Konvention mellan Sverige och Norge angående flyttlapparnas rätt till renbetning

1919- SVE RI GE S 5-

ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER.

N:o 5.

Konvention mellan Sverige och Norge angående flyttlapparnas

rätt t ill renbetning. K ristiania den 5 febr. 1919.

(Ratificerad av Sverige den 27 maj 1919.)

Konvention Konvention

m ellan Sverige och N orge angå- m ellom N orge og Sverige angaa-

ende flyttlapparnas rätt till ren- en d e flytlap p en es adgang til ren ­

b etning. beitning.

Sedan genom en den 8 april 1913 E fte rå t d et ved konvention av a v slu ta d konvention, som ratifi- 8 april 1913, ra tifise rt i Norge 15 ■cerats i Sverige den 9 och i Norge m ai og i Sverige 9 m ai sam m e aar, den 15 maj sam m a år, överens- v ar b lit bestem t b la n d t a n d e t folkom m its blan d a n n a t följande: gende: »I anslutning till a rt. 3 av kon­ »I henhold til a rt. 3 i konven­ ventionen den 26 oktober 1905 tionen av 26 oktober 1905 om angående fly ttla p p arn a s r ä tt till flytlappenes re t til renb eite m. m. renbete m. m. öppnas förhand­ aapnes forhandlinger m ellem N or­ lingar m ellan Sverige och Norge ge og Sverige om revision av de om revision av de mellan rikena mellem rikene herom gjaeldende h äru tin n a n gällande bestäm m el­ bestem m elser i d et oiemed a t fastser, i syfte a t t för längre tid fram ­ ssette for en lsengere frem tid en å t fastställa en för bägge rikena for begge riker tilfredsstillende tillfredsställande ordning; och för­ ordning; og de hoie k o ntraherende binda sig de höga fördragsslutande p a rte r forpligter sig til inden en p arterna a t t inom en m ånad efter m aaned efter ra tifik atio n en av ratificeran d et av d e tta av tal utse nservserende av tale a t u tse tre tre delegerade från vardera sidan delegerte fra hver side til efter a t t efter överläggning sinsemellan förhandling sig im ellem til sine till sina regeringar avgiva förslag regjeringer a t avgi förslag til de till de bestäm m elser, som böra i bestem m elser, som bor bli gjelä m n e t bliva gällande», dende i emnet», och delegerade från ömse sidor og der fra begge sider v a r b lit blivit utsedda, vilka — efter a t t opnsevnt delegerte, som — efter med bägge regeringarnas sam tyc­ m ed begge regjeringers sam tykke ke hava lå tit anställa om fattande a t ha la tt anstille om fattende lo­ 1 — 1 9 2 7 7 2 .

lokala undersökningar och efter kale undersokelse>- og efter a t ha slutförande av sina inbördes för­ forhandlet sig imellem h a r avhandlingar — till sina regeringar g it til sine regjeringer e t förslag avgivit e tt förslag till överens­ til overenskom st oir bestem m elkommelse om bestäm m elser an ­ ser angaaende svenske flytlappers gående svenska fly ttlap p ars r ä tt adgang til renbeitning i Norge og till renbetning i Norge och norska norske fly tlap p ers adgang til ren­ flyttlappars r ä tt till renbetning i beitning i Sverige, Sverige, hava H ans M ajit K onungen av h a r H ans Majestset Norges Koin­ Sverige och H ans M ajit K onungen ge og H ans Majestset Kongen av av Norge beslutit a t t ingå en kon­ Sverige b e slu tte t a t indgaa en vention i äm net sam t för såd an t konvention i em net og i d e t oieändam ål till Sine fullm äktige u t­ m ed opnsevnt til sine befuldmsegsett! tigede:

Hans Maj:t Konungen av Sverige: Hans ,11 a jösta* t Norges Ronge:

Sin envoyé extraordinarie och Sin utenriksm inister Nils Claus m inistre plénipotentiaire hos Hans Ihlen, Majit K onungen av Norge friherre Sten G ustaf F redrik Troil Ram el,

Hans Maj:t Konungen ar Norge: Hans M ajestet Kongen av Sverige:

Sin utrikesm inister Nils Claus Sin envoyé extraordinaire og Ihlen. m inistre plénipotentiaire hos H a n s M ajit Norges Konge friherre Sten 'G u sta f F red rik Troil R am el.

E fter a t t hava m eddelat v a r­ E fter a t ha utvekslet sine fuldandra sina fullm akter, som befun­ m agter, som blev fun d et > god og nits i god och behörig form, hava behörig form , er disse befulddessa fullm äktige överenskom mit meegtigede kom m et overens om om följande konvention: folgende konvention:

FORSTA AVDELNINGEN. F0RSTE AVDELNING.

Svenska lappars rätt till ren­ Svenske lappers adgang til

betning i Norge. renbeitning i Norge.

I. Trom s fy lk e o ch vissa angrän­ L Trom s fy lk e og visse tilgrsen-

sande trakter. sen d e trakter.

Betesområdet i fylket. Beiteomraadet i fylket.

1 §• § 1 . I Troms fylke må betning av I Trom s fylke m aa svensk ren­ svenska renar äga rum allenast beitning alene foregaa i e t om raade inom e tt om råde med följande med folgende grsenser: gränser:

en r ä t linje från riksröset n:r 302 E n re t linje fra riksros nr. 302 till Mandalselvens översta källsjö, til M andalselvens överste kildedärifrån näm nda älv till det ställe, sjo, derfra nsevnte elv til d et sted, där den skäres av gränsen för det hv o r denne skj seres av grsensen sam m anhängande vegetationsfria for d et sammenhsengende vegetaom rådet (im pedim entom rådet) om­ tionsfrie om raade (im pedim entkring Man dalen, sagda gräns i dess o m raadet) om kring M andalen, sträckning på västra sidan av Man­ nsevnte g ra n se paa vestsiden av dalen till Kj erringdalselven, denna M andalen indtil K jerringdalselven, älv och Mandalselven till dess u t­ denne elv og M andalselven ind til lopp i K aafjorden, vidare Kaa- utlo p et i K aafjorden, videre K a a­ f jorden, Lyngenfjorden, Ulf sfjor­ fjorden, Lyngenf jorden, Ulf sfjor­ den, G rötsundet, Tromsösundet den, G rötsundet, Trom sosundet og och Balsfjorden till Höleelvens Balsfjorden ind til Höleelvens m unmynning, vidare denna älv och ding, videre denne elv og S to r­ S torvandet till sjöns södra ända v an d e t til d ettes sondre ende og och därifrån en rä t linje till Lille- derfra en re t linje til L illevandets vandets norra ända, denna sjö och nordre ende, d e tta vand og bsekbäcken, sorn därifrån rinner till ken, som derfra rinder u t i Svens­ Svensborgelven, denna älv, Fjeld- borgelven, denne elv, Fjeldfroskfröskvandet till dess östligaste v an d et til dets ostligste b u g t en b u k t en kilom eter söder om går­ kilom eter sondenfor gaarden 0 sden österli, lägsta sträckningen i terli, laveste ssenkning i Ö ster­ ö sterliskaret till Skarbfekkens u t­ lisk aret til Skarbaekkens u tlop i flöde i Tamokelven, denna älv Tam okelven, denne elv til Maals­ till Maalselven, denna älv till elven, denne elv til Andselvens Andselvens m ynning, denna älv m unding, denne elv og A ndsvandet och A ndsvandet till d ettas västra til d ettes vestre ende, landeveien ända, landsvägen till gården Sse- til gaarden Sseterli og videre den terli och vidare den bäck, som rin­ bsek, som rin d er förbi nsevnte ner förbi sam m a gård, fram till gåård, frem til Töm m erelven, den­ Tömmerelven, denna älv, Reis- ne elv, R eisvandet, Reisenf jorden vandet, Reisenfjorden till Skö- til Skoelvens m unding, denne elv elvens mynning, sagda älv och og S köv an d et, derfra Salangsei­ Skövandet, därifrån Salangseidets dets laveste ssenkning til R orellägsta sträckning till Rörelvens vens sam m enlop m ed Grönlielven, sammanflöde med Grönlielven, denne elv, R ö rv an d et (R oyrbaksistnäm nda älv, R örvandet (Röyr- v a tn e t), Loksebotnelven, Loksebakvatnet), Löksebotnelven, Lök- fjorden, Salängen og Sagfjorden sefjorden, Salängen och Sagfjorden til Sagelvens m unding, videre den till Sagelvens mynning, vidare nye landevei över Lavangseidet den nya landsvägen över Lavangs- til Aa ved Lavangen, denne fjord, eidet till Aa vid Lavangen, denna A stafjorden, G ratangen og G ra­ fjord, As tafjorden, Gra tangen och tan g sb o tn til Storelvens m unding, G ratangsbotn till Storelvens m yn­ denne elv og Mellemvaselven til ning, denna älv och Mellemvasel- S to rv an d et (0 v re v a n d ),d e tte vand ven till S torvandet (övrevand), til dets sydostre bugt, derfra en denna sjö till dess sydöstra bukt, re t linje til et p u n k t i g ran sen mel-

därifrån en r ä t linje till en p u n k t lem N ordland og Trom s fylker, på gränsen m ellan N ordlands och beliggende to kilom eter vest for Troms fylken, belägen tv å kilo­ Rocm es top, nsevnte fylkesgrsense m eter v äster om Rocmes topp, til riksgrsensen ved riksros nr. näm nda fylkesgräns till riksgrän- 268 sam t riksgrsensen til riksros sen vid riksröset n:r 268 sam t nr. 302. riksgränsen till riksröset n:r 302.

Trakter, som skola begagnas i sam ­ Trakter, som skal benyttes i förbin­ band med vissa delar av betesom­ delse med visse deler av beiteområdet i fylket. raadet i fylket.

2 §■ § 2. I sam band m ed det i 1 § beskriv­ I förbindelse m ed d e t i § 1 bena betesom råde skola, på s ä tt i skrevne beiteom raade skal be­ 4 § n ärm are bestäm m es, följande n y tte s til renbeitning nedenfor tra k te r begagnas till renbetning: anforte tra k te r paa saadan m aate, som nsermere angives i § 4: a) en tr a k t i Ankenes h ärad i a. E n tr a k t i Ankenes herred i N ordlands fylke med följande N ordland fylke m ed folgende grsengränser: ser: gränsen m ellan N ordlands och Grsensen mellem N ordland og Trom s fylken från riksröset n:r Trom s fylker fra riksros nr. 268 268 till en p u n k t belägen en kilo­ til e t p u n k t beliggende en kilom e­ m eter öster om Graesvatnets östra te r ostenfor Graesvatnets östre stran d , därifrån en r ä t linje till stra n d , derfra en re t linje til B ukkefjellets högsta topp (1,146), B ukkefjellets hoieste to p (1146), en linje ra k t i söder tv ärs över en linje re t m ot syd tv ers över B ukkedalen till fjällstupet på d a­ B ukkedalen til fjeld stu p et paa lens södra sida, fjällstupet väster- dalens sondre side, fjeld stu p et och söderut förbi Storebalaks topp vest- og sydover förbi S torebalaks (763) till Lillebalaks topp (572), to p (763) til Lillebalaks to p (572), därifrån en r ä t linje över sydvästra derfra en re t linje över N edre ändan av N edre Je rn vand till Jern v an d s sydvestre ende til H au g ­ H augfjellets stup, därifrån d e tta fjellets stup, derfra d e tte fjeldstup fjällstup m ot väster sam t Store m ot v est og Store H augfjellets og H augfjellets och R aubergets stup R aubergets stu p m ot vest og syd m ot väster och söder och vidare og videre Trangdalsfjellets vestre, Trangdalsfjellets västra, södra och sondre og östre stu p frem til vanö stra stup fram till den stra x i d et (433) straks n ordvest for N ordn ordväst om N orddalsbron beläg­ dalsbroen, derfra en re t linje til na sjön (433), därifrån en r ä t linje n ordre ende av v a n d e t (464) m el­ till norra ändan av den mellan lem B jornefjell statio n og B jorne- Björnefjelis statio n och Björne- fj ellet, d e tte v an d til dets syd­ fjellet belägna sjön (464), denna ostre ende, videre en re t linje til sjö till dess sydöstra ända, vidare d et p u n k t paa riksgrsensen, hvor en r ä t linje till den pu n k t på riks­ denne skj seres av den baek, som

gränsen, där denna skäres av den fra v est rinder u t i V assijaure, bäck som från väster infaller i sam t riksgraensen til riksros nr. Vassijaure sam t riksgränsen till 268. riksröset n:r 268; b) en tr a k t i Ankenes h ärad med b. E n t r a k t i Ankenes herred följande gränser: m ed folgende graenser: rä ta linjer från en p u n k t på R e tte linjer fra e t p u n k t i grsengränsen m ellan N ordlands och sen mellem N ordland og Troms Troms fylken, belägen tv å kilo­ fylker, beliggende to kilom eter m eter väster om Rocmes topp, till vest for Rocm es top, til 0 rn fjelörnfjellets högsta topp (676), över lets hoieste to p (676), över Laei­ Laeigasvatnet till u tloppet för g asv a tn e t til u tlo p e t av d et tje rn , den tjä rn , som ligger om edelbart som ligger um id d elb art ostenfor öster om näm nda sjö, och till en naevnte vand, og til et p u n k t i pu n k t på om förm älda fylkesgräns, naevnte fylkesgraense, beliggende belägen en kilom eter v äster om en kilom eter vestenfor Graesvat- Grsesvatnets v ästra strand, sam t n ets vestre stra n d , sam t fylkesfylkesgränsen till ovannäm nda graensen til ovennaevnte p u n k t to pu n k t tv å kilom eter väster om kilom eter vest for Rocmes top. Rocmes topp; c) en tr a k t i K aresuando soc­ c. E n tr a k t i K aresuando sogn ken i Sverige, h ä r benäm nd Peld- i Sverige, her benaevnt Peldsa, med sa, m ed följande gränser: folgende graenser: en r ä t linje från riksröset n:r 293 E n re t linje fra riksros nr. 293 till N irjijokks och K um m ajokis til N irjijokks og K um m ajokis samsam m anflöde, därifrån sistnäm n­ m enlop, derfra sidstnaevnte elv og d a älv och K um m ajärvi till riks­ K um m ajärvi til riksros nr. 289 röset n:r 289 sam t vidare riks­ og videre riksgraensen til riksros gränsen till riksröset n:r 293; nr. 293. d) en tra k t i K aresuando soc­ d. E n tr a k t i K aresuando sogn, ken, h är benäm nd norra Salmi­ her benaevnt N orra Salm ijärvi, järvi, m ed följande gränser: m ed folgende graenser: R ostojaure från riksröset n:r R ostojaure fra riksros nr. 287 287 till u tloppet av den från Åma- til u tlo p e t av baekken fra Åm akvardo kom m ande bäcken, d är­ kvardo, derfra re tte linjer til den ifrån rä ta linjer till den m ed höjd- med hoidetallet 809,4 avm erkede siffran 809,4 betecknade fjälltop­ fjeldtop, til d e t sted, hvor baekken pen, till den punkt, d är den från fra den m ed hoidetallet 883,3 besjön med höjdsiffran 883,3 rinnan­ tegnede indsjo falder u t i J u k k i­ de bäcken utfaller i Jukkijoki, joki, og til Salm ijokis ostligste och till Säl mi j okis östligaste krök, krok, videre sidstnaevnte elv sam t vidare sistnäm nda älv sam t Ala Ala Salm ijärvi og Yli S alm ijärvi Salm ijärvi och Yli Salm ijärvi till til riksros nr. 285 og derfra rik s­ riksröset n:r 285 sam t därifrån graensen til riksros nr. 287. riksgränsen till riksröset n:r 287; e) en tr a k t i K aresuando soc­ e. E n tr a k t i K aresuando sogn, ken, h är benäm nd södra Salmi­ her benaevnt Södra S alm ijärvi, järv i, med följande gränser: med folgende graenser:

Yli Salm ijärvi och Ala Salmi­ Yli Salm ijärvi og Ala Salm i­ järvi från riksröset n:r 285 sam t järv i fra riksros nr. .285 og Sal- Salmi joki till dess sam manflöde m ijoki til denne elvs sam m enlop m ed K orvijoki, denna älv, Sin- med K orvijoki, denne elv, Sinnukkalom polo och K orvijärvi till nukkalom polo og K orvijärvi til riksröset n:r 284 sam t därifrån riksros nr. 284 og derfra riksgraenriksgränsen till riksröset n:r 285; sen til riksros nr. 285. f) en tra k t i Jukkasjärvi soc­ f. En tra k t i Jukkasjärvi sogn ken i Sverige, h ä r benäm nd Torne- i Sverige, ber bensevnt T orne­ träsk , m ed följande gränser: träsk , med folgende graenser: en r ä t linje från riksröset n:r E n re t linje fra riksros nr. 277 277 till Tuoptijokks utflöde i Tor- til Tuoptijokks utlop i T orneträsk, neträsk, denna sjö till Pålnovikens denne sjo til P ålnovikens inderste innersta b u k t och därifrån en rä t b u g t og derfra en re t linje til linje till riksröset n:r 272 sam t vi­ riksros nr. 272 sam t videre riks­ dare riksgränsen till riksröset n:r graensen til riksros nr. 277. 277; g. E n tra k t i Ju k k a sjä rv i sogn, g) en tra k t i Jukk asjärv i soc­ her beneevnt N juorajaure, med ken, h ä r benäm nd N juorajaure, folgende grsenser: m ed följande gränser: E n re t linje fra riksros nr. 272 en r ä t linje från riksröset n:r til Pålnovikens inderste bugt, vi­ 272 till Pålnovikens innersta bukt, dere T orneträsk, N juorajokk, Vu­ vidare T orneträsk, N juorajokk, olle N ju craiau re og Paijeb N ju o ra­ Vuolle N juorajaure och Paijeb jau re til riksgraensen to kilom eter N juorajaure till riksgränsen tv å sondenfor riksros nr. 267 og derfra kilom eter söder om riksröset n:r riksgraensen til riksros nr. 272. 267 och därifrån riksgränsen till riksröset n:r 272.

Från vilha lappbyar inflyttning han Fra hvilhe lappebyer indflytning försiggå. han foregaa.

3 §• § 3. R ä t t a t t in fly tta med renar i de Adgang til a t in d fly tte m ed ren i 1 och 2 §§ beskrivna om råden till­ i de i §§ 1 og 2 naevnte om raader kom m er allenast lappar från K ön­ tilkom m er alene lapper fra K ön­ käm ä, Lainiovuom a, Sarivuom a käm ä, Lainiovuom a, Sarivuom a och Talm a lappbyar. og Talm a lappebyer.

Renantal. Betestid. Renbetes- Renantal. Beitetid. Renbeitedidistriht. strihter.

4 §• § 4. I förenäm nda betesom råden må I ovennaevnte beiteom raader ej inkom m a m era än sam m anlagt m aa ikke kom me ind flere end 39,000 renar, häri icke inbegripna ia lt 39 000 ren, heri ikke medregkalvar, som födas under inflytt- n et kalver, som födes i indflyt-

ningsåret. Av d e tta a n ta l beräk­ ningsaaret. Av d e tte antal er nas 4,200 kunna finna bete i de i 4 200 beregnet a t kunne findé 2 § c)-—g) om förm älda om råden i beite i de i § 2 litr. c— g nsevnte Sverige. om raader i Sverige. Av näm nda 39,000 re n ar må Av ovennsevnte 39 000 ren kan 16,000 beta i de i 1 § och 2 § a) be­ 16 000 kom m e ind i de i § 1 og § 2 skrivna om råden under tiden från litr. a beskrevne om raader i tiden och med den 1 maj till och med fra og m ed 1 m ai til og med 14 den 14 juni. De övriga 23,000 må juni. De ovrige 23 000 ren m aa icke inkom m a före den 15 juni. lkke komme ind för den 15 juni. S am tliga renarna skola vara b o rt­ Sam tlige ren m aa vsere b o rtfo rt förda från norskt om råde före u t­ fra norsk om raade för utgången gången av september. av septem ber.

5 §• § 5. De i 1 § sam t 2 § a) och b) be­ De i § 1 og § 2 litr. a og b be­ skrivna betesom råden indelas i skrevne om raader inddeles i folföljande renbetesdistrikt med de gende renb eited istrik ter med grsengränser som nedan omförmälas. I ser som nedenfor angives. I h v e rt varje särskilt d istrik t m å icke in ­ d istrik t m aa ikke indkom m e flere kom m a flera renar än i förevaran­ ren end i denne § anfores. de § angives. A. F ö r v å r t i d e n , v i l k e n d ä r A. F o r v a a r t i d e n , som , h v o r e j a n n a t s ä r s k i l t s t a d g a s , i k k e a n d e t a n g iv e s , r e g n e s r ä k n a s f r å n o c h m e d d e n 1 f r a og m e d 1 m a i t i l og m ed m a j t i l l o ch m e d d e n 14 ju n i 14 j u n i ( v a a r d i s t r i k t e r ) . ( v å r d i s tr ik t ) . Helligskogen. Hélligskogen. Gränser: E n r ä t linje från riks- Groenser: En re t linje fra riksros röset n:r 302 till M andalselvens nr. 302 til M andalselvens överste översta källsjö, därifrån näm nda kildesjo, derfra nsevnte elv til d et älv till det ställe, där den skäres sted, hvor den skj aires av grsensen av gränsen för det sam m anhän­ for d e t sammenhsengende vegetagande vegetationsfria om rådet (im- tionsfrie om raade (im pedim entom pedim entom rådet) om kring Man- raadet) om kring M andalen, nsevnte dalen, sagda gräns i dess sträck ­ grsense paa vestsiden av M andalen ning på västra sidan av M andalen ind til K jerringdalselven, denne elv till Kjerringdalselven, denna älv og M andalselven in d til utlopet i och M andalselven till dess utlopp i K aafjorden, videre denne fjord og K aaf jorden, vidare denna fjord Lyngenf jorden til Skibotnelvens och Lyngenf jorden till Skibotnel- m unding, denne elv til m undingen vens mynning, näm nda älv till av D idnojokka, denne elv til dens mynningen av Didnojokka, denna utlop av D idnojavrre, derfra en älv till dess utlopp ur D idnojavrre, re t linje til riksros nr. 301 og riksdärifrån en r ä t lm je till riksröset grsensen til riksros nr. 302. n :r 301 sam t riksgränsen till riks­ Haieste renantal: 1 700. rö se t n:r 302. Högsta renantal: 1,700.

Rieppe. Gränser: E n r ä t linje från riks- Grcenser: E n re t linje fra rik sro s röset n:r 301 till D idnojokkas u t ­ nr. 301 til D idnojokkas u tlo p a v lopp ur D idnojavrre, Didnojokka, D idnojavrre, D idnojokka, S kibotn­ Skibotnelven till La vkka jokkas elven til L avkkajokkas (L oakka- (Loakkajokkas) m ynning, sist­ ‘okkas) m unding, denne elv og näm nda älv och Lavkaj avrre (Lo- 1 jav k k ajav rre (L oakkajavrre) til

akkajavrre) till dess sydvästra än ­ d ettes sydvestre ende, derfra re tte da, d ärifrån rä ta linjer till Reppo- lin jer til R eppovarres hoieste to p , varres högsta topp, Salorassas Salorassas hoieste top og över högsta to p p och över Goallar- Goallaroaivves to p til riksgrsensen oaivves to p p till riksgränsen sam t sam t riksgrsensen til riksros n r. denna gräns till riksröset n:r 301. 301. Högsta renantal: 700. H(Heste renantal: 700.

Horsnesfjellet. Horsnesfjellet. Gränser: R ä ta linjer från N uort- Gränser: R e tte linjer fra N u o rttavuovddevarres (N uortavuovd- tav uovddevarres (N uortavuovddes) högsta topp till Falsnesfjei- des) hoieste to p til F alsnesfjellets lets högsta topp och till den punkt hoieste top og til Storfjorden ved vid Storfjordens strand, d är rå ­ eiendomsgramsen mellem g. n r. gången m ellan gårdarna n:r 46 46 Falsnes og g. nr. 47 B en tsjo rd , Falsnes och n:r 47 B entsjord stö­ videre denne fjord til eiendomste r till fjorden, vidare denna fjord grsensen mellem g. nr. 51 B erg og till rågången mellan g ård arn a n:r g. nr. 52 H a tte n og derfra re tte 51 B erg och n:r 52 H a tte n sam t linjer til H attefjellets hoieste to p därifrån rä ta linjer till H attefjel- og til N u o rttavuovddevarres hoilets högsta topp och N uorttavuod- este top. devarres högsta topp. Hoieste renantal: 150. Högsta renantal: 150.

M arkusfjellet. M arkusfjellet. Gränser: R ä ta linjer från riks­ Grcenser: R e tte linjer fra riksgränsen vid Goallaroaivve till Sa­ »rsensen ved G oallaroaivve til Salorassas högsta topp, R eppovar- { orassas heieste top, R eppovarres

res högsta topp, sydv ästra ändan hoieste top, L av k k ajav rres (Loav L av k k ajav rre (Loakkajavrre), akkajavrres) sydvestre ende, de högsta topp arn a på Vesegasvarre, hoieste topper paa V esegasvarre, N uortavuovddevärre och H atte- N u o rttav u o v d d ev arre og H a tte fj ellet sam t den p u n k t vid Stor­ fjellet sam t S torfjordens stra n d fjordens strand, d är rågången m el­ ved eiendomsgrsensen m ellem g. lan gårdarna n:r 51 B erg och n:r nr. 51 Berg og g. nr. 52 H a tte n , 52 H a tte n stöter till densamm a, Storfjorden til m undingen av S tor­ Storfjorden till m ynningen av fjordelven (Lyngselven, Signalel- Storfjordelven (Lyngselven, Sig- ven), denne elv og P araselven til nalelven), denna älv och Parasel- d e t nederste av de to vand, hvorven till den nedersta av de tv å fra Paraselven kom m er, derfra en sjöar, från vilka sistnäm nda älv re t linje til riksros nr. 293 p a a

komm er, därifrån en rä t linje till G apovarre og riksgrasnsen til Goriksröset n:r 293 på Gapo värre allaroaivve. sam t riksgränsen till] Goallaro- H nies te renantal: 500. aivve. Högsta renantal: 500. Lyng sdalen. Lyngsdalen. Gränser: Storfjorden från m yn­ Grcenser: Storfjorden fra m unningen av Storfjordelven till Lyn- dingen av Storfjordelven til Lyngenfjorden, denna fjord till lands­ genfjorden, denne fjord til landevägen över Lyngseidet, denna veien över Lyngseidet, denne vei väg till Kj ösel vens krök, Kjosel- til K joselvens krok, K joselven, ven, K josen, Ulf sfjorden, Sörfjor­ Kjosen, U lfsfjorden, Surf jorden den till en p u n k t på stranden under til et p u n k t paa stran d en under Skarvknausen en kilom eter söder S karvknausen en kilom eter sonom gården Holm ebugt, därifrån denfor gaarden H olm ebugt, derfra en rä t linje till Balgesvarres högsta en re t linje til B algesvarres hoieste topp, vidare gränsen m ellan Sör- top, videre grsensen mellem Sorfjords och Lyngens härader till fjord og Lyngen herreder til Bi­ Biellogaisses högsta topp, därifrån ellogaisses hoieste top, derfra re tte rä ta linjer till Davgelsekkes topp linjer til Davgelsekkes to p og ovre och övre ändan av rågången mel­ ende av eiendomsgrsensen mellem lan gårdarna Sommersset och Mse­ gaardene Sommersset og Mselen, len, näm nda rågång ned till Stor- denne grsense ned til Storfjord­ f jordel ven och denna älv till S tor­ elven og denne elv til Storfjorden. fjorden. Höieste renantal: 350. Högsta renantal: 350. Rendalen. Rendalen. Gränser: Lyngenfjorden n o rru t Grcenser: Lyngenfjorden nordfrån landsvägen över Lyngseidet, over fra landeveien över Lyngs­ Ulfsfjorden, Kjosen, K joselven till eidet, U lfsfjorden, K josen, K jos­ dess krök vid ovannäm nda lands­ elven til dens krok ved ovennsevnte väg och denna väg till Lyngen- landevei og denne vei til Lyngen­ fjorden. fjorden. Högsta renantal: 150. Hoieste renantal: 150. Lakselvdalen. Lakselvdalen. Gränser: R ågången mellan g år­ Grcenser: Eiendomsgrsensen m el­ darna Sommersset och Maclén lem gaardene Sommersset og Mse­ från den punkt, d ä r denna stöter len fra S torfjordelven til dens till Storf jordel ven, fram till dess endepunkt, derfra re tte linjer til än dpunkt, d ärifrån rä ta linjer till Davgelsekkes to p og Biellogaisses Davgelsekkes topp och Biellogais­ hoieste top, videre grsensen mellem ses högsta topp, vidare gränsen Sorfjord og Lyngen herreder til m ellan Sörf i ords och Lyngens h ä ­ B algesvarres hoieste top, derfra rader till Balgesvarres högsta topp, en re t linje til et p u n k t paa Sordärifrån en rä t linje till en pu n k t fjordens stra n d u n d er S karvknau­ vid Sörfjordens stran d under sen en kilom eter sonden for g aar­ Skarvknausen en kilom eter söder den H olm ebugt, videre Sorfjorden om gården Holm ebugt, vidare Sör- og Sjovasbotn, derfra en re t linje­

fjorden och Sjövasbotn, därifrån en til L aksvandets östre ende, d ette r ä t linje till L aksvandets östra vand, L aksvandselven, B alsfjor­ ända, näm nda sjö. Laksvandsel- den til N ordk josel vens m unding, ven, B alsfjorden till Nordkjos- denne elv til kroken m ellem gaarelvens m ynning, denna älv till dene Elvekroknes og O vergaard, dess krök mellan gårdarna Elve- derfra en re t linje til B alsfjord­ kroknes och Overgaard, därifrån elvens tillop ved Ö vergaard, denne en rä t linje till Balsfjordelvens beek, Balsfjordelven og Storfjordkällbäck vid övergaard, denna elven til eiendomsgraensen mellem bäck, Balsfjordelven och Storf jord- S om m ersat og Mselen. elven till rågången mellan Som- Hoieste renantal: 200. m ersret och Maden. Högsta renantal: 200. Andersdalen. Andersdalen. Gränser: Gränsen mellan Bals­ Gränser: Grsensen mellem Balsfjords och Sörfjords härader från fjord og Sorfjord herreder fra det den p u n k t, d är denna gräns skäres p u n k t, hvor denne grsense skj seres a v en r ä t linje m ellan Sjövasbotn av en re t linje mellem Sjovasbotn och L aksvandets östra ända, fram og L aksvandets östre ende, til till B jörnskartinden, därifrån en B jörnskartinden, derfra en ret rä t linje till Divrrevarrebrekkens linje til D ivrrevartebsekkens m un­ utlopp i Bj örnska relven, denna älv ding i B jörnskarelven, denne elv till en p u n k t ra k t väster om gården til et p u n k t re t i vest for gaarden S torslaatten, därifrån en rä t linje S torslaatten, derfra en re t linje til till R am fjordens nordligaste bukt, R am fjordens nordligste bugt, den­ näm nda fjord, Balsfjorden till ne fjord, B alsfjorden til L aks­ Laksvandselvens m ynning, denna vandselvens m unding, denne elv älv och L aksvandet sam t den rä ta og L aksvandet sam t den re tte linje linjen m ellan L aksvandets östra mellem L aksvandets östre ende og än d a och Sjövasbotn fram till om- Sjovasbotn indtil ovennsevnte herförm älda häradsgräns. redsgrsense. Högsta renantal: 250. Hoieste renantal: 250. Tromsdalen. Tromsdalen. Gränser: Ulf sfjorden från Brei- Gränser: Ulfsfjorden fra Breivikelvens mynning, G rötsundet, vikelvens m unding, G rotsundet, Trom sösundet, Bafsfjorden, R am ­ Trom sosundet, B aisfjorden, R am ­ fjorden till dess nordligaste bukt, fjorden til dennes nordligste bugt, därifrån en r ä t linje till en pu n k t i derfra en re t linje til e t p u n k t ved B jörnskarelven ra k t väster om B jörnskarelven re t i v est for gaar­ gården S torslaatten, näm nda älv den S torslaatten, denne elv og och Breivikelven till Ulfsfjorden. Breivikelven til U lfsfjorden. Högsta renantal: 500. Hoieste renantal: 500. Tamok. Tamok. Gränser: Paraselven från den Grcenser: Paraselven fra det punkt, d är denna skäres av en rä t punkt, hvor den skj aires av en ret linje m ellan toppen av P aras och linje mellem toppen av P aras og V asdalstindens högsta topp, fram V asdalstindens hoieste top, til till dess sam m anflöde med Stor- dens sammenlop med Storfjord-

fjordelven, denna älv till Bals- elven, denne elv til Balsfjordelvens fjordelvens m ynning, sistnäm nda munding, denne elv og dens tillop älv och dess källbäck till Över­ til ö v erg aard paa Balsfjordeidet, g aa rd på B alsfjordeidet, därifrån derfra en re t linje til kroken i en r ä t linje till N ordkjoselvens Nordkj ösel ven mellem ö vergaard k rö k m ellan ö v erg aard och Elve- og Elvekroknes, denne elv tfl Takroknes, näm nda älv till Tamok- m okvandet og d ette vand til dets vandet och denna sjö till dess söd­ sondre ende, derfra en linje ret ra ända. därifrån en linje ra k t i m ot syd til Tamokelven, denne elv söder till Tam okelven, denna älv til R ostaelven, denne elv gjennem till R ostaelven, denna älv genom Lille R ostavand til Tverelvens Lille R o stav an d till Tverelvens munding, denne elv til det punkt, m ynning, sistnäm nda älv till den hvor den skjaeres av en ret linje pu n k t, d är den skäres av en rä t fra V asdalstindens hoieste top linje från V asdalstindens högsta över hoieste top paa Gallagaibbe topp över högsta toppen på Gallag- (fjellet mellem Dopparcacca og aibbe (fjället mellan D opparcacca Tverelvdalens överste del), videre och översta delen av Tverelvdafgn), denne re tte linje til Vasdalstindens vidare denna rä ta linje till Vas­ hoiste top og derfra ovennsevnte dalstindens högsta topp och d ä r­ re tte linje mellem denne top og ifrån ovannäm nda rä ta linje m el­ toppen av P aras indtil Paraselven. lan denna topp och toppen av Hoieste renantal: 150. P ara s i dess sträckning till Paraselven. Högsta renantal: 150. Dödesfjellet. Dödesfjellet. Gränser: Store R ostavand från Grcenser: Store R ostavand fra riksgränsen till R ostaelvens u t­ riksgränsen til R ostaelvens utlop, flöde, därifrån rä ta linjer till vat- derfra re tte linjer til vandskillet i tendelaren i AslakCacca, högsta Aslakcacca, hoieste top (det tritoppen (den trigonom etriska punk­ gonom etriske punkt) paa m idtre ten) på m ellersta L ikkavarrc och L ikkavarre og sondre ende av det södra ändan av det i 12 § b) omför- i § 12 litr. b om handlede gjaerde m älda gärdet i R ostadalen, d e tta i R ostadalen, d e tta gjaerde til gärde till R ostaelven, denna älv R ostaelven, denne elv gjennem genom Lille R ostavand till älvens Lille R ostavand til elvens samsam m anflöde m ed Divielven, den­ menlop med Divielven, denne elv na älv till Skakterelvens m ynning, til Skakterelvens m unding, denne denna älv och C uolm ajavrre till elv og Cuolm ajavrre til vandets sjöns sydöstra ända, därifrån en sydostre ende, derfra en re t linje rä t linje till riksröset n:r 285 sam t til riksros nr. 285 og riksgränsen riksgränsen till Store R ostavand. til Store R ostavand. Högsta renantal: 950. Hoieste renantal: 950. Sarivotna. Sarivotna. Gränser: Sarivuom ejokka från Grcenser: Sarivuom ejokka fra riksgränsen till D oarrojokkas (Mul- riksgraensen til Doarrojokkas (Multojokkas) m ynning, sistnäm nda tojofckas) munding, denne elv til älv till sträckningen för d e t i 12 § linjen for d et i § 12 litr. c om-

c) om förm älda gärde som svenska handlede gjaerde, som den svenske staten äger uppföra från Gaicca- sta t h ar adgang til a t opfore fra luokta till S kakterklyftan, näm nda Gaicealuokta til Skakterkloften, gärdes sträckning till G aicealuokta, denne gjaerdelinje til Gaicealuokta denna vik A ltevandet, Astojokka dennejbugt, A ltevandet, A stojokka och L einavandet till riksgränsen og L einavandet til riksgraensen sam t denna gräns till Sarivuo- sam t riksgraensen til Sarivuom e­ mejokka. jokka. Högsta renantal: 2,000. Hoieste renantal: 2 000. Anavasdalen. Anavasdalen. V årtiden räknas i fråga om d e tta V aartiden regnes for d ette di­ d istrik t till och m ed den 23 juni. strikts vedkom m ende til og m ed Gränser: E n r ä t lin je frå n rik s - 23 juni. röset n:r 285 till Cuolm ajavrres Grcenser: E n re t linje fra riksros sydöstra ända, denna sjö och Skak- nr. 285 til Cuolm ajavrres sydostre terelven till dess u tloppi Divielven, ende, d ette vand og Skakterelven d en n a älv till K uelvens m ynning, til dens utlop i Divielven, denne' denna älv till Langfjelltindens elv til Kuelvens munding, denne topp, därifrån rä ta linjer till Coar- elv til Langfjelltindens top, derfra d ajavrres södra ända, Gsevletgais- re tte linjer til C oardajavrres sondre ses (M addanipas) högsta topp, den ende, Gaevletgaisses (Maddanipas) lilla sjö om kring tre kilom eter v ä­ hoieste top, det lille vand om kring ster om Anavandene, från vilken tre kilom eter vestenfor A navan­ en bäck m ot nordost nedrinner i dene, hvorfra en baek rinder m ot M addajokka, och G aibajavrres nordost ned til M addajokka, og (G aibbejavrres) norra ända, vidare G aibajavrres (Gaibbejavrres) nord­ denna sjö, G aibajokka (Gaibbe- re ende, videre d ette vand, Gai­ jokka) och V uom ajavrre (Vuob- bajokka (Gaibbejokka) og Vuom a­ m asjavrre) till dess östra ända, javrre (V uobm asjavrre) til deta därifrån en rä t linje till Doarrojok- östre ende, derfra en re t linje til kas (Multojokkas) översta källsjö, D oarrojokkas ((Multojokkas) över­ vidare D oarrojokka till dess sam- ste kildesjo, videre D oarrojokka m anflöde med Sarivuom ejokka, til dens samm enlop m ed Sarivuo­ denna älv till riksgränsen sam t mejokka, denne elv til riksgraensen riksgränsen till riksröset n:r 285. og riksgraensen til riksros nr. 285 Högsta renantal: 3,000. Haieste renantal: 3 000. Dessutom må de renar, som Desuten k an de ren, som er ananm älts till som m ardistriktet Di- m eldt til som m erdistriktet Divividalen men icke till v ård istrik tet dalen, men ikke til v aa rd istrik te t A navasdalen, införas i sistnäm nda A navasdalen, komm e ind i sidstd istrik t från och m ed den 15 juni. naevnte d istrik t fra og m ed 15 juni. Alappen. Alappen. V årtiden räknas i fråga om d e tta V aartiden regnes for d ette di­ d istrik t till och med den 23 ju n i. strikts vedkom m ende til og med 23 juni. Gränser: Divielven från K uel­ Grcenser: Divielven fra K uelvens vens m ynning till dess sammanflö- m unding til dens sam menlop med de m ed Rostaelven, vidare Maals- Rostaelven, videre Maalselven til

•elven till K irkeselvens m ynning, Kirkeselvens m u n d i n o , denne elv den n a älv och dess tillflöde från og dens tillop til utsprm get i skaret asset m ellan Gaevletgaisse (Mad-

S

mellem Gaevletgaisse (Maddanipa) anipa) och K irkestinden fram till og K irkestinden, derfra re tte linjer sam m a tillflödes källa, d ärifrån rä ta til Gaevletgaisses hoieste top, Colinjer till Gaevletgaisses högsta ardajavrres sondre ende og L ang­ to p p , Coardajavrres södra ända och fjelltindens top sam t videre K u ­ Langfjelltindens topp sam t vidare elven til dens utlop i Divielven. K uelven till dess utlopp iD ivielven. H diste renantal: 450. Högsta renantal: 450. Kistefjellet. Kistefjellet. V årtiden räk n as i fråga om d e t­ V aartiden regnes for d ette di­ ta d istrik t till och med den 23 juni. strik ts vedkom m ende til og med 23 juni. Gränser: D oarrojokka (Multo- Grcenser: D oarrojokka (Multojo k k a) från den pu n k t, d ä r denna jokka) fra det punkt, h v o r denne ä lv skäres av d e t i 12 S c) omför- elv skj seres av d et i § 12 litr. c m äld a gärde, fram till dess översta omhandlede gjaerde, frem t i l dens källsjö, d ärifrån en rä t linje till överste kildesjo, derfra en re t linje V uom ajavrres östra ända, denna til Vuom ajavrres östre ende, dette ajö, G aibajokka och G aibajavrre vand, G aibajokka og G aibajavrre till dess norra ända, d ärifrån rä ta til dettes nordre ende, derfra re tte linjer till den lilla sjö om kring tre linjer til det lille vand om kring tre kilom eter v äster om A navandene, kilom eter vestenfor Anavandene, från vilken en bäck m ot nordost hvorfra en baek rinder m ot nordost n edrinner i M addajokka, till Gaev­ ned til M addajokka, til Gaevlet­ letgaisses (M addanipas) högsta gaisses (M addanipas) hoieste top topp och till källan för Kirkeselvens og til utspringet av Kirkeselvens tillflöde från passet mellan n äm n­ tillop i skaret mellem naevnte fjelld a fjälltopp och K irkestinden, top og K irkestinden, derfra re tte d ä rifrå n r ä ta linjer till Jiednjas- linjer til Jiednjaskuppejavrre, N jir­ k u p p ejav rre N jirpicokkas to p p och picokkas top og Fonnelvens ut- Fonnelvens källa, denna älv till spring, denne elv til dens utlop i dess utflöde i Paavem oelven, den­ Paavemoelven, denne elv til Malna älv till M almelvens m ynning, elvens m unding, denne elv til dens den n a älv till dess källa, därifrån utspring, derfra re tte linjer til rä ta linjer till B angklettens (Duoll- B angklettens (Duolljegaisses) hoi­ jegaisses) högsta topp (B angsbot- este top (B angsbotten), d ette fjells ten), sam m a fjälls sydligaste topp sydligste top og skjaeringspunktet och skärningspunkten mellan mellem Skindskarelven og skog- Skindskarelven och skogsgränsen, raensen, videre naevnte elv og vidare n äm nda älv och Straum sli- traum sli-Tverelven til dens utlop Tverelven till dess utlopp i Bar- i Barduelven, denne elv, A ltevan­ duelven, denna älv, A ltevandet d et og G aiccaluokta sam t linj en for och G aiccaluokta sam t sträck n in ­ ovennaevnte gjaerde frem til D oar­ gen för ovannäm nda gärde fram rojokka. ti ll D oarrojokka. H(Heste renantal: 500. Högsta renantal: 500.

D essutom må de renar, som an ­ Desuten kan de ren, som ej a n m älts till so m m ard istrik tet Alte- m eldt til som m erdistriktet Altevan d men icke till v å rd istrik te t vand, men ikke til vaard istrik tet K istefjellet, införas i sistnäm nda K istefjellet, komme ind i sidstd istrik t från och med den 15 juni. naevnte distrikt fra og med 15 juni. I stind erne. Istinderne. V årtiden räk n as i fråga om d e t­ V aartiden regnes for d ette di­ ta d istrik t till och med den 23 strik ts vedkom m ende til og med juni. 23 juni. Gränser: K irkeselvens tillflöde Gränser: Kirkeselvens tillob fra från passet m ellan Gaevletgaisse skaret mellem Gaevletgaisse (Mad­ (M addanipa) och K irkestinden danipa) og K irkestinden indtil fram till K irkeselven, denna älv Kirkeselven, denne elv til dens till dess utflöde i M aalselven, den­ utlop i Maalselven, denne elv til na älv till B arduelvens m ynning, B arduelvens munding, denne elv denna älv till Straum sli-Tverelvens til Straum sli-Tverelvens m unding, m ynning, denna älv till Skind- denne elv til Skindskarelvens m un­ skarelvens m ynning, denna älv till ding, denne elv til skoggraensen, skogsgränsen, d ärifrån rä ta linjer derfra re tte linjer til Bangklettens till B angklettens (Duolljegaisses) (Duolljegaisses) sydligste top, sydligaste topp, sam m a fjälls hög­ samme fjells hoieste top (Bangs­ sta to p p (B angsbotten) och Malm- botten) og Malmelvens utspringa elvens källa, denna älv till dess denne elv til dens utlop i P aav e­ utflöde i Paavem oelven, denna moelven, denne elv til Fonnelvens äiv till Fonnelvens m ynning, denna munding, denne elv til dens u tälv till dess källa, d ärifrån r ä ta lin­ spring, derfra re tte linjer til N jir­ jer till N jirpicokkas topp, Jiednjas- picokkas top, Jiednjaskuppejavrre k u p p ejav rre och källan för K irkes­ og utspringet av Kirkeselvens tilelvens tillflöde från passet m ellan lop i skaret mellem Gaevletgaisse Gaevletgaisse och K irkestinden. og K irkestinden. Högsta renantal: 800. H(Heste renantal: 800. Hjerttinden. Hjerttinden. Gränser: B arduelven från K obb- Grcenser: B arduelven fra K obbrygelvens (Saeterelvens) m ynning rygelvens (Saeterelvens) m unding till dess sam m anflöde m ed Maals­ til sam m enlopet med Maalselven, elven, denna älv till Andselvens denne elv til Andselvens m unding, m ynning, denna älv och Ands- denne elv og A ndsvandet til d ettes v a n d e t till dess v ästra ända, lands­ vestre ende, landeveien til gaarden vägen till gården Saeter] i och vida­ Saeterli og videre den baek, som re den bäck, som rinner förbi sam ­ rinder förbi naevnte gåård, frem m a gård, fram till Töm m erelven, til Tömmerelven, denne elv, R eis­ denna älv, R eisvandet, Reisen- vandet, Reisenfjorden til Skoelfjorden till Sköelvens m ynning, vens m unding, denne elv og Skosagda älv och S kövandet, därifrån vandet, derfra Salangseidets laves- Salangseidets läg sta sträckning till te saenkning til Rörelvens sam- R örelvens sam m anflöde med Grön- menlop med Gronlielven, denne iielven, sistnäm nda älv, R örvan- elv, R orvandet (R ö y rb a k v atn et), d e t (R öyrbakvatnet), Löksebotn- Loksebotnelven, Loksefjorden, S a-

elven, Löksefjorden, Salängen och langen og Sagfjorden til Salangs- Sagfjorden till Salangselvens m yn- elvens munding, denne elv gjen­ ning, denna älv genom N edrevan- nem N edrevandet og 0 v re v an d et d e t och ö v re v a n d e t till gården til gaarden B randvoll, videre lan- Brandvoll, vidare landsvägen till deveien til broen över Kobbrygelbron över K obbrygelven i närhe- ven i n ä rh e te n av gaarden Lian ten a v gården L ian och denna älv og denne elv til dens samm enlop till dess sam m anflöde m ed B ardu- m ed Barduelven. elven. H(heste renantal: 800. Högsta renantal: 800. J evnavandet. Jevnavandet. Gränser: L einavandet från riks- Grcenser: L einavandet fra riksgränsen till Astoj okka, denna äiv grsensen til Astoj okka, denne elv och A ltevandet tili m ynningen av og A ltevandet til m undingen av den bäck, som flyter genom dalen den baek, som rinder gjennem d a­ m ellan Salvasskarfj ellet och Ko- len mellem Salvasskarfj ellet og fjedet, näm nda bäck till skogs- Kofj ellet, denne ba;k til skoggränsen, sagda gräns till riksröset grsensen, denne skoggrsense til n :r 275 och riksgränsen till L eina­ riksros nr. 275 og riksgrsensen til v an d et. Leinavandet. Högsta renantal: 900. Hoieste renantal: 900. Livelts karet. Liveltskaret. Gränser: Sördalselven från Tver- Grcenser: Sördalselven fra Tver­ elvens m ynning väster om gården elvens m unding vestenfor gaarden T önset till dess sam m anflöde m ed Tonset til dens sam menlop m ed B arduelven, denna älv till K obb- Barduelven, denne elv til Kobrygelvens m ynning, denna älv till brygelvens munding, denne elv bron i n ärh eten av gården Lian, til broen i nserheten av gaarden vidare landsvägen till gården Lian, videre landeveien til gaarden B randvoll, d ärifrån Salangselven Brandvoll, derfra Salangselven til till m ynningen av Budalselven, Budalselvens m unding, denne elv denna älv till m ynningen av Dogge- til Doggejokkas m unding, denne jokka, denna älv till v attendela- elv til vandskillet ved elvens utren vid dess källa sam t därifrån spring sam t derfra re tte linjer til rä ta linjer till Snehaettens högsta Snehsettens hoieste top, Melhus­ topp, M elhusklettens högsta topp k lettens hoieste top og Tverelvens och Tverelvens utlopp i Sördals­ m unding i Sördalselven. elven. Hoieste renantal: 400. Högsta renantal: 400. Snörken. Snor ken. Gränser: Salangselven från går­ Grcenser: Salangselven fra gaar­ den N ordre L und genom ö v re ­ den N ordre L und gjennem Övre­ v an d et och N edrevandet till Sag­ v andet og N edrevandet til Sag­ fjorden, denna fjord till Sagelvens fjorden, denne fjord til Sagelvens m ynning, vidare den nya lan d s­ m unding, videre den nye landevei vägen över L avangseidet till Aa över Lavangseidet til Äa ved L avid L a vången, denna fjord till vangen, denne fjord til Spansel­ Spanselvens m ynning, denna älv vens m unding, denne elv til B ak­

till Bakdalsbaekkens m ynning, dalsbsekkens m unding, denne baek denna bäck till Trosens sydöst­ til Trosens sydostligste top (hoideligaste to p p (höjdsiffran 837 på pun k t 837 paa k artb lad et Sa­ k a rtb la d e t Salängen) och därifrån längen) og derfra en re t linje til en r ä t linje till Salangselven vid Salangselven ved gaarden Nordre gården N ordre L und. Lund. Högsta renantal: 550. Hyieste renantal: 550. Stormyrbotn. Stormyrbotn. Gränser: R iksgränsen från riks- Grcenser: R iksgränsen ira riksröset n:r 268 till fjällb ra n te rn a på ros nr. 268 til stupene paa vest- Stordalens v ä stra sida, dessa b ran ­ siden av Stordalen, disse stup til te r till R öddalselven om kring en Röddalselven ca. en kilom eter kilom eter ovanför dess m ynning, ovenfor dens m unding, denne elv denna älv till dess utflöde i Stor- til dens utlop i Stordalselven, den­ dalselven, denna älv till dess sam- ne elv til dens sammenlop m ed m anflöde m ed B udalselven, vi­ Budalselven, videre Salangselven dare Salangselven till gården N ord­ til gaarden N ordre Lund, derfra re L und, d ärifrån en r ä t linje till en re t linje til Trosens sydostligste Trosens sydöstligaste to p p (böjd­ top (hoidepunkt. 837 paa k a r t­ punk ten 837 på k a rtb la d e t Salän­ b ladet Salängen), videre B akdals­ gen), vidare Bakdalsbsekken till bsekken til dens m unding i Spans­ dess utflöde i Spanselven, denna elven, denne elv til Middagselvens älv till M iddagselvens (.ialgisaid- (Jalggisaiddebsekkens) m unding, debsekkens) m ynning, denna älv denne elv til vandskillet paa till v atten d e la ren på F jo rd b o tn - Fjordbotneidet, videre bsekken ned eidet, vidare den bäck som ned­ til G ratangsbotn, denne fjordbotn rinner i G ratangsbotn, denna se­ til Storelvens munding, denne elv nare till Storelvens m ynning, den­ og Meliemvaselven til S torvandet na älv och M eliemvaselven till (0vrevand), d e tte vand til dets S torvandet (ö v re v a n d ), denna sydostre bugt, derfra en re t linje sjö till dess sy d ö stra b u k t, däri­ til et p u n k t i gransen mellem från en r ä t linje till en p u n k t på N ordland og Troms fylker, begränsen m ellan N ordlands och liggende to kilom eter vest for Trom s fylken belägen tv å kilo­ Rocmes top, og nsevnte fylkesm eter v äster om Rocm es topp g ranse til riksros nr. 268. sam t näm nda fylkesgräns till riks- Haieste renantal: 300. xöset n:r 268. Högsta renantal: 300. G våtängen. Gratangen. Gränser: Den bäck, som från Grcenser: Bsekken, som fra F jo rd ­ F jo rd b o tn eid et nedrinner i G rat­ botneidet rinder ned til G ratangs­ angsbotn, från bäckens m ynning botn, fra dens m unding til v an d ­ till v atten d elaren på F jo rd b o tn ­ skillet paa Fjordbotneidet, videre eidet, vidare M iddagselven till dess Middagselven til dens m unding i utflöde i Spanselven, denna älv till Spanselven, denne elv* til dens dess utflöde i Lavangen, denna m unding i Lavangen, denne fjord, fjord, A stafjorden, G ratangen och Astafjorden, G ratangen og Grat-

G ratangsbotn till m ynningen av angsbotn til m undingen av ovenovannäm nda bäck från F jord- n sevn te baek fra Fjordbotneidet. botneidet. Hoieste renantal: 400. Högsta renantal: 400. Harjangen. Harjangen. Gränser: Gränsen mellan N ord­ Grcenser: G ransen mellem N ord­ lands och Troms fylken från riks- land og Troms fylker fra riksros röset n:r 268 till en pu n k t belägen nr. 268 til et pu n k t beliggende en en kilom eter öster om Grsesvatnets kilom eter ostenfor Grsesvatnets östra strand, därifrån en rä t linje östre stran d , derfra en re t linje till Bukkefjellets högsta topp til Bukkefjellets hoieste top (1 146), (1,146), en linje ra k t i söder tv ärs en linje re t m ot syd tvers över över B ukkedalen till fjällstupet B ukkedalen til fj ellstupet paa d a­ på dalens södra sida, fjällstupet lens sondre side, fj ellstupet vestväster- och söderut förbi Store- og sydover förbi Storebalaks top balaks topp (763) till Lillebalaks (763) til Lillebalaks top (572), topp (572), därifrån en rä t linje derfra en re t linje över Nedre över sydvästra ändan av Nedre Jern vands syd vestre ende til H aug­ Je rn vand till Haugfj ellets stup, fj edets stup, derfra d e tte fj edstup därifrån d e tta fjällstup m ot väster m ot vest og Store Haugfj edets og sam t Stora Haugfj edets och R au- R aubergets stup m ot vest og syd bergets stup m ot väster och söder og videre Trangdalsfj edets vestre, och vidare Trangdalsfj edets v äst­ sondre og östre stup frem til vanra, södra och östra stup fram tid det (433) straks nordvest for Nordden stra x i n ordväst om Nord- dalsbroen, derfra en re t linje til dalsbron belägna sjön (433), d ä r­ nordre ende av v andet (464) mel­ ifrån en r ä t linje tid norra ändan lem Bjornefjell station og Bjora v den m edan Björnefjelis sta ­ nefjellet, d ette vand til dets syd­ tion och B jörnefjellet belägna sjön ostre ende, videre en re t linje til (464), denna sjö tilld e s s sydöstra d et p u n k t paa riksgrsensen, hvor ända, vidare en rä t linje till den denne skj seres av den baek, som fra p u n k t på riksgränsen, där denna vest rinder u t i Vassijaure, sam t skäres av den bäck som från väster riksgrsensen til riksros nr. 268. infaller i Vassijaure, sam t riks­ Hoieste renantal: 300. gränsen tid riksröset n:r 268. Högsta renantal: 300. B. F ö r s o m m a r tid e n , v ilk e n , B. F o r s o m m e r tid e n , som , d ä r ej a n n a t s ä r s k i l t s ta d g a s , h v o r ik k e a n d e t a n g iv e s , regr ä k n a s f r å n o ch m e d d e n 15 n e s f r a og m e d 15 j u n i t i l og j u n i t i l l o ch m e d d e n 30 s e p ­ m e d 30 s e p t e m b e r (so m m ert e m b e r ( s o m m a r d i s tr i k t) . d i s t r i k t e t ) . Nordnesset. Nordnesset. Gränser: En r ä t linje från riks­ Gränser: En re t linje fra riksros röset n:r 302 tid Mandalselvens nr. 302 til M andalselvens överste översta källsjö, därifrån näm nda kildesjo, derfra nsevnte el v til det älv tid d et städe, d är den skäres sted, hvor den skj seres av grsensen av gränsen för d e t sam m anhän- for det sammenhsengende vege- 2 — 1 9 2 7 7 2 .

gande vegetationsfria om rådet (im- tationsfrie om raade (impedimentpedim entom rådet) om kring Man­ om raadet) om kring M andalen, dalen, sagda gräns i dess sträck ­ naevnte graense paa vestsiden av ning på v ä stra sidan av Man­ M andalen ind til Kjerringdalselven, dalen till K jerringdalselven, sist­ sidstm evnte elv og M andalselven näm nda älv och M andalselven till indtil utlopet i K aafjorden, videre dess utlopp i K aafjorden, vida­ denne fjord og Lyngenf jorden til re denna fjord och Lyngenfjorden Skibotnelvens mundi ng, denne elv till Skibotnelvens m ynning, näm n­ og Galggojavrre til d ette vands da älv och G alggojavrre till denna sondre ende, derfra en linje re t sjös södra ända, d ärifrån en linje m o t syd til riksgränsen og riks­ ra k t i söder till riksgränsen sam t graensen til riksros nr. 302. riksgränsen till riksröset n:r 302. Hoieste renantal: 2 600. Högsta renantal: 2,600. F alsnes fjellet. Falsnesfjellet. Gränser: E n linje ra k t m ot Gratnser: E n linje re t m o t nord norr från riksgränsen till Galggo- fra riksgraensen til Galggojavrres javrres södra ända, denna sjö och sondre ende, d ette vand og Ski­ Skibotnelven till dess utflöde i botnelven til dens m unding i Lyngenfjorden, denna fjord och Lyngenf jorden, denne fjord og S torfjorden till rågången mellan Storfjorden til eiendomsgraensen g ård arn a n:r 51 B erg och n:r 52 mellem g. nr. 51 Berg og g. nr. 52 H a tte n , d ärifrån rä ta linjer till H a tte n , derfra re tte linjer til de högsta to p p a rn a på H attefjellet, hoieste topper paa H attefj ellet N u o rttav u o v d d e v ärre och Vese- N uorttavuovdde värre og Vesegasgasvarre, till L av k k ajav rres syd­ varre, til L avkkajavrres sydvestre v ä stra än d a och vidare till högsta ende og videre til de hoieste topper to p p arn a på R eppovarre och Sa- paa R eppovarre og Salorassa sam t lorassa sam t över G oallaroaivves över Goallaroaivves top til riks­ to p p till riksgränsen och vidare graensen og riksgraensen til ovendenna gräns till ovannäm nda p u n k t naevnte p u n k t re t syd for Galggo­ ra k t söder om G alggojavrres södra javrres sondre ende. ända. Hoieste renantal: 900. Högsta renantal: 900. M arkusfjellet. M arkus fjellet. Gränser: Sam m a gränser som Gr cerner: Samme graenser som för v å rd istrik te t M arkusfj ellet. for v aa rd istrik te t Markusfj ellet. Högsta renantal: 1,600. Hoieste renantal: 1 600. Lyng sdalen. Lyngsdalen. Gränser: Sam m a gränser sorn för Graenser: Samme graenser som v å rd istrik te t Lyngsdalen. for v aa rd istrik te t Lyngsdalen. Högsta renantal: 1,200. Hoieste renantal: 1 200. Rendalen. Rendalen. Gränser: Sam m a gränser som Graenser: Samme graenser som för v å rd istrik te t R endalen. for v aa rd istrik te t Rendalen. Högsta renantal: 550. Hoieste renantal: 550.

Lakselvdalen. Lakselvdalen. Gränser: Sam m a gränser som Grcenser: Samme grannser som för v å rd istrik te t Lakselvdalen. for v aa rd istrik te t Lakselvdalen. Högsta renantal: 1,050. H0ieste renantal: 1 050. Stormheimen. Stormheimen. Gränser: Sjövasbotn, Sörf jo r­ Grcenser: Sjovasbotn, Sorfjorden den och Ulfsfj orden till Breivik- og Ulfsfjorden til Breivikelvens elvens m ynning, denna älv och m unding, denne elv og Bjorn- B jörnskarelven till D ivrrevarre- slcarelven til Divrrevarrebaekkens baekkens m ynning, därifrån en r ä t m unding, derfra en re t linje til linje till B jörnskartinden, vidare B jörnskartinden, videre graensen gränsen mellan Sörfj ords och Bals­ mellem Sorfjord og B alsfjord her­ fjords h ärad er till den p u n k t, d är reder til d et punkt, hvor denne denna gräns skäres av en r ä t linje graense skjseres av en re t linje mellan L ak sv an d ets östra ända mellem L aksvandets östre ende och S jövasbotn, sam t näm nda lin­ og Sjovasbotn, sam t denne linje je till S jövasbotn. til Sjovasbotn. Högsta renantal: 650. Hpieste renantal: 650. Andersdalen. Andersdalen. Gränser: Sam m a gränser som Grcenser: Samme graenser som för v å rd istrik te t A ndersdalen. for v aa rd istrik te t Andersdalen. Högsta renantal: 1,000. IIeneste renantal: 1 000. Tromsdalen. Tromsdalen. Gränser: Sam m a gränser som Grcenser: Samme graenser som för v å rd istrik te t Trom sdalen. for v aa rd istrik te t Tromsdalen. Högsta renantqX: 1,800. H 0 ieste renantal: 1 800. Rosta. Rosta. Gränser: E n r ä t linje från riks- Grcenser: E n ret linje fra riksros röset n:r 293 på G apovarre till nr. 293 paa G apovarre til det den nedersta av de tv å sjöar, från nederste av de to vand, hvorfra vilka P araselven kom m er, näm n­ Paraselven kom mer, denne elv til da älv till den p u n k t, d ä r den skä­ det punkt, hvor den skjseres av en res av en r ä t linje m ellan toppen re t linje mellem toppen av P aras av P aras och V asdalstindens högsta og V asdalstindens hoieste top, topp, denna linje till sistnäm nda denne linje til sidstnaevnte top, fjälltopp, därifrån en r ä t linje över derfra en re t linje över Gallaga­ G allagaibbes högsta to p p till Tver- ibbes hoieste top til Tverelven, elven, denna älv till dess utflöde i denne elv til dens m unding i R osta- B o s ta d ven, denna älv till d e t i elven, denne elv til det i § 12 litr. • 12 § b) om förm älda g ärd et i R o­ b om handlede gjaerde i R o sta d a­ stadalen, n äm nda gärde till dess len d ette gjaerde til dets sondre södra ända, d ärifrån rä ta linjer ende, derfra re tte linjer til hoieste till högsta toppen (den trigono- to p (det trigonom etriske p u n k t) m etriska punkten) på m ellersta paa m idtre Likkavarre,. vandskillet L ikkavarre, v atten d e la ren i As- i Aslakcacca og R ostaelvens utlop lakcacca och R ostaelvens utflöde av Store R ostavand, d e tte vand

ur Store R o sta v an d , denna sjö till til riksgraensen og riksgraensen til riksgränsen och denna gräns till riksros nr. 293. riksröset n:r 293. D istrik tet utgjor i förbindelse D istrik te t skall tillsam m ans med m ed tra k te n Peldsa et faelles beitetra k te n Peldsa utg ö ra e tt gem en­ om raade. R enbeitedistriktet er besam t betesom råde. B etet h a r be­ regnet a t kunne yde beite til 1 600 rä k n a ts förslå, i d istrik te t till 1,600 ren og den svenske tr a k t Peldsa re n ar och i Peldsa till 400 renar, til 400 ren, hvorfor d et samlede i följd v arav sam m anlagda högsta hoieste renantal fo r d et faelles omrenantalet för d e t gem ensam ma raade er 2 000. o m rådet utg ö r 2,000. Tamok. T a m o k . Gränser: Sam m a gränser som Gränser: Samme graenser som för v å rd istrik te t Tam ok. for v aa rd istrik te t Tamok. Högsta renantal: 1,500. Hoieste renantal: 1 500., M arknes. Marknes. Gränser: T am okvandet, Nord- Grcenser: T am okvandet, Nordkjoselven till dess utflöde i N ord- kjoselven til dens u tlop i N ord­ kjosen, N ordkjosen och B alsfjor­ kjosen, Nordkjosen og Balsfjorden den till H öleelvens m ynning, vidare indtil Höleelvens m unding, videre denna älv och S to rv an d et till sjöns denne elv og S torvandet til dettes södra än d a och därifrån en r ä t sondre ende og derfra en re t linje linje till L illevandets norra ända, til Lillevandets nordre ende, d ette denna sjö och bäcken, som d ä ri­ v and og baekken, som derfra rinder från rin n er till Svenshorgelven, u t i Svensborgelven, denne elv denna älv, F jeldfröskvandet till F jeldfröskvandet til dets ostligste dess östligaste b u k t en kilom eter bugt en kilom eter sondenfor gaar­ söder om gården ö sterli, lägsta den 0 ste rli, la veste sacnkning i sträckningen i ö ste rlisk a re t till 0 sterlisk are t til Skarbaekkens u t­ Skarbaekkens utflöde i Tamokel- lop i Tam okelven, denne elv til et ven, denna älv till en p u n k t ra k t p u n k t re t i syd for Tam okvandets söder om T am okvandets södra sondre ende og derfra en re t linje ända och d ärifrån en r ä t linje till til Tam okvandets sondre ende. T am okvandets södra ända. Hoieste renantal: 600. Högsta renantal: 600. Dödesfjellet. Dödesfjellet. Gränser: Sam m a gränser som Grcenser: Samme graenser som för v å rd istrik te t Dödesfjellet. for v aa rd istrik te t Dödesfjellet. D istrik te t skall tillsam m ans m ed D istrik tet utgjor i förbindelse tra k te n norra Salm ijärvi utgöra med tra k te n N orra Salm ijärvi e$ e tt gem ensam t betesom råde. Be­ faelles beiteom raade. R enbeite­ t e t h ar b eräk n ats förslå, i d istrik ­ d istrik te t er beregnet a t kunne yde te t till 2,500 ren ar och i norra Sal­ beite til 2 500 ren og den svenske m ijärvi till 300 renar, i följd v arav tra k t N orra Salm ijärvi til 300 ren, sam m anlagda högsta renantalet för hvorfor d et samlede hoieste ren­ d e t gem ensam m a om rådet utgör antal for det faelles om raade er 2,800. 2 800.

Dividalen. Dividalen. Som m artiden räk n as i fråga Som m ertiden regnes för dette om d e tta d istrik t från och med distrik ts vedkomm ende fra og med den 24 juni. 24 juni. Gränser: en r ä t linje från riks- Gränser: E n re t linje fra riksros röset n:r 285 till C uolm ajavrres nr. 285 til C uolm ajavrres sydostre sydöstra ända, denna sjö och Skak- ende, d e tte v an d og S kakterelven terelven till dess utlo p p i Diviel- til dens u tlo p i D ivielven, denne ven, denna älv till dess sam m an- elv til dens sam m enlop med R o sta­ flöde med R ostaelven, vidare Maals- elven, videre Maalselven til K ir­ elven till K irkeselvens m ynning, keselvens m unding, denne elv og denna älv och dess tillflöde från dens tillop til utsp rin g et i skaret passet m ellan Gaevletgaisse (Mad- mellem Gaevletgaisse (M addanipa) danipa) och K irkestinden fram till og K irkestinden, derfra re tte linjer sam m a tillflödes källa, därifrån til Gsevletgaisses hoieste to p , det rä ta linjer till Gsevletgaisses högsta lille v and om kring tre kilom eter topp, den lilla sjö om kring tre kilo­ vestenfor A navandene, hvo rfra en m eter v äster om A navandene, från bsek rinder m ot nordost ned til vilken en bäck m ot nordost ned­ M addajokka, og G aibajavrres rinner i M addajokka, och Gaiba- nordre ende, videre d e tte vand, javrres norra ända, vidare denna G aibajokka og V uom ajavrre til sjö, G aibajokka och V uom ajavrre d ets östre ende, derfra en re t linje till dess ö stra ända, därifrån en til D oarrojokkas (M ultojokkas) r ä t linje till D oarrojokkas (Mul- överste kildesjo, videre D oarro­ tojokkas) översta källsjö, vidare jokka til dens sam m enlop med D oarrojokka till dess sam m anflo­ Sarivuom ejokka, denne elv til de m ed Sarivuom ejokka, denna riksgrsensen og riksgrsensen til älv till riksgränsen sam t riksgrän- riksros nr. 285. sen till riksröset n:r 285. D istrik te t u tg jo r i förbindelse D istrik te t skall tillsam m ans med m ed tra k te n Södra S alm ijärvi et tra k te n södra S alm ijärvi utgöra faelles beiteom raade. R enbeitee tt gem ensam t betesom råde. Be­ d is trik te t er beregnet a t kunne te t h ar b eräk n ats förslå, i d istrik te t yde beite for 5 200 ren og den till 5,200 re n ar och i södra Salmi­ svenske tr a k t Södra Salm ijärvi til jä rv i till 300 renar, i följd v arav 300 ren, hvorfor d et sam lede sam m anlagda högsta renantalet för hvieste renantal for d et faelles omd e t gem ensam m a om råd et utgör ra ad e er 5 500. 5,500. Altevand. Altevand. Som m artiden räknas i fråga om S om m ertiden regnes for d ette d e tta d istrik t från och med den d istrik ts vedkom m ende fra og med 24 juni. 24 juni. Gränser: D oarrojokka (Multo- Grcenser: D oarrojokka (Multojokka) från den p u n k t, d är denna jokka) fra d e t pu n k t, hvor denne älv skäres av d e t i 12 § c) omför- elv skjaeres av d et i § 12 litr. c m älda gärde, fram till dess över­ om handlede gjaerde, frem til dens sta källsjö, d ärifrån en r ä t linje överste kildesjo, derfra en re t till V uom ajavrres östra ända, den- linje til V uom ajavrres östre ende,

na sjö, G aibajokka ock G aibajavr- d e tte vand, G aibajokka og Gaire till dess norra ända, därifrån rä ­ b ajav rre til d ettes nordre ende, t a linjer till den lilla sjö om kring derfra re tte linjer til d et lille vand tre kilom eter v äster om A navan- om kring tre kilom eter vestenfor dene, från vilken en bäck m ot n ord­ A navandene, hvorfra en baek rin ­ ost nedrinner i M addajokka, till der m ot nordost ned til M adda­ Gsevletgaisses (M addampas) hög­ jokka, til Gsevletgaisses (Maddas ta to p p och tili källan för K irkes- nipas) hoieste to p og til u tsp rin g et elvens tillflöde från passet mellan av K irkeselvens tillop i sk aret näm nda fjällto p p och K irkestin- mellem m evnte fjelltop og K irden, vidare d e tta tillflöde fram till kestinden, videre d e tte tillop ind- K irkeselven, denna älv fram till til K irkeselven, denne el v til dens dess utflöde i Maalselven, denna utlop i Maalselven, denne elv til älv till B arduelvens m ynning, B arduelvens m unding, denne elv, denna älv, A ltevandet och Gaicca- A ltevandet og G aiccaluokta sam t lu o k ta sam t sträckningen för ovan­ linjen for ovennsevnte gjaerde frem n äm n d a gärdfe fram till D oarrojok- til D oarrojokka. k a. Högsta renantal: 4,200. Hdieste renantal: 4 200. Hjerttinden. Hjerttinden. Gränser: Sam m a gränser som Gränser: Samme graenser som för v å rd istrik te t H jerttin d en . for v a a rd istrik te t H jerttin d en . Högsta renantal: 1,300. Hdieste renantal: 1 300. Salvasskaret. Salvasskaret. Gränser: L einavandet från riks- Grcenser: L ein av an d et fra riksgränsen till A stojokka, denna älv, grsensen til A stojokka, denne elv, A ltev an d et och B arduelven till A ltev an d et og B arduelven til dens dess sam m anflöde med Sördalsel- sam m enlop med Sordalselven, den­ ven, denna älv till riksröset n:r ne elv til riksros nr. 272 og riks- 272 och riksgränsen till L einavan­ gr sen sen til L einavandet. det. D istrik te t u tg jo r i förbindelse D istrik te t skall tillsam m ans med med tra k te n T orn eträsk et fselles tra k te n T orneträsk utgöra e tt ge­ beiteom raade. R en b eited istrik tet m ensam t betesom råde. B e te t h ar er beregnet a t kunne yde beite til b eräk n ats förslå, i d istrik te t till 3 900 ren og den svenske t r a k t 3,900 re n ar och i T orneträsk till T o rn eträsk til 2 500 ren, hvorfor 2,500 renar, i följd v arav sam m an­ d e t sam lede hdieste renantal for lagda högsta renantalet för d e t ge­ d e t fselles om raade er 6 400. m ensam m a om råd et utgör 6,400. Liveltskaret. Liveltskaret. Gränser: Sam m a gränser som Grcenser: Sam m e grsenser som för v å rd istrik te t L iveltskaret. for v a a rd istrik te t L iveltskaret. Högsta renantal: 400. Hdieste renantal: 400. Snör ken. Sndrken. Gränser: Sam m a gränser som för Grcenser: Sam m e grsenser som vård istrik tet Snörken. for v a a rd istrik te t Snorken. Högsta renantal: 550. Hdieste renantal: 550.

Stordalen. Stordalen. Gränser: Sördalselven från riks- Grcenser: Sördalselven fra riksröset n:r 272 till Tverelvens m yn­ ros nr. 272 til Tverelvens mun ding ning väster om gården Tönset, vestenfor gaarden Tonset, derfra d ärifrån rä ta linjer till högsta to p ­ re tte linjer til de hoieste to p p er p arn a av M elhuskletten och Sne- paa M elhuskletten og Snehsetten 1)setten sam t till vattendelaren sam t til vandskillet ved Dogge­ vid Doggejokkas källa, denna älv jokkas utspring, denne elv til till dess sam m anflöde med Budals- sam m enlopet med Budaiselven, elven, denna älv till dess sam m an­ denne elv til dens sam m enlop med flöde med S tordalselven, vidare Stordalselven, videre Salangselven Salangselven till gården N ordre til gaarden N ordre L und, derfra L und, därifrån en r ä t linje till en re t linje til Trosens sydost- Trosens sydöstligaste to p p (höjd­ ligste to p (hoidepunkt 837 paa p u nkten 837 på k a rtb la d e t Salän­ k a rtb la d e t Salängen), videre B akgen), vidare Bakdalsbsekken till dalsbsekken til dens m unding i dess utflöde i Spanselven, denna Spanselven, denne elv til M iddags­ älv till M iddagselvens m ynning, elvens m unding, denne elv til denna älv till vattendelaren på vandskillet paa F jordbotneidet, F jordbotneidet, vidare den bäck videre bsekken ned til G ratangs­ som nedrinner i G ratangsbotn, den­ b o tn , denne fjo rd b o tn til S to r­ na senare till Storelvens m ynning, elvens m unding, denne elv og denna älv och Mellemvaselven till M ellemvaselven til S to rv an d et S torvandet (ö v rev an d ), denna sjö (ö v rev an d ), d e tte vand til dets till dess sydöstra bukt, därifrån sydostre bugt, derfra en re t linje en r ä t linje till en p u n k t på grän­ til e t p u n k t i gran sen mellem sen mellan N ordlands och Troms N ordland og Trom s fylker, befylken, belägen tv å kilom eter vä­ liggende to kilom eter vest for ste r om Rocmes topp, vidare rä ta Rocm es to p , videre re tte linjer linjer till ö rn fjellets högsta topp til Ö rnfjellets hoieste to p (676), (676), över Lseigasvatnet till u t­ över Lseigasvatnet til u tlo p e t av loppet för den tjä rn , som ligger d e t tjern , som ligger u m iddelbart om edelbart öster om näm nda sjö, ostenfor nsevnte vand, og til et och till en p u n k t på om förm älda p u n k t i ovennsevnte fylkesgranfylkesgräns, belägen en kilom eter se, beliggende en kilom eter vesten­ v äster om Grsesvatnets v ästra for Grsesvatnets vestre stra n d , stran d , vidare fylkesgränsen till en videre fylkesgransen til et p u n k t, p u n k t, belägen en kilom eter öster beliggende en kilom eter ostenfor om Grsesvatnets östra stran d , d är­ Grsesvatnets östre stran d , derfra ifrån en rä t linje till Bukkefjellets en re t linje til Bukkefjellets hoi­ högsta topp (1,146), en linje ra k t i este to p (1146), en linje re t m ot söder tv ä rs över B ukkedalen till syd tv ers över B ukkedalen til fjällstu p et på dalens södra sida, fjellstu p et paa dalens sondre side, fjällstu p et väster- och söderut fjellstu p et vest- og sydover förbi förbi Storebalaks topp (763) till S torebalaks to p (763) til Lille­ Lillebalaks to p p (572), därifrån en balaks to p (572), derfra en re t r ä t linje över sydv ästra ändan av linje över N edre Je rn vands sydnedre Jern van d till H augfjellets vestre ende til H augfjellets stup,

stup, därifrån d e tta fjällstup m ot derfra d e tte fjellstup m ot vest väster sam t Store H augfjellets och og Store H augfjellets og R a u ­ R aubergets stu p m ot v äster och bergets stup m ot vest og syd og söder och vidare Trangdalsfjellets videre T rangdalsfjellets vestre, västra, södra och östra stup fram sondre og östre stu p frem til till den stra x i nordväst om Nord- v a n d e t (433) strak s nordvest for dalsbron belägna sjön (433), d är­ N orddalsbroen, derfra en re t linje ifrån en rä t linie till norra ändan til nordre ende av v an d et (464) av den mellan Björnefjells station mellem B jornefjell station og och B jörnefjellet belägna sjön(464), B jörnefjellet, d e tte vand til dets denna sjö till dess sydöstra ända, sydostre ende, videre en re t linje vidare en r ä t linje till den p u n k t til d e t p u n k t paa riksgrsensen, på riksgränsen, d är denna skäres h v o r denne sk j seres av den beek, av den bäck som från väster in­ sorn fra vest rinder u t i Vassi­ faller i V assijaure, sam t riksgrän­ jau re, sam t riksgrsensen til rikssen till riksröset n:r 272. ros nr. 272. D istrik tet skall tillsam m ans med D istrik te t u tg jo r i förbindelse tra k te n N juorajaure utgöra e tt ge­ med tra k te n N juo rajau re et feelles m ensam t betesom råde. B etet bar beiteom raade. R en b eited istrik tet beräknats förslå, i d istrik te t till er beregnet a t kunne yde beite 1,700 renar och i N juorajaure till til 1 700 ren og den svenske tr a k t 700 renar, i följd varav sam m an­ N juo rajau re til 700 ren, bvorfor lagda högsta renantalet för d e t ge­ d et sam lede haieste renantal for m ensam m a om rådet utgör 2,400. d e t feelles om raade er 2 400. De De renar, som b e ta t i v ård istrik ­ ren, som h ar b eitet i v a a rd istrik te t te t G ratangen, må inkom m a i som­ G ratangen, kan kom m e ind i somm ard istrik tet Stordalen redan den m erd istrik tet S tordalen allerede 10 juni. den 10 juni.

6 §• § 6 . I de i 5 § näm nda renbetesdist- I de i § 5 neevnte renbeitedirik t m å under tiden från och med strik te r h ar ikke andre lapper end den 1 maj till och med den 30 sep­ svenske adgang til a t la ren beite tem ber ej andra lappar än svenska i tid en fra og m ed 1 m ai til og äga r ä tt a t t lå ta renar beta i vidare med 30 septem ber, u ten forsaam ån än som kan erfordras under v id t fornodent er under tilla tt tillåten genom flyttning. gjennem flytning.

Renräkningar. Rentcellinger.

§ 7. 7 §- Minst v a rt tred je å r skall lands­ M indst h v ert tred ie aar, saahövdingen, så fram t ej väderleks­ frem t veirforholdene ikke hindrer förhållanden lägga binder i vägen, det, skal landshövdingen la foreta lå ta verkställa tillförlitlig räkning betryggende taelling av alle ren av alla renar inom de om råden som inden de om raader, som u tg jo r de u pptagas av de nuvarande lapp­ nuvaerende lappebyer K önkäm ä, by arn a K önkäm ä, Lainiovuom a, Lainiovuom a, Sarivuom a og T al­ Sarivuoma och Talma. ma.

Om utgången av räkningen skall Om tsellingens re su lta te r skal landshövdingen sn arast m öjligt han sn arest m ulig m eddele fylkesläm na fylkesm annen meddelande. m anden opgave.

8 §• § 8 . F ör tillsyn därå, a t t större an tal Til kontrol med, a t ikke flere renar än som är tillå te t icke inkom ­ ren end tilla tt kom m er ind i Norge, mer i Norge, äger fylkesm annen be­ h ar fylkesm anden adgang til ved fogenhet a t t låta vid inflyttningen indflytningen över riksgrsensen el­ över riksgränsen eller senare under ler senere under flytningen paa flyttningen på norsk m ark verk­ norsk g rund a t la foreta tselling ställa räkning av svenska renar, av de svenske ren, n aa r saadan d är sådan kan u ta n väsentlig olä­ kan foretages u ten va;sentlig ugenhet för lapparna hållas. lempe for lapperne. R enarnas ägare och v ak tare äro R enens eiere og vogtere er paa på anfordran pliktiga a t t läm na forlangende pligtige til a t yde nödigt b iträde vid räkningen. fornoden b istån d ved tsellingen.

Flyttningsvägar. Flytteveier.

9 §. § 9. F ly ttn in g med renar till och från F ly tn in g med ren til og fra folföljande renbetesdistrikt skall för­ gende re n b eited istrik te r skal foresiggå längs vissa flyttningsvägar. gaa efter bestem te flytteveier. Dessa äro h är nedan beskrivna, Disse er her nedenfor beskrevne. varvid bokstäver och siffror h än ­ B okstaver og siffrer refererer sig föra sig till m otsvarande betecknin­ til tilsvarende betegnelser paa to gar å tv å vid denna konvention k arter, som folger naervserende fogade k arto r (bilagorna n:r 4 och konvention (bilag nr. 4 og 6). 6 ). H vor fylkesm anden finder d et D är fylkesm annen så prövar er­ paakraevet, skal h a n efter overforderligt, må han efter överens­ enskom st med landshövdingen bekommelse m ed landshövdingen stem m e flytteveienes naermere benärm are bestäm m a flyttningsvägs Iiggenhet og la dem opm erke eller sträckning sam t lå ta u tm ärk a eller oprydde. uppröja densam m a.

A. Vårdlstrlkt. A. Yaardlstrikter.

Heilig skog en. Helligskogen. Ingen bestäm d flyttningsväg. Ingen b estem t flyttevei. Horsnesfjellet. Horsnesfjellet. F rån d et i 85 § beskrivna östra F ra d e t i § 85 beskrevne östre om rådets gräns ned i Juovagge om raades graense ned i Juovagge (C, 25 c). (C, 25 c). Lyngsdalen. Lyngsdalen. F rå n östra om rådets gräns an­ F ra d e t östre om raades grsense tingen i Gaskasuorgge (D1) eller i euten i Gaskasuorgge (D1) eller i

Sördalen (D11) genom endera av S ordalen (DIT) gjennem den ene näm nda dalar, vidare genom K it- elier den anden av disse daler, dalen uppe i liden ovanför gårdar­ videre gjennem K itdalen oppe i na Grönlien, Heggemoen och Ce­ lien ovenfor gaardene Gronlien, derlund sam t genom skogen längs Heggem oen og O lderlund og gjen­ K irkenesaasen till gården Kirke- nem skogen långs K irkenesaasen nes, dock med r ä tt a t t taga vilo­ til gaarden K irkenes, dog med plats på Kitdalselvens norra sida adgang til a t ta hvileplads paa n ära m ynningen (D1, 35, 36 eller K itdalselvens nordside naer m un- Dn , 35, 36), över Storfjordelven, dingen (D1, 35, 36 eller D11, 35, över nion öster om gården M selen, 36), över Storf jordelven, över mo­ vidare upp i liden mellan näm nda en ostenfor gaarden Mselen, videre gård och gården Gj edsten fram op i lien mellem gaardene Mselen till bron över Gievdnejokka (47, og G j edsten frem til broen över 50), därifrån i liden ovanför går­ G ievdnejokka (47, 50), derfra i darna till »fjällakseln» ovanför lien ovenfor gaardene til fjeilgården Sandören, ned till m yn­ akslen ovenfor gaarden Sandören, ningen av älven från Långdalen ned til m undingen av elven fra (Stallovagge), utefter stranden för­ L ångdalen (Stallovagge), efter bi Elvevollen, upp i liden mellan stran d en förbi Elvevollen, op i näm nda gård och gården Skre- lien mellem denne gåård og gaar­ vollen sam t ovanför gårdarna till den Skrevollen sam t ovenfor gaar­ Stendalselven (älven som utfaller dene til Stendalselven (elven som vid Seines), över fjällplatån öster falder u t ved Seines), över fjellom R ita värre och N jallavarre fram p la ta a e t ostenom R ita v a rre og till Lyngsdalen om kring tv å kilo­ N jallavarre frem til Lyngsdalen m eter ovanför gårdarna (51, 52, o m tre n t to kilom eter ovenfor gaar­ 62, 57), därifrån antingen till Unga- dene (51, 52, 62, 57), derfra enten jokka, över Ungacacca till K valvik- til U ngajokka, över U ngacacca til dalen och Goalssevagge (58) ellet K valvikdalen og Goalssevagge (58) längs Lyngsdalen och fjordstran­ eller långs L yngsdalen og fjord­ den till Pollens innersta del, efter stran d en til bunden av Pollen, landsvägen förbi Mellemjord och efter landeveien förbi Mellemjord upp genom K valvikdalen till Goals­ og op gjennem K valvikdalen til sevagge (55, 55 a, 58), därifrån Goalssevagge (55, 55 a, 58), derfra genom Goalssevagge, över vatten- gjennem Goalssevagge, över vanddelaren till Röddalen, genom den­ skillet til R oddalen, gjennem den­ na dal till Kjosen och längs stra n ­ ne dal til K josen og långs stranden den u t till Jövikhalvön (59). u t til Jovikhalvoen (59). Rendalen. Rendalen. Sam m a väg som ovan näm nda Samme vei som ovennsevnte vei väg till d istrik tet Lyngsdalen fram til d istrik te t Lyngsdalen indtil till Lyngsdalen (57) [nämligen från Lyngsdalen (57), [nemlig fra det östra om rådets gräns antingen i östre om raades graense enten i Gaskasuorgge (D1) eller i Sördalen Gaskasuorgge (D1) eller i Surdalen (Dn ) genom endera av näm nda (Dn ) gjennem den ene eller den dalar, vidare genom K itdalen u p ­ anden av disse daler, videre gjen­ pe i liden ovanför gårdarna Grön- nem K itdalen oppe i lien ovenfor

lien, Heggemoen och (M e rlu n d gaardene Gronlien, Heggemoen og sam t genom skogen längs Kirke- (M e rlu n d og gjennem skogen långs nesaasen till gården Kirkenes, K irkenesaasen til gaarden K ir­ dock med r ä tt a t t tag a viloplats på kenes, dog med åtg ån g til a t ta K itdalselvens norra sida nära m yn­ hvileplads paa K itdalselvens nord­ ningen (D1, 35, 36 eller D11, 35, side na:r m undingen (D1, 35, 36 36), över Storfjordelven, över mon eller Dn , 35, 36), över Storf jo rd ­ ö ste r om gården Mselen, vidare upp elven, över m oen ostenfor gaar­ i liden mellan näm nda gård och går­ den Mselen, videre op i lien melden Gj edsten fram till bron över lem gaardene Mselen og Gj edsten Gievdnejokka (47, 50), därifrån i frem til broen över G ievdnejokka liden ovanför g årdarna till »fjäll- (47, 50), derfra i lien ovenfor akseln» ovanför gården Sandören, gaardene til fjellakslen ovenfor ned till m ynningen av älven från gaarden Sandören, ned til m un­ Långdalen (Stallovagge), utefter dingen av elven fra Långdalen stranden förbi Elvevollen, upp i (Stallovagge), efter stranden förbi liden mellan näm nda gård och går­ Elvevollen, op i lien mellem denne den Skrevollen sam t ovanför går­ gåård og gaarden Skrevollen sam t d a rn a till Stendalselven (älven som ovenfor gaardene til S tendals­ utfaller vid Seines), över fjällpla­ elven (elven som falder u t ved tå n öster om R ita v arre och Njal- Seines), över fjellp lataaet ostenom lavarre fram till Lyngsdalen om­ R ita v a rre og Nj alla v ärre frem til kring tv å kilom eter ovanför går­ Lyngsdalen o m tre n t to kilom eter d arn a (51, 52, 62, 57)]; från Lyngs­ ovenfor gaardene (51, 52, 62, 57)]; dalen antingen tili Ungajokka, fra L yngsdalen enten til U nga­ över Ungacacca till K valvikdalen, jokka, över U ngacacca til K val­ över K valvik elven, upp på Goals- vikdalen, över K valvikelven, op sevarres östra sluttning och ned paa Goalssevarres östre skraaning till Lyngseidet på dess högsta og ned til L yngseidet paa d ettes p u n k t (58, 56) eller längs Lyngs­ hoieste p u n k t (58, 56) eller långs dalen och fjordstranden till Pollens Lyngsdalen og fjordstran d en til innersta del sam t efter landsvägen bunden av Pollen og efter landetill Lyngseidet (55, 55 a, 56), vida­ veien til L yngseidet (55, 55 a, 56), re längs landsvägen till Kjosen, videre efter landeveien til K josen, denna fjords norra stran d förbi denne fjords nordre stran d , för­ Storsteinnes i liden nordost om bi S torsteinnes i lien nordost om gårdarna, upp längs Storstein- gaardene, op långs Storsteinnesneselven och förbi Troldvandet elven og förbi T roldvandet til till Jsegervandet (64, 65, 67, 68). Jsegervandet (64, 65, 67, 68). Lakselvdalen. Lakselvdalen. a. Samma väg som ovan näm n­ a. Sam me vei som ovennsevnte d a väg till d istrik te t Lyngsdalen vei til d is trik te t Lyngsdalen ind til fram till bron över Gievdnejokka broen över G ievdnejokka (50), (50) [nämligen från östra om rå­ [nemlig fra d e t östre om raades dets gräns antingen i Gaskasuorg- grsense enten i Gaskasuorgge (D1) ge (D1) eller i Sördalen (DIr) genom eller i Sordalen (D11) gjennem den endera av näm nda dalar, vidare ene eller den anden av disse daler, genom K itdalen uppe i liden ovan- videre gjennem K itd alen oppe i

för gårdarna Grönlien, Hegge- lien o venfor gaardene Gronlien, moen och Olderlund sam t genom Heggemoen og O lderlund og gjenskogen längs Kirkenesaasen till nem skogen långs K irkenesaasen gården Kirkenes, dock med rä tt til gaarden K irkenes, dog med a t t taga viloplats på Kitdalsel- adgang til a t ta hvileplads paa vens norra sida nära m ynningen K itdalselvehs nordside nser m un- (D1, 35, 36 eller D11, 35, 36), över dingen (D1, 35, 36 eller Dn , 35, Storfjordelven, över mon öster om 36), över S torfjordelven, över mo­ gården Mselen, vidare upp i liden en ostenfor gaarden Mselen, videre mellan näm nda gård och gården op i lien mellem gaardene Mselen Gj edsten fram till bron över Gievd- og Gj edsten frem til broen över nejokka (47, 50)]; därifrån genom G ievdnejokka (47, 50)]; derfra Gievdnevagge och Gukkesvagge gjennem Gievdnevagge og Gukkes­ till Vela i dalens m ynning (60, 61, vagge til Vela i dalens m unding 73); (60, 61, 73). b. från östra om rådets gräns i b. F ra d e t östre om raades P arasdalen (E) längs västra fjäll­ grsense i P arasdalen (E) langsm ed sluttningen i näm nda dal, genom fjellet paa vestsiden av dalen, M ortensdalen till O tertindens nor­ gjennem M ortensdalen til O ter­ ra sluttning, över Balsfjordeidet, tindens n ordre skraaning, över genom Tverdalen (94, 95, 96, 97, B alsfjordeidet, gjennem Tverdalen 98, 99), till Lago och till Lakselv- (94, 95, 96, 97, 98, 99), til Lago dalens östra sida ( l i l , 112). og til Lakselvdalens ostside ( l i l ,

1 1 2 ).

Andersdalen. Andersdalen. a. F rå n östra om rådets gräns i a. F ra d e t östre om raades P arasdalen (E) längs västra fjäll­ grsense i P arasdalen (E) langsm ed sluttningen i näm nda dal, genom fjellet paa vestsiden av dalen, M ortensdalen till O tertindens nor­ gjennem M ortensdalen til O ter­ ra sluttning, över Balsfjordeidet, tindens nordre skraaning, över genom Tverdalen (94, 95, 96, 97, B alsfjordeidet, gjennem Tverdalen 98, 99), till Lago, ned till Balsfjor­ (94, 95, 96, 97, 98, 99), til Lago, dens stra n d vid Indre Tomasjord, ned tix B alsfjordens stran d ved längs stranden till Lavangsdalens In d re Tom asjord, långs stranden m ynning ( l i l , 113, 131), upp ge­ til Lavangsdalens m unding ( l i l , nom näm nda dal till Smalavagges 113, 131), op gjennem denne dal m ynning och genom Anderskjaef- til m undingen av Sm alavagge og ten till Andersdalen (119, 120, gjennem A nder sk jsef ten til A nders­ 132, 133); dalen (119, 120, 132, 133). b. från östra om rådets gräns i b. F ra d e t östre om raades P arasdalen (E) längs v ästra fjäll­ grsense i P arasd alen (E) langsm ed sluttningen i näm nda dal, genom fjellet paa vestsiden av dalen, P ostdalen, öster om ö vergaard gjennem P ostdalen, ostenom Over­ och förbi S torvandet till Lago (94, gaard og förbi S to rv an d et til Lago 103, 104, 106, 108, 110, l i l ) sam t (94, 103, 104, 106, 108, 110, l i l ) vidare den under a h är ovan upp­ og videre ovennsevnte vei a til tagna vägen till Andersdalen. A ndersdalen.

Tromsdalen. Tromsdalen. De h är ovan under d istrik tet De ovenfor under d istrik te t An- Andersd alen upptagna vägarna a dersdalen nsevnte veier a og b och 1) från östra om rådets gräns fra d et östre om raades gramse till Smalavagge i Lavangsdalen ind til Sm alavagge i L avangsdalen (120) [nämligen a. från östra om­ (120), [nemlig a. fra d e t östre om­ rådets gräns i Parasdalen (E) längs raades graense i P arasdalen (E) v ästra fjällsluttningen i näm nda langsm ed fjellet paa vestsiden av dal, genom M ortensdalen till Oter- dalen, gjennem M ortensdalen til tindens norra sluttning, över Bals- O tertindens nordre skraaning, över fjordeidet, genom T verdalen (94, B alsfjordeidet, gjennem Tverdalen 95, 96, 97, 98, 99), till Lago, ned (94, 95, 96, 97, 98, 99), til Lago, till Balsfjordens stran d vid Indre ned til B alsfjordens stra n d ved Tom asjord, längs stranden till In d re Tom asjord, långs stranden Lavangsdalens m ynning ( l i l , 113, til L avangsdalens m unding ( l i l , 131) och upp genom näm nda dal 113, 131) og op gjennem denne till Smalavagges m ynning (119, dal til m und ingen av Sm alavagge 120); b. från östra om rådets gräns (119, 120); b. fra d et östre om­ i Parasdalen (E) längs västra fjäll­ raades graense i P arasdalen (E) sluttningen i näm nda dal, genom langsm ed fjellet paa vestsiden av Postdalen, öster om ö vergaard dalen, gjennem P ostdalen, osten­ och förbi S torvandet till Lago (94, om Ö vergaard og förbi S torvandet 103, 104, 106, 108, 110, l i l ) , ned til Lago (94, 103, 104, 106, 108, till Balsfjordens stran d vid Indre 110, l i l ) , ned til B alsfjordens Tom asjord, längs stranden till stran d ved In d re Tom asjord, långs Lavangsdalens m ynning ( l i l , 113, stran d en til L avangsdalens m un­ 131), upp genom näm nda dal till ding ( l i l , 113, 131), op gjennem Smalavagges m ynning (119, 120)]; denne dal til m undingen av Sma­ vidare genom Lavangsdalen till lavagge (119, 120)]; videre gjen­ R am fjorden (121, 123), sn ett över nem L avangsdalen til R am fjorden Fagerfjellets »aksel», ned på Brei- (121, 123), paa skraa över Fagervikeidet vid gården S torslaatten fjellets aksel, ned paa B reivikeidet (124), över Breivikeidet och ge­ ved gaarden S to rslaatten (124), nom Goatterocce till Tönsviks- över eidet og gjennem G oattedalen (Goattevuobm e) (125, 126). rocöe til Tonsvikdalen (G oatte­ vuobme) (125, 126). Dödes fjellet. D0desfjellet. F rå n östra om rådets gräns vid F ra d et östre om raades graense D ödesvandet (G) ned i Uleberg- ved D ödesvandet (G) ned i Uleskaret (240). bergskaret (240). Alappen. Alappen. a. F rå n östra om rådets gräns a. F ra d e t östre om raades vid D ödesvandet (G) genom Ule- graense ved D ödesvandet (G) gjen­ bergskaret, över Divielen vid nem U lebergskaret, över Divielven Uleberg och över Langfj ellet till ved Uleberg og över Langfj ellet Skjeggefj ellet (240, 240 a, 241, til Skjeggefj ellet (240, 240 a, 241, 243). 243).

D enna väg m å ej användas av D enne vei kan alene anvendes and ra lappar än sådana som till­ av lapper fra L ainiovuom a lappehöra Lainiovuom a lappby. byb. F rå n östra om rådets gräns b. F ra d et östre om raades i Lsedovagge (II) genom näm nda gramse i Lseddovagge (II) gjennem dal, Guovddelasvagge och Bein- denne dal, Guovddelasvagge og elvdalen till Skjeggefjellet (243 a, B einelvdalen til Skjeggefj eli et (243 243). a, 243).

Istinderne. Istinderne. a. F rå n östra om rådets gräns i a. F ra d e t östre om raades Lseddovagge (H) genom denna dal, grsense i Lseddovagge (H) gjennem och Rsevel vdalen (Rebisvuobme), denne dal og Rsevelvdalen (Rebis­ ovan skogsgränsen norr om Stor-, vuobm e), o venfor skoggrsensen nor­ fjellet och Alappen, ned genom li­ denom S torfjellet og Alappen, ned derna (275, 276, 277, 278, 295) gjennem lierne (275, 276, 277, 278, sam t antingen över Kirkeseiven 295) og enten över Kirkeseiven ved vid B jörnstad och vidare upp på B jörnstad og videre op paa K let­ K letten (Gsergesvarddo) (296) eller ten (Gsergesvarddo) (296) eller över näm nda älv vid Brunes och över elven ved B runes og videre vidare uppför Iselvdalen, där elven opover Iselvdalen, hv o r elven paspasseras vid Iselvmoen, upp på seres ved Iselvm oen, op paa K let­ K le tte n (297, 298, 299); ten (297, 298, 299). b. från östra om rådets gräns b. F ra d e t östre om raades grsen­ vid Dödesvandet (G) genom Ule- se ved D ödesvandet (G) gjennem bergskaret, över Divielven vid U lebergskaret, över Divielven ved Ule berg, över Langf j ellet och Sk j eg- Uleberg, över Langfj ellet og Skjeggefjellet (240, 240 a, 241, 243), norr gefjellet (240, 240 a, 241, 243), om R uten, över Rsevelven om kring nordenom R u ten , över Rsevelven en kilom eter ovanför K ristianam o, ca. en kilom eter ovenfor K ristian a­ ovan skogsgränsen norr om Stor- mo, ovenfor skoggrsensen norden­ fjellet och Alappen, ned genom li­ om S torfjellet og Alappen, ned derna (246, 276, 277, 278, 295) gjennem lierne (246, 276, 277, sam t antingen över Kirkeseiven 278, 295) og enten över K irkeseiven vid B jörnstad och vidare upp på ved B jö rn stad og videre op paa K letten (Gsergesvarddo) (296) eller K letten (Gsergesvarddo) (296) el­ över näm nda älv vid Brunes och ler över elven ved Brunes og vi­ vidare uppför Iselvdalen, d är äl­ dere opover Iselvdalen, hvor elven ven passeras vid Iselvmoen, upp passeres ved Iselvm oen, op paa på K letten (297, 298, 299). K letten (297, 298, 299). D enna väg må ej användas av Denne vei k an alene anvendes andra lappar än sådana som till­ av lapper fra Lainiovuom a lappehöra Lainiovuom a lappby. by- C. F rå n östra om rådets gräns C. F ra d e t östre om raades grsen­ vid Jiednjaskuppejavrre (J) ge­ se ved Jied n jask u p p eja v rre (J) nom Iselvdalen på v ästra sidan gjennem Iselvdalen paa vestsiden älven till V akkerfjellet (Duolb- av elven til V akkerfjellet (Duolbbaoalgge, R undskarfj ellet) och baoalgge, R undskarfj ellet) og K let-

K letten (Gaergesvarddo) (366, 367, ten (Gaergesvarddo) (366, 367, 299); 299). d. från östra om rådets gräns <1. F ra d et östre om raades graeni G utturvagge (K) förbi Paave- se i G utturvagge (K) förbi P a a moen sam t genom G rönhaugskaret vemoen og gjennem G ronhaugskaoch K lokkerdalen ned i K jervelv- re t og K lokkerdalen ned i K jervdalen (de tre sistnäm nda dalarna elvdalen (de tre sidstnaevnte skar i förening: Gcelovagge) (371, 303). og daler tilsam m en: Gaelovagge) (371,303). Hjerttinden. Hjerttinden. a. F rå n östra om rådets gräns i a. F ra det östre om raades graen- S kindskaret (L) över denna dal, se i S kindskaret (L) över denne genom L ap sk aret (längs Lapskar- dal, gjennem L ap sk a ret (långs tangen, över Galggocacca och ge­ L apskartangen, över Galggocacca nom Galgordda) till Ridogiedde og gjennem Galgordda) til R ido­ (på Bangm oen nära landsvägen i giedde (paa B angm oen naer landenärheten av gården Movinkel) veien i naerheten av gaarden Mo­ (384 a, 412 a), över mon till lands­ vinkel) (384 a, 412 a), över moen vägen (412), som följes till Jora- til landeveien (412), som folges til Tverelven, över denna älv sam t Jora-T verelven, över denne elv vidare efter den uppröjda fly tt­ og videre efter den opryddede ningsvägen öster och norr om fly ttev ei ostenom og nordenom ård arn a K jöllhaugen och Foss- gaardene K jöllhaugen og Fossaugen (385), ned till Fosshaug haugen (385), ned til Fosshaug bro bro (386), över denna och antingen (386), över denne og euten efter efter landsvägen till Ssetermoen landeveien til Saetermoen (389, (389, 388, 388 a, 393) eller väster 388, 388 a, 393) eller vestenom om landsvägen förbi gårdarna landeveien förbi gaardene Stein­ Steindal, Asplund och Steinsrud dal, Asplund og S teinsrud til till H und torpm yren, Saeterelven H undtorpm yren, Saeterelven og och Saetermoen (389, 389 a, 388 a, Saetermoen (389, 389 a, 388 a, 393), vidare över K obbrygvägen, 393), videre över K obbrygveien, uppför kullarna (394) till den stora opover haugene (394) til den store m yren söder om Högdabaekken m yr sondenf or Högdabaekken (baek- (bäcken från L angvandet), längs ken fra L angvandet), långs denne näm nda m yr, över Högdabaekken m yr, över Högdabaekken naer L ang­ n ära L angvandet, upp genom Al- v an d e t, op gjennem A lrolierne roliderna (liderna mellan Store Ala (Hene mellem Store Ala og O rta och O rta [Guivegvarre]), genom (Guivegvarre)), gjennem Alamoske Alamoske (398), över Grönfjellet (398), över G rönfjellet til Sko­ till Skoelven, som passeras vid elven, som passeres ved R u n d ­ R undhaugen (399), förbi Fossmo- haugen (399), förbi Fossmosaetes ai t eren, mellan V akkerlaatfj ellet ren, mellem V akkerlaatfj ellet og och överlifjellet (310,311) till Mat- Ö verlifjellet (310, 311) til M atv andet (294), öster och norr om v an d e t (294), ostenom og norden­ M atfjellet (293, 264), över Töm- om M atfjellet (293, 264), över m erelven och upp på R aisavarddo Tom merelven og op paa R aisa­ (265, 266, 267 eller 268); varddo (265, 266, 267 eller 268).

b. antingen sam m a väg som den ta. Enten samm e vei som den här ovan under a beskrivna vägen ovenfor under a nsevnte vei til fram tili kullarna mellan K obbryg- haugene mellem Kobbrygveien og vägen och den stora m yren söder den store m yr sondenfor Hogdaom Högdabsekken (394) sam t d är­ bsekken (394) og derfra vestover ifrån v ästeru t mellan Lervasfjell mellem Lervasfjell og Langvandet och L angvandet och förbi d ettas og förbi dettes vestre ende op paa västra ända upp på Orrefjell (395, Orrefjell (395, 397, 397 a) eller 397, 397 a) eller den under a näm n­ den under a nsevnte vei til Ala­ da vägen till Alamoske (398) och moske (398) og derfra över fjellet därifrån över fjället till Sten vand til Stenvand (400). (400). Liveltskaret. Liveltskaret. a. F rån östra om rådets gräns i a. F ra det östre omraades grsen- V asskaret (M) till Straum sli-Tver- se i V asskaret (M) til Straum slielven, längs denna älv och i en b å­ Tverelven, långs denne el v og i ge mellan B arduelven och gården en bue mellem Barduelven og Straum sliens inm ark upp till och gaarden Straum sliens indm ark op över bron ovanför Straum slien til og över broen ovenfor Straum s­ (409 a), därifrån sn ett upp genom lien (409 a), derfra paa skraa op liden till flyttningsvägen på R ub­ igjennem lien til flytteveien paa ben och vidare efter denna väg R ubben og videre efter denne vei ned till Sördalselven, över denna ned til Sördalselven, över denne älv vid Sördalsbron (424 a, 426), elv ved Sordalsbroen (424 a, 426), efter landsvägen till n ärheten av efter landeveien til i nserheten av Dylund (431), därifrån upp i liden, Dylund (431), derfra op i lien, efter liderna och höjderna på nord­ efter bene og haugene paa Bjoröstra sidan av Björnefjell, till Sui- nefjellets nordostside, til Suivenvenjunne (norra ändan av B jörne­ junne (nordenden av Björnefjell) fjell) och vidare till Kobbrygska- og videre til K obbrygtkaret (431 re t (431 a, 432); a, 432). b . sam m a väg som den h ä r ovan b . Samme vei som den ovenfor under a beskrivna vägen fram under a nsevnte vei indtil Sordals­ till Sördalsbron (426), därifrån ö- broen (426), derfra över en mo paa ver en mo på västra sidan av Sör­ vestsiden av Sördalselven og vi­ dalselven och vidare norr om Tver- dere nordenom Tverelven op i elven upp i M elhusskaret, över M elhusskaret, över Erigascacca til Erigascacca till L iveltskaret, ge­ L iveltskaret, gjennem dette og nom d e tta sam t väster och norr vestenom og nordenom Lifj ellet om Lifj ellet till K obbrygskaret til K obbrygskaret (440, 442, 443, (440, 442, 443, 444, 433, 432); 444, 433, 432). c. från östra om rådets grans i c. F ra det östre omraades grsen- Salvasskaret (N) antingen genom se i S alvasskaret (N) enten i skogen skogen till den gamla bron över til den gamle bro över D ittielven D itti el ven och därifrån till fjälls og derfra tilfjelis eller straks tileller om edelbart upp m ot fjället fjelis og över D ittielven paa den och över D ittielven på den nya, i nye i § 10 litr. g nsevnte bro ved 10 § g) omförmälda bron vid skogs­ skoggrsensen, videre ru n d t nord­

gränsen, vidare ru n t R ubbens nor­ enden av R ubben til Sordalsbroen ra ända till Sördalsbron (419, 422 (419, 422 eller 421 b, 422; 424 a, eller 421 b, 422; 424 a, 426), d ä r­ 426), derfra videre til K obbryg­ ifrån vidare till K obbrygskaret sk aret efter en av de o venfor u n ­ efter endera av de under a och b der a og b nsevnte veier. h ä r ovan upptagna vägarna. Snörken. »S narken. a. Sam ma väg som den här a. Sam me vei som den ovenfor ovan under d istrik te t L iveltskaret under d istrik te t L iveltskaretnsevnnäm nda vägen a fram till K ob­ te vei a indtil K obb ry g sk aret (432), brygskaret (432) [nämligen från [nemlig fra d e t östre om raades ö stra om rådets gräns i V asskaret grsense i V asskaret (M) til S traum s­ (M) till Straum sli-Tverelven, längs li-Tverelven, långs denne elv og denna älv och i en båge mellan i en bue mellem B arduelven og B arduelven och gården Straum s- gaarden Straum sliens indm ark op iiens inm ark upp till och över til og över broen ovenfor S trau m s­ bron ovanför Straum slien (409 a), lien (409 a), derfra paa skraa op därifrån sn ett upp genom liden till gjennem lien til flytteveien paa flyttningsvägen på R ubben och R ubben og videre efter denne vei vidare efter denna väg ned till ned til Sördalselven, över denne Sördalselven, över denna älv vid elv ved Sordalsbroen (424 a, 426), Sördalsbron (424 a, 426), efter efter landeveien til i nserheten av landsvägen till närheten av Dy­ D ylund (431), derfra op i lien, lund (431), därifrån upp m ot liden, efter Hene og haugene paa Bjorneefter iiderna och höjderna på nord­ fjeils nordostside, til Suivenjunne östra sidan av Björnefjell, till (nordenden av Bjornefjell) og vi­ Sid venj unne (norra ändan av dere til K o b brygskaret (431 a, Björnetjell) och vidare till K obb­ 432)]; derfra över Lif i ellets nordre rygskaret (431 a, 432)]; därifrån ende og den re t op for gaarden över Lifj ellets norra ända och den L ivelta liggende hoide E ldhus­ ra k t upp från gården Livelta lig­ haugen, nordenom L ivelta, över gande höjden Eldhushaugen, norr landeveien og re t ned til Salangsom L ivelta, över landsvägen och eiven, som passeres like ovenforra k t ned till Salangselven, som Klubbfossen (434, 438), op gjen­ passeras stra x ovanför Klubbfos- nem lien like sondenfor indm arken sen (434, 438), uppför liden strax paa gaarden H oyland og över söder om inmarken på gården Snorlcen til S agvasbotn (439, 448). H öyland och över Snörken till Sagvasbotn (439, 448); b. den h är ovan under a näm n­ b. Sam me vei som den oven­ da vägen fram till Sördalsbron for under a nsevnte vei ind til Sor­ (426), därifrån över en mo på dalsbroen (426), derfra över en västra sidan av Sördalselven och mo paa vestsiden av Sördalselven vidare norr om Tverelven, genom og videre nordenom Tverelven, M elhusskaret och Jörenskaret (440 gjennem M elhusskaret og Joren- 442, 443, 450, 450 a, 450 b), ned sk aret (440, 442, 443, 450, 450 a, till landsvägen i Salangsdalen 450 b), ned til landeveien i Sa­ e tt k o rt stycke längs landsvägen, langsdalen, et k o rt stykke efter 3— 1 9 2 7 7 2 .

över Salangselven vid Sörflaten, landeveien, över Salangselven ved upp i liden mellan Sörflaten och S örflaten, op i ben mellem Sor- Solbakken, vidare upp i Solliskaret flaten og Solbakken, videre op i sam t över fjället till Sagvasbotn Solliskaret og över fjellet til Sag­ (451 a, 451, 453 a, 448); vasb o tn (451 a, 451, 453 a, 448). c. sam m a väg som den b är ovan «•. Samm e vei som den ovenfor under d istrik tet L iveltskaret näm n­ u n d er d istrik te t L iveltskaret nsevnda vägen c fram till Sördalsbron te vei c ind til Sordalsbroen (426), (426) [nämligen från östra om rå­ [nendig fra d e t östre om raades dets gräns i Sal vasskaret (N) an­ graense i S alvasskaret (N) euten tingen genom skogen till den gam­ i skogen til den gamle bro över la bron över D ittielven och d är­ D ittielven og derfra tilfjelis eller ifrån till fjälls eller om edelbart strak s tilf jelis og över D ittielven upp m ot fjället och över D ittielven aa den nye i § 10 litr. g nacvnte å den nya, i 10 § g) om förmälda ro ved skoggraensen, videre ru n d t E ron vid skogsgränsen, vidare nordenden av R ubben til Sor­

ru n t R ubbens norra ända till Sör­ dalsbroen (419, 422 eller 421 b, dalsbron (419, 422 eller 421b, 422; 422; 424 a, 426)]; derfra euten den 424 a, 426)]; därifrån endera av ene eller den anden av ovennaavnte ovannäm nda vägar ii och b till veier il og b til Sagvasbotn. Sagvasbotn. Stormyrbotn. Stormyrbotn. Genom Stordalen från riksgrän- Gjennem Stordalen fra rikssen (P) på östra sidan Stordalsel- gramsen (P) paa ostsiden av S tor­ ven till e tt stycke ovanför Röd- dalselven til e t stykke ovenfor dalselvens (Raudalselvens, Sis- R öddalselvens (R audalselvens, Sisjokkas) m ynning (495), över Stor- jokkas) m unding (495), över S tor­ dalselven upp under och längs dalselven op under og iangs flaaget fjällbranten på R ödberget (Rau- paa R ödberget (R auberget) til berget) till närheten av Röddals- nair R oddalselven, långs denne elven, längs denna älv på dess söd­ elv paa dens sondre side, sondenra sida, söder eller norr om Röd- om eller nordenom R o d v an d et vandet (R auvandet), över Siscacca (R auvandet), över Siscacca til till södra ändan av Storm yrbotn sondre ende av S torm yrbotn og och ned genom denna daJ längs ned gjennem denne dal paa den endera sidan av älven 1496, 499, ene eller anden side av elven (496, 500, 501). 499, 500, 501). Grytängen. Gr ålången. Samma väg som den h är ovan Sam m e vei som ovenom handleupptagna vägen till distrik tet de vei til d istrik te t S torm yrbotn S torm yrbotn fram till Storm yr­ frem til S torm yrbotn (501), [nembotn (501) [nämligen genom Stor­ lig gjennem Stordalen fra riksdalen från riksgränsen (P) på östra graensen (P) paa ostsiden av S tor­ sidan Stordalselven tili e tt stycke dalselven til e t stykke ovenfor ovanför Röddalselvens mynning R öddalselvens m unding (495), o- (495), över Stordalselven upp under ver Stordalselven op u n d er og och längs fjällbranten på R öd­ långs flaaget paa R ödberget (R au­ berget (Rauberget) till närheten av berget) til nair R oddalselven, långs

Röddalselven, längs denna älv på denne elv paa dens sondre side, dess södra sida, söder eller norr sondenom eller nordenom R odom R ödvandet, över Siscacca till van d et, över Siscacca til sondre södra ändan av Storm yrbotn och ende av S torm yrbotn og ned gjenned genom denna dal längs endera nem denne dal paa den ene eller sidan av älven (496, 499, 500, 501)]; anden side av elven (496, 499, 500, därifrån genom Suobdeggaska tili 501)]; derfra gjennem Suobdeggas­ F jordbotneidet (Jalggisaidde) och ka til F jo rd b o tn eid et (J alggisaidde) över A idevarre (R itavarre) till og över A idevarre (R itav arre) til dalen ovanför gården L otternes dalen ovenfor gaarden L o ttern es (502). (502). D enna väg användes jäm väl vid D enne vei anvendes ogsaa ved återflyttningen till S torm yrbotn. tilbakeflytning til S torm yrbotn. Harjangen. Harjangen. Ingen bestäm d flyttningsväg. Ingen b estem t flyttevei.

B. Sommardistrikt. B. Sömm er distrikter.

Nordnesset. Nordnesset. S o m m a r - o c h h ö s t f l y t t n i n g . S o m m e r- og h o s t f l v t n i n g . F rån östra om rådets gräns vid F ra d e t östre om raades graense R ovvejokka (A) öster eller väster ved R ovvejokka (A) ostenom eller om Agjek till Larsbergdalen (Lii- vestenom Agjek til L arsbergdalen kavuom i) och därifrån ovanför (Liikavuom i) og derfra ovenfor skogsgränsen u t på N ordnesset skoggraensen u t paa N ordnesset (10, 11, 11 a, 12). (10, 11, 11 a, 12). Falsnesfjellet. Falsnesfjellet. S o m m a r - o c h h ö s t f l y t t n i n g . S o m m e r- og h o s t f l y t n i n g . a. F rå n östra om rådets gräns a. F ra d et östre om raades graen­ vid L av k k ajo k k a (B) upp genom se ved L avkkajokka (B) op gjen­ Vesegasvagge till N uortavagge, nem Vesegasvagge til N u o rta ­ vidare genom K vitliskaret, ned i vagge, videre gjennem K v itlisk a­ Skibotndalen sam t på v ästra sidan re t, ned i S kibotndalen og paa av Skibotnelven till K ielvskaret vestre side av Skibotnelven til och d ärifrån till Falsnesfjellet (23 K ielvskaret og derfra til F alsnes­ a, 23 b, 23 c, 24); fjellet (23 a, 23 b, 23 c, 24). b. från ö stra om rådets gräns * b. F ra d et östre om raades graen­ (C) ned i Juovagge (25 c). se (C) ned i Juovagge (25 c). Lyngsdalen. Lyngsdalen. S o m m a r - o c h h ö s t f l y t t n i n g . S o m m e r- og h o s t f l y t n i n g . a. F rå n östra om rådets gräns i a. F ra d et östre om raades graen­ Sördalen (D11) genom näm nda dal, se i Soldalen (D11) gjennem denne vidare genom K itdalen uppe i li­ dal, videre gjennem K itdalen oppe den ovanför g ård arn a Grönlien, i lien ovenfor gaardene G ronhen, Heggemoen och Olderlund sam t Heggemoen og O lderlund og gjen­ genom skogen längs K irkenes- nem skogen långs K irkenesaasen aasen till gården K irkenes (36), til gaarden K irkenes (36), över

över Storfj ordel ven, över mon S torfjordelven, över moen ostenöster om gården Mselen, vidare for gaarden Mselen, videre op i upp i liden m ellan n äm nda gård lien mellem gaardene Msolen og och gården Gj edsten fram till bron Gj edsten frem til broen över Gi­ över G ievdnejokka (47, 50), d ä r­ evdnejokka (47, 50), derfra i lien ifrån i liden ovanför g ård arn a till o venfor gaardene til fjellakslen »fjällakseln» ovanför gården Sand­ ovenfor gaarden Sandören, ned til ören, ned till m ynningen av älven m undingen a v elven fra L ångda­ från L ångdalen (Stallovagge), u t­ len (Stallovagge), efter stranden efter stran d en förbi Elvevollen, förbi Elvevollen, op i lien mellem upp i liden m ellan n äm nda gård denne g åård og Skrevollen sam t och gården Skrevollen sam t ovan­ ovenfor gaardene til Stendalselven för g ård arn a till Stendalselven (elven som falder u t ved Seines), (älven, som u tfaller vid Seines), över fjellp lataa et ostenom R itaöver fjä llp la tå n öster om R ita- varre og N jallavarre frem til varre och N jallav arre fram till Lyngsdalen o m tren t to kilom eter Lyngsdalen om kring tv å kilo­ ovenfor gaardene (51, 52, 62, 57), m eter ovanför g ård arn a (51, 52, til U ngajokka, över U ngacacca til 62, 57), till U ngajokka, över Un- K valvikdalen, gjennem Goals­ gacacca till K valvikdalen, ge­ sevagge, över vandskillet til R od­ nom Goalssevagge, över v atten - dalen, gjennem denne dal til K jo­ delaren till R öddalen, genom den­ sen og långs stranden u t til Jona dal till K josen och längs stra n ­ vikhalvoen (58, 59). den u t till Jö v ikhalvön (58, 59); b. Den u n d er a nsevnte som­ b. den under a n äm nda somm ar- m er- og hostvei indtil broen över och höstvägen till bron över Gievd­ G ievdnejokka (50), derfra gjennem nejokka (50), d ärifrån genom Gi- G ievdnevagge paa nordsiden av evdnevagge på älvens norra sida, elven, över Stallovagge til Skogs­ över Stallovagge till Skogsberg- bergdalen (k a rtets Stendalen) og dalen (k artan s Stendalen) och d ä r­ derfra til sam m e vei a i Stendalen ifrån fram till nyssnäm nda väg a (dalen ved Seines) (60, 61, 62). i Stendalen (dalen vid Seines) (60, 61, 62). Rendalen. Rendalen. S o m m a r- o c h h ö s t f l y t t n i n g . S o m m e r- og h o s t f l y t n i n g . Sam m a vägar som de h är ovan Samme veier som de ovenfor under d is trik te t L yngsdalen u p p ­ under d is trik te t Lyngsdalen naevntagna som m ar- och höstvägarnå te sommer- og hostveier indtil fram till K valvikdalen (58) [näm ­ K valvikdalen (58) [nemlig a. fra ligen a. från östra om rådets gräns d e t östre om raades grsense i Sori Sördalen (DTI) genom näm nda dalen (D11) gjennem denne dal, vi­ dal, vidare genom K itdalen uppe dere gjennem K itdalen oppe i lien i liden ovanför g ård arn a Grönlien, ovenfor gaardene Gronlien, H eg­ Heggemoen och O lderlund sam t gemoen og O lderlund og gjennem genom skogen längs K irkenesaa- skogen långs K irkenesaasen til sen till gården K irkenes (36), över gaarden K irkenes (36), över S tor­ S torfjordelven, över m on öster om fjordelven, över moen ostenfor gården Mselen, vidare upp i liden gaarden Mselen, videre op i lien

mellan näm nda gård och gården mellem gåård ene Mselen og G j ed­ Gj edsten fram till bron över Gievd- sten frem til broen över Gievdne­ nejokka (47, 50), d ärifrån i liden jokka (47, 50), derfra i lien ovenfor ovanför gård arn a till »fjällakseln» gaardene til fjellakslen ovenfor ovanför gården Sandören, ned gaarden Sandören, ned til m un­ till m ynningen av älven från L ång­ dingen av elven fra Långdalen dalen (Stallovagge), u te fte r stra n ­ (Stallovagge), efter stran d en förbi den förbi Elvevollen, upp i liden Elvevollen, op i lien mellen denne mellan näm nda gård och gården gåård og Skrevollen sam t ovenfor Skrevollen sam t ovanför går­ gaardene til Stendalselven (elven d arn a till Stendalselven (älven, som falder u t ved Seines), över som u tfaller vid Seines), över fjäll­ fjellp lataa et ostenom R ita v a rre og p latån öster om R ita v a rre och N jallavarre frem til Lyngsdalen N jallavarre fram till Lyngsdalen o m tren t to kilom eter ovenfor gaar­ om kring tv å kilom eter ovanför dene (51, 52, 62, 57), til Ungagård arn a (51, 52, 62, 57), till j okka og över Ungacacca til K val­ U ngajokka och över Ungaöacca vikdalen (58); b. fra broen över till K valvikdalen (58); b. från bron G ievdnejokka (50) paa ovennsevnte över G ievdnejokka (50) på ovan­ somm er- og hostvei a gjennem näm nda som m ar- och höstväg a Giednevagge paa nordsiden av genom G ievdnevagge på älvens elven, över Stallovagge til Skogs­ norra sida, över Stallovagge till bergdalen (k a rtets Stendalen) og Skogsbergdalen (k a rtan s S ten­ derfra til sam m e vei a i Stendalen dalen) och d ärifrån fram till sam ­ (dalen ved Seines) (60, 61, 62)]; ma väg a i Stendalen (dalen vid fra K valvikdalen op paa Goals­ Seines) (60, 61, 62)]; från K val­ sevarres östre skraaning, ned til vikdalen upp på Goalssevarres L yngseidet paa d ettes hoejste östra slu ttn in g , ned till Lyngsei- p u n k t (56), op över R o tte n v ik a k s­ d et på dess högsta p u n k t (56), upp la, över R ottenvikelven og frem över R o tten v ik ak sla, över R ot- til F astd alen (63), gjennem denne tenvikelven och fram till F a s t­ d al og euten gjennem Tyttebserdalen (63), genom den n a dal och dalen og förbi S torsteinnes i lien antingen genom T yttebserdalen och n ordost om gaardene, op långs förbi S torsteinnes i liden nordost S torsteineselven og förbi T rold­ om g ård arn a, upp längs Storstein- v an d et til m undingen av G arjelv­ neselven och förbi T roldvandet agge (S tortindelvens dal) (64, 65, till m ynningen av Garjelvagge 67, 68) eller d irekte gjennem G arj­ (S tortindelvens dalgång) (64, 65, elvagge til denne dals m unding 67, 68) eller d irek t genom Gariel- (63, 68), videre i lien ostenom Jaevagge till denna dals m ynning gerv an d et til B otnelven, som pas- (63, 68), vidare i liden öster om seres ca. 1,5 kilom eter fra m undin­ Jsegervandet till B otn el ven, som gen, i lien ovenfor gaardene långs passeras omkving 1.5 kilom eter Sörlenangens östre stra n d til H esje­ från m ynningen, i liden ovanför bugten (H esjebcrget), över fjell­ g årdarna vid Sörlenangens östra akslen til N o rd a n än g en , hvor el­ stra n d till H esjebugten (Hesje- ven som falder u t i fjordbunden berget), över »fjällakseln» till N ord­ passeres enten ca. to kdomer.er fra an ä n g en , d är älven som utfaller m undingen (69, 71) eller oppe i

i n äm nda fjord passeras antingen dalen ca. fire kilom eter fra m unom kring tv å kilom eter från m yn­ dingen (69, 70, 71), videre efter ningen (69, 71) eller uppe i dalen fjellsiden ostenom N ordlenangen om kring fyra kilom eter från m yn­ uto v er til S traum en sam t derfra ningen (69, 70, 71), vidare efter tilfjelis (72). fjällsidan öster om N ordlenangen till S traum en sam t d ärifrån upp i fjällen (72). Lakselvdalen. Lakselvdalen. S o m m a r f l y t t n i n g . S o m m e r f l y t n in g . a. F rå n östra om rådets gräns i a. F ra d et östre om raades gr ain­ P arasdalen (E) längs v ästra fjäll­ se i P arasdalen (E) langsm ed fjel­ sluttningen i n äm nda dal, genom let paa vestsiden av dalen, gjen- M ortensdalen, över B alsfjordeidet, nem M ortensdalen, över B als­ genom T verdalen på dess södra fjordeidet, gjennem Tverdalen paa sida (94, 95, 96, 98, 99) och cili dennes sondre side (94, 95, 96, 98, Lago ( l i l ) sam t antingen till Laks- 99) og til Lago ( l i l ) sam t enten elvdalens östra sida (112) och vi­ til Lakselvdalens ostside (112) og dare till Gukkesvagges m ynning videre til Gukkesvagges m unding (73) och över nedre delen av L aks­ (73) og över nedre delen av L aks­ elvdalen (74, 75) eller över K ir- elvdalen (74, 75) eller över K irstistifjellet till Stoksedalen (113,114); fjellet til Stoksedalen (113, 114). b. från östra om rådets gräns i b. F ra d e t östre om raades g ra n - P arasdalen (E) längs v ästra fjäll­ se i P arasdalen (E) langsm ed fjel­ sluttningen i n äm n d a dal, genom le t paa vestsiden av dalen, gjen­ P ostdalen, öster om ö v e rg a a rd nem P ostdalen, ostenom ö v e r ­ och förbi S to rv an d et till Lago (94, gaard og förbi S to rv an d et til Lago 103, 104, 106, 108, 110, l i l ) sam t (94, 103, 104, 106, 108, 110, l i l ) antingen till Lakselvdalens ö stra og enten til Lakselvdalens ostside sida (112) och v idare till Gukkes­ (112) og videre til Gukkesvagges vagges m ynning (73) och över m unding (73) og över nedre delen nedre delen av Lakselvdalen (74, av Lakselvdalen (74, 75) eller 75) eller över K irstifj ellet till över K irstifj ellet til Stoksedalen Stoksedalen (113, 114). (113, 114).

H ö s t f l y t t n i n g . H o s t f l y t n i n g . Den h ä r ovan u n d er b u p p tag n a Den ovenfor under b nsevnte som m arvägen, dock a t t även må som m ervei, dog saaledes a t der an v än d as väg från ö v erg aard ö- fra Ö vergaard ogsaa kan fly ttes ver V idjikfjellets norra slu ttn in g över V idjikfjellets nordskraaninger och genom M ortensdalen till P o st­ og gjennem M ortensdalen til P o st­ dalens östra än d a (108, 95, 94), dalens östre ende (108, 95, 94), v arjä m te vid fly ttn in g från ö v e r­ hvorhos der under flytning fra gaard genom P ostdalen m å be­ Ö vergaard gjennem P o std alen kan gagnas viloplats på V idjikfjellets tages hvileplads i Vidj ikfj ellets sy d v ästra slu ttn in g (106,105,104). sydvestre skraaning (106, 105, 104).

Stormheirnen. Stormheimen. S o m m a r f l y t t n i n g . S o m m e r f l y tn in g . Sam m a väg som den h ä r ovan Sam m e vei som den o venfor under d is trik te t Lvngsdalen upp­ un d er d istrik te t Lyngsdalen nsevntag n a som m ar- och höstvägen a te somm er- og hostvei a ind til till bron över G ievdnejokka (50) broen över G ievdnejokka (50), [nämligen från östra om rådets [nemlig fra d e t östre om raades gräns i Sördalen (Dn ) genom grsense i Surdalen (Dn ) gjennem näm nda d al,vidare genom K itdalen denne dal, videre gjennem K it­ uppe i liden ovanförgårdarnaG rön- dalen oppe i lien ovenfor gaardene lien, Heggemoen och Olderlund Gronlien, Heggemoen og Oldersam t genom skogen längs Kirkenes- lund og gjennem skogen långs aasen till gården K irkenes (36), K irkenesaasen til gaarden K irke­ över Storfj ordelven, över nion öster nes (36), över Storf j ordelven, över om gården Mselen, vidare upp i li­ moen ostenfor gaarden Maclén, den mellan n äm nda gård och går­ videre op i lien mellem gaardene den G jedsten fram till bron över Maden og G jedsten frem til broen G iednejokka (47, 50)]; därifrån över G ievdnejokka (47, 50)]; dergenom Gievdnevagge och Gukkes- fra gjennem Gievdnevagge og Gukvagge (60, 61, 73), över nedre de­ kesvagge (60, 61, 73), över Lakslen av Lakselvdalen, över strö m ­ elvdaiens nedre del, över stro m ­ men m ellan S jövasbotn och Sör- men mellem Sjovasbotn og Sorfjorden (74, 75, 76, 77), förbi går­ fjorden (74, 75, 76, 77), förbi den S tordalen och över Skagja- gaarden Stordalen og över S kagja­ vagge (78, 79), längs liden förbi vagge (78, 79), langsm ed lien förbi Sjursnes och upp genom Lavangs- S jursnes og op gjennem Lavangsdalen till N akkevuobm e (82, 83). dalen til N akkevuobm e (82, 83). H ö s t f l y t t n i n g . H o s t f l y t n i n g . Sam m a väg som under som­ Sam m e vei som under som merm arflyttningen, dock med d e t un­ flytningen, dog saaledes a t renen d a n ta g a t t ren arn a söder om går­ sond enfor gaarden Stordalen skal den Stordalen föras över Sörfjor­ fores över Surf jorden (78, 76). den (78, 76). Vidare m å an vändas följande E ndvidere k an folgende biveier bivägar: anvendes: a. F rån N akkejavrre genom Cu- a. F ra N akk ejav rre gjennem onjavagge och Skagjavagge (82, C uonjavagge og Skagjavagge (82, 81, 80, 79); 81, 80, 79). b. från Vela i Gukkesvagges b. F ra Vela i Gukkesvagges m ynning genom E ievsatvagge till m unding gjennem R ievsatvagge Gievdnevagge (73, 60). til Gievdnevagge (73, 60). Ändersdalen. Ändersdalen. S o m m a r f l y t t n i n g . S o m m e r f ly t n in g . a. F rån östra om rådets gräns i a. F ra d et östre om raades gram­ P arasdalen (E) längs v ä stra fjäll­ se i P arasdalen (E) langsm ed fjel­ sluttningen i näm nda dal, genom let paa vestsiden av dalen, gjen­ M ortensdalen, över Balsfjordei- nem M ortensdalen, över Balsd e t, genom T verdalen på dess söd- fjordeidet, gjennem Tverdalen paa

ra sida (94, 95, 96, 98, 99), till L a­ dennes sondre side (94, 95, 96,98, go ( l i l ) , över K irstifjellet till Stok- 99), til Lago ( l i l ) , över K irsti­ sedalen (113, 114), under eller ovan fjellet til Stoksedalen (113, 114), fjällb ran ten ovanför Y ttre Tomas- u nder eller ovenfor bergskraenten jord, till G attelasvagge (114 a, ovenfor Y ttre Tom asjord, til G at­ 115 eller d irek t till 115), genom sag­ telasvagge (114 a, 115 eller direkte da dal och över fjällpasset till til 115), gjennem denne dal og L aksvandeidet, som passeras öster över fjellpasset til L aksvandeidet, om L ak sv an d et (116, 117), ovan­ som passeres ostenom L ak sv an d et för skogsgränsen på ö rn e stin d en s (116, 117), ovenfor skoggrsensen sy d v ästra »aksel», genom Lavangs- paa Ö rnestindens sydvestre aksel, dalen till Smalavagges m ynning gjennem Lavangsdalen til Sm ala­ (118, 119, 120) och genom Anders­ vagges m unding (118, 119, 120) kjaeften till Andersdalen (132,133); og gjennem Anderskjaeften til An­ b. från östra om rådets gräns i dersdalen (132, 133). P arasdalen (E) längs västra fjäll­ b. F ra det östre om raades graensluttningen i näm nda dal, genom se i P arasdalen (E) langsm ed fjel­ Postdalen, öster om överg aard och let paa vestsiden av dalen, gjen­ förbi S torv an d et till Lago (94, nem Postdalen^ ostenom Ö ver­ 103, 104, 106, 108, 110, l i l ) sam t gaard og förbi S to rv an d et til Lago vidare den h är ovan under a upp­ (94, 103, 104, 106, 108, 110, l i l ) tagna som m arvägen fram till A n­ og videre den ovenfor u n d er !l dersdalen. naevnte sommervei til A ndersdalen. H ö s t f l y t t n i n g . H o s t f l y t n i n g . F rå n T verbotndalen genom F ra T verbotndalen gjennem A n­ A ndersdalen och Anderskjaeften dersdalen og Anderskjaeften til till Lavangsdalen (134, 132, 120) L avangsdalen (134, 132, 120), gengenom sistnäm nda dal, ovanför nem sidstnaevnte dal, ovenfor skogskogsgränsen på örnestindens syd­ graensen paa ö rn e stin d en s s y l ­ v ästra »aksel» till Laksvandeidet, vestre aksel til L aksvandeidet, som passeras öster om L aksvandet som passeres ostenom L ak sv an d et (119, 118, 117, 116), över fjäll­ (119, 118, 117, 116), över fjeldpasset till Gattelasvagge, genom passet til G attelasvagge, gjennem denna dal och ovan fjällbranten denne dal og ovenom fjellskraenovanför Y ttre Tomasj ord till Stok- ten ovenfor Y ttre T om asjord til sedalen och över K irstifjellet till Stoksedalen og över K irstifjellet Lago (115, 114, 113, l i l ) , förbi til Lago (115, 114, 113, l i l ) , förbi Storvandet, öster om övergaard, S torv an d et, ostenom Ö vergaard, genom P ostdalen och längs västra gjennem P ostdalen og langsm ed fjällsluttningen i Parasdalen till fjellet paa P arasdalens vestside östra om rådets gräns (110, 108, til d et östre om raades graense (110, 106, 104, 103, 94, E). 108, 106, 104, 103,-94, E). Dock m å tillika användas väg Dog kan der fra Ö vergaard tilfrån O vergaard över Vidjikfjellets like fly ttes över V idjikfjellets nordnorra sluttning och genom Mor- skraaninger og gjennem M ortenstensdalen till Postdalens östra än ­ dalen til P ostdalens östre ende da (108, 95, 94), varjäm te vid (108, 95, 94), hvorhos der un d er flyttning från övergaard genom fly tn in g fra ö v e rg a a rd gjennem

Postdalen m å begagnas viloplats P ostdalen kan tages hvilepiads i på Vidjikfjellets sydvästra slu tt­ V idjikfjellets sydvestre skraanintr ning (106, 105, 104). (106, 105, 104). Tromsdalen. Tromsdalen. S o m m a r f l y t tn i n g . S o m m e r f l y tn in g . Samma vägar som de här ovan Samme veier som de ovenfor under d istrik te t Andersdalen upp­ under d istrik tet Andersdalen tagna som m arvägarna a och b naevnte sommerveier a og b fra från det östra om rådets gräns till d et östre om raades gramse til Smala vagge i Lavangsdalen (120) Smala vagge i Lavangsdalen (120), [nämligen a. från östra om rådets [nemlig a. fra det östre om raades gräns i P arasdalen (E) längs v ä st­ gramse i P arasdalen (E) langsmed ra fjällsluttningen i näm nda dal, fjellet paa vestsiden av dalen, genom M ortensdalen, över Bals- gjennem M ortensdalen, över Balsfjordeidet, genom T verdalen på fjordeidet, gjennem Tverdalen paa dess södra sida (94, 95, 96, 98, dennes sondre side (94, 95, 96, 98, 99), till Lago ( l i l ) , över K irsti- 99), til Lago ( l i l ) , över K irstifjellet till Stoksedalen (113, 114), fjellet til Stoksedalen (113, 114), under eller ovan fjällbranten o- under eller ovenfor bergskrsenten vanför Y ttre Tom asjord, till Gat- ovenfor Y ttre Tomasjord, til Gattelasvagge (114 a, 115 eller direkt telas vagge (114 a, 115 eller direkte till 115), genom sagda dal och til 115), gjennem denne dal og över fjäll passet till Laksvandeidet, över fjellpasset til Laksvandeidet, som passeras öster om L aksvandet som passeres ostenom L aksvandet (116, 117), ovanför skogsgränsen (116, 117), ovenfor skoggramsen på Ornestindens sydvästra »aksel» paa 0rnestindens sydvestre aksel och genom Lavangsdalen till Sm a­ og gjennem Lavangsdalen til Smala vagges m ynning (118, 119, 120); lavagges m unding (118, 119, 120); b. från östra om rådets gräns i P a ­ b. fra, det östre omraades grsense rasdalen (E) längs västra fjäll­ i Parasdalen (E) langsmed fjellet sluttningen i näm nda dal, genom paa vestsiden av dalen, gjennem Postdalen, öster om ö v erg aard Postdalen, ostenom överg aard og och förbi S torvandet till Lago (94, förbi S torvandet til Lago (94, 103, 103, 104, 106, 108, 110, l i l ) sam t 104, 106, 108, 110, l i l ) og videre vidare sistnäm nda under a u p p tag ­ den ovenfor under U naevnte somna som m arväg fram till Smala- mervei indtil Smalavagges m un­ vagges m ynning (120)]; vidare ding (120)]; videre gjennem L a­ genom Lavangsdalen och antingen vangsdalen og enten långs fjord­ långs fjordstranden i Ram fjord- stranden i R am fjordbotn til Björbotn till Björkeneselven (121, 123, keneselven (121, 123, 123 a) eller 123 a) eller över Saltdalen, ned över Saltdalen, ned til og långs till och längs fjordstranden till fjordstranden til Björkeneselven Björkeneselven (121, 122, 123, (121, 122, 123, 123 a), videre långs 123 a), vidare längs denna älv till denne elv til skoggraensen paa skogsgränsen på Fagerfj ellet, sn ett Fagerfj ellet, paa skraa över F a ­ över Fagerfj ellets »aksel», ned på gerfj ellets aksel, ned paa B rei­ B reivikeidet vid gården Storslaat- vikeidet ved gaarden S torslaatten ten (124), över B reivikeidet och (124), över eidet og gjennem

genom Goatterocce till Tönsvik- Goatterocce til Tönsvikdalen (Go­ dalen (Goattevuobm e) (125, 126). attevuobm e) (125, 126). H ö s t f l y t t n i n g . H o s t f l y t n i n g . a. F rå n Tönsvikdalen genom a. F ra Tönsvikdalen gjennem Goatterocce och över B reivikeidet Goatterocce og över B reivikeidet till gården S torslaatten (126, 125, til gaarden S torslaatten (126, 125 124); 124). b. från Trom sdalen norr om b. F ra Tromsdalen nordenom Trom sdalstind och över Breivikei­ T rom sdalstind og över Breivikei­ det till gården S torslaatten (129, d et til gaarden S torslaatten (129, 127, 124); 127, 124). c. från dalen mellan Möllendals- c. F ra dalen mellem Mollenakslen och Trom sdalstind över dalsakslen og Trom sdalstind över B reivikeidet till gården Stor­ B reivikeidet til gaarden S tor­ slaatten (128, 127, 124). slaatten (128, 127, 124). F rån gården S torslaatten fo rt­ F ra S torslaatten fortssetter de s ä tta de under a, b och c u pptagna under a, b og c anforte veier vägarna antingen sn ett över F a ­ euten paa skraa över Fagerfjellets gert jellets »aksel» ned till skogs- aksel ned til skoggrsensen ved gränsen vid Björkeneselven längs Björkeneselven, långs denne elv denna älv till fjordstranden sö­ til fjordstranden sondenfor gaar­ der om gården Fagerelven och vi­ den Fagerelven og videre til Salt­ dare till Saltdalen (123 a, 123, 122, dalen (123 a, 123, 122, 121), med 121), med r ä tt a t t använda vilo­ re t til a t ta hvileplads i Bjornplats i B jörnskaret (124 a) eller skaret (124 a), eller gjennem Bjorngenom B jörnskaret och Cuonja- skaret og Cuonjavagge til Salt­ vagge till Saltdalen (124 a, 81, 80, dalen (124 a, 81, 80, 122, 121); 122, 121); från sistnäm nda dal ge­ fra Saltdalen gjennem L avangs­ nom Lavangsdalen (120) och vi­ dalen (120) og videre de o venfor dare de h är ovan under d istrik te t under distrik tet Andersdalen nsevn- A ndersdalen upptagna höstvä- te hostveier til det östre om raades garna till östra om rådets gräns grsense [nemlig ovenfor skog- [nämligen ovanför skogsgränsen graensen paa örnestindens sydpå örnestindens sydvästra »aksel» vestre aksel til Laksvandeidet, till L aksvandeidet, som passeras som passeres ostenom L aksvandet öster om L aksvandet (119, 118, (119, 118, 117, 116), över fjell- 117, 116), över fjällpasset till Gat- asset til Gattelasvagge, gjennem telasvagge, genom denna dal och enne dal og ovenom fjellskrsenten ovan fjällbranten ovanför Y ttre ovenfor Y ttre Tom asjord til S tok­ Tom asjord till Stoksedalen och sedalen og över Kirstifj ellet til över K irstifj ellet till Lago (115, Lago (115, 114, 113, l i l ) , förbi 114, 113, l i l ) , förbi S torvandet, Storvandet, ostenom ö v erg aard , öster om Overgaard, genom P o st­ gjennem Postdalen og tångsm ed dalen och längs västra fjällslu tt­ fjellet paa Parasdalens vestside til ningen i P arasdalen till östra om ­ det östre om raades grsense (110, råd ets gräns (110, 108, 106, 104, 108, 106, 104, 103, 94, E). Dog 103, 94, E). Dock m å tillika an ­ kan der fra överg aard tillike fly t­ vändas väg från ö v erg aard över tes över Yidjikfjellets nordskraa-

Vidjikfjellets norra slu ttn in g oell ninger og gjennem Mortensdalen genom M ortensdalen till P o std a­ til Postdalens östre ende (108, 95, lens östra ända (108, 95, 94), v a r­ 94), hvorhos der under flytning jäm te vid flyttning från ö v erg aard fra övergaard gjennem Pnst.dalen genom Postdalen m å begagnas vi­ kan tages hvileplads i Vidjikfjel­ loplats på Vidjikfjellets sy d v ästra lets sy lv e stre skraaning (106, 105, sluttning (106, 105, 104)]. 104)]. Tamok. Tamok. S o m m a r f l y t t n i n g . S o m m e r f l y t n in g . F rå n östra om rådets gräns i F ra det östre omraades gramse i P arasdalen (E) längs v ästra fjäll­ Parasdalen (E) langsmed fjellet sluttningen i näm nda dal (94) och paa vestsiden av dalen (94) og vidare antingen genom Postdalen videre euten gjennem Postdalen eller genom Mortensdalen. eller gjennem M ortensdalen. H ö s t f l y t t n i n g . H p s t f l y t n i n g . a. Sam ma väg som nyssnäm nda a. Samme vei sorn ovennsevnte som marväg, dock a t t för fly ttn in ­ sommervei, dog saaledes a t der gen jäm väl må användas väg över tillike kan flyttes över Vidjikfjel­ Vidjikfjellets norra sluttning till lets nordskraaninger til M ortens­ Mortensdalen; dalen. b. från Tam okdalen på Melke- b. F ra Tam okdalen i Melkefjellets norra sluttn in g till östra fjellets nordskraaning til det östre om rådets gräns i Vasdalen (Cac- om raades grsense i Vasdalen (Cac­ cevagge) (175 a, F TI). cevagge) (175 a, F n h Marknes. Marknes. S o m m a r f l y t tn i n g . S o m m e r f l y t n i n g . F rån östra om rådets gräns i F ra det östre om raades grsense Vasdalen (Caccevagge) (F 1 eller i Vasdalen (Caccevagge) (F 1 eller F 11) till Tam okdalen, efter denna F 11) til Tam okdalen, efter denne dal i liden ovanför gård arn a Höi- dal i lien ovenfor gaardene Hoiset set och Olsröd till V iktovagge og Olsrod til Vitkovagge (Vitgar- (Vitgarvagge) (172, 173), därifrån vagge) (172, 173), derfra euten antingen genom Vitkovagge och gjennem Vitkovagge og F inskaret F inskaret (138) ned i M arknesda- (138) ned i M arknesdalen (139, len (139, 139 a) eller ned i K jusak- 139 a) eller ned i K jusakdalen dalen (Gj usakvagge) (138 a) eller (Gjusakvagge) (138 a) eller fra från Vitkovagge vidare ned genom V itkovagge videre ned gjennem Tam okdalen och ru n t om H a tta - Tam okdalen og ru n d t om H a t­ varre sam t längs Svendsborgda- ta värre sam t gjennem Svensborglens östra sida till M arknesdalen dalen paa dens östre side til M ark­ (175, 139, 139 a). nesdalen (175, 139, 139 a). H ö s t f l y t t n i n g . H o s t f l y t n i n g . a. F rå n F inskaret genom K ju- a. F ra Finskared gjennem K ju ­ sakdalen och Stallovagge och väs­ sakdalen og Stallovagge og vestenter om T am okvandet till östra om­ om T am okvandet til d et östre rådets gräns i Vasdalen (138, 138 a, om raades grsense i Vasdalen (138, 158, 157, 156, 172, F 1 eller F«); 138 a, 158, 157, 156, 172, F* eller F n ).

b. från Marknesdalen genom b. F ra Marknesdalen gjennem Svensborgdalen på dess östra si­ Svensborgdalen paa dens estre da, ru n t H a tta v a rre till Tamok- side, ru n d t H a tta v a rre til Tamokdalen, över denna dal och efter dalen, över denne dal og efter Melkefjellets norra slu ttn in g till Melkefjellets nordskraaninger til östra om rådets gräns i Yasdalen det estre om raades gramse i Vas­ (139 a, 139, 175, 175 a, F 11). dalen (139 a. 139, 175, 175 a, F n ). Dödesfjellet. Dödesfjellet. S o m m a r- o ch h ö s t f l y t t n i n g . S o m m e r- og h e s t f l y t n i n g . F rån östra om rådets gräns vid F ra det estre om raades gramse Dödesvandet (G) ned i Uleberg- ved D edesvandet (G) ned i Uleskaret (240). bergskaret (240). Dividalen. Dividalen. S o m m a r- o c h h ö s t f l y t t n i n g . S o m m e r- og h e s t f l y t n i n g . F rå n östra om rådets gräns i Lsed- F ra det estre om raades gramse dovagge (H) genom näm nda dal i Lseddovagge (H) gjennem denne •och antingen genom Guovddelas- dal og euten gjennem Guovddelasvagge och Beinelvdalen till Skjeg- vagge og Beinelvdalen til Skjeggeg efjellet(243 a, 243)e(fcrnedi Rrnv- fjeflet (243 a, 243) eller ned i elvdalen (Rebisvuobme) (275). Ra;velvdalen (Rebisvuobme) (275). Altevand. Altevand. S o m m a r- o c h h ö s t f l y t t n i n g . S o m m e r- og h e s t f l y t n i n g . F rå n östra om rådets gräns i Gu­ b ra det estre om raades graense ti o vagge (I) genom denna dal tili i Cunovagge (I) gjennem denne Gaergesbatta ovanför Jensvollsaet- dal til Gaergesbatta ovenfor Jensrene, över Sarve.soalgge och ge­ vollsaetrene, över Sarvesoalgge og nom Iselvdalen på v ästra sidan gjennem Iselvdalen paa v estsiden älven till V akkerfjellet (366, 367). av elven til Vakkerfjellet (366, 367). Hjerttinden. Hjerttinden. S o m m a r f l y t tn i n g , So m m er f ly t n in g . a . F rå n östra om rådets gräns i a. F ra det estre om raades graen­ Skindskaret. (L) över denna dal, se i Skindskaret (L) över denne genom L apskaret (längs Lapskar- dal, gjennem L apskaret (långs tangen, över Galggocacca och ge­ Lapskartangen, över Galggocacca nom Galgordda) till Ridogiedde og gjennem Galgordda) til Rido­ (på Bangmoen nära landsvägen i giedde (paa Bangmoen naer landenärheten av gården Movinkel) veien i naerheten av gaarden Mo­ (384 a, 412 a), över mon till lands­ vinkel) (384 a, 412 a), över moen vägen (412) sorn följes till Jora- til landeveien (412), som felges til Tverelven, över denna älv sam t Jora-Tverelven, över denne elv og vidare efter den uppröjda fly tt­ videre efter den opryddede flytteningsvägen öster och norr om går­ vei estenom og nordenom gaarden'darna K jöllhaugen och Fosshau- K jellhaugen og Fosshaugen (385), gen (385), ned till Fosshaug bro ned til Fosshaug bro (386), över (386), över denna och väster om denne og vestenom landeveien landsvägen förbi gårdarna Stein­ förbi gaardene Steindal, Asplund dal, Asplund och Steinsrud till og Stiensrud til H undtorpm yren,

H undtorpm yren, Saeterelven och Saeterelven og Saetermoen (389, Saetermoen (389, 389 a, 388 a, 393), 389 a, 388 a, 393), videre över vidare över K obbrygvägen, upp­ K obbrygveien, opover haugene för kullarna (394) till den stora (394) til den store m yr sondenfor m yren söder om Högdabaskken Högdabaekken (baekken fra Lang­ (bäcken från Langvandet), längs vandet), långs denne m yr, över näm nda m yr, över Högdabaekken Högdabaekken m rr L angvandet, nära L angvandet, upp genom Al- op gjennem Alrolierne (lierne melroliderna (liderna mellan Store lem Store Ala og O rta [Guiveg­ Ala och O rta [Guivegvarre]), ge­ varre]), gjennem Alamoske (398), nom Alamoske (398), över Grön­ över G rönfjellet til Skoelven, som fjellet till Skoelven, som passeras passeres ved R undhaugen (399), vid R undhaugen (399), förbi Foss- förbi Fossmosaeteren og mellem mosaeteren och melian Vakker- V akkerlaatfjellet og Överlifjellet iaatfjellet och överlifjellet. (310, (310, 311) til M atvandet (294). 311) till M atvandet (294): b. antingen samm a väg som den b. Euten samme vei som den h är ovan under a om näm nda ovenfor under a naevnte sommersom m arvägen till kullarna mel­ vei til haugene mellem K obbryg­ lan K obbrygvägen och den stora veien og den store m yr sondenfor m yren söder om Högdabaekken Hogdabaekken (394) og derfra vest- (394) sam t därifrån väster u t till over til Lervasfjell (396) eller Lervasfjell (396) eller den under den under a naevnte sommervei a om förm älda som m arvägen till til Alamoske (398) og derfra över Alamoske (398) och därifrån över fjellet til S tenvand (400). fjället till Sten vand (400). H ö s t f l y t t n i n g , H o s t f l y t n i n g . a. F rå n M atvandet (294) m el­ a. F ra M atvandet (294) mel­ lan V akkerlaatfj ellet och ö v e r­ lem V akkerlaatfjellet og 0verlilifjellet, förbi Fossmosaeteren (311, fjellet, förbi Fossmosaeteren (311, 310), över Skoelven vid R u n d ­ 310), över Skoelven ved R und­ haugen (399), över Grönfjellet, haugen (399), över Grönfjellet, genom Alamoske (398), ned genom gjennem Alamoske (398), ned gjen­ Alroliderna, över Högdabsekken nem Alrolierne, overHogdabaekken nära L angvandet, längs den stora naer L angvandet, långs den store m yren söder om näm nda bäck, m yr sondenfor naevnte baek, ned ned för kullarna (394) till K obb­ över haugene (394) til Kobbrvggrygvägen, över denna väg till Sae­ veien, över denne vei til Saetermo­ term oen (393) och därifrån an­ en (393) og derfra enten efter lantingen efter landsvägen till Foss- deveien til Fosshaug bro (388 a, haug bro (388 a, 388, 389, 386) 388, 389, 386) eller vestenom laneller v äster om landsvägen till deveien til Saeterelven og H u n d ­ Saeterelven och H undtorpm yren torpm yren sam t förbi gaardene sam t förbi gårdarna Steinsrud, Steinsrud, Asplund og Steindal til Asplund och Steindal till Foss- Fosshaug bro (388 a, 389 a, 389, haug bro (388 a, 389 a, 389, 386); 386); videre efter den opryddede vidare efter den uppröjda f ly tt­ flyttevei nordenom og ostenom ningsvägen norr och öster om går- gaardene Fossbaugen og Kjell-

d arn a Fosshaugen och K jöllhau- haugen, över Jora-Tverelven, långs gen, över Jora-Tverelven, längs landevein frem til m oen ved Rilandsvägen fram till mon vid Ri- dogiedde, över denne mo, gjendogiedde, över denna mo, ge­ nem L apsk aret og över Skindnom L apskaret sam t över Skind- skaret til det estre om raades grsensk aret till östra om rådets gräns i se i denne dal. denna dal; b. F ra Stenvand (400) över b. från S tenvand (400) över fjellet til Alamoske (398), hvor fjället till Alamoske (398), där den sto ter til den u n d e r a nsevnte denna väg förenar sig med den hostvei. u nder a näm nda höstvägen. LivelU karet. TAreltskaret. S o m m a r f l y t tn i n g . S o m m e r f l y t n in g . a. F rå n östra om rådets gräns i a. F ra det estre om raades g ran - Salvasskaret (N) upp m ot fjället se i Salvasskaret (N) op paa fjellet och över D ittielven på den nya og över D ittielven paa den nye b ron vid skogsgränsen, vidare bro ved skoggramsen, videre ru n d t ru n t R ubbens norra ända till Sör- nordenden av R ubben til Serdalsdalsbron (421 b, 422, 424 a, 426), broen (421 b. 422, 424 a, 426), d ärifrån över en mo på v ästra si­ derfra över en mo paa vestsiden d an av Sördalselven och vidare av Serdalselven og videre norden­ norr om Tverelven upp i Melhus- om Tverelven op i M elhusskaret, skaret, över Erigascacca till Livelt- över Erigascacca til L iveltskaret, skaret, genom d e tta sam t väster gjennem d ette og vestenom og och norr om Lifj ellet till K obb- nordenom Lifj ellet til Kobbryggry g sk a ret (440, 442, 443, 444, skaret (440, 442, 443, 444, 433, 433, 432); 432). b. sam m a väg som den under b. Samme vei som den under a upp tag n a som m arvägen fram a om handlede sommervei indtil till Sördalsbron (426), därifrån Sordalsbroen (426), derfra över över en mo på v ästra sidan av en mo paa vestsiden av Sordals- Sördalselven, vidare norr om T ver­ elven, videre nordenom Tverelven elven sam t genom M elhusskaret og gjennem M elhusskaret og Jooch Jören sk aret (U nna M uoria- renskaret (Unna M uorravaggas, vaggas, Aleb Muorravagge) (440, Aleb Muorravagge) (440, 442, 443, 442, 443, 450, 450 a, 450 b); 450, 450 a, 450 b). C. från östra om rådets gräns i C. F ra det östre om raades green- V asskaret (M) till Straum sli-Tver- se i V asskaret (M) til Straumslielven, längs denna älv och i en Tverelven, långs denne elv og i båge m ellan B arduelven och går­ en bue mellem B arduelven og den Straum sliens inm ark upp till gaarden Straum sliens indm ark op och över bron ovanför Straum slien til og över broen ovenfor Straum s­ (409 a), därifrån sn ett upp ge­ lien (409 a), derfra paa skraa op nom liden till flyttningsvägen på igjennem lien til flytteveien paa R ubben och vidare efter denna väg R ubben og videre efter denne vei ned till Sördalselven, över denna ned til Sördalselven, över denne älv vid Sördalsbron (424 a, 426) elv ved Sordalsbroen (424 a, 426, sam t därifrån vidare endera av og derfra videre en av de ovenfor

nyssnäm nda som m arvägar a och oinhar.dlede sommerveier a og b; b; dock m å vägsträckan fram till dog m aa veistrsekningen til Sor- Sördalsbron såsom som m arväg a n ­ dalsbroen alene da anvendes som vändas endast de år kalvning icke sommervei, n aar kalvningen ikke försiggått i d istrik te t Liveltska- h a r foregaat i d istrik te t L iv elt­ re t sam t överflyttning vid Asto- skaret og overflytning ved Astojokka icke kan ske. jokka ikke kan ske. H ö s t f l y t t n i n g . H o s t f l y t n i n g . a. Antingen från K obbrygskaret a. Enlen fra K obbrygskaret norr och väster om Lif j ellet till nordenom og vestenom Lifjellet L iveltskaret och över Erigascac- til L iveltskaret og över Erigascacca till M elhusskaret (432, 433, 444, ca til M elhusskaret (432, 433, 444, 443) eller från Jörenskaret genom 443) eller fra Jörenskaret gjennem M elhusskaret (450 b, 450 a, 450, M elhusskaret (450 b, 450 a, 450, 443), vidare no rr om Tverelven, 443), videre nordenom Tverelven, över en mo på v ästra sidan av över en mo p a a vestsiden av Sor- Sördalselven till Sördalsbron och dalselven til Sordalsbroen og derd ärifrån ovannäm nda som m arväg fra ovenom handlede sommervei a a till östra onm rådets gräns i til det östre om raades graense i Salvasskaret; Salvasskaret. b. från K obbrygskaret efter b. F ra K obbrygskaret efter höjderna och liderna på nordöstra haugene og liene paa Bjornefjelsidan av Björnefjell till landsvä­ lets nordostside til landeveien i gen i närheten av O vlund och naerheten av Dylund og efter denne efter sagda landsväg till Sördals­ landevex til Sordalsbroen (432, bron (432, 431 a, 431, 426) sam t 431 a, 431, 426) og videre ovenom ­ vidare ovannäm nda som m arväg handlede sommervei a tie det a till östra om rådets gräns i Sal­ östre omraades graxnse i Salvas­ vasskaret. skaret. Snörken. Snar ken. S o m m a r f l y t tn i n g . So m m er f ly t n in g . a. Sam m a väg som den h är ovan a. Samme vei som den ovenfor u pptag n a som marvägen a till di­ under distrik tet L iveltskaret mevns trik te t L iveltskaret fram till Sör­ te sommervei a indtil Sordalsbroen dalsbron (426) [nämligen från östra (426), [nemlig fra det östre om­ om rådets gräns i S alvasskaret (N) raades gramse i Salvasskaret (N) upp m ot fjället och över Dittiel- op paa fjellet og över D ittielven ven på den nya bron vid skogs- paa den nye bro ved skoggramsen, gränsen, vidare ru n t R ubbens nor­ videre ru n d t nordenden av R ub­ ra ända till Sördalsbron (421 b, ben til Sordalsbroen (421 b, 422, 422, 424 a, 426)]; därifrån över 424 a, 426)]; derfra över en mo en mo på v ästra sidan av Sördals­ paa vestsiden av Sördalselven og elven och vidare norr om Tverel­ videre nordenom Tverelven, gjen­ ven, genom M elhusskaret och J ö ­ nem M elhusskaret og Jörenskaret renskaret (440, 442, 443, 450, (440, 442, 443, 450, 450 a, 450 b), 450 a, 450 b), ned till landsvägen ned til landeveien i Salangsdalen, i Salangsdalen, e tt k o rt stycke et k o rt stykke efter landeveien, längs landsvägen, över Salangsel- över Salangselven ved Sorflaten,

ven vid Sörflaten, lipp i liden mel­ op i lien mellem Sörflaten og Sol­ lan Sörflaten och Solbakken, vi­ bakken, videre op i Solliskaret og dare upp i Solliskaret sam t över över fjellet til Sagvasbotn (451 fjället till Sagvasbotn (451 a, 451, a, 451, 453 a, 448). 453 a, 448); b. sam m a väg som den här b. Samme vei som ovenomovan upptagna vårvägen a till handlede vaarvei a til d istrik tet d istrik te t L iveltskaret fram till L iveltskaret indtil Sordalsbroen Sördalsbron (426) [nämligen från (426), [nemlig fra det östre omö stra om rådets gräns i Y asskaret raades gramse i Y asskaret (M) (M) till Straum sli-Tverelven, längs til Straum sli-Tverelven, långs den­ denna älv och i en båge mellan ne og i en bue mellem Barduelven B arduelven och gården Straumli- og gaarden Straum sliens indm ark ens inm ark upp till och över bron op til og över broen ovenfo ovanför Straum slien (409 a), d är­ Straum slien (409 a), derfra paa ifrån sn ett upp genom liden till skraa op igjennem lien til flytteflyttningsvägen på R ubben och veien paa R ubben og videre efter vidare efter denna väg ned till denne vei ned til Sördalselven, Sördalselven, över denna älv vid över denne elv ved Sordalsbroen Sördalsbron (424 a, 426)]; d ä r­ (424 a, 426)]; derfra ovennaevnte ifrån ovannäm nda som m arväg a sommervei a til Sagvasbotn; dog till Sagvasbotn; dock må vägsträc­ m aa veistrsekningen til Sordals­ k an fram till Sördalsbron såsom broen alene da anvendes som som ­ som m arväg användas endast de mervei, naar kalvningen ikke h ar å r kalvning icke försiggått i di­ foregaat i d istrik te t Snorken og s trik te t Snörken sam t överflyttning overflytning ved A stojokka ikke vid A stojokka icke k an ske. kan ske. H ö s t f l y t t n i n g . H o s t f l y t n i n g . Antingen från Sagvasbotn (448) Fnten fra Sagvasbotn (448) över över fjället till Soliskaret, genom fjellet til Solliskaret, gjennem d ette denna dal sam t ned för liden mel­ skar og ned gjennem lien mellem lan Sörflaten och Solbakken till Sörflaten og Solbakken til Salangs­ Salangselven vid Sörflaten (453 a, elven ved Sörflaten (453 a, 451, 451, 451 a) eller från Solöybotn 451 a) eller fra Solovbotn (452) (452) över fjället till Salangselven över fjellet til Salangselven ved vid Sörflaten (451, 451 a), d är­ Sörflaten (451, 451 a), derfra den ifrån den h ä r ovan under a upp­ 0 venfor omhan dlede sommervei tag n a som m arvägen till östra a til d et östre om raades gramse om rådets gräns i Salvasskaret. 1 Salvasskaret. Stordalen. Stordalen. S o m m a r f l y t tn i n g , S o m m e r f ly t n in g . a. Genom B udalen från riks- a. Gjennem B udalen fra riksgränsen vid Vuoidascacca (0), graensen ved Vuoidascacca (0), ru n t S torklettens norra ända (489), ru n d t Storklettens nordre ende upp i Stordalen till e tt stycka ovan­ (489), op i Stordalen til et stykke för Röddalselvens mynning (495), ovenfor Röddalselvens m unding över Stordalselven upp under och (495), över Stordalselven op u n ­ längs fjällbranten på R ödberget der og långs flaaget paa Rod-

(K auborget) till närheten av Röd- berget (Rauberget) til nser Roddalselven, längs denna älv på dalselven, långs denne elv pa dess södra sida, söder eller norr dens sondre side, sondenom eller om R ödvandet, över Siscacca till nordenom R ödvandet, över Sis­ södra ändan av Storm yrbotn och cacca til sondre ende av S to r­ ned genom denna dal på dess östra m yrb o tn og ned gjennem denne sida (utanför inm arken på den obe­ dal paa ostsiden (utenom indbodda gården H ögstad) (496, 499, m arken paa det ubebodde bruk 500, 501); H ogstad) (496, 499, 500, 501). b. genom Stordalen från riks­ b. Gjennem Stordalen fra riksgränsen (P) på ö stra sidan S tor­ greensen (P) paa ostsiden av S tor­ dalselven till e tt stycke ovanför dalselven til e t stykke ovenfor R öddalselvens m ynning (495) sam t Röddalselvens m unding (495) og d ärifrån den under a upp tag n a derfra den under a nsevnte vei vägen till S torm yrbotn och ned til S torm yrbotn og ned gjennem genom denna dal; denne dal. C. från riksgränsen söder om C. F ra riksgraensen sondenfor Bössefj ellene (Reure) (Q) söder Bossefjellene (Reure) (Q) sonden om Nsevertind (Bsessecokka) och om Nse ver tind (Baessecokka) og Naeverfjell (Bicsek), väster om sist­ Nseverfjell (Baesek), vestenom sidst näm nda fjäll ned i Bukkedalen, nsevnte fjell ned i B ukkedalen upp genom denna dal över B rat- op gjennem denne dal, över B ratbakken och genom R öddalen (R au- bakken og gjennem R oddalen (Raudalen) till R ödvandets (R auvan- dalen) til R ödvandets (Raudets) v ästra ända och därifrån vandets) vestre ende og derfra den den under a upptagna vägen till under a nsevnte vei til S to rm y r­ S torm yrbotn och ned genom den­ botn og ned gjennem denne dal. n a dal. H ö s t f l y t t n i n g . H o s t f i y t n i n g . a. F rå n norra ändan av S to r­ a. F ra nordre ende av S to r­ m y rb o tn (501) i liderna på endera m yrb o tn (501) i bene paa den ene sidan dalen till dalens södra ända, eller anden side av dalen til dalens över Siscacca, söder eller norr sondre ende, över Siscacca, son­ om R ödvandet, längs Röddals- denom eller nordenom R ödvandet, elven på dess södra sida, vidare långs R oddalselven paa dens sond­ längs fjällbranten på och under re side, hen under og långs flaaget R ödberget (Rauberget) ned till p aa R ödberget (R auberget) ned och över Stordalselven e tt stycke til og över Stordalselven et stykke ovanför Röddalselvens m ynning ovenfor R öddalselvens m unding (500, 499, 496, 495), ned genom (500, 499, 496, 495), ned gjennem Stordalen, ru n t Storklettens nor­ Stordalen, ru n d t S torklettens n ord­ ra ända (489) och upp genom B u­ re ende (489) og op gjennem B u­ dalen till riksgränsen vid Yuoidas- dalen til riksgraensen ved Vuoicacca (O); dascacca (O). b . sam m a väg som den h är b. Sam m e vei som ovennaevnte ovan upptagna höstvägen a fram hostvei a indtil Stordalselven et till Stordalselven e tt stycke ovan- sty k k e ovenfor R odd alselvens m un­ iö r Röddalselvens m ynning (495) ding (495) og derfra op gjennem 4— 1 9 2 7 7 2 .

och därifrån upp genom Stordalen Stordalen paa Stordalselvens ö stre på Stordalselvens östra sida till side til riksgrsensen (P). riksgränsen (P); C. sam ma väg som den h är ovan C. Samme vei som ovennsevnte upptagna höstvägen a fram till hostvei a ind til R ö dvandets vestre R ödvandets v ästra ända (499), ende (499), derfra gjennem R od­ därifrån genom R öddalen, över dalen, över B ratb ak k en , ned gjen­ B ratbakken, ned genom Bukke- nem B ukkedalen, vestenom Nasdalen, väster om Najverfj eli sam t verfjell og sondenom d e tte fjell,, söder om d e tta fjäll, Nse vertind Nsevertind og Bossefj ellene til och Bössefj ellene till riksgränsen riksgrsensen (Q).

(Q).

Åtgärder f å flyttningsvägar. Foranstaltninger paa flytteveier. 10 §. § io. Norska staten förbinder sig a tt Den norske s ta t p a a ta r sig a t av hänsyn till lapparnas fly tt­ trseffe folgende fo ran staltn in g e r ningar vidtaga följande åtgärder: av hensyn til lappenes flytninger: a) a t t på flyttningsvägen ge­ a. P a a flytteveien gjennem P a ­ nom P arasdalen i Lvngens härad rasdalen i Lyngen herred a t la låta anbringa e tt ledningsgärde anbringe e t ledningsgjserde långs längs Gievdnejokkas södra strand G ievdnejokkas sondre bred ved vid den plats, d är renarna pläga det sted, hv o r renen pleier a t vada över älven; vade över elven. b) a tt på flyttningsvägen över b. P a a fly ttev eien över den i den i Storfjorden inom Lyngens Storfjorden i Lyngen herred u th ärad utfallande Gievdnejokka lå­ lopende bsek G ievdnejokka a t la ta uppföra en bro och för renarnas opfore en bro og anbringe e t gjaer­ inledande å bron anbringa e tt de paa denne bseks sondre bred gärde på bäckens södra stran d från fra broen nedover til gjaerdet om ­ bron fram till stängslet om kring kring den naerliggende gaards indden invid liggande gårdens inmark; marlr, fo rat renen kan ledes ind paa broen. c) a tt på flyttningsvägen över c. P aa flytteveien över Sor- Sördalsälven inom B ardu härad dalselven i B ard u herred a t la låta avlägsna de tillfälliga gärden, fjerne nogle m idlertidige gjaerder, som till skydd för landsvägen bli­ som er b lit opfort paa begge sider v it uppförda på bägge sidorna av a v broen över elven til beskyttelse bron över älven; for landeveien. d) a t t i enlighet m ed vederbö­ d. I henhold til grundeiernes rande jordägares medgivande låta sam tykke a t la oprydde og utuppröja och istån d sätta flyttnings­ bedre flytteveien långs R ubben i vägen längs R ubben i B ardu härad; B ardu herred. e) a tt i enlighet m ed jordäga­ e. I henhold til grundeierens rens sam tycke låta uppröja och sam tykke a t la oprydde og gjore sä tta i b ru k b a rt skick flyttnings­ b ru k b a r flytteveien i B ardu herred vägen i B ardu härad mellan de å mellem de paa kartbilagene nr. tv å vid denna konvention fogade 4 og 6 avm erkede p u n k ter 440 og.

k a rto r (bilagorna n:r 4 och (5) an ­ 442 og opfore en m indre bro över givna punkterna 440 och 442 sam t Jorbmebaekken for raiddeflvtning. för raidflyttningen , uppföra en m indre bro över Jorbm ebäcken; f) a t t i enlighet med vederbö­ f. I henhold til grundeierens, rande jordägares, H enning P e te r­ H enning Petersens, sam tvkke og sen, sam tycke och på villkor, som paa de av harn angivne v ilkaar av honom angivits, låta uppföra a t la anbringe et gjaerde paa hans e tt gärde på hans gård La vången i eiendom L avangen i m undingen m ynningen av Lavangsdalen i a v L avangsdalen i B alsfjord h er­ Balsfjords härad; sam t red. g) a t t på flyttningsvägen över g. P a a flytteveien över D itti­ D ittisk a ret i B ardu härad låta skaret i B ardu herred a t la opfore uppföra en bro över D ittielven en bro över D ittielven ved skogvid skogsgränsen. graensen.

11 §• § 11- K ostnaderna för verkställande O m kostningene ved de i § 10 av de i 10 § a), d), e) och f) näm nda under litr. a, d, e og f naevnte åtg ärd er och för deras vidm akt­ fo ranstaltninger og disses vedhållande skola ersättas av svenska likehold betales av den svenske staten. Norska staten vidkännes sta t. Den norske s ta t betaler om ­ därem ot själv kostnaderna för kostningene ved de i § 10 under de åtgärder, som avses i 10 § b) litr. b og c naevnte fo ra n sta lt­ och c), sam t för dessa åtgärders ninger og disses vedlikehold. Om­ vidm akthållande. K ostnaderna för kostningene ved opforelsen og veduppförande och vidm akthållande likeholdet av broen över D ittielven av bron över D ittielven gäldas till betales med en halvdel av h v ert hälften av vartd era riket. av de to riker.

Gärden till förebyggande, av skada Gjcrrder til beskyttelse mot skade av renar. ved ren.

12 §. § 12.. Svenska staten skall äga r ä tt D et skal v cere tilla tt for den a tt på egen bekostnad låta på svenske s ta t paa egen bekostning nedan näm nda platser anbringa a t la anbringe paa nedennsevnte gärden, avsedda a t t hindra renars steder gjaerder for derved a t hindre vidare fram kom st (spärrningsgär- renens videre frem kom st (spasrreden): gjaerder): a) i Lyngens härad längs grän­ a. I Lyngen herred långs graensen för det i 85 § beskrivna östra sen for d e t i § 85 beskrevne östre om rådet i Troms fylke tvärs över om raade i Troms fylke tv ers över Garanassuorgge, ovanför den stora Garanassuorgge, ovenfor den sto re N orddalsslåttern (omkring tv å kilo­ N orddalsslaatten (ca. to km. oven­ m eter ovanför Gaskasuorggebäc- for Gaskasuorggebaekkens utlop), kens utlopp), och över Gaskasuorg- og över G askasuorgge, der h v o r ge, d är denna dal ä r smalast, e tt denne dal er sm alest, et lite t sty k k e lite t stycke ovanför dess mynning; ovenfor dens m unding.

b) i Maalselvens h ärad längs b. I M aalselv herred långs d et östra om rådets gräns tv ä rs över östre om raades graense tv ers över Tverelvdalen och över R osta­ Tverelvdalen ,og över R ostadalen. dalen; c) i B ardu härad inom östra c. I B ard u herred inden d et om rådet från G aiccaluokta i Alte- östre om raade fra G aiccaluokta i v andet till en p u n k t i närheten av A ltevandet til et p u n k t i n ä rh e te n Multö jokkas krök, därifrån under av Multö jokkas krok. derfra under D orrovarre och N austi till en D orrovarre og N austi til e t p u n k t p u n k t i n ärheten av Anavaselvens i n ä rh e te n av Anavaselvens krok, krök, därifrån till Di viel ven och derfra til D ivielven og videre långs vidare längs dennas v ästra strand dennes vestre bred til ovre D ivi­ till övre Divifos, därifrån på äl­ fos, derfra paa elvens ostside långs vens östra sida längs Skakteraa- S kakteraasen til S kakterkloften; sen till S kakterklyftan; d e tta gär­ d e tte gjaerde opfores, forsaav id t de uppföres, i den m ån av hänsyn d e t av hensyn til terraengforholtill terrängförhållandena läm p­ dene hensigtsma-ssig k an ske, saaligen k an ske, så, a t t så v itt m öj­ ledes a t saa v id t mulig lavm arligt lavm arkerna i Sarivom a och kene i Sarivom a og den ovre del övre delen av Dividalen komm a av D ividalen kom m er til a t ligge a t t ligga öster om gärdet; ostenfor gjaerdet. d) över passagen vid Staggon- d. Över passagen ved Stagjunes i B ardu härad; gonjunes i B ard u herred. e) över Cunovagge i Maalsel­ e. Över Cunovagge i Maalselv vens h ärad från e tt fram skju­ herred fra e t frem springende b rå t tande, b ra n t, i syd v äst sig sträc­ sydvestgaaende flaag paa nordre kande fjällstup på norra sidan av side av K irkestind, långs d e tte K irkestind, längs d e tta stup till flaag til C unojokka, hvor denne Öunojokka, d är denna älv bildar elv d anner en större fos, og videre en större fors, och vidare i västlig i vestlig re tn in g op långs fjellriktning upp längs fjällsidan till siden, in d til den b rä tte fjelivseg dess den b ra n ta fjällväggen möter; m oter. Gjserdets lsongde er an sla a t gärdets längd anslås till omkring til ca. 1 0 2 0 m eter. 1,020 m eter; sam t f) i B ardu h ärad i närheten av f. I B ardu herred i naerheten riksgränsen vid Pålno. av riksgrsensen ved Pålno.

13 §. § 13. I enlighet med vederbörande I henhold til vedkom m ende jordägares och n y ttja n d era ttsh a- grundeieres og bruksberettigedes vares sam tycke och de förras m ed­ sam tvkke og de forstes erklsering givande a t t av stå erforderlig m ark om avstaaelse av fornoden grund skall svenska sta te n vidare äga skal d et endvidere vaere tilla tt for a t t på egen bekostnad och på de d en svenske s ta t paa egen bekostav de bofasta betingade villkor, ning og paa de av de fastboende bland a n n a t m ed hänsyn till sträck­ stillede vilkaar, bl. a. m ed hensyn ningen, lå ta anbringa spärrnings- til pladsen, a t la anbringe spserregärden på nedannäm nda platser: gjterder paa nedennsevnte steder:

a) ovanför den för närvarande a. Ovenfor den nu vanlig be­ vanligen begagnade betesm arken ny tte d e havnegang paa gaardten på gården Odden i Lyngens härad; Odden i L yngen herred. b) ovanför den för närvarande b. Ovenfor den nu vanlig bevanligen begagnade betesm arken n y tte d e havnegang paa gaarden p å gården Lien i Lyngens härad; Lien i L yngen herred. c) över L oppuskaret i Lyngens c. Över L oppuskaret i Lyngen härad, ovanför skogsgränsen; herred ovenfor skoggraensen. d) ovanför gården B jörnsund d. Ovenfor gaarden B jörnsund i B ardu härad; sam t i B ardu herred. e) ovanför gårdarna Liland, e. Ovenfor gaardene lå la n d , Nordli och Foslund i B ardu härad. N ordli og F oslund i B ard u herred.

14 §• § 14 . F ör den händelse vederbörande F o rsaa v id t vedkom m ende grundjordägare och n y ttja n d erä ttsh a- eiere og bruksberettigede gir vare läm na sitt sam tycke, m öter sit sam tykke, skal der fra den från norska statens sida ej hinder norske s ta ts side in te t v söre til för a t t svenska sta te n på egen be­ hinder for, a t den svenske s ta t paa k ostn ad och på de vdlkor, som egen bekostning og paa vilkaar, kunna med rä ttsäg a rn a överens­ bl. a. m ed hensyn til pladsen, komm as, bland a n n a t om sträck­ hvorom enighet med de p rivate ningen, låter anbringa spärrnings- m a tte opnaaes, lar anbringe spaergärden på nedannäm nda platser: regjaerder paa nedennaevnte steder: a) i M arknesdalen i Balsfjords a. I M arknesdalen i B alsfjord härad; herred. b) i Lappe- eller B jörkaasskaret b. I Lappe- eller B jorkaasskai Maalselvens härad; sam t re t i M aalselv herred. c) i S ivertskaret i samm a härad. c. I S ivertskaret i sam m e her­ red. 15 §. § 15- D ärest svenska staten ger till­ U nder forutsaetning av, a t det känna, a t t den önskar låta upp­ ved senere undersokelse m a a tte föra e tt gärde i d et pass, som leder godtgjores, a t opforelse av et till Didnovagge i Lyngens härad, gjaerde i d et pass, som leder til och vid undersökning fram går, a tt Didnovagge i Lyngen herred, ikke gärdet icke länder till skada för vil vaere til skade for de fastbode bofasta, men godvillig överens­ ende, vil den norske s ta t, i mangel kommelse med jordägarna ej kan av mindelig overenskom st m ed träffas, skall norska staten med grundeierne, med hjem m el i lovtilläm pning av gällande lag söka givningen soke a v s ta a t fornoden genom driva av trä d an d et av er­ grund til opforelse av e t spaerreforderlig m ark för e tt sådant spärr- gjajrde, n a a r den svenske s ta t ningsgärde. m aatte meddele, a t den onsker a t la gjserdet opfore. G ärdets uppförande ävensom I tilfsulde blir gjaerdet a t bekoste ersättningen för a v trä d d m ark och opfort av den svenske s ta t, som kostnaderna för värderingsförrätt- likeledes betaler erstatningen for

ningen skola betalas av svenska den avstaaede grund og utgiftene staten. ved tak sten .

16 §■ § 16 .

Yad 15 § innehåller gäller även H vad der er b estem t i § 15, i fråga om r ä tt för svenska staten g j selder ogsaa med hensyn til ada tt vidm akthålla e tt gärde, som gang for den svenske s ta t til a t finnes uppfört i passet mellan Ju- vedlikeholde e t gjaerde, som i sin ovagge och Garanassuorgge i Lyn- tid er opfort i passet m ellem Juogens härad. vagge og G aranassuorgge i L yn­ gen herred. 17 §. § 17 . I fråga om de i 12— 16 §§ omför- Om de i §§ 12—16 nsevnte spserm älda gärden gälle följande be­ regjserder skal folgende gjselde: stämmelser: a) Sam tliga gärdena skola upp­ a. Sam tlige g]serder skal opföras så, a t t de freda m ot renar. fores saaledes, a t de freder m ot ren. b) R en ar m å icke släppas genom b. R en m aa ikke slippes gjengärdena. Dock må flyttning med nem gjserdene. Dog k an flytning renar äga rum genom gärdet mel­ m ed ren foregaa gjennem gjaerdet lan G aiccaluokta och Skakterklyf- mellem G aiccaluokta og S kakterta n ävensom genom gärdena i kloften og gjennem gjserdene i Cunovagge sam t i passet mellan Öunovagge og i passet mellem Juovagge och Garanassuorgge. I Juovagge og G aranassuorgge. D er­ fråga om gärdet vid Pålno gäller hos gj selder forbudet m ot a t slippe över huvud icke förbudet m ot re ­ ren gjennem gjserdene overhovenars genomsläppande. d et ikke Pålnogjserdet. c) Svenska sta te n åligger a tt c. Den svenske s ta t pligter a t hålla gärdena i försvarligt skick vedlikeholde gjserdene i försvarlig under den tid konventionen gäller. sta n d i konventionstiden. d) S träckningen av de i 12 § a), d. De i § 12 u n d er litr. a, b, b), c) och d) näm nda gärdena skall c og d nsevnte gjserders noiagtige närm are bestäm m as av fylkesman- plads skal bestem m es av fylkesnen efter lokal undersökning av m anden efter undersokelse paa därtill utsedda svenska och norska sted et av d ertil opnsevnte norske tjänstem än. og svenske tjenestem send. Vid sträckningens bestäm m ande Ved bestem m elsen av gjserdenes må m indre avvikelser från be­ beliggenhet kan m indre avvikelser skrivningarna i 12 § äga rum , där fra beskrivelsene i § 12 tillätes, om d e tta med hänsyn till särskilda sserlige forhold paa sted et gjor lokala förhållanden är a t t anse d e tte hensigtsmsessigt. såsom ändam ålsenligt. e) P å sam m a s ä tt som före- e. P a a samm e m aate som an ­ skrives härovan i d) skall bestäm ­ fo rt i litr. d skal det bestem m es, mas p latsen för led eller grindar, hvor de i § 12 litr. a, b, c og d som skola anbringas å de i 12 § om handlede gjserder skal forsynes a) b), c) och d) om förm älda gär­ med led eller grinder og til hvilke

den, och vilka tider sådana led el­ tid e r disse skal holdes aapne. ler grindar skola hållas öppna. Le­ Leddene eller grindene m aa anden eller grindarna skola anbrin­ bringes saaledes, a t de m indst gas så, a t t de så litet som möjligt mulig vanskeliggjor k reatu rb eitförsvåra kreatursbetning och be­ ning og u tn v tte lse av sla a tte r paa gagnande av slåtter på andra si­ den anden side av gjserdet eller dan gärdena eller annan nödvän­ anden nodvendig faerdsel. dig genom fart. f) Det. närm are angivandet av f. De i § 12 iitr. e og §§ 13, 14 sträckningen för de i 12 § e) sam t og 15 nsevnte gjaerders noiagtige 13, 14 och 15 §§ om förmälda gär­ plads skal bestem m es av den nor­ dena skall tillkom m a norske lapp­ ske lappefoged efter sam raad med fogden efter sam råd m ed svenske vedkom m ende fastboende og den lappfogden och vederbörande bo­ svenske lappefoged. fasta. g) Å de gärden, som omförmä- g. I de foran i litr. f og i § 16 las under f) i denna § sam t i l(i §, nsevnte gja?rder skal anbringes de skola anbringas sådana led eller led eller grinder, som er fornodne grindar som äro av nöden för de for de fastboende og, forsaavidt bofasta och, så v itt angår gärdena i angaar gjairdene i Ounovagge og ('unovagge sam t passet mellan passet m ellem Juovagge og Ga­ .Tuovagge och Garanassuorgge, som ranassuorgge, som krsevesfor gjenerfordras för genom flyttning med nem flytning m ed ren. renar. 18 §. § 18. Den som begagnar led eller Den, som b en y tter led eller grind å något av de gärden, v a r­ grind i noget av de i §§ 12— 16 om i 12— 16 §§ är fråga, skall ome­ nsevnte gjserder, skal um iddelbart d elbart efter begagnandet stänga efter b enyttelsen stsenge leddet ledet eller grinden. eller grinden. 19 §. § 19 - H ar ägare eller brukare av jord H a r eier eller b ruker av jord eller någon av hans husfolk för­ eller nogen av hans husfolk la t sum m at a t t stänga led eller grind, led eller grind staa aapen, og er och hava i följd d ärav renar kom ­ ren som folge derav kom m et gjenm it genom gärdet, vare han icke nem gjserdet og h ar v o ld t skade berättigad till ersättning för ska­ p aa hans m ark, er han ikke beda, som renarna därvid vållat. re ttig e t til erstatn in g for skaden.

20 §. § 2 0 .

Tinglästa överenskommelser, en­ De m ellem det offentlige og ligt vilka vissa bofasta i Troms visse fastboende i Troms fylke i fylke äro gentem ot norska sta ­ sin tid indgaaede og senere tingten förpliktade a tt underhålla gär­ lseste overenskom ster, hvorved de den till förebyggande av skada fastboende h a r forpligtet sig til a v renar eller’ a tt tillhandahålla a t vedlikeholde gjserder til vaern m ark till flyttningsväg för lappar, m ot skade ved ren eller til a t komma a tt av norska staten vid­ a v staa grund til flyttevei for lap-

m akthållas, så v itt de avse om ­ per, vil den norske s ta t o pretholråde, d är enligt denna konvention de, forsaav id t de ang aar tra k te r, svenska re n ar skola äga beta. hvor svensk renbeitning skal k u n ­ ne foregaa ifolge nservaerende kon­ vention.

21 §. § 2 1 . _

F inner landshövdingen, a t t det F in d er landshövdingen, a t d et till förekom m ande av skada av til forebyggelse av skade ved ren renar ä r önskvärt, a t t visst slåtter- er önskelig, a t b estem t slaattelan d land eller viss sätervall utanför eller ssetervold utenfor det i § 85 d et i 85 § beskrivna östra om rådet beskrevne östre om raade indgjserinhägnas, må h an därom göra des, kan h an derom re tte forefram ställning hos fylkesmannen. stilling til fylkesm anden. D enne Denne sänder fram ställningen till sender forestillingen til den i § 92 den i 92 § om näm nda syneförman, nsevnte ta k stb e stv re r, som sam som i förening m ed tv å av honom men m ed to av harn tilsa g te msend tillkallade gode m än av den i 93 § av d et i § 93 om handlede u tvalg om förm älda näm nd verkställer syn företar besigtelse. G rundeieren og å stället; och skola jordägaren och den svenske lappefoged meddeles S en svenske lappfogden i god tid betim elig u nderretning om tid og

u n d errättas om tid och plats för sted for forretningen. Yed denne förrättningen. Vid förrättningen skal d e t undersokes, h v o rv id t m ar­ skall undersökas, huruvida m ar­ kens indgjserding k an m edfore kens inhägnande k an medföra v ä ­ vsesentlig ulem pe for grundeieren sentligt in trån g för ägaren eller eller andre. Findes d e tte ikke a t annan. Finnes så icke vara fallet, vsere tilfaelde, skal der avgives skola förrättningsm ännen u tlå ta skjon över, hvor og hvorledes sig om v ar och på v ad s ä tt gärdet g jaerde t i tilf selde skal opfores. m å uppföras; och skall därvid ia k t­ H erunder blir a t ia g tta , a t gjsertagas, a t t gärdet skall bestå av gal- d e t skal opfores av galvanisert vaniserad järn- eller stå ltrå d på jern- eller sta a ltra a d paa stolper, stolpar, a t t dess höjd bör vara a t d e t blir 1,25 m eter h o it og 1,25 m eter, såvida icke särskilda under sserlige forhold om forom ständigheter påkalla större höjd nodent hoiere sam t a t d et ogsaa sam t a t t d et bör vara ägnat a tt freder m ot storfae og hest. Ved freda även m ot n ö tk rea tu r och h äs­ forretningen avgives endvidere tar. Vid förrättningen avgives skjon över gjserdets antagelige tillika u tlåtan d e rörande de k o st­ kostende. Likesaa fastssettes der nader uppförandet av gärdet kan en frist av m indst e t aar, inden kom m a a t t betinga, och bestäm ­ hvilken gjserdet skal vsere o pfort, mes viss tid, ej k ortare än e tt år, efter a t landshövdingens nedeninom vilken gärdet skall vara u p p ­ nsevnte bestem m else er m ed d elt fört, efter d et landshövdingen, fylkesm anden. på s ä tt nedan nämnes, f a tta t be­ slut i äm net och detsam m a m ed­ delats fylkesm annen. F örrättningsm ännen skola d ä r­ Skjonnet skal desuten avgi u tjäm te u tta la sig om, huruvida för­ talelse om, h v o rv id t forholdene

hållandena på platsen äro sådana, paa sted et er saadanne, a t snetry k , a t t snötryck, snöskred eller dylikt sneskred eller lignende kan forkan förorsaka extraordinära kost­ voide ekstraordinsere u tg ifter til nader för gärdets underhåll. P rö­ gjaerdets vedlikehold. Findes saa vas så vara fallet, skall såsom bi­ a t va-re tilfselde, skai sk jö n n et drag till underhållet beräknas e tt fastsaette et v ist belöp, dog ikke visst belopp, dock icke över tju g u ­ över fem og ty v e procent av anfem procent av det, vartill stängs­ laegsbelopet, som bidrag til vedlets uppförande sk attats. likeholdet. L äm nar landshövdingen inom H vis landshövdingen inden seks sex m ånader efter det han erhål­ m aaneder efter a t ha erholdt k u n d ­ lit kännedom om förrättningsm än- skap om skjonnets avgivelse mednens utlåtande, fylkesm annen med­ deler fylkesm anden, a t g jaord et delande om a t t gärdets uppförande onskes opfört, og tilstiller han påyrkas, och tillställer han d ärjäm ­ derhos fylkesm anden anlacgsbelote fylkesm annen det beräknade p et og ev en tu elt d e t ovennsevnte beloppet för uppförandet och för bidrag, skal fylkesm anden sporre underhållsbidrag där såd an t ifrå- grundeieren, om han er villig til gakom mer, skall fylkesm annen till- a t opföre g jaer de t m ot a t erholde spörj a jordägaren, huruvida den­ skjönsbelepet og i tilfselde naevnte ne ä r villig a t t uppföra gärdet bidrag. Erklaerer grundeieren sig m ot belqppets utbekom m ande. villig hertil, u tb e ta le r fylkesm an­ F ö rklarar jordägaren sig vara d ä r­ den belöpet til harn, efterh v ert till villig, h ar fylkesm annen a tt som gjaerdet opfores. till honom u tb etala beloppet, i den m ån gärdet uppföres. F ylkesm annen äger ock, i hän­ E fte r om staendigheterne kan fyl­ delse om ständigheterna därtill gi­ kesm anden dog frafalde k ra v e t va anledning, a t t u ta n påkallande om gjserdets opforelse og stille av åtagande från jordägarens sida belöpet til fri ra ad ig h et for g ru n d ­ om gärdets uppförande, till denne eieren. överläm na beloppet till fr itt för­ fogande. vill jordägaren icke åtag a sig E r denne uvillig til a t opföre gärdets uppförande eller u ta n så­ gjaerdet eller til i tilfselde a t m o tta d a n t åtagande m ottaga erbju­ belöpet u ten pligt til a t opföre d et kostnadsbelopp, skall fylkes­ gjaerdet, skal fylkesm anden bem annen om besörja gärdets upp­ sorge dets opförelse. De herm ed förande; och skola de därm ed före­ forbundne om kostninger skal benade utgifter gäldas av svenska tales av den svenske sta t. staten. Sedan gärdet ä r uppfört, tillfal­ N aar gjaerdet er opfort, tilfald er ler d et jordägaren. d et grundeieren. A lltifrån den tid, då g ärdet full­ F ra d et tid sp u n k t, da gjaerdet bordats eller borde vara fullbor­ er eller skulde ha vaeret fuldfört, d at, eller då ägaren m o ttag it kost- eller i tilfselde fra d et tid sp u n k t, nadsbeloppet till fr itt förfogande, da eieren m a a tte h a m o tta t skjönsvare, så länge konventionen gäller, belopet til fri raadighet, h a r i

ägare eller brukare av slåtterlan- konventionstiden eieren av vedd et eller sätervallen icke b e rä tti­ kom m ende slaattelan d eller saetergad till ersättning för skada, som vold og mulige bruksberettigede därå vållats av renar, med m ind­ ikke krav paa erstatn in g for skade re gärdet blivit uppfört och hålles ved ren paa slaattelan d e t eller i försvarligt skick, men renarna saetervolden, m edm indre renen, d e t o a k ta t kom m it innanför d et­ saafrem t gjserdet er opfort, er samma. kom m et indenfor d ette, u a g te t d et h a r vseret i försvarlig stand. K ostnaderna för förrättning, v a r­ U tgiftene ved skjonsforretninom h är förmäles, skola betalas av gene betales av svenske offentlige svenska staten. midler.

n. N ordlands fylke. II. N ordland fy lk e.

Betesområden i fylket och vissa an­ Beiteomraadene i fglket og i visse gränsande svenska trakter. Renbe- tilgrcrnsende svenske trakter. Rentesdistrikt. Renantal. beitedistrikter. Renantal.

22 §. § 2 2 .

I N ordlands fylke må svenska I N ordland fylke m aa svenske lappar ej in fly tta med renar till lapper ikke indflydde med ren i and ra än de om råden som beskri­ andre om raader end de, som bevas i denna §. Dessa om råden skrives i denne §. H v e rt av disse skola v a rt för sig bilda särskilda skal utgjore et renbeited istrik t. renbetesdistrikt. I distrikten må I renbeited istrik ten e m aa ikke icke inkomma flera svenska renar kom m e ind flere svenske ren end än som för varje distrik t h är upp­ i denne § anfores. tagas. D istrikten äro följande: R enbeitedistriktene er folgende:

Balvand Balvand (i F auske och Saltdals härader). (i F auske og S altdal herreder). Gränser: L aam itjern (strax norr Groenser: L aam itjern (straks nor­ om riksröset n:r 238), bäcken till denfor riksros nr. 238), baekken E idevand, denna sjö, bäcken till til Eidevand, d e tte vand, bsekken L aam ivand, denna sjö, Laamiel- til L aam ivand, d e tte vand, Laam iven, Langvandet, Sjönstaaelven, elven, L angvandet, Sjönstaaelven, Ovrevand, Gjem gamströmm en, 0 v re v a n d , G jem gam ström m en, N edrevand, Finneidström m en, N edrevand, F inneidström m en, Fauskeviken, Skjerstadsf jorden, F auskeviken, S kjerstadf jorden, Saltdalsf jorden, Saltelven, Jun- S altdalsf jorden, Saltelven, Ju n kerdalselven, Graddiselven till kerdalselven, G raddiselven til N jal­ N jallavarreelvens m ynning, sist­ lavarreelvens m unding, denne elv näm nda älv till riksgränsen sam t til riksgrsensen og riksgrsensen til denna gräns till L aam itjern. L aam itjern. Högsta renantal: 4,450. Hoieste renantal: 4 450.

Lönsdalen Lönsdalen (i Saltdals och Mo härader). (i Saltdal og Mo herreder). Gränser: D ypenaaga från riks­ Gränser: D ypenaaga fra riksgränsen till sam m anflödet med grasnsen til sam m enlopetm edL ons- Lönse Iven, därifrån rä ta linjer elven, derfra re tte linjer över över K jem aav atn et till höjdpunk­ K jem aa v atn et til hoidepunktet ten 1,222 på Olfjellets nordöstra 1 222 i Olfjellets nordostre sty rtb rant, O lfjellets högsta topp ning, Olfjellets hoieste top (1 754), (1,754), Skav lens högsta topp Skavlens hoieste top (1 475) og (1,475) och S tabursdalsfjellets hög­ S tabursdalsfjellets hoieste to p sta topp (1,368) på gränsen m el­ (1 368) i g ra n sen mellem S altdal lan S altdalens och Mo härader, og Mo herreder, denne g ra n se til vidare näm nda gräns till Lönse 1- Lönselven, denne elv til vandven, denna älv till v attendelaren skillet ved Stodi (686), videre vid Stödi (686), vidare Gubbeltaaen G ubbeltaaen til dennes samm entill dess sam m anflöde med S tok­ lop m ed Stokka og denne elv til k a och denna älv till riksgränsen rik sg ran sen ved hoidep u n k tet 832 vid höjdpunkten 832 sam t riks­ sam t rik sg ra n sen til D ypenaaga. gränsen till D ypenaaga. Hoieste renantal: 3 800. Högsta renantal: 3,800. Bolna Bolna (i Mo härad). (i Mo herred). Gränser: gränsen mellan Saltdals Gränser: G ran sen mellem S alt­ och Mo härader från Lönselven dal og Mo herreder fra Lönselven till Bjellaaga, sistnäm nda älv till til Bjellaaga, denne elv til dens dess samm anflöde med R andals- sam m enlop m ed R andalselven, elven, denna älv till Gubbeltaaens denne elv til G ubbeltaaens m unmynning, denna älv till vattende- ding, denne elv til vandskillet ved laren vid Stödi (686) och vidare Stodi (686) og videre Lönselven Lönselven till den punkt, d är äl­ til d e t p u n k t, hvor elven skj seres ven skäres av om förm älda härads- av ovennsevnte herredsgranse. gräns. Hoieste renantal: 1 500. Högsta renantal: 1,500. N asa N asa (i Mo härad). (i Mo herred). Gränser: Stokka från riksgrän­ Grcenser: Stokka fra riksgransen sen vid höjdpunkten 832 till sam ­ ved hoidepunktet 832 til sammenm anflödet m ed G ubbeltaaen, den­ lopet med Gubbeltaaen, denne na älv till sam m anflödet med Ran- elv til sam m enlopet med R andals­ dalselven, denna älv till riksgrän­ elven, denne elv til riksgransen og sen och sagda gräns till Stokka. riksgransen til Stokka. D istriktet skall tillsam m ans med R enbeited istrik tet skal danne en tra k t i Arjeplogs socken i Sve­ et fa:lles beiteom raade med en rige utgöra e tt gem ensam t betes­ tra k t i Arjeplog sogn i Sverige. område. N äm nda tra k t h ar föl­ Denne har folgende granser: L ais­ jande gränser: Laisälvens tillflöde älvens tillop fra riksgransen straks från trak ten av riksgränsen strax nordenfor Nasafjäll, Laisälven til

norr om N asafjäll, Laisälven till m undingen av den beek, som fra m ynningen av den bäck, som vandene vestenfor Skertasåive rin ­ från sjöarna väster om Skertas- der ned i neevnte elv, denne beek åive rinner in i näm nda älv, denna ind til utlopet av det nordligstebäck till utlo p p et av den nordli­ av neevnte vand, derfra re tte gaste av dessa sjöar, därifrån rä ta linjer til T jäulatjåkkos nordre top linjer till T jäu lat jåkkos norra topp og til Jullegatj åkkos m id te rsteto p och till Jullega t jåkkos m ellersta sam t över Gabriåives top til graentopp sam t över Gabriåives topp sen mellem N orrbottens og V äster­ till gränsen mellan N orrbottens bottens län, videre denne greense och V ästerbottens län, vidare den­ til riksgreensen og riksgrsensen til na gräns till riksgränsen och riks- Laisälvens tillop nordenfor N asa­ gränsen till Laisälvens tillflöde fjäll. norr om Nasafjäll. B etet h ar beräknats förslå, i R enbeitedistriktet er beregnet d istrik te t till 500 renar och i den a t kunne yde beite til 500 ren og svenska tra k te n till 1,000 renar, den svenske tr a k t til 1 000 ren, i följd v arav sam m anlagda högsta hvorfor det sam lede haieste ren­ renantalet för det gemensamma antal for det faelles beiteomraade. betesom rådet utgör 1,500. er 1 500.

A n d fjellet A n d fjellet (i Mo härad). (i Mo herred). Gränser: R andalselven från riks­ Grwnser: R andalselven fra riks­ gränsen till sam m anflödet med graensen til sam m enlopet med Vir­ Virvaselven, denna älv, Virvan- vaselven, denne elv, V irvandet og d et och Boneselven till riksröset Boneselven til riksros nr. 224 samt. n:r 224 sam t riksgränsen till R a n ­ riksgraensen til Randalselven. dalselven. D istrik tet skall tillsam m ans med R enbeitedistriktet skal danne e t en tra k t i Sorsele socken i Sverige faelles beiteom raade med en tra k t utgöra e tt gem ensam t betesom ­ i Sorsele sogn i Sverige. D enne råde. N äm nda tra k t har följande h a r folgende graenser: Graensen gränser: gränsen mellan N orrbot­ mellem N orrbottens og V äster­ tens och V ästerbottens län från bottens län fra riksros nr. 225 til riksröset n:r 225 till Vindelälven, Vindelälven, denne elv til d e t denna älv fram till den p u n k t, där p u n k t, hvor den i en skarp vinkel den i skarp vinkel viker av m ot boier av m ot sydost, derfra baeksydost, därifrån den bäck, som ken, som rinder förbi riksros nr. rinner förbi riksröset n:r 224, till 224, til riksgraensen sam t riks­ riksgränsen sam t riksgränsen fram graensen til riksros nr. 225. till riksröset n:r 225. B etet h a r beräknats förslå, i R enbeitedistriktet er beregnet distrik te t till 1,500 renar och i den a t kunne yde beite til 1 500 ren svenska tra k te n till 300 renar, i og den svenske tr a k t til 300 re n , följd varav sam m anlagda högsta hvorfor det sam lede haieste ren­ renantalet för det gemensamma antal for det faelles beiteom raade betesom rådet utgör 1,800. er 1 800.

K jerringf jellet Kjerringfjellet (i Mo härad ). (i Mo herred). Gränser: Boneselven från riks- Grcenser: Boneselven fra riks- TÖset n:r 124 till V irvandet, den­ ros nr. 224 til V irvandet, dette n a sjö, Virvaselven till dess sam- vand, Virvaselven til sammenlom anflöde med R andalselven, den­ pet med Randalselven, denne elv na älv till dess sam m anflöde med til sam m enlopet med Messingaaga Messingaaga (östra), denna älv (östre), denne elv til sondre ende till södra ändan av tjärn e n vid av tj ernet ved Elivoldene, derfra Elivoldene, därifrån rä ta linjer re tte linjer över Lille Kjerringfjell över Lille K jerringfjell till d e tta til d ette fjells sydligste top (1 013) fjälls sydligaste topp (1,013) och og över Junkerfjellet til riksros nr. över Junkerfjellet till riksröset 222 sam t riksgrsensen til riksros n :r 222 sam t riksgränsen till riks­ nr. 224. röset n :r 224. Hoieste renantal: 1 500. Högsta renantal: 1,500. Kalvandet Kalvandet (i Mo härad). (i Mo herred). Gränser: rä ta linjer från riks­ Grcenser: R e tte linjer fra riksros röset n:r 222 över Junkerfjellet till nr. 222 över Junkerfjellet til Lille Lille Kjerringfjelis sydligaste topp K jerringf jelis sydligste top (1 013), (1,013), R ism aalsfjellets nordli­ Rism aalsfjellets nordligste top gaste topp (1,090), österdals- (1090), 0sterdalsknabbens top knabbens topp (1,120) och P lura (1 120) og P lu ra elv (510) ved älv (510) vid Sprutfossen, näm nda Sprutfossen, nsevnte elv til Store älv till Store K alvandet, denna K alvandet, d ette vand, elven melsjö, älven mellan sam m a sjö och lem d ette vand og Lille K alvan­ Lille K alvandet, denna sjö och det, d e tte vand og Lille Uma elv Lille Um a älv till riksgränsen til riksgrasnsen sam t riksgrsensen sa m t sagda gräns till riksröset til riksros nr. 222. n:r 222. Hoieste renantal: 1 500. Högsta renantal: 1,500. Kobbervandet Kobbervandet (i Mo härad). (i Mo herred). Gränser: rä ta linjer från en Grcenser: R e tte linjer fra et u n k t vid Messingaaga (östra) fyra p u n k t ved Messingaaga (östre) ilom eter från denna älvs utlopp i lire kilom eter fra dens utlop i R anenelven till höjdpunkten 604 R anenelven til hoidepunktet 604 p å D urm aalshaugen, höjdpunkten paa D urm aalshaugen, hoidepunk­ 483 på Glosen, höjdpunkten 635 te t 483 paa Glosen, hoidepunktet på Grönfjellets v ä stra sluttning, 635 paa Grönfjellets vestre skraaen p u n k t 1,200 m eter ra k t söder ning, et p u n k t 1 200 m eter re t om höjdpunkten 811 på samm a syd for hoidepunktet 811 paa fjälls sydöstra sluttning, Rismaals- samme fjells sydostre skraaning, baekkens inflöde i K obbervaselven, Rismaalsbsekkens m unding i K ob­ O sterdalsknabbens topp (1,120), bervaselven, 0sterdalsknabbens Rism aalsfjellets nordligaste topp top (1 120), Rism aalsfjellets nord­ <(1,090), Lille K jerringf jelis syd- ligste top (1 090), Lille Kjerring-

ligaste to p p (1,013) och södra än ­ f jelis sydligste top (1013) og dan av tjärn en vid Elivoldene, sondre ende av tj ernet ved Fdidenna tjä rn och Messingaaga till voldene. d e tte tjern og Messing­ ovannäm nda p u n k t fyra kdome- aaga til o v en n a v n te p u n k t fire ter från älvens utlopp i Ranen- kilom eter fra elvens utlop i R aelven. nenelven. Högsta renantal: 1,300. Hoieste renantal: 1 300. Melkfjellet Melfkjellet (i Mo härad). (i Mo herred). Gränser: Lille Uma älv från Grcenser: Lille Um a elv fra riksriksgränsen till Lille K alvandet, gransen til Lille K alvandet, d e tte denna sjö, älven från samm a sjö vand, elven fra dette vand til fram till Store K alvandet, denna Store K alvandet, d ette vand, P lu­ sjö, P lu ra älv till Sprutfossen, ra elv til Sprutfossen, derfra en därifrån en rä t linje till den punkt, re t linje til d et punkt, hvor b a k ­ d är bäcken i dalen m ellan K lim ­ ken i dalen mellem K lim pen og pen och Slagfj ellet sam m anfly­ Slagfj ellet loper sammen med baekter m ed den bäck, som kom m er ken fra hoiden 934 i Slagfj ellet, från höjden 934 å Slagfj ellet, vi­ videre en re t linje til östre ende dare en r ä t linje till östra ändan av vandet (836) mellem Slagfjellet av sjön (836) m ellan Slagfj ellet og Lapfj ellet, d e tte vand, S ateroch Lapfjellet, denna sjö, S ater- b ak k e n til sam m enlopet med b a k ­ b a k k e n till sam m anflödet med ken fra Ö stskaret, denne b a k til bäcken från ö stsk a re t, denna sondre ende av tj ernet i myren bäck till södra ändan av tjärn e n i ostenfor K lubben, derfra en ret m yren öster om K lubben, d är­ linje til v an d sk illet i skaret mel­ ifrån en rä t linje till vattendelaren lem K lubben og Sauakslen, videre i dalen m ellan K lubben och Sau- b a k k e n sydover til dens sammenakslen, vidare den m ot söder rin ­ lop med G lonkabakken, re tte lin ­ nande bäcken till dess samman- jer til hoiden 760 ca. to kilom eter flöde m ed G lonkabakken, rä ta sydost for U m bugten fjellstue og linjer till höjden 760 omkring til riksgränsen ved U m bugtens tv å kilom eter sydost om Umbugt- östre strand sam t riksgränsen til tens fjällstuga och till den punkt Lille Uma elv. på riksgränsen, där denna skäres Hoieste renantal: 1 800. av Um bugtens östra strand, sam t riksgränsen till Lille Uma älv. Högsta renantal: 1,800. Mofjellet Mofjellet (i Mo härad). (i Mo herred). Gränser: bäcken från dalen mel­ Grcenser: B a k k e n fra skaret mel­ lan K lubben och Sauakslen från lem K lubben og Sauakslen fra dess sammanflöde med G lonkabak- dens sam menlop med G lonkabak­ ken till vattendelaren i näm nda ken til vandskillet i n a v n te skar, dal, därifrifrån en rä t linje till derfra en re t linje til sondre ende södra ändan av tjärn e n i m yren av tj ernet i m yren ostenfor K lub­ öster om K lubben, denna tjä rn och ben, dette tje rn og b a k k e n i ö s t ­ bäcken i ö stsk a re t till dess sam- skaret til sam m enlopet m ed Um-

m anflöde med Umskarbaekken, skarbaekken, denne baek til mundenna bäck till m ynningen av bäc­ dingen av baekken fra F isktjern, ken från F isktjern, sistnäm nda denne baek og F isk tjern til dets bäck och F isk tjern till dess norra nordre ende, derfra en re t linje til ända, därifrån en rä t linje till en et punkt ved R ödvandets sondre pun k t på R ödvandets södra stran d stran d en kilom eter vestenfor Tveren kilom eter väster om Tvervands- vandselvens m unding, denne strand elvens mynning, näm nda stran d til B jörndalens m unding, derfra till B jörndalens m ynning, däri­ en ret linje til det punkt, hvor från en rä t linje till den punkt, där baekken fra Nordre Sloik vold tjern bäcken från Nordre Slöikvoldtjern falder u t i Selaaen, denne elv til utfaller i Selaaen, denna älv till dens sam menlop m ed Tveraaen, dess samm anflöde med Tveraaen, derfra re tte linjer til fjellfiumpen därifrån rä ta linjer till höjden 495 495 i Vestre Mofjellets nordskraapå Vestre Mofjellets nordsluttning, ning, eidet mellem de to vestnäset mellan de tv å västligaste ligste av Sm aavandene og över Sm aavandene och över Kobber- K obberfjellet til Akerselvens utfj ellet till Åkersel vens utflöde ur lop av Store Akersvand, d ette Store Akersvand, denna sjös nor­ vands nordre stran d til bugten ra stran d till bukten nordost om nordost om Stornesodden sam t Stornesodden sam t därifrån en derfra en re t linje över Langrä t linje över Langkjönlien till kjonlien til Glonkabsekkens sam­ Glonkabäckens sam manflöde med menlop m ed b ak k en fra skaret bäcken från dalen mellan Klubben mellem K lubben og Sauakslen. och Sauakslen. H aies te renantal: 1 500. Högsta renantal : 1,500. Spjeltfjelldalen Spjell fjelldalen (iHem nesoch H atfjelldals härader). (i Hemnes og H atfjelldal herreder). Gränser: Graesvandet (Gräske- Gränser: Grsesvandet (Gräskejaure) från riksgränsen till Oks- jaure) fra riksgrsensen til Oksfjellfjellelvens m ynning, denna älv elvens m unding, denne elv til till Okstindbrseen, denna jökels Okstindbrseen, denne brses sondre södra k a n t till gränsen mellan rand til graensen mellen Hemnes Hemnes och Korgens härader, den­ og Korgen herreder, denne herna häradsgräns till den fjälltopp redsgraense til den fjeldtop (1 868), (1,868), d är den stö ter tillsam ­ hvor den stoter sam m en med m ans med gränsen m ellan H a t­ graensen mellem H atfjelldal og fjelldals och Hemnes härader, den­ Hemnes herreder, denne herredsna häradsgräns till fjälltoppen graense til fjelltoppen med hoidem ed höjdsirfran 1,751, därifrån en tallet 1 751, derfra en re t linje rä t linje å t sydost till nedre ändan m ot sydost til nedre rand av den av den längst m ot öster fram skju­ lsengst m ot ost frem skvtende brae, tande jökeln, vidare den härifråu videre baekken herfra til dens sam ­ rinnande bäcken till dess sam m an­ menlop med Spjeltfjellelven ca. flöde med Spjeltfjellelven omkring to kilometer syd för Spjelthaugen, tv å kilom eter söder om Spjelt- Spjeltfjellelven til m undingen av haugen, Spjeltfjellelven till m yn­ Smaaskoglibaekken (baekken fra ningen av Smaaskoglibaekken (bäc- heiden 782 paa Stekvasakslen),.

ken från höjden 782 på Stekvasaks- derfra en re t linje til det punkt len), därifrån en r ä t linje till den paa riksgraensen, hvor denne skj se­ p u n k t på riksgränsen, d är denna res av Tverelven ca. to kilometer skäres av Tverelven om kring tv å sondenfor riksros nr. 216, sam t kilom eter söder om riksröset n:r riksgraensen til Graesvandet. 216, sam t riksgränsen till Graesvandet. D istrik tet skall tillsam m ans med R enbeitedistriktet skal danne et en tr a k t i T ärna socken i Sverige faelles beiteom raade med en t r a k t utgöra e tt gem ensam t betesom rå­ i T ärna sogn i Sverige. Denne har de. N äm nda tra k t h a r följande folgende graenser: Gräskejaure gränser: G räskejaure (Graesvandet) (Graesvandet) fra riksgraensen til från riksgränsen till sjöns östra än ­ v andets östre ende, derfra re tte da, därifrån rä ta linjer till to p p ar­ linjer til toppene 1137 og 1069 paa na 1,137 och 1,069 på M ieskattjåk­ M ieskatt jåkko, et p u n k t fire kilo­ ko, en p u n k t fyra kilom eter ra k t m eter re t n ordost for riksros nr. nordost om riksröset n:r 216, Snuo- 216, S n u o tatjåk k o s nordostligste ta tj åkkos nordostliga topp, to p ­ to p , toppen 1 554 paa B åim åive og pen 1,554 på Båim åive och fram det p u n k t paa riksgraensen, hvor till den pu n k t på riksgränsen, d är denne skjaeres av Tverelven ca. denna skäres av Tverelven om ­ to kilom eter sondenfor riksros nr. kring tv å kilom eter söder om 216, sam t videre riksgraensen til riksröset n:r 216, sam t vidare G räskejaure. riksgränsen till Gräskejaure. B etet h ar beräknats förslå, i R en b eited istrik tet er beregnet d istrik te t till 1,200 renar och i den a t kunne yde beite til 1 200 ren svenska tra k te n till 600 renar, i og den svenske t r a k t til 600 ren, följd v arav sam m anlagda högsta hvorfor d e t sam lede heieste ren­ renantalet för det gemensamma antal for d e t faelles beiteom raade betesom rådet utgör 1,800. er 1 800.

Rainesen Rainesen (i H atfjelldals härad). (i H atfjelld al herred). Gränser: H arvandet, H arvas- Grcenser: H a rv an d et, H arvasbsekken till dess samm anflöde bsekken til dens sam m enlop med med Tiplingelven, denna älv sam t Tiplingelven, denne elv sam t ö s tre ö s tre och Vestre Tiplingen till og V estre Tiplingen til Tipling­ Tiplingelvens inflöde i sistnäm nda elvens indlop i sidstnaevnte vand, sjö, därifrån en rä t linje till västra derfra en re t linje til V estre H u n d ­ H undelvens utlopp u r det västra elvens jitlop av d et vestligste av av de nedre Cevlarsvandene, den­ Nedre C evlarsvandene, d e tte vand na sjö och bäcken till den östra og baekken til d et ostligste av disse sjön (1,000) sam t sistnäm nda sjö v an d (1 000) sam t d e tte vand til till dess östra ända, därifrån en d ets ostligste ende, derfra en re t r ä t linje över Cevlarsfjellets högsta linje över C evlarsfjellets hoieste topp (1,257) till nordvästra ändan to p (1 257) til n ordvestre ende av av sjön med höj dsiffran 1,075, v an d et m ed hoid etallet 1 075, d e t­ denna sjö, Ranserelven och R an- te vand, R anserelven og R anseren

seren till riksgränsen sam t denna til riksgraensen sam t riksgränsen gräns till H arvandet. til H arv an d et. Högsta renantal: 2,500. Hoieste renantal: 2 500. Fjellvaaktind Fjellvaaktind (i H atfjelldals härad). (i H atfjelldal herred). Gränser: rä ta linjer från H ar- Grcenser: R e tte linjer fra H arvasbaekkens och Tiplingelvens sam- vasbaekkens sam m enlop med Tip­ manflöde till punkten 1,153, Su- lingelven til h o id ep u n k tet 1 153, senfjellets topp (1,208), höjdpunk­ Susenfjellets to p (1 208), hoideten 1,110 på Simskarfj ellet och p u n k te t 1 110 i Sim skarfj ellet og spetsen av den m ot öster fram ­ spidsen av den m ot ost frem skyskjutande vinkel, som gränsen ten d e vinkel, som graensen mellem mellan H atfjelldals och Vefsens H atfj elldal og Vefsn herreder d an ­ härader bildar på Simskarfj ellet, ner paa d e tte fjell, videre denne vidare denna gräns m ot söder till herredsgrsense sydover til Gilmeces Gilmeces topp (1,073), en linje ra k t to p (1 073), en linje re t m ot ost m ot öster till Simskarelven, denna til Sim skarelven, denne elv, Tip>älv, Tiplingelven och Tiplingene lingelven og Tiplingene til H arvastill Harvasbar kkens ^lynning. baekkens m unding. Höqsta renantal: 2,300. Hoieste renantal: 2 300. Store Kjukkelvandet Store K jukkelvandet (i H atfj elldals och Vefsens härader). (i H atfj elldal og Vefsn herreder). Gränser: Tiplingelven från dess Grcenser: Tiplingelven fra dens inflöde i Vestre Tiplingen till Sim- indlop i V estre Tiplingen til Simskarelvens mynning, sistnäm nda skarelvens m unding, denne elv til älv till en pu n k t ra k t öster om e t p u n k t re t ostenfor Gilmeces to p Gil eces topp (1,073), därifrån (1 073), derfra en re t linje til en rä t linje till sagda topp, vidare naevnte top, videre graensen mel­ gränsen mellan H atfjelldals och lem H atfj elldal og Vefsn herreder Vefsens h ärader till K vigtinds til K vigtinds to p (1 703), derfra topp (1,703), därifrån rä ta linjer re tte linjer til d e t sondre Maas­ till södra M aasskarf jelis topp skarf jelis to p (1 546), Biseggens (1,546), Biseggens topp (1,335), to p (1 335), R ö rsk artin d s top R örskartinds topp (1,456) och (1456), og N ordre B isegvands no rd ­ N ordre Bisegvands norra ända, re ende, videre B isegvasdraget vidare B isegvattendraget genom gjennem N ordre og Sondre Biseg­ N ordre och Södre Bisegvand till van d til kroken (735) vest for Lille kröken (735) väster om Lille K jukkelen, derfra re t linje til K jukkelen, därifrån en r ä t linje vestligste b u g t i Store K ju k k el­ till västligaste bukten av Store vand, videre en linje gjennem K jukkelvand, vidare en linje ge­ naevnte vand nordenom den store no sagda sjö norr om den stora holm en i v a n d e t frem til dets holm en i sjön fram till dess syd­ sydostligste bugt, derfra en re t östra vik, därifrån en r ä t linje till linje til v an d et m ed hoidetallet sjön med höjdsiffran 886 i Vierma- 886 i V ierm adalen, derfra den elv, dalen, därifrån den älv, som från som fra sydost falder u t i vandet, sydost infaller i näm nda sjö, till in d til dens utspring i Store Borgedess källa i Store Börgefjell, där- fjell, derfra en re t linje til e t p u n k t 5 — 1 9 2 7 7 2 .

ifrån en rä t linje till en p u n k t på i grsensen mellem N ordland og gränsen mellan N ordlands och N ord-Trondelag fvlker en kilome­ Nord-Tröndelags fylken en kilo­ te r sydvest for fjelltoppen 1 326, m eter sydväst om fjälltoppen videre vandskillet över hoide- 1,326, vidare vattendelaren över punktene 1 194 og 1 168 sam t höjdpunkterna 1,194 och 1,168 F laafjellets top (1 375) til Govlek­ sam t Flaafjellets topp (1,375) till tinds to p (1 327), derfra re tte Govlektinds topp (1,327), därifrån linjer til n o rdvestre ende av d e t rä ta linjer till nordvästra ändan med hoidetaljet 1 075 betegnede av den med höj dsiffran 1,075 be­ vand og över C evlarsfjellets hoieste tecknade sjön och över Cevlars- to p (l 257) til östre ende av d e t fjellets högsta topp (1,257) till ostligste av Nedre öevlarsvandene, östra ändan av d et östra av de d e tte v an d og bsekken til d et N edre Öevlarsvandene, denna sjö vestligste av disse vand sam t och bäcken till den västra sjön d e tte vand til V estre H undelvens sam t sistnäm nda sjö till Vestre utlop og derfra en re t linje til Hundelvens utlopp och därifrån en Tiplingelvens indlop i Vestre Tip­ rä t linje till Tiplmgelvens inflöde lingen. i Vestre Tiplingen. Hoieste renantal: 1 800. Högsta renantal: 1,800. Golver skaret Golverslcaret (i Vefsens härad). (i Vefsn herred). Gränser: rä ta linjer från Löip- Grcenser: R e tte linjer fra Loipskartindens (Golvertindens) hög­ sk artindens (Golvertindens) hoi­ sta topp (1,677) till toppen 1,364 este to p (1 677) til toppen 1 364 på Golverfjellet, till höjdpunkten paa Golverfj ellet, til hoidepunktet 1,073 i B olkskaret, över Golverna- 1 073 i B olkskaret, över Golversen till Simskarelvens sam man- nasen til Sim skarelvens samm enflöde med Bisegelven (412), till lop med Bisegelven (412). til R örskartinds topp (1,456), till R ö rsk artin d s to p (1 456), til Bis­ Biseggens topp (1,335), till södra eggens to p (1 335), til det sondre Maasskarfjells topp (1,51 ) och M aasskarfjells to p (1 546) og til till K vigtinds topp (1,703) sam t K vigtinds to p (1 703) sam t videre vidare m ot norr gränsen mellan nordo ver grsensen mellem H a t- H atfjelldals och Vefsens härader fjelldal og Vefsn herreder til Loiptill Löipskartindens högsta topp skartin d en s hoieste top (1 677). (1,677). Hoieste renantal: 800. Högsta renantal: 800.

23 §. § 23. S åfram t norsk renskötsel upp­ S aafrem t norsk re n d rift optages i B alvands ren b etesd istn k t, tages i B alvand renbeited istrik t, skall mellan rikena träffas över­ skal der trajffes a v tale mellem de enskommelse om de ändringar i to riker om de sendringer i kon­ konventionens bestäm m elser om ventionens bestem m elser om be­ behandling av frågor om skade­ handling av sporsm aalet om skaersättning, som d ärav påkallas. deserstatning, som saadan ren d rift m a a tte gjore paakrsevet.

I de övriga renbetesdistrikt, sorn I de ovrige i § 22 naevnte renomförmälas i 22 §, må, under den b eited istrik ter h a r ikke andre end tid svenska lappar äga d ä r uppe­ svenske lapper adgang til a t la hålla sig med renar, andra än så­ ren beite i den for disse tilla tte d an a lap p ar ej låta renar b eta i tid , uten fo rsaav id t fornodent er vidare m ån än som erfordras under u n d er tilla tt gjennem flytning. tillåten genom flyttning.

Från vilha, socknar i Sverige in ­ Fra hvilke sogn i Sverige indflytflyttning han försiggå. ning kan foregaa. 24 §. § 24. , I renbetesdistrikten B alvand, I ren beitedistriktene B alvand, Lönsdalen, Bolna och N asa må Lönsdalen, B olna og N asa kan allenast lap p ar från Arjeplogs alene lapper fra A rjeplog sogn socken in fly tta med renar, i di­ fly tte ind m ed ren, i renb eite­ strik ten Andfj ellet, K jerringfj el­ distrik ten e A ndfjellet, K jerrin g ­ let, K alvandet, K obbervandet och fj ellet, K a lv an d et, K obb erv an d et Melkfj ellet allenast lap p ar från og Melkfj ellet alene lap p er fra Sorsele socken, i distrikten Mo- Sorsele sogn og i ren b eited istrik ­ fj ellet och Spjeltfjelldalen alle­ ten e Mofjellet og Spjeltfjelldalen n ast lap p ar från T ärna socken alene lapper fra T ärn a sogn sam t sam t i d istrikten Rainesen, Fjell- i renbeited istrik ten e R ainesen, vaaktind, Store K jukkelvandet och F je llv aak tin d , S tore K ju k k elv an ­ G olverskaret allenast lappar från d e t og G olverskaret alene lapper Vilhelmina socken. fra Vilhelm ina sogn.

Betestid. Beitetid. 25 §. § 25. R enar, som anm älts skola beta i R en, som er anm eldt til beitnågot av renbetesdistrikten Fjell- ning i nogen av renbeitedistriktene v aaktind, Store K jukkelvandet och F jellv aak tin d , Store K juk k elv an ­ G olverskaret, m å icke inkom m a i d e t og G olverskaret, m aa ikke Norge före den 5 juli och skola va­ kom m e ind i Norge for den 5 juli ra bortförda från norskt om råde og m aa vaere fo rt b o rt fra norsk senast den 16 augusti. om raade senest den 16 august. R enar, som anm älts skola beta i R en, som er an m eld t til beitnågot av de övriga renbetesdi­ ning i nogen av de ovrige renstrikten, m å icke inkom m a i Norge b eited istrik ter, m aa ikke kom m e före den 1 juli och skola v ara b o rt­ ind i Norge for den 1 juli og m aa förda från norskt om råde före u t­ vsere fo rt b o rt fra norsk om raade gången av augusti. för utgången av au g u st m aaned.

S. h. bygsel i vissa renbetesdistriht. Bygsel i visse renbeitedistrihter. 26 §. § 26. I den m ån s. k. bvgselkontrakt, E fte rh v e rt som de bygselkonvarigenom vissa lappar från Arje­ tra k te r, hvorved viRse lapper fra plogs, Sorsele och T ärna socknar A rjeplog, Sorsele og T ä rn a sogn

erhållit m edgivande a t t låta sina m a a tte h a fa a t adgang til a t la re n a r beta inom vissa om råden i sine ren beite i visse om raader i Helgeland, förfalla genom sådan H elgeland, bortfald er ved den lapps död eller genom uppsägning bygselberettigedes dod eller opav k o n tra k t eller av annan an ­ sigelse av k o n tra k te n eller av an ­ ledning, skola under den tid kon­ den grund, skal i den tid konven­ ventionen gäller, utöver dess före­ tionen b estaa r foruten dennes beskrifter, följande särskilda bestäm ­ stem m elser gj selde folgende ssermelser lända till efterrättelse: skilte forskrifter: a) F ylkesm annen skall för de a. F ylkesm anden skal gi de svenska lappar som landshövdin­ svenske lapper, som landshöv­ gen bestämfmer utfärd a bygselkon- dingen utser, b y gselkontrakt paa tra k t, innefattande r ä tt a t t låta adgang til a t la sine ren beite i renar under juli och augusti m å­ ju li og au g u st m aaneder i rennader beta i renbetesdistrikten beited istrik ten e Bolna, Nasa, A nd­ Bolna, Kasa, Andfjellet, K jerring- fjellet, K jerringfj ellet, K alvandet, fj ellet, K alvandet, K obbervandet, K obbervandet, Melkfjellet, Mo- Melkf j ellet, Mof j ellet och Sp j eltf j ek­ fjellet og Spjeltfjelldalen. dalen. b) Inom v a rt och e tt av ifrå­ b. I h v e rt av de n sevn te rengavarande renbetesdistrikt kunna b eited istrik ter k an en eller flere en eller flera lappar erhålla byg- lapper gives bygselkontrakt. Dog selkontrakt, dock icke så m ånga, m aa der ikke gives k o n tra k t til a t t det för d istrik te t i 22 § bestäm ­ saa m ange lapper, a t d et for renda högsta renan tal överskrides. b e ite d istrik te t i § 22 fa stsa tte hoieste re n an tal överskrides. c) Skulle a n ta le t renar, tillhö­ c. Skulde an ta lle t av de saarande de lappar, vilka sålunda ledes beiteberettigede lappers ren erhållit upplåtelse inom visst di­ kom m e til a t overstige d et for strik t, överstiga det för d istrik tet re n b cited istrik te t fa stsa tte hoieste fastställda högsta renantalet, skall ren an tal, skal landshövdingen belandshövdingen bestäm m a, huru stem m e, hvor m ange ren enhver m ånga renar varje lapp m å låta av lappene k an före paa beite i b eta inom d istriktet. d istrik te t. d) B ygselkontrakt skall gälla d. E n hver b y gselkontrakt skal under hela den tid förevarande vsere gjseldende for hela den tid , konvention äger giltighet. K on­ hvori konventionen h a r gyldighet. tra k te t kan dock när som helst Dog kan saadan k o n tra k t n aara v lappen uppsägas. Sker sådan som helst opsiges av den beitebe­ uppsägning, skall k o n tra k t upp­ rettig ed e lap. Sker d ette, skal rä tta s m ed ann an lapp. Så skall k o n tra k t o prettes m ed anden lap. ock ske, därest lapp, som erhållit D e tte gjaälder ogsaa, n a a r ' den upplåtelse, dör eller upphör med bygselberettigede lap dor eller renskötsel. ophorer med rendrift. Änka efter lapp, som innehaft 0 n sk e r bygselberettiget laps en­ bygselkontrakt, äger n ju ta det ke a t b e n y tte sin m ands k o n tra k t, tillgodo, så länge hon lever ogift. h a r hun hertil adgang, saalsenge Sam m a r ä tt tillkom m er arvingar- hun lever ugift. Sam me adgang

na efter sådan lapp eller efter hans h a r arvingene efter bygselberettiänka, så länge dödsboet äro skiftat, get lap og efter hans enke, saadock icke längre än fem å r från lsenge dodsboet ikke er skiftet, dödsfallet. dog ikke lsengere end fem a a r e) E fte r överenskommelse med fra dodsfaldet. landshövdingen m å fylkesm annen e. E fter avtale m ed landshöv­ h äva bygselkontrakt, om lappens dingen kan fylkesm anden haeve förhållande gör såd an t önskvärt. bygselkontrakt, hvis indehavers f) L app, sorn erhållit bygsel­ forhold gjor sa a d a n t önskelig. k o n trak t, skall erlägga dels en f. Lap, som fa a r bygselkon­ gång för alla en avgift av tre ttio tra k t, skal erlsegge en av g ift av kronor, dels ock en årlig utskyld tre ti kroner en gang for alle og en av tjugufem öre för varje fullt fem­ aarlig avgift av fem og ty v e ore tio tal renar, som han för å re t an­ for h v e rt fulde fe m tital ren, som m ält. han anm elder for aa ret. g) Finnes i något av ifrågava­ g. Skulde der i noget a v herrande renbetesdistrikt endast en om handlede re n b eited istrik te r ale­ lapp, som erhållit bygselkontrakt, ne vsere en lap, som h a r bygsel­ skall så anses som vore h an för­ k o n tra k t, skal h an anses som renm an inom distriktet. F innas en­ b eited istrik tets form and. E r der d a st tv å sådana lappar, bestäm - b lo t to saadanne lapper, bestem mei landshövdingen för varje år, m er landshövdingen for h v e rt aar, v ilk in av dem skall anses såsom hvem av dem skal vsere form and förn, an och andre förman. og nsestform and. 27 §. ■ § 27. F rå n den tid då denna konven­ F ra d et tid sp u n k t, da nservsetion trä d e r i k ra ft skola dess be­ rende konvention trser i k ra ft, skal stäm m elser, m ed undantag av de dens bestem m elser, u tenfor de i i 26 § a)—f) intagna, i tilläm pliga § 26 litr. a—f indeholdte, i för­ delar gälla även i fråga om de nöden utsträckning ha anvendelse svenska lappar, som då innehava p aa de svenske lapper, som da bygselkontrakt; och skall varje m a a tte ha bygselkontrakt. H v e rt bygselom råde utgöra e tt renbetes­ bygselom raade skal danne et rend istrikt. b eited istrik t. I de bygselkontrakt som kunna I de bygselkontrakter, som m a a t­ kom m a a t t u p p rä tta s före konven­ te bli o p re tte t inden konventio­ tionens ik raftträd an d e skola u p p ­ nens ikrafttrseden, skal optages tagas de i 22 § angivna gränser och de grsenser og re n a n ta l for vedre n an tal för v arje område. kom m ende om raader, som er nsevnt i § 22. 28 §. § 28. Skulle under de första tre åren, H vis der i de förste tre aar, efter det k o n tra k t angående n u ­ e fte rå t k o n tra k t p aa d e t nuvsevarande bygselom rådet Kobber- rende bygselom raade K obbervanv an d et och Silbotnet förfallit, re­ d e t og Silbotnet er b o rtfa ld t, m a a t­ n ar från renbetesdistriktet Kob- te kom m e ren fra repbeitedistrikb ervandet i juli eller augusti må- te t K o b bervandet i juli eller au-

nad inkom ma på m ark, som ligger g u st m aaned ind paa m ark, som u tanför d istrik te t men inom grän­ ligger utenfor ren b eited istrik tet, serna för sagda bygselom råde, sko­ men indenfor graensene for nsevnte la de i 175— 177 §§ innefattade fö­ bygselom raade, skal de i §§ 175— reskrifterna om renars om hän­ 177 indeholdte forskrifter om bedertagande och försäljning genom siddelsestagelse og realisation av offentlig m yndighets försorg sam t ren v ed o ffen tlig tjen e stem an d sam t bestäm m elserna i 179 och 180 §§ bestem m elsene i §§ 179 og 180 om om avgift för renars uppehåll å betalin g av visse belop for renens o tillåtet om råde ej äga tilläm pning, ophold paa u tilla tt om raade ikke varem ot övriga stadganden i fråga ha anvendelse, hvorim ot de ovriom renar, som olovligen uppehålla ge fo rskrifter om ren, som ubesig i det främ m ande riket, skola re ttig e t opholder sig i d et fremtilläm pas. m ede rike, skal anvendes. D etsam m a gäller, därest under D e t sam m e gj selder, saafrem t i de första tre åren efter d et k o n trak t de förste tre aa r, efte råt k o n tra k t angående nuvarande bygselområ- paa d et nuvserende bygselom raade d et Saufj ellet och Melkfj ellet för­ Saufjellet og M elkfjellet er bortfallit, renar från renbetesdistrik- fa ld t, ren fra re n b eited istrik te t te t Melkfj ellet i juli eller augusti M elkfjellet i juli eller august m aa­ m ånad inkom m a på d et utanför ned m a a tte kom m e ind paa d e t d istrik te t belägna Slagfj eli. u ten fo r d is trik te t liggende Slag-

f j e l l .

S . k. inderster (sprintare) i bygsel- Inderster i bygselomraadet Grund­ området Grundvand. vand. 29 §. § 29. Skulle nuvarande eller blivande D er skal in te t vsere til hinder norsk innehavare av bygselom- för, a t norsk indehaver av bygsel rå d e t G rundvand i Mo och H em ­ p aa om raad et G rundvand i Mo nes härader vilja m ottag a sven­ og H em nes herreder, om han saa ska lappar såsom s. k. inderster onsker, in d ta r svenske lapper som (sprintare) i om rådet, skall hinder inderster, forsaavidt det m a a tte därför ej m öta, så fram t d et låter vsere förenlig m ed det re n an tal, förena sig m ed bestäm m else om som m a a tte bli v e d ta t for om­ renantal, som kan bliva bestäm t ra a d e t. för om rådet.

Flyttningsvägar. Flytteveier. 30 §. § 30. I de delar av N ordlands fylke, I de deler av N ordland fylke, inom vilka svenska lappar äga hvor svenske lapper har adgang fly tta med renar, skola de, i den til a t in d fly tte med ren, skal de m ån vissa flyttningsvägar hittills i den utstrsekning, hvori visse p lägat användas under fly ttn in ­ fly ttev eier h ittil har vseret angen, för fram tiden följa dessa. v en d t, b en y tte disse under flytningene.

Gärden till förebyggande av skada av Gcerder til beskyttelse mot skade renar. ved ren. 31 §. § 31. Svenska staten skall äga r ä tt D et skal vsere tilla tt for den a t t på egen bekostnad låta på ner svenske s ta t paa egen bekostning dan näm nda platser anbringa a t la anbringe spserregj gerder p aa spärrningsgärden: nedennsevnte steder: a) i Ankenes h ärad tv ärs över a. I Ankenes herred tv ers över S kam dalsbakkan och S kam dalsbakkan og b) i sam m a h ärad tv ärs över b. i sam m e herred tv ers över N orddalen om kring en kilom eter N orddalen ca. en kilom eter vestenväster om Stationsholm en. for Stationsholm en. Svenska staten åligger a t t hålla Den svenske s ta t pligter a t vedgärdena i försvarligt skick under likeholde gjserdene i försvarlig den tid konventionen gäller. sta n d i konventionstiden. D et närm are angivandet av Gjaerdenes noiagtige plads skal sträckningen för gärdena tillkom ­ bestem m es av den norske lappem er norske lappfogden efter sam ­ foged efter sam raad m ed vedkområd med svenske lappfogden och m ende fastboende og den svenske vederbörande bofaste. lappefoged. Gärdena skola uppföras så, a t t Gjserdene skal opfores saaledes, de freda m ot renar. a t de freder m ot ren. R en ar m å icke släppas genom R en m aa ikke slippes gjennem gärdena. gj serdene. Å gärdena skola anbringas så­ I giserdene skal anbringes de dana led eller grindar, som äro av led eller grinder, som er fornodne nöden för de bofaste. P latsen för for de fastboende. H vor gjserdene led eller grindar skall bestäm m as skal forsynes med led eller grin­ på sam m a s ä tt som nyss ä r sagt i der, skal bestem m es paa sam m e fråga om angivandet av sträck ­ m aate som ovenfor fa stsa t med ningen för gär ena. hensyn til pladsen for gjserdene. Den som begagnar led eller Den, som b e n y tte r led eiler grind å något av gärdena skall o- grind i noget av gjserdene, skal m edelbart om besörja dess tillstän ­ u m id d elb art efter benyttelsen gande. stsenge leddet eller grinden. Vad i 19 § är stad g at skall äga H v a d der er bestem t i § 19, tilläm pning å ifrågavarande gär­ skal ha tilsvarende anvendelse paa den. disse gjserder.

Övergångsbestämmelser för en del Overgangsbestemmelser for en del av Hatfjelldals härad. av Hatfjelldal herred. 32 §. § 32. I den del av H atfjelldals härad, I den del av H atfjelldal herred, som ligger mellan linjer, dragna i som ligger mellem linjer tru k k e t norr från riksröset n:r 213 över i nord fra riksros nr. 213 över högsta punkten på Jofjell, längs hoieste p u n k t paa Jofjell, långs den bäck, som därifrån löper u t i den bsek, som derfra loper u t i

F av nvandet, genom denna sjö F av n v an d e t, gjennem d e tte vand och v atten d rag et därifrån till Varn- og v asdraget derfra til V arn v an d et v andet och genom denna sjö sam t sam t gjennem d e tte vand, og i i söder från riksröset n:r 209 ge­ syd fra riksros nr. 209 gjennem nom Skarm odalselven och Unker- Skarm odalselven og U nkervandet, vandet, skola lappar tillhörande skal lapper tilhorende V apstens V apstens lappby i V ästerbottens lappeby i V ästerbottens län ha län vara berättigade a t t under adgang til a t la sine ren beite i juli och augusti m ånader åren m aanederne juli og august i aare- 1923, 1924 och 1925 lå ta renar he­ ne 1923, 1924 og 1925 inden en ta inom e tt av stån d av fem ton a v sta n d fra riksgraensen av fem tén kilometer från riksgränsen. kilom eter.

33 §. § 33. D et i 32 § om förm älda om råde D et i § 32 naevnte om raade sk a l skall utgöra e tt renbetesdistrikt. utg jo re et renbeitedistrikt.

34 §. § 34. I fråga om den i 32 § avsedda Med hensyn til den i § 32 nsevnte renbetningen skola nu gällande renbeitning skal gj selde de belagbestämm elser rörande de lap­ stem m elser, som indeholdes i loven ar, som m ed renar fly tta mellan angaaende lappene av 2 ju n i 1883 verige och Norge, äga tilläm p­ m ed senere sendringer og tillseg. ning. 35 §. § 35. K om m a under något av åren K om m er ren tilhorende V ap­ 1923, 1924 och 1925 ren ar tillhö­ stens lappeby ind i det i § 33 naevnrande V apstens lappby å annan te ren b eited istrik t i noget av aaretid än juli eller augusti m ånad in ne 1923, 1924 eller 1925 utenfor i d et i 33 § om förm älda renbetes­ ju li eller august m aaneder, skal distrikt, skall vederbörande tjä n ­ vedkom m ende tjenestem and i N or­ stem an i Norge därom u n d errätta ge derom u n d e rre tte landshöv­ landshövdingen eller den svenske dingen eller den svenske lappelappfogden. V arda ej renarna ge­ foged. Blir ikke renen ved deres nom deras försorg u td riv n a ur forfoining u td re v e t av Norge, skal Norge, skall sådan utdrivning om­ u td riv n in g foretages ved den nor­ besörjas av den norske lappfogden; ske lappefogeds forfoining og skal och skola kostnaderna härför er­ om kostningene herved e rsta tte s sättas av svenska staten. av den svenske sta t. Vållas under renarnas olovliga Voldes skade under ovennsevnte uppehåll i d istrik tet skada, skall rens u tilla tte ophold i renbeiteden ersättas i enlighet med de för d istrik te t, skal den e rsta tte s efter Nordlands fyl e tilläm pliga före­ de i ovennsevnte lov av 2 ju n i 1883 skrifterna i nu gällande lag; och for N ordland fylke gjseldende for­ varde frågor om sådan skadeer­ sk rifter og skal behandlingen av sättning behandlade enligt sam­ sa a d a n t erstatn in g sk rav findé sted ma lag. efter sam m e lov.

Rätt att låta renar överskrida riks- Adgang til at la ren overskride riksgr ansen. qrcensen. 36 §. § 36. Svenska lappar, som tillköra D e svenske lapper i nedennaevnnedannäm nda lapp b y ar och som te lappebyer, som om sommeren under somm aren söka bete för si­ soker beite for sine ren paa den na renar på svenska sidan om riks- svenske side av riksgrsensen, skal gränsen, skola i enlighet m ed vad ha adgang til paa nedenanforte h är nedan sägs hava rä ttig h e t a t t vilkaar a t la sine ren i juli og lå ta renarna under juli och augusti august m aaneder overskride riks­ m ånader överskrida gränsen och grsensen og opholde sig i de nedenuppehålla sig inom nedan angiv­ for beskrevne om raader i Norge, n a om råden i Norge; dock m å idet hver lappebys ren dog alene varje lappbys renar överskrida tillätes a t overskride riksgrsensen, gränsen allenast på den sträcka, hvor denne berorer lappebyens där densam m a berör denna lappbys om raade i Sverige: svenska om råde. a. R autasvuom a och K alas- a. R autasvuom a og K alasvuovuom a lappbyar i Juk k asjärv i ma lappebyer i Ju k k asjärv i sogn socken sam t N orrkaitum s lap p ­ og N orr kai turn lappeby i Gälli­ b y i Gällivare socken inom e tt vare sogn i et om raade med folom råde med följande gränser: gende gränser: E n linje, som på en kilom eters E n linje, som paa en kilom eters av stån d föijer O fotbanan på dess av stan d folger Ofotbanen paa dens södra sida från riksgränsen till sondre side fra riksgrsensen til N orddalsbron, därifrån fjällstupet N orddalsbroen, derfra fjellstupet m ot N orddalen och H unddalen m ot N orddalen og H unddalen fram till den från fjället B randten indtil den fra fjellet B randten kom m ande bäcken, därifrån rä ta kom m ende baek, derfra re tte lin­ linjer mellan följande fjälltoppar jer mellem folgende fjelltopper og och höjdpunkter: Sildviktind hoidepunkter: Sildviktind (1 357), (1,357), Blaaisen (1,485), 1,246, Blaaisen (1 485), 1 246, 1 435, 1,435, Y om btind (1,497) och höjd­ Y om btind (1 497) og hoidepunkpunkten 1,262 på Saelkacokka, te t 1 262 paa Saelkacokka, videre vidare ru n t Skam dalsbotn efter ru n d t Skam dalsbotn efter hoidehöjdpunkterna 1,083, 1,231, 1,012 punktene 1 083, 1 231, 1 012 og och 1,270, därifrån en rä t linje 1 270, derfra en re t linje til toppen till toppen 1,247 på Tverdalsfjell, 1 247 paa Tverdalsfj ellet, dog m ed dock med sådan jäm kning i grän­ den lem pning i grsensen, a t den sen, a t t den följer d et i 31 § a) om- folger d et i § 31 litr. a nsevnte förm älda gärde, som är av sett a t t gjaerde, som forutsaettes opfort uppföras tv ärs över Skamdals- tvers över Skam dalsbakkan, videre bakkan, vidare rä ta linjer till Stor- i re tte linjer til S tortin d (1 537), tind (1,537), Losifjell (1,213) och Losifjell (1 213) og nordre ende norra ändan av d et i 31 § b) om- av d et i § 31 litr. b nsevnte gjaerde, förm älda gärde, som är av se tt a t t som forutsaettes opfort tv ers över uppföras tv ärs över N orddalen, N orddalen, derfra nsevnte gjaerde därifrån näm nda gärde och en r ä t og en re t linje fra d ettes sondre

linje från dess södra ända till Ssel- ende til Sadkacokka (1 732), derkaéokka (1,732), därifrån rä ta fra re tte linjer til Tverfjell (1 064), linjer till Tverfjell (1,064), norra nordre ende av M iddagsvatnet, ändan av M iddagsvatnet, v ästra K jelv atn ets vestre ende og Langändan av K jelv atn et och norra v a tn e ts (G uovddelasjavrres) nord­ ändan av L ang v atn et (Guovdde- re ende; dog skal ren fra Norrlasjavrre); dock m å renar från k aitu m lappeby alene kunne op- N orrkaitum s lappby uppehålla sig holde sig i om raadets sydlige del. allenast i om rådets sydliga del. b. Mellanbyns och Sörkaitum s b. M ellanbyn og Sorkaitum lappbyar i Gällivare socken sam t lappebyer i Gällivare sogn og Sir- Sirkas och Tuorpons lappbyar i 1 ^ 1 1 T ' 1 Jokkm okks socken i e tt om råde moKK sogn i et om raade m ed lolmed följande gränser: gende greenser: R ä ta linjer från L angvatnets R e tte linjer fra L angvatnets (Guovddelasjavrres) norra ända (Guovddelasjavrres) nordre ende till höjden 1,045,norr om Bauge- til heiden 1 045 nord for Baugev atn ets v ästra ända, M annfjellets v a tn e ts vestre ende, M annfjellets m ellersta to p p (1,039) och höjd- m id tre to p (1 039) og hoidepunkpunkten 725 å sam m a fjälls söd- te t 725 i samule fjells sondre ra sluttning, därifrån fjällstupet skraaning, derfra fjellstupet ru n d t ru n t S to rv atn et fram till höjd- S to rv atn et indtil hoidepunktet 778 punkten 778 på Eidryggen, där- paa Eidryggen, derfra re tte linjer ifrån rä ta linjer till Björnefjell til Bjornefjell (1051), u tlo p et av (1,051), utloppet för Cierregj avras, C ierregjavras, heiden 600 vestenhöjden 600 väster om Steingjerde- för S teingjerdevatnet, nordre ende v atn et, norra ändan av den med av v andet med hoidetallet 540 höjdsiffran 540 betecknade sjön ostenfor Gallocokka, Helligakslas öster om Gallocokka, Helligakslas to p (937), vestre ende av Heggtopp 937, v ästra ändan av Hegg- v a tn e t, heiden 408 mellem Helv atnet, höjden 408 m ellan Helle- lem obotnog H evstenjavrrejH evnem obotn och H evstenjavrre, Hevne- fjellets hoieste top (1114), Bortifjellets högsta topp (1,114), Börti- cokkas top (1 171), toppen 1 027 cokkas topp (1,171), toppen 1,027 paa Slaettocorro, vestre ende av på Slsettocorro, v ästra ändan av V arreviejekajavrre, L angvatnets V arreviejekajavrre, L angvatnets vestre ende, Storskogvatnets östre v ästra ända, S torskogvatnets öst- ende, Litle Vseri v atnets östre ende, ra ända, L itle Yeerivatnets östra L o y ta v a tn e ts vestre ende, över ända, L o y tav atn ets v ästra ända, eidet mellem Sisvatnet og R und­ över näset mellan Sisvatnet och v a tn e t til B laam anden (1 571) og R u n d v atn et till B laam anden til L aam ivatnets vestre ende sam t (1,571) och till L aam ivatnets väst- derfra efter L aam ivatnet, Eidera ända sam t därifrån efter Laa- v a tn e t og L aam itjern til riksgramm ivatnet, E idevatnet och Laam i- sen. tjern till riksgränsen. c. Sem isjaur-Njargs lappby i Ar- c. Sem isjaur-N jarg lappeby i jeplogs socken i e tt om råde med Arjeplog sogn i et om raade med följande gränser: folgende graenser:

N jallavarreelven från riksgrän- N jallavarreelven fra riksgramsen sen till barrskogsgränsen, sist­ til Darskoggrsensen, barskoggraennäm nda gräns till den punkt, d är sen til Graddiselven, hvor denne Graddiselven kröker m ot väster, beier m ot vest, videre re tte linjer vidare rä ta linjer till en hög fors til en hoi fos i Ytterbsekken like i Ytterbaekken s tra x ovan skogs- 0 venfor skoggraensen, til L itlf jel­ gränsen, till Litlfjellets topp (740), lets top (740), til ö v re V iskisvat­ till ö v re V iskisvatnets sydöstra nets sydestre ende og över Viskis­ ä n d a sam t över Viskisnasen och nasen og den med h eidetallet 1 029 den m ed höjdsiffran 1,029 beteck­ betegnede top til D ypenaaga sam t nade toppen till D ypenaaga även­ denne elv til riksgrsensen. som denna älv till riksgränsen. d. Vilhelm ina södra lappeby i d. Vilhelmina södra lappby i Vilhelmina sogn i e t om raade med Vilhelmina socken i e tt om råde folgende graenser: med följande gränser: R anseren, R anserelven till nord­ R anseren, Ranserelven til nord­ västra ändan av den med höjdsiff­ vestre ende av d et med h eidetallet ran 1,075 betecknade sjön, en r ä t 1 075 betegnede vand, en re t linje * linje till toppen av Govlektind til toppen av Govlektind (1 327), (1,327), vidare vattendelaren över videre vandskillet över Flaafjell Flaafjell (1,375) sam t höjdpunk­ (1 375) sam t heidepunkterne 1 168, tern a 1,168, 1,194,1,326 och 1,340, 1 194, 1 326 og 1 340, derfra en re t därifrån en r ä t linje till sjön med linje til vandet med heidetallet höjdsiffran 1,067 sam t vidare 1 067 sam t videre baekken fra d e tte den n a sjös avlopp till riksgränsen. v an d til riksgrsensen. e. F rostvikens norra lappby i e. F rostvikens norra lappeby i F rostvikens socken i e tt om råde F rostviken sogn i et om raade med med följande gränser: felgende grsenser: d e t under d) näm nda om rådets D et under litr. d nsevnte omsydgräns från riksgränsen till grän­ raades sydgraense fra riksgrsensen sen mellan N ordlands och Nord- til grsensen mellem N ordland og Tröndelags fylken, vidare näm nda Nord-Trendelag fylker, videre den­ fylkesgräns till en p u n k t en ki­ ne fvlkesgraense til e t p u n k t en lom eter sydväst om fjälltoppen kilom eter sydvest for fjelltoppen 1,326 och därifrån en r ä t linje till 1 326 og derfra en re t linje til nordre norra ändan av sjön med höjdsiff­ ende av vandet med h eidetallet ran 966 överst i Sipmekdalen sam t 966 ev e rst i Sipm ekdalen sam t Sipmekelven och Sipmeksj öarna Sipmekelven og Sipmeksj eene til till riksgränsen. riksgramsen.

37 §. § 37. B eträffande utövningen av den P aa den i § 36 om handlede reni 36 § om förm älda rä ttig h e t skola beitning skal felgende saerskilte gälla följande särskilda bestäm ­ bestem m elser ha anvendeise: melser: a) L app må ej in fly tta i d et nor­ a. L appene m aa ikke fly tte ska betesom rådet, dock skola nö­ ind i om raadet. Dog skal de fordiga v ak tare åtfölja renarna med nedne vogtere felge renen og ha

r ä tt a t t å om rådet uppslå v akt- adgang til a t opslaa v a g tte lt i tält. om raadet. b) R enarna skola vak tas med b. R enen skal vogtes med saasådan omsorg, a t t de icke vålla dan omsorg, a t den ikke gjor skada och a t t sam m anblandning skade og a t sam m enblanding med med norska renar så v itt m öjligt norske ren saavidt mulig hindres. f örebygges. U p p står sam m an­ Sker sam m enblanding, skal de blandning, skola de svenska lap­ svenske lapper paa forian gende parna efter anm aning b iträd a vid yde bistånd til, a t de norske ren utskiljning av de norska renarna. k an faaes u tskilt. De svenska lapparna skola, in­ Inden de svenske ren forlater nan deras renar läm na om rådet, om raadet, skal de svenske lapper fö ranstalta om utskiljande av nor­ derhos sorge for, a t de norske ren, skarenar, som kunna hava sam m an­ som m aatte vsere kom m et b la n d t blandats m ed de svenska renarna, deres ren, blir u tskilt, og itide sam t i god tid läm na de norska ren­ varsle de norske reneiere om tid ägarna m eddelande om tid och og sted for utskilningen. • plats för skilj ningen. H ava norska renar m edföljt H a r norske ren fulgt med sven­ svenska renar till Sverige, skola ske ren til Sverige, skal de svenske de svenska lapparna m edverka till lapper paa forlangende av eieren utskiljande av de norska renarna, yde bistånd til, a t de norske ren d är såd an t påkallas av ren ägaren. kan faaes u tskilt. In d til utskil- Intill dess skiljning äg t rum skola ning finder sted, skal de svenske renarna om sorgsfullt vårdas av lapper om sorgsfuldt vogte de nor­ de svenska lapparna. ske ren. c) Skada, som vållas av de c. Skade, som voldes av de svenska lapparna eller renarna, svenske lapper eller ren, skal e r skall ersättas; och skola i avseende sta tte s. Behandlingen av k rav å behandling av frågor om ersätt­ p aa erstatning for saadan skade ning för sådan skada bestäm m el­ skal i fornoden utstraekning foreserna i 186 § lända till efterrättel­ gaa overensstem m ende m ed de i se. § 186 indeholdte forskrifter.

m . G em ensam m a b estäm m elser m . Fgelles b estem m elser for

för Trom s och N ordlands fylken. Trom s og N ordland fylker.

Lapparnas anmälningar. Förmän Lappenes anmeldelser. Formcend og och andre förmän. ncestformcend.

38 §. § 38. Lapp, som vill begagna sig av De lapper, som vil gjore b ruk av rättig h eten a t t med renar inflytta sin adgang til a t fly tte m ed ren til i Norge, skall före jan u ari m ånads Norge, skal inden utlopet av jan u ar utgång anm äla d e tta för den sven­ m aaned anm elde d ette for den sven­ ske lappfogden. Anmälningen skall ske lappefoged. Anmeldelsen skal dessutom innehålla uppgift om: derhos indeholde opgave över: a) den anm äldes jäm te med- a. Anm elderens og medfolgen-

följande husfolks och ren v ak tar es de husfolks o g . renvogteres navne nam n och ålder ävensom den lapp­ og alder og hvilken lappeby han by h an tillhör; tilhorer; b) de andra personer, för vilka b. for hvilke andre personer den anm älde h ar renar i sin vård; anm elderen h a r ren til bevogtning; c) d et an tal renar, som skall c. d et an ta l ren, ' som agtes medföras för envar i anm älningen m edfört for hver enkelt persons avsedd person; vedkom m ende; d) de renm ärken v a r och en av d. de renm erker, hver av dem dem använder, dock a tt, när upp­ benytter; er saadan opgave engift härom en gång är läm nad, gang git, behover ved senere ansenare anm älningar allenast be­ meldelser alene mulige aendringer höva o m fatta uppgift om ändrin­ a t opgives; gar; sam t e) d et renbetesdistrikt, inom vil­ e. d e t renbeitedistrikt, hvor ket betningen skall försiggå. beitningen skal foregaa. I anm älan, som avser Troms I anm eldelser, som gj selder fylke, häri inbegripna de i 2 § Trom s fylke, heri in d b efa tte t de näm nda delar av Ankenes härad, i § 2 n e v n te deler av Ankenes skall läm nas uppgift, huruvida b et­ herred, skal der meddeles opgave ningen skall försiggå allenast i om, hvo rv id t renbeitningen skal som m ardistrikt eller även i v år­ foregaa alene i som m erdistrikt d istrik t sam t i senare fallet angi­ eller ogsaa i vaardistrikt. I sidste vas de särskilda distriktens nam n tilfeld e opgives de se rsk ilte di­ och vilket an tal renar skall beta i strik ters navne og an tallet av de varje d istrikt. Vilka ytterligare ren, som skal beite i h v e rt av dem. uppgifter skola läm nas av lapp, H vilken opgave derhos skal som vill hålla m jölkande getter avgives av lap, som vil holde inom östra om rådet i Troms fyl­ m elkegjet i det östre om raade i ke, stadgas i 80 §. Troms fylke, bestem mes i § 80.

39 §. § 39. F ör v arje renbetesdistrikt skola F or h v e rt renbeitedistrikt skal de lappar, som an m ält sig a t t d it de dertil anm eldte lapper inden fly tta, före utgången av februari utgången av februar m aaned av m ånad bland sig utse en förman sin m idte velge en form and og och en andre förman. en nestform and. F ör Troms fylke skola förmän F or Trom s fylke skal fo rm en d och andre förm än väljas särskilt og n e stfo rm e n d velges se rsk ilt för vårdistrik ten och särskilt för for v aardistriktene og se rsk ilt som m ardistrikten. D ärest e tt v år­ for som m erdistriktene. N aar et d istrik t och e tt som m ardistrikt v aa rd istrik t og et som m erdistrikt h ava sam m a gränser och till det h a r sam me gren ser og der til det senare icke anm älts andra lappar sidste ikke er anm eldt andre lap­ än till d et förra, skola allenast en per end til d et förste, skal der förm an och en andre förm an väl­ alene velg es en form and og en jas. n e s tf orm and.

40 §. Den svenske lappfogden skall till­ Den svenske lappefoged skal se a t t val av förm än och andre för­ paase, a t valgene paa formsend män företagas i r ä tt tid och ord­ og nsestformsend foregaar i re tte ning. tid og paa re tte m aate. F ör de valda skall utfärdas för­ F or de valgte utfserdiger lands­ ordnande av landshövdingen. hövdingen beskikkelse. 41 §. § 41. Före m itten av m ars m ånad skall Inden m idten av m ars m aaned landshövdingen tillsända fylkes- skal landshövdingen sende fylkesm annen förteckning över de an­ m anden fortegnelse över de anm älda lapparna med de i 38 § näm n­ m eldte lapper med de i § 38 naevnte da uppgifter och tillika meddela, opgaver og underretning om, hvem vilka som u tse tts till förmän och der er beskikket til formsend og andre förmän. Förteckningen skall nsestformsend. Fortegnelsen skal åtföljas av den svenske lappfog­ vsere ledsaget av den svenske lapdens intyg a tt, så v itt han är i stån d pefogeds bevidnelse om, a t de a t t därom u tta la sig, de uppgivna opgivne renan tal er rigtige og a t renantalen äro riktiga och å för­ der ikke er opfort andre ren end teckningen ej upptagas andra re­ saadanne, som lappene h a r adnar än sådana som lapparna äga gang til a t la beite i Norge, d ette r ä tt a t t låta b eta i Norge. dog alene i den utstrsekning, hvori lappefogden er istand til a t u ttale sig derom. N ödigt u td rag av förteckningen Av fortegnelsen skal fornodne skall överläm nas, av landshöv­ u td rag sendes av landshövdingen dingen till förm ännen och andre til formsendene og nsestformsenförm ännen sam t av fylkesm an- dene og av fylkesm anden til den nen till norske lappfogden och läns­ norske lappefoged, lensmsendene m ännen eller dem som eljest för­ og mulige andre takstbestyrere. ordnats till syneförm än (takstbestyrere). 42 §. § 42. Gör lapp anm älan så sent, a t t Avgir lap anmeldelse saa sent, den icke kan upptagas på lands­ a t den ikke kan m edtages paa hövdingens förteckning, har han landshövdingens fortegnelse, h ar icke r ä tt a tt under året inflytta han ikke adgang til i d et paamed renar eller låta sina renar å t­ gjseldende aa r a t fly tte ind med följa in flyttande lapp. sine ren eller la dem medfolge indflyttende lap.

Hänvisning till annat renbetesdi- Henvisning til andet renbeitedistrikt. strikt. 43 §. § 43. E fter överenskommelse m ed E fter overenskom st med lands­ landshövdingen m å fylkesm annen hövdingen kan fylkesm anden hen-

hänvisa lapp, som an m ält sig tili vise anm eldt lap med de anm eldte visst renbetesdistrikt, a t t med de ren til et an d e t renbeitedistrikt anm älda renarna fly tta till an n a t inden fylket. Bestemmelse om d istrik t inom fylket. B eslut om så­ saadan hen visning m aa gjennem dan hänvisning skall genom lands­ landshövdingen i betim elig tid hövdingen i god tid m eddelas lap­ meddeles vedkom m ende lap. pen. D enna bestäm m else skall dock Nservaorende förskrift h a r ikke icke äga tilläm pning å lapp, som an vend else paa lap, som h a r byg­ erhållit bygselkontrakt. selkontrakt.

Förmannens och andre förmannens Formandens og ncestformandens befogenhet och skyldigheter. myndighet og pligter. 44 §. § 44. Förm annen h ar befogenhet a tt Form anden h a r m yndighet til meddela lapparna i ren betesdist­ a t gi renbeitedis^riktets lapper de rik te t de föreskrifter och av dem paalseg og av dem kraeve den bi­ kräva den m edverkan, som han stån d , som h an m aatte findé för­ finner vara av nöden för fullgö­ nöden, for a t han skal kunne rande av de förpliktelser, som v a re ta de harn i naervserende kon­ enligt denna konvention åligga vention paalagte pligter. honom. D et tilkom m er derhos form an­ D et tillkom m er honom dessu­ den med hensyn til ansvar for tom a t t i frågor rörande ersä tt­ skade ved ren a t handle paa ning för skada av renar föra talan vegne av renbeitedistriktets lapper för lapparna i d istrik te t och d är­ og til derunder ogsaa a t indgaa vid jäm väl ingå förlikning i fråga forlik om erlseggelse av erstatn in g om skadeersättning och kostnader. og om kostninger. 45 §. § 45. Förm annen åligger: D et paaligger form anden a) a t t infinna sig i s itt renbe­ a. a t indfinde sig i sit renbei­ tesd istrik t senast sam tidigt med ted istrik t senest til samme tid som de lappar, som först inflytta, eller, de d it forst ankom m ende lapper om han är förm an i som m ardist­ eller, om han er form and i som­ rik t och några till d e tta anm älda na erd istrik t og nogen av de til lap p ar redan under våren befinna d e tte anm eldte lapper allerede fra sig där, senast sam tidigt med dem vaaren av opholder sig der, senest som först in fly tta under sommaren; sam tidig med de lapper, som forst in d fly tte r fra sommeren av, b) a t t k v arstan n a i d istrik tet b. a t forbli i d istrik tet, indtil till dess lapparna fly tta t därifrån; lappene h a r fra fly tte t dette, c) a t t om edelbart vid ankom ­ c. straks ved sin ankom st til sten till d istrik te t och sist inom d istrik te t og senest inden o tte å tta dagar uppvisa s itt förord­ dager a t forevise sin beskikkelse nande för den eller de syneförm än, for den eller de takstbestyrere, inom vilkas tjänstgörm gsom råde inden hvis bestillingskreds rend istrik te t är beläget, och under­ b eited istrik tet er beliggende, og

r ä tta dem om, v ar han ta g it bo- a t u n d errette takstb esty reren elplats inom d istrik tet; ler takstbestyrerne om, hvor han h a r t a t ophold i d istrik tet, d) a t t inom d istrikt, d är fyl- d. i de renbeitedistrikter, hvor kesm annen fm ner såd an t vara av fylkesm anden finder d et paakrsenöden, bos länsm annen, för vidare vet, a t opgi til iensm anden for kungörande, uppgiva en eller flera videre bekj endtgj orelse et eller läm pligt belägna platser inom flere bekvem t beliggende steder d istrik te t, d är vaktm anskap skall i renbeitedistriktet hvor der skal vara förlagt för a t t m ottaga an­ vsere statio n ert renvogtere, til m älan om kringströvande och hvem melding om om streifende skadegörande renar; og skadegjorende ren kan ske, e) a t t om edelbart u n d e rrä tta e. straks a t u n d errette ta k s t­ syneförm annen eller, om flera sy- bestyreren eller tak stbestyrerne, neförm än finnas, dessa, n är han naar han skifter opholdssted inden byter boplats och när han läm nar d istrik te t og n aa r han forlater d istriktet; dette, f) a t t så v itt m öjligt städse bål­ f. saavidt mulig til enhver tid la sig u n d e rrä tta d om delgivnin- a t holde sig u n d errettet om forgar; kyndelser, g) a t t hålla sig u n d e rrä tta d om g. a t holde sig u n d errettet om de till d istrik te t hörande lap p ar­ de til d istrik te t hörende lappers nas boplatser; opholdssteder, h) a t t söka skaffa sig känne­ h. a t soke oplyst, om der i dom om, hu ru v id a lappar eller re­ ren beitedistriktet er lapper og ren nar olovligen uppehålla sig inom u ten berettigelse og om der er d istrik te t eller, huruvida större indkom m et flere ren end efter an tal renar än enligt denna kon­ nser vaeren de konvention tilla tt vention är m edgivet inkom m it sam t i tiifselde a t anm elde saadant, och i så fall därom göra anm älan; i) a t t söka u tred a genom vil­ i. a t soke oplyst, ved hvis ren kens eller vilkas renar uppgiven opgiven skade er voldt, skada blivit vållad; j) a t t infinna sig vid syneför- j. a t indfinde sig ved ta k strä ttn in g a r och rätteg ån g ar om er­ forretninger og erstatningssokssättning sam t läm na norske lapp­ m aal og a t yde lappefogden den fogden den m edverkan, som den­ bistånd, som denne paa tj enestens ne skäligen kan å tjänstens väg­ vegne m ed foie kan krseve, n a r kräva; k) a t t tillse, d et gällande be­ k. a t paase, a t de g] seid ende stäm m elser om bevakning och bestem m elser om renvogtning og renbetning efterlevas och hos läns­ renbeitning overholdes, og hos m annen eller tillsyningsväsendet Iensmanden eller lappeopsynet a t anm äla överträdelser, ävensom anm elde overtrsedeiser sam t a t a t t vidtaga sådana åtgärder som trseffe saadanne forf o illinger, som äro av nöden för uppehållande av er paakrsevet til frem me av för­ försvarlig och välordnad rensköt­ svarlig og velordnet rendrift og sel sam t förebyggande av skada til forebyggelse av skade og u-

och intrån g för de bofasta, såsom lem pe for de fastboende, saasom a t t ombesörja a t t ren v ak tare u t­ a t tilse, a t vogtere utsendes og sändas eller u tsä tta s p å bestäm da stationeres paa bestem te steder, platser, a t t bortlupna renar åter­ a t bortlopne ren tilbakefores og h äm tas sam t a tt, d är vissa fly tt­ a t de fa stsa tte flvtteveier folges, ningsvägar äro föreskrivna, dessa följas; sam t 1) a t t i övrigt fullgöra vad en­ 1. a t iovrig foreta det, som ligt denna konvention åligger ho­ efter nservferende konvention paanom. ligger harn. 46 §. § 46. N är förm annen är förhindrad Nsestformanden skai gjore tj ene­ a t t tjänstgöra, träd e r andre för­ ste som form and, naar denne er m annen i hans ställe. forhindret fra a t utföre tjenesten. Förm annen kan d ärjäm te för F orm anden kan derhos for en­ särskilda tillfällen uppdraga å t kelte tilfselder överdra til nsestandre förm annen a t t tjänstgöra så­ f orm anden a t gjore tj en este som som förman. form and. Skulle i något fall, då andre för­ A t nsestformanden er b lit bem annen tjä n stg jo rt såsom förman h an d let eller h ar g jort tjen este som eller såsom sådan behandlats, be­ form and i noget tilfaelde, hvor han fogenhet därtill, efter vad nu är ikke efter foranstaaende hadde sagt, ej hava tillkom m it honom, må befoielse dertil, h ar dog ikke nogen så d a n t likväl ej ru b b a giltigheten indflydelse paa forfoiningens gyla v vad han gör och låter. dighed. De skyldigheter, som i 45 § d), De i § 45 litr. d, f, h, i, j, k og 1 f), h), i), j), k) och 1) äro stadgade indeholdte paabud gj selder nsest­ beträffande förm an, skola åligga form anden, alene naar h an gjor andre förm an allenast n är han tjen este som form and. Iovrig h ar tjän stg ö r såsom förm an, men i nsevnte § anvendelse ogsaa paa övrigt äge sagda § tilläm pning nsestformanden. jäm väl å andre förman.

Lapparnas skyldighet att åtfölja si­ Lappenes pligt til at felge sine ren. na renar. 47 §. § 47. Lapp, som an m ält sig till in­ L ap, som h ar anm eldt sig til flyttning i Norge, skall sam tidigt indfiytning i Norge, skal sam tidig med renarna in fly tta till d e tta med renen ind fly tte i d e tte rike rike och d e t renbetesdistrikt, d it og i det renbeitedistrikt, hvortil han an m ält sig, sam t stan n a i dis­ han har anm eldt sig, og förbli der, trik te t så länge renarna b eta där, saa lsenge renen beiter der, formed m indre sjukdom eller viktiga saa v id t ikke sygdom eller presseangelägenheter föranleda hans rende forretninger nodvendiggjor frånvaro. hans fravser. Avser anm älan e tt distrik t, som Gj selder anm eldelsen e t ren­ tillsam m ans med angränsande beitedistrikt, som sammen med

6 — 1 9 2 7 7 2 .

svensk tra k t skall utgöra e tt ge- tilgrsensende svensk tra k t skal m ansam t betesom råde, vare den utgjore et fselles beiteom raade, anm älde pliktig a tt, på s ä tt nu er den anm eldte pligtig til paa ä r sagt, uppehålla sig inom den nysnsevnte m aate a t ophoide sig svenska eller den norska delen av inden den norske eiler den svenske betesom rådet. del av beiteom raadet.

Flyttning. Flytning. 48 §. § 48. F ly ttn in g m ed renar skall för­ F lytn in g med ren skal foregaa siggå u tan onödigt uppehåll. uten unodig ophold. A sedvanlig viloplats, som in­ P aa vanlig hvileptads, som i be­ om bebodd tr a k t förekom mer å bodd tr a k t findes paa flyttevei,. flyttningsväg, m å lapparna kvar- kan lappene raste m ed renen in d stan n a med renar intill tv å dygn. til to dogn. E fter 15 juni m aa E fter den 15 ju n i m å dock uppe­ dog ophold paa hvileplads i eller håll på viloplats i furuskog eller i i iuerheten av furuskog ikke vsere dess n ärh et icke göras längre än av laengere varighet end et dogn. e tt dygn. 49 §. § 49. F ör skada, sorn renar vålla å F or skade, som ren volder paa flyttningsväg, u tg år ej e rsä tt­ flyttevei, skal erstatning ikke erning i vidare m ån än så v itt den leegges, medm indre skaden er v oldt förorsakats därigenom a t t lap p ar­ ved, a t lappene uten nodvendigna onödigtvis lå tit renarna sprida h et h ar la tt renen spre sig. sig. 50 §. § 50. Skulle betes-, väderleks- eller N aar beite-, veir- eller sneforsnöförhållanden eller m örker göra hold eller m örke m aatte gjore d et nödvändigt a t t avvika från det nodvendig a t fravike flyttevei flyttningsväg, åligger d et lappar­ skal lappene ta vei der, hvor m indst na a t t taga väg d är m insta skada skade voldes. förorsakas. 51 §. § 51. L apparna m å icke hindras från Lappene m aa ikke hindres i be­ a t t begagna sig av tillåten fly tt­ ny ttelsen av tilla tt flyttevei. ningsväg. Stänges sådan väg, skall den på Staenges saaden vei, skal fylkesfylkesm annens föranstaltande åter m anden foranledige den igjen öppnas. aapnet. Finnes stängsel uppfört över E r stsengsel opfort över fly tte ­ flyttningsväg, skall därå anord­ vei, skal der anbringes led, som nas led, som lä tt k an öppnas och let k an aapnes og h a r den fö r har för flyttningen tillräcklig bredd. flytningen tilstraekkelige bredde. T vist om anbringande av led T vist om leddets anbringelse og och om dess bredd skall avgöras bredde avgjores av fylkesm anden.

av fylkesm annen, sedan han läm ­ efter a t han har git landshövdingen n a t landshövdingen tillfälle a tt anledning til a t u ttale sig. y ttr a sig. D et åligger lappar, som öppnat D et paaligger de lapper, sorn h ar led, a tt, sedan de b e tjä n a t sig av aap n et led, efter avbenyttelsen a v ledet, stänga detsam m a. leddet a t lukke det. 52 §. § 52 . Begär ägare eller brukare av B egjauer grundens eier eller b ru ­ m ark, varöver flyttningsväg fram ­ ker flyttevei om lagt og skaffer går, a tt vägen skall omläggas, och anden tjenlig flyttevei, kan fylanskaffar han annan tjänlig fly tt­ kesm anden efter a t ha in d h en tet ningsväg, må fylkesm annen efter landshövdingens uttalelse tilläte inhäm tande av landshövdingens omlsegningen, n aa r denne ikke y ttra n d e m edgiva den begärda om­ er til vsesentlig ulempe for lappene. läggningen, om den icke ä r till vä­ sentlig olägenhet för lapparna. E fter överenskommelse med Fylkesm anden kan efter overlandshövdingen äge fylkesm an­ enskom st med landshövdingen ognen ock u tan sådan ansökning fö­ saa u ten saadan begjsering be­ reskriva omläggning av flyttnings­ slu tte flyttevei om lagt, n aar omväg, n är omläggningen finnes syn­ laegningen er ster lig önskelig og nerligen önskvärd och icke är till ikke td vaesentlig uleilighet for väsentlig olägenhet för lapparna. lappene. Grundens eier er pligtig Ägare av m ark, varöver den nya til a t avstaa til staten den for vägen skall fram gå, vare i ty fall omlfegningen fornodne grund m ot pliktig a tt till staten av stå den erstatning av den norske statsför omläggningen behövliga m ar­ kasse. E rstatningens storrelse beken m ot ersättning av norska stats­ stem m es i mangel av overenskassan. E rsättningens belopp be­ kom st ved saa d an t skjon, som stäm m es i b rist av överenskom­ om handles i lov nr. 14 av 27 juli melse genom uppskattning, som 1896 om tvungen avstaaelse av omförmäles i § 3 av norska lagen grund til gaardsvei m. v., dens n:r 14 av den 27 juli 1896 om § 3tvångsav träd an d e av m ark till gårds väg m. m. 53 §. § 53. D å lapparna begagna sig av N aar lappene bruker ren for renar för förflyttande av sina till­ flytning av sine eiendele (flytter hörigheter (flytta med raid), skall, m ed raidde), skal de, selv om d e tte ändå a t t såd a n t sker u tan sam ­ sker uten förbindelse med h jo r­ band med hjordens flyttning, fri­ dens flytning, overensstem m ende het från ersättningsskyldighet i med § 49 vsere fri for erstatningsenlighet m ed 49 § äga rum , så pligt, saafrem t de folger tilla tt fram t lapparna draga fram å till­ flyttevei eller anden vei, som låten renflyttningsväg eller å an­ pleier anvendes for raiddeflytning. nan väg, som plägar användas för raidflyttning.

V ad i 51 och 52 §§ stadgas galle H v a d der er bestem t i §§ 51 og ■ock i fråga om raidväg, som ej 52, skal ogsaa gj selde for raiddesam m anfaller m ed renflyttnings­ vei, som ikke falder sam m en m ed väg. renflyttevei.

Bevakning av renar. Bevogtning av renen. 54 §. § 54 - L a p p a rn a skola under fly ttn in ­ Lappene skal under flytningen gen till och från Norge sam t under til og fra Norge og under opholdet vistelsen d är hålla renarna under der holde renen under bevogtning, bevakning, så a t t de ej vålla skada saa den ikke volder skade eller eller kom m a in i an n a t renbetes- kom m er ind i an d e t renbeited istrik t än d är flyttningsvägen d istrik t end det, hvorigjennem fram går eller på om råde d ä r svensk flytteveien gaar, eller ind paa omrenbetning över huvud ej är till­ raade, hvor svensk renbeitning låten. overhovedet er forbudt. U nder fly ttn in g skola renarna U nder flytning skal renen dag dag och n a tt följas av bevaknings­ og n ä t folges av m andskap for m anskap. renens bevogtning. Vid uppehåll, som under f ly tt­ U nder ophold underveis paa ning göres på vilo- eller betesplats, hvile- eller beiteplads skal renen skola renarna jäm väl städse å t ­ likeledes stedse folges av vogtere, följas av vak tare, som h av a a t t som h a r a t paase, a t hjorden ikke tillse, a t t hjorden ej onödigtvis unodig sprer sig. sprides. S åv itt m öjligt skola renvaktar- S aavidt mulig skal renvogterne n a tillse, a t t renar ej under f ly tt­ paase, a t der ikke blir efte rla tt ningen läm nas efter. Sker det ren under flytningen. Sker d ette ändock, skall anm älan genast gö­ allikevel, skal d et straks meldes ras hos förm annen, som snarast til form anden, som snarest mulig m öjligt h ar a t t vidtaga åtg ärd er h a r a t traeffe foranstaltninger til för deras insam lande och återfö­ a t faa de efterlatte ren indsam let rande till hjorden. og tilbakefort til hjorden. V id fly ttn in g nedanför skogs- Ved flytning nedenfor skoggränsen i bebodd tra k t skola re­ grsensen i bebygget tr a k t skal n arna alltid hållas sam lade. renen altid holdes sam let. U nder fly ttn in g om våren må U nder flytning om vaaren m aa ren arn a ej släppas förr än efter renen ikke slippes, forend h jo r­ hjordens fram kom st till den be­ den er kom m et frem til den beitete s tra k t lapparna äm na först be­ tra k t, som lappene forst skal gagna. benytte. 55 §. § 55- . U nder uppehåll i renbetesdis- U nder opholdet i renbeiteditr ik t skall alltid tillräckligt an ta l strik te t skal et tilstrsekkeligt a n ta l v a k ta re vara i verksam het. Be­ renvogtere altid vsere i virksom vakningen verkställes antingen ge­ h et. Bevogtningen skal foregaa nom vallning och ofta upprepad ved gjsetning og jevnlig sammensam m andrivning av hjorden eller drivning av hjorden eller ved

genom u tsä tta n d e av fasta v a k t­ utssettelse av faste vagtposter paa poster på d ärtill läm pliga platser dertil egnede steder i förbindelse sam t utsändande och avlösning av m ed utsendelse og avlösning av vaktm anskap, som följer h jo r­ vagtm andskap, som folger renens dens rörelser. Senast den 5 au­ bevaegelser. Senest den 5 august gusti skola lapparna, m ed h ä n ­ skal lappene i eth v ert tilfadde, syn till den förestående h ö stfly tt­ av hensyn til den forestaaende ningen, i alla händelser börja a t t hostflytning, begynde jevnlig a t m ed k o rta m ellanrum samman- drive renen sam m en i hjord. driva renarna i hjordar.

56 §. § 56. E fter överenskommelse med E fte r overenskom st med lands­ landshövdingen k an fylkesm an- hövdingen k an fylkesm anden fastnen fastställa n ärm are regler för sjette nsermere regler for bevogtbevakningen i renbetesdistrikten. ningen i renbeitedistriktene.

Lapparnas rätt till skogsfångst. Lappenes adgang til at ta trcevirke. 57 §. § 57. Inom renbetesdistrikt, d it lap­ I de renbeitedistrikter, hvor parna lagligen in fly tta m ed renar, lappene lovlig fly tte r ind m ed ren, äga de, i överensstäm m else med k an de overensstem m ende m ed vad h är nedan stadgas, a t t för eget nedenstaaende forskrifter ta til behov taga lövträd, buskar, sj älv- eget bruk lovtrser, busker, selvtorkade b arrträd , nedfallna kvis­ torrede bartraer, nedfaldne kvister ta r och grenar, stu b b ar sam t to rra og grener, stu b b er og to rt vindfald vindfällen, i den m ån såd a n t virke i den u tstry k n in g , saadant virke erfordras till något av följande ä n ­ er nodvendig for dem, til dam ål: a) bränsle, a. brsendsel, b) k åto r (gammer), b. gam m er (kaater), c) bodar och ställningar för c. boder (bur) og stillinger for förvaring av lösören och m atvaror, opbevaring av losore og m atvaror, d) tältstän g er, bohag och red ­ d. teltstsenger, bohave og re d ­ skap, sam t skaper og e) gärden för m jölkning, m ärk­ e. gjserder for melkning, m erkning och skiljning av ren ar (ring­ ning og utskilning av ren (ringgärden). gj gerder). 58 §. § 58. E fter förslag av statens skogs­ E fter förslag av d et offentlige förvaltning k an fylkesm annen för skogvaesen k an fylkesm anden for viss begränsad tid förbjuda, a tt begrsenset tidsrum forby, a t vokväxande lö v träd eller buskar av sende lovtraer, bjorkebusker og björk eller al tagas på om råden, olderbusker tages paa om raader, d ä r avverkning uppenbarligen kan hvor aavirkning oiensynlig k an m edföra fara för skogens beva­ medfore färe for skogens bevarande eller föryngring. Dock skall relse eller foryngelse. Dog m aa

vid m eddelande av såd a n t förbud ved saadant förbud iagttages, a t iak ttag as, a t t u tn y ttja n d e av till- ikke utnv ttelsen a v tilla tt beitelå te t betesom råde ej m å därige­ om raade derigjennem vanskelignom i väsentlig m ån försvåras. gjores i vaesentlig grad. Herom In n a n beslut i äm net meddelas, skal landshövdingen gives anled­ skall tillfälle läm nas landshöv­ ning til a t u ttale sig, for beslutdingen a t t härom avgiva y t t ­ ning fattes. rande. 59 §. § 59. Växande lö v träd sam t buskar Voksende lovtraer, bjorkebusker av björk eller al må ej tagas an ­ og olderbusker m aa kun tages norledes än efter anvisning. Dock efter utvisning. Dog kan saad an t m å även u ta n anvisning sådant traevirke tages u ten utvisning virke tagas a) till bohag och redskap; a. til bohave og redskaper, b) till bränsle, tältstä n g er och b. til braendsel, teltstaenger og ställningar, som erfordras under stillinger ved ra st under rengjaetvila vid vallning av renar, under ning og ved ra st og nodtvungne vila och nödtvunget, k o rtv arig t ophold av kort varighet under fly t­ uppehåll vid flyttning, så ock u n ­ ning sam t end videre under ophold der uppehåll å ny boplats, dock a tt paa ny liggeplads (tilholdssted), i sistnäm nda fall anvisning skall dog saaledes a t i sidstnaevnte tilbegäras sist å tredje dagen från faelde utvisning skal b egj sores se­ ankom sten; nest tredje dag efter ankom sten, c) till sådana sm ärre re p a ra ­ c. til mindre reparationer av tioner av ringgärden, som påkallas ringgjaerder, n aar saadanne paa av oförutsedda om ständigheter och grund av uforutsete omstaendigej kunna uppskjutas; h eter m aa ske u ten ophold, og d) då anvisning ej sk e tt å d ä r­ d. saafrem t utvisning ikke er för bestäm d tid och senast inom fo retat til den bestem te tid og tio dagar sedan begäran därom senest ti dage, efteråt begjaering tillhandakom den, som skall m ed­ derom er m o tta t av den, som skal dela anvisningen. foreta utvisningen. A vverkning u ta n anvisning må Aavirkning u ten utvisning m aa likväl ej äga rum , därest å platsen dog ikke foregaa, hvis der paa finnes för ändam ålet a n v ä n d b art sted et findes for oiemedet tj enligt virke av självtorkade trä d , ned­ virke av selvtorrede traer, nedfallna k v istar och grenar, av ­ faldne kvister og grener, hugstverkningsbara stu b b ar, to rra vind­ bare stubber, to rt vindfald eller fällen eller buskar av en eller v i­ ener- og vidjebusker. I de i litr. de. I fall som avses i b) vare av ­ b naevnte tilfaelder er aavirkning verkning u ta n anvisning ej heller uten utvisning heller ikke tilla tt, tillåten, där vilan eller uppehållet n aar rasten eller opholdet finder äger rum på eller i närh eten av sted paa eller i naerheten av nogen någon boplats eller bevaknings- liggeplads (tilholdssted) eller noget plats, som av de ifrågavarande bevogtningssted, sorn jevnlig av lapparna regelbundet begagnas. vedkom m ende lapper benyttes som saadant.

CO §. § 60. F örm annen skall före u tg ån ­ F orm anden skal for utgången gen av augusti m ånad å lapparnas av august m aaned paa lappenes vägnar begära anvisande av det vegne begjaere u tv ist det for det v irke av växande löv träd sam t kom m ende aar nodvendige tr» björk- och albuskar, som under virke av voksende lovtrser, bjornästkom m ande å r erfordras till kebusker og olderbusker til nye nya ringgärden, k åto r och förva- ringgjaerder, gam m er og opbevaringsbodar. H a r begäran om anvis­ ringsbur. E r begj »ringen ikke ning icke fram ställts inom näm n­ frem sat inden denne tid, k an u t­ da tid, m å anvisande av dylikt visning av saa d an t traevirke til virke för användning nästföljande bruk i det efterfolgende aar alene ■år ej äga rum , m ed m indre för­ ske, n aa r forholdene gjor det nodhållandena göra d et nödvändigt vendig for lappene a t erholde traeför lapparna a t t erhålla virket och virket og det er anbefalt av den dess anvisande tillstyrkes av den norske lappefoged. norske lappfogden. I de fall då anvisning enligt 59 I de tilfaelder, hvor utvisning § eljest är av nöden, k an veder­ efter § 59 forovrig er fornoden, börande lapp eller förm annen på kan vedkom m ende lap eller for­ h ans vägnar n är som helst begära m anden paa hans vegne naarsomanvisande av d et erforderliga v ir­ helst begjaere u tv ist det nodven­ k et. Sådan begäran bör så v itt dige traevirke. Saadan begjaering m öjligt avse allt d et virke sökan­ bor saav id t mulig om fatte u tv is­ den under året behöver få sig ning av alt, hvad rekvirenten be­ anvisat. hover samme aar. 61 §. § 61. Anvisning begäres beträffande U tvisning i statens skog bes ta te n tillhörig skog hos veder­ gj seres hos vedkom mende skogbörande skogsbetjänt och b eträ f­ b etjen t og i p riv at skog hos eieren fande skog i enskild ägo hos äga­ eller hans stedfortraeder. ren eller hans ställföreträdare. B egäran om anvisning skall in ­ Begj »ringen skal indeholde opnehålla uppgift om den tid, då lysning om den tid, da rekvirenten sökanden önskar, a t t förrättningen onsker, a t forretningen skal foreskall äga rum , och den plats, där gaa, og om det sted, hvor han h an önskar få v irk et anvisat, sam t onsker a t faa virket utvist, sam t om virkesm ängden och om det om m »ngden av virket og hvorändam ål, vartill v irk et skall a n ­ til d e tte skal benyttes. vändas. 62 §. § 62. Anvisningen m eddelas å s ta ­ U tvisningen foretages, forsaatens skog av skogsbetjänten och vid t angaar staten s skog, av skogå enskild skog av ägaren eller, om betjen ten og, forsaavidt angaar denne så önskar, av skogsbetjänt, p riv at skog, av skogeieren eller, sorn k an hava bliv it förordnad a t t hvis denne saa onsker, av en tillhandagå med b iträd e av denna skogbetjent, saafrem t det offent-

a rt. F ö rrä ttn in g en skall äga rum lige m aatte ha a n sa t saadan i d e tte på tid och plats, som skogsbetjän- oiemed. U tvisningen skal findé te n eller skogsägaren bestäm m er; sted til tid og sted, som skogbedock skall den företagas snarast tjen ten eller skogeieren bestem m er. m öjligt och senast tio dagar efter Dog m aa den foretages snarest d et begäran därom tillhandakom m ulig og senest ti dager efter beskogsbetjänten eller ägaren. Sö­ gj seringens m ottagelse. Om tid k anden skall i god tid u n d e rrä t­ og sted for utvisningen blir reta s om tid och plats för fö rrättn in ­ kvirenten a t m eddele betimelig; gen. underretning. U ppstår vid anvisning, som m ed­ O pstaar der ved utvisning, som delas av skogsägaren, m enings­ foretages av skogeieren, uenighet skiljaktighet mellan p artern a, äger mellem partene, k an rekvirenten sökanden påfordra, a t t anvis­ forlange utvisningen fo re ta t av ningen gives av skogsbetjänt, som den offentlige skogbetjent, som fylkesm annen därtill förordnat. fylkesm anden h a r bem yndiget dertil. F ör anvisnings m eddelande er­ F or foretagelse av utvisning erlägges icke betalning. lsegges ikke b etalin g . 63 §. § 63. Den som sökt anvisning h a r a t t Den, som h ar begjsert utvis­ personligen eller genom om bud in­ ning, pligter personlig eller ved ställa sig på u ts a tt tid och plats. stedfortrseder a t m ete til beram m et tid og sted. U tebliver sökanden, åligger det U ndlater rekvirenten a t la m ute, honom a t t ersätta skogsbetjän­ skal han betale utgiftene ved den te n eller ägaren dennes resekost­ av skogbetjenten eller eieren forenad. F ö rrättn in g en u tsä tte s i ty tagne reise. F orretningen omfall a t t äga rum å annan dag, ej beram m es med fornodent varseltidigare än a t t sökanden k an in­ B ekvirenten er oberettiget til aakallas och kom m a tillstädes; och virkning, indtil utvisning h a r fu n äger sökanden under tiden ej r ä tt d et sted. till avverkning, varom fråga är. 64 §. . . § 64: B eträffande anvisning skola föl­ F or utvisning gj selder folgende jande bestäm m elser lända till ef­ bestemmelser: terrättelse: a) Vid anvisningens m eddelan­ a. Utvisningen skal ske under de skall hänsyn tagas till skogens hensyn til skogens bevarelse og bevarande och föryngring. foryngelse. b) Anvisningen skall avse plats, b. U tvisningen skal gives paa som är för lapparna bekväm. bekvem t sted för lappene. c) V äxande löv träd sam t björk- c. Yoksende lovtrser, bjorkeoch albuskar m å ej anvisas, om i busker og olderbusker m aa ikke n ärheten finnes för ändam ålet an ­ utvises, hvis der i nserheten findes v ä n d b a rt virke av självtorkade for oiemedet tj enligt virke av träd , nedfallna kv istar och grenar, selvtorrede trser, nedfaldne k v ister

avverkningsbara stubbar, to rra og grener, hugstbare stubber, to rt vindfällen eller busk ar av en eller vindfald eller ener- og vidjebusker. vide. Av växande trä d skola i för­ Av voksende traer skal forst og sta h an d anvisas sådana sorn äro frem st utvises uveksterlige og utoväxtliga eller överåriga. voksede. d) Anvisning m å ej verkställas d. U tvisningen m aa ikke ske så, a t t den leder till k alavverk­ saaledes, a t den förer til snauhugst. ning. D etta gäller dock ej platser, D ette gj selder dog ikke tom ter, d ä r ringgärden skola uppföras. hvor ringgjaerder skal opfores.

65 §. § 65. V id avverkning, som m å äga Ved den aavirkning, som er rum u ta n anvisning, skola följan­ tilla tt u ten utvisning, gj selder folde bestäm m elser iakttagas: gende bestemmelser: a) A vverkningen m å ej bedri­ a. A avirkningen m aa ikke utvas på såd an t s ä tt, a t t fara för oves paa saaden m aate, a t skogens skogens bevarande eller föryng­ bevarelse eller foryngelse ssettes ring u p p står. D enna föreskrift i färe. D ette paabud skal sser­ skall särskilt iak ttag as i skogs­ skilt iakttages i skogbaandet, hvorh a n d e l varm ed förstås det ne­ ved förstaas det nedenfor skogdanför skogsgränsen belägna skogs­ grsensen liggende skogbselte, med b ältet, m ed en bredd av etth u n d ra en bredde av et hundrede meter, m eter d ä r skogen ä r t ä t och större hvor skogen er tset, og större bredd upp till tv åh u n d ra m eter bredde, optil tohundrede meter, d är den ä r glesare. hvor den er tyngdere. b) Av växande trä d skola i främ ­ b. Av voksende trser skal forst sta rum m et avverkas sådana som og frem st aavirkes uveksterlige äro oväxtliga eller överåriga. og utvoksede. c) K alavverkning m å ej i n å ­ c. S nauhugst m aa ikke i noget got fall äga rum. tilfselde findé sted.

66 §. § 66 .

Vid fällning av löv träd m å h ö j­ Ved fseldning av lovtrser skal den av den kvarläm nade stubben hoiden av den gjenstaaende stubbe ej överstiga fem ton centim eter från ikke vsere över fem tén cm., regnet översta rotgrenen, m ed m indre fra överste rotgren, medm indre skare gör d et nödvändigt a t t kvar- skare gjor d et nodvendig a t ssette läm na någon större del av sta m ­ igjen en större del av stam m en. men. H uggytan skall så v itt m öj­ Avhugget skal saavidt mulig gjoligt göras sned och jäm n. Stubbens res sk ra a t og jsevnt. Stubbens bark och näver sam t ro t och stu b b - bark og nsevner sam t rot- og sk o tt skola läm nas oskadade. stubbeskud m aa ikke skades.

§ 67. 67 §: L övträd, som ej inom en m ånad Lovtrser, som ikke inden en skola begagnas till bränsle, skola m aaned skal benyttes til brsendrand b ark as om edelbart efter fäl­ sel, skal slinnes (barkes) umiddellan d et och uppläggas så, a t t de b a rt efter fseldningen og Isegges. torka. op slik, a t de torker.

L apparna må icke syra, h a rk ­ Lappene m aa ikke syre, h ark ­ elier näverfläka eller på a n n a t elier nseverflsekke eller paa anden s ä tt skada växande trä d och b u ­ m aate beskadige voksende trser skar, m ed m indre de äro anvisade eller busker, m edm indre disse er till avverkning och senare an v än ­ utvist og senere anvendes som das så som avsetts vid anvisnin­ forutsat ved utvisningen. U ten gen. U ta n hinder av d e tta förbud hinder av d e tte förbud kan dog kan dock bark av vide tagas lill barken av vidjer tages til garv­ garvning av skinn. ning av skind. D är trä d , som anvisats till a v ­ F orsaavidt bark til garvning verkning, ej läm na erforderlig till­ eller naever til täckning av gammer gång till bark för garvning eller ikke erholdes i tilstrsekkelig msengnäver för beläggning av k åta, äro de av trser, som utvises i andet lapparna b erättigade a t t d ä ru t­ oiemed, h ar lappene re t til sseröver erhålla den utsyning, som ä r skilt utvisning til fyldestgjorelse för ändam ålet nödvändig, men v a ­ av behovet. Lappene er dog forre de pliktiga a t t efter avbarknin- pligtet til efter avbarkningen at gen insam la och tillgodogöra sig indsam le og u tn y tte trserne til träden till bränsle eller virke för brsendsel eHer virke for andet an n a t husbehov. husbehov.

09 §. § 69. F ö r virke, som tages i statens F or trsevirke i staten s skog erskog, erlägges ej någon betalning. lsegges ingen betaling. F ör virke, som tages i enskild D erimot betales for trsevirke i skog, u tg år därem ot betalning; p riv at skog. Dog kan selvtorrede dock må självtorkade och vindfäl- og vindfseldte levtrser, nedfaldne da lövträd, nedfallna k v istar och kvister og grener, stu b b er sam t grenar, stu b b ar sam t en- och vide­ ener- og vidjebusker tages uten buskar tagas u tan betalning. betaling. L apparna skola i god tid före I betim elig tid inden flytningen flyttningen från renbetesdistrik- fra renbeitedistriktet skal lappene te t för skogens ägare uppgiva opgi for skogeieren, hv ad de har m yckenheten av ta g e t virke, för t a t av trsevirke, som skal betales, vilket betalning skall utgå, och og med harn istandbringe opgjar. med honom träffa uppgörelse.

70 §. § 70. K an överenskommelse ej trä f­ I mangel av mindelig overensfas om betalning, som enligt 69 § kom st om betaling efter § 69 bebör utgå, skall ersättningen be­ stemmes denne ved skjon av stäm m as efter värdering av läns­ lensm anden eller den fylkesmanm annen eller den, som fylkesman- den bem yndiger dertil og to msend. nen förordnar i hans ställe, och tv å gode män. Länsm annen eller den av fvlkes- B estyreren opnsevner msendene m annen förordnade syneförman- blandt de personer, som ifolge

n e n u tser gode m ännen bland de nservaerende konvention skal tilpersoner, som enligt denna kon­ kaldes for taksering av skade vention skola tillkallas för v ä r­ v oldt av ren. B estyreren og msendering av skada, som vållas av dene h ar samm e godtgjorelse som renar. Syneförmannen och gode bestem t for takstforretninger i m ännen å tn ju ta sam ma gottgö- anledning av saadan skade. relse som ä r bestäm d för värde­ ring av sådan skada. Syneförmannen h a r a t t inkalla B estyreren tilsiger msendene og gode m ännen och parterna. De indkalder parten e med varsel som senare skola å tn ju ta samma k al­ for forlikskommissionen bestem t. lelsetid, som ä r bestäm d i avseende å inställelse inför förlikningskommissionen. Vid synen avgöres ock, h u ru ­ Skjonnet bestem m er ogsaa, hvil­ vida endera p arten eller bägge ken av partene, den ene eller skola betala förrättningskostna- begge, skal betale omkostningene. den. Värderingen och beslutet om Skjonnet og bestemmelsen om förrättningskostnaderna m å icke om kostningene er ikke gjenstand överklagas. for overskjon eller paaanke. 71 §. § 71. De belopp, som enligt skriftlig De belop, som lappene skal be­ överenskommelse eller på grund tale for trsevirke efter skriftlig av värdering enligt 70 § skola av overenskom st eller efter skjon i lapparna erläggas i ersättning för henhold til § 70 og for omkostvirke, så ock kostnader för v ä r­ ninger efter samme §, skal, hvis dering enligt sagda § skola, så de ikke er erlagt til den berettifram t de ej erlagts till den därtill gede, betales paa samme m aate berättigade, betalas i enlighet med som i § 129 bestem t. föreskrifterna i 129 §. D et sam m a gäller i fråga om er­ D et sam me gj selder de utgifter, sättn in g , som lapp h ar a t t utgiva som skal betales efter § 63. enligt 63 §. 72 §. § 72. Virke, som lap p ar lagligen på Trsevirke, som av lappene lov­ sina boplatser a n v ä n t till gärden, lig er b e n y tte t paa deres opholdskåtor, tältstän g er eller liknande steder til gjserder, ganimer, telt-' v arak tig t bruk, eller som av dem stsenger eller til lignende varige hoplagts till fram tida användning, indretninger, eller som av dem er må icke u tan deras sam tycke av sam m enlagt til frem tidig anvenjordens ägare eller brukare, b o rt­ delse, m aa ikke av grundens eier föras eller göras o b ru k b a rt för eller bruker bortfores eller gjores dem. Sker det ändock, äga lap p ar­ u tj enlig for lappene uten disses na r ä tt a t t i stället u ta n anvisning sam tykke. Overtrsedes d ette för­ taga även växande lövträd sam t bud, kan lappene istedetfor det buskar av björk och al. borttagne eller utjenliggjorte trse-

virke u ten utvisning ta ogsaa voksende lovtraer, bjorkebusker ogr olderbusker.

73 §. § 73. Skulle i något särskilt fall fylkes- N aar fylkesm anden i saerskilte m annen finna, a t t u tn y ttja n d e t tilfselder finder, a t benyttelsen av av fast viloplats eller boplats u p ­ lappenes faste hvilepladser eller penbarligen medför fara för sko­ liggepladser (tilholdssteder) oiengens bevarande eller föryngring, synlig m edforer färe for skogens k an h a n förbjudas platsens vidare bevarelse eller foryngelse, kan han begagnande. Dock m å d et ej ske, forby deres videre benyttelse. Dog om fly ttn in g på tillåten fly ttn in g s­ skal d ette ikke ske, hvis flytning väg eller u tn y ttja n d e av tillå te t paa tilla tt flyttevei eller u tn y tbetesom råde skulle därigenom i telsen av tilla tt beiteom raade derväsentlig grad försvåras; och skall igjennem vanskeliggjores i vaelandshövdingen erhålla tillfälle a t t sentlig grad. Landshövdingen skal härom u tta la sig, innan beslut gives anledning til a t u ttale sig meddelas. herom, for beslutning fattes. 74 §. § 74. L ap p arn a m å icke efter den 15 Det er forbudt lappene a t ha ju n i hava boplats i furuskog. liggeplads (tilholdssted) i furuskog efter den 15 juni. 75 §. § 75. I skog, som tillhör staten, m å I statens skog kan lappene alene ringgärde ej av lapparna uppföras opfore ringgjaerder paa sted, som å annan plats än den, som anvisas er dem anv ist av vedkom m ende av vederbörande skogsbetjänt. I skogbetjent, og i p riv at skog alene skog, som är i enskild ägo, må så­ paa sted, som er dem anvist' av d a n t gärde ej uppföras å annan eieren eller hans stedfortrasder, plats än, som anvisats av ägaren eller, hvis eieren saa onsker, av eller hans ställföreträdare eller en skogbetjent, forsaavidt d e t ock, om ägaren så önskar, av offentlige m a a tte ha an sa t saadan skogsbetjänt, som k an hava bli­ i d ette oiemed. L appene kan forv it för ändam ålet förordnad. L a p ­ lange skogbetjentens avgjorelse parna äge r ä tt a t t få skogsbetjän- herom förelagt den norske lappetens beslut underställt norske lapp­ foged. Denne h ar ogsaa a t befogden. Denne äge ock bestäm m a stem me sted et for ringgjserde, n aar plats för ringgärde, n är ägaren el­ eieren eller hans stedfortrasder ler hans ställföreträdare under­ undlater a t meddele begjsert besked låter a t t i fråga därom m eddela be­ herom, eller lappene ikke noier sked eller lapparna ej åtn ö jas sig med den anvisning, som er med anvisning, som av honom m eddelt av harn. m eddelats. Tom t för ringgärde m å icke vara Tom t for ringgjserde m aa ikke större än etth u n d ra m eter i längd vsere större end et hundrede m e­ eller bredd. Flera to m ter m å icke te r i lsengde eller bredde. F le re

lig g a om edelbart intill varandra. tom ter m aa ikke ligge um iddelbart Mellan v arje to m t skall finnas e tt til hverandre. Mellem hver to m t skogsbevuxet bälte av m inst ett- skal der vasre et skogbevokset h u ndra m eters bredd. bselte av m indst et hundrede m e­ ters bredde. Fylkesm annen må efter över­ F ylkesm anden kan efter overenskommelse med landshövdin­ enskom st m ed landshövdingen p aa­ gen föreskriva, a t t i visst fall eller by, a t der i visse ti Ifselder eller inom visst om råde ringgärde skall inden visse om raader til ringgj ger­ h elt eller delvis uppföras av an n a t der h elt eller delvis anvendes anm aterial än trävirke. d et m ateriale end trsevirke. 76 §. § 76. Vid utövande av b etesrätt, som Under den renbeitning, som tillkom m er de svenska lapparna om handles i § 36, m aa de svenske enligt 36 §, må de å de för såd an t lapper i vedkom m ende om raader fall avsedda om råden ej taga vir­ alene ta traevirke til brsendsel, k e för a n n a t ändam ål än till bräns­ stillinger for opbevaring av losore le, ställningar för förvaring av og m atvarer og teltstsenger for lösören och m atvaror sam t tä lt­ v ag ttelt. Til brsendsel m aa alene stänger till v a k ttä lt. Till bränsle tages selvtorrede trser, nedfaldne m å allenast tagas självtorkade k vister og grener, stubber, to rt träd , nedfallna k v istar och gre­ vindfald og ener- og vidjebusker. nar, stubbar, to rra vindfällen sam t Til teltstsenger m aa alene anven­ buskar av en och vide. Till tä lt­ des lovtraer. stänger m å endast användas löv­ träd . Bestäm m elserna i 65, 66 och 67 Bestemm elsene i §§ 65, 66, 67, §§, 68 § första stycket sam t 69, 70, 68 förste led, 69, 70, 71 og 72 71 och 72 §§ skola i tilläm pliga de­ h a r i fornoden utstrsekning tilslar lända till efterrättelse. varende anvendelse. U ppförande av gärden ä r för­ Opforelse av gjaerder er forbudt. bjudet. 77 §. § 77. D et åligger lapparna a t t vid Lappene pligter under bru k av handha vande av eld iak ttag a föl­ ild a t lag tta folgende: ja n d e föreskrifter: a) Eld m å icke uppgöras å sådan a. Ild m aa ikke opgjores paa plats eller under sådana om stän­ saadanne steder eller under saadigheter a t t fara för skogseld fö­ danne omstsendigheter, a t färe religger. for skogbrand opstaar. b) Eld, som uppgjorts i skog b. Ild, sorn er opgjort i skog och m ark, m å ej övergivas, förrän eller m ark, m aa ikke forlates, den blivit fullständigt släckt. forend den er fuldsteendig slukket. c. E r der o p staat ild i bunddsekket eller i skogen, skal lap­ c) U ppkom m er eld i m arkbe­ pene gjore, h v ad der sta a r i deres täck n in g eller i skog, skola lap p ar­ m agt för a t faa den slukket. K an

na de ej själva släcka elden, skola de ikke selv slukke ilden, skal d e de ofördröjligen tillkalla nödig uopholdelig tilkalde förnöden hjälp. hjselp. D ärest bestäm m elser med syfte Hvis der av vedkomm ende nor­ a t t förebygga skogseld varda av ske m yndigheter for noget omvederbörande norska m yndighet raade utfserdiges bestemm elser for u tfärdade beträffande visst om rå­ a t hindre skogbrand, kan disse de, och undan tag ej göres för nor­ bestemm elser anvendes ogsaa paa ska lappar, må dessa bestäm m el­ svenske lapper inden om raadet, ser göras tilläm pliga även å sven­ forsaavidt bestem m elsen ikke undska lap p ar inom om rådet. ta r norske lapper.

Lapparnas rätt till jakt och fiske. Lappenes adgang* til jagt og fiske .

78 §. § 78. U nder den tid av året, då de I den tid av aaret, da de svenske svenska lapparna i enlighet m ed lapper m ed hjem m el i n ser vaeren de denna konvention uppehålla sig konvention opholder sig med ren med renar i Norge, äro de b e rä t­ i Norge, er de berettiget til der tigade a tt där lika med landets a t drive ja g t og fiske i staten s egna m edborgare och under ia k t­ almenninger, um atrikulerte sko­ tagande av de bestäm m elser, som ger og hoifjeldsstraekninger like gälla eller kom m a a t t gälla för des­ med landets egne borgere un d er sa, idka ja k t och fiske i staten s iagttagelse av de for disse til allm änningar, om atrikulerade sko­ enhver tid gjaeldende bestem m el­ gar och högfjällsom råden. ser. J a k te n eller fisket må dock be­ Lappene m aa dog alene drive drivas allenast till husbehov u n ­ jag t og fiske til husbehov under der vistelsen i Norge. opholdet i Norge. F ör så v itt invånarna i visst h ä ­ F orsaavidt lovgivningen gir de rad, bygd eller by, d är allm ännin­ borgere, som er bosat i det herred gen, skogen eller högfjällssträck- eller den bygd eller grsend. hvor ningen ä r belägen, enligt lag äga almenningen, skogen eller hoijak t- eller fiskerätt, som icke är fjellstraekningen er beliggende, en medgiven landets övriga m edbor­ jagt- eller fiskeret, som ikke til— gare, skola ock lapparna äga ena­ staas landets ovrige borgere, handa r ä tt som de förstnäm nda. har lappene ret til a t drive ja g t og fiske like med de forstnsevnte. Skulle rä tte n till ja k t eller fiske Skulde adgang til ja g t eller fiske varda beroende av lösande av vsere betinget av lösning av k o rt jak t- eller fiskekort eller erläggan­ eller erlaeggelse av avgift, h ar saade av avgift, skall dylik bestäm ­ danne bestemm elser ikke anvenmelse icke äga tilläm pning m ed delse paa lappene. avseende å lapparna. Inom östra om rådet av Troms I det östre om raade i Trom s fylke må lapparnas r ä tt till hus- fylke m aa lappenes adgang t i l

behovsfiske icke inskränkas ge­ fiske til husbehov ikke indskrtennom upplåtelse av fisk rätt, såvida kes ved bortforpagtning av elv upplåtelsen ej sk ett i frednings- eller vand, m edm indre bortforsyfte i enlighet med föreskrifter, pagtningen sker i fredningsoiemed som härom kunna gälla eller varda overensstem m ende med de for­ meddelade. skrifter, som heroin til enhver tid er gjseldende.

Förbud mot uppförande å norskt Förbud mot paa norsk grund at område av byggnader och gärden. opfore bygninger og gjcerder. 79 §. § 79. Svensk lapp må icke å norskt Svenske lapper m aa paa norsk om råde uppföra andra byggnader g rund ikke opfore eller la opfore än k åto r (gammer) eller bodar för andre bygninger end gam m er (kaaförvaring av lösören och m a tv a ­ ter) og boder (bur) for opbevaring ror, ej heller andra gärden än så­ av losore og m atv arer eller andre dana, som äro nödvändiga för gjserder end saadanne, som er mjölkning, m ärkning och skilj- nodvendige for melkning, m erkning av renar. ning og utskilning av ren.

Förbud mot att å norskt område Förbud mot paa norsk grund at hålla andra djur än renar och holde andre dyr end ren og hund. hundar. 80 §. § 80. Svensk lapp må icke å norskt Svenske lapper m aa paa norsk om råde hålla andra d ju r än renar grund ikke holde andre d y r end och hundar. Dock skall lapp, som ren og hund. Dog skal d et värre lagligen uppehåller sig inom östra dem tilla tt under deres lovlige om rådet i Troms fylke och som ophold i Trom s fylke a t holde icke h ar bekväm tillgång till inköp m elkegjeter i d e t östre om raade av mjölk, äga r ä tt a t t hålla mjöl­ paa nedennsevnte vilkaar, saa­ kande getter under följande vill­ frem t der ikke er bekvem adgang kor: til a t kjope den fornodne meik: a) R ättig h eten tillkom m e alle­ a. Tillåtelsen gj selder alene fan a st husbonde, som åtföljes av milieforsorger, som har barn un­ barn under fem ton år. der fem tén aar, der medfolger paa flytningen. b) Husbonde m å ej hålla m era än b. Saadan familieforsorger m aa en get, om han medför e tt barn alene ha en m elkegjet, saafrem t under fem ton år och tv å getter, h an h ar e t barn under fem tén aar, om han medför flera barn under og to gjeter, saafrem t h an h ar näm nda ålder. flere barn u n d er denne alder. c) Lapp, som vill begagna sig c. Lap, som vil gjore bru k av av ifrågavarande rättig h et, skall i denne tillåtelse, m aa i sin ansin anm älan giva d e tta tillkänna meldelse u n d errette herom og opsam t angiva an talet av de barn lyse, hvor m ange barn h an h a r han medför och deras ålder. m ed sig og h vor gamle de er.

d) All skada, sorn vållas av get­ d. Al skade, som gjetene vol­ ter, skall ersättas av innehavaren. der, skal ersta tte s av besidderen. Äro flera innehavare av getter Opholder flere besiddere av g jeter boende å sam m a plats, ansvare de, sig p aa samm e sted, er de alle en för alla och alla för en, för ska­ for en og en for alle ansvarlige dan. for skaden. e) I avseende å behandlingen av e. Med hensyn til k ra v paa erfrågor om ersättning för skada, statn in g for skade v oldt av gjeter, sorn vållas av getter, skola i till­ finder i fornoden utstrsekning de läm pliga delar lända till efterrät­ bestem m elser tilsvarende anventelse de föreskrifter, som enligt delse, som efter nservserende kon­ denna konvention gälla b eträf­ vention gj selder k ra v paa ersta tfande behandlingen av frågor om ning for skade ved ren. Dog h ar ersättning för skada av renar. Vad bestemm elsene om form andens indkonventionen innehåller om för­ kaldelse til tak stfo rretn in g eller m ans inkallande till syneförrätt­ dom stol i sak angaaende skade ved ning eller dom stol i sak angående ren ikke anvendelse, idet i sak skada av renar äge dock ej tilläm p­ angaaende skade voldt av g jet ning, u tan skall i stället innehava­ dennes besidder blir a t indkalde. ren eller, d är yrkande om skade­ R ettes erstatningsansvaret m ot ersättning fram ställes m ot flera, flere, indkaldes disse. -dessa inkallas. Vad konventionen innehåller Heller ikke h a r konventionens om anställande i visst fall av tv å bestemmelse om to besigtelser i besiktningar å skada, som av re­ visse tiifselder av skade voldt av n a r vållats inom Troms fylke, äge ren i Trom s fylke anvendelse. ej tilläm pning. f) Ersättningsbelopp jäm te kost­ f. E rstatningsbelop og omkostnader skola betalas i enlighet med ninger skal betales overensstem föreskrifterna i 129 §. m ende m ed forskriftene i § 129.

Lapparnas skyldighet att ersätta ska - Lappenes erstatningsansvar for ska­ da, vållad av renar. de voldt av ren. 81 §. § 81. L apparna skola ersä tta den ska­ Lappene skal e rsta tte den skade, da, som deras renar inom renbe- som deres ren volder i renbeitete sd istrik t vålla på: d istrik t paa a) åker och äng, sätervall, hjort- a. aker og eng, ssetervold, mulxonland och skog; tebserland og skog, b) slåtterland (häri inbegripna b. slaattelan d (herander indbeutän g sslåtter, m y rslåtter, fjäll­ fa tte t utengslaatter, m yrslaatter, slätter), som är in h äg n at eller år fjellslaatter m. v.), som er indefter a n n a t v a rit till höfångst b ru ­ hegnet eller som aa r om an d et k a t och därtill brukas sam t ge­ h ar vseret b ru k t og brukes til nom hässjor, stackstänger, diken, slaat og ved hesje- eller stakröjning eller på a n n a t s ä tt ty d lig t stsenger, grofter, rydning eller paa fram träd er såsom slåtterland; anden m aate tydelig tilkjendegir sig som slaat,

c) avbärgad gröda på åker, äng c. avskaaren avling paa akir-, eller sätervall eller på slåtter- eng, ssotervold og paa slaattelan d land som näm nts under b), d ä r­ som under litr. b nsevnt, deriibland hö i såtar, stack ar eller b la n d t ho i saate, stak eller hesje, hässjor; d) betesm ark, om ägaren eller d. havnegang, forsaavidt eiebrukaren genom skadan kom m it i ren eller brukeren derved kom m er saknad av erforderligt bete för de til a t savne fornodent beite för i m arken betande hem djuren. d et i havnegangen beitende bofae.

82 §. § 82. F ör Troms fylke gälla följande F or Troms fylke gjores folgende inskränkningar i den i 81 § d) indskrsenkninger i den i § 81 litr. stadgade regeln om ersättning d givne regel om erstatn in g for för skada å betesm ark: skade paa havnegang: a) För skada, vållad före den a. Skade v oldt for 15 ju n i er- 15 juni u tg år ej ersättning. s ta tte s ikke. E fter näm nda dag u tg år er­ E fter nsevnte tid ersta tte s alene sättn in g allenast för skada, som skade, som er voldt vållats b) under tiden från och m ed den b. i tidsrum m et fra og m ed 15 15 till och m ed den 23 juni inom til og med 23 juni indenfor en ave tt avstånd av en halv kilom eter stan d av en h alv km. regnet fra från de invid gården varande, i e tt den ved gaarden liggende sammensam m anhang belägna, regelbun­ hsengende og regelmaessig ejodsd e t gödslade inägorna; lede indm ark, c) under tiden från och m ed den c. i tidsrum m et fra og med 24 till och m ed den 30 juni inom 24 til og med 30 juni indenfor en e tt avstånd av en kilom eter från av stan d av en km. regnet fra om förm älda inägor, dock a t t er­ nsevnte indm ark, idet skaden dog sättn in g ej ifrågakom m er, d är ska­ ikke erstattes, n aa r den er voldt dan vållats inom e tt av stån d av indenfor en av stan d av trehundretreh u n d ra m eter nedanför den de m eter nedenfor den naturlige n aturliga skogsgränsen; skoggrsense, d) under tiden från och m ed den d. i tidsrum m et fra og med 1 1 till och med den 7 juli inom e tt til og med 7 juli indenfor en av ­ av stån d av tre kilometer från sag­ stan d av tre km . fra nsevnte ind­ da inägor. m ark. e) Skada, som vållats efter den e. Skade, som voldes efter 7 7 juli, skall ersättas u ta n hänsyn juli, erstattes u ten hensyn til, i till d et av stån d från inägorna eller hvilken av stan d fra indm arken sätervallen, inom vilket den före­ eller ssetervolden den er voldt, kom m it, dock med det undantag, dog med den undtagelse, a t manga t t betesbrist för k reatur, som len paa fornodent beite for bofae, hållas på säter, vars byggnader som er paa saeter, hvis huse ligger äro belägna på längre av stån d f jern erne end seks km. fra gaarfrån huvudgårdens inägor än sex dens indm ark, alene erstattes, kilom eter, skall ersättas endast saafrem t skaden er voldt indenfor 7— 1 9 2 7 7 2 .

om skadan vållats inom e tt av­ en av stan d av to km . fra sseterstån d av tv å kilom eter från sä- volden. tervallen. f) I som m ardistrikten Divida- f. I som m erdistriktene Divilen och A ltevand skola bestäm ­ dalen og A ltevand skal dog bemelserna i e) äga tilläm pning re­ stemm elsene i litr. e ha anvendan från och m ed den 24 juni. delse allerede fra og med 24 juni.

83 §. § 83. D e .i 82 § stadgade inskränk­ De i § 82 indeholdet indskraenkningar i rä tte n till ersättning för ninger i re tte n til a t erholde erskada å betesm ark inom Troms statn in g for skade paa havnegang fylke u tesluta icke ersättning, så i Troms fylke utelukker dog ikke fram t b etesrätten av lap p arn a be­ erstatning, n aar beiteadgangen av gagnats sålunda, a t t någon jord­ lappene er b e n y tte t saaledes, a t brukare särskilt därigenom i vä­ nogen gaardbruker saerskilt dersentlig m ån betungats, i vilket ved er blit b ebyrdet i vacsentlig fall skadan skall ersättas utan grad, id et skad en isaafald ersta tte s hänsyn till tid eller avstånd. u ten hensyn til tid sp u n k t eller avstand. 84 §. § 84. L apparna vare ej pliktiga a tt L appene er ikke pligtige til a t e rsä tta skada, som renarna inom e rsta tte skade, som renen indene tt i 85 § beskrivet östligt om råde for d e t i § 85 beskrevne östre omi Troms fylke vålla på åker och raade i Troms fylke m aatte volde äng, sätervall, hjortronland, löv­ paa aker, eng, sög tor vold, m ulteskog, slåtterland, avbärgad gröda baerland, lovskog, slaatteland, aveller betesm ark, m ed m indre ska­ skaaren avling eller havnegang, d an beror av såd a n t rä ttsstrid ig t m edm indre skaden skyldes saaförhållande från lapps sida, som a tt d a n t re tsstrid ig t forhold fra laps h an nedrivit gärde eller hässja. Ej side, som a t han h ar revet ned heller skall ersättning gäldas för gjaerde eller hesje. Heller ikke skada,som renarna före den 15 juni skal ersta tte s skade voldt i naevninom sagda om råde vålla i b a rr­ te om raade av ren paa barskog skog, u tan så är, a t t skadan beror for 15 juni, m edm indre den skyl­ av rä ttsstrid ig t förhållande, som des saa d an t re tsstrid ig t forhold nyss är näm nt. som nys naevnt. 85 §. § 85. G ränserna för d et i 84 § avsedda Graen sene for d e t i § 84 naevnte östra om rådet äro följande: östre om raade er folgende: E n r ä t linje från riksröset n:r E n ret linje fra riksros nr. 302 302 till Mandalselvens översta til M andalselvens överste kildekällsjö, därifrån en r ä t linje till den sjo, derfra en re t linje til den nedre nedre av Gjaesaes jokkas tv å käll­ av Gjaesaes jokkas to kildesjoer, sjöar, näm nda bäck, R ovvejokka, naevnte baek, R ovvejokka, S kibotn­ Skibotnelven och La vkka jokka elven og L a vkka jokka (Loakka­ (Loakkajokka) till L avkkajavrres jokka) til L avkkajavrres (Loak-

(L oakkajavrres) sydvästra ända, kajavrres) sydvestre ende, derfra d ärifrån rä ta linjer till Vesegasvar- re tte linjer til Vesegasvarres to p res topp och N uortavuovddevår­ og N u orttavuovddevarres top, vires topp, vidare en rä t linje i rik t­ dere en re t linje m ot H attefjeilets ning m ot H attefjellets högsta topp hoicste to p indtil et p u n k t seks fram till en p u n k t sex kilom eter kilom eter fra gaarden H a tten , från gården H a tten , vidare rä ta videre re tte linjer tv ers över G ara­ linjer tv ä rs över Garanassuorgge, nassuorgge, hvis baek skjseres ca. v ars bäck skäres om kring tv å to kilom eter o venfor sam m enlopet kilom eter ovanför sam m anflödet m ed baekken fra Gaskasuorgge, m ed bäcken från Gaskasuorgge, til nordenden av Gaskasuorggetill norra ändan av Gaskasuorgge- gaisse, över Gaskasuorgge til nord­ gaisse, över Gaskasuorgge till nord­ vestre top av Moskogaisse, tv ers v ä stra toppen på Moskogaisse, över Surdalen i sydvestlig retn in g tv ä rs över Sördalen i sydvästlig til den b rä tte bergvseg paa dalens rik tn in g till den b ra n ta bergväg­ vestside sam t över toppene av gen på dalens v ästra sida sam t Mandfj elle t og M arkusfjellet til över topp arn a av Mandfj ellet och et p u n k t ved Y ttre M arkuselven M arkusfjellet till en p u n k t vid 2,3 kilom eter ovenfor dens utlop Y ttre Markuselven 2,3 kilom eter i Storf jordelven, derefter Y ttre ovanför dess utflöde i Storfjord el­ Markuselven til utlopet i Storven, därefter Y ttre M arkuselven fjordelven, videre re tte linjer til till dess utlopp i Storfjordelven, toppen av P aras, toppen av Vas­ vidare rä ta linjer till toppen av dalstinden, vandskillet i Öaece- P aras, toppen av Vasdalstinden, vagge og Lem etfjeliets top, derfra vattendelaren i Caccevagge och efter Tamokfj ellets ryg til mun- Lem etfjellets topp, därifrån efter dingen av den baek, som fra Mel­ höj dryggen på Tamokfj ellet till kefj ellet falder u t i Vasdalselven m ynningen av den bäck, som från ca. 2,5 kilom eter ostenfor gaarden Melkefj ellet utfaller i Vasdalsel- H oiset, derfra denne baek til dens ven om kring 2,5 kilom eter öster utspring, videre re tte linjer til om gården Höj sset, därifrån denna Tverelvdalsfjellets top, til Mikke­ bäck till dess källa, vidare rä ta lifjellets vestre top, tv ers över linjer till Tverelvdalsfjellets topp, R ostadalen til V estre L ikkavarres till Mikkelifjellets v ästra topp, top, tvers över Sördalen til fjelltv ä rs över R ostadalen till toppen toppen ca. to kilom eter nord for p å västra L ikkavarre, tv ärs över Biellojokkas utlop i D odesvandet Sördalen till fjälltoppen om kring sam t över Sorlifjellet til Kuelvens tv å kilom eter norr om Biello jok­ utlop i Divielven, videre Kuelven kas utlopp i Dödesvand sam t över til Langfjelltindens top, derfra Sörlifj ellet till Kuelvens utlopp i re tte linjer til C oarddajavrres sond­ Divielven, vidare Kuelven till re ende, Gsevletgaisses (Maddani- Langfjelltindens topp, därifrån pas) hoieste top, Jiednjaskupper ä ta linjer till C oardajavrres söd­ javrre, N jirpicokkas top, Bangra ända, Gsevletgaisses (Madda- klettens (Duolljegaisses) nordligste nipas) högsta topp, Jiednjaskup- top, samm e fjells sydligste to p og pejavrre, Njirpicokkas topp, Bang- skjseringspunktet meliem Skindk lettens (Duolljegaisses) nordli- skarelven og skoggraensen, videre

gaste topp, sam m a fjälls sydligaste nsevnte elv til Vasskarelvens uttopp sam t skärningspunkten mel­ lop i denne og denne elv til den lan Skindskarelven och skogsgrän- kildesjo, derfra re tte linjer til sen, vidare näm nda älv till Vas- Basevarddos (Gronfjellets) top og s karel vens inflöde däri och denna til d et punkt, hvor baekken fra älv till dess källsjö, därifrån rä ta D abm okvagge falder u t i B ardu­ linjer till toppen av Basevarddo elven, videre denne elv til Sal­ (Grönfjellet) och till den punkt, vasskarelvens m unding, denne elv d ä r bäcken från Dabm okvagge til skoggraensen, denne skoggrsense faller u t i Barduelven, vidare den­ ru n d t R ubben indtil iE dnam nna älv till Salvasskarelvens m yn­ joaskejokka og denne elv til Sorning, denna älv till skogsgränsen, dalselven, videre re tte linjer til denna gräns ru n t R ubben till Spikaloabm e, fjell toppen mellem iE dnam njoaskejokka och denna S auskaret og Isdalen (öalkkutälv till Sördalselven, vidare rä ta vagge), vandskiliet i Jo-Snekkerlinjer till Spikaloabm e, fjälltop­ sk aret og riksros nr. 270 sam t pen mellan S auskaret och Isdalen derfra riksgraensen til riksros nr. (Calkkutvagge), vattendelaren i 302. Jo-S nekkerskaret och riksröset n:r 270 sam t därifrån riksgränsen till riksröset n:r 302.

86 §. § 8 6 .

Vad i 84 § är stad g at utgör ej Bestemmelsen i § 84 er ikke til hinder för norska staten eller en­ hinder for, a t den norske s ta t og skilda a t t begagna och genom in- p rivate til enhver tid u tn y tte r og gärdning eller bevakning skydda besk y tter ved indhegning eller nu befintliga lägenheter och rä t­ vagthold saavel nu bestaaende tigheter inom om rådet eller lägen­ b ru k og bruksrettig h eter av en­ heter och rä ttig h eter, som fram ­ hver a r t som saadanne, som senere deles kunna kom m a till stånd. m a a tte bli o p tat. 87 §. § 8 7 . F ör skada, som inom e tt ren- F or skade, som voldes av ren b etesd istrik t vållats av renar, sko­ inden e t renbeitedistrikt, skal de la de lappar, som an m ält sig till til d e tte anm eldte lapper vaere distrik tet, anses gem ensam t an­ ansvarlige i faellesskap. svariga.

88 §. § 88.

Vad i 87 § är stad g at äge ej till- Bestem melsen i § 87 skal ikke ha läm pning i avseende å skada, som anvendelse med hensyn til skade, under maj eller juni vållats: som i mai eller juni voldes a) inom e tt till renbetesdistrik- a. inden en til renbeitedistrikte t Tamok hörande om råde med te t Tam ok hörende tra k t med följande gränser: Storfjordelven folgende gränser: Storfjordelven (Lyngselven) från Balsfjordelvens (Lyngselven) fra Balsfjordelvens utlopp däri och Paraselven till m unding og Paraselven til grsengränsen för östra om rådet, vidare sen for det östre om raade, videre

denna gräns till Lem etfjellets topp, denne gramse til Lem etfjellets top, därifrån en r ä t linje till början av derfra en re t linje til begyndeisen den bäck, som från sam m a fjäll av den baek, som fra d e tte fjell nedrinner i Postdalselven, denna loper u t i Postdalselven, denne bäck till Postdalselven, denna älv baek til Postdalselven, denne elv till Nordkjoselven och denna älv til Nordkjoselven og denne elv til till dess krök mellan Elvekroknes dens krok mellom Elvekroknes og och ö v erg aard sam t därifrån ö v erg aard sam t derfra grcensen gränsen mellan renbetesdistrikten mellem renbeitedistriktene L aks­ Lakselvdalen och Tamok fram till elvdalen og Tam ok indtil Bals- Balsf j ordelvens utlopp i Storfj ord- fj ordelvens m unding i Storfj ord elven; elven; b) inom e tt om råde i renbetes- b. inden en tr a k t i renbeitcd istrik te t Markusfj ellet med föl­ d istrik te t Markusfj ellet med foljande gränser: Storfjorden från gende graenser: Storfjorden fra Storfj ordelvens m ynning till grän­ Storfj ordelvens m unding til graensen för v ård istrik tet Horsnesfj el­ sen for v aa rd istrik te t Horsnes­ let, denna gräns fram till gränsen fj ellet, denne graense til d et östre för östra om rådet, denna gräns till om raades graense, denne graense skogsgränsen på södra sidan Sör- til skoggramsen paa sondre side dalen, därifrån en rä t linje till Stor­ av Sordalen, derfra en re t linje fj ordel ven vid B orrinjargga och til Storfj ordel ven ved Borrinjargga denna älv till dess mynning. og denne elv til dens munding. F ör skada, som under ifrågava­ F or skade, som i naevnte tid rande tid vållats inom det i a) av­ voldes inden den i litr. a beskrevne sedda om råde, skola, i stället för tra k t, skal istedetfor de lapper. de lappar, som anm ält sig till ren- som h ar anm eldt sig til renbeitebetesd istrik tet Tamok, de lappar, d istrik te t Tam ok, de lapper i som anm ält sig till distrikten faellesskap vaere ansvarlige, som har Lakselvdalen, Andersdalen och anm eldt sig til renbeitedistriktene Trom sdalen anses gem ensam t an ­ Lakselvdalen, A ndersdalen og svariga; och skall förm annen i Trom sdaien. F orm anden i rend istrik te t Lakselvdalen hava a t t b eited istrik tet Lakselvdalen skal i avseende å ersättning för ska­ med hensvn til erstatningskrav dan företräda dem alla, på s ä tt for saadan skade gjore tjeneste eljest tillkom m er förman i distrik t, som form and for alle de anforte inom vilket skada inträffat. lapper paa sam me m aate som en form and i et renbeitedistrikt, hvor skade er voldt. F ör skada, som under sam m a F or skade, som i sam m e tid tid vållats inom d et område, v a r­ voldes inden den i litr. b beskrevne om förmäles under b), skall ge­ tra k t, skal de lapper i faellesskap m ensam ansvarighet åligga de vaere ansvarlige, som h ar anm eldt lappar, som anm ält sig till distrik­ sig til renbeitedistriktene Lyngs­ ten Lyngsdalen, Rendalen, L aks­ dalen, R endalen, Lakselvdalen og elvdalen och Stormheimen, dock Storm heimen, id et lappene i sidsta t t lapparna i sistnäm nda d istrik t naovnte d istrik t dog ikke skal delta ej skola tag a del i ansvarighet för i ansvaret for skade voldt for

skada, som vållats före den 15 juni; 15 juni. F orm anden i renbeiteoch skola sam tliga de ansvariga d istrik te t Lyngsdalen skal paa lapparna företrädas av förm an­ sam m a m aate som nys m cvnt nen i d istrik te t Lyngsdalen. gjore tj eneste som form and for de anforte lapper.

89 §. § 89. H ar under tiden från och med F or skade, som i tid en fra og den 1 maj till och med den 14 juni m ed 1 m ai til og med 14 juni er skada av ren ar vållats inom den voldt av ren i den del av re n te ite del av renbetesdistriktet Salvas- d istrik te t S alvasskaret, hvor i skaret, d it under näm nda tid in­ nsevnte tid indflytning med ren flyttning m ed renar ej m å äga ikke m aa findé sted, skal de lap­ rum , skola de lappar, som anm älts per, som er anm eldt til distriktene till distrikten L iveltskaret och L iveltskaret og Snorken, svare i Snörken, gem ensam t ansvara för fsellesskap, og som form and med skadan och i fråga om sådan an­ hensyn til erstatningskrav for saasvarighet företrädas av förm an­ d an skade skal form anden i L i­ nen i d istrik te t L iveltskaret. veltskaret gjore tjeneste.

90 §. § 90. F ör skada, som under tiden F or skade, som i tiden fra og från och m ed den 1 maj till och m ed 1 m ai til og med 14 juni er m ed den 14 juni vållats av renar i voldt av ren i den del av renbeiteden del av renbetesdistriktet Stor­ d istrik te t Stordalen, hvor i nsevn­ dalen, d it under näm nda tid in­ te tid indflytning med ren ikke flyttning m ed renar ej m å äga m aa findé sted, skal de lapper, rum , skola de lappar, som anm älts som er anm eldt til distriktene till distrikten S torm yrbotn och Storm yrbotn og G ratangen, svare G ratangen, v ara gem ensam t an ­ i fsellesskap, og som form and med svariga; och skola de i fråga om hensyn til erstatningskrav for saasådan ansvarighet företrädas av dan skade skal form anden i S tor­ förm annen i d istrik te t Storm yr­ m yrbotn gjore tj eneste. botn. 91 §• § 91. V ad i 87—90 §§ är stad g at om Bestem melsene i foranstaaende gemensam ansvarighet för skada §§ 87—90 om fsellesansvar for av renar utgör ej hinder för de skade ved ren skal ikke vsere til ansvariga eller vissa av dem a tt, i hinder for, a t de fsellesansvarlige den mån de förm å visa, a t t skadan lapper eller enkelte av dem ved vållats av renar, tillhörande en svensk dom stol h elt eller delvis eller flera särskilda lappar, vid in d taler den erlagte eller skyldige svensk dom stol föra ta la n om skyl­ erstatning hos den eller de lapper, dighet för sådana renägare a tt som de m a a tte kunne godtgjore slutligen vidkännas skadeersätt­ er eiere av de skadegjorende ren. ningen.

Synem än och syneförrättning. Takstmcend og takstforretning. 92 §. § 92. Vill någon fordra ersättning för Den, som vil krseve erstatning skada, sorn vållats av renar, gore för skade voldt av ren, m aa beh an ansökan om syneförrättning gjsere takstforretning avholdt. Be- (takstforretning). Ansökningen gö­ gj seringen fremssettes, skriftlig el­ res skriftligen eller m untligen hos ler m undtlig, for lensm anden eller länsm annen eller, om annan blivit av anden av fylkesm anden ansat fvlkesm annen förordnad till syne- tak stb esty rer. Fremssettes den förm an (takstbestyrer), hos denne. m undtelig, skal takstbestyreren Göres fram ställningen m untligen, nedtegne den. skall syneförm annen uppteckna dess innehåll. Syneförmannen bör tillse, a t t T akstbestyreren bor paase, a t ansökningen innehåller upplys­ begj seringen indeh older oplysning ning om, v ar och n ä r skadan in­ om, hvor og naar skaden er voldt trä ffa t sam t vari den består. og hvori den bestaar. 93 §. § 93. F ö rrättn in g en skall företagas Takstforretningen skal avholsn a ra st m öjligt å tid och plats, des snarest mulig. T akstbestyre­ sorn syneförm annen bestäm m er. ren bestem m er tid og sted for A tt såsom synem än taga del i för­ forretningen og tilsiger til a t delta rä ttn in g en skola genom syneför- i denne to msend av d et i lov av m annens försorg inkallas tv å m än 28 august 1854 § 18 om handlede a v den i norska lagen den 28 au­ u tvalg eller, hvis saadanne msend gusti 1854 § 18 om förm älda näm nd ikke k an faaes tilstede til den eller, om sådana icke skulle hinna fa stsa tte tid, av d et almindelige kom m a tillstädes å den för för­ lagrettes-(retsvidne-)m andtal. Dog rä ttn in g en u ts a tta tiden, tv å av bor skadelidtes naboer saavidt dem , som äro upptagna å den all­ mulig ikke tilsiges. D et samme m änna listan över lagrättsm än. gj selder personer, paa hvis eien- G ranne till m ålsäganden bör så v itt dom renskadetakster ofte pleier m öjligt ej tillkallas, ej heller ägare holdes. av fastighet, varå syn å skada av renar ofta plägar hållas. De inkallade synem ännen sko­ De tilsagte msend skal saavidt la så v itt m öjligt tjänstgöra vid mulig gjore tj eneste ved alle de alla förrättningar, som i om edelbar forretninger, som m a a tte avholföljd företagas å sam m a tra k t. des i um iddelbar raekkefolge i samme tra k t. 94 §. § 94. Till förrättn in g en h ar syneför­ T akstbestyreren indkalder for­ m annen vidare a t t u tfärd a kallel­ m anden til forretningen. I indse å lappförm annen. I kallelsen kaldelsen skal indtages indholdet skall syneansökningens innehåll av takstbegj seringen og en henangivas och till lappförm annen stillen til form anden om a t soke

rik tas uppm aning a t t överväga forlik indgaat m ed skadelidte eller läm pligheten av förlikning med a t henskyte saken under voldgift. m ålsäganden eller av frågans h än skjutande till skiljedom. Kallelsen skall delgivas lapp­ Indkaldelsen skal forkyndes for förm annen och avskrift av den­ form anden og gj enpart av ind­ sam ma tillställas målsäganden. kaldelsen sendes skadelidte.

95 §. § 95. Skulle lappförm annen, ehuru N aar lovlig forkyndelse h a r funkallelse lagligen delgivits, utebliva d e t sted, blir takstforretningen a t från förrättningen, m å denna ej avholde, selv om form anden ikke därav uppehållas. I såd an t fall m oter. I d e tte tilfselde bor ta k stböra syneförm annen och syne- bestyreren og takstm aendene ha m ännen ägna synnerlig uppm ärk­ sin opm erksom het saerlig hensam het å t a t t den frånvarandes v endt paa, a t den fravserende ikke r ä t t tillgodoses. forurettes. 96 §. § 96. E nvar, som tillstädeskom m er E nhver, som er tilstede, hvor vid syneförrättning, ä r pliktig a t t tak stfo rretn in g holdes, er pligtig avgiva förklaring om allt som ä r til a t gi förklaring om alt, som er honom b ek an t och k an tjä n a till harn b ekjendt og som kan tjen e til upplysning i- saken. F ör innehål­ oplysning i saken. Vedkommende let av sin förklaring står han till sta a r for indholdet av sin förkla­ ansvar, så som om den vore avgi­ ring til ansvar, som om den v ar ven inför rä tta . avgit for re tte n . 97 §. § 97. Vid bö rjan av förrättningen skall T akstbestyreren skal ved forret­ syneförm annen erinra synem ännen ningens begyndelse foreholde ta k s t­ om deras förpliktelser och ansvar maendene deres pligter og ansvar sam t i protokollet göra anteckning, og protokollere, a t saa er skeet. a t t sådan erinran äg t rum. Syneförm annen skall så v itt m öj­ T akstbestyreren skal saa v id t ligt inhäm ta och i protokollet in ­ mulig indhente och in d ta i pro to ­ tag a upplysning om de om ständig­ kollen oplysninger om de omstsenheter, som enligt denna konven­ digheter, som efter naervaerende tion kunna inverka på ersättnings­ konvention h a r indflytelse paa frågan, såsom tid en och s ä tte t för erstatningssporsm aalet, saasom om skadans uppkom st, dess o m fatt­ n aar skaden antages voldt, om ska­ ning, platsens belägenhet och be­ dens oprindelse og omfång, stedets skaffenhet sam t sannolika antalet beliggenhet og beskaffenhet og om av de renar, som v ållat skadan. d et antagelige an ta l av de skade- Finnes anledning till antagande, gjorende ren. E r der grund til a t a tt skadan h elt eller delvis för­ a n ta , a t skaden h elt eller delvis er övats av renar, som ej tillhöra v oldt av ren, som ikke tilhör er renrenbetesdistriktet, skall syneför­ bei te d istrik te t, skal ta k stb e sty ­ m annen under förrättningen söka reren under forretningen soke op-

åvägabringa upplysning om för­ ly st d e tte forhold og hvem der h ållandet och vem dessa renar eier de frem m ede ren. N aar skatillhöra. N är fråga ä r om skada den er v oldt paa havnegang, skal å bete, skall göras anteckning rö­ der gives oplysning om utstraekrande om fattningen och beskaf­ ningen og beskaffenheten av gaarfenheten av gårdens betesm ark dens havnegang sam t om an tallet ävensom an tale t hem djur å går­ av gaardens kreaturer. den. 98 §. § 98. Vid skadans värderande skall Ved skadetaksten skal tages i tagas i b etrak tan d e m arkens be­ b etrag tn in g m arkens beskaffenhet skaffenhet och fru k tb arh et, grö­ og fru g tb a rh et og avlingens god­ dans godhet, ävensom huruvida h e t og h v o rv id t bofae m aatte ha hem djur m edverkat till skadan. b idraget til skaden. I fråga om skada å bete skall Gj selder skaden havnegang, skal noga tagas hänsyn till de förhål­ der tages noie hensyn til de omlanden, som enligt denna konven­ staendigheter, som efter nservserention h av a inflytande på fråga om de konvention h ar indflydelse paa ersättningsskyldigheten, så a t t den erstatningssporsm aalet, saa a t den om ständigheten, a t t renar uppe­ o m stän d ig h et, a t ren h a r opholdt hållit sig å betesm arken icke i och sig i havnegangen, i og for sig ikke för sig b etra k tas såsom medfö­ b etragtes som medforende förplig­ rande förpliktelse a t t gälda skade­ telse til betale skadeserstatning. ersättning.

99 §. § 99. V ärderingen verkställes av syne- T aksten avgives av takstbeförm annen och svnem ännen. De styreren og takstmaendene. De skola till protokollet på heder skal til protokollen avgi erklaering och sam vete avgiva förklaring, a t t paa aere og sam vittighet om, a t värderingen sk e tt efter bästa för­ tak sten er sat efter overbevisning stå n d och övertygelse. og bedste skjon.

100 §. § 1 0 0 . F inna syneförm annen och syne- F inder tak stb esty reren og ta k s t­ m ännen, a t t skada, som enligt den­ maendene, a t der er voldt skade, na konvention bör ersättas, är som efter naervaerende konvention för handen, skall förrättningen a v ­ skal erstattes, skal takstforretslutas m ed beslut, innefattande ningen avsluttes med beslutning åläggande för lapparna i renbetes- om, a t lappene i renbeitedistriktet d istrik te t eller, i de i 88—90 §§ eller i de i §§ 88—90 naevnte tilom förm älda fall, lapparna i d är faelder lappene i de der anforte näm nda renbetesdistrikt a t t ge­ renbeitedistrikter tilpligtes i faellem ensam t betala m ålsäganden det skap a t betale skadelidte det be­ belopp, vartill skadan s k a tta ts löp, hvortil skaden er tak sert, og och ifrågakom m ande kostnader. i tilfaelde omkostningene.

§ 1 0 1 . Y ppas m eningsskiljaktighet i E r der meningsforskjel ved no­ fråga, som skall avgöras av syne- gen avgjorelse under takstforretförm annen och synem ännen, galle ningen, gjor flertallet utslaget. flertalets mening. Förekom m a tre E r der ikke flertal for nogen av olika m eningar, galle den som sy- meningene, er takstbestyrerens neförm annen om fattar. stem m e avgjorende.

102 §. § 102 . Träffas innan syneförm annen In d g aar partene, inden takstläm nar platsen förlikning eller bestyreren forlater stedet, forlik överenskommelse om skiljedom, eller avtale om voldgift, blir for­ skall a v ta le t intagas i protokollet liket eller av talen a t indfore i och förses m ed partern as och syne- protokollen med partenes og beförm annens underskrift. styrerens underskrifter.

103 §. § 103. Syneförm annen skall delgiva T akstbestyreren skal la takstlappförm annen och m ålsäganden forretningens utfald forkynde for förrättningens utgång, så v itt m öj­ form anden og for skadelidte, om ligt före förrättningens avslutande, mulig inden forretningens avslu t­ och i protokollet anteckna om ning. D et skal tilfores protokol­ såd a n t skett. len, h v ö rv id t saa er skeet. 104 §. § 104. Då syneförrättningen godkänts N aar takstforretningen er v ed tat av p arte rn a eller tiden för dess av partene eller fristen for begj se­ överklagande g å tt till ända, u tan rin a om dens provelse ved dom ­ a t t klagom ål anförts, h ar syne­ stol eller om änke er utlopet. uten förm annen a t t till fylkesm annen a t saadan begjsering er indkomöversända handlingarna jäm te för- m et, sender takstbestyreren for­ rättningsprotokollet tillika med retningen til fylkesm anden med uppgift angående de kostnader, opgave över de om kostninger, fö r vilka norska statsk assan svarar. som er paafo rt det offentlige. 105 §. § 105. B eträffande Trom s fylke skola F or Troms fylke kom m er ovenfrån förestående stadganden om staaende bestemm elser om takstsyneförm än och syneförrättning msend og takstforretning alene til följande avvikelser äga rum: anvendelse m ed nedennsevnte av ­ vikelser: a) F ö r upp sk attn in g av skada, a. Til a t taksere skade voldt som vållats av renar, skola i varje av ren skal der i de herreder, hvor härad, d är svenska lappar hava svenske lapper h ar adgang til a t r ä tt a t t lå ta renar beta, finnas sär­ la ren beite, v söre et utvalg av skilda synem än. A ntalet av dessa saa m ange sserskilte takstm am d, bestäm m es av fylkesm annen och som fylkesm anden bestem m er. Anm å ej sä tta s högre än m ed hänsyn tallet m aa ikke vsere större end till förhållandena är nödvändigt. efter omstsendighetene paakrsevet.

F ylkesm annen äger dock för­ Fylkesm anden h ar dog adgang ordna, a t t synem än icke skola til a t bestem m e, a t saa d an t ututses för alla h ärad, u ta n a t t syne- valg ikke skal oprettes for alle m ännen inom e tt h ärad skola de naevnte herreder, m en a t det tjän stg ö ra även i e tt eller flera for et herred oprettede utvalg an d ra. skal gjore tj eneste ogsaa i et eller flere av de andre herreder. Inom de delar av Ankenes h ärad F or de deler av Ankenes herred i N ordlands fylke, som omförmä- i N ordland fylke, som nsevnes i las i 2 §, skall u ppskattning verk­ § 2, skal d et utvalg i Troms fylke ställas av de synem än från Troms gjore tj eneste, som dettes fylkesfylke, som därvarande fylkesm an m and bestemmer. bestäm m er. b) F öre juni m ånads utgång b. In d e n juni m aaneds utgång skola häradsfullm äktige (formand- skal form andskapet istandbringe skapet) u p p rä tta förslag å syne­ förslag paa et saa sto rt a n ta l takstm än till d e t antal, som av fylkes­ msend som av fylkesm anden fast­ m annen bestäm ts för häradet. sats for hmredet. Å förslag m å ej upptagas annan I forslaget m aa alene m edtages ä n den, som fyllt tjugufem år, är personer, som h ar fy ld t fem og vederhäftig och v alb ar vid kom ­ ty v e aar, er v ederhäftig og valgm unala val, h ar erforderlig k u n ­ bare ved kom m unale valg, har skap i norska sp rå k et och är för­ tilstrsekkelig kjendskap til det trogen m ed jordbruk. norske sprog og er fortrolige med jordbruk. Ägare av fastighet, varå syn å Personer, paa hvis eiendom renskada av ren ar ofta plägar hållas, sk adetakster ofte pleier avholdes, bör så v itt m öjligt icke upptagas bor saav id t mulig ikke m edtages. å förslag. c) Så sn a rt ske k an och senast c. S narest mulig og senest in­ före den 15 juli skola häradsfull­ den 15 juli sender form andskapet m äktige översända förslaget till forslaget til fylkesm anden, som fylkesm annen, som skyndsam t be­ snarest sender det til landshöv­ fordrar d et till landshövdingen. dingen, for a t denne k an gi ved- Denne läm nar vederbörande lap ­ kom m ende lapper adgang til a t par tillfälle a t t tag a del av för­ bli k jen d t m ed forslaget og til a t slaget och a t t å sin sida avgiva avgi förslag paa et lignende eller förslag å personer, som enligt vad m indre a n ta l msend, hvilke i tilförut sagts äro behöriga a t t vara fselde m aa ha de foran naevnte synem än, till högst det av fylkes­ egenskaper. m annen bestäm da antal. Före utgången av jan u ari m å­ In d e n utgången av ja n u a r maanad återsänder landshövdingen till ned sender landshövdingen forfylkesm annen häradsfullm äktiges m andskapets förslag tilbake til förslag och m eddelar sam tidigt, fylkesm anden og m eddeler lappevilka personer blivit å lapparnas nes förslag. sida föreslagna.

d) F ylkesm annen förordnar d ä r­ d. F ylkesm anden bestem m er efter synem än. Den, som före­ derpaa, hvilke personer skal vsere slagits av såväl häradsfullm äktige takstm send. Dog skal altid m ed­ som lapparna, skall, så fram t han tages de personer, som er foreär behörig, förordnas. slaat baade av form andskapet og av lappene, forsaavidt de besidder de foreskrevne egenskaper. Före utgången av mars m ånad In d en utgången av m ars maatillställer fylkesm annen såväl h ä ­ ned tilstiller fylkesm anden saavel radsfullm äktige, syneförm annen form andskapet, takstbestyreren og och dom aren som landshövdingen underdom m eren som landshöv­ förteckning över de utsedda syne- dingen fortegnelse över de msend, m ännen. h an h ar vaigt til takstm am d. e) Synem ännen skola tjän stg ö ra e. Takstmsendene h a r a t gjore under tre år, räknade från den 1 tj eneste i tre aar, regnet fra 1 mai maj d et år, varunder de förordnats. i det aar, hvori de er vaigt. f) Ä r fråga om skada på åker, f. E r der sporsm aal om skade äng, sätervall, slåtterland eller paa aker, eng, ssetervold, slaattebetesm ark och påkallas syneför­ land eller havnegang og begjeres rä ttn in g före den 7 juli, skall för takstforretning for 7 juli, skal den skadans bedöm ande hållas dels bestaa av to deler, nemlig av den en första besiktning och dels en förste besigtelse og av den forsenare besiktning med värdering. nyede besigtelse med tak st. Den första besiktningen skall Den förste besigtelse skal fore­ äga rum så sn a rt som m öjligt. tages snarest mulig. Den forny- Den senare m å ej företagas förrän ede besigtelse med ta k s t m aa ikke från den föregående förflutit en foretages, forend der siden avtid av tre veckor eller, om den holdelsen av den förste besigtelse första förrättningen ägt rum i er hengaat tre uker eller, om denne juli m ånad, fjorton dagar; dock fan d t sted i juli m aaned, fjorten skall den ej i något fall hållas dager. Dog m aa den ikke i noget senare än den 21 juli. tilfselde holdes senere end 21 juli. H ar syneförrättningen påkal­ E r takstforretningen begjaert se­ lats senare än den 6 juli, eller a n ­ nere end 6 juli eller angaar den går den allenast skada å an n a t än alene skade paa an d et end aker, åker, äng, sätervall, slåtterland eng, ssetervold, slaattelan d eller eller betesm ark, anställes endast havnegang, foretages kun en be­ en besiktning, varvid värdering sigtelse med takst, der skal findé ock äger rum . Denna förrättning sted snarest mulig. skall företagas snarast m öjligt. g) Då syneförm annen m o ttag it g. N aar takstb esty reren h a r fram ställning om syneförrättning, m o tta t begjsering om takstforretskall h an bestäm m a tid för den mng, skal h an bestem m e, n aar eller de fö rrättn in g ar för besikt­ den förste besigtelse og n aa r den ning och värdering, som skola fornyede besigtelse m ed ta k st eller äga rum . H an h ar d ärjäm te a t t i tilfaelde den udelte tak stfo rret­ inkalla tv å av de av fylkesmannen ning skal avholdes. H an tilsiger förordnade synem ännen a t t be- derhos to msend av d et av fylkes-

siktiga och värdera skadan. Sy- m anden bestem te utvalg av takstnem ännen inkallas turvis i den msend til a t besigte 'o g taksere ordning, vari de finnas uppförda skaden. Maendene tilsiges turvis i på fylkesm annens förteckning. den orden, hvori de er opfort Dock förbigås synem än, som av paa fylkesm andens fortegnelse. jä v eller laga förfall är hindrad Dog forbigaaes den, som h ar lov­ eller som ä r granne till m ålsägan­ lig forfald, som er inhabil, som er den eller som befinner sig så långt skadelidtes nabo eller som befrån förrättningsstället, a t t hans finder sig saa fjern t fra forretdeltagande skulle medföra väsent­ ningsstedet, a t vedkomm endes del­ ligt större kostnad än om en n ä r­ tagelse vilde medfore vaesentlig m are boende synem än tjän stg jo r­ större om kostninger end om en de. Den, som sålunda blivit för­ naermere boende tilsiges. Den, bigången, skall i stället inkallas som saaledes m aatte bli forbigaat, vid närm ast inträffande tillfälle, tilsiges istedet ved förste anled­ då sådan anledning till bans för­ ning, n aar der ikke föreligger no­ bigående som nyss näm nts icke gen saadan grund som najvnt til föreligger. vedkomm endes forbigaaelse. h) Vad i 95 § stadgas om syne- h. H v ad § 95 bestem m er om förrättnings företagande u ta n hin­ takstforretningens avholdelse, selv der av lappförm ans uteblivande om form anden ikke m oter, har ä,ge tilläm pning i fråga om vardera anvendelse paa hver av de i litr. av de besiktningar som avses i f). f nsevnte besigtelser. i) Vid den första besiktningen i. Ingen av partene h a r admå icke någondera p arten anlita gang til a t m ote med sakforer u n ­ sakförare. der den förste besigtelse. j) Den första besiktningen före­ j. Den förste besigtelse fore­ tages av synem ännen u tan , a tt tages av takstm sendene u ten takssyneförm annen ä r tillstädes. I bestyrerens naervaer. Takstmaensam m anhang med själva besikt­ dene skal, foruten a t besigte ska­ ningen liava synem ännen a t t av den, hos skadelidte, vedkomm ende målsäganden, vederbörande lapp lap eller lapper og andre tilstedeeller lappar ävensom andra till- vaerende indhente fornodne oplysstädesvarande personer inhäm ta ninger vedkommende skaden. nödiga upplysningar rörande ska­ Takstmaendene bor til sto tte for dan. Synem ännen böra till egen sin erindring kortelig nedtegne sine efterrättelse göra k o rta m innesan­ iagttagelser og de erholdte opteckningar rörande gjorda ia k t­ lysninger. tagelser och erhållna upplysningar. k) D ärest under den första be­ k. In d g a ar partene under den siktningen p arterna ingå förlik­ förste besigtelse forlik eller voldning eller h än sk ju ta frågan till gir de kravet, bor takstmaendene skiljedom, skola synem ännen till­ paase, a t forliket eller voldgiftsse, a tt förlikningen eller skiljeav­ avgjorelsen blir a v fa tte t skriftlig ta le t av fa tta s skriftligen och för­ og forsynet med partenes u n d e r­ ses m ed partern as underskrift. skrift. 1) Förlikningen eller skiljedo­ 1. F orliket eller voldgiftsavmen bör av m ålsäganden oför- gjorelsen m aa skadelidte uophol-

dröj ligen insändas till syneför- delig sende til takstbestyreren, som m annen. Denne h ar a t t över­ skal indsende dokum entet til fylsända handlingen till fylkesman- kesm anden. Inden saa sker, skal nen. In n a n så sker, skall han söka takstb esty reren soke avhiulpet foravhjälpa formfel i handlingen, melle m angler ved forliket eller där såd a n t förekommer. avgjorelsen. m) Den senare besiktningen m ed m. Den fornyede besigtelse med värdering av skadan skall under ta k st foretages av de sam m e takstledning av syneförm annen före­ maend og av takstbestyreren, u n ­ tagas av sam m a synem än, som der dennes ledelse. v erk ställt den första besiktningen Skulle endera synem annen eller Skulde en av takstm sendene el­ bägge vara hindrade av förfall, ler begge ha faat forfald, bor den bör besiktningen u ppskjutas någon fornyede besigtelse utssettes en k o rt tid , såfram t d e tta kan leda k o rt tid, saafrem t d et derved kan till förfallets upphörande. I m o t­ opnaaes, a t forfaldet ophorer. I s a tt fall utses annan eller andra m otsat fald m aa der tilsiges en synem än. anden eller andre takstm send. n) Vid början av den senare be­ n. T akstbestyreren skal ved siktningen skall syneförm annen den fornyede besigtelses begynerinra synem annen om deras för­ delse foreholde takstm am dene depliktelser och ansvar sam t i pro­ res pligter og ansvar og protokoltokollet göra anteckning, a t t sådan lere, a t saa er skeet. Likesaa proerinran ägt rum . Likaså an teck ­ tokolleres tid sp u n k tet for den för­ nas i protokollet tiden för den ste besigtelse. första besiktningen.

Syneförrättnings överklagande md Takstforrelningens 'provelse. domstol.

106 §. § 106 . M ålsäganden eller lappförm an­ Skadelidte og form anden kan nen k an hos dom stol överklaga begjsere takstforretningen provet syneförrättning, så v itt angår ska­ av dom stol, forsaavidt angaar dans u p p sk attan d e eller prövnin- forretningens taksering av skaden en av bevis rörande de om stän- eller dens bedommelse av beviset igheter, v arå Tätten till ersättning for de om stsendigheter, som be­ grundas. tinger adgangen til erstatning. P å s tå r p a rt tillika, a t t syneför- Hvis nogen av partene tillike rättn in g en lider av formfel eller mener, a t takstforretningen lider a tt dess utgång h elt eller delvis av formelle feil eller a t dens utberor på oriktig tilläm pning av fald h elt eller delvis skyldes feildenna konventions bestäm m elser agtig forstaaelse av nservserende rörande lapparnas ersättningsskyl­ konventions bestemmelse om lapdighet eller eljest på felaktig r ä tts ­ penes erstatningspligt eller anden tilläm pning, och vill han, a t t på feilagtig retsanvendelse, og paasådan grund förrättningen skall staar h an av denne grund forret­ h elt eller delvis upphävas, skall ningen h elt eller delvis ophsevet

yrkande härom fram ställas i sam ­ eller forandret, m aa han i begj se­ m anhang med förstnäm nda kla­ ringen m edta denne änke, som gan och avgöras av sam m a dom­ blir a t avgjore av samme dom stol, stol. som skal prove takstforretningen iovrig. 107 §. § 107. Tiden för klagom åls anförande F riste n for begjseringens fremvare fjorton dagar, räknade från ssettelse er fj o rten dage, regnet den dag förrättningsm annens och fra den dag da takstforretningen synem ännens beslut blev parten blev forkyndt for vedkommende, delgivet, sistnäm nda dag ej m ed­ denne dag ikke m edregnet. räknad. Klagom ål fram ställes, skriftli­ Begj seringen m aa fremssettes gen eller m untligen, hos syneför- skriftlig eller m undtlig for takstm annen. M untligt klagom ål skall bestyreren. Frem ssettes den m u n d t­ av honom upptecknas och under­ lig, skal tak stb esty reren nedtegne skrivas. og underskrive den. H ar klagomål före klagotidens D et er nok, a t den skriftlige be­ utgång i skriftlig av fattn in g av­ gj sering for fristens utlob er avgit läm nats å sådan post-, telegraf- til den post-, telegraf- eller tele­ eller telefonstation, som d et ålig­ fonstation, som skal bringe skrifger a t t vidare befordra fram ställ­ te t videre. ningen, skall d et anses hava an ­ förts inom laga tid. K lagom ål skall angiva, v ad d är­ I begj seringen m aa angives, h vad m ed åsyftas och, därest det gäller det er vedkom m ende er misforformfel eller felaktig rä ttstillä m p ­ noiet med, og i tilfselde hvori den ning, vari felet består. Är skrift­ angivelige formfeil eller retsfeil ved ligt klagom ål häru tin n an b rist­ takstforretningen bestaar. Mangfälligt a v fa tta t, skall syneförman- ler skriftlig begj sering saadan an ­ nen söka avhjälpa bristen. givelse, skal takstbestyreren soke m anglen avhjulpet. Syneförm annen h ar a t t oför­ T akstbestyreren sender snarest dröjligen till fylkesm annen över­ m ulig begj seringen og tak stfo r­ sända klagoskriften och protokol­ retningen med mulige andre do­ le t över syneförrättningen jäm te k um enter til fylkesm anden. and ra till ären d et hörande h and­ lingar, där sådana finnas.

108 §. § 108. Domstolens prövning av klago­ Domstolens provelse av ta k s t­ m ålet skall s å v itt m öjligt äga rum forretningen skal saavidt mulig d e t år, då syneförrättningen före­ findé sted det sam me aar, hvori togs. denne blev avholdt.

109 §. § 109 . Domstolen består av underdo­ Domstolen bestaar av vedkom ­ m aren i orten och tv å meddoms- m ende underdom m er og to doms-

m än. I N ordlands fylke skola maend. F or N ordland fylke u tta r m eddom sm ännen u ttag as bland dom m eren disse b lan d t de for vedde för h ärad et valda m eddom s­ kom m ende herred valgte domsm ännen i b rottm ål, och varde d är­ maend i straffesaker overensstemvid de för sådana m ål gällande m ende med de herom til enhver grunder tilläm pade. I Troms fylke tid gjaeldende bestem melser. F or utses m eddom sm ännen i tu r bland Troms fylke u tta r han domsmsend de i 105 § a) om förm älda syne- efter tu r blandt de i § 105 litr. a m ännen för det härad, där skadan om handlede talcstmaend for det vållats, och e tt av de angränsande herred, hvor skaden er skeet, og häraden, på såd an t s ä tt, a t t en e t av naboherredene, saaledes a t m eddom sm an tages från v artd e ra en dom sm and tages fra h v ert h ärad et. P å sam m a s ä tt u ttag as herred. P aa sam me m aate u t ta ­ tv å ställföreträdare för m eddom s­ ges to varamaend. m ännen.

110 §. § n o .

I övrigt skola i tilläm pliga delar F orovrig kom m er i den utsträck­ gälla de för behandling av publika ning, som er mulig og fornoden, m eddom srättssaker gällande före­ til anvendelse de om offentlige skrifter, sådana de för närvarande m eddom sretssakers behandling finnas upp tag n a i norska lagen om gjaeldende forskrifter, saaledes som rätteg ån g i bro ttm ål (loven om de nu lyder i loven om rettergangs­ rettergangsm aaten i straffesaker) m aaten i straffesaker av 1 juli den 1 juli 1887 m ed däri sederm era 1887 m ed aendringslover, dog med gjorda ändringar, dock under ia k t­ folgende avvikelser: tagande av följande avvikelser: a) F inner fylkesmannen, a t t kla­ a. F inder fylkesm anden, a t begomål icke anförts inom laga tid, gjaeringen ikke er frem sat i re tte h ar han a t t u n d errätta klaganden tid, u n d erretter h an vedkommenom, a t t dennes talan av sådan de p a rt om, a t sak av denne grund anledning icke kan upptagas. Fyl- ikke vil bli frem m et. Fylkesm ankesm annens beslut härom får icke dens avgjorelse er endelig. överklagas. D etsam m a gäller, om fylkesm an­ D et samme gj selder, om fylkes­ nen, finner a tt målsägandes klagan m anden finder, a t skadelidt.es beav annan anledning icke bör bliva gjaering av anden grund ikke bor förem ål för prövning av dom stol. foranledige pro velse ved domstol. I sistnäm nda fall äger dock måls- I sidste tilfaelde h a r dog skadelidte äganden a t t m ot förm annen föra adgang til a t reise erstatningssak ta la n om ersättning enligt de för m ot form anden overensstem m ende rätteg ån g i tvistem ål gällande be­ m ed de for borgerlige retstv ister stäm m elser, dock a tt behandling gjaeldende forskrifter. Behandling vid förlikningskommissionen ej er­ ved forlikskomm issionen er unodfordras. vendig. b) Föreläggande av åklagarm yn­ b. Forelaeg bortfalder. digheten meddelas icke.

c) S ärskilt beslut om åtals an­ c. Tiltalebeslutning utfaerdiges ställande (tilltalebeslutning) u t ­ ikke. F ylkesm anden opnaevner en färd as icke. Fylkesm annen för­ sakforer til a t före saken. Denne o rdnar sakförare för m ålsäganden. blir a t anlaegge i skadelidtes navn Målet anhängiggöres å m ålsägan- m ot den paa skadetiden tjenestdens vägnar m ot förm an eller an ­ gjorende form and eller i tilfaelde dre förm an, som tjän stg jo rd e på nsestformand eller, saafrem t disse den tid, då skadan inträffade, er dode, m ot den, som gjor tjeneste eller, så fram t ingen av dem lever, som form and paa den tid, da sa­ m ot den förm an, som tjänstgör ken anlaegges. vid tiden för m ålets anhängiggörande. Den utsedde sakföraren u tfärd ar Den opnaevnte sakforer u tta r ofördröjligen stäm ning och låter snarest mulig stevning, som han denna jäm te övriga handlingar i tilstiller dom m eren med sakens m ålet tillställas dom aren, varvid ovrige dokum enter og med u tta han tillika avgiver förslag i fråga lelse om, n aa r og hvor saken anom o rt och tid för m ålets u p p ­ tages a t burde foretages. tagande. H a r förm annen sakförare, över­ H a r form anden sakforer, sender sänder dom aren handlingarna till dom m eren denne dokum entene, denne; och skall sakföraren inom som inden en av dommeren sat tid , som av dom aren u tsättes, å te r­ frist skal tilbakesendes med an ställa handlingarna med angivande givelse av de bevis, som fra for­ av de bevis, som å förm annens m andens side agtes fo rt og med sida skola åberopas, och med för­ uttalelse om, hvor og naar saken slag angående tid och ort för m å­ antages a t burde foretages. H ar lets upptagande av rä tte n . H a r form anden ikke sakforer, under­ förm annen icke sakförare, skall söker dom m eren—om saa er ön­ dom aren—efter sam råd med för­ skelig og bekvemmelig kan ske, m annen, om d e tta anses läm pligt efter sam raad med form anden,— och u tan svårighet kan ske— hvorvidt andre eller flere bevis undersöka, huruvida ytterligare u t­ bor fores under saken. redning bör åvägabringas i m ålet. Dom aren u tsä tte r därefter tid Dommeren bestem m er derpaa och o rt för m ålets behandling och tid og sted for sakens foretagelse sänder stäm ningen m ed påskrift og tilstiller skadelidtes sakforer härom ävensom övriga handlingar stevningen med paategning herom i m ålet till m ålsägandens sakförare og sakens ovrige dokum enter tillimed uppgift å v ittn en , vilkas av­ kem ed opgave över de vidner, hörande påkallas av förm annens som form andens sakforer eller sakförare eller dom aren. domm eren m aatte onske. Målsägandens sakförare föran­ Skadelidtes sakforer besorger sta lta r därefter, a t t stäm ningen stevningen forkyndt for form an­ delgives förm annen sam t under­ den og u n d erretter dennes sak­ r ä tta r dennes sakförare om tid forer om tid og sted for sakens och o rt för m ålets handläggning, foretagelse og indstevner alle vid-

8 — 1 9 2 7 7 2 .

v arjäm te han låter instäm m a alla ner, ogsaa de av form andens sak­ v ittn e n , jäm väl dem, som påkallas förer eller dom m eren opgivne, av förm annens sakförare eller do- sam t tilveiebringer mulige andre m aren, och åvägabringar annan oplysninger. utredning. d) N är någon första gången d. F örste gang nogen gjor tjetjän stg ö r såsom m eddom sm an, neste som dom sm and, skal dom ­ skall dom aren erinra honom om meren foreholde harn de pligter, de plikter, som åligga en meddoms- som paahviler en dom sm and, og m an, och m ottaga hans försäkran, ta im ot hans försilfring om, a t han a t t han såväl i förevarande mål saavel i denne sak som i alle fremsom i alla mål, i vilkas avgörande, tidige saker vil gi vel ag t paa alt, han fram deles kan kom m a a t t som forhandles i re tte n , og a t deltaga, skall giva noga a k t på han vil domme saaledes, som han allt, som förekom mer inför r ä tte n , v et sandest og re tte st a t vsere efter och döm a så som han v et vara loven og sakens bevisligheter. san t och r ä tt enligt lagen och om­ ständigheterna i m ålet. e) U tebliver förmannen, då n å- e. U teblir form anden ved salet skall företagas till behandling, kens foretagelse, blir saken dog skall m ålet dock handläggas, så a t fremme, saafrem t han h ar fa a t fram t stäm ningen lagligen delgi- lovlig forkyndelse og ikke har vits honom och han icke styrker 11 jo rt, a t uteblivelsen skyldes laga förfall. forfald. K om m er förmannen tillstädes M eter sakforer for form anden, genom sakförare, skall m ålet alltid blir saken altid a t fremme, naar u pptagas till behandling, så fram t re tte n ikke finder form andens icke rä tte n finner förm annens per- nauvasr nodvendig. sonliga inställelse nödvändig. f) Den i lagen om rätteg ån g i f. Bestem melsen i lov om reth rottm ål den 1 juli 1887, § 322 tergangsm aaten i straffesaker av jäm förd med § 366, intagna be- 1 juli 1887, dens § 322 jfr. § 366, stäm m elsen angående frågor till angaaende sporsm aal til tiltalte svaranden beträffande hans lev- om hans personalie finder ikke nadsom ständigheter äger icke till- anvendelse. läm pning. g) M ålsäganden kan avhöras, g. Skadelidte k an avhores, dog men m å icke med ed b ekräfta sin u ten edfsestelse. utsago. h) B estäm m elserna i §§ 373 och h. Bestem melsene i ovennsevn- 377 i näm nda lag äga icke till- te lovs §§ 373 og 377 finder ikke läm pning. anvendelse. i) Fel vid syneförrättning kom- i. Feil ved takstforretningen mer ej i betraktande, med m indre kom m er ikke i betragtning, meddom stolen finner sannolikt, a t t m indre dom stolen finder det sand­ felet h aft inverkan på d et beslut, synlig, a t den h a r v a r e t bestemsom m eddelats vid förrättningen, m ende for forretningens resultat. j) F ällande dom skall innefatta j. Fseldende dom skal lyde paa,

åläggande för lapparna i ren be­ å t lappene i renbeited istrik tet el­ tesd istrik te t eller, i de i 88—90 §§ ler i de i §§ 88—90 neevnte tilom förm älda fall, lapparna i d är fselder lappene i de der anforte näm nda renbetesdistrikt a t t ge­ renbeitedistrikter dommes til i m ensam t gälda ersättningsbelop­ fadlesskap a t betale skadelidte erp et ochifrågakom m ande kostnader. statningsbelopet og i tilfadde omkostningene. k) Domen skall delgivas för­ k. Dommen skal forkyndes for­ m annen under rä tte n s sam m an­ m anden i re tte n . K a n ikke d e tte träd e . K an d e t ej ske, och ä r ske, skal saksokerens sakforer bedomen fällande, skall m ålsägan- sorge fseldende dom forkyndt for dens sakförare om besörja, a t t den form anden. delgives förm annen. Sedan domen delgivits förm an­ E fte r forkyndelsen sender sak­ nen, skall m ålsägandens sakförare sokerens sakforer dom m en og sa­ till fylkesinannen översända do­ kens dokum enter til fylkesm anden m en och handlingarna i m ålet med opgave över sakens, deri jä m te uppgift om sam tliga kost­ takstforretningens, sam tlige omnader, däri inberäknade kostna­ kostninger. d erna vid syneförrättningen.

l i l §. § lil-

Menar m ålsägande eller förm an, H vis skadelidte eller form anden a t t vid syneförrättning förekom ­ blot anker över, a t takstforretm it formfel eller a t t synem ännens ningen lider av formelle feil eller beslut helt eller delvis grundats a t dens utfald h elt eller delvis å oriktig tilläm pning av denna skyldes feilagtig anvendelse av konventions bestäm m elser om lap­ nservserende konventions bestemparnas ersättningsskyldighet eller melser om lappenes erstatningseljest å felaktig rättstilläm pning, pligt eller anden feilagtig retsanoch vill han allenast av sådan an­ vendelse, blir saadan änke a t ledning överklaga förrättningen, avgjore av dom m eren alene. An­ skall klagom ålet avgöras av do­ ken m aa inden saadan frist og m aren ensam. K lagom ålet an- paa saadan m aate som foran i § föres inom sam m a tid och i den 107 nsevnt fremssettes for takstordning, som i 107 § sägs, hos bestyreren, der skal oversende den syneförm annen; och har denne til dom m eren. Forinden dom m e­ a t t översända klagoskriften till ren trscffer sin avgjorelse, skal han dom aren. Innan dom aren med­ u n d errette m o tp arten om anken delar beslut i m ålet, skall han og gi harn en passende frist til läm na klagandens m o tp art under­ imotegaaelse. D et er o v erlatt til rättelse om klagom ålet och före­ dommeren, h v o rv id t han vil gi lägga honom viss tid för avgivande partene yderligere adgang til u tav svaromål. Dom aren tillkom ­ talelser. Dom meren h a r iovrig a t m er a t t bestäm m a, huruvida till­ indhente de oplysninger, som han fälle bör beredas partern a a t t finder fornodne for sakens av ­ vidare y ttra sig i m ålet. P å do­ gjorelse. Med hensyn til virk­ m aren ankom m er a t t i övrigt in­ ningen av feil ved tak stfo rret-

h äm ta de upplysningar, som han ningen gj selder ovennsevnte för­ finner nödiga för m ålets avgöran­ skrift i § 110 litr. i. de. I fråga om verkan av fel vid syneförrättningen gäller vad ovan under 110 § i) föreskrivits. Dom aren fö ranstaltar, a t t hans Dommeren lar sin avgjorelse forbeslut delgives parterna. kynde for partene.

Klaqan över dom. Änke.

112 §. § 11 2 .

Dom stolens beslut får ej över­ Domstolens provelse av tak stklagas; dock är klagan tillåten, forretningen er endelig. Dog kan så v itt den avser, a t t rä ttstillä m p ­ parten e er k loire änke m ot dom ­ ningen är felaktig eller a t t formfel men under paaberop av urigtig förekom m it vid sakens behandling retsanvendelse eller av formelle inför dom stolen eller i själva do­ feil ved dommen eller ved saks­ men, eller a t t dom stolen oriktigt behandlingen eller av urigtig avbedöm t klagan över fel vid syne­ gj or else fra dom stolens side av förrättningen. änke över feil ved takstforretningen. 113 §. § H 3 . Tiden för klagom åls anförande Ankefristen er fj orten dage, vare fjorton dagar, räknade från regnet fra dom m ens forkyndelsesden dag, dom en blev parten del­ dag, denne ikke m edregnet. given, sistnäm nda dag ej m ed­ räknad. K lagom ål fram ställes, skriftli­ Anken m aa erklseres, skriftlig gen eller m untligen, hos syneför- eller m undtlig, for tak stbestyrem annen eller dom aren. Denne har ren eller dom m eren, hvilke, om a t t uppteckna och underskriva anken er m undtlig, skal nedtegne klagomål, som anförts m untligen. og underskrive den. H a r klagom ål före klagotidens D et er nok, a t den skriftlige beutgång i skriftlig avfattn in g av ­ gj Bering for fristens utlop er avgit läm nats å sådan post-, telegraf- til den post-, telegraf- eller tele­ eller telefonstation, som det åligger fonstation, som skal bringe den a t t vidare befordra fram ställnin­ videre. gen, skall d et anses h ava anförts inom laga tid. K lagom ål skall angiva det för­ Begj seringen m aa angi, hvori m enta fel, varpå klagan grundas. den form entlige feil b estaar. Mang- Är klagoskrift h äru tin n an b rist­ ler skriftlig begjsering saadan an­ fällig, skall syneförm annen eller givelse, skal tak stb esty reren eller dom aren söka avhjälpa bristen. domm eren soke manglen avhjulpet.

114 §. § 114. H a r klagom ål m ottagits av sy­ H ar tak stb esty reren m o tta t erneförm annen, har han a t t över- klseringen, sender han den til

sända detsam m a till dom aren. dommeren. Denne indsender den Denne befordrar d e t jäm te de till med fornodne dokum enter til Hoisaken hörande handlingar till hög­ esterets Kj serem aalsutvalg og unsta dom stolens avdelning för be­ d erretter sam tidig den anden p a rt svärsm ål (hoiesterets kjaeremaals- om anken. utvalg) och u n d e rrä tta r sam tidigt klagandens m o tp art om klago­ m ålet. 115 §. § H 5 . H a r klagom ål anförts, m å do­ Anken h a r opssettende virkning. men ej verkställas. 116 §. § 116. Hos högsta dom stolens avdel­ H oiesterets K jserem aalsutvalg ning för besvärsm ål avgöres kla­ avgjcr anken med endelig virk­ gom ålet slutgiltigt. ning. 117%. § 117. F elaktig rättstilläm pning eller U rigtig retsanvendelse eller forformfel kom mer icke i b etraktande, melle feil kom m er ikke i betragtmed m indre besvärsavdelningen ning, m edm indre Kjserem aalsutfinner sannolikt, a t t felet h a ft valget finder d e t sandsynlig, a t inverkan på sakens utgång. feilen h ar v seret bestem m ende for dommen. 118 §. § H 8 . I övrigt skola tilläm pas de för Fornvrig kom m er til anvendelse besvär i brottm ål gällande före­ de om kjseremaal i straffesaker skrifter, sådana de nu finnas upp­ gjaeldende forskrifter, saaledes som tagna i §§ 410, 411 och 412, andra de nu lyder i loven av 1 juli 1887 stycket, av lagen den 1 juli 1887, (jfr. lov av 22 mai 1902) §§ 410, jäm förd med lagen av den 22 maj 411 og 412 an d et led. 1902. 119 §. § 119 . Förestående stadganden äga F oranstäaende forskrifter har m otsvarande tilläm pning i fall, tilsvarende anvendelse likeoverfor då någon vill överklaga dom arens dom m erens avgjorelse av änke beslut i anledning av klagomål över feil ved takstforretningen. över fel vid syneförrättning.

Delgivning. Forkyndelser.

120 §. § 120 .

D är m eddelande skall delgivas Forkyndelser for form anden skal förm annen, varde delgivningen foregaa paa d e t av harn i henhold verkställd å den plats, som enligt til § 45 litr. c og e opgivne op- 45 § c) eller e) blivit av honom holdssted. anm äld såsom boplats.

U ppgiver förm annen såsom del- Saafrem t form anden opgir noget givningsort annan plats än bo­ an d et sted end sit opholdssted som platsen, skall delgivning ske å den forkyndelsessted, bor d et ben y ttes sålunda uppgivna platsen, med som saad an t, forsaavidt d et ikke mindre denna är belägen på större ligger fjernere fra takstbestyrerens av stån d från syneförm annens bo­ bopsel end opholdsstedet. stad än boplatsen. F orovrig kan forkyndelse for Meddelande kan ock i varje fall form anden foretages paa hvilketdelgivas förm annen, d är han an­ som helst sted, hvor han m aatte träffas. paatraeffes.

121 §. § 121.

U nderlåter förm annen a t t un­ U ndlater form anden a t under­ d e rrä tta syneförm annen om sin r e d e tak stb esty reren om sit op­ boplats eller a t t uppgiva annan holdssted eller a t opgi andet fordelgivningsort, och äger syneför­ kyndelsested, er forkyndelse uform annen icke ändock kännedom noden, saafrem t takstbestyreren om förmannens vistelseort i ren- ikke allikevel kjender form andens betesdistriktet, vare delgivning o- opholdssted i renbeitedistriktet. behövlig. N är fråga är om inkallelse till D et samm e gj selder, forsaavidt syneförrättning, vare delgivning angaar indkaldelse til takstforock obehövlig, i händelse förm an­ retning, n aa r form anden og nsestnen och andre förm annen fly tta t form anden h a r fra fly tte t sit renfrån d istrik te t u ta n a t t anvisa beitedistrikt uten a t ha anvist no­ någon, som i deras ställe äger gen, som i deres sted kan m otta m ottaga delgivning, så ock i d et forkyndelse, eller n aar ikke nogen fall, a t t icke någondera av dem av dem endnu h ar indfundet sig ännu infunnit sig i d istrik te t. i renbeitedistriktet.

122 §. § 12 2 .

Delgivning verkställes av en Forkyndelse foretages av e t stäm ningsm an (stevnevidne) så­ stevnevidne paa den m aate, a t lunda, a t t avskrift av den h and­ gjen p art av dokum entet overleling, som skall delgivas, överläm ­ veres den, hvem d et gjselder, eller nas till den, som delgivningen av­ i hans fravser nogen anden lap ser, eller, om han ej träffas, till tilhorende renbeitedistriktet. P aaannan lapp, tillhörande renbetes- trseffes ingen saadan lap, nedlsegd istrik te t. A nträffas ej någon ges dokum entet paa forkyndelsessådan lapp, skall handlingen kvar- stedet i te lt eller gam m e (kaate) läm nas på delgivningsorten i tä lt eller opslaaes paa form aalstj enlig eller k å ta eller på läm pligt s ä tt m aate. anslås. 123 §. § 123. D å förm annen kallas till syne­ N aar form anden skal indkaldes förrättn in g eller dom stolssam m an­ til takstforretning eller rettergang, träde, skall kallelsen delgivas se­ forkyndes indkaidelsen for harn n a st fy rtio å tta tim m ar före för- senest o tte og firti tim er for for­

rättn in g en eller sam m anträdet, om retningens eller retsm otets avav stån d e t från hans boplats till holdelse, saafrem t avstanden fra platsen för förrättningen eller sam ­ hans opboldssted til forretningsm an trä d et icke överstiger tjugu eller retsstedet ikke er över tyve kilom eter. Är av stån d e t längre, kilom eter. E r avstanden lsengere u tsträckes delgivningstiden med forlsenges varselsfristen m ed seks sex tim m ar för varje nym il eller tim er for hver tikilom eter eller del därav. del derav. 124 §. § 124. Skall stäm ning till dom stol del­ Skal stevning til saksbebandling givas förm annen eller andre för­ ved dom stol forkyndes for for­ m annen, då icke någondera av dem m anden eller nsestform anden paa vistas inom renbetesdistrikt eller e t tidspunkt, da ingen av dem borde uppehålla sig där, sändes opholder sig og heller ikke pligter stäm ningen genom fylkesm annen a t opholde sig i renbeitedistrikt, till landsdövdingen, som föranstal­ sendes stevningen gjennem fylta r a t t den delgives på s ä tt, som är kesm anden til landshövdingen, som stad g at om delgivning av stäm ning lar den forkynde paa den m aate, till svensk domstol. I d e tta fall som er foreskrevet for forkyndelskall delgivningen verkställas m inst ser til svensk dom stol. Varsels­ tv å m ånader före sakens behand­ fristen er i d e tte tilfselde to m aaling vid domstolen. P å enahanda neder. I lignende tilfselder fore­ s ä tt verkställes i nyssnäm nda fall tages paa sam m e m aate forkyndelgivning av beslut vid syneför­ delser av takstforretninger, domrä ttn in g , dom eller a n n a t avgö­ m er, kjendelser eller andre avrande. gjorelser.

TaJcstbestyrernes m. fl.’s godtgjo- Arvoden c t syneförmän m. fl. relser. 125 §. § 125. F ör kallelse av synem än sam t T aksthestyreren tilkom m er for för ledning av syneförrättning tilsigelse av takstm send og for be­ ävensom u tsk rift och bestyrkande styrelse og beskrivelse av takstav syneprotokoll u tgår till syne- forretning den til enhver tid for förm an sam m a gottgörelse, som lensmamds bestyrelse av slsjonsä r eiler kan bliva bestäm d såsom forretning, beskrivelse (utskrift ersättn in g å t länsm an för m ot­ med bekraeftning) og tilsigelse fast­ svarande bestyr med annan taxe- sa tte betaling og godtgjorelse. ringsförrättning (skionsforretning). F or forkyndelser erlsegges den För delgivning erlägges den gott­ for forkyndelse i straffesak til görelse som är eller kan bliva be­ enhver tid bestem te betaling eller stäm d för delgivning i brottm ål. godtgjorelse. Till synem än u tg år enahanda Takstmsend og domsmsend til­ gottgörelse, som är eller kan bliva kom m er den til enhver tid henbestäm d för sådan synem än i holdsvis for skjonsmsend i bor­ tvistem ål, som tages u r den för gerlig retstv ist, n aar de tages av ändam ålet inom tingslaget ut- d e t ssedvanlge u tvalg infendor

sedda allm änna näm nd. Med- tinglaget, og for domsmsend i dom sm an tillkom m er sam m a gott- straffesak fa stsa tte betaling eller görelse, som utgår eller kan kom m a godtgjorelse. a t t u tg å till m eddom sm an i b ro tt­ mål. Till skiljeman u tg år sam m a gott- Voldgiftsmsend tilkom m er sam ­ görelse, som till synem än. Äro me godtgjorelse som takstm send. p arte rn a ej överens, om vilkendera E r partene ikke enige om, hvem skall gottgöra skiljem annen, äger der skal betale voldgiftsm andens han r ä tt a t t avgöra detta. godtgjorelse, avgjores dette av harn.

Förrättnings- och rättegångs­ Omkostninger. kostnader. 126 §. § 126. V arda lapparna i renbetesdi- N aar e t renbeitedistrikts lapper strik t genom beslut vid syneför­ ved takstforretningsbeslutning el­ rä ttn in g eller dom förpliktade a tt ler dom tilpligtes a t betale erstatbetala ersättning för skada, som ning for skade ved ren, skal de vållats av renar, skola de ock för- sam tidig paalsegges i fsellesskap liktas a t t gem ensam t gälda de a t betale de om kostninger, som ostnader, som svneförrättningen takstforretningen og domstolsbe­ eller rättegången m edfört för nor­ handlingen m aatte ha paafort den ska statskassan. Beloppet av des­ norske statskasse. Storrelsen av sa kostnader skall icke angivas i disse om kostninger angives ikke beslutet eller dom en, men varde i beslutningen eller dommen, men sederm era u trä k n a t av fylkes- utregnes senere av fylkesm anden m annen på grundval av syneför- paa grundlag av takstbestyrerens, m annens, dom arens och den offent- dom m erens og den offentlig an ­ lige sakförarens uppgifter. tagne sakforers opgaver.

127 §. § 127. H a r endera parten av den andra P a a sta a r den ene p a rt sig tilfo rd rat ersättning för kostnader k jen d t erstatning hos den anden eller för förlorad arb etsfö rtjän st for sine om kostninger eller for i anledning av syneförrättning sit ta p av fortj eneste, foranlediget eller rättegången, skall frågan prö­ ved takstforretningen eller dom ­ vas i beslutet vid syneförrättnin- stolsbehandlingen, avgjores paagen eller i domen. staaenden i takstforretningen og dommen.

128 §. § 128. L apparna skola i beslutet eller Lappene skal i takstforretningen domen h elt eller delvis befrias og dom m en h elt eller delvis trifrån a t t betala ersättning, som tages for a t betale om kostninger avses i 126 eller 127 §, om billig- eller ta p av fortjeneste som naevnt hetsskäl tala härför, såsom a t t för­ i §§ 126 og 127, n aar billighet finm annen inom skälig tid erbjudit des a t tale derför, saasom n aar

tillfredsställande förlikning, eller der i betimelig tid av form anden a t t dom stolen, i fall då syn över­ er g jo rt et fyldestgjorende forklagats av förmannen, väsentligen likstilbud eller n aar dom stolsbe­ n ed sätter d et vid synen bestäm da handlingen er begjsert av form an­ ersättningsbeloppet eller, om kla­ den og dom m en vsesentlig nedgan förts av m ålsäganden, icke stetter takstforretningens anssettelböjer sagda belopp. V arda genom se av erstatningsbelopet eller naar beslutet eller domen lapparna alle­ saadan behandling er begjsert av n a st delvis befriade från skyldig­ skadelidte og dom m en ikke forh e t a t t betala kostnaderna till hoier bclopet. F rita r tak stfo rretnorska statskassan, skall till väg­ ningen eller dom m en lappene alene ledning för fylkesm annen angivas, delvis for a t betale om kostningene hu ru stor bråkdel befrielsen om­ til d et offentlige, skal d e t til veifa tta r. ledning for fylkesm anden angives, hvor stor brokdel fritagelsen omfa tte r.

Förskottsbetalning av allmänna Forslcudsbetaling av offentlige midmedel. ler. 129 §. § 129. H av a lapparna i något renbe- E rstatningsbelop, som et rentesd istrik t blivit genom laga k raft beitedistrikts lapper ved endelig ägande beslut vid syneförrättning takstforretning eller dom m aatte eller genom dom, som v u n n it laga bli paalagt a t betale for skade ved k raft, förpliktade a t t utgiva er­ ren og for skadelidtes om kostsättn in g för skada av renar och ninger og ta p av fortj eneste, skal a t t ersä tta m ålsägande för kost­ tillikem ed de om kostninger, som nad eller förlorad arbetsförtjänst, de pligter a t e rsta tte den norske skall på fram ställning av fylkes­ statskasse efter opgave fra fyl­ m annen ersättningen jäm te sam t­ kesm anden, paa dennes begjseliga de kostnader, lapparna enligt ring utbetales forskudsvis av sven­ uppgift av fylkesm annen hava a tt ske offentlige m idler ved forfoierlägga till norska sta te n , för­ ning av landshövdingen. skottsvis genom landshövdingen utbetalas av svenska allm änna medel. 130 §. § 130. V ad i 129 § ä r stad g at galle även H vad der i § 129 er sagt, gj selder i fråga om ersättningsbelopp, som ogsaa erstatningsbelop i anledning lappar på grund av skriftlig för­ av skade ved ren ifolge skriftligt likning eller skriftligen a v fa tta d forlik eller skriftlig voldgiftsavskiljedom hava a t t erlägga i an ­ gjorelse. ledning av a t t skada vållats av renar. Skulle förlikning eller skiljedom Selv om noget forlik eller nogen i något fall icke om fatta de kost­ voldgiftsavgjorelse ikke om fatter nader, som i saken d ra b b a t norska de om kostninger, som er paafort

statskassan och som lapparna äro den norske statskasse og som lapskyldiga a t t ersätta , skola dessa pene pligter a t e rsta tte efter opk ostnader ändock i enlighet med gave av fylkesm anden, skal de uppgift av fylkesm annen u tb e ta ­ dog betales paa sam m e m aate som las på s ä tt i 129 § är näm nt. i § 129 nsevnt.

131 §. § 131. F inner fylkesm annen, a t t i 130 N a ar saa d an t forlik eller saadan § avsedd förlikning eller skiljedom, voldgiftsavgjorelse som i § 130 som överläm nats till honom för nsevnt indkom m er til fylkesm an­ verkställighet, icke med tillräcklig den og han finder, a t dokum entet tydlig h et utm ärker, vilka p artern a m angler tilfredsstillende oplysäro eller v ar och n är skadan in­ ning om, hvem partene er, eller trä ffa t eller eljest läm nar rum för om hvor eller n aa r skaden er skeet, tv e k a n om dess rä tta innebörd, eller efterlater tv il om, hvorledes skall han söka tillse, a t t bristerna det skal förstaas, skal han soke avhjälpas, innan han översänder m anglene avhjulpet, forinden han handlingen till landshövdingen sender d e t til landshövdingen m ed m ed begäran om utbetalning. Vi­ begjscring om betaling. H a r d et sar d et sig om öjligt a t t på till­ ikke vseret mulig a t faa manglene fredsställande s ä tt avhjälpa b ris­ tilfredsstillende avhjulpet, skal tern a, skall fylkesm annen vägra fylkesm anden nsegte a t oversende a t t översända handlingen till lands­ dokum entet til landshövdingen og hövdingen och därom u n d e rrä tta herom u n d errette skadelidte. m ålsäganden. 132 §. § 132. Vad som i enlighet med 129 Belop, som overensstem m ende eller 130 § blivit av allm änna m e­ med § 129 eller § 130 blir b etalt av del erlagt skall genom landshöv­ svenske offentlige midler, skal dingens försorg återkrävas hos den ved landshövdingens forfoining eller de ersättningspliktiga, så­ indkrseves hos den eller de erstatfram t icke i något fall landshöv­ ningspligtige, saafrem t ikke lands­ dingen finner med billighet över­ hövdingen i noget tilfadde m aatte ensstäm m a, a t t utgiften h elt eller findé, a t billighet täler for, a t delvis stan n ar å svenska s ta ts ­ belopet h elt eller delvis gaar til kassan. endelig u tg ift for den svenske statskasse.

Ändring av distriktsgränser. JEndring av distriktsgränser. 133 §. ■] § 133. E fte r överenskommelse m ed E fter overenskom st med lands­ landshövdingen m å fylkesm annen hövdingen kan fylkesm anden beföreskriva sådana m indre än d rin ­ stem m e saadanne m indre sendringar i gränserna mellan särskilda ger i grsensene mellem de enkelte renbetesdistrikt, som kunna visa renbeitedistrikter, som viser sig sig vara önskvärda. a t vsere onskelige.

ANDRA AVDELNINGEN. ANDEN AVDELING.

Norska lappars rätt till ren­ Norske lappers adgang tilren-

betning i Sverige. beitning i Sverige.

Från vilka norska områden renar Fra hvilke norske omraader renm å föras på bete i Sverige. Betes­ beitning i Sverige kan foregaa. områden. Beiteomraadene. 134 §. § 134. L ap p a r från Troms fylke och L apper fra Troms fylke og den den del av Nordlands fylkes fast­ del av N ordland fylkes fastland, land, som ligger norr om R om ­ som ligger nordenfor R om baken baken och Ofotfjorden, skola äga og Ofotfjorden, skal ha adgang til r ä tt a t t låta renar till e tt sam ­ a t la ren til e t sam let an tal av m anlagt a n ta l av 2,000 b eta i de 2 000 beite i de om raader i Sve­ om råden i Sverige, d är b e tesrätt rige, hvor lapper fra K önkäm ä, tillkom m er lappar från K önkäm ä, Lainiovuom a, Sarivuom a og Tal­ Lainiovuom a, Sarivuom a och Tal­ m a lappebyer h a r beiteadgang for m a lappbyar. sine ren. 135 §. § 135. L ap p ar från N ordiands fylke L apper fra N ordland fylke skal skola äga r ä tt a t t låta renar beta ha adgang til a t la ren beite i de i de om råden i N orrbottens och om raader i N orrbottens og V äster­ V ästerbottens län, där lappar från bottens län, hvor lapper fra R au ­ R autasvuom a och K alasvuom a tasvuom a og K alasvuom a lappe­ lap p b y ar sam t från Gällivare, byer og fra Gällivare, Jokkm okk, Jokkm okks. Arjeplogs, Sorsele, Arjeplog, Sorsele, T ärna og Vil­ T ärn a och Vilhelmina socknar h a­ helm ina sogn h ar beiteadgang. va b etesrätt. 136 §. § 136. L ap p ar från Nord-Tröndelags L apper fra N ord-Trondelag fyl­ fylke skola äga rä ttig h e t a t t in­ ke skal ha adgang til a t in d fly tte fly tta med renar eller, u ta n a t t m ed ren eller uten selv a t fly tte själva in fly tta, låta renar beta ind a t la ren beite i den del av å den del av Blåsjö renbetesfjäll Blåsjö renbetesfjäll i Jäm tlan d s i Jäm tlan d s län, som begränsas i län, som begrsenses i ost og syd öster och söder av de fastställda av de fa stsa tte grsenser for hem­ rågångarna för hem m anen Stora m anen Stora Blåsjö og Jo rm og Blåsjö och Jo rm sam t i väster av i vest av riksgraensen. riksgränsen.

Betestid. Beitetid. 137 §. § 137. R enar, som omförmälas i 134 De i §§ 134 og 135 om handlede och 135 §§, m å icke inkom m a i ren m aa ikke indkom m e i Sverige

Sverige före den 1 oktober och for 1 oktober og vsere fo rt u t skola vara bortförda från svenskt senest inden utlopet av april om råde före utgången av april. m aaned.

138 §. § 138. R enar, som avses i 136 §, må De i § 136 om handlede ren m aa icke inkom ma i Sverige före den ikke komme ind i Sverige for 1 1 maj o c h . skola vara bortförda m ai og m aa vsere fort u t senest från svenskt om råde före u t ­ inden utgången av novem ber m aa­ gången av november. ned.

Renräkning. Rentcelling. 139 §. § 139. D å enligt 7 § renräkning äger N aar rentselling overensstem rum inom de områden, d är betes­ m ende med § 7 finder sted i de r ä tt tillkom m er lappar från K ön­ om raader, hvor lapper fra K ön­ käm ä, Lainiovuom a, Sarivuom a käm ä, Lainiovuom a, Sarivuom a och Talm a lappbyar, skola de og T alm a lappebyer h ar adgang norska renar, som finnas inom om­ til a t la ren beite, skal de norske rådena vid tiden för räkningen, ren, som paa tsellingstiden findes ingå i densamm a. R enarnas ägare i om raadene, m edtages ved tseloch v ak tare vare pliktiga a t t på lingen. R enens eiere og vogtere anfordran läm na nödigt biträde er paa forlangende pligtige til vid räkningen. a t yde fornoden bistånd ved tsellingen.

Lapparnas anmälningar. Förmän Anmeldelser. Formcend og ncestoch andre förmän. formoend. 140 §. § 140. L app, som vill begagna sig av D e lapper, som vil gjore b ru k rä ttig h eten a t t med renar in fly tta av sin adgang til a t indflytte med i Sverige, skall före juli m ånads ren i Sverige, skal inden utlopet utgång hos norske lappfogden göra av juli m aaned anm elde d e tte for anm älan härom . Anmälningen den norske lappefoged. Anmelskall dessutom innehålla uppgift delsen skal desuten indeholde opo m : gave över: a) den anm äldes jäm te medföl­ a. Anmelderens og medfolgenjande husfolks och renvaktares de husfolks og renvogteres navn nam n och ålder; og alder; b) de andra personer, för vilka b. for hvilke andre personer den anm älde h ar renar i sin vård; anm elderen h a r ren til bevogtning; c) det an ta l renar, som skall c. d e t a n ta l ren, som agtes medföras för envar i anm älningen m edfört for h ver enkelt persons avsedd person; vedkom m ende; d) de renm ärken v ar och en av d. de renm erker hver av dem dem använder, dock a tt, n ä r upp­ b en y tter; er opgave herom en gang gift härom en gång ä r läm nad git, behover ved senere anmeldel-

#

s näre anm älningar allenast be­ ser alene mulige sendringer ophöva in n efa tta uppgift om än d rin ­ gives; gar; sam t e) den lappby, inom vars om ­ e. den lappeby eller, hvor d et råde betningen skall försiggå, eller, gj selder tra k t, som indgaar under d ä r fråga ä r om tra k t, som ingår distriktsinddeling, d et d istrik t (skai distriktsindelning, d istrik te t (ska- deserstatningsom raade), hvor beitdeersättn in g so m råd et). ningen skal foregaa. I avseende å inflyttning till den F or indflytning til den i § 136 i 136 § om förm älda delen av B lå­ nsevnte del av Blåsjö renbetesfjäll sjö renbetesfjäll äge anm älan ej er anmeldelse ufornoden. rum .

141 §. § 141. D är svenska regeringen anser H vis den svenske regj ering fin­ nödigt, a t t lappar, som in fly tta der d e t paakrsevet, a t de lapper, till viss tr a k t i Sverige, utse för­ som fly tte r til en viss tr a k t i m an och andre förm an, äger den Sverige, vselger form and og nsesthos norska regeringen påkalla u t ­ form and, h ar den adgang til hos färdande av bestäm m elser i såd a n t den norske regj ering a t begjsere hänseende. utfserdiget bestem melser i saa henseende.

142 §. § 142. F öre utgången av augusti m å­ Ind en utgången av august maan ad h ar fylkesm annen a t t till­ ned skal fylkesm anden sende lands­ sända landshövdingen förteckning hövdingen fortegnelse över de anöver de anm älda lapparna m ed de m eldte lapper m ed de i § 140 i 140 § näm nda uppgifter sam t, nsevnte opgaver og, n aa r form and d ä r förm an och andre förm an u t ­ og nsestformand er vaigt, under­ setts, tillika m eddela deras nam n. re tn in g om disses navne. F or- Förteckningen skall åtföljas av tegnelsen skal vsere ledsaget av norske lappfogdens intyg a tt, så­ den norske lappefogeds bevidnelse v itt han är i stån d a t t därom om, a t der ikke er opfort andre u tta la sig, å förteckningen ej u p p ­ ren paa fortegnelsen end saadanne, tagas andra renar än sådana, som som lappene h ar adgang til a t la lapparna äga r ä tt a t t låta b eta beite i Sverige, og, forsaavidt ani Sverige, sam t, beträffande lappar gaar Trom s fylke, a t de opgivne som in fly tta från Troms fylke, re n an tal er rigtige, d e tte dog alene a t t de uppgivna renantalen äro i den utsträckning, hvori lapperiktiga. fogden er istand til a t u tta le sig derom. N ödigt u td rag av förteckningen Av fortegnelsen skal fornodne skall överläm nas, av fylkesm an­ u td rag sendes av fylkesm anden nen till förm annen och andre för­ til formsendene og nsestformsendem annen, d är sådana utsetts, sam t ne, n aa r saadanne er vaigt, og av av landshövdingen till svenske landshövdingen til den svenske lappfogden och landsfiskalerna. lappefoged og landsfiskalene.

Gör lapp anm älan sä sent, a t t Avgir lap anmeldelse saa sent, den icke kan upptagas på fylkes- a t den ikke kan m edtages paa m annens förteckning, h ar han icke fylkesm andens fortegnelse, h ar h an r ä tt a t t under å re t in fly tta med ikke adgang til i det paagjseldende renar eller låta sina renar åtfölja aa r a t fly tte ind med sine ren eller infly ttan d e norsk lapp. la dem medfolge indflyttende norsk lap.

H änvisning till annan betestrakt. Henvisning til anden beitetrakt.

144 §. § 144. E fter överenskommelse med fyl- E fter overenskom st med fylkeskesm annen m å landshövdingen m anden kan landshövdingen hen­ hänvisa lapp, som an m ält sig till vise lap, som h ar anm eldt sig til viss tra k t, a t t med de anm älda en viss tra k t, m ed de anm eldte renarna fly tta till annan tra k t ren til en anden tra k t i länet. Beinom länet. B eslut om sådan h än ­ stem m else om saadan henvisning visning skall genom fylkesman- m aa gjennem fylkesm anden i benen i god tid meddelas lappen. tim elig tid meddeles vedkommende lap.

Förmannens och andre förmannens Formandens og ncestf ormandens befogenhet och skyldigheter. myndighet og pligter. 145 §. § 145. F örm annen h a r befogenhet a ‘t Form anden h a r m yndighet til m eddela de lappar, som stå under a t gi de lapper, som sta a r under hans tillsyn de föreskrifter och av hans tilsyn, de paalseg og av dem dem k räva den m edverkan, som kraeve den bistånd, som han m a a tte han finner vara av nöden för findé fornoden, for a t han skal fullgörande av de förpliktelser, som kunne v areta sine pligter ifolge enligt denna konvention åligga naervaerende konvention. honom. D är inom d istrik t (skadeersätt- N aar der i renbeitedistrikt (skaningsområde) fråga u p p står om deserstatningsom raade) o p staar skada av renar, tillkom m er det sporsm aal om skade ved ren, tilförm an a t t föra talan för de norska kom m er d e t form anden a t handle lapparna och därvid jäm väl ingå p aa de norske lappers vegne og förlikning i fråga om skadeersätt­ derunder ogsaa a t indgaa forlik ning och kostnader. om erlaeggelse av erstatning og om kostninger.

146 §. § 146. F örm annen åligger: D et paaligger formanden a) a t t infinna sig i den svenska a. a t indfinde sig i den svenske betes ra k te n s nast sam tidigt med b e ite tra k t senest til samm e tid de norska lappar, som först in- som de d it forst indflyttende nor-

fly tta , och k v arsta n n a inom tra k ­ ske lapper og a t forbli der, indtil ten till dess lapparna fly tta t d är­ de h ar fly tte t derfra, ifrån; b) a t t hålla sig u n d errättad om b. a t holde sig u n d e rre tte t om de till tra k te n hörande lapparnas de til tra k te n hörende lappers opboplatsei; holdssteder, c) a tt, n är inom tra k te n skada c. naar skade ved ren er voldt vållats av renar och anledning i tra k te n og der findes grund til finnes till antagande, a t t dessa a t tro, a t renen helt eller delvis helt eller delvis v a rit norska, söka h a r vseret norsk, da a t soke oputreda, vem som är ägare till dessa lyst, hvem der eier disse ren, renar; d) a t t läm na svenske lappfogden d. a t yde lappefogden den bi­ den m edverkan som denne skäligen stån d , som denne paa tj enestens kan å tjänstens vägnar kräva; vegne med foie kan kraeve, e) a t t tillse, d et gällande be­ e. a t paase, a t de gjseldende bestäm m elser om bevakning och ren ­ stem m elser om renvogtning og betning efterlevas och hos lands­ renbeitning overholdes og hos fiskalen eller tillsyningsväsendet landsfiskalen eller lappeopsynet anm äla överträdelser ävensom a t t a t anm elde overtrsedelser, sam t vidtaga sådana åtgärder, som äro a t trseffe saadanne forfoininger, av nöden för uppehållande av som er paakraevte til frem me av försvarlig och välordnad renskötsel försvarlig og velordnet rendrift sam t förebyggande av skada och og til forebyggelse av skade og in trån g för de bofasta, såsom a t t ulempe for de fastboende, saasom u tsän d a renvaktare och låta å te r­ a t utsende renvogtere og la hente h äm ta bortlupna renar; sam t bortkom ne ren, f) a t t i övrigt fullgöra, vad som f. a t iovrig foreta det, som enligt denna konvention åligger efter naervaerende konvention paahonom. ligger harn.

147 §. § 147 . N är förm annen ä r förhindrad Naestf or m andén skal gjore tjea t t tjänstgöra, trä d e r andre för­ neste sorn form and, n aa r form an­ m annen i hans ställe. den er forhindret fra a t utföre tj enesten. F örm annen kan d ärjäm te fö r F orm anden kan derhos för en­ särskilda tillfällen uppdraga å t kelte tilfaelder överdra til naestandre förm annen a t t tjänstgöra f orm anden a t gjore tj eneste som såsom förman. form and. Skulle i något fall, då andre A t nsestformanden er b lit beförm annen tjä n stg jo rt såsom för­ h an d let eller h ar gjort tj eneste som m an eller såsom sådan behandlats, form and i noget tilfselde, hvor han befogenhet därtill, efter vad nu ikke efter foranstaaende hadde ä r sagt, ej hava tillkom m it ho­ befoielse dertil, har dog ikke nogen nom, må sådant likväl ej rubba indflydelse paa forfoiningens gylgiltigheten av, vad han gör och dighet. låter.

De skyldigheter, som i 146 § De i § 146 litr. c, d, e og f indec), d), e) och f) äro stadgade be- holdte p aabud gj selder naestforträffande förman, skola åligga m andén, alene n aar han g] or andre förm an, allenast n är h an tjeneste som formand. Iovrig har tjän stg ö r såsom förman, men i nsevnte § anvendelse ogsaa paa övrigt äge sagda § tilläm pning naestf orm anden, jäm väl å andre förman.

Lapparnas shildiqhet att åtfölja T , 1 .in a r in a r . Lappenes pligt h l at felge sine ren. sina renar. 148 §. § 148. L app, som an m ält sig till in­ L ap, som har anm eldt sig til flyttning i Sverige, skall sam tidigt indflytning i Sverige, skal fly tte med renarna in fly tta till näm nda ind i d e tte rike sam tidig m ed re­ rike, och så länge renarna d är nen og forbli der, saalsenge renen uppehålla sig, kvarstan n a hos dem, beiter der, forsaavidt ikke sygdom m ed m indre sjukdom eller viktiga eller vigtige forretninger k ra v e r angelägenheter föranleda hans hans fravser. frånvaro. 149 §. § 149. L app, som driver renskötsel i Lap, som h a r rendrift i Troms Trom s fylke eller i den del av fylke eller i den del av N ordland N ordlands fylkes fastland som fylkes fastland, som ligger nor­ ligger norr om R om baken och denfor Rom baken og Ofotf jorden, Ofotfjorden, skall äga r ä tt a t t skal ha adgang til a t la sine ren lå ta sina renar införas i Sverige fores til Sverige under bevogtning under bevakning av svensk lapp, av svensk lap, som pleier a t fly tte som plägar in fly tta i Troms fylke. ind i Trom s fylke. Den som vill begagna sig av Den som vil ben y tte sig av saasådan rä ttig h e t h ar a t t före juli dan adgang, skal inden juli maam ånads utgång därom göra an ­ neds utgång anm elde d e tte for den m älan hos norske lappfogden med norske lappefoged med oplysning uppgift om sitt eget och den sven­ om sit eget og den svenske laps ske lappens nam n, den lappby den navn, den lappeby, som den sven­ senare tillhör, a n ta le t renar, som ske lap tilhorer, an tallet av ren, skall medföras och renarnas m är­ som skal medfores, og om renerken. Vad i 142 § stadgas i fråga nes orem erker. D et som i § 142 om anm älan, som d är avses, skall er b estem t om anmeldelse skal i tilläm pliga delar gälla b eträf­ h a tilsvarende anvendelse for an ­ fande anm älan enligt förevarande meldelse efter nservaerende §. Av­ §. Göres anm älan så sent, a tt den gir lap anmeldelse saa sent, a t den icke k an upptagas på fylkesman- ikke kan m edtas paa fylkesm annens förteckning, m å renarna ej dens fortegnelse, h ar han ikke under å re t införas i Sverige. adgang til i det paagjaeldende aar a t la renen fores ind i Sverige.

Förskottsbetalning av allmänna Forskudsbetaling av offentlige medel. midler.

150 §. § 150. Bestäm m elserna i 129—132 §§, Bestemmelsene i §§ 129—132, dock m ed undantag av vad 129 dog med undtagelse av, hv ad §§ och 130 §§, jäm förda m ed 126 §, 129 og 130 jfr. § 126 an d e t led andra punkten, innehåller om kost­ indeholder om om kostningers ernaders utbetalande i enlighet med statn in g efter opgave av fylkesuppgift av fylkesm annen, skola m anden, skal ha tilsvarende anäga m otsvarande tilläm pning, när vendelse, n aa r der er sporsm aal fråga ä r om uttag an d e av ersä tt­ om betaling av erstatningsbelop, ningsbelopp, som norska lappar som norske lapper i Sverige ifolge i Sverige genom laga k ra ft ägande endelig avgjorelse eller skriftlig beslut eller skriftlig förlikning eller a v fa tte t forlik eller voldsgiftsdom skriftligen av fattad skiljedom för­ er pligtige til a t betale for skade, p lik ta ts utgiva för skada, som som deres ren h ar voldt, eller for vållats av renar, eller för kostnad om kostninger eller for ta p av areller förlorad arbetsförtjänst. beidsfortjeneste.

Lapparnas rätt till jakt och fiske. Lappenes adgang til jagt og fiske.

151 §. § 151. Norska lappar, som i enlighet Norske lapper, som med hjemmed denna konvention låta sina mel i nservserende konvention lar renar b eta i Sverige, skola under sine ren beite i Sverige, er berettisin vistelse därstädes äga r ä tt till get til under sit ophold der a t ja k t och fiske i enlighet med be­ drive ja g t og fiske overensstem stäm m elser, som d är gälla eller m ende med de bestemm elser, som komma a t t gälla för svenska lap­ der gj selder eller kom m er til a t ar; dock m å jak ten eller fisket gj selde for svenske lapper. Dog edrivas allenast till husbehov m aa jagten eller fisket ikke drives under vistelsen i Sverige. anderledes end til husbehov under opholdet i Sverige. Inom K aresuando och Ju k k as­ I K aresuando og Ju k k asjärv i järv i socknar må de norska lap­ sogn m aa de norske lappers re t til parnas r ä tt till husbehovsfiske fiske til husbehov ikke indskrsenicke inskränkas genom upplåtelse kes ved bortforpagtning av fiskea v fiskerätt, såvida upplåtelsen ej ret, m edm indre bortforpagtningen sk ett i fredningssyfte i enlighet sker i fredningsoiemed overensmed föreskrifter, som härom kunna stem m ende med de forskrifter, gälla eller varda meddelade. som herom til enhver tid er gjseldende.

9 — 1 9 2 7 7 2 .

Tilläm pning å norska lappar av Svenske bestemmélser angaaende rensvenska bestämmelser rörande ren­ beitning anvendes paa norske lapper. betning.

152 §. § 152. B eträffande norska lappar i F orsaav id t ikke an d e t er be- Sverige skola, i den mån. ej a n n a t stem t i nservserende konvention, stadgas i förevarande konvention, kom m er i den u ts ta k n in g , som i tilläm pliga delar lända till efter­ er mulig och fornoden, til anvenrättelse de bestäm m elser, som d är delse paa de norske lapper i gälla eller kunna komma a t t gälla Sverige de bestemmelser, som der i avseende å svenska lappars re n ­ til enhver tid m aatte vaere gjaelbetning. dende for svenske lappers renbeitning.

TREDJE AVDELNINGEN. TREDIE AVDELENG.

G em ensam m a b estä m m elser B estem m elser fselles for

för s v e n sk ren b etn in g i N orge s v e n sk renbeitning i N orge og

ocb norsk ren b etn in g i norsk ren b eitn in g i Sverige.

Sverige.

Vilka lappar hava rätt till renbet­ Hvilke lapper har adgang til ren­ ning i det främmande riket. beitning i det fremmede rike.

153 §. § 153. R ättig h e t a t t i enlighet m ed Adgang til overensstem m ende denna konvention låta svenska med nservserende konvention a t renar beta i Norge tillkom m er la svenske ren beite i Norge h ar allenast nom adiserande lapp. alene nom adiserende lap. Såsom nom adiserande lapp a n ­ Som nomadiserende lap ansees ses allenast person av lapsk h ä r­ alene den person av lappisk herkom st, som på stadigvarande s ä tt kom st, som til stadighet personlig personligen följer och bevakar sina folger og bevogter sine ren og som renar och icke sam tidigt b rukar ikke sam tidig bruker, hvad der hem m an eller nybygge eller bi­ i svensk lovgivning betegnes som träd e r vid bruket av sådan fastig­ hem m an eller nybygge, eller bihet. sta a r dermed. Dock skall lapp från V äster­ Dog skal lapper fra V ästerbot­ bottens län eller F rostvikens norra tens län og Frostvikens norra lappby i Jäm tlan d s län, ändå a t t lappeby i Jäm tlan d s län h a ad­ han vid sidan av renskötseln dri­ gang til a t la sine ren beite i de ver jordbruk eller b iträder därvid, for dem bestem te om raader i äga r ä tt a t t låta sina renar beta Norge, selv om de ved siden av i de för dem avsedda om råden i rendriften driver jordbruk eller Norge, under förutsättning a t t han b istaar dermed, fo ru tsa t a t de personligen följer och i.e vakar personlig felger og bevogter sine

renarna under den tid sådan b e t­ ren i den tid , saadan beitning ning äger rum . foregaar. R ä ttig h e t a t t låta norska renar Adgang til a t la norske ren beite beta i Sverige tillkom m er allenast i Sverige h a r alene person av person av lapsk härkom st, som lappisk herkom st, som i Norge i Norge driver renskötsel. h a r rendrift. H urusom i vissa fall lapp äger L aps adgang til i visse tilfselder a tt låta sina renar under annan a t la sine ren beite i det fremmede lapps vård beta i det främ m ande rike under bevogtning av anden riket, därom stadgas i 149 och lap er om handlet i § 149 og § 154. 154 §§.

Vilka renar lapp kan medföra till Hvilke ren lappene kan ta med sig det främmande riket. til det fremmede rike. 154 §. § 154. Lapp, som äger från s itt hem ­ L ap, som h a r adgang til a t fly tte land in fly tta m ed renar till det med ren fra sit hjem land til d et andra riket, m å m edföra—för­ an d et rike, kan ta med sig, forutom sina egna, sin makes, sina uten sine egne, sin segtefselles, sine om yndiga barns och m edföljande um yndige barns og medfolgende tjänares renar—allenast renar till­ tjeneres ren, alene ren tilhorende hörande: a) lapp, som plägar från hem ­ a. lap, som pleier fra sit hjem ­ landet fly tta till det an d ra riket, land a t fly tte til det an d et rike, men på grund av om ständigheter­ men som paa grund av omstsunna något å r ä r förhindrad a t t dighetene e t enkelt aar er for­ företaga sådan flyttning; h in d ret fra a t foreta saadan flytning, b) lapp, som har p lägat fly tta b. lap, som h ar pleiet a t foreta till det andra riket, m en på grund flytning til d et an d et rike, m en av ålder, sjukdom eller fattigdom >aa grund av alder, sygdom eller därm ed upphört; { attigdom er ophort dermed,

c) om yndigt barn av lapp, som c. um yndigt barn av lap som i a) eller b) sägs; naevnt under litr. a og b, d) oskiftat dödsbo efter lapp, d. u skiftet dödsbo efter lap, som har plägat fly tta till a e t som h ar pleiet a t fly tte til d et andra riket, och m å sådan r ä tt an d e t rike; re tte n til a t m edta gälla endast under en tid av fem saadanne ren gjselder kun i fem å r från dödsfallet. aar fra dodsfaldet. Vad sålunda är stad g at äge m ot­ Foranstaaendo. bestemm elser svarande tilläm pning vid re n b et­ skal ha tilsvarende anvendelse ved ning, som avses i 36 §. den i § 36 om handlede renbeituing.

Bofastas hundar. De fastboendes hunder. 155 §. § 155. Den, som med u p p såt eller av Den som med forsset eller av grovt vållande förorsakar, a t t re ­ grov uagtsom het volder, a t ren n ar genom h u n d ar eller på an n a t ved hund eller paa anden util-

otillbörligt s ä tt ofredas på tillåtn a borlig m aate ufredes paa sine tiluppehållsställen, skall ersä tta ska­ la tte opholdssteder, skal e rsta tte dan. H a r skadan vållats av hund, skaden. E r skaden voldt ved hund, skall den ersättas, även om den ersta tte s den, selv om den ikke icke förorsakats genom någons er v oldt ved nogens forsaet eller u p p så t eller vållande. uagtsom het. 156 §. § 156. I N orrbottens och V ästerbottens I renbeitedistrikter i Norge og läns lappm arker, så ock i renbe- i N orrbottens og V ästerbottens tesd istrik t i Norge skola, under läns lappm arker skal de fastboden tid det främ m ande rikets lap­ ende paa det sted, hvor renen opp ar jäm lik t denna konvention där holder sig, holde sine hunder uppehålla sig med renar, den bo­ bundne eller klubbede i den tid fasta befolkningens h u ndar å den av aaret, da d et fremmede rikes o rt, d är renarna uppehålla sig, hål­ lapper i henhold til neervserende las bundna eller vara försedda konvention opholder sig der med med klubba. Landshövdingen el­ ren. Fvlkesm anden eller lands­ ler fylkesm annen äge dock för hövdingen kan dog for visse tra k ­ vissa tra k te r eller särskilda fall te r eller tilfaelder tilstede frita ­ m edgiva befrielse från denna före­ gelse herfor, naar d et kan ske, skrift, d är d et finnes k unna ske, uten a t d et med p aa b u d et tilu ta n a t t d et med densam m a av ­ sigtede oiemed forfeiles. Mens sedda ändam ål förfelas. U nder flytning med ren foregaar förbi d et fly ttn in g m ed renar förbi gård en gåård, skal alle dens hunder försiggår, skola alla därvarande holdes bundne ejler indestsengte. hu ndar hållas bundna eller in­ stängda. Bestäm m elser om storleken av De naermere forskrifter om klub­ k lubba ävensom närm are före­ bens storrelse og klubningen forskrifter i övrigt i avseende på ovrig gives i Norge av fylkesm anklubbningen givas, i Sverige av den og i Sverige av landshövdin­ landshövdingen och i Norge av gen. fylkesm annen. 157 §. § 157 . H und, som h a r till vana a t t jaga H und, som h ar den vane a t jage Tenar på tillå te t uppehållsställe, ren paa dennes tilla tte opholdsskall, så fram t den icke hålles sted, skal, saafrem t den ikke under bunden, instängd eller klubbad renens tillatte ophold i tra k te n under det renarna på tillåte n tid holdes bunden, indestaengt eller uppehålla sig i trak ten , dödas ge­ klubbet, av politiet foranstaltes nom vederbörande polismyndig­ drsept. hets försorg. Den som p åträffar h u n d ja ­ Den, som paatraeffer hund, der gande ren å tillå te t uppehålls­ er i fserd med a t jage ren paa den­ ställe m å om händertaga hunden nes tilla tte opholdssted, kan ta eller, så fram t d e tta visar sig o- hunden i besiddelse eller, saafrem t m öjligt, genast döda densam m a. d e tte ikke er mulig, paa sted et

I v artd e ra fallet skall u n d e rrä t­ draepe den. I begge tilfaelder skal telse meddelas, i Sverige lands­ i Norge lensm anden og i Sverige fiskalen och i Norge länsm annen. landsfiskalen meddeles förnöden O m händertagen hu n d skall å te r­ underretning. H und, som er ta t läm nas till ägaren, m ot a t t denne i besiddelse, skal tilbakeleveres betalar ersättn in g för de utgifter, cieren m ot, a t denne ersta tte r beo m händertagandet m edfört. Är sidderen de utgifter, besiddelsesägaren okänd, skall hunden över­ tagelsen h ar m edfört. K jendes läm nas, i Sverige till landsfiskalen, ikke eieren, blir hunden a t avsom h ar a t t förfara i enlighet med levere i Norge til lensm anden, föreskrifterna om in tag et hem djur, som behandler den som h itte ­ och i Norge till länsm annen a t t gods, og i Sverige til landsfiskalen, behandlas såsom hittegods. A n­ som behandler den overensstemm äler sig ägaren icke, skall hunden m ende med g j adden de bestemmeldödas. ser om ind sat bofas. Melder eieren sig ikke, skal hunden draepes.

Sm ittsam sjukdom bland renar. Smitsom sygdom blandt ren. 158 §. § 158. F a rso ta rta d sjukdom bland re­ Farso ta rte t sygdom b landt ren n a r skall anses vara för handen, skal ansees a t foreligge, a) n är under loppet av en m å­ a. n aa r der av renpest, rensyke nad eller k o rtare tid m inst tio eller m iltbrand inden en renhjord renar i en hjord d ö tt av renpest, h ar in d tru ffet m indst ti dodsfald rensjuka eller m jältb ran d , eller i lopet av en m aaned eller kortere tid, eller b) n är slubbo (renens sm itt­ b. n aa r slubbo (renens sm itsam m a klövsjukdom ) eller annan somme klovsyge) eller en hvilkensm ittsam sjukdom av vad slag som helst anden sm itsom sygdom som helst u p p trä d e r bland renar optraer b lan d t ren paa en saadan på såd an t s ä tt, a t t m edicinalsty­ m aate, a t den norske veterinaerrelsen i Sverige och v eterinärdi­ direktor og den svenske medici­ rektören i Norge äro överens om, nalstyrelse er enige om, a t syga t t sjukdom en ä r fa rso ta rta d eller dommen er fa rso ta rte t eller bor bör behandlas såsom sådan. behandlas som saadan. 159 §. § 159. D är inom e tt om råde i Sverige, N aar der i e t om raade i Norge, varifrån enligt denna konvention hvorfra ren i benböld til naervaerenar må inkom m a i Norge, yppas rende konvention h ar adgang til farso tartad sjukdom bland svenska a t komm e ind i Sverige, optraer renar eller sjukdom , som kan miss­ fa rso ta rte t sygdom b landt norske tän k as vara fa rso tartad , h a r lands­ ren eller sygdom, som kan mishövdingen a t t ofördröjligen genom taenkes for a t vaere fa rso tartet m edicinalstyrelsen m eddela den skal fylkesm anden uopholdelig norske veterinärdirektören under­ gjennem veterinaerdirektoren un­ rättelse om förhållandet med upp­ d e rre d e den svenske m edicinalsty­ gift om a n ta le t kända sjukdoms- relse om forholdet med opgave

fall och dödsfall ävensom ia k t­ över an tal kjendte sygdomstiltag n a sjukdom ssym ptom . fselder og dodsfald sam t de iagttagne sygdomstegn. F ylkesm annen åligger m otsva­ Landshövdingen h ar tilsvarende rande förpliktelse a t t genom ve­ pligt til gjennem m edicinalstyrel­ terinärdirektören m eddela m edi­ sen a t gi den norske veterinasrdicinalstyrelsen underrättelse om re k to r underretning om sygdom sjukdom bland norska renar inom b la n d t svenske ren i om raade i om råde i Norge, varifrån enligt Sverige, hvorfra ren i henhold til konventionen renar må inkom m a konventionen har adgang til a t i Sverige. kom m e ind i Norge.

160 §. § 160 . D ärest inom något om råde i det N aar der i e t om raade i d e t ene ena rik et yppas fa rso ta rta d sjuk­ rike optrser fa rso tartet sygdom dom bland renar, som enligt kon­ b la n d t ren, som i henhold tn kon­ ventionen m å kom m a in i det ventionen har adgang til a t kom­ an d ra riket, m å i Sverige K ungl. me ind i det an d et rike,kan i Norge M aj:t och i Norge vederbörande vedkom m ende regjeringsdeparteregeringsdepartem ent m eddela för­ m ent og i Sverige kongen utfserbud m ot, a t t renar från sagda om­ dige förbud m ot, a t ren fra område kom m a in i riket. ra a d e t kom m er ind i riket. S ådant förbud m å dock ej m ed­ S aadant förbud skal dog alene delas, med m indre renarnas uppe­ utfaerdiges, hvis renens ophold i håll i rik e t kan antagas medföra rik e t antages a t medfore färe for fara för sm ittan s överförande till sm ittens overforelse til ren eller re n ar eller boskap därstädes och bofse dersteds, og denne färe der­ denna fara finnes ej kunna före­ hos ikke findes a t kunne avvaerbyggas genom bestäm m elser, som ges ved utfserdigelse av bestem u tfärd as enligt första sty ck et i melser efter § 164, förste led. 164 §. 161 §. § 161. D är b land boskap i e tt om råde N aar der i e t om raade i d e t ene inom det ena riket yppas sjukdom , rike b landt bofse optrser en syg­ som enligt m edicinalstyrelsens och dom, som efter den norske veteveterinärdirektörens sam m anstäm ­ rinserdirektors og den svenske me­ m ande m ening är fa rso ta rta d och dicinalstyrelses sam stem m ige me­ k an befaras bliva m ed fly ttan d e ning er fa rso ta rte t og k an berenar överförd till det and ra riket, frygtes a t ville bli overfort til det m& i Sverige Kungl. M aj:t och i an d e t rike ved flytren, kan i Norge Norge vederbörande regeringsde­ vedkom m ende regjeringsdepartep artem en t m eddela förbud m ot, m ent og i Sverige kongen utfsera tt renar från om rådet kom m a in dige förbud m ot, a t ren fra omi riket. ra a d e t kom m er ind i riket.

162 §. § 162. F örbud, som m eddelats enligt Förbud, som er utfserdiget efter 160 eller 161 §, skall upphävas, § 160 eller § 161, skal ophseves,

n ä r fara för sm ittans spridning n aar färe for sm ittens utbredelse upphört. er ophort. 163 §. § 163. D är under renars uppehåll i N aar ren fra d e t ene rike opfräm m ande rike m inst tio d ju r i holder sig i d et an d e t rike, skal sam m a hjord under loppet av en renens eiere eller dens vogtere m ånad eller kortare tid avlidit gjore anm eldelse til lensmanden, under enahanda sjukdom ssym p­ landsfiskalen eller lappeopsynet i tom , skall renarnas ägare eller d ette rike, hvis der inden en ren­ v ak tare hos länsm annen, lands­ hjord h a r in d tru ffe t m indst ti fiskalen eller lapptillsyningsväsen- dodsfald i lopet av en m aaned eller d et göra anm älan om förhållandet. kortere tid under ensartede sygdom stegn. Landshövdingar och fylkesm än Fylkesmeendene og landshovskola m eddela v aran d ra under­ dingene skal u n d errette hverandre rättelse om sådana anm älningar. om saadanne anm eldelser. 164 §. § 164. H a r under renars uppehåll i det H a r der under rens ophold i främ m ande rik et y p p ats fall av d et frem mede rike indtruffet tilrenpest, rensjuka eller m jältb ran d feelde av renpest, rensyke eller eller u tb ru tit sjukdom , som enligt m iltbrand eller er der u tb ru tt 158 § b) är a t t anse såsom farsot- sygdom, som efter § 158 litr. b a rta d , må i Sverige landshövdingen er a t anse som fa rso tartet, kan i efter inhäm tande av y ttra n d e från Norge fylkesm anden efter a t ha m edicinalstyrelsen och i Norge fyl- in d h en tet veterinserdirektorens utkesm annen efter v eterinärdirektö­ talelse og i Sverige landshövdingen rens hörande m eddela föreskrift efter a t ha in d h en tet medicinal­ om isolering av hjord, vari sjuk­ styrelsens uttalelse utfserdige paadomsfall förekom m it, eller om bud om isolering av hjord, hvori sådan hjords fö rflyttande tillsvi­ sygdomstilfselder h a r forekommet, dare till a n n a t läm pligt uppe­ eller om dens m idlertidige fly t­ hållsställe sam t om nedgrävning, ning til e t an d et tj enligt opholdsuppbrännande eller tillin tetg ö ran ­ sted og om nedgrävning, opbrsende på an n a t s ä tt av döda d ju r och ding eller tilintetgjorelse paa an ­ sm ittförande föremål. K ostnad den m aade av dode dyr og sm itteför verkställande av föreskrift, forende gjenstande. Om kostninsom nu är sagd, skall gäldas av gene ved ivaarkssettelsen av saa­ renägaren. danne p aabud skal baeres av reneierne. Skulle sådana föreskrifter åsido­ H vis disse paabud tilsidesaettes sättas eller visa sig otillräckliga eller viser sig utilstraekkelige til a t för sjukdom ens bekäm pande och hindre sygdomm ens bekjaempelse förebyggande av dess spridning og utbredelse til ren eller bofae i till renar eller boskap i d et land, det land, hvor de sm ittele ren d ä r de sm ittade renarna uppehålla opholder sig, og sygdommen der­ sig, och är sjukdom en a t t anse hos er a t anse som farso tartet, såsom farsotartad, må i Sverige kan i Norge fylkesm anden og i

landshövdingen och i Norge fyl- Sverige landshövdingen paaby, a t kesm annen föreskriva, a t t s m itta ­ vedkom mende renhjorder skal fo­ de ren h jo rd ar skola föras tillbaka res tilbake til hjem landet. till hem landet.

165 §. § 165. U ppehålla sig renar i d et främ ­ Opholder renen sig i d e t fremm ande rik e t i strid m ed förbud, m ede rike i strid med förbud utsom m eddelats enligt 160 eller 161 fserdiget i henhold til § 160 eller §, eller h a r föreskrift om renars § 161 eller er der i henhold til § hem förande m eddelats enligt 164 164 utfserdiget paabud om, a t ren §, skall renarnas ägare eller m yn­ skal fores tilbake til hjem landet, dighet i deras hem land snarast skal reneierne eller m yndighetene m öjligt föra renarna ur riket. i renens hjem land snarest mulig T jänstem an i det rike, d är renarna före renen u t av riket. Ogsaa of­ uppehålla sig, må ock, om så be- fentlig tjenestem and i d e t rike, finnes nödigt, föran stalta om de­ hvor renen opholder sig, k an om ras utdrivnm g. fornodent foreta u tdrivning av hjordene. 166 §. § 166. I fall som avses i 165 §, skall I de i § 165 nsevnte tilfselder skal ersättn in g gäldas för den skada, erstatning ydes for den skade, som, efter d et förbudet eller före­ som efter forbudets eller forskrif­ skriften m eddelats, vållats av re ­ ten s utfaerdigelse er voldt av re­ narna genom sm ittas överförande nen ved overforelse av sm itte til till renar eller hoskap. D är ut- ren eller bofse, og for utgiftene ved drivning om besörjts av tjä n ste ­ den av tjenestem anden ivserkm an, skall kostnaden därför ock s a tte utdrivning. ersättas. 167 §. § 167. Belopp, som skall gäldas enligt De belop, som blir a t erlaegge 164 §, första stycket, eller 166 §, efter § 164, förste led, eller § 166 skall betalas i den ordning, som skal betales paa samm e m aate i 129 § stadgas för d är avsedda som i § 129 bestem t for de der belopp. naevnte belop.

Renar, som olovligen uppehålla sig Ren, som uberettiget opholder sig i i det främmande riket. det fremmede rike. 168 §. § 168. B estäm m elserna i 170— 190 §§ Bestemmelsene i §§ 170—190 skola lända till efterrättelse: kom m er til anvendelse, a) därest renar, tillhörande n å­ a. naar ren tilhorende nogen gon som ä r b o satt i d et ena riket, som er bosat i d et ene rike, ophol­ uppehålla sig i det andra rik et å der sig i d et an d et rike paa omområde, d är det under varje tid raade, hvor d et til enhver tid av av året ä r förbjudet a t t låta renar a a re t er fo rb u d t a t la ren fra

från d et främ m ande riket uppe­ d et frem m ede rike opholde sig, hålla sig, eller eller b) därest renar, tillhörande n å­ b. n aa r ren tilhorende nogen, gon, som ä r b o satt i d et ena riket, som er bosat i d et ene rike, opuppehålla sig i det andra riket å holder sig i d e t an d e t rike paa om råde, där det visserligen ä r om raade, hvor d et vistnok er tillå te t a t t låta renar från det tilla tt a t la ren fra d et fremm äde främ m ande rik et uppehålla sig rike opholde sig til en bestem t tid under viss tid av å re t m en icke av aaret, men ikke paa det tidsvid den tidpunkt, varom i det p u n k t d e tte sker, eller föreliggande fallet ä r fråga, eller c) d ä r svenska renar inkom ma c. n aa r svenske ren kom mer i Norge på område, d är det visser­ ind i Norge paa om raade, hvor ligen ä r tillåte t a t t på den tid, d et vistnok paa vedkom m ende varom fråga är, låta re n ar från tid sp u n k t er tilla tt a t la ren fra Sverige uppehålla sig, men d it de Sverige opholde sig, men hvor ifrågavarande renarnas ägare icke renens eier d a ikke h a r adgang h ar r ä tt a t t då lå ta sina renar in ­ til a t la sine ren kom m e ind, eller kom m a, eller d) d är under tid, då lap p ar från d. n aa r paa en tid, da lapper Troms fylke och den del av N ord­ fra Troms fylke og den del av lands fylkes fastland som ligger N ordland fylkes fastland, som lig­ norr om R om baken och Ofotf] or­ ger nordenfor R om baken og Ofotden äga m ed renar in fly tta i K ön­ fjorden, h a r adgang til a t indkäm ä, Lainiovuom a, Sarivuom a fly tte med ren i K önkäm ä, Lainio­ eller Talm a lappbys om råde, lapp vuom a, Sarivuom a eller Talma från a n n a t fylke företager in fly tt­ lappebyers om raader, lap fra an­ ning m ed renar i något av näm nda d et fylke in d fly tter med ren i no­ svenska områden. get av disse svenske om raader.

169 §. § 169. F rå n bestäm m elserna i 168 § F ra bestem m elsene i § 168 gjselgöras följande avvikelser: der folgende avvikelser: 1. I fall, som avses i 168 § b): 1. I de tilfaelder, som omhandles i § 168 litr. b: B etesavgift, som om näm nes i De i § 179 om handlede belop er- 179 §, erlägges icke, därest renar lsegges ikke, saafrem t renen kom ­ inkom m a under tiden från och m er ind i tidsrum m et fra og med med den 15 juni till och med den 15 juni til og med 30 septem ber i 30 septem ber i renbetesdistriktet re n b eited istrik tet Sarivuom a eller i Sarivuom a eller under tiden från tidsrum m et fra og med 1 mai til och med den 1 maj till och med og med 14 juni i renbeitedistriktet den 14 juni i d istrik te t R osta eller R osta eller i de deler av distriki de delar av distrikten Falsnes- tene Falsnesfj ellet, Sal vasskaret fj ellet, Sal vasskaret och Stordalen, og Stordalen, hvor renbeitning ik­ där under sistnäm nda tid ren­ ke m aa findé sted i sidstnsevnte betning ej må äga rum . tidsrum .

2. I fall, som avses i 168 § c): 2. I de tilfeelder, som om handles i § 168 litr. c: Föreskrifterna om renars av- Forskriftene om avhentning og h äm tan d e eller utdrivning sam t utdrivning av renen og forskrif­ bestäm m elserna om o m h än d erta­ tene om besiddelsestagelse og rea­ gande och försäljning av renar lisation av renen anvendes ikke, tilläm pas icke: a) om renarna, u ta n a t t deras a. saafrem t renen, uten a t dens ägare in fly ttar, från Sverige ome­ eier fly tte r ind, er kom m et ud elbart inkom m it på e tt om råde, m iddelbart fra Sverige ind i et d ä r jäm lik t 36 § svenska renar då om raade, hvor svenske ren da lagligen uppehålla sig; efter § 36 lovlig opholder sig, eller b) om i e tt renbetesdistrikt, där b. saafrem t ren, som ikke folsvensk lapp lagligen uppehåller sig ges av en indflyttende lap, i et med renar, andra renar, som ej an tal av under ethundrede er åtföljas av inflyttande lapp och kom m et ind i e t renbeitedistrikt, vilkas a n ta l understiger etthundra, hvor svensk lap da lovlig opholder inkom m a antingen om edelbart från sig med sine ren, enten umiddel- Sverige eller från e tt om råde i b a rt fra Sverige eller fra e t om­ Norge, d it svenska lappar då jäm ­ raade i Norge, hvor svenske lap­ lik t 36 § äga låta sina renar in ­ per da efter § 36 h ar adgang til komm a. a t la sine ren komme ind. Föreskrifterna i 170—190 §§ F orskriftene i §§ 170— 190 an­ skola över huvud icke äga till- vendes overhovedet ikke paa sven­ läm pning å svenska renar: ske ren, a) om renarna m edtagits av a. saafrem t renen er m ed tat svensk lapp, som då h a r r ä tt a tt av svensk lap, som da h a r ad­ lå ta re n ar uppehålla sig i om rådet; gang til a t la sine ren opholde sig i om raadet, eller b) om renarna tillhöra svensk b. saafrem t renen tilhorer lapp, som då har r ä tt a t t efter an ­ svensk lap, som da h a r adgang til m älan in fly tta i om rådet, m en icke a t flytte ind i om raadet efter angjort sådan anmälan; meldelse, men h ar u n d la tt saadan, eller c) om renarna inkom m it från c. saafrem t renen er kom m et e tt renbetesdistrikt i Norge, varest fra et renbeited istrik t i Norge, deras ägare lagligen uppehåller hvor eieren lovlig opholder sig sig m ed sina renar; med sine ren, eller d) om renarna inkom m it från d. saafrem t renen er kom m et e tt om råde i Norge, d it svenska fra e t om raade i Norge, hvor lappar då jäm likt 36 § hava r ä tt svenske lapper da efter § 36 har a t t lå ta sina renar inkom ma, till adgang til a t la sine ren komme e tt a n n a t såd an t område. ind, til e t an d e t saa d an t om raade.

170 §. § 170. Vederbörande tjän stem an i det Vedkommende tjenestem and i rike, d är renar olovligen uppe­ d et rike, hvor renen ulovlig op­ hålla sig, skall, så sn a rt han er- holder sig, skal, saasnart han blir

håller kännedom om förhållandet, vidende herom, un d errette den därom u n d errätta den, som i det tjenestem and i d et andet rike, som a n d ra rik et är s a tt a t t m ottaga så­ er bem yndiget til a t m o tta saadan underrättelse; och varde d ä r­ dan underretning, om forholdet vid renarnas uppehållsort sam t og om renens opholdssted og anungefärliga an tal uppgivna. Un­ tagelige antal. U nderretningen derrättelsen skall m eddelas genom skal meddeles i telegram eller, naar telegram eller, där d e tta ej låter d ette ikke lar sig gjore, i brev. sig göra, i brev. K an u n d e rrä t­ K a n underretningen bekvemmelig telsen lämpligen meddelas i tele­ gives i telefon, skal ogsaa saa ske. fon, skall det ock ske. Sam tidigt med den u n d e rrä t­ Sam tidig med naevnte under­ telse, som nu är näm nd, skall från retning skal der ogsaa sendes te ­ Sverige till vederbörande fylkes- legrafisk underretning av samme m an och från Norge till vederbö­ indhold, fra Sverige til vedkomrande landshövding av låtas tele­ m ende fvlkesm and og fra Norge grafiskt m eddelande av enahanda til vedkom m ende landshövding, innehåll, varjäm te, d ä r så bekväm - hvorhos lap fra det fremmede rike ligen kan ske, lapp från det främ ­ skal underrettes om forholdet, m ande rik et skall u n d errättas om forsaavidt d e tte bekvemmelig kan förhållandet. ske.

171 §. § 171. Inom v artdera rik et skola, i den Inden h v e rt av rikene skal i m ån finnes läm pligt, vissa per­ den utsträckning, hvori det findes soner förordnas a t t em ottaga sådan hensigtsmasssigt, visse personer vseunderrättelse som i 170 § avses. re bem yndiget til a t m o tta saadan F ö rordnandet skall för v arje per­ underretning som nsevnt i § 170. son in n efatta bem yndigande a t t Bemyndigelsen skal for hver per­ från visst i förordnandet angivet son om fatte et bestem t om raade om råde i det främ m ande rik et i det frem mede rike, fra hvilket m ottag a underrättelse, a t t renar underretning kan sendes harn om, från den förordnades hem land a t ren fra hans hjem land ulovlig olovligen d är uppehålla sig. opholder sig der. Vid valet av sådana personer Ved valget av disse personer skall tagas i b etrak tan d e, a t t skal det haves for oie, a t under­ underrättelse m å k u n n a tillställas retningen kan naa frem paa en dem så bekväm t och skyndsam t, saa bekvem og hurtig m aate, som som om ständigheterna medgiva. omstaendighetene tillåter. Fylkes- L andshövdingar och fylkesm än msendene og landshovdingene skal skola m eddela v aran d ra de för­ meddele hverandre de bemyndigeordnades nam n och adress sam t de personers navne og adresse d e t om råde i det främ m ande rik et, sam t det om raade bemyndigelsen förordnande avser. gj selder. H a r ej förordnande, som nu ä r E r saadan bemyndigelse ikke sagt, givits och m eddelande d ä r­ git og m eddelt til det an d et rike, om av låtits, tillkom m er det veder­ tilligger d et vedkomm ende lappebörande lappfogde a t t m ottaga foged a t m o tta underretninger ira

underrättelse från den del av d et den del av det fremmede rike, främ m ande riket, som gränsar till s o n grsenser til hans tjenestehans tjänstgöringsom råde. distrikt.

172 §. § 172. D ärest under tid då renbetning Saafrem t i den tid renbeitning lagligen äger rum i e tt renbetes- lovlig finder sted i et renbeited istrik t renar inkom m a å an g rän ­ distrikt ren opholder sig i tilsande om råde, d är svensk re n ­ greensende omraade, hvor svensk betning över huvud icke eller icke renbeitning overhovedet ikke eller vid den tid , varom fråga är, må ikke paa den tid, hvorom der er äga rum , skall, i stället för u n d er­ sporsmaal, kan foregaa, skal irättelse, som är föreskriven i 170 stedetfor den underretning, sorn §, m eddelande av låtas till förm an­ er foreskrevet i § 170, underret­ nen i d istrik te t eller, d är flera ning meddeles form anden i di­ d istrik t gränsa till d e t om råde, strik tet eller, n aar flere d istrik te r där renarna uppehålla sig, och d et grsenser til det om raade, hvor ej ä r k ä n t v arifrån ren arn a in ­ renen uberettiget opholder sig, og kom m it, till förm annen i något av d et ikke vites, hvorfra den erdessa d istrik t, v arjäm te, om så kom m et, til form anden i et av finnes ändam ålsenligt, även an d ra disse distrikter, hvorhos, om saa svenska lappar skola u n d errättas. findes formaalstj enlig, ogsaa andre Förm annen skall inom fy rtio å tta svenske lapper skal underrettes. tim m ar därefter låta s ä tta i verket Form anden skal inden o tte og renarnas b ortdrivande till om råde firti tim er derefter la ivserksastte i Norge, d är de m å beta, eller till utdrivning til om raade i Norge, Sverige. hvor renen k an beite, eller til P rö v as förm annen icke u ta n Sverige. väsentlig tidsspillan eller kostnad Antages form anden ikke uten kunna u n d errättas, skall un d er­ veesentlig tidsspilde eller u tgift a t rättelse meddelas i enlighet med kunne underrettes, blir underret­ 170 §. ning a t meddele overensstemmende med § 170.

173 §. § 173. R enarnas ägare är, då han er­ Renens eier er, n aa r han blir håller kännedom om, a t t de olov­ vidende om, a t renen ulovlig op­ ligen uppehålla sig i d et främ m an­ holder sig i det fremmede rike, de riket, pliktig a t t ofördröjligen pligtig til u ten ophold a t la den lå ta i enlighet med vad h är nedan avhente og utdrive overensstemi 174 § föreskrives av h ä m ta och mende med förskrift ne i § 174, u td riv a dem, antingen till deras enten til renens hjem land eller til hem land eller till såd a n t om råde et om raade i det fremmede rike, i d et främ m ande riket, d är de hvor den paa vedkom m ende tidslagligen m å uppehålla sig vid p u n k t lovlig k an opholde sig. ifrågavarande tid p u n k t. V ederbörande tjän stem an så ock Vedkommende tjenestem and og lappar eller bofasta å den tra k t, lapper eller fastboende i det om-

d är renarna olovligen uppehålla raade, hv r renen ulovlig opholsig, m å taga renarna under be­ der sig, kan ta renen under bevakning eller u td riv a dem. vogtning eller utdrive den.

174 §. § 174. Skola renar avhäm tas eller b o rt­ Ved avhentning og u td ri ning drivas från något om råde, där av ren fra om raade, hvor ren tilrenar tillhörande landets egna m ed­ horende landets egne borgere pleiborgare pläga finnas eller v eter­ er a t vsere eller i d et foreliggende ligen för tillfället uppehålla sig, tilfael e vitterlig ophclder sig, m aa m å m edtagas allenast djur, för­ k u n m edtages ren, som er forsedda med m ärken, som begagnas synet med merker, som benyttes a v renägare i det främ m ande av reneiere i d et fremmede rike, landet, ävensom om ärkta kalvar, og um erkede kalver, som folger som följa honrenar m ed sådana simier med saad an t merke. m ärken. In n a n bortförandet äger rum , Inden renen fores u t av omraaskola de renar, som alltså böra det, skal den ren, som saaledes. kvarläm nas, utskiljas från de öv­ sk 1 lates tilba e, utskilles fra de riga i närvaro av vederbörande ovrige i nservser av vedkom mende tjän stem an eller lappar från tra k ­ t,ene,3temand eller lap fra omraaten; dock m å de främ m ande re­ det. Dog kan den fremmede ren n arn a stra x bortföras, om tjä n ste ­ straks fores bort, saafrem t tjenestem annen eller lapp från tra k te n m anden eller lap fra om raa et förklarar, a t t bland dem icke fin­ erklserer, a t der ikke findes ren, nas renar, som böra kvarläm nas. som skal lates tilbake. D ärest de främ m ande renarna Saafrem t den fremmede ren er äro sam m anblandade m ed renar sam m enblandet med ren fra omfrån tra k te n och stå under be­ ra a d e t og er under bevogtning vakning av därvarande lappar, av dervserende lapper, skal disse skola dessa samla dju ren och samle dyrene og gi den/ som vil läm na den, som vill av h ä m ta de avhente den fremmede ren, an ­ främ m ande renarna, tillfälle a tt ledning til a t utskille den ren, u tskilja dem, han h a r r ä tt a tt som han h ar re t til a t bortföre. bortföra.

175 §. § 175. H a r m eddelande enligt 170 eller Opholder renen »ig fremdeles 172 § av låtits, och uppehålla sig paa utiliat t om raade fj orten dager, de renar, som m eddelandet avser, efteråt den i § 170 eller § 172 nsevnte ännu fjorton dagar d ärefter å underretning er sendt, uten a t o tillåte t om råde, u tan a t t någon nogen h ar indfundet sig for a t av­ infunnit sig för a t t bortföra dem, hente den, kan i Norge fylkesm anm å i Sverige landshövdingen och den og i Sverige landshövdingen i Norge fylkesm annen förordna, bestem m e, a t renen skal av ved­ a t t renarna skola av tjän stem an kom m ende tjenestem and tages i i landet om händertagas, om så besiddelse, om fornodent ved nederfordras genom nedskjutning, skytning, og realiseres i levende

sam t levande eller döda försäljas eller dr sept tilsta n d paa hensigtspå s ä tt, efter om ständigheterna msessig m aate. prövas läm pligt. S ådant förordnande m å ock Saadan bestem m else kan ogsaa meddelas, d är någon in ställt sig gives, selv om nogen h ar infundet för renarnas bortförande, men de sig for a t avhente renen, naar den likväl finnas k v ar. då tre veckor fremdeles findes der tre uker. efter förflu tit från d et m eddelande en­ a t den i § 170 eller § 172 om handleligt 170 eller 172 § ä r av sän t, och de underretning er avsendt, og d e tta är a t t tillräkna den, som d ette antages a t m aatte tilregnes in ställt sig för deras avhäm tande. den, som h a r indfundet sig for a t hente renen.

176 §. § 176. Vid om händertagande och för­ Ved besiddelsestagelse og re a­ säljning, som i 175 § avses, skall lisation efter § 175 skal vedkomtjän stem an , som därm ed h a r be­ mende tjenestem and opta fortegfa ttn in g , u p p rä tta förteckning över nelse över de solgte ren, med opde sålda renarna, utvisande dessas gave över deres om trentlige alder, ungefärliga ålder sam t kön och deres kjon og oremerker. Åv meröronm ärken. Av m ärkena skola kene tages noiagtige avklip. tagas noggranna avklipp.

177 §. § 177. Y ad som å te rstå r av försälj­ D et tiloversblevne av realisaningssum m an, efter avdrag av det, tio n su tb y tte t efter fradrag av h vad som enligt 179, 182 och 184 §§ der skal betales ifolge §§ 179, 182 skall gäldas ävensom av k o stn a­ og 184 sam t av utgiftene ved bederna för om händertagandet och siddelsestagelsen og realisationen, försäljningen, skall tillställas re­ skal tilstilles renens eier, saafrem t narnas ägare, om försäljningen salget er skeet i Norge, av fylkessker i Norge genom fylkesm annen, m anden, og saafrem t salget er och om den äger rum i Sverige skeet i Sverige, av landshövdingen. genom landshövdingen. Är ägaren E r eieren uk jen d t og ikke m elder okänd och giver h an sig ej till­ sig inden et aar efter realisationen, kän n a inom e tt å r från försälj­ tifialder belopet statskassen i re­ ningen, skall beloppet tillfalla s ta ts­ nens hjem land og an vendes til kassan i renarnas hem land och foranstaltninger, som staar i för­ användas till åtgärder, som äga bindelse med rendriften. sam band med renskötseln.

178 §. § 178. D ärest renarnas ägare före för­ Melder renens eier sig inden rea­ säljning varom i 175 § sägs an ­ lisation efter § 175 hos vedkomm äler sig hos vederbörande tjä n ­ mende tjenestem and, skal renen stem an, skola ren arn a utläm nas paa begjsering utleveres harn, saa­ till honom, såfram t han förbinder frem t han forpligter sig til straks sig a t t om edelbart bortföra dem a t bortföre den fra forbudt om-

från om rådet och prövas v ara i raade og han antages a t vaere stå n d därtill. istan d hertil.

179 §. § 179. F ö r renarnas uppehåll å otill- F or renens ophold paa u tilla tt lå te t om råde skall erläggas en om raade erlsegges for hver ren, betesavgift för varje ren, kalvar kalver under et aa r ikke medregunder e tt års ålder ej inbegripna. net, tyve ore for den dag, paa D enna avgift utgör för första hvilken det ulovlige forhold inddagen av uppehållet tju g u öre traa d te, og ti ore for hver foloch för varje följande dag tio öre. gende dag. H a r det olovliga uppehållet ägt H ar det ulovlige ophold fundet rum å Troms folkes fastland, däri sted inden Troms fylkes fastland, inbegripna de i 2 § om förm älda heri indb efattet de deler av An­ delar av Ankenes härad, under kenes herred, som om handles i tiden från och med den 1 maj till § 2, i lopet av tidsrum m et fra og och m ed den 30 septem ber, och med 1 mai til og med 30 septem ­ tillhöra renarna svensk lapp, som ber, og tilhorer renen svensk lap, h a r r ä tt till betning inom fylket, som h a r beiteadgang i fylket, nedutgör avgiften allenast tio öre för ssettes belopene til henholdsvis ti första dagen och fem öre för varje og fem ore, hvorhos de, saafrem t följande dag; och skall, så fram t underretning efter § 172 er medunderrättelse enligt 172 § m ed­ delt formand, forst beregnes fra delats förman, avgiften löpa först d e tte tidspunkt. från den dag d e tta skett. Avgift, som i denna § avses, till­ Belopene tilfalder statskassen i faller statskassan i det främ m ande det fremmede rike. De skal anrik e t och skall användas till å t ­ vendes til foranstaltninger, som gärder, som stå i sam band med staar i förbindelse m ed rendriften. renskötseln.

180 §. § 180. D et tillkom m er i Sverige lands­ D et tilkom m er i Norge fylkeshövdingen och i Norge fylkesman- m anden og i Sverige landshöv­ nen a t t efter inhäm tande av till­ dingen efter indhentede trovserförlitliga upplysningar bestäm m a, dige oplysninger a t bestemme, for för hu ru m ånga dagar och renar hvor mange dage og ren de i § den i 179 § näm nda avgift skall 179 nsevnte belop skal betales. utgå. Finnes, a tt renarnas b o rt­ Antages det, a t renens utdrivning drivande blivit u tan ägarens vål­ er blit opholdt uten skyld fra eielande uppehållet, har landshöv­ rens side, har fylkesm anden eller dingen eller fylkesm annen a t t vid landshövdingen ved beregningen avgiftens beräknande tag a den a t ta det hensyn hertil, som findes hänsyn till fölhållandet, som fin­ rimelig. nes skälig. Landshövdingens eller fylkes- Fylkesm andens eller landshöv­ m annens beslut m å ej meddelas, dingens bestemmelse skal ikke förrän tju g u dagar fö rflutit från fattes, for ty v e dage er hengaat,

d e t underrättelse enligt 170 eller siden underretning efter § 170 172 § avsändes. eller § 172 er avsendt. I fall då böter enligt 192 § a) S aafrem t b e te r efter § 192 litr. utgå, skall betesavgift ej ifråga­ a il fegges, bortfalder betaling efter komma. § 179. 181 §. § 181.

V arda renar avhäm tade utan B lir renen av h e n te t uten iagtiak ttag an d e av vad i 174 § ä r sagt, tagelse av forskriften i § 174, kan i Sverige landshövdingen och k an i Norge fylkesm anden og i i Norge fylkesm annen efter in­ Sverige landshövdingen efter indhäm tande av upplysningar be­ hentede oplysninger bestemme, a t stäm m a en särskild avgift till der sserskilt skal betales et belop belopp från tjugufem till fem­ fra fem og ty v e til fem hundrede hu ndra kronor; dock m å sådant kroner. Dog m aa d ette ikke ske, ej ifrågakom m a, med m indre nå­ m edm indre der föreligger nogen gon anledning föreligger till an­ anledning til a t an ta, a t der i den tagande, a t t i den bortförda hjor­ b ortforte hjo rd fandtes ren fra den funnits renar från d e t främ ­ det frem m ede rike. m ande riket.

182 §. § 182. Förutom betesavgift, som i 179 F o ru ten d et i § 179 nsevnte b e­ § ä r näm nd, skall gäldas ersä tt­ lop skal der betales erstatning for ning för de av renarnas olovliga de ved renens ulovlige ophold uppehåll föranledda utgifter, så­ voldte utgifter, saasom for medsom för m eddelande av u n d errät­ delelse av underretning i henhold telse enligt 170 eller 172 § sam t til § 170 eller § 172 og för arbeidet för arbete med sam lande, bevak­ m ed samling, bevogtning, utskilning, utskiljande och bortdrivande ning og utdrivning av renen. I av renarna. Beloppet av sådan mangel av overenskom st skal i ersättning varde, d ä r ej överens­ Norge fylkesm anden og i Sverige kommelse därom träffas, b e stä m t landshövdingen bestem m e erstati Sverige av landshövdingen och ningens storrelse paa grundlag av i Norge av fylkesm annen på grund­ vedkom m ende tjenestem ands leval av vederbörande tjänstem ans gitim erte opgaver. uppgifter och verifikationer.

183 §. § 183. Inn an landshövdingen eller fyl­ Forinden fylkesm anden eller kesm annen fa tta r beslut rörande landshövdingen fa tte r bestemmelerläggande av avgift, som näm nes se om de i § 179 nsevnte belop og i 179 §, och ersättning enligt 182 erstatning efter § 182, skal de §, skall han så v itt m öjligt utreda, saavidt mulig tilveiebringe oplysvem renarna tillhöra. ning om, hvem renen tilhorer. B eslut skall dock, u ta n angi­ Bestemmelsen skal uten a t angi vande av nam n å renägarna, en­ navn paa reneierne alene gaa u t d a s t innehålla förpliktande för paa, a t »vedkommende lapper»

»vederbörande lappar» a t t erlägga tilpligtes a t erlaegge belopet og avgiften och ersättningen. erstatningen.

184 $. § 184. Skada, som under renarnas u p ­ E ndvidere skal ersta tte s skade, pehåll i d et främ m ande rik et vål­ som under renens ophold i d et las av renarna eller av lappar, som frem mede rike voldes av renen -åtföljt dem, skall ock ersättas. eller lapper, som h ar fulgt den.

185 §. § 185. Vill någon fordra ersättning för Vil nogen fordre erstatning fo r utgifter, som omförmälas i 182 §, u tgifter efter § 182 eller for skade eller för sådan skada av renar som av ren efter § 184 og underretning avses i 184 § och är ej, efter vad efter § 170 eller § 172 harn behan h ar sig bekant, m eddelande k jen d t ikke allerede er sendt, skal redan a v lå te t efter ty i 170 eller h an snarest m ulig meddele for- 172 § sägs, skall han, så sn art ske holdet til vedkom m ende tjenestekan, om förhållandet u n d e rrä tta m and i sit hjem land. Forse mines vederbörande tjän stem an i hem ­ dette, bortfalder erstatn in g for landet. Försum m as det, m å ej u tg ifter og skade, som er voldte ersättn in g u tg å för utgifter, som for meddelelse sendtes. gjorts, innan m eddelande aviåtes, eller för skada, som därförinnan inträffat. E rsättn in g enligt 182 § för ut- E ndvidere bortfalder adgang til drivning u tg år ej heller, om lands­ erstatning for utg ifter til utdrivhövdingen eller fylkesm annen fin­ ning efter § 182, n aa r fylkesmanner utdrivningen h ava sk ett under den eller landshövdingen finder, sådana förhållanden, a tt renarnas a t utdrivningen er fo re ta t under om edelbara återvändande k u n n at forhold, hvor renens um iddelbare an tag as vara övervägande sanno­ tilbakevenden m a a tte antages olikt. verveiende sandsynlig.

186 §. § 186. B eträffande behandling av frå­ Med hensyn til k ra v paa er­ gor om ersättn in g enligt 184 § statn in g efter § 184 for skade voldt för skada, som av renar vållats av ren i Norge anvendes de om i Norge, skola de om synem än takstm send, takstforretning og och syneförrättning sam t syne- takstforretningens provelse og om förrättnings överklagande vid dom ­ änke indeholdte bestem m elser, som stol och klagan över dom intagna ikke sserskilt gjselder Trom s fylke, bestäm m elser, som icke särskilt saavelsom bestem melsene om ta k s t, gälla Trom s fylke, så ock före­ bestyrernes m. fl.’s godtgjorelser skrifterna om förrättnings- och og om kostninger, dog m ea nedenrättegångskostnader sam t om gott- nsevnte tillseg og avvikelser: görelse å t synem än m. fl. äga tillläm pning, dock m ed följande tilllägg och avvikelser: 10— 1D-J772.

a) Den svenske lappfogden äger a. Den svenske lappefoged e r a t t själv eller genom om bud till- b erettiget til selv eller ved stedstädeskom m a vid syneförrättning fortraeder a t m ute ved forretningen och föra ta la n för vederbörande og v areta vedkom m ende lappers lappar, med r ä t t jäm väl a t t d är­ ta rv og til derunder ogsaa a t vid ingå förlikning. Anm äler sig indgaa forlik. H vis disse eller nolapp själv såsom sakägare, må gen av dem m eter, er de ogsaa selv han ock föra talan. Syneförman- b erettiget til a t tale sin sak. Om nen u n d e rrä tta r i god tid, om tid og sted for takstforretningens m öjligt genom telegram eller tele­ avholdelse u n d erretter tak stb esty fon, lappfogden om tid och plats reren lappefogden i betim elig tid , för förrättningen. Är skadan vål­ om mulig ved telegram eller tele­ lad inom renbetesdistrikt, där fon. E r skaden voldt inden et norsk renbetning lagligen försig­ renbeitedistrikt, hvor norsk rengår, och kan d et antagas, a t t den beitning lovlig foregaar, og anh elt eller delvis förorsakats av tages den h elt eller delvis a t skyl­ norska renar, skall, förutom lapp­ des norske ren, skal foruten lappefogden, jäm v äl den norske för­ fogden ogsaa den norske form and m annen u n d errättas om tid och underrettes om tid og sted fo r plats för förrättningen, så fram t forretningens avholdelse, saafrem t d e tta kan ske, u ta n a t t densamm a d ette kan ske u ten vaesentlig för­ därigenom i väsentlig m ån förse­ sök else av forretningen. nas. b) Syneförm annen och syne- b. T akstbestyreren og ta k s tm ännen h av a a t t under fö rrä tt­ maendene skal under forretningen ningen så v itt m öjligt utreda, vem saavidt m ulig bringe paa d e t rene, renarna tillhöra. F in n a de, a t t hvem renen tilhorer. F in d e r de, såväl norska som svenska renar a t saavel norske som svenske ren vållat skadan, skola de, med u t­ h a r voldt skaden, skal de ange talande härom , v ärdera allenast dette, men alene taksere den ska­ den skada, som kan anses vållad de, som ansees voldt av de svenske av de svenska renarna. ren. c) Beslut, varigenom ersättning c. B eslutning, hvorvid skadetillerkännes m ålsägande för skada, lidte tilkjendes erstatning for ska­ som v ållats av svenskarenar,skall, de voldt av svenske ren, skal u tan angivande av nam n å viss lyde paa, a t »vedkommende sven­ renägare, innehålla förpliktande ske lapper», hvis navne ikke skal för »vederbörande svenska lappar» neevnes i beslutningen, tilpligtes a tt gälda skadan jäm te kostnader. a t betale skadelidte takstbelopet med omkostninger. d) Är ej lappfogden eller annan, d. E r ikke lappefogden eller som han s a tt i sitt ställe, tillstädes stedfortrseder tilstede ved takstvid förrättningen, skall avskrift forretningen, skal takstbestyreren av protokollet ofördröjligen genom uopholdelig tilstille lappefogden syneförm annens föranstaltande utskrift. tillställas honom. e) M ålsäganden eller lappfogden e. Skadelidte, lappefogden og så ock lapp, som fört talan vid lap, som ved takstforretm ngen

syneförrättningen, äger överklaga selv h ar tä lt sin sak, k an begjsere förrättningen eller domen. Målet forretningen provet ved m eddom sskall under alla om ständigheter re tte n eller erklaere änke. Saken anhängiggöras m ot lappfogden. blir i alle tilfselder a t anlaegge m o t lappefogden. f) Lappfogden skall till dom ­ f. Lappefogden skal indstevnes stolen instäm m as genom rekom ­ til saksbehandlingen ved rekom m enderat brev elier telegram och m anderet brev eller ved telegram å tn ju ta stäm ningstid av en m ånad. og gives en frist av mindsl en maaned. g) Fällande dom skall erhålla g. Fseldende dom skal gives sådan av fattn in g som i c) ä r före­ saadan form som bestem t i litr. skriven för beslut vid syneför­ c for takstforretning. rä ttn in g .

187 §. § 187. Vill någon för skada, som av Vil nogen fordre erstatn in g efter renar vållats i Sverige, fordra er­ § 1 8 4 for skade, som er voldt av sä ttn in g enligt 184 §, skall han ren i Sverige, skal h an anm elde härom göra anm älan hos lands­ d e tte for landsfiskalen i distrik fiskalen i orten. Denne h ar a tt i tet. Denne skal sam m en med to förening med tv å näm ndem än, av harn opnsevnte näm ndem än som av honom utses, besiktiga besigte den opgivne skade. Den den uppgivna skadan. Den norske norske lapefoged er b erettiget lappfogden äger a t t själv eller ge­ til selv eller ved stedfortraeder nom om bud tillstädeskom m a vid a t m ote ved forretningen og v areta förrättningen och föra talan för vedkommende lappers ta rv og vederbörande lappar, med r ä tt til derunder ogsaa a t indgaa for­ jäm väl a t t därvid ingå förlikning. lik. Melder lap sig som re tte ved­ A nm äler sig lapp själv såsom sak­ kommende, er han ogsaa selv ägare, m å han ock föra talan . b erettiget til a t tale sin sak. Om Landsfiskalen u n d e rrä tta r i god tid og sted for takstforretningens tid, om m öjligt genom telegram avholdelse u n d errätter landsfiska­ eller telefon, lappfogden om tid len lappefogden i betimelig tid, och plats för förrättningen. K an om mulig ved telegram eller tele­ d et antagas, a t t uppgiven skada fon. K an det antages, a t en opgift h elt eller delvis förorsakats av skade h elt eller delvis er voldt av svenska renar, skall jäm väl veder­ svenske ren, skal derhos vedkom börande svenske ordningsm an in­ mende svenske ordningsm and tilkallas. kaldes. Vid början av förrättningen Ved forretningens begyndelse skall landsfiskalen erinra näm nde­ skal landsfiskalen foreholde näm nm ännen om deras förpliktelser och dem ändene deres pligter og an ­ ansvar sam t i protokollet göra svar og protokollere, a t saa er anteckning om, a t t sådane rinran skeet. Landsfiskalen skal saavidt äg t rum . Landsfiskalen skall så­ mulig indhente og in d ta i proto­ v itt m öjligt inh äm ta och i pro­ kollen oplysninger om de omstsentokollet intaga upplysning om de digheter, som h ar indflydelse paa

om ständigheter, som kunna in­ erstatningssporsm aalet, saasom verka på ersättningsfrågan, såsom om n aar skaden antages voldt, som tiden och sä tte t för skadans upp­ skadens oprindelse og omfång, kom st, dess om fattning, platsens stedets beliggenhet og beskaffen­ belägenhet och beskaffenhet sam t h e t og om d et antagelige an ta l av sannolika an tale t av de renar, som de skadegjorende ren. v ållat skadan. Vid skadans värderande skall Ved skadetaksten skal tages i tagas i b etra k tan d e m arkens be­ betragtning m arkens beskaffenhet skaffenhet och fru k tb a rh et, sam t og fru g tb a rh et og hvorv id t bofse huruvida hem djur m edverkat till m aatte ha b id ra t til skaden. skadan. Landsfiskalen och näm ndem än­ Landsfiskalen og näm ndem ännen h ava a tt u p p sk a tta skadan; dene skal taksere skaden og til och skola de till protokollet på protokollen avgi erklsering paa sere heder och sam vete avgiva förkla­ og sam vittighet om, a t tak sten er ring, a t t uppskattningen sk ett sat efter overbevisning og bedste efter b ästa förstånd och över­ skjon. tygelse. Landsfiskalen och näm ndem än­ Landsfiskalen og näm ndem ännen h ava a tt så v itt m öjligt utreda, dene skal under forretningen saavem skadegörande renar tillhöra. v id t m ulig bringe paa d e t rene, F inna de, a t t såväl svenska som hvem de skadegjorende ren tilnorska renar m edverkat till skadan horer. F inder de, a t saavel svenske skola de, med u ttalan d e härom , som norske ren h ar m edvirket til värdera allenast den skada, som skaden, skal de angi d ette, m en kan anses vållad av de norska alene taksere den skade, som er renarna. voldt av de norske ren. Beslut, varigenom skadeersätt­ Landsfiskalens og näm ndem änning av norska lappar tillerkännes denes beslutning, hvorved skadem ålsäganden, skall, u ta n angivan­ lidte tilkjendes erstatning, skal de av nam n å viss renägare, inne­ lyde paa, a t »vedkommende norske hålla förpliktande för »vederbö­ lapper», hvis navne ikke skal rande norska lappar» a t t ersätta nsevnes i beslutningen, tilpligtes skadan. a t betale skadelidte takstbelopet. Är ej lappfogden eller annan, E r ikke lappefogden eller stedsom han s a tt i sitt ställe, tillstädes fortraeder tilstede ved takstforretvid förrättningen, skall avskrift ningen, skal landsfiskalen uopa v protokollet ofördröjligen ge­ holdelig tilstille lappefogden u t ­ nom landsfiskalens föranstaltande skrift. tillställas honom. Är m ålsäganden eller lappfogden E r skadelidte eller lappefogden eller lapp, som fö rt ta la n vid för­ eller lap, som ved tak stfo rreträttningen, m issnöjd med denna, ningen selv h a r tä lt sin sak, misstån d e honom fr itt a t t sist å fornoiet m ed forretningen, kan nittionde dagen från förrättningen de senest den nittiende dag efter anhängiggöra saken vid domstol. forretningens avholdelse indbringe saken for domstol.

Landsfiskalen ock näm ndem än­ Landsfiskalen og näm ndem ännen n j ute ersättning enligt gällan­ dene tilkom m er godtgjorelse efter de resereglemente. E rsättningen reisereglem entet. Godtgjorelsene skall, i händelse skada anses vållad skal, saafrem t skaden lindes a t av norska renar, gäldas på sam m a vaere voldt av norske ren, betales s ä tt som skadeersättningen, men paa samm e m aate som skadesereljest betalas av m ålsäganden. statningen, men ellers av skadelidte. 188 §. § 188. I händelse belopp, som enligt F o rsaav id t de belop, som i hennågon av 179, 181, 182 och 184 hold til nogen av §§ 179, 181, 182 §§ skall betalas i anledning av og 184 skal betales i anledning av norska renars olovliga uppehåll i svenske rens ulovlige ophold i Sverige, icke om edelbart erlägges Norge, ikke er b etalt um iddelbart till vederbörande tjänstem an eller til vedkom m ende tjenestem and el­ m ålsägande, skall landshövdingen ler berettigede, skal fylkesm anden till fylkesm annen översända beslut sende bestemm elser og legitim erte rörande beloppet m ed tillhörande opgaver herom til landshövdingen. uppgifter och verifikationer, och Belopene skal ved dennes forskall genom fylkesm annens för­ foining utbetales av svenske offentan staltan d e beloppet utbetalas av lige midler. norska allm änna medel. Vad sålunda ä r stad g at äge H v ad saaledes er bestem t, skal m otsvarande tilläm pning, där be­ ha tilsvarende anvendelse, naar lopp, som skall betalas i anledning belop, som skal betales i anledning av svenska renars olovliga uppe­ av norske rens ulovlige ophold i håll i Norge, icke om edelbart Sverige, ikke um iddelbart betales erlägges till vederbörande tjän ste­ til tjenestem and eller vedkom m en­ man eller målsägande. de berettigede. Belopp, som sålunda utb etalts, De saaledes u tb etalte belop skal skall återk räv as hos renägaren, indkrseves hos renens eier, saa­ så fram t icke i något fall lands­ frem t ikke fylkesm anden eller hövdingen eller fylkesm annen fin­ landshövdingen i noget tilfaelde ner med billighet överensstäm m a, finder, a t billighet täler for, a t a t t utgiften h elt eller delvis sta n ­ belopene h elt eller delvis gaar nar å statskassan. til endelig u tgift av offentlige midler. 189 §. § 189 . Föreskrifterna i 170—188 §§ Bestemm elsene i §§ 170—-188 äga ej tilläm pning i fråga om renar, kom m er ikke til anvendelse paa som i hem landet sam m anblandats ren, som i sit hjem land er blit med renar från andra riket och sam m enblandét med ren fra det åtfölja dessa, när de återvända an d et rike og som folger disse, över riksgränsen. naar de vender tilbake över riksgr sensen. Ägare av renar, som sålunda Eieren av ren, som saaledes opuppehålla sig i d et främ m ande holder sig i det frem m ede rike.

riket, m å påfordra, a t t djuren u t­ kan forlange, a t dyrene skal utläm nas till honom; och skall i ty levereres harn. Vedkommende lapfall vederbörande lappfogde u ta n pefoged skal da uten om kostninger kostnad för ägaren föranstalta om för eieren la avholde utskilning. deras utskiljande. V arder yrkande H vis saa d an t forlangende ikke härom ej fram ställt, och hava re­ fremssettes og renen er fulgt med n arna å tfö ljt lappar, som äga lapper, som h ar beiteadgang i b e te srä tt i renarnas hem land, ålig­ renens hjem land, er disse lapper ger d et sagda lappar a t t omsorgs­ forpligtet til omhyggelig a t vogte fullt bevaka de m edföljande re­ de m edtagne ren til nseste flytning n arna till n ästa flyttning över över riksgrsensen og da a t medgränsen sam t då medföra djuren bringe dyrene og utlevere dem til och u tläm n a dem till den av hem ­ den av hjem landets renei ende lap­ landets renägande lappar, som per, som forst paatrseffes og er först påträffas och är villig a tt- villig til a t m o tta dem. m ottaga dem.

190 §. § 190. F ör d e t fall a t t renar, tillhörande Folgende overgangsbestemm elsvensk lapp, som äger b etesrätt ser skal gj selde, n aar ren tilhorende inom Troms fylke, under tiden svensk lap, som h ar beiteadgang från och med den 1 maj till och inden Trom s fylke, i lopet av med den 30 septem ber uppehålla tidsrum m et fra og m ed 1 mai til sig inom fylkets fastland å område, og med 30 septem ber opholder där svensk renbetning förut v arit sig inden . fylkets fastlan d paa tillåten, men enligt denna konven­ om raade, hvor svensk renbeitning tion förbjudes, skola följande över­ h ittil h a r vseret tilla tt, m en hvor gångsbestämm elser gälla: saadan nu er forbudt: a) A vgift för betningen ifråga- a. De i § 179 om handlede be­ kom m er ej under de första fem löp erlsegges ikke i de förste fem åren efter konventionens ik raft­ aa r efter konventionens ikrafttraeträd a n d e och u tg år under n ä st­ den og skal i de derpaa folgende följande fem år fö rst sedan fyrtio­ fem aa r forst beregnes, efter a t å tta tim m ar förflu tit från det der er h en g a at o tte og firti tim er, underrättelse enligt 170 eller 172 siden underretning efter § 170 § avsänts. eller § 172 er avsendt. b) B estäm m elserna angående b. Bestemm elsene om besidom händertagande och försäljning delsestagelse og realisation av ren av renar skola icke tilläm pas under anvendes ikke i de förste fem aar de första fem åren från konven­ efter konventionens ikrafttrseden. tionens ikraftträdande.

191 §. § 191. Skulle, under tid då svensk ren­ Hvis i den tid, da svensk ren ­ betning lagligen äger rum , an talet beitning lovlig finder sted, anrenar i e tt renbetesdistrikt i Norge tallet av ren i et renbeitedistrikt med etth u n d ra överstiga d et högsta i Norge överstiger d et efter nserantal, som enligt denna konven- vserende konvention tilla tte hoieste

tio n m å beta inom d istrik te t, och an ta l m ed ethundrede, k an fylä r ej såd a n t fall för handen, a t t kesm anden, saafrem t der ikke er renarna jäm lik t 173 § må u t­ adgang til utdrivning efter § 173, drivas, äge fylkesm annen förelägga paalaegge d istrik te ts form and inden förm annen a t t inom å tta dagar o tte dage efter paalseggets motefter erhållen del av beslutet för­ tagelse a t la d et an tal ren, som an stalta, a t t så sto rt antal, som överstiger d et for d istrik te t tilöverstiger d e t tillåtn a, utdrives latte, utd riv e av dette, enten til ur d istrik te t antingen till Sverige Sverige eller til om raade i Norge, eller till såd a n t om råde i Norge, hvor renen paa vedkom mende d ä r renar vid ifrågavarande tid ­ tid sp u n k t lovlig kan opholde sig. p u n k t lagligen m å uppehålla sig. U ndlater form anden a t efterkom- Åsidosättes såd an t föreläggande, me paalaegget, kan norsk tjenestem å utdrivningen verkställas ge­ m and ivserksaette utdrivningen. nom norsk m yndighets försorg. Varder d et tillåtn a an talets ö- E r overskridelsen av renantallet verskridande ådagalagt vid ren­ g odtgjort ved renta-lling efter § räkning, varom i 8 § förmäles, vare 8, er paalseg til form anden om föreläggande, som nu är sagt, ej utdrivning ufornoden, og k an da erforderligt, u ta n m å renarna ome­ saadan um iddelbart ivserkssettes d elb art genom norsk m yndighets av den norske tjenestem and. försorg utdrivas. Finnes an tale t norska renar Findes a n ta lle t av norske ren i inom de om råden i Sverige, där de om raader i Sverige, hv o r beiteb e tesrätt tillkom m er svenska lap­ adgang tilkom m er svenske lappet p ar från K önkäm ä, Lainiovuom a, fra K önkäm ä, Lainiovuom a, Sari­ Sarivuom a och Talm a lappbyar, vuom a og Talm a lap p eb y er,t a t överstiga 2,100, äge landshövdin­ overstige 2100, k an landshöv­ gen läm na den norske lappfogden dingen gi den norske lappefoged tillfälle a t t inom fjorton dagar anledning til inden fjorten dager efter erhållen del av m eddelandet efter meddelelsens m ottagelse a t föranstalta, a t t så sto rt antal, som foranstalte utdrevel til Norge det överskrider 2,000, utdrives tillN or- an ta l ren. som överstiger 2,000. ge. V arda de ej u td riv n a inom Blir renen ikke inden nsevnte tid näm nda tid , m å utdrivningen verk­ u tdrevet, k an utdrivning ivserkställas genom svensk m yndighets saettes av svensk m yndighet. försorg. H ar utdrivningen verkställts av E r utdrivningen ivserksat av m yndighet, skola utgifterna d är­ tjenestem and, skal utgiftene ved för ersätta s av d et rike varifrån utdrivningen erstattes av d et rike, renarna kom m it. hvorfra renen er kom m et. Med avseende å ersättningens Med hensyn til erstatningens betalning och återkrävande av betaling og indkrscviling hos renrenägaren skola bestäm m elserna eieren skal bestemmelsene i § 188 i 188 § äga tilläm pning. ha anvendelse.

Straffbestämmelser. Åtal. Delgiv­ Sträffebestemmelser. Paatale. Forning. Verkställighet. kyndelse. Fuldbyr delse. 192 §. § 192 . D är icke enligt allm än strafflag F orsaav id t ikke den alm indelige högre straff skall ådömas, straffes lovgivning medforer hoiere sträf, m ed b ö t e r J app. straffes m ed böter lap, a) vilkens renar uppehålla sig a. hvis ren opholder sig i det i d et främ m ande rik et å om råde, frem mede rike paa om raade, hvor d ä r d e t under v arje tid av året det til enhver tid av a a re t er forär förbjudet a t t lå ta renar från b u d t a t la ren fra hans hjem land hans hem land uppehålla sig, eller opholde sig, eller hvor det vistnok där d e t visserligen är tillå te t a t t er tilla tt a t la ren fra d ette op­ lå ta renar från lappens hem land holde sig en bestem t tid av aaret. uppehålla sig under viss tid av men ikke paa d et tid sp u n k t d e tte året, men icke vid den tid p u n k t, sker, eller hvor vistnok ren fra varom fråga är, eller d är renar hans hjem land paa d e tte tid sp u n k t från lappens hem land visserligen k an opholde sig, m en hvor han da vid ifrågavarande tid p u n k t m å ikke h a r adgang for sine ren, uppehålla sig, men d it denne lapp icke h a r r ä tt a t t då lå ta renar inkom ma; b) som till d et främ m ande riket b. som fly tte r ind i d et frem ­ in fly tta t med andra renar än dem, mede rike med andre ren end dem , h an enligt 154 § äger medföra h an efter § 154 h a r adgang til a t eller eljest låter an d ra än sådana ta m ed sig, eller forovrig lar andre renar d it inkom ma; end saadanne ren kom m e ind der, c) vilken till d et främ m ande c. som fly tte r in d i d et frem ­ rik et medför renar till e tt an tal, mede rike med et an ta l ren, som som med tio procent överstiger med ti procent överstiger d et i d et i hans anm älan upptagna, hans anmeldelse opgivne, eller eller vilkens anm älan i a n n a t av­ hvis anmeldelse i anden henseseende visar sig vara oriktig eller ende viser sig a t vsere urigtig eller ofullständig i fråga om något ufuldstsendig angaaende et forhold förhållande, som äger betydelse; av betydning, d) som, efter a t t hava förord­ d. som u agtet beskikket som n ats till förm an eller andre för­ form and eller naestformand undm a n ,. u n derlåter a t t tjänstgöra i later a t gjore tjeneste som saadan sådan egenskap eller i något av ­ eller a t utföre nogen harn paaseende åsidosätter honom åliggande hvilende tjenestepligt eller viser tjä n ste p lik t eller visar försumlig­ forsommelighet ved utforelsen av het vid dess utförande; saadan pligt, e) som u nderlåter a tt efterkom ­ e. som undlater a t efterkom m e m a föreskrift, vilken i enlighet med eller er forsommelig ved utforelsen 44 eller 145 § m eddelats honom av noget harn av form anden med av förm annen, eller eljest u n d an ­ hjem m el av § 44 eller § 145 git drager sig m edverkan, som jäm ­ paalaeg eller undlater eller er for­ lik t näm nda §§ påkallats, eller sommelig med a t yde b istån d .

ock visar försum lighet vid efter­ som krseves i henhold til de nsevnte kom m ande av sådan föreskrift §§, eller läm nande av dylik m edver­ kan; f) som undandrager sig honom f. som u n d later eller er forsomenligt 8 eller 139 § åliggande för­ melig m ed a t yde bistånd ved pliktelse a t t b iträd a vid renräk­ rentselling, som krseves efter § 8 ning, eller visar försum lighet vid eller § 139, fullgörande av sådan förpliktelse; g) som u nderlåter a t t ställa sig g. som u n d later a t efterkom m a till efterrättelse beslut, som på nogen med hjem m el av § 43 eller grund av 43 eller 144 § m eddelats § 144 git bestemmelse om henvisi fråga om hänvisning från e tt ning til an d e t d istrik t eller anden ren b etesdistrikt till e tt a n n a t eller tra k t, från en tr a k t till en annan; h) som u ta n giltig anledning h. som u ten gyldig grund und­ underlåter a t t följa föreskriven later a t folge fastsat flyttevei, , flyttningsväg, d är den går fram h vor der er aker, eng, slaatte, över eller invid åker, äng, slåtter, ssetervold eller havnegang, i sidste sätervall eller betesm ark, i sist­ tilfselde dog alene, saafrem t skade näm nda fall dock endast såvida der ved er voldt, hvad enten den därigenom uppkom m er skada, vare k an krseves e rs ta tte t eller ikke, sig denna är av beskaffenhet a tt föranleda ersättningsskyldighet el­ ler icke; i) som åsidosätter den i 47 eller i. som u ndlater a t efterkom m e 148 § stadgade skyldighet a t t å t ­ p aab u d et i § 47 eller § 148 om a t följa renarna; folge renen, j) vilken åsidosätter föreskrift, j. som undlater a t efterkom m e som 48, 50 eller 51 § innehåller noget i §§ 48, 50 eller 51 om fly t­ i fråga om lappars skyldigheter ning indeholdt paabud eller overunder flyttning; trseder noget der naevnt förbud, k) som åsidosätter förpliktelse, k. som u ndlater a t efterkom m e vilken enligt 54 eller 55 § åligger noget i §§ 54 eller 55 om bevogthonom i avseende å bevakning ning av ren indeholdt p aabud e lle r a v renar, eller som enligt 56 § kan nogen m ed hjem m el av § 56 fa stsa t v arda föreskriven, eller visar för­ förskrift eller viser forsommelighet sum lighet vid fullgörande av sådan ved efterkom m elsen derav, förpliktelse; 1) som stö r renräkning eller 1. som forstyrrer tselling eller skilj ning av renar; utskilning av ren, m) som, vid utövande av r ä tt m. som under bruken av sin a t t låta re n ar överskrida riksgrän- adgang til a t la ren overskride sen, i strid med 37 § in fly tta r i riksgraensen fly tte r ind m ed renen Norge m ed renar eller åsidosätter i strid med § 37 eller som u ndlater de i sam m a § givna föreskrifter a t efterkom m e paabudene i nsevnte om renars bevakande och om § om bevogtning og utskilning av skilj ning av renar; ren,

n) som överskrider sin r ä t t till n. som överskrider sin adgang skogsfångst enligt 57—76 §§ eller efter §§ 57—76 til a t ta treevirke verkställer avverkning u ta n a n ­ eller ta r traevirke u ten utvisning, visning, d är sådan är föreskriven, hvor saadan er foreskrevet, eller eller i övrigt åsidosätter b estäm ­ forovrig undlater a t efterkom m e melse i någon av näm nda §§ eller eller overtraeder noget i naevnte föreskrift, som enligt 58, 73 eller §§ indeholdt eller m ed hjem m el 75 § m eddelas av fylkesm annen; av §§ 58, 73 eller 75 av fylkesmanden git paabud, förbud eller för­ skrift. o) som åsidosätter någon av de o. som undlater a t efterkomm e föreskrifter i fråga om handha- noget i § 77 om bru k av ild inde­ vande av eld, som m eddelats i 77 h oldt paabud eller overtraeder no­ § eller på g rund av stadgande i get der git förbud eller nogen med sam m a § v arda utfärdade; hjem m el derav utfaerdiget bestemmelse, p) som överskrider sin r ä t t till p. som överskrider sin adgang j a k t eller fiske enligt 78 §; efter § 78 til ja g t eller fiske, q) som överträd er d et i 79 § q. som overtraeder noget i § m eddelade förbud m ot vissa bygg­ 79 indeholdt förbud m ot a t opfore naders och gärdens uppförande bygninger og gjaerder eller foreller de i 80 § givna föreskrifter skrifterne i § 80 om adgangen til rörande r ä t t a t t hålla andra djur a t holde andre dyr end ren og hund, än renar och hundar; r) som und erlåter a tt, på s ä tt r. som undlater a t meddele den i 157 § stadgas, m eddela u n d er­ i § 157 foreskrevne underretning rättelse om om händertagande eller om, a t hund er t a t i besiddelse dödande av hu n d eller avläm na eller draept, eller a t avlevere hund, hund, som om händertagits; eller som er t a t i besiddelse, s) som i fråga om sjukdom s. som undlater a t efterkom m e bland renar åsidosätter förplik­ noget i § 163 eller i § 165 om sygtelse, som enligt 163 eller 165 § dom b lan d t ren indeholdt eller åligger honom eller på grund av med hjem m el av § 164 utfaerdiget 164 § k an vard a föreskriven. paabud. 193 §. § 193. H a r lapps husfolk eller tjän are H a r laps husfolk eller tjenere b e g å tt förseelse, som avses i 192 begaat nogen i § 192 litr. n naevnt $ n), varde jäm v äl husbonden förseelse, blir ogsaa husbonden döm d a t t böta, d ä r ej om ständig­ a t straffe med böter, naar ikke h eterna göra sannolikt, a t t för­ omstaendighetene gjor det sandseelsen äg t rum m ot hans vilja. synligt, a t förseelsen er begaat m ot hans vilje. 194 §. § 194. Med böter straffes envar, som Med böter straffes den, som a) åsidosätter den skyldighet i av­ a. u ndlater a t efterkom m e det seende å tillstängande av led eller i § 18 eller § 31 indeholdte paabud jgrind, varom i 18 eller 31 § stadgas; om staengning av led eller grind,

b) h indrar lapp från a t t be­ b. hindrer lap i a t benytte gagna sig av tillåten flyttningsväg; ti Hatt flyttevei, c) förorsakar, a tt renar ofredas c. ufreder ren paa saadan maap å s ä tt i 155 § sägs; eller te som i § 155 naevnt, d) åsidosätter bestäm m else, som d. un d later a t efterkom m e no­ i 156 § m eddelas i fråga om h u n ­ get i § 156 indeholdt paabud eller dars bindande, instängande eller nogen med hjem m el av sam m e § förseende m ed klubba, eller före­ utfserdiget förskrift om a t binde, skrift, som givits på grund av indestaenge eller klubbe hunder. näm nda §. 195 §. § 195. Den, som an stiftar förseelse, P aa sam m e m aate som nsevnt varom i 192 eller 194 § ä r sagt, i §§ 192 og 194 straffes den, som eller eljest gör sig skyldig till del­ bevirker eller m edvirker til, a t aktig h et i sådan förseelse, straffes nogen der om liandlet förseelse ävenledes m ed böter, d är ej i fall begaas. som avses i 192 § högre straff sk all ådömas.

196 §. § 196. Förseelse, som avses i 192— 195 De i §§ 192— 195 naevnte förse­ ’§§, m å åtalas allenast av allm än elser paatales alene av den offentåklagare, och m å å ta l ej anställas lige paatalem yndighet, i Norge med m indre i Sverige landshöv­ efter begjaering av fylkesm anden dingen därom förordnar och i og i Sverige efter ordre av lands­ Norge fylkesm annen fram ställer hövdingen. Dog k an saadan för­ begäran om åtal. Å tal för för­ seelse som nsevnt i § 194 litr. c seelse, som avses i 194 § c), må alene paatales efter begjaering av ej anställas u ta n efter anm älan fornaermede eller vedkom m ende •av m ålsägande eller förman. form and. Ej heller m å å ta l för förseelse, Adgang til straff ef orf nigning for som avses i 192 § a), äga rum , där förseelse om handlet i § 192 litr. a betesavgift enligt 180 § blivit bortfalder, saafrem t der fattes saa­ bestäm d. dan bestem m else som naevnt i § 180. 197 §. § 197. Böter, som genom laga k raft B öter, som i noget av rikene er ägande beslut i ettd era rik et å- idom t lap for nogen i §§ 192— 195 döm ts lapp för förseelse, varom naevnt förseelse eller som i Norge i 192—195 §§ sägs, eller som i for saadan förseelse er v ed tat, Norge blivit för sådan förseelse i skal betales av offentlige m idler i laga ordning godkända till er­ den skyldiges hjem land overensläggande, skola av m yndighet i stem m ende m ed forskriftene i §§ d en felandes hem land u tb etalas 129 og 150 om forskudsbetaling. av allm änna medel i enlighet med vad i 129 eller 150 § är stadgat i fråga om förskottsbetalning i d ä r avsedda fall.

B ötesstraffet skall d ärefter i F uldbyrdelsen av dom m en eller lappens hem land verkställas i den forelasgget skal derpaa findé sted ordning, som i allm änhet d är gäller i lappens hjem land overensstemför verkställighet av såd an t straff. m ende med de der gjseldende regler.

198 §. § 198. Skall i bro ttm ål, som anhängig- Forkyndelse i straffesak m ot gjorts i ettd era riket, handling lap, som tilhorer og opholder sig delgivas lapp, vilken ä r m edbor­ i d e t fremmede rike, skal ved forgare i d et an d ra rik et och där foining i Norge av fylkesm anden uppehåller sig, skall delgivningen og i Sverige av landshövdingen verkställas genom föranstaltande i foregaa paa den m aate, som i al- Sverige av landshövdingen och i m indelighet er foreskrevet for for- Norge av fylkesm annen och äga kyndelser i straffesaker i vedrum i den ordning, som i allm änhet kom m ende rike. gäller för delgivning i d et rike, d är den verkställes.

Tjänstemäns skyldighet att övervaka Tjenestemcends pligt til at paase konventionens iakttagande. konventionen overholdt. 199 §. § 199. D et åligger vederbörande äm ­ D et paaligger vedkom m ende ofbets- och tjän stem än a t t tillse: fentlige tjenestem send a t paase,. a) a t t icke andra lap p ar än så­ a. a t ikke andre lapper end dana, som äga r ä tt därtill, fly tta de, som h a r re t dertil, fly tte r m ed m ed re n ar in i d et andra rik et re n eller lar saadanne kom m e ind eller eljest låta renar beta d är­ i d e t an d et rike, städes; b) a t t vederbörande lappar icke b. a t vedkom m ende lapper ik ­ lå ta flera eller andra renar komma ke lar komme ind i d et an d e t rike in i d et an d ra rik et än dem, som flere eller andre ren end de, som de äga r ä tt a t t låta d är heta. de h a r adgang til a t la beite der.. Å an d ra sidan skola vederbö­ Vedkomm ende offentlige tjenerande äm bets- och tjänstem än, stemaend saerlig fylkesmamdene og särskilt landshövdingar och fyl- landshovdingene, skal paase, a t kesm än, tillse, a t t lapparna ej lappene ikke krsenkes i utovelsen förnärm as i utövande av dem a v sine rettigheter. tillagda rättigheter.

Den allmänna lagstiftningens Den almindelige lovgivnings anventillämpning. delse.

200 §. § 200 .

De i v artd e ra rik et i allm änhet De i h v ert rike i alm indelighet gällande lagar och förordningar gjseldende lovér og ovrige bestem skola, med de av bestäm m elserna m elser kommer, m ed de i naervsei denna konvention föranledda rende konvention om handlede ändringar och tillägg, äga till- sendringer og tilfoielser, til anven-

läm pning i fråga om de främ m ande delse paa de fremmede lapper u n ­ lapparna under deras uppehåll i der deres ophold i riket. rik et. Kartbilagor. Kartbilag.

201 §. § 201 .

Såsom bilagor till denna kon­ Som bilag til nservaerende k o n ­ vention fogas vid densam m a föl­ vention vedligger folgende karter: ja n d e kartor: 1. K a rta i skala 1 :200,000 1. K a rt i m aalestokken över en del av Troms fylke med 1 :2 0 0 000 över en del av Trom s angränsande om råden i Nordlands fylke m ed tilstete n d e strök i N ord­ fylke och i Sverige, å vilken k a rta land fylke og i Sverige, hvorpaa inlagts gränserna dels för det i er av lag t grsensene for det i § 1 1 § om förm älda betesom rådet i om handlede beiteom raade i Troms Trom s fylke och de i 2 § om näm nda fylke og for de i § 2 om handlede tra k te r i Ankenes h ärad i N ord­ tra k te r i Ankenes herred i N ord­ lands fylke sam t i K aresuando land fylke og i K aresuando og och Ju k k asjärv i socknar i Sverige, Ju k k asjärv i sogn i Sverige, som som skola begagnas i sam band skal b enyttes i förbindelse med m ed vissa delar av betesom rådet visse deler av beiteom raadet i i Trom s fylke och dels för d et i Trom s fylke, sam t for det i § 85 85 § beskrivna östra om rådet i beskrevne östre om raade i Troms Trom s fylke. fylke. 2. K a rta i skala 1:100,000, 2. K a rt i m aalestokken sam m an satt av blad N 8 Salängen 1: 100 000, sam m eiisat av blad och blad N 9 N arvik av Topo­ N 8 Salängen og N 9 N arvik av grafisk k a rt över Norge, å vilken Topografisk k a r t över Norge, hvor­ k a rta inlagts gränserna för det paa er avlagt grsensene for d e t i i 1 § om förm älda betesom rådet i | 1 om handlede beiteom raade i Trom s fylke och för de i 2 § a) och Troms fylke og for de i § 2 under b) om näm nda tra k te r i Ankenes a og b om handlede tra k te r i An­ h ärad i N ordlands fylke, i den kenes herred i N ordland fylke, m ån dessa gränser falla inom det forsaavidt disse grsenser falder a v kartb lad en o m fattad e område. indenfor disse kartblades ramme. Denna bilaga är a t t anse såsom D ette kartb ilag er a t betragte en supplerande specialkarta till som et supplerende specialkart til k artbilagan n:r 1 och h ar i fall kartbilag nr. 1 og h a r i tilfaelde a v bristande överensstäm m else av uoverensstemmelse forrangen vitsord. frem for dette. 3. K a rta i skala 1:200,000, 3. K a rt i m aalestokken sam m ansatt av bladen n:r 1 Rosto- 1: 200 000, sam m eiisat av bladene jaure, n:r 4 Torneträsk och n:r 3 nr. 1 R ostojaure, nr. 4 Torneträsk Sj angeli av generalstabens k a rta og nr. 3 Sj angeli av G eneralstabens över norra Sverige, å vilken k arta k a rta över N orra Sverige, hvorpaa inlagts gränserna för de i 2 § er av lag t grsensene for de i § 2 c )—g) om näm nda tra k te r i K are­ under c—g om handlede tra k te r i su an d o och Ju k k asjärv i socknar. K aresuando og Jukk asjärv i sogn.

Denna bilaga är a t t anse såsom D ette kartb ilag er a t betragteen supplerande specialkarta till sorn et supplerende specialkart til k artb ilag a n n:r 1 och h ar i fall k artb ilag nr. 1 og h a r i tilfaelde av bristan d e överensstäm m else a v uoverensstem m elser forrangen vitsord. frem for dette. 4. K a rta i skala 1:200,000 4. K a rt i m aalestokken över en del av Troms fylke med 1: 200 000 över en del av Trom s angränsande tra k te r i N ordlands fylke med tilstotende strö k i fylke och i Sverige, å vilken k a rta N ordland fylke og i Sverige, hvorinlagts gränserna för de i 5 § A paa er avlagt gr amsen e for de i om förm älda v ård istrik t i Troms § 5 A om handlede v a a rd istrik te r fylke och de i 9 § A beskrivna v år­ i Troms fylke og de i § 9 A beflyttningsvägar sam t gränserna för skrevne vaarflytteveier sam t gr gen­ d e t i 85 § beskrivna östra om rådet sene for det i § 85 beskrevne östre i Trom s fylke. om raade i Trom s fylke. 5. K a rta i skala 1:100,000, 5. K a rt i m aalestokken sam m an satt av förenäm nda k a r t­ 1 :1 0 0 000, sam m ensat av ovenblad N 8 Salängen och N 9 N ar­ naevnte k artb lad er N 8 Salängen vik, å vilken k a rta inlagts g rän­ og N 9 N arvik, hvorpaa er av ­ serna för de i 5 § A om förm älda lag t graensene for de i § 5 A om ­ v ård istrik t, i den m ån dessa grän­ handlede v aardistrikter, forsaaser falla inom d et av kartb lad en v id t de falder indenfor disse k arto m fattad e om råde. bladers ramme. D enna bilaga är a t t anse såsom D ette kartb ilag er a t b etra g te en supplerande specialkarta till som et supplerende specialkart til k artbilagan n:r 4 och h a r i fall kartb ilag nr. 4 og h a r i tilfaelde av bristande överensstäm m else av uoverensstemm else forrangen vitsord. frem for dette. 6. K a rta i skala 1:200,000 6. K a rt i m aalestokken över en del av Trom s fylke m ed 1: 200 000 över en del av Trom s angränsande tra k te r i N ordlands fylke med tilstotende strök i fylke och i Sverige, å vilken k a rta N ordland fylke og i Sverige, h v o r­ inlagts gränserna för de i 5 § B p aa er avlagt graensene för de i om förm älda som m ardistrikt i § 5 B om handlede som m erdistrik- Troms fylke, de i 9 § B beskrivna te r i Troms fylke og de i § 9 B sommar- och höstflyttningsvägar beskrevne sommer- og hostflyttesam t gränserna för det i 85 § be­ veier sam t graensene for d et i § skrivna östra om rådet i Troms 85 beskrevne östre om raade i fylke och för de i 2 § c)—g) om ­ Trom s fylke og for de i § 2 under förm älda tra k te r i K aresuando c— g om handlede tra k te r i K a re­ och Ju k k asjärv i socknar. suando og Ju k k asjärv i sogn. 7. K a rta i skala 1:100,000, 7. K a rt i m aalestokken sam m ansatt av förenäm nda k a r t­ 1 :1 0 0 000, sam m ensat av ovenblad N 8 Salängen och N 9 N ar­ nsevnte k artb la d er N 8 Salängen vik, å vilken k a rta inlagts g rän­ og N 9 N arvik, hvorpaa er av ­ serna för de i 5 § B om förm älda lagt graensene for de i § 5 B om ­ som m ardistrikt, i den m ån dessa handlede som m erdistrikter, för­

gränser falla inom det av k a r t­ saavidt de falder indenfor disse bladen om fattade om råde. k artbladers ramme. Denna bilaga ä r a t t anse såsom D ette kartb ilag er a t betrag te en supplerande specialkarta till som et supplerende specialkart k artb ilag an n:r 6 och h ar i fall til kartb ilag nr. 6 og h a r i tilfaelde av bristande överensstäm m else av uoverensstem m else forrangen vitsord. fremfor dette. 8. K a rta i skala 1:100,000 8. K a rt i m aalestokken över delar av N ordlands fylke och 1 :1 0 0 000 över deler av N ordland angränsande tra k te r i Troms och fylke med tilstotende strek i Nord-Tröndelags fylken sam t i Trom s og N ord-Trendelag fylker Sverige, sam m ansatt av följande og i Sverige, sam m ensat av folblad av Topografisk k a rt över gende blåde av Topografisk k a rt Norge: L 9 Lödingen, M 9 Ofoten, över Norge: L 9 Ledingen, M 9 N 9 N arvik, L 10 H am aröy, M 10 Ofoten, N 9 N arvik, L 10 H am a- Tysfiord, N 10 Skjomen, L 11 rey, M 10 Tysfjord, N 10 Skjomen, Nordfold, M 11 H ellem obotn, L L 11 Nordfold, M i l Hellem obotn, 12 Sörfold, M 12 Riddoalgge, L 13 L 12 Sorfold, M 12 Riddoalgge, Saltdalen, M 13 Sulitelm a, K 14 L 13 Saltdalen, M 13 Sulitelma,, B eiardalen, L 14 Junkerdalen, K K 14 B eiardalen, L 14 Ju n k erd a­ 15 D underlandsdalen, L 15 Nasa, len, K 15 D underlandsdalen, L K 16 U m bugten, L 16 Virvand, 15 Nasa-, K 16 U m bugten, L 16 K 17 K rutfjeld, J 18 H atfjelldalen, Virvand, K 17 K rutfjeld, J 18 K 18 Skarm odalen, J 19 Börge- H atfjelldalen, K 18 Skarm oda­ fjeld og K 19 R anseren. len, J 19 B ergefjeld og K 19 R an ­ seren. Å denna kartbilaga, som består P aa d e tte kartbilag, som er d elt av tre särskilda delar, a), b) och i tre deler (a, b og c), er avlagt c), hava inlagts gränserna för graensene for de i § 22 om handlede de i 22 § om törm älda renbetes- renbeitedistrikter i N ordland fylke d istrik t i Nordlands fylke och de og de i sam me paragraf om handle­ i sam m a § om näm nda svenska de svenske tra k te r, som skal be­ tra k te r, som skola begagnas i sam ­ n y ttes i förening med visse til­ band med vissa angränsande ren- stotende renbeitedistrikter i Norge, betesdistrikt i Norge, sam t för de sam t for de i § 36 om handlede omi 36 § avsedda om råden i N ord­ raader i N ordland fylke og i lands fylke och i Grongs härad Grong herred i N ord-Trendelag i Nord-Tröndelags fjlk e , i vilka fylke, hvor visse svenske lapper vissa svenska lappar skola äga skal ha adgang til a t la ren kom m e r ä tt a t t låta renar inkomma. ind. 9. K a rta i skala 1:200,000, 9. K a rt i m aalestokken sam m ansatt av bladen n:r 25 1 :2 0 0 000, sam m ensat av bladene N asafjäll och n:r 32 T ärna av nr. 25 Nasafjäll og nr. 32 Tärna generalstabens k a rta över norra av G eneralstabens k a rta över nor­ Sverige, å vilken k a rta inlagts ra Sverige, hvorpaa er avlagt gränserna för de i 22 § omför- graensene for de i § 22 om handlede m älda tra k te r i Sverige, som skola tra k te r i Sverige, som skal be­ begagnas i sam band m ed vissa n y ttes i förening med visse til-

angränsande renbetesdi strik t i Nor- sto tende renbeitedistrikter i Nor­ gege' Denna bilaga ä r a t t anse såsom D ette k artb ilag er a t betragte en supplerande specialkarta till som et supplerende specialkart til k artb ilag an n:r 8 och h a r i fall kartbilag nr. 8 og h a r i tilfselde av a v bristande överensstäm melse uoverensstemmelse forrangen fremvitsord. for dette. I händelse av bristande över­ I tilfselde av uoverensstemmelse ensstäm m else mellan den i före­ mellem den i nservserende konven­ varande konvention innefattade tion givne beskrivelse av grsenser beskrivning av gränser och dessa og disse grsensers avlaegning paa gränsers inläggning å förenäm nda ovennaovnte kartbilag skal bekartbilagor, skall beskrivningen skrivelsen vsere den avgjorende. äg a vitsord. D etsam m a gäller vid bristande Det samme gj selder i tilfaolde överensstäm m else m ellan beskriv­ av uoverensstem melse mellem beningen av flyttningsvägarna och skrivelsen av flytteveiene og disses dessas inläggning å k artorna, i ty avlaegning paa kartene, idet ava t t inläggningen avser allenast laegningen alene tilsigter a t antyde, a t t an ty d a vägarnas sträckning. hvor veiene gaar.

Konventionens ikraftträdande och Konventionens ihrafttrceden og vartiden för dess giltighet m. m. righet m. m.

202 §. § 202 .

Denna konvention träd e r i k ra ft Nservserende konvention traer den 1 januari 1923 och gäller till i k ra ft den 1 ja n u a r 1923 og för­ och m ed den 31 decem ber 1952. blir gjseldende til og m ed den 31 D ärest densam m a icke m inst tre december 1952. Saafrem t den ikke å r före sistnäm nda dag blivit av senest tre aa r för sidstnaevnte dag e ttd era rik et uppsagd, skall den er blit opsagt av noget av rikene, gälla ytterligare tio år; och skall skal den fremdeles vaere gjseldende den allt fram gent anses förlängd for ti aar og saa fremdeles for ti för en tid ry m d av tio år, om den aa r ad gången, hvis den ikke opicke m inst tre år före utgången siges tre aa r for den forlsengende a v nästföregående tioårsperiod konventionstids utlop. uppsagts. Då konventionen upp h ö rt a t t N aar konventionen er bortfaldt, gälla, skola första kodicillen eller gj selder igjen förste kodicil og tiltillägget till g rä n strak taten den lseg til grsensetraktaten av 7/18 7/18 oktober 1751 och artikel 1 oktober 1751 og artikel 1 i kon­ i konventionen den 26 oktober ventionen av 26 oktober 1905 1905 angående fly ttlap p arn as r ä t t angaaende flytlappenes re t til rentill renbete m. m. å te r trä d a i beite m. m. tilläm pning. Svenska förordningen den 6 juni Den norske lov av 2 ju n i 1883 1883 rörande de lappar, som med angaaende lappene i kongerikene renar fly tta emellan konungarike­ Norge og Sverige og den svenske

na Sverige och Norge, sam t norska forordning av 6 juni 1883 angaalagen den 2 juni sam m a å r »an- ende de lapper, som fly tter med gaaende lappene i kongerikene ren mellem kongerikene Sverige Norge og Sverige» skola, m ed i og Norge, m ed senere aendringer dessa författningar sederm era gjor- og tillseg skal vaere gj adde tide indda ändringar och tillägg, gälla til utgången av a a re t 1922. intill utgången av å r 1922. Den tv ist, som i ' enlighet m ed Den i henhold til kom prom is komprom iss m ellan de håda rikena mellem de to riker av 29 mars av den 29 m ars 1909 anhängig- 1909 indledede voldgiftssak hseves.. gjorts vid skiljedomstol, nedlägges. 203 §. § 203. De fördragsslutande p arte rn a De kontraherende p a rte r er eniäro överens om d et förklarande, ge om a t erkhere, a t d et som kon­ a t t v ad konventionen innehåller ventionen indeholder om de rettigi fråga om rä ttig h e te r och för- heter og forpligtelser, som for det pliktelser, som för ettd era rikets ene rikes lapper skall gj selde i det lappar skola gälla inom d et andra andet rike, ikke paa nogen av riket, icke må å någondera sidan sidéne m aa paaberopes til sto tte åberopas till stöd för yrkande i for p aastande om den retslige fråga om den rä ttslig a ställning, stilling, som bor tilkom m e lappene v som bör tillkom m a lapparna, n är naar konventionen h a r ophort a t konventionen u p p h ö rt a t t gälla, gjselde. H v ad sserskilt angaar be- Vad särskilt angår bestäm m elserna stemmelsene i § 26, skal disse i 26 § skola dessa icke prejudi- ikke prsejudicere sporsm aalet om ciera spörsm ålet om de svenska de svenske lappers retslige stilling lapparnas rättslig a ställning i d är i der naevnte om raader. avsedda om råden. 204 §. § 204. Denna konvention skall så sn art Denne konvention skal, saasnart ske k a n ratificeras och ratifika- ske kan, ratifiseres og ratifik a­ tionerna utväxlas i Stockholm se- tionsdokum enterne utveksles i n ast fy ra m ånader efter under- Stockholm senest fire m aaneder tecknandets d a tu m .1 efter undertegningens datum .

U tfä rd at i K ristiania, i tv å Utfserdiget i K ristiania, i to exem plar, den 5 februari 1919. exemplarer den 5 februar 1919.

F R E D R IK RAMEL. IH L E N .

(L. S.) (L. S.)

1 Ratificerad av Sverige (ien 27 maj 1919. Ratifikationerna utväxlades i Stockholm

den 28 maj 1919

] 1 — / 412772 .

Sida-

Renar, som olovligen uppehålla sig i det främmande riket. 168— 191 §§ 180

Tjänstemäns skyldighet att övervaka konventionens iakttagande. 199 § . . . . 200

Konventionens ikraftträdande och tiden för dess giltighet m. m. 202 —204 §§ . . 204

S tockholm 1919. P . A. N o rsted t Äi Söner. ]»277*2