Skatteverkets föreskrifter om värderingen av lantbruksenheter vid 2017 års och senare års fastighetstaxeringar
Bemyndigande
Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för beskaffenhetsklasserna 1–5 gälla följande. Klass 1: Åkermark vars produktionsförmåga är mycket bättre än (mer än 30 procent över) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. Klass 2: Åkermark vars produktionsförmåga är bättre än (minst 10 procent men högst 30 procent över) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. Klass 3: Åkermark vars produktionsförmåga är normal (avviker mindre än 10 procent från den genomsnittliga produktionsförmågan) inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. Klass 4: Åkermark vars produktionsförmåga är sämre än (minst 10 procent men högst 30 procent under) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. Klass 5: Åkermark vars produktionsförmåga är mycket sämre än (mer än 30 procent under) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. Vid bedömningen av åkermarkens produktionsförmåga förutsätts i samtliga beskaffenhetsklasser att åkermarken tillhör dräneringsklass 1 eller 2. Om brukningsförhållandena för åkermarken är väsentligt bättre än vad som är normalt inom värdeområdet, ska beskaffenhetsklassen höjas med ett steg. Är brukningsförhållandena väsentligt sämre än vad som är normalt inom värdeområdet ska beskaffenhetsklassen sänkas med ett steg.
Vid klassindelning av värdefaktorn dränering ska för dräneringsklasserna 1–3 gälla följande. Klass 1: Åkermark som är tillfredsställande dränerad genom systemtäckdikning. Klass 2: Annan åkermark än sådan som tillhör klass 1, om den är tillfredsställande dränerad eller självdränerande. Klass 3: Åkermark som är otillfredsställande dränerad. Om befintligt huvudavlopp inte medger tillfredsställande avrinning, ska dräneringsklassen sänkas ett steg.
Betesmark
Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för beskaffenhetsklasserna 1–5 vid normala bruknings- och torrläggningsförhållanden gälla följande. Klass 1: Betesmark som har bättre (mer än 30 procent högre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet och som ligger i anslutning till brukningscentrum. Klass 2: Betesmark som har bättre (mer än 30 procent högre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet men som inte ligger i anslutning till brukningscentrum. Klass 3: Betesmark vars avkastning och kvalitet är normal (avviker med högst 30 procent) från vad som är genomsnittligt inom värdeområdet. Klass 4: Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet. Klass 5: Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet och som kan förväntas bli tagen i anspråk för virkesproduktion inom en nära framtid.
Produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner
Värdefaktorn bonitet ska bestämmas med ledning av Skogshögskolans boniteringssystem.
Värdefaktorn bonitet ska indelas i bonitetsklasserna E–A med ledning av den produktiva skogsmarkens virkesproducerande förmåga enligt följande.
Länsgrupp Bonitetsklass (medelbonitet i skogskubikmeter per hektar och år) E D C B A
1. Norrbottens län 1,0–1,7 1,8–2,2 2,3–3,2 3,3–4,4 4,5–
Västerbottens 2. och Jämtlands 1,0–1,9 2,0–2,8 2,9–4,0 4,1–5,0 5,1– län Västernorrlands 3. 1,0–2,8 2,9–3,7 3,8–5,0 5,1–6,0 6,1– län
4. Gävleborgs län 1,0–3,1 3,2–4,5 4,6–5,8 5,9–6,7 6,8–
5. Dalarnas län 1,0–2,5 2,6–3,7 3,8–5,8 5,9–7,7 7,8–
6. Värmlands län 1,0–3,1 3,2–4,9 5,0–7,2 7,3–8,7 8,8–
Stockholms, Uppsala, 7. Örebro och 1,0–4,2 4,3–5,9 6,0–7,8 7,9–9,4 9,5– Västmanlands län Södermanlands, 8. Östergötlands 1,0–4,2 4,3–5,9 6,0–8,4 8,5–10,5 10,6– och Kalmar län
9. Gotlands län 1,0–1,9 2,0–2,8 2,9–4,1 4,2–5,8 5,9–
Jönköpings, Kronobergs, Skåne och 10. 1,0–4,5 4,6–6,8 6,9–9,3 9,4–11,2 11,3– Västra Götalands läns län Blekinge och 11. 1,0–5,0 5,1–7,3 7,4–9,9 10,0–11,9 12,0– Hallands län
Värdefaktorerna virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd ska bestämmas i hela skogskubikmeter per hektar.
För skogsinnehav under 30 hektar ska värdefaktorn virkesförråd, i enlighet med bilaga 5 a (skogstabell M) till 1 kap. 19 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199), klassindelas med hänsyn till totalt virkesförråd uttryckt i skogskubikmeter per hektar enligt följande.
Område Klass för totalt virkesförråd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 I Del av Z, AC och (5)–19 20–39 40–59 60–79 80–94 95–109 110–124 125–144 145– BD län* II Del av Z, AC och (5)–29 30–54 55–79 80–104 105–129 130–149 150–169 170–189 190– BD län** samt i hela I län III W, X och Y län (10)–54 55–79 80–99 100–119 120–144 145–164 165–184 185–204 205– IV AB, C, D, E, O, (20)–69 70–99 100–124 125–149 150–179 180–204 205–229 230–254 255– S, T och U län V F, G och H län (25)–74 75–104 105–129 130–154 155–189 190–214 215–239 240–264 265– (25)–84 85–119 120–154 155–179 180–204 205–229 230–254 255–279 280– VI K, M och N län
Tomtmark
Vad som sägs i 1–7 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2014:3) om värderingen av småhusenheter vid allmän fastighetstaxering 2015 ska tillämpas även i fråga om tomtmark ingående i lantbruksenhet. Dock ska vid klassindelningen av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden följande beaktas. Värderingsenhet på vilken det finns småhus som, enligt 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, och som enligt 12 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen ska jämställas med småhus som utgör självständig fastighet, ska indelas i klass 1.
Småhus
För småhus ingående i lantbruksenhet ska tillämpas vad som sägs i 8–16 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2014:3) om värderingen av småhusenheter vid allmän fastighetstaxering 2015, med undantag av där angiven bilaga om standardpoäng. För standardpoäng ska i stället bilaga 1 tillämpas. Vid klassindelningen av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden ska småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, enligt 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), indelas i klass 1.
Ekonomibyggnader
Vid klassificering av värdefaktorn storlek ska med värderingsenhetens yta på marken avses byggnadsarea enligt svensk standard SS 21054:2009.
Värdefaktorn ålder uttrycks genom byggnadens värdeår. Värdeåret utgörs av byggnadens nybyggnadsår. Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av byggnaden togs i bruk eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste värdeåret ska vara 1929. Värdefaktorn ålder ska anges i hela år. Har byggnaden varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller påtaglig förbättring ska värdeåret jämkas.
Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska vad som anges i bilaga 2 gälla.
Storlekskorrektion
Vid bestämmande av storlekskorrektion för lantbruksenhet ska med medelstor lantbruksenhet enligt 7 kap. 4 a § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) förstås en lantbruksenhet vars sammanlagda riktvärde, med undantag för småhus och tomtmark för sådan byggnad, utgör 900 000 kr.
Indelning i värdeområden och provvärderingsområden
Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för ekonomibyggnader, åkermark och betesmark (riktvärdekarta J) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 3 .
Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner, produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner och skogligt impediment (riktvärdekarta SK) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 4 .
Indelning i värdeområden för småhus och tomtmark till småhus på lantbruksenhet (riktvärdekarta LS) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 5 . ___________ Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 september 2016 och tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering 2017 och därefter vid särskilda fastighetstaxeringar till och med 2019.
På Skatteverkets vägnar
INGEMAR HANSSON Lena Abrahamsson (Rättsavdelningen, enhet 1)
1 Bilagan utesluten här. Den finns tillgänglig hos Skatteverket och på www.skatteverket.se.
Bilaga 1
Standardpoäng för småhus
Huvudområde Exteriör
Fasadbeklädnad
Minst hälften av den sammanlagda fasadytan består av - tegel eller stenmaterial 4 - trä, puts, fibercement, plåt eller plast 3
Garage
- finns i huset (inte källarplan) eller på tomten, med plats för en bil 2 - finns i huset (inte källarplan) eller på tomten, med plats för två eller flera bilar 4
Carport
Carport finns på tomten 1
Underhålls- och ombyggnadsstandard
Fasadbeklädnaden är till mer än hälften utbytt 2003 eller senare 3 Takbeläggningen är till mer än hälften utbytt 2003 eller senare 3 Maximal delsumma Exteriör 15
Huvudområde Energihushållning
El
El finns indragen 4
Fönster
Minst hälften av den sammanlagda fönsterytan består av - två-, tre- eller fyrglasfönster med kopplade eller hermetiskt tillslutna bågar, med eller utan isolerglas 2
Uppvärmning
System för uppvärmning finns (dock inte enbart vedspis, kamin, kakelugn, fristående elradiatorer eller luftvärmepump utan luftkanaler mellan rummen) 3
Underhålls- och ombyggnadsstandard
Elsystemet är utbytt 2003 eller senare 3 Maximal delsumma Energihushållning 12
Huvudområde Kök
Inredning och utrustning m.m. Bedöm om kökets fasta inredning och utrustning har - enkel standard 3 - normal standard 6 - hög standard 9
Underhålls- och ombyggnadsstandard
Kökets fasta inredning (skåp, bänkar och liknande) och utrustning är i sin helhet utbytta 2009 eller senare 3 Maximal delsumma Kök 12
Huvudområde Sanitet
Vatten
I huset finns indraget - åretruntvatten 4 - sommarvatten 3
Bad, dusch och vattenspolad toalett (wc)
I bostadsplan (inkl. sluttningsvåning) finns - ett bad- eller duschutrymme 1 - två eller flera bad- eller duschutrymmen 2 Wc finns 3
Utrymme för tvätt och klädvård
Särskilt utrymme större än 4 kvm finns inrättat för tvätt och klädvård, t.ex. tvättstuga eller grovkök 1
Underhålls- och ombyggnadsstandard
- Ledningarna för vatten och avlopp i byggnaden är till mer än hälften av sin totala längd utbytta 2003 eller senare 3 - Sanitetsutrustningen, golvbeläggningen och väggbeklädnaden i det största bad- eller duschutrymmet är i allt väsentligt utbytt 2009 eller senare. 3 Maximal delsumma Sanitet 16
Huvudområde Övrig interiör
Öppen spis, allrum
Öppen spis, kakelugn eller braskamin finns i byggnaden 2 Allrum eller liknande inrett utrymme större än 15 kvm finns i källaren 2
Maximal delsumma Övrig interiör 4
Bilaga 2
Ekonomibyggnader
Klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet
Byggnads- Beskaffen- Beskrivning kategoriklass hetsklass 11. Djurstall, logar, 1 Byggnad med påtagligt bättre lador, maskinhallar, utformning och skick än vad som gårdsverkstäder, är normalt för äldre byggnader. lagerhus för potatis, 2 Byggnad med godtagbar utformträdgårdsprodukter, ning och godtagbart skick för äldre foder eller andra byggnader. förnödenheter och 3 Byggnad med påtagligt sämre utliknande byggnader formning och skick än som är normed värdeår före malt för äldre byggnader. 1980 21. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för mjölkkor, värdeår modern mjölkproduktion och i gott 1980– skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölkproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för mjölkproduktion och i mindre gott skick. 22. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för slakt och ungnöt, modern köttdjursproduktion och i värdeår 1980– gott skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern köttdjursproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för köttdjursproduktion och i mindre gott skick. 23. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för grisar, värdeår modern grisproduktion och i gott 1980– skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern grisproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för grisproduktion och i mindre gott skick.
24. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för värphöns, värdeår modern äggproduktion och i gott 1980– skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern äggproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för äggproduktion och i mindre gott skick. 25. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för får, getter och modern mjölkproduktion med strutsar, värdeår mejeri och i gott skick. 1980– 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölkproduktion med mejeri och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för kött- och ullproduktion och i mindre gott skick. 26. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för hästar, värdeår modern hästuppfödning eller häst- 1980– hållning och i gott skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern hästuppfödning eller hästhållning och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för hästuppfödning eller hästhållning och i mindre gott skick. 27. Djurstall för Klassindelas inte. mink, räv och liknande, värdeår 1980– 28. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för slaktkycklingar modern köttproduktion och i gott och kalkoner, skick. värdeår 1980– 2 Byggnad med godtagbar utformning för köttproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för köttproduktion och i mindre gott skick.
31. Loge, lada och 1 Byggnad med god utformning för liknande, värdeår modernt lantbruk och i gott skick. 1980– 2 Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för lantbruk och i mindre gott skick. 32. Maskinhall, 1 Byggnad med god utformning för gårdsverkstad och modernt lantbruk med värmeisoliknande, värdeår lerad gårdsverkstad och i gott skick. 1980– 2 Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för lantbruk och i mindre gott skick. 33. Gårdslager för 1 Byggnad med god utformning för potatis, trädgårds- modernt lantbruk och i gott skick. produkter, foder eller 2 Byggnad med godtagbar utformandra förnödenheter ning för modernt lantbruk och i och liknande, värdeår godtagbart skick. 1980– 3 Byggnad med enklare utformning för lantbruk och i mindre gott skick. 34. Ridhus 1 Byggnad med god utformning för ridsport och i gott skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för ridsport och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för ridsport och i mindre gott skick. 42. Spannmålslager 1 Spannmålslager, fristående eller i för ändamålet uppförd byggnad, med såväl tork som lagring för modern spannmålshantering och i gott skick. 2 Spannmålslager, fristående eller inrymt i äldre byggnad, med såväl tork som lagringsfickor med godtagbar utformning för modern spannmålshantering och i godtagbart skick. 3 Enklare spannmålslager inrymt i loge, lada eller liknande. Spannmålslager i mindre gott skick.
44. Ensilagesilo 1 Ensilagesilo med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick. 2 Ensilagesilo med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick. 3 Ensilagesilo i mindre gott skick. Övriga enklare anläggningar. 51. Växthus, typ 1 Friliggande växthus med god utfriliggande formning för modern växtodling och i gott skick. 2 Friliggande växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick. 3 Friliggande växthus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick. 52. Växthus, typ 1 Blockhus med god utformning för blockhus modern växtodling och i gott skick. 2 Blockhus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick. 3 Blockhus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick. 53. Enklare 1 Enklare växthus med god utformväxthus ning för modern växtodling och i gott skick. 2 Enklare växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick. 3 Enklare växthus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick. 60. Övriga ekono- Klassindelas inte. mibyggnader