Kungl. Ma.j:ts oell Rikets Kommerskollegii kungörelse angående de förmåner, som i Sveriges hamnar äro beviljade främmande länders fartyg

1925. SVERIGES B ihans-

ÖV ER ENS KOMME LS E R MED FRÄMMANDE MAKTER.

Kungl. Ma.j:ts oell Rikets Kommerskollegii kungörelse angående

de förmåner, som i Sveriges hamnar äro beviljade främmande

länders fartyg; given i Stockholm den 15 september 1925.

K u n g l. M a j:ts och R i k e t s K o m m e r s k o lle g iu m g ö r v e t e r ­ l i g t: a tt följande främmande länders fartyg i svensk ham n till­ godonjuta nedanstående särskilda förm åner1, nämligen: A rgentina: E n lig t vänskaps-, handels- och sjö fartstraktaten den 17 ju li 1883 skola argentinska fartyg icke beläggas med andra eller högre läst-, fyr-, hamn-, lots-, bärgnings- eller andra lokala avgifter än dem, som erläggas av svenska fartyg. A rgentinska fartygs nationalitet bestyrkes medelst registreringsc e rtifk a t (Certificaao de Matricula). B e lg ien : E n lig t traktaten den 11 ju n i 1895 skola belgiska far­ tyg, vilka i barlast eller med last inlöpa uti eller avgå från sven­ ska ham nar, de må komma från eller gå till vilken ort som helst, i dessa ham nar i alla avseenden behandlas lika med inhem ska far­ tyg. De skola icke, vare sig vid in- eller utlöpandet eller under uppehållandet därstädes, beläggas med andra eller högre läst-, båk-, lots-, hamn-, bogserings-, karantäns- eller andra avgifter, av vad nam n det vara må, som u tgå av själva fartygen och uppbäras för staten, offentliga tjänstemän, kommuner, korporationer elier in rä tt­ ningar eller i deras namn, än dem som drabba eller komma a tt drabba inhem ska fartyg. E n lig t samma tra k tat skall i a llt vad angår sjöfarten från svensk sida icke kunna beviljas annan sta t något privilegium, någon för­ mån eller något företräde, som icke sam tidigt kommer belgiska undersåtar till godo. Rättigheten för belgiska fartyg a tt idka ku stfa rt från hamn till ham n i Sverige är beroende av här gällande lagar och förordningar. Dock är överenskommet, a tt belgiska fartyg i alla hänseenden i Sverige åtnjuta samma förmåner och privilegier, som blivit eller kunna bliva beviljade de m est gynnade nationer. Bestämmelserna i traktaten äro icke tilläm pliga å medgivanden, som äro eller bliva gjorda till Norge, och icke heller å de med­ givanden, som gjorts eller framdeles kunna komma a tt göras grann­ länderna i ändamål a tt underlätta gränshandeln, med m indre dessa m edgivanden utsträckas till a tt omfatta någon annan stat.

1 Förmåner i avseende å skeppsmätning äro här icke upptagna.

1— 253172 .

Belgiska fartygs nationalitet bestyrkes medelst sjöpass (lettre de mer). B rasilien : Sedan brasilianska regeringen på sin tid utfärdat dekret därom, a tt fartyg, tillhörande nation, u ti vilkas ham nar brasilian­ ska fartyg voro underkastade högre umgälder än inhemska, för fram tiden måste i brasilianska ham nar erlägga tonnageavgift med 33Vs procents förhöjning, vilken än ytterligare kunde ökas i hän­ delse omständigheterna därtill föranledde, har genom kungl, brevet den 3 november 1844 forordnats, a tt brasilianska fartyg skola å t­ nju ta de fördelar a tt i svenska ham nar vid både inkommandet och utgåendet behandlas på samma sätt som inhemska fartyg i avseende såväl å lastpenningar som å båk- och lotsavgifter, hamnumgälder samt varje annan avgift av vad nam n och beskaffenhet den vara må, som för fartyg till kronan, stad eller enskild inrättning er­ lägges. T ill bestyrkande av sin nationalitet äro brasilianska fartyg för­ sedda med registreringscertifikat (Titulo de Registro), mönstringsrulla (Röl de Equipagem) samt tullpass (Passaporte da Alfandega). B ulgarien: Genom ministeriella noter den 31 december 1923 nar överenskommelse träffats om reglerande av de kommersiella och ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Bulgarien på basis av ömsesidigt tilläm pande av klausulen om mest gynnad nation. Dock äro överenskommelsens bestämmelser icke tilläm pliga på ku stfa rt och ej heller på de särskilda förmåner, som av Sverige äro medgivna eller kunna komma a tt medgivas åt Norge eller D an­ mark, så länge desamma icke utsträckts till någon annan stat. B ulgariska fartygs nationalitet bestyrkes medelst Aete de N ationalité, Congé och Höle d'equipage. C hile: E n lig t kungl, kungörelsen den 11 april 1831 skola chilen­ ska fartyg, så länge svenska fartyg i Chiles ham nar icke under­ kastas andra eller högre avgifter än landets egna fartyg, i svenska ham nar behandlas, vid både inkommandet och utgåendet, på samma sätt som inhemska fartyg i avseende på hamn-, läst-, båk- och lotsavgifter samt varje annan avgift av vad namn och beskaffenhet som helst. T ill bestyrkande av sin nationalitet äro chilenska fartyg försedda med sjöfartscertificat (Certificado de navegatiön). D anm ark: Jäm lik t handels- och sjö fartstraktaten den 2 november 1826 äga danska fartyg och båtar a tt i svensk hamn behandlas, vid såväl inkommande som utgående, lika med svenska fartyg i avseende på hamn-, läst-, båk-, lots- och dykeriavgifter samt varje annan av­ gift, av vad nam n och beskaffenhet den vara må, som erlägges till kronan, städer eller vilka enskilda inrättningar som helst. Genom m inisteriella deklarationer den 22 september 1871, den 3 augusti 1879 och den 11 ju n i 1904 är bestämt, a tt danska fartyg och båtar, av vilken storlek och beskaffenhet som helst, gående mellan sam tliga orter inom Köpenhamns, Helsingörs och Kjöges tulldistrikt, å ena, samt inom Hälsingborgs, Landskrona, Malmö

och Trälleborgs tullkamin ardistrikt, å andra sidan, skola, där de icke enligt redan gällande avtal å tn ju ta än vidsträcktare rä ttig ­ heter, i fråga om skeppsavgifter, lastpenningar, fyr- och båkavgifter samt alla liknande avgifter till statskassan (härunder dock icke in­ begripna ham navgifter i statsham n) helt och hållet behandlas så­ som ginge de inrikes orter emellan. E n lig t 1826 års traktat, art. V I, jäm förd med m inisteriell deklara­ tion den 25 ju n i 1869, äga vidare de båtar från Köpenham n och Helsingör, vilkas dräktighet icke överstiger tre svenska n yläster1 eller tio danska registerton, a tt i Malmö, Hälsingborgs och Lands­ krona ham nar vara fria från alla hamn- och lästavgifter av vad benämning som helst, så länge samma frihet medgives båtar av samma slag från Malmö, H älsingborg och Landskrona i Köpen­ hamns och Helsingörs hamnar. Genom ministeriella deklarationer den 2 april 1873 och den 11 ju n i 1904 är bestämt, a tt danska båtar och fartyg, vilkas dräktig­ het icke överstiger tre svenska ny läster eller tio danska ton och som hava sin hemort i och gå emellan Helsingör, Köpenhamn och Kjöge och dessa städers tulldistrikt, på den ena sidan, sam t H ä l­ singborg, Landskrona, Malmö och Trälleborg och dessa städers tu ll­ kam m ardistrikt, på den andra sidan, skola i Hälsingborgs, L ands­ krona, Malmö och Trälleborgs ham nar i avseende på ham navgifter behandlas på samma sätt som de i traktaten av den 2 november 1826, art. V I, och i deklarationen av den 25 ju n i 1869 omhandlade båtar. Slutligen skola enligt 1826 års tra k ta t danska s. k. »Fmrgebaade», som komma med barlast till Höganäs a tt därifrån utföra stenkol och eldfasta leror, fortfarande åtn ju ta den genom kungl, förord­ nande den 19 november 1823 sådana båtar tillerkända frihet från a tt betala något slags avgift. E n lig t kungl, kungörelsen den 19 j u li 1855 skola, så länge sven­ ska till Island och Färöarna ankommande fartyg varda behand­ lade lika med danska med avseende å avgifter för fartyg och last, isländska och färöiska fartyg i Sveriges hamnar, på enahanda sätt som danska, behandlas lika med svenska fartyg med hänsyn till avgifter för fartyg och last. Jä m lik t kungl, kungörelsen den 5 m aj 1858 skola, så länge sven­ ska fartyg i danska staterna å tn ju ta motsvarande förmåner, seg­ lande eller med ångkraft försedda fartyg, tillhörande danska under­ såtar och av en dräktighet av över femton (svåra) läster2 enligt mätbrev, kunna idka ku stfart mellan svenska hamnar, med rättig ­ het a tt i allt, som rörer seglation och handelsföretag, å tn ju ta samma behandling som inhemska fartyg; skolande, likaledes mot fullkom­ lig reciprocitet, sådana danska seglande eller med ångkraft försedda

1 Enligt kungl, kungörelse den 16 okt. 1874 skall vid Beräkning av fartygsavgifter

en nyläst anses motsvara, vad angår segelfartyg 3,14 och vad angår ångfartyg 4,5

registerton.

8 En svår läst = 0,676 nyläst enligt knngl. brev den 16 december 1862.

fartyg, vilkas dräktighet, enligt m ätningssättet i Danmark, icke överstiger femton (svåra) läster, men som, efter de i Sverige för m ätning av dylika fartyg föreskrivna grunder, uppnå näm nda dräk­ tighet, vara berättigade a tt härstädes undergå ny m ätning för a tt ådagalägga sin behörighet a tt taga del i kustfartens idkande. D anska fartygs nationalitet bestyrkes genom nationalitets- och registrering scerti fikat; varjäm te det tal, som betecknar fartygets nettodräktighet , samt dess registrering sbokstäver skola vara tydligt märkta på däcksbjälken i storluckans akterkant eller, där så icke kan ske, på annat iögonfallande och läm pligt ställe på fartyget. D anzig: E n lig t ministeriella noter, den 30 ju n i och den 2 ju li 1925 växlade med Polen skall sjöfartsavtalet m ellan Sverige och Polen av den 2 december 1924 äga g iltighet för den fria staden D anzig (se Polen). E gyp ten : Se Storbritannien och Irland. E gyptiska fartygs nationalitet bestyrkes genom den handling, som benämnes »Certificat d’Enrégistrem ent Egyptien». E stlan d : Jäm lik t ministeriella noter den 7 j u li 1923 skola est­ niska fartyg och deras last i Sverige behandlas på enahanda sätt som mest gynnad nation tillhörande fartyg och deras last. U ndantagen från denna bestämmelse är dock rätten a tt bedriva kustfart. Sverige har förpliktat sig a tt medgiva transiteringsfrihet genom sitt område för varor, fartyg, båtar och järnvägsvagnar på väg från eller till E stland. U ndantag härifrån kunna dock äga rum i följande fall: a) i fråga om krigsförnödenheter under utomordentliga omständigheter; b) med hänsyn till den allm änna säkerheten; c) med hänsyn till sundhetspolisväsendet eller till skyddande av djur eller n y ttig a växter. F rån estnisk sida skall icke på grund av avtalet anspråk kunna göras på förmån, som Sverige medgivit eller kommer a tt medgiva D anm ark eller Norge eller båda dessa länder, så länge icke samma förmån medgivits någon annan stat. T ill bestyrkande av sin nationalitet äro estniska fartyg försedda med sjömansrulla, mätbrev och nationalitetscertifikat (Flaggen­ patent). F in lan d : Jä m lik t sjöfartsavtalet den 26 maj 1923 skola finska fartyg och deras last i Sverige, där icke i avtalet annorlunda stad­ gats, åtnjuta fullkom ligt samma behandling som svenska fartyg och dessas last, oavsett varifrån fartygen avgått eller varthän de äro destinerade, och oavsett varifrån lasten förskriver sig eller v a rt­ hän den är bestämd. Sålunda skola, bland annat, finska fartyg och deras last å svenskt område icke vara underkastade andra eller högre avgifter eller pålagor, av vad slag och benäm ning de vara må, än svenska fartyg och deras last. Varje företrädesrätt och befrielse, som i förenämnda hänseenden kunna komma a tt av Sverige medgivas en tredje makt, skola sam­ tid ig t och ovillkorligen jäm väl tillerkännas Finland.

F u llstän d ig t befriade från fartygsum gälder i Sveriges ham nar äro: 1) fartyg, som från någon ort, vilken det vara må, inkomma i barlast och i barlast åter utgå; 2) fartyg, som komma från någon svensk hamn till en eller flera ham nar inom Sverige samt kunna styrka, a tt de under samma resa i annan svensk hamn redan erlagt ifrågavarande avgifter; 3) fartyg, som frivilligt eller av tvingande orsaker inkommit i en hamn med last och därifrån åter utlöpa utan a tt hava företagit någon som helst handelsoperation. Denna befrielse skall icke gälla lotsningsavgifter, ham navgifter för fartyg, bogserings-, karantäns- och andra på fartyget vilande avgifter, vilka svenska och mest gynnad nations fartyg hava a tt i lika mån erlägga såsom gottgörelse för trafiken tjänande hand­ räckningar och anordningar. Yad angår skyldigheten för finska farty g a tt anlita lots skola fortfarande följande bestämmelser gälla: Finska farkoster av en dräktighet av0 tretton finska läster eller därpnder på resor fram och åter mellan A land eller skärgården inom Åbo och Björneborgs län sam t andra finska orter vid B ottniska, viken, å ena sidan, och Stockholm eller annan svensk ort vid Ålands hav eller Bottniska viken, å den andra, skola när annan last än fisk eller lantm anna­ produkter — däri inbegripet ved — icke intages eller medhaves, vara i åtnjutande av den genom deklarationen den 17 augusti 1872 sådana farkoster medgivna befrielse från skyldighet a tt i svenskt farvatten begagna lots utom, vid inkommandet, i de lotsleder, som föra till första tullplats, där inklarering sker. D ärjäm te skall finskt passagerarfartyg, varmed regelbunden trafik idkas mellan F inland och Sverige, tillsvidare och i den mån motsvarande förmån i finskt farvatten åtnjutes av svenska passagerarfartyg i regelbunden trafik mellan Sverige och Finland vara i åtnjutande av den genom kungl, kungörelsen den 16 ju li 1920 sådant fartyg medgivna förmån a tt i fråga om skyldighet a tt anlita kronolots vara lik ställt med svenskt fartyg. F rå n bestämmelserna i traktaten göras undantag i fråga om kust­ farten samt i fråga om befarandet av inre naturliga och konstgjorda vattenvägar. I sistnämnda hänseende skola för finska farty g och deras last i Sverige gälla enahanda villkor som för mest gynnad nations fartyg och last, dock a tt avgifterna för fartyg och last icke skola uppbäras till högre belopp än för svenska fartyg och svensk last. P å grund av traktaten må anspråk icke kunna göras på de sär­ skilda förmåner, som från svensk sida medgivits Danm ark enligt deklarationen den 22 september 1871 angående handels- och sjöfartsförhållandena i Öresund jäm te de till näm nda deklaration hörande överenskommelser eller vilka medgivits eller framdeles kunna komma a tt medgivas Norge beträffande handels- och sjöfartsförhållandena i Idefjorden och Svinesund eller befarande av

gemensamma inre vattenvägar, a llt så länge icke samma förmåner medgivas annan stat. Finska fartygs nationalitetshandlingar utgöras av flaggcertifilcat samt av nationalitetscertifikat (fribrev) och sjömansrulla , såvida far­ ty g et har en dräktighet om m inst 19 registerton. Frankrike: E n lig t sjöfartstraktaten den 30 december 1881 samt konventionen den 13 ja n u a ri 18921 skola franska fartyg, med eller utan last, ävensom deras laddningar, i Sverige, oavsett från vilken hamn fartygen komma samt varifrån lasten förskriver sig eller varthän den är bestämd, i alla hänseenden vid ankomsten, under kvarliggandet och vid avgåendet å tn ju ta samma behandling som lan­ dets egna fartyg och dessas laddningar. E n lig t samma tra k tat må icke i fråga om sjöfarten något privi­ legium, någon förmån eller frihet från svensk sida beviljas en tredje makt, som icke sam tidigt utsträckes till Frankrike. F ullständigt befriade från lastpenningar och expeditionsavgifter i svenska ham nar äro franska fartyg, om de från vilken ort som helst i barlast ankomma och jäm väl utlöpa i barlast, ävensom när de, kommande från hamn i Sverige, anlöpa en eller flera svenska ham nar för a tt därstädes antingen lossa hela eller en del av sin last, eller ock intaga ny last eller fyllnadslast, och styrka a tt de redan erlagt dessa avgifter, samt slutligen fartyg, vilka frivilligt eller av tvingande orsaker inkommit i en hamn med last och där­ ifrån utlöpa utan a tt hava företagit någon handelsoperation. F rån bestämmelserna i traktaten ä r undantag gjort vad angår ku stfa rt , i fråga varom föreskrifterna i svensk lag förbliva gällande; varande för övrigt överenskommet, a tt vid kustfart franska fartyg skola behandlas på samma sätt som fartyg, tillhörande de mest gynnade nationer. Franska fartygs nationalitet bestyrkes genom de handlingar, som benämnas aete de francisation och congé de navigation. G rekland: E n lig t handels- och s jö f artstraktaten den 27 (15) ok­ tober 1852 2 skola grekiska fartyg, som ankomma till svenska ham ­ nar, lastade eller i barlast, behandlas såväl vid ankomsten som under deras vistande därstädes och vid utgåendet, på samma sä tt som inhemska fartyg, ankommande från samma orter, och detta så­ väl i avseende å lästavgifter, fyr- och lotspenningar, tullum gälder, hamn- och karantänsavgifter samt ersättningar till offentliga m yn­ digheter för deras biträden eller förrättningar, som i avseende å alla andra taxor och pålagor av vad namn eller beskaffenhet som helst, och antingen de uppbäras för kronans, de lokala m yndig­ heternas eller enskilda inrättningars räkning. De avgifter av vad namn som helst, som nu eller framdeles måste erläggas av själva fartygen, skola utbetalas i den första hamn,

1 Genom ministerlella noter den 2 och den 12 september 1918 uppsagda men pro­

visoriskt fö r lä n g d a för tre månader i Bänder.

* Genom ministeriella noter den 24 mars och den 27 juni 1919 uppsagd men pro­

visoriskt förlängd, senast den 3 juni 1925 till den 1 januari 1926.

varest de lossa, antingen liela laddningen eller någon del därav, men ingen dylik avgift, pålaga eller utskyld skall ånyo fordras, om sådana fartyg sedermera skulle vilja anlöpa andra ham nar uti samma land, med mindre än a tt inhemska fartyg, i sådant fall, äro underkastade några ytterligare avgifter. K u stfa rten skall förbliva uteslutande förbehållen svenska fartyg. Grekiska fartygs nationalitet bestyrkes genom den handling, som benämnes aete de nationalité. Irland: Se Storbritannien och Irland. Islan d : Se Danmark. Ita lien : I följd av en den 14 ju n i 1862 avslutad handels- och sjö­ fa rtstra kta t skall Italiens sjöfart komma i åtnjutande av de efter­ gifter eller fördelar, som efter traktatens ikraftträdande beviljas någon annan m akts sjöfart. Italienska fartyg, vilka anlända med barlast eller last till Sveriges hamnar, skola, såväl då fartygen inkomma som under det de uppe­ hålla sig därstädes och då de utlöpa, behandlas i likhet med in ­ hemska fartyg i vad angår hamn-, läst- och lotsavgifter, ävensom i avseende å varje annan avgift eller pålaga av vad beskaffenhet eller benämning det vara må, antingen aen tillkommer kronan, stä­ derna eller vilka enskilda inrättningar som helst. Italienska fartyg äga rä tt a tt deltaga i kustfarten och varuforslingen emellan Sveriges ham nar samt skola, i a llt vad som angår denna sjöfart och denna handel, behandlas lika med svenska fartyg. Italienska fartygs nationalitet bestyrkes medelst nationalitetsbevis (åtto di nazionalitå) och sjömansrulla (ruolo di equipaggio). Jap an : E n lig t handels- och sjö fartstraktaten den 19 maj 1911 skall med avseende å allt, som rör sjöfart, varje privilegium, förmån eller frihet av vad slag det vara må, som Sverige redan beviljat eller framdeles kommer a tt bevilja undersåtar eller medborgare till­ hörande någon annan stat, omedelbart och utan förbehåll utsträckas till japanska undersåtar. Ja p an sk a fartyg skola, varifrån de än må komma och vart de än äro destinerade, icke inom svenskt sjöterritorium påläggas ton­ nage-, transit-, kanal-, hamn-, lots-, fyr-, karantäns- eller andra liknande eller motsvarande avgifter eller pålagor av vilken benäm­ ning det vara må, som uppbäras i regeringens namn eller till dess förmån, av offentliga tjänstem än, enskilda, korporationer eller in ­ rättn in g ar av alla slag, med mindre än a tt de likaledes och under samma förhållanden påläggas inhemska fartyg i allm änhet eller den mest gynnade nations fartyg. Japanska fartyg, som användas för reguljär posttjänst, skola, vare sig de tillhöra staten eller av denna för sådant ändamål under­ stött rederi, åtnjuta samma lättnader, privilegier och friheter, som tillkom m a dylika fartyg tillhörande den mest gynnade nation. K u stfa rte n undantages från bestämmelserna i trak taten och reg­ leras genom Sveriges lagar. Dock skola japanska fartyg med av­ seende å kustfarten i Sverige åtn ju ta mest gynnad nations behandling.

• Japanska fartygs nationalitet bestyrkes medelst nationalitetscertifikat (Certificate of Yessel’s Nationality). Kanada: Se Storbritannien och Irland. Kina: E n lig t vänskaps-, handels- och sjöfärtstraktaten den 2 j u li 1908 skola kinesiska handelsfartyg inom svenskt område åtnjuta mest gynnad nations behandling. De skola erlägga lastum gälder eller andra avgifter eller pålagor i överensstämmelse med i Sverige gällande författningar, men det må icke avkrävas dem andra eller högre lastum gälder eller avgifter eller pålagor än mest gynnad nations fartyg. K u stfa rten är icke undantagen från bestämmelserna om behand­ ling som mest gynnad nation. K inesiska fartygs nationalitet bestyrkes medelst registreringscertifikat (Certificate of Registration). L ettlan d : E n lig t handels- och s jö f artskonvention den 22 decem­ ber 1924 skola lettiska fartyg och deras last i Sverige behandlas å enahanda sä tt som mest gynnad nation tillhörande farty g och S eras last.

U ndantagen från denna bestämmelse är dock rätten a tt bedriva kustfart. F rå n lettisk sida skall icke på grund av avtalet anspråk kunna göras på särskild förmån, som Sverige m edgivit eller kan komma a tt medgiva D anm ark eller Norge eller båda dessa länder, så länge samma förmån icke beviljats andra än nu näm nda stater. T ill bestyrkande av sin nationalitet äro lettiska fartvg försedda med registreringscertifikat, flaggpatent, mätbrev och sjömansrulla. L ib erias fartyg skola, jäm lik t en den 1 september 1863 avslutad vänskaps-, handels- och sjöfartstraktat, i svenska ham nar icke på­ läggas andra eller högre lästavgifter eller andra avgifter eller taxor av vad namn det vara må, än som i lika fall skulle drabba inhem­ ska fartyg. L ith au en : Jä m lik t ministeriella noter den 17 februari 1924 skola lithauiska fartyg och deras last i Sverige behandlas på enahanda sä tt som mest gynnad nation tillhörande fartyg och deras last. U ndantagen från denna bestämmelse är dock rätten a tt bedriva kustfart. Sverige har förpliktat sig a tt medgiva transiteringsfrihet genom sitt område för varor, fartyg, båtar och järnvägsvagnar på väg från eller till Lithauen. Undantag från dessa stadganden kunna äga rum i följande fall: a) i fråga om krigsförnödenheter under utomordentliga omständigheter; b) med hänsyn till den allm änna säkerheten; c) med hänsyn till sundhetspolisväsendet eller till skyd­ dande av djur eller n y ttiga växter. Från lithauisk sida skall icke på grund av avtalet anspråk kunna göras på särskild förmån, som Sverige m edgivit eller kommer a tt medgiva D anm ark eller Norge eller båda dessa länder, så länge icke samma förmån medgivits någon annan stat. L ithauen skall icke heller kunna fordra de förmåner rörande

gränshandel, -trafik och -samfärdsel, vilka på grund av lokala skäl kunna hava medgivits angränsande stater. L ithauiska fartygs nationalitet bestyrkes medelst registrering scertifilcat, flagg certifikat, mätbrev och sjömansrulla. M exik o: E n lig t vänskaps-, handels- och sjö fartstraktaten den 29 j u li 1885 skall Sverige i fråga om sjöfarten icke bevilja någon annan m akts undersåtar något privilegium, någon förmån eller frihet av vad slag som helst, som icke utsträckes till mexikansk sjöfart. D et är välförstått, a tt Mexikos delaktighet u ti de förmåner, privilegier och friheter, som må vara eller bliva andra länder beviljade, icke skall hava längre varaktighet än de fördelar, som medgivits den därmed gynnade nationen. Av mexikanska fartyg skola icke i svenska hamnar, vare sig vid inlöpandet, under kvarliggandet eller vid utgåendet, uppbäras andra eller högre avgifter, pålagor eller sportler till ämbets- och tjänste­ män, såsom lästavgifter, fyr-, hamn- och lotspenningar, karantänskostnader, bärgarlön eller ersättning för bistånd i fall av haveri eller skeppsbrott, ej heller andra pålagor eller allm änna eller för särskilda orter fastställda avgifter av vad beskaffenhet eller namn det vara må än sådana, som erläggas eller må komma a tt erläggas av varje annan nation. Den dräktighet, som finnes angiven i skeppshandlingarna, skall läggas till grund för erläggandet av de avgifter, som u tgå efter ton tal. M exikanska ångfartyg, som underhålla regelbunden förbindelse mellan Sverige och Mexiko, å tn ju ta samma lättnader vid inlöpande, expedition och utgående som de, vilka beviljats eller framdeles må varda beviljade ångfartyg, tillhörande vilken som helst annan n a­ tion. F u llstän d ig t befriade från lastpenningar i svenska ham nar äro m exikanska fartyg, om de från vilken ort som helst i barlast an­ komma och jäm väl utlöpa i barlast; vidare när de, kommande från hamn i Sverige, anlöpa en eller flera svenska ham nar för a tt där­ städes antingen lossa nela eller en del av sin last, eller ock intaga ny last eller fyllnadslast, och styrka a tt de redan erlagt dessa avgifter; ävensom när de av tvingande orsaker inkommit i en hamn med last och därifrån utlöpa utan a tt hava företagit någon handelsoperation. K ustfarten är förbehållen svenska fartyg. "v Mexikanska fartygs nationalitet bestyrkes medelst nationalitetscertifikat och pass (Patente de Navegaciön) eller medelst registre­ rings- och m ätintyg (Certificado de Matricula). N ed erländerna: E n lig t handels- och sjöfartstraktat den 25 sep­ tember 1847 jäm te tilläggskonvention den 15 december 1908 h a r Sverige tillförsäkrat Nederländerna den mest gynnade nations be­ handling i a llt som angår sjöfart. Nederländska fartyg, vilka i barlast eller lastade, från vilket land som helst till Sveriges ham nar ankomma, skola såväl vid deras an­

komst som vid deras avgång behandlas på samma sätt som inhem­ ska fartyg med avseende å hamn-, läst-, fyr- och lotsavgifter även­ som i avseende å varje annan avgift elier pålaga, av vad namn och beskaffenhet den vara må, vilken tillfaller staten, städerna eller särskilda inrättningar. E n lig t kungl, kungörelsen den 30 december 1856 skall det vara nederländska fartyg tillåtet a tt idka kustfart mellan ham nar i Sverige, så länge det är svenska fartyg medgivet a tt idka k u st­ fart mellan ham nar i konungariket Nederländernas europeiska och västindiska besittningar. Bestämmelserna om behandling som mest gynnad nation skola icke vara tilläm pliga å de särskilda förmåner, som av Sverige äro medgivna eller kunna komma a tt medgivas norska undersåtar, så länge samma förmåner icke medgivas någon annan stats undersåtar, och icke heller å de medgivanden, som Sverige har beviljat eller framdeles kan komma a tt bevilja någon grannstat för. a tt under­ lä tta gränstrafiken. Nederländska fartygs nationalitet bestyrkes medelst sjöpass (lettre de mer). N ew -F ou n d lan d : Se Storbritannien och Irland. N orge: E n lig t kungl, kungörelsen angående de rättigheter , som i Sverige tillkomma norska fa rtyg och båtar , den 11 m aj 1906 gäller: a tt norska fartyg och båtar ävensom deras last skola, oavsett varifrån de avgått eller varthän de äro destinerade samt varifrån lasten förskriver sig eller varthän den är bestämd, här i riket å t­ n ju ta enahanda behandling och rättigheter som svenska fartyg och båtar sam t dessas last; a tt nämnda förmån ej inbegriper rä tt till kustfart; a tt ej heller rä tt till fraktfart å insjöar, floder eller kanaler är härigenom medgiven i vidare mån än som följer av bestämmelserna i gällande tullstadga och nådiga kungörelsen den 18 september 1874 angående rättig h et till varuutförsel med främmande nationers far­ ty g från insjöar, floder och kanaler. Norskt fartygs nationalitet bestyrkes medelst nationalitetsbevis. N y a Z ealand: Se Storbritannien och Irland. P ersien : E n lig t en den 17 november 1857 avslutad vänskapsoch handelstraktat skola persiska fartyg i svenska ham nar icke vara underkastade andra avgifter än dem, som åligga fartyg, tillhörande den mest gynnade nation. P o len : E n lig t handels- och sjöfartsavtal den 2 december 1924 å t­ n ju ta polska farty g och deras last i Sverige i alla hänseenden samma behandling som svenska fartyg och dessas last, oavsett vari­ från fartygen avgått eller varthän de äro destinerade och oavsett varifrån lasten förskriver sig eller varthän den är bestämd. Så­ lunda skola, bland annat, polska fartyg och deras last å svenskt område icke vara underkastade andra eller högre avgifter eller p å­ lagor, av vad slag eller benämning det vara må, och vare sig de

u tgå till förmån för staten, provinser, kommuner eller av regeringen bem yndigade institutioner, än svenska fartyg och dessas last. V arje företrädesrätt och befrielse, som i förenämnda hänseenden kan komma a tt av Sverige m edgivas en tredje m akt, skall sam ti­ d ig t och ovillkorligt jäm väl tillerkännas Polen. F u llstän d ig t befriade från fartygsum gälder i Sveriges ham nar äro: 1) fartyg, som från någon ort, vilken det vara må, inkomma i barlast och i barlast åter utgå; 2) fartyg, som komma från någon svensk ham n till en eller flera ham nar inom Sverige samt kunna styrka, a tt de under samma resa i annan svensk hamn redan erlagt ifrågavarande avgifter; 3) fartyg, som frivilligt eller av tvingande orsaker inkommit i en ham n med last och därifrån åter utlöpa utan a tt hava företagit någon som helst handelsoperation. D enna befrielse skall icke gälla lotsavgifter, ham navgifter för fartyg, bogserings-, karantäns- och andra på fartyget vilande av­ gifter, vilka svenska och mest gynnad nations farty g hava a tt i lika mån erlägga såsom gottgörelse för trafiken tjänande handräck­ ningar och anordningar. Polen skall icke på grund av bestämmelserna i avtalet kunna göra anspråk på de förmåner i fråga om skyldighet a tt anlita lots, som Sverige tillerkänt F in lan d och som äro omnämnda i deklara­ tionen den 17 augusti 1872, och detta även för den händelse i nämnda deklaration medgivna förmåner framdeles skulle utvidgas a tt bliva tilläm pliga å finska fartyg med en dräktighet av in till 100 nettoregisterton. F rån bestämmelserna i avtalet göres vidare undantag i fråga om kustfarten sam t beträffande befarande av inre naturliga eller konst­ gjorda vattenvägar. I sistnäm nda hänseende skola för polska far­ ty g och deras last gälla enahanda villkor som för mest gyDnad na­ tions fartyg och dessas last, dock a tt avgifterna för fartyg och last icke skola utgå efter högre taxa än för svenska fartyg och deras last. F rå n polsk sida skall icke på grund av avtalet kunna göras an­ språk på de särskilda förmåner, som Sverige beviljat eller kan kom­ ma a tt bevilja Danmark eller Norge eller båda dessa länder, så länge samma förmåner icke beviljats ytterligare andra stater. Polska fartygs nationalitet bestyrkes medelst certifikat (certifikat okretowy). P o rtu g a l: E n lig t deklaration av den 16 april 1904 är Portugal av Sverige tillförsäkrat den mest gynnade nations behandling i a llt vad som angår sjöfart. Bestämmelsen innefattar icke inrym m andet av de särskilda för­ måner, som av Sverige äro eller kunna varda uteslutande med­ givna Norge eller Danmark. T ill bestyrkande av sin nationalitet äro portugisiska fartyg försedda med bland annat registreringscertifikat , sjöpass och sjömansrulla. R um änien: Genom ministeriella noter den 11 november och den

18 december 1922 har träffats provisorisk överenskommelse om ord­ nandet av de kommersiella och ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Rum änien på basis av ömsesidigt tilläm pande av klau­ sulen om mest gynnad nation. Bestämmelserna i avtalet äro emellertid icke tilläm pliga på kust­ fa rten samt ej heller på de särskilda förmåner, som av Sverige kunna komma a tt medgivas Norge eller Danmark, så länge de­ samma ej bliva utsträckta till någon annan stat. Rum änska fartygs nationalitet bestyrkes genom den handling, som benämnes Act de Romanisare. R ysslan d : E n lig t handelsavtal den 15 mars 1924 skola handels­ fartyg, tillhörande De Socialistiska Sovjetrepublikernas Union såväl som sådana fartygs last i Sveriges ham nar i alla avseenden å t­ nju ta samma behandling, lättnader, förmåner och skydd som fa rty g från varje annat land och deras last. Denna bestämmelse har av­ seende å alla lättnader i fråga om kol och vatten, kaj- och ankar­ plats, torrdockor, kranar, varum agasin, reparationer och lotsning och över huvud alla tjänster, hjälpmedel och lokaler, vilka stå i samband med sjöfarten. Avgifter av varje slag och benämning, vilka i det ena landets ham nar påläggas fartyg, tillhörande den ena parten eller dess med­ borgare, eller sådana fartygs last, skola icke överstiga de motsva­ rande avgifter, som påläggas fartyg från vilket som helst annat land eller deras last. Den behandling, det skydd och de förmåner, som tillerkännas be­ fäl, besättning och passagerare på sådana fartyg, skola i intet av­ seende vara mindre gynnsamm a än den behandling, det skydd och de förmåner, som tillerkännas medborgare från vilket som helst an nat land. i K u stfa rten undantages från bestämmelserna i traktaten. F rån rysk sida skall icke på grund av bestämmelserna i detta avtal anspråk kunna göras på förmån, som svenska regeringen har m edgivit eller kan komma a tt medgiva D anm ark eller Norge eller båda dessa länder, så länge icke samma förmån medgivits y tte r­ ligare något land. D ärjäm te må ingendera parten med stöd av bestämmelsen om behandling som mest gynnad nation vad angår avgifter av varje slag och benäm ning å fartyg och last göra anspråk på rättigheter, förmåner eller lättnader, som den andra parten m edgivit eller kan komma a tt medgiva uteslutande de länder, vilka erkänt Unionens regering de jure före den 15 februari 1924. N ationaliteten av fartyg från De Socialistiska Sovjetrepublikernas Union bestyrkes i regel genom p a ten t med bevis om rätten att segla under unionens flagga. Spanien: E n lig t sjöfartstraktaten den 15 mars 1883 samt dekla­ rationen den 23 ju n i 1887 skola spanska fartyg, med eller utan last, ävensom deras laddningar, i Sverige, oavsett från vilken ham n fartygen komma samt varifrån lasten förskriver sig eller varthän

den är bestämd, i alla hänseenden vid ankomsten, under kvarliggandet och vid avgåendet åtn ju ta samma behandling som landets egna fartyg och dessas laddningar. F rå n svensk sida skall i fråga om sjöfarten icke något privile­ gium , någon förmån eller frihet beviljas annan makts undersåtar, som icke sam tidigt utsträckes till spansk sjöfart. Med förbehåll av rättighet för vederbörande a tt uppbära sär­ skilda för lokala behov avsedda avgifter, äro från sjöfarts- och ham n­ avgifter, lastpenningar och expeditionsavgifter i svenska ham nar spanska fartyg fullständigt befriade, om de från vilken ort som helst ankomma i barlast och åter utlöpa i barlast, ävensom när de, kommande från hamn i Sverige, anlöpa en eller flera svenska ham ­ nar för a tt därstädes antingen lossa hela eller en del av sin last, eller ock intaga ny last eller fyllnadslast och styrka, a tt de redan erlagt dessa avgifter; varjäm te spanska fartyg, som av tvingande orsak inlöpa i svensk hamn, därstädes äro befriade från alla hamnoch sjöfartsavgifter, som uppbäras av staten, därest de orsaker, vilka gjort det oundgängligt a tt söka nödhamn, äro giltiga och uppenbara, sam t under förutsättning a tt ingen handelsoperation medelst last­ ning eller lossning av varor i nödhamn företages. Traktatens bestämmelser äro icke tilläm pliga å den för kustfarten gällande ordning. Spanska fartygs nationalitet bestyrkes medelst seglationspass (Real P aten te de Navegaciön) och folkpass (Röl de Navegaciön). S torb ritan n ien och Irland: E n lig t handels- oell sjöfartstraktaten den 18 mars 1826 och kungl, kungörelsen den 26 oktober 1849 har — till m otsvarighet för vissa å t svenska fartyg i brittiska ham nar medgivna förmåner — förordnats, a tt brittiska fartyg, som till sven­ ska ham nar anlända, skola vid såväl inkommandet som utgåendet behandlas på samma sätt som inhemska fartyg i anseende till skeppsoch ham num gälder samt andra avgifter till kronan, städer eller en­ skilda inrättningar av vilken beskaffenhet som helst. Dessa be­ stämmelser äro tilläm pliga även å fartyg tillhörande K anada, New- Foundland, N ya Zealand och Sydafrikanska Unionen. P å grund av kungl, kungörelsen den 15 augusti 1854 må, så länge ku stfarten mellan brittiska ham nar fortfar a tt för svenska fartyg vara fri och obehindrad, jäm väl brittiska fartyg sådan fart mellan svenska ham nar idka. Genom överenskommelse den 8 ju li 1921 hava alla mellan Sverige och Storbritannien i kraft varande traktater — med visst undantag, som icke berör denna kungörelse — utsträckts a tt gälla jämväl E gypten. N ationaliteten av fartyg och laddningar, som under b rittisk flagga till svensk hamn ankomma, skall, jäm likt kungl, brev den 23 maj 1828 , anses tillförlitligen sty rk t endast genom brittiske konsulns eller vice konsulns på stället i berörda avseende utfärdade certifikat. S yd afrik an sk a U nionen: Se Storbritannien och Irland.

T jeck o slo v a k ien : E n lig t handels- och sjöfartsavtalet den 18 april 1925 skola tjeckoslovakiska fartyg och deras last i Sverige i alla hänseenden å tn ju ta samma behandling som mest gynnad nations fartyg och deras last. Undantagen från denna bestämmelse är dock rätten a tt bedriva kustfart. F rån tjeckoslovakisk sida skall icke på grund av bestämmelserna i avtalet anspråk kunna göras på de särskilda förmåner, som av Sverige beviljats eller kunna komma a tt beviljas Danm ark eller Norge eller båda dessa stater, så länge icke samma förm åner be­ viljats ytterligare någon stat. Tjeckoslovakiska fartygs nationalitet bestyrkes medelst fartygscertifikat, som utställas av navigationsbyrån (plavebni Tirad) i Prag. T y sk a riket: Sedan från tysk sida förklarats, a tt svenska farty g i tyska ham nar skola komma i åtnjutande av samma behand­ ling som tyska fartyg, synes det i § 21 mom. 2 i kungl, förord­ ningen ang. sjömanshusen i riket samt sjöfolks på- och avmönstring m. m. den 13 ju li 1911 förutsatta villkor för den i samma moment, sådant det lyder enligt kungl, kungörelsen den 11 oktober 1918, omförmälda lägre ton avgiftens utgående beträffande tyska fartyg vara uppfyllt. Tyska fartygs nationalitet bestyrkes medelst skeppscertifikat; dock att, enligt kungl, hrev den 29 m aj 1896, därest tyskt fartyg icke är försett med vederbörligt skeppscertifikat, såsom giltig nationa­ litetshandling må erkännas utdrag av skeppscertifikatet, avfattat i enlighet med visst formulär (amtlich beglaubigter A uszug aus dem Scbiffscertifikate). Ungern: Jä m lik t handels- och sjöfartstraktat den 3 november 1873 skall den behandling, som i Sverige är förbehållen den nationella flaggan i allt vad som angår fartyg eller deras laddningar, vara tillförsäkrad ungerska fartyg. Denna bestämmelse skall icke äga tilläm pning å kustfart. Ungerska fartygs nationalitet bestyrkes medelst fa rtyg spatent, u t­ ställt av överinspektionen för järnvägar och sjöfart. Ö sterrike: E n lig t handels- och sjöfartstraktat den 3 november 1873, bekräftad genom ministeriella noter den 10 november 1924, skall den behandling, som i Sverige är förbehållen den nationella flaggan i a llt vad som angår fartyg eller deras laddningar, vara tillförsäkrad österrikiska fartyg. Denna bestämmelse skall icke äga tilläm pning å kustfart. Genom ministeriella noter den 10 november 1924 förklaras, a tt Österrike icke skall kunna åberopa ovannämnda tra k tats bestäm­ melse för a tt fordra förmån, som Sverige medgivit eller kan kom­ ma a tt medgiva D anm ark eller Norge eller båda dessa länder, så länge icke samma förmån medgivits någon annan stat.

Sverige har den 31 oktober 1924 ratificerat konvention och stadga den 20 april 1921 rörande transiteringsfrihet. Denna konvention h a r i övrigt ratificerats av Albanien, B rittiska Indien, B rittiska riket, Bulgarien, Danmark, F inland, Frankrike, Grekland, Italien, Japan, L ettland, Nederländerna, Norge, N ya Zealand, Polen, R u ­ mänien, Schweiz, Sverige, Tjeckoslovakien och österrike.

E n lig t § 3 av kungl, förordningen med tu llta xa för inkom­ mande varor den 9 ju n i 1911 är vara, som införes med främmande lands fartyg, såvitt icke särskilt annorlunda stadgas, ej underkastad högre tullavgift än enahanda vara, då den inkommer med svenskt fartyg.

Genom kungl, kungörelsen den 18 september 1874 är förordnat, a tt varuutförsel må äga rum med främmande nationers fartyg frå n insjöar, fo d er och kanaler , under villkor a tt utförseln sker direkt till utrikes ort och a tt fartygen vid vederbörlig tullkam m are u t­ klarera; dock a tt härigenom ingen förändring skall äga rum i de bestämmelser, som angående fart med utländska fartyg från en till annan inrikes ort äro gällande. E n lig t kungl, kungörelsen den 6 ju n i 1924 angående handlägg­ ning av ansökningar om tillstånd för utländska fa rty g att lossa frå n utlandet medförd last å annan ort vid flod, kanal eller insjö än stapelstad skall ansökning om dylikt tillstånd, vad angår fartyg tillhörande nation, där svenska fartyg behandlas lika med samma nations egna, ställas till och avgöras av generaltullstyrelsen men eljest ingivas till kommerskollegium, som äger a tt efter samråd med generaltullstyrelsen avgöra ansökningen. I följd härav skola ansökningar av b ä r ifrågavarande slag avgöras av generaltullsty­ relsen beträffande engelska, estniska, holländska, lettiska, norska och tyska fartyg.

Med de här ovan omförmälda undantag för belgiska, danska , egyptiska, franska, isländska, italienska, japanska, kinesiska, neder­ ländska, portugisiska samt Storbritanniens och Irla n d s är rättig ­ het a tt idka ku stfart mellan svenska ham nar på grund av kungl, förklaring den 28 februari 1726 icke medgiven främmande länders fartyg. Stockholm den 15 september 1925.

P E R G. F R IB E R G . C. E . L a n d b e r g . F ritz von Schwerin.

Kungl. Majrts och Rikets Kommerskollegii kungörelse angå­

ende de förmåner i fråga om skeppsmätning, som på grund av

traktater eller särskilda överenskommelser tillkomma svenska

fartyg i främmande länders hamnar.

Kungl. Maj:t har den 24 ju li 1925 m edgivit anstånd med utfärdande av ifrågavarande kungörelse, i vad avser år 1925.

Stockholm 1925. P. A. N orstedt & Söner. 253172