Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016

5HJHULQJHQVVNULYHOVH

$3IRQGHUQDVYHUNVDPKHWWRP 6NU

5HJHULQJHQ|YHUOlPQDUGHQQDVNULYHOVHWLOOULNVGDJHQ

6WRFNKROPGHQPDM

Stefan Löfven

Per Bolund )LQDQVGHSDUWHPHQWHW

6NULYHOVHQVKXYXGVDNOLJDLQQHKnOO

,VNULYHOVHQOlPQDUUHJHULQJHQHQUHGRYLVQLQJDYGHDOOPlQQDSHQVLRQV IRQGHUQDV$3IRQGHUQDVYHUNVDPKHWWRP,UHGRYLVQLQJHQLQJnU EODHQVDPPDQVWlOOQLQJDY$3IRQGHUQDVnUVUHGRYLVQLQJDUI|URFK HQ XWYlUGHULQJ DY $3IRQGHUQDV YHUNVDPKHW VHGDQ 6NULYHOVHQ |YHUOlPQDVnUOLJHQWLOOULNVGDJHQVHQDVWGHQMXQL 8QGHUXSSJLFNGHWVDPODGHUHVXOWDWHWI|U)|UVWD±)MlUGHRFK6MlWWH $3IRQGHUQDEXIIHUWIRQGHUQD WLOO PLOMDUGHUNURQRU HIWHUNRVWQDGHU 'HW PRWVYDUDU HQ DYNDVWQLQJ Sn SURFHQW YLONHW lU K|JUH lQ GHQ JHQRPVQLWWOLJD DYNDVWQLQJHQ VHGDQ 'HW VDPODGH NDSLWDOHW L EXIIHUWIRQGHUQD XSSJLFN WLOO PLOMDUGHU NURQRU YLG XWJnQJHQ DY 8WYHFNOLQJHQSnGHILQDQVLHOODPDUNQDGHUQDKDUVWRUEHW\GHOVHI|U EXIIHUWIRQGHUQDV DYNDVWQLQJ 'H VHQDVWH IHP nUHQV JRGD E|UVXWYHFNOLQJ KDUJHWWHWWVWDUNWELGUDJWLOOUHVXOWDWXWYHFNOLQJHQ %XIIHUWIRQGHUQDV JHQRPVQLWWOLJD DYNDVWQLQJ VHGDQ QXYDUDQGH V\VWHP LQI|UGHV KDU YDULW SURFHQW SHU nU 'HW |YHUVWLJHU PHU lQ YlO LQNRPVWLQGH[ VRP XQGHU VDPPD SHULRG |NDW PHG SURFHQW SHU nU %XIIHUWIRQGHUQD KDU GlUPHG ELGUDJLW SRVLWLYW WLOO GHQ OnQJVLNWLJD ILQDQVLHULQJHQ DY GHW DOOPlQQD LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW YLONHW YDU DYVLNWHQ QlU GHW QXYDUDQGH $3IRQGVV\VWHPHW LQI|UGHV ,QNRPVWLQGH[ OLJJHU WLOO JUXQG I|U XSSUlNQLQJHQ DY VNXOGHQ L LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW

6NU Buffertfondernas redovisade avkastning jämfört med inkomstindex och

totalt fondkapital (procent och miljarder kronor)

2016 2015 2014 2013 2012 2011 2001–2016 Inkomstindex (%) 2,0 2,1 0,5 3,7 4,9 1,9 3,0 Avkastning (%) 9,7 5,5 14,1 13,5 11,6 -1,9 5,6 Avkastning (mdkr) 118 65 147 128 101 -17 829 Totalt fondkapital (mdkr) 1 321 1 230 1 185 1 058 958 873 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP-fonderna)

,QNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW lU L KXYXGVDN RIRQGHUDW YLONHW LQQHElU DWW LQEHWDOGD SHQVLRQVDYJLIWHU IUnQ GDJHQV \UNHVDNWLYD ILQDQVLHUDU XWEHWDOQLQJDUQD WLOO GDJHQV SHQVLRQlUHU 1lU SHQVLRQVXWEHWDOQLQJDUQD lU VW|UUHlQLQEHWDOQLQJDUQDWDVPHGHOIUnQEXIIHUWNDSLWDOHWRFKYLG|YHUVNRWW I|UV PHGOHQ WLOO EXIIHUWNDSLWDOHW 8QGHU YDU GHW XQGHUVNRWW L SHQVLRQVEHWDOQLQJDUQD RFK GlUI|U |YHUI|UGHV VDPPDQODJW PLOMDUGHU NURQRU IUnQ )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW %XIIHUWIRQGHUQD XWJ|U HQ EHJUlQVDG GHO DY WLOOJnQJDUQD L LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW PHQ NDQ lQGn SnYHUND V\VWHPHW L WLGHU DY NUDIWLJD XSS HOOHU QHGJnQJDU 9LG nUV VOXW XWJMRUGH NDSLWDOHW L EXIIHUWIRQGHUQD SURFHQW DY WLOOJnQJDUQD L LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW UHVWHUDQGH SURFHQW XWJMRUGHV DY DYJLIWVWLOOJnQJDU 1lU GHW QXYDUDQGH SHQVLRQVV\VWHPHW LQI|UGHV XWJMRUGH EXIIHUWNDSLWDOHW SURFHQW DY WLOOJnQJDUQDLLQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW )|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDVDYNDVWQLQJ|YHUVWLJHULVWRUWVHWWIRQGHUQDV LQWHUQD PnO RDYVHWW SHULRG 'HW I|UNODUDV GHOYLV DY GHQ |YHUJULSDQGH WLOOJnQJVDOORNHULQJHQ PHG HQ IRUWVDWW K|J DQGHO DNWLHU %XIIHUWIRQGHUQDV DYNDVWQLQJ lU L QLYn PHG HWW XUYDO DY XWOlQGVND SHQVLRQVIRQGHU PHG OLNQDQGH XSSGUDJ RFK VWRUOHN )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD KDU DQSDVVDW VLQ |YHUJULSDQGH WLOOJnQJVI|UYDOWQLQJ Sn HWW ULPOLJW VlWW LQRP JLYQD SODFHULQJVUHJOHU 'HQ |NDGH DQGHOHQ DOWHUQDWLYD WLOOJnQJDU KDU JHQHUHUDW HQ JRG DYNDVWQLQJ RFK NDQ I|UYlQWDV ELGUD WLOO HQ GlPSDQGH HIIHNW Sn UHVXOWDWQHGJnQJHQYLG HQ QHJDWLY XWYHFNOLQJ Sn DNWLHPDUNQDGHQ)|U DWW VWlUND )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQDV I|UXWVlWWQLQJDU DWW XSSQn PnOHW I|U I|UYDOWQLQJHQ DWW OnQJVLNWLJW PD[LPHUD DYNDVWQLQJHQ KDU )LQDQVGHSDUWHPHQWHWLQOHWWHWWDUEHWHPHGDWWWDIUDPI|UVODJWLOOlQGUDGH SODFHULQJVUHJOHU RFK PRGHUQLVHUDG VW\UQLQJ DY KnOOEDUKHWVIUnJRU L I|UYDOWQLQJHQ $PELWLRQHQ lU DWW GH Q\D SODFHULQJVUHJOHUQD VND E|UMD WLOOlPSDVXQGHU 6MlWWH $3IRQGHQV XSSGUDJ VNLOMHU VLJ IUnQ GH |YULJD EXIIHUWIRQGHUQD JHQRP DWW IRQGHQ lU VWlQJG GYV VDNQDU EHWDOQLQJVIO|GHQ JHQWHPRW SHQVLRQVV\VWHPHW 8SSGUDJHW I|U 6MlWWH $3IRQGHQ lU DWW LQYHVWHUD Sn ULVNNDSLWDOPDUNQDGHQ LRQRWHUDGHI|UHWDJ'HW VWUDWHJLVNLIWH VRP IRQGHQ JHQRPI|UWVHGDQ|NDGHLQYHVWHULQJDULPRJQDERODJIUDPVWnUVRP YlOJUXQGDW RFK UHJHULQJHQ VHU IRUWVDWW SRVLWLYW Sn GHW NRQVHNYHQWD JHQRPI|UDQGHWDYGHQQDVWUDWHJL 'H VHQDVWH nUHQV |NQLQJDU DY I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUQD I|U EXIIHUWIRQGHUQD )|UVWD௅)MlUGH RFK 6MlWWH $3IRQGHUQD EU|WV .RVWQDGHUQDXSSJLFNXQGHUWLOOPLOMRQHUNURQRUYLONHWYDUFD PLOMRQHU NURQRU HOOHU SURFHQW PLQGUH lQ I|UHJnHQGH nU (Q

I|UNODULQJ WLOO DWW NRVWQDGHUQD PLQVNDGH lU DWW HQ GHO NDSLWDO VRP 6NU WLGLJDUHI|UYDOWDWVH[WHUQWWDJLWVKHPI|UDWWI|UYDOWDVLQWHUQWRFKDWWHQGHO H[WHUQDPDQGDWRPVWUXNWXUHUDWVPLQVNDGHI|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUQD VRP DQGHO DY GHW WRWDOD EXIIHUWNDSLWDOHW IUnQ WLOO SURFHQW MlPI|UWPHGI|UHJnHQGHnU(QH[WHUQWJHQRPI|UGVWXGLHYLVDUDWW)|UVWD± )MlUGH$3IRQGHUQDlUNRVWQDGVHIIHNWLYDMlPI|UWPHGHWWXUYDOXWOlQGVND SHQVLRQVIRQGHU PHG OLNQDQGH XSSGUDJ RFK VWRUOHN )|U $3IRQGHUQD OLNVRP I|U |YULJ YHUNVDPKHW L RIIHQWOLJ UHJL lU GHW GRFN YLNWLJW DWW VWlQGLJWDUEHWDI|UHQK|JNRVWQDGVHIIHNWLYLWHW 6MXQGH $3IRQGHQ KDU VLQ UROO LQRP SUHPLHSHQVLRQVV\VWHPHW )|UYDOVDOWHUQDWLYHWV $3 6nID JHQRPVQLWWOLJD DYNDVWQLQJ XQGHU XSSJLFN WLOO SURFHQW YLONHW NDQ MlPI|UDV PHG SURFHQW I|U GH SULYDWD IRQGHUQD L SUHPLHSHQVLRQVV\VWHPHW )|UYDOVDOWHUQDWLYHWV JHQRPVQLWWOLJDDYNDVWQLQJVHGDQXSSJnUWLOOSURFHQWYLONHWNDQ MlPI|UDV PHG SURFHQW I|U GH SULYDWD IRQGHUQD L SUHPLHSHQVLRQVV\VWHPHW

6NU ,QQHKnOOVI|UWHFNQLQJ

,QOHGQLQJ $3IRQGHUQDRFKGHWDOOPlQQDSHQVLRQVV\VWHPHW ,QNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW 3UHPLHSHQVLRQVV\VWHPHW %XIIHUWIRQGHUQDVVDPODGHUHVXOWDW 5ROOHQVRPEXIIHUWI|UKDQWHULQJDY|YHURFK XQGHUVNRWW 5ROOHQVRPOnQJVLNWLJILQDQVLlU $YNDVWQLQJLMlPI|UHOVHPHGXWOlQGVND SHQVLRQVIRQGHU 7LOOJnQJVDOORNHULQJRFKDYNDVWQLQJSHUWLOOJnQJVVODJ 8WYHFNOLQJHQSnILQDQVPDUNQDGHUQD %XIIHUWIRQGHUQDVVDPODGHNRVWQDGHU .RVWQDGVXWYHFNOLQJHQ .RVWQDGVHIIHNWLYLWHWMlPI|UWPHGXWOlQGVND SHQVLRQVIRQGHU 5HGRYLVQLQJRFKXWYlUGHULQJDYUHVSHNWLYH$3IRQG )|UVWD$3IRQGHQ $QGUD$3IRQGHQ 7UHGMH$3IRQGHQ )MlUGH$3IRQGHQ 6MlWWH$3IRQGHQ 6MXQGH$3IRQGHQ gYULJDI|UYDOWQLQJVIUnJRU +nOOEDUKHWRFKlJDUVW\UQLQJ gYHUV\QDYSODFHULQJVUHJOHUQD 3URFHVVI|USU|YQLQJDYVLGRXSSGUDJI|U VW\UHOVHOHGDP|WHU 6DPDUEHWHPHOODQ$3IRQGHUQD 6DPPDQIDWWQLQJIUnQUHYLVLRQ %LODJD 3ROLF\I|UVW\UQLQJRFKXWYlUGHULQJDY$3IRQGHUQD %LODJD 3ODFHULQJVEHVWlPPHOVHUI|U$3IRQGHUQDV YHUNVDPKHWLVDPPDQGUDJ %LODJD 8WGUDJXUnUVUHGRYLVQLQJI|U)|UVWD$3IRQGHQ %LODJD 8WGUDJXUnUVUHGRYLVQLQJI|U$QGUD$3IRQGHQ %LODJD 8WGUDJXUnUVUHGRYLVQLQJI|U7UHGMH$3IRQGHQ %LODJD 8WGUDJXUnUVUHGRYLVQLQJI|U)MlUGH$3IRQGHQ %LODJD 8WGUDJXUnUVUHGRYLVQLQJI|U6MlWWH$3IRQGHQ %LODJD 8WGUDJXUnUVUHGRYLVQLQJI|U6MXQGH$3IRQGHQ %LODJD 8QGHUODJIUnQ0F.LQVH\ &RPSDQ\ 8WGUDJXUSURWRNROOYLGUHJHULQJVVDPPDQWUlGHGHQPDM

6NU ,QOHGQLQJ

5HJHULQJHQ VND VHQDVW GHQ MXQL YDUMH nU |YHUOlPQD HQ UHGRYLVQLQJ DY $3IRQGHUQDVYHUNVDPKHWWLOOULNVGDJHQ6RPXQGHUODJVND$3IRQGHUQD OlPQD nUVUHGRYLVQLQJ RFK YHUNVDPKHWVEHUlWWHOVH , VNULYHOVHQ UHGRYLVDV RFKDQDO\VHUDVIRQGNDSLWDOHWSHUIRQGRFKVRPKHOKHW)|UYDOWQLQJHQDY IRQGNDSLWDOHWXWYlUGHUDVEnGHDYUHJHULQJHQRFKDYH[WHUQH[SHUWLV 'HQ QXYDUDQGH RUGQLQJHQ I|U $3IRQGHUQD KDU JlOOW VHGDQ UHIRUPHULQJHQ DY GHW DOOPlQQD SHQVLRQVV\VWHPHW $3IRQGHUQD UHJOHUDV L ODJHQ RP DOOPlQQD SHQVLRQVIRQGHU $3IRQGHU I|UXWRP6MlWWH$3IRQGHQVRPUHJOHUDVLODJHQRP6MlWWH$3 IRQGHQ

Innehållsöversikt $YVQLWW LQQHKnOOHU HQ |YHUVLNWOLJ EHVNULYQLQJ DY $3IRQGHUQD RFK GHW DOOPlQQDSHQVLRQVV\VWHPHW+lUUHGRYLVDV)|UVWD±)MlUGHRFK6MlWWH$3 IRQGHUQDV EHW\GHOVH I|U LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWV ILQDQVLHOOD VWlOOQLQJ RFK 6MXQGH $3IRQGHQV UROO LQRP SUHPLHSHQVLRQVV\VWHPHW , DYVQLWW UHGRYLVDV EXIIHUWIRQGHUQDV VDPODGH UHVXOWDW +lU EHVNULYV KXU EXIIHUWIRQGHUQDVDPPDQWDJHWXSSI\OOWUROOHQVRPEXIIHUWI|UKDQWHULQJDY |YHU RFK XQGHUVNRWW RFK UROOHQ VRP OnQJVLNWLJ ILQDQVLlU $YVQLWWHW LQQHKnOOHU lYHQ HQ UHGRYLVQLQJ DY )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQDV DYNDVWQLQJLMlPI|UHOVHPHGHWWXUYDODYXWOlQGVNDSHQVLRQVIRQGHUVDPW GH I\UD IRQGHUQDV VDPODGH WLOOJnQJVDOORNHULQJ +XU XWYHFNOLQJHQ Sn ILQDQVPDUNQDGHUQD SnYHUNDU $3IRQGHUQDV UHVXOWDW EHVNULYV RFNVn , DYVQLWWUHGRJ|UVI|UEXIIHUWIRQGHUQDVVDPODGHNRVWQDGHU+lUUHGRYLVDV EnGH NRVWQDGVXWYHFNOLQJHQ GH VHQDVWH IHP nUHQ RFK )|UVWD±)MlUGH $3 IRQGHUQDV NRVWQDGVHIIHNWLYLWHW MlPI|UW PHG XWOlQGVND SHQVLRQVIRQGHU $YVQLWW LQQHKnOOHU HQ UHGRYLVQLQJ RFK XWYlUGHULQJ DY UHVSHNWLYH $3 IRQG +lU ILQQV XSSJLIWHU RP UHVSHNWLYH IRQGV UHVXOWDW RFK NRVWQDGHU VDPWEHVNULYQLQJDUDYIRQGHUQDVDUEHWHPHGKnOOEDUKHWULVNRFKNRQWUROO $YVQLWW EHKDQGODU |YULJD I|UYDOWQLQJVIUnJRU VnVRP JHPHQVDPPD KnOOEDUKHWV RFK lJDUVW\UQLQJVIUnJRU |YHUV\Q DY SODFHULQJVUHJOHUQD SURFHVV I|U SU|YQLQJ DY VLGRXSSGUDJ I|U VW\UHOVHOHGDP|WHU VDPDUEHWH PHOODQ$3IRQGHUQDRFKHQVDPPDQIDWWQLQJDYUHYLVLRQHQ , bilaga 1 ILQQVUHJHULQJHQVSROLF\I|UVW\UQLQJRFKXWYlUGHULQJDY$3 IRQGHUQD, bilaga 2 ILQQV)|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDVSODFHULQJVUHJOHUL VDPPDQGUDJ%nGDELODJRUQDlURI|UlQGUDGHVHGDQI|UHJnHQGHnU8WGUDJ XU $3IRQGHUQDV nUVUHGRYLVQLQJDU ILQQV L bilagorna 3–8 cUVUHGRYLVQLQJDUQD ILQQV L VLQ KHOKHW Sn UHVSHNWLYH IRQGV ZHEESODWV Bilaga 9 LQQHKnOOHU HQ H[WHUQW JHQRPI|UG XWYlUGHULQJ DY $3IRQGHUQDV YHUNVDPKHW 'HQ H[WHUQD XWYlUGHULQJHQ KDU JHQRPI|UWV DY 0F.LQVH\ &RPSDQ\ RFK LQQHKnOOHU XW|YHU HQ JUXQGOlJJDQGH JUDQVNQLQJ lYHQ HQ VlUVNLOG DQDO\V DY $3IRQGHUQDV DOWHUQDWLYD LQYHVWHULQJDURFKIRQGHUQDVNRVWQDGHU'HQnUOLJDUHYLVLRQHQKDUXWI|UWV DYUHYLVRUHUIUnQ3ULFHZDWHUKRXVH&RRSHUV$%

6NU $3IRQGHUQDRFKGHWDOOPlQQD

SHQVLRQVV\VWHPHW

'HW VYHQVND SHQVLRQVV\VWHPHW EHVWnU DY WUH GHODU GHQ VWDWOLJD DOOPlQQD SHQVLRQHQ WMlQVWHSHQVLRQVV\VWHPHW RFK SULYDW SHQVLRQVVSDUDQGH 7MlQVWHSHQVLRQHQ E\JJHU Sn |YHUHQVNRPPHOVHU PHOODQ DUEHWVJLYDUH RFK DUEHWVWDJDUH RIWD L IRUP DY NROOHNWLYDYWDO PHGDQ SULYDW SHQVLRQVVSDUDQGH lU KHOW IULYLOOLJW 'HQQD VNULYHOVH UHGRJ|U I|U $3 IRQGHUQDV UROO RFK XWYHFNOLQJ LQRP UDPHQ I|U GHW DOOPlQQD SHQVLRQVV\VWHPHW 8WIRUPQLQJHQDYGHWDOOPlQQDSHQVLRQVV\VWHPKDUVLQEDNJUXQGLGHQ SHQVLRQVUHIRUP VRP JHQRPI|UGHV L MDQXDUL 3HQVLRQVUHIRUPHQ YDU HWWUHVXOWDWDYHQEUHGSDUWLXSSJ|UHOVHPHOODQ6RFLDOGHPRNUDWHUQDRFKGH I\UD ERUJHUOLJD SDUWLHUQD 5HIRUPHQ LQQHEDU DWW SHQVLRQVV\VWHPHW JMRUGHVVMlOYILQDQVLHUDQGHYLDDYJLIWHURFKDWWGHWLQI|UGHVHQIXQNWLRQ Vn DWW SHQVLRQHUQD DXWRPDWLVNW DQSDVVDV WLOO GHQ HNRQRPLVND WLOOYl[WHQ GHQ VN DXWRPDWLVND EDODQVHULQJHQ 'HQ DYJLIWVEDVHUDGH LQNRPVW RFK SUHPLHSHQVLRQHQHUVDWWHWLGLJDUHI|UPnQVEHVWlPGD$73RFKIRONSHQVLRQ )|U GH VRP WMlQDW LQ SHQVLRQ WLGLJDUH LQUlWWDGHV |YHUJnQJVUHJOHU VN WLOOlJJVSHQVLRQ RFK I|U GH VRP KDIW OnJ HOOHU LQJHQ LQNRPVW LQI|UGHV JDUDQWLSHQVLRQ *DUDQWLSHQVLRQ lU HWW JUXQGVN\GG VRP ILQDQVLHUDV YLD VWDWVEXGJHWHQ ,QNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW lU L KXYXGVDN RIRQGHUDW 'HW LQQHElU DWW LQEHWDOGD SHQVLRQVDYJLIWHU DQYlQGV I|U DWW ILQDQVLHUD VDPPD nUV SHQVLRQVXWEHWDOQLQJDU )|U DWW KDQWHUD VNLOOQDGHUQD PHOODQ GH O|SDQGH SHQVLRQVDYJLIWHUQD RFK SHQVLRQVXWEHWDOQLQJDUQD ILQQV HWW EXIIHUWNDSLWDO VRPI|UYDOWDVDY)|UVWD௅)MlUGH$3IRQGHUQD6MlWWH$3IRQGHQlURFNVn HQ EXIIHUWIRQG PHQ GHQQD IRQG lU VWlQJG 6MXQGH $3IRQGHQ KDU HQ VlUVNLOGUROOVRPLFNHYDOVDOWHUQDWLYI|USUHPLHSHQVLRQHQYLONHQRFNVnlU HQGHODYGHWDOOPlQQDSHQVLRQVV\VWHPHW

Figur 2.1 Det allmänna pensionssystemet

6HGDQGHQGHFHPEHUPHGYHUNDUlYHQ0LOM|SDUWLHWLSHQVLRQVJUXSSHQVDUEHWH

6NU ,QNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW

$YJLIWHQ WLOO GHW DOOPlQQD SHQVLRQVV\VWHPHW XSSJnU WLOO SURFHQW DY SHQVLRQVJUXQGDQGH LQNRPVWHU YDUDY SURFHQW VlWWV DY WLOO LQNRPVWSHQVLRQHQ RFK UHVWHUDQGH SURFHQW WLOO SUHPLHSHQVLRQHQ )|UXWRPO|QUlNQDVHUVlWWQLQJIUnQVRFLDORFKDUEHWVO|VKHWVI|UVlNULQJDU VRPLQNRPVWHUbYHQVMXNRFKDNWLYLWHWVHUVlWWQLQJWLOOJRGRUlNQDVOLNVRP nUPHGVPnEDUQEDUQnURFKVWXGLHU 'HLQGLYLGXHOODEHORSSVRPVlWWV DY NDOODV SHQVLRQVUlWW RFK ERNDV Sn HWW SHUVRQOLJW NRQWR KRV 3HQVLRQVP\QGLJKHWHQ 3n Vn VlWW WLOOJRGRUlNQDV YDUMH LQGLYLG LQWMlQDGH SHQVLRQVUlWWHU |YHU KHOD OLYHW 3HQVLRQVUlWWHUQD I|U LQNRPVWSHQVLRQHQ UlNQDV nUOLJHQ XSS PHG HQ DYNDVWQLQJ VRP EHUlNQDV PHG XWJnQJVSXQNW IUnQ LQNRPVWLQGH[ ,QNRPVWLQGH[ VSHJODU GHQ JHQRPVQLWWOLJD LQNRPVWXWYHFNOLQJHQ L 6YHULJH RFK GHQQD EHURU L VLQ WXU Sn GHQ JHQRPVQLWWOLJD LQNRPVWXWYHFNOLQJHQ RFK KXU VWRU GHO DY GHQ DUEHWVI|UD EHIRONQLQJHQ VRP DUEHWDU 8SSUlNQLQJHQ DY SHQVLRQHQ NDQ lYHQ SnYHUNDV DY EXIIHUWNDSLWDOHWV YlUGHXWYHFNOLQJ RFK DY GHPRJUDILVND IDNWRUHUJHQRPGHWVNEDODQVWDOHW

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet %XIIHUWNDSLWDOHW I|UYDOWDV DY )|UVWD௅)MlUGH RFK 6MlWWH $3IRQGHUQD 'H NDQGlUI|UVlJDVYDUDEXIIHUWIRQGHULQRPLQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW1lU GHW QXYDUDQGH SHQVLRQVV\VWHPHW LQI|UGHV I|UGHODGHV GU\JW PLOMDUGHU NURQRU WLOO YDUGHUD DY )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD )|U GHVVDI\UDIRQGHUHWDEOHUDGHVVDPWLGLJWHWWJHPHQVDPWUHJHOYHUNLODJHQ RP DOOPlQQD SHQVLRQVIRQGHU $3IRQGHU L YLONHQ lYHQ UHJOHUDYVHHQGH6MXQGH$3IRQGHQLQJnU (QOLJWODJHQlUIRQGHUQDVXSSGUDJDWWI|UYDOWDIRQGPHGOHQVnDWWGHEOLU WLOOVW|UVWDP|MOLJDQ\WWDI|ULQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW)|UYDOWQLQJHQVND WDVLQXWJnQJVSXQNWLSHQVLRQVV\VWHPHWVnWDJDQGH0nOHWlUDWWOnQJVLNWLJW PD[LPHUD DYNDVWQLQJHQ L I|UKnOODQGH WLOO ULVNHQ L SODFHULQJDUQD 'HQ WRWDODULVNQLYnQLI|UYDOWQLQJHQVNDYDUDOnJYLONHWLQWHVNDWRONDVVRPHWW PnO DWW PLQLPHUD ULVNHQ $Y GHW I|OMHU GlUHPRW HWW NUDY Sn JRG ULVNVSULGQLQJ 5LVN RFK DYNDVWQLQJ VND WRONDV L WHUPHU DY XWJnHQGH SHQVLRQHU $3IRQGHUQDVNDPHGI|UYDOWDGHPHGHOVYDUDI|UNRVWQDGHUQDI|UVLQ YHUNVDPKHW I|U UHYLVLRQ RFK I|U XSSI|OMQLQJ DY IRQGI|UYDOWQLQJHQ 5HJHULQJHQ XWVHU VW\UHOVHUQD L IRQGHUQD RFK VND nUOLJHQ XWYlUGHUD I|UYDOWQLQJHQ 5ROOHQ VRP I|UYDOWDUH DY DOOPlQQD SHQVLRQVPHGHO VWlOOHU NUDY Sn DWW IRQGHUQD XSSElU DOOPlQKHWHQV I|UWURHQGH $Y GHW VNlOHW lU IRQGHUQD nODJGDDWWWDKlQV\QWLOOPLOM|RFKHWLNLSODFHULQJVYHUNVDPKHWHQXWDQDWW J|UDDYNDOOSnGHW|YHUJULSDQGHPnOHWRPK|JDYNDVWQLQJ)RQGHUQDVND LQWHKDQlULQJVSROLWLVNDHOOHUHNRQRPLVNSROLWLVNDPnO

'HWILQQVHQJUlQVSnLQNRPVWEDVEHORSSSHUnUI|UKXUVWRUGHODYSHQVLRQVJUXQGDQGH LQNRPVWHUVRPWLOOJRGRUlNQDV )UDPWLOOWLOOJRGRUlNQDGHVSHQVLRQVJUXQGDGHEHORSSlYHQYLGSOLNWWMlQVW

6NU 6MlWWH$3IRQGHQlURFNVnHQGHODYEXIIHUWIRQGVV\VWHPHWPHQUHJOHUDV LHQHJHQODJODJHQRP6MlWWH$3IRQGHQ)RQGHQlUVWlQJG YLONHW LQQHElU DWW GHQ LQWH KDU EHWDOQLQJVIO|GHQ JHQWHPRW SHQVLRQVV\VWHPHW )RQGHQV XSSGUDJ VNLOMHU VLJ lYHQ IUnQ GH DQGUD EXIIHUWIRQGHUQDJHQRPDWWPHGOHQVNDSODFHUDVSnULVNNDSLWDOPDUNQDGHQ 6MlWWH $3IRQGHQ KDU VLWW XUVSUXQJ L 6MlWWH IRQGVW\UHOVHQ YLONHQ LQUlWWDGHV 1DPQE\WHW JMRUGHV L VDPEDQG PHG SHQVLRQVUHIRUPHQ 6MlWWH $3IRQGHQ LQJLFN GRFN LQWH L SHQVLRQV|YHUHQVNRPPHOVHQ YLONHW LQQHEXULW DWW IRQGHQ KDU YHUNDW PHG YlVHQWOLJHQ RI|UlQGUDGH I|UXWVlWWQLQJDUVHGDQ'HWLGLJDUHJlOODQGHUHJOHUQDDYVHHQGH6MlWWH IRQGVW\UHOVHQ|YHUI|UGHVLSULQFLSRI|UlQGUDGHWLOOGHQQXJlOODQGHODJHQ RP6MlWWH$3IRQGHQ)RQGHQVPHGHOKDULVLQKHOKHWJHQHUHUDWVIUnQGH PLOMDUGHU NURQRU VRP WLOOVN|WV L VDPEDQG PHG DWW GHQ GnYDUDQGH 6MlWWHIRQGVW\UHOVHQELOGDGHV

Buffertfondernas två olika roller %XIIHUWIRQGHUQDKDUWYnROLNDUROOHULQRPLQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW'HQ HQD UROOHQ lU att hantera de över- och underskott VRP XSSVWnU QlU YRO\PHQ LQEHWDOGD SHQVLRQVDYJLIWHU VNLOMHU VLJ IUnQ XWEHWDOGD SHQVLRQHU 1lU LQEHWDOQLQJDUQD WLOO V\VWHPHW lU VW|UUH lQ XWEHWDOQLQJDUQD VSDUDV |YHUVNRWWHWL)|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDRFKQlUXWEHWDOQLQJDUQDlUVW|UUH lQ LQEHWDOQLQJDUQD WDV PHGHO IUnQ QlPQGD IRQGHU 6MlWWH $3IRQGHQ lU RFNVn HQ EXIIHUWIRQG PHQ KDU LQJD EHWDOQLQJVIO|GHQ JHQWHPRW SHQVLRQVV\VWHPHW %XIIHUWIRQGHUQDV DQGUD UROO lU DWW generera avkastning till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. 2P EXIIHUWIRQGHUQD KDU K|JUH DYNDVWQLQJ lQ GHQ JHQRPVQLWWOLJD LQNRPVWXWYHFNOLQJHQ L 6YHULJH ELGUDU IRQGHUQD SRVLWLYW WLOO SHQVLRQVV\VWHPHWV OnQJVLNWLJD ILQDQVLHULQJ YLONHW PLQVNDU ULVNHQ I|U DWW GHQ VN DXWRPDWLVND EDODQVHULQJHQ VND DNWLYHUDV

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning ,QNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWV NRQVWUXNWLRQ J|U DWW GHW ILQQV HQ VWDUN NRSSOLQJ PHOODQ KXU V\VWHPHWV WLOOJnQJDU RFK VNXOGHU XWYHFNODV 2P V\VWHPHWV WLOOJnQJDU DYJLIWVWLOOJnQJHQ RFK EXIIHUWNDSLWDOHW lU VW|UUH lQ VNXOGHUQDUlNQDVYlUGHWSnSHQVLRQVUlWWHUQDSHQVLRQVVNXOGHQXSSPHG LQNRPVWLQGH[ 3HQVLRQVUlWWHUQD I|OMHU Gn GHQ JHQRPVQLWWOLJD LQNRPVWXWYHFNOLQJHQ L 6YHULJH 2P VNXOGHUQD GlUHPRW lU VW|UUH lQ WLOOJnQJDUQD DNWLYHUDV EDODQVHULQJHQ L V\VWHPHW %DODQVHULQJHQ LQQHElU DWW SHQVLRQVVNXOGHQ UlNQDV XSS L HQ OnQJVDPPDUH WDNW YLONHW J|U DWW V\VWHPHWVILQDQVLHOODVWlOOQLQJVWlUNV%DODQVHULQJHQEHUlNQDVJHQRPDWW V\VWHPHWV WLOOJnQJDU GLYLGHUDV PHG GHVV VNXOGHU 2P EDODQVWDOHW XQGHUVWLJHUlUEDODQVHULQJHQQHJDWLYRFKSHQVLRQVUlWWHUQDUlNQDV Gn XSS L HQ OnQJVDPPDUH WDNW WLOO GHVV DWW V\VWHPHW lU L EDODQV ,QNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWVWLOOJnQJDURFKVNXOGHUVDPPDQVWlOOVLVOXWHWDY YDUMH nU , VDPEDQG PHG GHWWD IDVWVWlOOV EDODQVWDOHW 9LG nUV VOXW XSSJLFN WLOOJnQJDUQD L LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW WLOO PLOMDUGHU NURQRU YDUDY DYJLIWVWLOOJnQJHQ VWRG I|U PLOMDUGHU NURQRU RFK EXIIHUWIRQGHUQDI|UPLOMDUGHUNURQRU3HQVLRQVVNXOGHQXSSJLFNYLG VDPPDWLOOIlOOHWLOOPLOMDUGHUNURQRUWDEHOO

)UnQWLOOEHUlNQDGHVEXIIHUWIRQGHQVYlUGHLEDODQVWDOHWVRP 6NU PHGHOYlUGHW DY IRQGHQV PDUNQDGVYlUGH YLG XWJnQJHQ DY GH WUH VHQDVWH nUHQ %DODQVWDOHW I|U VRP EDVHUDV Sn nUV WLOOJnQJDU RFK VNXOGHUEHUlNQDVWLOORFKGHWGlPSDGHEDODQVWDOHWWLOO$WW EDODQVWDOHW |NDW IUnQ I|UHJnHQGH IDVWVWlOOGD EDODQVWDO EHURU Sn DWW DYJLIWVWLOOJnQJHQ VWLJLW RFK DWW IRQGYlUGHW KDU |NDW 6\VWHPHWV EDODQVWDO I|U lU VHGDQ WLGLJDUH IDVWVWlOOW WLOO RFK GHW GlPSDGH EDODQVWDOHW WLOO 2P GH JDPOD EHUlNQLQJVUHJOHUQD KDGH DQYlQWV KDGH EDODQVWDOHW EOLYLW 'H Q\D EHUlNQLQJVUHJOHUQD PLQVNDU SHQVLRQHUQDVYRODWLOLWHWJHQRPLQI|UDQGHWDYHWWGlPSDWEDODQVWDORFKHWW PHU DNWXHOOW LQNRPVWLQGH[ 'HW GlPSDGH EDODQVWDOHW EHJUlQVDU EDODQVHULQJHQ WLOO HQ WUHGMHGHO YLONHW PHGI|U PLQGUH VYlQJQLQJDU DY SHQVLRQVEHORSSHQ ,WDEHOOUHGRYLVDVnUHWVRFKWLGLJDUHnUVUHVXOWDWI|U LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW

Tabell 2.1 Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder (mdkr)

1 1 Beräkningsår 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Balanseringsår 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 Buffertfonden, 1 067 963 908 865 810 811 821 1 medelvärde Buffertfonden 1 321 1 230 1 185 1 058 958 873 895 827 707 Avgiftstillgång 7 737 7 457 7 380 7 123 6 915 6 828 6 575 6 362 6 477 Summa tillgångar 9 058 8 688 8 565 8 180 7 873 7 700 7 469 7 189 7 184 Pensionsskuld 8 714 8 517 8 141 8 053 7 952 7 543 7 367 7 512 7 428 Över-/underskott 344 171 423 127 -80 157 103 -323 -243 2 Balanstal 1,0395 1,0201 1,0375 1,0040 0,9837 1,0198 1,0024 0,9549 0,9826 Dämpat balanstal 1,0132 1,0067 1 Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna. 2 Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler. Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2016, s. 121.

6RP QlPQV RYDQ SnYHUNDV LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWV UHVXOWDW EDODQVWDOHW DY HWW VWRUW DQWDO VDPKlOOVHNRQRPLVND RFK GHPRJUDILVND IDNWRUHU 3n NRUW VLNW KDU V\VVHOVlWWQLQJHQV XWYHFNOLQJ VW|UVW EHW\GHOVH %XIIHUWIRQGHUQDVYlUGHXWYHFNOLQJKDURFNVnEHW\GHOVHYLONHWLVLQWXUlU NRSSODW WLOO XWYHFNOLQJHQ Sn NDSLWDOPDUNQDGHUQD 3n OnQJ VLNW KDU lYHQ GHPRJUDILVNDIDNWRUHUVWRUEHW\GHOVHI|UXWYHFNOLQJHQLEDODQVWDOHW ,ILJXULOOXVWUHUDVXWYHFNOLQJHQDYWLOOJnQJDURFKVNXOGHULLQNRPVW SHQVLRQVV\VWHPHW $YJLIWVWLOOJnQJHQ XWJ|U PHUSDUWHQ DY WLOOJnQJDUQD L V\VWHPHW SURFHQW YLG nUV VOXW /lQJVWQHU L GLDJUDPPHW IUDP JnU DWW EXIIHUWIRQGHUQDV DQGHO DY WLOOJnQJDUQD L V\VWHPHW KDU |NDW IUnQ SURFHQWYLGnUVVOXWWLOOSURFHQWYLGnUVVOXW

'HQ\DUHJOHUQDI|UKXULQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWVWLOOJnQJDURFKVNXOGHUVNDEHUlNQDV EHVNULYVLGHWDOMLSURS(QMlPQDUHRFKPHUDNWXHOOXWYHFNOLQJDY LQNRPVWSHQVLRQHUQD

6NU Figur 2.2 Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet

%XIIHUWIRQGHUQDVDQGHODYWLOOJnQJDUQD 6NXOGHU %XIIHUWIRQGHUQD %DODQVWDOHW $YJLIWVWLOOJnQJDU

7LOOJnQJDU VNXOGHU

6(.WXVHQ PLOMDUGHU %DODQVWDO

%HVWlPVDYEHIRONQLQJVWLOOYl[WDUEHWVNUDIWVGHOWDJDQGHHNRQRPLVNWLOOYl[WRFKO|QH|NQLQJVWDNW %HVWlPVDYDQWDOSHQVLRQlUHUJHQRPVQLWWOLJOLYVOlQJGRFKO|QH|NQLQJVWDNW %DODQVWDOHW EXIIHUWIRQGHUQDSOXVIUDPWLGDLQEHWDOQLQJDUGLYLGHUDWPHGIUDPWLGDXWEHWDOQLQJDUI|ULQNRPVWSHQVLRQ%DODQVWDOHWOLJJHUWLOOJUXQGI|USHQVLRQVXWEHWDOQLQJDUWYnnUVHQDUH 6HGDQKDUVlWWHWDWWEHUlNQDEDODQVWDOlQGUDWVEODQGDQQDWKDUHWWGlPSDWEDODQVWDOLQI|UWVVRPXSSJLFNWLOOI|UVDPWI|U 1RW8WUlNQLQJHQI|UEDODQVWDOlQGUDGHVLSURSRVLWLRQJHQRPDWWYlUGHWSnEXIIHUWIRQGHUQDUlNQDVVRPJHQRPVQLWWDYGHVHQDVWHnUHQ8WUlNQLQJHQlQGUDVLJHQLSURSRVLWLRQ JHQRP DWW WDERUW WLGLJDUH LQI|UGD XWMlPQLQJDU RFK LQI|UD HWW GlPSDW EDODQVWDO VRP EHJUlQVDU EDODQVHULQJHQ WLOOHQ WUHGMHGHOYLONHW PHGI|U PLQGUH VYlQJQLQJDU DY SHQVLRQVEHORSSHQ Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten)

3UHPLHSHQVLRQVV\VWHPHW

3UHPLHSHQVLRQVV\VWHPHWlUIRQGHUDW,QRPV\VWHPHWNDQYDURFKHQVMlOY YlOMDKXUSURFHQWDYGHQSHQVLRQVJUXQGDQGHLQNRPVWHQVNDSODFHUDV 'HW IDQQV YLG VOXWHW DY QlUPDUH IRQGHU DWW YlOMD PHOODQ Sn 3HQVLRQVP\QGLJKHWHQVIRQGWRUJ(IWHUVRPWLOOJnQJDUQDLV\VWHPHWlUIXOOW IRQGHUDGH SnYHUNDV EHKnOOQLQJDUQD IXOOW XW DY XSS RFK QHGJnQJDU L IRQGDQGHODUQDVYlUGHQ 3UHPLHSHQVLRQNDQDQWLQJHQWDVXWVRPWUDGLWLRQHOOI|UVlNULQJHOOHUVRP IRQGI|UVlNULQJ 7UDGLWLRQHOO I|UVlNULQJ LQQHElU DWW SHQVLRQHQ EHUlNQDV VRPHWWOLYVYDULJWJDUDQWHUDWQRPLQHOOWEHORSSRFKRPI|UYDOWQLQJHQJnU EUD HUKnOOV HWW WLOOlJJVEHORSS 'HQ I|UVlNUDGHV IRQGDQGHODU VlOMV RFK 3HQVLRQVP\QGLJKHWHQ WDU |YHU LQYHVWHULQJVDQVYDUHW )RQGI|UVlNULQJ LQQHElU DWW GHQ I|UVlNUDGH EHKnOOHU VLWW VSDUDQGH L GH YDOIULD SUHPLHSHQVLRQVIRQGHUQD , IRQGI|UVlNULQJHQ UlNQDV SHQVLRQV XWEHWDOQLQJDUQDV VWRUOHN nUOLJHQ RP PHG XWJnQJVSXQNW IUnQ IRQGDQGHODUQDVYlUGHLGHFHPEHU)|OMDQGHnUVlOMVGHWDQWDOIRQGDQGHODU VRP NUlYV I|U DWW ILQDQVLHUD GHQ EHUlNQDGH SUHPLHSHQVLRQHQ 2P IRQGDQGHODUQDV YlUGH |NDU VlOMV IlUUH DQGHODU RFK RP IRQGDQGHODUQDV YlUGHPLQVNDUVlOMVIOHUDQGHODU

Sjunde AP-fondens roll 6MXQGH $3IRQGHQ KDU VRP XSSJLIW DWW I|UYDOWD SUHPLHSHQVLRQHQ nW GH LQGLYLGHU VRP LQWH VMlOYD YDOW I|UYDOWDUH I|U VLQ SUHPLHSHQVLRQ 0HGHO SODFHUDV Gn L V\VWHPHWV I|UYDOVDOWHUQDWLY $3 6nID 6WDWHQV nUVNXOOVI|U YDOWQLQJVDOWHUQDWLYGlUULVNHQI|UlQGUDVPHGVSDUDUQDVnOGHU'HWlUlYHQ P|MOLJWDWWYlOMDQnJRQDYGHIRQGHUVRP6MXQGH$3IRQGHQI|UYDOWDU

6MXQGH$3IRQGHQUHJOHUDVOLNVRP)|UVWD௅)MlUGH$3IRQGHUQDLODJHQ 6NU RPDOOPlQQDSHQVLRQVIRQGHU$3IRQGHU0nOHWI|UIRQGHQVXSSGUDJlU VnOHGHV DWW OnQJVLNWLJW PD[LPHUD DYNDVWQLQJHQ L I|UKnOODQGH WLOO ULVNHQ L SODFHULQJDUQD,DYVQLWWEHVNULYV6MXQGH$3IRQGHQVYHUNVDPKHWRFK UHVXOWDWPHUXWI|UOLJW

Premiepensionssystemets finansiella ställning 9LG XWJnQJHQ DY KDGH SUHPLHSHQVLRQVV\VWHPHW PLOMRQHU SHQVLRQVVSDUDUH RFK SHQVLRQlUHU 'HW WRWDOD PDUNQDGVYlUGHW Sn SUHPLHSHQVLRQVNDSLWDOHWIRQGI|UVlNULQJHQXSSJLFNYLGVDPPDWLGSXQNW WLOO PLOMDUGHU NURQRU 8QGHU XSSJLFN GHQ VDPPDQODJGD YlUGHXWYHFNOLQJHQ I|U IRQGI|UVlNULQJHQ WLOO PLOMDUGHU NURQRU 'HW PRWVYDUDUHQJHQRPVQLWWOLJWLGVYLNWDGDYNDVWQLQJSnSURFHQW6HGDQ VWDUWHQ nU lU GHQ JHQRPVQLWWOLJD nUOLJD DYNDVWQLQJHQ SURFHQW PlWWVRPWLGVYLNWDGDYNDVWQLQJ 6MXQGH $3IRQGHQ lU GHQ HQVNLOW VW|UVWD IRQGI|UYDOWDUHQ L SUHPLHSHQVLRQVV\VWHPHW9LGnUVVOXWI|UYDOWDGH6MXQGH$3IRQGHQ PLOMDUGHU NURQRU YDUDY 6nID XWJMRUGH PLOMDUGHU NURQRU 8QGHU KDGH GHQ JHQRPVQLWWOLJD 6nIDVSDUDUHQ HQ DYNDVWQLQJ Sn SURFHQW YLONHW NDQ MlPI|UDV PHG DWW GH SULYDWD SUHPLHSHQVLRQVIRQGHUQDLJHQRPVQLWWJDYHQDYNDVWQLQJSnSURFHQW 5LVNHQ PlWW VRP VWDQGDUGDYYLNHOVH XQGHU GHQ VHQDVWH PnQDGHUVSHULRGHQ KDU I|U $3 6nID YDULW SURFHQW MlPI|UW PHG SURFHQWI|UGHSULYDWDSUHPLHSHQVLRQVIRQGHUQD'HQK|JUHULVNHQL $3 6nID EHURU EnGH Sn KlYVWnQJHQ VH DYVQLWW RFK Sn DWW DQGHOHQ VSDUDUH |YHU nU IRUWIDUDQGH lU OLWHQ YLONHW PLQVNDU DQGHOHQ L $3 5lQWHIRQG , WDNW PHG DWW VSDUDUQD L SUHPLHSHQVLRQVV\VWHPHW EOLU lOGUH I|UYlQWDVDQGHOHQL$35lQWHIRQGDWW|ND 6MXQGH$3IRQGHQI|UYDOWDGHLVOXWHWDYNQDSSWSURFHQWDYGHW WRWDOD SUHPLHSHQVLRQVNDSLWDOHW VH ILJXU $Y ILJXUHQ IUDPJnU DWW 6MXQGH$3IRQGHQVDQGHODYGHWWRWDODNDSLWDOHWKDUYl[WIUnQSURFHQW WLOOFLUNDSURFHQWgNQLQJHQEHURUGHOVSnLQIO|GHWDYQ\D VSDUDUHGHOVSnDWWXWIO|GHWWLOODQGUDIRQGHUPLQVNDWgNQLQJHQNRPPHU lYHQWLOOYLVVGHODY6MXQGH$3IRQGHQVK|JUHDYNDVWQLQJ

7LGVYLNWDGnUVDYNDVWQLQJYLVDUnUOLJDYNDVWQLQJSnHQNURQDVRPVDWWVLQLE|UMDQSn SHULRGHQ+lQV\QKDULQWHWDJLWVWLOORPNDSLWDOHWVVWRUOHNI|UlQGUDWVXQGHUSHULRGHQ

6NU Figur 2.3 Utvecklingen av det totala kapitalet i

premiepensionssystemet

$QGHODYGHWWRWDODNDSLWDOHWLSUHPLHSHQVLRQVV\VWHPHWSHUGHFHPEHU 3URFHQW 6(.PLOMDUGHU $3$NWLHIRQG36) $35lQWHIRQG39) gYULJDIRQGHU

)|UlQGULQJ

± SS

3UHPLHVSDU $3 )RQGHQ $NWLHIRQG 36) 3UHPLHYDOV $35lQWH )RQGHQ IRQG 39)

gYULJD gYULJD IRQGHU IRQGHU

.RVWQDGHU .RVWQDGHU

%DVSXQNWHU %DVSXQNWHU 3UHPLH ). QD $3 VSDUIRQGHQ $NWLHIRQG

3UHPLH ). QD $3 YDOVIRQGHQ 5lQWHIRQG

)DNWLVNNRVWQDG 1$ $3 EDVSXQNWHU .RVWQDG 330IRQGHUUQD H[NO$3 EDVSXQNWHU aYDOEDUDIRQGHUSHUGHFHPEHU ).I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHU)|UPDM GHFHPEHUPDM.DSLWDOI|UDNWLHIRQGRFKUlQWHIRQGLI|UKnOODQGHWLOONDSLWDO.RVWQDGI|USUHPLHSHQVLRQVV\VWHPHWH[NO$3HIWHUUDEDWWHULI|UKnOODQGHWLOONDSLWDO

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten)

(Q XWI|UOLJ EHVNULYQLQJ DY GHW DOOPlQQD SHQVLRQVV\VWHPHW ILQQV L

3HQVLRQVP\QGLJKHWHQVnUVUHGRYLVQLQJ

6NU %XIIHUWIRQGHUQDVVDPODGHUHVXOWDW

%XIIHUWIRQGHUQD KDU WYn ROLND UROOHU att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensionssystemet RFK att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering , GHWWD DYVQLWW XWYlUGHUDVKXUEXIIHUWIRQGHUQDKDUXSSI\OOWGHEnGDUROOHUQD

5ROOHQVRPEXIIHUWI|UKDQWHULQJDY|YHURFK XQGHUVNRWW

5HJHULQJHQV EHG|PQLQJ )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD KDU XSSI\OOW UROOHQ VRP EXIIHUW JHQRP DWW KDQWHUD O|SDQGH DYJLIWVPHGHO RFK XWEHWDOQLQJDU I|U LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWV UlNQLQJ gYHUVNRWW L V\VWHPHW KDU VSDUDWV L IRQGHUQD PHGDQ XQGHUVNRWW KDU WDJLWV IUnQ IRQGHUQD)RQGHUQDKDUKDIWGHQEHWDOQLQJVEHUHGVNDSVRPEHK|YWV

6NlOHQI|UUHJHULQJHQVEHG|PQLQJ

Sammanfattning ,QNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW lU L KXYXGVDN RIRQGHUDW 'HW LQQHElU DWW LQEHWDOGD SHQVLRQVDYJLIWHU DQYlQGV I|U DWW ILQDQVLHUD VDPPD nUV SHQVLRQVXWEHWDOQLQJDU )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD KDU VRP XSSJLIW DWW KDQWHUD VNLOOQDGHQ PHOODQ GH O|SDQGH SHQVLRQVDYJLIWHUQD RFK SHQVLRQVXWEHWDOQLQJDUQD PHGDQ 6MlWWH $3IRQGHQ lU HQ VOXWHQ IRQG ,QNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW KDU VHGDQ VWDUW YLVDW VW|UUH XQGHUVNRWW lQ |YHUVNRWW RFK )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD KDU VHGDQ VWDUWHQ VDPPDQODJW |YHUI|UW PLOMDUGHU NURQRU WLOO V\VWHPHW QHWWR )|UVWD± )MlUGH$3IRQGHUQDKDUXSSI\OOWUROOHQDWWKDQWHUD|YHURFKXQGHUVNRWWL LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWVnVRPDYVHWW

Nettoflödet mellan pensionssystemet och Första–Fjärde AP-fonderna 5ROOHQ VRP EXIIHUW ILQQV HIWHUVRP GH O|SDQGH LQEHWDOGD SHQVLRQV DYJLIWHUQD LQWH lU OLND VWRUD VRP XWEHWDOGD SHQVLRQVEHORSS WLOO GDJHQV SHQVLRQlUHU1lULQEHWDOQLQJDUQDWLOOV\VWHPHWlUVW|UUHlQXWEHWDOQLQJDUQD VSDUDV|YHUVNRWWHWL)|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQD3nPRWVYDUDQGHVlWWWDV PHGHO IUnQ QlPQGD IRQGHU QlU XWEHWDOQLQJDUQD lU VW|UUH lQ LQEHWDOQLQJDUQD6MlWWH$3IRQGHQlURFNVnHQEXIIHUWIRQGPHQKDULQJD EHWDOQLQJVIO|GHQ JHQWHPRW SHQVLRQVV\VWHPHW , ILJXU UHGRYLVDV GH nUOLJD QHWWRIO|GHQD PHOODQ LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW RFK $3IRQGHUQD )|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDHIWHUDGPLQLVWUDWLRQVNRVWQDGHU

6NU Figur 3.1 Nettoflödet mellan pensionssystemet och Första–Fjärde AP-

fonderna

0LOMDUGHUNURQRU ϮϬ ϭϭ ϳ ϵ ϭϬ ϳ ϲ ϲ ϯ ϯ Ϭ

ͲϭϬ Ͳϲ

ͲϮϬ Ͳϭϲ Ͳϭϳ Ͳϭϲ ͲϮϭ ͲϮϭ ͲϯϬ ͲϮϴ ͲϮϳ Ͳϯϭ ͲϰϬ Ͳϯϲ Ͳϯϳ Ͳϯϳ Ͳϯϳ ͲϱϬ Ϭϭ ϬϮ Ϭϯ Ϭϰ Ϭϱ Ϭϲ Ϭϳ Ϭϴ Ϭϵ ϭϬ ϭϭ ϭϮ ϭϯ ϭϰ ϭϱ ϭϲ ϭϳ ϭϴ ϭϵ ϮϬ Ϯϭ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ Källa: Pensionsmyndigheten, februari 2017

6RPIUDPJnUDYILJXUHQYDULQEHWDOQLQJDUQDWLOOSHQVLRQVV\VWHPHWVW|UUH lQ XWEHWDOQLQJDUQD XQGHU GH I|UVWD nWWD nUHQ ௅ PHG GHW Q\D SHQVLRQVV\VWHPHW 8QGHU GHQQD SHULRG WLOOI|UGHV $3IRQGHUQD VDPPDQODJW PLOMDUGHU NURQRU cU YlQGH EHWDOQLQJVVWU|PPDUQD RFK XQGHU nUHQ ௅ DQYlQGHV VDPPDQODJW PLOMDUGHU NURQRU IUnQ $3IRQGHUQD I|U DWW ILQDQVLHUD SHQVLRQVXWEHWDOQLQJDU )|U KHOD SHULRGHQ௅XSSJLFNVnOHGHVQHWWRXWIO|GHWIUnQ$3IRQGHUQDWLOO PLOMDUGHU NURQRU 8QGHUVNRWWHQ VHGDQ EHURU Sn DWW GHQ VWRUD JHQHUDWLRQHQ I|GGD Sn WDOHW KDU E|UMDW WD XW SHQVLRQ (QOLJW 3HQVLRQVP\QGLJKHWHQV SURJQRVHU NRPPHU )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD IRUWVlWWD DWW ELGUD WLOO ILQDQVLHULQJHQ DY LQNRPVWSHQVLRQHUQD |YHU |YHUVNnGOLJ IUDPWLG , nU EHUlNQDV |YHUI|ULQJHQ XSSJn WLOO PLOMDUGHU NURQRUYLONHWPRWVYDUDUSURFHQWDYIRQGYlUGHWYLGnUHWVE|UMDQ8QGHU nUHQ±EHUlNQDV|YHUI|ULQJHQYDUDUXQWPLOMDUGHUNURQRUSHU nU )|U KHOD SHULRGHQ ± EHUlNQDV |YHUI|ULQJHQ VDPPDQODJW XSSJnWLOOPLOMDUGHUNURQRU

5ROOHQVRPOnQJVLNWLJILQDQVLlU

5HJHULQJHQV EHG|PQLQJ %XIIHUWIRQGHUQD KDU ELGUDJLW SRVLWLYW WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWV OnQJVLNWLJD ILQDQVLHULQJ 8QGHU XSSJLFN GHUDV VDPODGH UHVXOWDW WLOO PLOMDUGHU NURQRU RFK VHGDQ VWDUWHQ XSSJnU GHW DFNXPXOHUDGH UHVXOWDWHW WLOO PLOMDUGHU NURQRU 9LG VOXWHW DY XSSJLFN GHW VDPODGH EXIIHUWNDSLWDOHW WLOO PLOMDUGHU NURQRU %XIIHUWIRQGHUQDV DQGHO DY LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWV WLOOJnQJDU KDU |NDW IUnQ WLOO SURFHQW IUnQVOXWHWDYWLOOVOXWHWDY %XIIHUWIRQGHUQDV DYNDVWQLQJ KDU XSSYLVDW VWRUD YDULDWLRQHU |YHU nUHQ'HQJHQRPVQLWWOLJDDYNDVWQLQJHQHIWHUNRVWQDGHU|YHUVWLJHUGRFN PHU lQ YlO LQNRPVWLQGH[ EnGH XQGHU RFK VHGDQ 8QGHU

SHULRGHQ ± XSSJnU EXIIHUWIRQGHUQDV JHQRPVQLWWOLJD 6NU DYNDVWQLQJHIWHUNRVWQDGHUWLOOSURFHQWSHUnUPHGDQLQNRPVWLQGH[ VRPOLJJHUWLOOJUXQGI|UXSSUlNQLQJHQDYVNXOGHQLJHQRPVQLWW|NDW PHG SURFHQW SHU nU (Q VWRU GHO DY UHVXOWDWHW I|UNODUDV DY HQ K|J DQGHO DNWLHU L NRPELQDWLRQ PHG HQ VWDUN XWYHFNOLQJ Sn GH XQGHUOLJJDQGH DNWLHPDUNQDGHUQD 'H VHQDVWH IHP nUHQ VWnU I|U WYn WUHGMHGHODUDYGHWDFNXPXOHUDGHUHVXOWDWHWVHGDQ )|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDKDUIRUWVDWWDWWVSULGDULVNHUQDJHQRPDWW GH VHQDVWH nUHQ EOD |ND DOORNHULQJHQ DY NDSLWDOHW WLOO DOWHUQDWLYD WLOOJnQJDU VDPWLGLJW VRP DQGHODUQD DNWLHU RFK UlQWHElUDQGH WLOOJnQJDU PLQVNDW 'H VHQDVWH nUHQV OnJD UlQWRU KDU YDULW HQ DY GULYNUDIWHUQD EDNRPRPDOORNHULQJHQ )|UDWWVWlUND)|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDVI|UXWVlWWQLQJDUDWWXSSQn PnOHW I|U I|UYDOWQLQJHQ DWW OnQJVLNWLJW PD[LPHUD DYNDVWQLQJHQ KDU )LQDQVGHSDUWHPHQWHW LQOHWW HWW DUEHWH PHG DWW WD IUDP I|UVODJ WLOO lQGUDGH SODFHULQJVUHJOHU RFK PRGHUQLVHUDG VW\UQLQJ DY KnOOEDUKHWVIUnJRULI|UYDOWQLQJHQ

6NlOHQI|UUHJHULQJHQVEHG|PQLQJ

Sammanfattning )|UVWD±)MlUGH RFK 6MlWWH $3IRQGHUQDV VDPODGH UHVXOWDW XQGHU XSSJLFNWLOOPLOMDUGHUNURQRUHOOHUSURFHQWHIWHUNRVWQDGHU'HW DFNXPXOHUDGH UHVXOWDWHW YLG nUV VOXW XSSJLFN WLOO PLOMDUGHU NURQRUYLONHWPRWVYDUDUHQJHQRPVQLWWOLJDYNDVWQLQJSnSURFHQWSHU nUVHGDQ6RPMlPI|UHOVHKDULQNRPVWLQGH[LJHQRPVQLWWVWLJLWPHG SURFHQWSHUnU'HQOnQJVLNWLJDDYNDVWQLQJHQOLJJHUGlUPHGEHW\GOLJW K|JUHlQLQNRPVWLQGH[VRPOLJJHUWLOOJUXQGI|UXSSUlNQLQJHQDYVNXOGHQ L LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW %XIIHUWIRQGHUQD KDU I|OMDNWOLJHQ ELGUDJLW SRVLWLYWWLOOLQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWVOnQJVLNWLJDILQDQVLHULQJ %XIIHUWIRQGHUQDV DUEHWH PHG DWW Sn ROLND VlWW I|UElWWUD SRUWI|OM GLYHUVLILHULQJHQ JHQRP NRPSOHWWHUDQGH LQYHVWHULQJDU RFK I|UYDOWLQJV VWUDWHJLHUEHG|PVELGUDWLOOPLQVNDGHVYlQJQLQJDULEXIIHUWNDSLWDOHW ,V\IWHDWWVWlUND)|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDVP|MOLJKHWDWWXSSQnPnOHW I|U I|UYDOWQLQJHQ DWW OnQJVLNWLJW PD[LPHUD DYNDVWQLQJHQ KDU )LQDQVGHSDUWHPHQWHWLQOHWWHWWDUEHWHPHGDWWWDIUDPI|UVODJWLOOlQGUDGH SODFHULQJVUHJOHU RFK PRGHUQLVHUDG VW\UQLQJ DY KnOOEDUKHWVIUnJRU L I|UYDOWQLQJHQ $PELWLRQHQ lU DWW GH Q\D SODFHULQJVUHJOHUQD VND E|UMD WLOOlPSDVXQGHUVHDYVQLWW

Buffertfondernas lagfästa mål och uppdrag $3IRQGHUQDVXSSGUDJlUDWWI|UYDOWDIRQGPHGOHQVnDWWGHEOLUWLOOVW|UVWD P|MOLJD Q\WWD I|U I|UVlNULQJHQ I|U LQNRPVWJUXQGDG nOGHUVSHQVLRQ )|UYDOWQLQJHQ VND WD VLQ XWJnQJVSXQNW L SHQVLRQVV\VWHPHWV nWDJDQGH 0nOHWlUDWWOnQJVLNWLJWPD[LPHUDDYNDVWQLQJHQLI|UKnOODQGHWLOOULVNHQL SODFHULQJDUQD 'HQ WRWDOD ULVNQLYnQ L I|UYDOWQLQJHQ VND YDUD OnJ YLONHW LQWHVNDWRONDVVRPHWWPnODWWPLQLPHUDULVNHQ$YGHWI|OMHUGlUHPRWHWW NUDY Sn JRG ULVNVSULGQLQJ 5LVN RFK DYNDVWQLQJ VND WRONDV L WHUPHU DY XWJnHQGH SHQVLRQHU RFK Q|GYlQGLJ EHWDOQLQJVEHUHGVNDS VND XSSUlWWKnOODV

6NU )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD KDU LGHQWLVND XSSGUDJ DWW I|UYDOWD GLYHUVLILHUDGH SRUWI|OMHU EHVWnHQGH DY PDUNQDGVQRWHUDGH DNWLHU RFK UlQWHElUDQGH LQVWUXPHQW LQKHPVND VnYlO VRP XWOlQGVND )RQGHUQD KDU RFNVnP|MOLJKHWDWWLQYHVWHUDLRQRWHUDGHIDVWLJKHWVDNWLHUVDPWHQPLQGUH GHO L ULVNNDSLWDOERODJ RFK IRQGHU VRP L VLQ WXU LQYHVWHUDU L RQRWHUDGH DNWLHU gYHUJULSDQGH VW\UV LQYHVWHULQJDUQD DY GH SODFHULQJVUHJOHU VRP ULNVGDJHQIDVWVWlOOWLODJHQRPDOOPlQQDSHQVLRQVIRQGHU$3IRQGHUVH ELODJD 0HG SODFHULQJVUHJOHUQD VRP \WWUH UDP VND VW\UHOVHQ I|U UHVSHNWLYH $3IRQG IDVWVWlOOD PnO RFK ULNWOLQMHU I|U LQYHVWHULQJVYHUNVDPKHWHQ9LGYDOHWDYQLYnSnULVNWDJDQGHWVNDIRQGHUQD VWUlYD HIWHU QHXWUDOLWHW PHOODQ ROLND JHQHUDWLRQHUV LQWUHVVHQ SURS V 'H QXYDUDQGH SODFHULQJVUHJOHUQD JUXQGDU VLJ Sn GH UHJHOYHUN RFK ILQDQVLHOODPRGHOOHUVRPDQYlQGHVLVOXWHWDYWDOHW6HGHQGHVVKDU EnGHGHPDNURHNRQRPLVNDRFKGHWHNQLVNDI|UXWVlWWQLQJDUQDI|UlQGUDWV )|UDWWVWlUND)|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDVI|UXWVlWWQLQJDUDWWXSSQnPnOHW I|U I|UYDOWQLQJHQ DWW OnQJVLNWLJW PD[LPHUD DYNDVWQLQJHQ KDU )LQDQVGHSDUWHPHQWHWLQOHWWHWWDUEHWHPHGDWWWDIUDPI|UVODJWLOOlQGUDGH SODFHULQJVUHJOHU RFK PRGHUQLVHUDG VW\UQLQJ DY KnOOEDUKHWVIUnJRU L I|UYDOWQLQJHQ VH lYHQ DYVQLWW %HKRYHW DY DWW VH |YHU SODFHULQJVUHJOHUQD KDU RFNVn O\IWV IUDP L 0F.LQVH\V XWYlUGHULQJDU DY $3IRQGHUQDVYHUNVDPKHWGHVHQDVWHnUHQ

Resultatuppföljning 8QGHUXSSJLFNGHW VDPODGHUHVXOWDWHW I|U)|UVWD±)MlUGH RFK 6MlWWH $3IRQGHUQDEXIIHUWIRQGHUQD WLOO PLOMDUGHUNURQRU HIWHUNRVWQDGHU 6HGDQGHWQXYDUDQGHSHQVLRQVV\VWHPHWLQI|UGHVKDUEXIIHUWIRQGHUQD JHQHUHUDW HWW DFNXPXOHUDW UHVXOWDW DYNDVWQLQJ Sn PLOMDUGHU NURQRU HIWHU NRVWQDGHU $Y GHW DFNXPXOHUDGH UHVXOWDWHW VHGDQ VWnU GH VHQDVWHIHPnUHQI|UPLOMDUGHUNURQRUHOOHUWYnWUHGMHGHODU5HVXOWDW E\JJHU WLOO VWRU GHO Sn GH E|UVXSSJnQJDU VRP I|OMW HIWHU GHQ VWRUD QHGJnQJHQ Gn YlUOGHQV E|UVHU I|OO PHG FD SURFHQW ([SDQVLY SHQQLQJSROLWLNRFKOnJDUlQWRUKDUELGUDJLWWLOOE|UVXSSJnQJHQ3nVDPPD VlWW VRP GH VHQDVWH nUHQV VWDUND E|UVXWYHFNOLQJ ELGUDJLW WLOO EXIIHUWIRQGHUQDVSRVLWLYDUHVXOWDWILFNRFNVnGHNUDIWLJDE|UVQHGJnQJDUQD ± RFK UHVXOWDWHW DWW IDOOD EHW\GOLJW (WW VYDJDUH UHVXOWDW UHGRYLVDGHV lYHQ I|U Gn EOD VWDWVILQDQVLHOOD SUREOHP L (XURSD ELGURJ WLOO |NDG RVlNHUKHW Sn ILQDQVPDUNQDGHUQD %XIIHUWIRQGHUQDV UHVXOWDWLPLOMDUGHUNURQRURFKLSURFHQWUHGRYLVDVLILJXUHUQDRFK

Figur 3.2 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader i miljarder 6NU

kronor

DŝůũĂƌĚĞƌŬƌŽŶŽƌ ϮϬϬ ϭϰϳ ϭϯϱ ϭϮϴ ϭϱϬ ϭϭϯ ϭϭϴ ϭϬϭ ϴϬ ϴϮ ϴϰ ϭϬϬ ϲϯ ϲϱ ϯϲ ϱϬ Ϭ ͲϱϬ Ͳϭϳ ͲϮϳ ͲϭϬϬ Ͳϴϱ ͲϭϱϬ ͲϮϬϬ Ͳϭϵϰ ͲϮϱϬ Ϭϭ ϬϮ Ϭϯ Ϭϰ Ϭϱ Ϭϲ Ϭϳ Ϭϴ Ϭϵ ϭϬ ϭϭ ϭϮ ϭϯ ϭϰ ϭϱ ϭϲ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1–AP4 och AP6)

, ILJXU UHGRYLVDV EXIIHUWIRQGHUQDV VDPODGH UHVXOWDW HIWHU NRVWQDGHU XWWU\FNW L SURFHQW )|U XSSJLFN UHVXOWDWHW DYNDVWQLQJHQ WLOO SURFHQW 'HWWD NDQ MlPI|UDV PHG DWW GHQ JHQRPVQLWWOLJD nUOLJD DYNDVWQLQJHQ lU SURFHQW VHGDQ 'HW HQVNLOGD nUHW PHG K|JVW DYNDVWQLQJ YDU Gn DYNDVWQLQJHQ XSSJLFN WLOO SURFHQW 5HVXOWDWHWVSHJODUEODGHQXSSJnQJVRPYlUOGHQVE|UVHUXSSYLVDGHHIWHU GH NUDIWLJD E|UVIDOOHQ L VDPEDQG PHG GHQ JOREDOD ILQDQVNULVHQV XWEURWW nUHW LQQDQ 8QGHU ILQDQVNULVnUHW YLVDGH EXIIHUWIRQGHUQD VLWW KLVWRULVNWVlPVWDUHVXOWDWYLONHWYDUSURFHQW

Figur 3.3 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader i procent

WƌŽĐĞŶƚ ϯϬ͕Ϭ ϭϵ͕ϰ ϭϲ͕ϰ ϭϳ͕ϱ ϮϬ͕Ϭ ϭϰ͕ϭ ϭϭ͕Ϭ ϭϬ͕ϳ ϭϬ͕Ϯ ϭϭ͕ϲ ϭϯ͕ϱ ϵ͕ϳ ϭϬ͕Ϭ ϰ͕ϯ ϱ͕ϱ

Ϭ͕Ϭ Ͳϭ͕ϵ ͲϭϬ͕Ϭ Ͳϰ͕ϵ

ͲϮϬ͕Ϭ Ͳϭϱ͕Ϭ ͲϮϭ͕ϲ ͲϯϬ͕Ϭ Ϭϭ ϬϮ Ϭϯ Ϭϰ Ϭϱ Ϭϲ Ϭϳ Ϭϴ Ϭϵ ϭϬ ϭϭ ϭϮ ϭϯ ϭϰ ϭϱ ϭϲ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ ϮϬ Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1–AP4 och AP6)

6NU Buffertkapitalets utveckling 9LG nUV VOXW XSSJLFN GHW I|UYDOWDGH NDSLWDOHW L EXIIHUWIRQGHUQD WLOO PLOMDUGHU NURQRU YLONHW YDU PLOMDUGHU NURQRU PHU lQ YLG I|UHJnHQGHnUVVOXW6HGDQGHWQXYDUDQGHSHQVLRQVV\VWHPHWLQI|UGHV KDUEXIIHUWNDSLWDOHW|NDWPHGPLOMDUGHUNURQRU8QGHUVDPPDSHULRG KDU EXIIHUWIRQGHUQD EHWDODW XW PLOMDUGHU NURQRU I|U DWW WlFND XQGHUVNRWW L LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW , ILJXU UHGRYLVDV EXIIHUWNDSLWDOHWVXWYHFNOLQJVHGDQ

Figur 3.4 Buffertfondernas kapital jämfört med om kapitalet hade

utvecklats i takt med inkomstindex

DŝůũĂƌĚĞƌŬƌŽŶŽƌ

ϭϰϬϬ ϭϯϮϮ /ŶŬŽŵƐƚŝŶĚĞdž ƵĨĨĞƌƚŬĂƉŝƚĂů ϭϮϯϬ ϭϭϴϱ ϭϮϬϬ ϭϬϱϴ ϵϱϴ ϭϬϬϬ ϴϵϵ ϴϱϴ ϴϵϱ ϴϳϯ ϴϮϳ ϳϲϵ ϴϬϬ ϳϬϳ ϲϰϲ ϱϳϵ ϱϲϱ ϱϳϳ ϲϬϬ ϰϴϴ

ϰϬϬ

ϮϬϬ

Ϭ ϮϬϬϬ ϮϬϬϮ ϮϬϬϰ ϮϬϬϲ ϮϬϬϴ ϮϬϭϬ ϮϬϭϮ ϮϬϭϰ ϮϬϭϲ Källa: Regeringskansliets egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

9LG nUV VOXW XWJMRUGH EXIIHUWIRQGHUQDV DQGHO DY WLOOJnQJDUQD L LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW SURFHQW 'HWWD lU HQ |NQLQJ PHG IHPSURFHQWHQKHWHUVHGDQVOXWHWDYGnDQGHOHQYDUSURFHQW'HQ VW|UVWDRFKUHVWHUDQGHGHOHQDYWLOOJnQJDUQDLLQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW XWJ|UV DY IUDPWLGD DYJLIWVLQNRPVWHU 'HVVD DYJLIWVLQNRPVWHU KDU VW|UVW EHW\GHOVH I|U QLYnQ Sn IUDPWLGD SHQVLRQHU RFK JUXQGDV Sn GHQ UHDOHNRQRPLVNDRFKEHIRONQLQJVPlVVLJDXWYHFNOLQJHQ

Buffertfondernas resultat jämfört med inkomstindex %XIIHUWIRQGHUQDV ELGUDJ WLOO SHQVLRQVV\VWHPHW NDQ XWYlUGHUDV XWLIUnQ IRQGHUQDVDYNDVWQLQJLUHODWLRQWLOOLQNRPVWLQGH[,QNRPVWLQGH[OLJJHUWLOO JUXQGI|UXSSUlNQLQJHQDYVNXOGHQLLQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW)|U YLVDU MlPI|UHOVHQ DWW EXIIHUWIRQGHUQDV UHVXOWDW Sn SURFHQW HIWHU NRVWQDGHUYLGD|YHUVWHJLQNRPVWLQGH[VRP YDUSURFHQW6HGDQ KDU EXIIHUWIRQGHUQDV JHQRPVQLWWOLJD DYNDVWQLQJ HIWHU NRVWQDGHU YDULW SURFHQWSHUnUMlPI|UWPHGSURFHQWI|ULQNRPVWLQGH[ -lPI|UHOVHQ NDQ RFNVn J|UDV JHQRP DWW UHODWHUD EXIIHUWIRQGHUQDV IDNWLVND UHVXOWDW PHG GH VLPXOHUDGH UHVXOWDW VRP VNXOOH KD XSSNRPPLW RPEXIIHUWNDSLWDOHWLVWlOOHWKDGHXWYHFNODWVLWDNWPHGLQNRPVWLQGH[$Y

GHQQDDQDO\VIUDPJnUDWWGHWDFNXPXOHUDGH|YHUVNRWWHWLEXIIHUWIRQGHUQD 6NU |YHUVWLJHU XSSUlNQLQJHQ HQOLJW LQNRPVWLQGH[ PHG PLOMDUGHU NURQRU YLG nUV VOXW $QDO\VHQ YLVDU VDPWLGLJW DWW EXIIHUWIRQGHUQDV UHVXOWDW YDULHUDW EHW\GOLJ PHU lQ LQNRPVWLQGH[ VH ILJXU 'H NUDIWLJD E|UVIDOOHQ ± LQQHEDU DWW GHW DFNXPXOHUDGH UHVXOWDWHW XQGHUVWHJ LQNRPVWLQGH[ IUDP WLOO cUHQ ± YDU ELGUDJHW IUnQ EXIIHUWIRQGHUQD SRVLWLYW PHQ L VDPEDQG PHG ILQDQVNULVHQV PHU DNXWD VNHGHYlQGHXWYHFNOLQJHQI|UDWWnWHULJHQEOLOlJUHlQLQNRPVWLQGH[ )UnQ RFK PHG KDU EXIIHUWIRQGHUQDV NDSLWDO YDULW K|JUH lQ RP GHW VNXOOHKDXWYHFNODWVLWDNWPHGLQNRPVWLQGH[VHILJXU

Resultat i jämförelse med fondernas målsättning 6W\UHOVHQ L UHVSHNWLYH $3IRQG )|UVWD±)MlUGH VlWWHU GHW |YHUJULSDQGH DYNDVWQLQJVPnOHWI|UIRQGHQ)RQGHUQDVPnOKDUVNLOMWVLJnWRFKKDU|YHU WLGHQ lQGUDWV XWLIUnQ Q\D PDUNQDGVI|UXWVlWWQLQJDU )UnQ XWWU\FNHU DOOD I\UD IRQGHUQD GHW OnQJVLNWLJD DYNDVWQLQJVPnOHW L UHDOD WHUPHU SURFHQWSHUnUI|U)|UVWDRFK7UHGMH$3IRQGHUQDRFKSURFHQWSHU nU I|U $QGUD RFK )MlUGH $3IRQGHUQD 9DUMH IRQG YlOMHU KXU GHVV WLOOJnQJDU VND DOORNHUDV I|UGHODV LQRP UDPHQ I|U GH ODJVWDGJDGH SODFHULQJVEHVWlPPHOVHUQDELODJD $Y XWYlUGHULQJHQ VRP UHGRYLVDV L ILJXU IUDPJnU DWW )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD KDU XSSQnWW VLQD OnQJVLNWLJD DYNDVWQLQJVPnO VHGDQ VWDUWHQ RFK XQGHU GHQ VHQDVWH IHPnUVSHULRGHQ )|U GHQ VHQDVWH WLRnUV SHULRGHQ KDU VDPWOLJD IRQGHU XSSQnWW VLQD OnQJVLNWLJD DYNDVWQLQJVPnO I|UXWRP$QGUD$3IRQGHQ+lUlUGRFNYLNWLJWDWWQRWHUDDWW$QGUD$3 IRQGHQ KDIW HWW K|JUH DYNDVWQLQJVPnO lQ GH |YULJD 1RWHUD RFNVn DWW IRQGHUQDVDYNDVWQLQJVPnOKDUUlNQDWVRPWLOOQRPLQHOODPnOLILJXUHQ

Figur 3.5 Första–Fjärde AP-fondernas målsättning och resultat

5LVNMXVWHUDG $3

*HQRPVQLWWOLJnUOLJDYNDVWQLQJ 1RPLQHOOWOnQJVLNWLJW

HIWHUNRVWQDGHU DYNDVWQLQJVPnO 8SSQnWW DYNDVWQLQJ $3 3HULRG 3URFHQW 3URFHQW DYNDVWQLQJVPnO" VKDUSHNYRW $3 $3 $3 6HGDQVWDUW $3 $3 $3 $3 nU $3 $3 $3 $3 nU $3 $3 $3 $3 nU $3 $3 $3 1RW5LVNMXVWHUDG DYNDVWQLQJ VKDUSHNYRWHUNDQ VNLOMD VLJIUnQ UHGRYLVDGH YlUGHQ Gn ROLND ULVNIULD UlQWRU KDU DQYlQWV L EHUlNQLQJDUQD MXOL $3IRQGHUQDVOnQJVLNWLJDPnOVlWWQLQJVNLOMHUVLJ|YHUWLGVSHULRGHUQD$3KDUVRPPnOVlWWQLQJDWWQnHQUHDODYNDVWQLQJSnVHGDQPHOODQYDUPnOVlWWQLQJHQ QRPLQHOOW$3KDUVRPPnOVlWWQLQJDWWQnHQUHDODYNDVWQLQJSnVHGDQPHOODQYDUPnOVlWWQLQJHQUHDOWUHDOW0HOODQRPIDWWDGH PnOVlWWQLQJHQGHQQRWHUDGHDQGHOHQDYSRUWI|OMHQI|U$3$3KDUVRPPnOVlWWQLQJDWWQnHQUHDODYNDVWQLQJSn$3KDUVRPPnOVlWWQLQJDWWQnHQUHDODYNDVWQLQJSn $YVHU VKDUSHNYRWHQ I|U WRWDOSRUWI|OMHQ/LNQDQGH P|QVWHU I|U $3NDQ XWOlVDV L MlPI|UHOVHU DY OLNYLGSRUWI|OMHUV VKDUSHNYRW

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1–AP4)

6NU +|JVWJHQRPVQLWWOLJnUOLJDYNDVWQLQJVHGDQVWDUWHQKDU)MlUGH$3 IRQGHQ KDIW SURFHQW 'HWWD JlOOHU lYHQ GHQ VHQDVWH WLRnUVSHULRGHQ SURFHQW RFK GHQ VHQDVWH IHPnUVSHULRGHQ SURFHQW /lJVW DYNDVWQLQJ VHGDQ KDU )|UVWD $3IRQGHQ KDIW SURFHQW OLNVRP I|UGHVHQDVWHIHPnUHQSURFHQW)|UGHQVHQDVWHWLRnUVSHULRGHQKDU )|UVWD $3IRQGHQ WLOOVDPPDQV PHG 7UHGMH $3IRQGHQ KDIW OlJVW JHQRPVQLWWOLJnUOLJDYNDVWQLQJSURFHQW )|U YDU GH I\UD IRQGHUQDV DYNDVWQLQJ PHOODQ RFK SURFHQWYLONHWYDUEODQGGHPLQVWDVNLOOQDGHUQDHWWHQVNLOWnUVHGDQ VWDUWHQ $QGUD $3IRQGHQ KDGH K|JVW DYNDVWQLQJ SURFHQW PHGDQ )|UVWD$3IRQGHQKDGHOlJVWSURFHQW

Resultat i jämförelse med fondernas risk )|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDKDUROLNDWLOOJnQJVDOORNHULQJYLONHWJ|UDWWGH EOD KDU ROLND H[SRQHULQJ PRW PDUNQDGVULVN )|UHQNODW |NDU HQ IRQG PHGK|JPDUNQDGVULVNPHULYlUGHlQHQIRQGPHGOnJPDUNQDGVULVNQlU PDUNQDGHQ VWLJHU VDPWLGLJW VRP IRQGHQ PHG K|JUH PDUNQDGVULVN RFNVn PLQVNDU PHU L YlUGH QlU PDUNQDGHQ IDOOHU )|U DWW NXQQD J|UD HQ UlWWYLVDQGH MlPI|UHOVH PHG KlQV\Q WLOO PDUNQDGVULVN XWYlUGHUDV IRQGHUQDVDYNDVWQLQJPHGWYnROLNDULVNPnWW 'HQ ULVNMXVWHUDGH DYNDVWQLQJHQ NDQ PlWDV VRP VKDUSHNYRW YLONHW lU HUKnOOHQ DYNDVWQLQJ XW|YHU ULVNIUL UlQWD GLYLGHUDW PHG YRODWLOLWHWHQ L DYNDVWQLQJHQ , GHQ K|JUD GHOHQ DY ILJXU IUDPJnU DWW VKDUSHNYRWHQ YDULWK|JI|UVDPWOLJDIRQGHUEnGHXQGHURFKXQGHUGHVHQDVWHIHP nUHQ VHWW XU HWW KLVWRULVNW SHUVSHNWLY 'HWWD I|UNODUDV WLOO VWRU GHO DY DNWLHPDUNQDGHQV UHODWLYW VWDELOD RFK VWDUND XWYHFNOLQJ XQGHU VHQDUH nU MlPI|UW PHG GH SHULRGHU VRP LQNOXGHUDU VWRUD VYlQJQLQJDU XQGHU E|UVIDOOHQ ± RFK $Y XWYlUGHULQJHQ IUDPJnU RFNVn DWW VNLOOQDGHQ L IRQGHUQDV DYNDVWQLQJ lU PLQGUH HIWHU ULVNMXVWHULQJ 'HWWD YLVDUDWWULVNQLYnQKDUKDIWEHW\GHOVHI|UUHVXOWDWHW

0DUNQDGVULVNlUI|UOXVWULVNHQNRSSODGWLOORI|UGHODNWLJXWYHFNOLQJSnGHILQDQVLHOOD PDUNQDGHUQDWH[I|UUlQWRUDNWLHURFKYDOXWRU 6KDUSHNYRWHUQDNDQDYYLNDIUnQIRQGHUQDVHJQDUHGRYLVDGHYlUGHQGnVDPPDGHILQLWLRQDY ULVNIULUlQWDDQYlQWVI|UVDPWOLJDIRQGHU|YHUKHODWLGVSHULRGHQ+LVWRULVNWKDUIRQGHUQD DQYlQWROLNDGHILQLWLRQHUDYULVNIULUlQWDPHQIURPDQYlQGHU)|UVWD±)MlUGH$3 IRQGHUQDVDPPDGHILQLWLRQI|UULVNIULUlQWD

Figur 3.6 Value at Risk för Första–Fjärde AP-fondernas totalportfölj 6NU

och likvidportfölj

-lPI|UHOVHDY9D5 RFKWRWDODYNDVWQLQJ3URFHQW ,QGLNHUDU |QVNYlUG SRVLWLRQ

7RWDOSRUWI|OM /LNYLGSRUWI|OM

*HQRPVQLWWOLJnUOLJQRPLQHOODYNDVWQLQJI|UHNRVWQDGHU *HQRPVQLWWOLJnUOLJQRPLQHOODYNDVWQLQJI|UHNRVWQDGHU

$3 $3 $3 $3 $3 $3 $3 $3 $3 $3 $3 $3 $3 $3 $3 $3

*HQRPVQLWWOLJ9D5 VRPDQGHODYSRUWI|OM *HQRPVQLWWOLJ9D5 VRPDQGHODYSRUWI|OM

1RW9DOXH DW5LVN9D5lUHWWULVNPnWW VRPPHGVDQQROLNKHWDQJHUHQSRUWI|OMVPD[LPDODI|UOXVWXQGHUHQVSHFLILNWLGVSHULRG9D5 KDUXSSVNDWWDWVH[SRVWSnGDJOLJEDVLVEDVHUDW SnnUVUXOODQGHDYNDVWQLQJVKLVWRULNLSURFHQWPHGDQWDJDQGHRPKDQGHOVGDJDUSHUnU'HWJHQRPVQLWWOLJDYlUGHWI|U9D5 |YHUWLGVSHULRGHUEHUlNQDVVRPJHQRPVQLWWHWDYGDJOLJD YlUGHQXQGHUWLGVSHULRGHQ(QHQKHWOLJGHILQLWLRQDY9DOXH DW5LVNKDUDQYlQWVWYlUV$3

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1–AP4)

(WW DQQDW ULVNPnWW I|U XWYlUGHULQJ DY WLOOJnQJVI|UYDOWQLQJ lU 9DOXHDW 5LVN9D5'HWWDPnWWYLVDUGHQPD[LPDODI|UOXVWVRPHQSRUWI|OMPHG HQYLVVVDQQROLNKHWULVNHUDUXQGHUHQYLVVWLGVSHULRGEDVHUDGSnKLVWRULVND XWIDOO , ILJXU UHGRYLVDV )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQDV 9D5 I|U EnGH WRWDOSRUWI|OMHQ RFK OLNYLGSRUWI|OMHQ (IWHUVRP WRWDOSRUWI|OMHQ LQQHKnOOHU RQRWHUDGH WLOOJnQJDU GlU PDUNQDGVYlUGHQ XSSVNDWWDV PHG UHODWLYW OnJ IUHNYHQV UHGRYLVDV lYHQ OLNYLGSRUWI|OMHQ VHSDUDW OLNYLGSRUWI|OMHQ LQQHKnOOHULQWHRQRWHUDGHWLOOJnQJDU$YILJXUHQIUDPJnUDWW)MlUGH$3 IRQGHQVK|JUHDYNDVWQLQJLWRWDOSRUWI|OMHQWLOOYLVVGHOKDUVNDSDWVJHQRP HWWK|JUH9D56NLOOQDGHQlUGRFNUHODWLYWOLWHQPHOODQIRQGHUQDVlUVNLOW I|UOLNYLGSRUWI|OMHUQD'HQKXYXGVDNOLJDI|UNODULQJHQWLOODWW9D5OLNVRP I|U VKDUSHNYRWHQ lU OlJUH GH VHQDVWH IHP nUHQ lU DWW WLRnUVSHULRGHQ LQNOXGHUDUILQDQVNULVHQGnYRODWLOLWHWHQYDUK|JbYHQRP9D5RFK YRODWLOLWHWlUHWDEOHUDGHPnWWE|UGHWVDPWLGLJWO\IWDVIUDPDWWGHWILQQVHQ GHEDWW RP KXUXYLGD PnWWHQ lU UHOHYDQWD I|U HQ SHQVLRQVIRQG PHG OnQJ WLGVKRULVRQWRFKXWDQVROYHQVNUDY

6NU $YNDVWQLQJLMlPI|UHOVHPHGXWOlQGVND

SHQVLRQVIRQGHU

5HJHULQJHQVEHG|PQLQJ %XIIHUWIRQGHUQDVDYNDVWQLQJlULQLYnPHG

HWWXUYDODYXWOlQGVNDSHQVLRQVIRQGHU

6NlOHQI|UUHJHULQJHQVEHG|PQLQJ

Sammanfattning

0F.LQVH\VVWXGLHYLVDUDWWGHVYHQVNDEXIIHUWIRQGHUQDKDUKDIWHQElWWUH

DYNDVWQLQJ lQ XWOlQGVND SHQVLRQVIRQGHU XQGHU GHQ VHQDVWH IHP

nUVSHULRGHQ MlPI|UW PHG SURFHQW RFK HQ PDUJLQHOOW VlPUH

DYNDVWQLQJ XQGHU GHQ VHQDVWH WLRnUVSHULRGHQ MlPI|UW PHG

SURFHQW %XIIHUWIRQGHUQDV WLOOJnQJVDOORNHULQJ OLJJHU VnOHGHV L QLYn

PHGGHXWOlQGVNDSHQVLRQVIRQGHUQDlYHQRPGHWILQQVHQYLVVVSULGQLQJ

Jämförande studie om avkastning med utländska pensionsfonder

%XIIHUWIRQGHUQD NDQ MlPI|UDV PHG HWW DQWDO XWOlQGVND SHQVLRQVIRQGHU

VRPKDUOLNQDQGHXSSGUDJLUHVSHNWLYHODQGVSHQVLRQVV\VWHP6NLOOQDGHUL

IRQGHUQDVXSSGUDJSODFHULQJVUHJOHUULVNWROHUDQVLQYHVWHULQJVLQULNWQLQJ

YDOXWDHIIHNWHU RFK PDUNQDGVXWYHFNOLQJHQ Sn UHVSHNWLYH KHPPDPDUNQDG

J|UDWWMlPI|UHOVHUE|UJ|UDVPHGYLVVI|UVLNWLJKHW6RPIUDPJnUDYILJXU

YLVDU 0F.LQVH\V MlPI|UHOVH DWW GH VYHQVND EXIIHUWIRQGHUQD KDU KDIW

HQ ElWWUH DYNDVWQLQJ lQ XWOlQGVND SHQVLRQVIRQGHU XQGHU GHQ VHQDVWH

IHPnUVSHULRGHQMlPI|UWPHGSURFHQWRFKHQPDUJLQHOOWVlPUH

DYNDVWQLQJ XQGHU GHQ VHQDVWH WLRnUVSHULRGHQ MlPI|UW PHG

SURFHQW )|U YDU EXIIHUWIRQGHUQDV DYNDVWQLQJ K|JUH lQ

JHQRPVQLWWHW I|U GH MlPI|UGD IRQGHUQD MlPI|UW PHG SURFHQW

'HQQD MlPI|UHOVH E|U GRFN WRONDV VlUVNLOW I|UVLNWLJW Sn JUXQG DY

VNLOOQDGHULUlNHQVNDSVnURFKGDWDWLOOJlQJOLJKHW

Figur 3.7 Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska

pensionsfonder

$NWLHU 5lQWRU $OWWLOOJnQJDU 0HGHOYlUGH

)|UYDOWDW

NDSLWDO 5DSSRUWHUDGnUOLJQRPLQHOO

DYNDVWQLQJ

6(. 3URFHQWORNDOYDOXWD 7LOOJnQJVDOORNHULQJ PLOMDUGHU 3URFHQWORNDOYDOXWD %HVNULYQLQJXSSGUDJ &33,% ƒ %XIIHUWIRQGVRPWLOOVDPPDQVPHG&'34 .DQDGD XWJ|URFKI|UYDOWDU.DQDGDVREOLJDWRULVND WMlQVWHSHQVLRQVSODQHU &'34 ƒ %XIIHUWIRQGLGHWVWDWOLJDSHQVLRQVV\VWHPHW .DQDGD PHGXSSJLIWDWWI|UYDOWDNDSLWDOI|UOnQJVLNWLJ KnOOEDUKHW %XIIHUWIRQGHU ƒ %XIIHUWIRQGHUL6YHULJHV QD 6YHULJH LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHP $%3 1HGHU ƒ )|UYDOWDSHQVLRQHQI|UKROOlQGVND OlQGHUQD PHGERUJDUHDQVWlOOGDLQRPRIIHQWOLJVHNWRU RFKXWELOGQLQJVVHNWRUQ &DO3(56 .DOLIRUQLHQ ƒ )|UYDOWDSHQVLRQHUI|UVWDWOLJWDQVWlOOGDL .DOLIRUQLHQ $73 'DQPDUN ƒ 3ODFHUDNDSLWDOSnElVWDVlWWWLOOOnJULVNI|U GHWREOLJDWRULVNDGDQVND 638 WMlQVWHSHQVLRQVV\VWHPHW 1RUJH ƒ *DUDQWHUDVWDWOLJDSHQVLRQVnWDJDQGHQ I|UGHOD1RUJHVROMHI|UP|JHQKHWSnIUDPWLGD JHQHUDWLRQHU

$OWHUQDWLYDWLOOJnQJDULQNOXGHUDUEODQGDQQDWSULYDWHHTXLW\IDVWLJKHWHULQIUDVWUXNWXUGHULYDWVDPW|YULJW3HUGHFHPEHU3HUPDUV3HUMXQL $3VDPW 5HGRYLVDGDYNDVWQLQJWLOO'DQVND)LQDQVWLOV\QLQNOXGHUDUEnGHLQYHVWHULQJVSRUWI|OMHQRFKKHGJHSRUWI|OMHQ *HQRPVQLWWHWLQNOXGHUDUHMEXIIHUWIRQGHUQD $YNDVWQLQJVWDOHQlUIUnQVHQDVWWLOOJlQJOLJDnUVUHGRYLVQLQJHOOHUNYDUWDOVUDSSRUW3nJUXQGDYROLNDUlNHQVNDSVnUDYVHUDYNDVWQLQJVVLIIURUROLNDWLGVSHULRGHU %DVHUDWSnElVWHWLOOJlQJOLJDGDWDNULQJLQQHKDYRFKHOOHUH[SRQHULQJIUnQnUVUHGRYLVQLQJDUHOOHUNYDUWDOVUDSSRUWHU(VWLPDWEHUNHQDWV GlUGDWDI|UH[DFW SRUWI|OMLQQHKDYLQWHlUWLOJlQJOLJW Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från årsredovisningar och Oanda)

'H XWOlQGVND SHQVLRQVIRQGHUQD KDU YLVV VSULGQLQJ VLQVHPHOODQ QlU GHW 6NU JlOOHU WLOOJnQJVVODJHQV DQGHODU DY SRUWI|OMHUQD $Y ILJXU NDQ NRQVWDWHUDVDWWEXIIHUWIRQGHUQDVDQGHODUOLJJHULQRPGHQQDVSULGQLQJ+lU E|U RFNVn QlPQDV DWW EXIIHUWIRQGHUQDV DQGHO DOWHUQDWLYD LQYHVWHULQJDU I|UVWSnVHQDUHnUKDUQlUPDWVLJGHXWOlQGVNDSHQVLRQVIRQGHUQDVDQGHODU %XIIHUWIRQGHUQDV DQGHO DNWLHU OLJJHU XQJHIlU L PLWWHQ MlPI|UW PHG GH XWOlQGVND SHQVLRQVIRQGHUQD OLNVRP GHUDV DQGHO L DNWLHU Sn KHPPDPDUNQDGHQ )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQDV DQGHO DNWLHU Sn KHPPDPDUNQDGHQ lU ± SURFHQW PHGDQ PRWVYDUDQGH DQGHO I|U GH XWOlQGVNDSHQVLRQVIRQGHUQDlU±SURFHQW/LNVRPI|UEUDQVFKHQVRP KHOKHW KDU EXIIHUWIRQGHUQDV |YHUYLNW PRW KHPPDPDUNQDGHQ PLQVNDW GH VHQDVWHWLRnUHQ

7LOOJnQJVDOORNHULQJRFKDYNDVWQLQJSHU WLOOJnQJVVODJ

5HJHULQJHQV EHG|PQLQJ )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD KDU DQSDVVDW VLQ |YHUJULSDQGH WLOOJnQJVI|UYDOWQLQJ Sn HWW ULPOLJW VlWW LQRP JLYQD SODFHULQJVUHJOHU 'HQ |NDGH DQGHOHQ DOWHUQDWLYD LQYHVWHULQJDU KDU JHQHUHUDWHQJRGDYNDVWQLQJRFKNDQELGUDWLOOHQGlPSDQGHHIIHNWSn UHVXOWDWQHGJnQJHQYLGHQQHJDWLYXWYHFNOLQJSnDNWLHPDUNQDGHQ

6NlOHQI|UUHJHULQJHQVEHG|PQLQJ

Sammanfattning )|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDVVXFFHVVLYDRPDOORNHULQJPRWHQVW|UUHDQGHO DOWHUQDWLYD WLOOJnQJDU RFK PRWVYDUDQGH PLQVNDG DQGHO UlQWHElUDQGH WLOOJnQJDURFKDNWLHUKDUELGUDJLWWLOOHQPHUGLYHUVLILHUDGSRUWI|OM(QJRG DYNDVWQLQJ I|U DOWHUQDWLYD LQYHVWHULQJDU RFK HQ UHODWLYW EHJUlQVDG YRODWLOLWHW JHU VW|G I|U DWW RPDOORNHULQJHQ YDULW YlOPRWLYHUDG 'HVVXWRP LQQHElU GHW QXYDUDQGH OnJUlQWHOlJHW DWW UHVXOWDWHW lU PHU NlQVOLJW lQ WLGLJDUHI|UHQQHJDWLYXWYHFNOLQJSnDNWLHPDUNQDGHQGnGHUlQWHElUDQGH WLOOJnQJDUQDLQWHNDQI|UYlQWDVDJHUDEXIIHUWSnVDPPDVlWWVRPLWLGLJDUH VLWXDWLRQHUGnDNWLHPDUNQDGHQXWYHFNODVQHJDWLYW'HW|NDGHLQVODJHWDY DOWHUQDWLYD LQYHVWHULQJDU NDQ GRFN I|UYlQWDV KD HQ GlPSDQGH HIIHNW YLG HQHYHQWXHOOVYDJDUHXWYHFNOLQJSnDNWLHPDUNQDGHQ

Första–Fjärde AP-fondernas samlade tillgångsallokering %XIIHUWIRQGHUQDV VMlOYVWlQGLJKHW J|U DWW GH XWYHFNODW VLQD HJQD I|UYDOWQLQJVPRGHOOHU RFK DWW IRQGHUQD DOORNHUDU VLQD WLOOJnQJDU ROLND 1HGDQUHGRYLVDVKXUGHQVDPODGHWLOOJnQJDOORNHULQJHQI|U)|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD KDU XWYHFNODWV VHGDQ VWDUW Gn GH QXYDUDQGH SODFHULQJVUHJOHUQDWUlGGHLNUDIWVH bilaga 2 6RPIUDPJnUDYILJXU YDU DQGHODUQD UHODWLYW VWDELOD IUDP WLOO Gn HWW VNLIWH SnE|UMDGHV I|U DWW|NDDQGHOHQDOWHUQDWLYDLQYHVWHULQJDUVDPWLGLJWVRPDQGHOHQDNWLHURFK UlQWRU PLQVNDGHV 8QJHIlU YLG VDPPD WLGSXQNW SnE|UMDGHV HWW PLQGUH VNLIWH VRP LQQHEDU DWW DQGHO DNWLHU L WLOOYl[WPDUNQDGHU |NDGH GHOYLV Sn EHNRVWQDGDYHQQnJRWOlJUHDQGHOVYHQVNDDNWLHU$QGHOHQVYHQVNDDNWLHU

6NU lU GRFN VW|UUH lQ GHVV YLNW Sn GHQ JOREDOD DNWLHPDUNQDGHQ VN KRPH ELDV

8

Figur 3.8 Tillgångsallokering Första–Fjärde AP-fonderna

gYULJW $OWHUQDWLYDWLOOJnQJDU 3URFHQWDYIRQGHUQDVIDNWLVNDSRUWI|OM 6(.PLOMDUGHU 5lQWHElUDQGHWLOOJnQJDU $NWLHU

7LOOJnQJVDOORNHULQJI|U$3

*HQRPVQLWWOLJWRWDOWLOOJnQJVDOORNHULQJ I|U$3 $3GHF

gYULJW7$$ HWF $OWWLOOJnQJDU a 5lQWRU $NWLHULWLOOYl[W a PDUNQDGHU 8WOlQGVNDDNWLHU H[NOWLOOYl[W a PDUNQDGHU

a

6YHQVNDDNWLHU

a

$3 $3 $3 $3

cUOLJJHQRPVQLWWOLJWLOOJnQJVDOORNHULQJ 2YHUOD\PDQGDW7$$HWF $OWHUQDWLYDWLOOJnQJDURPIDWWDUIDVWLJKHWHUSULYDWHHTXLW\KHGJHIRQGHUNRQYHUWLEOHUMRUGEUXNLQIUDVWUXNWXUPP 7LOOJnQJVDOORNHULQJHQI|U$3lULQGLNDWLYGnHQH[DNWNRQYHUWHULQJDYULVNNODVVHUWLOOWLOOJnQJVNODVVHUHMNDQJ|UDV 7LOOJnQJVNODVVHQ´gYULJW´LQNOXGHUDUUlQWHWHUPLQHUPRWVYDUDQGHDYWRWDODWLOOJnQJDUXQGHU(QOLJW$3VGHILQLWLRQLQNOXGHUDVGHVVDLWLOOJnQJVNODVVHQ´5lQWRU´

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1–AP4)

Första–Fjärde AP-fondernas avkastning per tillgångsslag 'HQ KLVWRULVND RFK I|UYlQWDGH DYNDVWQLQJHQ RFK ULVNHQ YDULHUDU I|U GH ROLND WLOOJnQJVVODJHQ +|JVW JHQRPVQLWWOLJ DYNDVWQLQJ YLVDU DOWHUQDWLYD WLOOJnQJDU VRP L JHQRPVQLWW KDIW HQ DYNDVWQLQJ Sn SURFHQW SHU nU 6DPWLGLJW KDU ULVNHQ L WHUPHU DY YRODWLOLWHW YDULW PLQGUH I|U DOWHUQDWLYD WLOOJnQJDU MlPI|UW PHG DNWLHU 'HWWD EHURU GHOYLV Sn DWW WLOOJnQJVVODJHW YlUGHUDV PHU VlOODQ lQ DNWLHU PHQ lYHQ Sn DWW ULVNVSULGQLQJHQ LQRP WLOOJnQJVVODJHW lU VWRUW IUnQ LQIUDVWUXNWXU WLOO SULYDWH HTXLW\ 'HQ JHQRPVQLWWOLJD DYNDVWQLQJHQ IUnQ IRQGHUQDV DNWLHLQQHKDY KDU YDULW SURFHQWSHUnUPHGDQUlQWHElUDQGHWLOOJnQJDULJHQRPVQLWWKDUKDIWHQ nUOLJDYNDVWQLQJSnSURFHQWSHUnU5LVNHQLWHUPHUDYYRODWLOLWHWKDU YDULWEHW\GOLJWK|JUHI|UDNWLHUlQI|UUlQWHElUDQGHWLOOJnQJDU8QGHUnUHQ RFK YDU DYNDVWQLQJHQ I|U DNWLHU QHJDWLY PHGDQ UlQWHElUDQGHWLOOJnQJDUYLVDWHQOlJUHPHQVWDELODUHDYNDVWQLQJ|YHUWLGHQ ILJXU

)LJXUHQEHVNULYHUIRQGHUQDVJHQRPVQLWWOLJDDOORNHULQJXQGHUnUHWPHGDQDOORNHULQJHQSHU IRQGLDYVQLWWDYVHUDQGHODURFKEHORSSYLGVOXWHWDYYDUMHnU

Figur 3.9 Avkastning per tillgångsslag Första–Fjärde AP-fonderna 6NU

*HQRPVQLWW XQGHU SHULRGHQ (VWLPHUDGDYNDVWQLQJ *HQRPVQLWWOLJDYNDVWQLQJ SHUWLOOJnQJVVODJ SURFHQW SURFHQW )DVWLJKHWHU 3ULYDWH(TXLW\ +HGJHIRQGHU gYULJD UHDOD WLOOJnQJDU

1RWHUDGH

DNWLHU

5lQWH

ElUDQGH

$OWHUQDWLYD

WLOOJnQJDU

*HQRPVQLWWOLJDYNDVWQLQJI|U)|UVWDWLOO)MlUGH$3IRQGHUQDSHUWLOOJnQJVVODJ (VWLPHUDGDYNDVWQLQJHIWHUQHWWRH[WHUQDI|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUI|URQRWHUDGHWLOOJnQJDUPHQI|UHDOOD|YULJDUHGRYLVDGHNRVWQDGHUHMMXVWHUDWYDOXWDHIIHNWHU $3$3VDPW$3 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata årsredovisningar och AP1-AP4)

)DNWDUXWD$OWHUQDWLYDLQYHVWHULQJDU

'HW ILQQV LQJHQ JHPHQVDP GHILQLWLRQ I|U DOWHUQDWLYD LQYHVWHULQJDU XWDQ GHW DQVHV RIWD YDUD WLOOJnQJDU DY PHU LOOLNYLG NDUDNWlU GlU LQYHVWHULQJVKRULVRQWHQ lU OnQJ RFK LQYHVWHULQJVSURFHVVHQ PHU NRPSOH[ ([HPSHO Sn DOWHUQDWLYD LQYHVWHULQJDU lU IDVWLJKHWHU MRUGEUXN VNRJ LQIUDVWUXNWXUSULYDWHHTXLW\RFKKHGJHIRQGHU 6\IWHWPHGDWWLQYHVWHUDLDOWHUQDWLYDLQYHVWHULQJDUlUDWWVNDSDHQK|JUH ULVNMXVWHUDG DYNDVWQLQJ HIWHUVRP WLOOJnQJDUQD KDU OnJ NRUUHODWLRQ PHG WLOOJnQJDUVRPDNWLHURFKUlQWRU

8WYHFNOLQJHQSnILQDQVPDUNQDGHUQD

6DPPDQIDWWQLQJ $3IRQGHUQDV UHVXOWDW RFK YlUGHXWYHFNOLQJ lU VWDUNW EHURHQGH DY XWYHFNOLQJHQ Sn ILQDQVPDUNQDGHUQD %UHGD E|UVXSSJnQJDU VHGDQ ILQDQVNULVHQ RFK IDOODQGH UlQWRU VHGDQ E|UMDQDYWDOHWKDUELGUDJLWWLOO$3IRQGHUQDVUHVXOWDW

6RP EHVNULYV RYDQ lU $3IRQGHUQDV UHVXOWDW RFK YlUGHXWYHFNOLQJ VWDUNW EHURHQGH DY XWYHFNOLQJHQ Sn ILQDQVPDUNQDGHUQD .QDSSW KlOIWHQ DY NDSLWDOHW L )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD XWJ|UV DY DNWLHU 'HWWD J|U DWW XWYHFNOLQJHQSnYlUOGHQVDNWLHPDUNQDGHUKDUVWRUEHW\GHOVHI|UIRQGHUQDV UHVXOWDW 'HWVDPPD JlOOHU I|U 6MXQGH $3IRQGHQ GlU I|UYDOVDOWHUQDWLYHW 6nID LQRP SUHPLHSHQVLRQVV\VWHPHW KDU HQ K|J H[SRQHULQJ PRW DNWLHU 6HGDQGHNUDIWLJDE|UVQHGJnQJDUQDLVDPEDQGPHGILQDQVNULVHQKDU PHUSDUWHQDYYlUOGHQVDNWLHE|UVHUVWLJLWYDUMHnUPHGXQGDQWDJI|U

6NU Gn EOD VWLJDQGH VWDWVVNXOGHU L (XURSD ELGURJ WLOO |NDG RVlNHUKHW Sn ILQDQVPDUNQDGHUQD 6HGDQE|UMDQDYWDOHWKDUIDOODQGHUlQWRUYDULWGHQKXYXGVDNOLJD WUHQGHQ 'H IDOODQGH PDUNQDGVUlQWRUQD KDU KDIW HQ SRVLWLY LQYHUNDQ Sn $3IRQGHUQDVUHVXOWDW'HPHUGLUHNWDHIIHNWHUQDSnYHUNDUGHQWUHGMHGHO DY NDSLWDOHW L )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD VRP XWJ|UV DY UlQWHElUDQGH WLOOJnQJDU 1lU PDUNQDGVUlQWDQ IDOOHU VWLJHU YlUGHW DY REOLJDWLRQV LQQHKDYHQ VDPWLGLJW VRP IUDPWLGD DYNDVWQLQJ IUnQ Q\D UlQWHElUDQGH WLOOJnQJDU PLQVNDU 'H OlJUH UlQWRUQD KDU lYHQ KDIW HQ SRVLWLY LQYHUNDQ I|U YlUGHULQJHQ DY DNWLHE|UVHUQD OLNVRP I|U YlUGHULQJHQ DY DOWHUQDWLYD WLOOJnQJDU 'U\JWHQIHPWHGHODYNDSLWDOHWL)|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDXWJ|UVDY DOWHUQDWLYD LQYHVWHULQJDU IDVWLJKHWHU LQIUDVWUXNWXU RFK KHGJHIRQGHU PP 5HVXOWDWHW IUnQ GHVVD WLOOJnQJDU SnYHUNDV LQWH OLND P\FNHW DY PDUNQDGVVYlQJQLQJDU VRP I|U DNWLHU RFK UlQWRU )|U 6MlWWH $3IRQGHQ EOLU GHWWD VlUVNLOW W\GOLJW HIWHUVRP IRQGHQV XSSGUDJ lU DYJUlQVDW WLOO DWW LQYHVWHUDLRQRWHUDGHWLOOJnQJDU8WYHFNOLQJHQSnILQDQVPDUNQDGHUQDKDU GRFN VWRU EHW\GHOVH I|U GHQ OnQJVLNWLJD UHVXOWDWXWYHFNOLQJHQ lYHQ I|U GHVVDWLOOJnQJVVODJ,ILJXUUHGRYLVDVEXIIHUWIRQGHUQDVDOORNHULQJRFK XWYHFNOLQJSnGHXQGHUOLJJDQGHPDUNQDGHUQD

Figur 3.10 Buffertfondernas allokering och utveckling på de

underliggande marknaderna

%XIIHUWIRQGHUQDV

NDSLWDODOORNHULQJ 8WYHFNOLQJSnXQGHUOLJJDQGHPDUNQDGHU

GHFHPEHU ,QGH[ nU 6(. PLOMDUGHU 7LOOYl[WPDUNQDGVDNWLHU 6YHQVND DNWLHU 6YHQVND VWDWVREOLJDWLRQHU 6YHQVND *OREDOD DNWLHU 86VWDWVREOLJDWLRQHU DNWLHU

*OREDOD DNWLHU *HQRPVQLWWOLJnUOLJDYNDVWQLQJ 6(. 86' 7LOOYl[W 7LOOYl[WPDUNQDGV PDUNQDGHU DNWLHU 6YHQVNDDNWLHU 5lQWRU

*OREDODDNWLHU 6YHQVND $OWHUQDWLYD VWDWVREOLJDWLRQHU WLOOJnQJDU 86VWDWV REOLJDWLRQHU gYULJW

$3RFK$3MDQWLOOGHF$NWLHU6WRFNKROPVE|UVHQ6,;5;L6(.JOREDODDNWLHU06&, :RUOGL6(.REOLJDWLRQVLQGH[6YHULJH6YHQVND6WDWVREOLJDWLRQHUnUL6(. XWOlQGVNWREOLJDWLRQVLQGH[86\HDU *RYHUQPHQW ERQGVL6(.DNWLHULWLOOYl[WPDUNDQGHU 06&, (PHUJLQJ 0DUNHWVL6(.,QNOXGHUDU$3 2YHUOD\PDQGDW7$$HWFMDQXDULWLOOMDQXDUL7RWDOLQGH[XWYHFNOLQJ LQNOXVLYHXWGHOQLQJ

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Datastream )

6NU %XIIHUWIRQGHUQDVVDPODGHNRVWQDGHU

.RVWQDGVXWYHFNOLQJHQ

5HJHULQJHQV EHG|PQLQJ %XIIHUWIRQGHUQDV NRVWQDGV|NQLQJDU XQGHU nUHQ ± KDU IUlPVW GULYLWV DY DWW IRQGNDSLWDOHW |NDW RFK DWW DQGHOHQ DOWHUQDWLYD WLOOJnQJDU VWLJLW 'H H[WHUQD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUQD JUXQGDV WLOO VWRU GHO DY GHW I|UYDOWDGH NDSLWDOHWV VWRUOHN RFK DY DWW DOWHUQDWLYD WLOOJnQJDU NRVWDU PHU DWW I|UYDOWDlQGHWLOOJnQJVVODJDNWLHURFKUlQWRUVRPPLQVNDWV$QDO\VHQ YLVDU VDPWLGLJW DWW RPDOORNHULQJHQ ELGUDJLW WLOO K|JUH QHWWRDYNDVWQLQJ RFK OlJUH ULVN JHQRP |NDG GLYHUVLILHULQJ 'HW lU QHWWRDYNDVWQLQJHQ VRP ELGUDU WLOO EXIIHUWIRQGHUQDV OnQJVLNWLJD ILQDQVLHULQJ DY LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW(QVYDJDUHNURQNXUVKDURFNVnELGUDJLWWLOO DWWIRQGHUQDVNRVWQDGHUXWWU\FNWLNURQRU|NDWXQGHUQlPQGDSHULRG 'HW VHQDVWH nUHW EU|WV WUHQGHQ DY nUOLJD NRVWQDGV|NQLQJDU 8QGHU PLQVNDGHEXIIHUWIRQGHUQDVNRVWQDGHUEnGHLDEVROXWDWDORFKVRP DQGHO DY IRQGNDSLWDOHW IUnQ WLOO SURFHQW 'H OlJUH NRVWQDGHUQDI|UNODUDVIUlPVWDYVWUDWHJLVNDYDORPDWWLQWHUQDOLVHUDHQ VW|UUHDQGHODYI|UYDOWQLQJHQRFKEHVOXWRPDWWRPVWUXNWXUHUDH[WHUQD PDQGDW )|U $3IRQGHUQD OLNVRP |YULJ YHUNVDPKHW L RIIHQWOLJ UHJL lU GHW YLNWLJWDWWVWlQGLJWDUEHWDI|UHQK|JNRVWQDGVHIIHNWLYLWHW'HWWDELGUDU EnGH WLOO QHWWRDYNDVWQLQJHQ RFK WLOO DOOPlQKHWHQV I|UWURHQGH I|U GHW DOOPlQQDSHQVLRQVV\VWHPHW

6NlOHQI|UUHJHULQJHQVEHG|PQLQJ

Sammanfattning (IWHU I\UD nU PHG JHQRPVQLWWOLJD NRVWQDGV|NQLQJDU Sn SURFHQW PLQVNDGH EXIIHUWIRQGHUQDV NRVWQDGHU PHG SURFHQW .RVWQDGV|NQLQJDUQDXQGHU ±I|UNODUDV IUlPVW DY DWW GHW|NDGH IRQGNDSLWDOHW PHGI|UW K|JUH H[WHUQD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHU RFK DWW WLOOJnQJDU PHG OlJUH I|UYDOWQLQJVNRVWQDG DNWLHU RFK UlQWRU WLOO YLVV GHO HUVDWWV PHGDOWHUQDWLYDWLOOJnQJDUVRPKDUHQK|JUHI|UYDOWQLQJVNRVWQDG .URQDQV I|UVYDJQLQJ L I|UKnOODQGH WLOO GROODUQ RFK HXURQ KDU RFNVn ELGUDJLW WLOO |NDGH NRVWQDGHU XQGHU SHULRGHQ HIWHUVRP IRQGHUQD KDU HQ EHW\GDQGHGHODYNRVWQDGHUQDLGHVVDYDOXWRU cU PLQVNDGH GH LQWHUQD U|UHOVHNRVWQDGHUQD RFK GH H[WHUQD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUQD PHG VDPPDQODJW PLOMRQHU NURQRU MlPI|UW PHG I|UHJnHQGH nU .RVWQDGVPLQVNQLQJHQ I|UNODUDV EOD DY LQWHUQDOLVHULQJDYI|UYDOWDWNDSLWDORFKDYRPVWUXNWXUHULQJDYPDQGDW 'HWlUEXIIHUWIRQGHUQDVQHWWRDYNDVWQLQJVRPSnYHUNDUGHUDVELGUDJWLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWV OnQJVLNWLJD ILQDQVLHULQJ 'HQ RPDOORNHULQJ VRPJMRUWVGHVHQDVWHnUHQKDUKDIWHWWSRVLWLYWELGUDJWLOOEXIIHUWIRQGHUQDV QHWWRDYNDVWQLQJ RFK ELGUDJLW WLOO OlJUH ULVN JHQRP |NDG GLYHUVLILHULQJ $3IRQGHUQDE|UGRFNOLNVRP|YULJYHUNVDPKHWLRIIHQWOLJUHJLVWlQGLJW DUEHWD I|U K|J NRVWQDGVHIIHNWLYLWHW 'HWWD lU YLNWLJW EnGH I|U IRQGHUQDV QHWWRELGUDJWLOOLQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWRFKI|UDWWXSSUlWWKnOODHWWK|JW I|UWURHQGHKRVDOOPlQKHWHQ

6NU 5HJHULQJHQ DQVHU DWW $3IRQGHUQD JHPHQVDPW E|U DUEHWD I|U DWW |ND WUDQVSDUHQVHQ NULQJ YLQVWGHOQLQJ L UHGRYLVQLQJHQ 'HWWD lU LQWH PLQVW YLNWLJW HIWHUVRP DQGHOHQ NDSLWDO PHG GHQQD DYWDOVNRQVWUXNWLRQ |NDW Sn VHQDUHnU

Kostnadssammanställning .RVWQDGHUQDI|UEXIIHUWIRQGHUQDVYHUNVDPKHWWDVIUnQGHPHGHOIRQGHUQD I|UYDOWDU .RVWQDGHUQD GHODV LQ L LQWHUQD RFK H[WHUQD NRVWQDGHU YLOND HQOLJW UHJOHUQD UHGRYLVDV Sn ROLND VlWW L nUVUHGRYLVQLQJHQ 'H LQWHUQD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUQD UHGRYLVDV VRP U|UHOVHQV NRVWQDGHU L UHVXOWDWUlNQLQJHQPHGDQGHH[WHUQDI|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUQDWDVXSSVRP HQ QHJDWLY SRVW XQGHU U|UHOVHQV LQWlNWHU ,WDEHOO UHGRYLVDV GHQ VDPPDQWDJQD NRVWQDGVXWYHFNOLQJHQ I|U EXIIHUWIRQGHUQD GH VHQDVWH IHP nUHQ

Tabell 4.1 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader

Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016 Interna förvaltningskostnader 824 798 843 892 877 1 Externa förvaltningskostnader 527 703 850 948 860 Summa 1 351 1 501 1 693 1 840 1 737 Förändring jmf föregående år, mkr 105 150 192 147 -103 Förändring jmf föregående år, procent 8,4 11,1 12,8 8,7 -5,6

Kostnadsandel av buffertkapital, procent 0,148 0,149 0,151 0,152 0,136 2 Buffertkapital i genomsnitt, mdkr 915 1 008 1 121 1 207 1 275 .lOOD$3IRQGHUQDVnUVUHGRYLVQLQJDU ([NOXVLYHSUHVWDWLRQVEDVHUDGHDUYRGHQ *HQRPVQLWWOLJWIRQGNDSLWDOXQGHUnUHWLQJnHQGHIRQGNDSLWDOXWJnHQGHIRQGNDSLWDO

8QGHU XSSJLFN EXIIHUWIRQGHUQDV LQWHUQD RFK H[WHUQD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHU WLOO VDPPDQODJW PLOMRQHU NURQRU , I|UKnOODQGH WLOO I|UHJnHQGH nU lU GHWWD HQ PLQVNQLQJ PHG PLOMRQHU NURQRU HOOHU SURFHQW 0LQVNQLQJHQ NRPPHU HIWHU GHW DWW EXIIHUWIRQGHUQDV NRVWQDGHU |NDW PHG L JHQRPVQLWW SURFHQW SHU nU GH VHQDVWHI\UDnUHQ(QYLNWLJI|UNODULQJWLOOYDUI|UNRVWQDGHUQD|NDGHXQGHU SHULRGHQ ± lU DWW IRQGNDSLWDOHW |NDW RFK DWW GH H[WHUQD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUQDJUXQGDVSnGHWI|UYDOWDQGHNDSLWDOHWVVWRUOHN(Q DQQDQ I|UNODULQJ lU DWW DQGHOHQ DOWHUQDWLYD WLOOJnQJDU |NDW RFK DWW GHWWD WLOOJnQJVVODJ PHGI|U K|JUH I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHU lQ DNWLHU RFK UlQWRU .URQI|UVYDJQLQJHQ PRW GROODUQ RFK HXURQ KDU RFNVn ELGUDJLW WLOO K|JUH NRVWQDGHUHIWHUVRPIRQGHUQDKDUEHW\GDQGHNRVWQDGHULGHVVDYDOXWRU 8QGHU XSSJLFN NRVWQDGHUQDV DQGHO DY EXIIHUWNDSLWDOHW WLOO SURFHQW YLONHW lU SURFHQWHQKHWHU OlJUH lQ Gn DQGHOHQ

.RVWQDGHUI|UUHYLVLRQRFKH[WHUQDXWYlUGHULQJHQWlFNVRFNVnDYIRQGPHGOHQNDS† ODJHQRPDOOPlQQDSHQVLRQVIRQGHU>$3IRQGHU@

YDU SURFHQW 'H OlJUH NRVWQDGHUQD KDU IOHUD I|UNODULQJDU EOD 6NU $QGUD$3IRQGHQVVWUDWHJLVNDYDODWWLQWHUQDOLVHUDHQGHODYI|UYDOWQLQJHQ RFK I|UVWD $3IRQGHQV RPVWUXNWXUHULQJ DY YLVVD PDQGDW IUDPI|U DOOW KHGJHIRQGHU RFK WLOOYl[WPDUNQDGHU 8QGHU IDVHQ Gn NDSLWDO LQWHUQDOLVHUDV |NDU U|UHOVH RFK GHSnNRVWQDGHU XWDQ DWW PRWVYDUDQGH PLQVNQLQJDYGHH[WHUQDI|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUQDXSSNRPPHUYLONHWYDU IDOOHWI|U$QGUD$3IRQGHQXQGHUSHULRGHQ± $Y NDSLWDOHW L )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD I|UYDOWDGHV SURFHQW LQWHUQWYLGnUVVOXWMlPI|UWPHGSURFHQWYLGnUVVOXW,HQ LQWHUQDWLRQHOO MlPI|UHOVH lU DQGHOHQ LQWHUQW I|UYDOWDW NDSLWDO K|J KRV )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD (Q K|J DQGHO LQWHUQ I|UYDOWQLQJ |NDU NRVWQDGVHIIHNWLYLWHWHQ

Interna förvaltningskostnader 'H LQWHUQD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUQD DYVHU IUlPVW SHUVRQDO LQIRUPDWLRQV RFK GDWDV\VWHP N|SWD WMlQVWHU RFK ORNDOHU , WDEHOO UHGRYLVDV KXU NRVWQDGHUQD KDU I|UGHODWV Sn GHVVD SRVWHU (IWHU SHUVRQDONRVWQDGHU lU LQIRUPDWLRQVRFKGDWDWMlQVWHUGHQVW|UVWDNRVWQDGVSRVWHQ3ULVHWSnGHVVD WMlQVWHU VlWWVYDQOLJWYLV L GROODU RFK GHQ VWDUNDGROODUNXUVHQKDU ELGUDJLW WLOODWWNRVWQDGHUQDYDULWK|JUHGHVHQDVWHWYnnUHQ

Tabell 4.2 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader

Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016 Personalkostnader 509 509 547 545 555 Informations- och datatjänster 140 141 146 176 175 Köpta tjänster 83 53 58 79 57 Lokalkostnader 42 45 43 43 46 Övrigt 50 49 48 49 43 Summa interna förvaltningskostnader 824 797 843 892 877

3HUVRQDONRVWQDGHUQD SnYHUNDV DY DQWDOHW DQVWlOOGD RFK O|QHQLYnHUQD $QWDOHWDQVWlOODSnYHUNDVLVLQWXUDYIRQGHUQDVVWUDWHJLYDOEODQlUGHW JlOOHU KXU P\FNHW DY NDSLWDOHW VRP I|UYDOWDWV LQWHUQW 6HGDQ KDU )|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQD|NDWDQGHOHQLQWHUQI|UYDOWQLQJVDPWLGLJWVRP GHWI|UYDOWDGHNDSLWDOHWYX[LW,GLDJUDPIUDPJnUDQWDOHWDQVWlOOGDRFK DQGHOHQNYLQQRULEXIIHUWIRQGHUQDYLGnUHWVVOXW

(QOLJWGHUHGRYLVQLQJVUHJOHURFKGHQSUD[LVI|UNRVWQDGVUHGRYLVQLQJVRPWLOOlPSDVL$3 IRQGHUQDVnUVUHGRYLVQLQJDU(QVDPPDQVWlOOQLQJDY)|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDV NRVWQDGVXWYHFNOLQJEUXWWRUHGRYLVDVLILJXUVDPWLELODJDDYVQLWW

6NU

11

Figur 4.1 Antal anställda i buffertfonderna och andelen kvinnor

DQWDODQVWlOOGD DQGHONYLQQRUK|JHUD[HO

Källa: AP-fondernas årsredovisningar (AP1–AP4 och AP6)

9LG nUV VOXW YDUSHUVRQHU DQVWlOOGD YLG EXIIHUWIRQGHUQDYLONHW lUHQ|NQLQJPHGSHUVRQHUMlPI|UWPHGI|UHJnHQGHnUVVNLIWH$QGHOHQ NYLQQRUYLGEXIIHUWIRQGHUQDKDU|NDWIUnQSURFHQWWLOOSURFHQW RFK 7UH DY EXIIHUWIRQGHUQD DQYlQGHU U|UOLJD HUVlWWQLQJVSURJUDP I|U PHGDUEHWDUH 6RP IUDPJnU DY WDEHOO KDU VXPPDQ DY GH U|UOLJD HUVlWWQLQJDUQDYDULWSnHQOLNQDQGHQLYnGHVHQDVWHnUHQ

Tabell 4.3 Rörliga ersättningar för medarbetare vid buffertfonderna

2012 2013 2014 2015 2016 Första AP-fonden 0 0 0 0 0 Andra AP-fonden 1,7 4,5 5,3 4,8 5,4 Tredje AP-fonden 4,7 4,2 4,4 3,9 4,5 Fjärde AP-fonden 3,5 4,7 4,8 4,3 2,7 Sjätte AP-fonden 0 0 0 0 0 Summa 9,9 13,4 14,5 13,0 12,6 .lOOD$3IRQGHUQDVnUVUHGRYLVQLQJDU$3±$3RFK$3

, VDPEDQG PHG GHQ nUOLJD ERNVOXWVUHYLVLRQHQ JHQRPI|UV HQ JUDQVNQLQJ DY DWW UHJHULQJHQV ULNWOLQMHU I|U DQVWlOOQLQJVYLOONRU I|U OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUH L $3IRQGHUQD I|OMV $Y ULNWOLQMHUQD IUDPJnU DWW GHQ WRWDODHUVlWWQLQJHQWLOOOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUHVNDYDUDULPOLJRFKYlO DYYlJG 'HQ VND lYHQ YDUD NRQNXUUHQVNUDIWLJ WDNEHVWlPG RFK lQGDPnOVHQOLJ VDPW ELGUD WLOO HQ JRG HWLN RFK RUJDQLVDWLRQVNXOWXU ULNWOLQMHUQD ILQQV L VLQ KHOKHW L bilaga 1 5HYLVRUHUQDV JUDQVNQLQJ KDU LQWH YLVDW QnJUD DQGUD DYYLNHOVHU IUnQ ULNWOLQMHUQD lQ GH VRP IDQQV I|UHJnHQGH nU $YYLNHOVHUQD DYVHU OlQJUH XSSVlJQLQJVWLG lQ YDG

9LGnUHWVVOXW,QNOXVLYH)|UVWD$3IRQGHQVWYnSURMHNWDQVWlOOGDnUHQRFK

ULNWOLQMHUQDDQJHURFKEHVNULYVLnUVUHGRYLVQLQJDUQDI|U)|UVWDRFK$QGUD 6NU $3IRQGHUQD 6DPWOLJD $3IRQGHU KDU HWW HUVlWWQLQJVXWVNRWW HOOHU HQ NRPPLWWpVRPEHUHGHUO|QHUDPHQI|UVDPWOLJDPHGDUEHWDUHHUVlWWQLQJDU WLOOOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUHVDPWI|UKDQGODUO|QRFK|YULJDYLOONRUPHG YHUNVWlOODQGH GLUHNW|U +HOD VW\UHOVHQ IDWWDU EHVOXW L HUVlWWQLQJVIUnJRU HIWHUEHUHGQLQJDYHUVlWWQLQJVXWVNRWWHWHOOHUNRPPLWWpQ

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden) 'H H[WHUQD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUQD EHWDODV WLOO H[WHUQD SDUWHU VRP I|UYDOWDUNDSLWDOSnXSSGUDJDYIRQGHUQD)RQGHUQDEHWDODUYDQOLJWYLVHQ SURFHQWXHOO DYJLIW DY GHW I|UYDOWDGH NDSLWDOHW 'H H[WHUQD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUQD EHVWlPV GlUPHG IUlPVW DY VWRUOHNHQ Sn GHW H[WHUQW I|UYDOWDGH NDSLWDOHW PHQ lYHQ DY KXU NDSLWDOHW I|UYDOWDV 3DVVLY I|UYDOWQLQJKDULDOOPlQKHWHQOlJUHNRVWQDGlQDNWLYI|UYDOWQLQJRFKSn PRWVYDUDQGH VlWW SnYHUNDU I|UYDOWQLQJHQV LQULNWQLQJ NRVWQDGHUQD 2QRWHUDGH WLOOJnQJDU NRVWDU L UHJHO PHU DWW I|UYDOWD lQ QRWHUDGH DNWLHU PHQKDUKLVWRULVNWJHQHUHUDWHQK|JUHDYNDVWQLQJ(QPLQGUHDQGHODYGH H[WHUQD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUQD DYVHU NRVWQDGHU I|U GHSnEDQN RFK VlNHUKHWVDGPLQLVWUDWLRQ NROODWHUDO YLOND lU EHURHQGH DY NDSLWDOHWV YRO\PRFKRPIDWWQLQJHQDYWUDQVDNWLRQHU $Y WDEHOO IUDPJnU DWW GH H[WHUQD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUQD |NDGH UHODWLYW NUDIWLJW XQGHU nUHQ ± 'H WYn KXYXGVDNOLJD DQOHGQLQJDUQDWLOOGHWWDlUDWWYRO\PHQH[WHUQWI|UYDOWDWNDSLWDO|NDWRFK DWW DOWHUQDWLYD LQYHVWHULQJDU |NDW )|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUQD lU K|JUH I|U DOWHUQDWLYD LQYHVWHULQJDU PHQ WLOOJnQJVVODJHW KDU VDPWLGLJW OHYHUHUDW HQ K|JUH DYNDVWQLQJ 8QGHU PLQVNDGH GH H[WHUQD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUQDWURWVDWWGHWI|UYDOWDGHNDSLWDOHW|NDGH'HOlJUH NRVWQDGHUQD EHURU VRP QlPQWV RYDQSn DNWLYW VWUDWHJLVNW DUEHWH PHG DWW |NDDQGHOHQLQWHUQWI|UYDOWDWNDSLWDORFKRPVWUXNWXUHULQJDYPDQGDW

Tabell 4.4 Buffertfondernas externa förvaltningskostnader

2012 2013 2014 2015 2016 1 Externa förvaltningskostnader mkr 527 703 850 949 860 Förändring jmf föregående år, procent 10,3 33,4 20,9 11,6 -9,4 2 Buffertkapital i genomsnitt, mdkr 915 1 008 1 121 1 207 1 276 .lOOD$3IRQGHUQDVnUVUHGRYLVQLQJDU ([NOXVLYHSUHVWDWLRQVEDVHUDGHDUYRGHQ *HQRPVQLWWOLJWIRQGNDSLWDOXQGHUnUHWLQJnHQGHIRQGNDSLWDOXWJnHQGHIRQGNDSLWDO

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning 3RVWHQ H[WHUQD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHU LQQHIDWWDU HQOLJW $3IRQGHUQDV UHGRYLVQLQJVSULQFLSHU LQWH SUHVWDWLRQVEDVHUDGH DUYRGHQ HOOHU I|UYDOWDUDUYRGHQI|URQRWHUDGHWLOOJnQJDUGlUDUYRGHQnWHUEHWDODV 3UHVWDWLRQVEDVHUDGH DUYRGHQ EHWDODV XW WLOO H[WHUQD I|UYDOWDUH QlU HQ |YHUHQVNRPPHQ DYNDVWQLQJ |YHUWUlIIDV $YNDVWQLQJ |YHU PnO |NDU QHWWRDYNDVWQLQJHQPHQJHQHUHUDUI|UGHQQDW\SDYDUYRGHVDYWDOVDPWLGLJW HQ NRVWQDG L IRUP DY HWW SUHVWDWLRQVEDVHUDW DUYRGH , $3IRQGHUQDV UHVXOWDWUlNQLQJ UHGRYLVDV HUODJGD SUHVWDWLRQVEDVHUDGH DUYRGHQ VRP HQ DYJnHQGHSRVWXQGHUQHWWRUHVXOWDWHWI|UDNWXHOOWWLOOJnQJVVODJ,WDEHOO

6NU IUDPJnUSUHVWDWLRQVEDVHUDGHDUYRGHQI|UQRWHUDGHWLOOJnQJVVODJGHVHQDVWH WUHnUHQ

Tabell 4.5 Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

2014 2015 2016 Första AP-fonden 34 34 37 Andra AP-fonden 88 144 139 Tredje AP-fonden 103 113 183 Fjärde AP-fonden 64 55 13 Sjätte AP-fonden 0 0 0 Summa 289 346 372 .lOOD$3IRQGHUQDVnUVUHGRYLVQLQJDU

)|U RQRWHUDGH WLOOJnQJVVODJ lU HQ DQQDQ DYWDOVNRQVWUXNWLRQ YDQOLJDUH YLONHQ RIWDVW LQQHElU DWW HUODJGD I|UYDOWDUDUYRGHQ nWHUEHWDODV I|UXWVDWW YLQVWJLYDQGH I|UVlOMQLQJDU L GHQ RQRWHUDGH IRQGHQ GlUHIWHU VNHU HQ YLQVWGHOQLQJ'HWWDLQQHElULPSOLFLWDWWHUODJGDDUYRGHQ|YHUH[HPSHOYLV HQRQRWHUDGULVNNDSLWDOIRQGVOLYVWLGnWHUEHWDODVLVLQKHOKHWI|UXWVDWWDWW XWU\PPH LQRP XSSDUEHWDGH YLQVWHU ILQQV , I|UHJnHQGH nUV VNULYHOVH lQGUDGHVUHGRYLVQLQJHQI|UDWWJHHQPHUUlWWYLVDQGHELOG|YHUGHQVHQDUH NDWHJRULQ DY DUYRGHQ RFK $3IRQGHUQD RPEDGV RFNVn DWW W\GOLJDUH UHGRJ|UD I|U VnYlO HUODJGD VRP nWHUEHWDOGD EHORSS I|U RQRWHUDGH DYWDOVXSSOlJJ L VLQD nUVUHGRYLVQLQJDU bQGULQJHQ RFK I|UW\GOLJDQGHW L VNULYHOVHQ LQQHElU DWW HUODJGD DUYRGHQ Sn nUVEDVLV VND VWlOODV PRW RFK UHGRYLVDV WLOOVDPPDQV PHG nWHUEHWDOGD DUYRGHQ VRP nWHUEHWDODV L VDPEDQG DWW HQ RQRWHUDG WLOOJnQJ VlOMV PHG YLQVW , WDEHOO IUDPJnU GHWWD QHWWREHORSS SHU IRQG 8QGHU YDU GH nWHUEHWDOGD DUYRGHQD PLOMRQHUNURQRUK|JUHlQGHHUODJGD

Tabell 4.6 Netto erlagda och återbetalda arvoden för onoterade innehav

för vilka återbetalning medges enligt avtal

(positivt belopp då erlagda arvoden överstiger återbetalda) 2015 2016 Första AP-fonden 71 -10 Andra AP-fonden 32 27 Tredje AP-fonden -70 8 Fjärde AP-fonden 3 -50 Summa 36 -25 Not: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i tabellen.

9LQVWGHOQLQJHQVNHUHIWHUHQYLVVYLQVWQLYnPHQGHQQDQLYnXSSQnVI|UVW HIWHU DWW IRQGHQ KDU nWHUInWW LQYHVWHUDW EHORSS RFK HUODJGD DYJLIWHU RFK GlUXW|YHU lYHQ HUKnOOLW HQ HUVlWWQLQJ PRWVYDUDQGH HQ YLVV SURFHQWXHOO nUOLJ DYNDVWQLQJ Sn KHOD GHW LQYHVWHUDGH EHORSSHW 9LQVWGHOQLQJHQ UHGRYLVDVLQWHVSHFLILNWXWDQGHQKDUUHGXFHUDWHUKnOOHWI|UVlOMQLQJVEHORSS RFKGlUPHGUHGXFHUDWQHWWRUHVXOWDWHW

6NU .RVWQDGVHIIHNWLYLWHWMlPI|UWPHGXWOlQGVND SHQVLRQVIRQGHU

5HJHULQJHQV EHG|PQLQJ )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD lU NRVWQDGVHIIHNWLYDMlPI|UWPHGHWWXUYDODYXWOlQGVNDSHQVLRQVIRQGHU .RVWQDGHU E|U GRFN DOOWLG DQDO\VHUDV L UHODWLRQ WLOO DYNDVWQLQJHQ $QDO\VHQSHNDUSnDWWDYNDVWQLQJHQI|U)|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDlU L QLYn PHG HWW XUYDO XWOlQGVND SHQVLRQVIRQGHU PHG OLNQDQGH VWRUOHN RFK XSSGUDJ )|U $3IRQGHUQD OLNVRP |YULJ YHUNVDPKHW L RIIHQWOLJ UHJL lU GHW GRFN YLNWLJW DWW VWlQGLJW DUEHWD I|U HQ K|J NRVWQDGVHIIHNWLYLWHW

6NlOHQI|UUHJHULQJHQVEHG|PQLQJ

Sammanfattning , V\IWH DWW LQKlPWD |NDG NXQVNDS RP $3IRQGHUQDV NRVWQDGVHIIHNWLYLWHW RFK RP YDG VRP GULYLW NRVWQDGVXWYHFNOLQJHQ GH VHQDVWH nUHQ JDYV 0F.LQVH\ HWW I|UGMXSQLQJVXSSGUDJ L VDPEDQG PHG nUHWV H[WHUQD XWYlUGHULQJ 8WYlUGHULQJHQ L VLQ KHOKHW ILQQV L bilaga 9. 1HGDQ VDPPDQIDWWDV0F.LQVH\VVOXWVDWVHU 0F.LQVH\VDQDO\VYLVDUDWW)|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDKDUSURFHQW OlJUH NRVWQDGHU lQ GH XWOlQGVND SHQVLRQVIRQGHU VRP HQ NRVWQDGVEHQFKPDUNVWXGLHJMRUWVHPRW6WXGLHQYLVDURFNVnDWWGHVHQDVWH nUHQV NRVWQDGV|NQLQJDU IUlPVW EHURU Sn DWW GHW I|UYDOWDGH NDSLWDOHW |NDW YLONHW L VLQ WXU IUlPVW |NDW GH H[WHUQD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUQD VRP JUXQGDVSnGHWI|UYDOWDGHNDSLWDOHWVVWRUOHN(QELGUDJDQGHI|UNODULQJWLOO NRVWQDGV|NQLQJHQ lU DWW DQGHOHQ DOWHUQDWLYD LQYHVWHULQJDU |NDW $OWHUQDWLYD LQYHVWHULQJDU NRVWDU PHU DWW I|UYDOWD PHQ KDU YLVDW JRG DYNDVWQLQJRFKELGUDUWLOOGLYHUVLILHULQJDYSRUWI|OMHUQD

McKinseys slutsatser .RVWQDGHUQD I|U )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD lU SURFHQW OlJUH lQ I|U DQGUDOLNQDQGHXWOlQGVNDSHQVLRQVIRQGHU6DPWLGLJWEHWRQDVDWWNRVWQDGHU DOOWLGE|UDQDO\VHUDVLUHODWLRQWLOODYNDVWQLQJ'HQOlJUHNRVWQDGHQYHUNDU GRFN LQWH KD SnYHUNDW DYNDVWQLQJHQ QHJDWLYW 'H VHQDVWH IHP nUHQ KDU )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD JHQHUHUDW HQ JHQRPVQLWWOLJ DYNDVWQLQJ Sn SURFHQW HIWHU NRVWQDGHU MlPI|UW PHG SURFHQW I|U MlPI|UHOVHJUXSSHQ

Den högre kostnadseffektiviteten förklaras av x )RQGHUQDV DNWLYD DUEHWH PHG DWW |ND DQGHOHQ NDSLWDO XQGHU LQWHUQ I|UYDOWQLQJ ,QWHUQ I|UYDOWQLQJ lU L UHJHO PHU NRVWQDGVHIIHNWLY lQ H[WHUQ I|UYDOWQLQJ )|U YLVVD WLOOJnQJDU VDNQDVGRFNDOWHUQDWLYWLOOH[WHUQI|UYDOWQLQJ x %nGH GHQ H[WHUQD RFK GHQ LQWHUQD I|UYDOWQLQJHQ lU PHU NRVWQDGVHIIHNWLYlQI|UMlPI|UHOVHJUXSSHQ x .RVWQDGHQI|UGHQH[WHUQDI|UYDOWQLQJHQEHJUlQVDVPHGKMlOS DY JHQRPWlQNW XSSKDQGOLQJ RFK VWRUW IRNXV NULQJ YDO DY

6NU I|UYDOWDUH PHG OnJD DYJLIWHU L I|UKnOODQGH WLOO DYNDVWQLQJHQ 6WRUYLNWOlJJVRFNVnSnDWWI|UKDQGODOnJDDYJLIWHU x .RVWQDGHUQD I|U LQWHUQ I|UYDOWQLQJ EHJUlQVDV DY DWW DNWLH I|UYDOWQLQJHQ KDU OnJD NRVWQDGHU RFK XWJ|U HQ VWRU GHO DY SRUWI|OMHQ x .RVWQDGHUQD UHGXFHUDV lYHQ DY DWW DOOD I\UD IRQGHUQD KDU HQ OlJUHDQGHODNWLYH[WHUQI|UYDOWQLQJlQMlPI|UHOVHJUXSSHQ x )|UIRQGLIRQGLQYHVWHULQJDUlUNRVWQDGHUQDGRFNQnJRWK|JUH lQI|UMlPI|UHOVHJUXSSHQ x .RVWQDGHUQDLI|UKnOODQGHWLOONDSLWDOHWKDU|NDWPLQGUHlQI|U MlPI|UHOVHJUXSSHQ

Kostnadsökningarna förklaras främst av att det förvaltade kapitalet ökat , 0F.LQVH\V DQDO\V DY YDG VRP KDU GULYLW NRVWQDGVXWYHFNOLQJHQ L DEVROXWD WDO NRQVWDWHUDV DWW H[WHUQD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHU VWnU I|U SURFHQW DY NRVWQDGV|NQLQJHQ XQGHU SHULRGHQ ± $Y |NQLQJHQ I|UNODUDV SURFHQWHQKHWHU DY DWW GHW I|UYDOWDGH NDSLWDOHW KDU Yl[W PHG SURFHQW SHU nU 5HVWHUDQGH SURFHQWHQKHWHU lU HQ QHWWRHIIHNW DY HQ UDG VWUDWHJLVND I|UlQGULQJDU VRP EnGH PHGI|UW PLQVNDGHRFK|NDGHNRVWQDGHU 6\IWHW PHG GH VWUDWHJLVND I|UlQGULQJDUQD lU DWW |ND GHQ ULVNMXVWHUDGH DYNDVWQLQJHQ'HWNRQVWDWHUDVRFNVnDWWIRQGHUQDVLQULNWQLQJRPDWW|ND DQGHOHQ DOWHUQDWLYD LQYHVWHULQJDU KDU YDULW O\FNRVDP Gn WLOOJnQJVVODJHW YLVDW HQ K|JUH JHQRPVQLWWOLJ DYNDVWQLQJ HIWHU NRVWQDGHU lQ UHVWHQ DY SRUWI|OMHQ 8QGHU ± KDU DOWHUQDWLYD LQYHVWHULQJDU KDIW HQ nUOLJ DYNDVWQLQJSnSURFHQWMlPI|UWPHGSURFHQWI|UDNWLHURFKSURFHQW I|U UlQWRU 7LOOJnQJVVODJ RFK PDUNQDGHU KDU DGGHUDWV VRP KDU HQ OlJUH NRUUHODWLRQPHGGHQ|YULJDSRUWI|OMHQ 'H I|UlQGULQJDU VRP PLQVNDW NRVWQDGHUQD lU H[HPSHOYLV IRQGHUQDV LQWHUQDOLVHULQJVDUEHWH RFK DUEHWHW PHG DWW DQYlQGD NRVWQDGVHIIHNWLYD I|UYDOWDUH RFK JHQRPI|UD IRNXVHUDGH DYWDOVI|UKDQGOLQJDU 6DPWLGLJW KDU LQWHUQDOLVHULQJHQ DY H[WHUQ I|UYDOWQLQJ |NDW GH LQWHUQD SHUVRQDO RFK DGPLQLVWUDWLRQVNRVWQDGHUQD 'HW KDU lYHQ JMRUWV Q\UHNU\WHULQJDU I|U DWW P|WD Q\D NRPSHWHQVNUDY LQRP Q\D WLOOJnQJVVODJ Q\D UHJHOYHUN RFK SROLF\HUULVNRFKFRPSOLDQFHRFK(6*3ULVK|MQLQJDUI|UH[WHUQDWMlQVWHU VRP PDUNQDGVLQIRUPDWLRQ RFK HQ VWDUNDUH SULVVlWWQLQJVYDOXWD KDU RFNVn ELGUDJLWWLOO|NDGHNRVWQDGHUXWWU\FNWLNURQRU,ILJXUQHGDQUHGRYLVDV )|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDVNRVWQDGVXWYHFNOLQJSHUNRVWQDGVW\S

Figur 4.2 Första–Fjärde AP-fondernas kostnadsutveckling per 6NU

kostnadstyp

([WHUQDI|UYDOWQLQJVNRVWQDGHU 3UHVWDWLRQVEDVHUDGHDYJLIWHU 7UDQVDNWLRQVNRVWQDGHU 3HUVRQDONRVWQDGHU gYULJDGPLQLVWUDWLRQVNRVWQDG

.RVWQDGVXWYHFNOLQJ $3

6(.PLOMDUGHUUHGRYLVDGH NRVWQDGHU EUXWWR &$*5

SD

)|UYDOWDW NDSLWDO

6(.PLOMDUGHU

.RVWQDGHUEUXWWR

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP-fonderna)

Metod för McKinseys kostnadsanalys .RVWQDGVDQDO\VHQ KDU JMRUWV PHG KMlOS DY XSSJLIWHU KlPWDGH IUnQ &(0 %HQFKPDUNLQJ&(0YLONHWlUHWWNDQDGHQVLVNWERODJVRPVSHFLDOLVHUDW VLJSnDWWXWYlUGHUDNRVWQDGVHIIHNWLYLWHWHQDYLQYHVWHULQJVIRQGHUMlPI|UW PHG HQ XWYDOG MlPI|UHOVHJUXSS 'HWDOMHUDG GDWD DY IRQGHUQDV WLOOJnQJVDOORNHULQJ RFK LPSOHPHQWHULQJVVWUDWHJL J|U DWW $3IRQGHUQD )|UVWD±)MlUGH JHV ROLND NRVWQDGVEHQFKPDUN WURWV DWW GH MlPI|UV PHG VDPPDMlPI|UHOVHJUXSS±XWOlQGVNDSHQVLRQVIRQGHULOLNQDQGHVWRUOHN VRP )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD 8WYlUGHULQJHQ EU\WHU lYHQ QHG NRVWQDGVPlVVLJDI|UGHODUHOOHUQDFNGHODULGULYDUHYLONHWJ|UGHWP|MOLJW DWW LGHQWLILHUD GH LQGLYLGXHOOD IRQGHUQDV NRQNXUUHQVI|UGHODU RFK SRWHQWLHOOD I|UElWWULQJVRPUnGHQ , &(0 MlPI|UV HQ EUHGDUH NRVWQDGVGHILQLWLRQlQGHQVRPIRQGHUQDYDQOLJWYLVUHGRYLVDU

6NU 5HGRYLVQLQJRFKXWYlUGHULQJDY UHVSHNWLYH$3IRQG

)|UVWD$3IRQGHQ

5HJHULQJHQV EHG|PQLQJ )|UVWD $3IRQGHQ KDU LQIULDW UROOHQ DWW KDQWHUD QHWWRIO|GHW PHOODQ LQ RFK XWEHWDOQLQJDUQD L LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWVnVRPDYVHWW)RQGHQKDUlYHQELGUDJLWWLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWVOnQJVLNWLJDILQDQVLHULQJVDPWDNWLYWDUEHWDW PHG KnOOEDUKHWVIUnJRU 6DPPDQWDJHW KDU )|UVWD $3IRQGHQ LQIULDW UHJHULQJHQVI|UYlQWQLQJDUSnIRQGHQ

6NlOHQI|UUHJHULQJHQVEHG|PQLQJ

Sammanfattning 8QGHU |YHUI|UGH )|UVWD $3IRQGHQ PLOMDUGHU NURQRU WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW 1HWWR XSSJnU IRQGHQV DFNXPXOHUDGH |YHUI|ULQJDUWLOOPLOMDUGHUNURQRUVHGDQ )|UVWD $3IRQGHQ KDU ELGUDJLW WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWV OnQJVLNWLJD ILQDQVLHULQJ 8QGHU XSSJLFN IRQGHQV DYNDVWQLQJ WLOO PLOMDUGHUNURQRUHIWHUNRVWQDGHUYLONHWPRWVYDUDUSURFHQW'HQ JHQRPVQLWWOLJD DYNDVWQLQJHQ VHGDQ KDU XSSJnWW WLOO SURFHQW YLONHW |YHUVWLJHU LQNRPVWLQGH[ VRP |NDW PHG SURFHQW SHU nU XQGHU VDPPD SHULRG 3n KnOOEDUKHWVRPUnGHW KDU EOD VDPDUEHWH EHGULYLWV PHG DQGUDLQYHVWHUDUHRFK6LGDRP$JHQGDRFK)1VXWYHFNOLQJVPnO

Tabell 5.1 Första AP-fondens resultat

Miljarder kronor 2012 2013 2014 2015 2016 Ingående fondkapital 213,3 233,7 252,5 283,8 290,2 Överföringar -3,8 -6,9 -5,1 -4,9 -6,6 Årets resultat 24,2 25,7 36,4 11,3 27,0 Utgående fondkapital 233,7 252,5 283,8 290,2 310,5 Årets förändring 20,4 18,8 31,3 6,4 20,3 Procent Avkastning före kostnader 11,4 11,3 14,8 4,1 9,5 Avkastning efter kostnader 11,3 11,2 14,6 4,0 9,3 Källa: Första AP-fondens årsredovisningar

Fondkapital och resultat )|UVWD $3IRQGHQV UHVXOWDW HIWHU NRVWQDGHU XSSJLFN WLOO PLOMDUGHU NURQRU YLONHW PRWVYDUDU HQ DYNDVWQLQJ Sn SURFHQW 8QGHU nUHW |YHUI|UGHV PLOMDUGHU NURQRU WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW )RQGNDSLWDOHW |NDGH PHG PLOMDUGHU NURQRU I|U DWW XSSJn WLOO PLOMDUGHUNURQRUYLGnUHWVVOXW , ILJXU UHGRYLVDV )|UVWD $3IRQGHQV WRWDOD DYNDVWQLQJ HIWHU NRVWQDGHU VHGDQ )|U KHOD SHULRGHQ ± KDU )|UVWD $3 IRQGHQV JHQRPVQLWWOLJD DYNDVWQLQJ HIWHU NRVWQDGHU XSSJnWW WLOO

SURFHQW SHU nU 'HWWD NDQ MlPI|UDV PHG LQNRPVWLQGH[ VRP XQGHU 6NU VDPPDSHULRGLJHQRPVQLWW|NDWPHGSURFHQWSHUnU

Figur 5.1 Första AP-fondens totala avkastning

$3 .RVWQDG 6KDUSHNYRW 7RWDOQRPLQHOODYNDVWQLQJHIWHUNRVWQDGHU3URFHQW ,QNRPVWLQGH[ I|UOLNYLGSRUWI|OM $3PnOVlWWQLQJ

$YNDVWQLQJ ±SHUnU *HQRPVQLWWOLJDYNDVWQLQJ

*HQRPVQLWWOLJULVNMXVWHUDGDYNDVWQLQJ

5LVNMXVWHUDGDYNDVWQLQJVKDUSHNYRW ±SHUnU VKDUSHNYRW

QHJ QHJ QHJ QHJ

MXOLI|UDQJHVDQQXDOLVHUDG DYNDVWQLQJ )|UVWD$3IRQGHQVPnOVlWWQLQJVHQlUDWWQnHQJHQRPVQLWWOLJnUOLJUHDODYNDVWQLQJSnHIWHUNRVWQDGHUPlWW|YHUUXOODQGHWLRnUVSHULRG0nOVlWWQLQJ1RPLQHOO DYNDVWQLQJSnHIWHUNRVWQDGHUPlWW|YHUUXOODQGHWLRnUVSHULRG 3URYLVLRQV RFK U|UHOVHNRVWQDGHU VRP DQGHO DY JHQRPVQLWWHW DY nUHWV LQJnHQGH RFK XWJnHQGH PDUNQDGVYlUGH EDVHUDW HQEDUW Sn XWJnHQGH PDUNQDGVYlUGH /LNYLGSRUWI|OMHQLQNOXGHUDUQRWHUDGHWLOOJnQJVVODJLQNODNWLHUUlQWHElUDQGHWLOOJnQJDUVDPWNDVVD 6KDUSHNYRWI|U GHQWRWDOD SRUWI|OMHQLQNOXVLYH QRWHUDGH VDPW RQRWHUDGH WLOOJnQJDU6KDUSHNYRWHQ EDVHUDV Sn nUOLJ DYNDVWQLQJ I|UH NRVWQDGHUPnQDGHUV VYHQVN VNXOGYl[HO I|U nULJVYHQVN VWDWVREOLJDWLRQ I|U nUVQRGSn VYHQVND VWDWHQNXUYDQ <&*7I|U VDPW DQWDJDQGH RPKDQGHOVGDJDU %HUlNQDGHVKDUSHNYRWHU DYYLNHUIUnQUHGRYLVDGHYlUGHQSnI|UWRWDOSRUWI|OMHQGnIRQGHQDQYlQWHQDQQDQPHWRG ,QNRPVWLQGH[IUnQI|UVWDMDQXDUL 1RW6KDUSHNYRWHQGHILQLHUDVVRPULVNSUHPLHQIRQGHQVDYNDVWQLQJPLQXVGHQULVNIULDUlQWDQGLYLGHUDWPHGIRQGHQVULVNPlWVPHG VWDQGDUGDYYLNHOVHQ Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden och Försäkringskassan)

8QGHU XSSJLFN IRQGHQV WRWDOD DYNDVWQLQJ WLOO SURFHQW I|UH NRVWQDGHU6W|UVWELGUDJWLOODYNDVWQLQJHQJDYDNWLHUSURFHQWHQKHWHU YDUDY VYHQVNDDNWLHUJOREDOD DNWLHU L XWYHFNODGH PDUNQDGHURFK WLOOYl[WPDUNQDGVDNWLHU IDVWLJKHWHU SURFHQWHQKHWHU RFK NDVVD RFKYDOXWDSURFHQWHQKHWHU , QHGUH GHOHQ DY ILJXU IUDPJnU DWW WRWDOSRUWI|OMHQV JHQRPVQLWWOLJD nUOLJD ULVNMXVWHUDGH DYNDVWQLQJ PlWW PHG HQ VN 6KDUSHNYRW YDU XQGHU SHULRGHQ ± XQGHU WLRnUVSHULRGHQ ± XQGHU IHPnUVSHULRGHQ ± VDPW XQGHU 6KDUSHNYRWHQ DQJHUKXUP\FNHWDYNDVWQLQJIRQGHQJHQHUHUDWLI|UKnOODQGHWLOOGHQULVN VRPWDJLWVXQGHUWLGVSHULRGHQ(QK|J6KDUSHNYRWlUHIWHUVWUlYDQVYlUW

Aktiv förvaltning )|UVWD $3IRQGHQ KDU GH VHQDVWH IHPWRQ nUHQ KDIW ROLND GHILQLWLRQHU DY DNWLYDYNDVWQLQJ0F.LQVH\DQYlQGHULVLQXWYlUGHULQJGHILQLWLRQHQIUnQ VRP LQQHElU DWW DYNDVWQLQJHQ UHGRYLVDV SHU PDQGDW NRSSODGH WLOO LQGH[ LQRP UlQWRU VYHQVND DNWLHU DNWLHU L WLOOYl[WPDUNQDGHU |YULJD XWOlQGVND DNWLHU YDOXWRU VDPW |YULJD VWUDWHJLHU 'HWWD P|MOLJJ|U HQ KLVWRULVN MlPI|UHOVH UHODWLYW GHILQLWLRQHQ IUnQ VRP lU EUHGDUH RFK GHVVXWRP PlWHU DNWLY DYNDVWQLQJ Sn WRWDO SRUWI|OMQLYn PRW MlPI|UHOVHLQGH[ 6DPPDQWDJHW LQQHElU GHW DWW UHVXOWDWHQ VRP IRQGHQ NRPPXQLFHUDUVNLOMHUVLJIUnQQHGDQVWnHQGHUHVXOWDW 8QGHUíYDUGHQJHQRPVQLWWOLJDnUOLJDDNWLYDDYNDVWQLQJHQ I|UH NRVWQDGHU SURFHQW DY OLNYLGSRUWI|OMHQ 8QGHU YDU GHQ SURFHQW YLONHW PRWVYDUDU PLOMDUGHU NURQRU ,QNOXGHUDU PDQ DOWHUQDWLYD WLOOJnQJDU L GHQ DNWLYD DYNDVWQLQJHQ XSSJLFN GHQ WLOO SURFHQWHOOHUPRWVYDUDQGHPLOMDUGHUXQGHU

6NU Figur 5.2 Första AP-fondens aktiva avkastning 2001–2016

cUOLJDNWLYDYNDVWQLQJI|UHNRVWQDGHU3URFHQW

8WYHFNOLQJDNWLYDYNDVWQLQJSHUnU ± *HQRPVQLWWOLJ DNWLYDYNDVWQLQJ

+LVWRULVN

XWYHFNOLQJDY

GHQDNWLYD

DYNDVWQLQJHQ

QHJ QHJ QHJ QHJ QD QD QD QD QD QD QD QD QD

,QIRUPDWLRQVNYRW ,QIRUPDWLRQVNYRW

$NWLYDYNDVWQLQJSHUWLOOJnQJVVODJ 'HILQLWLRQDYDNWLYDYNDVWQLQJ

ƒ $NWLYI|UYDOWQLQJLQRPWLOOJnQJVVODJ H[NODOWHUQDWLYDLQYHVWHULQJDU ƒ $YNDVWQLQJIUnQRYHUOD\PDQGDW 'HILQLWLRQRFK ƒ $OORNHULQJVHIIHNWHU

QHGEU\WQLQJ

DYDNWLY ƒ 'LIIHUHQVPRWPDQGDWVSHFLILND DYNDVWQLQJ 5lQWRU 6YHQVND $NWLHU , 8WOlQGVND 9DOXWRU $OORNHULQJ 7RWDO DNWLY MlPI|UHOVHLQGH[I|UGHSRUWI|OMPDQGDW DNWLHU WLOOYl[W DNWLHUH[NO RFK DEVROXW DYNDVWQLQJ GlUMlPI|UHOVHLQGH[lUWLOOlPSEDUD PDUNQDGHU WLOOYl[W DYNDVWDQGH PDUNQDGHU VWUDWHJLHU 6HGDQDQYlQGHUIRQGHQHQ a a a a a a a EUHGDUHGHILQLWLRQDYDNWLYDYNDVWQLQJ RFKPlWHUGHQSnWRWDOSRUWI|OMQLYnPRW 0LOMDUGHU6(. MlPI|UHOVHLQGH[ MXOL %HUlNQDVPRWOLNYLGSRUWI|OMHQVRPEDVDQYlQGVGHQGHODYSRUWI|OMHQPHGMlPI|UHOVHLQGH[VRPEDV *HQRPVQLWWDULWPHWLVNWPHGHOYlUGHDYGHQnUOLJDDNWLYDDYNDVWQLQJHQ $QQXDOLVHUDG LQIRUPDWLRQVNYRWEDVHUDGSnGDJOLJDYNDVWQLQJRFKDQWDJDQGHRPKDQGHOVGDJDU,QIRUPDWLRQVNYRWHQGHILQLHUDVVRPGHQDNWLYD DYNDVWQLQJHQGLYLGHUDWPHGIRQGHQV DNWLYDULVNRFKYLVDUKXUP\FNHW|YHUDYNDVWQLQJVRPGHQDNWLYDI|UYDOWQLQJHQJHWW,QIRUPDWLRQVNYRWHQUHGRYLVDVHMGnGHQHMEHG|PVYDUDMlPI|UEDUPHGDQGUD$3IRQGHU YDULQIRUPDWLRQVNYRWHQ )RQGHQDQYlQGHUVHQHQEUHGDUHGHILQLWLRQDYDNWLYDYNDVWQLQJRFKPlWHUGHQSnWRWDOSRUWI|OMQLYnLQNOXVLYHDOWHUQDWLYDWLOOJnQJDUYLONHWXSSJLFNWLOO )|ULQNOXGHUDVlYHQLQGH[YDO )RQGHQVPnWWDYDNWLYDYNDVWQLQJLQNOXGHUDUlYHQDOWHUQDWLYDWLOOJnQJDUDNWLYDYNDVWQLQJRPDYWRWDOWNDSLWDO $NWLYDYNDVWQLQJ6(.PLOMDUGHUVNLOMHUIUnQnUVUHGRYLVQLQJHQVUDSSRUWHUDGHRP6(.aPLOMDUGHUGULYHWDYDWW0F.LQVH\ EHUlNQDWGDJOLJDYNDVWQLQJRFKIRQGHQEHUlNQDWPnQDWOLJ Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål )UnQ RFK PHG KDU VW\UHOVHQ I|U )|UVWD $3IRQGHQ lQGUDW DYNDVWQLQJVPnOHW WLOO HQ UHDO DYNDVWQLQJ Sn SURFHQW HIWHU NRVWQDGHU |YHUUXOODQGHWLRnUVSHULRGHU8QGHURFKYDUDYNDVWQLQJVPnOHW I|U )|UVWD $3IRQGHQ HQ QRPLQHOO DYNDVWQLQJ RP SURFHQW HIWHU NRVWQDGHU |YHU UXOODQGH WLRnUVSHULRGHU 'HVVI|ULQQDQ YDU PnOHW IRUPXOHUDW|YHUHQIHPnUVSHULRG , GHQ K|JUD GHOHQ DY ILJXU IUDPJnU DWW IRQGHQV nUOLJD DYNDVWQLQJ HIWHU NRVWQDGHU YDU SURFHQW XQGHU GHQ VHQDVWH IHPnUVSHULRGHQ ± SURFHQW XQGHU WLRnUVSHULRGHQ ± RFK SURFHQW XQGHU SHULRGHQ ± 'HWWD LQQHElU DWW )|UVWD $3 IRQGHQ XSSQnGGH VW\UHOVHQV OnQJVLNWLJD DYNDVWQLQJVPnO XQGHU VDPWOLJD QlPQGD SHULRGHU )RQGHQV DYNDVWQLQJ HIWHU NRVWQDGHU KDU lYHQ YDULW K|JUHlQLQNRPVWLQGH[XQGHUVDPWOLJDQlPQGDSHULRGHU

Investeringsprocess och strategi 8W|YHUPnOHWI|UGHQUHDODDYNDVWQLQJHQIDWWDUVW\UHOVHQlYHQEHVOXWRP KXU VWRU ILQDQVLHOO ULVN VRP IRQGHQ E|U WD 'HWWD XWWU\FNV L HQ |YHUJULSDQGH WLOOJnQJVI|UGHOQLQJ PHOODQ DNWLHU RFK UlQWHElUDQGH SODFHULQJDU'HWILQQVRFNVnHWWGHILQLHUDWPDQGDWQlUGHWJlOOHUWROHUDQV I|U DYYLNHOVHU VDPW HWW DQWDO WLOOnWQD WLOOJnQJVNODVVHU 'HQ YHUNVWlOODQGH GLUHNW|UHQ GHILQLHUDU PHG XWJnQJVSXQNW IUnQ VW\UHOVHQV ULVNSUHIHUHQV LQYHVWHULQJV|YHUW\JHOVHU RFK ULNWOLQMHU L |YULJW HWW VWUDWHJLVNW EHQFKPDUN I|U IRQGHQV I|UYDOWQLQJ Sn OnQJ VLNW nU ,QYHVWHULQJV|YHUW\JHOVHUQD E\JJHUSnHQYlOGLYHUVLILHUDGSRUWI|OMOnQJVLNWLJI|UYDOWQLQJXWQ\WWMDQGH DY VWXQGWDOV LQHIIHNWLYD PDUNQDGHU RFK ULVNSUHPLHU .RVWQDGVHIIHNWLY I|UYDOWQLQJ RFK KnOOEDUW YlUGHVNDSDQGH lU RFNVn OHGRUG .DSLWDO I|UYDOWQLQJVFKHIHQDQVYDUDUI|UDWWXWIRUPDGHQVWUDWHJLVNDI|UYDOWQLQJHQ SnWUHWLOOIHPnUVVLNW'HQQDEU\WVVHGDQQHGHQOLJWROLNDEHVOXWVPDQGDW WLOORSHUDWLYI|UYDOWLQJRFKYHUNVWlOOVLQRPLQYHVWHULQJVRUJDQLVDWLRQHQ

Portföljen 6NU )|UVWD$3IRQGHQVSRUWI|OMEHVWRGYLGnUVVOXWDYSURFHQWDNWLHU SURFHQWUlQWHElUDQGHWLOOJnQJDURFKSURFHQWDOWHUQDWLYDWLOOJnQJDU -lPI|UW PHG I|UHJnHQGH nUVVNLIWHKDU DQGHOHQ DNWLHU RFK UlQWRUPLQVNDW PHG UHVSHNWLYH SURFHQWHQKHWHU PHGDQ DQGHOHQ DOWHUQDWLYD WLOOJnQJDU|NDWPHGSURFHQWHQKHWHUcUHWVI|UlQGULQJDUI|OMHUWUHQGHQ IUnQ WLGLJDUH nU 8WOlQGVND DNWLHU H[NOXVLYH WLOOYl[WPDUNQDGHU VWnU I|U GHQVW|UVWDPLQVNQLQJHQ

Figur 5.3 Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering

3URFHQWDYWRWDODWLOOJnQJDU)|UVWD$3IRQGHQ 6(.PLOMDUGHU gYULJW $OWHUQDWLYDWLOOJnQJDU 5lQWHElUDQGHWLOOJnQJDU $NWLHU

'LIIHUHQV

3URFHQWHQKHWHU ± ± gYULJW H[NONDVVD $OWWLOOJnQJDU 5lQWRU

$NWLHULWLOOYl[W PDUNQDGHU 8WOlQGVND DNWLHUH[NO WLOOYl[W PDUNQDGHU

6YHQVND DNWLHU

MXOL 'HQIDNWLVNDDOORNHULQJHQGHQGHFHPEHUYDUMHnU ,QNOXVLYHNDVVD7$$ RFK6$$ $OWHUQDWLYDWLOOJnQJDULQNOXGHUDUEODQGDQQDWLQYHVWHULQJDULKHGJHIRQGHUIDVWLJKHWHU3(RFKULVNSDULWHWVSRUWI|OM5LVNSDULWHWVSRUWI|OMHQLQI|UGHVXQGHU(QULVNSDULWHWVSRUWI|OMlUHQ SRUWI|OMGlUYDUMHSRUWI|OMVNRPSRQHQWELGUDUPHGOLNDP\FNHWULVNWLOOSRUWI|OMHQVWRWDODULVN $OORNHULQJVNLOMHUVLJIUnQUHGRYLVDGDOORNHULQJLnUVUHGRYLVQLQJHQSnJUXQGDYVNLOOQDGHULDQJUHSSVVlWW0F.LQVH\XWYlUGHUDU XWJnHQGHPDUNQDGVYlUGHRFK$3UHGRYLVDUH[SRQHULQJVDPW NODVVLILFHULQJDYWLOOJnQJVVODJ Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden)

Tillfällig överträdelse av placeringsreglerna 8QGHU nUHW OLNVRP XQGHU I|UHJnHQGH nU |YHUVNUHG )|UVWD $3IRQGHQ IHPSURFHQWVJUlQVHQ L SODFHULQJVUHJOHUQD I|U LQQHKDY L RQRWHUDGH DNWLHU )|UDWWPLQVNDLQQHKDYHWXQGHUDY\WWUDGHVLVOXWHWDYnUHWHQSRUWI|OM DY QRUGDPHULNDQVND ULVNNDSLWDOIRQGHU )|UVlOMQLQJHQ ELGURJ WLOO DWW DQGHOHQRQRWHUDGHLQYHVWHULQJDULIRQGHQVWRWDODSRUWI|OMEHJUlQVDGHVWLOO SURFHQW SHU GHQ GHFHPEHU (QOLJW ODJHQ RP DOOPlQQD SHQVLRQVIRQGHU$3IRQGHUVNDHQIRQGVRP|YHUVNULGHUGHNYDQWLWDWLYD SODFHULQJVUHJOHUQD DYYHFNOD GHQ |YHUVNMXWDQGH GHOHQ DY LQQHKDYHW Vn VQDUWGHWlUOlPSOLJWPHGKlQV\QWLOOPDUNQDGVI|UKnOODQGHQD

Kostnader 'HVHQDVWHIHPnUHQKDU)|UVWD$3IRQGHQVLQWHUQDNRVWQDGHUU|UHOVHQV NRVWQDGHU |NDW PHG PLOMRQHU NURQRU HOOHU L JHQRPVQLWW PLOMRQHU NURQRU SHU nU %HUlNQDW Sn GHQ JHQRPVQLWWOLJD NRVWQDGVEDVHQ |NDGH U|UHOVHQV NRVWQDGHU PHG GU\JW SURFHQW SHU nU VDPWLGLJW VRP DQWDOHW DQVWlOOGD XQGHU VDPPD SHULRG |NDW IUnQ WLOO 'HW |NDGH DQWDOHW DQVWlOOGDKDUIUDPI|UDOOWVNHWWLQRPNDSLWDOI|UYDOWQLQJHQ

6NU 'H H[WHUQD NRVWQDGHUQD SURYLVLRQVNRVWQDGHU |NDGH XQGHU VDPPD SHULRG PHG PLOMRQHU NURQRU IUnQ PLOMRQHU WLOO PLOMRQHU NURQRUgNQLQJHQI|UNODUDVKXYXGVDNOLJHQDY Förändrad profil på de externt förvaltade mandaten 8QGHU SHULRGHQ KDU HQNODUH RFK GlUPHG ELOOLJDUH I|UYDOWQLQJ Sn XWYHFNODGH PDUNQDGHU WDJLWV KHP VDPWLGLJW VRP GHW WLOONRPPLW PHU NRPSOLFHUDGH H[WHUQD PDQGDW WH[ ULVNSDULWHWVVWUDWHJL RFK DNWLYD PDQGDW Sn VN HPHUJLQJ RFK IURQWLHU PDUNHWV 'HWWD KDU XQGHUSHULRGHQ|YHUVODJVPlVVLJW|NDWNRVWQDGHUQDQHWWRPHGFLUND PLOMRQHUNURQRU Förstärkning av dollarkursen 8QGHU SHULRGHQ KDU GROODUQ VWlUNWV PRW GHQ VYHQVND NURQDQ PHG FD SURFHQW %HUlNQDW Sn NRVWQDGVEDVHQ I|U PHGI|U GHW XSSVNDWWQLQJVYLV HQ NRVWQDGV|NQLQJSnFDPLOMRQHUNURQRU

Tabell 5.2 Första AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016 Interna kostnader 177 161 177 185 187 Personalkostnader 106 110 120 116 118 Lokalkostnader 11 11 10 11 12 Köpta tjänster 29 11 16 22 19 Informations- och datakostnader 24 22 24 30 31 Övrigt 7 7 6 6 7 12 Externa förvaltningskostnader 145 189 279 308 271 Summa 322 350 456 493 458 Förvaltningskostnadsandel % 0,14 0,14 0,17 0,17 0,15 13 14 15 Antal anställda 47 52 51 55 61 Andel kvinnor % 26 27 31 35 36 Källa: Första AP-fondens årsredovisningar

8QGHU PLQVNDGH )|UVWD $3IRQGHQ VLQD H[WHUQD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHU PHG PLOMRQHU NURQRU MlPI|UW PHG 0LQVNQLQJHQ XWJMRUGHV L KXYXGVDN DY RPVWUXNWXUHULQJ DY PDQGDW IUDPI|U DOOW QlU GHW JlOOHU KHGJHIRQGHU RFK WLOOYl[WPDUNQDGHU (WW H[HPSHO lU IlUUH PDQGDW Sn VN IURQWLHU PDUNHWV Gn GHVVD lU NXQVNDSVNUlYDQGH RFK GlUPHG NRVWVDPPD .RVWQDGVPLQVNQLQJHQ YDU RFNVnHQNRQVHNYHQVDYHQRPI|UKDQGOLQJDYPDQGDWYLONHWOHWWWLOOOlJUH NRVWQDG VDPW WLOO YLVV GHO LQWHUQDOLVHULQJ GYV DOORNHULQJ IUnQ H[WHUQ WLOO LQWHUQI|UYDOWQLQJDYGHODUDYSRUWI|OMHQ

([NOXVLYHSUHVWDWLRQVEDVHUDGHDUYRGHQ 9LGnUHWVVOXW 9DUDYWYnSURMHNWDQVWlOOGD

)|UVWD $3IRQGHQ KDU VRP DPELWLRQ DWW EHKnOOD NRVWQDGVDQGHOHQ I|U 6NU WRWDOD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHU U|UHOVH RFK SURYLVLRQVNRVWQDGHU L I|UKnOODQGH WLOO I|UYDOWDW NDSLWDO NULQJ SURFHQWHQKHWHUYLONHW lUGHQ QLYn VRP JlOOGH I|U DWW MlPI|UD PHG SURFHQWHQKHWHU )RQGHQ DUEHWDU I|U QlUYDUDQGH PHG DWW WD IUDP HQ PRGHOO VRP HWW KMlOSPHGHO I|U DWW HQNHOW NXQQD EHUlNQD NRVWQDGVHIIHNWHQ DY ROLND SRUWI|OMVDPPDQVlWWQLQJDU

Hållbarhet och ägarstyrning 8QGHU KDU )|UVWD $3IRQGHQ IRUWVDWW VDWVQLQJHQ Sn KnOOEDUW YlUGHVNDSDQGHRFKlJDUDQVYDUEODJHQRPDWWXW|NDUHVXUVHUQDWLOOEnGD GHVVD RPUnGHQ 6W\UHOVHQ EHVOXWDGH RP HQ UHYLGHULQJ DY IRQGHQV KnOOEDUKHWVVWUDWHJLRFKVDWWHXSSI\UDPnOI|UKnOOEDUKHWL.RQWLQXHUOLJ NRPSHWHQVXWYHFNOLQJ LL 'HGLNHUDGH LQYHVWHULQJDU LLL 5HJHOEXQGHQ KnOOEDUKHWVJHQRPJnQJ RFK LY gNDG WUDQVSDUHQV NULQJ IRQGHQV KnOOEDUKHWVDUEHWH ,QRPUDPHQI|UKnOOEDUKHWVVWUDWHJLQKDUEODHWW(6*ILOWHU LQI|UWVL IRQGHQV OnJYRODWLOLWHWVSRUWI|OM 9LGDUHKDU HWW VDPDUEHWH PHG I|UYDOWDUHQ 2VPRVLV LQOHWWV PHG LQULNWQLQJ Sn LQYHVWHULQJDU L UHVXUVHIIHNWLYD ERODJ RFKHQLQYHVWHULQJKDUJMRUWVL5HVRQDQFH,QGXVWULDO:DWHU,QIUDVWUXFWXUH VRP LQULNWDU VLJ Sn DWW ILQDQVLHUD YDWWHQUHQLQJ RFK nWHUDQYlQGQLQJ DY YDWWHQ I|U LQGXVWULHOOW EUXN bJDUDQVYDUVRPUnGHW KDU RFNVn InWW XW|NDGH UHVXUVHU YLONHW EOD P|MOLJJMRUW XW|NDW DUEHWH L VYHQVND YDOEHUHGQLQJDU )RQGHQlURFNVnHQJDJHUDGLVDPDUEHWHPHGDQGUDLQYHVWHUDUHRFK6LGD RP$JHQGDRFK)1VXWYHFNOLQJVPnO $3IRQGHUQDV (WLNUnG KDU XQGHU GULYLW HWW SURMHNW PHG V\IWH DWW LGHQWLILHUD KXU (WLNUnGHW RFK IRQGHUQD L IRUWVlWWQLQJHQ VND DUEHWD PHG PlQVNOLJD UlWWLJKHWHU IUDPI|U DOOW )1V *XLGLQJ 3ULQFLSOHV RQ %XVLQHVV DQG+XPDQ5LJKWV81*3

Risk- och kontrollverksamhet )|UVWD$3IRQGHQVULVNKDQWHULQJRFKNRQWUROOI|OMHUGHQVNSULQFLSHQRP WUHI|UVYDUVOLQMHUYLONHWLQQHElUDWWIRQGHQVNLOMHUPHOODQIXQNWLRQHUVRP lJHU ULVN OHGQLQJ RFK I|UYDOWQLQJVRUJDQLVDWLRQHQ IXQNWLRQHU I|U |YHUYDNQLQJ NRQWUROO RFK UHJHOHIWHUOHYQDG 5LVN0LGGOH 2IILFH RFK &RPSOLDQFH RFK IXQNWLRQHQ I|U REHURHQGH JUDQVNQLQJ LQWHUQUHYLVLRQ ,QRP DQGUD I|UVYDUVOLQMHQ DQVYDUDU 5LVN0LGGOH 2IILFH I|U DWW I|OMD XSS DWWIRQGHQVULVNUDPYHUNI|OMVRFK&RPSOLDQFHDQVYDUDUI|UDWWNRQWUROOHUD UHJHOHIWHUOHYQDG'HQWUHGMHI|UVYDUVOLQMHQLQWHUQUHYLVLRQHQXSSKDQGODV H[WHUQW

'HQXUVSUXQJOLJDLQYHVWHULQJVSURFHVVHQKDUNRPSOHWWHUDWVPHGHWWVWHJGlUGHERODJVRP lUVlPVWLVLQEUDQVFKXUHWWKnOOEDUKHWVSHUVSHNWLYLDOOPlQKHWRFKHOOHULVLWWDUEHWHPHG RPVWlOOQLQJWLOOHWWOnJIRVVLOWVDPKlOOHSORFNDVERUW'HWWDKDUNXQQDWJ|UDVXWDQDWWULVN HOOHUDYNDVWQLQJVSURILOHQSnYHUNDWVQHJDWLYW

6NU $QGUD$3IRQGHQ

5HJHULQJHQV EHG|PQLQJ $QGUD $3IRQGHQ KDU LQIULDW UROOHQ DWW KDQWHUD QHWWRIO|GHW PHOODQ LQ RFK XWEHWDOQLQJDUQD L LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWVnVRPDYVHWW )RQGHQ KDU ELGUDJLW WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWV OnQJVLNWLJD ILQDQVLHULQJ VDPW DNWLYW DUEHWDW PHG KnOOEDUKHWVIUnJRU 6DPPDQWDJHW KDU$QGUD$3IRQGHQLQIULDWUHJHULQJHQVI|UYlQWQLQJDUSnIRQGHQ

6NlOHQI|UUHJHULQJHQVEHG|PQLQJ

Sammanfattning 8QGHU |YHUI|UGH $QGUD $3IRQGHQ PLOMDUGHU NURQRU WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW 1HWWR XSSJnU IRQHQV DFNXPXOHUDGH |YHUI|ULQJDUWLOOPLOMDUGHUNURQRUVHGDQ $QGUD $3IRQGHQ KDU ELGUDJLW WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWV OnQJVLNWLJD ILQDQVLHULQJ 8QGHU XSSJLFN IRQGHQV DYNDVWQLQJ WLOO PLOMDUGHUNURQRUHIWHUNRVWQDGHUYLONHWPRWVYDUDUSURFHQW'HQ JHQRPVQLWWOLJDDYNDVWQLQJVHGDQKDUXSSJnWWWLOOSURFHQWYLONHW PHU lQ YlO |YHUVWLJHU LQNRPVWLQGH[ VRP |NDW PHG SURFHQW SHU nU XQGHU VDPPD SHULRG 3n KnOOEDUKHWVRPUnGHW KDU $QGUD $3IRQGHQ LPSOHPHQWHUDW (6*IDNWRUHU L WLOOJnQJVVODJHW JOREDOD DNWLHU L GHQ NYDQWLWDWLYD I|UYDOWQLQJHQ )RQGHQ KDU lYHQ EHVOXWDW DWW J|UD JU|QD REOLJDWLRQHU WLOO HWW HJHW WLOOJnQJVVODJ RFK GlUPHG WLOO HQ GHO DY GHQ |YHUJULSDQGHLQYHVWHULQJVVWUDWHJLQ

Tabell 5.3 Andra AP-fondens resultat

Miljarder kronor 2012 2013 2014 2015 2016 Ingående fondkapital 216,6 241,5 264,7 293,9 300,6 Överföringar -3,8 -6,9 -5,1 -4,9 -6,6 Årets resultat 28,6 30,1 34,3 11,7 30,5 Utgående fondkapital 241,5 264,7 293,9 300,6 324,5 Årets förändring 24,9 23,2 29,2 6,7 23,9 Procent Avkastning före kostnader 13,5 12,8 13,3 4,1 10,5 Avkastning efter kostnader 13,3 12,7 13,1 4,0 10,3 Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar

Fondkapital och resultat $QGUD $3IRQGHQV UHVXOWDW HIWHU NRVWQDGHU XSSJLFN WLOO PLOMDUGHU NURQRUYLONHWPRWVYDUDUHQDYNDVWQLQJSnSURFHQW8QGHUnUHW |YHUI|UGHV PLOMDUGHU NURQRU WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW 6DPPDQWDJHW |NDGH IRQGNDSLWDOHW PHG PLOMDUGHU NURQRU WLOO PLOMDUGHUNURQRU , ILJXU UHGRYLVDV $QGUD $3IRQGHQV WRWDOD DYNDVWQLQJ HIWHU NRVWQDGHU VHGDQ 6RP IUDPJnU L ILJXUHQV K|JUD GHO XSSJLFN GHQ JHQRPVQLWWOLJDDYNDVWQLQJHQHIWHUNRVWQDGHUWLOOSURFHQWSHUnUXQGHU

SHULRGHQ ± YLONHW NDQ MlPI|UDV PHG LQNRPVWLQGH[ VRP L 6NU JHQRPVQLWW|NDWPHGSURFHQWSHUnUXQGHUVDPPDSHULRG

Figur 5.4 Andra AP-fondens totala avkastning

$3 .RVWQDG ,QNRPVWLQGH[ 7RWDOQRPLQHOODYNDVWQLQJHIWHUNRVWQDGHU3URFHQW $3PnOVlWWQLQJ 6KDUSHNYRW I|UOLNYLGSRUWI|OM

$YNDVWQLQJ ±SHUnU *HQRPVQLWWOLJDYNDVWQLQJ

*HQRPVQLWWOLJULVNMXVWHUDGDYNDVWQLQJ

5LVNMXVWHUDGDYNDVWQLQJVKDUSHNYRW ±SHUnU VKDUSHNYRW

QHJ QHJ QHJ

MXOLI|UDQJHVDQQXDOLVHUDG DYNDVWQLQJ $QGUD$3IRQGHQVJHQRPVQLWWOLJDPnOVlWWQLQJYDUPnOVlWWQLQJHQLUHDODYNDVWQLQJ8QGHUKDUPnOVlWWQLQJHQIOXNWXHUDWPHOODQRFKLUHDODYNDVWQLQJPHGHQ JHQRPVQLWWOLJLQIODWLRQSna$YNDVWQLQJVPnOHWlUMXVWHUDWI|UDWWRPIDWWDDYSRUWI|OMHQRFKDYSRUWI|OMHQ /LNYLGSRUWI|OMHQLQNOXGHUDUQRWHUDGHWLOOJnQJVVODJLQNOVYHQVNDRFKJOREDODDNWLHUUlQWHElUDQGHWLOOJnQJDUVDPWRYHUOD\PDQGDW 6KDUSHNYRWI|U GHQWRWDOD SRUWI|OMHQLQNOXVLYH QRWHUDGH VDPW RQRWHUDGH WLOOJnQJDU6KDUSHNYRWHQ EDVHUDV Sn nUOLJ DYNDVWQLQJ I|UH NRVWQDGHUPnQDGHUV VYHQVN VNXOGYl[HO I|U nULJVYHQVN VWDWVREOLJDWLRQ I|U nUVQRGSn VYHQVND VWDWHQNXUYDQ <&*7I|U VDPW DQWDJDQGH RPKDQGHOVGDJDU 3URYLVLRQV RFK U|UHOVHNRVWQDG VRP DQGHO DY JHQRPVQLWWHW DY nUHWV LQJnHQGH RFK XWJnHQGH PDUNQDGVYlUGH EDVHUDW HQEDUW Sn XWJnHQGH PDUNQDGVYlUGH $YYLNHU IUnQ UHGRYLVDG VKDUSHNYRW Sn Gn IRQGHQ DQYlQW HQDQQDQ ULVNIUL UlQWD $YYLNHU IUnQ UHGRYLVDG VKDUSHNYRW Sn I|U WRWDOSRUWI|OM $YYLNHU IUnQ UHGRYLVDG VKDUSHNYRW Sn I|U WRWDOSRUWI|OM Gn 0F.LQVH\HQGDVW WDJLW KlQV\Q WLOOYHFNRGDJDU YLGEHUlNQLQJ DY VWDQGDUGDYYLNHOVH ,QNRPVWLQGH[IUnQI|UVWDMDQXDUL Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden och Försäkringskassan)

8QGHU XSSJLFN IRQGHQV WRWDOD DYNDVWQLQJ WLOO SURFHQW I|UH NRVWQDGHU6W|UVWELGUDJWLOODYNDVWQLQJHQJDYDNWLHUSURFHQWHQKHWHU YDUDY VYHQVNDDNWLHUJOREDOD DNWLHU L XWYHFNODGH PDUNQDGHURFK WLOOYl[WPDUNQDGVDNWLHU RFK DOWHUQDWLYD LQYHVWHULQJDU SURFHQWHQKHWHU9DOXWDVlNULQJHQLGHQQRWHUDGHSRUWI|OMHQPLQVNDGH UHVXOWDWHW PHG SURFHQWHQKHWHU 'HQ QHJDWLYD DYNDVWQLQJVHIIHNWHQ NRPSHQVHUDGHVGRFNPHUlQYlODYDWWWLOOJnQJDULXWOlQGVNYDOXWDVWHJL YlUGH)RQGHQYDOXWDVlNUDULQWHWLOOYl[WPDUNQDGVYDOXWRU , QHGUH GHOHQ DY ILJXU IUDPJnU DWW WRWDOSRUWI|OMHQV JHQRPVQLWWOLJD nUOLJD ULVNMXVWHUDGH DYNDVWQLQJ PlWW PHG HQ VN 6KDUSHNYRW YDU XQGHU SHULRGHQ ± XQGHU WLRnUVSHULRGHQ ± XQGHU IHPnUVSHULRGHQ ± VDPW XQGHU 6KDUSHNYRWHQ DQJHUKXUP\FNHWDYNDVWQLQJIRQGHQJHQHUHUDWLI|UKnOODQGHWLOOGHQULVN VRPWDJLWVXQGHUWLGVSHULRGHQ(QK|J6KDUSHNYRWlUHIWHUVWUlYDQVYlUW

Aktiv förvaltning $QGUD$3IRQGHQKDUXQGHUSHULRGHQílQGUDWGHILQLWLRQHQDY DNWLY DYNDVWQLQJ IOHUD JnQJHU 0HOODQ RFK GHILQLHUDGHV GHQ VRP DNWLY I|UYDOWQLQJ LQRP WLOOJnQJVVODJ H[NOXVLYH DOWHUQDWLYD LQYHVWHULQJDU DYNDVWQLQJ IUnQ RYHUOD\PDQGDW RFK DOORNHULQJVHIIHNWHU LQNOXVLYH LPSOHPHQWHULQJVHIIHNWHU cU lQGUDGHV GHILQLWLRQHQ RFK DOORNHULQJVHIIHNWHUH[NOXGHUDGHVIUnQGHQDNWLYDDYNDVWQLQJHQ 0HG RYDQVWnHQGH I|UXWVlWWQLQJDU L nWDQNH KDU IRQGHQV DNWLYD DYNDVWQLQJI|UHNRVWQDGHUXSSJnWWWLOOSURFHQWDYOLNYLGSRUWI|OMHQSHU nUPHOODQRFK'HWLQQHElUDWWPnOHWRPHQDNWLYDYNDVWQLQJ RPSURFHQWSHUnULQWHXSSQnGGHV2PPDQGlUHPRWWLWWDUSnSHULRGHQ íXSSQnGGHVPnOHWGnGHQDNWLYDDYNDVWQLQJHQYDUSURFHQW SHUnU8QGHUYDUGHQDNWLYDDYNDVWQLQJHQSURFHQW%LGUDJDQGH

6NU RUVDNHU WLOO GHQ QHJDWLYD DYNDVWQLQJHQ YDU IUDPI|U DOOW VYHQVND DNWLHU SURFHQWHQKHWHU UlQWHElUDQGH YlUGHSDSSHU SURFHQWHQKHWHU RFKNDSLWDOO|VDPDQGDWSURFHQWHQKHWHU

Figur 5.5 Andra AP-fondens aktiva avkastning 2001–2016

cUOLJDNWLYDYNDVWQLQJI|UHNRVWQDGHU3URFHQW

8WYHFNOLQJDNWLYDYNDVWQLQJSHUnU ± *HQRPVQLWWOLJ DNWLYDYNDVWQLQJ

+LVWRULVN

XWYHFNOLQJDY

GHQDNWLYD

DYNDVWQLQJHQ

QHJ QHJ QHJ QHJ QHJ QHJ QHJ

,QIRUPDWLRQVNYRW ,QIRUPDWLRQVNYRW

$NWLYDYNDVWQLQJSHUWLOOJnQJVVODJ 'HILQLWLRQDYDNWLYDYNDVWQLQJ$3

ƒ $NWLYI|UYDOWQLQJLQRPWLOOJnQJVVODJ H[NODOWHUQDWLYDLQYHVWHULQJDU 'HILQLWLRQ ƒ $YNDVWQLQJIUnQRYHUOD\PDQGDW RFK ƒ $OORNHULQJVHIIHNWHULQNO QHGEU\WQLQJ 0,1 0,4 LPSOHPHQWHULQJVHIIHNWHU

DYDNWLY

DYNDVWQLQJ 6YHQVND 8WOlQGVND 5lQWRU *7$$ $NWLY Implem- Relativ 6 DNWLHU DNWLHU DYNDVWQLQJ enterings- avkastning effekter ƒ $NWLYI|UYDOWQLQJLQRPWLOOJnQJVVODJ H[NODOWHUQDWLYDLQYHVWHULQJDU ƒ $YNDVWQLQJIUnQRYHUOD\PDQGDW

0LOMDUGHU6(.

MXOL %HUlNQDVPRWOLNYLGSRUWI|OMHQVRPEDV 0HGHOYlUGHDULWPHWLVNWDYGHQnUOLJDDNWLYDDYNDVWQLQJHQ )UnQRFKIUDPnWUHGRYLVDVDNWLYDYNDVWQLQJHQGDVWSnnUVEDVLVWLGLJDUHEHUlNQDGHVDNWLYDYNDVWQLQJSnGDJVEDVLV ,QIRUPDWLRQVNYRWHQGHILQLHUDVVRPGHQDNWLYDDYNDVWQLQJHQGLYLGHUDWPHGIRQGHQVDNWLYDULVNRFKYLVDUKXUP\FNHW|YHUDYNDVWQLQJVRPGHQDNWLYDI|UYDOWQLQJHQJHWW$QQXDOLVHUDG LQIRUPDWLRQVNYRWEDVHUDGSnGDJOLJDYNDVWQLQJRFKDQWDJDQGHRPKDQGHOVGDJDU )RQGHQUHGRYLVDUUHODWLYDYNDVWQLQJEHUlNQDWVRPGHQDNWLYDDYNDVWQLQJIUnQI|UYDOWQLQJHQMXVWHUDWI|ULPSOHPHQWHULQJVHIIHNWHUYLONHWLQNOXGHUDUHIIHNWHUIUnQDYYLNHOVHUPRWGHQ VWUDWHJLVNDSRUWI|OMHQDYYLNHOVHULDOORNHULQJPHOODQROLNDLQGH[LQRPWLOOJnQJVVODJUHVXOWDWIUnQYDOXWDGHULYDWVDPWOLNYLGLWHWVRPHMVSHJODVLMlPI|UHOVHLQGH[ Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål 6W\UHOVHQVDYNDVWQLQJVPnOlUDWWIRQGHQLJHQRPVQLWWVNDXSSQnHQnUOLJ UHDO DYNDVWQLQJ Sn PLQVW SURFHQW Sn OnQJ VLNW )|UH YDU GHQ OnQJVLNWLJDPnOVlWWQLQJHQSURFHQWUHDOWSHUnUbQGULQJHQJMRUGHVPRW EDNJUXQGDYI|UYlQWDWOlJUHJOREDODUlQWRUSnOnQJVLNW(IWHUlQGULQJHQ lU$QGUD$3IRQGHQVPnOVlWWQLQJPHULOLQMHPHG|YULJD$3IRQGHU , GHQ K|JUD GHOHQ DY ILJXU IUDPJnU DWW IRQGHQV nUOLJD DYNDVWQLQJ HIWHU NRVWQDGHU YDU SURFHQW XQGHU GHQ VHQDVWH IHPnUVSHULRGHQ ± SURFHQW XQGHU WLRnUVSHULRGHQ ± RFK SURFHQW XQGHU SHULRGHQ ± 'HWWD LQQHElU DWW $QGUD $3 IRQGHQ XSSQnGGH VW\UHOVHQV OnQJVLNWLJD DYNDVWQLQJVPnO XQGHU VDPWOLJD QlPQGD SHULRGHU I|UXWRP GH VHQDVWH WLR nUHQ )|U GHQQD SHULRG KDGH GRFN $QGUD $3IRQGHQ HWW K|JUH DYNDVWQLQJVPnO lQ GH |YULJD EXIIHUWIRQGHUQD )RQGHQV DYNDVWQLQJ HIWHU NRVWQDGHU KDU YDULW K|JUH lQ LQNRPVWLQGH[XQGHUVDPWOLJDQlPQGDSHULRGHU

Investeringsprocess och strategi $QGUD$3IRQGHQVVWUDWHJLE\JJHUSnYlUGHVNDSDQGHLIOHUDVWHJYDODY VWUDWHJLVN WLOOJnQJVI|UGHOQLQJ YDO DY LQGH[ RFK DNWLY I|UYDOWQLQJ 7LOO JUXQG I|U VWUDWHJLQ OLJJHU HWW DQWDO SULQFLSHU VN ,QYHVWPHQW %HOLHIV 'HVVD EHVNULYHU IRQGHQV V\Q Sn KXU NDSLWDOPDUNQDGHQ IXQJHUDU VDPW P|MOLJKHWHURFKI|UXWVlWWQLQJDUDWWVNDSDHQJRGDYNDVWQLQJ 'HQ VWUDWHJLVND SRUWI|OMHQ WDV IUDP PHG VW|G DY HQ LQWHUQW XWYHFNODG $VVHW/LDELOLW\0RGHO $/0 GlU KlQV\Q WDV WLOO GHQ I|UYlQWDGH OnQJ VLNWLJD XWYHFNOLQJHQ L SHQVLRQVV\VWHPHW RFK Sn GH ILQDQVLHOOD PDUN QDGHUQD 'HW LQQHElU DWW IRQGHQV VWUDWHJLVND SRUWI|OM XWJ|UV DY HQ

VDPPDQVlWWQLQJDYROLNDWLOOJnQJVVODJVRPIRQGHQEHG|PWJHUGHQElVWD 6NU JHQHUDWLRQVQHXWUDODRFKOnQJVLNWLJDWLOOYl[WHQI|UIUDPWLGDSHQVLRQHU 9DOHWDYLQGH[VHVVRPHQGHODYGHQVWUDWHJLVNDSODFHULQJVSURFHVVHQ GlU LQGH[ IDVWVWlOOHU HWW LQYHVWHULQJVXUYDO I|U GHQ LQWHUQD RFK H[WHUQD I|UYDOWQLQJHQ)RQGHQKDULVWRUXWVWUlFNQLQJHUVDWWGHWUDGLWLRQHOODEUHGD NDSLWDOYlJGD LQGH[HQ PHG PHU VSHFLDOLVHUDGH LQGH[ VRP Sn HWW PHU ULVNHIIHNWLYWVlWWI|UYlQWDVELGUDWLOOGHQIUDPWLGDDYNDVWQLQJHQ

Portföljen $QGUD$3IRQGHQVSRUWI|OMEHVWRGYLGnUVVOXWDYSURFHQWDNWLHU SURFHQWUlQWHElUDQGHWLOOJnQJDURFKSURFHQWDOWHUQDWLYDWLOOJnQJDU -lPI|UW PHG I|UHJnHQGH nUVVNLIWH KDU DQGHOHQ DNWLHU RFK DOWHUQDWLYD WLOOJnQJDUPLQVNDWPHGUHVSHNWLYHSURFHQWHQKHWHUPHGDQDQGHOHQ UlQWHElUDQGH WLOOJnQJDU |NDW PHG SURFHQWHQKHWHU ILJXU cUHWV I|UlQGULQJDU I|OMHU L KXYXGVDN WUHQGHQ IUnQ WLGLJDUH nU ERUWVHWW IUnQ DWW DQGHOHQ UlQWRU |NDW 8WOlQGVND DNWLHU H[NOXVLYH WLOOYl[WPDUNQDGHU VWnU I|UGHQVW|UVWDPLQVNQLQJHQ

Figur 5.6 Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering

gYULJW $OWHUQDWLYDWLOOJnQJDU 5lQWHElUDQGHWLOOJnQJDU 3URFHQWDYWRWDODWLOOJnQJDU$QGUD$3IRQGHQ 6(.PLOMDUGHU $NWLHU

'LIIHUHQV

3URFHQWHQKHWHU

± ±

gYULJW 7$$ HWF $OWWLOOJnQJDU 5lQWRU

$NWLHULWLOOYl[W PDUNQDGHU 8WOlQGVND DNWLHU H[NOWLOOYl[W PDUNQDGHU

6YHQVNDDNWLHU

$YVHUMXOL)DNWLVNDOORNHULQJGHQGHFHPEHUYDUMHnU 7LOOJnQJVI|UGHOQLQJNDQDYYLNDIUnQGHQUHGRYLVDGHI|UGHOQLQJHQGnWHUPLQVH[SRQHULQJHQVXPPHUDVVHSDUDWRFKHMVRPHQGHODYWLOOJnQJVVODJHQVPDUNQDGVYlUGHQI|U lUWHUPLQHUDOORNHUDGH|YHUUHVWHUDQGHWLOOJnQJVNODVVHU $YYLNHUPHG6(.PLOMRQHUIUnQGHWUHGRYLVDGHYlUGHWIUlPVWRUVDNDWDYSHULRGLVHULQJVHIIHNWHU,DOWHUQDWLYDWLOOJnQJDULQJnUVHGDQNLQHVLVND$DNWLHU

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden)

Tillfällig överträdelse av placeringsreglerna 8QGHU nUHW OLNVRP XQGHU I|UHJnHQGH nU |YHUVNUHG $QGUD $3IRQGHQ IHPSURFHQWVJUlQVHQ L SODFHULQJVUHJOHUQD I|U LQQHKDY L RQRWHUDGH DNWLHU )|U DWW PLQVND nUHWV LQQHKDY KDU GHODU DY LQQHKDYHQ DY\WWUDWV YLG WYn WLOOIlOOHQ Vn DWW DQGHOHQ RQRWHUDGH DNWLHU DY IRQGHQV WRWDOD NDSLWDO

6NU PLQVNDGHVWLOOSURFHQWSHUGHQGHFHPEHU (QOLJWODJHQRP DOOPlQQD SHQVLRQVIRQGHU $3IRQGHU VND HQ IRQG VRP |YHUVNULGHU GH NYDQWLWDWLYD SODFHULQJVUHJOHUQD DYYHFNOD GHQ |YHUVNMXWDQGH GHOHQ DY LQQHKDYHW Vn VQDUW GHW lU OlPSOLJW PHG KlQV\Q WLOO PDUNQDGVI|UKnOODQGHQD

Kostnader $QGUD$3IRQGHQVIUlPVWDNRVWQDGVGULYDUHXQGHUGHVHQDVWHIHPnUHQSn WRWDO QLYn lU |NQLQJ DY I|UYDOWDW NDSLWDO YDOXWDNXUVHIIHNWHU VDPW HQJnQJVNRVWQDGHU L VDPEDQG PHG GHQ JHQRPI|UGD LQWHUQDOLVHULQJHQ gNQLQJDYI|UYDOWDWNDSLWDOlUGHQVW|UVWDGULYDUHWLOONRVWQDGV|NQLQJHQL DEVROXWDWDOGnIUDPI|UDOOWH[WHUQDI|UYDOWDUDUYRGHQRFKGHSnNRVWQDGHUlU VWDUNW NRUUHOHUDGH WLOO VWRUOHN Sn I|UYDOWDW NDSLWDO 8QGHU SHULRGHQ í KDU IRQGHQ JHQRPI|UW HQ LQWHUQDOLVHULQJ I|U DWW Sn HWW NRVWQDGVHIIHNWLYW VlWW I|UYDOWD GHQ YlOGLYHUVLILHUDGH SRUWI|OM VRP NUlYV I|U DWW Qn HQ K|J ULVNMXVWHUDG DYNDVWQLQJ 8QGHU SHULRGHQ KDU FD PLOMDUGHU NURQRU IO\WWDWV IUnQ H[WHUQ WLOO LQWHUQ I|UYDOWQLQJ YLONHW XQGHU VMlOYD WUDQVIHUHULQJVIDVHQ LQQHEXULW |NDGH U|UHOVHNRVWQDGHU RFK GHSnNRVWQDGHU'HQSRVLWLYDHIIHNWHQDYLQWHUQDOLVHULQJVDUEHWHWLIRUPDY OlJUH NRVWQDGHU KDU XSSNRPPLW IURP nU Gn I|UYDOWQLQJVNRVWQDGVDQGHOHQI|UWRWDODNRVWQDGHUPLQVNDGHYlVHQWOLJWRFK VM|QNIUnQSURFHQWWLOOSURFHQW

Tabell 5.4 Andra AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016 Interna kostnader 169 178 195 212 217 Personalkostnader 101 112 118 126 131 Lokalkostnader 5 5 5 5 5 Köpta tjänster 10 10 14 11 12 Informations- och datakostnader 40 38 46 58 58 Övrigt 13 13 12 12 11 18 Externa förvaltningskostnader 203 245 286 321 264 Summa 372 423 481 533 481 Förvaltningskostnadsandel % 0,16 0,17 0,17 0,18 0,15 19 Antal anställda 60 59 63 64 66 Andel kvinnor % 38 37 38 34 33 Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar

,EHUlNQLQJHQH[NOXGHUDVVH[IRQGHUPHGHWWWRWDOWPDUNQDGVYlUGHDYPLOMDUGNURQRUGn PHUlQSURFHQWDYLQQHKDYHWXWJ|UVDYQRWHUDGHLQQHKDYRFKGlUI|ULQWHGHILQLHUDVVRP QRWHUDGHLQQHKDYYLGOLPLWXSSI|OMQLQJHQ ([NOXVLYHSUHVWDWLRQVEDVHUDGHDUYRGHQ 9LGnUHWVVOXW

'HW lU IUDPI|U DOOW I|UYDOWQLQJHQ DY JOREDOD NUHGLWHU DNWLHU RFK 6NU UlQWHElUDQGHWLOOJnQJDUSnWLOOYl[WPDUNQDGHUVRPIO\WWDWVIUnQH[WHUQWLOO LQWHUQ I|UYDOWQLQJ PHG VWRUDNUDYSn HUIRUGHUOLJW UHVXUV RFK V\VWHPVW|G VDPW NYDOLWHWVVlNULQJ DY LQWHUQD UXWLQHU gNQLQJHQ DY IRQGHQV LQIRUPDWLRQV RFK GDWDNRVWQDGHU EHURU WLOO VWRU GHO Sn GHQ XW|NDGH PlQJGHQ GDWDNlOORU VRP NUlYV I|U IRQGHQV LQWHUQD NYDQWLWDWLYD I|UYDOWQLQJ ,QWHUQDOLVHULQJHQ KDU YDULW HWW NUDIWIXOOW YHUNW\J I|U DWW EHKnOODNRVWQDGVHIIHNWLYLWHWlYHQPHGHQDOOWPHUVRILVWLNHUDGSRUWI|OM'H WRWDODNRVWQDGHUQDKDUPLQVNDWEHW\GOLJWWDFNYDUHOlJUHH[WHUQDDUYRGHQ VDPWLGLJWVRPGHLQWHUQDNRVWQDGHUQDRFKGHSnNRVWQDGHUQD|NDWQnJRWWLOO I|OMGDYHQVW|UUHRFKPHUNRPSOH[LQWHUQI|UYDOWQLQJ (QEHW\GDQGHGHODYIRQGHQVNRVWQDGHUlULXWOlQGVNYDOXWDYLONHWJ|U DWW NURQI|UVYDJQLQJHQ PRW IUDPI|U DOOW GROODU RFK HXUR SnYHUNDW NRVWQDGHU L DEVROXWD WHUPHU 8QGHU IRNXVHUDU $QGUD $3IRQGHQ EODSnDWWHIIHNWLYLVHUDRFKUHGXFHUDNRVWQDGHQI|UPDUNQDGVLQIRUPDWLRQ PHGHIIHNWIUDPI|UDOOWIURP

Hållbarhet och ägarstyrning 8QGHUnUHWKDUDUEHWHWLQRPKnOOEDUKHWVRPUnGHWIRUWVDWWDWWXWYHFNODVRFK LQWHQVLILHUDV 6WRU YLNW KDU ODJWV Sn DWW LQWHJUHUD KnOOEDUKHWVIUnJRU L I|UYDOWQLQJHQ %ODQG DQQDW KDU $QGUD $3IRQGHQ LPSOHPHQWHUDW (6* IDNWRUHU L WLOOJnQJVVODJHW JOREDOD DNWLHU L GHQ NYDQWLWDWLYD I|UYDOWQLQJHQ )RQGHQ EHVOXWDGH RFNVn DWW J|UD JU|QD REOLJDWLRQHU WLOO HWW HJHW WLOOJnQJVVODJ RFK GlUPHG WLOO HQ GHO DY GHQ |YHUJULSDQGH LQYHVWHULQJVVWUDWHJLQ $QGUD$3IRQGHQKDUXQGHUnUHW\WWHUOLJDUHPLQVNDWVLQILQDQVLHOODULVN LQRP IRVVLO HQHUJL 7RWDOW KDU QX IRQGHQ DYYHFNODW LQYHVWHULQJDUQD L NROERODJ ROMH RFK JDVERODJ VDPW HOSURGXFHUDQGH ERODJ )RQGHQ KDU WDJLW IUDP HWW GRNXPHQW VRP EHVNULYHU KXU NOLPDWDQDO\VHU LQWHJUHUDV L LQYHVWHULQJVSURFHVVHQ RFK KXU IRQGHQ DUEHWDU PHG NOLPDWIUnJDQ )RQGHQV DPELWLRQ lU DWW XWYHFNOD SRUWI|OMHQ L OLQMH PHG WYnJUDGHUVPnOHW$QGUD$3IRQGHQUDQNDGHVVRPQXPPHUnWWDLYlUOGHQ I|U KDQWHULQJ DY NOLPDWULVNHU DY $VVHW 2ZQHUV 'LVFORVXUH 3URMHFW $2'3 )RQGHQ KDU XQGHU nUHW LQYHVWHUDW PLOMRQHU GROODU L :RPHQ (QWUHSUHQHXUV 2SSRUWXQLW\ )DFLOLW\ VRP lU HWW SDUWQHUVNDS PHOODQ *ROGPDQ 6DFKV :RPHQ RFK ,)& :(2) ELGUDU WLOO DWW |YHUEU\JJD HQ JOREDO NUHGLWNO\IWD I|U VPn RFK PHGHOVWRUD I|UHWDJ VRP lJV DY NYLQQRU L WLOOYl[WOlQGHU VDPW J|U GHW P|MOLJW I|U NYLQQOLJD HQWUHSUHQ|UHUDWWXWYHFNODVLQDI|UHWDJ8QGHUnUHWVNUHYIRQGHQEUHYWLOO GU\JWVYHQVNDERODJRFKXSSPDQDGHGHPDWWUHGRYLVDKXUGHNRSSODU VLQ YHUNVDPKHW WLOO )1V KnOOEDUKHWVPnO YLONHW IRQGHQ I|OMHU XSS L VDPEDQG PHG ERODJHQV nUVVWlPPRU )RQGHQ KDU XQGHU U|VWDW L FD VYHQVND ERODJ VDPW FLUND XWOlQGVND 'lUXW|YHU VWnU IRQGHQ EDNRP HQ PlQJG LQLWLDWLY RFK GLDORJHU PHG VnYlO ERODJ VRP ODJVWLIWDUH I|UDWWXWYHFNODRFKI|UElWWUDERODJVVW\UQLQJLEnGHVSHFLILNDIDOORFKPHU JHQHUHOOW

Risk- och kontrollverksamhet )|UHWWSDUnUVHGDQVWDUWDGH$QGUD$3IRQGHQHWWDUEHWHPHGDWWXWYHFNOD RFK I|UElWWUD IRQGHQV ULVN RFK NRQWUROOYHUNVDPKHW $UEHWHW KDU IRUWVDWW

6NU XQGHU PHG PnOHW DWW Sn HWW HIIHNWLYW VlWW SUHVWHUD HWW ULVN RFK NRQWUROODUEHWH L YlUOGVNODVV (Q GHO L GHWWD lU $QGUD $3IRQGHQV DUEHWH PHGRSHUDWLYDULVNHUVRPQXXWYHFNODWVXQGHUnUYLONHWVlUVNLOWO\IWHV IUDPLI|UUDnUHWVXWYlUGHULQJ8QGHUnUHWKDULPSOHPHQWHULQJDYHWWQ\WW DQDO\VYHUNW\J I|U ILQDQVLHOOD ULVNHU DYVOXWDWV 9HUNW\JHW LQQHElU LPSOHPHQWHULQJ DY HQ Q\ ULVNPRGHOO VRP JHU ElWWUH DQDO\VP|MOLJKHWHU YLONHWEOD|NDUI|UVWnHOVHQI|UGHQWRWDODULVNELOGHQDYIRQGHQVSRUWI|OM EHVWnHQGH DY EnGH QRWHUDGH RFK RQRWHUDGH WLOOJnQJDU 'HW Q\D ULVNV\VWHPHWLQQHElUlYHQQ\DP|MOLJKHWHUDWWJHQRPI|UD(6*DQDO\VSn DNWLHSRUWI|OMHU YLONHW lU HWW DUEHWH VRP LQLWLHUDGHV XQGHU PHQ VRP NRPPHU DWW XWYHFNODV XQGHU 8W|YHU SURMHNWHW QlU GHW JlOOHU Q\WW ULVNV\VWHP KDU HWW Q\WW YHUNW\J I|U DYNDVWQLQJVDQDO\V XSSKDQGODWV RFK LPSOHPHQWHUDWVXQGHUnUHW*HQRPYHUNW\JHWVNDSDVElWWUHP|MOLJKHWHUDWW DQDO\VHUDRFKI|UNODUDYDGVRPGULYHUDYNDVWQLQJHQLIRQGHQVSRUWI|OMHU (IWHUVRPGHQQDSURFHVVYDUPHUPDQXHOOWLGLJDUHPLQVNDVlYHQRSHUDWLYD ULVNHULQRPGHWWDRPUnGHEHW\GOLJW9LGDUHKDUHWWSURMHNWLQLWLHUDWVXQGHU nUHWLV\IWHDWWEHVNULYDIRQGHQVEHILQWOLJDDUEHWHPHGLQWHUQVW\UQLQJRFK NRQWUROOYLONHWE\JJHUSnSULQFLSHQRPWUHI|UVYDUVOLQMHU3DUDOOHOOWPHG GHWWDSURMHNWKDUHQLQWHUQUHYLVLRQVOHYHUDQW|UXSSKDQGODWVRFKI|UVODJWLOO LQI|UDQGH WDJLWV IUDP VRP HQ GHO DY GHQ WRWDOD LQWHUQD VW\UQLQJHQ RFK NRQWUROOHQ $UEHWHW DYVOXWDV XQGHU YnUHQ PHG DYUDSSRUWHULQJ L VW\UHOVHQVDPWLQLWLHULQJDYHWWI|UVWDLQWHUQUHYLVLRQVXSSGUDJ)RQGHQKDU lYHQI|UVWlUNWVLQFRPSOLDQFHDYGHOQLQJPHGHQSHUVRQLV\IWHDWWNXQQD KDQWHUD|NDGHNUDYLQRPUHJHOHIWHUOHYQDG

7UHGMH$3IRQGHQ

5HJHULQJHQV EHG|PQLQJ 7UHGMH $3IRQGHQ KDU LQIULDW UROOHQ DWW KDQWHUD QHWWRIO|GHW PHOODQ LQ RFK XWEHWDOQLQJDUQD L LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWVnVRPDYVHWW )RQGHQ KDU ELGUDJLW WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWV OnQJVLNWLJD ILQDQVLHULQJ VDPW DNWLYW DUEHWDW PHG KnOOEDUKHWVIUnJRU 6DPPDQWDJHW KDU7UHGMH$3IRQGHQLQIULDWUHJHULQJHQVI|UYlQWQLQJDUSnIRQGHQ

6NlOHQI|UUHJHULQJHQVEHG|PQLQJ

Sammanfattning 8QGHU |YHUI|UGH 7UHGMH $3IRQGHQ PLOMDUGHU NURQRU WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW 1HWWR XSSJnU IRQGHQV DFNXPXOHUDGH |YHUI|ULQJDUWLOOPLOMDUGHUNURQRUVHGDQ 7UHGMH $3IRQGHQ KDU ELGUDJLW WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWV OnQJVLNWLJD ILQDQVLHULQJ 8QGHU XSSJLFN IRQGHQV DYNDVWQLQJ WLOO PLOMDUGHUNURQRUHIWHUNRVWQDGHUYLONHWPRWVYDUDUSURFHQW'HQ JHQRPVQLWWOLJDDYNDVWQLQJVHGDQKDUXSSJnWWWLOOSURFHQWYLONHW PHU lQ YlO |YHUVWLJHU LQNRPVWLQGH[ VRP |NDW PHG SURFHQW SHU nU XQGHU VDPPD SHULRG 3n KnOOEDUKHWVRPUnGHW KDU EOD HQ YlVHQWOLJKHWVDQDO\V RFK LQWUHVVHQWGLDORJHU JHQRPI|UWV XQGHU nUHW 6\IWHW KDU YDULW DWW YLGDUHXWYHFNOD KnOOEDUKHWVDUEHWHW RFK W\GOLJJ|UD NRPPXQLNDWLRQHQNULQJGHWWD

Tabell 5.5 Tredje AP-fondens resultat 6NU Miljarder kronor 2012 2013 2014 2015 2016 Ingående fondkapital 214,1 233,0 258,5 288,3 303,0 Överföringar -3,8 -6,9 -5,1 -4,9 -6,6 Årets resultat 22,6 32,4 35,0 19,6 28,0 Utgående fondkapital 233,0 258,5 288,3 303,0 324,5 Årets förändring, mdkr 18,9 25,5 29,8 14,7 21,5 Procent Avkastning före kostnader 10,7 14,2 13,8 6,9 9,5 Avkastning efter kostnader 10,7 14,1 13,7 6,8 9,4 Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar

Fondkapital och resultat 7UHGMH $3IRQGHQV UHVXOWDW XSSJLFN WLOO PLOMDUGHU NURQRU YLONHWPRWVYDUDUHQDYNDVWQLQJSnSURFHQWHIWHUNRVWQDGHU8QGHUnUHW |YHUI|UGHV PLOMDUGHU NURQRU WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW 6DPPDQWDJHW |NDGH IRQGNDSLWDOHW PHG PLOMDUGHU NURQRU WLOO PLOMDUGHUNURQRU , ILJXU UHGRYLVDV 7UHGMH $3IRQGHQV WRWDOD DYNDVWQLQJ HIWHU NRVWQDGHU VHGDQ 6RP IUDPJnU L ILJXUHQV K|JUD GHO XSSJLFN GHQ JHQRPVQLWWOLJDDYNDVWQLQJHQHIWHUNRVWQDGHUWLOOSURFHQWSHUnUXQGHU SHULRGHQ ± YLONHW NDQ MlPI|UDV PHG LQNRPVWLQGH[ VRP L JHQRPVQLWW|NDWPHGSURFHQWSHUnUXQGHUVDPPDSHULRG

Figur 5.7 Tredje AP-fondens totala avkastning

$3 .RVWQDG 7RWDOQRPLQHOODYNDVWQLQJHIWHUNRVWQDGHU3URFHQW ,QNRPVWLQGH[ $3PnOVlWWQLQJ 6KDUSHNYRW I|UOLNYLGSRUWI|OM

$YNDVWQLQJ ±SHUnU *HQRPVQLWWOLJDYNDVWQLQJ

*HQRPVQLWWOLJULVNMXVWHUDGDYNDVWQLQJ

5LVNMXVWHUDGDYNDVWQLQJVKDUSHNYRW ±SHUnU VKDUSHNYRW

QHJ QHJ QHJ QHJ

MXOL0nOVlWWQLQJSnLUHDODYNDVWQLQJ'HQJHQRPVQLWWOLJDnUOLJDLQIODWLRQHQXQGHUKDUYDULWaEDVHUDWSnLQIODWLRQVWDNWPlWWPnQDGVYLVIUnQ6&% 3URYLVLRQV RFK U|UHOVHNRVWQDG VRP DQGHO DY JHQRPVQLWWHW DY nUHWV LQJnHQGH RFK XWJnHQGH PDUNQDGVYlUGH EDVHUDW HQEDUW Sn XWJnHQGH PDUNQDGVYlUGH /LNYLGSRUWI|OMHQH[NOXGHUDULQYHVWHULQJDULRQRWHUDGHDNWLHUIDVWLJKHWHUMRUGEUXNVNRJLQIUDVWUXNWXUNRQYHUWLEOHUGLYHUJHUDQGHVWUDWHJLHUVDPWPDNUR 1RPLQHOODYNDVWQLQJVHGDQIRQGHQVVWDUWVHQDVWHWLRnUHQVDPWVHQDVWHIHPnUHQ 6KDUSHNYRWI|U GHQWRWDOD SRUWI|OMHQLQNOXVLYH QRWHUDGH VDPW RQRWHUDGH WLOOJnQJDU6KDUSHNYRWHQ EDVHUDV Sn nUOLJ DYNDVWQLQJ I|UH NRVWQDGHUPnQDGHUV VYHQVN VNXOGYl[HO I|U nULJVYHQVN VWDWVREOLJDWLRQ I|U nUVQRGSn VYHQVND VWDWHQNXUYDQ <&*7I|U VDPW DQWDJDQGH RPKDQGHOVGDJDU %HUlNQDG VKDUSHNYRW DYYLNHU IUnQ UHGRYLVDW YlUGH Sn I|U WRWDOSRUWI|OMHQ Gn IRQGHQ DQYlQGHU HQ DQQDQ ULVNIUL UlQWD

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden, Riksbanken och SCB)

8QGHU DYNDVWDGH 7UHGMH $3IRQGHQV SRUWI|OM SURFHQW I|UH NRVWQDGHU 7UHGMH $3IRQGHQ UHGRYLVDU DYNDVWQLQJHQ SHU ULVNNODVV I|UH

6NU NRVWQDGHU 'H ROLND ULVNNODVVHUQD ELGURJ WLOO GHQ WRWDOD DYNDVWQLQJHQ HQOLJW I|OMDQGH DNWLHU SURFHQWHQKHWHU YDOXWD SURFHQWHQKHWHU LQIODWLRQ SURFHQWHQKHWHU UlQWRU SURFHQWHQKHWHU NUHGLWHU SURFHQWHQKHWHU RFK DEVROXWDYNDVWDQGH VWUDWHJLHU SURFHQWHQKHWHU 5LVNNODVVHQ YDOXWD EHVWnU DY IRQGHQV H[SRQHULQJ I|U I|UlQGULQJDU L YDOXWDNXUVHU PRW VYHQVND NURQRU ([SRQHULQJDU KlUU|U IUnQ GH LQYHVWHULQJDU L XWOlQGVND WLOOJnQJDU VRP LQWH VlNUDWV WLOO VYHQVND NURQRU VDPW IUnQ GLUHNWD YDOXWDSRVLWLRQHU 9DOXWDSRVLWLRQHU WDV EnGH L V\IWH DWW |ND DYNDVWQLQJHQ RFK PLQVND ULVNHQ L WRWDOSRUWI|OMHQ 7LOO ULVNNODVVHQ ,QIODWLRQK|ULQYHVWHULQJDULVNRJIDVWLJKHWHURFKUHDOREOLJDWLRQHU , QHGUH GHOHQ DY ILJXU IUDPJnU DWW WRWDOSRUWI|OMHQV JHQRPVQLWWOLJD nUOLJD ULVNMXVWHUDGH DYNDVWQLQJ PlWW PHG HQ VN 6KDUSHNYRW YDU XQGHU SHULRGHQ ± XQGHU WLRnUVSHULRGHQ ± XQGHU IHPnUVSHULRGHQ ± VDPW XQGHU 6KDUSHNYRWHQ DQJHUKXUP\FNHWDYNDVWQLQJIRQGHQJHQHUHUDWLI|UKnOODQGHWLOOGHQULVN VRPWDJLWVXQGHUWLGVSHULRGHQ(QK|J6KDUSHNYRWlUHIWHUVWUlYDQVYlUW

Aktiv förvaltning 7UHGMH $3IRQGHQ KDU XQGHU nUHQ XWYHFNODW VLQ I|UYDOWQLQJVPRGHOO RFK KDUWLOOI|OMGDYGHWlYHQlQGUDWVLQGHILQLWLRQDYDNWLYI|UYDOWQLQJ,V\IWH DWW XQGHUOlWWD HQ MlPI|UHOVH PHOODQ IRQGHQV QXYDUDQGH RFK WLGLJDUH GHILQLWLRQHU KDU GHVVD MXVWHUDWV L 0F.LQVH\V UDSSRUW 'HW LQQHElU H[HPSHOYLV DWW GHILQLWLRQHQ IUnQ lQGUDWV Vn DWW GHQ WDU KlQV\Q WLOO ULVNVNLOOQDGHU PHOODQ IRQGHQ RFK GHQ OnQJVLNWLJD VWDWLVND SRUWI|OMHQ /63VRPXWJ|UMlPI|UHOVHPnWWHWI|UGHQDNWLYDI|UYDOWQLQJHQ 0HG KlQV\Q WLOO RYDQVWnHQGH I|UXWVlWWQLQJDU KDU 7UHGMH $3IRQGHQV DNWLYDnUOLJDDYNDVWQLQJLJHQRPVQLWWYDULWSURFHQWDYOLNYLGSRUWI|OMHQ XQGHU í RFK SURFHQW XQGHU í 8QGHU XSSJLFN GHQ DNWLYD DYNDVWQLQJHQ WLOO SURFHQW (Q EDNRPOLJJDQGH RUVDN WLOO UHVXOWDWHW YDU ULVNNODVVHQ YDOXWD DEVROXWDYNDVWDQGH VWUDWHJLHU RFKDOORNHULQJVRPELGURJPHGSURFHQWHQKHWHU

Figur 5.8 Tredje AP-fondens aktiva avkastning 2001–2016

cUOLJDNWLYDYNDVWQLQJI|UHNRVWQDGHU3URFHQW Under perioden 2010- 2015 använde fonden en 8WYHFNOLQJDNWLYDYNDVWQLQJSHUnU ± bredare definition av aktiv *HQRPVQLWWOLJ DNWLYDYNDVWQLQJ avkastning och mäter den på total portföljnivå (uppgick till 4,4 % 7 2015)

+LVWRULVN

XWYHFNOLQJDY

GHQDNWLYD

DYNDVWQLQJHQ

QHJ QHJ QHJ QHJ QHJ QD QD QD QD QD QD QD QD QD QD

,QIRUPDWLRQVNYRW ,QIRUPDWLRQVNYRW

$NWLYDYNDVWQLQJSHUWLOOJnQJVVODJ 'HILQLWLRQDYDNWLYDYNDVWQLQJ$3

ƒ $NWLYI|UYDOWQLQJLQRPWLOOJnQJVVODJ H[NODOWHUQDWLYDLQYHVWHULQJDU ƒ $YNDVWQLQJIUnQRYHUOD\PDQGDW 'HILQLWLRQ $NWLHU 5lQWRU .UHGLWHU ,QIODWLRQ 9DOXWD $NWLY ƒ $OORNHULQJVHIIHNWHU RFK DEVROXW DYNDVWQLQJ QHGEU\WQLQJ DYNDVWDQGH ƒ 5HVXOWDWHWIUnQDEVROXWDYNDVWDQGH DYDNWLY VWUDWHJLHU RFK VWUDWHJLHU DYNDVWQLQJ DOORNHULQJ ƒ $YYLNHOVHQIUnQMlPI|UHOVHLQGH[ I|UEHWDI|UYDOWQLQJHQ ƒ -XVWHUDG |YHUDYNDVWQLQJLQRP ULVNNODVVHURFKI|UWRWDOSRUWI|OMHQ MlPI|UWPHGVLWWMlPI|UHOVHLQGH[ 0LOMDUGHU6(. /63 LQNOXVLYHDOORNHULQJ MXOL%HUlNQDVPRWOLNYLGSRUWI|OMHQVRPEDV*HQRPVQLWWDULWPHWLVNWPHGHOYlUGHDYGHQnUOLJDDNWLYDDYNDVWQLQJHQ)|UGHILQLHUDVSURFHQWXHOOnUOLJDNWLYDYNDVWQLQJ VRPGHQDNWLYDDYNDVWQLQJHQEHUlNQDWVRPVXPPDQDYGHQGDJOLJDDYNDVWQLQJHQLI|UKnOODQGHWLOOPHGHODYLQJnHQGHRFKXWJnHQGHEDODQV,QIRUPDWLRQVNYRWHQGHILQLHUDVVRPGHQ DNWLYDDYNDVWQLQJHQGLYLGHUDWPHGIRQGHQVDNWLYDULVNRFKYLVDUKXUP\FNHW|YHUDYNDVWQLQJVRPGHQDNWLYDI|UYDOWQLQJHQJHWW$QQXDOLVHUDG LQIRUPDWLRQVNYRWEDVHUDGSnGDJOLJDYNDVWQLQJ RFKDQWDJDQGHRPKDQGHOVGDJDU%HUlNQDVJHQRP|YHUDYNDVWQLQJHQIUnQMlPI|UHOVHLQGH[I|UYDUMHWLOOJnQJVVODJ'HQDNWLYDDYNDVWQLQJHQPlWVJHQRPDWWMlPI|UDIRQGHQV WRWDODYNDVWQLQJPHGDYNDVWQLQJHQIUnQHWWOnJNRVWQDGVLQGH[HQOnQJVLNWLJVWDWLVNSRUWI|OM/63VRPSnVLNWVNDDYNDVWDUHDOW$YNDVWQLQJHQI|UMlPI|UHOVHLQGH[MXVWHUDVSHU WLOOJnQJVNODVVPHGHQKlYVWnQJVRPPRWVYDUDUGHQHYHQWXHOODULVNVNLOOQDGHQPlWWLYRODWLOLWHWPHOODQ$3RFK/63)|UYDUGHQWRWDODMXVWHULQJVIDNWRUQ Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål 6NU 7UHGMH$3IRQGHQKDUHWWOnQJVLNWLJWUHDOWDYNDVWQLQJVPnOSnSURFHQW SHU nU 0nOHW EHG|PV JH HQ EUD EDODQV PHOODQ VWDELOLWHW L SHQVLRQVV\VWHPHW Sn OnQJ VLNW RFK EHJUlQVD ULVNHQ I|U YlUGHIDOO L IRQGI|UP|JHQKHWHQSnNRUWVLNW , GHQ K|JUD GHOHQ DY ILJXU IUDPJnU DWW IRQGHQV nUOLJD DYNDVWQLQJ HIWHU NRVWQDGHU YDU SURFHQW XQGHU GHQ VHQDVWH IHPnUVSHULRGHQ ± SURFHQW XQGHU WLRnUVSHULRGHQ ± RFK SURFHQW XQGHU SHULRGHQ ± 'HWWD LQQHElU DWW 7UHGMH $3 IRQGHQ XSSQnGGH VW\UHOVHQV OnQJVLNWLJD DYNDVWQLQJVPnO XQGHU VDPWOLJD QlPQGD SHULRGHU )RQGHQV DYNDVWQLQJ HIWHU NRVWQDGHU KDU lYHQ YDULW K|JUHlQLQNRPVWLQGH[XQGHUVDPWOLJDQlPQGDSHULRGHU

Investeringsprocess och strategi 7UHGMH$3IRQGHQVI|UYDOWQLQJVPRGHOOE\JJHUSnHQLQYHVWHULQJVILORVRIL GlU ULVNWDJDQGH ULVNVSULGQLQJ SURJQRVI|UPnJD RFK WLGVGLYHUVLILHULQJ lU OHGRUG VRP LPSOHPHQWHUDV JHQRP G\QDPLVN DOORNHULQJ 6\IWHW PHG PRGHOOHQ lU DWW |ND VDQQROLNKHWHQ I|U DWW XSSQn IRQGHQV |YHUJULSDQGH PnOVlWWQLQJ JHQRP DWW PLQVND ULVNHQ I|U VWRUD QHJDWLYD XWIDOO $OORNHULQJHQLQNOXGHUDUEnGHOnQJRFKPHGHOIULVWLJDEHVOXW)RNXVOLJJHU Sn WRWDOSRUWI|OMHQV DYNDVWQLQJ RFK ULVN 7UHGMH $3IRQGHQ GHODU LQ DOORNHULQJHQ L ULVNNODVVHU L VWlOOHW I|U WLOOJnQJVVODJ GlU YDUMH ULVNNODVV UHSUHVHQWHUDU HQ YLVV XQGHUOLJJDQGH ULVN VRP DNWLHU UlQWRU RFK NUHGLWHU HWF )|UYDOWQLQJVPRGHOOHQV VlUGUDJ P|MOLJJ|U OnQJVLNWLJKHW RFK IOH[LEHOW DJHUDQGH 6W\UHOVHQ IDWWDU EHVOXW RP H[SRQHULQJVLQWHUYDOO I|U ROLND ULVNNODVVHU'lUHIWHUKDUYHUNVWlOODQGHGLUHNW|UPDQGDWDWWLPSOHPHQWHUD RFK I|UYDOWD SRUWI|OMHQV ULVN LQRP GH EHVOXWDGH H[SRQHULQJVLQWHUYDOOHQ ,PSOHPHQWHULQJHQ VNHU IUlPVW JHQRP IRQGHQV EHWDSRUWI|OM RFK DOWHUQDWLYDLQYHVWHULQJDU

Portföljen 7UHGMH $3IRQGHQV SRUWI|OM EDVHUDW Sn WLOOJnQJVVODJ EHVWRG YLG nUV VOXW DY SURFHQW DNWLHU SURFHQW UlQWHElUDQGH WLOOJnQJDU RFK SURFHQW DOWHUQDWLYD WLOOJnQJDU 0RWVYDUDQGH I|UGHOQLQJ XWLIUnQ ULVNNODVVHU lU SURFHQW DNWLHU SURFHQW UlQWRU SURFHQW NUHGLWHU SURFHQW LQIODWLRQ RFK SURFHQW DEVROXWDYNDVWDQGH VWUDWHJLHU cUHWV I|UlQGULQJDUI|OMHULKXYXGVDNWUHQGHQIUnQGHQlUPDVWHnUHQGnDQGHOHQL ULVNNODVVLQIODWLRQ|NDWQnJRWVDPWLGLJWVRPULVNNODVVHQUlQWRUPLQVNDWV

6NU Figur 5.9 Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering

gYULJW $OWHUQDWLYDWLOOJnQJDU 5lQWHElUDQGHWLOOJnQJDU 3URFHQWDYWRWDODWLOOJnQJDU7UHGMH$3IRQGHQ 6(.PLOMDUGHU $NWLHU

0DUNQDGVYlUGHEDVHUDGSnWLOOJnQJVVODJ 0DUNQDGVYlUGHEDVHUDGSnULVNNODVVHU

'LIIHUHQV

3URFHQW HQKHWHU gYULJW ± $EVROXWDYNDVW 7$$HWF DQGHVWUDWHJLHU $OWWLOOJnQJDU a a a gYULJ H[SRQHULQJ ,QIODWLRQ 5lQWRU .UHGLWHU

$NWLHUL 5lQWRU WLOOYl[W PDUNQDGHU 8WOlQGVND DNWLHU H[NOWLOOYl[W PDUNQDGHU $NWLHU 6YHQVND DNWLHU

MXOLVNHGGHHQ|YHUJnQJIUnQWLOOJnQJVDOORNHULQJWLOODOORNHULQJHQOLJWULVNNODVV$OORNHULQJEDVHUDGSnULVNNODVVHQOLJWnUVI|UYDOWQLQJVPRGHOO ,QRP|YULJH[SRQHULQJLQJnUXSSDUEHWDGHUHVXOWDWIUnQYDOXWDH[SRQHULQJLQGH[OlQNDGHWLOOJnQJDUNRQYHUWLEOHUGLYHUJHUDQGH RFKPDNURVWUDWHJLHU ,QIODWLRQXWJ|UVDYUHDOUlQWHREOLJDWLRQHUVDPWLQYHVWHULQJDULVNRJ MRUGEUXNLQIUDVWUXNWXURFKIDVWLJKHWHU8SSGHOQLQJHQPHOODQUlQWRURFKNUHGLWHUIDVWVWlOOGHVXQGHU.UHGLWHUEHVWnUKXYXGVDNOLJHQDYERVWDGV RFKI|UHWDJVREOLJDWLRQHU )|UUHGRYLVDVGlUI|UGHQ VDPPDQODJGDDOORNHULQJHQRFKI|URFKIUDPnWYLVDVGHQXSSGHODGH7LOOJnQJVDOORNHULQJHQI|UlULQGLNDWLYGnHQH[DNWNRQYHUWHULQJDYULVNNODVVHUWLOOWLOOJnQJVNODVVHUHMNDQJ|UDV$OWHUQDWLYD LQYHVWHULQJDUEHVWnUDYIDVWLJKHWHURFKVNRJSULYDWHHTXLW\ RFKLQIUDVWUXNWXUVDPWQ\DVWUDWHJLHUVRPLVLQWXUEHVWnUDYOLIH VFLHQFHVKHGJHDJULYDOXWDRFK|YULJH[SRQHULQJ $OORNHULQJWLOODNWLHUSHK|JUHlQUDSSRUWHUDWSnJUXQGDYLQNOXGHULQJDYYDOXWDKHGJH RPFLUND6(.PLOMDUGHUGHWWDSnYHUNDUVnOHGHVlYHQDOORNHULQJWLOOYDOXWDPHGSH

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden)

Kostnader 7UHGMH $3IRQGHQV LQWHUQD NRVWQDGHU U|UHOVHNRVWQDGHU KDU GH VHQDVWH IHP nUHQ |NDW IUnQ PLOMRQHU WLOO PLOMRQHU NURQRU PRWVYDUDQGH WYn SURFHQW 3HUVRQDONRVWQDGHUQD VWHJ PHG WUH SURFHQW RFK |YULJD NRVWQDGHU VM|QN PHG WYn SURFHQW GHWWD WURWV DWW NRVWQDGHU I|U PDUNQDGVLQIRUPDWLRQRFKLWVDPWLGLJW|NDWRFKNURQDQI|UVYDJDWVNQDSSW SURFHQW DY |YULJD NRVWQDGHU IDNWXUHUDV L XWOlQGVN YDOXWD 6HWW L UHODWLRQ WLOO IRQGNDSLWDOHW KDU U|UHOVHNRVWQDGHUQD PLQVNDW IUnQ GU\JW SURFHQWWLOOSURFHQWXQGHUSHULRGHQ 'HH[WHUQDI|UYDOWQLQJVNRVWQDGHUQDKDUGlUHPRW|NDWIUnQPLOMRQHU WLOOPLOMRQHUNURQRUXQGHUIHPnUVSHULRGHQ'HQIUlPVWDI|UNODULQJHQ WLOONRVWQDGV|NQLQJHQlUYl[HONXUVHQVXWYHFNOLQJGlUGROODUQPRWNURQDQ JnWWIUnQNURQRUSHUGROODUWLOO0HUlQSURFHQWDYDYJLIWHUQD lU SULVVDWWD L XWOlQGVN YDOXWD L KXYXGVDN GROODU $YJLIWHUQD I|U H[WHUQD PDQGDW lU EDVHUDGH Sn I|UYDOWDG YRO\P PHQ EHURU RFNVn Sn JHRJUDILVN PDUNQDGRFKRPI|UYDOWQLQJHQlUDNWLYHOOHUSDVVLY6DPPDQVlWWQLQJHQ DY H[WHUQD PDQGDW KDU VDPWLGLJW lQGUDWV GlU VW|UUH SDVVLYD PDQGDW QXPHUD I|UYDOWDV LQWHUQW PHGDQ I|UYDOWQLQJHQ L WLOOYl[WPDUNQDGHU KDU ODJWVRPWLOOPHUDNWLYDKnOOEDUKHWVLQULNWDGHPDQGDW 'HWRWDODNRVWQDGHUQDGYVH[WHUQDRFKLQWHUQDI|UYDOWQLQJVNRVWQDGHU KDU |NDW PHG SURFHQW VDPWLGLJW VRP IRQGNDSLWDOHW |NDW PHG SURFHQW 6HWW VRP DQGHO DY I|UYDOWDW NDSLWDO LQQHElU GHWWD HQ PLQVNQLQJIUnQSURFHQWWLOOSURFHQW

Tabell 5.6 Tredje AP-fondens kostnader och antal anställda 6NU

Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016 Interna kostnader 183 174 178 192 186 Personalkostnader 117 110 120 115 121 Lokalkostnader 10 10 10 10 11 Köpta tjänster 13 11 11 21 11 Informations- och datakostnader 36 36 30 39 36 Övrigt 7 7 7 7 7 20 Externa förvaltningskostnader 119 155 162 171 180 Summa 302 329 340 363 366 Förvaltningskostnadsandel % 0,14 0,13 0,12 0,12 0,12 21 Antal anställda 56 53 57 51 57 Andel kvinnor % 36 32 35 33 37 Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar

([WHUQD I|UYDOWQLQJVNRVWQDGHU PLQVNDV VXFFHVVLYW JHQRP LQWHUQDOLVHULQJ DYI|UYDOWQLQJVPDQGDW)|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDKDULQUlWWDWHWWVlUVNLOW VDPYHUNDQVUnG I|U DWW WLOOVH DWW IRQGHUQD IRUWVlWWHU DWW VDPDUEHWD LQRP RPUnGHQ GlU NRVWQDGVI|UGHODU NDQ HUKnOODV WH[ JHPHQVDPPD XSSKDQGOLQJDU7UHGMH$3IRQGHQGHOWDUL&(0VNRVWQDGVEHQFKPDUNLQJ VHGDQ PnQJD nU I|U DWW XWYlUGHUD NRVWQDGVHIIHNWLYLWHW L MlPI|UHOVH PHG XWOlQGVND IRQGHU YLONHW YLVDU DWW 7UHGMH $3IRQGHQ YLG GHQ VHQDVWH WLOOJlQJOLJD DQDO\VHQ OnJ SURFHQW OlJUH lQ VQLWWHW I|U MlPI|UHOVHJUXSSHQ )RQGHQ DUEHWDU O|SDQGH PHG DWW VlNUD NRVWQDGVHIIHNWLYLWHW JHQRP RPI|UKDQGOLQJDU DY DYWDO RFK JHQRP DWW E\JJD NRPSHWHQV LQWHUQW Vn DWW H[WHUQ H[SHUWLV L PLQGUH XWVWUlFNQLQJ EHK|YHU DQOLWDV 8QGHU EHVOXWDGH 7UHGMH $3IRQGHQ DWW IO\WWD WLOO PLQGUHORNDOHUI|UDWWEHJUlQVDHIIHNWHQDYK\UHVXSSJnQJHQL6WRFNKROP |YHUWLG

Hållbarhet och ägarstyrning 7UHGMH$3IRQGHQDQVHUDWWYlOVN|WWDERODJ|YHUWLGJHUK|JUHDYNDVWQLQJ WLOO OlJUH ULVN (6* XWJ|U VnYlO ULVNHU VRP P|MOLJKHWHU RFK KnOOEDUKHWVDQDO\V lU YlO LQWHJUHUDG L GHQ O|SDQGH I|UYDOWQLQJVYHUNVDPKHWHQ 7UHGMH $3IRQGHQV |YHUJULSDQGH KnOOEDUKHWVVWUDWHJL lU EnGH SURDNWLY RFK UHDNWLY RFK EHVWnU DY WUH GHODU Riskdiversifiering YLD SRUWI|OMGLYHUVLILHULQJ RFK DYVHU HNRQRPLVN ULVN Riskbegränsning YLDlJDUVW\UQLQJRFKHQJDJHPDQJLIRQGHQVHJHQUHJL WH[ EUHY WLOO ERODJ RP NROGLR[LG RFK YLD (WLNUnGHW RFK Riskeliminering YLD XWHVOXWQLQJ +nOOEDUKHWVVWUDWHJLQ DQSDVVDV HIWHU WLOOJnQJVVODJI|UYDOWQLQJVVWUDWHJLRFKPDQGDWVDPWVWRUOHNSnlJDQGHRFK

([NOXVLYHSUHVWDWLRQVEDVHUDGHDUYRGHQ 9LGnUHWVVOXW

6NU H[SRQHULQJ 7UHGMH $3IRQGHQ KDU IRUPDOLVHUDGH SURFHVVHU VnVRP NYDQWLWDWLYRFKNYDOLWDWLYDQDO\VUHVSHNWLYHSRVLWLYRFKQHJDWLYVFUHHQLQJ ,QRP IRQGHQV SRUWI|OMVWUDWHJLDYGHOQLQJ DUEHWDU WYn SHUVRQHU VRP KDU HWW |YHUJULSDQGH DQVYDU I|U lJDUIUnJRU RFK XWYHFNOLQJ LQRP KnOOEDUKHW $GYLVRU\ *URXS +nOOEDUKHW GlU I|UYDOWDUH RFK LQYHVWHULQJVFKHI LQJnU KDQWHUDU ULVNHUP|MOLJKHWHU L SRUWI|OMHQ RFK ELGUDU WLOO |NDG LQVLNW RFK NXQVNDS LQRP (6*RPUnGHW ,QRP DNWLY lJDUVW\UQLQJ GHOWDU IRQGHQ L QRPLQHULQJVNRPPLWWpHU U|VWDU DNWLYW I|U VLQD VYHQVND RFK XWOlQGVND DNWLHLQQHKDY RFK HQJDJHUDU VLJ L GH IOHVWD VW|UUH lJDUVW\UQLQJVIUnJRUQD 8QGHU nUHW JHQRPI|UGHV HQ YlVHQWOLJKHWVDQDO\V RFK LQWUHVVHQWGLDORJHU L V\IWH DWW XWYHFNOD RFK XWYlUGHUD KnOOEDUKHWVDUEHWHW VDPW I|UElWWUD RFK W\GOLJJ|UDNRPPXQLNDWLRQHQNULQJGHWWD

Risk- och kontrollverksamhet 7UHGMH $3IRQGHQV ULVN RFK NRQWUROOYHUNVDPKHW EHVWnU DY JUXSSHQ 5LVNNRQWUROO RFK $YNDVWQLQJVDQDO\V VDPW &RPSOLDQFH RIILFHU 5LVNNRQWUROO RFK $YNDVWQLQJVDQDO\V lU REHURHQGH L I|UKnOODQGH WLOO NDSLWDOI|UYDOWQLQJHQ*UXSSHQVRPEHVWRGDYIHPPHGDUEHWDUHYLGVOXWHW DY DQVYDUDU I|U ULVNNRQWUROO OLPLWNRQWUROO DYNDVWQLQJVDQDO\V RFK YlUGHULQJ&KHIHQI|UULVNNRQWUROORFKDYNDVWQLQJVDQDO\VUDSSRUWHUDUWLOO IRQGHQV 5LVN $GPLQLVWUDWLRQVFKHI RFK ILQDQVFKHI 5LVN $GPLQLVWUDWLRQVFKHIHQ XWJ|U LQIRUPDWLRQVNDQDO I|U ULVNUDSSRUWHULQJ WLOO OHGQLQJHQ RFK VW\UHOVHQ )RQGHQ KDU lYHQ HQ ULVNNRPPLWWp 50& VRP VDPPDQWUlGHU JnQJ SHU PnQDG 50& EHKDQGODU PRWSDUWHU Q\D LQYHVWHULQJDU LQVWUXPHQW PDQGDW LQFLGHQWHU H[SRQHULQJDU RSHUDWLY ULVNDQDO\V RFK EHUHGHU ULVNIUnJRU I|U UHYLVLRQVXWVNRWWHW RFK VW\UHOVHQ , 50& LQJnU YHUNVWlOODQGH GLUHNW|U 5LVN $GPLQLVWUDWLRQVFKHI &KHI ULVNNRQWUROO &RPSOLDQFH RIILFHU LQYHVWHULQJVFKHI VDPW FKHIHUQD LQRP NDSLWDOI|UYDOWQLQJHQ 5LVNIXQNWLRQHQ KDU lYHQ JHQRP 5LVN $GPLQLVWUDWLRQVFKHIHQ HQ EHYDNQLQJVIXQNWLRQ L IRQGHQV DOORNHULQJVNRPPLWWp &RPSOLDQFH RIILFHU lU HQ REHURHQGH IXQNWLRQ VRP UDSSRUWHUDU WLOO YHUNVWlOODQGH GLUHNW|U RFK lYHQ WLOO VW\UHOVHQ YLG EHKRY 6RPQlPQWVRYDQNDQlYHQ5LVN $GPLQLVWUDWLRQVFKHIUDSSRUWHUDGLUHNW WLOO VW\UHOVHQ )RQGHQ KDU VRP GHO DY NRQWUROOYHUNVDPKHWHQ HQ H[WHUQ LQWHUQUHYLVLRQ VHGDQ GlU VW\UHOVHQV UHYLVLRQVXWVNRWW nUOLJHQ DYURSDU LQWHUQUHYLVLRQ I|U ROLND RPUnGHQ LQRP IRQGHQ 8QGHU nUHW KDU UDSSRUWHULQJVYlJHQ I|U &RPSOLDQFH RIILFHU lQGUDW IUnQ 5LVN $GPLQLVWUDWLRQVFKHI WLOO YHUNVWlOODQGH GLUHNW|U (IWHU nUVVNLIWHW KDU JUXSSHQI|UULVNNRQWUROORFKDYNDVWQLQJVDQDO\VXW|NDWVPHGWYnSHUVRQHU VRPKDUVlUVNLOGNRPSHWHQVLQRPIRQGHQVDIIlUVV\VWHP

)MlUGH$3IRQGHQ

5HJHULQJHQV EHG|PQLQJ )MlUGH $3IRQGHQ KDU LQIULDW UROOHQ DWW KDQWHUD QHWWRIO|GHW PHOODQ LQ RFK XWEHWDOQLQJDUQD L LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWVnVRPDYVHWW )RQGHQ KDU ELGUDJLW WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWV OnQJVLNWLJD ILQDQVLHULQJ VDPW DNWLYW DUEHWDW PHG KnOOEDUKHWVIUnJRU 6DPPDQWDJHW KDU)MlUGH$3IRQGHQLQIULDWUHJHULQJHQVI|UYlQWQLQJDUSnIRQGHQ

6NlOHQI|UUHJHULQJHQVEHG|PQLQJ 6NU Sammanfattning 8QGHU |YHUI|UGH )MlUGH $3IRQGHQ PLOMDUGHU NURQRU WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW 1HWWR XSSJnU IRQGHQV DFNXPXOHUDGH |YHUI|ULQJDUWLOOPLOMDUGHUNURQRUVHGDQ )MlUGH $3IRQGHQ KDU ELGUDJLW WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWV OnQJVLNWLJD ILQDQVLHULQJ 8QGHU XSSJLFN IRQGHQV DYNDVWQLQJ WLOO PLOMDUGHUNURQRUHIWHUNRVWQDGHUYLONHWPRWVYDUDUSURFHQW'HQ JHQRPVQLWWOLJD DYNDVWQLQJHQ VHGDQ KDU XSSJnWW WLOO SURFHQW YLONHWPHUlQYlO|YHUVWLJHULQNRPVWLQGH[VRP|NDWPHGSURFHQWSHU nU XQGHU VDPPD SHULRG 3n KnOOEDUKHWVRPUnGHW KDU IRQGHQ YDULW HQ SLRQMlU LQRP OnJNROGLR[LGVWUDWHJLHU VHGDQ , V\IWH DWW VlQND NOLPDWULVNHQLWLOOJnQJDUQDYDUIRQGHQlYHQHQDYJUXQGDUQDWLOO3RUWIROLR 'HFDUERQL]DWLRQ&RDOLWLRQ3'&

Tabell 5.7 Fjärde AP-fondens resultat

Miljarder kronor 2012 2013 2014 2015 2016 Ingående fondkapital 210,0 229,6 259,7 294,9 310,0 Överföringar -3,8 -6,9 -5,1 -4,9 -6,6 Årets resultat 23,4 37,0 40,2 20,1 30,5 Utgående fondkapital 229,6 259,7 294,9 310,0 333,9 Årets förändring 19,6 30,1 35,2 15,1 23,9 Procent Avkastning före kostnader 11,3 16,5 15,8 6,9 10,1 Avkastning efter kostnader 11,2 16,4 15,7 6,8 10,0 Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar

Fondkapital och resultat )MlUGH $3IRQGHQV UHVXOWDW HIWHU NRVWQDGHU XSSJLFN WLOO PLOMDUGHU NURQRUYLONHWPRWVYDUDUHQDYNDVWQLQJSnSURFHQW8QGHUnUHW |YHUI|UGHV PLOMDUGHU NURQRU WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW 6DPPDQWDJHW |NDGH IRQGNDSLWDOHW PHG PLOMDUGHU NURQRU WLOO PLOMDUGHU NURQRU , ILJXU UHGRYLVDV )MlUGH $3IRQGHQV WRWDOD DYNDVWQLQJHIWHUNRVWQDGHUVHGDQ6RPIUDPJnULILJXUHQVK|JUDGHO XSSJLFNGHQJHQRPVQLWWOLJDDYNDVWQLQJHQHIWHUNRVWQDGHUWLOOSURFHQW SHUnUXQGHUSHULRGHQ±YLONHWNDQMlPI|UDVPHGLQNRPVWLQGH[ VRPLJHQRPVQLWW|NDWPHGSURFHQWSHUnUXQGHUVDPPDSHULRG

6NU Figur 5.10 Fjärde AP-fondens totala avkastning $3 .RVWQDG 7RWDOQRPLQHOODYNDVWQLQJHIWHUNRVWQDGHU3URFHQW ,QNRPVWLQGH[ 6KDUSHNYRW I|UOLNYLGSRUWI|OM $3PnOVlWWQLQJ

$YNDVWQLQJ ±SHUnU *HQRPVQLWWOLJDYNDVWQLQJ

*HQRPVQLWWOLJULVNMXVWHUDGDYNDVWQLQJ

5LVNMXVWHUDGDYNDVWQLQJVKDUSHNYRW ±SHUnU VKDUSHNYRW

QHJ QHJ QHJ QHJ

MXOL )MlUGH$3IRQGHQVJHQRPVQLWWOLJDPnOVlWWQLQJlUUHDODYNDVWQLQJ|YHUHQnUVSHULRG'HQJHQRPVQLWWOLJDnUOLJDLQIODWLRQHQXQGHUKDUYDULWaEDVHUDWSnLQIODWLRQVWDNW PlWWPnQDGVYLVIUnQ6&% 3URYLVLRQV RFKU|UHOVHNRVWQDGHUVRPDQGHODYJHQRPVQLWWHWDYnUHWVLQJnHQGHRFKXWJnHQGHPDUNQDGVYlUGHEDVHUDWHQEDUWSnXWJnHQGHPDUNQDGVYlUGH /LNYLGSRUWI|OMHQRPIDWWDUSODFHULQJVWLOOJnQJDUH[NOLQYHVWHULQJDULDOWHUQDWLYDWLOOJnQJDULQNO3(RFKIDVWLJKHWHUVDPW K|JDYNDVWDQGHUlQWHElUDQGHWLOOJnQJDU 6KDUSHNYRWI|U GHQWRWDOD SRUWI|OMHQLQNOXVLYH QRWHUDGH VDPW RQRWHUDGH WLOOJnQJDU6KDUSHNYRWHQ EDVHUDV Sn nUOLJ DYNDVWQLQJ I|UH NRVWQDGHUPnQDGHUV VYHQVN VNXOGYl[HO I|U nULJVYHQVN VWDWVREOLJDWLRQ I|U nUVQRGSn VYHQVND VWDWHQNXUYDQ <&*7I|U VDPW DQWDJDQGH RPKDQGHOVGDJDU $YYLNHU IUnQ UHGRYLVDG VKDUSHNYRW RP $YYLNHU IUnQ UHGRYLVDG VKDUSHNYRW RPGULYHW DY VNLOOQDGHU PHOODQ EHUlNQLQJ |YHU NDOHQGHUnU UHVSHNWLYH KDQGHOVGDJDU ,QNRPVWLQGH[IUnQI|UVWDMDQXDUL .lOOD0F.LQVH\ELODJDJUXQGGDWDIUnQ)MlUGH$3IRQGHQ5LNVEDQNHQRFK6&%

)RQGHQVWRWDODDYNDVWQLQJXSSJLFNWLOOSURFHQWI|UHNRVWQDGHUXQGHU 6W|UVW ELGUDJ WLOO DYNDVWQLQJHQ JDY DNWLHU PHG SURFHQWHQKHWHU YDUDY JOREDOD DNWLHU RFK VYHQVND DNWLHU YDOXWD SURFHQWHQKHWHU IDVWLJKHWHU SURFHQWHQKHWHU RFK UlQWHElUDQGH WLOOJnQJDU SURFHQWHQKHWHU 8QGHU OlPQDGH VDPWOLJD GHOSRUWI|OMHU SRVLWLYD ELGUDJ WLOO WRWDODYNDVWQLQJHQ $Y I|UYDOWQLQJV UHVXOWDWHW Sn PLOMDUGHU NURQRU I|UH NRVWQDGHU YDU PLOMDUGHU NURQRUKlQI|UOLJWWLOOGHQVWUDWHJLVNDRFKGHQWDNWLVNDI|UYDOWQLQJHQ ,QHGUHGHOHQDYILJXUIUDPJnUDWWWRWDOSRUWI|OMHQVJHQRPVQLWWOLJD nUOLJD ULVNMXVWHUDGH DYNDVWQLQJ PlWW PHG HQ VN 6KDUSHNYRW YDU XQGHU SHULRGHQ ± XQGHU WLRnUVSHULRGHQ ± XQGHU IHPnUVSHULRGHQ ± VDPW XQGHU 6KDUSHNYRWHQ DQJHUKXUP\FNHWDYNDVWQLQJIRQGHQJHQHUHUDWLI|UKnOODQGHWLOOGHQULVN VRPWDJLWVXQGHUWLGVSHULRGHQ(QK|J6KDUSHNYRWlUHIWHUVWUlYDQVYlUW

Aktiv förvaltning )MlUGH$3IRQGHQKDUVHGDQlQGUDWGHILQLWLRQHQDYYDGVRPLQJnUL GHQ DNWLYD DYNDVWQLQJHQ IOHUD JnQJHU 0HOODQ RFK LQJLFN I|UYDOWQLQJ LQRP QRWHUDGH WLOOJnQJVVODJ DYNDVWQLQJ IUnQ RYHUOD\PDQGDW RFK DOORNHULQJVHIIHNWHU cUHQ í LQJLFN DYNDVWQLQJHQ IUnQ RYHUOD\PDQGDW PHQ DYNDVWQLQJHQ IUnQ DOORNHULQJVHIIHNWHU H[NOXGHUDGHV VDPWLGLJW VRP QRWHUDGH WLOOJnQJVVODJ LQJLFN RP GH KDGH HQ LQYHVWHULQJVKRULVRQWSnínU6HGDQJlOOHUHQGHILQLWLRQVRPXWJnU IUnQ GHQ WDNWLVND I|UYDOWQLQJHQ RFK LQNOXGHUDU I|UYDOWQLQJ LQRP WLOOJnQJVVODJPHGHQLQYHVWHULQJVKRULVRQWSnínUVDPWDYNDVWQLQJIUnQ RYHUOD\PDQGDW *LYHWRYDQVWnHQGHI|UXWVlWWQLQJDUKDU)MlUGH$3IRQGHQVDNWLYDnUOLJD DYNDVWQLQJ I|UH NRVWQDGHU YDULW SURFHQW DY OLNYLGSRUWI|OMGHQ í RFK SURFHQW í 8QGHU YDU GHQ DNWLYD DYNDVWQLQJHQ SURFHQW YLONHW NDQ KlUOHGDV WLOO UlQWHElUDQGH WLOOJnQJDU

VRP ELGURJ SRVLWLYW PHG SURFHQWHQKHWHU RFK JOREDOD DNWLHU VRP 6NU ELGURJQHJDWLYWPHGSURFHQWHQKHWHU

Figur 5.11 Fjärde AP-fondens aktiva avkastning 2001–2016

cUOLJDNWLYDYNDVWQLQJI|UHNRVWQDGHU3URFHQW

8WYHFNOLQJDNWLYDYNDVWQLQJSHUnU ± *HQRPVQLWWOLJ DNWLYDYNDVWQLQJ

+LVWRULVN

XWYHFNOLQJDY

GHQDNWLYD

DYNDVWQLQJHQ

QHJ QHJ QHJ QHJ QHJ QHJ

,QIRUPDWLRQVNYRW ,QIRUPDWLRQVNYRW

$NWLYDYNDVWQLQJSHUWLOOJnQJVVODJ 'HILQLWLRQDYDNWLYDYNDVWQLQJ$3

ƒ )|UYDOWQLQJLQRPQRWHUDGH WLOOJnQJVVODJ ƒ $YNDVWQLQJIUnQRYHUOD\PDQGDW ƒ $OORNHULQJVHIIHNWHU 'HILQLWLRQ W\GOLJDUHDNWLYDPDQGDW RFK ƒ )|UYDOWQLQJLQRPQRWHUDGHWLOOJnQJV QHGEU\WQLQJ VODJPHGLQYHVWHULQJVKRULVRQWnU DYDNWLY ƒ $YNDVWQLQJIUnQRYHUOD\PDQGDW DYNDVWQLQJ *OREDODDNWLHU 6YHQVNDDNWLHU 5lQWHElUDQGH $OORNHULQJ 9DOXWD 7RWDO ƒ 5HVXOWDWIUnQGHQWDNWLVND I|UYDOWQLQJHQ ± )|UYDOWQLQJLQRPWLOOJnQJVVODJ PHGLQYHVWHULQJVKRULVRQWXSS WLOOnU ± $YNDVWQLQJIUnQRYHUOD\PDQGDW

0LOMDUGHU6(.

MXOL %HUlNQDVPRWQRWHUDGHWLOOJnQJDUVRPEDV)UnQRFKPHGEHUlNQDVGHQDNWLYDDYNDVWQLQJHQPRWGHQWDNWLVNDSRUWI|OMHQVRPEDV *HQRPVQLWWDULWPHWLVNWPHGHOYlUGHDYGHQGDJOLJDDNWLYDDYNDVWQLQJHQ ,QIRUPDWLRQVNYRWHQGHILQLHUDVVRPGHQDNWLYDDYNDVWQLQJHQGLYLGHUDWPHGIRQGHQVDNWLYDULVNRFKYLVDUKXUP\FNHW|YHUDYNDVWQLQJVRPGHQDNWLYDI|UYDOWQLQJHQJHWW$QQXDOLVHUDG LQIRUPDWLRQVNYRWEDVHUDGSnGDJOLJDYNDVWQLQJRFKDQWDJDQGHRPKDQGHOVGDJDU 8WJ|UVDYDNWLYYDOXWDI|UYDOWQLQJVDPWWDNWLVNDOORNHULQJ Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål )MlUGH $3IRQGHQ KDU VRP PnO DWW WRWDODYNDVWQLQJHQ Sn OnQJ VLNW VND XSSJn WLOO SURFHQW UHDOW SHU nU L JHQRPVQLWW 0nOHW lU VDWW XWLIUnQ HQ EHG|PQLQJ DY YDG VRP NUlYV I|U DWW QXYDUDQGH SHQVLRQVV\VWHPV WLOOJnQJDURFKVNXOGHUVNDYDUDLEDODQV|YHUHQnUVSHULRG ,GHQK|JUDGHOHQDYILJXUIUDPJnUDWWIRQGHQVnUOLJDDYNDVWQLQJ HIWHU NRVWQDGHU YDU SURFHQW XQGHU GHQ VHQDVWH IHPnUVSHULRGHQ ± SURFHQW XQGHU WLRnUVSHULRGHQ ± RFK SURFHQW XQGHU SHULRGHQ ± 'HWWD LQQHElU DWW )MlUGH $3 IRQGHQ XSSQnGGH VW\UHOVHQV OnQJVLNWLJD DYNDVWQLQJVPnO XQGHU VDPWOLJD QlPQGDSHULRGHU)RQGHQVDYNDVWQLQJHIWHUNRVWQDGHUKDUYDULWK|JUHlQ LQNRPVWLQGH[XQGHUVDPWOLJDQlPQGDSHULRGHU

Investeringsprocess och strategi 6HGDQ DQYlQGHU )MlUGH $3IRQGHQ HQ I|UYDOWQLQJVVWUDWHJL VRP V\IWDU WLOO DWW WLOOYDUDWD IRQGHQV I|UXWVlWWQLQJDU DWW YDUD HQ OnQJVLNWLJ LQYHVWHUDUH 'HWWD J|UV JHQRP DWW GHOD XSS ROLND LQYHVWHULQJVEHVOXW EDVHUDWSnLQYHVWHULQJVKRULVRQW3nP\FNHWOnQJVLNWPHGHQKRULVRQWSn nUDUEHWDUIRQGHQPHGHQ1RUPDOSRUWI|OM'HQQDEDVHUDVSnHQDQDO\V DYIRQGHQVWLOOJnQJDURFKGHVVnWDJDQGHLSHQVLRQVV\VWHPHWRFKEHVOXWDV DY VW\UHOVHQ , V\IWH DWW NRPSOHWWHUD 1RUPDOSRUWI|OMHQ KDU IRQGHQV VW\UHOVH GHOHJHUDW PDQGDW WLOO YHUNVWlOODQGH GLUHNW|U I|U VWUDWHJLVND RFK WDNWLVND I|UYDOWQLQJVEHVOXW 'HQ VWUDWHJLVND I|UYDOWQLQJHQ PHG LQYHVWHULQJVKRULVRQW Sn ± nU EDVHUDV Sn PHGHOIULVWLJ PDUNQDGV RFK SRUWI|OMDQDO\V 6WUDWHJLVN I|UYDOWQLQJ XWJ|UV DY DOORNHULQJ PHOODQ ROLND WLOOJnQJVVODJ GXUDWLRQVEHVOXW RFK YDOXWDH[SRQHULQJ VDPW EHVOXW RP LQYHVWHULQJ L PLQGUH OLNYLGD WLOOJnQJDU VnVRP IDVWLJKHWHU VYHQVND

6NU QRWHUDGH VPnERODJVDNWLHU KnOOEDUKHWV RFK ULVNNDSLWDOIRQGHU 8W|YHU GHWWD EHGULYV I|UYDOWQLQJ lYHQ Sn WDNWLVN QLYn PHG HQ LQYHVWHULQJV RFK XWYlUGHULQJVKRULVRQWSnXSSWLOOnU'HQWDNWLVNDI|UYDOWQLQJHQLQQHElU LQYHVWHULQJVEHVOXW DYVHHQGH HQVNLOGD YlUGHSDSSHU RFK XSSGUDJHW lU GHOHJHUDWWLOOHQVNLOGDSRUWI|OMI|UYDOWDUH )MlUGH$3IRQGHQEHVOXWDUlYHQRPWLOOJnQJDUVNDI|UYDOWDVDNWLYWHOOHU SDVVLYWVDPWRPI|UYDOWQLQJHQVNDVNHLQWHUQWHOOHUPHGKMlOSDYH[WHUQD I|UYDOWDUH $QDO\V NULQJ GHVVD YlJYDO EDVHUDV EOD Sn NRVWQDGVHIIHNWLYLWHW GLYHUVLILHULQJ PDUNQDGHUV LQHIIHNWLYLWHWVJUDG WLOOJlQJOLJ NRPSHWHQV RFK KnOOEDUKHWVDVSHNWHU )|U QlUYDUDQGH SnJnU HQ |YHUV\Q RFK XWYHFNOLQJ DY )MlUGH $3IRQGHQV SRUWI|OMVWUXNWXU RFK LQYHVWHULQJVSURFHVV 3URMHNWHW V\IWDU WLOO DWW \WWHUOLJDUH |ND I|UPnJDQ DWW GUDI|UGHODYSRWHQWLDOHQLGHWODJVWDGJDGHSODFHULQJVUHJOHPHQWHWJHQRP VWlUNWKHOKHWVJUHSSSnSRUWI|OMHQXWQ\WWMDQGHDYPDQGDWHWVOnQJVLNWLJKHW RFKHWWEUHGDUHULVNWDJDQGH

Portföljen )MlUGH$3IRQGHQVSRUWI|OMEHVWRGYLGnUVVOXWDYSURFHQWDNWLHU SURFHQW UlQWHElUDQGH WLOOJnQJDU SURFHQW DOWHUQDWLYD WLOOJnQJDU LQNOXVLYH IDVWLJKHWHU YLONHW L VWRUW lU RI|UlQGUDW MlPI|UW PHG I|UHJnHQGHnUVVNLIWH

Figur 5.12 Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering

gYULJW $OWHUQDWLYDWLOOJnQJDU 5lQWHElUDQGHWLOOJnQJDU 3URFHQWDYWRWDODWLOOJnQJDU)MlUGH$3IRQGHQ 6(.PLOMDUGHU $NWLHU

0DUNQDGVYlUGHEDVHUDG

0DUNQDGVYlUGHEDVHUDGSnWLGLJDUHI|UYDOWQLQJVPRGHOO SnQ\I|UYDOWQLQJVPRGHOO

'LIIHUHQV

3URFHQWHQKHWHU

±

gYULJW )DVWLJKHWHU $OWWLOO 6WUDWH JnQJDU JLVND H[NO ,QYHVWHU IDVWLJ LQJDU KHWHU 5lQWRU $NWLHUL WLOOYl[W PDUNQDGHU 8WOlQGVND 7DNWLVN DNWLHUH[NO )|UYDOW WLOOYl[W QLQJ PDUNQDGHU 6YHQVND DNWLHU gYULJW $YVHUMXOL 'HQIDNWLVNDDOORNHULQJHQGHQGHFHPEHUYDUMHnU 7LOOJnQJVDOORNHULQJHQWLOOIDVWLJKHWHU VDPW DQGUD DOWHUQDWLYD WLOOJnQJDU lUHM KHOW MlPI|UEDU PHGGn IDVWLJKHWVLQYHVWHULQJDU PRWVYDUDQGH 6(. PLOMRQHUNODVVLILFHUDGHV RP IUnQ DOWHUQDWLYD WLOOJnQJDU WLOOIDVWLJKHWHU YLGnUVVNLIWHW 2PIDWWDUIDVWLJKHWHUVYHQVNDVWUDWHJLVNDDNWLHUDNWLHULWLOOYl[WPDUNQDGHUSULYDWHHTXLW\(6*LQYHVWHULQJDUDEVROXWDYNDVWDQGHVWUDWHJLHUK|JDYNDVWDQGHUlQWHElUDQGH 2PIDWWDUEODQGDQQDWSDVVLYI|UYDOWQLQJDOORNHULQJRFKYDOXWD .lOOD0F.LQVH\ELODJDJUXQGGDWDIUnQ)MlUGH$3IRQGHQ

Kostnader 'HVHQDVWHIHPnUHQKDU)MlUGH$3IRQGHQVNRVWQDGHUPlWWVRPDQGHODY JHQRPVQLWWOLJWI|UYDOWDWNDSLWDOOHJDWVWDELOWSn±SURFHQW8QGHU VDPPD SHULRG KDU NDSLWDOHW L JHQRPVQLWW |NDW PHG SURFHQW SHU nU YLONHW lYHQ PRWVYDUDU GHQ JHQRPVQLWWOLJD nUOLJD NRVWQDGV|NQLQJHQ XWWU\FNW L NURQRU gNQLQJHQ lU L SULQFLS KlQI|UOLJ WLOO H[WHUQD

I|UYDOWQLQJVDUYRGHQ YLOND KDU |NDW VRP HWW PHGYHWHW VWUDWHJLYDO I|U DWW 6NU \WWHUOLJDUHEUHGGDRFKI|UElWWUDSRUWI|OMHQVSRWHQWLDO 'HLQWHUQDNRVWQDGHUQDKDUXQGHUVDPPDSHULRGLJHQRPVQLWW|NDWPHG SURFHQWSHUnUYLONHWIUlPVWGULYLWVDYVW|UUHNUDYNULQJULVNNRQWUROO RFK UHJHOHIWHUOHYQDG HWW EHVOXW IUnQ DWW J|UD $3IRQGHUQD PRPVSOLNWLJDVDPWHQVWDUNXWYHFNOLQJDYGROODUVRPlUGHQYDOXWDVRP JlOOHUI|UHQVWRUGHODYNRVWQDGHUQD/nJNROGLR[LGVWUDWHJLHUQDKDUlYHQ LQQHEXULWK|JUHLQGH[NRVWQDGHU(QHIIHNWLYLVHULQJLQRPDGPLQLVWUDWLRQHQ PHGHQPLQVNQLQJDYDQWDODQVWlOOGDPHGSURFHQWGHVHQDVWHWYnnUHQ KDUELGUDJLWWLOOOlJUHNRVWQDGHU

Tabell 5.8 Fjärde AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016 Interna kostnader 179 187 195 197 195 Personalkostnader 109 116 125 124 117 Lokalkostnader 11 12 12 12 12 Köpta tjänster 17 11 9 7 11 Informations- och datakostnader 35 40 41 43 46 Övrigt 7 8 8 11 9 22 Externa förvaltningskostnader 39 90 101 128 132 Summa 218 277 296 325 327 Förvaltningskostnadsandel % 0,10 0,11 0,11 0,11 0,10 23 Antal anställda 49 55 54 55 54 Andel kvinnor % 29 36 35 38 35 Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar

8QGHU LQOHGQLQJHQ DY KDU )MlUGH $3IRQGHQ IO\WWDW WLOO PLQGUH ORNDOHU YLONHW PLQVNDU ORNDONRVWQDGHUQD PHG SURFHQW )RUWVDWW |NDG DQGHOLQWHUQI|UYDOWQLQJ|YHUV\QDYV\VWHPVW|GRFKLQIRUPDWLRQVWMlQVWHU UDWLRQDOLVHULQJ DY DQWDO UDWLQJLQVWLWXW RFK HQ SnJnHQGH |YHUV\Q DY LQGH[NRVWQDGHU I|UYlQWDV HQOLJW IRQGHQ ELGUD WLOO \WWHUOLJDUH VWlUNW NRVWQDGVHIIHNWLYLWHWIUDP|YHU

Hållbarhet och ägarstyrning )MlUGH $3IRQGHQ IRNXVHUDU Sn DWW LQWHJUHUD KnOOEDUKHW L GHQ GDJOLJD I|UYDOWQLQJHQ DY WLOOJnQJDUQD I|U DWW |YHU WLG PLQVND ULVNHU L LQYHVWHULQJDUQDRFKInQJDDYNDVWQLQJVSRWHQWLDO)RQGHQlUVHGDQHQ SLRQMlU LQRP OnJNROGLR[LGVWUDWHJLHU I|U DWW VlQND NOLPDWULVNHQ L WLOOJnQJDUQDRFKYDURFNVnHQDYJUXQGDUQDWLOO3RUWIROLR'HFDUERQL]DWLRQ &RDOLWLRQ 3'& /nJNROGLR[LGVWUDWHJLHU XWJMRUGH SURFHQW DY GHQ JOREDOD DNWLHSRUWI|OMHQ YLG VOXWHW DY 6HGDQ lU IRQGHQ lYHQ

([NOXVLYHSUHVWDWLRQVEDVHUDGHDUYRGHQ 9LGnUHWVVOXW

6NU LQYHVWHUDUH RFK DNWLY I|U DWW XWYHFNOD PDUNQDGHQ I|U JU|QD REOLJDWLRQHU QlUGHP|WHUIRQGHQVNUDYSnO|QVDPKHWRFKKnOOEDUKHW 8QGHU IDWWDGH )MlUGH $3IRQGHQ DIIlUVEHVOXWHW DWW VlOMD WREDNVERODJHQ L SRUWI|OMHQ HIWHUVRP IRQGHQ EHG|PHU DWW LQYHVWHULQJVULVNHU I|UNQLSSDGH PHG WREDN EOD KlOVRULVNHU VDPKlOOVNRVWQDGHU RFK |NDGH UHJOHULQJDU lU IHOSULVVDWWD RFK DWW WREDNVERODJHQV YlUGHULQJDU lU I|U K|JD ,QRP IRNXVRPUnGHW bJDUVW\UQLQJDUEHWDU)MlUGH$3IRQGHQI|UDWWERODJVNDVN|WDVKnOOEDUW DQVYDUVIXOOW RFK Vn HIIHNWLYW VRP P|MOLJW bJDUDQVYDU WDV EOD JHQRP DUEHWH L VYHQVND YDOEHUHGQLQJDU VW\FNHQ PHG PnOVlWWQLQJHQ ElVWD P|MOLJD VW\UHOVH I|U UHVSHNWLYH ERODJ VDPW PHG IRNXV Sn |NDG PnQJIDOG RFK IOHU NYLQQRU L VW\UHOVHUQD VDPW JHQRP DWW U|VWD Sn ERODJVVWlPPRU VYHQVND RFK XWOlQGVND XQGHU )|UVWD± )MlUGH$3IRQGHUQDVDPDUEHWDULQRPGHWJHPHQVDPPD(WLNUnGHWI|UDWW SnYHUNDERODJWLOOI|UElWWULQJDULQRPEODKnOOEDUKHW'HWO|SDQGHDUEHWHW RPIDWWDU I|UHE\JJDQGH RFK UHDNWLYD GLDORJHU PHG XWOlQGVND ERODJ FD GLDORJHU EUDQVFKSURMHNW LQWHUQDWLRQHOOD VDPDUEHWHQ RFK LQLWLDWLY )MlUGH $3IRQGHQ KDU DUEHWDW OlQJH PHG DWW WD KlQV\Q WLOO KnOOEDUKHWVDVSHNWHULLQYHVWHULQJVDUEHWHWRFKKDUHQVWDUN|YHUW\JHOVHDWW KnOOEDUKHWVIUnJRU KDU HQ FHQWUDO UROO I|U DWW NRUUHNW NXQQD EHG|PD DYNDVWQLQJVSRWHQWLDORFKULVNI|UROLNDLQYHVWHULQJVDOWHUQDWLY)MlUGH$3 IRQGHQKDURFNVnInWWSRVLWLYXSSPlUNVDPKHWRFKIOHUDXWPlUNHOVHUEnGHL 6YHULJH RFK LQWHUQDWLRQHOOW I|U IRQGHQV I|UYDOWQLQJV RFK KnOOEDUKHWVDUEHWH RFK I|U GHVV UDSSRUWHULQJ ,QWHJUDWLRQ DY KnOOEDUKHW L LQYHVWHULQJVYHUNVDPKHWHQ lU HWW DUEHWH XQGHU VWlQGLJ XWYHFNOLQJ GlU RFNVnEHW\GHOVHQDYROLNDKnOOEDUKHWVIDNWRUHUI|UlQGUDVLVQDEEWDNW$Y GHWWD VNlO EHGULYHU )MlUGH $3IRQGHQ HWW XWYHFNOLQJVSURMHNW I|U DWW XSSGDWHUD IRQGHQV KnOOEDUKHWVSROLF\ VDPW HWDEOHUD HWW Q\WW UDPYHUN I|U KXU HQ EUHGGDG V\Q Sn KnOOEDUKHW VND LQWHJUHUDV L KHOD IRQGHQV YHUNVDPKHW

Risk- och kontrollverksamhet 8QGHUKDU)MlUGH$3IRQGHQWDJLWIOHUDVWHJLYLGDUHXWYHFNOLQJHQDY IRQGHQV ULVN RFK NRQWUROOYHUNVDPKHW 6W\UHOVHQ WLOOVDWWH HWW UHYLVLRQVXWVNRWW PHG XSSJLIW DWW |YHUYDND GHQ H[WHUQD ILQDQVLHOOD UDSSRUWHULQJHQ RFK HIIHNWLYLWHWHQ L IRQGHQV LQWHUQD NRQWUROO 8QGHU nUHW VNDSDGHVlYHQHQQ\HQKHWI|UUHJHOHIWHUOHYQDGVN&RPSOLDQFHYLONHQ QX lU VHSDUHUDG IUnQ 5LVNNRQWUROODYGHOQLQJHQ RFK GLUHNW XQGHUVWlOOG YHUNVWlOODQGH GLUHNW|U &RPSOLDQFHIXQNWLRQHQ JUDQVNDU YHUNVDPKHWHQ XWLIUnQ UHJHOHIWHUOHYQDG DY ODJDU I|URUGQLQJDU RFK DQGUD I|UHVNULIWHU SROLF\HULQVWUXNWLRQHURFKLQWHUQDUHJOHULQNOXVLYHHWLVNDULNWOLQMHU8QGHU KDUIRQGHQVSURFHVVI|URSHUDWLYDULVNHUXWYHFNODV'HWSnJnUlYHQ HQ JHQRPJnQJ DY VDPWOLJD KXYXGSURFHVVHU I|U DWW EHG|PD ULVNHU RFK GHUDVHYHQWXHOODSnYHUNDQSnIRQGHQVYHUNVDPKHW

6NU 6MlWWH$3IRQGHQ

5HJHULQJHQV EHG|PQLQJ 'HQ Q\D VWUDWHJL VRP LPSOHPHQWHUDGHV I|UHIDOOHU KDU YDULW YlOJUXQGDG RFK PHGI|UW HQ NODU I|UElWWULQJ I|U IRQGHQV UHVXOWDW )RQGHQV DUEHWH PHG KnOOEDUKHWVIUnJRU OLJJHU RFNVn L OLQMH PHG UHJHULQJHQV I|UYlQWQLQJDU 6DPPDQWDJHW DQVHU UHJHULQJHQDWW6MlWWH$3IRQGHQVDUEHWHlUSnUlWWYlJ8WYlUGHULQJDY IRQGHQV UHVXOWDW J|UV XQGHU HQ OlQJUH WLGVSHULRG YDUI|U GLVNXVVLRQHQ NULQJPnOXSSI\OOHOVHQDYIRQGHQVHJQDPnOE|UIRUWVlWWD

6NlOHQI|UUHJHULQJHQVEHG|PQLQJ

Sammanfattning 6MlWWH $3IRQGHQ lU HQ DY EXIIHUWIRQGHUQD PHQ lU WLOO VNLOOQDG IUnQ GH |YULJDVWlQJG'HWWDLQQHElUDWW6MlWWH$3IRQGHQLQWHRPIDWWDVDYUROOHQ DWW KDQWHUD QHWWRIO|GHQ PRW LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW )RQGHQV XSSGUDJ UHJOHUDV L ODJHQ RP 6MlWWH $3IRQGHQ )RQGHQV PnO lU DWW VNDSD OnQJVLNWLJW K|J DYNDVWQLQJ PHG WLOOIUHGVVWlOODQGH ULVNVSULGQLQJ JHQRPLQYHVWHULQJDUSnGHQRQRWHUDGHULVNNDSLWDOPDUNQDGHQ )RQGHQV UHVXOWDW KDU I|UElWWUDWV VHGDQ $YNDVWQLQJHQ KDU |YHUVWLJLWLQNRPVWLQGH[PHQLQWHQnWWXSSWLOOGHDYVW\UHOVHQIDVWVWlOOGD DYNDVWQLQJVPnOHQ'HQQXYDUDQGHVWUDWHJLQDQWRJVDYVW\UHOVHQRFK LQQHElU DWW LQYHVWHULQJDUQD IRNXVHUDV PRW PRJQD ERODJ ,QYHVWHULQJDU L WLGLJIDVJ|UVHQGDVWLQGLUHNWYLDIRQGHURFKLPHUUHVWULNWLYRPIDWWQLQJlQ WLGLJDUH

Tabell 5.9 Sjätte AP-fondens resultat

Miljarder kronor 2016 2012–2016 2007–2016 1997–2016 Ingående fondkapital 26,4 18,5 17,2 10,4 Överföringar 0 0 0 0 Periodens resultat 1,7 9,6 10,9 17,7 Utgående fondkapital 28,1 28,1 28,1 28,1 Procent Avkastning efter kostnader 6,5 8,7 5,1 5,1 1 Avkastningsmål 10,5 18,9 9,6 12,4 Avkastningsmål tidigare def. 2 4,0 4,9 5,8 6,7 1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering 2 Baserat på den målsättning som användes 2003−2011: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 2016 var reporäntan -0,48%, under 2012−2016 var reporäntan 0,43%, under 2007−2016 var reporäntan 1,26% samt under 1997−2016 var reporäntan 2,24%.

6MlWWH $3IRQGHQV DUEHWH PHG KnOOEDUKHW RFK lJDUVW\UQLQJ KDGH XQGHU WUH ROLND IRNXVRPUnGHQ MlPVWlOOGKHW PnQJIDOG RFK NOLPDW ,QRP UDPHQ I|U GHVVD RPUnGHQ KDU HWW DQWDO DNWLYLWHWHU DQRUGQDV )RQGHQ KDU lYHQ DUEHWDW PHG DQDO\VHU RFK YlJOHGQLQJDU RFK HQ VlUVNLOG PDOO KDU WDJLWV IUDP WLOO VW|G I|U DQDO\VHU DY IRQGPDUNQDGHQV DUEHWH PHG KnOOEDUKHW6MlWWH$3IRQGHQKDUlYHQWDJLWHQDNWLYUROOLlJDUVW\UQLQJDY GHERODJVRPIRQGHQLQYHVWHUDUL

6NU Fondkapital och resultat 6MlWWH $3IRQGHQV UHVXOWDW XSSJLFN WLOO PLOMDUGHU NURQRU PLOMDUGHUNURQRUnUHWLQQDQ'HWWDPRWVYDUDUHQQRPLQHOODYNDVWQLQJ SnSURFHQWSURFHQWnUHWLQQDQ6HGDQIRQGHQELOGDGHVKDU IRQGNDSLWDOHW |NDW PHG PLOMDUGHU NURQRU IUnQ PLOMDUGHU WLOO PLOMDUGHUNURQRU'HWWDPRWVYDUDUHQWRWDOYlUGHWLOOYl[WVHGDQVWDUWHQ SnSURFHQWRFKHQnUOLJJHQRPVQLWWOLJWLOOYl[WSnSURFHQW

Figur 5.13 Sjätte AP-fondens totala avkastning

*HQRPVQLWWOLJnUOLJDYNDVWQLQJHIWHUWRWDODNRVWQDGHU3URFHQW

$3WRWDO $3LQYHVWHULQJV YHUNVDPKHW $YNDVWQLQJVPnO $YNDVWQLQJVPnO HQOWLGLJDUH PnOVlWWQLQJ ,QNRPVWLQGH[ 1RWHUDGH VYHQVND PHOODQVWRUD ERODJ

([WHUQD

LQGH[ 1RWHUDGH VYHQVND 1$ VPnERODJ 3(%HQFKPDUN 1$ 1\WWDYNDVWQLQJVPnOVHGDQ6,;1RUGLF&DS*,JDPOD6+%1RUGL[ $OO6KDUHULVNSUHPLHRPEDVHUDWSnIRQGHQVULVNSURILORFKNDVVDDOORNHULQJ %DVHUDWSnGHQPnOVlWWQLQJVRPDQYlQGHV SOXVUHSRUlQWD)|UHYDUPnOHWHWWE|UVLQGH[8QGHUYDUUHSRUlQWDQXQGHUYDUUHSRUlQWDQ XQGHUYDUUHSRUlQWDQVDPWXQGHUYDUUHSRUlQWDQ 7RWDODYNDVWQLQJI|U06&, 6ZHGLVK0LGFDS I|UVYHQVNDPHOODQVWRUDERODJ 7RWDODYNDVWQLQJI|U06&, 6ZHGLVK6PDOOFDS I|UVYHQVNDVPnERODJ 7RWDODYNDVWQLQJI|U%XUJLVV 3((XURSH $OOYLVDUDYNDVWQLQJHQI|UHQPHGLDQIRQGL(XURSDLQRPVDPWOLJD3(VWUDWHJLHUI|UDWWYDUDUlWWYLVDQGHKDUGHWWDEHQFKPDUNMXVWHUDWVI|UHWW OLNYLGLWHWVEHKRYRPVnOHGHVEHVWnUUHVXOWDWWLOODYXWYHFNOLQJHQDYRQRWHUDGHWLOOJnQJDURFKDY20;7%LOO Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden)

6MlWWH $3IRQGHQV YHUNVDPKHW KDU VHGDQ VWDUWHQ JHQRPJnWW IOHUD I|UlQGULQJDUcUJHQRPI|UGHVRPIDWWDQGHI|UlQGULQJDULVW\UHOVHQ OHGQLQJHQ RFK RUJDQLVDWLRQVVWUXNWXUHQ 9HUNVDPKHWHQ ILFN RFNVn HQ W\GOLJDUH VWUDWHJLVN LQULNWQLQJ 6WUDWHJLQ LQQHElU DWW $3IRQGHQV LQYHVWHULQJDUIRNXVHUDVSn GHW VNEX\RXWVHJPHQWHW PRJQD ERODJGlU PDUNQDGHQV OLNVRP $3IRQGHQV KLVWRULN QlU GHW JlOOHU DYNDVWQLQJ J|U GHW ULPOLJW DWW I|UYlQWD VLJ HQ JRG DYNDVWQLQJ IUDP|YHU 8QGHU IRUWVDWWHGHWI|UlQGULQJVDUEHWHVRPSnE|UMDGHV $YNDVWQLQJHQ I|U XSSJLFN WLOO SURFHQW 6MlWWH $3IRQGHQV DYNDVWQLQJVPnO VHGDQ lU DWW I|OMD JHQRPVQLWWVDYNDVWQLQJHQ I|U HWW QRUGLVNW MlPI|UHOVHLQGH[ 6,; 1RUGLF &$3 *, PHG SnVODJ I|U HQ ULVNSUHPLH I|U RQRWHUDGH ERODJ RP SURFHQW UXOODQGH IHPnUVSHULRG 'HWLQQHElUDWWIRQGHQLQWHQnWWXSSWLOOVW\UHOVHQVDYNDVWQLQJVPnOXQGHU QnJRQDYXWYlUGHULQJVSHULRGHUQDVHILJXU'HWE|UGRFNQRWHUDVDWW MlPI|UHOVHQ I|U SHULRGHQ I|UH lU PLQGUH UHOHYDQW Sn JUXQG DY GHQ Q\DLQYHVWHULQJVVWUDWHJLQVRPLQI|UGHV 'HWE|UlYHQQRWHUDVDWW6MlWWH$3IRQGHQI|UVDPWOLJDWLGVSHULRGHUYlO KDU |YHUWUlIIDW LQNRPVWLQGH[ ± GHW LQGH[ VRP XWJ|U EHQFKPDUN I|U EXIIHUWIRQGHUQD L I|UKnOODQGH WLOO LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW 6MlWWH $3 IRQGHQ KDU GlUPHG ELGUDJLW WLOO GHQ OnQJVLNWLJD ILQDQVLHULQJHQ DY WLOO

JnQJVVLGDQ L LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW lYHQ RP IRQGHQ lU VOXWHQ RFK 6NU LQWHlUHQGHODYIO|GHWLQRPLQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHWL|YULJW

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet 6MlWWH$3IRQGHQVLQYHVWHULQJVYHUNVDPKHWJHULHWWDYNDVWQLQJVSHUVSHNWLY HQ VSOLWWUDG ELOG HIWHUVRP DYNDVWQLQJHQ LQRP GH ROLND PDUNQDGVVHJPHQWHQKDUYDULHUDWNUDIWLJW'HWPRJQDPDUNQDGVVHJPHQWHW KDUJHQHUHOOWSUHVWHUDWEUDDYNDVWQLQJI|USHULRGHQ±YLONHQYDU SURFHQW I|U GLUHNWLQYHVWHULQJDU L I|UHWDJ RFK SURFHQW I|U IRQGLQYHVWHULQJDU )|U WLRnUVSHULRGHQ ௅ XSSJLFN DYNDVWQLQJHQ WLOO SURFHQW I|U GLUHNWLQYHVWHULQJDUQD RFK SURFHQW I|U IRQGLQYHVWHULQJDUQD )|U IHPnUVSHULRGHQ ± YDU PRWVYDUDQGH VLIIURU UHVSHNWLYH SURFHQW RFK I|U YDU GH UHVSHNWLYH SURFHQW 'LUHNWLQYHVWHULQJDU XWYHFNODGHV P\FNHW VWDUNW XQGHU YLONHWELGURJWLOODWWGHVVD|YHUSHULRGHQVHGDQIRQGHQVVWDUWKDUDYNDVWDW QnJRWElWWUHlQIRQGLQYHVWHULQJDU

Figur 5.14 Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per affärsområde

'LUHNWLQYHVWHULQJDU ,55HIWHUH[WHUQDNRVWQDGHU3URFHQW $QGHO DY GHQWRWDOD LQYHVWHULQJV )RQGLQYHVWHULQJDU YHUNVDPKHWHQ 7RWDOIRQG RFKGLUHNWLQYHVWHULQJDU

%X\RXW

9HQWXUH

7RWDOLQYHVWHULQJV YHUNVDPKHW

$YNDVWQLQJVPnO 3(%HQFKPDUN 1$ )UnQRFKPHGLQNOXGHUDVHQGDVWLQYHVWHULQJDULGLUHNW VDPWIRQGLQYHVWHULQJDUHMQRWHUDGHVPnERODJLLQYHVWHULQJVYHUNVDPKHWHQ'HQKLVWRULVNDDQDO\VHQXWJnULIUnQGHQQD GHILQLWLRQQRWHUDGHVPnERODJlUHMLQNOXGHUDGH 1\WWDYNDVWQLQJVPnOVHGDQ6,;1RUGLF&DS*,JDPOD6+%1RUGL[ $OO6KDUHULVNSUHPLHRPEDVHUDWSnIRQGHQVULVNSURILORFKNDVVDDOORNHULQJ 1\WWEHQFKPDUNVHGDQ%XUJLVV 3((XURSH $OO20;7%LOO ([NOXVLYHNYDUYDUDQGHXWIlVWNDSLWDORPFLUND6(.PLOMDUGHU6(.aPLOMDUGHUWLOO)RQGLQYHVWHULQJDUVDPW6(.aPLOMDUGHUWLOO'LUHNWLQYHVWHULQJDU

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden)

,DIIlUVRPUnGHWYHQWXUHFDSLWDOH[SDQVLRQVERODJKDUXWYHFNOLQJHQYDULW QHJDWLYI|ULVWRUWVHWWDOODSHULRGHUI|UXWRPXQGHUGnDYNDVWQLQJHQ XSSJLFN WLOO SURFHQW I|U GLUHNWLQYHVWHULQJDU RFK SURFHQW I|U IRQGLQYHVWHULQJDU 'HVVXWRP lU DYNDVWQLQJHQ SRVLWLY SURFHQW I|U IRQGLQYHVWHULQJDU LQRP YHQWXUH FDSLWDO I|U IHPnUVSHULRGHQ ௅ )RQGLQYHVWHULQJDU L H[SDQVLRQVERODJHQ NODUDUVLJJHQHUHOOWElWWUHlQGLUHNWLQYHVWHULQJDURFKlUVYDJWSRVLWLYI|U WLRnUVSHULRGHQRFKVYDJWQHJDWLYVHGDQVWDUW

6NU )DNWDUXWD9lUGHULQJDYRQRWHUDGHDNWLHU (QOLJW ODJHQ RP 6MlWWH $3IRQGHQ VND IRQGHQV SODFHULQJVWLOOJnQJDU PDUNQDGVYlUGHUDV 6MlWWH $3IRQGHQV UHGRYLVQLQJ RFK UHJHULQJHQV XWYlUGHULQJ DY IRQGHQV RQRWHUDGH SRUWI|OM EDVHUDV Sn ,3(9V ULNWOLQMHU ,QWHUQDWLRQDO 3ULYDWH (TXLW\ 9HQWXUH &DSLWDO 9DOXDWLRQ%RDUG3ULQFLSLHOOWJlOOHUDWWYlUGHULQJHQVNDDYVSHJODYHUNOLJW YlUGH 'HW ILQQV ROLND PHWRGHU I|U DWW IDVWVWlOOD YHUNOLJW YlUGH EHURHQGH Sn YLONHQ LQIRUPDWLRQ VRP ILQQV WLOOJlQJOLJ 'HQ YDQOLJDVWH YlUGHULQJVPHWRGHQ VRP RFNVn lU GHQ PHWRG VRP 6MlWWH $3IRQGHQ DQYlQGHUPHVWlUPXOWLSHOYlUGHULQJPRWVN´SHHUJURXSV´'HVVDXWJ|UV DY HWW NOXVWHU DY OLNQDQGH ERODJ RIWDVW QRWHUDGH VRP SnPLQQHU RP ERODJHWVRPVNDYlUGHUDV'HPXOWLSODUVRPlUYDQOLJDVWI|UHNRPPDQGH YLGGHVVDYlUGHULQJDUlU(96DOHVRFK(9(%,7'$9lUGHULQJWLOOV\QOLJ VXEVWDQVlUHQDQQDQPHWRGVRPRIWDWLOOlPSDVSnPHUWLOOJnQJVLQWHQVLYD ERODJ 9LG HQ VnGDQ YlUGHULQJ J|UV LQWH QnJRQ GLUHNW EHG|PQLQJ DY ERODJHQV IUDPWLGD LQWMlQLQJVI|UPnJD 8WLIUnQ V\QOLJ VXEVWDQV J|UV L VWlOOHW HQ EHG|PQLQJ DY EHKRYHW DY HQ UDEDWW HOOHU SUHPLH EHURHQGH Sn KXU PRWVYDUDQGH QRWHUDGH ERODJ SHHUV YlUGHUDV 9lUGHULQJ HQOLJW VHQDVWH ILQDQVLHULQJVUXQGDQ NDQ RFNVn XWJ|UD HQ GHO L EHG|PQLQJHQ 5LNWDV HQ PDWHULHOO GHO DY UXQGDQ XWDQI|U EHILQWOLJ lJDUNUHWV Vn XWJ|U GHQQDYlUGHULQJRIWDHQFHQWUDOGHOLEHG|PQLQJHQDYGHWYHUNOLJDYlUGHW , NRPELQDWLRQ PHG YlUGHULQJVPHWRGHUQD RYDQ DQYlQGV RIWD HQ PRGHOO GlU IUDPWLGD GLVNRQWHUDGH NDVVDIO|GHQ EOLU \WWHUOLJDUH UHIHUHQVSXQNW Sn ERODJHWVYlUGH,6MlWWH$3IRQGHQVSRUWI|OMILQQVHQVWDNDLQQHKDYVRPlU VN´SUHUHYHQXHERODJ´GYVERODJHQKDUlQQXLQWHQnJRQYHUNVDPKHW VRP JHQHUDU LQWlNWHU 'HVVD ERODJ lU P\FNHW VYnUD DWW YlUGHUD RFK DY QDWXUOLJD VNlO DQYlQGV HQ UHVWULNWLY YlUGHULQJ VRP RIWD LQQHElU DQVNDIIQLQJVYlUGH HOOHU OlJUH 'H SULYDWH HTXLW\IRQGHU VRP 6MlWWH $3 IRQGHQLQYHVWHUDULWLOOlPSDUVDPPDYlUGHULQJVPHWRGLNVRPRYDQ6MlWWH $3IRQGHQ XWYlUGHUDU O|SDQGH GH YlUGHULQJVPHWRGHU VRP DQYlQGV RFK GlUPHG RFNVn GH YlUGHULQJDU VRP IRQGHUQD UDSSRUWHUDU NYDUWDOVYLV 1lU GHW JlOOHU 6MlWWH $3IRQGHQV QRWHUDGH LQQHKDY LQKlPWDV DNWXHOO PDUNQDGVGDWDYLGERNVOXWVWLOOIlOOHW,QYHVWHULQJDUDYGHWWDVODJKDUGlUI|U LQJHWLQVODJDYEHG|PQLQJYLGYlUGHULQJVWLOOIlOOHW

Figur 5.15 Portföljutveckling Sjätte AP-fonden 6NU

[ 7RWDODNRVWQDGHUVRPDQGHODY JHQRPVQLWWOLJWI|UYDOWDWNDSLWDO 7RWDODWLOOJnQJDU6MlWWH$3IRQGHQ 6(.PLOMDUGHU 3URFHQW

)RQGNDSLWDO

8WYHFNOLQJDYIRQGNDSLWDOSHUnU ± HQOLJWWLGLJDUHGHILQLWLRQ HQOLJWQ\GHILQLWLRQ

/LNYLGLWHWV /LNYLGLWHWV I|UYDOWQLQJHQ SRUWI|OM

)RQG LQYHVWHULQJDU ,QYHV WHULQJVYHU NVDPKHWHQ 'LUHNW LQYHVWHULQJDU gYULJW U|UHOVHNDSLWDO $3UHGRYLVQLQJVSULQFLSHULQRPWLOOJnQJVVODJHW3ULYDWH(TXLW\LYlUGHULQJJ|UVYLGnUHWVXWJnQJVRPLQNOXGHUDUNYDUWDOI\UD LLI|UVLNWLJDYlUGHULQJVSULQFLSHUDYGLUHNWLQYHVWHULQJDUL RQRWHUDGHWLOOJnQJDUVDPWNRVWQDGVI|UWVDPWOLJDWLOOJnQJVI|UGDNRVWQDGHULQNOXVLYHI|UYDOWQLQJVNRVWQDGHURFKGlUPHGLQI|UOLYDW GHVVDLUHVXOWDWHW 7RWDODNRVWQDGHUHQOLJWGHILQLWLRQLIRQGHQVnUVUHGRYLVQLQJH[WHUQDPDQDJHPHQWIHHV NRVWQDGVI|UVLQRPGHWRUHDOLVHUDGHUHVXOWDWHW (QOLJWGHQQ\DGHILQLWLRQHQUHGRYLVDVIRQG RFKGLUHNWLQYHVWHULQJDUVHSDUDW1RWHUDGHVPnERODJUHGRYLVDVVRPHQGHODYOLNYLGLWHWVI|UYDOWQLQJHQ6HGDQLQJnU lYHQ KHGJHDU L LQYHVWHULQJVYHUNVDPKHWHQ YLOND WLGLJDUH WLOOK|UW LQWHUQEDQNHQ 6HGDQLQWHUQEDQNHQ,LQWHUQEDQNHQLQJnUI|UXWRPNUHGLWXWQ\WWMDQGHlYHQNRUWDWLOOJnQJDUVNXOGHUVDPWHYHQWXHOOW|YULJWNDSLWDOVRPLQWHlUNODVVLILFHUDWDWWLQJnL LQYHVWHULQJVYHUNVDPKHWHQ 5HGRYLVDVHQOLJWWLGLJDUHGHILQLWLRQI|UMlPI|UEDUKHWPHGKLVWRULVNXWYHFNOLQJ 3HUGHFHPEHUI|UYDOWDGHVFLUND6(.PLOMDUGHULQRWHUDGHVPnERODJVSRUWI|OMVDPWFLUND6(.PLOMDUGHULUlQWHSODFHULQJDURFKNDVVDNRQWRW 6(.PLOMDUGHULU|UHOVHNDSLWDOHWKDUXSSVWnWWSnJUXQGDYJHQRPI|UGDIIlUVRPHMJnWWWLOOOLNYLGRFKGlUI|UERNI|UWVRPHQVNXOG

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden)

Styrelsens utvärdering av Sjätte AP-fonden 6HGDQ RPWDJHW DY LQYHVWHULQJVVWUDWHJLQ RFK PnOHW I|U 6MlWWH $3IRQGHQ KDUIRQGNDSLWDOHW|NDWIUnQPLOMDUGHUNURQRUWLOOPLOMDUGHU NURQRU gNQLQJHQ PRWVYDUDU HQ nUOLJ QHWWRDYNDVWQLQJ Sn SURFHQW (QOLJW XWYlUGHULQJHQ EHNUlIWDU GHW JRGD UHVXOWDWHW GHQ YDOGD VWUDWHJLQ 6WUDWHJLQ LQQHElU DWW LQYHVWHULQJDU IRNXVHUDV PRW PRJQD ERODJ LQRP 3ULYDWH (TXLW\ 3( RFK J|UV JHQRP HQ NRPELQDWLRQ DY GLUHNWLQYHVWHULQJDURFKIRQGLQYHVWHULQJDU(QOLJWXWYlUGHULQJHQVND6MlWWH $3IRQGHQIRUWVlWWDI|OMDGHQEHVOXWDGHVWUDWHJLQ %HVOXWHWRPQ\VWUDWHJLKDUI|OMWVDYHWWPnQJnULJWDUEHWHPHGV\IWHDWW VWlOOD RP SRUWI|OMHQ (Q YLNWLJ GHO L DUEHWHW JHQRPI|UGHV XQGHU JHQRPDY\WWULQJHQDY1RUUSRUWHQ$%VRPVYDUDGHI|UUXQWHQIMlUGHGHO DYIRQGNDSLWDOHWcUHWGHVVI|ULQQDQDY\WWUDGHV9ROYRILQDQV$%VRPYDU HWW DY GH VW|UUH LQQHKDYHQ 2PVWlOOQLQJHQ KDU UHVXOWHUDW L HQ K|J OLNYLGLWHW VRP V\VVHOVlWWV L HQOLJKHW PHG HQ JHQRPDUEHWDG SODQ ,QYHVWHULQJVWDNWHQ I|U YDU HQ DY GH K|JVWD Sn PnQJD nU bYHQ DUEHWHW PHG KnOOEDUKHWVIUnJRU KDU VNlUSWV RFK IRQGHQV DPELWLRQ lU DWW YDUDOHGDQGHLQRPGHWWDRPUnGHEODQGDNW|UHUVRPLQYHVWHUDULRQRWHUDGH WLOOJnQJDU 6W\UHOVHQV|YHUJULSDQGHVOXWVDWVlUDWW6MlWWH$3IRQGHQKDUO\FNDWVYlO PHG DWW XWI|UD VLWW XSSGUDJ XQGHU VDPW DWW OHYD XSS WLOO RPJLYQLQJHQVK|JWVWlOOGDI|UYlQWQLQJDU

Investeringsverksamheten ,QYHVWHULQJVYHUNVDPKHWHQNDQGHODVLQLGLUHNWLQYHVWHULQJDULI|UHWDJRFK L IRQGLQYHVWHULQJDU 6RP QlPQV RYDQ KDU I|UVlOMQLQJDUQD DY GLUHNWLQYHVWHULQJDUQD L 1RUUSRUWHQ $% RFK 9ROYRILQDQV $% ELGUDJLW WLOO DWW OLNYLGLWHWHQ |NDW NUDIWLJW 0DUNQDGVYlUGHW DY GLUHNWLQYHVWHULQJDUQD

6NU XSSJLFN WLOO PLOMDUGHU NURQRU YLG nUV VOXW RFK UHVXOWDWHW I|UH NRVWQDGHUXSSJLFNWLOOPLOMDUGHUNURQRU)|UHWDJLPRJHQIDVEX\RXW VWRG I|U PHUSDUWHQ DY PDUNQDGVYlUGHW RFK UHVXOWDWHW UHVSHNWLYH PLOMDUGHU NURQRU 5HVXOWDWHW PRWVYDUDU HQ DYNDVWQLQJ Sn SURFHQW)|UHWDJLWLGLJIDVYHQWXUHFDSLWDOKDGHHWWPDUNQDGVYlUGH SnPLOMDUGHUNURQRUYLGnUVVOXWRFKUHVXOWDWHWEOHYPLOMRQHU NURQRUXQGHUnUHW5HVXOWDWHWPRWVYDUDUHQDYNDVWQLQJSnSURFHQW )RQGLQYHVWHULQJDUQDVPDUNQDGVYlUGHXSSJLFNWLOOPLOMDUGHUNURQRU YLG nUV VOXW RFK UHVXOWDWHW XQGHU nUHW XSSJLFN WLOO PLOMDUGHU NURQRU$YIRQGLQYHVWHULQJDUQDVPDUNQDGVYlUGHXWJMRUGHNDSLWDOHWLQRP EX\RXWSRUWI|OMHQ PLOMDUGHU NURQRU RFK GHQQD GHO DY SRUWI|OMHQ VWRG I|U PLOMDUGHU NURQRU DY UHVXOWDWHW 'HW PDUNQDGVYlUGHUDGH NDSLWDOHW LQRPYHQWXUHFDSLWDOXSSJLFNWLOO PLOMDUGHUNURQRURFKGHQQDGHODY SRUWI|OMHQ VWRG I|U PLOMDUGHUNURQRU DYUHVXOWDWHW XQGHU 6HGDQ DIIlUVRPUnGHWV VWDUW ௅ XSSJnU DYNDVWQLQJHQ I|U EX\RXW WLOO SURFHQWRFKI|UYHQWXUHFDSLWDOWLOOSURFHQW,QYHVWHULQJDULGHW PRJQDVHJPHQWHW|YHUVWLJHUPnOHWEnGHI|USHULRGHQ௅RFKI|U SHULRGHQ ௅ 1XYDUDQGH VWUDWHJL LQQHElU DWW Q\D XWIlVWHOVHU IRNXVHUDV PRW ULVNNDSLWDOIRQGHU VRP J|U LQYHVWHULQJDU L PRJQD ERODJ 8WIlVWHOVHU WLOO YHQWXUH FDSLWDOIRQGHU J|UV IRUWIDUDQGH RP lQ L PLQGUH XWVWUlFNQLQJlQWLGLJDUH

Likviditet /LNYLGLWHWVI|UYDOWQLQJHQXWJ|UGHQGHODY6MlWWH$3IRQGHQVNDSLWDOVRP LQWHlUV\VVHOVDWWLQRPLQYHVWHULQJVYHUNVDPKHWHQ6\IWHWPHGOLNYLGLWHWV UHVHUYHQ lU DWW XSSUlWWKnOOD HQ JRG EHWDOQLQJVEHUHGVNDS YLONHW EOD EHK|YVI|UDWWNXQQDJHQRPI|UDQ\RFKWLOOlJJVLQYHVWHULQJDURFKI|UDWW KDQWHUD GH ILQDQVLHOOD ULVNHU VRP NDQ XSSVWn LQRP YHUNVDPKHWHQ )|UYDOWQLQJHQVNDVNHPHGWLOOIUHGVVWlOODQGHULVNVSULGQLQJ3ODFHULQJDUQD J|UV L UlQWHElUDQGH YlUGHSDSSHU PHG K|J OLNYLGLWHW 0nOVlWWQLQJHQ I|U I|UYDOWQLQJHQ DY UlQWHElUDQGH YlUGHSDSSHU lU DWW XSSQn HQ DYNDVWQLQJ L OLQMHPHG205;7%LOO 9LG nUV VOXW XSSJLFN YlUGHW Sn OLNYLGLWHWVI|UYDOWQLQJHQ WLOO PLOMDUGHUNURQRU PLOMDUGHUNURQRUnUHW LQQDQYDUDYLQQHKDY L /DQQHER 0LFURFDS XWJMRUGH PLOMDUGHU NURQRU PLOMDUGHU NURQRU nUHW LQQDQ 5HVXOWDWHW I|U OLNYLGLWHWVI|UYDOWQLQJHQ VRP KHOKHW XSSJLFN WLOO PLOMRQHU NURQRU PLOMRQHU NURQRU nUHW LQQDQ 6HGDQGHQJHQRPI|UGDVWUDWHJLI|UlQGULQJHQKDU6MlWWH$3IRQGHQ RPVWUXNWXUHUDW SRUWI|OMHQ I|U GLUHNWLQYHVWHULQJDU YLONHW LQQHEXULW DWW HWW DQWDO ERODJ DY\WWUDWV 9LGDUH KDU PnQJD ERODJ L GH H[WHUQD SRUWI|OMHUQD DY\WWUDWVVRPHQI|OMGDYGHWJRGDH[LWNOLPDWVRPYDULWGHVHQDVWHnUHQ 'HWWDKDUUHVXOWHUDWLDWWOLNYLGLWHWHQLGDJlUEHW\GOLJWVW|UUHlQYDGVRP NDQ DQVHV Q|GYlQGLJ I|U DWW SDUHUD GHQ WRWDOD SRUWI|OMHQV NRUWVLNWLJD LQ RFK XWIO|GHQ VDPW RSWLPHUD GHQ NRUWVLNWLJD DYNDVWQLQJHQ $NWLYLWHWHQ LQRP LQYHVWHULQJVYHUNVDPKHWHQ I|UYlQWDV YDUD K|J GH NRPPDQGH nUHQ YDUI|UOLNYLGLWHWVUHVHUYHQ|YHUWLGI|UYlQWDVPLQVND

Kostnader 6NU 6MlWWH$3IRQGHQVLQWHUQDNRVWQDGHUKDUXQGHUGHVHQDVWHIHPnUHQVlQNWV RFK VWDELOLVHUDWV YLONHW lU HQ I|OMG DY QXYDUDQGH VWUDWHJL RFK I|UYDOWQLQJVPRGHOO )OHUD SURMHNW KDU JHQRPI|UWV L V\IWH DWW VlQND NRVWQDGHUQD'HLQWHUQDNRVWQDGHUQDlUWLOOVWRUGHOIDVWDPHQKDURFNVn HQ U|UOLJ GHO VRP IUDPI|U DOOW DYVHU H[WHUQW N|SWD WMlQVWHU LQRP LQYHVWHULQJVYHUNVDPKHWHQ %HKRYHW DY WMlQVWHUQD YDULHUDU PHQ lU HQ I|UXWVlWWQLQJI|UDWWJHQRPO\VDWUDQVDNWLRQHUQD,GHQPnQGHWlUP|MOLJW XWVlWWVGHVVDWMlQVWHUI|UNRQNXUUHQVRFKLGHIDOOGHWILQQVUDPDYWDOJ|UV DYURSPRWGHVVD)RQGHQI|UYlQWDUDWW|YULJDLQWHUQDNRVWQDGHUSHUVRQDO ORNDORFKLWNRPPHUDWWYDUDIRUWVDWWVWDELODlYHQIUDP|YHU

Tabell 5.10 Sjätte AP-fondens kostnader

Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016 Interna kostnader 116 97 98 106 92 Personalkostnader 76 61 64 64 68 Lokalkostnader 5 7 6 5 6 Köpta tjänster 14 10 8 18 4 Informations- och datakostnader 5 5 5 6 4 Övrigt 16 14 15 13 10 Externa förvaltningskostnader 24 21 24 22 21 13 Summa 137 121 120 127 105 Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägarstyrning 6MlWWH $3IRQGHQ KDGH XQGHU WUH IRNXVRPUnGHQ LQRP KnOOEDUKHW MlPVWlOOGKHWPnQJIDOGRFKNOLPDW6MlWWH$3IRQGHQJHQRPI|UGHEODHWW KDOYGDJVVHPLQDULXPPHGOHGDQGHQRUGLVNDULVNNDSLWDOERODJSnWHPDWKXU PDQ|NDUMlPVWlOOGKHWRFKPnQJIDOGLULVNNDSLWDOEUDQVFKHQ9LGDUHGHOWDU IRQGHQ L 5$03SURMHNWHW VRP GULYV DY +DQGHOVK|JVNRODQ L 6WRFNKROP GlUV\IWHWlUDWWPHGXWELOGQLQJRFKSUDNWLNKMlOSDSHUVRQHUVRPEHYLOMDWV DV\ODWWNRPPDLQSnGHQVYHQVNDILQDQVPDUNQDGHQ 8QGHU nUHW YLGDUHXWYHFNODGHV GHQ HJHQXWYHFNODGH PDOOHQ I|U KnOOEDUKHWVXWYlUGHULQJ RFK XSSI|OMQLQJ DY ULVNNDSLWDOIRQGHU 0DOOHQ KDU PRWWDJLWVYlODYEODLQWHUQDWLRQHOODULVNNDSLWDOIRQGHU9LGDUHKDUIRQGHQ XQGHUnUHWWLOOVDPPDQVPHGLQWHUQDWLRQHOODDNW|UHUVRP35,RFK,,*&& ELGUDJLW PHG DWW WD IUDP HQ NOLPDWYlJOHGQLQJ I|U LQYHVWHUDUH L ULVNNDSLWDORQRWHUDGH WLOOJnQJDU 6MlWWH $3IRQGHQ KDU lYHQ GHOWDJLW L HWW 35,SURMHNWI|ULQI|UDQGHWDY(6*NODXVXOHULIRQGDYWDO *HQRPI|UDQGHW DY GHQ nUOLJD NOLPDWDQDO\VHQ DY GHQ HJQD LQYHVWHULQJVSRUWI|OMHQ LQQHElU DWW 6MlWWH $3IRQGHQ IRUWVlWWHU VLWW SnYHUNDQVDUEHWH PHG DWW HIWHUIUnJD NOLPDWWUDQVSDUHQV EODQG RQRWHUDGH ERODJ RFK ULVNNDSLWDOIRQGHU .OLPDWDQDO\VHQ DY GHQ LQWHUQD

([NOXVLYHSUHVWDWLRQVEDVHUDGHDUYRGHQ

6NU YHUNVDPKHWHQ YLVDGH DWW IRQGHQV HJQD NROGLR[LGDYWU\FN IRUWVDWWH DWW VMXQND lYHQ XQGHU IUDPI|U DOOW JHQRP HQ KDOYHULQJ DY DQWDOHW IO\JUHVRULQRP6YHULJH$QVYDUVIXOODLQYHVWHULQJDURFKKnOOEDUKHWVDUEHWH lULQWHJUHUDWL6MlWWH$3IRQGHQVDNWLYDlJDUVW\UQLQJVDUEHWH'HWWDXWJ|UV DYROLNDPRPHQWGlUGHWI|UVWDlUJUDQVNQLQJHQLQI|UHQLQYHVWHULQJRFK GHQ VLVWD lU DY\WWULQJ 'lUHPHOODQ nWHUILQQV VMlOYD lJDUIDVHQ VRP NDQ VWUlFND VLJ XSS WLOO WLR nU 3nYHUNDQ RFK NRQWUROO XW|YDV JHQRP EOD lJDUSODQ lJDUGLDORJ UDSSRUWHULQJ RFK XSSI|OMQLQJ 'HW DNWLYD lJDUVW\UQLQJVDUEHWHW LQQHKnOOHU GH YLNWLJD YHUNW\J VRP NUlYV I|U DQVYDUVIXOODLQYHVWHULQJDURFKYlUGHVNDSDQGH

6MXQGH$3IRQGHQ

5HJHULQJHQVEHG|PQLQJ 6MXQGH$3IRQGHQKDUXSSI\OOWVLQUROOYlO LQRP SUHPLHSHQVLRQVV\VWHPHW $YNDVWQLQJHQ KDU VHGDQ |YHUWUlIIDW SUHPLHSHQVLRQVLQGH[ GYV |YHUVWLJLW GHQ JHQRPVQLWWOLJD DYNDVWQLQJHQI|UIRQGHUQDLSUHPLHSHQVLRQVV\VWHPHW)RQGHQKDUlYHQ EHVOXWDW RP DWW LQWHJUHUD 3DULVDYWDOHW L GHQ JUXQG DY LQWHUQDWLRQHOOD QRUPHU RFK NRQYHQWLRQHU VRP lJDUVW\UQLQJHQ E\JJHU Sn 6DPPDQWDJHWKDU6MXQGH$3IRQGHQLQIULDWUHJHULQJHQVI|UYlQWQLQJDU SnIRQGHQ

6NlOHQI|UUHJHULQJHQVEHG|PQLQJ

Sammanfattning $3 6nID lU HQ nOGHUVDQSDVVDG SRUWI|OM PHG HQ NRPELQDWLRQ DY $3 $NWLHIRQG RFK $3 5lQWHIRQG $3$NWLHIRQG KDU HQ JOREDO LQULNWQLQJ PHG SURFHQW JOREDOD DNWLHU PHG HQ KlYVWnQJ VRP LQQHElU HQ |NDG DNWLHH[SRQHULQJ 8QGHU VlQNWHV QRUPDOQLYnQ Sn KlYVWnQJHQ IUnQ WLOOSURFHQW'HQIDNWLVNDKlYVWnQJVQLYnQXQGHUOnJSnFD SURFHQW 5HJHULQJHQDQVHUDWWGHWlUSRVLWLYWDWW6MXQGH$3IRQGHQQnUVLWWPnO I|UDYNDVWQLQJI|UDOODWLGVSHULRGHUI|UXWRPXQGHUHQVNLOWVlUVNLOW PHGEHDNWDQGHDYDWWIRQGHQVI|UYDOWQLQJXQGHUSHULRGHQIUDPWLOO PDMVW\UGHVDYUHJOHUVRPDQJDYDWWULVNHQVNXOOHYDUDOlJUHlQI|U JHQRPVQLWWHW DY GH SULYDWD IRQGHUQD YLONHW DOOW DQQDW OLND EHJUlQVDU P|MOLJKHWHUQDWLOOK|JUHDYNDVWQLQJ'RFNPHGI|UNRPELQDWLRQHQDYK|J DNWLHH[SRQHULQJ RFK VWUDWHJLVN KlYVWnQJ EHKRY DY H[WUD W\GOLJKHW YLG NRPPXQLNDWLRQNULQJIRQGHQVI|UYDOWQLQJVPRGHOO 5HJHULQJHQ NRQVWDWHUDU YLGDUH DWW 6MXQGH $3IRQGHQV DNWLYD I|UYDOWQLQJ MlPI|UW PHG YDOGD EHQFKPDUN YDU XQGHU GH PnO VRP VW\UHOVHQKDUVDWWI|UGHQQDI|UYDOWQLQJlYHQRPELGUDJHWWLOOUHVXOWDWHWYDU SRVLWLYW I|U EnGH GHQ WDNWLVND DOORNHULQJHQ RFK I|U DOIDI|UYDOWQLQJHQ 5HJHULQJHQV DQVHU DWW WUDQVSDUHQVHQ L IUnJD RP Q\WWDQ DY GHQ DNWLYD I|UYDOWQLQJHQ IRUWVDWW E|U |ND VlUVNLOW QlU GHW JlOOHU HYHQWXHOOD SRVLWLYD HIIHNWHU I|U |YULJ I|UYDOWQLQJ 'HVVXWRP VHU UHJHULQJHQ JlUQD HQ W\GOLJDUH UHGRYLVQLQJ DY GHQ DNWLYD I|UYDOWQLQJHQ RFK GHVV WUH GHODU WDNWLVNDOORNHULQJDEVROXWDYNDVWDQGHDOIDI|UYDOWQLQJRFKI|UYDOWQLQJDY RQRWHUDGHDNWLHU

6MXQGH $3IRQGHQ DUEHWDU PHG SnYHUNDQ JHQRP ROLND IRUPHU WH[ 6NU U|VWQLQJGLDORJRFKVYDUWOLVWQLQJ9LGDUHDUEHWDU6MXQGH$3IRQGHQPHG ROLND I|UGMXSQLQJVWHPDQ L V\IWH DWW SnYHUND VW\UQLQJ LQRP 3( 3nYHUNDQVDUEHWH VNHU LQRP I|UQ\HOVHEDU NUDIWJHQHUHULQJ RFK L YDWWHQLQWHQVLYD EUDQVFKHU GlU YDWWHQWLOOJnQJHQ lU NQDSS 6MXQGH $3 IRQGHQ KDU lYHQ LQWHJUHUDW 3DULVDYWDOHW L QRUPYHUNHW 5HJHULQJHQ VHU SRVLWLYWSnIRQGHQVDUEHWHSnGHVVDRPUnGHQ

Strategisk förvaltning , VOXWHW DY I|UYDOWDGH 6MXQGH $3IRQGHQ PLOMDUGHU NURQRU I|U XQJHIlU PLOMRQHU SHQVLRQVVSDUDUH LQRP SUHPLHSHQVLRQVV\VWHPHW $Y EHORSSHW XSSJLFN $3 $NWLHIRQG WLOO PLOMDUGHU NURQRU RFK $35lQWHIRQG WLOO PLOMDUGHU NURQRU 0nOHW I|U I|UYDOVDOWHUQDWLYHW lU DWW DYNDVWQLQJHQ VND YDUD PLQVW OLND EUD VRP GHQ JHQRPVQLWWOLJD DYNDVWQLQJHQI|UGHSULYDWDIRQGHUQDSn3HQVLRQVP\QGLJKHWHQVIRQGWRUJ 6HGDQ LQI|UDQGHW DY HQ Q\ I|UYDOWQLQJVPRGHOO L PDM WRP XSSJnUDYNDVWQLQJHQL$36nIDWLOOSURFHQWSHUnUMlPI|UWPHGGH SULYDWD IRQGHUQDV DYNDVWQLQJ Sn SURFHQW SHU nU VH WDEHOO $YNDVWQLQJHQLGHWVWDWOLJDI|UYDOVDOWHUQDWLYHWYDUGlUPHGQlVWDQGXEEHOW VnK|JMlPI|UWPHGGHSULYDWDDOWHUQDWLYHQXQGHUGHQKlUSHULRGHQ8QGHU YDU GRFN DYNDVWQLQJHQ RP SURFHQW EHW\GOLJW K|JUH lQ VQLWWHW I|UGHSULYDWDDNW|UHUQDSn3HQVLRQVP\QGLJKHWHQVIRQGWRUJ

Tabell 5.11 Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell

maj 2011–2016 och 2001–2016 (procent)

4 3

2001 − 2016 2007 − 2016 Maj 2010 − 2016 2016 (justerat, %) (%) (%) (%) 1 AP7 (PSF och SÅFA) 6,5 8,6 14,8 15,5 Premiepensionsindex 2 4,2 5,3 8,3 8,8 Not 1: Utgörs av PSF (Premissparfonden) januari 2001 − maj 2010 och SÅFA maj 2010 − december 2015. Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter). Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 − 31 dec 2016. Not 4: Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgift och rabatt. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Pensionsmyndigheten och AP7 Årsredovisning)

Aktiv förvaltning 6MXQGH$3IRQGHQVSURGXNWHUlUWLOO|YHUYlJDQGHGHOSDVVLYWI|UYDOWDGH PHQ HQ PLQGUH GHO DY NDSLWDOHW lU DNWLYW I|UYDOWDW 'HQ DNWLYD DYNDVWQLQJHQ I|U $3 $NWLHIRQG YDU SRVLWLY RFK XQGHU SHULRGHQ WLOO PHG UHVSHNWLYH EDVSXQNWHU PHGDQ GHQ DNWLYD DYNDVWQLQJHQI|U$35lQWHIRQGYDUQHJDWLYEnGHRFK௅ PHGUHVSHNWLYHEDVSXQNWHU ,QRPUDPHQI|UGHQDNWLYDI|UYDOWQLQJHQDY$3$NWLHIRQGKDU6MXQGH $3IRQGHQ PnO I|U PHGHOIULVWLJ I|UYDOWQLQJ WDNWLVN DOORNHULQJ DEVROXWDYNDVWDQGH I|UYDOWQLQJ DOIDPDQGDW RFK RQRWHUDGH WLOOJnQJDU 3ULYDWH(TXLW\ 0HG WDNWLVN DOORNHULQJ DYVHV DYVWHJ IUnQ KlYVWnQJHQV QRUPDOQLYn Sn SURFHQW PHG HWW WLOOnWHW DYYLNHOVHLQWHUYDOO L QRUPDOIDOOHW LQRP ± SURFHQW 8QGHU WRJ GRFN VW\UHOVHQ EHVOXWHW DWW PLQVND KlYVWnQJHQ WLOO SURFHQW Sn JUXQG DY YlUGHULQJHQ DY E|UVHQ 'HQ

6NU WDNWLVNDDOORNHULQJHQELGURJPHGPLQXVPLOMRQHUNURQRUWLOOUHVXOWDWHW I|U RFK GHQ nUOLJD JHQRPVQLWWVDYNDVWQLQJHQ I|U SHULRGHQ ௅ YDU PLOMRQHU NURQRU 'HQ WDNWLVND DOORNHULQJHQ KDU HQ IHPnULJ XWYlUGHULQJVKRULVRQWPHGHWWPnORPPLOMRQHUNURQRULJHQRPVQLWWOLJ DYNDVWQLQJSHUnU )|U GHQ DEVROXWDYNDVWDQGH DOIDI|UYDOWQLQJHQ lU PnOHW DWW JH HQ DYNDVWQLQJ Sn PLOMRQHU NURQRU SHU nU 8WIDOOHW I|U YDU HWW QHJDWLYW ELGUDJ RP PLOMRQHU NURQRU RFK GHQ JHQRPVQLWWOLJD DYNDVWQLQJHQ I|U SHULRGHQ PDM WLOO VOXWHW DY YDU PLOMRQHU NURQRU 6MXQGH $3IRQGHQ KDU lYHQ PnO I|U RQRWHUDGH DNWLHU DWW JHQHUHUD HQ DYNDVWQLQJ VRP |YHUVWLJHU MlPI|UHOVHLQGH[ 06&, $OO &RXQWU\ ,QGH[ PHG SURFHQWHQKHWHU SHU nU |YHU UXOODQGH WLRnUVSHULRGHU 'H nUOLJD UHVXOWDWHQ I|U I|UYDOWQLQJHQ DY RQRWHUDGH DNWLHU UHGRYLVDV GRFN LQWH L 6MXQGH$3IRQGHQVnUVUHGRYLVQLQJHOOHUL0F.LQVH\VUDSSRUW

AP7 Aktiefond 'HW I|UYDOWDGH NDSLWDOHW L $3 $NWLHIRQG XSSJLFN WLOO PLOMDUGHU NURQRU YLG nUV VOXW PLOMDUGHU NURQRU nUHW LQQDQ $YNDVW QLQJHQ HQOLJW 1$9NXUVPRGHOOHQ XSSJLFN XQGHU WLOO SURFHQW SURFHQWnUHWLQQDQ 0nOHW I|U $3 $NWLHIRQG lU DWW YLG GHQ YDOGD ULVNQLYnQ XSSQn HQ OnQJVLNWLJW K|J DYNDVWQLQJ VRP |YHUWUlIIDU DYNDVWQLQJHQ I|U MlPI|UHOVHLQGH[3nGHQJUXQGHQKDUVW\UHOVHQYDOWI|OMDQGHVWUDWHJL x 3ODFHUDIRQGHQVWLOOJnQJDUJOREDOWLDNWLHURFKDNWLHUHODWHUDGH ILQDQVLHOOD LQVWUXPHQW PHG EUHG EUDQVFKPlVVLJ VSULGQLQJ EDVSRUWI|OMHQ x $QYlQGD KlYVWnQJ I|U DWW |ND ULVNHQ RFK GHQ I|UYlQWDGH DYNDVWQLQJHQ x <WWHUOLJDUH |ND DYNDVWQLQJVP|MOLJKHWHUQD JHQRP DNWLY I|UYDOWQLQJ Sn YLVVD XWYDOGD PDUNQDGHU DOIDNlOORU RFK WDNWLVNDSODFHULQJDU %DVSRUWI|OMHQEHVWnUDYSURFHQWJOREDODDNWLHUVYHQVNDDNWLHULQJnUL JOREDOD DNWLHU RFK SURFHQW ULVNNDSLWDOLQYHVWHULQJDU %DVSRUWI|OMHQ I|UYDOWDV L KXYXGVDN SDVVLYW JHQRP H[WHUQD I|UYDOWDUH 7LOOJnQJVVODJHW ULVNNDSLWDOSODFHULQJDU RPIDWWDU LQGLUHNWD SODFHULQJDU L RQRWHUDGH I|UHWDJ JHQRP ROLND IRQGNRQVWUXNWLRQHU 7LOOlPSQLQJ DY KlYVWnQJ L I|UYDOWQLQJHQJ|UDWWSODFHULQJVXWU\PPHWlUVW|UUHlQIRQGNDSLWDOHW +lYVWnQJVJUDGHQ KDU WLGLJDUH QRUPDOW PRWVYDUDW UXQW SURFHQW DY IRQGNDSLWDOHW PHQ XSSJnU VHGDQ WLOO SURFHQW )|U DWW VN\GGD IRQGNDSLWDOHW NDQ VW\UHOVHQ Sn UHNRPPHQGDWLRQ IUnQ YHUNVWlOODQGH GLUHNW|UHQ UHGXFHUD VWRUOHNHQ IUnQ GHVV QRUPDOQLYn 'HQ IDNWLVND KlYVWnQJVQLYnQKDUXQGHUOHJDWSnSURFHQWRFKYLGXWJnQJHQDY PRWVYDUDGH KlYVWnQJVJUDGHQ SURFHQW DY IRQGNDSLWDOHW PLOMDUGHUNURQRU 'HQ DNWLYD I|UYDOWQLQJHQ EHVWnU IUDPI|U DOOW DY WDNWLVN DOORNHULQJ RFK I|UYDOWQLQJ DY DNWLHU HQOLJW I|UYDOWQLQJVPRGHOOHQ ´OnQJNRUW´ VN UHQ DOIDI|UYDOWQLQJ )|UYDOWQLQJHQ RPIDWWDU lYHQ YDOXWRU GlU DNWLY I|UYDOWQLQJ WLOOlPSDV 7DNWLVN DOORNHULQJ LQQHElU IUlPVW DYVWHJ IUnQ EHVOXWDGKlYVWnQJVJUDGLQRPLQWHUYDOOHW“SURFHQWHQKHWHU

Tabell 5.12 Avkastning före kostnader AP7 Aktiefond (procent per år) 6NU 2014 2015 2016 AP7 Aktiefond 31,1 6,6 16,5 Jämförelseindex 30,8 6,2 16,5 Differens 0,3 0,4 0,0 Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning 7RWDODYNDVWQLQJHQI|U$3$NWLHIRQGYDUSURFHQWXQGHUYLONHW PRWVYDUDGH MlPI|UHOVHLQGH[ WDEHOO 'HQ SRVLWLYD XWYHFNOLQJHQ XQGHU I|UNODUDV DY XSSJnQJHQ Sn GHQ JOREDOD DNWLHPDUNQDGHQ YLONHQ I|UVWlUNWHV DY KlYVWnQJHQ RFK GHQ VYHQVND NURQDQV I|UVYDJQLQJ 'HQ DNWLYD I|UYDOWQLQJHQ ELGURJ QHJDWLYW PHG PLOMRQHU NURQRU RFK GHQWDNWLVNDDOORNHULQJHQKDUELGUDJLWQHJDWLYWPHGPLOMRQHUNURQRU EHURHQGH Sn HQ OlJUH DNWLHH[SRQHULQJ lQ MlPI|UHOVHQRUPHQ Sn SURFHQW

AP7 Räntefond 'HW I|UYDOWDGH NDSLWDOHW L $3 5lQWHIRQG XSSJLFN WLOO PLOMDUGHU NURQRUYLGnUVVOXWPLOMDUGHUNURQRUnUHWLQQDQ8QGHU XSSJLFNDYNDVWQLQJHQWLOOSURFHQWYLONHWYDUSURFHQWHQKHWHUOlJUH lQDYNDVWQLQJHQLIRQGHQVMlPI|UHOVHLQGH[WDEHOO )|U$35lQWHIRQGKDU6MXQGH$3IRQGHQVVW\UHOVHIDVWVWlOOWPnOHWDWW IRQGHQV DYNDVWQLQJ PLQVW VND PRWVYDUD DYNDVWQLQJHQ I|U MlPI|UHOVH LQGH[ +DQGHOVEDQNHQV UlQWHLQGH[ +07 LQGH[HW XWJ|UV DY VYHQVND VWDWVREOLJDWLRQHU RFK VlNHUVWlOOGD REOLJDWLRQHU PHG HQ JHQRPVQLWWOLJ GXUDWLRQDYWYnnU8WLIUnQPnOHWKDU6MXQGH$3IRQGHQVVW\UHOVHEHVOXWDW RP UlQWHIRQGHQV VWUDWHJLVND LQULNWQLQJ 6WUDWHJLQ lU DWW SODFHUD IRQGHQV WLOOJnQJDU L VYHQVND UlQWHUHODWHUDGH ILQDQVLHOOD LQVWUXPHQW PHG OnJ NUHGLWULVNVnDWWGHQJHQRPVQLWWOLJDUlQWHELQGQLQJVWLGHQQRUPDOWlUWYnnU 3ODFHULQJDUQD J|UV JHQRP LQWHUQ I|UYDOWQLQJ RFK KDU XQGHU SODFHUDWV SDVVLYW PRW IRQGHQV MlPI|UHOVHLQGH[ 'HWWD LQQHElU DWW SODFHULQJDUQD YLG nUV VOXW L KXYXGVDN XWJMRUGHV DY VYHQVND VWDWVREOLJDWLRQHURFKVYHQVNDVlNHUVWlOOGDREOLJDWLRQHU'HQPRGLILHUDGH GXUDWLRQHQLSRUWI|OMHQYDUSURFHQWYLGXWJnQJHQDYYLONHWYDU RI|UlQGUDWMlPI|UWPHGnUHWLQQDQ

Tabell 5.13 Avkastning före kostnader AP7 Räntefond (procent per år)

2014 2015 2016 AP7 Räntefond 2,8 0,8 0,6 Jämförelseindex 2,9 0,9 0,7 Differens -0,1 -0,1 -0,1 Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning

Resultat för verksamheten 8QGHU XSSJLFN 6MXQGH $3IRQGHQV LQWlNWHU DY U|UHOVHQ WLOO PLOMRQHU NURQRU PLOMRQHU NURQRU nUHW LQQDQ ,QWlNWHUQD NRPPHULIUnQGHDYJLIWHUVRPVSDUDUQDEHWDODUI|UDWW6MXQGH$3IRQGHQ

6NU I|UYDOWDU GHUDV SUHPLHSHQVLRQ .RVWQDGHUQD LQNOXVLYH UlQWHQHWWR XSSJLFN WLOO PLOMRQHU NURQRU PLOMRQHU NURQRU nUHW LQQDQ 5HVXOWDWHW I|U P\QGLJKHWHQ 6MXQGH $3IRQGHQ EOHY VnOHGHV PLOMRQHU NURQRU PLOMRQHU NURQRU nUHW LQQDQ 'HW EDODQVHUDGH UHVXOWDWHW YLG nUV VOXW YDU PLOMRQHU NURQRU PLOMRQHUNURQRUnUHWLQQDQ

Kostnader och personal )|UYDOWQLQJVDYJLIWHUQD I|U $3$NWLHIRQG RFK $35lQWHIRQG XSSJLFN WLOO SURFHQW UHVSHNWLYH SURFHQW DY I|UYDOWDW NDSLWDO UHVSHNWLYHSURFHQWnUHWLQQDQ'HWWDNDQMlPI|UDVPHGDWWGHQ JHQRPVQLWWOLJD I|UYDOWQLQJVDYJLIWHQ I|U GH IRQGHU VRP LQJLFN L SUHPLHSHQVLRQVV\VWHPHWYLGnUVVOXWYDUSURFHQWSURFHQW I|UHUDEDWWHU )|UYDOWQLQJVDYJLIWHUQD I|U $3 $NWLHIRQG RFK $3 5lQWHIRQG KDU VlQNWVLIOHUDVWHJXQGHUSHULRGHQí6MXQGH$3IRQGHQILFNYLG YHUNVDPKHWHQVVWDUWHQNUHGLWUDPKRV5LNVJlOGVNRQWRUHWI|UDWWILQDQVLHUD GH I|UVWD nUHQV XQGHUVNRWW L VDPEDQG PHG XSSE\JJQDGHQ DY IRQGYHUNVDPKHWHQ .UHGLWUDPHQ lU QXPHUD ERUWWDJHQ PHQ 6MXQGH $3 IRQGHQ KDU WURWV GHW NXQQDW VlQND I|UYDOWQLQJVDYJLIWHUQD )RQGHQV EHG|PQLQJlUDWWDYJLIWHUQDNRPPHUDWWNXQQDIRUWVlWWDVlQNDVPHQDWW GHWWDNRPPHUDWWVNHLHQQnJRWOlJUHWDNWlQWLGLJDUH , 6MXQGH $3IRQGHQ I|UHNRPPHU LQJHQ U|UOLJ HUVlWWQLQJ WLOO DQVWlOOGD $QWDOHW WLOOVYLGDUHDQVWlOOGD YDU XQGHU VW|UUH GHOHQ DY WMXJRWUH SHUVRQHUYDUDYWLRNYLQQRU

Hållbarhet och ägarstyrning bJDUVW\UQLQJVDUEHWHWKRV6MXQGH$3IRQGHQSUlJODVDYSHUVSHNWLYHWVRP XQLYHUVHOO lJDUH )RQGHQ LQYHVWHUDU L KHOD GHQ JOREDOD DNWLHPDUNQDGHQ RFK ELGUDU VRP HQ DNWLY lJDUH WLOO O|VQLQJDU Sn V\VWHPNULWLVND KnOOEDUKHWVSUREOHPVQDUDUHlQDWWXQGYLNDGHP0HGXWJnQJVSXQNWLGHQ QRUPEDVHUDGH YlUGHJUXQGHQ EHGULYHU IRQGHQ SnYHUNDQ JHQRP U|VWQLQJ ERODJVGLDORJVYDUWOLVWQLQJRFKGRPVWROVSURFHVVHU 8QGHU EHVOXWDGH 6MXQGH $3IRQGHQ DWW LQWHJUHUD 3DULVDYWDOHW L QRUPYHUNHWI|UDWWNXQQDE|UMDVYDUWOLVWDERODJSnGHQQDJUXQG(WWQ\WW PDQGDW EHVOXWDGHV RFNVn VRP VND LQYHVWHUD L QRWHUDGH ERODJ PHG O|VQLQJDUSnNOLPDWSUREOHP9LGDUHLQYHVWHUDGHIRQGHQL.RPPXQLQYHVWV HPLVVLRQDYJU|QDREOLJDWLRQHU 6MXQGH $3IRQGHQ E|UMDGH DWW DUEHWD PHG WUHnULJD I|UGMXSQLQJVWHPDQ cU DYVOXWDGHV GHW I|UVWD WHPDW (6* LQRP 3ULYDWH (TXWL\ RFK GHQ PRGHOO IRQGHQ XWYHFNODW WLOOVDPPDQV PHG EOD 8135,LQWHJUHUDGHVLVW\UQLQJHQDY3(SRUWI|OMHQ ,QRP GHW DQGUD WHPDW .OLPDW EHYLOMDGHV 6MXQGH $3IRQGHQ IRUVNQLQJVDQVODJDY9LQQRYDI|UDWWWLOOVDPPDQVPHG+DQGHOVK|JVNRODQ L 6WRFNKROP XWYlUGHUD GHW SURMHNW VRP LQOHGGHV I|U DWW In HQHUJLERODJDWWXWYHFNODVLQI|UQ\HOVHEDUDNUDIWJHQHUHULQJ ,QRP GHW WUHGMH WHPDW )lUVNYDWWHQ E|UMDGH IRQGHQ DQDO\VHUD ERODJ L YDWWHQLQWHQVLYDEUDQVFKHULEULVWUHJLRQHUI|UDWWNXQQDEHGULYDSnYHUNDQ 'HWWD YDWWHQSURMHNW LQIRJDGHV L VLQ WXU L 6,'$LQLWLDWLYHW NULQJ )1V JOREDODKnOOEDUKHWVPnO6ZHGLVK,QYHVWRUVIRU6XVWDLQDEOH'HYHORSPHQW

6NU gYULJDI|UYDOWQLQJVIUnJRU

+nOOEDUKHWRFKlJDUVW\UQLQJ

5HJHULQJHQVEHG|PQLQJ +nOOEDUKHWlUHQYlVHQWOLJDVSHNWLQRP$3 IRQGHUQDV YHUNVDPKHW ,QWHJUHULQJHQ DY KnOOEDUKHWVDVSHNWHU L I|UYDOWQLQJHQELGUDUEnGHWLOOGHQOnQJVLNWLJDDYNDVWQLQJHQRFKWLOOHQ JRG ULVNKDQWHULQJ (WW NYDOLWDWLYW KnOOEDUKHWVDUEHWH lU lYHQ YLNWLJW I|U DWW XSSUlWWKnOOD DOOPlQKHWHQV I|UWURHQGH I|U $3IRQGHUQD RFK SHQVLRQVV\VWHPHW 8QGHU KDU $3IRQGHUQD IRUWVDWW DWW XWYHFNOD DUEHWHW PHG DWW LQWHJUHUD KnOOEDUKHWVDVSHNWHU L I|UYDOWQLQJHQ )OHUD LQLWLDWLY KDU WDJLWV DY IRQGHUQD VMlOYD VDPW L $3IRQGHUQDV (WLNUnG , IOHUD IDOO KDU KnOOEDUKHWVDUEHWHWInWWXWPlUNHOVHUEnGHL6YHULJHRFKLQWHUQDWLRQHOOW 5HJHULQJHQVHUSRVLWLYWSnGHWDUEHWHVRP$3IRQGHUQDEHGULYHUI|U DWWLQWHJUHUDKnOOEDUKHWLI|UYDOWQLQJHQ)UnJRUQDlUYLNWLJDRFKDUEHWHW E|UIRUWVlWWDPHGRI|UPLQVNDGLQWHQVLWHW

6NlOHQ I|U UHJHULQJHQV EHG|PQLQJ 0LOM|DVSHNWHU VRFLDOD DVSHNWHU RFK ERODJVVW\UQLQJVDVSHNWHU NRPPHU DWW KD VWRUW IRNXV lYHQ IRUWVlWWQLQJVYLV )|U DWW XSSQn HQ OnQJVLNWLJW K|J DYNDVWQLQJ RFK JRG ULVNKDQWHULQJ lU GHW YLNWLJW DWW $3IRQGHUQD LQWHJUHUDU ROLND KnOOEDUKHWVDVSHNWHU L I|UYDOWQLQJHQ 'HWWD lU lYHQ DY EHW\GHOVH I|U DOOPlQKHWHQV I|UWURHQGH I|U $3IRQGHUQD RFK SHQVLRQVV\VWHPHW ,QRP UDPHQ I|U DUEHWHW PHG KnOOEDUKHW DUUDQJHUDGH 5HJHULQJVNDQVOLHW HWW VHPLQDULXP I|U VDPWOLJD VW\UHOVHOHGDP|WHU LQRP $3IRQGHUQD XQGHU 6HPLQDUHWJDYHQELOGDY*VDUEHWHLQRP*UHHQ)LQDQFH6WXG\ *URXSRFK%DQNRI(QJODQGVV\QSnILQDQVLHOOULVNRFKKnOOEDUKHW , I|UHJnHQGH nUV VNULYHOVH NRQVWDWHUDGHV DWW $3IRQGHUQD YDOW GLYHUVLILHUDQGH VWUDWHJLHU I|U KnOOEDUKHW Sn OLNQDQGH VlWW VRP I|U I|UYDOWQLQJHQ 5HJHULQJHQ VHU P\FNHW SRVLWLYW Sn GHW DUEHWH VRP $3 IRQGHUQD J|U I|U DWW LQWHJUHUD KnOOEDUKHW L I|UYDOWQLQJHQ DY EXIIHUWNDSLWDOHW 'HW lU RFNVn JOlGMDQGH DWW $3IRQGHUQDV KnOOEDUKHWVDUEHWH L IOHUD IDOO InWW XWPlUNHOVHU EnGH L 6YHULJH RFK LQWHUQDWLRQHOOW (WW H[HPSHO Sn GHWWD lU GHQ UDQNQLQJ DY YlUOGHQV VW|UVWD LQYHVWHUDUH VRP RUJDQLVDWLRQHQ $2'3 $VVHW 2ZQHU 'LVFORVXUH 3URMHFW J|U nUOLJHQ GlU IOHUD DY $3IRQGHUQD WLOOK|U GH |YHUVWDWUHSURFHQWHQLYlUOGHQVRPInU$$$UDWLQJ,6YHULJHVRPLGHQ VHQDVWH UDSSRUWHQ OLJJHU K|JVW DY DOOD OlQGHU lU IHP DY GH VH[ K|JVW UDQNDGHLQYHVWHUDUQD$3IRQGHU /LNVRPI|UHJnHQGHnUlUIUnJDQRPLQYHVWHULQJDULNlUQYDSHQUHODWHUDG LQGXVWUL HWW RPUnGH VRP lU DNWXHOOW DWW EHYDND 6YHULJH RFK |YULJD VWDWVSDUWHU LQRP UDPHQ I|U 137 1XFOHDU 1RQ3UROLIHUDWLRQ 7UHDW\ KDU nWDJLWVLJDWWYHUNDI|UDWWDOODNlUQYDSHQHOLPLQHUDV5HJHULQJHQDQVHUDWW GHWlUHQYLNWLJIUnJDI|U$3IRQGHUQDDWWIRUWVlWWDEHDNWDLQRPUDPHQI|U VLWWKnOOEDUKHWVDUEHWH , I|UHJnHQGH nUV XWYlUGHULQJ JMRUGHV HQ QlUPDUH JHQRPJnQJ DY $3 IRQGHUQDV LQWHJUDWLRQ DY KnOOEDUKHW L I|UYDOWQLQJHQ , VNULYHOVHQ XWYlUGHUDGHVlYHQ$3IRQGHUQDVLQWHUQDKnOOEDUKHWVDUEHWHHIWHUVRPGHWL

6NU SnYHUNDQVDUEHWHW lU YLNWLJW DWW$3IRQGHUQD VMlOYD lU JRGD I|UHG|PHQ , GHQQDVNULYHOVHUHGRYLVDVIRQGHUQDVYLNWLJDVWHDNWLYLWHWHUSnKnOOEDUKHWV RFKlJDUVW\UQLQJVRPUnGHWXQGHUUHVSHNWLYH$3IRQGLDYVQLWW

gYHUV\QDYSODFHULQJVUHJOHUQD

5HJHULQJHQV EHG|PQLQJ ,QRP )LQDQVGHSDUWHPHQWHW SnJnU DUEHWH PHGDWWWDIUDPI|UVODJWLOOlQGUDGHSODFHULQJVUHJOHUI|U)|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD RFK PRGHUQLVHUDG VW\UQLQJ DY KnOOEDUKHWVIUnJRU L I|UYDOWQLQJHQ $PELWLRQHQ lU DWW GH Q\D SODFHULQJVUHJOHUQD VND E|UMD WLOOlPSDVXQGHU

6NlOHQ I|U UHJHULQJHQV EHG|PQLQJ 'H ILQDQVLHOOD PDUNQDGHUQD KDU XWYHFNODWV YlVHQWOLJW GH VHQDVWH ± nUHQ RFK XWEXGHW DY LQYHVWHULQJVP|MOLJKHWHU KDU |NDW NUDIWLJW EnGH Sn JUXQG DY GHQ WHNQLVND XWYHFNOLQJHQ RFK I|UlQGUDGH PDNURHNRQRPLVND I|UXWVlWWQLQJDU 'DJHQV SODFHULQJVUHJOHU I|U )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD JUXQGDU VLJ Sn GH UHJHOYHUNRFKILQDQVLHOODPRGHOOHUVRPDQYlQGHVLVOXWHWDYWDOHW *HQRPDWWHIIHNWLYLVHUDSODFHULQJVUHJOHUQDNDQ$3IRQGHUQDJHVElWWUH I|UXWVlWWQLQJDUI|UDWWNXQQDXSSQnPnOHWI|UI|UYDOWQLQJHQDWWOnQJVLNWLJW PD[LPHUD DYNDVWQLQJHQ VlUVNLOW XQGHU UnGDQGH OnJUlQWHPLOM| ,QRP )LQDQVGHSDUWHPHQWHW SnJnU GlUI|U HWW DUEHWH PHG DWW WD IUDP I|UVODJ WLOO lQGUDGH SODFHULQJVUHJOHU I|U )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD RFK PRGHUQLVHUDG VW\UQLQJ DY KnOOEDUKHWVIUnJRU L I|UYDOWQLQJHQ 'HW Q\D I|UVODJHW NRPPHU HPHOOHUWLG DWW LQQHElUD HQ IRUWVDWW EHJUlQVDG KDQGOLQJVIULKHW L MlPI|UHOVH PHG HQ |YHUJnQJ WLOO HQ VN DNWVDPKHWVSULQFLSVRPI|UHVORJVLGHSDUWHPHQWVSURPHPRULDQ1\DUHJOHU I|U$3IRQGHUQD'V%HKRYHWDYDWWVH|YHUSODFHULQJVUHJOHUQD KDURFNVnO\IWVIUDPDY0F.LQVH\LGHVVXWYlUGHULQJDUDY$3IRQGHUQDV YHUNVDPKHWGHVHQDVWHnUHQ

3URFHVVI|USU|YQLQJDYVLGRXSSGUDJI|U VW\UHOVHOHGDP|WHU

5HJHULQJHQV EHG|PQLQJ , V\IWH DWW YlUQD RP I|UWURHQGHW I|U SHQVLRQVV\VWHPHW RFK $3IRQGHUQD E|U DOOD VW\UHOVHOHGDP|WHU L $3 IRQGHUQD Sn I|UKDQG LQIRUPHUD VLQ VW\UHOVHRUGI|UDQGH RP Q\D XSSGUDJ2PRUGI|UDQGHlUWYHNVDPQlUGHWJlOOHUOlPSOLJKHWHQDYHWW XSSGUDJ NDQIUnJDQ OlPQDV YLGDUH WLOO )LQDQVGHSDUWHPHQWHW ,QQDQ HQ VW\UHOVHRUGI|UDQGH nWDU VLJ HWW Q\WW XSSGUDJ E|U )LQDQVGHSDUWHPHQWHW LQIRUPHUDV

6NlOHQ I|U UHJHULQJHQV EHG|PQLQJ 'HW lU YLNWLJW DWW $3IRQGHUQD KDUDOOPlQKHWHQVI|UWURHQGH6RPI|UYDOWDUHDYDOOPlQQDSHQVLRQVPHGHO InUGHWLQWHILQQDVQnJUDVRPKHOVWPLVVWDQNDURPDWWHQVNLOGDOHGDP|WHU HOOHU WMlQVWHPlQ DJHUDU XWLIUnQ DQQDW lQ PnOHW RP DWW IRQGPHGOHQ VND I|UYDOWDV Vn DWW GH EOLU WLOO VW|UVWD P|MOLJD Q\WWD I|U

LQNRPVWSHQVLRQVV\VWHPHW 'HW lU RFNVn YLNWLJW DWW VW\UHOVHOHGDP|WHU L 6NU GHVVDIRQGHUDOOPlQWXSSIDWWDVVRPREHURHQGHRFKRI|UKLQGUDGHDWWIDWWD EHVOXW L HQOLJKHW PHG PnOHW 9DUMH HQVNLOG VW\UHOVHOHGDPRW DQVYDUDU I|U DWW GHWWD I|UWURHQGH XSSUlWWKnOOV 'HQ VRP KDU HWW VW\UHOVHXSSGUDJ L $3 IRQGHUQD PnVWH VnOHGHV DJHUD Sn HWW VnGDQW VlWW DWW I|UWURHQGHW I|U IRQGHUQD YlUQDV 'HWWD LQQHElU GRFN LQWH DWW HQ OHGDPRW LQWH NDQ KD VW\UHOVHXSSJLIWHU L QlUOLJJDQGH YHUNVDPKHW (QJDJHPDQJ L QlUOLJJDQGH YHUNVDPKHW NDQ L PnQJD IDOO ELGUD WLOO EUHGDUH NXQVNDS RFK ElWWUH I|UXWVlWWQLQJDU NULQJ EHVOXWVIDWWDQGHW /HGDP|WHU I|UXWVlWWDV KD I|UPnJD DWW LGHQWLILHUD QlU MlY HOOHU ULVN I|U I|UWURHQGHVNDGD XSSVWnU RFK DJHUD L HQOLJKHWGlUPHG 8QGHU YnUHQ KDU VWDWVVHNUHWHUDUH RFK WMlQVWHPlQ YLG )LQDQVGHSDUWHPHQWHW WUlIIDW $3IRQGHUQDV VDPWOLJD VW\UHOVHRUGI|UDQGH RFKYHUNVWlOODQGHGLUHNW|UHUI|UDWWGLVNXWHUDGHQnUOLJDXWYlUGHULQJHQDY $3IRQGHUQDV YHUNVDPKHW (Q DY SXQNWHUQD XQGHU GLDORJHQ KDU YDULW SURFHVVHQ I|U VW\UHOVHOHGDP|WHUV SU|YQLQJ DY VLGRXSSGUDJ 9LG P|WHQD NODUJMRUGHV DWW DOOD VW\UHOVHOHGDP|WHU L $3 IRQGHUQD Sn I|UKDQG VND LQIRUPHUD VLQ VW\UHOVHRUGI|UDQGH RP Q\D XSSGUDJ 2P HQ RUGI|UDQGH L QnJRW IDOO lU WYHNVDP NULQJ OlPSOLJKHWHQ DY HWW XSSGUDJ NDQ IUnJDQ OlPQDVYLGDUHWLOO)LQDQVGHSDUWHQWHW1lUGHWJlOOHUVW\UHOVHRUGI|UDQGHQDV HJQD XSSGUDJ JMRUGHV GHW W\GOLJW DWW VW\UHOVHRUGI|UDQGHQ E|U LQIRUPHUD )LQDQVGHSDUWHPHQWHWLQQDQKDQHOOHUKRQnWDUVLJHWWQ\WWXSSGUDJ /HGDP|WHU L $3IRQGHUQD I|URUGQDV I|U HWW nU L WDJHW )|URUGQDQGHQ EHVOXWDV L VOXWHW DY PDM HIWHU GHW DWW UHJHULQJHQ IDVWVWlOOW IRQGHUQDV UHVXOWDW RFK EDODQVUlNQLQJDU I|U I|UHJnHQGH nU 8QGHU YnUHQ XWYlUGHUDV VDPWOLJD VW\UHOVHOHGDP|WHU VW\FNHQ EOD HIWHU GLDORJ PHG VW\UHOVHRUGI|UDQGHQLUHVSHNWLYH$3IRQG

6DPDUEHWHPHOODQ$3IRQGHUQD

5HJHULQJHQV EHG|PQLQJ 'HW lU SRVLWLYW DWW )|UVWD±)MlUGH $3 IRQGHUQD XQGHU |NDW IRNXV Sn VDPDUEHWHW PHOODQ IRQGHUQD (WW lQGDPnOVHQOLJW XWIRUPDW VDPDUEHWH ELGUDU WLOO |NDG NRVWQDGV HIIHNWLYLWHW XWDQ QHJDWLY SnYHUNDQ Sn IRQGHUQDV VMlOYVWlQGLJKHW RFK GLYHUVLILHULQJDYI|UYDOWQLQJVPRGHOOHUQD

6NlOHQ I|U UHJHULQJHQV EHG|PQLQJ 5HJHULQJHQ KDU L WLGLJDUH nUV VNULYHOVHU SnWDODW YLNWHQ DY DWW $3IRQGHUQD JHPHQVDPW VHU |YHU P|MOLJKHWHUQD I|U VDPDUEHWH L V\IWH DWW I|UElWWUD NRVWQDGVHIIHNWLYLWHWHQ L I|UYDOWQLQJHQDYEXIIHUWNDSLWDOHW(WWVDPDUEHWHE|UGRFNHQGDVWVNHRP GHW LQWH KDU QHJDWLYD NRQVHNYHQVHU I|U VMlOYVWlQGLJKHWHQ L I|UYDOWQLQJHQ RFKGlUPHGGLYHUVLILHULQJHQDYI|UYDOWQLQJVPRGHOOHUQD )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD VDPDUEHWDU VHGDQ WLGLJDUH Sn IOHUD ROLND RPUnGHQ )|U WLR nU VHGDQ LQUlWWDGH $3IRQGHUQD (WLNUnGHW YDUV V\IWH lU DWW XWLIUnQ IRQGHUQDV XSSGUDJ RFK JHPHQVDPPD YlUGHJUXQG nVWDGNRPPD I|UElWWULQJDU Sn PLOM| RFK HWLNRPUnGHW 6DPDUEHWH VNHU lYHQ JHQRP DWW IRQGHUQD JHQRPI|UW JHPHQVDPPD XSSKDQGOLQJDU ULVNV\VWHP UHNU\WHULQJVWMlQVWHU LQWHUQUHYLVLRQ PDUNQDGVO|QH XQGHUV|NQLQJDU U|VWQLQJVVW|G O|QH RFK SHUVRQDODGPLQLVWUDWLRQ RFK

6NU OHGDUVNDSVXWYHFNOLQJVSURJUDP )RQGHUQD KDU lYHQ EHGULYLW JHPHQVDPPDSURMHNWNULQJFRPSOLDQFHIUnJRUGDWDNlOORURFKPlWQLQJDY NROGLR[LGDYWU\FN *HPHQVDPPD PDOODU I|U lJDUGLUHNWLY DYVHHQGH GLUHNWlJGD ERODJ lU XQGHU XWDUEHWDGH 6DPDUEHWHW VW|GV DY GH ROLND IRUXPHQ I|U DGPLQLVWUDWLYD IUnJRU EDFNRIILFH FRPSOLDQFH +5 LW UHGRYLVQLQJVDPWULVNRFKDYNDVWQLQJ 8QGHU HWDEOHUDGHV HWW VDPYHUNDQVUnG I|U )|UVWD±)MlUGH $3 IRQGHUQDV YHUNVWlOODQGH GLUHNW|UHU L V\IWH DWW W\GOLJJ|UD VW\UQLQJ DPELWLRQVQLYnRFKI|UDWWLQWHQVLILHUDVDPDUEHWHWPHOODQIRQGHUQD

6DPPDQIDWWQLQJIUnQUHYLVLRQ

5HJHULQJHQVEHG|PQLQJ 'HWlUDYVWRUYLNWDWW$3IRQGHUQDKDUJRG LQWHUQ VW\UQLQJ RFK NRQWUROO 5HYLVRUHUQDV DUEHWH ELGUDU RFNVn WLOO DWW VlNHUVWlOODI|UWURHQGHWI|U$3IRQGHUQDRFKSHQVLRQVV\VWHPHW 8QGHU UHYLVLRQHQ DY $3IRQGHUQDV nUVERNVOXW I|U IUDPNRP LQWH QnJUD YlVHQWOLJD LDNWWDJHOVHU 'H I|UVODJ WLOO I|UElWWULQJDU VRP OlPQDGHVI|UHJnHQGHnUKDUnWJlUGDWV5HYLVRUHUQDNRQVWDWHUDUDWW$3 IRQGHUQD KDU EUD UXWLQHURFKSURFHVVHU NULQJ LWPLOM|Q 2EVHUYDWLRQHU SnRPUnGHWlUPLQGUHQRWHULQJDUVRPLQWHSnYHUNDUP|MOLJKHWHUQDDWWL UHYLVLRQHQI|UOLWDVLJSnV\VWHPHQ 6DPPDQIDWWQLQJVYLV NRQVWDWHUDV DWW YHUNVDPKHWHQ LQRP $3 IRQGHUQD EHGULYV LQRP UDPHQ I|U GH ULNWOLQMHU VRP EHVOXWDWV DY UHVSHNWLYH VW\UHOVH 6DPDUEHWHW PHG OHGQLQJDU RFK VW\UHOVHU KDU IXQJHUDWYlO

6NlOHQ I|U UHJHULQJHQV EHG|PQLQJ 5HYLVLRQHQ DY $3IRQGHUQD RPIDWWDU nUVUHGRYLVQLQJDU VDPW VW\UHOVHQV RFK GHQ YHUNVWlOODQGH GLUHNW|UHQV I|UYDOWQLQJ *UDQVNQLQJHQ KDU XWI|UWV RFK UDSSRUWHUDWV PHG WLOOlPSQLQJ DY VYHQVN ODJ ,6$ RFK 5HY5 WLOO UHVSHNWLYH IRQGV VW\UHOVH8QGHUnUHWKDU$3IRQGHUQDVUHGRYLVQLQJVUDPYHUNXSSGDWHUDWV 8SSGDWHULQJHQKDUJlOOWKXULQIRUPDWLRQRPNRVWQDGHUXWIRUPDWV 5HYLVLRQHQKDUXWJnWWIUnQULVNDQDO\VHQGlUYlVHQWOLJDSRVWHUXWYlUGHUDV XWLIUnQ ULVNHQ I|U IHO L GHQ ILQDQVLHOOD UDSSRUWHULQJHQ $QDO\VHQ KDU UHVXOWHUDWLIRNXVSnI|OMGHRPUnGHQ x 9lUGHULQJRFKH[LVWHQVDYRQRWHUDGHLQQHKDY x 9lUGHULQJRFKH[LVWHQVDYQRWHUDGHLQQHKDY x .ODVVLILFHULQJLUHVXOWDWRFKEDODQVUlNQLQJDU 9LGJUDQVNQLQJKDULQJDDYYLNHOVHUQRWHUDWV5HYLVRUHUQDNRQVWDWHUDUDWW YHUNVDPKHWHQLQRP$3IRQGHUQDEHGULYVLQRPGHULNWOLQMHUVRPEHVOXWDWV DYUHVSHNWLYHVW\UHOVH5HYLVRUHUQDVJHQHUHOODVOXWVDWVlUDWWGHJUDQVNDGH NRQWUROOHU RFK SURFHVVHU VRP OHGQLQJDUQD KDU DUEHWDW IUDP IXQJHUDU WLOOIUHGVVWlOODQGH .RQWUROOHU DYVHHQGH GHQ ILQDQVLHOOD UDSSRUWHULQJHQ lU WLOO|YHUYlJDQGHGHOVWDQGDUGLVHUDGHRFKIRUPDOLVHUDGH 5HYLVRUHUQDV JUDQVNQLQJ DY NRQWUROOPLOM|Q YLVDU DWW DOOD $3IRQGHUQD KDU HQ K|J DPELWLRQVQLYn VDPW NXQVNDS RFK LQWHJULWHW KRV VW\UHOVHU RFK OHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUH5HYLVRUHUQDKDUHQIHPJUDGLJVNDODPHGROLND QLYnHU I|U NRQWUROOPLOM| VH ILJXU $3IRQGHUQD EHG|PV YDUD L NDWHJRULQ VWDQGDUGLVHUDG 'HWWD VlWW DWW EHVNULYD NRQWUROOPLOM|Q lU HQOLJW

UHYLVRUHUQDLQWHQnJRWVRPDOOWI|UVWULNWVNDOlVDVVRPEUDHOOHUGnOLJWGn 6NU GHWEHVNULYHUPRJQDGVJUDGHQKRVNRQWUROOPLOM|Q

Figur 6.1 Den interna kontrollen mognadsgrad

Källa: PwC

(Q DYYlJQLQJ E|U J|UDV PHOODQ QLYnQ Sn GHQ NRQWUROOHUDQGH IXQNWLRQHQ RFK NRVWQDGHUQD I|U DWW XSSUlWWKnOOD GHQQD )|U DWW $3IRQGHUQD VNXOOH I|UIO\WWD VLJ L VNDODQ WLOO QLYnQ |YHUYDNDG VNXOOH GHW NUlYDV DWW UHJHOEXQGHQWHVWQLQJLQI|UVRFKDWWXWI|UGDNRQWUROOHUKDUUlWWGHVLJQRFK lU HIIHNWLYD 'HW VNXOOH RFNVn NUlYDV HQ O|SDQGH nWHUUDSSRUWHULQJ IUnQ NRQWUROOIXQNWLRQHUQDWLOOOHGQLQJRFKVW\UHOVHRPKXUHIIHNWLYWGHWLQWHUQD NRQWUROOV\VWHPHW lU 5HYLVRUHUQD NRQVWDWHUDU DWW HQ ILQDQVLHOO LQVWLWXWLRQ DY $3IRQGHUQDV VWRUOHN E|U VWUlYD HIWHU |YHUYDNDG QLYn I|U VlUVNLOW YLNWLJD SURFHVVHU $QGUD SURFHVVHU NDQ GlUHPRW YDUD Sn QLYnQ VWDQGDUGLVHUDG 6DPPDQIDWWQLQJVYLV EHG|PHU UHYLVRUHUQD DWW PRJQDGVJUDGHQJHQHUHOOWKDU|NDWXQGHU , I|UHJnHQGH VNULYHOVH DQVnJ UHJHULQJHQ DWW $3IRQGHUQD O|SDQGH E|U XWYlUGHUDGHQLQWHUQDNRQWUROOPLOM|Q5HYLVRUHUQDVI|UVODJQlUGHWJlOOHU DWW I|UVWlUND WHVWQLQJ RFK UDSSRUWHULQJ NULQJ YLVVD YLNWLJD SURFHVVHU VNXOOH RFNVn |YHUYlJDV 8QGHU nUHW KDU LQWHUQUHYLVLRQ XSSKDQGODWV JHPHQVDPWDY)|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDYLONHWJHUI|UXWVlWWQLQJDUI|U DWWJUDQVNDGHQLQWHUQDNRQWUROOHQRFK|NDGHQLQWHUQDNRQWUROOPRJQDGHQ 5HYLVRUHUQD KDU JHQRPI|UW HQ JUDQVNQLQJ DY DWW $3IRQGHUQDV ULNWOLQMHU I|U HUVlWWQLQJDU L HQOLJKHW PHG GH DY UHJHULQJHQ IDVWVWlOOGD 5LNWOLQMHU I|U DQVWlOOQLQJVYLOONRU I|U OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUH L $3 IRQGHUQD *UDQVNQLQJHQ KDU LQWH YLVDW QnJUD DQGUD DYYLNHOVHU IUnQ ULNWOLQMHUQD lQ GH VRP IDQQV I|UHJnHQGH nU $YYLNHOVHUQD DYVHU OlQJUH XSSVlJQLQJVWLG lQ YDG ULNWOLQMHUQD DQJHU $YYLNHOVHUQD EHVNULYV L nUVUHGRYLVQLQJDUQDI|U)|UVWDRFK$QGUD$3IRQGHUQDRFKPRWLYHUDVDY DWWGHWVNXOOHPHGI|UDEHW\GDQGHPHUNRVWQDGHUDWWRPI|UKDQGODDYWDOHQ

6NU 3ROLF\I|UVW\UQLQJRFKXWYlUGHULQJDY %LODJD $3IRQGHUQD

%DNJUXQG

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

$3IRQGHUQDVW\UVDYODJRFKlUVWDWOLJDP\QGLJKHWHU5HJHULQJHQXW|YDU LQIO\WDQGHJHQRPDWW x XWVHVW\UHOVHULQNOXVLYHRUGI|UDQGHRFKYLFHRUGI|UDQGH x XWVHUHYLVRUHU x IDVWVWlOODIRQGHUQDVUHVXOWDWRFKEDODQVUlNQLQJDURFK x nUOLJHQXWYlUGHUDI|UYDOWQLQJHQDYIRQGPHGOHQLHIWHUKDQG

(QOLJW ODJ RFK I|UDUEHWHQ VND OHGDP|WHU L IRQGHUQDV VW\UHOVHU XWVHV Sn JUXQGYDODYVLQNRPSHWHQVDWWIUlPMDIRQGI|UYDOWQLQJHQ)\UDOHGDP|WHUL YDU RFK HQ DY )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQDV VW\UHOVHU XWVHV Sn I|UVODJ DY DUEHWVPDUNQDGHQVRUJDQLVDWLRQHU $Y UlWWHQ DWW XWVH UHYLVRUHU RFK IDVWVWlOOD IRQGHUQDV UHVXOWDW RFK EDODQVUlNQLQJDUI|OMHUHQXWWU\FNOLJP|MOLJKHWI|UUHJHULQJHQDWWWDVWlOO QLQJ WLOO RFK EHG|PD IRQGHUQDV UlNHQVNDSHU , GHWWD VDPPDQKDQJ lU UHYLVRUHUQDV JUDQVNQLQJ VlUVNLOW YLNWLJ (QOLJW UnGDQGH SUD[LV OlPQDU $3IRQGHUQDV UHYLVRUHU HQ VNULIWOLJ RFK PXQWOLJ UDSSRUW WLOO )LQDQV GHSDUWHPHQWHWHIWHUYDUMHERNVOXW'HWWDE|UJlOODlYHQIRUWVlWWQLQJVYLV 5HJHULQJHQVXWYlUGHULQJDYIRQGHUQDVYHUNVDPKHWPRWLYHUDVDYVWDWHQV DQVYDU I|U GHW DOOPlQQD SHQVLRQVV\VWHPHW RFK EHKRYHW DWW EDODQVHUD IRQGHUQDV REHURHQGH )RQGHUQD KDU EOD VWRU IULKHW DWW YlOMD LQULNWQLQJ RFK ULVNQLYn $Y GHW I|OMHU HQ UlWW RFK HWW nOLJJDQGH I|U UHJHULQJHQ DWW DYJH HQ RSDUWLVN EHG|PQLQJ DY IRQGHUQDV I|UYDOWQLQJVUHVXOWDW 5HJHU LQJHQKDUlYHQJHWWVXWU\PPHDWWI|UW\GOLJDVLQV\QSnSHQVLRQVV\VWHPHWV nWDJDQGHVLGDRFKXSSGUDJHWL|YULJWSURSVII (Q SROLF\ I|U VW\UQLQJ RFK XWYlUGHULQJ DY $3IRQGHUQD NDQ XSSIDWWDV VRP HWW VnGDQW I|UW\GOLJDQGH (Q RPVRUJVIXOOW IRUPXOHUDG RFK YlO NRPPXQLFHUDG SROLF\ |NDU W\GOLJKHWHQ QlU GHW JlOOHU XWQ\WWMDQGHW DY GH VW\ULQVWUXPHQW VRP UHJHULQJHQ KDU WLOO VLWW I|UIRJDQGH RFK IUlPMDU NRQVLVWHQV|YHUWLGHQgNDGW\GOLJKHWRFKNRQVLVWHQV|YHUWLGHQELGUDUWLOO DWWI|UElWWUDVW\UQLQJHQVHIIHNWLYLWHW(QSROLF\KDUlYHQI|UGHOHQDWWYDUD RDYEUXWHW DNWXHOO WLOO VNLOOQDG IUnQ GH nUOLJD XWYlUGHULQJDUQD VRP HIWHU RIIHQWOLJJ|UDQGHW ULVNHUDU DWW I|UORUD DNWXDOLWHW L YLVV PnQ RFK GlUPHG UHOHYDQV (QSROLF\I|UVW\UQLQJRFKXWYlUGHULQJDY$3IRQGHUQDE|UJLYHWYLVWD VLQXWJnQJVSXQNWLIRQGHUQDVXSSGUDJVRPGHWKDUIRUPXOHUDWVLODJRFK I|UDUEHWHQ RFK VDPWLGLJW EHDNWD EHKRYHW DY NRQVLVWHQV L UHJHULQJHQV VDPODGHVW\UQLQJDYP\QGLJKHWHUVWDWOLJWlJGDERODJRFKDIIlUVYHUN'HW NDQ GlUI|U YDUD OlPSOLJW DWW KlPWD LQVSLUDWLRQ RFK YLVV YlJOHGQLQJ IUnQ JlOODQGH ULNWOLQMHU EHWUlIIDQGH VW\UQLQJ DY VWDWOLJD ERODJ RFK L GHW VDPPDQKDQJHW lYHQ EHDNWD SULQFLSHU RFK ULNWOLQMHU VRP DQWDJLWV DY

2(&' XWDQ DWW GHVVD I|U GHQ VNXOO VND DQVHV JlOOD $3IRQGHUQD L VLQ 6NU KHOKHW %LODJD 2(&'VULNWOLQMHUI|UVW\UQLQJDYVWDWVlJGDI|UHWDJNODUJ|UDWWGHVVDlU SULPlUWLQULNWDGHPRWVWDWVlJGDI|UHWDJVRPKDUHQVHSDUDWMXULGLVNIRUP VNLOGIUnQVWDWHQVMlOYRFKVRPEHGULYHUNRPPHUVLHOOYHUNVDPKHWYLONHWL VLQ WXU GHILQLHUDV VRP DWW YHUNVDPKHWHQ WLOO KXYXGVDNOLJ GHO ILQDQVLHUDV JHQRP I|UVlOMQLQJ HOOHU DYJLIWHU RDYVHWW RP YHUNVDPKHWHQ L |YULJW WLOOJRGRVHU HWW DOOPlQW LQWUHVVH HOOHU LQWH 5LNWOLQMHUQD NDQ RFNVn YDUD DQYlQGEDUD I|U LFNHNRPPHUVLHOOD VWDWVlJGD ´I|UHWDJ´ VRP XWHVOXWDQGH WLOOJRGRVHUDOOPlQQDV\IWHQRDYVHWWRPGHWWDVNHULERODJVIRUPHOOHULQWH OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises 2(&' V I 0RW EDNJUXQG DY DWW VW\UQLQJHQ LQWH NDQ YDUD GLUHNW UHNRPPHQGHUDU ULNWOLQMHUQD EOD DWW VWDWHQ VRP LQIRUPHUDG RFK DNWLY lJDUH IDVWVWlOOHU HQ W\GOLJ lJDUSROLF\ VRP WLOOI|UVlNUDU DWW VW\U QLQJHQlUWUDQVSDUHQWRFKVlNHUVWlOOHUDQVYDUVVN\OGLJKHWDFFRXQWDEOH $3IRQGHUQDV VW\UHOVHU nWQMXWHU RSHUDWLRQHOO DXWRQRPL JHQRP DWW HQVDPPDElUDDQVYDUHWI|UIRQGHUQDVI|UYDOWQLQJ6W\UHOVHUQDI|UHWUlGHU UHVSHNWLYH IRQG RFNVn LQI|U GRPVWRO 6W\UHOVHUQD VYDUDU VMlOYD I|U IRQGHUQDV ILQDQVLHULQJ PHG GH PHGHO VRP IRQGHUQD I|UYDOWDU YLONHW OLNQDU GHQ W\S DY DYJLIWVILQDQVLHULQJ VRP EHGULYV DY H[HPSHOYLV I|UVlNULQJVERODJ,GHVVDDYVHHQGHQPRWVYDUDU$3IRQGHUQDNULWHULHUI|U VWDWVlJGD ´I|UHWDJ´ 'H DYJLIWHU VRP ILQDQVLHUDU IRQGHUQDV YHUNVDPKHW KlPWDV GRFN XU HWW IRQGNDSLWDO VRP WLOOK|U SHQVLRQVV\VWHPHW RFK VRP WLOOGHODV$3IRQGHUQDJHQRPODJ)RQGNDSLWDOHWKDUGlUI|ULQWHDQVNDIIDWV XQGHUNRQNXUUHQVSnHQ|SSHQPDUNQDG'HWLQQHElUDWWDYJLIWVILQDQVLH ULQJHQLQWHlUHQGHODYIRQGHUQDVDIIlUVYHUNVDPKHW)RQGHUQDILQDQVLHUDV PHG RIIHQWOLJD PHGHO lYHQ RP EHVOXWDQGHUlWWHQ KDU GHOHJHUDWV WLOO IRQGHUQDVVW\UHOVHU'lUHPRWEHGULYHUIRQGHUQDUHQRGODGDIIlUVYHUNVDP KHWQlUGHWJlOOHUSODFHULQJVYHUNVDPKHWHQ $3IRQGHUQD KDU GHILQLHUDWV VRP VWDWOLJD P\QGLJKHWHU YLONHW KDU LPSOLNDWLRQHUEODJHQRPDWWUHJOHURPRIIHQWOLJDUEHWVUlWWRFKRIIHQWOLJ XSSKDQGOLQJ EOLU WLOOlPSOLJD SURS V II (QOLJW UHJHOYHUNHW VW\UV $3IRQGHUQD LQWH JHQRP LQVWUXNWLRQHU UHJOHULQJVEUHY RFKUHJHULQJVXSSGUDJ

6W\UHOVHUQDVUROO

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

(QOLJW DNWLHERODJVODJHQ RFK JRG VW\UHOVHVHG VND HQ VW\UHOVH VW\UD RFK NRQWUROOHUD ERODJHW L DOOD DNWLHlJDUHV LQWUHVVH 8SSGUDJHW XWJnU IUnQ ERODJHWV ElVWD *RG SUD[LV Sn RPUnGHW VDPPDQIDWWDV L EOD 2(&'V SULQFLSHURFK6YHQVNNRGI|UERODJVVW\UQLQJ (IWHUVRPIRQGHUQDlUVWDWOLJDP\QGLJKHWHURFKLQWHDNWLHERODJNDQGHW EHK|YD NODUJ|UDV YDG VRP PHU SUHFLVW lU I|UHPnOHW I|U VW\UHOVHUQDV XSSGUDJ(IWHUVRP$3IRQGHUQDVXSSGUDJHQOLJWODJRFKI|UDUEHWHQXWJnU IUnQSHQVLRQVV\VWHPHWVLQWUHVVHE|UVW\UHOVHUQDVXSSGUDJGHILQLHUDVPHG

6NU VDPPD XWJnQJVSXQNW $Y GHW I|OMHU DWW YHUNVDPKHWHQV lQGDPnO lU GHW %LODJD NDSLWDO VRP VW\UHOVHQ KDU InWW L XSSGUDJ DWW I|UYDOWD )RQGNDSLWDOHW VND I|UYDOWDV WLOO VW|UVWD P|MOLJD Q\WWD I|U SHQVLRQVV\VWHPHW 5HJHOYHUNHW LQQHKnOOHU LQJD I|UHVNULIWHU RP KXU I|UYDOWQLQJHQ VND RUJDQLVHUDV PHG XQGDQWDJ I|U UHJHOQ DWW PLQVW WLRSURFHQW VND I|UYDOWDV H[WHUQW (QOLJW ODJHQVI|UDUEHWHQKDUGHQQDUHJHOLQI|UWVI|UDWWXQGHUVWU\NDYLNWHQDYHQ NRVWQDGVHIIHNWLYI|UYDOWQLQJSURSV 2(&'VULNWOLQMHUI|UVW\UQLQJDYSHQVLRQVIRQGHUULNWDUVLJWLOOSULYDWD WMlQVWHSHQVLRQVIRQGHU RFK lU GlUI|U LQWH WLOOlPSOLJD I|U $3IRQGHUQD L DOODDYVHHQGHQ'HWILQQVGRFNVNlODWWXSSPlUNVDPPDGHQ|YHUJULSDQGH SULQFLSHQ EHWUlIIDQGH UDPYHUNHW I|U VW\UQLQJ DY SHQVLRQVIRQGHU JRYHUQDQFH VWUXFWXUH VRP VND WLOOI|UVlNUD HQ W\GOLJ LGHQWLILHULQJ RFK I|UGHOQLQJDYDQVYDURFKUROOHUQlUGHWJlOOHU|YHUV\QRFKXSSI|OMQLQJn HQD VLGDQ RFK RSHUDWLYW DQVYDU n DQGUD VLGDQ OECD Guidelines for pension fund governance 2(&' 'HW lU OlPSOLJW DWW GHQQD I|UGHOQLQJ DY UROOHU RFK DQVYDU L $3IRQGHUQDV IDOO DQVOXWHU WLOO VYHQVN SUD[LV H[HPSHOYLV VRP GHQQD NRPPHU WLOO XWWU\FN L 6YHQVN NRG I|U ERODJVVW\UQLQJ'HWlUGlUI|UVW\UHOVHUQDVDQVYDUDWWEODEHVOXWDRPPnO RFKVWUDWHJLVDPWDWWIRUWO|SDQGHXWYlUGHUDIRQGHQVRSHUDWLYDOHGQLQJRFK YLG EHKRY WLOOVlWWD HOOHU HQWOHGLJD YHUNVWlOODQGH GLUHNW|U PHGDQ GHQ YHUNVWlOODQGH GLUHNW|UHQ UDSSRUWHUDU WLOO VW\UHOVHQ RFK DQVYDUDU I|U IRQGHQV O|SDQGH I|UYDOWQLQJ 'HW lU DY DYJ|UDQGH EHW\GHOVH DWW VW\UHOVHUQDLGHQWLILHUDURFKXSSUlWWKnOOHUHQW\GOLJI|UGHOQLQJDYVW\UDQGH RFK RSHUDWLYD UROOHU HIWHUVRP GH HQVDPPD KDU DQVYDUHW I|U IRQGHUQDV O|SDQGHI|UYDOWQLQJ

7LOOVlWWQLQJDYVW\UHOVHU

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

/HGDP|WHUQD L $3IRQGHUQDV VW\UHOVHU WLOOJRGRVHU K|JD NUDY Sn NRPSH WHQV HUIDUHQKHW RFK LQWHJULWHW RFK PnVWH J|UD GHWWD PRW EDNJUXQG DY VW\UHOVHUQDV DQVYDU RFK XSSGUDJHWV EHW\GHOVH L VDPKlOOHW /HGDP|WHUQD VND HQOLJW ODJ XWVHV Sn JUXQGYDO DY VLQ I|UPnJD DWW IUlPMD IRQGI|UYDOW QLQJHQYLONHWLQWHE|UWRONDVDOOWI|UVQlYW'HWlUDQJHOlJHWDWWVW\UHOVHUQD lU DOOVLGLJW VDPPDQVDWWD EOD DYVHHQGH EDNJUXQG RFK HUIDUHQKHW .|QVI|UGHOQLQJHQVNDYDUDVnMlPQVRPP|MOLJW 'HW KDU EOLYLW SUD[LV DWW XWVH OHGDP|WHU I|U HWW nU L WDJHW YLONHW lYHQ |YHUHQVVWlPPHUPHGSUD[LVLDQGUDVDPPDQKDQJ'HWlUWH[YDQOLJWDWW OHGDP|WHULERODJVVW\UHOVHUXWVHVI|UHWWnULWDJHW6NlOVDNQDVDWWIUnQJn GHQQD RUGQLQJ EHWUlIIDQGH $3IRQGHUQD lYHQ RP ODJHQ LQQHKnOOHU HQ P|MOLJKHW DWW I|URUGQD OHGDP|WHU L $3IRQGHUQDV VW\UHOVHU I|U SHULRGHU

XSS WLOO WUH nU L WDJHW 'lUHPRW E|U QnJRQ W\S DYEHJUlQVQLQJGHILQLHUDV 6NU I|UXSSGUDJHWVVDPPDQODJGDOlQJG %LODJD 6YHQVNNRGI|UERODJVVW\UQLQJKDUHQDOOPlQEHJUlVQLQJYLGDWWKlOIWHQ DY VWlPPRYDOGD VW\UHOVHOHGDP|WHU VND YDUD REHURHQGH L I|UKnOODQGH WLOO ERODJHWRFKERODJVOHGQLQJHQRFKDWWIUnJDQVNDDYJ|UDVHIWHUHQVDPODG EHG|PQLQJ )|U VWDWOLJD P\QGLJKHWHU JlOOHU L UHJHO HQ JUlQV YLG QLR nU YLONHW lU QnJRW OlQJUH HQ GHQ SUD[LV VRP XWYHFNODWV LQRP VWDWOLJW lJGD ERODJ 6W\UHOVHUQDV UROO VRP HQVDPPD DQVYDULJD I|U YHUNVDPKHWHQ L NRPELQDWLRQ PHG NUDYHW DWW $3IRQGHUQD VND XSSElUD DOOPlQKHWHQV I|UWURHQGH PRWLYHUDU DWW K|JD NUDY VWlOOV Sn OHGDP|WHUQDV REHURHQGH L GHWWDIDOO.UDYHWSnREHURHQGHJlOOHUKHODVW\UHOVHQLQWHHQGDVWHQDQGHO DY VW\UHOVHQ RFK EHJUlQVQLQJHQ E|U YDUD QnJRUOXQGD W\GOLJ I|U DWW XQGHUOlWWD SUDNWLVN WLOOlPSQLQJ (Q EHJUlQVQLQJ YLG FLUND nWWD nU OLJJHU YlO LQRP UDPDUQD I|U YDG VRP L DQGUD VDPPDQKDQJ KDU DQVHWWV ULPOLJW I|U DWW XSSUlWWKnOOD OHGDP|WHUQDV REHURHQGH RFK ELGUDU GHVVXWRP WLOO DWW VNDSDULPOLJDI|UYlQWQLQJDUDQJnHQGHXSSGUDJHWVVOXWOLJDYDUDNWLJKHW )|U Q\WLOOWUlGGD OHGDP|WHU L $3IRQGHUQDVVW\UHOVHU JHU KXYXGPDQQHQ HQ LQWURGXNWLRQ WLOO VW\UHOVHXSSGUDJHW ,QWURGXNWLRQVXWELOGQLQJHQ lU VlU VNLOW DQSDVVDG HIWHU XSSGUDJHW VRP VW\UHOVHOHGDPRW L HQ $3IRQG RFK LQQHKnOOHU EOD HQ UHGRJ|UHOVH I|U WLOOlPSOLJ ODJVWLIWQLQJ RFK GHW |YULJD UHJHOYHUN VRP JlOOHU I|U $3IRQGHUQD 0RW EDNJUXQG DY GHQ VSHFLILND RFK RIWD NRPSOH[D YHUNVDPKHW VRP EHGULYV L $3IRQGHUQD lU GHW DQJHOlJHW DWW $3IRQGHUQD VMlOYD JHU Q\D OHGDP|WHU HQ LQWURGXNWLRQ WLOO IRQGYHUNVDPKHWHQ .RPPXQLNDWLRQHQ PHOODQ KXYXGPDQQHQ RFK VW\UHOVHUQDV RUGI|UDQGH RFK |YULJD OHGDP|WHU E|U KD WLOOUlFNOLJ RPIDWWQLQJ 5HJHULQJHQV nUOLJD XWYlUGHULQJ LQQHKnOOHU P\FNHW LQIRUPDWLRQ YLG HWW RFK VDPPD WLOOIlOOH 'HQQD IRUP I|U VW\UQLQJ NDQ WUROLJHQ HIIHNWLYLVHUDV JHQRP WLOOUlFNOLJD NRQWDNWHU PHOODQ I|UHWUlGDUH I|U KXYXGPDQQHQ RFK IRQGHUQDV VW\UHOVHU cWHUNRPPDQGH P|WHQ PHG IRQGHUQDV RUGI|UDQGH lU HQ IRUP I|U LQIRU PDWLRQ RFK PHQLQJVXWE\WH 'lUXW|YHU VND NRPPXQLNDWLRQ XSSUlWWKnOODV PHG VW\UHOVHUQDV OHGDP|WHU JHQRP VW\UHOVHVHPLQDULHU HOOHU OLNQDQGH DUUDQJHPDQJ (UVlWWQLQJHQWLOOVW\UHOVHQVOHGDP|WHUVNDDYVSHJODEHKRYHWDWWDWWUDKHUD RFK EHKnOOD NYDOLILFHUDGH OHGDP|WHU PRW EDNJUXQG DY XSSGUDJHWV QDWXU RFKOHGDP|WHUQDVDQVYDURFKPHGEHDNWDQGHDYGHQHUVlWWQLQJVRPVWDWHQ EHWDODUI|UPRWVYDUDQGHW\SDYLQVDWVHULDQGUDVDPPDQKDQJ

5HJHULQJHQVXWYlUGHULQJ

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvär-

6NU deras i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt %LODJD har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning. Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

5HJHULQJHQV nUOLJD XWYlUGHULQJ KDU PRWLYHUDWV DY EHKRYHW DWW EDODQVHUD VW\UHOVHUQDV OnQJWJnHQGH IULKHW DWW VMlOYD XWIRUPD PnO RFK ULNWOLQMHU $Y ODJHQV I|UDUEHWHQ IUDPJnU EOD DWW XWYlUGHULQJHQ VND DYVH KXU YlO GH |YHUJULSDQGH PnOHQ RSHUDWLRQDOLVHUDWV L PHU NRQNUHWD I|UYDOWQLQJVPnO 5HJHULQJHQ NDQ YLG EHKRY I|UW\GOLJD VLQ V\Q Sn SHQVLRQVV\VWHPHWV nWDJDQGHVLGDRFKI|UYDOWQLQJVXSSGUDJHWL|YULJW8WYlUGHULQJHQVNDlYHQ WD IDVWD Sn L YLONHQ JUDG GH XSSVDWWD PnOHQ KDU XSSQnWWV 5HJHULQJHQV XWYlUGHULQJ NDQ GHVVXWRP RPIDWWD IRQGHUQDV lJDULQIO\WDQGH L SRUWI|OM ERODJHQ RFK HQ EHG|PQLQJ DY IRQGHUQDV REHURHQGH VLQVHPHOODQ PHG VlUVNLOWDYVHHQGHSnSODFHULQJVVWUDWHJLHUQDVDPWIRQGHUQDVJHPHQVDPPD UHGRYLVQLQJVSULQFLSHUSURSVI $3IRQGHUQDVXSSGUDJKDUIRUPXOHUDWVLDOOPlQQDWHUPHU$YGHWI|OMHU PHG DXWRPDWLN HQ VYnULJKHW DWW EHG|PD YDG VRP XWPlUNHU HQ JRG PnOXSSI\OOHOVH 'HW IDNWXP DWW I\UD VLQVHPHOODQ REHURHQGH IRQGHU KDU I|UVHWWV PHG HWW LGHQWLVNW PnO VRP L VLQ WXU LQQHKnOOHU HWW XWU\PPH I|U WRONQLQJ PHGI|U HQ I|UK|MG ULVN I|U DWW IRQGHUQD PHGYHWHW HOOHU RPHG YHWHW VND WD LQWU\FN DY YDUDQGUDV EHVOXW 6WUDWHJLHU VRP lU DYYLNDQGH L I|UKnOODQGH WLOO DQGUD $3IRQGHU NDQ XSSOHYDV VRP HQ ULVN Sn IRQGQLYn PHQ lU NQDSSDVW DWW EHWUDNWD VRP HQ ULVN XU SHQVLRQVV\VWHPHWV SHUVSHNWLY 'lUI|U E|U UHJHULQJHQV XWYlUGHULQJ XSSPlUNVDPPD IUnJRU VRPKDUVDPEDQGPHGIRQGHUQDVLQE|UGHVREHURHQGH(QOLJWODJHQVI|U DUEHWHQlUGHWYLNWLJWDWWVWRUI|UVLNWLJKHWLDNWWDVVnDWWLQWHI|UGHODUQDPHG XSSGHOQLQJHQDYRUJDQLVDWLRQHQSnI\UDSDUDOOHOODI|UYDOWQLQJVRUJDQLVD WLRQHU I|UVYLQQHU JHQRP HQ DOOWI|U VWRU OLNULNWQLQJ DY WLOOJnQJVI|UYDOW QLQJHQSURSV $YNDVWQLQJRFKULVNNDQLQWHYlJDVPRWYDUDQGUDSnREMHNWLYDJUXQGHU XWDQI|UXWVlWWHUHWWVXEMHNWVRPJ|UDYYlJQLQJHQI|UHJHQGHO(IWHUVRP UHJHULQJHQVXWYlUGHULQJEODVNDJUDQVNDKXUYlOVW\UHOVHUQDKDURSHUDWLR QDOLVHUDWGH|YHUJULSDQGHPnOHQInULVOXWlQGDQUHJHULQJHQVYlUGHULQJDY DYNDVWQLQJ RFK ULVN VWRU EHW\GHOVH (Q JRG VW\UQLQJ DY $3IRQGHUQD I|UXWVlWWHU DWW UHJHULQJHQV XWYlUGHULQJ Vn OnQJW VRP P|MOLJW XWPlUNV DY NRQVLVWHQV |YHU WLGHQ 9lUGHULQJHQ DY DYNDVWQLQJ RFK ULVN E|U LQWH YDULHUD DOOWI|U P\FNHW PHOODQ ROLND nU $Y GHQ DQOHGQLQJHQ E|U XWYlU GHULQJHQ SULPlUW DYVH HWW OnQJVLNWLJW SHUVSHNWLY (Q VnGDQ LQULNWQLQJ DY XWYlUGHULQJHQ PLQVNDU XSSPlUNVDPKHWHQ Sn IRQGHUQDV NRUWVLNWLJD XWYHFNOLQJ RFK NDQ I|UYlQWDV ELGUD WLOO DWW IRQGHUQD VND XSSYLVD |NDG VMlOYVWlQGLJKHW L I|UYDOWQLQJVIUnJRU (WW OnQJVLNWLJW SHUVSHNWLY I|U XWYlU GHULQJ|YHUHQVVWlPPHUlYHQPHGIRQGHUQDVXSSGUDJ 9LG XWYlUGHULQJ DY IRQGHUQDV RSHUDWLYD I|UYDOWQLQJ NDQ GHQ XWYlUGH ULQJVKRULVRQW Sn IHP nU VRP WLGLJDUH DQYlQWV EHG|PDV YDUD HQ OlPSOLJ DYYlJQLQJ PHOODQ |QVNYlUGKHWHQ DY OnQJVLNWLJKHW RFK EHKRYHW DY HIIHNWLY VW\UQLQJ 9LG XWYlUGHULQJ DY VW\UHOVHUQDV VWUDWHJLVND EHVOXW E|U GHQJUDQVNDGHSHULRGHQYDUDOlQJUH

8WYlUGHULQJHQ E|U L WLOOUlFNOLJW VWRU XWVWUlFNQLQJ LQULNWDV PRW VW\UHO 6NU VHUQDVVWUDWHJLVNDEHVOXWVRPHUIDUHQKHWVPlVVLJWKDUDYJ|UDQGHEHW\GHOVH %LODJD I|UGHQ DYNDVWQLQJ VRP GlUHIWHUUHDOLVHUDV%HKRYHW DY HQ OnQJKRULVRQW I|U XWYlUGHULQJ PRWLYHUDV \WWHUVW DY IRQGHUQDV OnQJVLNWLJD XSSGUDJ 8WYlUGHULQJHQ PnVWH WURWV GHW DYVH HQ MlPI|UHOVHYLV EHJUlQVDG SHULRG HIWHUVRP GHW DQQDUV NDQ YDUD DOOWI|U VHQW DWW GUD VOXWVDWVHU RFK DWW YLGWD VnGDQDnWJlUGHUVRPXWYlUGHULQJHQNDQNRPPDDWWPRWLYHUD'HWIDNWXP DWW VW\UHOVHOHGDP|WHUQDV XSSGUDJ lU EHJUlQVDW L WLGHQ WDODU RFNVn I|U HQ MlPI|UHOVHYLV EHJUlQVDG SHULRG I|U XWYlUGHULQJ 8WYlUGHULQJHQ DY VW\UHOVHUQDV VWUDWHJLVND EHVOXW NDQ GRFN LQWH XSSK|UD DWW WD KlQV\Q WLOO $3IRQGHUQDVXSSGUDJVRPGHWIUDPJnUDYODJRFKI|UDUEHWHQ (IWHUVRPUHJHULQJHQVXWYlUGHULQJVNDEDODQVHUDIRQGHUQDVOnQJWJnHQGH VMlOYVWlQGLJKHWPnVWHlYHQILQDQVLHULQJHQRFKGHQUHVXOWHUDQGHPHGHOV DQYlQGQLQJHQ JUDQVNDV 6W\UHOVHUQD KDU LQWH HQGDVW VWRU IULKHW DWW YlOMD LQULNWQLQJRFKULVNQLYnXWDQlYHQVWRUIULKHWDWWSnHJHQKDQGEHVOXWDRP YHUNVDPKHWHQVILQDQVLHULQJ'HWE|UXSSPlUNVDPPDVDWWIRQGHUQDLQWHlU NRQNXUUHQVXWVDWWDLGHQQDGHOYLONHWVWlOOHUVlUVNLOGDNUDYSnXSSI|OMQLQJ RFK XWYlUGHULQJ 1RUPDOW EDVHUDV UHJHULQJHQV XWYlUGHULQJ Sn GH DY VW\UHOVHUQD XSSVDWWD PnOHQ 5HJHULQJHQ KDU HPHOOHUWLG I|UEHKnOOLW VLJ UlWWHQ DWW J|UD HQ XWYlUGHULQJ PRW ULNWPlUNHQ VRP UHJHULQJHQ VMlOY YDOW RP GH ULNWPlUNHQ IRQGHUQD IDVWVWlOOW I|U VLQ SRUWI|OMI|UYDOWQLQJ EHG|PV YDUD XSSHQEDUW ROlPSOLJD SURS V , VDPEDQG PHG XWYlUGHULQJ DY NRVWQDGHU lUGHW DQJHOlJHWDWW GHW lYHQ VNHU HQSU|YQLQJ DY IRQGHUQDV YDO DY I|UYDOWQLQJVPRGHOOHU (Q VnGDQ SU|YQLQJ LQQHIDWWDU VnYlONRVWQDGHUVRPI|UYlQWDGHUHVXOWDWGlUI|UYlQWDGHUHVXOWDWVNDYDUD ULPOLJWNYDOLWHWVVlNUDGH 1lUGHWJlOOHU$3IRQGHUQDVUHGRYLVQLQJVSULQFLSHUE|UGHVVD|YHUHQV VWlPPDPHGJRGSUD[LVRFKP|MOLJJ|UDUlWWYLVDQGHEHG|PQLQJDU'HWlU DQJHOlJHWDWWDYNDVWQLQJHQUHGRYLVDVSnHWWMlPI|UEDUWVlWW,NRPPXQLND WLRQHQPHGDOOPlQKHWHQE|UDYNDVWQLQJHQUHGRYLVDVHIWHUNRVWQDGHUGYV PHG NRUULJHULQJ I|U EnGH LQWHUQD NRVWQDGHU RFK H[WHUQD SURYLVLRQVNRVW QDGHU 1DWXUOLJWYLV E|U IRQGHUQDV LQWHUQD RFK H[WHUQD NRVWQDGHU VMlOYD LQJn L GHQ H[WHUQD UDSSRUWHULQJHQ PHG EHYDUDG MlPI|UEDUKHW EDNnW L WLGHQ (Q XWYlUGHULQJ DY IRQGHUQDV YHUNVDPKHW HQOLJW RYDQ L NRPELQDWLRQ PHG HQ IRUWJnHQGH GLDORJ KDU I|UXWVlWWQLQJDU DWW ELGUD WLOO IRQGHUQDV XWYHFNOLQJVDUEHWHRFKWLOOHQJRGPnOXSSI\OOHOVHYLONHWNDQDQWDVYDUDWLOO OnQJVLNWLJQ\WWDI|USHQVLRQVV\VWHPHWbYHQGHQQDSROLF\NDQNRPPDDWW XWYHFNODVRFKI|UElWWUDVLGLDORJPHGIRQGHUQDVVW\UHOVHU

5LNWOLQMHUI|UDQVWlOOQLQJVYLOONRUI|UOHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUHL$3IRQGHUQD

Inledning $3IRQGHUQDV WLOOJnQJDU XWJ|U VWDWOLJD PHGHO VRP L ODJ KDU DYVDWWV WLOO VnGDQ VlUVNLOG I|UYDOWQLQJ VRP DQJHV L NDS † UHJHULQJVIRUPHQ $3 IRQGHUQDVVW\UHOVHUVRPXWVHVDYUHJHULQJHQDQVYDUDUI|U$3IRQGHUQDV I|UYDOWQLQJ5ROOHQVRPI|UYDOWDUHDYVWDWOLJDSHQVLRQVPHGHOPHGI|UNUDY Sn DWW $3IRQGHUQD XSSElU DOOPlQKHWHQV I|UWURHQGH 5HJHULQJHQ KDU

6NU VHGDQ XWWDODW DWW UHJHULQJHQV ULNWOLQMHU I|U LQFLWDPHQWVSURJUDP L %LODJD VWDWOLJD ERODJ lYHQ E|U YDUD YlJOHGDQGH I|U $3IRQGHUQD VNU V0RWEDNJUXQGDYHUVlWWQLQJVYLOONRUHQVVWRUDEHW\GHO VHI|UDOOPlQKHWHQVI|UWURHQGHDQVHUUHJHULQJHQDWWVlUVNLOGDULNWOLQMHUE|U JlOOD I|U $3IRQGHUQDV VW\UHOVHDUEHWH L IUnJRU VRP U|U DQVWlOOQLQJV RFK HUVlWWQLQJVYLOONRU 'HW lU YLNWLJW DWW VW\UHOVHUQD EHKDQGODU IUnJRU RP HUVlWWQLQJ WLOO GH OHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUQDSnHWWPHGYHWHWDQVYDUVIXOOWRFKWUDQVSDUHQW VlWW RFK DWW VW\UHOVHUQD I|UVlNUDU VLJ RP DWW GHQ totala ersättningen lU ULPOLJSUlJODGDYPnWWIXOOKHWRFKYlODYYlJGVDPWELGUDUWLOOHQJRGHWLN RFKRUJDQLVDWLRQVNXOWXU 5HJHULQJHQNRPPHUDWWI|OMDXSSRFKXWYlUGHUDHIWHUOHYQDGHQDYGHVVD ULNWOLQMHU8WYlUGHULQJHQDYVHUDWWEHKDQGODKXU$3IRQGHUQDKDUWLOOlP SDWULNWOLQMHUQDRFKOHYWXSSWLOOULNWOLQMHUQDVHUVlWWQLQJVSULQFLSHU8WYlU GHULQJHQ NRPPHU DWW UHGRYLVDV L UHJHULQJHQV nUOLJD VNULYHOVH WLOO ULNV GDJHQPHGUHGRJ|UHOVHI|U$3IRQGHUQDVYHUNVDPKHW

Tillämpningsområde 'HVVDULNWOLQMHUNRPSOHWWHUDUUHJHULQJHQVULNWOLQMHUI|UDQVWlOOQLQJVYLOONRU I|UOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUHLI|UHWDJPHGVWDWOLJWlJDQGH*HQRPULNW OLQMHUVRPULNWDUVLJGLUHNWWLOO$3IRQGHUQDERUWIDOOHUI|U$3IRQGHUQDV GHO EHKRYHW DWW KlQYLVD WLOO UHJHULQJHQV ULNWOLQMHU I|U DQVWlOOQLQJVYLOONRU I|U OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUH L I|UHWDJ PHG VWDWOLJW lJDQGH 6W\UHOVHQ DQVYDUDU I|U DWW WLGLJDUH LQJnQJQD DYWDO PHG OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUH LQQHIDWWDQGHYLOONRURPU|UOLJO|QRPI|UKDQGODVVnDWWGH|YHUHQVVWlPPHU PHG GHVVD ULNWOLQMHU $QGUD LQJnQJQD DYWDO VRP VWULGHU PRW GHVVD ULNW OLQMHUE|URPI|UKDQGODV 5LNWOLQMHUQDXWJ|UHQGHODYUHJHULQJHQVSROLF\I|UVW\UQLQJRFKXWYlU GHULQJDY$3IRQGHUQD,I|UHWDJGlU$3IRQGHUQDGLUHNWHOOHUJHQRPHWW I|UHWDJ lU GHOlJDUH E|U $3IRQGHUQD UHVSHNWLYH I|UHWDJHW L GLDORJ PHG |YULJDlJDUHYHUNDI|UDWWULNWOLQMHUQDWLOOlPSDVVnOnQJWVRPP|MOLJW

Styrelsens ansvarsområde 6W\UHOVHUQD L $3IRQGHUQD VND EHVOXWD RP ULNWOLQMHU I|U HUVlWWQLQJ WLOO OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUH 5LNWOLQMHUQD VND YDUD I|UHQOLJD PHG UHJHU LQJHQVULNWOLQMHU $YVW\UHOVHQVULNWOLQMHUVNDEODQGDQQDWIUDPJn KXUVW\UHOVHQVlNHUVWlOOHUDWWHUVlWWQLQJDUQDI|OMHUGHVVDULNWOLQMHU DWWGHWVNDILQQDVVNULIWOLJWXQGHUODJVRPXWYLVDU$3IRQGHQVNRVWQDG LQQDQEHVOXWRPHQVNLOGHUVlWWQLQJEHVOXWDV 'HW lU hela styrelsens DQVYDU DWW IDVWVWlOOD HUVlWWQLQJ WLOO GHQ YHUNVWlO ODQGH GLUHNW|UHQ 6W\UHOVHQ VND lYHQ VlNHUVWlOOD DWW VnYlO GHQ YHUNVWlO ODQGH GLUHNW|UHQV VRP |YULJD OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUHV HUVlWWQLQJDU U\PVLQRPVW\UHOVHQVULNWOLQMHU 6W\UHOVHQVNDVlNHUVWlOODDWWGHQYHUNVWlOODQGHGLUHNW|UHQWLOOVHUDWW$3 IRQGHQVHUVlWWQLQJDUWLOO|YULJDDQVWlOOGDE\JJHUSnHUVlWWQLQJVSULQFLSHUQD HQOLJWQHGDQ

Ersättningsprinciper 6NU %LODJD 'HQWRWDODHUVlWWQLQJHQWLOOOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUHVNDYDUDULPOLJRFK YlO DYYlJG 'HQ VND lYHQ YDUD NRQNXUUHQVNUDIWLJ WDNEHVWlPG RFK lQGDPnOVHQOLJVDPWELGUDWLOOHQJRGHWLNRFKRUJDQLVDWLRQVNXOWXU(UVlWW QLQJHQVNDLQWHYDUDO|QHOHGDQGHLI|UKnOODQGHWLOOMlPI|UEDUDLQVWLWXWXWDQ SUlJODV DY PnWWIXOOKHW 5|UOLJ O|Q VND LQWH JHV WLOO OHGDQGH EHIDWWQLQJV KDYDUH0HGEHDNWDQGHDY|YULJDSULQFLSHULGHVVDULNWOLQMHUlUGHWP|M OLJWDWWJHU|UOLJO|QWLOO|YULJDDQVWlOOGD'HWVWlOOVGRFNVlUVNLOGDNUDYL GHVVD IDOO PHG KlQV\Q WLOO $3IRQGHUQDV UROO VRP I|UYDOWDUH DY VWDWOLJD SHQVLRQVPHGHO6RP\WWHUOLJDUHI|UXWVlWWQLQJDUI|UU|UOLJO|QJlOOHUGlUI|U DWWGHQlUEHJUlQVDGWLOOHWWEHORSSVRPPD[LPDOWPRWVYDUDUWYnPnQDGV O|QHU DWW GHQ WRWDOD HUVlWWQLQJHQ DOOWLG OLJJHU LQRP UDPHQ I|U VW\UHOVHQV ULNWOLQMHUVDPWDWWGHWILQQVHQREMHNWLYJUXQGI|UXWEHWDOQLQJDYU|UOLJO|Q VRPKDUNRPPXQLFHUDWVW\GOLJW 3HQVLRQVI|UPnQHU VND YDUD DYJLIWVEHVWlPGD VnYLGD GH LQWH I|OMHU WLOOlPSOLJ NROOHNWLY SHQVLRQVSODQ RFK DYJLIWHQ E|U LQWH |YHUVWLJD SURFHQW DY GHQ IDVWD O|QHQ , GH IDOO $3IRQGHQ DYWDODU RP HQ I|UPnQVEHVWlPG SHQVLRQVI|UPnQ VND GHQ VnOHGHV I|OMD WLOOlPSOLJ NROOHNWLY SHQVLRQVSODQ (YHQWXHOOD XW|NQLQJDU DY GHQ NROOHNWLYD SHQVLRQVSODQHQSnO|QHGHODU|YHUVWLJDQGHGHLQNRPVWQLYnHUVRPWlFNVDY SODQHQ VND YDUD DYJLIWVEHVWlPGD $3IRQGHQV NRVWQDG I|U SHQVLRQ VND ElUDVXQGHUGHQDQVWlOOGHVDNWLYDWLG,QJDSHQVLRQVSUHPLHUI|U\WWHUOLJDUH SHQVLRQVNRVWQDGHU VND EHWDODV DY $3IRQGHQ HIWHU DWW GHQ DQVWlOOGH KDU JnWWLSHQVLRQ3HQVLRQVnOGHUQVNDLQWHXQGHUVWLJDnURFKE|UYDUDOlJVW nU 9LG XSSVlJQLQJ IUnQ $3IRQGHQV VLGD VND XSSVlJQLQJVWLGHQ LQWH |YHUVWLJD VH[ PnQDGHU 9LG XSSVlJQLQJ IUnQ $3IRQGHQV VLGD NDQ lYHQ DYJnQJVYHGHUODJ XWJn PRWVYDUDQGH K|JVW DUWRQ PnQDGVO|QHU $YJnQJV YHGHUODJHW VND XWEHWDODV PnQDGVYLV RFK XWJ|UDV DY HQEDUW GHQ IDVWD PnQDGVO|QHQ XWDQ WLOOlJJ I|U I|UPnQHU 9LG Q\ DQVWlOOQLQJ HOOHU YLG HUKnOODQGHDYLQNRPVWIUnQQlULQJVYHUNVDPKHWVNDHUVlWWQLQJHQIUnQGHQ XSSVlJDQGH$3IRQGHQUHGXFHUDVPHGHWWEHORSSVRPPRWVYDUDUGHQQ\D LQNRPVWHQ XQGHU GHQ WLG GnXSSVlJQLQJVO|Q RFK DYJnQJVYHGHUODJXWJnU 9LGXSSVlJQLQJIUnQGHQDQVWlOOGHVVLGDVNDLQJHWDYJnQJVYHGHUODJXWJn $YJnQJVYHGHUODJXWEHWDODVDOGULJOlQJUHlQWLOOnUVnOGHU

Redovisning $3IRQGHUQDVNDUHGRYLVDHUVlWWQLQJDUWLOOGHOHGDQGHEHIDWWQLQJVKDYDUQD Sn PRWVYDUDQGH VlWW VRP QRWHUDGH I|UHWDJ 'HW LQQHElU DWW $3IRQGHUQD VND LDNWWD GH VlUVNLOGD UHJOHU RP UHGRYLVQLQJ DY HUVlWWQLQJDU WLOO GH OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUQD VRP JlOOHU I|U QRWHUDGH I|UHWDJ RFK SXEOLND DNWLHERODJ5HJOHUQDI|UGHWWDnWHUILQQVKXYXGVDNOLJHQLDNWLHERODJVODJHQ RFKLnUVUHGRYLVQLQJVODJHQ'HVVXWRPVNDHUVlWW QLQJHQ I|U YDUMH HQVNLOG OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUH VlUUHGRYLVDV PHG DYVHHQGHSnIDVWO|QI|UPnQHURFKDYJnQJVYHGHUODJ 6W\UHOVHQ VND L nUVUHGRYLVQLQJHQ UHGRYLVD RP WLGLJDUH EHVOXWDGH ULNW OLQMHUKDUI|OMWVHOOHULQWHRFKVNlOHQI|UHYHQWXHOODYYLNHOVH9LGDUHVND $3IRQGHUQDV UHYLVRUHU WLOO UHYLVLRQVEHUlWWHOVHQ IRJD HWW VNULIWOLJW RFK XQGHUWHFNQDW\WWUDQGHDYVHHQGHRPGHDQVHUDWWGHULNWOLQMHUVRPKDUJlOOW I|UUlNHQVNDSVnUHWKDUI|OMWVHOOHULQWH

6NU Definitioner %LODJD 0HG ledande befattningshavare DYVHV YHUNVWlOODQGH GLUHNW|U RFK DQGUD SHUVRQHU L $3IRQGHQV OHGQLQJVJUXSS 'HQQD NUHWV RPIDWWDU QRUPDOW FKHIHUVRPlUGLUHNWXQGHUVWlOOGDGHQYHUNVWlOODQGHGLUHNW|UHQ 0HG ersättnin JDYVHVDOODHUVlWWQLQJDURFKI|UPnQHUWLOOGHQDQVWlOOGH VnVRPO|QI|UPnQHURFKDYJnQJVYHGHUODJ 0HG förmåner DYVHV ROLND IRUPHU DY HUVlWWQLQJ I|U DUEHWH VRP JHV L DQQDW lQ NRQWDQWHU H[HPSHOYLV SHQVLRQ VDPW ELO ERVWDGV RFK DQGUD VNDWWHSOLNWLJDI|UPnQHU 0HG rörlig lön DYVHV H[HPSHOYLV LQFLWDPHQWVSURJUDP JUDWLILNDWLRQHU HUVlWWQLQJ IUnQ YLQVWDQGHOVVWLIWHOVHU SURYLVLRQVO|Q RFK OLNQDQGH HUVlWW QLQJDU 0HG avgiftsbestämd pension SUHPLHEHVWlPG SHQVLRQ DYVHV DWW SHQVLRQVSUHPLHQlUEHVWlPGVRPHQYLVVSURFHQWDYGHQQXYDUDQGHIDVWD O|QHQ 0HG förmånsbestämd pension DYVHVDWWSHQVLRQHQVVWRUOHNlUEHVWlPG VRPHQYLVVSURFHQWDYHQYLVVGHILQLHUDGIDVWO|Q

6NU 3ODFHULQJVEHVWlPPHOVHUI|U$3IRQGHUQDV %LODJD YHUNVDPKHWLVDPPDQGUDJ

3ODFHULQJVEHVWlPPHOVHUQD I|U )|UVWD±)MlUGH RFK 6MXQGH $3IRQGHUQDV YHUNVDPKHW UHJOHUDV L ODJHQ RP DOOPlQQD SHQVLRQVIRQGHU $3IRQGHU PHGDQ PRWVYDUDQGH EHVWlPPHOVHU I|U 6MlWWH $3IRQGHQ UHJOHUDVLODJHQRP6MlWWH$3IRQGHQ %LODJDQJHUHQVDPPDQIDWWQLQJDYGHVVDSODFHULQJVEHVWlPPHOVHU

)|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQD

(QOLJW JlOODQGH UHJHOYHUN VND )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQD I|UYDOWD SRUW I|OMHUEHVWnHQGHDYIUlPVWPDUNQDGVQRWHUDGHRFKRPVlWWQLQJVEDUDYlUGH SDSSHURFKDNWLHU0LQVWSURFHQWDYGHWPDUNQDGVYlUGHUDGHNDSLWDOHW VNDSODFHUDVLUlQWHElUDQGHLQVWUXPHQWPHGOnJULVNVHWDEHOOHQQHGDQ ,UHODWLRQWLOOGHQLQKHPVNDDNWLHPDUNQDGHQInUYDURFKHQDY)|UVWD± )MlUGH $3IRQGHUQD LQQHKD DNWLHU L VYHQVND ERODJ VRP lU XSSWDJQD WLOO KDQGHO Sn HQ UHJOHUDG PDUNQDG L 6YHULJH WLOO HWW PDUNQDGVYlUGH VRP XSSJnU WLOO K|JVW WYnSURFHQW DY GHW WRWDOD PDUNQDGVYlUGHW DY VnGDQD DNWLHU,HQVNLOGDERODJInUHQIRQGlJDDNWLHULERODJVRPlUXSSWDJQDWLOO KDQGHO Sn HQ UHJOHUDG PDUNQDG LQWLOO HWW EHORSS VRP PRWVYDUDU K|JVW WLRSURFHQWDYU|VWHWDOHWI|UDNWLHUQDLERODJHW0D[LPDOWIHPSURFHQWDY GHW PDUNQDGVYlUGHUDGH IRQGNDSLWDOHW InU SODFHUDV L RQRWHUDGH YlUGHSDSSHUPD[SURFHQWDYU|VWHWDOHWLRQRWHUDGHULVNNDSLWDOERODJ )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQDV DNWLHSODFHULQJDU L IDVWLJKHWVERODJ lU XQGDQWDJQD IUnQ EHJUlQVQLQJDUQD DYVHHQGH PDUNQDGVYlUGH RFK U|VWHWDO 'HVVD SODFHULQJDU EHJUlQVDV L VWlOOHW DY HQ JHQHUHOO SULQFLS RP ULVNVSULGQLQJ +|JVW SURFHQW DY )|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQDV PDUNQDGVYlUGHUDGH WLOOJnQJDU InU YDUD XWVDWWD I|U YDOXWDULVN 0LQVW SURFHQWDYIRQGNDSLWDOHWVNDI|UYDOWDVH[WHUQW

6NU Tabell Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag %LODJD Typ av instrument m.m. Tillåtna placeringar Generellt Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden. Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES (fastighetsaktier undantagna).

Onoterade värdepapper Högst fem procent av fondkapitalet får vara placerat i aktier eller andelar i riskkapitalföretag, alternativt fordringsrätter, som inte är upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES. Onoterade aktier får endast ägas indirekt via fond eller riskkapitalbolag (fastighetsaktier undantagna).

Räntebärande instrument Minst 30 procent av fondkapitalet ska vara placerat i räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk.

Derivat Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska risker. Ej derivat med råvaror som underliggande tillgång.

Krediter Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden. Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värdepapperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.

Upplåning Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.

Utländsk valuta Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat för valutarisk.

Stora exponeringar Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat mot en enskild emittent eller grupp av emittenter med inbördes anknytning.

Svenska aktier Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst två procent av värdet av sådana aktier.

Röstetal Högst tio procent i ett noterat enskilt företag (egna fastighetsbolag undantagna). Högst 30 procent i onoterade riskkapitalbolag.

Externa Minst tio procent av fondkapitalet ska läggas ut för förvaltningsuppdrag extern förvaltning.

6NU 6MlWWH$3IRQGHQ %LODJD 6MlWWH $3IRQGHQ KDU L XSSJLIW DWW I|UYDOWD PHGHO L IRQGHQ JHQRP SODFHULQJDU Sn ULVNNDSLWDOPDUNQDGHQ GYV JHQRP LQYHVWHULQJDU L RQRWHUDGHI|UHWDJ)RQGPHGOHQVNDSODFHUDVVnDWWNUDYHQSnOnQJVLNWLJW K|JDYNDVWQLQJRFKWLOOIUHGVWlOODQGHULVNVSULGQLQJWLOOJRGRVHV 6MlWWH $3IRQGHQ KDU EOD REHJUlQVDGH P|MOLJKHWHU DWW LQYHVWHUD L RQRWHUDGHERODJRFKQRWHUDGHULVNNDSLWDOERODJ6MlWWH$3IRQGHQInUlJD PD[LPDOW SURFHQW DY U|VWHWDOHW L VYHQVND HOOHU XWOlQGVND ERODJ YDUV DNWLHU lU XSSWDJQD WLOO KDQGHO Sn HQ UHJOHUDG PDUNQDG HOOHU HQ PRWVYD UDQGH PDUNQDG XWDQI|U ((6 'HW ILQQV GlUHPRW LQJHQ EHJUlQVQLQJ DY 6MlWWH $3IRQGHQV LQQHKDY QlU GHW JlOOHU |YULJD VYHQVND ERODJ HOOHU ULVNNDSLWDOERODJ VRP L VLQ WXU LQYHVWHUDU L DNWLHU VRP LQWH KDU WDJLWVXSS WLOOKDQGHOSnHQUHJOHUDGPDUNQDGHOOHUPRWVYDUDQGHRQRWHUDGHDNWLHU 6MlWWH$3IRQGHQVWLGLJDUHHQVLGLJDLQULNWQLQJPRWVYHQVNDERODJHUVDWWHV DY HQ P|MOLJKHW DWW SODFHUD HQ PLQGUH DQGHO DY IRQGNDSLWDOHW XWRPODQGV 'HWWD NRPPHU WLOO XWWU\FN JHQRP DWW 6MlWWH $3IRQGHQ InU XWVlWWD K|JVW WLRSURFHQW DY IRQGNDSLWDOHW I|U YDOXWDULVN SURS VI

6MXQGH$3IRQGHQ

6MXQGH $3IRQGHQ O\GHU XQGHU VDPPD UHJHOYHUN VRP JlOOHU I|U )|UVWD± )MlUGH$3IRQGHUQDODJHQRPDOOPlQQDSHQVLRQVIRQGHU$3 IRQGHUVRPLYLVVDGHODUI|U6MXQGH$3IRQGHQVGHOKlQYLVDUWLOOODJHQ RP YlUGHSDSSHUVIRQGHU (Q VNLOOQDG PRW YlUGHSDSSHUVIRQGHU lU HPHOOHUWLG DWW 6MXQGH $3IRQGHQ lU I|UKLQGUDG DWW I|UYlUYD PHU lQ IHPSURFHQWDYU|VWHWDOHWLHWWVYHQVNWHOOHUXWOlQGVNWDNWLHERODJRFKlUL QRUPDOIDOOHW I|UKLQGUDG DWW U|VWD I|U DNWLHUQD L VYHQVND DNWLHERODJ 7LOO VNLOOQDGIUnQ)|UVWD±)MlUGH$3IRQGHUQDILQQVLQJHWNUDYI|U6MXQGH$3 IRQGHQSnHQPLQVWDDQGHOH[WHUQI|UYDOWQLQJ,OLNKHWPHG)|UVWD±)MlUGH $3IRQGHUQDVNDGRFNIRQGHQWDKlQV\QWLOO PLOM|RFKHWLNLSODFHULQJV YHUNVDPKHWHQ XWDQ DWW J|UD DYNDOO Sn GHW |YHUJULSDQGH PnOHW RP K|J DYNDVWQLQJ

Bilaga 3

ÅRET I KORTHET

Elnätsföretaget Ellevio ingår i den växande Fastighetsinnehavet bidrog till en tillgångsklassen infrastruktur. stark utveckling. Här Vasakronans ”Bassängkajen” i Malmö.

Året i korthet

Resultatet för 2016 innebär att Första AP-fondens avkastning överträffar det långsiktiga målet om en real avkastning på 4,0 procent efter kostnader både för 2016 och för tioårsperioden 2007 – 2016.

• Resultatet för 2016 uppgick till 26 965 mkr (11 340) efter • Under tioårsperioden 2007-2016 överträffade fondens kostnader. Det motsvarar en avkastning på 9,3 procent (4,0). av kastning inkomstindex med 2,5 procent i genomsnitt per år. • I reala termer var avkastningen 7,6 procent under 2016. • I december förvärvade Första AP-fonden preferensaktier i • Den genomsnittliga reala avkastningen den senaste tioårs- Volvo Cars till ett värde av 1,5 mdkr. Vid en eventuell börsperioden uppgick till 4,3 procent, vilket överstiger målet om notering kommer dessa aktier att konverteras till B-aktier. 4,0 procent. • Under året inleddes ett samarbete med förvaltaren Osmosis • Förvaltningen har genererat en överavkastning på 4,2 mdkr kring en aktiv aktieportfölj med inriktning på resurseffektiva (3,6) utöver fondens strategiska benchmark (se sid 9). Största bolag med lägre volatilitet. bidragen kommer från fastigheter samt allokering och valuta. • Första AP-fonden investerade i Resonance Industrial Water • Första AP-fonden har betalat ut 36,6 mdkr sedan 2009, varav Infrastructure Limited som inriktar sig på att finansiera 6,6 mdkr under 2016, för att täcka avgiftsunderskottet i vattenrening och återanvändning av vatten för industriellt inkomstpensionssystemet. bruk på global basis.

• Fondens förvaltningskostnader sjönk till 458 mkr (493), vilket motsvarar 0,15 procent (0,17) av genomsnittligt förvaltat kapital.

4 Första AP-fonden årsredovisning 2016

Bilaga 3

ÅRET I KORTHET

Femårsöversikt i sammandrag 2016 2015 2014 2013 2012 Avkastning före kostnader, % 9,5 4,1 14,8 11,3 11,4 Förvaltningskostnadsandel, % 0,15 0,17 0,17 0,14 0,14 Avkastning efter kostnader, % 9,3 4,0 14,6 11,2 11,3 Resultat efter kostnader, mdkr 27,0 11,3 36,4 25,7 24,2 Nettoflöden, mdkr -6,6 -4,9 -5,1 -6,9 -3,8 Fondkapital vid årets slut, mdkr 310,5 290,2 283,8 252,5 233,7

Exponering, % Aktier 34,1 34,7 48,9 49,2 47,4 varav svenska aktier 12,3 12,3 11,6 12,0 11,4 Räntebärande värdepapper (1) 29,8 30,2 30,9 31,2 36,4 varav räntebärande inom övriga tillgångar 2,5 2,3 3,3 1,5 0,0 Fastigheter 12,6 11,5 8,8 8,8 7,7 Infrastruktur 3,0 2,9 Hedgefonder 5,0 4,8 5,9 4,9 4,3 Riskkapitalfonder 4,7 5,0 4,4 3,3 3,2 High Yield 4,5 2,9 Alternativa strategier 5,0 4,4 5,6 4,8 0,7 Systematiska strategier 4,5 5,2 Särskilda investeringar 0,5 0,7 Valuta 22,1 31,3 35,1 29,2 27,4 Andel extern förvaltning, % 31,8 31,0 34,6 37,1 39,3 (1) Säkra obligationer (räntebärande inkl kassamedel på konto = 31,4% för 2016)

Avkastning per tillgångsslag 2016 Exponering i mdkr Aktier varav 8,3 % 102,1 Sverige 7,7 % 38,1 Utvecklade länder 6,4 % 35,4 Utvecklingsländer 13,4% 28,6 Räntebärande värdepapper 1,7 % 84,8 Fastigheter 18,8 % 39,0 Infrastruktur 4,4 % 9,4 Hedgefonder 6,1 % 15,4 Riskkapitalfonder 7,6 % 14,6 High Yield 10,4 % 13,8 Alternativa strategier 9,5 % 15,4 Systematiska strategier 8,9 % 14,1 Särskilda investeringar -6,9 % 1,6 Allokering, kassa, valuta 1,8 % - -10 -5 0 5 10 15 20

Första AP-fonden årsredovisning 2016 5

Bilaga 3

Resultaträkning

Mkr Not 2016-12-31 2015-12-31 Rörelsens intäkter Räntenetto 1 504 1 371 Erhållna utdelningar 6 086 5 388 Nettoresultat, noterade aktier och andelar 2 5 762 -1 481 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 3 6 900 4 391 Nettoresultat räntebärande tillgångar 2 347 -1 349 Nettoresultat, derivatinstrument -979 -144 Nettoresultat, valutakursförändringar 6 803 3 657 Provisionskostnader 4 -271 -308 Summa Rörelsens intäkter 27 152 11 525

Rörelsens kostnader Personalkostnader 5 -118 -116 Övriga förvaltningskostnader 6 -69 -69 Summa rörelsens kostnader -187 -185 Resultat 26 965 11 340

Första AP-fonden årsredovisning 2016 29

Bilaga 3

Balansräkning

Mkr Not 2016-12-31 2015-12-31 Tillgångar Aktier och andelar, Noterade 7 126 433 123 667 Aktier och andelar, Onoterade 8 76 440 67 788 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 9 96 438 90 103 Derivat 10 2 960 2 275 Kassa och bankmedel 5 222 6 420 Övriga tillgångar 11 4 455 1 380 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 868 915 Summa tillgångar 312 816 292 548

Skulder Derivat 10 478 730 Övriga skulder 13 1 762 1 566 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 14 41 45 Summa skulder 2 281 2 341

Fondkapital 15 Ingående fondkapital 290 207 283 811 Nettobetalningar mot pensionssystemet -6 637 -4 944 Årets resultat 26 965 11 340 Summa fondkapital 310 535 290 207 Summa fondkapital och skulder 312 816 292 548 Poster inom linjen 16 36 502 32 103

30 Första AP-fonden årsredovisning 2016

Bilaga 3

Noter

Första AP-fonden, organisationsnummer 802005-7538, med säte i Stockholm, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet. Årsredovisning för räkenskapsåret 2016 har godkänts av styrelsen den 20 februari 2017. Resultaträkning och balansräkning skall fastställas av regeringen.

Redovisnings- och värderingsprinciper marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör (MSCI, SIX, Russell), Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatfondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångs- förs under nettoresultat noterade aktier. punkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Onoterade aktier och andelar Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till påverka redovisat resultat och kapital. AP-fonden uppfyller kraven för att bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen definieras som ett investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är felaktig sker en justering av erhållen värdering. är enda större skillnaden att kassaflödesanalys inte upprättas. Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller Affärsdagsredovisning likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transak- Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och tioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas. obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsent- enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på aktioner på en andrahandsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt användes vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen. likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. Obligationer och andra räntebärande tillgångar Nettoredovisning För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fonfinns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en dens valda indexleverantör (Barclays, SHB). Innehav som inte ingår i index avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instruskulden samtidigt. menten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna Omräkning av utländsk valuta värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valuta- värderingskurva. kurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakurs- att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid resultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultat- eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värderäkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar. förändringar till följd av ränteförändringar redovisas under nettoresultatet för räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakurs- Aktier i dotterföretag/intresseföretag förändringar redovisas under nettoresultat valutakursförändringar. Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterföretag/ intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma Derivatinstrument metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets koncernredovisning föreligger inte. slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av Värdering av finansiella instrument allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade marknadsdata. som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som resultat. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar. skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under Nettoresultat valutakursförändringar medan övriga Noterade aktier och andelar värdeförändringar redovisas som Nettoresultat, derivatinstrument. Skillnaden För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad marknad mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

Första AP-fonden årsredovisning 2016 31

Bilaga 3

Återköpstransaktioner Not 1 Räntenetto Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt Mkr 2016 2015 i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden Ränteintäkter mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och Obligationer och andra räntebärande redovisas som ränta. värdepapper 1 939 1 986

Värdepapperslån Derivat 194 140 Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan Övriga ränteintäkter 44 36 erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värde- Summa ränteintäkter 2 177 2 162 papper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en Räntekostnader tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säker- Derivat -1 660 -788 heten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Övriga räntekostnader -13 -3 Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt Summa räntekostnader -1 673 -791 säker heter för dessa. Summa räntenetto 504 1 371

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet. Not 2 Nettoresultat, noterade aktier och andelar

Mkr 2016 2015

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under Nettoresultat 5 838 -1 407 rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster, Avgår courtage -76 -74 såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när Nettoresultat, noterade aktier och andelar 5 762 -1 481 förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. Not 3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning Mkr 2016 2015 medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade Realisationsresultat 4 832 1 899 resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader. Orealiserade värdeändringar 2 068 2 492

Rörelsens kostnader Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 6 900 4 391 Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Redovisning av externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar sker enligt två olika principer beroende på om underliggande förvaltningsavtal medger åter- Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara betalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar eller kostnadsförs i normalfallet löpande. ej. I fall där avtalen medger sådan återbetalning redovisas erlagda arvoden som en del av tillgångens anskaffningsvärde och påverkar därmed orealiserat nettoresul- Skatter tat för onoterade tillgångar. Återbetald management fee påverkar följaktligen ore- Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. aliserat resultat positivt. I fall där avtalet inte medger återbetalning, kostnadsförs Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder netto- erlagt arvode direkt under Provisionskostnader. redovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. Under året har totalt 192 (189) mkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar, varav 79 (71) mkr medger återbetalning enligt ovanstående Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed princip. Under året har även 89 (-) mkr återbetalts och det orealiserade resultatet skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte för onoterade aktier och andelar har därmed netto påverkats positivt med 10 mkr. rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost. Not 4 Provisionskostnader

Mkr 2016 2015 Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar -142 -171 Externa förvaltningsarvoden, onoterade tillgångar -113 -118 Övriga provisionskostnader, inkl depåbankskostnader -16 -19 Provisionskostnader -271 -308

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade kostnader. Dessa har under året uppgått till 37 mkr (34 mkr) och reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som provisionskostnad i den mån avtalen ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar.

32 Första AP-fonden årsredovisning 2016

Bilaga 3

Not 5 Personal 2016 2015 Antal anställda Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Medelantal anställda 59 38 21 53 35 18 Antal anställda vid årets utgång (1) 61 39 22 55 36 19 Antal personer i ledningsgruppen vid årets utgång 8 3 5 5 4 1

(1) Vid utgången av 2016 var två personer projektanställda. Löner och Pensions- Varav Sociala Personalkostnader, 2016, tkr arvoden kostnader löneväxling kostnader (1) Summa Styrelsens ordförande 113 36 149 Övriga styrelseledamöter (8 pers) 503 158 661 VD 3 501 1 800 630 1 537 6 838

Ledningsgrupp exkl VD Chef Kapitalförvaltning 2 883 470 1 020 4 373 Chef Ägaransvar 1 621 679 13 674 2 974 Chef Kommunikation 1608–1612 542 137 5 203 882 Chef Affärsstöd 1601–1605 643 174 244 1 061 Chef Affärsstöd 1606–1612 664 466 322 1 452 Chef Middle Office och Risk 1606–1612 781 188 291 1 260 Chef Juridik och Compliance 1611–1612 138 29 50 217 Chef HR 1 344 723 126 598 2 665 Övriga anställda 52 668 19 131 3142 21 112 92 911 Summa 65 401 23 797 3 916 26 245 115 443

Övriga personalkostnader 2 906 Summa personalkostnader 118 349 Löner och Pensions- Varav Sociala Personalkostnader, 2015, tkr arvoden kostnader löneväxling kostnader (1) Summa Styrelsens ordförande 113 36 149 Övriga styrelseledamöter (8 pers) 510 160 670 VD 2 849 2 436 1 260 1 486 6 771

Ledningsgrupp exkl VD Chef Kapitalförvaltning 2 724 437 1 064 4 225 Chef Ägarstyrning och Kommunikaton 1 785 669 13 647 3 101 Chef Affärsstöd 1 557 488 607 2 652 Chef HR 1 436 581 560 2 577 Övriga anställda (2) 51 704 19 727 3 547 20 948 92 379 Summa 62 678 24 338 4 820 25 508 112 524

Övriga personalkostnader 3 902 Summa personalkostnader 116 426 (1) I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt. (2) Inklusive kostnad för ersättning för utbetald och reserverad lön i samband med avveckling av personal.

Första AP-fonden årsredovisning 2016 33

Bilaga 3

Första AP-fondens policy för ersättningar till ledande befattningshavare Pensioner och liknande förmåner bygger på regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattnings- I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i havare och övriga anställda. Inga avvikelser från policyn eller riktlinjerna pensionspremie. För den del av lönen som ger allmän pensionsrätt reduceras finns för 2016. pensionspremien till 11,5 procent. Första AP-fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till Löner och övriga förmåner premiebestämd pensionsplan, BTP1, för personal som nyanställts. Pensions- Styrelsearvodena fastställs av regeringen. I fondstyrningsrapporten redogörs avtalet är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det innebär att för arvode och närvaro per styrelseledamot. Styrelsen fastställer anställ- fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är premiebestämd samt ningsvillkoren för VD, efter beredning i ersättningsutskottet. Samtliga BTP2 som är förmånsbestämd. anställda har individuella anställningsavtal. Sedan 1 januari 2010 har Första All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensionspremie. AP-fonden inga rörliga ersättningar. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida Premieinbetalningen uppräknas då med fem procent vilket motsvarar är uppsägningstiden för VD 18 månader. För ledningsgrupp och övriga an- skillnaden mellan löneskatt och sociala avgifter. Premieväxlingen är därför ställda är den mellan 3 och 6 månader. Ett fåtal avtal som ingåtts innan april kostnadsneutral för fonden. Övriga förmåner är beskattningsbara och 2009 innehåller avvikelser. Av kostnadsskäl omförhandlas inte dessa avtal. uppgår till mindre belopp. Vid uppsägning från fondens sida kan avgångsvederlag utgå upp till högst 18 månadslöner. Avgångsvederlaget ska utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Såväl uppsägningslön som avgångsvederlag ska avräknas mot ersättning från ny anställning eller inkomst av näringsverksamhet under utbetalningsperioden. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Not 6 Övriga förvaltningskostnader Tkr 2016 2015 Lokalkostnader -12 262 -11 440 Köpta tjänster -18 579 -21 851 Informations- och datakostnader -30 996 -29 633 Övriga administrativa kostnader -7 409 -6 439 Övriga förvaltningskostnader -69 246 -69 363

I beloppet för köpta tjänster ingår ersättning till fondens revisor, PwC, fördelat på följande uppdrag: Revisionsuppdrag -712 -638

Not 7 Noterade aktier och andelar Verkligt värde, mkr 2016-12-31 2015-12-31 Svenska aktier 34 565 34 660 Utländska aktier 81 135 80 090 Andelar i svenska fonder - - Andelar i utländska fonder 10 733 8 917 Totalt verkligt värde 126 433 123 667 Per 2016-12-31 hade Första AP-fonden utlånat aktier till ett värde av 1,1 mdkr (1,5 mdkr). Som säkerhet har statsobligationer till ett värde av 1,2 mdkr mottagits. Den utlånade positionen och säkerheten marknadsvärderas dagligen. Säkerheten skall uppgå till minst 102 procent.

Fem största svenska aktieinnehaven Antal Verkligt värde Volvo B 43 471 072 4 625 Nordea Bank 30 618 863 3 102 Hennes & Mauritz B 11 022 520 2 793 Hexagon B 6 854 257 2 231 SCA Cellulosa AB 8 209 809 2 112 Totalt verkligt värde 14 863

34 Första AP-fonden årsredovisning 2016

Bilaga 3

Fem största utländska aktieinnehaven Antal Verkligt värde Pershing Square Holdings 8 000 000 1056 Alphabet C 112 838 791 Samsung Electronics 63 218 763 National Grid 6 474 187 692 British American Tobacco 1 311 065 680 Totalt verkligt värde 3 982 En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav vid halvårs- och helårsskiften finns på Första AP-fondens webbplats www.ap1.se.

Not 8 Onoterade aktier och andelar Verkligt värde, mkr 2016-12-31 2015-12-31 Svenska onoterade aktier och andelar: Dotter- och intressebolag 25 256 18 068 Utländska onoterade aktier och andelar: Dotter- och intressebolag 2 666 3 876 Övriga onoterade aktier och andelar 48 518 45 844 Summa 76 440 67 788

Verkligt Dotter- och intressebolag Säte Org.nr Antal Ägarandel % Resultat Eget kapital värde Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag Aros Bostad IV AB Stockholm 559032-9503 14 747 29 - - 61 Ellevio AB Stockholm 559005-2444 6 250 12,5 15 463 (1) 6 163 (1) 1 015 Secore Fastigheter AB Stockholm 559018-9451 25 000 50 -1,7 (1) 56 (1) 73 Vasakronan Holding AB Stockholm 556650-4196 1 000 000 25 10 120 (1) 29 245 (1) 13 771 Willhem AB Göteborg 556797-1295 769 880 846 100 1 832 (1) 7 386 (1) 10 336 Totalt 25 256

Utländska aktier och andelar, intresse och dotterbolag First Australian Farmland Pty Ltd Australien 155 718 013 100 -13 (2) 194 (2) 309 Chapone S.à.r.l Luxemburg B 200297 100 - - 2 050 ASE Holdings S.à.r.l Luxemburg B 169327 38 356 (2) 657 (2) 307 Totalt 2 666 (1) Avser siffror offentliggjorda per 2015-12-31 (2) Avser 2015-12-31 omräknat till valutakurs 2015-12-31

Fem största innehav onoterade aktier och andelar Säte Andel % Anskaffningsvärde Bridgewater Tailored All Weather Fund L.P. Cayman Öarna 100 9 630 LGT, First Hedge Fund Investments L.P Guernsey 100 7 808 Hamilton Lane, Private Equity USA 99 8 732 Triangular Fund L.P Cayman Öarna 100 2 301 WP North America, Private Equity USA 100 2 358

En fullständig förteckning över samtliga onoterade innehav vid halvårs- och helårsskiften finns på Första AP-fondens webbplats www.ap1.se.

Första AP-fonden årsredovisning 2016 35

Bilaga 3

Not 9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar Verkligt värde mkr 2016-12-31 2015-12-31 Fördelning på emittenttyp Svenska Staten 5 952 4 991 Svenska Kommuner 2 274 2 008 Svenska bostadsinstitut 9 219 7 711

Övriga svenska företag Finansiella företag 5 102 8 159 Icke-finansiella företag 9 780 12 104 Utländska stater 38 014 36 821 Övriga utländska emittenter 26 097 18 309 Totalt 96 438 90 103

Fördelning på instrumenttyp Realränteobligationer 22 056 19 444 Övriga obligationer 59 812 57 234 Statsskuldsväxlar 454 Certifikat Övriga instrument 14 116 13 425 Totalt 96 438 90 103

Not 10 Derivat 2016-12-31 2015-12-31 Derivatinstrument med: Positivt Negativt Positivt Negativt Mkr verkligt Värde verkligt Värde verkligt Värde verkligt Värde Aktierelaterade instrument Optioner Innehavd 71 187 Utställd -61 -166 Swappar 203 -14 1 -54 Terminer -6 1 -2 Summa 274 -81 189 -222

Ränterelaterade instrument Swappar 307 -148 2 -60 Terminer Summa 307 -148 2 -60

Valutarelaterade instrument Swappar 2 379 -249 2 073 -430 Terminer 11 -18 Summa 2 379 -249 2 084 -448

Summa derivatinstrument 2 960 -478 2 275 -730 Varav clearade positioner 169 -149

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till 148 mkr har längre löptid än 12 mån. För löptidsanalys av dessa se not 18. 36 Första AP-fonden årsredovisning 2016

Bilaga 3

Not 11 Övriga tillgångar Mkr 2016-12-31 2015-12-31 Fondlikvider 3 465 744 Fordran utländska skattemyndigheter 128 124 Återinvesterad kontantsäkerhet för derivatpositioner 854 505 Övriga tillgångar 8 7 Summa övriga tillgångar 4 455 1 380

Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Mkr 2016-12-31 2015-12-31 Upplupna ränteintäkter 691 762 Upplupna utdelningar 166 142 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 868 915

Not 13 Övriga skulder Mkr 2016-12-31 2015-12-31 Fondlikvider 896 1 034 Mottagen kontantsäkerhet för derivatpositioner 854 505 Övrigt 12 27 Övriga skulder 1 762 1 566

Not 14 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Mkr 2016-12-31 2015-12-31 Upplupna förvaltararvoden 28 27 Övriga upplupna kostnader 13 18 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 41 45

Not 15 Fondkapital Mkr 2016 2015 Ingående fondkapital 290 290 207 283 811 Nettobetalning mot pensionssystemet Inbetalda pensionsavgifter 64 174 61 374 Utbetalda pensionsmedel -70 595 -66 141 Överflyttning av pensionsrätter till EG -1 -3 Reglering av pensionsrätter 1 2 Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten -216 -176 Summa nettobetalning mot pensionssystemet -6 637 -4 944

Årets resultat efter kostnader 26 965 11 340 Utgående fondkapital 310 535 290 207

Första AP-fonden årsredovisning 2016 37

Bilaga 3

Not 16 Poster inom linjen

Mkr 2016 2015 För egen skuld ställd panter och jämförlig säkerhet inga inga Utlånade värdepapper mot annan säkerhet (1) 1 104 1 456

Utlämnad säkerhet för terminsaffär 3 253 3 048 Utlämnad säkerhet för OTC-transaktioner (2) 93 130 Övriga ställd pant och jämförlig säkerhet 4 450 4 634

Investeringsåtaganden onoterade innehav 32 052 27 469 Åtaganden 32 052 27 469

Summa poster inom linjen 36 502 32 103

(1) Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper 1 173 1 665 (2) Erhållna säkerhet för OTC-transaktioner 1 396 1 384

Not 17 Finansiella instrument, pris och värderingshierarki fastighetsfonder. Investeringar i onoterade hedgefonder och riskparitetsfonder värderas vanligtvis med en månads eftersläpning. Dessa fonder investerar i I denna not lämnas upplysning om hur verkligt värde bestäms för de finansiella huvudsak i marknadsnoterade värdepapper. Värdering av fondandelar baseras instrument som fonder använder sig av. Fondernas redovisnings- och värde- på samma principer som för marknadsnoterade tillgångar. Investeringar i ringsprinciper följer den internationella redovisningsstandarden. Syftet är riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer (International att lämna information om finansiella tillgångars och skulders verkliga värde Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller likvärdiga principer. Enligt samt att säkerställa transparens och jämförbarhet mellan olika bolag. Detta IPEV kan värderingen baseras på genomförda transaktioner, marknadsmässiga innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder multipler vid värdering, nettotillgångarnas värde eller en diskontering av i balansräkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv framtida kassaflöde. Värderingen av fondens investeringar i riskkapitalfonder marknad samt om noterade priser finns tillgängliga vid värderingen. baseras på senaste tillgängliga rapportering. Då rapporteringen från riskkapitalfonder erhålles med en tidsmässig eftersläpning, baseras fondens bokslut i allmänhet på rapporter per den 30 september justerad för kassaflöden för Fondkapitalet värdering – marknadsnoterade tillgångar tiden därefter och fram till bokslutsdagen. I ett läge med stigande avkastning Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebörden på aktiemarknader innebär detta att fonden har en lägre värdering i bokslutet än att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska den som senare inrapporteras från riskkapitalförvaltare. och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Huvuddelen av Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och branschpraxis fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade fastställd i IPD:s rekommendationer. Värderingen bygger på en diskontemarknadspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor. ring av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försäljningspriser med Några fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper marknadsmässiga avkastningskrav. Vad gäller värderingen av uppskjuten värderas mindre frekvent än dagligen, exempelvis veckovis eller varannan skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till verkligt värde, det vill säga en vecka. Ett fåtal fondinnehav med noterade innehav i underliggande diskontering av framtida skatteeffekter med en ränta som är relevant för det värdepapper värderas endast månadsvis. enskilda bolaget. Investeringar i fastighetsfonder värderas enligt rekommen- För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk dationer från branschorgan såsom INREV. modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor Verkligt värde och metod för beräkning och uppskattning av framtida värdet (interpolering Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp till och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska certifikat och liknande instrument. För övriga OTC-derivat används ske mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett uteslutande värdering från extern part som jämförelse mot fondens egna intresse av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknadsdata värderingar. I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på som finns tillgänglig vid värderingen av de finansiella instrumenten delas marknaden krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden dessa in i tre nivåer: karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. • Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden Fonder har vid sådana tillfällen använt en konservativ värderingsansats. bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. Fondkapitalet värdering – alternativa investeringar • Nivå 2: Finansiella instrument (1) som handlas på en marknad som inte För de tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värde- bedöms aktiv men där det finns noterade priser som används okorrigerat ringsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det för avslut, eller observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt pris som skulle ha fastställts vid en normal försäljning mellan två oberoende värdering med allmänt vedertagna modeller. parter. Första AP-fondens onoterade placeringar utgörs av investeringar • Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå i hedgefonder, riskparitetsfonder, riskkapitalfonder, fastighetsbolag och 1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte observerbara marknadsdata användas

(1) Vid klassificering till lämplig nivå i värderingshierarkin skall finansiella instrument bedömas utan genomlysning.

38 Första AP-fonden årsredovisning 2016

Bilaga 3

för värderingen. Värderingar baseras på information med hänsyn till Inaktiv marknad omständigheterna och kan kräva ett betydande mått av uppskattningar En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och av att handelsfrån fondledningen. aktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgängliga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är oftast inaktuella.

Aktiv marknad

En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dylikt och att prissättning på transaktionerna skett enligt affärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt räntebärande papper som är utgivna av stat, kommun, banker eller större företag som handlas på aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instrument.

Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2016-12-31 Nivå 1, mkr Nivå 2, mkr Nivå 3, mkr Totalt Finansiella tillgångar Aktier och andelar, noterade 124 189 2 244 126 433 Aktier och andelar, onoterade 76 503 76 503 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 90 840 332 5 266 96 438 Derivat 2 960 2 960 Total summa tillgångar värderade till 215 029 3 292 84 013 302 334

Finansiella skulder Derivat -478 -478 Total summa skulder värderade till 0 -478 0 -478 Finansiella tillgångar och skulder 215 029 2 814 84 013 301 856

Finansiella tillgångar och skulder utgående balans 2015-12-31 Nivå 1, mkr Nivå 2, mkr Nivå 3, mkr Totalt Finansiella tillgångar Aktier och andelar, noterade 121 493 2 174 123 667 Aktier och andelar, onoterade 0 67 788 67 788 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 79 160 4 755 6 188 90 103 Derivat 0 2 275 0 2 275 Total summa tillgångar värderade till 200 653 7 030 76 150 283 833

Finansiella skulder Derivat -730 -730 Total summa skulder värderade till 0 -730 0 -730 Finansiella tillgångar och skulder 200 653 6 300 76 150 283 103

Första AP-fonden årsredovisning 2016 39

Bilaga 3

Förändring nivå 3 2016 2015 Aktier och andelar, noterade, ingående balans 2 174 0 Omklassificering från nivå 2, ingående balans 2015 0 1 787 Köp 0 630 Sälj -163 -173 Värdeändring 233 -70 Förändring Aktier och andelar, noterade 70 2 174 Aktier och andelar, noterade, utgående balans 2 244 2 174

Aktier och andelar, onoterade, ingående balans 67 788 60 617 Omklassificering från nivå 1, ingående balans 2015 0 0 Köp 9 657 12 779 Sälj -12 182 -12 189 Värdeändring 11 240 6 590 Förändring Aktier och andelar, onoterade 8 715 7 171 Aktier och andelar, onoterade, utgående balans 76 503 67 788

Obligationer och andra räntebärande tillgångar, ingående balans 6 188 4 910 Köp 2 424 2 907 Sälj -3 464 -1 618 Värdeändring 118 -11 Förändring Obligationer och andra räntebärande tillgångar -922 1 278 Obligationer och andra räntebärande tillgångar, utgående balans 5 266 6 188 Summa förändring nivå 3 7 863 10 623

Av ovan redovisad värdeändring var 48 procent (39 procent) orealiserat per balansdagen. Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor. Noterade aktier i nivå 3 avser noterade fondandelar, där uppdatering av pris sker mindre frekvent än var sjunde dag.

40 Första AP-fonden årsredovisning 2016

Bilaga 3

Not 18 Finansiella risker redovisas i tabellen görs för ett kort riskperspektiv. I simuleringen används ett års datahistorik och risken presenteras för en horisont om en dags Alla placeringar av finansiella marknader innebär ett risktagande. De mest värdeförändring. Simuleringen utgår från en gemensam standard som Första, betydande riskerna kan delas in i tre grupper: investeringsrisker, förvaltnings- Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om. risker och operationella risker. Investeringsriskerna kan dessutom delas in i Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at Risk marknadsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fondens viktigaste investerings- visar det resultat som fonden överträffar med 95 procents sannolikhet. Måttet risk är marknadsrisken, vilket är risken att värdet på en tillgång förändras. Expected Shortfall estimerar storleken på den förlust som kan inträffa med Marknadsrisken kan kvantifieras och brukar anges i standardavvikelse för 5 procents sannolikhet. Expected Shortfall visar den förväntade förlusten avkastningen (volatilitet), value at risk och expected shortfall. givet att förlusten är större än Value at Risk-måttet. Likviditetsrisken är risken att omsättningen i ett instrument är låg, vilket Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet uppgick till 7,7 procent i kan leda till stora skillnader mellan köp- och säljkurser och därmed höga årstakt för fondens totala portfölj per den sista december. Tillgångsslaget transaktionskostnader, eller att det inte är möjligt att sälja instrumentet valuta visar fondens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i vid den tidpunkt som önskas. Fondens aktieplaceringar sker på noterade tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen visar diversifieringsvinsten som marknader och har i de flesta fall en hög likviditet. Alternativa investeringar kommer av att fonden placerar i olika tillgångar som tillsammans minskar har låg likviditet. I tabellen nedan redovisas förfallostrukturen för fondens fondens risk för förlust jämfört med tillgångarnas risk var för sig. obligationsportfölj. Kreditrisk upp står vid investering i obligationer och risken för att emittenten inte kan fullgöra sina skyldigheter och i värsta fall Realiserad risk betalningsinställelse. Kreditrisk uppskattas av kreditratinginstitut. För att Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån en gemensam begränsa denna risk investerar fonden endast i liten omfattning i obligationer standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om och som med sämre rating än BBB. bygger på principen att riskberäkningen skall återspegla marknadsvärdering Kreditrisk uppstår även när det föreligger en risk att motparter inte fullgör av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrekvensen är bestämd till kvartal sina åtaganden mot fonden. Motpartsrisker uppstår vid handel med värde- och perioden för beräkningen bestämd till tio år. För totalportföljen har papper och OTC-kontrakt. För att begränsa denna risk limiteras och diver- därför den realiserade standardavvikelsen för de senaste tio åren uttryckt sifieras denna handel. För motparter med handel i OTC-kontrakt krävs hög i årstakt beräknas utifrån kvartalsdata. kreditvärdighet från ratinginstitut och tecknade nettingavtal (ISDA-avtal). Första AP-fondens genomsnittliga realiserade risk för den senaste tioårsperioden var 8,7 procent baserat på denna beräkningsmetodik. Prognostiserad risk Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har även överenskommit att Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighetsanalysen redovisa genomsnittlig realiserad risk under det senaste året för totalportföljen enligt tabellen nedan. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portfölj- och de tillgångar som marknadsvärderas dagligen. För denna beräkning av sammansättning per 31 december 2016 och historiska marknadsavkastningar. standardavvikelse används dagsdata. Den genomsnittliga realiserade risken Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsutfall för fon- under året var 6,4 procent för totala portföljen respektive 8,0 procent för dens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsfördelningen används den dagligt marknadsvärderade delen av portföljen. Andelen av portföljen för simuleringen tas hänsyn till eventuella extrema utfall. Det innebär att som marknadsvärderas dagligen var vid utgången av året 74 procent. antaganden om normalfördelning inte behöver göras. Simuleringarna som

Finansiella risker

Volatilitet Value at Risk Expected Shortfall Value at Risk en Expected Shortfall årstakt % årstakt,mkr årstakt, mkr dag, mkr en dag, mkr Känslighetsanalys Marknadsrisk per 31 december 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Aktier 13,0 17,4 -26 308 -35 909 -41 281 -49 392 -1 632 -2 227 -2 560 -3 063 Räntebärande 1,3 1,6 -2 119 -2 354 -3 034 -3 709 -131 -146 -188 -230 Alternativa Investeringar 9,6 10,5 -16 759 -14 862 -23 454 -20 473 -1 039 -922 -1 455 -1 270 Valuta 9,4 10,4 -5 501 -11 302 -7 388 -16 503 -341 -701 -458 -1 023 Bidrag från Diversifiering -2,2 -1,9 11 354 8 823 17 406 10 725 704 547 1 080 665 Likvidportföljen 7,4 11,9 -28 142 -45 568 -39 995 -66 702 -1 745 -2 826 -2 480 -4 137 Portföljen totalt 7,7 11,6 -39 334 -55 605 -57 752 -79 352 -2 439 -3 449 -3 582 -4 921

Likviditetsrisk, per 31 dec

< 1 1 < 3 3 < 5 5 < 10 > 10 Total balans mkr Förfallostruktur, Löptid år, mkr 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Nominellt stat 0 45 2 738 465 6 457 12 305 9 056 9 417 5 594 1 244 23 845 23 476 Nominellt kredit 242 724 6 767 8 226 12 498 16 989 21 044 12 416 4 773 3 241 45 324 41 596 Realt 0 107 2 471 3 110 7 450 6 583 8 826 5 791 3 400 3 956 22 147 19 547 Portföljen totalt 242 876 11 976 11 801 26 405 35 877 38 926 27 624 13 767 8 441 91 317 84 619

Första AP-fonden årsredovisning 2016 41

Bilaga 3

Derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, per 31 dec

1 < 3 3 < 5 5 < 10 > 10 Total balans mkr Förfallostruktur, Löptid år, mkr 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Aktierelaterade instrument -61 0 0 0 0 -61 Ränterelaterade instrument -5 0 -9 -143 -51 0 -148 -60 Valutarelaterade instrument 0 0 0 0 0 0 Totalt -148 -121

Redovisning av förfallostruktur Redovisning av kreditrisk

Förfallostrukturen för obligationer presenteras i tabellen ovan. Fondens Kreditrisken för obligationer uppskattas via indelning i olika ratingklasser. räntebärande tillgångar ger enligt nuvarande förfallostruktur inbetalningar Första AP-fonden använder ratinginstituten Standard & Poor’s samt Moody’s. till fonden som överstiger de utbetalning till pensionssystemet som prognos- Ratinginstituten lämnar ett omdöme som anger en obligations kreditrisk där tiserats. Fonden kan därmed möta de prognostiserade kraven på utbetalning högsta kreditrating är AAA. Fonden har ett begränsat innehav i obligationer till pensionssystemet. med rating BBB, 14 918 mkr, och innehav med sämre rating, <BBB, i fonder med investeringar i high yield, 8 852 mkr. Se tabell nedan. Den sammantagna bedömningen är att fondens innehav i obligationer har en låg kreditrisk.

Kreditrisk, per 31 december

AAA AA A BBB <BBB Total balans mkr Rating mkr (1) 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Nominellt stat 17 411 13 600 538 6 784 0 0 5 897 3 092 0 0 23 845 23 476 Nominellt kredit 15 997 16 428 3 464 3 297 10 649 9 329 6 362 5 306 8 852 7 236 45 324 41 596 Realt 16 026 11 019 3 462 3 378 0 0 2 660 5 149 0 0 22 147 19 546 Totalt 49 433 41 047 7 464 13 459 10 649 9 329 14 918 13 547 8 852 7 236 91 317 84 618 (1) Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

42 Första AP-fonden årsredovisning 2016

Bilaga 3

Not 19 Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller lyder under kvittningsavtal Relaterade belopp som inte kan nettas Nettade Nettobelopp Summa i belopp i i balans- Finansiella Säkerheter balans- Mkr, 2016-12-31 Bruttobelopp balansräkning räkningen Instrument erhållna Nettobelopp Övrigt (1) räkningen Ej likviderade tillgångar 46 46 0 3 465 3 465 Derivat 2 960 472 1396 1 092 2 960 Summa tillgångar 46 46 2 960 472 1396 1 092 3 465 6 425

Skulder Ej likviderade skulder 46 46 0 896 896 Derivat 472 472 0 0 6 478 Summa skulder 46 46 472 472 0 0 902 1 374

Relaterade belopp som inte kan nettas Nettade Nettobelopp Summa i belopp i i balans- Finansiella Säkerheter balans- Mkr, 2015-12-31 Bruttobelopp balansräkning räkningen Instrument erhållna Nettobelopp Övrigt (1) räkningen Ej likviderade tillgångar 3 674 3 674 0 0 0 0 744 744 Derivat 0 2 274 728 1 384 161 1 2 275 Summa tillgångar 3 674 3 674 2 274 728 1 384 161 745 3 019

Skulder Ej likviderade skulder 3 674 3 674 0 0 0 0 1 034 1 034 Derivat 0 728 728 0 0 2 730 Summa skulder 3 674 3 674 728 728 0 0 1 036 1 764 (1) Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under kvittningsavtal.

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när fonden har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balans räkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

Första AP-fonden årsredovisning 2016 43

Bilaga 3

Not 20 Närstående

I tabellen redovisas Första AP-fondens transaktioner, utestående mellanhavanden samt åtaganden med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24. Som närstående till Första AP-fonden betraktas dotter- och intressebolag där fondens ägarandel uppgår till minst 20 procent samt fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp. Avseende löner och ersättningar till styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 5. Motpart, samt ägarandel 16-12-31 15-12-31 AROS Bostadsutveckling 29 % Ränteintäkter - - Ägarlån - - Aktieägartillskott under året 61 - Investeringsåtagande 400 -

Chapone S.à.r.l 100 % Ränteintäkter 18 - Ägarlån 1 104 - Aktieägartillskott under året 92 4 Investeringsåtagande 2 875 2 290

Secore AB, 50 % Ränteintäkter 8 1 Ägarlån 205 205 Aktieägartillskott under året - 29 Investeringsåtagande 1 000 1 000

Vasakronan Holding AB, 25 % Lokalhyror (1) 11 10 Ränteintäkter 147 211 Ägarlån - 3 000 Aktieägartillskott under året 3 000 - Åtagande om att på Vasakronans begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om: 4 500 4 500

Willhem AB, 100 % Ränteintäkter 16 7 Ägarlån - - Aktieägartillskott under året - - Åtagande om att på Willhems begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om: 5 500 3 000

ASE Holdings Ltd, 38 % Ränteintäkter 27 31 Ägarlån 224 248 Aktieägartillskott under året - -

First Australian Farmland Pty Ltd, 100 % Ränteintäkter 30 26 Ägarlån 415 358 Aktieägartillskott under året 104 - (1) Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till marknadsmässiga villkor

44 Första AP-fonden årsredovisning 2016

Bilaga 3 Styrelsens försäkran Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 20 februari 2017

Urban Karlström Annika Sundén Ordförande Vice ordförande Göran Arrius Kent Eriksson Urban Hansson Brusewitz Anna Hesselman Åsa-Pia Järliden Bergström Åsa Kullgren Eva Redhe

Vår revisionsberättelse har lämnats den 20 februari 2017

Sussanne Sundvall Peter Nilsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Första AP-fonden årsredovisning 2016 45

Bilaga 3

Revisionsberättelse

För Första AP-fonden, org.nr 802005-7538 i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses Rapport om årsredovisningen vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Uttalanden Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första AP-fonden för år har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom 2016. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 24–45 i detta dokument. utför vi följande moment: Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga • Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisavseenden rättvisande bild av Första AP-fondens finansiella ställning per den ningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför 31 december 2016 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsom allmänna pensionsfonder. bevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes. oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga Grund för uttalanden utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) • Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Första är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt oss om effektiviteten i den interna kontrollen. yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls- • Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och enliga som grund för våra uttalanden. rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

Annan information än årsredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen • Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använoch denna återfinns på sidorna 1–23 samt 48–60. Det är styrelsen och den der antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. verk ställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vi prövar, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genom- på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn gång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsbedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. redovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna informa- fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser tion, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten. felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. • Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen Styrelsens och verkställande direktörens ansvar återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att års- som ger en rättvisande bild. redovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattäven för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister dessa beror på oegentligheter eller på fel. i den interna kontrollen som vi identifierat. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Uttalanden Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verk- Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen ställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten av de tillgångar som Första AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Första AP-fonden för 2016. Revisorns ansvar Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inven- Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen teringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som Grund för uttalanden innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende

46 Första AP-fonden årsredovisning 2016

Bilaga 3

i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen ansvarar för Första AP-fonden organisation och förvaltningen av Första AP-fonden angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Första AP-fonden ekonomiska situation och att tillse att Första AP-fonden organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Första AP-fonden ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Första AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden för räkenskapsåret 2016. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda anmärkning. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Första AP-fonden situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 20 februari 2017

Sussanne Sundvall Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen

Peter Nilsson Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen

Första AP-fonden årsredovisning 2016 47

Bilaga 4

ANDRA AP-FONDEN

Året i korthet

Årets utveckling innebär att Andra AP-fondens avkastning överträffar fondens långsiktiga avkastningsantagande. De senaste fem åren har fondens genomsnittliga årliga reala avkastning uppgått till 10,8 procent och de senaste tio åren har avkastningen varit 4,7 procent. 2016 var ett starkt år främst för fondens investeringar i aktier och obligationer på tillväxtmarknader. För åttonde året i rad var nettoflödet till pensionssystemet negativt och fonden har nu totalt betalat ut drygt 36 mdkr för att täcka det löpande underskottet i pensionssystemet.

Fondkapital Resultat 324,5 30,5 mdkr mdkr Fondkapitalet uppgick till 324,5 (300,6) mdkr den 31 december 2016. Årets resultat uppgick till 30,5 (11,7) mdkr.

Kostnader Nettoutflöde till pensionssystemet 0,07 –6,6 % mdkr Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltnings kostnadsandel, Netto utflöde till pensionssystemet på –6,6 (–4,9) mdkr. var fortsatt låga och uppgick till 0,07 (0,07) procent.

Relativ avkastning Total avkastning –0,4 10,5 % % Den relativa avkastningen för fondens totala portfölj, exklusive Avkastningen på den totala portföljen uppgick till 10,5 (4,1) alternativa investeringar och kostnader, uppgick till –0,4 (0,9) procent, exklusive provisionskostnader och rörelsens kostnader. procent. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen 10,3 (4,0) procent.

2 Andra AP-fondens Årsredovisning 2016

Bilaga 4

RÄKENSKAPER

Resultaträkning

Belopp i mnkr Not Jan–dec 2016 Jan–dec 2015

Rörelsens intäkter

Räntenetto 1 1 818 1 897 Erhållna utdelningar 6 432 5 458 Nettoresultat, noterade aktier och andelar 2 8 139 3 608 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 3 3 923 3 934 Nettoresultat, räntebärande tillgångar 2 179 –3 033 Nettoresultat, derivatinstrument –162 –62 Nettoresultat, valutakursförändringar 8 687 392 Provisionskostnader, netto 4 –264 –321

Summa rörelsens intäkter 30 752 11 873

Rörelsens kostnader

Personalkostnader 5 –131 –126 Övriga administrationskostnader 6 –86 –86

Summa rörelsens kostnader –217 –212

ÅRETS RESULTAT 30 535 11 661

52 Andra AP-fondens Årsredovisning 2016

Bilaga 4

Balansräkning

Belopp i mnkr Not 2016-12-31 2015-12-31

TILLGÅNGAR

Aktier och andelar Noterade 7 147 559 138 526 Onoterade 8 54 239 49 205 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 9 119 424 105 426 Derivatinstrument 10 2 745 2 847 Kassa och bankmedel 2 328 3 991 Övriga tillgångar 11 62 680 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 1 802 1 678

SUMMA TILLGÅNGAR 328 159 302 353

FONDKAPITAL OCH SKULDER

Skulder

Derivatinstrument 10 3 178 1 297 Övriga skulder 13 17 163 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 14 442 269

Summa skulder 3 637 1 729

Fondkapital 15 Ingående fondkapital 300 624 293 907 Nettobetalningar mot pensionssystemet –6 637 –4 944 Årets resultat 30 535 11 661

Summa fondkapital 324 522 300 624

SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER 328 159 302 353

Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden 16 Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter 3 957 900 Åtaganden 25 453 24 798

Andra AP-fondens Årsredovisning 2016 53

Bilaga 4

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsre- Aktier i dotterföretag/intresseföretag dovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dottervarvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till företag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värde- andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. ringsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas suc- Värdering av finansiella instrument cessivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Efter- Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid som IFRS är under omarbetning, har anpassningen hittills inriktats såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hänoch kapital. Andra AP-fonden uppfyller kraven för att definieras visning nedan sker till vald indexleverantör, se sidan 14 i årsredosom ett investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är visningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs enda större skillnaden att kassaflödesanalys inte upprättas. hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Affärsdagsredovisning Noterade aktier och andelar Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en regleoch obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarkna- rad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utiden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga från balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed ris- valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte kerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till mot- ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en parten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, fram- Nettoresultat noterade aktier. förallt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med Onoterade aktier och andelar marknadspraxis. För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde Nettoredovisning baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräk- part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och jusningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa trans- teras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de aktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felakrealisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. tig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Inter- Omräkning av utländsk valuta national Private Equity and Venture Capital Valuation Guideli- Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor nes) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balans- hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även dagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till andra värderingsmetoder kan användas. svenska kronor till balansdagens valutakurser. Värdeföränd- Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en ringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. Inneskulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakurs- hav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av förändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av uppskjutna skatteskulder till det värde som används vid fastigvalutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, hetstransaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker i valutakursförändringar. redovisningen hos fastighetsföretagen.

54 Andra AP-fondens Årsredovisning 2016

Bilaga 4

Obligationer och andra räntebärande tillgångar ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering fall Andra AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontant- (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav säkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säkerpå en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en heten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförtillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna bindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till värdet av utlånade värdepapper samt säkerheter för dessa. relevant värderingskurva. Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivrän- Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet temetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upp- In- och utbetalningar som har skett mot pensions systemet redolupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av fram- visas direkt mot fondkapitalet. tida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade Provisionskostnader över- och undervärden periodiseras under återstående löptid Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränte- avdragspost under Rörelsens intäkter. De utgörs av externa intäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar redovisas kostnader för förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden under Nettoresultat räntebärande tillgångar, medan värdeför- och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för ändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när Nettoresultat valutakursförändringar. förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under Derivatinstrument nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på note- Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka ringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värde- kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall ringsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata. redovisas de som provisionskostnader. Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt Rörelsens kostnader värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valu- Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till takursförändringar redovisas i resultaträkningen under Netto- externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under resultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar Rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutredovisas som Nettoresultat derivatinstrument. Skillnaden mel- vecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet lan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras löpande. linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

Skatter

Återköpstransaktioner Andra AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld till- i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i gång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant intäktsslag. inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avista- Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt ledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från som ränta. utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnads- Värdepapperslån post. Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt Belopp i miljoner kronor (mnkr), där inget annat anges. värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som

Andra AP-fondens Årsredovisning 2016 55

Bilaga 4

NOTER

Noter till resultat- och balansräkningarna

1 3

Räntenetto Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Belopp i mnkr Jan–dec 2016 Jan–dec 2015 Belopp i mnkr Jan–dec 2016 Jan–dec 2015 Ränteintäkter Realisationsresultat 1 492 1 780 Obligationer och andra Orealiserade värdeförändringar 2 431 2 154 räntebärande tillgångar 3 262 2 611 Nettoresultat, onoterade aktier Derivatinstrument 551 239 och andelar 3 923 3 934 Övriga ränteintäkter 81 70 Summa ränteintäkter 3 894 2 920 Redovisning av externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar sker enligt två olika principer beroende på om underliggande förvaltningsavtal med- Räntekostnader ger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande Derivatinstrument – 2 054 –990 avyttringar eller ej. I fall där avtalen medger sådan återbetalning redo visas Övriga räntekostnader – 22 –33 erlagda arvoden som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar Summa räntekostnader –2 076 –1 023 därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Åter betald management fee påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt. I fall där

Räntenetto 1 818 1 897

avtalet inte medger återbetalning, kostnadsförs erlagt arvode direkt under Provisionskostnader. Under året har totalt 204 (235) mnkr erlagts i förvaltararvoden avse- 2 ende onoterade tillgångar, varav 198 (232) mnkr medger återbetalning Nettoresultat, noterade aktier och andelar enligt ovanstående princip. Under året har även 171 (200) mnkr återbetalts och det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har Belopp i mnkr Jan–dec 2016 Jan–dec 2015 därmed netto påverkats negativt med 27 (negativt med 32) mnkr. Erlagda Resultat noterade aktier och andelar 8 242 3 726 arvoden, där avtal ej medger återbetalning, uppgick till 6 (3) mnkr och avdrag courtage – 103 –118 redovisas som provisionskostnader, se not 4, Provisionskostnader, nedan.

Nettoresultat, noterade aktier

och andelar 8 139 3 608

4 Provisionskostnader, netto

Belopp i mnkr Jan–dec 2016 Jan–dec 2015 Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar 219 291 Externa förvaltningsarvoden, onoterade tillgångar 6 3 Övriga provisionskostnader inklusive depåbankskostnader 39 27

Summa provisionskostnader 264 321

I Provisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader. Prestationsbaserade kostnader har under året uppgått till 139 (144) mnkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

56 Andra AP-fondens Årsredovisning 2016

Bilaga 4

forts. Not 4

Externa förvaltningsmandat den 31 december 2016, mnkr

Marknadsvärde % av Extern förvalt- Mandat Genomsnittligt förvaltat kapital 2016 2016-12-31* fond kapital ningskostnad

Externa diskretionära förvaltningsmandat

Aktiemandat Aktiv förvaltning MFS Globala aktier 5 107 5 299 APS Kinesiska A-aktier 2 057 2 148 Cephei Kinesiska A-aktier 1 560 1 614 UBS Kinesiska A-aktier 489 530

Totalt externa diskretionära förvaltningsmandat 9 213 9 591 3 58

Investeringar i noterade externa fonder

Aktiefonder 9 825 10 741 55 Räntefonder 13 058 14 119 82 GTAA-fonder 1 416 1 577 24

Totalt investeringar i noterade externa fonder 24 299 26 437 8 161

Investeringar i onoterade riskkapitalfonder, skogs- och

jordbruksfastigheter 19 252 20 511 6 6

SUMMA EXTERNT FÖRVALTAT KAPITAL

OCH FÖRVALTNINGSKOSTNADER 52 764 56 539 17 225

* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2016 57

Bilaga 4

NOTER

5 Personal

2016 2015 Antal anställda Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Medelantal anställda 67 44 23 67 44 23 Antal anställda den 31 december 66 44 22 64 42 22 Antal personer i ledningsgruppen den 31 december 7 5 2 7 5 2

Sociala kostnader inkl. Personalkostnader i tkr, 2016 Löner och arvoden Rörlig ersättning Pensionskostnader särskild löneskatt Summa Styrelseordförande 115 – – 37 152 VD 3 797 – 1 500 1 559 6 856 Styrelsen exklusive ordförande 507 – – 143 650

Ledningsgruppen exkl. VD

Kapitalförvaltningschef 3 025 – 843 1 176 5 044 Chef Affärsstöd 1 678 – 782 717 3 177 Chefstrateg 2 438 – 664 929 4 031 Chefsjurist 2 235 – 577 760 3 572 Chef Kommunikation & HR 1 785 – 642 611 3 038 Chef Risk och Avkastningsanalys 1 729 – 484 661 2 874

Övriga anställda 51 663 5 447 18 788 22 385 98 283

Summa 68 972 5 447 24 280 28 978 127 677

Övriga personalkostnader 3 547

Summa personalkostnader 131 224

Sociala kostnader inkl. Personalkostnader i tkr, 2015 Löner och arvoden Rörlig ersättning Pensionskostnader särskild löneskatt Summa Styrelseordförande 115 – – 37 152 VD 3 495 _ 1 474 1 479 6 448 Styrelsen exklusive ordförande 505 – – 136 641

Ledningsgruppen exkl. VD

Kapitalförvaltningschef 2 974 – 780 1 157 4 911 Chef Affärsstöd 1 586 – 687 665 2 938 Chefstrateg 2 400 – 782 944 4 126 Chefsjurist 2 233 – 709 874 3 816 Chef Kommunikation & HR 1 734 – 694 743 3 171 Chef Risk och Avkastningsanalys 1 644 – 540 647 2 831

Övriga anställda 48 954 4 750 19 345 21 186 94 235

Summa 65 640 4 750 25 011 27 868 123 269

Övriga personalkostnader 3 024

Summa personalkostnader 126 293

Styrelse Styrelseledamöters övriga styrelseuppdrag

Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av reger- Se sidan 78. ingen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor för vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter. VD Regeringen har fattat beslut om att ersättning kan utgå med sammanlagt I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänste- 100 000 kronor för kommittéarbete. Inga arvoden har utgått för styrelse- pensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie medlemmars arbete i Ersättningskommittén. För arbete i Riskkommittén motsvarande 30 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens sida har utgått ersättning med 30 000 kronor till ordföranden och 25 000 kro- äger VD rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner utöver lön nor till ledamot. För arbete i Revisionskommittén har utgått ersättning under uppsägningstiden om sex månader, reducerat med inkomst från ny med 20 000 kronor till ordföranden och 15 000 kronor till ledamot. anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta månadslönen vid uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för VD uppgår till 7 (75) tkr. 58 Andra AP-fondens Årsredovisning 2016

Bilaga 4

6 Ledningsgrupp Övriga administrationskostnader

Utöver lön, andra ersättningar och pension har ledningsgruppen erhållit förmåner enligt följande särredovisning: Kapitalförvaltningschef 66 (106) Belopp i mnkr Jan–dec 2016 Jan–dec 2015 tkr, Chef för Affärsstöd 0 (0) tkr, Chefstrateg 6 (1) tkr, Chefsjurist 0 (0) tkr, Chef Kommunikation & HR 0 (39) tkr, Chef Risk och Avkastningsanalys 0 (1) Lokalkostnader 5 5 tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfattas ej av programmet för presta- Informations- och IT-kostnader 58 58 tionsbaserad rörlig ersättning. För ledande befattningshavare gäller pen- Köpta tjänster 12 11 sionsavtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO). Regeringens riktlinjer Övriga kostnader 11 12 anger 6 månaders uppsägningstid med 18 månaders avgångsvederlag för Summa övriga ledande befattningshavare. För två ledande befattningshavare på Andra administrations kostnader 86 86 AP-fonden anställda innan regeringens riktlinjers ikraftträdande gäller 12 månaders uppsägningstid utan avgångsvederlag. Dessa har inte omför- Arvoden till revisorerna handlats då detta skulle medföra en högre kostnad för fonden. Revisionsuppdrag PwC 0,71 0,61 Löneväxling Revisionsverksamhet utöver Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla lön mot pension. revisionsuppdraget PwC – –

Rörlig ersättning Summa ersättning till PwC 0,71 0,61

Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med regeringens riktlinjer. Andra AP-fondens incitamentsprogram innefattar alla medarbetare utom VD och övriga i fondledningen. Programmet inne- 7 bär att alla som omfattas kan erhålla maximalt två månadslöner i rörlig

Aktier och andelar, noterade

ersättning. Programmet är kopplat till långsiktiga mål. En förutsättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut är att fonden redovisar ett posi- Belopp i mnkr 2016-12-31 2015-12-31 tivt totalresultat. Programmets omfattning beskrivs på fondens hemsida www.ap2.se Svenska aktier 35 231 29 784 Utländska aktier 100 010 97 947 Berednings- och beslutsprocess Andelar i utländska fonder* 12 318 10 795 Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Styrelsen fastställer VD:s lön och

Summa aktier och andelar, noterade 147 559 138 526

riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. * varav andelar i blandfonder 1 577 1 449

Regeringens riktlinjer

Andra AP-fonden har under flera år deltagit i Willis Towers Watsons löne- Andra AP-fonden bedriver likt andra aktörer inom långsiktig kapitalföroch förmånsundersökning. Syftet med undersökningen är att redovisa valtning värdepappersutlåning. Utlåningen sker till motparter som har hög marknadsmässiga löne- och anställningsvillkor för olika befattningar, base- kreditvärdighet och som ställer säkerhet motsvarande cirka 105 procent av rat på de deltagande företagens information. Denna lönestatistik har utlånade värdepappers marknadsvärde. Andra AP-fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga Under 2016 uppgick de totala intäkterna från värdepappersutlåningen av fondens medarbetare. För 2016 har fondens ersättningsnivåer jämförts till 41 mnkr. Intäkterna gav ett positivt bidrag till fondens relativa avkastmed ett femtontal privata och statliga aktörer inom finansbranschen, ning och redovisas som ränteintäkter i resultaträkningen. Erhållen säkerhet bland annat AMF, övriga AP- fonder och Kammarkollegiet. Utgångspunk- för utlånade värdepapper redovisas i not 16. ten för fondens ersättningar är att de ska ligga runt medianen för Specifikation över de värdemässigt 20 största svenska och utländska jämförelse gruppen i Willis Towers Watsons löne- och förmånsunder- innehaven återfinns på sidorna 70–72. sökning. En komplett förteckning över svenska och utländska innehav återfinns Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande på fondens hemsida www.ap2.se befattningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga, väl avvägda, konkurrenskraftiga, takbestämda och ändamålsenliga samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Ersättningarna är inte löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet och faller väl inom den utgångspunkt som styrelsen angivit för ersättningar till de anställda. Styrelsen anser att fonden följer regeringens riktlinjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsägningstid. Den sammanlagda kostnaden vid en uppsägning ryms dock med god marginal inom regeringens riktlinjer. Mer information finns på www.ap2.se

Övrigt

Enligt hållbarhetsregelverket GRI ska bolag redovisa huruvida fackföreningsfrihet råder samt om det finns anställda under 18 år. I enlighet med svensk lag råder fackföreningsfrihet på Andra AP-fonden. Fonden har inga anställda under 18 år.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2016 59

Bilaga 4

NOTER

8 Aktier och andelar, onoterade

Belopp i mnkr 2016-12-31 2015-12-31 Vid beräkning av andelen onoterade innehav i förhållande till den lagstadgade femprocentlimiten uppgick denna till 4,97 procent den 31 december Aktier i svenska intresseföretag 13 771 15 520 2016. Sex riskkapitalfonder innehåller mer än 50 procent noterade värde- Aktier i utländska intresseföretag 18 744 15 261 papper och definieras därmed inte vid limituppföljning som onoterade Aktier i övriga onoterade svenska företag 0 1 tillgångar. Aktier i övriga onoterade utländska företag 21 724 18 423

Summa aktier och andelar, onoterade 54 239 49 205

Ägarandel 2016-12-31 2015-12-31 Belopp i mnkr Org nr Säte Antal aktier kapital/röster, % Verkligt värde Verkligt värde Eget kapital Resultat

Svenska aktier och andelar,

intresse- och dotterbolag

Cityhold Property AB 556845-8631 Stockholm 4 105 066 50 – 63 * * NS Holding AB 556594-3999 Sundsvall 1 819 884 50 – 6 475 * * Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 13 771 8 982 46 117** 10 916**

Utländska aktier och andelar,

intresse- och dotterbolag

Chaptwo S.à.r.l. Luxemburg 100 2 050 3 239 Lewis & Clark Timberlands LLC USA 24 1 345 – Molpus Nordic Woodlands USA 99 661 190 TIAA-CREF Global Agriculture LLC USA 23 3 869 3 288 TIAA-CREF Global Agriculture II LLC USA 25 2 400 1 254 U.S. Office Holdings L.P. USA 41 5 000 4 532 U.S. Core Office APTWO L.P. *** USA 99 3 418 2 758

* Aktierna i NS Holding är avyttrade och Cityhold Property AB är likviderat under räkenskapsåret. ** Avser offentliggjorda siffror per 2016-12-31. *** Holdingbolag med 41 procents ägarandel i US Core Office Holding L.P. samt minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer. 2016-12-31 2015-12-31 Ägarandel Anskaff- Anskaff- Belopp i mnkr Säte i kapital, % ningsvärde ningsvärde

Övriga onoterade svenska aktier och andelar

EQT Northern Europe KB Stockholm 1 53 53 Swedstart Life Science KB Stockholm 5 4 4 Swedstart Tech KB Stockholm 3 3 3

Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar

Pathway Private Equity Fund IXC USA 99 1 059 1 010 Teays River Investments LLC USA 7 665 665 Pathway Private Equity Fund IXB USA 99 860 935 TPG Growth II, L.P. USA 2 290 298 Khosla Ventures IV L.P. USA 5 319 295

En komplett förteckning över övriga svenska och utländska onoterade innehav återfinns på fondens hemsida www.ap2.se

60 Andra AP-fondens Årsredovisning 2016

Bilaga 4

9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

2016-12-31 2015-12-31 Belopp i mnkr Verkligt värde Verkligt värde Svenska staten 7 685 7 683 Svenska kommuner 148 145 Svenska bostadsinstitut 20 259 19 712 Övriga svenska emittenter Finansiella företag 9 171 10 520 Icke-finansiella företag 1 312 3 140 Utländska stater 23 465 21 695 Övriga utländska emittenter 57 380 42 527 Dagslån 4 4

Summa 119 424 105 426

Övriga obligationer 104 197 89 917 Onoterade lån 1 104 3 000 Andelar i utländska räntefonder 14 119 12 505 Dagslån 4 4

Summa 119 424 105 426

Andra AP-fondens Årsredovisning 2016 61

Bilaga 4

NOTER

10 Derivatinstrument

2016-12-31 2015-12-31 Verkligt värde Verkligt värde Verkligt värde Verkligt värde Belopp i mnkr Positivt Negativt Positivt Negativt

Aktierelaterade instrument

Terminer 295 6 24 21

Summa 295 6 24 21

varav clearat 295 6 24 21

Ränterelaterade instrument

Optioner, innehavd – 11 – – Optioner, utställd 13 – – – FRA/Terminer 33 68 38 26 Swappar 1 21 36 –

Summa 47 100 74 26

varav clearat 45 79 38 18

Valutarelaterade instrument

Optioner, innehavd 6 – 6 – Optioner, utställd – 4 – 3 Terminer 2 397 3 068 2 743 1 247

Summa 2 403 3 072 2 749 1 250

varav clearat – – – –

Summa derivatinstrument 2 745 3 178 2 847 1 297

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till 21 mnkr har längre • Räntederivat – främst standardiserade ränteterminer och ränteswappar löptid än 12 månader. Positionerna avser swap-avtal, vilka förfaller 2031. – för rebalansering, taktisk tillgångsallokering och för hantering av Utställda säljoptioner är del i en strategi som reducerar fondens totala fondens ränterisk. Begränsat utnyttjande av ränteoptioner i syfte att risk. Nettoposition av säljoptioner har en begränsad maxförlust. För sålda positionera fonden mot ränterisk. valutaoptioner har fonden alltid ett leveranskrav att uppfylla förpliktel- • Strukturerade derivat – används för att skapa exponering mot markserna enligt optionskontraktet, det vill säga när fonden sålt en valutaop- nadsrörelser som inte finns att tillgå inom traditionella aktie-, räntetion har köparen rätt att utnyttja den oavsett om det är fördelaktigt eller eller valutaderivat. ej jämfört med aktuell valutakurs. För övriga utställda säljoptioner har fon- • Inom ramen för fondens GTAA-mandat samt alternativa riskpremieden inga leveranskrav. mandat sker positionstagning med hjälp av derivat. Mandaten tillåts agera med hjälp av korta och långa positioner i de tillåtna tillgångs- Användning av derivatinstrument slagen. Dock tillåts mandaten inte ha en nettolång position över tid. Det primära sättet att valutasäkra fondens portföljer är via derivat. Andra skäl till att använda sig av derivat är för att effektivisera förvaltningen, Exponering i derivatinstrument följs upp och analyseras löpande. Aktieskapa mervärde och reducera risk. Andra AP-fondens användning av deri- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i vat regleras i fondens verksamhetsplan. Bland begränsningarna finns att clearade produkter, varför motpartsriskerna enbart är mot clearingköpoptioner och terminer endast får ställas ut om det finns täckning institutet. Handeln med valuta- och kreditmarknadens derivatinstrument genom innehav i underliggande tillgångar. Under 2016 användes derivat- är inte standardiserad och därmed finns såväl motparts- som leveransrisker instrument företrädesvis inom följande områden: gentemot fondens motparter. • Valutaderivat – terminer och optioner – för hantering av fondens VD godkänner och sätter limiter för de motparter som fonden använder valutaexponering. för ej standardiserade produkter och exponeringen bevakas löpande. För • Aktiederivat – främst standardiserade aktieindexterminer – för effektiv OTC-handel kräver fonden standardiserade avtal såsom ISDA-avtal och i rebalansering av portföljen och vid positionstagande i den taktiska ökad omfattning CSA, som reglerar säkerhetsmassan mellan motparter. tillgångsallokeringen.

62 Andra AP-fondens Årsredovisning 2016

Bilaga 4

11 16

Övriga tillgångar , Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

Belopp i mnkr 2016-12-31 2015-12-31 Belopp i mnkr 2016-12-31 2015-12-31 Fordringar sålda ej likviderade tillgångar 56 674 Övriga ställda panter och Övriga fordringar 6 6 jämförliga säkerheter Totalt 62 680 Utlånade värdepapper mot erhållen säkerhet i form av värdepapper och kontantsäkerhet* 3 598 559 12 Ställda säkerheter avseende Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter b örsclearade derivatavtal 359 269 Ställda säkerheter avseende OTC-derivat Belopp i mnkr 2016-12-31 2015-12-31 (CSA-avtal) – 72

Upplupna ränteintäkter 1 339 1 418

Åtagande

Upplupna utdelningar 337 170 Åtagande om framtida investeringar Restitutioner 113 73 avseende onoterade innehav 20 953 20 298 Övriga förutbetalda kostnader Teckningsåtagande av certifikat 4 500 4 500 och upplupna intäkter 13 17 Totalt 1 802 1 678 * Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 3 845 (598) mnkr.

13 17

Övriga skulder Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Belopp i mnkr 2016-12-31 2015-12-31 Fondkapitalets värdering – Marknadsnoterade tillgångar Skulder köpta ej likviderade tillgångar 2 136 Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebörden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar Leverantörsskulder 5 14 faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Fondens Övriga skulder 10 13 marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknads- Totalt 17 163 priser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor. För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk 14 modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader i valutaterminer och ränteswappar baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande Belopp i mnkr 2016-12-31 2015-12-31 är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av Upplupna externa förvaltararvoden 39 46 framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument. Upplupen räntekostnad på valutaterminer 370 194 För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part Övriga upplupna kostnader 33 29 utan subjektiva inslag från fonden. Vid utgången av 2016 fanns ett fåtal Totalt 442 269 utestående strukturerade OTC-derivat i fondens portföljer. I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karak- 15 Fondkapital täriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köpoch säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Belopp i mnkr 2016-12-31 2015-12-31 Andra AP-fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värderingsansats. Vid eventuell avnotering av en tillgång tas hänsyn till marknadsnoteringar

Ingående fondkapital 300 624 293 907

på alternativa handelsplatser. Varje enskilt värdepapper bedöms i dessa Nettobetalningar mot lägen separat.

pensionssystemet

Inbetalda pensionsavgifter 64 174 61 373 Fondkapitalets värdering – Alternativa investeringar Utbetalda pensionsmedel till För tillgångar som ej värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värde- Pensionsmyndigheten –70 595 –66 141 ringstekniker för framtagande av ett vid värderingstidpunkten verkligt värde. Överflyttning av pensionsrätter till EG –1 –2 Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kun- Reglering av pensionsrätter avseende niga, sinsemellan oberoende, parter kan genomföras. Dessa icke-marktidigare år 1 2 nadsnoterade tillgångar utgörs för Andra AP-fondens del av onoterade Administrationsersättning till fastigheter (cirka tolv procent av den totala portföljen), riskkapitalfonder Pensionsmyndigheten –216 –176 (knappt fem procent av den totala portföljen) och OTC-derivat. Summa nettobetalningar mot Riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s principer (International Private pensionssystemet –6 637 –4 944 Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) eller likvärdiga värde- Årets resultat 30 535 11 661 ringsprinciper och ska i första hand vara baserade på transaktioner med Utgående fondkapital 324 522 300 624 tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2016 63

Bilaga 4

NOTER

forts. Not 17

Validering av värderingar inom riskkapitalfonder, mnkr Verkligt värde hierarki, mnkr

2016-12-31 16 000 Totalt verkligt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 värde 12 000 Aktier och andelar, noterade 135 082 12 477 0 147 559 Värdering vid 8 000 rapportering Aktier och andelar, onoterade – – 54 239 54 239 från förvaltare Obligationer och andra Värdering vid räntebärande tillgångar 103 949 14 371 1 104 119 424 4 000 bokslutstillfälle Derivattillgångar 340 2 405 – 2 745 baserat på rapport ett Derivatskulder –86 –3 092 – –3 178 0 kvartal tidigare Finansiella tillgångar och dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep skulder värderade till 12 13 13 13 13 14 14 14 14 15 15 15 15 16 16 16

verkligt värde 239 285 26 161 55 343 320 789*

Analys av resultatpåverkan till följd av rapporteringens tidsförskjutning visar att Andra AP-fondens värderingar i officiella bokslut i allt väsentligt ligger lägre än slutrapporterat 2015-12-31 värde från riskkapitalförvaltarna. Totalt verkligt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 värde Aktier och andelar, noterade 127 508 11 018 0 138 526 Huvudsakligen använder riskkapitalfonderna diskonterade kassaflöden, Aktier och andelar, onoterade – – 49 205 49 205 substans värdemetoden och multipelvärdering för beräkning av rättvi- Obligationer och andra sande marknadsvärden. Värdering av innehaven baseras på de senast r äntebärande tillgångar 89 917 12 509 3 000 105 426 erhållna kvartalsrapporterna från respektive riskkapitalfond. Kvartals- Derivattillgångar 62 2 785 – 2 847 rapporterna erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut. Detta Derivatskulder –39 –1 258 – –1 297 innebär att vid värdering av fondens innehav per årsskiftet 2016 utnyttja- Finansiella tillgångar och des i huvudsak värdering av riskkapitalfonderna per den 30 september skulder värderade till 2016, justerat för in- och utflöden under det fjärde kvartalet. Denna verkligt värde 217 448 25 054 52 205 294 707* värderingsmetodik har konsekvent tillämpats av Andra AP-fonden sedan start. * Skillnad mot redovisat fondkapital avser poster ej relaterade till finansiella investeringar, En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder. december 2012, visar att AP-fondens värdering i officiella bokslut i allt Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv väsentligt legat lägre än slutrapporterat värde från riskkapitalförvaltarna. om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. En bedömning från tredje part av marknadsutvecklingen under sista Nivå 2: Finansiella instrument som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv, men kvartalet 2016 visar en fortsatt positiv resultatutveckling för riskkapitalfon- där det finns noterade priser som används okorrigerat för avslut eller observerbar der på fondens främsta geografiska marknader under årets sista kvartal. indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertagna modeller. Nivå 3: Finansiella instrument som värderas med ett inte oväsentligt inslag av ej obser- Verkligt värde verbar data eller som i övrigt inte kan klassificeras till nivå 1 eller nivå 2. Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en Nivå 3 innehåller framförallt fondens innehav i riskkapitalfonder och onoterade fastigheter, där värderingen inte bygger på observerbar marknadsdata. Värdeförändringar i skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. resultaträkningen redovisas främst under Nettoresultat, onoterade aktier och andelar. Fondens innehav delas därför upp i tre olika nivåer och klassificeras baserat på vilken indata som används vid värderingen. Andra AP-fonden klassificerar sina tillgångar till verkligt värde enligt följande hierarki.

Förändring under 2016 inom nivå 3, mnkr

Obligationer och andra Aktier och andelar, noterade Aktier och andelar, onoterade räntebärande tillgångar Totalt

Ingående värde januari 2016 0 49 205 3 000 52 205 Köp – 8 818 1 459 10 277 Försäljningar – –8 724 –3 366 –12 090 Värdeförändringar 0 4 940 11 4 951 Omklassificeringar – – – – Totalt 0 54 239 1 104 55 343

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

64 Andra AP-fondens Årsredovisning 2016

Bilaga 4

forts. Not 17

Förändring under 2015 inom nivå 3, mnkr

Obligationer och andra Aktier och andelar, noterade Aktier och andelar, onoterade räntebärande tillgångar Totalt Ingående värde januari 2015 23 39 783 3 320 43 126 Köp 14 5 353 – 5 367 Försäljningar – – –318 –318 Värdeförändringar –37 4 069 –2 4 030 Omklassificeringar – – – – Totalt – 49 205 3 000 52 205 100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Känslighetsanalys onoterade tillgångar Riktlinjer för värdering till verkligt värde av denna typ av investeringar Skogs- och jordbruksfastigheter innefattar värderingsmodeller som i många fall har kopplingar till note- Värdeutvecklingen på skogs- och jordbruksfastigheter styrs till stor del av rade bolag i relevanta jämförelsegrupper. Detta medför att bolagens värefterfrågan på skogs- och jordbruksrelaterade råvaror. Värden på skogs- deringar påverkas av noterad marknad men inte med samma genomslag och jordbruksmark kan dock variera stort inom samma region och vara i och alltid med tre månaders förskjutning. Andra AP-fondens erfarenhet olika hög grad korrelerade med råvarupriserna. Jordbruksfastighetens är att de flesta förvaltare generellt har en konservativ värderingsansats, driftsinriktning, markens kvalitet, fastighetens skogsbestånd, långsiktig något som är extra synbart på marknader med snabb och kraftig uppåtavverkningsplan, infrastruktur, topografi samt makroekonomiska faktorer gående kursutveckling på börserna. är parametrar som i hög grad påverkar den enskilda fastighetens värde. På lång sikt styrs värdet på skogs- och jordbruksmark huvudsakligen av Konventionella fastigheter framtida förväntade intäkter från jord- och skogsbruket i kombination Även om många olika faktorer påverkar fastighetsbolagens resultat och med räntenivåer. Värdena på skogs- och jordbruksmark tenderar att stiga finansiella ställning, är värdeutvecklingen på bolagens fastigheter det riskunder förhållanden med låga räntor och höga råvarupriser. På samma sätt område som har störst påverkan på deras resultat. Fastigheternas marktenderar värdet på marken att reduceras genom stigande räntor, eftersom nadsvärde påverkas av förändrade antaganden om hyres- och vakansdiskonteringen av de framtida intäkterna från brukandet av marken då nivåer samt driftkostnader och direktavkastningskrav. Den ekonomiska ökar. Högre räntor sänker priset på skogs- och jordbruksråvaror och ger tillväxten på de marknader där fastigheterna är belägna utgör grunden lägre intäkter för operatörerna och till sist lägre värde på marken. Det för dessa antaganden. Ekonomisk tillväxt antas leda till ökad efterfrågan krävs dock relativt stora fall i spannmålspriset under en längre tid för att på lokaler och därmed minskade vakanser, med potential för höjda markpåverka markvärdena signifikant. nadshyror. Enskilt störst påverkan har avkastningskravet. För Andra AP-fondens innehav i konventionella fastighetsbolag Riskkapitalfonder bedöms den samlade effekten för fondens resultatandel av en tänkt De enskilda bolagens värderingar i en riskkapitalfond drivs till största del förändring i direktavkastningskrav, om +/–0,25 procent på bolagens av följande faktorer: redovisade resultat före skatt, uppgå till –2,1 mdkr respektive +2,3 mdkr. • vinsttillväxt i bolaget, bättre försäljning och EBITDA • multipelexpansion, bättre marginaler • skuldminskning • ökade marknadsandelar, utveckling av produkter och service (geografisk expansion, tekniska framsteg, unikt/nytt utbud av produkter/service).

Andra AP-fondens Årsredovisning 2016 65

Bilaga 4

NOTER

18 Finansiella risker

Likviditetsrisken begränsas bland annat genom 30-procentsregeln (externa Likviditetsrisk, % placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonden som anger att minst 30 procent av fondernas totala kapital måste vara placerade i värdepapper med 40 låg kredit- och likviditetsrisk) samt att maximalt fem procent av fondens totala tillgångar får vara investerade i onoterade tillgångar. Under 2016 35 låg fondens andel i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk kring 31–33 procent. Per årsskiftet uppgick andelen onoterade tillgångar till 30 4,97 procent. Likviditetsrisken på skuldsidan är mycket liten och utgörs av derivatskulder. Andel räntebärande 25 värdepapper med låg För ytterligare riskupplysningar se avsnittet ”God riskspridning i portkredit- och likviditetsrisk följen”, sidorna 42–47. 20 30-procentsregeln Q1 Q2 Q3 Q4

Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal

Belopp som inte nettas i balansräkningen Erhållna/ Nettade belopp i Nettobelopp i Kvittning av finansiella lämnade Nettobelopp Summa i balans- 2016-12-31 Bruttobelopp balansräkningen balansräkningen instrument enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt* räkningen

TILLGÅNGAR

Derivat 2 403 – 2 403 –1 126 –495 782 342 2 745 Summa 2 403 – 2 403 –1 126 –495 782 342 2 745

SKULDER

Derivat 3 093 – 3 093 –1 126 – 1 967 85 3 178 Summa 3 093 – 3 093 – 1 126 – 1 967 85 3 178

Belopp som inte nettas i balansräkningen Erhållna / Nettade belopp i Nettobelopp i Kvittning av finansiella lämnade Nettobelopp Summa i balans- 2015-12-31 Bruttobelopp balansräkningen balans räkningen instrument enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt* räkningen

TILLGÅNGAR

Derivat 2 785 – 2 785 –654 –191 1 940 62 2 847 Summa 2 785 – 2 785 –654 –191 1 940 62 2 847

SKULDER

Derivat 1 250 – 1 250 –654 –72 524 47 1 297 Summa 1 250 – 1 250 –654 –72 524 47 1 297

* Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

66 Andra AP-fondens Årsredovisning 2016

Bilaga 4

19 Närstående

Syftet med noten är att upplysa om hur Andra AP-fondens resultat och Belopp i mnkr 2016-12-31 2015-12-31 ställning har påverkats av transaktioner, utestående mellanhavanden, inklusive åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24. Närstående, röstandel Som närstående till Andra AP-fonden betraktas bolag där fonden äger

Vasakronan Holding AB, 25 procent

minst 20 procent av rösterna (se intressebolag not 8) samt fondens styrel- Ränteintäkter 147 215 seledamöter och ledningsgrupp. Avseende löner och ersättningar till Ägarlån – 3 000 Andra AP-fondens styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 5. Aktieägartillskott 3 000 – Åtagande om att på Vasakronans begäran köpa företagscertifikat i bolaget upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om 4 500 4 500

Chaptwo S.á.r.l., 100 procent

Ränteintäkter 71 – Aktieägartillskott 93 4 Investeringsåtagande 2 395 2 229

Cityhold Property AB, 50 procent

Ränteintäkter – 19 Bolaget har avvecklats under året.

Förvaltningsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen och noterna för 2016 har fastställts av styrelsen.

Göteborg den 8 februari 2017

Marie S. Arwidson Sven Björkman Ola Alfredsson Ordförande Vice ordförande

Jeanette Hauff Ole Settergren Johnny Capor

Kristina Mårtensson Ulrika Boëthius Christer Käck

Vår revisionsberättelse har lämnats den 8 februari 2017

Sussanne Sundvall Peter Nilsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Andra AP-fondens Årsredovisning 2016 67

Bilaga 4

REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse

För Andra AP-fonden, org.nr 857209-0606

Rapport om årsredovisningen bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och Uttalanden verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovis- AP-fonden för år 2016. Fondens årsredovisning ingår på sidorna ning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig 31–67 i detta dokument. dessa beror på oegentligheter eller på fel. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig- Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och het med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fon- verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga der) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, Andra AP-fondens finansiella ställning per den 31 december om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verk- 2016 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om samheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antaallmänna pensionsfonder. gandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens verkställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra övriga delar. med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen att göra något av detta. fastställes. Revisorns ansvar Grund för uttalanden Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga fel- (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standar- aktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, der beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanförhållande till Andra AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och den. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revi- Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och sionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felakändamålsenliga som grund för våra uttalanden. tighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt Annan information än årsredovisningen eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. visningen och denna återfinns på sidorna 1 – 30 samt 70 – 80. Det Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under för denna andra information. hela revisionen. Dessutom utför vi följande moment: Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna • Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avse- i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller ende denna andra information. på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat uti- I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt från dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga ansvar att läsa den information som identifieras ovan och över- och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. väga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig infor- Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna mation eller åsidosättande av intern kontroll. information, drar slutsatsen att den andra informationen inne- • Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll håller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåt- Vi har inget att rapportera i det avseendet. gärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar • Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktöför att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande rens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

68 Andra AP-fondens Årsredovisning 2016

Bilaga 4

• Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direk- Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga tören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. av årsredovisningen. Vi prövar, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osä- Styrelsens och verkställande direktörens ansvar kerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen Styrelsen ansvarar för Andra AP-fondens organisation och fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen förvaltningen av Andra AP-fondens angelägenheter. Detta inneom den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplys- fattar bland annat att fortlöpande bedöma Andra AP-fondens ningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovis- ekonomiska situation och att tillse att Andra AP-fondens organingen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som nisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan och Andra AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktölängre kan fortsätta verksamheten. ren ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlin- • Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen jer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, nödvändiga för att Andra AP-fondens bokföring ska fullgöras i och om årsredovisningen återger de underliggande transaktio- överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska nerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. skötas på ett betryggande sätt.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade Revisorns ansvar omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens Rapport om andra krav enligt lagar förvaltning för Andra AP-fonden för räkenskapsåret 2016. och andra författningar Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen Uttalanden garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser inventeringen av de tillgångar som Andra AP-fonden förvaltar. som kan föranleda anmärkning. Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av använder vi professionellt omdöme och har en professionellt Andra AP-fonden för 2016. skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av för- Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträf- valtningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. fande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende för- Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på valtningen. vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på Grund för uttalanden sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha säransvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns skild betydelse för Andra AP-fondens situation. Vi går igenom ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Andra AP-fonden enligt och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes- och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om etiska ansvar enligt dessa krav. förvaltningen.

Göteborg den 8 februari 2017

Sussanne Sundvall Peter Nilsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen Förordnad av Regeringen

Andra AP-fondens Årsredovisning 2016 69

Bilaga 5

ÅRET I SAMMANDRAG | dZ:Wͳ&KEE

9,5

Året i sammandrag

&ŽŶĚĞŶƐƌĞƐƵůƚĂƚĨƂƌϮϬϭϲƵƉƉŐŝĐŬƟůůϮϳϵϴϭŵŝůũŽŶĞƌŬƌŽŶŽƌ͘

% i avkastning

WϯƐƚŽƚĂůĂǀŬĂƐƚŶŝŶŐƵƉƉŐŝĐŬƟůůϵ͕ϱƉƌŽĐĞŶƚĨƂƌĞŬŽƐƚŶĂĚĞƌŽĐŚϵ͕ϰƉƌŽĐĞŶƚĞŌĞƌŬŽƐƚŶĂĚĞƌ͘ WϯƐĨŽŶĚŬĂƉŝƚĂůƵƉƉŐŝĐŬƟůůϯϮϰϯϳϱŵŝůũŽŶĞƌŬƌŽŶŽƌ͕ǀŝůŬĞƚǀĂƌĞŶƂŬŶŝŶŐŵĞĚϮϭϯϰϰŵŝůũŽŶĞƌ ŬƌŽŶŽƌũćŵĨƂƌƚŵĞĚϮϬϭϱ͘ hƚďĞƚĂůŶŝŶŐĂƌŶĂƟůůƉĞŶƐŝŽŶƐƐLJƐƚĞŵĞƚĨƌĊŶWϯƵƉƉŐŝĐŬƟůůϲϲϯϳ;ϰϵϰϰͿŵŝůũŽŶĞƌŬƌŽŶŽƌ ƵŶĚĞƌϮϬϭϲ͘

0,12

&ŽŶĚĞŶƐĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐŬŽƐƚŶĂĚƐĂŶĚĞůƵƉƉŐŝĐŬƟůůϬ͕ϭϮƉƌŽĐĞŶƚ͕ǀĂƌĂǀƌƂƌĞůƐĞŬŽƐƚŶĂĚĞƌƵƚŐũŽƌĚĞ Ϭ͕ϬϲƉƌŽĐĞŶƚ͘ WϯŚĂƌŶĊƩĞŶŐĞŶŽŵƐŶŝƩůŝŐĂǀŬĂƐƚŶŝŶŐƉĊϭϬ͕ϵƉƌŽĐĞŶƚƉĞƌĊƌĚĞƐĞŶĂƐƚĞϱĊƌĞŶƐĂŵƚƉĊ ϱ͕ϳƉƌŽĐĞŶƚƉĞƌĊƌĚĞƐĞŶĂƐƚĞϭϬĊƌĞŶ͘ % i förvaltnings-

kostnadsandel

&ŽŶĚĞŶŚĂƌƂǀĞƌƚƌćīĂƚũćŵĨƂƌĞůƐĞƉŽƌƞƂůũĞŶ;>^WͿŵĞĚϮ͕ϯƉƌŽĐĞŶƚĞŶŚĞƚĞƌĞŌĞƌŬŽƐƚŶĂĚĞƌ ƵŶĚĞƌϮϬϭϲŽĐŚϯ͕ϯƉƌŽĐĞŶƚĞŶŚĞƚĞƌƉĞƌĊƌƵŶĚĞƌĚĞƐĞŶĂƐƚĞϱĊƌĞŶ͘ WϯŚĂƌLJƩĞƌůŝŐĂƌĞƌĞĚƵĐĞƌĂƚŬŽůĚŝŽdžŝĚĂǀƚƌLJĐŬĞƚŝĨŽŶĚĞŶƐƉŽƌƞƂůũ͘DćƚŶŝŶŐĂƌǀŝƐĂĚĞƌĞĚĂŶ ϮϬϭϰĂƩƉŽƌƞƂůũĞŶćƌŬŽůĚŝŽdžŝĚŶĞƵƚƌĂů͘ WϯŚĂƌŵĞƌćŶĨƂƌĚƵďďůĂƚŝŶŶĞŚĂǀĞƚĂǀŐƌƂŶĂŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌĨƌĊŶϰ͕ϱƟůůϵ͕ϱŵŝůũĂƌĚĞƌŬƌŽŶŽƌ ƵŶĚĞƌϮϬϭϲ͘

28,0

^ĞĚĂŶƐƚĂƌƚĞŶϮϬϬϭŚĂƌWϯƵƉƉŶĊƩϰ͕ϰƉƌŽĐĞŶƚƌĞĂůĂǀŬĂƐƚŶŝŶŐƉĞƌĊƌŽĐŚĚćƌŵĞĚƂǀĞƌƚƌćīĂƚ ĚĞƚůĊŶŐƐŝŬƟŐĂĂǀŬĂƐƚŶŝŶŐƐŵĊůĞƚŽŵϰƉƌŽĐĞŶƚƌĞĂůƚ͘

mdkr i resultat

Nyckeltal

2016 2015 2014 2013 2012 &ŽŶĚŬĂƉŝƚĂůǀŝĚĊƌĞƚƐƐůƵƚ͕ŵĚŬƌ 324,4 303,0 288,3 258,5 233,0 EĞƩŽŇƂĚĞŶĨƌĊŶƉĞŶƐŝŽŶƐƐLJƐƚĞŵĞƚ͕ŵĚŬƌ Ͳϲ͕ϲ Ͳϰ͕ϵ Ͳϱ͕ϭ Ͳϲ͕ϵ Ͳϯ͕ϴ ƌĞƚƐƌĞƐƵůƚĂƚ͕ŵĚŬƌ 28,0 19,6 35,0 32,4 22,6 ǀŬĂƐƚŶŝŶŐĨƂƌĞŬŽƐƚŶĂĚĞƌ͕й 9,5 6,9 13,8 14,2 10,7

324,4

ǀŬĂƐƚŶŝŶŐĞŌĞƌŬŽƐƚŶĂĚĞƌ͕й 9,4 6,8 13,7 14,1 10,7 &ƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐŬŽƐƚŶĂĚƐĂŶĚĞůƚŽƚĂůƚ͕й 0,12 0,12 0,12 0,13 0,14 &ƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐŬŽƐƚŶĂĚƐĂŶĚĞů ĞdžŬůƵƐŝǀĞƉƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ͕й 0,06 0,06 0,07 0,07 0,08

mdkr i fondkapital

Z^ZKs/^E/E'ϮϬϭϲ | 3

Bilaga 5

RESULTATRÄKNING | dZ:Wͳ&KEE

Resultaträkning

Resultaträkning

RÖRELSENS INTÄKTER

Mkr Not 2016 2015 ZćŶƚĞŶĞƩŽ 2 773 ϭϱϱϵ ƌŚĊůůŶĂƵƚĚĞůŶŝŶŐĂƌ ϱϱϬϵ ϰϲϰϰ EĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ 3 ϵϴϭϭ ϰϰϭϴ EĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ 4 ϲϭϭϬ ϲϲϯϲ EĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ Ϯϳϲϰ Ͳϭϴϵ EĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ĚĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ ϴ Ͳϴϳϯ EĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ǀĂůƵƚĂŬƵƌƐĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌ ϯϯϳϯ ϯϴϭϭ WƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ͕ŶĞƩŽ ϱ ͲϭϴϬ ͲϭϳϬ

Summa rörelsens intäkter 28 167 19 836

RÖRELSENS KOSTNADER

WĞƌƐŽŶĂůŬŽƐƚŶĂĚĞƌ ϲ -121 Ͳϭϭϱ PǀƌŝŐĂĂĚŵŝŶŝƐƚƌĂƟŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 7 Ͳϲϱ -77

Summa rörelsens kostnader -186 -192

Årets resultat 27 981 19 643

ÅRSREDOVISNING 2016 | 43

Bilaga 5

dZ:Wͳ&KEE | BALANSRÄKNING

Balansräkning

Balansräkning

TILLGÅNGAR

Mkr Not 2016-12-31 2015-12-31 ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ EŽƚĞƌĂĚĞ ϴ͕ϭϵ ϭϱϭϮϮϵ ϭϰϯϲϰϮ KŶŽƚĞƌĂĚĞ ϵ͕ϭϵ ϱϬϰϵϳ ϯϵϭϵϲ KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ ϭϬ͕ϭϵ ϭϯϭϬϯϮ ϭϯϮϯϳϯ ĞƌŝǀĂƚ ϭϭ͕ϭϵ͕Ϯϭ ϰϲϴϭ ϱϰϲϬ <ĂƐƐĂŽĐŚďĂŶŬŵĞĚĞů ϭϮϲϬ ϭϳϴϬ PǀƌŝŐĂƟůůŐĊŶŐĂƌ ϭϮ͕Ϯϭ ϭϭϭϬϳ ϭϭϱϲϵ &ƂƌƵƚďĞƚĂůĚĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌŽĐŚƵƉƉůƵƉŶĂŝŶƚćŬƚĞƌ 13 ϵϯϱ ϭϬϴϯ

^ƵŵŵĂƟůůŐĊŶŐĂƌ 350 741 335 101

FONDKAPITAL OCH SKULDER

Skulder

ĞƌŝǀĂƚ ϭϭ͕ϭϵ͕Ϯϭ ϰϵϵϱ ϯϬϳϭ PǀƌŝŐĂƐŬƵůĚĞƌ ϭϰ͕Ϯϭ ϮϭϮϴϮ ϮϴϵϮϬ &ƂƌƵƚďĞƚĂůĚĂŝŶƚćŬƚĞƌŽĐŚƵƉƉůƵƉŶĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌ ϭϱ ϴϵ ϳϵ

Summa skulder 26 366 32 070

Fondkapital

/ŶŐĊĞŶĚĞĨŽŶĚŬĂƉŝƚĂů ϭϲ ϯϬϯϬϯϭ ϮϴϴϯϯϮ EĞƩŽďĞƚĂůŶŝŶŐŵŽƚƉĞŶƐŝŽŶƐƐLJƐƚĞŵĞƚ Ͳϲϲϯϳ Ͳϰϵϰϰ ƌĞƚƐƌĞƐƵůƚĂƚ Ϯϳϵϴϭ ϭϵϲϰϯ

Summa fondkapital 324 375 303 031

Summa fondkapital och skulder 350 741 335 101

WŽƐƚĞƌŝŶŽŵůŝŶũĞŶ ϭϳ͕ϮϮ

44 | ÅRSREDOVISNING 2016

Bilaga 5

Noter

dƌĞĚũĞWͲĨŽŶĚĞŶ͕ŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶƐŶƵŵŵĞƌϴϬϮϬϭϰͲϰϭϮϬ͕ćƌĞŶĂǀďƵīĞƌƞŽŶĚĞƌŶĂŝŶŽŵ sćƌĚĞƌŝŶŐĂǀŽŶŽƚĞƌĂĚĞĨĂƐƟŐŚĞƚƐĂŬƟĞƌďĂƐĞƌĂƐƉĊĞŶǀćƌĚĞƌŝŶŐĞŶůŝŐƚƐƵďƐƚĂŶƐ - ĚĞƚƐǀĞŶƐŬĂƉĞŶƐŝŽŶƐƐLJƐƚĞŵĞƚŵĞĚƐćƚĞŝ^ƚŽĐŬŚŽůŵ͘ƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĨƂƌƌćŬĞŶͲ ǀćƌĚĞŵĞƚŽĚĞŶŝĚĞŶŵĊŶĂŬƟĞŶŝŶƚĞǀĂƌŝƚĨƂƌĞŵĊůĨƂƌƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌƉĊĞŶĂŶĚƌĂŚĂŶĚƐ - ƐŬĂƉƐĊƌĞƚϮϬϭϲŚĂƌŐŽĚŬćŶƚƐĂǀƐƚLJƌĞůƐĞŶĚĞŶϮϰĨĞďƌƵĂƌŝϮϬϭϳ͘ZĞƐƵůƚĂƚƌćŬŶŝŶŐŽĐŚ ŵĂƌŬŶĂĚ͘/ŶŶĞŚĂǀŝŽŶŽƚĞƌĂĚĞĨĂƐƟŐŚĞƚƐĨƂƌĞƚĂŐǀćƌĚĞƌĂƐŵĞĚďĞĂŬƚĂŶĚĞĂǀƵƉƉƐŬũƵƚŶĂ ďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐƐŬĂĨĂƐƚƐƚćůůĂƐĂǀƌĞŐĞƌŝŶŐĞŶ͘ ƐŬĂƩĞƐŬƵůĚĞƌƟůůĚĞƚǀćƌĚĞƐŽŵĂŶǀćŶĚƐǀŝĚĨĂƐƟŐŚĞƚƐƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌǀŝůŬĞƚƐŬŝůũĞƌƐŝŐ ŵŽƚĚĞŶǀćƌĚĞƌŝŶŐƐŽŵƐŬĞƌŝƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶŚŽƐĨĂƐƟŐŚĞƚƐĨƂƌĞƚĂŐĞŶ͘

EKdϭപZĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐƐͲŽĐŚǀćƌĚĞƌŝŶŐƐƉƌŝŶĐŝƉĞƌ

ŶůŝŐƚůĂŐĞŶ;ϮϬϬϬ͗ϭϵϮͿŽŵĂůůŵćŶŶĂƉĞŶƐŝŽŶƐĨŽŶĚĞƌƐŬĂĊƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶƵƉƉƌćƩĂƐ KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ ŵĞĚƟůůćŵƉŶŝŶŐĂǀŐŽĚƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐƐƐĞĚ͕ǀĂƌǀŝĚĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌƐŽŵĨŽŶĚŵĞĚůĞŶƉůĂĐĞ - &ƂƌŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌďĞƐƚćŵƐǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞƵƟĨƌĊŶ ƌĂƚƐŝƐŬĂƵƉƉƚĂƐƟůůŵĂƌŬŶĂĚƐǀćƌĚĞƚ͘DĞĚĚĞŶŶĂƵƚŐĊŶŐƐƉƵŶŬƚŚĂƌ&ƂƌƐƚĂƟůů&ũćƌĚĞ ďĂůĂŶƐĚĂŐĞŶƐŽĸĐŝĞůůĂŵĂƌŬŶĂĚƐŶŽƚĞƌŝŶŐ;ŽŌĂƐƚŬƂƉŬƵƌƐͿĞŶůŝŐƚĨŽŶĚĞŶƐǀĂůĚĂŝŶĚĞdžͲ WͲĨŽŶĚĞŶƵƚĂƌďĞƚĂƚŐĞŵĞŶƐĂŵŵĂƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐƐͲŽĐŚǀćƌĚĞƌŝŶŐƐƉƌŝŶĐŝƉĞƌǀŝůŬĂŚĂƌ ůĞǀĞƌĂŶƚƂƌ͘/ŶŶĞŚĂǀƐŽŵŝŶƚĞŝŶŐĊƌŝŝŶĚĞdžǀćƌĚĞƌĂƐƟůůŶŽƚĞƌĂĚĞƉƌŝƐĞƌŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂŝ ƟůůćŵƉĂƚƐŽĐŚƐĂŵŵĂŶĨĂƩĂƐŶĞĚĂŶ͘ ĞŶĂŬƟǀŵĂƌŬŶĂĚ͘/ĚĞĨĂůůŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚĞŶŝŶƚĞŚĂŶĚůĂƐƉĊĞŶĂŬƟǀŵĂƌŬŶĂĚŽĐŚƟůůĨƂƌ - &ŽŶĚĞƌŶĂƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐƐͲŽĐŚǀćƌĚĞƌŝŶŐƐƉƌŝŶĐŝƉĞƌĂŶƉĂƐƐĂƐƐƵĐĐĞƐƐŝǀƚƟůůĚĞŶŝŶƚĞƌ - ůŝƚůŝŐĂŵĂƌŬŶĂĚƐƉƌŝƐĞƌŝŶƚĞĮŶŶƐĂƩƟůůŐĊǀćƌĚĞƌĂƐŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚĞƚŵĞĚŚũćůƉĂǀĂůůŵćŶƚ ŶĂƟŽŶĞůůĂƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐƐƐƚĂŶĚĂƌĚĞŶ͕/&Z^͘ŌĞƌƐŽŵ/&Z^ćƌƵŶĚĞƌŽŵĂƌďĞƚŶŝŶŐ͕ŚĂƌĂŶ - ǀĞĚĞƌƚĂŐŶĂǀćƌĚĞƌŝŶŐƐŵŽĚĞůůĞƌƐŽŵŝŶŶĞďćƌĂƩŬĂƐƐĂŇƂĚĞŶĚŝƐŬŽŶƚĞƌĂƐƟůůƌĞůĞǀĂŶƚ ƉĂƐƐŶŝŶŐĞŶŚŝƫůůƐŝŶƌŝŬƚĂƚƐŵŽƚŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶƐŬƌĂǀĞŶůŝŐƚ/&Z^ϳŽĐŚ/&Z^ϭϯ͘ŶĨƵůůƐƚćŶĚŝŐ ǀćƌĚĞƌŝŶŐƐŬƵƌǀĂ͘ ĂŶƉĂƐƐŶŝŶŐƟůů/&Z^ƐŬƵůůĞŝŶƚĞǀćƐĞŶƚůŝŐƚƉĊǀĞƌŬĂƌĞĚŽǀŝƐĂƚƌĞƐƵůƚĂƚŽĐŚŬĂƉŝƚĂů͘dƌĞĚũĞ ^ŽŵƌćŶƚĞŝŶƚćŬƚƌĞĚŽǀŝƐĂƐƌćŶƚĂďĞƌćŬŶĂĚĞŶůŝŐƚĞīĞŬƟǀƌćŶƚĞŵĞƚŽĚĞŶďĂƐĞƌĂƚ WͲĨŽŶĚĞŶƵƉƉĨLJůůĞƌŬƌĂǀĞŶĨƂƌĂƩĚĞĮŶŝĞƌĂƐƐŽŵĞƩŝŶǀĞƐƚŵĞŶƞƂƌĞƚĂŐĞŶůŝŐƚ/&Z^ϭϬ͘ ƉĊƵƉƉůƵƉĞƚĂŶƐŬĂīŶŝŶŐƐǀćƌĚĞ͘ĞƚƵƉƉůƵƉŶĂĂŶƐŬĂīŶŝŶŐƐǀćƌĚĞƚćƌĚĞƚĚŝƐŬŽŶ - DŽƚŶƵŐćůůĂŶĚĞ/&Z^ćƌĞŶĚĂƐƚƂƌƌĞƐŬŝůůŶĂĚĞŶĂƩŬĂƐƐĂŇƂĚĞƐĂŶĂůLJƐĞũƵƉƉƌćƩĂƐ͘ ƚĞƌĂĚĞŶƵǀćƌĚĞƚĂǀĨƌĂŵƟĚĂďĞƚĂůŶŝŶŐĂƌ͕ĚćƌĚŝƐŬŽŶƚĞƌŝŶŐƐƌćŶƚĂŶƵƚŐƂƌƐĂǀĚĞŶ ĞīĞŬƟǀĂƌćŶƚĂŶǀŝĚĂŶƐŬĂīŶŝŶŐƐƟĚƉƵŶŬƚĞŶ͘ĞƩĂŝŶŶĞďćƌĂƩĨƂƌǀćƌǀĂĚĞƂǀĞƌͲ īćƌƐĚĂŐƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐ ŽĐŚƵŶĚĞƌǀćƌĚĞŶƉĞƌŝŽĚŝƐĞƌĂƐƵŶĚĞƌĊƚĞƌƐƚĊĞŶĚĞůƂƉƟĚĞůůĞƌƟůůŶćƐƚĂƌćŶƚĞͲ dƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌŝǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌŽĐŚĚĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚƉĊƉĞŶŶŝŶŐͲŽĐŚŽďůŝŐĂƟŽŶƐ - ũƵƐƚĞƌŝŶŐƐƟůůĨćůůĞŽĐŚŝŶŐĊƌŝƌĞĚŽǀŝƐĂĚƌćŶƚĞŝŶƚćŬƚ͘sćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌƟůůĨƂůũĚĂǀ ŵĂƌŬŶĂĚĞŶ͕ĂŬƟĞŵĂƌŬŶĂĚĞŶŽĐŚǀĂůƵƚĂŵĂƌŬŶĂĚĞŶƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ ƌćŶƚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌƌĞĚŽǀŝƐĂƐƵŶĚĞƌŶĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚĨƂƌƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ͕ŵĞĚĂŶ ƉĞƌĂīćƌƐĚĂŐĞŶ͕ĚǀƐ͘ǀŝĚĚĞŶƟĚƉƵŶŬƚĚĊĚĞǀćƐĞŶƚůŝŐĂƌćƫŐŚĞƚĞƌŶĂŽĐŚĚćƌŵĞĚ ǀćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌƟůůĨƂůũĚĂǀǀĂůƵƚĂŬƵƌƐĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌƌĞĚŽǀŝƐĂƐƵŶĚĞƌŶĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ ƌŝƐŬĞƌŶĂƂǀĞƌŐĊƌŵĞůůĂŶƉĂƌƚĞƌŶĂ͘&ŽƌĚƌĂŶƉĊĞůůĞƌƐŬƵůĚĞŶƟůůŵŽƚƉĂƌƚĞŶŵĞůůĂŶ ǀĂůƵƚĂŬƵƌƐĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌ͘ ĂīćƌƐĚĂŐŽĐŚůŝŬǀŝĚĚĂŐƌĞĚŽǀŝƐĂƐƵŶĚĞƌƂǀƌŝŐĂƟůůŐĊŶŐĂƌƌĞƐƉĞŬƟǀĞƂǀƌŝŐĂƐŬƵůĚĞƌ͘ PǀƌŝŐĂƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌ͕ĨƌĂŵĨƂƌĂůůƚƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌĂǀƐĞĞŶĚĞŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌ͕ƌĞĚŽͲ ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ ǀŝƐĂƐŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶƉĞƌůŝŬǀŝĚĚĂŐĞŶ͕ǀŝůŬĞƚƂǀĞƌĞŶƐƐƚćŵŵĞƌŵĞĚŵĂƌŬŶĂĚƐƉƌĂdž - &ƂƌĚĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚďĞƐƚćŵƐǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞďĂƐĞƌĂƚƉĊŶŽƚĞƌŝŶŐĂƌǀŝĚĊƌĞƚƐƐůƵƚ͘/ĚĞ ŝƐ͘ ĨĂůůŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚĞŶŝŶƚĞŚĂŶĚůĂƐƉĊĞŶĂŬƟǀŵĂƌŬŶĂĚŽĐŚƟůůĨƂƌůŝƚůŝŐĂŵĂƌŬŶĂĚƐƉƌŝƐĞƌ ŝŶƚĞĮŶŶƐĂƩƟůůŐĊ͕ǀćƌĚĞƌĂƐŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚĞƚŵĞĚŚũćůƉĂǀĂůůŵćŶƚǀĞĚĞƌƚĂŐŶĂǀćƌĚĞƌŝŶŐƐͲ EĞƩŽƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐ ŵŽĚĞůůĞƌĚćƌŝŶĚĂƚĂƵƚŐƂƌƐĂǀŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂŵĂƌŬŶĂĚƐĚĂƚĂ͘ &ŝŶĂŶƐŝĞůůĂƟůůŐĊŶŐĂƌŽĐŚƐŬƵůĚĞƌŶĞƩŽƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶŶćƌĚĞƚĮŶŶƐĞŶ ĞƌŝǀĂƚŬŽŶƚƌĂŬƚŵĞĚƉŽƐŝƟǀƚǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞƉĞƌďĂůĂŶƐĚĂŐĞŶƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐŽŵƟůůŐĊŶŐ ůĞŐĂůƌćƫŐŚĞƚĂƩŶĞƩŽƌĞĚŽǀŝƐĂƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌŽĐŚĚĞƚĮŶŶƐĞŶĂǀƐŝŬƚĂƩĞƌůćŐŐĂůŝŬǀŝĚ ĂƌŵĞĚĂŶŬŽŶƚƌĂŬƚŵĞĚŶĞŐĂƟǀƚǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐŽŵƐŬƵůĚĞƌ͘sćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐ - ŶĞƩŽĞůůĞƌƌĞĂůŝƐĞƌĂƟůůŐĊŶŐĞŶŽĐŚĞƌůćŐŐĂůŝŬǀŝĚĨƂƌƐŬƵůĚĞŶƐĂŵƟĚŝŐƚ͘ ĂƌƟůůĨƂůũĚĂǀǀĂůƵƚĂŬƵƌƐĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝƌĞƐƵůƚĂƚƌćŬŶŝŶŐĞŶƵŶĚĞƌŶĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ ǀĂůƵƚĂŬƵƌƐĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌŵĞĚĂŶƂǀƌŝŐĂǀćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐŽŵŶĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ KŵƌćŬŶŝŶŐĂǀƵƚůćŶĚƐŬǀĂůƵƚĂ ĚĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ͘^ŬŝůůŶĂĚĞŶŵĞůůĂŶƚĞƌŵŝŶƐŬƵƌƐŽĐŚĂǀŝƐƚĂŬƵƌƐĨƂƌǀĂůƵƚĂƚĞƌŵŝŶĞƌƉĞ dƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌŝƵƚůćŶĚƐŬǀĂůƵƚĂŽŵƌćŬŶĂƐƟůůƐǀĞŶƐŬĂŬƌŽŶŽƌŵĞĚĚĞŶǀĂůƵƚĂŬƵƌƐƐŽŵ ƌŝŽĚŝƐĞƌĂƐůŝŶũćƌƚƂǀĞƌƚĞƌŵŝŶƐŬŽŶƚƌĂŬƚĞƚƐůƂƉƟĚŽĐŚƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐŽŵƌćŶƚĂ͘ ŐćůůĞƌƉĊƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶƐĚĂŐĞŶ͘WĊďĂůĂŶƐĚĂŐĞŶƌćŬŶĂƐƟůůŐĊŶŐĂƌŽĐŚƐŬƵůĚĞƌŝƵƚůćŶĚƐŬ ǀĂůƵƚĂŽŵƟůůƐǀĞŶƐŬĂŬƌŽŶŽƌƟůůďĂůĂŶƐĚĂŐĞŶƐǀĂůƵƚĂŬƵƌƐĞƌ͘ ƚĞƌŬƂƉƐƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌ sćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌƉĊƟůůŐĊŶŐĂƌŽĐŚƐŬƵůĚĞƌŝƵƚůćŶĚƐŬǀĂůƵƚĂƵƉƉĚĞůĂƐŝĞŶĚĞůƐŽŵ sŝĚćŬƚĂĊƚĞƌŬƂƉƐƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶ͕Ɛ͘Ŭ͘ƌĞƉĂ͕ƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐĊůĚƟůůŐĊŶŐĨŽƌƚƐĂƩŝďĂůĂŶƐͲ ćƌŚćŶĨƂƌůŝŐƟůůǀćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĞŶĂǀƟůůŐĊŶŐĞŶĞůůĞƌƐŬƵůĚĞŶŝůŽŬĂůǀĂůƵƚĂŽĐŚĞŶĚĞů ƌćŬŶŝŶŐĞŶŽĐŚĞƌŚĊůůĞŶůŝŬǀŝĚƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐŽŵƐŬƵůĚ͘ĞƚƐĊůĚĂǀćƌĚĞƉĂƉƉƌĞƚƌĞĚŽǀŝƐĂƐ ƐŽŵćƌŽƌƐĂŬĂĚĂǀǀĂůƵƚĂŬƵƌƐĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĞŶ͘sĂůƵƚĂŬƵƌƐƌĞƐƵůƚĂƚƐŽŵƵƉƉƐƚĊƌǀŝĚĨƂƌćŶĚ - ƐŽŵƐƚćůůĚƉĂŶƚŝŶŽŵůŝŶũĞŶŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ͘^ŬŝůůŶĂĚĞŶŵĞůůĂŶůŝŬǀŝĚŝĂǀŝƐƚĂůĞĚĞƚŽĐŚ ƌŝŶŐĂǀǀĂůƵƚĂŬƵƌƐƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝƌĞƐƵůƚĂƚƌćŬŶŝŶŐĞŶƉĊƌĂĚĞŶEĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ǀĂůƵƚĂŬƵƌƐͲ ƚĞƌŵŝŶƐůĞĚĞƚƉĞƌŝŽĚŝƐĞƌĂƐƂǀĞƌůƂƉƟĚĞŶŽĐŚƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐŽŵƌćŶƚĂ͘ ĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌ͘

sćƌĚĞƉĂƉƉĞƌƐůĊŶ

ŬƟĞƌŝĚŽƩĞƌďŽůĂŐͬŝŶƚƌĞƐƐĞďŽůĂŐ hƚůĊŶĂĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶƟůůǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞŵĞĚĂŶ ŶůŝŐƚůĂŐĞŶŽŵĂůůŵćŶŶĂƉĞŶƐŝŽŶƐĨŽŶĚĞƌƵƉƉƚĂƐĂŬƟĞƌŝĚŽƩĞƌďŽůĂŐͬŝŶƚƌĞƐƐĞďŽůĂŐ ĞƌŚĊůůĞŶĞƌƐćƩŶŝŶŐĨƂƌƵƚůĊŶŝŶŐĞŶƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐŽŵƌćŶƚĞŝŶƚćŬƚŝƌĞƐƵůƚĂƚƌćŬŶŝŶŐ - ƟůůǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ͘sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞďĞƐƚćŵƐĞŶůŝŐƚƐĂŵŵĂŵĞƚŽĚĞƌƐŽŵƟůůćŵƉĂƐĨƂƌ ĞŶ͘ƌŚĊůůŶĂƐćŬĞƌŚĞƚĞƌĨƂƌƵƚůĊŶĂĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌŬĂŶďĞƐƚĊĂǀǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌŽĐŚͬ ŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͘<ƌĂǀƉĊĂƩƵƉƉƌćƩĂŬŽŶĐĞƌŶƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĨƂƌĞůŝŐŐĞƌŝŶƚĞ͘ ĞůůĞƌŬŽŶƚĂŶƚĞƌ͘/ĚĞĨĂůůdƌĞĚũĞWͲĨŽŶĚĞŶŚĂƌƌćƩĂƩĨƂƌĨŽŐĂƂǀĞƌĞƌŚĊůůĞŶŬŽŶƚĂŶƚͲ ƐćŬĞƌŚĞƚƌĞĚŽǀŝƐĂƐĚĞŶŶĂŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶƐŽŵĞŶƟůůŐĊŶŐŽĐŚĞŶŵŽƚƐǀĂƌĂŶĚĞ sćƌĚĞƌŝŶŐĂǀĮŶĂŶƐŝĞůůĂŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ ƐŬƵůĚ͘/ĚĞĨĂůůĨŽŶĚĞŶŝŶƚĞĨƂƌĨŽŐĂƌƂǀĞƌƐćŬĞƌŚĞƚĞŶƌĞĚŽǀŝƐĂƐĚĞŶĞƌŚĊůůŶĂƐćŬĞƌ - &ŽŶĚĞŶƐƐĂŵƚůŝŐĂƉůĂĐĞƌŝŶŐĂƌǀćƌĚĞƌĂƐƟůůǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞǀĂƌǀŝĚƐĊǀćůƌĞĂůŝƐĞƌĂĚĞƐŽŵ ŚĞƚĞŶŝŶƚĞŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶƵƚĂŶĂŶŐĞƐƐĞƉĂƌĂƚƵŶĚĞƌƌƵďƌŝŬĞŶ͟^ƚćůůĚĂƉĂŶƚĞƌ͕ ŽƌĞĂůŝƐĞƌĂĚĞǀćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝƌĞƐƵůƚĂƚƌćŬŶŝŶŐĞŶ͘/ƌĂĚĞƌŶĂEĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ ĂŶƐǀĂƌƐĨƂƌďŝŶĚĞůƐĞƌŽĐŚƚĂŐĂŶĚĞŶ͘͟hŶĚĞƌĚĞŶŶĂƌƵďƌŝŬƌĞĚŽǀŝƐĂƐćǀĞŶǀćƌĚĞƚ ƉĞƌƟůůŐĊŶŐƐƐůĂŐŝŶŐĊƌƐĊůĞĚĞƐƐĊǀćůƌĞĂůŝƐĞƌĂĚĞƐŽŵŽƌĞĂůŝƐĞƌĂĚĞƌĞƐƵůƚĂƚ͘/ĚĞĨĂůůŚćŶ - ĂǀƵƚůĊŶĂĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌ͕ƐĂŵƚƐćŬĞƌŚĞƚĞƌĨƂƌĚĞƐƐĂ͘ ǀŝƐŶŝŶŐŶĞĚĂŶƐŬĞƌƟůůǀĂůĚŝŶĚĞdžůĞǀĞƌĂŶƚƂƌ͕ƐĞĨŽŶĚĞŶƐŚĞŵƐŝĚĂĨƂƌŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶŬƌŝŶŐ ĂŬƚƵĞůůĂŝŶĚĞdž͘EĞĚĂŶďĞƐŬƌŝǀƐŚƵƌǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞĨĂƐƚƐƚćůůƐĨƂƌĨŽŶĚĞŶƐŽůŝŬĂƉůĂĐĞƌŝŶŐĂƌ͘ WŽƐƚĞƌƐŽŵƌĞĚŽǀŝƐĂƐĚŝƌĞŬƚŵŽƚĨŽŶĚŬĂƉŝƚĂůĞƚ /ŶͲŽĐŚƵƚďĞƚĂůŶŝŶŐĂƌƐŽŵŚĂƌƐŬĞƩŵŽƚƉĞŶƐŝŽŶƐƐLJƐƚĞŵĞƚƌĞĚŽǀŝƐĂƐĚŝƌĞŬƚŵŽƚĨŽŶĚ - EŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ ŬĂƉŝƚĂůĞƚ͘ &ƂƌĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌƐŽŵćƌƵƉƉƚĂŐŶĂƟůůŚĂŶĚĞůǀŝĚĞŶƌĞŐůĞƌĂĚŵĂƌŬŶĂĚĞůůĞƌ ŚĂŶĚĞůƐƉůĂƪŽƌŵ͕ďĞƐƚćŵƐǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞƵƟĨƌĊŶďĂůĂŶƐĚĂŐĞŶƐŽĸĐŝĞůůĂŵĂƌŬŶĂĚƐͲ WƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ ŶŽƚĞƌŝŶŐĞŶůŝŐƚĨŽŶĚĞŶƐǀĂůĚĂŝŶĚĞdžůĞǀĞƌĂŶƚƂƌ͕ŽŌĂƐƚŐĞŶŽŵƐŶŝƩƐŬƵƌƐ͘/ŶŶĞŚĂǀƐŽŵ WƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝƌĞƐƵůƚĂƚƌćŬŶŝŶŐĞŶƐŽŵĞŶĂǀĚƌĂŐƐƉŽƐƚƵŶĚĞƌƌƂƌĞůƐĞŶƐ ŝŶƚĞŝŶŐĊƌŝŝŶĚĞdžǀćƌĚĞƌĂƐƟůůŶŽƚĞƌĂĚĞƉƌŝƐĞƌŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂŝĞŶĂŬƟǀŵĂƌŬŶĂĚ͘ ŝŶƚćŬƚĞƌ͘ĞƵƚŐƂƌƐĂǀĞdžƚĞƌŶĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌĨƂƌĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐƚũćŶƐƚĞƌ͕ƐĊƐŽŵĚĞƉĊďĂŶŬƐͲ ƌůĂŐĚĂĐŽƵƌƚĂŐĞŬŽƐƚŶĂĚĞƌƌĞƐƵůƚĂƞƂƌƐƵŶĚĞƌŶĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌ͘ ĂƌǀŽĚĞŶŽĐŚĨĂƐƚĂĂƌǀŽĚĞŶƟůůĞdžƚĞƌŶĂĨƂƌǀĂůƚĂƌĞƐĂŵƚĨĂƐƚĂĂǀŐŝŌĞƌĨƂƌŶŽƚĞƌĂĚĞ ĨŽŶĚĞƌ͘WƌĞƐƚĂƟŽŶƐďĂƐĞƌĂĚĞĂƌǀŽĚĞŶ͕ƐŽŵƵƚŐĊƌŶćƌĨƂƌǀĂůƚĂƌĞƵƉƉŶĊƌĞŶĂǀŬĂƐƚŶŝŶŐ KŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ ƵƚƂǀĞƌƂǀĞƌĞŶƐŬŽŵŵĞŶŶŝǀĊĚćƌǀŝŶƐƚĚĞůŶŝŶŐƟůůćŵƉĂƐ͕ƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐŽŵĂǀŐĊĞŶĚĞƉŽƐƚ &ƂƌĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌƐŽŵŝŶƚĞćƌƵƉƉƚĂŐŶĂƟůůŚĂŶĚĞůǀŝĚĞŶƌĞŐůĞƌĂĚŵĂƌŬŶĂĚĞůůĞƌ ƵŶĚĞƌŶĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚĨƂƌĂŬƚƵĞůůƚƟůůŐĊŶŐƐƐůĂŐŝƌĞƐƵůƚĂƚƌćŬŶŝŶŐĞŶ͘ ŚĂŶĚĞůƐƉůĂƪŽƌŵ͕ďĞƐƚćŵƐǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞďĂƐĞƌĂƚƉĊǀćƌĚĞƌŝŶŐĞƌŚĊůůĞŶĨƌĊŶŵŽƚƉĂƌƚĞŶ &ƂƌǀĂůƚĂƌĂƌǀŽĚĞŶĨƂƌŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͕ĨƂƌǀŝůŬĂĊƚĞƌďĞƚĂůŶŝŶŐŵĞĚŐĞƐ ĞůůĞƌĂŶŶĂŶĞdžƚĞƌŶƉĂƌƚ͘sćƌĚĞƌŝŶŐĞŶƵƉƉĚĂƚĞƌĂƐĚĊŶLJǀćƌĚĞƌŝŶŐĞƌŚĊůůŝƚƐŽĐŚũƵƐƚĞƌĂƐ ĨƂƌĞǀŝŶƐƚĚĞůŶŝŶŐŽĐŚĚćƌĊƚĞƌďĞƚĂůŶŝŶŐďĞĚƂŵƐƐŽŵƐĂŶŶŽůŝŬ͕ƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐŽŵĂŶƐŬĂī - ĨƂƌĞǀĞŶƚƵĞůůĂŬĂƐƐĂŇƂĚĞŶĨƌĂŵƟůůďŽŬƐůƵƚƐƟůůĨćůůĞƚ͘/ĚĞĨĂůůĨŽŶĚĞŶƉĊŐŽĚĂŐƌƵŶĚĞƌ ŶŝŶŐƐŬŽƐƚŶĂĚŽĐŚŬŽŵŵĞƌĚćƌŵĞĚŝŶŐĊŝĚĞƚŽƌĞĂůŝƐĞƌĂĚĞƌĞƐƵůƚĂƚĞƚ͘ ďĞĚƂŵĞƌĂƩǀćƌĚĞƌŝŶŐĞŶćƌĨĞůĂŬƟŐƐŬĞƌĞŶũƵƐƚĞƌŝŶŐĂǀĞƌŚĊůůĞŶǀćƌĚĞƌŝŶŐ͘sćƌĚĞƌŝŶŐ - /ƂǀƌŝŐĂĨĂůůƌĞĚŽǀŝƐĂƐĚĞƐŽŵƉƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ͘ ĞŶĂǀƐĞĞŶĚĞŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŶĚĞůĂƌĨƂůũĞƌ/WsƐ;/ŶƚĞƌŶĂƟŽŶĂůWƌŝǀĂƚĞƋƵŝƚLJĂŶĚsĞŶƚƵƌĞ ĂƉŝƚĂůsĂůƵĂƟŽŶ'ƵŝĚĞůŝŶĞƐͿƉƌŝŶĐŝƉĞƌĞůůĞƌůŝŬǀćƌĚŝŐĂǀćƌĚĞƌŝŶŐƐƉƌŝŶĐŝƉĞƌŽĐŚƐŬĂŝ Rörelsens kostnader ĨƂƌƐƚĂŚĂŶĚǀĂƌĂďĂƐĞƌĂƚƉĊƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌŵĞĚƚƌĞĚũĞƉĂƌƚ͕ŵĞŶćǀĞŶĂŶĚƌĂǀćƌĚĞƌŝŶŐƐ - ^ĂŵƚůŝŐĂĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ͕ĞdžŬůƵƐŝǀĞĐŽƵƌƚĂŐĞ͕ĂƌǀŽĚĞŶƟůůĞdžƚĞƌŶĂĨƂƌǀĂůƚĂƌĞŽĐŚ ŵĞƚŽĚĞƌŬĂŶĂŶǀćŶĚĂƐ͘ ĚĞƉĊďĂŶŬƐĂƌǀŽĚĞŶ͕ƌĞĚŽǀŝƐĂƐƵŶĚĞƌƌƂƌĞůƐĞŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ͘/ŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐĂƌŝŝŶǀĞŶƚĂƌŝĞƌ

ÅRSREDOVISNING 2016 | 45

Bilaga 5

dZ:Wͳ&KEE | NOTER

EKdϭപĨŽƌƚƐ͘ NOT 4പEĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ

Mkr 2016 2015 ƐĂŵƚĞŐĞŶƵƚǀĞĐŬůĂĚŽĐŚĨƂƌǀćƌǀĂĚƉƌŽŐƌĂŵǀĂƌĂŬŽƐƚŶĂĚƐĨƂƌƐŝŶŽƌŵĂůĨĂůůĞƚůƂƉĂŶĚĞ͘ ZĞĂůŝƐĂƟŽŶƐƌĞƐƵůƚĂƚ ϭϮϬϲ ϯϳϮϴ ^ŬĂƩĞƌ KƌĞĂůŝƐĞƌĂĚĞǀćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌ ϰϵϬϰ ϮϵϬϴ dƌĞĚũĞWͲĨŽŶĚĞŶćƌďĞĨƌŝĂĚĨƌĊŶĂůůŝŶŬŽŵƐƚƐŬĂƩǀŝĚƉůĂĐĞƌŝŶŐĂƌŝ^ǀĞƌŝŐĞ͘ EĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ 6 110 6 636 ^ŬĂƩƉĊƵƚĚĞůŶŝŶŐĂƌŽĐŚŬƵƉŽŶŐƐŬĂƩĞƌƐŽŵƉĊĨƂƌĞƐŝǀŝƐƐĂůćŶĚĞƌŶĞƩŽƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝ ƌĞƐƵůƚĂƚƌćŬŶŝŶŐĞŶƵŶĚĞƌƌĞƐƉĞŬƟǀĞŝŶƚćŬƚƐƐůĂŐ͘ &ŽŶĚĞŶćƌĨƌĊŶŽĐŚŵĞĚϮϬϭϮƌĞŐŝƐƚƌĞƌĂĚƟůůŵĞƌǀćƌĚĞƐƐŬĂƩŽĐŚĚćƌŵĞĚƐŬĂƩĞͲ ZĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶĂǀĞdžƚĞƌŶĂĨƂƌǀĂůƚĂƌĂƌǀŽĚĞŶƟůůŽŶŽƚĞƌĂĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌƐŬĞƌĞŶůŝŐƚƚǀĊŽůŝŬĂ ƐŬLJůĚŝŐƟůůŵĞƌǀćƌĚĞƐƐŬĂƩĨƂƌĨƂƌǀćƌǀĨƌĊŶƵƚůĂŶĚĞƚ͘&ŽŶĚĞŶŚĂƌŝŶƚĞƌćƩĂƩĊƚĞƌĨĊďĞƚĂůĚ ƉƌŝŶĐŝƉĞƌďĞƌŽĞŶĚĞƉĊŽŵƵŶĚĞƌůŝŐŐĂŶĚĞĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐĂǀƚĂůŵĞĚŐĞƌĊƚĞƌďĞƚĂůŶŝŶŐĨƂƌĞ ŵĞƌǀćƌĚĞƐƐŬĂƩ͘<ŽƐƚŶĂĚƐĨƂƌĚŵĞƌǀćƌĚĞƐƐŬĂƩŝŶŬůƵĚĞƌĂƐŝƌĞƐƉĞŬƟǀĞŬŽƐƚŶĂĚƐƉŽƐƚ͘ ǀŝŶƐƚĚĞůŶŝŶŐŝƐĂŵďĂŶĚŵĞĚĨƌĂŵƟĚĂǀŝŶƐƚŐŝǀĂŶĚĞĂǀLJƩƌŝŶŐĂƌĞůůĞƌĞũ͘/ĨĂůůĚćƌĂǀƚĂůĞŶ ǀƌƵŶĚŶŝŶŐĂƌ ŵĞĚŐĞƌƐĊĚĂŶĊƚĞƌďĞƚĂůŶŝŶŐƌĞĚŽǀŝƐĂƐĞƌůĂŐĚĂĂƌǀŽĚĞŶƐŽŵĞŶĚĞůĂǀƟůůŐĊŶŐĞŶƐĂŶ - ǀƌƵŶĚŶŝŶŐƐĚŝīĞƌĞŶƐĞƌŝƚĂďĞůůĞƌŬĂŶĨƂƌĞŬŽŵŵĂ͘ ƐŬĂīŶŝŶŐƐǀćƌĚĞŽĐŚďĞůĂƐƚĂƌĚćƌŵĞĚŽƌĞĂůŝƐĞƌĂƚŶĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚĨƂƌŽŶŽƚĞƌĂĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ͘ ƚĞƌďĞƚĂůĚĂĨƂƌǀĂůƚĂƌĂƌǀŽĚĞŶƉĊǀĞƌŬĂƌĨƂůũĂŬƚůŝŐĞŶŽƌĞĂůŝƐƌĞĂƚƌĞƐƵůƚĂƚĞƚƉŽƐŝƟǀƚ͘/ĨĂůů ĚćƌĂǀƚĂůĞƚŝŶƚĞŵĞĚŐĞƌĊƚĞƌďĞƚĂůŶŝŶŐŬŽƐƚŶĂĚƐĨƂƌƐĞƌůĂŐƚĂƌǀŽĚĞĚŝƌĞŬƚƵŶĚĞƌƉƌŽǀŝ - ƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ͘ hŶĚĞƌĊƌĞƚŚĂƌƚŽƚĂůƚϮϬϰ;ϭϲϱͿŵŝůũŽŶĞƌŬƌŽŶŽƌĞƌůĂŐƚƐŝĨƂƌǀĂůƚĂƌĂƌǀŽĚĞŶĂǀƐĞĞŶĚĞ ŽŶŽƚĞƌĂĚĞ ƟůůŐĊŶŐĂƌ͕ ǀĂƌĂǀ ϭϴϴ ;ϭϰϵͿ ŵŝůũŽŶĞƌ ŬƌŽŶŽƌ ŵĞĚŐĞƌ ĊƚĞƌďĞƚĂůŶŝŶŐ ĞŶůŝŐƚ ŽǀĂŶƐƚĊĞŶĚĞƉƌŝŶĐŝƉ͘hŶĚĞƌĊƌĞƚŚĂƌćǀĞŶϭϴϬ;ϮϭϵͿŵŝůũŽŶĞƌŬƌŽŶŽƌĊƚĞƌďĞƚĂůƚƐŽĐŚĚĞƚ ŽƌĞĂůŝƐĞƌĂĚĞƌĞƐƵůƚĂƚĞƚĨƂƌŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌŚĂƌĚćƌŵĞĚŶĞƩŽƉĊǀĞƌŬĂƚƐ ŶĞŐĂƟǀƚŵĞĚϴ;ƉŽƐŝƟǀƚŵĞĚϳϬͿŵŝůũŽŶĞƌŬƌŽŶŽƌ͘ƌůĂŐĚĂĂƌǀŽĚĞŶĚćƌĂǀƚĂůĞũŵĞĚŐĞƌ ĊƚĞƌďĞƚĂůŶŝŶŐƵƉƉŐŝĐŬƟůůϭϲ;ϭϱͿŵŝůũŽŶĞƌŬƌŽŶŽƌŽĐŚƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐĊƐŽŵƉƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚ - ŶĂĚĞƌ͘^ĞŶŽƚϱWƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ͘ NOTϮപZćŶƚĞŶĞƩŽ ĊďĞƚĂůĚĂŽĐŚĊƚĞƌďĞƚĂůĚĂĨƂƌǀĂůƚĂƌĂƌǀŽĚĞŶĨƂƌŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌƟĚŝ - ŐĂƌĞŚĂƌƌĞĚŽǀŝƐĂƚƐŶĞƩŽ͕ŚĂƌĨƂƌĞŐĊĞŶĚĞĊƌƐƐŝīƌŽƌćŶĚƌĂƚƐĨƂƌĂƩďůŝũćŵĨƂƌďĂƌĂŵĞĚ Mkr 2016 2015 ŶƵƌĞĚŽǀŝƐĂĚĞďƌƵƩŽďĞůŽƉƉ͘

Ränteintäkter

KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞŝŶƚćŬƚĞƌ ϭϳϵϯ ϮϮϬϳ ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ ϭϭϬϯ ϭϭϬϵϵ sćƌĚĞƉĂƉƉĞƌƐůĊŶ͕ĂŬƟĞƌ ϭϱϵ ϲϱ sćƌĚĞƉĂƉƉĞƌƐůĊŶ͕ŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌ ϲϬ 33 PǀƌŝŐĂƌćŶƚĞŝŶƚćŬƚĞƌ ϮϬ 17

Summa ränteintäkter 3 135 13 420 NOT 5പWƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ

Räntekostnader

ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ ϮϯϲϮ ϭϭϴϲϮ Mkr 2016 2015 džƚĞƌŶĂĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐĂƌǀŽĚĞŶŶŽƚĞƌĂĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ ϭϱϮ ϭϯϵ PǀƌŝŐĂƌćŶƚĞŬŽƐƚŶĂĚĞƌ Ϭ Ϭ džƚĞƌŶĂĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐĂƌǀŽĚĞŶŽŶŽƚĞƌĂĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ ϭϲ ϭϱ

Summa räntekostnader 2 362 11 862

PǀƌŝŐĂƉƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌŝŶŬů͘ĚĞƉĊďĂŶŬƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 12 ϭϲ

ZćŶƚĞŶĞƩŽ 773 1 559 ^ƵŵŵĂƉƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 180 170

/ƉƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝŶƚĞƉƌĞƐƚĂƟŽŶƐďĂƐĞƌĂĚĞĂƌǀŽĚĞŶ͕ǀŝůŬĂƵƉƉŐŝĐŬƟůů ϭϴϯ;ϭϭϯͿŵŝůũŽŶĞƌŬƌŽŶŽƌ͕ǀĂƌĂǀϭϲϰ;ϴϱͿŵŝůũŽŶĞƌŬƌŽŶŽƌĂǀƐĞƌŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚϭϵ ;ϮϴͿŵŝůũŽŶĞƌŬƌŽŶŽƌĂǀƐĞƌŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͘ĞƐƐĂƌĞĚŽǀŝƐĂƐĚŝƌĞŬƚŵŽƚ ŶĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚĨƂƌƌĞƐƉĞŬƟǀĞƟůůŐĊŶŐƐƐůĂŐ͘ hŶĚĞƌůŝŐŐĂŶĚĞĂǀŐŝŌĞƌŝĞƚŽƚĂůƌĞƚƵƌŶƐǁĂƉƐ;dZ^Ϳ 1 ƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝŶƚĞŝ ƉƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌƵƚĂŶƐŽŵĞŶĚĞůĂǀǀćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĞŶƵŶĚĞƌEĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ ĚĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ͘&ƂƌϮϬϭϲƵƉƉŐĊƌƵŶĚĞƌůŝŐŐĂŶĚĞŬŽƐƚŶĂĚĞƌŝdZ^ĞƌƟůůϭϮ;ϮϬͿ NOT 3പEĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ ŵŝůũŽŶĞƌŬƌŽŶŽƌ͘

ϭͿ^ĞŽƌĚůŝƐƚĂƐ͘ϲϲ Mkr 2016 2015 ZĞƐƵůƚĂƚŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ ϵϴϴϴ ϰϱϭϲ ǀŐĊƌĐŽƵƌƚĂŐĞ Ͳϳϴ Ͳϵϴ

EĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ 9 811 4 418

46 | ÅRSREDOVISNING 2016

Bilaga 5

NOTER | dZ:Wͳ&KEE

NOTϲപWĞƌƐŽŶĂů

2016 2015

ǀĂƌĂǀ ǀĂƌĂǀ ƚŽƚĂůƚ ŬǀŝŶŶŽƌ ƚŽƚĂůƚ ŬǀŝŶŶŽƌ DĞĚĞůĂŶƚĂůĂŶƐƚćůůĚĂ ϱϱ ϭϵ ϱϰ ϭϵ ŶƐƚćůůĚĂϯϭͬϭϮ ϱϳ 21 ϱϭ 17 ŶƚĂůŝůĞĚŶŝŶŐƐŐƌƵƉƉĞŶϯϭͬϭϮ 4 2 4 2

^ŽĐŝĂůĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌ Personalkostnader i tkr, 2016 >ƂŶĞƌŽĐŚĂƌǀŽĚĞŶ ZƂƌůŝŐĂĞƌƐćƩŶŝŶŐĂƌ WĞŶƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ ǀĂƌĂǀůƂŶĞǀćdžůŝŶŐ ŝŶŬů͘ƐćƌƐŬŝůĚůƂŶĞƐŬĂƩ ^ƵŵŵĂ ^ƚLJƌĞůƐĞŶƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕ WćƌEƵĚĞƌ 111 ϯϱ ϭϰϱ PǀƌŝŐĂƐƚLJƌĞůƐĞůĞĚĂŵƂƚĞƌ DĂůŝŶũƂƌŬŵŽ͕ďƂƌũĂĚĞϮϬϭϲ Ϯϱ ϴ 33 ^ŽŶĂƚƵƌŵĂŶͲKůƐƐŽŶ͕ƐůƵƚĂĚĞ ϮϬϭϲ Ϯϱ ϴ 33 ũƂƌŶƂƌũĞƐƐŽŶ ϭϬϮ 32 134 /ŶŐĂͲ>ŝůůĂƌůďĞƌŐ 72 22 ϵϰ WĞƚĞƌŶŐůƵŶĚ ϱϬ ϴ ϱϴ 'ƵŶǀŽƌŶŐƐƚƌƂŵ͕ƐůƵƚĂĚĞϮϬϭϲ Ϯϱ 4 Ϯϵ >ĂƌƐƌŶƐćƚĞƌ ϲϭ ϭϵ ϴϬ WĞƚĞƌ,ĞůůďĞƌŐ ϲϭ ϭϵ ϴϬ <ĞƌƐƟŶ>ŝŶĚďĞƌŐ'ƂƌĂŶƐƐŽŶ͕ ďƂƌũĂĚĞϮϬϭϲ ϰϲ ϭϱ ϲϭ ůŝƐĂďĞƚŚhŶĞůů ϱϬ ϭϲ ϲϲ

Summa 627 186 813

s<ĞƌƐƟŶ,ĞƐƐŝƵƐ ϯϯϳϯ - ϮϮϭϲ ϵϭϳ ϭϱϵϳ ϳϭϴϳ >ĞĚŶŝŶŐƐŐƌƵƉƉĞŶĞdžŬů͘s DĂƫĂƐLJůƵŶĚ ϭϴϮϳ 427 ϲϳϴ ϮϵϯϮ DĊƌƚĞŶ>ŝŶĚĞďŽƌŐ Ϯϵϯϱ ϳϳϵ ϭϭϭϭ ϰϴϮϱ >ŝů>ĂƌĊƐ>ŝŶĚŐƌĞŶ ϭϯϳϰ ϰϯϬ ϱϯϲ Ϯϯϰϭ

^ƵŵŵĂůĞĚŶŝŶŐƐŐƌƵƉƉĞŶĞdžŬů͘s 6 136 - 1 636 - 2 325 10 097

PǀƌŝŐĂĂŶƐƚćůůĚĂ ϱϰϳϰϭ ϰϰϴϲ ϭϳϳϴϱ ϮϬϵϵ ϮϮϲϮϱ ϵϵϲϯϳ

Summa anställda 64 250 4 486 21 637 3 016 26 547 116 920

PǀƌŝŐĂƉĞƌƐŽŶĂůŬŽƐƚŶĂĚĞƌ ϯϬϳϭ

Summa personalkostnader 64 877 4 486 21 637 3 016 26 733 120 804

^ŽĐŝĂůĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌ Personalkostnader i tkr, 2015 >ƂŶĞƌŽĐŚĂƌǀŽĚĞŶ ZƂƌůŝŐĂĞƌƐćƩŶŝŶŐĂƌ WĞŶƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ ǀĂƌĂǀůƂŶĞǀćdžůŝŶŐ ŝŶŬů͘ƐćƌƐŬŝůĚůƂŶĞƐŬĂƩ ^ƵŵŵĂ ^ƚLJƌĞůƐĞŶƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕ WćƌEƵĚĞƌ ϭϭϬ ϯϱ ϭϰϱ PǀƌŝŐĂƐƚLJƌĞůƐĞůĞĚĂŵƂƚĞƌ ^ŽŶĂƚƵƌŵĂŶͲKůƐƐŽŶ 71 22 ϵϰ ũƂƌŶƂƌũĞƐƐŽŶ ϭϬϮ 32 134 /ŶŐĂͲ>ŝůůĂƌůďĞƌŐ 71 22 ϵϰ WĞƚĞƌŶŐůƵŶĚ ϱϬ ϭϲ ϲϲ 'ƵŶǀŽƌŶŐƐƚƌƂŵ ϱϬ ϭϲ ϲϲ >ĂƌƐƌŶƐćƚĞƌ ϲϭ ϭϵ ϴϬ WĞƚĞƌ,ĞůůďĞƌŐ ϲϭ ϭϵ ϴϬ ůŝƐĂďĞƚŚhŶĞůů ϱϬ ϭϲ ϲϲ

Summa 626 197 823

s<ĞƌƐƟŶ,ĞƐƐŝƵƐ ϯϯϭϯ Ϯϭϴϭ ϴϴϵ ϭϱϳϬ ϳϬϲϰ >ĞĚŶŝŶŐƐŐƌƵƉƉĞŶĞdžŬů͘s DĂƫĂƐLJůƵŶĚ ϭϲϳϯ 427 ϲϮϵ ϮϳϯϬ <Ğƌŝŵ<ĂƐŬĂů;ĂǀŐŝĐŬƵƌ ůĞĚŶŝŶŐƐŐƌƵƉƉĞŶŽŬƚŽďĞƌϮϬϭϱͿ Ϯϯϱϯ ϲϰϬ ϴϵϱ ϯϴϴϴ DĊƌƚĞŶ>ŝŶĚĞďŽƌŐ Ϯϲϲϯ ϲϳϵ ϭϬϬϮ ϰϯϰϰ >ŝů>ĂƌĊƐ>ŝŶĚŐƌĞŶ ϭϯϱϲ ϰϯϱ ϱϯϮ ϮϯϮϮ

^ƵŵŵĂůĞĚŶŝŶŐƐŐƌƵƉƉĞŶĞdžŬů͘s 8 045 2 181 3 057 13 284

PǀƌŝŐĂĂŶƐƚćůůĚĂ ϰϵϲϳϬ ϯϵϬϯ ϭϳϬϭϴ ϭϲϴϯ ϮϬϲϬϵ ϵϭϮϬϭ

Summa anställda 61 029 3 903 21 380 2 572 25 236 111 548

PǀƌŝŐĂƉĞƌƐŽŶĂůŬŽƐƚŶĂĚĞƌ Ϯϵϯϳ

Summa personalkostnader 61 655 3 903 21 380 2 572 25 433 115 308

ÅRSREDOVISNING 2016 | 47

Bilaga 5

dZ:Wͳ&KEE | NOTER

EKdϲപĨŽƌƚƐ͘ NOTϳപPǀƌŝŐĂĂĚŵŝŶŝƐƚƌĂƟŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ

Mkr 2016 2015 Styrelse ^ƚLJƌĞůƐĞĂƌǀŽĚĞŶĨĂƐƚƐƚćůůƐĂǀƌĞŐĞƌŝŶŐĞŶ͘,ĞůĊƌƐĞƌƐćƩŶŝŶŐĞŶƵƉƉŐĊƌƐĞ - ĚĂŶϮϬϬϬƟůůϭϬϬƚŬƌƟůůƐƚLJƌĞůƐĞŶƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕ϳϱƚŬƌƟůůǀŝĐĞŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞŽĐŚϱϬƚŬƌƟůů >ŽŬĂůŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 11 ϭϬ ůĞĚĂŵƂƚĞƌ͘ZĞŐĞƌŝŶŐĞŶŚĂƌďĞƐůƵƚĂƚŽŵŵƂũůŝŐŚĞƚĨƂƌĨŽŶĚĞŶĂƩĞƌƐćƩĂůĞĚĂŵƂƚĞƌŝ /ŶĨŽƌŵĂƟŽŶƐͲŽĐŚĚĂƚĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌ ϯϲ ϯϵ ƐƚLJƌĞůƐĞŶĨƂƌƵƚƐŬŽƩƐĂƌďĞƚĞŵĞĚŵĂdžŝŵĂůƚϭϬϬƚŬƌĂƩĨƂƌĚĞůĂƐŵĞůůĂŶŵĞĚůĞŵ - <ƂƉƚĂƚũćŶƐƚĞƌ 11 21 ŵĂƌŶĂŝĞƌƐćƩŶŝŶŐƐͲŽĐŚƌĞǀŝƐŝŽŶƐƵƚƐŬŽƩĞƚ͘&ƂƌϮϬϭϲŚĂƌϭϬϬ;ϭϬϬͿƚŬƌďĞƚĂůĂƚƐƵƚŝ PǀƌŝŐƚ 7 7 ĞƌƐćƩŶŝŶŐĂƌĨƂƌƵƚƐŬŽƩƐĂƌďĞƚĞ͘ ^ƵŵŵĂƂǀƌŝŐĂĂĚŵŝŶŝƐƚƌĂƟŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 65 77

hƚƐŬŽƩ ƌƐćƩŶŝŶŐƐƵƚƐŬŽƩĞƚŚĂƌƵŶĚĞƌĊƌĞƚďĞƐƚĊƩĂǀƚƌĞůĞĚĂŵƂƚĞƌŽĐŚďĞƌĞĚĞƌ /ŬƂƉƚĂƚũćŶƐƚĞƌŽǀĂŶŝŶŐĊƌĂƌǀŽĚĞŶƟůůƌĞǀŝƐŝŽŶƐďŽůĂŐ͘ ďůĂŶĚĂŶŶĂƚĨƌĊŐŽƌĂǀƐĞĞŶĚĞsƐůƂŶŽĐŚĨƂƌŵĊŶĞƌƐĂŵƚůƂŶĞƌĂŵŝŶĨƂƌůƂŶĞƌĞǀŝƐŝŽŶ͘ ƌƐćƩŶŝŶŐƐƵƚƐŬŽƩĞƚďĞƌĞĚĞƌŽĐŬƐĊĨƌĊŐŽƌƌƂƌĂŶĚĞƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚĨƂƌƉƌĞƐƚĂƟŽŶƐͲ Tkr 2016 2015 ďĂƐĞƌĂĚƌƂƌůŝŐĞƌƐćƩŶŝŶŐ͘ĞƐůƵƚŝĚĞƐƐĂĨƌĊŐŽƌĨĂƩĂƐĂǀƐƚLJƌĞůƐĞŶ͘ZĞǀŝƐŝŽŶƐƵƚƐŬŽƩĞƚ ZĞǀŝƐŝŽŶƐƵƉƉĚƌĂŐ ďĞƐƚĊƌĂǀƚƌĞůĞĚĂŵƂƚĞƌ͘ZĞǀŝƐŝŽŶƐƵƚƐŬŽƩĞƚćƌďĞǀĂŬĂŶĚĞŽĐŚďĞƌĞĚĂŶĚĞĊƚƐƚLJƌĞůƐĞŶ Wǁ ϳϭϵ ϳϬϱ ŝŶŽŵŝĨƂƌƐƚĂŚĂŶĚŽŵƌĊĚĞŶĂĮŶĂŶƐŝĞůůƌĂƉƉŽƌƚĞƌŝŶŐ͕ƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐ͕ŝŶƚĞƌŶŬŽŶƚƌŽůů͕ ƌŝƐŬŚĂŶƚĞƌŝŶŐŽĐŚĞdžƚĞƌŶƌĞǀŝƐŝŽŶ͘ Andra uppdrag Wǁ ϯϲϵ ϲϭϲ sƐĞƌƐćƩŶŝŶŐ ƌƐćƩŶŝŶŐƟůůsĨĂƐƚƐƚćůůƐĂǀƐƚLJƌĞůƐĞŶ͘/sƐĂŶƐƚćůůŶŝŶŐƐĂǀƚĂů ^ƵŵŵĂĞƌƐćƩŶŝŶŐƟůůƌĞǀŝƐŝŽŶƐďŽůĂŐ 1 088 1 321 ĨƂƌďŝŶĚĞƌƐŝŐĨŽŶĚĞŶĂƩďĞƚĂůĂƉƌĞŵŝĞĨƂƌƚũćŶƐƚĞƉĞŶƐŝŽŶƐͲŽĐŚƐũƵŬĨƂƌƐćŬƌŝŶŐƵƉƉͲ ŐĊĞŶĚĞƟůůϯϬƉƌŽĐĞŶƚĂǀďƌƵƩŽůƂŶĞŶ͘ǀƚĂůĞƚŐćůůĞƌŵĞĚĞŶƵƉƉƐćŐŶŝŶŐƐƟĚĨƌĊŶ /ŬƂƉƚĂƚũćŶƐƚĞƌŽǀĂŶŝŶŐĊƌĂƌǀŽĚĞŶĨƂƌŬŽŶƐƵůƩũćŶƐƚĞƌďĞƐƚćůůĚĂĂǀƌĞŐĞƌŝŶŐƐŬĂŶƐůŝĞƚ ƐĊǀćůĨŽŶĚĞŶƐƐŽŵsƐƐŝĚĂƉĊϲŵĊŶĂĚĞƌ͘sŝĚƵƉƉƐćŐŶŝŶŐĨƌĊŶĨŽŶĚĞŶƐƐŝĚĂŬĂŶ ŽŵϬ͕ϲ;Ϭ͕ϯͿŵŝůũŽŶĞƌŬƌŽŶŽƌ͘ ćǀĞŶϭϴŵĊŶĂĚĞƌƐĂǀŐĊŶŐƐǀĞĚĞƌůĂŐƵƚďĞƚĂůĂƐ͘hƉƉƐćŐŶŝŶŐƐůƂŶŽĐŚĂǀŐĊŶŐƐǀĞĚĞƌ ůĂŐƐŬĂĂǀƌćŬŶĂƐŵŽƚĞƌŚĊůůĂŶĚĞĂǀŝŶŬŽŵƐƚĨƌĊŶŶLJƚũćŶƐƚĞůůĞƌŶćƌŝŶŐƐǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚ͘ ĞƚĮŶŶƐŝŶŐĞƚĂǀƚĂůŽŵĨƂƌƟĚĂƉĞŶƐŝŽŶ͘sŚĂƌĞƌŚĊůůŝƚƐŬĂƩĞƉůŝŬƟŐĂĨƂƌŵĊŶĞƌ ƟůůĞƩǀćƌĚĞƵƉƉŐĊĞŶĚĞƟůůϯ;ϮͿƚŬƌ͘sŽŵĨĂƩĂƐĞũĂǀƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚĨƂƌƉƌĞƐƚĂƟŽŶƐͲ ďĂƐĞƌĂĚƌƂƌůŝŐĞƌƐćƩŶŝŶŐ͘ NOTϴപEŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ

Ledningsgrupp exkl VD >ĞĚŶŝŶŐƐŐƌƵƉƉĞŶďĞƐƚĊƌĂǀs͕ǀŝĐĞsƟůůŝŬĂ/K͕ĐŚĞĨĞŶ 2016-12-31 2015-12-31 ĨƂƌīćƌƐƐƚƂĚΘŬŽŶƚƌŽůůƟůůŝŬĂŚŝĞĨZŝƐŬKĸĐĞƌƐĂŵƚ<ŽŵŵƵŶŝŬĂƟŽŶƐĐŚĞĨĞŶ͘ Mkr sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ &ŽŶĚĞŶćƌĂŶƐůƵƚĞŶƟůůŬŽůůĞŬƟǀĂǀƚĂůŵĞůůĂŶKŽĐŚ:ƵƐĞŬͬŝǀŝůĞŬŽŶŽŵĞƌŶĂƐ ^ǀĞŶƐŬĂĂŬƟĞƌ ϰϭϱϯϯ ϯϲϯϮϮ ZŝŬƐĨƂƌďƵŶĚͬ^ǀĞƌŝŐĞƐŝŶŐĞŶũƂƌĞƌ;^KͿ͘&ƂƌƵƚŽŵsćƌĚĞƚǀŝĐĞsͬ/KƐŽŵŚĂƌ ǀŝůůŬŽƌƐŽŵĂǀǀŝŬĞƌĨƌĊŶŬŽůůĞŬƟǀĂǀƚĂůĞƚ͘sŝĐĞsͬ/KŚĂƌĞŶƂŵƐĞƐŝĚŝŐƵƉƉƐćŐŶŝŶŐƐƟĚ ŶĚĞůĂƌŝƐǀĞŶƐŬĂĨŽŶĚĞƌ ϭϵϵϴ ϯϬϯϬ ŽŵϲŵĊŶĂĚĞƌ͘sŝĚƵƉƉƐćŐŶŝŶŐĨƌĊŶĨŽŶĚĞŶƐƐŝĚĂŬĂŶćǀĞŶϭϮŵĊŶĂĚĞƌƐĂǀŐĊŶŐƐǀĞ - hƚůćŶĚƐŬĂĂŬƟĞƌ ϴϯϬϵϬ ϴϬϱϭϯ ĚĞƌůĂŐƵƚďĞƚĂůĂƐ͘hƉƉƐćŐŶŝŶŐƐůƂŶŽĐŚĂǀŐĊŶŐƐǀĞĚĞƌůĂŐƐŬĂĂǀƌćŬŶĂƐŵŽƚĞƌŚĊůůĂŶĚĞ ŶĚĞůĂƌŝƵƚůćŶĚƐŬĂĨŽŶĚĞƌ ϮϰϲϬϴ Ϯϯϳϳϲ ĂǀŝŶŬŽŵƐƚĨƌĊŶŶLJƚũćŶƐƚĞůůĞƌŶćƌŝŶŐƐǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚ͘&ƂƌƂǀƌŝŐĂŵĞĚůĞŵŵĂƌŝůĞĚŶŝŶŐƐ - ^ƵŵŵĂŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ 151 229 143 642 ŐƌƵƉƉĞŶĮŶŶƐŝŶŐĂƐćƌƐŬŝůĚĂĂǀƚĂůĂǀƐĞĞŶĚĞƵƉƉƐćŐŶŝŶŐƐƟĚ͕ĂǀŐĊŶŐƐǀĞĚĞƌůĂŐĞůůĞƌ ĨƂƌƟĚĂƉĞŶƐŝŽŶ͘DĞĚůĞŵŵĂƌŶĂŝůĞĚŶŝŶŐƐŐƌƵƉƉĞŶŚĂƌĞƌŚĊůůŝƚƐŬĂƩĞƉůŝŬƟŐĂĨƂƌŵĊŶĞƌ ŶĨƂƌƚĞĐŬŶŝŶŐƂǀĞƌĨŽŶĚĞŶƐĨĞŵƐƚƂƌƐƚĂƐǀĞŶƐŬĂƌĞƐƉĞŬƟǀĞƵƚůćŶĚƐŬĂĂŬƟĞŝŶŶĞŚĂǀ ƟůůǀćƌĚĞŶŵĞůůĂŶϭ;ϬͿŽĐŚϳ;ϵͿƚŬƌ͘DĞĚůĞŵŵĂƌŝůĞĚŶŝŶŐƐŐƌƵƉƉĞŶŽŵĨĂƩĂƐŝŶƚĞĂǀ ĮŶŶƐƉĊƐŝĚϲϲ͘WĊĨŽŶĚĞŶƐŚĞŵƐŝĚĂǁǁǁ͘ĂƉϯ͘ƐĞĊƚĞƌĮŶŶƐĞŶĨƂƌƚĞĐŬŶŝŶŐƂǀĞƌ ƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚĨƂƌƉƌĞƐƚĂƟŽŶƐďĂƐĞƌĂĚƌƂƌůŝŐĞƌƐćƩŶŝŶŐ͘ ĨŽŶĚĞŶƐƐĂŵƚůŝŐĂĂŬƟĞŝŶŶĞŚĂǀ͘ŶŐĊĞŶĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌƐƵƚůĊŶŝŶŐ͕ƐĞǀŝĚĂƌĞŶŽƚϭŽĐŚ WƌŽŐƌĂŵĨƂƌƉƌĞƐƚĂƟŽŶƐďĂƐĞƌĂĚĞƌƐćƩŶŝŶŐ ^ƚLJƌĞůƐĞŶŚĂƌďĞƐůƵƚĂƚŽŵĞƩƉƌŽŐƌĂŵ ϭϳ͘^ćŬĞƌŚĞƚĞƌƐŽŵĞƌŚĊůůƐĨƂƌƵƚůĊŶŝŶŐƵƉƉŐĊƌŝƐŶŝƩƟůůϭϬϯƉƌŽĐĞŶƚĂǀĚĞƵƚůĊŶĂĚĞ ƟůůŐĊŶŐĂƌŶĂƐŵĂƌŬŶĂĚƐǀćƌĚĞ͘ ĨƂƌƌƂƌůŝŐĞƌƐćƩŶŝŶŐŝůŝŶũĞŵĞĚĚĞƐƚĂƚůŝŐĂƌŝŬƚůŝŶũĞƌƐŽŵƌĞŐĞƌŝŶŐĞŶŐĂǀƵƚŝĂƉƌŝůϮϬϬϵ ƐĂŵƚŵĞĚĂŶƉĂƐƐŶŝŶŐĂƌŝĞŶůŝŐŚĞƚŵĞĚĚĞĂůůŵćŶŶĂƌĊĚŽŵĞƌƐćƩŶŝŶŐƐƉŽůŝĐLJŝĨƂƌ - ƐćŬƌŝŶŐƐĨƂƌĞƚĂŐŵ͘Ň͘ƐŽŵ&ŝŶĂŶƐŝŶƐƉĞŬƟŽŶĞŶƉƵďůŝĐĞƌĂĚĞŝŵĂƌƐϮϬϭϬ͘WƌŽŐƌĂŵŵĞƚ ŐćůůĞƌĨƂƌϮϬϭϲŽĐŚŝŶŶĞďćƌĂƩĂŶƐƚćůůĚĂŝŶŽŵ<ĂƉŝƚĂůĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐĞŶŚĂƌŵƂũůŝŐŚĞƚĂƩ ĞƌŚĊůůĂƵƉƉƟůůƚǀĊĞdžƚƌĂŵĊŶĂĚƐůƂŶĞƌŝƉƌĞƐƚĂƟŽŶƐďĂƐĞƌĂĚƌƂƌůŝŐĞƌƐćƩŶŝŶŐƵŶĚĞƌ ĨƂƌƵƚƐćƩŶŝŶŐĂƩŝĨƂƌǀćŐŬŽŵŵƵŶŝĐĞƌĂĚĞŬƌŝƚĞƌŝĞƌćƌƵƉƉĨLJůůĚĂ͘ϲϬƉƌŽĐĞŶƚĂǀĚĞŶ ƌƂƌůŝŐĂĞƌƐćƩŶŝŶŐĞŶďĞƚĂůĂƐƵƚĨƂƌƐƚƚƌĞĊƌĞŌĞƌŝŶƚũćŶĂŶĚĞĊƌĞƚ͘ŶƐƚćůůĚĂŝŶŽŵĚĞĂĚ ŵŝŶŝƐƚƌĂƟǀĂĨƵŶŬƟŽŶĞƌŶĂŚĂƌŵƂũůŝŐŚĞƚĂƩĞƌŚĊůůĂŵŽƚƐǀĂƌĂŶĚĞĞŶŚĂůǀŵĊŶĂĚƐůƂŶŝ ƌƂƌůŝŐĞƌƐćƩŶŝŶŐ͘&ƂƌĂƩƌƂƌůŝŐĞƌƐćƩŶŝŶŐƐŬĂŬƵŶŶĂƵƚŐĊƟůůŶĊŐŽŶĂŶƐƚćůůĚŵĊƐƚĞĨŽŶ - ĚĞŶƐŽŵŚĞůŚĞƚƵƉƉǀŝƐĂĞƩƉŽƐŝƟǀƚƌĞƐƵůƚĂƚ͘sŽĐŚŵĞĚůĞŵŵĂƌŝůĞĚŶŝŶŐƐŐƌƵƉƉĞŶ ŽŵĨĂƩĂƐŝŶƚĞĂǀƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚŽŵƌƂƌůŝŐƉƌĞƐƚĂƟŽŶƐďĂƐĞƌĂĚĞƌƐćƩŶŝŶŐ͘&ƂƌϮϬϭϲŚĂƌ ĨŽŶĚĞŶƌĞƐĞƌǀĞƌĂƚϰ͕ϰ;ϯ͕ϵͿŵŝůũŽŶĞƌŬƌŽŶŽƌĨƂƌƵƚďĞƚĂůŶŝŶŐĂǀƌƂƌůŝŐĞƌƐćƩŶŝŶŐďĂƐĞƌĂƚ ƉĊƵƉƉĨLJůůĞůƐĞĂǀŵĊůŝĞŶůŝŐŚĞƚŵĞĚĂǀƚĂů͘ĞƚƌĞƐĞƌǀĞƌĂĚĞďĞůŽƉƉĞƚŵŽƚƐǀĂƌĂƌĞŶ ƌƂƌůŝŐƉƌĞƐƚĂƟŽŶƐďĂƐĞƌĂĚĞƌƐćƩŶŝŶŐƉĊŝƐŶŝƩϭ͕Ϭ;ϭ͕ϬͿŵĊŶĂĚƐůƂŶĞƌƉĞƌĂŶƐƚćůůĚƐŽŵ ŽŵĨĂƩĂƐĂǀƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚ͘

^ũƵŬĨƌĊŶǀĂƌŽ dŽƚĂůƐũƵŬĨƌĊŶǀĂƌŽƵŶĚĞƌϮϬϭϲƵƉƉŐŝĐŬƟůůϭ͕ϮƉƌŽĐĞŶƚ;Ϭ͕ϴƉƌŽĐĞŶƚͿ ƵƉƉĚĞůĂƚƉĊϬ͕ϱƉƌŽĐĞŶƚ;Ϭ͕ϮƉƌŽĐĞŶƚͿĨƂƌŵćŶŽĐŚϮ͕ϱƉƌŽĐĞŶƚ;Ϯ͕ϬƉƌŽĐĞŶƚͿĨƂƌŬǀŝŶ - ŶŽƌ͘dŽƚĂůƐũƵŬĨƌĊŶǀĂƌŽƵƉƉŐŝĐŬƟůůϴϱϳƟŵŵĂƌ͕ǀĂƌĂǀůĊŶŐƟĚƐƐũƵŬĨƌĊŶǀĂƌŽ͕ĚǀƐŵĞƌćŶ ϲϬĚĂŐĂƌŝƐƚƌćĐŬ͕ƵƉƉŐŝĐŬƟůůϰϮϲƟŵŵĂƌ͕ǀŝůŬĞƚŵŽƚƐǀĂƌĂƌĞŶĂŶĚĞůƉĊϱϬй͘

PǀƌŝŐƚ

ŶůŝŐƚŚĊůůďĂƌŚĞƚƐƌĞŐĞůǀĞƌŬĞƚ'Z/ƐŬĂďŽůĂŐƌĞĚŽǀŝƐĂŚƵƌƵǀŝĚĂĨĂĐŬĨƂƌĞŶŝŶŐƐĨƌŝŚĞƚ ƌĊĚĞƌƐĂŵƚŽŵĚĞƚĮŶŶƐĂŶƐƚćůůĚĂƵŶĚĞƌϭϴĊƌ͘/ĞŶůŝŐŚĞƚŵĞĚƐǀĞŶƐŬůĂŐƌĊĚĞƌĨĂĐŬ - ĨƂƌĞŶŝŶŐƐĨƌŝŚĞƚƉĊWϯ͘&ŽŶĚĞŶŚĂƌŝŶŐĂĂŶƐƚćůůĚĂƵŶĚĞƌϭϴĊƌ͘

48 | ÅRSREDOVISNING 2016

Bilaga 5

NOTER | dZ:Wͳ&KEE

NOT ϵപŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͕ŽŶŽƚĞƌĂĚĞ

WϯŚĂĚĞƉĞƌϯϭĚĞĐϮϬϭϲŐũŽƌƚĨƂůũĂŶĚĞŝŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐĂƌŝŽŶŽƚĞƌĂĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌĚŝƌĞŬƚ ŽĐŚǀŝĂƌŝƐŬŬĂƉŝƚĂůďŽůĂŐŽĐŚĨŽŶĚĞƌ͘^ƉĞĐŝĮŬĂƟŽŶŶĞĚĂŶǀŝƐĂƌĚĞĨĞŵƐƚƂƌƐƚĂ ŝŶŶĞŚĂǀĞŶďĂƐĞƌĂƚƉĊŝŶǀĞƐƚĞƌĂƚŬĂƉŝƚĂů͘

2016-12-31 2015-12-31

sĞƌŬůŝŐƚ sĞƌŬůŝŐƚ Mkr ǀćƌĚĞ ǀćƌĚĞ ŬƟĞƌŝƐǀĞŶƐŬĂĚŽƩĞƌͲŽĐŚŝŶƚƌĞƐƐĞďŽůĂŐ ϮϵϲϳϬ ϭϵϰϯϳ ŬƟĞƌŝƂǀƌŝŐĂƐǀĞŶƐŬĂďŽůĂŐ ϭϱϭϱ ϭϰϭϮ ŶĚĞůĂƌŝƐǀĞŶƐŬĂƌŝƐŬŬĂƉŝƚĂůďŽůĂŐŽĐŚĨŽŶĚĞƌ ϱϱϮ ϱϬϮ hƚůćŶĚƐŬĂĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ ϭϴϳϲϬ ϭϳϴϰϰ

^ƵŵŵĂĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͕ŽŶŽƚĞƌĂĚĞ 50 497 39 196

KƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶƐͲ 100% eget 100%

nummer Säte ŶƚĂůĂŬƟĞƌ Ägarandel kapital sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ kapital 2016 resultat 2016

KŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŝĚŽƩĞƌͲŽĐŚŝŶƚƌĞƐƐĞďŽůĂŐ

sĂƐĂŬƌŽŶĂŶ,ŽůĚŝŶŐ ϱϱϲϲϱϬͲϰϭϵϲ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ϭϬϬϬϬϬϬ Ϯϱй ϭϯϳϳϭ ϰϲϭϭϳ ϭϭϰϳϮ ,ĞŵƐƂ&ĂƐƟŐŚĞƚƐ ϱϱϲϳϳϵͲϴϭϲϵ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ϳϬϬϬϬϳϬϬ ϳϬй ϲϵϴϰ ϴϲϳϯ Ϯϯϰϰ ,ĞŵƐƂ/ŶƚƌĞƐƐĞŶƚĞƌ ϱϱϲϵϭϳͲϰϯϯϲ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ϮϱϬϬϬ ϱϬй ϭϰϵϳ ,ĞŵƐƂEŽƌĚĞŶ< ϵϲϵϳϲϵͲϮϵϲϭ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ϱϬй ϭϱϳ ϯϭϯ 23 dƌŽƉŚŝ&ĂƐƟŐŚĞƚƐ ϱϱϲϵϭϰͲϳϲϰϳ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ϭϬϬϬϬϬϬ ϭϬϬй ϯϴϯϱ ϯϳϲϱ 742 ůůĞǀŝŽ ϱϱϲϬϯϳͲϳϯϮϲ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ϭϬϬϬϬ ϮϬй ϭϲϮϬ &ĂƐƟŐŚĞƚƐZĞŐŝŽ ϱϱϵϬϭϯͲϰϵϭϭ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ϰϬϬϬϬϬϬ ϵϴй ϭϳϭϳ ϭϳϲϬ 222 dƌĞŶƵŵ ϱϱϲϵϳϴͲϴϮϵϭ 'ƂƚĞďŽƌŐ ϱϬϬϬϬ ϱϬй ϵϭ ϭϴϭ ϭϮϱ

^ƵŵŵĂĂŬƟĞƌŝƐǀĞŶƐŬĂĚŽƩĞƌͲŽĐŚŝŶƚƌĞƐƐĞďŽůĂŐ 29 670

KƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶƐͲ ŶƐŬĂīŶŝŶŐƐ- ŶƐŬĂīŶŝŶŐƐͲ

nummer Säte ŶƚĂůĂŬƟĞƌ Ägarandel kapital ǀćƌĚĞϮϬϭϲ ǀćƌĚĞϮϬϭϱ

PǀƌŝŐĂŽŶŽƚĞƌĂĚĞƐǀĞŶƐŬĂĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ

ĞƌŐǀŝŬ^ŬŽŐ ϱϱϲϲϭϬͲϮϵϱϵ &ĂůƵŶ 347 ϱй 174 174 KE^hWWKZd ϱϱϲϴϬϮͲϮϭϳϭ >ƵŶĚ ϭϯϯϯϲϭϵϴ ϵ͕Ϯй ϱϵ ϱϭ

&ĞŵƐƚƂƌƐƚĂŝŶŶĞŚĂǀĞŶŝƐǀĞŶƐŬĂƌŝƐŬŬĂƉŝƚĂůďŽůĂŐŽĐŚĨŽŶĚĞƌ

/dWƌŽǀŝĚĞƌ&ƵŶĚ/s ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ϭϲй ϭϮϱ ϭϮϱ sĂůĞĚŽWĂƌƚŶĞƌƐ&ƵŶĚ/ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ϮϬй 123 123 sĞƌĚĂŶĞĂƉŝƚĂů/y ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ϭϬй ϯϱ - ^ǁĞĚĞƐƚĂƌƚdĞĐŚ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ϭϭй 13 ϭϱ ^ƚĂŶĚŽƵƚĂƉŝƚĂů/ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ Ϯϵй ϱ -

&ĞŵƐƚƂƌƐƚĂŝŶŶĞŚĂǀĞŶŝƵƚůćŶĚƐŬĂƌŝƐŬŬĂƉŝƚĂůďŽ lag

och fonder

'ĞƌŵĂŶZĞƚĂŝů/ŶĐŽŵĞ :ĞƌƐĞLJ ϵϮй ϭϭϭϵ ϭϭϭϵ ZD<' WĞŶŶƐLJůǀĂŶŝĂ ϭϬϬй ϳϲϲ ϳϲϲ /ŶŶŝƐĨƌĞĞW&/^ĞĐŽŶĚĂƌLJ&ƵŶĚϮ;/^&ϮͿ >ŽŶĚŽŶ Ϯϭй ϳϬϭ ϳϬϬ ,ĞƌŵĞƐ/ŶĨƌĂ^ƉƌŝŶŐ// 'ƵĞƌŶƐĞLJ Ϯϲй ϲϴϰ - ^ŽƵƚŚĞƌŶŽŶĞdŝŵďĞƌůĂŶĚ͕>> ĞůĂǁĂƌĞ ϭϵй 423 423

ŶƐŬĂīŶŝŶŐƐǀćƌĚĞƌĞƐƚĞƌĂŶĚĞŝŶŶĞŚĂǀ ϮϴϮϮϮ Ϯϯϭϲϯ

dŽƚĂůƚĂŶƐŬĂīŶŝŶŐƐǀćƌĚĞ 32 448 26 659

dŽƚĂůƚǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ 50 497 39 196

ŶƐƉĞĐŝĮŬĂƟŽŶƂǀĞƌƐĂŵƚůŝŐĂŝŶŶĞŚĂǀŵĞĚĂŶŐŝǀĞůƐĞĂǀƐƚĂƌƚĊƌƉĊŝŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐĞŶŽĐŚŝŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐƐĊƚĂŐĂŶĚĞĊƚĞƌĮŶŶƐƉĊǁǁǁ͘ĂƉϯ͘ƐĞ͘

ÅRSREDOVISNING 2016 | 49

Bilaga 5

dZ:Wͳ&KEE | NOTER

NOTϭϬപKďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ

KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌ KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌ

ĨƂƌĚĞůĂƚƉĊĞŵŝƩĞŶƚŬĂƚĞŐŽƌŝ ĨƂƌĚĞůĂƚƉĊĞŵŝƩĞŶƚŬĂƚĞŐŽƌŝ

2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31

Mkr sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ Mkr sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ ^ǀĞŶƐŬĂƐƚĂƚĞŶ ϭϲϴϳϯ ϭϮϭϴϴ ZĞĂůƌćŶƚĞŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌ ϮϬϯϴϭ ϭϴϵϱϰ ^ǀĞŶƐŬĂŬŽŵŵƵŶĞƌ ϭϳϵ ϳϱ PǀƌŝŐĂŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌ ϵϬϰϱϯ ϵϴϭϯϴ ^ǀĞŶƐŬĂďŽƐƚĂĚƐŝŶƐƟƚƵƚ ϰϴϴϱ ϴϴϭ ĞƌƟĮŬĂƚ ϳϬϬϬ ϱϲϬ PǀƌŝŐĂƐǀĞŶƐŬĂĞŵŝƩĞŶƚĞƌ KŶŽƚĞƌĂĚĞƌĞǀĞƌƐůĊŶ ϴϯϬϲ ϭϬϬϮϱ &ŝŶĂŶƐŝĞůůĂĨƂƌĞƚĂŐ Ϯϯϳϯ ϭϭϵϰ Summa 126 140 127 676 /ĐŬĞͲĮŶĂŶƐŝĞůůĂĨƂƌĞƚĂŐ ϭϯϲϬϮ ϭϱϯϰϯ Räntefonder 4 892 4 697 hƚůćŶĚƐŬĂƐƚĂƚĞƌ ϱϵϳϭϮ ϲϮϮϭϮ Summa 131 032 132 373 PǀƌŝŐĂƵƚůćŶĚƐŬĂĞŵŝƩĞŶƚĞƌ Ϯϴϱϭϳ ϯϱϳϴϰ ǀŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌĂǀƐĞƌϭϬϴϰϭ;ϭϳϰϰϵͿŵŝůũŽŶĞƌ Summa 126 140 127 676 ŬƌŽŶŽƌĊƚĞƌŝŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐĂǀĞƌŚĊůůŶĂŬŽŶƚĂŶƚƐćŬĞƌŚĞƚĞƌƌĞůĂƚĞƌĂĚĞƟůůǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌƐͲ Räntefonder 4 892 4 697 ƵƚůĊŶŝŶŐ͘ŶŐĊĞŶĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌƐƵƚůĊŶŝŶŐ͕ƐĞǀŝĚĂƌĞŶŽƚϭŽĐŚϭϳ͘^ćŬĞƌŚĞƚĞƌƐŽŵ Summa 131 032 132 373 ĞƌŚĊůůƐĨƂƌƵƚůĊŶŝŶŐƵƉƉŐĊƌŝƐŶŝƩƟůůϭϬϯƉƌŽĐĞŶƚĂǀĚĞƵƚůĊŶĂĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌŶĂƐ ŵĂƌŬŶĂĚƐǀćƌĚĞ͘

NOTϭϭപĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚďƌƵƩŽ

2016-12-31 2015-12-31

WŽƐŝƟǀƚ EĞŐĂƟǀƚ WŽƐŝƟǀƚ EĞŐĂƟǀƚ Mkr ǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ ǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ Mkr ǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ ǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ

ŬƟĞƌĞůĂƚĞƌĂĚĞŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ ŬƟĞƌĞůĂƚĞƌĂĚĞŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ

KƉƟŽŶĞƌ͕ĐůĞĂƌĂĚĞ /ŶŶĞŚĂǀĚĂ͕ŬƂƉ 1 - KƉƟŽŶĞƌ͕ĐůĞĂƌĂĚĞ /ŶŶĞŚĂǀĚĂ͕ŬƂƉ ϵϮ - /ŶŶĞŚĂǀĚĂ͕Ɛćůũ ϮϬ - /ŶŶĞŚĂǀĚĂ͕Ɛćůũ - hƚƐƚćůůĚĂ͕ŬƂƉ ϵ -3 hƚƐƚćůůĚĂ͕ŬƂƉ - -1 hƚƐƚćůůĚĂ͕Ɛćůũ - Ͳϵ hƚƐƚćůůĚĂ͕Ɛćůũ - Ͳϱϲ dĞƌŵŝŶĞƌ 134 Ͳϭϴϲ dĞƌŵŝŶĞƌ ϭϱϭ ͲϭϲϬ ^ǁĂƉƉĂƌ ϯϲ ͲϬ ^ǁĂƉƉĂƌ 37 Ͳϯϴ

Summa 200 -198 Summa 281 -255

ǀĂƌĂǀĐůĞĂƌĂƚ ϭϲϯ Ͳϭϵϴ ǀĂƌĂǀĐůĞĂƌĂƚ 244 -217

Ränte- och kreditrelaterade instrument Ränte- och kreditrelaterade instrument

KƉƟŽŶĞƌ͕ĐůĞĂƌĂĚĞ /ŶŶĞŚĂǀĚĂ͕ŬƂƉ 1 - KƉƟŽŶĞƌ͕ĐůĞĂƌĂĚĞ /ŶŶĞŚĂǀĚĂ͕ŬƂƉ Ϯϲϯ -1 /ŶŶĞŚĂǀĚĂ͕Ɛćůũ ϱϮ - /ŶŶĞŚĂǀĚĂ͕Ɛćůũ 3 ͲϭϮϵ hƚƐƚćůůĚĂ͕ŬƂƉ - ͲϬ hƚƐƚćůůĚĂ͕ŬƂƉ - -1 hƚƐƚćůůĚĂ͕Ɛćůũ - Ͳϱϰ hƚƐƚćůůĚĂ͕Ɛćůũ ϭϵ -2 &ZͬdĞƌŵŝŶĞƌ ϯϱ -22 &ZͬdĞƌŵŝŶĞƌ ϯϵ ͲϲϮ ^ ϴϮϯ Ͳϴϳϳ ^ ϲϵϭ Ͳϱϵϱ ^ǁĂƉƉĂƌ ϲϮϴ -22 ^ǁĂƉƉĂƌ ϭϰϵ Ͳϭϲϵ

Summa 1 539 -975 Summa 1 163 -961

ǀĂƌĂǀĐůĞĂƌĂƚ ϴϴ Ͳϳϲ ǀĂƌĂǀĐůĞĂƌĂƚ 323 Ͳϭϵϲ

Valutarelaterade instrument Valutarelaterade instrument

KƉƟŽŶĞƌ͕Kd /ŶŶĞŚĂǀĚĂ͕ŬƂƉ ϰϭϲ - KƉƟŽŶĞƌ͕Kd /ŶŶĞŚĂǀĚĂ͕ŬƂƉ ϭϲϳ - /ŶŶĞŚĂǀĚĂ͕Ɛćůũ ϱϴϳ - /ŶŶĞŚĂǀĚĂ͕Ɛćůũ ϭϬϯϴ hƚƐƚćůůĚĂ͕ŬƂƉ Ϭ Ͳϯϲϵ hƚƐƚćůůĚĂ͕ŬƂƉ - Ͳϳϱ hƚƐƚćůůĚĂ͕Ɛćůũ 2 Ͳϯϲϴ hƚƐƚćůůĚĂ͕Ɛćůũ - Ͳϵϱϲ dĞƌŵŝŶĞƌ ϭϵϯϳ ͲϯϬϴϱ dĞƌŵŝŶĞƌ ϮϴϭϬ ͲϴϮϯ ^ǁĂƉƉĂƌ - - ^ǁĂƉƉĂƌ - -

Summa 2 942 -3 822 Summa 4 015 -1 855

īĞŬƚĂǀŶĞƩŽƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐ - - īĞŬƚĂǀŶĞƩŽƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐ - -

^ƵŵŵĂĚĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ 4 681 -4 995 ^ƵŵŵĂĚĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ 5 460 -3 071

ĞƌŝǀĂƚĨĊƌĞŶůŝŐƚĨŽŶĚĞŶƐƉůĂĐĞƌŝŶŐƐƌĞŐůĞƌĂŶǀćŶĚĂƐŝƐLJŌĞĂƩĞīĞŬƟǀŝƐĞƌĂ ĚĞƐƐĂůŝŵŝƚĞƌďĞǀĂŬĂƐůƂƉĂŶĚĞ͘&ŽŶĚĞŶĂŶǀćŶĚĞƌŵĂƌŬŶĂĚĞŶƐƐƚĂŶĚĂƌĚŝƐĞƌĂĚĞĂǀƚĂůĨƂƌ ĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐĞŶĞůůĞƌŚĂŶƚĞƌĂƌŝƐŬĞŶ͘ KdͲŚĂŶĚĞůƐĊƐŽŵĞdžĞŵƉĞůǀŝƐ/^ͲĂǀƚĂů͘ ŬƟĞͲŽĐŚƌćŶƚĞĚĞƌŝǀĂƚŚĂŶĚůĂƐĨƂƌĞƚƌćĚĞƐǀŝƐƉĊƐƚĂŶĚĂƌĚŝƐĞƌĂĚĞŵĂƌŬŶĂĚĞƌ hƚƐƚćůůĚĂƐćůũŽƉƟŽŶĞƌćƌĚĞůƉŽƐŝƟŽŶĞƌŝŽůŝŬĂŽƉƟŽŶƐƐƚƌĂƚĞŐŝĞƌŵĞĚƐLJŌĞĂƩ ŝĐůĞĂƌĂĚĞƉƌŽĚƵŬƚĞƌ͕ǀĂƌƉĊŵŽƚƉĂƌƚƐƌŝƐŬĞƌŶĂĞŶďĂƌƚćƌŐĞŶƚĞŵŽƚĐůĞĂƌŝŶŐŚƵƐĞƚ͘ ŚĂŶƚĞƌĂƌŝƐŬĞŶŝƉŽƌƞƂůũĞŶ͘/ĚĞŶŵĊŶĞŶƵƚƐƚćůůĚŽƉƟŽŶŝŶŶĞďćƌĂƩWϯŚĂƌĞŶ sĂůƵƚĂͲŽĐŚŬƌĞĚŝƚĚĞƌŝǀĂƚŵĂƌŬŶĂĚĞƌŶĂćƌĞŵĞůůĞƌƟĚKdͲŵĂƌŬŶĂĚĞƌ͕ǀŝůŬĞƚŝŶŶĞďćƌĂƩ ĨƂƌƉůŝŬƚĞůƐĞĂƩůĞǀĞƌĞƌĂĞƩƵŶĚĞƌůŝŐŐĂŶĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌŚĂƌĨŽŶĚĞŶĂůůƟĚŝŶŶĞŚĂǀŝ ĚĞŶŶĂŚĂŶĚĞůŝŶƚĞćƌƐƚĂŶĚĂƌĚŝƐĞƌĂĚĞůůĞƌĐůĞĂƌĂĚ͕ǀĂƌƉĊŵŽƚƉĂƌƚƐͲŽĐŚůĞǀĞƌĂŶƐƌŝƐŬĞƌ ĚĞƩĂǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌƐŽŵƚćĐŬĞƌĞǀĞŶƚƵĞůůƚůĞǀĞƌĂŶƐŬƌĂǀ͘ ƵƉƉŬŽŵŵĞƌŐĞŶƚĞŵŽƚĚĞŵŽƚƉĂƌƚĞƌƐŽŵĂŶůŝƚĂƐ͘&ŽŶĚĞŶƐŵŽƚƉĂƌƚĞƌĨƂƌŚĂŶĚĞůƐŽŵ &ƂƌĞŶŶćƌŵĂƌĞďĞƐŬƌŝǀŶŝŶŐĂǀƌŝƐŬŚĂŶƚĞƌŝŶŐĞŶŵĞĚĂǀƐĞĞŶĚĞƉĊĚĞƌŝǀĂƚͲ ĞũĐůĞĂƌĂƐŐŽĚŬćŶŶƐŽĐŚůŝŵŝƚĞƌĂƐĂǀĨŽŶĚĞŶƐƐƚLJƌĞůƐĞŽĐŚĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐŝŶŽŵƌĂŵĞŶĨƂƌ ŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚŚćŶǀŝƐĂƐƟůůĨŽŶĚĞŶƐƌŝƐŬŚĂŶƚĞƌŝŶŐƐƉůĂŶƉĊǁǁǁ͘ĂƉϯ͘ƐĞ͘

50 | ÅRSREDOVISNING 2016

Bilaga 5

NOTER | dZ:Wͳ&KEE

NOTϭϮപPǀƌŝŐĂƟůůŐĊŶŐĂƌ NOTϭϲപ&ŽŶĚŬĂƉŝƚĂů

Mkr 2016-12-31 2015-12-31 EĞƩŽďĞƚĂůŶŝŶŐĂƌŵŽƚƉĞŶƐŝŽŶƐƐLJƐƚĞŵĞƚ &ŽŶĚůŝŬǀŝĚĞƌ ϭϯϭϬ ϭϴϴ Mkr 2016-12-31 2015-12-31 ƚĞƌŬƂƉƐƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌ ϰϭϰϮ ϭϯϴϴ /ŶŐĊĞŶĚĞĨŽŶĚŬĂƉŝƚĂů 303 031 288 332 ƚĞƌŝŶǀĞƐƚĞƌĂĚĞŬŽŶƚĂŶƚƐćŬĞƌŚĞƚĞƌ ϱϲϬϱ ϵϵϵϬ /ŶďĞƚĂůĚĂƉĞŶƐŝŽŶƐĂǀŐŝŌĞƌ ϲϰϭϳϰ ϲϭϯϳϯ PǀƌŝŐĂƟůůŐĊŶŐĂƌ - - hƚďĞƚĂůĚĂƉĞŶƐŝŽŶƐŵĞĚĞůŝŶŶĞǀĂƌĂŶĚĞĊƌ ͲϳϬϱϵϱ Ͳϲϲϭϰϭ PǀƌŝŐĂŬŽƌƞƌŝƐƟŐĂĨŽƌĚƌŝŶŐĂƌ ϱϬ 2 PǀĞƌŇLJƩŶŝŶŐĂǀƉĞŶƐŝŽŶƐƌćƩĞƌƟůů' -1 -3 ^ƵŵŵĂƂǀƌŝŐĂƟůůŐĊŶŐĂƌ 11 107 11 569 ZĞŐůĞƌŝŶŐĂǀƉĞŶƐŝŽŶƐƌćƩ 1 2 ĚŵŝŶŝƐƚƌĂƟŽŶƐĞƌƐćƩŶŝŶŐƟůůWĞŶƐŝŽŶƐŵLJŶĚŝŐŚĞƚĞŶ ͲϮϭϲ Ͳϭϳϲ

^ƵŵŵĂŶĞƩŽďĞƚĂůŶŝŶŐĂƌŵŽƚƉĞŶƐŝŽŶƐƐLJƐƚĞŵĞƚ -6 637 -4 944

Årets resultat 27 981 19 643

NOTϭϯപ&ƂƌƵƚďĞƚĂůĚĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌŽĐŚƵƉƉůƵƉŶĂŝŶƚćŬƚĞƌ hƚŐĊĞŶĚĞĨŽŶĚŬĂƉŝƚĂů 324 375 303 031

Mkr 2016-12-31 2015-12-31 hƉƉůƵƉŶĂƌćŶƚĞŝŶƚćŬƚĞƌ ϲϲϳ ϴϲϭ hƉƉůƵƉŶĂƵƚĚĞůŶŝŶŐĂƌ ϵϲ ϵϵ ZĞƐƟƚƵƟŽŶĞƌ 113 ϳϲ &ƂƌƵƚďĞƚĂůĚĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 41 ϯϱ hƉƉůƵƉŶĂƉƌĞŵŝĞƌĂŬƟĞůĊŶ 17 12 NOTϭϳപ^ƚćůůĚĂƉĂŶƚĞƌ͕ĂŶƐǀĂƌƐĨƂƌďŝŶĚĞůƐĞƌŽĐŚĊƚĂŐĂŶĚĞŶ

^ƵŵŵĂĨƂƌƵƚďĞƚĂůĚĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌŽĐŚƵƉƉůƵƉŶĂŝŶƚćŬƚĞƌ 935 1 083 ^ƚćůůĚĂƉĂŶƚĞƌ͕ĂŶƐǀĂƌƐĨƂƌďŝŶĚĞůƐĞƌŽĐŚũćŵĨƂƌůŝŐĂƐćŬĞƌŚĞƚĞƌ

Mkr 2016-12-31 2015-12-31 WĂŶƚĞƌĨƂƌĊƚĞƌŬƂƉƐƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌ DŽƩĂŐŶĂƐćŬĞƌŚĞƚĞƌ ϵϳϰϳ ϭϭϯϳϴ ǀůćŵŶĂĚĞƐćŬĞƌŚĞƚĞƌ ϯϱϰϮ ϭϮϱϭ NOTϭϰപPǀƌŝŐĂƐŬƵůĚĞƌ WĂŶƚĞƌĨƂƌĚĞƌŝǀĂƚŚĂŶĚĞů ƌŚĊůůĞŶŬŽŶƚĂŶƚƐćŬĞƌŚĞƚ 713 ϭϭϭϭ Mkr 2016-12-31 2015-12-31 14 12 ^ƚćůůĚŬŽŶƚĂŶƚƐćŬĞƌŚĞƚ - ϵϮ >ĞǀĞƌĂŶƚƂƌƐƐŬƵůĚĞƌ ϭϮϳϲ ϮϬϯ hƚůĊŶĂĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌĨƂƌǀŝůŬĂŬŽŶƚĂŶƚƐćŬĞƌŚĞƚĞƌĞƌŚĊůůŝƚƐ &ŽŶĚůŝŬǀŝĚĞƌ 1 1 hƚůĊŶĂĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌ ϭϲϰϯϱ Ϯϳϰϰϳ >ƂŶĞƐŬĂƩĞƌ WĞƌƐŽŶĂůĞŶƐŬćůůƐŬĂƩĞƌ 3 2 ƌŚĊůůĞŶŬŽŶƚĂŶƚƐćŬĞƌŚĞƚ ϭϲϰϯϴ Ϯϳϰϰϭ ϯϱϰϮ ϭϮϱϭ hƚůĊŶĂĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌŵŽƚĞƌŚĊůůĞŶƐćŬĞƌŚĞƚŝĨŽƌŵĂǀ ƚĞƌŬƂƉƐƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌ ǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌ DŽƩĂŐŶĂŬŽŶƚĂŶƚƐćŬĞƌŚĞƚĞƌ ϭϲϰϯϴ Ϯϳϰϰϭ hƚůĊŶĂĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌ ϰϮϭϱϱ ϮϬϯϮϬ PǀƌŝŐĂƐŬƵůĚĞƌ ϵ 11 ƌŚĊůůĞŶƐćŬĞƌŚĞƚŝĨŽƌŵĂǀǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌ ϰϯϲϵϳ ϮϮϬϳϭ

^ƵŵŵĂƂǀƌŝŐĂƐŬƵůĚĞƌ 21 282 28 920

hƚĞƐƚĊĞŶĚĞĊƚĂŐĂŶĚĞŶ

Mkr 2016-12-31 2015-12-31 KŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌ ϲϬϳϲ ϱϮϵϵ &ĂƐƟŐŚĞƚƐͲŽĐŚƐŬŽŐƐĨŽŶĚĞƌ ϳϯϵ ϵϮϯ dĞĐŬŶŝŶŐƐĊƚĂŐĂŶĚĞŶ ϴϱϬϬ ϴϱϬϬ

NOTϭϱപ&ƂƌƵƚďĞƚĂůĚĂŝŶƚćŬƚĞƌŽĐŚƵƉƉůƵƉŶĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌ

KǀĂŶƐƚĊĞŶĚĞƐćŬĞƌŚĞƚĞƌĮŶŶƐƌĞĚŽǀŝƐĂĚĞŝŶŽƚϭϬ͕ϭϮŽĐŚϭϰ͘ Mkr 2016-12-31 2015-12-31 hƉƉůƵƉŶĂĞdžƚĞƌŶĂĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 32 ϱϳ PǀƌŝŐĂƵƉƉůƵƉŶĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 44 11 ZƂƌůŝŐĞƌƐćƩŶŝŶŐŝŶŬů͘ƐŽĐŝĂůĂĂǀŐŝŌĞƌ 12 11

^ƵŵŵĂĨƂƌƵƚďĞƚĂůĚĂŝŶƚćŬƚĞƌŽĐŚƵƉƉůƵƉŶĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 89 79

hƚďĞƚĂůŶŝŶŐĂǀƌƂƌůŝŐĞƌƐćƩŶŝŶŐĨƂƌĊƌϮϬϭϰƵƚďĞƚĂůĂĚĞƐƟůůϰϬƉƌŽĐĞŶƚƵŶĚĞƌϮϬϭϱ ŽĐŚƌĞƐƚĞƌĂŶĚĞĚĞůƵƚďĞƚĂůĂƐƵŶĚĞƌϮϬϭϳ͘hƚďĞƚĂůŶŝŶŐĨƂƌƌƂƌůŝŐĞƌƐćƩŶŝŶŐĨƂƌĊƌ ϮϬϭϱƵƚďĞƚĂůĂĚĞƐƟůůϰϬƉƌŽĐĞŶƚƵŶĚĞƌϮϬϭϲŽĐŚƌĞƐƚĞƌĂŶĚĞĚĞůƵƚďĞƚĂůĂƐƵŶĚĞƌ ϮϬϭϴ͘ǀƐćƩŶŝŶŐĨƂƌƌƂƌůŝŐĞƌƐćƩŶŝŶŐŚĂƌćǀĞŶŐũŽƌƚƐĨƂƌĊƌϮϬϭϲ͕ŵĞĚϰϬƉƌŽĐĞŶƚ ƵƚďĞƚĂůŶŝŶŐϮϬϭϳŽĐŚƌĞƐƚĞƌĂŶĚĞĚĞůĨƂƌƵƚďĞƚĂůŶŝŶŐϮϬϭϵ͘

ÅRSREDOVISNING 2016 | 51

Bilaga 5

dZ:Wͳ&KEE | NOTER

EKdϭϴപsĂůƵƚĂĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐ

sĂůƵƚĂĞdžƉŽŶĞƌĂĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌƉĞƌǀĂůƵƚĂƉĞƌϯϭĚĞĐϮϬϭϲ

Mkr EUR 'W :Wz h^ PǀƌŝŐƚ dŽƚĂůƚ ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ ϭϵϬϴϭ ϭϬϮϯϰ ϰϰϰϱ ϱϵϴϯϴ Ϯϴϵϭϯ ϭϮϮϱϭϭ džƉŽŶĞƌŝŶŐŐĞŶŽŵ^<ͲŶŽƚĞƌĂĚĞďŽůĂŐŵĞĚƵƚůćŶĚƐŬŚĞŵǀŝƐƚ 1 ϲϭϮ ϲϭϴ - - ϲϴϴ ϭϵϭϴ KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌ ϮϯϴϬ ϴϭϬϭ ϮϬϱ ϱϵϴϲϵ ϭϮϴ ϳϬϲϴϰ ĞƌŝǀĂƚ ͲϮϱϯϱ ͲϱϳϮ ϲϴ ͲϰϳϬ ͲϰϴϬ ͲϯϵϵϬ PǀƌŝŐĂƉůĂĐĞƌŝŶŐƐƟůůŐĊŶŐĂƌ ϮϬϮϯ ϱϯ 147 ϲϴϳϭ ϭϵϬ ϵϮϴϯ

sĂůƵƚĂĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐďƌƵƩŽ 21 561 18 434 4 865 126 107 29 439 200 407

<ƵƌƐƐćŬƌŝŶŐ ͲϯϳϯϰϮ ͲϭϯϭϬϴ Ͳϱϯϴϴ ͲϴϲϵϬϲ ϭϬϱϭ ͲϭϰϭϲϵϮ

dŽƚĂůǀĂůƵƚĂĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐ -15 780 5 326 -522 39 201 30 490 58 715

sĂůƵƚĂĞdžƉŽŶĞƌĂĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌƉĞƌǀĂůƵƚĂƉĞƌϯϭĚĞĐϮϬϭϱ

Mkr EUR 'W :Wz h^ PǀƌŝŐƚ dŽƚĂůƚ ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ ϭϵϬϬϴ ϭϯϬϬϴ ϴϰϲϵ ϱϮϲϬϬ ϮϰϬϮϴ ϭϭϳϭϭϯ džƉŽŶĞƌŝŶŐŐĞŶŽŵ^<ͲŶŽƚĞƌĂĚĞďŽůĂŐŵĞĚƵƚůćŶĚƐŬŚĞŵǀŝƐƚ 1 ϱϬϵ ϳϬϲ - - ϵϴϮ Ϯϭϵϲ KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌ ϯϰϳϬ ϳϰϱϯ - ϱϵϴϴϮ Ϯϴϳϲ ϳϯϲϴϭ ĞƌŝǀĂƚ ͲϮϲϬϵ ͲϱϮϴ ϴ Ͳϳϵϱ ͲϮϴϲ ͲϰϮϭϭ PǀƌŝŐĂƉůĂĐĞƌŝŶŐƐƟůůŐĊŶŐĂƌ Ϯϲϰϳ ϯϮϬ ϴϴ ϲϰϱϳ ϭϮϱϱ ϭϬϳϲϴ

sĂůƵƚĂĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐďƌƵƩŽ 23 024 20 960 8 565 118 144 28 854 199 547

<ƵƌƐƐćŬƌŝŶŐ ͲϮϳϰϴϳ Ͳϭϱϴϭϳ ͲϱϬϬ Ͳϳϱϯϲϰ Ͳϵϭϲϵ ͲϭϮϴϯϯϴ

dŽƚĂůǀĂůƵƚĂĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐ -4 463 5 142 8 065 42 780 19 685 71 210

NOTϭϵപ&ŝŶĂŶƐŝĞůůĂŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ͕ƉƌŝƐͲŽĐŚǀćƌĚĞƌŝŶŐƐŚŝĞƌĂƌŬŝ

/ŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐƐƟůůŐĊŶŐĂƌƉĞƌǀćƌĚĞƌŝŶŐƐŬĂƚĞŐŽƌŝƉĞƌϯϭĚĞĐϮϬϭϲ

KďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂƉƌŝƐĞƌŝĞŶ DŽĚĞůůǀćƌĚĞƌŝŶŐŵĞĚ DŽĚĞůůǀćƌĚĞƌŝŶŐŵĞĚĞũ

Mkr ĂŬƟǀŵĂƌŬŶĂĚ ŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂŝŶĚĂƚĂ ŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂŝŶĚĂƚĂ Totalt EŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ ϭϱϭϮϮϵ ϭϱϭϮϮϵ KŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ ϱϬϰϵϳ ϱϬϰϵϳ KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ ϭϮϮϯϰϯ ϴϲϵϬ ϭϯϭϬϯϮ ĞƌŝǀĂƚ͕ƉŽƐŝƟǀĂŵĂƌŬŶĂĚƐǀćƌĚĞŶ ϮϱϮ ϰϰϮϵ ϰϲϴϭ

^ƵŵŵĂŝŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐƐƟůůŐĊŶŐĂƌ 273 824 4 429 59 186 337 439

ĞƌŝǀĂƚ͕ŶĞŐĂƟǀĂŵĂƌŬŶĂĚƐǀćƌĚĞŶ -274 ͲϰϳϮϮ Ͳϰϵϵϱ

Summa 273 550 -292 59 186 332 444

/ŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐƐƟůůŐĊŶŐĂƌƉĞƌǀćƌĚĞƌŝŶŐƐŬĂƚĞŐŽƌŝƉĞƌϯϭĚĞĐϮϬϭϱ

KďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂƉƌŝƐĞƌŝĞŶ DŽĚĞůůǀćƌĚĞƌŝŶŐŵĞĚ DŽĚĞůůǀćƌĚĞƌŝŶŐŵĞĚĞũ

Mkr ĂŬƟǀŵĂƌŬŶĂĚ ŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂŝŶĚĂƚĂ ŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂŝŶĚĂƚĂ Totalt EŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ ϭϰϯϲϰϮ ϭϰϯϲϰϮ KŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ ϯϵϭϵϲ ϯϵϭϵϲ KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ ϭϮϮϬϮϰ ϭϬϯϰϵ ϭϯϮϯϳϯ ĞƌŝǀĂƚ͕ƉŽƐŝƟǀĂŵĂƌŬŶĂĚƐǀćƌĚĞŶ ϱϲϳ ϰϴϵϯ ϱϰϲϬ

^ƵŵŵĂŝŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐƐƟůůŐĊŶŐĂƌ 266 233 4 893 49 545 320 670

ĞƌŝǀĂƚ͕ŶĞŐĂƟǀĂŵĂƌŬŶĂĚƐǀćƌĚĞŶ -413 ͲϮϲϱϳ ͲϯϬϳϭ

Summa 265 819 2 235 49 545 317 599

52 | ÅRSREDOVISNING 2016

Bilaga 5

NOTER | dZ:Wͳ&KEE

EKdϭϵപĨŽƌƚƐ͘

&ƂƌćŶĚƌŝŶŐĂǀƟůůŐĊŶŐĂƌƵŶĚĞƌŵŽĚĞůůǀćƌĚĞƌŝŶŐŵĞĚĞũŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂŝŶĚĂƚĂϮϬϭϱƟůůϮϬϭϲ

KďůŝŐĂƟŽŶĞƌ

EŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌ KŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌ och andra ränte-

Mkr och andelar och andelar ďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ ĞƌŝǀĂƚ Totalt

ZĞĚŽǀŝƐĂƚǀćƌĚĞǀŝĚĊƌĞƚƐŝŶŐĊŶŐ - 39 196 10 349 - 49 545

/ŶǀĞƐƚĞƌĂƚ - ϴϴϵϭ ϭϳϴϯ - ϭϬϲϳϰ ^ĊůƚͬĊƚĞƌďĞƚĂůƚƵŶĚĞƌĊƌĞƚ - ͲϯϭϬϮ ͲϯϱϰϬ - ͲϲϲϰϮ ZĞĂůŝƐĞƌĂĚǀćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐ - ͲϵϮ - - ͲϵϮ KƌĞĂůŝƐĞƌĂĚǀćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐ - ϱϲϬϰ ϵϴ - ϱϳϬϮ &ƂƌŇLJƩŶŝŶŐĨƌĊŶŶŝǀĊϭĞůůĞƌϮ - - - - - &ƂƌŇLJƩŶŝŶŐƟůůŶŝǀĊϭĞůůĞƌϮ - - - - -

ZĞĚŽǀŝƐĂƚǀćƌĚĞǀŝĚĊƌĞƚƐƵƚŐĊŶŐ - 50 497 8 690 - 59 186

&ƂƌćŶĚƌŝŶŐĂǀƟůůŐĊŶŐĂƌƵŶĚĞƌŵŽĚĞůůǀćƌĚĞƌŝŶŐŵĞĚĞũŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂŝŶĚĂƚĂϮϬϭϰƟůůϮϬϭϱ

KďůŝŐĂƟŽŶĞƌ

EŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌ KŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌ och andra ränte-

Mkr och andelar och andelar ďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ ĞƌŝǀĂƚ Totalt

ZĞĚŽǀŝƐĂƚǀćƌĚĞǀŝĚĊƌĞƚƐŝŶŐĊŶŐ - 32 017 8 610 - 40 627

/ŶǀĞƐƚĞƌĂƚ - ϲϴϰϲ ϲϰϳϲ - ϭϯϯϮϮ ^ĊůƚͬĊƚĞƌďĞƚĂůƚƵŶĚĞƌĊƌĞƚ - ͲϮϳϳϲ Ͳϰϴϯϭ - ͲϳϲϬϳ ZĞĂůŝƐĞƌĂĚǀćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐ - 232 Ͳϰϴ - ϭϴϯ KƌĞĂůŝƐĞƌĂĚǀćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐ - Ϯϴϳϳ 143 - ϯϬϮϬ &ƂƌŇLJƩŶŝŶŐĨƌĊŶŶŝǀĊϭĞůůĞƌϮ - - - - - &ƂƌŇLJƩŶŝŶŐƟůůŶŝǀĊϭĞůůĞƌϮ - - - - -

ZĞĚŽǀŝƐĂƚǀćƌĚĞǀŝĚĊƌĞƚƐƵƚŐĊŶŐ - 39 196 10 349 - 49 545

WϯǀćƌĚĞƌĂƌƐĂŵƚůŝŐĂŝŶŶĞŚĂǀƟůůǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ͕ǀŝůŬĞƚĨĂƐƚƐƚćůůƐƵƟĨƌĊŶĞŶŚŝĞƌĂƌŬŝ ƌŝƐŬŬĂƉŝƚĂůĨŽŶĚĞƌƐĂŵƚŽŶŽƚĞƌĂĚĞŝŶŶĞŚĂǀŝĨĂƐƟŐŚĞƚƐďŽůĂŐƐŽŵĊƚĞƌĮŶŶƐŝĚĞŶŶĂ ĂǀƉƌŝƐŬćůůŽƌŽĐŚďĞƌćŬŶŝŶŐƐŵŽĚĞůůĞƌ͘sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞĚĞĮŶŝĞƌĂƐƐŽŵĚĞƚďĞůŽƉƉƟůů ŬĂƚĞŐŽƌŝ͘ ǀŝůŬĞƚĞŶƟůůŐĊŶŐƐŬƵůůĞŬƵŶŶĂƂǀĞƌůĊƚĂƐĞůůĞƌĞŶƐŬƵůĚƌĞŐůĞƌĂƐŝĞŶŶŽƌŵĂůƚƌĂŶƐĂŬ - WϯƐǀćƌĚĞƌŝŶŐĂǀŝŶŶĞŚĂǀŝƌŝƐŬŬĂƉŝƚĂůĨŽŶĚĞƌďĂƐĞƌĂƐƉĊĚĞŶǀćƌĚĞƌŝŶŐƐŽŵ ƟŽŶŵĞůůĂŶŵĂƌŬŶĂĚƐĂŬƚƂƌĞƌǀŝĚƟůůĨćůůĞƚĚĊǀćƌĚĞƌŝŶŐŐƂƌƐ͘ ĞƌŚĊůůƐĂǀĞdžƚĞƌŶĂĨƂƌǀĂůƚĂƌĞ͘WϯƐƚćůůĞƌŬƌĂǀƉĊĂƩĨƂƌǀĂůƚĂƌŶĂƐŬĂĨƂůũĂ/WsƐƉƌŝŶ - /ŶŶĞŚĂǀƐŽŵĮŶŶƐƌĞƉƌĞƐĞŶƚĞƌĂĚĞŝĚĞŝŶĚĞdžƐŽŵĨŽŶĚĞŶĂŶǀćŶĚĞƌĨƂƌůŝŬǀŝĚĂ ĐŝƉĞƌĨƂƌǀćƌĚĞƌŝŶŐƐĂŵƚĂƩĨŽŶĚĞŶƌĞǀŝĚĞƌĂƐĂǀĞŶǀćůƌĞŶŽŵŵĞƌĂĚƌĞǀŝƐŝŽŶƐĮƌŵĂ͘ ŝŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐĂƌŝĂŬƟĞƌŽĐŚƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌǀćƌĚĞƌĂƐŝĨƂƌƐƚĂŚĂŶĚƟůů sćƌĚĞƌŝŶŐĨƌĊŶĨƂƌǀĂůƚĂƌŶĂĞƌŚĊůůƐǀĂŶůŝŐĞŶŝŶŽŵϵϬĚĂŐĂƌĞŌĞƌŬǀĂƌƚĂůƐƐůƵƚǀŝůŬĞƚ ŝŶĚĞdžůĞǀĞƌĂŶƚƂƌĞƌŶĂƐǀćƌĚĞƌŝŶŐƐƉƌŝƐĞƌ͘/ĚĞĨĂůůƟůůŐĊŶŐĞŶŝŶƚĞŝŶŬůƵĚĞƌĂƐŝŶĊŐŽƚŝŶĚĞdž ŝŶŶĞďćƌĂƩǀćƌĚĞƌŝŶŐĂƌŶĂĂǀWϯƐŝŶŶĞŚĂǀƉĞƌϯϭĚĞĐĞŵďĞƌďĂƐĞƌĂƐƉĊƌĂƉƉŽƌƚĞƌ ĞůůĞƌĚćƌŝŶĚĞdžůĞǀĞƌĂŶƚƂƌĞŶƐƉƌŝƐďĞĚƂŵƐƐŽŵŝĐŬĞƟůůĨƂƌůŝƚůŝŐƚ͕ƐŬĞƌǀćƌĚĞƌŝŶŐŝƐƚćůůĞƚƟůů ĨƌĊŶĨƂƌǀĂůƚĂƌŶĂƉĞƌϯϬƐĞƉƚĞŵďĞƌ͕ũƵƐƚĞƌĂƚĨƂƌŬĂƐƐĂŇƂĚĞŶƵŶĚĞƌłćƌĚĞŬǀĂƌƚĂůĞƚ͘ ŶŽƚĞƌĂĚĞƉƌŝƐĞƌŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂŝĞŶĂŬƟǀŵĂƌŬŶĂĚ͘DĞĚĂŬƟǀŵĂƌŬŶĂĚŵĞŶĂƐĞŶ ŶďĞĚƂŵŶŝŶŐŐƂƌƐĂǀǀćƌĚĞƌŝŶŐĞŶƐƟůůĨƂƌůŝƚůŝŐŚĞƚĨƂƌĂƩĨĂƐƚƐƚćůůĂŽŵĞǀĞŶƚƵĞůůĂ ŚĂŶĚĞůƐƉůĂƚƐĚćƌƉƌŝƐĞƌƐƚćůůƐŽŌĂƌĞćŶĞŶŐĊŶŐŝǀĞĐŬĂŶ͘ƩĂŶǀćŶĚĂŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂ ŬŽƌƌŝŐĞƌŝŶŐĂƌćƌŶƂĚǀćŶĚŝŐĂĨƂƌĂƩƵƉƉŶĊĞƩŵĞƌƌćƩǀŝƐĂŶĚĞǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ͘ ƉƌŝƐĞƌćƌĂůůƟĚĨƂƌƐƚĂǀĂůĞƚǀŝĚǀĂůĂǀǀćƌĚĞƌŝŶŐƐƉƌŝƐŽĐŚŽŵĨĂƩĂƌŵĞƌƉĂƌƚĞŶĂǀWϯƐ WĞƌϯϭĚĞĐĞŵďĞƌϮϬϭϲŚĂĚĞŝŶŐĂƐĊĚĂŶĂŬŽƌƌŝŐĞƌŝŶŐĂƌďĞĚƂŵƚƐŶƂĚǀćŶĚŝŐĂ͘ ƟůůŐĊŶŐĂƌ͕ŵĞŶŶćƌĚĞƐƐĂŝŶƚĞĮŶŶƐĂƩƟůůŐĊƚĂƐƉƌŝƐĞƌŶĂĞŶůŝŐƚŶćƐƚĂƐƚĞŐŝǀćƌĚĞƌŝŶŐƐͲ sćƌĚĞƌŝŶŐĞŶƉĊǀĞƌŬĂƐŝĨƂƌƐƚĂŚĂŶĚĂǀĚĞƵŶĚĞƌůŝŐŐĂŶĚĞďŽůĂŐĞŶƐƌĞƐƵůƚĂƚƵƚǀĞĐŬ - ŚŝĞƌĂƌŬŝŶ͘ ůŝŶŐ͕ŵĞŶŽĐŬƐĊĂǀĂŬƟĞŵĂƌŬŶĂĚĞŶƐǀćƌĚĞƌŝŶŐĂǀũćŵĨƂƌďĂƌĂďŽůĂŐ͘&ƂƌǀćŶƚĂĚĞ &ƂƌǀŝƐƐĂŝŶŶĞŚĂǀ͕ĨƌćŵƐƚǀŝƐƐĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌƐĂŵƚŇĞƌƚĂůĞƚĚĞƌŝǀĂƚ ĚŝƐŬŽŶƚĞƌĂĚĞĨƌĂŵƟĚĂŬĂƐƐĂŇƂĚĞŶŚĂƌŵŝŶĚƌĞďĞƚLJĚĞůƐĞĨƂƌǀćƌĚĞƌŝŶŐĞŶ͕ĚĊWϯƐ ƐŽŵŝŶƚĞŚĂŶĚůĂƐƂǀĞƌďƂƌƐĞůůĞƌŚĂŶƚĞƌĂƐĂǀĞƩĐůĞĂƌŝŶŐŚƵƐ͕ƐĂŬŶĂƐƟůůĨƂƌůŝƚůŝŐĂ ƌŝƐŬŬĂƉŝƚĂůƉŽƌƞƂůũŝĨƂƌƐƚĂŚĂŶĚďĞƐƚĊƌĂǀŵŽŐŶĂďŽůĂŐ͕Ɛ͘Ŭ͘ďƵLJŽƵƚƐ͘ ŶŽƚĞƌĂĚĞƉƌŝƐĞƌ͘sćƌĚĞƌŝŶŐƐŬĞƌĚĊƵƟĨƌĊŶǀĞĚĞƌƚĂŐŶĂŵŽĚĞůůĞƌǀŝůŬĂŝƐŝŶƚƵƌĂŶǀćŶĚĞƌ /ƚĂďĞůůĞŶƌĞĚŽǀŝƐĂƐWϯƐƐĂŵƚůŝŐĂŝŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐƐƟůůŐĊŶŐĂƌĨƂƌĚĞůĂĚĞƉĞƌǀćƌĚĞ - ŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂŵĂƌŬŶĂĚƐĚĂƚĂĨƂƌĂƩĨĂƐƚƐƚćůůĂĞƩǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ͘sćƌĚĞƌŝŶŐƐƌŝƐŬĞŶĨƂƌ ƌŝŶŐƐŬĂƚĞŐŽƌŝ͘ϴϮ;ϴϰͿƉƌŽĐĞŶƚĂǀĨŽŶĚĞŶƐŝŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐƐƟůůŐĊŶŐĂƌŬĂŶǀćƌĚĞƌĂƐƟůů ĚĞŶŶĂŐƌƵƉƉďĞĚƂŵƐƐŽŵďĞŐƌćŶƐĂĚ͘/ĚĞŶŶĂŐƌƵƉƉŝŶŬůƵĚĞƌĂƐŽĐŬƐĊǀŝƐƐĂƚLJƉĞƌĂǀ ŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂƉƌŝƐĞƌŝĞŶĂŬƟǀŵĂƌŬŶĂĚ͘ŶŶĞĚǀćƌĚĞƌŝŶŐŵĞĚϭϬƉƌŽĐĞŶƚĂǀĚĞ ƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌĚćƌWϯćƌďĞƌŽĞŶĚĞĂǀƉƌŝƐƵƉƉŐŝŌĞƌĨƌĊŶĞŶĞůůĞƌĞƩƉĂƌĞdžƚĞƌŶĂ ƟůůŐĊŶŐĂƌƐŽŵćƌŵĞƐƚƐǀĊƌďĞĚƂŵĚĂ͕ĚǀƐ͘ŵŽĚĞůůǀćƌĚĞƌŝŶŐŵĞĚĞũŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌ ŵŽƚƉĂƌƚĞƌĨƂƌĂƩĨĂƐƚƐƚćůůĂĞƩǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ͘&ƂƌƟůůŐĊŶŐĂƌĚćƌƟůůŐćŶŐůŝŐƚƉƌŝƐďĞĚƂŵƐ ŝŶĚĂƚĂ͕ƐŬƵůůĞƉĊǀĞƌŬĂWϯƐĨŽŶĚŬĂƉŝƚĂůŵĞĚͲϭ͕ϴ;Ͳϭ͕ϳͿƉƌŽĐĞŶƚ͘&ŽŶĚĞŶƐǀćƌĚĞ - ƐŽŵŵŝŶĚƌĞƟůůĨƂƌůŝƚůŝŐƚ͕ƚ͘Ğdž͘ƉĊŐƌƵŶĚĂǀůĊŐŵĂƌŬŶĂĚƐĂŬƟǀŝƚĞƚ͕ŐƂƌƐĞŶƌŝŵůŝŐŚĞƚƐ - ƌŝŶŐƐƌŝƐŬďĞĚƂŵƐƐŽŵďĞŐƌćŶƐĂĚ͘ ďĞĚƂŵŶŝŶŐĂǀĨŽŶĚĞŶƐĞŐĞŶǀćƌĚĞƌŝŶŐďĂƐĞƌĂĚƉĊǀćƌĚĞƌŝŶŐĞƌŚĊůůĞŶĨƌĊŶƚƌĞĚũĞ ƉĂƌƚ͘ ^ůƵƚůŝŐĞŶĮŶŶƐŝŶŶĞŚĂǀƐŽŵŵĊƐƚĞŵŽĚĞůůǀćƌĚĞƌĂƐĚćƌǀćƌĚĞƌŝŶŐĞŶƟůůƐƚŽƌĚĞů ćƌďĞƌŽĞŶĚĞĂǀŝĐŬĞŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂŵĂƌŬŶĂĚƐĚĂƚĂŽĐŚĚćƌŵĞĚŝŶŶĞŚĊůůĞƌĞŶƐƚƂƌƌĞ ŐƌĂĚĂǀďĞĚƂŵŶŝŶŐŽĐŚŚƂŐƌĞŽƐćŬĞƌŚĞƚ͘&ƂƌWϯƐĚĞůćƌĚĞƚĨƌćŵƐƚŝŶŶĞŚĂǀŝ

ÅRSREDOVISNING 2016 | 53

Bilaga 5

dZ:Wͳ&KEE | NOTER

NOTϮϬപ&ŝŶĂŶƐŝĞůůĂƌŝƐŬĞƌ

ZŝƐŬŵćƩƐŽŵsĂůƵĞĂƚZŝƐŬĨƂƌWϯƐƉŽƌƞƂůũ Exponering mot kreditrisk per 31 dec 2016 1

Mkr >ćŐƐƚĂŶŝǀĊ ,ƂŐƐƚĂŶŝǀĊ 'ĞŶŽŵƐŶŝƩ ϯϭĚĞĐ ϯϭĚĞĐ 1 KREDITBETYG ϮϬϭϲ ϭϮϲϱ ϯϴϯϲ Ϯϭϰϰ ϭϰϴϰ Ϯϱϴϭ Mkr AAA AA A ͤͲ 2 ϮϬϭϱ ϭϰϬϲ ϰϰϱϬ Ϯϯϰϭ ϮϮϯϮ Ϯϲϭϱ ^ƚĂƚƐŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌ ϯϰϯϮϯ ϱϮϵϬϭ ϭϰϲϮ ŽƐƚĂĚƐŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌ 11 ϭϵϰϯ Ϯϱϯ ϭͿ<ŽůƵŵŶĞŶǀŝƐĂƌsĂZǀŝĚůŝŬĂǀŝŬƚĂĚŚŝƐƚŽƌŝƐŬĚĂƚĂ͘ &ƂƌĞƚĂŐƐŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌ ϲϮϱϰ ϯϳϲϭ ϯϲϯϯ ϮϬϱϮ ĞƉŽƐŝƟŽŶĞƌΘƌĞƉŽƌ ϭϯϲϯ ϳϬϮϯ &ŽŶĚĞŶƐŝŶŶĞŚĂǀćƌĞdžƉŽŶĞƌĂĚĞŵŽƚŵĂƌŬŶĂĚƐͲŽĐŚŬƌĞĚŝƚƌŝƐŬĞƌ͕ǀŝůŬĂŬĂŶŝŶŶĞďćƌĂ ǀćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌŶćƌƚ͘Ğdž͘ĂŬƟĞŬƵƌƐĞƌ͕ƌćŶƚŽƌ͕ŬƌĞĚŝƚƐƉƌĞĂĚĂƌŽĐŚǀĂůƵƚĂŬƵƌƐĞƌ ĞƌŝǀĂƚ͕ŶĞƩŽĨŽƌĚƌĂŶ Ϯϰϵ ϭϯϰϲ ĨƂƌćŶĚƌĂƐ͘WϯĂŶǀćŶĚĞƌsĂůƵĞĂƚZŝƐŬ;sĂZͿĨƂƌĂƩĂŐŐƌĞŐĞƌĂƌŝƐŬƂǀĞƌƐĂŵƚůŝŐĂ ƌƵƩŽĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐ 34 334 62 711 13 593 3 633 2 305 ƌŝƐŬƚLJƉĞƌ͘WĞƌĊƌƐƐŬŝŌĞƚƵƉƉŐŝĐŬĨŽŶĚĞŶƐƌŝƐŬŵćƩƐŽŵsĂZĨƂƌƚŽƚĂůƉŽƌƞƂůũĞŶƟůů ƌŚĊůůŶĂƐćŬĞƌŚĞƚĞƌ ϳϬϵ ϭϰϴϰ;ϮϮϯϮͿŵŝůũŽŶĞƌŬƌŽŶŽƌ͘WϯďĞƌćŬŶĂƌsĂZŵĞĚϵϱƉƌŽĐĞŶƚƐŬŽŶĮĚĞŶƐŝŶƚĞƌ - EĞƩŽĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐ 34 334 62 711 12 883 3 633 2 305 ǀĂůůŽĐŚĞŶƟĚƐŚŽƌŝƐŽŶƚƉĊĞŶĚĂŐ͘ĞƚŝŶŶĞďćƌĂƩϭϵĚĂŐĂƌĂǀϮϬďƂƌĚĞŶĞŐĂƟǀĂ ǀćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌŶĂŝƉŽƌƞƂůũĞŶŝŶƚĞǀĂƌĂƐƚƂƌƌĞćŶsĂZĨƂƌƵƚƐĂƩĂƩŵĂƌŬŶĂĚƐĨƂƌ - Exponering mot kreditrisk per 31 dec 2015 1 ŚĊůůĂŶĚĞŶĂĨƂůũĞƌŚŝƐƚŽƌŝƐŬĂŵƂŶƐƚĞƌ͘WϯďĂƐĞƌĂƌsĂZͲďĞƌćŬŶŝŶŐĂƌŶĂƉĊŚŝƐƚŽƌŝƐŬĂ ŵĂƌŬŶĂĚƐĚĂƚĂĨƂƌĞŶƉĞƌŝŽĚŽŵϯϲϬĚĂŐĂƌƟůůďĂŬĂŝƟĚĞŶ͘ĞŶŚŝƐƚŽƌŝƐŬĂĚĂƚĂŶ KREDITBETYG ǀŝŬƚĂƐĞdžƉŽŶĞŶƟĞůůƚ͕ĚǀƐ͘ĚĞƐĞŶĂƐƚĞϴϬĚĂŐĂƌŶĂƐŵĂƌŬŶĂĚƐŚćŶĚĞůƐĞƌĚŽŵŝŶĞƌĂƌ Mkr AAA AA A ͤͲ 2 ďĞƌćŬŶŝŶŐĂƌŶĂ͘ĞƌćŬŶŝŶŐƐŵĞƚŽĚĞŶƐŽŵĂŶǀćŶĚƐćƌDŽŶƚĞĂƌůŽͲƐŝŵƵůĞƌŝŶŐ͕ĞŶ ^ƚĂƚƐŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌ ϯϯϰϱϭ ϱϯϯϮϵ ϱϯϱ ϰϮϬ ƐůƵŵƉŵćƐƐŝŐƐŝŵƵůĞƌŝŶŐĂǀǀćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌďĂƐĞƌĂƚƉĊŚŝƐƚŽƌŝƐŬĂĚĂƚĂ͘/ƚĂďĞůůĞŶ ŽƐƚĂĚƐŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌ Ϯϲ ϴϵϯ ϮϲϬ ǀŝƐĂƐŽĐŬƐĊsĂZƉĞƌĚĞŶϯϭĚĞĐĞŵďĞƌĚćƌĚĞŶŚŝƐƚŽƌŝƐŬĂĚĂƚĂŶćƌůŝŬĂǀŝŬƚĂĚ͕͘ǀĂƌũĞ ĚĂŐƵŶĚĞƌƉĞƌŝŽĚĞŶǀćŐĞƌůŝŬĂƚƵŶŐƚŝďĞƌćŬŶŝŶŐĞŶ͘ &ƂƌĞƚĂŐƐŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌ ϭϰϵ ϳϬϯϯ ϳϴϮϳ ϱϬϲϬ ϯϭϵϵ &ŽŶĚĞŶƐƌŝƐŬŵćƩƐŽŵsĂZŚĂƌǀĂƌŝĞƌĂƚŵĞůůĂŶϭϮϲϱ;ϭϰϬϲͿŵŝůũŽŶĞƌŬƌŽŶŽƌŽĐŚϯ ĞƉŽƐŝƟŽŶĞƌΘƌĞƉŽƌ ϯϮϱϲ ϭϮϰϴϲ ϴϯϲ;ϰϰϱϬͿŵŝůũŽŶĞƌŬƌŽŶŽƌƵŶĚĞƌĊƌĞƚ͘^ŬŝůůŶĂĚĞƌŶĂŝƌŝƐŬŶŝǀĊĨƂƌŬůĂƌĂƐĨƌćŵƐƚĂǀĨƂƌ - ĞƌŝǀĂƚ͕ŶĞƩŽĨŽƌĚƌĂŶ ϳϰϴ ϭϳϮϱ ϯϱ ćŶĚƌĂĚŵĂƌŬŶĂĚƐǀŽůĂƟůŝƚĞƚŽĐŚŵŝŶĚƌĞĂǀĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌĂǀƉŽƌƞƂůũĞŶƐ ƐĂŵŵĂŶƐćƩ - ƌƵƩŽĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐ 33 625 65 258 22 574 5 516 3 458 ŶŝŶŐ͘ dĂďĞůůĞŶŽǀĂŶǀŝƐĂƌŚƂŐƐƚĂŽĐŚůćŐƐƚĂŶŝǀĊƉĊsĂZƐĂŵƚƌŝƐŬĞŶŝŐĞŶŽŵƐŶŝƩŽĐŚǀŝĚ ƌŚĊůůŶĂƐćŬĞƌŚĞƚĞƌ 212 ϵϬϯ ƐůƵƚĞƚĂǀĊƌĞƚĨƂƌWϯƐƉŽƌƞƂůũ͘WĊƐŝĚϯϴǀŝƐĂƐƌŝƐŬĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐĞŶĨƂƌĚĞůĂĚƉĊWϯƐƌŝƐŬ - EĞƩŽĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐ 33 625 65 046 21 671 5 516 3 458 ŬůĂƐƐĞƌ͘ ϭΉ/ŶŬůƵĚĞƌĂƌƉůĂĐĞƌŝŶŐĂƌŝŶŽƚĞƌĂĚĞƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌ͕ĚĞƉŽƐŝƟŽŶĞƌŽĐŚƌĞƉŽƌ͕ŝĐŬĞ ĐůĞĂƌĂĚĞĚĞƌŝǀĂƚĚćƌWϯŚĂƌĞŶĨŽƌĚƌĂŶƉĊŵŽƚƉĂƌƚĞŶƐĂŵƚĊƚĞƌŝŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐĂǀĞƌŚĊůůŶĂŬŽŶ - ĂŐůŝŐsĂůƵĞĂƚZŝƐŬ;sĂZͿĨƂƌWϯƐƉŽƌƞƂůũϮϬϭϲ ƚĂŶƚƐćŬĞƌŚĞƚĞƌƌĞůĂƚĞƌĂĚĞƟůůǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌƐƵƚůĊŶŝŶŐ͘ĊƚĂďĞůůĞŶĞŶĚĂƐƚǀŝƐĂƌĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐŵŽƚ Mkr ŬƌĞĚŝƚƌŝƐŬŬĂŶĚĞŶĞũĂǀůćƐĂƐŵŽƚďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ͘ ϮͿ/ŶŬůƵĚĞƌĂƌćǀĞŶǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌƵƚĂŶƌĂƟŶŐ͘ 4 000 &ŽŶĚĞŶƐůŝŬǀŝĚŝƚĞƚƐƌŝƐŬďĞŐƌćŶƐĂƐďůĂŶĚĂŶŶĂƚŐĞŶŽŵŬƌĂǀĞƚŝWͲĨŽŶĚƐůĂŐĞŶĂǀƐĞ - ĞŶĚĞĂƩWͲĨŽŶĚĞƌŶĂŵĊƐƚĞŚĊůůĂŵŝŶƐƚϯϬƉƌŽĐĞŶƚĂǀĨŽŶĚŬĂƉŝƚĂůĞƚŝƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞ 3 000 ĨŽƌĚƌŝŶŐĂƌŵĞĚůĊŐŬƌĞĚŝƚͲŽĐŚůŝŬǀŝĚŝƚĞƚƐƌŝƐŬ͘hŶĚĞƌϮϬϭϲŚĂƌĨŽŶĚĞŶƐĂŶĚĞůŝƐŶŝƩ ůĞŐĂƚƉĊϯϮ͕ϴ;ϯϮ͕ϳͿƉƌŽĐĞŶƚ͘ 2 000

1 000

0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec džƉŽŶĞŶƟĞůůƚǀŝŬƚĂĚŚŝƐƚŽƌŝƐŬĚĂƚĂ Likaviktad historisk data

NOTϮϭപ&ŝŶĂŶƐŝĞůůĂƟůůŐĊŶŐĂƌŽĐŚƐŬƵůĚĞƌƐŽŵŶĞƩĂƐŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶĞůůĞƌůLJĚĞƌƵŶĚĞƌŬǀŝƩŶŝŶŐƐĂǀƚĂů

2016-12-31

<ǀŝƩŶŝŶŐ ĂǀĮŶĂŶƐŝĞůůĂ EĞƩĂĚĞďĞůŽƉƉŝ EĞƩŽďĂůĂŶƐŝ ŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ DŽƩĂŐŶĂ EĞƩŽďĞůŽƉƉ ^ƵŵŵĂŝ dŝůůŐĊŶŐĂƌ͕DŬƌ ƌƵƩŽďĞůŽƉƉ ďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ ďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ ĞŶůŝŐƚĂǀƚĂů ƐćŬĞƌŚĞƚĞƌ ĞŌĞƌŬǀŝƩŶŝŶŐ PǀƌŝŐƚ 1 ďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ ĞƌŝǀĂƚ ϰϰϮϵ ϰϰϮϵ ϮϴϭϬ 713 ϵϬϳ ϮϱϮ ϰϲϴϭ dŝůůŐĊŶŐƐƌĞƉŽƌ ϰϭϰϮ ϰϭϰϮ ϯϱϰϮ ϱϵϵ ϱϲϬϱ ϵϳϰϳ ũůŝŬǀŝĚĞƌĂĚĞĂīćƌĞƌ ϭϯϭϬ ϭϯϭϬ

Summa 8 571 0 8 571 6 352 713 1 506 7 167 15 738

<ǀŝƩŶŝŶŐ ĂǀĮŶĂŶƐŝĞůůĂ EĞƩĂĚĞďĞůŽƉƉŝ EĞƩŽďĂůĂŶƐŝ ŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ ^ƚćůůĚĂ EĞƩŽďĞůŽƉƉ ^ƵŵŵĂŝ Skulder, Mkr ƌƵƩŽďĞůŽƉƉ ďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ ďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ ĞŶůŝŐƚĂǀƚĂů ƐćŬĞƌŚĞƚĞƌ ĞŌĞƌŬǀŝƩŶŝŶŐ PǀƌŝŐƚ 1 ďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ ĞƌŝǀĂƚ ϰϳϮϮ ϰϳϮϮ ϮϴϭϬ ϮϱϬ ϭϲϲϮ 274 ϰϵϵϱ ^ŬƵůĚƌĞƉŽƌ ϯϱϰϮ ϯϱϰϮ ϯϱϰϮ ϲ Ϭ ϯϱϰϮ ũůŝŬǀŝĚĞƌĂĚĞĂīćƌĞƌ ϭϮϳϲ ϭϮϳϲ

Summa 8 264 0 8 264 6 352 256 1 662 1 549 9 813

ϭͿPǀƌŝŐĂŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶƐŽŵŝŶƚĞůLJĚĞƌƵŶĚĞƌĂǀƚĂůƐŽŵƟůůĊƚĞƌŬǀŝƩŶŝŶŐ͘

54 | ÅRSREDOVISNING 2016

Bilaga 5

NOTER | dZ:Wͳ&KEE

EKdϮϭപĨŽƌƚƐ͘

2015-12-31

<ǀŝƩŶŝŶŐ ĂǀĮŶĂŶƐŝĞůůĂ EĞƩĂĚĞďĞůŽƉƉŝ EĞƩŽďĂůĂŶƐŝ ŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ DŽƩĂŐŶĂ EĞƩŽďĞůŽƉƉ ^ƵŵŵĂŝ dŝůůŐĊŶŐĂƌ͕DŬƌ ƌƵƩŽďĞůŽƉƉ ďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ ďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ ĞŶůŝŐƚĂǀƚĂů ƐćŬĞƌŚĞƚĞƌ ĞŌĞƌŬǀŝƩŶŝŶŐ PǀƌŝŐƚ 1 ďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ ĞƌŝǀĂƚ ϰϴϵϯ ϰϴϵϯ Ϯϰϴϯ ϭϭϭϭ ϭϮϵϵ ϱϲϳ ϱϰϲϬ dŝůůŐĊŶŐƐƌĞƉŽƌ ϭϯϴϴ ϭϯϴϴ ϭϮϱϭ 137 ϵϵϵϬ ϭϭϯϳϴ ũůŝŬǀŝĚĞƌĂĚĞĂīćƌĞƌ ϭϴϴ ϭϴϴ

Summa 6 281 0 6 281 3 734 1 111 1 436 10 745 17 026

<ǀŝƩŶŝŶŐ ĂǀĮŶĂŶƐŝĞůůĂ EĞƩĂĚĞďĞůŽƉƉŝ EĞƩŽďĂůĂŶƐŝ ŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ ^ƚćůůĚĂ EĞƩŽďĞůŽƉƉ ^ƵŵŵĂŝ Skulder, Mkr ƌƵƩŽďĞůŽƉƉ ďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ ďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ ĞŶůŝŐƚĂǀƚĂů ƐćŬĞƌŚĞƚĞƌ ĞŌĞƌŬǀŝƩŶŝŶŐ PǀƌŝŐƚ 1 ďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ ĞƌŝǀĂƚ Ϯϲϱϳ Ϯϲϱϳ Ϯϰϴϯ ϵϮ ϴϯ 413 ϯϬϳϭ ^ŬƵůĚƌĞƉŽƌ ϭϮϱϭ ϭϮϱϭ ϭϮϱϭ ϱ Ϭ ϭϮϱϭ ũůŝŬǀŝĚĞƌĂĚĞĂīćƌĞƌ ϮϬϯ ϮϬϯ

Summa 3 909 0 3 909 3 734 96 83 616 4 524

ϭͿPǀƌŝŐĂŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶƐŽŵŝŶƚĞůLJĚĞƌƵŶĚĞƌĂǀƚĂůƐŽŵƟůůĊƚĞƌŬǀŝƩŶŝŶŐ͘

EKdϮϮപEćƌƐƚĊĞŶĚĞ

^ŽŵŶćƌƐƚĊĞŶĚĞƟůůWϯďĞƚƌĂŬƚĂƐĨƂƌĞƚĂŐĚćƌWϯŐĞŶŽŵƐŝŶćŐĂƌĂŶĚĞůŚĂƌĞƩ ZĞŐŝŽ͖<ůĂƐŬĞƌďćĐŬŝZĞŐŝŽ͕dƌŽƉŚŝŽĐŚƵŶĚĞƌĚĞůĂƌĂǀĊƌĞƚůůĞǀŝŽŽĐŚDĂƫĂƐLJůƵŶĚŝ ďĞƐƚćŵŵĂŶĚĞĞůůĞƌďĞƚLJĚĂŶĚĞŝŶŇLJƚĂŶĚĞ͕ĞůůĞƌĚćƌWϯŚĂƌŶLJĐŬĞůƉĞƌƐŽŶĞƌŝůĞĚĂŶĚĞ ůůĞǀŝŽ͘^ĂŵƚůŝŐĂĚĞƐƐĂƵƉƉĚƌĂŐǀĂƌŽĂǀůƂŶĂĚĞ͘ĞƐƐƵƚŽŵƐĂƩWϯƐƐƚLJƌĞůƐĞŽƌĚͲ ƐƚćůůŶŝŶŐ͘&ƂůũĂŶĚĞƉĞƌƐŽŶĞƌĂŶƐƚćůůĚĂŝWϯǀĂƌƌĞƉƌĞƐĞŶƚĞƌĂĚĞŝŶćƌƐƚĊĞŶĚĞďŽůĂŐƐ ĨƂƌĂŶĚĞWćƌEƵĚĞƌŝƐƚLJƌĞůƐĞŶĨƂƌ,ĞŵƐƂŵĞĚĞŶĞƌƐćƩŶŝŶŐƵƉƉŐĊĞŶĚĞƟůůϰϮϬƚŬƌ ƐƚLJƌĞůƐĞƌƵŶĚĞƌϮϬϭϲ͗<ĞƌƐƟŶ,ĞƐƐŝƵƐŝsĂƐĂŬƌŽŶĂŶ͕,ĞŵƐƂŽĐŚdƌĞŶƵŵ͖ĞŶŐƚ ƵŶĚĞƌϮϬϭϲ͘WϯŚLJƌƐŝŶĂůŽŬĂůĞƌĂǀsĂƐĂŬƌŽŶĂŶƟůůŵĂƌŬŶĂĚƐŵćƐƐŝŐĂǀŝůůŬŽƌ͘ ,ĞůůƐƚƌƂŵŝ,ĞŵƐƂ͕dƌŽƉŚŝ͕dƌĞŶƵŵŽĐŚƵŶĚĞƌĚĞůĂƌĂǀĊƌĞƚůůĞǀŝŽ͖DĊƌƚĞŶ>ŝŶĚĞďŽƌŐŝ

Motpart, Mkr 2016 2015 Motpart, Mkr 2016 2015

Vasakronan Holding AB dƌŽƉŚŝ&ĂƐƟŐŚĞƚƐ

ZćŶƚĞŝŶƚćŬƚĞƌ 147 Ϯϭϱ ZćŶƚĞŝŶƚćŬƚĞƌ ϴϭ ϭϬϬ >ŽŬĂůŚLJƌŽƌ -11 Ͳϵ ŐĂƌůĊŶ ϮϬϲϰ ϮϬϱϳ ŐĂƌůĊŶ - ϯϬϬϬ ŬƟĞćŐĂƌƟůůƐŬŽƩƵŶĚĞƌĊƌĞƚ ϭϰϯϲ ϯϰϴ ƚĂŐĂŶĚĞŽŵĂƩƉĊsĂƐĂŬƌŽŶĂŶƐďĞŐćƌĂŶ ŬƂƉĂĨƂƌĞƚĂŐƐĐĞƌƟĮŬĂƚŝďŽůĂŐĞƚŵĞĚƵƉƉƟůů Regio AB ĞƩǀŝĚǀĂƌƟĚŚƂŐƐƚĂƐĂŵŵĂŶůĂŐĚĂ ůŝŬǀŝĚďĞůŽƉƉŽŵ͗ ϰϱϬϬ ϰϱϬϬ ŬƟĞćŐĂƌƟůůƐŬŽƩƵŶĚĞƌĊƌĞƚ ϱϴϴ - ŬƟĞćŐĂƌƟůůƐŬŽƩƵŶĚĞƌĊƌĞƚ ϯϬϬϬ -

Ellevio AB

,ĞŵƐƂ&ĂƐƟŐŚĞƚƐ ZćŶƚĞŝŶƚćŬƚĞƌ ϯϬϭ 172 ZćŶƚĞŝŶƚćŬƚĞƌ - ϱϯ ŐĂƌůĊŶ ϯϱϵϴ ϯϰϮϯ ŐĂƌůĊŶ - ƚĂŐĂŶĚĞŽŵĂƩƉĊ,ĞŵƐƂ&ĂƐƟŐŚĞƚƐƐ Trenum AB ďĞŐćƌĂŶŬƂƉĂĨƂƌĞƚĂŐƐĐĞƌƟĮŬĂƚŝďŽůĂŐĞƚŵĞĚ ŐĂƌůĊŶ ϭϭϳϰ - ƵƉƉƟůůĞƩŵĂdžŝŵĂůƚůŝŬǀŝĚďĞůŽƉƉŽŵ͗ ϰϬϬϬ ϰϬϬϬ ŐĂƌƟůůƐŬŽƩƵŶĚĞƌĊƌĞƚ Ϯϱ -

,ĞŵƐƂ/ŶƚƌĞƐƐĞŶƚĞƌ

ZćŶƚĞŝŶƚćŬƚĞƌ ϴϴ 72 ŐĂƌůĊŶ ϭϰϳϬ ϭϰϳϬ

ÅRSREDOVISNING 2016 | 55

Bilaga 5 dZ:Wͳ&KEE | UNDERSKRIFTER ^ƚLJƌĞůƐĞŶƐŽĐŚǀĞƌŬƐƚćůůĂŶĚĞĚŝƌĞŬƚƂƌĞŶƐƵŶĚĞƌƐŬƌŝŌĞƌ Stockholm den 24 februari 2017 Pär Nuder, ordförande Björn Börjesson, vice ordförande Malin Björkmo Inga-Lill Carlberg Peter Englund Lars Ernsäter Kerstin Lindberg Göransson Peter Hellberg Elisabeth Unell Kerstin Hessius, verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats den 24 februari 2017 Sussanne Sundvall Peter Nilsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen 56 | ÅRSREDOVISNING 2016

Bilaga 5

REVISIONSBERÄTTELSE | dZ:Wͳ&KEE

ZĞǀŝƐŝŽŶƐďĞƌćƩĞůƐĞ

ĨƂƌdƌĞĚũĞWͲĨŽŶĚĞŶ͕ŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶƐŶƵŵŵĞƌϴϬϮϬϭϰͲϰϭϮϬ

Rapport om årsredovisningen Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att Uttalanden fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om för- Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Tredje AP-fonden hållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten för år 2016. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 33–56 i detta och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om dokument. fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig- direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten het med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. och ger en i alla väsentliga avseenden rätt visande bild av Tredje AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2016 och ZĞǀŝƐŽƌŶƐĂŶƐǀĂƌ av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pen- Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida sionsfonder. årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felak- Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens tigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att övriga delar. lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rim- Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balans räkningen lig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för fastställes. att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan 'ƌƵŶĚĨƂƌƵƩĂůĂŶĚĞŶ finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Audi- och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen ting (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är obe- med grund i årsredovisningen. roende i förhållande till Tredje AP-fonden enligt god revisorssed i Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela krav. revisionen. Dessutom utför vi följande moment: Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och • Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat uti- ŶŶĂŶŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶćŶĊƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶ från dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. visningen och denna återfinns på sidorna 1–32 samt 59–68. Det Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som denna andra information. beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig inforinformation och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende mation eller åsidosättande av intern kontroll. denna andra information. • Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens interna I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsre- omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten dovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap i den interna kontrollen. vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informa- • Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som tionen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande information, drar slutsatsen att den andra informationen upplysningar. innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. • Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet ^ƚLJƌĞůƐĞŶƐŽĐŚǀĞƌŬƐƚćůůĂŶĚĞĚŝƌĞŬƚƂƌĞŶƐĂŶƐǀĂƌ av årsredovisningen. Vi prövar, med grund i de inhämtade Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkeratt årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild hetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verkstäl- kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta lande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte osäkerhets faktor, måste vi i revisions berättelsen fästa uppmärkinnehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på samheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga oegentlig heter eller på fel. osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräck-

ÅRSREDOVISNING 2016 | 57

Bilaga 5

dZ:Wͳ&KEE | REVISIONSBERÄTTELSE

liga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser Styrelsen ansvarar för Tredje AP-fondens organisation och för-

baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för valtningen av Tredje AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar

revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhål- bland annat att fortlöpande bedöma Tredje AP-fondens ekono-

landen göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten. miska situation och att tillse att Tredje AP-fondens organisation

• Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen och är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Tredje

innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på

om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den

och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar

och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Tredje Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland

de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

ZĞǀŝƐŽƌŶƐĂŶƐǀĂƌ

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt Rapport om andra krav enligt lagar uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att

ŽĐŚĂŶĚƌĂĨƂƌĨĂƩŶŝŶŐĂƌ med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon

anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvalt-

hƩĂůĂŶĚĞŶ

ning för Tredje AP-fonden för räkenskapsåret 2016. Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inven- Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti teringen av de tillgångar som Tredje AP-fonden förvaltar. Vi för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot kommer att upptäcka åtgärder eller för summelser som kan föranstyrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Tredje leda anmärkning. AP-fonden för 2016. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande använder vi professionellt omdöme och har en professionellt inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av för-

valtningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna.

'ƌƵŶĚĨƂƌƵƩĂůĂŶĚĞŶ

Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentligansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. het. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, Vi är oberoende i förhållande till Tredje AP-fonden enligt god områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Tredje ansvar enligt dessa krav. AP-fondens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och beslutsunderlag, vidtagna åt gärder och andra förhållanden som är ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

^ƚLJƌĞůƐĞŶƐŽĐŚǀĞƌŬƐƚćůůĂŶĚĞĚŝƌĞŬƚƂƌĞŶƐĂŶƐǀĂƌ

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för

räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens till-

gångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Stockholm den 24 februari 2017

Sussanne Sundvall Peter Nilsson

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

ϱϴ | ÅRSREDOVISNING 2016

Bilaga 6

WϰƂǀĞƌƚƌćīĂƌĚĞƚůĊŶŐƐŝŬƟŐĂŵĊůĞƚ

Wϰ͗ƐĨŽŶĚŬĂƉŝƚĂůƂŬĂĚĞƟůůϯϯϰŵŝůũĂƌĚĞƌŬƌŽŶŽƌ͘ǀŬĂƐƚŶŝŶŐĞŶƵƉƉŐŝĐŬƟůůϭϬ͕Ϭ ƉƌŽĐĞŶƚĞŌĞƌŬŽƐƚŶĂĚĞƌ͘WϰƂǀĞƌƚƌćīĂĚĞďĊĚĞůĊŶŐƐŝŬƟŐƚĂǀŬĂƐƚŶŝŶŐƐŵĊůŽĐŚ ŝŶŬŽŵƐƟŶĚĞdžŵĞĚŐŽĚŵĂƌŐŝŶĂů͘

334 31

miljarder i fondkapital miljarder kronor i resultat

10 % U tmärkelser

ŝĂǀŬĂƐƚŶŝŶŐĞŌĞƌŬŽƐƚŶĂĚĞƌ ďĊĚĞŝ^ǀĞƌŝŐĞŽĐŚŝŶƚĞƌŶĂƟŽŶĞůůƚĨƂƌWϰ͗Ɛ förvaltnings- och hållbarhetsarbete samt rapportering

WϰƂǀĞƌƚƌćīĂĚĞďĊĚĞŝŶŬŽŵƐƟŶĚĞdžŽĐŚ EŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŵĞƌćŶŚćůŌĞŶĂǀƟůůŐĊŶŐĂƌŶĂ ůĊŶŐƐŝŬƟŐƚŵĊů

^ĞĚĂŶƐƚĂƌƚĞŶ͕ϮϬϬϭͲϬϭͲϬϭ͕ƵƉƉŐĊƌƚŽƚĂůĂǀŬĂƐƚŶŝŶŐĞŶĞŌĞƌ ŬŽƐƚŶĂĚĞƌƟůůϱ͕ϵƉƌŽĐĞŶƚĊƌůŝŐĞŶŝŐĞŶŽŵƐŶŝƩ͘ĞƚƂǀĞƌƚƌćīĂƌ ŝŶŬŽŵƐƟŶĚĞdžƐŽŵƂŬĂƚŵĞĚŵŽƚƐǀĂƌĂŶĚĞϯ͕ϬƉƌŽĐĞŶƚĊƌůŝŐĞŶ͘ WϰŚĂƌĚćƌŵĞĚďŝĚƌĂŐŝƚƉŽƐŝƟǀƚƟůůƉĞŶƐŝŽŶƐƐLJƐƚĞŵĞƚƐĮŶĂŶƐŝĞůůĂ ƐƚLJƌŬĂ͘

AP4 Årsredovisning 2016 3

Bilaga 6

ZĞƐƵůƚĂƚƌćŬŶŝŶŐ

DŬƌ EŽƚ 2016 2015

ZPZ>^E^/Ed <dZ

ZćŶƚĞŶĞƩŽ 2 817 2 002 Erhållna utdelningar 6 482 5 347 EĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ 3 12 678 6 651 EĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ 4 3 545 3 833 EĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ 1 882 -1 151 EĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ĚĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ -321 -781 EĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ǀĂůƵƚĂŬƵƌƐĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌ 5 786 4 529 Provisionskostnader 5 -132 -128

^ƵŵŵĂƌƂƌĞůƐĞŶƐŝŶƚćŬƚĞƌ 30 737 20 302

ZPZ>^E^<K^dEZ

Personalkostnader 6 -117 -124 PǀƌŝŐĂĂĚŵŝŶŝƐƚƌĂƟŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 7 -78 -73

^ƵŵŵĂƌƂƌĞůƐĞŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ -195 -197

Zd^Z^h>dd 30 542 20 105

ĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐ

DŬƌ EŽƚ 2016-12-31 2015-12-31

d/>>'E'Z

ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͕ŶŽƚĞƌĂĚĞ 8 197 875 177 367 ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͕ŽŶŽƚĞƌĂĚĞ 9 26 254 19 822 KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ 10 107 151 106 548 ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ 11 2 620 3 296 Likvida medel 3 057 3 739 PǀƌŝŐĂƟůůŐĊŶŐĂƌ 12 220 894 &ƂƌƵƚďĞƚĂůĚĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌŽĐŚƵƉƉůƵƉŶĂŝŶƚćŬƚĞƌ 13 1 267 1 431

^hDDd/>>'E'Z 338 444 313 097

^<h>ZK,&KE<W/d>

^ŬƵůĚĞƌ

ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ 11 3 919 1 888 Övriga skulder 14 250 974 &ƂƌƵƚďĞƚĂůĚĂŝŶƚćŬƚĞƌŽĐŚƵƉƉůƵƉŶĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 15 355 220

^ƵŵŵĂƐŬƵůĚĞƌ 4 524 3 082

&ŽŶĚŬĂƉŝƚĂů 16 Ingående fondkapital 310 015 294 854 EĞƩŽƵƚďĞƚĂůŶŝŶŐĂƌƟůůƉĞŶƐŝŽŶƐƐLJƐƚĞŵĞƚ -6 637 -4 944 Årets resultat 30 542 20 105

^ƵŵŵĂĨŽŶĚŬĂƉŝƚĂů 333 920 310 015

^hDD^<h>ZK,&KE<W/d> 338 444 313 097

^ƚćůůĚĂƉĂŶƚĞƌ͕ĂŶƐǀĂƌƐĨƂƌďŝŶĚĞůƐĞƌŽĐŚĊƚĂŐĂŶĚĞŶ 17

AP4 Årsredovisning 2016 47

Bilaga 6

EŽƚĞƌƟůůƌĞƐƵůƚĂƚͲŽĐŚďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐ

&ũćƌĚĞWͲĨŽŶĚĞŶ;WϰͿ͕ŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶƐŶƵŵŵĞƌϴϬϮϬϬϱͲϭϵϱϮ͕ćƌĞŶĂǀďƵīĞƌƞŽŶĚĞƌŶĂ

ŝŶŽŵĚĞƚƐǀĞŶƐŬĂƉĞŶƐŝŽŶƐƐLJƐƚĞŵĞƚŵĞĚƐćƚĞŝ^ƚŽĐŬŚŽůŵ͘ƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĨƂƌ

ƌćŬĞŶƐŬĂƉƐĊƌĞƚϮϬϭϲŚĂƌŐŽĚŬćŶƚƐĂǀƐƚLJƌĞůƐĞŶĚĞŶϮϭĨĞďƌƵĂƌŝϮϬϭϳ͘

Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen.

1 Redovisnings- och värderingsprinciper sćƌĚĞƌŝŶŐĂǀĮŶĂŶƐŝĞůůĂŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ

Wϰ͗ƐƐĂŵƚůŝŐĂƉůĂĐĞƌŝŶŐĂƌǀćƌĚĞƌĂƐƟůůǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞǀĂƌǀŝĚƐĊǀćůƌĞĂůŝƐĞƌĂ - ŶůŝŐƚůĂŐĞŶ;ϮϬϬϬ͗ϭϵϮͿŽŵĂůůŵćŶŶĂƉĞŶƐŝŽŶƐĨŽŶĚĞƌƐŬĂĊƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶ de som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. ƵƉƉƌćƩĂƐŵĞĚƟůůćŵƉŶŝŶŐĂǀŐŽĚƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐƐƐĞĚ͕ǀĂƌǀŝĚĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ /ƌĂĚĞƌŶĂEĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚƉĞƌƟůůŐĊŶŐƐƐůĂŐŝŶŐĊƌƐĊůĞĚĞƐƐĊǀćůƌĞĂůŝƐĞƌĂĚĞƐŽŵ ƐŽŵĨŽŶĚŵĞĚůĞŶƉůĂĐĞƌĂƚƐŝƐŬĂƵƉƉƚĂƐƟůůŵĂƌŬŶĂĚƐǀćƌĚĞƚ͘DĞĚĚĞŶŶĂ ŽƌĞĂůŝƐĞƌĂĚĞƌĞƐƵůƚĂƚ͘/ĚĞĨĂůůŚćŶǀŝƐŶŝŶŐŶĞĚĂŶƐŬĞƌƟůůǀĂůĚŝŶĚĞdžͲ ƵƚŐĊŶŐƐƉƵŶŬƚŚĂƌ&ƂƌƐƚĂƟůů&ũćƌĚĞWͲĨŽŶĚĞƌŶĂƵƚĂƌďĞƚĂƚŐĞŵĞŶƐĂŵŵĂ ůĞǀĞƌĂŶƚƂƌ͕ƐĞŽƌĚůŝƐƚĂŶŝĊƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶĨƂƌŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶŬƌŝŶŐĂŬƚƵĞůůĂ ƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐƐͲŽĐŚǀćƌĚĞƌŝŶŐƐƉƌŝŶĐŝƉĞƌǀŝůŬĂŚĂƌƟůůćŵƉĂƚƐŽĐŚƐĂŵŵĂŶͲ ŝŶĚĞdž͘EĞĚĂŶďĞƐŬƌŝǀƐŚƵƌǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞĨĂƐƚƐƚćůůƐĨƂƌWϰ͗ƐŽůŝŬĂ ĨĂƩĂƐŶĞĚĂŶ͘ placeringar.

WͲĨŽŶĚĞƌŶĂƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐƐͲŽĐŚǀćƌĚĞƌŝŶŐƐƉƌŝŶĐŝƉĞƌĂŶƉĂƐƐĂƐƐƵĐĐĞƐƐŝǀƚƟůů ĚĞŶŝŶƚĞƌŶĂƟŽŶĞůůĂƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐƐƐƚĂŶĚĂƌĚĞŶ͕/&Z^͘ŌĞƌƐŽŵ/&Z^ćƌƵŶĚĞƌ EŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ ŽŵĨĂƩĂŶĚĞŽŵĂƌďĞƚŶŝŶŐ͕ŚĂƌĂŶƉĂƐƐŶŝŶŐĞŶŚŝƫůůƐŝŶƌŝŬƚĂƚƐŵŽƚŝŶĨŽƌŵĂ - &ƂƌĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͕ƐŽŵćƌƵƉƉƚĂŐŶĂƟůůŚĂŶĚĞůǀŝĚĞŶƌĞŐůĞƌĂĚŵĂƌŬŶĂĚ

ƟŽŶƐŬƌĂǀĞŶůŝŐƚ/&Z^ϳŽĐŚ/&Z^ϭϯ͘ŶĨƵůůƐƚćŶĚŝŐĂŶƉĂƐƐŶŝŶŐƟůů/&Z^ƐŬƵůůĞ ĞůůĞƌŚĂŶĚĞůƐƉůĂƪŽƌŵ͕ďĞƐƚćŵƐǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞƵƟĨƌĊŶďĂůĂŶƐĚĂŐĞŶƐŽĸ ŝŶƚĞǀćƐĞŶƚůŝŐƚƉĊǀĞƌŬĂƌĞĚŽǀŝƐĂƚƌĞƐƵůƚĂƚŽĐŚŬĂƉŝƚĂů͘WϰƵƉƉĨLJůůĞƌŬƌĂǀĞƚ ĐŝĞůůĂŵĂƌŬŶĂĚƐŶŽƚĞƌŝŶŐĞŶůŝŐƚĨŽŶĚĞŶƐǀĂůĚĂŝŶĚĞdžůĞǀĞƌĂŶƚƂƌ͕ŽŌĂƐƚ ƉĊĞƩŝŶǀĞƐƚŵĞŶƞƂƌĞƚĂŐĞŶůŝŐƚ/&Z^ϭϬ͘DŽƚŶƵŐćůůĂŶĚĞ/&Z^ćƌĞŶĚĂ ŐĞŶŽŵƐŶŝƩƐŬƵƌƐ͘/ŶŶĞŚĂǀƐŽŵŝŶƚĞŝŶŐĊƌŝŝŶĚĞdžǀćƌĚĞƌĂƐƟůůŶŽƚĞƌĂĚĞ ƐƚƂƌƌĞƐŬŝůůŶĂĚĞŶĂƩŬĂƐƐĂŇƂĚĞƐĂŶĂůLJƐŝŶƚĞƵƉƉƌćƩĂƐ͘ ƉƌŝƐĞƌŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂŝĞŶĂŬƟǀŵĂƌŬŶĂĚ͘ƌůĂŐĚĂĐŽƵƌƚĂŐĞŬŽƐƚŶĂĚĞƌ

ƌĞƐƵůƚĂƞƂƌƐƵŶĚĞƌEĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌ͘ īćƌƐĚĂŐƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐ

dƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌŝǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌŽĐŚĚĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚƉĊƉĞŶŶŝŶŐͲŽĐŚŽďůŝŐĂ -

KŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ

ƟŽŶƐŵĂƌŬŶĂĚĞŶ͕ĂŬƟĞŵĂƌŬŶĂĚĞŶŽĐŚǀĂůƵƚĂŵĂƌŬŶĂĚĞŶƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝďĂůĂŶƐ - &ƂƌĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌƐŽŵŝŶƚĞćƌƵƉƉƚĂŐŶĂƟůůŚĂŶĚĞůǀŝĚĞŶƌĞŐůĞƌĂĚ ƌćŬŶŝŶŐĞŶƉĞƌĂīćƌƐĚĂŐĞŶ͕ĚĞƚǀŝůůƐćŐĂǀŝĚĚĞŶƟĚƉƵŶŬƚĚĊĚĞǀćƐĞŶƚůŝŐĂ ŵĂƌŬŶĂĚĞůůĞƌŚĂŶĚĞůƐƉůĂƪŽƌŵ͕ďĞƐƚćŵƐǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞďĂƐĞƌĂƚƉĊ ƌćƫŐŚĞƚĞƌŶĂŽĐŚĚćƌŵĞĚƌŝƐŬĞƌŶĂƂǀĞƌŐĊƌŵĞůůĂŶƉĂƌƚĞƌŶĂ͘&ŽƌĚƌĂŶƉĊ ǀćƌĚĞƌŝŶŐĞƌŚĊůůĞŶĨƌĊŶŵŽƚƉĂƌƚĞŶĞůůĞƌĂŶŶĂŶĞdžƚĞƌŶƉĂƌƚ͘sćƌĚĞƌŝŶŐĞŶ ĞůůĞƌƐŬƵůĚĞŶƟůůŵŽƚƉĂƌƚĞŶŵĞůůĂŶĂīćƌƐĚĂŐŽĐŚůŝŬǀŝĚĚĂŐƌĞĚŽǀŝƐĂƐƵŶĚĞƌ ƵƉƉĚĂƚĞƌĂƐĚĊŶLJǀćƌĚĞƌŝŶŐĞƌŚĊůůŝƚƐŽĐŚũƵƐƚĞƌĂƐĨƂƌĞǀĞŶƚƵĞůůĂŬĂƐƐĂͲ ƂǀƌŝŐĂƟůůŐĊŶŐĂƌƌĞƐƉĞŬƟǀĞƂǀƌŝŐĂƐŬƵůĚĞƌ͘PǀƌŝŐĂƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌ͕ĨƌĂŵĨƂƌĂůůƚ ŇƂĚĞŶĨƌĂŵƟůůďŽŬƐůƵƚƐƟůůĨćůůĞƚ͘/ĚĞĨĂůůĨŽŶĚĞŶƉĊŐŽĚĂŐƌƵŶĚĞƌďĞĚƂŵĞƌ ƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌĂǀƐĞĞŶĚĞŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌ͕ƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶƉĞƌ ĂƩǀćƌĚĞƌŝŶŐĞŶćƌĨĞůĂŬƟŐƐŬĞƌĞŶũƵƐƚĞƌŝŶŐĂǀĞƌŚĊůůĞŶǀćƌĚĞƌŝŶŐ͘ ůŝŬǀŝĚĚĂŐĞŶ͕ǀŝůŬĞƚƂǀĞƌĞŶƐƐƚćŵŵĞƌŵĞĚŵĂƌŬŶĂĚƐƉƌĂdžŝƐ͘

sćƌĚĞƌŝŶŐĞŶĂǀƐĞĞŶĚĞŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŶĚĞůĂƌĨƂůũĞƌ/Ws͗Ɛ;/ŶƚĞƌŶĂƟŽŶĂů EĞƩŽƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐ WƌŝǀĂƚĞƋƵŝƚLJĂŶĚsĞŶƚƵƌĞĂƉŝƚĂůsĂůƵĂƟŽŶ'ƵŝĚĞůŝŶĞƐͿƉƌŝŶĐŝƉĞƌĞůůĞƌůŝŬ - &ŝŶĂŶƐŝĞůůĂƟůůŐĊŶŐĂƌŽĐŚƐŬƵůĚĞƌŶĞƩŽƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶŶćƌĚĞƚ värdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transak-

ĮŶŶƐĞŶůĞŐĂůƌćƫŐŚĞƚĂƩŶĞƩŽƌĞĚŽǀŝƐĂƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌŽĐŚĚĞƚĮŶŶƐĞŶ ƟŽŶĞƌŵĞĚƚƌĞĚũĞƉĂƌƚ͕ŵĞŶćǀĞŶĂŶĚƌĂǀćƌĚĞƌŝŶŐƐŵĞƚŽĚĞƌŬĂŶĂŶǀćŶĚĂƐ͘

ĂǀƐŝŬƚĂƩĞƌůćŐŐĂůŝŬǀŝĚŶĞƩŽĞůůĞƌƌĞĂůŝƐĞƌĂƟůůŐĊŶŐĞŶŽĐŚĞƌůćŐŐĂůŝŬǀŝĚĨƂƌ ƐŬƵůĚĞŶƐĂŵƟĚŝŐƚ͘ sćƌĚĞƌŝŶŐĂǀƐĞĞŶĚĞŽŶŽƚĞƌĂĚĞĨĂƐƟŐŚĞƚƐĂŬƟĞƌďĂƐĞƌĂƐƉĊĞŶǀćƌĚĞƌŝŶŐ ĞŶůŝŐƚƐƵďƐƚĂŶƐǀćƌĚĞŵĞƚŽĚĞŶŝĚĞŶŵĊŶĂŬƟĞŶŝŶƚĞǀĂƌŝƚĨƂƌĞŵĊůĨƂƌ ƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌƉĊĞŶĂŶĚƌĂŚĂŶĚƐŵĂƌŬŶĂĚ͘/ŶŶĞŚĂǀŝŽŶŽƚĞƌĂĚĞĨĂƐƟŐŚĞƚƐͲ Omräkning av utländsk valuta ĨƂƌĞƚĂŐǀćƌĚĞƌĂƐŵĞĚďĞĂŬƚĂŶĚĞĂǀƵƉƉƐŬũƵƚŶĂƐŬĂƩĞƐŬƵůĚĞƌƟůůĚĞƚǀćƌĚĞ

dƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌŝƵƚůćŶĚƐŬǀĂůƵƚĂŽŵƌćŬŶĂƐƟůůƐǀĞŶƐŬĂŬƌŽŶŽƌŵĞĚĚĞŶ ƐŽŵĂŶǀćŶĚĞƐǀŝĚĨĂƐƟŐŚĞƚƐƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌǀŝůŬĞƚƐŬŝůũĞƌƐŝŐŵŽƚĚĞŶǀćƌĚĞ - ǀĂůƵƚĂŬƵƌƐƐŽŵŐćůůĞƌƉĊƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶƐĚĂŐĞŶ͘WĊďĂůĂŶƐĚĂŐĞŶƌćŬŶĂƐƟůů - ƌŝŶŐƐŽŵƐŬĞƌŝƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶŚŽƐĨĂƐƟŐŚĞƚƐĨƂƌĞƚĂŐĞŶ͘ ŐĊŶŐĂƌŽĐŚƐŬƵůĚĞƌŝƵƚůćŶĚƐŬǀĂůƵƚĂŽŵƟůůƐǀĞŶƐŬĂŬƌŽŶŽƌƟůů ďĂůĂŶƐĚĂŐĞŶƐǀĂůƵƚĂŬƵƌƐĞƌ͘sćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌƉĊƟůůŐĊŶŐĂƌŽĐŚƐŬƵůĚĞƌŝ ƵƚůćŶĚƐŬǀĂůƵƚĂƵƉƉĚĞůĂƐŝĞŶĚĞůƐŽŵćƌŚćŶĨƂƌůŝŐƟůůǀćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĞŶ

KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ

ĂǀƟůůŐĊŶŐĞŶĞůůĞƌƐŬƵůĚĞŶŝůŽŬĂůǀĂůƵƚĂŽĐŚĞŶĚĞůƐŽŵćƌŽƌƐĂŬĂĚĂǀ &ƂƌŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌďĞƐƚćŵƐǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av ƵƟĨƌĊŶďĂůĂŶƐĚĂŐĞŶƐŽĸĐŝĞůůĂŵĂƌŬŶĂĚƐŶŽƚĞƌŝŶŐ;ŽŌĂƐƚŬƂƉŬƵƌƐͿĞŶůŝŐƚ ǀĂůƵƚĂŬƵƌƐƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝƌĞƐƵůƚĂƚƌćŬŶŝŶŐĞŶƉĊƌĂĚĞŶEĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ǀĂůƵƚĂŬƵƌƐ - ĨŽŶĚĞŶƐǀĂůĚĂŝŶĚĞdžůĞǀĞƌĂŶƚƂƌ͘/ŶŶĞŚĂǀƐŽŵŝŶƚĞŝŶŐĊƌŝŝŶĚĞdžǀćƌĚĞƌĂƐƟůů förändringar. ŶŽƚĞƌĂĚĞƉƌŝƐĞƌŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂŝĞŶĂŬƟǀŵĂƌŬŶĂĚ͘/ĚĞĨĂůůŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚĞŶ ŝŶƚĞŚĂŶĚůĂƐƉĊĞŶĂŬƟǀŵĂƌŬŶĂĚŽĐŚƟůůĨƂƌůŝƚůŝŐĂŵĂƌŬŶĂĚƐƉƌŝƐĞƌŝŶƚĞ ŬƟĞƌŝĚŽƩĞƌĨƂƌĞƚĂŐͬŝŶƚƌĞƐƐĞĨƂƌĞƚĂŐ ĮŶŶƐĂƩƟůůŐĊǀćƌĚĞƌĂƐŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚĞƚŵĞĚŚũćůƉĂǀĂůůŵćŶƚǀĞĚĞƌƚĂŐŶĂ

ŶůŝŐƚůĂŐĞŶŽŵĂůůŵćŶŶĂƉĞŶƐŝŽŶƐĨŽŶĚĞƌƵƉƉƚĂƐĂŬƟĞƌŝĚŽƩĞƌĨƂƌĞƚĂŐͬ ǀćƌĚĞƌŝŶŐƐŵŽĚĞůůĞƌƐŽŵŝŶŶĞďćƌĂƩŬĂƐƐĂŇƂĚĞŶĚŝƐŬŽŶƚĞƌĂƐƟůůƌĞůĞǀĂŶƚ ŝŶƚƌĞƐƐĞĨƂƌĞƚĂŐƟůůǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ͘sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞďĞƐƚćŵƐĞŶůŝŐƚƐĂŵŵĂ värderingskurva.

ŵĞƚŽĚĞƌƐŽŵƟůůćŵƉĂƐĨƂƌŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͘<ƌĂǀƉĊĂƩƵƉƉ ƌćƩĂŬŽŶĐĞƌŶƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĨƂƌĞůŝŐŐĞƌŝŶƚĞ͘ 48 AP4 Årsredovisning 2016

Bilaga 6

^ŽŵƌćŶƚĞŝŶƚćŬƚƌĞĚŽǀŝƐĂƐƌćŶƚĂďĞƌćŬŶĂĚĞŶůŝŐƚĞīĞŬƟǀƌćŶƚĞŵĞƚŽĚĞŶ ŵĞĚŐĞƐĨƂƌĞǀŝŶƐƚĚĞůŶŝŶŐŽĐŚĚćƌĊƚĞƌďĞƚĂůŶŝŶŐďĞĚƂŵƐƐŽŵƐĂŶŶŽůŝŬ͕ ďĂƐĞƌĂƚƉĊƵƉƉůƵƉĞƚĂŶƐŬĂīŶŝŶŐƐǀćƌĚĞ͘ĞƚƵƉƉůƵƉŶĂĂŶƐŬĂīŶŝŶŐƐǀćƌĚĞƚ ƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐŽŵĂŶƐŬĂīŶŝŶŐƐŬŽƐƚŶĂĚŽĐŚŬŽŵŵĞƌĚćƌŵĞĚŝŶŐĊŝĚĞƚŽƌĞĂůŝ ćƌĚĞƚĚŝƐŬŽŶƚĞƌĂĚĞŶƵǀćƌĚĞƚĂǀĨƌĂŵƟĚĂďĞƚĂůŶŝŶŐĂƌ͕ĚćƌĚŝƐŬŽŶƚĞƌŝŶŐƐ - serade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

ƌćŶƚĂŶƵƚŐƂƌƐĂǀĚĞŶĞīĞŬƟǀĂƌćŶƚĂŶǀŝĚĂŶƐŬĂīŶŝŶŐƐƟĚƉƵŶŬƚĞŶ͘ĞƩĂ ŝŶŶĞďćƌĂƩĨƂƌǀćƌǀĂĚĞƂǀĞƌͲŽĐŚƵŶĚĞƌǀćƌĚĞŶƉĞƌŝŽĚŝƐĞƌĂƐƵŶĚĞƌĊƚĞƌͲ Rörelsens kostnader ƐƚĊĞŶĚĞůƂƉƟĚĞůůĞƌƟůůŶćƐƚĂƌćŶƚĞũƵƐƚĞƌŝŶŐƐƟůůĨćůůĞŽĐŚŝŶŐĊƌŝƌĞĚŽǀŝƐĂĚ ^ĂŵƚůŝŐĂĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ͕ĞdžŬůƵƐŝǀĞĐŽƵƌƚĂŐĞ͕ĂƌǀŽĚĞŶƟůůĞdžƚĞƌŶĂ ƌćŶƚĞŝŶƚćŬƚ͘sćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌƟůůĨƂůũĚĂǀƌćŶƚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌƌĞĚŽǀŝƐĂƐ ĨƂƌǀĂůƚĂƌĞŽĐŚĚĞƉĊďĂŶŬƐĂƌǀŽĚĞŶ͕ƌĞĚŽǀŝƐĂƐƵŶĚĞƌƌƂƌĞůƐĞŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ͘ ƵŶĚĞƌŶĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚĞƚĨƂƌƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ͕ŵĞĚĂŶǀćƌĚĞĨƂƌćŶĚ - Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara ƌŝŶŐĂƌƟůůĨƂůũĚĂǀǀĂůƵƚĂŬƵƌƐĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌƌĞĚŽǀŝƐĂƐƵŶĚĞƌEĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ kostnadsförs i normalfallet löpande. valutakursförändringar.

^ŬĂƩĞƌ

ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ

WϰćƌďĞĨƌŝĂĚĨƌĊŶĂůůŝŶŬŽŵƐƚƐŬĂƩǀŝĚƉůĂĐĞƌŝŶŐĂƌŝ^ǀĞƌŝŐĞ͘^ŬĂƩƉĊ &ƂƌĚĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚďĞƐƚćŵƐǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞďĂƐĞƌĂƚƉĊŶŽƚĞƌŝŶŐĂƌǀŝĚ ƵƚĚĞůŶŝŶŐĂƌŽĐŚŬƵƉŽŶŐƐŬĂƩĞƌƐŽŵƉĊĨƂƌĞƐŝǀŝƐƐĂůćŶĚĞƌŶĞƩŽƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝ ĊƌĞƚƐƐůƵƚ͘/ĚĞĨĂůůŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚĞŶŝŶƚĞŚĂŶĚůĂƐƉĊĞŶĂŬƟǀŵĂƌŬŶĂĚŽĐŚ ƌĞƐƵůƚĂƚƌćŬŶŝŶŐĞŶƵŶĚĞƌƌĞƐƉĞŬƟǀĞŝŶƚćŬƚƐƐůĂŐ͘ ƟůůĨƂƌůŝƚůŝŐĂŵĂƌŬŶĂĚƐƉƌŝƐĞƌŝŶƚĞĮŶŶƐĂƩƟůůŐĊ͕ǀćƌĚĞƌĂƐŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚĞƚ med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av WϰćƌĨƌĊŶŽĐŚŵĞĚϮϬϭϮƌĞŐŝƐƚƌĞƌĂĚƟůůŵĞƌǀćƌĚĞƐƐŬĂƩŽĐŚĚćƌŵĞĚƐŬĂƩĞͲ observerbara marknadsdata. ƐŬLJůĚŝŐƟůůŵĞƌǀćƌĚĞƐƐŬĂƩĨƂƌĨƂƌǀćƌǀĨƌĊŶƵƚůĂŶĚĞƚ͘WϰŚĂƌŝŶƚĞƌćƩĂƩ ĊƚĞƌĨĊďĞƚĂůĚŵĞƌǀćƌĚĞƐƐŬĂƩ͘<ŽƐƚŶĂĚƐĨƂƌĚŵĞƌǀćƌĚĞƐƐŬĂƩŝŶŬůƵĚĞƌĂƐŝ ĞƌŝǀĂƚŬŽŶƚƌĂŬƚŵĞĚƉŽƐŝƟǀƚǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞƉĞƌďĂůĂŶƐĚĂŐĞŶƌĞĚŽǀŝƐĂƐ ƌĞƐƉĞŬƟǀĞŬŽƐƚŶĂĚƐƉŽƐƚ͘ ƐŽŵƟůůŐĊŶŐĂƌŵĞĚĂŶŬŽŶƚƌĂŬƚŵĞĚŶĞŐĂƟǀƚǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐŽŵ ƐŬƵůĚĞƌ͘sćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌƟůůĨƂůũĚĂǀǀĂůƵƚĂŬƵƌƐĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌƌĞĚŽǀŝƐĂƐ ĞůŽƉƉŝŵŝůũŽŶĞƌŬƌŽŶŽƌ;ŵŬƌͿ͕ĚćƌŝŶŐĞƚĂŶŶĂƚĂŶŐĞƐ͘ ŝƌĞƐƵůƚĂƚƌćŬŶŝŶŐĞŶƵŶĚĞƌEĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚǀĂůƵƚĂŬƵƌƐĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌŵĞĚĂŶ ƂǀƌŝŐĂǀćƌĚĞĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐŽŵEĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ĚĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ͘ 2 Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras

ZćŶƚĞŶĞƩŽ

ůŝŶũćƌƚƂǀĞƌƚĞƌŵŝŶƐŬŽŶƚƌĂŬƚĞƚƐůƂƉƟĚŽĐŚƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐŽŵƌćŶƚĂ͘

2016 2015

ƚĞƌŬƂƉƐƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌ ZćŶƚĞŝŶƚćŬƚĞƌ

sŝĚćŬƚĂĊƚĞƌŬƂƉƐƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶ͕ƐĊŬĂůůĂĚƌĞƉĂ͕ƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐĊůĚƟůůŐĊŶŐĨŽƌƚƐĂƩ KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ 1 930 2 441 i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värde- ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ 387 1 390 pappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden Övriga ränteintäkter 78 64 ŵĞůůĂŶůŝŬǀŝĚŝĂǀŝƐƚĂůĞĚĞƚŽĐŚƚĞƌŵŝŶƐůĞĚĞƚƉĞƌŝŽĚŝƐĞƌĂƐƂǀĞƌůƂƉƟĚĞŶŽĐŚ

^ƵŵŵĂƌćŶƚĞŝŶƚćŬƚĞƌ 2 395 3 895

redovisas som ränta.

ZćŶƚĞŬŽƐƚŶĂĚĞƌ

ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ -1 578 -1 893

Värdepapperslån

hƚůĊŶĂĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶƟůůǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ Övriga räntekostnader 0 0

ŵĞĚĂŶĞƌŚĊůůĞŶĞƌƐćƩŶŝŶŐĨƂƌƵƚůĊŶŝŶŐĞŶƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐŽŵƌćŶƚĞŝŶƚćŬƚŝ ^ƵŵŵĂƌćŶƚĞŬŽƐƚŶĂĚĞƌ -1 578 -1 893 resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan ZćŶƚĞŶĞƩŽ 817 2 002 ďĞƐƚĊĂǀǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌŽĐŚͬĞůůĞƌŬŽŶƚĂŶƚĞƌ͘/ĚĞĨĂůůWϰŚĂƌƌćƩĂƩĨƂƌĨŽŐĂ över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en 3 ƟůůŐĊŶŐŽĐŚĞŶŵŽƚƐǀĂƌĂŶĚĞƐŬƵůĚ͘/ĚĞĨĂůůĨŽŶĚĞŶŝŶƚĞĨƂƌĨŽŐĂƌƂǀĞƌƐćŬĞƌ -

EĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ

heten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges ƐĞƉĂƌĂƚƵŶĚĞƌƌƵďƌŝŬĞŶ͟^ƚćůůĚĂƉĂŶƚĞƌ͕ĂŶƐǀĂƌƐĨƂƌďŝŶĚĞůƐĞƌŽĐŚĊƚĂŐĂŶĚĞŶ͘͟ 2016 2015

hŶĚĞƌĚĞŶŶĂƌƵďƌŝŬƌĞĚŽǀŝƐĂƐćǀĞŶǀćƌĚĞƚĂǀƵƚůĊŶĂĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌ͕ƐĂŵƚ ZĞƐƵůƚĂƚŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ 12 709 6 683 säkerheter för dessa. Avgår courtage -32 -32

EĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ 12 678 6 651

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

4 /ŶͲŽĐŚƵƚďĞƚĂůŶŝŶŐĂƌƐŽŵŚĂƌƐŬĞƩŵŽƚƉĞŶƐŝŽŶƐƐLJƐƚĞŵĞƚƌĞĚŽǀŝƐĂƐĚŝƌĞŬƚ mot fondkapitalet. EĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ

2016 2015

Provisionskostnader Realiserat resultat 550 278

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost Orealiserade värdeförändringar 2 995 3 555 ƵŶĚĞƌƌƂƌĞůƐĞŶƐŝŶƚćŬƚĞƌ͘ĞƵƚŐƂƌƐĂǀĞdžƚĞƌŶĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌĨƂƌĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐ ƚũćŶƐƚĞƌ͕ƐĊƐŽŵĚĞƉĊďĂŶŬƐĂƌǀŽĚĞŶŽĐŚĨĂƐƚĂĂƌǀŽĚĞŶƟůůĞdžƚĞƌŶĂĨƂƌǀĂůƚĂƌĞ EĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ͕ŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ 3 545 3 833

ƐĂŵƚĨĂƐƚĂĂǀŐŝŌĞƌĨƂƌŶŽƚĞƌĂĚĞĨŽŶĚĞƌ͘WƌĞƐƚĂƟŽŶƐďĂƐĞƌĂĚĞĂƌǀŽĚĞŶ͕ƐŽŵ ZĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĂǀĞdžƚĞƌŶĂĨƂƌǀĂůƚĂƌǀŽĚĞŶƟůůŽŶŽƚĞƌĂĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌƐŬĞƌĞŶůŝŐƚ utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där två olika principer beroende på om underliggande förvaltningsavtal med- ǀŝŶƐƚĚĞůŶŝŶŐƟůůćŵƉĂƐ͕ƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐŽŵĂǀŐĊĞŶĚĞƉŽƐƚƵŶĚĞƌŶĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚ ŐĞƌĊƚĞƌďĞƚĂůŶŝŶŐĨƂƌĞǀŝŶƐƚĚĞůŶŝŶŐŝƐĂŵďĂŶĚŵĞĚĨƌĂŵƟĚĂǀŝŶƐƚŐŝǀĂŶĚĞ ĨƂƌĂŬƚƵĞůůƚƟůůŐĊŶŐƐƐůĂŐŝƌĞƐƵůƚĂƚƌćŬŶŝŶŐĞŶ͘ ĂǀLJƩƌŝŶŐĂƌĞůůĞƌĞũ͘/ĨĂůůĚćƌĂǀƚĂůĞŶŵĞĚŐĞƌƐĊĚĂŶĊƚĞƌďĞƚĂůŶŝŶŐƌĞĚŽǀŝƐĂƐ

ĞƌůĂŐĚĂĂƌǀŽĚĞŶƐŽŵĞŶĚĞůĂǀƟůůŐĊŶŐĞŶƐĂŶƐŬĂīŶŝŶŐƐǀćƌĚĞŽĐŚďĞůĂƐƚĂƌ &ƂƌǀĂůƚĂƌĂƌǀŽĚĞŶĨƂƌŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͕ĨƂƌǀŝůŬĂĊƚĞƌďĞƚĂůŶŝŶŐ ĚćƌŵĞĚŽƌĞĂůŝƐĞƌĂƚŶĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚĨƂƌŽŶŽƚĞƌĂĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ͘

AP4 Årsredovisning 2016 49

Bilaga 6

Återbetald management fee påverkar följaktligen orealiserat resultat posi- ZƂƌůŝŐĂĞƌƐćƩŶŝŶŐĂƌ Ɵǀƚ͘/ĨĂůůĚćƌĂǀƚĂůĞƚŝŶƚĞŵĞĚŐĞƌĊƚĞƌďĞƚĂůŶŝŶŐ͕ŬŽƐƚŶĂĚƐĨƂƌƐĞƌůĂŐƚĂƌǀŽĚĞ WůĂŶĞŶĨƂƌƌƂƌůŝŐĞƌƐćƩŶŝŶŐƵƚŐƂƌĞŶĚĞůĂǀWϰ͗ƐĞƌƐćƩŶŝŶŐƐƉŽůŝĐLJŽĐŚ direkt under Provisionskostnader. ĨĂƐƚƐƚćůůƐĊƌůŝŐĞŶĂǀƐƚLJƌĞůƐĞŶ͘WůĂŶĞŶŽŵĨĂƩĂƌƐĂŵƚůŝŐĂĂŶƐƚćůůĚĂŵĞĚ ĂŶƐƚćůůŶŝŶŐƂǀĞƌƐĞdžŵĊŶĂĚĞƌ͕ĨƂƌƵƚŽŵs͕ůĞĚĂŶĚĞďĞĨĂƩŶŝŶŐƐŚĂǀĂƌĞŽĐŚ hŶĚĞƌĊƌĞƚŚĂƌƚŽƚĂůƚϰϲ;ϯϵͿŵŬƌĞƌůĂŐƚƐŝĨƂƌǀĂůƚĂƌĂƌǀŽĚĞŶĂǀƐĞĞŶĚĞŽŶŽ - ĂŶƐǀĂƌŝŐĨƂƌŽŵƉůŝĂŶĐĞ;ƌĞŐĞůĞŌĞƌůĞǀŶĂĚͿƐĂŵƚĂŶƐǀĂƌŝŐĨƂƌƌŝƐŬŬŽŶƚƌŽůů ƚĞƌĂĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ͕ǀĂƌĂǀϰϲ;ϯϵͿŵŬƌŵĞĚŐĞƌĊƚĞƌďĞƚĂůŶŝŶŐĞŶůŝŐƚŽǀĂŶƐƚĊĞŶ - ĞŶŐƌƵŶĚůćŐŐĂŶĚĞƉƌŝŶĐŝƉĞŶćƌĂƩƌƂƌůŝŐĞƌƐćƩŶŝŶŐƐŬĂƵƚŐĊĨƂƌƂǀĞƌͲ ĚĞƉƌŝŶĐŝƉ͘hŶĚĞƌĊƌĞƚŚĂƌćǀĞŶϵϲ;ϯϲͿŵŬƌĊƚĞƌďĞƚĂůƚƐŽĐŚĚĞƚŽƌĞĂůŝƐĞƌĂ - ĂǀŬĂƐƚŶŝŶŐŝĨƂƌŚĊůůĂŶĚĞƟůůũćŵĨƂƌĞůƐĞͲŽĐŚƌĞĨĞƌĞŶƐŝŶĚĞdž͕ƵŶĚĞƌĨƂƌƵƚƐćƩŶŝŶŐ ĚĞƌĞƐƵůƚĂƚĞƚĨƂƌŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌŚĂƌĚćƌŵĞĚŶĞƩŽƉĊǀĞƌŬĂƚƐ ĂƩWϰǀŝƐĂƌƉŽƐŝƟǀƚƌĞƐƵůƚĂƚĨƂƌƌćŬĞŶƐŬĂƉƐĊƌĞƚ͘DĂdžŝŵĂůƚƵƞĂůůĨƂƌŚĞůĊƌƐ - ƉŽƐŝƟǀƚŵĞĚϱϬ;ŶĞŐĂƟǀƚŵĞĚϯͿŵŬƌ͘ƌůĂŐĚĂĂƌǀŽĚĞŶĚćƌĂǀƚĂůĞũŵĞĚŐĞƌ ĂŶƐƚćůůĚƵƚŐƂƌƚǀĊŵĊŶĂĚƐůƂŶĞƌ͘&ƂƌϮϬϭϲŚĂƌŬŽƐƚŶĂĚƐĨƂƌƚƐϮϳϰϳ ĊƚĞƌďĞƚĂůŶŝŶŐƵƉƉŐŝĐŬƟůůϬ;ϬͿŽĐŚƌĞĚŽǀŝƐĂƐƐŽŵƉƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ͕ƐĞ ;ϰϮϲϲͿƚŬƌĂǀƐĞĞŶĚĞƌƂƌůŝŐĞƌƐćƩŶŝŶŐ͕ĞdžŬůƵƐŝǀĞƐŽĐŝĂůĂĂǀŐŝŌĞƌ͘ not Provisionskostnader. Pensioner och liknande förmåner 5 WƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ EŝŬůĂƐŬǀĂůůƵƚƐĊŐƐĂǀWϰ͗ƐƐƚLJƌĞůƐĞĂƩĞŌĞƌƚƌćĚĂDĂƚƐŶĚĞƌƐƐŽŶ͘&Ƃƌ DĂƚƐŶĚĞƌƐƐŽŶ͕ƐŽŵůćŵŶĂĚĞƐŽŵsĚĞŶϯϬũƵŶŝϮϬϭϲ͕ŐćůůĚĞĞŶůŝŐƚ 2016 2015 ĂŶƐƚćůůŶŝŶŐƐĂǀƚĂůĞƚĞŶƂŵƐĞƐŝĚŝŐƵƉƉƐćŐŶŝŶŐƐƟĚŽŵƐĞdžŵĊŶĂĚĞƌ͘EŝŬůĂƐ džƚĞƌŶĂĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐĂƌǀŽĚĞŶ͕ŶŽƚĞƌĂĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ -118 -115 ŬǀĂůůƟůůƚƌćĚĚĞĚĞŶϭŽŬƚŽďĞƌϮϬϭϲ͘ džƚĞƌŶĂĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐĂƌǀŽĚĞŶ͕ŽŶŽƚĞƌĂĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ 0 0 PǀƌŝŐĂƉƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ͕ŝŶŬůƵƐŝǀĞĚĞƉĊďĂŶŬƐĂƌ - s͗ƐĂŶƐƚćůůŶŝŶŐƐĂǀƚĂůŝŶŶĞŚĊůůĞƌƐćƌƐŬŝůĚĂďĞƐƚćŵŵĞůƐĞƌŽŵƉĞŶƐŝŽŶƐĨƂƌ voden -14 -13 ŵĊŶĞƌŽĐŚĂǀŐĊŶŐƐǀĞĚĞƌůĂŐ͘ǀƚĂůĞƚŝŶŶĞďćƌƉĞŶƐŝŽŶƐƌćƩǀŝĚϲϱĊƌ͕ŵĞĚĞŶ WƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ -132 -128 ƉĞŶƐŝŽŶƐĂǀƐćƩŶŝŶŐƉĊϯϬ;ϯϬͿƉƌŽĐĞŶƚĂǀůƂŶĞŶ͘&ƂƌsŐćůůĞƌĞŶƂŵƐĞƐŝĚŝŐ ƵƉƉƐćŐŶŝŶŐƐƟĚŽŵƐĞdžŵĊŶĂĚĞƌ͘sŝĚƵƉƉƐćŐŶŝŶŐƐŽŵćƌƉĊŬĂůůĂĚĂǀWϰŚĂƌ /ƉƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌŝŶŐĊƌŝŶƚĞƉƌĞƐƚĂƟŽŶƐďĂƐĞƌĂĚĞĂƌǀŽĚĞŶ͘WƌĞƐƚĂƟŽŶƐ - sĚĞƐƐƵƚŽŵƌćƩƟůůĂǀŐĊŶŐƐǀĞĚĞƌůĂŐŵŽƚƐǀĂƌĂŶĚĞϭϴŵĊŶĂĚƐůƂŶĞƌ͘ ďĂƐĞƌĂĚĞĂƌǀŽĚĞŶŚĂƌƵŶĚĞƌĊƌĞƚƵƉƉŐĊƩƟůůϭϯ;ϱϱͿŵŬƌŽĐŚƌĞĚƵĐĞƌĂƌ Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och avräknas mot annan inkomst ŶĞƩŽƌĞƐƵůƚĂƚĞƚĨƂƌƌĞƐƉĞŬƟǀĞƟůůŐĊŶŐƐƐůĂŐ͘džƚĞƌŶĂĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐĂƌǀŽĚĞŶĨƂƌ ĂǀůƂŶ͕ƵƉƉĚƌĂŐĞůůĞƌĞŐĞŶǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚ͘&Ƃƌǀs͕DĂŐŶƵƐƌŝŬƐƐŽŶ͕ƐŽŵ ŽŶŽƚĞƌĂĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌƌĞĚŽǀŝƐĂƐƵŶĚĞƌƉƌŽǀŝƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌŝĚĞŶŵĊŶ ǀĂůĚĞĂƩůćŵŶĂWϰƵŶĚĞƌŚƂƐƚĞŶϮϬϭϲ͕ŐćůůĚĞĞŶůŝŐƚĂŶƐƚćůůŶŝŶŐƐĂǀƚĂůĞƚ avtalen inte medger återbetalning före vinstdelning i samband med ĞŶƂŵƐĞƐŝĚŝŐƵƉƉƐćŐŶŝŶŐƐƟĚŽŵƐĞdžŵĊŶĂĚĞƌ͘sŝĚƵƉƉƐćŐŶŝŶŐƐŽŵǀĂƌ ĨƌĂŵƟĚĂǀŝŶƐƚŐŝǀĂŶĚĞĂǀLJƩƌŝŶŐĂƌ͘ ƉĊŬĂůůĂĚĂǀWϰŚĂĚĞǀsĚĞƐƐƵƚŽŵƌćƩƟůůĂǀŐĊŶŐƐǀĞĚĞƌůĂŐŵŽƚƐǀĂƌĂŶĚĞ 12 månadslöner. Avgångsvederlaget skulle utbetalas månadsvis och avräk- 6 ŶĂƐŵŽƚĂŶŶĂŶŝŶŬŽŵƐƚĂǀůƂŶ͕ƵƉƉĚƌĂŐĞůůĞƌĞŐĞŶǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚ͘ǀsŚĂĚĞ Personal ƉĞŶƐŝŽŶƐƌćƩĞŶůŝŐƚĨŽŶĚĞŶƐƉĞŶƐŝŽŶƐƉŽůŝĐLJ͘

2016 2015

Övriga i ledningsgruppen samt övriga anställda har individuella anställ- Antal anställda Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor ŶŝŶŐƐĂǀƚĂůĚćƌƵƉƉƐćŐŶŝŶŐƐƟĚĞŶćƌĞŶůŝŐƚŐćůůĂŶĚĞŬŽůůĞŬƟǀĂǀƚĂůŵĞůůĂŶ Medelantal anställda 53 19 55 20 KŽĐŚ^K͘WĞŶƐŝŽŶƐƌćƩĞŶćƌĂŶƟŶŐĞŶĨƂƌŵĊŶƐďĞƐƚćŵĚĞŶůŝŐƚŐćůůĂŶĚĞ Antal anställda den 31 decem- ŬŽůůĞŬƟǀĂǀƚĂůŵĞůůĂŶKŽĐŚ^KĞůůĞƌƉƌĞŵŝĞďĞƐƚćŵĚĞŶůŝŐƚWϰ͗Ɛ ber 54 19 55 21 ƉĞŶƐŝŽŶƐƉŽůŝĐLJƐŽŵŝŶŶĞďćƌĞŶƉĞŶƐŝŽŶƐƉƌĞŵŝĞŽŵϯϬƉƌŽĐĞŶƚƉĊůƂŶĞͲ Antal personer i ledningsgrup- ĚĞůĂƌƂǀĞƌϳ͕ϱŝŶŬŽŵƐƚďĂƐďĞůŽƉƉ͘ pen den 31 december 7 2 7 2 ůůĂĂŶƐƚćůůĚĂŚĂƌƌćƩĂƩŐƂƌĂůƂŶĞǀćdžůŝŶŐĂǀďƌƵƩŽůƂŶŵŽƚƉĞŶƐŝŽŶƐͲ Kostnader för personalavveckling ƉƌĞŵŝĞ͘WĞŶƐŝŽŶƐƉƌĞŵŝĞŝŶďĞƚĂůŶŝŶŐĞŶƵƉƉƌćŬŶĂƐĚĊŵĞĚϱ͕ϴƉƌŽĐĞŶƚƐŽŵ ŵŽƚƐǀĂƌĂƌƐŬŝůůŶĂĚĞŶŵĞůůĂŶĨŽŶĚĞŶƐŬŽƐƚŶĂĚĨƂƌůƂŶĞƐŬĂƩŽĐŚƐŽĐŝĂůĂ &ƂƌϮϬϭϲǀĂƌŬŽƐƚŶĂĚĞŶĨƂƌƉĞƌƐŽŶĂůĂǀǀĞĐŬůŝŶŐϭϭϬϵ;ϰϯϬϭͿƚŬƌŽĐŚĂǀƐĊŐ ĂǀŐŝŌĞƌ͘&ƂƌĨĂƌĂŶĚĞƚćƌŬŽƐƚŶĂĚƐŶĞƵƚƌĂůƚĨƂƌWϰ͘ ĞƌƐćƩŶŝŶŐĨƂƌůƂŶ͕ƉĞŶƐŝŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌŽĐŚƐŽĐŝĂůĂĂǀŐŝŌĞƌŝƐĂŵďĂŶĚŵĞĚ avveckling av personal. Samtliga anställda har en sjukvårdsförsäkring. Anställda före 1 januari ϮϬϬϳŚĂƌĨƂƌƵƚŽŵĞƌƐćƩŶŝŶŐĞŶůŝŐƚŬŽůůĞŬƟǀĂǀƚĂůĞƚĞŶƐũƵŬůƂŶĞĨƂƌƐćŬƌŝŶŐ Löner och arvoden ƐŽŵŝŶŶĞďćƌĂƩǀŝĚƐũƵŬĚŽŵůćŶŐƌĞćŶϯŵĊŶĂĚĞƌƵƚŐĊƌĞƌƐćƩŶŝŶŐĞŶŵĞĚ ^ƚLJƌĞůƐĞĂƌǀŽĚĞŶĨĂƐƚƐƚćůůƐĂǀƌĞŐĞƌŝŶŐĞŶŽĐŚćƌŽĨƂƌćŶĚƌĂĚĞŵŽƚĨƂƌĞŐĊ - 90 procent på lönedelar under 20 basbelopp och 80 procent på lönedelar ĞŶĚĞĊƌ͘^ƚLJƌĞůƐĞŶĨĂƐƚƐƚćůůĞƌĂŶƐƚćůůŶŝŶŐƐǀŝůůŬŽƌĞŶĨƂƌs͕ĞŌĞƌďĞƌĞĚŶŝŶŐ ƂǀĞƌϮϬďĂƐďĞůŽƉƉ͘DĂdžďĞůŽƉƉĞƚćƌϰϬďĂƐďĞůŽƉƉ͘ĞƚƵƚďĞƚĂůĚĂďĞůŽƉƉĞƚ ĂǀĞƌƐćƩŶŝŶŐƐƵƚƐŬŽƩĞƚ͘ƌƐćƩŶŝŶŐƟůůs͕ůĞĚĂŶĚĞďĞĨĂƩŶŝŶŐƐŚĂǀĂƌĞŽĐŚ ŵŝŶƐŬĂƐŵĞĚǀĂĚƐŽŵƵƚďĞƚĂůĂƐĨƌĊŶ&ƂƌƐćŬƌŝŶŐƐŬĂƐƐĂŶ͕^WWŽĐŚĞǀĞŶƚƵĞůůĂ ĂŶƐǀĂƌŝŐĨƂƌŽŵƉůŝĂŶĐĞ;ƌĞŐĞůĞŌĞƌůĞǀŶĂĚͿƐĂŵƚĂŶƐǀĂƌŝŐĨƂƌƌŝƐŬŬŽŶƚƌŽůů andra försäkringar. ƵƚŐƂƌƐĂǀŐƌƵŶĚůƂŶ͘ŶĞdžƚĞƌŶŬŽŶƐƵůƚŐƂƌĊƌůŝŐĞŶ͕ƉĊƵƉƉĚƌĂŐĂǀƐƚLJƌĞůƐĞŶ ŽĐŚĞƌƐćƩŶŝŶŐƐƵƚƐŬŽƩĞƚ͕ĞŶƵƚƌĞĚŶŝŶŐĂǀĞƌƐćƩŶŝŶŐƐŶŝǀĊĞƌŶĂĨƂƌůĞĚĂŶĚĞ Övriga förmåner ďĞĨĂƩŶŝŶŐƐŚĂǀĂƌĞŝŶŽŵĨŽŶĚĞŶŽĐŚƐƚLJƌĞůƐĞŶŬĂŶŚćƌŝŐĞŶŽŵŬŽŶƐƚĂƚĞƌĂĂƩ ůůĂĂŶƐƚćůůĚĂŚĂƌŵƂũůŝŐŚĞƚĂƩƚĞĐŬŶĂĨƂƌŵĊŶƐďĞƐŬĂƩĂĚĞŐƌƵƉƉůŝǀͲ WϰĨƂůũĞƌƌĞŐĞƌŝŶŐĞŶƐƌŝŬƚůŝŶũĞƌĨƂƌůĞĚĂŶĚĞďĞĨĂƩŶŝŶŐƐŚĂǀĂƌĞŝWͲĨŽŶĚĞƌŶĂ͘ ĨƂƌƐćŬƌŝŶŐĂƌ͘sŚĂƌƌćƩƟůůƉĂƌŬĞƌŝŶŐƐƉůĂƚƐƐŽŵĨƂƌŵĊŶďĞƐŬĂƩĂƐ͘WϰŚĂƌ >ćƐŐćƌŶĂŵĞƌŽŵĞƌƐćƩŶŝŶŐĂƌƵŶĚĞƌƌƵďƌŝŬĞŶ ƌƐćƩŶŝŶŐĂƌƉĊWϰ på ŽĐŬƐĊĨLJƌĂƉĂƌŬĞƌŝŶŐƐƉůĂƚƐĞƌƐŽŵĚĞĂŶƐƚćůůĚĂŬĂŶĂŶǀćŶĚĂŽĐŚƐŽŵĚĞĚĊ sidorna 38-39 i årsredovisningen. ĨƂƌŵĊŶƐďĞƐŬĂƩĂƐĨƂƌ͘&ƂƌŵĊŶƐǀćƌĚĞƚĂǀĨƂƌŵĊŶĞƌŶĂŽǀĂŶƵƉƉŐŝĐŬϮϬϭϲ ƚŽƚĂůƚƟůůϮϬϬ;ϭϵϯͿƚŬƌ͘

50 AP4 Årsredovisning 2016

Bilaga 6

6 &ŽƌƚƐ Personal

>ƂŶĞƌŽĐŚ ZƂƌůŝŐĂ Pensions- Varav Sociala

WĞƌƐŽŶĂůŬŽƐƚŶĂĚĞƌŝƚŬƌ͕ϮϬϭϲ arvoden ĞƌƐćƩŶŝŶŐĂƌ ŬŽƐƚŶĂĚĞƌ ůƂŶĞǀćdžůŝŶŐ ŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 8 ^ƵŵŵĂ

^ƚLJƌĞůƐĞŶƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞDŽŶŝĐĂĂŶĞŵĂŶ 1 29 - - - 9 38 ^ƚLJƌĞůƐĞŶƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ^ĂƌĂŚDĐWŚĞĞ 2 74 - - - 23 97 PǀƌŝŐĂƐƚLJƌĞůƐĞůĞĚĂŵƂƚĞƌ 3 511 - - - 138 649 Verkställande direktör Mats Andersson 4 2 622 - 1 374 556 1 157 5 153 Verkställande direktör Niklas Ekvall 5 1 110 - 333 - 430 1 873

PǀƌŝŐůĞĚŶŝŶŐƐŐƌƵƉƉ

sŝĐĞǀĞƌŬƐƚćůůĂŶĚĞĚŝƌĞŬƚƂƌŽĐŚĂīćƌƐĐŚĞĨDĂŐŶƵƐ Eriksson 6 1 564 - 1 774 990 922 4 260 ŚĞĨ'ůŽďĂůDĂĐƌŽĞŶŐƚ>ŝŶĚĞĨĞůĚƚ 3 244 - 845 - 1 224 5 313 ŚĞĨŬƟĞƌWĞƌŽůůĞĞŶ 2 689 - 724 143 1 021 4 434 ĚŵŝŶŝƐƚƌĂƟǀĚŝƌĞŬƚƂƌ^ƵƐĂŶ>ŝŶĚŬǀŝƐƚ 1 542 - 985 381 723 3 250 ŚĞĨīćƌƐͲŽĐŚƌŝƐŬŬŽŶƚƌŽůůEŝĐŬůĂƐtŝŬƐƚƌƂŵ 1 558 - 892 317 706 3 156 ŚĞĨƐũƵƌŝƐƚhůƌŝŬĂDĂůŵďĞƌŐ>ŝǀŝũŶ 1 539 - 889 317 699 3 127 ŚĞĨůƚĞƌŶĂƟǀĂŝŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐĂƌdŽďŝĂƐ&ƌĂŶƐƐŽŶ 7 2 069 - 603 - 796 3 468 Övriga anställda 41 899 2 747 16 217 2 546 17 699 78 562

^ƵŵŵĂ 60 450 2 747 24 636 5 250 25 547 113 380

Övriga personalkostnader 3 142 Summa personalkostnader 116 522 1 T o m 2016-03-31 2 &ƌŽŵϮϬϭϲͲϬϰͲϮϴ 3 ŶƐŬŝůĚĂůĞĚĂŵƂƚĞƌƐĂƌǀŽĚĞƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝĨŽŶĚƐƚLJƌŶŝŶŐƐƌĂƉƉŽƌƚĞŶ͘ 4 T o m 2016-08-31 5 &ƌŽŵϮϬϭϲͲϭϬͲϬϭ 6 T o m 2016-09-30 7 Ingår i ledningsgruppen f r o m 2016-07-01 8 /ƐŽĐŝĂůĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌŝŶŬůƵĚĞƌĂƐćǀĞŶŬŽƐƚŶĂĚĨƂƌůƂŶĞƐŬĂƩ͘

>ƂŶĞƌŽĐŚ ZƂƌůŝŐĂ Pensions- Varav Sociala

WĞƌƐŽŶĂůŬŽƐƚŶĂĚĞƌŝƚŬƌ͕ϮϬϭϱ arvoden ĞƌƐćƩŶŝŶŐĂƌ ŬŽƐƚŶĂĚĞƌ ůƂŶĞǀćdžůŝŶŐ ŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 2 ^ƵŵŵĂ

^ƚLJƌĞůƐĞŶƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞDŽŶŝĐĂĂŶĞŵĂŶ 117 - - - 37 154 PǀƌŝŐĂƐƚLJƌĞůƐĞůĞĚĂŵƂƚĞƌϷ 507 - - - 126 633 Verkställande direktör Mats Andersson 3 234 - 2 200 834 1 550 6 984

PǀƌŝŐůĞĚŶŝŶŐƐŐƌƵƉƉ

sŝĐĞǀĞƌŬƐƚćůůĂŶĚĞĚŝƌĞŬƚƂƌŽĐŚĂīćƌƐĐŚĞĨDĂŐŶƵƐ Eriksson 1 863 - 2 533 1 485 1 200 5 596 ŚĞĨ'ůŽďĂůDĂĐƌŽĞŶŐƚ>ŝŶĚĞĨĞůĚƚ ³ 2 930 - 1 285 281 1 232 5 447 ŚĞĨŬƟĞƌWĞƌŽůůĞĞŶ ³ 2 199 - 843 127 895 3 937 ĚŵŝŶŝƐƚƌĂƟǀĚŝƌĞŬƚƂƌ^ƵƐĂŶ>ŝŶĚŬǀŝƐƚ 1 493 - 930 322 694 3 117 ŚĞĨīćƌƐͲŽĐŚƌŝƐŬŬŽŶƚƌŽůůEŝĐŬůĂƐtŝŬƐƚƌƂŵ 1 599 - 752 175 685 3 036 ŚĞĨƐũƵƌŝƐƚhůƌŝŬĂDĂůŵďĞƌŐ>ŝǀŝũŶ 1 427 - 807 270 644 2 878 Övriga anställda 47 606 4 266 16 831 1 747 19 953 88 656

^ƵŵŵĂ 62 975 4 266 26 181 5 241 27 016 120 438

Övriga personalkostnader 3 234 Summa personalkostnader 123 672 1 /ĞŶƐŬŝůĚĂůĞĚĂŵƂƚĞƌƐĂƌǀŽĚĞƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝĨŽŶĚƐƚLJƌŶŝŶŐƐƌĂƉƉŽƌƚĞŶ͘ 2 /ƐŽĐŝĂůĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌŝŶŬůƵĚĞƌĂƐćǀĞŶŬŽƐƚŶĂĚĨƂƌůƂŶĞƐŬĂƩ͘ 3 Ingår i ledningsgruppen f r o m december 2015.

AP4 Årsredovisning 2016 51

Bilaga 6

7 PǀƌŝŐĂĂĚŵŝŶŝƐƚƌĂƟŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ &ĞŵƐƚƂƌƐƚĂŝŶŶĞŚĂǀĞŶŝƐǀĞŶƐŬĂƌĞƐƉĞŬƟǀĞƵƚůćŶĚƐŬĂĂŬƟĞƌ͕

ϮϬϭϱͲϭϮͲϯϭ

2016 2015

Antal sĞƌŬůŝŐƚ Kapital, ZƂƐƚĞƌ͕

Lokalkostnader 12 12 ĂŬƟĞƌ värde й й /ŶĨŽƌŵĂƟŽŶƐͲŽĐŚ/dͲŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 46 43 ^ǀĞŶƐŬĂĂŬƟĞƌ Köpta tjänster 11 7 ,ĞŶŶĞƐΘDĂƵƌŝƚnj 15 317 233 4 627 Ϭ͕ϵй Ϭ͕ϰй PǀƌŝŐĂĂĚŵŝŶŝƐƚƌĂƟŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 9 11 Nordea 32 334 195 3 017 Ϭ͕ϴй Ϭ͕ϴй ^ƵŵŵĂƂǀƌŝŐĂĂĚŵŝŶŝƐƚƌĂƟŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 78 73 ƚůĂƐŽƉĐŽ 14 060 067 2 831 ϭ͕ϭй Ϭ͕ϴй ^ 23 171 354 2 072 ϭ͕ϭй ϭ͕ϭй /ƉŽƐƚĞŶŬƂƉƚĂƚũćŶƐƚĞƌŝŶŐĊƌĞƌƐćƩŶŝŶŐƟůůƌĞǀŝƐŝŽŶƐďŽ - Volvo 24 637 626 1 969 ϭ͕Ϯй ϭ͕ϴй ůĂŐĞƚŵĞĚ͗ ZĞǀŝƐŝŽŶƐƵƉƉĚƌĂŐ͕Wǁ Ϭ͕ϰ Ϭ͕ϴ

hƚůćŶĚƐŬĂĂŬƟĞƌ

ZĞǀŝƐŝŽŶƐƵƉƉĚƌĂŐ͕ƌŶƐƚΘzŽƵŶŐ - ͲϬ͕Ϯ Apple 1 609 214 1 428 ZĞǀŝƐŝŽŶƐǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚƵƚƂǀĞƌƌĞǀŝƐŝŽŶƐƵƉƉĚƌĂŐĞƚ͕Wǁ - Ϭ͕Ϯ Alphabet 169 480 1 097 ZĞǀŝƐŝŽŶƐǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚƵƚƂǀĞƌƌĞǀŝƐŝŽŶƐƵƉƉĚƌĂŐĞƚ͕ƌŶƐƚ ΘzŽƵŶŐ - ͲϬ͕ϭ DŝĐƌŽƐŽŌ 2 105 402 985 ^ƵŵŵĂĞƌƐćƩŶŝŶŐƟůůƌĞǀŝƐŝŽŶƐďŽůĂŐ 0,4 0,7 dždžŽŶDŽďŝů 1 172 953 771 General Electric 2 656 850 698 8 ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͕ŶŽƚĞƌĂĚĞ

2016-12-31 2015-12-31

sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞsĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ

^ǀĞŶƐŬĂĂŬƟĞƌ 62 871 57 182 hƚůćŶĚƐŬĂĂŬƟĞƌ 95 511 83 386 Andelar i svenska fonder 5 408 4 761 Andelar i utländska fonder 34 085 32 038

^ƵŵŵĂĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͕ŶŽƚĞƌĂĚĞ 197 875 177 367

KŵĨĂƩŶŝŶŐĞŶĂǀƵƚůĊŶŝŶŐĂǀǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌƐĂŵƚĞƌŚĊůůŶĂƐćŬĞƌŚĞƚĞƌĨƂƌ dessa framgår av not 17.

&ƵůůƐƚćŶĚŝŐĂŬƟĞƐƉĞĐŝĮŬĂƟŽŶĊƚĞƌĮŶŶƐƉĊĨŽŶĚĞŶƐŚĞŵƐŝĚĂǁǁǁ͘ĂƉϰ͘ƐĞ͘

&ĞŵƐƚƂƌƐƚĂŝŶŶĞŚĂǀĞŶŝƐǀĞŶƐŬĂƌĞƐƉĞŬƟǀĞƵƚůćŶĚƐŬĂĂŬƟĞƌ͕ 2016-12-31

Antal sĞƌŬůŝŐƚ Kapital, ZƂƐƚĞƌ͕

ĂŬƟĞƌ värde й й

^ǀĞŶƐŬĂĂŬƟĞƌ

,ĞŶŶĞƐΘDĂƵƌŝƚnj 15 330 278 3 885 Ϭ͕ϵй Ϭ͕ϱй ƚůĂƐŽƉĐŽ 14 136 128 3 685 ϭ͕ϭй Ϭ͕ϴй Nordea 32 661 353 3 309 Ϭ͕ϴй Ϭ͕ϴй Volvo 25 707 383 2 744 ϭ͕Ϯй ϭ͕ϵй ^ 27 129 346 2 592 ϭ͕Ϯй ϭ͕Ϯй

hƚůćŶĚƐŬĂĂŬƟĞƌ

Apple 1 630 714 1 716 Alphabet 183 723 1 305 DŝĐƌŽƐŽŌ 2 219 945 1 253 dždžŽŶDŽďŝů 1 107 258 908 :ŽŚŶƐŽŶΘ:ŽŚŶƐŽŶ 826 808 865

52 AP4 Årsredovisning 2016

Bilaga 6

9 ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͕ŽŶŽƚĞƌĂĚĞ

2016-12-31 2015-12-31

sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ

ŬƟĞƌŝƐǀĞŶƐŬĂŝŶƚƌĞƐƐĞĨƂƌĞƚĂŐ 21 031 14 253 ŬƟĞƌŝƵƚůćŶĚƐŬĂŝŶƚƌĞƐƐĞĨƂƌĞƚĂŐ 687 802 ŬƟĞƌΘĂŶĚĞůĂƌŝƂǀƌŝŐĂƐǀĞŶƐŬĂŽŶŽƚĞƌĂĚĞĨƂƌĞƚĂŐ 1 776 1 814 ŬƟĞƌΘĂŶĚĞůĂƌŝƂǀƌŝŐĂƵƚůćŶĚƐŬĂŽŶŽƚĞƌĂĚĞĨƂƌĞƚĂŐ 2 760 2 953

^ƵŵŵĂĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͕ŽŶŽƚĞƌĂĚĞ 26 254 19 822

KƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶƐ- Kapital, ZƂƐƚĞƌ͕ sĞƌŬůŝŐƚ

ŬƟĞƌŝŝŶƚƌĞƐƐĞĨƂƌĞƚĂŐ͕ϮϬϭϲͲϭϮͲϯϭ ŶƵŵŵĞƌ Säte ŶƚĂůĂŬƟĞƌ й й värde ŐĞƚŬĂƉŝƚĂů ZĞƐƵůƚĂƚ

ŬƟĞƌŝƐǀĞŶƐŬĂŝŶƚƌĞƐƐĞĨƂƌĞƚĂŐ͗ sĂƐĂŬƌŽŶĂŶ,ŽůĚŝŶŐ 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 25 13 771 46 117 10 916 ZŝŬƐŚĞŵ/ŶƚƌĞƐƐĞŶƚĞƌ 556806-2466 Stockholm 250 50 50 7 260 13 451 2 481

^ƵŵŵĂĂŬƟĞƌŝƐǀĞŶƐŬĂŝŶƚƌĞƐƐĞĨƂƌĞƚĂŐ 21 031

ŬƟĞƌŝƵƚůćŶĚƐŬĂŝŶƚƌĞƐƐĞĨƂƌĞƚĂŐ͗ ASE Holdings S.à.r.l. >ƵdžĞŵďƵƌŐ 1 609 214 38 38 307 Ej publikt Ej publikt ASE Holdings II S.à.r.l. >ƵdžĞŵďƵƌŐ 182 066 506 45 45 380 Ej publikt Ej publikt ASE Holdings III S.à.r.l. >ƵdžĞŵďƵƌŐ 0 35 35 0 Ej publikt Ej publikt

^ƵŵŵĂĂŬƟĞƌŝƵƚůćŶĚƐŬĂŝŶƚƌĞƐƐĞĨƂƌĞƚĂŐ 687

KƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶƐ- Kapital, ZƂƐƚĞƌ͕

Övriga innehav, 2016-12-31 ŶƵŵŵĞƌ Säte й й ŶƐŬĂīŶŝŶŐƐǀćƌĚĞ

&ĞŵƐƚƂƌƐƚĂŝŶŶĞŚĂǀĞŶŝƂǀƌŝŐĂĂŬƟĞƌΘĂŶĚĞůĂƌ͕

ƐǀĞŶƐŬĂŽŶŽƚĞƌĂĚĞĨƂƌĞƚĂŐ¹

WWĞďĞŶƚƵƌĞ// 556805-6310 Stockholm 48 - 434 ƌĞŝŵ/ŶǀĞƐƚŵĞŶƚϯͲϭ 559035-6035 Stockholm 17 4 182 ƌĞŝŵWƌŽƉĞƌƚLJ,ŽůĚŝŶŐϱ 556963-0261 Stockholm 33 6 140 ,ĞĂůƚŚĂƉŶŶĞdž&ƵŶĚ/Ͳ//< 969690-2049 Stockholm 20 20 174 ůĨǀĠŶΘŝĚƌŝŬƐƐŽŶ 556805-6559 Stockholm 31 18 84

&ĞŵƐƚƂƌƐƚĂŝŶŶĞŚĂǀĞŶŝƂǀƌŝŐĂĂŬƟĞƌΘĂŶĚĞůĂƌ͕

ƵƚůćŶĚƐŬĂŽŶŽƚĞƌĂĚĞĨƂƌĞƚĂŐ¹

YdDŝĚͲDĂƌŬĞƚƌĞĚŝƚ^s^͘ 'ƵĞƌŶƐĞLJ 24 445 Yds;EŽ͘ϭͿ>͘W͘ >ƵdžĞŵďƵƌŐ 2 274 Yd/ŶĨƌĂƐƚƌƵĐƚƵƌĞ//;EŽ͘ϭͿ&ĞĞĚĞƌ>͘W͘ ĂLJŵĂŶƂĂƌŶĂ 3 255 WƌŝǀĂƚĞƋƵŝƚLJDƵůƟͲ^ƚƌĂƚĞŐLJ;WͿKīƐŚŽƌĞ>͘W͘ 'ƵĞƌŶƐĞLJ 95 211 <ĞLJŚĂǀĞŶ'ƌŽǁƚŚWĂƌƚŶĞƌƐ>͘W Storbritannien 29 159 1 ǀƐĞƌWϰ͗ƐŝŶŶĞŚĂǀŝŬŽŵŵĂŶĚŝƚďŽůĂŐƐƐƚƌƵŬƚƵƌĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂůŝŬŶĂŶĚĞƐƚƌƵŬƚƵƌĞƌĚćƌWϰŝŶƚĞŚĂƌĞƩǀćƐĞŶƚůŝŐƚŝŶŇLJƚĂŶĚĞ͘

AP4 Årsredovisning 2016 53

Bilaga 6

9 &ŽƌƚƐ ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͕ŽŶŽƚĞƌĂĚĞ

KƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶƐ- Kapital, ZƂƐƚĞƌ͕ sĞƌŬůŝŐƚ Eget

ŬƟĞƌŝŝŶƚƌĞƐƐĞĨƂƌĞƚĂŐ͕ϮϬϭϱͲϭϮͲϯϭ ŶƵŵŵĞƌ Säte ŶƚĂůĂŬƟĞƌ й й värde ŬĂƉŝƚĂů ZĞƐƵůƚĂƚ

ŬƟĞƌŝƐǀĞŶƐŬĂŝŶƚƌĞƐƐĞĨƂƌĞƚĂŐ͗

sĂƐĂŬƌŽŶĂŶ,ŽůĚŝŶŐ 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25 25 8 982 29 245 10 120 ZŝŬƐŚĞŵ/ŶƚƌĞƐƐĞŶƚĞƌ 556806-2466 Stockholm 250 50 50 5 271 9 802 1 887 ZŝŬƐŚĞŵ/ŶƚƌĞƐƐĞŶƚĞƌ,ŽůĚŝŶŐ 556924-0715 Stockholm 50 100 100 0 - -

^ƵŵŵĂĂŬƟĞƌŝƐǀĞŶƐŬĂŝŶƚƌĞƐƐĞĨƂƌĞƚĂŐ 14 253

ŬƟĞƌŝƵƚůćŶĚƐŬĂŝŶƚƌĞƐƐĞĨƂƌĞƚĂŐ͗

ASE Holdings S.à.r.l. >ƵdžĞŵďƵƌŐ 1 609 214 38 38 447 Ej publikt Ej publikt ASE Holdings II S.à.r.l. >ƵdžĞŵďƵƌŐ 1 200 001 45 45 355 Ej publikt Ej publikt

^ƵŵŵĂĂŬƟĞƌŝƵƚůćŶĚƐŬĂŝŶƚƌĞƐƐĞĨƂƌĞƚĂŐ 802

KƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶƐ- Kapital, ZƂƐƚĞƌ͕

Övriga innehav, 2015-12-31 ŶƵŵŵĞƌ Säte й й ŶƐŬĂīŶŝŶŐƐǀćƌĚĞ

&ĞŵƐƚƂƌƐƚĂŝŶŶĞŚĂǀĞŶŝƂǀƌŝŐĂĂŬƟĞƌΘĂŶĚĞůĂƌ͕

ƐǀĞŶƐŬĂŽŶŽƚĞƌĂĚĞĨƂƌĞƚĂŐ¹

WWĞďĞŶƚƵƌĞ// 556805-6310 Stockholm 48 - 506 ƌĞŝŵ/ŶǀĞƐƚŵĞŶƚϯͲϭ 559035-6035 Stockholm 17 4 300 ƌĞŝŵ&ĂƐƟŐŚĞƚĞƌϯ 559035-9161 Stockholm 5 3 193 ,ĞĂůƚŚĂƉŶŶĞdž&ƵŶĚ/Ͳ//< 969690-2049 Stockholm 20 20 174 ƌĞŝŵWƌŽƉĞƌƚLJ,ŽůĚŝŶŐϱ 556963-0261 Stockholm 33 6 140

&ĞŵƐƚƂƌƐƚĂŝŶŶĞŚĂǀĞŶŝƂǀƌŝŐĂĂŬƟĞƌΘĂŶĚĞůĂƌ͕

ƵƚůćŶĚƐŬĂŽŶŽƚĞƌĂĚĞĨƂƌĞƚĂŐ¹

Yds;EŽ͘ϭͿ>͘W͘ 'ƵĞƌŶƐĞLJ 2 354 YdDŝĚͲDĂƌŬĞƚƌĞĚŝƚ^s^͘ >ƵdžĞŵďƵƌŐ 36 261 WƌŝǀĂƚĞƋƵŝƚLJDƵůƟͲ^ƚƌĂƚĞŐLJ;WͿKīƐŚŽƌĞ>͘W͘ ĂLJŵĂŶƂĂƌŶĂ 95 246 Yd/ŶĨƌĂƐƚƌƵĐƚƵƌĞ;EŽ͘ϭͿ>͘W͘ 'ƵĞƌŶƐĞLJ 3 246 <ĞLJŚĂǀĞŶ'ƌŽǁƚŚWĂƌƚŶĞƌƐ>͘W Storbritannien 29 159 1 ǀƐĞƌWϰ͗ƐŝŶŶĞŚĂǀŝŬŽŵŵĂŶĚŝƚďŽůĂŐƐƐƚƌƵŬƚƵƌĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂůŝŬŶĂŶĚĞƐƚƌƵŬƚƵƌĞƌĚćƌWϰŝŶƚĞŚĂƌĞƩǀćƐĞŶƚůŝŐƚŝŶŇLJƚĂŶĚĞ͘

54 AP4 Årsredovisning 2016

Bilaga 6

10 KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ ŬŽŶƚƌĂŬƚƐŽŵŚĂƌĞƩŶĞŐĂƟǀƚǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ͘ĞƐƐĂƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝƚĂďĞůůĞƌŶĂ

nedan.

2016-12-31 2015-12-31

sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ

hƚƐƚćůůĚĂǀĂůƵƚĂŽƉƟŽŶĞƌ͕ϮϬϭϲͲϭϮͲϯϭ

&ƂƌĚĞůŶŝŶŐƉĞƌĞŵŝƩĞŶƚŬĂƚĞŐŽƌŝ

Svenska staten 7 075 10 068 dŝĚƟůů sĞƌŬůŝŐƚ

sĂůƵƚĂƉĂƌ ĨƂƌĨĂůů͕Ċƌ ǀćƌĚĞ͕ŵŬƌ

Svenska kommuner 0 75 USD/SEK ϭ͕ϲ -35 ^ǀĞŶƐŬĂďŽƐƚĂĚƐŝŶƐƟƚƵƚ 22 356 19 714 USD/SEK ϭ͕ϲ -35 PǀƌŝŐĂƐǀĞŶƐŬĂĮŶĂŶƐŝĞůůĂĨƂƌĞƚĂŐ 8 886 7 274 h^ͬ:Wz ϭ͕ϴ -34 ^ǀĞŶƐŬĂŝĐŬĞͲĮŶĂŶƐŝĞůůĂĨƂƌĞƚĂŐ 241 3 244 h^ͬ:Wz Ϯ͕ϭ -32 Utländska stater 47 524 43 223 h^ͬ:Wz Ϯ͕ϳ -31 PǀƌŝŐĂƵƚůćŶĚƐŬĂĞŵŝƩĞŶƚĞƌ 21 069 22 950 h^ͬ:Wz Ϯ͕ϳ -31

^ƵŵŵĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ 107 151 106 548

h^ͬ:Wz Ϯ͕ϭ -19

&ƂƌĚĞůŶŝŶŐƉĞƌŝŶƐƚƌƵŵĞŶƩLJƉ

h^ͬ:Wz Ϯ͕ϳ -17 ZĞĂůƌćŶƚĞŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌ 0 0 h^ͬ:Wz Ϯ͕ϳ -17 PǀƌŝŐĂŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌ 104 524 100 312 EUR/NOK ϭ͕ϰ -16 ^ƚĂƚƐƐŬƵůĚǀćdžůĂƌ 0 0 h^ͬ:Wz Ϯ͕ϭ -15 &ƂƌůĂŐƐůĊŶ 1 933 2 500 USD/SEK ϭ͕ϲ -11 Onoterade reverslån 42 3 058 USD/SEK ϭ͕ϲ -11 KŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞćŐĂƌůĊŶ 652 678 EUR/NOK ϭ͕ϯ -10

^ƵŵŵĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ 107 151 106 548

EUR/NOK ϭ͕ϯ -10

KŵĨĂƩŶŝŶŐĞŶĂǀƵƚůĊŶŝŶŐĂǀǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌƐĂŵƚĞƌŚĊůůŶĂƐćŬĞƌŚĞƚĞƌĨƂƌ EUR/NOK ϭ͕ϯ -7 dessa framgår av not 17. h^ͬ:Wz Ϯ͕Ϭ -5

h^ͬ:Wz ϭ͕ϴ -5 11 EUR/NOK ϭ͕ϰ -3 ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ h^ͬ:Wz Ϯ͕ϳ -2

2016-12-31 2015-12-31 h^ͬ:Wz Ϯ͕ϳ -2

sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ EUR/NOK ϭ͕ϯ -2

WŽƐŝƟǀƚ EĞŐĂƟǀƚ WŽƐŝƟǀƚ EĞŐĂƟǀƚ EUR/NOK ϭ͕ϯ -2

ZćŶƚĞƌĞůĂƚĞƌĂĚĞŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ h^ͬDyE ϭ͕ϯ -2 &ZͬdĞƌŵŝŶĞƌ - - h^ͬDyE ϭ͕ϳ -2

Swappar 174 96 181 101 h^ͬ:Wz ϭ͕ϴ -2

^ƵŵŵĂƌćŶƚĞƌĞůĂƚĞƌĂĚĞ h^ͬ:Wz ϭ͕ϴ -2

ŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ 174 96 181 101

EUR/NOK ϭ͕ϯ -2 varav clearat - - - h^ͬDyE ϭ͕ϵ -1

sĂůƵƚĂƌĞůĂƚĞƌĂĚĞŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ h^ͬ:Wz ϭ͕ϴ -1 KƉƟŽŶĞƌ 735 665 949 890 h^ͬ:Wz ϭ͕ϴ -1

Terminer 1 703 2 920 2 159 724 ^ƵŵŵĂ -367

Swappar 8 238 7 173

^ƵŵŵĂǀĂůƵƚĂƌĞůĂƚĞƌĂĚĞ hƚƐƚćůůĚĂǀĂůƵƚĂŽƉƟŽŶĞƌ͕ϮϬϭϱͲϭϮͲϯϭ

ŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ 2 446 3 823 3 115 1 787 dŝĚƟůů sĞƌŬůŝŐƚ

varav clearat sĂůƵƚĂƉĂƌ ĨƂƌĨĂůů͕Ċƌ värde, år

^ƵŵŵĂĚĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ 2 620 3 919 3 296 1 888 USD/SEK ϭ͕ϳ -30

varav clearat - - - - USD/SEK ϭ͕ϳ -28

USD/SEK ϭ͕ϳ -17 ŶŐĊĞŶĚĞĚĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚĞŶƐĂŶǀćŶĚŶŝŶŐƐŽŵƌĊĚĞŶŽĐŚƌŝƐŬŚĂŶƚĞƌŝŶŐ͕ USD/SEK ϭ͕ϳ -16 se not 20 Risker. USD/SEK ϭ͕ϳ -9

>ƂƉƟĚƐĂŶĂůLJƐ USD/SEK ϭ͕ϳ -5

DĞƌƉĂƌƚĞŶĂǀĨŽŶĚĞŶƐĚĞƌŝǀĂƚŚĂƌĞŶůƂƉƟĚŬŽƌƚĂƌĞćŶĞƩĊƌ͘ŶĚĂƐƚĞƩ h^ͬZ> ϭ͕ϴ -0

ĂŶƚĂůǀĂůƵƚĂŽƉƟŽŶĞƌ͕ĐƌŽƐƐĐƵƌƌĞŶĐLJďĂƐŝƐƐǁĂƉƉĂƌ͕ĐƌĞĚŝƚĚĞĨĂƵůƚƐǁĂƉƐ h^ͬZ> ϭ͕ϳ -0 ŽĐŚǀĂůƵƚĂƚĞƌŵŝŶĞƌŚĂƌĞŶůćŶŐƌĞůƂƉƟĚŽĐŚĂǀĚĞƐƐĂćƌĚĞƚϱϳ;ϯϮͿ ^ƵŵŵĂ -107

AP4 Årsredovisning 2016 55

Bilaga 6

ƌŽƐƐƵƌƌĞŶĐLJĂƐŝƐ^ǁĂƉƐ͕ϮϬϭϲͲϭϮͲϯϭ ƌŽƐƐƵƌƌĞŶĐLJĂƐŝƐ^ǁĂƉƐ͕ϮϬϭϱͲϭϮͲϯϭ

dŝĚƟůů sĞƌŬůŝŐƚ dŝĚƟůů sĞƌŬůŝŐƚ

sĂůƵƚĂƉĂƌ ĨƂƌĨĂůů͕Ċƌ ǀćƌĚĞ͕ŵŬƌ sĂůƵƚĂƉĂƌ ĨƂƌĨĂůů͕Ċƌ ǀćƌĚĞ͕ŵŬƌ

EUR/SEK ϯ͕ϭ -14 USD/SEK ϭ͕ϱ -149 EUR/SEK ϭ͕ϵ -13 ^ƵŵŵĂ -149 EUR/SEK ϯ͕Ϯ -7

^ƵŵŵĂ -34

ƌĞĚŝƚĞĨĂƵůƚ^ǁĂƉƐ͕ϮϬϭϲͲϭϮͲϯϭ ƌĞĚŝƚĞĨĂƵůƚ^ǁĂƉƐ͕ϮϬϭϱͲϭϮͲϯϭ

dŝĚƟůů sĞƌŬůŝŐƚ dŝĚƟůů sĞƌŬůŝŐƚ

sĂůƵƚĂƉĂƌ ĨƂƌĨĂůů͕Ċƌ ǀćƌĚĞ͕ŵŬƌ sĂůƵƚĂƉĂƌ ĨƂƌĨĂůů͕Ċƌ ǀćƌĚĞ͕ŵŬƌ

^/Ey ϱ͕Ϭ -36 ^/Ey ϯ͕Ϭ -22 ^/Ey Ϯ͕Ϭ -20 ^/Ey ϱ͕Ϭ -16 ^/Ey ϱ͕Ϭ -18 ^/Ey ϱ͕Ϭ -13 ^/Ey ϲ͕Ϭ -5 ^/Ey ϱ͕Ϭ -11 ^^/E'> ϱ͕Ϭ -3 ^/Ey ϱ͕Ϭ -5 ^^/E'> ϰ͕ϱ -3 ^/Ey ϱ͕Ϭ -5 ^^/E'> Ϯ͕ϳ -3 ^/Ey ϱ͕Ϭ -5 ^^/E'> ϱ͕Ϭ -2 ^/Ey ϱ͕Ϭ -5 ^^/E'> ϰ͕Ϭ -2 ^^/E'> ϯ͕ϴ -3 ^^/E'> ϯ͕ϯ -1 ^^/E'> ϭ͕Ϯ -3 ^^/E'> ϱ͕Ϭ -0 ^/Ey ϱ͕Ϭ -3 ^^/E'> ϱ͕Ϭ -0 ^/Ey ϳ͕ϭ -2 ^^/E'> Ϯ͕ϳ -0 ^^/E'> ϰ͕ϱ -2 ^^/E'> ϭ͕ϱ -0 ^^/E'> ϱ͕Ϭ -2 ^^/E'> ϲ͕ϲ -0 ^^/E'> ϭ͕ϱ -2 ^^/E'> Ϯ͕Ϭ -0 ^^/E'> ϭ͕Ϯ -1 ^^/E'> ϯ͕ϱ -0 ^^/E'> ϯ͕ϱ -1 ^^/E'> ϯ͕ϱ -0 ^^/E'> ϭ͕ϱ -1 ^ƵŵŵĂ -95 ^^/E'> Ϯ͕ϱ -0

^ƵŵŵĂ -104

sĂůƵƚĂƚĞƌŵŝŶĞƌ͕ϮϬϭϲͲϭϮͲϯϭ sĂůƵƚĂƚĞƌŵŝŶĞƌ͕ϮϬϭϱͲϭϮͲϯϭ

dŝĚƟůů sĞƌŬůŝŐƚ dŝĚƟůů sĞƌŬůŝŐƚ

sĂůƵƚĂƉĂƌ ĨƂƌĨĂůů͕Ċƌ ǀćƌĚĞ͕ŵŬƌ sĂůƵƚĂƉĂƌ ĨƂƌĨĂůů͕Ċƌ ǀćƌĚĞ͕ŵŬƌ

EUR/SEK ϭ͕ϯ -3 'Wͬ^< ϭ͕Ϯ -5 EUR/SEK ϭ͕ϯ -3 EUR/SEK ϭ͕ϯ -1 USD/SEK ϭ͕Ϯ -2 EUR/SEK ϭ͕ϱ -1 USD/SEK ϭ͕Ϭ -2 EUR/SEK ϭ͕Ϯ -1 EUR/SEK ϭ͕ϯ -1 ^ƵŵŵĂ -9

^ƵŵŵĂ -10

12 PǀƌŝŐĂƟůůŐĊŶŐĂƌ

2016-12-31 2015-12-31

Ej likviderade fordringar 219 893 PǀƌŝŐĂƟůůŐĊŶŐĂƌ 1 1

^ƵŵŵĂƂǀƌŝŐĂƟůůŐĊŶŐĂƌ 220 894

56 AP4 Årsredovisning 2016

Bilaga 6

13 &ƂƌƵƚďĞƚĂůĚĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌŽĐŚƵƉƉůƵƉŶĂŝŶƚćŬƚĞƌ 17 ^ƚćůůĚĂƉĂŶƚĞƌ͕ĂŶƐǀĂƌƐĨƂƌďŝŶĞůƐĞƌŽĐŚĊƚĂŐĂŶĚĞŶ

2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31

Upplupna ränteintäkter 1 032 1 239 PǀƌŝŐĂƐƚćůůĚĂƉĂŶƚĞƌŽĐŚũćŵĨƂƌůŝŐĂ

ƐćŬĞƌŚĞƚĞƌ

hƉƉůƵƉŶĂƵƚĚĞůŶŝŶŐĂƌŽĐŚƌĞƐƟƚƵƟŽŶĞƌ 227 184 Utlånade värdepapper mot erhållen Övriga förutbetalda kostnader och upplupna säkerhet i form av värdepapper Ϸ 25 072 20 062 intäkter 8 8 Ställda säkerheter avseende börsclearade

^ƵŵŵĂĨƂƌƵƚďĞƚĂůĚĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌŽĐŚ

derivatavtal 1 136 1 427

ƵƉƉůƵƉŶĂŝŶƚćŬƚĞƌ 1 267 1 431

^ƚćůůĚĂƐćŬĞƌŚĞƚĞƌĂǀƐĞĞŶĚĞKdͲĚĞƌŝǀĂƚͲ avtal² 2 994 126

14 Åtaganden

PǀƌŝŐĂƐŬƵůĚĞƌ /ŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐƐĊƚĂŐĂŶĚĞŶŽŵĨƌĂŵƟĚĂ ďĞƚĂůŶŝŶŐĂƌĨƂƌĂůƚĞƌŶĂƟǀĂŽĐŚƐƚƌĂƚĞŐŝƐŬĂ 2016-12-31 2015-12-31 investeringar 9 962 6 457

dĞĐŬŶŝŶŐƐĊƚĂŐĂŶĚĞ͕ƐĞŶŽƚϭϴ 9 500 8 000 Leverantörsskulder 5 6 1 ƌŚĊůůŶĂƐćŬĞƌŚĞƚĞƌĨƂƌƵƚůĊŶĂĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌƵƉƉŐĊƌƟůůϮϱϴϳϳ Ej likviderade skulder 239 962 ;ϮϬϴϬϮͿŵŬƌ 2 ƌŚĊůůŶĂƐćŬĞƌŚĞƚĞƌĂǀƐĞĞŶĚĞKdͲĚĞƌŝǀĂƚĂǀƚĂůƵƉƉŐĊƌƟůůϮϬϴ Övriga skulder 6 6 ;ϭϮϱϮͿŵŬƌ͘

^ƵŵŵĂƂǀƌŝŐĂƐŬƵůĚĞƌ 250 974

18 EćƌƐƚĊĞŶĚĞ

15 &ƂƌƵƚďĞƚĂůĚĂŝŶƚćŬƚĞƌŽĐŚƵƉƉůƵƉŶĂŬŽƐƚŶĂĚĞƌ ^LJŌĞƚŵĞĚŶŽƚĞŶćƌĂƩƵƉƉůLJƐĂŽŵŚƵƌWϰ͗ƐƌĞƐƵůƚĂƚŽĐŚƐƚćůůŶŝŶŐŚĂƌ

2016-12-31 2015-12-31 ƉĊǀĞƌŬĂƚƐĂǀƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌŽĐŚƵƚĞƐƚĊĞŶĚĞŵĞůůĂŶŚĂǀĂŶĚĞŶ͕ŝŶŬůƵƐŝǀĞ ĊƚĂŐĂŶĚĞŶ͕ŵĞĚŶćƌƐƚĊĞŶĚĞŝĞŶůŝŐŚĞƚŵĞĚĚĞĮŶŝƟŽŶĞƌŝ/^Ϯϰ͘^Žŵ Upplupna räntekostnader 337 197 ŶćƌƐƚĊĞŶĚĞƟůůWϰďĞƚƌĂŬƚĂƐƐĂŵƚůŝŐĂŝŶƚƌĞƐƐĞĨƂƌĞƚĂŐ͕ƐĞćǀĞŶŶŽƚϵ͘ Upplupna personalkostnader 10 13

hƉƉůƵƉŶĂĞdžƚĞƌŶĂĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐĂƌǀŽĚĞŶ 4 7

2016-12-31 2015-12-31

Övriga upplupna kostnader 4 3

sĂƐĂŬƌŽŶĂŶ,ŽůĚŝŶŐ

^ƵŵŵĂĨƂƌƵƚďĞƚĂůĚĂŝŶƚćŬƚĞƌŽĐŚƵƉƉůƵƉŶĂ

ŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 355 220 Ränteintäkter 147 215

,LJƌĞƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ 1 11 11

ŬƟĞćŐĂƌƟůůƐŬŽƩƵŶĚĞƌĊƌĞƚ 3 000 0 16 Ägarlån 0 3 000

&ŽŶĚŬĂƉŝƚĂů

Åtagande 2 4 500 4 500

2016-12-31 2015-12-31

ZŝŬƐŚĞŵ/ŶƚƌĞƐƐĞŶƚĞƌ

Ingående fondkapital 310 015 294 854 Ränteintäkter 9 125

EĞƩŽďĞƚĂůŶŝŶŐĂƌŵŽƚƉĞŶƐŝŽŶƐƐLJƐƚĞŵĞƚ

ŬƟĞćŐĂƌƟůůƐŬŽƩƵŶĚĞƌĊƌĞƚ 586 1 661 /ŶďĞƚĂůĚĂƉĞŶƐŝŽŶƐĂǀŐŝŌĞƌ 64 174 61 373 Åtagande 2 5 000 3 500 hƚďĞƚĂůĚĂƉĞŶƐŝŽŶƐŵĞĚĞůƟůů WĞŶƐŝŽŶƐŵLJŶĚŝŐŚĞƚĞŶ -70 595 -66 141 ASE Holdings S.à.r.l.

PǀĞƌŇLJƩŶŝŶŐĂǀƉĞŶƐŝŽŶƐƌćƩĞƌƟůů' -1 -3 Ränteintäkter 28 30

ZĞŐůĞƌŝŶŐĂǀƉĞŶƐŝŽŶƐƌćƩ 1 2 Ägarlån 225 249

ĚŵŝŶŝƐƚƌĂƟŽŶƐĞƌƐćƩŶŝŶŐƟůů ^,ŽůĚŝŶŐƐ//^͘ă͘ƌ͘ů͘ WĞŶƐŝŽŶƐŵLJŶĚŝŐŚĞƚĞŶ -216 -176 Ränteintäkter 26 21

^ƵŵŵĂŶĞƩŽƵƚďĞƚĂůŶŝŶŐĂƌƟůů

pensionssystemet -6 637 -4 944 ŬƟĞćŐĂƌƟůůƐŬŽƩƵŶĚĞƌĊƌĞƚ 34 66

ƌĞƚƐƌĞƐƵůƚĂƚ 30 542 20 105 Ägarlån 312 293

hƚŐĊĞŶĚĞĨŽŶĚŬĂƉŝƚĂů 333 920 310 015 1 WϰŚLJƌƐŝŶĂůŽŬĂůĞƌĨƌĊŶsĂƐĂŬƌŽŶĂŶ,ŽůĚŝŶŐƟůůŵĂƌŬŶĂĚƐŵćƐƐŝŐĂ villkor. 2 WϰŚĂƌĊƚĂŐŝƚƐŝŐĂƩƉĊsĂƐĂŬƌŽŶĂŶƐƌĞƐƉĞŬƟǀĞZŝŬƐŚĞŵƐďĞŐćƌĂŶŬƂƉĂ ĨƂƌĞƚĂŐƐĐĞƌƟĮŬĂƚŝďŽůĂŐĞƚŵĞĚƵƉƉƟůůĞƩǀŝĚǀĂƌƟĚŚƂŐƐƚĂƐĂŵŵĂŶ lagda likvidbelopp om här angivet belopp.

ǀƐĞĞŶĚĞůƂŶĞƌŽĐŚĞƌƐćƩŶŝŶŐĂƌƟůůƐƚLJƌĞůƐĞŽĐŚůĞĚĂŶĚĞďĞĨĂƩ -

ŶŝŶŐƐŚĂǀĂƌĞ͕ƐĞŶŽƚϲ͘

AP4 Årsredovisning 2016 57

Bilaga 6

19 &ŝŶĂŶƐŝĞůůĂŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ͕ƉƌŝƐͲŽĐŚǀćƌĚĞƌŝŶŐƐŚŝĞƌĂƌŬŝ

2016-12-31 2016-12-31 2016-12-31 2016-12-31

sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ͕DŬƌ EŝǀĊϭ EŝǀĊϮ EŝǀĊϯ Totalt

&ŝŶĂŶƐŝĞůůĂƟůůŐĊŶŐĂƌ

ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͕ŶŽƚĞƌĂĚĞ 157 538 37 819 2 518 197 875 ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͕ŽŶŽƚĞƌĂĚĞ - - 26 254 26 254 KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ 105 921 385 845 107 151

ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ 0 2 620 - 2 620 ^ƵŵŵĂĮŶĂŶƐŝĞůůĂƟůůŐĊŶŐĂƌ 263 459 40 824 29 618 333 901

&ŝŶĂŶƐŝĞůůĂƐŬƵůĚĞƌ ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ 0 -3 919 - -3 919 ^ƵŵŵĂĮŶĂŶƐŝĞůůĂƐŬƵůĚĞƌ 0 -3 919 - -3 919

EĞƩŽĮŶĂŶƐŝĞůůĂƟůůŐĊŶŐĂƌŽĐŚƐŬƵůĚĞƌ 263 459 36 906 29 618 329 982

2015-12-31 2015-12-31 2015-12-31 2015-12-31

sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ͕DŬƌ EŝǀĊϭ EŝǀĊϮ EŝǀĊϯ Totalt

&ŝŶĂŶƐŝĞůůĂƟůůŐĊŶŐĂƌ

ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͕ŶŽƚĞƌĂĚĞ 139 682 35 308 2 377 177 367 ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ͕ŽŶŽƚĞƌĂĚĞ - - 19 822 19 822 KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ 102 512 144 3 892 106 548 ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ 0 3 296 - 3 296 ^ƵŵŵĂĮŶĂŶƐŝĞůůĂƟůůŐĊŶŐĂƌ 242 195 38 749 26 090 307 034

&ŝŶĂŶƐŝĞůůĂƐŬƵůĚĞƌ ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ 0 -1 888 - -1 888 ^ƵŵŵĂĮŶĂŶƐŝĞůůĂƐŬƵůĚĞƌ 0 -1 888 - -1 888

EĞƩŽĮŶĂŶƐŝĞůůĂƟůůŐĊŶŐĂƌŽĐŚƐŬƵůĚĞƌ 242 195 36 861 26 090 305 146

Nivå 1. Instrument med publicerade prisnoteringar KdͲĚĞƌŝǀĂƚǀćƌĚĞƌĂƐŵĞĚŚũćůƉĂǀĚŝƐŬŽŶƚĞƌŝŶŐƐŬƵƌǀŽƌƐŽŵ &ŝŶĂŶƐŝĞůůĂŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚƐŽŵŚĂŶĚůĂƐƉĊĞŶĂŬƟǀŵĂƌŬŶĂĚ͘DĂƌŬ - ŝŶĚŝƌĞŬƚďĂƐĞƌĂƐƉĊƌĞŐĞůďƵŶĚĞƚƵƉƉĚĂƚĞƌĂĚ͕ŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌŝŶĚĂƚĂ ŶĂĚĞŶďĞĚƂŵƐĂŬƟǀŽŵĚĞƚĮŶŶƐŶŽƚĞƌĂĚĞƉƌŝƐĞƌƐŽŵƌĞŐĞůͲ ǀŝůŬĞŶŝŶƚĞƌƉŽůĞƌĂƐĞůůĞƌĞdžƚƌĂƉŽůĞƌĂƐĨƂƌĂƩďĞƌćŬŶĂĞũŽďƐĞƌǀĞƌ bundet uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka ďĂƌĂƌćŶƚŽƌ͘/ŶĚĂƚĂƟůůĚĞƐƐĂƌćŶƚŽƌƐŽŵĂŶǀćŶĚƐĨƂƌĂƩĚŝƐŬŽŶƚĞ och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. ƌĂŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚĞƚƐĨƌĂŵƟĚĂŬĂƐƐĂŇƂĚĞŶĨƂƌǀćƌĚĞƌŝŶŐƵƉƉĚĂƚĞƌĂƐ ,ćƌĊƚĞƌĮŶŶƐŬŶĂƉƉƚϴϬƉƌŽĐĞŶƚĂǀWϰ͗ƐƉůĂĐĞƌŝŶŐƐƟůůŐĊŶŐĂƌ͘ regelbundet och är observerbar vilket dock inte gäller för räntorna. ćƌĨƂƌŬůĂƐƐŝĮĐĞƌĂƐĚĞƐƐĂŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚƟůůŶŝǀĊϮ͘ Nivå 2. Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata Nivå 3. Värderingstekniker baserade på icke obser- &ŝŶĂŶƐŝĞůůĂŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚƐŽŵŚĂŶĚůĂƐƉĊĞŶŵĂƌŬŶĂĚƐŽŵŝŶƚĞ verbara marknadsdata ďĞĚƂŵƐĂŬƟǀŵĞŶĚćƌĚĞƚĮŶŶƐŶŽƚĞƌĂĚĞƉƌŝƐĞƌƐŽŵĂŶǀćŶĚƐ &ŝŶĂŶƐŝĞůůĂŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚƐŽŵǀćƌĚĞƌĂƐŵĞĚĞƩŝŶƚĞŽǀćƐĞŶƚůŝŐƚ ŽŬŽƌƌŝŐĞƌĂƚĨƂƌĂǀƐůƵƚ͕ĞůůĞƌŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌŝŶĚĂƚĂƐŽŵƌĞŐĞůďƵŶĚĞƚ ŝŶƐůĂŐĂǀĞũŽďƐĞƌǀĞƌďĂƌĂĚĂƚĂĞůůĞƌƐŽŵŝƂǀƌŝŐƚĞũŬĂŶŬůĂƐƐŝĮĐĞƌĂƐ uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertagna ƟůůŶŝǀĊϭĞůůĞƌϮ͘,ćƌĊƚĞƌĮŶŶƐŝŚƵǀƵĚƐĂŬŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚ ŵŽĚĞůůĞƌ͘/ĚĞŶŶĂŬĂƚĞŐŽƌŝĊƚĞƌĮŶŶƐŚŽƐWϰĨƌćŵƐƚŵĂƌŬŶĂĚƐ - ćŐĂƌůĊŶŝĚŝƌĞŬƚćŐĚĂĨĂƐƟŐŚĞƚƐďŽůĂŐƐĂŵƚŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŝ ŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞĨŽŶĚĞƌƐŽŵŝŶƚĞďĞĚƂŵƐĂŬƟǀĂŵĞŶĚćƌĚĞƚĮŶŶƐ ƌŝƐŬŬĂƉŝƚĂůďŽůĂŐ͘&ƂƌƌŝƐŬŬĂƉŝƚĂůďŽůĂŐĂŶǀćŶĚƐĨƌćŵƐƚ/Ws͗ƐƉƌŝŶ observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt ĐŝƉĞƌƐŽŵƌĂŵǀĞƌŬǀŝůŬĞƚŝŶŶĞĨĂƩĂƌĞƩŇĞƌƚĂůǀćƌĚĞƌŝŶŐƐŵĞƚŽĚĞƌ ǀćƌĚĞƌŝŶŐƐĂŵƚKdͲĚĞƌŝǀĂƚƐĊƐŽŵǀĂůƵƚĂƚĞƌŵŝŶĞƌŽĐŚƌćŶƚĞͲ ƐĊƐŽŵǀćƌĚĞƌŝŶŐďĂƐĞƌĂƚƉĊĨĂŬƟƐŬĂƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶĞƌ͕ŵƵůƟƉĞůͲ ƐǁĂƉƉĂƌ͕ŵĞŶćǀĞŶƌćŶƚĞŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚŽĐŚĨŽŶĚĞƌ͕ŝŶŶĞŚĊůůĂŶĚĞ ǀćƌĚĞƌŝŶŐ͕ƐƵďƐƚĂŶƐǀćƌĚĞƌŝŶŐŽĐŚĚŝƐŬŽŶƚĞƌĂƚŬĂƐƐĂŇƂĚĞ͘ ƌćŶƚĞƌĞůĂƚĞƌĂĚĞŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ͕ŵĞĚůĊŐůŝŬǀŝĚŝƚĞƚ͘

58 AP4 Årsredovisning 2016

Bilaga 6

&ƂƌŝŶŶĞŚĂǀŝĚŝƌĞŬƚćŐĚĂĨĂƐƟŐŚĞƚƐďŽůĂŐĂŶǀćŶĚƐĨƌćŵƐƚ ŶŬćŶƐůŝŐŚĞƚƐĂŶĂůLJƐĨƂƌWϰ͗ƐƐƚƂƌƐƚĂĨĂƐƟŐŚĞƚƐŝŶŶĞŚĂǀ͕ ƉƌŝŶĐŝƉĞƌŶĂĨƌĊŶ/W^ǀĞŶƐŬƚ&ĂƐƟŐŚĞƚƐŝŶĚĞdžƐŽŵƌĂŵǀĞƌŬĚćƌ sĂƐĂŬƌŽŶĂŶ͕ŵĞĚĞƩǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞĨƂƌĂŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌƉĊϭϯ͕ϴ två grundmetoder är rådande. Dessa är ortsprismetod och ŵĚŬƌ͕ĚĞƚǀŝůůƐćŐĂĐŝƌŬĂϱϬƉƌŽĐĞŶƚĂǀŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŝŶŽŵ ŝŶĚŝƌĞŬƚĂǀŬĂƐƚŶŝŶŐƐŵĞƚŽĚ;ŶƵǀćƌĚĞƐŵĞƚŽĚͿ͘ ŶŝǀĊϯ͕ŚĂƌƚĂŐŝƚƐĨƌĂŵĂǀĨĂƐƟŐŚĞƚƐďŽůĂŐĞƚ͘ŶůŝŐƚĂŶĂůLJƐĞŶƐŬƵůůĞ ĞŶĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂǀĚŝƌĞŬƚĂǀŬĂƐƚŶŝŶŐƐŬƌĂǀĞƚŵĞĚнͬͲϬ͕ϮϱƉƌŽĐĞŶƚ - KƌƚƐƉƌŝƐŵĞƚŽĚĞŶŝŶŶĞďćƌĂƩĨĂƐƟŐŚĞƚƐŝŶŶĞŚĂǀũćŵĨƂƌƐŵĞĚ ĞŶŚĞƚĞƌĨƂƌćŶĚƌĂǀćƌĚĞƚƉĊĂŬƟĞŝŶŶĞŚĂǀĞƚŝsĂƐĂŬƌŽŶĂŶŵĞĚ liknande objekt som sålts på öppen marknad medan indirekt ĐŝƌŬĂͲϭ͕ϱͬнϭ͕ϳŵĚŬƌ͘ ĂǀŬĂƐƚŶŝŶŐƐŵĞƚŽĚŝŶŶĞďćƌĂƩĨƌĂŵƟĚĂƉƌŽŐŶŽƐƟƐĞƌĂĚĞŬĂƐƐĂͲ ŇƂĚĞŶĚŝƐŬŽŶƚĞƌĂƐ͘ &ƂƌǀćƌĚĞƌŝŶŐĞŶĂǀWϰ͗ƐŝŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐĂƌŝƌŝƐŬŬĂƉŝƚĂůďŽůĂŐƵŶĚĞƌ ŽŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌ͕ŵŽƚƐǀĂƌĂŶĚĞϮ͕ϲŵĚŬƌ͕ŐƂƌƐǀćƐĞŶƚůŝŐĂĂŶƚĂ - Känslighetsanalys ŐĂŶĚĞŶŽŵǀćƌĚĞƌŝŶŐƐŵƵůƟƉůĂƌŽĐŚĨƌĂŵƟĚĂŬĂƐƐĂŇƂĚĞŶ͘Kŵ ĂŶƚĂŐĂŶĚĞƚĨƂƌŵƵůƟƉĞůŶƉĊsͬ/dćŶĚƌĂƐŵĞĚнͬͲϱƉƌŽ - ŶůŝŐƚ/&Z^ƐŬĂĞŶŬćŶƐůŝŐŚĞƚƐĂŶĂůLJƐƉƌĞƐĞŶƚĞƌĂƐŵĞĚŚũćůƉĂǀĞŶ cent skulle värderingen av dessa investeringar förändras med ĂůƚĞƌŶĂƟǀǀćƌĚĞƌŝŶŐĨƂƌƟůůŐĊŶŐĂƌƐŽŵĊƚĞƌĮŶŶƐƵŶĚĞƌEŝǀĊϯ͘ -/+ 330 mkr. hƌĞƩǀćƌĚĞƌŝŶŐƐƚĞŬŶŝƐŬƚƉĞƌƐƉĞŬƟǀćƌĞŶĂůƚĞƌŶĂƟǀǀćƌĚĞƌŝŶŐ ĂǀĚĞƐƐĂƟůůŐĊŶŐĂƌĨƂƌĞŶĂĚŵĞĚƐƚŽƌĂƐǀĊƌŝŐŚĞƚĞƌ͘'ĞŶĞƌĞůůƚŬĂŶ sĂĚŐćůůĞƌWϰ͗ƐŚƂŐĂǀŬĂƐƚĂŶĚĞƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌƵŶĚĞƌ ƐćŐĂƐĂƩĨƂƌŽŶŽƚĞƌĂĚĞĨĂƐƟŐŚĞƚĞƌćƌĚŝƌĞŬƚĂǀŬĂƐƚŶŝŶŐƐŬƌĂǀĞƚĂǀ ŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌďĂƐĞƌĂƐǀćƌĚĞƌŝŶŐĞŶǀćƐĞŶƚůŝŐĞŶƉĊĚŝƐŬŽŶƚĞ - ĐĞŶƚƌĂůǀŝŬƚ͕ŵĞŶćǀĞŶĂŶƚĂŐĂŶĚĞŶŬƌŝŶŐĨĂŬƚŽƌĞƌƐŽŵǀĂŬĂŶƐĞƌ͕ ringsräntor för ränteintäkter och återbetalning av lån. ĚƌŝŌƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌ͕ŵĂƌŬŶĂĚƐͲŽĐŚǀŝŶƐƫůůǀćdžƚŚĂƌƐƚŽƌďĞƚLJĚĞůƐĞ͘ &ƂƌƌŝƐŬŬĂƉŝƚĂůďŽůĂŐćƌǀŝŶƐƫůůǀćdžƚŽĐŚďƂƌƐĞŶƐŵƵůƟƉĞůǀćƌĚĞƌŝŶŐ En förändring av diskonteringsräntor med +/- 1 procentenhet ĂǀďĞƚLJĚĞůƐĞ͘sćƌĚĞƌŝŶŐĂƌŶĂŝŶŝǀĊϯŝŶŶĞŚĊůůĞƌŶŽƌŵĂůƚĞŶ ĨƂƌĂůůĂůƂƉƟĚĞƌƐŬƵůůĞŵĞĚĨƂƌĂǀćƌĚĞƌŝŶŐƐĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌƉĊͲͬнϳϲ ĨƂƌĚƌƂũŶŝŶŐƐŽŵŝƉŽƐŝƟǀƚƚƌĞŶĚĂŶĚĞŵĂƌŬŶĂĚŝŶŶĞďćƌĞŶ mkr. ĨƂƌƐŝŬƟŐǀćƌĚĞƌŝŶŐ͘

&ƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌŝŶŝǀĊϯ

ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂ

onoterat noterade ƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ

/ŶŐĊĞŶĚĞďĂůĂŶƐϮϬϭϲͲϬϭͲϬϭ 19 822 2 377 3 892

ZĞĂůŝƐĞƌĂĚĞŽĐŚŽƌĞĂůŝƐĞƌĂĚĞǀŝŶƐƚĞƌ;нͿĞůůĞƌĨƂƌůƵƐƚĞƌ;ͲͿ i resultaträkningen* 3 025 -163 -137 Köp 4 189 777 205 &ƂƌƐćůũŶŝŶŐ -782 -472 -3 115 Utgående balans 2016-12-31 26 254 2 518 845 *Varav orealiserat resultat 2 448 -255 -137

ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂ

onoterat noterade ƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ

/ŶŐĊĞŶĚĞďĂůĂŶƐϮϬϭϱͲϬϭͲϬϭ 14 696 1 278 5 495

ZĞĂůŝƐĞƌĂĚĞŽĐŚŽƌĞĂůŝƐĞƌĂĚĞǀŝŶƐƚĞƌ;нͿĞůůĞƌĨƂƌůƵƐƚĞƌ;ͲͿ i resultaträkningen* 3 227 429 -16 Köp 3 215 995 222 &ƂƌƐćůũŶŝŶŐ -1 315 -325 -1 810 Utgående balans 2015-12-31 19 822 2 377 3 892 *Varav orealiserat resultat 3 133 256 -16

AP4 Årsredovisning 2016 59

Bilaga 6

20 ZŝƐŬĞƌ

Se under rubriken Riskhantering på sidorna 30-31 för närmare ďĞƐŬƌŝǀŶŝŶŐĂǀWϰ͗ƐƌŝƐŬŚĂŶƚĞƌŝŶŐ͘

Verksamhetens risker &ŝŶĂŶƐŝĞůůĂƌŝƐŬĞƌ Nedan följer en beskrivning av verksamhetens huvudsakliga risker som ĞĮŶĂŶƐŝĞůůĂƌŝƐŬĞƌŶĂ͕ĚćƌĨƌćŵƐƚŵĂƌŬŶĂĚƐͲ͕ŬƌĞĚŝƚͲŽĐŚůŝŬǀŝĚŝƚĞƚƐƌŝƐŬĞƌ ƵƚŐƂƌƐĂǀĮŶĂŶƐŝĞůůĂŽĐŚŽƉĞƌĂƟǀĂƌŝƐŬĞƌ͘ ŝŶŐĊƌ͕ĨƂůũƐƵƉƉŽĐŚŬŽŶƚƌŽůůĞƌĂƐŝĚĞŶŽďĞƌŽĞŶĚĞĞŶŚĞƚĞŶZ<ƐŽŵ ƌĂƉƉŽƌƚĞƌĂƌĚŝƌĞŬƚƟůůsŽĐŚƐƚLJƌĞůƐĞ͘&ƂƌǀĂůƚŶŝŶŐĞŶƐŵĊůćƌĂƩĞŶĚĂƐƚƚĂ ƉŽƐŝƟŽŶĞƌƐŽŵĨƂƌǀćŶƚĂƐŐĞŶĞƌĞƌĂŐŽĚĂǀŬĂƐƚŶŝŶŐŝŶŽŵĨĂƐƚƐƚćůůĚĂƌŝƐŬ - KƉĞƌĂƟǀĂƌŝƐŬĞƌ ŵĂŶĚĂƚ͘ćƌĨƂƌďƂƌĚĞŚƵǀƵĚƐĂŬůŝŐĂƌŝƐŬĞƌƐŽŵWϰĞdžƉŽŶĞƌĂƌƐŝŐŵŽƚ DĞĚŽƉĞƌĂƟǀĂƌŝƐŬĞƌŵĞŶĂƐ͟ƌŝƐŬĞŶĨƂƌĨƂƌůƵƐƚĞƌƟůůĨƂůũĚĂǀŝĐŬĞćŶĚĂŵĊůƐͲ ďĞƐƚĊĂǀƚƌĂŶƐƉĂƌĞŶƚĂĮŶĂŶƐŝĞůůĂƌŝƐŬĞƌŽĐŚĚĊĨƌćŵƐƚŵĂƌŬŶĂĚƐƌŝƐŬĞƌĚćƌ ĞŶůŝŐĂĞůůĞƌŵŝƐƐůLJĐŬĂĚĞƉƌŽĐĞƐƐĞƌ͕ŵćŶƐŬůŝŐĂĨĞů͕ĨĞůĂŬƟŐĂƐLJƐƚĞŵĞůůĞƌ ĚĞƚĮŶŶƐŐŽĚĂŵƂũůŝŐŚĞƚĞƌĨƂƌƌŝƐŬƉƌĞŵŝĞƌĂƩƉƌŽŐŶŽƐƟƐĞƌĂƐ͘ ĞdžƚĞƌŶĂŚćŶĚĞůƐĞƌ͘͟ĞĮŶŝƟŽŶĞŶŝŶŬůƵĚĞƌĂƌůĞŐĂůƌŝƐŬ͘džĞŵƉĞůƉĊŽƉĞƌĂ - ƟǀĂƌŝƐŬĞƌŬĂŶǀĂƌĂŵĞĚǀĞƚĞŶĞůůĞƌŽŵĞĚǀĞƚĞŶĨĞůĂŬƟŐŚĂŶƚĞƌŝŶŐ͕ǀŝůŬĞŶ ŬĂŶǀĂƌĂŽƌƐĂŬĂĚĂǀƵŶĚĞƌŵĊůŝŐĂƌƵƟŶĞƌĞůůĞƌŝŶƐƚƌƵŬƟŽŶĞƌ͕ŝŶĂĚĞŬǀĂƚĂ Marknadsrisker

ƐLJƐƚĞŵ͕ŽƟůůƌćĐŬůŝŐŬŽŶƚƌŽůůŽĐŚƌĞǀŝƐŝŽŶƐĂŵƚŐĞŶŽŵďƌŽƩƐůŝŐƚĨƂƌĨĂƌĂŶĚĞ DĂƌŬŶĂĚƐƌŝƐŬƵƚŐƂƌƐĂǀƌŝƐŬĞŶĨƂƌĂƩǀćƌĚĞƚĂǀĞƩŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚƉĊǀĞƌŬĂƐ ĞůůĞƌĞdžƚĞƌŶĂŚćŶĚĞůƐĞƌ͘ ŶĞŐĂƟǀƚƉĊŐƌƵŶĚĂǀǀĂƌŝĂƟŽŶĞƌŝĂŬƟĞŬƵƌƐĞƌ͕ǀĂůƵƚĂŬƵƌƐĞƌĞůůĞƌŵĂƌŬ - ŶĂĚƐƌćŶƚŽƌ͘ĊWϰ͗ƐŝŶŶĞŚĂǀŝŚƵǀƵĚƐĂŬďĞƐƚĊƌĂǀŶŽƚĞƌĂĚĞŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ KƉĞƌĂƟǀĂƌŝƐŬĞƌŝŶŽŵWϰƐŬĂŚĂŶƚĞƌĂƐŐĞŶŽŵĞŶĨĂƐƚƐƚćůůĚŽĐŚĨŽŶĚͲ ŵĞĚĚĂŐůŝŐƉƌŝƐƐćƩŶŝŶŐƉĊůŝŬǀŝĚĂŵĂƌŬŶĂĚĞƌĮŶŶƐŐŽĚĂŵƂũůŝŐŚĞƚĞƌĂƩ ŐĞŵĞŶƐĂŵƉƌŽĐĞƐƐŽĐŚŵĞƚŽĚŝŬ͘&ƂƌĂůůĂǀćƐĞŶƚůŝŐĂƌŝƐŬĞƌƐŬĂŶLJĐŬĞůͲ ůƂƉĂŶĚĞŵćƚĂŽĐŚƌĂƉƉŽƌƚĞƌĂŵĂƌŬŶĂĚƐƌŝƐŬĞƌŐĞŶŽŵďĊĚĞƉƌŽŐŶŽƐƟ - ŬŽŶƚƌŽůůĞƌĮŶŶĂƐ͕ǀŝůŬĂƐĊůĊŶŐƚĚĞƚćƌŵƂũůŝŐƚ͕ŵŝŶƐŬĂƌƐĂŶŶŽůŝŬŚĞƚĞŶĨƂƌ ƐĞƌĂĚĞŽĐŚƌĞĂůŝƐĞƌĂĚĞƌŝƐŬƚĂů͘WϰŚĂƌƐŽŵŵĊůĂƩŚĊůůĂĞŶŚƂŐĂŶĚĞů ĂƩƌŝƐŬĞƌŶĂŵĂƚĞƌŝĂůŝƐĞƌĂƐĞůůĞƌůŝŶĚƌĂƌŬŽŶƐĞŬǀĞŶƐĞƌŶĂŶćƌŽƂŶƐŬĂĚĞ ŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ͘ ŚćŶĚĞůƐĞƌƚƌŽƚƐĂůůƚŝŶƚƌćīĂƌ͘sŝĚǀćƌĚĞƌŝŶŐĂǀƌŝƐŬĞƌƐŬĂďĞĮŶƚůŝŐĂŶLJĐŬĞů - ŬŽŶƚƌŽůůĞƌŬǀĂůŝƚĞƚƐƐćŬƌĂƐĨƂƌĂƩƐćŬĞƌƐƚćůůĂĂƩĚĞŚĂƌƂŶƐŬĂĚĨƵŶŬƟŽŶĂůŝƚĞƚ

ŬƟĞƉƌŝƐƌŝƐŬ

ŽĐŚćƌĞīĞŬƟǀĂ͘ DĞĚĂŬƟĞƉƌŝƐƌŝƐŬĂǀƐĞƐĨƂƌǀćŶƚĂĚǀĂƌŝĂƟŽŶŝŵĂƌŬŶĂĚƐǀćƌĚĞƚŚŽƐĂŬƟĞƌ͘ /ŶŽŵƌŝƐŬŚĂŶƚĞƌŝŶŐĂǀƐĞĞŶĚĞŽƉĞƌĂƟǀĂƌŝƐŬĞƌćƌĚĞƚƐćƌƐŬŝůƚǀŝŬƟŐƚĂƩ ŬƟĞƉƌŝƐƌŝƐŬŚĂŶƚĞƌĂƐŐĞŶŽŵĚŝǀĞƌƐŝĮĞƌŝŶŐƂǀĞƌƌĞŐŝŽŶĞƌ͕ůćŶĚĞƌŽĐŚ ƵƚǀćƌĚĞƌĂĨƂƌćŶĚƌŝŶŐƐƉƌŽĐĞƐƐĞƌŽĐŚĚĞƐƐĞīĞŬƚĞƌƉĊǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚĞŶ͘ sektorer.

KƉĞƌĂƟǀĂƌŝƐŬĞƌƵƚǀćƌĚĞƌĂƐƐƉĞĐŝĮŬƚŝƐĂŵďĂŶĚŵĞĚŝŵƉůĞŵĞŶƚĞƌŝŶŐĂǀ ŶLJĂƉƌŽĚƵŬƚĞƌ͕ƐLJƐƚĞŵĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌŽĐŚŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶƐĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌ͘ ZćŶƚĞƌŝƐŬ ŶĚĂƐƚWϰ͗ƐƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌŝŶŐĊƌǀŝĚŵćƚŶŝŶŐĂǀƌćŶƚĞƌŝƐŬƐŽŵ &ƂƌĂƩŵŝŶŝŵĞƌĂŽƉĞƌĂƟǀĂƌŝƐŬĞƌƐŬĂĞŶƚLJĚůŝŐĨƂƌĚĞůŶŝŶŐĂǀĂŶƐǀĂƌŽĐŚ ĂǀƐĞƌĨƂƌǀćŶƚĂĚǀĂƌŝĂƟŽŶŝŵĂƌŬŶĂĚƐǀćƌĚĞƚƉĊĨŽŶĚĞŶƐƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞ ďĞĨŽŐĞŶŚĞƚĞƌǀĂƌĂĚŽŬƵŵĞŶƚĞƌĂĚŝƐŬƌŝŌůŝŐĂŝŶƐƚƌƵŬƟŽŶĞƌ͘'ćůůĂŶĚĞƉƌŽ - ƟůůŐĊŶŐĂƌŽƌƐĂŬĂĚĂǀŶŽŵŝŶĞůůĂƌćŶƚĞƌƂƌĞůƐĞƌƉĊƌćŶƚĞŵĂƌŬŶĂĚĞƌŶĂ͘Wϰ ĐĞƐƐĞƌŽĐŚƌƵƟŶĞƌƐŬĂĚĞƐƐĂƐćŬĞƌƐƚćůůĂĞŶŐŽĚŝŶƚĞƌŶŬŽŶƚƌŽůůƐĂŵƚǀĂƌĂ ŚĂŶƚĞƌĂƌƌćŶƚĞƌŝƐŬŐĞŶŽŵĚŝǀĞƌƐŝĮĞƌŝŶŐƂǀĞƌŽůŝŬĂƌĞŐŝŽŶĞƌŽĐŚƌćŶƚĞ - ĚŽŬƵŵĞŶƚĞƌĂĚĞŐĞŶŽŵƌĞůĞǀĂŶƚĂŝŶƐƚƌƵŬƟŽŶĞƌ͘ ŬƵƌǀŽƌƐĂŵƚďĞŐƌćŶƐŶŝŶŐĂǀĚƵƌĂƟŽŶƐĂǀǀŝŬĞůƐĞŶŵĞůůĂŶĚĞŶƚĂŬƟƐŬĂŽĐŚ strategiska förvaltningen. Wϰ͗ƐƐĂŵƚůŝŐĂĞŶŚĞƚĞƌŽĐŚͬĞůůĞƌŐƌƵƉƉĞƌĂŶƐǀĂƌĂƌĨƂƌĂƩŝĚĞŶĚĂŐůŝŐĂ ǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚĞŶůĞǀĂƵƉƉƟůůĚĞŬƌĂǀƐŽŵƐƚćůůƐƉĊŐŽĚŝŶƚĞƌŶŬŽŶƚƌŽůůƐĂŵƚ ĂƩĂǀƐćƩĂƟůůƌćĐŬůŝŐĂƌĞƐƵƌƐĞƌĨƂƌĚĞƩĂ͘ĞƩĂŽŵĨĂƩĂƌďůĂŶĚĂŶŶĂƚ sĂůƵƚĂƌŝƐŬ ŬŽŶƚƌŽůůĂǀĞŌĞƌůĞǀŶĂĚĂǀƐĂŵƚůŝŐĂƌĞŐĞůǀĞƌŬƐŽŵŐćůůĞƌĨƂƌWϰ͘Ğƚ sĂůƵƚĂƌŝƐŬĂǀƐĞƌĨƂƌǀćŶƚĂĚǀĂƌŝĂƟŽŶŝǀĂůƵƚĂŬƵƌƐĞƌĂǀƐĞĞŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ ĊůŝŐŐĞƌćǀĞŶǀĂƌŽĐŚĞŶŝŶŽŵWϰ͗ƐŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶĂƩĨƵůůŐƂƌĂƐŝŶĂĂƌďĞƚƐ - noterade i utländsk valuta. Valutarisk uppstår i samband med investe- ƵƉƉŐŝŌĞƌŝůŝŶũĞŵĞĚŵĊůŽĐŚǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚƐƉůĂŶĞƌƐĂŵƚŝŶŽŵƌĂŵĞŶĨƂƌ ringar noterade i utländsk valuta. Lagen om allmänna fonder begränsar ĞdžƚĞƌŶĂŽĐŚŝŶƚĞƌŶĂƌĞƐƚƌŝŬƟŽŶĞƌ͘ ĚĞŶƚŽƚĂůĂǀĂůƵƚĂĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐĞŶŝĨŽŶĚĞŶƟůůŵĂdžŝŵĂůƚϰϬƉƌŽĐĞŶƚĞŶŚĞƚĞƌ͘ Wϰ͗ƐƉůĂĐĞƌŝŶŐƐƉŽůŝĐLJĨĂƐƚƐƚćůůĞƌƐůƵƚůŝŐǀĂůƵƚĂĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐĨƂƌǀĂƌũĞƐƚƂƌƌĞ 'ćůůĂŶĚĞƌŝƐŬŚĂŶƚĞƌŝŶŐĂǀƐĞĞŶĚĞŽƉĞƌĂƟǀĂƌŝƐŬĞƌĂŶƐǀĂƌĂƌĞŶŚĞƚĞŶĨƂƌ ǀĂůƵƚĂŝŶŽƌŵĂůƉŽƌƞƂůũĞŶ͘ ǀŬĂƐƚŶŝŶŐ͕ZŝƐŬŽĐŚ<ŽŶƚƌŽůů;Z<ͿĨƂƌĂƩƐƚƂĚũĂŽĐŚƐĂŵŽƌĚŶĂ ŚĂŶƚĞƌŝŶŐĞŶĂǀŽƉĞƌĂƟǀĂƌŝƐŬĞƌŝŶŽŵŚĞůĂĨŽŶĚĞŶ͘ĞƩĂŝŶŶĞďćƌĂƩZ< WůĂĐĞƌŝŶŐƐƟůůŐĊŶŐĂƌŶĂƐƌŝƐŬ ŵŝŶƐƚĊƌůŝŐĞŶƐŬĂĨƂůũĂƵƉƉĂƩĚĞŶŐĞŵĞŶƐĂŵŵĂŵĞƚŽĚĞŶĨƂƌƌŝƐŬͲ ƩƐćƩĂƩďĞƌćŬŶĂĮŶĂŶƐŝĞůůĂƌŝƐŬĞƌćƌŐĞŶŽŵƌŝƐŬŵĊƩĞƚsĂůƵĞĂƚZŝƐŬ ŚĂŶƚĞƌŝŶŐĂǀƐĞĞŶĚĞŽƉĞƌĂƟǀĂƌŝƐŬĞƌŚĂƌĞŌĞƌůĞǀƚƐĨƂƌƐĂŵƚůŝŐĂŬĂƌƚůĂŐĚĂ ;sĂZͿ͘sĂůƵĞĂƚZŝƐŬĚĞĮŶŝĞƌĂƐƐŽŵĚĞŶŵĂdžŝŵĂůĂĨƂƌůƵƐƚ͕ƐŽŵŬĂŶƵƉƉƐƚĊ ƉƌŽĐĞƐƐĞƌŝŶŽŵĨŽŶĚĞŶ͘DŽƚƐǀĂƌĂŶĚĞŐćůůĞƌĨƂƌǀćƐĞŶƚůŝŐĂŝĚĞŶƟĮĞƌĂĚĞ ŵĞĚĞŶŐŝǀĞŶƐĂŶŶŽůŝŬŚĞƚƵŶĚĞƌĞŶŐŝǀĞŶƟĚƐƉĞƌŝŽĚ͘/ƚĂďĞůůĞŶŶĞĚĂŶ ĨƂƌćŶĚƌŝŶŐƐƉƌŽĐĞƐƐĞƌƐĊƐŽŵƚĞdžŝŵƉůĞŵĞŶƚĞƌŝŶŐĂǀŶLJĂƉƌŽĚƵŬƚĞƌ͕ ĂŶǀćŶĚƐĞŶĂŶĂůLJƟƐŬĨĂŬƚŽƌŵŽĚĞůůĨƂƌƟĚƐƉĞƌŝŽĚĞŶϭϬĚĂŐĂƌŽĐŚŬŽŶĮ - ƐLJƐƚĞŵĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌŽĐŚŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶƐĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĂƌ͘ densgraden 95 procent.

Wϰ͗ƐũƵƌŝƐƚĞŶŚĞƚĂŶƐǀĂƌĂƌďůĂŶĚĂŶŶĂƚĨƂƌůĞŐĂůĂƌŝƐŬĂƐƉĞŬƚĞƌŝĂǀƚĂůŽĐŚ liknande.

60 AP4 Årsredovisning 2016

Bilaga 6

20 &ŽƌƚƐ ZŝƐŬĞƌ

WůĂĐĞƌŝŶŐƐƟůůŐĊŶŐĂƌŶĂƐƌŝƐŬ

2016-12-31 2015-12-31

VaR, ex-ante Bidrag VaR, ex-ante, VaR, ex-ante Bidrag VaR, ex-ante,

/ŶŶĞŚĂǀƐͲ ǀŽůĂƟůŝƚĞƚй͕ innehavs- /ŶŶĞŚĂǀƐͲ ǀŽůĂƟůŝƚĞƚй innehavs-

period 12 mån, period period 12 mån, period,

&ƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐŚŽƌŝƐŽŶƚĞƌ 10 dagar ƉŽƌƞƂůũ 1 dag 2 10 dagar ƉŽƌƞƂůũ 1 dag 2 ŬƟĞƌ 7 225 ϴ͕ϬϬ 2 152 6 568 ϳ͕ϴϯ 2 119 Räntebärande -151 ͲϬ͕ϭϳ -66 -100 ͲϬ͕ϭϮ -31 Valuta -22 ͲϬ͕ϬϮ 71 4 Ϭ͕ϬϬ 319 ^ƵŵŵĂEŽƌŵĂůƉŽƌƞƂůũ 7 053 ϳ͕ϴϭ 2 157 6 471 ϳ͕ϳϭ 2 407 1 ^ƚƌĂƚĞŐŝƐŬ&ƂƌǀĂůƚŶŝŶŐ 486 Ϭ͕ϱϰ -80 572 Ϭ͕ϲϴ -66 dĂŬƟƐŬĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐ 154 Ϭ͕ϭϳ -6 71 Ϭ͕Ϭϴ -10

^ƵŵŵĂƉůĂĐĞƌŝŶŐƐƟůůŐĊŶŐĂƌ 7 685 8,51 2 071 7 116 8,48 2 330

varav Passiv förvaltning -8 ͲϬ͕Ϭϭ 1 Ϭ͕ϬϬ

1 &ƂƌǀŝƐƐĂĂǀWϰ͗ƐƐƚƌĂƚĞŐŝƐŬĂƟůůŐĊŶŐĂƌƐĂŬŶĂƐŵĂƌŬŶĂĚƐŶŽƚĞƌŝŶŐĂƌĂǀƟůůŐĊŶŐƐƉƌŝƐĞƌŵĞĚŐŽĚƉĞƌŝŽĚŝĐŝƚĞƚĞůůĞƌŽĐŬƐĊƐĂŬŶĂƐƵŶĚĞƌůŝŐŐĂŶĚĞŝŶŶĞŚĂǀƟůůĞƩ ŝŶĚĞdž͘ĞƩĂĨƂƌƐǀĊƌĂƌŵƂũůŝŐŚĞƚĞŶƟůůĂƩƉƌŽŐŶŽƐƟĐĞƌĂƌŝƐŬĞƌŶĂĨƂƌĚĞƐƐĂƟůůŐĊŶŐĂƌƉĊĞƩƟůůĨƌĞĚƐƚćůůĂŶĚĞƐćƩŝĨŽŶĚĞŶƐƌŝƐŬƐLJƐƚĞŵĂƌƌĂ͘WϰŚĂƌ ĚćƌĨƂƌǀĂůƚĂƩĂŶǀćŶĚĂĂůƚĞƌŶĂƟǀĂŶŽƚĞƌĂĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌƐŽŵĂƉƉƌŽdžŝŵĂƟŽŶĞƌĨƂƌĚĞƐƐĂŝŶŶĞŚĂǀ͘dŽƚĂůƚćƌĚĞƚĨƂƌϭϱ͕ϰƉƌŽĐĞŶƚĂǀĚĞƐƚƌĂƚĞŐŝƐŬĂ ƟůůŐĊŶŐĂƌŶĂƐŽŵĂƉƉƌŽdžŝŵĂƟŽŶĞƌĂŶǀćŶĚƐ͘ǀĚĞƩĂƵƚŐƂƌĨĂƐƟŐŚĞƚƐŝŶŶĞŚĂǀϱ͕ϰƉƌŽĐĞŶƚŽĐŚƐŽŵƉƌŽdžLJĂŶǀćŶĚƐƐǀĞŶƐŬĂŶŽƚĞƌĂĚĞĨĂƐƟŐŚĞƚƐĂŬƟĞƌ͘sŝĚĂƌĞ ƵƚŐƂƌKϮͲŵĂŶĚĂƚϰ͕ϯƉƌŽĐĞŶƚŽĐŚƐŽŵƉƌŽdžLJĂŶǀćŶĚƐŵŽƚƐǀĂƌĂŶĚĞƌĞŐŝŽŶĂůĂD^/ͲŝŶĚĞdž͘zƩĞƌůŝŐĂƌĞϮ͕ϳƉƌŽĐĞŶƚƵƚŐƂƌƐĂǀĞƩĞdžƚĞƌŶƚĨƂƌǀĂůƚĂƚĂŬƟĞͲ ŵĂŶĚĂƚŝŶŽŵƟůůǀćdžƚŵĂƌŬŶĂĚĞƌŽĐŚĚĞƩĂƉƌŽdžĂƐŵĞĚD^/ŵĞƌŐŝŶŐDĂƌŬĞƚƐ͘ 2 &ƂƌĂƩŵƂũůŝŐŐƂƌĂũćŵĨƂƌĞůƐĞŵĞĚ&ƂƌƐƚĂ͕ŶĚƌĂŽĐŚdƌĞĚũĞWͲĨŽŶĚĞŶŚĂƌĨŽŶĚĞŶćǀĞŶƐŬĂƩĂƚsĂZƵƟĨƌĊŶĞŶĞŶĚĂŐƐŝŶŶĞŚĂǀƐƉĞƌŝŽĚ͕ϵϱƉƌŽĐĞŶƚƐ ŬŽŶĮĚĞŶƐŶŝǀĊƐĂŵƚĞŶĚĂƚĂůćŶŐĚŽŵĞƩĊƌĚćƌŽďƐĞƌǀĂƟŽŶĞƌŶĂŐĞƐůŝŬĂǀŝŬƚ͘,ćƌŚĂƌĞŶƐŝŵƵůĞƌŝŶŐƐŵĞƚŽĚŵĞĚŚŝƐƚŽƌŝƐŬĂǀŬĂƐƚŶŝŶŐƐĨƂƌĚĞůŶŝŶŐĂŶǀćŶƚƐĨƂƌ beräkningen.

&ƂƌďĞƌćŬŶŝŶŐĂǀĮŶĂŶƐŝĞůůĂƌŝƐŬĞƌĂŶǀćŶĚƐƌŝƐŬŵĊƩĞƚsĂůƵĞĂƚZŝƐŬ;sĂZͿ͘sĂůƵĞĂƚZŝƐŬĚĞĮŶŝĞƌĂƐƐŽŵĚĞŶŵĂdžŝŵĂůĂĨƂƌůƵƐƚ͕ƐŽŵŬĂŶƵƉƉƐƚĊŵĞĚĞŶŐŝǀĞŶ ƐĂŶŶŽůŝŬŚĞƚƵŶĚĞƌĞŶŐŝǀĞŶƟĚƐƉĞƌŝŽĚ͘/ƚĂďĞůůĞŶŽǀĂŶĂŶǀćŶĚƐƟĚƐƉĞƌŝŽĚĞŶϭϬĚĂŐĂƌŽĐŚŬŽŶĮĚĞŶƐŐƌĂĚĞŶϵϱƉƌŽĐĞŶƚŽŵŝŶŐĞƚĂŶŶĂƚĂŶŐĞƐ͘

sĂůƵƚĂĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐ WϰǀĂůƵƚĂƐćŬƌĂƌŚĞůĂŝŶŶĞŚĂǀĞƚĂǀƵƚůćŶĚƐŬĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌƐĂŵƚĚĞůĂƌĂǀĚĞƚƵƚůćŶĚƐŬĂĂŬƟĞŝŶŶĞŚĂǀĞƚŵĞĚŚũćůƉĂǀǀĂůƵƚĂĚĞƌŝǀĂƚ͘ Wϰ͗ƐǀĂůƵƚĂĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐǀĂƌǀŝĚĊƌĞƚƐƵƚŐĊŶŐϮϲ͕ϵ;Ϯϳ͕ϬͿƉƌŽĐĞŶƚ͘/ŶĞĚĂŶƐƚĊĞŶĚĞƚĂďĞůůƉƌĞƐĞŶƚĞƌĂƐĨŽŶĚĞŶƐǀĂůƵƚĂĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐ͘

2016-12-31 USD EUR GBP :Wz Övriga ^ƵŵŵĂ

ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ 85 809 18 042 8 076 10 330 10 717 132 974 KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ 44 680 16 287 9 978 0 0 70 945 ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ͕ĞdžŬůǀĂůƵƚĂĚĞƌŝǀĂƚ -825 -3 700 0 0 0 -4 525 PǀƌŝŐĂĨŽƌĚƌŝŶŐĂƌŽĐŚƐŬƵůĚĞƌ͕ŶĞƩŽ 1 180 481 421 90 393 2 566 Valutaderivat -74 523 -20 652 -8 586 -3 338 -5 007 -112 106

sĂůƵƚĂĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐ͕ŶĞƩŽ 56 321 10 458 9 889 7 082 6 104 89 854

2015-12-31 USD EUR GBP :Wz Övriga ^ƵŵŵĂ

ŬƟĞƌŽĐŚĂŶĚĞůĂƌ 72 237 19 600 8 504 9 474 9 223 119 038 KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĂŶĚƌĂƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌ 41 870 15 376 11 305 0 0 68 551 ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ͕ĞdžŬůǀĂůƵƚĂĚĞƌŝǀĂƚ -845 -272 0 0 0 -1 117 PǀƌŝŐĂĨŽƌĚƌŝŶŐĂƌŽĐŚƐŬƵůĚĞƌ͕ŶĞƩŽ 959 917 422 183 559 3 040 Valutaderivat -60 832 -20 140 -11 168 -3 574 -9 949 -105 664

sĂůƵƚĂĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐ͕ŶĞƩŽ 53 389 15 481 9 063 6 083 -168 83 849

AP4 Årsredovisning 2016 61

Bilaga 6

20 &ŽƌƚƐ ZŝƐŬĞƌ

Kreditrisker DĞĚŬƌĞĚŝƚƌŝƐŬĂǀƐĞƐƌŝƐŬĞŶĂƩĞŶĞŵŝƩĞŶƚĞůůĞƌŵŽƚƉĂƌƚŝŶƚĞŬĂŶĨƵůů - <ƌĞĚŝƚƌŝƐŬƉĞƌĞŵŝƩĞŶƚŐƌƵƉƉͬĞŵŝƩĞŶƚďĞŐƌćŶƐĂƐĂǀůŝŵŝƚĞƌǀŝůŬĂŽŵĨĂƩĂƌ ŐƂƌĂƐŝŶĂďĞƚĂůŶŝŶŐƐĨƂƌƉůŝŬƚĞůƐĞƌ͘<ƌĞĚŝƚĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐĂǀƐĞƌĚĞƚǀćƌĚĞƐŽŵ͕ ďĊĚĞĞŵŝƩĞŶƚͲŽĐŚŵŽƚƉĂƌƚƐƌŝƐŬ͘ ŐĞŶŽŵĂǀƚĂůŵĞĚŵŽƚƉĂƌƚĞůůĞƌĞŵŝƩĞŶƚ͕ćƌƵƚƐĂƩĨƂƌŬƌĞĚŝƚƌŝƐŬ͕ĚǀƐ ŬƌĞĚŝƚĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐŽŵĨĂƩĂƌďĊĚĞĞŵŝƩĞŶƚͲŽĐŚŵŽƚƉĂƌƚƐĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐ͘ĞŶ sŐŽĚŬćŶŶĞƌƐĂŵƚůŝŐĂŵŽƚƉĂƌƚĞƌŵĞĚǀŝůŬĂĨŽŶĚĞŶŬĂŶŐƂƌĂĂīćƌĞƌ ƚŽƚĂůĂŬƌĞĚŝƚƌŝƐŬĞŶďĞŐƌćŶƐĂƐŐĞŶŽŵǀĂůĂǀƌćŶƚĞŝŶĚĞdžŝŶŽƌŵĂůƉŽƌƞƂůũĞŶ ;ĂǀƐĞĞŶĚĞďĊĚĞƐƚĂŶĚĂƌĚŝƐĞƌĂĚĞŽĐŚŝĐŬĞͲƐƚĂŶĚĂƌĚŝƐĞƌĂĚĞŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚͿ͘ ŽĐŚůŝŵŝƚĞƌƉĞƌƌĂƟŶŐŬĂƚĞŐŽƌŝ͘ sŝĚĂƌĞĨĂƐƚƐůĊƐĂƩǀŝĚŚĂŶĚĞůŵĞĚKdͲĚĞƌŝǀĂƚƐŬĂ/^ŽĐŚ^ĮŶŶĂƐ med samtliga större motparter.

/ĐŬĞƐƚĂŶĚĂƌĚŝƐĞƌĂĚĞ

derivat

KďůŝŐĂƟŽŶĞƌϸ 2

ZĂƟŶŐŬůĂƐƐĞƌ͕ϮϬϭϲͲϭϮͲϯϭ exponering sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ WĂŶƚͬƐćŬĞƌŚĞƚ ZĞƐƚĞƌĂŶĚĞƌŝƐŬ

Ϸ 81 707 AA 16 513 -110 307 196 A 6 096 -1 387 1 576 189 2 934 -107 110 4 ^ĂŬŶĂƌƌĂƟŶŐϹ 747

^ƵŵŵĂŬƌĞĚŝƚƌŝƐŬĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐ 107 997 -1 604 1 993 389

/ĐŬĞƐƚĂŶĚĂƌĚŝƐĞƌĂĚĞ

derivat

KďůŝŐĂƟŽŶĞƌϸ

ZĂƟŶŐŬůĂƐƐĞƌ͕ϮϬϭϱͲϭϮͲϯϭ exponering sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ 2 WĂŶƚͬƐćŬĞƌŚĞƚ ZĞƐƚĞƌĂŶĚĞƌŝƐŬ AAA 50 199 4 AA 40 054 318 -375 -56 A 5 143 739 -863 -124 8 260 175 -186 -11 ^ĂŬŶĂƌƌĂƟŶŐϹ 3 773

^ƵŵŵĂŬƌĞĚŝƚƌŝƐŬĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐ 107 428 1 236 -1 424 -192

1 /ƐĂŵďĂŶĚŵĞĚĨƂƌćŶĚƌĂĚĞŝŶƚĞƌŶĂƌĂƟŶŐŬƌŝƚĞƌŝĞƌƵŶĚĞƌϮϬϭϲŚĂƌĞƩĂŶƚĂůŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚĞŵŝƩĞŶƚĞƌĞƌŚĊůůŝƚĞŶŶLJƌĂƟŶŐďĞĚƂŵŶŝŶŐ͘&ƌćŵƐƚćƌĚĞƚ ĂŵĞƌŝŬĂŶƐŬĂƐƚĂƚƐƉĂƉƉĞƌ͕ŵĞĚĞŶĞdžƉŽŶĞƌŝŶŐƉĊŵŽƚƐǀĂƌĂŶĚĞϮϵϯϲϳŵŬƌ͕ƐŽŵĞƌŚĊůůŝƚĞŶƌĂƟŶŐŝƐƚćůůĞƚĨƂƌĞŶƌĂƟŶŐ͘ 2 sĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ͕ŝŶŬůƵƐŝǀĞƵƉƉůƵƉĞŶƌćŶƚĂ͘ 3 ǀƐĞƌĨƂƌůĂŐƐůĊŶ͕ŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌƐĂŵƚĂŬƟĞćŐĂƌůĊŶŝŶŽŵůƚĞƌŶĂƟǀĂŝŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐĂƌŽĐŚ&ĂƐƟŐŚĞƚĞƌ͘

62 AP4 Årsredovisning 2016

Bilaga 6

20 &ŽƌƚƐ ZŝƐŬĞƌ

Likviditetsrisker >ŝŬǀŝĚŝƚĞƚƐƌŝƐŬĞŶŬĂŶćǀĞŶǀĂƌĂŚƂŐŽŵĚĞƚŬƌćǀƐƐƚŽƌĂŶĞƩŽƵƚďĞƚĂůŶŝŶŐĂƌ >ŝŬǀŝĚŝƚĞƚƐƌŝƐŬĞƌŽŵĨĂƩĂƌĚĞůƐůŝŬǀŝĚŝƚĞƚƐƌŝƐŬĞƌƐŽŵĂǀƐĞƌŬĂƐƐĂŇƂĚĞŶ ĨƌĊŶƐŬƵůĚƐŝĚĂŶĞŌĞƌƐŽŵĨŽŶĚĞŶŚĂƌďĞƚĂůŶŝŶŐƐĨƂƌƉůŝŬƚĞůƐĞŵŽƚWĞŶƐŝŽŶƐ ƌĞƐƉĞŬƟǀĞůŝŬǀŝĚŝƚĞƚƐƌŝƐŬĞƌŝĮŶĂŶƐŝĞůůĂŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ͘ ŵLJŶĚŝŐŚĞƚĞŶ͘ĞƚćƌĚĊŶƂĚǀćŶĚŝŐƚĂƩŚĊůůĂĞŶƐƚŽƌĂŶĚĞůůŝŬǀŝĚĂŝŶƐƚƌƵ ŵĞŶƚ͘/ĚĂŐƐůćŐĞƚŐƂƌWϰŵĊŶĂƚůŝŐĂƵƚďĞƚĂůŶŝŶŐĂƌƟůůWĞŶƐŝŽŶƐŵLJŶĚŝŐͲ >ŝŬǀŝĚŝƚĞƚƐƌŝƐŬŝĞƩĮŶĂŶƐŝĞůůƚŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚƵƚŐƂƌƐĂǀƌŝƐŬĞŶĨƂƌĂƩŝŶƐƚƌƵ - ŚĞƚĞŶƐŽŵŝƌĞůĂƟŽŶƟůůďĞĮŶƚůŝŐƚŬĂƉŝƚĂůćƌƌĞůĂƟǀƚƐŵĊ͘ ŵĞŶƚĞƚŝŶƚĞŬĂŶƐćůũĂƐĞůůĞƌĞŶĚĂƐƚŬĂŶƐćůũĂƐƟůůĞƩǀćƐĞŶƚůŝŐůćŐƌĞƉƌŝƐćŶ det marknadsnoterade priset. Genom lagen om allmänna pensionsfonder begränsas likviditetsrisken ĚĞƐƐƵƚŽŵŐĞŶŽŵĂƩŵŝŶƐƚϯϬƉƌŽĐĞŶƚĂǀWϰ͗ƐƚŽƚĂůĂŵĂƌŬŶĂĚƐǀćƌĚĞ ŶƐƚŽƌĚĞůĂǀWϰ͗ƐǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌćƌŽŵĞĚĞůďĂƌƚďĞůĊŶŝŶŐƐďĂƌĂ͘ǀĞŶƚƵ - ŵĊƐƚĞǀĂƌĂƉůĂĐĞƌĂƚŝĨŽƌĚƌŝŶŐƐƌćƩĞƌŵĞĚůĊŐŬƌĞĚŝƚͲŽĐŚůŝŬǀŝĚŝƚĞƚƐƌŝƐŬ͘ ĞůůĂĨƂƌůƵƐƚĞƌƉĊǀĂůƵƚĂƚĞƌŵŝŶĞƌŽĐŚĂŬƟĞŝŶĚĞdžƚĞƌŵŝŶĞƌŬĂŶĚŽĐŬǀĂƌĂ ĂǀĞŶďĞƚLJĚĂŶĚĞƐƚŽƌůĞŬŽĐŚĚĂŐůŝŐĂƉƌŽŐŶŽƐĞƌƂǀĞƌůŝŬǀŝĚŝƚĞƚŝ^<ŽĐŚ /ƐƚLJƌĞůƐĞŶƐƌĞŐĞůǀĞƌŬďĞŐƌćŶƐĂƐůŝŬǀŝĚŝƚĞƚƐƌŝƐŬĞƌŐĞŶŽŵƐćƌƐŬŝůĚĂƌĞŐůĞƌ ǀĂůƵƚĂƐŬĂƵƉƉƌćƩĂƐ͘ ĨƂƌŝŶǀĞƐƚĞƌŝŶŐĂƌŝƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌŽĐŚŐĞŶŽŵŶŽŐŐƌĂŶŶƵƉƉĨƂůũ - ŶŝŶŐĂǀŬĂƐƐĂƟůůŐŽĚŽŚĂǀĂŶĚĞŶ͘WϰŝŶǀĞƐƚĞƌĂƌĞŶƐƚŽƌĂŶĚĞůĂǀƉŽƌƞƂůũĞŶ ŝŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌŽĐŚƐƚĂƚƐŽďůŝŐĂƟŽŶĞƌŵĞĚŐŽĚůŝŬǀŝĚŝƚĞƚ͘^ĂŵŵĂŶƚĂŐĞƚ Wϰ͗ƐůŝŬǀŝĚŝƚĞƚƐƌŝƐŬŝĮŶĂŶƐŝĞůůĂŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚďĞŐƌćŶƐĂƐĂǀƉůĂĐĞƌŝŶŐƐƵ - bedöms likviditetsrisken i AP4 som låg. ŶŝǀĞƌƐƵŵƐĂŵƚǀĂůĂǀƌĞĨĞƌĞŶƐŝŶĚĞdžĨƂƌƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞǀćƌĚĞƉĂƉƉĞƌŽĐŚ ŶŽƚĞƌĂĚĞĂŬƟĞƌ͘/ůůŝŬǀŝĚĂĮŶĂŶƐŝĞůůĂŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚĨƂƌĞŬŽŵŵĞƌĨƌćŵƐƚŝĨŽƌŵ /ƚĂďĞůůĞŶŶĞĚĂŶƉƌĞƐĞŶƚĞƌĂƐĞŶƐĂŵŵĂŶƐƚćůůŶŝŶŐƂǀĞƌWϰ͗ƐůŝŬǀŝĚŝƚĞƚƐ - ĂǀƟůůŐĊŶŐĂƌŝŽŶŽƚĞƌĂĚĞďŽůĂŐŽĐŚĨĂƐƟŐŚĞƚĞƌ͘ ǀĞŶKdͲĚĞƌŝǀĂƚŽĐŚ ƌŝƐŬŝĞŶůŝŐŚĞƚŵĞĚĨƂƌĨĂůůŽƐƚƌƵŬƚƵƌ͘KďůŝŐĂƟŽŶĞƌŽĐŚƌćŶƚĞďćƌĂŶĚĞŝŶƐƚƌƵ - ŬƌĞĚŝƚƉĂƉƉĞƌŬĂŶĨƌĊŶƟĚƟůůĂŶŶĂŶǀĂƌĂŝůůŝŬǀŝĚĂŽĐŚͬĞůůĞƌƵƉƉǀŝƐĂƐƚŽƌĂ ŵĞŶƚƵƉƉƚĂŐŶĂƟůůǀĞƌŬůŝŐƚǀćƌĚĞ͕ŝŶŬůƵƐŝǀĞƵƉƉůƵƉĞŶƌćŶƚĂ͘ skillnader mellan köp- och säljkurser.

&ƂƌĨĂůůŽƐƚƌƵŬƚƵƌ͕ϮϬϭϲͲϭϮͲϯϭ

>ƂƉƟĚ < 1 år 1 < 3 år 3 < 5 år 5 < 10 år > 10 år Total

Nominellt stat 1 415 7 113 16 555 19 074 10 643 54 800 Nominellt kredit 2 753 22 421 17 851 8 068 2 103 53 196

Total 4 168 29 534 34 406 27 142 12 746 107 997

&ƂƌĨĂůůŽƐƚƌƵŬƚƵƌ͕ϮϬϭϱͲϭϮͲϯϭ

>ƂƉƟĚ < 1 år 1 < 3 år 3 < 5 år 5 < 10 år > 10 år Total

Nominellt stat 634 3 434 12 537 26 852 9 847 53 304 Nominellt kredit 4 042 11 703 28 256 8 066 2 058 54 124

Total 4 676 15 137 40 793 34 918 11 904 107 428

^ĂŵƚůŝŐĂƐŬƵůĚĞƌŚĂƌĞŶůƂƉƟĚƵŶĚĞƌƐƟŐĂŶĚĞĞƩĊƌĨƂƌƵƚŽŵĞƩĂŶƚĂůǀĂůƵƚĂŽƉƟŽŶĞƌŽĐŚŬƌĞĚŝƚĚĞƌŝǀĂƚ;Ɛ͘Ŭ͘ƌĞĚŝƚĚĞĨĂƵůƚƐǁĂƉƐͿ͕ƐĞŶŽƚϭϭ͘ĞƚƐĂŵŵĂŶůĂŐ da marknadsvärdet på dessa kontrakt är dock begränsat och de har därför utelämnats i ovanstående tabell.

Hantering av derivat WϰĂŶǀćŶĚĞƌĚĞƌŝǀĂƚŝŶŽŵĚĞŇĞƐƚĂĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐŵĂŶĚĂƚĞŶ͘ Användningen av derivat begränsas både med avseende på nominellt ĞƌŝǀĂƚĞŶŚĂƌŇĞƌĂŽůŝŬĂĂŶǀćŶĚŶŝŶŐƐŽŵƌĊĚĞŶŽĐŚƐLJŌĞŶĚćƌĚĞǀŝŬƟŐĂƐƚĞ underliggande värde och med avseende på marknadsrisk. Alla derićƌĨƂůũĂŶĚĞ͗ ǀĂƚƉŽƐŝƟŽŶĞƌŽĐŚĚćƌŵĞĚƐĂŵŵĂŶŚćŶŐĂŶĚĞƌŝƐŬĞƌŝŶŐĊƌŝĚĞŶĚĂŐůŝŐĂ ƉŽƐŝƟŽŶƐͲŽĐŚƌŝƐŬďĞǀĂŬŶŝŶŐĞŶ͘ sĂůƵƚĂƐćŬƌŝŶŐĂǀWϰ͗ƐƵƚůćŶĚƐŬĂƉůĂĐĞƌŝŶŐĂƌ͕ĨƂƌǀŝůŬĞƚĚĞƌŝǀĂƚćƌĚĞƚ ĞŶĚĂĂůƚĞƌŶĂƟǀĞƚ͘ sŐŽĚŬćŶŶĞƌƐĂŵƚůŝŐĂŵŽƚƉĂƌƚĞƌŵĞĚǀŝůŬĂWϰŬĂŶŐƂƌĂĂīćƌĞƌ͕ĂǀƐĞ - භ īĞŬƟǀŝƐĞƌŝŶŐĂǀŝŶĚĞdžĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐĞŶ͕ĚćƌĚĞƌŝǀĂƚĂŶǀćŶĚƐĨƂƌĂƩ ende både standardiserade och icke-standardiserade instrument. ŵŝŶŝŵĞƌĂƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌŽĐŚĨƂƌĞŶŬůĂŚĂŶƚĞƌŝŶŐ͘ īĞŬƟǀŝƐĞƌŝŶŐĂǀĚĞŶĂŬƟǀĂĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐĞŶ͕ĚćƌĚĞƌŝǀĂƚĂŶǀćŶĚƐĨƂƌ sŝĚĂƌĞĨĂƐƚƐůĊƐĂƩǀŝĚŚĂŶĚĞůŵĞĚKdͲĚĞƌŝǀĂƚƐŬĂ/^͕/ŶƚĞƌŶĂƟŽŶĂů භ ĂƩĚĞĚĞůƐŵŝŶŝŵĞƌĂƌƚƌĂŶƐĂŬƟŽŶƐŬŽƐƚŶĂĚĞƌŽĐŚĨƂƌĞŶŬůĂƌ ^ǁĂƉƐĂŶĚĞƌŝǀĂƟǀĞƐƐƐŽĐŝĂƟŽŶ͕ŽĐŚ^͕ƌĞĚŝƚ^ƵƉƉŽƌƚŶŶĞdž͕ ŚĂŶƚĞƌŝŶŐĞŶ͕ĚĞůƐŐĞƌŵƂũůŝŐŚĞƚĂƩƚĂƉŽƐŝƟŽŶĞƌƐŽŵŝŶƚĞŬĂŶ ĮŶŶĂƐŵĞĚƐĂŵƚůŝŐĂƐƚƂƌƌĞŵŽƚƉĂƌƚĞƌ͘/^ͲĂǀƚĂůĂǀƐĞƌĞƩƐƚĂŶĚĂƌĚĂǀƚĂů ƐŬĂƉĂƐŵĞĚĂŶĚƌĂŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚ;ŬŽƌƚĂƉŽƐŝƟŽŶĞƌ͕ǀŽůĂƟůŝƚĞƚƐͲ ĨƂƌĂƩƌĞŐůĞƌĂŚĂŶĚĞůŵĞĚĚĞƌŝǀĂƚŵĞůůĂŶƚǀĊŵŽƚƉĂƌƚĞƌ͘^ͲĂǀƚĂůĂǀƐĞƌ ƉŽƐŝƟŽŶĞƌŵĞĚŵĞƌĂͿ ĞŶďŝůĂŐĂƟůůĞƩ/^ͲĂǀƚĂů͘ භ ZĞŐůĞƌŝŶŐĂǀĚĞŶƐƚƌĂƚĞŐŝƐŬĂƉŽƌƞƂůũĞŶƐƌŝƐŬŵĞĚŚũćůƉĂǀƐƚƌĂƚĞŐŝƐŬĂ ĚĞƌŝǀĂƚƉŽƐŝƟŽŶĞƌ͘ ^ͲĂǀƚĂůĞƚƌĞŐůĞƌĂƌŚƵƌƐćŬĞƌŚĞƚĞƌƐŬĂƐƚćůůĂƐĨƂƌƵƚĞƐƚĊĞŶĚĞ skulder i form av likvida medel eller värdepapper.

AP4 Årsredovisning 2016 63

Bilaga 6

21 &ŝŶĂŶƐŝĞůůĂƟůůŐĊŶŐĂƌŽĐŚƐŬƵůĚĞƌƐŽŵŶĞƩĂƐŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶĞůůĞƌůLJĚĞƌƵŶĚĞƌŶĞƩŶŝŶŐƐĂǀƚĂů

ĞůŽƉƉƐŽŵŝŶƚĞŶĞƩĂƐŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ

ƌƵƩŽͲďĞ- EĞƩĂĚĞďĞůŽƉƉ EĞƩŽďĞůŽƉƉ <ǀŝƩŶŝŶŐĂǀĮŶĂŶƐŝĞůůĂ Erhållna EĞƩŽďĞůŽƉƉ ^ƵŵŵĂ

2016-12-31 lopp i BR i BR ŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚĞŶůŝŐƚĂǀƚĂů ƐćŬĞƌŚĞƚĞƌ ĞŌĞƌŬǀŝƩŶŝŶŐ Övrigt 1 i BR

Tillgångar

ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ 2 620 0 2 620 2 314 188 118 - 2 620 Ej likviderade fordringar 1 401 1 400 1 - - 1 218 219

^ƵŵŵĂ 4 021 1 400 2 621 2 314 188 119 218 2 839

^ŬƵůĚĞƌ

ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ 3 919 0 3 919 2 314 1 603 2 - 3 919 Ej likviderade skulder 1 400 1 400 0 - - 0 239 239

^ƵŵŵĂ 5 319 1 400 3 919 2 314 1 603 2 239 4 158

ĞůŽƉƉƐŽŵŝŶƚĞŶĞƩĂƐŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ

ƌƵƩŽͲ EĞƩĂĚĞďĞůŽƉƉ EĞƩŽďĞůŽƉƉ <ǀŝƩŶŝŶŐĂǀĮŶĂŶƐŝĞůůĂ Erhållna EĞƩŽďĞůŽƉƉ ^ƵŵŵĂ

2015-12-31 belopp i BR i BR ŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚĞŶůŝŐƚĂǀƚĂů ƐćŬĞƌŚĞƚĞƌ ĞŌĞƌŬǀŝƩŶŝŶŐ Övrigt 1 i BR

Tillgångar

ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ 3 287 0 3 287 1 772 1 186 329 9 3 296 Ej likviderade fordringar 6 831 6 821 9 - - 9 884 893

^ƵŵŵĂ 10 118 6 821 3 297 1 772 1 186 338 893 4 189

^ŬƵůĚĞƌ

ĞƌŝǀĂƟŶƐƚƌƵŵĞŶƚ 1 872 0 1 872 1 772 98 2 16 1 888 Ej likviderade skulder 6 833 6 821 12 - - 12 950 962

^ƵŵŵĂ 8 705 6 821 1 884 1 772 98 14 965 2 850

1 PǀƌŝŐĂŝŶƐƚƌƵŵĞŶƚŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶƐŽŵŝŶƚĞůLJĚĞƌƵŶĚĞƌĂǀƚĂůƐŽŵƟůůĊƚĞƌŬǀŝƩŶŝŶŐ͘

dĂďĞůůĞŶŽǀĂŶǀŝƐĂƌĮŶĂŶƐŝĞůůĂƟůůŐĊŶŐĂƌŽĐŚƐŬƵůĚĞƌƐŽŵƉƌĞƐĞŶƚĞƌĂƐŶĞƩŽŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶĞůůĞƌƐŽŵŚĂƌƌćƫŐŚĞƚĞƌĨƂƌŬŶŝƉƉĂĚĞŵĞĚƌćƩƐůŝŐƚďŝŶĚĂŶĚĞ ƌĂŵĂǀƚĂůŽŵŬǀŝƩŶŝŶŐĞůůĞƌůŝŬŶĂŶĚĞĂǀƚĂů͘&ŝŶĂŶƐŝĞůůĂƟůůŐĊŶŐĂƌŽĐŚƐŬƵůĚĞƌŶĞƩŽƌĞĚŽǀŝƐĂƐŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶŶćƌWϰŚĂƌĞŶůĞŐĂůƌćƩĂƩŶĞƩĂƵŶĚĞƌ ŶŽƌŵĂůĂĂīćƌƐĨƂƌŚĊůůĂŶĚĞŶŽĐŚŝŚćŶĚĞůƐĞĂǀŝŶƐŽůǀĞŶƐ͕ŽĐŚŽŵĚĞƚĮŶŶƐĞŶĂǀƐŝŬƚĂƩĞƌůćŐŐĂůŝŬǀŝĚŶĞƩŽĞůůĞƌƌĞĂůŝƐĞƌĂƟůůŐĊŶŐĞŶŽĐŚĞƌůćŐŐĂůŝŬǀŝĚĨƂƌ ƐŬƵůĚĞŶƐĂŵƟĚŝŐƚ͘&ŝŶĂŶƐŝĞůůĂƟůůŐĊŶŐĂƌŽĐŚƐŬƵůĚĞƌƐŽŵůLJĚĞƌƵŶĚĞƌƌćƩƐůŝŐƚďŝŶĚĂŶĚĞƌĂŵĂǀƚĂůŽŵŬǀŝƩŶŝŶŐĞůůĞƌůŝŬŶĂŶĚĞĂǀƚĂůƐŽŵŝŶƚĞƉƌĞƐĞŶƚĞƌĂƐŶĞƩŽ ŝďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶćƌĂƌƌĂŶŐĞŵĂŶŐƐŽŵǀĂŶůŝŐƚǀŝƐƚƌćĚĞƌŝůĂŐĂŬƌĂŌŝŚćŶĚĞůƐĞĂǀŝŶƐŽůǀĞŶƐŵĞŶŝŶƚĞƵŶĚĞƌŶŽƌŵĂůĂĂīćƌƐĨƂƌŚĊůůĂŶĚĞŶĞůůĞƌĂƌƌĂŶŐĞŵĂŶŐĚćƌ WϰŝŶƚĞŚĂƌŝŶƚĞŶƟŽŶĞŶĂƩĂǀǀĞĐŬůĂƉŽƐŝƟŽŶĞƌŶĂƐĂŵƟĚŝŐƚ͘

64 AP4 Årsredovisning 2016

Bilaga 6 ^ƚLJƌĞůƐĞŶƐƵŶĚĞƌƐŬƌŝŌĞƌ Stockholm den 21 februari 2017 Sarah McPhee :ĂŬŽď'ƌŝŶďĂƵŵ ^ƚLJƌĞůƐĞŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ Vice ordförande ,ĞůĠŶĞ&ƌŝƚnjŽŶ Ing-Marie Gren Sven Hegelund Stefan Lundbergh Erica Sjölander DĂũͲŚĂƌůŽƩĞtĂůůŝŶ 'ƂƌĂŶĞƩĞƌŐƌĞŶ Niklas Ekvall Verkställande direktör sĊƌƌĞǀŝƐŝŽŶƐďĞƌćƩĞůƐĞŚĂƌůćŵŶĂƚƐĚĞŶϮϭĨĞďƌƵĂƌŝϮϬϭϳ Sussanne Sundvall Peter Nilsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor &ƂƌŽƌĚŶĂĚĂǀƌĞŐĞƌŝŶŐĞŶ &ƂƌŽƌĚŶĂĚĂǀƌĞŐĞƌŝŶŐĞŶ AP4 Årsredovisning 2016 65

Bilaga 6

ZĞǀŝƐŝŽŶƐďĞƌćƩĞůƐĞ

&Ƃƌ&ũćƌĚĞWͲĨŽŶĚĞŶ͕ŽƌŐ͘ŶƌϴϬϮϬϬϱͲϭϵϱϮ͘

Rapport om årsredovisningen ^ƚLJƌĞůƐĞŶƐŽĐŚǀĞƌŬƐƚćůůĂŶĚĞĚŝƌĞŬƚƂƌĞŶƐĂŶƐǀĂƌ ĞƚćƌƐƚLJƌĞůƐĞŶŽĐŚǀĞƌŬƐƚćůůĂŶĚĞĚŝƌĞŬƚƂƌĞŶƐŽŵŚĂƌĂŶƐǀĂƌĞƚ

hƩĂůĂŶĚĞŶ

ĨƂƌĂƩĊƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶƵƉƉƌćƩĂƐŽĐŚĂƩĚĞŶŐĞƌĞŶƌćƩǀŝƐĂŶĚĞ sŝŚĂƌƵƞƂƌƚĞŶƌĞǀŝƐŝŽŶĂǀĊƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶĨƂƌ&ũćƌĚĞWͲ ďŝůĚĞŶůŝŐƚůĂŐĞŶŽŵĂůůŵćŶŶĂƉĞŶƐŝŽŶƐĨŽŶĚĞƌ͘^ƚLJƌĞůƐĞŶŽĐŚ ĨŽŶĚĞŶĨƂƌĊƌϮϬϭϲ͘&ŽŶĚĞŶƐĊƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐŝŶŐĊƌƉĊƐŝĚŽƌŶĂϰϬͲ verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll 65 i detta dokument. ƐŽŵĚĞďĞĚƂŵĞƌćƌŶƂĚǀćŶĚŝŐĨƂƌĂƩƵƉƉƌćƩĂĞŶĊƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐ ƐŽŵŝŶƚĞŝŶŶĞŚĊůůĞƌŶĊŐƌĂǀćƐĞŶƚůŝŐĂĨĞůĂŬƟŐŚĞƚĞƌ͕ǀĂƌĞƐŝŐĚĞƐƐĂ Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet beror på oegentligheter eller på fel. ŵĞĚ>ĂŐ;ϮϬϬϬ͗ϭϵϮͿŽŵĂůůŵćŶŶĂƉĞŶƐŝŽŶƐĨŽŶĚĞƌ;WͲĨŽŶĚĞƌͿ ŽĐŚŐĞƌĞŶŝĂůůĂǀćƐĞŶƚůŝŐĂĂǀƐĞĞŶĚĞŶƌćƚƚǀŝƐĂŶĚĞďŝůĚĂǀ&ũćƌĚĞ sŝĚƵƉƉƌćƩĂŶĚĞƚĂǀĊƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶĂŶƐǀĂƌĂƌƐƚLJƌĞůƐĞŶŽĐŚ AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2016 och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna ĂƚƚĨŽƌƚƐćƚƚĂǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚĞŶ͘ĞƵƉƉůLJƐĞƌ͕ŶćƌƐĊćƌƚŝůůćŵƉůŝŐƚ͕ pensionsfonder. om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. &ƂƌǀĂůƚŶŝŶŐƐďĞƌćƚƚĞůƐĞŶćƌĨƂƌĞŶůŝŐŵĞĚĊƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶƐ ŶƚĂŐĂŶĚĞƚŽŵĨŽƌƚƐĂƚƚĚƌŝĨƚƚŝůůćŵƉĂƐĚŽĐŬŝŶƚĞŽŵƐƚLJƌĞůƐĞŶ övriga delar. ŽĐŚǀĞƌŬƐƚćůůĂŶĚĞĚŝƌĞŬƚƂƌĞŶĂǀƐĞƌĂƚƚůŝŬǀŝĚĞƌĂĨŽŶĚĞŶ͕ƵƉƉŚƂƌĂ med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till sŝƚŝůůƐƚLJƌŬĞƌĚćƌĨƂƌĂƚƚƌĞƐƵůƚĂƚƌćŬŶŝŶŐĞŶŽĐŚďĂůĂŶƐƌćŬŶŝŶŐĞŶ att göra något av detta. fastställes.

Revisorns ansvar

Annan information än årsredovisningen sĊƌĂŵĊůćƌĂƩƵƉƉŶĊĞŶƌŝŵůŝŐŐƌĂĚĂǀƐćŬĞƌŚĞƚŽŵŚƵƌƵǀŝĚĂ Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga årsredovisningen och återfinns på sidorna [1-39]. Det är ĨĞůĂŬƟŐŚĞƚĞƌ͕ǀĂƌĞƐŝŐĚĞƐƐĂďĞƌŽƌƉĊŽĞŐĞŶƚůŝŐŚĞƚĞƌĞůůĞƌƉĊ ƐƚLJƌĞůƐĞŶŽĐŚĚĞŶǀĞƌŬƐƚćůůĂŶĚĞĚŝƌĞŬƚƂƌĞŶƐŽŵŚĂƌĂŶƐǀĂƌĞƚĨƂƌ ĨĞů͕ŽĐŚĂƩůćŵŶĂĞŶƌĞǀŝƐŝŽŶƐďĞƌćƩĞůƐĞƐŽŵŝŶŶĞŚĊůůĞƌǀĊƌĂ denna andra information. ƵƩĂůĂŶĚĞŶ͘ZŝŵůŝŐƐćŬĞƌŚĞƚćƌĞŶŚƂŐŐƌĂĚĂǀƐćŬĞƌŚĞƚ͕ŵĞŶćƌ ŝŶŐĞŶŐĂƌĂŶƟĨƂƌĂƩĞŶƌĞǀŝƐŝŽŶƐŽŵƵƞƂƌƐĞŶůŝŐƚ/^ŽĐŚŐŽĚ Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte ƌĞǀŝƐŝŽŶƐƐĞĚŝ^ǀĞƌŝŐĞĂůůƟĚŬŽŵŵĞƌĂƩƵƉƉƚćĐŬĂĞŶǀćƐĞŶƚůŝŐĨĞů - ĚĞŶŶĂŝŶĨŽƌŵĂƚŝŽŶŽĐŚǀŝŐƂƌŝŶŐĞƚƵƚƚĂůĂŶĚĞŵĞĚďĞƐƚLJƌŬĂŶĚĞ ĂŬƟŐŚĞƚŽŵĞŶƐĊĚĂŶĮŶŶƐ͘&ĞůĂŬƟŐŚĞƚĞƌŬĂŶƵƉƉƐƚĊƉĊŐƌƵŶĚĂǀ avseende denna andra information. oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt ĞůůĞƌƟůůƐĂŵŵĂŶƐƌŝŵůŝŐĞŶŬĂŶĨƂƌǀćŶƚĂƐƉĊǀĞƌŬĂĚĞĞŬŽŶŽŵŝƐŬĂ I samband med vår revision av årsredovisningen är vårt ansvar ďĞƐůƵƚƐŽŵĂŶǀćŶĚĂƌĞĨĂƩĂƌŵĞĚŐƌƵŶĚŝĊƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶ͘ att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omårsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den ĚƂŵĞŽĐŚŚĂƌĞŶƉƌŽĨĞƐƐŝŽŶĞůůƚƐŬĞƉƟƐŬŝŶƐƚćůůŶŝŶŐƵŶĚĞƌŚĞůĂ kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om ƌĞǀŝƐŝŽŶĞŶ͘ĞƐƐƵƚŽŵƵƞƂƌǀŝĨƂůũĂŶĚĞŵŽŵĞŶƚ͗ informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. • sŝŝĚĞŶƟĮĞƌĂƌŽĐŚďĞĚƂŵĞƌƌŝƐŬĞƌŶĂĨƂƌǀćƐĞŶƚůŝŐĂĨĞůĂŬƟŐ - Kŵǀŝ͕ďĂƐĞƌĂƚƉĊĚĞƚĂƌďĞƚĞƐŽŵŚĂƌƵƚĨƂƌƚƐĂǀƐĞĞŶĚĞĚĞŶŶĂ ŚĞƚĞƌŝĊƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶ͕ǀĂƌĞƐŝŐĚĞƐƐĂďĞƌŽƌƉĊŽĞŐĞŶƚůŝŐ ŝŶĨŽƌŵĂƚŝŽŶ͕ĚƌĂƌƐůƵƚƐĂƚƐĞŶĂƚƚĚĞŶĂŶĚƌĂŝŶĨŽƌŵĂƚŝŽŶĞŶ ŚĞƚĞƌĞůůĞƌƉĊĨĞů͕ƵƞŽƌŵĂƌŽĐŚƵƞƂƌŐƌĂŶƐŬŶŝŶŐƐĊƚŐćƌĚĞƌ ŝŶŶĞŚĊůůĞƌĞŶǀćƐĞŶƚůŝŐĨĞůĂŬƚŝŐŚĞƚ͕ćƌǀŝƐŬLJůĚŝŐĂĂƚƚƌĂƉƉŽƌƚĞƌĂ ďůĂŶĚĂŶŶĂƚƵƟĨƌĊŶĚĞƐƐĂƌŝƐŬĞƌŽĐŚŝŶŚćŵƚĂƌƌĞǀŝƐŝŽŶƐďĞǀŝƐ detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. ƐŽŵćƌƟůůƌćĐŬůŝŐĂŽĐŚćŶĚĂŵĊůƐĞŶůŝŐĂĨƂƌĂƩƵƚŐƂƌĂĞŶ ŐƌƵŶĚĨƂƌǀĊƌĂƵƩĂůĂŶĚĞŶ͘ZŝƐŬĞŶĨƂƌĂƩŝŶƚĞƵƉƉƚćĐŬĂĞŶ ǀćƐĞŶƚůŝŐĨĞůĂŬƟŐŚĞƚƟůůĨƂůũĚĂǀŽĞŐĞŶƚůŝŐŚĞƚĞƌćƌŚƂŐƌĞ 'ƌƵŶĚĨƂƌƵƩĂůĂŶĚĞŶ ćŶĨƂƌĞŶǀćƐĞŶƚůŝŐĨĞůĂŬƟŐŚĞƚƐŽŵďĞƌŽƌƉĊĨĞů͕ĞŌĞƌƐŽŵ sŝŚĂƌƵƞƂƌƚƌĞǀŝƐŝŽŶĞŶĞŶůŝŐƚ/ŶƚĞƌŶĂƟŽŶĂů^ƚĂŶĚĂƌĚƐŽŶƵĚŝ - ŽĞŐĞŶƚůŝŐŚĞƚĞƌŬĂŶŝŶŶĞĨĂƩĂĂŐĞƌĂŶĚĞŝŵĂƐŬŽƉŝ͕ĨƂƌĨĂůƐŬ - ƟŶŐ;/^ͿŽĐŚŐŽĚƌĞǀŝƐŝŽŶƐƐĞĚŝ^ǀĞƌŝŐĞ͘sĊƌƚĂŶƐǀĂƌĞŶůŝŐƚĚĞƐƐĂ ŶŝŶŐ͕ĂǀƐŝŬƚůŝŐĂƵƚĞůćŵŶĂŶĚĞŶ͕ĨĞůĂŬƟŐŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶĞůůĞƌ ƐƚĂŶĚĂƌĚĞƌďĞƐŬƌŝǀƐŶćƌŵĂƌĞŝĂǀƐŶŝƩĞƚZĞǀŝƐŽƌŶƐĂŶƐǀĂƌ͘sŝćƌ ĊƐŝĚŽƐćƩĂŶĚĞĂǀŝŶƚĞƌŶŬŽŶƚƌŽůů͘ ŽďĞƌŽĞŶĚĞŝĨƂƌŚĊůůĂŶĚĞƟůů&ũćƌĚĞWͲĨŽŶĚĞŶĞŶůŝŐƚŐŽĚƌĞǀŝ - ƐŽƌƐƐĞĚŝ^ǀĞƌŝŐĞŽĐŚŚĂƌŝƂǀƌŝŐƚĨƵůůŐũŽƌƚǀĊƌƚLJƌŬĞƐĞƟƐŬĂĂŶƐǀĂƌ • sŝƐŬĂīĂƌŽƐƐĞŶĨƂƌƐƚĊĞůƐĞĂǀĚĞŶĚĞůĂǀĨŽŶĚĞŶƐŝŶƚĞƌŶĂ enligt dessa krav. ŬŽŶƚƌŽůůƐŽŵŚĂƌďĞƚLJĚĞůƐĞĨƂƌǀĊƌƌĞǀŝƐŝŽŶĨƂƌĂƩƵƞŽƌŵĂ ŐƌĂŶƐŬŶŝŶŐƐĊƚŐćƌĚĞƌƐŽŵćƌůćŵƉůŝŐĂŵĞĚŚćŶƐLJŶƟůůŽŵ sŝĂŶƐĞƌĂƩĚĞƌĞǀŝƐŝŽŶƐďĞǀŝƐǀŝŚĂƌŝŶŚćŵƚĂƚćƌƟůůƌćĐŬůŝŐĂŽĐŚ ƐƚćŶĚŝŐŚĞƚĞƌŶĂ͕ŵĞŶŝŶƚĞĨƂƌĂƩƵƩĂůĂŽƐƐŽŵĞīĞŬƟǀŝƚĞƚĞŶ ćŶĚĂŵĊůƐĞŶůŝŐĂƐŽŵŐƌƵŶĚĨƂƌǀĊƌĂƵƩĂůĂŶĚĞŶ͘ i den interna kontrollen.

• Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som ĂŶǀćŶĚƐŽĐŚƌŝŵůŝŐŚĞƚĞŶŝƐƚLJƌĞůƐĞŶƐŽĐŚǀĞƌŬƐƚćůůĂŶĚĞ

66 AP4 Årsredovisning 2016

Bilaga 6

ĚŝƌĞŬƚƂƌĞŶƐƵƉƉƐŬĂƩŶŝŶŐĂƌŝƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶŽĐŚƟůůŚƂƌĂŶĚĞ ^ƚLJƌĞůƐĞŶĂŶƐǀĂƌĂƌĨƂƌ&ũćƌĚĞWͲ&ŽŶĚĞŶƐŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶŽĐŚĨƂƌ - ƵƉƉůLJƐŶŝŶŐĂƌ͘ ǀĂůƚŶŝŶŐĞŶĂǀ&ũćƌĚĞWͲ&ŽŶĚĞŶƐĂŶŐĞůćŐĞŶŚĞƚĞƌ͘ĞƩĂŝŶŶĞĨĂƩ - ĂƌďůĂŶĚĂŶŶĂƚĂƩĨŽƌƚůƂƉĂŶĚĞďĞĚƂŵĂ&ũćƌĚĞWͲ&ŽŶĚĞŶĞŬŽŶŽ - • sŝƉƌƂǀĂƌůćŵƉůŝŐŚĞƚĞŶŝĂƚƚƐƚLJƌĞůƐĞŶŽĐŚǀĞƌŬƐƚćůůĂŶĚĞ ŵŝƐŬĂƐŝƚƵĂƟŽŶŽĐŚĂƩƟůůƐĞĂƩ&ũćƌĚĞWͲ&ŽŶĚĞŶŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶ

direktören använder antagandet om fortsatt drift vid ćƌƵƞŽƌŵĂĚƐĊĂƩďŽŬĨƂƌŝŶŐĞŶ͕ŵĞĚĞůƐĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐĞŶŽĐŚ&ũćƌĚĞ ƵƉƉƌćƚƚĂŶĚĞƚĂǀĊƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶ͘sŝƉƌƂǀĂƌ͕ŵĞĚŐƌƵŶĚ WͲ&ŽŶĚĞŶĞŬŽŶŽŵŝƐŬĂĂŶŐĞůćŐĞŶŚĞƚĞƌŝƂǀƌŝŐƚŬŽŶƚƌŽůůĞƌĂƐƉĊ ŝĚĞŝŶŚćŵƚĂĚĞƌĞǀŝƐŝŽŶƐďĞǀŝƐĞŶ͕ŽŵŚƵƌƵǀŝĚĂĚĞƚĨŝŶŶƐ ĞƩďĞƚƌLJŐŐĂŶĚĞƐćƩ͘ någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana ŚćŶĚĞůƐĞƌĞůůĞƌĨƂƌŚĊůůĂŶĚĞŶƐŽŵŬĂŶůĞĚĂƚŝůůďĞƚLJĚĂŶĚĞ Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningtvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. ĞŶĞŶůŝŐƚƐƚLJƌĞůƐĞŶƐƌŝŬƚůŝŶũĞƌŽĐŚĂŶǀŝƐŶŝŶŐĂƌŽĐŚďůĂŶĚĂŶŶĂƚ ǀŝĚƚĂĚĞĊƚŐćƌĚĞƌƐŽŵćƌŶƂĚǀćŶĚŝŐĂĨƂƌĂƩ&ũćƌĚĞWͲ&ŽŶĚĞŶƐ KŵǀŝĚƌĂƌƐůƵƚƐĂƚƐĞŶĂƚƚĚĞƚĨŝŶŶƐĞŶǀćƐĞŶƚůŝŐŽƐćŬĞƌŚĞƚƐĨĂŬƚŽƌ͕ ďŽŬĨƂƌŝŶŐƐŬĂĨƵůůŐƂƌĂƐŝƂǀĞƌĞŶƐƐƚćŵŵĞůƐĞŵĞĚůĂŐŽĐŚĨƂƌĂƩ måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten ŵĞĚĞůƐĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐĞŶƐŬĂƐŬƂƚĂƐƉĊĞƩďĞƚƌLJŐŐĂŶĚĞƐćƩ͘ ƉĊƵƉƉůLJƐŶŝŶŐĂƌŶĂŝĊƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶŽŵĚĞŶǀćƐĞŶƚůŝŐĂ ŽƐćŬĞƌŚĞƚƐĨĂŬƚŽƌŶĞůůĞƌ͕ŽŵƐĊĚĂŶĂƵƉƉůLJƐŶŝŶŐĂƌćƌŽƚŝůůƌćĐŬůŝŐĂ͕

Revisorns ansvar

modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser sĊƌƚŵĊůďĞƚƌćīĂŶĚĞƌĞǀŝƐŝŽŶĞŶĂǀĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐĞŶ͕ŽĐŚĚćƌŵĞĚ baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta ŶĊŐŽŶĂŶŵćƌŬŶŝŶŐŵŽƚƐƚLJƌĞůƐĞŶƐŽĐŚǀĞƌŬƐƚćůůĂŶĚĞĚŝƌĞŬƚƂƌĞŶƐ verksamheten. ĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐĨƂƌ&ũćƌĚĞWͲĨŽŶĚĞŶĨƂƌƌćŬĞŶƐŬĂƉƐĊƌĞƚϮϬϭϲ͘ • sŝƵƚǀćƌĚĞƌĂƌĚĞŶƂǀĞƌŐƌŝƉĂŶĚĞƉƌĞƐĞŶƚĂƚŝŽŶĞŶ͕ ZŝŵůŝŐƐćŬĞƌŚĞƚćƌĞŶŚƂŐŐƌĂĚĂǀƐćŬĞƌŚĞƚ͕ŵĞŶŝŶŐĞŶŐĂƌĂŶƚŝ ƐƚƌƵŬƚƵƌĞŶŽĐŚŝŶŶĞŚĊůůĞƚŝĊƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶ͕ĚćƌŝďůĂŶĚ för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige ƵƉƉůLJƐŶŝŶŐĂƌŶĂ͕ŽĐŚŽŵĊƌƐƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐĞŶĊƚĞƌŐĞƌĚĞ alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt föranleda anmärkning. som ger en rättvisande bild.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige sŝŵĊƐƚĞŝŶĨŽƌŵĞƌĂƐƚLJƌĞůƐĞŶŽŵďůĂŶĚĂŶŶĂƚƌĞǀŝƐŝŽŶĞŶƐ använder vi professionellt omdöme och har en professionellt planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av ĚĞŶ͘sŝŵĊƐƚĞŽĐŬƐĊŝŶĨŽƌŵĞƌĂŽŵďĞƚLJĚĞůƐĞĨƵůůĂŝĂŬƚƚĂŐĞůƐĞƌ förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. ƵŶĚĞƌƌĞǀŝƐŝŽŶĞŶ͕ĚćƌŝďůĂŶĚĚĞďĞƚLJĚĂŶĚĞďƌŝƐƚĞƌŝĚĞŶŝŶƚĞƌŶĂ Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras kontrollen som vi identifierat. på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på Rapport om andra krav enligt lagar och andra ƐĊĚĂŶĂĊƚŐćƌĚĞƌ͕ŽŵƌĊĚĞŶŽĐŚĨƂƌŚĊůůĂŶĚĞŶƐŽŵćƌǀćƐĞŶƚůŝŐĂ ĨƂƌĨĂƩŶŝŶŐĂƌ för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha ƐćƌƐŬŝůĚďĞƚLJĚĞůƐĞĨƂƌ&ũćƌĚĞWͲĨŽŶĚĞŶƐƐŝƚƵĂƚŝŽŶ͘sŝŐĊƌŝŐĞŶŽŵ ŽĐŚƉƌƂǀĂƌĨĂƚƚĂĚĞďĞƐůƵƚ͕ďĞƐůƵƚƐƵŶĚĞƌůĂŐ͕ǀŝĚƚĂŐŶĂĊƚŐćƌĚĞƌ

hƩĂůĂŶĚĞŶ

och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat förvaltningen. ŝŶǀĞŶƚĞƌŝŶŐĞŶĂǀĚĞƟůůŐĊŶŐĂƌƐŽŵ&ũćƌĚĞWͲ&ŽŶĚĞŶĨƂƌǀĂůƚĂƌ͘sŝ ŚĂƌćǀĞŶŐƌĂŶƐŬĂƚŽŵĚĞƚĮŶŶƐŶĊŐŽŶĂŶŵćƌŬŶŝŶŐŝƂǀƌŝŐƚŵŽƚ ƐƚLJƌĞůƐĞŶƐŽĐŚǀĞƌŬƐƚćůůĂŶĚĞĚŝƌĞŬƚƂƌĞŶƐĨƂƌǀĂůƚŶŝŶŐĂǀ&ũćƌĚĞ WͲ&ŽŶĚĞŶĨƂƌϮϬϭϲ͘ Stockholm den 21 februari 2017

'ƌƵŶĚĨƂƌƵƩĂůĂŶĚĞŶ

sŝŚĂƌƵƞƂƌƚƌĞǀŝƐŝŽŶĞŶĞŶůŝŐƚŐŽĚƌĞǀŝƐŝŽŶƐƐĞĚŝ^ǀĞƌŝŐĞ͘sĊƌƚ ĂŶƐǀĂƌĞŶůŝŐƚĚĞŶŶĂďĞƐŬƌŝǀƐŶćƌŵĂƌĞŝĂǀƐŶŝƩĞƚZĞǀŝƐŽƌŶƐĂŶ - ƐǀĂƌ͘sŝćƌŽďĞƌŽĞŶĚĞŝĨƂƌŚĊůůĂŶĚĞƟůů&ũćƌĚĞWͲ&ŽŶĚĞŶĞŶůŝŐƚ ŐŽĚƌĞǀŝƐŽƌƐƐĞĚŝ^ǀĞƌŝŐĞŽĐŚŚĂƌŝƂǀƌŝŐƚĨƵůůŐũŽƌƚǀĊƌƚLJƌŬĞƐĞƟƐŬĂ Sussanne Sundvall ansvar enligt dessa krav. Auktoriserad revisor

&ƂƌŽƌĚŶĂĚĂǀƌĞŐĞƌŝŶŐĞŶ sŝĂŶƐĞƌĂƩĚĞƌĞǀŝƐŝŽŶƐďĞǀŝƐǀŝŚĂƌŝŶŚćŵƚĂƚćƌƟůůƌćĐŬůŝŐĂŽĐŚ ćŶĚĂŵĊůƐĞŶůŝŐĂƐŽŵŐƌƵŶĚĨƂƌŵŝŶĂǀĊƌĂƵƩĂůĂŶĚĞŶ͘

^ƚLJƌĞůƐĞŶƐŽĐŚǀĞƌŬƐƚćůůĂŶĚĞĚŝƌĞŬƚƂƌĞŶƐĂŶƐǀĂƌ

ĞƚćƌƐƚLJƌĞůƐĞŶŽĐŚǀĞƌŬƐƚćůůĂŶĚĞĚŝƌĞŬƚƂƌĞŶƐŽŵŚĂƌĂŶƐǀĂƌĞƚ Peter Nilsson för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens Auktoriserad revisor ƟůůŐĊŶŐĂƌĞŶůŝŐƚůĂŐĞŶŽŵĂůůŵćŶŶĂƉĞŶƐŝŽŶƐĨŽŶĚĞƌ͘ &ƂƌŽƌĚŶĂĚĂǀƌĞŐĞƌŝŶŐĞŶ

AP4 Årsredovisning 2016 67

Bilaga 7

>> SJÄTTE AP-FONDEN I SIFFROR

Sjätte AP-fonden i siffror

Sjätte AP-fonden förvaltar Avkastning efter kostnader 2007–2016

28,1 miljarder kronor

14,1 % 11,3 12,2 9,4 9,2 9,2 6,5 6,5

–6,9 –16,6

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Direktinvesteringar, 28%

/ 30-tal bolag Fonder, 31% / ca 300 bolag Avkastning efter kostnader rullande AP6:s totala avkastning Likviditet, 41% fem år, jämfört med avkastningsmål* Buyout (mogna bolag) SIX Nordic 200 Cap GI +2,5 % 19,2 18,9 %

14,7 13,4 10,8 11,0 10,8 11,3 9,3

10,1%

8,7 7,1 6,2 7,1 7,1 5,3 5,8

1,5 1,0 1,8 0,6

2007–2011 2008–2012 2009–2013 2010–2014 2011–2015 2012–2016

* Buyout (moget) särredovisas då investeringar inom detta segment ligger i linje med AP6 Den genomsnittliga avstrategi sedan 2011. kastningen för mogna

investeringar under de Avkastning under tio och fem år samt under 2016

senaste tio åren År 2007–2016 2012–2016 2016

Totalt buyout, % 10,1 11,3 9,8 – Fonder 11,8 14,0 8,1 – Direkt 9,2 9,9 11,1 Totalt venture capital, % –6,0 2,9 8,0 – Fonder 1,7 13,0 8,0 – Direkt –12,7 –5,9 8,0 Avkastningsmål 9,6 18,9 10,5

Resultatet fördelat per segment, 2007–2016

Genom snittlig

MSEK 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 avkastning, % Buyout (mogna bolag) 1 976 –875 937 1 548 1 104 1 566 998 971 2 177 1,424 10,1 Venture Capital (tidig fas) 468 –874 –121 –683 –2 087 –131 176 196 331 192 –6,0

Avkastning sysselsatt kapital 2 444 –1 749 816 865 –983 1 435 1 174 1 167 2 508 1 616 5,9

Likviditetsförvaltning, riskhantering samt interna kostnader –12 –1 503 1 037 841 –397 266 686 274 359 106 –

Resultat 2 432 –3 252 1 853 1 706 –1 380 1 701 1 860 1 441 2 867 1 722 5,1

2 | Sjätte AP-fonden 2016

Bilaga 7

VIKTIGA HÄNDELSER 2016 <<

Viktiga händelser 2016

Omställningen av Många nya Stort antal nya

port följen avslutad direktinvesteringar fondutfästelser

Sedan 2011 har det pågått en om- Årets många direktinvesteringar är ett Breddningen av AP6:s fondportfölj har ställning av portföljen, som en följd av resultat av de långsiktiga samarbeten varit omfattande under året och följer beslut i styrelsen om ny investerings- som byggts upp och fördjupats med den plan som har sin utgångspunkt inriktning. Innehav som inte legat i fondbolag och andra investerare under i den nya investeringsinriktningen. linje med ny inriktning har successivt de senaste åren. Under året har ett Under året har ett stort antal nya fonavyttrats. I och med att två av de tiotal nya direktinvesteringar genom- dutfästelser slutförts, vilket inneburit största innehaven avyttrades – Vol- förts. Fyra av dessa har genomförts att AP6 inlett en rad nya samarbeten vofinans under 2015 och Norrporten tillsammans med EQT, medan sam- med ledande fonder. En fortsatt interunder 2016 – kan omställningen arbetet med FSN har resulterat i två. nationalisering av portföljen är en följd sägas vara formellt avslutad. Det kan Vidare har investeringar gjorts i nya av detta arbete. konstateras att detta femåriga arbete portföljbolag tillsammans med Nordic Utfästelser till redan befintliga har varit framgångsrikt. I fallet med Capital, Triton, Cinven och Permira. samarbetspartners innefattar bland Norrporten – ett av Sveriges största En direktinvestering har även annat EQT, FSN och Creandum. I fastighetsbolag – kan avkastningen genomförts med en ny samarbetspart- raden av nya samarbetspartners summeras till runt 15 procent varje år, ner, fondbolaget PAI Partner. Vanligt- återfinns exempelvis Cinven, Permira under 15 år. vis bygger den här typen av investe- och HgCapital. Sammantaget innefat- Sammantaget har en stor mängd ring på att man är befintlig investerare tar årets fondutfästelser såväl lokala, innehav avyttrats samtidigt som en i fondbolaget. AP6 har inte utfäst europeiska som globala aktörer. ny portfölj av investeringar har byggts kapital till PAI Partner men deltar upp. Den årliga avkastningen på det likväl som investerare i ett av fondens

Investeringar

sysselsatta kapitalet har för de se- bolag. Ett långsiktigt relationsbygnaste fem åren varit 9,8 procent. gande i kombination med AP6:s breda i Secondary

transaktionskompetens möjliggjorde Under året har också ett antal seinvesteringen. condary-transaktioner genomförts. Befintliga andelar i tre olika fonder har förvärvats direkt från Andra AP-fonden. Vidare har kapital utfästs till Alpinvests secondary-fond, med vilken även en co-investering genomförts i samband med fondens första investering.

Sjätte AP-fonden 2016 | 3

Bilaga 7

>> RESULTATRÄKNING

Resultaträkning

MSEK Not 2016 2015

Investeringsverksamheten

Nettoresultat noterade aktier och andelar 348 796 Nettoresultat onoterade aktier och andelar 2 1 170 1 976 Aktieutdelning 308 225 Övriga finansiella intäkter och kostnader 3 1 –3 Förvaltningskostnader 4,6 –60 –80 Gemensamma kostnader 5,6 –45 –47

Årets resultat 1 722 2 867

40 | Sjätte AP-fonden 2016

Bilaga 7

BAL ANSRÄKNING <<

Balansräkning

MSEK Not 2016-12-31 2015-12-31

TILLGÅNGAR

Placeringstillgångar

Aktier och andelar i noterade bolag och fonder 7,8 3 719 1 966 Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder 7,9 14 899 18 602 Övriga räntebärande värdepapper 7,10 9 773 5 192

Summa placeringstillgångar 28 391 25 760

Fordringar och andra tillgångar

Derivat för valutasäkring 55 242 Övriga kortfristiga fordringar 11 161 1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 119 63 Likvida medel 7 365 401

Summa fordringar och andra tillgångar 700 707

SUMMA TILLGÅNGAR 29 091 26 467

FONDKAPITAL OCH SKULDER

Fondkapital

Grundkapital 10 366 10 366 Balanserat resultat 16 050 13 184 Årets resultat 1 722 2 867

Summa fondkapital 28 138 26 417

Kortfristiga skulder

Derivat för valutasäkring 365 25 Upplupna kostnader 14 72 21 Övriga kortfristiga skulder 15 516 4

Summa kortfristiga skulder 953 50

SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER 29 091 26 467

Sjätte AP-fonden 2016 | 41

Bilaga 7

>> NOTER

Noter

Alla siffror anges i miljoner kronor om inget annat anges.

innehavet. I samtliga fall beaktas händelser som inträffat mellan Not 1 Redovisningsprinciper tidpunkten för transaktionen och rapporteringstillfället.

Diskonterat kassaflöde Sjätte AP-fonden (AP6) följer det regelverk som finns i Lagen Denna metod utgår från att värdera bolaget baserat på ett (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Denna lag trädde i kraft 1 janu- diskonterat framtida löpande kassaflöde. Avdrag görs därefter av ari 2001. Årsredovisningen har upprättats enligt god redovisnings- aktuell räntebärande nettoskuld. De framtida flödena nuvärdesbesed. Till följd av den lag som styr AP6, ska samtliga placeringar räknas baserat på en riskjusterad ränta. Det avkastningskrav som värderas till verkligt värde i AP6:s redovisning. Det har inte skett används i modellen och därmed på investeringen skall motsvara några förändringar i Fondens redovisningsprinciper under 2016. genomsnittlig förväntad avkastning på marknaden för en portfölj med motsvarande risknivå och tidshorisont. I de fall som investe- Redovisning enligt IFRS ringen vid värderingstillfället ännu inte påvisar ett positivt kassa- IFRS är ett regelverk som är internationellt accepterat och AP6 flöde och det inte finns en gjord alternativ värdering med ett mer utvärderar därför löpande de förändringar som sker på detta om- rättvisande värde, görs en mer försiktig bedömning av bolagets råde. AP6 uppfyller kraven för att definieras som ett investment- värde. Investeringens marknadsvärde motsvarar då oftast dess företag enligt IFRS 10. För varje enskild standard avgör Fonden anskaffningsvärde eller lägre. vad som är tillämpligt och därefter bedöms vilka uppgifter som ska presenteras för att en extern läsare ska få en rättvisande bild Substansvärdemetoden samtidigt som årsredovisningen ska hållas överskådlig. Bedöm- Denna metod lämpar sig väl för fastighets- eller finansbolag där ningen är att årets resultat överensstämmer med IFRS. I likhet värdena främst utgörs av nettotillgångar. Därefter beaktas även med övriga AP-fonder upprättas ingen separat kassaflödesanalys i jämförbara noterade bolags värdering vad gäller premie alternativt årsredovisningen vilket är det enda undantaget från IFRS. rabatt på substansvärdet.

Redovisning och värdering av onoterade värdepapper Multipelvärdering AP6 värderar samtliga innehav löpande till verkligt värde och Denna värderingsmetod är vanligast förekommande och baseras använder IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital ofta på multiplar såsom EV/EBITDA och EV/Sales. Multipelvärde- Valuation Board, www.privateequityvaluation.com) riktlinjer som ring är traditionellt sett enklare att genomföra på mognare bolag ramverk vid värderingen. Principiellt innebär detta att innehaven då det oftast finns fler noterade referensobjekt (peergroups) att ska redovisas till verkligt värde. Det ska noteras att det inte är ett tillgå. För enstaka mindre bolag kan det vara svårt att finna lämpkrav att följa dessa regler men då de är internationellt accepte- liga referensobjekt för en multipelvärdering. Detta föranleder ofta rade samt överensstämmer med hur övriga AP-fonder värderar en mer försiktig värdering som istället baseras på ett diskonterat sina onoterade innehav så har AP6 valt att följa dessa principer. kassaflöde alternativt priset enligt senaste investeringsrundan. Årsredovisningen är baserad på senast tillgängliga informa- Som en del av AP6:s värderingsprocess stresstestas investetion vilket för en del av fond- och direktinvesteringar innebär att ringarna i syftet att visa påverkan på värderingsintervallet vid olika värderingen utgörs av rapportering som avser tredje kvartalet. I scenarier. Visar investeringen stor volatilitet så gör AP6 en mer samtliga fall justeras därefter för de kassaflöden som inträffat restriktiv bedömning av värdet. fram till årsskiftet. För direktinvesteringar, där AP6 fastställer Omvärderingar av onoterade innehav redovisas under rubriken värderingen genom egna bedömningar, värderas samtliga bolag i ”Nettoresultat onoterade aktier och andelar” i resultaträkningen anslutning till årsskiftet. Tyngdpunkten läggs på de bolag som har och specificeras även i not 2. Föreligger däremot en stadigvarande materiella värden i relation till den totala portföljen. Värdering av och väsentlig värdeminskning (t ex konkurs) så görs en nedskrivonoterade innehav innehåller ett stort mått av bedömning varmed ning och då oftast med hela det investerade beloppet. Denna nedförändringar av gjorda antaganden kan påverka resultatet väsent- skrivning redovisas under rubriken ”Nettoresultat onoterade aktier ligt. I varje enskilt fall försöker AP6 avgöra vilken kombination av och andelar” i resultaträkningen och specificeras även i not 2. värderingsmetoder som är bäst lämpad i syfte att visa investering- Värderingar av innehav i fonder som investerar i onoterade ens verkliga värde. Följande värderingsmetoder används: företag baseras främst på erhållna värderingar per 31 december 2016 från respektive fond. För de innehav där AP6 ännu ej har Pris enligt senaste investeringsrundan erhållit värderingar som beaktat utvecklingen under det fjärde AP6 har investeringar där det föreligger tredjeparts transaktioner. kvartalet 2016 så har senast erhållna värdering justerats för Om sådana transaktioner skett under räkenskapsåret så utgör faktiska kassaflöden. detta en viktig del vid värderingen. Beaktas görs även de emis- Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på sioner där endast befintlig ägarkrets deltar (så kallade internrun- affärsdagen. dor). I de fall där internrundor indikerar en nedvärdering görs en Konvertibla lån ingår i posten ”Aktier och andelar i onoterade mer detaljerade analys och om det är så att bolaget försökt få in bolag och fonder” och redovisas till upplupet anskaffningsvärde. extern part men misslyckats så kan detta indikera att intresset för Med anskaffningsvärde på fond avses alla utbetalningar som bolaget är mycket litet. I dessa fall övervägs en nedvärdering av gjorts, exklusive externa förvaltningskostnader. Externa förvalt-

42 | Sjätte AP-fonden 2016

Bilaga 7

NOTER <<

ningskostnader kostnadsförs och redovisas som en del av årets Förvaltningskostnader orealiserade värdeförändring inom not 2. Det totala beloppet AP6:s förvaltningskostnader delas upp på externa respektive interanges också i löptext i not 4. na förvaltningskostnader samt gemensamma kostnader. Externa Värdeförändringar på onoterade värdepapper, såväl realisera- förvaltningskostnader som avser förvaltningsavgifter för noterade de som orealiserade, redovisas över resultaträkningen och ingår i och onoterade innehav, redovisas som en löpande kostnad över årets resultat. Det realiserade resultatet består av skillnaden mel- resultaträkningen. Inga förvaltningsavgifter eller förvärvskostnader lan försäljningsintäkt och bokfört värde vid avyttringstidpunkten. I aktiveras på investeringarna det realiserade resultatet ingår också nedskrivningar av bokförda Interna förvaltningskostnader, som främst avser kostnader för värden vilket kan uppkomma vid exempelvis en konkurs. AP6:s egen personal som arbetar inom investeringsverksamheten, AP6 hanterar vissa investeringar genom renodlade så kall- kostnadsförs löpande tillsammans med gemensamma kostnader lade holdingbolag. När holdingbolagets innehav säljs så återförs som främst avser personalkostnader för vd och gemensamma anskaffningsvärdet hos AP6 när utdelning erhålls från bolaget. För specialistfunktioner samt kostnader för lokaler, IT och allmänna att ge en rättvisande bild av verksamheten så redovisas dessa kontorsomkostnader. utdelningar inom det realiserade resultatet. I det fall holdingbola- Interna och externa förvaltningskostnader särredovisas i not get inte kan dela ut hela likviden så värderas bolaget till substans- 4 och 5. värdet. Därefter minskar värdet successivt med de utdelningar Prestationsbaserade ersättningar ingår ej i externa förvaltsom erhålls vilka hos AP6 redovisas som försäljningsintäkt. AP6 ningskostnader utan reducerar realisationsresultatet för den har endast ett fåtal holdingbolag kvar i strukturen varmed inga tillgång som förvaltats. Några sådana har inte utgått under 2016. materiella belopp kommer att behöva redovisas såsom ovan.

Övriga redovisningsprinciper

Redovisning och värdering av noterade värdepapper Koncernredovisning har ej upprättats då aktier och andelar i dot- De tillgångar i vilka fondmedel placerats upptas i årsredovisningen terbolag ska värderas till verkligt värde. till verkligt värde. AP6 är en myndighet och således ingen juridisk person och Det verkliga värdet baseras på noterade priser vid markna- därmed inte heller ett moderföretag. dens stängning på årets sista handelsdag. Transaktioner som Fordringar upptas till det belopp som de beräknas inflyta till. avser avista, options-, termins- och swapavtal redovisas vid den Skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Inventarieantidpunkt då de väsentliga riskerna och rättigheterna övergår skaffningar kostnadsförs löpande. mellan parterna, det vill säga affärsdagen. Denna princip omfat- Realiserat respektive orealiserat resultat redovisas netto i tar transaktioner på penning- och obligationsmarknaden samt resultaträkningen. Bruttovärden anges i not. aktiemarknaden. AP6 är befriad från inkomstskatt och verksamheten är inte Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inklude- momspliktig. Däremot förvärvsbeskattas Fonden avseende utländrar courtage och andra direkta kostnader i samband med köpet. ska varor och tjänster. Ingående moms får inte lyftas utan utgör en Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster har genom- kostnad i verksamheten. snittsmetoden använts. Fondkapitalet består av grundkapital och balanserade vinstme- Värdering sker i första hand till senaste betalkurs under årets del. Grundkapitalet består av en överföring från de tidigare 1:a–3:e sista handelsdag. Fondstyrelserna samt 366 Mkr som återstod från avvecklingssty- Om det vid särskilda förhållanden på viss marknad bedöms relsen för Fond 92–94. På AP6 åligger inga krav på inbetalningar att slutkursen (betalkurs) inte är representativ kan kurs vid annan till eller utbetalningar från pensionssystemet. tidpunkt ligga till grund för beräkning av det verkliga värdet. Positioner i derivatinstrument värderas till verkligt värde och Närstående redovisas under samma balanspost som respektive instruments Definieras som de företag eller fonder som AP6 äger minst 20% underliggande tillgångsslag. av och/eller i vilka man har ett betydande inflytande. Närstående Värdeförändringar, såväl realiserade som orealiserade, redovi- anses också de nyckelpersoner som har en ledande ställning. sas över resultaträkningen och ingår i årets resultat. Ägarandelar avseende företag och fonder redovisas under not 9. Med realisationsresultat menas skillnaden mellan försälj- Ersättning till ledande befattningshavare redovisas under not 6. ningsintäkt och anskaffningskostnad. Realisationsresultat avser Ersättningarna har utvärderats av extern konsult och slutsatsen är resultat som uppkommit vid försäljning av placeringstillgångar. att ersättningarna anses som rimliga och i enlighet med regeringens riktlinjer. Samtliga transaktioner mellan företag och fonder Redovisning och värdering av räntebärande värdepapper är genomförda på marknadsmässiga grunder som ett led inom Omfattningen av placeringar i räntebärande värdepapper varierar investeringsverksamheten. i takt med förändringen i fondens likviditetsreserv där storleken beror på köp och försäljning av innehav. Vid köp av räntebärande Utfästelser till investeringar värdepapper redovisas tillgången i balansräkningen under posten Vid en investering i en private equity-fond görs en avtalsmässig övriga räntebärande värdepapper. Finns det vid anskaffningstillfäl- utfästelse att investera ett visst kapital. Kapitalet investeras efter let en upplupen ränta så redovisas denna som en upplupen intäkt. hand och utbetalningen görs i takt med investeringarna. Skillna- För samtliga räntebärande värdepapper som fonden investerar i, den mellan utfäst kapital och utbetalat kapital, med tillägg av bortsett från rena kontoplaceringar typ deposits, finns noterade eventuellt återinvesteringsbart belopp, återfinns som ett åtagande kurser att tillgå. Då Fondens samtliga tillgångar skall marknads- och presenteras i not 16. värderas redovisas förändringen av marknadsvärdet i resultatet för noterade tillgångar. Upplupna räntor på instrumenten redovisas i resultaträkningen på raden ”Övriga finansiella intäkter och kostnader” och specificeras i not 3.

Sjätte AP-fonden 2016 | 43

Bilaga 7

>> NOTER

Not 2 Nettoresultat onoterade aktier och andelar Not 4 Förvaltningskostnader

2016 2015 2016 2015

Realiserat Externa förvaltningskostnader

Intäkter vid avyttring 10 411 1 388 Noterade innehav 13 21 Investerat kapital –5 485 –1 375 Interna förvaltningskostnader Återföring av tidigare bokförda värdeför- Personalkostnader 40 37 ändringar avseende avyttrade innehav –4 946 121 Juridikkonsulter 0 2 Årets nedskrivningar – –39 Övriga externa tjänster 3 15 Återföring av tidigare bokförda värdeför- Resekostnader m.m. 2 2 ändringar avseende nedskrivna innehav – 36 Debiterad moms 1 2 –20 131 Övriga kostnader 1 1

Totalt 60 80

Orealiserat

Årets värdeförändring på orealiserade innehav 1 280 1 997 Liksom föregående år har inga prestationsbaserade kostnader Valutakursdifferens –90 –152 utgått. Externa förvaltnings- och förvärvskostnader hänförliga till 1 190 1 845 innehav i onote rade fonder och företag uppgår till 255 MSEK (166) respektive 12 MSEK (–). Vid utgången av året har samtliga Totalt 1 170 1 976 förvaltningskostnader kostnadsförts och belastats resultaträkningen. Dessa redovisas inom årets värdeförändring på orealiserade innehav i not 2.

Not 3 Övriga finansiella intäkter och kostnader

2016 2015

Ränteintäkter 28 23 Räntekostnader –31 –26 Valutakursdifferens 4 0

1 –3

44 | Sjätte AP-fonden 2016

Bilaga 7

NOTER <<

Samtliga anställda omfattas av kollektivavtal mellan Bank- Not 5 Gemensamma kostnader institutens Arbetsgivareorganisation (BAO) och Jusek/Civilekonomernas Riksförbund/Sveriges Ingenjörer för akademiker (SACO).

2016 2015

Lön och förmåner Personalkostnader 28 27 Lön, arvoden och förmåner till styrelse, vd, övriga ledande befatt- Lokalkostnader 6 5 ningshavare samt övriga anställda framgår av tabellen på sidan 46. IT-kostnader 4 6 Ersättning till ledande befattningshavare särredovisas under egen Externa tjänster 1 1 rubrik. Förvaltningskostnader 1 1 Resekostnader m.m. 0 1 Pensioner Debiterad moms 2 3 Ledningsgruppen, inklusive vd, har rätt till pension vid 65 års ålder och årliga premiebetalningar har g jorts med ett belopp Övriga kostnader 3 3 motsvarande 30 % av pensionsgrundande lön. Totalt 45 47 AP6 har inte något åtagande om framtida pension och pensionsvillkor. I gemensamma personalkostnader ingår kostnader för vd och affärssupportorganisationen. Avgångsvederlag Anställningsvillkor förhandlas individuellt. Vid uppsägning från AP6:s sida tillämpas en uppsägningstid på högst sex månader I förvaltningskostnader ingår ersättningar med oförändrad lön och övriga förmåner. Enligt styrelsens riktlinjer till revisionsföretag med: kan befattningshavaren få avgångsvederlag motsvarande högst 18 månadslöner, men AP6:s policy är avgångsvederlag motsvaran- 2016 2015 de högst sex månadslöner. Undantag från denna policy kan bestå Revisionsuppdrag av äldre ingångna avtal. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis PwC 0,8 0,7 och utgörs av den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Totalt 0,8 0,7 Reducering sker för annan ersättning som erhålls under den tid som avgångsvederlaget utbetalas.

Uppdrag till revisionsföretag har i år liksom föregående år endast utgjorts av lagstadgad revision. Incitamentsprogram AP6 har i övrigt inte något incitamentsprogram, vare sig för ledande befattningshavare eller för övriga anställda.

Beslut om arvoden och ersättningar Not 6 Personal Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor till vice Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter. för ledande befattningshavare Utöver styrelsearvoden har ingen ersättning betalats till AP6:s Under 2009 gav regeringen ut nya riktlinjer för anställningsvillkor styrelse. för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Riktlinjerna omfattar Styrelsen fastställer årligen verkställande direktörens lön och bland annat borttagande av rörliga ersättningar, begränsningar i personalens generella löneutveckling samt eventuellt incitamentspensionsförmåner samt reglering av pensionsålder. Riktlinjerna program. Något sådant finns dock inte hos AP6. omfattar även övriga anställda med undantaget att det är möjligt att utge rörlig ersättning till anställda förutom ledande befattnings - Ersättning till styrelse havare, detta tillämpas dock inte av AP6 som inte har några Under 2016 utbetald ersättning till styrelseledamöter särredovisas rörliga ersättningar. Som ledande befattningshavare definieras enligt följande; Ebba Lindsö 100 000 kronor, Per Strömberg befattningshavare som ingår i AP6:s ledningsgrupp. Styrelsens 75 000 kronor, Henrik Dagel 50 000 kronor, Katarina Bonde riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare och 37 500 kronor (avslutat uppdrag 30 september), Urban Lindskog övriga anställda på AP6 finns publicerad på www.apfond6.se. 50 000 kronor och Catrina Ingelstam 12 500 kronor (ny ledamot från 1 oktober).

Tillämpade regler för ersättningar och förmåner under 2016

Styrelsen beslutar om den totala årliga lönejusteringen samt even- Ersättning till ledande befattningshavare tuell rörlig ersättning. För 2016 har en jämförelse av ersättningar Löner och ersättningar, pensionskostnad samt övriga förmåner genomförts mot jämförbara institut, företag och fonder. Styrelsen ska enligt regeringens riktlinjer särredovisas också för andra bedömer, baserat på denna jämförelse, att ersättningar och för- ledande befattningshavare än vd. måner till AP6:s ledande befattningshavare och övriga anställda är rimliga, måttfulla och konkurrenskraftiga. Jämförelsen finns redovisad på sidan 32 och på www.apfond6.se.

Sjätte AP-fonden 2016 | 45

Bilaga 7

>> NOTER

Som ledande befattningshavare särredovisas vd och övriga

2016 2015

ledningsgruppen vid utgången av 2016; Karl Swartling, Margareta Alestig Johnson, Jonas Lidholm, Karl Falk, Mats Lindahl, Lön och arvoden Ulf Lindqvist och Henrik Dahl. Styrelseordförande 0,1 0,1 Totalt utbetalda löner och ersättningar särredovisas i nämnda Styrelsen exkl. ordförande 0,2 0,2 ordning enligt följande: 3,1 MSEK, 2,1 MSEK, 1,7 MSEK, Verkställande direktör 3,1 3,0 1,7 MSEK, 1,9 MSEK, 1,6 MSEK och 1,5 MSEK. Ledningsgruppen Pensioner exklusive löneskatt särredovisas enligt följande: exkl. verkställande direktör 10,5 10,4 0,9 MSEK, 0,6 MSEK, 0,5 MSEK, 0,5 MSEK, 0,5 MSEK, 0,5 Övriga anställda 25,1 23,1 MSEK och 0,5 MSEK. Utöver lön, andra ersättningar och pension har förmåner Totalt 39,0 36,8 erhållits enligt följande: 1 TSEK, 17 TSEK, 17 TSEK, 12 TSEK, 25 2016 2015 TSEK, 1 TSEK och 25 TSEK.

Övriga förmåner

Verkställande direktör 0,0 0,0

2016 2015

Ledningsgruppen Medelantal anställda Män 17 17 exkl. verkställande direktör 0,1 0,1 Kvinnor 14 15 Övriga anställda 0,4 0,4

31 32 Totalt 0,5 0,5

2016 2015

Antal anställda per 2016-12-31 Män 17 16 Kvinnor 15 15 Pensionskostnader Styrelseordförande – –

32 31

Styrelsen exkl. ordförande – – Verkställande direktör 0,9 0,9 Styrelsen Män 3 3 Ledningsgruppen exkl. verkställande Kvinnor 2 2 direktör 3,1 3,0

5 5 Övriga anställda 7,9 7,5

11,9 11,4

Ledningsgrupp Män 6 6

Sociala kostnader inkl löneskatt

Kvinnor 1 1

exklusive pensionskostnader 15,5 14,4

7 7

Personalkostnader - Totalt 66,9 63,1

46 | Sjätte AP-fonden 2016

Bilaga 7

NOTER <<

Not 7 Finansiella tillgångar och skulder per kategori

Värderade till Derivat till

verkligt värde via verkligt värde via Låne- och övriga Summa

2016 resultaträkningen resultaträkningen fordringar/skulder redovisat värde Verkligt värde

Finansiella tillgångar till verkligt värde 18 618 55 235 18 908 18 908 Övriga omsättningstillgångar – – 280 280 280 Kortfristiga placeringar 9 538 – – 9 538 9 538 Kassa och bank 365 – – 365 365

Summa finansiella tillgångar 28 521 55 515 29 091 29 091

Leverantörsskulder – – 3 3 3 Övriga skulder – 365 586 951 951

Summa finansiella skulder – 365 589 954 954

Värderade till Derivat till

verkligt värde via verkligt värde via Låne- och övriga Summa

2015 resultaträkningen resultaträkningen fordringar/skulder redovisat värde Verkligt värde

Finansiella tillgångar till verkligt värde 20 568 242 104 20 914 20 914 Övriga omsättningstillgångar – – 64 64 64 Kortfristiga placeringar 5 088 – – 5 088 5 088 Kassa och bank 401 – – 401 401

Summa finansiella tillgångar 26 057 242 168 26 467 26 467

Leverantörsskulder – – 2 2 2 Övriga skulder – 25 23 48 48

Summa finansiella skulder – 25 25 50 50

Not 8 Aktier och andelar i noterade bolag och fonder

Innehav Antal andelar Kapitalandel, % Röstandel, % Marknadsvärde, MSEK

Aktier

Castellum 13 600 583 5,0 5,0 1 699 Tobii 4 000 630 4,5 4,5 273

Fonder

Lannebo Micro Cap 479 473 1 747

Totalt 3 719

Erlagt courtage uppgår under 2016 till cirka 0,7 MSEK (0).

Sjätte AP-fonden 2016 | 47

Bilaga 7

>> NOTER

Not 9 Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder

I de fall där AP6 äger mer än 50 % av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande i ett bolag anges också samtliga investeringar gjorda på den nivån samt deras röstandel och kapitalandel. Organisationsnummer respektive säte anges ej för utländska innehav.

Organisations- Styrelsens Antal Röstandel Kapitalandel

Bolag Investering nummer säte andelar % %

Amplico Kapital AB* 556703-3161 Göteborg 5 000 000 100,0 100,0 AP Partnerinvest Sec AB* 556754-2583 Göteborg 100 000 100,0 100,0 AP Partnerinvest Sport AB* 556736-6934 Göteborg 90 001 90,0 90,0 AP Riskkapital AB* 556711-0407 Göteborg 1 000 100,0 100,0 Aumar AB 556631-5932 Göteborg 11 190 69,5 69,5 Gar Förvaltnings AB* 556312-2968 Göteborg 10 000 100,0 100,0 Industrial Equity (I.E.) AB 556599-9702 Göteborg 1 000 100,0 100,0 Accumulate AB 24,8 24,8 Applied Nano Surfaces Sweden AB 18,8 18,8 Bokadirekt i Stockholm AB 28,2 28,2 CombiQ AB 19,9 19,9 Flexion Mobile Ltd 11,6 11,6 FPV Holding AB (Apotea) 99,2 99,2 myFC Holding AB 2,5 2,5 Noda Intelligent Systems AB 44,0 44,0 The Local Europe AB 23,3 23,3 Yanzi Networks AB 18,2 18,2 Iqube Holding AB 556676-0764 Stockholm 226 889 13,2 13,2 Johanneberg Campusbo AB 556658-6730 Göteborg 800 80,0 80,0 Johanneberg Campusbo KB 969704-9451 Göteborg n/a 79,2 Krigskassa Blekinge AB 556709-7992 Ronneby 30 000 50,0 50,0 NCS Invest AB (Aibel) 556914-7530 Stockholm 360 000 36,0 36,0 Neqst 3 AB 556920-9504 Stockholm 38 075 26,8 26,8 Neqst Partner 3 AB 556920-9470 Stockholm 23 101 18,1 18,1 NetSys Technology Group Holding AB* 556550-2191 Mölndal 100 000 100,0 100,0 Nordia Innovation AB 556228-6855 Stockholm 6 357 197 3,5 3,5 NsGene A/S 403 585 n/a n/a Primelog Holding AB 556680-6914 Stockholm 331 552 53,4 53,4 ARRIGO Logistics Consultants AB * 100,0 100,0 Financial Industrial (FIND) Consulting AB * 100,0 100,0 Pagero AB 7,5 7,5 Primelog Services AB * 100,0 100,0 Primelog Intressenter AB 556727-5135 Stockholm 224 11,5 11,5 Salcomp Holding AB 556868-7999 Stockholm 225 000 45,0 45,0 SLS Invest AB 556730-2038 Stockholm 500 100,0 100,0 Gyros Protein Technologies Holding AB 54,5 54,5 Light Sciences Oncology, Inc. 21,7 21,7 Medical Vision AB 86,5 86,5 OpGen Inc. 1,4 1,4 Vega Ronneby AB 556762-7798 Ronneby 2 017 365 25,0 25,0 Yanzi Networks AB 556580-9554 Stockholm 1 752 35,5 35,5

48 | Sjätte AP-fonden 2016

Bilaga 7

NOTER <<

Röstandel Kapitalandel

Co-investeringar Investering % %

Adagio Co-Invest L.P. Allegro n/a 6,1 Atos Medical Co-Invest SCSp Atos Medical n/a 10,2 Cinven Allegro Limited Partnership Allegro n/a 5,5 EQT Auris Co-Investment L.P. Sivantos n/a 3,8 EQT Auris II Co-Investment L.P. Sivantos n/a 4,2 EQT Dynamite2 Co-Investment L.P. Sitecore n/a 6,1 EQT Kfzteile24 Co-Investment L.P. Kfzteile24 n/a 33,3 EQT Kiwi Co-Investment L.P. Kuoni Travel n/a 10,4 EQT Yellow Maple Co-Invest L.P. Bureau Van Dijk n/a 11,2 Farfalle L.P. Fläkt Wood Group n/a 100,0 FSN Capital IV Netcompany Co-Investment LP Netcompany n/a 58,3 FSN Capital Project Growth Co-Investment LP Bygghemma n/a 34,3 HgCapital Gabriel Co-Invest L.P. Visma n/a 12,1 NC Alexander Co-Invest, L.P. Lindorff n/a 13,1 NC Alexander 2 Co-Invest, L.P. Lindorff n/a 30,0 NC Mighty Co-Invest Beta, L.P. eResearch Technology n/a 18,6 Nordic Capital VIII UF Co-Invest Beta, L.P. Unifeeder n/a 23,3

Totalt anskaffningsvärde på aktier och andelar i bolag uppgår till 6 453 MSEK (8 457).

I de fall namnet på den legala enheten genom vilken fondinvesteringen gjorts inte speglar den faktiska investeringen så anges namnet inom parentes.

Kapitalandel Anskaffnings-

Fonder Organisationsnummer Styrelsens säte % värde

Accent Equity 2003 KB 969694-7739 Stockholm 65,6 125 Accent Equity 2012 L.P. 10,0 163 AE Intressenter KB (Accent Equity 2008, L.P.) 969724-7873 Järfälla 100,0 221 AEP 2003 KB 969694-5196 Stockholm 15,8 0 Atomico IV (Guernsey) L.P. 61,5 44 Auvimo AB 556587-9565 Göteborg 100,0 0 Auvimo KB 969621-7729 Göteborg 100,0 21 Axcel IV K/S 2 9,7 120 Bridgepoint Europe V L.P. 2,5 254 CapMan Buyout VIII Fund B KB 969705-5342 Stockholm 100,0 199 CapMan Buyout IX Fund A L.P. 8,5 140 CapMan Equity Sweden KB 969683-1321 Stockholm 96,5 63 CapMan Technology Fund 2007 B KB 969720-4288 Stockholm 100,0 63 Carlyle Europe Partners IV L.P. 2,7 419 Chalmers Innovation Seed Fund AB 556759--5003 Stockholm 23,7 27 Creandum Advisor AB 556644-0300 Stockholm 34,0 1 Creandum I Annex Fund AB 556759-5623 Stockholm 49,2 4 Creandum II KB 969708-0274 Stockholm 98,5 114 Creandum III L.P. 18,6 141 Creandum IV L.P. 13,9 22 Creandum KB 969690-4771 Stockholm 49,3 3 Crown Global Secondaries IV PLC n/a 14

Sjätte AP-fonden 2016 | 49

Bilaga 7

>> NOTER

Kapitalandel Anskaffnings-

Fonder (forts) Organisationsnummer Styrelsens säte % värde

Cubera VI L.P. 9,0 1 Cubera VII L.P. 15,0 96 EQT IV (No. 1) L.P. 2,4 0 EQT V (No. 1) L.P. 3,5 292 EQT VI (No. 1) L.P. 1,6 450 EQT VII (No. 1) L.P. 2,3 310 EQT Expansion Capital II (No. 1) L.P. 4,2 81 EQT Mid Market (No. 1) Feeder L.P. 8,1 410 EQT Opportunity (No. 1) L.P. 18,8 42 Eurazeo Capital II SCSp 2,9 22 Femfond KB (Nordic Capital V, L.P.) 969687-5062 Stockholm 100,0 48 FSN Capital IV L.P. 7,1 221 FSN Capital V LP 4,4 28 Fyrsikten KB (Nordic Capital VI, L.P) 969712-1029 Stockholm 100,0 124 HealthCap Annex Fund I-II KB 969690-2049 Stockholm 38,9 159 HealthCap III Sidefund KB 969699-4830 Stockholm 22,7 0 HitecVision IV L.P. 1,4 14 HitecVision V L.P. 0,8 29 InnKap 2 Partners KB** 969661-4735 Göteborg 5,9 0 Intera Fund I KY 12,0 61 Intera Fund II KY 10,0 96 Intera Fund III KY 10,0 34 IT Provider Fund IV KB 969687-5468 Stockholm 59,1 2 Nordic Capital V L.P. 3,3 37 Nordic Capital VI Alpha L.P. 5,7 199 Nordic Capital VII Alpha L.P. 2,6 480 Nordic Capital VII Beta, L.P. 2,8 385 Nordic Capital VIII Beta, L.P. 4,4 393 Northern Europe Private Equity KB (EQT III UK (No. 7) L.P.) 969670-3405 Stockholm 69,1 0 Northzone VII, L.P. 8,0 118 Northzone VIII, L.P. 7,9 38 Norvestor V, L.P. 8,5 33 Norvestor VII, L.P 7,4 75 Permira VI L.P. 1,4 44 Scope Growth II L.P. 24,1 140 Scope Growth III L.P. 16,7 70 Silverfleet Capital Partners II L.P. 6,6 61 Sustainable Technologies Fund I KB** 969734-9620 Stockholm 100,0 59 Swedestart Tech KB** 969674-7725 Stockholm 20,6 1 Triton Fund IV L.P. 1,3 110 Valedo Partners Fund I AB 556709-5434 Stockholm 25,0 39

Totalt fonder 6 960

Totalt anskaffningsvärde 13 413

TOTALT MARKNADSVÄRDE 14 899

* Bolaget är vilande. ** Bolaget är under likvidation.

50 | Sjätte AP-fonden 2016

Bilaga 7

NOTER <<

Not 10 Övriga räntebärande värdepapper Not 13 Skulder till kreditinstitut

2016 2015 2016 2015

Dagslån – 300 Beviljad kreditlimit 1 500 2 000 Korta räntebärande värdepapper 9 538 4 788 Outnyttjad del –1 500 –2 000 Lån till onoterade bolag 235 104 Utnyttjat kreditbelopp 0 0

Totalt 9 773 5 192

Utnyttjat kreditbelopp ses som en kortfristig och tillfällig finansiering med en uppskattad förfallotidpunkt inom ett år. Not 11 Övriga kortfristiga fordringar Beviljad kreditlimit inom koncernkontostrukturen uppgår till 1,5 miljarder kronor.

2016 2015

Affärer som ej gått i likvid 156 – Not 14 Upplupna kostnader Övrigt 5 1

Totalt 161 1 2016 2015

Upplupen räntekostnad 5 – Upplupen management fee 58 15 Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övrigt 9 6

Totalt 72 21

2016 2015

Upplupna ränteintäkter 73 47

Not 15 Övriga kortfristiga skulder

Förutbetald management fee 30 10 Övriga förutbetalda kostnader och intäkter 16 6 2016 2015

Totalt 119 63

Affärer som ej gått i likvid 511 – Leverantörsskulder 3 2 Övrigt 2 2

Totalt 516 4

Not 16 Ansvarsförbindelser och utfästelser

2016 2015

Ansvarsförbindelser 199 773 Åtagande - utfäst, ännu ej utbetalat kapital 11 065 6 817

Totalt 11 264 7 590

Göteborg den 22 februari 2017

Ebba Lindsö Per Strömberg Styrelseordförande Vice styrelseordförande

Henrik Dagel Urban Lindskog Catrina Ingelstam Ledamot Ledamot Ledamot

Karl Swartling Verkställande direktör

Sjätte AP-fonden 2016 | 51

Bilaga 7

>> REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse

För Sjätte AP-fonden, org. nr 855104-0721

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN

Uttalanden Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjätte AP-fonden visningen och återfinns på sidorna 1-32. Det är styrelsen och den för år 2016. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 33–51 i detta verkställande direktören som har ansvaret för denna andra infordokument. mation. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig- denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande het med Lag (2000:193) om Sjätte AP-fonden och ger en i alla vä- avseende denna andra information. sentliga avseenden rättvisande bild av Sjätte AP-fondens finansiella I samband med vår revision av årsredovisningen är vårt ansvar ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat att läsa den information som identifieras ovan och överväga om för året enligt Lagen om Sjätte AP-fonden. informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredo- Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens visningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övriga delar. övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat fastställs. på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig Grund för uttalanden felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rap- Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing portera i det avseendet. (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoen- STYRELSENS OCH DEN VERKSTÄLLANDE de i förhållande till Sjätte AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige DIREKTÖRENS ANSVAR och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. bild enligt Lagen om Sjätte AP-fonden. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer

VÅR REVISIONSANSATS

är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller Revisionens inriktning och omfattning några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och eller på fel. bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rap- Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och porterna. Vi beaktade särskilt de områden där den verkställande verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheutgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händel- ten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om ser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande också beaktat risken för att styrelsen och den verkställande direk- direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten tören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Revisorns ansvar Vi anpassade vår revision för utföra en ändamålsenlig gransk- Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsrening i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som dovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, helhet, med hänsyn tagen till fondens struktur, redovisningspro- vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en cesser och kontroller samt den bransch i vilken fonden verkar. revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet Sjätte AP-fonden investerar direkt och indirekt i onoterade är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision innehav för att erhålla avkastning i första hand genom värdeök- som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att ning. I vår revision har vi fokuserat på de onoterade innehaven och upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan på de frågeställningar som finns för att säkerställa en korrekt redo- uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga visning av innehaven både i samband med förvärv och avyttringar om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekosamt under innehavstiden. nomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

52 | Sjätte AP-fonden 2016

Bilaga 7

REVISIONSBERÄTTELSE <<

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt Grund för uttalanden omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt revisionen. Dessutom: ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. −identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i Vi är oberoende i förhållande till Sjätte AP-fonden enligt god reårsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, visorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa enligt dessa krav. risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ända- Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och målsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande tillgångar enligt Lagen om Sjätte AP-fonden. av intern kontroll. Styrelsen ansvarar för Sjätte AP-fonden organisation och −skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll förvaltningen av Sjätte AP-fonden angelägenheter. Detta innefattar som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtbland annat att fortlöpande bedöma Sjätte AP-fonden ekonomiska gärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men situation och att tillse att Sjätte AP-fonden organisation är utforinte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. mad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Sjätte AP-fonden −utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som anekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betrygvänds och rimligheten i styrelsens och den verkställande direktögande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande rens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland −drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och den annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Sjätte AP-fonden verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser Revisorns ansvar eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltden väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är ning för Sjätte AP-fonden för räkenskapsåret 2016. otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slut- Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti satser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhål- kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda landen göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner −utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skephändelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. tisk inställning under hela revisionen. Granskningen av grundar Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane- sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och identifierat. förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR

Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna

OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande Uttalanden om ansvarsfrihet. Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Sjätte AP-fonden förvaltar. Vi har även Stockholm den 24 februari 2017 granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Sjätte AP-fonden för 2016. Magnus Svensson Henryson Sussanne Sundvall Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Sjätte AP-fonden 2016 | 53

Bilaga 8

Årsredovisning 2016

Sjunde AP-fonden

Organisationsnummer 802406-2302

Förvaltningsberättelse och med 75 års ålder är 33 % AP7 Aktiefond Under samma period har de privata premieoch 67 % AP7 Räntefond. Den fördelningen pensionsfonderna i genomsnitt gett en Sjunde AP-fondens uppdrag ligger sedan fast vid högre åldrar. AP7 Såfa avkastning på 8,8 %. I det svenska allmänna pensionssystemet kan väljas när som helst hos Pensionsmyndig- Risken (mätt som standardavvikelse under ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till heten, men den kan inte kombineras med den senaste 24-månadersperioden) har för premiepension och förvaltas i värdepappers- några andra fonder i premiepensionssystemet. AP7 Såfa varit 15,9 %, jämfört med 10,9 % för fonder efter individuella val av pensionsspa- genomsnittet för de privata premiepensionsrarna. Premiepensionssystemet administreras Tre statliga fondportföljer fonderna 1 . AP7 Såfas högre risk förklaras till av den statliga Pensionsmyndigheten. Sjunde Genom olika kombinationer av AP7 Aktiefond stor del av att andelen sparare över 55 år fort- AP-fonden, som också är en statlig myndighet, och AP7 Räntefond skapas också tre fond- farande är liten och att andelen AP7 Räntefungerar inom detta system på samma sätt portföljer med olika risknivåer. De tre statliga fond därmed också är liten. Framöver kan som ett fondbolag med förvaltning av värde- fondportföljerna är AP7 Försiktig, AP7 Balan- andelen AP7 Räntefond förväntas öka i takt pappersfonder. Sjunde AP-fondens verksam- serad och AP7 Offensiv. med att spararna i premiepensionssystemet het med kapitalförvaltning startade hösten blir äldre. 2000 i samband med att det första fondvalet AP7 Försiktig består av 33 % AP7 Aktiefond Sedan starten 2000 har förvalsalternativet 2 inom premiepensionssystemet ägde rum. och 67 % AP7 Räntefond gett en ackumulerad avkastning på 149,7 %, För de personer som avstår från att välja jämfört med 63,4 % för genomsnittet av de AP7 Balanserad består av 50 % AP7 någon annan fond i premiepensionssystemet privata premiepensionsfonderna. Detta inne- Aktiefond och 50 % AP7 Räntefond ska medlen av Pensionsmyndigheten placeras bär att förvalsalternativet har gett en genomi förvalsalternativet AP7 Såfa (statens årskulls- AP7 Offensiv består av 75 % AP7 Aktiefond snittlig årlig avkastning på 5,8 %, jämfört med förvaltningsalternativ). och 25 % AP7 Räntefond 3,1 % för de privata premiepensionsfonderna. Denna förvaltningsberättelse behandlar Sedan AP7 Såfas start i maj 2010 har den verksamheten i ”fondbolaget” Sjunde AP-fon- De statliga fondportföljerna är, var och en för ackumulerade avkastningen varit 149,2 %, den, inklusive de produkter Sjunde AP-fonden sig, fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten, jämfört med 69,6 % för de privata premie tillhandahåller via de två byggstensfonderna men de kan inte kombineras med några andra pensionsfonderna. AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. fonder i premiepensionssystemet. En typisk premiepensionssparare som sedan 2000 haft sitt kapital investerat hos Det statliga erbjudandet - produkterna Förvaltat kapital och avkastning Sjunde AP-fonden har fått en kapitalviktad Byggstensfonderna Förvaltat kapital 2016 avkastning på 9,4 % per år jämfört med mot- AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är de Under 2016 placerade Pensionsmyndigheten svarande siffra för inkomstindex/balansindex, byggstensfonder som övriga fyra AP7-pro- premiepensionsmedel för 2015 års pensions- som uppgår till 3,0 % per år. Kapitalviktad dukter skapas med. Fonderna tillförs årligen rätter. Inflödet av kapital genom köp av andelar avkastning anger genomsnittlig årlig utveckkapital, främst genom att Pensionsmyndig- i fonderna uppgick till 23,0 miljarder kronor ling för en genomsnittlig persons konto och heten fördelar nya årgångar av premie - (18,1 miljarder kronor 2015). Utflödet av kapital kan jämföras med räntan på ett bankkonto. pensionsmedel i fonder. För detaljerad infor- genom inlösen av andelar, främst på grund av En sparare som investerar i aktiemarknaden mation om utvecklingen för dessa fonder att premiepensionssparare bytte till andra förväntas ha en avkastning som överstiger en hänvisas till särskilda årsberättelser för fonder, uppgick till sammanlagt 6,2 miljarder ränteplacering. fonderna. kronor (4,2 miljarder kronor) under året. Vid utgången av 2016 förvaltade Sjunde Statens fondportföljer har under 2016 gett Direktval av byggstensfonderna AP-fonden sammanlagt 343,0 miljarder kronor följande avkastning: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är fullt ut (283,1 miljarder kronor 2015), varav 314,9 mil- AP7 Försiktig 6,1 % (51,4 % sedan valbara hos Pensionsmyndigheten och kan jarder kronor i AP7 Aktiefond, och 28,1 miljarder starten i maj 2010) också, till skillnad från AP7 Såfa och de stat- kronor i AP7 Räntefond. Ökningen av det liga fondportföljerna, kombineras med andra totala förvaltade kapitalet beror främst på AP7 Balanserad 8,8 % (74,7 % sedan fonder i premiepensionssystemet. inflöden till fonderna under året och en positiv starten i maj 2010) börsutveckling på de globala aktiemark - AP7 Såfa AP7 Offensiv 12,7 % (114,8 % sedan naderna under 2016. starten i maj 2010) AP7 Såfa är ingen fond utan en instruktion till Pensionsmyndigheten hur placeringar för Avkastning 2016 Byggstensfonderna AP7 Aktiefond och respektive sparare ska göras i byggstensfon- Under 2016 har uppgången på de globala AP7 Räntefond har under 2016 gett följande derna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 aktiemarknaderna fortsatt, vilket har lett till avkastning: Såfa består av AP7 Aktiefond och AP7 Ränte- positiv avkastning i de av Sjunde AP-fondens fond i olika proportioner som förändras över produkter som har aktieinslag. AP7 Aktiefond 16,5 % tiden enligt en livscykelprofil som grundas på AP7 Såfa har en livscykelprofil. Det innebär AP7 Räntefond 0,6 % spararens ålder. Fram till och med 55 års ålder att fördelningen mellan aktie- och ränteplacebestår AP7 Såfa av 100 % AP7 Aktiefond. ringar är olika för olika årskullar. Därför blir Deras jämförelseindex har gett en avkastning Mellan 56 års ålder och 75 års ålder trappas också avkastningen olika för sparare i olika på 16,5 % respektive 0,7 %. Ytterligare inforårligen andelen AP7 Aktiefond ned och ersätts åldrar. Den genomsnittlige Såfa-spararen har mation om AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond med AP7 Räntefond, så att fördelningen från under 2016 haft en avkastning på 15,5 %. ges i årsberättelserna för respektive fond.

1 Morningstar beräknar på AP7:s uppdrag ett index som återspeglar utvecklingen för fonder valbara på Pensionsmyndighetens fondtorg, exklusive AP7:s produkter. Indexet är kapitalviktat och inkluderar inte rabatter som fonderna lämnar i premiepensionssystemet. 19 | AP7 2 Premiesparfonden t o m maj 2010 och därefter AP7 Såfa.

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2016

Verksamheten och förvaltningsmodell, vilket resulterade i att som utgör grunden för AP7:s ägarstyrning. Resultat styrelsen under året beslutade om en vidare - Bolagen som agerar i strid med Paris avtalet Under 2016 uppgick Sjunde AP-fondens intäk- utveckling av förvalsalternativet genom en ny på olika sätt kan delas upp i två ter av rörelsen till 305,2 miljoner kronor (320,8 strategisk portfölj för AP7 Aktiefond. I och huvudgrupper: miljoner kronor 2015). De minskade intäkterna med den beslutade förändringen kommer beror på att den förvaltningsavgift som Sjunde riskspridningen i förvalsalternativet på sikt att Den ena gruppen består av klimatavtalsmot- AP-fonden tar ut ur de förvaltade fonderna är ökas, samtidigt som den totala risknivån sänks ståndare. Det är företag som öppet opponerar lägre än föregående år. Kostnaderna, inklusive för en 65-årig pensionssparare genom att sig mot, illegalt kringgår eller på annat sätt räntenetto, uppgick till 167,0 miljoner kronor exponeringen mot aktiemarknaden minskar. obstruerar nationell lagstiftning som ska im- (180,3 miljoner kronor). Resultatet blev således Genom den minskade risken förväntas också plementera de mål som satts i Parisavtalet. 138,2 miljoner kronor (140,5 miljoner kronor). spridningen i utfall mellan olika pensionsspa- Det balanserade resultatet vid årets slut var rare minska. Genom att minska användningen Den andra gruppen är klimatmålsförnekare. 355,3 miljoner kronor (217,1 miljoner kronor). av hävstång i förvaltningen (se vidare i årsbe- Dessa företag fortsätter att utvinna fossila Sjunde AP-fondens intäkter är helt beroende rättelsen för AP7 Aktiefond) skapas utrymme bränslen under omständigheter som medför av det förvaltade kapitalets storlek, medan kost - för omfördelning av marknadsrisk genom oförsvarligt höga miljörisker eller utvecklar naderna är det till ungefär hälften. De kapital- - exponering mot fler aktie- och tillgångsslag, storskaliga koldioxidintensiva projekt i strid 4 beroende kostnaderna utgörs av av gifter till - exponering mot så kallade faktorrisker och med de mål som satts i Parisavtalet. AP7:s externa kapitalförvaltare och till depåbanken. - dynamiskt risktagande 5 . åtgärder för att påverka bolagen kan bestå av Eftersom Sjunde AP-fondens intäkter beror Förändringen av den strategiska portföljen röstning, påverkansdialog, stämmoförslag på det förvaltade kapitalets storlek ska even- kommer att ske i flera etapper under en och svartlistning. I de fall problemen är så pass tuella överskott i kapitalförvaltningsverksam- treårsperiod. allvarliga att de anses kunna vara uteslutnings heten tillfalla premiepensionsspararna genom Initiativ togs också för att öka andelen grundande leder det till att AP7 säljer av sitt gradvis sänkning av förvaltningsavgifterna hållbarhets investeringar genom investering innehav och svartlistar bolaget. i de fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden. i en grön obligation i AP7 Räntefond, samt Förvaltningsavgifterna utgör Sjunde AP-fon- genom påbörjad upphandling av ett grönt Ägarstyrning är den ena delen av verksamhedens enda intäktskälla, och hur stora dessa aktivt mandat (se nedan). ten som påverkas. Den andra delen är investeintäkter blir beror helt på det förvaltade kapi- Inom kapitalförvaltningen har också uppringarna. I omställningen till ett koldioxid snålt talets storlek. Vid en kraftig och ihållande handlingar av indexförvaltare avslutats. Uppsamhälle kommer verksamheter som nedgång på aktiemarknaderna kan därför en handling av förvaltare inom private equity löser klimatproblem att ha goda affärsförutsituation uppstå då intäkterna minskar så pågår och slutförs under 2017. sättningar samtidigt som de gör påtaglig mycket att verksamheten inte kan bedrivas klimat nytta. De företagen är sannolikt ett av vidare utan att förvaltningsavgifterna höjs eller Ägarstyrning och hållbarhet näringslivets viktigaste bidrag för att samhället kostnaderna drastiskt sänks. För att minska Under året har betydande steg tagits för att ska kunna nå 2-gradersmålet. AP7 kommer denna risk har Sjunde AP-fondens styrelse vidareutveckla AP7:s arbete med hållbarhetsinom ramen för den aktiva förvaltningen beslutat att en buffert, motsvarande två gånger frågor. Grunden för utvecklingsarbetet har utforma ett mandat som investerar i bolag genomsnittet av de kommande fem årens pro- varit FN:s klimatmöte COP21 i Paris i november som bidrar till lösningen av klimatproblem. gnostiserade fasta kostnader, ska byggas upp. 2015, vilket resulterade i ett globalt klimatavtal. En uttalad ambition med det gröna aktie - Parisavtalet, vilket trädde i kraft i november Fokusområden 2016 mandatet är att bidra till att mätmetoderna 2016, har hitills tillträtts av 122 stater, däribland utvecklas för detta tillgångsslag. På lite sikt Kapitalförvaltning Sverige. Som universell ägare har Sjunde kan utvecklade mätmetoder göra det lättare Under 2016 slutfördes en genomgripande AP-fonden beslutat att vara med och driva att värdera olika hållbarhetsstrategier utifrån översyn av Sjunde AP-fondens förvalsalternativ integreringen av Parisavtalet i det normverk vilken klimatnytta de gör.

Nyckeltal för AP7:s produkter – översikt (%) Genomsnittlig Total risk Adminstration årsavkastning (standard- Inom det administrativa området har utveckling av fondens risksystem prioriterats. Under 2015-12-30 sedan start avvikelse – 2016-12-30 (2010-05-24) 24-mån) året togs också ett beslut att under 2017 byta kontorslokaler. En viktig anledning till lokal - AP7 Aktiefond 16,5 15,7 17,2 bytet är att det möjliggör förändrade arbets- AP7 Räntefond 0,6 1,8 0,5 sätt, vilket bland annat bedöms vara viktigt för AP7 Såfa 15,5 14,8 15,9 att hantera de förändringsprocesser som följer Privata fonder 8,8 8,3 10,9 av den nya strategiska portföljen. AP7 Försiktig 6,1 6,5 6,o Inom personalområdet har kompetens - AP7 Balanserad 8,8 8,8 8,9 utvecklingsfrågor givits fortsatt hög prioritet, AP7 Offensiv 12,7 12,3 13,0 liksom att utöka och effektivisera samarbetet mellan Sjunde AP-fondens olika avdelningar Avkastning för förvalsalternativet jämfört med genomsnittet och verksamhetsområden. Ett arbete för att för de privata premiepensionsfonderna (%) utveckla organisationen på lednings- och Ackumulerad Genomsnittlig Genomsnittlig medarbetarnivå inleddes också under året. avkastning årsavkastning årsavkastning Kontrollfunktioner sedan start sedan start senaste Inom risk och regelefterlevnad prioriterades år 2000 år 2000 10 åren frågor som rör Sjunde AP-fondens gemen- Förvalsalternativet 149,7 3 5,8 8,6 samma riskkultur, bland annat genom en ut- Privata fonder 63,4 3,1 4,7 ökad och förbättrad riskkartläggningsprocess.

3 Se not 1 4 Faktorinvestering innebär att man formar portföljer med avseende på en särskild egenskap, t ex värde eller kvalitet, vilken förväntas leda till en förbättrad riskjusterad avkastning över tid. AP7 | 20 5 Dynamiskt risktagande innebär att förändringar görs i tillgångsallokeringen för att reflektera förändrade marknadsomständigheter i termer av exempelvis tidsvarierande förväntad avkasting och risk. Detta görs i syfte att förbättra fondens risk- och avkastningsegenskaper över en längre tidshorisont.

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2016

Organisation administration, IT-drift, internrevision samt Styrning och kontroll

Ledning juridiska tjänster. Denna modell innebär att Styrelsens arbete

För den löpande verksamheten finns fyra det är en viktig uppgift för organisationen att Under 2016 har ingen förändring av samman-

lednings- och samordningsgrupper. fungera som en kvalificerad beställare och att sättningen i Sjunde AP-fondens styrelse skett.

För kapitalförvaltningen finns dels en place- ha en effektiv och fortlöpande kvalitets- och Styrelsen hade under 2016 sex ordinarie

ringskommitté, som består av tre personer kostnadskontroll över de utlagda uppdragen. sammanträden, samt ett extra sammanträde.

(verkställande direktören, chefen för förvalt- Styrelsen har inrättat ett arbetsutskott som

ning (tillika vice verkställande direktör) och Kommunikation och ägarstyrning består av ordföranden, vice ordföranden och

chefen för administration), dels en riskhante- verkställande direktören. Arbetsutskottet Sjunde AP-fonden bedriver ett aktivt arbete ringskommitté, som består av fyra personer beslutar i de frågor som styrelsen delegerar till för att fortlöpande utveckla informationen till (verkställande direktören, chefen för administ- arbetsutskottet, däribland exkludering av bolag icke-väljarna i premiepensionssystemet. Inom ration, riskansvarig och regelverksansvarig). Sjunde AP-fonden inte investerar i enligt området ägarstyrning hanteras frågor som rör Medlemmarna i placeringskommittén utgör Sjunde AP-fondens riktlinjer för ägarstyrning. hur Sjunde AP-fonden som aktieägare kan på- Sjunde AP-fondens ledande befattningshavare. Arbetsutskottet fungerar också som ersättverka de bolag vi investerar i att ta ansvar för För övergripande frågor som inte avser ningskommitté, vilken har till uppgift att säker hållbarhet, etik och god bolagsstyrning i sin kapitalförvaltningen finns en administrativ ställa att regeringens riktlinjer för anställnings verksamhet. Vid utgången av 2016 var tre ledningsgrupp som består av fem personer villkor till ledande befattningshavare efterlevs. personer tillsvidareanställda inom kommuni- (verkställande direktören, chefen för förvalt- I ersättningskommittén deltar inte verkställande kation och ägarstyrning. ning, chefen för administration, chefen för direktören i frågor som rör ersättning till verk-

kommunikation och ägarstyrning samt ställande direktören, och är i övriga frågor Kontrollfunktioner regelverksansvarig). enbart adjungerad. Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen I tillägg till dessa ledningsgrupper har verk- Som stöd och rådgivare åt verkställande om “tre försvarslinjer”, vilket innebär att verkställande direktören också inrättat en rådgivande direktören vid olika verksamhetsbeslut och samhetens risker ägs och kontrolleras av verkstrategisk ledningsgrupp med ansvar för att for- som rådgivande organ åt den interna kapitalsamheten själv, och att det riskarbete som mulera en strategisk plan med femårshorisont. förvaltningen finns ett konjunkturråd inrättat. utförs i verksamheten följs upp av fondens Gruppen består av verkställande direktören, Konjunkturrådet bestod under 2016 av oberoende funktioner för risk och regelefterchefen för förvaltning, chefen för administration, fyra styrelseledamöter och två anställda levnad. Som tredje försvarslinje fungerar fonchefen för kommunikation och ägarstyrning, (verkställande direktören och vice vd/för dens internrevisorer, vilka rapporterar till riskansvarig samt regelverksansvarig. valtningschefen). Sjunde AP-fondens styrelse. Vid utgången av Styrelsen har också inrättat ett revisionsut- 2016 var två personer anställda inom funktioskott. Under 2016 beslutade styrelsen att revi- Kapitalförvaltning nerna risk och regelefterlevnad. sionsutskottet också ska bereda regelverks - Kapitalförvaltningsorganisationen bestod vid Som ett led i Sjunde AP-fondens strävan frågor. Revisionsutskottet bestod under 2016 av utgången av 2016 av sju tillsvidareanställda. att stärka den interna kontrollen är samtliga tre styrelseledamöter. Till revisionsutskottets Stora delar av det förvaltade kapitalet förvaltas anställda skyldiga att bekräfta att de tagit del möten inbjuds normalt intern- och externrevisoav externa förvaltare. Den interna förvalt- av fondens etiska riktlinjer, riktlinjer för hanterer, verkställande direktören, chefen för adminingen arbetar huvudsakligen med upprätt- ring av intressekonflikter samt riktlinjer för nistration, riskansvarig samt regelverksansvarig. hållande av beslutad exponeringsnivå, aktiv intern styrning och kontroll. Under 2016 var de externa revisorerna dess förvaltning av svenska aktier, ränteförvaltning utom närvarande vid ett styrelsesammanträde. samt hantering av Sjunde AP-fondens Private Medarbetare

Equity-portfölj. Sjunde AP-fonden är en liten men högt kvalifi-

Eftersom en stor del av tillgångarna förvaltas cerad organisation. Detta innebär att det är Ägarfrågor

externt lägger Sjunde AP-fonden ned ett av stor betydelse att Sjunde AP-fonden kan Med ägarfrågor avses hur AP7 ska utöva den

betydande arbete för att systematiskt följa attrahera och bibehålla personal med rätt ägarfunktion som följer av aktieinnehaven

upp och utvärdera de externa förvaltarna. kompetens för uppdraget. Stor vikt läggs där- i AP7 Aktiefond. Som en del av verksamhets-

Utvärderingen avser såväl förvaltningsresultat för vid kompetensutveckling. Detta uppnås planen fastställs årligen riktlinjer för ägarstyr-

som efterlevnad av administrativa rutiner och dels genom att anställda i stor utsträckning ning för Sjunde AP-fonden. I riktlinjerna anges

bestämmelser. Som en följd av denna utvärde- ges möjlighet till externa utbildningsinsatser, hur Sjunde AP-fonden ska utöva sin ägarfunk-

ring har ett externt förvaltningsmandat avslu- dels genom en uttalad målsättning att öka de tion i kraft av de stora aktieinnehaven.

tats under året. anställdas kunskap och förståelse för verksam - Sjunde AP-fonden tillämpar sedan 2012

heten genom internt kompetensutbyte. Genom riktlinjer som innebär att ägarstyrning genom

Administration en väl utvecklad process för medarbetar - röstning på bolagsstämma kan göras för ut-

Sjunde AP-fondens administrativa enheter ut- samtal dokumenteras de anställdas utveck- ländska aktier. I och med att riktlinjerna är fullt

görs av fondadministration, middle office, kon- lingsbehov och utvecklingsplaner fastställs. ut implementerade röstar AP7 regelmässigt

torsservice, registrator och IT. Vid utgången av Stor vikt läggs också vid de anställdas på de bolagsstämmor där så är möjligt. Sjunde

2016 var tio personer tillsvidareanställda inom fysiska och psykiska hälsa, liksom vid en god AP-fonden är enligt lag normalt förhindrad att

administration. Sjunde AP-fondens administ- arbetsmiljö. För att förebygga ohälsa erbjuds rösta för svenska aktier. Sjunde AP-fonden

rativa chef avslutar sin anställning i början av samtliga anställda ett friskvårdsbidrag på arbetar i ägarstyrnings- och hållbarhetsfrågor

2017. En ny administrativ chef har rekryterats maximalt 5 000 kronor per år. Sjunde AP- med tre parallella ”teman” i treårs-cykler.

och påbörjar sin anställning i mars 2017. fonden eftersträvar en jämn könsfördelning Detta innebär att fördjupning inom vissa

För Sjunde AP-fonden är effektivitets - i verksamheten. Ålder och kön får inte påverka utvalda fokusområden görs, vid sidan av de fyra

aspekter av stor betydelse. Detta betyder att lönesättningen. verktyg som används i verksamheten (uteslut-

externa tjänster utnyttjas på de områden där Under året har en person lämnat sin anställ- ning, dialog, röstning och juridiska processer).

det är lämpligt för att säkerställa hög kompe- ning och en person anställts. Antalet tillsvidare - Under 2017 kommer Sjunde AP-fonden att

tens, låga kostnader och liten sårbarhet. Detta anställda var under större delen av 2016 tjugo - arbeta med teman inom bolagslobbying, klimat

innefattar bland annat ekonomi- och löne - tre personer (tio kvinnor och tretton män). och färskvatten.

21 | AP7

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2016

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2016 2015 Rörelsens intäkter Förvaltningsavgifter 305 223 320 778 305 223 320 778

Rörelsens kostnader 1 Personalkostnader -49 275 -44 385 2 Övriga externa kostnader -116 004 -135 639 5 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -94 -94 -165 373 -180 118

Rörelseresultat 139 850 140 660 Resultat från finansiella poster 3 Ränteintäkter och liknande 0 1 4 Räntekostnader och liknande -1 611 -136 -1 611 -135

Resultat efter finansiella poster 138 239 140 525

Årets resultat 138 239 140 525

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2016-12-31 2015-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar 5 Inventarier 288 434 Summa anläggningstillgångar 288 434

Omsättningstillgångar 6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 32 087 28 701 7 Övriga fordringar 1 883 1 970 Kassa och bank 360 765 237 894 Summa omsättningstillgångar 394 735 268 565

Summa tillgångar 395 023 268 999

Eget kapital och skulder Eget kapital Balanserat resultat 217 172 76 647 Årets resultat 138 239 140 525 Summa eget kapital 355 411 217 172

Skulder 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 157 46 410 9 Krediter i Riksgäldskontoret 0 0 Leverantörsskulder 4 836 2 573 Övriga skulder 3 619 2 844 Summa skulder 39 612 51 827

Summa eget kapital och skulder 395 023 268 999

Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

AP7 | 22

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2016

Redovisningsprinciper

Sjunde AP-fonden följer de regler som finns i lagen (2000:192) om Avskrivning görs med procentsatser enligt nedan: allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Redovisningsprinciperna har 2016 2015 inte ändrats i förhållande till föregående år. Datautrustning 33 % 33 % Övriga inventarier 20 % 20 % Intäktsredovisning Avskrivningar framgår av not för balansposten. Intäkterna består av fasta förvaltningsavgifter som erhålls från de förvaltade fonderna. Dessa intäktsförs löpande i den period de avser. Värderingsprinciper m.m. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag upptagits till balansdagens kurs. för ackumulerade avskrivningar. Fordringar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Not 1 – Personalkostnader 2016 2015 Samtliga belopp i tusentals kronor 2016 2015 Pensionskostnader VD 1 041 1 021 Antal anställda Placeringskommitté exkl.VD 1 346 1 302 Medeltal anställda 23 23 Övriga anställda 6 227 6 175 Anställda 31 december 23 23 Summa 8 614 8 498 Antal ledande befattningshavare (per 31 december) 3 3 Sociala kostnader Löner och arvoden Styrelseordförande 18 35 Styrelseordförande 108 112 Styrelse exkl. ordförande 152 113 Styrelsen exkl. ordförande 515 496 VD 1 091 1 070 VD 3 470 3 403 Placeringskommitté exkl. VD 1 238 1 193 Placeringskommitté exkl. VD 3 935 3 797 Övriga anställda 7 457 7 353 Övriga anställda 17 449 16 666 Summa 9 956 9 764 Summa 25 477 24 474

Ersättning till ledande befattningshavare 2016: Övriga Pension- Fast lön Bilförmån förmåner kostnader Summa Verkställande direktör 3 470 0 2 1 041 4 513 Vice verkställande direktör/chef förvaltning 2 264 0 2 700 2 966 Administrativ chef 1 671 0 2 646 2 319 7 405 0 6 2 387 9 798

Ersättning till ledande befattningshavare 2015: Övriga Pension- Fast lön Bilförmån förmåner kostnader Summa Verkställande direktör 3 403 0 2 1 021 4 426 Vice verkställande direktör/chef förvaltning 2 206 0 2 633 2 841 Administrativ chef 1 591 0 1 669 2 261 7 200 0 5 2 323 9 528

Sjunde AP-fonden tillämpar kollektivavtalet mellan BAO och JUSEK/ verkställande direktör, kan pensionsavsättningarna överstiga 30 % av CR/CF (SACO) samt regeringens riktlinjer för ersättning till ledande lön. Detta följer av tillämplig kollektivpensionsplan, BTP1 alternativt befattningshavare. Styrelsen för Sjunde AP-fonden har beslutat om BTP2. BTP1 är premiebestämd medan BTP2 huvudsakligen är riktlinjer för ersättning för ledande befattningshavare och anställda. förmånsbestämd. Ingen anställd har lön som innehåller någon rörlig komponent. För I regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare anges att verkställande direktören och vice verkställande direktören gäller där - ersättningar ska vara måttfulla och inte löneledande, samtidigt som de utöver följande. Pensionsåldern är 65 år. Verkställande direktören och behöver vara konkurrenskraftiga för att inte bli ett hinder i kompetensvice verkställande direktören undantas från den pensionsplan som försörjningen. Denna målsättning uppnås genom en tydlig process där gäller enligt kollektivavtalet och erhåller i stället individuella pensions- Sjunde AP-fondens ersättningskommitté (ordförande, vice ordförande försäkringar till en kostnad motsvarande 30 % av den fasta lönen. Upp- och verkställande direktör (adjungerad)) bereder löneramen för samtsägningstiden är 6 månader. Om uppsägning sker från arbetsgivarens liga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare och sida kan, efter uppsägningstiden, avgångsvederlag utbetalas under 18 ansvariga för kontrollfunktionerna samt förhandlar lön och övriga villkor månader motsvarande den fasta månadslönen. Avräkning sker mot med verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsutgående lön och inkomst av förvärvsverksamhet. frågor efter beredning av ersättningskommittén. Den nedre gränsen För ledande befattningshavare, utom verkställande direktör och vice för ersättningarnas konkurrenskraft påverkas bland annat av krav på

23 | AP7

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2016

senioritet och beställarkompetens. Kraven är i sin tur en följd av att under snittet och i många fall i den undre kvartilen. Sjunde AP-fondens verksamheten sköts av en liten organisation och många underleveran- styrelse gör därför bedömningen att Sjunde AP-fondens ersättnings törer. Ersättningsnivåerna för Sjunde AP-fondens anställda kan inte nivåer total sett ligger i nivå med – eller under – de ersättningsnivåer heller ligga väsentligt under de ersättningsnivåer som erbjuds av privata som erbjuds av de privata marknadsaktörerna och att regeringens kapitalförvaltningsbolag. Under 2015 slutfördes en jämförelsestudie av riktlinjer därmed har följts under 2016. det oberoende internationella konsultföretaget Tower Watson, vilken Styrelsens arvoden beslutas av regeringen. Utöver de av regeringen omfattade både AP-fonder, andra myndigheter och branschen i stort. fastställda arvodena har sammanlagt 98 000 kronor utbetalats till de Resultaten visade att Sjunde AP-fondens ersättningsnivåer är måttfulla styrelseledamöter som också ingår i konjunkturrådet, revisionsutskottet och inte på något område löneledande. Generellt ligger ersättningsnivån eller arbetsutskottet.

Not 2 – Övriga externa kostnader Not 6 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor 2016 2015 Samtliga belopp i tusentals kronor 2016-12-31 2015-12-31

Revision 489 708 Upplupna fondavgifter 30 365 26 980 Externa förvaltare och depåbank 74 935 89 262 Övriga interimsfordringar 1 722 1 721 Externa tjänster 31 401 37 104 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 32 087 28 701 Övriga kostnader 9 179 8 565 Summa övriga externa kostnader 116 004 135 639

Not 7 – Övriga fordringar

Arvoden till revisionsbolag Samtliga belopp i tusentals kronor 2016-12-31 2015-12-31 Revisionsuppdrag 489 708 Revisionsverksamhet utanför revisionsuppdraget - - Skattefordran ingår med 1 883 1 970 Skatterådgivning 574 140 Övriga tjänster - - Summa arvoden 1 063 848 Not 8 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Samtliga belopp i tusentals kronor 2016-12-31 2015-12-31 Med revisionsuppdrag avses revisors arbete med den lagstadgade revisionen och med revisionsverksamhet olika typer av kvalitetssäkrings- Upplupna personalkostnader 4 412 4 084 tjänster. Övriga tjänster är sådant som inte ingår i revisionsuppdrag, Upplupna kostnader externa förvaltare revisionsverksamhet eller skatterådgivning. och depåbank 23 563 37 691 Övriga interimsskulder 3 182 4 635 Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 157 46 410

Not 3 – Ränteintäkter och liknande

Samtliga belopp i tusentals kronor 2016 2015

Not 9 – Krediter i Riksgäldskontoret

Ränteintäkter 0 1 Samtliga belopp i tusentals kronor Valutakursvinster 0 0 2016-12-31 2015-12-31 0 1 Total ram Utnyttjad Total ram Utnyttjad Rörlig kredit på räntekonto 40 000 0 40 000 0 Lån för finansiering av Not 4 – Räntekostnader och liknande anläggningstillgångar 5 000 0 5 000 0 Samtliga belopp i tusentals kronor 2016 2015 Krediter i Riksgäldskontoret 45 000 0 45 000 0 Räntekostnader -1 463 -2 Valutakursförluster -148 -134 Lån för finansiering av anläggningstillgångar har samma löptid som -1 611 -136 avskrivningstiden för de tillgångar som lånen avser. Räntan på den rörliga krediten och lånen för finansiering av anläggningstillgångar är rörlig och baserad på reporäntan. Not 5 – Inventarier Regeringen har beslutat att från och med 2017 inte längre bevilja Samtliga belopp i tusentals kronor 2016-12-31 2015-12-31 Sjunde AP-fonden fortsatt rörlig kredit och lån för finansiering av anläggningstillgångar. Ingående anskaffningsvärde 22 451 22 232 Inköp 0 219 Utrangering -20 194 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 257 22 451

Ingående avskrivningar -22 017 -21 923 Årets avskrivningar -94 -94 Återförda avskrivningar på utrangerade inventarier 20 142 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 969 -22 017 Utgående bokfört värde 288 434

AP7 | 24

Bilaga 8 Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2016

Stockholm den 9 februari 2017 Bo Källstrand Adine Grate Axén Gunnar Andersson Ordförande Vice ordförande Kerstin Hermansson Tonika Hirdman Mats Kinnwall Patrik Tolf Rose Marie Westman Hellen Wohlin Lidgard Richard Gröttheim Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 9 februari 2017 Sussanne Sundvall Peter Nilsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

25 | AP7

Bilaga 8

Revisionsberättelse berättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säker- beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt het är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för avseende förvaltningen. För Sjunde AP-fonden, org.nr 802406-2302 att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig Grund för uttalanden Rapport om årsredovisningen felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Uttalanden på grund av oegentligheter eller fel och anses vara Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjunde väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till AP-fonden för år 2016. Sjunde AP-fondens årsredovis- förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har ning ingår på sidorna 19–25 i detta dokument. fattar med grund i årsredovisningen. i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upp - Som del av en revision enligt ISA använder vi profes- Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är rättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna sionellt omdöme och har en professionellt skeptisk tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga inställning under hela revisionen. Dessutom utför vi uttalanden. avseenden rättvisande bild av Sjunde AP-fondens finan- följande moment: siella ställning per den 31 december 2016 och av dess Styrelsens och den verkställande direktörens ansvar finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga Det är styrelsen och den verkställande direktören som pensionsfonder. felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovis- oegentligheter eller på fel, utformar och utför gransk- förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om ningens övriga delar. ningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och allmänna pensionsfonder. Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balans- inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ända- Styrelsen ansvarar för fondens organisation och förräkningen fastställes. målsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. valtningen av fondens angelägenheter. Detta innefattar Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till bland annat att fortlöpande bedöma fondens ekono- Grund för uttalanden följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig fel- miska situation och att tillse att fondens organisation är Vi har utfört revisionen enligt International Standards on aktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Sjunde av intern kontroll. ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. interna kontroll som har betydelse för vår revision för att åtgärder som är nödvändiga för att fondens bokföring Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck- utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hän- ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. syn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. effektiviteten i den interna kontrollen. Annan information än årsredovisningen Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper Revisorns ansvar Detta dokument innehåller även annan information än som används och rimligheten i styrelsens och verkstäl- Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och årsredovisningen och återfinns på sidorna 1-17. Det är lande direktörens uppskattningar i redovisningen och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta styrelsen och den verkställande direktören som har tillhörande upplysningar. revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet ansvaret för denna andra information. Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkstäl- kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar lande direktören använder antagandet om fortsatt drift styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för inte denna information och vi gör inget uttalande med vid upprättandet av årsredovisningen. Vi prövar, med Sjunde AP-fonden för räkenskapsåret 2016. bestyrkande avseende denna andra information. grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men I samband med vår revision av årsredovisningen är finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana ingen garanti för att en revision som utförs enligt god det vårt ansvar att läsa den information som identifieras händelser eller förhållanden som kan leda till betydande revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärovan och överväga om informationen i väsentlig tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. der eller försummelser som kan föranleda anmärkning. utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäker- Som en del av en revision enligt god revisionssed denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt hetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa upp- i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en inhämtat under revisionen samt bedömer om informa- märksamheten på upplysningarna i årsredovisningen professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. tionen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på Om vi, baserat på det arbete som har utförts avse- upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande gransk ende denna information, drar slutsatsen att den andra årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisions - ningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi bevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberät- bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera telsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana i det avseendet. göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten. åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga Vi utvärderar den övergripande presentationen, för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle Styrelsens och den verkställande direktörens ansvar strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland ha särskild betydelse för Sjunde AP-fonden situation. Vi Det är styrelsen och den verkställande direktören som upplysningarna, och om årsredovisningen återger de går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att underliggande transaktionerna och händelserna på ett vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är releden ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna sätt som ger en rättvisande bild. vanta för vårt uttalande om förvaltningen. pensionsfonder. Styrelsen och den verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens Stockholm den 9 februari 2017 bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttasig dessa beror på oegentligheter eller på fel. gelser under revisionen, däribland de betydande brister Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar i den interna kontrollen som vi identifierat. styrelsen och den verkställande direktören för bedöm- Sussanne Sundvall ningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Rapport om andra krav enligt lagar Auktoriserad revisor. Förordnad av Regeringen. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som och andra författningar kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och Uttalanden att använda antagandet om fortsatt drift. Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Sjunde Revisorns ansvar AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det finns Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och den Peter Nilsson huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller verkställande direktörens förvaltning av Sjunde AP- Auktoriserad revisor. Förordnad av Regeringen. några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på fonden för 2016. oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisions - Revisionen har inte givit anledning till anmärkning AP7 | 26

Bilaga 8

Årsberättelse 2016

AP7 Aktiefond

Organisationsnummer 515602-3862

Förvaltningsberättelse Basportföljen året gett en nettointäkt på 43,9 miljoner kronor

Basportföljen består av (85 % av totala intäkten för aktieutlånings -

97 % globala aktier programmet). Kostnaden för programmet har

3 % private equity (normvärde) uppgått till 7,7 miljoner kronor (15 % av totala

Placeringsinriktning intäkten för aktieutlåningsprogrammet).

AP7 Aktiefond är en viktig komponent för att Tillgångsslaget globala aktier ska ge en expo-

skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet nering som motsvarar fondens jämförelseindex.

AP7 Såfa och därmed en byggsten i det all- Förvaltningen sker i huvudsak passivt genom Aktiv förvaltning

männa pensionssystemets premiepensions- externa förvaltare. Den aktiva förvaltningen består framförallt

sparande. Fonden ingår också i statens fond- Tillgångsslaget private equity omfattar av taktisk allokering och förvaltning av aktier

portföljer. Mer information om dessa portföljer placeringar i fonder som i sin tur investerar enligt förvaltningsmodellen ”lång/kort” (så

finns i årsredovisningen för Sjunde AP-fonden. i onoterade företag. Under 2017 kommer kallad ren alfaförvaltning). Dessutom sker

Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda andelen private equity att gradvis ökas till 4 % aktiv förvaltning i valutor.

risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning av basportföljen (normvärde). Taktisk allokering innebär främst avsteg från

som överträffar avkastningen för jämförelse - beslutad hävstångsgrad (se ovan) inom inter-

index (se förklaringar till nyckeltal nedan). För vallet +/- 12 procentenheter.

att nå dit har vi valt följande strategi: Derivatinstrument och aktielån Med aktieförvaltning enligt modellen

Fondbestämmelserna tillåter att derivatinstru- ”lång/kort” menas att långa positioner tas Placera fondens tillgångar globalt i aktier ment används som ett led i placeringsinsrikt- i form av vanliga placeringar i aktier och att och aktierelaterade finansiella instrument med ningen. Under 2016 har denna möjlighet korta positioner tas i form av äkta blankning, bred branschmässig spridning (basportföljen). utnyttjats i den löpande förvaltningen via aktie - som innebär att aktier lånas in för att omedel-

Använda hävstång för att öka risken och terminer och valutakontrakt. bart säljas. De långa positionerna finansieras

den förväntade avkastningen. Genom icke-börshandlade finansiella deri- genom den försäljningslikvid som blank-

vatinstrument (Total Return Swaps) skapas ningen ger. På det sättet behöver inte något Ytterligare öka avkastningsmöjligheterna också hävstång i förvaltningen. fondkapital avsättas till den rena alfaförvaltgenom aktiv förvaltning på vissa utvalda Hävstångsgraden ska normalt motsvara ningen. Förvaltning enligt denna modell har marknader (alfakällor och taktiska placeringar). 135 % av fondkapitalet (se nedan under aktiv under 2016 i huvudsak skett i Sverige, Europa

förvaltning). För att skydda fondkapitalet kan och Japan. Fonden har under året lånat in AP7 Aktiefond är en global aktiefond där styrelsen dock, på rekommendation från VD aktier från SEB, SHB och UBS. hävstång används i förvaltningen. Genom (t ex i situationer då det bedöms lämpligt att hävstången skapas ett placeringsutrymme minska fondens exponering mot aktiemarknasom är större än fondkapitalet. Då stora kursden), reducera storleken på hävstången från Väsentliga risker per balansdagen rörelser på världens börser kraftigt påverkar dess normalnivå. Under 2016 beslutade styrel- AP7 Aktiefond är en global aktiefond där AP7 Aktiefonds avkastning – i positiv eller sen, som ett led i implementeringen av den hävstång används i förvaltningen. Utvecknegativ riktning – är risknivån hög. I och med nya strategiska portföljen, om en sänkning av lingen på aktiemarknaden utgör den enskilt att majoriteten av fondens tillgångar är placehävstångens normalnivå från 150 % till 135 %. största risken och ett betydande kursfall på de rade utanför Sverige, och inga tillgångar valuta - Den faktiska hävstångsnivån har under 2016 globala aktiemarknaderna kan leda till kraftigt säkras, är fonden också utsatt för stor valuta legat på cirka 125 %. försämrad avkastning. I och med att majoriterisk. Fondens samlade risk ska ses i skenet av Vid utgången av 2016 motsvarade hävs- ten av fondens tillgångar är placerade utanför den låga risk som spararen har i inkomstpentångsgraden 124,7 % av fondkapitalet (79,7 Sverige, och inga tillgångar valutasäkras, är sionen, som i huvudsak är att likna vid ränte miljarder kronor). fonden utsatt för stor valutarisk. placeringar. Sparare i AP7 Såfa över 55 år har Under 2016 har AP7 Aktiefonds sammanen reducerad total risk, eftersom de via AP7 lagda exponeringar 1 i genomsnitt uppgått till Såfa har sitt premiepensionssparande fördelat 29,6 % (79,3 miljarder kronor) av fondförmö- Resultatutveckling mellan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. genheten. De sammanlagda exponeringarna Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var under Sjunde AP-fondens styrelse har 2016 beslutat har som lägst varit 27,1 % (65,5 miljarder kro- 2016 16,5 % (NAV-kursberäknad avkastning), om vissa ändringar av AP7 Aktiefonds samnor) och som högst 31,4 % (78,6 miljarder kro- vilket var i nivå med jämförelseindex. mansättning. De ändringar som beslutats nor). Vid beräkningen av AP7 Aktiefonds Den positiva utvecklingen för fonden förklaras innebär för det närmaste året att sammanlagda exponeringar vid användning av uppgången på den globala aktiemarknaden

– hävstångens normalnivå reduceras (se av derivatinstrument används vid riskbedöm- under 2016, vilken förstärktes av hävstången

nedan under derivatinstrument och aktielån), ningen den s.k. åtagandemetoden 2 , vilket och den svenska kronans försvagning.

innebär att derivatinstrument tas upp till den Lång/kortförvaltningen har bidragit negativt – andelen onoterade innehav (private equity) underliggande tillgångens exponering. med -5,5 miljoner kronor. över tid ökas från 3 till 4 % av basportföljen, Upplåning av aktier för så kallad äkta blank- Den taktiska allokeringen har också bidragit

– andelen aktieinnehav på utvecklingsmark - ning förekommer inom ramen för alfaförvalt- negativt med -23,6 miljoner kronor, vilket beror

nader i basportföljen ökas med ca 5 procen- ningen (se nedan). För att ytterligare öka av- på att fonden har haft en lägre global aktie -

tenheter samtidigt som andelen innehav på kastningsmöjligheterna har fonden ett aktivt exponering än fondens jämförelsenorm. Där-

utvecklade marknader minskas i mot - aktieutlåningsprogram via depåbanken Bank med har också fondens risknivå minskat.

svarande grad. of New York Mellon. Detta program har under

1 Avser fondens hävstång och övriga derivat som används i förvaltningen av AP7 Aktiefond och beräknas i enlighet med “CESR’s Guidelines on Risk Measurement and the Calculation of Global Exposure and Counterparty Risk for UCITS”. För närmare information, se www.esma.europa.eu/system/files/10_788.pdf. AP7 | 28 2 Sjunde AP-fonden har i December 2016 hos Finansinspektionen ansökt om tillstånd att få övergå till en Relativ Value at Riskmetod

vid riskbedömningen. Om sådant tillstånd ges kommer riskbedömningsmetoden att ändras under första halvåret 2017.

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2016

Fondens alternativa placeringar (private Fondens tio största innehav i % av Väsentliga händelser efter balansdagen equity) har samtidigt bidragit positivt och har fondkapitalet vid utgången av 2016 Under januari har de globala börserna haft uppvägt det negativa resultatet av den aktiva (exklusive placeringar i private equity) marginella uppgångar, samtidigt som den förvaltningen. svenska kronan har stärkts. Det har inneburit Inflödet av kapital till fonden uppgick under Apple Computer 1,6 att andelskursen för AP7 Aktiefond till dags 2016 till 13,4 miljarder kronor, främst genom Microsoft 1,2 dato (den 30 januari, 2017) har ökat med att Pensionsmyndigheten placerat 2015 års Exxon 1,0 1,98 % sedan årsskiftet. pensionsrätter. Utflödet av kapital genom Johnson and Johnson 0,8 inlösen av andelar, främst på grund av att JP Morgan Chase 0,8 premiepensionssparare bytte till andra fonder, Amazon 0,8 uppgick till 2,5 miljarder kronor. General Electric 0,7 Facebook 0,7 ATT 0,7 Wells Fargo 0,7 Summa tio största innehav 9,0

Nyckeltal

2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 1)

Fondförmögenhet (Mkr) 314 874 261 072 235 725 173 493 123 348 98 857 104 123 Antal andelar (tusental) 1 273 624 1 230 448 1 184 861 1 143 683 1 089 848 1 034 877 966 368 Andelskurs (kr) 247,21 212,15 198,93 151,71 113,18 95,52 107,88

Avkastning 2)3) Total NAV-kursberäknad (%) 16,5 6,6 31,1 34,0 18,5 -11,5 14,3 Jämförelseindex (%) 16,5 6,2 30,8 35,3 17,5 -10,5 14,1

Genomsnittlig avkastning 2)3) 2 år (%) 11,5 18,3 32,6 26,0 2,4 - - 5 år (%) 17,3 14,5 - Sedan fondstart (%) 15,7 15,5 17,5 14,0 7,2 - -

Riskmått 2)3) Totalrisk fonden (%) 17,2 16,7 10,2 11,4 16,0 - - Totalrisk jämförelseindex (%) 17,1 16,8 9,4 10,5 14,8 - - Aktiv risk (%) 1,9 2,0 2,6 2,7 2,6 - - Active share (%) 8,6 9,9 - Omsättningshastighet (%) 13,0 16,9 19,3 22,9 28,7 44,6 13,3

Avgifter Förvaltningsavgift (%) 0,11 0,12 0,12 0,14 0,15 0,15 0,15 Årlig avgift (%) 4) 0,14 0,15 0,15 0,17 0,19 0,20 0,19 Avgift insättning/uttag Inga Inga Inga Inga Inga Inga Inga

Transaktionskostnader Totalt (Tkr) 100 378 106 288 93 702 73 188 65 214 81 236 48 464 Andel av omsättning (%) 0,11 0,10 0,10 0,08 0,08 0,09 0,14 Engångsinsättning 10 000kr (kr) 12,1 13,2 13,5 16,5 17,0 14,1 9,0

1 Avser perioden 2010-05-24–2010-12-31. 2 NAV-kursberäknad avkastning 2016 avser perioden 2015-12-30 t.o.m. 2016-12-30. Jämförelseindexets avkastning avser samma period och har justerats för att motsvara NAV-sättningstidpunkten. 3 Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se. 4 Inkluderar faktiska och estimerade avgifter för alternativa investeringar.

Förvaltningsavgift förvaring av värdepapper, revision, information direkt och ingår inte i förvaltningsavgiften. AP7 Aktiefond betalar sista dagen i varje månad och tillsyn. Under 2016 uppgick avgiften till Avgift som betalas till förvaltare av fondens en förvaltningsavgift till Sjunde AP-fonden. 0,11 % per år av fondens förmögenhet. inne hav i onoterade tillgångar (private equity) Avgiften beräknas dagligen med 1/365-del av Transaktionskostnader i form av courtage till ingår inte heller i förvaltningsavgiften utan fondens värde och täcker kostnader för bland mäklare och avgifter till depåbanker för värde- belastar AP7 Aktiefond direkt. annat förvaltning, administration, redovisning, papperstransaktioner belastar AP7 Aktiefond

29 | AP7

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2016

Förklaringar till nyckeltalen Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur Årlig avgift (%): Avser fondens förvaltnings mycket andelsvärdet har varierat under en viss avgift och kostnader för alternativa investe- Avkastnings- och riskberäkningar: AP7 Aktie- period. Stora variationer i andelsvärdet innebär ringar, som belastat fonden under de senaste fonds avkastning och risk beräknas på fondens oftast en högre risk men också chans till bättre 12-månaderna, uttryckt i procent av fond - NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid värdetillväxt. Måttet baseras på fondandel - förmögenheten. Den årliga avgiften beräknas köp och inlösen av andelar. Denna metod inne- arnas och index utveckling under de senaste enligt ”CESR’s guidelines on the methodology bär att avkastningen redovisas efter avdrag av två åren. for calculation of the ongoing charges figure den förvaltningsavgift som AP7 Aktiefond be- in the Key Investor Information Document”. talar till Sjunde AP-fonden. Vid NAV-kursvärde- Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds För närmare information se ringen används de priser på fondens tillgångar andelsvärde varierat jämfört med sitt jämförel- www.esma.europa.eu/system/files/10_674.pdf som gäller kl. 16.00 svensk tid. seindex. En hög aktiv risk innebär att fondens placeringar avvikit mycket från jämförelse - Transaktionskostnad: Courtage till mäklare Jämförelseindex: Avkastning och risk ställs index under perioden. Avkastningen för en och transaktions-avgifter till depåbank. i relation till ett jämförelseindex som på total portfölj med hög aktiv risk kan vara avsevärt nivå utgörs av tre delkomponenter: 1) jämförel- större eller mindre än avkastningen för index. Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr: seindex basportfölj (100 %), 2) jämförelseindex Måttet baseras på fondandelarnas och index Förvaltningskostnad enligt resultaträkningen för hävstång (35 %) och 3) jämförelseindex för utveckling under de senaste två åren. i kronor som under året är hänförlig till ett anhävstångsfinansiering (-35 %). delsinnehav som vid årets ingång uppgick till Jämförelseindex för basportföljen utgörs av Active share: Ett mått på hur stor del av fondens 10 000 kronor och som behållits i fonden hela MSCI All Country World Index 1 , anpassat till innehav som avviker från jämförelseindex året. AP7:s Riktlinjer för ägarstyrning (”gross” för sammansättning, enligt Fondbolagens förenings alla aktier med undantag för tillväxtmarknader rekommendation. och Europa, där index är ”net”). Jämförelseindex för hävstång utgörs av Omsättningshastighet: Mäter hur många MSCI All Country World Index (”gross”). Nivån gånger värdepapper som har köpts eller sålts 35 % avser hävstångens normalnivå. i förhållande till fondförmögenheten. Beräknas Jämförelseindex för hävstångsfinansiering genom att det lägsta värdet av summa köpta utgörs av USD Libor 1M + transaktions - eller summa sålda värdepapper under perioden kostnadsjustering. Nivån – 35 % avser hävs- divideras med den genomsnittliga fondför tångens normalnivå. mögenheten och anges i procent.

AP7 | 30 1 A custom index calculated by MSCI based on the stock selection as defined by AP7 (MSCI beräknar ett skräddarsytt index baserat på den etiska granskning som exkluderar bolag från investeringar)

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2016

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2016-12-31 2015-12-31 Tillgångar % % 1 Överlåtbara värdepapper 308 022 053 97,8 257 466 233 98,6 OTC-derivatinstrument med positivt marknadsvärde 285 857 0,1 737 759 0,3 Övriga derivatinstrument med positivt marknadsvärde 12 271 0,0 45 720 0,0 Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde 308 320 181 97,9 258 249 712 98,9

Bankmedel och övriga likvida medel 8 187 601 2,6 4 833 839 1,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 136 938 0,1 119 844 0,1 Övriga tillgångar 721 120 0,2 459 889 0,1 Summa tillgångar 317 365 840 100,8 263 663 284 101,0

Skulder OTC-derivatinstrument med negativt marknadsvärde 252 448 0,1 267 998 0,1 Övriga derivatinstrument med negativt marknadsvärde 1 875 0,0 1 319 0,0 Övriga finansiella instrument med negativt marknadsvärde 2 104 061 0,7 1 975 852 0,8 Summa finansiella instrument med negativt marknadsvärde 2 358 384 0,8 2 245 169 0,9

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 34 178 0,0 29 783 0,0 Övriga skulder 99 190 0,0 316 821 0,1 Summa Skulder 2 491 752 0,8 2 591 773 1,0

2 Fondförmögenhet 314 874 088 100,0 261 071 511 100,0

Som särskild bilaga finns en innehavsförteckning över samtliga finansiella instrument.

Poster inom linjen 2016-12-31 2015-12-31 Utlånade värdepapper och mottagna säkerheter Utlånade finansiella instrument 8 328 171 4 179 309 Mottagna säkerheter (statsobligationer minst AA rate) för utlånade finansiella instrument 8 766 687 4 366 248 Mottagna säkerheter (likvida medel) för OTC-derivatinstrument 4 233 966 255 990

Inlånade värdepapper och ställda säkerheter Inlånade finansiella instrument 4 540 508 5 257 036 Ställda säkerheter (aktier) för inlånade finansiella instrument 4 980 635 5 942 707 Ställda säkerheter (likvida medel) för OTC-derivatinstrument 0 0 Ställda säkerheter (likvida medel) för övriga derivatinstrument 331 388 248 681

Utestående åtaganden Kvarstående investeringslöften i private equity 6 446 970 6 088 308

4 Beloppet avser mottagna säkerheter för värdet på transaktionerna per senaste bankdag innan bokslutsdag.

4 Beloppet avser mottagna säkerheter för värdet på transaktioner per senaste bankdag innan bokslutsdag. 31 | AP7

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2016

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2016 2015 Intäkter och värdeförändring 3 Värdeförändring på överlåtbara värdepapper 31 072 393 10 070 651 4 Värdeförändring på OTC-derivatinstrument 4 497 660 -383 980 5 Värdeförändring på övriga derivatinstrument 697 705 254 279 6 Ränteintäkter 12 943 5 538 7 Utdelningar 6 569 745 6 129 862 8 Valutakursvinster och -förluster netto 504 283 272 185 9 Övriga finansiella intäkter 56 107 70 967 10 Övriga intäkter 196 2 729 Summa Intäkter och värdeförändring 43 411 032 16 422 231

Kostnader 11 Förvaltningskostnader -295 724 -311 662 12 Övriga finansiella kostnader -190 516 -175 630 13 Övriga kostnader -35 904 -43 034 Summa Kostnader -522 144 -530 326

Periodens resultat 42 888 888 15 891 905

Redovisningsprinciper tillgängliga information om verkligt värde med daglig justering utifrån Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen (2000:192) hur ett relevant index baserat på private equitybolag har utvecklas. om allmänna pensionsfonder och Finansinspektionens föreskrifter OTC-derivat (Total Return Swaps) värderas enligt en modell med (2013:9) om värdepappersfonder. ledning av marknadsnoterade räntor och uppgifter från indexleveran- Affärsdagsredovisning tillämpas, vilket innebär att transaktionerna tören om utvecklingen av relevant aktieindex kl 16.00 den sista handels påverkar balansräkningen på affärsdagen, det vill säga vid den dagen under redovisningsperioden. tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster övergår mellan parterna. används genomsnittsmetoden. Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde. Det Inlånade värdepapper redovisas inte i balansräkningen, men tas innebär att noterade aktierelaterade värdepapper, inklusive note- upp inom linjen. Betalda premier (utgiftsränta) för inlånade värderade aktieindexterminer och derivatinstrument som handlas på en papper redovisas som övriga finansiella kostnader. reglerad marknad , värderas till senaste betalkurs kl. 16.00 den sista Utlånade värdepapper ingår i balansräkningen. Marknadsvärdet, handelsdagen under redovisningsperioden. samt erhållna säkerheter, framgår av poster inom linjen. Erhållna Utländska finansiella instrument räknas om till svenska kronor premier för utlånade värdepapper redovisas som övriga med senaste betalkurs kl. 16.00 den sista handelsdagen under finansiella intäkter. redovisningsperioden. Valutaderivat värderas utifrån senaste valutakurser den sista Skatt handelsdagen under redovisningsperioden. AP7 Aktiefond är inte skattskyldig i Sverige. För placeringar i utlandet Onoterade aktierelaterade värdepapper, som utgörs av indirekta kan i vissa fall finnas skattskyldighet i form av s.k. definitiv källskatt placeringar i private equityfonder, värderas enligt senaste på utdelningar.

Not 1 – Överlåtbara värdepapper

Samtliga belopp i tusentals kronor 2016-12-31 2015-12-31 % % Överlåtbara värdepapper 301 049 213 95,6 251 337 447 96,3 Överlåtbara värdepapper – Onoterade 6 972 840 2,2 6 128 786 2,3 Summa Överlåtbara värdepapper 308 022 053 97,8 257 466 233 98,6

AP7 | 32

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2016

Not 2– Förändring av fondförmögenhet

Samtliga belopp i tusentals kronor 2016-01-01 2015-01-01 – 2016-12-31 – 2015-12-31

Fondförmögenhet vid periodens början 261 071 511 235 725 122 Andelsutgivning 13 374 789 12 344 376 Andelsinlösen - 2 461 100 -2 889 892 Periodens resultat enligt resultaträkning 42 888 888 15 891 905 Fondförmögenhet vid periodens slut 314 874 088 261 071 511

Not 3 – Specifikation av värdeförändring

på överlåtbara värdepapper

Not 8 – Specifikation av valutakursvinster och –förluster netto

Samtliga belopp i tusentals kronor 2016 2015 Samtliga belopp i tusentals kronor 2016 2015 Realiserat kursresultat 2 371 275 5 415 151 Valutaderivat 43 493 - 23 557 Realiserat valutaresultat 1 922 173 2 121 562 Bankkonton 460 790 295 742 Orealiserat kursresultat 12 073 026 -4 080 056 Summa 504 283 272 185 Orealiserat valutaresultat 14 705 919 6 613 993 Summa 31 072 393 10 070 651

Not 9 – Specifikation av övriga finansiella intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor Not 4 – Specifikation av värdeförändring 2016 2015

på OTC-derivatinstrument

Samtliga belopp i tusentals kronor Premier utlånade aktier 43 911 40 509 2016 2015 Övriga finansiella intäkter 12 196 30 458 Summa 56 107 70 967 Realiserat kursresultat 4 900 790 -455 468 Orealiserat kursresultat -403 130 71 488 Summa 4 497 660 -383 980 Not 10 – Specifikation av övriga intäkter Avser endast Total return swaps. Samtliga belopp i tusentals kronor 2016 2015

Kompensation från förvaltare 196 2 729 Not 5 – Specifikation av värdeförändring Summa 196 2 729

på övriga derivatinstrument

Samtliga belopp i tusentals kronor 2016 2015

Not 11 – Specifikation av förvaltningskostnad

Ersättning till Sjunde AP-fonden för förvaltning har betalats med 0,11% Realiserat kursresultat 720 798 469 042 (0,12%) per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2016 en Realiserat valutaresultat 11 116 -211 751 förvaltningskostnad på 295 724 tkr (311 662 tkr). Orealiserat kursresultat -34 208 -3 012 I förvaltningskostnaden ingår ersättningar till Sjunde AP-fondens Orealiserat valutaresultat -1 0 personal. Under 2016 har 23 personer erhållit fast ersättning. Inga Summa 697 705 254 279 rörliga ersättningar har utbetalts.Till särskilt reglerad personal har sammanlagt utbetalts: – 11.729 tkr till den verkställande ledningen (4 personer),

Not 6 – Specifikation av ränteintäkter

– 3.337 tkr till anställda med ansvar för kontrollfunktioner (2 personer), Samtliga belopp i tusentals kronor 2016 2015 – 9.755 tkr till risktagare i förvaltningsverksamheten (6 personer). Ytterligare information om Sjunde AP-fondens ersättningssystem finns i Riktlinjer för ersättningar , vilken finns tillgänglig på www.ap7.se. Korta ränteplaceringar 12 873 5 617 Bankkonton 70 -79 Summa 12 943 5 538

Not 7 – Specifikation av utdelningar

Samtliga belopp i tusentals kronor 2016 2015

Utdelning 6 832 082 6 391 419 Kupongskatt -364 598 -384 829 Restitution 102 261 123 272 Summa 6 569 745 6 129 862

33 | AP7

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2016

Not 12 – Specifikation av övriga finansiella kostnader Not 13 – Specifikation av övriga kostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor Samtliga belopp i tusentals kronor 2016 2015 2016 2015

Premier aktieinlåning -47 920 -40 163 Courtage -32 802 -39 290 Erlagd ersättning för utdelning vid Transaktionsavgifter till BNY Mellon -3 102 -3 744 inlåning av aktier -126 042 -112 376 Summa -35 904 -43 034 Räntekostnad -3 838 0 Övriga finansiella kostnader -12 716 -23 091 Summa -190 516 -175 630

Not 14– Specifikation över de 10 största motparterna avseende värdepappersutlåning

Samtliga belopp i tusentals kronor Land Avvecklingstyp Öppen löptid Credit Suisse Securities (Europe) Limited Storbritannien Trepartsavtal Credit Suisse Securities (USA) LLC USA Trepartsavtal Deutsche Bank AG Tyskland Trepartsavtal Goldman Sachs International Storbritannien Trepartsavtal Goldman, Sachs & Co USA Trepartsavtal HSBC Bank PLC Storbritannien Trepartsavtal JP Morgan Securities, PLC Storbritannien Trepartsavtal Merrill Lynch International Storbritannien Trepartsavtal UBS AG Schweiz Trepartsavtal UBS Securities LLC USA Trepartsavtal Total värdepappersutlåning 2016-12-31 8 328 171 % av omsättningsbara tillgångar 2,7 % av fondförmögenheten 2,6

Specifikation över de 10 största utfärdarna av säkerheter avseende värdepappersutlåning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Statsobligationer Valuta Marknadsvärde Löptid Löptid Löptid Löptid Löptid Löptid < 1 dag 1-7 dagar 8-30 dagar 1-3 mån 4-12 mån > 1 år Brittiska staten GBP 3 345 397 33 309 3 312 088 Amerikanska staten USD 3 128 977 33 309 61 875 669 619 372 471 1 991 703 Franska staten EUR 1 565 562 260 863 1 304 699 Tyska staten EUR 220 945 25 531 27 840 167 574 Holländska staten EUR 196 724 196 724 Österrikiska staten EUR 135 372 25 745 4 017 105 610 Kanadensiska staten CAD 124 048 31 014 93 034 Schweiziska staten CHF 18 095 18 095 Finska staten EUR 14 269 14 202 67 Norska staten NOK 8 808 8 808 Totalt marknadsvärde 10 största 8 758 197

Säkerheterna återanvänds ej. Alla säkerheter förvaras på separat konto hos fondens depåbank, Bank of New York Mellon.

AP7 | 34

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2016

Not 15– Specifikation över motparter avseende Total return swaps

Samtliga belopp i tusentals kronor

Land Avvecklingstyp Löptid Löptid Löptid Löptid Löptid Löptid < 1 dag 1-7 dagar 8-30 dagar 1-3 mån 4-12 mån > 1 år Credit Suisse Securities (Europe) Limited Storbritannien Bilateralt 4 940 786 18 401 723 Deutsche Bank AG Tyskland Bilateralt 3 684 142 17 838 281 5 159 031 Goldman Sachs International Storbritannien Bilateralt 2 450 279 JP Morgan Securities, PLC Storbritannien Bilateralt 10 446 372 Merrill Lynch International Storbritannien Bilateralt 3 764 762 4 078 372 UBS AG Schweiz Bilateralt 280 593 BNP Paribas Frankrike Bilateralt 10 898 723 Total utestående nominell bruttovolym 81 946 064 2016-12-31 % av fondförmögenheten 26,0

Specifikation över utfärdarna av säkerheter avseende Total return swaps

Samtliga belopp i tusentals kronor

Valuta Marknadsvärde Öppen löptid Likvida medel USD 196 658 196 658 Likvida medel EUR 37 308 37 308 Totalt marknadsvärde 233 966

Likvida medel återinvesteras i kortfristiga penningmarknadsfonder (STIF). Alla säkerheter förvaras på separata konton hos fondens depåbank, Bank of New York Mellon.

Not 16– Specifikation över motparterna avseende värdepappersinlåning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Land Avvecklingstyp Öppen löptid LUBS AG Schweiz Trepartsavtal SE Banken Sverige Trepartsavtal Nordea Sverige Trepartsavtal Total värdepappersinlåning 2016-12-31 4 540 508 % av omsättningsbara tillgångar 1,5 % av total fondförmögenhet 1,4

Specifikation över de 10 största lämnade säkerheter avseende värdepappersinlåning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Aktier Valuta Marknadsvärde McDonalds Corp USD 617 559 Lilly Eli + Co USD 542 617 Duke Energy Corp USD 374 799 IBM USD 374 799 Mastercard Inc A USD 372 217 ConocoPhil Com USD 368 689 Lowes Cos Inc USD 330 690 Caterpillar Inc USD 192 964 Syngenta AG CHF 156 567 Novartis AG CHF 156 144 Totalt marknadsvärde 10 största 3 487 045

Samtliga lämnade säkerheter avser öppen löptid. Alla säkerheter förvaras på separat konto hos fondens depåbank, Bank of New York Mellon.

35 | AP7

Bilaga 8 AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2016

Stockholm den 9 februari 2017 Bo Källstrand Adine Grate Axén Gunnar Andersson Ordförande Vice ordförande Kerstin Hermansson Tonika Hirdman Mats Kinnwall Patrik Tolf Rose Marie Westman Hellen Wohlin Lidgard Richard Gröttheim Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 9 februari 2017 Sussanne Sundvall Peter Nilsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

AP7 | 36

Bilaga 8

Revisionsberättelse Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. För AP7 Aktiefond, org.nr 515602-3862 Dessutom:

Rapport om årsberättelse identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsberättelsen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, Uttalande utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker Vi har i egenskap av revisorer i Sjunde AP-fonden, organisations - och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för nummer 802406-2302, utfört en revision av årsberättelsen för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka AP7 Aktiefond för år 2016. en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en Enligt vår uppfattning har årsberättelsen upprättats i enlighet med väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan lagen om allmänna pensionsfonder samt Finansinspektionens före- innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, skrifter om värdepappersfonder och ger en i alla väsentliga avseenden felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. rättvisande bild av AP7 Aktiefonds finansiella ställning per den skaffar vi oss en förståelse av den del av Sjunde AP-fondens interna 31 december 2016 och av dess finansiella resultat för året. kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte Grund för uttalande för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder och rimligheten i fondbolagets uppskattningar i redovisningen och beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhål- tillhörande upplysningar. lande till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innei övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. hållet i årsberättelsen, däribland upplysningarna, och om årsberättelsen Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. som ger en rättvisande bild. Vi måste informera Sjunde AP-fonden om bland annat revisionens Sjunde AP-fondens ansvar för årsberättelsen planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste Det är Sjunde AP-fonden som har ansvaret för att årsberättelsen också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna däribland de betydande brister i den interna kontrollen som pensionsfonder samt Finansinspektionens föreskrifter om värdepap- vi identifierat. persfonder. Sjunde AP-fonden ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsberättelse som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på Stockholm den 9 februari 2017 oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsberättelsen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revi- Sussanne Sundvall Peter Nilsson sionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsberättelsen.

37 | AP7

Bilaga 8

Årsberättelse 2016

AP7 Räntefond

Organisationsnummer 515602-3870

Förvaltningsberättelse Derivatinstrument Fondens tio största innehav i % av Derivatinstrument får enligt fondbestämmel- fondkapitalet vid utgången av år 2016 serna användas som ett led i placeringsinriktningen. Under 2016 har inte denna möjlighet Svenska staten 1052 13,4 Placeringsinriktning utnyttjats. Swedbank Hypotek 187 10,3 AP7 Räntefond är en viktig komponent för att Stadshypotek 1581 8,9 skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet Nordea Hypotek 5529 8,7 AP7 Såfa och därmed en byggsten i det Väsentliga risker per balansdagen Stadshypotek 1580 7,9 allmänna pensionssystemets premiepensions- Den enskilt största risken i förvaltningen av Nordea Hypotek 5530 7,5 sparande. Fonden ingår också i statens fond- fonden utgörs av marknadsrisk, vilket innebär Stadshypotek 1582 7,1 portföljer. Mer information om dessa portföljer att stigande räntenivåer riskerar att påverka Swedbank Hypotek 188 6,3 finns i årsredovisningen för Sjunde AP-fonden. fondens avkastning negativt. SEB 571 5,9 Målet för AP7 Räntefond är att avkast- SEB 572 5,9 ningen minst ska motsvara avkastningen för Summa tio största innehav 81,9 jämförelseindex (se förklaringar till nyckel - Resultatutveckling talen nedan). Under 2016 var totalavkastningen för AP7 Strategin är att placera fondens tillgångar Räntefond 0,6 % (NAV-kursberäknad avkasti svenska ränterelaterade finansiella instrument ning; se förklaring till nyckeltalen), vilket var med låg kreditrisk, så att den genomsnittliga 0,1 procentenheter sämre än jämförelseindex. räntebindningstiden normalt är två år. Ränteutvecklingen under 2016 är en bidra- AP7 Räntefond bedöms ha en låg risknivå. gande orsak till att avkastningen varit positiv. Under 2016 har fonden tillförts 9,6 miljarder kronor genom att Pensionsmyndigheten Placeringar placerat 2015 års pensionsrätter. Utflödet av AP7 Räntefond förvaltas i huvudsak passivt kapital genom inlösen av andelar, främst på genom intern förvaltning, men får avvika från grund av att premiepensionssparare bytte till jämförelseindex inom ramen för beslutad andra fonder, uppgick till 3,7 miljarder kronor. tracking error limit. Det aktiva riskutrymmet ska användas till att bidra med finansiering av gröna projekt som uppfyller AP7:s kriterier för hållbarhet och lönsamhet. Detta ska primärt ske genom deltagande i nyemissioner av gröna obligationer emitterade i svenska kronor. Placeringarna i fonden utgörs för närvarande i huvudsak av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen (se under förklaringar till nyckeltalen) i portföljen var 1,9 % vid utgången av 2016.

39 | AP7

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2016

Nyckeltal

2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 1)

Fondförmögenhet (Mkr) 28 120 22 083 17 532 12 689 8 872 6 657 6 034 Antal andelar (tusental) 250 280 197 823 158 315 117 791 83 793 64 649 60 605 Andelskurs (kr) 112,36 111,63 110,74 107,73 105,86 102,97 99,57

Avkastning 2 Total NAV-kursberäknad (%) 0,6 0,8 2,8 1,8 2,8 3,4 -0,5 Jämförelseindex (%) 0,7 0,9 2,9 1,9 3,0 5,2 -0,3

Genomsnittlig avkastning 2 2 år (%) 0,7 1,8 2,3 2,3 3,1 - - 5 år (%) 1,8 2,3 - Sedan fondstart (%) 1,8 2,0 2,2 2,1 2,2 - -

Riskmått 2 Totalrisk fonden (%) 0,5 0,7 0,8 0,9 0,8 - - Totalrisk jämförelseindex (%) 0,5 0,6 0,8 0,9 0,7 - - Aktiv risk (%) 0,1 0,1 0,1 0,1 0,6 - - Omsättningshastighet (%) 113,0 86,4 101,0 88,1 68,2 100,9 97,5 Modifierad duration (%) 2,0 1,9 1,9 1,8 1,8 1,9 1,8

Avgifter Förvaltningsavgift (%) 0,04 0,05 0,05 0,08 0,09 0,09 0,09 Årlig avgift (%) 0,04 0,05 0,05 0,08 0,09 0,09 0,09 Avgift insättning/uttag Inga Inga Inga Inga Inga Inga Inga

Transaktionskostnader Totalt (Tkr) 54 24 10 9 9 7 18 Andel av omsättning (%) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Engångsinsättning 10 000kr (kr) 4,0 5,0 5,1 8,1 9,2 9,1 5,5

1 Perioden för avkastningsberäkningarna 2010 startade den 24 maj 2010, när kapital från de avvecklade fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden hade överförts till AP7 Räntefond. Stängningskursberäknad avkastning 2010 utgår ifrån stängning den 24 maj. NAV-kursberäknad avkastning utgår ifrån stängning den 21 maj. 2 Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se.

Förvaltningsavgift Modifierad duration: Anger den procentuella Omsättningshastighet: Mäter hur många AP7 Räntefond betalar sista dagen i varje förändringen i pris om marknadsräntan går gånger värdepapper som har köpts eller sålts månad en förvaltningsavgift till Sjunde AP- upp med en procentenhet. i förhållande till fondförmögenheten. Beräknas fonden. Avgiften beräknas dagligen med genom att det lägsta värdet av summa köpta 1/365-del av fondens värde och täcker kost - Jämförelseindex: Handelsbankens ränteindex eller summa sålda värdepapper under perioden nader för bland annat förvaltning, administra- HMT 74, som utgörs av svenska statsobligatio- divideras med den genomsnittliga fondförmötion, redovisning, revision, förvaring av värde- ner och säkerställda obligationer med en genheten och anges i procent. papper, information och tillsyn. Under 2016 genomsnittlig duration av två år. uppgick avgiften till 0,04 % per år av fondens Årlig avgift (%): Avser fondens förvaltningsförmögenhet. Transaktionskostnader såsom Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur avgift, inklusive transaktionskostnader, som avgifter till depåbanker för värdepappers- mycket andelsvärdet har varierat under en viss belastat fonden under de senaste 12-månatransaktioner belastar AP7 Räntefond direkt period. Stora variationer i andelsvärdet innebär derna, uttryckt i procent av fondförmögenheten. och ingår inte i förvaltningsavgiften. oftast en högre risk men också chans till bättre Den årliga avgiften beräknas enligt ”CESR’s värdetillväxt. Måttet baseras på fondandel - guidelines on the methodology for calculation arnas och index utveckling under de senaste of the ongoing charges figure in the Key två åren. Investor Information Document”. Förklaringar till nyckeltalen För närmare information se Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds www.esma.europa.eu/system/files/10_674.pdf Avkastnings- och riskberäkningar: AP7 Ränte- andelsvärde varierat jämfört med sitt jämförelfonds avkastning och risk beräknas på fondens seindex. En hög aktiv risk innebär att fondens Transaktionskostnad: Transaktionsavgifter till NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid placeringar avvikit mycket från jämförelseindex depåbank. köp och inlösen av andelar. Denna metod inne- under perioden. Avkastningen för en portfölj bär att avkastningen redovisas efter avdrag av med hög aktiv risk kan vara avsevärt större eller Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr: den förvaltningsavgift som AP7 Räntefond mindre än avkastningen för index. Måttet Förvaltnings-kostnad enligt resultaträkningen betalar till Sjunde AP-fonden. Vid NAV-kurs- baseras på fondandelarnas och index utveckling i kronor som under året är hänförlig till ett värderingen används de priser på fondens under de senaste två åren. andelsinnehav som vid årets ingång uppgick tillgångar som gäller kl. 16.00 svensk tid. till 10 000 kronor och som behållits i fonden hela året.

AP7 | 40

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2016

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2016-12-31 2015-12-31 Tillgångar % % 1 Överlåtbara värdepapper 28 081 969 99,9 22 078 580 100,0 Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde 28 081 969 99,9 22 078 580 100,0

Bankmedel och övriga likvida medel 41 250 0,1 4 871 0,0 Summa tillgångar 28 123 219 100,0 22 083 451 100,0

Skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 895 0,0 876 0,0 Övriga skulder 1 872 0,0 0 0,0 Summa Skulder 2 767 0,0 876 0,0

2 Fondförmögenhet 28 120 452 100,0 22 082 575 100,0

Poster inom linjen Inga Inga

Som särskild bilaga finns en innehavsförteckning för samtliga finansiella instrument.

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor

Not 2016 2015 Intäkter och värdeförändring 3 Värdeförändring på överlåtbara värdepapper -551 742 -488 848 4 Ränteintäkter 707 068 634 209 Summa Intäkter och värdeförändring 155 236 145 361

Kostnader 5 Förvaltningskostnader -9 499 -9 115 6 Övriga kostnader -61 -24 Summa Kostnader -9 560 -9 139

Periodens resultat 145 766 136 222

Redovisningsprinciper

att ränterelaterade värdepapper värderas till senaste betalkurs. Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen (2000:192) Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster om allmänna pensionsfonder och Finansinspektionens föreskrifter används genomsnittsmetoden. (2013:9) om värdepappersfonder. Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde kl. 16.00 Skatt den sista handelsdagen under redovisningsperioden. Det innebär AP7 Räntefond är inte skattskyldig i Sverige.

41 | AP7

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2016

Not 1 – Överlåtbara värdepapper

Samtliga belopp i tusentals kronor 2016-12-31 2015-12-31 % % Överlåtbara värdepapper 28 081 969 99,9 22 078 580 100,0 Summa Överlåtbara värdepapper 28 081 969 99,9 22 078 580 100,0

Not 2– Förändring av fondförmögenhet

Samtliga belopp i tusentals kronor 2016-01-01 2015-01-01 –2016-12-31 –2015-12-31

Fondförmögenhet vid periodens början 22 082 575 17 532 195 Andelsutgivning 9 612 308 5 749 871 Andelsinlösen -3 720 197 -1 335 713 Periodens resultat enligt resultaträkning 145 766 136 222 Fondförmögenhet vid periodens slut 28 120 452 22 082 575

Not 3 – Specifikation av värdeförändring Not 6 – Specifikation av övriga kostnader

på överlåtbara värdepapper Samtliga belopp i tusentals kronor Samtliga belopp i tusentals kronor 2016 2015 2016 2015 Transaktionsavgifter till BNY Mellon -54 -24 Realiserat kursresultat -542 729 -219 196 Räntekostnad -7 0 Orealiserat kursresultat -9 013 -269 652 Summa -61 -24 Summa -551 742 -488 848

Not 4 – Specifikation av ränteintäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor 2016 2015

Obligationer 707 014 633 833 Korta ränteplaceringar -316 17 Ränta repor -370 359 Summa 707 068 634 209

Not 5 – Specifikation av förvaltningskostnad

Ersättning till Sjunde AP-fonden för förvaltning har betalats med 0,04 % (0,05 %) per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2016 en förvaltningskostnad på 9 499 tkr (9 115 tkr) . I avgiften ingår ersättning till förvaringsinstitut för depåförvaring samt ersättning till Finans inspektionen för tillsyn. I förvaltningskostnaden ingår ersättningar till Sjunde AP-fondens personal. Under 2016 har 23 personer erhållit fast ersättning. Inga rörliga ersättningar har utbetalts. Till särskilt reglerad personal har sammanlagt utbetalts: – 11.729 tkr till den verkställande ledningen (4 personer), – 3.337 tkr till anställda med ansvar för kontrollfunktioner (2 personer), – 9.755 tkr till risktagare i förvaltningsverksamheten (6 personer).

Ytterligare information om Sjunde AP-fondens ersättningssystem finns i Riktlinjer för ersättningar , vilken finns tillgänglig på www.ap7.se.

AP7 | 42

Bilaga 8 AP7 Räntefond | Årsberättelse 2016

Stockholm den 9 februari 2017 Bo Källstrand Adine Grate Axén Gunnar Andersson Ordförande Vice ordförande Kerstin Hermansson Tonika Hirdman Mats Kinnwall Patrik Tolf Rose Marie Westman Hellen Wohlin Lidgard Richard Gröttheim Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 9 februari 2017 Sussanne Sundvall Peter Nilsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

43 | AP7

Bilaga 8

Revisionsberättelse Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. För AP7 Räntefond, org.nr 515602-3870 Dessutom:

Rapport om årsberättelse identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsberättelsen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, Uttalande utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker Vi har i egenskap av revisorer i Sjunde AP-fonden, organisations - och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för nummer 802406-2302, utfört en revision av årsberättelsen för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka AP7 Räntefond för år 2016. en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en Enligt vår uppfattning har årsberättelsen upprättats i enlighet med väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan lagen om allmänna pensionsfonder samt Finansinspektionens före- innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, skrifter om värdepappersfonder och ger en i alla väsentliga avseenden felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. rättvisande bild av AP7 Räntefonds finansiella ställning per den skaffar vi oss en förståelse av den del av Sjunde AP-fondens interna 31 december 2016 och av dess finansiella resultat för året. kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte Grund för uttalande för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder och rimligheten i fondbolagets uppskattningar i redovisningen och beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhål- tillhörande upplysningar. lande till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innei övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. hållet i årsberättelsen, däribland upplysningarna, och om årsberättelsen Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. som ger en rättvisande bild. Vi måste informera Sjunde AP-fonden om bland annat revisionens Sjunde AP-fondens ansvar för årsberättelsen planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste Det är Sjunde AP-fonden som har ansvaret för att årsberättelsen också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna däribland de betydande brister i den interna kontrollen som pensionsfonder samt Finansinspektionens föreskrifter om värdepappers - vi identifierat. fonder. Sjunde AP-fonden ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsberättelse som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på Stockholm den 9 februari 2017 oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års berättelsen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en Sussanne Sundvall Peter Nilsson revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsberättelsen.

AP7 | 44

Bilaga 9

Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2016 FINANSDEPARTEMENTET

15 mars 2017

Bilaga 9

1. Sammanfattning och rekommendationer

Det här kapitlet sammanfattar först den grundläggande utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2016 i tre avsnitt: Första till Fjärde AP-fonderna, Sjätte AP-fonden och Sjunde AP-fonden. Därefter följer en sammanfattning av fördjupningsområdena kring AP-fondernas investeringar i alternativa investeringar och fondernas kostnader. I slutet av kapitlet presenteras baserat på utvärderingen ett antal rekommendationer som bedöms viktiga för att fortsatt utveckla fondernas verksamhet.

–

FÖRSTA TILL FJÄRDE AP-FONDERNA 2001 1 2016

Första till Fjärde AP-fondernas uppdrag är att fungera som buffertfonder i det

svenska inkomstpensionssystemet och maximera avkastningen till låg risk. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Fonderna ska enligt uppdraget inte ta närings- eller ekonomiskpolitisk hänsyn 2 .

Alternativa investeringar, tillväxtmarknader och samarbete i fokus 2016. Under 2016 har fonderna fortsatt att utveckla sina förvaltningsmodeller och investeringsstrategier och samtliga fonder har genomfört viktiga förändringar (bild 1). Några gemensamma teman är fortsatt ökat fokus på alternativa tillgångar, ökade investeringar i aktier i tillväxtmarknader samt fortsatt arbete med integration av hållbarhet i förvaltningen. Utöver detta har Första till Fjärde AP-fonderna etablerat ett samverkansråd för utökat samarbete mellan fonderna.

Första till Fjärde AP-fondernas investeringar i alternativa tillgångar har ökat från 21 % av totalt förvaltat vid utgången av 2015 till 22 % 3 vid utgången av 2016, med ökningar i alla fonder förutom Andra AP-fonden. Ökningarna i Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna har främst drivits av ökade investeringar i fastigheter och infrastruktur samt högavkastande krediter (så kallade high-yield obligationer).

Samtliga fonder har arbetat aktivt för att utveckla sitt hållbarhetsarbete genom bland annat ökade investeringar i gröna obligationer 4 och investeringar i infrastruktur för

1 Avser 1 juli 2001. 2 Lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192), Propositionen om AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (1999/2000:46). 3 Kan skilja sig andra andelar alternativa investeringar i materialet beroende på om analysen görs baserat på genomsnittligt kapital eller utgående kapital, samt om underlaget är baserat på den grundläggande utvärderingen eller årets fördjupning (mer detaljerad). Här är talet baserat på utgående balans och definition enligt grundläggande utvärdering. 4 En grön obligation är en obligation där intäkterna investeras i projekt som är miljövänliga, t.ex. i projekt som bidrar till åtgärder för klimatet.

Bilaga 9

vattenrening. Utöver detta arrangerade Etikrådet 5 ett seminarium om skatt och hållbarhet

för svenska bolag och investerare.

Fonderna har också etablerat ett samverkansråd. Samverkansrådet har till uppgift att

identifiera och främja nya samarbetsområden utöver de som finns idag genom exempelvis

Etikrådet. Ett resultat av det ökade samarbetet är fondernas gemensamma upphandling av

internrevisionstjänster under 2016.

Bild 1

Viktiga händelser under 2016 för Första till Fjärde AP-fonderna

ƒ Faktiska tillgångsallokering till aktier och räntor minskade med -1 p.e. till 38 % respektive -1 p.e. till 32 %. Alternativa investeringar ökade med +1 p.e. till 30 % ƒ Investerade i preferensaktier i Volvo Cars till ett värde av 1,5 sek miljarder. Vid eventuell börsnotering konverterar aktierna till B-aktier ƒ Fonden överskred 5 %-gränsen för investeringar i onoterade bolag, en handlingsplan togs fram och innehav avyttrades under året AP1 ƒ Förvaltningskostnaderna minskade under året från 0,17 % till 0,15 % av kapitalet till följd av besparingar inom den externa förvaltningen ƒ Fortsatt fokus på hållbarhet genom, bland annat, investeringar i vattenrening och ett nytt externt mandat för aktieförvaltning inriktat på resurseffektiva bolag med låg volatilitet ƒ Organisatoriska förändringar med bland annat ny ledningsgrupp med en majoritet kvinnor ƒ Implementering av nytt risksystem

ƒ Strategiskt skifte från svenska räntebärande tillgångar med -3 p.e. och globala aktier i utvecklade marknader med -1,5 p.e., till utländska krediter med +3.5 p.e. och fastigheter (inkl. jordbruks- och skogsfastigheter) ƒ Lägre faktisk exponering mot Sverige i syfte att minska känsligheten mot svenska aktie- och räntemarknaden genom, bland annat, försäljning av Norrporten och ökad exponering mot utländska krediter

AP2

ƒ Fonden överskred under året 5 %-gränsen för onoterade bolag, varför innehav såldes av i två steg under 2016 ƒ Internaliseringsarbetet slutfördes under året och kostnaden sänktes från 0,18 % till 0,15 % av kapitalet ƒ Fortsatt fokus på hållbarhet genom implementering av ESG-faktorer (Environmental, Social and Governance) och, bland annat, investeringar i gröna obligationer och Women’s entrepreneur debt fund samt avinvesteringar från 29 bolag verksamma inom fossil energi

ƒ Faktisk exponering mot riskklassen Räntor minskade med -4 p.e., medan exponering mot Inflation ökade med 2 p.e., främst drivet av fastigheter, och Krediter ökade med +2 p.e. ƒ Ökat hållbarhetsfokus genom bl.a. ökade investeringar i gröna obligationer och vattenrening samt initiativ för hållbar aktivitet i tillväxtmarknader AP3 ƒ Organisatoriska förändringar har gjorts inom kapitalförvaltningen genom inrättandet av gruppen Portföljstrategi med en ny Chief Portfolio Risk Manager, samt inom risk och compliance genom ny Compliance Officer och ny chef för Riskkontroll och Avkastningsanalys ƒ Internalisering av kvantitativ portföljförvaltning för ökad kontroll och minskade kostnader ƒ Ny lokal med planerad flytt i mars 2017 för att effektivisera arbetssätt och spara kostnader ƒ Fonden agerade värd för IPC 2016 (International Pensions Conference, ett nätverk av framstående internationella pensionsfonder) ƒ Faktisk allokering mot räntebärande tillgångar minskade med cirka -2 p.e., samtidigt ökade exponeringen mot fastigheter med +1 p.e. och aktier i tillväxtmarknader med +1 p.e. ƒ Fortsatt stort fokus på hållbarhet och klimat genom, bland annat, försäljning av tobaksinnehav, investeringar i gröna obligationer, initiativ i FN:s hållbarhetsmål samt utvärdering av bolags CO2-utsläpp och användning av antibiotika AP4 ƒ Aktiva genom externa presentationer om AP4:s lågkoldioxidstrategier och gröna obligationer och seminarium om skatt och hållbarhet ƒ Ny VD och ordförande samt ny separat compliancefunktion ƒ AP4 driver genom AP4-Universitet proaktivt arbete gentemot studenter genom uppsatsarbete och praktik ƒ Ny VD har påbörjat förändringsarbete avseende fondens strategi, detta inkluderar att se över investeringsstruktur och organisation ƒ AP4 beslutade under året om flytt till mindre lokaler för att spara kostnader

KÄLLA: AP-fonderna; intervjuer; årsredovisningar; hemsidor; McKinsey-analys

Samtliga fonder har nått sina långsiktiga mål. En utvärdering av fondernas

genomsnittliga årliga avkastning efter kostnader visar att samtliga fonder har uppnått sina

långsiktiga avkastningsmål sedan starten 2001 och under den senaste femårsperioden.

Även under den senaste tioårsperioden har alla fonderna förutom Andra AP-fonden

uppnått sina långsiktiga avkastningsmål (bild 2). 6 Det är dock viktigt att notera att Andra

AP-fonden haft ett högre avkastningsmål än de övriga fonderna under den senaste

5 Etikrådet är ett samarbete mellan Första till Fjärde AP-fonderna som arbetar för att bidra till långsiktig

avkastning genom att påverka bolag till ansvarsfullt företagande rörande miljö och sociala frågor. 6 Fonderna har enligt uppdrag utvärderats sedan start, över den senaste tioårsperioden samt över den

senaste femårsperioden (det är värt att notera att fondernas långsiktiga avkastningsmål ej är definierade enligt dessa tidshorisonter).

Bilaga 9

tioårsperioden. Fjärde AP-fonden har haft högst genomsnittlig årlig avkastning sedan starten (6,3 %), under den senaste tioårsperioden (6,7 %) samt under senaste femårsperioden (12,0 %). Andra AP-fonden hade högst avkastning 2016 (10,3 %). Första AP-fonden har haft lägst genomsnittlig årlig avkastning sedan starten 2001 (5,7 % per år), under den senaste femårsperioden (10,0 %) och 2016 (9,3 %). Under den senaste tioårsperioden hade Första AP-fonden tillsammans med Andra AP-fonden lägst avkastning (5,5 %).

Total avkastning 2016 blev jämn och högre än tidigare års genomsnittliga

avkastning. Totalt sett var genomsnittet av Första till Fjärde AP-fondernas avkastning 2016 9,8 % vilket är högre än den genomsnittliga årliga avkastningen sedan starten 2001 (6,0 % per år 7 ). Skillnaderna mellan fondernas avkastning var bland de lägsta sedan starten, där den fond med lägst avkastning (9,3 %) var 1 procentenhet lägre än den fond som uppvisade högst avkastning (10,3 %). Första AP-fonden nådde en avkastning på 9,3 %, Andra AP-fonden 10,3 %, Tredje AP-fonden 9,4 % och Fjärde AP-fonden 10,0 %.

Bild 2

FÖRSTA TILL FJÄRDE AP-FONDERNA

Jämförelse mellan avkastning och mål Första till Fjärde

AP1

AP-fonderna

Genomsnittlig årlig avkastning Nominellt långsiktigt Riskjusterad

efter kostnader avkastningsmål 2 Uppnått avkastning AP2 Period Procent Procent avkastningsmål? (sharpekvot 3 ) AP3 AP1 5,7 5,4 0,5 AP4 Sedan start AP2 6,1 5,8 0,6 (2001 1 -2016) AP3 6,1 5,2 0,6 AP4 6,3 5,7 0,5 AP1 5,5 5,4 0,5 10 år AP2 5,5 6,1 0,5 (2007-2016) AP3 5,7 5,1 0,6 AP4 6,7 5,7 0,6 AP1 10,0 5,3 1,5 5 år AP2 10,6 5,1 1,7 (2012-2016) AP3 10,9 4,3 1,8 AP4 12,0 4,8 1,7

AP1 9,3 5,8 1,5 1 år AP2 10,3 6,3 1,7 (2016) AP3 9,4 5,8 1,6 AP4 10,0 6,3 1,4 Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvoter) kan skilja sig från redovisade värden då olika riskfria räntor har använts i beräkningarna 1 1 juli 2001 2 AP-fondernas långsiktiga målsättning skiljer sig över tidsperioderna. AP1 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.0 % sedan 2015, mellan 2001-14 var målsättningen 5.5 % nominellt. AP2 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.5 % sedan 2015, mellan 2001-04 var målsättningen 4 % realt, 2005-14 5 % realt. Mellan 2001-2008 omfattade målsättningen den noterade andelen (96 %) av portföljen för AP2. AP3 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.0 %. AP4 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.5 %. 3 Avser sharpekvoten för totalportföljen. Liknande mönster för AP1-4 kan utläsas i jämförelser av likvidportföljers sharpekvot KÄLLA: Första till Fjärde AP-Fonden; McKinsey-analys McKinsey & Company 4

7 1 januari 2001.

Bilaga 9

Valutor och aktier bidrog till hög avkastning 2016. Andra AP-fonden hade framförallt ett större bidrag från valutaeffekter (omkring +3 procentenheters bidrag jämfört med omkring +1-2 procentenheters bidrag för de övriga fonderna 8 ). Detta drevs av en högre exponering mot utländska valutor och den relativa försvagningen av svenska kronan under året, och räntor (omkring +3 procentenheter), drivet av hög avkastning från räntebärande tillgångar i tillväxtmarknader. Fjärde AP-fonden hade framförallt ett större bidrag från aktier (omkring +5 procentenheter jämfört med kring +3-4 procentenheter för Första och Tredje AP-fonderna), ett resultat av en högre allokering till aktier jämfört med Första till Tredje AP-fonderna, i kombination med en stark utveckling på aktiemarknaden.

Avkastningen speglar riskprofilen. I utvärderingen analyseras också den risk fonderna tar på marknaden genom sina val av investeringar, den så kallade marknadsrisken 9 . Ett sätt att bedöma marknadsrisken är att mäta den riskjusterade avkastningen med sharpekvot 10 . Denna beräkning försvåras av att fonderna har olika andel onoterade tillgångar i portföljen. Sådana värderas inte dagligen som noterade tillgångar och de drar därmed ner portföljens volatilitet. Fondernas sharpekvoter har därför beräknats både för fondernas totalportföljer och likvidportföljer. Den sistnämnda består endast av noterade tillgångar med dagliga värderingar.

En analys av fondernas riskjusterade avkastning över tid visar att de ovan nämnda skillnaderna i avkastning till stor del motsvaras av skillnader i fondernas riskprofil. Det här innebär att skillnaderna mellan fondernas riskjusterade avkastning är små över längre tidsperioder. Samtliga fyra fonder hade en sharpekvot på 0,5-0,6 per år för totalportföljen sedan starten 2001, 0,5 – 0,6 per år den senaste tioårsperioden och 1,5 – 1,8 per år den senaste femårsperioden.

Hög riskjusterad avkastning 2012-2016. Den höga genomsnittliga riskjusterade avkastningen, mätt som sharpekvot, under den senaste femårsperioden förklaras av att åren mellan 2012 och 2016 har varit starka år för fonderna sett ur ett historiskt perspektiv. Under 2016 hade alla AP-fonder en hög riskjusterad avkastning som varierade mellan 1,4

8 Under 2016 har Första till Fjärde AP-fonderna haft en hög valutaexponering (18-31 %) jämfört med tidigare år men i linje med 2015. Samtliga fonder har positivt nettobidrag på SEK 4-9 miljarder 2016. Notera att fonderna redovisar effekterna från valutaexponeringar på något olika sätt. Första till Tredje APfonderna redovisar valutaeffekterna separat medan Andra AP-fonden inkluderar effekterna per tillgångsslag och nettoresultatet (efter kostnader) för valutasäkringen separat. Andra AP-fonden har dock förtydligat nettoeffekten av dessa så siffran blir jämförbar med övriga fonder. 9 Definieras som risken att värdet på en tillgång förändras drivet av förändringar i värderingen av de underliggande tillgångarna. Fondernas utsätter sig också för andra risker, till exempel motpartsrisker, operationella risker och systemrisker. 10 Sharpekvoten beräknas som skillnaden mellan fondens avkastning och den riskfria räntan dividerat med fondens volatilitet. De beräknade sharpekvoterna i den här rapporten kan avvika från fondernas egna redovisade värden på grund av olika definitioner av riskfri ränta åren 2001-2013. Sedan 2014 har fonderna och McKinsey använt en gemensam definition av riskfri ränta (YCGT0021, 2016 -0,499%). Sharpkvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och 2-årig svensk statsobligation 2011-16, samt antagande om 260 handelsdagar.

Bilaga 9

för Fjärde AP-fonden och 1,7 för Andra AP-fonden. För 2016 hade Första och Tredje APfonden en riskjusterad avkastning på 1,5 respektive 1,6.

Samtliga fonder har högre avkastning till en lägre risk jämfört med den senaste 10

årsperioden. Ett annat vedertaget riskmått är Value at Risk (VaR), som anger den 11 maximala förlust som en portfölj riskerar att göra under en dag . Samma utmaning vad gäller beräkning av sharpekvot för onoterade tillgångar gäller även för VaR. För onoterade tillgångar finns inga marknadsnoteringar, utan marknadsvärden uppskattas med relativt låg frekvens, vilket kan innebära att den verkliga risken underskattas. Med anledning av detta har VaR för fonderna i utvärderingen beräknats utifrån en gemensam metodik och på två olika portföljer: en totalportfölj som inkluderar samtliga tillgångar och en likvidportfölj som exkluderar onoterade innehav.

En analys av fondernas årliga avkastning i relation till VaR visar att Fjärde AP-fondens högre avkastning i totalportföljen delvis har skapats genom att ta en högre risk uttryckt som VaR (bild 3). Under den senaste femårsperioden har skillnaderna i VaR varit små mellan fonderna, och samtliga fonder har lägre VaR i relation till avkastning jämfört med den senaste tioårsperioden. Det är viktigt att notera att detta inte enbart är ett resultat av fondernas förvaltningsarbete, utan även att aktiemarknaden generellt haft en hög avkastning under de senaste fem åren, samt att åren 2007-2012 inkluderade finanskrisen 2007-2008, vilket bidragit till ökad volatilitet och VaR över den senaste tioårsperioden.

Även om volatilitet och VaR är vedertagna riskmått finns en debatt kring huruvida måtten är relevanta för en pensionsfond med lång tidshorisont och utan solvenskrav.

11 Med 95 % sannolikhet. VaR drivs huvudsakligen av volatiliteten i marknaden, korrelationen mellan tillgångsslagen och positionsförändringarna i portföljen.

Bilaga 9

Bild 3

Jämförelse mellan risk och avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna

Jämförelse av VaR och total avkastning, Procent Indikerar 2007-2016 önskvärd position 2012-2016

Totalportfölj Likvidportfölj

Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader

13 13 12 AP4 12 11 AP3 11 AP4 AP2 10 AP1 10 AP2 9 9 AP3 AP1 8 8 7 AP4 7 6 AP2 6 AP4 5 AP3 AP1 5 AP3 AP2 4 4 AP1 3 3 2 2 1 1 0 0 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2

Genomsnittlig VaR som andel av portfölj Genomsnittlig VaR som andel av portfölj

Not: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 % sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod. VaR har uppskattats ex-post på daglig basis baserat på 1 års rullande avkastningshistorik (i procent) med antagande om 260 handelsdagar per år. Det genomsnittliga värdet för VaR över tidsperioder beräknas som genomsnittet av dagliga värden under tidsperioden. En enhetlig definition av Value at Risk har använts tvärs AP1-4 KÄLLA: Första till Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

Olika förvaltningsmodeller ger olika definitioner av aktiv avkastning. Första till Fjärde AP-fonderna har över tid utvecklat sina förvaltningsmodeller. Som följd av detta definierar och arbetar fonderna idag på olika sätt med aktiv förvaltning, vilket försvårar historiska jämförelser av aktiv avkastning samt jämförelser mellan fonderna. Flera av fonderna definierar idag aktiv avkastning som meravkastning från totalportföljen jämfört med sina respektive jämförelseportföljer. I denna rapport används olika definitioner av aktiv avkastning för respektive fond, vilka kan skilja sig från hur vissa av fonderna själva idag definierar aktiv avkastning. Resultaten från fondernas aktiva förvaltning presenteras mer detaljerat i kapitel 4-7 om respektive fond.

Utländska aktier, tillväxtmarknader och alternativa investeringar ökar. Första till Fjärde AP-fondernas aggregerade faktiska tillgångsallokering 12 har förändrats över tid sedan starten 2001. Andelen svenska aktier har successivt minskat från 19 % år 2001 till 13 % under 2016 (bild 4). Fonderna har inom utländska aktier ökat andelen aktier i tillväxtmarknader successivt. Fonderna har också ökat sin exponering väsentligt mot

12 Den årliga aggregerade allokeringen för AP1-AP4 (till vänster i bild 4) illustrerar den genomsnittliga allokeringen under respektive år. I allokeringen per fond (till höger i bild 4) illustreras allokeringen per den 31 december 2016.

Bilaga 9

alternativa investeringar från 3 % av det förvaltade kapitalet 2001 till 21 % 13 2016 och

minskat allokeringen till räntebärande tillgångar från 38 % till 33 %.

Fortsatt övervikt i Sverige. Fondernas aktieallokering skiljer sig från den globala

aktiemarknaden, med övervikt i Sverige och undervikt i övriga globala marknader (en så

kallad ”home bias” som beskrivs i kapitel 3 i årets utvärdering).

Det är värt att notera att den faktiska allokeringen över tid illustrerad nedan beskriver

fondernas genomsnittliga allokering under året (bild 4). Vidare i rapporten illustreras den

faktiska allokeringen per fond per den 31 december för varje år.

Bild 4

Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna

Övrigt Alternativa tillgångar % av fondernas faktiska portfölj; 100 % = SEK miljarder Räntebärande tillgångar Aktier

Tillgångsallokering för AP1-

Genomsnittlig total tillgångsallokering 1 för AP1-4 AP4 31 dec 2016

100% = 529 469 557 627 750 839 881 691 809 875 854 938 1,036 1,161 1,217 1,225 311 325 324 334 Övrigt (TAA etc) 2 3 0 4 0 3 1 3 1 3 0 4 1 1 2 1 1 1 2 2 1 0 0 5 0 0 5 8 9 10 10 Alt tillgångar 3 11 14 15 18 21 21 24 ~26 30 Räntor 38 39 38 39 38 39 38 35 34 32 38 37 35 32 33 Aktier i tillväxt- 32 33 5 1 2 2 2 2 33 ~32 4 marknader 3 5 32

4 6 7

7 8 7 7

Utländska aktier 6 7 (exkl. tillväxt- 38 39 39 40 11 ~5

39 37 37 31 35

marknader) 35 33 9

29 29 30 30

26 26 ~26

16 22

Svenska aktier 19 16 17 17 17 17 15 14 16 17 14 13 14 13 13 13 19

12 10 ~12

-1 0 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 4 11 4 12 4 13 4 14 4 15 4 2016 4 AP1 AP2 AP3 4 AP4

1 Årlig genomsnittlig tillgångsallokering 2 Overlaymandat, TAA, etc. 3 Alternativa tillgångar omfattar fastigheter, private equity, hedgefonder, konvertibler, jordbruk, infrastruktur mm. 4 Tillgångsallokeringen för AP3 2010-16 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras 5 Tillgångsklassen ”Övrigt” inkluderar ränteterminer motsvarande 1,7 % av totala tillgångar under 2015. Enligt AP2s definitio n i nkluderas dessa i tillgångsklassen ”Räntor”

KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys McKinsey & Company 6

Alternativa investeringar ökar men begränsas av regelverket. Under 2016 fortsatte

fonderna att öka sin allokering till alternativa investeringar, och per den 31 december

2016 uppgick alternativa investeringar till 22 % 14 av det totala kapitalet. Fonderna

begränsas dock av sina placeringsregler, som bland annat reglerar hur mycket fonderna

får investera i onoterade aktier (maximalt 5 % av det investerade kapitalet) och minst

13 Baserat på genomsnittligt innehav under året för Första till Fjärde AP-fonderna.

14 Baserat på utgående kapitalets balans för Första till Fjärde AP-fonderna.

Bilaga 9

30% räntebärande tillgångar. För investeringar i fastigheter finns inga begränsningar, och fonderna har kontinuerligt ökat sina innehav i sådana tillgångar.

Fjärde AP-fonden högst andel aktier. En jämförelse vid utgången av 2016 visar på stora skillnader mellan de individuella fondernas tillgångsallokering. Fjärde AP-fonden skiljer sig mest från de övriga tre fonderna. Fjärde AP-fonden hade den 31 december 2016 59 % av kapitalet investerat i noterade aktier, varav 19 % i noterade svenska aktier, vilket är väsentligt högre än de andra fonderna. Som jämförelse har de tre andra fonderna mellan 38 % och 43 % av kapitalet investerat i noterade aktier, varav 10-12 % i noterade svenska aktier.

Första AP-fonden högst andel alternativa investeringar. Det finns idag även viktiga skillnader vad gäller fondernas allokering till alternativa tillgångar, där Första AP-fonden har högst andel med omkring 30 % medan Fjärde AP-fonden har lägst andel med 10 %. Det är värt att notera att Tredje AP-fonden från och med 2010 baserar sin allokering på riskklasser istället för tillgångsklasser, varför angiven tillgångsallokering för fonden är approximativ.

Olika tillgångsslag har olika avkastnings- och riskprofiler. Första till Fjärde APfondernas skifte sedan 2001 mot en mer diversifierad portfölj innebär att fonderna får avkastning från fler olika typer av tillgångsslag med olika risk- och avkastningsprofiler. Aktier har till exempel i genomsnitt haft en högre avkastning än räntebärande tillgångar, men har också en högre volatilitet med många år av hög avkastning, men även år av negativ avkastning såsom 2002, 2008 samt 2011 (bild 5). Räntebärande tillgångar har en lägre volatilitet och lägre korrelation med aktiemarknaden, exempelvis hade räntor högre avkastning under krisåren när aktier hade negativ avkastning. Alternativa investeringar kompletterar dessa två tillgångsslag med flera avkastnings- och riskprofiler. De senaste åren har alternativa investeringar haft högre avkastning än räntor och varit mindre volatila än aktier.

Bilaga 9

Bild 5

Första till Fjärde AP-fondernas avkastning per tillgångsslag 2001-2016

% Genomsnitt under Estimerad avkastning 2 perioden Genomsnittlig avkastning 1 per tillgångsslag 3 , procent 2013-2016, procent Fastigheter Private Equity Hedgefonder Övriga reala 24% 34% 22% tillgångar 24% 18% 13% 15% 16% 15% 11% 3% 4% 27% 25% Noterade 19% 15%

aktier

-11% -9% 6,9% -30% -38% 34% 14% 18% 14% 5% 10% 5% 7% 12% 5% 8% 7% 9% Ränte- 4% 1% 3% 3% 0% 4% bärande 0%

5,1% 7% 14% 1% 4%

39% 35% 15% 12% 18% 17% 11% 14% 13% 13% 15% Alternativa 1% 1% tillgångar 21% 11% -3% -4% -1% 0% -1% 12,3% 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 2016 2013 14 15 2016 1 Genomsnittlig avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna per tillgångsslag 2 Estimerad avkastning 2013-2016 efter netto externa förvaltningskostnader för onoterade tillgångar, men före alla övriga redovisade kostnader, ej justerat valutaeffekter 3 AP1, AP2 samt AP4 KÄLLA: Årsredovisningar, Första till Fjärde AP-fonderna, McKinsey-analys

SJÄTTE AP-FONDEN 1997-2016

Sjätte AP-fonden är en stängd fond som placerar i onoterade bolag och har ställt om

strategin och portföljen under de senaste åren. Sjätte AP-fonden skiljer sig från de andra fyra buffertfonderna i flera avseenden, bland annat genom att investera i onoterade bolag och att fonden är stängd utan in- och utflöden. De senaste åren har fonden ställt om stora delar av strategin och portföljen.

2016 karaktäriserades av hög aktivitet för Sjätte AP-fonden, med följande viktiga

händelser:

Ŷ Sjätte AP-fondens beslut om att anta en ny strategi har följts av ett mångårigt arbete med att ställa om portföljen. En viktig del i detta arbete genomfördes under 2016 i och med avyttringen av Norrporten som svarade för drygt en fjärdedel av fondens kapital. Vidare avslutades försäljningen av Volvofinans Bank, ett av de andra stora innehaven i Sjätte AP-fondens portfölj. Likviditeten sysselsätts i enighet med en plan där investeringsaktiviteten under 2016 var den högsta på flera år. Bland annat genomfördes 9 nya direktinvesteringar under året, motsvarande SEK 1,7 miljarder, i tillägg till utfästelser motsvarande SEK 5,6 miljarder till 11 nya fonder.

Bilaga 9

Ŷ I och med avyttringen av Norrporten och Volvo Finans har marknadsvärdet för Sjätte AP-fondens direktinvesteringar minskat med omkring SEK 4,4 miljarder (från SEK 12,4 miljarder till SEK 7,9 15 miljarder). Försäljningarna har skapat en tillfälligt hög likviditet i portföljen, där likvider utgjorde omkring 41 % av det totala kapitalet vid utgången av 2016. Fonden planerar att sysselsätta likviden löpande under de kommande 3 till 5 åren. Ŷ Fonden gjorde nya utfästelser till externa riskkapitalfonder om cirka SEK 5,6 miljarder, varav SEK 1,7 miljarder inom Norden och SEK 3,9 miljarder utanför Norden. Totalt utfäst, men ännu inte sysselsatt, kapital till nya fonder uppgick vid årsskiftet till SEK 10,7 miljarder. Ŷ Under året fortsatte fonden att utveckla sitt hållbarhetsarbete. Sjätte AP-fonden jobbar brett med hållbarhetsfrågor men under 2016 har särskilt fokus lagts på jämställdhet, mångfald, miljö och klimatavtryck. Sjätte AP-fonden har under året även utvecklat ett eget verktyg för ett ge konstruktiv feedback och rekommendationer för fortsatt utveckling av hållbarhetsarbetet hos befintliga samarbetspartners. Utöver detta inrättade fondens styrelse under året ett hållbarhetsutskott. Ŷ Fonden har infört ett nytt jämförelseindex kallat PE Benchmark. PE Benchmark består till 90% av Burgiss PE Europe All, ett benchmark för europeiska onoterade aktier, och till 10% av OMX T-Bill, ett benchmark för att täcka Sjätte AP-fondens likviditetsbehov om 10%. PE Benchmark används som ett komplement till existerande målsättningar och jämförelseindex vid analys av fondens avkastning. Fonden har ej nått sitt långsiktiga avkastningsmål. Fondens kapital uppgick vid utgången av 2016 till totalt SEK 28,1 miljarder, varav SEK 16,8 miljarder var investerat i fondens investeringsverksamhet och SEK 11,7 miljarder fanns i fondens likviditetsförvaltning 16 . Övrigt rörelsekapital uppgick vid utgången av 2016 till SEK -0,3 miljarder, vilket avser genomförda affärer som ej ännu gått i likvid och därför bokförts som en skuld i portföljen. Sjätte AP-fondens totala kapital har under perioden 1997-2016 vuxit med SEK 17,7 miljarder, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 5,1 % per år och 6,7 % per år för investeringsverksamheten.

Under perioden 2007-2016, då en majoritet av fondkapitalet har varit investerat i fondens investeringsverksamhet, har Sjätte AP-fondens avkastning efter kostnader varit 5,1 % per år (5,9 % för investeringsverksamheten). Detta är lägre än fondens avkastningsmål, både det som gällde fram till och med 2011 och det nya målet som gäller från 2012. Det ligger även under flera externa aktiemarknadsindex för medelstora och små svenska bolag. Sjätte AP-fondens avkastning 2016 var dock högre än PE Benchmark, och har över alla tidsperioder varit högre än inkomstindex. Det är värt att notera att fondens totala

15 Kapitalet inom direktinvesteringar minskade med SEK 4,444 miljarder från SEK 12,380 miljarder till SEK 7,936 miljarder. 16 Inkluderar sedan 2012 noterade småbolag.

Bilaga 9

avkastning även påverkas av att fonden är stängd och förvaltar en likviditetsreserv samt att fondens investeringar i onoterade tillgångar värderas enligt principer som ej tar hänsyn till upp- eller nedgångar på börsen.

Mogna bolag bättre avkastning än tillväxtbolag. Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet genererade under perioden 2012-2016 en avkastning efter kostnader på 9,8 % per år. En analys av utvecklingen för olika delar av fondens investeringsverksamhet visar att fondens investeringar i mogna bolag, buyout, har skapat en avkastning på omkring 15 % per år (mätt som IRR) sedan fondens start, medan fondens investeringar i tillväxtbolag, venture, genererat negativ avkastning och dragit ner fondens totalavkastning avsevärt. Under de senaste åren (2013-2016) har dock även fondens investeringar i tillväxtbolag genererat en positiv avkastning (inom direkt- och fondinvesteringar).

Fondens interna kostnader lägsta sedan 1998 men externa förvaltningskostnader för

onoterade innehav har ökat 2016. Sjätte AP-fondens kostnader exklusive externa förvaltningskostnader för onoterade innehav var 2016 den lägsta sedan 1998. Kostnaderna har varierat mellan SEK 105 och 180 miljoner per år sedan 2007 (0,4 %-1,0 % av förvaltat kapital per år). Fondens kostnader inklusive externa förvaltningskostnader för onoterade innehav, management fees redovisat brutto , uppgick totalt till SEK 372 miljoner (1,4 %) 2016, vilket är högre än under åren 2013-2015 (SEK 260-290 miljoner eller 1,2%).

SJUNDE AP-FONDEN 2001-2016

Sjunde AP-fondens ”Såfa” är förvalsalternativet i PPM. Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt valt ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Från maj 2010 har Sjunde AP-fonden på Riksdagens uppdrag förnyat det statliga erbjudandet i premiepensionssystemet med målsättningen att den sammanlagda allmänna pensionen ska bli högre. I och med detta ersattes Premiesparfonden och Premievalsfonden av Sjunde AP-fondens så kallade byggstensfonder AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Sex nya produkter lanserades, varav AP7 Såfa 17 är förvalsalternativet för dem som inte aktivt väljer en förvaltare i premiepensionssystemet. De övriga fem produkterna (liksom Såfa) kan väljas i konkurrens med premiepensionssystemets övriga omkring 850 fonder. Målet för AP7 Såfa är att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex 18 och målet för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är att slå sina respektive jämförelseindex.

17 Såfa står för Statens Årskullsförvaltningsinitiativ. Statens icke-valsalternativ var fram till maj 2010 Sjunde AP-fondens Premiesparfond. Såfan kan också aktivt väljas. 18 Premiepensionsindex definieras som den genomsnittliga fondavkastningen i premiepensionssystemet exklusive AP7:s produkter genom hela rapporten.

Bilaga 9

Ny strategisk portfölj antogs 2016 för att sänka risken. Under 2016 har Sjunde APfonden genomfört flera förändringar. Fonden tog under året fram en ny strategisk portfölj i syfte reducera risken med bibehållen förväntad avkastning. Fonden förväntar sig uppnå detta genom ökad riskdiversifiering genom att se över allokering till tillgångsklasser och marknader. Implementeringen inleds under första kvartalet 2017 och förväntas pågå under de kommande tre åren. Som ett led i implementeringen av den nya portföljen valde fonden att under 2016 sänka normalnivån för hävstången från tidigare 50 % till 35 %. Fonden har dock fortsatt en reducerad hävstång på 25 % som infördes i slutet av 2015. Styrelsen beslutade att justera ned hävstången på några års sikt med hänsyn till börsens nuvarande värderingar samt fondens risktolerans.

Ökar i tillväxtmarknader och onoterade bolag. Utöver förändringar i hävstången har Sjunde AP-fonden valt att diversifiera portföljen genom ett allokeringsskifte från globala aktier 19 (-5 procentenheter) till ökad allokering mot aktier i tillväxtmarknader (+5 procentenheter), en ökning i onoterade bolag (+1 procentenhet) samt genom att introducera alternativa riskpremier 20 till portföljen. Vid ett senare tillfälle kommer även småbolag att inkluderas i portföljen.

Fortsatt aktivt hållbarhetsarbete. Under året har fonden även fortsatt arbetet med hållbarhet genom ny strategi inom aktie- och räntefonden. Som en del i hållbarhetsarbetet har Sjunde AP-fonden etablerat en intern tvärfunktionell grupp (klimatgruppen) bestående 6-7 personer från bland annat portföljförvaltningen, hållbarhetsutskottet samt VD. I tillägg har fonden utökat grunden för dess normbaserade exkludering, Svarta Listan, till att även innefatta bolag som verkar i strid med Parisavtalets intentioner samt inkluderat gröna obligationer i AP7-räntefond.

Fonden skickade under 2016 in en ansökan till Finansinspektionen om att byta riskmetod från Åtagandemetoden 21 till relativ Value-at-Risk (VaR), i syfte att bättre spegla fondens riskprofil. Slutligen beslutade Sjunde AP-fonden under 2016 om lokalbyte för att främja samarbete internt och spara kostnader. Flytten kommer att genomföras i mars 2017. Såfan har slagit jämförbara index under hela perioden… Sjunde AP-fonden förvaltade vid slutet av 2016 35,7 % av totala premiepensionssystemets kapital motsvarande omkring SEK 343 miljarder. Under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2016 genererade förvalsalternativet Såfa i genomsnitt en avkastning på 14,8 % per år, medan premiepensionsindex hade en genomsnittlig avkastning på 8,3 % per år. 2016 var avkastningen på Såfa 15,5 % jämfört med 8,8 % för premiepensionsindex.

19 Globala aktier innefattar ACWI bestående av 90 % aktier i utvecklade marknader samt 10 % aktier i tillväxtmarknader. 20 Alternativa riskpremier avser instrument med en annan riskfaktor än aktie- och räntemarknaden, till exempel värde och kvalitet. 21 Åtagandemetoden innebär att derivatpositioner konverteras till en motsvarande position i de underliggande tillgångarna.

Bilaga 9

Under hela perioden 2001-2016 har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ 22 i genomsnitt avkastat 2,6 procentenheter mer än premiepensionsindex per år (6,4 % respektive 3,8 % per år). Justerat för rabatter har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ haft en genomsnittlig avkastning om 6,5 % 23 per år och premiepensionsindex en avkastning om 4,2 % 24 per år. Den aktiva avkastningen 2016 för Sjunde AP-fondens Aktiefond respektive Räntefond var 9 respektive -7 baspunkter. …med betydligt lägre kostnader. Fondbolagets faktiska kostnader 25 , inklusive courtage för Aktiefonden, som andel av kapital för Aktiefonden och Räntefonden 31 december 2016 uppgick 2016 till 0,06 % (0,08 % 2015) för AP7. Förvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond uppgick 2016 till 0,11 % (0,12 % 2015) respektive 0,04 % (0,05 % 2015) av fondens förmögenhet. Genomsnittlig förvaltningsavgift hos de 850 fonder som ingick i premiepensionssystemet 31 december 2016 var 1,06 % (0,30 % efter rabatter).

FÖRSTA TILL FJÄRDE AP-FONDERNAS ARBETE MED ALTERNATIVA

INVESTERINGAR

Fördjupad analys inom alternativa investeringar. Årets utvärdering inkluderar en fördjupad analys kring AP-fondernas arbete med alternativa investeringar. Syftet är att skapa transparens kring hur fonderna arbetar med alternativa investeringar samt inom valda områden göra jämförelser med andra ledande institutionella investerare. Den fördjupade analysen omfattar Första till Fjärde AP-fonderna. Sjätte och Sjunde APfonderna inkluderas ej i årets fördjupningsarbete givet fondernas annorlunda mandat och regelverk.

Det finns idag ingen entydig definition av alternativa investeringar i AP-fonderna eller i kapitalförvaltningsbranschen, men generellt anses alternativa investeringar vara tillgångar som är mer illikvida, ofta onoterade, har längre investeringshorisont, och har en mer komplex investeringsprocess än noterade aktier och räntor. Många investeringsfonder definierar alternativa investeringar som illikvida innehav av reala tillgångar ( fastigheter, jordbruk, skog , infrastruktur), private equity, hedgefonder , och övriga innehav. Därför använder även denna rapport denna definition.

Alternativa investeringar har ökat avkastningen. Alternativa investeringar har de senaste åren bidragit positivt till Första till Fjärde AP-fondernas avkastning genom högre

22 Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2016. 23 Premiesparfonden hade mellan perioden jan 2001 och första kvartalet 2007 en avgift på 0,5 % och lämnade under den tiden en genomsnittlig rabatt på 64,7 % per år. Från och med andra kvartalet 2007 har Premiesparfonden och sedan Såfa alltid legat under det fria uttaget om 0,15 %. Den genomsnittliga förvaltningsavgiften har under perioden 2001-2016 varit 0,28 %. 24 Fonderna i premiepensionssystemet (Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade) har under perioden 2001-2016 haft en genomsnittlig årlig förvaltningsavgift om 0,89 % med en genomsnittlig rabatt om 54 %. 25 Redovisade kostnader.

Bilaga 9

genomsnittlig avkastning efter kostnader än resten av portföljen. Alternativa investeringar genererade 2011-2015 26 en genomsnittlig årlig avkastning 27 efter kostnader på 13 % vilket kan jämföras med avkastning för aktier på 10 % och räntor på 5 %. Det är framförallt fastigheter och private equity som bidragit med hög avkastning 28 på omkring 18-20 % (2013-2016). Även i en jämförelsegrupp med 18 internationella pensionsfonder med liknande storlek som Första till Fjärde AP-fonderna har alternativa investeringar genererat högre avkastning efter kostnader än övriga portföljen 29 .

Alternativa investeringar har diversifierat portföljen. I tillägg till positivt avkastningsbidrag har de alternativa investeringarna också bidragit till en högre riskjusterad avkastning genom ökad diversifiering, vilket är AP-fondernas huvudsakliga syfte med alternativa investeringar. Exempelvis förväntas en diversifierad portfölj bli mindre påverkad vid en finanskris i Sverige eller annan del av världen.

Allokering nu i linje med andra fonder. Första till Fjärde AP-fonden har de senaste åren ökat sin allokering till alternativa investeringar från omkring 4 % 2006 till omkring 22 % 30 2016, vilket är en nivå i linje med 270 andra internationella fonder (omkring 21 % 2015). Samtidigt kan nämnas att det finns utländska statliga pensionsfonder 31 med annorlunda mandat, regelverk och förutsättningar som har allokerat upp till 30-40 % till alternativa investeringar.

AP-fonderna har liknande strategier. Första till Fjärde AP-fonderna har liknande strategier för alternativa investeringar, med vissa skillnader i fokusområden och förvaltningsformer. Fjärde AP-fonden skiljer sig mest med en lägre andel alternativa investeringar och ett mer nordiskt fokus. Samtliga fonder har högst andel fastigheter som främst ägs direkt framförallt i Norden och genom externa förvaltare globalt. Samma för övriga reala tillgångar ( skog, jordbruk, infrastruktur ). Private equity, hedgefonder och övriga tillgångar ägs oftast via externa förvaltare.

Regelverk styr och begränsar alternativa investeringar. Jämfört med internationella institutionella investerare finns två viktiga skillnader: AP-fonderna har en lägre andel private equity och en lägre andel direktägande. Den huvudsakliga anledningen till att APfonderna har en lägre andel private equity är att fondernas regelverk (lag 2000:192 om allmänna pensionsfonder, APL) begränsar fondernas innehav av onoterade tillgångar till

26 Baserat på CEM Benchmarking som endast sträcker sig till 2015. 27 Underlaget gäller endast Andra till Tredje AP-fondernas avkastning på grund av datatillgänglig för avkastning efter fullständiga kostnader under tidsperioden. Genomsnittlig avkastning för alternativa investeringar för Första till Fjärde AP-fonderna ihop 2013-2016 var 14,9 procent men detta är en estimerad avkastning efter netto externa förvaltningskostnader för onoterade tillgångar, men före alla övriga redovisade kostnader. 28 Estimerad genomsnittlig avkastning efter netto externa förvaltningskostnader för onoterade tillgångar, men före alla övriga redovisade kostnader. 29 Baserat på CEM Benchmarking. 30 Baserat på utgående kapital samt underlag från den grundläggande utvärderingen. 31 Exempelvis Ontario Teachers, CDPQ, Optrust, PSP och CPPIB.

Bilaga 9

5 %. Denna begränsning bedöms idag påverka fondernas möjlighet att uppnå en högre riskjusterad avkastning efter kostnader. Även fondernas möjlighet till direktägande begränsas av APL som endast tillåter direktägande i fastigheter. Denna begränsning minskar fondernas möjlighet att utnyttja möjliga kostnadsfördelar som finns vid direktägande, samt möjlighet till ökad kontroll av innehaven. Det bör noteras att direktägande kräver särskild kompetens hos investeraren eller dess samarbetspartner(s).

FÖRSTA TILL FJÄRDE AP-FONDERNAS KOSTNADER

Fördjupad analys av fondernas kostnader. Årets utvärdering inkluderar även en fördjupad analys kring AP-fondernas kostnader. Syftet är att skapa transparens kring APfondernas kostnader samt jämföra AP-fondernas kostnadsnivåer med andra internationella pensionsfonder. I likhet med fördjupningsområdet kring investeringar i alternativa tillgångar, omfattar analysen Första till Fjärde AP-fonderna.

Kostnader kan ha olika definitioner i olika sammanhang. I detta arbete används fondernas redovisade kostnader (enligt gällande lagrum och redovisningspraxis) för analys av kostnadsnivåer och utveckling av dessa över tid. För analys av fondernas kostnadseffektivitet jämfört med andra fonder används resultat från CEM Benchmarking 32 . Det är värt att betona att vid analys av kostnader bör dessa alltid sättas i relation till avkastning då en högre kostnad kan vara berättigad om den genererar en högre avkastning efter kostnader. Det innebär att åtgärder för att minska kostnader alltid måste vägas mot påverkan på avkastning efter kostnader.

AP-fonderna har 20 % lägre kostnader jämfört med jämförbara internationella

pensionsfonder – och högre avkastning. Baserat på CEM Benchmarking är Första till Fjärde AP-fonderna mer kostnadseffektiva än jämförelsegruppen med 18 internationella pensionsfonder i liknande storlek. Första till Fjärde AP-fonderna har 20 % lägre kostnad jämfört med jämförelsegruppen år 2015. Samtidigt har AP-fonderna haft en högre avkastning 2011-2015 (8,4 % jämfört med 8,0 %).

Intern förvaltning och kostnadsfokus pressar kostnader . AP-fondernas lägre kostnader drivs framför allt av två faktorer: hög andel intern förvaltning och lägre kostnad för extern och intern förvaltning. Intern förvaltning är en mer kostnadseffektiv förvaltningsform för många tillgångsslag. AP-fondernas arbete med internalisering har resulterat i en högre andel intern förvaltning jämfört med jämförelsegruppen (omkring 70 % för AP-fonderna jämfört med omkring 30 % för jämförelsegruppen). I tillägg är det framför allt AP-fondernas aktiva aktieförvaltning (utgör omkring 40 % av både externt och internt förvaltat kapital) som utförs till lägre kostnad jämfört med jämförelsefonderna. AP-fonderna arbetar både med att välja förvaltare som har låga

32 CEM Benchmark modellerar en kostnadsbas för jämförbarhet mellan fonder. Läs mer om detta i kapitel 10 om årets fördjupningsområden.

Bilaga 9

kostnader (i förhållande till avkastning) och att ha stort fokus på konkurrenskraftiga villkor i avtalen.

Höga absoluta kostnader kan vara låga relativt avkastning. Även om AP-fonderna har lägre totalkostnad än jämförelsegruppen finns det områden där fonderna har högre kostnader. Detta drivs framför allt av en högre andel dyrare förvaltningsformer inom private equity och hedgefonder i och med att fonderna har en högre andel av externa fond-i-fond-strukturer. Detta strategiska val bör sättas i relation till den avkastning efter kostnader som investeringarna i fond-i-fond-strukturen har genererat.

Samtliga AP-fonder har fond-i-fond-strukturer inom private equity och hedgefonder av historiska skäl men ingen av fonderna har detta som en aktiv strategi längre. Undantaget är Första AP-fonden som har ett strategiskt partnerskap inom private equity och hedgefonder vilket klassificeras av CEM Benchmark som en fond-i-fond-struktur, samt Fjärde AP-fonden som har ett liknande partnerskap inom hedgefonder .

För Första AP-fonden har investeringarna under perioden 2013-2016 genererat högre avkastning både inom hedgefonder och private equity jämfört med de övriga APfonderna (14 % jämfört med 2,5 % inom hedgefonder, 21 % jämfört med 16 % inom private equity ).

Lägre kostnader inom de flesta tillgångsslag. Fonderna har jämfört med jämförelsegruppen enligt CEM Benchmarking lägre kostnader inom alla tillgångsslag med undantag för räntebärande tillgångar. Fonderna har 30 % lägre kostnader inom aktieförvaltning (48 % av kapitalet) och 11-13 % lägre kostnader inom fastigheter, private equity och hedgefonder (17 % av kapitalet). Däremot har fonderna 2,6 % högre kostnader inom räntebärande tillgångar (33 % av kapitalet).

Totala redovisade kostnader motsvarar 0,177 % av förvaltat kapital. Första till Fjärde AP-fondernas redovisade kostnader brutto 33 uppgick 2016 till 0,177 % av förvaltat kapital om SEK 1 293 miljarder vilket motsvarar SEK 2,3 miljarder. Två tredjedelar av de redovisade kostnaderna utgörs av externa förvaltningskostnader och en tredjedel av rörelsekostnader som inkluderar intern förvaltning och gemensamma kostnader. Externa förvaltningskostnader varierar tvärs fonderna beroende på olika strategier, medan rörelsekostnaderna är relativt lika mellan fonderna.

Kostnaderna har minskat som en andel av kapitalet. Under 2010-2016 har Första till Fjärde AP-fonderna minskat sina redovisade kostnader brutto som en andel av förvaltat kapital från 0,191 % till 0,177 %. Detta eftersom att det förvaltade kapitalet har ökat med SEK 418 miljarder (6,7 % per år) samtidigt som kostnaderna har ökat i lägre takt med SEK 0,7 miljarder (5,4 % per år).

33 Se fördjupning kostnader för mer detaljerad beskrivning. Redovisade kostnader brutto skiljer sig från redovisade kostnader (netto) eftersom det även inkluderar prestationsbaserade avgifter och transaktionskostnader.

Bilaga 9

Kostnaderna har ökat drivet av att förvaltat kapital ökat och att fonderna gjort

strategiska val (ibland dyrare) som syftar till att öka avkastning och diversifiering.

Av kostnadsökningen i absoluta tal förklaras 50 % av att det förvaltade kapitalet har växt. 25 % av kostnadsökningen förklaras av strategiska val och förändringar i förvaltningsform som medfört ökad kostnad per förvaltad krona, till exempel ökad diversifiering till nya tillgångsslag , nya marknader eller högre andel aktiv förvaltning. Dessa val syftar till att förbättra den riskjusterade avkastningen.

Rörelsekostnaderna har minskat som andel av kapitalet. Rörelsekostnaderna förklarar omkring 21 % av kostnadsökningen i absoluta tal, men har under perioden minskat som en andel av förvaltat kapital från 0,075 % till 0,061 % eftersom fonden förvaltar ett större kapital 2016 än 2010.

Mer intern förvaltning driver ökade rörelsekostnader... Ökningen i rörelsekostnader i absoluta tal drivs av att fonderna har internaliserat delar av den externa förvaltningen. I tillägg har nyrekryteringar gjorts för att möta nya kompetenskrav inom tillgångsslag (exempelvis alternativa investeringar), regelverk (exempelvis risk och compliance), och policys (exempelvis ESG). Vidare har prishöjningar på externa tjänster för exempelvis marknadsinformation och data bidragit till ökade administrationskostnader. …men lägre totala kostnader. I ljuset av den absoluta ökningen av rörelsekostnaderna som innebär besparingar för fondens totala kostnader (leder till minskade externa förvaltningskostnader) är det beaktansvärt att AP-fonderna under perioden har minskat rörelsekostnaden som andel av förvaltat kapital.

REKOMMENDATIONER BASERAT PÅ ÅRETS UTVÄRDERING

Fyra rekommendationer att diskutera för fortsatt utveckling. Baserat på resultaten från utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2016 har fyra rekommendationer tagits fram. Rekommendationerna bedöms viktiga att diskutera för att fortsätta utveckla fondernas verksamhet. Några av rekommendationerna bygger på observationer som också funnits i tidigare års utvärderingar och som aktualiserats igen till följd av utvecklingen under 2016.

Rekommendationer främst till fondernas huvudman

1. Se över placeringsreglerna för Första till Fjärde AP-fonderna för att skapa

bättre förutsättningar för hög riskjusterad avkastning efter kostnader över tid.

Reglerna är oförändrade medan marknaderna förändrats. Frågan kring placeringsregler för Första till Fjärde AP-fonderna har återigen aktualiserats under 2016, speciellt med hänsyn till årets fördjupningsområden inom alternativa investeringar och kostnader. Regleringarna skiljer sig från många andra statliga pensionsfonder och är oförändrade sedan 2001, medan investeringsmarknaderna genomgått stora förändringar –

Bilaga 9

inte minst vad gäller alternativa investeringar och förväntad avkastning på räntebärande tillgångar.

Dagens regler begränsar förutsättningar att skapa hög riskjusterad avkastning.

Årets utvärdering visar att AP-fondernas ökade fokus på alternativa investeringar och på intern förvaltning har bidragit till högre avkastning efter kostnader. Samtidigt visar jämförelsen med internationella pensionsfonder att AP-fonderna har lägre allokering till private equity och investerar i högre grad via externa förvaltare inom alternativa tillgångar än många andra ledande pensionsfonder. Detta är drivet av AP-fondernas placeringsregler som begränsar investeringar i onoterade tillgångar och ej tillåter direktägande i onoterade aktier förutom i fastigheter. Exempelvis har Första och Andra AP-fonderna under året överskridit maxgränsen 5% onoterade tillgångar och tvingats sälja av tillgångar, som en direkt följd av att deras investeringar genererat en god avkastning. Vidare minskar den rådande lågräntemiljön och fondernas minimumgräns på 30% investeringar i räntebärande tillgångar sannolikt fondernas möjlighet att nå sina långsiktiga avkastningsmål. Sammantaget begränsar dessa placeringsregler fondernas förutsättningar att skapa hög riskjusterad avkastning över tid och bör ses över.

Vid en översyn av regler kring direktägande bör särskilda kompetenskrav noga

beaktas. Begränsningen i möjligheten till direktägande i onoterade tillgångar riskerar att bidra till att skapa dyrare strukturer för investeringar vid extern förvaltning. Samtidigt är viktigt att betona att direktinvesteringar i onoterade tillgångar kräver särskild kompetens som AP-fonderna saknar idag. Rimlighet och förutsättningar för fonderna att bygga upp den här kompetensen bör beaktas vid en översyn.

Rekommendationer främst till AP-fonderna

2. Inför gemensam definition och klassificering av alternativa investeringar för

ökad transparens.

Alternativa investeringar ökar, utvecklas och blir mer komplexa. Detta noterades även i utvärderingen av 2015 års verksamhet och har ytterligare aktualiserats i och med årets fördjupning. Alternativa investeringar utgör 31 dec 2016 omkring 22% av det förvaltade kapitalet (motsvarande SEK 288 miljarder) vilket är en signifikant ökning från omkring 4% år 2006 (motsvarande SEK 34 miljarder). Under denna period har också de finansiella marknaderna och fondernas förvaltningsmodeller utvecklats väsentligt och de alternativa investeringarna innefattar fler typer av investeringar med stora skillnader i karaktär, allt ifrån långsiktiga investeringar i skog och infrastruktur till investeringar i likvida hedgefonder .

Transparens och jämförbarhet bör ökas. Idag är AP-fondernas definition av alternativa investeringar inte entydig även om samsyn finns kring vissa tillgångar, exempelvis fastigheter och private equity. För att öka transparensen och möjligheten att

Bilaga 9

följa upp fondernas investeringar i alternativa tillgångsslag bör AP-fonderna därför överväga att upprätta en gemensam definition och klassificering av alternativa tillgångar i underkategorier och använda den klassificeringen i redovisningen. Detta bör kunna göras utan att undgå principen om konkurrens.

3. Tydliggör kommunikation kring kostnader.

Första till Fjärde AP-fonderna är kostnadseffektiva. Årets utvärdering visar att APfonderna har omkring 20 % lägre kostnader än en jämförelsegrupp med 18 andra internationella pensionsfonder. Samtidigt har AP-fonderna haft en högre avkastning efter kostnader än jämförelsegruppen under perioden 2011-2015. AP-fonderna har också under se de senaste åren minskat sina kostnader i förhållande till det förvaltade kapitalet.

Missvisande debatt. Den rådande debatten kring att fondernas rapporterade absoluta kostnader ökat sker ofta utan resonemang kring vad som driver kostnader i fondernas verksamhet, hur kostnadseffektiva fonderna är jämfört med andra institutionella investerare och sambandet mellan kostnader och avkastning. Fonderna bör därför se över om de kan bli än tydligare i sin kommunikation kring kostnader och kostnadsdrivare.

Artikulera kostnadsdrivare och effekt. Fonderna skulle till exempel kunna bryta ned kostnadsutvecklingen i huvudsakliga drivare såsom ökning relaterad till växande kapital, förändrade strategier och förvaltningsformer, och ökade interna rörelsekostnader. Vidare bör fonderna tydliggöra effekter på avkastning och riskprofil. Dessutom kan fondera överväga att tydligare redovisa vad som är externa förvaltningskostnader jämfört med interna förvaltningskostnader (per tillgångsslag). Fonderna kan också överväga att öka fokus på att kommunicera resultat från externa kostnadsjämförelser, till exempel CEM Benchmarking.

4. Fortsatt fokus på kostnadsbesparingar genom samarbete och effektiva

förvaltningsformer.

Fonderna arbetar för sänkta kostnader. Fonderna samarbetar idag inom en rad områden för att sänka sina kostnader, exempelvis gemensam upphandling av internrevisionstjänster 2016. Ett ökat fokus på att sänka kostnader genom internalisering av förvaltning har 2016 också bidragit till att fonderna blivit relativt mer kostnadseffektiva. Samtidigt finns det ytterligare områden där fonderna kan utöka samarbetet och dela bästa praxis.

Öka samarbete kring förhandling med externa förvaltare och upphandling av

externa tjänster. Årets utvärdering visar på vissa skillnader i kostnadseffektivitet för förvaltning av de olika tillgångsslagen mellan AP-fonderna och andra utländska statliga pensionsfonder. Mer dialog och utbyte av erfarenheter AP-fonderna emellan, utan att principen om konkurrens frångås, skulle sannolikt vara värdefullt för att identifiera fler

Bilaga 9

möjligheter att sänka kostnaderna. Fonderna kan till exempel utvärdera att samarbeta mer i gemensamma förhandlingar med externa förvaltare (efter att fonderna fattat individuella investeringsbeslut) för förbättrade investeringsvillkor, framförallt inom alternativa investeringar. Fonderna skulle även kunna överväga gemensam upphandling av administration av förvaltning (exempelvis fondförvaltning av private equity och hedgefonder ) eller gemensam upphandling av externa tjänster såsom marknadsinformation och data.

Utred möjligheter till mer kostnadseffektiva förvaltningsformer. Vidare bör fonderna fortsätta att utvärdera ytterligare möjligheter till att nyttja mer kostnadseffektiva förvaltningsformer. För noterade innehav innebär detta ett fortsatt arbete med utvärdering av möjligheter till internalisering av externa mandat. Det bör dock beaktas att Första till Fjärde AP-fonden redan har 70-80% procent intern förvaltning av noterade aktier och räntebärande tillgångar och fonderna måste alltid utvärdera effekten på avkastningen efter kostnader.

För fastigheter och övriga reala tillgångar bör fonderna fortsatt utvärdera möjligheten till att saminvestera med andra investerare och sätta upp egna förvaltningsbolag som ett alternativ till att investera i fonder med extern förvaltning, inom de områden där fonderna har möjlighet och kompetens. Detta kan potentiellt ytterligare sänka fondernas externa kostnader och bidra till ökad kontroll. Inom private equity och hedgefonder kan fonderna idag endast investera via fonder med extern förvaltning. Alla överväganden måste utgå från analys av den riskjusterade avkastningen så att åtgärder för att minska kostnader inte sker på bekostnad av avkastning efter kostnader.

Bilaga 9

2. Angreppssätt för utvärderingen

McKinsey & Company har fått uppdraget att genomföra den årliga utvärderingen av APfondernas verksamhet 2016.

Utvärdering av strategiska beslut, aktiv förvaltning och två fördjupningsområden.

Uppdraget avser utvärdering av Första, Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte och Sjunde APfondernas förvaltning, dels under en längre period sedan fondernas respektive start, dels under rullande fem- respektive tioårsperioder. Den grundläggande utvärderingen ska omfatta värdet av fondernas strategiska beslut samt fondernas aktiva förvaltning. Om uppdragsgivaren ser behov kan ytterligare analys tillkomma uppdraget i form av ett fördjupningsområde. I utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2016 innefattar uppdraget den grundläggande utvärderingen samt två fördjupningsområden; alternativa investeringar och kostnader.

Första till Fjärde fonden utvärderas 2001-2016. Den grundläggande utvärderingen av Första till Fjärde AP-fondernas verksamhet 2016 beskriver fondernas förvaltningsmodell samt viktiga händelser under 2016, vid sidan om att utvärdera värdet av fondernas strategiska beslut och aktiva förvaltning. Första till Fjärde AP-fonderna började agera i sina roller som buffertfonder 1 januari 2001, men det dröjde till senare under 2001 innan fonderna hade implementerat sina långsiktiga investeringsportföljer. Första till Fjärde AP-fonderna utvärderas därför över perioden 1 juli 2001 till 31 december 2016.

Sjätte AP-fonden utvärderas 2001-2016. Sjätte AP-fonden investerar framförallt riskkapital i onoterade tillgångar och fondens samtliga investeringsbeslut är att betrakta som strategiska beslut. Sjätte AP-fonden startade sin verksamhet i slutet av 1996 och utvärderas över perioden 1 januari 1997 till 31 december 2016. Buffertfondernas (AP1 till AP4 och AP6) gemensamma påverkan på inkomstpensionssystemet utvärderas över perioden 1 januari 2001 till 31 december 2016.

Sjunde AP-fonden jämförs i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden utvärderas som en värdepappersfond och jämförs med övriga värdepappersfonder i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden införde i maj 2010 en ny förvaltningsmodell. I utvärderingen av Sjunde AP-fondens verksamhet 2016 utvärderas resultaten för fondens nya förvaltningsmodell under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2016 samt resultaten från fondens förvalsalternativ under perioden 1 januari 2001 till 31 december 2016.

Utvärderingarna baseras på flera källor. Utvärderingen av fondernas verksamhet baseras på information från fondernas interna resultatuppföljningssystem för att

Bilaga 9

möjliggöra analys av olika källor till den totala avkastningen. 34 Flera externa källor har också använts, till exempel för att sätta fondernas utveckling i relation till utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet, utvecklingen på kapitalmarknaderna och resultaten för ett urval av utländska statliga pensionsfonder. Dessa källor redovisas i anslutning till respektive analys.

Ett nära samarbete med fonderna under jan-mars 2017. Utvärderingsarbetet har pågått från januari till mars 2017 och har genomförts i en kontinuerlig process tillsammans med fonderna. I kapitel 2 redovisas AP-fondernas roll i inkomstpensionssystemet och utveckling i relation till omvärlden 2001-2016. I kapitel 3 följer en sammanfattning av årets utvärdering – både den grundläggande utvärderingen och fördjupningsområdet – och de rekommendationer som baserat på utvärderingen bedöms viktiga för att fortsätta utveckla fondernas verksamhet framåt.

Kapitel 4-9 redovisar resultaten från den grundläggande utvärderingen per fond. Kapitel 10 introducerar årets fördjupningsområden och viktig metod beskrivs. Kapitel 11 redovisar fördjupningsområde alternativa investeringar och kapitel 12 fördjupningsområde kostnader.

34 Det här innebär att det historiskt kan förekomma skillnader mot fondernas redovisade resultat på grund av bland annat periodiseringar, men skillnaderna är mycket små (mindre än 0,1 procentenheter i avkastning).

Bilaga 9

3. AP-fondernas roll, utveckling och omvärld

2001-2016

I det här kapitlet beskrivs AP-fondernas roll i det svenska pensionssystemet och buffertfondernas (Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna) utveckling 2001-2016. Fokus är fondernas påverkan på inkomstpensionssystemet samt hur de utvecklats i jämförelse med kapitalmarknaderna och ett urval av utländska statliga pensionsfonder.

AP-FONDERNAS ROLL I DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET

AP-fonderna är basen i det svenska pensionssystemet. De sex AP-fonderna utgör en del av det svenska systemet för allmän pension, vilket är en av tre delar i det svenska pensionssystemet (bild 6). De två andra delarna är tjänstepensionen, som är en tjänsteförmån från arbetsgivaren, och det privata sparandet.

Bild 6

AP-fondernas roll i svenska pensionssystemet

Privat

pension

Ålderspensionsavgift 18,5% Statsbudgeten

16% 2,5%

Tjänstepension

Pensionsmyndigheten 2

Första till Fjärde

AP-fonderna samt

Sjätte AP-fonden

Sjunde AP-fonden/

Privata fondbolag

Allmän pension

Inkomstpension Premiepension Garantipension 1

1 Garantipension för de med låg eller ingen inkomst som finansieras med skatter 2 1 januari 2010 togs Premiepensionsmyndighetens (PPM) uppgifter över av Pensionsmyndigheten KÄLLA: Försäkringskassan

Av total lönesumma går 18,5 % till allmän pension, därav 2,5 % till premiepension.

Dagens svenska system för allmän pension är resultatet av en bred partiuppgörelse från 1998 med syfte att reformera den då gällande folkpensionen och ATP. I dagens system

Bilaga 9

betalas varje år 18,5 % av den totala lönesumman in till allmän pension 35 , varav 16 % går till att finansiera inkomstpensionen och resterande 2,5 % går till premiepensionen (sparas på individuella premiepensionskonton).

Årets inbetalningar finansierar årets pensioner. De årliga inbetalningarna till inkomstpensionen finansierar pensionsutbetalningar till dagens pensionärer (ett så kallat ”pay as you go” -system). En grundtanke med det svenska inkomstpensionssystemet är att det ska vara självfinansierande, vilket betyder att staten inte ska behöva höja pensionsavgifterna eller låna pengar för att betala ut inkomstpensionen. 36

Fonderna fyller också funktion som buffertar. 2001 omorganiserades Första till Fjärde AP-fonderna till så kallade buffertfonder. Även Sjätte AP-fonden inkluderades i buffertfondkapitalet från och med 2001. Syftet med Första till Fjärde AP-fonderna är att jämna ut perioder av löpande över- och underskott mellan inbetalningar av pensionsavgifter och utbetalningar av pensioner och att långsiktigt generera avkastning för att öka stabiliteten i inkomstpensionssystemet.

Sjätte AP-fonden är stängd och har fokus på onoterade bolag. Sjätte AP-fonden är en stängd fond, vilket innebär att inga in- och utflöden i pensionssystemet går via fonden. Fonden skiljer sig också från övriga buffertfonder genom sitt fokus på onoterade bolag (Första till Fjärde AP-fonden får enligt gällande placeringsregler investera max 5 % av totalt förvaltat kapital i onoterade bolag).

Det så kallade balanstalet avgör pensionernas utveckling. Inkomstpensionssystemets finansiella ställning uttrycks i ett så kallat balanstal och definieras som inkomstpensionssystemets tillgångar dividerat med inkomstpensionssystemets skulder. Tillgångarna består av framtida inbetalningar och buffertfonderna. De framtida inbetalningarna bestäms främst av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt. Inkomstpensionssystemets skulder består av framtida pensionsutbetalningar och bestäms främst av antalet pensionärer, genomsnittlig livslängd, löneökningstakt samt upp- och nedskrivningar av pensionsrätterna baserat på systemets balansering.

Om balanstalet överstiger 1,0 skrivs pensionsrätterna upp baserat på löneökningstakten, som mäts genom inkomstindex. Understiger däremot balanstalet 1,0 är skulderna större än tillgångarna och en automatisk balansering aktiveras, vilket betyder att värdet av pensionsrätterna skrivs upp med en lägre faktor än löneökningstakten. Löneökningstakten mäts som förändringar i inkomstindex. Detta innebär att inkomstpensionen kan sänkas om inkomstpensionssystemet inte balanserar. Om balanstalet understiger 1,0 justeras uppskrivningstakten av pensionsrätterna med ett års förskjutning.

35 Av dessa 18,5 % går maximalt 7,5 inkomstbasbelopp (SEK 444 750 år 2016) till pensionssystemet, medan ett eventuellt överskott går till statskassan. 36 Även premiepensionen är självfinansierad.

Bilaga 9

Kombinationen av att inkomstpensionssystemet är avgiftsbestämt, att pensionsskulderna tar hänsyn till demografisk utveckling och att det finns en automatisk balansering gör systemet självförsörjande.

2015 dämpades balanstalets påverkan för att minska svängningar. Under 2015 genomfördes regeländringar avseende beräkningen av balanstalet vilket påverkar balanstalet 2017 (beräkningsår 2015). Bakgrunden till regeländringarna är att systemet på kort sikt och under vissa förhållanden bedöms riskera att reagera med en viss fördröjning eller reagera kraftigt. Med de nya beräkningsreglerna för balanstalet tillämpas inte längre utjämningar och ett dämpat balanstal har införts. Det dämpade balanstalet avviker från 1,0 med en tredjedel av balanstalets avvikelse från 1,0, vilket medför mindre svängningar i inkomstpensionerna. 37

Buffertfonderna agerar på breda marknader och självständigt. Buffertfonderna ska också verka självständigt och ha egna placeringspolicyer, ägarpolicyer och riskhanteringsplaner inom ramen för sitt uppdrag och placeringsregler. Första till Fjärde AP-fonderna regleras i lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192) och Sjätte APfonden i lagen om Sjätte AP-fonden (2000:193, 2007:709).

Sjunde AP-fonden erbjuder kombinationer av två byggstensfonder som en del av

premiepensionssystemet. Premiepensionen syftar till att varje arbetstagare ska kunna påverka en del av den allmänna pensionen genom att välja hur pensionsmedlen investeras. Alla arbetstagare kan välja mellan omkring 850 fonder i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden införde en ny förvaltningsmodell 2010 och inom ramen för den nya modellen förvaltar Sjunde AP-fonden sedan maj 2010 två fonder: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Dessa fonder kombineras i AP7 Såfa som förvaltar premiepensionen för de arbetstagare som inte aktivt väljer fondförvaltare (statens ”förvalsalternativ”).

Sjunde AP-fonden erbjuder utöver förvalsalternativet 38 fem ytterligare fondportföljer som kan väljas i konkurrens med de övriga omkring 850 fonderna av alla arbetstagare. 39 Dessa fem fondportföljer inkluderar de två byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond samt tre statliga fondportföljer som består av olika kombinationer av de två byggstensfonderna. Sjunde AP-fonden regleras i lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192).

BUFFERTFONDERNAS UTVECKLING OCH OMVÄRLD 2001-2016

Buffertfonderna har vuxit 5,6% per år i snitt sedan start. Sedan januari 2001 har buffertfondernas kapital växt från SEK 554 miljarder till

37 Pensionsmyndigheten årsredovisning 2015. 38 Även AP7 SÅFA är aktivt valbar. 39 Dessa fem fondportföljer är valbara på fondtorget, medan AP7 Såfa ligger utanför fondtorget.

Bilaga 9

SEK 1 321 miljarder vid utgången av 2016. Buffertfondernas avkastning efter kostnader har bidragit med SEK 829 miljarder av tillväxten, vilket motsvarar en genomsnittlig

avkastning på 5,6 % per år jämfört med inkomstindex som under samma period ökade

med 3,0 % per år.

Nettoflödet är negativt sedan 2009. Buffertfonderna genererade 2016 en avkastning på SEK 118 miljarder efter kostnader. Nettoflödet har varit negativt varje år sedan 2009 till

skillnad från tidigare år då buffertfonderna hade ett positivt nettoflöde (bild 7). Under

2016 var nettoflödet SEK -26,4 miljarder. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer nettoflödet vara fortsatt negativt under de närmsta 5 åren med i genomsnitt SEK

-35,8 miljarder per år.

Bild 7

BUFFERTFONDERNAS OMVÄRLD OCH UTVECKLING – 1 Buffertfondernas utveckling 2001 2016 Total 2001-2016 Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna

Totalt kapital

31 december, SEK miljarder 1 185 1 230 1 321 765 854 898 708 827 895 873 958 1 058 546 1 480 571 641

Total avkastning efter kostnader

SEK miljarder 80 113 82 135 84 101 128 147 118 63 36 65 829

-27 -85 -17 -194

Total avkastning efter kostnader 2

Procent 16,4 17,5 19,4 14,1 11,0 10,7 10,2 11,6 13,5 9,7 4,3 5,5 Ø 5,6 4 -4,9 -1,9 -15,0 -21,6

Nettoflöde 3

SEK miljarder 17,4 18,5 9,2 10,6 5,7 5,5 7,0 2,6 Ø -4,8 -5,8 -16,5 -17,2 -16,2 -21,3 -21,6 -27,9 -26,4

Inkomstindex

Procent 5,3 4,5 6,2 4,9 3,7 1,4 2,9 3,4 2,4 2,7 3,2 0,3 1,9 0,5 2,1 2,0 Ø 3,0 5 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

1 31 december 2001. Totalt kapital 1 januari 2001 SEK 554 miljarder 2 Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital för vardera år, geometriskt snitt 2001-2016 3 Inkluderar även vissa kostnadsposter 4 Från 1 januari 2001. Genomsnittlig årlig avkastning efter kostnader från 1 juli 2001 uppgår till 6,0 % 5 Geometriskt snitt KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys

Fram till 2007 gick systemet ”plus” och pensionerna skrevs upp. Fram till 2007

balanserade inkomstpensionssystemet varje år (balanstalet översteg 1,0) (bild 8).

Skulderna i systemet växte fram till 2007 mer än avgiftstillgångarna, men

buffertfondernas utveckling gjorde att systemet balanserade. Till följd av detta skrevs under 2001-2009 inkomstpensionen upp varje år med mellan 0,8 % och 4,5 %.

Bilaga 9

Bild 8

Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet

% Buffertfondernas andel av tillgångarna Skulder 2 Buffertfonderna Balanstalet 3 Avgiftstillgångar 1

Tillgångar 1 /skulder 2

SEK tusen miljarder 3

Balanstal

1,033 1,037 1,040 4 12 1,020 1,020 4 1,011 1,010 1,015 11 1,001 1,005 1,003 1,002 1,004 0,983 0,984 1,00 10 8,7 9,1 9 8,6 8,5 8,7 0,955 8,0 7,9 8,1 8,2 8,1 1,3 8 7,4 7,5 7,5 7,5 7,7 1,2 1,2 7,2 7,2 7,4 1,1 6,7 6,8 7,0 7,0 0,9 1,0 7 6,5 6,5 0,7 0,8 0,9 6,0 6,0 6,2 6,3 0,9 0,9 6 5,6 5,7 5,8 0,6 0,8 5,4 0,5 0,6 5 0,6

4 7,7 6,8 6,9 7,1 7,4 7,5 3 5,9 6,1 6,5 6,4 6,6 5,0 5,3 5,5 5,6 5,7 2

0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

10% 8% 10% 10% 12% 13% 13% 10% 11% 12% 11% 12% 13% 14% 14% 15%

1 Bestäms av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt 2 Bestäms av antal pensionärer, genomsnittlig livslängd och löneökningstakt 3 Balanstalet = buffertfonderna plus framtida inbetalningar dividerat med framtida utbetalningar för inkomstpension. Balanstalet ligger till grund för pensionsutbetalningar två år senare 4 Sedan 2015 har sättet att beräkna balanstal ändrats, bland annat har ett dämpat balanstal införts som uppgick till 1,007 för 2015 samt 1,013 för 2016 Not: Uträkningen för balanstal ändrades i proposition 2008/09:219 genom att värdet på buffertfonderna räknas som genomsnitt av de 3 senaste åren. Uträkningen ändras igen i proposition 2014/15:125 genom att ta bort tidigare införda utjämningar och införa ett dämpat balanstal som begränsar balanseringen till en tredjedel, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen KÄLLA: Försäkringskassan; Pensionsmyndigheten; McKinsey-analys

2008 och 2009 gick systemet ”minus” och pensioner fick skrivas ner. 2008 och 2009

balanserade inte systemet (balanstalet understeg 1,0) framförallt till följd av att skulderna

i systemet växte snabbare än avgiftstillgångarna. För att utjämna påverkan på

inkomstpensionen beslutade Riksdagen 2009 att balanstalet från och med 2008 ska

beräknas baserat på ett genomsnittligt värde på buffertfonderna under tre år. Utvecklingen

i systemet 2008-2009 innebar att inkomstpensionen i absoluta tal skrevs ner med 3,0 %

respektive 4,3 % 2010 och 2011 givet fördröjningen på två år.

Systemet mer i balans sedan 2011 med 2016 som ett bra år. Sedan dess har systemet

balanserat, med undantag för under 2012 då balanstalet understeg 1,0 drivet av en

betydande uppskrivning av pensionsskulden. Utvecklingen har lett till att

inkomstpensionen har skrivits upp med mellan 0,9 % och 4,5 % per år 2012-2016 (med

undantag av 2014 års nedskrivning med 2,7 % till följd av 2012 års balanstal). 2016 års

utveckling leder till att inkomstpensionen 2018 kommer att skrivas upp med 2,3 % 40 .

40 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren

2016 – 2021, publicerad 18 januari 2017.

Bilaga 9

Årets in- och utbetalningar påverkar pensionerna mer än buffertfonderna . Detta tydliggör dynamiken i systemet där buffertfonderna utgör en mindre del av tillgångssidan och förändringar i pensionsskulden och avgiftstillgångarna har en stor påverkan på systemet som helhet. Dock har buffertfondernas betydelse för systemet ökat över tid då fonderna utgör en ökande andel av tillgångarna (från 10 % år 2001 till 15 % år 2016).

Buffertfonderna har påverkat balansen positivt mellan 2001-2016. Sammantaget under hela perioden 2001-2016 har buffertfonderna bidragit positivt till balansen i systemet genom att generera en avkastning som överstiger inkomstindex.

Kapitalet är placerat i aktier, räntebärande papper och alternativa tillgångar.

Buffertfonderna hade i slutet av 2016 45 % av sitt kapital investerat i noterade aktier: 13 % i svenska aktier, 24 % i globala aktier i mogna marknader och 7 % i aktier i tillväxtmarknader. Av övriga 55 % av kapitalet hade fonderna 32 % investerat i 41 42 räntebärande värdepapper, 23 % i alternativa tillgångar och 0 % i övriga tillgångar (bild 9).

Fonderna har en stor andel kapital investerat i aktier för att långsiktigt kunna uppnå en högre avkastning, vilket innebär att utvecklingen på aktiemarknaderna i hög utsträckning påverkar fondernas avkastning. Det är svårt att förutse utvecklingen på kapitalmarknaderna, men över längre historiska tidsperioder har noterade aktier genererat en högre avkastningspremie jämfört med räntor 43 .

41 Alternativa tillgångar inkluderar till exempel fastigheter och PE. Fondernas definition av alternativa tillgångar skiljer sig något, exempelvis räknar vissa fonder in hedgefonder i alternativa tillgångar medan andra inkluderar hedgefonder i likvidportföljen. I vissa fonder inkluderas även övriga tillgångsslag såsom alternativa krediter och infrastruktur. I fördjupningsområdet alternativa investeringar används en gemensam syn på vad som ingår i alternativa investeringar. 42 Inkluderar t.ex. kassa, hedge och overlay. 43 Till exempel: Svenska aktier genererade 16,0 % per år 1985-2001 jämfört med 9,7 % per år för den 5åriga svenska statsobligationsräntan. Amerikanska aktier genererade 15,4 % per år 1980-2001 jämfört med 9,1 % för den 5-åriga amerikanska statsobligationsräntan (Källa: Datastream).

Bilaga 9

Bild 9

BUFFERTFONDERNAS OMVÄRLD OCH UTVECKLING Buffertfondernas allokering och utveckling på underliggande marknader

Buffertfondernas 1

kapitalallokering 31

december 2016 Utveckling på underliggande marknader 2001 2 -2016 7

100 % = SEK miljarder Index = 100 år 2001 2 Tillväxtmarknadsaktier 3 Svenska aktier 3 Svenska statsobligationer 3 Globala aktier 3 US statsobligationer 3 1 321 450 Svenska Genomsnittlig årlig avkastning aktier 13 SEK USD 400 2001- 2001- Tillväxtmarknads- 2 2 aktier 2016 2016 6 2016 2016 6 Globala 24 350 aktier 8,7 % 18,8 % 8,9 % 8,1 % Svenska aktier 300 Tillväxt- 7 7,5 % 10,8 % marknader 250 Globala aktier 4,7 % 18,7 % 4,8 % 8,1 % Svenska Räntor 32 200 statsobligationer 4,4 % 2,1 % US stats- 150 obligationer

4,1 % 10,0 % 4,3 % 0,2 %

100 Alternativa 23 tillgångar 4 Övrigt 5 50 0 2016 0

1 AP 1-4 och AP6; 2 1 jan 2001 till 28 dec 2015; 3 Aktier Stockholmsbörsen (SIX RX) i SEK, globala aktier (MSCI World) i SEK, obligationsindex Sverige (Svenska Statsobligationer 5 år) i SEK, utländskt obligationsindex (US 5 year Government bonds) i SEK, aktier i tillväxtmarkander (MSCI Emerging Markets) i SEK; 4 Inkluderar AP6 5 Overlaymandat, TAA, etc.; 6 3 januari 2014 till 2 januari 2015; 7 Total indexutveckling inklusive utdelning KÄLLA: Datastream; McKinsey-analys

Hög andel svenska aktier och aktier i tillväxtmarknader har bidragit positivt. 2016

avkastade Stockholmsbörsen 10,8 % , globala aktier 18,7 % och aktier i tillväxtmarknader

18,8 % mätt i SEK. Att utländska aktiemarknader genererade en högre avkastning mätt i

SEK än den svenska aktiemarknaden är delvis ett resultat av den svenska kronan

försvagats under året. Under hela perioden 2001-2016 avkastade svenska aktier i

genomsnitt 7,5 % per år, globala aktier 4,7 % per år och aktier i tillväxtmarknader 8,7 %

per år mätt i SEK. Således har en hög andel svenska aktier och aktier i tillväxtmarknader

under perioden 2001-2016 bidragit positivt till fondernas resultat (bild 9).

Buffertfondernas utveckling kan också jämföras med utländska statliga pensionsfonder

(bild 10). En direkt jämförelse av avkastningen är svår att göra på grund av skillnader i

fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, valutaeffekter och marknadsutveckling

på respektive hemmamarknader, men utgör en intressant referens.

Bilaga 9

Bild 10

BUFFERTFONDERNAS OMVÄRLD OCH UTVECKLING Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Aktier Räntor Alt tillgångar 1 Medelvärde

Förvaltat

kapital Rapporterad årlig nominell

2016 avkastning

SEK Procent (lokal valuta) 9

Tillgångsallokering

miljarder 2016 8 2012-2016 2007-2016 Procent (lokal valuta) Beskrivning/uppdrag CPP IB 2 021 2 3 3 3 ƒ Buffertfond som, tillsammans med CDPQ, (Kanada) 3,4 10,6 6,8 37 28 35 utgör och förvaltar Kanadas obligatoriska tjänstepensionsplaner CDPQ 1 837 2 2 2 38 31 31 ƒ Buffertfond i det statliga pensionssystemet (Kanada) 7,6 10,2 6,0 med uppgift att förvalta kapital för långsiktig hållbarhet Buffert-fonder- 1 321 9,7 10,8 5,9 45 32 ƒ Buffertfonder i Sveriges na 5 (Sverige) 23 inkomstpensionssystem ABP (Neder- 3 640 2 ƒ Förvalta pensionen för holländska länderna) 9,5 2 8,2 6,3 30 43 27 medborgare anställda inom offentlig sektor och utbildningssektorn CalPERS 2 733 4 0,6 4 6,8 4 5,1 4 51 31 19 (Kalifornien) ƒ Förvalta pensioner för statligt anställda i Kalifornien ATP 6 (Danmark) 482 2 8,6 2 4,6 2 8,2 2 30 44 26 ƒ Placera kapital på bästa sätt till låg risk för det obligatoriska danska SPU 8 036 2 2 2 2 tjänstepensionssystemet (Norge) 6,9 9,2 5,3 63 34 3 ƒ Garantera statliga pensionsåtaganden, fördela Norges oljeförmögenhet på framtida generationer 6,1 7 8,3 7 6,3 7

1 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, derivat, samt övrigt; 2 Per 31 december 2016; 3 Per 31 mars 2016; 4 Per 30 juni 2016 5 AP1-4 samt 6 6 Redovisad avkastning till Danska Finanstilsyn, inkluderar både investeringsportföljen och hedgeportföljen 7 Genomsnittet inkluderar ej buffertfonderna 8 Avkastningstalen är från senast tillgängliga årsredovisning eller kvartalsrapport. På grund av olika räkenskapsår avser avkastningssiffror olika tidsperioder 9 Baserat på bäste tillgängliga data kring innehav och/eller exponering från årsredovisningar eller kvartalsrapporter. Estimat berkenats där data för exact portföljinnehav inte är tilgängligt.

KÄLLA: Årsredovisningar; Oanda; McKinsey-analys

Bättre avkastning än utländska pensionsfonder de senaste fem åren. Buffertfonderna

har under den senaste tioårsperioden 2007-2016 genererat en något lägre avkastning än de

utländska pensionsfonderna med en genomsnittlig årlig avkastning på 5,9 % jämfört med

6,3 % för de jämförda fonderna 44 . Den senaste femårsperioden 2012-2016, var

buffertfondernas avkastning dock högre än genomsnittet för de jämförda fonderna (10,8

% per år jämfört med 8,3 % per år) 45 .

Hemmamarknaden har varit prioriterad och stark . Buffertfonderna har 13 % av

portföljen i aktier i hemmamarknaden (10-19 % i Första till Fjärde AP-fonderna). Det är i

linje med de utländska pensionsfonderna i jämförelsen, som har omkring 7-26 % av

portföljen i aktier i sina respektive hemmamarknader. 46 I relativa termer, det vill säga

justerat för hur stor andel hemmamarknaden utgör av världsmarknaden, ligger

buffertfondernas övervikt mot aktier i hemmamarknaden i linje med till exempel ATP i

44 Baserat på fondernas rapporterade avkastning i lokal valuta, vilket bedöms mest relevant för att jämföra

fondernas prestation givet deras mandat och hemmamarknad. 45 En jämförelse för 2016 är mindre relevant givet skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet

46 Baserat på tillgänglig publicerad data (alla fonder redovisar ej kring detta).

Bilaga 9

Danmark. Samtidigt har buffertfonderna en större relativ övervikt mot aktier i hemmamarknaden än de nordamerikanska fonderna.

Buffertfondernas övervikt mot hemmamarknaden för aktier har dock minskat under den senaste tioårsperioden, i likhet med trenden i branschen. Buffertfonderna har de senaste åren (omkring 5-10 åren) gynnats av en stark utveckling för svenska aktier jämfört med utländska aktier (bild 9). Den starka utvecklingen för svenska aktier är dels driven av underliggande marknadsutveckling, dels av valutautvecklingen.

Bra eller dåligt att föredra hemmamarknad? Pensionsfonders övervikt mot hemmamarknaden (så kallad ”home bias”) är dock omdebatterad. Ett viktigt argument för att ha en övervikt mot hemmamarknaden är att AP-fonderna har och kan utveckla bättre kunskap om hemmamarknaden och har därmed bättre möjligheter att fatta informerade investeringsbeslut och vara aktiva ägare genom att påverka i styrnings- och hållbarhetsfrågor. Ett annat argument är att flera av fonderna ser de svenska företagens bolagsstyrning som en konkurrensfördel och att svenska bolag därigenom över tid skapar högre avkastning för sina aktieägare än utländska bolag.

Ett viktigt motargument, å andra sidan, är att fonderna kan uppnå en högre riskdiversifiering genom att minska övervikten mot hemmamarknaden. AP-fondernas investeringsstrategi avseende allokering till hemmamarknaden bedöms grunda sig i medvetna och väl underbyggda beslut i fonderna och ligger i linje med fondernas strävan att vara aktiva ägare. Fonderna bör dock kontinuerligt utveckla sin investeringsstrategi och som en del av det regelbundet se över sin övervikt mot hemmamarknaden.

Tillgångar i alternativa investeringar har ökat successivt. Första till Fjärde APfonderna har över flera år successivt ökat tillgångsallokeringen till alternativa investeringar (fastigheter, riskkapital, hedgefonder, konvertibler, jordbruk, infrastruktur mm) från omkring 3 % av det totala kapitalet 2001-2005 till 10 % 2010 och till 21 % 2016 47 (bild 4).

Observera att i årets fördjupningsområde alternativa investeringar har en mer detaljerad översyn av innehaven inom alternativa investeringar gjorts. Dessutom används ibland underlag från CEM Benchmarking varför avkastning och allokering för tillgångsgruppen alternativa investeringar kan skilja sig något mellan den grundläggande och de fördjupade analyserna senare i denna rapport.

AP-fonderna har idag en liknande exponering mot alternativa investeringar som många andra utländska statliga pensionsfonder har (19-35 % 48 ). Fondernas ökade allokering till

47 Genomsnittlig daglig allokering till alternativa tillgångsslag under de redovisade perioderna. 48 CPP IB (Kanada), CDPQ (Kanada), ABP (Nederländerna) och CalPERS (Kalifornien) Skiljer sig något mot grundläggande utvärderingen p.g.a. att en mer detaljerad översyn av AI-innehav gjorts för denna analys.

Bilaga 9

alternativa investeringar grundar sig delvis i fondernas arbete med att utveckla sina förvaltningsmodeller för att hitta ökade möjligheter till diversifiering och avkastning.

De alternativa investeringarna har gett god avkastning. AP-fondernas investeringar i alternativa investeringar har under tidsperioden bidragit positivt till totalavkastningen (inom vissa tillgångsslag, till exempel onoterade bolag och fastigheter, estimeras avkastning varit omkring dubbelt så hög som övriga portföljen under perioden 2013- 2016). Under 2016 bidrog alternativa investeringar med 1,7-3,3 49 procentenheter av fondernas totalavkastning 50 .

49 Enligt fondernas årsredovisningar, se även Kapitel 4-7 (för AP3 har riskklassen inflation använts som proxy, för AP4 har fastigheter samt alternativa investeringar använts). 50 Första till Fjärde AP-fondernas totalavkastning för 2016 varierade mellan 9,3 % och 10,3 %.

Bilaga 9

4. Grundläggande utvärdering av Första AP-

fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Första AP-fondens verksamhet 2016. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2016 och den totala avkastningen samt resultat från aktiv förvaltning 2001 51 -2016.

FÖRSTA AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2016

Första AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fonden påbörjade implementeringen av en uppdaterad förvaltningsmodell under 2015 samt implementerade ett nytt avkastningsmål gällande från och med den 1 januari 2015. Beskrivningen nedan fokuserar på den förvaltningsmodell som varit gällande under perioden för utvärderingen.

Fram till och med 2014 använde fonden ett nominellt totalt avkastningsmål på 5,5 % i genomsnitt per år efter kostnader mätt över rullande tioårsperiod. Fonden har inget separat avkastningsmål för sin aktiva förvaltning, utan ser den aktiva förvaltningen som en del av fondens strategi att skapa en hög totalavkastning till låg risk. Från och med 2015 använder fonden målet 4,0 % genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år mätt över rullande tioårsperiod.

Förvaltningsorganisationen består av Hållbart värdeskapande, Tillgångsallokering och Kvantitativ analys, Aktieförvaltning, Ränte- och valutaförvaltning, Extern förvaltning samt Alternativa investeringar. Vid utgången av 2016 hade organisationen 61 anställda varav 29 inom förvaltningen. År 2016 hade fonden 55 anställda varav 26 inom förvaltningen (Bild 11).

51 Avser 1 juli 2001.

Bilaga 9

Bild 11

FÖRSTA AP-FONDEN Aktier Alternativa tillgångar Beskrivning av Första AP-fonden 2016 Räntebärande tillgångar Övrigt

Uppdrag och mål Faktiskt innehav per tillgångsslag 31 december 2016

Uppdrag 100 % = SEK miljarder ƒ Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet Övrigt Svenska aktier genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå 0 12 ƒ Maximera avkastningen till låg risk mätt i utbetalade pensioner 30 ƒ Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn Alt. tillgångar 16 Globala aktier ƒ Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål 9

ƒ Genomsnittlig real avkastning efter kostnader ska vara 4,0 % per år 32 Aktier i tillväxtmarknader mätt över rullande tioårsperiod (sedan 1 januari 2015) Räntebärande tillgångar 1

Förvaltningsstrategi Organisation VD ƒ Investeringsfilosofin bygger på ledorden: ƒ 61 anställda 2016 – Väldiversifierad portfölj (2015: 55) varav – Långsiktig förvaltning 29 (2015: 26) i Kommunikation compliance Juridik & – Stundtals ineffektiva marknader förvaltningen – Utnyttja riskpremier Personal Middle-office / – Kostnadseffektiv förvaltning Risk – Hållbart värdeskapande Ägarstyrning Affärsstöd ƒ Fonden styrs av en långsiktig risktolerans som beslutas av styrelsen, uttryckt i en övergripande tillgångsfördelning (~10 års sikt) ƒ Med utgångspunkt från den övergripande tillgångsfördelningen Hållbart värde- Kapitalförvaltnings- IT beslutar VD om en strategisk tillgångsfördelning (~10 års sikt) som skapande chef (CIO) utför jämförelseportfölj för fondens förvaltning ƒ Utifrån den strategiska tillgångsfördelningen ansvarar kapitalförvaltningschefen (CIO) för den dynamiska allokeringen och Tillgångs- Aktie- Ränte- och Extern Alternativa den operativa förvaltningen allokering / förvaltning valuta förvaltning investerƒ Förvaltningen av kapital sker utifrån interna och externa mandat kvantitativ förvaltning ingar kopplade till både absolut och relativ avkastning (2016 förvaltades 68 analys % internt)

1 Inklusive kassa, TAA och SAA; Riskparitetsportföljen som inkluderas i Alternativa tillgångar innehåller ~52 % räntebärande papper KÄLLA: Första AP-fonden

Investeringsfilosofin i fondens förvaltningsmodell bygger på byggpelarna väldiversifierad

portfölj, långsiktig förvaltning, stundtals ineffektiva marknader, utnyttja riskpremier,

kostnadseffektiv förvaltning samt hållbart värdeskapande (Bild 12).

Bilaga 9

Bild 12

FÖRSTA AP-FONDEN

Första AP-fondens förvaltningsmodell 2016

Investeringsfilosofi Förvaltningsmodellens byggpelare

Väldiversifierad portfölj ƒ Fondens långsiktiga riskpreferens uttryckt som en övergripande tillgångsfördelning beslutas av styrelsen och uppdateras årligen ƒ Diversifiering möjliggör – Den övergripande tillgångsfördelningen består av likvida tillgångar som förväntas förbättrad riskjusterad uppnå pensionssystemets avkastningsbehov på tio års sikt avkastning Långfristiga beslut ƒ Med utgångspunkt från den övergripande tillgångsfördelningen, fondens Långsiktig förvaltning ~ 10 års sikt kapitalmarknadsförväntningar och investeringsfilosofin beslutar VD om en strategisk ƒ Långsiktighet öppnar tillgångsfördelning möjligheter att erhålla högre avkastning över tid – Den strategiska tillgångsfördelningen uppdateras årligen och rebalanseras månadsvis Stundtals ineffektiva – Utgör även jämförelseportfölj för fondens förvaltning marknader ƒ Kapitalförvaltningschefen (CIO) ansvarar för dynamisk allokering och operativ förvaltning ƒ Finansmarknaderna är utifrån den strategiska tillgångsfördelningen inte fullt effektiva, därför ƒ Större beslut som väsentligt påverkar fondens risknivå tas efter beredning i investeringslönar sig en väl Kort- och medelfristiga kommittén respektive investeringskommittén för alternativa investeringar genomtänkt och utförd beslut förvaltning med aktiva val ƒ Den operativa förvaltningen inkluderar: 0-5 års sikt – Taktisk allokering baserad på diskretionär och systematisk allokering mellan globala

Utnyttja riskpremier

tillgångsslag ƒ Risktagande på de finansiella marknaderna – Förvaltning av mandat inom respektive tillgångsslag ger över tid positiv ƒ Investeringsprocessen baseras på två huvudsakliga beslutsnivåer: avkastning Kostnadseffektiv Två besluts- – Strategisk tillgångsfördelning: beslut baserat på kapitalmarknadsförväntningar på 10 förvaltning nivåer för lång, års sikt och fondens investeringsfilosofi ƒ Centralt eftersom medelfristig och – Dynamisk allokering och operativ förvaltning: beslut om allokering baserat på global kostnader reducerar kort sikt konjunkturanalys och analys av globala marknaders avvikelser från långfristiga avkastningen förväntningar samt taktisk allokering och förvaltning av mandat inom respektive Hållbart värdeskapande tillgångsslag ƒ Kan ge möjligheter att ƒ Fonden följer upp och utvärderar förvaltningen internt på två olika nivåer långsiktigt öka – Totala portföljen i förhållande till styrelsens långsiktiga mål avkastningen och Utvärdering – Interna förvaltningen i förhållande till den strategiska tillgångsfördelningen reducera den finansiella risken ƒ Utöver detta sker uppföljning och utvärdering av interna och externa mandat i relation till de mål som satts upp för respektive mandat

KÄLLA: Första AP-fonden

Fonden beslutade 2014 om en uppdaterad förvaltningsmodell från och med 1 januari

2015 för att bättre möta uppdraget och pensionssystemets behov. Fram till och med 2014

använde fonden en förvaltningsmodell som bestod av tre delar; (i) strategisk inriktning

som sattes på 5 års sikt och vägde samman fondens långsiktiga ALM-analys och

konjunkturell analys, (ii) planeringsportfölj som var fondens medelfristiga portfölj på 1-

1,5 års sikt, och (iii) löpande interna och externa mandat där fondens CIO och chefen för

Strategisk tillgångsallokering var för sig inom ramen för VD:s mandat styr och leder

strategisk allokering och förvaltning med interna och externa mandat. Den nya modellen

påbörjade implementering under 2015 och utvecklades fortsatt under 2016. Den

uppdaterade modellen består av två delar, en strategisk tillgångsfördelning med cirka 10

års investeringshorisont samt en dynamisk allokering och operativ förvaltning med cirka

0-5 års investeringshorisont. Förvaltningen utgår från en långsiktig riskpreferens uttryckt

som en övergripande tillgångsfördelning som beslutas av styrelsen. Med utgångspunkt

från den övergripande tillgångsfördelningen, fondens kapitalmarknadsförväntningar och

investeringsfilosofin beslutar VD om en strategisk tillgångsfördelning. Den strategiska

tillgångsfördelningen uppdateras årligen och rebalanseras månadsvis, samt utgör

jämförelseportfölj för fondens förvaltning. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för den

dynamiska allokeringen och operativa förvaltningen utifrån den strategiska

Bilaga 9

tillgångsfördelningen. Den dynamiska allokeringen och operativa förvaltningen beslutar om allokering baserat på global konjunkturanalys och analys av globala marknaders avvikelser från långfristiga förväntningar samt förvaltning av mandat inom respektive tillgångsslag. Större beslut som väsentligt påverkar fondens risknivå tas efter beredning i investeringskommittén respektive investeringskommittén för alternativa investeringar. Följande viktiga förändringar genomfördes av Första AP-fonden under 2016: Ŷ Inga förändringar av den strategiska tillgångsallokeringen har genomförts under 2016. Ŷ Förvaltningskostnaderna minskade under året, från 0,17 % till 0,15 % av kapitalet, till följd av besparingar inom den externa förvaltningen Ŷ Vid årets slut hade den faktiska tillgångsallokeringen till globala aktier i utvecklade marknader minskat från 19 % till 16 % samtidigt som allokeringen till aktier i tillväxtmarknader och alternativa tillgångar ökat från 8 % till 9 % respektive 29 % till 30 %. Ökningen inom alternativa tillgångar var främst drivet av high-yield obligationer, infrastruktur och fastigheter: – Infrastruktur utgjorde vid slutet av 2016 omkring 3 % av fondens kapital, Första AP-fondens målsättning är dock att infrastruktur långsiktigt skall utgöra omkring 5 % av kapitalet. – Portföljvärdet för fastigheter växte från SEK 33 miljarder vid utgången av 2015 till SEK 39 miljarder vi slutet av 2016. Ŷ Första AP-fonden investerade under året i preferensaktier i Volvo Cars till ett värde av 1,5 sek miljarder. Vid eventuell börsnotering konverterar preferensaktierna till Baktier Ŷ Under året överskred fonden gränsen om maximalt 5 % i onoterade aktier – en handlingsplan togs fram och innehav såldes av under året Ŷ Fortsatt stort fokus hållbarhet i förvaltningen genom exempelvis investeringar i vattenrening och externt mandat för aktiv aktieförvaltning med inriktning på resurseffektiva bolag med låg volatilitet, samt implementering av intern hållbarhetsmodell för den systematiska förvaltningen av aktier med låg volatilitet. Ŷ Fonden utvecklade under året organisationen, bland annat genom en förändrad ledningsgrupp som vid årsskiftet till en majoritet bestod av kvinnor. Ŷ Första AP-fonden implementerade under 2016 ett nytt risksystem

Bilaga 9

FÖRSTA AP-FONDENS RESULTAT 2001 52 -2016

Fondens totala kapital ökade 2001-2016 från SEK 131 miljarder till SEK 311 miljarder.

Fondens årliga avkastning efter kostnader var 5,7 % under perioden 2001-2016, 5,5 %

under tioårsperioden 2007-2016, 10,0 % under femårsperioden 2012-2016 samt 9,3 % under 2016 (Bild 13). Detta innebär att Första AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga

avkastningsmål under den senaste tioårsperioden 2007-2016, femårsperioden 2012-2015,

under hela perioden sedan fondens start, 2001-2016, samt under 2016. Fondens

avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga perioder.

Till fondens totala avkastning 2016 på 9,3 % bidrog fondens svenska aktier med 1,0

procentenheter, globala aktier i utvecklade marknader med 0,9 procentenheter,

tillväxtmarknadsaktier med 1,0 procentenheter, systematiska strategier med 0,5 procentenheter, räntebärande -0,5 procentenheter, alternativa investeringar med 3,3

procentenheter och allokering, kassa och valuta med 1,8 procentenheter (samt kostnader

med -0,1 procentenheter).

Bild 13

FÖRSTA AP-FONDEN

–

1

Första AP-fondens totala avkastning 2001 2016

AP1 ## Kostnad 3 Sharpekvot Total nominell avkastning efter kostnader; Procent Inkomstindex 7 ## 4 2 för likvidportfölj AP1 målsättning

Avkastning 2001 1 – 2016 per år Genomsnittlig avkastning

20,1 16,4 17,4 14,6 11,3 9,6 10,2 11,3 11,2 9,3 10,0 4,6 4,0 5,7 3,0 5,4 5,5 5,4 5,3 2,9 2,6

-3,4 -1,9 0,15 0,15 0,15 0,16 -14,0 -21,9

Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 5 ) 2001 1 – 2015 per år (sharpekvot)

3,5 2,6 2,0 1,9 1,9 6 1,5 1,7 1,7 1,5 1,2 1,3 0,0 0,5 0,5 0,5 neg neg neg neg 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 2016 2001 1 -16 2007-16 2012-16 0,9 0.4 0.4 1.1 1 1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning) 2 Första AP-fondens målsättning sen 2015 är att nå en genomsnittlig årlig real avkastning på 4,0 % efter kostnader mätt över rullande tioårsperiod. Målsättning 2001-14: Nominell avkastning på 5,5 % efter kostnader, mätt över rullande tioårsperiod 3 Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4 Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl, aktier, räntebärande tillgångar, samt kassa 5 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-16 samt antagande om 260 handelsdagar 6 Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,1 för totalportföljen då fonden använt en annan metod 7 Inkomstindex från första januari 2001 Not: Sharpekvoten definieras som riskpremien (fondens avkastning minus den riskfria räntan) dividerat med fondens risk (mäts med standardavvikelsen) KÄLLA: Första AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

52 Avser 1 juli 2001.

Bilaga 9

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad

Sharpekvot, var 0,5 under perioden 2001-2016, 0,5 under tioårsperioden 2007-2016, 1,5

under femårsperioden 2012-2016 samt 1,5 under 2016.

Fondens årliga kostnader 53 under perioden 2001-2016 uppgick till i genomsnitt 0,15 % av

fondens kapital. Fondens kostnader 2016 uppgick till 0,15 % av fondens kapital, något

lägre än 0,17 % år 2015. Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan

sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar 54 .

Första AP-fonden har under perioden 2001-2016 ökat andelen alternativa tillgångar och

samtidigt minskat andelen utländska aktier utanför tillväxtmarknader samt räntebärande

tillgångar i sin faktiska portfölj 55 (Bild 14). Under 2016 ökade fonden andelen alternativa

tillgångar (29 % till 30 %) och aktier i tillväxtmarknader (8 % till 9 %), samtidigt

minskade fonden andelen globala aktier (19 % till 16 %). Alternativa tillgångar har nu sin

högsta andel någonsin.

Bild 14

FÖRSTA AP-FONDEN

1

Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 -2016

% av totala tillgångar Första AP-fonden 2 ; 100% = SEK miljarder

Övrigt Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Aktier

Differens

Procentenheter 100% = 131 117 139 157 187 207 219 172 202 219 214 234 253 284 290 311 2001 1 – 16 2015 – 16 Övrigt 3 0 3 0 2 0 2 0 2 0 3 0 3 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 5 5 8 9 +0,1 +0,1 exkl kassa 16 Alt. tillgångar 22 25 29 5 30 +27,5 +1,4 Räntor 3 39 41 40 38 40 39 37 43 42 34 41 37 30 29 Aktier i tillväxt- 6 5 5 marknader 5 5 6 8 10 32 32 -7,0 -0,7

5 6

9

10 10 10

Utländska aktier (exkl, 41 40 41 39 39 8 9 +3,6 +1,5 tillväxt- 38 39 36 32

36 28

marknader) 25 25 25 19 16 -24,4 -2,4

Svenska 12 13 13 14 16 +0,1 +0,1 aktier 12 11 12 12 10 12 11 12 11 12 12

2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 2015 2016 5

1 1 juli 2001 2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år 3 Inklusive kassa, TAA och SAA. 4 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder, fastigheter, PE och riskparitetsportfölj, Riskparitetsportföljen infördes under 2013, En riskparitetsportfölj är en portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk 5 Allokering skiljer sig från redovisad allokering i årsredovisningen på grund av skillnader i angreppssätt (McKinsey utvärderar utgående marknadsvärde och AP1 redovisar exponering) samt klassificering av tillgångsslag KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

53 Redovisade kostnader.

54 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar

en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika) 55 Faktisk allokering mätt i marknadsvärde.

Bilaga 9

FÖRSTA AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 2001 56 -2016

Första AP-fonden har ändrat definitionen på vad som ingår i den aktiva avkastningen sedan 2001. År 2001-2009 definierades aktiv avkastning som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar), avkastning från overlaymandat, samt allokeringseffekter. Sedan 2010 redovisar fonden ej traditionell aktiv avkastning för totalportföljen, utan 2010-2014 inkluderar aktiv avkastning endast aktiv avkastning per mandat kopplade till index (inom räntor, svenska aktier, aktier i tillväxtmarknader, övriga utländska aktier, valutor samt övriga strategier). Sedan 2015 använder fonden en bredare definition av aktiv avkastning och mäter den på total portföljnivå mot jämförelseindex. I denna rapport används definition av aktiv avkastning enligt 2010 vilket möjliggör historisk jämförbarhet men skiljer sig från vad fonden själv kommunicerar som aktiv avkastning.

Analys av Första AP-fondens aktiva avkastning visar att fonden har haft en genomsnittlig årlig aktiv avkastning 57 före kostnader på 0,4 % av likvidportföljen under perioden 2001- 2016, 0,5 % under tioårsperioden 2007-2016, 0,7 % under femårsperioden 2012-2016, samt 0,7 % (motsvarande omkring SEK 1,9 miljarder) under 2016 (Bild 15). Under 2016 bidrog framförallt allokering och absolutavkastande strategier (1,3 procentenheter) till den aktiva avkastningen, delvis motverkat av främst aktier i tillväxtmarknader (-0,4 procentenheter).

Fondens bredare definition av aktiv avkastning, vilken inkluderar alternativa tillgångar, uppgick till 1,4 procentenheter (motsvarande SEK 3,7 miljarder) 2016 58 .

Fonden har inget separat avkastningsmål för aktiv avkastning på totalportföljsnivå, utan ser traditionell förvaltning som en del av fondens strategi att skapa en hög total avkastning till låg risk.

56 Avser 1 juli 2001. 57 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen. 58 Den totala aktiva avkastningen om SEK 3,7 miljarder skiljer sig från årsredovisningen (SEK 4,2 miljarder), då McKinsey beräknat aktiv avkastning på daglig ombalansering av index, medan fonden använt sig av månatlig ombalansering.

Bilaga 9

Bild 15

FÖRSTA AP-FONDEN

Första AP-fondens aktiva avkastning 2001 1 – 2016

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2

Utveckling aktiv avkastning per år 2001 1 – 2016, % Genomsnittlig 3 aktiv avkastning

1,5 0,8 1,1 1,2 5 Historisk 0,7 0,6 0,4 0,2 0,7 0,8 0,7 0,4 0,5 0,7 0

utveckling av

den aktiva -0,6 -0,3 -0,8 -0,2

avkastningen

2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 2016 2001 1 -15 2006-15 2011-15

0,7 neg, neg, neg, 3,8 1,3 0,8 neg, 1,1 1,9 n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a

Informationskvot 4 Informationskvot 4

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2016, % Definition av aktiv avkastning

~1,3 ~0,7 5 2001 1 -09: ~0,2 ~-0,2 ƒ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar) ƒ Avkastning från overlaymandat Definition och ƒ Allokeringseffekter nedbrytning ~-0,4 2010-14: ~-0,2 ~0 av aktiv ƒ Differens mot mandatspecifika avkastning Räntor Svenska Aktier I Utländska Valutor Allokering Total aktiv jämförelseindex för de portföljmandat aktier tillväxt- aktier (exkl. och absolut- avkastning där jämförelseindex är tillämpbara 6 marknader tillväxt- avkastande marknader) strategier Sedan 2015 använder fonden en ~0,5 ~-0,5 ~-1,2 ~-0,6 ~0,1 ~3,6 ~1.9 bredare definition av aktiv avkastning och mäter den på total portföljnivå mot Miljarder SEK jämförelseindex

1 1 juli 2001 2 Beräknas mot likvidportföljen som bas 2001-09, 2010-15 används den del av portföljen med jämförelseindex som bas 3 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen 4 Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar, Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett, Informationskvoten redovisas ej 2011-15 då den ej bedöms vara jämförbar med andra AP fonder, 2001- 10 var informationskvoten 0,4 5 Fonden använder sen 2015 en bredare definition av aktiv avkastning och mäter den på total portföljnivå (inklusive alternativa tillgångar) vilket uppgick till 1,4% 2016 6 För 2011 inkluderas även indexval (+0,26%); 7 Fondens mått av aktiv avkastning inkluderar även alternativa tillgångar (aktiv avkastning om +0,7% av totalt kapital 2016) 8 Aktiv avkastning (SEK 3,7 miljarder) skiljer från årsredovisningens rapporterade om SEK ~4,2 miljarder, drivet av att McKinsey beräknat daglig avkastning och fonden beräknat månatlig KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

Bilaga 9

5. Grundläggande utvärdering av Andra AP-

fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Andra AP-fondens verksamhet 2016. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2016 och den totala avkastningen samt resultat från aktiv förvaltning 2001 59 -2016.

ANDRA AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2016

Andra AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. 60 Styrelsen har gjort ett avkastningsantagande att fonden i genomsnitt ska uppnå en real avkastning på minst 4,5 % per år på lång sikt (minst 10 år), varav 4,0 procentenheter från den strategiska portföljen och 0,5 procentenheter från aktiv avkastning. Styrelsen justerade 2014 ned nivån på avkastningsantagandet från 5 % till 4,5 % (realt) på grund av det låga ränteläget och nuvarande målsättning är mer i linje med övriga AP-fonder.

Andra AP-fondens kapitalförvaltningsorganisation är indelad i sex enheter: Extern Förvaltning, Investeringsstrategi, Tillväxtmarknadsförvaltning (implementerades under 2013), MEFIX (en sammanslagning av tidigare Ränteförvaltning och Strategisk Exponering & Trading), Aktieförvaltning samt Kvantitativ Förvaltning. Vid utgången av 2016 hade organisationen 66 anställda varav 34 inom förvaltningen. År 2015 hade fonden 64 anställda, varav 32 inom förvaltningen (Bild 16).

Andra AP-fondens investeringsfilosofi utgår från att det finns två grundkällor till värdeskapande i finansiella tillgångsportföljer: systematisk exponering mot riskpremier och aktiv förvaltning (Bild 17). Fondens fokus ligger på långsiktiga beslut som implementeras genom den strategiska portföljen som har en tidshorisont på över 10 år (den underliggande ALM 61 -studien har en tidshorisont på 30 år). Styrelsen kan besluta om förändringar i den strategiska portföljen, som i praktiken får en kortare placeringshorisont än ALM-modellen då förändrade marknadsförutsättningar motiverar

59 Avser 1 juli 2001. 60 Fonden arbetar med ett långsiktigt realt avkastningsantagande om 4,5 % per år givet fondens mål att "minimera konsekvenserna av den automatiska balanseringen genom att skapa god avkastning på kapitalet". 61 Asset Liability Modelling. Analysmodell för att fastställa fondens strategiska portfölj. Studien, som kontinuerligt revideras, syftar till att fastställa den optimala sammansättningen av fondens olika tillgångsslag som bäst motsvarar fondens långsiktiga åtaganden gentemot det svenska pensionskollektivet.

Bilaga 9

förändringar även i det långsiktiga risktagandet. Dessa beslut särskiljs dock inte, utan är

den del av ett dynamiskt förhållningssätt till den strategiska portföljen. 62

Bild 16

ANDRA AP-FONDEN

Beskrivning av Andra AP-fonden 2016

Aktier Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar Övrigt

Uppdrag och mål Marknadsvärde per tillgångsslag 31 december 2016

Uppdrag 100 % = SEK 325 miljarder ƒ Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet Övrigt Svenska aktier genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå, där risk skall ses i termer av framtida pensioner Alternativa tillgångar 0 10 ƒ Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn 24 ƒ Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge Globala aktier avkall på det övergripande målet om hög avkastning 22

Mål

ƒ Minimera de negativa konsekvenserna på framtida pensioner av att ”bromsen” aktiveras ƒ Långsiktig realt avkastningsantagande med 4,5 % per år (4 % från 33 11 den strategiska portföljen; 0,5 % från aktiv avkastning) Tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar ƒ Historiskt realt avkastningsantagande på 4,0 % för 2001-04, 5,0 % för 2006-14. Från 1 jan 2015: 4.5 %

Förvaltningsstrategi Organisation VD ƒ 66 (2015: 64) Kommunikation, ƒ Två grundkällor till värdeskapande: medarbetare HR & ESG VD-assistent – Exponering gentemot systematiska riskpremier varav 34 (2015: 32) Personal Kontorsstöd – Aktiv förvaltning inom ƒ Långsiktig strategi implementeras genom strategisk portfölj kapitalförvaltning Juridik – Beslut implementeras främst genom long-only mandat ƒ AP2 fattar inga medelfristiga beslut som kan särskiljas från de förvaltning Kapital- Affärsstöd kastningsanalys Risk- och avlångsiktiga besluten, Fonden har en TAA-grupp 1 som kan föreslå större förändringar i den strategiska portföljen då förändringar i de Extern förvaltning MEFIX 2 Affärskontroll management Risk långsiktiga marknadsförutsättningarna motiverar detta ƒ 17 % extern förvaltning (17 % 2015) Investerings- strategi förvaltning Aktie- Ekonomi Avkastnings- analys

Tillväxtmarknads- förvaltning Kvantitativ förvaltning IT

1 Fattade beslut om ny enhet 2012, implementerades 2013 2 Under 2016 slogs enheterna Ränteförvaltning samt Strategisk exponering & trading samman till den nya enheten MEFIX KÄLLA: Andra AP-fonden

62 Fonden varierar risktagandet i den strategiska portföljen i förhållande till hur fonden bedömer de

långsiktiga marknadsförutsättningarna utvecklas över tid.

Bilaga 9

Bild 17 ANDRA AP-FONDEN

Andra AP-fondens förvaltningsmodell 2016

Investeringsfilosofi Förvaltningsmodellens byggpelare

ƒ Fördelning av vikter mellan tillgångar och strategier som utgör fondens strategiska portfölj inom ramen för ALM (Asset-Liability-Model) analys ƒ Fondens strategiska portfölj utvärderas på tidshorisonter om minst 10 Långfristiga år, medan ALM-studien har en tidshorisont på 30 år, beslut ƒ Förändringar av strategisk portfölj beslutas av styrelsen, Två grundkällor till ~ 10 års sikt ƒ Implementeras till största del genom long-only positioner i tillgångsslag, värdeskapande: ƒ Fonden kan fatta beslut på kortare sikt inom ramen för den strategiska ƒ Systematisk portföljen, men dessa beslut särskiljs ej från de långsiktiga besluten och exponering mot tas också av styrelsen

riskpremier

– Diversifiering ƒ Implementering av aktiva mandat sker företrädesvis genom long-only – Dynamiskt mandat men kapitallösa mandat förekommer också, förhållningssätt, ƒ TAA (Tactical Asset Allokering) är en grupp (CIO, chefsstrateg, med avseende makroansvarig samt tillgångslagsansvariga) som träffas regelbundet för

Aktiva beslut

på tidsvarierande att besluta taktiska positioner (~3-12 månaders sikt) inom ramen för den <1 års sikt aktiva riskbudgeten, riskpremier och nya strategier ƒ TAA-gruppens arbete kan också leda fram till förslag på förändringar i ƒ Aktiv avkastning den strategiska portföljen om förändringar i de långsiktiga – Endast när marknadsförutsättningarna bedöms motivera detta förutsättningarna finns Extern vs intern ƒ 17% av totalt kapital förvaltades genom externa förvaltare per den 31 förvaltning december (17% 2015)

ƒ Fonden utvärderas utifrån två perspektiv – Strategiska portföljen på minst 10 års sikt med de avkastnings- Utvärdering antaganden som ligger till grund för ALM-analysen som jämförelse – Aktiva beslut på < 1 års sikt med strategiska portföljen som jämförelseindex

KÄLLA: Andra AP-fonden

Fondens TAA-grupp 63 (TAA – Tactical Asset Allocation) fattar beslut om taktiska

positioner (på ~3-12 månaders sikt) inom ramen för den aktiva riskbudgeten. TAAgruppens arbete kan också leda fram till förslag på förändringar i den strategiska portföljen om förändringar i de långsiktiga marknadsförutsättningarna bedöms motivera detta. Fonden utvärderar sina resultat utifrån två perspektiv. Den strategiska portföljen utvärderas på minst 10 års sikt med de avkastningsantaganden som ligger till grund för ALM-analysen. Den aktiva förvaltningen utvärderas med den strategiska portföljen som jämförelseindex. Till den aktiva avkastningen räknas även kapitallösa mandat 64 som saknar index.

Följande viktiga förändringar genomfördes av Andra AP-fonden under 2016:

Ŷ Fonden genomförde flera skiften i den strategiska portföljen. Förändringarna innebar en minskad allokering från globala aktier i utvecklade marknader och svenska räntebärande tillgångar om -1,5 procentenheter respektive -3

63 Från och med 2010 består TAA-gruppen av CIO, chefsstrateg, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga. 64 Mandat som baseras på handel utan kapitalinsats, till exempel med derivatkontrakt eller finansiering av värdepappersköp genom belåning.

Bilaga 9

procentenheter. Andra AP-fonden har i stället ökat allokeringen mot utländska krediter med +3,5 procentenheter och fastigheter (inklusive jordbruks- och skogsfastigheter) med +1,0 procentenheter. Fonden gjorde även en förändring i klassificering genom att bryta ut gröna obligationer (nu 1 % av portföljen) från tidigare utländska statsobligationer. Ŷ Andra AP-fonden utökade under året den aktiva förvaltningen, bland annat genom att inkludera obligationer i tillväxtmarknader. Ŷ Under 2016 avslutades internaliseringsarbetet vilket bidrog till en kostnadssänkning från 0,18 % av kapitalet till 0,15 % av kapitalet 65 , motsvarande besparingar om cirka SEK 80 miljoner. Ŷ Den faktiska tillgångsallokeringen till globala aktier i mogna marknader och svenska statsobligationer minskade under året med -1,5 procentenheter respektive -2,3 procentenheter, för att i stället öka allokeringen mot utländska statsobligationer (+3,3 procentenheter). Den faktiska allokeringen beror dock på dagliga stängningskurser och är tillfällig. När den faktiska allokeringen når fördefinierade gränser i den strategiska allokeringen rebalanseras portföljen i syfte att uppnå styrelsens långsiktiga målnivåer. Ŷ Under 2016 avyttrade Andra AP-fonden sitt innehav i fastighetsbolaget Norrporten. Försäljningen frigjorde kapital om omkring SEK 7 miljarder. Ŷ Fonden översteg under året 5-procentsgränsen för innehav i onoterade aktier, varför fonden under två tillfällen avyttrade delar av innehaven. Per den 31 december 2016 utgjorde innehav i onoterade aktier 5,0 % av det totala kapitalet. I beräkningen exkluderas sex fonder med ett totalt marknadsvärde om omkring SEK 1 miljard, då de innehåller mer än 50 % noterade innehav och därför inte definieras som onoterade innehav vid limituppföljning. Ŷ Andra AP-fonden utvecklade under året sitt arbete med risk och compliance genom en resursförstärkning inom complicance samt implementering av två nya risksystem. Risksystemen gör det möjligt att undersöka risk och tydliggöra hur olika delar i portföljen bidrar och samvarierar utifrån en prognos av riskutfallet. Ŷ Fonden fortsatte sitt fokus på hållbarhet genom, bland annat, implementering av ESG-faktorer i fondens kvantitativa förvaltning av globala aktier (utgör cirka SEK 90 miljarder av fondens kapital), avinvesteringar från ytterligare 29 bolag vars vinster i huvudsak är beroende av fossila bränslen samt investeringar i Women’s 66 . Fonden har även arbetat aktivt med FN:s Entrepreneurs Opportunity Facility globala hållbarhetsmål genom bland annat att påbörja implementering av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt utskick av brev till

65 Redovisade kostnader. 66 Women’s Entrepreneurs Opportunity Facility arbetar för att främja kvinnlig t entreprenörskap i tillväxtländer.

Bilaga 9

ett flertal svenska bolag med uppmaning om att redovisa hur de relaterar sin verksamhet till dessa mål.

ANDRA AP-FONDENS RESULTAT 2001 67 -2016

Fondens totala kapital ökade 2001-2016 från SEK 130 miljarder till SEK 325 miljarder . Fondens årliga avkastning efter kostnader var 6,1 % under perioden 2001-2016, 5,5 % under tioårsperioden 2007-2016, 10,6 % under femårsperioden 2012-2016 samt 10,3 % under 2016 (Bild 18). Detta innebär att Andra AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsantagande sedan fondens start samt under den senaste femårsperioden, men inte under senaste tioårsperioden, 2007-2016. Det är värt att notera att Andra AP-fonden över en tioårsperiod haft ett högre avkastningsmål än de övriga AP-fonderna, och att den faktiska avkastningen ligger i linje med AP1 och AP3. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex under samtliga perioder.

Till fondens totala avkastning 2016 på 10,3 % bidrog svenska aktier med en avkastning på 1,0 procentenheter, utländska aktier i mogna marknader 3,7 procentenheter, utländska aktier i tillväxtmarknader 2,1 procentenheter, räntebärande tillgångar 2,9 procentenheter, GTAA, overlay-mandat och valutasäkring -2,3 procentenheter samt alternativa investeringar 3,1 procentenheter (samt kostnader -0,1 procentenheter) 68 .

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad Sharpekvot, var 0,6 under perioden 2001-2016, 0,5 under tioårsperioden 2007-2016, 1,7 under femårsperioden 2012-2016 samt 1,7 under 2016 69 .

Fondens totala årliga kostnader 70 under perioden 2001-2016 uppgick i genomsnitt till 0,17 % av fondens kapital. Fondens kostnader 2016 uppgick till 0,15 % av fondens kapital, lägre än fondens kostnader 2015 (0,18 %) . De sänkta kostnaderna är delvis ett resultat av att fondens internaliseringsarbete slutfördes under året . Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar 71 .

Andra AP-fonden har under perioden 2001-2016 i sin faktiska portfölj främst ökat andelen alternativa tillgångar och aktier i tillväxtmarknader och samtidigt minskat andelen utländska aktier i mogna marknader och svenska aktier (Bild 19). Under 2016 ökade fonden den faktiska allokeringen till räntebärande tillgångar med 3 procentenheter (30 % till 33 %) och minskade allokeringen till utländska aktier i utvecklade marknader

67 Avser 1 juli 2001. 68 Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden. 69 Sharpekvoten om 1,7 skiljer sig från Andra AP-fondens redovisade sharpekvot om 1,9 då fonden använt en annan beräkningsmodell. 70 Redovisade kostnader. 71 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

Bilaga 9

med -2 procentenheter (24 % till 22 %). För 2016 års utvärdering har terminer

allokerats 72 ut över de olika tillgångsslagen, vilket har minskat allokeringen inom Övrigt

(TAA etc.) med -2 procentenheter (2 % till 0 %). Majoriteten av detta har allokerats till

räntor, varför den faktiska allokeringsskillnaden mot 2015 är mindre än illustrerad.

Bild 18

ANDRA AP-FONDEN

–

1

Andra AP-fondens totala avkastning 2001 2016

AP2 ## Kostnad 5 Inkomstindex 9 Total nominell avkastning efter kostnader; Procent AP2 målsättning 2 ## Sharpekvot för likvidportfölj 3

Avkastning 2001 1 – 2016 per år Genomsnittlig avkastning

17,6 18,5 20,4 11,4 12,8 11,0 13,3 12,7 13,1 10,6 10,3 4,0 4,0 6,1 5,8 5,5 6,1 5,1 3,0 2,9 2,6

-1,5 -2,1 0,15 0,17 0,16 0,17

-15,5

-24,1 Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 4 ) 2001 1 – 2016 per år (sharpekvot)

3,7

2,5 7 2,0 2,3 6 1,8 1,7 1,5 1,8 1,7 8 1,7 1,3 0,5 0,6 0,5 0,1 neg. 0,1 neg. neg.

2001 1 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2001 1 -16 2007-16 2012-16

1,4 0.5 0.4 1.4

1 1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning) 2 Andra AP-fondens genomsnittliga målsättning. 2013 var målsättningen 5 % i real avkastning. Under 2001-2013 har målsättningen fluktuerat mellan 4,0 och 5,0 % i real avkastning med en genomsnittlig inflation på ~1,2 %. Avkastningsmålet är justerat för att omfatta 96 % av portföljen 2001-2008 och 100 % av portföljen 2009-2014 3 Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl. svenska och globala aktier, räntebärande tillgångar, samt overlaymandat 4 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-15 samt antagande om 260 handelsdagar 5 Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 6 Avviker från redovisad sharpekvot på 2,4 då fonden använt en annan riskfri ränta 7 Avviker från redovisad sharpekvot på 2,6 för totalportfölj 8 Avviker från redovisad sharpekvot på 1,9 för totalportfölj då McKinsey endast tagit hänsyn till veckodagar vid beräkning av standardavvikelse 9 Inkomstindex från första januari 2001 KÄLLA: Andra AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

72 I tillgångsklassen Övrigt ingår ränteterminer motsvarande 1,7 % av totalt fondkapital 2015 som enligt

Andra AP-fondens definition ingår i tillgångsklassen Räntor.

Bilaga 9

Bild 19

ANDRA AP-FONDEN Övrigt

–

1

Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 2016 Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar % av totala tillgångar Andra AP-fonden 2,3 ; 100% = SEK miljarder Aktier

Differens

Procentenheter

2001 1 – 16 2015 – 16

100% = 134 117 140 158 191 217 228 173 204 223 217 242 265 4 294 301 325 0 0 0 1 0 0 0 2 0 0.0 -1,6 Övrigt 4 4 3 3 4 5 5 2 2 2 2 4 2 (TAA etc.) 10 10 11 12 16 19 Alt. tillgångar 5 15 24 24 +20,4 -0,5 Räntor 35 36 36 36 37 35 39 35 34 33 35 31 Aktier i tillväxt- 33 33 0 2 33 marknader 1 3 4 5 30 -1,9 +3,1

5 4

Utländska 6 5

9 9

aktier 40 9 10 (exkl. tillväxt- 39 39 36 34 10 11 +10,5 +0,2

31 34

marknader) 33 29 28

28 30

28 28

24 22 -18,1 -1,6

Svenska aktier 21 19 20 21 21 20 20 18 20

16 14

11 11 10 10 10 -11,0 +0,4 -1 2001 1 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 1 Avser 1 juli 2001; 2 Faktisk allokering den 31 december varje år 3 Tillgångsfördelning 2001-2015 kan avvika från den redovisade fördelningen då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden, för 2016 är terminer allokerade över resterande tillgångsklasser 4 Avviker med SEK 87 miljoner från det redovisade värdet, främst orsakat av periodiseringseffekter; 5 I alternativa tillgångar ingår sedan 2013 kinesiska A-aktier KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

ANDRA AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 2001 73 -2016

Andra AP-fonden har ändrat definitionen på vad som ingår i den aktiva avkastningen

sedan 2001. År 2001-2008 definierades aktiv avkastning som aktiv förvaltning inom

tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar), avkastning från overlaymandat, samt

allokeringseffekter (inklusive implementeringseffekter). Sedan 2009 inkluderar aktiv

avkastning endast aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa

investeringar) samt avkastning från overlaymandat (ej allokeringseffekter 74 ).

Det bör noteras att fondens strategiska portfölj sedan flera år varit exponerad mot

alternativa index med målsättningen att över tiden fånga upp ett mervärde som

traditionellt skapas inom ramen för aktiv förvaltning. Detta fångas inte vid mätning av

aktiv avkastning på ett traditionellt sätt.

73 Avser 1 juli 2001.

74 Från och med 2009 särredovisas implementeringseffekter och fondens strategiska portfölj har rörliga

vikter, vilket gör att oönskade allokeringseffekter ej uppstår.

Bilaga 9

Med hänsyn till dessa förutsättningar visar en analys av Andra AP-fondens aktiva

avkastning att fonden har haft en genomsnittlig årlig aktiv avkastning före kostnader på

0,2 % av likvidportföljen under perioden 2001-2016, 0,3 % under tioårsperioden 2007-

2016, 0,6 % under femårsperioden 2012-2016, samt -0,3 % (motsvarande SEK -0,8

miljarder) under 2016 (Bild 20). Detta innebär att fonden ej nådde sitt mål för aktiv

avkastning på 0,5 % under 2016, för tioårsperioden 2007-2016 samt för perioden sedan

start 2001-2016. Fonden har däremot uppnått målet för aktiv avkastning under

femårsperioden 2012-2016. Under 2016 bidrog framför allt svenska aktier (-0,1

procentenheter), räntebärande värdepapper (-0,1 procentenheter) och kapitallösa mandat

(-0,2 procentenheter) till den negativa aktiva avkastningen.

Bild 20

ANDRA AP-FONDEN

–

1

Andra AP-fondens aktiva avkastning 2001 2016

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2

Utveckling aktiv avkastning per år 2001 1 – 2016 Genomsnittlig 3 aktiv avkastning

1,7 1,2 0,8 1,2 1,0 0,2 0,5 0,5 0,2 0,3 0,6 0,2

Historisk

utveckling av -0,4 -0,5 -0,6 -0,4 -0,2 -0,3

den aktiva

avkastningen -1,8 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2001 1 -16 2007-16 2012-16 0,1 neg. neg. neg. 0,4 0,3 neg. neg. 1,3 2,7 neg. 4,2 1,6 1,7 2,4 neg. 0.5 1.1 1.8

Informationskvot 5 Informationskvot 5

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2016 Definition av aktiv avkastning AP2

2001-08:

ƒ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag 0,1 0,1 0,1 (exkl. alternativa investeringar) Definition ƒ Avkastning från overlaymandat och 0,2 0,3 ƒ Allokeringseffekter (inkl. nedbrytning 0,1 0,4 implementeringseffekter)

av aktiv

avkastning Svenska Utländska Räntor GTAA Aktiv Implem- Relativ aktier aktier avkastning enterings- avkastning 6 2009-16: effekter ƒ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar) -0.3 0.1 -0.1 -0.5 -0.8 -0.1 -0.9 ƒ Avkastning från overlaymandat

Miljarder SEK

1 1 juli 2001 2 Beräknas mot likvidportföljen som bas 3 Medelvärde (aritmetiskt) av den årliga aktiva avkastningen 4 Från 2009 och framåt redovisas aktiv avkastning endast på årsbasis (tidigare beräknades aktiv avkastning på dagsbasis) 5 Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastni ng som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar 6 Fonden redovisar relativ avkastning, beräknat som den aktiva avkastning från förvaltningen justerat för implementeringseffekter, vilket inkluderar effekter från avvikelser mot den strategiska portföljen, avvikelser i allokering mellan olika index inom tillgångsslag, resultat från valutaderivat samt likviditet som ej speglas i jämförelseindex

KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

Bilaga 9

6. Grundläggande utvärdering av Tredje AP-

fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Tredje AP-fondens verksamhet 2016. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2016 och den totala avkastningen samt resultat från aktiv förvaltning 2001 75 -2016.

TREDJE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2016

Tredje AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fondens styrelse har satt målsättningen att långsiktigt i genomsnitt uppnå en real avkastning om 4 % per år.

Vid utgången av 2016 hade organisationen 57 anställda varav 31 inom förvaltningen. År 2015 hade fonden 51 anställda varav 28 inom förvaltningen. Investeringsverksamheten är uppdelad på fem enheter: Portföljstrategi, Betaförvaltning, Alfaförvaltning, Extern förvaltning och Alternativa investeringar (Bild 21).

75 Avser 1 juli 2001.

Bilaga 9

Bild 21

TREDJE AP-FONDEN

Beskrivning av Tredje AP-fonden 2016

Uppdrag och mål Marknadsvärde per riskklass 31 december 2016

Uppdrag 100% = SEK 324 miljarder ƒ Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå Valuta Övrig exponering ƒ Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn 4 1 ƒ Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge Inflation avkall på det övergripande målet om hög avkastning 22 Mål 47 Aktier ƒ Långsiktig real avkastning om minst 4% per år samt kostnadseffektiv förvaltning 7 Krediter 18 Räntor

Förvaltningsstrategi Organisation

Styrelse ƒ Fokus på totalportföljens förväntade avkastning och risk på ƒ 57 (2015: 51) anställda absolutnivå, ingen uppdelning på statisk jämviktsportfölj och varav 31 arbetar direkt med VD medelfristiga relativa avvikelser förvaltningen (2015: 28) ƒ Totalportföljens förväntade avkastning och risk anpassas dynamiskt Compliance till det övergripande avkastningsmålet, utifrån både långsiktiga och Kommunikation officer medelfristiga prognoser ƒ Allokering till riskklasser istället för tillgångsklasser ƒ Investering i absolutavkastande strategier helt separerad från beta- Vice VD / CIO CFO / CRO risk genom investering i kapitallösa mandat i overlay-strukturer ƒ 29% extern förvaltning (31% 2015) Affärs- Riskkontroll & Portföljstrategi Extern- kontroll avkastningsförvaltning analys Beta- Alternativa Ekonomi Juridik förvaltning investeringar Alfaförvaltning IT Personal

KÄLLA: Tredje AP-fonden

Tredje AP-fondens nuvarande förvaltningsmodell introducerades 2010 och bygger på en

investeringsfilosofi där risktagande, riskspridning, prognosförmåga, tidsdiversifiering och hållbarhet är ledord och implementeras genom dynamisk allokering (DAA 76 ). Syftet med

modellen är att öka sannolikheten för att uppnå fondens övergripande målsättning genom

att minska risken för stora negativa utfall (Bild 22). Allokeringsprocessen inkluderar både

lång- och medelfristiga beslut och fokus ligger på totalportföljens avkastning och risk. Till skillnad från de andra buffertfonderna fokuserar Tredje AP-fonden på allokering i

riskklasser istället för tillgångsslag (till exempel aktie- eller inflationsrisk) (Bild 23).

76 Dynamic Asset Allocation.

Bilaga 9

Bild 22

TREDJE AP-FONDEN

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell 2016

Investeringsfilosofi Förvaltningsmodellens byggpelare

Risktagande ƒ Dynamisk allokeringsprocess (DAA) som inkluderar både lång- och ƒ Risktagande på de medelfristiga beslut med löpande anpassning av totalportföljens förväntade finansiella marknaderna Långfristiga avkastning och risk till det övergripande avkastningsmålet ger över tid en positiv beslut (beta) ƒ Beslut implementeras genom investering i riskklasser avkastning >5 års sikt ƒ Beslut baseras på långsiktiga prognoser på olika riskklassers avkastnings- Prognosförmåga potential och risk, tillsammans med medelfristiga prognoser baserade på makroekonomisk analys samt marknadens värdering och riskaptit/sentiment ƒ Med hjälp av ƒ VD ges mandat att implementera och förvalta portföljens risk inom av strukturerad analys kan styrelsen givet mandat uttryckt i exponeringsintervall per riskklass avkastning och risk på olika finansiella ƒ Tre sätt att genomföra både långsiktiga och medelfristiga beslut beroende på tillgångar prognosticeras Medelfristiga vad som bedöms som mest effektivt beslut – Placering i faktiska tillgångar inom betaförvaltningen (påverkar även Riskspridning betaförvaltningens jämförelseindex) och alternativa investeringar 1-5 års sikt ƒ Genom att diversifiera – Kapitallösa mandat genom overlay-strukturer inom dynamisk allokering risktagandet kan den – Placering i faktiska tillgångar inom dynamisk allokering riskjusterade avkastningen höjas Absolut- ƒ Aktiva kortfristiga investeringsstrategier (< 1 år) genom externa hedgefonder, avkastande interna riskmandat, försäkringsrelaterade investeringar samt övriga Tidsdiversifiering strategier (<1 år) riskpremiestrategier (t.ex. volatilitet) ƒ Genom att kombinera investeringsbeslut med ƒ 29% av kapitalet förvaltades via externa förvaltare per den 31 december 2016 lång, medellång Extern vs, intern (31% 2015)

förvaltning

respektive kort placeringshorisont, ƒ Styrelsen ger fonden mandat uttryckt som risk- och exponeringsintervall per erhålls en högre, riskklass som rapporteras löpande till styrelsen riskjusterad avkastning ƒ Ny integrerad utvärderingsmodell av den dynamiska portföljen uppdelad i fyra Hållbarhet Utvärdering delar togs i bruk 2012 ƒ Välskötta bolag leder på – Fondens långsiktiga mål om 4% real avkastning per år i snitt sikt till högre avkastning – Kostnadseffektivitetsanalys genomförd med hjälp av CEM och lägre risk för – Långsiktig statisk portfölj över en konjunkturcykel investeraren – Intern kvalitativ utvärdering av allokeringsbeslut

1 Enhanced beta (förvaltningsstil som med små avvikelser från index (liten aktiv risk) försöker överträffa index-avkastning)

KÄLLA: Tredje AP-fonden

En av grundtankarna bakom Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är att göra

allokeringen mer dynamisk och flexibel. Styrelsen fattar beslut om exponeringsintervall

för olika riskklasser. Därefter har VD mandat att implementera och förvalta portföljens

risk inom de beslutade exponeringsintervallen. Implementering sker främst genom

fondens betaportfölj och alternativa investeringar, men även inom kapitallösa mandat

genom overlaystrukturer och placering i faktiska tillgångar inom dynamisk allokering.

Bilaga 9

Bild 23 TREDJE AP-FONDEN Översikt över Tredje AP-fondens riskklasstruktur Likvid Mindre likvid

AP3 total

Absolut-

Aktier Räntor Krediter Inflation Valuta avkastande

strategier

Sverige Sverige Bostäder Realräntor Intern USA Investerings- Fastigheter Extern Nordamerika grad Hög- Försäkrings- Europa Storbritannien avkastande Skog relaterade Japan Australien Banklån Infrastruktur Volatilitet Absolutav- Riskpremie- Asien kastande strategier krediter Tillväxtmarknader Onoterade aktier

KÄLLA: Tredje AP-fonden

Fonden verkar även genom kortsiktiga aktiva strategier (absolutavkastande strategier) med en tidshorisont som understiger 1 år. Förvaltningen sker genom externa hedgefonder, interna riskmandat, försäkringsrelaterade investeringar samt övriga riskpremiestrategier (till exempel investeringar i riskpremier som volatilitet). Per den 31 december 2016 förvaltades omkring 29 % av det totala kapitalet av externa förvaltare jämfört med 31% vid slutet av 2015.

Följande viktiga förändringar genomfördes av Tredje AP-fonden under 2016:

Ŷ Styrelsen beslutade om förändrade exponeringsintervall för den långsiktiga strategin för att minska känsligheten mot aktiemarknaden och inflation samt uppnå ökad långsiktig diversifiering. Intervallet för riskklass Aktier sänktes i april till 35-50 %, men höjdes i oktober tillbaka till 40-55 %. För riskklassen Inflation breddades och höjdes intervallet från 12,5-22,5 % till 15-30 % och för valuta sänktes intervallet från 15-30 % till 10-25 %. Ŷ Fonden minskade sin faktiska allokering 77 mot riskklassen Räntor från 22 % till 18 % (-4 procentenheter) för att i stället öka inom riskklasserna Inflation och Krediter

77 Baserat på marknadsvärde.

Bilaga 9

från 20 % till 22 % (+2 procentenheter) respektive 5 % till 7 % (+2 procentenheter). Ökningen i riskklassen Inflation var främst driven av ökade investeringar i fastigheter genom fortsatt expansion i fastighetsbolagen Trophi och Regio, samt att Trenum 78 gjorde sina första bostadsinvesteringar. Ŷ Genomförd internalisering av kvantitativ portföljförvaltning bidrog till ökad kontroll av förvaltningen och kostnader. Ŷ Fonden lade under 2016 om förvaltningen till aktiv kvalitetsinriktad förvaltning för ökat hållbarhetsfokus. Detta innebar bland annat ökade investeringar i gröna obligationer från SEK 4,5 miljarder till SEK 9,5 miljarder, 2 nya investeringar i infrastruktur för vattenrening om totalt SEK 1,3 miljarder, nya initiativ för hållbar förvaltning i tillväxtmarknader samt beslut om att övergå till GRI4-rapportering 79 (ett initiativ för ökad hållbarhetsrapportering). Ŷ Tredje AP-fonden genomförde under året organisatoriska förändringar inom kapitalförvaltningen genom inrättandet av gruppen Portföljstrategi med en ny Chief Portfolio Risk Manager, samt inom risk och compliance genom ny Compliance Officer och ny chef för Riskkontroll och Avkastningsanalys. Ŷ Ny lokal med flytt i mars 2017 för att effektivisera arbetssätt och spara kostnader i och med hyreshöjningar. Den nya lokalkostnaden ligger i nivå med den befintliga lokalen före hyreshöjningen. Ŷ Fonden agerade även värd för IPC 2016 (International Pensions Conference), ett nätverk av framstående internationella pensionsfonder.

TREDJE AP-FONDENS RESULTAT 2001 80 -2016

Fondens totala kapital ökade 2001-2016 från SEK 132 miljarder till SEK 324 miljarder. Fondens årliga avkastning efter kostnader var 6,1 % under perioden 2001-2016, 5,7 % under tioårsperioden 2007-2016, 10,9 % under femårsperioden 2012-2016 samt 9,4 % under 2016 (Bild 24). Detta innebär att Tredje AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsantagande under den senaste tioårsperioden 2007-2016, femårsperioden 2012- 2016 samt under hela perioden sedan fondens start, 2001-2016. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda tidsperioder.

Till fondens totala avkastning 2016 på 9,4 % bidrog fondens investeringar i de olika riskklasserna med följande avkastning: aktier 3,8 procentenheter, räntor 0,6 procentenheter, krediter 0,2 procentenheter, inflation 3,2 procentenheter, valuta 1,4 procentenheter och absolutavkastande strategier 0,3 procentenheter (samt kostnader -0,1 procentenheter).

78 Ett nytt Joint Venture (samägt bolag) tillsammans med fastighetsbolaget Balder. 79 Global Reporting Initiative. 80 Avser 1 juli 2001.

Bilaga 9

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad Sharpekvot, var 0,6 under perioden 2001-2016, 0,6 under tioårsperioden 2007-2016, 1,8

under femårsperioden 2012-2016 samt 1,6 under 2016.

Fondens totala årliga kostnader 81 under perioden 2001-2016 uppgick till i genomsnitt

0,14 % av fondens kapital. Fondens kostnader 2016 uppgick till 0,12 % av fondens kapital, vilket är i linje med fondens kostnader 2015 (0,12 %). Förvaltningskostnaderna

bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar 82 .

Bild 24

TREDJE AP-FONDEN

–

1

Tredje AP-fondens totala avkastning 2001 2016

AP3 ## Kostnad 3 Inkomstindex Total nominell avkastning efter kostnader; Procent AP3 målsättning 2 ## Sharpekvot för likvidportfölj 4

Avkastning 2001 1 – 2016 per år Genomsnittlig avkastning 5

16,2 17,7 16,3 14,1 13,7 11,2 9,5 9,0 10,7 9,4 6,8 10,9 5,0 6,1 5,2 5,7 5,1 4,3 3,0 2,9 2,6

-2,1 -2,5 0,12 0,14 0,13 0,13 -12,6 -19,8

Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 6 ) 2001 – 2016 per år (sharpekvot)

3,7 2,6 7 2,8 1,8 2,0 1,9 1,7 1,6 1,8 1,2 1,2 1,0 0,3 0,6 0,6 neg. neg. neg. neg. 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 2016 2001 1 -16 2007-16 2012-16 1,1 0,5 0,4 1,5

1 1 juli 2001, 2 Målsättning på 4,0% i real avkastning, Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-15 har varit ~1,2% baserat på inflationstakt mätt månadsvis från SCB 3 Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4 Likvidportföljen exkluderar investeringar i onoterade aktier, fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, konvertibler, divergerande strategier samt makro 5 Nominell avkastning sedan fondens start (2001-2015), senaste tio åren (2007-2016) samt senaste fem åren (2012-2016) 6 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-16 samt antagande om 260 handelsdagar 7 Beräknad sharpekvot avviker från redovisat värde på 2,8 för totalportföljen då fonden använder en annan riskfri ränta KÄLLA: Tredje AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys

81 Redovisade kostnader. 82 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om den genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

Bilaga 9

Bild 25

TREDJE AP-FONDEN Övrigt

Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 1 – 2016

Alternativa tillgångar Räntebärande tillgångar % av totala tillgångar Tredje AP-fonden 2 ; 100% = SEK miljarder Aktier

Marknadsvärde baserad på tillgångsslag Marknadsvärde baserad på riskklasser

Differens

Procent- 100% = 133 121 143 160 192 212 225 181 207 221 214 233 258 288 303 324 enheter 207 221 214 233 258 288 303 324 Övrigt 3 0 0 4 0 4 0 3 0 4 0 3 4 1 0 0 0 0 0 0 0 2001 1 – 16 1 1 1 1 3 100% (TAA etc.) 6 5 5 5 Absolutavkast- 7 ~14 ~16 13 14 ande strategier Alt. tillgångar 8 13 16 ~18 17 18 +0,2 18 20 23 26 17 17 Övrig +22,7 20 22 exponering 4 13 Inflation 5 Räntor 45 40 41 42 40 40 8 14 13 11 5 6 41 31 7 Krediter 34 36 36 34 37 33 37 16 33 -13,4 12 14 32 15 24 22 Aktier i 0 0 0 0 18 Räntor 6 tillväxt- 0 3 marknader 4 6 6

3 6 6 6

4 4 +4,6 Utländska 5 aktier 34 40 39 38 41 (exkl, tillväxt- 39 marknader) 36 30 29 29 31 55 33 31 30 29 26 -8,4 55 54 51 54 48 47 47 9 Aktier

Svenska 18 17 -5,6 aktier 16 16 15 13 13 15 13 12 12

10 10 11 11 11

2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 2016 2009 3 10 11 12 13 14 15 2016

1 1 juli 2001; 2 2010 skedde en övergång från tillgångsallokering till allokering enligt riskklass; 3 Allokering baserad på riskklass enligt 2010 års förvaltningsmodell 4 Inom övrig exponering ingår upparbetade resultat från valutaexponering, indexlänkade tillgångar, konvertibler, divergerande- och makrostrategier; 5 Inflation utgörs av realränteobligationer samt investeringar i skog, jordbruk, infrastruktur och fastigheter; 6 Uppdelningen mellan räntor och krediter fastställdes under 2010, Krediter består huvudsakligen av bostads- och företagsobligationer, För 2009 redovisas därför den sammanlagda allokeringen och för 2010 och framåt visas den uppdelade ; 7 Tillgångsallokeringen för 2010-2016 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras ; 8 Alternativa investeringar (25,7%) består av fastigheter och skog (9,9%), private equity och infrastruktur (9,3%) samt nya strategier (6,5%) som i sin tur består av life sciences, hedge, agri, valuta och övrig exponering; 9 Allokering till aktier 1 p.e. högre än rapporterat på grund av inkludering av valutahedge om cirka 3,4 SEK miljarder, detta påverkar således även allokering till valuta med -1 p.e.

KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

Tredje AP-fondens allokering till riskklasser baserat på marknadsvärde ändrades under

2016 framförallt genom att fonden ökade allokeringen till Inflation och Krediter med 2

procentenheter vardera (20 % till 22 % respektive 5 % till 7 %) och minskade

allokeringen till räntor med -4 procentenheter (22 % till 18 %). Fonden minskade även

allokeringen till aktier med -1 procentenhet (till 47% 83 ) (Bild 27). En jämförelse av

fondens allokering över tid blir indikativ, givet att fonden sedan 2010 baserar sin

allokering på riskklasser istället för tillgångsslag. Värt att notera är att fondens allokering

till riskklasser baserade på marknadsvärde skiljer sig mot fondens exponering mot

riskklasser vilken hittas i fondens årsredovisning.

TREDJE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 2001 84 -2016

Tredje AP-fonden har över tid utvecklat sin förvaltningsmodell. Som följd av detta har

fonden ändrat definitionen och sättet att arbeta med aktiv förvaltning, vilket försvårar

historiska jämförelser av aktiv avkastning. Vid utgången av 2016 definierade Tredje AP-

83 En minskning från 47,4 % till 46,7 % (-0,7 procentenheter).

84 Avser 1 juli 2001.

Bilaga 9

fonden den aktiva avkastning som meravkastning från totalportföljen jämfört med sin jämförelseportfölj, en långsiktig statisk portfölj bestående av noterade aktier och räntor. 85 I denna rapport definierades aktiv avkastning år 2001-2009 som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investeringar), avkastning från overlaymandat, samt allokeringseffekter. Under 2010-2015 definieras aktiv avkastning som resultatet från absolutavkastande strategier och avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen, vilket skiljde sig från fondens definition av aktiv avkastning. Från och med 2016 definieras aktiv avkastning som justerad överavkastning inom totalportföljen och inom riskklasserna Aktier, Räntor, Kredit, Inflation samt Valuta, Absolutavkastande strategier samt Allokering. Denna metod skiljer sig från fondens beräkning av aktiv avkastning då avkastningen för jämförelseindexet justerats för att ta hänsyn till eventuella riskskillnader mellan Tredje AP-fonden och LSP på portföljnivå, samt inom respektive riskklass. 86

Med hänsyn till dessa förutsättningar visar en analys av Tredje AP-fondens aktiva avkastning att fonden har haft en genomsnittlig årlig aktiv avkastning på 0,4 % av likvidportföljen under perioden 2001-2016, 0,5 % under tioårsperioden 2007-2016, 0,8 % under femårsperioden 2012-2016, samt 2,3 % (motsvarande SEK 6,9 miljarder) under 2016 (Bild 26). Under 2016 bidrog riskklass Inflation med omkring 0,7 procentenheter till den aktiva avkastningen och valuta, absolutavkastande strategier och allokering bidrog med 1,5 procentenheter.

85 Den långsiktiga statiska portfölj (LSP) är en portfölj som utgör det absolut billigaste förvaltningsalternativet. LSP innehåller enbart noterade aktier (50 %) och räntor (50 %) som ska har en real årlig avkastning om 4,0 % på lång sikt. Den aktiva avkastningen enligt fondens definition uppgick till 2,3 % under 2016. 86 Jämförelseindex avkastning per riskklass justeras med en faktor motsvarande skillnaden i risk, mätt i volatilitet, mellan Tredje AP-fonden och LSP (Jämförelseindexet). För 2016 var justeringsfaktorn 0,0 % för Aktier, 58,1 % för Räntor, 15,4 % för Krediter och 44,8 % för Inflation. För den totala portföljen uppgick justeringsfaktorn till 0,6 % för 2016.

Bilaga 9

Bild 26

TREDJE AP-FONDEN Tredje AP-fondens aktiva avkastning 2001 1 – 2016 FÖR DISKUSSION

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2 Under perioden 2010- 2015 använde fonden en Utveckling aktiv avkastning per år 2001 1 – 2016 4 bredare definition av aktiv Genomsnittlig 3 aktiv avkastning avkastning och mäter den på total portföljnivå 2,2 (uppgick till 4,4 % 7 2015) 2,3 Historisk 1,3 0,9 0,8 0,2 0,5 0,4 0,0 0,4 0,4 0,2 0,4 0,5

utveckling av

den aktiva -0,0 -0,0 -0,2 -0,3 avkastningen -1,3 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 2001 1 -16 2007-16 2012-16 0,1 0,5 neg. neg, 2,3 neg. neg. neg. 3,5 n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a

Informationskvot 5 Informationskvot 5

Aktiv avkastning per tillgångsslag 6 2016 Definition av aktiv avkastning AP3

1,5% 2,3% 2001-09: 0,7% ƒ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag 0,2% 0% (exkl, alternativa investeringar) 0% ƒ Avkastning från overlaymandat Definition Aktier Räntor Krediter Inflation Valuta, Aktiv ƒ Allokeringseffekter och absolut- avkastning 2010-15: nedbrytning avkastande ƒ Resultatet från absolutavkastande av aktiv strategier och strategier avkastning allokering ƒ Avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen

2016:

0.0 0.5 0.0 1.9 4.4 6.9 ƒ Justerad 8 överavkastning inom riskklasser och för totalportföljen jämfört med sitt jämförelseindex Miljarder SEK LSP inklusive allokering

1 juli 2001; 2 Beräknas mot likvidportföljen som bas; 3 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen; 4 För 2010-2015 definieras procentuell årlig aktiv avkastning som den aktiva avkastningen (beräknat som summan av den dagliga avkastningen) i förhållande till medel av ingående och utgåen de balans; 5 Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett; 5 Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar; 6 Beräknas genom överavkastningen från jämförelseindex för varje tillgångsslag; 7 Den aktiva avkastningen mäts genom att jämföra fondens totalavkastning med avkastningen från ett lågkostnadsindex, en långsiktig statisk portfölj (LSP), som på sikt ska avkasta 4.0 % realt; 8 Avkastningen för jämförelseindex justeras per tillgångsklass med en hävstång som motsvarar den eventuella riskskillnaden (mätt i volatilitet) mellan AP3 och LSP. För 2016 var den totala justeringsfaktorn 0,6 % KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

Bilaga 9

7. Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-

fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Fjärde AP-fondens verksamhet 2016. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2016 och den totala avkastningen samt resultat från aktiv förvaltning 2001 87 -2016.

FJÄRDE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2016

Fjärde AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Fondens styrelse har satt ett avkastningsmål att i genomsnitt uppnå en real total avkastning på minst 4,5 % per år sett över lång tid. Fonden ska inom ramen för detta uppnå en genomsnittlig aktiv avkastning om 0,5 % per år för den aktivt förvaltade likvida portföljen över en rullande treårsperiod.

Vid utgången av 2016 hade fondens organisation 54 anställda varav 24 inom förvaltningen. År 2015 hade fonden 55 anställda varav 24 inom förvaltningen. Förvaltningsorganisationen är uppdelad i enheterna Svenska Aktier, Globala Aktier, Strategiska Investeringar och Fastigheter, Alternativa investeringar, Allokering och Global Makro som i sig är uppdelad i Räntor, Valuta och Aktieindex (Bild 27).

87 Avser 1 juli 2001.

Bilaga 9

Bild 27

FJÄRDE AP-FONDEN

Beskrivning av Fjärde AP-fonden

Uppdrag och mål Marknadsvärde tillgångsallokering 31 december 2016

Uppdrag 100 % = SEK 334 miljarder ƒ Fungera som buffert i pensionssystemet Alternativa tillgångar Övrigt ƒ Maximera avkastningen till låg risk Fastigheter Svenska aktier 7 2 ƒ Inte ta någon närings- eller ekonomiskpolitisk hänsyn 0 19 ƒ Ta hänsyn till etik och miljö i placeringsverksamheten utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning Mål Räntebärande 32 ƒ Fondens reala, det vill säga inflationsjusterade totala avkastning, ska tillgångar uppgå till i genomsnitt 4,5 % per år sett över lång tid ƒ Genomsnittlig aktiv avkastning på strategisk förvaltning om 0,75 p.e. 39 (utöver jämförelseindex) per år över en rullande femårsperiod Globala aktier ƒ Genomsnittlig aktiv avkastning på taktisk förvaltning om 0,5 p.e. (utöver jämförelseindex) per år över en rullande treårsperiod

Förvaltningsstrategi Organisation

VD ƒ Avkastning skapas i tre integrerade steg ƒ 54 anställda (2015: 55) varav 24 inom – Normalportfölj (40 år) genom ALM för att reflektera bästa ” buy- förvaltningsorganisationen Ägarstyrning and-hold ” på 40 års sikt (2015: 24) – Strategisk förvaltning (3-15 år) som delas in i makro- och VD stab Kommunikation faktorförvaltning Juridik – Taktisk förvaltning (<3 år) för aktiv förvaltning i globala & svenska aktier, Fi/FX och Aktieindex/Cross market – Utgångspunkt ska vara att fonden endast ska förvalta tillgångar Aktier svenska och Administration aktivt då det finns goda förutsättningar att skapa överavkastning globala – Idag förvaltas 69 % (70 % 2015) av den totala portföljen aktivt Fastigheter Alternativa Avkastning, ƒ Avvägningen mellan intern och extern förvaltning görs med hänsyn till investeringar Risk & Kontroll förväntad avkastning och kostnader, idag 23 % (22 % 2015) externt Global Allokering makro Compliance

Räntor Valuta Aktieindex/ Cross Markets

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fonden införde under 2012 en ny förvaltningsstruktur som implementerades

fullt ut från och med 2013 med syfte att tillvarata affärsmöjligheter med längre

placeringshorisonter än tre år (Bild 28). Det nya inslaget i portföljstrukturen var en

breddad och utökad strategisk förvaltning.

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår från fyra hörnstenar: långsiktighet,

hållbarhet, individ före modell och affärsmässighet (Bild 29). Fondens

investeringsfilosofi bygger på tre steg: tidsdiversifiering genom nedbrytning av

investeringshorisonten i tre tidsintervall, avvägning mellan aktiv och passiv förvaltning

samt avvägning mellan extern och intern förvaltning som styrs av förväntad avkastning

efter kostnader. Fonden arbetar på lång sikt med normalportföljen (den långsiktiga

portföljen) med en horisont på 40 år. Normalportföljen baseras på en ALM-analys 88 och

beslutas av styrelsen en gång per år. Normalportföljen kompletteras med den strategiska

förvaltningen med en horisont på 3-15 års sikt. Den strategiska förvaltningen utgår från

normalportföljen och är baserad på medelfristig marknadsanalys och portföljanalys. Den

strategiska förvaltningen är uppdelad i makroförvaltning (aktiva positioner avseende

88 Asset Liability Management – analys för att komma fram till den bästa tillgångsfördelningen för fonden på

40-års sikt, Normalportföljen, givet hur pensionssystemets skulder och tillgångar förväntas utvecklas under denna period.

Bilaga 9

aktier, obligationer, duration och valutor; sammansatt av index samt derivatpositioner) och faktorförvaltning (huvudsakligen investeringar i tillgångar med lägre likviditet indelat i underportföljer såsom fastigheter, svenska bolag, hållbarhet och riskkapitalfonder). Fondens styrelse har delegerat ett utvidgat mandat till VD för strategiska positioner och investeringar med ett tydligt riskmandat (medelfristig horisont på 3-15 år) på fem procentenheters avvikelse från normalportföljen (tracking error) och med ett mål för den strategiska aktiva avkastningen om 0,75 procentenheter över index över en femårsperiod. Fjärde AP-fondens nya VD inledde under slutet av 2016 ett förändringsarbete avseende fondens strategi, vilket innebär att fondens investeringsstruktur och organisation kommer att utvecklas under de kommande åren.

Bild 28 FJÄRDE AP-FONDEN

Fjärde AP-fondens förvaltningsstruktur 2016

Normal-

portfölj Aktier Statsobligationer Duration Valuta 40 år

Makro

Aktier Statsobligationer Duration Valuta Portfölj-skydd

Faktor

Strategisk Riskkapital- Fastigheter Kreditobligationer

förvaltning fonder 3-15 år

Små-och

medelstora Svenska Högavkastande

bolag bolag räntebärande

Svenska

Hållbarhet aktier, Absolutavkastande

övervikt

Taktisk Globala Svenska Räntebärande Valuta Allokering Upp till

förvaltning aktier aktier 3 år

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

Bilaga 9

Bild 29

FJÄRDE AP-FONDEN

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell 2016

Investeringsfilosofi 1 Förvaltningsmodellens byggpelare

AP4:s affärsfilosofi bygger ƒ Normalportfölj baserad på ALM-analys med 40 års sikt på 4 hörnstenar: Långfristiga – Sammansatt endast av index ƒ Långsiktighet: unikt beslut – Bestämmer den långsiktiga tillgångs- och valutafördelningen mandat, tål volatilitet >40 års sikt ƒ Utgör jämförelseindex för den strategiska förvaltningen ƒ Hållbarhet: etik, miljö och ƒ Beslutas av styrelsen bolagsstyrning är viktiga hållbarhetsaspekter som ƒ Strategisk förvaltning med 3-15 år sikt baserad på medelfristig marknadsanalys och måste adresseras portföljanalys. Uppdelad i strategisk makroförvaltning och strategisk faktorförvaltning. ƒ Individ före modell: – Makroförvaltningen tar aktiva positioner inom tillgångsslag som återfinns i normalportföljen individen skapar resultatet såsom globala aktier, statsobligationer, duration och valutor. Sammansatt av index samt ƒ Affärsmässighet, vad är Strategiska derivatpositioner. bäst för pensionären?: beslut – Faktorförvaltningen tar aktiva positioner i tillgångsslag/riskklasser som i huvudsak inte högst avkastning till lägsta 3-15 års sikt återfinns i normalportföljen. Investeringarna är indelade i underportföljer såsom bland möjliga kostnad annat fastigheter, kreditobligationer, hållbarhet (miljö, etik och ägarstyrning) och Förvaltningsbeslut i riskkapitalfonder. tre steg ƒ Strategiska portföljen utgör jämförelseindex för den taktiska förvaltningen ƒ Tidsdiversifiering – ƒ VD-mandat att frångå normalportföljen med 5,0% tracking error – alla strategiska förändringar Fondens långa mandat rapporteras till styrelsen utnyttjas genom nedbrytning av investeringshorisonten i ƒ Den taktiska förvaltningen med upp till 3 år sikt sker i likvida aktier, obligationer, derivat etc. tre tidsintervall. Långfristiga- Taktiska beslut ƒ VD (eller den VD utser) beslutar om investeringar (2,5% tracking error från den strategiska , strategiska- samt taktiska Upp till 3 års sikt portföljen) beslut. – Främsta bidraget från den taktiska förvaltningen 2016 från räntebärande ƒ Aktiv eller passiv Aktiv vs. passiv ƒ Förvaltningen sker genom aktiva eller passiva positioner. förvaltning – Fonden ska bara förvalta tillgångar aktivt Förvaltning ƒ 69% av tillgångarna förvaltades aktivt (70% 2015) när det finns goda förutsättningar att nå en Extern vs. Int- ƒ 23% av tillgångarna förvaltas externt (22% 2015), främst genom indexförvaltning av globala positiv aktiv avkastning ern förvaltning aktier ƒ Extern eller intern förvaltning – Valet styrs av ƒ Fonden utvärderas utifrån tre perspektiv förväntad avkastning och – Normalportföljen på 40 års sikt (utvärderas på lång sikt och sedan start) kostnader Utvärdering – Strategisk förvaltning på rullande 5 års perioder med normalportföljen som jämförelseindex – Taktisk förvaltning på rullande 3 års perioder med strategiska portföljen som jämförelseindex 1 Investeringsfilosofin är under omarbetning som del av fondens strategiska översyn KÄLLA: Fjärde AP-fonden

Taktisk förvaltning på upp till 3 års tidshorisont är också en viktig komponent i fondens

förvaltningsmodell. Vidare förvaltas 23 % av fondens kapital externt (22 % 2015), främst

i form av indexförvaltning av globala aktier. Målet för den taktiska förvaltningen är att

skapa 0,5 procentenheter avkastning över den strategiska portföljen per år i genomsnitt

över en treårsperiod.

Följande viktiga förändringar genomfördes av Fjärde AP-fonden under 2016:

Ŷ Fjärde AP-fonden har inte gjort några strategiska ändringar i sin normalportfölj.

Ŷ Fonden minskade under 2016 den faktiska allokeringen mot räntebärande tillgångar

med cirka -2 procentenheter (34 % till 32 %) och ökade samtidigt exponeringen mot

aktier i tillväxtmarknader med 1 procentenhet och mot fastigheter med 1

procentenhet. Inom fastigheter ökade andelen fondkapital mot noterade fastigheter

från 0,7 % till 1,3 % (motsvarande omkring SEK 2,2 miljarder). Inom onoterade

fastigheter har, bland annat, SEK 1,5 miljarder utfästs till Svenska

Handelsfastigheter AB (cirka 0,4 % av totalportföljen)

Bilaga 9

Ŷ Under året fortsatte fonden arbeta med hållbarhet och klimat. Fonden deltog i initiativ avseende investerarstöd för FN:s hållbarhetsmål 89 . Klimatrisken i tillgångarna sänktes genom investeringar i lågkoldioxidstrategier (utgör omkring 24 % av den globala aktieportföljen) samt i gröna obligationer. Under året avyttrades även tobaksinnehaven i portföljen. Utöver detta har Fjärde AP-fonden varit aktiva genom externa presentationer om fondens lågkoldioxidstrategier och gröna obligationer och anordnat seminarium om skatt och hållbarhet genom Etikrådet för svenska bolag och investerare. Ŷ Fjärde AP-fonden hade under 2016 ett antal större förändringar i ledningsgruppen. I oktober tillträdde ny VD efter att tidigare VD och vice VD avgått. Vidare utsågs en ny ordförande under våren då föregående ordförande nått slutet av sitt förordnande efter 8 år. Fonden etablerade även en separat compliancefunktion. Ŷ Fondens nye VD inledde under slutet av 2016 ett förändringsarbete avseende fondens strategi, vilket kommer att inkludera en översyn av investeringsstruktur och organisation. Ŷ AP4 beslutade under året om flytt till mindre lokaler för att spara kostnader

FJÄRDE AP-FONDENS RESULTAT 2001 90 -2016

Fondens totala kapital ökade 2001-2016 från SEK 132 miljarder till SEK 334 miljarder. Fondens årliga avkastning efter kostnader var 6,3 % under perioden 2001-2016, 6,7 % under tioårsperioden 2007-2016, 12,0 % under femårsperioden 2012-2016 samt 10,0 % under 2016 (Bild 30). Detta innebär att Fjärde AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsantagande under den senaste tioårsperioden 2007-2016, femårsperioden 2012- 2016 samt under hela perioden sedan fondens start, 2001-2016. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda tidsperioder.

Till fondens totala avkastning 2016 på 10,0 % bidrog fondens investeringar i de olika tillgångsslagen med följande avkastning: globala aktier 3,3 procentenheter, svenska aktier 2,2 procentenheter, räntebärande tillgångar 0,8 procentenheter, valuta 2,3 procentenheter, fastigheter 1,6 procentenheter, alternativa tillgångar 0,1 procentenheter och övrigt -0,2 procentenheter (samt kostnader -0,1 procentenheter) 91 .

89 (“SDI”), analysverktyg för bolags arbete för att mäta och arbeta med CO2 (“TPI”), hållbar köttproduktion och begränsning av användning av antibiotika (“SP”) samt hållbart fiske (“SI”) . 90 Avser 1 juli 2001. 91 Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter.

Bilaga 9

Bild 30 FJÄRDE AP-FONDEN

–

1

Fjärde AP-fondens totala avkastning 2001 2016 AP4 ## Kostnad 3 Total nominell avkastning efter kostnader; Procent Inkomstindex 8 ## Sharpekvot 4 för likvidportfölj AP4 målsättning 2

Avkastning 2001 1 – 2016 per år Genomsnittlig avkastning

21,5 16,8 16,8 16,4 15,6 10,5 10,5 10,9 11,2 12,0 10,0 6,7 6,8 6,3 5,7 5,7 4,8 2,4 3,0 2,9 2,6 -0,7 -4,4 0,10 0,12 0,10 0,11

-17,0 -20,9

Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 5 ) 2001 1 – 2016 per år (sharpekvot)

3,3 2,6 6 2,5 1,7 1,9 1,8 1,5 1,3 1,4 7 1,7 1,2 0,8 0,5 0,6 neg neg 0,0 neg neg 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 2016 2001 1 -16 2007-16 2012-16 1,2 0,4 0,4 1,5 1 1 juli 2001 2 Fjärde AP-fondens genomsnittliga målsättning är 4,5 % real avkastning över en 10-årsperiod. Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-15 har varit ~1.1 % baserat på inflationstakt mätt månadsvis från SCB 3 Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4 Likvidportföljen omfattar placeringstillgångar exkl. investeringar i alternativa tillgångar, inkl. PE och fastigheter, samt högavkastande räntebärande tillgångar 5 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-16 samt antagande om 260 handelsdagar 6 Avviker från redovisad sharpekvot om 2,8 7 Avviker från redovisad sharpekvot om 1,5 drivet av skillnader mellan beräkning över kalenderår respektive 260 handelsdagar 8 Inkomstindex från första januari 2001 KÄLLA: Fjärde AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys

Totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning, mätt med en så kallad Sharpekvot, var 0,5 under perioden 2001-2016, 0,6 under tioårsperioden 2007-2016, 1,7 under femårsperioden 2012-2016 samt 1,4 92 under 2016.

Fondens totala årliga kostnader 93 under perioden 2001-2016 uppgick till i genomsnitt 0,12 % av fondens kapital. Fondens kostnader 2016 uppgick till 0,10 % av fondens kapital, vilket är något lägre än fondens kostnader 2015 (0,11 %). Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar 94 .

Fjärde AP-fonden har under perioden 2001-2016 i sin faktiska portfölj främst minskat andelen i utländska aktier utanför tillväxtmarknader samt i svenska aktier. Samtidigt ökade allokeringen till onoterade fastigheter och till aktier i tillväxtmarknader (Bild 31). Sett till den nya förvaltningsmodellen ökade strategiska investeringar med cirka 2

92 Sharpekvoten om 1,4 skiljer sig från Fjärde AP-fondens redovisade sharpekvot om 1,5 då fonden använt en annan beräkningsmodell. 93 Redovisade kostnader. 94 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)

Bilaga 9

procentenheter till 33 % 95 av totalt förvaltat kapital medan den taktiska förvaltningen

utgjorde 67 % av totala tillgångar.

Bild 31

FJÄRDE AP-FONDEN Övrigt Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 1 – 2016 Alternativa tillgångar

2 Räntebärande tillgångar % av totala tillgångar Fjärde AP-fonden ; 100% = SEK miljarder Aktier

Marknadsvärde baserad

Marknadsvärde baserad på tidigare förvaltningsmodell på ny förvaltningsmodell

Differens

Procentenheter

100% = 132 114 136 152 180 201 207 165 196 213 210 230 260 295 310 334 2001 1 – 16 230 260 295 310 334 Övrigt 1 0 2 1 0 0 2 0 0 4 0 3 0 4 0 4 1 1 6 1 -0,9 1 1 1 0 3 0 3 0 2 0 2 2 1 2 1 2 1 1 2 5 3 6 3 7 7 Fastigheter 2 3 3 3 2 +4,4 11 3 24 Strate- Alt. till- +2,3 22 giska gångar 30 33 Investerexkl. 34 37 34 36 35 35 37 35 36 34 32 34 32 ingar 4 fastig- 37 36 33 heter -1,7

0 0 0 0 0

Räntor 0 3 2 5 6 4 4 4 4 +4,2 Aktier i 5 5 tillväxtmarknader 38 88 Utländska 40 41 42 42 40 38 38 37 35 36 37 35 -3,2 78 78 Taktisk aktier exkl. 33 32 34 69 67 Förvalttillväxt- ning marknader

Svenska 24 aktier 19 20 19 20 20 19 18 18 19 18 18 19 19 18 19 -5,1

-2 0 0 1 -2 Övrigt 5 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 2015 2016 2012 13 14 15 2016

1 Avser 1 juli 2001 2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år 3 Tillgångsallokeringen till fastigheter samt andra alternativa tillgångar 2012 är ej helt jämförbar med 2011 då fastighetsinvesteringar motsvarande SEK 900miljoner klassificerades om från alternativa tillgångar till fastigheter vid årsskiftet 2011/12 4 Omfattar fastigheter, svenska strategiska aktier, aktier i tillväxtmarknader, private equity, ESG-investeringar, absolutavkastande strategier, högavkastande räntebärande 5 Omfattar bland annat passiv förvaltning, allokering och valuta KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

FJÄRDE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 2001 96 -2016

Fjärde AP-fonden har ändrat definitionen på vad som ingår i den aktiva avkastningen

sedan 2001. År 2001-2007 definierades aktiv avkastning som förvaltning inom noterade

tillgångsslag, avkastning från overlay-mandat, samt allokeringseffekter. År 2008-2011

definierades aktiv avkastning som förvaltning inom noterade tillgångsslag med en

investeringshorisont på 0-1 år och avkastning från overlay-mandat (ej

allokeringseffekter). Från och med 2012 definieras den aktiva avkastningen som resultat

från den taktiska förvaltningen, vilket inkluderar förvaltning inom tillgångsslag med

investeringshorisont på 0-3 år samt avkastning från overlay-mandat.

Med hänsyn till dessa förutsättningar visar en analys av Fjärde AP-fondens aktiva

avkastning att fonden har haft en genomsnittlig årlig aktiv avkastning före kostnader på

0,1 % av likvidportföljen under perioden 2001-2016, 0,3 % under tioårsperioden

95 30,4 % till 32,6 %, en ökning om 2,2 procentenheter.

67 Avser 1 juli 2001.

Bilaga 9

2007-2016, 0,5 % under femårsperioden 2012-2016, samt 0,0 % (motsvarande SEK 0,0

miljarder) under 2016 (Bild 32). Under 2016 bidrog räntebärande tillgångar och svenska

aktier positivt till den aktiva avkastningen med 0,2 procentenheter respektive 0,1

procentenheter, medan globala aktier bidrog negativt med -0,2 procentenheter.

Bild 32

FJÄRDE AP-FONDEN

–

1

Fjärde AP-fondens aktiva avkastning 2001 2016

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2

Utveckling aktiv avkastning per år 2001 1 – 2016 Genomsnittlig 3 aktiv avkastning

1,4 1,0 0,8 0,5 0,7 0,3 0,5 Historisk 0,1 0 0,2 0,1 0,0 0,1

utveckling av

den aktiva -0,3 -0,2 -0,5 -0,5 avkastningen -1,1 -1,2 2001 1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 2016 2001 1 -16 2007-16 2012-16 0,1 neg. neg. neg. 0,0 neg. neg. neg. 3,0 2,6 0,5 2,3 2,0 2,9 0,2 0,1 0,1 0,6 1,4

Informationskvot 4 Informationskvot 4

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2016 Definition av aktiv avkastning AP4

2001-07:

-0,0 0,0 ƒ Förvaltning inom noterade 0,0 tillgångsslag 0,2 ƒ Avkastning från overlaymandat 5 ƒ Allokeringseffekter Definition -0,2 2008-11 (tydligare aktiva mandat): och ƒ Förvaltning inom noterade tillgångs- 0,1 slag med investeringshorisont 0-1 år nedbrytning ƒ Avkastning från overlaymandat 5

av aktiv 2012-16:

avkastning Globala aktier Svenska aktier Räntebärande Allokering Valuta Total ƒ Resultat från den taktiska förvaltningen: – Förvaltning inom tillgångsslag -0,6 0,3 0,5 -0,1 0,0 0,1 med investeringshorisont upp till 3 år – Avkastning från overlaymandat 5

Miljarder SEK

1 1 juli 2001 2 Beräknas mot noterade tillgångar som bas 2001-11. Från och med 2012 beräknas den aktiva avkastningen mot den taktiska portföljen som bas 3 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den dagliga aktiva avkastningen 4 Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastni ng som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar 5 Utgörs av aktiv valutaförvaltning samt taktisk allokering KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

Bilaga 9

8. Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-

fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Sjätte AP-fondens verksamhet 2016. Den grundläggande utvärderingen fokuserar på att beskriva förändringar i fondens organisation och strategi som genomförts under 2016 och att redovisa avkastningen från fondens totala portfölj samt de olika delarna i fondens investeringsverksamhet.

SJÄTTE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2016

Sjätte AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig från de andra fyra buffertfonderna i flera avseenden. Sjätte AP-fondens uppdrag är att uppnå långsiktigt hög avkastning med tillfredställande riskspridning genom att investera i riskkapital främst i onoterade bolag. 97 Sjätte AP-fonden är en stängd fond, vilket innebär att fonden inte har några in- eller utflöden via pensionssystemet. Detta gör att fonden behöver arbeta med likviditetsplanering för att kunna göra uppföljningsinvesteringar i portföljbolag, nyinvesteringar i fonder samt täcka löpande kostnader.

Sedan fonden startades 1996 har Sjätte AP-fonden genomgått viktiga förändringar. Under perioden fram till 2003 bestod verksamheten främst av en kapitalförvaltning som investerade i noterade aktier. Fonden har successivt gått mot att investera en allt större andel i riskkapital i onoterade aktier och 2003 avvecklades fondens kapitalförvaltning. Andra viktiga händelser i fondens historia inträffade 2006, 2009 och 2011. 2006 delades fondens verksamhet in i fyra affärsområden (Direktinvesteringar, Partnerinvesteringar, Life Science, Fondinvesteringar) som senare kompletterades med de tre affärsområdena Konvertibler, Nätverksinvesteringar och Regionala Investeringar. 2009 beslutade fonden att efter svaga resultat under fem år utvärdera närvaron inom segmentet för venture capital-bolag 98 . 2011 fick fonden en delvis ny styrelse och 2012 en ny VD samt genomförde flera viktiga förändringar i fondens organisation och investeringsstrategi. Styrels en förtydligade ägarens uppdrag och frångick fokus på ”små och medelstora svenska tillväxtföretag”, en ny investe ringsstrategi introducerades på hög nivå med fokus på direktinvesteringar i mogna bolag med positiva kassaflöden samt fondinvesteringar i mogna bolag och Venture Capital, och en ny organisationsstruktur utvecklades med investeringsverksamheten samlad i de två affärsområdena Direktinvesteringar och

97 Enligt styrelsens tolkning av lagstadgat mandat. 98 Sjätte AP-fondens definition på venture capital-bolag är företag som vid investeringstidpunkten har en årlig omsättning på under SEK 200 miljoner och som har negativt kassaflöde alternativt behöver tillförsel av ägarkapital för fortsatt tillväxt.

Bilaga 9

Fondinvesteringar (Bild 33). I tillägg gjordes en genomlysning av alla portföljbolag, ett antal personer lämnade fonden och ersattes av nyrekryteringar, och styrelsen beslutade om ett nytt långsiktigt avkastningsmål, definierat som SHB Nordix All-Share Portfolio Index plus 2,5 procentenheter, som implementerades under 2012. Under 2013 upphörde indexet att publiceras externt, men har nu återskapats och uppdateras kontinuerligt av SIX. Indexet går under ett nytt namn, SIX Nordic 200 Cap GI, men återspeglar det tidigare indexet och fondens avkastningsmål är fortsatt definierat som indexet plus 2,5 procentenheter. Under 2015 fortsatte det förändringsarbete som påbörjades 2011 i enlighet med den då fastslagna strategin att rikta in sig på att göra färre men större direktinvesteringar i mogna bolag som minoritetsägare tillsammans med partners och därigenom minska antalet direktägda bolag i portföljen över tid från omkring 100 till ett tjugotal bolag.

2016 karaktäriserades av hög aktivitet för Sjätte AP-fonden, med följande viktiga händelser:

Ŷ Sjätte AP-fondens beslut om att anta en ny strategi har följts av ett mångårigt arbete med att ställa om portföljen. En viktig del i detta arbete genomfördes under 2016 i och med avyttringen av Norrporten som svarade för drygt en fjärdedel av fondens kapital. Vidare avslutades också försäljningen av Volvofinans Bank, ett av de andra stora innehaven i Sjätte AP-fondens portfölj. Likviditeten sysselsätts i enighet med en plan där investeringsaktiviteten under 2016 var den högsta på flera år. Bland annat genomfördes 9 nya direktinvesteringar under året, motsvarande SEK 1,7 miljarder, i tillägg till utfästelser motsvarande SEK 5,6 miljarder till 11 nya fonder. Ŷ I och med avyttringen av Norrporten och Volvo Finans har marknadsvärdet för Sjätte AP-fondens direktinvesteringar minskat med omkring SEK 4,4 miljarder (från SEK 12,4 miljarder till SEK 7,9 99 miljarder). Försäljningarna har skapat en tillfällig överlikviditet i nuvarande portföljen, där likvider utgjorde omkring 41 % av det totala kapitalet vid utgången av 2016. Överlikviden kommer att sysselsättas löpande under de kommande 3 till 5 åren. Fonden gjorde nya utfästelser till externa riskkapitalfonder om cirka SEK 5,6 miljarder, varav SEK 1,7 miljarder inom Norden och SEK 3,9 miljarder utanför Norden. Totalt utfäst men ännu inte sysselsatt kapital till nya fonder uppgick vid årsskiftet till SEK 10,7 miljarder. Ŷ Under året fortsatte fonden att utveckla sitt hållbarhetsarbete. Sjätte AP-fonden jobbar brett med hållbarhetsfrågor men under 2016 har särskilt fokus lagts på jämställdhet, mångfald, miljö och klimatavtryck. Sjätte AP-fonden har under året även utvecklat ett eget verktyg för ett ge konstruktiv feedback och rekommendationer för fortsatt utveckling av hållbarhetsarbetet hos befintliga samarbetspartners. Utöver detta inrättade fondens styrelse under året ett hållbarhetsutskott.

99 Kapitalet inom direktinvesteringar minskade med SEK 4,444 miljarder från SEK 12,380 miljarder till SEK 7,936 miljarder.

Bilaga 9

Ŷ Fonden har infört ett nytt jämförelseindex kallat PE Benchmark. PE Benchmark består till 90% av Burgiss PE Europe All, ett benchmark för europeiska onoterade aktier, och till 10% av OMX T-Bill, ett benchmark för att täcka Sjätte AP-fondens likviditetsbehov om 10%. PE Benchmark används som ett komplement till existerande målsättningar och jämförelseindex vid analys av fondens avkastning. Bild 33 SJÄTTE AP-FONDEN

Organisation

Styrelse Revisionsutskott Ersättningsutskott Hållbarhetsutskott VD

Hållbarhet Assistent

Juridik Investeringskommitté

Kommunikation Etikkommitté

Ekonomi, business Nominerings- och control ersättningskommitté

IT, HR, administration Värderingskommitté

Direktinvesteringar Fondinvesteringar

RESULTAT FÖR SJÄTTE AP-FONDENS TOTALA PORTFÖLJ 1997-2016

Sjätte AP-fondens kapital har vuxit från SEK 10,4 miljarder till SEK 28,1 miljarder sedan 1996 (Bild 34). Vid utgången av 2016 uppgick direktinvesteringarna till SEK 7,9 miljarder, fondinvesteringarna till SEK 8,9 miljarder och likviditetsförvaltningen till SEK 11,7 miljarder 100 . Utöver detta finns SEK -0,3 miljarder allokerat i övrigt rörelsekapital. Det negativa rörelsekapitalet har uppstått på grund av genomförda affärer som inte ännu gått i likvid och därför bokförts som en skuld.

100 Per december 2016 förvaltades cirka SEK 10,0 miljarder i ränteplaceringar och kassakontot samt cirka SEK 1,7 miljarder i den noterade småbolagsportföljen.

Bilaga 9

Bild 34

SJÄTTE AP-FONDEN

Portföljutveckling Sjätte AP-fonden 1996 – 2016

x Totala kostnader som andel av genomsnittligt förvaltat kapital 2 Totala tillgångar Sjätte AP-fonden 1 ; SEK miljarder Procent

Fondkapital 2012 -2016

Utveckling av fondkapital per år 2001 – 2012 enligt tidigare definition enligt ny definition 3

28,1 26,4 0 19,9 20,2 23,6 19,0 19,6 18,2 0,0 18,6 -0,4 18,5 22,1 0 7,0 Likviditets- 2,6 Likviditets- 0,1 11,7 förvaltningen 6 16,8 17,2 16,4 1,2 4,9 4 20,2 portfölj 6,4 15,1 2,1 0,5 13,9 7,1 12,7 2,3 6,5 12,3 7,0 11,4 11,6 10,4 14,7 10,8 5,5 6,3 16,3 8,9 Fond- 5,5 19,9 5,9 investeringar 6,0 17,1 18,6 17,3 Inves- 5,7 15,1 15,9 15,4 teringsver- 11,2 12,8 ksamheten 10,9 12,4 10,4 10,8 7,2 8,4 9,0 Direkt- 6,1 5,6 8,0 7,9 investeringar 2,7 3,9 0,4 1,1 -0,3 7 Övrigt 1996 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 2012 5 2012 13 14 15 2016 rörelsekapital

0,04 0,32 0,53 0,72 0,67 0,89 1,08 1,37 1,14 0,91 0,93 0,97 0,80 0,84 0,88 0,74 0,71 0,57 0,53 0,51 0,38

1 AP6 redovisningsprinciper inom tillgångsslaget Private Equity: i) värdering görs vid årets utgång som inkluderar kvartal fyra, ii) försiktiga värderingsprinciper av direktinvesteringar i onoterade tillgångar samt kostnadsfört samtliga tillgångsförda kostnader (inklusive förvaltningskostnader) och därmed införlivat dessa i resultatet 2 Totala kostnader enligt definition i fondens årsredovisning; externa management fees kostnadsförs inom det orealiserade resultatet 3 Enligt den nya definitionen redovisas fond- och direktinvesteringar separat. Noterade småbolag redovisas som en del av likviditetsförvaltningen. Sedan 2014 ingår även hedgear i investeringsverksamheten vilka tidigare tillhört internbanken 4 Sedan 2003 internbanken. I internbanken ingår förutom kreditutnyttjande även korta tillgångar/skulder samt eventuellt övrigt kapital som inte är klassificerat att ingå i investeringsverksamheten 5 Redovisas enligt tidigare definition för jämförbarhet med historisk utveckling 6 Per december 2016 förvaltades cirka 1,7 SEK miljarder i den noterade småbolagsportföljen samt cirka 10,0 SEK miljarder i ränteplaceringar och kassakontot 7 SEK -0,3 miljarder i rörelsekapitalet har uppstått på grund av genomförd affär som ej gått till likvid och därför bokförts som en skuld KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

Fondens utveckling motsvarar en avkastning efter kostnader på 5,1 % per år sedan start

(1997-2016), 5,1 % per år över tioårsperioden 2007-2016 samt 8,7 % per år över

femårsperioden 2012-2016 (Bild 35). Avkastningen under 2016 var 6,5 % eller SEK 1,7

miljarder, jämfört med 12,2% för 2015. Den lägre avkastningen 2016 är till hög grad

påverkad av den stora likviditet som Sjätte AP-fonden håller efter försäljningen av

Norrporten och Volvo Finans. Detta innebär att fonden inte har nått upp till styrelsens nya

avkastningsmål under någon av dessa tidsperioder. Det är dock värt att notera att det

avkastningsmål som infördes 2012 är anpassat för den nya investeringsstrategin som

beslutades 2011, vilket gör avkastningsmålet mindre relevant för perioden före 2012.

Bilaga 9

Bild 35 SJÄTTE AP-FONDEN

Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent

2016 2012-2016 2007-2016 1997-2016

AP6 total 6,5 8,7 5,1 5,1 AP6 investerings- 9,5 9,8 5,9 6,7 verksamhet Avkastningsmål 1 10,5 18,9 9,6 12,4 Avkastningsmål enl. tidigare 4,0 4,9 5,8 6,7 målsättning 2 Inkomstindex 2,0 2,6 2,9 2,9 Noterade svenska 12,5 12,2 7,2 10,5 mellanstora bolag 3

Externa

index Noterade svenska 4 8,3 22,1 9,9 N/A småbolag PE Benchmark 5 3,5 7,3 7,2 N/A 1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering 2 Baserat på den målsättning som användes 2003-11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 2016 var reporäntan -0,48%, under 2012-2016 var reporäntan 0,43%, under 2007-2016 var reporäntan 1,26% samt under 1997-2016 var reporäntan 2,24% 3 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag) 4 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag) 5 Total avkastning för Burgiss PE Europe All (visar avkastningen för en medianfond i Europa inom samtliga PE-strategier, för att vara rättvisande har detta benchmark justerats för ett likviditetsbehov om 10%, således består resultat till 90% av utvecklingen av onoterade tillgångar och 10% av OMX T-Bill) KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

Sjätte AP-fondens uppdrag och portföljsammansättning samt att fonden är stängd försvårar en direkt jämförelse av fondens avkastning med externa benchmark. 101 Som referens har dock fondens avkastning under den senaste tioårsperioden 2007-2016 varit lägre än index för noterade svenska småbolag (MSCI Swedish Small Cap) och svenska mellanstora bolag (MSCI Swedish Mid Cap), men högre än inkomstindex och PE Benchmark, det jämförelseindex som Sjätte AP-fonden introducerade under 2016.

Fondens redovisade kostnader, exklusive externa förvaltningskostnader för onoterade innehav, har under 2007-2016 varierat mellan SEK 105 och 180 miljoner per år. 2016 uppgick dessa kostnader till SEK 105 miljoner (0,4 %), varav SEK 92 miljoner utgjordes av interna förvaltningskostnader och gemensamma kostnader. Det här innebär att fondens kostnader har motsvarat 0,4-1,0 % av det genomsnittliga kapitalet sedan 2007. Fonden betalar även externa förvaltningskostnader för onoterade innehav (Management Fees). Management Fees uppgick 2016 till SEK 267 miljoner (1,0 % av totalt kapital), en ökning jämfört med perioden 2013 till 2015 då Management Fees uppgick till omkring SEK 140 miljoner till SEK 170 miljoner (0,6 % till 0,7 % av totalt kapital). I jämförelse

101 Jämförelsen försvåras då detta i praktiken innebär att Sjätte AP-fonden behöver hålla en likviditetsreserv.

Bilaga 9

med övriga AP-fonder är kostnaden högre som andel av totalt kapital, men jämförelsen har begränsad relevans givet fondernas olika verksamhetsinriktningar. Investeringar i onoterade aktier direkt eller via fonder är dyrare än investeringar i noterade värdepapper. Liksom för de andra AP-fonderna bör kostnaderna sättas i relation till avkastningen.

RESULTAT FÖR SJÄTTE AP-FONDENS INVESTERINGSVERKSAMHET

1997-2016

Under perioden 2007-2016 genererade Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet en avkastning på 5,9 % per år, vilket är lägre än fondens avkastningsmål för perioden. Som lyfts fram ovan, är det värt att notera att fondens strategi och definition av målsättning har ändrats över tid, vilket gör att den nya målsättning som definierades 2012 är mer relevant för fondens nya strategi än den historiska portföljsammansättningen och strategin. Fondens nya målsättning är definierad som ett externt aktieindex plus ett påslag för att fånga fondens ambition att skapa överavkastning och det premium fonden bör kräva i sina investeringar på grund av den låga likviditeten. En jämförelse med den nya målsättningen försvåras dock i ett kortare perspektiv av att fondens investeringar i onoterade tillgångar värderas enligt principer som ej tar hänsyn till upp- eller nedgångar på börsen. Detta innebär att fondens avkastning har svårt att mäta sig med referensindex som är kopplade till börsen (till exempel fondens eget långsiktiga avkastningsmål) under perioder av kraftig börsuppgång som under de senaste åren, och tvärtom under perioder av fallande börsvärderingar.

Inom de olika marknadssegmenten har avkastningen varierat kraftigt (Bild 36). Segmentet mogna bolag (”Buyout”) har genererat en årlig avkastning på 9,2 % i direktinvesteringar och 11,8 % i fondinvesteringar (totalt 10,1 %) under 2007-2016, vilket är strax över det totala avkastningsmålet på 9,6 %, högre än index för noterade svenska mellanstora bolag (7,2 %), PE Benchmark (7,2 %) samt noterade svenska småbolag (9,9 %). Investeringarna i Venture Capital har påverkat resultatet för investeringsportföljen negativt under 2007-2016 och uppgick till -12,7 % per år för direktinvesteringar och till +1,7 % per år för fondinvesteringar (totalt -6,0 % per år). Därmed nådde inte investeringar i Venture Capital upp till fondens avkastningsmål eller index för noterade svenska små- och mellanstora bolag. Sedan 2014 avkastar dock både direktinvesteringar och fondinvesteringar i Venture Capital positivt, och under 2016 var avkastningen för båda investeringssegmenten 8,0 %. Under samma period, 2016, genererade investeringar i mogna bolag en avkastning på 11,1 % i direktinvesteringar och 8,1 % i fondinvesteringar (totalt 9,8 %). Därmed uppnådde direktinvesteringar i mogna bolag det totala avkastningsmålet om 12,5 %, medan fondinvesteringar inom samma segment avkastade lägre än avkastningsmålet. Ingen investeringskategori överträffade index för noterade svenska mellanstora bolag (12,5 %), men däremot överträffade avkastningarna från både direktinvesteringar och fondinvesteringar jämförelseindexet PE Benchmark (3,5 %). Avkastningen från direktinvesteringar i mogna bolag överträffade även index för noterade svenska småbolag (8,3 %).

Bilaga 9

Bild 36 SJÄTTE AP-FONDEN

1

Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet Direktinvesteringar IRR (efter externa kostnader); Procent # Andel av den totala investerings- Fondinvesteringar verksamheten 2016, % 4 Total fond- och direktinvesteringar

2016 2012-2016 2007-2016 1997-2016

41 11,1 9,9 9,2 15,1 Buyout 43 8,1 14,0 11,8 14,5

7 8,0 -5,9 -12,7 -12,8 Venture 10 8,0 13,0 1,7 -1,5

47 10,8 7,6 4,3 5,8 Total investeringsverksamhet 53 8,0 13,8 8,6 7,8 100 9,5 9,8 5,9 6,7

Avkastningsmål 2 10,5 18,9 9,6 12,4 PE Benchmark 3 3,5 7,3 7,2 N/A 1 Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i direkt- samt fondinvesteringar (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition (noterade småbolag är ej inkluderade) 2 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering 3 Nytt benchmark sedan 2016; 90% Burgiss PE Europe All, 10% OMX T-Bill 4 Exklusive kvarvarande utfäst kapital om cirka SEK 11 miljarder (SEK ~10,7 miljarder till Fondinvesteringar samt SEK ~0,3 miljarder till Direktinvesteringar) KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

Det är värt att notera att avkastningen för fondinvesteringar i mogna bolag var avsevärt lägre 2016 (8,1 %) än historiskt. Omställningen av portföljen har resulterat i ett historiskt sett högt utfäst kapital inom fondinvesteringar, omkring SEK 11 miljarder. Detta gör att den totala portföljen av fondinvesteringar är relativt ung, vilket i det korta perspektivet leder till en avkastning som är lägre än historiskt.

Bilaga 9

9. Grundläggande utvärdering av Sjunde

AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Sjunde AP-fondens verksamhet 2016. Utvärderingen fokuserar på att beskriva fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser 2016 och den totala avkastningen samt resultat från aktiv förvaltning 2001-2016.

SJUNDE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH

NYCKELHÄNDELSER 2016

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i Premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Från maj 2010 102 har Sjunde AP-fonden på riksdagens uppdrag 103 förnyat det statliga erbjudandet i premiepensionssystemet med målsättningen att den sammanlagda statliga pensionen ska bli högre. I och med detta ersattes Premiesparfonden och Premievalsfonden av Sjunde AP-fondens så kallade byggstensfonder AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Sex nya produkter lanserades (alla kombinationer av de två byggstensfonderna), varav AP7 Såfa (Statens Årskullsförvaltningsalternativ) är förvalsalternativet för dem som inte aktivt väljer en förvaltare i premiepensionssystemet (Bild 37). Grundfilosofin i Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi är passiv förvaltning men fonden förvaltar även en del av kapitalet aktivt (omkring 6 % under 2016). Två andra grundprinciper i Sjunde AP-fondens förvaltningsfilosofi är stordriftsfördelar och hänsyn till den totala statliga pensionen. Fondens målsättning är att uppnå stordriftsfördelar genom att Sjunde AP-fonden endast har två underliggande fonder (AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond), vilket bland annat syftar till att leda till lägre transaktionskostnader. Hänsyn till den totala allmänna pensionen, där premiepensionen endast utgör en liten del och resterande del (inkomstpensionen) följer pris- och löneutvecklingen i den svenska ekonomin 104 , innebär att Sjunde AP-fonden vill skapa en hög aktierisk i AP7 Såfa upp till 55 års ålder genom att öka aktieexponeringen med hjälp av en hävstång med syfte att öka möjligheten till hög avkastning.

102 Flytt av kapital skedde den 21 maj och 22-23 maj var ej handelsdagar. 103 Till följd av en lagändring (på förslag av regeringen). 104 Inkomstpensionen har därmed en låg risk.

Bilaga 9

Bild 37

SJUNDE AP-FONDEN

Beskrivning av Sjunde AP-fonden 2016

Uppdrag och mål Andel av kapitalet i premiepensionssystemet (30 december 2016)

Uppdrag 100 % = SEK 960 miljarder ƒ AP7 förvaltar sedan november 2000 förvalsalternativet i premiepensionssystemet: – Premiesparfonden fram till den 21 maj 2010 – AP7 SÅFA (som är en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond) sedan den 24 maj 2010 AP7 Aktiefond ƒ AP7 tillhandahåller ytterligare 3 fondportföljer samt AP7 Aktiefond och 33 AP7 Räntefond ƒ Fondmedlen skall, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås Mål 64 ƒ Styrelsen i AP7 fastställer avkastningsmålen för respektive fond Övriga Fonder 3 AP7 Räntefond – AP7 SÅFA; Avkastningen ska minst motsvara genomsnittet för fonderna i premiepensionssystemet – AP7 Aktiefond: Överträffa jämförelseindex 1 – AP7 Räntefond: Följa jämförelseindex (HMT74) ƒ Mål för aktiv avkastning i 3 delar: taktisk allokering, alfamandat, PE

Förvaltningsstrategi Organisation

ƒ Grundfilosofin för AP7 är passiv förvaltning ƒ 23 anställda (2015: 23) varav 7 inom förvaltningen (2015: 7) ƒ Två av AP7:s ledstjärnor är – Stordriftsfördelar (AP7 har endast 2 underliggande fonder: AP7 VD Aktiefond och AP7 Räntefond) – Hänsyn till den totala statliga pensionen (innebär att AP7 har en hög Compliance Kommunikation Ägarstyrning risk och använder en hävstång för ökad aktieexponering) ƒ AP7 Aktiefond: – Global inriktning (97 % globala aktier) CRO HR – Hävstång (USD-finansierad) som innebär en strategisk aktieexponering på 135 % (135 % MSCI World Index) 2 Chef Chef – Aktiv förvaltning på utvalda marknader (fokus på kort till medellång Förvaltning Administration sikt) ƒ AP7 Räntefond: Strategisk Middle Back IT Ekonomi Kontors – Främst svenska ränterelaterade instrument med låg kreditrisk Portfölj Office Office service – Genomsnittlig räntebindningstid normalt 2 år ƒ Extern förvaltning: ~97% (AP7 Aktiefond) 0% (AP7 Räntefond) Alfa Beta Risk ƒ Aktiv förvaltning: ~6% (AP7 Aktiefond), 2% (AP7 Räntefond 3 ) 1 Det benchmark som används består av 1 x MSCI World (omräknat i SEK) + 0,35 x MSCI World (i USD) samt justering för finansiering av hävstång 2 På grund av nuvarande börsvärdering har styrelsen beslutat att tillfälligt minska hävstången från 35% till 25% 3 Avser gröna obligationer KÄLLA: Sjunde AP-fonden

AP7 Aktiefond har en global inriktning med 97 % globala aktier, en hävstång som

innebär en strategisk inriktning på 135 % global aktiemarknadsexponering och aktiv

förvaltning på utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Aktiefonden är

externt förvaltad till 97 % och har som mål att överträffa jämförelseindex 105 . AP7

Räntefond innehåller främst svenska ränterelaterade instrument med låg kreditrisk och

har normalt en genomsnittlig räntebindningstid på 2 år. Fonden är internt förvaltad och

förvaltas sedan 2012 passivt förutom för gröna obligationer vilka utgjorde 2 % av

ränteportföljen 2016. AP7 Såfa är en typ av åldersanpassad portfölj med en kombination

av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond som förändras med spararnas ålder. I unga år är

risken högre, för att sparpengarna ska kunna öka mer i värde. 106 När pensionsspararen

blir äldre minskas risken för att ge större trygghet. Detta betyder praktiskt att alla pengar

ligger i AP7 Aktiefond för pensionsspararen fram till 55 års ålder. Därefter omfördelas

pengarna stegvis till AP7 Räntefond med drygt 3 % per år fram till 75 års ålder.

Fördelningen i AP7 Såfa från och med att spararen är 75 år är 67 % AP7 Räntefond och

105 1 x MSCI World (omräknat i SEK) + 0,35 x MSCI World (i USD) samt justering för finansiering av

hävstång. 106 Högre risk möjliggör en högre förväntad avkastning över tid.

Bilaga 9

33 % AP7 Aktiefond. Målet för AP7 Såfa är att uppnå en avkastning som överträffar genomsnittet för de privata fonderna i premiepensionssystemet.

Sjunde AP-fonden har vidare ett tredelat mål för medelfristig (5-10 år) och aktiv avkastning: Ŷ Taktisk allokering 107 : 225 miljoner per år över en rullande femårsperiod. Ŷ Alfamandat: 225 miljoner för 2016. Ŷ Riskkapital: 2 procentenheter över MSCI All Country World Index per år över en rullande 10-årsperiod. Vid utgången av 2016 hade fondens organisation 23 anställda varav sju inom förvaltningen. Även år 2015 hade fonden 23 anställda varav sju inom förvaltningen. Förvaltningsorganisationen består av funktionerna Alfa, Beta och Risk samt Strategisk portfölj. Sjunde AP-fonden genomförde följande viktiga förändringar under 2016: Ŷ Fonden designade under 2016 en ny strategisk portfölj i syfte att reducera risken med bibehållen förväntad avkastning. Implementering förväntas pågå i 3 år med inledning under första kvartalet 2017 och inkluderar bland annat en diversifiering av portföljen genom ett allokeringsskifte från globala aktier 108 (-5 procentenheter) till aktier i tillväxtmarknader (+5 procentenheter), en ökad allokering mot onoterade bolag (+1 procentenhet) samt introduktion av alternativa riskpremier i portföljen (alternativa riskpremier avser instrument med en annan riskfaktor än aktie- och räntemarknaden, till exempel värde och kvalitet). Vid ett senare tillfälle kommer även småbolag att introduceras till portföljen. Ŷ En ytterligare del i implementeringen av den nya portföljen var att normalnivån för hävstången minskade från 50 % till 35 %. Den faktiska hävstången behölls under 2016 vid 25 %, reducerad ytterligare 10 procentenheter under normalnivån på 35 %. Den reducerade hävstången är ej ett taktiskt beslut, utan ett beslut av styrelsen med hänsyn till börsens nuvarande värderingar samt fondens risktolerans. Ŷ Utöver detta skickade fonden under 2016 in en ansökan till Finansinspektionen om att byta riskmetod från åtagandemetoden till relativ Value-at-Risk (VaR), i syfte att bättre spegla fondens riskprofil. Ŷ Under året har fonden fortsatt arbetet med hållbarhet genom ny strategi inom aktieoch räntefonden. Som en del i hållbarhetsarbetet har Sjunde AP-fonden etablerat en

107 Avsteg från den strategiska hävstången på 50 %. 108 Globala aktier innefattar ACWI bestående av 90 % aktier i utvecklade marknader samt 10 % aktier i tillväxtmarknader.

Bilaga 9

intern tvärgrupp (klimatgruppen) bestående 6-7 personer från bland annat portföljförvaltningen, hållbarhetsavdelningen och VD. I tillägg har fonden utökat grunden för dess normbaserade exkludering, Svarta Listan, till att även innefatta bolag som verkar i strid med Parisavtalets intentioner, samt inkluderat gröna obligationer i AP7-Räntefond.. Ŷ Sjunde AP-fonden beslutade under 2016 om ett lokalbyte i syfte att spara kostnader och förbättra samarbetet. Flytten kommer att genomföras i mars 2017.

SJUNDE AP-FONDENS RESULTAT 2001-2016

Sjunde AP-fonden förvaltade vid slutet av 2016 35,7 % av totala premiepensionssystemets kapital, varav 32,8 % i AP7 Aktiefond och 2,9 % i AP7 Räntefond (Bild 38). Sedan år 2001 har Sjunde AP-fondens andel av totala premiepensionssystemet ökat med totalt 5,4 procentenheter.

Fondbolagets faktiska kostnader, inklusive courtage för Aktiefonden, som andel av kapital för Aktiefonden och Räntefonden 31 december 2016 uppgick 2016 till 0,06 % (0,08 % 2015). Förvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond uppgick 2016 till 0,11 % (0,12 % 2015) respektive 0,04 % (0,05 % 2015) av fondens förmögenhet. Genomsnittlig förvaltningsavgift hos de omkring 850 fonder som ingick i premiepensionssystemet 31 december 2016 var 1,06 % (0,30 % efter rabatter).

Bilaga 9

Bild 38 SJUNDE AP-FONDEN

Utveckling av det totala kapitalet i premiepensionssystemet 2001 – 2016

Andel av det totala kapitalet i premiepensionssystemet per 31 december 3 Procent; 100 % = SEK miljarder AP7 Aktiefond (PSF) AP7 Räntefond (PVF) Övriga fonder

Förändring

2015 – 16, p.p. 100% = 65 59 94 125 192 267 308 230 340 346 5 408 393 471 602 759 839 960 Premiespar AP7 Fonden 29,3 31,5 30,2 29,5 28,4 27,2 26,4 25,5 3 Aktiefond 25,5 25,0 25,2 28,1 31,1 31,1 (PSF) 31,8 32,2 32,8 +1.7 Premievals- 0,7 0,7 3 AP7 Ränte- 1,5 1,7 1,9 1,0 0,9 0,9 0,9 0,7 fond 2,1 Fonden 1,0 1,0 1,0 2,3 2,6 2,9 (PVF) +0,3

Övriga 72,1 72,9 73,8 Övriga 73,0 73,3 72,9 fonder 1 69,7 67,5 67,2 66,9 68,9 69,6 70,8 fonder 69,8 66,6 66,2 64,3

-2.0

Kostnader 2001 02 03 04 05 06 07 08 09 5 Kostnader 4 Baspunkter 2010 Baspunkter 2010 11 12 13 14 15 2016 Premie- FK 2 17 16 16 15 15 15 15 15 15 n/a AP7 15 15 15 14 12 12 11 sparfonden Aktiefond Premie FK 2 27 25 25 32 30 29 18 15 15 n/a AP7 9 9 9 8 5 5 4 valsfonden Räntefond Faktisk kostnad N/A 15 11 10 8 8 6 AP7 6 , baspunkter Kostnad PPM-fonderrna 30 exkl. AP7 7 , baspunkter 1 ~850 valbara fonder per 31 december 2016, 2 FK: förvaltningskostnader; 3 För 2010: 21 maj 2010 4 31 december 2010; 5 31 maj 2010; 6 Kapital för aktiefond och räntefond i förhållande till kapital; 7 Kostnad för premiep ensionssystemet exkl. AP7, efter rabatter, i förhållande till kapital KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; Försäkringskassan; McKinsey-analys

Under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2016 genererade förvalsalternativet Såfa i genomsnitt en avkastning på 14,8 % per år, medan premiepensionsindex hade en genomsnittlig avkastning på 8,3 % per år (Bild 39). 2016 var avkastningen på Såfa 15,5 %, jämfört med 8,8 % för premiepensionsindex.

Sjunde AP-fondens Aktiefond avkastade 18,1 % 2016 och i genomsnitt 15,9 % per år under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2016. Aktiefondens avkastning låg över fondens jämförelseindex under 2016 och strax under jämförelseindex för perioden 24 maj 2010 till 31 december 2016. Aktiefondens avkastning överträffade MSCI All Country World Index under båda perioderna.

Sjunde AP-fondens Räntefond avkastade 0,7 % under 2016 vilket var i linje med jämförelseindex, och avkastade i genomsnitt 1,9 % per år under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2016, 0,2 procentenheter lägre än fondens jämförelseindex.

Bilaga 9

Bild 39 SJUNDE AP-FONDEN

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell 24 maj 2010 –

31 dec 2016

Årlig avkastning; procent Utveckling för AP7s

förvalsalternativ mot

2016 Premiepensionsindex 9 Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell mot benchmark 2010-16 3 jan 2001 – dec 2016

18,1 15,9 18,0 16,0 16,8 15,5 14,8 12,3 8,8 8,3 AP7 8 6,4 0,7 1,9 0,7 2,1

Justerat SÅFA Premie- AP7 Bench- MSCI All AP7 Bench- AP7 11 6,5 pen- Aktie- mark Country Ränte- mark sions- fond för AP7 World fond för AP7 index 4 Aktie- Index 6 Ränte- Premiefond 5, 12 fond 7 pensions- 3,8 index 4

Benchmark Byggstensfonder

Fond-

kapital 1 343 315 28 Justerat Premiepensions- 4,2

Antal

2 ~3 469 000 ~60 800 ~25 200 index 10

sparare

1 Övrigt kapital investerat via Försiktig, Balanserad och Offensiv; 2 Avser de sparare som aktivt valt att investera hela eller delar av sin portfölj i en av byggstensfonderna (investeringar via Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade) 2016-12-31; 3 Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010-31 dec 2015. Fonden har sedan 2014 ändrat definitionen på aktiv avkastning i AP7 Aktiefond till att inkludera även PE och kassa; 4 Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter); 5 AP7:s benchmark för AP7 Aktiefond kommer ett normalår bestå av 1 x MSCI ACWI (i SEK) + 0,35 x MSCI ACWI (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. För 2010 är benchmark anpassat för hävstångens successiva uppbyggnad under året; 6 SEK men ej valutasäkrat; 7 HMSC13 för 2010 och HMT74 för 2011; 8 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och SÅFA maj 2010-dec 2015; 9 SÅFA bestod den 30 december 2015 av 92,2% AP7 Aktiefond och 7,8% AP7 Räntefond; 10 Genomsnittlig avkastning för premiepensionsinde x justerat för avgifter och rabatter; 11 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och SÅFA maj 2010-dec 2015, justerat för avgifter och rabatter; 12 benchmark baseras på daglig stängningskurs, vilket skiljer sig med AP7s officiellt rapporterade siffror som baseras på daglig NAV-kurs (16,5% för 2016) KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; AP7 Årsredovisning; McKinsey-analys

För perioden sedan start, 2001-2016, har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ 109 i genomsnitt avkastat 6,4 % per år jämfört med 3,4 % per år för premiepensionsindex. 110 Justerat för rabatter var den genomsnittliga avkastningen för Sjunde AP-fondens förvalsalternativ under samma tidsperiod 6,5 % och för premiepensionsindex 4,2 % per år.

Under den senaste tioårsperioden 2007-2016 har förvalsalternativet i genomsnitt avkastat 8,6 % per år justerat för rabatter och premiepensionsindex 5,3 % 111 . För den senaste femårsperioden 2012-2016 har förvalsalternativet med en avkastning på i genomsnitt 19,7 % per år, justerat för rabatter, överträffat premiepensionsindex som har haft en genomsnittlig avkastning på 11,9 % per år 112 .

109 Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2016. 110 Rabatterna är baserade på data över historiska förvaltningsavgifter och rabattnivåer från Pensionsmyndigheten. Genomsnittlig förvaltningsavgift för premiepensionsindex 2002 har approximerats genom medelvärdet av förvaltningsavgifterna för 2001 och 2003. 111 Genomsnittlig rabatt har under denna period varit 64,1 % för premiepensionsindex och 3,7 % för Såfa. 112 Genomsnittlig rabatt har under denna period varit 67,5 % för premiepensionsindex och 0 % för Såfa.

Bilaga 9

SJUNDE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 2001-2016

Den aktiva avkastningen 2016 för Sjunde AP-fondens Aktiefond respektive Räntefond var 9 respektive -7 baspunkter 113 (Bild 40). För perioden 24 maj 2010 till 31 december 2016 var den aktiva avkastningen för Aktiefonden respektive Räntefonden 22 respektive -27 baspunkter per år.

Den absolutavkastande alfaförvaltningen, som utvärderas på årsbasis, hade en avkastning på SEK -6 miljoner 2016 jämfört med det årliga avkastningsmålet om SEK 225 miljoner. Den genomsnittliga avkastningen för perioden 24 maj 2010 till 31 december 2016 var SEK 98 miljoner. Den taktiska allokeringen har en femårig utvärderingshorisont med ett mål om SEK 225 miljoner i genomsnitt per år. Avkastningen under 2016 var SEK -24 miljoner och den årliga genomsnittsavkastningen för perioden 2012-2016 114 var SEK 78 miljoner.

Bild 40 SJUNDE AP-FONDEN Aktiv avkastning AP7 24 maj 2010 – 30 dec 2016 2016 2010-16 2

AP7 total aktiv avkastning 6 Hävstång 1 i AP7 Aktiefond

Baspunkter Procent 9 70 % AP7 Aktiefond 8 22 60 %

-7 50 % AP7 Räntefond 3 -27 40 % AP7 Aktiefond – årlig avkastning taktisk 30 % allokering och alfaförvaltning, SEK miljoner X Mål 4 20 % Vid slutet av 2015 beslutades att tillfälligt Absolutavkastande -6 reducera hävstången från normalnivån (50 %) alfaförvaltning 225 10 % 98 till 25 %. I december 2016 reducerades även normalnivån av hävstången till 35 % -24 0 % Taktisk allokering 225 May- Dec- Dec- Dec- Dec- Dec- Dec- 78 5 Dec- 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2010

1 Inkluderar strategisk samt dynamisk hävstång. 31 dec 2015 var den strategiska hävstången ~25.8 % (exponering SEK ~81 miljarder). 2 Geometriskt snitt baserat på skillnaden mellan den årliga avkastningen för aktie- eller räntefonden samt respektive benchmark 3 AP7 Räntefond förvalts passivt sedan början av 2012. Negativ avvikelse mot jämförelseindex 2010-2016 till följd av att jämförelseindex ej gick att replikera fullt. 4 Absolutavkastande alfaförvaltning har ett årligt avkastningsmål medan den taktiska allokeringen utvärderas i genomsnitt över en 5-årsperiod 5 Mandatet infördes under 2012, den genomsnittliga avkastningen om SEK 78 miljoner gäller för perioden 2012-2016 6 Aktiv avkastning före kostnader baserat på daglig stängningskurs för de båda portföljerna samt respektive benchmark. Detta skiljer sig från den officiellt rapporterade aktiva avkastningen som baseras på dagliga NAV-kurser inklusive avgifter 7 Fondens start: 24 maj 2010 8 Fonden har sedan 2014 ändrat definitionen på aktiv avkastning i AP7 Aktiefond till att inkludera även PE och kassa, för 2016 har index uppdaterats historiskt KÄLLA: Sjunde AP-fonden; McKinsey-analys

113 Räntefonden förvaltas till en majoritet passivt sedan 2012. Negativ avvikelse från jämförelseindex till följd av att jämförelseindex ej gick att replikera fullt ut. 114 Mandatet infördes under 2012, den genomsnittliga avkastningen om SEK 78 miljoner gäller således för perioden 2012-2016.

Bilaga 9

10. Introduktion till fördjupningsområden

Som en del av den årliga utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2016 definierade Finansdepartementet två fördjupningsområden: Ŷ Alternativa investeringar Ŷ Kostnader Syftet är transparens och jämförelse . Syftet med de fördjupade analyserna är att skapa transparens och jämförelse mellan AP-fonderna samt att på utvalda områden göra jämförelser med andra institutionella investerare. Fördjupningen omfattar Första till Fjärde AP-fonderna. Sjätte och Sjunde APfonderna inkluderas ej i årets fördjupningsarbete givet fondernas annorlunda mandat och regelverk.

Analys genom intervjuer med nyckelpersoner och analys av dokumentation och

data. För att skapa förståelse kring AP-fondernas arbete med alternativa investeringar och AP-fondernas kostnader har djupintervjuer genomförts med 4-5 nyckelpersoner per AP-fond. Nyckelpersonerna har varit personer med roller så som VD, Chief Investment Officer, chef alternativa investeringar, chef affärsstöd och ekonomichef (eller CFO). I tillägg till detta har ett flertal intervjuer med analytiker från respektive fond genomförts. Intervjuerna har kompletterats med analys av existerande dokumentation i fonderna, exempelvis årsredovisningar, strategidokument, mandat och policys, organisationsbeskrivningar och processbeskrivningar, samt data, exempelvis kring portföljinnehav och avkastning. Jämförelser med 18 internationella fonder i liknande storlek. För jämförelsen av AP-fondernas verksamhet med andra institutionella investerare används ett urval av 18 internationella pensionsfonder i liknande storlek från CEM Benchmarking.

CEM BENCHMARKING

Används för analys av fondernas kostnader och (ibland) innehav och avkastning

jämfört med andra institutionella investerare.

En jämförelse mellan 200 globala fonder. CEM Benchmarking (CEM) är ett kanadensiskt bolag specialiserat på att utvärdera kostnadseffektiviteten av investeringsfonder jämfört med en utvald jämförelsegrupp. Bolagets klienter består av över 200 investeringsfonder globalt, varav en betydande andel är pensionsfonder. Tillsammans förvaltar CEMs klienter omkring USD 10 000 miljarder, och fonderna tillhandahåller avkastnings- och kostnadsdata i fördefinierade tillgångsklasser i upp till 25 år historiskt (1991-2015). Detta leder till att CEM kan erbjuda ett ledande verktyg för att utvärdera fonders kostnadseffektivitet.

Bilaga 9

McKinsey har erhållit skriftligt godkännande från både CEM och AP-fonderna till att använda CEM Benchmarking-data i denna rapport. Varje fond jämförs med sin ”like”. Utvärdering av kostnadseffektivitet från CEM är ett verktyg med omfattande data som är användbart för att jämföra en fonds kostnadsbas mot en jämförelsegrupp av liknande fonder. Utvärderingen genererar en modellbaserad kostnadsbas för fonden och jämför denna mot en kostnadsbas baserad på en utvald jämförelsegrupp. Jämförelsegruppens kostnadsbas är unik för varje utvärderad fond, och bör därför enbart användas för att jämföra en enskild fond mot sitt unika benchmark. Kostnadsbasen tar hänsyn till fondens implementeringsstrategi och tillgångsallokering samt fondens förvaltningskostnader relativt jämförelsegruppen. Detta är anledningen till att AP-fonderna har olika kostnadsbenchmark, trots att de har en identisk jämförelsegrupp. Utvärderingen bryter även ned kostnadsmässiga fördelar eller nackdelar i drivare, och är därför användbar för att identifiera de individuella fondernas konkurrensfördelar samt potentiella förbättringsområden. Jämförelsegruppen använd av CEM i denna rapport valdes gemensamt ut av APfonderna och består av 18 pensionsfonder i liknande storlek. AP-fonderna använder samma jämförelsegrupp där samtliga AP-fonder är exkluderade. 10 av fonderna har huvudkontor i Nordamerika, 2 i Holland, 2 i Finland samt 4 totalt sett i Storbritannien, Australien och Nya Zeeland. Jämförelsefondernas förvaltade kapital varierar från SEK 186 till SEK 653 miljarder, och medianfonden förvaltar omkring SEK 310 miljarder. Att jämförelsefonderna är i liknande storlek som den utvärderade fonden är viktigt då skalfördelar gör det förvaltade kapitalet till en betydande förklaringsfaktor för en fonds kostnadsnivåer. CEM använder frivilligt inrapporterad data för kostnader och tillgångsvärden 115 för att beräkna kostnaden som en procentuell andel av tillgångsvärdet inom varje tillgångsklass, i syfte att kunna göra en noggrann jämförelse av fonderna. För varje inrapporterad tillgång utvärderar CEM huruvida den redovisade kostnaden är trovärdig. Om den inrapporterade informationen är ansedd icke pålitlig, inkomplett eller otillgänglig använder CEM en standardkostnad motsvarande mediankostnaden för jämförelsegruppen. Detta för att undvika för lågt rapporterade kostnader och att möjliggöra en mer rättvis jämförelse, även vid tillfällen då informationen är bristfällig. Baserat på den inrapporterade informationen modellerar CEM sedan en fonds kostnadsbas, som utvärderas relativt en uppskattad kostnadsbas för jämförelsegruppen. Jämförelsegruppens kostnadsbas motsvarar de kostnader jämförelsegruppen hade haft om den hade investerat i samma tillgångar och med samma tillvägagångssätt som den utvärderade fonden. Implementeringsmetod och kostnad i fokus. CEM bryter sedan ned skillnaden mellan fondens och jämförelsegruppens kostnadsbas i två huvudsakliga kategorier: en fonds

115 Mätt i lokal valuta.

Bilaga 9

valda implementeringsmetod samt dess direkta kostnadsnivåer relativt jämförelsegruppen. Implementeringsmetoden innefattar den kombinerade effekten av valet att använda en större eller mindre andel fond-i-fondlösningar jämfört med direktinvesteringar, valet av extern eller intern förvaltning, användningen av overlays och hedgingstrategier samt övriga metodskillnader. Effekten av en fonds implementeringsmetod beräknas genom att utvärdera i vilken omfattning (mätt som andel) fonden använder dessa lösningar relativt dess jämförelsegrupp, multiplicerat med det kostnadspremium lösningen innebär. Kort sagt utvärderar implementeringsmetoden effekten av en fonds förvaltningsstrategi med antagandet att fondera har samma kostnadsskillnader mellan extern och intern förvaltning, mellan fond-i-fondinvesteringar och direktinvesteringar samt overlays. Effekten av den direkta kostnadsnivån utvärderas genom att jämföra fondens kostnader (som andel av förvaltat kapital) för extern och intern förvaltning samt administration med jämförelsegruppen. Detta multipliceras sedan med fondens genomsnittliga förvaltade kapital. Detta innebär att den använder fondens faktiska investeringar och justerar för skillnader i procentuella förvaltningskostnader relativt jämförelsegruppen. Kombinerat redogör dessa två effekter för skillnader mellan en fonds faktiska kostnader, vilka rapporterats till CEM, och kostnadsbasen för jämförelsegruppen, det vill säga de kostnader jämförelsegruppen hade burit om de hade investerat i samma tillgångar med samma tillvägagångssätt som den utvärderade fonden.

Bilaga 9

11. Fördjupningsområde kring Första till

Fjärde AP-fondernas arbete med

alternativa investeringar

Kapitlet består av fem avsnitt: Först beskrivs alternativa investeringar i Första till Fjärde AP-fondernas kontext. Därefter analyseras fondernas strategi, portfölj, organisation och avkastning. Jämförelser med andra ledande internationella pensionsfonder görs där möjligt i respektive avsnitt. (bild 41).

Observera att i detta fördjupningsområde har en mer detaljerad översyn av innehaven inom alternativa investeringar gjorts tillsammans med AP-fonderna och dessutom används ibland CEM Benchmarking data som underlag. Därför kommer allokering och avkastning för alternativa investeringar skilja sig något mot den grundläggande utvärderingen i denna rapport som beskrivits ovan.

Bild 41

Ramverk för utvärdering av alternativa investeringar

ƒ Vad är en alternativ investering? Bakgrund ƒ Hur har AP1-4:s allokering till alternativa investeringar utvecklats över tid? ƒ Vad är syftet med fondernas allokering till alternativa investeringar? ƒ Vilka tillgångar ingår i respektive fonds strategi för alternativa investeringar? ƒ Vilken strategi för investeringsform (direkt intern, fond extern) har

Strategi

fonderna per tillgångsklass? ƒ Hur skiljer sig tillgångsklasserna geografiskt samt i grad av Jämförelse diversifierande strategier? med andra

ledande

ƒ Hur ser faktisk allokering ut per tillgångsklass? fonder Portfölj ƒ Hur ser allokering per investeringsform ut inkl. per tillgångsklass?

Organisation ƒ Hur har fonderna organiserat sitt arbete med alternativa investeringar?

ƒ Vad har avkastningen för alternativa investeringar varit de 5 senaste åren? Hur har skiljer sig denna per tillgångsslag?

Avkastning

ƒ Hur har den ökade andelen alternativa investeringar påverkat fondernas totala avkastning efter kostnader de senaste åren?

Bilaga 9

BESKRIVNING AV ALTERNATIVA INVESTERINGAR

Begreppet alternativa investeringar har utvecklats . När AP-fonderna bildades i sin nuvarande form 2001 bestod alternativa investeringar oftast av enbart onoterade tillgångar, exempelvis riskkapital, private equity , och fastigheter . Under de senaste åren har utvecklingen suddat ut gränserna för vad en alternativ investering är. Nya produkter har tillkommit, exempelvis katastrofobligationer och väderrelaterade derivat, och tidigare illikvida marknader har blivit mer likvida, exempelvis private equity . Branschen saknar gemensam definition … Det finns idag ingen gemensam definition av alternativa investeringar i branschen eller mellan AP-fonderna. Ofta anses det vara tillgångar som har mer illikvid karaktär, har längre investeringshorisont och en mer komplex investeringsprocess. Det finns därför idag investeringar där underliggande innehav är noterade men strukturen de investeras i kan anses vara en alternativ investering på grund av dess karaktär som mindre likvid. Ett annat exempel är Andra APfondens investeringar i kinesiska A-aktier vilka är noterade innehav men anses vara alternativa investeringar på grund av deras mer illikvida karaktär jämfört med svenska aktier.

…men till största grad använder AP -fonderna och andra fonder i praktiken en

liknande definition. Fonderna har idag till största del en liknande definition av alternativa investeringar som liknar den som används av andra fonder. Däremot finns det undantag för vissa typer av innehav, exempelvis hedgefonder , nyare tillgångsslag eller enskilda innehav. Definitionsskillnaderna beror på fondernas olika bedömningar av tillgångens karaktäristiska. I och med att alternativa investeringar kräver en annan kompetens får detta också implikationer på hur fonderna organiserar sitt arbete med alternativa investeringar.

I detta arbete definieras alternativa investeringar som: Ŷ Reala tillgångar . Onoterade innehav av fastigheter, jordbruk, skog och infrastruktur. Ŷ Private equity . Onoterade aktieinnehav, kan också innehålla noterade tillgångar 116 . Ŷ Hedgefonder . Hedgefonder inom alternativa investeringar är som struktur onoterade, men kan vara mer eller mindre likvida. Innehaven i en hedgefond kan däremot vara både noterade och onoterade samt vara mer eller mindre likvida. På grund av denna breda definition av hedgefonder är tillgångsslaget det med störst diskrepans på definitionen mellan AP-fonderna. Ŷ Övrigt . Kan vara både noterade och onoterade innehav med en karaktär mer likt en alternativ investering. Övrigt kan delas in i alternativa krediter vilket är investeringar i illikvida krediter, ibland kallat högavkastande krediter 117 , samt

116 Om noterade tillgångar överstiger 50% av innehaven anses tillgången ej vara alternativ. 117 Exempelvis räntebärande obligationer, strukturerade produkter och lån.

Bilaga 9

alternativa riskpremier vilket oftast är investeringar kopplade till volatilitet och premier på aktiemarknaden 118 . Syftet är att skapa högre riskjusterad avkastning. Syftet med att investera i alternativa investeringar, både för AP-fonderna och andra institutionella investerare är att skapa högre riskjusterad avkastning. Man söker diversifiering i sin portfölj för att uppnå samma avkastning med en lägre risk, eller högre avkastning med samma risk. Detta görs genom att investera i tillgångsslag och marknader som bedöms ha lägre korrelation med varandra. Utöver riskdiversifiering kan vissa investeringar ha en attraktiv avkastningsprofil jämfört med noterade aktier och obligationer.

Andel alternativa investeringar har kommit ikapp internationella fonder. Första till Fjärde AP-fonderna har under de senaste tio åren ökat sina alternativa investeringar från omkring 4 % 2006 till omkring 22 % 119 motsvarande SEK 288 miljarder 2016. APfonderna är därmed idag i stort i linje med internationella pensionsfonder. Genomsnittet för 270 internationella fonder är 21 % av kapitalet i alternativa investeringar 2105 (bild 42).

Bild 42

Första till Fjärde AP-fondernas allokering till alternativa investeringar jämfört med internationella pensionsfonder Alternativa investeringar Noterade aktier Noterade obligationer Las t Modi ed fi Portföljallokering, Procent 3/2/2017 11:41 P 4% 5% 8% 9% 10% 11% 14% 15% 18% 21% 22% M W . E 57% 57% 52% 55% 55% 51% ro u 49% 51% 50% 46% 46% pe S AP1-4 tandar d T e im 39% 38% 38% 35% 34% 37% 35% 32% 33% 32% 32% P rin ted 02.03.2017 22:06 W 11% 12% 14% 14% 15% 16% 18% 19% 21% 21%

. E

Urval av

u 56% 55% 51% 50% 50% 48% 47% 46% 45% 44% rope S 270 tandar fonder T d e im 34% 34% 35% 35% 35% 36% 35% 35% 35% 35% N/A 2006 07 08 09 10 11 12 13 14 15 2016

KÄLLA: CEM-benchmark data, årsredovisingar 2006-2016

118 Exempelvis ’merger opportunities’ . 119 Baserat på underlag från den grundläggande utvärderingen för Första till Fjärde AP-fonderna.

Bilaga 9

Om analysen däremot endast ser till innehaven i reala tillgångar , private equity och hedgefonder jämfört CEM Benchmarking jämförelsegrupp har AP-fonderna omkring 2 procentenheter lägre allokeringar till alternativa investeringar.

Alternativa investeringar ökar på bekostnad av noterade aktier. Ökningen av alternativa investeringar har främst skett på bekostnad av noterade aktier som minskat sin andel både hos AP-fonderna och hos andra internationella fonder. Vid jämförelser med andra fonder skall poängteras att olika fonder opererar under olika mandat och regelverk som påverkar möjligheterna att göra alternativa investeringar. Detta bör beaktas vid direkta jämförelser och slutsatser på AP-fonderna. Exempelvis finns det välkända kanadensiska pensionsfonder med 30-40 % av sina tillgångar i alternativa investeringar drivet av andra förutsättningar i sina pensionssystem, t ex ett yngre kollektiv med nettoinflöden, och andra regelverk, t ex tillåts använda finansiella hävstänger.

Attraktiv risk- och avkastningsprofil leder till fortsatta ökningar. På grund av alternativa investeringars attraktiva risk- och avkastningsprofil planerar många institutionella investerare att fortsätta öka sina allokeringar till alternativa investeringar närmsta åren.

STRATEGI FÖR ALTERNATIVA INVESTERINGAR

AP-fonderna har i stort lika strategier, men med vissa skillnader. Första till Tredje AP-fonderna har en liknande ansats till alternativa investeringar i den strategiska portföljen från fondernas förvaltningsmodell 120 . Fjärde AP-fonden har historiskt ej styrt mot en strategisk målallokering, utan alternativa investeringar har täckts inom ramen för det mandat styrelsen gett till VD. Fjärde AP-fonden har under 2017 börjat se över sitt arbete med portföljkonstruktion och förvaltningsmodell, vilket omfattar även alternativa investeringar.

Dagens regler begränsar placeringar och därmed riskjusterad avkastning efter

kostnader. Första till Fjärde AP-fondernas strategier inom alternativa investeringar regleras genom lag om allmänna pensionsfonder (APL; 2000:192) som bland annat tillåter max 5 % innehav i onoterade tillgångar, kräver minst 30 % räntebärande tillgångar, ej tillåter direktägande förutom i fastigheter, samt kräver minst 10 % externt förvaltat kapital. Placeringsreglerna begränsar idag AP-fondernas möjlighet att uppnå en optimerad riskjusterad avkastning. Exempelvis begränsas fondernas möjlighet att uppnå samma avkastning till en lägre risk eftersom vissa investeringsmöjligheter är onoterade eller kräver direktägande, och fondernas möjlighet att skapa högre avkastning till lägre risk begränsas av regeln om max 5 % onoterade tillgångar.

Fondernas har både likheter och olikheter i portföljerna. Samtliga fonder investerar i private equity och fastigheter . Inom övriga reala tillgångar som jordbruk, skog och

120 Se respektive fonds beskrivning av sin förvaltningsmodell i den grundläggande utvärderingen.

Bilaga 9

infrastruktur, samt hedgefonder och övriga tillgångsslag finns skillnader både i strategi och portfölj 121 . Andra AP-fonden har valt att inte investera i infrastruktur på grund av svårbedömd politisk risk, långa inlåsningseffekter, annorlunda kompetenskrav och begränsade dataunderlag för investeringsbeslut. De andra fonderna finner de andra tillgångsslagen attraktiva men har inte gjort några nyinvesteringar under de senaste åren, även om investeringsprocesser kan ha varit igång (bild 43).

Bild 43

Översikt definition av alternativa investeringar och innehav per fond

Grad av Huvudsakliga kategorier i definitionen Innehav Strategiskt val att av alternativa investeringar inte investera

alternativ

karaktär Tillgångsslag

Fastigheter

Jordbruk

Reala

tillgångar

Skog

Infrastruktur

Alternativa

investeringar Private equity

1 Hedgefonder

Alternativa krediter 2

1 Övrigt Alternativa riskpremier 3

4 5

Noterade aktier & räntebärande obligationer

1 Kategoriseras av AP3 som noterat innehav och sköts under den noterade organisationen 2 Investeringar i illikvida (noterade och onoterade) kreditmöjligheter (ibland kallat högavkastande illikvida krediter), exempelvis räntebärande obligationer, strukturerade produkter och lån 3 Investeringar i alternativa noterade premier såsom volatilitet, konvertibler och ILS (försäkringsrelaterade produkter exempelvis katastrofobligationer och väderrelaterade derivat) 4 Bl.a. Kinesiska A-aktier 5 Bl.a. aktivistfonder som också kan anses vara hedgefonder KÄLLA: Intervjuer

Sättet att investera skiljer sig mellan fonder och tillgångsslag. Hur AP-fonderna investerar i alternativa tillgångar skiljer sig tillgångsslagen emellan. Första till Fjärde APfonderna investerar via externa fonder både i private equity (enligt APL) och i huvudsak i hedgefonder . Första till Tredje AP-fonden har ett globalt fokus både för private equity och hedgefonder, medan Fjärde AP-fonden har ett nordiskt fokus för private equity och globalt för fokus för hedgefonder. De strategier inom private equity och hedgefonder fonderna investerat i är i huvudsak diversifierade med undantag för Fjärde AP-fondens

121 Med strategi menas om fonden finner tillgångsslaget som typ är intressant att investera i, medan med innehav menas att fonden har realiserat en investeringsmöjlighet.

Bilaga 9

hedgefondinvesteringar som fokuserar på long/short equity market neutrala strategier 122 . Med diversifierade strategier menas att fonderna investerar i både exempelvis traditionell private equity, buy-out fonder och venture capital fonder.

Nordiskt fokus för fastigheter, globalt för jordbruk och skog . Första till Fjärde APfonderna investerar i huvudsak direkt i fastigheter och övriga reala tillgångar, med undantag för jordbruk och skog. Samtliga fonder förutom Andra AP-fonden fokuserar främst på Norden för fastigheter och infrastruktur, medan fonderna har ett globalt fokus för jordbruk och skog. Andra AP-fonden har ett globalt fokus både för fastigheter , jordbruk och skog. Första och Fjärde AP-fonderna har investerat i både kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter, medan Andra och Tredje AP-fonden fokuserat på kommersiella fastigheter. Investeringar i jordbruk, skog och infrastruktur är fokuserade på en viss typ av strategi eller tillgång 123 . Detta är delvis drivet av att innehaven är få till antalet och det är då svårt att få till en affärsdiversifiering. Undantaget är Tredje APfonden som inom skog investerat i olika typer av skogstillgångar (bild 44).

Bild 44

Huvudsaklig strategi och innehav, Översikt strategi och implementeringsstil per fond även om samtliga fonder ofta har innehav som sträcker sig över per tillgångsslag flera kategorier

Förvaltningsform Geografiskt fokus Affärsdiversifiering 1

Tillgångslag Direkt (intern) Fond (extern) Nordiskt Globalt Fokuserad Diversifierad

Samtliga har också mindre Fastigheter andel externt förvaltade AP1,3 & 4 också fondinvesteringar mindre andel int’

Private equity Ingen fond har längre fond-i-fond som strategi

Hedgefonder

Jordbruk

Övriga

reala

Skog

till-

gånger

Infra-

struktur

1 Dimensionen beaktar i vilken grad affärsstrategin inom tillgångsslaget skiljer sig, t.ex. inom private equity om man endast har en typ av private equity fonder (buy-out, venture) eller en typ av fastigheter typ kommersiella eller bostäder KÄLLA: Intervjuer, portföljdata

122 Inom dessa strategier är dock AP4 väldiversifierade avseende förvaltarnas strategi, investeringshorisont och sektorfokus. 123 Exempelvis en viss typ av jordbruksbörda, en viss typ av skog eller en viss typ av infrastruktur så som endast vattenrening.

Bilaga 9

Mindre andel direktägande än i internationella fonder. Första till Fjärde APfondernas strategier och investeringsformer 124 för alternativa investeringar skiljer sig på vissa punkter från vissa internationella pensionsfonder, som ofta anses som ledande inom alternativa investeringar. Den största skillnaden är att många av de fonderna har en högre andel direktägande med intern förvaltning inom private equity , hedgefonder och övriga reala tillgångar. Syftet är en ökad kostnadseffektivitet och kontroll. Besparingarna vid intern aktiv förvaltning jämfört med extern aktiv förvaltning kan vara betydande inom exempelvis private equity och reala tillgångar . Besparingen kommer från att fonden undviker avgifter till externa förvaltare som täcker både prestationsbaserade arvoden, marknadsföringskostnader och generellt högre löner hos externa förvaltare. Respektive AP-fond har idag kapital jämförbart med andra fonder som har direktägande och intern förvaltning av private equity och hedgefonder .

Direktägande kan öka kontroll, kunskap och påverkan . Direktägande ökar också kontroll över tillgångarna vilket kan minska risken för att verksamheten och investeraren har olika syn på verksamheten. Det kan öka ägarens möjlighet att påverka ESGdimensioner och ge fonderna möjlighet att bygga upp expertis inom tillgångsslaget och fatta bättre investeringsbeslut.

Samarbete via gemensamma förvaltningsbolag. För att uppnå sänkta kostnader och ökad kontroll inom främst reala tillgångar samarbetar vissa av AP-fonderna med andra investerare och har satt upp gemensamma förvaltningsbolag 125 som äger och förvaltar tillgångarna. Detta är en investerings- och förvaltningsstruktur som andra internationella pensionsfonder med stort fokus på alternativa investeringar använder sig av och möjliggör för fonder att uppnå delar av de besparingar som kan realiseras vid egen förvaltning.

ÖVERSIKT AV FONDERNAS PORTFÖLJINNEHAV

Mindre andel private equity. Första till Fjärde AP-fonden hade vid utgången av 2016 totalt 21,3 % tillgångarna i alternativa investeringar. Av dessa är 9,3 % allokerat till fastigheter , 3,4 % private equity , 3,0 % hedgefonder , 2,5 % övriga reala tillgångar och 3,4% övriga alternativa tillgångar 126 (b ild 45).

Jämfört med en jämförelsegrupp om 18 internationella pensionsfonder i liknande storlek har AP-fonderna framförallt 3-4 procentenheter lägre andel private equity vilket drivs av AP-fondernas regelverk som begränsar innehavet till 5 %. Jämfört med ett urval av

124 Med investeringsform menas kombinationen av förvaltningsform, intern eller extern, och ägandeform (direkt eller via fond). 125 Oftast benämnt ‘joint venture’ . 126 Dessa allokeringar kan skilja sig från den grundläggande utvärderingen och fondernas årsredovisningar på grund av en mer detaljerad bedömning av alternativa investeringar har gjorts i denna analys.

Bilaga 9

ledande kanadensiska pensionsfonder inom alternativa investeringar med 30-40 %

alternativa investeringar är det återigen private equity som har en lägre andel (omkring 10

procentenheter) av portföljen. Även övriga reala tillgångar har en lägre andel (omkring 5

procentenheter).

Bild 45

Översikt portföljinnehav inom alternativa investeringar jämfört med urval av

internationella pensionsfonder 3 Las Procent av totalt portföljinnehav , 2016 Modi t

ed fi Fastigheter Private equity Hedgefonder Övriga reala tillgångar Övrigt 3/10/2017 2:05 P

Första till Fjärde AP-fondernas allokering jämfört med Allokering inom alternativa investeringar för Första till

urval av internationella pensionsfonder Fjärde AP-fonderna

M W 33,0% . E rope S u tandar 8,0% 26,7% T d 24,2% e im 5,2% 23,3% 3 21,3% 21,0% 0,9% P 3,1% 1,6% 6,6% 4,8% rin ted 4,0% 12,0% 3/7/2017 9:33 A 2,5% 5,0% 3,7% 3,3% 3,0% 7,0% 0% 12,6% 3 4,7% 3,1% 1,1% M 3,4% 5,3% 0% . E W 3,7% ro u pe S 13,0% 0,8% tandar 9,3% 2 10,0% 4 10,3% 2 11,3% 8,6% 7,0% 2 d T e im

Första till Fjärde Jämförelse- Urval av fonder med AP-fonderna grupp, 2015 högt fokus på AIinvesteringar 1 , 2015

1 Rakt genomsnitt av Ontario Teacher, CDPQ, Optrust, PSP och CPPIB 2 Exkluderar noterade aktieinnehav för fastigheter, exempelvis Hemfosa som AP4 tog till börsen (gått från onoterat till noterat) 3 Skiljer sig något mot grundläggande utvärderingen p.g.a. att en mer detaljerad översyn av AI-innehav gjorts för denna analys 4 Inkluderar både fastigheter och övriga reala tillgångar KÄLLA: Detaljerat portföljdata 2016 för Första till Fjärde AP-fonderna, CEM benchmarking 2015, portföljdata för relevanta fonder

Fjärde AP-fonden har lägst andel alternativa investeringar. Vid jämförelse mellan

AP-fonderna har Fjärde AP-fonden lägst andel alternativa investeringar med omkring 13

% av förvaltat kapital. Andra och Tredje AP-fonden har omkring 23-24 %, medan Första

AP-fonden har högst andel med omkring 27%. Investeringarna i fastigheter är relativt

lika mellan fonderna medan portföljallokeringen för de andra tillgångsslagen skiljer sig

mer mellan fonderna.

Högst andel private equity har Första och Andra AP-fonden. Högst andel övriga reala

tillgångar har Andra och Tredje AP-fonden. Högst andel hedgefonder har Första AP-

fonden.

Förutom fastigheter har alternativa investeringar en högre grad av extern

förvaltning. Fondernas strategi och förvaltningsform speglas även i deras portfölj. 54-80

% av aktier, räntebärande och fastigheter förvaltas aktivt internt. All private equity,

hedgefonder och övriga tillgångsslag förvaltas aktivt externt. Enligt lag måste private

Bilaga 9

equity förvaltas externt. Övriga reala tillgångar har ungefär hälften intern och hälften extern aktiv förvaltning (bild 46).

Bild 46

Förvaltningsform

Förvaltningsform per tillgångsslag Intern, passiv Extern, passiv Allokering som andel av total portfölj, 2015 1 ; total i SEK miljarder Intern, aktiv Extern, aktiv

Förvaltningsform per tillgångsslag för Första till Fjärde AP-fonderna

1 185 552 395 102 61 41 29 15 12% 9% 17% 17%

49%

58% 54% 80% 69% 100% 100% 100%

4% 8% 51%

26% 22% 11% 14% Totalportfölj Aktier Ränte- Fastig- Private Hedge Andra Övrigt bärande heter equity fonder reala tillgångar 1 Allokering från CEM Benchmarking 2015 KÄLLA: CEM Benchmarking, McKinsey-analys

FONDERNAS ORGANISATION FÖR ALTERNATIVA INVESTERINGAR

Små dedikerade organisationer. Samtliga fonder har en dedikerad organisation som arbetar med alternativa investeringar och som rapporterar till Chief Investment Officer (CIO). Första till Tredje AP-fonden har liknande organisationer med 5-7 heltidsanställda och SEK 11-15 miljarder förvaltat kapital per anställd. Fonderna är organiserade efter huvudsakliga typer av alternativa tillgångsslag exempelvis private equity, fastigheter och övriga reala tillgångar .

Minst organisation hos Fjärde AP-fonden . Fjärde AP-fonden har en mindre organisation med 3-4 anställda och SEK 12 miljarder förvaltat kapital per anställd. Fjärde AP-fondens organisation präglas av fondens lägre andel alternativa investeringar. Tredje och Fjärde AP-fonden har också 1 anställd 127 som arbetar med hedgefonder inom aktieförvaltningen, men dessa är organisatoriskt inte en del av alternativa investeringar (bild 47).

Bilaga 9

Bild 47

Översikt organisation inom alternativa investeringar

- - Enhet som organisatoriskt - Enhet som ej organisatoriskt - Alternativt fondkapital (2015) ligger under AI ligger under AI per anställd, SEK miljarder

Organisation för alternativa Resurser 1

investeringar (2016) Heltidsresurser Interna arbetsuppgifter Externa samarbeten Samtliga chefer ƒ Strategiska partnerskap inom rapporterar till CIO Chef AI private equity (1) och 1 Stab 2 hedgefonder (2) som förvaltar 2 innehav (investeringsbeslut 7 12 fattas av AP1) Private equity 1 Hedge- fonder 1 3 & infra Fastigheter 2 ƒ Outsourcat administration av private equity och hedgefonder ƒ Research nya Chef AI 0,8 2 investeringar Stab 0,8 ƒ Nya investerings- ~6 11 projekt (exempelvis Private Fastighe- Jordbruk & Noterat due dilligence) equity 2 ter 1 skog 1 0,3 ƒ Löpande investeringsbeslut (exempelvis inom Hedge- Chef AI ramen för mandat) fonder 1 0,5 Stab 2 1 ƒ Outsourcat administration av 4 ƒ Förvaltar innehav fondinvesteringar till en partner 5 1 5-6 12-15 (exempelvis Fastigh Private Infrastruktur ILS ägarstyrning) eter 1 equity 0,5 & skog 1 1 ƒ Viss administration

Hedgefon ƒ Huvudsakligen ett strategiskt der ~1 partnerskap inom hedgefonder 5 som förvaltar innehav 3 1 3-4 12 (investeringsbeslut fattas av Private Fastighe- Krediter ESG AP4) equity 0.5 ter 1 1 0,5

1 Avser resurser som arbetar med alternativa investeringar inom organisationen AI. Vissa resurser ur middle office och back office arbetar också delvis med AI 2 Person som stöttar hela organisationen med antingen juridik, administration eller analys; 3 Chef AI har också förvaltningsansvar hedgefondsportföljen 4 5 st direkt under AI enligt organisationsschema, 1 st arbetar med hedgefonder i externförvaltningsgruppen, och denna person är inte del av AI-förvaltningen 5 ~1 anställd inom hedgefonder i aktieförvaltningen som inte anses vara AI-förvaltning KÄLLA: Intervjuer

Fondernas organisationer får allt större fokus på förvaltning. Organisationerna arbetar både med nya investeringar 128 , löpande investeringsbeslut 129 , förvaltning av

innehav 130 , och administration. Generellt har Första till Tredje AP-fondernas

organisationer utvecklats de senaste åren från att fokusera på nya investeringar när

fonderna byggde upp portföljerna till att idag lägga mer tid på förvaltning av nuvarande

innehav.

Strategiska partnerskap för private equity och hedgefonder. Första AP-fonden har valt att

ingå strategiskt partnerskap inom private equity (ett partnerskap) och hedgefonder (två

partnerskap). Partnerskapet innebär att Första AP-fonden fortsatt tar samtliga

investeringsbeslut, men partnern sköter administration av innehaven. Första AP-fonden

har i samband med detta också lagt ut en majoritet av sin administration av private equity

och hedgefonder. Tredje AP-fonden har också lagt ut en majoritet av sin administration

127 Uppskattade heltidsresurser som arbetar med mer illikvida hedgefonder.

128 Exempelvis research av nya investeringar eller due dilligence av investeringsmöjligheter.

129 Exempelvis inom ramen för ett förvaltningsmandat.

130 Exempelvis ägarstyrning.

Bilaga 9

av private equity- och hedgefonder till en partner. Fjärde AP-fonden har huvudsakligen ett strategiskt partnerskap inom hedgefonder likt Första AP-fondens struktur.

Vid direktägande krävs större organisationer. Vid jämförelser med andra ledande pensionsfonder är det viktigt att beakta att organisationen präglas av fondens strategi och förvaltningsform. Exempelvis har vissa internationella pensionsfonder upp till 100-200 anställda utspridda globalt inom alternativa investeringar (motsvarar SEK 3-4 miljarder per anställd). Det är framförallt investeringsprocessen vid direktägande inom private equity, hedgefonder och reala tillgångar som driver det stora behovet av anställda.

Direktägande kostar men kan löna sig, dock ställer det mycket höga

kompetenskrav. Dessa organisationer präglas av en mycket strukturerad och professionell ansats till alternativa investeringar med en hög intern kompetens och minimalt med arbete som läggs ut till rådgivare. De alternativa investeringsorganisationerna kan nästan mer liknas vid globala private equity-fonder än traditionella pensionsfonder. En av deras största utmaningar är att hitta och behålla kompetens inom alternativa investeringar eftersom möjligheten att attrahera kompetens påverkas i stor grad av geografi, möjlighet att erbjuda hög ersättning och arbetskultur.

Fonderna arbetar med ESG inom alternativa investeringar. Som en del av fondernas aktiva arbete med ESG-frågor förs även ett arbete inom alternativa investeringar med syfte att öka transparens, best practice och olika standarder i tillgångsslagen. Exempelvis har Andra AP-fonden under ett antal år arbetat aktivt tillsammans med andra stora institutionella investerare för att förbättra ESG-integration och söka etablera branschstandarder inom flera tillgångsklasser t ex jordbruk och skog. Arbetet sker genom bl a UNPRI där Andra AP-fonden är med i Private Equity Advisory Board, genom ILPA (Institutional Limited Partners Association) där fonden har en styrelserepresentation, och genom Public Affairs Committee och EMPEA (Emerging Markets Private Equity Association). Andra AP-fonden har som den enda svenska investeraren undertecknat att stödja den betydligt utökade och mer genomlysande rapporteringen från private equity som etablerats.

FONDERNAS AVKASTNING OCH RISK

Alternativa investeringar har gett högre avkastning än resten av portföljen.

Alternativa investeringar har bidragit till en högre avkastning efter kostnader för Första till Fjärde AP-fonden under 2011-2015. Den genomsnittliga årliga avkastningen efter kostnader för alternativa investeringar har varit omkring 13 %. Detta att jämföra med omkring 10 % för noterade aktier och 5 % för räntebärande tillgångar 131 . AP-fonderna har haft en högre avkastning efter kostnader både totalt och per tillgångsslag jämfört med jämförelsegruppen (bild 48).

131 Avkastningen per alternativa investeringar, aktier och räntebärande tillgångar baseras endast på Andra och Tredje AP-fondens avkastningsdata på grund av datatillgänglighet.

Bilaga 9

Jämförelsegruppen med 18 internationella pensionsfonder i liknande storlek har också genererat högre avkastning efter kostnader i alternativa investeringar än i resten av portföljen.

Bild 48

Översikt avkastning per tillgångsslag för Första till Fjärde AP-fonderna jämfört med jämförelsegruppen Las Modi t Genomsnittlig 5-årig avkastning 1 efter kostnader, 2011-2015, procent fi ed 3/10/2017 2:05 P Total avkastning Alternativa tillgångar Noterade aktier Noterade räntebärande tillgångar 13,4% 2 M W . E u pe S ro 10,8% 3 tandar 10,1% 2 d T e im 8,4% 3 8,4% 3 8,0% P rin ted 3/7/2017 9:33 A

5,0% 2 3 M 4,6% . E W ro u pe S tandar T d e im

Första till Fjärde AP-fonderna Estimerad marknadsavkastning

baserat på jämförelsegruppen

1 Avkastningssiffror från CEM Benchmarking 2 5-årig avkastning är för Andra och Tredje AP-fonderna på grund av datatillgänglighet 3 Marknadsavkastning estimerat baserat på data för jämförelsegruppen i CEM-rapporterna för Andra och Tredje AP-fonderna på grund av datatillgänglighet KÄLLA: Första till Fjärde AP-fonderna, CEM Benchmarking, McKinsey-analys

Samma eller bättre avkastning till lägre risk. De alternativa investeringarna har sannolikt också bidragit till en högre riskjusterad avkastning på grund av ökad diversifiering. Detta innebär att AP-fondernas portföljer idag sannolikt skulle bli mindre negativt påverkade vid exempelvis en finanskris i Sverige eller annan del av världen än om AP-fonderna inte hade investerat i alternativa investeringar.

Fastigheter och private equity i topp för avkastning. Vid en mer detaljerad analys av avkastning 132 per tillgångsslag inom alternativa investeringar 2013-2016 framgår att fastigheter o ch private equity har genererat högst avkastning på i genomsnitt 18-20 % per år. Övriga reala tillgångar ligger kring 5 %, hedgefonder kring 6 % och övriga alternativa tillgångar genererat kring 7 % (bild 49).

132 Estimerad genomsnittlig avkastning 2013-2016 efter netto externa förvaltningskostnader för onoterade tillgångar, men före alla övriga redovisade kostnader.

Bilaga 9

Avkastningen i hedgefonder är framförallt drivet av Första AP-fonden som haft en avkastning på 14 %, medan Tredje och Fjärde AP-fonden ligger kring 1-3 %. Avkastningen i övriga reala tillgångar består av Andra AP-fondens investeringar i jordbruk och skog på omkring 11 %, och inom övrigt består innehaven av alternativa krediter och riskpremier som gett en avkastning på omkring 14 % under perioden 2013- 2016.

Bild 49

Avkastning per tillgångsslag inom alternativa investeringar for Första till Fjärde AP-fonderna Las t Modi Genomsnittlig avkastning 1 per fond 2013-2016, procent ed fi 3/10/2017 2:05 P

Genomsnittlig avkastning 1,2 AP1-4, Allokering inom totalportföljen 3 ,

AP1 AP2 AP3 AP4 … procent … procent

M W 26 . E ro u pe S tandar 20 21 21 21 19 19 18 T d im e 14 14 13 P rin ted 11 3/7/2017 9:33 A 9 10 5 6 6 3 4 M W . E 1 pe S ro u tandar Fastigheter Private equity Hedgefonder Övriga reala Övrigt Aktier Räntor T d im tillgånger e

22,3% 20,8 % 7,4% 8,3% 12,2%

8,2% 3,5% 3,3% 1,5% 2,9% 48,0% 32,6%

1 Estimerad genomsnittlig avkastning 2013-2016 efter netto externa förvaltningskostnader för onoterade tillgångar, men före alla övriga kostnader 2 Genomsnittlig avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna per tillgångsslag 3 Genomsnittlig allokering inom totalportföljen från Första till Fjärde AP-fondernas detaljerade portföljdata 2013-2016 KÄLLA: Första till Fjärde AP-fonderna, McKinsey-analys

Bilaga 9

12. Fördjupningsområde kring Första till

Fjärde AP-fondernas kostnader

Kapitlet består av fyra avsnitt: först beskrivs fondernas kostnader och deras huvudsakliga komponenter. Därefter analyseras fondernas kostnadseffektivitet jämfört med 18 internationella pensionsfonder. Avslutningsvis analyseras fondernas redovisade kostnadsnivåer och utveckling över tid. (bild 50).

Bild 50

Ramverk för utvärdering av kostnader

ƒ Vad är en kostnad för en pensionsfond? Beskrivning av ƒ Vilka är en fonds huvudsakliga kostnadskomponenter? kostnader ƒ Vad är dynamik och drivare per kostnadskomponent? ƒ Hur stor är AP1-4:s kostnadsbas? ƒ Hur kostnadseffektiva är AP1-4? ƒ Vad driver eventuella skillnader i kostnadseffektivitet?

Kostnads-

ƒ Hur kostnadseffektiva är respektive fond och vilka effektivitet viktiga skillnader finns det mellan fonderna? ƒ Hur har AP-fondernas effektivitet utvecklats över tid? ƒ Hur ser dagens redovisade kostnadsnivåer ut och hur Fondernas skiljer sig denna mellan fonderna? redovisade ƒ Hur har de redovisade kostnaderna utvecklats över kostnader tid och vad har drivit utvecklingen?

BESKRIVNING AV KOSTNADER

Kostnad kan ha olika definitioner i olika sammanhang. Kostnad är ett begrepp som har olika definitioner i olika sammanhang. Exempelvis skiljer sig definitionerna inom redovisning och företagsekonomi jämfört med nationalekonomi. Inom nationalekonomin definieras kostnader som en negativ nytta eller någonting man ger upp för något annat. Inom redovisning och företagsekonomi definieras en kostnad som värdet av en förbrukad resurs. Förbrukningen av en resurs uppstår oftast i form en utbetalning.

Det är relevant att beakta olika definitioner av kostnader eftersom fondernas redovisade kostnader definieras av redovisningsregler och praxis, medan den första definitionen av kostnader är bredare och inte nödvändigtvis alltid stämmer överens med definitionen enligt redovisningsprinciper.

Bilaga 9

I detta arbete används fondernas redovisade kostnader vid analys av nuvarande kostnadsnivåer och utveckling av dessa över tid.

Vid internationella jämförelser används en modellbaserad kostnadsbas. För analyser av fondernas kostnadseffektivitet jämfört med andra fonder används CEM Benchmarking. Den har en bredare definition av kostnader än fondernas redovisade kostnader. CEM estimerar en kostnadsbas med hjälp av en modell som bygger på frivilligt inrapporterad data från ett stort antal institutionella investerare globalt samt schabloner.

Syftet med CEM är att kunna göra jämförelser mellan fonder och länder på så likt sätt som möjligt (oavsett exempelvis förvaltningsform och tillgångsallokering). CEM är inte heltäckande men bedöms vara det bästa tillgängliga verktyget för att göra jämförelser med andra fonder. Analysen inom ramen för detta fördjupningsområde inkluderar inte en fullständig revision av fondernas kostnader.

Oavsett definition av vad som ingår i en kostnad har en pensionsfond i huvudsak två typer av redovisade kostnader: externa förvaltningskostnader samt rörelsekostnader, ibland kallat interna förvaltningskostnader. Externa förvaltningskostnader är kostnader relaterade till att förvalta fondens kapital och kan delas upp i tre delar som har olika dynamik och drivare:

Ŷ Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden) är kostnader som betalas ut till externa parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Fonderna betalar en procentuell avgift av det förvaltade kapitalet 133 till den externa förvaltaren. Storleken på de externa förvaltningskostnaderna bestäms därför främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet i SEK miljarder. Vidare påverkas dessa kostnader av strategi och investeringsform, till exempel aktiv eller passiv förvaltning och vilket tillgångsslag. Generellt har oftast tillgångar med högre förväntad avkastning en högre procentuell avgift även om detta förhållande inte är sant för varje enskild tillgång eller förvaltare (exempelvis är private equity dyrare att förvalta än noterade aktier, men har också historiskt genererat högre avkastningar). Vidare utgör en mindre andel av kostnaderna av kostnader för depåbank och säkerhetsadministration (kollateral) som beror på volym av kapital och transaktioner. Ŷ Externa prestationsbaserade arvoden är kostnader som betalas ut till externa förvaltare när dessa uppnår en överenskommen avkastning. Avkastning över mål ger en kostnad, dvs en bonus för dem. Kostnaden påverkas därmed av förvaltarens prestation över mål samt fondernas val av exponering mot externa förvaltare med den här typen av arvoden. Onoterade tillgångar, exempelvis private equity och hedgefonder , inkluderar ofta en vinstdelning (ofta benämnt carry ) när investeringen

133 I majoriteten av fallen, även om undantag finns.

Bilaga 9

ger avkastning över mål. Denna vinstdelning redovisas idag inte som en kostnad enligt dagens redovisningsprinciper. Ŷ Transaktionskostnader är kostnader relaterade till handel av tillgångar, exempelvis courtage från aktiehandel. Dessa påverkas därmed av storleken på kapitalet, hur ofta det omsätts samt vad det kostar att handla tillgången. Exempelvis är aktiehandel som är mer kvantitativ dyrare än lågintensiv handel med samma aktie. Rörelsekostnader är kostnader för att bedriva verksamheten inklusive intern förvaltning och kan delas upp i två delar:

Ŷ Personalkostnader är kostnader för lön, pension och andra personalkostnader. Dessa kostnader påverkas av antalet anställda och lönevillkor. Behovet av antalet anställda påverkas av omfattning och karaktär på den interna förvaltningen inklusive antal olika mandat typ av mandat (till exempel antal tillgångsslag och geografier, passiva eller aktiva mandat). Nya ökade regelkrav och ambition för uppföljning och styrning av innehaven påverkar också behovet av antalet anställda. Det här innebär att när en fond exempelvis internaliserar ett mandat sjunker typiskt sett de externa förvaltningskostnaderna medan personalkostnader samt övriga administrationskostnader (se nedan) typiskt ökar. Ŷ Övriga administrationskostnader ; kostnader för exempelvis IT, marknadsdata, konsulttjänster och lokalhyra. Dessa kostnader påverkas av typen av arbetsuppgifter som utförs internt samt dess behov av stöd (exempelvis marknadsdata till intern förvaltning). Samtliga kostnader som inte tas i svensk valuta, exempelvis vissa externa förvaltningskostnader eller kostnader för vissa externa tjänster så som marknadsinformation och data påverkas också av valutaförändringar.

I fördjupningen analyseras tre typer av kostnadsbaser för att uppnå olika syfte: redovisade kostnader (netto), redovisade kostnader brutto och CEM Benchmarking (bild 51).

Bilaga 9

Bild 51

Definition av kostnader hos AP-fonderna samt mappning mot kostnadsbaser

* Kostnaderna redovisas i resultaträkningen som netto, men finns att läsa ut i noterna Inkluderas Inkluderas inte

Redovisade CEM-

Redovisade kostnader bench-

Kostnadstyp Beskrivning Drivare kostnader brutto marking 1

Noterade ƒ Förvaltning av aktier och räntor ƒ Kapital och andel extern förvaltning samt * Externa tillgångar diversifiering (marknader, tillgångar)

förvaltnings-

kostnader Onoterade ƒ Exempelvis ”management fee ” i ƒ Investeringar i alternativa investeringar 2,3 3 * 4 (exkl. tillgångar private equity och hedgefonder med extern förvaltning

prestations-

baserade ƒ Ex. depåbank-kostnader ƒ Kapitaltillväxt, andel externt förvaltat kapital * arvoden) Övrigt samt diversifiering

Noterade ƒ Prestation utöver mål för aktier ƒ Kapital och andel externt prestations Extern tillgångar och räntor baserat kapital prestations- ƒ Förvaltarens avkastning över marknadsindex

Förvaltnings- baserade

kostnader arvoden Onoterade ƒ Prestation utöver mål för fonder, ƒ Kapital och andel externt prestations PE tillgångar ex. ” carry ” och ” catch-up ” för baserat kapital private equity och hedgefonder ƒ Förvaltarens avkastning över uppsatta mål HF ƒ Huvudsakligen courtage från ƒ Kapital, transaktionsvolym och aktivitet i * Noterade aktier intern och extern handel av aktier förvaltningen samt andel internt förvaltat kapital Transaktions- Övriga noterade ƒ Kostnad per handel inom övriga ƒ Kapital, transaktionsvolym inom övriga kostnader tillgånger noterade tillgångsslag noterade tillgångar samt andel internt förvaltat kapital Onoterade ƒ Kostnader ved handel av ƒ Kapital, andel onoterade tillgångar, och 5 tillgånger onoterade tillgångar, t ex private transaktionsvolym inom onoterade equity och hedgefonder tillgångar ƒ Lön, pension och andra ƒ Andel internt förvaltat kapital samt Personalkostnader personalkostnader för AP- diversifiering fondernas verksamhet ƒ Kompetenskrav ex. ESG och riskhantering Rörelsens och regelkontroll

kostnader

ƒ IT, marknadsdata, ƒ Andel internt förvaltat kapital samt Övriga adminstrationskostnader konsulttjänster, lokalhyra etc. diversifiering ƒ Pris för externa tjänster ex. markandsdata

1 CEM Benchmarking definierar investeringskostnader till alla kostnader som relateras till investeringsaktiviteter och inkluderar därför schabloner för t.ex. holdingbolag som administrerar egendomar t.ex. Vasakronan 2 Redovisas samlat ’ Provisionskostander ’ inom Första till Fjärde AP-fondernas årsredovisningar 3 Anses redovisningsmässigt vara ett lån och kostnadsförs som netto av in- och utbetalningar 4 CEM lägger tillbaka management fee i avkastningen när och om den återbetalas 5 Vissa transaktionskostnader inom onoterade tillgångar, t.ex. private equity och hedgefonder, täcks av ’management fee ’ och externa förvaltningskostnader inom onoterade tillgångar KÄLLA: Årsredovisningar, CEM-benchmarking, intervjuer, McKinsey analys

Redovisade kostnader (netto). Kostnadsbasen är den som oftast uttrycks och diskuteras

för AP-fonderna och är den kostnadsbas som används i den grundläggande utvärderingen.

Den består av nettoeffekten av externa förvaltningskostnader (kallat provisionskostnader i

årsredovisningen) och samtliga personal- och administrationskostnader, men exkluderar

prestationsbaserade arvoden och transaktionskostnader. Den här kostnadsbasen används i

fördjupningen endast som en referenspunkt.

Redovisade kostnader brutto. Kostnadsbasen är baserad på årsredovisningen, men är

större än kostnadsbasen netto (se ovan) i absoluta tal då kostnader som i årsredovisningen

återfinns i noterna (men i resultaträkningen inkluderas som en minskad nettointäkt) har

tydliggjorts och lyfts fram. Syftet med denna metod är att ge en så detaljerad analys som

möjligt av fondernas redovisade kostnader.

Skillnaden mot de redovisade kostnaderna netto är att externa prestationsbaserade

avgifter och transaktionskostnader för noterade innehav läggs till och synliggörs.

Prestationsbaserade avgifter och transaktionskostnader för onoterade innehav beaktas inte

tillsammans med externa förvaltningskostnader för direktägda fastigheter eftersom dessa

Bilaga 9

inte redovisas separat enligt gällande lagrum och redovisningspraxis 134 . Den här kostnadsbasen används i fördjupningen för att beskriva fondernas redovisade kostnadsnivåer samt utveckling av dessa över tid.

Modellerade kostnader enligt CEM Benchmarking. Kostnadsbasen är baserad på CEM som bygger på frivilligt inrapporterad data samt schabloner som modelleras till en med andra fonder jämförbar kostnadsbas. Syftet är att jämföra AP-fondernas kostnadseffektivitet med 18 internationella pensionsfonder i liknande storlek (jämförelsegruppen).

Jämfört med kostnadsbasen ovan (redovisade kostnader brutto) täcker CEM inte transaktionskostnader för noterade innehav. Däremot täcker CEM Benchmarking externa förvaltningskostnader för onoterade innehav ( reala tillgångar, private equity 135 , 11 5 hedgefonder ). CEM täcker inte heller prestationsbaserade arvoden inom private equity 136 medan arvoden däremot täcks inom hedgefonder. All analys med CEM Benchmarking görs baserat på 2015 års kostnader då 2016 års analys ej finns tillgänglig ännu.

Kostnader bör alltid analyseras i relation till avkastning. Det är viktigt att inte bara analysera kostnader isolerat, utan även sätta dem i relation till den avkastning de bidrar till att generera. Det är värt att betona att avkastning efter kostnader är densamma oavsett vilken av kostnadsbaserna som analyseras, eftersom de kostnader som adderas för att få bruttokostnader läggs tillbaka till intäkterna.

0,126 eller 0,177 eller 0,324 % i kostnad av kapital = samma avkastning om 9,8 %.

För Första till Fjärde AP-fonden tillsammans uppgår kostnadsbasen baserat på redovisade kostnader 137 som en andel av det förvaltade kapitalet till 0,126 %, (motsvarar SEK 1,6 miljarder på ett förvaltat om SEK 1 293 miljarder 138 ). Kostnadsbasen baserat på redovisade kostnader brutto uppgår till 0,177 % av det förvaltade kapitalet (motsvarar SEK 2,3 miljarder, samma förvaltade kapital). Den modellerade kostnadsbasen enligt CEM som används för jämförelse med andra internationella pensionsfonder uppgår till

134 Exempelvis behöver inte AP-fonderna koncernredovisa, vilket skulle innebära att de skulle behöva redovisa samtliga sina direktägda bolags kostnader – så som det direktägda fastighetsbeståndet. 135 För private equity och hedgefonder redovisas externa förvaltningskostnader (management fees) som en del av det investerade beloppet om management fee återbetalas när fonden avslutas. Detta är i linje med redovisningspraxis. CEM Benchmarking definierar det som en kostnad, men ökar därmed på avkastningen motsvarande återbetalningen. I båda fallen är avkastningen efter kostnader densamma. Management fee betalas i tillägg till vinstdelning. 136 På grund av för dålig datakvalitet i jämförelsegruppen. 137 Samma som i den grundläggande utvärderingen. Den grundläggande utgår dock från genomsnittligt kapital. 138 Per den 31 december 2016.

Bilaga 9

0,324 % av det förvaltade kapitalet. Alla tre kostnadsbaser har samma avkastning efter kostnader, som 2016 var 9,8 procent 139 (bild 52).

Bild 52

Översikt Första till Fjärde AP-fondernas kostnadsbaser

Las Kostnad som andel av förvaltat kapital, procent t Modi 1 fi 0,177 0,324 3/10/2017 2:05 P ed

0,126 1 M W . E u pe S ro De olika tandar kostnadsbaserna d T påverkar inte e im avkastningen efter kostnader, men däremot P rin ted påverkas avkastningen 3/7/2017 9:33 A före kostnader Redovisade kostnader Redovisade CEM Benchmarking kostnader, brutto modellbaserade M kostnadsbas, 2015 . E W ro u Kostnadsbas, 2016 pe S 1,6 2,3 tandar SEK miljarder T d Avkastning före En modellerad kostnadsbas e im 9,9% 10,0% baserat på fondernas kostnader, 2016, procent inrapporterade data och Avkastning efter schabloner för att skapa 9,8% 9,8% kostnader, 2016 , procent jämförbarhet med andra pensionsfonder

1 Totala kostnader under året delat på utgående kapital, kan skilja sig från den grundläggande som beräknar kostnader per dagligt kapital (genomsnitt) KÄLLA: Årsredovisningar, CEM Benchmarking, McKinsey-analys

KOSTNADSEFFEKTIVITET JÄMFÖRT MED ANDRA INTERNATIONELLA

PENSIONSFONDER

Fonderna har 20 % lägre kostnader. Baserat på den modellerade kostnadsbasen enligt

CEM Benchmarking på 0,324 % har Första till Fjärde AP-fonden 20 % lägre kostnad än

jämförelsegruppen år 2015 (bild 53).

Den lägre kostnaden verkar inte ha påverkat avkastningen negativt. Den lägre kostnaden för Första till Fjärde AP-fonden har till synes inte påverkat avkastningen efter

kostnader jämfört med jämförelsefonderna. Första till Fjärde AP-fonden har de senaste 5

åren genererat en avkastning efter kostnader på i genomsnitt 8,4 % per år vilket kan jämföras med jämförelsegruppens avkastning på 8,0% 140 .

139 Endast Första till Fjärde AP-fonden 140 Estimat på avkastning för jämförelsegruppen baserat på CEM Benchmarking för Andra och Tredje APfondernas jämförelsegrupp. Ej justerat för AP-fondernas tillgångsallokering så som görs vid kostnadseffektivitetsanalyser.

Bilaga 9

Bild 53

Första till Fjärde AP-fondernas kostnadseffektivitet och avkastning jämfört med jämförelsegruppen Las Modi t Kostnad som andel av förvaltat kapital Avkastning 2011-2015 ed fi Procent Procent 3/10/2017 2:05 P 0,404 8,4 +0,4 p.e. 8,0 1 M W . E -20% pe S ro u tandar 0,324 d T e im P rin ted 3/7/2017 9:33 A

M W . E u pe S ro tandar T d e im

AP1-4 Jämförelsegrupp AP1-4 Jämförelsegrupp

1 5-årig avkastning för jämförelsegruppen är baserat på jämförelsegruppen för AP2 och AP3 från CEM Benchmarking KÄLLA: CEM Benchmarking, McKinsey-analys

Intern förvaltning och kostnadsfokus pressar kostnader . Första till Fjärde AP-fondens 20 % lägre kostnader kommer framförallt från fondernas arbete med internalisering 141 och en kostnadseffektiv extern och intern förvaltning (bild 54).

Arbetet med internalisering har gett en lägre andel aktiv extern förvaltning jämfört med jämförelsegruppen vilket ger en fördel på 0,07 % av förvaltat kapital. Arbetet med en kostnadseffektiv extern och intern förvaltning ger en fördel 0,03 respektive 0,02 %. De nackdelar fonderna har jämfört med jämförelsegruppen är framförallt en högre andel fond-i-fond investeringar vilket ger en nackdel på -0,02 %.

Fond-i-fond lösningar är generellt en dyrare investeringsform. Samtliga kostnader bör sättas i relation till den avkastning som investeringen genererar. Ingen av fonderna har längre som strategi att investera i fond-i-fond strukturer utan dessa är innehav som finns kvar i portföljerna sedan tidigare års investeringar.

141 Flytta kapital från extern förvaltning till intern förvaltning.

Bilaga 9

Bild 54

Första till Fjärde AP-fondernas kostnadsfördel och nackdel jämfört med

jämförelsegruppen Las CEM Benchmarking modellbaserade kostnadsbas jämfört med jämförelsegruppen, 2015 t Modi ed fi Kostnader, fördelar och nackdelar som andel av förvaltat kapital, procent Fördel Nackdel 3/13/2017 8:24 A

Strategi och implementering Förvaltningskostnader

Kostnadsskillnaden mellan förvaltningsstrategier Skillnaden mellan AP1-4:s och M W för jämförelsegruppen applicerat på AP1-4:s jämförelsegruppens kostnader . E u förvaltningsstrategi och tillgångsmix applicerat på AP1-4:s tillgångsmix pe S ro tandar d T -0,02 Största fördelen Kostnadseffektivitet är även drivet e im 0,404 kommer från lägre av lägre kostnader inom både användning av extern externa och interna P förvaltning förvaltningsaktiviteter rin ted 0,07 3/7/2017 9:33 A

-0,01 M W -0,01 . E u 0,03 rope S Användning av tandar relativt dyrare fond- d T i-fond strukturer ger e im en mindre 0,02 0,324 kostnadsnackdel 0

Jämörelse- Fond-i- Aktiv extern Overlays 1 Andra Extern Intern Administra- Första till grupp fond invest- förvaltning skillnader förvaltnings- förvaltnings- tion och Fjärde APeringar kostnad kostnad övriga fonderna kostnader 1 Overlays är investeringsaktiviteter där syftet huvudsakligen är att begränsa exponering mot negativa marknadseffekter, t.ex. hedging-strategier för valutaexponering KÄLLA: CEM Benchmarking, McKinsey-analys

Fördel från lägre andel aktiv extern förvaltning. Fördelen kommer från att fonderna

har gjort ett strategiskt val att internalisera en större andel av förvaltningen jämfört med

jämförelsegruppen vilket generellt är en kostnadseffektivare förvaltningsform. Första till

Fjärde AP-fonden hade 2015 omkring 70 % intern förvaltning att jämföra med

jämförelsegruppen som hade omkring 30 % intern förvaltning.

Andra och Fjärde AP-fonden har högst andel intern förvaltning omkring 75 %, medan

Första och Tredje AP-fonden har omkring 70 % intern förvaltning. Givet att

placeringsreglerna begränsar Första till Fjärde AP-fonderna till extern förvaltning av

private equity och hedgefonder är det fondernas höga andel intern förvaltning inom

aktier, räntebärande och fastigheter som bidrar till en högre internalisering (bild 55).

Bilaga 9

Bild 55

Förvaltningsform för AP1-4 jämfört med jämförelsegruppen 1 Allokering som % av total portfölj, 2015 Intern förvaltning Extern förvaltning

Första till Fjärde AP-fonderna

jämfört mot jämförelsegruppen Första till Fjärde AP-fonderna

32%

68% 67% 72% 75% 78%

68%

32% 33% 28% 25% 22%

Jämförelsegrupp AP1-4

1 Allokering från CEM Benchmarking KÄLLA: CEM Benchmarking, McKinsey-analys

Fördel från kostnadsfokus i extern förvaltning . Fördelen från lägre kostnad för extern förvaltning bedöms komma från att fonderna har en kostnadseffektiv och genomtänkt upphandling av extern förvaltning. Förutom att fonderna arbetar med att välja förvaltare som har låga kostnader (i förhållande till avkastningen) lägger fonderna stor vikt vid att förhandla avgifter. Största fördelen jämfört med jämförelsegruppen kommer från den aktiva externa aktieförvaltningen (0,15 procentenheter) eftersom denna utgör omkring 40 % av det aktivt externt förvaltade kapitalet.

Fonderna är även kostnadseffektivare inom aktiv extern förvaltning av private equity och hedgefonder (strax över 0,20 procentenheter) som utgör omkring 30 % av det aktivt externt förvaltade kapitalet. AP-fonderna är 0,07 procentenheter mindre kostnadseffektiva än jämförelsegruppen inom aktivt externt förvaltade fastigheter och övrigt 142 , men dessa utgör endast 2,5 % av det externt aktivt förvaltade kapitalet (bild 56).

142 Huvudsakligen Global TAA, där kostnaden är driven av prestationsbaserade arvoden.

Bilaga 9

Bild 56

Första till Fjärde AP-fondernas interna och externa förvaltningskostnader per tillgångsslag jämfört mot jämförelsegruppen Fördel eller nackdel relativt til jämförelsegruppen 1 , procentenheter av förvaltat kapital Grad av vikt 2 inom totalportföljen 2 Fördel 1 Nackdel 1 Allokering inom totalportföljen , procent

Intern förvaltning Extern förvaltning

Tillgångsslag Total Passiv Aktiv Passiv Aktiv

Aktier 0,06 0,02 0,03 0,03 0,15 46,2% 7,7% 24,8% 3,7% 10,0% Räntebärande 0,00 0,00 0,01 -0,08 33,1% 3,1% 26,3% 3,6% Fastigheter 0,03 0,00 0,05 -0,07 8,6% 1,4% 5,9% 1,2% Private 0,22 0,22 equity 5,1% 5,1% Hedgefonder 3 0,23 0,23 3,4% 3,4% Övriga reala 0,17 0,05 0,28 tillgångar 2,4% 1,2% 1,2% Övrigt 4 -0,07 -0,07 1,3% 1,3% Total 0,05 0,01 0,02 0,03 0,12 100% 12,3% 58,2% 3,7% 25,9% 1 Kostnadsfördel eller -nackdel som andel av förvaltat kapital inom tillgångsslaget. Inkluderar ej kostnader som inte kan allokeras per tillgångsslag, t.ex. enkla administrationskostnader och overlays 2 Allokering från CEM Benchmarking 2015 baserat på genomsnittlig marknadsvärde per tillgångsslag 3 Inkluderar prestationsbaserade arvoden 4 Inkluderar huvudsakligen tillgångsslaget Global Tactical Asset Allocation, och kostnaden är främst driven av prestationsbas erade arvoden som beror på uppnådd avkastning KÄLLA: CEM Benchmarking, McKinsey-analys

Även intern förvaltning är mer effektiv. Fördelen från lägre kostnad för intern förvaltning kommer från att fonderna är kostnadseffektivare än jämförelsegruppen för all intern förvaltning med undantag för passiv intern förvaltning av räntebärande och fastigheter. Den största fördelen kommer också från den aktiva interna aktieförvaltningen (0,03 procentenheter), som denna utgör omkring 40 % av det aktivt internt förvaltade kapitalet (bild 56).

Även respektive fond är mer kostnadseffektiv än jämförelsegruppen baserat på CEM. Fjärde AP-fonden har lägst kostnader med 40 % kostnadseffektivare förvaltning, Tredje AP-fonden 23 %, Andra AP-fonden 20 % och Första AP-fonden 3 % (bild 57).

Bilaga 9

Bild 57

Översikt kostnadseffektivitet per fond jämfört med jämförelsegruppen Första till Fjärde AP-fonderna Jämförelsegrupp Kostnad som andel av förvaltat kapital, procent

-3% 0,48 -20% 0,41 -23% 0,42 -40% 0,32

0,46 ƒ Samtliga fonder är kostnadseffektivare 0,33 än sin 0,32 jämförelsegrupp ƒ De procentuella 0,19 kostnaderna som andel av det förvaltade kapitalet är inte jämförbara mellan fonderna, eftersom analysen är gjort mot jämförelsegruppen justerat för respektive fonds tillgångsallokering

KÄLLA: CEM Benchmarking, McKinsey-analys

Alla AP-fonder har lägre andel aktiv extern förvaltning. Gemensamt för samtliga fonder är att alla har en fördel jämfört med jämförelsegruppen genom en lägre andel aktiv extern förvaltning. Tredje och Fjärde AP-fonderna har dessutom gemensamt en fördel genom lägre kostnad för extern förvaltning medan Första och Andra AP-fonderna har en fördel genom lägre kostnad för intern förvaltning (bild 58).

Bilaga 9

Bild 58

Kostnadsfördel och nackdel per fond jämfört med jämförelsegruppen 1 Fördelar och nackdelar for AP1-4 från CEM Benchmarking, procent av förvaltat kapital

Fördel Procentuell fördel jämfört … med jämförelsegruppen 3% 20% 23% 40% Nackdel

Strategi och Fond-i-fond implemen- -0,06 -0,01 -0,01 0 investeringar

tering

Kostnadsskillnaden mellan Aktiv extern 0,06 0,12 0,05 0,05 förvaltnings- förvaltning strategier för jämförelsegruppen Overlays 0 -0,01 -0,02 -0,01 applicerat på AP1- 4:s förvaltningsstrategi och Andra skillnader -0,01 tillgångsmix i investeringsval -0,01 0 -0,01

Förvaltnings- Extern kostnader förvaltnings- -0,01 -0,05 0,09 0,09 Skillnaden mellan kostnader AP1-4:s och Interna jämförelse- förvaltnings- 0,03 0,03 0 0 gruppens kostnader kostnader applicerat på AP1-4:s Administration och 0 0 0 0 tillgångsmix övriga kostnader

Total fördel eller nackdel i procent 0,02 0,08 0,10 0,13

1 Baslinjen i mitten representerar fondernas jämförelsegrupps kostnad per förvaltat kapitalt per respektive fond KÄLLA: CEM Benchmarking, McKinsey-analys

Investeringsform som kostar men också har gett mer. Första AP-fonden har en

nackdel genom högre andel fond-i-fond investeringar jämfört med jämförelsegruppen. Dessa högre kostnader kommer främst från hedgefonder och beror på två saker:

implementeringsstil samt avgifter för ett strategiskt samarbete. Första AP-fondens har

valt att implementera sin strategi på ett sätt som ser dyrt ut i förhållande till förvaltat

kapital vid denna typ av beräkning. Underliggande avgifter för hedgefonder är omkring 2% som andel av allokerat kapital, men omkring 3% som andel av eget kapital 143 vilket

gör att det ser ut att vara 50 % dyrare än vad det allokerade kapitalet verkligen är. Vidare

har Första AP-fonden ett strategiskt samarbete inom hedgefonder vilket kostar ytterligare

omkring 0,3 % . CEM kategoriserar detta som en fond-i-fond investering även om det inte är en fond-i-fond struktur i klassisk mening.

Första AP-fondens högre kostnader för detta skall sättas i relation till de höga

avkastningar efter kostnader, högre än de andra AP-fonderna, inom både private equity (Första AP-fonden 21 % jämfört med Andra till Fjärde AP-fonden 16 %) och

hedgefonder (14 % jämfört med 2,5%) som Första AP-fonden haft 2013-2016.

Bilaga 9

Andra AP-fonden högre kostnad för extern förvaltning. Andra AP-fonden har en nackdel genom högre kostnad för externa förvaltningskostnader. Dessa högre kostnader kommer framförallt från den aktiva externa aktieförvaltningen. Andra AP-fonden har senaste åren arbetat med ett internaliseringsprogram för att kostnadsbespara extern aktiv förvaltning och noterbart är att 2015 hade den fulla effekten av detta ännu inte slagit igenom.

Fjärde AP-fonden har lägst kostnader totalt sett. Det som gör att Fjärde AP-fonden totalt sett har lägst kostnader är att fonden har lägre andel aktiv extern förvaltning och lägre kostnader för extern förvaltning., samtidigt som fonden i princip är i linje med jämförelsegruppen på övriga dimensioner. Dyrt…men prisvärt? Som tidigare betonats bör kostnads alltid sättas i relation till avkastningar efter kostnader eftersom en högre kostnad kan rättfärdigas om den genererat en högre avkastning efter kostnader. På vanlig svenska kanske man säga att billigt inte alltid är prisvärt. I följande analys har respektive tillgångsslag analyserats baserat på dess avkastning 144 2013-2016, dess procentuella kostnadsnivå samt kostnadsnivån jämfört med jämförelsegruppen.

Samtliga tillgångsslag har avkastningar som rättfärdigar kostnaderna. Fonderna har 10- 100 gånger högre avkastning än kostnader som andel av förvaltat kapital (undantag alternativa hedgefonder) samtidigt som fonderna har lägre kostnader än jämförelsegruppen inom alla tillgångsslag förutom räntebärande och övrigt (bild 59).

143 Detta eftersom Första AP-fonden har en implementeringsstruktur som effektivt använder kapitalet för att nå en högre exponering motsvarande 1,5x det egna kapitalet. 144 Estimerad genomsnittlig avkastning 2013-2016 efter netto externa förvaltningskostnader för onoterade tillgångar, men före alla övriga redovisade kostnader.

Bilaga 9

Bild 59

Avkastning och kostnad per tillgångsslag jämfört med jämförelsegruppen … Kostnadsfördel 1 , > 10% lägre … Kostnadsnackdel 1, > 10% högre kostnad än jämförelsegruppen kostnad än jämförelsegruppen

Första till Fjärde AP-fonderna

Förvaltningskostnad 2 per Kostnadsfördel Allokering inom

Genomsnittlig avkastning 1 2013-2016, tillgångsslag 2015, eller – nackdel 3 , totalportföljen 4 ,

Procent Procent av förvaltat kapital Procent Procent Aktier 13,3% 0,139 +28,1% 47,9% Ränte- 4,1% 0,069 -2,7% 32,5% bärande Fastigheter 22,3% 0,256 +10,5% 8,2% Private 20,8% 1,687 +11,0% 3,4% equity Hedge- 7,4% 1,992 +13,2% 3,3% fonder Andra reala 8,3% 0,515 -2,3% 1,8% tillgånger Övrigt 12,2% 1,259 -33,0% 2,8%

1 Estimerat genomsnittlig avkastning 2013-2016 efter netto externa förvaltningskostnader för onoterade tillgångar, men före alla övriga kostnader 2 Kostnad som andel av förvaltat kapital inom tillgångsslaget, Inkluderar ej kostnader som inte kan allokeras per tillgångsslag, t, ex, enkla administrationskostnader och overlays 3 Storlek av kostnadsfördel eller – nackdel är procentuell skillnad mellan Första till Fjärde AP-fondernas kostnad och jämförelsegruppens kostnad inom tillgångsslaget 4 Genomsnittlig allokering inom totalportföljen 2013-2016 från Första till Fjärde AP-fondernas detaljerade portföljdata. Skillnader inom allokering från CEM Benchmarking jämfört Första till Fjärde AP-fondernas portföljdata ger mindre diskrepans mellan avkastningsanalyserna och kostnadsanalysen KÄLLA: Detaljerad portföljdata Första till Fjärde AP-fonderna, CEM Benchmarking, årsredovisningar, McKinsey-analys

Största fördelen i kostnadseffektivitet kommer från tillgångsslaget aktier som utgör 46 % av kapitalet och förvaltas till en genomsnittlig kostnad av 0,139 % vilket är omkring 30 % effektivare än jämförelsegruppen. Även fastigheter, private equity och hedgefonder som utgör omkring 17 % av kapitalet och förvaltas till en genomsnittlig kostnad av 0,2-2,0 % är 11-13 % kostnadseffektivare än jämförelsegruppen.

Räntebärande utgör 33 % av kapitalet och förvaltas till en genomsnittlig kostnad av 0,069 % av kapitalet, och är 2,7 % mindre kostnadseffektivt än jämförelsegruppen (bild 61).

Första AP-fonden har förutom fördel inom aktier också en fördel i räntor och private equity , men har en nackdel i hedgefonder som beskrivits i stycket ovan. Andra AP-fonden har en fördel i fastigheter och övriga reala tillgångar, men har en nackdel inom räntor och aktier. Andra AP-fonden har en dyrare förvaltning och arbetar med detta vilket beskrivits i analyserna ovan. Tredje AP-fonden har förutom fördel i aktier också fördelar inom hedgefonder och övriga reala tillgångar. Fjärde AP-fonden har förutom fördelar i aktier också fördel inom hedgefonder och nackdel inom övriga reala tillgångar (bild 60).

Bilaga 9

Bild 60

Första till Fjärde AP-fondernas kostnader och avkastning per tillgångsslag Kostnader som andel av förvaltat kapital Avkastning 1,7 , procent Kostnadsfördel 3 >10% lägre Kostnadsnackdel 3 >10% högre Allokering inom total- Kostnad 2,7 per tillgångsslag 2015, procent kostnad än jämförelsegruppen kostnad än jämförelsegruppen … portföljen 4 , AP1-4

Tillgångsslag Total

Aktier 48,0% 13,3 13,4 15,6 11,4 12,5 0,139 0,162 0,186 0,119 0,097 Ränte- 32,6% 4,1 5,4 5,2 3,1 2,3 bärande 0,069 0,062 0,147 0,035 0,029 Fastigheter 8,2% 22,3 20,3 19,2 21,2 25,6 0,256 0,335 0,075 0,331 0,268 Private 3,5% 20,8 20,9 20,6 19,1 18,3 equity 1,687 2,082 1,552 1,715 1,097 Hedge 3,3% 7,4 13,5 1,3 3,5 funds 5 1,992 3,322 0,709 1,481 Reala 1,5% 8,3 5,1 11,0 5,9 0,0 7 tillgångar 0,515 0,556 0,407 0,558 1,581 Övrigt 6 2,9% 12,2 9,0 13,8 6,1 9,6 1,259 0,854 3,120 0,495 0,000 7 Total 11,0 9,8 10,2 11,1 12,3 0,292 0,447 0,282 0,274 0,171 1 Estimerat genomsnittlig avkastning 2013-2016 efter netto externa förvaltningskostnader för onoterade tillgångar, men före alla övriga kostnader 2 Kostnad som andel av förvaltat kapital inom tillgångsslaget. Inkluderar ej kostnader som inte kan allokeras per tillgångssl ag, t, ex, enkla administrationskostnader och overlays 3 Jämfört med jämförelsegruppen från CEM Benchmarking 2015. Fördel markerats om kostnaden är 10% lägre än jämförelsegruppen, medan nackdel markerats där kostnaden är mer än 10% högre än jämförelsegruppen. 4 Genomsnittlig allokering inom totalportföljen 2013-2016 från Första till Fjärde AP-fondernas detaljerade portföljdata 5 Inkluderar prestationsbaserade arvoden 6 Inkluderar huvudsakligen tillgångsslaget Global Tactical Asset Allocation, och denne kostnaden är drivet av prestationsbaserade arvoden, som beror på uppnådd avkastning 7 Allokering från CEM Benchmarking jämfört med Första till Fjärde AP-fondernas portföljdata ger avvikelser inom avkastningsanalyserna jämfört med kostnadsanalyserna KÄLLA: CEM Benchmarking, Första till Fjärde AP-fonderna detaljerad portföljdata McKinsey-analys

Kostnader relativt kapitalet ökar mindre än i jämförelsegruppen. Baserat på modellerade kostnadsbasen enligt CEM har jämförelsegruppen de senaste 5 åren ökat sina kostnader i förhållande till förvaltat kapital med omkring 2,5 % per år (justerat för tillgångsallokering).

Indikationer från Andra och Tredje AP-fonderna (endast dessa som medverkat varje år under denna tidsperiod) tyder på att AP-fonderna de senaste 5 åren har ökat sin kostnadseffektivitet jämfört med jämförelsegruppen eftersom Andra AP-fonden har ökat sina kostnader med omkring 1,3 % per år vilket är mindre än jämförelsegruppen, och Tredje AP-fonden har minskat sina kostnader med omkring 2,6 % per år över perioden 2010-2015 (bild 61).

Bilaga 9

Bild 61

Kostnadsutveckling Andra och Tredje AP-fonden mot jämförelsegrupp Jämförelsegrupp 1 AP2 AP3

Kostnad som andel av förvaltat kapital 2005-2015, indexerat

100 Utifrån CEM Benchmarks modellerade kostnadsbaser har jämförelsegruppen de 50 senaste 5 åren ökat sina kostnader i förhållande till förvaltat kapital med omkring 2,5 procent per år medan indikationer från AP2 (ökat omkring 1,3 procent per år) och AP3 (minskat omkring 2,6 procent per år) tyder på att AP-fonderna har ökat sin kostnadseffektivitet jämfört med jämförelsegruppen över tidsperioden 0 2005 06 07 08 09 10 11 12 13 14 2015 1 Jämförelsegruppen är justerat för Andra och Tredje AP-fondernas tillgångsmix KÄLLA: CEM Benchmarking, Andra och Tredje AP-fonderna, årsredovisningar, McKinsey-analys

FONDERNAS REDOVISADE KOSTNADER

Totala redovisade kostnader brutto är 0,177 % av förvaltat kapital. Första till Fjärde AP-fondernas totala redovisade kostnader brutto uppgick 2016 till 0,177 % av förvaltat kapital om SEK 1 293 miljarder (vilket motsvarar SEK 2,3 miljarder). Detta skiljer sig mellan fonderna från 0,111 % (SEK 0,37 miljarder) för Fjärde AP-fonden, 0,184 % (SEK 0,57 miljarder) för Första AP-fonden, 0,193 % (SEK 0,63 miljarder) för Tredje APfonden och 0,223 % (SEK 0,72 miljarder) för Andra AP-fonden (bild 62).

Bilaga 9

Bild 62

Första till Fjärde AP-fondernas totala redovisade kostnader brutto 2016 SEK miljarder Externa förvaltningskostnader Externa prestationsbaserade avgifter Transaktionskostnader Personalkostnader Övriga adm. kostnader 1,51 0,85

Externa

förvaltnings-

kostnader 0,51 0,44 0,38 0,37 0,26 0,18 0,18 0,27 0,14 0,18 0,04 0,13 0,03 0,29 0,08 0,10 0,08 0,01

Rörelsens 0,79

kostnader

0,49 0,19 0,22 0,19 0,20 0,12 0,13 0,12 0,12 0,30 0,07 0,09 0,07 0,08

Totalt

Totala kostnader 0,57 0,72 0,63 0,37 2,29 SEK miljarder Förvaltat kapital 311 325 324 334 1294 SEK miljarder

Kostnad

Procentenheter 0,184 0,223 0,193 0,111 0,177 KÄLLA: Årsredovisningar 2016, McKinsey-analys

Externa förvaltningen står för två tredjedelar av kostnaderna och varierar mellan

fonderna . Externa förvaltningskostnaderna 145 står för omkring två tredjedelar och varierar mellan SEK 0,18 miljarder för Fjärde AP-fonden och SEK 0,51 miljarder för Andra AP-fonden. Skillnader i externa förvaltningskostnaderna mellan fonderna drivs av flera dimensioner i fondernas strategi och förvaltningsform. De viktigaste drivarna är tillgångsallokeringar (olika tillgångsslag kostar olika mycket att förvalta), andel externt förvaltat kapital, andel aktiv förvaltning och intensitet i den aktiva förvaltningen, samt fondens exponering mot externa prestationsbaserade kontrakt och hur dessa har presterat under året (ju högre avkastning ju högre kostnad). Exempelvis har Andra och Tredje APfonden markant högre prestationsbaserade arvoden 2016 än Första och Fjärde AP-fonden vilket drivs av god avkastning. Vidare har Andra AP-fonden en högre kostnad för transaktioner vilket beror på en förvaltningsstrategi med högre transaktionsintensitet.

Rörelsekostnaderna står för en tredjedel och är lika mellan fonderna.

Rörelsekostnaderna 146 står för omkring en tredjedel och är relativt lika mellan fonderna

145 Externa förvaltningskostnader, externa prestationsbaserade arvoden, och transaktionskostnader. 146 Personalkostnader och övriga administrationskostnader.

Bilaga 9

omkring SEK 0,2 miljarder vilket motsvarar 0,061 % av förvaltat kapital. Rörelsekostnaderna som består av personal- och administrationskostnader täcker både intern förvaltning och gemensamma kostnader.

Kostnaderna relativt det totala kapitalet har minskat. 2010 till 2016 har Första till Fjärde AP-fonden minskat sina redovisade kostnader brutto som en andel av förvaltat kapital från 0,191 % till 0,177 %. Detta eftersom det förvaltade kapitalet har ökat med SEK 418 miljarder (6,7% per år) samtidigt som kostnaderna har ökat i lägre takt med SEK 0,7 miljarder (5,4 % per år) (bild 63).

Bild 63

Första till Fjärde AP-fondernas utveckling av förvaltat kapital och kostnader

Förvaltat kapital Redovisade kostnader Redovisade kostnader brutto som andel

SEK miljarder SEK miljarder av förvaltat kapital, procent Om AP-fondernas kostnader skulle utvecklats i linje med jämförelsegruppens utveckling skulle 6,3% p.å. 1,7 kostnaderna som andel av förvaltat 1,6 kapital ökat med +2,5% per år 2011- 1,6 1 293 2015 1 1,4 1,2 6,7% p.å. 1 204 1,1 1,1 1 161

-1,2% p.å.

Redovisade kostnader brutto

SEK miljarder 0,198 0,191 1 035 0,182 0,182 0,178 0,177 5,4% p.å. 2,4 0,173 2,3 2,1 938 1,9 875 1,7 1,6 854 1,5

2010 11 12 13 14 15 2016 2010 11 12 13 14 15 2016 2010 11 12 13 14 15 2016

1 Utveckling av jämförelsegruppens kostnadsnivå relativt till förvaltat kapital baserat på utvecklingen av AP2 och AP3 sina CEM Benchmarking jämförelsegrupper 2011-2015 KÄLLA: CEM Benchmarking, årsredovisningar, McKinsey-analys

Kostnaderna ökar i absoluta tal då volym och strategi utvecklas. Av kostnadsökningen står externa förvaltningskostnader för 75 % av ökningen, varav omkring 50 procentenheter eller SEK 0,32 miljarder kommer från att förvaltat kapital har växt med 6,7 % per år. Resterande 25 procentenheter eller SEK 0,16 miljarder är en nettoeffekt av en rad strategiska förändringar som både medfört minskade och ökade kostnader.

De förändringar som medfört minskade kostnader är exempelvis fondernas internaliseringsarbete, vilket minskar externa förvaltningskostnader, och fondernas arbete

Bilaga 9

med kostnadseffektivitet så som att förhandla om avtal och använda kostnadseffektiva förvaltare.

Förändringar som ökat kostnaderna är fondernas arbete med diversifiering eftersom alternativa investeringar och tillväxtmarknader är dyrare tillgångsslag (som också förväntas ge portföljen totalt sett en högre riskjusterad avkastning), samt högre andel aktiv förvaltning vilket är dyrare än passiv förvaltning.

Strategiska – ibland dyrare – val syftar till att förbättra riskjusterad avkastning.

Syftet med samtliga strategiska och implementeringsrelaterade förändringar är att öka den riskjusterade avkastningen. Som beskrivs i fördjupningen om alternativa investeringar har fondernas investeringar i alternativa investeringar 2013-2016 bidragit positivt till portföljens avkastning efter kostnader genom högre genomsnittlig avkastning på 13 % än resten av portföljen på 10 respektive 5 % (aktier respektive räntor). I tillägg har tillgångsslag och marknader adderats till portföljen som bör ha lägre korrelation med exempelvis noterade svenska aktier.

Mer intern förvaltning driver ökade rörelsekostnader. Rörelsekostnaderna står för omkring 21 % av ökningen i absoluta kronor, men har under perioden minskat som en andel av förvaltat kapital från 0,075 % till 0,061 % eftersom även rörelsekostnaderna förvaltar ett större kapital 2016 än 2010.

Drivaren till de ökade rörelsekostnaderna är främst internalisering av extern förvaltning vilket ökar både personal- och övriga administrationskostnader. Fonderna har ökat sina interna rörelsekostnader genom internalisering av externa förvaltningskostnader och samtidigt sänkt sina kostnader i förhållande till förvaltat kapital. Det är en stor kostnadsbesparing. Dessutom har nyrekryteringar gjorts för att möta nya kompetenskrav exempelvis nya tillgångsslag, nya regelverk och policys vilket ställer nya krav på resurser inom risk- och compliance och ESG. Avslutningsvis har prishöjningar för externa tjänster exempelvis marknadsinformation bidragit till att öka kostnaderna.

Resterande 4 % av kostnadsökningen kommer från prestationsbaserade arvoden.

För översikt av hur respektive kostnadselement har utvecklats år för år, se bild 64.

Bilaga 9

Bild 64

Första till Fjärde AP-fondernas kostnadsutveckling per kostnadstyp

Externa förvaltningskostnader Prestationsbaserade avgifter Transaktionskostnader Personalkostnader Övrig administrationskostnad

Kostnadsutveckling AP1-4

SEK miljarder, redovisade kostnader brutto CAGR

2,4 5,4% p.a. 2,38 2,29 2,2 2,12 2,0 1,88 0,93 0,85 +10,0% 1,8 1,67 1,63 0,83 1,6 1,52 0,68 1,4 0,48 0,51 0,46 0,35 0,37 +0,9% 1,2 0,29 1,0 0,35 0,23 0,29 0,24 0,32 0,29 +7,7% 0,26 0,8 0,18 0,21 0,19 0,18 0,6 0,48 +3,9% 0,43 0,45 0,48 0,49 0,4 0,39 0,39

0,2 0,31 0,30 0,27 0,26 0,28 0,25 0,26 +1,9% 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Förvaltat kapital

SEK miljarder 875 854 938 1 035 1 161 1 204 1 293 +6,7%

Kostnader brutto 0,191 0,178 0,173 0,182 0,182 0,198 0,177 -1,2% %

KÄLLA: Årsredovisning AP1-4, 2010-2016

Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har under perioden minskat sina respektive

kostnader som andel av förvaltat kapital med 2,9 %, 0,9 % samt 0,7% . Första AP-fonden

har ökat sina kostnader som andel av förvaltat kapital med 1,1 %. Samtliga fonder har

minskat sina rörelsekostnader som en andel av förvaltat kapital (bild 65).

Bilaga 9

Bild 65

Utveckling av kapital och redovisade kostnader brutto 2010-2016

Redovisade kostnader Kostnader 1 som andel

Förvaltat kapital brutto av förvaltat kapital

SEK miljarder SEK miljarder Procent

6,0% p.å.

7,2% p.å. 1,1% p.å.

311 0,57 219 0,17 0,18 0,38

6,5% p.å. 3,4% p.å. -2,9% p.å.

325 0,72 0,27 0,22 223 0,59

6,6% p.å. 5,6% p.å. -0,9% p.å.

324 0,63 0,20 221 0,45 0,19

7,8% p.å.

7,0% p.å. -0,7% p.å.

334 213 0,37 0,12 0,25 0,11

2010 2016 2010 2016 2010 2016

1 Redovisade kostnader brutto KÄLLA: Årsredovisningar, McKinsey-analys

6NU )LQDQVGHSDUWHPHQWHW 8WGUDJXUSURWRNROOYLGUHJHULQJVVDPPDQWUlGHGHQPDM 1lUYDUDQGHVWDWVPLQLVWHU/|IYHQRUGI|UDQGHRFKVWDWVUnGHQ/|YLQ< -RKDQVVRQ0-RKDQVVRQ%D\ODQ%XFKW+XOWTYLVW$QGHUVVRQ<JHPDQ %ROXQG'DPEHUJ%DK.XKQNH6WUDQGKlOO)ULGROLQ(ULNVVRQ/LQGH 6NRJ(NVWU|P )|UHGUDJDQGH VWDWVUnGHW%ROXQG

5HJHULQJHQEHVOXWDUVNULYHOVH$3IRQGHUQDVYHUNVDPKHWWRP