SKSFS 1999 1 Skogsstyrelsens föreskrifter om virkesmätning (upphävd).pdf - 0,09 MB
Upphäver
- sksfs/1986:3
Bemyndigande
Genomför EU-direktiv
Upphävs eller ersätts av
1 kap. Allmänna bestämmelser
Inledning
Grundläggande bestämmelser om virkesmätning finns i virkesmät-
Definitioner på begrepp som används i dessa föreskrifter och som
markerats med kursiv stil finns i bilaga 1. Vid virkesmätning skall dessa begrepp och definitioner användas.
Vid avrundning av tal skall Svensk standard SS 01 41 41 Avrund-
ningsregler, utgåva 2, tillämpas.
Mätutrustning
Mätutrustning som används vid virkesmätning skall vara lämplig för
sitt ändamål. Handredskaps lämplighet skall kontrolleras årligen och vid behov oftare av den fysiska eller juridiska person som utför virkesmätningen. Annan mätutrustnings lämplighet skall vid användning kontrolleras dagligen av den fysiska eller juridiska person som utför virkesmätningen. För denna utrustning skall uppgifter om datum för kontrollen, vem som utfört kontrollen och kontrollresultaten registreras. Uppgifterna skall förvaras på ett betryggande sätt och hållas tillgängliga för virkessäljaren, virkesköparen och Skogsstyrelsen i minst två år efter kontrollen.
1 Jfr rådets direktiv 68/89/EEG av den 23 januari 1968 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om sortering av rundvirke (EGT nr L 32, 6.2.1968, s. 12, Celex 368L0089). Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informa tionsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37 Celex 398L0034).
Allmänt om virkesmätning
Virkesmätning skall utföras med omsorg. Vid mätningen får endast
obetydliga systematiska fel förekomma. Om förhållandena inte medger omsorgsfull mätning, får mätningen inte utföras.
Ett virkesparti skall totalmätas eller stickprovsmätas.
Totalmätning sker genom stockmätning, travmätning, stycketalsräkning eller vägning.
Stickprovsmätning utförs i två eller flera faser. Den sista fasen skall
utföras genom stockmätning, travmätning, stycketalsräkning eller vägning. För övriga faser gäller utöver denna paragraf endast 1 - 6 och 8 - 11 §§. Uppgifter om urvalsförfarande, stickprovsintensitet, mätmetoder och skattningsförfarande vid stickprovsmätningen skall registreras. Detsamma gäller i fråga om de mätresultat som behövs för att bestämma virkes partiets beskaffenhetsklassers vikt, stycketal stockar eller volym.
Virket skall mätas i befintligt skick. Från skador som uppkommit på
virket vid virkesmätningen skall dock bortses. Dessutom skall bortses från lagringsskador på virket, om virkessäljaren och virkesköparen har avtalat det.
I de fall en stocks stockdiameter eller volym skall bestämmas och
registreras enligt dessa föreskrifter skall det göras i mått på bark eller under bark. Detsamma gäller i fråga om en virkesvältas, virkestraves eller ett virkespartis volym.
I de fall dessa föreskrifter medger alternativa mätmetoder, bestäm-
ningar eller registreringar, skall det alternativ tillämpas som följer av avtal mellan virkessäljaren och virkesköparen. Om något alternativ inte följer av avtalet eller om avtal saknas, skall något av de medgivna alternativen tillämpas.
Om en virkessäljare och virkesköpare har avtalat att stockarna i en
virkesvälta eller virkestrave eller i ett virkeslass skall ha en viss samman sättning i fråga om grundegenskaper eller övriga egenskaper enligt bilaga 2 eller bilaga 3 för att virkesmätningen skall fullgöras och mätningen avbryts därför att dessa krav inte är uppfyllda, skall en registrering göras om i vilka avseenden kraven inte är uppfyllda. Vältans, travens eller lassets fastvolym, råvikt eller stycketal stockar skall dessutom bestämmas och registreras, om inte säljaren och köparen har avtalat att det inte skall ske. Volymen skall registreras i kubikmeter med minst två decimaler. Vikten skall registreras i kilogram i heltal. Stycketalet stockar skall registreras i heltal.
Stockmätning
Vid stockmätning skall stockens stocklängd och stockdiameter
bestämmas och registreras med avrundning nedåt. Största tillåtna måttenhet för stocklängd är 1 decimeter och för stockdiameter 1 centimeter.
Stockdiametern skall bestämmas genom toppmätning, mittmätning,
topprotmätning eller sektionsmätning. Om det finns en in- eller utbuktning vid måttstället, skall ett motsvarande måttillägg respektive måttavdrag göras.
Stockens volym skall grundas på klassmitt för stockdiameter och
stocklängd. Om stockdiametern är registrerad i millimeter eller stocklängden i centimeter, får volymen dock grundas på klassbotten för diametern respektive längden.
Travmätning
Vid travmätning skall virkestravens travlängd, travhöjd och trav-
bredd bestämmas och registreras. Största tillåtna måttenhet är 1 centimeter.
Virkestravens travvolym skall bestämmas i kubikmeter med minst
tre decimaler. Travens fastvolymprocent skall bestämmas och registreras i hel procentenhet.
Beskaffenhetsklasser
Med beskaffenhetsklasser förstås i dessa föreskrifter en indelning av
sågtimmer eller massaved i följande klasser.
1. Virke som uppfyller de krav på grundegenskaper och övriga egenskaper som ställs i bilaga 2 respektive bilaga 3. Om virkessäljaren och virkesköparen har avtalat om en indelning i klasser i fråga om övriga egenskaper för virke som uppfyller kraven på grundegenskaper och övriga egenskaper, skall dessa klasser utgöra beskaffenhetsklasser. För sågtimmer skall klasserna rangordnas i enlighet med avtalet.
2. Virke som inte uppfyller de krav på grundegenskaper och övriga egenskaper som ställs i bilaga 2 respektive bilaga 3.
Noggrannhet
För ett virkesparti som är större än 10 m får den vid virkesmätningen bestämda totala fastvolymen eller toppcylindervolymen avvika från partiets volym med högst det procenttal som anges i bilagorna 4:1 och 2.
För ett virkesparti som väger mer än 10 ton får virkespartiets bestämda
totala råvikt eller torrvikt avvika från partiets vikt med högst det procenttal som anges i bilaga 4:3. För ett virkesparti får partiets bestämda totala stycketal stockar avvika från partiets stycketal stockar med högst det procenttal som anges i bilaga 4:3. Om virkessäljaren och virkesköparen har avtalat om ett annat noggrannhetskrav vid mätningen av ett virkesparti än vad som sägs i första, andra eller tredje stycket, skall det som avtalats tillämpas.
Märkning av virkespartier
Ett virkesparti som mäts i skog eller vid väg skall märkas med upp-
gifter om datum för virkesmätningen och partiets mäthandling. Övriga virkespartier skall märkas med uppgifter som identifierar virkessäljaren.
Registrering m. m.
Till de registreringar som skall göras enligt dessa föreskrifter skall
fogas uppgifter om förrättningsman eller mätlag, om datum och plats för virkesmätningen samt om virkessäljare och virkesköpare. De registrerade uppgifterna skall förvaras på ett betryggande sätt och hållas tillgängliga för virkessäljaren, virkesköparen och Skogsstyrelsen i minst två år efter det att virkespartiets mätbesked lämnats ut till virkessäljaren och virkesköparen. Detsamma gäller i fråga om de uppgifter som skall registreras enligt 7 § andra stycket.
Ett virkespartis mätbesked skall innehålla uppgifter om
- den fysiska eller juridiska person som utfört virkesmätningen, - datum och plats för virkesmätningen, - virkessäljare och virkesköpare. Mätbeskedet skall innehålla uppgifter som identifierar virkespartiet samt de registrerade uppgifterna om partiets beskaffenhetsklassers fastvolym, toppcylindervolym, råvikt, torrvikt eller stycketal stockar. För sågtimmer får dock beskaffenhetsklasser som skiljer sig åt i fråga om de övriga egenskaperna stockdiameter och stocklängd redovisas sammanslagna i mätbeskedet, om virkessäljaren och virkesköparen har avtalat det. Mätbeskedet skall dessutom innehålla de uppgifter som registrerats enligt 1 kap. 11 § och 3 kap. 6 § andra stycket.
Import- och exportvirke
Bestämmelserna i 1 kap. 2-21 §§ och 23 § samt i 2 och 3 kap. gäller
inte vid mätning av virke som importerats till eller skall exporteras från Sverige.
Undantag
Om det finns särskilda skäl, får Skogsstyrelsen medge undantag
från bestämmelserna i 1 kap. 2-21 §§ samt i 2 och 3 kap.
2 kap. Särskilda bestämmelser för sågtimmer av barrträd
Allmänt
Sågtimmerstockar av barrträd skall totalmätas eller stickprovsmätas.
Vid totalmätning och i stickprovsmätningens sista fas skall stockarna stockmätas. De får dock travmätas eller stycketalsräknas, om virkessäljaren och virkesköparen har avtalat det.
Stockmätning
Vid stockmätning skall stockens beskaffenhetsklass eller i förekom-
mande fall beskaffenhetsklasser bestämmas. Bestämningen skall göras med ledning av stockens ändytor och minst två tredjedelar av dess man telyta.
Vid stockmätning skall bestämmelserna om längdavdrag och diame -
teravdrag i 4 - 6 §§ tillämpas, om inte virkessäljaren och virkesköparen har avtalat att längdavdrag eller diameteravdrag inte skall göras.
Längdavdrag eller diameteravdrag skall göras, om det behövs för att
en stock skall uppfylla kraven på övriga egenskaper i bilaga 2. Avdragen skall göras så, att stockens volymavdrag blir så litet som möjligt. Om virkessäljaren och virkesköparen har avtalat om en indelning i klasser i enlighet med 1 kap. 17 § 1, skall längdavdraget dessutom göras så, att den återstående stockens beskaffenhetsklass blir så hög som möjligt och volymavdraget så litet som möjligt. Om säljaren och köparen har avtalat om en annan höjning av beskaffenhetsklassen, skall det som avtalats tillämpas.
Längdavdraget skall bestämmas för en stockhalva i taget. För en hel
stock är längdavdraget lika med summan av avdraget för respektive stockhalva multiplicerad med faktorn 0,5.
Längdavdraget får göras med sammanlagt högst 12 decimeter för hel
stock, varav högst 6 decimeter för stock som uppfyller kraven i 1 kap. 17 § 1. Diameteravdraget får göras med högst 3 centimeter. Längdavdraget och diameteravdraget skall bestämmas och registreras.
Största tillåtna måttenhet för längdavdrag är 1 decimeter och för diame-
teravdrag 1 centimeter.
Sågtimmerstockens fastvolym eller toppcylindervolym före volymav -
drag skall bestämmas och registreras i beskaffenhetsklass. Volymen skall registreras i kubikmeter med minst tre decimaler. Stockens volymavdrag skall dessutom bestämmas.
Travmätning
Vid travmätning skall virkestravens beskaffenhetsklasser bestämmas.
Bestämningen skall göras med ledning av de delar av stockarnas mantely tor och ändytor som är synliga i traven.
Virkestravens fastvolymer skall bestämmas och registreras i beskaf -
fenhetsklasser. Volymerna skall registreras i kubikmeter med minst två decimaler.
Virkespartis sågtimmervolym
Vid stockmätning eller travmätning skall virkespartiets totala såg-
timmervolymer bestämmas och registreras i beskaffenhetsklasser. Dessutom skall vid stockmätning partiets totala volymavdrag bestämmas och registreras i beskaffenhetsklasser. För ett stockmätt virkesparti skall volymerna bestämmas och registreras i kubikmeter fastvolym eller toppcylindervolym med minst två decimaler. Dessutom skall registreras om stockarnas stockdiameter bestämts genom toppmätning, mittmätning, topprotmätning eller sektionsmätning. För ett travmätt virkesparti skall volymerna bestämmas och registreras i kubikmeter fastvolym med minst två decimaler.
Räkning av stycketal stockar
Vid räkning av stycketal sågtimmerstockar skall respektive stocks
beskaffenhetsklass bestämmas. Bestämningen skall göras med ledning av de delar av stockens mantelyta och ändytor som är synliga.
Antalet stockar skall bestämmas och registreras i beskaffenhetsklas -
ser.
3 Kap. Särskilda bestämmelser för massaved
Allmänt
Massaved skall totalmätas eller stickprovsmätas.
Vid totalmätning skall massaveden stockmätas, travmätas eller vägas. Detsamma gäller i fråga om den sista fasen vid stickprovsmätning.
Stockmätning
Vid stockmätning skall stockens beskaffenhetsklass eller i förekom-
mande fall beskaffenhetsklasser bestämmas. Bestämningen skall göras med ledning av stockens ändytor och minst hälften av stockens mantely ta.
Massavedsstockens fastvolym skall bestämmas och registreras i
beskaffenhetsklass eller i förekommande fall beskaffenhetsklasser. Volymen skall registreras i kubikmeter med minst tre decimaler. Volymen mörk och lös skogsröta skall dessutom bestämmas.
Travmätning
Vid travmätning skall virkestravens beskaffenhetsklass eller i före-
kommande fall beskaffenhetsklasser bestämmas. Bestämningen skall göras med ledning av de delar av stockarnas ändytor och mantelytor som är synliga.
Virkestravens fastvolymer skall bestämmas och registreras i beskaf -
fenhetsklasser. Volymerna skall registreras i kubikmeter med minst två decimaler. Den totala volymen mörk och lös skogsröta skall dessutom bestämmas.
Virkespartiets massavedsvolym
Vid stockmätning eller travmätning skall virkespartiets totala fastvo -
lymer massaved bestämmas och registreras i beskaffenhetsklasser. Den totala volymen mörk och lös skogsröta skall dessutom bestämmas och registreras. Volymerna skall registreras i kubikmeter med minst två decimaler.
Vägning
Vid vägning skall virkestravens eller virkeslassets beskaffenhetsklass
eller i förekommande fall beskaffenhetsklasser bestämmas. Bestämningen skall göras med ledning av de delar av stockarnas ändytor och mante lytor som är synliga i traven eller lasset.
Virkestravens eller virkeslassets råvikter eller torrvikter skall bestäm-
mas och registreras i beskaffenhetsklasser. Största tillåtna måttenhet är 50 kilogram. Vikten skall registreras i ton med minst två decimaler. Travens eller lassets torrhalt skall bestämmas och registreras i hel procentenhet, om torrvikten skall bestämmas.
Virkespartiets massavedsvikt
Vid vägning skall virkespartiets totala råvikter eller torrvikter för
massaveden bestämmas och registreras i beskaffenhetsklass eller i förekommande fall beskaffenhetsklasser. Största tillåtna måttenhet är 100 kilogram. Vikten skall registreras i ton med minst två decimaler.
4 kap. EEG-sorterat (EEG-klassificerat) rundvirke
För rundvirke som omfattas av dessa föreskrifter och som släpps ut
på marknaden inom Europeiska Unionen under beteckningen EEG-sorterat (EEG-klassificerat) rundvirke skall bestämmelserna i 2 och 3 §§ tilllämpas i stället för bestämmelserna i 1 kap. 2-23 §§ samt i 2 och 3 kap.
Med rundvirke avses avverkat och kvistat timmer, även barkat, kapat
och kluvet.
Beteckningen EEG-sorterat (EEG-klassificerat) rundvirke och de
klassbeteckningar som anges i bilaga 5 får användas endast på rundvirke som har mätts, sorterats (klassificerats) och märkts i enlighet med bestämmelserna i bilaga 5.
Bilaga 1
DEFINITIONER m.m.
Följande förteckning innehåller definitioner på begrepp som markerats med kursiv text i dessa föreskrifter. Förteckningen innehåller även vissa förtydliganden till begreppen.
Anilinved: Gråviolett ved som utgör förstadium till rotröta eller omger
av rotröta angripen ved hos gran.
Antal årsringar: Antal årsringar i stockända inom bedömningsområde i
den radiella riktning som ger störst medelårsringsbredd. Årsringarnas bredd får inte vara påverkad av rotben eller kvistar.
Avsmalning: Gradvis diameterändring längs en stams höjd eller längs en
stocks längd.
Avverkningsskada: Veddeformation som uppkommit vid avverkning.
Avverkningsspricka: Se spricka.
Barkdrag: Inväxt bark, oftast i samband med övervallning av stamska-
da, klyka, sprötkvist m. m.
Barkdragande kvist: Kvist helt eller delvis omgiven av bark som når in
i behandlingscylindern.
Barkdragande lyra: Se lyra.
Barkskada: Vid hantering av obarkat virke uppkommet bortfall av bark
varvid underliggande ved blottlagts.
Bedömningsområde: Radiellt och/eller areellt område i stockända eller
på mantelyta längs stock inom vilket stockegenskaper bedöms.
Behandlingscylinder: En sågtimmerstocks tänkta cylinder med en dia-
meter som är lika med stockdiametern vid toppmätning reducerad med 1 centimeter och en längd som är lika med stocklängden. Om ett större diameteravdrag än 1 cm skall göras på stocken, är den tänkta cylinderns diameter lika med stockdiametern reducerad med nämnda diameteravdrag. Om ett längdavdrag skall göras på stocken, är den tänkta cylinderns längd lika med stocklängden reducerad med längdavdraget. Om stocken på måttstället för diameter vid toppmätning är tydligt oval är behandlingscylindern en cylinder med en diameter som är lika med antingen stockens minsta diameter vid detta måttställe eller denna minsta diameter reducerad med ett diameteravdrag, om ett sådant avdrag skall göras.
Beskaffenhetsklass: Se 1 kap. 17 §.
Båghöjd: Största avståndet från en rät linje genom stocks ändcentra till
stocks mittlinje.
Diameteravdrag: Minskning av diameter på sågtimmerstocks behand -
lingscylinder för att höja återstående stocks beskaffenhetsklass.
Excentrisk märg: Märg som är belägen på ett betydande avstånd från
geometriskt centrum hos stocks tvärsnitt.
Fas: Se totalmätning och stickprovsmätning.
Fast röta: Se röta.
Fastvolym: En eller flera stockars volym på eller under bark. I virkestra -
ves fastvolym ingår även eventuella underlagsstockars volym på eller under bark.
Fastvolymprocent: Sammanlagd fastvolym på eller under bark hos
stockar i virkestrave i procent av travens travvolym.
Fällkam: Ojämnhet i stockända orsakad av att kapskäret anbragts för
högt i förhållande till riktskäret.
Färskhet: Specificerat krav med hänsyn till virkets barkbarhet, fukthalt,
ljushet eller lagringstid.
Insektsskada: Av insekter eller insektslarver anlagda gångar i veden.
Jämnkapning: Stock är jämnkapad när dess ändytor är helt jämna eller
har fällkam eller annan ojämnhet understigande 5 centimeters höjd från rotskär eller kapskär. Finns flera sådana skär, mäts fällkam eller annan ojämnhet från det skär som är längst in på stocken.
Klassbotten: Nedre gräns för måttklass.
Klassmitt: Aritmetiskt medelvärde av måtten för övre och nedre klass-
gräns.
Klyka: Stamdel med delad märg.
Sluten klyka: Del av stock där huvudstam och delstam, som har var
sin märg, ligger tätt intill varandra utan luft emellan.
Öppen klyka: Y-formad del av stock som bildats genom att stam
delats upp på huvudstam och en eller flera delstammar och där luft finns mellan två stammar.
Krokighet: Avvikelse för stocks mittlinje från den räta linjen mellan
stocks ändcentra.
Krökvidd: Diametern i en tänkt minsta cylinder genom vilken stocken
kan passera.
Kvistansvällning: Utbuktning på stocks mantelyta förorsakad av under-
liggande kvist.
Kvistgrupp: Grupp av kvistar på stock.
Kvistmärke: Ojämnhet i barken eller i veden som anger övervallad
kvist.
Kvistningsgrad: Förekomst av kvarvarande kvist på stock uttryckt i
antal, diameter och längd.
Kådlåpa: Linsformad hålighet i virke som innehåller eller har innehållit
kåda.
Kådved: Starkt kåd- och hartshaltig ved i rotzonen på tallar.
Källved: Vattenmättad mörk, ofta blågrå, ved i gran.
Lagringsröta: Se röta.
Lagringsskada: Skada hos ved i stock som uppkommer vid lagring eller
som uppträder i ståndtorr ved. Skadan orsakas vanligen av insekter eller svampar.
Levande stamdel: Stamdel där näringstransport förekom vid avverk-
ningen i större delen av stamdelens floem.
Lyra (ljud): Ytsår helt eller delvis övervallat av trädets växt.
Barkdragande lyra: Övervallad lyra där skadan består av bark, ofta
omgiven av kådhaltig ved och antyds i barken av ett märke på mantelytan.
Öppen lyra: Ej eller delvis övervallad lyra.
Långkrök: Krök som är minst en meter lång. Krök som omfattar mer än
halva stocken och ligger i ett plan benämns jämn långkrök.
Längdavdrag: Minskning av längd på sågtimmerstocks behandlingscy -
linder för att höja återstående stocks beskaffenhetsklass. Minskningen kan göras för en eller två stockhalvor.
Lös röta: Se röta.
Mantelyta: Stocks yta på eller under bark, exklusive stocks ändytor.
Mellanstock: Se stocktyp.
Mittmätning: Bestämning av stockdiameter på eller under bark vid
stockens halva längd.
Märgspricka: Se spricka.
Mätbesked: Handling som för virkessäljare och virkesköpare redovisar
resultat av utförd mätning och bearbetning av mätdata. Se även 1 kap. 21 §.
Mäthandling: Handling med registrerade mätdata inklusive identifieran-
de uppgifter.
Mätmetod: Metod för mätning av virke. Som mätmetoder räknas dels
totalmätningsmetoderna stockmätning, travmätning, vägning och stycketalsräkning, dels stickprovsmätning.
Mörk röta: Se röta.
Ringspricka: Se spricka.
Rotben: Ovanmarksdel av sidorot vid anslutning till stam.
Rotstock: Se stocktyp.
Rotveck: Veck mellan rotgrenarnas fortsättning uppåt stammen.
Råkvist: Kvist med växtsamband med omgivande ved.
Råvikt: Massa hos fuktigt virke.
Rötkvist: Kvist helt angripen av lös röta.
Röta: Ved som brutits ned av svampar eller andra mikroorganismer.
Med hänsyn till den angripna vedens konsistens indelas röta i:
Faströta: Röta som i ofruset tillstånd vid tryck med kantigt hårt före-
mål gör samma motstånd som intilliggande frisk ved.
Lösröta: Röta som i ofruset tillstånd vid tryck med kantigt hårt före-
mål gör mindre motstånd än intilliggande frisk ved. Till lösröta hänförs även röthål. Med hänsyn till uppkomstsättet indelas röta i:
Lagringsröta: Röta som bildas i ved under lagring. I tidigt stadium
uppträder lagringsröta som spridda mindre fläckar eller strimmor i splintveden.
Skogsröta: Röta som bildats i växande träd.
Med hänsyn till färgen indelas skogsröta i ljus skogsröta och mörk skogsröta.
Sektionsmätning: Bestämning av stockdiameter på eller under bark vid
respektive sektions halva längd eller i mycket täta intervall längs stocken.
Skogsröta: Se röta.
Slirskada: Skada i ved som uppkommer av att maskin slirar mot träd-
stam.
Sluten klyka: Se klyka.
Spricka: Avlång isärdragning av fibrerna.
Avverkningsspricka: Spricka i ved uppkommen vid avverking.
Sprickan uppstår främst vid fällning av träd eller kapning av trädstam som ligger i spänn.
Märgspricka: Radiell ändspricka som börjar vid märgen.
Ringspricka: Spricka som följer en årsring.
Växtspricka: Icke radiell spricka hos växande träd. Växtsprickor
förekommer ofta mellan mycket tätvuxen ved och ved med breda årsringar.
Sprötkvist: Starkt uppåtriktad och ofta barkdragande kvist.
Stickprovsmätning: Mätning av ett virkesparti i två eller flera faser.
Sista fasen innebär en fullständig och noggrann mätning av ett urval av enheter i virkespartiet medan mätningen i de tidigare faserna utförs med mer extensiva metoder, t.ex räkning, vägning eller travmätning.
Stockblånad: Blånad i ved med ett djup på minst 5 mm från stocks man -
telyta under bark eller med ett avstånd på minst 50 mm från stocks ändyta.
Stockdiameter: Den diameter hos stamtvärsnitt som svarar mot tvärsnit-
tets area.
Stockhalva: Del av stock avgränsad av ett mittställt snitt genom behand -
lingscylinders ändcentra.
Stocklängd: Kortaste avståndet mellan stocks båda ändcentra.
Stockmätning: Metod för stockvis toppmätning, mittmätning, topprot -
mätning eller sektionsmätning av stockdiameter, för mätning av stock längd samt för bestämning av fastvolym eller toppcylindervolym och beskaffenhetsklasser.
Stocktyp: En trädstams indelning i:
Rotstock: Stock från helstams rotända.
Mellanstock: Stock från helstams mellersta del mellan rotstocken
och toppstocken.
Toppstock: Stock från helstams toppända.
Ståndtorr ved: Virke från rottorrt träd.
Tjurved: Reaktionsved som bildas hos barrträd på undersidan av grenar
och lutande stammar. Tjurveden är ligninrikare, mörkare, hårdare än intilliggande normal ved och har stor sommarvedsandel. Tjurved kallas även tryckved.
Toppcylindervolym: Volym hos stock beräknad som produkt av stock-
ens tvärsnittsarea enligt toppmätning och stocklängd.
Toppdiameter: Diameter i en stocks toppända.
Toppmätning: Bestämning av stockdiameter på eller under bark vid ett
tvärsnitt på 10 cm avstånd från centrum i stocks toppända.
Topprotmätning: Bestämning av stockdiameter på eller under bark vid
10 cm avstånd från centrum i stocks toppända samt vid 10 cm avstånd från centrum i stockens rotända, vid rotstock dock 50 cm avstånd från centrum i rotändan.
Toppstock: Se stocktyp.
Torrhalt: Kvot mellan massa av virkets torrsubstans och dess råvikt.
Torrkvist: Kvist vars floem vid avverkningen helt saknat växtsamband
med stammens floem.
Torrvikt: Produkten av virkets råvikt och dess torrhalt.
Torrsubstans: Material exklusive vatten.
Totalmätning: Mätning i en fas av samtliga enheter i ett virkesparti.
Travmätning: Metod för mätning av travlängd, travhöjd, travbredd och
travvolym samt för bestämning av travens fastvolymprocent, fastvolym och beskaffenhetsklasser.
Travvolym: Volym av en trave beräknad på dess yttermått inklusive hål-
rum.
Trädslagssammansättning: Andel av olika trädslag i trave/virkesparti
grundad på volym, vikt eller stycketal.
Tvärkrök: Tydlig vinkel på stock. Tvärkrök är ofta orsakad av felaktig
skottbildning eller toppbrott.
Tydligt oval stock: På måttstället för diameter överstiger stockens stör-
sta diameter den minsta diametern med mer än 10 procent.
Törved: Starkt kåd- och hartshaltig ved ovanför rotzonen på tallar. Tör-
veden uppkommer till följd av svampangrepp i området med glansbark i tallens krona eller till följd av stamskada.
Underlagsstock: Stock utlagd för att hindra välta eller trave att komma i
direkt kontakt med mark, lastplan, etc.
Vattved: Kärnved med onormalt hög vattenhalt hos gammal tall och
gran.
Virkeslass: Virke i en eller flera travar lastat på fordon. Virkesparti: Avgränsad virkeskvantitet bestående av sågtimmer eller
massaved för vilken virkessäljaren och virkesköparen träffat ett avtal och som mäts med en mätmetod.
Virkestrave: Stockar lagda i fler än ett varv.
Virkesvälta: Stockar lagda i ett eller flera varv.
Volymavdrag: Minskning av stocks volym till följd av längd- eller dia-
meteravdrag.
Vresved: Fibrer som växer i täta, oregelbundna kurvor.
Växtspricka: Se spricka.
Växtvridenhet: Fibrer som växer i spiralform kring märgen.
Ytandel lagringsröta: Andel lagringsröta i tvärsnittet 15 centimeter från
stockända i ståndtorr respektive lagringsskadad ved.
Ytandel mörk och lös skogsröta: Andel mörk och lös skogsröta i stocks
eller stockars ändytor.
Ändyta: Snitt hos stam som kapats i vinkel mot dess längdriktning.
Öppen klyka: Se klyka.
Öppen lyra: Se lyra.
Bilaga 2
Sågtimmers grundegenskaper
Vid bestämning av beskaffenhetsklass eller i förekommande fall beskaffenhetsklasser för sågtimmerstock av barrträd skall bestämmas om stocken uppfyller samtliga följande krav på grundegenskaper: 1. Stocken är kapad av en levande stamdel. 2. Stocken är kapad med sågande verktyg till minst halva kapsnittsarean. 3. Kol, sot, sten, plast eller metallföremål förekommer inte i stockens ved eller bark. 4 Lagringsröta förekommer inte i stockens ved. 5. Insektsskador förekommer inte i stockens ved.
Sågtimmers övriga egenskaper
Om virkessäljaren och virkesköparen har avtalat om krav på övriga egenskaper hos sågtimmerstockar av barrträd skall vid bestämningen av beskaffenhetsklasser bestämmas om stockarna uppfyller kraven på dessa övriga egenskaper. Följande förteckning innehåller ett urval begrepp för stockars övriga egenskaper, vars definitioner finns i bilaga 1: - anilinved - kvistmärke - sprötkvist - antal årsringar - kvistningsgrad - stockblånad - avsmalning - kådlåpa - stockdiameter - avverkningsskada - kådved - stocklängd - avverkningsspricka - källved - stocktyp - barkdrag - långkrök - tjurved - barkdragande kvist - lös röta - torrkvist - barkdragande lyra - märgspricka - tvärkrök - barkskada - ringspricka - tydlig oval stock - båghöjd - rotben - törved - excentrisk märg - rotveck - vattved - fast röta - råkvist - vresved - fällkam - rötkvist - växtspricka - jämnkapning - skogsröta - växtvridenhet - kvistansvällning - slirskada - öppen klyka - kvistgrupp - sluten klyka - öppen lyra Virkessäljaren och virkesköparen får även avtala om andra övriga egenskaper hos sågtimmerstockar än vad som anges i förteckningen ovan.
Bilaga 3
Massaveds grundegenskaper
Vid bestämning av beskaffenhetsklass eller i förekommande fall beskaffenhetsklasser för massavedsstock skall bestämmas om stocken uppfyller samtliga följande krav på grundegenskaper: Kol, sot, sten, plast eller metallföremål förekommer inte i stockens ved eller bark.
Massaveds övriga egenskaper
Om virkessäljaren och virkesköparen har avtalat om krav på övriga egenskaper hos massaveden skall vid bestämningen av beskaffenhetsklasser bestämmas om massaveden uppfyller kraven på dessa övriga egenskaper. Följande förteckning innehåller ett urval begrepp för stockars övriga egenskaper, vars definitioner finns i bilaga 1: - fast röta - färskhet - krokighet - krökvidd - kvistningsgrad - lagringsröta - lös röta - rotben - skogsröta - stockdiameter - stocklängd - stocktyp - ståndtorr ved - torrhalt - trädslagssammansättning - ytandel lagringsröta - ytandel mörk och lös skogsröta - öppen klyka
Virkessäljaren och virkesköparen får även avtala om andra övriga egenskaper hos massaved än vad som anges i förteckningen ovan.
Bilaga 4:1
Noggrannhetskrav vid stockmätning
3 För ett virkesparti som är större än 10 m får den vid stockmätning bestämda totala fastvolymen eller toppcylindervolymen avvika från partiets volym med högst det procenttal som framgår av kurvan i diagrammet 3 nedan. För virkesparti som är större än 400 m får avvikelsen vara högst 3 procent.
Bilaga 4:2
Noggrannhetskrav vid travmätning och stickprovsmätning
För ett virkesparti som är större än 10 m 3 får den vid travmätning eller stickprovsmätning bestämda totala fastvolymen eller toppcylindervolymen avvika från partiets volym med högst det procenttal som framgår av kurvorna i diagrammet nedan. För virkesparti som är större än 400 m 3 och som består av sågtimmer får avvikelsen vara högst 8 procent. För virkes -
parti av massaved får motsvarande avvikelse vara högst 9 procent.
Bilaga 4:3
Noggrannhetskrav vid vägning och stycketalsräkning
För ett virkesparti som väger mer än 10 ton får virkespartiets bestämda totala råvikt eller torrvikt avvika från partiets vikt med högst det procent-
Virkespartis vikt i ton Högsta tillåtna avvikelse
Råvikt ≤ 100 4,5 % > 100 3 % Torrvikt ≤ 50 9 % > 50 6 %
tal som anges i tabellen nedan. För ett virkesparti får partiets bestämda totala stycketal stockar avvika från partiets stycketal stockar med högst det procenttal som anges i tabel-
Virkespartis stycketal stockar Högsta tillåtna avvikelse
≤ 1 000 4,5 % > 1 000 3 %
len nedan.
Bilaga 5
EEG-sorterat (EEG-klassificerat) rundvirke
1. Mätning
1.1 Allmänt
1.1.1 Mätningen skall ske efter antingen volym (kubikmeter fast eller travat mått) eller vikt. 1.1.2 Vid mätningen skall uteslutande metersystemet användas. 1.1.3 Mätinstrumenten skall kontrolleras officiellt och hållas i gott skick.
1.2 Stockvirke
1.2.1 Med stockvirke avses sådant rundvirke vars volym vanligen anges i fast mått. 1.2.2 Stockvirke skall normalt mätas enhetsvis. Stockvirke med oregelbunden form skall mätas sektionsvis. 1.2.3 För beräkningen av volymen av en enskild enhet används längd och diameter, med eller utan bark. Volymen beräknas med minst två decimalers noggrannhet med hjälp av vanliga kubiktabeller. 1.2.4 Diametermåttet skall avrundas nedåt till hela centimeter. Om mätningen sker med bark görs ett skäligt avdrag. Det barkavdrag som gjorts skall anges. 1.2.5 Vid diametermått upp till och med 19 cm utan bark görs en mätning med klave av den avverkade stammen (horisontell diameter), vid minst 20 cm diameter utan bark görs två mätningar längs längdsnittet (om möjligt den kortaste och den längsta diametern). Om måttstället befinner sig vid ett grenvarv eller någon annan oregelbundenhet i stammen, beräknas diametern som medelvärdet av mätresultaten på var sida om och på lika avstånd från måttstället. 1.2.6 Längdmåttet skall avrundas nedåt till hela decimeter. För stockvirke med en medeldiameter på högst 20 cm utan bark, får längden avrundas nedåt till hela meter. Om stocken har ett riktskär mäts längden från mitten av detta skär.
1.3. Travat virke
1.3.1 Med travat virke avses rundvirke som vanligen mäts i travat mått. 1.3.2 För travat virke skall minst tre procents tillägg göras på höjden.
2. SORTERING
2.1 Allmänt
2.1.1 Rundvirke får sorteras - efter träslag och allmän beteckning, - efter volym, eller - efter kvalitet.
2.2 Sortering efter volym
2.2.1 Punkterna 1.2.4, 1.2.5 och 1.2.6 skall tillämpas på mätning av diameter och längd i sorteringssyfte. 2.2.2 Sortering efter volym skall göras, oberoende av längden, efter genomsnittsdiametern (utan bark) i följande klasser:
Klass Diameter
L 0 under 10 cm L 1 a 10 - 14 cm L 1 b 15 - 19 cm L 2 a 20 - 24 cm L 2 b 25 - 29 cm L 3 a 30 - 34 cm L 3 b 35 - 39 cm L 4 40 - 49 cm L 5 50 - 59 cm L 6 60 cm och däröver 2.2.3 Ytterligare virkesklasser får införas efter klass 6, men centimeterintervallen skall då behållas. Indelningen i undergrupperna a och b kan slopas eller utvidgas till
alla klasser.
2.2.4 Stockvirke kan även sorteras efter minimilängd och den minimidiameter utan bark vid toppen som motsvarar denna längd i följande klasser.
Klass Minimilängd Minimidiameter vid toppen
H 1 8 m 10 cm H 2 10 m 12 cm H 3 14 m 14 cm H 4 16 m 17 cm H 5 18 m 22 cm H 6 18 m 30 cm
Med avvikelse från bestämmelserna i 1.2.5 skall endast en mätning av toppdiametern göras.
2.2.5 Vissa stockvirkessortiment (pålar, stolpar osv.) indelas efter den diameter med bark som mäts 1 m från tjockändan i följande klasser:
Klass Diameter
P 1 högst 6 cm P 2 7 -13 cm P 3 14 cm och däröver
2.2.6 Travat virke indelas efter toppdiametern med bark i följande klasser:
Klass
S 1 rundstock, 3 till 6 cm i diameter (liten stock) S 2 rundstock, 7 till 13 cm i diameter (medelstock) S 3 rundstock, minst 14 cm i diameter samt block (stor stock och block)
För barkat travat virke skall de angivna diametrarna minskas med en centimeter.
2.3 Sortering efter kvalitetsklass
2.3.1 Kvalitetssortering bygger på följande kriterier: - Böjning: böjningen mäter man genom att dela pilhöjden, avrundad till närmaste centimeter, med avståndet mellan ändpunkterna på böjen, uttryckt i meter med en
decimal.
Böjning uttrycks i centimeter per meter. - Snedfibrighet: detta fel mäter man genom att fastställa avståndet, avrundat till närmaste centimeter per meter längd, mellan fiberriktningen och en linje som löper parallellt med stammens längdaxel. Snedfibrighet uttrycks i centimeter per meter. - Avsmalning: avsmalningen mäter man genom att dela skillnaden mellan de diametrar som uppmätts en meter från vardera änden av stockvirket, avrundat nedåt till hela centimeter, med avståndet mellan dessa diametrar uttryckt i meter med en decimal. Avsmalning mäts i centimeter med en decimal per meter. - Kala kvistar, friska (ljusa) eller sjuka (svarta). Kvistdiametern mäts i millimeter på det minsta stället. - Övervallade kvistar, bulor. - Excentrisk kärna. - Reaktionsved: dragved hos lövträd, tryckved hos barrträd. - Oregelbunden kontur. - Ringspricka, kärnspricka, fallspricka, frostspricka. - Stamtorrhet och sprickor som uppkommit vid torkning. - Färgförändringar. - Andra skador, orsakade av skadliga organismer.
2.3.2 Vid kvalitetssortering indelas rundvirke i följande klasser: Kvalitetsklass A/EEG: Friskt trä med utmärkta artegenskaper, felfritt eller med endast obetydliga fel som inte påverkar dess användning. Kvalitetsklass B/EEG: Trä av normal kvalitet, även från träd som torkat på rot, med ett eller flera av följande fel: svag böjning och snedfibrighet, ringa avsmalning, ej storkvistigt, några friska kvistar med liten eller medelstor diameter, ringa
antal sjuka kvistar med liten
diameter, lätt excentrisk kärna, något oregelbunden profil eller några andra enstaka fel som kompenseras av en god allmän kvalitet. Kvalitetsklass C/EEG: Trä som på grund av sina fel inte kan placeras in i kvalitetsklass A/EEG eller B/EEG, men som ändå kan användas industriellt.
2.3.3 Stockvirke av kvalitetsklass A/EEG och C/EEG måste förses med en outplånlig kvalitetsmärkning. För stockvirke av kvalitetsklass B/EEG krävs inte kvalitetsmärkning.
Dessa föreskrifter träder i kraft, i fråga om 3 kap. 3 § andra stycket, 5 § andra stycket och 6 § andra stycket den 1 augusti 2000, och i övrigt den 1 augusti 1999.
Genom dessa föreskrifter upphävs Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 1986:3) till virkesmätningslagen (1966:209). De äldre föreskrifterna gäller dock i fråga om mätning av mörk och lös skogsröta i massaved till dess att 3 kap. 3 § andra stycket, 5 § andra stycket och 6 § andra stycket i de nya föreskrifterna träder i kraft.
MARIA NORRFALK Sven A Svensson (Analysenheten)