SKVFS 2010:7

Skatteverkets föreskrifter om värderingen av lantbruksenheter vid 2011 års och senare års fastighetstaxeringar

Titel: Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2010:7) om värderingen av lantbruksenheter vid 2011 års och senare års fastighetstaxeringar
Utgivare: Skatteverket
Beslutad: 2010-08-30
Ikraftträdande: 2010-09-01
Källa: www4.skatteverket.se

Bemyndigande

6 kap. 1 § Fastighetstaxeringsförordning (1993:1199)

1 §¶

Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för beskaffenhetsklasserna 1-5 gälla följande.

Klass 1: Åkermark vars produktionsförmåga är mycket bättre än (mer än 30 procent över) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala.

Klass 2: Åkermark vars produktionsförmåga är bättre än (minst 10 procent men högst 30 procent över) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala.

Klass 3: Åkermark vars produktionsförmåga är normal (avviker mindre än 10 procent från den genomsnittliga produktionsförmågan) inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala.

Klass 4: Åkermark vars produktionsförmåga är sämre än (minst 10 procent men högst 30 procent under) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala.

Klass 5: Åkermark vars produktionsförmåga är mycket sämre än (mer än 30 procent under) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för värdeområdet normala. Vid bedömningen av åkermarkens produktionsförmåga förutsätts i samtliga beskaffenhetsklasser att åkermarken tillhör dräneringsklass 1 eller 2. Om brukningsförhållandena för åkermarken är väsentligt bättre än vad som är normalt inom värdeområdet, ska beskaffenhetsklassen höjas med ett steg. Är brukningsförhållandena väsentligt sämre än vad som är normalt inom värdeområdet ska beskaffenhetsklassen sänkas med ett steg.

2 §¶

Vid klassindelning av värdefaktorn dränering ska för dräneringsklasserna 1-3 gälla följande. Klass 1: Åkermark som är tillfredsställande dränerad genom plantäckdikning. Klass 2: Annan åkermark än sådan som tillhör klass 1, om den är tillfredställande dränerad eller självdränerande. Klass 3: Åkermark som är otillfredsställande dränerad.

Om befintligt huvudavlopp inte medger tillfredställande avrinning, ska dräneringsklassen sänkas ett steg.

Betesmark

3 §¶

Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för beskaffenhetsklasserna 1-5 vid normala bruknings- och torrläggningsförhållanden gälla följande. Klass 1: Betesmark som är bättre (har mer än 30 procent högre avkastning och kvalitet) än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet och som ligger i anslutning till brukningscentrum. Klass 2: Betesmark som är bättre (har mer än 30 procent högre avkastning och kvalitet) än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet men som inte ligger i anslutning till brukningscentrum. Klass 3: Betesmark vars avkastning och kvalitet är normal (avviker med högst 30 procent från vad som är genomsnittligt) inom värdeområdet. Klass 4: Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet. Klass 5: Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet och som kan förväntas bli tagen i anspråk för virkesproduktion inom en nära framtid.

Produktiv skogsmark

4 §¶

Värdefaktorn bonitet ska bestämmas med ledning av Skogshögskolans boniteringssystem.

5 §¶

Värdefaktorn bonitet ska indelas i bonitetsklasserna E-A med ledning av den produktiva skogsmarkens virkesproducerande förmåga enligt följande.

Länsgrupp Bonitetsklass (medelbonitet i skogskubikmeter per hektar och år) E D C B A

1. BD län 1,0-1,7 1,8-2,2 2,3-3,2 3,3-4,4 4,5-

2. AC och Z län 1,0-1,9 2,0-2,8 2,9-4,0 4,1-5,0 5,1-

3. Y län 1,0-2,8 2,9-3,7 3,8-5,0 5,1-6,0 6,1-

4. X län 1,0-3,1 3,2-4,5 4,6-5,8 5,9-6,7 6,8-

5. W län 1,0-2,5 2,6-3,7 3,8-5,8 5,9-7,7 7,8-

6. S län 1,0-3,1 3,2-4,9 5,0-7,2 7,3-8,7 8,8-

AB, C, T och 7. 1,0-4,2 4,3-5,9 6,0-7,8 7,9-9,4 9,5- U län

8. D, E och H län 1,0-4,2 4,3-5,9 6,0-8,4 8,5-10,5 10,6-

9. I län 1,0-1,9 2,0-2,8 2,9-4,1 4,2-5,8 5,9-

F, G, M och O 10. 1,0-4,5 4,6-6,8 6,9-9,3 9,4-11,2 11,3län

11. K och N län 1,0-5,0 5,1-7,3 7,4-9,9 10,0-11,9 12,0-

6 §¶

Indelningen av värdefaktorn kostnad i kostnadsklasserna 1–9 ska bestämmas med hänsyn till föryngrings- och röjningskostnader, avverkningskostnader, terrängtransportkostnader samt timmerutfall och kvalitet. För kostnadsklasserna ska följande relationer gälla. Kostnadsklass Kostnadsrelation 1 0,700 2 0,775 3 0,850 4 0,925 5 1,000 6 1,075 7 1,150 8 1,225 9 1,300

7 §¶

Indelningen i kostnadsklass ska göras med ledning av kostnadsklasspoäng. Den kostnadsklasspoäng som ska gälla för kostnadsklasserna 1–9 samt indelningen av kostnads- och kvalitetsfaktorer till grund för poängberäkningen framgår av bilaga 1.

Kostnadsklasspoängen för en kostnadsfaktor och för en kvalitetsfaktor utgör delsumma för denna faktor. De sammanlagda delsummorna för en värderingsenhet utgör kostnadsklasspoängen för enheten om inte annat följer av 9 §.

8 §¶

Kostnadsklasspoängen för en värderingsenhet ska åsättas i enlighet med vad som anges i bilaga 2 (skogsbeskrivning). Genomsnittlig kostnadsklass för samtliga värdeområden framgår av bilaga 3.

9 §¶

Sedan delsummorna för de olika kostnads- och kvalitetsfaktorerna har beräknats enligt 7 och 8 §§ kan varje delsumma för sig jämkas, om sådana kostnads- och kvalitetsförhållanden som anges i skogsbeskrivningen enligt 8 § föreligger för värderingsenheten och dessa förhållanden medför särskilt höga eller särskilt låga kostnader. Jämkning kan också ske, om på grund av andra förhållanden än som anges i skogsbeskrivningen, poängsumman för en kostnadsfaktor eller för en kvalitetsfaktor uppenbarligen ger en felaktig bild av de förhållanden som faktorn avser.

10 §¶

Värdefaktorerna virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd ska bestämmas i hela skogskubikmeter per hektar. Varje skogskubikmeter per hektar ska utgöra en klass.

11 §¶

För skogsinnehav under 30 ha ska värdefaktorn virkesförråd, i enlighet med bilaga 5 a (skogstabell M) till 1 kap 19 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199), klassindelas med hänsyn till totalt virkesförråd uttryckt i skogskubikmeter per hektar enligt följande.

Område Klass för totalt virkesförråd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 I Del av Z, AC och (5)-24 25-39 40-54 55-69 70-84 85-99 100-114 115-129 130- BD län II Del av Z, AC och (5)-29 30-49 50-69 70-89 90-109 110-129 130-149 150-169 170- BD län samt I län III W, X och Y län (10)-54 55-79 80-99 100-119 120-139 140-159 160-179 180-199 200- IV AB, C, D, E, O, (20)-69 70-99 100-124 125-149 150-174 175-199 200-224 225-249 250- S, T och U län V F, G och H län (25)-74 75-104 105-129 130-154 155-179 180-204 205-229 230-254 255- VI K, M och N län (25)-84 85-119 120-154 155-179 180-204 205-229 230-254 255-279 280-

Tomtmark

12 §¶

Vad som sägs i 1–6 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2008:4) om värderingen vid förenklad fastighetstaxering av småhusenheter 2009 ska tillämpas även ifråga om tomtmark ingående i lantbruksenhet. Dock ska vid klassindelningen av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden följande beaktas. Värderingsenhet på vilken det finns småhus, som enligt 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, och som enligt 12 kap. 3 § FTL ska jämställas med självständig fastighet, ska indelas i klass 1.

13 §¶

Vad som sägs i 7–14 §§ Skatteverkets föreskrifter SKVFS 2008:4 om värderingen vid förenklad fastighetstaxering av småhusenheter 2009 ska tillämpas även ifråga om småhus ingående i lantbruksenhet. Dock ska, vid klassindelningen av fastighetsrättsliga förhållanden, småhus, som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet enligt 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), indelas i klass 1. Beträffande 8 § i nämnda föreskrifter ska i stället gälla att med boyta avses boarea enligt Svensk Standard (SS) 21054:2009 och med biyta avses biarea enligt SS 21054:2009

Ekonomibyggnader

14 §¶

Vid klassificering av värdefaktorn storlek ska med värdringsenhetens yta på marken avses byggnadsarea enligt SS 21054:2009.

15 §¶

Värdefaktorn ålder uttrycks genom byggnadens värdeår. Värdeåret utgörs av byggnadens nybyggnadsår. Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av byggnaden togs i bruk eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste värdeåret ska vara 1929. Värdefaktorn ålder ska anges i hela år. Har byggnaden varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller påtaglig förbättring ska värdeåret jämkas.

16 §¶

Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska vad som anges i bilaga 4 gälla.

Storlekskorrektion

17 §¶

Vid bestämmande av storlekskorrektion för lantbruksenhet ska med medelstor lantbruksenhet enligt 7 kap. 4 a § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) förstås en lantbruksenhet vars sammanlagda riktvärde utgör 700 000 kronor.

Indelning i värdeområden och provvärderingsområden

18 §¶

Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för ekonomibyggnader, åkermark och betesmark (riktvärdekarta J) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 5 .

19 §¶

Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för produktiv skogsmark och skogligt impediment (riktvärdekarta SK) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 6 .

Bilagan utesluten här. Den finns tillgänglig hos Skatteverket och på www.skatteverket.se.

20 §¶

Indelning i värdeområden för småhus och tomtmark till småhus på lantbruksenhet (riktvärdekarta LS) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 7 . ___________ Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 september 2010 och tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering 2011 och därefter vid särskilda fastighetstaxeringar till och med 2013.

På Skatteverkets vägnar

MAGDALENA ANDERSSON Gunilla Hedwall (Rättsavdelningen, enhet 2)

Bilaga 1

Kostnadsklasspoäng för olika kostnadsklasser samt indelning av kostnads- och kvalitetsfaktorer Kostnadsklass Kostnadsklasspoäng 1 (8)-12 2 13-17 3 18-22 4 23-27 5 28-32 6 33-37 7 38-42 8 43-47 9 48-(52)

Föryngrings- och röjningskostnader

Genom kostnadsklasspoängen för föryngrings- och röjningskostnader ska anges om kostnaderna är - mycket lägre - lägre - ungefär lika - högre - mycket högre än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.

Avverkningskostnader

Genom kostnadsklasspoängen för avverkningskostnader ska anges om kostnaderna är - mycket lägre - lägre - ungefär lika - högre - mycket högre än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.

Timmerutfall och kvalitet

Genom kostnadsklasspoängen för timmerutfall och kvalitet ska anges om timmerutfall och kvalitet är - högre - ungefär lika - lägre än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.

Terrängtransportkostnader

Kostnadsklasspoäng ska anges för olika terrängtransportavstånd. Avstånden ska anges i hela 100-tal meter.

Skogsbeskrivning

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län AB

Föryngrings- och röjningskostnader Avverkningskostnader Timmerutfall och kvalitet Mkt Ung. Mkt Mkt Ung. Mkt Ung. lägre Lägre lika Högre högre lägre Lägre lika Högre högre Högre lika Lägre 0 2 4 6 8 8 11 13 15 18 2 5 8

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län C

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län D

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län E

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län F

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län G

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län H

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län I

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 17 22 27 32 37

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län M

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län N

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län O

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län S

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län T

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län U

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län W

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län X

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län Y

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län Z

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 13 18 23 28 33

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län AC

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 13 18 23 28 33

Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län BD

Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter: -1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 16-20 21-25 26-30 31- Kostnadsklasspoäng 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 13 18 23 28 33

Genomsnittlig kostnadsklass för samtliga värdeområden

Län Värdeområden Kostnadsklass

Samtliga utom Z, Samtliga 5 AC och BD Z 2304, 2308-12, 2314, 2317-20, 2323 och 4 2325-26 2302-03, 2305-06, 2315-16, 2322, 2324 5 och 2327-28 2301, 2307, 2313 och 2321 6 AC 2405-06, 2410-13 och 2417-21 4 2401, 2403-04, 2408-09, 2415-16, 5 2407 och 2414 6 2402 7 BD 2503-04, 2508-17 och 2519-20 5 2507 och 2518 6 2502 och 2506 7 2501 och 2505 8

Bilaga 4

Klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet för ekonomibyggnader

Byggnads- Beskaffen- Beskrivning kategoriklass hetsklass 11. Djurstall, logar, 1 Byggnad med påtagligt bättre lador, maskinhallar, utformning och skick än vad som gårdsverkstäder, är normalt för äldre byggnader. lagerhus för potatis, 2 Byggnad med godtagbar utformträdgårdsprodukter, ning och godtagbart skick för äldre foder eller andra byggnader. förnödenheter och 3 Byggnad med påtagligt sämre utliknande byggnader formning och skick än som är normed värdeår före malt för äldre byggnader. 1980 21. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för mjölkkor, värdeår modern mjölkproduktion och i gott 1980- skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölkproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för mjölkproduktion samt byggnad i mindre gott skick. 22. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för slakt- och ungnöt, modern köttdjursproduktion och i värdeår 1980- gott skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern köttdjursproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för köttdjursproduktion samt byggnad i mindre gott skick. 23. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för grisar, värdeår modern grisproduktion och i gott 1980- skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern grisproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för grisproduktion samt byggnad i mindre gott skick.

24. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för värphöns, värdeår modern äggproduktion och i gott 1980- skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern äggproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för äggproduktion samt byggnad i mindre gott skick. 25. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för får, getter och modern mjölkproduktion med strutsar, värdeår mejeri och i gott skick. 1980- 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölkproduktion med mejeri och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för kött- och ullproduktion samt byggnad i mindre gott skick. 26. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för hästar, värdeår modern hästuppfödning eller häst- 1980- hållning och i gott skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern hästuppfödning eller hästhållning och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för hästuppfödning eller hästhållning samt byggnad i mindre gott skick. 27. Djurstall för Klassindelas ej. mink, räv och liknande, värdeår 1980- 28. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för slaktkycklingar modern köttproduktion och i gott och kalkoner, skick. värdeår 1980- 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern köttproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för köttproduktion samt byggnad i mindre gott skick.

31. Loge, lada och 1 Byggnad med god utformning för liknande, värdeår modernt lantbruk och i gott skick. 1980- 2 Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för lantbruk samt byggnad i mindre gott skick. 32. Maskinhall, 1 Byggnad med god utformning för gårdsverkstad och modernt lantbruk med värmeisoliknande, värdeår lerad gårdsverkstad och i gott skick. 1980- 2 Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för lantbruk samt byggnad i mindre gott skick. 33. Gårdslager för 1 Byggnad med god utformning för potatis, trädgårds- modernt lantbruk och i gott skick. produkter, foder eller 2 Byggnad med godtagbar utformandra förnödenheter ning för modernt lantbruk och i och liknande, värdeår godtagbart skick. 1980- 3 Byggnad med enklare utformning för lantbruk samt byggnad i mindre gott skick. 42. Spannmålslager 1 Spannmålslager i särskild byggnad med såväl tork som lagringsfickor med god utformning för modern spannmålshantering i gott skick. 2 Spannmålslager inrymt i loge, lada eller liknande, med såväl tork som lagringsfickor med godtagbar utformning för modern spannmålshantering och i godtagbart skick. 3 Enklare spannmålslager inrymt i loge, lada eller liknande samt spannmålslager i mindre gott skick.

44. Ensilagesilo 1 Ensilagesilo med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick. 2 Ensilagesilo med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick. 3 Ensilagesilo i mindre gott skick samt övriga enklare anläggningar. 51. Växthus, typ 1 Friliggande växthus med god utfriliggande formning för modern växtodling och i gott skick. 2 Friliggande växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick. 3 Friliggande växthus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick. 52. Växthus, typ 1 Blockhus med god utformning för blockhus modern växtodling och i gott skick. 2 Blockhus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick. 3 Blockhus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick. 53. Enklare 1 Enklare växthus med god utformväxthus ning för modern växtodling och i gott skick. 2 Enklare växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick. 3 Enklare växthus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick. 60. Övriga ekono- Klassindelas ej. mibyggnader