2026 års redogörelse för företag med statligt ägande

Regeringens skrivelse 2025/26:140

2026 års redogörelse för företag med statligt Skr. ägande 2025/26:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Visby den 25 juni 2026

Ulf Kristersson Niklas Wykman (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens bolagsägande och för verksamheten i de bolag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2025/26. I skrivelsen behandlas också den verksamhet som bedrivs i Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.

1 Inledning

Varje år lämnar regeringen en redogörelse för företag med statligt ägande till riksdagen (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i statens bolag. Redogörelsen har under åren utvecklats avseende både form och innehåll. Årets redogörelse har en reviderad utformning som fokuserar på information om det gångna årets verksamhet för statens bolagsägande som helhet. Avsikten med den nya utformningen är att ge riksdagen en tydligare och mer koncentrerad redovisning, i syfte att skapa en mer relevant, överskådlig och lättillgänglig helhet. Från och med 2026 kommer också en ny fristående rapport – Årlig information om bolag med statligt ägande 2025 – att publiceras på regeringens webbplats regeringen.se, som kompletterar redogörelsen i denna skrivelse. Rapporten innehåller ytterligare information och beskriver på ett lättillgängligt sätt utvecklingen i respektive bolag med statligt ägande. Utöver den ovan angivna informationen finns en transparent och extensiv rapportering tillgänglig i respektive bolags årsredovisning. Årsredovisningarna publiceras på bolagens webbplatser som kan nås bl.a. via länkar från regeringens webbplats.

1.1 Staten som bolagsägare

Den statliga bolagsportföljen utgör en betydande del av svenskt näringsliv. Portföljen består av 38 aktiebolag med tyngdpunkt inom basindustri/ energi. De flesta bolagen i portföljen är vinstdrivande, men 22 av dem har av riksdagen beslutade samhällsuppdrag, vilket innebär att bolagens verksamhet även har som syfte att säkerställa viss samhällsnytta som annars inte skulle erbjudas av marknaden eller vara tillgänglig på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen ska aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga ekonomiska värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och att de av riksdagen beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Bolag med statligt ägande ska enligt statens ägarpolicy agera affärsmässigt, hållbart och föredömligt på ett sätt som upprätthåller allmänhetens förtroende. För att åstadkomma detta är det viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader. Förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen har över tid förändrats. Omvärldsläget, med såväl globalisering som ökad osäkerhet, samt den tekniska utvecklingen och ökad konkurrensutsättning, har påverkat bolagen. Till följd av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betydligt över tid. För staten som ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, liksom att se över bolagens olika uppdrag och inriktningen på deras verksamhet. Statens bolagsägande motiveras som utgångspunkt av ett nationellt eller marknadsspecifikt intresse. Ett ytterligare skäl till ägande

kan vara ett av riksdagen beslutat samhällsuppdrag som är svårt att hantera utan statligt inflytande.

1.2 Statens ägarpolicy

Regeringen beslutade den 20 februari 2025 en ny ägarpolicy för bolag med statligt ägande. Syftet med den uppdaterade ägarpolicyn är bl.a. att vägleda och klargöra ägarens förväntningar på de statligt ägda bolagen. Statens ägarpolicy tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att policyn ska tillämpas i så stor utsträckning som möjligt. Den nya ägarpolicyn bifogades 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2024/25:140, bet. 2025/26:NU4, rskr. 2025/26:144) och finns även publicerad på regeringens webbplats. Vid framtida revideringar av statens ägarpolicy avser regeringen att redovisa förändringarna och den nya ägarpolicyn för riksdagen i den närmast efterföljande redogörelsen för företag med statligt ägande.

1.3 Redovisningens innehåll

Som regeringen aviserade i 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2024/25:140) har utformningen och omfattningen av redogörelsen setts över. Omfattningen av den tidigare verksamhetsberättelsen i sig, och det faktum att den återgav såväl information om det gångna årets verksamhet som mer statisk information om förvaltningsmodellen, vilken vanligtvis är oförändrad mellan åren, gjorde det svårt för läsaren att ta till sig innehållet. För att renodla den årliga redogörelsen till riksdagen har information av statisk karaktär, såsom beskrivningar av regeringens bolagsstyrningsmodell, propositionsförteckningen och historiken över det statliga bolagsägandet över tid, i stället publicerats på regeringens webbplats. Om det i framtiden sker förändringar i t.ex. bolagsstyrningsmodellen avser regeringen att redovisa det för riksdagen i den följande redogörelsen för företag med statligt ägande. I årets redogörelse presenteras en sammanfattande redovisning av ett antal nyckeltal på portfölj- och bolagsnivå, följt av en beskrivning av föregående års utveckling av den statliga bolagsportföljen som helhet. Redogörelsen innehåller även ett avsnitt om hur statens finanser påverkas av försäljningar och utdelningar. Redogörelsen avslutas med en förteckning över använda begrepp och förkortningar. Regeringen avser fortsättningsvis att i den årliga redogörelsen inkludera periodvis återkommande fördjupningar av olika relevanta aspekter av statens bolagsägande. I årets redogörelse ingår en fördjupad måluppföljning av uppdragsmål, dvs. mål för de samhällsuppdrag som riksdagen har beslutat för vissa av bolagen. Redogörelsen avser de bolag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2025/26. I skrivelsen behandlas också den verksamhet som

bedrivs i Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden (Industrifonden) och Stiftelsen Norrlandsfonden (Norrlandsfonden). Mer detaljerad information om utvecklingen i respektive bolag kommer, som ovan anförts, att publiceras på ett mer tillgängligt sätt i den nya, fristående rapporten Årlig information om bolag med statligt ägande 2025. Rapporten innehåller uppgifter om de olika bolagens verksamhetsföremål samt en kortfattad beskrivning av respektive bolag och bolagets kommentar till utvecklingen under året. I rapporten finns även grafer över uppfyllelsen av respektive bolags ekonomiska mål och uppdragsmål över tid. Slutligen redovisas i rapporten vissa detaljerade nyckeltal för respektive bolag, exempelvis könsuppdelad statistik för styrelserna, de anställda och ledningsgrupperna.

2 Utvecklingen av bolagsportföljen under 2025

2.1 Året i korthet

• Portföljens värde uppgick per den 31 december 2025 till ca 890 miljarder kronor. • Vid årsstämmorna 2026 beslutades om utdelning i 13 bolag för verksamhetsåret 2025. Sammanlagt delade dessa bolag ut 23,6 miljarder kronor till staten. • Under 2025 var totalt 124 000 anställda i bolagen med statligt ägande (inklusive intressebolag). • Den sammanlagda nettoomsättningen för helåret 2025 uppgick till ca 545 miljarder kronor (inklusive intressebolag). • Det sammanlagda resultatet efter skatt för helåret 2025 uppgick till 53,3 miljarder kronor. De bolag som hade störst resultatpåverkan var Vattenfall AB (Vattenfall) med 19,7 miljarder kronor, Sveaskog AB (Sveaskog) med 11,2 miljarder kronor och Telia Company AB (Telia) med 5,8 miljarder kronor. • Den sammanlagda rapporterade klimatpåverkan (Scope 1–3) för helåret 2025 uppgick till 78,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, varav 95 procent var hänförligt till utsläpp i värdekedjan. • Antalet stämmovalda ordförande och ledamöter uppgick per den 1 maj 2026 till 275 stycken. Andelen kvinnor i styrelserna som helhet uppgick till 49 procent, och av styrelseordförandena var 46 procent kvinnor.

2.2 Nyckeltal per bolag

För att ge en övergripande bild av utvecklingen i respektive bolag under 2025 redovisas ett antal nyckeltal för respektive bolag med statligt ägande i tabell 2.1 nedan. Ersättningsmark i Sverige 2 AB (ESAB 2) och Instrument in Support of Trade Exchanges (INSTEX) ingår inte i redovisningen, eftersom bolagen var i likvidation under 2025. I tabell 2.2 redovisas motsvarande nyckeltal för A/O Sweden House, European Company for the Financing of Railroad Rolling Stock (EUROFIMA), Industrifonden och Norrlandsfonden. Deras verksamhet är inte jämförbar med de övriga bolagens verksamhet.

Tabell 2.1 Bolag i den statliga bolagsportföljen per 31 december 2025

Nettoomsättning, rörelseresultat, resultat, utdelning och anslag i miljoner kronor samt antal anställda och samhällsuppdrag per bolag.

Bolag (ägarandel, procent) Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat Utdelning 1 Anslag 2025 Antal Samhällsjan-dec 2025 jan-dec 2025 jan-dec 2025 (mnkr) (mnkr) anställda uppdrag

Bolag (ägarandel, procent) Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat Utdelning

Anslag 2025 Antal Samhällsjan-dec 2025 jan-dec 2025 jan-dec 2025 (mnkr) (mnkr) anställda uppdrag (mnkr) (mnkr) (mnkr)

Miljömärkning Sverige AB (100 %) 96 3 2 0 3 74 Ja PostNord AB (60,7 %) 36 245 841 533 0 0 21 926 Nej RISE Research Institutes of Sweden AB (100 %) 4 394 -10 -88 0 787 3 079 Ja Samhall Aktiebolag (100 %) 3 435 -274 -72 0 7 600 24 023 Ja

Bolag (ägarandel, procent) Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat Utdelning

Anslag 2025 Antal Samhällsjan-dec 2025 jan-dec 2025 jan-dec 2025 (mnkr) (mnkr) anställda uppdrag (mnkr) (mnkr) (mnkr)

Swedfund International AB (100 %) -400 -589 -776 0 2 088 98 Ja Systembolaget Aktiebolag (100 %) 39 046 30 24 0 0 5 871 Ja Telia Company AB (41,1 %) 80 982 10 426 5 834 3 313 0 14 757 Nej Teracom Group AB (100 %) 1 452 90 118 71 0 476 Ja

Källa: Regeringskansliet 1 Beslutade och utbetalade under 2026

Tabell 2.2 Övriga verksamheter per 31 december 2025

Nettoomsättning, rörelseresultat, resultat, utdelning och anslag i miljoner kronor samt antal anställda och samhällsuppdrag per verksamhet.

Verksamhet (ägarandel, procent) Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat Utdelning 1 Anslag 2025 Antal Samhällsjan-dec 2025 jan-dec 2025 jan-dec 2025 anställda uppdrag

A/O Sweden House (36 %) 99,8 mnrub 1 mnrub 19,6 mnrub 0 0 4 Nej European Company for the Financing of Railroad Rolling Stock (EUROFIMA) (2 %) 44 mneuro 35 mneuro 34,7 mneuro 0,3 mneuro 0 28 Nej Stiftelsen Industrifonden 213 mnkr 42 mnkr 160 mnkr 0 0 27 Stiftelse Stiftelsen Norrlandsfonden 377 mnkr 330 mnkr 309 mnkr 0 0 17 Stiftelse Källa: Regeringskansliet 1 Beslutade och utbetalade under 2026, statens andel

2.3 Viktiga bolagshändelser under året

Ny kärnkraft

Under 2025 fortsatte utredningarna om och förberedelserna för ny kärnkraft på Väröhalvön, och Vattenfall meddelade att bolaget har beslutat att gå vidare med två möjliga leverantörer av modulära reaktorer. Vattenfall ingick under 2025 avtal med konsortiet Industrikraft i Sverige AB (Industrikraft), som förvärvade 20 procent av aktierna i Vattenfalls dotterbolag Videberg Kraft AB (Videberg Kraft). Industrikraft ägs av flera stora svenska industribolag. Videberg Kraft ansökte den 23 december 2025 om att få statligt stöd för riskdelning och investeringar avseende byggandet av modulära kärnkraftsreaktorer på Väröhalvön vid Ringhals 1 och 2. Projektet väntas ge en total elektrisk effekt på ca 1 500 MW.

Ökad tillverkningsberedskap för läkemedel

I enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 2024/25:185, bet. 2024/25:FiU33, rskr. 2024/25:281) beslutade regeringen den 26 juni 2025 att ge Kammarkollegiet i uppdrag att betala ut 700 miljoner kronor i kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL). Syftet med kapitaltillskottet var att bolaget skulle kunna genomföra ett förvärv av en produktionsanläggning från Meribel Pharma Solutions. APL slutförde den 21 augusti 2025 förvärvet av anläggningen, som ligger i Strängnäs och är specialiserad på tillverkning av antibiotika. Bolaget får genom förvärvet en möjlighet att långsiktigt säkra tillverkningsberedskap för vissa särskilt kritiska läkemedel. APL.s verksamhet kommer genom förvärvet att ytterligare bidra till Sveriges tillverkningsberedskap av läkemedel under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig.

Fortsatt samhällsomvandling

I augusti 2025 meddelade Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) att den pågående gruvbrytningen i Kiruna medför att mer mark behöver tas i anspråk. Det innebär att ytterligare cirka 2 700 bostäder och 6 000 personer berörs av den fortsatta samhällsomvandlingen. Det utökade påverkansområdet behöver ersättas med bostäder på ny mark under de kommande tio åren för att gruvbrytningen ska kunna fortsätta, till en uppskattad kostnad av ca 22,5 miljarder kronor. LKAB och Kiruna kommun har redovisat en etappindelning och prioritetsordning för de områden som berörs av den fortsatta samhällsomvandlingen. Bolaget fortsätter nu ett omfattande arbete i dialog med de boende i Kiruna och kommunen för att planera och hantera samhällsomvandlingen.

Ändrad ägaranvisning för RISE

På en extra bolagsstämma i RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE) den 9 september 2025 beslutades om en ändrad ägaranvisning för bolaget. Ändringarna innebar i huvudsak att två uppdrag lades till, dels avseende forskning om batterier och elektrifiering (prop. 2024/25:60, bet. 2024/25:UbU15, rskr. 2024/25:219), dels avseende kunskapsnav för svensk animalieproduktion för livsmedel enligt avtal med Statens Jordbruksverk (LI2023/01508). Vidare ändrades bolagets uppdrag att verka som anmält organ avseende medicintekniska produkter för att möjliggöra en avyttring av verksamheten. Ändringen innebär att RISE ska vara anmält organ så länge denna funktion inte erbjuds av minst två andra aktörer. RISE har efter ändringen under våren 2026 sålt dotterbolaget RISE Medical Notified Body AB, som är anmält organ, till TÜV NORD.

Överföring av Hjälmare kanal

Riksdagen har godkänt att AB Göta kanalbolags (Göta kanalbolag) uppdrag utvidgas till att även omfatta drift och förvaltning av Hjälmare kanal (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24, bet. 2024/25:NU1, rskr. 2024/25:117). Hjälmare kanal ägdes och förvaltades tidigare av Sveaskog. Göta kanalbolag och Sveaskog ingick under 2024 ett avtal om överlåtelse av Hjälmare kanal. Vid en extra bolagsstämma den 10 februari 2025 beslutades om en ändring i Göta kanalbolags bolagsordning och en ny ägaranvisning i enlighet med riksdagens beslut. Bolaget kommer nu att äga och förvalta såväl Göta kanal som Hjälmare kanal.

Reformerat bistånd

På årsstämman den 25 april 2025 beslutades om en ändrad bolagsordning och ägaranvisning för Swedfund International AB för att verksamheten bättre ska överensstämma med regeringens biståndspolitiska reformagenda Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt (UD2023/17726), i linje med vad regeringen tidigare har kommunicerat till riksdagen (prop. 2024/25:1 utg.omr. 7, bet. 2024/25:UU2, rskr. 2024/25:111). Detta skapar bättre förutsättningar för bolaget att bidra till genomförandet av reformagendan genom ökade investeringar i låg- och medelinkomstländer.

Utökad verksamhet för EUROFIMA

Staten äger 2 procent av aktierna i EUROFIMA som erbjuder finansiering av järnvägsfordon till sina aktieägare. En överenskommelse mellan samtliga aktieägare i EUROFIMA rörande inriktningen av bolagets verksamhet (Basöverenskommelsen) ingicks ursprungligen 1955 av dåvarande affärsverket Statens järnvägar. Basöverenskommelsen ändrades därefter 2007 och aktierna i EUROFIMA har sedermera överförts till staten. År 2025 beslutades om ändringar i Basöverenskommelsen som bl.a. innebar att EUROFIMA:s allmänna verksamhetsprinciper utvidgades och 12 anpassades i syfte att underlätta framtida ändringar och anslutning av nya

aktieägare. Regeringen beslutade den 16 oktober 2025 att godkänna ändringen av Basöverenskommelsen som trädde i kraft den 30 oktober samma år. På en bolagsstämma den 16 oktober 2025 beslutade ägarna, däribland staten, att även godkänna ändringar i EUROFIMA:s stadgar. Ändringarna innebar bl.a. att det tidigare slutdatumet för bolagets verksamhet (2056) togs bort, samtidigt som det infördes en återköpsmekanism för bolagets aktier. Återköpsmekanismen innebär att staten årligen, fr.o.m. 2034, kan begära att EUROFIMA återköper statens aktier i bolaget. Sammantaget innebär ändringarna att attraktiveten förväntas öka för nya och befintliga aktieägare i EUROFIMA, samt att möjligheterna att minska ägandet i bolaget utökas. Ingen ändring har skett i statens utestående åtaganden mot EUROFIMA med anledning av den förändrade verksamhetsinriktningen.

Kapitaltillskott till Norrlandsfonden

I enlighet med riksdagens bemyndigande beslutade regeringen den 19 juni 2025 att ge Kammarkollegiet i uppdrag att betala ut 300 miljoner kronor i kapitaltillskott till Norrlandsfonden för att stärka den långsiktiga utlåningskapaciteten för näringslivets gröna omställning och bostadspolitisk utveckling (prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21, rskr. 2024/25:252). Genom att öka tillgången till kapital kan fler bostadsprojekt påbörjas. För att särskilja bostadsfinansieringen från Norrlandsfondens ordinarie verksamhet drivs bostadsfinansieringsverksamheten i det helägda dotterbolaget Norrlandsfonden Bostadsfinansiering AB, som bildades 2024. Riksdagen bemyndigade vidare i december 2025 regeringen att tillskjuta ytterligare 380 miljoner kronor i kapitaltillskott till Norrlandsfonden för att ytterligare stärka den långsiktiga utlåningskapaciteten (prop. 2025/26:1 utg.omr. 24, bet. 2025/26:NU1, rskr. 2025/26:131).

Återbetalning av kapitaltillskott

I enlighet med riksdagens bemyndigande mottog Swedavia AB (Swedavia) under 2020 ett kapitaltillskott om 2 500 000 000 kronor mot bakgrund av den branta nedgången i flygtrafik under covid-19-pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Vid en efterföljande granskning bedömde regeringen att ett kapitaltillskott om 1 621 251 000 kronor var förenligt med statsstödsreglerna. Mot bakgrund av detta återbetalade Swedavia 878 749 000 kronor av kapitaltillskottet, plus ränta, till staten under 2022. Vid en slutlig bedömning beslutade Europeiska kommissionen i november 2024 att ett kapitaltillskott om 1 417 700 000 kronor var förenligt med statsstödsreglerna. Enligt kommissionens beslut behövde därmed ytterligare 203 550 000 kronor, plus ränta, av kapitaltillskottet återbetalas av bolaget. Den sista återbetalningen från Swedavia till staten skedde under 2025.

Likvidation av Ersättningsmark

Riksdagen bemyndigade 2025 regeringen att inleda en avveckling av ESAB 2 genom likvidation (prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21, rskr. 2024/25:252). Vid en extra bolagsstämma i ESAB 2 den 17 december 2025 beslutades att försätta bolaget i frivillig likvidation. Likvidationen beräknas avslutas under 2026.

Likvidation av INSTEX

I mars 2023 beslutade de tio ägarna om att försätta INSTEX i likvidation, bl.a. på grund av bristande samarbete från Iran, vilket fick till följd att bolaget inte kunde fullgöra sitt uppdrag. Likvidationen av bolaget avslutades den 19 december 2025 och i februari 2026 mottog staten 0,3 miljoner kronor från likvidationen.

2.4 Värdeutveckling

Diagram 2.1 Värdeutveckling 2021-2025

Per sektor (justerat för transaktioner)

1)

Mdkr Basindustri/Energi (LKAB, Sveaskog, Vattenfall) 890 Fastighet (Akademiska Hus, Jernhusen, 850 820 870 Specialfastigheter, Statens Bostadsomvandling) 820 Finans (Almi, Saminvest, SBAB, SEK, Svenska Skeppshypotek, Swedfund)

Infrastruktur (Arlandabanan, Göta kanalbolag, Infranord, SSC, Svedab, Svevia, Swedavia, Teracom Group)

Telekom (Telia Company)

Tjänst (APL, Lernia, Miljömärkning Sverige, RISE, Samhall, SOS Alarm, Svenska Spel)

2021 2022 2023 2024 2025 Konsument (Apoteket, Systembolaget) Transport (Green Cargo, PostNord, SJ)

Källa: Regeringskansliet 1) Förutom redovisade sektorer ingår även sektorn Övriga (Dramaten, Operan och VisitSweden) med ett samlat värde understigande 1 mdkr. Den statliga bolagsportföljen består av bolag inom sektorerna basindustri/energi, telekom, tjänst, fastighet, finans, konsument, infrastruktur och transport. Basindustri/energi är den dominerande sektorn med omkring 59 procent av portföljens värde, följt av de tre sektorerna fastighet, finans och telekom.

Vid utgången av 2025 beräknades värdet på den statliga bolagsportföljen uppgå till ca 890 miljarder kronor, se diagram 2.1. Under 2025 ökade värdet med ca 20 miljarder kronor, eller 2,3 procent, jämfört med föregående år. Utdelningarna till staten under 2025 (för verksamhetsåret 2024) uppgick till 24,9 miljarder kronor. Sammantaget uppgick totalavkastningen för den statliga portföljen därmed till 5,2 procent 2025, vilket kan jämföras med drygt 9,2 procent under 2024. Den mest positiva värdeutvecklingen stod Vattenfall, Telia, Sveaskog och Aktiebolaget Svensk Exportkredit (SEK) för. Den positiva utvecklingen motverkades av en värdeminskning i LKAB. Den statligt ägda bolagsportföljen genererade under perioden 2021– 2025 en genomsnittlig årlig totalavkastning om 9 procent. Stockholmsbörsen genererade under samma period en genomsnittlig årlig totalavkastning om 11 procent. Branschsammansättningen av den statliga bolagsportföljen skiljer sig från sammansättningen av Stockholmsbörsen, varför utvecklingen inte är helt jämförbar. Den statliga bolagsportföljen har dessutom en stor exponering mot energi och valutakursrörelser, som över lag bidragit positivt till värdeutvecklingen under de senaste fem åren, men även exponering mot konsumentbolag som dragit ner portföljvärdet över perioden.

2.5 Utdelning

Diagram 2.2 Utdelning

49,5 dkr M 22,9 24,9 23,6 22,5

2021 2022 2023 2024 2025

Bolag med statligt ägande ger viktiga bidrag till staten genom sina utdelningar, se diagram 2.2. För verksamhetsåret 2025 uppgick utdelningarna till 23,6 (24,9 år 2024) miljarder kronor som utbetalas under 2026. Den lägre totalsumman beror främst på en lägre utdelning från LKAB. Den minskade utdelningen från detta bolag kan förklaras av valutakurseffekter, minskade järnmalmspriser samt högre kostnader för avskrivningar och samhällsomvandling. De största utdelningar för 2025 kom från Vattenfall, 8,0 (7,0) miljarder kronor, Akademiska Hus Aktiebolag (Akademiska Hus), 3,9 (2,5) miljarder kronor, och Telia, 3,3 (3,2) miljarder kronor. Den ökade utdelningen från Vattenfall speglar bolagets ökade underliggande rörelseresultat. Utdelningen för 2025 motsvarade 40 procent av årets resultat för Vattenfall, vilket ligger i det nedre spannet av bolagets

utdelningspolicy om 40–70 procent. Den i förhållande till resultatet lägre utdelningen kan förklaras av bolagets stora framtida investeringar och kapitalbehov. Akademiska Hus lämnade en större utdelning för 2025 utifrån bolagets starka kapitalstruktur. Utdelningen motsvarade 100 procent av årets resultat, vilket var i linje med bolagets utdelningspolicy att andelen under enskilda år kan vara upp till 100 procent av årets resultat i syfte att uppnå bolagets kapitalstrukturmål. Utdelningen från Telia utgjordes av en ordinarie utdelning på 2,05 (2,00) kronor per aktie, vilket motsvarar bolagets ambition om en växande utdelning över tid.

2.6 Omsättning

Diagram 2.3 Diagram 2.4 Nettoomsättning Omsättningsfördelning

Inklusive Inklusive intressebolag, jan-dec 2025 intressebolag Mdkr Övriga 17,3 % Vattenfall Mdkr 8 Apoteket 5,0 % 43,0 % 7 4 4 608, 551, 562, 545, 487 LKAB 6,1 %

PostNord 6,6 %

Systembolaget 7,2 %

2021 2022 2023 2024 2025

Telia Company 14,8 %

Den sammanlagda nettoomsättningen för den statliga bolagsportföljen minskade med 3,0 procent under 2025 jämfört med helåret 2024 och uppgick till 545,4 (562,4) miljarder kronor, se diagram 2.3. Störst andel av den sammanlagda nettoomsättningen hade Vattenfall med 234,9 (245,6) miljarder kronor och Telia med 81,0 (89,1) miljarder kronor, se diagram 2.4. Vattenfalls minskade nettoomsättning förklaras främst av försäljningen av bolagets värmeverksamhet i Berlin samt negativa priseffekter inom försäljningen av gas och el. Detta motverkades delvis av en ökad gasförsäljning. Minskningen av Telias nettoomsättning berodde främst på att delar av verksamheten avyttrades, i huvudsak genom försäljningen av affärsområdet TV och Media till Schibsted Media under 2025. Den underliggande jämförbara nettoomsättningen visade en viss tillväxt under året.

2.7 Resultat

Rörelseresultat

Det sammanlagda rörelseresultatet för bolagen med statligt ägande minskade för helåret 2025 och uppgick till 72,2 (84,4) miljarder kronor. Störst andel av det sammanlagda rörelseresultatet hade Vattenfall med 27,1 (38,9) miljarder kronor, Sveaskog med 14,4 (10,0) miljarder kronor och Telia med 10,4 (10,5) miljarder kronor. Rörelseresultatet för Vattenfall minskade främst på grund av att rörelseresultatet för 2024 inkluderade stora engångsposter, bl.a. kopplade till avyttring av vindkraftsprojekt. Vattenfalls underliggande rörelseresultat ökade under 2025 med 13,9 miljarder kronor, vilket huvudsakligen berodde på ökad lönsamhet för bolagets elproduktion, främst till följd av ett bättre utfall från kontinentala prissäkringar under 2025, samt att rörelseresultatet för 2024 påverkades negativt av en högre kostnad för avsättningar avseende framtida förpliktelser för kärnkraft. Sveaskogs ökade rörelseresultat förklaras främst av högre virkespriser och en justering av det redovisade värdet för biologiska tillgångar, i huvudsak beroende på högre prognosticerade genomsnittspriser för virke. Rörelseresultatet påverkades negativt av något lägre leveransvolymer och ökade skogsbrukskostnader. Telias rörelseresultat förklaras främst av en ökad lönsamhet inom de flesta av bolagets segment samt lägre avskrivningar, vilket delvis motverkades av ökade avsättningar för återställningskostnader avseende nätverk i Sverige och Finland. Avsättningarna är avsedda att täcka kostnaderna för att nedmontera och återställa mark efter avveckling av gamla nätverk, såsom det tidigare kopparnätet.

Resultat efter skatt

Diagram 2.5 Diagram 2.6 Resultat efter Resultat efter skatt skatt

Bolag med störst resultatpåverkan jan-dec 2025 2 dkr Vattenfall 19,7 M 110, dkr Sveaskog 11,2 74 M 3 Telia Company 5,8 6 53, Akademiska Hus 3,0 3 38, 16, LKAB 3,0 Övriga 10,6

2021 2022 2023 2024 2025

Totalt 53,3

Det sammanlagda resultatet efter skatt för bolagen med statligt ägande minskade för helåret 2025 och uppgick till 53,3 (74,0) miljarder kronor, se diagram 2.5. Störst andel av det sammanlagda resultatet efter skatt hade Vattenfall med 19,7 (33,4), Sveaskog med 11,2 (7,7) och Telia med 5,8 (7,8) miljarder kronor, se diagram 2.6.

Vattenfalls minskade resultat efter skatt förklaras främst av stora jämförelsestörande poster på grund av försäljningen av värmeverksamheten i Berlin, vilket delvis motverkades av ett högre underliggande rörelseresultat. Sveaskogs ökade resultat efter skatt förklaras främst av högre rörelseresultat, som i sin tur framför allt påverkades av högre virkespriser och förändrat redovisat värde för biologiska tillgångar. Telias minskade resultat efter skatt berodde på ökade avsättningar för återställningskostnader, vilket belastade fjärde kvartalet för 2025 med 3,7 miljarder kronor, och resultateffekter från avvecklad verksamhet om -1,5 miljarder kronor.

2.8 Hållbarhet

Klimatpåverkan

Den statliga bolagsportföljens rapporterade klimatpåverkan inom Scope 1 och 2 uppgick 2025 till ca 4,2 (4,0) miljoner ton CO 2 e (koldioxidekvivalenter). Det motsvarade en ökning med 4 procent jämfört med föregående år 1 . Ökningen var främst hänförlig till Vattenfall (0,1 miljoner ton CO 2 e) och LKAB (0,1 miljoner ton CO 2 e) samt till att fler bolag rapporterade sin klimatpåverkan (0,02 miljoner ton CO 2 e). Portföljens rapporterade klimatpåverkan inom Scope 3 uppgick 2025 till 74,3 (76,3) miljoner ton CO 2 e. Detta motsvarade en minskning med 3 procent jämfört med föregående år. Minskningen var främst hänförlig SEK (4,4 miljoner ton CO e) , Vattenfall (1,5 miljoner ton CO e) och 2 2 2 PostNord AB (0,1 miljoner ton CO 2 e). Detta motverkades delvis av ökningar främst hänförliga till LKAB (3,3 miljoner ton CO 2 e) och Swedavia (0,3 miljoner ton CO 2 e) samt till att fler bolag rapporterade sin klimatpåverkan (0,1 miljoner ton CO 2 e).

Jämställdhet

Av de stämmovalda styrelseledamöterna i den statliga bolagsportföljen uppgick andelen kvinnor till 46 (47) procent för styrelseordförande och 49 (49) procent för övriga styrelseledamöter per den 1 maj 2026. Per årsskiftet 2025/26 uppgick andelen kvinnor i de statligt ägda bolagens ledningsgrupper till 47 (50) procent och andelen kvinnor av alla anställda i bolagen till 38 (38) procent.

Olycksfall och sjukfrånvaro

Den genomsnittliga olycksfallsfrekvensen i bolagen med statligt ägande uppgick 2025 till 10,8 (10,6). Denna frekvens mäts som antalet

1 Avrundning för absoluta utsläpp förklarar skillnaden i ökningen beskriven i procent. 2 Minskningen jämfört föregående år förklaras främst av förbättrad datakvalitet.

arbetsrelaterade olyckor med åtföljande sjukfrånvaro, delat med antalet miljoner arbetade timmar, och inkluderar egna anställda. 3 Under 2025 inträffade 0 (4) arbetsrelaterade dödsolyckor bland de egna anställda och 1 (2) arbetsrelaterad dödsolycka hos underentreprenörerna. Sjukfrånvaron i genomsnitt minskade till 3,6 (3,8) procent under 2025.

Ett antal bolag har exkluderats då bolagen inte bedömt frågan väsentlig. Väsentlighets- 3 analysen är en central och obligatorisk del av hållbarhetsrapporteringen. Genom analysen identifierar det enskilda bolaget, utifrån bolagets verksamhet, förutsättningar och kontext, vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga. Utfallet av analysen avgör vilka uppgifter som bolaget ska rapportera i sin hållbarhetsrapportering. 19

3 Sammanställning av utdelningar och försäljningar

Utdelningar och eventuella intäkter från försäljningar av statens aktier i bolag med statligt ägande betalas som huvudregel in till statskassan för att kunna användas för amorteringar på statsskulden. Amorteringarna bidrar därmed till att statens ränteutgifter minskar. Bolags- och aktieförsäljningar resulterar även i att de framtida potentiella utdelningarna minskar, vilket normalt sett kompenseras av försäljningsvärdet. Sedan 2008, då ett antal större försäljningar genomfördes, har totalt 149,9 miljarder kronor tillförts statskassan i samband med aktieförsäljningar, se tabell 4.1. Under 2025 såldes Lernia AB (Lernia) av staten för 124 miljoner kronor. Under samma period mottog staten även 0,3 miljoner kronor från likvideringen av INSTEX. Under de senaste tio åren har totalt 237,2 miljarder kronor utbetalats till staten i form av utdelningar, se tabell 4.2. För verksamhetsåret 2025 väntas 23,6 miljarder kronor i utdelningar till staten betalas ut under 2026. Statens finansiella sparande, dvs. de medel som nettoplaceras i form av finansiella tillgångar minus finansiella skulder, ökar när bolagen delar ut medel, så länge utdelningen motsvaras av en vinst som genererats under året. När bolagens utdelningar överstiger årets vinst, och minskar bolagens egna kapital, är det finansiella sparandet opåverkat, eftersom utdelningen motsvaras av en lika stor minskning av eget kapital, dvs. en finansiell skuld i bolagets balansräkning. Inte heller försäljningar eller omvärderingar av finansiella tillgångar påverkar det finansiella sparandet, se tabell 4.3.

Tabell 3.1 Försäljningar i den statliga bolagsportföljen sedan 2008

Sorterat efter år

Källa: Regeringskansliet

Källa: Regeringskansliet

Tabell 3.3 Hur statens finanser påverkas av försäljningsinkomster och utdelningar

Sorterat efter respektive påverkansresultat.

Inkomster från Utdelningar Utdelningar försäljningar av motsvarande överstigande bolag rörelseresultatet i rörelseresultatet i bolagen bolagen

Statsskulden Minskar Minskar Minskar Statens lånebehov Minskar Minskar Minskar Finansiellt Påverkas inte Ökar Påverkas inte sparande Källa: Regeringskansliet

4 Årets fördjupning – uppdragsmål tydliggör icke-finansiella värden

För de bolag med statligt ägande som har av riksdagen beslutade samhällsuppdrag fastställer ägaren uppdragsmål för att kunna mäta och följa upp att samhällsuppdragen utförs väl. Uppdragsmålen tas fram av ägaren i dialog med bolaget. Uppdragsmål läggs sedan fram och beslutas av ägaren på bolagsstämma. Syftena med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att • säkerställa att samhällsuppdragen utförs väl • tydliggöra kostnaden för utförande av samhällsuppdragen • möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter, och • klargöra förutsättningarna för uppdraget som ledning för de ekonomiska målen. Vissa av bolagen med samhällsuppdrag får medel från anslag i statens budget. En kostnadsberäkning för samhällsuppdragen underlättar för riksdagen och regeringen att prioritera hur skattebetalarnas pengar ska användas. Under 2025 fastställdes nya uppdragsmål för Göta kanalbolag, APL och RISE. I april 2026 fastställdes nya uppdragsmål för Almi AB. Totalt har 16 bolag av de 22 bolag som har samhällsuppdrag beslutade uppdragsmål, se tabell 5.1.

Tabell 4.1 Bolag som hittills fått beslutade uppdragsmål

Sorterat efter bolagsnamn med beslutsdatum för nu gällande uppdragsmål.

4.1 Uppföljning och utvärdering

Enligt statens ägarpolicy ska uppdragsmål och utfall redovisas i respektive bolags årsredovisning. Uppföljning av uppdragsmål sker dels som en del av bolagsförvaltningens löpande arbete, dels vid ägardialoger mellan företrädare för ägaren och bolaget. På ägardialogerna diskuteras utfallet i förhållande till målen, liksom eventuella åtgärder som planeras för att uppnå dessa. I samband med ägardialogen följs även utvecklingen av bolagets kostnader för att genomföra samhällsuppdraget och uppfylla uppdragsmålen upp. Väsentligt förändrade förutsättningar för bolaget, uppdraget eller de utgångspunkter som ligger till grund för målen kan aktualisera en översyn av målen.

4.2 Uppdragsmål och ekonomiska mål

Det finns ingen motsättning mellan samhällsuppdrag och ekonomisk effektivitet. Statens ambition som ägare är att samhällsuppdrag ska utföras väl och på ett så effektivt sätt som möjligt. Utformningen av samhällsuppdraget och fastställandet av uppdragsmålen har betydelse för bolagets ekonomiska förutsättningar och vilka ekonomiska mål som kan bestämmas. Styrelsen för bolaget ansvarar för att hantera den målkonflikt som kan finnas mellan bolagets uppdragsmål och dess ekonomiska mål. Styrelsen ansvarar därför för att sätta ekonomiska mål med hänsyn till kostnaden för samhällsuppdraget, samtidigt som målen sätts på en nivå som inte innebär att anslagsmedel överförs till konkurrensutsatt verksamhet utanför samhällsuppdraget. Detta är viktigt då en sådan korssubventionering skulle snedvrida konkurrensen. Samhällsuppdraget kan även påverka bolagets risk och bedömningen av vilken kapitalstruktur som det bör ha.

4.3 Utfall för uppdragsmålen under 2025

Under 2025 nåddes 62 (67) procent av uppdragsmålen, medan 25 (15) procent av målen inte uppnåddes. År 2025 hade 13 (19) procent av uppdragsmålen ingen bestämd målnivå och utgjorde därmed rapporterings- eller strävansmål, se diagram 4.1. Av tabell 4.2 framgår utfallet för samtliga uppdragsmål under 2025.

Diagram 4.1 Uppfyllnad av uppdragsmål på portföljnivå 2025, procent

Uppdragsmål, andel uppdragsmål

Ingen redovisning år 2025 (ej årlig uppföljning) 13 Uppfyller mål 60 Uppfyller ej mål 27

Tabell 4.2 Uppdragsmål och utfall 2025

Sorterat på bolagsnamn

Bolag Fastställda uppdragsmål Målnivå Utfall 2025 (2024) Uppfyllelse

AB Göta kanalbolag Bevarande – Teknisk tillgänglighet för 100 % 94,4 % (95,3 %) Mål ej uppfyllt hela anläggningen Göta kanal Attraktivitet – Ökande attraktivitet för Index 83 Index 79 (79) Mål ej uppfyllt varumärket Göta kanal, Sverigeindex AB Svenska Spel Andel marknadsföringskostnader av <5 % 0,7 % (2,2 %) Mål uppfyllt nettospelintäkter, Casino Cosmopol och 1 Vegas Spelkollsindex, Casino Cosmopol och Index ≥ 80/ ≥ 85 Ingen mätning (index 87)/ Mål ej uppfyllt 1 Vegas Index 84 (84) Uppsökande omsorgssamtal och 90 % 100 % (96 %) Mål uppfyllt effektmätningar Casino Cosmopol 1 Uppsökande omsorgssamtal och effekt- 100 % 100 % (100 %) Mål uppfyllt mätningar Vegas Aktiebolaget Svensk Exportkredit Utvärdering av samhällsuppdraget Ingen målnivå Index 2,5 av 3,0 (3,0) Ingen beslutad målnivå Intressentdialog för främjande av Ingen målnivå Intressentdialog genomförd Mål uppfyllt konkurrenskraft Almi AB Återrapportering av strategier inom Ingen målnivå Ingår i årsredovisningen Mål uppfyllt respektive insatsområde Omsättningstillväxt efter tre år, låne- ≥ 70 % respektive ≥ 100 % 78 % respektive 137 % Mål uppfyllt 2 kund/mottagare av ägarkapital (49 % respektive 248 %)

Almi AB (forts.) Upplevd affärsnytta av insatser inom Index > 4,5 av 5 Index 4,4 (4,29) Mål ej uppfyllt affärsutveckling Andel kvinnor/män som bolaget når ut 40 %–60 % åt vardera kön Kvinnor 37 % (36 %)/ Mål uppfyllt till ska utvecklas i en jämställd riktning män 63 % (64 %) 3 Andel personer med utländsk bakgrund 27 % 23 % (21 %) 3 Mål ej uppfyllt som bolaget når ut till Apotek Produktion & Laboratorier AB Servicegrad extemporeläkemedel och 99 %/98 % 98 %/89 % (98 %/93 %) Mål ej uppfyllt servicegrad övrigt Felaktiga produkter, antal indragningar 0 st 1 (0) st Mål ej uppfyllt Andel godkända relevanta förfrågningar 90 % 81 % (-4 %) Mål ej uppfyllt RISE Research Institutes of Sweden AB Andel omsättning konkurrensutsatta >30 % 38 % (37 %) Mål uppfyllt forskningsmedel Andel omsättning i näringslivsintäkter 30 %–40 % 30 % (21,5 %) Mål uppfyllt från små- och medelstora företag Andel samverkan genom tvärveten- 35 %–55 % 45 % (45 %) Mål uppfyllt skapliga projekt Utnyttjandegrad av test- och demo- 60 %–80 % 64 % (63 %) Mål uppfyllt anläggningar Innovationspartnerförmåga (positiva >78 % 80 % (78 %) Mål uppfyllt svar)

RISE Research Institutes of Sweden AB Nöjd kund index (NKI) (positiva svar) >75 % 79 % (77 %) Mål uppfyllt (forts.) Samhall Aktiebolag Engagemangindex Index ≥ 70 Index 71 (69) Mål uppfyllt Sysselsättningsgrad ≥ 95 % 96,3 % (96,8 %) Mål uppfyllt Arbetsmiljöindex Index ≥ 80 Index 80 (79) Mål uppfyllt Saminvest AB Återrapportering av Saminvests Ingen målnivå Ingår i årsredovisningen Mål uppfyllt marknadskompletterande roll i bolagets årsredovisning Andel investeringar i nya team av totalt >67 % 97 % (96 %) Mål uppfyllt antalet investeringar Bolagets andel i fondinvesteringarna i <50 % 21 % (20 %) Mål uppfyllt en enskild fond Andel kvinnor/män i investerings- 40 %–60 % 39 % (38 %) Mål uppfyllt organisationerna (positiv trend) Andel utfäst kapital (positiv utveckling ≥ 80 % 2026 96 % (87 %) Mål för 2026. Målnivån till dess att målet är uppnått) är uppnådd Innehav i Fouriertransform och Inlands- 100 % 2026 100 % (100 %) Mål uppfyllt innovation ska vara avvecklade SOS Alarm Sverige AB Svarstid 112 (sekunder) ≤ 8 sek 7,3 sek (6,6 sek) Mål uppfyllt Tid till identifierat hjälpbehov ≤ 18 sek 15 sek (14 sek) Mål uppfyllt (sekunder)

SOS Alarm Sverige AB (forts.) Kundnöjdhet, årlig intressentdialog för Ingen målnivå Intressentdialog genomförd Mål uppfyllt främjande av samverkan med regioner och kommuner ska genomföras Allmänhetens förtroende, index Index ≥ 80 Index 83 (81) Mål uppfyllt SSC Space AB Beläggningsgrad Esrange ≥ 70 % 86 % (84 %) Mål uppfyllt Kvalitetsindex Esrange ≥ 80 % 96 % (81 %) Mål uppfyllt Statens Bostadsomvandling AB Hög omvandlingstakt, färdigställda >70 st Nuvarande ombildningstakt= Mål ej uppfyllt lägenheter per år (genomsnitt) 68 st/år Löpande utvärdera behovet av bostads- Ingen målnivå Utvärdering genomförd. Mål uppfyllt omvandlingar Tillgängliga bostäder för personer med 100 % 100 % (100 %) Mål uppfyllt nedsatt rörelseförmåga Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB Tillgänglighetsgrad bilväg 100 % 100 % (100 %) Mål uppfyllt Tillgänglighetsgrad järnväg (exklusive >99,6 % 99,9 % (99,9 %) Mål uppfyllt banarbeten) Swedavia AB Återrapportering av kundnöjdhet, Ingen målnivå Index 83 (81) Ingen beslutad målnivå resenär Återrapportering av antal passagerare Ingen målnivå 7,6 mn st (7,5 mn st) Ingen beslutad målnivå inrikes (miljoner)

Swedavia AB (forts.) Återrapportering av antal passagerare Ingen målnivå 25,7 mn st (24,9 mn st) Ingen beslutad målnivå utrikes (miljoner) Återrapportering av antal utrikes direkt- Ingen målnivå 253 st (257 st) Ingen beslutad målnivå destinationer Återrapportering av antal haverier eller Ingen målnivå 2 st (0 st) Ingen beslutad målnivå allvarliga tillbud Återrapportering av koldioxidavtryck Ingen målnivå 391,3 (383,5) Ingen beslutad målnivå (tusental ton CO2e) Swedfund International AB Andel investeringar med ökad omsätt- ≥ 60 % 56 % (54 %) Mål ej uppfyllt ning och lönsamhet under innehavsperioden Klimatavtryck, portföljens estimerade Ska minska över tid med 23,0 (23,9) Mål uppfyllt utsläpp av CO2e per investerad krona 2020 som basår (ton CO2e/mnkr) Andel investeringar som uppfyller 2x- ≥ 60 % 58 % (66 %) Mål ej uppfyllt Challenge-kriterier Andel investeringar som efterlever ILO:s 100 % 97 % (97 %) Mål ej uppfyllt kärnkonventioner Investeringsportföljens mobilisering i ≥ 30 % 28 % (36 %) Mål ej uppfyllt kommersiellt kapital Systembolaget AB Nöjd kund index (NKI) Index >80 Index 81,8 (80,3) Mål uppfyllt Alkoholindex Positiv trend Index 59,2 (59,2) Mål ej uppfyllt

Systembolaget AB (forts.) Återrapportering av alkoholkonsumtion Ingen målnivå 8,4 lpc/72,0 % Ingen beslutad målnivå (liter per capita/bolagets andel) (8,6 lpc/70,5 %) 5 V.S. VisitSweden AB Uppfattas som ledande och drivande Andel 2025: 7,0/10,0; Andel 7,4/10 (7,1/10) Mål uppfyllt inom turismens utveckling Andel 2030: 7,5/10,0 Upplevd affärsnytta av marknads- Andel 2025: 7,0/10,0; Andel 7,0/10 (7,1/10) Mål uppfyllt föringsåtgärder Andel 2030: 8,0/10,0 Öka intresset för att besöka Sverige – 2025: 65 %; 53 % (- 6 ) Mål ej uppfyllt internationell målgrupp 2030: 70 % Öka intresset för att besöka Sverige – 2025: 64 %; 53 % (- 6 ) Mål ej uppfyllt svensk målgrupp 2030: 66 % Källa: Regeringskansliet 1 Casino Cosmopol avvecklades i april 2025 efter att bolagets ägaranvisning ändrats mot bakgrund av riksdagens beslut att det efter utgången av 2026 inte längre ska vara tillåtet med spel på fysiska kasinon (prop. 2024/25:73, bet. 2024/25:KrU9, rskr 2024/25:171). 2 Målnivå för lånekunder reviderad till 40 % i samband med bolagsstämman 28 april 2026. 3 Nedbrytning av utfall per insatsområde finns i Almis årsrapport för 2025. 4 Mål och målnivå beslutades i samband med bolagsstämman 29 april 2025. 5 Redovisas med ett års eftersläpning och avser 2024 års utfall. 6 Mäts vartannat år.

5 Definitioner och förkortningar

I redogörelsen används ett antal specifika termer och förkortningar som har följande betydelse. Antal anställda Antal anställda i medeltal under året. CO 2 e Koldioxidekvivalenter. Direktavkastning Utdelning i förhållande till aktievärde, uttryckt i procent. Intressebolag Bolag där staten eller ett bolag med statligt ägande har ett ägande, men inte bestämmande inflytande, vilket innebär att ägarandelen är lägre än 50 procent av rösterna. Resultat Årets resultat efter skatt för koncernen. Rörelseresultat Rörelseresultat eller förvaltningsresultat baserat på rapporterade siffror för koncernen. Scope 1 Direkta växthusgasutsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av bolaget. Scope 2 Indirekta växthusgasutsläpp från inköp av energi från produktion som inte ägs eller kontrolleras av bolaget, exempelvis utsläpp från produktion av el, värme och kyla. Scope 3 Övriga indirekta växthusgasutsläpp i värdekedjan från inköp av material, produktanvändning, avfallshantering, affärsresor, etc. som bolaget inte äger eller kontrollerar. Totalavkastning Värdeförändring och utdelningar, som procentandel av ursprungligt värde.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 juni 2026 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Bohlin, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Lann Föredragande: statsrådet Wykman

Regeringen beslutar skrivelse 2025/26:140 2026 års redogörelse för företag med statligt ägande