Skrivelse

Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens hantering av ändrade förhållanden

Beteckning: Skr. 2025/26:281
Typ: Skrivelse
Datum: 2026-06-11

Källa

Regeringens skrivelse

2025/26:281

Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans Skr.

och Pensionsmyndighetens hantering av ändrade 2025/26:281

förhållanden

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 4 juni 2026

Ulf Kristersson

Anna Tenje (Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och den rekommendation till regeringen som Riksrevisionen lämnar i rapporten Ändrade förhållanden – ineffektiv hantering i socialförsäkringen (RiR 2026:4). Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans hantering av ändrade förhållanden inom sjukersättning och bostadstillägg och Pensionsmyndighetens motsvarande hantering inom bostadstillägg för pensionärer. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har flera effektivitetsbrister i hanteringen av ändrade förhållanden, och att den nuvarande hanteringen medför risker för felaktiga utbetalningar. Riksrevisionen lämnar en rekommendation till regeringen och ett antal rekommendationer till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att den utgör ett viktigt bidrag till att synliggöra utvecklingsbehov på området, så att handläggningen i socialförsäkringen kan effektiviseras och omfattningen av felaktiga utbetalningar minska. Mot bakgrund av de åtgärder regeringen har vidtagit för att stärka myndigheters möjligheter att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar samt att inhämta och utbyta information, anser regeringen dock att det för närvarande inte finns skäl att inleda ett sådant lagstiftningsarbete som Riksrevisionen rekommenderar. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

1 Ärendet och dess beredning

Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens hantering av ändrade förhållanden inom sjukersättning och bostadstillägg respektive bostadstillägg för pensionärer är tillräckligt effektiv för att minska risken för felaktiga utbetalningar samt om myndigheterna tar vara på uppgifter om ändrade förhållanden hos enskilda som påverkar dessa två förmåner. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Ändrade förhållanden – ineffektiv hantering i socialförsäkringen (RiR 2026:4), se bilagan . Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 19 februari 2026. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och den rekommendation till regeringen som Riksrevisionen redovisar i sin rapport.

2 Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans hantering av ändrade förhållanden inom sjukersättning och bostadstillägg, och Pensionsmyndighetens motsvarande hantering inom bostadstillägg för pensionärer. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har flera effektivitetsbrister i hur de hanterar ändrade förhållanden, och att den nuvarande hanteringen medför risker för felaktiga utbetalningar. Enligt Riksrevisionen har myndigheterna brister i sitt arbete med att få försäkrade att anmäla ändrade förhållanden. Myndigheterna tar inte heller till fullo tillvara de möjligheter till effektiv informationsdelning av uppgifter som finns, och framför allt Försäkringskassan brister i handläggningen av ändrade förhållanden. Riksrevisionen bedömer också att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten saknar rättsliga förutsättningar för att mer automatiserat använda Skatteverkets uppgifter om inkomster på individnivå i arbetsgivardeklarationen för flera inkomstbaserade förmåner. Sådana uppgifter skulle enligt Riksrevisionen kunna användas för att ta fram träffsäkra indikatorer om ändrade förhållanden under den tid som den försäkrade har förmåner från socialförsäkringen och därigenom minska risken för felaktiga utbetalningar.

2.1 Iakttagelser som rör myndigheternas arbete med att få försäkrade att anmäla ändrade förhållanden

Riksrevisionen bedömer att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har brister i sin information till enskilda om deras anmälningsskyldighet. Av granskningen framgår att försäkrade som har oförändrad ersättning under en längre tid riskerar att inte få information om skyldigheten att anmäla ändringar. Vidare framgår att grupper med särskilda behov riskerar 3

att inte få anpassad information om anmälningsskyldigheten. Exempelvis saknas material om anmälningsskyldigheten som är anpassat för grupper med kognitiv nedsättning och det generella stöd som finns är inte alltid känt bland handläggare. Försäkringskassan godtar till skillnad från Pensionsmyndigheten inte muntliga ändringsanmälningar för bostadstillägg när ändringen gäller en höjning. Det gör det enligt Riksrevisionen svårare för försäkrade med särskilda behov att anmäla ändringar som avser bostadstillägg till Försäkringskassan. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten uppmanar försäkrade att i första hand använda e-tjänster för att anmäla ändringar. Riksrevisionen noterar att försäkrade som saknar e-legitimation eller digital vana har sämre möjligheter att ta del av vilka uppgifter beslut baseras på och får svårare att anmäla ändrade förhållanden. När det särskilt gäller sjukersättning framgår av granskningen att Försäkringskassan har nio olika e-tjänster som ska användas av försäkrade för att anmäla ändringar, vilket försvårar möjligheterna till överblick och ökar risken för fel.

2.2 Iakttagelser som rör myndigheternas system för att fånga upp och hantera uppgifter om ändrade förhållanden

Riksrevisionen anser att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten inte har tillräckligt effektiva system för att fånga upp och hantera uppgifter om ändrade förhållanden. Denna informationsdelning sker i dag i hög grad genom s.k. maskinella impulser. Enligt Riksrevisionen fungerar impulserna som signaler till berörda förmåner, t.ex. vid ändrade folkbokföringsuppgifter eller nya socialförsäkringsförmåner. För att systemet med maskinella impulser ska fungera effektivt behöver myndigheterna enligt Riksrevisionen dels identifiera vilka uppgifter de behöver få in och dela vidare, dels ha tillgång till uppdaterade uppgifter. Exempelvis saknar Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten lagreglerad direktåtkomst till Skatteverkets uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen, som innehåller uppgifter om inkomster. Denna information skulle enligt Riksrevisionen vara relevant för handläggningen av sjukersättning och bostadstillägg. Av granskningen framgår vidare att såväl Försäkringskassans som Pensionsmyndighetens befintliga maskinella impulser inte på ett tillräckligt träffsäkert sätt identifierar ändrade förhållanden. I Försäkringskassans verksamhet saknas interna maskinella impulser för flera förmåner som kan indikera ändrade förhållanden för sjukersättning och bostadstilllägg. Inflödet av maskinella impulser till handläggningen av bostadstillägg är samtidigt högt på både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, och Pensionsmyndigheten har återkommande haft svårt att hinna hantera impulserna. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten kompletterar maskinella impulser med digitala fråga–svar–tjänster och manuella metoder för att hämta in och dela information om ändringar. Av granskningen framgår att fråga–svar–tjänsterna är reaktiva till sin karaktär och otydliga rutiner gör att manuell överlämning av information blir personberoende, vilket ökar

risken för felaktiga utbetalningar. Riksrevisionen anför t.ex. att handläggare kan missa att ta in och dela information om ändrade förhållanden till andra förmåner på den egna myndigheten eller till andra myndigheter. En sannolik orsak till detta är enligt Riksrevisionen bristande kompetens hos handläggare om vilken information som andra har behov av. Fråga–svar–tjänsterna bygger dessutom på att en handläggare i ett enskilt ärende har tagit ställning till att det finns behov av att utreda en förmån och efterfrågar kompletterande uppgifter. Fråga–svar–tjänsterna fångar enligt Riksrevisionen därmed inte indikationer om ändrade förhållanden på ett automatiserat sätt. Riksrevisionen framför också att Försäkringskassan inte har tagit ett helhetsgrepp kring vilka uppgifter om ändrade förhållanden som ska delas mellan de förmåner som myndigheten administrerar. Enligt Riksrevisionen riskerar detta att leda till att informationsdelning sker med fördröjning eller missas helt, vilket kan leda till felaktiga utbetalningar. Granskningen visar att det tar tid från att lagstiftning är på plats som möjliggör för myndigheter att dela uppgifter om ändrade förhållanden till att myndigheterna utvecklar nya funktioner i handläggningen som möjliggör en mer automatiserad hantering.

2.3 Iakttagelser som rör myndigheternas processer för handläggning av uppgifter om ändrade förhållanden

Riksrevisionen gör bedömningen att det finns flera effektivitetsbrister i Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens processer för handläggning av uppgifter om ändrade förhållanden. Båda myndigheterna har haft återkommande problem med ärendehandläggningen av ändrade förhållanden inom bostadstillägg. Den försenade handläggningen ökar enligt Riksrevisionen risken för felaktiga utbetalningar. Riksrevisionen anser därtill att det finns effektivitetsbrister inom handläggningen av sjukersättning eftersom Försäkringskassan inte utreder ändrade förhållanden i tillräcklig omfattning. Det beror enligt Riksrevisionen på att Försäkringskassan sällan får indikationer om att den fortsatta rätten till sjukersättning behöver utredas, bl.a. eftersom myndigheten i stor utsträckning förlitar sig på information som finns i de interna systemen för att identifiera ändrade förhållanden. Av granskningen framgår vidare att Försäkringskassans handläggningsprocesser inom sjukersättning och bostadstillägg har föråldrade funktioner för att hantera ändrade förhållanden. Inom sjukersättningen finns t.ex. inte funktioner i handläggningssystemet som automatiskt hanterar uppgifter om ändrade förhållanden. Pensionsmyndigheten har en högre grad av automatiserad hantering av ändrade förhållanden, men granskningen visar att handläggarnas kunskap om hur de kan använda funktionerna varierar. Riksrevisionen menar att detta riskerar att leda till olika arbetssätt och i förlängningen sämre effektivitet. Riksrevisionen anser att Pensionsmyndigheten i högre grad än Försäkringskassan har prioriterat uppföljningen av ändrade förhållanden inom

bostadstillägg och har identifierat utvecklingsområden som syftar till att minska risken för felaktiga utbetalningar och återkrav.

2.4 Riksrevisionens rekommendationer

3 Regeringens bedömning av

Riksrevisionens iakttagelser

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att den utgör ett viktigt bidrag till att synliggöra utvecklingsbehov på området, så att handläggningen i socialförsäkringen kan effektiviseras och omfattningen av felaktiga utbetalningar minska. Regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder under senare år i syfte att ge Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten förbättrade möjligheter att motverka felaktiga utbetalningar. Vissa av dessa åtgärder nämner Riksrevisionen i sin granskningsrapport. Mot bakgrund av dessa åtgärder avser regeringen för närvarande inte att vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Sedan den 15 februari 2024 får Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten exempelvis behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att vidta kontrollåtgärder som syftar till att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott (114 kap. 8 § 4 socialförsäkringsbalken, förkortad SFB). Sedan den 1 juli 2024 finns det vidare en uppgiftsskyldighet i lagen (2024:307) om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Lagen ger bl.a. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten rätt att ta del av uppgifter från varandra samt kommuner, arbetslöshetskassor och vissa andra myndigheter, däribland Skatteverket, om uppgifterna behövs i den mottagande aktörens författningsreglerade verksamhet för att säkerställa korrekta beslutsunderlag för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har också från och med den 1 december 2025 utökade möjligheter att hämta in uppgifter om såväl den försäkrade som andra fysiska personer och om juridiska personer från bl.a. myndigheter, försäkringsinrättningar och kreditinstitut (se främst 110 kap. 14 och 31– 33 §§ SFB). Sedan den 1 december 2025 gäller dessutom en ny generell bestämmelse som bryter sekretess mellan myndigheter. Enligt bestämmelsen ska sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga

eller ekonomiska förhållanden som utgångspunkt inte hindra att uppgifter lämnas till en annan myndighet i syfte att bl.a. förebygga eller förhindra att en ekonomisk förmån, ett ekonomiskt stöd, en skatt eller en avgift beslutas, betalas ut eller tillgodoräknas felaktigt eller med ett för högt eller ett för lågt belopp, samt för att upptäcka eller utreda sådana förhållanden (10 kap. 15 a § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400]). Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att myndigheterna kan göra mer för att tillvarata uppgifter om ändrade förhållanden och påminna enskilda om deras anmälningsskyldighet. I regleringsbreven för 2026 och föregående år har både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten mål för minskade felaktiga utbetalningar. Myndigheterna ska bidra till målet att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och den brottslighet som riktas mot dessa system ska minska. Omfattningen av felaktiga utbetalningar från de ersättningar som myndigheterna hanterar och den brottslighet som riktas mot dessa ersättningar ska därför minska. Myndigheterna ska redovisa måluppfyllelsen, genomförda åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna och den brottslighet som riktas mot välfärdssystemen samt en bedömning av åtgärdernas effekter. Vidare ska Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten redovisa hur de möjligheter som följer av ovannämnda författningsändringar har genomförts i myndighetens verksamhet och vad dessa har gett för resultat i förhållande till respektive reforms syfte. Med författningsändringar menas bl.a. möjligheterna för myndigheter till ökat informationsutbyte genom införandet av nya sekretessbrytande bestämmelser. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2025 gett Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i uppdrag att analysera möjliga förenklingar i regelverket för bostadstillägg till personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Syftet är att handläggningen i högre utsträckning ska bygga på befintliga uppgifter som är lätta att hämta in och lätta att kontrollera. Uppdraget redovisades den 15 september 2025 (S2025/01578). ISF lyfter främst fram tre regeländringar som skulle kunna minska problemen utan att behovsprövningen minskar. Dessa ändringar är att Försäkringskassan ska hämta in uppgifter om inkomst av tjänst från Skatteverket och uppgifter om förmögenhet från bankerna samt att förändringar av hyreskostnader ska schablonberäknas. Regeringen har vidare gett ISF i uppdrag, i regleringsbrevet för 2026, att granska om Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten arbetar effektivt med att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet och undvika att enskilda blir återbetalningsskyldiga. Uppdraget ska redovisas den 29 oktober 2027. I propositionen Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen (prop. 2025/26:210) föreslår regeringen att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska få besluta om en sanktionsavgift och en bidragsspärr i syfte att motverka felaktiga utbetalningar och att skydda socialförsäkringen. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Förslagen innebär bl.a. att den som har orsakat att ersättning har lämnats felaktigt, genom att lämna oriktiga uppgifter eller inte ha uppfyllt en anmälnings- eller uppgiftsskyldighet och har fått ett beslut om återbetalning, ska påföras en sanktionsavgift (samma prop. s. 158–159). Den som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat en oriktig uppgift eller inte har fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet i fråga om 7

ett förhållande som har betydelse för rätten till eller storleken på förmånen, kan enligt förslagen vidare spärras från rätten till en förmån (samma prop. s. 168–170). Sanktionsavgifter avser att vara handlingsdirigerande och kan förväntas ha en preventiv effekt. Införandet av en sanktionsavgift i socialförsäkringen kan skärpa synen på oriktigt uppgiftslämnande och därigenom bidra till att korrekta uppgifter lämnas vid ansökan om förmån och att ändrade förhållanden anmäls under tiden den enskilde får en förmån. Den föreslagna bidragsspärren bedöms vidare kunna skydda socialförsäkringen från felaktiga utbetalningar. De båda förslagen väntas sammantaget leda till att omfattningen av felaktiga utbetalningar från socialförsäkringen minskar ganska markant (samma prop. s. 17–28). Den enskilde har alltid ett stort ansvar för att lämna korrekta uppgifter och för att fullgöra sina skyldigheter. Samtidigt är det viktigt att myndigheterna ger enskilda sådan hjälp de behöver för att de ska kunna ta tillvara sina intressen. Det kan t.ex. handla om att informera enskilda om gällande regelverk för respektive förmån samt vilka ändrade omständigheter som behöver anmälas. Det är vidare angeläget att myndigheterna kontinuerligt arbetar för att ha effektiva system och rutiner så att t.ex. uppgifter om ändrade förhållanden tillvaratas och hanteras. Riksrevisionen påpekar i sin granskning att myndigheterna inte fullt ut tar vara på de möjligheter till att inhämta information som skapades i och med lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Regeringen har i regleringsbrev för 2025 gett ISF i uppdrag att granska hur Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten använder möjligheten att inhämta och använda uppgifter från andra källor än den enskilde i ärendehanteringen. ISF ska också bedöma om dessa möjligheter används på ett effektivt sätt för att motverka felaktiga utbetalningar och brott. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2026. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har årligen sedan 2021 getts uppdraget ”Rätt från början” i sina respektive regleringsbrev. Från och med regleringsbreven för 2025 har uppdraget benämnts ”Rätt från början och en återbetalningsverksamhet i balans”. Den senaste redovisningen av uppdraget lämnades den 16 mars 2026 och avsåg då helårsutfall för 2025. Inom ramen för uppdraget redovisades vilka åtgärder myndigheterna har vidtagit för att motverka felaktiga utbetalningar och att enskilda blir återbetalningsskyldiga. Enligt myndigheternas redovisningar har både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten lagt resurser på att förbättra sina digitala kanaler och underlätta för enskilda att lämna korrekta uppgifter samt anmäla ändrade förhållanden. Båda myndigheterna har genomfört informationsinsatser kopplade till förmåner där felaktigheter oftast uppstår på grund av bristande uppgiftslämning. När det gäller förmånen bostadstillägg har Försäkringskassan nu lagt upp information om hur beräkningen av ersättningen görs på webbplatsen i syfte att skapa transparens så att enskilda kan se ifall beräkningsunderlaget inte stämmer. Pensionsmyndigheten har, inom samma förmån, infört delautomatiska kontroller och utvecklat ett digitalt stöd som används för att automatiskt begära in kompletterande underlag när anmälda uppgifter om boendekostnader avviker från rimliga nivåer (S2026/00539 och 8 S2026/00541).

4 Regeringens åtgärder med anledning av

Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge rättsliga förutsättningar för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att genom direktåtkomst kunna ta del av Skatteverkets uppgifter om inkomster på individnivå i arbetsgivardeklarationen för fler socialförsäkringsförmåner än i dag. Regeringen noterar att lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet har upphävts den 2 april 2026 och ersatts av beskattningsdatalagen (2026:125). I beskattningsdatalagen görs ingen skillnad på direktåtkomst och andra former av elektroniskt utlämnande, och personuppgifter får enligt 15 § beskattningsdatalagen lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt (se prop. 2025/26:88 s. 154–158). Regeringen konstaterar därutöver att lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet inte avgränsas till vissa förmåner. Av förarbetena till lagen framgår i stället att tillgången till uppgifter på individnivå i en arbetsgivardeklaration väntas öka för flera av aktörerna som beslutar om ersättningar från välfärdssystemen, och att bestämmelserna också ger stöd för ett mer kontinuerligt och rutinmässigt utbyte av uppgifter (se prop. 2023/24:85 s. 74 och 81). Oaktat detta anser regeringen, mot bakgrund av de åtgärder som har vidtagits och vidtas för att stärka myndigheters möjligheter att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar samt att inhämta och utbyta information, att det för närvarande inte finns skäl att inleda ett sådant lagstiftningsarbete som Riksrevisionen rekommenderar. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

Bilaga

Datum: 2026-02-05 Diarienummer: 2024/1079 RiR 2026:4

Ändrade förhållanden – ineffektiv hantering i

socialförsäkringen (RiR 2026:4)

Bilaga 1. Metod

Bilaga

Innehåll

1 Population och data 3

1.1 Registerdata och ärendejournaler inom sjukersättning 3 1.2 Definition av undersökningspopulationen 4

2 En textanalys av ärendejournaler med både kvantitativa och kvalitativa

inslag 6

2.1 Flera steg i textanalysen av ärendejournalerna 6

3 En individ med pågående utbetalning av sjukersättning kan ha flera

ärenden inom olika ärendeslag för sjukersättning 9

4 Textanalysens kategorier 15

5 Registerstudien 19

5.1 Underlagstabeller till huvudrapporten 19

6 Intervjustudien 21

De reguljära uttrycken 22

Riksrevisionen 2 | 25

Bilaga

1 Population och data

1.1 Registerdata och ärendejournaler inom sjukersättning

Vi har med utgångspunkt i analyser av tillgängliga registerdata vid Riksrevisionen (RiR data) 1 identifierat 2 en målpopulation av individer som har haft ökade arbetsinkomster samtidigt som de har en oförändrad omfattning av sin sjukersättning. Undersökningspopulationen avgränsades även till individer som fått sin ersättning inom det regelverk för sjukersättning som trädde i kraft 2008. Det betyder att individerna inte omfattas av reglerna för steglös avräkning, som ger försäkrade med ersättning större möjligheter att varva arbete med sjukersättning. Inom ramen för det nyare regelverket kan de försäkrade i stället ansöka om att ha sin ersättning vilande för arbete och studier, för max två år i taget.

Individerna i undersökningspopulationen har fått sin sjukersättning utbetald under åren 2019 till 2023 och är i åldrarna 30 till 64 år. Denna avgränsning gjorde vi i inledande analyser eftersom försäkrade som är under 30 år kan ha antingen aktivitetsersättning eller sjukersättning. Ytterligare en avgränsning vi gjorde är att individer med en fjärdedels sjukersättning inte ingår i urvalet. Dels är gruppen liten, dels har individerna i gruppen en jämförelsevis hög arbetsförmåga. Ändrad arbetsförmåga och inkomster bland dessa individer rör i lägre grad den del de har sjukersättning för.

Därefter gjorde vi en aktgranskning av ärendejournaler baserat på den ovannämnda målpopulationen. I analysen användes även Skatteverkets månadsuppgifter om arbetsinkomst på individnivå. I granskningsrapporten använder vi benämningen undersökningspopulation eftersom alla individer som uppfyller våra kriterier ingår i granskningen.

Vi har tagit vår utgångspunkt i Skatteverkets månadsuppgifter på individnivå om arbetsinkomster och registerdata som baseras på Försäkringskassans utbetalningar av sjukersättning. Vi har betraktat en ökning av arbetsinkomsten som en indikation om ett ändrat förhållande. Indikationen avser att den försäkrade kan ha fått en förbättrad arbetsförmåga under tid med sjukersättning. Detta är något Försäkringskassan kan behöva utreda enligt socialförsäkringsbalken. Det är också ett ändrat förhållande som den försäkrade i normalfallet behöver anmäla och en uppgift som Försäkringskassan behöver ha för att utreda den fortsatta rätten till sjukersättning.

Genom att analysera Försäkringskassans ärendejournaler för sjukersättning för de individer som ingår i vår undersökningspopulation har vi analyserat vilka uppgifter om ändrade förhållanden Försäkringskassan har i sina ärendejournaler. Vi har valt att begära in ärendejournaler för startade och avslutade ärenden inom sjukersättning

1 Riksrevisionen har tillgång till vissa mikrodatabaser som baseras på data från SCB, däribland LISA m.fl. 2 Med ”identifierat” avses att individerna delar vissa registerbaserade egenskaper såsom omfattning på sjukersättning och visst inkomstmönster. Detta beskrivs mer noggrant i den fortsatta brödtexten.

Riksrevisionen 3 | 25

Bilaga

mellan 2019 och 2023 för de individer som ingår i undersökningspopulationen. Våra analyser av ärendejournalerna bygger därför på de journalanteckningar som Försäkringskassan gjorde under perioden 2019 till 2023 i individernas ärenden. Eventuell dokumentation om individernas ärenden före 2019 och efter 2023 ingår därför inte i vår granskning.

Vi har också begärt in handläggningsnära registerdata från Försäkringskassan om de ärendeslag för sjukersättning som är relevanta för handläggningen av ändrade förhållanden. Därutöver har vi begärt in utbetalningsdata för några andra socialförsäkringsförmåner. 3 Utbetalningar till individerna i undersökningspopulationen avser perioden 2019 till 2023.

1.2 Definition av undersökningspopulationen

I vår undersökningspopulation ingår 2 410 individer med sjukersättning under åren 2019 till 2023. 4 Antalet individer som hade fått sin sjukersättning inom ramen för det nya regelverket var enligt våra inledande analyser under dessa år 178 217 till antalet. Av dessa var 130 062 födda innan 1994 (åldersgräns 30 år och uppåt). Och av dessa individer hade 43 118 någon gång haft en arbetsinkomst enligt Skatteverkets månadsuppgifter på individnivå. Våra kriterier för att definiera vår undersökningspopulation är att försäkrade med arbetsinkomster ska ha haft en varaktig och väsentlig inkomstökning samtidigt som de hade en pågående utbetalning av sjukersättning med oförändrad omfattning.

Våra kriterier är: • En varaktig inkomstökning där ökningen av arbetsinkomsten för en försäkrad har kvarstått under minst 3 månader och • en väsentlig inkomstökning, där arbetsinkomsten har dubblerats jämfört med ett medelvärde av de tre föregående månadernas inkomster och ökningen har varit minst 5 000 kronor en av månaderna och • inkomstökningen för en försäkrad har skett under period med sjukersättning och • under perioden då de försäkrade haft en varaktig och väsentlig inkomstökning har de inte haft sin sjukersättning vilande. 5

3 Förmånerna som ingår i vår analys är studiemedel, arbetslöshetsersättning, sjukpenning, föräldrapenning, assistansersättning, aktivitetsstöd, bostadstillägg, merkostnadsersättning, omvårdnadsbidrag. Vi analyserar om de försäkrade har eller har haft en annan (social)försäkringsförmån förutom sjukersättning mellan 2019 och 2023. Dessa analyser avser fånga i vilken grad Försäkringskassan kan få in uppgifter om ändrade förhållanden via andra förmåner än sjukersättning. 4 Efter matchningen med denna undersökningspopulation och ärendejournalerna kvarstod 2 128 individer med någon form av dokumentation om påbörjade och avslutade ärenden under perioden 2019 till 2023. 5 Vi har ur undersökningspopulationen exkluderat försäkrade vars sjukersättning minskat i samband med den inkomsttopp vi kunnat identifiera genom Skatteverkets månadsuppgifter. Vi har också exkluderat de försäkrade som fått sin ersättning vilande runt inkomsttoppen (3 månader före, under den månad ökningen sker samt två efterföljande månader), vilket gör att omfattningen av sjukersättning minskat.

Riksrevisionen 4 | 25

Bilaga

I våra analyser ingår alla individer som uppfyller dessa kriterier. En mycket hög andel av individerna som ingår i undersökningspopulationen har partiell ersättning, och 86 procent har halv sjukersättning. 6 Det är viktigt att ha i åtanke att vår undersökningspopulation därmed inte är representativ för försäkrade med sjukersättning. I december 2024 hade 22 procent av försäkrade med sjukersättning partiell ersättning. Andelen med halv ersättning var 13 procent. Vi är också medvetna om att det kan finnas vissa brister i månadsuppgifterna på individnivå. Flera utredningar har lyft risken för att registret innehåller felaktiga uppgifter, men det finns inte skattningar över hur omfattande problemet är. Arbetsgivare kan nämligen göra ändringar och tillägg i efterhand i arbetsgivardeklarationerna, utan att de myndigheter som använder uppgifterna får kännedom om det. Flera utredningar har lyft fram behoven att kartlägga förekomsten av fel i registret. 7 Vi har analyserat uppgifterna om ökade inkomster från detta register så som indikationer på ändrad arbetsförmåga hos försäkrade, som Försäkringskassan kan behöva utreda vidare.

6 Analyserna av registerdata visar att 98 procent av de försäkrade i undersökningspopulationen inte fick ändrad omfattning av sin sjukersättning under den granskade perioden med sjukersättning (2019 till 2023). Jämförelserna av omfattning avser början och slutet av ett år. 7 SOU 2021:101; SOU 2023:47; SOU 2025:108 .

Riksrevisionen 5 | 25

Bilaga

2 En textanalys av ärendejournaler med både

kvantitativa och kvalitativa inslag

För att besvara delfråga 3 8 i vår granskningsrapport har vi fokuserat vår analys på sjukersättning. Vi har genomfört en registerstudie som kombinerats med en textanalys av ärendejournaler för den undersökningspopulation vi har beskrivit ovan. Textanalysen är kvantitativ men har kvalitativa inslag, eftersom vi har gjort genomläsningar av olika textpartier i ärendejournalerna. Syftet med textanalysen är att studera vilka uppgifter om ändrade förhållanden Försäkringskassan har haft tillgång till i ärendejournalerna. Individerna som ingår i registerstudien och i textanalysen av ärendejournalerna har haft väsentliga och varaktiga inkomstökningar. Det vet vi utifrån registerdata från Skatteverket om månadsuppgifter på individnivå om arbetsinkomster. De försäkrade har samtidigt haft sjukersättning utan att omfattningen av ersättningen har minskat. Det betyder att vi har analyserat försäkrade som har presumtivt förbättrad arbetsförmåga, 9 ett ändrat förhållande som Försäkringskassan kan behöva utreda.

Vi har genomfört en textanalys av journalanteckningarna i ärenden som rör sjukersättning. En försäkrad kan ha många olika ärendeslag inom sjukersättning. I de ärendejournaler som vi begärt in har vi därför journalanteckningar för ärenden i olika ärendeslag för sjukersättning som Försäkringskassan startat och avslutat för individerna i undersökningspopulationen under perioden 2019 till 2023. Vi har begärt in journalerna i digitalt format, 10 vilket underlättat för den kvantitativt inriktade textanalys vi har genomfört.

2.1 Flera steg i textanalysen av ärendejournalerna

Vi inledde textanalysen genom att formulera och söka på relevanta ord och uttryck så som ”ändrade förhållanden”, ”ändrad arbetsförmåga”, ”ökande inkomster”, ”ökad inkomst” och ”anmälningsskyldighet”. 11 Listan över uttryck/ord var dock längre än så. 12 Vi gjorde därefter en genomläsning av träffarna. En träff är en anteckning (ett textparti) där uttrycket/ordet förekommer. En träff kan förekomma på flera ställen i en ärendejournal för sjukersättning. En ärendejournal innehåller individens ärenden inom olika ärendeslag och ett enskilt ärende (inom ett ärendeslag) kan pågå under en tid. Handläggaren dokumenterar (gör anteckningar om) olika händelser som hör till

8 Har Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten effektiva processer för handläggning av uppgifter om ändrade förhållanden? 9 Enligt Skatteverkets månadsuppgifter om arbetsinkomster på individnivå. 10 I SAS-format. 11 Med så kallade reguljära uttryck (regex) kan vi få full kontroll över syntaktisk textsökning. Vi kan välja att söka efter ganska breda eller snäva syntaktiska mönster (fraser, ord eller delar av ord etc.) i texten och välja i vilken mån syntaktisk kontext ska spela in i sökträffarna. Genom att pröva oss fram från ganska breda generella sökningar till mer specifika sökningar har vi gradvis bildat oss en förståelse av journalerna och vilka reguljära uttryck som fångar textstycken som i hög grad innehåller det vi faktiskt söker efter. 12 I huvudsak användes programspråket Python för att formulera och söka med reguljära uttryck (regex).

Riksrevisionen 6 | 25

Bilaga

ett pågående ärende. Anteckningarna/dokumentationen datumstämplas i handläggningssystemet och syns i ärendejournalen för sjukersättning.

Regex

Regex ( regular expressions ) är ett sätt att beskriva mönster i text. I stället för att söka efter en exakt ordform, kan man med regex definiera regler för vad man letar efter: t.ex. ord som börjar eller slutar på ett visst sätt, tal i en specifik form, meningar som innehåller vissa ord i viss ordning eller kombinationer av tecken som följer ett visst strukturellt mönster. Regex fungerar alltså som ett precisionsverktyg för textanalys. Nedan visas några exempel på symboler och betydelsen:

Symbol Betydelse

. valfri symbol * upprepning (0 eller fler av föregående tecken) + 1 eller fler av föregående [abc] ett av tecknen a, b eller c [^abc] alla tecken utom a, b och c \d siffra \s mellanslag eller radbrytning ^ / $ början/slut på rad (...) gruppering

Här följer några illustrerande exempel på hur regex kan användas och hur det skiljer sig mot vanlig textsökning där viss utbyggd funktionalitet såsom stemming (ordstammar) och Wildcards (*) ofta är integrerat i sökfunktionen.

Regex 1. Sökning efter meningar som innehåller två ord i specifik ordning: \b(ord1).*?(ord2)\b Söker meningar där ord1 kommer före ord2 , oavsett avstånd. Vanlig textsökning: Skulle bara hitta ord1 eller ord2 var för sig, inte deras inbördes relation.

Regex 2. Sökning efter tal i ett visst format: \d{4}-\d{2}-\d{2} Hittar datum av typen YYYY-MM-DD – inga andra tal eller tecken matchar. Wildcards: ****-**-** kan matcha allt möjligt t.ex. ”abcd-zz-12”.

Riksrevisionen 7 | 25

Bilaga

Regex 3: Sökning efter ord som börjar med en viss rot men med full kontroll: revisions?(arbete|rapport|plan) Hittar bara precis de ordformer som man vill tillåta. Stemming: Skulle generera alla ordformer som algoritmen tror ”tillhör stammen”, även oönskade. Alltså: en sökning på ”revision” skulle ge träff på alla sammansatta ord med ”revisions” i början men även andra ord såsom ”revision ism” etc.

Regex 4. Sökning efter variationer av en term med kontrollerade mellanrum: intern(a|t) revision(en)? Uttrycket matchar: interna revision, intern revision, intern revisionen, interna revisionen. Wildcards : intern* revision* skulle också kunna matcha: internationell revision, internaliserad revisionism … dvs. mycket mindre precist.

Sammanfattningsvis:

Regex är ett sätt att beskriva textmönster med hög precision. Det möjliggör sökningar som tar hänsyn till ordning, struktur, format och variationer, inte bara förekomst av ord. Till skillnad från stemming eller wildcards matchar regex bara det som explicit definieras – inget annat. Detta ger full kontroll över den syntaktiska sökningen och gör att man kan identifiera relevanta meningar och textstycken mycket mer träffsäkert.

Vi genomförde en stegvis analys av journalanteckningarna som resulterade i några kategorier som vi bedömde som relevanta för att besvara våra frågeställningar om ändrade förhållanden. Vi kan genom vår analys beskriva hur anteckningarna i en kategori fördelar sig mellan olika ärendeslag. Vi kan exempelvis konstatera att kategorin med anteckningar som handlar om att informera om anmälningsskyldigheten framför allt fanns i de ärenden som gäller nya ansökningar för sjukersättning. Men vi kan också beskriva i vilken mån anteckningarna/träffarna i varje kategori förekommer i de ärendeslag som är relevanta i Försäkringskassans handläggning av ändrade förhållanden. Dessa ärendeslag är SE_PRN med klassificeringen minskning/upphörande och SE_ANS med klassificeringen vilande. I ett sista steg aggregerade vi träffarna i kategorierna till individnivå, så att vi kan beskriva hur många individer som har haft minst en anteckning i de kategorier som vi bedömer är relevanta för att besvara våra frågeställningar om ändrade förhållanden. I granskningsrapporten redovisar vi främst resultat av analyser på individnivå.

Riksrevisionen 8 | 25

Bilaga

3 En individ med pågående utbetalning av

sjukersättning kan ha flera ärenden inom olika

ärendeslag för sjukersättning

I Tabell 1 beskriver vi de ärendeslag inom sjukersättning som ingår i våra analyser av

journalanteckningar och som är relevanta för handläggningen av ändrade

förhållanden. Handläggning av ärenden inom sjukersättning kan beskrivas genom en

uppdelning i ärendeslag, klassificering, typ av ärende och typ av prövning. Vi har

registerdata för några ärendeslag med klassificeringar för ärenden som fångar

handläggning av ändrade förhållanden. Ändrade förhållanden i analyserna avser

sådana indikationer på ändrad arbetsförmåga som kan innebära att

Försäkringskassan kan behöva utreda och pröva om sjukersättningen ska minskas

eller upphöra.

Tabell 1 a) Ärendeslag, b) klassificering, c) typ av ärende och d) prövning enligt regelverket för sjukersättning från 2008

Ärendeslag Klassificering Typ av ärende Typ av prövning Kommentar

a) b) c) d)

SE_PRN Minskad/ upphörd Räkna om/ Uppvisad SE_PRN-ärende med ersättning ompröva arbetsförmåga/ klassificeringen minskad/ Dra in arbetsförmåga som upphörd ersättning skapas inte utnyttjas när det finns en impuls om minskad/upphörd ersättning. Försäkringskassan omprövar den fortsatta rätten till ersättning för individen. Prövningarna som FK kan göra anges i kolumnen till vänster. Ärendeslaget SE_PRN skapas för ärenden som prövar rätten till sjukersättning när det inte finns en ansökan.

SE_PRN Utbyte från SE_PRN med klassificeringen sjukpenning till utbyte skapas när det finns en sjukersättning bedömning om att det finns förutsättningar för sjukersättning.

SE_PRN Utbetalning av Klassificeringarna har ersättning efter relevans för ändrade period med förhållanden, men vi har inte vilande haft ett särskilt fokus på Impuls eller vilande ersättning. begäran om upphävande av vilande

SE_ANS Ansökan Nybevilja Ansökan om Ansökningar om Räkna om/ sjukersättning tills sjukersättning hanteras här. ompröva vidare Ansökningar som gäller utökad omfattning av sjukersättning hanteras i ärendetypen räkna om/ompröva.

Riksrevisionen 9 | 25

Bilaga

Ärendeslag Klassificering Typ av ärende Typ av prövning Kommentar

a) b) c) d)

SE_ANS Vilande Vilande Helt vilande vid Ansökningsärenden om att ha studier sjukersättningen vilande. Vilande vid arbete SA_FU Utredningsgrad: Ärendeslaget avser Låg uppföljning av arbetsförmågan och uppföljningen Medelhög ska i de flesta fall göras vart Hög tredje år, men undantag från detta finns . Ärendena sorteras maskinellt i utredningsgrad och kan omsorteras manuellt. SE_UTM Vilande Samordning Anm.: Beskrivningen i tabellen gäller sjukersättningens regelverk fr o m 2008 och beskrivningen omfattar valda delar ur Försäkringskassan, Handledning för handläggning av sjukersättning i ÄHS, 2024-06-14, 2024.

Försäkringskassans startar ärenden inom ärendeslaget SE_PRN för prövning av rätten till sjukersättning när det inte finns en ansökan om sjukersättning. SE_PRNärenden (omprövningsärenden) som har klassificeringen minskning/upphörande är den klassificering som har ett särskilt fokus i vår granskning. För att handläggare av sjukersättning ska inleda en utredning om omprövning och därmed starta ett SE_PRN-ärende med klassificeringen minskning/upphörande behöver de ha fått in en indikation om att det skett ändrade förhållanden i ärendet. 13 Sådan information kan till exempel vara uppgift om ändrad inkomst eller anställning som framkommit i ansökan om en annan socialförsäkringsförmån. 14 Försäkringskassan har bevisbördan när de ska bedöma att arbetsförmågan har ökat i förhållande till när sjukersättningen beviljades. Det betyder att Försäkringskassan behöver ha underlag för att kunna fatta beslut om att rätten till sjukersättningen ska minska eller upphöra. 15 Försäkrade kan också på eget initiativ avsäga sig eller vilja minska omfattningen av sin sjukersättning. Försäkringskassan ska då informera den försäkrade om konsekvenserna av detta, och den försäkrade behöver lämna in sin begäran om att avsäga sig ersättningen skriftligt och egenhändigt undertecknad. 16

Ärendeslaget SE_PRN innehåller även andra klassificeringar. Klassificeringar i ärendeslaget SE_PRN som har beröring med handläggningen av ändrade förhållanden är ”utbetalning av ersättning efter period med vilande ersättning” och ”impuls eller begäran om upphävande av vilande”. Ytterligare en klassificering gäller utbyte av sjukpenning till sjukersättning. Försäkringskassan startar ett SE_PRNärende då de bedömer att det finns förutsättningar för sjukersättning.

13 Försäkringskassan använder själva benämningen impuls i stället för indikation i sin vägledning för sjukersättning. Vi reserverar begreppet impuls för så kallade maskinella impulser. Se närmare i kapitel 4 i granskningsrapporten. 14 Försäkringskassan, Process sjukersättning 2013:03 , Version 10.0 , 2024, s. 71. Se här avsnittet ”Handlägga upphörande och minskning.” 15 Försäkringskassan, Vägledning sjukersättning 2013:1 version 14 , 2025, s. 188. 16 Försäkringskassan, Vägledning sjukersättning 2013:1 version 14 , 2025, s. 216 ff.

Riksrevisionen 10 | 25

Bilaga

Försäkringskassan byter då ut sjukpenningen utan att den försäkrade behöver ansöka om sjukersättning. Bland SE_PRN-ärendena ingår också sådana ärenden där den försäkrade avsäger sig sin vilande ersättning.

Försäkringskassan kan förklara sjukersättningen vilande för arbete eller studier för max två år i taget. Den försäkrade kan prova på att arbeta eller studera men ha kvar sin sjukersättning när perioden med vilande ersättning har löpt ut. Försäkringskassan handlägger ansökningar om vilande ersättning i ärendeslaget SE_ANS. Den försäkrade ska lämna in sin ansökan innan han eller hon börjar arbeta eller studera. I ärendeslaget SE_ANS handläggs också nyansökningar för sjukersättning (ärendena ges klassificeringen nybeviljande). Det gäller också i de fall där den försäkrade ansöker om en utökad omfattning av sin sjukersättning. Sådana ärenden får då ärendetypen räkna om/ompröva.

I ärendeslaget SE_UTM (under tid med) hanteras insatser som kan bli aktuella under den tid den försäkrade har sjukersättning. Insatserna kan exempelvis avse rehabilitering. Ärenden där den försäkrade har sin ersättning vilande klassificeras som vilande i ärendeslaget SE_UTM. Försäkringskassans följer upp perioderna med vilande ersättning i ärendeslaget under klassificeringen ”samordning”. Vi har registerdata för ärendena i ärendeslaget SE_ANS med klassificeringen vilande. Vi har även registerdata för SE_UTM med klassificeringen vilande.

Försäkringskassan följer upp sjukersättningen genom att starta uppföljningsärenden i ärendeslaget SA_FU. Uppföljningarna ska i de flesta fall göras vart tredje år. Uppföljningarna utgjorde förnyade utredningar fram till 2017. Försäkrade som fick sin sjukersättning från 2017 och framåt får efter det en uppföljning av sin sjukersättning. Genom uppföljningarna ska Försäkringskassan kontrollera om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt i samma omfattning som när ersättningen beviljades, eller om det finns förutsättningar för rehabilitering i de fall arbetsförmågan har förbättrats. 17

Försäkringskassan differentierar uppföljningarna av sjukersättning så att de kan göra olika grundliga utredningar. Detta gör de utifrån ett antal olika kriterier. ”Hög utredningsgrad” betyder att Försäkringskassan fått indikationer om att den försäkrade har fått en ökad arbetsförmåga. En sådan indikation kan vara att Försäkringskassan fått information om att den försäkrade har haft en stor inkomstökning. Om handläggaren får en sådan indikation i ett ärende med låg utredningsgrad ska ärendet klassificeras om till hög utredningsgrad och Försäkringskassan ska då utreda vidare med exempelvis den försäkrade själv. Klassificeringarna sker maskinellt, men alltså även manuellt i de fall handläggaren behöver klassificera om ett ärende. Inom uppföljningen av ärenden med medelhög och hög utredningsgrad ska handläggarna ta ställning till om kompletterande

17 Försäkringskassan, Vägledning sjukersättning 2013:1 , version 14 , 2025, s. 174 ff.; Process sjukersättning 2013:03, Version 10.0 , 2024, avsnitt 1.7.5. ff.

Riksrevisionen 11 | 25

Bilaga

underlag från externa aktörer behövs. Det kan exempelvis handla om de årliga uppgifterna från skattedeklarationerna om inkomster som Försäkringskassan kan behöva begära in efter att de har fått någon typ av indikation. 18 Då det finns behov av kompletteringar i ett ärende med medelhög utredningsgrad ska handläggaren klassa om ärendet till hög utredningsgrad. Försäkringskassan kan under utredningen komma fram till att det finns anledning att ompröva rätten till sjukersättning och ska då starta ett omprövningsärende (SE_PRN) eller kontakta kontrollenheten. 19 Vi har registerdata om uppföljningsärenden och deras utredningsgrad.

Försäkringskassan utreder också sjukersättning inom andra ärendeslag än de hittills nämnda. I undersökningspopulationen ingår även ärendeslagen SA_OVR, SA_OMR, SA_EUO och SA_ROD. Ärendeslaget SA_OVR startas när inga andra ärendeslag lämpar sig för de ärendeprocesser som finns för sjukersättning. Ärenden som utreds för eventuella återkrav handläggs i SA_OVR. Ärendeslaget SE_OMR avser omräkning av sjukersättningen. Ärendeslagen SE_ROD avser ärenden där det skett domstolsprövning och självrättelse och SA_EUO avser EU-ärenden.

I tabell 2 visas antalet individer som har påbörjade och avslutade ärenden i de olika ärendeslagen som ingår i ärendejournalerna för perioden 2019 till 2023. I tabellen beskrivs antalet individer i vår undersökningsökningspopulation som har åtminstone ett ärende inom de olika ärendeslag som förekommer i ärendejournalerna. Vi har också begärt in registerdata, men bara för ärendeslag och ärendeklassificeringar som vi finner är relevanta för handläggningen av ändrade förhållanden. Antalet individer med ärenden enligt våra registerdata redovisas i kolumnen längst till höger i tabell 2. Det finns en liten differens i antalet individer som har ärenden enligt journalanteckningarna och antalet individer med ärenden i registerdata. 20

18 Intervjuer med och handläggare inom sjukersättning. Även ett förtydligande av Försäkringskassan som lämnades i samband med faktagranskningen. 19 Försäkringskassan, Vägledning sjukersättning 2013:1, version 13 , 2025; Försäkringskassan , Process sjukersättning 2013:03, version 10.0 , 2024. 20 Efter att vi granskat de fem individer med SA_FU- ärenden som ingick i ärendejournalerna men inte i registerdata kunde vi konstatera att det handlade om individer som hade sin sjukersättning vilande. Individer som har fått sin sjukersättning vilande i anslutning till den identifierade inkomstökningen (toppen) och för vilka sjukersättningen minskat, inkluderas inte i undersökningspopulationen.

Riksrevisionen 12 | 25

Bilaga

Tabell 2 Antal individer med åtminstone ett ärende inom olika ärendeslag för sjukersättning enligt ärendejournalerna

Antal individer Varav antal i relevant Antal individer enligt

ärendeklass registerdata

SA_EUO 90 SA_FU 1 781 1 776 SA_OVR 506 SA_ROD 47 SE_ANS 777 191 192 SE_OMR 171 SE_PRN 402 217 216 SE_UTM 248 (121) 121 Anm. : Relevant klassificering för SE_PRN är minskad/upphörd ersättning. För SE_ANS och SE_UTM är den relevanta klassificeringen vilande. Vi har tagit fram klassificering för ärendena i ärendejournalerna med hjälp av de klassificeringar vi har i registerdata. Antalet individer med klassificering för vilande i SE_UTM anges i tabellen bara enligt registerdata (121 individer har klassificeringen vilande i ett SE_UTM-ärende). Vi har alltså inte filtrerat på ärendena SE_UTM med klassificeringen vilande i textanalysen.

Tabell 2 visar att ärendeslaget SA_FU är det vanligast förekommande ärendeslaget. Försäkringskassan har startat och avslutat ärenden för uppföljning av arbetsförmågan (SA_FU) för 1 781 individer (enligt ärendejournalerna). Uppföljningen ska enligt huvudregeln ske vart tredje år. Genom uppföljningarna ska Försäkringskassan kontrollera om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt i samma omfattning som när ersättningen beviljades, eller om det finns förutsättningar för rehabilitering i de fall arbetsförmågan har förbättrats. 21

Ärenden inom ärendeslaget SE_ANS är också vanliga bland individerna i undersökningspopulationen. Av de totalt 777 individerna som hade ett SE_ANSärende 22 under perioden 2019 till 2023 har dock bara 191 individer ansökt om att ha sin sjukersättning vilande. Nyansökningsärenden och ansökningar som avser en högre omfattning av sjukersättning ingår som tidigare nämnts bland SE_ANSärendena. Försäkringskassan har startat och avslutat ärenden för minskning och upphörande av sjukersättningen för 217 individer (SE_PRN minskning/upphörande). Dessa ärenden är centrala för våra analyser av ändrade förhållanden.

Tabell 2 visar också att SA_OVR är ett vanligt förekommande ärendeslag i undersökningspopulationen. Våra analyser av journalanteckningar (se tabell 4) visar att utredningen inför ett återkrav sker i detta ärendeslag. Ärendeslagen SE_ROD avser, som vi tidigare nämnt, ärenden där det skett domstolsprövning och självrättelse och SE_EUO avser EU-ärenden.

21 Försäkringskassan, Vägledning sjukersättning 2013:1, version 14 , 2025, s. 174 ff. 22 Påbörjat och avslutat ärende.

Riksrevisionen 13 | 25

Bilaga

Tabell 3 Antal och andel individer med uppföljningsärenden (SA_FU) och ärenden inom andra ärendeslag enligt ärendejournalerna

Uppföljningsärenden Antal Andel

SA_FU-ärende och något annat ärende 930 44 Endast SA_FU- ärende 851 39 Inget SA_FU-ärende 347 16 Individer totalt 2 128 100

I tabell 3 framgår att 851 individer hade ett uppföljningsärende (SA_FU) och ingen annan typ av ärende inom sjukersättning under perioden 2019 till 2023. Försäkringskassan hade med andra ord under denna period ingen anledning att göra några andra utredande insatser förutom den obligatoriska uppföljningen av arbetsförmågan för dessa individer. Av tabell 3 framgår också att antalet individer som har någon form av dokumentation i sina ärendejournaler för sjukersättning med anledning av startade och avslutade ärenden i något ärendeslag är 2 128. I vår undersökningspopulation ingår 2 410 individer och vi har olika typer av registerdata för dessa individer. Det betyder att det finns individer i undersökningspopulationen som inte ens har haft ett uppföljningsärende (SA_FU). De som har beviljats sin sjukersättning efter 2019 bör åtminstone ha ett avslutat ansökningsärende (SE_ANS) eller ett avslutat utbytesärende från sjukpenning (SE_PRN). De flesta som fått sin sjukersättning före 2019 bör ha ett avslutat uppföljningsärende (SA_FU) inom den granskade perioden. Efter kontakt 23 med Försäkringskassan framgår det att bortfallet kan handla om individer som har pågående ärenden. Det kan också vara individer som lämnat sjukersättningen för ålderspension. Försäkringskassan anger olika tänkbara förklaringar till att vi har färre individer som har journalanteckningar för ärenden med sjukersättning än de som ingår i undersökningspopulationen: • personen har avlidit – ersättningen dras in maskinellt utan ärende • personen har uppnått högsta ålder för sjukersättning – ersättning dras in i en månadskörning utan ärende • uppföljning är inte aktuellt på grund av ålder (individen var över 60 år) – därför finns inget avlutat FU-ärende under perioden • det finns ett pågående ärende, men det är inte avslutat under perioden.

23 E-post med svar från Försäkringskassan, 2025-09-09.

Riksrevisionen 14 | 25

Bilaga

4 Textanalysens kategorier

Tabell 4 visar en översikt av alla de kategorier 24 som vi har tagit fram genom textanalysen och antalet anteckningar (träffar) som analysen resulterat i för varje kategori. Tabellen visar även antalet anteckningar uppdelade på de ärendeslag som förekommer i ärendejournalerna. Denna uppdelning är viktig för att vi ska kunna bedöma om analyskategorierna (regex) som vi tagit fram genom textanalysen är relevanta för att beskriva Försäkringskassans dokumentation av uppgifter som tyder på ändrade förhållanden. Vi har möjlighet att granska om träffarna i analysen ”hamnar rätt”, med andra ord om de finns i ärendeslag för handläggning av ändrade förhållanden. Vi kan därför bedöma om uppgifter om ändrade förhållanden också tas till vara i handläggningen, genom att studera om uppgifter dokumenterats i de ärendeslag där handläggningen av ändrade förhållanden sker, nämligen framför allt i SE_PRN- ärenden med klassificeringen minskning/upphörande. I tabellen markeras de kategorier som är relevanta för den fortsatta analysen i fetstil. Ärendeslagen SE_ANS, SE_PRN och SE_UTM i tabell 4 avser dock respektive ärendeslag som helhet och inte bara de ärenden som har de relevanta klassificeringarna för ändrade förhållanden. 25

Av tabell 4 framgår att dokumentation om att de försäkrade fått information om anmälningsskyldigheten främst finns i SE_ANS-ärendena (69 träffar för kategorin, i tabellen med benämningen DF (den försäkrade) har fått information om anmälningsskyldighet , medan informationen om vilande ersättning finns dokumenterad i SE_PRN-ärendena (38 träffar för DF har fått information om vilande ). Dokumentation om att den försäkrade kontaktat Försäkringskassan finns fram för allt i SE_ANS-ärendena ( Den försäkrade kontaktar FK ). Av tabellen framgår också att det finns 30 anteckningar i SE_PRN- ärendena om att den försäkrade önskar avsäga sig sin sjukersättning ( DF avsäger sig SE ). Tabell 4 visar vidare att merparten av anteckningarna om att Försäkringskassan överväger att byta ut sjukpenning mot sjukersättning för de försäkrade finns dokumenterade i SE_PRN-ärendena (62 anteckningar för FK byter ut sjukpenning ).

En delfråga i vår granskning handlar om huruvida försäkrade får tillräcklig information om att de är skyldiga att anmäla ändrade förhållanden. Att den försäkrade fått sådan information framgår av dokumentation som främst finns i SE_ANS-ärendena. Detta indikerar att informationen ges i samband med nyansökningar och inte senare i andra ärenden för sjukersättning som den försäkrade har.

24 Regex- kategorierna. Se scriptet för textanalysen i slutet av denna metodbilaga. Benämningarna av kategorierna i tabell 4 har samma benämningar som de reguljära. 25 Träffar i SE_ANS och SE_PRN med klassificeringar vilande respektive minskning/upphörande presenteras separat i tabell 5.

Riksrevisionen 15 | 25

Bilaga

En annan delfråga i granskningen gäller om Försäkringskassan får in uppgifter om ändrade förhållanden till handläggningen. Tabell 4 visar att Försäkringskassan dokumenterar systemimpulser och uppgifter om att de försäkrade har omvårdnadsbidrag och studiestöd. Det är tydligt att dokumentationen om sådana impulser framför allt finns i SE_PRN-ärendena (211 anteckningar för Systemimpuls ). Försäkringskassan har också dokumenterat att de fått någon form av impuls om arbete – de har fått en indikation om ändrad arbetsförmåga i bedömningen för den fortsatta rätten till sjukersättning. Sådan dokumentation (i tabellen benämnd Impuls om arbete ) finns främst i SE_PRN- ärendena och i SA_FU- ärendena.

Tabell 4 visar vidare att anteckningar om återkrav finns dokumenterade i SE_PRNärendena och SA_OVR- ärendena. Omprövningar av rätten till sjukersättning kan resultera i att den försäkrade får ett återkrav, om Försäkringskassan bedömer att den försäkrade inte rätt till sjukersättning i samma omfattning som tidigare.

Tabell 4 Antal anteckningar för samtliga kategorier i textanalysen, fördelade över olika ärendeslag inom sjukersättning (kategorier som är relevanta för de fortsatta analyserna anges i fetstil)

SA_FU SA_OVR SA_ROD SE_ANS SE_OMR SE_PRN SE_UTM Total-

summa

Antal anteckningar 1 347 365 24 565 100 673 255 3 330

Den försäkrade kontaktar 9 160 1 245 12 66 104 597

FK

DF har anmält ändrade 0 0 0 0 0 0 0 0 inkomster DF har anmält ändrade 0 0 0 0 0 0 0 0 förhållanden

DF ansöker om vilande 0 0 0 37 0 9 2 48

ersättning

DF avsäger sig SE 0 1 1 4 0 30 20 56

DF har brustit i 0 2 0 1 0 4 10 17 anmälningsskyldigheten

FK byter ut sjukpenning 1 0 0 5 1 62 0 69

DF har fått information om 8 3 5 69 0 5 2 92

anmälningsskyldighet

DF har anmält ändrad 0 0 0 0 0 0 0 0 arbetstid DF har inga ändrade 0 0 0 0 0 0 0 0 inkomster DF vill undvika återkrav 0 0 0 0 0 0 0 0

DF har fått information om 5 5 0 18 0 38 13 79

vilande

Förläggning av arbetstid 1 3 0 6 0 1 6 17 Impuls delta extended 86 3 0 56 77 51 8 282 Impuls delta 244 7 2 17 0 12 7 289

Impuls om arbete 35 1 2 9 0 47 7 101

Inkommen impuls 1 0 0 0 0 15 6 22 Intern impuls 1 0 1 1 0 12 0 15

Riksrevisionen 16 | 25

Bilaga

SA_FU SA_OVR SA_ROD SE_ANS SE_OMR SE_PRN SE_UTM Total-

summa

Kontrollutredning 61 3 0 1 0 45 1 111

Jobbar som assistent 43 6 0 0 0 25 2 76

Konversation 885 85 3 63 6 48 47 1137 Standardformulering 105 0 0 0 0 0 0 105

Systemimpuls 22 6 0 22 1 211 43 305

Återkrav 6 130 9 14 5 111 9 284

Oförändrad arbetsförmåga 0 0 0 0 0 0 0 0

Information till 1 0 0 23 0 1 1 26

bostadstillägg

Bisyssla 23 0 5 12 0 16 0 56 Anm.: Ärendeslaget SE_EUO redovisas inte i tabellen eftersom det bara fanns en anteckning i kategorin ”Impulsdelta extended.” Impulsdelta och impulsdelta extended är listor med de uttryck och begrepp vi inledde våra sökningar med. Se mer om de reguljära uttrycken i slutet av denna metodbilaga. ”Standardformulering” är den formulering som handläggarna använder då de vid uppföljningen av sjukersättningen konstaterar att arbetsförmågan inte förändrats i förhållande till när beslutet om sjukersättning fattades.

Tabell 5 Antal anteckningar i SE_ANS- och SE_PRN- ärenden med relevanta klassificeringar för handläggningen av ändrade förhållanden

SE_ANS-ärenden SE_PRN-ärenden

med vilande med minskning/

upphörande

Information till bostadstillägg 22 1 DF kontaktar FK 42 43 DF ansöker om vilande ersättning 36 8 DF avsäger sig sjukersättning 4 19 FK byter ut sjukpenning 0 4 DF har fått information om anmälningsskyldighet 2 1 DF har fått information om vilande 16 31 Impuls om arbete 5 34 Jobbar som assistent 0 11 Kontrollutredning 1 43 Konversation 38 43 Systemimpuls 13 209 Återkrav 8 103 Anm.: DF avser ”den försäkrade”.

I tabell 5 redovisas kategoriernas träffar i ärendeslagen SE_ANS och SE_PRN med de klassificeringar som är relevanta för handläggningen av ändrade förhållanden. Tabellen visar att bara två anteckningar om att den försäkrade fått information om anmälningsskyldigheten finns dokumenterade i SE_ANS-ärenden som har klassificeringen vilande (av de totalt 69 träffarna om information till de försäkrade i ärendeslaget SE_ANS som visas i tabell 4). Resterande anteckningar som gäller information om anmälningsskyldigheten har dokumenterats i

Riksrevisionen 17 | 25

Bilaga

nyansökningsärenden. 26 Genom att jämföra antalet träffar för SE_PRN i tabell 4 och tabell 5 kan vi vidare konstatera att antalet anteckningar som avser impulser om beviljat omvårdnadsbidrag eller studiestöd (systemimpuls) finns dokumenterade i SE_PRN- ärenden med klassificeringen minskning/upphörande (209 anteckningar av 211 i SE_PRN). Det tolkar vi som att Försäkringskassan startat ett omprövningsärende (SE_PRN) för minskning eller upphörande av sjukersättningen för att det kommit in en impuls som kan påverka rätten till fortsatt sjukersättning.

Tabell 6 Antal och andel individer med minst en anteckning i kategorierna under perioden 2019 till 2023 i undersökningspopulationen

Antal Andel

Information till bostadstillägg 16 1 DF kontaktar FK 392 16 DF ansöker om vilande ersättning 34 1 DF avsäger sig sjukersättning 27 1 FK byter ut sjukpenning 45 2 DF har fått information om anmälningsskyldighet 85 3 DF har fått information om vilande 64 3 Impuls om arbete 78 3 Jobbar som assistent 32 1 Kontrollutredning 65 3 Konversation 1 001 41 Systemimpuls 110 5 Återkrav 96 4 Anm.: Antal individer i undersökningspopulationen är 2 410 och antalet individer med dokumentation i ärendejournaler (med ett påbörjat och avslutat ärende under perioden 2019 till 2023) är 2 128. Andelarna är beräknade för undersökningspopulationen om 2 410 individer. DF avser ”den försäkrade”.

Av tabell 6 framgår att 65 individer (3 procent av de 2 410 individerna i vår undersökningspopulation) har varit föremål för eller haft ett omnämnande om en kontrollutredning i sin ärendejournal för sjukersättning. 27 individer (1 procent) har önskat avsäga sig eller minska sin sjukersättning under perioden. 392 individer (16 procent) har i något ärende kontaktat Försäkringskassan. Försäkringskassan har fått en indikation om arbete och inkomst för 78 individer (3 procent). Det är en indikation om att den försäkrade har en förändrad arbetsförmåga. Sammanfattningsvis ger analysen av journalanteckningarna på individnivå oss en uppfattning om i vilken utsträckning Försäkringskassan har dokumenterat uppgifter och därmed också haft tillgång till uppgifter om individerna som kan vara av betydelse för handläggningen av ändrade förhållanden .

26 Tabell 4 kan även innefatta andra ärendetyper förutom nyansökningar i SE_ANS, exempelvis räkna om/ompröva när sjukersättning beviljas i en högre grad än tidigare. Se beskrivning av ärendeslag och ärendetyper i tabell 1 ovan.

Riksrevisionen 18 | 25

Bilaga

5 Registerstudien

5.1 Underlagstabeller till huvudrapporten

Tabell 7 Antal och andel individer som har haft ett SE_PRN- ärende perioden 2019 till 2023. Uppdelat på omfattning av sjukersättning

Omfattning av sjukersättning

25 % 50 % 75 % 100 % Totalt

Har inget SE_PRN- ärende

Antal 40 1 919 125 110 2 194 Andel 85 93 89 70 91

Har ett SE_PRN- ärende

Antal 7 147 16 46 216 Andel 15 7 11 29 9

Totalt

Antal 47 2 066 141 156 2 410 Andel 100 100 100 100 100 Anm.: SE_PRN- ärenden som har klassificeringen minskning/upphörande av sjukersättning

Tabell 8 Antal och andel individer som har åtminstone ett uppföljningsärende (SA_FU) med utredningsgraden ”hög”

Utredningsgrad Andel Antal

Inget SA_FU- ärende med hög utredningsgrad (0) 87 1 539 Åtminstone ett SA_FU -ärende med hög utredningsgrad (1) 13 237

Totalt 100 1 776

Anm. : Analysen avser de individer som har haft ett uppföljningsärende SA_FU under perioden 2019 till 2023 . Individerna har haft åtminstone ett ärende som klassificerats som hög utredningsgrad.

Tabell 9 Antal och andel individer med SE_PRN -ärende och som hade ett SA_FU- ärende som klassificerats med "hög ” respektive ”låg/medelhög” utredningsgrad

Utredningsgrad Andel Antal

Låg/medelhög (0) 68 118 Hög (1) 32 55

Total 100 173

Anm. : Tabellen omfattar de individer som under perioden 2019 till 2023 haft åtminstone ett SE_PRN - ärende med klassificeringe n minskning /upphörande av sjukersättningen.

Tabell 10 Antal och andel individer med ett SE_PRN- ärende som startat strax innan eller efter inkomstökningen

Andel Antal

Omprövning sker innan inkomstökningen eller inte alls (0) 93 2 242 Omprövning sker strax innan/efter inkomstökningen (1) 7 168

Total 100 2 410

Anm. : Strax innan är 1, 2 eller 3 månader innan inkomstökningen. För sju av de 168 individerna startades ett SE_PRN- ärende i mycket nära anslutning till inkomstökningen (inkomsttoppen).

Riksrevisionen 19 | 25

Bilaga

Tabell 11 Antal och andel individer med ett SE_PRN-ärende uppdelat på olika förmåner och kombinationer av förmåner, n = 216

Antal Andel

Studiemedel

Nej 203 94 Ja 13 6

Arbetslöshetsersättning

Nej 192 89 Ja 24 11

Sjukpenning

Nej 162 75 Ja 54 25

Föräldrapenning

Nej 194 90 Ja 22 10

Assistansersättning

Nej 187 87 Ja 29 13

Aktivitetsersättning

Nej 213 99 Ja 3 1

Bostadstillägg

Nej 156 72 Ja 60 28

Merkostnadsersättning

Nej 216 100

Omvårdnadsbidrag

Nej 209 97 Ja 7 3

Endast sjukersättning

Nej 144 67 Ja 72 33

Endast sjukersättning och bostadstillägg

Nej 178 82 Ja 38 18

Sjukersättning & bostadstillägg samt

ytterligare någon förmån

Nej 194 90 Ja 22 10

Sjukersättning och någon annan förmån

Nej 72 33 Ja 144 67 Anm.: Individerna har haft utbetalningar av förmånen någon gång under perioden 2019 till 2023. SE_PRNärendena avser ärenden med klassificeringen minskning/upphörande.

Riksrevisionen 20 | 25

Bilaga

6 Intervjustudien

Vi genomförde tre gruppintervjuer med handläggare – handläggare av sjukersättning vid Försäkringskassan, bostadstillägg vid Försäkringskassan och bostadstillägg vid Pensionsmyndigheten. 27 Vi bad att få intervjua handläggare från de olika geografiska verksamhetsområdena för sjukersättning, och för bostadstillägg arbetade de intervjuade handläggarna vid olika kontor i olika delar av landet.

Vi genomförde också gruppintervjuer med representanter för stödfunktioner 28 för de förmåner vi granskade, nämligen verksamhetsutvecklare, specialister och controller. Alla yrkesroller för varje förmån deltog i samma gruppintervju. Vi genomförde alla gruppintervjuer digitalt över Teams. I några fall genomförde vi också uppföljande gruppintervjuer med några av deltagarna.

I gruppintervjuerna med handläggarna presenterade vi fem case (vinjetter) som beskrev olika situationer där en försäkrad fått ett ändrat förhållande som kan behöva anmälas till Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten. De intervjuade fick fundera, reflektera och diskutera utifrån alla case. Vi ställde sedan följdfrågor utifrån de intervjuades diskussioner. Vi bad intervjudeltagarna först reflektera utifrån två frågor vi ställde vid varje case. • Hur ni tror att ni skulle fått information om detta, och vad ni hade gjort då? • Hur tror ni att den försäkrade hade agerat, och hur borde hen agera?

Gruppintervjuerna följde i övriga delar ett frågeformulär som vi tagit fram inför intervjuerna. Intervjuerna var semistrukturerade så att vi hade utrymme att ställa följdfrågor till de intervjuade. Intervjuerna varade i två timmar med en kort paus.

Vi genomförde fokusgruppintervjuer med representanter för pensionärsorganisationer och separata intervjuer med representanter för organisationer som företräder grupper på funktionhindersområdet. 29

Vi genomförde också en gruppintervju med stödfunktioner för andra socialförsäkringsförmåner på Försäkringskassan (bostadsbidrag, underhållsstöd och sjukpenninggrundande inkomst) för att få information om hur de har tillgång till och använder vissa inkomstuppgifter från Skatteverket i handläggningen. 30

27 Vi har haft gruppintervjuer med tre grupper av handläggare: en för sjukersättning på Försäkringskassan (2025-03-31), en för bostadstillägg på Försäkringskassan (2025-04-01) och en för bostadstillägg på Pensionsmyndigheten (2025-04-12). 28 Vi har genomfört gruppintervjuer med stödfunktioner inom sjukersättning på Försäkringskassan (2025-06-03, 2025-06-13), inom bostadstillägg på Försäkringskassan (2025-06-02), och inom bostadstillägg på Pensionsmyndigheten (2025-06-04, 2025-06-10, 2025-09-12). 29 Vi har träffade en fokusgrupp för pensionärsorganisationer (PRO, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna) och intervjuade representanter för funktionshinderförbunden Autism Sverige och FUB. 30 Gruppintervjun med stödfunktioner genomfördes 2025-11-28.

Riksrevisionen 21 | 25

Bilaga

De reguljära uttrycken

Reguljära uttryck, ofta kallade ”regex”, är mönster som används för att söka efter, identifiera och ibland ersätta text i stora datamängder. I detta sammanhang har vi använt reguljära uttryck för att systematiskt hitta specifika formuleringar och variationer i handläggarnas dokumentation, till exempel när arbetsförmåga eller inkomst förändrats. Tabellen nedan visar vilka kategorier som skapades och hur deras respektive uttryck formulerades. Några vanliga regex-tecken:

• \s matchar mellanrum eller radbrytning • \w står för vilken bokstav, siffra eller understreck som helst • * betyder ”noll eller fler” av föregående tecken eller grupp • + betyder ”en eller fler” av föregående tecken eller grupp • | betyder ”eller” • { # } används inom reguljära uttryck för att ange hur många gånger ett tecken eller en grupp ska förekomma. Till exempel betyder a{3} att bokstaven ”a” ska upprepas exakt tre gånger, medan a{2,5} betyder att "a" ska förekomma mellan två och fem gånger. • \b betyder att ordet måste börja eller sluta här

Tabell 12 De reguljära uttrycken

Kategorinamn regex_object Exempel

Riksrevisionen 22 | 25

Bilaga

Kategorinamn regex_object Exempel

oförändrad_ jag\s+bedömer\s+att\s+det\s+inte\ s+finns \s+n . arbetsförmåga ågon\s+indikation\s+på\s+förändrad\s+arbetsf örmåga

fk_brustit_i_ brustit|underlåtit|felaktiga\s+uppgifter|borde\s vilande sa upphör om 3 anmälningsskyldigheten +(\w+\s+){0,6}(vilande\s+ersättning)| månader, Ansökan\s+om\s+vilande\s+sjukersättning\s+k felaktiga uppgifter, ommit\s+för\s+sent| brustit, Ansökan\s+om\s+vilande\s+ersättning\s+sakn tiden för vilande ersättning as| har passerat Finns\s+ingen\s+inkommen\s+ansökan\s+om\s +vilande\s+ersättning| Avslag\s+på\s+ansökan\s+om\s+vilande\s+ers ättning| Ansökan\s+om\s+vilande\s+ersättning\s+i\s+ef ter\s+hand| Ansökan\s+om\s+vilande\s+ersättning\s+för\s +sent| Tiden\s+för\s+vilande\s+ersättning\s+har\s+pa sserat| Fortsätter\s+arbeta\s+efter\s+period\s+med\s+ vilande| Arbetar\s+innan\s+ansökan\s+om\s+vilande| Ansökan\s+har\s+inkommit\s+efter\s+att\s+arb ete\s+har\s+startats| Till\s+och\s+med\s+tiden\s+för\s+vilande\s+er sättning\s+har\s+passerat| Borde\s+ha\s+sökt\s+om\s+vilande\s+ersättnin g\s+innan\s+påbörjat\s+arbete| Vilande\s+SA\s+upphör\s+om\s+3\s+månader| Inte\s+meddelat\s+att\s+får\s+bostadsbidrag

fk_undvika_återkrav (inte\s+riskera|slippa)\s+återkrav .

fk_ansöker_om_ (ansök\w*\s+om)\s+vilande\s+ersättning ansökan om vilande vilande ersättning, ansöka om vilande ersättning, ansökt om vilande ersättning

fk_byter_ut_sjukpenning (byter\s+ut|byte\s+av)\s+ byte av sjukpenning, (sjukpenning|\bSE\b) byter ut sjukpenning

Riksrevisionen 23 | 25

Bilaga

Kategorinamn regex_object Exempel

systemimpuls studiestöd|omvårdnadsbidrag|systemet\s+ omvårdnadsbidrag, 40045957 studiestöd

impuls_om_arbete impuls\w*\s+(\w+\s+){0,10}(sjukersättning|arbet impuls om inkomst av at|arbete|åttondelen|arbetsförmåga)| förvärvsarbete i kombination (impuls\s+om|impuls)\s+(utreda\s+antal\s+tim med hel sjukersättning, mar|arbetsinsats\s+utöver\s+åttondelen|utreda impulsen inte föranleder \s+omfattning\s+arbete)| någon omprövning av rätten utredning\w*\s+(\w+\s+){0,6}((ökande|högre)\s till sjukersättning, +inkomster|inkomster\s+utöver|med\s+hel\s+\ impuls till sjukersättning, w*ersättning) impuls om inkomst utöver partiell sjukersättning, utredningen har visat att den försäkrade har inkomster utöver

bostadstillägg impuls\s+om\s+ansökan\s+om\s+vilande\s+sju impuls till bostadstillägg via kersättning| konversation att ansökan om impuls\s+om\s+fortsatt\s+utredning\s+av\s+ev vilande sjukersättning, entuellt\s+förbättrad\s+arbetsförmåga| impuls till bostadstillägg i impuls\s+för\s+att\s+verkställa\s+beslutet\s+o konversation att vilande m\s+en\s+fjärdedels\s+vilande\s+sjukersättnin sjukersättning, g\s+vid\s+arbete| impuls för att verkställa impuls\s+för\s+att\s+verkställa\s+beslutet\s+o beslutet om en fjärdedels m\s+halv\s+vilande\s+sjukersättning\s+vid\s+a vilande sjukersättning vid rbete| arbete, impuls\s+i\s+konversation\s+om\s+att\s+den\s impuls till bostadstillägg +försäkrade\s+har\s+sökt\s+vilande\s+sjukers genom konversation om att ättning| ansökan om vilande impuls\s+lämnas\s+i\s+ärende\s+\d+\s+om\s+a sjukersättning, tt\s+beslut\s+om\s+vilande\s+sjukersättning| impuls impuls\s+via\s+konversation\s+om\s+att\s+ans jag lämnar impuls via ökan\s+vilande\s+sjukersättning| konversation till impuls\s+till\s+andra\s+förmåner\s+angående\ bostadstillägg om att vilande s+beslut\s+om\s+sjukersättning| sjukersättning impuls\s+till\s+förmån\s+om\s+att\s+vilande\s +sjukersättning| impuls\s+via\s+konversation\s+att\s+ansökan\s +om\s+vilande\s+sjukersättning| impuls\s+via\s+konversation\s+om\s+att\s+änd rad\s+omfattning\s+av\s+vilande\s+sjukersättn ing

Standardformulering jag\s+bedömer\s+att\s+det\s+inte\ s+finns \s+n jag bedömer att det inte finns ågon\s+indikation\s+ någon indikation

Bisyssla Bisyssla Bisyssla

Riksrevisionen 24 | 25

Bilaga

Kategorinamn regex_object Exempel

Återkrav Återkrav Återkrav

jobbar_som_assistent (Arbete|anställning)\s+som\s+personlig\s+assi familjehem, stent| arbete som personlig Assistansbolag| assistent, Familjehem assistansbolag

förläggning_av_ Arbetstid\s+som\s+överstiger| ojämnt förlagd arbetstid, arbetstid (Behöver|saknar)\s+medicinsk\s+motivering\s+ annan arbetstidsförläggning, till\s+(variation\s+i|förläggning\s+av)\s+arbetst arbetstid som överstiger, id| ojämn förläggning av Annan\s+arbetstidsförläggning| arbetstid Arbete\s+sträcker\s+sig\s+över\s+tjänstgöring sgrad| Uppgifter\s+om\s+faktisk\s+veckoarbetstid\s+ (avviker|saknas)| Annan\s+arbetstidsförläggning| Ojämnt\s+förlagd\s+arbetstid|ojämn\s+förlägg ning\s+av\s+arbetstid

Konversation Konversation Konversation

Anm.: Notera att vi bortser från gemener och versaler i de reguljära uttrycken. Uttrycket ”\s+” avser ett eller fler mellanslag eller radbrytningar.

Riksrevisionen 25 | 25

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 juni 2026

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Forssmed, Tenje, Wykman, Malmer Stenergard, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson

Föredragande: statsrådet Anna Tenje

Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Försäkringskassan och Pensionsmyndighetens hantering av ändrade förhållanden

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2026