Redovisning av skatteutgifter 2018

Regeringens skrivelse 2017/18:98 Redovisning av skatteutgifter 2018

Regeringens skrivelse 2017/18:98

Redovisning av skatteutgifter 2018

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 april 2018

Stefan Löfven Magdalena Andersson (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse redogör regeringen för skatteutgifter, dvs. effekten på skatteintäkterna av särregler i skattelagstiftningen. Därmed ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skrivelsen innehåller fyra delar. I den första delen beskrivs den jämförelsenorm och de beräkningsmetoder som används i redovisningen. Första delen innehåller också en sammanfattning av skatteutgifterna för 2018. I del två diskuteras skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet och några enskilda skatteutgifter analyseras. Tredje delen innehåller en sammanfattande tabell över skatteutgifterna. I fjärde och sista delen ges en mer ingående beskrivning av de enskilda skatteutgifterna.

Tabellförteckning

Tabell 1.2 Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i procent av skatteintäkterna

1 Bakgrund, metod och sammanfattning

1 Bakgrund, metod och sammanfattning

1.1 Inledning En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas är lägre än vad som är förenligt med normen. Ett i huvudsak som utgifter på statsbudgetens exempel är den reducerade mervärdesskattesatsen utgiftssida. Men det finns också stöd eller utgifter på livsmedel som är 12 procent. Normen är i detta som går via skattesystemet, s.k. skatteutgifter. fall 25 procent och skatteutgiften utgörs av skill- Skatteutgifterna påverkar statsbudgetens naden mellan 25 och 12 procent multiplicerat inkomstsida och Budgetlagen (2011:203) före- med underlaget. skriver att regeringen varje år ska lämna en Förutom skatteutgifter redovisas i föreredovisning av skatteutgifter till riksdagen kommande fall även skattesanktioner, där (10 kap. 4 §). skatteuttaget är högre än den angivna normen. I denna skrivelse redogör regeringen för Exempel på skattesanktioner är fastighetsskatt på skatteutgifter, dvs. effekten på skatteintäkterna lokaler, på industrienheter samt på av särregler i skattelagstiftningen, för åren 2017– elproduktionsenheter. Dessa skatter utgör 2020. skattesanktioner till den del de inte reducerar En återrapportering av skatteutgifterna sker i inkomstskatten. utgiftsbilagorna i budgetpropositionen. Vid Huvudprincipen är att redovisningen är denna återrapportering redovisas även heltäckande, dvs. samtliga identifierade skattenytillkomna och reviderade skatteutgifter. utgifter redovisas. I vissa fall är avsteg från Däremot sker i normalfallet ingen uppdatering principen nödvändiga av praktiska skäl. På punktinför budgetpropositionen av de skatteutgifter skatteområdet är utgångspunkten att redovisa de som redovisas i denna skrivelse. skatteutgifter där en norm för skatteuttaget kan Redovisningen av skatteutgifter fyller i allt definieras och där skatteintäkterna från en väsentligt två syften. Det första och mest centrala enhetligt utformad skatt överstiger 1 procent av är att synliggöra de stöd till företag och hushåll de totala skatteintäkterna. som finns på budgetens inkomstsida och som helt Om en skatteutgift slopas leder det i eller delvis kan ha samma funktion som stöd på normalfallet till högre skatteintäkter och därmed budgetens utgiftssida. På detta sätt ges ett bredare till en budgetförstärkning för offentlig sektor på underlag för prioritering mellan olika stöd. Det samma sätt som om en utgift på statsbudgetens andra syftet härrör från ett önskemål om att utgiftssida slopas. Beräkningarna av skatteutgifter beskriva graden av enhetlighet i skattereglerna. kan dock inte användas för att ge en exakt En sådan beskrivning kräver – liksom synlig- prislapp på den möjliga intäktsförstärkningen om görandet av stöden – att en norm för en skatteutgift slopas. Detta har flera skäl, till skatteuttaget definieras. I den redovisning som exempel att beräkningarna är statiska och inte tar lämnas här utgår jämförelsenormen från enhetlig hänsyn till beteendeeffekter eller indirekta beskattning. Detta innebär att beskattningen effekter (se vidare nedan). Vissa skatteutgifter inom varje skatteslag i princip ska vara enhetlig kan också vara samhällsekonomiskt effektiva i och utan undantag.

den meningen att ett bibehållande av skatte- emellertid bidra till en förbättrad samhällsutgiften kan vara samhällsekonomiskt mer ekonomisk effektivitet, se avsnitt 2 för en mer effektivt än ett slopande. utförlig diskussion.

Disposition 1.2.1 Norm för inkomstskatt

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen För inkomstbeskattningen finns en gemensam sätts de existerande skattereglerna i relation till en norm för vad som är en inkomst. Den innebär att jämförelsenorm vilket gör det möjligt att den samlade inkomst som ska beskattas motidentifiera olika skatteutgifter. Avsnittet inne- svaras av summan av konsumtionsutgifterna och håller beskrivningar av de jämförelsenormer som nettoförmögenhetens förändring under beskatthar valts för de olika skatteslagen. Vidare beskrivs ningsperioden. Beskattningsperiodens längd ska de beräkningsmetoder som används. I den första vara ett kalenderår eller ett 12 månader långt delen beskrivs också hur skatteutgifterna bör räkenskapsår. betraktas ur ett budgetperspektiv och skatte- Det finns dock ingen gemensam norm för utgifternas omfattning relativt de totala skatte- vilken skattenivå som ska gälla för de olika intäkterna redovisas. Slutligen redogörs dels för inkomstslagen tjänst, kapital och näringsvilka skatteutgifter som har tillkommit sedan verksamhet. Olika skattenivåer är således föregående års redovisning, dels för de största förenligt med normen. skatteutgifterna inom de olika skatteslagen. Olika grad av progressivitet i skatteskalan eller Den andra delen diskuterar skatteutgifter i olika skatteuttag på arbetsinkomster jämfört med förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, övriga inkomster utgör i dag norm för riktlinjerna för skattepolitiken och jämställdhet. inkomstskatt. Vidare är skattereduktioner för- I den tredje delen redovisas skatteutgifter och enliga med normen under förutsättning att de är skattesanktioner för åren 2017–2020. Redovis- generella och inte gynnar vissa grupper av ningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. skattskyldiga. Därutöver har följande precise- Den fjärde och sista delen innehåller en kort ringar gjorts av normen för inkomstbeskrivning av varje enskild skatteutgift och beskattningen: aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges. – Sparande ska ske med beskattade inkomster. – Värdeförändringar ska beskattas när de uppkommer och inte vid realisationstillfället. Om värdeförändringen är negativ

1.2 Beskrivning av jämförelsenorm

ska en skatterestitution – dvs. en negativ skattebetalning – medges. Den jämförelsenorm som har använts vid beräkningen av skatteutgifterna i denna skrivelse – Värdet av oavlönat hemarbete och fritid ska utgår i huvudsak från principen om enhetlig inte ingå i skattebasen. beskattning. Detta innebär att beskattningen – Offentliga transfereringar ska utgöra inom varje skatteslag i princip ska vara enhetlig skattepliktig inkomst. och utan undantag. Därför preciseras jämförelse- – Det värde som egnahemsägaren eller normen separat inom vart och ett av de olika bostadsrättsinnehavaren får i form av skatteslagen inkomstskatt, indirekt skatt på boendet ska utgöra skattepliktig inkomst. förvärvsinkomster, mervärdesskatt och punktskatter. Efter preciseringen sammanfattas – Avskrivningar i näringsverksamhet ska normen utifrån de skattesatser som den hanteras efter ekonomisk livslängd. implicerar inom varje skatteslag. – Endast ränteutgifter för lån till investeringar Med en jämförelsenorm baserad på enhetlig där avkastningen är skattepliktig ska vara beskattning är det relativt enkelt att identifiera avdragsgilla. olika skatteutgifter. Normen innebär samtidigt att ingen hänsyn tas till de motiv som ligger bakom en skatteutgift. Vissa skatteutgifter kan

1.2.2 Norm för indirekt skatt på normen för skatteuttag mellan uppvärmning och förvärvsinkomster drivmedel. Motivet är att energiskatten på drivmedel inte bara fyller övergripande fiskala Normen för indirekt skatt på förvärvsinkomster syften utan också fångar upp vissa samhällsär att socialavgifter och allmän löneavgift eller ekonomiska kostnader av vägtrafiken såsom särskild löneskatt ska tas ut på all ersättning för slitage på väg, bullerstörning och olyckor. utfört arbete med en enhetlig skattesats för För förbrukning av bränslen som används till respektive skatt eller avgift. Ersättningar som är uppvärmningsändamål motsvaras normen av fullt förmånsgrundande för olika socialförsäkringar energiskatteuttag per energienhet, öre/kWh. För ska ingå i underlaget för socialavgifter och allmän bränsle och el som används för drift av löneavgift. Övriga ersättningar för utfört arbete motordrivna fordon motsvaras normen av ska ingå i underlaget för särskild löneskatt. energiskatteuttaget per energienhet, öre/kWh, för fossil bensin i miljöklass 1. För övrig förbrukning av el motsvaras normen av skatte- 1.2.3 Norm för mervärdesskatt uttaget per energienhet, öre/kWh, för normalskattesatsen på el, se tabell 1.1 avsnitt 1.2.5. Normen för mervärdesskatt är att i princip all Normen för koldioxidskatt utgår från att yrkesmässig omsättning av varor och tjänster ska skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp av beskattas med 25 procent. Undantaget från koldioxid från fossila bränslen. Normen för skatteplikt när det gäller uthyrning av fast koldioxidskatten definieras som skatteuttag per egendom redovisas dock inte som en skatteutgift. viktenhet koldioxid, öre/kg koldioxid. Enligt Skälet är att skatteplikt för sådana tjänster skulle normen ska skatten därför vara proportionell mot innebära en icke neutral beskattning av boende i de koldioxidutsläpp som respektive fossilt bränsle hyresrätt och egnahem. Vidare anses det för- ger upphov till. Implicit avser skattenivån att hållandet att omsättning av finansiella tjänster spegla en monetär värdering av den skada som en och försäkringstjänster inte omfattas av enhet utsläppt koldioxid från fossilt bränsle mervärdesskatteplikt utgöra en del av normen. medför. Denna skada är densamma oavsett var Destinationsprincipen ska tillämpas vid utsläppen kommer ifrån. Därför sätts normen för internationella transaktioner, dvs. normen koldioxidskatten motsvarande normalskatteinnebär att mervärdesskatt tas ut i det land där en satsen oberoende av om det fossila bränslet vara eller tjänst konsumeras. Vidare innebär används för uppvärmning eller som drivmedel. normen att offentlig myndighetsutövning inte är Inom EU:s system för handel med utsläppsrätter skattepliktig. Enligt normen är varor och tjänster utgörs normen av noll koldioxidskatt. som subventioneras med offentliga medel inte Energi- och koldioxidskatterna är endast skattepliktiga. Detta gäller för de fall den avsedda att träffa bränslen som används som ingående mervärdesskatten är högre än den drivmedel eller för uppvärmning. Skattefriheten utgående mervärdesskatten på det subven- för bränsle som används som råvara betraktas tionerade priset. därför inte som en skatteutgift. Energiskatten på el är endast avsedd att träffa förbrukningen av el. Skattebefrielse för bränsle 1.2.4 Norm för punktskatter som används för elproduktion betraktas inte som en skatteutgift. Redovisningen av skatteutgifter för punktskatter omfattar energi- och koldioxidskatter samt den särskilda skatten på termisk effekt i kärnkrafts- 1.2.5 Skatt enligt norm för olika reaktorer. skatteslag Energiskatten tar sikte på energianvändningen och utgångspunkten är att all energiförbrukning I tabell 1.1 redovisas skatt enligt norm för olika ska beskattas. Normen definieras som skatteuttag skatteslag. Skatteutgifterna utgörs av avvikelsen per energienhet, öre/kWh. En differentiering av från skatt enligt normen för respektive skatteslag. normen för skatteuttaget görs mellan el och För inkomstbeskattning finns, förutom för bränslen. Skälet är att el och bränslen är olika inkomst av kapital, ingen enhetlig skattesats då typer av energislag. För bränslen differentieras normen t.ex. inkluderar progressiv beskattning.

och en skatteutgift beräknad på detta sätt motsvarar i normalfallet de bruttoberäknade

Tabell 1.1 Skatt enligt norm för olika skatteslag 2018

Skatt enligt norm offentligfinansiella effekterna i publikationen Inkomstskatt Beräkningskonventioner. (Beräkningskonventioner är en årlig rapport från skatteekonomiska Skatt på inkomst av tjänst 1 Ingen enhetlig sats enheten i Finansdepartementet, som innehåller Skatt på inkomst av näringsverksamhet 1 för: konventioner för redovisning och beräkning av -enskilda näringsidkare m.fl. Ingen enhetlig sats offentligfinansiella effekter vid förändrade skatte- -aktiebolag m.fl. 22% och avgiftsregler.) En skatteutgift beräknad enligt Skatt på kapital 30% skattebortfallsmetoden kan jämföras direkt med Indirekt skatt på förvärvsinkomster en skattefri transferering på utgiftssidan. Samtliga Arbetsgivaravgifter 31,42% skatteutgifter redovisas i tabell 3.2 i kapitel 3. Egenavgifter 28,97% Ett undantag från ovanstående gäller skatteutgifterna för nedsatta socialavgifter och Särskild löneskatt 24,26% särskild löneskatt där skatteutgiften, beräknad Mervärdesskatt 25% enligt skattebortfallsmetoden, behöver justeras

Punktskatter

för att motsvara den bruttoberäknade offentligfinansiella effekten i Beräkningskonventioner. Energiskatt på el 33,1 öre/kWh Energiskatt på uppvärmningsbränsle 8,7 öre/kWh Detta görs genom att räkna upp skatteutgiften med aktuell marginalskattesats. 2 1 Energiskatt på bensin i miljöklass 1 45,1 öre/kWh Koldioxidskatt 115 öre/kg koldioxid 1 Se vidare avsnitt 1.3.3 och 1.3.5. 2 Fr.o.m. den 1 juli 2018 är normen för energiskatt på bensin, miljöklass 1: 42,8 öre/kWh 1.3.2 Statiska beräkningar utan indirekta

effekter

Den grundläggande beräkningsmetoden för 1.3 Beräkningsmetoder skatteutgifterna är statisk. Det innebär att ingen hänsyn tas till effekter på skattebasernas storlek Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en som eventuellt uppkommer genom skatteperiodiserad redovisning, vilket innebär att reglernas effekt på individers och företags skatteeffekterna avser det år den underliggande beteenden. Beräkningarna tar heller inte hänsyn ekonomiska aktiviteten sker. Uppbördsför- till de indirekta effekter som kan tänkas uppstå skjutningar beaktas således inte. om en skatteutgift slopas. Indirekta effekter kan Skatteutgifterna beräknas enligt den så kallade till exempel vara att intäkterna från andra skatter skattebortfallsmetoden. Beräkningarna är statiska påverkas. och tar inte hänsyn till eventuella beteende- Att beräkningarna är statiska och att indirekta effekter eller indirekta effekter (se avsnitt 1.3.2 effekter inte ingår innebär att skatteutgiftsnedan). beräkningarna inte kan användas för att ge en exakt ”prislapp” på den möjliga intäktsförstärkningen om en viss skatteutgift slopas. Det 1.3.1 Skatteutgifter beräknas enligt är även möjligt att ett slopande av vissa skattebortfallsmetoden skatteutgifter leder till lägre skatteintäkter. Till exempel på grund av rörlig skattebas, med En skatteutgift beräknas som skattened- produktion som flyttar utomlands om skattesättningen multiplicerat med underlaget (skatte- reglerna ändras. basen). Denna metod för att beräkna skatteutgifter kallas för skattebortfallsmetoden

1 För arbetsgivaravgifterna är uppräkningsfaktorn 1/(1-bolagskattesatsen) ta hänsyn till att en del av de anställda återfinns i offentlig sektor. För för de nedsättningar som enbart berör privat sektor. För nedsättningar som egenavgifterna är uppräkningsfaktorn 1/(1-kapital¬skattesatsen). också berör offentlig sektor behöver uppräkningsfaktorn korrigeras för att

1.3.3 Marginalskatternas betydelse ekonomiska föreningar, där inkomst av näringsverksamhet beskattas med bolagsskatt, innebär Marginalskatten är central vid beräkning av en lägre beskattningsbar inkomst att statens skatteutgifter i inkomstslaget tjänst. Marginal- bolagsskatteintäkter minskar. För enskilda skatten varierar med inkomstens storlek, typ av näringsidkare och fysiska personer som är inkomst och skattesubjektets ålder. Inkomster delägare i handelsbolag, där inkomst av näringssom berättigar till jobbskatteavdrag beskattas verksamhet beskattas på liknande sätt som generellt lägre än inkomster som inte berättigar inkomst av tjänst, innebär en sänkt beskattningstill jobbskatteavdrag. Vid beräkning av skatte- bar inkomst att även underlaget för socialavgifter utgifter spelar det således roll om inkomsten minskar. Skatteutgiften påverkar därför dels berättigar till jobbskatteavdrag. Om så är fallet inkomst av tjänst, dels underlaget för särskild används den genomsnittliga marginalskatten för löneskatt. arbetsinkomster, dvs. marginalskatten inklusive jobbskatteavdrag. Om inkomsten inte berättigar till jobbskatteavdrag, används den genomsnittliga 1.3.6 Saldopåverkande och icke marginalskatten för inkomster utan rätt till saldopåverkande skatteutgifter jobbskatteavdrag. Det förhöjda grundavdraget för dem som fyllt De allra flesta skatteutgifter påverkar det 65 år vid årets ingång innebär att skatteuttaget offentliga budgetsaldot genom att förändra varierar med ålder. I de fall en skatteutgift endast skatteintäkterna. Dessa skatteutgifter klassas som berör antingen dem över 65 år eller dem under saldopåverkande och beräknas med hjälp av 65 år används den genomsnittliga marginal- skattebortfallsmetoden. skatten för den aktuella åldersgruppen. Det finns dock vissa skatteutgifter som inte påverkar budgetsaldot. Enligt normen för inkomstbeskattning ska offentliga transfereringar 1.3.4 Socialavgifter och särskild löneskatt utgöra skattepliktig inkomst. Detta innebär att skattebefrielsen av vissa transfereringar definieras Skattefria ersättningar och skattefria förmåner som skatteutgifter, men sådana skatteutgifter minskar den beskattningsbara förvärvs- påverkar inte budgetsaldot. Exempel på skattefria inkomsten. Även underlaget för socialavgifter transfereringar är barnbidrag och bostadstillägg minskar. Ett minskat underlag innebär att den för pensionärer. förmånsgrundande inkomsten för olika social- Skatteutgiften beräknas i dessa fall till den försäkringar sänks, vilket minskar statens höjning av transfereringen som skulle behöva utgifter. Statens utgifter minskar dock inte med göras om den skattebeläggs för att få samma lika mycket som inbetalningarna till systemet storlek på transfereringen efter skatt som den minskar då det i socialavgifterna finns en skatte- skattefria transfereringen. Höjningen av transfedel, som inte ger rätt till några förmåner. På icke reringen ökar de offentliga utgifterna, men förmånsgrundande inkomster ska i stället för samtidigt ökar skatteintäkterna med samma socialavgifter särskild löneskatt betalas. Skatte- belopp. Budgetsaldot påverkas således inte och utgiften när det gäller socialavgifterna utgörs dessa skatteutgifter klassas därför som icke därför enbart av den särskilda löneskatten och saldopåverkande skatteutgifter. De icke saldointe hela socialavgiften. Totalt uppgår skatte- påverkande skatteutgifterna redovisas separat i utgiften för skattefria ersättningar och förmåner slutet av tabell 3.2 och ingår inte i den därmed till skatt på dels inkomst av tjänst, dels sammanställning av skatteutgifter och skattesärskild löneskatt. sanktioner som ges av tabell 1.2 (se nedan).

1.3.5 Organisationsformens betydelse

För näringsverksamhet beror skatteutgiftens storlek av den organisationsform som näringsverksamheten bedrivs i. För aktiebolag och

1.4 Skatteutgifterna ur ett avser: skatteutgifter som utgör medel inom budgetperspektiv och i relation specifika utgiftsområden, skattetekniskt motivetill de totala skatteintäkterna rade skatteutgifter och samtliga skatteutgifter. Icke saldopåverkande skatteutgifter ingår inte i Många av skatteutgifterna har införts, mer eller sammanställningen. Beräkningarna bygger på mindre uttalat, som medel inom specifika prognoser för 2018. utgiftsområden som t.ex. bostad, miljö, arbetsmarknad eller näringsliv i syfte att stärka dessa

Tabell 1.2 Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i

procent av skatteintäkterna för respektive skatteslag m.m.

områden. Ur ett budgetperspektiv kan de därför Specifika Skatte- Samtliga ofta jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. utgifts- tekniskt områden motiverade De borde därför behandlas i likhet med utgifterna och inkluderas i de resultatredovisningar som

Skatteutgifter

regelbundet lämnas avseende olika utgifts- 1. Direkt skatt på arbete 1 0 1 områden. En sådan redovisning är en förutsätt- 2. Indirekt skatt på arbete 1 0 1 ning för en mer rättvisande jämförelse av stöd 3. Skatt på kapital 44 4 48 som lämnas över statsbudgeten inom olika 4. Skatt på företagsvinster 3 1 5 områden. Denna redovisning av skatteutgifter 5. Mervärdesskatt 14 2 16 syftar just till att synliggöra de indirekta stöd som 6. Punktskatter 31 0 31 skatteutgifterna utgör på budgetens inkomstsida. 7. Skattereduktioner* 1 0 1 För de skatteutgifter som kan jämföras med stöd på budgetens utgiftssida anges till vilket

Skattesanktioner

utgiftsområde som skatteutgiften huvudsakligen 8. Indirekt skatt på arbete 0 3 3 kan hänföras. 9. Skatt på kapital 11 0 11 Även om skatteutgifter oftast kan ses som ett 10. Punktskatter 0 0 0 alternativt medel inom specifika utgiftsområden,

11. Samtliga skatteutgifter 9 0 9

finns det även skatteutgifter som uppkommit till och skattesanktioner* följd av den praktiska hanteringen i skatte- Notera: Beräkningarna bygger på prognoser för 2018. Skatteutgifter markerade systemet. Det kan vara av administrativa skäl som med * anges som procent av de totala skatteintäkterna för samtliga skatteslag. Icke saldopåverkande skatteutgifter (skattefria transfereringar) ingår ej i enkelhet, legitimitet eller för att undvika sammanställningen. oacceptabla konsekvenser för den enskilde. I sådana fall är skatteutgiften skattetekniskt Procentandelarna i tabellen bör tolkas med viss motiverad. försiktighet då redovisningen av skatteutgifterna Även om de skattetekniskt motiverade skatte- av olika skäl inte är fullständig. Bland annat. är utgifterna medför ett stöd för de grupper eller dataunderlaget i vissa fall bristfälligt. Tabellen ger verksamheter som berörs så saknar de direkt dock en översiktlig helhetsbild av skattekoppling till budgetens utgiftssida genom att de utgifternas relativa betydelse. inte inkluderas i de resultatredovisningar som I tabell 1.2, rad 1–6 och 8–10, anges regelbundet lämnas avseende olika utgifts- skatteutgifter och skattesanktioner i procent av områden. skatteintäkterna för respektive skatteslag. Skatte- I denna skrivelse anges – för varje saldo- reduktioner på rad 7 ges i procent av de totala påverkande skatteutgift – antingen ett visst skatteintäkterna. Slutligen, på rad 11, redovisas utgiftsområde eller att skatteutgiften är skatte- samtliga skatteutgifter och skattesanktioner i tekniskt motiverad. För skattefria transfereringar procent av de totala skatteintäkterna. som inte påverkar budgetsaldot anges varken I tabell 1.2 är skatteutgifterna fördelade på de utgiftsområde eller ett skattetekniskt motiv. inkomsttitlar som används i den ekonomiska vårpropositionen. Posten ”direkt skatt på arbete” (rad 1) motsvarar posterna ”skatt på inkomst av Skatteutgifternas omfattning tjänst” och ”skatt på inkomst av näringsverksamhet för enskilda näringsidkare m.fl.” i I tabell 1.2 redovisas skatteutgifter och skatte- tabell 1.1 ovan. Posten ”skatt på företagsvinster” sanktioner i procent av faktiska skatteintäkter för (rad 4) motsvarar posten ”skatt på inkomst av olika skatteslag samt skattereduktioner och näringsverksamhet för aktiebolag m.fl.” i tabell krediteringar på skattekonto. Redovisningen 1.1.

För de specifika utgiftsområdena uppgår samt- bränslen som omfattas av plikten med full skatt. liga skatteutgifter och skattesanktioner till Detta ger upphov till en energiskattesanktion av 9 procent av de totala skatteintäkterna. Mot- bensin miljöklass 1 inom plikten och en skattesvarande andel för de skattetekniskt motiverade utgift för koldioxidbeskattningen av ren fossil skatteutgifterna och skattesanktionerna avrundas bensin utanför reduktionsplikten. För vidare till 0 procent. Samtliga saldopåverkande skatte- analys och förklaring av dessa nya poster se utgifter och skattesanktioner summerar till 9 pro- avsnitt 2.8 (Beskrivning av reduktionsplikten). cent av de totala skatteintäkterna. Förändringarna faller under dels utgiftsområde Skatt på kapital har den högsta procentuella 22, dels är de av skatteteknisk natur. andelen skatteutgifter av samtliga skatteslag. Det På mervärdesskatteområdet har en skatteutgift är främst den relativt låga beskattningen av tillkommit, H12 Förevisning av naturområden där avkastning och kapitalvinst på eget hem och mervärdesskatten på förevisning av naturbostadsrätt som förklarar den höga andelen områden utanför tätort samt av nationalparker, skatteutgifter av skatt på kapitalinkomster. naturreservat, nationalparker och Natura 2000områden är nedsatt till 6 procent. Skatteutgiften faller under utgiftsområde 17.

1.5 Sammanfattning av

skatteutgifter 2018 1.5.2 Väsentliga förändringar av

skatteutgiftsprognoser

I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som tillkommit sedan föregående år. Andra för- Riksrevisionen rekommenderade 2017 i sin ändringar av större betydelse tas också upp. I de granskningsrapport ”Regeringens skatteutgiftsfall storleken på enskilda skatteutgifter eller redovisning – som riksdagen vill ha den?” (RiR skattesanktioner väsentligen skiljer sig från 2017:12) bl.a. att i redovisningen av befintliga föregående års redovisning beskrivs dessa i avsnitt skatteutgifter redovisa och förklara väsentliga 1.5.2. Därtill, i avsnitt 1.5.3, kommenteras de förändringar av skatteutgiftsprognoserna i förstörsta skatteutgifterna inom respektive skatte- hållande till tidigare prognoser. I detta avsnitt slag. redovisas de skatteutgifter vars prognostiserade utveckling väsentligen förändrats jämfört med föregående års skatteutgiftsredovisning och vad 1.5.1 Nyheter denna skillnad beror på. Storleken på skatteutgifterna D3 Utdelning och Från och med den 1 januari 2018 ska förmån av kapitalvinst på andelar i onoterade bolag och D4 personaloption inte tas upp till beskattning i Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar inkomstslaget tjänst om vissa villkor är uppfyllda justeras upp jämfört med föregående års skatteför såväl det företag från vilket personaloptionen utgiftsredovisning på grund av att utfallet för förvärvas, som personaloptionen och options- utdelningar på kvalificerade andelar blivit större innehavaren. Skatteutgiften redovisas som A18, än tidigare prognostiserats. Lättnader i beskattningen av personaloptioner i Storleken på skatteutgifterna A17 Förmån av vissa fall och faller under utgiftsområde 24. miljöanpassade bilar skiljer sig från prognosen i Från och med 1 januari 2018 utvidgades det s.k. föregående års skatteutgiftsredovisning. Skill- Växa-stödet för den först anställda , F6, till att naden förklaras dels av en ny datakälla, dels av att omfatta även aktie- och handelsbolag vilket leder mängden elbilar och laddhybrider ökat. till en större skatteutgift. Skatteutgiften faller Även storleken på skatteutgiften H1 Försäljunder utgiftsområde 14. ning av tomtmark och byggnader avseende moms Från och med den 1 juli 2018 genomförs har ökat på grund av att utfallet blivit större än Bränslebytet , en reform bestående av ett tidigare prognostiserats. reduktionspliktssystem som i kombination med ändrade skatteregler syftar till att minska utsläpp från bensin och diesel genom ökad användning av biodrivmedel. Då en reduktionsplikt inte kan kombineras med skattenedsättning beläggs de

1.5.3 Skatteutgifter 2018 Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete . För inkomståret 2018 förväntas de totala saldopåverkande skatteutgifterna uppgå till Icke saldopåverkande skatteutgifter 210 miljarder kronor. När det gäller skatte- De icke saldopåverkande skatteutgifter som sanktioner förväntas dessa uppgå till 30 miljarder redovisas här beräknas för inkomståret 2018 kronor. Uppgifter om den samlade omfattningen uppgå till 40,4 miljarder kronor. bör dock, av skäl som anförts i avsnitt 1.4 ovan, tolkas med försiktighet.

Inkomstskatt Den största skatteutgiften inom tjänsteinkomstbeskattningen är A11, Avdrag för resor till och från arbetet , som för inkomståret 2018 beräknas uppgå till ca 6,1 miljarder kronor. Den största skatteutgiften inom kapitalinkomstbeskattningen är D1, Avkastning på eget hem . För inkomståret 2018 bedöms skatteutgiften uppgå till 19,0 miljarder kronor.

Indirekt skatt på förvärvsinkomster Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter är skatteutgiften avseende F8, Växa-stöd för den först anställda den största. Inkomståret 2018 beräknas denna skatteutgift uppgå till 2,1 miljarder kronor.

Mervärdesskatt Den största skatteutgiften inom mervärdesskatteområdet uppstår genom den reducerade skattesatsen för H18, Livsmedel . Inkomståret 2018 beräknas denna skatteutgift uppgå till 29,9 miljarder kronor.

Punktskatter Den största skatteutgiften inom punktskatteområdet är I15, Nedsatt energiskatt på el inom industrin och i datorhallar , vilken uppgår till 14,9 miljarder kronor inkomståret 2018.

Skattereduktioner En skattereduktion minskar den slutliga skatten genom avräkning mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, inkomst av näringsverksamhet, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Skattereduktionerna beräknas sammanlagt uppgå till 15,1 miljarder kronor inkomståret 2018. Den enskilt största skatteutgiften är J3, Skattereduktion för ROT-arbeten som beräknas uppgå till 9,8 miljarder kronor inkomståret 2018.

Skattesanktioner Den största enskilda skattesanktionen uppgår till 17,0 miljarder kronor för 2018 och avser L8,

2 Samhällsekonomisk analys av skatteutgifter

2 Samhällsekonomisk analys av

skatteutgifter

2.1 Inledning avseende J3, Skattereduktion för ROT-arbeten . Slutligen beskrivs i avsnitt 2.8 effekterna för Normen om enhetlig beskattning innebär strikt skatteutgifter och skattesanktioner av reformen tolkat att ingen hänsyn tas till de motiv som ligger Bränslebytet som består av ett reduktionspliktsbakom en skatteutgift. Vissa skatteutgifter kan system i kombination med ändrade skatteregler. dock vara motiverade för att de bidrar till en förbättrad samhällsekonomisk effektivitet. Skatteutgifter kan också motiveras utifrån de av riksdagen beslutade riktlinjerna för skatte- 2.2 Samhällsekonomisk effektivitet politiken. Vidare kan skatteutgifter analyseras utifrån vilka effekter de får för jämställdhet Samhällsekonomisk effektivitet innebär att mellan kvinnor och män. samhällets resurser används på ett effektivt sätt I detta kapitel görs ett försök att belysa dessa för att skapa så hög välfärd i samhället som olika aspekter. I avsnitt 2.2 beskrivs vad som möjligt. Marknadsmisslyckanden, i form av menas med begreppet samhällsekonomisk exempelvis externa effekter – när en ekonomisk effektivitet. Vidare diskuteras möjligheterna att transaktion påverkar en tredje part – och bedöma olika skatteutgifter utifrån deras bidrag skattekilar mellan konsument- och producenttill samhällsekonomisk effektivitet. I avsnitt 2.3 priser, snedvrider resursallokeringen i samhället. diskuteras skatteutgifter i förhållande till Snedvridningen leder till en ineffektiv riktlinjerna för skattepolitiken. Avsnitt 2.4 resursallokering – så kallade dödviktsförluster diskuterar skatteutgifter och jämställdhet och uppstår. En annan resursallokering skulle kunna innehåller en diskussion om hur olika skatte- leda till förbättrad samhällsekonomisk effekutgifters effekter för jämställdheten kan belysas. tivitet. Det kan därför vara samhällsekonomiskt Riksdagen har tillkännagett som sin mening att motiverat med avvikelser från enhetlig regeringen i kommande skrivelser fullt ut bör beskattning om de förbättrar effektiviteten och analysera enskilda skatteutgifters samhälls- därmed välfärden i samhället. Enhetlig beskattekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt ning leder i dessa fall till en välfärdsförlust. (skr. 2016/17:98 bet. 2016/17:SkU32 punkt 1, En viktig fråga är således om en skatteutgift rskr. 2016/16:306). Tillkännagivandet beskrivs i kan anses förbättra den samhällsekonomiska avsnitt 2.5. I årets skrivelse analyseras två enskilda effektiviteten och därmed välfärden. Hur en skatteutgifter där riksdagens tillkännagivande om skatteutgift påverkar välfärden beror på vilken skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet värdegrund bedömningen utgår från, t.ex. vilken och sysselsättningseffekter bemöts. Avsnitt 2.6 vikt som läggs på fördelningen av tillgångar. En innehåller en analys av skatteutgiften avseende vanligt förekommande förenkling är att en åtgärd F3, Generell nedsättning av egenavgifter och antas leda till ökad välfärd om vinsterna för dem avsnitt 2.7 innehåller en analys av skatteutgiften

som vinner på en regelförändring kan kompen- till inkomsttillfället och reglerna ska vara hållbara sera förlusterna för dem som förlorar på den. i förhållande till EU. Vinnarna av en skatteutgift är typiskt de som Genom att minska enhetligheten och öka agerar på den aktuella marknaden, tillhör komplexiteten i skattesystemet kan skattemålgruppen för åtgärden eller påverkas av den utgifter sägas gå emot principen om att externa effekt som internaliseras. Förlorarna kan skattereglerna ska vara generella och tydliga. vara svåra att identifiera då effekterna av en Samtidigt kan skatteutgifter i vissa fall bidra till att förändrad resursallokering kan vara vitt spridda i uppnå ett eller flera av skattepolitikens överekonomin. Förutom den offentliga sektorn, som gripande syften eller ligga i linje med en eller flera förlorar skatteintäkter, är de troliga förlorarna de andra vägledande principer. En skatteutgift kan som agerar på närliggande marknader, tillhör en därmed i vissa fall vara förenlig med vissa delar av likartad eller konkurrerande målgrupp eller bidrar de skattepolitiska riktlinjerna, men stå i strid med till den externa effekten. Det demokratiska andra delar av desamma. beslutssystemet måste värdera förändringen och anse att den nya fördelningen är acceptabel. Utifrån ekonomisk teori identifieras ett antal indikatorer på hur en skatteutgift kan förbättra 2.4 Jämställdhet den samhällsekonomiska effektiviteten. Dessa indikatorer är att Skatteutgifter kan även ha effekter för främst den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och – realinkomsten ökar, män. – sysselsättningen ökar, För att göra en bedömning av hur en skatte- – dödviktsförluster, dvs. snedvridning av utgift kan påverka jämställdheten kan följande resursallokeringen, minskar, eller indikatorer användas: – negativa (positiva) externa effekter minskar – förändring av disponibel inkomst för (ökar). kvinnor respektive män, Även om det vore önskvärt att göra en – förändring av kvinnors respektive mäns kvantitativ bedömning av en skatteutgifts bidrag arbetskraftsdeltagande, till förbättrad samhällsekonomisk effektivitet är – förändring av kvinnors respektive mäns detta oftast inte praktiskt möjligt då det ställer obetalda hemarbete, samt stora krav på data och metod. En kvalitativ bedömning går dock ofta att göra. – resursomfördelning mellan sektorer där kvinnor respektive män är överrepresenterade i termer av t.ex. konsumtion, sysselsättning eller företagande.

2.3 Riktlinjer för skattepolitiken

Enligt riktlinjerna för skattepolitiken är skattepolitikens främsta syfte att finansiera den 2.5 Tillkännagivande från riksdagen gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Riksdagen har tillkännagett som sin mening att Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt regeringen i kommande skrivelser fullt ut bör med de övergripande målen för regeringens analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan ekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt om att säkra goda och stabila skatteintäkter även (skr. 2016/17:98 bet. 2016/17:SkU32 punkt 1, skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och rskr. 2016/16:306). hög sysselsättning, ett rättvist fördelat välstånd Beräkningarna av skatteutgifter i denna samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart skrivelse är statiska och tar inte hänsyn till samhälle. Utöver detta bör skattepolitiken ut- eventuella beteendeeffekter eller indirekta effekformas enligt ett antal vägledande principer. ter och motsvarar i normalfallet de brutto- Skattesystemet ska uppfattas som legitimt och beräknade offentligfinansiella effekterna i rättvist, skattereglerna ska vara generella och publikationen Beräkningskonventioner (se avtydliga, beskattningen ska ske i nära anslutning snitt 1.3 tidigare i denna skrivelse). Regeringen

har i allt väsentligt beräknat effekter av ändrade görs av en eller två enskilda skatteutgifter i den skatteregler på samma sätt sedan budget- årligen återkommande skrivelsen är inte alltid propositionen för 1998. Regeringen gör dock heltäckande. Den eller de analyser som görs syftar också dels konsekvensanalyser av enskilda i första hand till att beskriva det övergripande förändringar av skattereglerna, dels en samlad syftet med och effekterna av skatteutgiften. I bedömning av hur regeringens politik påverkar vissa fall rör analysen skatteutgifter som studerats svensk ekonomi och de offentliga finanserna. relativt omfattande i exempelvis forsknings- Detaljerade beräkningar av enskilda skatte- litteraturen medan så inte är fallet med andra förslag ligger till grund för redovisningen av skatteutgifter. Generellt kan dock sägas att det reformernas offentligfinansiella effekter i budget- ofta är möjligt att gå djupare i analysen än vad som propositionerna och ingår i bedömningen av gjorts, men att det också rör sig om en avvägning politikens budgetkonsekvenser. Dessa beräk- mot det övergripande syftet med analysen. ningar av skatteförändringar är i normalfallet Årets skatteutgiftsredovisning innehåller statiska, vilket innebär att beräkningarna bortser analyser av två enskilda skatteutgifter. De från att hushållens och företagens beteende kan skatteutgifter som analyseras är F3, Generell påverkas av skatteförändringen. Anledningen till nedsättning av egenavgifter och J3, Skattereduktion att beteendeeffekter normalt sett inte beaktas är för ROT-arbeten . Effekterna för samhällsatt det råder stor osäkerhet om i vilken ekonomisk effektivitet och sysselsättningsutsträckning och hur snabbt företagens och effekter beskrivs i anslutning till respektive hushållens beteende påverkas av olika skatte- analyserad skatteutgift. förändringar. Det kan dock finnas skäl att ibland Regeringen anser därmed att tillkännagivandet göra vissa avsteg från de statistiska beräkningarna är slutbehandlat med nedanstående analyser. och därmed även beskriva eventuella dynamiska effekter av förändrade skatteregler. Detta både kan och bör göras om efterfrågad och utbjuden kvantitet förväntas ändras i betydande 2.6 Analys av den generella utsträckning. nedsättningen av egenavgifter Tidigare erfarenheter visar att man bör vara försiktig med att inkludera dynamiska effekter i Den generella nedsättningen innebär att under budgetsammanhang. Regeringen beskriver i vissa förutsättningar ska ett avdrag göras med stället eventuella dynamiska effekter av enskilda 7,5 procent av avgiftsunderlaget. Nedsättningen reformer i kvalitativa ordalag. I regeringens kan som mest uppgå till 15 000 kronor per år. prognoser görs vidare en samlad bedömning av Nedsättningen infördes 2010 och uppgick då till hur bl.a. skatteförändringar påverkar den makro- 5 procent av avgiftsunderlaget upp till maximalt ekonomiska utvecklingen avseende BNP- 10 000 kronor per år. År 2014 utökades nedsätttillväxten, arbetade timmar, sysselsättning och ningen till den nuvarande nivån. För 2018 inflation. I regeringens prognos för det offentlig- beräknas skatteutgiften för nedsättningen uppgå finansiella sparandet, som baseras på den till 1,49 miljarder kronor. makroekonomiska utvecklingen, beaktas således En nedsättning av egenavgifterna ökar avkastdynamiska effekter av ändrade skatteregler och ningen av egenföretagande och kan därför öka reformer på utgiftssidan. antalet företag och i viss mån även sysselsätt- De analyser och beskrivningar av enskilda ningen (om alternativet till egenföretagande är att skatteutgifter som de senaste åren har gjorts inom vara utan arbete). Nedsättningen ger dock också ramen för den årliga skrivelsen Redovisning av upphov till samhällsekonomiska kostnader. skatteutgifter kan ses utifrån denna bakgrund. I Förutom den offentligfinansiella kostnaden skrivelsen väljer regeringen att i större detalj minskar neutraliteten gentemot företagande i beskriva enskilda skatteutgifter, eftersom aktiebolagsform och gör egenföretagande mer normen om enhetlig beskattning strikt tolkat attraktivt i förhållande till anställning. Dessutom innebär att ingen hänsyn tas till de motiv som ökar den komplexiteten i socialavgiftsreglerna. ligger bakom en skatteutgift. Vissa skatteutgifter Mot bakgrund av studier som gjorts av kan dock vara motiverade för att de bidrar till en nedsättningar av socialavgifter har nedsättningen förbättrad samhällsekonomisk effektivitet, däri- sannolikt positiva effekter på antalet egenbland effekter på sysselsättning. Den analys som företagare (Bennmarker, H., Mellander, E.,

Öckert, B., 2009. Do regional payroll tax och minska arbetslösheten i ekonomin i sin reductions boost employment? Labour helhet. Detta kan framför allt vara fallet i rådande Economics, 16(5), 480–489). Detta då nedsätt- läge med många nyanlända för vilka egenföreningen kan leda till att fler nya företag startas och tagande kan vara ett alternativ till anställning. att färre företag lägger ned verksamheten. En Utifrån ett jämställdhetsperspektiv förväntas ökning av antalet egenföretagare kan ha en positiv nedsättningen främst gynna män då kvinnor är effekt på sysselsättningen på både kort och lång underrepresenterade som egenföretagare. sikt i den mån de nya egenföretagarna annars hade varit arbetslösa eller stått utanför arbetskraften. Bland dem som har inkomst från aktiv näringsverksamhet är personer utan gymnasieutbildning 2.7 Analys av skattereduktionen för och personer som invandrat till Sverige över- ROT-arbeten representerade, grupper som typiskt sett har en svagare position på arbetsmarknaden. Dessutom Skattereduktionen för reparation, underhåll, omindikerar forskning att för personer som blir av och tillbyggnad, det s.k. ROT-avdraget gäller med jobbet ökar sannolikheten att bedriva fr.o.m. den 8 december 2008. ROT-avdraget, är verksamhet i enskild firma eller som delägare av en skatteutgift då de som köper dessa tjänster från handelsbolag (von Greiff, J. 2009. Displacement ett företag, anlitar en privatperson eller får tjänsand self-employment entry. Labour Economics, terna som en löneförmån får en skattereduktion 16(5), 556–565). Detta tillsammans indikerar att motsvarande en del av arbetskostnaden, inkl. egenföretagande kan vara ett sätt för personer moms. med låg förväntad produktivitet att komma in på Vid införandet uppgick skattereduktionen till arbetsmarknaden. För andra är i stället egen- 50 procent av arbetskostnaden vid köp från ett företagandet en bisyssla eller sysselsätter en företag och vid löneförmån samt till ett belopp individ med stark ställning på arbetsmarknaden motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter vid som annars hade varit anställd. anlitande av en privatperson, upp till ett maximalt I den mån nedsättningen ökar antalet personer belopp om 50 000 kronor per person och år. Den med egenföretagande som bisyssla skulle den 1 januari 2016 sänktes subventionsgraden till kunna öka antalet arbetade timmar. Nedsätt- 30 procent av arbetskostnaden med samma ningen bidrar dock endast till ökad varaktig maximala belopp. För 2018 beräknas skattesysselsättning i den mån den bidrar till högre utgiften för ROT-avdraget uppgå till egenföretagande hos grupper med svag anknyt- 9,75 miljarder kronor. ning till arbetsmarknaden. Baserat på hur många ROT-avdraget kan motiveras strukturellt om egenföretagare det förväntas finnas i dag, deras det i stor utsträckning minskar den snedvridning inkomster från aktiv näringsverksamhet och som uppstår då marknads-, men inte hemarbete, andra inkomster samt information om t.ex. beskattas eller om det markant förväntas öka den utbildningsnivå beräknas sysselsättningseffekten varaktiga sysselsättningen i ekonomin i sin helhet. av nedsättningen uppgå till omkring 1 000 till Många av tjänsterna inom ROT-avdraget bedöms 2 000 personer varaktigt. Med en sysselsättnings- dock vara kvalificerade och därmed inte utgöra ett effekt i mitten av intervallet, ca 1 500 personer, substitut för eget arbete i hemmet. Av den beräknas kostnaden per jobb till omkring anledningen, men även för att ROT-avdraget är 1 miljon kronor. Det kan noteras att det mot- en tjänst som utnyttjas relativt sällan, förväntas svarar den genomsnittliga lönekostnaden för inte köparnas arbetsutbud öka i stor utsträckning nästan två anställda i kommunal sektor. Om till följd av skattereduktionen. kommunsektorn skulle använda motsvarande Då en ökad efterfrågan på arbetskraft till följd medel till att anställa personer med en svag av ROT-avdraget inte bedöms riktas till personer ställning på arbetsmarknaden, skulle fler anställda med svag anknytning till arbetsmarknaden i välfärden kunna vara en effektivare syssel- förväntas det inte heller öka den varaktiga sysselsättningsåtgärd än nedsättningen av egen- sättningen i ekonomin i sin helhet, utan snarare avgifterna. Generellt är dock beräkningar av tränga undan sysselsättning i andra sektorer. sysselsättningseffekter behäftade med mycket Anledningen är att en ökad efterfrågan i detta fall stor osäkerhet. Sammanfattningsvis bedöms förväntas leda till högre löner och arbetskraftsdock nedsättningen kunna öka sysselsättningen kostnader exempelvis på grund av att löntagarnas

förhandlingsposition relativt arbetsgivaren för- som utförts inom ramen för ROT-avdraget inte bättras när arbetslösheten temporärt sjunker. har minskat i någon större omfattning trots att Högre löner leder i sin tur till att sysselsättningen subventionsgraden har sänkts från 50 procent till i övriga sektorer minskar. De strukturella 30 procent. motiven för ROT-avdraget kan därmed sägas vara Utifrån ett jämställdhetsperspektiv förväntas svaga. De små positiva effekter som eventuellt ROT-avdraget främst gynna män. Fler män än kan uppstå, uppstår till en hög kostnad i termer kvinnor köper tjänsterna och enligt SCB:s av förlorade skatteintäkter. Tidsanvändningsundersökning tar män i större Däremot kan ett ROT-avdrag med tydlig utsträckning ansvar för de arbeten i hemmet som koppling till konjunkturen ha större positiva är berättigade till ROT-avdrag. I den mån ROTeffekter. I samband med en lågkonjunktur kan avdraget minskar det obetalda hemarbetet torde ROT-avdraget stimulera efterfrågan och hålla det således främst vara för män. Vad gäller uppe sysselsättningen i ekonomin som helhet, sysselsättning och företagande är män övereftersom efterfrågan vid en lågkonjunktur kan representerade inom ROT-branschen. öka utan att det fullt ut vältras över till högre priser och löner. En tydlig koppling skulle t.ex. kunna vara att ROT-avdraget är mer generöst, eller endast ges, under lågkonjunktur. 2.8 Beskrivning av reduktionsplikten De ROT-avdrag som funnits tidigare motiverades i huvudsak som konjunkturåtgärder och de Från och med den 1 juli 2018 genomförs infördes temporärt (prop. 1992/93:150 bilaga 6, Bränslebytet, en reform bestående av ett prop. 1995/96:229 respektive prop. 2003/04:163). reduktionspliktssystem i kombination med Ett ROT-avdrag som endast gäller eller är mer ändrade skatteregler. Bränslebytet syftar till att generöst under lågkonjunktur skapar större minska utsläpp från bensin och diesel genom incitament att flytta planerade renoveringar till ökad användning av biodrivmedel och bidra till den period då ekonomin är i behov av stimulans Sveriges mål om en minskning av utsläppen från än vad ett ROT-avdrag som är konstant över tid inrikes transporter, utom luftfart, med 70 procent gör. Att det nuvarande ROT-avdraget infördes senast 2030, jämfört med 2010. Under andra permanent kan således ha gjort att det fungerade halvåret 2018 ska den som har reduktionsplikt se mindre effektivt för att stimulera efterfrågan i till att utsläppen från den reduktionspliktiga samband med den senaste lågkonjunkturen än energimängden jämfört med utsläppen från vad det annars skulle ha gjort. motsvarande mängd fossil bensin eller fossil Resursutnyttjandet i svensk ekonomi är för diesel minskar med minst 2,6 procent för bensin närvarande högt. Utvecklingen för byggsektorn och med minst 19,3 procent för diesel. är mycket stark och det råder brist på arbetskraft För att vara förenlig med EU-rätten kan i sektorn (Konjunkturinstitutets konjunktur- reduktionsplikten inte kombineras med skattebarometer för fjärde kvartalet 2017). I detta läge befrielse för de delar av bränslet som framställts är det sannolikt att ROT-avdraget leder till en av biomassa. Alla komponenter i bensin respekomfördelning av arbetskraftsresurser till tjänster tive diesel måste därför beskattas lika per liter. som omfattas av skattereduktionen på bekostnad Punktskatt på bensin och omärkt dieselbränsle av närliggande tjänster, så som nybyggnation. tas ut i form av energiskatt och koldioxidskatt Medan ROT-avdraget kan ha positiva syssel- uttryckt i kronor per volymenhet. sättningseffekter i en lågkonjunktur bedöms det i Normen för energi- och koldioxidskatterna stort sett inte ha någon sysselsättningseffekt i definieras dock som skatteuttag per energienhet, nuvarande högkonjunktur. öre/kWh, respektive skatteuttag per viktenhet Sänkningen av subventionsgraden i ROT- koldioxid, öre/kg koldioxid. Normen för energiavdraget som gjordes i samband med en mycket och koldioxidskatterna är definierad på samma stark utveckling av svensk ekonomi bedöms, mot sätt före och efter den 1 juli 2018 för att få en bakgrund av ovanstående analys, vara samhälls- likvärdig norm och referenspunkt för hela 2018. ekonomiskt motiverad. Uppgifter från SCB visar Däremot minskar nivån på energiskattenormen dock att arbetskostnadsunderlaget för skatte- till följd av en justerad skattesats på bensin. Då reduktionen 2016 ligger på i stort sett samma nivå omfattningen av beskattningen förändras vid som 2014. Detta indikerar att värdet av arbetet halvårsskiftet och en lika beskattning per liter

införs inom reduktionsplikten leder detta till en ny skatteutgift och en energiskattesanktion. Nedan förklaras varför.

Skatteutgift Vid fastställandet av de nya koldioxidskattesatserna på bensin och omärkt dieselbränsle som träder i kraft i samband med att reduktionsplikten införs har hänsyn tagits till det genomsnittliga innehållet av beståndsdelar som framställts av biomassa. Därför sänks koldioxidskattesatserna när alla beståndsdelar av bensin och diesel beskattas. Syftet är att bibehålla skatteuttaget per kg utsläpp av fossil koldioxid. Normen för koldioxidskatten är både före och efter den 1 juli 2018 115 öre/kg fossil koldioxid. En liter fossilt drivmedel ger upphov till större utsläpp av fossil koldioxid än en liter drivmedel där vissa komponenter är framställda av biomassa. Då ingen skillnad görs av koldioxidskattesatsen för ett drivmedel inom reduktionsplikten och dess fossila motsvarighet utanför plikten blir konsekvensen att skatteuttaget per kg utsläpp av fossil koldioxid blir något lägre än 115 öre/kg koldioxid utanför plikten. Skatteutgiften beräknas utifrån denna skillnad.

Skattesanktion Vid införandet av reduktionsplikten kommer skatt att tas ut enhetligt per liter bensin respektive diesel. Normen för energiskatt baseras på energiskatteuttaget per energienhet för ett rent fossilt bensinbränsle. Bensin miljöklass 1 inom reduktionsplikten innehåller en andel biodrivmedel som i dag utgörs nästan uteslutande av etanol. Etanol har ett lägre energiinnehåll än fossil bensin och ger då ett totalt lägre energiinnehåll per liter inom reduktionsplikten jämfört med ren fossil bensin. Energiskatteuttaget per energienhet inom reduktionsplikten blir då något högre än normen, vilket ger upphov till en skattesanktion.

3 Redovisning av skatteutgifter

3 Redovisning av skatteutgifter

3.1 Inledning

Tabell 3.1 Utgiftsområden (UO) 2018

Nummer Utgiftsområde

I tabell 3.2 redovisas skatteutgifterna uppdelade 01 Rikets styrelse på skatteslag för inkomståren 2017–2020. 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tabellen inleds med saldopåverkande skatte- 03 Skatt, tull och exekution utgifter och avslutas med icke saldopåverkande 04 Rättsväsendet skatteutgifter. De saldopåverkande skatte- 05 Internationell samverkan utgifterna har fördelats på utgiftsområden (UO) eller klassats som skattetekniskt motiverade (ST), 06 Försvar och samhällets krisberedskap vilket framgår av kolumn 2 i tabellen. I tabell 3.1 07 Internationellt bistånd finns en sammanställning av samtliga utgifts- 08 Migration områden 2018. 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg I redovisningen av skatteutgifter beaktas 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och endast beslutade regelförändringar. Ett ”-” i funktionsnedsättning kolumnen betyder att utgiften inte kunnat 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom kvantifieras. En del skatteutgifter har upphört. 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Dessa redovisas om de fortfarande har en 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering offentligfinansiell effekt något av de redovisade åren. Ett ”u” i tabellen innebär att skatteutgiften 14 Arbetsmarknad och arbetsliv har upphört. Ett ”f” innebär att redovisningen har 15 Studiestöd flyttats till statsbudgetens utgiftssida. 16 Utbildning och universitetsforskning De icke saldopåverkande skatteutgifterna har 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid inte fördelats på utgiftsområden då de inte 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande påverkar statsbudgetens saldo. samt konsumentpolitik 19 Regional tillväxt 20 Allmän miljö- och naturvård 21 Energi 22 Kommunikationer 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 24 Näringsliv 25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska unionen

3.2 Sammanställning av skatteutgifter

Tabell 3.2 Skatteutgifter fördelade på skatteslag och utgiftsområde

Skatteutgift (mdkr)

2017 2018 2019 2020

SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag

A1 ST Schablonberäknad kapitalavkastning i fåmansföretag - - - - A2 UO24 Lönebaserat utrymme i fåmansföretag - - - - A3 UO24 Kapitalvinst på kvalificerade andelar - - - - A4 UO24 Utdelning på kvalificerade andelar - - - - A5 UO11 Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension - - - - A6 UO24 Underskott i aktiv näringsverksamhet m.m. 0,00 0,00 0,00 0,00 A7 UO11 Avdrag för pensionspremier - - - - A8 UO24 Sjöinkomstavdrag 0,07 0,07 0,07 0,07 A9 ST Personaloptioner - - - -

Avdrag för kostnader i tjänst A10 UO14 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor 0,94 0,97 1,00 1,03 A11 UO14 Avdrag för resor till och från arbetet 5,88 6,06 6,22 6,43 A12 UO14 Avdrag för utbildningsresor vid omstrukturering - - - - A13 UO14 Avdrag för inställelseresor - - - -

Skattefria förmåner och ersättningar A14 UO24 Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner 0,52 0,54 0,55 0,57 A15 UO14 Förmån av resa vid anställningsintervju - - - - A16 UO14 Förmån av utbildning vid omstrukturering m.m. - - - - A17 UO20 Förmån av miljöanpassade bilar 0,55 0,57 0,60 0,64 A18 UO24 Lättnader i beskattningen av personaloptioner i vissa fall - - - A19 ST Stipendier - - - - A20 ST Personalrabatter och reseförmåner - - - - A21 ST Vissa ersättningar och förmåner till EU-parlamentariker - - - - A22 ST Ersättningar och förmåner till personal vid Europaskolor - - - - A23 ST Hittelön m.m. - - - - A24 ST Ersättning för blod m.m. - - - - A25 ST Inkomst från försäljning av vilt växande bär - - - - A26 ST Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands - - - - A27 UO05 Kostnadsersättning till viss personal på Sipri 0,00 0,00 0,00 0,00 A28 ST Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands - - - - A29 ST Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg - - - - A30 UO14 Personalvård - - - - A31 UO09 Förmån av privatfinansierad hälso- och sjukvård - - - - A32 UO24 Utjämning av småföretagares inkomst - - - - A33 UO14 Flyttersättningar från arbetsgivare - - - - A34 UO09 Nedsatt förmånsvärde alkolås - - - - A35 U024 Kostförmån vid tjänsteresa och vid representation - - - - A36 UOO5 Förmån i samband med fredsbevarande tjänst - - - -

Skatteutgift (mdkr)

2017 2018 2019 2020

A37 UO24 Gåvor till anställda - - - -

B. Intäkter i näringsverksamhet

B1 UO23 Uttag av bränsle 0,12 0,12 0,12 0,12 B2 UO23 Avverkningsrätt till skog - - - - B3 UO24 Kapitalvinst på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter 3,57 3,65 3,75 3,85 B4 UO24 Tonnagebeskattning

C. Kostnader i näringsverksamhet

C1 UO14 Avdrag för resor till och från arbetet - - - - C2 UO24 Matching-credit-klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal - - - - C3 UO24 Koncernbidragsdispens 0,00 0,00 0,00 0,00 C4 UO23 Anläggning av ny skog m.m. 0,12 0,15 0,24 0,29 C5 ST Skadeförsäkringsföretag 0,22 0,27 0,47 0,64 C6 ST Överavskrivningar avseende inventarier 0,86 1,07 1,97 2,80 C7 ST Periodiseringsfonder 0,16 0,20 0,36 0,50 C8 ST Substansminskning - - - - C9 UO23 Skogsavdrag - - - - C10 UO19 Bidrag till regionala utvecklingsbolag 0,00 0,00 0,00 0,00 C11 UO17 Bidrag till Tekniska museet 0,00 0,00 0,00 0,00 C12 ST Nedskrivning av lager och pågående arbete 0,00 0,00 0,00 0,00 C13 ST Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto 0,01 0,01 0,02 0,03 C14 ST Räntefördelning vid generationsskiften - - - -

D. Intäkter i kapital

D1 UO18 Avkastning eget hem 20,53 18,99 19,78 20,73 D2 UO18 Avkastning bostadsrättsfastighet 8,97 8,81 9,01 9,25 D3 UO24 Utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade bolag 1,31 1,38 1,44 1,49 D4 UO24 Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar 11,09 11,62 12,12 12,61 D5 UO24 Utdelning av andelar i dotterföretag - - - - D6 ST Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt 1,70 3,82 7,38 10,09 D7 ST Värdeförändring på aktier m.m. 1,60 1,20 1,83 2,30 D8 UO18 Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning av eget hem och bostadsrätt 11,38 10,72 10,15 9,84 D9 UO11 Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel 2,33 2,60 5,19 10,01 D10 ST Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt - - - - D11 ST Schablonmässigt underlag för kapitalinkomstskatt (på investeringssparkonto) - - - - D12 ST Framskjuten beskattning vid andelsbyte - - - - D13 UO24 Investeraravdrag - - - - D14 ST Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto 0,01 0,01 0,02 0,02 D15 UO18 Nedsatt fastighetsavgift småhus 0,80 0,87 0,89 0,91 D16 UO18 Nedsatt fastighetsavgift hyreshus 0,14 0,15 0,15 0,15 D17 UO18 Nedsatt fastighetsavgift ägarlägenheter 0,00 0,00 0,00 0,00

E. Kostnader i kapital

E1 UO18 Ränteutgifter för egnahem - - - - E2 ST Konsumtionskrediter - - - - E3 ST Kapitalförluster på marknadsnoterade delägarrätter m.m. - - - -

Skatteutgift (mdkr)

2017 2018 2019 2020

F. Socialavgifter

F1 UO19 Regional nedsättning av egenavgifter 0,05 0,05 0,06 0,06 F2 UO14 Generell nedsättning av egenavgifter 1,43 1,49 1,56 1,64 F3 UO19 Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter 0,44 0,46 0,47 0,49 F4 ST Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel - - - - F5 UO14 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med FoU 0,45 0,47 0,49 0,51 F6 UO14 Växa-stöd för den först anställda – sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare, vissa 0,37 2,09 1,73 1,73 aktiebolag och handelsbolag

G. Särskild löneskatt

G1 UO24 Ersättning skiljemannauppdrag - - - - G2 UO17 Ersättning till idrottsutövare - - - - G3 UO24 Nedsatt särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år och är födda 1938 eller 0,37 0,39 0,40 0,41 senare G4 UO24 Nedsatt särskild löneskatt för egenföretagare som är födda 1937 eller tidigare 0,06 0,06 0,05 0,04 G5 UO24 Nedsatt särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år och som är födda 1938 eller 2,14 2,25 2,34 2,43 senare G6 UO24 Nedsatt särskild löneskatt för anställda som är födda 1937 eller tidigare 0,40 0,36 0,31 0,27

H. Mervärdesskatt

Undantag från skatteplikt (ingen avdragsrätt) H1 UO18 Försäljning av tomtmark och byggnader 2,19 2,25 2,30 2,34 H2 UO17 Försäljning av konstverk för mindre än 300 000 kr per år - - - - H3 ST Lotterier 4,79 5,01 5,30 5,57 H4 UO18 Uttagsbeskattning avseende vissa fastighetstjänster - - - - H5 ST Vissa posttjänster och frimärken 0,20 0,21 0,22 0,22

Undantag från skatteplikt (avdragsrätt gäller) H6 UO09 Läkemedel 2,27 2,33 2,39 2,45 H7 ST Internationell personbefordran 0,63 0,73 0,84 0,96

Skattesats 6 eller 12 procent (avdragsrätt gäller) H8 UO22 Personbefordran 7,82 8,17 8,59 9,01 H9 UO17 Tidningar och tidskrifter 1,88 1,98 2,10 2,23 H10 UO17 Böcker och broschyrer 1,12 1,18 1,26 1,34 H11 UO17 Entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar 1,23 1,29 1,35 1,42 H12 UO17 Förevisning av naturområden 0,32 0,29 0,29 H13 UO17 Kommersiell idrott 2,56 2,63 2,70 2,76 H14 UO24 Transport i skidliftar 0,26 0,27 0,28 0,28 H15 UO17 Upphovsrätter 0,37 0,38 0,44 0,45 H16 UO17 Entré till djurparker 0,08 0,08 0,09 0,09 H17 UO20 Sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer 0,27 0,28 0,29 0,30 H18 UO12 Livsmedel 28,85 29,92 31,17 32,50 H19 UO24 Restaurang- och cateringtjänster 10,74 11,23 11,81 12,40 H20 UO24 Rumsuthyrning 2,31 2,41 2,53 2,65 H21 UO17 Försäljning av konstverk för minst 300 000 kr per år 0,02 0,02 0,02 0,02

Skatteutgift (mdkr)

2017 2018 2019 2020

Undantag från skattskyldighet H22 UO17 Omsättning i ideella föreningar 0,26 0,26 0,27 0,28 H23 UO24 Omsättningsgräns för mervärdesskatt 0,28 0,28 0,28 0,29

Avdrag för ingående skatt H24 ST Ingående skatt på jordbruksarrende - - - -

I. Punktskatter

Energiskatt I1 UO22 Energiskatt på diesel i motordrivna fordon 7,87 8,38 9,09 9,62 I2 UO22 Energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel 0,10 0,08 0,08 0,09 I3 UO22 Energiskattebefrielse för biodrivmedel 7,67 6,98 5,91 6,31 I4 UO22 Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift 1,36 1,44 1,45 1,53 I5 UO22 Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift 0,03 0,03 0,03 0,03 I6 ST Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart 0,33 0,34 0,35 0,37 I7 UO22 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart 0,92 0,90 0,92 0,96 I8 UO24 Nedsatt energiskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet 0,29 0,31 0,30 0,34 I9 UO21 Energiskattebefrielse för biobränsle m.m. för uppvärmning 5,23 5,52 5,63 5,75 I10 UO21 El som inte är skattepliktig - - - - I11 UO21 Nedsatt energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk 0,22 0,23 0,23 0,24 I12 UO21 Nedsatt energiskatt för leveranser av värme och kyla till industrin m.m. 0,03 0,03 0,03 0,03 I13 UO24 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom industrin 0,63 0,62 0,62 0,62 I14 UO23 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom jord-, skogs- och 0,04 0,04 0,04 0,04 vattenbruksnäringarna I15 UO24 Nedsatt energiskatt på el inom industrin och i datorhallar 13,56 14,87 15,73 16,10 I16 UO23 Nedsatt energiskatt på el inom jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna 0,55 0,59 0,62 0,63 I17 UO24 Energiskattebefrielse på el vid deltagande i PFE inom industrin 0,00 u u u I18 UO19 Nedsatt energiskatt på elförbrukning i vissa kommuner 0,65 0,65 0,65 0,65

Koldioxidskatt I19 UO23 Nedsatt koldioxidskatt för diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom jord-, skogs- och 0,82 0,82 0,69 0,69 vattenbruksnäringarna I20 UO22 Koldioxidskattebefrielse på bränsle vid bandrift 0,02 0,02 0,02 0,02 I21 ST Koldioxidskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart 0,25 0,25 0,26 0,27 I22 UO24 Nedsatt koldioxidskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet 0,17 0,18 0,12 0,13 I23 UO21 Nedsatt koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin 0,00 u u u I24 UO24 Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom industrin utanför EU ETS 0,26 u u u I25 UO23 Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom jord-, skogs- och 0,04 u u u vattenbruksnäringarna I26 UO22 Lägre koldioxidskatt för fossila drivmedel utanför reduktionsplikten 0,02 0,03 0,03

J. Skattereduktioner m.m.

J1 UO24 Skattereduktion för sjöinkomst 0,05 0,05 0,05 0,05 J2 UO14 Skattereduktion för RUT-tjänster 4,50 4,95 5,44 5,99 J3 UO14 Skattereduktion för ROT-arbeten 9,48 9,75 10,02 10,30 J4 UO18 Begränsad fastighetsavgift för pensionärer 0,24 0,32 0,32 0,33 J5 UO21 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el 0,02 0,02 0,02 0,02

Skatteutgift (mdkr)

2017 2018 2019 2020

K. Skattskyldighet

K1 ST Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund - - - - K2 ST Kyrkor, vissa hushållningssällskap, sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar - - - - K3 ST Akademier, arbetslöshetskassor, vissa stiftelser m.m. - - - - K4 ST Ägare av vissa fastigheter - - - -

L. Skattesanktioner

Kostnader i kapital L1 ST Begränsning i avdragsgilla ränteutgifter -0,12 -0,11 -0,14 -0,21 L2 ST Begränsning av skattereduktion -0,43 -0,41 -0,46 -0,56 L3 UO18 Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus -1,37 -1,40 -1,42 -1,45 L4 UO24 Fastighetsskatt på lokaler -6,58 -6,68 -6,78 -6,88 L5 UO24 Fastighetsskatt på industrienheter -1,56 -1,57 -1,62 -1,63 L6 UO21 Fastighetsskatt på elproduktionsenheter -3,56 -2,65 -1,12 -0,69 L7 UO24 Avdragsrätt för representationsmåltider - - - -

Socialavgifter L8 ST Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete -15,99 -17,01 -17,76 -18,84

Punktskatter L9 UO21 Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer -2,56 u u u L10 ST Energiskatt på bensin inom reduktionsplikten -0,08 -0,19 -0,30 L11 UO21 Koldioxidskatt på fossila bränslen i värmeverk inom EU ETS -0,06 -0,08 -0,08 -0,09 L12 UO21 Koldioxidskatt på fossila bränslen i kraftvärmeverk inom EU ETS 0,00 -0,12 -0,12 -0,12

M. EJ SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER

Skattefria transfereringar M1 Näringsbidrag - - - - M2 Avgångsvederlag till jordbrukare - - - - M3 Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden - - - - M4 Flyttningsersättningar av allmänna medel - - - - M5 Totalförsvarspliktigas och rekryters ersättningar och förmåner 0,14 0,14 0,13 0,13 M6 Barnbidrag 18,04 20,88 21,61 21,76 M7 Särskilt pensionstillägg 0,00 0,00 0,00 0,00 M8 Handikappersättning m.m. 0,70 0,68 0,68 0,68 M9 Bistånd 3,09 3,26 3,45 3,62 M10 Underhållsstöd 1,90 1,92 1,95 1,98 M11 Bidrag till adoption - - - - M12 Bostadstillägg 5,57 5,31 5,21 5,13 M13 Bostadsbidrag 1,63 1,68 1,74 1,75 M14 Studiestöd m.m. 4,15 4,45 4,78 4,90 M15 Skattefria pensioner 0,06 0,06 0,06 0,06 M16 Äldreförsörjningsstöd 0,17 0,17 0,19 0,20 M17 Ersättningar till nyanlända invandrare 1,80 1,77 1,23 0,93

4 Beskrivning av enskilda skatteutgifter

4 Beskrivning av enskilda skatteutgifter

4.1 Inledning Det kapitalbeskattade utrymmet bestäms genom att ett gränsbelopp beräknas. Gräns- I denna del ges en beskrivning av samtliga skatte- beloppet beräknas enligt antingen huvudregeln utgifter och skattesanktioner. Beskrivningarna eller förenklingsregeln. Vid tillämpning av huvudinnehåller även hänvisningar till aktuella lagrum. regeln beräknas utrymmet genom att det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång multiplicerat med statslåneräntan ökad med nio 4.2 Förkortningar procentenheter (57 kap. 11 § 2 IL). I vissa fall tillkommer ett lönebaserat utrymme, se skatte- I beskrivningarna används följande för- utgift A2. Enligt förenklingsregeln beräknas årets kortningar: gränsbelopp till 2,75 inkomstbasbelopp fördelat med lika belopp på andelarna i företaget (57 kap. EES Europeiska ekonomiska sam- 11 § 1 IL). Om utdelningen understiger gränsarbetsområdet beloppet utgör skillnaden sparat utdelnings- IL inkomstskattelagen (1999:1229) utrymme som förs vidare till nästa år (57 kap. 13 § LSE lagen (1994:1776) om skatt på IL). energi För vissa delägare medför reglerna att en del av ML mervärdesskattelagen (1994:200) kapitalinkomsten beskattas som tjänsteinkomst. SFS Svensk författningssamling För andra delägare beskattas i stället en del av tjänsteinkomsten som kapitalinkomst. I den mån den senare gruppen dominerar, medför detta en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på 4.3 Beskrivning av skatteutgifter inkomst av tjänst och särskild löneskatt och består av skillnaden i skattesats mellan A Inkomst av tjänst och allmänna avdrag tjänstebeskattad utdelning och kapitalbeskattad utdelning. Denna skillnad ökar till följd av att A1 Schablonberäknad kapitalavkastning i endast 2/3 av utdelningen i inkomstslaget kapital fåmansföretag tas upp till beskattning (se skatteutgift D4) medan tjänsteinkomsten tas upp i sin helhet. I 57 kap. IL finns särskilda regler för utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna. Syftet med A2 Lönebaserat utrymme i fåmansföretag reglerna är att dels på ett schablonmässigt sätt dela upp inkomsten mellan inkomstslagen tjänst Enligt 57 kap. 11 § jämfört med 16–19 a §§ IL tilloch kapital, dels förhindra att högre beskattade kommer vid tillämpning av huvudregeln enligt förvärvsinkomster omvandlas till lägre beskattade ovan ett utdelningsutrymme baserat på företagets kapitalinkomster.

lönesumma. Detta gäller endast om det s.k. löne- A5 Arbetsgivares kostnader för uttagskravet är uppfyllt och bara om delägaren arbetstagares pension äger en andel som motsvarar minst 4 procent av kapitalet. Det lönebaserade utrymmet är Arbetsgivarens kostnader ska inte tas upp till 50 procent av löneunderlaget och fördelas med beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna lika belopp på andelarna i företaget. avser tryggande av utfästelse om pension genom En skatteutgift uppkommer i den mån till exempel betalning av premie för pensionshuvudregeln tillämpas och löneuttagskravet och försäkring på visst sätt och inom vissa ramar ägarkravet är uppfyllt, såvida det lönebaserade (11 kap. 6 § IL). Utfästelsen utgör en ersättning utrymmet resulterar i att viss del av avkastningen för utfört arbete som inte är förmånsgrundande i som baseras på löner till anställda beskattas i socialförsäkringssystemen och ligger därför till inkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser skatt grund för särskild löneskatt. Skatteutgiften för på inkomst av tjänst och särskild löneskatt och skatt på inkomst av tjänst är beroende av består i skillnaden i skattesats mellan tjänste- skillnaden i marginalskatt vid avsättning och beskattad utdelning och kapitalbeskattad utdel- utbetalning av pensionen. ning. Det lönebaserade utrymmet ingår i det s.k. gränsbeloppet, se också skatteutgift D4.

A6 Underskott i aktiv näringsverksamhet

m.m.

A3 Kapitalvinst på kvalificerade andelar

Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras Enligt 57 kap. 21 och 22 §§ IL ska kapitalvinst på av som allmänt avdrag under vissa förutsättningar kvalificerade andelar som överstiger gräns- (maximalt under 5 års tid med högst beloppet tas upp till beskattning i inkomstslaget 100 000 kronor per år; restriktionerna gäller dock tjänst. Den kapitalvinst som ska redovisas som inte litterär, konstnärlig eller liknande verksaminkomst av tjänst är maximerad till 100 in- het), se 62 kap. 2–4 §§ IL. Normen är annars att komstbasbelopp under en femårsperiod. Kapital- underskottet får sparas och kvittas mot senare vinst utöver 100 inkomstbasbelopp beskattas överskott i den aktiva näringsverksamheten. Den som kapitalinkomst till 30 procent. Den del av tidigarelagda kvittningen är en skattekredit. kapitalvinsten som överstiger gränsbeloppet men Skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten som på grund av basbeloppsregeln ändå beskattas och avser skatt på inkomst av tjänst. som kapitalinkomst medför en skatteutgift som avser skatt inkomst av tjänst. Skatteutgiften består i skillnaden i skattesats mellan tjänste- A7 Avdrag för pensionspremier beskattad kapitalvinst och kapitalbeskattad kapitalvinst. Enligt 59 kap. IL får skattskyldiga som helt saknar pensionsrätt i anställning eller skattskyldiga som har inkomst från aktiv näringsverksam- A4 Utdelning på kvalificerade andelar het göra avdrag för erlagda premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på Enligt 57 kap. 20 och 20 a §§ IL ska utdelning på pensionssparkonton. Avdragsrätten är begränsad kvalificerade andelar som överstiger gräns- till 35 procent av inkomsten, dock högst beloppet tas upp till beskattning i inkomstslaget 10 prisbasbelopp. Om marginalskatten vid uttjänst. Under ett och samma beskattningsår ska betalningen av pensionen är lägre än vid dock högst 90 inkomstbasbelopp beskattas som inbetalningen av premien uppstår en skatteutgift. tjänsteinkomst. Ytterligare utdelning beskattas Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. som kapitalinkomst. Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet men som på grund av begränsningsregeln ändå beskattas som kapital- A8 Sjöinkomstavdrag inkomst medför en skatteutgift som avser skatt på inkomst av tjänst. Skatteutgiften består i Skattskyldiga som har sjöinkomst under hela skillnaden i skattesats mellan tjänstebeskattad beskattningsåret ges, i stället för grundavdrag, utdelning och kapitalbeskattad utdelning.

sjöinkomstavdrag med 36 000 kronor om far- 2017 är gränsbeloppet 11 000 kronor (12 kap. 2 § tyget till övervägande del går i fjärrfart och IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av 35 000 kronor om det går i närfart (64 kap. 2 § tjänst. IL). Om den skattskyldige inte har arbetat ombord hela året ges avdrag för varje dag som sjöinkomst uppbärs. Skatteutgiften avser skatt på A12 Avdrag för utbildningsresor vid inkomst av tjänst. omstrukturering

Skattskyldiga som har skattefri förmån av A9 Personaloptioner utbildning eller annan åtgärd enligt 11 kap. 17 § IL ska göra avdrag enligt 12 kap. 26–30 §§ IL för Beskattning av förmån av personaloption sker utgifter för resor mellan bostaden och platsen för först när en personaloption utnyttjas eller utbildningen eller åtgärden (12 kap. 31 § IL). överlåts (10 kap. 11 § andra stycket IL). Det Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. innebär att beskattningen skjuts upp och i princip att en räntefri skattekredit uppstår. Räntan på denna skattekredit är en skatteutgift. Skatte- A13 Avdrag för inställelseresor utgiften avser skatt på inkomst av tjänst. Om den skattskyldige har haft utgifter för resa mellan två platser inom EES i samband med A10 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillträdande eller frånträdande av tjänst, s.k. tillfälligt arbete, dubbel bosättning och inställelseresa, är kostnader till den del de hemresor överstiger ett gränsbelopp, som fr.o.m. 2017 är 11 000 kronor, avdragsgilla vid inkomstbeskatt- Den som har tillfälligt arbete på annan ort än ningen (12 kap. 2 och 25 §§ IL). Skatteutgiften hemorten eller har flyttat till annan ort på grund avser skatt på inkomst av tjänst. av arbete men har kvar den tidigare bostaden kan under vissa förutsättningar få avdrag för den ökning av levnadskostnaderna som därigenom A14 Sänkt skatt för utländska uppkommer (12 kap. 18–22 §§ IL). Om den nyckelpersoner skattskyldige på grund av sitt arbete vistas på annan ort än hemorten kan denne, under vissa Vissa förmåner och ersättningar till utländska förutsättningar, göra avdrag för utgifter för en experter, forskare och andra nyckelpersoner kan hemresa per vecka (12 kap. 24 § IL). Skatte- under vissa förutsättningar undantas från beskattutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. ning (11 kap. 22 och 23 §§ IL). Bland annat undantas 25 procent av lönen och vissa ersättningar för utgifter, t.ex. avgifter för barns skol- A11 Avdrag för resor till och från arbetet gång i grund- och gymnasieskola, från beskattning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid tjänst och särskild löneskatt. inkomstbeskattningen, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att denne behöver använda något A15 Förmån av resa vid anställningsintervju transportmedel (12 kap. 26 § IL). Om arbetsresorna görs med bil ska vissa förutsättningar vara Förmån av resa till eller från anställningsintervju uppfyllda (12 kap. 27–30 §§ IL). Avdraget utgör mellan två platser inom EES och ersättning för en skatteutgift eftersom kostnader för arbets- sådan resa som inte överstiger kostnaden för resor skatterättsligt generellt anses vara privata resan är inte skattepliktig (11 kap. 26 § IL). levnadskostnader och inte en kostnad för Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst intäkternas förvärvande då den skattskyldige själv och särskild löneskatt. anses kunna välja sin bostadsort. Kostnaderna är till den del de överstiger ett gränsbelopp avdragsgilla vid inkomstbeskattningen. Fr.o.m.

A16 Förmån av utbildning vid det först när den skattskyldige avyttrar den andel omstrukturering m.m. som har förvärvats genom utnyttjande av personaloptionen. Skatteutgiften avser också Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd arbetsgivaravgifter. som är av betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta ska inte tas upp till beskattning hos den som blivit eller löper risk A19 Stipendier att inom fem år bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i Enligt 8 kap. 5 § IL är stipendier som är avsedda arbetsgivarens verksamhet. Det gäller också om för mottagarens utbildning undantagna från avsikten är att den skattskyldige ska få annat inkomstbeskattning. Stipendier som är avsedda arbete hos arbetsgivaren (11 kap. 17 § IL). Skatte- för andra ändamål är undantagna från inkomstutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och beskattning om de inte utgör ersättning för arbete särskild löneskatt. för utbetalarens räkning och inte betalas ut periodiskt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A17 Förmån av miljöanpassade bilar

Förmånsvärdet för en bil som – helt eller delvis – A20 Personalrabatter och reseförmåner är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än Personalrabatter beskattas normalt inte (11 kap. bensin eller diesel och som därför har ett 13 § IL). Reseförmåner med inskränkande villkor nybilspris som är högre än nybilspriset för som tillhandahålls anställda inom t.ex. flyg eller närmast jämförbara bil utan sådan teknik, sätts järnväg beskattas enligt en schablon (61 kap. 12– ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för 14 §§ IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst den närmast jämförbara bilen utan sådan teknik av tjänst och särskild löneskatt. (61 kap. 8 a § IL). Vidare gäller att förmånsvärdet för förmånsbilar som drivs med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller A21 Vissa ersättningar och förmåner till EUannan gas än gasol utgörs av 60 procent av parlamentariker förmånsvärdet för jämförbar bil utan miljöanpassad teknik. Under 2016 var nedsättningen De resekostnadsersättningar, ersättningar för begränsad till högst 16 000 kronor. Från och med utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller 2017 är nedsättningen begränsad till högst barnafödande och kostnadsersättningar för ut- 10 000 kronor. Den senare nedsättningen är tids- övande av uppdraget som Europaparlamentet begränsad till och med inkomståret 2020. betalar ut till sina ledamöter är enligt 11 kap. 28 § Skatteutgiften uppstår till följd av det nedsatta IL inte skattepliktiga. Detsamma gäller de försäkförmånsvärdet och avser inkomst av tjänst och ringsförmåner som ges ut av Europaparlamentet särskild löneskatt. och de inbetalningar som görs till den frivilliga pensionsfonden. Det senare gäller också inbetalningar som görs av före detta ledamöter som A18 Lättnader i beskattningen av förvärvat rättigheter i fonden. Ersättningar för personaloptioner i vissa fall utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande som ges till före detta ledamöter Från och med den 1 januari 2018 ska förmån av som har pension eller efterlevandepension från personaloption inte tas upp till beskattning i Europaparlamentet ska inte heller beskattas. inkomstslaget tjänst om vissa villkor är uppfyllda Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst för såväl det företag från vilket personaloptionen och särskild löneskatt. förvärvas, som personaloptionen och optionsinnehavaren (11 a kap. IL). Arbetsgivaren ska därmed inte heller betala arbetsgivaravgifter. Skatteutgiften består i att beskattning i stället, som huvudregel, sker i inkomstslaget kapital och

A22 Ersättningar och förmåner till personal A26 Ersättningar till statligt anställda

vid Europaskolor stationerade utomlands

Ersättningar och förmåner som Europaskolorna Ersättningar och förmåner till utomlands ger ut till personal som är eller varit ut- stationerad personal vid statlig myndighet ska stationerade vid dessa skolor tas inte upp till inte tas upp till beskattning, om ersättningen eller beskattning (11 kap. 21 a § IL). Detsamma gäller förmånen är föranledd av stationeringen och efterlevande till sådan personal. Skatteutgiften avser vissa förmåner och ersättningar, t.ex. bostad avser skatt på inkomst av tjänst och särskild på stationeringsorten och medföljandetillägg för löneskatt. make, maka eller sambo som på grund av stationeringen går miste om egen förvärvsinkomst (11 kap. 21 § IL). Skatteutgiften avser A23 Hittelön m.m. skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

Enligt 8 kap. 30 § IL är hittelön, ersättningar till den som har räddat personer eller tillgångar i fara A27 Kostnadsersättning till viss personal på och ersättningar till den som har bidragit till eller Sipri avsett att bidra till att bl.a. förebygga brott skattefria om inte ersättningarna hänför sig till anställ- Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för ning eller uppdrag. Eftersom ersättningarna i skolavgifter för barn och förmån av bostad är inte princip är ersättning för prestation utgör skatte- skattepliktiga när ersättningen anvisats av styrelbefrielsen en skatteutgift avseende skatt på sen för Stockholms internationella fredsforskinkomst av tjänst och särskild löneskatt. ningsinstitut (Sipri) till forskare vid Sipri som är utländska medborgare, kontraktsanställda på bestämd tid och vid tidpunkten för anställningen A24 Ersättning för blod m.m. inte bosatta i Sverige (11 kap. 21 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst Sedvanliga ersättningar till den som har lämnat och särskild löneskatt. organ, blod eller modersmjölk är skattefria (8 kap. 29 § IL). Skattebefrielsen utgör en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst och A28 Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse särskild löneskatt. utomlands

Den s.k. ettårsregeln ger skattefrihet i Sverige för A25 Inkomst från försäljning av vilt växande tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utombär lands i minst ett år i samma land. Detta gäller även om ingen beskattning skett i verksamhetslandet Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, beroende på lagstiftning eller administrativ praxis svamp och kottar som den skattskyldige har i det landet eller annat avtal än skatteavtal (3 kap. plockat själv är skattefria upp till 12 500 kronor 9 § IL). Detta gäller inte för anställningar hos (8 kap. 28 § IL). Detta gäller inte om plocknings- staten, landsting, kommuner, församlingar inom verksamheten utgör näringsverksamhet eller om Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport. Inte ersättningen utgör lön eller liknande förmån. heller gäller ettårsregeln för europaparla- Eftersom inkomsterna är ersättning för utfört mentariker. Skatteutgiften avser skatt på inkomst arbete utgör skattebefrielsen en skatteutgift. av tjänst och särskild löneskatt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

A29 Tjänsteinkomster förvärvade på vissa

utländska fartyg

Skattefrihet gäller för anställning ombord på utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart om vistelsen utomlands varat i minst

183 dagar sammanlagt under en tolvmånaders- till en ny bostadsort är skattefri, om ersättningen period och arbetsgivaren hör hemma i en stat betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren inom EES (3 kap. 12 § IL). Skatteutgiften avser (11 kap. 27 § IL). Om ersättningen för utgifter skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. för flyttning också omfattar ersättning för körning med egen bil, ska denna ersättning dock tas upp till beskattning till den del den överstiger A30 Personalvård avdragsbeloppet enligt 12 kap. 2 § IL. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och Enligt 11 kap. 11 § IL är personalvårdsförmåner särskild löneskatt i de fall där ersättningen betalas skattefria. Med personalvårdsförmåner avses för- av arbetsgivaren. måner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete. Som personalvårdsförmåner räknas inte rabatter, förmåner som den A34 Nedsatt förmånsvärde alkolås anställde får byta ut mot kontant ersättning, förmåner som inte riktar sig till hela personalen, Enligt 11 kap. 1 § IL ska förmåner som fås på eller andra förmåner som den anställde får utanför grund av tjänst tas upp till beskattning i inkomstarbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger slaget tjänst. Bilförmån är en sådan förmån som eller något motsvarande betalningssystem. Som ska tas upp till beskattning. Extrautrustning i personalvårdsförmån räknas bl.a. sådana förfrisk- bilen höjer förmånsvärdet. För att få till stånd en ningar och enklare förtäring i samband med ökad användning av alkolås i fordon undantas arbete som inte kan anses som måltid samt alkolås från den extrautrustning som höjer förmöjlighet till enklare slag av motion och annan månsvärdet (61 kap. 8 § IL). Skatteutgiften friskvård (11 kap. 12 § IL). Skatteutgiften avser utgörs av skatt på inkomst av tjänst och särskild skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. löneskatt.

A31 Förmån av privatfinansierad hälso- och A35 Kostförmån vid tjänsteresa och vid

sjukvård representation

Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp till Förmån av kost på allmänna transportmedel vid beskattning om förmånen avser vård i Sverige tjänsteresa och frukost på hotell eller liknande i som inte är offentligfinansierad eller vård utom- samband med övernattning under tjänsteresa ska lands (11 kap. 18 § IL). Arbetsgivaren har å andra inte tas upp till beskattning, om kosten sidan ingen avdragsrätt för kostnaden (16 kap. obligatoriskt ingår i priset för transporten eller 22 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av övernattningen (11 kap. 2 § IL). Förmån av kost tjänst och särskild löneskatt. vid representation ska inte heller tas upp. För intern representation gäller detta enbart vid sammankomster som är tillfälliga och kortvariga. A32 Utjämning av småföretagares inkomst Skatteutgiften avser inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Inkomstutjämnande åtgärder i små företag, t.ex. avsättningar till skogskonto (21 kap. IL) och periodiseringsfond (30 kap. IL) samt över- A36 Förmåner i samband med avskrivningar (18 kap. IL), leder till en skatte- fredsbevarande tjänst utgift när åtgärderna medför att ägarens marginalskatt blir olika vid avsättning och uttag. Skatte- Förmån av kost och av hemresa för sådan utgiften avser skatt på inkomst av tjänst. personal som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands ska inte tas upp till beskattning (11 kap. 3 § IL). Skatte- A33 Flyttningsersättningar från arbetsgivare utgiften avser inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar

A37 Gåvor till anställda normen. Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan skattesatsen för näringsinkomst (inklusive Förmån i form av gåva ska inte tas upp till särskild löneskatt) och skattesatsen på kapitalbeskattning om det rör sig om julgåvor av mindre inkomst. värde till anställda, sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, eller minnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte överstiger B4 Tonnagebeskattning 15 000 kronor och den ges i samband med att den anställde uppnår en viss ålder eller efter viss Inkomster från sjöfartsverksamhet kan, om anställningstid eller när en anställning upphör, näringsidkaren ansöker om det, beskattas dock vid högst ett tillfälle förutom när schablonmässigt baserat på storleken på tonnaget anställningen upphör (11 kap. 14 § IL). Skatte- (39 b kap. IL). Den schablonmässiga inkomsten friheten gäller inte om gåva lämnas i pengar. beskattas med bolagsskatt. I de fall den schablon- Skatteutgiften avser inkomst av tjänst och sär- mässiga inkomsten understiger den beskattningsskild löneskatt. bara inkomsten, beräknad enligt vanliga regler, uppstår en skatteutgift. Om den schablonmässiga inkomsten i stället är större än den beräknade B Intäkter i näringsverksamhet uppstår en skattesanktion.

B1 Uttag av bränsle

C Kostnader i näringsverksamhet

Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksamhet skattepliktigt. Uttag av bränsle från en fastighet i C1 Avdrag för resor till och från arbetet Sverige som är taxerad som lantbruksenhet ska dock inte uttagsbeskattas, om bränslet används Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid för uppvärmning av den skattskyldiges privat- inkomstbeskattningen, om arbetsplatsen ligger bostad på fastigheten (22 kap. 9 § IL). Skatte- på ett sådant avstånd från den skattskyldiges utgiften avser skatt på inkomst av näringsverk- bostad att denne behöver använda något samhet och särskild löneskatt. transportmedel. Om arbetsresorna görs med bil ska motsvarande förutsättningar som gäller för inkomst av tjänst vara uppfyllda (16 kap. 28 § IL), B2 Avverkningsrätt till skog se skatteutgift A11 ovan. Avdraget utgör en skatteutgift avseende skatt på inkomst av Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten näringsverksamhet. när bindande avtal träffats. Enligt gällande lagstiftning tillämpas dock kontantprincipen då ersättning för avverkningsrätt till skog betalas C2 Matching-credit-klausuler i olika under flera år (21 kap. 2 § IL). Detta innebär att dubbelbeskattningsavtal beskattningen skjuts upp och att en räntefri kredit uppstår i näringsverksamheten. I princip I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för den borde räntan på krediten utgöra underlag för skatt som skulle ha tagits ut i det andra avtalsskatt på inkomst av näringsverksamhet och landet även om sådan skatt inte har betalats. särskild löneskatt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.

B3 Kapitalvinst på näringsfastigheter och

näringsbostadsrätter C3 Koncernbidragsdispens

Kapitalvinst på enskildas näringsfastigheter och Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får näringsbostadsrätter beskattas som kapital- göras enligt reglerna för koncernbidrag trots att inkomst (13 kap. 6 § IL). Skatteutgiften avser att alla förutsättningar inte är uppfyllda (35 kap. 8 § en större del av näringsinkomsten beskattas som IL). Detta förutsätter bl.a. att bidraget lämnas för kapitalinkomst än vad som är förenligt med

en näringsverksamhet som är av väsentlig bety- är periodiseringsfonderna räntebelagda och därdelse från samhällsekonomisk synpunkt. Skatte- med medför juridiska personers periodiseringsutgiften avser skatt på inkomst av närings- fonder inga skatteutgifter om räntan sammanverksamhet. faller med skattekrediten. För enskilda näringsidkare och för fysiska personer som är delägare i handelsbolag är avsättningarna inte räntebelagda C4 Anläggning av ny skog m.m. och skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten. Skatteutgiften avser inkomst av närings- Utgifter för anläggning av ny skog och dikning verksamhet och särskild löneskatt. som främjar skogsbruk ska kostnadsföras direkt (21 kap. 3 § IL). Utgifter för inköp samt plantering av träd och buskar för frukt- eller C8 Substansminskning bärodling får dras av direkt (20 kap. 17 § IL). Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på det Huvudregeln när det gäller avdrag för substansomedelbara avdraget och avser skatt på inkomst minskningar innebär inte att en skatteutgift av näringsverksamhet och särskild löneskatt. uppstår. Enligt en alternativregel får avdraget uppgå till högst 75 procent av täktmarkens marknadsvärde då utvinningen påbörjades C5 Skadeförsäkringsföretag (20 kap. 20–28 §§ IL). Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den snabbare avskrivningen I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet enligt alternativregeln och avser skatt på inkomst att göra avsättning till s.k. säkerhetsreserv. av näringsverksamhet och särskild löneskatt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och utgörs av räntan på den skattekredit som avdraget medför. C9 Skogsavdrag

Vid avyttring av skog får en fysisk person under C6 Överavskrivningar avseende inventarier innehavstiden göra avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet, medan avdraget för Den ekonomiskt motiverade avskrivningstiden juridiska personer är begränsat till 25 procent. bestäms av tillgångens ekonomiska livslängd, För ett visst beskattningsår får avdrag göras med medan den skattemässiga avskrivningstiden högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten bestäms enligt lag (18 kap. IL). Detta innebär att (21 kap. 4–19 §§ IL). Syftet med avdragsrätten är planmässiga och skattemässiga avskrivningar att undanta rena kapitaluttag från beskattning. endast undantagsvis överensstämmer. Lagstift- Däremot saknas anledning att ge avdrag när ningen tillåter att en tillgång skrivs av snabbare än värdeökningen på skogstillväxten överstiger vad som är ekonomiskt motiverat. Genom över- gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom avskrivningarna uppstår en skattekredit: skatten den schablon som är vald för beräkning av på inkomst av näringsverksamhet multiplicerad avdragets storlek och avser skatt på inkomst av med den ackumulerade överavskrivningen. näringsverksamhet och särskild löneskatt. Skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten och avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. C10 Bidrag till regionala utvecklingsbolag

Avdrag ska göras för bidrag som lämnas utan C7 Periodiseringsfonder villkor till vissa regionala utvecklingsbolag (16 kap. 12 § IL). Skatteutgiften avser skatt på Periodiseringsfonden är en vinstanknuten reser- inkomst av näringsverksamhet och särskild veringsmöjlighet i företaget, där medel kan löneskatt. reserveras under högst sex år (30 kap. IL). Reserveringsmöjligheten innebär att inkomstbeskattningen skjuts upp. För juridiska personer

C11 Bidrag till Tekniska museet kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning till den del det negativa kapitalunderlaget är Avdrag ska göras för bidrag som lämnas till hänförligt till förvärvet (33 kap. 15–17 §§ IL). Tekniska museet (16 kap. 10 § IL). Skatte- Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsutgiften avser skatt på inkomst av närings- verksamhet och särskild löneskatt. verksamhet och särskild löneskatt.

D Intäkter i kapital

C12 Nedskrivning av lager och pågående

arbeten D1 Avkastning eget hem

Enligt en alternativregel kan lager (gäller inte Med eget hem avses ett småhus som inte upplåts fastigheter och värdepapper) tas upp till 97 pro- med hyresrätt eller bostadsrätt. Den direkta cent av det sammanlagda anskaffningsvärdet avkastningen i form av boendet i eget hem (17 kap. 4 § IL). Byggnads-, hantverks- och beskattas inte som inkomst av kapital. Däremot anläggningsföretag kan tillämpa motsvarande tas kommunal fastighetsavgift ut på bostäder alternativregel på pågående arbeten om arbetet enligt lagen (2007:1398) om kommunal utförs till ett fast pris och inte har slutredovisats fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda (17 kap. 27 § IL). Nedskrivningen ger en skatte- byggnader som innehåller bostäder är nedsatt kredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på under de första 15 åren, se skatteutgifter D16– krediten och avser skatt på inkomst av närings- D18. Direktavkastningen antas schablonmässigt verksamhet och särskild löneskatt. motsvara marknadsvärdet på egnahemsfastigheten multiplicerat med två procentenheter. Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan C13 Skogs-, skogsskade- och kapitalskatt på fastighetens reala direktavkastning upphovsmannakonto och fastighetsavgift utan nedsättningar.

En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk, skogsintäkt, har ofta oregelbundna D2 Avkastning bostadsrättsfastighet inkomster. Detsamma gäller för en enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av upp- Den direkta avkastningen i form av boendet i hovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt privatbostadsföretag (äkta bostadsrättsförening) till litterära och konstnärliga verk. För att möjlig- beskattas inte som inkomst av kapital (42 kap. göra en resultatutjämning mellan beskattningsår 28 § IL). Däremot tas kommunal fastighetsavgift tillåts dessa näringsidkare göra avdrag för belopp ut på bostäder enligt lagen (2007:1398) om som sätts in på ett särskilt konto i ett kredit- kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften institut, skogskonto eller skogsskadekonto i det för nybyggda byggnader som innehåller bostäder första fallet och upphovsmannakonto i det senare är nedsatt under de första 15 åren, se skattefallet (21 kap. 21–41 §§ och 32 kap. IL). Insätt- utgifter D15–D17. Direktavkastningen antas ningen begränsas i tid till 10 år på skogskonto, schablonmässigt motsvara det sammanlagda 20 år på skogsskadekonto och 6 år på upphovs- marknadsvärdet på privatbostadsföretagets mannakonto. Kontoinsättningen medför att bostadsrättslägenheter multiplicerat med två egenavgiften där skattedelen utgörs av särskild procentenheter. Skatteutgiften utgörs av skilllöneskatt skjuts upp samt att skatten på inkomst naden mellan kapitalskatt på fastighetens reala av näringsverksamhet skjuts upp. Skatteutgiften direktavkastning och fastighetsavgift utan nedutgörs av den räntefria skattekrediten. sättningar.

C14 Räntefördelning vid generationsskiften D3 Utdelning och kapitalvinst på andelar i

onoterade bolag

Förvärvas en näringsfastighet genom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med Enligt 42 kap. 15 a § IL tas endast 5/6 av kapitalanledning av makes död eller äktenskapsskillnad inkomster för delägare i onoterade bolag upp till

beskattning i inkomstslaget kapital. Den effektiva D7 Värdeförändring på aktier m.m. skatten på kapitalavkastningen blir således 25 procent, vilket är lägre än normen för Enligt normen ska värdeförändringar beskattas kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger (alternativt ska skatterestitution ges) när de uppupphov till en skatteutgift som avser skatt på kommer och inte, som fallet är i dag, när de inkomst av kapital. realiseras. Uppskovet ger upphov till en skattekredit. Räntan på denna skattekredit är en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D4 Utdelning och kapitalvinst på

kvalificerade andelar

D8 Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning

För den del av utdelning och kapitalvinst på av eget hem och bostadsrätt kvalificerade andelar i fåmansföretag som understiger gränsbeloppet tas endast 2/3 upp till Enligt 45 kap. 33 § och 46 kap. 18 § IL tas en beskattning enligt 57 kap. 20 och 21 §§ IL. Den andel på 22/30 av den kapitalvinst som realiseras effektiva skatten på kapitalavkastningen blir vid försäljning av eget hem och bostadsrätt upp således 20 procent, vilket är lägre än normen för till beskattning i inkomstslaget kapital. Den kapitalinkomster. Skatteutgiften avser skatt på återstående del som inte beskattas ger upphov till inkomst av kapital. en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D5 Utdelning av andelar i dotterföretag

D9 Nedsatt avkastningsskatt på

Beskattning av aktieutdelning i form av andelar pensionsmedel skjuts i det fall ett antal villkor är uppfyllda upp till dess att mottagaren säljer andelarna, se den s.k. Avkastningen på medel reserverade för pensionslex Asea, 42 kap. 16 § IL. Räntan på denna skatte- ändamål beskattas lägre än normen för kapitalkredit är en skatteutgift. Skatteutgiften avser inkomster. Avkastningsskatt tas enligt 9 § lagen skatt på inkomst av kapital. (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ut med 15 procent på en schablonmässigt beräknad avkastning. Den lägre skattesatsen ger D6 Värdeförändring på eget hem och upphov till en skatteutgift som avser skatt på bostadsrätt inkomst av kapital. Den schablonmässigt beräknade avkastningen som tas upp till beskattning Enligt normen ska värdeförändringar beskattas uppgår till ett på visst sätt beräknat kapitallöpande på årsbasis (alternativt ska skatterestitu- underlag (se skatteutgift D12) multiplicerat med tion medges) och inte som fallet är i dag, när de den genomsnittliga statslåneräntan för året före realiseras, dvs. avyttras. Enligt 47 kap. IL ges beskattningsåret. Den schablonmässigt beräkdessutom möjlighet till uppskov även då vinsten nade avkastningen kan utgöra en skatteutgift eller har realiserats. Dessa uppskovsmöjligheter ger en skattesanktion, se skatteutgift D10. upphov till en skattekredit. En schablonintäkt på 1,67 procent av uppskovsbeloppet på en realiserad vinst tas upp till beskattning i inkomstslaget D10 Schablonmässigt underlag för kapital. Detta motsvarar en icke avdragsgill ränta avkastningsskatt på hela uppskovsbeloppet på 0,5 procent. Skillnaden mellan gällande uppskovsregler och en Underlaget för avkastningsskatt utgörs enligt 3 a– beskattning av uppskov i inkomstslaget kapital 3 d §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt på utgör en skatteutgift som avser skatt på inkomst pensionsmedel av kapitalunderlaget multiplicerat av kapital. med antingen den genomsnittliga statslåneräntan året före beskattningsåret eller statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret ökad med 0,75 procentenheter. Från den 1 januari 2018 utgörs underlaget för avkastningsskatt i det

senare fallet av statslåneräntan ökad med en pro- D13 Investeraravdrag centenhet i stället för statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter. Skatteunderlaget är dock Enligt 43 kap. IL får investeraravdrag göras av lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget. För skatt- fysiska personer. Avdraget motsvarar hälften av skyldiga försäkringsbolag utgörs kapitalunder- betalningen för förvärvade andelar och får göras laget av värdet av bolagets tillgångar med avdrag med högst 650 000 kronor per person och år. för finansiella skulder vid beskattningsårets Investeraravdraget ger upphov till en skatteutgift ingång. Om den faktiska avkastningen på som avser skatt på inkomst av kapital. För den försäkringskapital över- eller understiger den som inte har tillräcklig inkomst av kapital för att schablonmässigt framräknade avkastningen, upp- nyttja hela avdraget medför avdraget ett understår en skatteutgift respektive en skattesanktion skott av kapital. Underskottet minskar skatten på avseende skatt på inkomst av kapital. tjänsteinkomster genom en skattereduktion.

D11 Schablonmässigt underlag för D14 Skogs-, skogsskade- och

kapitalinkomstskatt (på upphovsmannakonto

investeringssparkonto)

Skogsägare och författare m.fl. som bedriver Underlaget för kapitalinkomstskatt på inves- enskild firma har ofta oregelbundna inkomster. teringssparkonto utgörs enligt 42 kap. 36–41 §§ Tillsammans med en progressiv beskattning av IL av ett kapitalunderlag som multipliceras med inkomst av tjänst kan detta leda till att de statslåneräntan den 30 november året före missgynnas relativt personer med jämna inbeskattningsåret ökad med 0,75 procentenheter. komster. För att möjliggöra en resultatutjämning Från den 1 januari 2018 ska kapitalunderlaget tillåts dessa göra avdrag för belopp som sätts in på multipliceras med statslåneräntan ökad med en skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsprocentenhet i stället för statslåneräntan ökad mannakonto. Insättningen begränsas i tid till med 0,75 procentenheter. Schablonintäkten ska 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapital- och 6 år på upphovsmannakonto (21 kap. 21– underlaget. Om den faktiska avkastningen över- 41 §§ och 32 kap. IL). Räntan på kontona eller understiger den schablonmässigt fram- beskattas med den lägre skattesatsen 15 procent i räknade avkastningen, uppstår en skatteutgift stället för 30 procent, vilket är normen för respektive en skattesanktion avseende skatt på kapitalinkomster (lagen [1990:676] om skatt på inkomst av kapital. ränta på skogskontomedel m.m.). Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.

D12 Framskjuten beskattning vid andelsbyte

Reglerna om framskjuten beskattning vid andels- D15 Nedsatt fastighetsavgift småhus byten tillämpas när fysiska personer gör andelsbyten om vissa villkor är uppfyllda (48 a kap. 5– Kommunal fastighetsavgift på bostäder tas ut 8 §§ IL). Reglerna innebär att det inte fastställs enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastignågon kapitalvinst vid andelsbytet utan att hetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda byggbeskattning sker när de mottagna andelarna nader som innehåller bostäder är nedsatt under de avyttras. Skatteutgiften utgörs av räntan på den första 15 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt kredit som den framskjutna beskattningen inne- värdeår (som kan förändras genom ombyggbär och avser skatt på inkomst av kapital eller nader). Nedsättningen av fastighetsavgiften tjänst (bestäms av fåmansföretagsreglerna, innebär att för de 15 första inkomståren efter 57 kap. IL). värdeåret tas ingen fastighetsavgift ut för småhusenheter med värdeår 2012 eller senare. För småhusenheter med värdeår tidigare än 2012 tas ingen fastighetsavgift ut för de fem första inkomståren efter värdeåret och för de därpå följande fem åren

är avgiften nedsatt till hälften. Skatteutgiften ut- skattepliktig få dras av. Detta innebär att räntegörs av nedsättningen av fastighetsavgift på små- utgifter för egnahem är en skatteutgift i den mån husenheter med värdeår 2007 eller senare. fastighetsavgiften understiger avkastningen från egnahem multiplicerat med en skattesats på 30 procent. Skatteutgiften avser skatt på inkomst D16 Nedsatt fastighetsavgift hyreshus av kapital.

Kommunal fastighetsavgift på bostäder tas ut enligt lagen om kommunal fastighetsavgift. E2 Konsumtionskrediter Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som innehåller bostäder är nedsatt under de första Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter 15 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värde- dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter år (som kan förändras genom ombyggnader). för lån till investeringar där avkastningen är Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär att skattepliktig få dras av. Detta innebär att ränteför de 15 första inkomståren efter värdeåret utgår utgifter för lån till konsumtion är en skatteutgift. ingen fastighetsavgift för hyreshusenheter med Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital. värdeår 2012 eller senare. För hyreshusenheter med värdeår tidigare än 2012 utgår ingen fastighetsavgift för de fem första inkomståren efter E3 Kapitalförluster på marknadsnoterade värdeåret och för de därpå följande fem åren är delägarrätter m.m. avgiften nedsatt till hälften. Skatteutgiften utgörs av nedsättningen av fastighetsavgift på hyreshus- Enligt 48 kap. 20 § ska kapitalförluster på andra enheter med värdeår 2007 eller senare. marknadsnoterade delägarrätter än sådana som avses i 48 kap. 21 § IL dras av i sin helhet och kapitalförluster på sådana andelar i svenska aktie- D17 Nedsatt fastighetsavgift ägarlägenheter bolag och utländska juridiska personer som inte är marknadsnoterade dras av till 5/6 mot skatte- Kommunal fastighetsavgift på bostäder tas ut pliktiga kapitalvinster på sådana tillgångar. För enligt lagen om kommunal fastighetsavgift. kvalificerade andelar gäller dock att kapital- Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som förluster ska dras av till 2/3. Till den del förluster innehåller bostäder är nedsatt under de första inte kan dras av mot kapitalvinster på sådana till- 15 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värde- gångar ska 70 procent, 5/6 av 70 procent respekår (som kan förändras genom ombyggnader). tive 2/3 av 70 procent dras av (48 kap. 20 a § IL). Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär att Skatteutgiften avser inkomst av kapital. för de 15 första inkomståren efter värdeåret tas ingen fastighetsavgift ut för ägarlägenheter med värdeår 2012 eller senare. För ägarlägenheter med F Socialavgifter värdeår tidigare än 2012 tas ingen fastighetsavgift ut för de fem första inkomståren efter värdeåret F1 Regional nedsättning av egenavgifter och för de därpå följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften. Skatteutgiften utgörs av ned- Enligt lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i sättningen av fastighetsavgift på ägarlägenheter vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen med värdeår 2007 eller senare. (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) ska enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag med fast drift- E Kostnader i kapital ställe i stödområde A vid beräkning av egenavgifter göra ett avdrag från egenavgifterna med E1 Ränteutgifter för egnahem 10 procent av avgiftsunderlaget upp till 180 000 kronor, dvs. högst 18 000 kronor per år. Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter Fiskeri-, vattenbruks-, jordbruks- och transportdras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter verksamhet är undantagna från nedsättning. för lån till investeringar där avkastningen är Skatteutgiften avser egenavgifter.

F2 Generell nedsättning av egenavgifter sammanlagda avdraget för en avgiftsskyldig får inte överstiga 230 000 kronor per månad. Skatte- Från egenavgifterna ska, under vissa förutsätt- utgiften avser arbetsgivaravgifter. ningar, ett avdrag göras med 7,5 procent av avgiftsunderlaget. Nedsättningen kan som mest uppgå till 15 000 kronor per år (3 kap. 18 § F6 Växa-stöd för den först anställda – socialavgiftslagen [2000:980]). Skatteutgiften sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda avser egenavgifter. näringsidkare, vissa aktiebolag och

handelsbolag

F3 Regional nedsättning av Från den 1 januari 2017 är enmansföretag som är arbetsgivaravgifter enskilda näringsidkare som anställer en person berättigade till en nedsättning av arbetsgivar- Enligt lagen om särskilda avdrag i vissa fall vid avgifterna, den allmänna löneavgiften och den avgiftsberäkning enligt lagen (1994:1920) om särskilda löneskatten så att bara ålderspensionsallmän löneavgift och socialavgiftslagen avgift ska betalas under längst tolv kalender- (2000:980) får arbetsgivare med fast driftställe i månader i följd (lagen [2016:1053] om särskild stödområde A göra ett avdrag från arbetsgivar- beräkning av vissa avgifter för enmansföretag avgifterna med 10 procent av avgiftsunderlaget, under åren 2017–2021). Nedsättningen är tillfällig dock högst med 7 100 kronor per kalender- och gäller till utgången av 2021. Från och med den månad. Nedsättningen gäller inte för kommuner, 1 januari 2018 utvidgades begreppet enmanslandsting, statliga myndigheter, statliga affärs- företag till att även omfatta aktiebolag som inte drivande verk eller registrerade trossamfund. har någon anställd eller endast en anställd som Vidare är fiskeri-, vattenbruks-, jordbruks- och också är delägare samt till handelsbolag utan transportverksamhet undantagna från nedsätt- anställda och med högst två delägare. Skatteningen. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter. utgiften avser arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt.

F4 Förmån av fritt eller delvis fritt

drivmedel G Särskild löneskatt

Enligt 61 kap. 10 § IL ska förmån av fritt eller G1 Ersättning skiljemannauppdrag delvis fritt drivmedel värderas till marknadsvärdet multiplicerat med faktorn 1,2. Hela förmåns- Ersättning för skiljemannauppdrag ingår inte i värdet, dvs. även den del av förmånsvärdet som underlaget för socialavgifter om parterna är av överstiger marknadsvärdet, är pensions- utländsk nationalitet enligt 2 kap. 20 § socialgrundande och förmånsgrundande i flertalet avgiftslagen (2000:980). Skatteutgiften avser övriga socialförsäkringar. Underlaget för social- särskild löneskatt. avgifter uppgår däremot endast till drivmedlets marknadsvärde. Skatteutgiften avser socialavgifter. G2 Ersättning till idrottsutövare

Ersättning som en idrottsutövare får från en F5 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för skattebefriad ideell förening som har till ändamål personer som arbetar med FoU att främja idrott och som under året inte uppgår till ett halvt prisbasbelopp är enligt 2 kap. 19 § Vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna på socialavgiftslagen (2000:980) undantagen från avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar socialavgifter. Ersättningen är inte förmånsmed forskning eller utveckling (FoU) ska avdrag grundande. Skatteutgiften avser därför särskild göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för löneskatt. denna person (2 kap. 29– 31 §§ socialavgiftslagen [2000:980]). Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften. Det

G3 Nedsatt särskild löneskatt för G6 Nedsatt särskild löneskatt för anställda

egenföretagare som fyllt 65 år och är som är födda 1937 eller tidigare

födda 1938 eller senare

För anställda som är födda 1937 eller tidigare, dvs. För egenföretagare som fyllt 65 år och är födda de som omfattas av det gamla ålderspensions- 1938 eller senare, dvs. de som omfattas av det systemet (SFS 2007:1250) betalas enbart en särreformerade ålderspensionssystemet (SFS skild löneskatt för äldre på 6,15 procent (punkt 5 2006:1339), betalas enbart ålderspensionsavgiften i övergångsbestämmelserna till socialavgiftslagen (3 kap. 15 § socialavgiftslagen [2000:980]) och en [2000:980] och lagen [1990:659] om särskild särskild löneskatt för äldre på 6,15 procent (lagen löneskatt på vissa förvärvsinkomster). Skatte- [1990:659] om särskild löneskatt på vissa för- utgiften avser skillnaden mellan särskild löneskatt värvsinkomster). Skatteutgiften avser skillnaden och särskild löneskatt för äldre. mellan särskild löneskatt och ålderspensionsavgiften plus särskild löneskatt för äldre.

H Mervärdesskatt

G4 Nedsatt särskild löneskatt för H1 Försäljning av tomtmark och byggnader

egenföretagare som är födda 1937 eller

tidigare Försäljning av fastigheter är enligt 3 kap. 2 § ML undantaget från mervärdesskatteplikt. Vid för- För egenföretagare som är födda 1937 eller säljning av nybyggda en- och flerbostadshus är tidigare, dvs. de som omfattas av det gamla det förädlingsvärde som uppstår vid försäljningen ålderspensionssystemet (SFS 2007:1250), betalas undantaget från mervärdesskatt, trots att det enbart en särskild löneskatt för äldre på enligt normen borde beskattas. Undantaget ger 6,15 procent (punkt 6 i övergångsbestämmel- upphov till en skatteutgift avseende mervärdesserna till socialavgiftslagen [2000:980] och lagen skatt. [1990:659] om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster). Skatteutgiften avser skillnaden mellan särskild löneskatt och särskild löneskatt H2 Försäljning av konstverk för mindre än för äldre. 300 000 kr per år

Vid försäljning av konstverk för under G5 Nedsatt särskild löneskatt för anställda 300 000 kronor per år är enligt 1 kap. 2 a § ML som fyllt 65 år och är födda 1938 eller försäljningsbeloppet undantaget från mervärdessenare skatt under förutsättning att upphovsmannen eller dennes dödsbo vid försäljningen äger konst- För anställda som fyllt 65 år och är födda 1938 verket. Undantaget ger upphov till en skatteutgift eller senare, dvs. de som omfattas av det reforme- avseende mervärdesskatt. rade ålderspensionssystemet (SFS 2006:1339), betalas enbart ålderspensionsavgiften (2 kap. 27 § socialavgiftslagen [2000:980]) och en särskild H3 Lotterier löneskatt för äldre på 6,15 procent (lagen [1990:659] om särskild löneskatt på vissa för- Lotterier får inte mervärdesbeskattas vilket bevärvsinkomster). Skatteutgiften avser skillnaden skrivs i 3 kap. 23 § ML. Beskattning sker endast i mellan särskild löneskatt och ålderspensions- form av punktskatt. Undantaget ger upphov till avgiften plus särskild löneskatt för äldre. en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H4 Uttagsbeskattning avseende vissa

fastighetstjänster

Vissa fastighetstjänster som utförs av en ägare till en näringsfastighet (t.ex. ett hyreshus) som inte

är skattskyldig till moms för fastigheten och där H8 Personbefordran lönekostnaden för dessa tjänster inte överstiger 300 000 kronor (inklusive avgifter som grundas Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för på lönen) under ett år, är mervärdesskatte- personbefordran nedsatt till 6 procent. Skattebefriade. Enligt 2 kap. 8 § ML görs det en så kallad satsen gäller för resor i kollektivtrafik och uttagsbeskattning, en mervärdesbeskattning om taxiresor samt turist- och charterresor, 25 procent, för tjänster som fastighetsägaren ut- sightseeingturer och liknande, oavsett vilket för åt sig själv på den egna fastigheten där löne- transportmedel som används. Mervärdesskattekostnaden överstiger 300 000 kronor per år. nivån gäller dock inte om resemomentet är av Skatteutgiften avser den mervärdesskattebefriade underordnad betydelse. Den nedsatta skattekostnaden för tjänster under detta belopp. satsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H5 Vissa posttjänster och frimärken

H9 Tidningar och tidskrifter

I mervärdesskattedirektivet anges att medlemsstaterna ska undanta posttjänster och frimärken Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för som tillhandahålls av det offentliga postväsendet tidningar och tidskrifter nedsatt till 6 procent. från skatteplikt (artikel 132.1 a och artikel 135.1 Skattesatsen gäller även radiotidningar för synh). Från och med den 1 april 2016 undantas därför skadade och andra varor som gör skrift tillgänglig vissa samhällsomfattande posttjänster samt fri- för läshandikappade. Den nedsatta skattesatsen märken från skatteplikt enligt 3 kap. 20 a och ger upphov till en skatteutgift avseende 30 g §§ ML. Undantaget ger upphov till en skatte- mervärdesskatt. utgift avseende mervärdesskatten.

H10 Böcker och broschyrer m.m.

H6 Läkemedel

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för För läkemedel som utlämnas enligt recept eller böcker, broschyrer, häften, musiknoter, kartor säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag från och liknande alster nedsatt till 6 procent. Detta mervärdesskatt enligt 3 kap. 23 § och 10 kap. 11 § gäller även bilderböcker, ritböcker och målar- ML. Det innebär att försäljningen är undantagen böcker för barn. Den nedsatta skattesatsen ger från mervärdesskatt men att ingående mervärdes- upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt är avdragsgill. (Icke receptbelagda läke- skatt. medel beskattas med normalskattesats.) Skattebefrielsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. H11 Entréavgiftsbelagda kulturella

föreställningar

H7 Internationell personbefordran Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till konserter, cirkus-, teater-, opera- Transport till eller från utlandet ska enligt 5 kap. och balettföreställningar eller liknande föreställ- 9 § i ML inte beskattas i Sverige. En resa från en ningar nedsatt till 6 procent. (Fr.o.m. den ort i Sverige till en ort i utlandet är därför i sin 1 januari 2017 höjs skattesatsen för tillträde till helhet undantagen från beskattning i Sverige. biografföreställningar från 6 till 25 procent.) Den Bestämmelsen omfattar luft-, vatten- och land- nedsatta skattesatsen ger upphov till en skattetransporter. Detta ger upphov till en skatteutgift utgift avseende mervärdesskatt. avseende mervärdesskatt för den andel av resan som sker inom Sverige.

H12 Förevisning av naturområden

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten på förevisning av naturområden utanför tätort samt av

nationalparker, naturreservat, nationalparker och H16 Entré till djurparker Natura 2000-områden nedsatt till 6 procent. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2018. Den Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatte- entréavgift till djurparker nedsatt till 6 procent. utgift avseende mervärdesskatt. Nedsättningen gäller även för guidning i djurparker. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H13 Kommersiell idrott

Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för H17 Sänkt mervärdesskatt på vissa omsättning av tjänster inom idrottsområdet där reparationer verksamheten bedrivs kommersiellt, t.ex. i bolagsform, nedsatt till 6 procent. Den nedsatta Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för skattesatsen ger upphov till en skatteutgift reparationer av cyklar med tramp- eller vevavseende mervärdesskatt. anordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne nedsatt till 12 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende H14 Transport i skidliftar mervärdesskatt.

Av 7 kap. 1 § ML följer att mervärdesskatten för transport i skidlift är nedsatt till 6 procent. H18 Livsmedel Transport i skidlift räknas som antingen idrottstjänst eller personbefordran. Transport i skidlift Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för livsmedel sker normalt med syfte att nyttja nedfarterna i nedsatt till 12 procent. Till kategorin räknas även skidanläggningen och därmed som utnyttjande av alkoholfria drycker och öl med en alkoholhalt idrottsanläggning. I de fall den som köper en som inte överstiger 3,5 volymprocent alkohol. transport i skidlift inte utnyttjar nedfarterna i Vatten från vattenverk, starköl, vin och spritanläggningen, t.ex. då liftanläggningen är öppen drycker beskattas med normalskattesats. Den sommartid, kan transportmomentet anses vara nedsatta skattesatsen ger upphov till en skattedet dominerande, och transporten faller därför utgift avseende mervärdesskatt. under kategorin personbefordran. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. H19 Restaurang- och cateringtjänster

För restaurang- och cateringtjänster gäller ned- H15 Upphovsrätter satt mervärdesskatt till 12 procent enligt 7 kap. 1 § ML. Så kallad Take-away inkluderas i denna Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för post och i livsmedel. Nedsättningen gäller för upphovsrätter nedsatt till 6 procent. Skattesatsen omsättning med undantag för den del som avser gäller för upplåtelse eller överlåtelse av vissa spritdrycker, vin och starköl. Den nedsatta upphovsrättsligt skyddade litterära eller konst- skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avnärliga verk. Nedsättningen gäller inte för upp- seende mervärdesskatt. låtelse eller överlåtelse av fotografier, reklamprodukter, system och program för automatisk databehandling eller film eller liknande upp- H20 Rumsuthyrning tagning av information. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för rumsmervärdesskatt. uthyrning nedsatt till 12 procent. Nedsättningen gäller rumsuthyrning inom ramen för hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

H21 Försäljning av konstverk för minst den 1 januari t.o.m. den 30 juni 2018 är 300 000 kr per år skattesatsen för bensin i miljöklass 1 4,08 kronor per liter och 2 648 kronor per kubikmeter för Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för för- diesel. Normen i hela transportsektorn motsvarar säljning av konstverk nedsatt till 12 procent. skatteuttaget per energienhet för fossil bensin Detta gäller om omsättningen medför skatt- miljöklass 1 och detta är 45,1 öre/kWh för första skyldighet och konstverket ägs av upphovs- halvåret 2018. För fossil diesel miljöklass 1 är mannen eller dennes dödsbo. Den nedsatta skatteuttaget under den tidsperioden per energiskattesatsen ger upphov till en skatteutgift enhet lägre, motsvarande 26,6 öre/kWh, vilket avseende mervärdesskatt. ger upphov till en skatteutgift för diesel på 18,5 öre/kWh (45,1 - 26,6). Den 1 juli 2018 införs en reduktionsplikt för bensin och diesel (se vidare H22 Omsättning i ideella föreningar under avsnitt 2.8) och skattesatserna justeras till 3,87 kronor per liter för bensin miljöklass 1 och Av 4 kap. 8 § ML följer att omsättning av vara 2 341 kronor per kubikmeter för diesel. För eller tjänst i en ideell förening inte räknas som bränslen inom reduktionsplikten tas skatt ut ekonomisk verksamhet om föreningen är befriad enhetligt per liter bränsle, dvs. ingen skattemässig från inkomstskatt för inkomsten av verksam- uppdelning sker längre av beståndsdelar som heten. Det innebär att föreningen inte är framställts av biomassa och komponenter som skattskyldig för denna omsättning. Detta ger har fossilt ursprung. Med samma skatt per liter upphov till en skatteutgift avseende mervärdes- avskaffas det statliga stödet till drivmedel som skatt. framställts av biomassa så vitt gäller de bränslen som omfattas av reduktionsplikten. Normen för perioden fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den H23 Omsättningsgräns för mervärdesskatt 31 december 2018 motsvarar 42,8 öre/kWh. Denna beräknas baserat på energiskatteuttaget Enligt 9 d kap. 1 § ML undantas en beskattnings- per energienhet för ett rent fossilt bensinbränsle. bar person från mervärdesskatt om den beskatt- För diesel motsvarar skatteuttaget per energiningsbara personen har en omsättning som enhet fr.o.m. den 1 juli 2018 23,5 öre/kWh. understiger 30 000 kronor under beskattnings- Skatteutgiften för andra halvåret blir därför året och inte har överstigit 30 000 kronor för 19,3 öre/kWh. något av de två närmast föregående beskattningsåren. Denna skattebefrielse ger upphov till en skatteutgift. I2 Energiskattebefrielse för naturgas och

gasol som drivmedel

H24 Ingående skatt på jordbruksarrende Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a LSE betalas ingen energiskatt för naturgas och gasol Avdragsrätt gäller för hela den ingående skatten som drivmedel. Normen utgörs av energiskatt för på jordbruksarrende, även om värdet av bostad bensin i miljöklass 1. ingår i arrendet, enligt 8 kap. 10 § ML. Detta ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. I3 Energiskattebefrielse för biodrivmedel

Energiskattebefrielse för biodrivmedel regleras i I Punktskatter 7 kap. 3 och 4 § LSE. Energiskattebefrielse gäller för biogas, höginblandad FAME (fettsyra- I1 Energiskatt på diesel i motordrivna metylester), etanol i E85 och för bränslen som har fordon samma KN-nummer som fossil bensin eller fossil diesel men som framställts av biomassa. Det kan I 2 kap. 1 § LSE anges energiskattesatserna på röra sig om t.ex. hydrerade vegetabiliska oljor och bränslen. I praktiken utgörs nästan all bensin- och fetter, s.k. HVO, eller syntetiska motorbränslen. dieselanvändning av miljöklass 1. Från och med

Andra höginblandade biodrivmedel samt bio- I6 Energiskattebefrielse på bränsle för drivmedel utan fossilt innehåll ges också full inrikes sjöfart energiskattebefrielse. Befrielse från 88 procent av energiskatten ges om etanol låginblandas i bensin. Energiskattebefrielse för bränsle som används vid Om biomassan av annan beståndsdel än etanol yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. 1 § 3 och 4 låginblandas i bensin, ges full befrielse från samt 9 kap. 3 § 1–3 LSE. Bränsle som förbrukas i energiskatten. För FAME som låginblandas i fartyg beskattas dock när fartyget används för dieselbränsle ges befrielse från 36 procent av privat ändamål. Normen utgörs av energiskatt för energiskatten för fossil diesel). Den 1 juli 2018 bensin i miljöklass 1. införs en reduktionsplikt för bensin och diesel (se vidare under avsnitt 2.8) och ingen skattemässig uppdelning sker längre av beståndsdelar som I7 Energiskattebefrielse på bränsle för framställts av biomassa och komponenter som inrikes luftfart har fossilt ursprung inom reduktionsplikten. Ingen energiskattebefrielse ges till etanol, HVO, Energiskattebefrielse för flygfotogen, flygbensin FAME eller andra biodrivmedel inom reduk- och andra bränslen än bensin vid yrkesmässig tionsplikten under det andra halvåret av 2018. luftfart följer av 6 a kap. 1 § 5 samt 9 kap. 3 § 4 Skatteutgiften beräknas dock för diesel, (se I1). LSE. Flygbränsle som förbrukas i luftfartyg Skatteuttaget per energienhet är lägre för diesel beskattas dock när luftfartyget används för privat inbegripet HVO och FAME och andra diesel- ändamål. Normen utgörs av energiskatt för biodrivmedel inom plikten jämfört med normen bensin i miljöklass 1. som utgörs av energiskatteuttaget per energienhet för fossil bensin i miljöklass 1. Normen i hela transportsektorn motsvarar skatteuttaget per I8 Nedsatt energiskatt för diesel i energienhet för fossil bensin miljöklass 1(i prak- gruvindustriell verksamhet tiken rent fossil bensin) och detta är 45,1 öre/kWh för första halvåret 2018. Normen Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller energiskatteför perioden fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den befrielse med 89 procent för drift av andra 31 december 2018 motsvarar 42,8 öre/kWh. motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och Denna beräknas baserat på energiskatteuttaget bussar vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell per energienhet för ett rent fossilt bensinbränsle. verksamhet. Normen utgörs av energiskatt för diesel i miljöklass 1.

I4 Energiskattebefrielse elförbrukning vid

bandrift I9 Energiskattebefrielse för biobränsle

m.m. för uppvärmning

Enligt 11 kap. 9 § första stycket 1 och 13 § första stycket 1 LSE gäller energiskattebefrielse för el- Ingen skatt tas ut på biobränsle m.m. som förbrukning för bandrift (t.ex. järnväg och används för uppvärmning. Energiskattebefrielse tunnelbana). Beräkningen utgår från energi- för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter skatten för bensin i miljöklass 1 och inte från m.m. samt för biogas gäller enligt 6 a kap. 2 c § energiskatten på el. och 7 kap. 3 § LSE. Normen utgörs av full energiskatt för motsvarande fossilt uppvärmningsbränsle.

I5 Energiskattebefrielse för

bränsleförbrukning vid bandrift

I10 El som inte är skattepliktig

Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller energiskattebefrielse för bränsle för bandrift (t.ex. diesel- Enligt 11 kap. 2 § LSE är el under vissa drivna järnvägsfordon). Beräkningen utgår från förutsättningar inte skattepliktig, t.ex. el produenergiskatt för bensin i miljöklass 1. cerad i mindre produktionsanläggningar eller i ett reservkraftsaggregat utan att överföras till ett koncessionspliktigt nät. Normen utgörs av den

energiskattesats på el som följer av 11 kap. 3 § I14 Nedsatt energiskatt på LSE. uppvärmningsbränslen inom jord-,

skogs- och vattenbruksnäringarna

I11 Nedsatt energiskatt på bränsle i Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller energikraftvärmeverk skattebefrielse med 70 procent för användning av fossila bränslen för annat ändamål än drift av Enligt 6 a kap. 3 § LSE gäller befrielse från motordrivna fordon vid yrkesmässig jord-, energiskatt med 70 procent för den del av bränslet skogs- eller vattenbruksverksamhet. Normen som vid kraftvärmeproduktion förbrukas för utgörs av full energiskatt för uppvärmningsframställning av värme utanför EU:s system för bränslen. handel med utsläppsrätter. Inom handelssystemet gäller befrielse från energiskatt med 70 procent enligt 6 a kap. 1 § 17 a LSE. Energi- I15 Nedsatt energiskatt på el inom skattebefrielse på den del av bränslet som industrin och i datorhallar motsvarar elproduktionen enligt 6 a kap. 1 § 7 LSE, grundar sig på tvingande unionsrätt (artikel El som används i tillverkningsprocessen i 14.1 a i rådets direktiv 2003/96/EG). Skatte- industriell verksamhet och i datorhallar beskattas utgiften beräknas enbart på värmeproduktionen. med 0,5 öre/kWh, se 11 kap. 9 § första stycket 6 Normen motsvaras av full energiskatt för och 7 och 14 § och 15 § LSE. Normen utgörs av uppvärmningsbränslen. den energiskattesats på el som följer av 11 kap. 3 § LSE.

I12 Nedsatt energiskatt för leveranser av

värme och kyla till industrin m.m. I16 Nedsatt energiskatt på el inom jord-,

skogs- och vattenbruksnäringarna

Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som används för att framställa värme och kyla som levereras för El som används i jord-, skogs- eller vattenbruksförbrukning i industrins tillverkningsprocess verksamhet beskattas med 0,5 öre/kWh (11 kap. samt jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna 12 och 12 a §§ LSE). Normen utgörs av den medges befrielse från 70 procent av energiskatten energiskattesats på el som följer av11 kap. 3 § på bränslen och nedsatt energiskatt till LSE. 0,5 öre/kWh på el. Den nedsatta energiskatten på el gäller också för el som används för att framställa värme och el som levereras för I17 Energiskattebefrielse på el vid förbrukning i datorhall (se 9 kap. 5 a § LSE). deltagande i PFE inom industrin Normen utgörs av full energiskatt för uppvärmningsbränslen och den energiskattesats på el som För energiintensiva industriföretag, som deltog i följer av 11 kap. 3 § LSE. program för energieffektivisering (PFE) gällde t.o.m. den 31 december 2017 fullständig befrielse från energiskatten på el. Lagen (2004:1196) om I13 Nedsatt energiskatt på program för energieffektivisering upphörde att uppvärmningsbränslen inom industrin gälla den 1 januari 2013 och de sista företagen lämnade programmet under 2017. Skatteutgiften För industrin inom och utanför EU:s system för har därmed upphört. handel med utsläppsrätter gäller enligt 6 a kap. 1 § 9 LSE energiskattebefrielse med 70 procent för användning av fossila bränslen i tillverknings- I18 Nedsatt energiskatt på elförbrukning i processen. Normen utgörs av full energiskatt för vissa kommuner uppvärmningsbränsle. Enligt 11 kap. 9 § första stycket 8 LSE gäller en lägre energiskattenivå för el som förbrukas av hushåll och tjänstesektorn i vissa kommuner med

undantag för el som förbrukas som landström I22 Nedsatt koldioxidskatt för diesel i eller i datorhallar. Nedsättningen gäller elför- gruvindustriell verksamhet brukning i samtliga kommuner i Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län, Sollefteå, Ånge Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller koldioxidskatteoch Örnsköldsvik i Västernorrlands län, Ljusdal i befrielse med 40 procent för drift av andra Gävleborgs län, Torsby i Värmlands län och motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och Malung-Sälen, Mora, Orsa och Älvdalen i bussar vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell Dalarnas län. Nedsättningen och därmed även verksamhet. Normen utgörs av full koldioxidskatteutgiften uppgår till 9,6 öre/kWh. Normen skatt. utgörs av den energiskattesats på el som följer av 11 kap. 3 § LSE.

I23 Nedsatt koldioxidskatt för

fjärrvärmeleveranser till industrin

I19 Nedsatt koldioxidskatt för diesel till

arbetsmaskiner och fartyg inom jord-, Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som används skogs- och vattenbruksnäringarna för att framställa fjärrvärme som levereras för förbrukning i industrins tillverkningsprocess Enligt 6 a kap. 2 a § 1 och 2 LSE gäller nedsatt samt jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna koldioxidskatt för diesel som används i arbets- medgavs befrielse från 20 procent av koldioxidmaskiner i yrkesmässig jord-, skogs- eller vatten- skatten. Skatteutgiften beräknas enbart för bruksverksamhet. Från och med 1 januari 2017 värmeanläggningar utanför EU:s system för gäller skattenedsättningen även för fartyg som handel med utsläppsrätter (EU ETS) och som används inom dessa näringar. Från och med den inte levererar till industri inom handelssystemet. 1 januari 2016 motsvarar nedsättningen Normen utgörs av full koldioxidskatt. Den 1,70 kronor per liter vilket är en höjning från 1 januari 2018 upphörde skattebefrielsen och tidigare 0,90 kronor per liter. En del av höjningen, skatteutgiften har därmed upphört. Vid leverans 0,27 kronor per liter, är temporär 2016–2018. till industrin inom EU ETS medges full Från och med 2019 motsvarar därmed nedsätt- nedsättning. ningen 1,43 kronor per liter. Normen utgörs av full koldioxidskatt.

I24 Nedsatt koldioxidskatt för

uppvärmningsbränslen inom industrin

I20 Koldioxidskattebefrielse på bränsle vid utanför EU ETS

bandrift

För industrin utanför EU:s system för handel Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller koldioxidskatte- med utsläppsrätter (EU ETS) gällde enligt befrielse för bränsle för bandrift (t.ex. diesel- 6 a kap. 1 § 9 b LSE koldioxidskattebefrielse med drivna järnvägsfordon). Normen utgörs av full 20 procent för användning av fossila bränslen i koldioxidskatt. tillverkningsprocessen t.o.m. den 31 december 2017. Från och med den 1 januari 2018 upphörde skattebefrielsen och skatteutgiften har därmed I21 Koldioxidskattebefrielse på bränsle för upphört. Normen utgörs av full koldioxidskatt.

inrikes sjöfart

Koldioxidskattebefrielse för bränsle som an- I25 Nedsatt koldioxidskatt för vänds vid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. uppvärmningsbränslen inom jord-, 1 § 3 och 4 samt 9 kap. 3 § 1–3 LSE. Bränsle i skogs- och vattenbruksnäringarna fartyg som används för privata ändamål beskattas dock. Normen utgörs av full koldioxidskatt. Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gällde t.o.m. den 31 december 2017 koldioxidskattebefrielse med 20 procent för användning av fossila bränslen för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid jord-, skogs- eller vattenbruksverksamhet. Från

och med den 1 januari 2018 upphörde skatte- personer som inte fyllt 65 år vid årets ingång befrielsen och skatteutgiften har därmed upp- gäller även att skattereduktionen för RUThört. Normen utgörs av full koldioxidskatt. tjänster får uppgå till maximalt 25 000 kronor per år.

I26 Lägre koldioxidskatt för fossila

drivmedel utanför reduktionsplikten J3 Skattereduktion för ROT-arbeten

För den andel av E85 som består av fossil bensin Fysiska personer som köper s.k. ROT-arbeten tas koldioxidskatt per liter ut på samma nivå som (reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad) bensin inom reduktionsplikten. För koldioxid- av småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter har, skatten uttryckt i kronor per liter på bensin inom under vissa förutsättningar, rätt till skattereduktionsplikten har hänsyn tagits till att den till reduktion enligt 67 kap. 11–19 §§ IL. Skatteungefär 5 volymprocent utgörs av biodrivmedel reduktionen uppgår till 30 procent av arbetsoch koldioxidskattesatsen har räknats ned kostnaden och 30 procent av värdet av arbetet om motsvarande. För fossil bensin i E85 som inte det tillhandahållits som löneförmån. För att omfattas av reduktionsplikten är därmed uttaget reduktionen ska ges ska den som utför arbetet ha av skatt reducerat med ca 5 procent jämfört med F-skattsedel. Reduktion kan även medges för normen. Normen utgörs av skatteuttaget per kg ROT-arbete om utföraren är en privatperson som koldioxid inom reduktionsplikten. har en A-skattsedel och motsvarar då arbetsgivaravgifterna. Skattereduktionen får tillsammans med skattereduktionen för RUT-tjänster (se J2) J Skattereduktioner uppgå till högst 50 000 kronor per person och år.

J1 Skattereduktion för sjöinkomst

J4 Begränsad fastighetsavgift för

Skattskyldiga med sjöinkomst under hela pensionärer beskattningsåret har enligt 67 kap. 3 § IL rätt till skattereduktion med 14 000 kronor per år om Från och med 2008 är fastighetsavgiften på småfartyget till övervägande del gått i fjärrfart och hus som används som permanentbostad bemed 9 000 kronor per år om det gått i närfart. Om gränsad för pensionärer. Personer som vid inden skatteskyldige haft sjöinkomst under endast gången av året har fyllt 65 år eller som under året en del av året, ska reduktion medges för varje dag uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning ska maxisom sjöinkomst uppbärs. malt behöva betala 4 procent av sin inkomst i fastighetsavgift (lagen [2008:826] om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift). J2 Skattereduktion för RUT-tjänster Reglerna omfattar även personer som fått ersättning enligt lagstiftning om social trygghet i annan Fysiska personer som köper s.k. RUT-tjänster stat inom EES om den kan jämställas med sjukeller får dessa som löneförmån har, under vissa eller aktivitetsersättning. Fastighetsavgiften kan förutsättningar, rätt till skattereduktion enligt som mest reduceras till ett med prisbasbeloppet 67 kap. 11–19 §§ IL. Skattereduktionen uppgår indexerat spärrbelopp. Begränsningen, som görs till 50 procent av arbetskostnaden inklusive genom en skattereduktion, utgör en skatteutgift. mervärdesskatt för det utförda arbetet och Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital. 50 procent av värdet av RUT-tjänsten om den tillhandahållits som löneförmån. För att reduktionen ska ges ska den som utför tjänsten ha F- J5 Skattereduktion för mikroproduktion av skattsedel. Reduktion kan även medges om förnybar el utföraren är en privatperson som har en Askattsedel och motsvarar då arbetsgivaravgifterna. Från och med 2015 kan fysiska och juridiska per- Skattereduktionen får tillsammans med skatte- soner, dödsbon och svenska handelsbolag få reduktionen för ROT-arbeten (se J3) uppgå till skattereduktion för mikroproduktion av förnyhögst 50 000 kronor per person och år. För bar el (67 kap. 27–33 §§ IL). Skattereduktionen

gäller den som framställer förnybar el och i en och K4 Ägare av vissa fastigheter samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i Ägare av fastigheter som avses i 3 kap. 4 § anslutningspunkten samt har anmält sin produk- fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är enligt tion till elnätsföretaget. Underlaget för skatte- 7 kap. 21 § IL befriade från skattskyldighet för reduktionen består av de kilowattimmar förnybar vissa typer av inkomster från fastigheterna. el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under året. L Skattesanktioner Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person L1 Begränsning i avdragsgilla ränteutgifter eller per anslutningspunkt. Skattereduktionen uppgår till underlaget multiplicerat med 60 öre, Enligt normen ska samtliga ränteutgifter vara dvs. maximalt 18 000 kronor. Företag får skatte- avdragsgilla om lånet avser investeringar för vilka reduktion bara om villkoren i kommissionens avkastningen är skattepliktig. Enligt 67 kap. 10 § regelverk för stöd av mindre betydelse är upp- IL reduceras avdraget till 21 procent i stället för fyllda. 30 procent till den del nettoränteutgiften (efter beaktande av andra skattepliktiga kapitalinkomster och avdragsgilla kapitalutgifter) över- K Skattskyldighet stiger 100 000 kronor. Detta ger en skattesanktion på inkomst av kapital.

K1 Stiftelser, ideella föreningar och

registrerade trossamfund

L2 Begränsning av skattereduktion

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund är, om bestämmelserna i 7 kap. 3– Skattereduktioner begränsas till summan av andra 11 §§ IL är uppfyllda, befriade från skattskyldig- skatter (67 kap. 2 § IL). När det gäller t.ex. skattehet för all inkomst utom vissa rörelse-inkomster. reduktion för hushållsarbete innebär detta att i de fall där summan av andra skatter inte är tillräckligt stor uppstår ingen skatteutgift enligt J2. För K2 Kyrkor, vissa hushållningssällskap, skattereduktion för underskott av kapital sjukvårds- och (67 kap. 10 § IL) innebär detta emellertid en barmhärtighetsinrättningar skattesanktion. Skattesanktionen avser skatt på kapitalinkomst. Vissa juridiska personer är enligt 7 kap. 15 § IL befriade från skattskyldighet för all inkomst utom vissa rörelseinkomster. L3 Fastighetsskatt på konventionellt

beskattade hyreshus och småhus

K3 Akademier, arbetslöshetskassor, vissa Enligt 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsstiftelser m.m. skatt samt 3 § lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift ska statlig fastighetsskatt respek- Juridiska personer som anges i 7 kap. 16 och 17 §§ tive kommunal fastighetsavgift betalas för vissa IL är skattskyldiga bara för inkomst på grund av hyreshus, ägarlägenheter och småhus. Skatten på innehav av fastigheter. Sådana juridiska personer dessa fastigheter är en objektskatt som enbart är exempelvis akademier, allmänna undervis- träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beningsverk, arbetslöshetskassor, Aktiebolaget skattas som inkomst av näringsverksamhet utgör Svenska Spel och Nobelstiftelsen. fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna) en skattesanktion, till den del den inte reducerar inkomstskatten.

L4 Fastighetsskatt på lokaler L8 Socialavgifter på icke

förmånsgrundande ersättningar för

Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska arbete statlig fastighetsskatt betalas för lokaler i hyreshus. Fastighetsskatten på lokaler är en objektskatt Inom socialförsäkringssystemet finns förmånssom enbart träffar fastighetskapital. Eftersom tak som begränsar den ersättning som kan fås. På intäkterna beskattas som inkomst av närings- ersättning för arbete som ligger över förmånsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är taken tas dock socialavgifter och allmän avdragsgill mot intäkterna) en skattesanktion till löneavgift ut trots att denna ersättning inte är den del den inte reducerar inkomstskatten. förmånsgrundande (2 kap. 10–11 § och 3 kap. 3– 8 §§ socialavgiftslagen och lagen om allmän löneavgift). På andra förvärvsinkomster som inte är L5 Fastighetsskatt på industrienheter förmånsgrundande tas särskild löneskatt ut (lagen [1990:659] om särskild löneskatt på vissa Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska förvärvsinkomster). Socialavgifterna på ersättstatlig fastighetsskatt betalas på industrienheter. ningar över förmånstaken utgör en skatte- Fastighetsskatten på industrienheter är en objekt- sanktion. Storleken på skattesanktionen är skillskatt som enbart träffar fastighetskapital. Efter- naden mellan nivån på den särskilda löneskatten som intäkterna beskattas som inkomst av och nivån på socialavgifterna. näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar inkomstskatten, en skattesanktion. L9 Särskild skatt på termisk effekt i

kärnkraftsreaktorer

L6 Fastighetsskatt på elproduktionsenheter Enligt lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt togs skatt tidigare ut på den högsta tillåtna Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska termiska effekten i kärnkraftsreaktorer. Skatten statlig fastighetsskatt betalas på elproduktions- var att likställa med en extra skatt som lagts på enheter. Fastighetsskatten på elproduktions- vissa verksamheter och därför att betrakta som en enheter är en objektskatt som enbart träffar skattesanktion. I enlighet med den överensfastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas kommelse på energiområdet som träffats mellan som inkomst av näringsverksamhet utgör Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäk- de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna terna) en skattesanktion, till den del den inte slopades skatten den 1 januari 2018. Skattereducerar inkomstskatten. sanktionen har därmed upphört.

L7 Avdragsrätt för representationsmåltider L10 Energiskatt på bensin inom

reduktionsplikten

Från och med 1 januari 2017 medges inte längre avdrag för representationsutgifter som avser Vid införandet av reduktionsplikten den 1 juli lunch, middag, supé eller annan förtäring, utom 2018 kommer skatt att tas ut enhetligt per liter för enklare förtäring av mindre värde (16 kap. 2 § bensin och diesel. Energiskattenormen beräknas IL). Tidigare har kostnader upp till 90 kronor per baserat på energiskatteuttaget per energienhet för person och tillfälle varit avdragsgilla. Skattesank- ett rent fossilt bensinbränsle och är 42,8 öre/kWh tionen består i att kostnader i närings- fr.o.m. den 1 juli 2018. Bensin miljöklass 1 inom verksamheten normalt är avdragsgilla. reduktionsplikten innehåller en andel biodrivmedel som idag utgörs nästan uteslutande av etanol. Etanol har ett lägre energiinnehåll än fossil bensin och ger då ett totalt lägre energiinnehåll per liter inom reduktionsplikten jämfört med ren fossil bensin. Energiskatteuttaget per energienhet

inom reduktionsplikten blir då något högre än direktavskrivning. Skatteutgiften avser skatt på normen. inkomst av näringsverksamhet.

L11 Koldioxidskatt på fossila bränslen i M2 Avgångsvederlag till jordbrukare

värmeverk inom EU ETS

Statliga avgångsvederlag till jordbrukare som Enligt 6 a kap. 1 § 17 b LSE gällde, för fossila upphör med sitt jordbruk ska inte tas upp till bränslen som förbrukas i annan värmeproduktion beskattning om jordbrukaren har fått särskilt inom EU:s system för handel med utsläppsrätter övergångsbidrag av statsmedel till jordbruket, (EU ETS) än kraftvärmeproduktion eller fram- eller hade varit berättigad till att få sådant bidrag, ställning av värme i en industrianläggning, att om denne inte upphört med jordbruket (29 kap. koldioxidskatt betalas med 80 procent av kol- 15 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av dioxidskatten. Fr.o.m. den 1 januari 2018 betalas näringsverksamhet. koldioxidskatt med 91 procent av koldioxidskatt. Inom handelssystemet utgörs normen av noll koldioxidskatt. M3 Bidrag från Sveriges författarfond och

Konstnärsnämnden

L12 Koldioxidskatt på fossila bränslen i Vissa bidrag från Sveriges författarfond och kraftvärmeverk inom EU ETS Konstnärsnämnden är pensionsgrundande enligt förordningen (1983:190) om pensionsgrundande Enligt 6 a kap. 1 § 17 a LSE gäller, för fossila konstnärsbidrag m.m. Eftersom bidraget är bränslen som förbrukas vid samtidig produktion pensionsgrundande bör det betraktas som ersättav värme och el i kraftvärmeverk inom EU ETS, ning för utfört arbete. Från och med inkomståret att koldioxidskatt betalas med 11 procent av 1999 beläggs bidragen med statlig ålderspensionskoldioxidskatten. 2017 togs däremot ingen avgift (2 § 16 lagen [1998:676] om statlig ålderskoldioxidskatt för bränsleförbrukning i berörda pensionsavgift). Skatteutgiften utgörs av särskild anläggningar ut. Koldioxidskattebefrielse på den löneskatt med avdrag för den delen av pensionsdel av bränslet som motsvarar elproduktionen avgiften som inte grundar förmån. enligt 6 a kap. 1 § 7 LSE grundar sig på tvingande unionsrätt (artikel 14.1 a i rådets direktiv 2003/96/EG). Skatteutgiften beräknas enbart på M4 Flyttningsersättningar av allmänna värmeproduktionen. Inom handelssystemet ut- medel görs normen av noll koldioxidskatt. Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar M Skattefria transfereringar till en ny bostadsort är skattefri, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren M1 Näringsbidrag (11 kap. 27 § IL). Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för Med näringsbidrag avses stöd utan återbetal- körning med egen bil, ska denna ersättning dock ningskrav som lämnas till näringsidkare för tas upp till beskattning till den del den överstiger näringsverksamheten av bl.a. staten, Europeiska avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 § IL. Flyttunionen, landsting och kommuner (29 kap. 2 § ningsbidrag som lämnas av arbetsmarknads- IL). Om bidraget används för finansiering av en myndigheter är skattefria. I de fall som ersätticke avdragsgill utgift, är bidraget i sin helhet att ningen betalas av allmänna medel är den att betrakta som en skatteutgift då sådana bidrag inte betrakta som en skattefri transferering. Skatteska tas upp till beskattning (29 kap. 4 § IL). Om utgiften avser skatt på inkomst av tjänst. bidraget däremot används för finansiering av en tillgång som får skrivas av med årliga värdeminskningsavdrag, är skatteutgiften enbart en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa fall som en

M5 Totalförsvarspliktigas och rekryters (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ersättningar och förmåner Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

Enligt 11 kap. 25 § IL är dagersättningar och tillägg till sådana ersättningar, månadsersätt- M10 Underhållsstöd ningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildningspremier, utryck- Underhållsstöd enligt 18 kap. socialförsäkringsningsbidrag samt avgångsvederlag till total- balken är skattefritt (8 kap. 9 § IL). Skatteutgiften försvarspliktiga eller till de som genomgår militär avser skatt på inkomst av tjänst. utbildning inom Försvarsmakten som rekryter skattefria. Familjebidrag till totalförsvarspliktiga eller till rekryter är skattepliktigt endast om M11 Bidrag till adoption bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Även annan personal inom det svenska totalförsvaret Bidrag till adoption är enligt 8 kap. 9 § IL som avlönas enligt ovan beskrivna grunder är skattefritt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst skattebefriade. Skatteutgiften avser skatt på av tjänst. inkomst av tjänst.

M12 Bostadstillägg

M6 Barnbidrag

Bostadstillägg och boendetillägg enligt social- Enligt 8 kap. 9 § IL är barnbidrag och förlängt försäkringsbalken samt kommunalt bostadsbarnbidrag inte skattepliktiga. Skatteutgiften tillägg till handikappade är enligt 8 kap. 10 § IL avser skatt på inkomst av tjänst. skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

M7 Särskilt pensionstillägg

M13 Bostadsbidrag

Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap. socialförsäkringsbalken är enligt 11 kap. 32 § IL Enligt 8 kap. 10 § IL är bostadsbidrag enligt skattefritt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst socialförsäkringsbalken skattefria. Skatteutgiften av tjänst. avser skatt på inkomst av tjänst.

M8 Handikappersättning m.m. M14 Studiestöd m.m.

Ersättningar förknippade med nedsatt funk- Enligt 11 kap. 34 § IL är vissa ersättningar i tionsförmåga är skattefria, i enlighet med 8 kap. samband med studier skattefria. Detta gäller t.ex. 15–20 §§ IL. Dessa innefattar bl.a. handikapp- studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). ersättning, vissa försäkringsersättningar, bidrag Enligt 11 kap. 35 § IL är vissa ersättningar som till handikappade för att skaffa eller anpassa lämnas till deltagare i arbetslivsinriktad rehabilimotorfordon, hemsjukvårdsbidrag och hem- tering och arbetsmarknadspolitiska program vårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst landstingsmedel till en vårdbehövande. Skatte- av tjänst. utgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

M15 Skattefria pensioner

M9 Bistånd

En andel av barnpension och en andel av livränta Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och är skattefria (11 kap. 37–40 §§ IL). Skatteutgiften liknande ersättningar är skattefria (8 kap. 11 § avser skatt på inkomst av tjänst. IL). Detta gäller också bistånd enligt lagen

M16 Äldreförsörjningsstöd

Äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap. socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är skattefria (8 kap. 11 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

M17 Ersättningar till nyanlända invandrare

Ersättningar enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare är skattefria (8 kap. 13 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.

Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2018

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Baylan, Hallengren, Andersson, Bolund, Bah Kuhnke, Strandhäll, Fridolin, Ekström, Fritzon Föredragande: statsrådet Andersson

Regeringen beslutar skrivelsen 2017/18:98 Redovisning av skatteutgifter 2018