Redovisning av skatteutgifter 2017

Regeringens skrivelse

2016/17:98 Redovisning av skatteutgifter 2017

Regeringens skrivelse 2016/17:98

Redovisning av skatteutgifter 2017

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 6 april 2017

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse redogör regeringen för skatteutgifter, dvs. effekten på skatteintäkterna av särregler i skattelagstiftningen. Därmed ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skrivelsen innehåller fyra delar. I den första delen beskrivs den jämförelsenorm och de beräkningsmetoder som används i redovisningen. Första delen innehåller också en sammanfattning av skatteutgifterna för 2017. I del två diskuteras skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet och några enskilda skatteutgifter analyseras. Tredje delen innehåller en sammanfattande tabell över skatteutgifterna. I fjärde och sista delen ges en mer ingående beskrivning av de enskilda skatteutgifterna.

1¶Bakgrund, metod och

sammanfattning

1¶Bakgrund, metod och sammanfattning

1.1 Inledning En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för

en viss grupp eller en viss kategori av skatte- Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas betalare är lägre än vad som är förenligt med i huvudsak som utgifter på statsbudgetens normen. Ett exempel är den reducerade utgiftssida. Men det finns också stöd eller ut- mervärdesskattesatsen på livsmedel som är gifter som går via skattesystemet, s.k. skatte- 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent utgifter. Skatteutgifterna påverkar statsbud- och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan 25 getens inkomstsida och Budgetlagen (2011:203) och 12 procent multiplicerat med underlaget. föreskriver att regeringen varje år ska lämna en Förutom skatteutgifter redovisas i föreredovisning av skatteutgifter till riksdagen kommande fall även skattesanktioner, där skatte- (10 kap. 4 §). uttaget är högre än den angivna normen. Ett

I denna skrivelse redogör regeringen för exempel på en skattesanktion är den särskilda skatteutgifter, dvs. effekten på skatteintäkterna skatt som utgår på termisk effekt i kärnkraftsav särregler i skattelagstiftningen, för åren 2016– reaktorer. Denna skatt kan likställas med en 2019. extra skatt som lagts på vissa företag och är

En återrapportering av skatteutgifterna sker i därför att betrakta som en skattesanktion. utgiftsbilagorna i budgetpropositionen. Vid Huvudprincipen är att redovisningen är heldenna återrapportering redovisas även nytill- täckande, dvs. samtliga identifierade skattekomna och reviderade skatteutgifter. Däremot utgifter redovisas. I vissa fall är avsteg från sker i normalfallet ingen uppdatering inför principen nödvändiga av praktiska skäl. På budgetpropositionen av de skatteutgifter som punktskatteområdet är utgångspunkten att redoredovisas i denna skrivelse. visa de skatteutgifter där en norm för skatte-

Redovisningen av skatteutgifter fyller i allt uttaget kan definieras och där skatteintäkterna väsentligt två syften. Det första och mest från en enhetligt utformad skatt överstiger centrala är att synliggöra de stöd till företag och 1 procent av de totala skatteintäkterna. hushåll som finns på budgetens inkomstsida och Om en skatteutgift slopas leder det i normalsom helt eller delvis kan ha samma funktion som fallet till högre skatteintäkter och därmed till en stöd på budgetens utgiftssida. På detta sätt ges budgetförstärkning för offentlig sektor på ett bredare underlag för prioritering mellan olika samma sätt som om en utgift på statsbudgetens stöd. Det andra syftet härrör från ett önskemål utgiftssida slopas. Beräkningarna av skatteom att beskriva graden av enhetlighet i skatte- utgifter kan dock inte användas för att ge en reglerna. En sådan beskrivning kräver – liksom exakt prislapp på den möjliga intäktsförstärksynliggörandet av stöden – att en norm för ningen om en skatteutgift slopas. Detta har flera skatteuttaget definieras. I den redovisning som skäl, till exempel att beräkningarna är statiska lämnas här utgår jämförelsenormen från enhetlig och inte tar hänsyn till beteendeeffekter eller beskattning. Detta innebär att beskattningen indirekta effekter (se vidare nedan). Vissa skatteinom varje skatteslag i princip ska vara enhetlig utgifter kan också vara samhällsekonomiskt och utan undantag. effektiva i den meningen att ett bibehållande av

skatteutgiften kan vara samhällsekonomiskt mer emellertid bidra till en förbättrad samhällseffektivt än ett slopande. ekonomisk effektivitet; se del 2 för en mer

utförlig diskussion.

Disposition

1.2.1¶Norm för inkomstskatt

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till För inkomstbeskattningen finns en gemensam en jämförelsenorm vilket gör det möjligt att norm för vad som är en inkomst. Den innebär identifiera olika skatteutgifter. Avsnittet inne- att den samlade inkomsten som ska beskattas håller beskrivningar av de jämförelsenormer som motsvaras av summan av konsumtionsutgifterna har valts för de olika skatteslagen. Vidare och nettoförmögenhetens förändring under beskrivs de beräkningsmetoder som används. I beskattningsperioden. Beskattningsperiodens den första delen beskrivs också hur skatte- längd ska vara ett kalenderår eller ett 12 månader utgifterna bör betraktas ur ett budgetperspektiv långt räkenskapsår. och skatteutgifternas omfattning relativt de Det finns dock ingen gemensam norm för totala skatteintäkterna redovisas. Slutligen redo- vilken skattenivå som ska gälla för de olika görs dels för vilka skatteutgifter som har till- inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverkkommit sedan föregående års redovisning, dels samhet. Olika skattenivåer är således förenligt för de största skatteutgifterna inom de olika med normen. skatteslagen. Olika grad av progressivitet i skatteskalan eller

Den andra delen diskuterar skatteutgifter i olika skatteuttag på arbetsinkomster jämfört förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, med övriga inkomster utgör i dag norm för riktlinjerna för skattepolitiken och jämställdhet. inkomstskatt. Vidare är skattereduktioner fören-

I den tredje delen redovisas skatteutgifter och liga med normen under förutsättning att de är skattesanktioner för åren 2016–2019. Redo- generella och inte gynnar vissa grupper av skattvisningen sker i en tabell uppdelad efter skatte- skyldiga. Därutöver har följande preciseringar slag. gjorts av normen för inkomstbeskattningen:

Den fjärde och sista delen innehåller en kort

– Sparande ska ske med beskattade inbeskrivning av varje enskild skatteutgift och

komster. aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges.

– Värdeförändringar ska beskattas när de

uppkommer och inte vid realisations-

tillfället. Om värdeförändringen är negativ

ska en skatterestitution – dvs. en negativ

1.2¶Beskrivning av jämförelsenorm

skattebetalning – medges. Den jämförelsenorm som har använts vid – Värdet av oavlönat hemarbete och fritid ska beräkningen av skatteutgifterna i denna skrivelse inte ingå i skattebasen. utgår i huvudsak från principen om enhetlig

– Offentliga transfereringar ska utgöra beskattning. Detta innebär att beskattningen

skattepliktig inkomst. inom varje skatteslag i princip ska vara enhetlig

– Den implicita avkastningen som egnahemsoch utan undantag. Därför preciseras jämförelse-

ägaren eller bostadsrättsinnehavaren får i normen separat inom vart och ett av de olika

form av boendet ska utgöra skattepliktig skatteslagen inkomstskatt, indirekt skatt på

inkomst. förvärvsinkomster, mervärdesskatt och punktskatter. Efter preciseringen sammanfattas nor- – Avskrivningar i näringsverksamhet ska hanmen utifrån de skattesatser som den implicerar teras efter ekonomisk livslängd. inom varje skatteslag.

– Endast ränteutgifter för lån till investe-

Med en jämförelsenorm baserad på enhetlig

ringar där avkastningen är skattepliktig ska beskattning är det relativt enkelt att identifiera

vara avdragsgilla. olika skatteutgifter. Normen innebär samtidigt att ingen hänsyn tas till de motiv som ligger bakom en skatteutgift. En del skatteutgifter kan

1.2.2 Norm för indirekt skatt på bränslen är olika typer av energislag. För

förvärvsinkomster bränslen är det förenligt med normen att

differentiera mellan uppvärmning och drivmedel. Normen för indirekt skatt på förvärvs- Motivet är att energiskatten på drivmedel inte inkomster är att socialavgifter och allmän bara fyller övergripande fiskala syften utan också löneavgift eller särskild löneskatt ska tas ut på all fångar upp vissa samhällsekonomiska kostnader ersättning för utfört arbete med en enhetlig av vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerskattesats för respektive skatt eller avgift. störning och olyckor. Ersättningar som är förmånsgrundande för olika För förbrukning av el motsvaras normen av socialförsäkringar ska ingå i underlaget för normalskattesatsen på el. För förbrukning av socialavgifter och allmän löneavgift. Övriga bränslen som används till uppvärmningsändamål ersättningar för utfört arbete ska ingå i motsvaras normen av full energiskatt på uppunderlaget för särskild löneskatt. värmningsbränsle. För bränsle som används som

drivmedel utgörs normen av energiskattesatsen

för bensin i miljöklass 1, se Tabell 1.1, avsnitt 1.2.3 Norm för mervärdesskatt 1.2.5.

Normen för koldioxidskatt utgår från att Normen för mervärdesskatt är att i princip all skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp av yrkesmässig omsättning av varor och tjänster ska koldioxid från fossila bränslen. Enligt normen beskattas med 25 procent. Undantaget från ska skatten därför vara proportionell mot de skatteplikt när det gäller uthyrning av fast koldioxidutsläpp som respektive fossilt bränsle egendom redovisas dock inte som en skatte- ger upphov till. Implicit speglar skattenivån en utgift. Skälet är att skatteplikt för sådana tjänster monetär värdering av den skada som en enhet skulle innebära en icke neutral beskattning av utsläppt koldioxid från fossilt bränsle medför. boende i hyresrätt och egnahem. Vidare anses Denna skada är densamma oavsett var utsläppen det förhållandet att omsättning av finansiella kommer ifrån. Därför sätts normen för tjänster och försäkringstjänster inte omfattas av koldioxidskatten lika med normalskattesatsen mervärdesskatteplikt utgöra en del av normen. oberoende av om det fossila bränslet används för

Destinationsprincipen ska tillämpas vid inter- uppvärmning eller som drivmedel. Inom EU:s nationella transaktioner, dvs. normen innebär att system för handel med utsläppsrätter utgörs mervärdesskatt tas ut i det land där en vara eller normen av noll koldioxidskatt. tjänst konsumeras. Vidare innebär normen att Energi- och koldioxidskatterna är endast offentlig myndighetsutövning inte är skatte- avsedda att träffa bränsle som används som pliktig. Enligt normen är varor och tjänster som drivmedel eller för uppvärmning. Skattefriheten subventioneras med offentliga medel inte för bränsle som används som råvara betraktas skattepliktiga. Detta gäller för de fall den därför inte som en skatteutgift. ingående mervärdesskatten är högre än den Energiskatten på el är endast avsedd att träffa utgående mervärdesskatten på det subventione- förbrukningen av el. Skattebefrielse för bränsle rade priset. som används för elproduktion betraktas inte

som en skatteutgift.

1.2.4¶Norm för punktskatter

1.2.5¶Skatt enligt norm för olika

Redovisningen av skatteutgifter för punkt- skatteslag skatter omfattar energi- och koldioxidskatter samt den särskilda skatten på termisk effekt i I Tabell 1.1 redovisas skatt enligt norm för olika kärnkraftsreaktorer. skatteslag. Skatteutgifterna utgörs av avvikelsen

Energiskatten tar sikte på energianvänd- från skatt enligt normen för respektive skatteningen och utgångspunkten är att all energi- slag. För inkomstbeskattning finns, förutom för förbrukning ska beskattas. En differentiering av inkomst av kapital, ingen enhetlig skattesats då skatteuttaget mellan el och bränslen för normen t.ex. inkluderar progressiv beskattning. uppvärmnings- respektive drivmedelsändamål är förenlig med normen. Skälet är att el och

Tabell 1.1 Skatt enligt norm för olika skatteslag 2017

finansiella effekter vid förändrade skatte- och

Skatt enligt norm avgiftsregler.) En skatteutgift beräknad enligt Inkomstskatt skattebortfallsmetoden kan jämföras direkt med

1 en skattefri transferering på utgiftssidan. Skatt på inkomst av tjänst Ingen enhetlig sats

1 Samtliga skatteutgifter redovisas i Tabell 3.2 i Skatt på inkomst av näringsverksamhet för:

kapitel 3. -enskilda näringsidkare m.fl. Ingen enhetlig sats

Ett undantag från ovanstående gäller -aktiebolag m.fl. 22%

skatteutgifterna för nedsatta socialavgifter och Skatt på kapital 30% särskild löneskatt där skatteutgiften, beräknad Indirekt skatt på förvärvsinkomster enligt skattebortfallsmetoden, behöver justeras Arbetsgivaravgifter 31,42% för att motsvara den bruttoberäknade offentlig- Egenavgifter 28,97% finansiella effekten i Beräkningskonventioner.

Detta görs genom att räkna upp skatteutgiften Särskild löneskatt 24,26%

med aktuell marginalskattesats. Mervärdesskatt 25%

Punktskatter

Energiskatt på el 29,5 öre/kWh 1.3.2 Statiska beräkningar utan indirekta Energiskatt på uppvärmningsbränsle 8,6 öre/kWh effekter Energiskatt på bensin i miljöklass 1 42,9 öre/kWh Koldioxidskatt 113 öre/kg koldioxid Den grundläggande beräkningsmetoden för 1 Se vidare avsnitt 1.3.3 och 1.3.5. skatteutgifterna är statisk. Det innebär att ingen 2 Fr.o.m. den 1 juli 2017 är normen för energiskatt på el 32,5 öre/kWh (prop. 2016/17:142). hänsyn tas till effekter på skattebasernas storlek

som eventuellt uppkommer genom skatte-

reglernas effekt på individers och företags

beteenden. Beräkningarna tar heller inte hänsyn 1.3 Beräkningsmetoder till de indirekta effekter som kan tänkas uppstå

om en skatteutgift slopas. Indirekta effekter kan Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en till exempel vara att intäkterna från andra skatter periodiserad redovisning, vilket innebär att påverkas. skatteeffekterna avser det år den underliggande Att beräkningarna är statiska och att indirekta ekonomiska aktiviteten sker. Uppbördsförskjut- effekter inte ingår innebär att skatteutgiftsningar beaktas således inte. beräkningarna inte kan användas för att ge en

Skatteutgifterna beräknas enligt den så kallade exakt ”prislapp” på den möjliga intäktsförstärkskattebortfallsmetoden. Beräkningarna är sta- ningen om en viss skatteutgift slopas. Det är tiska och tar inte hänsyn till eventuella beteende- även möjligt att ett slopande av vissa skatteeffekter eller indirekta effekter (se avsnitt 1.3.2 utgifter leder till lägre skatteintäkter, till exempel nedan). på grund av rörliga skattebaser, till exempel om

produktion flyttar utomlands till följd av

ändrade skatteregler.

1.3.1¶Skatteutgifter beräknas enligt skattebortfallsmetoden

En skatteutgift beräknas som skattenedsättningen multiplicerat med underlaget (skattebasen). Denna metod för att beräkna skatteutgifter kallas för skattebortfallsmetoden och en skatteutgift beräknad på detta sätt motsvarar i

1 normalfallet de bruttoberäknade offentlig- För arbetsgivaravgifterna är uppräkningsfaktorn 1/(1-bolagskattefinansiella effekterna i publikationen Beräknings- satsen) för de nedsättningar som enbart berör privat sektor. För nedsättkonventioner. (Beräkningskonventioner är en ningar som också berör offentlig sektor behöver uppräkningsfaktorn

korrigeras för att ta hänsyn till att en del av de anställda återfinns i årlig rapport från skatteekonomiska enheten i

offentlig sektor. För egenavgifterna är uppräkningsfaktorn 1/(1-kapital- Finansdepartementet, som innehåller konvent-

skattesatsen). ioner för redovisning och beräkning av offentlig-

1.3.3 Marginalskatternas betydelse verksamhet beskattas med bolagsskatt, innebär

en lägre beskattningsbar inkomst att statens Marginalskatten är central vid beräkning av bolagsskatteintäkter minskar. För enskilda skatteutgifter i inkomstslaget tjänst. Marginal- näringsidkare och fysiska personer som är skatten varierar med inkomstens storlek, typ av delägare i handelsbolag, där inkomst av näringsinkomst och skattesubjektets ålder. Inkomster verksamhet beskattas på liknande sätt som som berättigar till jobbskatteavdrag beskattas inkomst av tjänst, innebär en sänkt beskattningsgenerellt lägre än inkomster som inte berättigar bar inkomst att även underlaget för socialavgifter till jobbskatteavdrag. Vid beräkning av skatte- minskar. Skatteutgiften påverkar därför dels utgifter spelar det således roll om inkomsten inkomst av tjänst, dels underlaget för särskild berättigar till jobbskatteavdrag. Om så är fallet löneskatt. används den genomsnittliga marginalskatten för arbetsinkomster, dvs. marginalskatten inklusive jobbskatteavdrag. Om inkomsten inte berättigar 1.3.6 Saldopåverkande och icke till jobbskatteavdrag används den genomsnittliga saldopåverkande skatteutgifter marginalskatten för inkomster utan rätt till jobbskatteavdrag. De allra flesta skatteutgifter påverkar det

Det förhöjda grundavdraget för de som fyllt offentliga budgetsaldot genom att förändra 65 år vid årets ingång innebär att skatteuttaget skatteintäkterna. Dessa skatteutgifter klassas varierar med ålder. I de fall en skatteutgift endast som saldopåverkande och beräknas med hjälp av berör antingen de över 65 år eller de under 65 år skattebortfallsmetoden. används den genomsnittliga marginalskatten för Det finns dock vissa skatteutgifter som inte den aktuella åldersgruppen. påverkar budgetsaldot. Enligt normen för

inkomstbeskattning ska offentliga trans-

fereringar utgöra skattepliktig inkomst. Detta 1.3.4 Socialavgifter och särskild löneskatt innebär att skattebefrielsen av vissa trans-

fereringar definieras som skatteutgifter, men Skattefria ersättningar och skattefria förmåner sådana skatteutgifter påverkar inte budgetsaldot. minskar den beskattningsbara förvärvs- Exempel på skattefria transfereringar är barninkomsten. Även underlaget för socialavgifter bidrag och bostadstillägg för pensionärer. minskar. Ett minskat underlag innebär att den Skatteutgiften beräknas i dessa fall till den förmånsgrundande inkomsten för olika social- höjning av transfereringen som skulle behöva försäkringar sänks, vilket minskar statens göras om den skattebeläggs för att få samma utgifter. Statens utgifter minskar dock inte med storlek på transfereringen efter skatt, som den lika mycket som inbetalningarna till systemet skattefria transfereringen. Höjningen av transminskar då det i socialavgifterna finns en skatte- fereringen ökar de offentliga utgifterna, men del, som inte ger rätt till några förmåner. På icke samtidigt ökar skatteintäkterna med samma förmånsgrundande inkomster ska i stället för belopp. Budgetsaldot påverkas således inte och socialavgifter särskild löneskatt betalas. Skatte- dessa skatteutgifter klassas därför som icke utgiften när det gäller socialavgifterna utgörs saldopåverkande skatteutgifter. De icke saldodärför enbart av den särskilda löneskatten och påverkande skatteutgifterna redovisas separat i inte hela socialavgiften. Totalt uppgår skatte- slutet av Tabell 3.2 och ingår heller inte i den utgiften för skattefria ersättningar och förmåner sammanställning av skatteutgifter och skattedärmed till skatt på dels inkomst av tjänst, dels sanktioner som ges av Tabell 1.2 (se nedan). särskild löneskatt.

1.3.5¶Organisationsformens betydelse 1.4 Skatteutgifterna ur ett

budgetperspektiv och i relation

För näringsverksamhet beror skatteutgiftens till de totala skatteintäkterna storlek av den organisationsform som näringsverksamheten bedrivs i. För aktiebolag och Många av skatteutgifterna har införts, mer eller ekonomiska föreningar, där inkomst av närings- mindre uttalat, som medel inom specifika

Tabell 1.2 Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i

utgiftsområden som t.ex. bostad, miljö,

procent av skatteintäkterna för respektive skatteslag m.m.

arbetsmarknad eller näringsliv i syfte att stärka

Specifika Skatte- Samtliga dessa områden. Ur ett budgetperspektiv kan de

utgifts- tekniskt därför ofta jämställas med stöd på budgetens områden motiverade utgiftssida. De borde därför behandlas i likhet

Skatteutgifter

med utgifterna och inkluderas i de resultat-

1. Direkt skatt på arbete 1 0 1 redovisningar som regelbundet lämnas avseende

2. Indirekt skatt på arbete 1 0 1 olika utgiftsområden. En sådan redovisning är en

utgifter syftar just till att synliggöra de indirekta

6. Punktskatter 30 0 30 stöd som skatteutgifterna utgör på budgetens

7. Skattereduktioner* 1 0 1 inkomstsida. För de skatteutgifter som kan

Skattesanktioner

jämföras med stöd på budgetens utgiftssida

9. Indirekt skatt på arbete 0 3 3 anges vilket utgiftsområde som skatteutgiften

finns det även skatteutgifter som uppkommit till och skattesanktioner*

Notera: Beräkningarna bygger på prognoser för 2017. Skatteutgifter markerade följd av den praktiska hanteringen i skatte-

med * anges som procent av de totala skatteintäkterna för samtliga skatteslag. systemet. Det kan vara av administrativa skäl Icke saldopåverkande skatteutgifter (skattefria transfereringar) ingår ej i

sammanställningen. såsom enkelhet, legitimitet eller för att undvika

oacceptabla konsekvenser för den enskilde. I

Procentandelarna i tabellen bör tolkas med viss sådana fall är skatteutgiften skattetekniskt

försiktighet då redovisningen av skattemotiverad.

utgifterna av olika skäl inte är fullständig. Bl.a. är

Även om de skattetekniskt motiverade skatte-

dataunderlaget i vissa fall bristfälligt. Tabellen utgifterna medför ett stöd för de grupper eller

ger dock en översiktlig helhetsbild av skatteverksamheter som berörs så saknar de direkt

utgifternas relativa betydelse. koppling till budgetens utgiftssida genom att de

I Tabell 1.2, rad 1–6 och 9–11, anges skatteinte inkluderas i de resultatredovisningar som

utgifter och skattesanktioner i procent av skatteregelbundet lämnas avseende olika utgifts-

intäkterna för respektive skatteslag. Skatteredukområden.

tioner på rad 7 ges i procent av de totala skatte-

I denna skrivelse anges – för varje saldo-

intäkterna. Slutligen, på rad 12, redovisas påverkande skatteutgift – antingen ett visst

samtliga skatteutgifter och skattesanktioner i utgiftsområde eller att skatteutgiften är skatte-

procent av de totala skatteintäkterna. tekniskt motiverad. För skattefria transfereringar

I Tabell 1.2 är skatteutgifterna fördelade på de som inte påverkar budgetsaldot anges varken

inkomsttitlar som används i den ekonomiska utgiftsområde eller ett skattetekniskt motiv.

vårpropositionen. Posten ”direkt skatt på arbete”

(rad 1) motsvarar posterna ”skatt på inkomst av

tjänst” och ”skatt på inkomst av näringsverk-

Skatteutgifternas omfattning

samhet för enskilda näringsidkare m.fl.” i Tabell

1.1 ovan. Posten ”skatt på företagsvinster” (rad I Tabell 1.2 redovisas skatteutgifter och skatte-

4) motsvarar posten ”skatt på inkomst av sanktioner i procent av faktiska skatteintäkter

näringsverksamhet för aktiebolag m.fl.” i Tabell för olika skatteslag samt skattereduktioner och

1.1. krediteringar på skattekonto. Redovisningen

För de specifika utgiftsområdena uppgår avser: skatteutgifter som utgör medel inom

samtliga skatteutgifter och skattesanktioner till specifika utgiftsområden, skattetekniskt motive-

8 procent av de totala skatteintäkterna. Motrade skatteutgifter och samtliga skatteutgifter.

svarande andel för de skattetekniskt motiverade Icke saldopåverkande skatteutgifter ingår inte i

skatteutgifterna och skattesanktionerna är sammanställningen. Beräkningarna bygger på

0 procent. Samtliga saldopåverkande skatteprognoser för 2017.

utgifter och skattesanktioner summerar till inkomster. Denna är dock inte möjlig att 8 procent av de totala skatteintäkterna. beräkna. Den icke saldopåverkande skatte-

Skatt på kapital har den högsta procentuella utgiften M18, Jämställdhetsbonus, har upphört andelen skatteutgifter av samtliga skatteslag. Det från och med 1 januari 2017. är främst den relativt låga beskattningen av Skatteutgiften J2, Skattereduktion för RUTavkastning och kapitalvinst på eget hem och tjänster har från 1 januari 2017 utvidgats till att bostadsrätt som förklarar den höga andelen även innehålla skattereduktion för reparationsskatteutgifter av skatt på kapitalinkomster. tjänster av vitvaror och flyttjänster. Skatte-

utgiften I15, Nedsatt energiskatt på el inom

industrin och i datorhallar utvidgas till att även

omfatta nedsatt energiskatt på el som används i

1.5¶Sammanfattning av större datorhallar.

skatteutgifter 2017 Då redovisningen av krediteringar på skatte-

kontot flyttades till utgiftssidan av statens I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som budget från och med 1 januari 2016 rapporteras tillkommit sedan föregående år. Andra för- inte längre dessa. Det har lett till vissa förskjutändringar av större betydelse tas också upp. ningar av numreringen av skatteutgifterna Därtill, i avsnitt 1.5.2, kommenteras de största jämfört med tidigare år. skatteutgifterna inom respektive skatteslag.

1.5.2¶Skatteutgifter 2017

1.5.1¶Nyheter

För inkomståret 2017 förväntas de totala I årets skrivelse har några skatteutgifter saldopåverkande skatteutgifterna uppgå till tillkommit. Från och med 1 januari 2017 kan 181 miljarder kronor. När det gäller skatteinkomster från sjöfartsverksamhet, om närings- sanktioner förväntas dessa uppgå till 32 miljarder idkaren ansöker om det, beskattas schablon- kronor. Uppgifter om den samlade ommässigt baserat på tonnaget. Detta ger upphov fattningen bör dock, av skäl som anförts i avsnitt till en skatteutgift avseende bolagsskatt i de fall 1.4 ovan, tolkas med försiktighet. den schablonmässiga inkomsten är mindre än den faktiska inkomsten och en skattesanktion Inkomstskatt avseende bolagsskatt i de fall den schablon- Den största skatteutgiften inom tjänstemässiga inkomsten är större än den faktiska inkomstbeskattningen är avdrag för resor till och inkomsten. Skatteutgiften redovisas som B4, från arbetet, som för inkomståret 2017 beräknas Tonnagebeskattning och faller under utgifts- uppgå till ca 5,6 miljarder kronor. område 24. Den 1 januari 2017 infördes även ett Den största skatteutgiften inom kapitaltillfälligt för den först anställda genom sänkta inkomstbeskattningen är avkastning på eget arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare. hem. För inkomståret 2017 bedöms skatte- Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter, allmän utgiften uppgå till 18,6 miljarder kronor. löneavgift och särskild löneskatt och redovisas som F8, Växa-stöd för den först anställda – sänkta Indirekt skatt på förvärvsinkomster arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter är under utgiftsområde 14. På mervärdesskatte- den generella nedsättningen av egenavgifter den området har två skatteutgifter tillkommit, dels största. Inkomståret 2017 beräknas denna H16, Sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer, skatteutgift uppgå till 1,5 miljarder kronor. utgiftsområde 20, dels H22, Omsättningsgräns för mervärdesskatt, utgiftsområde 24. Mervärdesskatt

Det har även tillkommit en skattesanktion i Den största skatteutgiften inom mervärdes-

skatteområdet uppstår genom den reducerade skrivelsen, L7, Avdragsrätt för representations-

skattesatsen för livsmedel. Inkomståret 2017 måltider som faller under utgiftsområde 24. Från

beräknas denna skatteutgift uppgå till och med 1 januari 2017 medges inget avdrag för kostnader för representationsmåltider vilket 28,7 miljarder kronor. De samhällsekonomiska innebär en skattesanktion avseende närings- effekterna av denna skatteutgift analyseras

särskilt i avsnitt 2.5 i årets skrivelse.

Punktskatter

Den största skatteutgiften inom punktskatteområdet är nedsatt energiskatt på el inom industrin och i datorhallar, vilken uppgår till 13,5 miljarder kronor inkomståret 2017.

Skattereduktioner

En skattereduktion minskar den slutliga skatten genom avräkning mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, inkomst av näringsverksamhet, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Skattereduktionerna beräknas sammanlagt uppgå till 14,5 miljarder kronor inkomståret 2017. Den enskilt största skatteutgiften är skattereduktion för ROTarbeten som beräknas uppgå till 10,0 miljarder kronor.

Skattesanktioner

Den största enskilda skattesanktionen uppgår till 16,6 miljarder kronor för 2017 och avser socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete.

Icke saldopåverkande skatteutgifter

De icke saldopåverkande skatteutgifter som redovisas här beräknas för inkomståret 2017 uppgå till 38,4 miljarder kronor.

2¶Samhällsekonomisk

analys

av skatteutgifter

2¶Samhällsekonomisk analys av skatteutgifter

2.1 Inledning externa effekter – när en ekonomisk transaktion

påverkar en tredje part – och skattekilar mellan Normen om enhetlig beskattning innebär strikt konsument- och producentpriser, snedvrider tolkat att ingen hänsyn tas till de motiv som resursallokeringen i samhället. ligger bakom en skatteutgift. Vissa skatteutgifter Snedvridningen leder till en ineffektiv resurskan dock vara motiverade för att de bidrar till en allokering – så kallade dödviktsförluster uppstår. förbättrad samhällsekonomisk effektivitet. En annan resursallokering skulle kunna leda till Skatteutgifter kan också motiveras utifrån de av förbättrad samhällsekonomisk effektivitet. Det riksdagen beslutade riktlinjerna för skatte- kan därför vara samhällsekonomiskt motiverat politiken. Vidare kan skatteutgifter analyseras med avvikelser från enhetlig beskattning om de utifrån vilka effekter de får för jämställdhet förbättrar effektiviteten och därmed välfärden i mellan kvinnor och män. samhället. Enhetlig beskattning leder i dessa fall

I detta kapitel görs ett försök att belysa dessa till en välfärdsförlust. olika aspekter. I avsnitt 2.2 beskrivs vad som En viktig fråga är således om en skatteutgift menas med begreppet samhällsekonomisk effek- kan anses förbättra den samhällsekonomiska tivitet. Vidare diskuteras möjligheterna att be- effektiviteten och därmed välfärden. Hur en döma olika skatteutgifter utifrån deras bidrag till skatteutgift påverkar välfärden är beroende på samhällsekonomisk effektivitet. I avsnitt 2.3 vilken värdegrund – t.ex. vilken vikt som läggs på diskuteras skatteutgifter i förhållande till rikt- fördelningen av tillgångar – bedömningen utgår linjerna för skattepolitiken. Avsnitt 2.4 från. En vanligt förekommande förenkling är att diskuterar skatteutgifter och jämställdhet och en åtgärd antas leda till ökad välfärd om innehåller en diskussion om hur olika skatte- vinsterna för dem som vinner på en regelutgifters effekter för jämställdheten kan belysas. förändring kan kompensera förlusterna för dem

I årets skrivelse görs också en djupare analys som förlorar på den. Vinnarna av en skatteutgift av en enskild skatteutgift. Avsnitt 2.5 innehåller är typiskt de som agerar på den aktuella en analys av den enskilt största skatteutgiften, marknaden, tillhör målgruppen för åtgärden eller den för nedsatt mervärdesskatt på livsmedel. påverkas av den externa effekt som interna-

liseras. Förlorarna kan vara svåra att identifiera

då effekterna av en förändrad resursallokering

kan vara vitt spridda i ekonomin. Förutom den 2.2 Samhällsekonomisk effektivitet offentliga sektorn, som förlorar skatteintäkter,

är de troliga förlorarna de som agerar på när- Samhällsekonomisk effektivitet innebär att sam- liggande marknader, tillhör en likartad eller hällets resurser används på ett effektivt sätt för konkurrerande målgrupp eller bidrar till den att skapa så hög välfärd i samhället som möjligt. externa effekten. Det demokratiska besluts- Marknadsmisslyckanden, i form av exempelvis

systemet måste värdera förändringen och anse Samtidigt kan skatteutgifter i vissa fall bidra till att den nya fördelningen är acceptabel. att uppnå ett eller flera av skattepolitikens

Utifrån ekonomisk teori identifieras ett antal övergripande syften, eller ligga i linje med en indikatorer på hur en skatteutgift kan förbättra eller flera andra vägledande principer. En skatteden samhällsekonomiska effektiviteten. Dessa utgift kan därmed i vissa fall vara förenlig med indikatorer är att vissa delar av de skattepolitiska riktlinjerna, men

stå i strid med andra delar av desamma. – realinkomsten ökar, – sysselsättningen ökar, – dödviktsförluster, dvs. snedvridning av

resursallokeringen, minskar, eller 2.4 Jämställdhet – negativa (positiva) externa effekter minskar

Skatteutgifter kan även ha effekter för främst (ökar). den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor

Även om det vore önskvärt att göra en och män. kvantitativ bedömning av en skatteutgifts bidrag För att göra en bedömning av hur en skatte-

utgift kan påverka jämställdheten kan följande till förbättrad samhällsekonomisk effektivitet är detta oftast inte praktiskt möjligt, då det ställer indikatorer användas: stora krav på data och metod. En kvalitativ – förändring av disponibel inkomst för bedömning går dock ofta att göra. kvinnor respektive män,

– förändring av kvinnors respektive mäns

arbetskraftsdeltagande,

– förändring av kvinnors respektive mäns

2.3¶Riktlinjer för skattepolitiken

obetalda hemarbete, samt Enligt riktlinjerna för skattepolitiken är – resursomfördelning mellan sektorer där skattepolitikens främsta syfte att finansiera den kvinnor respektive män är överrepresengemensamma välfärden, olika samhällsfunk- terade i termer av t.ex. konsumtion, sysseltioner och andra offentliga utgifter. Skatterna sättning eller företagande. ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning, ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Utöver detta bör skattepolitiken utformas enligt ett antal vägledande principer. Skattesystemet ska uppfattas som legitimt och rättvist, skattereglerna ska vara generella och tydliga, beskattningen ska ske i nära anslutning till inkomsttillfället, och reglerna ska vara hållbara i förhållande till EU.

Genom att minska enhetligheten och öka komplexiteten i skattesystemet kan skatteutgifter sägas gå emot principen om att skattereglerna ska vara generella och tydliga.

2 Se vidare avsnitt 5.5 i prop. 2014/15:100, 2015 års ekonomiska vårproposition

Diagram 2.1 Den nedsatta matmomsens effekt år 2017 på

2.5¶Skatteutgiften för nedsatt

hushållens justerade disponibla inkomster, redovisade efter

mervärdesskatt på livsmedel

inkomstgrupp

Procent

Det kan finnas olika motiv till att skatteutgifter

3,0 införs. Mervärdesskattesatsen för livsmedel, nedan kallad matmoms, sänktes med fördel- 2,5 ningspolitiska motiv till 12 procent 1996.

2,0 Bakgrunden till åtgärden var att regeringen samtidigt föreslog sänkta ersättningsnivåer i

1,5 vissa transfereringssystem. Regeringen menade att de sänkta ersättningsnivåerna skulle ge 1,0 kraftiga fördelningspolitiska effekter, varför

0,5 dessa skulle kombineras med en sänkning av matmomsen från 21 till 12 procent. Avsikten var

0,0 att detta särskilt skulle gynna barnfamiljer och 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 låginkomsttagare, då livsmedelsutgifter för dessa

Källa: Mikrosimuleringsmodellen FASIT samt HUT 2008, 2009 och 2012. grupper normalt antogs utgöra en större andel av Framskrivningar har gjorts till 2017. Finansdepartementets beräkningar.

Anm.: På x-axeln har hushåll delats in i tio lika stora grupper (deciler) sorterade efter deras hushållsbudget (riksdagen återställde stigande inkomst: lägst hushållsinkomst till vänster, högst till höger. Justerad

disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsemellertid snart efteråt ersättningsnivåerna i

börda. Genom att justera den disponibla inkomsten för försörjningsbörda erhålls ett transfereringssystemen). mått som är jämförbart hushåll emellan oavsett hushållsstorlek. Begreppet speglar

den ekonomiska standard som hushållen lever under och utgör huvudbegrepp för Den nedsatta matmomsen utgör en skatteinkomstfördelningsanalyserna och i bedömningen av de fördelningseffekter som

utgift genom att den skiljer sig från normal- regeringens politik medför. mervärdesskattesatsen på 25 procent. Skatteutgiften beräknas till ca 30 miljarder kronor per Likaså betyder nedsatt matmoms något mer för år och utgör en stor skatteutgift. En fråga barnfamiljer, personer med svag koppling till inställer sig då: är nedsatt matmoms en effektiv arbetsmarknaden och för de allra äldsta (75+). fördelningspolitisk åtgärd? Den tycks också betyda marginellt mer för

Fördelningspolitiska åtgärder syftar oftast till kvinnor än för män, baserat på data för ensamatt stödja en viss grupp. Med sänkt matmoms stående hushåll med eller utan hemmaboende stödjer man dock alla hushåll. För att åtgärden barn under 20 år. Den nedsatta matmomsen då ska bli effektiv, krävs det att utgiftsmönstret uppfyller således sitt syfte att motverka inkomstför livsmedel tydligt skiljer sig åt mellan de klyftorna. hushållstyper man vill omfördela mellan. Ett Men mäter man i stället åtgärdens effekt i sådant tydligt åtskiljande utgiftsmönster kan termer av genomsnittligt antal kronor som emellertid knappast sägas föreligga. Mervärdes- hushållen får i stöd, blir resultatet det omvända – skattesatsutredningen (SOU 2006:90) visade att hushåll med högre inkomster får då mest. Mest skillnaderna i utgiftsmönster mellan hushåll med av alla får hushållen i den högsta inkomstlägre respektive högre inkomster är att betrakta gruppen, ca 5 500 kronor per år, mot ca som små. Som en följd av det blir den efter- 2 400 kronor för hushållen med lägst inkomster, strävade omfördelningen begränsad. vilket framgår av diagram 2.2 nedan.

Det ekonomiska stöd som matmomsen utgör har förvisso en tydlig fördelningspolitisk profil, och betyder relativt sett mer för hushåll med lägre inkomster (inkomstgrupperna 1–4) än för de med högre inkomster (inkomstgrupperna 5– 10). Stödet som nedsatt matmoms utgör bedöms motsvara ca 1,5–2,5 procent av dessa hushålls justerade disponibla inkomster, mot ca 0,8– 1,4 procent för inkomstgrupperna 5–10 (den disponibla inkomsten justerad för försörjnings-

3 börda, dvs. hushållsstorlek). Se Diagram 2.1 Att könsuppdela effekten för hushåll med fler än en vuxen har inte varit nedan. möjligt, då data över hushållens utgifter mäter hushållens och inte de

enskilda individernas utgifter.

Diagram 2.2 Stöd år 2017 av nedsatt matmoms, mätt som genomsnittligt antal kronor per hushåll, redovisade efter inkomstgrupp

Kronor

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Källa: Mikrosimuleringsmodellen FASIT samt HUT 2008, 2009 och 2012. Framskrivningar har gjorts till 2017. Finansdepartementets beräkningar. Anm.: Lägst hushållsinkomster till vänster i diagrammet, högst till höger (deciler). De genomsnittliga beloppen tar hänsyn till försörjningsbörda (för ytterligare förklaring, se föregående diagram).

En tredjedel av skatteutgiften tillfaller hushållen i de fördelningspolitiskt prioriterade inkomstgrupperna 1–4. Resterande två tredjedelar till-

faller hushållen i inkomstgrupperna 5–10. Fördelningspolitiskt sett finns det alltså ett stort ”spill” med åtgärden. Samma slutsats gäller för andra länder. OECD skriver i en studie av reducerad matmoms i femton medlemsländer (2014), att åtgärden är ett påtagligt icke-träffsäkert sätt att stödja fattigare hushåll på. Rikare hushåll får beloppsmässigt minst lika mycket av stödet, om inte

avsevärt mer. För en inkluderande tillväxt behöver jämlikhet och effektivitet samverka. En bättre förståelse för skatteutgiften för nedsatt mervärdesskatt på livsmedel kan förhoppningsvis bidra till ett bredare kunskapsunderlag om olika stöds träffsäkerhet.

4 Finansdepartementets beräkning för 2017. Andelarna är snarlika de som Mervärdesskattesatsutredningen beräknade för 2006, där 35 procent uppskattades gå till inkomstgrupperna 1-4 och 65 procent till grupperna 5-10. 5 OECD (2014), The Distributional Effects of Consumption Taxes in OECD Countries

3¶Redovisning av

skatteutgifter

3¶Redovisning av skatteutgifter

Tabell 3.1 Utgiftsområden (UO) 2017

3.1¶Inledning

Nummer Utgiftsområde

I Tabell 3.2 redovisas skatteutgifterna uppdelade 01 Rikets styrelse på skatteslag för inkomståren 2016–2019.

02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Tabellen inleds med saldopåverkande skatte-

03 Skatt, tull och exekution

utgifter och avslutas med icke saldopåverkande

04 Rättsväsendet

skatteutgifter. De saldopåverkande skatte-

05 Internationell samverkan

utgifterna har fördelats på utgiftsområden (UO) eller klassats som skattetekniskt motiverade 06 Försvar och samhällets krisberedskap (ST), vilket framgår av kolumn 2 i tabellen. I 07 Internationellt bistånd Tabell 3.1 finns en sammanställning av samtliga 08 Migration

utgiftsområden 2017. 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

I redovisningen av skatteutgifter beaktas

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

endast beslutade regelförändringar. Ett ”-” i

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

kolumnen betyder att utgiften inte kunnat

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

kvantifieras. En del skatteutgifter har upphört.

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Dessa redovisas om de fortfarande har en offentligfinansiell effekt något av de redovisade 14 Arbetsmarknad och arbetsliv åren. Ett ”u” i tabellen innebär att skatteutgiften 15 Studiestöd har upphört. Ett ”f” innebär att redovisningen 16 Utbildning och universitetsforskning har flyttats till statsbudgetens utgiftssida.

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

De icke saldopåverkande skatteutgifterna har

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

inte fördelats på utgiftsområden då de inte konsumentpolitik påverkar statsbudgetens saldo.

19 Regional tillväxt

20 Allmän miljö- och naturvård

21 Energi

22 Kommunikationer

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

24 Näringsliv

25 Allmänna bidrag till kommuner

26 Statsskuldsräntor m.m.

27 Avgiften till Europeiska unionen

3.2¶Sammanställning av skatteutgifter

Tabell 3.2 Skatteutgifter fördelade på skatteslag och utgiftsområde

Skatteutgift (mdkr)

2016 2017 2018 2019

SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag

Avdrag för kostnader i tjänst

Skattefria förmåner och ersättningar

Skatteutgift (mdkr)

2016 2017 2018 2019

B. Intäkter i näringsverksamhet

C. Kostnader i näringsverksamhet

D. Intäkter i kapital

E. Kostnader i kapital

Skatteutgift (mdkr)

2016 2017 2018 2019

F. Socialavgifter

F8 UO14 Växa-stöd för den först anställda – sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare 0,00 0,37 0,29 0,29

(tillfälligt 2017–2021)

G. Särskild löneskatt

G1 UO24 Ersättning skiljemannauppdrag - - - - G2 UO17 Ersättning till idrottsutövare - - - - G3 UO24 Nedsatt särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år och är födda 1938 eller 0,42 0,45 0,48 0,50

senare G4 UO24 Nedsatt särskild löneskatt för egenföretagare som är födda 1937 eller tidigare 0,08 0,08 0,07 0,06 G5 UO24 Nedsatt särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år och som är födda 1938 eller 2,01 2,11 2,19 2,29

senare G6 UO24 Nedsatt särskild löneskatt för anställda som är födda 1937 eller tidigare 0,45 0,40 0,36 0,31

H. Mervärdesskatt

Undantag från skatteplikt (ingen avdragsrätt)

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt gäller)

H6 UO09 Läkemedel 2,26 2,31 2,37 2,44 H7 ST Internationell personbefordran 0,62 0,72 0,82 0,93

Skattesats 6 eller 12 procent (avdragsrätt gäller)

Skatteutgift (mdkr)

2016 2017 2018 2019

Undantag från skattskyldighet

H21 UO17 Omsättning i ideella föreningar 0,27 0,28 0,28 0,29 H22 UO24 Omsättningsgräns för mervärdesskatt - 0,28 0,28 0,29

Avdrag för ingående skatt

H23 ST Ingående skatt på jordbruksarrende - - - -

I. Punktskatter

Energiskatt

Koldioxidskatt

vattenbruksnäringarna

J. Skattereduktioner m.m.

Skatteutgift (mdkr)

2016 2017 2018 2019

K. Skattskyldighet

L. Skattesanktioner

Kostnader i kapital

Socialavgifter

L8 ST Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete -15,40 -16,55 -17,69 -19,01

Punktskatter

L9 UO21 Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer -4,25 -2,35 u u L10 UO21 Koldioxidskatt på fossila bränslen i värmeverk inom EU ETS -0,05 -0,05 -0,06 -0,06

M. EJ SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

Skattefria transfereringar

4¶Beskrivning av enskilda

skatteutgifter

4¶Beskrivning av enskilda skatteutgifter

4.1 Inledning del av inkomsten som får tas ut i inkomstslaget

kapital, där skatten är lägre. I denna del ges en beskrivning av samtliga För vissa delägare medför dessa s.k. 3:12skatteutgifter och skattesanktioner. Beskrivning- regler att en del av kapitalinkomsten beskattas arna innehåller även hänvisningar till aktuella som tjänsteinkomst. För andra delägare beskatlagrum. tas i stället en del av tjänsteinkomsten som

kapitalinkomst. I den mån den senare gruppen

dominerar, medför detta en skatteutgift. Skatte-

utgiften består av skillnaden mellan den faktiska 4.2 Förkortningar schablonberäknade skatten och den teoretiska

skatten när all tjänsteinkomst beskattas i I beskrivningarna används följande förkort- inkomstslaget tjänst och all kapitalinkomst i ningar: inkomstslaget kapital.

Reglerna för schablonbeskattad kapitalavkast- EES Europeiska ekonomiska sam- ning finns i 57 kap. IL. Utrymmet för kapital-

arbetsområdet beskattning (gränsbeloppet) beräknas enligt an- IL inkomstskattelagen (1999:1229) tingen huvudregeln eller förenklingsregeln. Vid LSE lagen (1994:1776) om skatt på tillämpning av huvudregeln beräknas utrymmet

energi genom att en s.k. klyvningsränta multipliceras ML mervärdesskattelagen (1994:200) med omkostnadsbeloppet, normalt anskaff- SFS Svensk författningssamling ningsvärdet på andelarna. Klyvningsräntan upp-

går till statslåneräntan den sista november året

före beskattningsåret ökad med nio procent-

enheter. I vissa fall tillkommer ett lönebaserat 4.3 Beskrivning av skatteutgifter utrymme, se skatteutgift A2. Enligt förenklings-

regeln får ägare till kvalificerade andelar A Inkomst av tjänst och allmänna avdrag gemensamt ta ut ett schablonbelopp som uppgår

till 2,75 inkomstbasbelopp och som beskattas i A1 Schablonberäknad kapitalavkastning i inkomstslaget kapital. Om hela det kapital-

fåmansföretag beskattade utrymmet inte utnyttjas får det sparas

till kommande år. Utrymmet räknas även upp Ägare till kvalificerade andelar i fåmansföretag med en ränta, som uppgår till statslåneräntan den kan ta ut ersättning i form av både tjänste- och sista november året före beskattningsåret ökad kapitalinkomst. Eftersom skattesatserna för med tre procentenheter. dubbelbeskattad tjänste- och kapitalinkomst En skatteutgift uppkommer i den mån den skiljer sig åt förebyggs skatteplanering genom schablonberäknade kapitalavkastningen överregler som schablonmässigt begränsar hur stor stiger den faktiska kapitalavkastningen. Skatte-

utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och

särskild löneskatt och består av skillnaden i A4 Utdelning på kvalificerade andelar skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och kapitalinkomst. Denna skillnad ökar till följd av Enligt 57 kap. 20 och 20 a §§ IL ska utdelning på att endast 2/3 av utdelningen i inkomstslaget kvalificerade andelar som överstiger gränsbekapital tas upp till beskattning (se skatteutgift loppet tas upp till beskattning i inkomstslaget D4) medan tjänsteinkomsten tas upp i sin tjänst. Under ett och samma beskattningsår ska helhet. dock högst 90 inkomstbasbelopp beskattas som

tjänsteinkomst. Ytterligare utdelning beskattas

som kapitalinkomst. Den del av utdelningen A2 Lönebaserat utrymme i fåmansföretag som överstiger gränsbeloppet (dvs. utdelnings-

utrymmet för kapitalbeskattning till 2/3) men Enligt 57 kap. 11 § jämfört med 16–19a §§ IL som på grund av begränsningsregeln ändå betillkommer vid tillämpning av huvudregeln enligt skattas som kapitalinkomst medför en skatteovan ett utdelningsutrymme baserat på företa- utgift som avser skatt på inkomst av tjänst. gets lönesumma, utöver den schablonavkastning Skatteutgiften består i skillnaden i skattesats som baseras på den s.k. klyvningsräntan och mellan dubbelbeskattad tjänste- och kapitalaktiernas anskaffningsvärde. Detta gäller endast inkomst. om det s.k. löneuttagskravet är uppfyllt och bara om delägaren äger en andel som motsvarar minst 4 procent av kapitalet. A5 Arbetsgivares kostnader för

En skatteutgift uppkommer i den mån huvud- arbetstagares pension regeln tillämpas och löneuttagskravet och ägarkravet är uppfyllt, såvida det lönebaserade Arbetsgivarens kostnader ska inte tas upp till utrymmet resulterar i att viss del av avkastningen beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna som baseras på löner till anställda beskattas i avser tryggande av utfästelse om pension genom inkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser skatt till exempel betalning av premie för pensionspå inkomst av tjänst och särskild löneskatt och försäkring på visst sätt och inom vissa ramar består i skillnaden mellan dubbelbeskattad (11 kap. 6 § IL). Utfästelsen utgör en ersättning tjänste- och kapitalinkomst. Det lönebaserade för utfört arbete som inte är förmånsgrundande i utrymmet ingår i det s.k. gränsbeloppet, se också socialförsäkringssystemen och ligger därför till skatteutgift D4. grund för särskild löneskatt. Skatteutgiften för

skatt på inkomst av tjänst är beroende av

skillnaden i marginalskatt vid avsättning och A3 Kapitalvinst på kvalificerade andelar utbetalning av pensionen.

Enligt 57 kap. 21 och 22 §§ IL ska kapitalvinst på kvalificerade andelar som överstiger gräns- A6 Underskott i aktiv näringsverksamhet beloppet tas upp till beskattning i inkomstslaget m.m. tjänst. Den kapitalvinst som ska redovisas som inkomst av tjänst är maximerad till 100 inkomst- Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras basbelopp under en femårsperiod. Kapitalvinst av som allmänt avdrag under vissa förutsättutöver 100 inkomstbasbelopp beskattas som ningar (maximalt under 5 års tid med högst kapitalinkomst till 30 procent. Den del av kapi- 100 000 kronor per år; restriktionerna gäller talvinsten som överstiger gränsbeloppet (dvs. dock inte litterär, konstnärlig eller liknande utrymmet för kapitalbeskattning till 2/3) men verksamhet), se 62 kap. 2–4 §§ IL. Normen är som på grund av basbeloppsregeln ändå annars att underskottet får sparas och kvittas beskattas som kapitalinkomst medför en mot senare överskott i den aktiva näringsverkskatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst. samheten. Den tidigarelagda kvittningen är en Skatteutgiften består i skillnaden i skattesats skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på mellan dubbelbeskattad tjänste- och skattekrediten och avser skatt på inkomst av kapitalinkomst. tjänst.

A7 Avdrag för pensionspremier hemresa per vecka (12 kap. 24 § IL). Skatte-

utgiften avser skatt på inkomst av tjänst. Enligt 59 kap. IL får skattskyldiga som helt saknar pensionsrätt i anställning eller skattskyldiga som har inkomst från aktiv närings- A11 Avdrag för resor till och från arbetet verksamhet göra avdrag för erlagda premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pen- Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid sionssparkonton. Avdragsrätten är begränsad till inkomstbeskattningen, om arbetsplatsen ligger 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbas- på ett sådant avstånd från den skattskyldiges belopp. Om marginalskatten vid utbetalningen bostad att denne behöver använda något av pensionen är lägre än vid inbetalningen av transportmedel (12 kap. 26 § IL). Om arbetspremien uppstår en skatteutgift. Skatteutgiften resorna görs med bil ska vissa förutsättningar avser skatt på inkomst av tjänst. vara uppfyllda (12 kap. 27–30 §§ IL). Avdraget

utgör en skatteutgift eftersom kostnader för

arbetsresor skatterättsligt generellt anses vara A8 Sjöinkomstavdrag privata levnadskostnader och inte en kostnad för

intäkternas förvärvande då den skattskyldige Skattskyldiga som har sjöinkomst under hela själv anses kunna välja sin bostadsort. Kostbeskattningsåret ges, i stället för grundavdrag, naderna är till den del de överstiger ett gränssjöinkomstavdrag med 36 000 kronor om far- belopp avdragsgilla vid inkomstbeskattningen. tyget till övervägande del går i fjärrfart och För 2016 var gränsbeloppet 10 000 kronor, 35 000 kronor om det går i närfart (64 kap. fr.o.m. 2017 är gränsbeloppet 11 000 kronor 2 § IL). Om den skattskyldige inte har arbetat (12 kap. 2 § IL). Skatteutgiften avser skatt på ombord hela året ges avdrag för varje dag som inkomst av tjänst. sjöinkomst uppbärs. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

A12 Avdrag för utbildningsresor vid omstrukturering A9 Personaloptioner

Skattskyldiga som har skattefri förmån av Beskattning av förmån av personaloption sker utbildning eller annan åtgärd enligt 11 kap. 17 § först när en personaloption utnyttjas eller över- IL ska göra avdrag enligt 12 kap. 26–30 §§ IL för låts (10 kap. 11 § andra stycket IL). Det innebär utgifter för resor mellan bostaden och platsen att beskattningen skjuts upp och i princip att en för utbildningen eller åtgärden (12 kap. 31 § IL). räntefri skattekredit uppstår. Räntan på denna Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. skattekredit är en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

A13 Avdrag för inställelseresor

A10 Avdrag för ökade levnadskostnader vid Om den skattskyldige har haft utgifter för resa

tillfälligt arbete, dubbel bosättning och mellan två platser inom EES i samband med

hemresor tillträdande eller frånträdande av tjänst, s.k.

inställelseresa, är kostnader till den del de över- Den som har tillfälligt arbete på annan ort än stiger ett gränsbelopp, som var 10 000 kronor hemorten eller har flyttat till annan ort på grund 2016 och fr.o.m. 2017 är 11 000 kronor, av arbete men har kvar den tidigare bostaden kan avdragsgilla vid inkomstbeskattningen (12 kap. under vissa förutsättningar få avdrag för den 2 och 25 §§ IL). Skatteutgiften avser skatt på ökning av levnadskostnaderna som därigenom inkomst av tjänst. uppkommer (12 kap. 18–22 §§ IL). Om den skattskyldige på grund av sitt arbete vistas på annan ort än hemorten kan denne, under vissa förutsättningar, göra avdrag för utgifter för en

A14 Sänkt skatt för utländska eller annan gas än gasol utgörs av 60 procent av

nyckelpersoner förmånsvärdet för jämförbar bil utan miljö-

anpassad teknik. Under 2016 var nedsättningen Vissa förmåner och ersättningar till utländska begränsad till högst 16 000 kronor. Från och experter, forskare och andra nyckelpersoner kan med 2017 är nedsättningen begränsad till högst under vissa förutsättningar undantas från 10 000 kronor. Den senare nedsättningen är tidsbeskattning (11 kap. 22 och 23 §§ IL). Bland begränsad till och med inkomståret 2020. Skatteannat undantas 25 procent av lönen och vissa utgiften uppstår till följd av det nedsatta ersättningar för utgifter, t.ex. avgifter för barns förmånsvärdet och avser inkomst av tjänst och skolgång i grund- och gymnasieskola, från särskild löneskatt. beskattning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A18 Stipendier

A15 Förmån av resa vid anställningsintervju Enligt 8 kap. 5 § IL är stipendier som är avsedda

för mottagarens utbildning undantagna från Förmån av resa till eller från anställningsintervju inkomstbeskattning. Stipendier som är avsedda mellan två platser inom EES och ersättning för för andra ändamål är undantagna från inkomstsådan resa som inte överstiger kostnaden för beskattning om de inte utgör ersättning för resan är inte skattepliktig (11 kap. 26 § IL). arbete för utbetalarens räkning och inte betalas Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst ut periodiskt. Skatteutgiften avser skatt på och särskild löneskatt. inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A16 Förmån av utbildning vid A19 Personalrabatter och reseförmåner omstrukturering m.m.

Personalrabatter beskattas normalt inte (11 kap. Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd 13 § IL). Reseförmåner med inskränkande som är av betydelse för att den skattskyldige, ska villkor som tillhandahålls anställda inom t.ex. kunna fortsätta att förvärvsarbeta, ska inte tas flyg eller järnväg beskattas enligt en schablon upp till beskattning hos den som blivit eller löper (61 kap. 12–14 §§ IL). Skatteutgiften avser skatt risk att inom fem år bli arbetslös på grund av på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet. Det gäller också om avsikten är att den skattskyldige ska få A20 Vissa ersättningar och förmåner till annat arbete hos arbetsgivaren (11 kap. 17 § IL). EU-parlamentariker Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. De resekostnadsersättningar, ersättningar för

utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller

barnafödande och kostnadsersättningar för ut- A17 Förmån av miljöanpassade bilar övande av uppdraget som Europaparlamentet

betalar ut till sina ledamöter är enligt 11 kap. Förmånsvärdet för en bil som – helt eller delvis – 28 § IL inte skattepliktiga. Detsamma gäller de är utrustad med teknik för drift med elektricitet försäkringsförmåner som ges ut av Europaeller med mer miljöanpassade drivmedel än parlamentet och de inbetalningar som görs till bensin eller dieselbränsle och som därför har ett den frivilliga pensionsfonden. Det senare gäller nybilspris som är högre än nybilspriset för också inbetalningar som görs av före detta ledanärmast jämförbara bil utan sådan teknik, sätts möter som förvärvat rättigheter i fonden. ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för Ersättningar för utgifter i samband med sjukden närmast jämförbara bilen utan sådan teknik dom, graviditet eller barnafödande som ges till (61 kap. 8a § IL). Vidare gäller att förmånsvärdet före detta ledamöter som har pension eller efterför förmånsbilar som drivs med elektricitet som levandepension från Europaparlamentet ska inte tillförs genom laddning från yttre energikälla

heller beskattas. Skatteutgiften avser skatt på A25 Ersättningar till statligt anställda inkomst av tjänst och särskild löneskatt. stationerade utomlands

Ersättningar och förmåner till utomlands A21 Ersättningar och förmåner till personal stationerad personal vid statlig myndighet ska

vid Europaskolor inte tas upp till beskattning, om ersättningen

eller förmånen är föranledd av stationeringen Ersättningar och förmåner som Europaskolorna och avser vissa förmåner och ersättningar, t.ex. ger ut till personal som är eller varit bostad på stationeringsorten och medföljandeutstationerade vid dessa skolor tas inte upp till tillägg för make, maka eller sambo som på grund beskattning (11 kap. 21 a § IL). Detsamma gäller av stationeringen går miste om egen förvärvsefterlevande till sådan personal. Skatteutgiften inkomst (11 kap. 21 § IL). Skatteutgiften avser avser skatt på inkomst av tjänst och särskild skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. löneskatt.

A26 Kostnadsersättning till viss personal på A22 Hittelön m.m. Sipri

Enligt 8 kap. 30 § IL är hittelön, ersättningar till Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för den som har räddat personer eller tillgångar i fara skolavgifter för barn och förmån av bostad är och ersättningar till den som har bidragit till eller inte skattepliktig när ersättningen anvisats av avsett att bidra till att bl.a. förebygga brott styrelsen för Stockholms internationella fredsskattefria om inte ersättningarna hänför sig till forskningsinstitut (Sipri) till forskare vid Sipri anställning eller uppdrag. Eftersom ersätt- som är utländska medborgare, kontraktsningarna i princip är ersättning för prestation anställda på bestämd tid och vid tidpunkten för utgör skattebefrielsen en skatteutgift avseende anställningen inte bosatta i Sverige (11 kap. 21 § skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av

tjänst och särskild löneskatt.

A23 Ersättning för blod m.m. A27 Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse

Sedvanliga ersättningar till den som har lämnat utomlands organ, blod eller modersmjölk är skattefria (8 kap. 29 § IL). Eftersom ersättningarna i prin- Den s.k. ettårsregeln ger skattefrihet i Sverige för cip är ersättning för prestation utgör skatte- tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utombefrielsen en skatteutgift avseende skatt på lands i minst ett år i samma land. Detta gäller inkomst av tjänst och särskild löneskatt. även om ingen beskattning skett i verksamhets-

landet beroende på lagstiftning eller administra-

tiv praxis i det landet eller annat avtal än A24 Inkomst från försäljning av vilt växande skatteavtal (3 kap. 9 § IL). Detta gäller inte för

bär anställningar hos staten, landsting, kommuner,

församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, tjänsteexport. Inte heller gäller ettårsregeln för svamp och kottar som den skattskyldige har europaparlamentariker. Skatteutgiften avser plockat själv är skattefria upp till 12 500 kronor skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. (8 kap. 28 § IL). Detta gäller inte om plockningsverksamheten utgör näringsverksamhet eller om ersättningen utgör lön eller liknande A28 Tjänsteinkomster förvärvade på vissa förmån. Eftersom inkomsterna är ersättning för utländska fartyg utfört arbete utgör skattebefrielsen en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av Skattefrihet gäller för anställning ombord på tjänst och särskild löneskatt. utländskt fartyg som huvudsakligen går i ocean-

fart om vistelsen utomlands varat i minst

183 dagar sammanlagt under en tolvmånaders- A32 Flyttningsersättningar från arbetsgivare period och arbetsgivaren hör hemma i en stat inom EES (3 kap. 12 § IL). Skatteutgiften avser Ersättning för utgifter för flyttning när en skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort

flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om

ersättningen betalas av allmänna medel eller av A29 Personalvård arbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersättningen

för utgifter för flyttning också omfattar ersätt- Enligt 11 kap. 11 § IL är personalvårdsförmåner ning för körning med egen bil, ska denna skattefria. Med personalvårdsförmåner avses ersättning dock tas upp till beskattning till den förmåner av mindre värde som inte är en direkt del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. ersättning för utfört arbete. Som personalvårds- 2 § IL. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av förmåner räknas inte rabatter, förmåner som den tjänst och särskild löneskatt i de fall där anställde får byta ut mot kontant ersättning, ersättningen betalas av arbetsgivaren. förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom ku- A33 Nedsatt förmånsvärde alkolås ponger eller något motsvarande betalningssystem. Som personalvårdsförmån räknas bland Enligt 11 kap. 1 § IL ska förmåner som fås på annat sådana förfriskningar och enklare förtäring grund av tjänst tas upp till beskattning i i samband med arbete som inte kan anses som inkomstslaget tjänst. Bilförmån är en sådan måltid samt möjlighet till enklare slag av motion förmån som ska tas upp till beskattning. Extraoch annan friskvård (11 kap. 12 § IL). Skatte- utrustning i bilen höjer förmånsvärdet. För att få utgiften avser skatt på inkomst av tjänst och till stånd en ökad användning av alkolås i fordon särskild löneskatt. undantas alkolås från den extrautrustning som

höjer förmånsvärdet (61 kap. 8 § IL). Skatte-

utgiften utgörs av skatt på inkomst av tjänst och A30 Förmån av privatfinansierad hälso- och särskild löneskatt.

sjukvård

Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp A34 Kostförmån vid tjänsteresa och vid till beskattning om förmånen avser vård i Sverige representation som inte är offentligfinansierad eller vård utomlands (11 kap. 18 § IL). Arbetsgivaren har å Förmån av kost på allmänna transportmedel vid andra sidan ingen avdragsrätt för kostnaden tjänsteresa och frukost på hotell eller liknande i (16 kap. 22 § IL). Skatteutgiften avser skatt på samband med övernattning under tjänsteresa ska inkomst av tjänst och särskild löneskatt. inte tas upp till beskattning, om kosten obliga-

toriskt ingår i priset för transporten eller

övernattningen (11 kap. 2 § IL). Förmån av kost A31 Utjämning av småföretagares inkomst vid representation ska inte heller tas upp. För

intern representation gäller detta enbart vid Inkomstutjämnande åtgärder i små företag, t.ex. sammankomster som är tillfälliga och kortvariga. avsättningar till skogskonto (21 kap. IL) och Skatteutgiften avser inkomst av tjänst och periodiseringsfond (30 kap. IL) samt överav- särskild löneskatt. skrivningar (18 kap. IL), leder till en skatteutgift när åtgärderna medför att ägarens marginalskatt blir olika vid avsättning och uttag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

A35 Förmåner i samband med skatt på inkomst av näringsverksamhet och

fredsbevarande tjänst särskild löneskatt.

Förmån av kost och av hemresa för sådan personal som tjänstgör i väpnad tjänst för B3 Kapitalvinst på näringsfastigheter och fredsbevarande verksamhet utomlands ska inte näringsbostadsrätter tas upp till beskattning (11 kap. 3 § IL). Skatteutgiften avser inkomst av tjänst och Kapitalvinst på enskildas näringsfastigheter och särskild löneskatt. näringsbostadsrätter beskattas som kapital-

inkomst (13 kap. 6 § IL). Skatteutgiften avser att

en större del av näringsinkomsten beskattas som A36 Gåvor till anställda kapitalinkomst än vad som är förenligt med nor-

men. Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan Förmån i form av gåva ska inte tas upp till skattesatsen för näringsinkomst (inklusive särbeskattning om det rör sig om julgåvor av skild löneskatt) och skattesatsen på kapitalmindre värde till anställda, sedvanliga jubileums- inkomst. gåvor till anställda, eller minnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte överstiger 15 000 kronor och den ges i samband med B4 Tonnagebeskattning att den anställde uppnår en viss ålder eller efter viss anställningstid eller när en anställning upp- Inkomster från sjöfartsverksamhet kan, om hör, dock vid högst ett tillfälle förutom när näringsidkaren ansöker om det, beskattas anställningen upphör (11 kap. 14 § IL). Skatte- schablonmässigt baserat på storleken på tonfriheten gäller inte om gåva lämnas i pengar. naget (39 b kap. IL). Den schablonmässiga in- Skatteutgiften avser inkomst av tjänst och komsten beskattas med bolagsskatt. I de fall den särskild löneskatt. schablonmässiga inkomsten understiger den fak-

tiska beskattningsbara inkomsten uppstår en

skatteutgift. Om den schablonmässiga inkoms- B Intäkter i näringsverksamhet ten i stället är större än den faktiska uppstår en

skattesanktion.

B1 Uttag av bränsle

Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverk- C Kostnader i näringsverksamhet samhet skattepliktigt. Uttag av bränsle från en fastighet i Sverige som är taxerad som lantbruks- C1 Avdrag för resor till och från arbetet enhet ska dock inte uttagsbeskattas, om bränslet används för uppvärmning av den skattskyldiges Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid privatbostad på fastigheten. (22 kap. 9 § IL). inkomstbeskattningen, om arbetsplatsen ligger Skatteutgiften avser skatt på inkomst av närings- på ett sådant avstånd från den skattskyldiges verksamhet och särskild löneskatt. bostad att denne behöver använda något

transportmedel. Om arbetsresorna görs med bil

ska motsvarande förutsättningar som gäller för B2 Avverkningsrätt till skog inkomst av tjänst vara uppfyllda (16 kap.

28 § IL), se skatteutgift A11 ovan. Avdraget Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten utgör en skatteutgift avseende skatt på inkomst när bindande avtal träffats. Enligt gällande lag- av näringsverksamhet. stiftning tillämpas dock kontantprincipen då ersättning för avverkningsrätt till skog betalas under flera år (21 kap. 2 § IL). Detta innebär att C2 Matching-credit-klausuler i olika beskattningen skjuts upp och att en räntefri dubbelbeskattningsavtal kredit uppstår i näringsverksamheten. I princip borde räntan på krediten utgöra underlag för I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för

den skatt som skulle ha tagits ut i det andra

avtalslandet även om sådan skatt inte har krediten och avser inkomst av näringsverksambetalats. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av het och särskild löneskatt. näringsverksamhet.

C7 Periodiseringsfonder C3 Koncernbidragsdispens

Periodiseringsfonden är en vinstanknuten Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får reserveringsmöjlighet i företaget, där medel kan göras enligt reglerna för koncernbidrag trots att reserveras under högst sex år (30 kap. IL). Reseralla förutsättningar inte är uppfyllda (35 kap. veringsmöjligheten innebär att inkomstbeskatt- 8 § IL). Detta förutsätter bl.a. att bidraget läm- ningen skjuts upp. För juridiska personer är nas för en näringsverksamhet som är av väsentlig periodiseringsfonderna räntebelagda och därmed betydelse från samhällsekonomisk synpunkt. medför juridiska personers periodiseringsfonder Skatteutgiften avser skatt på inkomst av närings- inga skatteutgifter om räntan sammanfaller med verksamhet. skattekrediten. För enskilda näringsidkare och

för fysiska personer som är delägare i

handelsbolag är avsättningarna inte räntebelagda C4 Anläggning av ny skog m.m. och skatteutgiften utgörs av räntan på skatte-

krediten. Skatteutgiften avser inkomst av Utgifter för anläggning av ny skog och dikning näringsverksamhet och särskild löneskatt. som främjar skogsbruk ska kostnadsföras direkt (21 kap. 3 §). Utgifter för inköp samt plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får C8 Substansminskning dras av direkt (20 kap. 17 § IL). Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på det omedelbara avdra- Huvudregeln när det gäller avdrag för substansget och avser skatt på inkomst av näringsverk- minskningar innebär inte att en skatteutgift samhet och särskild löneskatt. uppstår. Enligt en alternativregel får avdraget

uppgå till högst 75 procent av täktmarkens

marknadsvärde då utvinningen påbörjades C5 Skadeförsäkringsföretag (20 kap. 20–28 §§ IL). Skatteutgiften utgörs av

ränteeffekten på den snabbare avskrivningen I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet enligt alternativregeln och avser skatt på inkomst att göra extra avsättningar till s.k. säkerhets- av näringsverksamhet och särskild löneskatt. reserv. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och utgörs av räntan på den skattekredit som det extra avdraget medför. C9 Skogsavdrag

Vid avyttring av skog får en fysisk person under C6 Överavskrivningar avseende inventarier innehavstiden göra avdrag med högst 50 procent

av anskaffningsvärdet, medan avdraget för juri- Den ekonomiskt motiverade avskrivningstiden diska personer är begränsat till 25 procent. För bestäms av tillgångens ekonomiska livslängd, ett visst beskattningsår får avdrag göras med medan den skattemässiga avskrivningstiden be- högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten stäms enligt lag (18 kap. IL). Detta innebär att (21 kap. 4–19 §§ IL). Syftet med avdragsrätten är planmässiga och skattemässiga avskrivningar att undanta rena kapitaluttag från beskattning. endast undantagsvis överensstämmer. Lagstift- Däremot saknas anledning att ge avdrag när ningen tillåter att en tillgång skrivs av snabbare värdeökningen på skogstillväxten överstiger än vad som är ekonomiskt motiverat. Genom gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom överavskrivningarna uppstår en skattekredit; den schablon som är vald för beräkning av skatten på inkomst av näringsverksamhet multi- avdragets storlek och avser skatt på inkomst av plicerad med den ackumulerade överavskrivnin- näringsverksamhet och särskild löneskatt. gen. Skatteutgiften utgörs av räntan på skatte-

C10 Bidrag till regionala utvecklingsbolag Skatteutgiften utgörs av den räntefria skatte-

krediten. Avdrag får göras för bidrag som lämnas utan villkor till ett regionalt utvecklingsbolag (16 kap. 12 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av C14 Räntefördelning vid generationsskiften näringsverksamhet och särskild löneskatt.

Förvärvas en näringsfastighet genom arv, testa-

mente eller gåva eller genom bodelning med C11 Bidrag till Tekniska museet anledning av makes död eller äktenskapsskillnad

kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning Avdrag får göras för bidrag som lämnas till till den del det negativa kapitalunderlaget är Tekniska museet (16 kap. 10 § IL). Skatte- hänförligt till förvärvet (33 kap. 15–17 §§ IL). utgiften avser skatt på inkomst av Skatteutgiften avser inkomst av näringsverknäringsverksamhet och särskild löneskatt. samhet och särskild löneskatt.

C12 Nedskrivning av lager och pågående D Intäkter i kapital arbeten D1 Avkastning eget hem

Enligt en alternativregel kan lager (gäller inte fastigheter och värdepapper) tas upp till Med eget hem avses ett småhus som inte upplåts 97 procent av det sammanlagda anskaffnings- med hyresrätt eller bostadsrätt. Den direkta värdet (17 kap. 4 § IL). Byggnads-, hantverks- avkastningen i form av boendet i eget hem och anläggningsföretag kan tillämpa mot- beskattas inte som inkomst av kapital. Däremot svarande alternativregel på pågående arbeten om tas kommunal fastighetsavgift ut på bostäder arbetet utförs till ett fast pris och inte har enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastigslutredovisats (17 kap. 27 § IL). Nedskrivningen hetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda ger en skattekredit. Skatteutgiften utgörs av byggnader som innehåller bostäder är nedsatt räntan på krediten och avser skatt på inkomst av under de första 15 åren, se skatteutgifter D16– näringsverksamhet och särskild löneskatt. D18. Direktavkastningen antas schablonmässigt

motsvara marknadsvärdet på egnahemsfastig-

heten multiplicerat med två procentenheter. C13 Skogs-, skogsskade- och Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan kapi-

upphovsmannakonto talskatt på fastighetens reala direktavkastning

och fastighetsavgift utan nedsättningar. En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk, skogsintäkt, har ofta oregelbundna inkomster. Detsamma gäller för en enskild D2 Avkastning bostadsrättsfastighet näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovs- Den direkta avkastningen i form av boendet i rätt till litterära och konstnärliga verk. För att privatbostadsföretag (äkta bostadsrättsförening) möjliggöra en resultatutjämning mellan beskatt- beskattas inte som inkomst av kapital (42 kap. ningsår tillåts dessa näringsidkare göra avdrag för 28 § IL). Däremot tas kommunal fastighetsavgift belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett ut på bostäder enligt lagen (2007:1398) om komkreditinstitut, skogskonto eller skogsskadekonto munal fastighetsavgift. i det första fallet och upphovsmannakonto i det Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader senare fallet (21 kap. 21–41 §§ och 32 kap. IL). som innehåller bostäder är nedsatt under de Insättningen begränsas i tid till 10 år på skogs- första 15 åren, se skatteutgifter D15–D17. konto, 20 år på skogsskadekonto och 6 år på Direktavkastningen antas schablonmässigt motupphovsmannakonto. Kontoinsättningen med- svara det sammanlagda marknadsvärdet på för att egenavgiften där skattedelen utgörs av privatbostadsföretagets bostadsrättslägenheter särskild löneskatt, skjuts upp, samt att skatten på multiplicerat med två procentenheter. Skatteinkomst av näringsverksamhet skjuts upp. utgiften utgörs av skillnaden mellan kapitalskatt

på fastighetens reala direktavkastning och på hela uppskovsbeloppet på 0,5 procent. Skillfastighetsavgift utan nedsättningar. naden mellan gällande uppskovsregler och en

beskattning av uppskov i inkomstslaget kapital

utgör en skatteutgift som avser skatt på inkomst D3 Utdelning och kapitalvinst på andelar i av kapital.

onoterade bolag

Enligt 42 kap. 15 a § IL tas endast 5/6 av D7 Värdeförändring på aktier m.m. kapitalinkomster för delägare i onoterade bolag upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Den Enligt normen ska värdeförändringar beskattas effektiva skatten på kapitalavkastningen blir så- (alternativt ska skatterestitution ges) när de ledes 25 procent, vilket är lägre än normen för uppkommer och inte, som fallet är i dag, när de kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger realiseras. Uppskovet ger upphov till en skatteupphov till en skatteutgift som avser skatt på kredit. Räntan på denna skattekredit är en inkomst av kapital. skatteutgift som avser skatt på inkomst av

kapital.

D4 Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar D8 Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning av eget hem och bostadsrätt

För den del av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag som under- Enligt 45 kap. 33 § och 46 kap. 18 § IL tas en stiger gränsbeloppet tas endast 2/3 upp till andel på 22/30 av den kapitalvinst som realiseras beskattning enligt 57 kap. 20 och 21 §§ IL. Den vid försäljning av eget hem och bostadsrätt upp effektiva skatten på kapitalavkastningen blir till beskattning i inkomstslaget kapital. Den således 20 procent, vilket är lägre än normen för återstående del som inte beskattas ger upphov kapitalinkomster. Skatteutgiften avser skatt på till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av inkomst av kapital. kapital.

D5 Utdelning av andelar i dotterföretag D9 Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel

Beskattning av aktieutdelning i form av andelar skjuts i det fall ett antal villkor är uppfyllda upp Avkastningen på medel reserverade för till dess att mottagaren säljer andelarna, se den pensionsändamål beskattas lägre än normen för s.k. lex Asea, 42 kap. 16 § IL. Räntan på denna kapitalinkomster. Avkastningsskatt tas enligt 9 § skattekredit är en skatteutgift. Skatteutgiften lagen (1990:661) om avkastningsskatt på penavser skatt på inkomst av kapital. sionsmedel ut med 15 procent på en schablon-

mässigt beräknad avkastning. Den lägre skatte-

satsen ger upphov till en skatteutgift som avser D6 Värdeförändring på eget hem och skatt på inkomst av kapital. Den schablon-

bostadsrätt mässigt beräknade avkastningen som tas upp till

beskattning uppgår till ett på visst sätt beräknat Enligt normen ska värdeförändringar beskattas kapitalunderlag (se skatteutgift D12) multiplilöpande på årsbasis (alternativt ska skatterestitu- cerat med den genomsnittliga statslåneräntan för tion medges) och inte som fallet är i dag, när de året före beskattningsåret. Den schablonmässigt realiseras, dvs. avyttras. Enligt 47 kap. IL ges beräknade avkastningen kan utgöra en skattedessutom möjlighet till uppskov även då vinsten utgift eller en skattesanktion, se skatteutgift har realiserats. Dessa uppskovsmöjligheter ger D10. upphov till en skattekredit. En schablonintäkt på 1,67 procent av uppskovsbeloppet på en realiserad vinst tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Detta motsvarar en icke avdragsgill ränta

D10 Schablonmässigt underlag för D13 Investeraravdrag avkastningsskatt

Enligt 43 kap. IL får investeraravdrag göras av Underlaget för avkastningsskatt utgörs enligt fysiska personer. Avdraget motsvarar hälften av 3 a–3 d §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt betalningen för förvärvade andelar och får göras på pensionsmedel av kapitalunderlaget multipli- med högst 650 000 kronor per person och år. cerat med antingen den genomsnittliga statslåne- Investeraravdraget ger upphov till en skatteutgift räntan året före beskattningsåret eller statslåne- som avser skatt på inkomst av kapital. För den räntan vid utgången av november året före som inte har tillräcklig inkomst av kapital för att beskattningsåret ökad med 0,75 procentenheter. nyttja hela avdraget medför avdraget ett under- Skatteunderlaget är dock lägst 1,25 procent av skott av kapital. Underskottet minskar skatten kapitalunderlaget. För skattskyldiga försäkrings- på tjänsteinkomster genom en skattereduktion. bolag utgörs kapitalunderlaget av värdet av bolagets tillgångar med avdrag för finansiella skulder vid beskattningsårets ingång. Om den D14 Skogs-, skogsskade- och faktiska avkastningen på försäkringskapital över- upphovsmannakonto eller understiger den schablonmässigt framräknade avkastningen uppstår en skatteutgift Skogsägare och författare m.fl. som bedriver respektive en skattesanktion avseende skatt på enskild firma har ofta oregelbundna inkomster. inkomst av kapital. Tillsammans med en progressiv beskattning av

inkomst av tjänst kan detta leda till att de miss-

gynnas relativt personer med jämna inkomster. D11 Schablonmässigt underlag för För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts

kapitalinkomstskatt (på dessa göra avdrag för belopp som sätts in på

investeringssparkonto) skogskonto, skogsskadekonto eller upphovs-

mannakonto. Insättningen begränsas i tid till Underlaget för kapitalinkomstskatt på investe- 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto ringssparkonto utgörs enligt 42 kap. 36-41 §§ IL och 6 år på upphovsmannakonto. Räntan på av ett kapitalunderlag som multipliceras med kontona beskattas med den lägre skattesatsen statslåneräntan den 30 november året före 15 procent i stället för 30 procent, vilket är norbeskattningsåret ökad med 0,75 procentenheter. men för kapitalinkomster (lagen [1990:676] om Schablonintäkten ska dock beräknas till lägst skatt på ränta på skogskontomedel m.m.). Den 1,25 procent av kapitalunderlaget. Om den fak- lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift tiska avkastningen över- eller understiger den som avser skatt på inkomst av kapital. schablonmässigt framräknade avkastningen, uppstår en skatteutgift respektive en skattesanktion avseende skatt på inkomst av kapital. D15 Nedsatt fastighetsavgift småhus

Kommunal fastighetsavgift på bostäder tas ut D12 Framskjuten beskattning vid andelsbyte enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastig-

hetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda Reglerna om framskjuten beskattning vid byggnader som innehåller bostäder är nedsatt andelsbyten tillämpas när fysiska personer gör under de första 15 åren. Varje byggnad tilldelas andelsbyten om vissa villkor är uppfyllda ett särskilt värdeår (som kan förändras genom (48 a kap. 5–8 §§ IL). Reglerna innebär att det ombyggnader). Nedsättningen av fastighetsinte fastställs någon kapitalvinst vid andelsbytet avgiften innebär att för de 15 första inkomståren utan beskattning sker när de mottagna andelarna efter värdeåret tas ingen fastighetsavgift ut för avyttras. Skatteutgiften utgörs av räntan på den småhusenheter med värdeår 2012 eller senare. kredit som den framskjutna beskattningen inne- För småhusenheter med värdeår tidigare än 2012 bär och avser skatt på inkomst av kapital eller tas ingen fastighetsavgift ut för de fem första tjänst (bestäms av fåmansföretagsreglerna, inkomståren efter värdeåret och för de därpå 57 kap. IL). följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften.

Skatteutgiften utgörs av nedsättningen av fastig-

hetsavgift på småhusenheter med värdeår 2007 utgifter för egnahem är en skatteutgift i den mån eller senare. fastighetsavgiften understiger avkastningen från

egnahem multiplicerat med en skattesats på

30 procent. Skatteutgiften avser skatt på inkomst D16 Nedsatt fastighetsavgift hyreshus av kapital.

Kommunal fastighetsavgift på bostäder tas ut enligt lagen om kommunal fastighetsavgift. E2 Konsumtionskrediter Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som innehåller bostäder är nedsatt under de första Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter 15 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värde- dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter år (som kan förändras genom ombyggnader). för lån till investeringar där avkastningen är Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär att skattepliktig få dras av. Detta innebär att ränteför de 15 första inkomståren efter värdeåret ut- utgifter för lån till konsumtion är en skatteutgift. går ingen fastighetsavgift för hyreshusenheter Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital. med värdeår 2012 eller senare. För hyreshusenheter med värdeår tidigare än 2012 utgår ingen fastighetsavgift för de fem första inkomståren E3 Kapitalförluster på marknadsnoterade efter värdeåret och för de därpå följande fem delägarrätter m.m. åren är avgiften nedsatt till hälften. Skatteutgiften utgörs av nedsättningen av fastighets- Enligt 48 kap. 20 § ska kapitalförluster på andra avgift på hyreshusenheter med värdeår 2007 eller marknadsnoterade delägarrätter än sådana som senare. avses i 48 kap. 21 § IL dras av i sin helhet och

kapitalförluster på sådana andelar i svenska

aktiebolag och utländska juridiska personer som D17 Nedsatt fastighetsavgift ägarlägenheter inte är marknadsnoterade dras av till 5/6 mot

skattepliktiga kapitalvinster på sådana tillgångar. Kommunal fastighetsavgift på bostäder tas ut För kvalificerade andelar gäller dock att kapitalenligt lagen om kommunal fastighetsavgift. förluster ska dras av till 2/3. Till den del förluster Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som inte kan dras av mot kapitalvinster på sådana innehåller bostäder är nedsatt under de första tillgångar ska 70 procent, 5/6 av 70 procent 15 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värde- respektive 2/3 av 70 procent dras av (48 kap. år (som kan förändras genom ombyggnader). 20 a § IL). Skatteutgiften avser inkomst av Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär att kapital. för de 15 första inkomståren efter värdeåret tas ingen fastighetsavgift ut för ägarlägenheter med värdeår 2012 eller senare. För ägarlägenheter F Socialavgifter med värdeår tidigare än 2012 tas ingen fastighetsavgift ut för de fem första inkomståren efter F1 Regional nedsättning av egenavgifter värdeåret och för de därpå följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften. Skatteutgiften Enligt lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i utgörs av nedsättningen av fastighetsavgift på vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen ägarlägenheter med värdeår 2007 eller senare. (1994:1920) om allmän löneavgift och social-

avgiftslagen (2000:980) ska enskilda närings-

idkare och delägare i handelsbolag med fast E Kostnader i kapital driftställe i stödområde A vid beräkning av

egenavgifter göra ett avdrag från egenavgifterna E1 Ränteutgifter för egnahem med 10 procent av avgiftsunderlaget upp till

180 000 kronor, dvs. högst 18 000 kronor per år. Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter Fiskeri-, vattenbruks-, jordbruks- och transportdras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter verksamhet är undantagna från nedsättning. för lån till investeringar där avkastningen är Skatteutgiften avser egenavgifter. skattepliktig få dras av. Detta innebär att ränte-

F2 Nedsättning av egenavgifter för avgiften nedsatta för personer som vid årets

personer som vid årets ingång inte har ingång inte fyllt 25 år. Nedsättningen innebar att fyllt 25 år avgifterna, med undantag för ålderspensions-

avgiften, uppgick till arton tjugofemtedelar av de

Under perioden fram till den 31 maj 2016 var totala avgifterna (2 kap. 28 § socialavgiftslagen egenavgifterna och den allmänna löneavgiften [2000:980] och punkt 2 i övergångsbestämnedsatta för personer som vid årets ingång inte melserna till samma lag respektive 3 § lagen om fyllt 25 år. Nedsättningen innebar att avgifterna, allmän löneavgift [1994:1920] och punkt 2 i med undantag för ålderspensionsavgiften, upp- övergångsbestämmelserna till samma lag). gick till arton tjugofemtedelar av de totala Nedsättningen upphörde den 1 juni 2016. avgifterna (3 kap. 15 a § socialavgiftslagen Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter. [2000:980] och punkt 3 i övergångsbestämmelserna till samma lag respektive 3 § lagen om allmän löneavgift [1994:1920] och punkt 3 i F6 Förmån av fritt eller delvis fritt övergångsbestämmelserna till samma lag). drivmedel Nedsättningen upphörde den 1 juni 2016. Skatteutgiften avser egenavgifter. Enligt 61 kap. 10 § IL ska förmån av fritt eller

delvis fritt drivmedel värderas till marknads-

värdet multiplicerat med faktorn 1,2. Hela F3 Generell nedsättning av egenavgifter förmånsvärdet, dvs. även den del av förmåns-

värdet som överstiger marknadsvärdet, är pen- Från egenavgifterna ska, under vissa förutsätt- sionsgrundande och förmånsgrundande i flerningar, ett avdrag göras med 7,5 procent av talet övriga socialförsäkringar. Underlaget för avgiftsunderlaget. Nedsättningen kan som mest socialavgifter uppgår däremot endast till drivuppgå till 15 000 kronor per år (3 kap. medlets marknadsvärde. Skatteutgiften avser 18 § socialavgiftslagen [2000:980]). Skatte- socialavgifter. utgiften avser egenavgifter.

F7 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för F4 Regional nedsättning av personer som arbetar med FoU arbetsgivaravgifter

Vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna på Enligt lagen om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftspliktig ersättning till en person som avgiftsberäkning enligt lagen (1994:1920) om all- arbetar med forskning eller utveckling (FoU) män löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsfår arbetsgivare med fast driftställe i stödområde underlaget för denna person (2 kap. 29-31 §§ A göra ett avdrag från arbetsgivaravgifterna med socialavgiftslagen [2000:980]). Avdraget får inte 10 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med medföra att avgifterna understiger ålders- 7 100 kronor per kalendermånad. Nedsättningen pensionsavgiften. Det sammanlagda avdraget för gäller inte för kommuner, landsting, statliga en avgiftsskyldig får inte överstiga 230 000 kromyndigheter, statliga affärsdrivande verk eller nor per månad. Skatteutgiften avser arbetsgivarregistrerade trossamfund. Vidare är fiskeri-, avgifter. vattenbruks-, jordbruks- och transportverksamhet undantagna från nedsättningen. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter. F8 Växa-stöd för den först anställda –

sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare F5 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för

personer som vid årets ingång inte har Från den 1 januari 2017 är enmansföretag som är fyllt 25 år enskilda näringsidkare som anställer en person

berättigade till en nedsättning av arbetsgivar-

Under perioden fram till den 31 maj 2016 var avgifterna, den allmänna löneavgiften och den arbetsgivaravgifterna och den allmänna löne- särskilda löneskatten så att bara ålderspensions-

avgift ska betalas under längst tolv kalender- G4 Nedsatt särskild löneskatt för månader i följd (lagen (2016:1053) om särskild egenföretagare som är födda 1937 eller beräkning av vissa avgifter för enmansföretag tidigare under åren 2017–2021). Nedsättningen ska vara tillfällig och gälla till utgången av 2021. Skatte- För egenföretagare som är födda 1937 eller utgiften avser arbetsgivaravgifter, allmän löne- tidigare, dvs. de som omfattas av det gamla avgift och särskild löneskatt. ålderspensionssystemet (SFS 2007:1250), betalas

enbart en särskild löneskatt för äldre på

6,15 procent (punkt 6 i övergångsbestämmel- G Särskild löneskatt serna till socialavgiftslagen [2000:980] och lagen

[1990:659] om särskild löneskatt på vissa för- G1 Ersättning skiljemannauppdrag värvsinkomster). Skatteutgiften avser skillnaden

mellan särskild löneskatt och särskild löneskatt Ersättning för skiljemannauppdrag ingår inte i för äldre. underlaget för socialavgifter om parterna är av utländsk nationalitet enligt 2 kap. 20 § socialavgiftslagen (2000:980). Skatteutgiften avser sär- G5 Nedsatt särskild löneskatt för anställda skild löneskatt. som fyllt 65 år och är födda 1938 eller

senare

G2 Ersättning till idrottsutövare För anställda som fyllt 65 år och är födda 1938

eller senare, dvs. de som omfattas av det Ersättning som en idrottsutövare får från en reformerade ålderspensionssystemet (SFS skattebefriad ideell förening som har till ändamål 2006:1339), betalas enbart ålderspensionsavgifatt främja idrott och som under året inte uppgår ten (2 kap. 27 § socialavgiftslagen [2000:980]) till ett halvt prisbasbelopp är enligt 2 kap. 19 § och en särskild löneskatt för äldre på socialavgiftslagen undantagen från socialavgifter. 6,15 procent (lagen [1990:659] om särskild löne- Ersättningen är inte förmånsgrundande. Skatte- skatt på vissa förvärvsinkomster). Skatteutgiften utgiften avser därför särskild löneskatt. avser skillnaden mellan särskild löneskatt och

ålderspensionsavgiften plus särskild löneskatt för

äldre.

G3 Nedsatt särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare G6 Nedsatt särskild löneskatt för anställda som är födda 1937 eller tidigare

För egenföretagare som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare, dvs. de som omfattas av det För anställda som är födda 1937 eller tidigare, reformerade ålderspensionssystemet (SFS dvs. de som omfattas av det gamla ålders- 2006:1339), betalas enbart ålderspensions- pensionssystemet (SFS 2007:1250) betalas avgiften (3 kap. 15 § socialavgiftslagen enbart en särskild löneskatt för äldre på [2000:980]) och en särskild löneskatt för äldre 6,15 procent (punkt 5 i övergångsbestämmelpå 6,15 procent (lagen [1990:659] om särskild serna till socialavgiftslagen [2000:980] lagen löneskatt på vissa förvärvsinkomster). Skatte- [1990:659] om särskild löneskatt på vissa utgiften avser skillnaden mellan särskild löne- förvärvsinkomster). Skatteutgiften avser skillskatt och ålderspensions-avgiften plus särskild naden mellan särskild löneskatt och särskild löneskatt för äldre. löneskatt för äldre.

H Mervärdesskatt H5 Vissa posttjänster och frimärken

H1 Försäljning av tomtmark och byggnader I mervärdesskattedirektivet anges att medlems-

staterna ska undanta posttjänster och frimärken Försäljning av fastigheter är enligt 3 kap. 2 § ML som tillhandahålls av det offentliga postväsendet undantaget från mervärdesskatteplikt. Vid för- från skatteplikt (artikel 132.1 a och artikel säljning av nybyggda en- och flerbostadshus är 135.1 h). Från och med den 1 april 2016 undandet förädlingsvärde som uppstår vid försälj- tas därför vissa samhällsomfattande posttjänster ningen undantaget från mervärdesskatt, trots att samt frimärken från skatteplikt enligt 3 kap. 20 a det enligt normen borde beskattas. Undantaget och 30 g §§ ML. Undantaget ger upphov till en ger upphov till en skatteutgift avseende mer- skatteutgift avseende mervärdesskatten. värdesskatt.

H6 Läkemedel H2 Försäljning av konstverk

för mindre än 300 000 kr/år För läkemedel som utlämnas enligt recept eller

säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag från Vid försäljning av konstverk för under mervärdesskatt enligt 3 kap. 23 § och 10 kap. 300 000 kronor per år är enligt 1 kap. 2 a § ML 11 § ML. Det innebär att försäljningen är undanförsäljningsbeloppet undantaget från mervärdes- tagen från mervärdesskatt men att ingående skatt under förutsättning att upphovsmannen mervärdesskatt är avdragsgill. (Icke recepteller dennes dödsbo vid försäljningen äger belagda läkemedel beskattas med normalkonstverket. Undantaget ger upphov till en skattesats.) Skattebefrielsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H3 Lotterier H7 Internationell personbefordran

Lotterier får inte mervärdesbeskattas vilket Transport till eller från utlandet ska enligt 5 kap. beskrivs i 3 kap. 23 § ML. Beskattning sker 9 § i ML inte beskattas i Sverige. En resa från en endast i form av punktskatt. Undantaget ger ort i Sverige till en ort i utlandet är därför i sin upphov till en skatteutgift avseende mervärdes- helhet undantagen från beskattning i Sverige. skatt. Bestämmelsen omfattar luft-, vatten- och land-

transporter. Detta ger upphov till en skatteutgift

avseende mervärdesskatt för den andel av resan H4 Uttagsbeskattning avseende vissa som sker inom Sverige.

fastighetstjänster

Vissa fastighetstjänster som utförs av en ägare H8 Personbefordran till en näringsfastighet (t.ex. ett hyreshus) som inte är skattskyldig till moms för fastigheten och Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för där lönekostnaden för dessa tjänster inte över- personbefordran nedsatt till 6 procent. Skattestiger 300 000 kronor (inklusive avgifter som satsen gäller för resor i kollektivtrafik och grundas på lönen) under ett år, är mervärdes- taxiresor, samt turist- och charterresor, sightskattebefriade. Enligt 2 kap. 8 § ML görs det en seeingturer och liknande, oavsett vilket så kallad uttagsbeskattning, en mervärdesbe- transportmedel som används. Mervärdesskatteskattning om 25 procent, för tjänster som fastig- nivån gäller dock inte om resemomentet är av hetsägaren utför åt sig själv på den egna underordnad betydelse. Den nedsatta skattefastigheten där lönekostnaden överstiger satsen ger upphov till en skatteutgift avseende 300 000 kronor per år. Skatteutgiften avser den mervärdesskatt. mervärdesskattebefriade kostnaden för tjänster under detta belopp.

H9 Tidningar och tidskrifter av idrottsanläggning. I de fall den som köper en

transport i skidlift inte utnyttjar nedfarterna i Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för anläggningen, t.ex. då liftanläggningen är öppen tidningar och tidskrifter nedsatt till 6 procent. sommartid, kan transportmomentet anses vara Skattesatsen gäller även radiotidningar för det dominerande, och transporten faller därför synskadade och andra varor som gör skrift under kategorin personbefordran. Den nedsatta tillgänglig för läshandikappade. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. avseende mervärdesskatt.

H14 Upphovsrätter H10 Böcker och broschyrer m.m.

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för upphovsrätter nedsatt till 6 procent. Skatteböcker, broschyrer, häften, musiknoter, kartor satsen gäller för upplåtelse eller överlåtelse av och liknande alster nedsatt till 6 procent. Detta vissa upphovsrättsligt skyddade litterära eller gäller även bilderböcker, ritböcker och målar- konstnärliga verk. Nedsättningen gäller inte för böcker för barn. Den nedsatta skattesatsen ger upplåtelse eller överlåtelse av fotografier, reklamupphov till en skatteutgift avseende mervärdes- produkter, system och program för automatisk skatt. databehandling eller film eller liknande upp-

tagning av information. Den nedsatta skatte-

satsen ger upphov till en skatteutgift avseende H11 Entréavgiftsbelagda kulturella mervärdesskatt.

föreställningar

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för H15 Entré till djurparker entréavgift till konserter, cirkus-, teater-, operaoch balettföreställningar eller liknande föreställ- Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för ningar nedsatt till 6 procent. (Fr.o.m. den entréavgift till djurparker nedsatt till 6 procent. 1 januari 2017 höjs skattesatsen för tillträde till Nedsättningen gäller även för guidning i djurbiografföreställningar från 6 till 25 procent.) parker. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en en skatteutgift avseende mervärdesskatt. skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H16 Sänkt mervärdesskatt på vissa H12 Kommersiell idrott reparationer

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för omsättning av tjänster inom idrottsområdet där reparationer av cyklar med tramp- eller vevverksamheten bedrivs kommersiellt, t.ex. i anordning, skor, lädervaror, kläder och hushållsbolagsform, nedsatt till 6 procent. Den nedsatta linne nedsatt till 12 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. avseende mervärdesskatt.

H13 Transport i skidliftar H17 Livsmedel

Av 7 kap. 1 § ML följer att mervärdesskatten för Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för transport i skidlift är nedsatt till 6 procent. livsmedel nedsatt till 12 procent. Till kategorin Transport i skidlift räknas som antingen idrotts- räknas även alkoholfria drycker och öl med en tjänst eller personbefordran. Transport i skidlift alkoholhalt som inte överstiger 3,5 volymsker normalt med syfte att nyttja nedfarterna i procent alkohol. Vatten från vattenverk, starköl, skidanläggningen och därmed som utnyttjande vin och spritdrycker beskattas med normal-

skattesats. Den nedsatta skattesatsen ger upphov H22 Omsättningsgräns för mervärdesskatt till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Enligt 9 d kap. 1 § ML undantas en beskattnings-

bar person från mervärdesskatt om den beskatt- H18 Restaurang- och cateringtjänster ningsbara personen har en omsättning som

understiger 30 000 kronor under beskattnings- För restaurang- och cateringtjänster gäller ned- året och inte har överstigit 30 000 kronor för satt mervärdesskatt till 12 procent enligt 7 kap. något av de två närmast föregående beskatt- 1 § ML. Så kallad Take-away inkluderas i denna ningsåren. Denna skattebefrielse ger upphov till post och i i livsmedel. Nedsättningen gäller för en skatteutgift. omsättning med undantag för den del som avser spritdrycker, vin och starköl. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift H23 Ingående skatt på jordbruksarrende avseende mervärdesskatt.

Avdragsrätt gäller för hela den ingående skatten

på jordbruksarrende, även om värdet av bostad H19 Rumsuthyrning ingår i arrendet, enligt 8 kap. 10 § ML. Detta ger

upphov till en skatteutgift avseende mervärdes- Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för rumsut- skatt. hyrning nedsatt till 12 procent. Nedsättningen gäller rumsuthyrning inom ramen för hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse I Punktskatter av campingplatser. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdes- I1 Energiskatt på dieselbränsle i skatt. motordrivna fordon

I 2 kap. 1 § LSE anges energiskattesatserna på H20 Försäljning av konstverk bränslen. I praktiken utgörs nästan all bensin-

för minst 300 000 kr/år och dieselbränsleanvändning av miljöklass 1.

År 2017 motsvarar skattesatsen för bensin i den Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för för- främsta miljöklassen 42,9 öre/kWh medan säljning av konstverk nedsatt till 12 procent. dieselbränsle i den främsta miljöklassen, dvs. Detta gäller om omsättningen medför skatt- miljöklass 1, beskattas med motsvarande skyldighet och konstverket ägs av upphovs- 25,0 öre/kWh. Skatteutgiften utgörs av mellanmannen eller dennes dödsbo. Den nedsatta skillnaden i skattesats. Skatteutgiften för dieselskattesatsen ger upphov till en skatteutgift bränsle uppgår därför till 17,9 öre/kWh. Skatteavseende mervärdesskatt. satsen för dieselbränsle i miljöklass 1 jämförs

med skattesatsen för bensin i miljöklass 1, vilken

utgör normen på hela transportområdet.

H21 Omsättning i ideella föreningar

Av 4 kap. 8 § ML följer att omsättning av vara I2 Energiskattebefrielse för naturgas och eller tjänst i en ideell förening inte räknas som gasol som drivmedel ekonomisk verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt för inkomsten av verksam- Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a LSE heten. Det innebär att föreningen inte är skatt- betalas ingen energiskatt för naturgas och gasol skyldig för denna omsättning. Detta ger upphov som drivmedel. Normen utgörs av energiskattetill en skatteutgift avseende mervärdesskatt. satsen för bensin i miljöklass 1.

I3 Energiskattebefrielse för biodrivmedel I6 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart

Enligt 7 kap. 4 § LSE gäller energiskattebefrielse för biogas. Från och med den 1 januari 2016 ges Energiskattebefrielse för bränsle som används genom 7 kap. 3 c § LSE befrielse från 88 procent vid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. av energiskatten om biodrivmedlet utgörs av 1 § 3 och 4 samt 9 kap. 3 § 1–3 LSE. Bränsle som etanol i bensin. Om biomassan i bensin utgörs av förbrukas i fartyg beskattas dock när fartyget annan beståndsdel än etanol ges full befrielse används för privat ändamål. Normen utgörs av från energiskatten. För Fame (fettsyra- energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. metylester) som låginblandas i dieselbränsle ges från och med den 1 augusti 2016 befrielse från 36 procent av energiskatten för fossilt diesel- I7 Energiskattebefrielse på bränsle för bränsle (se 7 kap. 3 d § LSE). Vidare framgår av inrikes luftfart 7 kap. 3 c § andra stycket och 7 kap. 3 d § tredje stycket LSE att befrielse ges från hela energi- Energiskattebefrielse för flygfotogen, flygskatten och hela koldioxidskatten för bränslen bensin och andra bränslen än bensin vid yrkessom har samma KN-nummer som fossil bensin mässig luftfart följer av 6 a kap. 1 § 5 samt 9 kap. eller fossilt dieselbränsle men som framställts av 3 § 4 LSE. Flygbränsle som förbrukas i luftfartyg biomassa. Det kan röra sig om t.ex. hydrerade beskattas dock när luftfartyget används för vegetabiliska oljor och fetter, s.k. HVO, eller privat ändamål. Normen utgörs av energiskattesyntetiska motorbränslen. Höginblandad Fame satsen för bensin i miljöklass 1. ges från och med den 1 augusti 2016 befrielse från 63 procent av energiskatten för fossil diesel (se 7 kap. 3 a § första stycket 1 LSE). Etanol i I8 Nedsatt energiskatt för dieselbränsle i E85 ges från den 1 augusti 2016 befrielse från gruvindustriell verksamhet 92 procent av energiskatten på bensin. Andra höginblandade biodrivmedel samt biodrivmedel Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller energiskatteutan fossilt innehåll ges även i fortsättningen full befrielse med 89 procent för drift av andra energiskattebefrielse enligt 7 kap. 3 a § första motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och stycket 2 LSE. Normen utgörs av energiskatte- bussar vid tillverkningsprocessen i gruvsatsen för bensin i miljöklass 1. industriell verksamhet. Normen utgörs av

energiskattesatsen på dieselbränsle i miljöklass 1.

I4 Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift I9 Energiskattebefrielse för biobränsle, torv m.m. för uppvärmning

Enligt 11 kap. 9 § 1 LSE gäller energiskattebefrielse för elförbrukning för bandrift (t.ex. Ingen skatt tas ut på biobränsle, torv m.m. som järnväg och tunnelbana). Normen utgörs av används för uppvärmning. Energiskattebefrielse energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter

m.m. samt för biogas gäller enligt 7 kap. 3 och

4 §§ LSE. Normen utgörs av full energiskatt för I5 Energiskattebefrielse för motsvarande fossilt uppvärmningsbränsle.

bränsleförbrukning vid bandrift

Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller energiskatte- I10 El som inte är skattepliktig befrielse för bränsle för bandrift (t.ex. dieseldrivna järnvägsfordon). Normen utgörs av Enligt 11 kap. 2 § LSE är el under vissa förutsättenergiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. ningar inte skattepliktig, t.ex. el producerad från

viss vindkraft eller mindre produktionsanlägg-

ningar av någon som inte yrkesmässigt levererar

el och även el som framställts i ett reservkrafts-

aggregat. Normen utgörs av den energiskattesats I14 Nedsatt energiskatt på på el som anges i 11 kap. 3 § LSE. uppvärmningsbränslen inom jord-,

skogs- och vattenbruksnäringarna

I11 Nedsatt energiskatt på bränsle i Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller energi-

kraftvärmeverk skattebefrielse med 70 procent för användning

av vissa fossila bränslen för annat ändamål än Enligt 6 a kap. 3 § LSE gäller befrielse från drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig energiskatt med 70 procent för den del av jord-, skogs- eller vattenbruksverksamhet. Norbränslet som vid kraftvärmeproduktion för- men utgörs av full energiskatt för uppvärmbrukas för framställning av värme utanför EU:s ningsbränslen. system för handel med utsläppsrätter. Inom handelssystemet gäller befrielse från energiskatt med 70 procent enligt 6 a kap. 1 § 17 a LSE. I15 Nedsatt energiskatt på el inom Energiskattebefrielse på den del av bränslet som industrin och i datorhallar motsvarar elproduktionen enligt 6 a kap. 1 § 7 LSE, grundar sig på tvingande unionsrätt El som används i tillverkningsprocessen i (artikel 14.1 a i rådets direktiv 2003/96/EG). industriell verksamhet och i datorhallar beskattas Skatteutgiften beräknas enbart på värmeproduk- med 0,5 öre/kWh, se 11 kap. 9 § första stycket tionen. Normen motsvaras av full energiskatt för 8 och 9 LSE. Normen utgörs av den energiuppvärmningsbränslen. skattesats på el som anges i 11 kap. 3 § LSE.

I12 Nedsatt energiskatt för I16 Nedsatt energiskatt på el inom jord-, fjärrvärmeleveranser till industrin skogs- och vattenbruksnäringarna

Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som El som används i jord-, skogs- eller vattenbruksanvänds för att framställa fjärrvärme som verksamhet beskattas med 0,5 öre/kWh (11 kap. levereras för förbrukning i industrins tillverk- 12 och 12 a §§ LSE). Normen utgörs av den ningsprocess medges befrielse från 70 procent av energiskattesats på el som anges i 11 kap. energiskatten och nedsatt energiskatt till 3 § LSE. 0,5 öre/kWh på el. Normen utgörs av full energiskatt för uppvärmningsbränslen och den energiskattesats på el som anges i 11 kap. I17 Energiskattebefrielse på el vid 3 § LSE. deltagande i PFE inom industrin

För energiintensiva industriföretag, som deltar i I13 Nedsatt energiskatt på program för energieffektivisering (PFE) gäller

uppvärmningsbränslen inom industrin befrielse från energiskatten på el (11 kap.

9 § 6 och 7 LSE) i 5 år. Detta innebär en ytter- För industrin inom och utanför EU:s system för ligare skattenedsättning från den tidigare nedhandel med utsläppsrätter gäller enligt 6 a kap. satta skattesatsen för el inom industrisektorn på 1 § 9 LSE energiskattebefrielse med 70 procent 0,5 öre/kWh. Den ytterligare skatteutgiften uppför användning av fossila bränslen i tillverknings- går till 0,5 öre/kWh. Lagen (2004:1196) om processen. Normen utgörs av full energiskatt för program för energieffektivisering upphörde att uppvärmningsbränsle. gälla den 1 januari 2013, men gäller fortfarande

för företag som före utgången av 2012 godkänts

som deltagare i programmet. Därmed upphör

skatteutgiften 2018.

I18 Nedsatt energiskatt på elförbrukning i 1 § 3 och 4 samt 9 kap. 3 § 1–3 LSE. Bränsle i

vissa kommuner båtar som används för privata ändamål beskattas

dock. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Enligt 11 kap. 9 § första stycket 10 LSE gäller en lägre energiskattenivå för el som förbrukas av hushåll och tjänstesektorn i vissa kommuner I22 Nedsatt koldioxidskatt för dieselbränsle med undantag för el som förbrukas som land- i gruvindustriell verksamhet ström eller i datorhallar. Nedsättningen gäller elförbrukning i samtliga kommuner i Väster- Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller koldioxidbottens, Norrbottens och Jämtlands län, skattebefrielse med 40 procent för drift av andra Sollefteå, Ånge och Örnsköldsvik i Väster- motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och norrlands län, Ljusdal i Gävleborgs län, Torsby i bussar vid tillverkningsprocessen i gruv- Värmlands län, och Malung-Sälen, Mora, Orsa industriell verksamhet. Normen utgörs av full och Älvdalen i Dalarnas län. Nedsättningen och koldioxidskattesats. därmed även skatteutgiften uppgår till 9,6 öre/kWh. Normen utgörs av den energiskattesats på el som anges i 11 kap. 3 § LSE. I23 Nedsatt koldioxidskatt för

fjärrvärmeleveranser till industrin

I19 Nedsatt koldioxidskatt för dieselbränsle Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som an-

till arbetsmaskiner och fartyg inom vänds för att framställa fjärrvärme som levereras

jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna för förbrukning i industrins tillverkningsprocess

medges befrielse från 20 procent av koldioxid- Enligt 6 a kap. 2 a § 1 och 2 LSE gäller nedsatt skatten. Vid leverans till industrin inom EU:s koldioxidskatt för dieselbränsle som används i system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) arbetsmaskiner i yrkesmässig jords-, skogs- eller medges full nedsättning. Skatteutgiften beräknas vattenbruksverksamhet. Från och med 1 januari enbart för värmeanläggningar utanför handels- 2017 gäller skattenedsättningen även för fartyg systemet och som inte levererar till industri som används inom jord-, skogs- och vatten- inom handelssystemet. Normen utgörs av full bruksnäringarna. Från och med den 1 januari koldioxidskattesats. 2016 motsvarar nedsättningen 1,70 kronor/liter vilket är en höjning från tidigare 0,90 kronor/liter. En del av höjningen, 0,27 kronor/liter, I24 Nedsatt koldioxidskatt för är temporär 2016–2018. Från och med 2019 uppvärmningsbränslen inom industrin motsvarar därmed nedsättningen 1,43 kro- utanför EU ETS nor/liter. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. För industrin utanför EU:s system för handel

med utsläppsrätter (EU ETS) gäller enligt

6 a kap. 1 § 9 b LSE koldioxidskattebefrielse med I20 Koldioxidskattebefrielse på bränsle vid 20 procent för användning av fossila bränslen i

bandrift tillverkningsprocessen. Normen utgörs av full

koldioxidskattesats. Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller koldioxidskattebefrielse för bränsle för bandrift (t.ex. dieseldrivna järnvägsfordon). Normen utgörs av full I25 Nedsatt koldioxidskatt för koldioxidskattesats. uppvärmningsbränslen inom jord-,

skogs- och vattenbruksnäringarna

I21 Koldioxidskattebefrielse på bränsle för Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller kol-

inrikes sjöfart dioxidskattebefrielse med 20 procent för an-

vändning av fossila bränslen för annat ändamål Koldioxidskattebefrielse för bränsle som an- än drift av motordrivna fordon vid jord-, skogsvänds vid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap.

eller vattenbruksverksamhet. Normen utgörs av ROT-arbete om utföraren är en privatperson full koldioxidskattesats. som har en A-skattsedel och motsvarar då

arbetsgivaravgifterna. Skattereduktionen får till-

sammans med skattereduktionen för RUT- J Skattereduktioner tjänster (se J2) uppgå till högst 50 000 kronor

per person och år.

J1 Skattereduktion för sjöinkomst

Skattskyldiga med sjöinkomst under hela J4 Begränsad fastighetsavgift för beskattningsåret har enligt 67 kap. 3 § IL rätt till pensionärer skattereduktion med 14 000 kronor per år om fartyget till övervägande del gått i fjärrfart och Från och med 2008 är fastighetsavgiften på småmed 9 000 kronor per år om det gått i närfart. hus som används som permanentbostad be- Om den skatteskyldige haft sjöinkomst under gränsad för pensionärer. Personer som vid inendast en del av året, ska reduktion medges för gången av året har fyllt 65 år eller som under året varje dag som sjöinkomst uppbärs. uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning ska maxi-

malt behöva betala 4 procent av sin inkomst i

fastighetsavgift (lagen [2008:826] om skatte- J2 Skattereduktion för RUT-tjänster reduktion för kommunal fastighetsavgift). Reg-

lerna omfattar även personer som fått ersättning Fysiska personer som köper s.k. RUT-tjänster enligt lagstiftning om social trygghet i annan stat eller får dessa som löneförmån har, under vissa inom EES om den kan jämställas med sjuk- eller förutsättningar, rätt till skattereduktion enligt aktivitetsersättning. Fastighetsavgiften kan som 67 kap. 11–19 §§ IL. Skattereduktionen uppgår mest reduceras till ett med prisbasbeloppet till 50 procent av arbetskostnaden inklusive indexerat spärrbelopp. Begränsningen, som görs mervärdesskatt för det utförda arbetet och genom en skattereduktion, utgör en skatteutgift. 50 procent av värdet av RUT-tjänsten om den Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital. tillhandahållits som löneförmån. För att reduktionen ska ges ska den som utför tjänsten ha Fskattsedel. Reduktion kan även medges om J5 Skattereduktion för mikroproduktion av utföraren är en privatperson som har en A-skatt- förnybar el sedel och motsvarar då arbetsgivaravgifterna. Skattereduktionen får tillsammans med skatte- Från och med 2015 kan fysiska och juridiska reduktionen för ROT-arbeten (se J3) uppgå till personer, dödsbon och svenska handelsbolag få högst 50 000 kronor per person och år. För skattereduktion för mikroproduktion av förnypersoner som inte fyllt 65 år vid årets ingång bar el (67 kap. 27–33 §§ IL). Skattereduktionen gäller även att skattereduktionen för RUT- gäller den som framställer förnybar el och i en tjänster får uppgå till maximalt 25 000 kronor och samma anslutningspunkt matar in förnybar per år. el och tar ut el, har en säkring om högst

100 ampere i anslutningspunkten samt har

anmält sin produktion till elnätsföretaget. J3 Skattereduktion för ROT-arbeten Underlaget för skattereduktionen består av de

kilowattimmar förnybar el som har matats in i Fysiska personer som köper s.k. ROT-arbeten anslutningspunkten under kalenderåret, dock (reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad) högst så många kilowattimmar el som tagits ut i av småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter har, anslutningspunkten under året. Underlaget för under vissa förutsättningar, rätt till skattereduk- skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilotion enligt 67 kap. 11–19 §§ IL. Skattereduk- wattimmar, vare sig per person eller per tionen uppgår till 30 procent av arbetskostnaden anslutningspunkt. Skattereduktionen uppgår till och 30 procent av värdet av arbetet om det till- underlaget multiplicerat med 60 öre, dvs. maxihandahållits som löneförmån För att reduk- malt 18 000 kronor. Företag får skattereduktion tionen ska ges ska den som utför arbetet ha F- bara om villkoren i kommissionens regelverk för skattsedel. Reduktion kan även medges för stöd av mindre betydelse är uppfyllda.

K Skattskyldighet L2 Begränsning av skattereduktion

K1 Stiftelser, ideella föreningar och Skattereduktioner begränsas till summan av

registrerade trossamfund andra skatter (67 kap. 2 § IL). När det gäller t.ex.

skattereduktion för hushållsarbete innebär detta Stiftelser, ideella föreningar och registrerade att i de fall där summan av andra skatter inte är trossamfund är, om bestämmelserna i 7 kap. tillräcklig stor uppstår ingen skatteutgift enligt 3–11 §§ IL är uppfyllda, befriade från skatt- J2. För skattereduktion för underskott av kapital skyldighet för all inkomst utom vissa rörelse- (67 kap. 10 § IL) innebär detta emellertid en inkomster. skattesanktion. Skattesanktionen avser skatt på

kapitalinkomst.

K2 Kyrkor, vissa hushållningssällskap, sjukvårds- och L3 Fastighetsskatt på konventionellt barmhärtighetsinrättningar beskattade hyreshus och småhus

Vissa juridiska personer är enligt 7 kap. 15 § IL Enligt 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastigbefriade från skattskyldighet för all inkomst hetsskatt samt 3 § lagen (2007:1398) om komutom vissa rörelseinkomster. munal fastighetsavgift ska statlig fastighetsskatt

respektive kommunal fastighetsavgift betalas för

vissa hyreshus, ägarlägenheter och småhus. K3 Akademier, arbetslöshetskassor, vissa Skatten på dessa fastigheter är en objektskatt

stiftelser m.m. som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom

intäkterna beskattas som inkomst av närings- Juridiska personer som anges i 7 kap. 16 och verksamhet utgör fastighetsskatten (som är 17 §§ IL är skattskyldiga bara för inkomst på avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte grund av innehav av fastigheter. Sådana juridiska reducerar inkomstskatten, en skattesanktion. personer är exempelvis akademier, allmänna undervisningsverk, arbetslöshetskassor, Aktiebolaget Svenska Spel och Nobelstiftelsen. L4 Fastighetsskatt på lokaler

Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska K4 Ägare av vissa fastigheter statlig fastighetsskatt betalas för lokaler i

hyreshus. Fastighetsskatten på lokaler är en Ägare av fastigheter som avses i 3 kap. 4 § objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är enligt Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av 7 kap. 21 § IL befriade från skattskyldighet för näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som vissa typer av inkomster från fastigheterna. är avdragsgill mot intäkterna), till den del den

inte reducerar inkomstskatten, en skatte-

sanktion.

L Skattesanktioner

L1 Begränsning i avdragsgilla ränteutgifter L5 Fastighetsskatt på industrienheter

Enligt normen ska samtliga ränteutgifter vara Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska avdragsgilla om lånet avser investeringar för vilka statlig fastighetsskatt betalas på industrienheter. avkastningen är skattepliktig. Enligt 67 kap. Fastighetsskatten på industrienheter är en 10 § IL reduceras avdraget till 21 procent i stället objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. för 30 procent till den del nettoränteutgiften Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av (efter beaktande av andra skattepliktiga kapital- näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som inkomster och avdragsgilla kapitalutgifter) över- är avdragsgill mot intäkterna), till den del den stiger 100 000 kronor. Detta ger en skatte- inte reducerar inkomstskatten, en skattesanktion på inkomst av kapital. sanktion.

L6 Fastighetsskatt på elproduktionsenheter verksamheter och är därför att betrakta som en

skattesanktion. Skatten uppgår till 14 770 kronor Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska per megawatt termisk effekt och kalendermånad. statlig fastighetsskatt betalas på elproduktions- I enlighet med den överenskommelse på energienheter. Fastighetsskatten på elproduktions- området som träffats mellan Socialdemokraenheter är en objektskatt som enbart träffar terna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas Centerpartiet och Kristdemokraterna ska skatsom inkomst av näringsverksamhet utgör fastig- ten avvecklas i två steg 2017–2018. Därför hetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), föreslår regeringen att skattesatsen den 1 juli till den del den inte reducerar inkomstskatten, en 2017 sänks till 1 500 kronor per megawatt och skattesanktion. kalendermånad och att skatten slopas den

1 januari 2018 (prop. 2016/17:142). Skattesank-

tionen upphör därmed 2018.

L7 Avdragsrätt för representationsmåltider

Från och med 1 januari 2017 medges inte längre L10 Koldioxidskatt på fossila bränslen i avdrag för representationsutgifter som avser värmeverk inom EU ETS lunch, middag, supé eller annan förtäring, utom för enklare förtäring av mindre värde (16 kap. 2 § Enligt 6 a kap. 1 § 17 b LSE gäller, för fossila IL). Tidigare har kostnader upp till 90 kronor bränslen som förbrukas i annan värmeprodukper person och tillfälle varit avdragsgilla. Skatte- tion inom EU:s system för handel med utsläppssanktionen består i att kostnader i närings- rätter (EU ETS) än kraftvärmeproduktion eller verksamheten normalt är avdragsgilla. framställning av värme i en industrianläggning,

att koldioxidskatt betalas med 80 procent av

koldioxidskatten. Inom handelssystemet utgörs L8 Socialavgifter på icke normen av noll koldioxidskattesats.

förmånsgrundande ersättningar för arbete

M Skattefria transfereringar

Inom socialförsäkringssystemet finns förmånstak som begränsar den ersättning som kan fås. M1 Näringsbidrag På ersättning för arbete som ligger över förmånstaken tas dock socialavgifter och allmän Med näringsbidrag avses stöd utan återbetallöneavgift ut trots att denna ersättning inte är ningskrav som lämnas till näringsidkare för förmånsgrundande (2 kap. 10-11 §, 3 kap. 3–8 §§ näringsverksamheten av bl.a. staten, Europeiska socialavgiftslagen och lagen om allmän löne- unionen, landsting och kommuner (29 kap. avgift). På andra förvärvsinkomster som inte är 2 § IL). Om bidraget används för finansiering av förmånsgrundande tas särskild löneskatt ut en icke avdragsgill utgift är bidraget i sin helhet (lagen [1990:659] om särskild löneskatt på vissa att betrakta som en skatteutgift då sådana bidrag förvärvsinkomster). Socialavgifterna på ersätt- inte ska tas upp till beskattning (29 kap. 4 § IL). ningar över förmånstaken utgör en skatte- Om bidraget däremot används för finansiering sanktion. Storleken på skattesanktionen är skill- av en tillgång som får skrivas av med årliga naden mellan nivån på den särskilda löneskatten värdeminskningsavdrag är skatteutgiften enbart och nivån på socialavgifterna. en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa fall

som en direktavskrivning. Skatteutgiften avser

skatt på inkomst av näringsverksamhet.

L9 Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer M2 Avgångsvederlag till jordbrukare

Enligt lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt tas skatt ut på den högsta tillåtna ter- Statliga avgångsvederlag till jordbrukare som miska effekten i kärnkraftsreaktorer. Skatten kan upphör med sitt jordbruk ska inte tas upp till likställas med en extra skatt som lagts på vissa beskattning om jordbrukaren har fått särskilt

övergångsbidrag av statsmedel till jordbruket, rekryter skattefria. Familjebidrag till totaleller hade varit berättigad till att få sådant bidrag, försvarspliktiga eller till rekryter är skattepliktigt om denne inte upphört med jordbruket (29 kap. endast om bidraget betalas ut i form av närings- 15 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av bidrag. Även annan personal inom det svenska näringsverksamhet. totalförsvaret som avlönas enligt ovan beskrivna

grunder är skattebefriade. Skatteutgiften avser

skatt på inkomst av tjänst.

M3 Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden M6 Barnbidrag

Vissa bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden är pensionsgrundande enligt Enligt 8 kap. 9 § IL är barnbidrag och förlängt förordningen (1983:190) om pensionsgrundande barnbidrag inte skattepliktiga. Skatteutgiften avkonstnärsbidrag m.m. Eftersom bidraget är ser skatt på inkomst av tjänst. pensionsgrundande bör den betraktas som ersättning för utfört arbete. Från och med inkomståret 1999 beläggs bidragen med statlig M7 Särskilt pensionstillägg och ålderspensionsavgift (2 § 16 lagen [1998:676] om vårdnadsbidrag statlig ålderspensionsavgift). Skatteutgiften utgörs av särskild löneskatt med avdrag för den Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap. socialdelen av pensionsavgiften som inte grundar försäkringsbalken och vårdnadsbidrag enligt förmån. lagen (2008:307) om kommunalt vårdnads-

bidrag är enligt 11 kap. 32 § IL skattefritt. Lagen

om kommunalt vårdnadsbidrag upphävdes den M4 Flyttningsersättningar av allmänna 1 februari 2016. Skatteutgiften avser skatt på

medel inkomst av tjänst.

Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort M8 Handikappersättning m.m. flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av Ersättningar förknippade med nedsatt funkarbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersättningen tionsförmåga är, i enlighet med 8 kap. för utgifter för flyttning också omfattar ersätt- 15-20 §§ IL, skattefria. Dessa innefattar bl.a. ning för körning med egen bil, ska denna handikappersättning, vissa försäkringsersättersättning dock tas upp till beskattning till den ningar, bidrag till handikappade för att skaffa del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. eller anpassa motorfordon, hemsjukvårdsbidrag 27 § IL. Flyttningsbidrag som lämnas av arbets- och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommarknadsmyndigheter är skattefria. I de fall som munala eller landstingsmedel till en vårdersättningen betalas av allmänna medel är den att behövande. Skatteutgiften avser skatt på betrakta som en skattefri transferering. Skatte- inkomst av tjänst. utgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

M9 Bistånd M5 Totalförsvarspliktigas och rekryters

ersättningar och förmåner Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och

liknande ersättningar är skattefria (8 kap. Enligt 11 kap. 25 § IL är dagersättningar och 11 § IL). Detta gäller också bistånd enligt lagen tillägg till sådana ersättningar, månadsersätt- (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befatt- Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. ningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag till totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som

M10 Underhållsstöd skattefria (8 kap. 11 § IL). Skatteutgiften avser

skatt på inkomst av tjänst. Underhållsstöd enligt 18 kap. socialförsäkringsbalken är skattefritt (8 kap. 9 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. M17 Ersättningar till nyanlända invandrare

Ersättningar enligt lagen (2010:197) om etable- M11 Bidrag till adoption ringsinsatser för vissa nyanlända invandrare är

skattefria (8 kap. 13 § IL). Skatteutgiften avser Bidrag till adoption är enligt 8 kap. 9 § IL skatte- skatt på inkomst av tjänst. fritt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

M18 Jämställdhetsbonus

M12 Bostadstillägg Enligt 5 § lagen (2008:313) om jämställdhets-

bonus betalas jämställdhetsbonus till ett barns Bostadstillägg och boendetillägg enligt social- båda föräldrar och utgör för var och en av försäkringsbalken samt kommunalt bostads- föräldrarna 50 kronor per så kallad bonusdag. tillägg till handikappade är enligt 8 kap. 10 § IL Jämställdhetsbonusen är en skattefri transfereskattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst ring. Lagen om jämställdhetsbonus upphävdes av tjänst. 1 januari 2017.

M13 Bostadsbidrag

Enligt 8 kap. 10 § IL är bostadsbidrag enligt socialförsäkringsbalken skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

M14 Studiestöd m.m.

Enligt 11 kap. 34 § IL är vissa ersättningar i samband med studier skattefria. Detta gäller t.ex. studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). Enligt 11 kap. 35 § IL är vissa ersättningar som lämnas till deltagare i arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsmarknadspolitiska program skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

M15 Skattefria pensioner

En andel av barnpension och en andel av livränta är skattefria (11 kap. 37–40 §§ IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

M16 Äldreförsörjningsstöd

Äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap. socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 2017

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Eriksson, Linde, Skog, Ekström

Föredragande: Statsrådet Andersson

Regeringen beslutar skrivelsen 2016/17:98 Redovisning av skatteutgifter 2017