETS som ersättning för utfört arbete. Från och med

inkomståret 1999 beläggs bidragen med statlig Enligt 6 a kap. 1 § 17 b LSE gäller, för fossila ålderspensionsavgift (2 § 16 lagen [1998:676] om bränslen som förbrukas i annan värme- statlig ålderspensionsavgift). Skatteutgiften produktion inom EU:s system för handel med utgörs av särskild löneskatt med avdrag för den utsläppsrätter (EU ETS) än kraftvärme- delen av pensionsavgiften som ej grundar produktion eller framställning av värme i en förmån. industrianläggning, att koldioxidskatt betalas med 80 procent av koldioxidskatten. Inom handelssystemet utgörs normen av noll kol- N4 Flyttningsersättningar av allmänna dioxidskattesats. medel

Ersättning för utgifter för flyttning när en N Skattefria transfereringar skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort

flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om N1 Näringsbidrag ersättningen betalas av allmänna medel eller av

arbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersättningen Med näringsbidrag avses stöd utan återbetal- för utgifter för flyttning också omfattar ningskrav som lämnas till näringsidkare för ersättning för körning med egen bil, ska denna näringsverksamheten av bl.a. staten, Europeiska ersättning dock tas upp till beskattning till den unionen, landsting och kommuner (29 kap. del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 2 § IL). Om bidraget används för finansiering av 27 § IL. Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsen icke avdragsgill utgift är bidraget i sin helhet marknadsmyndigheter är skattefria. I de fall som att betrakta som en skatteutgift då sådana bidrag ersättningen betalas av allmänna medel är den att inte ska tas upp till beskattning (29 kap. 4 § IL). betrakta som en skattefri transferering. Skatte- Om bidraget däremot används för finansiering utgiften avser skatt på inkomst av tjänst. av en tillgång som får skrivas av med årliga värdeminskningsavdrag är skatteutgiften enbart

N5 Totalförsvarspliktigas och rekryters N9 Bistånd ersättningar och förmåner

Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och Enligt 11 kap. 25 § IL är dagersättningar och liknande ersättningar är skattefria (8 kap. tillägg till sådana ersättningar, månadsersätt- 11 § IL). Detta gäller också bistånd enligt lagen ningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. befattningspenningar, utbildningspremier, ut- Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. ryckningsbidrag samt avgångsvederlag till totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som N10 Underhållsstöd rekryter skattefria. Familjebidrag till totalförsvarspliktiga eller till rekryter är skattepliktigt Underhållsstöd enligt 18 kap. socialendast om bidraget betalas ut i form av närings- försäkringsbalken är skattefritt (8 kap. 9 § IL). bidrag. Även annan personal inom det svenska Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. totalförsvaret som avlönas enligt ovan beskrivna grunder är skattebefriade. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. N11 Bidrag till adoption

Bidrag till adoption är enligt 8 kap. 9 § IL skatte- N6 Barnbidrag fritt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av

tjänst. Enligt 8 kap. 9 § IL är barnbidrag och förlängt barnbidrag inte skattepliktiga. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. N12 Bostadstillägg

Bostadstillägg och boendetillägg enligt social- N7 Särskilt pensionstillägg och försäkringsbalken samt kommunalt bostads-

vårdnadsbidrag tillägg till handikappade är enligt 8 kap. 10 § IL

skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap. social- av tjänst. försäkringsbalken och vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag är enligt 11 kap. 32 § IL skattefritt. N13 Bostadsbidrag Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

Enligt 8 kap. 10 § IL är bostadsbidrag enligt

socialförsäkringsbalken skattefria. Skatte- N8 Handikappersättning m.m. utgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

Ersättningar förknippade med nedsatt funktionsförmåga är, i enlighet med 8 kap. N14 Studiestöd m.m. 15-20 §§ IL, skattefria. Dessa innefattar bl.a. handikappersättning, vissa försäkringsersätt- Enligt 11 kap. 34 § IL är vissa ersättningar i ningar, bidrag till handikappade för att skaffa samband med studier skattefria. Detta gäller t.ex. eller anpassa motorfordon, hemsjukvårdsbidrag studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). och hemvårdsbidrag som betalas ut av Enligt 11 kap. 35 § IL är vissa ersättningar som kommunala eller landstingskommunala medel lämnas till deltagare i arbetslivsinriktad rehabtill en vårdbehövande. Skatteutgiften avser skatt ilitering och arbetsmarknadspolitiska program på inkomst av tjänst. skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst

av tjänst.

N15 Skattefria pensioner

En andel av barnpension och en andel av livränta är skattefria (11 kap. 37–40 §§ IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N16 Äldreförsörjningsstöd

Äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap. socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är skattefria (8 kap. 11 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N17 Ersättningar till nyanlända invandrare

Ersättningar enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare är skattefria (8 kap. 13 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

N18 Jämställdhetsbonus

Enligt 5 § lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus betalas jämställdhetsbonus till ett barns båda föräldrar och utgör för var och en av föräldrarna 50 kronor per så kallad bonusdag. Jämställdhetsbonusen är en skattefri transferering.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2015

Närvarande: Statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden Y Johansson, M Johansson, I Baylan, K Persson, S-E Bucht, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin, Å Regnér, M Andersson, A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, A Hadzialic

Föredragande: Statsrådet M Andersson

Regeringen beslutar skrivelsen 2014/15:98 Redovisning av skatteutgifter 2015