SKVFS 2007:7

Skatteverkets föreskrifter om värderingen vid förenklad fastighetstaxering av lantbruksenheter 2008

Titel: Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2007:7) om värderingen vid förenklad fastighetstaxering av lantbruksenheter 2008
Utgivare: Skatteverket
Beslutad: 2007-06-18
Ikraftträdande: 2008-01-01
Källa: www4.skatteverket.se

Bemyndigande

1 §¶

Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet skall för beskaffenhetsklasserna 1-5 gälla följande.

Klass 1: Åkermark vars produktionsförmåga är mycket bättre än (mer än 30 procent över) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. Klass 2: Åkermark vars produktionsförmåga är bättre än (minst 10 procent men högst 30 procent över) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. Klass 3: Åkermark vars produktionsförmåga är normal (avviker mindre än 10 procent från den genomsnittliga produktionsförmågan) inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. Klass 4: Åkermark vars produktionsförmåga är sämre än (minst 10 procent men högst 30 procent under) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. Klass 5: Åkermark vars produktionsförmåga är mycket sämre än (mer än 30 procent under) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för värdeområdet normala.

Vid bedömningen av åkermarkens produktionsförmåga förutsätts i samtliga beskaffenhetsklasser att åkermarken tillhör dräneringsklass 1 eller 2. Om brukningsförhållandena för åkermarken är väsentligt bättre än vad som är normalt inom värdeområdet, skall beskaffenhetsklassen höjas med ett steg. Är brukningsförhållandena väsentligt sämre än vad som är normalt inom värdeområdet skall beskaffenhetsklassen sänkas med ett steg.

2 §¶

Vid klassindelning av värdefaktorn dränering skall för dräneringsklasserna 1-3 gälla följande.

Klass 1: Åkermark som är tillfredsställande dränerad genom plantäckdikning, som utförts efter 1984. Klass 2: Annan åkermark än sådan som tillhör klass 1, om den är tillfredställande dränerad eller är självdränerande. Klass 3: Åkermark som är otillfredställande dränerad.

Om befintligt huvudavlopp inte medger tillfredställande avrinning, skall dräneringsklassen sänkas ett steg.

Betesmark

3 §¶

Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet skall för beskaffenhetsklasserna 1-5 vid normala bruknings- och torrläggningsförhållanden gälla följande.

Klass 1: Betesmark som är bättre (har mer än 30 procent högre avkastning och kvalitet) än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet och som ligger i anslutning till brukningscentrum. Klass 2: Betesmark som är bättre (har mer än 30 procent högre avkastning och kvalitet) än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet men som inte ligger i anslutning till brukningscentrum. Klass 3: Betesmark vars avkastning och kvalitet är normal (avviker med högst 30 procent från vad som är genomsnittligt) inom värdeområdet. Klass 4: Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet. Klass 5: Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet och som kan förväntas bli tagen i anspråk för virkesproduktion inom en nära framtid.

Skogsmark

4 §¶

Bonitetsklasserna E-A skall med ledning av skogsmarkens virkesproducerande förmåga bestämmas på följande sätt.

Länsgrupp Bonitetsklass (medelbonitet i skogskubikmeter per hektar och år) E D C B A 1. BD län 1,0-1,7 1,8-2,2 2,3-3,2 3,3-4,4 4,5- 2. AC och Z län 1,0-1,9 2,0-2,8 2,9-4,0 4,1-5,0 5,1- 3. Y län 1,0-2,8 2,9-3,7 3,8-5,0 5,1-6,0 6,1- 4. X län 1,0-3,1 3,2-4,5 4,6-5,8 5,9-6,7 6,8- 5. W län 1,0-2,5 2,6-3,7 3,8-5,8 5,9-7,7 7,8- 6. S län 1,0-3,1 3,2-4,9 5,0-7,2 7,3-8,7 8,8- 7. AB, C, T och 1,0-4,2 4,3-5,9 6,0-7,8 7,9-9,4 9,5- U län 8. D, E och H län 1,0-4,2 4,3-5,9 6,0-8,4 8,5-10,5 10,6- 9. I län 1,0-1,9 2,0-2,8 2,9-4,1 4,2-5,8 5,9- 10. F, G, M och O 1,0-4,5 4,6-6,8 6,9-9,3 9,4-11,2 11,3län 11. K och N län 1,0-5,0 5,1-7,3 7,4-9,9 10,0-11,9 12,0-

5 §¶

Bestämning av värdefaktorn bonitet skall ske med ledning av Skogshögskolans boniteringssystem.

6 §¶

Indelningen av värdefaktorn kostnad i kostnadsklasserna 1–9 skall bestämmas med hänsyn till föryngrings- och röjningskostnader, avverkningskostnader, terrängtransportkostnader samt timmerutfall och kvalitet. För kostnadsklasserna skall följande relationer gälla.

Kostnadsklass Kostnadsrelation 1 0,700 2 0,775 3 0,850 4 0,925 5 1,000 6 1,075 7 1,150 8 1,225 9 1,300

7 §¶

Indelningen i kostnadsklass skall göras med ledning av kostnadsklasspoäng. Den kostnadsklasspoäng som skall gälla för kostnadsklasserna 1–9 samt indelningen av kostnads- och kvalitetsfaktorer till grund för poängberäkningen framgår av bilaga 1. Den totala kostnadsklasspoängen för en kostnadsfaktor och för en kvalitetsfaktor betecknas delsumma för faktorn. De sammanlagda delsummorna för en värderingsenhet utgör kostnadsklasspoängen för enheten om inte annat följer av 9 §.

8 §¶

Kostnadsklasspoängen för en värderingsenhet skall åsättas i enlighet med vad som anges i bilaga 2 (skogsbeskrivning). Genomsnittlig kostnadsklasspoäng för samtliga värdeområden framgår av bilaga 3.

9 §¶

Sedan delsummorna för de olika kostnads- och kvalitetsfaktorerna har beräknats enligt 7 och 8 §§ kan varje delsumma för sig jämkas, om sådana kostnads- och kvalitetsförhållanden som anges i skogsbeskrivningen enligt 8 § föreligger för värderingsenheten och dessa förhållanden medför särskilt höga eller särskilt låga kostnader. Jämkning kan också ske, om på grund av andra förhållanden än som anges i skogsbeskrivningen, poängsumman för en kostnadsfaktor eller för en kvalitetsfaktor uppenbarligen ger en felaktig bild av de förhållanden som faktorn avser.

10 §¶

Värdefaktorerna virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd skall bestämmas i hela skogskubikmeter per hektar. Med skogskubikmeter avses fast volym stamvirke ovan stubbe inklusive toppar och bark. Varje skogskubikmeter per hektar skall utgöra en klass.

11 §¶

För skogsinnehav under 30 ha skall värdefaktorn virkesförråd klassindelas med hänsyn till totalt virkesförråd uttryckt i skogskubikmeter per hektar enligt följande.

Område Klass för totalt virkesförråd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 I Del av Z, AC och (5)-19 20-34 35-49 50-64 65-79 80-94 95-109 110-124 125- BD län II Del av Z, AC och (5)-29 30-49 50-69 70-89 90-109 110-129 130-149 150-169 170- BD län samt I län III W, X och Y län (10)-49 50-74 75-94 95-114 115-134 135-154 155-174 175-194 195- IV AB, C, D, E, O, (20)-64 65-94 95-119 120-144 145-169 170-194 195-219 220-244 245- S, T och U län V F, G och H län (20)-64 65-94 95-119 120-144 145-169 170-194 195-219 220-244 245- VI K, M och N län (25)-84 85-119 120-154 155-179 180-204 205-229 230-254 255-279 280- Omfattningen av område I och II framgår av bilaga 4.

Tomtmark

12 §¶

Vad som sägs i 1–6 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2005:6) om värderingen vid förenklad fastighetstaxering av småhusenheter 2006 skall tillämpas även ifråga om tomtmark ingående i lantbruksenhet. Dock skall vid klassindelningen av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden värderingsenhet på vilken det finns småhus, som enligt 12 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, indelas i klass 1.

Småhus

13 §¶

Vad som sägs i 7–15 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2005:6) om värderingen vid förenklad fastighetstaxering av småhusenheter 2006 skall tillämpas även ifråga om småhus ingående i

lantbruksenhet. Dock skall, vid klassindelningen av fastighetsrättsliga förhållanden, värderingsenhet på vilken det finns småhus, som enligt 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, indelas i klass 1.

Ekonomibyggnader

14 §¶

Med byggnads yta på marken avses byggnadsarea enligt Svensk Standard (SS 02 10 53).

15 §¶

Värdefaktorn ålder uttrycks genom byggnadens värdeår. Värdeåret utgörs av byggnadens nybyggnadsår. Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av byggnaden togs eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste värdeår som anges är 1929. Åldern för en ekonomibyggnad skall anges i hela år. Har byggnaden varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller påtaglig förbättring skall värdeåret jämkas.

16 §¶

Vid klassindelningen av värdefaktorn beskaffenhet skall de beskrivningar som anges i bilaga 5 gälla.

Storlekskorrektion

17 §¶

Vid bestämmande av storlekskorrektion för lantbruksenhet skall med medelstor lantbruksenhet enligt 7 kap. 4 a § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) förstås en lantbruksenhet vars sammanlagda riktvärde utgör 700 000 kronor.

Indelning i värdeområden och provvärderingsområden

18 §¶

Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för ekonomibyggnader, åkermark och betesmark (riktvärdekarta J) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 6 .

19 §¶

Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för skogsmark och skogsimpediment (riktvärdekarta SK) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 7 .

20 §¶

Indelning i värdeområden för småhus och tomtmark till småhus på lantbruksenhet (riktvärdekarta LS) fastställs i enlighet med den indelning i värdeområden som gällde vid särskild fastighetstaxering 2007 avseende småhusenheter. Indelning i provvärderingsområden fastställs på det sätt som framgår av bilaga 8 .

Bilagan utesluten här. Den finns för respektive län tillgänglig hos Skatteverket. Bilagan utesluten här. Den finns för respektive län tillgänglig hos Skatteverket. Bilagan utesluten här. Den finns för respektive län tillgänglig hos Skatteverket.

Bilaga 1

Kostnadsklasspoäng för olika kostnadsklasser samt indelning av kostnads- och kvalitetsfaktorer

Kostnadsklass Kostnadsklasspoäng 1 (8)-12 2 13-17 3 18-22 4 23-27 5 28-32 6 33-37 7 38-42 8 43-47 9 48-(52)

Föryngrings- och röjningskostnader

Kostnadsklasspoängen för föryngrings- och röjningskostnader skall ange om kostnaderna är - mycket lägre - lägre - ungefär lika - högre - mycket högre än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.

Avverkningskostnader

Kostnadsklasspoängen för avverkningskostnader skall ange om kostnaderna är - mycket lägre - lägre - ungefär lika - högre - mycket högre än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.

Timmerutfall och kvalitet

Kostnadsklasspoängen för timmerutfall och kvalitet skall ange om kostnaderna för dessa faktorer är - högre - ungefär lika - lägre än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.

Terrängtransportkostnader

Kostnadsklasspoäng skall anges för olika terrängtransportavstånd. Avstånden skall anges i hela 100-tal meter.

Skogsbeskrivning

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län AB

Föryngrings- och röjningskostnader Avverkningskostnader Timmerutfall och kvalitet Mkt Ung. Mkt Mkt Ung. Mkt Ung. lägre Lägre lika Högre högre lägre Lägre lika Högre högre Högre lika Lägre 0 2 4 6 8 8 11 13 15 18 2 5 8

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län C

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län D

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län E

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län F

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län G

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län H

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län I

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 17 22 27 32 37

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län K

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län M

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län N

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län O

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län S

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län T

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län U

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län W

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län X

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län Y

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län Z

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 13 18 23 28 33

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län AC

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 13 18 23 28 33

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län BD

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 13 18 23 28 33

Genomsnittlig kostnadsklass för samtliga värdeområden

Län Värdeområden Kostnadsklass

Samtliga utom Z, Samtliga 5 AC och BD Z 2304, 2308-12, 2314, 2317-20, 2323 och 4 2325-26 2302-03, 2305-06, 2315-16, 2322, 2324 5 och 2327-28 2301, 2307, 2313 och 2321 6 AC 2405-06, 2410-13 och 2417-21 4 2401, 2403-04, 2408-09, 2415-16, 5 2407 och 2414 6 2402 7 BD 2503-04, 2508-17 och 2519-20 5 2507 och 2518 6 2502 och 2506 7 2501 och 2505 8

Områdesindelning avseende virkesförråd

I fråga om indelningen i områdena I och II skall följande gälla.

Område I omfattar

av Jämtlands län i Härjedalens kommun församlingarna 236104 Vemdalen, 236105 Hede, 236107 Tännäs–Ljusnedal, del av 236101 Svegsbygden (f.d. 236111 Lillhärdal) i Bergs kommun församlingarna 232605 Storsjö, 232607 Klövsjö, av Västerbottens län kommunerna 2418 Malå, 2421 Storuman, 2422 Sorsele, 2425 Dorotea, 2462 Vilhelmina, 2463 Åsele, 2481 Lycksele, av Norrbottens län kommunerna 2505 Arvidsjaur, 2506 Arjeplog, 2510 Jokkmokk, 2521 Pajala, 2523 Gällivare och 2584 Kiruna.

Område II omfattar

Gotlands län, av Jämtlands län kommunerna 2303 Ragunda, 2305 Bräcke, 2309 Krokom, 2313 Strömsund, 2321 Åre, 2380 Östersund, i Härjedalens kommun församlingarna 236101 del av Svegsbygden (utom f.d. 236111 Lillhärdal), 236109 Ytterhogdal, Överhogdal och Ängersjö, i Bergs kommun församlingarna 232601 Berg, 232602 Hackås, 232603 Oviken, 232604 Myssjö, 232606 Åsarne, 232608 Rätan, av Västerbottens län kommunerna 2401 Nordmaling, 2403 Bjurholm, 2404 Vindeln, 2409 Robertsfors, 2417 Norsjö, 2460 Vännäs, 2480 Umeå, 2482 Skellefteå, av Norrbottens län kommunerna 2513 Överkalix, 2514 Kalix, 2518 Övertorneå, 2560 Älvsbyn, 2580 Luleå, 2581 Piteå, 2582 Boden, 2583 Haparanda.

Bilaga 5

Beskrivning av beskaffenhetsklasser för ekonomibyggnader

Byggnadskate- Beskaffen- Beskrivning goriklass hetsklass 11. Djurstall, logar, 1 Byggnad med påtagligt bättre lador, maskinhallar, utformning och skick än vad som gårdsverkstäder, la- är normalt för äldre byggnader. gerhus för potatis, 2 Byggnad med godtagbar utformträdgårdsprodukter, ning och godtagbart skick för äldre foder eller andra byggnader. förnödenheter och 3 Byggnad med påtagligt sämre utliknande byggnader formning och skick än som är normed värdeår före malt för äldre byggnader. 1980

21. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för mjölkkor, värdeår modern mjölkproduktion och i gott 1980- skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölkproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för mjölkproduktion samt byggnad i mindre gott skick.

22. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för slakt- och ungnöt, modern köttdjursproduktion och i värdeår 1980- gott skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern köttdjursproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för köttdjursproduktion samt byggnad i mindre gott skick.

23. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för grisar, värdeår modern grisproduktion och i gott 1980- skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern grisproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för grisproduktion samt byggnad i mindre gott skick.

24. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för värphöns, värdeår modern äggproduktion och i gott 1980- skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern äggproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för äggproduktion samt byggnad i mindre gott skick.

25. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för får, getter och modern mjölkproduktion med mejestrutsar, värdeår ri och i gott skick. 1980- 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölkproduktion med mejeri och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för kött- och ullproduktion samt byggnad i mindre gott skick.

26. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för hästar, värdeår modern hästuppfödning eller häst- 1980- hållning och i gott skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern hästuppfödning eller hästhållning och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för hästuppfödning eller hästhållning samt byggnad i mindre gott skick.

27. Djurstall för Klassindelas ej. mink, räv och liknande, värdeår 1980-

28. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för slaktkycklingar och modern köttproduktion och i gott kalkoner, värdeår skick. 1980- 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern köttproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för köttproduktion samt byggnad i mindre gott skick.

31. Loge, lada och 1 Byggnad med god utformning för liknande, värdeår modernt lantbruk och i gott skick. 1980- 2 Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för lantbruk samt byggnad i mindre gott skick.

32. Maskinhall, 1 Byggnad med god utformning för gårdsverkstad och modernt lantbruk med värmeisoliknande, värdeår lerad gårdsverkstad och i gott skick. 1980- 2 Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för lantbruk samt byggnad i mindre gott skick.

33. Gårdslager för 1 Byggnad med god utformning för potatis, trädgårds- modernt lantbruk och i gott skick. produkter, foder eller 2 Byggnad med godtagbar utformandra förnödenheter ning för modernt lantbruk och i och liknande, värdeår godtagbart skick. 1980- 3 Byggnad med enklare utformning för lantbruk samt byggnad i mindre gott skick.

42. Spannmålslager 1 Spannmålslager i särskild byggnad med såväl tork som lagringsfickor med god utformning för modern spannmålshantering i gott skick. 2 Spannmålslager inrymt i loge, lada eller liknande , med såväl tork som lagringsfickor med godtagbar utformning för modern spannmålshantering och i godtagbart skick. 3 Enklare spannmålslager inrymt i loge, lada eller liknande samt spanmålslager i mindre gott skick.

44. Ensilagesilo 1 Ensilagesilo med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick. 2 Ensilagesilo med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick. 3 Ensilagesilo i mindre gott skick samt övriga enklare anläggningar.

51. Växthus, typ 1 Friliggande växthus med god utfriliggande formning för modern växtodling och i gott skick. 2 Friliggande växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick. 3 Friliggande växthus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick.

52. Växthus, typ 1 Blockhus med god utformning för blockhus modern växtodling och i gott skick. 2 Blockhus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick. 3 Blockhus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick.

53. Enklare 1 Enklare växthus med god utformväxthus ning för modern växtodling och i gott skick. 2 Enklare växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick. 3 Enklare växthus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick.

60. Övriga ekono- Klassindelas ej. mibyggnader

___________ Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas vid förenklad fastighetstaxering år 2008 och vid 2009–2010 års särskilda fastighetstaxeringar.

På Skatteverkets vägnar

MATS SJÖSTRAND Urban Strömberg (Rättsavdelningen, rättsenhet 4)