Internationell sundhetskonvention
l920- SV ERIGES N:l13-
ÖVERENSKOMMELSER M ED F R Ä M M A N D E M A K T E R
N :r 1 3 .
In ter n a tio n e ll snndlietskonTention. P a ris den 17 januari 1912.
(R atificerad av S verige den 4 j o li 1913. R atifikationerna nedladea i P aris den 7
oktober 1920.)
(Översättning.)
Sa M ajesté l ’Em pereur d’A lle- H ans M ajestät T y sk e K ejsaren,
m agne, R oi de P russe, au nom de K on u n g av P reussen, i T y sk a
1’E m pire A llem an d ;leP résid en td es R ik e ts namn; A m erik as F örenta
E ta ts U nis d’ Amérique; le P résident S taters P resid en t; R epubliken
d ela R ép u b liq u eA rg en tin e; SaM a- A rg en tin a s P resid en t; H an s M a
j e s té TEm pereur d 'A utriche, R oi je stä t K ejsaren av Ö sterrike, K o
de Bobém e, etc., etc., et R oi A po- nung av Böhm en etc., etc., och
sto liq u e de H ongrie; Sa M ajesté A p o sto lisk K on u n g av U ngern;
le R o i des B eiges; le Président H ans M ajestät B e lg ie r n a s K o
de la R ép u b liq u e de B o liv ie ; le nung; R ep u b lik en B o liv ia s P resi
P résid en t de la R épublique des d en t; R epubliken B ra silien s F ö r
E ta ts-U n is du B résil; Sa M ajesté enta S ta ters P resid en t; H an s M a
le R o i des B u lg a res; le Président jestä t B u lgarern as K onung; R e
de" la R épublique du C h ili; le publiken C hiles P resident; R ep u
P résid en t de la R épublique de bliken C olum bias P resid en t; R e
C olom bie; le P résid en t de la R é publiken C osta R icas P resident;
publique de C osta-R ica; le P r é R ep u b lik en Cubas P resident;
sid e n t de la R épublique de Cuba; H ans M ajestät K onungen av D a n
S a M ajesté le R oi de D anem ark; m ark; R epubliken E cuadors P re
le .P r é s id e n t de la R épublique de sident; H ans M a jestä t K onungen
1’E quateur; Sa M ajesté le R oi av Spanien; F ra n sk a R epublikens
d ’E sp a g n e; le Président de la P resident; H ans M ajestät K on u n g
R épublique Franpaise; Sa M a en a v det F örenade K onungariket
je sté le R o i du R oyau m e-U n i de Stora B rita n n ien och Irlan d och
G rande-B retagne et dTrlande e t de B r ittisk a b esittn in garn a h in
des T erritoires B ritanniques au sid es haven, K ejsare av Indien;
d elå des Mers, E m pereur des H ans M ajestät H ellenernas K o
In d es; Sa M ajesté le R o i des nung; R ep u b lik en G uatem alas
H ellé n e s; le P résident de la R é P resid en t; R epubliken H a itis P re
publique de G u atém ala; le P rési sident; R ep u b lik en H onduras P re
dent de la R épublique d’Ha'iti; sid en t; H ans M ajestät K onungen
l e P résid en t de la R épublique de a v Ita lie n ; H ans K ungl. H ögh et
1— 204075
2H onduras; Sa M ajesté le R oi Storbertigen av L uxem burg;
d’Ita lie ; Son A lte sse R oyal e le M exicos F ören ta S taters P r e si
G rand-D uc de Luxem bourg; le dent; H ans M ajestät K onungen
P résid en t des E ta ts-U n is JVIexi- av M ontenegro; H ans M ajestät K o
cains; Sa M ajesté le R oi de Mon- nungen av N orge; R epubliken
ténégro; Sa M ajesté le R oi de Panam as P resident; H ennes Ma
N orvége; le P résident de la R é je stä t D rottn in gen av N ed erlän
publique de Panam a; Sa Majesté derna; H ans M ajestät Shahen av
la R ein e des P a y s-B a s; Sa Ma Persien; P o rtu g isisk a jR epublikens
je sté le Shah de Perse; le P ré P resident; H ans M ajestät K onung
sid en t de la R épublique Portu- en av R um änien; H ans M ajestät
gaise; Sa M ajesté de R oi de Rou- K ejsaren av R y ssla n d ; R ep u b li
m anie; Sa M ajesté 1’Empereur de ken Salvadors P resid en t; H an s
Toutes les R u ssies; le Président M ajestät K onungen av Serbien;
de la R épublique du Salvador; H ans M ajestät K onungen av S ia m ;
Sa M ajesté le R oi de Ser bie; Sa H an s M ajestät K onungen av S v e
M ajesté le R oi de Siam ; Sa Ma rige; S ch w eizisk a F örbundsrådet;
jesté de R oi de Suéde; le Conseil H ans M ajestät O ttom anernas K ej
F éd éral S u isse; Sa M ajesté l ’Em - sare; Hans H ö g h et K h ed iven av
iereur des O ttom ans; Son A ltesse E g y p te n , i e n lig h et med honom
f genom k e jse r lig firman läm nat
e K bédive d ^ g y p t e , A g issa n t
dans les lim ites des Pouvoirs bem yndigande; och den ö s t lig a
å lu i eonférés par le s Firm ans R epubliken U ru g u a y s P resid en t,
Im périaux, e t le P résid en t de la
R épublique O rientale de l ’Uru-
g u a y ,
a y a n t décidé d’apporter dans h ava beslutat, d els a tt i b estäm
le s d isp osition s de la Convention m elserna i den i P aris den 3 de
sanitaire, sign ée å P aris le 3 dé- cem ber 1903 undertecknade Sund-
cembre 1903, les m odifications hetskonventionen införa de änd
que com portent le s données nou- rin gar som betin gats av v e ten
v e lle s de la Science e t de l ’expé- skapens och erfarenhetens n y a
rience probylactiques, d’établir rön å p rofylak tik en s område, d els
une réglem entation internationale a tt upprätta en in tern ation ell
rela tiv e å la fiévre jaune et reglem entering beträffande den
d’étendre, a u tan t qu’il est pos- g u la febern, dels ock a tt så m yc
sible, le cham p d’application des ket som m öjligt u tsträ ck a verk
principes qui on t inspiré la r ég le sa m h etsfä ltet för de principer,
m entation san itaire in tern a tio v ilk a hava fram k allat aen in te r
nale, ont nommé pour Leurs P lén i- n ation ella san itära reglem en te
p otentiaires, savoir: ringen, och hava t ill sin a fu ll
m äktige u tsett:
S a M a jesté V E m p ereu r d'A lle- H a n s M a je stä t T yske K ejsa re n t
magne, R oi de P russe, K on u n g av P reussen:
M. le Baron de Stein, Conseiller ö vergeh eim eregerin gsråd et, fö
in tim e supérieur de Gouverne- redraganden i K ejserl. inrikesm i-
3m ent, C onseiller rapporteur å n isteriet, m edlem m en av T y sk a
1’OfBce im périal de 1’Intérieur, rik ets sund hetsråd, Baron von
Membre du C onseil san itaire de S tein ;
1’E m p ir e ;
M. le Professeur G affk y, Con övergeh eim em ed icin alråd et, d i
se ille r in tim e supérieur de mé- rektören för K u n gl, in stitu te t för
decine, D irecteu r de l ’I n s titu t sm ittosam m a sjukdom ar i B erlin,
ro y a l pour les m aladies in fec ti- m edlem m en av T y sk a rik ets sund-
euses ä B erlin , Membre du C onseil hetsråd, P rofessor G affk y;
san itaire de 1’Em pire;
L e P re sid e n t des É ta ts -U n is A m erik a s F ören ta S ta te rs P re
d' A m érique, sid e n t:
M. A . B a illy -B la n ch a rd , Mi- M inistre plén ip oten tiaire, A m e
n istre plénipotentiaire, ,Conseiller rikas F ö ren ta S taters A m b assad
de 1’A m bassade des E ta ts-U n is råd i P aris A . B ailly-B lan ch ard .
d’A m ériq u e å P aris;
L e P résid en t de la R épublique R epubliken A rg e n tin a s P resid en t:
A rg en tin e,
M. le D octeur Francisco de G eneralinspektören för A r g en
V e y g a , In sp ecteu r général des tin sk a arméns sju k vård sstyrelse,
Services de san té de l ’A rm ée A r- Professorn v id m edicinska fa k u l
en tin e, Professeur ä la F a cu lté teten och m edlem m en i national-
e M édecine et Membre du Conseil rådet för h y g ien , D oktor F r a n
n ation al d ’h ygién e; cisco de V eyga;
M. le D octeur E zeq u iel C astilla, M edlem m en av in ternationella
Membre du Com ité de 1’Office in byrån för allm än hälsovård, D ok
tern a tio n a l d’h y g ién e publique; tor E z eq u iel C a stilla ;
S a M a je sté VEm pereur d'A utriche, H a n s M a je stä t K e jsa re n av Ö ster
R o i de Bohém e etc., etc., et R o i rike, K onung av B öhm en etc., etc.
A postoliqu e de H ongrie, och A p o sto lisk K o n u n g a v Ungern:
M. le Baron M axim ilien de K om m endören med Stora kor
G agern, G rand-Croix de l ’Ordre se t av K ejserl. Ö sterrikiska Fran z-
im périal A u trich ien de F rangois- Josephs-O rden, E n v o y é extraordi-
Joseph, Son E n v o y é extraordi- naire och M inistre p lén ip oten tiaire
naire e t M inistre plén ip oten tiaire hos S ch w eizisk a E dsförbundet,
auprés de la Confédération suisse; Baron M axim ilian von G agern;
M. le C hevalier F rancois de J u r is och m edicine Doktorn,
H aberler, D octeur en droit e t en m in isteria lrå d et i K ejserl.-K u n g l.
m édicine, C onseiller m in istériel Ö sterrikiska In rik esm in isteriet,
au M in istére I. R . A u trich ien de R iddaren F ran z von H aberler;
1’Intérieur;
M. E tie n n e W orm s, D octeur en J u ris D oktorn, R iddaren av
d roit, C hevalier de l ’Ordre impé- K ejserl. ö ster rik isk a F ran z-Jo-
4r ia l A u trich ien de Fran<jois-Jo- sephs-Orden, S ektionsrådet i K ej-
seph, C onseiller de section au serl.-K u n gl. ö ste r r ik isk a H an-
M inistére I. R. A u tric h ien du d elsm in isteriet S tefa n W orm s;
Commerce;
M. J u le s B ölcs de N agyb u d afa, R ådet i K ungl, ringerska in
C onseiller au M inistére royal rikesm inisteriet J u liu s B ölcs von
H on grois de l ’Intérieur; N agybudafa;
M. le Baron C alm an de M uller, M edicine D oktorn, M inisterial-
D octeu r en m édecine, C onseiller rådet, Professorn v id K u n g l. U n
m inistériel, P rofesseur å l ’Uni- gerska u n iv e rsitete t i B udapest,
v e r sité royale H ongroise de B u Presidenten i K u n gl, hälsovårds-
dapest, Président du C onseil de rådet, m edlem m en av U ngerska
san té du R ovaum e, Membre de M agnathuset Baron C alm an von
la Chambre hongroise des M ag M iille r ;
nats;
S a M a jc sté le B o i des B e ig e s , H a n s M a je s tä t B elg ier nas K onung:
M. O. V elghe, D irecteur géné- G eneraldirektören för hälso-
ral du Sersuce de santé et de vård sstyrelsen i in r ik esm in iste
P h y g ién e au M inistére de l ’Inté- riet, m edlem m en-sekreteraren i
rieur, M em bre-Secrétaire du Con h ögsta sundhetsrådet, Officern av
s e il supérieur d’h y g ién e, Officier Leopolds-O rden O. V elg h e;
de 1’Ordre de Léopold;
M. E . van E rm engem , Profes Professorn vid u n iv ersitetet i
seur k l ’U n iversité de Gand, G ent, m edlem m en av h ögsta su n d
Membre du C onseil supérieur hetsrådet, Kom mendören av Leo-
d ’h ygién e, Commandeur de l ’Ordre poldsorden E . van Erm engem ;
de Léopold;
L e P résid en t de la République de R epubliken B o liv ia s P re sid en t:
B o in ie ,
M. Ism a el M ontes, Son E nvoyé D ess E n v o y é extraordinaire och
extraordinaire et M inistre pléni- M inistre plénipotentiaire hos F ra n
iotentiaire prés le Président de ska R epublikens P resid en t Ism ael
f a R épublique F rancaise; M o n tes;
M. le D octeur Cbervin, Che R iddaren av H ederslegionen
valier de l ’Ordre national de la D ok tor C hervin;
L égion d’honneur;
L e P résiden t de la R épublique des R epubliken B ra silie n s F örenta S ta
Etats-TJnis du B ré sil , ters P re sid e n t:
M. le Docteur H enrique de T jän stgöran d e chefen för I n s ti
F igu eired o V asconcellos, C hef de tu te t O sw aldo Cruz i R io de J a
service å 1’I n s titu t O sw aldo Cruz, neiro D oktor H enrique de F ig u e i
å R io de Janeiro; redo V asconcellos;
5S a M a je sté le JRoi des B u lgares, H a n s M a je s tä t B u lgarern as
K o n u n g :
M. D im itr i Stancioff, San E n D ess E n v o y é extraordinaire och
v o y é extraordinaire, et M inistre M inistre p lén ip oten tiaire hos
p lén ip oten tiaire prés le P résid en t F ra n sk a R epublikens President
de la R épublique F rangaise; D im itri Stancioff;
M. le D octeur Chichkoff, C ap i S an itetsk ap ten en i b u lgarisk a
ta in e san itaire de l ’A rm ée B ul- armén D oktor Chichkoff;
gare;
L e P ré sid e n t de la E épublique E epu bliken Chiles P residen t:
du C hili ,
M. F ederico P u g a Borne, Son D ess E n v o y é extraordinaire och
E n v o y é extraordinaire et M inistre M inistre plén ip oten tiaire hos
p lén ip oten tiaire prés le P résident F ran sk a R epublikens P resid en t
de la R épublique F rancaise; F ederico P u g a B orne;
L e P résid en t de la E épublique de E epubliken C olum bias P re sid e n t:
Colonibie,
M. le D octeur Juan E . Man- M inistre plén ip oten tiarie D o k
rique, M inistre plénipotentiaire; tor Juan E . Manrique;
L e P résid en t de la E épublique de E epubliken Costa E ic a s P re sid en t:
C osta-E ica,
M. le D octeur A lb erto A lv a rez R epubliken C osta R ica s G ene
Canas, C onsul général de la Ré- ralkonsul i P a ris D o k to r A lb erto
publique de C osta-R ica å P aris; A lv a r e z Canas;
L e P résid en t de la Eépublique de E epubliken Cubas P re sid e n t:
Cuba,
M. le gén éral Tom as Collazo y D ess E n v o y é extraordinaire och
Tejada, son E n v o y é extraordinaire M inistre p lénipotentiaire hos
et M inistre plénipotentiaire prés F ran sk a R epublikens P resident
le P résid en t de la R épublique G eneral Tom as C ollazo y Tejada;
F r a n 9 aise;
Sa M a je sté le E o i de D an em ark , H a n s M a je stä t K on u n gen av D a n
m ark:
M. le Comte de R even tlow , Komm endören med Stora K or
G rand-Croix de 1’Ordre du D ane set av D annebrogsorden, D ess
brog, son E n v o y é extraordinaire E n v o y é extraord in aire och M ini-
et M inistre plénipotentiaire prés stré plénipotentiaire hos F ra n sk a
le P résid en t de la R épublique R ep u b lik en s P resid en t G reve R e
F ra n c a ise ; ven tlow ;
6L e P résiden t de la B épublique de Ilcpubliken E cuadors P resid en t:
V É quateur,
M. V ictor M. R endon, son E n- D ess E n voyé extraordinaire och
v o y é extraordinaire et M inistre M inistre p lén ip oten tiaire hos
p lén ip oten tiaire prés le Prési- F ranska R epublikens President
aen t de la R épublique Erantjaise; V icto r M. Rendon;
M. E . D orn y de A lsu a , pre- F ö r ste L egationssekreteraren
m ier Secrétaire de la L ég a tio n vid R epubliken E cuadors legation
de la R épublique de l ’É quateur i Paris E . D orn y de A lsu a;
å P aris;
Sa M a je sté le B o i d 'E sp a g n e, H a n s M a je stä t K onungen av
S p a n ien :
M. Francisco de R eynoso, Mi- M inisterresidenten, R å d et vid
n istre-R ésid en t, C onseiller de K u n g l. S panska A m bassaden i
1’A m bassade royale d’E sp agn e ii P a ris Francisco de R eynoso;
P aris;
M. le D octeur A n g el P u lid o Sundhetsrådet, f. d. G eneral
F ernandez, Conseiller sanitaire, direktören för hälsovården, Sena
ancien D irecteu r général de Ja torn på liv s tid D ok tor A n g e l
Santé, Sénateur ä v ie du R oya- P u lid o F ernandez;
ume;
L e P résid en t de la B épubliquc F ra n sk a B epublikens P resid en t:
F ran caise,
M. C am ille Barrére, A m b assa F ranska R ep ublikens A m b as
d e r de la R épublique Francaise sadör hos H an s M ajestät K on u n g
prés S. M. le R oi d’lta lie , Grand- en av Ita lien , Kom m endören med
Croix de l ’Ordre nation al de la Stora K orset av H ederslegionen
L égion d ’H onneur; C am ille Barrére;
M. F ernand G avarry, M inistre M inistre p lénipotentiaire av för
plénipotentiaire de l re classe, D i sta klassen, D irektören för de ad
recteur des A ffaires adm inistra- m in istra tiv a och tek n isk a ären
tiv e s et techniques au M inistére dena i u trik esm in isteriet, Officern
des A ffaires étrangéres, Officier av H ederslegionen Fernand G a
de 1’Ordre nation al de la L égion v arry ;
d ’H onneur;
M. le D octeu r E m ile R oux, P residenten i h ögsta rådet för
P résident du Conseil supérieur allm än hälsovård i F rankrike,
d ’h ygién e publique de France, D irektören for P a steu r-in stitu te t,
D irecteu r de 1’ln s t it u t Pasteur, Komm endören av H ederslegionen
Commandeur de l ’Ordre national D oktor E m ile R oux;
de la L égion d ’H onneur;
M. L ou is M irman, D irecteur D irektören för fa ttig v å rd och
de 1’A ssista u c e et de 1’H y g ién e allm än h älsovård i in rik esm in i
publiqu es au M inistére de l ’Inté- steriet L o u is M irman;
rieur;
7M. le D octcur A . Calm ette, D irektören för P a steu r-in stitu -
D irecteu r de l ’I n s titu t P a steu r te t i L ille , Officern av H eders
d.e L ille , Officier de 1’Ordre na legionen, D ok tor A . C alm ette;
tio n a l de la L égion d’H onneur;
M. E rn est R onssin, Consul gé- Franske G eneralkonsuln i I n
néral de F rance au x Indes, Officier dien, Officern av H ederslegionen
de l ’Ordre n a tio n a l de la L égion E r n e st R onssin;
d ’H on n eu r;
M. G eorges H arism endy, Con G eneralkonsuln, t. f. D irektören
su l général, chargé de la Sous- för in tern ation ella fören in gar och
D irection des U nions internatio- konsulära an gelägen h eter i utri-
nales et des A ffaires consulaires m in isteriet, R iddaren av H eders
au M inistére des A ffaires étran- legion en Georges H arism endy;
géres, C h evalier de l ’Ordre n a tio
n a l de la L égion d’H onneur;
M. P a u l R oux, Sous-D irecteur U nderdirektören i in rik esm in i
a u M inistére de 1’Intérieur, C he steriet, R iddaren av H ederslegio
v a lier de 1’Ordre n a tio n a l de la nen P a u l R oux;
L ég io n d’H onnenr;
S a M a je sté le B o i du B oyaum e- H a n s M a je stä t K on u n gen av det
U ni de G ran de-B retagn c et d ’I r - F ören ade K o n u n g a rik et S to ra B ri-
lande et des T erritoires B rita n n i- tannien och Ir la n d och av de B r i t
ques au dela des M ers, Em pereur tiska b esittn in garn a h insides haven,
des Indes, K e jsa re a v In dien .
L ’H onorable L ancelot D o u g la s M inistre p lén ip oten tiaire, rådet
Carnegie, M in istre pléniponten- v id K u n gl, b rittisk a am bassaden
tiaire, C onseiller de l ’A m bassade i P aris, ledam oten av K u n gl. Vic-
royale B ritannique å P aris, Mem- toria-O rden The H onorable L a n
bre de l ’Ordre royal de V ictoria; celo t D o u g la s C arnegie;
M. le D octeu r R alph W illia m M edicinska Inspektören i L ocal
Jo h n sto n e, Inspecteur m édical du Governm ent Board D oktor R alph
L ocal G overnm ent Board; W illia m Johnstone;
M. le C hirurgien général S ir F . d. G eneraldirektören för in d i
B enjam in F ra n k lin , ancien D irec- ska m ed icin alväsen d et och f. d.
teu r général du Service m édical Chefen för m ed in alstyrelsen för
In d ien et ancien C hef du Service b r ittisk a Indien, R iddare-K om
sa n ita ire pour les Indes britan - m endör av K ejsardöm et In diens
niques, Chevalier-Com m andeur de Orden, R iddare av S:t Johannes’
1’Ordre de 1’Em pire des Indes, av Jerusalem Orden, G eneral
C hevalier de Gräce de l ’Ordre de k iru rgen S ir B enjam in F ran k lin ;
S a in t-J e a n de Jérusalem ;
S a M a je sté le B o i des H ellénes, H ansM ajestätH ellen ern asK on u n g:
M. D ém étrius Caclamanos, p re F ö r ste Sekreteraren v id K u n gl.
m ier Secrétaire de la L é g a tio n G rekiska b esk ick n in gen i P aris
ro y a le de G réce ä P aris; D em etriu s Caclamanos;
8L e P resid en t de la R épu bliqu e de R epubliken G u atem alas P re sid e n t:
G uatém ala,
M. José M aria L ardizabal, R ep ubliken G uatem alas chargé
Chargé d ’affaires de la R épablique d’affaires i P aris José M aria L a r
de G uatém ala å Paris. dizabal ;
L e P résid en t de la R épublique
d' H a iti. R epubliken H a itis P re sid e n t:
M. le D octeur A u g u ste Cas- D oktor A u g u ste Casseus;
s e u s ;
L e P ré sid e n t de la R épublique de R epubliken H on du ras P re sid e n t:
H onduras,
M. D ésiré Pector, Consul géné- R epubliken H onduras g e n e ra l
ral de la R épublique de H ondu konsul i P aris, m edlem m en av
ras & Paris, Membre de la Cour stän d iga sk iljed om stolen i H aag
perm anente d’arbitrage de L a D ésiré P ector;
H aye,
S a M a je sté de R oi d 'Ita lie , H a n sM a jc stä t K onungen a v lta lien :
M. le Coniin endeur Rocco San- M edicine Doktorn, D eputeraden,
toliquido, D octeur en médecine G eneraldirektören för den a ll
D éputé, D irecteur général de la männa hälsovården, K om m endö
Santé publique du Royaum e; ren Rocco Santoliquido;
M. le D octeur A d olfo C otta, A vd eln in gsch efen i K u n gl, in ri
C hef de d ivision au M inistére k esm in isteriet D oktor A d olfo
royal de l ’Intérieur: Cotta.
Son A ltesse ro gäle de G ra n d -D u x H a n s K u n gl. H öghet Storhertigen
de Luxem bourg, av L u x em b u rg :
M. E . L. B astin , Consul de L uxem burgs konsul i P aris E .
L uxem bourg å P aris; L. B a stin ;
M. le D octeur Praum, D irec D irektören för p raktiska bak
teu r du L aboratoire pratique de terio lo g isk a lab oratoriet i L uxem
b actériologie å Luxem bourg; burg D ok tor Praum ;
L e P ré sid e n t des É ta ts -U n is M exicos F ören ta S ta t ers P re si den t :
M exicains,
M. le D octeur M iguel Z uiiiga D oktor M iguel Z uhiga y A z c a
y A zcarate; rate;
S a M a je sté le R o i de M onténégro, H a n s M a je s tä t K onungen av
M on tén égro:
M. L ou is B runet, Consul géné M ontenegros generalkonsul i
ral de M onténégro å P aris; P a ris L ou is Brunet;
9M. le D octeur Edouard B inet, Chefläkaren vid sju k h u set »des
M édecin en ch ef de 1’H ospice des Q uinze V ingts» D ok tor Edouard
Q u in ze-V in g ts; B in et.
S a M a jesté le B oi de N orvége, H a n s M a je stä t Konungen av N orge:
M. F réd éric H a r tv ig H erm an D ess E n voyé extraordinaire och
W e d e l J a rlsb erg , Son E n v o y é M inistre plénipotentiaire hos
extraord in aire e t M inistre pléni- F ran sk a R ep u b lik en s P resid en t
iotentiaire prés le Président de Frederik H a rtv ig H erm an W edel-
!
a R épublique Francaise; J arlsb erg;
L e p ré sid e n t de la R épu bliqu e de R epubliken P a n a m a s P residen t:
P a n a m a ;
M. Ju an A n ton io Jim en ez, R epubliken Panam as chargé
C hargé d’affaires de la R ép u b li d’affaires i P a r is Ju an A n ton io
que de Panam a å P aris; Jim en ez;
S a M a je sté la R eine d e s P a y s - B a s , H ennes M a je s tä t D rottningen a v
N e d e rlä n d e rn a :
M. le D octeur W . P. R u ysch , G eneralinspektören för sund-
Inspecteur général du Service hetsväsen d et i S y d -H ollan d och
san itaire dans la H ollande Méri- Z eeland D oktor W . P. R u y sc h ;
dionale et la Zélande;
M. le D octeur C. W in k ler, F . d. inspekterande läkaren v id
M édecin Inspecteur en retraite du civ ila san itetsväsen d et för J a v a
Service san itaire c iv il pour J a v a och M adoura D oktor C. W in k ler;
et Madoura;
S a M a je sté le Shah de P erse , H a n s M a je s tä t Shahen av P ersien :
Sam ad K h an M om tazos Sal- D ess E n v o y é extraordinaire och
taneh, Son E n v o y é extraordinaire M inistre p lén ip oten tiaire hos
et M inistre plénipotentiaire prés F ran sk a R ep u b lik en s President
le P résid en t de la R épublique Sam ad K han M om tazos Saltaneh;
F r a n c a ise ;
L e P ré sid e n t de la R épublique de P o rtu g isisk a R epublikens
P ortu gaise, P re sid e n t:
M. le D octeur A n ton io A u g u sto Sundhets- och sjöfartsläkaren i
G on 9 a lv es B raga, Médecin sa n i L issabon D oktor A ntonio Gon-
taire et m aritim e ä L isbonne; (jalves B raga;
S a M a je sté le R o i de Roum anie, H a n s M a je stä t K onungen av
R u m än ien :
M. A lexan d re E m . L ahovary, D ess E n voyé extraordinaire och
Son E n v o y é extraordinaire e t M inistre p lén ip oten tiaire hos
M inistre p lénipotentiaire prés le F ran sk a R ep u b lik en s P resid en t
10P résident de la R épublique Fran- A lexan d re Em . L ahovary;
9 aise;
S a M a je sté VEm pereur le Toutes H a n s M a je s tä t K ejsa re n av
les R ussies, R y ssla n d :
M. P la to n de W a x el, C onseiller G eheim erådet, stä n d ig e m ed
privé, Membre perm anent du Con lem m en av u trik esm in isteriets
s e il du M inistére des A ffaires råd och av allm änna hälsovårds-
É tra n g éres et du C onseil d’hy- rådet i K ejserl. in r ik esm in isteriet
gién e publique au M inistére Im - P laton de W a x el;
périal de l ’ln térieu r;
M. le D octeur F reyb erg, Con V erk lig a statsråd et, T jän ste
seille r d’É ta t actuel, Fonction- m annen i K ejserl. in rik esm in iste
n aire du M inistére Im périal de r ie t, representanten för kom m is
1’Intérieur, R ep resen tan t de la sionen in stifta d på högsta b efa ll
Com m ission, in stitu ée d’Ordre n in g för m otarbetande av pestens
suprém e contre la propagation de utbredande D ok tor F reyb erg;
la peste;
L e P résid en t de la République du R epubliken S a lva d o rs P re sid en t:
S a lva d o r,
M. le D octeur S. L etona, Con R epubliken Salvadors G eneral
s u l général de la R épublique du konsul i P aris D oktor S. L etona;
Salvador å P aris;
S a M a je sté le R o i de S erlie, H a n s M a jestä t K onungen av
Serbien:
M. le D octeur M ilenko V es- Gess E n v o y é extraordinaire och
n itch , Son E n v o y é entraordinaire M inistre p lén ip oten tiaire hos
et M in istre plénipotentiaire prés F ranska R ep u b lik en s President
le P résident de la R épublique D ok tor M ilenko V esn itch ;
F ran caise;
Sa M a je sté de R o i de S iam , H a n s M a je stä t K onungen av S ia m :
M. le D octeur A . Manaud, Con K u n g l, siam esisk a sundhetsrå-
se iller san itaire du G ouvernem ent det D oktor A . M anaud;
ro y a l;
S a M a je sté le R o i de Suéde, H an s M a je s tä t K onungen av
Sverige:
M. le Comte G yldenstolpe, Son D ess E n v o y é extraordinaire och
E n v o y é extraordinaire e t M inistre M inistre p lénipotentiaire hos
p lén ip oten tiaire prés le P résident F r a n sk a R epublikens P resident
de la R épublique F rancaise; G reve G yld en stolp e;
11L e Conseil F éd éra l Suisse, S ch w eiziska F örbundsrådet:
M. Charles-Edouard L ard y, E n S ch w eizisk a E dsförbundets E n
v o y é extraordinaire e t M inistre v o y é extraordinaire och M inistre
p lén ip oten tiaire de la Confédéra- p lén ip o ten tia ire hos F ran sk a R e
tio n S u isse prés le Président de publikens P resid en t Charles E d
la R ép u b liq u e F r a ^ a is e ; ouard L ardy;
S a M a je sté rE m p e re u r des H a n s M a je s tä t O ttom anernas
O ttom ans, K e jsa re :
M issak E ffen d i. M inistre p lén i M in istre p lén ip oten tiaire M is
potentiaire; sak E ffendi;
Son Ä lte sse le K h éd ive d 'É g yp te, H a n s H öghet K h ed iven av
E g y p te n :
Y ou ssou f P ach a Saddik, R epre R epresentanten för E g y p tisk a
sen ta n t du G ouvernem ent K hé- regerin gen hos H öga Porten Y ou s
d iv ia l auprés de la Sublim e Pörte; so u f P ascha Saddik;
E t le P résid en t de la R épu bliqu e och H en Ö stlig a R epubliken
O rientale de V U ruguay, U ruguays P resid en t:
M. le D octeur L u is Piera, son D ess E n v o y é extraordinaire och
E n v o y é extraordinaire et M inistre M inistre plénipotentiaire hos
p lén ip oten tiaire prés le Président F ra n sk a R epublikens President
a e la R épublique Francaise, D oktor L u is P iera,
L esq u els, a y a n t échangés leurs v ilk a , efter a tt h ava u tv ä x la t
p lein s pouvoirs trouvés en bonne sin a i god och behörig form be
et due forme, sont convenus des funna fullm akter, överenskom m it
d isp osition s su ivan tes: om följande bestäm m elser:
12T IT R E I. A V D E L N I N G I.
D isposition s Générales- A llm änna b e s t ä m m e ls e r -
CHAPITRE I. KAP1TEL I.
P rescriptious ii obscrver pär F öreskrifter att iakttagas av
les pays siguataires do la Con- de länder, vilka undertecknat
ventiou dés que la peste, le cho konventionen, då pest, kolera
ldra ou la fiovre jaune appa- eller gula febern förekom m er
ralt sur leur territoire. inom deras område.
SECTION I. UNDERAVDELNING I.
N otification e t C om m unications A nm älan och y tterlig a re m e d d e
u ltérieu res a u x au tres pays. lan d en till övriga län d er.
A r tic le prem ier. — Chaque Gou- A rt. 1. Varje regerin g sk a ll
vernem ent doitn otifier im m édiate- ofördröjligen t ill övriga regerin
m ent aux autres G ouvernem ents le gar göra anm älan om det fö rsta
»remier cas avéré de peste, de cho- vederbörligen bekräftade fa ll a v
{
éra ou de fiévre ja u n e constaté pest, kolera eller g u la febern,
sur son territoire. som inträffar inom landet.
D e méme, le prem ier cas avéré A nm älan om det första ved er t
de choléra, de peste ou de fiévre börligen bekräftade fa ll av k o le
jaune survenant en dehors des ra, pest eller g u la febern, som
circon scrip tion s déjå attein tes inträffar utanför de av resp ek tiv e
d oit faire l ’objet d’une notification sjukdom redan sm ittade om rå
im m édiate aux autres G ou vern e dena, sk all dessutom om edelbart
m ents. tills tä lla s de övriga regeringarna.
A r t. 2. Toute notification prévue A r t. 2. V arje i art. 1 om
ii l ’a rticle prem ier e st accompag- näm nd anm älan sk a ll beled
née ou trés prom ptem ent su iv ie sagas eller snarast efterföljas av
de renseignem ents circonstanciés noggranna u p p ly sn in g a r rörande:
sur:
1° 1’endroit ou la m aladie est 1) stä lle t, där sjukdom en före
apparue; kom m it;
2° la date de son apparition, 2) tidpunkten för sjukdom ens
son origine et sa forme; uppträdande, dess ursprung och
form;
3° le nombre des cas constatés 3) a n ta let bekräftade fa ll och
et celu i des décés; d ö d sfa ll;
4° l ’étendue de la ou des circon 4) utsträck n in gen a v de sm it
scrip tion s atteintes; tade områdena;
135° pour la peste, l ’existen ce 5) vad angår pest, konstateran
arm i le s rats de la peste ou det a v r å ttp e st eller o v a n lig död
'ane m ortalité insolite; lig h e t bland råttorna;
6° pour la fiévre jaune, l ’exi- 6) vad angår g u la febern, före
sten ce du stegom ya calopus; kom sten av stegom ya calopus;
7° le s m esures im m édiatem ent 7) de åtgärder som om edelbart
p rises. v id ta g its.
A rt. 3. L a notification et le s A r t. 3. A nm älan sam t ovan
ren seign em en ts prévus aux articles 1 art. 1 och 2 a n g iv n a u p p ly s
1 et 2 so n t adressés aux agences n in gar sk ola t ills tä lla s de i
d ip lom atiq u es ou consulaires dans det sm ittad e la n d ets huvudstad
la cap itale du p a y s contam iné. an ställd a diplom atiska eller k on
su lära tjänstem än.
Pour le s p ays qui n’y sont pas A r n ågot land icke sålunda re
repré3entés', ils sont transm is presenterat, sk ola ifrågavarande
directem en t par télégraphe aux u p p ly sn in g a r läm nas telegrafisk t
G ouvernem ents de ees pays. direkt t i l l vederbörande rege
ring.
A r t. 4. L a notification et les A rt. 4. A nm älan och u p p ly s
ren seign em en ts prévus aux artic- ningar, varom ovan i art. 1 och
le s 1 et 2 sont su iv is de Commu 2 näm nas, skola efterföljas av y t
nications u ltérieu res donnéesd’une terligare regelbundna m eddelan
faijon réguliére, de m aniére ä tenir den, v ilk a sk ola läm n as så, a tt
le s G ouvernem ents au courant de vederbörande regeringar stä n d ig t
la m arche de 1’épidémie. äga kännedom om farsotens
gång.
Ces Communications, qui se font D essa m eddelanden, som skola
au m oins une fois par sem aine et läm nas m inst en g å n g i veckan
q u i sont au ssi com plétes que pos- och v ara så fu llstä n d ig a som möj
sib le, indiquent p lu s particuliére- lig t, skola sä r sk ilt an giva de å t
m ent les précautions prises en gärder, som v id ta g its i sy fte att
v u e de com battre 1’exten sion de bekämpa farsotens spridning.
la m aladie.
E lle s d oiven t préciser: 1° le s D e böra närm are redogöra för
m esures propbylactiques appli- 1) de p reven tiva åtgärder, som
quées rela tiv em en t ä 1’inspection v id ta g its beträffande sundhets-
san itaire ou ä la v isite m édicale, inspektion och läk areb esik tn in g,
å 1’isolem en t e t å la désinfection; isolerin g och desinfektion; 2) de
2° les m esures exécutées au départ åtgärder, som v id ta g a s v id fa r
des navires pour empécher l ’ex- ty g s av g å n g för a tt förhindra far
portation du m al et spécialem ent, sotens sp rid n in g ävensom i de i
dan s les cas prévus par le 5° et mom. 5) och 6) av ovannäm nda
le 6° de 1’a rticle 2 ci-dessus, les art. 2 angivna fa ll, m ot råttor
m esures prises respectivem ent eller mot m oskiter tillg r ip n a å t
con tre les rats ou contre les gärder.
m oustiques.
A rt. 5. L e prom pt et sincére A rt. 5. Snabbt och tillfö r litlig t
accom p lissem en t des prescriptions fu llgöran d e av nyssnäm nda före-
14qui précédent e s t d’une impor- sk rifter är av en gru n d läggan d e
tance prim ordiale. b etyd else.
L es n otifications n’ont de valeur A n m äln in garn a h ava v e r k lig t
réelle que si chaque Gouverne- värde, endast om varje särskild
m ent est prévenu lui-m ém e, å regerin g gen a st erhåller under
tem ps, des cas de peste, de cho- rättelser om de pest- eller k ole
léra, de fiévre jau n e e t des cas ra fall eller f a ll av g u la febern
douteux su rven u s sur son terri- eller de för p est, kolera eller
toire. On ne saurait donc trop ula febern m isstän k ta sjuk-
reco unnander aux divers Gouverne- om sfall, som förekom m it inom
m en ts de rendre obligatoire la landet. M an kan därför för ve
déclaration des cas de peste, de derbörande regeringar icke nog
choléra e t de fiévre jaune et de fram hålla v ik ten av, a tt de
se ten ir renseignés sur tou te mor- införa an m äln in gsp lik t för pest-
ta lité in solite des rats, notam - och k o lerafall och fa ll a v g u la
m ent dans le s ports. febern sam t a tt de h å lla sig un
derrättade om förekom sten av
ov a n lig d öd ligh et bland råttor
sä r sk ilt i hamnar.
A rt. 6. II e st désirable que A r t. 6. D e t är önskvärt, a tt
les p a y s v o isin s fassent des ar- grannländer trä ffa särsk ild a an
rangem ents spéciaux en vire d ’or- ordningar i sy fte a tt anordna d i
g a n iser un service d’inf'orm ations rekt u tb y te av underrättelser m el
directes en tre les ch efs des ad lan vederbörande h ögsta m y n d ig
m in istration s com pétentes, en ce heter,- ifr å g a om grä n stra k ter
qui concerne les territoires lim i- eller områden m ed liv lig han
trophes ou se trou van t en relation s delsförbindelse.
com m erciales étroites.
SECTION n . UNDERAVDELN ING II.
C onditions q u i p erm etten t d e F ö ru tsättn in gar för a tt om råde
con sid érer u n e circon scrip tion s k a ll an ses sm itta t e lle r åter
ter rito ria le com m e con tam in ée sm ittfr itt.
ou red ev en u e sain e.
A rt. 7. L a notification d’un A r t. 7. A n m älan om första
prem ier cas de peste, de choléra fa ll av pest, kolera eller gu la fe
ou de fiévre jaune n ’entraine pas, bern m edför ej i fråga om om
contre la circonscription terri rådet, där fa llet förekom m it, till-
toriale ou i l s ’est produit, l ’appli- läm pning av de nedan i k a p itel
cation des m esures prévues au I I om nämnda åtgärder.
chapitre I I ci-aprés.
M ais, lorsque p lu sieu rs cas de Om däremot flera icke införda
peste ou de fiévre jaune non fa ll av p est eller g u la febern
im portés se sont m anifestés ou inträffa eller kolerafallen b ild a
15ue le s cas de choléra förm ent h ä r d 1, kan om rådet förklaras
?
ö y é r 1, la circonscription p eu t étre sm itta t.
considérée comme contam inée.
A r t. 8. Pour restreindre le s A rt. 8. För a tt b egränsa å tg ä r
m esures au x seules régions attein - derna t ill endast (av sjukdom en)
tes, les Grouvernements ne d oiven t hem sökta områden sk ola dessa
le s appliquer qu’aux provenances tilläm p as endast på personer och
des circonscriptions contam inés. förem ål från sm itta d e områden.
On entend par le m ot circon Med om råde förstås en i de
sc rip tio n une partie de territoire sa m tid ig t med anm älan om pests,
bien déterm inée dans le s ren- koleras eller g u la feberns u t
seign em en ts qui accom pagnent ou brott eller sederm era läm nade
su iv e n t la n otification, ain si: une m eddelanden noggran t an given
province, un gouvernem ent, un di- del av ett land, såsom : en p ro v in s,
strict, un départem ent, un canton, e tt guvernem ent, e tt distrik t, ett
une lie, une commune, une v ille , un departem ent, en kanton, en ö, en
q uartier de v ille , un v illa g e, un kom m un, en stad, en sta d sd el,
p o rt,u n p o ld er, une agglom ération, en by, en hamn, en spolder», en
etc., q u elles que soien t 1’étendue ort med sam m anträngd befolkning
e t la population de ees portions o. s. v., o a v sett storleken eller
de territoire. folkm ängden i d essa delar.
Men denna begrän sn in g u teslu
M ais cette restriction lim itée å tan d e t ill sm ittat område må dock
la circonscription contam inée ne en d ast äga rum under u ttr y c k lig
d o it étre acceptée qu’å la condi föru tsättn in g, a tt det sm ittade lan
tion form elle que le G ouverne dets regerin g v id ta g er nödiga å t
m ent du p a y s contam iné prenne gärder 1) för a tt bekäm pa farso
le s m esures nécessaires: 1° pour te n s u tb red n in g och 2) därest det
com battre 1’extension de 1’épidém ie handlar om p est eller kolera, för
et 2°, s ’il s ’a g it de peste ou de a tt hindra exporten av de i morn.
choléra, pour prévenir, å m oins 1 och 2 av art. 13 uppräknade,
de désinfection préalable, l ’expor- från sm itta t område härstam
ta tio n des objets v isé s aux 1° et m ande förem ål, så fram t dessa
2° de 1’a rticle 13, provenant de icke föru t d esin fek terats.
la circonscription contam inée.
Quand une circonscription est Å tgärd er må ick e vid ta g a s
contam inée, aucune mesure re- g en t em ot personer eller före
str ic tiv e n ’est prise contre le s m ål, som kom m a från sm ittat
provenances de cette circonscrip område, därest de lä m n a t d e t
tion , s i ees provenances Pont sam m a m in st fem dagar före far
q u ittée cinq jo u rs au m oins av a n t sotens utbrott.
le début de 1’épidém ie.
1 II e x is te un foyer quand l ’apparition 1 Härd förekom m er, då uppträdandet
d e cas de ch oléra au d e l i de 1’entourage av k o lera fa ll u tan för det begränsade om
du ou des prem iers cas prouve qu’on n ’est rådet för det eller de första fallen v isar,
pas parvenu ä lim iter 1’exp an sion de la a tt m an ick e ly c k a ts begränsa sjukdom ens
m aladie la ou e lle s ’é ta it m anlfestée ä son u tbredning där, varest den t ill en början
d ébat. uppträtt.
16A rt. 9. Pour q u u n e circon- A rt. 9. F ö r a tt e tt område icke
scrip tion ne soit p lu s considérée längre sk a ll anses sm itta t, sk a ll
com m e contam inée il faut la eon- d ärstädes officiellt hava k o n sta
sta ta tio n officielle: tera ts :
1° qu’il n’y a eu n i décés, ni 1) a tt beträffande p e st eller
cas n ou veau ,en ce qui co n cer n e la kolera under fem dagar och be
peste ou le choléra depuis cinq träffande g u la febern under ader
jou rs, en ce qui concerne la fiévre ton dagar efter den senast in
jaune depuis d ix-h u it jours, soit sjuknades isolerin g, död eller t i l l
aprés 1’isolem ent, so it aprés la mort frisknande varken d ödsfall eller
ou la guérison du dernier m alade; n y tt sjukdom sfall inträffat, sam t
2° que tou tes le s m esures de 2) a tt nödiga desinfektionsåt-
désinfection ont été appliquées; gärder v id ta g its, ävensom v id fall
en outre, s’il s ’a g it de cas de av p est åtgärder mot råttor, sam t
peste, que les mesures contre les v id fa ll av g u la febern fö r sik tig
rats sont exécutées, et, s ’il s ’agit hetsåtgärder g e n t em ot m oskiter.
de fiévre jaune, que le s précau-
tio n s contre les m oustiques ont
été prises.
SECTION III. UNDER AVDELNING III.
M esures dans le s ports con tam i- Å tgärder i sm itta d e ham nar vid
n és au départ d es navires. fartygs avgång.
A rt. 10. L ’autorité com pétente A rt. 10. D et å lig g e r vederbö
e s t tenue de prendre des m esures rande m yn d igh et a tt v id ta g a verk
efficaces: sam ma åtgärder:
1° pour empécher 1’embarque- 1) för a tt hindra personer, som
m ent des personnes présentant visa tecken t ill pest, kolera eller
d es sym ptöm es de peste, de ch o g u la febern a tt g å ombord;
léra ou de fiévre jaune;
2° en cas de peste ou de cho 2) för a tt i fråga om p est eller
léra, pour empécher 1’exportation kolera hindra u tförseln av varor
d e s m archandises ou objets quel- elle r förem ål, av va d s la g det
conques qu’elle considérerait corn- vara må, som den ansåge sm itta
me contam inés et qui n’auraient de och v ilk a icke fö rst b liv it
pas été préalablem ent désinfectés desinfekterade i land under upp
å terre, sous la su rveillan ce du sik t av den av den offen tliga
m édecin délégué de 1'autorité m yn d igh eten d ä r till utsedde lä k a
publiqu e; ren;
3° en cas de peste, pour em 3) för a tt i fråga om pest hindra
pécher 1’embarquem ent des rats; råttor a tt komma ombord;
4° en cas de choléra, pour veil- 4) för a tt i fråga om kolera
ler ä ce que l ’eau p otab le embar - tills e , a tt det om bord tagna
quée so it saine; d rick sv a ttn et är g o tt;
5° en cas de fiévre jaune, pour 5) för a tt i fråga om gu la
em pécher 1’em barquem ent des febern hindra m oskiter a tt kom
m oustiques. ma ombord.
17CHAPITRE II. KAPITEL n .
M esiires de ddfense contre les Skyddsåtgärder m ot sm ittat
territo ires contaminés. område.
SECTION I. UNDERAVDELNING I.
P u b lic a tio n d es m esu res pres- K ungörande av föreskrivna å t
crites. gärder.
A rt. 11. L e G ouvernem ent de A rt. 11. V arje sta ts regerin g
ch aq u e p a y s est tenu de publier sk a ll om edelbart kungöra de å t
im m édiatem ent les m esures qu’il gärder, som den anser s ig böra
cro it devoir prescrire au sujet des föreskriva beträffande personer
provenances d’un pays ou d’une och förem ål från sm itta t land
circon scrip tion territoriale conta- eller område, sam t g en a st d elgiva
m inée. kungörelsen därom i dess huvud
II com munique aussitöt cette stad boende dip lom atisk eller
p ublication å 1’agen t diplom atique konsulär tjänstem an för det sm it
ou consulaire du pays contam iné, tade landet, ävensom in tern a tio
résid an t dans sa capitale, ainsi n ella sundhetsrådet.
q u ’aux C onseils san itaires inter-
n ationaux.
II e s t égalem en t tenu de faire D en sk a ll lik a led es på samma
connaitre, par le s mémes voies, le sä tt m eddela upphävandet av de
retrait de ees m esures ou les v id ta g n a åtgärd ern a elle r änd
m odifications dont elles seraient ringar därutinnan.
l ’objet.
A défaut d’agence diplom atique F in n es ej diplom atisk eller kon
ou consulaire dans la capitale, su lär tjänstem an i huvudstaden,
le s Com m unications sont fa ite s sk a ll m eddelandet ske om edelbart
d irectem en t au G ouvernem ent du t ill ifrågavarande regering.
p a y s intéressé.
SECTION II. UNDERAVDELNING II.
M archandises. D ésin fec tio n . Im- Varor. D esin fek tio n . In fö rsel
portation e t tran sit. B agages. o ch tran siterin g. R esgods.
A r t. 12. II n’e x iste pas de A r t. 12. D e t finnes ick e några
m archandises qui soient par elles- varor, som i och för sig kunna
mémes capables de transm ettre överföra pest, kolera eller g u la
la p e ste ,le choléra ou la fiévre jaune. febern. F ö rst sedan de nedsölats
E lle s ne deviennent dangereuses med p est- eller kolerasm ittäm ne,
q u ’au cas ou e lle s ont été souil- b liv a de fa rlig a .
lées par des produits p esteu x ou
■cholériques.
A rt. 13. L a désinfection ne A rt 13. D esin fek tio n kan före-
2— 2 0 1 0 7 3 .
18p e u t étre appliquée qu’en cas de sk rivas b lo tt i fråga om p est
peste ou de choléra e t seulem ent eller kolera och endast a v varor
au x m archandises et objets que och föremål, som h älsovård sm yn
1’autorité san itaire locale con- d igh etern a på p latsen anse sm it
sidére comme contam inés. tade.
T outefois, en cas de peste ou D e t oak tat kunna, i frå g a om
de choléra, les m archandises ou p est eller kolera, här nedan upp
objets énum érés ci-apres peuvent räknade varor och förem ål u n
étre soum is å la désinfeetion ou derkastas d esin fek tion eller de
méme prohibés ä l ’entrée, indépen- ras in försel förbjudas, oavsett om
dam m ent de tou te constatation det konstaterats, a tt de äro sm it
qu’ils seraient ou non contam i tade eller icke:
nés:
1° L es lin g e s de corps, hardes 1) b eg a g n a t gån glin n e, b eg a g
etv étem en ts portés(effets ä usage), nade underkläder, gån g- och
le s literies a y a n t servi. sängkläder.
L orsque ees objets son trans- D å dessa förem ål befordras så
portés comme bagages ou å la som resgods eller i sam m anhang
su ite d’un changem ent de dom icile med om b yte av boningsort (bo-
(objets d ’in stallation ), ils ne peu sättn in gsartik lar), kan deras in
v en t étre prohibés et sont soum is försel ick e förbjudas, u tan u n
au régim e de l ’a rticle 20. derkastas de bestäm m elserna i
art. 20.
L es paquets laissés par les so l K varlåten sk ap efter soldater
d ats et les m atelots et renvoyés och m atroser, som hem sändes, lik
dans leur patrie aprés décés, sont stä lle s med de här ovan under
assim ilés aux objets compris dans 1) första sty c k e t in b egrip n a före
le prem ier alinéa du 1°. m ål;
2° L es chiffons et drilles, å l ’ex- 2) lum p, med undantag, ifråga
ception, quant au choléra, des om kolera för sam m anpressad
chiffons comprimés qui sont tran- lum p, som forslas såsom handels
sportés comme m archandises en vara i om bundna balar.
gros par b allots cerclés.
N e peuvent étre in terd its les In fö rsel a v n y tt affall, som
déchets neufs provenant directe- kom m er direkt från spinnerier,
m ent d’ateliers de filature, de väverier, konfek tion sverk städ er
tissage, de confection ou de blan- eller tvättan stalter, k on stgjort
chim ent; les lain es a rtificielies (y lle ) ullgarn (K u n stw olle, Sbod-
(K u n stw olle, Shoddy) et le s rog- d y) sam t a v fa ll a v n y tillv e r k a t
nures de papier neuf. papper kan icke förbjudas.
A rt. 14. II n ’y a pas lieu A rt. 14. T r a n siterin g av varor
d’interdire le t r ansi t des marchan eller förem ål, som om näm nas un
dises e t objets spécifiés aux 1° der 1) och 2) i föregående artikel,
e t 2° de 1’a rticle qui précéde, s ’ils bör icke förbjudas, därest de äro
son t em ballés de te lle sorte qu’ils förpackade på sådant sätt, a tt
ne p u issen t étre m anipulés en de icke kunna åtkom m as under
route. vägen.
D e méme, lorsque les marchan- L ikaledes sk a ll tra n siterin g av
19d ises ou ob jets sont transportés varor e lle r förem ål genom sm itta t
de te lle fa^on qu’en cours de route område icke u tgöra hinder för
ils n ’a ie n t pu étre en contact avec deras in försel t ill det land, d it
les objets sou illés, leu r tra n sit de äro bestäm da, då de befordras
å tra v ers une cireonscription terri- på sådant sätt, a tt de under vägen
toriale contarainée ne d o it pas icke kunnat kom ma i beröring
étre un obstacle å leur entrée med nedsölade förem ål.
dans le p a y s de destination.
A r t. 15. L es m archandises et A rt. 15. V aror och förem ål,
objets spécifiés au x 1° e t 2° de som om näm nas under 1) och 2) i
1’artic le 13 ne tom bent pas sous art. 13, h em falla icke under be
l ’ap p lication des mesnres de pro stäm m elserna om införselförbud,
h ib itio n å l ’entrée, s’il est dé- därest det för m yndigheterna i
m ontré å l ’autorité du p a y s de d et land, d it de äro bestämda,
d estin a tio n qu’iis ont été expédiés styrkes, a tt de avsän ts m in st fem
cinq jou rs au m oins avan t le debut dagar före farsoten s utbrott.
de 1’épidém ie.
A rt. 16. L e mode et l ’endroit A rt. 16. M yndigheten i destina
de la désinfection, a in si que les tio n sla n d et äger fa ststä lla s ä tt
procédés å em ployer pour assurer och p lats för desinfektion, även
la destruction des rats, des insectes som förfarin gssätt för utrotande
e t des m oustiques sont tixés par av råttor, in se k te r och m oskiter.
l ’au torité du p a y s de destination. B ehandlingen sk a ll företagas på
C es opérations d oiven t étre fa ites sådant sä tt, a tt förem ålen sk a
de m aniére å ne détériorer les das så lit e t som m öjligt. Säm re
objets que le m oins possible. Les kläder, trasor, infekterade för
hardes, v ieu x chiffons, pansem ents band, papper och andra förem ål
in fectés, papiers et autres objets av mindre värd e kunna uppbrän
de peu de valeu r peuvent étre nas.
d étru its par le feu.
II appartient å chaque E t a t de D e t tillkom m er varje sta t a tt
régler la question rela tiv e au ordna frågan om m öjligen upp
p ayem en t éven tu el des dom m ages- kom m ande skadestånd i följd av
in téréts résu ltan t de la désinfec d esinfektion ävensom av förstö
tio n a in si que de la d estruction randet av ovannäm nda förem ål
des objets ci-dessus visés et de och av u trotandet av råttor, in
c elle des rats, des insectes et des sekter och m oskiter.
m oustiques.
Si, å l ’occasion des m esures pri- U ppbäres med an led n in g av
ses pour la destruction des rats, v id ta g n a åtgärder för råttors, in
des in sectes et des m oustiques ä sekters och m oskiters utrotande
bord des navires, des taxes son t ombord å fa r ty g v iss a v g ift av
per<jues par 1’autorité san itaire, su ndhetsm ynd igheterna vare sig
so it directem ent, soit par l ’inter- om edelbart eller genom n ågot bo
m édiaire d ’une société ou d’un la g s eller en sk ild persons förm ed
articu lier, le ta u x de ces ta x es lin g , sk a ll denna a v g ifts storlek
o it étre fixé par un ta r if publié bestäm m as genom särsk ild på för
d ’avance et éta b li de fae,on å ce hand kungjord tariff; och sk a ll
20q u ’il ne p n isse résulter de l ’en- denna ta r iff vara sålu n d a upp
sem ble de son application une gjord, a tt icke vare sig sta ten eller
source de bénéfice pour l ’É ta t ou su ndhetsm ynd igheterna av dess
pour 1’A d m in istration sanitaire. tillä m p n in g draga någon inkom st.
A rt. 17. L es le ttres et corre- A r t. 17. B rev och korrespon
spondances, im prim és, livres, jour- dens, trycksaker, böcker, tid n in gar,
naux, papiers d’affaires, etc. (non affärspapper m. m. (däri dock icke
compris le s colis postaux), ne sont in b egrip et p ostp ak et) sk ola icke
soum is k aucune restriction ni underkastas någon förbudsåtgärd
désinfcction. eller desinfektion.
E n cas de fiévre jaune, le s colis I händelse av g u la febern skola
p ostau x ne sont soum is ä aucune postpaket icke underkastas någon
restriction ni désinfection. förbudsåtgärd eller desinfektion.
A rt. 18. L es m archandises, A rt. 18. Varor, som anlända
arrivant par terre ou par mer, ne lan d vägen eller sjöledes, kunna
p eu v en t étre retenues au x fron- ej k v a rh å lla s vare sig vid grä n
tiéres ou dans le s ports. sen eller i hamnarna.
L es seu les m esures qu’il soit D e enda åtgärder, som kunna
perm is de prescrire å leur égard föresk rivas med avseende å dessa,
sont spécinées dans les articles äro uppräknade i art. 13 och 16
13 et 16 ci-dessus. härovan.
T outefois, si des m archandises, H ava varor, som anlända sjö
arrivan t par m er en vrac ou dans led es d å lig t stuvade eller med
des em ballages défectueux, ont tr a s ig t em ballage, b liv it sm ittade
été, pendant la traversée, eonta- under resan av råttor, hos v ilk a
m inées par des rats reconnus pest konstaterats, och kunna de
p esteu x et si e lle s ne peuvent ej des infekteras, m å lik v is s t för
étre désinfectées, la destruction utrotande av varje sm ittofrö v a
des germ es peut étre assurée par rorna lä g g a s på upplag under en
leu r m ise en dépöt pendant une tid av h ögst tv å veckor.
durée m axim a de d eu x sem aines.
II est entendu que 1’application T illäm p n in gen av sistnäm nda
de c ette derniére mesure ne doit åtgärd må ej m edföra n ågot dröjs
entrainer aucun délai pour le m ål för fa r ty g e t ej h eller extra
n avire n i des frais extraordinaires u tg ifte r på grund av o tillrä ck
r é su lta n t du défaut d’entrepöts lig a u p p lagsställen i hamnen.
dans les ports.
A rt. 19. Lorsque des m archan A rt. 19. D å varor, jä m lik t
d ises o n t été désinfectées, par föreskrifterna i art. 13 desinfek
application des prescriptions de tera ts eller i kraft av tredje s t y c
1’a r ticle 13, ou m ises en dépöt k et av art. 18 provisoriskt upp
tem poraire, en vertu du 3e alinéa la g ts, har ägaren eller hans om
de 1’article 18, le propriétaire ou bud r ä tt a tt av den hälsovårds
son représentant a le droit de m yn d igh et, som g iv it order om
réclam er de l ’au torité san itaire varornas desinfekterande eller
qui a ordonné la désinfection ou u ppläggand e, fordra ett in ty g
le dépöt, un certificat indiquant över de åtgärder som v id ta g its .
le s m esures prises.
21A r t. 20. L a désinfection du A r t. 20. D esin fek tion av orent
lin g e sale, des hardes, vetem ents lin n e, underkläder och förem ål,
et öbjets qui fo n t p artie de bagages som höra t ill resgods eller lö s
ou de m ob iliers (objets d’in sta lla - ören (b osättn in gsartik lar), och
tio n ) provenant d’une circonscrip- v ilk a komma från ett sm itta t
tio n territo ria le contam inée n ’est område, sker en d ast i fråga om
effectuée qu’en cas de peste ou pest eller kolera och endast, då
de choléra et seulem ent lorsque de av hälsovård sm yn d igh etern a
1’a u torité san itaire les considéré anses sm ittade.
comme contam inés.
SECTION l i l . UNDERAVDELNING III.
M esures d a n s le s ports e t au x Å tgärder i ham n ar och v id sjö
fro n tié res de mer. gränser.
A . C lassification des navires. A . K la ssificerin g av fa rtyg e n .
A rt. 21. E s t considéré comme A r t. 21. Såsom s m itta t anses
infecté le navire qui a la peste, fa rty g , som har p est, kolera eller
le choléra ou la fiévre ja u n e å u la febern ombord, eller å vil-
bord ou q u i a présenté un ou f et ett eller flera pest- eller ko
p lu sieu rs cas de peste, de choléra le r a fa ll eller f a ll av g u la febern
ou de fiévre jaune depuis sept in träffat under sen ast förflutna
jours. sju d ygn .
Såsom m isstä n k t anses fa rty g ,
E s t considéi’é comme suspcct ombord å v ilk e t p est- eller kolera-
le n avire å bord duquel i l y a fa ll eller fa ll av g u la febern in
eu des cas de peste, de choléra träffat vid avresan eller under
ou de fiévre jaune au m om ent du resan, men in te t n y tt fa ll under
départ ou pendant la traversée, sen ast förflutna sju d ygn .
m ais aucun cas nouveau depuis
sep t jours. Såsom s m ittf r itt , ehuru kom
E s t considéré comme inäem ne , mande från sm ittad hamn, anses
bien que ven an t d’un port con- fa rty g , ombord å v ilk e t varken
tam iné, le navire qui n’a eu n i före avresan, under resan eller
décés n i cas de peste, de choléra v id ankom sten förekom m it döds
ou de fiévre jau n e å bord, soit f a ll eller sju k d om sfall av pest,
av a n t le départ, so it pendant la kolera eller g u la febern.
traversée, s o it au m om ent de
1’arrivée.
B. M esures concernant la p este. B . Å tg ä rd e r i fr å g a om pest.
A rt. 22. L es n avires infectés A rt. 22. A v p e s t sm itta d e far
de p e ste sont soum is au régim e t y g uderkastas följande behand
s u iv a n t: lin g :
1° v is ite m édicale; 1) läk areb esik tn in g;
222° les m alades sont im m édiate- 2) de sju k a la n d sä tta s gen a st
m ent débarqués et isolés; och isoleras;
3° les personnes qui ont été en 3) personer, v ilk a h ava h aft
con tact avec le s m alades et celles beröring med de sjuka, och så
ue l ’autorité sanitaire du port a dana, som hälsovårdsm yndigheten
es raisons de considérer comme i vederbörande ham n har an
suspectes sont débarquées si pos- led n in g att anse såsom m isstän k ta,
sible. E lle s p eu ven t étre soum ises sk ola om m öjligt lan d sättas. D e
so it å 1’observation1, soit å la kunna underkastas an tin gen ob
su rv eilla n ce 2, so it ä une observa servation 1 eller e fte r b e sik tn in g 2
tion su iv ie de surveillance, sans eller ock observation med efter
que la durée totale de ees m esures b esik tn in g, utan a tt dock sam
u isse dépasser cinq jours, å dater m anlagda tiden för d essa å tg ä r
e l ’arrivée. der får överskrida fem dagar,
r ä k n a t från ankom sten.
II ap p artien t å 1’autorité san i A v ovanberörda åtgärder äger
taire du port d’appliquer celle de h älsovård sm yn d igh et i vederbö
ees m esures qui lu i parait préfé- rande ham n tillä m p a den, som
rable selon la date du dernier m yndigheten med hänsyn t i l l tid
cas, l ’é ta t du navire et les pos- punkten, d åsen aste fa lletin trä ffa t,
sib ilité s locales; fa r ty g e ts tillstå n d och förh ållan
dena på p latsen anser lä m p lig a st;
4° le lin g e sale, les effets å 4) b esä ttn in g en s3 och p assage
usage et les objets de 1’éq u ip age3 rarnas orena lin n e, begagnade
e t des p assagers qui, de l ’avis effekter och tillh ö rig h eter, v ilk a
de 1’au torité sanitaire, sont con- e n lig t hälsovårdsm yndigheternas
sidérés comme contam inés, sont på p la tsen å sik t böra anses
d ésin feetés; såsom sm ittade, sk ola d esin fek
5° les partis du navire qui ont teras;
été habitées par des p esteu x ou 5) de delar av fa r ty g e t, vilk a
qui, de l ’av is de 1’autorité sa n i v arit bebodda av pestsjuka, eller
taire, sont considérés comme con- e n lig t hälsovårdsm yndighetens
1 L e m ot »observation» sign ifie: isole- 1 Med observation menas: isolering av
m ent des vovagenrs s o it ä bord d’un na de resande antingen ombord på fa rty g eller
vire, so it dans une station sanitaire, avant å karantän sp la ts, innan de erhålla rätt att
qu’ils n’ob tienn en t la libre pratique. fr itt färdas.
3 L e m ot »surveillance» sign ifie que les 3 Med efterb esik tnin g m enas, a tt de re
voyageurs ne son t pas isolés, qu’ils obtien- sande ick e sk ola isoleras ntan gen ast er
n en t tont de sn ite la libre pratiquc, m ais h ålla rätt a tt fr itt färdas, men anm älas
son t signalés ä 1’antorité dans les diverses hos m ynd igh etern a å de stä llen , d it de
localités ou ils se rendent et soum is ä un begiva sig , och skola där för h ä lso tillstå n
exam en m édical constatant leur éta t de dets utrönande undersökas av läkare.
sante.
3 Le m ot »équipagc» s ’applique aux 3 Ordet »besättning» tillä m p a s å per
personnes qui font ou ont fa it partie de soner, som tillh ö ra eller tillh ö rt besätt
1'équipage ou du personnel de service du n in gen e ller tjän step erson alen ombord, däri
bord, y compris les m aitres d’hötel, garfons, inbegripna hovm ästare, kypare, »cafedji»
cafedji, etc. C’e s t dans ce sens qu’il fau t o. s. v. I denna bem ärkelse bör ordet
comprcndre ce m ot chaqne fo is qu’i l est tagas varje gån g, det förekomm er i denna
em p loyé dans la présente Convention. konvention.
23tam in ées, doivent étre désinfec- förm enande äro a tt anse såsom
tées: sm ittade, skola desinfekteras;
6° la destruction des ra ts du 6) utrotandet av råttor ombord
n a v ire d o it étre effectuée a vant sk a ll ske före oller efter lastens
ou aprés le déchargem ent de la lossande med undvikande så m yc
cargaison, en é v ita n t au tan t que k et som m ö jlig t a tt skada lasten ,
possib le de détériorer les marchan- fa r ty g e t och m askinerna. D enna
d ises, les tö les et les m acliines. åtg ä rd sk a ll vid tagas så snart
L ’opération doit étre fa ite le plus ocE så h a stig t som m ö jlig t och
tö t et le p lu s rapidem ent p os får under a lla om ständigheter
sib le et, en to u t cas, ne d o it pas ick e ta g a län gre tid än 48 tim
durer plus de quarante-huitheures. mar,
Pour le s navires sur lest, cette Ombord å ballastade fa r ty g bör
operation d o it se faire le plus denna åtgärd företagas snarast
tö t p ossible a van t le chargem ent. m ö jlig t innan lastningen.
A r t. 23. L es navires suspccts A r t. 23. F a r t y g m isstä n k ta
de p e ste sont soum is aux m esures för p e s t un d erk astas de under 1)
qu i sont indiquées sous les numé- 4) 5) och 6) i art. 22 an givn a
ros 1, 4, 5 et (i de 1’article 22. åtgärder.
E n outre, l ’équipage et les p as D essutom kun n a b esättn in gen
sagers p euvent étre soum is å une och passagerarna underkastas
su rv eilla n ce qui ne dépassera pas efterb esik tn in g , som dock icke
cin q jou rs å d ater de fa r r iv é e du får överskrida fem dagar, räk
n avire. On peut, pendant le n a t från fa r ty g ets ankom st. B e
m ém e tem ps, em pécher le débar- sättn in gen kan under sam m a tid
quem ent de 1’équipage, sa u f pour rym d förhindras a tt gå i land,
raisons de service. utom i tjänsteärenden.
A rt. 24. L es navires indem nes A rt. 24. F rå n p est sm ittfria
de p e ste sont adm is å la libre fa r ty g sk ola om edelbart m ed
pratique im m édiate, quelle que g iv a s fri färdsel, oavsett beskaf
so it la n atu re de leur p atente. fenheten av deras sundhetspass.
L e seu l régim e que p eu t pres- D e åtgärder, som m y n d ig h e
crire å leur su jet l ’autorité du ten i ankom stham nen kan före
port d’arrivée consiste dans les sk riva för sådana fa rty g , in
m esures su ivan tes; skrän k a s ig t i l l följande:
1° v is it e m édicale; 1) läk areb esik tn in g;
2° d ésin fection du lin g e sale, 2) desinfektion av besättningens
d e s effets å u sage et des autres och passagerarnas orena linne,
ob jets de 1’éq u ip age et des p as begagnade effekter och tillh ö r ig
sagers, m ais seulem ent dans les heter, dock en d ast i u n d a n ta g s
cas excep tion n els, lorsque l ’auto- fa ll, då h älsovårdsm yndigheten
r ité san itaire a des raisons spé- har särsk ild an led n in g tro dem
c ia le s de croire å leu r contam ina- vara sm ittade;
t i o n ;
3° sans que la mesure puisse 3) utan a tt u p p stä lla ifrå g a
étre érigée en régle générale, varande föresk rift såsom en a ll
l ’autorité san itaire p eu t soum ettre män regel, kan h älsovård sm yn
Jes navires venant d’un port con- d ig h et beträffande fa r ty g , som
24tam in é å une opération destinée å komma från sm ittad hamn, före
détruire les rats k bord, avan t ou sk riva vidtagande före eller e fter
aprés le déchargem ent de la car- lasten s lo ssn in g av åtgärd, avsedd
gaison. C ette opération doit étre a tt utrota ombord varande rå t
fa ite le p lu s tö t et le plus rapi- tor. D enna åtgärd sk a ll v id ta g a s
dem ent possible et, en tou t cas, så snart ocb så h a stig t som m öjligt
ne doit pas durer plus de v in g t- och får under a lla om stän d igh eter
quatre beures en é v ita n t d’entra- icke ta g a län gre tid än 48 tim
ver la circu lation des passagers mar under iak ttagan d e av p a ssa
et de l ’équipage entre le navire gerarnas och b esättn in gen s t i l l
e t la terre ferme et, autant que träde t ill fa r ty g och land icke
possible, de détériorer les mar- hindras sam t a t t lasten, fa r ty
chandises, les töles et les m achi- g e t och m askinerna så lit e t som
nes. P our le s n avires sur lest, m öjligt skadas. Ombord å bal-
i l sera procédé, s’il y a lieu , k lastad e fa r ty g bör denna åtgärd,
cette opération le p lu s tö t et le då sådan erfordras, företagas sn a
p lu s rapidem ent possible et, en rast m öjligt och i varje fa ll före
to u t cas, a van t le chargem ent. lastn in gen .
L ’équipage e t les p assagers B esä ttn in g en och passagerarna
p eu ven t étre soum is k une sur- kunna underkastas efterbesikt-
veillan ce qui ne dépassera pas ning, dock icke län gre än under
cinq jours å com pter de la date fem dygn, räknat från den t id
ou le navire e st p arti du port punkt, då fa r ty g e t läm nade den
contam iné. On peut égalem ent, sm ittade hamnen. B esättn in gen
pendant le méme tem ps, empécber kan under sam m a tid rym d för
le débarquem ent de l ’équipage, hindras a tt gå i land, utom i
sa u f pour raisons de service. tj änsteärenden.
L ’autorité com pétente du port Vederbörande m yn d igh et i a n
d’arrivée peut toujours réclam er kom stham nen kan a lltid fordra
sous serm ent un certificat du mé- e tt på ed a v g iv et in ty g av sk ep p s
decin du bord, ou, å son défaut, läkaren eller, om sådan ej finnes,
du capitaine, a tte sta n t qu’il n’y av befälhavaren, u tv isa n d e att
a pas eu de cas de p este sur le in g a p estfa ll in träffat ombord å
n avire depuis le départ e t qu’une fa r ty g e t efter avresan sam t a tt
m ortalité in so lite des rats n ’a någon o v a n lig d öd ligh et hos r å t
pas été constatée. torna icke konstaterats.
A rt. 25. Lorsque, sur un navire A rt. 25. K on stateras efter bak
indem ne, des rats ont été recon- ter io lo g isk undersökning rå ttp est
nus p esteu x aprés exam en bacté- eller o v a n lig d ö d lig h et hos r å t
riologique, ou bien que l ’on con- tor ombord å sm ittfr itt fa r ty g ,
sta te parmi ees rongeurs une förordas följande åtgärder:
m ortalité in so lite, i l y a lie u de
faire application des m esures
su iv a n te s:
I. N avires avec rats pesteux: I. B eträffande fa rty g , med
a) v isite médicale; r å ttp e s t:
a) läkarebesiktning;
b) les rats doivent étre détruits, b) råttorna sk ola utrotas före
25a v a n t ou aprés le déchargem ent eller efter la sten s lo ssn in g med
de la cargaison, en év ita n t au tan t undvikande så m yck et som m ö jlig t
que possible de détériorer les a tt skada la sten , fa r ty g e t och
m archandises, les tö les et les m askinerna. Å tgärden sk a ll v id
m achines. L ’opération doit étre ta g a s så snart och så h a stig t
fa ite le p lu s töt et le p lu t rapi- som m ö jlig t och får under alla
d em ent possible et, en tou t cas, om ständigheter icke ta g a längre
ne pas durer p lu s de quarante- tid än 48 tim m ar. Ombord å
h u it heures. L es navires sur le s t b allastade fa rty g ver k stä lles den
su b issen t cette operation le plus na åtgärd sn arast m öjligt och i
tö t e t le p lu s rapidem ent possible varje fa ll före la stn in g en ;
et, en tou t cas, av a n t le charge-
m ent;
c) le s parties du navire et les c) de fa rty g sd ela r och förem ål,
objets que l ’au torité sanitaire som av h älsovård sm yn d igh eten
locale ju g e étre contam inés sont på platsen anses sm ittade, sk ola
désinfectés; desinfekteras;
d) les p assagers e t l ’équipage d) besättningen och p a ssa g e
p eu ven t étre soum is å une sur- rarna kunna underkastas efter-
v eilla n ce dont la durée ne doit b esik tn in g under h ö g st fem d y g n ,
pas dépasser cinq jours com ptés räknat från ankom stdagen.
å p artir de la date d’arrivée. II. Beträffande fa rty g , ombord
I I . N a v ires ou est constatée å v ilk a kon staterats en ov a n lig
une m ortalité in so lite des rats: d öd ligh et hos råttorna:
a) v is ite m édicale; a) Jäk areb esik tn in g;
b) l ’exam en des rats au point b) undersökning av råttorna
de vu e de la p este sera fa it au tan t sk a ll för pestsjukdom ens k on sta
et a u ssi v ite que possible; terande ske så snart och så has
tig t som m ö jlig t;
c) s i la destruction des rats est c) anses råttornas utrotande
ju gée nécessaire, elle aura lien beh övligt, s k a ll det ske med ia k t
dans le s conditions indiquées ci- tagande aji ovan a n givn a bestäm
dessus relativem en t aux n avires m elser beträffande fa r ty g med
avec ra ts pesteux; råttp est;
d) ju sq u ’å ce que tou t soupgon d) passagerarna och b esä tt
so it écarté, le s passagers et l ’équi- ningen kunna, t i l l dess a ll m iss
p a g e p eu v en t étre soum is å une tanke a v lä g sn a ts, stä lla s under
su r v eilla n ce dont la durée ne efterb esik tn in g under h ö g st fem
dépassera pas cinq jou rs com ptés dagar, räknat från fa r ty g e ts an
k partir de la date d’arrivée. kom stdag.
A r t. 26. II e st recommandé A rt. 26. D et är a tt anbefalla,
que les navires soient soum is ä a tt fartygen underkastas rå tt-
la dératisation périodique p rati- u tro tn in g åtm instone en g å n g
quée au m oins une fois tou s les varje halvår. H ä lsovård sm yn
s ix m ois. L ’autorité san itaire du digh eten i den hamn, där rå ttu t-
port, ou la d ératisation a été rotningen b liv it v erk stä lld , sk all,
effectuée, délivre au capitaine, k varje g å n g fr a m stä lln in g därom
261’arm ateur ou å son agent, tou tes göres, läm na befälhavaren, far-
le s fois que la demande en est tygsredaren eller dennes ombud
fa ite, un certificat constatant la e tt in ty g u tvisan d e dagen för
d ate de l ’opération, le port ou behandlingen, ham nen där den
e lle a été fa ite et la technique samma b liv it verk ställd sam t det
em ployée. använda fö rfa rin g ssä ttet.
II est recommandé que les auto- D e t är a tt anbefalla, a tt hälso
rités san itaires des ports, ou tou- vård sm yn d igh etern a i de ham
ch en t le s n avires qui pratiquent nar, v ilk a anlöpas av fa r ty g , som
la d ératisation périodique, tien- med v issa tiders m ellanrum u t
n en t com ptedes certificats su svisés, rota skeppsråttorna, taga ovan
d ans l ’appréciation des m esures åsyftad e in t y g i betraktande vid
ä prendre, notam m ent en ce qui bestäm m andet av de åtgärder,
concerne les p rescrip tion s du n° 3 som skola v id ta g a s, sä r sk ilt vid
du 2e alin éa de 1’article 24. tilläm p n in gen av föreskrifterna i
n:r 3 av andra m om entet i art. 24.
C. M esu res concernant le choléru. C. Å tg ä rd e r i frå g a om kolera.
A rt. 27. L es navires infectés Art. 27. A v kolera sm itta d e
de cholera sont soum is au régim e fa r ty g underkastas följande be-
su iv a n t: h an d lin g:
1° v isite m édicale; 1) läk areb esik tn in g;
i 2° les m alades sont im m édiate- 2) de sjuka lan d sättas gen ast
m ent débarqués et isolés; och isoleras;
3° les autres personnes peuvent 3) övrig a personer kunna lik a-
étre égalem ent débarquées e t ledes landsättas och stä lla s under
soum ises, å dater de l ’arrivée du observation eller underkastas
n avire, å une observation ou ä efterb esik tn in g under så lå n g tid ,
une su rv eilla n ce dont la durée räknat från fa rty g ets ankom st,
variera, selon l ’éta t san itaire du som med hänsyn t i l l h ä lso till-
navire et selon la date du dernier stå n d et ombord och tid p u n k ten , då
cas, sans pouvoir dépasser cinq senaste sjukdom sfall in träffat,
jours; å la condition que ce délai kan anses erforderlig, dock icke
ne so it pas dépassé, 1’autorité över fem dagar;
san itaire p eu t procéder å l ’exam en under v illk o r a t t denna frist
b actériologiq u e dans la mesure icke överskrides, kan hälsovårds-
nécessaire; m yn d igh eten skrida t i l l b ak terio
lo g isk undersökning i n ödig u t
sträckning;
4° le lin g e sale, le s effets å 4) b esättn in gen s och passage-
u sa g e et les objets de l ’équipage rarnas orena linne, begagnade
et des p assagers qui, de l ’a v is de effekter och tillh ö r ig h eter , v ilk a
1’autorité san itaire du port, son t e n lig t h älsovårdsm yndighetens i
considérés comme contam inés, ham nen å sik t böra anses såsom
so n t désinfectés; sm ittade, skola desinfekteras;
5° les parties du navire q u i ont 5) de delar a v fa r ty g e t, sorn
27é té habitées pär le s m alades at- v a rit bebodda av kolerasju k a e l
t e in t s de cboléra ou qui sont ler v ilk a av h älsovård sm yn d ig
considéréespar 1’a u to rité san itaire heten anses sm ittad e, skola des
comme contam inées, sont désin- infekteras;
fectées;
6° lorsque l ’eau potable em- t») då d rick sv a ttn et ombord a n
m agasin ée å bord est considérée ses m isstänkt, sk a ll det efter d es
com m e suspecte, elle est déversée in fek tion töm m as u t och ersä t
aprés d ésin fection et rem placée, tas, där så lä m p lig en kan ske,
s ’il y a lieu , par une eau de bonne av vatten av god beskaffenhet.
q u alité.
L ’a u to rité san itaire peut inter- H älsovård sm yn d igh eten kan
d ire le déversem ent dans les ports förbjuda uttöm m ande i ham narna
de l ’eau de le s t (w a ter -b a lla st) si av såsom b a lla st an v ä n t vatten
e lle a été pu isée dans un port (w ater-ballast), därest detsam m a
contam iné, å m oins qu’elle n ’a it in ta g its i en sm itta d hamn, så
été préalablem ent désinfectée. v id a det icke föru t b liv it d e sin
fek tera t.
II peut étre in terd it de laisser B e t kan förbjudas a tt ned-
s ’écouler ou de jeter dans les eau x släppa eller u tk a sta från fa r ty
du port des déjections hum aines g e t i hamnen så v ä l uttöm ningar
a in si que les eau x résiduaires du som fa rty g ets sla g v a tten , med
navire, å m oins de désinfection m indre vederbörlig desinfektion
préalable. sk ett.
A r t. 28. L es navires suspects A r t. 28. B a r ty g m isstä n k ta
de cholera son t sou m isau xm esu res för kolera underkastas de under
q u i sont p rescrites sous les numé- 1) 4) 5) och 6) i art. 27 föresk rivn a
ros 1, 4, 5 e t 6 de 1’a rticle 27. åtgärder.
L ’équipage e t les passagers B esä ttn in g en och passagerarna
p eu ven t étre soum is å une sur- kunna stä lla s under efterbesikt-
v eilla n ce q u i ne doit pas dépasser ning, som dock ick e bör överskri
cin q jo u rs ä dater de l ’arrivée da fem dagar, räknat från fa r
d u navire. II est recominandé ty g e ts ankom st. D e t är a tt a n
d ’em pécher, pendant le méme befalla, a tt under sam m a tid rym d
tem ps, le débarquem ent de l ’équi- b esättn in gen förhindras a tt g å i
page, sa u f pour raisons de ser land, utom i tjänsteärenden.
vice.
A la condition que les m esures U n d er fö ru tsättn in g a t t de i
prévues dans l ’alinéa précédent föregående sty ck e näm nda å t
ne soient pas aggravées, l ’autorité gärder icke skärpas, kan h älso
san itaire p eu t procéder ä 1’exam en v å rd sm yn d igh eten skrida t ill bak
b actériologiq u e dans la m esure teriologisk undersökning i nödig
nécessaire. utsträckning.
IV autorité san itaire peut inter- H älsovård sm yn d igh eten kan
dire le d éversem ent,dans les ports, förbjuda uttöm m ande i ham narna
de l ’eau de lest (w ater-ballast) si av såsom b a lla st a n v ä n t v a tten
e lle a été puisée dans un port (w a ter-b a lla st), därest detsam m a
28contam iné, å m oins qu’elle n ’a it in ta g its i en sm ittad ham n, så
été préalablem ent désinfectée. v id a det icke föru t b liv it desin
fekterat.
A rt. 29. L es navires indem nes A rt. 29. F rå n kolera sm ittfria
de cholera sont adm is å la libre fa r ty g m ed g iv a s fr i färdsel, oav
pratique im m édiate, quelle que se tt beskaffenheten av deras sund
so it fa nature de leur patente. hetspass.
L e seu l régim e que puisse pres- D e åtgärder, som m y n d ig h e
crire å leu r su jet l ’autorité du ten i ankom stham nen kan före
port d’arrivée con siste dans les sk riv a för sådana fa r ty g , in
m esures prévues aux numéros 1, skränka s ig t i l l de under 1) 4 )
4 et 6 de 1’article 27. och 6) i art. 27 angivna.
L ’autorité san itaire p eu t inter- H älsovårdsm yndigheten kan
dire le déversem ent dans le s ports förbjuda uttöm m ande i ham narna
de l ’eau de le s t (w ater-b allast) si av såsom b allast an vän t v a tte n
elle a été pu isée dans un port (w ater-b allast), därest detsam m a
contam iné, ä m oins qu’elle n ’ait in ta g its i en sm ittad ham n, så
été préalablem ent désinfectée. v id a det icke först b liv it d esin
fekterat,
L ’équipage et les passagers B esä ttn in g e n och passagerarna
p eu ven t étre soum is, au poin t de kunna med h än syn t ill deras
vu e de leur é ta t de santé, å une h ä lso tillstå n d underkastas efter-
su rveillan ce qui ne doit pas dé- b esik tn in g ,d o ck icke under län gre
passer cinq jours å com pter de la tid än fem dagar, räknat från
date ou le navire est p arti du den tidpunkt, fa rty g et läm nat den
port contam iné. sm ittade hamnen.
II est recom m andé d’empécher, D e t är a tt anbefalla, a t t un
pendant le méme tem ps, le débar- der samma tid rym d b esättn in gen
quem ent de l ’équipage, sa u f pour förhindras a tt g å i land, utom
raisons de service. i tjänsteärenden.
L ’au torité com pétente du port V ederbörande m y n d ig h e t i an
d’arrivée p eu t toujours réclam er kom stham nen kan a lltid fordra
sous serm ent un certificat du e tt på ed a v g iv e t in t y g av skepps
m édecin du bord ou, ä son défaut, läkaren, eller, om sådan ej finnes,
du cap itain e, a ttesta n t qu’il n ’y av befälhavaren, utvisande, a tt
a pas eu de cas de choléra sur in g a k o le ra fa ll efter avresan in
le navire depuis le départ. tr ä ffa t ombord å fa rty g et.
I). M esures concernant la fiévre D . Å tg ä rd e r i frå g a om gula
ja n n e. febern.
A rt. 30. L es n avires infectés A rt. 30. A v gula febern sm itta d e
de fiévre ja u n e sont soum is au fa r ty g underkastas följande be
régim e suivant: h an d lin g.
1° v isite inédicale; 1) läk areb esik tn in g;
2° les m alades sont débarqués 2) de sjuka lan d sättas, under
dans des conditions les m ettan t fö ru tsä ttn in g a tt de skyddas m ot
29å Fabri des piqures des m ousti- m o sk itsty n g , och isoleras på t i l l
ques, et dum ent isolés; b ö r lig t sätt;]
3° le s autres personnes peuvent 3) övriga personer kunna även
étre égalem ent débarquées et la n d sä tta s och underkastas obser
soum ises, å dater de 1’arrivée, å v a tio n eller efterb esik tn in g under
une observation ou snrveillance en tid ej överstigan d e sex dagar,
q u i ne dépassera pas six jours; räknat från ankom sten;
4° le s n a v ires doivent m ouiller, 4) fartygen sk ola snarast m öj
a u ta n t que p ossible, å 200 m étres lig t lä g g a s för ankar 200 m. från
d e la cote; kusten;
5° si possible, i l est procédé å 5) om m öjligt sk a ll man om
bord å 1’exterm ination des m ousti- bord skrida t i l l utrotande av
qu es, avan t le déchargem ent des m oskiterna före la ste n s lo ss
m archandises. S i cela n’est pas n in g. D ä re st detta icke är m öj
possible, on prendra tou tes les lig t, sk a ll man v id ta g a a lla nö
m esures nécessaires alin d’éviter d iga åtgärder, för a t t den v id
q u e le personnel em ployé au dé- lossn in gen använda personalen
ch argem en t ne so it in fecté. Ce icke må b liv a sm ittad. D enna
personnel est soum is ä une sur- personal underkastas en efterbe
veilla n ce qui ne peut pas depas- sik tn in g under en tid ick e över
ser six jours, å dater du m oment stig a n d e sex dagar, räknad från
o u il a cessé de tr a v a ille r å bord. d et ögonblick, då den upphör a tt
A r t. 31. L e s navires suspects arbeta ombord.
de fé v r e ja u n e sont soum is aux A rt. 31. F a r ty g m isstän kta
m esures q u i sont indiquées sous fö r g u la febern underkastas de
le s num éros 1, 4 e t 5 de 1’article under 1) 4) och 5) i föregående ar
précédent. tik e l föreskrivna åtgärder.
D essutom kunna besättn in gen
E n outre, 1’éq u ip age et les p a s och p assagerarna underkastas en
sagers p euvent étre soum is å une efterb esik tn in g under en tid icke
su rveillan ce qui ne dépassera pas överstigan d e sex dagar, räknad
s ix jours å dater de l ’arrivée du från fa r ty g e ts ankom st.
navire.
A rt. 32. L es navires indem nes A r t. 32. A v gula febern icke
de fiévre jan n e sont adm is å la sm itta d e fa r ty g m ed givas efter
libre pratique im m édiate, aprés läkarebesiktningen fr i färdsel,
la v is ite m édicale, quelle que soit o a v sett b eskaffenheten av deras
la nature de leu r patente. sundhetspass.
A rt. 33. L es m esures prévues A rt. 33. D e i artik larn a 30
d an s les a rtieles 30 et 31 ne con- och 31 föreskrivna åtgärderna
cern en t que le s p a y s ou i l e x iste vid tagas endast beträffande de
des stegom ya. D an s le s autres länder, där stegom ya förekomma.
pays, e lle s sont appliquées dans I öv rig a länder användas de i
la mesure ju g ée nécessaire par den u tsträck n in g, vederbörande
l ’a u to r ité sanitaire. h älsovård sm yn d igh et anser nödig.
30E . D isp o sitio n s communes aux E . S k y d d så tg ä rd e r m ot sa m tlig a
tro is m a la d ies. tre sju kdom arn a.
A r t. 34. L ’au torité com pétente A rt. 34. Vederbörande m yn
tiendra com pte pour l ’application d ig h e t äger a tt v id tillä m p a n d et
des m esures indiquées dans les av de i art. 22 t i l l och med 33
articles 22 ä 33, de la présence an givn a bestäm m elser ta g a hän
d’un m édecin et d’appareils de sy n t ill, om läkare och desinfek-
désinfection (étuves) å bord des tion sap p arater (ugnar) finnas
navires des tro is catégories sus- ombord å f a r ty g tillhörande de
m entionnées. tre ovannäm nda kategorierna.
E n ce qui concerne la peste, L ik aled es sk a ll den, i fr å g a
e lle aura égard égalem ent å l ’in- om p est, ta g a hänsyn t ill, om
stallation ä bord d’appareils de apparater för råttornas utrotande
destruction des rats. finnas ombord å fa r ty g e t.
, L es a u to rités san itaires des H älsovård sm yn d igh etern a i de
E ta ts auxquels il conviendrait de länder, som därom träffa över
s ’entendre sur ce point, pourront enskom m else, kunna från läk are
dispenser de la v isite m édicale b esik tn in g och andra föreskrivna
e t d’autres m esures les navires åtgärder befria sm ittfria fa r ty g ,
indem nes qui auraient k bord un ombord å v ilk a finnes av veder
médecin spécialem entcom m issioné börande land sä r sk ilt förordnad
par leur pays. läkare.
A rt. 35. D es m esures spéciales, A rt. 35. S ärsk ild a åtgärd er
notam m ent, pour ce qui concerne enkannerligen, i frå g a om kolera,
le choléra, 1’exam en bactériologi- b akteriologisk undersökning ku n
que, peuvent étre prescrites k na föreskrivas för varje fa rty g ,
1 égard de to u t n avire offrant de som företer d å lig a h ygien isk a
m auvaises conditions d’h ygién e förhållanden elier äro ö v erfy lld a .
ou des navires encombrés.
A rt. 36. T ou t navire qui ne A rt. 36. V arje fa r ty g , som
v eu t pas se soum ettre aux ob li icke v ill underkasta s ig av ham n
g a tio n s im posées par 1’autorité m y n d igh eten jä m lik t bestäm m el
du port en v e r tu des stip u la tio n s serna i denna konvention g iv n a
de Ja présente Convention est föreskrifter, sk a ll äga rä tt a t t
lib re de reprendre la mer. åter g å t i l l sjöss.
II p eu t étre au torisé å débar- F a r ty g e t kan tillå ta s a tt lo ssa
quer ses m archandises aprés que sin a varor under ia k tta g a n d e av
les précautions nécessaires auront nödiga fö rsik tig h e tsm å tt, näm li-
été prises, å savoir: gen:
1° isolem ent du navire, de 1) fartyget, b esättn in gen och
l ’équipage e t des passagers; passagerarna isoleras;
2° en ce qui concerne la peste, 2) då frå g a är om p est, begä
dem ande de renseignem ents rela- ras u p p lysn in gar, huruvida någon
tifs å 1’existen ce d’une m ortalité o v a n lig d öd ligh et konstaterats
in so lite parm i les rats; bland råttorna;
3° en ce qui concerne le choléra, 3) då fråga är om kolera, er
rem placem ent, par une eau de sä ttes det ombord befintliga dricks-
31bonne q u a lité, de l ’eau potable v attn et, då det anses m isstän k t,
em m agasin ée å bord, lorsque med v a tte n a v god beskaffenhet.
celle-ci est considérée comme su-
specte. /
II p eu t ég a lem en t étre antorisé F a r ty g e t kan lik aled es t illå ta s
ä débarquer le s passagers qui en a tt la n d sä tta de passagerare, som
fon t la dem ande, ä la condition såd an t begära, m ed v illk o r a tt
que ceux-ci se sou m etten t aux de u nderkasta s ig den beh an d lin g,
m esures prescrites par l ’autorité som m yn d ig h eten på platsen före
locale. skriver.
A r t. 37. L es navires d’une A rt. 37. F a r ty g , som komm a
provenance contam inée qui ont från sm ittad ort m en beträffande
été l ’ob jet de m esures san itaires v ilk a tillr ä c k lig a sundhetsåtgär-
appliquées, d’une fa^on suffisante, der v e rk stä llts i hamn, tillh öran d e
dans un port appartenant å l ’un n å g o t av de förd ragsslu tan d e
des p a y s contractants, ne subiront länderna, skola ej v id sin ankom st
pas une seconde fois ees m esures t i l l n y ham n, vare sig denna
ä leu r arrivée dans un port nou- tillh ö r samm a land eller icke,
veau, que celu i-ci apparti enne ou ånyo u n derkastas sådana å tgär
non au méme pays, å la condi der, under fö ru tsä ttn in g a tt sedan
tio n qu’il ne se soit produit de- dess ingen m ellankom m ande h än
p u is lors aucun incident entrai- delse in trä ffa t föranledande an
n an t 1’ap p lieation des m esures vän d an d et av ovannäm nda hälso
san itaires prévues ci-dessus et vårdsåtgärder, sam t a tt fa r ty g e t
qu’ils n ’a ien t pas fa it escale dans ej an lu p it sm ittad hamn.
un port contam iné.
N ’e st pas considéré comme E t t fa r ty g anses icke hava
a y a n t fa it escale dans un port le anlöpt en hamn, då d et utan a tt
n avire qui, sans avoir été en h ava stå tt i förbindelse med fa sta
com m unication avec la terre fer- landet, la n d sä tter endast passa
me, débarque seulem ent des p a s gerare och deras resgods även
sagers e t ieu rs bagages ainsi que som postsäckar eller har ta g it
la m alle postale, ou embarque ombord endast postsäckar eller
seu lem en t la m alle postale ou p assagerare m ea eller utan res
des passagers, m unis ou non de gods, och som icke hava v a r it i
bagages, e t qui n ’ont pas com- förbindelse med ham nen och icke
m uniqué avec ce port ni avec h eller m ed e tt sm itta t område.
une circonscription contam inée. I fråga om g u la • febern sk all
S ’il s ’a g it de tiévre jaune, le na fa r ty g e t dessutom hava h å llit
vire doit, en oufre, s’étre tenu så lå n g t från kusten som m ö jlig t
éloign é des cötes au tan t que pos- och åtm instone 200 m. för a tt
sib le e t au raoins å 2U0 m étres hindra invasion av m oskiter.
pour em pécher l ’invasion des
m oustiques.
A r t. 38. L ’a u to rité du port A r t. 38. H am nm yndighet, som
qui applique des m esures sa n ita i v id ta g er hälsovårdsåtgärder, över
res d élivre au capitaine, å l ’ar- läm nar till befälhavaren, fa r ty g e ts
m ateur ou å son agent, to u tes redare eller hans ombud, v a rje
32le s fois que la demande en est g å n g begäran därom fram ställes,
fa ite , un certificat spécifiant la ett in t y g rörande de åtgärder
nature des m esnres et les raisons som v id ta g its och an ledningen
pour lesq u elles e lle s on*t été appli- härtill.
quées.
A rt. 39. L es passagers arri- A rt. 39. P assagerare, som an
vés par un navire in fecté ont la lända med sm itta t fa r ty g , äga
fa cu lté de réclam er de l ’autorité a v ham nens h älsovård sm yn d ig
san itaire du port un certificat h eter begära in ty g , u tvisan d e
indiquan t la d ate de leur arrivée dagen för deras ankom st sam t
e t les m esures a u xq u elles ils ont v ilk a åtgärder de och deras res
été soum is, ain si que leurs b a gods underkastats.
gages.
A rt. 40. L es bateau x de cabo A rt. 40. I fråga om fartyg,
ta g e feront l ’objet d’un régim e som idka kustfart, sk a ll särsk ilt
sp ecial å éta b lir d’un commun b eh an d lin gssätt fa ststä lla s genom
accord en tre les pays in téressés. gem ensam överenskom m else m el
lan vederbörande länder.
A rt. 41. L es Grouvernements A rt. 41. R egerin garn a i stater,
des E ta ts riverains d’une méme belägna v id sam m a hav, kunna,
mer peuvent, en ten an t compte i betraktande av sin a särsk ild a
de leu rs situ ation s spéciales et förhållanden och för a tt göra
pour rendre p lu s efficace et moins tillä m p n in g en av de i konven
gén an te l ’application des mesures tionen näm nda h älso v å rd så tg ä r
sa n ita ires prévues par la (kon derna mera verksam m a och m ind
vention, conclure entre eu x des re besvärande, sin sem ellan a v
accords particuliers. slu ta särskilda överenskom m el
ser.
A rt. 42. 11 e st désirable que A rt. 42. D et är önskvärt, a tt
le nombre des ports pourvus d ’une a n ta le t av de hamnar, som äro
organ isation et d u n o u tilla g e försedda med tillr ä c k lig a a n sta l
suffisants pour recevoir un na te r och u tru stn in g för a tt kunna
vire, quel que so it son état sani m ottaga e tt fa r ty g , o a v sett d et
taire, soit, pour chaque É ta t, en tas tillstå n d i hälsovårdshänseen-
rapport avec 1’im portance du tr a de, må för varje s ta t stå i fö rh å l
lle et de la n avigation . Toute- lande t ill om fattningen av dess
fois, sans préjudice du droit qu’- trafik och sjöfart. I varje fa ll sk a ll
ont le s Grouvernements de se varje land, utan a tt därigenom
m ettre d’accord pour organiser göres någon in sk rän k n in g i rege
des sta tio n s san itaires communes, rin garn as r ä ttig h et a tt överens
chaque p ays d oit pourvoir au komma om gem ensam m a hälso-
m oins un des ports du litto r a l vårdsstationer, förse m in st en
de chacune de ses mers de cette ham n v id va rt och e tt a v de
organisation et de cet ou tillage. lan d et angränsande hav med d y
lik a an stalter och utru stn in g.
E n outre, il est recommandé D essutom är det a tt anbefalla,
que tous les grands ports de na a tt a lla större sjöham nar m åtte
v ig a tio n m aritim e soient ou tillés förses med u tru stn in g av sådant
33de te lle fa<jon qu’au moina les slag, a tt åtm instone sm ittfr ia
n a v ires indem nes p u issen t y su- fa r ty g därstädes g en a st efter an
bir, dés leu r arrivée, les m esures kom sten kunna underkastas före
san itaires prescrites et ne soient sk riv n a hälsovårdsåtgärder och
p as envoyés, ä cet effet, dans un icke för detta ändam ål sk ick as
au tre port. t i l l en annan ham n.
L es G ouvernem ents feront con- R egerin garn a sk ola tillk ä n n a
n a itre les ports qui sont ouverts g iv a , t ill v ilk a ham nar tilltr ä d e
chez eux aux provenances de ports är öppet för fa r ty g , personer och
contam inés de peste, de cboléra förem ål, som kom m a från ham nar
ou de bevre jaune et, en parti- sm ittad e av pest, kolera eller g u la
cu lier, ceux qui sont ouverts aux febern och sä r sk ilt t ill v ilk a
n avires in fectés et suspects. ham nar sm ittade och m isstän k ta
fa r ty g ä g a tillträ d e.
A rt. 43. II est recomm andé A r t. 43. L äm p ligen bör i de
que, dans le s grands ports de större ham narna bnnas:
navigation m aritim e, il soit étab li:
a) un service m édical regulier a) ordinarie ham nläkare, v ilk a
du port et une surveillance mé- stä n d ig t övervaka h ä lso tillstå n
d ica le perm anente de l ’é t a t sani- d et hos b esä ttn in g a r och ham n
taire des éq u ip ages et de la po befolkningen;
p u lation du port;
b) un m atériel pour le tra n s b) sjuktransportm edel, sä r sk il
port des m alades e t des locaux da lokaler för iso lerin g av sjuka
appropriés å leur isolem ent a in si och observation av m isstän k ta;
q u ’ å 1’observation des personnes
suspectes;
c) les in sta lla tio n s nécessaires c) nödiga anordningar för verk
å une désinfection efficace et des ställande av effek tiv desinfektion
laboratoires bactériologiques; ävensom b ak teriologisk a labora
torier;
d) un service d’eau potable d) tillg å n g i hamnen t i l l fu ll
non suspecte ä l ’usage au port g o t t d rick svatten sam t ordnat
e t 1’ap p lication d’un systém e b etryggan d e renhållningsväsende.
présentant tou te la sécurité pos-
sib le pour l ’enlévem ent des dé-
ch ets et ordures.
A rt. 44. II est égalem ent re A r t. 44. L ik aled es är a t t an
commandé aux E ta ts contractants befalla, a t t de fördragsslutande
de ten ir com pte, dans le tra ite- staterna v id behandlingen av
m ent å appliquer aux provenan från e tt lan d kom m ande fartyg,
ces d’un pays, des m esures que personer och förem ål ta g a hänsyn
ce dernier a prises pour combattre t i l l de åtgärder, som detta land
le s m aladies in fectieu ses e t pour v id ta g it t i l l bekäm pande av
en em pécber 1’exportation. sm ittsam m a sjukdom ar och t ill
förhindrande av deras spridande
t i l l andra länder.
3 — 2 0 4 0 7 3 .
34S E C T IO N IV . U N D E R A V D E L N IN G IV .
M esures a u x fron tiéres d e terre. Å tgärder v id lan d grän sen . Re-
V o y a g eu rs. C hem ins de fer. san d e. Järnvägar. G ränsom rå-
Zones fro n tiéres. V o ie s flu v ia les. den . V attenvägar.
A r t. 45. II ne doit pas étre A rt. 45. K arantän v id landgräns
é ta b li de quarantaines terrestres. bör ick e in rä tta s.
S eules, les personnes p résentant E n d a st personer, som förete
des sym ptöm es de peste, de cho- sym ptom er av pest, kolera eller
léra ou de fiévre jau n e peuvent g u la febern må kunna k varh ållas
étre retenues aux frontiéres. vid gränserna.
Ce principe n ’e x clu t pas le D enna grundsats u teslu ter icke
droit, pour chaque E ta t, de fer r ä tt för varje sta t a tt i n ödfall
mer au besoin une partie de ses spärra en del av sin a gränser.
frontiéres.
A r t. 46. II im porte que le s A r t. 46. D et är av v ik t, a tt
vo y a g eu rs soient soum is, au point h ä lso tillstå n d e t bland resande å
de vue de leur état de santé, å jä r n v ä g är förem ål för överva
une surveillance de la part du kande av järn vägsperson alen.
personnel des chem ins de fer.
A r t. 47. I/in te r v e n tio n médi- A r t. 47. A n n an åtgärd a v lä
cale se borne å une v is it e des karen sk a ll ej förekom m a än be
voyageu rs et aux soins å donner sik tn in g a v de resande och lä m
a u x m alades. S i cette v isite se nande a v vård åt de sjuka. D å
fait, e lle est combinée, autant läk areb esik tn in g äger rum, sk a ll
que possible, avec la v isite doua- den i m öjligaste m ån ske sam
niére, de m aniére que les v o y a t id ig t med tu llv isita tio n en , så
geu rs so ien t retenus le moins a tt de resande u p p eh ållas så kort
longtem ps possible. L es personnes tid som m öjligt. E n d a st perso
v isib lem en t indisposées sont seu ner, v ilk a uppenbarligen äro
le s soum ises å un exam en m édi- op assliga, underkastas en nog
cal approfondi. grannare läkareundersökning.
A rt. 48. .Dés que le s voyageurs A r t. 48. D e t är syn n erligen
venant d ’un endroit contam iné önskvärt, a tt då resande från
seront arrivés å destination, il sm itta d ort anlända t ill bestäm
sera it de la p lu s haute u tilité m elseorten, de varda underkasta
de les soum ettre å une su rv e il de efter besik tn in g under en tid
lance qui ne d ev ra it pas dépasser, räknad från dagen för avresan
å com pter de la date du aépart, av h ögst fem dagar, om fråga är
cinq jours s ’il s ’a g it de peste ou om p est eller kolera sam t sex
de choléra et six jours s ’il s ’a g it dagar, om fråga är om g u la fe
de fiévre jaune. bern.
A r t. 49. L es G ouvernem ents A r t. 49. R egerin garn a förbe
se réserven t le droit de prendre h å lla s ig rätt a tt v id ta g a sär
des m esures particu liéres å l ’égard sk ild a åtgärd er gentem ot v issa
de certaines catégories de per- sla g av personer, sä r sk ilt zige-
35sonnes, notam m ent des bohém iens nare och landstrykare, ävensom
e t des vagabonds, a in si que des em igran ter och personer, v ilk a
ém igran ts e t des personnes v o y a - färdas eller passera gränsen i
g ea n t ou passan t la fron tiére par större eller mindre sällsk ap .
troupes.
A rt. 50. L es voitu res affectées A r t. 50. V agnar, som äro a v
au transport des voyageurs, de sedda för befordran a v resande,
la poste et des bagages ne peu- o st och resgods, få ick e kvar-
v e n t étre retenues aux fron tiéres. å lla s vid gränserna.
S ’i l arrive qu’une de ees v o i Om en sådan vagn sm itta ts
tu res soit contam inée ou a it été eller använts av någon pest- eller
occupée par un m alade a tte in t kolerasjuk person, sk a ll den a v
de peste ou de choléra, e lle sera kopplas för a tt sn arast m öjligt
détachée du train pour étre dé- d esinfekteras.
sin feetée le p lu s tö t pessible. D etsam m a sk a ll g ä lla för g o d s
II en sera de méme pour le s vagnar.
w agon s å m archandises.
A rt. 51. L es m esures concer- A r t. 51. D e åtgärder, v ilk a
nan t le p assage aux frontiéres böra v id ta g a s m ed avseende å
du person n el des chem ins de fer järn vägs- och postpersonals p a s
et de la poste sont du ressort serande av gränsen, ankom m a på
des ad m in istration s intéressées. vederbörande förvaltn in gar. D e
E lle s so n t combinées de facjon sk o la anordnas på sådant sä tt,
ä ne p as entraver le service. a tt de icke hindra tjä n stg ö rin
gen.
A rt. 52. L e réglem ent du tra- A r t. 52. Ordnandet a v gräns-
fic-frontiére et des questions in- trafiken och därmed sam m an
bérentes å ce trafic, a in si que h ängande frågor, ävensom infö
1’adoption des m esures exception- randet av v issa u n d an tagsb e
n e lle s de su rveillan ce, d oiven t stäm m elser med hänsyn t i l l över
étre la issé s å des arrangem ents vak n in gen bör b liv a förem ål för
sp écia u x entre les E ta ts lim i sä rsk ild a överenskom m elser m el
trop hes. lan vederbörande grannstater.
A r t. 53. 11 ap p artien t aux A r t. 53. D e stater, m ellan
G ouvernem ents des E ta ts rive- v ilk a en flod bildar gräns, må
rains de régler, par des arrange genom särsk ild a överenskom m el
m ents spéciaux, le régim e sani- ser ordna frå g a n om hälsovården
ta ire des voies fluviales. på d y lik v a tte n v ä g .
36T IT R E II. A V D E L N I N G II.
D ispositions spéciales aux pays Särskilda föresk rifter för Ös
d’0 rien t et (TExtréme-Orient. terns och Y ttersta Österns
länder.
SEC T IO N I. U N D E R A V D E L N IN G I.
M esures dans le s ports contam i- Å tgärder i sm itta d ham n vid
n é s au départ d es navires. fa rty g s avgång.
A r t. 54. T oute personne, y A rt. 54. V arje person, som
com pris les gen s de 1’équipage, äm nar m edfölja fa r ty g , s k a ll vid
prenant passage å bord d’un na- om bordgåendet underkastas sär
vire doit étre, au m om ent de sk ild läk areb esik tn in g, v ilk e n
1’embarqueinent, exam inée indi- bör v e r k stä lla s på dagen och i
vid u ellem en t, de jour, å terre, land, under tillr ä c k lig tid och av
pendant le tem ps nécessaire, par läkare, som förordnats av offen tlig
un m édecin d élégu é de 1’au torité m yn d igh et. V ederbörande kon
publique. L ’a u to rité cousulaire su lattjän stem an för det lan d , fa r
dont reléve le navire peut assister ty g e t tillh ö r, är berättigad a tt
å cette v isite . övervara denna besiktning.
P ar dérogation å cette stip u la M ot näm nda bestäm m else kan
tion , å A lex andrie et å Port- em ellertid i A lex a n d ria och P ort
Said, la v isite m édicale peut Said läk areb esik tn in g sk e om
avoir lie u å bord, quand l ’au torité bord, då h älsovårdsm yndigheten
san itaire locale le ju g e u tile, på p la tsen anser det lä m p lig t,
sous la réserve que les passagers dock under förbehåll a tt 3:dje
de 3e classe ne seront plus ensuite k lassen s passagerare ej tillå ta s
autorisés å q u itter Je bord. C ette a tt sederm era läm na fa r ty g e t.
v is it e m édicale peut étre fa ite de D enna b esik tn in g kan ske n a tte
n u it pour les p assagers de l re et tid beträffande lis ta och 2:dra
de 2e classes, m ais non pour les k lassen s passagerare, men icke i
p assagers de 3e classe. frå g a om 3:dje klassens.
SECTIO N II. U N D E R A V D E L N IN G II.
M esures å I’égard d es navires Å tgärder m ed a v seen d e å van
ord in aires venant de ports du lig a fartyg, som k om m a från
N ord co n ta m in és et se p résen tan t n orru t b elägn a sm itta d e ham nar
å 1’en trée d u ca n a l de S u ez ou t ill S u ezk an alen s m y n n in g e lle r
dans le s p orts é g y p tie n s. t i l l e g y p tisk ham n.
Art. 55. L es navires ordinaires A r t. 55. V a n lig a icke-sm ittade
indem nes ven an t d’un port, con- fartyg, som komma från pest-
tam iné de peste ou de eholéra, eller k olerasm ittad ham n i E uro
d ’Europe ou du b assin de la Mé- pa eller v id M edelhavets k u ster
37diterranée, e t se p résen tan t pour för a tt genom gå Suezkanalen, er
passer le Canal de Suez, obtien- h å lla genom fart under karantän.
n e n t le passage en quarantaine. D e få fo rtsä tta sin resa, men
I ls continuent leur trajet en ob sk ola s tå under observation i fem
servation de cinq jours. dagar.
A r t. 56. L es n a v ires ordinaires A r t. 56. V a n lig a ick e-sm itta-
indem nes, qui v eu len t aborder de fa rty g , som v ilja angöra e g y p
en E g y p te , p eu ven t s’arréter å tis k hamn, kunna in löp a antingen
A lex a n d rie ou å P ort-Said, ou i A lex a n d ria eller P o rt S aid , där
les p assagers achéveront le tem ps passagerarna skola tillb r in g a ob
de l ’observation de cinq jours, serv a tio n stid en av fem dagar om
so it å bord, soit dans une station bord eller inom n ågot därför in
san itaire, selon la décision de rä tta t område, a llt efter som
1’au torité san itaire locale. h älsovårdsm yndigheten på p la t
sen föreskriver.
A r t. 57. L es mesures auxquel- A r t. 57. D e åtgärder, v ilk a
le s seront soum is le s n avires in- sk ola v id ta g a s med avseende å
fectés et suspects, v en an t d’un sm itta d e och m isstänlcta fa rty g ,
port, contam iné de p este ou de som kom ma från pest- e lle r ko-
choléra, d’Europé ou des rives lerasm ittad hamn i E uropa e lle r
de la M éditerranée, e t d é-iran t v id M edelhavets kuster och önska
aborder dans un des ports d’É g y p - anlöpa hamn i E g y p te n eller g e
te ou passer le C anal de S uez, nom gå Suezkanalen, fa ststä lla s
seront déterm inées par le C onseil av e g y p tisk a sundhetsrådet i
san itaire d ’E g y p te , eonformément överensstäm m else med denna kon
aux stip u lation s de la présente ven tio n s föreskrifter.
C onvention.
L es réglem ents contenant ees D e reglem enten, som u pprättas
m esures devront, pour devenir rörande dessa åtgärder, skola för
exécutoires, étre acceptés par les a tt vin n a tillä m p n in g an tagas av
diverses P u issan ces représentées de o lik a i rådet representerade
au C onseil; ils lixeront le régim e m akterna. D e skola in n eh ålla
im posé aux navires, aux p a ssa bestäm m elser om den behandling,
gers e t aux m archandises e t d ev som sk a ll tillä m p a s på fartyg, p a s
ront étre p résen tés dans le p lu s sagerare och varor, och böra fram
bref d élai possible. lä g g a s inom k o r ta st m öjliga tid.
SEC T IO N r a . U N D E R A V D E L N IN G l i l .
M esures dans la Mer H ouge. Å tgärder i R öda havet.
A . M esures a Vegard des n a vires A . Å tg ä rd e r m ed avseende å van
ordin aires ven an t du Sud, se p r é lig a söderifrån kom m ande fa rty g ,
sen tan t dan s les p o r ts de la M er som äm na an löpa ham n i R ö d a
R ouge ou a lla n t vers la M é d ite r H a v e t eller fo rtsä tta till M edel
ranée. havet.
A rt. 58. Indépendam m ent des A rt. 58. Utom de allm änna i
d isp o sitio n s générales qui font a v d eln in g I , k a p ite l 2, underav-
38l ’objet de la section I I I du cha- d eln in g I I I om handlade bestäm
p itre 2 du t i tre I, concernant la m elserna angående k lassificering
classification e t le régim e des a v och åtgärder med avseende å
navires infeetés, suspects ou in- sm ittade, m isstä n k ta och ick e
demnes, le s prescriptions spéci- sm ittade fartyg, kunna här n e
ales, contenues dans les articles dan a n givn a specialbestäm m elser
ci-aprés, son t ap p licab les aux tillä m p a s å söderifrån kom m ande
navires ordinaires ven an t du Sud fa rty g , som äro på ingående i
et entrant dans la Mer Rouge. R öda H avet.
A rt. 59. L es navires indem nes A rt. 59. Ick e -sm itta d e fa r ty g
d evront avoir com plété ou auront skola hava undergått eller eljest
å com pléter, en observation, cinq u n d ergå fu lla fem dagars obser
jo u r s p lein s å partir du m oment vation, från d et fa r ty g et avgick
de leur départ du dernier port frän sista sm ittad e hamn.
contam iné.
I ls auront la fa c u lté de passer Sådant fa r ty g sk a ll äga rä tt
le C anal de Suez en quarantaine a tt passera Suezkanalen under
et entreront dans la M éditerranée karantän och inlöpa i M edelhavet
en continuant l ’observation su s under det a tt berörda fem dagars
d ite de cinq jours. L es navires observation fortfar. F a r ty g , som
a y a n t un m édecin et une étuve har läkare och desinfektionsappa-
ne subiront pas la désinfection rat, sk a ll icke undergå desinfek
avan t le tra n sit en quarantaine. tio n före genom farten under ka
rantän.
A r t. 60. L e s navires suspects A rt. 60. M isstä n k ta fa r ty g
sont traités d ’une facon différente sk ola behandlas på olik a sätt,
su iv a n t qu’ils on t ou qu’ils n’ont a llt efter som de hava eller icke
pas å bord un m édecin et un hava ombord läkare och desin-
ap p areil de d ésinfection (étuve). fektionsapparat (ugn).
а) L es navires, ay a n t un m é a) F a r ty g , som h ava läkare
decin et un appareil de désinfec och d esinfektionsapparat (ugn),
tio n (étuve), rem plissant les con- vilk en är inrättad i e n lig h e t med
d ition s voulues, sont adm is å g ä lla n d e föreskrifter, skola t ill
passer le C anal de Suez en qua lå ta s genom gå Suezkanalen under
rantaine dans les conditions du karantän pä de i transitregle-
réglem en t pour le transit. m entet a n g iv n a v illk o r;
б) L es autres navires suspects, b) andra m isstän k ta fa rty g ,
n’a y a n t ni médecin ni appareil som varken h ava läkare eller
de désinfection (étuve), sont, avan t desinfektionsapparat (ugn), skola,
d’étre adm is k tra n siter en qua innan genom fart under karantän
ran tain e, retenus å Suez ou aux m edgives dem, k va rh å lla s vid
Sources de Motse pendant le tem ps S uez e lle r Mose källor under så
nécessaire pour exécuter les me- lå n g tid , som erfordras för v id
sures de désinfection prescrites tagan d e av föreskrivna åtgärder
et s’assurer de l ’é ta t san itaire du och för undersökandet av h älso
navire. tillstå n d e t ombord.
S ’il s ’a g it de navires postaux I fråga om p o stfa r ty g eller för
ou de paquebots spécialem ent befordran av passagerare särsk ilt
39affectés au tran sp ort des voya- a v sett fa r ty g utan desin fek tion s-
geurs, sans appareil de d ésinfec- apparat (u gn ) men med läkare
tio n (étu v e), m ais a y a n t un mé- ombord sk a ll genom fart under
decin å bord, si l ’autorité locale karan tän m edgivas, d ärest ved er
a 1’assurance, par une constata- börande o rtsm y n d ig h e t genom
tio n officielle, que les m esures officiell undersökning förvissat
d ’assain issem en t et de désinfec- s ig om, a t t läm p liga sundhets-
tio n on t été convenablem ent pra- och d esin fek tion såtgärd er v id ta
tiq u ées, so it au poin t de départ, g its, vare s ig å avgån gsorten
so it pendant la traversée, le p as e lle r under resan.
sage en quarantaine est accordé.
S ’i l s’a g it de navires p ostau x P o stfa r ty g eller fa rty g , som
ou de paquebots spécialem ent äro sä rsk ilt avsedda för beford
affectés au transport des voya- ran av passagerare, utan desin-
geu rs, sans appareil de désinfec- fek tion sap p arat (u gn ) men med
tion (étuve), m ais a yan t un mé- läkare omoord, kunna, därest det
decin å bord, si le dernier cas senaste pest- eller k o lera fa llet är
de peste ou de choléra remonte äldre än sju dagar och h ä lso till
å plus de sep t jours et s i l ’éta t stån d et ombord är tillfr e d s s tä l
san itaire du navire e st sa tisfa i- lande, m edgivas fr i färdsel t ill
sa nt, la 1 ibre pr atique peut étr e don- Suez, så snart de föreskrivna
née å Suez, lorsque les opérations åtgärderna a v slu ta ts.
réglem en taires so n t term inées.
Lorsqu’un bateau a un trajet F rån fa r ty g , därå pest- eller
indem ne de m oins de sept jours, k olerafall ick e y p p a t s ig under
le s p assagers å d estin ation resan, men vars resa varat m indre
d’E g y p te son t débarqués dans än sju dagar, sk ola resande t ill
un étab lissem en t désigné par le E g y p te n la n d sä tta s å p lats, som
C onseil d’A lexan d rie et iso lés av su ndhetsrådet i A lex a n d ria
pendant le tem ps nécessaire pour bestäm m es, och där h å lla s iso le
com pléter 1’observation de cinq rade under så lå n g tid, a tt de
jou rs. L eur lin g e sale e t leu rs u n d er g å tt observation under fem
effets ä u sage son t désinfectés. dagar. D eras orena lin n e och
I ls reqoivent alors la libre pra- begagnade effekter sk ola d esin
tique. fekteras. D e sk ola därefter er
h å lla rä tt t ill fri färdsel.
L es bateaux a y a n t un tr a jet Önskar fa r ty g , därå pest- eller
indem ne de m oins de sept jours k o lera fa ll icke y p p a t s ig under
e t dem andant å obtenir la libre resan, men vars resa v arat mindre
pratique en E g y p te sont retenus än sju dagar, a tt erh å lla fri färd
dans un établissem ent désigné se l i E g y p ten , sk a ll fa r ty g e t kvar-
par le C onseil d’A lexandrie le hållas vid p lats, som av sund
tem ps nécessaire pour com pléter h etsråd et i A lex a n d ria bestäm
1’observation de cinq jours; ils mes, under så lå n g tid, a tt d et
su b issen t les m esures réglem en samma undergått observation i
taires concernant les navires sus- fem dagar; på d y lik a fa r ty g skola
pects. tillä m p a s de beträffande m isstän k
ta fa r ty g föreskrivna åtgärder.
40Lorsque la p este ou le choléra D å p est eller k olera förekom
s ’est montré exclusivem ent dans m it endast bland besättn in gen ,
l ’équipage, la désinfection ne sk a ll desin fek tion en om fatta a lle
pörte que sur le lin g e sale de n a st b esättn in gen s orena linne
celui-ci, m ais sur to u t ce lin g e m en a llt sådant lin n e ävensom
sale, et s ’étand égalem ent aux de delar av fa r ty g e t, där b e sä tt
postes d’habitation de 1’équipage. n in gen v a rit in h y st.
A rt. 61. L es n avires infectés A rt. 61. S m itta d e fa r ty g in
se d iv ise u t en n a v ires avec mé- delas i fa r ty g med läk are och
decin e t appareil de désinfection desinfektionsapparat (ugn) och
(étuve) e t navires sans médecin fa r ty g utan läkare och utan d es
et sans appareil de désinfection infektionsapparat (ugn).
(étuve).
a) L es navires sans médecin a) F a r ty g utan läkare och utan
et sans appareil de désinfection desinfektionsapparat (ugn) sk ola
(étu ve) son t arrétés au x Sources k va rh å lla s v id M ose k ä llo r;1 de
de M oise;1 les personnes présen- ersoner, som förete p est- eller
ta n t des sym ptöm es de peste ou oleraliknande sym ptom er, lan d
de choléra sont débarquées et sättas och isoleras å sjukhus.
iso lées dans un höpital. L a des- F u llstä n d ig d esin fek tion sk a ll
infection est pratiquée d’une v e r k stä lla s, ö v r ig a passagerare
faqon com pléte. L es autres pas skola la n d sä tta s och isoleras i så
sagers sont débarqués et isolés sm å grupper som m öjligt, så a tt
par groupes composés de personnes icke, om p est eller kolera u tb ry
a u ssi peu nom breuses que possible, ter inom en grupp, fara för de
de m aniére que l ’ensemble ne andra må förefinnas. B e s ä tt
soit pas solidaire d’un groupe ningens och passagerarnas orena
particu lier si la peste ou le cho lin n e sam t begagnade effekter
léra v en a it å se développer. L e och kläder ävensom fa r ty g e t
lin g e sale, le s objets å usage, skola desinfekteras.
les vétem en ts de l ’équipage et
des passagers son t désinfectés
ainsi que le navire.
II est bien entendu qu’i l ne H ärvid är a tt m ärka, a tt lo s s
s’a g it pas du déchargem ent des n in g a v la sten icke behöver ä g a
m archandises, m ais seulem ent de rum utan endast desinfektion av
la désinfection de la partie du den del av fa rty g et, som b liv it
navire q u i a été infectée. u ts a tt för sm itta.
L es passagers resteront pen P assagerarna skola stanna fem
dant cinq jours dans un établis- dagar i någon u tav eg y p tisk a
sem ent aésig n é pär le C onseil sundhets-, sjöfarts- och karan-
san itaire m aritim e et quarante- tän sråd et bestäm d a n sta lt. H ava,
1 L es m alades son t an tant que possible 1 D e sjuka sk o la så v itt m ö jlig t land
débarqués au x Sources de M oise; les aut sä tta s v id Mose k ällor; icke sju k a perso
res personnes penvent subir 1’observation ner kunna underkastas observation vid
dans une station sanitaire dcsignée par le någon san itetsan stalt, som bestäm m es av
C onseil Banitaire m aritim e et qnarantenaire eg y p tisk a sudhets-, sjöfarts- och karantäns-
d ’É g y p te (lazaret des p ilotes). rådet (lotskarantänsanstalt).
41naire d’É g y p te . Lorsque les cas efter det senaste pest- eller ko
de peste ou de choléra rem onte- lera fa ll inträffat, flera dagar för
ront å p lu sieu rs jours, la durée flu tit, sk a ll isolerin gstid en för
de r iso le m e n t sera dim inuée. kortas. L e ss län gd sk a ll göras
C ette durée variera selon l ’époque beroende av tid e n då den s is t
de la guérison, de la mort ou de angripne tillfr isk n a t, d ött eller
1’isolem ent du dernier m alade. isolerats, sålunda a tt då den sist
A in si, lorsque le dernier cas de angripne tillfr isk n a t, dött eller
p este ou de choléra se sera ter- iso lera ts sex dagar tid igare, ob
m iné depuis six jours par la servation stid en sk a ll vara 24
uérison ou la mort, ou que le tim m ar; sam t a tt observationen
ernier m alade aura été isolé sk a ll vara, då endast fem dagar
dep u is six jours, 1’observation förflu tit, i tv å dagar, då endast
durera un jour; s ’il ne s’e st écoulé fy r a dagar förflutit, i tre dagar, då
q u ’un la p s de cinq jours, l ’obser- endast tre dagar förflutit, i fyra
v a tio n sera de d eu x jou rs; s ’i l dagar, och då endast tv å eller en
ne s ’e st écoulé qu’un lap s de d a g förflutit, i fem dagar.
u atre jours, l ’observation sera
e trois jours; s’i l ne s ’est écoulé
qu’un la p s de trois jours, l ’obser-
v ation sera de quatre jours; s ’il
ne s’e st écoulé qu’un la p s de
deux jou rs ou d’un jour, l ’obser-
v ation sera de cinq jours.
b) L es n avires avec m édecin b) F a r t y g försedda med läkare
et appareil de d ésin fection (étu- och d esin tek tion sap p arat (ugn)
v e) son t arrétés aux Sources de sk ola k varh ållas vid M ose källor.
Moise. L e médecin du bord doit Skeppsläkaren sk a ll på ed upp
déclarer, sous serm ent, quelles g iv a , v ilk a personer ombord förete
son t le s personnes å bord présen- pest- eller koleraliknande sym p
ta n t des sym ptöm es de peste, de tom er. L essa sjuka skola la n d
choléra. Ces m alades sont dé- sä tta s och isoleras.
barqués et isolés.
A prés le débarquem ent de ces Sedan de sjuka la n d sa tts, sk a ll
m alades, le lin g e sale du reste d et orena linne, tillh öran d e öv
des p assagers, que 1’autorité sa- rig a passagerare, som hälsovårds
n itaire considérera comme dange- m yn d igh eten finner fa r lig t, även
reux, e t de l ’équipage subira la som b esättn in gen s orena lin n e
désinfection ä bord. desinfekteras.
Lorsque la peste ou le choléra D å pest eller kolera y p p a t sig
se sera m ontré exclu sivem en t uteslu tan d e bland b esättn in gen ,
dans 1’équipage, la désinfection sk a ll desinfektionen av lin n e om
du lin g e ne portera que sur le fa tta endast besättn in gen s orena
lin g e sale de 1’équipage e t le lin g e lin n e och det t i l l b esä ttn in g en s
des postes de l ’équipage. köjer hörande lin n et.
L e m édecin du bord d o it indi- Skeppsläkaren sk a ll även på
quer aussi, sous serment, la par- ed u p p giva t ill v ilk e n del eller
tie ou le com partim ent du navire avd eln in g av fa r ty g e t eller av-
42et la section de 1’h ö p ita l dans d eln in g av dess sjukrum den eller
lesquels le ou le s m alades ont de sju k a förts. H an sk a ll lik a
été transportés. II doit déclarer ledes på ed uppgiva, v ilk a per
égalem ent, sous serm ent, quelles soner varit antingen i d irek t be
son t les personnes qui ont été en röring m ed pest- eller kolera-
rapport avec le p estiféré ou le sm ittad från det de första sjuk
cholérique depuis la premiére dom ssym ptom en v is a t sig eller
m an ifestation de la m aladie, soit i beröring med förem ål, som
ar des contacts d irects, soit par kunna vara sm ittad e. E ndast
es contacts avec des ob jets qui dessa personer skola anses såsom
pourraint étre contam inés. Ces m isstänkta.
seules personnes seront considé-
rées cömme suspectes.
L a partie ou le com partim ent D en del eller a v d eln in g av far
du navire et la section de l ’höpi- ty g e t och den a v d eln in g av sju k
t a l dans lesquels le ou les m ala rum m et, d it den eller de sjuka
des auront été transportés, seront förts, sk ola fu llstä n d ig t d esin
com plétem ent désinfectés. On en- fekteras. Med »del av fartyget»
tend par»partie dunavire»lacabine förstås den sjukes b y tt, bredvid-
du m alade, le s cabines attenantes, lig g a n d e h ytter, de gängar, sorn
le coul iir de ces cabines, le pont, föra t ill dessa h y tter, sam t det
le s parties du pont sur lesquelles däck eller de delar av däcket, på
le ou les m alades auraientséjourné. v ilk a den eller de sju k a v ista ts.
S ’il e st im possible de désinfec- Om d e t är om öjligt a tt d esin
ter la partie ou le com partim ent fek te ra . den d el eller a v d e l
du navire qui a été occupé par n in g av fa rty g e t, varest av p est
les personnes attein tes de peste eller kolera angripna personer
ou de choléra, sans débarquer v ista ts, utan a tt frän fa r ty g e t
les personnes déclarées suspectes, avföra de såsom m isstä n k ta för
ses personnes seront ou placées klarade personer, sk o la dessa
sur un autre navire spécialem ent a n tin gen föras ombord å e t t annat,
affecté å cet usage, ou débarquées för sådant ändam ål sä r sk ilt av
e t lo g ées dans l ’établissem ent se tt fa r ty g e lle r ock lan d sättas
sanitaire, sans contact avec les och in h y sa s i isolerin gsan stalt,
m alades, lesq u els doivent étre utan beröring med de sjuka,
placés dans ln ö p ita l. v ilk a skola in ta g a s å sjukhus.
L a durée de ce séjour sur le Sådant u p p eh åll å fa r ty g eller
navire ou å terre pour la désin- i land för desinfektion sk a ll gö
fection sera au ssi courte que ras sä kort sorn m ö jlig t och må
possib le et n’excédera pas v in g t- ick e överskrida tju g u fy ra tim
quatre heures. mar.
L es suspects subiront, so it sur D e m isstän k ta sk ola a n tin gen
leu r båtim ent, so it sur le navire på s it t eg et fa r ty g eller på där
affecté å cet usage, une observa t ill a v se tt fa r ty g stä lla s under
tio n dont la durée variera sui- observation under tid , som be
va n t les cas et dans les term es pré- räknas för de olika fallen i en
v u s au 3e alin éa du paragraphe (a). lig h e t med de i tredje sty c k e t
av mom. a) g iv n a bestäm m elser.
43L e tem p s pris pär les opéra- D en tid , som åtgår för de före
tio n s réglem en taires est com pris sk rivn a åtgärdernas v erk ställan
d a n s la durée de l ’observation. de, inräknas i observationstiden.
L e passage en quarantaine peut Genom fart under karantän kan
étre accoraé avant r e sp ir a tio n m ed givas före u tgån gen av ovan
des d élais indiqués ci-dessus, si a n givn a tider, så v id a hälsovårds
l ’a u to rité san itaire le ju g e pos- m y n d ig h ete n anser d e t m öjligt.
sib le. 11 sera, en ton t cas, accordé Sådan genom fart sk a ll i varje
lorsque la désinfection aura été f a ll m edgivas, så sn art desin fek
accom plie, si le navire abandonne, tion en fu llb ord ats, därest fa r ty
o u tre ses m alades, les personnes g e t förutom sina sjuka kvarläm -
in d iq u ées ci-dessus coinme »su- nar de ovan såsom »misstänkta»
spectes». betecknade personer.
Une étu ve placée sur un pon E n pråm med ugn må lä g g a
ton p eu t venir accoster le n avire t i l l v id fa r ty g e t för a tt m ö jlig
pour rendre p lu s rapides le s opé- göra d esin fek tion såtgärd ern as
rations de désinfection. snabbare utförande.
L es n avires in fectés dem andant S m ittad e fa rty g , som önska fri
obtenir la libre pratique en färd sel i E g y p te n , sk o la kvar-
E g y p te sont retenus aux Sources h å lla s vid Mose k ällor under fem
de JVIoise cinq jours; ils subissent, dagar; de underkastas dessutom
en outre, les m ém es m esures que sam m a åtgärder, som föresk rivits
celles adoptées pour les navires för sm ittade, från E uropa kom
in fectés arrivant en Europe. m ande fartyg.
B . M esures å l'egard des navires B. Å tg ä r d e r m ed avseende å
ordin aires venant de p o rts conta- va n lig a fa r ty g , som komma frå n
m inés du H e d ja z, en tem ps de s m itta d ham n i H e d ja z under
pélerin age. den tid p ilg rim sfä rd e rn a p å g å .
A rt. 62. A l ’époque du p éle A r t. 62. Ä r pest eller kolera
rin age de la Mecque, si la p este g än gse i H ed jaz under den tid
ou le choléra sé v it au H edjaz, pilgrim sfärderna pågå, skola far
le s n avires proven ant du H ed jaz t y g , sorn komma från H edjaz
ou de to u te autre partie de la eller annan del a v den arabiska
cote ara bi que de la Mer R ouge, kusten a v R öda H a v et, utan a tt
sans y avoir embarqué des péle- dock p ilgrim er e lle r d y lik t folk
rin s ou m asses analogues et qui där g å t t ombord och utan a tt
n ’ont pas eu å bord, durant la n ågot m isstän k t fa ll förekom m it
traversée, d’accident suspect, son t ombord under resan, anses såsom
plaoés dans la catégorie des na v a n lig a m isstän k ta fa r ty g . D e
v ires ordinaires suspects. I ls sont underkastas de p rev en tiv a å tg ä r
soum is aux m esures préventives der och den behandling, som före
e t au traitem en t im posés å ees sk r iv its för sådana fa rty g .
navires.
S ’ils sont å d estin ation de Ä ro dessa fa r ty g destinerade
1’E gyp te, ils su b issen t, dans un t i l l E g y p te n , skola de, vare sig
étab iissem en t san itaire désig- fråga är om k olera eller pest, i
44né par le C onseil sanitaire m ari- någon u tav sundbets-, sjöfarts-
tim e et quarantenaire, une obser och karantänsrådet bestäm d iso-
v a tio n de cinq jours, å com pter le r in g sa n sta lt stä lla s under ob
de la date du départ, pour le servation fem dager, räknade från
choléra comme pour la peste. av g ån gsd agen . Dessutom under
I ls sont soum is, en outre, ä tou- k astas de a lla för m isstä n k ta
tes les mesures prescrites pour fa r ty g föresk rivn a åtgärd er (d es
les bateaux su sp ects (désinfection, in fek tion o. s. v.) och m ed givas
ete.) et ne sont adm is ä la libre fri färd sel endast om läkarebe
pratique qu’aprés v isite m édicale sik tn in g en u tfa llit gyn n sam t.
favorable.
II est entendu que si le s navi- F a r ty g , ombord å v ilk a m iss
res, durant la traversée, ont eu tänkta f a ll förekom m it under
des accidents su sp ects, l ’observa- resan, sk ola underkastas observa
tion sera subie aux Sources de tio n v id M ose källor: denna sk a ll
M oise e t sera de cinq jours, qu’il vara i fem dagar, vare s ig det
s ’agisse de peste ou de cholera. är fråga om pest eller kolera.
SEC T IO N IV . U N D E R A V D E L N IN G IV .
O rganisation d e la su rveillan ce O rganisation av b e sik tn in g en och
e t d e la d ésin fe c tio n å Suez e t d esin fe k tio n e n i Suez och vid
a u x Sources de M oise. M ose källor.
A rt. 63. L a v is ite m édicale A r t. 63. D en i reglem enten a
prévue par les réglem en ts est föreskrivna läk areb esik tn in gen
fa ite pour chaque navire arrivan t sk a ll å varje t ill Suez ankom
å Suez par un ou plusieurs mé- m ande fa r ty g v erk stä lla s av en
decins de la station ; elle est faite eller flera av sta tio n en s läkare.
de jour pour les provenances des D en sk a ll verk stä lla s om dagen,
ports contam inés de peste ou de då fa r ty g e t kommer från pest-
cboléra, E lle p eu t avoir lieu, eller kolerasm ittad hamn. D en
méme de n uit, sur ees navires kan även ske n a ttetid ombord å
qui se présentent pour transiter d y lik t fa rty g , som endast passe
le Canal. s ’ils son t éclairés å la rar kanalen, om d et finnes elek t
lum iére électrique, et toutes les risk b ely sn in g ombord och h älso
fo is que 1’autorité san itaire locale v ård sm yn d igh eten på platsen
a l ’assurance que les conditions finner belysn in gen tillfr e d sstä l
d’éclairage sont suffisantes. lande.
A rt. 64. L es médecins de la A r t. 64. S tationsläkarna vid
sta tio n de Suez so n t au nombre Suez sk ola vara sju t ill antalet,
de sep t au moins, un médecin en därav en överläkare. D e skola
chef, six titu la ir e s. Ils doivent vara behörigen legitim erad e och
étre pourvus d’un diplöm e régu- företrädesvis vä lja s bland läkare,
lie r et choisis de préférence par som gjort p rak tisk a stu d ier i
ini les m édecins a yan t fait des epidem iologi och bakteriologi.
études spéciales pratiques d’épi- D e utnäm nas av in rikesm inistern
dém iologie e t de bactériologie. på fö rsla g av det eg y p tisk a sund-
45I ls so n t nom m és par le M inistre hets-, sjöfarts- och karantänsrå-
de 1’Intérieur, sur la présenta- det. A vlön in gen u tg å r med 12,000
tio n du C onseil sanitaire m ariti- francs t ill överläkaren och 8,000
m e et quarantenaire d’E g y p te . francs t i l l de övriga läkarna
I ls re<;oivent un tra item en t qui, sam t kan så sm åningom höjas
de h u it m ille francs, peut s’éle- t i l l respektive 15,000 och 12,000
v er p rogressivem en t å douze francs.
m ille francs pours les six méde-
cin s et de douze m ille å quinze
m ille francs pour le médecin en
chef.
S i le service m édical é ta it en- Y isa r s ig a n ta let läk are vara
core insuffisant, on aurait recours o tillr ä c k lig t, kunna olik a staters
a u x m édecins de la marine des m arinläkare ta g a s i anspråk;
d ifférents E ta ts: ees m édecins se- dessa sk ola då ly d a under sta-
raien t p lacés sous 1’autorité du tionsöverläkaren.
m édecin en ch ef de la sta tio n
sanitaire.
A rt. 65. U n corps de gardes A r t. 65. E n kår av karantäns-
san itaires e st chargé d’assurer la v ak tare sk a ll göra b evak n in gs
su rveillan ce et 1’exécution des tjä n st och tillse , a tt de föreskrivna
m esures de p rop h ylaxie appli- försik tigh etsåtgärd ern a i S u ez-
quées dans le Canal de Suez, å kanalen, vid a n sta lten v id Mose
1’étab lissem en t des Sources de k ällor och v id Tor varda tillä m
M oise et å Tor. pade.
A rt. 66. Ce corps com prend A rt. 66. N äm nda kår b estår
dix gardes. av 10 k arantänsvaktare.
11 est recruté parm i les anciens D en rek ryteras bland f. d. u n
sous-officiers des armées et m a n derofficerare från de europeiska
nes européennes et égyp tien n es. och e g y p tisk a arm éerna och flot
torna.
L es gardes son t nommés, apres Sedan deras kom petens p rövats
que leur com pétence a été con- av rådet, utnäm nas de på det i
sta tée par le Conseil, dans les art. 14 av K h ed iv en s dekret av
form es prévues å 1’article 14 du den 19 ju n i 1893 föreskrivna sätt.
décret k h éd ivial du 19 ju in 1893.
A r t. 67. L es gardes son t di- A rt. 67. K åren indelas i tv å
v isé s en deux classes: klasser:
la l re classe comprend quatre lis ta klassen består av 4 m an;
gardes;
la 2e comprend six gardes. 2:dra klassen b estår av 6 man.
A rt. 68. L a solde annuelle A r t. 68. D en å r lig a avlön in gen
allouée aux gardes est pour: utgår:
la l re classe, de 160 1. ég. å för lis ta klassen m ed 160 t ill
200 1. ég.; 200 e g y p tisk a pund,
la 2e classe, de 120 1. ég. å för 2:dra k lassen m ed 120 t ill
168 1. ég.; 168 e g y p tisk a pund,
46avec au gm en tation progressive med fortgående ök n in g t i l l dess
ju sq u ’ å ce que le m axim um soit m axim ilönen uppnås.
a tte in t.
A rt. 69. L es gardes sont in- A r t. 69. K aran tän svak tarn a
v e stis du caractére d’agen ts de äga polism ans m y n d ig h et, med
la force publique, avec droit de rä tt a tt a n stä lla å ta l i an led n in g
réquisition en cas d’infraction av överträdelse av sundhetsregle-
a u x réglem en ts sanitaires. m entena.
Ils sont placés sous les ordres D e ly d a om edelbart antingen
im m édiats au directeur de l'office under direktören i S u ez eller d i
de Suez ou de Tor. rektören i Tor.
SEC T IO N V . U N D E R A V D E L N IN G V .
P a ssa g e en q u aran tain e d u Ca G enom fart av S u ezk an alen under
n a l de Suez. karantän.
A rt. 70. L ’au torité san itaire A rt. 70. H älsovård sm yn d igh e
de Suez accorde le p assage en ten i Suez äger m ed giva genom
quarantaine. L e C onseil en e st fart under karantän; sundhets-
im m édiatem ent informé. rådet sk a ll g e n a st underrättas
D an s les cas douteux, la déci- därom. I tv iv e la k tig a fa ll a v
sion est p rise par le C onseil. gör rådet.
A rt. 71. D és que l ’autorisation A r t. 71. Så snart det i före
prévue å 1’article précédent est gående art. oraförmälda tillstå n d
accordée, un télégram m e est ex- b ev ilja ts, avsändes telegram t ill
pédié å l ’autorité désignée par den m yn d igh et, som en var av
chaque P uissance. L ’expédition m akterna för sin del anvisat.
du télégram m e est fa ite aux frais A v sän d an d et av telegram m et sker
du navire. på fa r ty g e ts bekostnad.
A r t. 72. Chaque P uissance A r t. 72. V ar och en av m ak
édietera des d isp osition s pénales terna sk a ll fa ststä lla straffbestäm
contre les b åtim en ts qui, aban- m elser gen tem ot fa r ty g , som med
donnant le parcours indiqué par avvik an d e från den av kaptenen
le cap itain e, aborderaient indu- a n g iv n a kurs utan g ilt ig anled
m ent un des ports du territoire n in g anlöper en hamn inom denna
de c ette Puissance. Seront ex- m akts område. Straffrihet äger
ceptés les cas de force majeure rum , då anlöpandet förorsakats
et de relåche forcée. a v »force majeure» eller sk ett för
a tt söka nödhamn.
A r t. 73. Lors de l ’arraisonne- A rt. 73. V id p rejn in g är kap
m ent, le capitaine e st ten u de tenen sk y ld ig uppgiva, om han
déclarer s ’il a å son bord des har ombord arb etslag av infödda
équipes de chaffeurs in d igén es ou eldare eller lönade tjänare av vad
de serviteurs å gages quelcon- sla g d et vara må, som icke äro
ues, non inscrits sur le röle uppförda å b esättningsrullan eller
'équipage ou le registre å cet den d ä r till avsedda förteckningen.
usage.
47L es q u estion s su iv a n te s sont E öljan d e frågor skola stä lla s
notam m ent posées aux cap itain es t ill kaptenerna på a lla söderifrån
de to u s les n a v ires se présentant t i l l S u ez ankom m ande fa rty g ,
ä Suez, ven an t du Sud. I ls y a tt besvaras på ed:
répondent sous serm ent:
»A vez-vous des au xiliaires: »Har n i tillf ä llig a biträden så
chauffeurs ou autres gens de ser som eldare eller andra tjänare,
v ice, non in scrits sur le röle de v ilk a icke äro uppförda å besätt-
1’éq u ip age ou sur le registre spé- n in g sru lla n eller den särsk ild a
cial? Q uelle e st leur nationalité? förteckningen? A v vilk en n a tio
Ou les avez-vous embarqués?» n a lite t äro de? Y ar har n i t a g it
dem ombord?»
L es m édecins san itaires doivent L äkarna sk ola fö rv issa s ig om
s ’assurer de la présence de ees a tt näm nda personer å tfö lja far
a u x ilia ir e s et s ’ils constatent ty g e t och, om någon av dem sa k
qu’il y a des m anquants parini nas, noggrant efterforska orsa
eu x, chercher avec soin les cau- kerna t ill frånvaron.
ses de 1’absence.
A rt. 74. U n officier san itaire A rt. 74. E n hälsovårdstjän-
e t deux gardes sanitaires m ontent stem an och tv å karantän svakter
å bord. l i s d oiven t accorapagner sk ola g å ombord. D e böra å t
le navire ju sq u ’ å P ort-S aid . I ls följa fa r ty g e t ända t i l l P ort Said
ont pour m ission d’em pécher les för a tt förhindra förbindelse med
Communications et de v e iller å lan d och under genom farten av
1’exécution des m esures prescri- k analen övervaka iak ttagan d et
tes pendant la traversée du Ca av de g iv n a föreskriftern a.
nal.
A r t. 75. T ou t em barquem ent A r t. 75. Y arje in-, ut- och
ou débarquem ent et tout trans- om skeppning av passagerare eller
bordement de passagers ou de varor förbjudes under färden i
m archandises son t in terd its pen- k an alen från Suez t ill P o rt Said.
pan t le parcours du C anal de
Su ez å Port-Said.
T outefois, les voyageu rs peu- Hesande må dock under karan
v e n t s ’em barquer å P ort-Said en tä n stig a ombord i P o rt S aid .
quaran taine.
A r t. 76. L es n avires transi- A rt. 76. F a r ty g , som g å under
tan t en quarantaine doivent effec- karantän, sk ola göra färden från
tu er le parcours de Suez å Port- S u ez t ill P ort Said. utan a tt ankra.
S aid sans garage.
E n cas d’échouage ou de garage I h än d else av strandning eller
indispensahle, les opérations né- nöd tvu n gen a n k rin g sk o la därav
cessaires sont effectuées par le p åk allad e åtgärder utföras av
personnel du bord, en é v ita n t fa r ty g e ts egen personal och varje
toute coramnnication avec le per beröring med Suezk an alb olagets
sonnel de la Compagnie du C anal personal undvikas.
de Suez.
48A r t. 77. L es transports de A r t. 77. T ransport av trupper
troupes par bateaux suspects ou med m isstä n k t e lle r sm itta t far
in fectés tran sitan t en quarantai- t y g under karantän må i kanalen
ne sont tenus de traverser le ske endast på dagen. Om fa r t y
Canal seulem ent de jour. S ’ils g e t nödgas tillb r in g a natten i
doivent séjourner de n u it dans kanalen, sk a ll det ankra i sjön
le canal, ils prennent leur m ouil- T im sah eller i öppna sjön.
la g e au lac T im sah ou dans le
grand lac.
A rt. 78. L e station n em en t des A rt. 78. U nder karantän pas
navires tran sitan t en quarantaine serande fa r ty g förbjudas a tt
est in terd it dans le port de Port- stanna i P ort Saids hamn med
Said, sa u f dans les cas prévus undantag för de i art 75 andra
aux articles 75, alin éa 2, e t 79. sty c k e t och art. 79 an givn a fa ll.
L es opérations d era v ita illem en t P ro v ia n terin g sk a ll ske med
d oiven t étre pratiquées avec les begagnande av fa r ty g e ts egna
m oyens du bord. hjälpm edel.
L es chargeurs ou tou tes autres S tu v a re eller andra personer,
personnes, qui sera ien t m ontés å v ilk a v arit ombord, sk ola isole
bord, son t isolés sur le ponton ras på karantänspräm en. D eras
quarantenaire. L eurs vétem en ts kläder skola där undergå före
r su b issen t la désinfection rég- skriven desinfektion.
J ementaire.
A rt. 79. Lorsqu’i l est indis- A r t. 79. N är under karantän
pensable, pour les navires tra n passerande fa r ty g ovillk orligen
sita n t en quarantaine, de prendre behöva k ola i P ort S aid , sk ola
du charbon ä P ort-Said, ees na de göra detta på en av sundhets-
v ir es d oiven t exécuter cette opé- rådet anvisad p la ts, där nödig
ration dans un endroit offrant iso lerin g och b evakning kan äga
le s g aran ties nécessaires d’isole- ruiu. A sådana fa r ty g , där k o l
m ent et de su rveillan ce sanitaire, in tagn in gen kan verk sam t över
qui sera indiqué par le C onseil vak as och t illik a varje beröring
sa n ita ire. Pour les navires å med ombordvarande undvikas,
bord desquels une su rveillan ce må k o ln in g genom ham narbetare
efficace ae cette opération est tillå ta s. N a tte tid sk a ll arb ets
p ossible e t ou to u t contact avec platsen u p p ly sa s med elek trisk t
les gen s du bord peut étre év ité, ljus.
le charbonnage par les ouvxiers
du port e st autorisé. L a nuit,
le lieu de 1’opération doit étre
éclairé ä la lum iére électrique.
A r t. 80. L es p ilotes, les élec- A rt. 80. L otsar, elektroteknici,
triciens, les agents de la Com bolagets agen ter och karantäns-
pagnie e t les gardes sanitaires v a k ter skola läm na fa r ty g e t i
sont déposés å Port-Said, hors P o rt S a id utanför ham nom rådet
du port, entre les jetées, et de lå m ellan vågb rytarn a och därifrån
conduits directem ent au ponton föras d irek t t ill karantänspräm en,
de quarantaine, ou leurs vétem ents varest deras kläder sk ola under-
49su b issen t la désinfection lorsq u ’- g å desinfektion, om sådan anses
e lle est ju g é e nécessaire. b eh övlig.
A rt. 81. L es navires de guerre A rt. 81. F ö r k r ig sfa rty g , v a r
ci-aprés déterm inés bénéficient, om här nedan sägs, g ä lla följande
pour le p assage du Canal de S uez, bestäm m elser för genom fart i
des d isp osition s suivantes: Suezkanalen:
I ls seront reconnus indem nes D e förklaras av karantänsm yn-
ar l ’a u to rité quarantenaire sur
E
d igb eten för icke sm ittad e v id
i production d’un certiticat éraa- företeende av e tt av skeppsläkarne
n an t des m édecins du bord, con- ombord på ed a v g iv e t och av far
tre sig n é par le Comm andant et ty g e ts b efälhavare jä m v ä l under
affirm ant sous serm ent: sk rivet in ty g , u tv isa n d e
a) qu’il n ’y a eu å bord, so it a) a tt in te t pest- eller k o ler a
au m om ent du départ, so it pen f a ll förekom m it ombord vare s ig
dan t la traversée, aucun cas de vid fa r ty g e ts avresa e lle r under
peste ou de choléra; r esa n ;
b) qu’une v isite ininutieuse de b) a tt a lla om bordvarande per
tou tes le s personnes e x ista n t ä soner utan u ndantag underkastats
bord, sans exception, a été passée en noggrann undersökning inom
moins de douze heures av a n t to lv tim m ar före ankom sten t i l l
l ’arrivée dans le port é g y p tien eg y p tisk hamn, och a tt in tet pest-
et qu’e lle n ’a révélé aucun cas de eller k olerafall då k onstaterats.
ees m aladies.
Ces n avires son t exem pts de la D essa fa r ty g äro befriade från
v isite m édicale et re§oivent im- läk areb esik tn in g och m edgivas
m édiatem ent libre pratique, å la gen a st fri färdsel, därest fem
condition q u ils aien t com piété, å fu lla dagar förflutit från det de
p a rtir de leur départ du dernier avgin go från sista sm ittade hamn.
port contam iné, une période de
cinq jou rs p leins.
C eux de ces navires qui n’ont H ava icke fem fu lla dagar för
pas com piété, la période exigée, flu tit, kunna de tillå ta s genom gå
p eu ven t tra n siter le C anal en kanalen under karantän utan a tt
quarantaine sans subir la v isite undergå läk areb esik tn in g, då det
m édicale, pourvu qu’ils produi- ovannäm nda in ty g e t företes för
sen t le su sd it certificat å l ’auto- k arantänsm yndigheten.
r ité quarantenaire.
L ’au torité quarantenaire a né- K aran tän sm yn d igh eten har lik
anm oins le droit de faire p rati- v ä l rätt a tt lå ta genom sina
quer, par ses agents, la v isite tjänstem än a n stä lla läkare b esik t
m édicale 5 bord des n avires de n in g ombord å k r ig sfa r ty g varje
guerre to u tes le s fois qu’elle le gån g den anser d et behövligt.
ju g e nécessaire.
L es n avires de guerre, suspects M isstän k ta eller sm ittad e k r ig s
ou in feetés, seront soum is aux fa r ty g äro underkastade g ä lla n d e
réglem en ts en vigueur. bestäm m elser.
N e so n t considérées comme n a Som k rig sfa r ty g anses endast
vires de guerre que les u n ités de v e r k lig a strid sfartyg. Transport-
4 — 2 0 4 0 7 3
50com bat. L es bateaux-transports, och sju k v å rd sfa rty g betraktas
les n avires-höpitaux entrent dans såsom v a n lig a fa rty g .
la catégorie des n avires ordinai-
res.
A r t. 82. L e C onseil sanitaire, A rt. 82. E g y p tisk a sundhets-,
m a ritim e et quarantenaire d’E - sjöfarts- och karantänsrådet äger
g y p te est autorisé å organiser le a tt, i en lig h et med de i bilaga 1
tr a n sit du territoire ég y p tien , a n givn a bestäm m elser, anordna
iar voie ferrée, des m alles posta- befordran genom e g y p tisk t om
t
es et des passagers ordinaires råde per jä r n v ä g m ea karantäns-
v en an t de p a y s contam inés dans tå g av post och v a n lig a passa
des train s quarantenaires, sous gerare, som komm a från sm ittad
le s con d ition s déterm inées dans ort.
l ’annexe I.
SEC T IO N V I. U N D E R A V D E L N IN G V I.
B é g im e san itaire a p p lica b le au Sundh etsåtgärder i P ersisk a
G o lfe P ersiq u e. viken.
A rt. 83. L a réglem en tation A rt. 83. D en reglem entering
sanitaire te lle qu’elle e st in sti- av sundhetsväsendet, som är före
tu ée par les articles de la présente skriven i denna konventions ar
Convention sera appliquée, en ce tik la r, sk a ll beträffande de far
ui concerne les n avires pénétrant ty g , som in löp a i P ersiska viken,
ans le G olfe Persique, par les tillä m p a s av sundhetsm ynd ighe-
a u to rités sanitaires des ports terna i ankom stham narna.
d ’arrivée.
C ette réglem entation est sou- D enna reglem en terin g är med
m ise, sous le rapport de la classi- avseende å fa rty g en s klassifice
fication des navires ain si que du rin g och den beh an d lin g de skola
régim e å leur faire subir dans le undergå i P ersisk a v ik en under
G olfe Persique, aux tr o is réserves kastad följande trenne förbehåll:
su iv a n tes:
1° la su rveillan ce des passagers 1) passagerare och b esättn in g
et de 1’équipage sera toujours stä lla s a lltid under observation i
rem placée par une observation stä lle t för efterb esik tn in g, men
de méme durée; under sam m a tid rym d som den
sistnäm nda sk u lle varat;
2° le s n avires indem nes ne 2) icke sm itta t fa r ty g kan där
pourront y recevoir libre prati- m ed givas fri färdsel först då fem
que qu’å la condition d’avoir fu lla dagar förflutit, sedan fa r ty
com plété cinq jours p leins å par- g e t läm n at sista sm ittad e hamn;
t ir uu m om ent de leur départ du
dernier port contam iné;
3° en ce qui concerne le s n a 3) i fråga om m isstänkt fa r ty g
v ires suspects, le délai de cinq räknas den tid av fem dagar, var
jours pour 1’observation de l ’équi- under passagerarna och besätt-
51page et des passagers com ptera å n in gen skola stä lla s under obser
p a rtir du m om ent ou il n’ex iste vation, från den tid p u n k t, då det
p lu s de cas de peste ou de choléra ick e lä n g re finnes n å g o t pest- e l
å bord. ler k o le ra fa ll ombord.
T IT R E III. A V D E L N I N G III.
D isp o sitio n s s p é cia les aux Särskilt för pilgrimsfärder
pélerinages. g ä lla n d e b e s tä m m e ls e r .
CHAPITRE PREMIER. KAPITEL I.
P rescrip tion s générales. Allm änna bestäm m elser.
A r t. 84. L es d isp osition s de A r t. 84. D e i avd eln in g II,
l ’article 54 du titre I I sont appli- art. 54 g iv n a regler äro tillä m p
cables aux personnes e t objets å lig a å t i l l H ed jaz e lle r Irak-
d estin a tio n au Hedjaz ou de 1’Irak- A rab i destinerade personer och
A ra b i e t qui doivent étre embar- förem ål, som sk ola ta g a s ombord
qués å bord d’un navire å péle- å ett p ilg r im sfa r ty g , även om in-
rin s, alors méme que le port d’em- skeppningsham nen ick e är pest-
barquem ent ne serait pas conta- eller kolerasm ittad.
m iné de peste ou de cboléra.
A rt. 85. L orsq u ’i l ex iste des A rt. 85. D å fa ll av pest eller
cas de peste ou ae cboléra dans kolera förekom m a i ham nen, må
le port, 1’em barquem ent ne se fa it passagerare icke tagas ombord å
å hord des navires å pélerins p ilg rim sfa rty g , förr än de gru p p
qu’aprés que les personnes réunies v is v a r it underkastade observa
en groupes ont été soum ises å tion , så a tt v issh e t erh ållits, a tt
une observation perm ettant de in gen av dem är angripen av p est
s ’assurer qu’aucune d’e lles n ’est eller kolera.
a ttein te de la peste ou du cho
léra.
II est entendu que, pour exé- E m ellertid må v id tillä m p n in
cuter cette m esure, chaque Gou- gen av denna föresk rift varje
vernem ent peut ten ir com pte des regerin g ta g a h än sy n t ill lokala
circonstances et p o ssib ilités lo- om stän d igh eter och förhållanden.
cales.
A r t. 86. L es pélerins so n t te- A r t. 86. P ilg rim ern a skola,
nus, s i les circonstances locales då förhållandena på platsen det
le p erm etten t, de ju stifier des m edgiva, styrk a, a tt de äro för
m oyens strictem en t nécessaires sedda med de penningem edel, som
pour accom plir le pélerinage, spé- äro ou n d gän gligen nödvändiga
cia lem en t du h ille t d’a ller e t re- för a tt fullborda pilgrim sfärden,
tour. särsk ilt för nöd iga b iljetter för
fram- och återresan.
52A rt. 87. L es navires å vapeur A rt. 87. E n d a st å n g fa r ty g till-
sont seu ls adm is å faire le trans- lå ta s fortskaffa p ilgrim er på lä n g
S
ort des pélerins au lo n g cours. re resor, varem ot sådant är för
e transport est in te rd it aux bjudet för andra fa rty g .
autres bateaux.
A rt. 88. L es n avires å pélerins A rt. 88. P ilg r im sfa r ty g , som
faisan t le cabotage destinés aux idka k u stfa rt ock som äro a v
transports de courte durée dits sedda för kortare resor eller så
»voyages au cabotage» sont sou- kallad e kustfärder, skola rätta
m is aux prescriptions contenues s ig efter föreskrifter, g iv n a i ett
dans le R églem en t spécial appli- sä rsk ilt reglem ente för p ilg rim s
cable au p élerinage du H edjaz färder t ill H edjaz, v ilk e t kommer
q u i sera publié pär le Conseil de a tt offen tliggöras av sundhetsrå-
san te de C onstantinople, confor- det i K on stan tin op el i överens
m ém ent aux principes édictés dans stäm m else med grundsatserna i
la présente Convention. denna konvention.
A rt. 89. N 'est pas considéré A rt. 89. Såsom p ilg rim sfa rty g
comme n avire å pélerins celui qui, anses icke fa rty g , som, utom v a n
outre ses passagers ordinaires, lig a passagerare, t ill v ilk a kunna
parm i lesquels p eu ven t étre com- räknas pilgrim er tillhörande de
pris les pélerins des classes supé- högre klasserna, ta g e r ombord
rieures, embarque des pélerins de pilgrim er tillh öran d e den lä g sta
la derniére classe, en proportion k lassen t ill m indre an tal än en
moindre d’un pélerin par cen t p ilgrim för varje hundratal ton
tonneaus de ja u g e brute. av fa rty g ets bruttodräktighet.
A rt. 90. T on t navire å p éle A rt. 90. V arje p ilg rim sfa rty g
rin s se trouvant dans les eanx s k a ll vid dess inlopp i Röda H a
ottom anes d oit se conformer aux v e t e lle r P ersiska viken rätta sig
prescriptions contenus dans le efter de föreskrifter, som inne
R églem en t spécial applicable au h å lla s i det särsk ild a reglem en tet
pélerin age du H edjaz qui sera för pilgrim sfärder t i l l H edjaz,
publié par le C onseil de santé de v ilk e t kommer a tt offentliggöras
C onstantinople, conformément aux av sundhetsrådet i K onstantinopel
principes édictés dans la présente i överensstäm m else med grund
C onvention. satsern a i denna konvention.
A r t. 91. L e capitaine est tenu Art. 91. B efälh avaren är s k y l
de p ayer la to ta lité des taxes d ig betala a lla de a v g ifter för
san itaires ex ig ib les des pélerins. sanitära åtgärder, som fa lla på
E lle s doivent étre com prises dans p ilgrim ern as del. D essa a v g ifter
le p rix du billet. sk o la in b egrip as i b iljettp riset.
A rt. 92. A u ta n t que faire se A rt. 92. Så v itt m ö jlig t skola
peut, les p élerin s qui débarquent de p ilgrim er, som gå i land och
ou em barquent dans le s station s de som g å ombord å fa r ty g vid
san itaires ne doivent avoir entre san itetsstation er, icke hava berö
eux aucun contact sur les points r in g med varandra å la n d stig
de débarquem ent. n in g sstä llen a .
L es pélerins débarqués doivent D e la n d sa tta p ilgrim ern a skola
étre rép artis au cam pem ent en å lägerp latsen fördelas i så få-
53groupes au ssi peu nom breux que ta lig a grupper som m öjligt.
possible. D e skola förses med g o tt dricks
II est nécessaire de leu r four vatten , vare sig det kan anskaf
n ir une bonne eau potable, so it fas på p latsen e lle r erhållas ge
q u ’on la trouve sur place, s o it nom d estillerin g .
q u ’on l ’obtienne par d istilla tio n . A rt. 93. Förekom m a fa ll av
A r t. 93. L orsq u ’il y a de la kolera eller p est i H edjaz, sk a ll
p este ou du choléra au H edjaz, den av pilgrim erna medförda pro
le s v ivres em portés par le s péle- v ia n t förstöras, då hälsovårds
rin s sont détruits si 1’a u torité m yn d igh eten anser det b ehövligt.
sa n ita ire le ju g e nécessaire.
CHAPITRE II. KAPITEL II.
Navires å pélerins. — In stalla P ilg rim sfa rty g . Hälsovårds-
tion s sanitaires. anstalter.
SEC T IO N I. U N D E R A V D E L N IN G I.
C on d ition n em en t général d es F a rty g e n s allm än n a u tru st
navires. n in g .
A rt. 94. L e navire doit pou- A r t. 94. P ilgrim ern a skola
voir loger les pélerins dans l ’en- kunna in h y sa s på m ellandäck.
trepont. Förutom utrym m e å t b esä tt
E n dehors de 1’équipage, le na ningen sk a ll å fa r ty g e t för varje
vire d oit fournir å chaque in d i- person, oberoende av åldern, fin
v id u , q uel que so it son åge, une nas ytu trym m e av en och en h a lv
surface de 1 m. 50 carrés, c’est- kvadratm eter, d. v. s. 16 engelska
å-dire 16 pieds carrés a n g la is, k vad ratfot v id en höjd m ellan
avec une h auteur d’entrepont däcken av åtm instone 1 m eter 80
d’environ 1 m. 80. centim eter.
Four les navires qui fon t le Ombord å fa rty g , som göra
cabotage, chaque p élerin d o it d is kustfärder, sk a ll varje pilgrim
poser d ’un espace d’au m oins 2 förfoga över e tt utrj^mme av
m étres de largeur dans le lon g m inst 2 m eters bredd lä n g s fa r
des plats-bords du navire. ty g e ts reling.
A r t. 95. De chaque cöté du A r t. 95. På varje sida av far
n avire, sur le pont, d oit étre t y g e t sk a ll å däcket a v sk ilja s en
réservé un en d roit dérobé ä la v u e undangöm d p la ts, v a r est sk a ll
e t pourvu d’une pompe å m ain, finnas en handpump, för uppford
de m aniére ä fournir de l'eau de rin g av h avsvatten för p ilg rim er
m er pour le s besoins des pélerins. nas behov. E n d y lik p la ts sk a ll
U n local de cette nature d oit étre vara u teslu tan d e förbehållen k v in
exclu sivem en t affecté aux fem norna.
m es.
A r t. 96. L e navire d oit étre A r t. 96. Å fa r ty g e t sk a ll för-
54pourvu, outre les lieu x d’aisances utom avträden å t besättningen
å 1'usage de l ’équipage, de latri- finnas vatte n k lo se tter eller klo-
nes å effet d’eau ou pourvues d’un sette r försedda med vattenkran
robinet dans la proportion d’au t ill e tt antal av åtm instone en
m oins une la trin e pour chaque för varje hundrade person.
centaine de personnes embarqueés.
D es latrin es doivent étre affec- A v trä d en sk ola finnas, som u te
té e s exclu sivem en t aux fem m es. slu tan d e äro förbehållna k v in
norna.
D es lie u x d’aisances ne doivent In g a avträden få finnas på m el-
pas exister dans les entreponts lan d äck et eller i kölrum m et.
n i dans la cale.
A rt. 97. L e navire d oit étre A r t. 97. Å fa r ty g e t sk a ll fin
m uni de deux locaux affectés ä la nas tv å för pilgrim ernas särsk ild a
cu isin e personnelle des pélerins. kök avsedda platser. D et är p il
II e s t in terd it aux pélerins de grim erna förbjudet a tt uppgöra
faire du feu ailleu rs, notam m ent eld å andra ställen , sä rsk ilt å
sur le pont. däcket.
A rt. 98. D es locau x dfinfir- A rt. 98. Sjukrum , v ä l inredda
merie offrant de bonnes conditions i avseende å säkerhet och sund
de sécurité e t de salubrité doivent het, böra finnas anordnade för
étre réservés au logem en t des sjukas m ottagande.
m alades.
I ls seront disposés de maniére D e sk ola vara anordnade på
å pouvoir isoler, d’aprés le genre såd an t sätt, a tt de av sm ittsam
de m aladie, les personnes attein- ma åkommor träffade personerna
te s d ’affections tran sm issib les. efter arten av deras sjukdom
skola kunna isoleras.
L ’infirm erie doit pouvoir rece- D e tta sjukrum sk all, efter en
voir au m oins 5 p. 100 des péle beräkningsgrund av 3 k vad rat
rin s embarqués å raison de 3 meter för varje sjuk, kunna m ot
m étres carrés par téte. ta g a m inst 5 % a v p ilgrim erna
ombord.
A r t. 99. Chaque n avire d oit A r t. 99. Ombord å varje far
avoir å bord les m édicam ents, les t y g sk a ll finnas n öd ig m edicin
désinfec tants et les objets néces- sam t d esin fek tion s-och sjukvårds-
saires aux soins des m alades. L es m ateriel. M edicinens beskaffen
réglem ents fa its pour ce genre de h et och m yckenhet bestäm m es av
n avires par chaque G ouvernem ent de a v varje särsk ild r eg erin g för
d oiven t déterm iner la nature et fa r ty g av ifrågavarande sla g g iv
la quantité des m éd ica m en ts.1 na föresk rifter.1 L äkarevård och
L es soins et les rem édes sont läkem edel läm nas a v g iftsfr itt åt
fournis g ratu item en t au x p éle pilgrim erna.
rins.
1 II est désirable que chaqne n avire 1 D et är ön sk värt, a tt å varje fa r ty g
so it m nni de< principaux agen ts d’im mu- finnas do förnäm sta im m nniseringsm edlen
nisation (sérum a n tip estea x , vaccin de såsom pestsernm , H affkines vaccin m. m.
H affkine, etc.).
55A r t. 100. Chaque n avire em- A rt. 100. Y arje fa r ty g , som
barquant des pélerins d oit avoir för p ilgrim er, sk a ll ombord hava
å bord un m édecin réguliérem en t en behörigen legitim erad läkare,
diplöm é et com m issionné par le förordnad an tin gen av regeringen
G ouvernem ent du pays auquel le i det land, fa r ty g e t tillhör, eller
n avire ap p artien t ou par le G ou av regeringen i det land, i vars
vern em en t du port oii le navire ham n fa r ty g e t ta g e r ombord p il
prend des pélerins. Un second grim er. Y tterlig a re en läkare
m édecin d o it étre embarqué dés sk a ll an ställas, då an talet p ilg r i
que le nombre des pélerins portés mer, som fa r ty g e t fortskaffar,
par le navire dépasse m ille. överstiger e tt tusen.
A rt. 101. L e capitaine e st tenu A r t. 101. D e t å lig g er kapte
de faire apposer ä bord, dans un nen a tt på s y n lig och för a lla
endroit apparent et accessible aux t illg ä n g lig p lats å fa r ty g e t låta
intéressés, des affiches rédigées uppsätta anslag, a v fa tta d e på de
dans les principales langues des förnäm sta språk, som ta la s i p il
p a y s h ab ités pär les pélerins å grim ernas h em land, och a n g i
em barquer, e t indiquant: vande:
1° la d estin ation du navire; 1) fa r ty g e ts bestäm m elseort;
2° le p rix des b illets; 2) biljettprisen;
3° la ration journaliére en eau 3) den d a g lig a vatten- och liv s-
e t en v iv r e s allouée å chaque m edelsration, som tillk om m er
pélerin; varje pilgrim ;
4° le ta r if des v iv r e s non com- 4) ta x a å de livsm ed el, som
pris dans la ra tio n journaliére icke inbegripas i den d a g lig a ra-
et devant étre p a y és ii part. tionen och som skola b eta la s sär
sk ilt.
A rt. 102. L es gros bagages des A rt. 102. P ilgrim ern as större
p élerin s son t en registrés, numér- resgods sk a ll inregistreras, num
otés et p lacés dans la cale. L es reras och förvaras i lastrum m et.
pélerins ne p eu ven t garder avec P ilgrim ern a m å icke hos sig be
eu x que le s objets strictem en t h å lla annat än de allra nödvän
nécessaires. L es réglem en ts fa its d ig a ste reseffekterna, v ilk a s be
pour ses navires par chaque skaffenhet, an tal och dim ensioner
G ouvernem ent en déterm inent la bestäm m as av de reglem enten,
nature, la q u a n tité et les dim en som varje särsk ild reg erin g u t
sions. färd at för sitt lan d s fa rty g .
A rt. 103. L es prescriptions du A rt. 103. F öresk riftern a i kap.
chapitre I, du chapitre I I (sec- I, kap. I I (underavdelningarna
tions I, I I et I II), ainsi que du I, I I och l i l ) sam t kap. l i l av
ch ap itre I I I du présent titr e , denna avd eln in g skola i form av
seront affichées, sous la form e reglem ente och avfattade på det
d’un réglem ent, dans la lan gu e lands språk, fa r ty g e t tillh ö r, sam t
de la n a tio n a lité du n avire ain si på de förnäm sta språk, som ta la s
ue dans les p rin cip ales lan gu es i p ilgrim ernas hem land, anslås
es p ays habités par les pélerins på någon s y n lig och tillg ä n g lig
å embarquer, en un endroit appa p la ts på varje däck och m ellan
rent e t accessible, sur chaque däck ombord å varje p ilg rim s-
56pont et entrepont de to u t navire fartyg.
tran sp ortan t des pélerins.
SECTIO N II. U N D E R A V D E L N IN G II.
M esures ä prendre avant le Å tgärd er före avresan.
départ.
A r t. 104. L e capitaine ou, å A rt. 104. B efälh avaren eller i
défaut du capitaine, le propri- hans stä lle ägaren a v eller agen
étaire ou l ’a g en t de to u t navire ten för p ilg r im sfa r ty g e t sk a ll
ä pélerins e st ten u de déclarer å m inst tre dagar före avresan t ill
l ’autorité com pétente du port de vederbörande m yn d igh et i av-
départ son in ten tion d’embarquer gångsham nen anm äla sin a v sik t
des p élerin s, au moins trois jours att ta g a p ilgrim er ombord. I
av a n t le départ. D ans le s ports hamn, som endast angöres på v ä
d’escale, le capitaine ou, å défaut gen, sk a ll befälhavaren eller i
de capitaine, le propriétaire ou hans stä lle ägaren av e lle r agen
l ’agent de to u t n avire ä pélerins ten för p ilg r im sfa rty g et läm na
est ten u de faire cette mérae dé- enahanda u p p g ift to lv tim m ar
cla ration douze heures avant le före avresan. D en n a anmälan
départ du n avire. Cette déclara- sk a ll in n eh ålla u p p gift å den för
tio n d oit indiquer le jour projeté avresan bestäm da dag sam t å
pour le départ et la d estin ation fa r ty g e ts bestäm m elseort.
du navire.
A r t. 105. A la su ite de la A r t. 105. E fte r m ottagandet
déclaration prescrite par l ’article av den i föregående artik el före
précédent, l ’au torité com pétente sk rivn a anm älan lå ter vederbö
ia.it procéder, aux frais du cap i rande m yn d igh et på befälhava
taine, å l ’inspection e t au mesu- rens bekostnad föran stalta om
rage du navire. L ’autorité con- undersökning och m ätn in g av
sulaire dont reléve le navire peut fa rty g et. K on su larm yn d igh eten
a ssister ä cette inspection. för det land, fa r ty g e t tillh ör, är
berättigad närvara vid denna
undersökning.
II est procédé seulem ent å l ’in- D ärest befähavaren redan är
spection, s i le cap itain e est déjå försedd m ed in ty g om fa r ty g e ts
pourvu d’un certificat de m esu- dräktighet, u tfärd at av vederbö
rage délivré par l ’autorité com rande m y n d igh et i hans e g et land,
pétente de son pays, å m oins och så fram t icke föreligger skäl
qu’i l n’y a it soup^on que le docu- t ill m isstan k e a t t in ty g e t icke
m ent ne réponde p lu s å 1’éta t längre överensstäm m er med far
actu el du n a v ir e .1 ty g e ts v erk lig a dräktighet, före
ta g es b lo tt undersökning av far
t y g e t ^
1 L’autorité com pétente est actuellem ent: 1 Vederbörande m ynd igh et är för när
dans les Indes anglaises un fonctionnaire varande i b r ittisk a Indien en tjänstem an
(. officer ) désigné ä cet eilet par le Gou- (officer), för än dam ålet utsedd av regerin-
57A r t. 106. L ’autorité com pétente A rt. 106. Vederbörande m y n
ne perm et le départ d’un n avire d ig h et får icke tillå ta , a tt ett
å pélerin s qu’aprés s ’étre assurée: p ilg r im sfa r ty g avgår, förr än den
förvissat s ig om:
a) que le n avire a été m is en a) a tt fa r ty g e t b liv it fu llstä n
é ta t de propreté parfaite et, au d ig t rengjort och i händelse av
besoin, désinfecté; behov desinfekterat;
b) que le navire est en é ta t b) a tt fa r ty g et är i sådant
d ’entreprendre le v o y a g e sans skick, a tt det utan fara kan före
danger, qu’il e st bien équipé, bien ta g a resan, a tt det är v ä l beman
am énagé, bien aéré, pourvu d’un n at och u tru stat, har god lu ft
nombre suffisant d’em barcations, vä x lin g , är försett med tillr ä c k
qu’il ne con tien t rien ä bord qui lig t an tal skeppsbåtar sam t icke
so it ou puisse devenir n u isib le å har något ombord, som är eller
la santé ou å la sécurité des p a s kan b liv a sk a d lig t för passage
sagers, que le pont e st en bois rarnas h älsa och medföra fara för
ou en fer recouvert de bois; deras säkerhet, ävensom a tt däc
k et är av trä eller av järn, täckt
med trä;
c) qu’i l e x iste k bord, en sus c) a tt ombord finnes, utöver be
de 1’approvisionnem ent de l ’équi- sättn in gen s förråd, på lä m p lig t
page et convenablem ent arrim és, sä tt stuvade livsm ed el, ävensom
des v iv r e s ain si que du combu- bränsle, a llt av god beskaffenhet
stib le, le to u t de bonne q u a lité och i tillr ä c k lig m ängd för alla
et en q u a n tité suffisante pour p ilgrim er och för h ela den tid,
tous les pélerins et pour to u te la resan u p p gives kom m a a tt räcka;
durée déclarée du v oyage;
d) que l ’eau potable em barquée d) a tt d rick svattn et ombord är
est de bonne q u alité e t a une av god beskaffenhet och häm tat
origine ä l ’abri de tou te conta- från ett m ot varje förorening av
m ination; qu’elle ex iste en quan sm ittäm nen sk yd d at stä lle; a tt
t it é suffisante; qu’å bord le s ré- det finnes i tillr ä c k lig m ä n g d ; att
servoirs d’eau potable sont ä l ’abri fa r ty g e ts dricksvattencisterner äro
de tou te sou illu re et ferm és de skyddade m ot a llt slags förore
sorte que la distribution de l ’eau nande och så tillslu tn a , att u td el
ne p u isse se faire que pär les ningen av v a tte n endast kan ske
robinets ou le s pom pes. L es ap- enom kranar eller pumpar. U t-
p areils de distrib u tion dits »su- elningsapparater k allad e »suqo-
Qoirs» son t absolum ent in te rd its; irs» (sugrör) få icke begagnas;
e) que le n avire posséde un e) a tt fa r ty g et har en d estilla-
vernem ent local (N ative passctiger Ships gen (N a tiv e passenger S h ip s A ct, 1887.
A c t 1887, art. 7): — dans le s In d es nécr- art. 7); i nederländska In d ien ham nm äs
lan d aises, le m altre dn port; — en T ur- taren ; i T u rk iet h älso v å rd sm y n d ig h eten ;
q u ie, 1’au torité sanitaire; — en A u trich e- i Österrike-Ungern h am nm yndigheten; i
H ongrie, 1’au torité dn port; — en Ita lie, Ita lien ham nkaptenen; i F rankrike, T unis
le ca p ita in e de port; — en France, en Tu- och Spanien hälsovård sm yn d igh eten ; i
n isie et en E sp agn e, 1’antorité sa n ita ire: — E gyp ten k aran tän sm yn d igh eten o. s. v.
en E g y p te , 1’antorité sanitaire quarante-
naire, etc.
58apparell d istilla to ir e pouvant pro- tionsupparat, som kan läm na en
duire une quantité d’eau de 5 vattenm ängd av m in st fem liter
litr e s au m oins, par tete e t par om dagen för varje person om
jour, pour tou te personne embar- bord, besättningen inberäknad;
quée, y compris fé q u ip a g e ;
f) que le navire posséde une f) a tt fa r ty g e t har en desinfek-
étu ve å désinfection dont la sé- tionsugn, vilk en , v id avprovning
curité et 1’efficacité auront été verk ställd av san itetsm yn d igh eten
eonstatées par l ’autorité san itaire i den hamn, där pilgrim erna g å
du port d’em barquem ent des péle- ombord, fu n n its säker och verk
rins; sam;
g) que l'éq u ip age comprend un g ) att bland fartygsp erson alen
médecin diplöm é et com m issionné,1 finnes en legitim erad läkare, för
so it par le G ouvernem ent du pays ordnad 1 antingen av regeringen
auquel le n avire appartient, so it i det land, fa r ty g e t tillh ör, eller
par le G ouvernem ent du port ou av regeringen i det land, i vars
le navire prend des pélerins, et vars ham n fa r ty g e t tager p ilg r i
que le n avire posséde des médi- mer ombord, och a tt m edicin fin
cam ents, le to u t conform ément nes ombord i överensstäm m else
a u x articles 99 et 100; med art. 99 och 100;
h) que le pont du navire est h) a tt fa rty g ets däck är fritt
dégagé de tou tes m arcbandises et från a lla sla g s handelsvaror och
objets eneom brants; skrym m ande förem ål;
i) que le s d isp osition s du n a i) a tt fa r ty g et är så inrättat,
vire sont te lle s que les m esures a tt de i här följande underavdel
prescrites par la Section I I I ci- n in g 111 föreskrivna åtgärder
aprés p eu ven t étre exécutées. kunna vid tagas.
A rt. 107. L e cap itain e ne peut A rt. 107. B efälhavaren får icke
p artir qu’au tan t qu’il a en m ains: börja resan förr än han innehar:
1° une liste visée par 1’autorité 1) en med påteckning av veder
com pétente et indiquan t le nom, börande m yn d igh et försedd lista ,
le sexe et le nombre to ta l des upptagande pilgrim ernas namn
p élerin s qu’il est autorisé å em- och kön ävensom hela det antal
barquer; pilgrim er, som han är berättigad
a tt ta g a ombord;
2° une patente de santé consta- 2) sundhetspass, angivande far
ta n t le nom, la n ation alité et le ty g e ts namn, n ation alitet och
tonnage du navire, le nom du dräktighet, kaptenens och lä k a
cap itain e, celu i du m édecin, le rens namn, noggrann u p p g ift å
nombre exact des personnes em- an talet personer ombord (Besätt
barquées (équipage, pélerins et n ing, pilgrim er och andra p assa
autres passagers), la nature de gerare), lasten s beskaffenhet och
la cargaison,. le lie u du départ. avgångsorten.
* E x c ep tio n e st fa ite ponr les Gon ver- 1 U n d an tag göres för de regeringar,
nements qui n'ont pas de m édecins corn- sorn ick e h ava för ändam ålet förordnade
m issionnés. läkare.
59L ’autorité com pétente indique Vederbörande m yn d igh et sk a ll
su r la p a ten te si le chiffre régle- i sundhetspasset anteckna, om det
m entaire des pélerins e s t a tte in t e n lig t reglem entet m edgivna an
ou non, et, aans le cas ou il ne ta le t pilgrim er är fu llt eller icke
le sera it pas, le nombre complé- och, i senare fallet, det y tte r li
m entaire des p assagers que le gare antal passagerare, som far
n a v ire e st autorisé å embarquer ty g e t är b erättigat a tt ta g a om
dans lea escales subséquentes. bord i de hamnar, som anlöpas
under resan.
S E C T IO N III. U N D E R A V D E L N IN G II I.
M esures ä prendre p e n d a n t la Å tgärder under resan.
traversée.
A r t. 108. L e pont doit, p en A rt. 108. D äck et sk a ll under
dant la traversée, rester d égagé resan h å lla s fr itt från skrym
des objets encom brants; il doit mande förem ål sam t så v ä l om
étre réservé jour et n u it aux dagen som om natten vara förbe
personnes em barquées et m is gra- h å llet åt de ombordvarande per
tu item en t å leur dispostion. sonerna och a v g iftsfr itt stå t ill
A r t. 109. Chaque jour, les en- deras förfogande.
trep on ts d oiven t étre n etto y és A rt. 109. V arje dag, medan
avec soin e t frottés au sab le sec, pilgrim erna befinna s ig på däck,
avec leq u el on m élange des dé- sk ola m ellandäcken om sorgsfullt
sin fectan ts, pendant que les p é le spolas och g n id as med torr sand,
rin s sont sur le pont. blandad med desinfektionsäm nen.
A rt. 110. L es la trin e s desti- A rt. 110. D e för passagerarna
nées aux passagers, au ssi bien och för besättningen avsedda a v
que celles de l ’équipage, doivent träden a skola hållas sn y g g a sam t
étre tenues propre ment, nettoyées rengöras och desinfekteras tre
e t désinfectées trois fois par jour. gånger om dagen.
A rt. l i l . L es excrétions et A rt. l i l . U ttöm ningar och e x
déjections des personnes présen- krem enter efter personer, som
tan t des sym ptöm es de peste ou förete kolera- eller pestliknande
de choléra doivent étre recu eillies sym ptom er, skola uppsam las i
dans des vases contenant une kärl, in nehållande en aesinfekte-
solution d ésinfectante. Ces vases rande lösning. D e ssa kärl töm
son t v id és dans les la trin es, qui m as i klosetterna, som därvid
doivent étre rigoureusem ent d é varje g å n g sk ola efteråt noggrant
sinfectées aprés chaque projection desinfekteras.
de m atiéres.
A r t. 112. L es objets de literie, A r t. 112. Sängkläder, m attor
le s tap is, les vétem ents qui ont och klädespersedlar, som v a rit i
été en con tact avec le s m alades beröring med de i föregående art.
v isé s dans l ’article précédent, omnämnda sjuka, skola om edel
doivent étre im m édiatem ent désin- bart desinfekteras. Iak ttagan d et
fectés. L ’observation de cette av denna föreskrift förordas sär-
60rég le e st spécialem ent recomman- sk ilt i fråga om kläder tillh ö
dée pour les vétem en ts des per- rande personer, som haft beröring
sonnes qui approchent ees mala- med de sjuka, och som kunna
des, et qui ont pu étre sou illés. hava b liv it förorenade.
Ceux des objets ci-dessus qui Y ärdelösa saker av ovannäm n
n ’ont pas de va leu r doivent étre, da sla g sk ola k astas i havet, så
so it je té s ä la mer, si le navire v itt icke fa rty g et befinner sig i
n’e st pas dans un port ni dans ham n eller i kanal, eller elje st
un canal, so it d étru its par le feu. uppbrännas. Ö vriga saker skola
L es autres doivent étre portés ä föras t i l l desinfektionsugnen i
l ’étu v e dans des sacs im perm é- med desinfekterande lösn in g tv ä t
ables la v é s avec une solution tade v a tte n tä ta säckar.
désinfectante.
A r t. 113. L es locaux occupés A rt. 113. D e utrym m en, v ilk a
par le s m alades, visés dans l ’ar- innehafts av de i art. 98 om
tic le 98, doivent étre rigoureuse- nämnda sjuka, skola noggrant
m ent désinfectés. desinfekteras.
A r t. 114. L es n avires ä péle- A rt. 114. P ilg r im s fa r ty g är
rin s son t obligatoirem ent soum is s k y ld ig t underkasta sig de desin-
ä des operations de désinfection fektionsåtgärder, som föreskrivas
conformes aux réglem ents en vi- i de för det land, vars flagga det
ueur sur la m atiére dans le p ays bär, gällan d e reglem enten i äm net.
ont ils portent le p avillon.
A r t. 115. L a q u a n tité d’eau A rt. 115, D en m ängd dricks
potable m ise chaque jour gratu i- vatten, som d agligen a v g iftsfritt
tem ent å la d isp osition de chaque stä lle s t i l l varje p ilgrim s förfo
pélerin, q uel que so it son åge, gande sk all, oberoende av hans
doit étre d’au m oins 5 litres. ålder, utgöra m in st 5 liter.
A rt. 116. S ’i l y a doute sur A rt. 116. U ppstår m isstanke,
la q u a lité de l ’eau potable ou sur a tt d rick svattn et icke är av god
la possib ilité de sa contam ination, beskaffenhet eller a tt detsam m a
soit å son origine, so it au cours m öjligen från början in n eh å llit
du trajet, l ’eau doit étre bouillie sm ittäm nen eller under resan upp
ou stérilisée autrem ent et le capi ta g it d ylik a, sk a ll v a ttn et kokas,
taine est tenu de la rejeter å lå eller på annat sä tt steriliseras,
mer au prem ier port de relåche och kaptenen är sk y ld ig lå ta
ou i l lu i est possib le de s’en töm m a det i havet, så snart hamn
procurer de m eilieure. anlöpes, varest det är honom m öj
lig t anskaffa bättre d ricksvatten.
A rt. 117. L e m edecin v isite A rt. 117. L äkaren b esik tigar
les pélerins, soigne le s m alades pilgrim erna, vårdar de sjuka och
et v e ille å ce que, å bord, les vakar över a tt hälsovårdsreglerna
r ég les de l ’h y g ién e soient obser- ia k tta g a s ombord.
vées. II d oit notam m ent: H an sk a ll särsk ilt
1° s’assurer que le s v iv res di- 1) ö vertyga s ig om a tt de åt
strib u és aux pélerins sont de bonne p ilgrim erna utdelade livsm edlen
qualité, que leur quantité est con- äro av god beskaffenhet, a tt de,
form e aux engagem ents pris, qu’ils vad m ängden beträffar, äro i över-
61son t convenablem ent préparés; ensstäm m else m ed vad som b liv it
u tfä st, sam t a tt de äro på läm p
lig t sä tt tilla g a d e ;
2° s ’assurer que les prescrip- 2) ö vertyga sig om a tt före
tio n s de 1’a rticle 115 r e la tif å l a skrifterna i art, 115 rörande u t
distrib u tion de l ’eau son t obser- delningen av vatten ia k tta g a s;
vées;
b° s’il y a doute sur la q u alité 3) om tv iv e lsm å l uppstår rö
de l ’eau potable, rappeler par rande d rick svattn ets beskaffenhet,
écrit au capitaine le s prescrip- sk riftlig en erinra kaptenen om
tio n s de 1’article 116; föreskrifterna i art. 116;
4° s’assurer que le n avire est 4) övertyga s ig om a tt re n lig
m aintenu en é ta t constant de pro h et stä n d ig t ia k tta g es ombord å
preté, e t spécialem ent que les fa rty g e t och sä rsk ilt a tt avträ-
latrin es sont nettoyées conformé- dena rengöras i en lig h e t med före
m ent aux prescriptions de l ’a rticle sk riftern a i art. 110.
1 1 0 ; 5) ö v erty g a s ig om a tt p ilg r i
5° s ’assurer, que les logem en ts m ernas logem enter h å lla s sunda
des pélerin s son t m nintenus salu- och a tt v id fa ll av sm ittosam
bres, et que, en cas de m alad ie sjukdom desin fek tion v e rk stä lles
tran sm issib le, la d ésinfection est i en lig h et med föreskrifterna i
fa ite conformém ent aux articles art. 113 och 114;
113 e t 114;
6° ten ir un journal de to u s le s 6) föra dagbok över a llt, som
in cid en ts sa n ita ires survenus au angår h ä lso tillstå n d et under re
cours du v o y a g e e t présenter ce san, och u ppvisa denna dagbok
jou rn al å 1’autorité com pétente för vederbörande m yn d igh et i an
du port d’arrivée. kom stham nen.
A rt. 118. L es personnes char- A rt. 118. T ill pest- eller ko
gées de soigner le s m alades atte- lerasjuka få endast de personer
in ts de peste ou de choléra peu- tillträd e, v ilk a det å lig g er att
v e n t seu les pénétrer auprés d’eux sköta sådana sjuka, och dessa
et ne d oiven t avoir aucun contact personer få icke h ava någon be
avec les autres personnes embar- röring med andra ombord.
quées.
A rt. 119. E n cas de décés A rt. 119. I händelse dödsfall
survenu pendant la traversée, le tim ar under resan, sk a ll k a p te
ca p ita in e d oit m entionner le décés nen göra anteckning därom v id
en face du nom sur la liste visée sidan av den dödes namn å den
par 1’a u torité du port de départ, förteckning, som viserats av v e
et, en outre, inscrire sur son livré derbörande m y n d igh et i av g å n g s-
de bord le nom de la personne hamnen, och dessutom i skepps-
décédée, son åge, sa provenance, journalen anteckna den aflidnes
la cause présum ée de la m ort nam n och ålder, orten varifrån
d’aprés le certiticat du médecin han kom m it, den i läkarens in
et la d ate du décés. t y g angivna dödsorsaken sam t
dagen, då d ö d sfa llet in träffat.
E n cas de décés par m aladie V id dödsfall, orsakat a v sm itto -
62transtnissible, le cadavre, préal- sam sjukdom , sk all lik et, sedan
ablem ent enveloppé d’un suaire det svep ts i en med d esinfekte
im prégné d ’une solu tion désin- rande lösn in g im pregnerad duk,
fectante, doit étre jeté å la mer. kastas i havet.
A rt. 120. L e capitaine d oit A r t. 120. K aptenen sk a ll vak a
v eiller å ce que toutes les opéra- över a tt a lla p ro fy la k tisk a å t
tion s prop h ylactiq u es exécutées gärder, som företagits under re
pendant le v o y a g e soient inscrites san, antecknas i skeppsjournalen.
sur le liv r é de bord. Ce livré D enna journal uppvisas av kap
e st présenté par lu i å l ’au torité tenen för vederbörande m y n d ig
com pétente du port d ’arrivée. h et i ankom stham nen.
D an s chaque port de relåche, I varje hamn, som anlöpes un
le cap itain e d o it faire v iser par der resan, sk a ll kaptenen lå ta av
1’au torité com pétente la lis te vederbörande m y n d ig h et v isera
dressée en exécution de l ’article den jä m lik t art. 107 upprättade
107. förteckningen.
I f a ll någon pilgrim lan d sättes
D an s le cas o u un pélerin est under loppet av resan, sk a ll kap
débarqué en cours de voyage, le tenen därom göra anteckning i
capitaine doit m entionner sur förteckningen vid sidan av p il
cette lis t e le débarquement en grim ens namn.
face du nom du pélerin.
E n cas d’embarquem ent, les V id in sk ep p n in g sk ola de om-
personnes em barquées doi vent bordtagna personerna uppföras å
étre m entionnées sur cette liste denna förteckning i en lig h et med
conform ém ent ét 1’a rticle 107 pré- ovannäm nda art. 107 och innan
c ité et préalablem ent au v isa densam m a av vederbörande m yn
nouveau que doit apposer l ’auto- d igh et ånyo påtecknas.
rité com pétente.
A r t. 121. L a patente délivrée A rt. 121. D e t i avgån gsh am -
au port de départ ne doit pas nen utläm nade su n d h etsp asset får
étre changée au cours du voyage. icke u tb y ta s m ot något n y tt u n
der lop p et av resan.
E lle est v isée par 1’autorité D e t sk a ll viseras av h älsovård s
san itaire de chaque port de re m yn d igh eten i varje hamn, som
låche. Celle- ci y inscrit: anlöpes under resan.- Denna m yn
d ig h et antecknar å su n d h etsp as
set:
1° le nombre des passagers dé- 1) an talet lan d satta eller n y in -
barqués ou em barqués dans ce skeppade personer;
port;
2° le s in cid en ts survenus en 2) under resan inträffade hän
mer e t touchant å la santé ou å delser, som angå de inskeppade
la v ie des personnes embarquées; »ersonernas h ä lso tillstå n d eller
{
i v ;
3° l ’éta t san itaire du port de 3) su n d h etstillstå n d et i hamnen,
relåche. där u p p eh ållet göres.
63SEC T IO N IV . U N D E R A V D E L N IN G IV .
M esures ä prendre ä l ’arrivée Å tgärder vid p ilgrim ern as an-
d e s p é le r in s dans la Mer R ou ge. an k om st i R öda H avet.
A . R ég im e sa n ita ire a p plicable A . B eh an dlin g i hälsovårdshän-
aux navires ä p éle rin s m usulm ans seende tillä m p lig å fa rty g , vilk a
ven an t d'un p o r t contam ine et al- föra m useim anska p ilg rim er, och
la n t du S u d vers le H edjag. v ilk a kom m a frå n sm itta d hamn
sa m t frå n söder äro p å väg till
H e d ja z.
A r t 122. L es navires å péle A rt. 122. P ilg r im sfa r ty g , som
rins ven an t du Sud et se rendant komma söderifrån och b egiva sig
au H edjaz doivent, au préalable, t ill H edjaz, skola först göra e tt
faire escale å la station san itaire uppehåll v id san itetsstation en å
de Camaran, et sont soum is au Camaran och undergå den i art.
rég im e fixé par les articles 123 123 t ill 125 föresk rivn a behand
å 125. lin g .
A rt. 123. L e s navires reconnus A r t. 123. F a r ty g , som efter
indem nes aprés v isite m édicale v e r k stä lld läk areb esik tn in g b e
reQoivent lib re pratique, lorsque fu n n its icke sm itta d e, m ed givas
les opérations su ivan tes son t ter- fri färdsel, sedan följan d e å tgär
m inées: der avslu tats:
L e s pélerins sont débarqués; ils pilgrim erna lan d sättas: de ta g a
prennent une douche-lavage ou en dusch eller e tt havsbad; deras
un bain de mer; leur lin g e sale, orena linne och en del av deras
la partie de leurs effets å u sage begagnade effekter och resgods,
e t ae leu rs bagages qui p eu t étre som efter hälsovård sm yn d igh e
suspecte, d’aprés l ’appréciation de tens beprövande kan sy n a s m iss
1’a u to n té sanitaire, son t désin- tänkt, d esin fek tera s; tiden för ut-
fectés; la durée de ees opérations, och inskeppningen inbegripen, få
en y com prenant le débarquem ent icke h ä r till användas mer än 48
e t l ’embarquement, ne doit pas tim m ar.
dépasser quarante-huit heures.
S i aucun cas avéré ou su sp ect Om härunder in tet ty d lig t eller
de peste ou de choléra n ’est con- förm odat pest- eller k o lera fa ll
sta té pendant ees opérations, les konstaterats, sk o la pilgrim erna
p élerins seront réembarqués im- g e n a st åter inskeppas och fa r ty
m édiatem ent et le navire se d iri g e t b eg iv a sig t ili H edjaz.
gera vers le H edjaz.
P ou r la peste, les prescriptions D å fråga är om pest, tilläm p as
de 1’a rticle 24 e t de 1’article 25 föreskriftern a i art. 24 och 25
sont appliquées en ce qui con- med avseende å ombord m öjligen
cerne les ra ts pouvant se trouver förefin tliga råttor.
å bord des navires.
A rt. 124. L es navires suspects, A r t. 124. M isstä n k ta fa rty g ,
å bord desquels i l y a eu des cas ombord å v ilk a p est- eller kolera-
64de peste ou de choléra au mo fa ll förekom m it vid avresan, utan
m en t du départ, m ais aucun cas a tt dock n ågot n y t t fa ll av pest
nouveau de peste ou de choléra eller kolera in träffat under de
depuis sept jours, sont tra ités de senaste sju dagarna, skolabehand-
la m aniére suivaute: la s på följande sätt:
L es pélerins sont débarqués; p ilgrim erna lan d sättas och taga
ils prennent une douche-lavage en dusch eller e tt havsbad; deras
ou un hain de mer; leur lin g e orena lin n e oen den del av deras
sale, la p artie de leurs effets å begagnade effekter och resgods,
usage e t de leurs bagages qui som efter h älsovård sm yn d igh e
peut étre suspecte, d’aprés l ’ap- ten s beprövande kan sy n a s m iss
préciation de l ’au torité sanitaire, tän k t, desinfekteras, tin d e r ko
son t désinfectés. leratid sk a ll sla g v a ttn et om bytas.
E n tem ps de cholera, l ’eau de De delar av fa rty g et, som bebotts
la cale e st changée. av de sjuka, sk ola desinfekteras.
L es p arties du navire babitées T iden för dessa åtgärder, ut- och
pär les m alades sont désinfectées. inskeppnin gen inbegripen, få här
L a durée de ees opérations, en y t ill icke användas mer än 48 tim
com prenant le débarquem ent et mar.
rem barquem ent, ne d oit pas dé-
passer quarante-huit heures.
S i aucun cas avéré ou suspect Om härunder in tet t y d lig t eller
de peste ou de choléra n’est con- förm odat pest- eller k olerafall
sta té pendant ees opérations, les k onstaterats, skola p ilgrim erna
élerins son t réem barqués immé- gen ast åter inskeppas och fa r ty
S iatem ent, et le navire e st dirigé g e t begiva sig t ill D jeddab, var-
su r D jeddah, ou une seconde vi- est en andra läk arb esik tn in g sk a ll
s ite m édicale a lieu å bord. Si äga rum ombord. Om denna u t
son résu ltat est favorable, et sur fa ller gyn n sam t och det av skepps-
le v u de la déclaration écrite des läkarna under ed lig fö rp lik telse
m édecins du bord certifiant, sous a v g iv n a in t y g e t styrker, a tt in
serm ent, qu’i l n ’y a pas eu de te t pest- eller kolerafall in träffat
cas de peste ou de choléra pen under resan, må pilgrim erna g e
dant la traversée, les pélerins sont n a st lan d sättas.
im m édiatem ent débarqués.
S i, au contraire, un ou plusieurs Om därem ot e tt eller flera ty d
cas avérés ou susp ects de peste lig a eller förmodade pest- eller
ou de choléra ont été constatés k oleratall konstaterats under re
endant le vo y a g e ou au m om ent san eller vid fram kom sten, sk a ll
e 1’arrivée, le navire est renvoyé fa rty g e t återsändas t ill Camaran,
å Camaran, ou il su b it de nou varest det ånyo sk a ll undergå
veau le régim e des navires in- behandling såsom sm itta t.
feetés.
Pour la peste, les prescriptions D å fråga är om p est, tillä m p a s
de 1’a rticle 22, 6°, sont appliquées föreskriftern a i art. 22, sjä tte
en ce qui concerne le s rats pou- sty ck et, med avseende å ombord
va n t se trouver å bord des na m öjligen förefin tliga råttor.
vires.
65A rt. 125. L es navires infectés, A r t. 125. S m itta d e fa rty g , d.
c ’est-å-dire a y a n t ä bord des cas v. s. sådana ombord å v ilk a pest-
de peste ou de choléra, oa bien eller kolerasjuk finnes eller fa ll
a y a n t présenté des cas de peste av p est eller kolera in träffat u n
ou de choléra depuis sep t jours, der de sju senaste dagarna, skola
su b issen t le régim e su ivan t: undergå följande behandling:
L e s personnes a ttein tes de peste I p est eller kolera insjuknad e
ou de choléra son t débarquées et personer la n d sä tta s och isoleras
isolées å l ’höpitai. Les autres på sjukhus, ö v r ig a passagerare
p assagers son t débarqués e t isolés lan d sättas och isoleras i så små
p ar groupes composés de person grupper som m ö jlig t, så a tt icke,
nes au ssi peu nom breuses que om pest eller kolera u tb ryter
possible, de m aniére que l ’ensem - inom en grupp, fara för de andra
ble ne so it pas solidaire d’un må företinnas.
groupe particu lier si la peste ou
le choléra ven aien t ä s y déve-
lopper.
L e lin g e sale, les objets å usage, B esä ttn in g en s och p assagerar
le s vétem en ts de l ’équipage et nas orena linne, begagnade effek
des p assagers son t d ésinfectés ter och kläder ävensom fa rty g et
a in si que le navire. L a désin- skola desinfekteras. D esin fek
fection est pratiquée d’une fagon tionen sk a ll v erk stä lla s så f u ll
com pléte. stä n d ig t som m öjligt.
T outefois, 1’autorité san itaire H älsovård sm yn d igh eten på
locale p eu t décider que le déchar- p latsen kan lik v is s t bestäm m a,
gem en t des gros bagages et des a tt lo ssn in g en av det ty n g r e res
m archandises n ’est pas nécessaire, god set och varorna icke nödvän
e t qu’une p artie seu lem en t du d ig tv is behöver ske, sam t a tt en
n avire d o it subir la désinfection. d ast en del av fa r ty g e t sk a ll
undergå desinfektion.
L es passagers restent cinq jours P assagerarn a skola kvarstanna
å l ’étab lissem en t de Camaran. fem dagar i an stalten å Camaran.
L orsque les cas de peste ou de H ava flera dagar förflu tit sedan
choléra rem ontent å plu sieu rs pest- eller k olerafall inträffat, m å
jours, la durée de l ’isolem en t peut isolerin gstid en m inskas. D ess
étre dim inuée. C ette durée peut län gd göres beroende av tiden,
varier selon l ’époque de l ’appa- då sen aste f a ll in träffat, på sä tt
rition du dernier cas e t d’aprés h älsovårdsm yndigheten bestäm
la décision de 1’autorité san itaire. mer.
L e navire e st dirigé ensuite sur F a r ty g e t sk a ll sedan begiva sig
D jeddah, ou est fa ite une v isite t ill D jeddah, v a rest en noggrann
m édicale in d iv id u elle e t rigou- läk areb esik tn in g av varje särskild
reuse. S i son résn ltat e st favo- person sk a ll äga rum. D ärest r e
rable, le navire re 9 o it la libre su lta tet av denna b esik tn in g u t
prati que. Si, au contraire, des faller gyn n sam t, m ed gives fa rty
cas avérés de peste ou choléra se g e t fri färdsel. Om därem ot ty d
so n t m ontrés å bord pendant le lig a fa ll av p est eller kolera
v o y a g e ou au m om ent de 1’arrivée, y p p a t s ig ombord under resan
5 — 2 0 4 0 7 3
66le n a v ire e st renvoyé å Camaran, eller v id fram kom sten, sk a ll far
ou i l su b it de nouveau le régim e ty g e t återsändas t i l l Camaran,
des navires infectés. va rest d et ån yo sk a ll undergå
b eh an d lin g såsom sm ittat.
P our la peste, le régim e prévu D å frå g a är om pest, tilläm p as
par 1’article 22 est appliqué en den i art. 22 föreskrivna behand
ce qui concerne le s rats pouvant lingen med avseende å ombord
se trouver ä bord des navires. m öjligen fö refin tlig a råttor.
A rt. 126. Toute sta tio n sani- A rt. 126. A varje hälsovårdssta-
taire destinée å recevoir des pé- tion, avsedd a tt em ottaga p ilg r i
lerins (loit étre pourvue d’un per- mer, sk a ll finnas en utbildad, er
sonnel in stru it, expérim enté et faren och tillr ä c k lig t stor per
sutfisam m ent nombreux, a in si que son al ävensom a lla byggnader
de tou tes les constructions et in och anordningar i m aterialhän
sta lla tio n s m atérielles nécessaires seende, som äro nödvändiga för
>our assurer l ’application, dans a tt kunna säk erställa utförandet
f eur in tég ra lité, des m esures aux- i dess h elh et av de åtgärder,
quelles le sd its pélerins sont assu- v ilk a ifrågavarande pilgrim er äro
j ettis. underkastade.
B . R égim e san itaire applicable B . B eh a n d lin g i hälsovårdshän-
ana- n avires ä p é le rin s m usulm ans seende tillä m p lig ä fa rty g , som
venant du N o rd et a lla n t vers le föra m useim anska p ilg rim e r, och
H edjaz. vilk a kom m a n o rrifrå n sa m t äro
p å vä g till H edjaz.
A rt. 127. S i la présence de la A r t. 127. Om p est eller kolera
peste ou du choléra n ’est pas con- icke konstaterats i avgångsham -
statée dans le port de départ ni nen eller i dess om givn in gar och
dans ses environs, e t qu’aucun in tet pest- eller bolerafall y p p a t
cas de peste ou de choléra ne se sig under resan, sk a ll fa r ty g e t
soit produit pendant la traversée, gen ast erh ålla fri färdsel.
le navire e st im m édiatem ent ad-
m is å libre pratique.
A rt. 128. S i Ja présence de la A rt. 128. Om p est eller kolera
peste ou du choléra e st constatée kon staterats i a vgån gsh sm n en
dans le port de départ ou dans eller i dess om givn in gar eiler om
ses environs, ou si un cas de pest- eller k o lerafall y p p a t sig
peste ou de choléra s ’est produit under resan, sk a ll fa r ty g e t i E l-
pendant la traversée, le navire T or underkastas den behandling
est sonm is, å E l-T or, aux régles som fa ststä llts för fa rty g , v ilk a
in stitu ées pour les navires qui komma från söder och stan n a i
vien n en t du Sud et qui s’arré- Camaran. F a r ty g e t erhåller se
ten t å Camaran. L es navires dermera fri färdsel.
sont ensuite re^us en libre p rati
que.
67SE C T IO N V. U N D E R A V D E L N IN G V.
M e su res å prendre au retou r d es Å tgärder vid p ilg rim ern a s åter
pélerins. k om st.
A . N a v ire s ä p é le rin s retournant A . P ilg rim s fa rtyg , som å te r
vers le N ord. vä n d a norrut.
A rt. 129. T ou t navire å d es A r t. 129. V arje fa r ty g , som
tin a tio n de Suez ou d’un port de är destinerat t ill Suez eller an
la M éditerranée, a y a n t å bord nan M edelhavsham n och sorn an
des p élerins ou m asses analogues, kommer från ham u i H edjaz e l
e t provenant d’un port du Hed- ler från någon som h elst annan
ja z ou de to u t autre port de la ham n belägen v id R öda H avets
cote arabique de la Mer R ouge, arabiska k u st, sk a ll, därest p il
est tenu de se rendre å E l-T o r grim er eller liknande skaror fin
pour y su b ir 1’observation et les nas ombord, begiva s ig t ill E l-
m esures san itaires indiquées dans T or för a tt där undergå de i
les articles 133 å 135. art. 133 t ill 135 föreskrivna ob
servations- och andra sanitära
åtgärder.
A rt. 130. L es navires rame- A r t. 130. F a r ty g , som hem
n an t le s p élerins m usulm ans föra de m useim anska p ilgrim er
vers la M éditerranée ne traver- na t ill M edelhavet, få endast
se n t le C anal q u ’en quarantaine. under karantän passera kanalen.
A r t. 131. L e s agen ts des A rt. 131. R ederiernas a g en
com pagnies de n avigation et les ter och fa rtygsb efälh avarn e un
cap itain es sont prévenus qu’aprés derrättas, a tt endast de eg y p tisk a
avoir fin i leur observation å la pilgrim erna äro berättigade att,
station san itaire de E l-T or, les efter undergången observation
pélerin s ég y p tie n s seront seu ls vid h älsovårdsstationen i E l-T or
autorisés ä q u itter définitive- d efin itiv t läm na fa r ty g e t för att
m ent le n avire pour rentrer en- återvända hem.
su ite dans leurs foyers.
, N e seront reconnus comme Såsom eg y p tier eller i E g y p
É g y p tie n s ou résidant en É g y p - ten bosatta, skola endast de p il
te que les p élerin s porteurs d’une grim er erkännas, v ilk a innehava
carte de résidence ém anant d’une hem ortsbevis, u tstä lld a i före- .
autorité ég yp tien n e et conform e sk riven form av e g y p tisk m yn
au m odéle établi. Des exem plai- dighet. F orm ulär t i l l sådana
res de cette carte seront déposés b evis skola läm nas t ill de kon
auprés des autorités consulaires sulära och san itära m yn d igh e
e t sa n ita ires de D jeddah e t de terna i D jeddah och Yam bo,
Yam bo, ou les agents et ca p ita i varest rederiernas agen ter och
nes de n a v ires pourront les exa- befälhavare kunna taga känne
miner. dom om dem.
L es pélerins non ég y p tien s, P ilgrim er, sorn icke äro egyp -
68te ls que le s Tures, le s R usses, tier, såsom turkar, ryssar, per
les Persans, les T u n isien s, les ser och personer hemmahörande
A lgérien s, le s M arocains, etc., ne i T u n is, A lg e r ie t och Marocko
peuvent, aprés avoir q u itté E l- m. fl., få icke, efter a t t hava
Tor, étre débarqués dans nn port läm nat E l-T or lan d sättas i nå
ég y p tien . E n conséquence, les gon e g y p tisk hamn. F ö lja k tli
agen ts de n avigation e t les ca- gen underrättas sjöfartsagenter
p ita in e s son t prévenus que le och fartygsb efälh avare, a tt det
transbordem ent des pélerins étran- är förbjudet a tt överflytta främ
gers ä 1’E g v p te so it å Tor, soit mande p ilg rim er från ett fa r ty g
å Suez, å P ort-S aid ou å A lex - t i l l ett annat i E g y p ten , vare
andrie, e st in terd it. sig i Tor, Suez, P ort-Said elier
A lexandria.
L es bateaux qui auraient å F ör fa r ty g , ombord å v ilk a
leur bord des p élerins apparte- finnas p ilg rim er tillh öran d e n å
nant aux n ation aiités dénommées gon av n y ss uppräknade n a tio
dans l ’a lin éa précédent su ivron t ner, g ä lle r vad i avseende å så
la condition de ees pélerins et ne dana p ilgrim er fö re sk riv its. D e
seront recus dans aucun port få sålu n d a ick e m ottagas i någon
ég y p tie n de la M éditerranée. eg y p tisk M edelhavsham n.
A r t. 132. L es pélerins égyp - A rt. 132. E g y p tis k a p ilg r i
tien s su b issen t, soit å E l-T or, mer sk ola vid E l-T or eller S ou
so it å Souakim , ou dans toute akim e lle r vid någon annan häl-
autre station d ésign ée par le sovårdsstation, som an v isa s av
C onseil san itaire d ’E g y p te, une e g y p tisk a sundhetsrådet, under
observation de trois jours e t une g å tre dagars observation och
v isite m édicale, av a n t d’étre ad- läk arebesiktning, innan de m ed
m is en libre pratique. g iv a s fri färd-el.
A r t. 133. S i la présence de A r t. 133. Om p est eller k o le
la peste ou du choléra e st con- ra konstateras i H edjaz eller i
statée au H edjaz ou dans le port den hamn, varifrån fa r ty g e t a v g å tt
d ’ou provient le navire, ou l ’a e lle r har konstaterats vid H edjaz
été au H edjaz au cours du péle- under p ilgrim sfärden, underkas
rinage, le navire est soum is, ä E l- ta s fa rty g et i E l-T o r den för
Tor, aux rég les in stitu ées å Ca- sm ittade fa r ty g i Camaran före
maran pour les navires infeetés. sk rivn a behandling.
L es personnes a ttein tes de peste Personer, v ilk a in sju k n at i
ou de choléra son t débarquées p est eller kolera, skola la n d sä t
et isolées ä 1’höp ital. L es autres ta s och isoleras på sjukhus, ö v
»assagers sont aébarqués e t iso- r ig a passagerare sk ola la n d sä tta s
{
és par groupes com posés de per och isoleras i så sm å grupper
sonnes au ssi peu nom breuses que som m öjligt, för a tt icke, om
possible, de m aniére que l ’en- p est eller kolera u tb ryter i en
sem ble ne so it pas solidaire d ’un grupp, fara för de andra må före
groupe particulier, si la peste finnas.
ou le choléra v en a it å s ’y aéve-
lopper.
Le lin g e sale, les objets å O rent linne, begagnade effek-
69u sa g e , le s vétem ents de 1’equi- ter, b esä ttn in g en s och p a ssa g e
page et des passagers, le s b a g a rarnas kläder, ävensom resgods
g e s et les m archandises suspec- och varor som m isstänkas vara
te s d’étre contam inées sont dé- sm ittad e skola föras i land för
barqués pour étre désinfectés, a tt desinfekteras. D e sin fe k tio
L eur d ésin fection et celle du na- nen av ovannäm nda förem ål även
vire so n t pratiquées d’une fa<jon som av fa r ty g e t sk a ll vara f u ll
com pléte. stän d ig.
T ou tefois, 1’au torité san itaire D en lo k a la h älsovård sm yn d ig
locale p eu t décider que le dé- heten äger dock bestäm m a, att
chargem ent des gros bagages et lo ssn in g av det ty n g r e resgod set
des m archandises n ’e st pas né- ock varorna icke är nödvändig
cessaire, et qu’une partie seu le- sam t a tt endast en del av far
m ent du navire doit subir la dé- t y g e t sk a ll undergå d esin fek
sin fectio n . tion.
L e régim e prévu par le s ar Den i art. 22 och 25 stadgade
t id e s 22 e t 25 est appliqué en beh an d lin g sk a ll tillä m p a s med
ce qui concerne les rats qui pour- avseende ä ombord m öjligen före
r a ie n t se trouver ä bord. fin tlig a råttor.
T ous les pélerins so n t soum is A lla p ilgrim er underkastas
å partir du jour ou ont été ter- observation under sju hela da
m inées le s opérations de d ésin gar, räknat från den dag, då de-
fection, å une observation de sinfektionsåtgärderna a v slu ta ts,
sep t jou rs p leins, qu’il s’ag isse vare sig det är fråga om pest
de peste ou de choléra. S i un eller kolera. Om p est eller ko-
cas de peste ou de choléra s’e st le ra fa ll y p p a t s ig i en a v d eln in g ,
produit dans une section, la pé- börjar perioden av sju dagar
riode de sept jou rs ne commence a tt för denna a v d eln in g löpa
pour cette section qu’å p artir du från den dag, då sista fa llet
jou r oii le dernier cas a été con- kon staterats.
staté.
A r t. 134. D an s le cas prévu A rt. 134. I det i föregående
par 1’article précédent, les p éle art. angivna f a ll äro eg y p tisk a
rin s é g y p tie n s subissent en outre pilgrim er dessutom underkastade
une observation supplém entaire observation under y tte rlig a re tre
de trois jours. dagar.
A r t. 135. S i la présence de A r t. 135. Om varken pest
la p este ou du choléra d e s t con- eller kolera k on staterats i H e d
sta té e ni au H edjaz, ni au port ja z eller i ham nen varifrån far
d’ou p ro v ien t le navire, et ne l ’a t y g e t a v g å tt och hava dessa
pas été au H edjaz au cours du sjukdom ar icke konstaterats vid
pélerinage, le navire e st soum is H ed jaz under p ilgrim sfärden, u n
å E l-T o r aux rég les in stitu ées å d erkastas fa r t y g e t i E l-T o r den
Camaran pour le s n a v ires in- för ick e-sm ittad e fa r ty g i Oama-
demnes. ran föreskrivna behandling.
L e s pélerin s sont débarqués; P ilgrim ern a skola la n d sä tta s
ils prennent une douche-lavage och ta g a en dusch eller ett h a v s
ou un bain de mer; leur lin ge bad, deras orena lin n e och den
70sale ou la partie de lenrs effets del av deras begagnade effekter
å usage et de leurs b agages qui och resgods, som efte r h ä lso
peut étre suspecte, d’aprés l ’app- vårdsm yndighetens beprövande
réciation de 1’autorité san itaire, kan sy n a s m isstän k t, sk a ll d e
sont désinfectés. L a durée de sinfekteras. Tiden, inom vilk en
ees opérations, y com pris le dé- dessa åtgärder sk ola företagas,
barquem ent e t l ’em barquem ent, däruti inbegripen ut- och in-
ne doit pas dépasser soixante- skeppningen, får icke överskrida
douze heures. 72 tim m ar.
T outefois, un navire å pélerins, P ilg r im sfa r ty g tillhörande n å
apparten ant å une des nations g o t av de länder, som a n slu tit
a y a n t adhéré aux stip u lation s de sig t ill denna och föregående
la présente C onvention e t des konventioners föreskrifter, kan
C onventions antérieures, s ’il n ’a dock, om det icke haft pest- eiler
pas eu de raalades a tte in ts de kolerasjuka ombord under resan
peste ou de cholera en cours de från D jeddah t ill Y am bo och
route de D jeddah å Yam bo et å E l-T o r, och om det v id särsk ilt
E l-T or, e t si la v isite m édicale med varje person efter la n d sä tt
in d ivid u elle, faite å E l-T o r aprés n ingen i E l-T or företagen lä k a re
débarquem ent, perm et de con sta b esik tn in g konstateras, a tt pest-
ter q u il ne con tien t pas de tels eller kolerasjuka ej finnas om
malades, peut étre autorisé, par bord, av e g y p tisk a sundhetsrå-
le C onseil san itaire d’E g y p te , å det erh ålla tillstå n d a t t även
traverser en quarantaine le Ca n a ttetid genom gå Suezkanalen
nal de Suez, méme la nuit, tors under karantän, då följande fyra
ne sont réunies les quatre con- b etin g elser äro u p p fylld a.
itio n s su ivan tes:
1° le service m édical est assuré 1) a tt sjukvården ombord u t
k bord par un ou plusieurs mé- övas av en eller flera läkare,
decins com m issionnés par le Gou- v ilk a e r h å llit såd an t uppdrag
vernem ent auquel ap p artien t le av det lan d s regerin g fa rty g et
n a v ir e ; t illh ö r ;
2° le navire e st pourvu d’étu- 2) a tt fa r ty g e t är försett med
ves ä d ésinfection, e t i l est con- desinfektionsugnar och a tt det
statée que le lin g e sale a été dé- har konstaterats, a tt a llt orent
sin feeté en cours de route; lin n e desin fek terats under r e sa n ;
3° il e st étab li que le nombre 3) a tt a n ta le t p ilgrim er om
des p élerin s n’est pas supérieur bord icke överstiger den i pil-
å celui autorisé par les re g le grim sreglem en tet tillå tn a siffra;
m ente du pélerinage;
4° le capitaine s ’en gage å se 4) a tt fa rty g sb efä lh a v a re fö r
rendre directem ent dans un des p lik ta r s ig a tt direkt a v g å t ill
»orts du p ays auquel ap p artien t någon hamn i det land fa r ty g e t
{
e n avire. tillh ör.
L a v isite m édicale aprés d é L äk areb esik tn in gen efter la n d
barquem ent ä E l-T o r d oit étre sä ttn in g e n i E l-T o r sk a ll äga
fa ite dans le moindre d élai pos- rum sn arast m öjligt.
sible.
71L a ta x e san itaire p ayée å S a n ite tsa v g ifte n t ill karantän-
1’A d m in istra tio n quarantenaire fö r v a ltn in g ssty re lsen är densam
est la méme que celle qu’aurai- ma som den, som sk u lle avford
en t p ayée les p élerins s’ils éta i- rats pilgrim ern a, därest de sta n
e n t restés trois jours en quaran- n at tre dagar i karantän.
ta in e.
A rt. 136. L e n avire qui, pen A rt. 136. F a r ty g , ombord å
dan t la traversée de E l-T o r å v ilk e t under resa från E l-T o r
Suez, a u r a it eu un cas suspect t ill Suez förekom m it e tt m iss
å bord, sera repoussé å E l-T or. tä n k t fa ll, sk a ll återsändas t ill
E l-T or.
A rt. 137. L e transbordem ent A rt. 137. Överförande av p il
des pélerin s e st strictem en t in- grim er från e tt fa r ty g , t i l l an
te r d it dans les ports égyp tien s. nat i eg y p tisk a ham nar är strä n g t
förbjudet.
A rt. 138. L es navires partant A rt. 138. F a r ty g , som an
du H edjaz et a y a n t å leur bord komma från H edjaz medförande
des p élerin s ä d estination d’un p ilgrim er med destination t ill
ort de la cote africaine de la namn å afrikanska k u ste n vid
S ler R ouge son t autorisés å se R öda H a v et, äga fortsätta resan
rendre directem ent ä Souakim , ou d irek t t ill S uakim eller annan
en tel autre endroit que le C onseil av san itetsråd et i A le x a n d ria be
san itaire d’A lexan d rie décidera, stäm d ort för a tt där undergå
pour y su b ir le méme régim e sam m a karantänbehandling som
quarantenaire qu’ä E l-T or. i E l-T or.
A rt. 139. L es navires venant A r t, 139. F a r ty g , som an
du H edjaz ou d’un port de la komma med ren t sundhetspass
cote arabique de la Mer R ou ge från H edjaz eller från hamn å
avec p aten te nette, n’ay a n t pas arabiska kusten vid R öda H a v e t
ä bora des pélerins ou m asses och som icke medför p ilgrim er
analogues, et qui n’ont pas eu eller folkskaror av d y lik art och
d’accident suspect durant la tra ick e h eller under resan haft
versée, sont adm is en libre pra- m isstä n k t sju k d om sfall ombord,
tiq u e å Suez, aprés v is ite m édi- m edgivas i Suez fr i färdsel, där
cale favorable. e st läk areb esik tn in gen e u tfa lle r
gy n n sa m t.
A rt. 140. Lorsque la peste ou A r t. 140. D å p est eller ko
le choléra aura été constaté au lera konstaterats i H edjaz, skola
H edjaz: följande bestäm m elser g ä lla :
1° les caravanes com posés de i ) K aravaner bestående av
élerin s é g y p tien s doivent, av a n t eg y p tisk a p ilgrim er skola, innan
S
e se renare en E g y p te , subir de tillå ta s b egiva s ig t i l l E g y p
une quarantaine de rigu eu r å ten, o v illk o rlig en underkastas
E l-T or, de sep t jours en cas de karantän i E l-T or, vilk en såväl
choléra ou de p este; e lle s d oi för vad an går p e st som kolera
v e n t en su ite subir å E l-T o r une sk a ll utgöra sju dagar. Seder
observation de trois jours, aprés m era sk ola de i E l-T or undergå
la q u elle elles ne sont adm ises en observation under tre dagar,
72librft p ratiq u e qu’aprés v isite mé- varefter de m ed givas fri färdsel
dicale favorabJe et désinfeetion endast därest läk areb esik tn in gen
des effets; u tfaller g y n n sa m t och sedan de
sinfektion av deras effekter ä g t
rum;
2° le s caravanes composées de 2) K aravaner, bestående av
p élerins étrangers d evan t se från andra länder kom m ande p il
rendre dans leu rs foyers par la grim er, v ilk a äm na landvågen
voie de tarre sont soum ises aux b eg iv a s ig t ill sin a hem, sk o la
mémes m esures que le s carava underkastas samma b eh an d lin g
nes égyp tien n es e t doivent étre som de eg y p tisk a karavanerna
accom pagnées par des gardes sa- och sk o la bevakas av karantäns-
n itaires ju s q u a u x lim ites du dé- vaktare ända t ill öknens gräns.
sert.
A rt. 141. Lorsque la peste ou A rt. 141. H ar ick e p est eller
le choléra n ’a pas été sig n a lé au kolera k on staterats i H edjaz, äro
H edjaz, les caravanes de pélerins karavaner, kom m ande från H ed
v en an t du H edjaz par le route ja z över A k ab a eller Moila,
de A k ab a ou de M olla so n t so u u n d erkastadeläkarebesiktning v id
m ises, å leur arrivée au Canal ou ankom sten till kanalen eller t ill
å N akhel, å la v is ite m édicale N a k h e l och a llt m edfört orent
et å la d ésinfeetion du lin g e sale lin n e och a lla begagnade effekter
et des effets ä usage. skola desiufekteras.
B. P élerin s retorn an t vers le B. P ilg rim e r p å väg söderut.
Sud.
A rt. 142. II y aura dans les A r t. 142. I inskeppningsham -
ports d’em barquem ent du H edjaz narna i H edjaz skola tillr ä c k lig a
des in sta lla tio n s san itaires assez sanitetsanordningar finnas för att
com piétes pour qu’on pu isse app- med avseende å p ilgrim er, som
liq u er au x p élerin s qui doivent b eg iv a s ig söderut för a t t åter
se d iriger vers le Sud pour rent- vända t i l l s it t hem land, m ö jlig
rer dans leur p a y s le s m esures göra tilläm p n in gen av de före
ui sont obligatoires, en vertu sk rifter, som jä m lik t art. 10 och
es articles 10 et 54, au m om ent 54 äro ob ligatorisk t g ällan d e vid
du départ de ees pélerins dans dessa p ilgrim ers avresa från
les port situ és au delå du dé- ham nar belägna på andra sidan
tr o it de Bab-el-M andeb. av Bab-el-M andeb.
L ’application de ees m esures D essa åtgärder tilläm p as fa
est fa cu lta tiv e , c ’est-å-dire qu’el- k u lta tiv t, d, v. s. endast i de
les ne sont appliquées que dans fa ll då k o n su latm yn d igh eten för
les cas ou 1’autorité consulaire det land p ilgrim en tillh ö r, eller
du p a y s anquel appartient le pé- läkaren på det fa r ty g , å v ilk e t
lerin, ou le m édecin du navire å pilgrim en skall stig a ombord, a n
bord duquel il va s ’embarquer, ser dem nödvändiga.
le s ju g e s nécessaires.
73C H A P IT R E II I . K A P I T E L I I I .
Pénalités. A n s v a r sb e stä m m e ls e r .
A rt. 143. T ou t cap itain e con- A r t. 143. F a rty g sb efä lh a v a re,
vain cu de ne p a s s’étre conformé, som är förvunnen a tt icke h ava
pour la d istrib u tion de l ’eau, des u p p fy llt de förbindelser han åta
v ivres ou du combus^ible, au x g it s ig beträffande u td eln in g av
en gagem en ts pris par lu i, est vatten , liv sm e d e l eller bränsle,
p assib le d’une amende de 2 liv - är fö rfa llen a tt böta 2 tu r k isk a
res tu rq u es.1 C ette am ende e st p und.1 D essa böter tillf a lla den
pergue au profit du pélerin q u i p ilgrim , som v a rit lidande på
a u ra it été victim e du manque- grund av kaptenens u ra k tlå ten
m ent et qui établirait qu’il a en het och som styrk er a tt han för
v ain réclam é 1’exécution de l ’en- gäves y r k a t på u p p fy lla n d et a v
ga g em en t pris. de u tfästa villk oren .
A r t. 144. T oute infraction å A rt. 144. V arje överträdelse
l ’artic le 101 est punie d ’une av art. 101 straffas med böter
am ende de 30 liv r e s turques. t ill belopp av 30 tu rk isk a pund.
A r t. 145. T ou t capitaine qui A rt. 145. F artygsb efälh avare,
a com m is ou qui a sciem m ent som sjä lv b e g å tt eller m ed vars
la issé com m ettre une fraude quel- vetskap bedrägeri b eg å tts i frå
conque concernant la lis te des ga om den i art. 107 om talade
p élerin s ou la patente sanitaire, förteckningen över pilgrim erna
prévues å 1’article 107, est p a s e lle r i frå g a om su n a h etsp a sset,
sib le d’une amende de 50 liv res har gjort sig förfallen a tt böta
turques. 50 tu r k isk a pund.
A rt. 146. T ou t cap itain e de A rt. 146. A nkom m er fa r ty g
n avire arrivan t sans patente sa u tan sundhetspass utfärdat i av-
n ita ire du port de départ, ou gångsham nen e lle r utan a tt å
sans v isa des p orts de relåehe, p asset g jo r ts de föresk rivn a på-
ou non m uni ae la liste régle- teck n in garn a i de hamnar, som
m entaire et réguliérem en t tenue under resan angjorts, eller fin
su iv a n t les articles 107, 120 et nes ej å fa r ty g e t reglem enterad
121, est passible, dans chaque och vederbörligen förd förteck
cas, d’une am ende de 12 liv res n in g e n lig t art. 107, 120 och 121,
turques. är befälhavaren för varje sär
s k ilt fä ll förfallen a tt böta 12
tu r k isk a pund.
A rt. 147. T out capitaine con- A rt. 147. F artygsb efälh avare,
v a in cu d’avoir ou (1’avoir eu å som är förvunnen a tt hava eller
bord plus de cent pélerins sans hava h a ft ombord flera än 100
la présence d’un médecin com- p ilgrim er, utan a tt en läkare på
1 La liv ré turque v an t 22 fr. 50. 1 E t t tn r k isk t pund är v ä rt 22,50 frcs.
74m issionné, conform ém ent aux pre- grund av sä r sk ilt uppdrag å t
scriptions de 1’article 100, est fö ljt fa r ty g e t e n lig t art. 100, är
passible d’une araende de 300 liv - förfallen a tt b öta 300 tu rk isk a
res turques. pund.
A rt. 148. T ou t capitaine con- Art. 148. F a rtygsb efälh avare,
vaincu d’avoir ou d ’avoir eu å förvunnen a t t hava eller a tt ha
son bord un nom bre de pélerins va h aft ombord e tt större antal
supérieur å celu i qu’il e st auto- pilgrim er än han e n lig t före
risé ä embarquer, conform ém ent skrifterna i art. 107 har rätt a tt
au x prescriptions de 1’article 107, inskeppa, är förfallen a t t böta
est passible d’une am ende de 5 5 turkisk^, pund för varje p il
liv res turques par chaque pelerin grim , varm ed ifrågavarande a n
en surplus. ta l överskrides.
L e débarquem ent des pélerins D e pilgrim er, som överskjuta
d ép assan t le nombre régulier e st det föreskrivna an talet, skola
effectué ä la premiére station ou lan d sättas så sn art fa r ty g et upp
réside une au torité com pétente, når sådan p la ts, där ved erb örlig
e t le cap itain e e st tenu de four- m yn d igh et finnes, och fartygsbe-
n ir aux pélerins débarqués l ’ar- fälhavaren är sk y ld ig a t t förse
g en t nécessaire pour poursuivre de la n d satta p ilgrim erna med de
leur v o y a g e ju sq u ’å destination. för resans fo rtsättan d e därifrån
till bestäm m elseorten nödiga p en
ningar.
A rs. 149. T ou t cap itain e con- A rt. 149. F artygsb efälh avare,
vain cu d’avoir débarqué des pé som är förvunnen a tt hava la n d
lerin s dans un endroit autre que s a tt p ilgrim er å annan p lats än
c e lu i de leur destination, saul' resans bestäm m elseort, är, utom
leu r consentem ent ou hors le cas i de fa ll då la n d sä ttn in g äger
de force majeure, est passible rum med den la n d sa ttes sam
d ’une amende de 20 liv res tu r ty ck e eller på grund av nöd
q u es pär chaque pélerin débar tv å n g (force majeure), förfallen
qué å tort. a tt böta 20 tu rk isk a pund för
varje utan fo g la n d sa tt p il
grim .
A rt. 150. T outes autres in- A r t. 150. ö v e rträ d else r av
fraction s aux prescriptions rela- övriga med avseende å p ilgrim s-
tiv e s aux n avires å pélerins sont fa r ty g gällan d e bestäm m elser
f
iunies d’une am ende de 10 å 100 stratfas med böter från 10 t ill
ivres turques. 100 tu rk isk a pund.
A r t. 151. T oute contraven tion A rt. 151. ö v erträ d else , som
constatée en cours de v o y a g e est konstateras under resans lopp,
annotée sur la patente de santé, antecknas å sundhetspasset även
a in si que sur la lis te des p éle som å förteckningen över p ilg r i
rins. L ’au torité com pétente en merna. V ed erb örlig m yn d igh et
dresse procés-verbal pour le re- upprättar protokoll angående
m ettre å qui de droit. överträdelsen, v ilk e t t ill veder
börande överläm nas.
A rt. 152. T ous les agen ts ap- A rt. 152. A lla tjänstem än,
75p elés å concourir ä l ’exécution v ilk a sk ola m edverka t ill u p p
des prescriptions de la présente fy lla n d e t av denna konventions
C onvention en ce qui concerne föreskrifter m ed avseende å p il-
le s navires å pélerins sont pas- g rim sfartyg, äro, därest de begå
sib les de p u n ition s eonform ém ent fel vid dessa föresk rifters till-
au x lo is ae leu rs p ays resp ectifs läm pning, underkastade straff en
en cas de fau tes com m ises par l ig t deras egna lands lagar.
eux dans l ’application desdites
prescriptions.
T 1T R E IV . A V D E L N I N G IV .
S u rv eilla n ce e t e x é c u t io n . Ö v erv a k a n d e o c h v erk
ställighet.
I. I.
C o n se il san itaire, m aritim e et D et e g y p tisk a sundhets-, sjö
q u aran ten aire d ’É g y p te. farts- o ch karantänsrådet.
A rt. 153. S on t confirmées les A rt. 153. Genom denna kon
s tip u la tio n s de 1’annexe I I I de ven tio n bekräftas bestäm m elserna
la Convention sanitaire de V eni i bilagan I I I t i l l sundhetskon-
se du 30 jan vier 1892, concer- ventionen i V en ed ig a v den 30
n an t la com position, les attri- jan u ari 1892 rörande det e g y p
butions et le fonctionnem ent du tisk a sundhets-, sjöfarts- och ka-
C onseil san itaire,, m aritim e et rantänsrådets sam m ansättning,
q uarantenaire d’E g y p te , te lle s befogenhet och verksam het, så
qu’e lle s résu lten t des décrets de dana dessa fram gå av H ans H ö g
S. A . le K h éd ive en date du 19 h et K h ed iven s förordningar av
ju in 1893 et 25 décembre 1894, den 19 ju n i 1893 och 25 decem
a in si que de l ’arrété m inistériel ber 1894 ävensom det m inisteri-
d u 19 ju in 1893. e lla b eslu tet a v den 19 ju n i
1893.
L e sd its décrets et arrété de- Sagda förordningar och b eslu t
m eurent annexés ä la présente b ifogas denna konvention. (B i
C onvention (A n n exe II). la g a II .)
A rt. 154. L es dépenses ordi- A rt. 154. D e ordinarie u tg if
n aires résu lta n t des d isp osition s ter, som föranledas av denna
de la présente C onvention rela- konventions bestäm m elser, sär
tiv e s notam m ent å 1’augm enta- s k ilt angående ökningen av
tio n du personnel relevan t du eg y p tisk a sundhets-, sjöfarts- och
C onseil sanitaire,, m aritim e et k arantänsrådet underlydande per
quarantenaire d’E g y p te , seront sonal, sk ola b estrid as av e g y p
couvertes å l ’aide d’un versem ent tis k a regeringen m ed elst e t t å r
annuel com plém entaire par le l ig t fy lln a d sa n sla g å 4,000 egyp -
76G ouvernem ent égyp tien , d’une tisk a pund, v ilk en sum m a torde
somme de quatre m ille liv r e s kunna ta g a s av det överskott från
é g y tien n es. qui pourrait étre fyrväsen d et, som står t ill denna
prélevée sur T excéd en t du ser regerin gs förfogande.
v ic e des phares resté å la dispo
sition de ce G ouvernem ent.
T o u tefo is il sera déd u it de E rån d etta belopp sk a ll lik v ä l
cette som m e le produit d’une dragas avk a stn in g en av en supp
taxe quarantenaire supplém en- lem entär k a r a n tä n sa v g ift å 10’
taire de 10 P. T. (piastres tarif) tariffp iastrar per p ilg rim , v ilk en
par pélerin, å prélever å E l-T or. a v g ift sk a ll upptagas i E l-T or.
A u cas ou Je G ouvernem ent I händelse sv å rig h et sk u lle
é g y p tie n verrait des difficultés å u ppstå för den e g y p tisk a rege
supporter cette p art dans les dé- ringen a tt bära denna del av ut-
penses, le s P u issancesreprésentées ifterna, skola de i sundhetsrå-
au C onseil sa n ita ire s’entendrai- e t representerade m akterna
ent avec le G ouvernem ent khé- träffa överenskom m else med K he-
d iv ia l pour assurer la p a rticip a diven s regerin g i s y fte a tt g a
tion de ce dernier aux dépenses rantera den sistnäm ndes d elta
prévues. gande u ti ifrågavaran d e u tg if
ter.
A rt. 155. L e C onseil san itaire A rt. 155. D e t eg y p tisk a sund-
m aritim e et quarantenaire d’E - hets-, sjöfarts- och karantänsrå-
g y p te est chargé de m ettre en d et äger a tt bringa h ittills av
concordance avec le s dispositions rådet tilläm p ad e reglem enten rö
de la présente Convention les rande pesten, koleran och g u la
réglem ents actuellem ent appli- febern ävensom det vid tidpunk
qués par lu i concernant la p este, ten för p ilgrim sfärd ern a tillä m -
le choléra e t la fiévre jaune, ade reglem entet angående varor
ain si que le réglem ent r e la tif au x ömmande från R öda H avets
provenances des ports arabiques arabiska ham nar i överensstäm
de la Mer R ouge, å 1’époqne du m else med stadgandena i denna
pélerinage. konvention.
II revisera, s’il y a lieu , dans Om an led n in g d ä rtill förefin
le méme but, le réglem ent géné- nes, sk a ll rådet jä m v ä l i samma
ral de police sanitaire, m aritim e ändam ål revidera nu gällan d e
et quarantenaire présentem ent en allm änna reglem ente rörande
vigu eu r. sundhets-, sjöfarts- och karantäns-
v äsen d ets ordning.
Ces réglem ents, pour devenir D essa reglem enten skola för
exécutoires, doivent étre acceptés a tt erhålla g ä lla n d e kraft god
par les diverses P u issan ces re- kännas av de i rådet represente
présentées au Conseil. rade makter.
77II.
C on seil sa n ita ire in tern a tio n a l In tern a tio n ella su n d h etsrå d et i
d e T anger. T an ger.
A r t. 156. D an s 1’in té r é t de la A r t. 156. I den allm änna h ä l
sa n té publiqu e, les H au tes Par- sovårdens in tresse överenskom m a
tie s C ontractantes conviennent de H öga F ör dragsslutande P a r
qne leurs R eprésentants au Ma- tern a a tt deras rep resen tan ter i
roc appelleront de nouveau l ’at- .M arocko ån yo sk ola fä sta in te r
ten tion du C onseil san itaire in nation ella su n d h etsråd ets i T a n
te r n a tio n a l de T anger sur la ger uppm ärksam het på nödvän
n é cessité d’appliquer les stip u la- d igh eten av a tt t ills e a tt sund-
tio n s des C onventions san itaires. hetskonventionernas bestäm m el
ser tillä m p a s.
I I I . III.
D isp o sitio n s d iverses. D iverse b estä m m elser .
A rt. 157. L e produit des ta x es A r t. 157. Inkom sterna a v häl-
e t des am endes san itaires ne sovård savgiftern a och böterna
peut, en aucun cas, étre em ployé kunna i in te t fa ll användas för
å des objets au tres que ceux re andra ändam ål än sådana, som
le v a n t des C onseils san itaires. bestäm m as av sundhetsråden.
A rt. 158. L es H a u tes P arties A rt. 158. D e H öga Fördrags-
C ontractantes s’en gagen t å. faire slu tan d e P artern a förbinda sig
rédiger par leu rs A d m in ista tio n s a tt uppdraga å t sin a resp ek tive
sa n ita ires une instruction d esti- h älsovärd sstyrelser a tt utarbeta
née ä m ettre le s cap itain es des en in stru k tion in n efattan d e an
navires, su rtou t lorsqu’il n’y a v isn in g a r angående tillä m p n in g
pas de m édecin å bord, en me- a v i denna konvention m eddela
sure d’appliquer les prescriptions de bestäm m elser rörande pesten,
contenues dans la présente Con- koleran ocn g u la febern t i l l led
vention en ce qui concerne la n in g för fartygsb efälh avare, sär
peste, le choléra et la liévre sk ilt i de fäll, då läk are icke
jaune. finnes ombord å fartyget.
T I T R E Y. A V D E L N I N G Y.
A d h é s io n s e t ratifications. A n slu tn in g a r o ch ratifika
tioner.
A rt. 159. L es G ouvernem ents A rt. 159. D e regerin gar som
78qui n’ont pas sign é la présente icke undertecknat föreliggan d e
Convention sont adm is å y ad- konvention kunna på fram ställd
hérer sur leur demande. C ette begäran erh ålla m edgivande a tt
adhésion sera notifiée par la voie a n slu ta s ig t i l l densam m a. D en
diplom atique au G ouvernem ent na a n slu tn in g sk a ll på diplom a
de la R ép ublique fran$aise et, tisk v ä g d elg iv a s franska repu
par celu i-ci, aux autres G ouver- b likens regering och genom den
nem ents signataires. na öv rig a undertecknande m ak
ter.
A rt. 160. L a présente Con A rt. 160. D enna konvention
ven tion sera ratifiée et le s rati- sk a ll ratificeras och ra tifik a tio n s
fications en seront déposées å^ instrum enten n ed läggas i P a ris
L aris a u ssitö t que faire se pour- så snart sk e kan.
ra.
E lle sera m ise ä exécution dés K onventionen träder i k raft
que la publication en aura été så snart den b liv it i en lig h e t
conform ém ent å la lé g isla tio n med i de resp ek tiv e underteck
des ^ ta ts sign ataires. E lle rem nande sta tern a gällan d e lagar
placera, dans le s rapports respec- vederbörligen offentliggjord. Den
tifs des P uissances qui l ’auront komm er a tt, för vad beträffar
ratifiée ou y auront accédé, les de makter, som ratificerat eller
C onventions sanitaires in tern atio- a n slu tit s ig t i l l densam m a er
n ales signées le s 30 jan vier 1892, sä tta de den 30 jan u ari 1892, 15
15 a v r il 1893, 3 a v ril 1894, 19 april 1893, 3 a p ril 1894, 19 mars
mars 1897 et 3 décembre 1903. 1897 sam t den 3 december 1903
undertecknade in tern a tio n ella
sundhetskon ven tioner.
L es arrangem ents antérieurs Ovan anförda tid ig a re a v slu
énum érés ci-dessus dem eureront tade överenskom m elser fortfara
en vigueur å l ’égard des P u is a tt g ä lla för m akter, som under
sances qui, le s a y a n t sig n és ou tecknat e lle r a n slu tit s ig till
y a y a n t adhéré, ne ratifieraien t dessa och som icke ratificera
as le p résent aete ou n’y accé- eller an slu ta sig t ill föreliggande
eraien t pas. konvention.
E n foi de quoi les P lénipoten- T ill b ek räftelse härav hava
tiaires respectifs ont sig n é la resp ek tive fu llm ä k tig e under
présente Convention et y ont tecknat denna konvention och
apposé leurs cachets. försett den med sin a s ig ill.
F a it å P aris, le d ix-sept jan - Som skedde i P a ris den 17 ja
vier m il n eu f cent douze, en un nuari 1912, i e tt enda exem plar,
sen i exem plaire qui restera dé- som sk a ll förvaras i F ran sk a
posé dans les A rchives du Gou R epublikens regerin gs arkiv, och
vernem ent de la R épublique varav b esty rk ta avsk rifter kom
F ran caise et dont des copies, cer- ma a tt på dip lom atisk väg t i l l
tifiées conformes, seront rem ises stä lla s de föraragsslu tan d e mak
pär la voie diplom atique aux terna.
P uissances contractantes.
79F r i i r r v o n S t e i n . F r h r r v o n S t e i n . D r G a f f k y . D r G a f f k y . A . B a i l l y - B l a n c h a r d . A . B a i l l y - B l a n c h a r d . F r a n c i s c o d e V e y o a . F r a n c i s c o d e V e y g a . E z e q u i e l C a s i i l l a . E z e q u i e l C a s t i l l a . G a g e R N . G a g e r n . H a b e r l e r . H a b e r l e r . W ORMS. W o r m s . B ö l c s . B ö l c s . M u l l e r . M ö l l e r . O . V e l g h e . O . V e l g h e . D r v a n E r m e n g e m . D r v a n E r m e n g e m . I s m a e l M o n t e s . I s m a e l M o n t e s . Dr C h e r v i n . D r C h e r v i n . D r F i g u e i r e d o d e V a s c o n c e l l o s . D r F i g u e i r e d o d e V a s c o n c e l l o s . S t a n c i o f f . S t a n c i o f f . D r C . C h i c h o f f . D r G . C h i c h o f f . F . P u g a B o r n e . F. P u g a B o r n e . J . E . M a n r i q u e . J . E . M a n r i q u e . D r A . A l v a r e z C a n a s . D r A . A l v a r e z C a n a s . T o m a s C o l l a z o . T o m a s C o l l a z o . F . R e v e n t l o w . F . R e v e n t l o w '. V i c t o r M . R e n d o n . V i c t o r M. R e n d o n . E . D o r n y d e A l s u a . E . D o r n y d e A l s u a . J . DE REYNOSO. J . d e R e y n o s o . A n g e l P u l id o . A n g e l P u l i d o . C a m i l l e B a r r é r e . C a m i l l e B a r r é r e . G a v a r r y . G a v a r r y .
D r E . Roux. D r E . Roux.
M i r m a n . M i r m a n . D r A . C a l m e t t e . D r A. C a l m e t t e . E r . R o n s s i n . E r . R o n s s i n . H a r i s m e n d y . H a r i s m e n d y . P a u l R o u x . P a u l R o u x . L a n d e l o t D . C a r n e g i e . L a n d e l o t D . C a r n e g i e . R a l p h W . J o h n s t o n e . R a l p h W . J o h n s t o n e . B e n j a m i n F r a n k l i n . B e n j a m i n F r a n k l i n . D. C a c l a m a n o s . D . C a c l a m a n o s . J . - M . L a k d i z å b a l . J.-M L a k d i z å b a l . D r C a s s é u s . D r C a s s é u s . D é s i r é P e c t o r . D é s i r é P e c t o r . R occo S a n t o l i q u i d o . R occo S a n t o l i q u i d o . A d o l f o C o t t a . A d o l f o C o t t a . B a s t i n . B a s t i n . D r P r a u m . D r P r a u m . M i g u e l Z u n i g a y A z c a r a t e . M i g u f l Z u n i g a y A z c a r a t e . B r u n e t . B r u n e t . D r E . B i n e t . D r E. B i n e t .
80F . W ä d e l J a r l s b e r g . F . W e d e l J a r l s b e r g , J . A . J i m e n e z . J . A . J i m e n e z . D r W . P . R u y s c h . D r W . P . R u y s c h . D r C. W i n k l e r . D r C. W i n k l e r . M . S a m a d . M . S a m a d . A n t o n i o - A u g u s t o - G ö n d a l v e s A n t o n i o - A u g u s t o - G o n q a l v e s B r a g a . B r a g a . A l e x a n d r e E m . L a h o v a r y . A l e x a n d r e E m . L a h o v a r y . P l a t o n d e W a x e l . P l a t o n d e W a x e l . N ic o l a s F r e y b e r g . N ic o l a s F r e y b e r g . D r S . L e t o n a . D r S. L e t o n a . M i l . R . Y e s n i t c h . M i l . R . V e s n i t c h . D r M a n a u d . D r M a n u a d . G y l d e n s t o l p e . G y l d e n s t o l p e . L a r d y . L a r d y . M ISSAK. 1 M i s s a k . Y . S a d d i k . Y . S a d d i k . L o u is P i e r a . L o u is P i e r a .
81Annexes. Bilagor.
A n n e x e I (V oir art. 82). B i l a g a I (se art. 82).
R eglem ent r e la tif au tra u sit, R eglem ente för transport å
en train quarantenaire par le karantänståg genom egyptiskt
T erritoire Egyptien, des voya- territorium av resande och
geurs et des inalles postales postsäckar frän sm ittade länder,
prove i i ant des pays contamine».
A r tic le prem ier. L ’A d m in istra- A rt. 1. D å eg y p tisk a jä r n v ä g s
tio n des Chem ins de fer E g y p - sty relse n önskar anordna e tt k a
tie n s d ésira n t un train qu aran rantänståg i förbindelse med an
ten aire en correspondance avec kom sten av fa r ty g från sm ittade
l ’arrivée des navires p roven an t hamnar, sk a ll den därom under
de ports contam inés devra en r ä tta de lo k a la karantänsm yn-
a viser 1’a u to rité quarantenaire digheterna m in st tv å tim m ar före
locale au m oins deux heures a v a n t tå g e ts avgång.
le départ.
A r t. 2. L es passagers débar- A rt. 2. P assagerarna skola la n d
queront å l ’endroit in d iq u é par s tig a å p la ts, som anvisas av ka-
l ’a u to r ité quarantenaire d ’accord rantänsm yndigheten efter över
avec 1’A d m in istration des Chem ins enskom m else med jä r n v ä g ssty r e l
de fer et le G ouvernem ent égyp- sen och eg y p tisk a regeringen, och
tien , e t p asseront directem ent, skola utan a t t hava förbindelse
sans aucune com m unication, du med någon om edelbart b egiva sig
bateau au tr a in , sous la su rveil- från båten t ill tå g e t under upp
lance d’un officier du tr a n sit et sik t av en h ä r till beordrad tjä n
de deux ou p lu sieu rs gardes sani- stem an och en eller flera kaian-
taires. tän svak tare.
A rt. 3. L e tran sp ort des effets, A rt. 3. Transporten av passage
bagages, etc., des passagers sera rarnas effekter,resgods m .m . sk a ll
effectué en quarantaine par les under karantän verk ställas med de
m oyens du bord. ombord förhandenvarande m edel.
Ä r t. 4. L es agen ts du chem in A rt. 4 , Järn vägstjän stem än n en
de fer so n t ten u s de se confor- skola i a llt som angår karantäns-
mer, en ce qui concerne les me- åtgärderna å tly d a de föreskrifter,
6 — 2 0 4 0 7 3
82sures quarantenaires, a u x ordres som läm nas av den för transpor
de 1’ofncier du tra n sit. ten beordrade tjänstem annen.
A r t. 5. L es w agons affectés å A rt. 5. F ör denna trafik sk ola
ce service seront des w agon s å användas med korridor försedda
couloir. U n garde san itaire sera järnvägsvagnar. E n karantäns-
placé dans chaque w agon e t sera vaktare sk a ll m edfölja varje vagn
chargé de la surveillance des p a s och öva u p p sik t över passagerar
sagers. Les ag en ts du chem in de na. Järn vägstjän stem än n en skola
fer n ’auront ancune comm unica- icke h ava någon som h e lst berö
tion avec le s passagers. rin g med passagerarna.
Un médecin du service quaran- Med varje tå g sk a ll m edfölja
tenaire accom pagnera le train. en karantänsläkare.
A rt. 6. L es gros bagages des A r t. 6. P assagerarn as ty n g r e
p assagers seront p lacés dans un resgods förvaras i en särsk ild
w agon sp écial qui sera scellé au vagn, som v id avresan förseg
départ du train par l ’officier du la s av den för övervakande av
tran sit. A 1’arn vée, les scellés transporten sä rsk ilt beordrade
seront r etir é s par l ’officier du tjänstem annen. V id fram kom sten
tran sit. skola sig ille n av denne tjä n ste
T ou t transbordem ent ou em- man borttagas. A ll om- eller på-
barquem ent sur le parcours est la stn in g under resan är förbjuden.
interdit.
A r t. 7. L e s cabinets seront A rt. 7. A lla avträden skola
m unis de tin e tte s contenant une vara försedda m ed kärl, in n eh å l
certaine q u a n tité d’an tisep tiq u e lande en v iss k van titet a n tise p
pour recevoir le s dejections des tisk a m edel, för m ottagande av
passagers. passagern as uttöm ningar.
A rt. 8. L e quai des gares ou A rt. 8. Perrongerna vid de s ta
le tra in sera o o lig é de s ’arréter tioner, där ta g e t m åste göra up-
sera com plétem ent évacué, sa u f ehåll, sk ola h elt utrym m as. U n-
S
par les a g e n ts de service absolu- a n tag m å göras för de tjä n ste
m ent indispensables. män, v ilk a s närvaro är absolut
nödvändig.
A rt. 9. Chaque train pourra A rt. 9. V arje tå g m å medföra
avoir un w agon-restaurant. L a en restaurationsvagn. E fter m ål
desserte de la ta b le sera détruite. tid ern a överbliven m at sk a ll fö r
L es em ployés de ce w agon e t les störas. D e som tjä n stg jo rt i denna
autres em ployés du chem in de vagn, ävensom övriga jä r n v ä g s
fer qui, pour une raison quel- tjänstem än, v ilk a av en eller an
conque, ont été en contact avec nan anledning kom m it i beröring
le s passagers, seron t a ssu jettis med passagerarna, sk ola under
au mérae traitem en t que les pilo- k a sta s sam m a behandling som lo t
tes et le s électriciens å P o rt-S a id sarna och elektrikerna i P ort Said
ou å S u ez ou å te lle s m esures och Suez eller ock skola med dem
que le C onseil ju g era nécessaires. v id ta g a s de åtgärder, rådet prö
var nödiga.
A rt. 10. II e st absolum ent dé- A rt. 10. P assagerarna äro ab-
fendu a u x passagers de je te r quoi b o lu t förbjudna a tt utkasta vad
83que ce so it par lea fenétres, por- det vara må genom fönster e lle r
tié r e s etc. dörrar o. s. v.
A r t. 11. D an s cbaque tra in nn A rt. 11. P å varje tå g sk a ll
com partim ent-infirm erie restera finnas en sju k h u sk u p é för iso le
vid e pour y isoler le s m alades si rande av dem, som m öjligen in
le cas se présente. Ce com parti- sjukna. D enna kupé sk a ll inre
m en t sera in s ta llé d’aprés les das efter karantän srådets a n v is
in d ication s du C onseil quarante- ning.
naire.
S i un cas de peste ou de cho Om e tt fall av p est eller kolera
lera se déclarait parm i les p as u tb ryter bland passagerarna, sk a ll
sagers, le m alade sera it im m édia- den sjuka ofördröjligen isoleras i
tem ent iso lé dans le com parti- ovannäm nda kupé. D en sjuka sk a ll
m ent spécial. Ce m alade, å l ’ar- g e n a st v id tå g e ts fram kom st in
rivée du tra in , sera im m édiate- lä g g a s å karantänsjukhuset. De
m ent tran sféré au la za re t qua- övriga passagerarna må fortsätta
rantenaire. L es au tres p assagers resan under karantän.
continueront leur voyage en qua-
rantaine.
A r t. 12. S i un cas de peste A rt. 12. Om e t t fa ll av pest
ou de choléra se déclarait p en eller kolera förekom m it under re
dant le parcours, le tra in sera it san, sk a ll tå g e t desinfekteras av
d ésin fecté par l ’autorité quaran- karan tän sm yn d igh eten .
tenaire.
D an s tou s les cas, le s fourgons U nder a lla o m stä n d ig h eter sko
a y a n t contenu les bagages e t la la de vagnar, som in n e h å llit res
m alle seront d ésinfectés im m e- god s och post, g en a st e fter tå g e ts
diatem en t aprés l ’arrivée du train. ankom st desinfekteras.
A r t. 13. L e transbordem ent A r t. 13. O m lastningen från tå g
du train au bateau sera fa it de t ill fa r ty g sk a ll ske på samma
la m ém e fa<;on qu’å l ’arrivée. L e sä tt som vid ankom sten. F a r t y
bateau recevant le s p assagers sera get, som m ottager passagerarna,
im m édiatem ent m is en quaran- s k a ll g e n a st lä g g a s i karantän
ta in e e t m ention sera fa ite sur och å sundh etsp asset sk a ll anteck
la patente des accidents qui n in g ske om de sjukdom sfall, som
au raien t pu survenir en cours de under resan in träffat, med sär
route, avec désignation sp éciale sk ilt angivande av de personer,
des personnes qui auraient é té en som v a r it i beröring med den eller
con tact avec le s m alades. de insjuknade.
A rt. 14. L es fra is encourus A rt. 14. Karan tän sstyrelsen s
pär 1’A d m in istration quarente- om kostnader skola ersättas av den,
naire son t ä la charge de qui som bpgärt karantänståget.
aura fa it la demande du tra in
quarantenaire.
A rt. 15. L e P résident du Con A l t. 15. R ådets ordförande eller
seil, ou son remplacjant, aura le hans ställföreträd are sk a ll äga
d ro it de su rv e iller ce tra in pen r ä tt a tt under resan övervaka
dan t to u t son parcours. tå g e t.
84L e P résid en t pourra, en plus, Ordföranden kan dessutom upp
charger un em ployé supérieur draga åt en högre tjänstem an
(outre l ’officier du tr a n sit et le s (förutom förenäm nde s ä r sk ilt be
gardes) de la sn rveillan ce dudit ordrade tjänstem an och k aran tän s-
tr a in . vaktare) a tt övervaka tåget.
Cet em ployé aura aecés dans D en n e högre tjänstem an sk a ll
le train sur la sim ple p resenta erh ålla tillträ d e t i l l tå g e t mot
tion d’un ordre sign é par le P ré förevisande av en av ordföranden
sident. undertecknad order.
A n n e x e I I (V oir art. 153.) B i l a g a I I (se art. 153).
Décret K hedivial du 19 Juiri Förordning av Kliediven den 19
1893. ju n i 1893.
N ous, K h éd ive d’E g y p te , V I, K h ed iv av E g y p ten , som
prövat n ö d ig t företaga varjehan
Sur la proposition de N otre
da förän dringar i V år förordning av
M inistre de l ’Intérieur, et l ’avis
den 3 ja n u a ri 1881 (2 safer 1298),
conform e de N otre Conseil des
v ilje härmed, på fö r sla g av Vår
M inistres,
in rik esm in ister och i e n lig h et med
C onsidérant qu’il a été néces-
V å rt M inisterråds en h ä llig t u tta
saire d’introduire diverses modi-
lade m ening, föreskriva fö lja n d e :
fications dans notre D écret du 3
jan vier 1881 (2 S a f er 1298),
D écrétons:
A r tic le Prem ier. L e C onseil A rt. 1. Sundhets-, sjöfarts- och
S a n ita ire, M aritim e et Quaran- karantän sråd et äger a t t bestäm ma,
tenaire e s t chargé d’arréter les v ilk a åtgärder böra v id ta g a s för
m esures å prendre pour p révenir a tt förhindra a tt sm ittsam m a
l ’introduction en E g y p te, ou la sjukdom ar bland m änniskor och
transm ission å 1’étranger, des djur införas t ill E g y p te n eller
m aladies épidém iques e t des épi- överföras t i l l främmande land.
zooties.
A r t. 2. L e nombre des D élé- A rt. 2. A n ta le t av de e g y p ti
gu és ég y p tien s sera réduit å ska ombuden sk a ll inskränkas t ill
quatre membres: fyra, näm ligen:
1° L e P résid en t du Conseil, 1) en ordförande i rådet, vilk en
nommé par le G ouvernem ent utnäm nes av e g y p tisk a regerin-
85É g y p tie n , et qui ne votera q u ’en gen och en d ast äger rösta v id
cas de partage des voix; lik a röstetal;
2° Un D octeu r en m édecine 2) en europeisk m edicine dok
européen, Inspecteur g én éral du tor, som är gen eralin sp ek tör för
S ervice S a n ita ire, M aritim e e t sundhets-, sjöfarts- och karantäns-
Q u aran ten aire: väsendet;
3° L ’In sp ecteu r san itaire de la 3) staden A lex a n d r ia s sund
v ille d’A lex a n d r ie, ou celu i qui h etsinspektör eller den, v ilk en
rem p lit ses fonctions; hans tjä n st förrättar;
4° L ’Inspecteur vétérin aire de 4) veterinärinspektören i sty
1’A d m in istration des services sa- reisen för sundhetsväsend et och
n ita ires e t de l ’h y g ién e publique. allm änna hälsovården.
Tous les D élé g u é s d oiven t étre A lla ombuden sk ola vara an
m édecins réguliérem en t diplöm és, tin g en läkare, vederbörligen le g i
so it par une F a c u lté de m édecine tim erade av europeisk m edicinsk
européenne, so it par l ’É ta t, ou fa k u ltet eller av staten, eller ock
étre fonctionnaires effectifs de t ill konsulskarriären hörande tjän
carriére, du grad e de vicecon su l stem än av m in st v icek o n su ls eller
au m oins, ou d’un grade équiva- därem ot svarande rang. D enna
len t. C ette disposition ne s ’ap- bestäm m else äger icke tillä m p
p liq u e pas aux titu la ir és actnel- n in g å de tjänstem än, som för n är
lem ent en fonctions. varande äro i rådet anställda.
A r t. 3. L e C onseil Sanitaire, A r t. 3. Sundh ets-, sjöfarts- och
M aritim e et Q uarantenaire exerce karantänsrådet u tö v a r en ständig
une su rveillan ce perm anente sur u p p sik t över h ä lso tillstå n d et i
l ’éta t san itaire de 1’E g y p te e t sur E g y p te n och över från utlandet
les proven an ees d esp a y sétra n g ers. kom m ande personer och varor.
A rt. 4. E n ce qui concerne A rt. 4. Vad E g y p te n beträffar,
1’E g y p te , le C onseil San itaire, skola från allm änna sundhetsrå-
M aritim e et Quarantenaire recevra det t i l l sundhets-, sjöfarts- och
chaque sem aine du C onseil de karan tän sråd et varje vecka in sän
sa n té e t d’h y g ién e publique, le s das u p p gifter angående h ä ls o till
b u lle tin s san itaires des v ille s du stån d et i städerna K airo cch A le x
Caire e t d’A lexan d rie, et, chaque andria sam t en g å n g i månaden
mois, les b u lletin s sanitaires des u p p gifter rörande h ä lso tillstå n d et i
provin ees. Ces b u lletin s devront provinserna. D essa u p p gifter skola
étre tran sm is å des in terv a lles insändas med kortare m ellantider
p lu s rapprochés lorsque, å raison när, på grund av särsk ild a om
de circonstances spéciales, le Con ständigheter, sundhets-, sjöfarts-
se il S an itaire, M aritim e et Q ua och karantänsrådet därom an
ran ten aire en fera la demande. håller.
D e son cöté, le C onseil S a n i Sundhets-, sjöfarts- och k aran
ta ire, M aritim e e t Q uarantenaire tä n srå d et sk a ll å sin sida m eddela
com m uniquera au C onseil de allm än n a sundhetsrådet de beslut,
santé et d ’h y g ié n e publiqu e les som i råd et fa tta ts, och de upp
décisions qu’il aura prises e t les ly sn in g a r, som från u tla n d et d it
ren seign em en ts qu’il aura re<;us in g å tt.
de 1’étranger.
86L es G ouvernem ent adressent au R egeringarna skola, när de så
C onseil, s ’ils le ju g e n t å propos, finna lä m p lig t, t ills tä lla R ådet
le b u lletin san itaire de leur pays sina p erio d isk t offentliggjorda
et lu i sign alen t, dés leu r appari u p p g ifter angående su n d h etstill-
tion, les épidém ies et le s épi- stå n d et i vederbörande land sam t
zooties. läm n a u n d errättelse om s m itt
samma sjukdom ar bland m änni
skor och djur, så snart sådana
u tb ry ta .
A rt. 5. L e C onseil S an itaire, A rt. 5. Sundhets-, sjöfarts- och
M aritim e et Q uarantenaire s ’as- k arantänsrådet sk a ll taga k änne
sure de l ’état san itaire du p a y s dom om h ä lso tillstå n d e t i landet
e t envoie des com m issions d’in- och utsända undersökningskom
spection partout ou i l le ju g e né- m issioner ö v er a llt d it det finner
cessaire. såd an t erforderligt.
L e C onseil de santé et d’hy- A llm ä n n a sundhetsrådet sk a ll
g ién e p u bliqu e sera a v isé ae erhålla m eddelande om u tsän d an
1’envoi ae ees com m issions et devra d et av d y lik undersökningskom
s’em ployer å fa ciliter l ’accom plis- m ission och sk a ll läm na kom m is
sem ent de leu r m andat. sionen n ö d ig t biträde för upp
dragets utförande.
A rt. 6. L e C onseil arréte les A rt. 6. R å d e t föreskriver
m esures p rév en tiv es a y a n t pour sk yd d såtgärd er m ot införande i
objet d’empécher l ’introduction E g y p ten , vare s ig över h avet eller
en E g y p te, par le s frontiéres genom ökengränsen, a v sm itto-
m aritim es ou les frontiéres du sam m a sjukdom ar bland m änni
désert, des m aladies épidem iques skor eller djur, och bestäm m er på
ou des épizooties, et déterm ine v ilk a p la tser t illf ä llig a eller per
les p oints ou devront étre in sta llé s m anenta karantän san stalter böra
les cam pem ents provisoires et les inrättas.
éta b lissem en ts perm anents qua-
rentenaires.
A rt. 7. II form ule l ’annotation A rt. 7. R åd et fa ststä lle r vidare
å in scrire sur la patente d élivrée form uleringen av den anteckning,
par les offices sanitaires au x na- som av hälsovårdsm yndigheterna
vires en par tan ce. sk a ll v erk stä lla s å avgåen d e fa r
t y g s sundhetspass.
A r t. 8. E n cas d ’apparition A rt. 8. V id u tb ro tt i E g y p te n
de m aladies épidém iques ou d’épi- av sm ittsam m a sjukdom ar bland
zooties en E g y p te , il arréte les m änniskor eller djur, sk a ll R ådet
m esures p réven tives a y a n t pour fa s ts tä lla de sk yd d såtgärd er, som
objet d’émpécher la transm ission böra v id ta g a s t i l l förekomm ande
de ees m aladies å l ’étranger. a v dessa sjukdom ars spridande
t i l l utlandet.
A r t. 9. L e C onseil su rv e ille A rt. 9. R ådet övervak ar och
e t contröle l ’exécution des m esu kontrollerar a tt av detsam m a u t
res san itaires quarantenaires qu’il färdade hälsovårds- och karantäns-
a arrétées. föreskrifter ia k tta g a s.
87II form ule tons les réglem ents D etsam m a fa ststä lle r a lla re g le
relatifs au service quarantenaire, m enten för karantänsväsendet och
v e ille å leur stricte exécution, övervakar, a tt d essa n oggrant
ta n t en ce qui concerne la pro- tillä m p a s såväl v id skyddand et
tection du p a y s (jue le m aintien av landet som v id ia k tta g a n d et
des g a r a n tie s stip u lées par les av de fö rsik tig h etsm å tt, som fa st
conventions san itaires interna- s tä llts genom in tern a tio n ella
tionales. sundhetskonventioner.
A r t. 10. II réglem ente, au p o in t A rt. 10. R åd et fa ststä ller de
de vu e san itaire, les conditions föreskrifter, som i hälsovårdens
dans lesq u elles doit s ’effectuer le in tresse böra ia k tta g a s v id trans-
transport des pélerins ä T aller et sport av p ilgrim er t i l l och från
au retour du H edjaz, et su r v eille H edjaz, och övervakar deras h ä l
leur éta t de sante en tem ps de so tillstå n d under p ilgrim sfärden.
pélerinage.
A rt. 11. L es décisions, prises A r t. 11. A v sundhets-, sjöfarts-
par le C onseil San itaire, M ariti- och karantänsrådet fa tta d e b eslu t
me et Q uarantenaire sont coni m eddelas in rik esm in isteriet; de
in uniquées au M inistére de l ’In- böra även d e lg iv a s u trik esm in i
térieu r; i l en sera égalem en t don- ste r ie t, som, då an led n in g d ä rtill
né connaissance au M inistére des förefinnes, läm nar m eddelande om
A ffaires étrangéres, qui les noti- föreskriftern a till främ mande
fiera, s’il y a lieu, aux agences m akters dip lom atisk a agenter och
et con su lats généraux. general konsulat.
T outefois, le P résid en t du C on Ordföranden kan em ellertid i
se il e st autorisé å correspondre löpande tjänsteärenden d irekt
directem ent avec le s A u to r ité s sk r iftv ä x la med de konsulära
consulaires des v ille s m aritim es m yndigheterna i ham nstäderna.
pour le s affaires courantes du
service.
A rt. 12. L e P résident, et, en A rt. 12. Ordföranden eller i
cas d’absence ou d’em péchem ent dennes frånvaro eller vid förfall
de celu i-ci 1’Inspecteur gén éral för honom gen eralin sp ek tören för
du S ervice Sanitaire, M aritim e et sundhets-, sjöfarts- och karantän
Q uarantenaire, est chargé d’assu- väsendet, äger t ills e a tt R ådets
rer 1’exécution des décisions du b e slu t bringas i v e r k stä llig h et.
Conseil.
A ce t effet, il correspond d i F ör d etta ändam ål sk r iftv ä x la r
rectem ent avec tous le s agen ts han d irekt med a lla sundhets-,
du S ervice Sanitaire, M aritim e sjöfarts- och karantänsväsendets
et Q uarantenaire, et avec les d i tjän stem än ävensom med landets
verse A u to r ité s du pays. II di- olik a m yn d igh eter. H an beslutar,
rige, d’aprés le s av is du Conseil, efter R å d ets hörande, i frågor
la police san itaire des ports, les rörande hälsovårdspolisen i ham
étab lissem en ts m aritim es quaran- narna ävensom rörande karantäns-
ten aires et les sta tio n s quarante- station ern a så v ä l i ham nstäderna
naires du désert. som i öknen.
88E nfin, il expédie les affaires S lu tlig e n h andlägger han de
courantes. löpande ärendena.
A rt. 13. L ’Inspecteur général A rt. 13. G eneralinspektören för
san itaire, le s directeurs des offi- sundhetsväsendet, direktörerna
ces san itaires, le s m édecins des för h älsovårdsbyråerna sam t lä
sta tio n s san itaires et cam pem ents karna v id hälsovård sstation ern a
quarantenaires d o iv en t etre choi- och k arantänsanstalterna böra
sis paem i les m édecins réguliére- väljas bland de av europeisk me
m ent diplöm és, so it par une Fa- dicinsk fa k u ltet eller av staten
cu lté de m édecine européenne, vederbörligen legitim erad e läkare.
so it par l ’É ta t.
L e délégué du C onseil å D jed- R åd ets ombud i D jeddah kan
dah pourra étre médecin diplöm é dock vara en läkare, som i Cairo
du Caire. e r h å llit diplom .
A r t. 14. Pour tou tes les fonc- A rt. 14. T ill a lla b efa ttn in g a r
tio n s et em plois relevan t du Ser och sy sslo r, som ly d a under sund-
vice S an itaire, M aritim e et Qua- hets-, sjöfarts- och karantänsvä-
rantenaire, le C onseil, par l ’en- sendet, upprättar R å d et genom
trem ise de son P résident, désigne sin ordförande förslag, v ilk e t in-
ses candidats au M inistre de 1’In- g iv e s t ill in rik esm in istern , som
térieur. qui sen i aura le droit de ensam äger r ä tt a tt utnäm na.
les nommer.
II sera procédé de m ém e pour P å samma s ä tt sk a ll förfaras
les révocations, m utations et avan- vid frågor om avsked, fö rfly ttn in g
cem ents. och befordran.
T ou tefois le P résid en t aura la D ock äg er ordföranden utan
nom ination directe de tous les förslag utnäm na underordnade
agents subalternes, hommes de tjänstem än, arbetare, tjänare o.s.v.
peine, g en s de service, etc.
L a nom ination des gardes de U tn äm n in g av hälsovårdsbe-
santé e st réservée au Conseil. tjä n te tillkom m er dock R ådet.
A rt. 15. L es directeurs des A r t. 15. D irektörerna för hälso
offices sa n ita ires sont au nombre vårdsbyråerna äro sju t ill antalet,
de sept, a y a n t leur résidence å stationerade i A lexan d ria, D am i
A lexan d rie, D am iette, P ort-S aid , ette , P ort Said, Suez, Tor, Soua
Tor, Souakim e t K osseir. kim och K osseir.
L ’office san itaire de T or pour H älsovårdsbyrån i T or behöver
ra ne fonctionner que pendant la en d ast vara i verksam het under
durée du p élerin age ou en tem ps tid en för p ilgrim sfärderna eller
d’épidém ie. då farsot råder.
A rt. 16. L es directeurs des A rt. 16. D irektörerna för hälso
offices san itaires ont sous leurs vårdsbyråerna hava under s ig a lla
ordres tous les em ployés sanitaires h älsovårdstjänstem än inom de re
de leur circonscription. I ls sont sp e k tiv e d istrik ten . D e äro an
responsables de la bonne exécu- sv a rig a för hälsovårdsväsendets
tion du service. m ön stergilla skötsel.
A rt. 17. L e ch ef de 1’agence A rt. 17. Chefen för hälsovårds-
sanitaire d’E l A ricb e a les mé- agenturen i E l-A ric h har sam m a
89m es a ttrib u tio n s que celice con- befogenhet, som tillk om m er di
fiées aux directeurs par l ’a rticle rektörerna e n lig t nästföregående
qui précéde. artik el.
A r t. 18. L es directeurs des A rt. 18. D irek törern a för sa-
sta tio n s san itaires e t cam pem ents n itetsstation ern a och karantäns-
quarantenaires ont sous leurs ord lägren hava under s it t befäl alla
res tous les em p lo j és du service v id de etablissem ent som de före
m édical et du service adm inistra- stå såväl för sjukvården som för
t i f des étab lissem en ts qu’ils d ir i v a ltn in g en a n stä lld a tjänstem än.
gent.
A r t. 19. L ’Inspecteur général A rt. 19. G eneralinspektören för
sa n ita ire est chargé de la sur- su n d h etsv ä sen d et har a tt öva
v eilla n ce de to u s les services dé- up p sik t över a lla t i l l sundhets-,
pendant du C onseil S an itaire, sjöfarts- och karantänsväsendet
M aritim e e t Q uarantenaire. hörande tjänstegrenar.
A r t. 20. L e délégué du Con A rt. 20. Sundh ets-, sjöfarts- och
seil S an itaire, M aritim e et Qua karantänsrådets ombud i Djeddah
rantenaire å D jeddah a pour m is har t i l l u p p g ift a tt läm na R åd et
sion de fournir au C onseil des u n d errättelser om h ä lso tillstå n d e t
inform ations sur l ’état san itaire i H edjaz, sä rsk ilt v id tid en för
du H edjaz, spécialem ent en tem ps pilgrim sfärderna.
de pélerinage.
A r t. 21. Un C om ité de discip- A rt. 21. E t t d iscip lin äru tsk ott,
lin e, com posé du Président, de sam m an satt av ordföranden i R å
1’In sp ecteu r général du Service det, generalinspektören för sund
S an itaire, M aritim e e t Q uarante hets-, sjöfarts- och karantänsvä
naire et de tro is D élég u és élus sendet sam t tre ombud, utsedda av
par le Conseil, est chargé d’exa- R äd et, sk a ll pröva de klagom ål,
m iner les p la in tes portées contre som in g å m ot tjän stem än tillh ö
le s a g en ts relevan t du Service rande sundhets-, sjöfarts- och ka
S an itaire, M aritim e et Quaran rantänväsendet.
tenaire.
II dresse sur chaque affaire un D etta u tsk o tt upprättar röran
rapport et le soum et å l ’appré- de varje m ål en redogörelse, som
ciation du Conseil, réuni en as- fram lägges för R åd et vid allm än
sem blée générale. L es D élég u és sam m ankom st. Ombuden avgå
seront renouvelés tous le s ans. å rligen . D e kunna återväljas.
I ls sont rééligib les.
L a décision du Conseil est, par R åd ets b e slu t sk a ll genom dess
les soins de son P résident, sou- ordförande u n d erställas in rik es
m ise å la sanction du M inistre de m in istern s godkännande.
1’Intérieur.
L e C om ité de d iscipline p eu t D isc ip lin ä r u tsk o tte t kan, utan
in fliger, sans consulter le Con a tt rådfråga R ådet, ådöma 1) t i l l
seil: 1° le biarne; 2° la suspension rä tta v isn in g , 2) in d ragn in g av in
du traitem en t ju sq u ’å un mois. t i l l en m ånads avlön in g.
A rt. 22. L es peines d iscip li- A rt. 22. D iscip lin straffen äro:
naires sont:
901° L e biarne; 1) tillr ä tta v isn in g ;
2° L a suspension du traitem en t 2) in d ragn in g a v avlön in g u n
depuis h u it jou rs ju sq u ’å trois der en tidrym d från å tta dagar
m ois; t i l l tre månader;
3° Le déplacem ent sans indem- 3) fö rfly ttn in g utan ersättn in g;
n ité;
4° L a révocation. 4) avsked.
Le to u t sans préjudice des H ärvid ta g es em ellertid ej hän
poursuites å exercer pour les cri- syn t ill den r ä ttslig a påföljd, för
m es ou d é lits de droit commun. seelsern a eller brotten kunna få
på grund av allm änna lagen s be
stäm m elser.
A rt. 23. L es droits sanitaires A rt. 23. Sjukvårds- och karan-
e t quarantenaires sont perhus pär tä n sa v g ifter uppbäras av su n d
les agen ts qui relévent du S ervice hets-, sjöfarts- och karantänsrå-
Sanitaire, M aritim e e t Quarante- dets tjänstem än.
naire.
C eux-ci se conforment, en ce B eträffande red ovisn in g och
q u i concerne la com p tab ilité et bokföring skola av dessa ia k tta -
la tenue des liv res, aux régle- as de a v fin an sm in isteriet utfär-
m ents généraux étab lis par le ade allm änna reglem enten.
M inistére des F in an ces.
L es agen ts com ptables adres- R äkenskapsförarna skola av
sent leu r com ptabilité et le pro- läm na sin a redogörelser sam t de
d u it de leurs perceptions å la uppburna beloppen t ill rådets ord
Présidence du Conseil. förande.
L ’a g e n t com ptable, ch ef du bu- Chefen för den cen trala räken-
reau central de la com ptabilité, skapsbyrån g iv er dem decharge
leur ea donne décharge su r le efter ordförandens påteckning.
v isa du P résid en t du C onseil.
A rt. 24. L e C onseil Sanitaire, A rt. 24. Sundh ets-, sjöfarts- och
M aritim e et Quarantenaire dispose karantänsrådet förfogar sjä lv över
de ses finances. sin a p en n in g tillg å n g a r.
L ’adm inistration des recettes et F ö rv a ltn in g en av inkom sterna
des dépenses e st confiée & un och u tg ifter n a anförtros å t e tt
C om ité composé du P résident, de u tsk o tt, bestående av ordföranden,
1’In sp ecteu r général du Service generalinspektören för sundhets-,
S an itaire, M aritim e et Q uarante sjöfarts- och karantänsväsendet
naire e t de trois D élé g u é s des sam t tre ombud från m akterna,
P u issan ces élu s par le C onseil. utsedda av R åd et. D e t benäm nes
II prend le ti tre de »Comité des finansutskott. M akternas tre om
Finances». L es tro is D élégu és bud ombud om bytas varje år. De
des P uissances sont renouvelés kunna dock återväljas.
tou s les ans. I ls son t réélig ib les.
Ce Com ité fixe, sa u f ratifica- D e tta u tsk o tt bestämmer, under
tion par le Conseil, le traitem ent förbehåll av R ådets godkännande,
des em ployés de tou t grade; il avlön in gen för tjänstem än av a lla
décide les dépenses fixes et les grader; d et b eslu tar rörande de
91dépenses im prévues. T ous les trois ordinarie u tg ifte rn a och oförut
m ois, dans une séance spéciale, sedda u tg ifte r. V ar tredje månad
i l fa it au C onseil un rapport dé- in giver u tsk o tte t t ill R åd et vid
ta illé de sa gestion . D an s les trois ett sä rsk ilt sam m anträde fu llstä n
m ois que su ivron t l ’expiration de d ig redogörelse för sin fö r v a lt
l ’année budgétaire, le C onseil, n in g. Inom lo p p e t av tre m åna
sur la proposition du Com ité, ar- der, efter varje budgetsårs u t
réte le F ila n d éfin itif e t le trans- gån g, sk a ll R ådet p å u tsk o ttets
m et, par 1’entrem ise de son P re förslag fa ststä lla aen definitiva
sident, au M in istére de 1’Intérieur. staten, v ilk en genom ordföranden
tills tä lle s in rik esm in isteriet.
L e C onseil prépare le b u d g et R åd et upprättar budgeten över
d e ses rec ette s et c e lu i de ses inkom ster och u tg ifte r. D enna
dépenses. Ce budget sera arrété b u d get sk a ll såsom en tillä g g s
par le C onseil des M inistres, en bu d get fa ststä lla s av m inisterrå
méme tem ps que le budget géné- d et sa m tid ig t med sta ten s a ll
ra l de 1’Hitat, ä titre de budget m änna budget. F ö r d et f a ll a tt
an n exe. — D an s le cas ou le u tg ifter n a sk u lle överstiga in
chiffre des dépenses excéderait le kom sterna, sk a ll bristen täckas
chiffre des recettes, le déficit sera av statsm ed el. Dock sk a ll R åd et
com blé pär les ressources géné- utan uppskov söka finna u tv ä g
rales de 1 E ta t. T outefois, le Con a tt bringa inkom ster och u tg ifte r
seil devra étudier sans retard les i överensstäm m else. D ess förslag
m oyens d’équilibrer les recettes skola genom ordföranden över
e t les dépenses. Ses propositions läm nas t ill in rik esm in istern , ö v e r
seron t, par les soins du P r e s i sk o ttet av inkom sterna, om sådant
dent, transm ises au M inistre de uppstår, sk a ll kvarstanna i sund
1’Intérieur. L ’excédent des r e c e t hets-, sjöfarts- och karantänsrå-
tes, s’il en existe, restera k la d ets kassa. E fte r därom av sund-
caisse du C onseil S an itaire, Ma- hetsrådet fa tta t och sederm era
ritim e et Q uarantenaire; il sera, av m in isterråd et g od k än t b eslu t
aprés décision du Conseil S a n i s k a ll överskottet användas t ill
taire ratifiée par le C onseil des upprättande av en reservfond för
M inistres, affecté ex clu siv em en t oförutsedda behov.
a. la création d’un fonds de ré-
serve d estin é k faire face aux
besoins im prévus.
A r t. 25. L e P résid en t e st tenn A r t 25. P å an h ållan av tre
d ’ordonner que le vote aura lieu m edlem m ar av R å d et är ordföran
au scrutin secret, to u tes le s fois den sk y ld ig bestämma, a tt sluten
que tro is membres du C onseil en om röstning sk a ll äga rum. Om
fo n t la demande. L e vote au röstningen sk a ll ock v ara sluten
scrutin secret est o b ligatoire to u vid v a l av m akternas ombud i
tes le s fo is qu’il s ’a g it du choix d isc ip lin ä ru tsk o ttet eller i finans
des D élé g u é s des P u issan ces pour u tsk o ttet, ävensom v id fråga om
faire partie du Com ité de discip- u tnäm ning, avsked, förflyttn in g
lin e ou du C om ité des F in an ces eller befordran av tjänstem än.
e t lorsq u ’i l s’a g it de nom ination,
92révocation, m utation ou avance
m ent dans le personnel.
A r t. 26. L es G ouverneurs, Pré- A rt. 26. Guvernörer, p olisp re
fets de police e t M oudirs son t fek ter och m oudirs, äro, i v a a på
responsables, en ce qui les con- dem ankommer, sk y ld ig a t ills e a tt
cerne, de l'exécution des régle- hälsovårdsreglem entena efterle
m ents sanitaires. l i s d oivent, vas. D e skola jäm te övriga, c iv ila
ain si que toutes les au torités c i och m ilitä ra m y n d igh eter på där
v ile s et m ilitaires, donner leur om ved erb örligen fram ställd be
concours lorsqu’ils en sont léga- gäran läm na sundhets-, sjöfarts-
lem ent requis pär les agen ts du och karantänsrådets tjänstem än
Service Sanitaire, M a n tim e et n öd igt biträde i och för e tt snabbt
Q uarantenaire pour assurer la utförande av de åtgärder, som
prom pte exécution des mesures b eslu ta ts i den allm änna hälso
prises dans i ’in té rét de la san té vårdens intresse.
publique.
A rt. 27. Tous décrets et régle- A rt. 27. A lla tid ig a re förord
m ents antérieurs so n t abrogés en ningar och reglem enten u p phävas
ce q u ’ils on t de contraire aux t ill de delar de icke överensstäm
disp osition s qui précédent. ma med förestående stadganden.
A rt. 28. N otre m inistre de A r t. 28. V år in rikesm inister
l ’In térieu r est chargé de l ’exécu- har a tt tills e verk ställigh eten av
tion du présent décret, qui ne denna förordning, som sk a ll träda
deviendra exécutoire qu’å p artir i k raft den 1 novem ber 1893.
du l er N ovem bre 1893.
F a i t au P a la is de R am leh, le U tfärd at i p a la tset R am leh den
19 ju in 1893. 19 ju n i 1893.
A B B A S H IL M I. A B B A S H IL M I.
P ar le K h éd ive: Å K h ed iven s vägnar
L e P résid en t du Conseil, M inistre
de rin tér ieu r,
R i a z . R i a z ,
konseljpresident, in rik esm in ister.
93D écret Khddivial du 25 Décera- Förordning av Khediven den 25
bre 1894. december 1894.
N ou s, K h éd ive d’É g y p te , V I, K h ed iv av E g y p ten , före-
skrive på fö rsla g a v Vår finans
Sur la proposition de N otre
m inister och i en ig h et med Vårt
M inistre des F inances et 1’a v is
M inisterråds e n h ä llig a m ening,
conforme de N otre C onseil des
sam t med hänsyn t ill direktör
M inistre;
kom m issariernas för R ik sg ä ld s-
Y n l ’a v is conforme de MM. le s
kassan enstäm m iga m ening be
C om m issaires-D irecteurs de la
träffande a rtik el 7 med m akternas
C aisse de la dette publique en ce
sam tyck e följande:
qui concerne l ’a rticle 7;
A v ec 1’a ssen tim en t des P u is-
sances,
D écréton s:
A r tic le premier. A partir de A rt. 1. F rån och med finans
1’exercice financier 1894, il sera året 1894 sk a ll årligen av fy r
p rélevé annuellem ent sur les re- avgiftern a ta g a s en sum m a av
c e tte s actuelles des droits de phare, 40.000 eg y p tisk a pund, v ilk e t be
une somme de 40,000 L. E ., que lopp sk a ll användas på sätt, som
sera em p loyée comme il e s t expli- i de följande a rtik la rn a a n g iv es.
qué dans le s articles su iv a n ts.
A rt. 2. L a somme p rélevée en Art. 2. D en under år 1894
1894 sera affectée: 1° å com bler uppburna sum m an sk a ll använ
de déficit év en tu el de 1’exercice das: 1) t ill täckande av e v en tu ell
financier 1894 du C onseil quaran- b rist i karantänsrådets budget
ten aire, au cas ou ce déficit n ’au- för ä ret 1894, ifa ll d y lik b rist icke
ra it pas pu étre entiérem ent cou k unnat täckas med i sagda råds
v ert avec le s ressources provenant reservfond b efin tliga m edel, på
du fonds de réserve d u d it Con s ä tt i följande a r tik e l säges; 2)
seil, a in si qu’il sera d it å l ’article t ill täckande av de extraordinarie
qu i su it; 2° ä faire face aux dé- u tg ifter som föranletts av upp
penses extraordinaires nécessitées rättan d et av hälsovårdsstationer-
par l ’am énagem ent des étab lisse- na vid E l-T o r, Suez och Mose
m ents san itaires d’E l-T or, de Suez källor.
et des Sources de Moise.
A rt. 3. Le fonds de réserve A r t. 3. K aran tän sråd ets n u v a
a ctu el du C onseil quarantenaire rande reservfond sk a ll användas
sera em ployé å combler le déficit a tt täck a bristen i kostnaderna
de 1’exercice 1894, sans que ce för 1894 års fö rv a ltn in g . D ock
fonds p u isse étre réd u it å une får denna fond härigenom icke
somme inférieure å 10,000 L. E . nedbringas t i l l lä g re belopp än
10.000 e g y p tisk a pund.
94S i le déficit ne se trou ve pas Om icke bristen på d etta s ä tt
entiérem en t couvert, i l y sera kan h elt och h å lles täckas, sk a ll
fa it face, pour le reste, avec les det som y tte r lig a r e erfordras ta
ressources créées å l ’article pre g a s av i första artikeln omför-
mier. m älda tillg å n g a r.
A rt. 4 . Sur la somme de L. E. A r t. 4. A v den sum m a av
80,0( 0, provenant des exercices 80.000 e g y p tisk a pund, som för
1895 et 1896, il sera prélevé: 1° räkenskapsåren 1895 och 1896
une somme égale å celle qui aura står t ill förfogande sk a ll ta g a s:
été payée en 1894 sur les mémes 1) en sum m a m otsvarande det
recettes, å. valoir su r le déficit de belopp som av sam m a inkom ster
la d ite année 1894, de m aniére å år 1894 använts t ill täckande av
porter å L . E . 40,000 le m ontant sagd a års brist, så a tt de m edel,
des som m es affectées aux travaux som äro an slagn a t i l l de föru t
extraord in aires prévus å 1’article nämnda extraord in arie arbetena
l er pour, E l-T or, Suez e t les Sour- v id E l-T or, Suez och Mose k ä l
ces de M oise; 2° les somm es né- lor, uppgå till e tt belopp av
cessaires pour com bler le d éficit 40.000 eg y p tisk a pund;
du b u d get du C onseil quarante- 2) de belopp, som kunna erford
naire, pour les exercices financiers ras för täckande av b r ist i ka-
1895 et 1896. rantänsrådets budget under för
v a ltn in g så ren 1895 och 1896.
L e surplus, aprés le préléve- D e t överskott, som efter föru t
m ent ci-d essu s, sera affecté å la näm nda avdrag kan finnas, sk all
construction de nouveaux phares anslås t i l l uppförande av n ya
dans la M er Rouge. fy ra r i R öda H avet.
A rt. 5. A partir de l ’exercice A rt. 5. F rån och med finans
financier 1897, cette somme an- året 1897 sk a ll denna å r lig a sum
nuelle de L. E . 40,000 sera affec- ma av 40,000 eg y p tisk a pund an
tée å com bler les déficits éven tu els slå s t ill täckande av eventuell
du C onseil quarantenaire. L e brist i karantänsrådets budget.
m ontant de la somme nécessaire Den härför erforderliga summan
å cet effet sera arrété d éfinitive- sk a ll d efin itiv t fa ststä lla s på
m ent en prenant pour base les grundval av den erfarenhet som
r é su lta ts financiers des exercices v u n n its a v 1895 och 1896 års
1894 e t 1895 du Conseil. förvaltn in g.
L e surplus sera affecté å une ö v e r sk o tte t s k a ll anslås till en
réduction des droits de phares: n ed sä ttn in g a v fy ra v g iftern a . D en
i l e st entendu que ees droits se- na n e d sä ttn in g sk a ll ske i sam
ront réduits dans la méme propor ma proportion både i R öda H a v et
tion dans la Mer R ouge et dans och i M edelhavet.
la M éditerranée.
A r t. 6. M oyennant les prélé- A rt. 6. Med anledning av ifr å
vem ent et affectation ci-dessus, gavarande an sla g är regeringen
le G ouvernem ent est, ä partir de från och med 1894 befriad från
l ’année 1894, déchargé de toute u tg iv a n d et av något som h elst
ob ligation quelconque en ce qui bidrag t ill karantänsrådets vare
coDcerne les dépenses so it ordi- s ig ordinarie eller extra ordina-
95naires, so it extraordinaires du rie u tg ifter.
C onseil quarantenaire.
II est entendu, toutefois, que D ock sk ola de u tg ifter , som
le s dépenses supportées ju sq u ’å e g y p tisk a regerin gen h it t ills få tt
ce jour par le G ouvernem ent vidkännas, fortfarande bestridas
E g y p tie n continueront å rester å av densamma.
sa charge.
A rt. 7. A partir de 1’exercice A rt. 7. F rån och med fö r v a lt
1894, lors du réglem en t du com pte n in g så ret 1894 sk a ll vid uppgö
des excédents avec la Caisse de relse av överskott med R ik sg ä ld s-
la D ette publique, la part de ees k assan den av detta överskott
excédents revenant au G ouverne staten tillk om m an d e andel ökas
m ent sera majorée d’une som m e med 20,000 e g y p tisk a pund årligen.
an n u elle de 20,000 L. E .
A rt. 8. II a été convenu entre A rt. 8. D e t har överenskom -
le G ouvernem ent E g y p tie n e t le s m its m ellan e g y p tisk a regeringen
G ouvernem ent d’A llem agn e, de sam t ty sk a , b elgisk a, storbritan-
B elgiq u e, de G rande-B retagne e t n isk a och ita lie n sk a regeringarna,
d’I ta lie que la somme affeetée å a tt den jä m lik t art. 5 av dennaför-
la réduetion des droits de phares, ordning t ill n ed sättn in g av fy r
aux term es de l ’a rticle 5 du pré- avgiftern a an slagn a sum m an sk a ll
sent décret, viendra en déduetion avdragas från den sum man av
de celle de 40,000 L. E . prévue 40,000 e g y p tisk a pund, som om-
dans les lettr e s annexées aux näm nes i de vid handelskonven-
C onventions Com m erciales inter- tionerna m ellan E g y p te n och ovan
venues entre 1’E g y p te et le sd its näm nda länder fogad e sk rivelser.
G ouvernem ents.
A rt. 9. N otre M inistre des A rt. 9. V år finansm inister har
F in an ces e st chargé de l ’exécution a tt tills e v e r k stä llig h e te n av denna
du présent décret. förordning.
F a it au P a la is de K oubbeh, le U tfärd at i p a la tse t Koubbeh
25 décembre 1894. den 25 december 1894.
A B B A S H IL M I. A B B A S H IL M I.
P ar le K hédive: Å K h ed iven s vägnar:
L e P résid en t du C onseil des
M inistres,
N . N u b a r . N . N u b a r .
K onseljpresident.
L e M inistre des Finances,
A h m e r M a z l o u m . A h m e r M a z l o u m .
F in a n sm in ister.
L e M inistre des A ffaires étrangéres,
B o u t r o s G i i a l i . B o u t r o s G h a l i .
U trikesm inister.
96Arrété M inisteriel du 19 juin M inisteriellt b eslu t den 19 ju n i
1893 concernant le fonctionne- 1893 angående sundhets-, sjö
raent du Service Sanitaire, Ma- farts- och karantänsväsendets
ritim e et Quarantenaire. verksamhet.
L e M inistre de l ’Intérieur, J ä m lik t förordningen den 19 ju n i
1893 beslutar in rik esm in istern :
V u le D écret en d ate du 19
ju in 1893,
A rréte:
T IT R E I. A V D E L N I N G I.
D u C on seil San itaire, M aritim e Sundh ets-, sjöfarts- o ch karan-
et Q uarantenaire. tänsrådet.
A r tic le prem ier. L e Président A rt. 1. Ordföranden sk a ll sam
est tenu de convoquer le Conseil m ankalla sundhets-, sjöfarts- och
S a n ita ire, M aritim e et Q uarante karantän srådet t i l l ordinarie sam
naire, en séance ordinaire, le pre m anträde första tisdagen i varje
m ier m ardi de chaque mois. månad.
II est égalem ent tenu de le H an är jä m v ä l sk y ld ig sam
convoquer lorsque trois membres m ankalla rådet, då tre m edlemmar
en font la demande. därom göra fram ställn in g.
II d oit enfin réunir le Conseil, V idare är han sk y ld ig sam m an
en séance extraordinaire, toutes k a lla rådet t i l l ex tra sam m an
le s fois que les circonstances exi- träde, när om ständigheterna p å
gen t 1’adoption im m édiate d’une fordra, a tt en v ik tig åtgärd om e
m esure grave. delbart företages.
A rt. 2. L a le ttr e de convoca- A rt. 2. K a llelseb rev et sk all
tion indique les questions portées in n eh å lla förteck n in g å de frågor
å i ’ordre du jour. A m oins d’ur- som sk ola behandlas. V id sam
ence, il ne pourra étre pris de manträden kunna med undantag
écisions d éfin itives que sur les för ärenden av brådskande be
questions m entionnées dans la skaffenhet avgörande beslut fa t
lettre de convocation. ta s endast i sådana frågor, som
s tå tt upptagna i k allelseb revet.
A r t. 3. L e secrétaire du Con A rt. 3. Sekreteraren för pro
s e il rédige les procés-verbaux des to k o ll v id R åd ets sam m anträden.
séances.
Ces procés-verbaux doivent étre D e tta protokoll underskrives
présentés å la signature d e tous av a lla de m edlem m ar, v ilk a be
les membres qui a ssista ien t å la v ista t sam m anträdet.
séance.
97II sont in tégralem en t copiés sur P rotok ollet införes in extenso i
un reg istre qui est conservé dans ett reg istra tu r, som förvaras i
le s archives concurrem ent avec ark ivet tillik a med o rig in a lp ro to
Jes origin au x des procés-verbaux. kollet.
U ne copie provisoire des pro E n provisorisk a v sk rift av pro
cés-verbaux sera délivré å to n t to k o llen sk a ll överläm nas t i l l den
mernbre du C onseil qui en lera m edlem av R åd et, som därom
la demande. an h aller.
A rt. 4. U ne Com m ission per- A r t. 4. E t t stä n d ig t u tsk o tt,
m anente composée du P resident, bestående av ordföranden, g en eral
de 1’Inspecteur gén éral du Ser inspektören för sundhets-, sjö
vice Sanitaire, M aritim e e t Qua- fa rts- och karan tän sväsen d et,
rantenaire, et de deux D élégu és sam t tv å a v m akternas ombud,
des P uissances élu s par le Con utsedda av R åd et, tillkom m er
seil, est chargé de prendre les det a t t i brådskande ärenden fa tta
décisions et m esures urgentes. b e slu t och v id ta g a åtgärder, som
ej tå la uppskov.
L e D élé g u é de la nation in té- Om budet för den nation, saken
ressée e st toujours convoqué. II angår, sk a ll a lltid tillk a lla s . Om
a droit de vote. b u d et äger rösträtt.
L e P résid en t ne vote qu’en cas Ordföranden röstar endast vid
de partage. lik a förd eln in g av rösterna.
L es décisions sont im m édiate- B eslu ten skola utan dröjsm ål
m ent com m uniquées par le ttr e s a sk riftlig en d e lg iv a s a lla R åd ets
tous le s m em bres du Conseil. medlemmar.
C ette C om m ission sera renou- U ts k o tte t å te r v ä lje s var tredje
velée to u s les 3 mois. månad.
A rt. 5. L e P résid en t ou, en A rt. 5. Ordföranden eller, i
son absence, l ’ln sp ecteu r général hans frånvaro generalinspektören
du Service S an itaire, M aritime et fö r sundhets-, sjöfarts- och karan
Q uarantenaire, dirige les délibé- tänsväsendet, leder R å d ets över
rations du Conseil. II ne vote lä g g n in g a r. Ordföranden röstar
qu’en cas de partage. en d ast vid lik a förd eln in g av
rösterna.
L e P résid en t a la direction D en högsta led n in g en av ä ren
générale du Service. 11 est chargé dena tillkom m er ordföranden. Han
de faire exécuter le s décisions du låter v e r k stä lla R ådets beslut.
Conseil.
S ecréta ria t. K a n slie t.
A rt. 6. L e secrétariat, placé A rt. 6. K a n sliet, som stå r u n
sous la direction du P résident, der ordförandens överinseende,
centralise la correspondance ta n t om besörjer b revväxlin gen med så
avec le M inistére de 1’in térieu r v ä l in rik esm in isteriet som su n d
qn’avec les divers agen ts du S er h ets-, sjöfarts- och karantäns vä
vice Sanitaire, M aritim e et Q ua sen d ets olik a tjänstem än.
rantenaire.
T— 2 0 4 0 7 3
98II est chargé de la sta tistiq u e K a n slie t om händerhaver s t a t i
et des archives. II lu i sera adjoint stik en och arkivet. E t t tillr ä c k
des com m is et interprétes en l i g t a n ta l k ontorister och tolk ar
nombre suffisant pour assurer skola biträda v id ärendenas e x
l ’expédit.ion des affaires. pediering.
A rt. 7. L e secrétaire du Con A rt. 7. R ådets sekreterare, som
seil, ch ef du secrétariat, a ssiste är ch ef för k a n sliet, är n ä rv a
aux séances du C onseil et rédige rande och för protokoll vid R å d ets
le s procés-verbaux. sam m anträden.
II a sous ses ordres les em ployés H an har under s ig k an sliets
e t gen s du service du secrétariat. k ontorister och tjänstepersonalen.
11 dirige et su rveille leu r tra H an leder och övervakar deras
v a il, sous l ’autorité du P résident. arbete under ordförandens över
inseende.
II a la garde et la responsabi- H an har s ig anförtrodd a r k i
lité des archives. v e ts värd och är för d etta an
svarig.
B u rea u de com ptabilité. Rälcenslcapsbyrån.
A rt. 8. L e chef du bureau cen A rt. 8. Chefen för centrala
tra l de la com ptabilité e st »agent räkenskapsbyrån är räkenskaps
comptable». förare (»agent comptable»).
II ne pourra entrer en fonc- Före tillträ d a n d e t av denna
tion s avan t d’avoir fourni un tjä n st m åste han stä lla borgen,
cautionnem ent, dont le quantum vars storlek bestäm m es av sund
sera fixé par le C onseil Sanitaire, h ets-, sjöfarts-och karantänsrådet.
M aritim e et Qarantenaire.
II contröle, sous la direction Under fin a n su tsk o ttets öv erin
du Com ité des finances, les opé- seende u tö v a r han t ills y n å de
rations des préposés å la recette tjän stem än s verksam het, som sk o
des droits san itaires et quaran- la uppbära san itets- eller karan
tenaires. tän savgiftern a.
II dresses les é ta ts et comptes V idare uppgör han de stater
qni doivent étre tran sm is au Mi- och räk en sk ap er som, sedan de
nistére de l ’In térieu r aprés avoir fa ststä llts av fin a n su tsk o tte t och
é té arrétés par le Com ité des god k än ts av R ådet, skola t ill in
finances et approuvés par le rik esm in isteriet överläm nas.
Conseil.
D e VInspecteur générale sa n ita ire. Gener alsanitetsinspektören.
A rt. 9. L ’Inspecteur générale A r t. 9. G eneralsanitetsinspek-
sanitaire a la su rveillan ce de tous tören har u p p sik t över de olik a
le s services dépendant du Con under råd et lyd an d e fö rv a ltn in g s
seil. II exerce cette su rveillan ce grenar. H an u tövar denna v erk
99dans les conditions prévues par sam bet under de i art. 19 av för
1’article 19 du D écret en date du ordningen den 19 ju n i 1893 an
19 ju in 1893. g iv n a villk or.
II inspecte, au m oins une fois H an sk a ll m in st en g å n g om
par an, cbacun des offices, agen- året in sp ek tera a lla byråer, agen-
ces ou postes sanitaires. turer och h älsovårdsanstalter.
E n outre, le P résid en t déter- D essutom bestäm m er ordföran
m ine, sur Ja proposition du Con den på R åd ets förslag och då det
seil et selon le9 besoins du ser anses b e h ö v lig t de inspektioner
vice, les inspections auxquelles generalinspektören sk a ll företaga.
1’Inspecteur gén éral devra pro-
céder.
E n cas d ’em péchem ent de l ’In- V id förhinder för g en er a lin
specteur gén éral, L e P résid en t spektören utser ordföranden efter
désignera, d’accord avec le Con R ådets hörande den tjänstem an,
se il, le fonctionnaire appelé ä le som sk a ll träd a i hans ställe.
suppléer.
Cnaque fois que 1’Inspecteur E fte r varje in sp ek tion av byrå,
g én éra l a v isité un office, une agentur, h ä lso v å rd sa n sta lt, häl-
agence, un poste sanitaire, une sovårdsstation eller karantäns-
station san itaire ou un cam pem ent lä g e r sk a ll generalinspektören
quarantenaire, i l doit rendre redogöra hos R åd ets ordförande
com pte å la Présidence du Con för resu lta ten a v sin inspektion.
seil, par un rapport spécial, des
r ésu lta ts de sa verification.
D an s 1’in terv a lle de ses tour- M ellan inspektionsresorna d el
nées, 1’In sp ecteu r g én éral prend ta g er gen eralinspektören under
part, sous l ’autorité du Président, ordförandens överinseende i den
ä la direction du service général. centrala led ningen. H an träder
II supplée le P résid en t en cas i ordförandens stä lle, då denne
d’absence ou d’empéchement. är frånvarande eller förhindrad.
T IT R E II. A V D E L N I N G II.
S ervice d es ports, sta tio n s quaran- T illsy n i ham nar, karantänssta-
ten a ire s, sta tio n s san itaires. tio n er och h älsovårdsstationer.
A rt. 10. L a police sanitaire, A rt. 10. H älsovård s-, sjöfarts-
m aritim e e t quarantenaire, le long och karantänstjänsten å e g y p tisk a
du litto ra l ég y p tien de la Médi- kusten a v M edelhavet och Röda
terranée et de la Mer R ouge, H a v e t sam t på landgränsen m ot
aussi bien que sur le s frontiéres öknen bestrides av direktörerna
de terre du cöté du désert, e st för hälsovårdsbyräerna, direktö
confiée aux directeurs des offices rerna för hälsovårdsstationerna
de santé, directeurs des station s och karantänslagren, cheferna för
san itaires ou cam pem ents qua- h älsovård sagen tu ren eller chefer-
100rantenaires, chefs des agences sa- na för h älsovård san staltern a sam t
n itaires ou chefs des postes sani- av de under dessa lyd an d e tjä n
taires et au x em ployés placés sous stem än.
leu rs ordres.
A rt. 11. L es directeurs des A r t. 11. D irek törern a för h äl-
offices de san té ont la direction sovårdsbyråerna hava ledningen
et la responsabilité du service, av och ansvaret för så v ä l de b y
tan t de 1’oflice å la tåte duquel råer de sjä lv a förestå som ock de
ils sont p lacés que des postes sa- under dessa lyd an d e h älsovård s
n itaires qui en aépendent. ans talter.
I ls d oiven t v e ille r å la stricte De skola t ills e a tt hälsovårds-,
exécution des réglem ents de police sjöfarts- och k arantänspolisens
sanitaire, m aritim e et quarante- föreskrifter noga efterkom m as.
naire. l i s se conform ent aux in- D e skola stä lla s ig t i l l e fterrä t
structions qu’ils re^oivent de la te ls e ordförandens in stru k tion er
Présidence du C onseil et donnent och sk ola m eddela tjänstem ännen
å tou s les em ployés de leur office, vid så v ä l egna byråer som u n
a u ssi bien qu’aux em ployés des derlydande häsovård san stalter
postes san itaires qui y sont rat- n ödiga order och instruktioner.
tacbés, le s ordres et le s instruc-
tions nécessaires.
l i s sont chargés de la recon- D e t å lig g er dem a tt preja an v e
naissance et de 1’arraisonnem ent derbörande fa rty g , t ills e a tt karan-
des navires, de 1’applieation des tän såtgärd er tilläm p as ombord;
m esures quarantenaires, et ils i de u ti reglem enten a a n g iv n a
procédent, dans le s cas prévus fä ll skola de la ta v erk ställa lä
par les réglem ents, å la v isite k areb esik tn in g och undersökning
m édicale, ain si qu’aux enquétes beträffande karantänsöverträdel-
sur le s contraventions quarante ser.
naires. E n d a st direktörerna för hälso-
l is correspondent seu ls pour vårdsbyråerna äga b revväxla d i
les affaires ad m in istratives avec rek t i a d m in istrativa ärenden med
la Présidence, å laq u elle ils trans- R å d ets ordförande; de översända
m ettent tou s les renseignem ents t i l l honom a lla de u p p lysn in gar
sanitaires qu’ils ont recu eillis med avseende å hälsovården, som
dans 1’exercice de leu rs fonctions. de under tjä n sten s utövande in
häm tat.
A rt. 12. L es directeurs aes A r t. 12. H älsovårdsbyråerna
offices de santé sont, au point de äro, med avseende å avlöningen,
vue du traitem ent, d iv isé s en deux indelade i tv å klasser:
classes:
L es offices de l re classe, qui B yrå ern a a v l:a klassen äro
sont au nombre de quatre; fy ra t i l l a n ta let och b elägna i
A lexan d rie; A lexan d ria,
Port-Såid; P o rt Said,
B assin de Suez et cam pem ent Suez-bäckenet och lä g r e t vid
au x Sources de Motse; Mose k ällor, sam t
Tor. Tor.
101L es offices de deuxiém e classe, B y rå ern a a v 2:dra klassen är o
([ui sont au nombre de trois: tre t ill an talet, näm ligen i
D am iette; D am iette,
Souakim ; Suakim , sam t
K osseir. K osseir.
A rt. 13. L e s chefs des agences A rt. 13. C hefernas för hälso-
san itaires ont le s mémes attribu- vård sagen tu ren b e fa ttn in g med
tions, en ce qui concerne, l ’agence, agenturen är av sam m a beskaf
que le s directeurs en ce qui con fen h et som hälsovård sb yråd irek -
cerne leur office. törernas med hälsovårdsbyråerna
A rt. 14. II y a une seule agence A rt. 14. D e t finnes en d ast en
sa n ita ir e ä la E l A riche. hälsovårdsagentur, v ilk en är s ta
tionerad i E l-A rich e.
A rt. 15. L es chefs des p ostes A rt. 15. Cheferna för hälso-
san itaires ont sous leu rs ordres vård san staltern a h ava under sig
les em ployés du poste qu’ils d i de v id de an stalter, de förestå,
rigent. l i s so n t plaeés sous les an stä lld a tjän stem än . D e ly d a
ordres du directeur d’un des offi själva under direktören för nå
ces de santé. gon hälsovårdsbyrå.
I ls sont chargés de l ’exécution Ifrågavarande chefer skola t i l l
des m esures san itaires et quaran- se, a tt de i reglem en ten a angivna
tenaires indiqués par les régle- hälsovårds-, sjöfarts- och karan
m ents. tän såtgärder efterkom m as.
l i s ne p eu v en t d élivrer aucune D e äro icke b erättigad e a tt u t
p aten te e t ne sont autorisés ä färda su ndhetspass och kunna
v iser que les patent.es des båti- endast v isera sundhetspass för
ments partan t en libre pratique. sådana fa r ty g , som e r h å llit fri
färd sel.
Ils o b lig en t le s n avires qui ar- A lla t i l l deras ham nar med
r iv en t å leur échelle avec une ick e ren t sundhetspass eller un
p aten te brute ou dans des condi- der oregelm ässiga förhållanden
tion s irrégu liéres ä se rendre dans ankom m ande fa r ty g skola av dem
un port ou e x iste un office sa n i beordras t i l l någon ham n, där
taire. h älsovård sb yrå finnes.
l i s ne peuvent eux-m ém es pro- D e äga icke sjä lv a v erk stä lla
céder a u x enquétes sanitaires, undersökningar i hälsovårdshän-
m ais ils d oiven t appeler å cet seende utan sk o la för ändam ålet
e ffe t le directeur de 1’office dont t illk a lla direktören för den byrå,
ils relévent. under v ilk en de ly d a .
E n dehors des cas d’urgence Utom i y tte r st trän gan d e fa ll
absolue, ils ne correspondent äga de i a d m in istr a tiv a a n g e lä
q u a v e c ce directeur pour toutes genheter b re v v ä x la en d ast med
les affaires ad m in istratives. Pour byrådirektören. I sa n itets- och ka-
le s a ffa ires san itaires et quaran- rantänsfrågor av brådskande art,
tenaires urgentes, te lles que les såsom företagande av v issa å t
m esures å prendre au su jet d’un gärder vid fa r ty g s ankom st eller
n avire arrivant, ou 1’annotation annotering å fa rty g s su n d h ets
å inscrire sur la patente d’un na- pass, äga de b rev v ä x la d irek t
102v ire en partance, ils correspondent med R åd ets ordförande; dock
dix*ectement avec la Présidence sk ola de ofördröjligen därom u n
du Conseil; m ais ils doivent don derrätta den direktör, under v i l
ner sans retard com m unication de ken de ly d a .
cette corre-ipondance au directeur
dont ils dépendent.
I ls so n t ten u s d’aviser, par les D e skola sk yn d sam t läm na R å
vo ies les p lu s rapides, la P rési d ets ordförande m eddelande om
dence du C onseil des naufrages de skeppsbrott, som komma till
dont ils auront connaissance. deras kännedom.
A rt. 16. L es postes sanitaires A rt. 16. H ä lsovård san staltern a
sont au nombre de s ix énumérés äro sex t i l l a n ta let, näm ligen,
ci-aprés:
P o stes du P o rt-N eu f, d’Abou- anstalterna v id P o r tN e u f, A bou-
kir, B ru llo s et R osette, relevant kir, B ru llos ock R o sette, v ilk a
de 1’office d’A lexandrie. ly d a under h älsovård sb yrån i
A lex a n d ria ; sam t
P o ste s de K antara et du port an staltern a v id K antara och
intérieur d’Ism a ilia , relevant de vid Ism a ilia s in re hamn, som
l ’office de P ort-S aid . ly d a under h älsovård sb yrån i
P ort Said.
L e C onseil pourra, su iv a n t les R åd et kan, när tjänsten så ford
n écessités du service, e t su iv a n t rar och tillg å n g a r n a det m edgiva,
ses ressources, créer de nouveaux upprätta n y a hälsovårdsanstalter.
postes san itaires. A rt. 17. H älsovårdsstationer-
A rt. 17. L e service permanent nas och karantänsanstalternas
ou provisoire des sta tio n s sa n i perm anenta eller provisoriska sk ö
ta ires et des cam pem ents quaran- tande är anförtrott å t direktörer,
tenaires e s t condé å des directeurs som hava under s ig h ä lso v å rd s-
qui ont sous leurs ordres des emp- tjänstem än, k aran tän svak tare bä
lo y é s san itaires, des gardiens, des rare och ö v rig tjänstepersonal.
portefaix et des gens de service.
A r t. 18. L es directeurs sont A rt. 18. D e t å lig g er d irek tö
chargés de faire subir la quaran- rerna a tt lå ta de personer, som
ta in e aux personnes envoyées å sändas t ill h älsovårdsstationerna
la station san itaire ou au cam- eller lägren u n d ergå karantän.
pement. I ls v e ille n t, de concert D irek törern a sk ola vidare i sam
avec les m édecins, å l ’isolem ent råd med läkarna tills e , a tt de o li
des différentes catégories de qua- ka kategorier av i karantän v a
rantenaires e t em péchent toute rande personer isoleras på a n g i
com prom ission. A l ’expiration du v e t sä tt och a t t de icke komma
d élai fixe, ils donnent la libre i beröring m ed varandra. V id
jjratique ou Ja suspendent con- den fa ststä lld a fristen s u tgån g
form ém ent aux reglem ente, font läm na de fr i färd sel eller u t
pratiquer la désinfection des sträcka karantänstiden i en lig h e t
m archandises et des effets ä usage, m ed föreskrifterna, lå ta v erk stä lla
et appliquent la quarantaine aux desinfektion av varor och effekter,
gen s em ployés å cette opération. som sk ola begagnas, sam t tillse .
103a tt de personer, som v a r it s y s s e l
s a tta med desinfektionen, undergå
karantän.
A r t. 19. Ils exercent une sur- A r t. 19. D e skola u tö v a en
veillan ce constante sur l ’exécution b estä n d ig u p p sik t över v e r k stä l
des m esures prescrites, a in si que ligh eten av föresk rivn a åtgärd er
su r l ’éta t de santé des qurante- och noga övervaka h ä lso tillstå n
naires et du personnel ae l ’éta- det hos de i karantän varande
blissem ent. personer och hos tjä n step erso
nalen.
A r t. 20. I ls sont responsables A r t. 20. D e ansvara för tjä n
de la marche du service et en sten s behöriga skötande och läm
rendent compte, dans un rapport na därom d a g lig e n redogörelse
journalier, å l a Présidenee du Con t i l l ordföranden i sundhets-, sjö
seil, S an itaire, M aritim e e t Qua- farts- och karantänsrådet.
rantenaire.
A rt. 21. L es m édecins attachés A r t. 21. D e v id hälsovårds-
aux sta tio n s sanitaires et aux stationerna och karantänsanstal-
cam peinents quarantenaires relé- terna tjänstgörande läk arn a ly d a
v en t des directeurs de ees éta b lis- under de v id desam m a an ställd a
sem en ts. I ls ont sous leurs ordres direktörerna. U nder dem lyd a
le pharm acien e t les infirm iers. apotekaren och sjukvårdarna.
l i s su r v e ille n t l ’é ta t de santé L äkarna sk ola övervaka h älso
des quarantenaires e t du person tillstå n d e t hos de i karantän v a
nel, e t d irig e n t 1’infirm erie de la rande personer och hos tjän ste
station san itaire ou du campement. personalen och förestå hälsovårds-
station en s eller lä g re ts sju k bar ac
ker.
L a lib re pratique ne p eu t étre F r i färdsel läm n as i karantän
donnée aux personnes en quaran- varande personer, fö rst sedan de
ta in e qu’aprés v isite et rapport undersökts a v läk are och under
favorable au médecin. sökningen v isa t s ig gynnsam .
A rt. 22. D a n s chaque office A r t. 22. Y id varje hälsovårds-
sanitaire, sta tio n sanitaire ou cam b yrå, sta tio n eller karan tän släger
pem ent quarantenaire, le directeur är direktören t illik a räk en sk ap s
est a n ssi «agent comptable». förare.
II désigne, sous sa responsabi- Han u tser med f u llt p erso n lig t
lité personnelle effective, l ’emp- an svar den tjän stem an som skall
lo y é préposé ä 1’encaissem ent des h andhava in k asserin gen av sani-
droits sanitaires et quarantenaires. te ts- och karantänsavgifter.
L es chefs d’agences ou postes Cheferna för hälsovårdsagentu-
san itaires sont égalem en t agen ts rerna och h älsovård san staltern a
com ptables; ils son t chargés per- äro tillik a räkenskapsförare; de
sonnellem ent d’effectuer la per- uppbära sjä lv a avgiftern a.
ception des droits.
L es ag en ts chargés du recouvre- D e agen ter som hava hand om
m ent des droits doivent se con- uppbörden skola v id frågor a n g å
former, pour les garanties ä pré- ende ställande av säkerhet, böc-
104senter, la tenue des écritures, kers förande, tid e n för m edels
1’époque des versem ents, et géné- in b etaln in g och i ö v rig t a llt som
ralem ent tou t ce qui concerne la rör den fin a n siella delen av deras
p artie financiére ae lea r service, tjä n st stä lla sig t ill efterrättelse
aux réglem ents ém anant du Mi- de av finansm inisteriet utfärdade
nistére des Finances. föreskrifter.
A rt. 23. L es dépenses du Ser A rt. 23. U tg ifte r för sund-
v ice S an itaire, M aritim e et Qua- hets-, sjöfarts- och karantänsvä-
rantenaire seront acquittées par sendet bestridas av R å d ets egna
les m oyens propres du Conseil, m edel eller efter överenskom
ou d’accord avec le M inistére des m else med finansm inisteriet av
F in an ces, par le service des cais- m edel, som h ä r till av m in isteriet
ses qu’il désignera. anslås.
L e Caire, le 19 ju in 1893. Cairo den 19 ju n i 1893.
R i a z . R i a z .
105P r o c é s-Y e r b a l Protokoll
d u d ép ö t d es ratification s su r över n e d lä g g a n d et av ratifika-
la co n v e n tio n san itaire in tern a - tio n e m a t ill d en i Paris d en 17
tio n a le , sig n ea ä P aris le 17 Jan- januari 1912 u n d erteck n ad e in-
vier 1912. tern a tio n ella su n d h etsk o n v en tio -
nen.
E n exécution de 1’artic le 160 T ill fullgörande av bestäm m el
de la C onvention S an itaire In te r serna i artik el 160 av den inter
nationale sig n ée å P aris le 17 n ation ella sundhets konventionen,
ja n v ie r 1912, par 1’A llem agn e, les undertecknad i P a ris den 17 j a
E ta ts-U n is d’A m érique, Ja Répu- nuari 1912 av T y sk a R ik et, A m e
blique A rgen tin e, 1’A utriche- rik as F ören ta S tater, A r g e n
H ongrie, la B elgique, la B olivie, tin sk a R epubliken, Ö sterrike-
le B résil, la B u lgarie, le C hili, U ngern, B elgien , B olivia, B ra si
la Colombie, C osta-R ica, Cuba, le lien , B u lgarien , C hile, Colombia,
Danem ark, 1’Equateur, 1’E snagne, C osta-R ica, Cuba, D anm ark,
la France, le R oyau m e-U n i de E cuador, Spanien, F ran k rik e, det
G rande-B retagne e t d’Irlande, la Förenade K on u n garik et Stora
Gréce, le G uatém ala, H a iti, le B ritannien och Irland, G rekland,
H onduras, l ’Ita lie, le L u xem G uatem ala, H aiti, H onduras, Ita
bourg, le M exique, le M onténégro, lien , Luxem burg, M exico, Mon-
la N orvége, Panam a, les P a y s- tenegro, N orge, Panam a, N eder
Bas, la Perse, le P ortu gal, la länderna, Persien, P ortugal, R u
Roum anie, la R ussie, le Salvador, m änien, R ysslan d , Salvador, Ser
la Serbie, le S ia m ,la S u é d e ,la S u is - bien, Siam , S verige, Sch w eiz,
se, la T urquie, l ’É g y p te e t l ’U ru- T u rk iet, E g y p te n och U ruguay
g n a y , le s sou ssign és se sont réunis hava undertecknade sam m anträtt
au M inistére des A ffaires E trangö- i u trik esm in isteriet i P a ris för
res ä P aris pour procéder, dans les a tt på nedan an givn a v illk o r
conditions ci-aprés, au premier företaga det fö rsta nedläggandet
dépot, en tre les m ains du Gouver- hos I r a n s k a R ep u b lik en s R e g e
nem ent de la R épublique F ran - rin g av sin a respektive R e g e
paise, des ratification s sur la d ite rin gars ra tifik a tio n er av ifr å g a
C onvention des G ouvernem ents varande konvention.
qu’ils i’eprésentent.
106L e representant du Gouverne- B rittisk a R egerin gen s ombud
m ent B ritan n iq u e a déclaré que: bar förklarat:
«Les stip u la tio n s de cette Con- »Bestäm m elserna i denna kon
vention ne seront applicables å vention skola icke vara tillä m p
aucune des colonies, possessions lig a å någon av H ans B r ittisk a
ou protectorats de S. M. B rita n M ajestäts kolonier, b esittn in gar
nique, y com pris 1’E m pire des eller protektorat, däri in b egrip et
Indes. T ontefois, le Gouverne- K ejsardöm et In dien. L ik v ä l för
m en t britannique réserve å cha- behåller B r ittisk a R egerin gen för
cune de ses colonies et possessions var och en av sin a kolonier, be
et å chacun de ses protectorats, sittn in g a r och p rotektorat, däri
y com pris 1’E m pire des Indes, le in b egrip et K ejsardöm et Indien,
droit cTadhérer k la Convention, rätten a tt tillträ d a konventionen,
dés que l ’un de ses G ouverne- så snart någon av dessa reg e
m ents en aura m anifesté le désir, ringar u ttr y ck t önskan därom,
a in si que la facu lté de la dénon- ävensom rä ttig h eten a tt för egen
cer séparém ent sans étre lié par d el uppsäga densam m a utan a tt
le s décisions du G ouvernem ent vara bundna av B r ittisk a R eg e
britannique re la tiv e sa u Royaum e- ringens b eslu t beträffande det
U n i. Chaque fo is qu’une des Förenade K onungariket. Varje
colonies, qu’une des possessions g å n g en av de b rittisk a k olon i
ou qu’un cles p rotectorats britan- erna eller b esittn in garn a eller e tt
niques adhérera å la C onvention av dess protektorat tillträd er
ou la dénoncera, une notification eller uppsäger konventionen sk a ll
k cet effet sera adressée par le i vederbörande kolonis, b e sitt
R eprésentant de S. M. B r ita n n in g s eller protektorats namn
nique å P aris au M inistre des m eddelande därom av H ans B r it
A ffaires étrangéres de la Répu- tisk a M ajestäts representant i
blique francaise, au nom de telle Paris läm nas t i l l F ra n sk a R ep u
colonie, te lle possession ou tel b lik en s u trik esm in ister.
protectorat.
II est entendu par le G ouver D e t föru tsättes av B r ittisk a
nem ent britannique que le droit R eg erin g en a tt rätten t i l l upp
de dénoncer la présente C onven sä g n in g av ifrågavaran d e kon
tion, ainsi que celu i des P uissan- ven tion ävensom m akternas
ces de se concerter en vue d’in- r ä tt t ill överläggn in gar i ända
troduire des m odifications dans m ål a tt införa ändringar i kon
le tex te de la Convention, su b siste ventionens te x t fortfarande äga
conform ém ent aux dispositions de bestån d i e n lig h e t med bestäm
la C onvention de Y en ise de 1897 m elserna i konventionen i V en ed ig
et de celle de P a ris de 1903.» 1897 och i P aris 1903.»
L e représentant du gouverne A m erik as F ören ta S ta ters R e
m ent des E ta ts-U n is d'Am érique g erin g s ombud har förklarat, att
a déclaré que son G ouvernem ent hans R eg erin g har ratificerat
a ratifié, sous la réserve que rien under förbehåll, a tt in te t i
dans 1’a rticle 9 de la C onvention konventionens artik el 9 sk a ll an
ne sera considéré comrae in terd i- ses såsom utgörande förbud för
sa n t aux É ta ts-U n is de prendre F ö ren ta S ta tern a a tt v id ta g a de
107des m esures sp éciales de quaran- sä r sk ild a karantänsåtgärder emot
ta in e contre la contam ination de nedsm ittande av dess hamnar,
leurs ports qui pourraient étre v ilk a sk u lle kunna p å k a lla s g e
exigée3 par aes conditions sani- nom o v a n lig a sundhetsförhål-
ta ir es in so lites. E n faisan t cette landen. D å A m erikas F örenta
réserve, le G ouvernem ent des S taters R e g erin g gör d etta för
.^ ta ts-U n is n’a pas l ’in ten tion behåll, har den lik v ä l icke för
d'enfreindre d’une m aniére quel- a v sik t a tt på n ågot som h e lst
conque le s régles fondam entales sä tt överträda konventionens
de la Convention. grundregler.
L e représentant du gou vern e Spanska regeringens ombud har
m ent E sp a g n o l a déclaré que son förklarat, a tt hans R egerin g för
G ouvernem ent se réserve le droit behåller sig rätten a tt tolk a ar
d ’interpréter dans son sens le tik e l 9 § 2 i dess a llra v id sträck
plu s la rg e et selon les. principes ta ste m ening och i e n lig h et med
scien tifiq u es de 1’h ygién e möderne den moderna h y g ien en s veten
le paragraphe 2 de 1’article 9, sk a p lig a principer, i ändam ål att
afin d’éviter, dans la m esure du i m öjligaste män u n d vik a att
possible, que la p este et la fiévre pesten och g u la febern m åtte in
jaune ne soient im portées dans föras i de spanska hamnarna,
des ports espagnols, m ais il déclare men a tt den förklarar, a tt det för
qu’il ne s’a g it pas pour lu i de densam m a icke rör s ig om a tt
refuser son adhésion å rien de ce v ä g ra tilltr ä d e t ill n ågot a v det
qui touche au x p oin ts fonda- som berör konventionens funda
m entaux de la C onvention. m en tala punkter.
L e représentant du g ou vern e P anam as R eg erin g s ombud har
ment de Panam a a déclaré que förklarat, a tt hans R e g erin g r a ti
son G ouvernem ent a ratifié sous ficerat under förbehåll, a tt de be
la réserve que les d isp o sitio n s stäm m elser som in n eh ållas i ar
contenues dans l ’article 9 n ’em- tik e l 9 icke sk ola hindra vare
pécheront pas le G ouvernem ent sig Panam as eller F ö r en ta S ta
de Panam a ou celu i des E ta ts- ternas R eg erin g a tt i e n lig h et
U nis, conform ém ent au tra ité med d et m ellan de båda länderna
sign é entre le s denx P a y s le 18 den 18 novem ber 1903 underteck
novem bre 1903, de prescrire dans nade a v ta l i kanalzonens hamnar
les ports de la Zone du canal et elle r i de hamnar som äro under
dans ceu x qui sont soum is å la stä lld a R epubliken Panam as
ju rid ictio n de la R épubliqne de dom srätt föresk riva de karantäns
P anam a les m esures de quaran- åtgärder, som om ständigheterna
ta in e qu’ex ig era ien t les circon- kunna påfordra.
stances.
L es sou ssign és donnent aete U ndertecknade erkänna a v g i
des réserves ci-dessus exprim ées van d et av här ovan anförda för
e t d éclaren t que leurs pays respec- behåll och förklara a tt deras re
tifs se réserven t le d roit a ’en sp ek tive länder förb eh ålla sig
invoquer le bénéfice a l ’égard rätten a tt till sin förmån åberopa
des provenances des E ta ts-U n is desam m a med avseende å perso
ner och varor kom m ande från
108d’A m érique, de 1’E sp agn e e t de A m erikas F örenta S tater, Spa
Panam a. nien och Panam a.
Lea in stru m en ts de ratification Sedan ratifikationsinstrum en
produits au jourd’hui, a y a n t été ten denna d ag företetts och vid
trouvés, aprés exam en, en bonne gran sk n in g befunnits i god och
et due forme, son t confiés au behörig form, hava de överläm
G ouvernem ent de la R épublique n a ts t ill F ran sk a R epublikens
framjaise pour étre déposés dans R egerin g för a tt n ed lä g g a s i u t
les A rchiyes du D épartem ent des rik e sm in isteriets arkiv.
A ffaires E trangéres.
E n ce qui concerne les ratifi- Vad angår ratifikationerna från
cations par les P uissances sig- de m akter v ilk a undertecknat
nataires de la C onvention, qui konventionen men v ilk a icke v a r it
n’ont pas été en m esure de pro- i tillfä lle a tt redan denna dag
céder dés aujourd’hui ä leur företaga .nedläggandet av sina
dépöt, le G ouvernem ent de la ratifikationer, sk a ll F ran sk a R e
R épublique Fran 9 aise le s recevra publikens R eg erin g senare m ot
ultérieu rem en t et en donnera avis taga dem och därom läm na med
k to u tes le s P u issan ces contrac- delande t i l l a lla de fördrags-
ta n tes. slutande m akterna.
E n foi de quoi a été dressé le T ill bekräftelse härav har detta
présent procés-verbal dont une rotokoll upprättats, varav en
E
copie certifiée conforme sera e sty r k t a v sk rift genom Franska
adressée, par les soins du Gou R epublikens R egerin gs försorg
vernem ent de la R épublique sk a ll t ills tä lla s a lla de m akter
F r a n 9 aise, ä chacune des P u is som undertecknat sundhetskon-