Skatteverkets föreskrifter om värderingen av lantbruksenheter vid 2023 års allmänna fastighetstaxering
Bemyndigande
Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för beskaffenhetsklasserna 1–5 gälla följande. Klass 1: Åkermark vars produktionsförmåga är mycket bättre än (mer än 30 procent över) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. Klass 2: Åkermark vars produktionsförmåga är bättre än (minst 10 procent men högst 30 procent över) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. Klass 3: Åkermark vars produktionsförmåga är normal (avviker mindre än 10 procent från den genomsnittliga produktionsförmågan) inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. Klass 4: Åkermark vars produktionsförmåga är sämre än (minst 10 procent men högst 30 procent under) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. Klass 5: Åkermark vars produktionsförmåga är mycket sämre än (mer än 30 procent under) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. Vid bedömningen av åkermarkens produktionsförmåga förutsätts i samtliga beskaffenhetsklasser att åkermarken tillhör dräneringsklass 1. Om brukningsförhållandena för åkermarken är väsentligt bättre än vad som är normalt inom värdeområdet, ska beskaffenhetsklassen höjas med ett steg. Är brukningsförhållandena väsentligt sämre än vad som är normalt inom värdeområdet ska beskaffenhetsklassen sänkas med ett steg.
Vid klassindelning av värdefaktorn dränering ska för dräneringsklasserna 1–2 gälla följande. Klass 1: Åkermark som är tillfredsställande dränerad. Klass 2: Åkermark som är otillfredsställande dränerad.
Betesmark
Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för beskaffenhetsklasserna 1–5 vid normala bruknings- och torrläggningsförhållanden gälla följande. Klass 1: Betesmark som har bättre (mer än 30 procent högre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet och som ligger i anslutning till brukningscentrum. Klass 2: Betesmark som har bättre (mer än 30 procent högre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet men som inte ligger i anslutning till brukningscentrum. Klass 3: Betesmark vars avkastning och kvalitet är normal (avviker med högst 30 procent) från vad som är genomsnittligt inom värdeområdet. Klass 4: Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet. Klass 5: Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet och som kan förväntas bli tagen i anspråk för virkesproduktion inom en nära framtid.
Produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner
Värdefaktorn bonitet ska bestämmas med ledning av Skogshögskolans boniteringssystem.
Värdefaktorn bonitet ska indelas i bonitetsklasserna E–A med ledning av den produktiva skogsmarkens virkesproducerande förmåga enligt följande.
Länsgrupp Bonitetsklass (medelbonitet i skogskubikmeter per hektar och år) E D C B A
1. Norrbottens län 1,0–1,7 1,8–2,2 2,3–3,2 3,3–4,4 4,5–
Västerbottens 2. och Jämtlands 1,0–1,9 2,0–2,8 2,9–4,0 4,1–5,0 5,1– län
3. Västernorrlands 1,0–2,8 2,9–3,7 3,8–5,0 5,1–6,0 6,1– län
4. Gävleborgs län 1,0–3,1 3,2–4,5 4,6–5,8 5,9–6,7 6,8–
5. Dalarnas län 1,0–2,5 2,6–3,7 3,8–5,8 5,9–7,7 7,8–
6. Värmlands län 1,0–3,1 3,2–4,9 5,0–7,2 7,3–8,7 8,8–
Stockholms, Uppsala, 7. Örebro och 1,0–4,2 4,3–5,9 6,0–7,8 7,9–9,4 9,5– Västmanlands län Södermanlands, 8. Östergötlands 1,0–4,2 4,3–5,9 6,0–8,4 8,5–10,5 10,6– och Kalmar län
9. Gotlands län 1,0–1,9 2,0–2,8 2,9–4,1 4,2–5,8 5,9–
Jönköpings, Kronobergs, 10. Skåne och 1,0–4,5 4,6–6,8 6,9–9,3 9,4–11,2 11,3– Västra Götalands län
11. Blekinge och 1,0–5,0 5,1–7,3 7,4–9,9 10,0–11,9 12,0– Hallands län
Värdefaktorerna virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd ska bestämmas i hela skogskubikmeter per hektar.
För skogsinnehav under 30 hektar ska värdefaktorn virkesförråd, i enlighet med bilaga 5 a (skogstabell M) till 1 kap. 19 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199), klassindelas med hänsyn till totalt virkesförråd uttryckt i skogskubikmeter per hektar enligt följande.
Område Klass för totalt virkesförråd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 I Del av Z, AC och (5)–24 25–45 46–66 67–87 88–102 103–117 118–132 133–152 153– BD län* II Del av Z, AC och (5)–30 31–56 57–82 83–108 109–133 134–153 154–173 174–193 194– BD län** samt hela I län III W, X och Y län (10)–54 55–79 80–102 103–125 126–150 151–170 171–190 191–210 211– IV AB, C, D, E, O, (20)–70 71–101 102–132 133–163 164–194 195–219 220–244 245–269 270– S, T och U län V F, G och H län (25)–74 75–101 102–126 127–151 152–182 183–207 208–232 233–257 258– VI K, M och N län (25)–84 85–121 122–158 159–187 188–212 213–237 238–262 263–287 288–
Tomtmark
För tomtmark ingående i lantbruksenhet ska tillämpas vad som sägs i 1–7 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2020:4) om värderingen av småhusenheter vid 2021 års allmänna fastighetstaxering. Dock ska vid klassindelningen av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden följande beaktas. Värderingsenhet på vilken det finns småhus som, enligt 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, och som enligt 12 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen ska jämställas med småhus som utgör självständig fastighet, ska indelas i klass 1.
Småhus
För småhus ingående i lantbruksenhet ska tillämpas vad som sägs i 8–15 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2020:4) om värderingen av småhusenheter vid 2021 års allmänna fastighetstaxering. Vid klassindelningen av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden ska småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, enligt 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), indelas i klass 1.
Normhus
Med normal storlek avses en storlek om 125 kvm värdeyta. Med normal standard avses 31 standardpoäng.
Ekonomibyggnader
Vid klassificering av värdefaktorn storlek ska med värderingsenhetens yta på marken avses byggnadsarea enligt svensk standard SS 21054:2020.
Värdefaktorn ålder uttrycks genom byggnadens värdeår. Värdeåret utgörs av byggnadens nybyggnadsår. Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av byggnaden togs i bruk eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste värdeåret ska vara 1929. Värdefaktorn ålder ska anges i hela år.
Har byggnaden varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller påtaglig förbättring ska värdeåret jämkas.
Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska vad som anges i bilaga 1 gälla.
Storlekskorrektion
Vid bestämmande av storlekskorrektion för lantbruksenhet ska med medelstor lantbruksenhet enligt 7 kap. 4 a § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) förstås en lantbruksenhet vars sammanlagda riktvärde, med undantag för småhus och tomtmark för sådan byggnad, utgör 1 100 000 kr.
Indelning i värdeområden och provvärderingsområden
Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för ekonomibyggnader, åkermark och betesmark (riktvärdekarta J) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 2 .
Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner, produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner och skogligt impediment (riktvärdekarta SK) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 3 .
Indelning i värdeområden för småhus och tomtmark till småhus på lantbruksenhet (riktvärdekarta LS) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 4 .
___________ Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 september 2022 och tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering 2023 och därefter vid särskild fastighetstaxering till och med 2025.
På Skatteverkets vägnar
KATRIN WESTLING PALM Eva Vidlund (Rättsavdelningen, rättsenhet 2)
1 Bilagan är utesluten här. Den finns tillgänglig hos Skatteverket och på www.skatteverket.se.
Bilaga 1
Ekonomibyggnader
Klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet Byggnads- Beskaffen- Beskrivning kategoriklass hetsklass 11. Djurstall, logar, 1 Byggnad med påtagligt bättre lador, maskinhallar, utformning och skick än vad som gårdsverkstäder, är normalt för äldre byggnader. lagerhus för potatis, 2 Byggnad med godtagbar utformträdgårdsprodukter, ning och godtagbart skick för foder eller andra äldre byggnader. förnödenheter och 3 Byggnad med påtagligt sämre utliknande byggnader formning och skick än som är normed värdeår före malt för äldre byggnader. 1980 21. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för mjölkkor, värdeår modern mjölkproduktion och i 1980– gott skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölkproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för mjölkproduktion och i mindre gott skick. 22. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för slakt- och ungnöt, modern köttdjursproduktion och i värdeår 1980– gott skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern köttdjursproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för köttdjursproduktion och i mindre gott skick. 23. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för grisar, värdeår modern grisproduktion och i gott 1980– skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern grisproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för grisproduktion och i mindre gott skick.
24. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för värphöns, värdeår modern äggproduktion och i gott 1980– skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern äggproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för äggproduktion och i mindre gott skick. 25. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för får, getter och modern mjölkproduktion med strutsar, värdeår mejeri och i gott skick. 1980– 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölkproduktion med mejeri och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för kött- och ullproduktion och i mindre gott skick. 26. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för hästar, värdeår modern hästuppfödning eller häst- 1980– hållning och i gott skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för modern hästuppfödning eller hästhållning och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för hästuppfödning eller hästhållning och i mindre gott skick. 27. Djurstall för Klassindelas inte. mink, räv och liknande, värdeår 1980– 28. Djurstall för 1 Byggnad med god utformning för slaktkycklingar modern köttproduktion och i gott och kalkoner, skick. värdeår 1980– 2 Byggnad med godtagbar utformning för köttproduktion och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för köttproduktion och i mindre gott skick.
31. Loge, lada och 1 Byggnad med god utformning för liknande, värdeår modernt lantbruk och i gott skick. 1980– 2 Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för lantbruk och i mindre gott skick. 32. Maskinhall, 1 Byggnad med god utformning för gårdsverkstad och modernt lantbruk och i gott skick. liknande, värdeår 1980– 2 Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för lantbruk och i mindre gott skick. 33. Gårdslager för 1 Byggnad med god utformning för potatis, trädgårds- modernt lantbruk och i gott skick. produkter, foder eller 2 Byggnad med godtagbar utformning andra förnödenheter för modernt lantbruk och i godtagoch liknande, värdeår bart skick. 1980– 3 Byggnad med enklare utformning för lantbruk och i mindre gott skick. 34. Ridhus 1 Byggnad med god utformning för ridsport och i gott skick. 2 Byggnad med godtagbar utformning för ridsport och i godtagbart skick. 3 Byggnad med enklare utformning för ridsport och i mindre gott skick. 42. Spannmålslager 1 Spannmålslager, fristående eller i för ändamålet uppförd byggnad, med såväl tork som lagring för modern spannmålshantering och i gott skick. 2 Spannmålslager, fristående eller inrymt i äldre byggnad, med såväl tork som lagringsfickor med godtagbar utformning för modern spannmålshantering och i godtagbart skick. 3 Enklare spannmålslager inrymt i loge, lada eller liknande. Spannmålslager i mindre gott skick.
44. Ensilagesilo 1 Ensilagesilo med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick. 2 Ensilagesilo med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick. 3 Enklare ensilagesilo och i mindre gott skick. 51. Växthus, typ 1 Friliggande växthus med god utfriliggande formning för modern växtodling och i gott skick. 2 Friliggande växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick. 3 Friliggande växthus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick. 52. Växthus, typ 1 Blockhus med god utformning för blockhus modern växtodling och i gott skick. 2 Blockhus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick. 3 Blockhus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick. 53. Enklare 1 Enklare växthus med god utformväxthus ning för modern växtodling och i gott skick. 2 Enklare växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick. 3 Enklare växthus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick. 60. Övriga ekono- Klassindelas inte. mibyggnader