Kungl. Majrts och rikets kommerskollegii kungörelse angående de förmåner, sorn i Sveriges hamnar äro beviljade främmande länders fartyg

1928- S V E R I G E S Bihans-

Ö VERENSKOM M ELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

Kungl. Majrts och rikets kommerskollegii kungörelse angående de för­

måner, sorn i Sveriges hamnar äro beviljade främmande länders fartyg;

given i Stockholm den 9 oktober 1928.

K u n g l . M a j : t s o c h r i k e t s k o m m e r s k o l l e g i u m g ö r v e ­ t e r 1 i g t: at t följande främmande länders farty g i svensk hamn tillgodonjuta nedanstående särskilda förmåner1, nämligen:

Argentina: E n lig t vänskaps-, handels- och sjöfartstraktaten den 17 juli 1885 skola argentinska farty g icke beläggas med andra eller högre läst-, fyr-, hamn-, lots-, bärgnings- eller andra lokala avgifter än dem, som erläggas av svenska farty g . Varje förmån, undantag, privilegium eller frihet från avgifter, vilken Sverige i avseende å sjöfarten kan hava beviljat eller framdeles kan komma a tt bevilja någon annan regerings, folks, eller stats undersåtar eller medborgare, skall i samma fall och under samma omständigheter även gälla för argentinska under­ såtar eller medborgare, utan vederlag, i fall medgivandet till förmån för den andra regeringen, folket eller staten skett utan vederlag, eller mot tillfyllest­ görande ersättning, i fall medgivandet varit villkorligt. K ustfarten är icke undantagen från denna bestämmelse. A rgentinska fartygs nationalitet bestyrkes medelst registreringscertifikat (Certificado de M atricula).

Australiska Statsförbundet: Se nedan å sid. 13.

B elgien: Enligt traktaten den 11 juni 1895 skola belgiska fartyg, vilka i bar­ last eller med last inlöpa uti eller avgå från svenska hamnar, de må komma från eller gå till vilken ort som helst, i dessa ham nar i alla avseenden behandlas lika med inhemska fartyg. De skola icke, vare sig vid in- eller utlöpandet eller under uppehållandet därstädes, beläggas med andra eller högre läst-, båk-, lots-, hamn-, bogserings-, karantäns- eller andra avgifter, av vad namn det vara må, som u tgå av själva fartygen och uppbäras för staten, offentliga tjä n ste m än kommuner, korporationer eller inrättningar eller i deras namn, än dem sorn drabba eller komma a tt drabba inhemska fartyg. E nligt samma tra k ta t skall i a llt vad angår sjöfarten från svensk sida icke kunna beviljas annan stat något privilegium, någon förmån eller något före­ träde, som icke sam tidigt kommer belgiska undersåtar till godo. R ättigheten för belgiska fa rty g a tt idka kustfart från hamn till hamn i Sverige ä r beroende av h är gällande lagar och förordningar. Dock är över­ enskommet, a tt belgiska farty g i alla hänseenden i Sverige åtnjuta samma för­ måner och privilegier, som blivit eller kunna bliva beviljade de mest gynnade nationer.

1 Förm åner i avseende å sk ep p sm ätn in g äro nedan sä r sk ilt upptagna.

1 — 2 8 3 6 2 3 .

Bestämmelserna i traktaten äro icke tilläm pliga å medgivanden, som äro eller bliva gjorda till Norge, och icke heller å de medgivanden, som gjorts eller fram ­ deles kunna komma a tt göras grannländerna i ändamål a tt underlätta gräns­ handeln, med mindre dessa medgivanden utsträckas till a tt om fatta någon annan stat. Belgiska fartygs nationalitet bestyrkes medelst sjöpass (lettre de m er).

Brasilien: Sedan brasilianska regeringen på sin tid utfärdat dekret därom, att fartyg, tillhörande nation, uti vilkas ham nar brasilianska farty g voro under­ kastade högre umgälder än inhemska, för framtiden måste i brasilianska hamnar erlägga tonnageavgift med 33 Vs procents förhöjning, vilken än ytterligare kunde ökas i händelse omständigheterna därtill föranledde, har genom kungl, hrevet den 5 november 1833 förordnats, a tt brasilianska farty g skola åtnjuta de fördelar a tt i svenska hamnar vid både inkommandet och utgåendet behandlas på samma sätt som inhemska farty g i avseende såväl å lastpenningar som å båkoch lotsavgifter, hamnumgälder samt varje annan avgift av vad namn och be­ skaffenhet den vara må, som för farty g till kronan, stad eller enskild in rätt­ ning erlägges. Till bestyrkande av sin nationalitet äro brasilianska farty g försedda med registrering scertifikat (Titulo de R egistro), mön string srulla (R61 de Equipagem) samt tullpass (Passaporte da A lfandega).

Bulgarien: Genom ministeriella noter den 31 december 1923 har överenskom­ melse trä ffa ts om reglerande av de kommersiella och ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Bulgarien på basis av ömsesidigt tillämpande av klausulen om mest gynnad nation. Dock äro överenskommelsens bestämmelser icke tilläm pliga på kustfart och ej heller på de särskilda förmåner, söm av Sverige äro medgivna eller kunna komma a tt medgivas åt Norge eller Danmark, så länge desamma icke utsträckts till någon annan stat. Bulgariska fartygs nationalitet bestyrkes medelst A cta de Nationalité, Congé och Röle d’equipage.

Chile: Enligt kungl, kungörelsen den 11 april 1851 skola chilenska fartyg, så så länge svenska farty g i Chiles ham nar icke underkastas andra eller högre avgifter än landets egna fartyg, i svenska ham nar behandlas, vid både inkom­ mandet och utgåendet, på samma sätt som inhemska farty g i avseende pä hamn-, läst-, båk- och lotsavgifter samt varje annan avgift av vad namn och beskaffen­ het som helst. Till bestyrkande av sin nationalitet äro chilenska farty g försedda med sjöfartscertifikat (Certificado de navegatiön).

Danmark: Jäm lik t handels- och sjöfartstraktaten den 2 november 1826 äga danska farty g och b åtar a tt i svensk hamn behandlas, vid såväl inkommande som utgående, lika med svenska farty g i avseende på hamn-, läst-, båk-, lotsoch dykeriavgifter samt varje annan avgift, av vad namn och beskaffenhet den vara må, som erlägges till kronan, städer eller vilka enskilda inrättningar som helst. Genom ministeriella deklarationer den 22 september 1871, den 5 augusti 1879 och den 11 juni 190\ är bestämt, a tt danska farty g och båtar, av vilken storlek och beskaffenhet som helst, gående mellan sam tliga orter inom Köpenhamns, Helsingörs och Kjöges tulldistrikt, å ena, samt inom Hälsingborgs, Landskrona, Malmö och Trälleborgs tullkam m ardistrikt, å andra sidan, skola, där de icke enligt redan gällande avtal åtnjuta än vidsträcktare rättigheter, i fråga om

skeppsavgifter, lastpenningar, fyr- och båkavgifter saint alla liknande avgifter till statskassan (härunder dock icke inbegripna ham navgifter i statsham n) helt och hållet behandlas såsom ginge de inrikes orter emellan. E nligt 1826 års trak tat, art. V I, jäm förd med ministeriell deklaration den 25 juni 1869, äga vidare de båtar från Köpenhamn och Helsingör, vilkas dräktighet icke överstiger tre svenska nyläster1 eller tio danska registerton, a tt i Malmö, Hälsingborgs och Landskrona ham nar vara fria från alla hamn- och lästavgifter av vad benämning som helst, så länge samma frihet medgives båtar av samma slag från Malmö, Hälsingborg och Landskrona i Köpenhamns och Helsingörs hamnar. Genom ministeriella deklarationer den 2 april 1873 och den 11 juni 1904 är bestämt, a tt danska båtar och fartyg, vilkas dräktighet icke överstiger tre sven­ ska nyläster eller tio danska ton och som hava sin hemort i och gå emellan Hälsingör, Köpenhamn och Kjöge och dessa städers tulldistrikt, på den ena sidan, samt Hälsingborg, Landskrona, Malmö och Trälleborg och dessa städers tullkam m ardistrikt, på den andra sidan, skola i Hälsingborgs, Landskrona, Malmö och Trälleborgs ham nar i avseende på ham navgifter behandlas på sam­ ma sätt som de i traktaten av den 2 november 1826, a rt V I, och i deklarationen av den 25 juni 1869 omhandlade båtar. Slutligen skola enligt 1826 års tra k ta t danska s. k. »Fsergebaade». som kom­ ma med barlast till Höganäs a tt därifrån utföra stenkol och eldfasta leror, fort­ farande åtnjuta den genom kungl, förordnande den 19 november 1823 sådana båtar tillerkända frihet från a tt betala något slags avgift. E n lig t kungl, kungörelsen den 19 juli 1855 skola, så länge svenska till Island och F äröarna ankommande farty g varda behandlade lika med danska med avse­ ende å avgifter för fartyg och last, isländska och färöiska farty g i Sveriges hamnar, på enahanda sätt sorn danska, behandlas lika med svenska farty g med hänsyn till avgifter för farty g och last. Jä m lik t kungl, kungörelserna den 5 maj 1858 och den 27 november 1925 skola, så länge svenska farty g i danska staterna åtn ju ta motsvarande förm å­ ner, danska farty g — såväl maskindrivna som icke maskindrivna — vilkas nettodräktighet, uppm ätt och beräknad enligt de i Sverige gällande skeppsmätningsföreskrifter, överstiger 30 registerton, kunna idka kustfart mellan sven­ ska hamnar, med rättighet a tt i allt, som rörer seglation och handelsföretag, åtnjuta samma behandling, som inhemska fartyg. D anska fartygs nationalitet bestyrkes genom nationalitets- och registrerings certifikat; varjäm te det tal, som betecknar fartygets nettodräktighet, samt dess registreringsbokstäver skola vara ty d lig t m ärkta på däcksbjälken i storluckans akterkant, eller, där så icke kan ske, på annat iögonfallande och läm pligt ställe på fartyget.

Danzig: E nligt ministeriella noter den 30 juni och den 2 juli 1925 växlade med Polen skall sjöfartsavtalet mellan Sverige och Polen av den '2 december 1924 äga giltighet för den fria staden Danzig (se Polen).

Estland: Jäm likt ministeriella noter den 7 juli 1923 skola estniska fartyg och deras last i Sverige behandlas på enahanda sätt sorn mest gynnad nation tillhö­ rande fa rty g och deras last. Undantagen från denna bestämmelse är dock rätten a tt bedriva kustfart. Sverige har förpliktat sig a tt medgiva transiteringsfrihet genom sitt område för varor, fartyg, båtar och järnvägsvagnar på väg från eller till Estland. Un­

1 E n lig t k nngl. knngSrelsen den 16 oktober 1874 sk all v id beräkning av fa r ty g sa v g ifte r en ny-

lä s t anses m otsvara, vad angår se g e lfa r ty g 3 ,14 och vad angår ån gfartyg 4 ,B registerton.

dantag härifrån kunna dock äga rum i följande fall: a) i fråga om krigsförnödenheter under utomordentliga omständigheter; b) med hänsyn till den allm än­ na säkerheten; c) med hänsyn till sundhetspolisväsendet eller till skyddande av djur eller n yttiga växter. F rån estnisk sida skall icke på grund av avtalet anspråk kunna göras på för­ mån, som Sverige medgivit eller kommer a tt medgiva D anm ark eller Norge eller båda dessa länder, så länge icke samma förmån medgivits någon annan stat. Till bestyrkande av sin nationalitet äro estniska farty g försedda med sjö­ mansrulla, mätbrev och nationalitetscertifikat (Flaggenpatent).

Finland: Jä m lik t sjöfartsavtalet den 26 maj 1923 skola finska farty g och de­ ras last i Sverige, där icke i avtalet annorlunda stadgats, åtnjuta fullkom ligt samma behandling som svenska farty g och dessas last, oavsett varifrån fa rty ­ gen avgått eller varthän de äro destinerade, och oavsett varifrån lasten för­ skriver sig eller varthän den ä r bestämd. Sålunda skola, bland annat, finska fa rty g och deras last å svenskt område icke vara underkastade andra eller högre avgifter eller pålagor, av vad slag och benämning de vara må, än sven­ ska farty g och deras last. V arje företrädesrätt och befrielse, som i förenämnda hänseenden kunna kom­ ma a tt av Sverige medgivas en tredje makt, skola sam tidigt och ovillkorligen jäm väl tillerkännas Finland. Fullständigt befriade från fartygsum gälder i Sveriges ham nar äro: 1) fartyg, som från någon ort, vilken det vara må, inkomma i barlast och i barlast åter utgå; 2) fartyg, som komma från någon svensk hamn till en eller flera ham nar inom Sverige samt kunna styrka, a tt de under samma resa i annan svensk hamn redan erlagt ifrågavarande avgifter; 3) fartyg, som frivilligt eller av tvingande orsaker inkommit i en hamn med last och därifrån åter utlöpa utan a tt hava företagit någon som helst handels­ operation. Denna befrielse skall icke gälla lotsningsavgifter, ham navgifter för fartyg, bogserings-, karantäns- och andra på farty g et vilande avgifter, vilka svenska och mest gynnad nations farty g hava a tt i lika mån erlägga såsom gottgörelse för trafiken tjänande handräckningar och anordningar. Vad angår skyldigheten för finska farty g a tt anlita lots skola fortfarande följande bestämmelser gälla: Finska farkoster av en dräktighet av tretton fin­ ska läster eller därunder på resor fram och åter mellan Å land eller skärgården inom Åbo och Björneborgs län samt andra finska orter vid Bottniska v ken, å ena sidan, och Stockholm eller annan svensk ort vid Ålands hav eller Bottniska viken, å den andra, skola när annan last än fisk eller lantm annaprodukter — däri inbegripet ved — icke intages eller medhaves, vara i åtnjutande av den ge­ nom deklarationen den 17 augusti 1872 sådana farkoster medgivna befrielse från skyld ghet a tt i svenskt farvatten begagna lots utom, vid inkommandet, i de lotsleder. som föra till första tullplats, där inklarering sker. D ärjäm te skall finskt passagerarfartyg, varmed regelbunden tra fik idkas mellan Finland och Sverige, tillsvidare och i den mån motsvarande förmån i finskt farvatten åtn ;utes av svenska passagerarfartyg i regelbunden tra fik mellan Sverige och Finland vara i åtnjutande av den genom kungl, kungörelsen den 16 juli 1920 sådant farty g medgivna förmån a tt i fråga om skyldighet a tt anlita kronolots vara likställd med svenskt fartyg. F rån bestämmelserna i traktaten göras undantag i fråga om kustfarten samt i fråga om befarandet av inre naturliga och konstgjorda vattenvägar. I sist­ nämnda hänseende skola för finska farty g och deras last i Sverige gälla ena­

handa villkor som för mest gynnad nations farty g och last, dock a tt avgifterna för fa rty g och last icke skola uppbäras till högre belopp än för svenska farty g och svensk last. P å grund av traktaten må anspråk icke kunna göras på de särskilda förmå­ ner, söm från svensk sida medgivits D anm ark enligt deklarationen den 22 sep­ tember 1871 angående handels- och sjöfaTtsförhållandena i öresund jäm te de till nämnda deklaration hörande överenskommelser eller vilka medgivits eller framdeles kunna komma a tt medgivas Norge beträffande handels- och sjöfartsförhållandena i Idefjorden och Svinesund eller befarande av gemensamma inre vattenvägar, allt så länge icke samma förmåner medgivas annan stat. Finska fartygs nationalitetshandlingar utgöras av flagg certifikat samt av nationalitetscertifikat (fribrev) och sjömansrulla , såvida farty g et har en dräk­ tighet om m inst 19 registerton.

Frankrike: E nligt sjöfartstraktaten den 30 december 1881 samt konventionen den 13 januari 18921 skola franska fa rty g med eller utan last, ävensom deras laddningar, i Sverige, oavsett från vilken hamn fartygen komma samt varifrån lasten förskriver sig eller varthän den ä r bestämd, i alla hänseenden vid an­ komsten, under kvarliggandet och vid avgåendet åtnjuta samma behandling som landets egna farty g och dessas laddningar. E nligt samma tra k ta t må icke i frå g a om sjöfarten något privilegium, någon förmån eller frihet från svensk sida beviljas en tredje m akt, som icke sam tidigt utsträckes till Frankrike. F ullständigt befriade från lastpenningar och expeditionsavgifter i svenska hamnar äro franska fartyg, om de från vilken ort som helst i barlast ankomma och jäm väl utlöpa i barlast, ävensom när de, kommande från hamn i Sverige, anlöpa en eller flera svenska ham nar för a tt därstädes antingen lossa hela eller en del av sin last, eller ock intaga ny last eller fyllnadslast, och styrka a tt de redan erlagt dessa avgifter, sam t slutligen fartyg, vilka frivilligt eller av tvingande orsaker inkommit i en hamn med last och därifrån utlöpa utan a tt hava företagit någon handelsoperation. F rån bestämmelserna i traktaten ä r undantag gjort vad angår kustfart, i fråga varom föreskrifterna i svensk lag förbliva gällande; varande för övrigt överenskommet, a tt vid k u stfa rt franska farty g skola behandlas på samma sätt som fartyg, tillhörande de mest gynnade nationer. F ranska fartygs nationalitet bestyrkes genom de handlingar, som benämnas aete de francisation och congé de navigation.

Grekland: E n lig t handelsavtal den 10 september 1926 skola grekiska f a r ­ ty g och deras last i svenska ham nar och territorialvatten i alla hänseenden å t­ njuta samma behandling som svenska farty g och dessas last, oavsett varifrån fartygen avgått eller varthän de äro destinerade och oavsett varifrån lasten förskriver sig eller varthän den är bestämd. S ärskilt skola de å svenskt om­ råde icke vara underkastade andra eller högre avgifter eller pålagor, av vad slag eller benämning de vara må, och vare sig de nu eller framdeles u tgå till förmån för staten eller för provinsers, kommuners eller vilka som helst institu­ tioners räkning, än dem, vilka tilläm pas i fråga om svenska farty g och dessas last. Vad b e trä ffa r anvisande av plats å t fartyg, deras lastning och lossning i hamnar, på redd, i dockor och bassänger samt i allm änhet alla form aliteter och föreskrifter, vilka farty g samt deras besättning och last kunna bliva underkastade, skall åt svenska fa rty g icke medgivas någon företrädesrätt eller för-

1 Genom m in is te iie lla noter den 2 och den 12 septem ber 1918 uppsagda men p ro v iso r isk t fö r­

län gd a för tre månader i sänder.

mån, som icke likaledes tillerkännes grekiska fartyg. Varje företrädesrätt och befrielse, som Sverige i ovannämnda hänseenden kan komma a tt medgiva en tredje makt, skall sam tidigt och ovillkorligt jämväl tillerkännas Grekland.! Från ovanberörda bestämmelser göres likväl undantag i fråga om kustfart samt de förmåner, vilka i Sverige beviljats eller framdeles kunna komma a tt beviljas den inhemska fiskerinäringen och dess alster. B eträffande villkoren för transitering hava Sverige och Grekland förbundit sig a tt ömsesidigt i förhållande till varandra tilläm pa bestämmelserna i kon­ ventionen och stadgan angående transiteringsfrihet, undertecknade i Barcelona den 20 april 1921, varjäm te de i detta avseende ömsesidigt tillerkänna v a r­ andra behandling såsom mest gynnad nation. Grekiska fartygs nationalitet bestyrkes genom den handling, som benämnes aete de nationalité.

Indien: Se nedan å sid 13.

Irländska Fristaten. Se Storbritannien och Norra Irland samt Irländska F ri­ staten.

Island: Se Danmark.

Italien : I följd av en den 14 juni 1862 avslutad handels- och sjöfartstraktat skall Italiens sjöfart komma i åtnjutande av de eftergifter eller fördelar, som efter traktatens ikraftträdande beviljas någon annan m akts sjöfart. Italienska fartyg, vilka anlända med barlast eller last till Sveriges hamnar, skola, såväl då fartygen inkomma sorn under det de uppehålla sig därstädes och då de utlöpa, behandlas i likhet med inhemska farty g i vad angår hamn-, lästoch lotsavgifter ävensom i avseende å varje annan avgift eller pålaga av vad beskaffenhet eller benämning det vara må, antingen den tillkommer kronan, städerna eller vilka enskilda inrättningar som helst. Italienska farty g äga rä tt a tt deltaga i kustfarten och varuforslingen emellan Sveriges ham nar samt skola, i allt vad som angår denna sjöfart och denna han­ del, behandlas lika med svenska fartyg. Italienska fartygs nationalitet bestyrkes medelst nationalitetsbevis (åtto di nazionalitä) och sjömansrulla (ruolo di equipaggio).

Japan: E nligt handels- och sjöfartstraktaten den 19 maj 1911 skall med av­ seende å allt, som rör sjöfart, varje privilegium, förmån eller frihet av vad slag det vara må, som Sverige redan beviljat eller framdeles kommer a tt be­ vilja undersåtar eller medborgare tillhörande någon annan stat, omedelbart och utan förbehåll utsträckas till japanska undersåtar. Japanska farty g skola, varifrån de än må komma och vart de än äro destine rade, icke inom svenskt sjöterritorium påläggas tonnage-, transit-, kanal-, hamn-, lots-, fyr-, karantäns- eller andra liknande eller motsvarande avgifter eller p å­ lagor av vilken benämning det vara må, som uppbäras i regeringens namn eller till dess förmån, av offentliga tjänstemän, enskilda, korporationer eller in rä tt­ ningar av alla slag, med mindre än a tt de likaledes och under samma förhållan­ den påläggas inhemska farty g i allmänhet eller den mest gynnade nations fartyg. Japanska fartyg, som användas för reguljär posttjänst, skola, vare sig de tillhöra staten eller av denna för sådant ändamål understött rederi, åtnjuta samma lättnader, privilegier och friheter, som tillkomma dylika fartyg tillhö­ rande den mest gynnade nation. K ustfarten undantages från bestämmelserna i traktaten och regleras genom Sveriges lagar. Dock skola japanska farty g med avseende å kustfarten i Sve­ rige åtnjuta mest gynnad nations behandling.

Japanska fartygs nationalitet bestyrkes medelst nationalitetscertifikat (Certificate of Vessel’s N atio n ality ).

Kanada: Se Storbritannien och Norra Irland.

Kina: E nligt vänskaps-, handels- och sjöfartstraktaten den 2 juli 1908 skola kinesiska handelsfartyg inom svenskt område åtnjuta mest gynnad nations be­ handling. De skola erlägga lastum gälder eller andra avgifter eller pålagor i överensstämmelse med i Sverige gällande författningar, men det må icke av­ krävas dem andra eller högre lastum gälder eller avgifter eller pålagor än mest gynnad nations fartyg. K ustfarten ä r icke undantagen från bestämmelserna om behandling som mest gynnad nation. Kinesiska fartygs nationalitet bestyrkes medelst registreringscertifikat (Certificate of R egistration).

Lettland: E nligt handels- och sjöfartskonvention den 22 december 1924 skola lettiska farty g och deras last i Sverige behandlas på enahanda sä tt som mest gynnad nation tillhörande fa rty g och deras last. Undantagen från denna bestämmelse är dock rätten a tt bedriva kustfart. F rå n lettisk sida skall icke på grund av avtalet anspråk kunna göras på särskild förmån, som Sverige medgivit eller kan komma a tt medgiva Danm ark eller Norge eller båda dessa länder, så länge samma förmån icke beviljats andra än nu nämnda stater. T ill bestyrkande av sin nationalitet äro lettiska farty g försedda med registreringscertifikat, flaggpatent, mätbrev och sjömansrulla.

Liberias farty g skola, jäm likt en den 1 september 1863 avslutad vänskaps-, handels- och sjöfartstraktat, i svenska ham nar icke påläggas andra eller högre lästavgifter eller andra avgifter eller taxor av vad namn det vara må, än som i lika fall skulle drabba inhemska fartyg.

Lithauen: Jä m lik t ministeriella noter den 17 februari 1924 skola lithauiska farty g och deras last i Sverige behandlas på enahanda sätt som mest gynnad nation tillhörande farty g och deras last. Undantagen från denna bestämmelse är dock rätten a tt bedriva kustfart. Sverige har förpliktat sig a tt medgiva transiteringsfrihet genom sitt område för varor, fartyg, båtar och järnvägsvagnar på väg från eller till Lithauen. Undantag från dessa stadganden kunna äga rum i följande fall: a) i fråga omkrigsförnödenheter under utomordentliga omständigheter; b) med hänsyn till den allmänna säkerheten; c) med hänsyn till sundhetspolisväsendet eller till skyddande av djur eller n yttiga växter. F rån lithauisk sida skall icke på grund av avtalet anspråk kunna göras på särskild förmån, som Sverige medgivit eller kommer a tt medgiva Danm ark eller Norge eller båda dessa länder, så länge icke samma förmån medgivits någon annan stat. Lithauen skall icke heller kunna fordra de förm åner rörande gränshandel, -trafik och -samfärdsel, vilka på grund av lokala skäl kunna hava medgivits angränsande stater. L ithauiska fartygs nationalitet bestyrkes medelst registrering scertifikat, flagg certifikat, mätbrev och sjömansrulla.

Nederländerna: Enligt handels- och sjöfartstraktat den 25 september 1847 jämte tilläggskonvention den 15 december 1908 har Sverige tillförsäkrat Ne­ derländerna den mest gynnade nations behandling i allt som angår sjöfart.

Nederländska fartyg, vilka, i barlast eller lastade, från vilket land som helst till Sveriges ham nar ankomma, skola såväl vid deras ankomst som vid deras avgång behandlas på samma sätt som inhemska farty g med avseende å hamn-, läst-, fyr- och lotsavgifter ävensom i avseende å varje annan avgift eller på­ laga av vad namn och beskaffenhet den vara må, vilken tillfaller staten, stä­ derna eller särskilda inrättningar. E nligt kungl, kungörelsen den. 30 december 1856 skall det vara nederländ­ ska farty g tillåtet a tt idka kustfart mellan hamnar i Sverige, så länge det ä r svenska farty g medgivet a tt idka k u stfart mellan hamnar i konungariket Nederländernas europeiska och västindiska besittningar. Bestämmelserna om behandling som mest gynnad nation skola icke vara till­ läm pliga å de särskilda förmåner, som av Sverige äro medgivna eller kunna komma a tt medgivas norska undersåtar, så länge samma förmåner icke medgi­ vas någon annan stats undersåtar, och icke heller å de medgivanden, som Sve­ rige har beviljat eller framdeles kan komma a tt bevilja någon grannstat för a tt underlätta gränstrafiken. Nederländska farty g s nationalitet bestyrkes medelst sjöpass (lettre de m er).

New-Foundland : Se Storbritannien och Norra Irland.

Norge: E nligt kungl, kungörelsen angående de rättigheter, sam i Sverige tillkomma norska fa rtyg och båtar, den 11 maj 1906 gäller: a tt norska farty g och båtar ävensom deras last skola, oavsett varifrån de av­ g å tt eller varthän de äro destinerade samt varifrån lasten förskriver sig eller varthän den är bestämd, här i riket åtnjuta enahanda behandling och rättig ­ heter som svenska farty g och båtar samt dessas last; a tt nämnda förmån ej inbegriper rätt till kustfart; a tt ej heller rä tt till fra k tfa rt å insjöar, floder eller kanaler är härigenom medgiven i vidare mån än som följer av bestämmelserna i gällande tullstadga

[och nådiga kungörelsen den 18 septem ber 1874 angående rä ttig h et t ill varnntförsel med främ­

m ande nationers fa rty g från insjöar, floder och kanaler].

N orskt fartygs nationalitet bestyrkes medelst naticmalitetsbevis.

Norra Irland: Se Storbritannien och Norra Irland.

Nya Zeeland: Se Storbritannien och Norra Irland.

Polen: E nligt handels- och sjöfartsavtal den 2 december 1924 åtnjuta polska farty g och deras last i Sverige i alla hänseenden samma behandling som sven­ ska farty g och dessas last, oavsett varifrån fartygen av g ått eller varthän de öro destinerade och oavsett varifrån lasten förskriver sig eller varthän den är bestämd. Sålunda skola, bland annat, polska farty g och deras last å svenskt område icke vara underkastade andra eller högre avgifter eller pålagor, av vad slag eller benämning det vara må, och vare sig de utgå till förmån för staten, provinser, kommuner eller av regeringen bemyndigade institutioner, än svenska farty g och dessas last. Varje företrädesrätt och befrielse, som i förenämnda hänseende, kan komma a tt av Sverige medgivas en tredje makt, skall sam tidigt och ovillkorligt jämväl tillerkännas Polen. Fullständigt befriade från fartygsum gälder i Sveriges ham nar äro: 1) fartyg, som från någon ort, vilken det vara må, inkomma i barlast och i barlast åter utgå; 2) fartyg, som komma från någon svensk hamn till en eller flera ham nar inom Sverige samt kunna styrka, a tt de under samma resa i annan svensk hamn redan erlagt ifrågavarande avgifter;

3) fartyg, som frivilligt eller av tvingande orsaker inkommit i en hamn med last och därifrån åter utlöpa utan a tt hava företagit någon som helst handels­ operation. Denna befrielse skall icke gälla lotsavgifter, ham navgifter för fartyg, bog­ serings-, karantäns- och andra på farty g et vilande avgifter, vilka svenska och mest gynnad nations farty g hava a tt i lika mån erlägga såsom gottgörelse för trafiken tjänande handräckningar och anordningar. Polen skall icke på grund av bestämmelserna i avtalet kunna göra anspråk på de förm åner i fråga om skyldighet a tt anlita lots, som Sverige tillerkänt Finland och som äro omnämnda i deklarationen den 17 augusti 1872, och detta även för den händelse i nämnda deklaration medgivna förmåner framdeles skulle utvidgas a tt bliva tilläm pliga å finska farty g med en dräktighet av in­ till 100 nettoregisterton. F rån bestämmelserna i avtalet göres vidare undantag i fråga om kustfarten samt beträffande befarande av inre naturliga eller konstgjorda vattenvägar. I sistnämnda hänseende skola för polska farty g och deras last gälla enahanda villkor sorn för mest gynnad nations farty g och dessas last, dock a tt avgifterna för fa rty g och last icke skola u tgå efter högre taxa än för svenska farty g och deras last. F rån polsk sida skall icke på grund av avtalet kunna göras anspråk på de särskilda förmåner, som Sverige beviljat eller kan komma a tt bevilja D anm ark eller Norge eller båda dessa länder, så länge samma förmåner icke beviljats ytterligare andra stater. Polska fartygs nationalitet bestyrkes medelst certifikat (certifikat okretowy).

Portugal: E nligt deklaration av den 16 april 1904 är P ortugal av Sverige tillförsäkrat den mest gynnade nations behandling i a llt vad som angår sjöfart. Bestämmelsen innefattar icke inrymmandet av de särskilda förmåner, som av Sverige äro eller kunna varda uteslutande medgivna Norge eller Danm ark. T ill bestyrkande av sin nationalitet äro portugisiska farty g försedda med, bland annat, registreringscertifikat, sjöpass och sjömansrulla.

Rumänien: Genom ministeriella noter den 11 november och den 18 december 1922 har trä ffa ts provisorisk överenskommelse om ordnandet av de kommersi­ ella och ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Rumänien på basis av ömsesidigt tillämpande av klausulen om mest gynnad nation. Bestämmelserna i avtalet äro emellertid icke tilläm pliga på kustfarten samt ej heller på de särskilda förmåner, som av Sverige kunna komma a tt medgivas Norge eller Danm ark, så länge desamma ej bliva utsträckta till någon annan stat. Rum änska fartygs nationalitet bestyrkes genom den handling, som benäm­ nes A c t de Romanisare.

Schweiz: Se nedan å sid. 13.

Slam: E nligt vänskaps-, handels- och sjöfartsavtal den 19 december 1925 skola inga tonnage-, hamn-, lots-, fyr-, karantäns- eller andra avgifter eller pålagor, av vad beskaffenhet eller benämning det vara må, som uppbäras för fartyg, last eller sjöfart, inom Sverige påläggas siamesiska fartyg, med mindre de likaledes och under samma villkor i motsvarande fall påläggas svenska fa r­ ty g i allm änhet eller envar tredje m akts fartyg. I allt vad angår fartygs an­ komst, klarering, förtöjning, lastning och lossning i Sveriges sjöstäder, bas­ sänger, dockor, kajer, ham nar eller floder skall icke av Sverige medgivas en tredje m akts farty g någon förmån, som icke likaledes medgives siamesiska fa r­

tyg, enär avsikten är, a tt siamesiska farty g skola i alla avseenden åtnjuta den behandling, som tillkommer mest gynnad nations fartyg. Från bestämmelserna i traktaten äro emellertid undantagna kustfarten och fiskerinäringen, vilka skola regleras enligt lagar, förordningar och föreskrif­ ter i Sverige.

De Socialistiska Rådsrepublikernas Union. E n lig t handelsavtal den 15 mars 1924 skola handelsfartyg från De Socialistiska Rådsrepublikernas Union så­ väl som sådana fartygs last i Sveriges hamnar i alla avseenden åtnjuta samma behandling, lättnader, förmåner och skydd som farty g från varje annat land och deras last. Denna bestämmelse har avseende å alla lättnader i fråga om kol och vatten, kaj- och ankarplats, torrdockor, kranar, varum agasin, reparatio­ ner och lotsning och över huvud alla tjänster, hjälpmedel och lokaler, vilka stå i samband med sjöfarten. A vgifter av varje slag och benämning, vilka i det ena landets hamnar påläg­ gas fartyg, tillhörande den ena parten eller dess medborgare, eller sådana fa r­ tygs last, skola icke överstiga de motsvarande avgifter, som påläggas farty g från vilket som helst annat land eller deras last. Den behandling, det skydd och de förmåner, som tillerkännas befäl, besätt­ ning och passagerare på sådana fartyg, skola i intet avseende vara mindre gynnsamma än den behandling, det skydd och de förmåner, som tillerkännas medborgare från vilket som helst annat land. K ustfarten undantages från bestämmelserna i traktaten. F rån rysk sida skall icke på grund av bestämmelserna i detta avtal anspråk kunna göras på förmån, som svenska regeringen har medgivit eller kan komma a tt medgiva Danm ark eller Norge eller båda dessa länder, så länge icke sam­ ma förmån medgivits ytterligare något land. D ärjäm te må ingendera parten med stöd av bestämmelsen om behandling som mest gynnad nation vad angår avgifter av varje slag och benämning å farty g och last göra anspråk på rättigheter, förmåner eller lättnader, som den andra parten medgivit eller kan komma a tt medgiva uteslutande de länder, vilka er­ känt Unionens regering de jure före den 15 februari 1924. Nationaliteten av farty g från De Socialistiska Rådsrepublikernas Union be­ styrkes i regel genom patent med hems om rätten att serila under 'Unionens flagga.

Spanien: E nligt sjöfärtstraktaten den 15 mars 1883 samt deklarationen den 23 juni 1887 skola spanska fartyg, med eller utan last, ävensom deras laddnin­ gar, i Sverige oavsett från vilken hamn fartygen komma samt varifrån lasten förskriver sig eller varthän den ä r bestämd, i alla hänseenden vid ankomsten, under kvarliggandet och vid avgåendet åtnjuta samma behandling som landets egna farty g och dessas laddningar. F rån svensk sida skall i fråga om sjöfarten icke något privilegium, någon förmån eller frihet beviljas annan makts undersåtar, som icke sam tidigt utsträckes till spansk sjöfart. Med förbehåll av rättighet för vederbörande a tt uppbära särskilda för lokala behov avsedda avgifter, äro från sjöfarts- och ham navgifter, lastpenningar och expeditionsavgifter i svenska hamnar spanska farty g fullständigt befriade, om de från vilken ort som helst ankomma i barlast och åter utlöpa i barlast, även­ som när de, kommande från hamn i Sverige, anlöpa en eller flera svenska ham­ nar för a tt därstädes antingen lossa hela eller en del av sin last eller ock in­ taga ny last eller fyllnadslast och styrka, a tt de redan erlagt dessa avgifter; varjäm te spanska fartyg, som av tvingande orsak inlöpa i svensk hamn, där­ städes äro befriade från alla hamn- och sjöfartsavgifter som uppbäras av sta­

ten, därest de orsaker, vilka gjort det oundgängligt a tt söka nödhamn, äro gil­ tiga och uppenbara samt under förutsättning a tt ingen handelsoperation me­ delst lastning eller lossning av varor i nödhamn företages. T raktatens bestämmelser äro icke tilläm pliga å den för kustfarten gällande ordning. Spanska farty g s nationalitet bestyrkes medelst seglatim spass (Real Patente de Navegaciön) och folkpass (Röl de Navegaciön).

Storbritannien oell Norra Irland samt Irländska Fristaten: E nligt handels- och sjöfartstraktaten den 18 mars 1826 och kungl, kungörelsen den 26 oktober 1849 har — till m otsvarighet för vissa å t svenska farty g i brittiska hamnar medgiv­ na förmåner — förordnats, a tt brittiska fartyg, som till svenska ham nar an­ lända, skola vid såväl inkommandet som utgåendet behandlas på samma sätt som inhemska farty g i anseende till skepps- och hamnumgälder samt andra av­ gifter till kronan, städer eller enskilda inrättningar av vilken beskaffenhet som helst. Dessa bestämmelser äro tilläm pliga även å farty g tillhörande K a­ nada, New-Foundland, N ya Zeeland och Sydafrikanska Unionen. P å grund av kungl, kungörelsen den 15 augusti 1854 må, så länge kustfarten mellan brittiska hamnar fo rtfar a tt för svenska farty g vara fri och obehindrad, jäm väl brittiska farty g sådan fa rt mellan svenska ham nar idka. Nationaliteten av fartyg och laddningar, som under brittisk flagga till svensk hamn ankomma, skall, jäm likt kungl, brev den 23 m aj 1828, anses tillförlitligen sty rk t endast genom brittiske konsulns eller vice konsulns på stället i berörda avseende utfärdade certifikat.

Sydafrikanska Unionen: Se Storbritannien och Norra Irland.

Södra Khodesia: Se nedan å sid. 13.

Tjeckoslovakien: E nligt handels- och sjöf artsav talet den 18 april 1925 skola tjeckoslovakiska farty g och deras last i Sverige i alla hänseenden åtnjuta sam­ ma behandling som mest gynnad nations farty g och deras last. Undantagen från denna bestämmelse är dock rätten a tt bedriva kustfart. F rån tjeckoslovakisk sida skall icke på grund av bestämmelserna i avtalet anspråk kunna göras på de särskilda förmåner, som av Sverige beviljats eller kunna komma a tt beviljas D anm ark eller Norge eller båda dessa stater, så länge icke samma förmåner beviljats ytterligare någon stat. Tjeckoslovakiska fartygs nationalitet bestyrkes medelst fartygscertifikat, som utställas av navigationsbyrån (plavebni urad) i Prag.

Tysko riket: Enligt handels- och sjöfartstraktat den 14 maj 1926 åtnjuta lyska farty g och deras last i Sverige samma behandling som svenska farty g och dessas last, oavsett varifrån fartygen avgått eller varthän de äro destinera­ de och oavsett varifrån lasten förskriver sig eller varthän den är bestämd. Varje företrädesrättighet och befrielse, som i detta hänseende kan komma a tt av Sverige medgivas en tredje makt, skall sam tidigt och ovillkorligen jämväl tillerkännas Tyskland. Dessa bestämmelser äro icke tilläm pliga på kustfarten. I fråga härom har dock Tyskland för sina farty g rä tt till alla de förmåner och företrädesrättig­ heter, som Sverige i detta avseende tillerkänt eller kan komma a tt tillerkänna någon tredje m akt, under förutsättning a tt Tyskland inom sitt område tille r­ känner svenska farty g samma förmåner och företrädesrättigheter. H ärvid g ä l­ ler emellertid, a tt Tyskland icke skall göra anspråk på de förmåner, som i

Sverige tillkomma andra länder endast på grund av ännu gällande äldre avtal,, slutna före den 1 januari 1914. Med avseende å transitering skola Sverige och Tyskland ömsesidigt mot var­ andra tilläm pa bestämmelserna i den i Barcelona den 20 april 1921 underteck­ nade internationella konventionen angående transiteringsfrihet. Det ä r över­ enskommet, a tt även i detta avseende grundsatsen om mestgynnadnationsbehandling skall tilläm pas. F ullständigt befriade från fartygsum gälder och expeditionsavgifter i Sve­ riges ham nar äro: 1) fartyg, som från någon ort, vilken det vara må, inkomma i barlast och i barlast åter utgå; 2) fartyg, som från hamn inom Sverige ankomma till en eller flera ham nar inom Sverige samt kunna styrka, a tt de i annan svensk hamn redan erlagt ifrågavarande avgifter; 3) fartyg, som frivilligt eller av tvingande orsaker inkommit i en hamn med last och därifrån åter utlöpa utan a tt hava företagit någon som helst handels­ operation. Denna befrielse skall icke gälla fyr- och båkavgifter, lotspengar, bogserings-, karantäns- och andra på fartyget vilande avgifter, vilka svenska och mest gyn­ nad nations farty g hava a tt i lika mån erlägga såsom gottgörelse för trafiken tjänande handräckningar och anordningar. Tyskland skall ej göra anspråk på de särskilda förmåner i fråga om skyl­ dighet a tt anlita lots, som Sverige tillerkänt Finland, och som äro omnämnda i deklarationen den 17 augusti 1872. detta även för den händelse i nämnda de­ klaration medgivna förmåner framdeles skulle utvidgas a tt bliva tilläm pliga å finska farty g med en dräktighet av intill 100 nettoregi ster ton. Tyska farty g samt deras besättning och last skola på de inre farvattnen och i de för den allmänna samfärdseln öppna flodhamnarna inom Sverige åtnjuta samma behandling som svenskt eller mest gynnad nations farty g samt dessas besättning och last. I den mån bestämmelserna i traktaten avse ömsesidig behandling såsom mest gynnad nation skola de icke vara tilläm pliga å, bland annat, de särskilda för­ måner, som Sverige tillerkänt eller må komma a tt tillerkänna Norge eller Dan­ m ark eller båda dessa länder, så länge samma förm åner icke tillerkänts y tte r­ ligare någon stat. Tyska fartygs nationalitet bestyrkes medelst skeppscerti fik a t; dock att, en­ ligt kungl, brev d m 29 maj 1896, därest ty sk t farty g icke ä r försett med vederbörligt skeppscertifikat, såsom giltig nationalitetshandling må erkännas utdrag av skeppscertifikatet, av fattat i enlighet med visst form ulär (am tlich beglaubigter Auszug ans dem Schiffscertifikate).

Ungern: Jä m lik t handels - och sjöfartstraktat den 3 november 1873 skall den behandling, som i Sverige är förbehållen den nationella flaggan i a llt vad som angår farty g eller dqras laddningar, vara tillförsäkrad ungerska fartyg. Denna bestämmelse skall icke äga tilläm pning å kustfart. Ungerska fartygs nationalitet bestyrkes medelst fa rtyg spatent, u tstä llt av överinspektionen för järnvägar och sjöfart.

Österrike: E n lig t handels- och sjöfartstraktat den 3 november 1873, bekräf­ tad genom ministeriella noter den 10 november 1924, skall den behandling, som i Sverige är förbehållen den nationella flaggan i allt vad som angår farty g eller deras laddningar, vara tillförsäkrad österrikiska fartyg. Denna bestämmelse skall icke äga tilläm pning å kustfart.

Genom minist enella noter den 10 november 1924 förklaras, a tt Österrike icke skall kunna åberopa ovannämnda tra k tats bestämmelse för a tt fordra förmån, som Sverige medgivit eller kan komma a tt medgiva D anm ark eller Norge eller båda dessa länder, så länge icke samma förmån medgivits någon annan stat. Österrikiska fartygs nationalitet bestyrkes genom registreringscertifikat eller, provisoriskt, genom flaggbevis.

Sverige har den 31 oktober 1924 ratificerat konvention och stadga den 20 april 1921 rörande transiteringsfrihet. Denna konvention har i övrigt ratifice­ rats av Albanien, Belgien, B rittiska Indien, B rittiska riket, Bulgarien, Chile, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Japan, Lettland, Nederländerna, Nederländska Indien, New Foundland, Norge, Nya Zeeland, Polen, Rumänien, Schweiz, Surinam och Curagao, Tjeckoslovakien samt Öster­ rike, varjämte följande hava anslutit sig därtill, nämligen Brunei, Danzig, M alajstater, Palestina, Peru, Siam, Tyska riket och Ungern.

Sverige har vidare den 26 augusti 1927 ratificerat den i Genéve den 9 decem­ ber 1923 antagna konventionen och stadgan rörande vissa internationella för­ hållanden i havshamnar jämte tillhörande signaturprotokoll. Den lika behand­ ling i fråga om sjöfart och handelstransaktioner, som en var nation, vilken an­ sluter sig till konventionen och stadgan, under förutsättning av ömsesidighet, tillförsäkrar varje annan därtill ansluten nation, omfattar, bland annat, alla slags avgifter, vilka uppbäras för stat eller enskilda. Förutom vissa länder, vilkas farty g redan på grund av ovan omförmälda överenskommelser åtnjuta förmånen av lika behandling med svenska fartyg i avgiftshänseende, hava y tte r­ ligare till denna konvention och stadga anslutit sig dels följande länder, nämligen Södra Rhodesia, Australiska Statsförbundet, Indi&i och Schweiz, dels ock vissa brittiska kolonier, protektorat och mandatområden ävensom Nederländska Indien samt Surinam och Curagao. Jäm väl för fartyg, som är hemmahörande i något av nu angivna länder m. m., skall alltså åtnjutas omförmälda förmån.

E nligt § 3 av kungl, förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 9 juni 1911 är vara, som införes med främmande lands fartyg, såvitt icke sär­ skilt annorlunda stadgas, ej underkastad högre tullavgift än enahanda vara, då den inkommer med svenskt fartyg.

E nligt 128 § i tullstadgan den 7 oktober 1927 må varuutförsel från inlandsvatten med främmande fartyg äga rum endast om utförseln sker direkt till ort utom tullområdet, såvida ej fartyget enligt överenskommelse med främmande m akt äger rä tt till insjöfart.

Enligt kungl, kungörelsen angående handläggning av ansökningar om till­ stånd för vissa utländska fartyg att lossa från utlandet medförd last å annan ort vid flod, kanal eller insjö än stapelstad av den 7 oktober 1927 skall ansök­ ning om dylikt tillstånd för utländskt fartyg, tillhörande nation, där svenska farty g icke behandlas lika med samma nations egna, ingivas till kommerskolle­ gium, son, äger a tt efter samråd med generaltullstyrelsen avgöra ansökningen. I följd härav skall ansökning av här ifrågavarande slag avgöras av general­ tullstyrelsen beträffande brittiskt, danzigskt, estniskt, finskt, lettiskt, neder­ ländskt, norskt, polskt, siamesiskt eller ty sk t fartyg.

Med de hur ovan omförmälda undantag för argentinska, belgiska, danska franska, Irländska Fristatens, isländska, italienska, japanska, kinesiska, nederländska, portugisiska samt Storbritannien och Norra Irlands är rättighet a tt idka kustfart mellan svenska hamnar på grund av kungl, för­ klaring den 28 februari 1726 icke medgiven främmande länders fartyg.

E nligt kungl, förordningen den 12 november 1880 angående skeppsmätning samt kungl, kungörelsen den 18 maj 1893 angående vissa ändringar i nämnda förordning ä r föreskrivet, a tt alla fartyg, som i följd av sitt byggnadssätt kunna begagnas i handel och frak tfart, under vilken sistnämnda även räknas förandet av passagerare, skola mätas i överensstämmelse med bestämmelserna i sagda författningar; varande dock från denna ovillkorliga mätningsskyldighet undantagna fartyg, vilkas dräktighet icke överstiger 10 ton, fartyg, som äro avsedda för fiske och för sådant ändamål uteslutande användas, kronans be­ varade och obevärade farty g samt fartyg tillhörande främmande nation, med vilken överenskommelse trä ffa ts om ömsesidigt erkännande av fartygens in­ hemska mätbrev, så länge sådan överenskommelse äger gällande kraft. Med tilläm pning av nu åberopade bestämmelser äro från ommätning här i riket befriade: Amerikas Förenta Staters, belgiska, chilenska, danska, estni­ ska, finska, franska, grekiska, Irländska Fristatens, isländska, italienska, japanska, nederländska, norska, polska, de Socialistiska R ådsrepublikem as Unions, spanska, Storbritannien och Norra Irlands, tyska, ungerska samt öster­ rikiska fartyg; och skall i avseende å tillgodonjutandet av omförmälda befrielse iakttagas beträffande:

Amerikas Förenta Staters fartyg:

a) med mätbrev, utfärdade i hemlandet före den 1 april 1895: a tt Amerikas Förenta Staters segelfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfärdade efter den 31 december 1864, äro befriade från ommätning i svenska hamnar, varemot Amerikas Förenta Staters ångfartyg, försedda med sådana efter den 11 augusti 1882 utfärdade mätbrev, äro underkastade en partiell ommätning för bestämmande av avdraget för maskinrummet enligt den i Sverige antagna grund; dock a tt fartyg, som ankommer till svensk hamn, försett med nationellt mätbrev, skali äga tillgodonjuta avgiftsfrihet för sådana i fartygets nettodräktighet inräknade rum, som enligt här i riket gällande bestämmelser äro avgiftsfria, samt att, därest fartyget ä r försett med i Ame­ rikas Förenta S tater u tfä rd at appendix, upptagande rymden av dessa rum, detta appendix skall ligga till grund för avdragen, men i annat fall, på befäl­ havarens anhållan, partiell ommätning ske av de rum, för vilka avgiftsfrihet sålunda blivit medgiven; skolande kostnaderna för den partiella ommätningen gäldas enligt bestämmelsen i kungl, förordningen angående skeppsmätning den 12 november 1880 samt beräknas endast för de verkligen uppm ätta rummen; b) med mätbrev, utfärdade i hemlandet efter den 31 mars 1895: a tt Amerikas Förenta Staters segelfartyg, försedda med nationella registreringscertifikat, utfärdade efter den 31 mars 1895, vilka ankomma till svensk hamn, skola därstädes vara befriade från ommätning och den nettodräktighet, fartygen enligt nämnda certifikat äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna; att Amerikas Förenta Staters ångfartyg, försedda med nationella registreringscertifikat, utfärdade efter den 31 mars 1895, skola i svenska hamnar vara underkastade en partiell ommätning för bestämmande av avdraget för maskin­ rummet enligt den i Sverige antagna grund; samt att, då partiell ommätning ifrågakommer, avgiften för densamma skall be­

räknas enligt de i Sverige gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen; skolande likväl, för den händelse i appendix till ett Amerikas Förenta Stater tillhörande ångfartygs nationella registreringscertifikat nettodräktigheten finnes beräknad i enlighet med de i Sverige gällande bestämmelser angående ångfartygs mätning, fartyget vara befriat från ommätning i svenska hamnar och den sålunda angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkningen av umgälderna;

Belgiska fartyg:

att belgiska segelfartyg, m ätta efter den Moorsomska metoden, skola i sven­ ska hamnar ieke vara underkastade någon ommätning utan den i fartygens mätbrev angivna nettodräktighet anses lika med de inhemska fartygens nettodräktighet; a tt samma frihet från ommätning tillkommer belgiska ångfartyg med det förbehåll, a tt vid beräkningen av nettodräktigheten tilläm pas de regler för avdrag, vilka i Sverige äro gällande för inhemska fartyg, därvid avdragen skola så mycket som möjligt beräknas efter de i mätbreven angivna siffror och intet rum skall underkastas ommätning, vars innehåll finnes angivet i mätbrevet; skolande, i händelse belgiska ångfartyg äro försedda med nationella mätbrev, utvisande nettodräktigheten enligt de i kungl, förordningen den 18 maj 1894 fastställda regler, denna nettodräktighet, utan någon beräkning eller avdrag, anses utgöra den lagliga svenska dräktigheten; samt a tt de belgiska mätbrev, på vilka förestående bestämmelser äro tilläm pliga, utgöras av sådana, som av vederbörande myndigheter utfärdats efter ingången av år 1884; dock a tt i svenska hamnar umgälder för belgiskt fartyg, vars nationella mätbrev är försett med uppgift å de rum, vilka icke inbegripits i bruttodräktigheten, samt å dessas storlek, skola beräknas efter den i mätbrevet upptagna nettodräktigheten med tillägg av den å samma handling antecknade rymden av öppna i bruttodräktigheten icke inberäknade rum;

Chilenska fartyg:

att chilenska fartyg, försedda med m ätningscertifikat, utfärdade i deras hemland av vederbörande myndighet efter den 31 december 1874, skola å t­ njuta befrielse från ommätning i svensk hamn; och skall den nettodräktighet, fartyget enligt nämnda certifikat äger, läggas till grund för beräkningen av umgälder här i riket;

Danska fartyg:

följande allmänna bestämmelser, nämligen a tt de i danska fartygs nationella mätbrev eller appendixmätbrev lämnade uppgifter angående fartygens dräktighet tillerkännas vitsord i Sverige, för så vitt och i den mån nedanstående bestämmelser icke giva anledning till avvikelse härutinnan; a tt med nationellt mätbrev avses mätningshandling, som utfärdats på grund av mätning enligt regeln I, verkställd av dansk myndighet ; a tt danskt maskindrivet fartyg, som är försett endast med nationellt m ät­ brev, skall i Sverige underkastas endast sådan partiell mätning, som i fråga om bestämmande av nettodräktigheten här nedan särskilt omförmäles; skolan­ de den sålunda beräknade nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Sverige skola erläggas efter tontalet;

a tt då danskt maskindrivet fartyg ä r försett med danskt appendixmätbrev, utfärdat enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter, skall den i appendixmätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de av­ gifter, vilka i Sverige skola erläggas efter tontalet; att då danskt fartyg annat än maskindrivet, är försett med nationellt mätbrev, skall den i det nationella mätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Sverige skola erläggas efter tontalet; a tt den här ovan avsedda partiella mätning av maskindrivet fartyg skall omfatta bestämmandet av bruttodräktigheten av rum ovan mätningsdäck samt av avdraget för maskinrummet och för övriga såväl över som under mätnings­ däck belägna rum, för vilka avgiftsfrihet medgives i Sverige; skolande över sådan partiell mätning utfärdas mätningshandling, som skall gälla så länge det nationella mätbrevet, i anslutning till vilket mätningshandlingen utfärdats, äger giltighet; a tt ovan omförmälda appendixmätbrev skola uppfylla följande särskilda villkor: a tt danskt appendixmätbrev för a tt äga giltighet i Sverige skall b eträf­ fande registreringspliktiga farty g vara utfärdat av Overskibsinspektoratet i Köpenhamn samt eljest av vederbörande »Distrikts-Registreringskontor» enligt regeln I ; skolande det äga giltighet endast i anslutning till och under samma tid som fartygets nationella mätbrev, vars bruttodräktighet, dräk­ tighet av rummet under mätningsdäck enligt danska och, där så beTäknats, enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter jämte nettodräktighet och datum skola vara angivna i appendixmätbrevet; att rymden av rummet under mätningsdäck må i appendixmätbrevet an­ tingen angivas med det tontal, som finnes upptaget i fartygets nationella mätbrev, eller ock uppmätas och beräknas enligt de svenska skeppsmätningsföreskrifterna; skolande appendixmätbrevet innehålla uppgift om huru nämnda rymd är beräknad; att rum ovan mätningsdäck skall uppm ätas och beräknas i överensstäm­ melse med svenska skeppsmätningsföreskrifter samt till sin rymd angivas i appendixmätbrevet; skolande emellertid styrhytt, styrmaskinhus, utkiksh ytt, kabysshus och klosettrum, som enligt danska skeppsmätningsföre­ skrifter icke skola inräknas i den danska bruttodräktigheten, icke heller inräknas i bruttodräktigheten i appendixmätbrevet: a tt sammanlagda avdraget för följande avdragsberättigade rum, näm­ ligen rum för befälhavare och besättning, navigationsrum, kabelrum samt vattenbarlastrum, som ej är beläget inom dubbelbotten, angives med det tontal, som finnes upptaget i det nationella mätbrevet, varjämte kan göras avdrag för den rymd, med vilken kabelrummets verkliga rymd överstiger den i det nationella mätbrevet avdragna rym d; a tt avdraget för maskinrummet skall uppmätas och beräknas enligt de svenska skeppsmätningsföreskrifterna; a tt såsom permanenta bränslerum må anses endast sådana rum, som äro uteslutande inrättade för och användas till inrymmande av det för drivkraftsmaskineriet avsedda bränsleförrådet, såvitt de antingen me­ delst skjutdörrar eller andra öppningar eller rörledningar stå i direkt förbindelse med maskin- eller eldningsrummet eller ock äro belägna omedelbart ovanpå detsamma eller därmed direkt förbundna bränslerum; a tt bränslerum, som endast medelst flyttbara skott är åtskilt från la.st.T n m eller som är försett i skotten med lastport eller i däcket ovan­

till med lucköppning, som icke är a tt anse såsom allenast kollucka, må icke innefattas i avdraget för maskinrummet; a tt skeppsmätare kan avfordra fartygets ägare eller befälhavare skriftlig förklaring, huruvida rum, för vilket avdrag såsom bränsle­ rum kan ifrågakomma, skall i fart till eller från Sverige användas uteslutande till inrymmande av det för drivkraftsmaskineriet avsedda bränsleförrådet; skolande emellertid, om ägaren eller befälhavaren vägrar avgiva sådan förklaring, vilken skall angivas i appendixmätbrevet, rummet icke innefattas i avdraget för maskinrummet; samt a tt i appendixmätbrevet skola angivas läget, längden och rymden för varje utom maskinrummet beläget bränslerum, vilket upptages i avdraget för maskinrummet; att de i Sverige av svensk myndighet verkställda mätningar av danskt fa r­ ty g skola vara underkastade sådan kontrollmätning och ommätning, som föreskrives i Sverige; att, därest det visar sig, att uppgifterna i danskt fartygs nationella mätbrev eller appendixmätbrev icke överensstämma med de verkliga förhållandena, kommerskollegium är berättigat a tt i erforderlig utsträckning föranstalta om fartygets kontrollmätning och ommätning samt a tt i förekommande fall låta u tfärd a ny mätningshandling; a tt kostnaderna för verkställd mätning ävensom för kontrollmätning i av­ seende å i Sverige verkställd mätning av danskt farty g skola beräknas och be­ stridas enligt de bestämmelser, som gälla i Sverige; dock a tt vid partiell m ät­ ning kostnaderna skola utgå endast för det verkligen uppm ätta maskinrummet samt för den del av övriga uppm ätta rum, som befinnes avgiftspliktig; samt a tt kostnaderna för den kontrollmätning, eller ommätning, varom kommers­ kollegium enligt vad ovan sagts äger föranstalta, skola bestridas av svenska statsverket; dock att, ifall mätningshandlingen skall ersättas med ny sådan, kostnaderna skola bestridas av fartygets ägare eller befälhavare i den u t­ sträckning, svenska skeppsmätningsbestämmelser föreskriva; varjämte tillsvidare skola lända till efterrättelse följande särskilda bestäm­ melser, nämligen 1 :o a tt i Sverige skall erkännas danskt appendixmätbrev (Appendiks-Maalebrev), som är utfärdat i överensstämmelse med och giltigt enligt särskild över­ enskommelse av den 21 november 1925 ävensom sådan uppgift rörande nettodräktigheten av danskt ångfartyg (maskindrivet farty g ) enligt »German Hule», som omförmäles i generaltullstyrelsens kungörelse den 14 oktober 1895 angående erkännande i Sverige av danska fartygs mätbrev och som tillkommit före den 22 februari 1926; 2:o att, då danskt farty g i Sverige allenast är försett med Interims-nationalitetscertifikat, skall, beträffande maskindrivet fartyg, den i sådant certifikat angivna dräktigheten av rummet under mätningsdäck samt beträffande fa r­ tyg, annat än maskindrivet, den i sådant certifikat angivna nettodräktigheten, oaktat den till grund för beräknandet av dräktigheten liggande mätningsförrättningen icke verkställts av dansk myndighet, tillerkännas vitsord under den tid, under vilken nämnda certifikat äger giltighet; samt 3:o att, då danskt fartyg i Sverige icke är försett med nationellt mätbrev, skall med mätning av fartyget anstå, där ägaren eller befälhavaren uppgiver, a tt fartyget, innan detsamma efter tontalet åvilande avgifter skola gäldas, kommer a tt mätas av dansk skeppsmätare och förses med nationellt mätbrev eller med appendixmätbrev;

2 — 2 8 3 6 2 3 .

Estniska fartyg:

a tt beträffande estniska fartyg tillämpas motsvarande bestämmelser, som nedan omförmälas i fråga, om fartyg från De Socialistiska Rådsrepublikernas Union;

Finska fartyg :1 att finskt fartyg, mätt efter den s. k. Moorsomska mätningsmetoden och försett med på grund härav u tfärdat nationellt mätbrev eller s. k. appendixmätbrev, utfärdat enligt det engelska skeppsmätningssystemet, icke må i svensk hamn utan på därom av fartygets ägare eller befälhavare gjord fram ­ ställning underkastas fullständig ommätning i och för bestämmande av far­ tygets dräktighet; att finskt fartyg, som icke är försett med förenämnt mätbrev, skall i Sverige undergå mätning enligt härstädes gällande föreskrifter; att, enär de svenska och finska mätningsbestämmelserna icke stå i fullstän­ dig överensstämmelse med varandra, skall ifråga om finskt fartyg, m ätt efter den s. k. Moorsomska mätningsmetoden och försett med på grund härav u t­ färdat nationellt mätbrev eller appendixmätbrev, utfärdat enligt det engelska skeppsmätningssystemet, den avgiftspliktiga. dräktigheten bestämmes genom partiell ommätning i enlighet med följande närmare föreskrifter: finskt maskindrivet fartyg, som är försett med nationellt mätbrev eller förenämnt appendixmätbrev, skall i svensk hamn undergå partiell om­ mätning; skolande i avseende å sådan partiell ommätning fartyget vara underkastat kontroll i enlighet med gällande svenska bestämmelser; de efter nettotontalet utgående avgifterna skola i detta fall beräknas efter den avgiftspliktiga dräktighet, som erhålles på grund av ommät­ ningen eller kontrollmätningen; är finskt maskindrivet fartyg försett med av sjöfartsstyrelsen eller myndighet, tillsatt för kontroll av fartygs mätning, utfärdat bevis där­ om, a tt kontrollmätning blivit verkställd, vare fartyget befriat från kontrollmätnirig i svensk hamn; finskt fartyg, annat än maskindrivet, som är försett med nationellt m ät­ brev, skall i svensk hamn icke vara underkastat partiell ommätning;

[dylik t fartyg sk all dock vara sk yld igt undergå kontrollm ätning enligt de för svenskt

fartyg i sådant avseende gällande bestämmelserna; skolande kostnaderna för sådan m ätning

bestridas a v svenska statsverket; dock att, därest m ätbrevet enligt nämnda bestämmelser bort,

om fartyget varit svenskt, ntbytas m ot n y tt m ätbrev, mätningskostnaderna skola gäldas av

fartygets ägare eller befälhavare;]

de efter nettotontalet utgående avgifterna skola beräknas efter den i det nationella mätbrevet angivna avgiftspliktiga dräktigheten [eller, därest, efter

verkställd kontrollmätning, svensk m ätningshandling för fartyget utfärdats, efter den i nämnda

m ätningshandling angivna avgiftsplik tiga dräktigheten;

finskt fartyg, annat än m askindrivet, försett med av sjöfartsstyrelsen eller m yndighet, t i l l ­

sa tt för kontroll av fartygs m ätning, utfärdat b evis därom, a tt kontrollm ätning b liv it verk­

ställd, är befriat från kontrollm ätning i svensk hamn;]

varjämte skall iakttagas: a tt förenämnda partiella ommätning må, utom i och för beräknande av av­ draget för maskinkraften, avse allenast sådant rum, i fråga om vilket de sven­ ska och finska mätningsbestämmelserna icke äro med varandra överensstäm­ mande ;

1 D e med lite n s til inom parentes å terg iv n a bestäm m elserna skola e n lig t K nngl. Maj:ts beslut

den 7 mars 1924 och k om m ersk ollegii cirkulär den 19 i sam m a m ånad t i ll s vidare icke äga

tillä m p n in g .

a tt kostnaderna för fullständig m ätning och partiell ommätning skola be­ räknas och bestridas efter de bestämmelser, som för sådan mätning gälla i Sverige; att, därest vid kontrollmätning eller partiell ommätning befinnes, a tt upp­ gift rörande volymen av förekommande rum icke tillkommit eller mätningstörfarandet eljest icke skett i överensstämmelse med gällande bestämmelser, skall anmälan härom av vederbörande förrättningsm an skyndsamt göras hos kommerskollegium; samt att, där fartygs ägare eller befälhavare sådant påfordrar, skall, oberoende av ovannämnda bestämmelser, kontrollmätning eller partiell ommätning äga rum; skolande kostnaderna för förrättningen i sådant fall gäldas av ägaren eller befälhavaren;

Franska fartyg;:

a tt franska segelfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfärdade efter den 30 juni 1873, vilka ankomma till en svensk hamn, skola vara befriade från ommätning, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda mätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i den svenska hamnen; varemot franska ångfartyg, försedda med sådana mätbrev, äro underkasta­ de en partiell ommätning för bestämmande av avdraget för maskinrummet enligt den i Sverige gällande grund, dock a tt från ommätning skola vara be­ friade de franska ångfartyg, för vilka den i art. 20 av dekretet den 24 maj 1873 omnämnda övergångsbestämmelsen ej blivit tagen i anspråk1, och skall den nettodräktighet, som i det nationella mätbrevet finnes angiven, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i Sveriges hamnar; skolande avgiften för den partiella ommätningen beräknas enligt de här i riket gällande bestäm­ melser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen;

Grekiska fartyg:

att grekiska segelfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfärdade efter den 30 juni 1878, vilka ankomma till svensk hamn, skola vara befriade från ommätning, och den avgiftspliktiga dräktighet, fartyget enligt nämnda m ät­ brev äger, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i svenska ham ­ nar, såvida icke fartygets ägare eller befälhavare, för nedsättning av fa rty ­ gets avgiftspliktiga dräktighet, begär en partiell ommätning av de rum, för vilka avdrag medgives enligt de i Sverige gällande bestämmelser; att grekiska ångfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfärdade efter den 30 juni 1878, skola i svenska ham nar vara underkastade en partiell ommätning för bestämmande av avdraget för maskinrummet enligt den i Sverige antagna grund; skolande likväl, för den händelse i ett grekiskt ångfartygs mätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. tyska re­ geln, till grund för beräkningen av umgälderna i svenska hamnar läggas den sålunda angivna nettodräktigheten med avdrag av de rum, för vilka avdrag medgivas i Sverige; a tt ovannämnda partiella ommätning skall inskränkas till det allra nödvän­ digaste och icke omfatta de rum , vilkas innehåll finnas angivna i mätbrevet; samt a tt den partiella ommätningen skall verkställas utan någon avgift för far­ tyget;

Irländska Frlstateus fartyg: se Storbritannien och Norra Irlands samt Irländska Fristatens fartyg;

1 Å ngfartyg som således äro uppm ätta e n lig t den i Sverige antagna s. k. ty sk a regeln.

Isländska fartyg:

a tt beträffande isländska fartyg gälla allmänna bestämmelser, motsvarande här ovan i fråga om danska farty g omförmälda, dock a tt isländskt appendix mätbrev för a tt äga giltighet i Sverige skall vara utfärd at av Finansministeriet i Reykjavik.

Italienska fartyg:

att italienska segelfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfärdade efter den 30 juni 1873, vilka ankomma till svensk hamn, skola vara befriade från ommätning, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämn­ da mätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i den sven­ ska hamnen, såvida icke fartygets befälhavare, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, begär en partiell ommätning av de rum, för vilka avdrag medgives enligt de i Sverige gällande bestämmelser; a tt italienska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade efter den 30 juni 1883, skola i svenska hamnar vara underkastade en partiell ommätning för bestämmande av avdraget för maskinrummet enligt den i Sverige antagna grund; skolande likväl, för den händelse i ett italienskt ångfartygs mätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. tyska regeln, till grund för beräkningen av umgälderna i de svenska hamnarna läggas den så­ lunda angivna nettodräktigheten med avdrag av de rum, för vilka avdrag medgives i Sverige; a tt ovannämnda partiella ommätning skall inskränkas till det allra nödvän­ digaste och icke om fatta de rum, vilkas innehåll finnas angivna i mätbrevet: a tt avgiften för den partiella ommätningen skall beräknas efter de här i riket gällande bestämmelser, men endast för de verkligen uppm ätta rummen; samt att, för den händelse italienska segel- och ångfartyg äro försedda med sär­ skilda mätbrev, utfärdade av de italienska myndigheterna i enlighet med de i Sverige gällande bestämmelser angående skeppsmätning, dessa särskilda mätbrev skola läggas till grund för beräkningen av på samma farty g vilande umgälder i de svenska hamnarna;

Japanska fartyg:

a tt japanska segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Japan efter den 1 juli 1884, skola, då de ankomma till svensk hamn, vara befriade från ommätning och den avgiftspliktiga dräktighet, som uppgivits i nämnda m ät­ brev, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i den svenska hamnen, såvida icke fartygets befälhavare, för nedsättning av fartygets avgiftsplik­ tiga dräktighet, begär en partiell ommätning av de rum, för vilka avdrag medgives i Sverige men icke enligt i Japan gällande bestämmelser; skolande ommätningen inskränkas till de rum, vilka icke finnas angivna i det natio­ nella m ätbrevet; a tt japanska ångfartyg, försedda med mätbrev utfärdade i Japan efter den 1 juli 1884, skola i svenska hamnar vara underkastade en partiell ommätning för bestämmande av avdraget för maskinrummet enligt den i Sverige antagna grund; med rätt för fartygets befälhavare att, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, begära en partiell ommätning av de rum, för vil­ ka avdrag medgives i Sverige men icke enligt de i Jap an gällande bestämmel­ ser; skolande likväl ommätningen inskränkas till de rum, vilka icke finnas angivna i det nationella mätbrevet; samt att befrielse från ommätning medgives japanska fartyg, försedda med mätbrev, utvisande maskinrummets verkliga bruttom ått enligt den tyska re­ geln;

Nederländska fartyg':

att nederländska fartygs nationella mätbrev ävensom appendixmätbrev, u t­ färdade enligt svenska skeppsm ätningsföreskrifter, skola tillerkännas vitsord i Sverige, för sa v itt och i den mån nedanstående bestämmelser icke giva anled­ ning till avvikelse därutinnan; a tt med nationella mätbrev avses mätningshandlingar, vilka utfäidats på grund av m ätning enligt regeln A av vederbörande nederländsk myndighet och vilka innehålla särskild uppgift om volymen i kubikmeter eller registerton av rummet under m ätningsdäcket; a tt nederländska maskindrivna fartyg, vilka äro försedda endast med natio­ nellt mätbrev, skola i Sverige underkastas endast sådan partiell mätning, som här nedan särskilt omförmäles; skolande den sålunda beräknade nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Sverige skola er­ läggas efter tontalet; att, då nederländskt maskindrivet fartyg är försett med nationellt appendixmätbrev, utfärdat enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter, skall den i nämnda appendixmätbrev angivna nettodräktigheten läggas till grund för be­ räkning av de avgifter, vilka i Sverige skola erläggas efter tontalet; att, då nederländskt fartyg, annat än maskindrivet, är försett med nationellt mätbrev, skall den i nämnda mätbrev angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Sverige skola erläggas efter ton­ talet; a tt de här ovan avsedda partiella mätningar av maskindrivet fartyg skola omfatta bestämmandet enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter av bruttodräktigheten av rummen ovan mätningsdäcket samt av avdraget för maskin­ rummet och för övriga såväl över som under mätningsdäcket belägna rum, vilka i Sverige skola avdragas vid bestämmandet av nettodräktigheten; skolande över nämnda partiella mätningar utfärdas särskild mätningshandling, avfattad på de nationella språken, samt giltig så länge det nationella mätbrev, i anslut­ ning till vilket mätningshandlingen utfärdats, äger giltighet; a tt ovan omförmälda appendixmätbrev även skola uppfylla följande särskilda villkor: appendixmätbrevet skall vara u tfärdat enligt regeln I och äga giltighet under samma tid som det nationella mätbrev, till vilket det är anslutet, samt skall för a tt godtagas på varje därom av vederbörande myndighet gjord anfordran företes sam tidigt med det nationella mätbrevet, varjämte det skall angiva i det nationella mätbrevet upptagna uppgifter angående brutto- och nettodräktigheten, rymden av rummet under mätningsdäcket ävensom dagen för utfärdandet av det nationella mätbrevet tillika med detsammas ordernummer; skolande appendixmätbrevet vara utfärdat av vederbörande myndighet i Nederländerna (chefsskeppsm ätarna, »de Scheepsmeters» i de olika distrikten) och i enlighet med visst formulär; rymden av rummet under mätningsdäcket må i appendixmätbrevet an­ tingen angivas med det tontal, som finnes upptaget i det nationella m ät­ brevet, eller ock uppmätas och beräknas enligt de svenska skeppsmätningsföreskrifterna, i vilket sistnämnda fall appendixmätbrevet även skall in­ nehålla uppgift om, huru nämnda volym ä r beräknad; rummen ovan mätningsdäcket skola uppm ätas och beräknas enligt de svenska skeppsmätningsföreskrifterna samt till sin rymd angivas i appen­ dixmätbrevet; skolande dock de rum, som enligt de nederländska skeppsm ätningsföreskrifterna icke skola inräknas i bruttodräktigheten, nämligen rum, som uteslutande användas för hjälpm askinen och hjälpångpannor,

styrmaskinsrum, styrhytt, kök och bageri, kondensorrum och klosettrum, icke inräknas i den bruttodräktighet, sorn angives i appendixmätbrevet; sammanlagda avdraget för följande avdragsberättigade rum, nämligen rum uteslutande avsett för befälhavaren och besättning, rum för sjökort, signaler och navigeringsinstrument, båtsmansförrådsrum och för vattenbar­ last uteslutande avsett rum, som icke är beläget inom dubbelbotten, skall i appendixmätbrevet angivas med det tontal, som finnes upptaget i det nationella mätbrevet; och må avdrag även göras för den rymd, med vilken båtmansförrådsrummets verkliga rymd överstiger den i det nationella mätbrevet angivna rymden; avdraget för maskinrummet skall uppmätas och beräknas enligt de sven­ ska skeppsmätningsföreskrifterna ; såsom permanenta bränslerum må anses endast sådana rum, som äro uteslutande inrättade för och användas till inrymmande av det för drivkraftsmaskineriet avsedda bränsleförrådet, såvitt de antingen medelst skjutdörrar eller andra öppningar eller rörledningar stå i di­ rekt förbindelse med maskin- eller eldningsrummet eller ock äro be­ lägna omedelbart ovanpå detsamma eller därmed direkt förbundna bränslerum; bränslerum, vilka endast medelst flyttbara skott äro åtskilda från lastrum eller vilka äro försedda i skotten med en eller flera lastportar eller i däcket ovantill med en eller flera lucköppningar, som icke äro a tt anse såsom allenast kolluckor, skola icke innefattas i avdraget för maskinrummet; skeppsmätaren skall anmoda fartygets ägare eller befälhavare att underteckna en på appendixmätbrevet tryckt förklaring, angivande ett rum, för vilka avdrag såsom bränslerum skall ifrågakomma, skola i fart till eller från Sverige användas uteslutande till inrymmande av det för drivkraftsmaskineriet avsedda bränsleförrådet; skolande, därest ägaren eller befälhavaren uraktlåter a tt underteckna nämnda förkla­ ring, ifrågavarande rum icke innefattas i avdraget för maskinrummet; appendixmätbrevet skall innehålla u p p g ift om läget, längden och rymden av varje utom maskinrummet beläget bränslerum, vilket in­ räknats i avdraget för maskinrummet; a tt i Sverige av vederbörande svensk myndighet verkställda mätningar av ne^ derländskt farty g skola vara underkastade sådan kontrollmätning och, där så erfordras, ommätning, som föreskrives i Sverige; a tt kostnaderna för verkställda m ätningar ävensom kostnaden för sådana kontroll- och ommätningar, som i nästföregående stycke avses, skola beräknas enligt de besfämmelser, sorn gälla i Sverige; dock skola vid partiell m ätning kostnaderna beräknas endast för det verkligen uppm ätta maskinrummet samt för de delar av övriga uppm ätta rum, som icke skola avdragas vid bestämman­ det av nettodräktigheten; att, därest anledning föreligger a tt antaga, a tt uppgifterna i ett fartygs na­ tionella mätbrev eller appendixmätbrev icke överensstämma med de verkliga förhållandena, kommerskollegium är berättigat a tt i erforderlig utsträckning föranstalta om fartygets kontrollmätning och, där så erfordras, ommätning ävensom att däröver utfärda särskild mätningshandling, som angiver resultaten av ommätningen; a tt kostnaderna för i nästföregående stycke avsedda kontroll och ommätningar skola bestridas av svenska statsverket; dock att, där ommätningen föran­ lett utfärdandet av särskild mätningshandling, kostnaderna skola bestridas av fartygets ägare eller befälhavare i den utsträckning, som i skeppsmätningsbestämmelserna i Sverige föreskrives;

varjämte skall iakttagas, att, om ett nederländskt farty g anländer till svensk hamn och endast är försett med provisoriskt certifikat (kallat »Voorloopige zeebrief»), skall, be­ träffande maskindrivet fartyg, uppgiften i nämnda certifikat å rymden av rummet under mätningsdäcket, samt beträffande fartyg, annat än maskindri­ vet, uppgiften å nettodräktigheten tillerkännas vitsord i Sverige under g iltig­ hetstiden för nämnda certifikat, oaktat fartyget icke undergått av vederbö­ rande nederländsk myndighet verkställd mätning;

Norska fartyg:

a tt beträffande norska farty g gälla allmänna bestämmelser, motsvarande de här ovan i fråga om danska farty g omförmälda, dock a tt norskt appendixmätbrev skall vara till sin riktighet bestyrkt av kontrollrevisjonen for Skibsmålingen, varjämte tillsvidare skola gälla följande särskilda bestämmelser, nämligen: 1 :o a tt i Sverige skall erkännas norskt appendixmätbrev, som är utfärdat i överensstämmelse och och giltigt enligt särskild överenskommelse den 22 decem­ ber 1924 ävensom norskt appendixmätbrev, som före den 23 mars 1925 u tfä r­ dats i enlighet med generaltullstyrelsens kungörelse den 6 augusti 1908 angående norska ångfartygs förseende med appendixmätbrev, avsedda att läggas till grund för beräknande av fartygets umgälder i svenska hamnar; samt 2:o att, då norskt fartyg i Sverige icke är försett med nationellt mätbrev, skall med mätning av fartyget anstå, där ägaren eller befälhavaren uppgiver, a tt fartyget, innan detsamma efter tontalet åvilande avgifter skola gäldas, kom­ mer a tt mätas av norsk skeppsmätare och förses med nationellt mätbrev eller med appendixmätbrev;

Polska fartyg:

att polska fartygs nationella mätbrev ävensom appendixmätbrev, utfärdade enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter, skola tillerkännas vitsord i Sverige, för så v itt och i den mån nedanstående bestämmelser icke giva anledning till avvikelser därutinnan; a tt med nationella mätbrev avses mätningshandlingar, vilka utfärdats på grund av mätning enligt regeln I (i Polen kallad den allmänna regeln) av vederbörande polsk myndighet och vilka innehålla uppgift om dagen för un­ dertecknandet samt om volymen i kubikmeter eller registerton av rummet un­ der mätningsdäcket; att polska maskindrivna fartyg, vilka äro försedda endast med nationellt I, mätbrev utan bifogat appendixmätbrev, skola i Sverige underkastas endast så­ dan partiell mätning, som i fråga om bestämmandet av nettodräktigheten här nedan särskilt omförmäles; skolande den sålunda beräknade nettodräktigheten läggas till grund för beräkning och erläggande av de avgifter, vilka i Sverige skola utgå efter tontalet; att, då polskt maskindrivet fartyg är försett med nationellt appendixmät­ brev, u tfärd at enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter, skall den i nämnda appendixmätbrev angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning och erläggande av de avgifter, vilka i Sverige skola utgå efter tontalet; att, då polskt fartyg, annat än maskindrivet, är försett med nationellt m ät­ brev, skall den i det nationella mätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning och erläggande av de avgifter, vilka i Sverige skola utgå efter tontalet; a tt de b är ovan avsedda partiella mätningar av maskindrivet farty g skola omfatta bestämmandet, enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter, av bruttodTäktigheten av rummen ovan mätningsdäcket samt av avdraget för maskin-

rummet och för övriga såväl över som under mätningsdäcket belägna rum, vil­ ka i Sverige skola avdragas vid bestämmandet av nettodräktigheten; skolande dels över nämnda partiella mätningar utfärdas särskild mätningshandling, som skall vara giltig så länge det nationella mätbrev, i anslutning till vilket mätningshandlingen är utfärdad, äger giltighet, dels ock för a tt kunna god­ tagas berörda mätningshandling på varje därom av vederbörande myndighet gjord anfordran företes samtidigt med det nationella mätbrevet; a tt ovan omförmälda appendixmätbrev, utfärdat enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter, skall, för a tt äga giltighet i Sverige, uppfylla jämväl föl­ jande villkor: appendixmätbrevet skall vara utfärd at enligt regeln I och äga giltighet under samma tid som det nationella mätbrev, till vilket det är anslutet, och skall för a tt godtagas på varje därom av vederbörande m yndighet gjord anfordran företes sam tidigt med det nationella mätbrevet, varjäm te det skall angiva i det nationella mätbrevet upptagna uppgifter angående bruttooch nettodräktigheten samt rymden av rummet under mätningsdäcket även­ som om dagen för utfärdandet av sistnämnda mätbrev; skolande appendix­ m ätbrevet vara utfärdat av vederbörande myndighet i Polen (Förvaltningen för handelsflottan) i enlighet med visst formulär; (det skall vara under­ tecknat av chefen för nämnda förvaltning och den tekniska föredraganden; rymden av rummet under mätningsdäcket må i appendixmätbrevet an­ tingen angivas med det tontal, som finnes upptaget i det nationella m ät­ brevet, eller ock uppmätas och beräknas enligt de svenska skeppsmätningsföreskrifterna, i vilket sistnämnda fall appendixmätbrevet även skall in­ nehålla uppgift om, huru nämnda rymd är bestämd; rummen ovan mätningsdäcket skola uppmätas och beräknas enligt de svenska skeppsmätningsföreskrifterna samt till sin rymd angivas i appen­ dixmätbrevet; skolande dock de rum, vilka enligt de polska skeppsm ät­ ningsföreskrifterna skola uteslutas ur bruttodräktigheten, nämligen rum, som uteslutande användas för hjälpmaskineri och hjälpångpannor, sty r­ maskinrum, styrhytt, kabyss och bageri, kondensorrum och klosettrum icke inräknas i den bruttodräktighet, som angives i appendixmätbrevet; sammanlagda avdraget för följande avdragsberättigade rum, nämligen rum uteslutande avsett för befälhavare och besättning, rum för sjökort, signaler och navigeringsinstrument, båtsm ansförrådsrum ävensom för v at­ tenbarlast uteslutande avsett rum, som icke är beläget inom dubbelbotten, skall i appendixmätbrevet angivas med det tontal, som finnes upptaget i det nationella mätbrevet och må avdrag även göras för den rymd, med vilken båtsmansförrådsrummets verkliga rymd överstiger den i det natio­ nella mätbrevet angivna rymden; avdraget för maskinrummet skall uppmätas och beräknas enligt de sven­ ska skeppsm ätningsföreskrifterna; såsom permanenta bränslerum må anses endast sådana rum, vilka äro uteslutande inrättade för och användas till inrymmande av det för drivkraftsmaskineriet avsedda bränsleförrådet, såvitt de antingen medelst skjutdörrar eller andra öppningar eller medelst rörledningar stå i direkt förbindelse med maskin- eller eldningsrummet eller ock äro belägna omedelbart ovanpå detsamma eller därmed direkt för­ bundna bränslerum; bränslerum, vilka endast medelst flyttbara skott äro åtskilda från lastrum eller vilka äro försedda i skotten med en eller flera lastportar eller i däcket ovantill med en eller flem lucköppningar, vilka icke äro a tt anse såsom allenast kolluckor, skola icke inräknas i avdraget för maskinrummet;

skeppsmätaren skall anmoda fartygets ägare eller befälhavare a tt underteckna en på appendixmätbrevet tryckt förklaring, angivande a tt rum, för vilka avdrag såsom bränslerum skall ifrågakomma, skola i fa rt till eller från Sverige användas uteslutande till inrymmande av det för drivkraftsmaskineriet avsedda bränsleförrådet; skolande, därest ägaren eller befälhavaren uraktlåter a tt underteckna nämnda förklaring, ifrågavarande rum icke inräknas i avdraget för maskin­ rummet; appendixmätbrevet skall innehålla uppgift om läget, längden och rymden av varje utom maskinrummet beläget bränslerum, vilket inräknats i av­ draget för maskinrummet; a tt i Sverige av vederbörande svensk myndighet verkställda m ätningar av polskt fa rty g skola vara underkastade sådan kontrollm ätning och, där så er­ fordras, ommätning, som föreskrives i Sverige; a tt kostnaderna för här ovan omförmälda partiella m ätningar ävensom kost­ naderna för sådana kontroll- och ommätningar, som i nästföregående stycke avses, skola beräknas och erläggas enligt de föreskrifter som gälla i Sverige; a tt kostnaderna för partiella m ätningar skola bestridas av ifrågakommande fa rty g ; att, därest skälig anledning föreligger a tt antaga, a tt uppgifterna i ett fa r­ tygs nationella m ätbrev eller appendixmätbrev icke överensstämma med de verkliga förhållandena, kommerskollegium ä r berättigat a tt i erforderlig u t­ sträckning föranstalta om fartygets kontrollm ätning och, där så erfodras, om­ mätning, ävensom om utfördandet av ny mätningshandling, som skall angiva resultaten av ommätningen; a tt kostnaderna för i nästföregående stycke avsedda kontroll- och ommät­ ningar skola bestridas av svenska statsverket; dock att, där ommätningen för­ anlett utfärdandet av ny m ätningshandling, kostnaderna skola bestridas av fartygets ägare eller befälhavare i den utsträckning, som i skeppsmätningsföreskrifterna i Sverige föreskrives; att, om ett polskt fartyg anländer till svensk hamn, och endast är försett med ett provisoriskt certifikat (k allat »tymczasowe swiadectwo pomiarowe»), skall uppgiften i nämnda certifikat, beträffande m askindrivet fartyg, å rym ­ den av rummet under m ätningsdäcket samt, beträffande fartyg, annat än ma­ skindrivet, å nettodräktigheten tillerkännas vitsord i Sverige under giltighets­ tiden för nämnda certifikat, oaktat fartyget icke undergått av vederbörande polsk m yndighet verkställd m ätning;

De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions fartyg:

a tt farty g från Unionen, försedda med mätbrev enligt den Moorsomska me­ toden, skola i svenska ham nar icke vara underkastade någon ommätning för erläggande av skeppsavgifter, vilka skola beräknas efter nettodräktigheten; att, enär de svenska bestämmelserna icke stå i fullständig överensstämmelse med bestämmelserna i den inom Unionen gällande förordningen, farty g under Unionens flagga i svenska ham nar icke skola äga rä tt a tt åtnjuta andra avdrag än som medgivas enligt de i Sverige gällande bestämmelser, varemot de skola äga r ä tt a tt fordra, a tt nettodräktigheten. beräknas på grundval av de i de nationella mätbreven eller i bihangen till desamma angivna siffror enligt den förordning, som är gällande i Sverige; samt att, därest ett rum, för vilket avdrag är medgivet eller vilket bort inräknas i nettodräktigheten enligt i Sverige gällande lagar, icke är uppfört i det natio­ nella m ätbrevet eller i bihanget till detsamma, detta skall undergå ommätning och avgiften härför beräknas enligt de i Sverige gällande bestämmelser, dock endast för de verkligen uppm ätta rummen;

Spanska fartyg1:

a tt spanska segelfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfärdade efter den 31 december 1875, vilka ankomma till svensk hamn, skola vara befriade från ommätning, och den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda mätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i den svenska hamnen; varemot spanska ångfartyg, försedda med sådana mätbrev, äro underkastade en partiell ommätning till bestämmande av avdraget för maskinrum, därest de icke jämväl äro försedda med särskilda mätbrev för Sverige, i vilka nämnda avdrag finnes uträk n at enligt den i Sverige antagna grund; skolande avgiften för den partiella ommätning beräknas enligt de här i riket gällande bestäm­ melser, men dock endast för verkligen uppm ätta rum;

Storbritannien oell Norra Irlands sam t Irländska Fristatens fartyg:

a tt brittiska segelfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfärdade efter den 30 april 1855, vilka ankomma till svensk hamn, skola vara befriade från ommätning och den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda m ät­ brev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i den svenska hamnen; a tt b rittisk t ångfartyg, vilket på grund av den genom generaltullstyrelsens kungörelse den 11 september 1882 kungjorda överenskommelse om ömsesidigt erkännande av svenska och brittiska fartygs i deras hemland utfärdade m ät­ brev, h är i riket undergått partiell ommätning för bestämmande av avdraget för drivkraften, skall, såvida fartyget fortfarande är försett med samma natio­ nella mätbrev, oförändrat, som det vid berörda m ätning innehade, i svensk hamn fortfarande vara befriat från ommätning; varemot annat b rittisk t ångfartyg, som ä r försett med nationellt mätbrev, u tfärd at efter den 30 april 1855, skall i svensk hamn vara underkastat en partiell ommätning för bestämmande, enligt den i Sverige antagna grund, ej mindre av bruttodräktigheten av rummen ovan mätningsdäcket, än även av av­ draget för maskinrummet och för övriga såväl över som under mätningsdäcket belägna ram, för vilka avgiftsfrihet i Sverige ä r medgiven; samt att, när partiell ommätning ifrågakommer. avgiften skall beräknas enligt de här i riket gällande bestämmelser, men dock endast för det verkligen upp­ m ätta maskinrummet samt för den del av övriga uppm ätta rum, som befinnes avgiftspliktig ;

Tyska fartyg:

a tt i svenska ham nar erkännas utan ommätning tyska segelfartygs nationella mätbrev och de för tyska ångfartyg utfärdade appendixmätbrev (Specialausweise) rörande nettodräktigheten enligt svenska m ätningsföreskrifter; a tt då ångfartyg icke ä r försett med sådant appendixmätbrev, skola för u t­ rönande av den nettodräktighet, som skall läggas till grund för beräkningen av skeppsumgälderna, avdragen för maskin-, ångpanne- och kölrum bestämmas genom ommätning av dessa rum i enlighet med svenska m ätningsföreskrifter, varemot övriga erforderliga uppgifter skola tagas från det tyska mätbrevet; samt a tt alla erforderliga ommätningar skola inskränkas till det nödvändigaste; skolande avgifterna för dessa m ätningar beräknas endast för de verkligen omm ätta rummen;

Ungerska fartyg:

a tt ungerska segelfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfärdade efter den 31 augusti 1871, vilka ankomma till svensk hamn, skola vara befriade från

ommätning och den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda mätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i den svenska hamnen; samt a tt ungerska ångfartyg , försedda med nationella mätbrev, utfärdade i över­ ensstämmelse med lag X V I av 1871 och varuti fartygets nettodräktighet fin ­ nes uträknad efter den s. k. tyska regeln, äro befriade från ommätning i svensk hamn; varemot ungerska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i över­ ensstämmelse med ungerska handelsministeriets förordning den 10 januari 1883, äro i svenska hamnar underkastade en partiell ommätning för bestäm ­ mande av avdraget för maskinrummet enligt den i Sverige antagna grund, skolande, när partiell ommätning ifrågakom mer, avgiften beräknas enligt här i riket gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rumm en;

österrik isk a fartyg:

a tt österrikiska segelfartyg , försedda med nationella mätbrev, utfärdade efter den 31 augusti 1871, vilka ankomma till svensk hamn, skola vara be­ friade från ommätning och den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda mätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i den svenska hamnen; samt a tt österrikiska ångfartyg , försedda med nationella mätbrev, utfärdade i överensstämmelse med den österrikiska lagen den 15 maj 1871, äro befriade från ommätning i svensk hamn; varemot österrikiska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i överensstämmelse med österrikiska handelsministeriets förordningar den 1 december 1882 och den 24 januari 1883, äro i svenska ham ­ nar underkastade en partiell ommätning för bestämmande av avdraget för m a­ skinrummet enligt den i Sverige antagna grund; skolande, när partiell om­ m ätning ifrågakommer, avgiften beräknas enligt h är i riket gällande bestäm ­ melser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen. D etta få r kommerskollegium, enligt föreskrifterna i K ungl. M aj:ts nådiga brev den 6 juli 1833 och den 10 december 1844, härigenom till allmän känne­ dom meddela. Stockholm den 9 oktober 1928. K. A. F R Y X E L L . C. E. L a n d b e r g . Frits von Schwerin.

Kungl. Maj:ts och rikets kommerskollegii kungörelse angående de för­

måner i fråga om skeppsmätning, sorn på grund av traktater eller

särskilda överenskommelser tillkom m a svenska fartyg i främmande

länders hamnar; given i Stockholm den 9 oktober 1928.

K u n g l . M a j : t s o c h r i k e t s k o m m e r s k o l l e g i u m g ö r v et e r l i g t : att, på grund av tra k tate r eller särskilda överenskommelser, föl­ jande särskilda förmåner i fråga om skeppsmätning tillkomma svenska fartyg i nedannämnda länders hamnar, nämligen:

Amerikas Förenta Stater. Svenska fartyg, vilka ankomma till Amerikas F ö r­ enta Stater, skola anses äga den dräktighet, som finnes angiven i deras registreringseertifikat eller andra nationalitetshandlingar, och skola dessa fartyg,

försedda med nyssnämnda handlingar, vara befriade från ommätning i Ame­ rikas Förenta Staters hamnar, varjäm te svenska å n g f a r t y g , vilka äro försedda med ett appendix, utvisande deras m ätning enligt den så kallade engelska re­ geln, skola anses äga den i detta appendix angivna dräktigheten och vara be­ friade från ommätning.

B elgien. Svenska s e g e l f a r t y g , m ätta efter den Moorsomska metoden, skola i belgiska ham nar icke vara underkastade någon ommätning; utan den i fa rty ­ gens mätbrev angivna nettodräktigheten anses lika med de inhemska fartygens nettodräktighet. Samma frihet från ommätning tillkommer även svenska å n g f a r t y g , med det förbehåll, a tt vid beräkningen av nettodräktigheten tilläm pas de regler för av­ drag, vilka i Belgien gälla för inhemska fartyg, därvid avdragen skola så m yc­ ket som möjligt beräknas efter de i mätbreven angivna siffror, och a tt intet rum skall underkastas ommätning, vars innehåll finnes angivet i berörda mätbrev. I händelse i bihanget till svenska ångfartygs mätbrev nettodräktigheten fin­ nes officiellt angiven enligt de i Belgien antagna regler, skall denna nettodräk­ tighet, utan någon beräkning eller något avdrag, anses utgöra den lagliga belgiska nettodräktigheten. De mätbrev, på vilka förestående bestämmelser äro tilläm pliga, utgöras av sådana, som utfärdats efter den 30 juni 1894; skolande svenska fartyg, för­ sedda med mätbrev efter den Moorsomska metoden, utfärdade efter den 1 april 1881 men före den 1 juli 1894, i belgiska ham nar fortfarande behandlas i en­ lighet med bestämmelserna i generaltullstyrelsens kungörelse den 18 februari 1884, vadan alltså dessa farty g vid ankomsten till belgiska ham nar äro, för beräknande av skeppsumgälder, icke underkastade ommätning, utan skall den i skeppshandlingarna angivna avgiftspliktiga dräktighet anses såsom lika med inhemska fartygs avgiftspliktiga dräktighet. Tillika gäller, a tt svenska fartyg, som anlöpa belgisk hamn, skola vara be­ friade från ommätning, därest de handlingar, som åtfölja fartygen, bland annat, angiva de öppna överbyggnadernas dräktighet vilken i sådant fall kommer a tt fråndragas den i fartygets mätbrev angivna bruttodräktigheten.

Chile. Svenska f a r t y g , vilka äro försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, äro befriade från ommätning i republiken Chile.

Danmark. I fråga om svenska fartygs behandling i skeppsmätningshänseende i D anm ark g ä l l a f ö l j a n d e a l l m ä n n a b e s t ä mme l s e r . De i svenska fartygs nationella mätbrev eller appendixmätbrev lämnade upp­ g ifter angående fartygens dräktighet tillerkännas vitsord i Danmark, för så v itt och i den mån nedanstående bestämmelser icke giva anledning till avvi­ kelse därutinnan. Med nationellt mätbrev avses m ätningshandling, som u tfä r­ dats på grud av m ätning enligt regeln 1, verkställd av svensk myndighet. Svenskt m a s k i n d r i v e t f a r t y g , som ä r försett endast med nationellt mätbrev, skall i D anm ark underkastas endast sådan partiell mätning, som i fråga om bestämmande av nettodräktigheten här nedan särskilt omförmäles. Den sålunda beräknade nettodräktigheten skall läggas till grund för beräkning av de avgif­ ter, vilka i Danm ark skola erläggas efter tontalet. D är det av fartygets ägare eller befälhavare påfordras, skall dock den i det nationella mätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i D an­ m ark skola erläggas efter tontalet. Ä r sådant farty g försett med svenskt appendixmätbrev enligt danska skeppsm ätningsregler, skall den i appendixmätbrevet angivna nettodräktigheten lag­

gas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i D anm ark skola erläggas efter tontalet. Ä r svenskt fartyg, annat än maskindrivet, försett med nationellt mätbrev, skall den i det nationella mätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Danmark skola erläggas efter tontalet. Förenämnda partiella m ätning av m askindrivet farty g skall om fatta bestäm­ mande av bruttodräktigheten av rum ovan mätningsdäck samt av avdraget för maskinrummet och för övriga såväl över som under m ätningsdäck belägna rum, för vilka avgiftsfrihet i D anm ark medgives. ö v e r sådan partiell m ätning skall utfärdas m ätningshandling, som skall gälla så länge det nationella mätbrevet, i anslutning till vilket m ätningshandlingen utfärdats, äger giltighet. Ovan omförmälda appendixmätbrev skola utfärdas efter vissa särskilda be­ stämmelser. De i D anm ark av dansk myndighet verkställda m ätningar av svenskt farty g skola vara underkastade sådan kontrollm ätning och ommätning, som föreskrives i Danm ark. V isar det sig, att uppgifterna i ett svenskt farty g s nationella mätbrev eller appendixm ätbrev icke överensstämma med de verkliga förhållandena, ä r R egi­ strerings- og Skibsmaalings-Bureauet i Köpenhamn berättigat a tt i erforderlig utsträckning föranstalta om fartygets kontrollm ätning och ommätning samt a tt i förekommande fall låta u tfärd a ny m ätningshandling. Kostnaderna för verkställd m ätning ävensom för kontrollm ätning i avseende å i D anm ark verkställd mätning av svenskt farty g skola beräknas och bestri­ das enligt de bestämmelser, som gälla för motsvarande m ätningsförrättning i Danm ark. Vid partiell m ätning skola dock kostnaderna utgå endast för det verkligen uppm ätta maskinrummet samt för den del av övriga uppm ätta rum, som befinnes avgiftspliktig. Kostnaderna för den kontrollm ätning eller ommätning, varom förenämnda by rå enligt vad ovan nämnts äger föranstalta, skola bestridas av danska stats­ verket, dock att, ifall mätningshandlingen skall ersättas med ny sådan, kost­ naderna skola bestridas av fartygets ägare eller befälhavare i den u tsträck­ ning, danska skeppsmätningsbestämmelser föreskriva. H ärjäm te skola följande särskilda bestämmelser tills vidare lända till efter­ rättelse: 1 ' l:o . Ä r svenskt m askindrivet farty g försett med svenskt appendixmätbrev enligt danska eller engelska skeppsm ätningsregler. skall den i appendixmätbrevet angivna nettodräktigheten tillerkännas vitsord i D anm ark; varvid appendixmätbrevet dock äger giltighet allenast i anslutning till och under samma tid som fartygets nationella mätbrev. 2:o. Ä r svenskt farty g i D anm ark allenast försett med Interim snationalitets- och registreringscertifikat eller Interim snationalitetscertifikat, skall den i sådant certifikat angivna nettodräktigheten, oaktat den till grund för beräk­ nandet av nämnda dräktighet liggande m ätningsförrättningen icke verkställts av svensk myndighet, tillerkännas vitsord under den tid, under vilken nämnda certifikat äger giltighet. 3:o. Ä r svenskt fartyg i D anm ark icke försett med nationellt mätbrev, skall tillsvidare med mätning av farty g et anstå, där ägaren eller befälhavaren uppgiver, a tt fartyget, innan detsamma efter tontalet åvilande avgifter skola gäldas, kommer a tt m ätas av svensk skeppsmätare och förses med nationellt m ätbrev eller appendixmätbrev.

Estland. I fråga om svenska fartygs behandling i skeppsmätningshänseende i E stland tilläm pas bestämmelser, motsvarande dem, som nedan omförmälas beträffande svenska farty g i De Socialistiska Rådsrepublikernas Union.

Finland. Svenskt fartyg, m ätt efter den s. k. Moorsomska mätningsmetoden och försett med på grund härav u tfärd at nationellt mätbrev eller s. k. appendixmätbrev, u tfä rd at enligt det engelska skeppsmätningssystemet, må i finsk hamn icke utan på därom av fartygets ägare eller befälhavare gjord fram ­ ställning underkastas fullständig ommätning i och för bestämmande av fa r­ tygets dräktighet. Svenskt fartyg, som icke är försett med förenämnt mätbrev, skall i Finland undergå mätning enligt därstädes gällande föreskrifter. E n är de svenska och finska mätningsbestämmelsema icke stå i fullständig överensstämmelse med varandra, skall i fråga om svenskt fartyg, m ätt efter den s. k. Moorsomska mätningsmetoden och försett med på grund härav u tfä r­ dat nationellt mätbrev eller s. k. appendixmätbrev, u tfärd at efter det engelska skeppsmätningssystemet, den avgiftspliktiga dräktigheten bestämmas genom partiell ommätning eller omräkning i enlighet med följande närm are före­ skrifter: I. Svenskt maskindrivet fa rty g , som ä r försett med förenämnt appendixmätbrev, skall utom i nedannämnda fall. i finsk hamn vara befriat från partiell ommätning och omräkning. Finnes å dylikt farty g rum med tonnageöppning, skyddsdäcksrum eller annat enligt finska bestämmelser avgiftspliktigt påbyggnadsrum , vilket ej ä r inräknat i bruttodräktigheten enligt appendixmätbrevet, skall sådant rum i finsk hamn uppm ätas och med undantag för 32 % (m askinavdrag) tilläggas den i appendixmätbrevet angivna nettodräktigheten; dock att, därest uppgift om volymen av ifrågavarande rum finnes angiven i appen­ dixmätbrevet, uppm ätning av nämnda rum icke må ske, varemot omräk­ ning med iakttagande av förenämnt undantag för 32 % skall verkställas. Svenskt m askindrivet fartyg, som endast ä r försett med nationellt m ät­ brev, skall underkastas partiell ommätning eller omräkning; dock att, därest förenämnt rum skall inräknas i bruttodräktigheten och uppgift om volymen av detsamma finnes angiven i det nationella mätbrevet, uppm ät­ ning av nämnda rum icke må ske, varemot omräkning skall verkställas. De efter nettotontalet utgående avgifterna skola beräknas, i fall som i första stycket under I här ovan avses, efter den i appendixmätbrevet an­ givna avgiftspliktiga dräktigheten samt i fall, avsedda i andra och tredje styckena, efter den avgiftspliktiga dräktighet, som erhålles på grund av förenämnda ommätning eller omräkning. I I . Svenskt fartyg, annat än maskindrivet, som är försett med natio­ nellt mätbrev. skall i finsk hamn icke vara underkastat partiell ommät­ ning eller omräkning. De efter nettotontalet utgående avgifterna skola i detta fall beräknas efter den i det nationella mätbrevet angivna avgiftspliktiga dräktigheten. Förenämnda partiella ommätning eller omräkning må, utom i och för be­ räknande av avdraget för m askinkraften, avse allenast sådant rum, i fråga om vilket de svenska och finska mätningsbestämmelsema icke äro med varandra överensstämmande. Kostnaderna för fullständig mätning, partiell ommätning och omräkning skola beräknas och bestridas efter de bestämmelser, som för sådan mätning eller räkning gälla i Finland. Därest vid kontrollmätning, partiell ommätning eller omräkning befinnes,

a tt uppgift rörande volymen av förekommande rum icke tillkom mit eller mätningsförfarandet eljest icke skett i överensstämmelse med gällande bestäm­ melser, skall anmälan härom av vederbörande förrättningsm an skyndsamt göras hos sjöfartsstyrelsen i Finland. D är fartygs ägare eller befälhavare sådant påfordrar, skall, oberoende av ovannämnda bestämmelser, kontrollm ätning, partiell ommätning eller om räk­ ning äga rum ; kostnaderna för förrättningen skola i sådant fall gäldas av ägaren eller befälhavaren.

Frankrike. Svenska segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875. vilka ankomma till fransk hamn, äro befriade från ommätning, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda mätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av um gälderna i hamnen. Svenska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, skola likaledes vara befriade från ommätning i franska ham­ nar. därest icke fartygets ägare eller befälhavare begär att, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräk­ nas enligt den i Frankrike antagna grund, dock att, för den händelse i hillän­ get till ett svenskt ångfartygs m ätbrev fartygets nettodräktighet finnes u t­ räknad enligt den s. k. engelska regeln, den sålunda angivna dräktigheten skall läggas till grund för beräkningen av um gälderna i Frankrikes hamnar. A vgiften för partiell ommätning skall beräknas enligt de i F rankrike gäl­ lande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen.

Grekland. Svenska segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 1 juli 1894, vilka ankomma till grekisk hamn, skola vara befriade från ommätning och till grund för beräkningen av um gälderna i de grekiska hamnarna skall läggas den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämn­ da mätbrev äga, med tillägg av de rum, för vilka avdrag icke medgivas enligt de i Grekland gällande bestämmelser, och vilket tillägg skall beräknas efter de i mätbrevet angivna siffror. Svenska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 1 juli 1894, skola vara befriade från ommätning i Greklands hamnar, därest icke fartygets ägare eller befälhavare begär att, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräknas enligt den i Grekland antagna grund. F ör den händelse likväl a tt i bihanget till ett svenskt ångfartygs mätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. Donauregeln, skall till grund för beräkningen av um gälderna i Grek­ lands ham nar läggas den sålunda angivna nettodräktigheten med tillägg av de rum, för vilka avdrag icke medgives enligt de grekiska bestämmelserna, och vilket tillägg skall beräknas efter de i m ätbrevet angivna siffror. Ovannämnda partiella ommätning skall inskränkas till det allra nödvändi­ gaste och skall icke om fatta de rum, vilkas innehåll finnas angivna i m ät­ brevet. Den partiella ommätningen skall verkställas utan någon avgift för fartyget. Vad angår svenska fartyg, försedda med mätbrev, utfärdade före den 1 juli 1894, h a r grekiska regeringen förklarat hinder icke möta mot a tt ett år 1881 trä ffa t avtal fortfarande må p å dem tilläm pas. B eträffande dessa farty g gäl­ ler alltså följande: Segelfartyg , försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, vilka ankomma till grekisk hamn, äro befriade från ommätning, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda m ätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av um gälderna i hamnen. Å ngfarty g, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, äro likaledes befriade från ommätning i Greklands hamnar, därest icke

fartygets ägare eller befälhavare begär, att, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräknas enligt den i Grekland antagna grund, vilket verkställes utan någon av g ift för fartyget; skolande, för den händelse likväl a tt i bihanget till ett svenskt ångfartygs m ätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. Donauregeln, den sålunda angivna dräktigheten läggas till grund för beräkningen av um gälderna i Greklands hamnar.

Irländska Fristaten: Se Storbritannien och Norra Irland samt Irländska F r i­ staten.

Island. Beträffande svenska fartygs behandling i skeppsmätningshänseende i Island gälla bestämmelser, motsvarande de här ovan i fråga om svenska f a r ­ tygs behandling i nämnt avseende i Danm ark omförmälda allmänna bestäm­ melser. Vad i berörda sammanhang nämnts angående Registrerings- og Skibsmaalings-Bureauet i Köpenhamn gäller här i fråga om Finansm inisteriet i Reyk.javik.

Italien. Svenska segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige ef­ ter den 1 juli 1894, vilka ankomma till italiensk hamn, skola vara befriade från ommätning och till grund för beräkningen av umgälderna i de italienska hamnarna skall läggas den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämn­ da mätbrev äga, med tillägg av de rum, för vilka avdrag icke medgives enligt de i Italien gällande bestämmelser, och vilket tillägg skall beräknas efter de i mätbrevet angivna siffror. Svenska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 1 juli 1894, skola vara befriade från ommätning i Italiens hamnar, därest icke fartygets ägare eller befälhavare begär att, för nedsättning av fartygets av­ giftspliktiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräknas enligt den i Italien antagna grund. För den händelse likväl a tt i bihanget till ett svenskt ångfartygs m ätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. engelska regeln, skall till grund för beräkningen av um gälderna i Italiens hamnar läggas den sålunda angivna nettodräktigheten med tillägg av de rum, för vilka avdrag icke medgives enligt de italienska bestämmelserna, och vilket tillägg skall beräknas efter de i mätbrevet angivna siffror. Ovannämnda partiella ommätning skall inskränkas till det allra nödvändi­ gaste och skall icke om fatta de rum, vilkas innehåll finnas angivna i mätbrevet. Avgiften för den partiella ommätningen skall beräknas efter de i Italien gällande bestämmelser, men endast för de verkligen uppm ätta rummen. För den händelse svenska segel- eller ångfartyg äro försedda med särskilda mätbrev, utfärdade av de svenska myndigheterna i enlighet med de i Italien gällande bestämmelser angående skeppsmätning, skola dessa särskilda m ät­ brev läggas till grund för beräkningen av de på nämnda farty g vilande um­ gälderna i de italienska hamnarna. Vad angår svenska fartyg, försedda med mätbrev, utfärdade före den 1 juli 1894, har italienska regeringen förklarat, a tt deklarationen av den 28 mars 1883 fortfarande komme a tt på dem tilläm pas; gällande alltså beträffande dessa farty g följande: Segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, vilka ankomma till italiensk hamn, äro befriade från ommätning; och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda mätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av um gälderna i hamnen. Ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, äro likaledes befriade från ommätning i Italiens hamnar, därest icke

fartygets ägare eller befälhavare begär, att, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräknas enligt den i Italien antagna grund: dock a tt, för den händelse a tt i bihanget till svenskt ångfartygs mätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad efter den s. k. engelska regeln, den sålunda angivna dräktigheten skall läggas till grund för beräkningen av umgälderna i Italiens hamnar. Avgiften för partiell ommätning skall beräknas enligt de i Italien gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen.

Japan. Svenska segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, skola, då de ankomma till japansk hamn, vara befriade från ommätning, och skall till grund för beräkningen av um gälderna i den japanska hamnen läggas fartygens avgiftspliktiga dräktighet enligt nämnda mätbrev med tillägg av kubikinnehållet av de i mätbrevet angivna rum, för vilka av­ drag icke medgives enligt de i Japan gällande bestämmelser. Svenska ångfartyg , försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, skola vara befriade från ommätning i Japans hamnar, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda mätbrev äga, med tillägg, beräknat efter mätbrevet av kubikinnehållet av de rum, för vilka av­ drag icke medgives i Japan, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i japanska hamnar, såvida icke fartygets befälhavare, för nedsättning av fa r­ tygets avgiftspliktiga dräktighet, begär, a tt avdraget för maskinrummet må beräknas enligt den i Japan antagna grund; dock att, för den händelse i bihanget till ett svenskt ångfartygs mätbrev fartygets nettodräktighet finnes beräknad enligt den s. k. engelska regeln, den sålunda angivna nettodräktigheten skall läggas till grund för beräkningen av um gälderna i Japans hamnar.

Nederländerna. Svenska fartygs nationella mätbrev ävensom appendixmätbrev, utfärdade enligt det brittiska skeppsmätningssystemet, skola tillerkän­ nas vitsord i Nederländerna för så v itt och i den mån nedanstående bestäm­ melser icke giva anledning till avvikelse därutinnan. Med nationella mätbrev avses m ätningshandlingar, vilka utfärdats på grund av m ätning enligt regeln I av vederbörande svensk myndighet och vilka inne­ hålla särskild uppgift om volymen i kubikmeter eller registerton av rummet under m ätningsdäcket. Svenska maskindrivna fartyg, sorn äro försedda endast med nationellt m ät­ brev, skola i Nederländerna underkastas endast sådan partiell mätning, som här nedan särskilt omförmäles. Den sålunda beräknade brutto- eller nettodräktigheten skall läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Ne­ derländerna skola erläggas efter tontalet, allteftersom ifrågavarande avgifter skola erläggas efter brutto- eller nettodräktigheten. D är fartygets ägare eller befälhavare det påfordrar, skall dock den i det nationella mätbrevet angivna brutto- eller nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Nederländerna skola erläggas efter tontalet, allteftersom ifrågavarande avgifter skola erläggas efter brutto- eller nettodräktigheten. Ä r sådant svenskt farty g försett med nationellt appendixmätbrev, u tfä rd a t enligt det brittiska skeppsmätningssystemet, skall den i nämnda appendixm ät­ brev angivna brutto- eller nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Nederländerna skola erläggas efter tontalet, allteftersom ifrågavarande avgifter skola erläggas efter brutto- eller nettodräktigheten. Ä r svenskt fartyg, annat än maskindrivet, försett med nationellt mätbrev, skall den i nämnda mätbrev angivna brutto- eller nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Nederländerna skola erläggas efter 3— 2 8 3 9 2 3 .

tontalet, allteftersom ifrågavarande avgifter skola erläggas efter brutto- eller nettodräktigheten. De här ovan omförmälda partiella m ätningar av maskindrivna svenska fa r­ tyg skola om fatta bestämmandet, enligt nederländska skeppsmätningsföreskrifter, av bruttodräktigheten av rummen ovan mätningsdäcket samt av av­ draget för maskinrummet och för övriga såväl över som under mätningsdäcket belägna rum, vilka i Nederländerna skola avdragas vid bestämmandet av n ettodr äkti gheten. Över nämnda partiella m ätningar skall utfärdas särskild mätningshandling, , avfattad på de nationella språken, samt giltig så länge det nationella mätbrev, i anslutning till vilket mätningshandlingen utfärdats, äger giltighet. I Nederländerna av vederbörande nederländsk myndighet verkställda m ät­ ningar av svenskt farty g skola vara underkastade sådan kontrollmätning och, där så erfordras, ommätning, som föreskrives i Nederländerna. Kostnaderna för verkställda m ätningar ävensom kostnaden för sådana kon­ troll- och ommätningar, som avses i nästföregående stycke, skola beräknas en­ ligt de bestämmelser, som gälla för motsvarande m ätningsförrättningar i N e­ derländerna. Vid partiell m ätning skola dock kostnaderna beräknas endast för det verk­ ligen uppm ätta maskinrummet samt för de delar av övriga uppm ätta rum, som icke skola avdragas vid bestämmandet av nettodräktigheten. Föreligger anledning antaga, a tt uppgifterna i e tt fartygs nationella m ät­ brev eller appendixmätbrev icke överensstämma med de verkliga förhållan­ dena, ä r Finansm inisteriet i Nederländerna b erättigat a tt i erforderlig u t­ sträckning föranstalta om fartygets kontrollm ätning och, där så erfordras, ommätning ävensom a tt däröver utfärda särskild mätningshandling, som an­ giver resultaten av ommätningen. Kostnaderna för i nästföregående stycke avsedda kontroll- och ommätningar skola bestridas av nederländska statsverket, dock att, där ommätningen föran­ lett utfärdandet av särskild mätningshandling, kostnaderna skola bestridas av fartygets ägare eller befälhavare i den utsträckning, som i skeppsmätningsbestämmelserna i Nederländerna föreskrives. H ärjäm te skall iakttagas följande: Om ett svenskt farty g anländer till nederländsk hamn och endast är försett med ett provisoriskt certifikat (k allat »Interim snationalitets- och registreringscertifikat» eller »Interim snationalitetscertifikat»), innehållande uppgift å fartygets avgiftspliktiga tontal enligt svensk eller främmande mätning, skall ifrågavarande uppgift i det provisoriska certifikatet tillerkännas vits­ ord i Nederländerna under giltighetstiden för nämnda certifikat, oaktat fa r­ tyget icke undergått av vederbörande svensk myndighet verkställd mätning. Svenska appendixmätbrev. vilka utfärdats enligt de brittiska skeppsmätningssystemet och vilka jäm likt ovanstående bestämmelser skola tillerkännas vitsord i Nederländerna, skola äga samma giltighetstid som ifrågakommande fartygs nationella mätbrev. F ör a tt kunna godtagas skall sådant appendix­ mätbrev på varje därom av vederbörande myndighet gjord anfordran företes sam tidigt med det nationella mätbrevet. Svenska appendixmätbrev, utfärdade i Sverige enligt det brittiska skeppsmätningssystemet, skola tillerkännas vitsord i Nederländerna även om vid u t­ färdandet hänsyn icke tagits till den begränsning av m askinrum savdraget, som är föreskriven i nämnda system; dock endast så länge som denna begränsning icke är stadgad i Nederländerna vid bestämmandet av nettodräktigheten.

Norge. I fråga om svenska fartygs behandling i skeppsmätningshänseende i . Norge gälla följande allmänna bestämmelser.

De i svenska fartygs nationella mätbrev eller appendixmätbrev lämnade uppgifter angående fartygens dräktighet tillerkännas vitsord i Norge, för så v itt och i den mån nedanstående bestämmelser icke giva anledning till avvi­ kelse därutinnan. Med nationellt mätbrev avses m ätningshandling, som u tfä r­ dats på grund av m ätning enligt regeln I, verkställd av svensk myndighet. Svenskt maskindrivet fa rty g , som är försett endast med nationellt mätbrev, skall i Norge underkastas endast sådan partiell mätning, som i fråga om be­ stämmande av nettodräktigheten h är nedan särskilt omförmäles. Den sålunda beräknade nettodräktigheten skall läggas till grund för beräkning av de av­ gifter, vilka i Norge skola erläggas efter tontalet. D är det av fartygets ägare eller befälhavare påfordras, skall dock den i det nationella mätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Norge skola erläggas efter tontalet. Ä r sådant fartyg, försett med svenskt appendixmätbrev enligt norska eller engelska skeppsmätningsregler, skall den i appendixmätbrevet angivna netto­ dräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Norge skola erläggas efter tontalet. Ä r svenskt fartyg, annat än maskindrivet, försett med nationellt mätbrev, skall den i det nationella m ätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Norge skola erläggas efter tontalet. Förenäm nda partiella m ätning av m askindrivet farty g skall om fatta be­ stämmande av bruttodräktigheten av rum ovan m ätningsdäck samt av avdraget för maskinrummet och för övriga såväl över som under mätningsdäck belägna rum, för vilka avgiftsfrihet i Norge medgives. Över sådan partiell m ätning skall utfärdas m ätningsattest, som skall gälla så länge det nationella m ätbre­ vet, i anslutning till vilket m ätningsattesten utfärdats, äger giltighet. Ovan omförmälda appendixmätbrev skola utfärdas efter vissa särskilda be­ stämmelser. De i Norge av norsk m yndighet verkställda m ätningar av svenskt farty g skola vara underkastade sådan kontrollm ätning och ommätning, som föreskrives i Norge. V isar det sig, a tt uppgifterna i ett svenskt fartygs nationella mätbrev eller appendixmätbrev icke överensstämma med de verkliga förhållandena, är Kontrollrevisjonen for Skibsmålingen i Oslo berättig a tt i erforderlig u tsträck­ ning föranstalta om fartygets kontrollm ätning och ommätning samt a tt i före­ kommande fall utfärda ny m ätningshandling. Kostnaderna för verkställd m ätning ävensom för kontrollm ätning i avseende å i Norge verkställd m ätning av svenskt farty g skola beräknas ooh bestridas enligt de bestämmelser, som gälla för motsvarande m ätningsförrättning i Norge. Vid partiell mätning skola dock kostnaderna utgå endast för det verk­ ligen uppm ätta maskinrummet samt för den del av övriga uppm ätta rum, som befinnes avgiftspliktig. Kostnaderna för den kontrollm ätning eller ommätning, varom Kontrollrevisjonen enligt va.d ovan nämnts äger föranstalta, skola bestridas av norska stats­ verket, dock att, ifall mätningshandlingen skall ersättas med ny sådan, kost­ naderna skola bestridas av fartygets ägare eller befälhavare i den u tsträck­ ning, norska skeppsmätningsbestämmelser föreskriva. H ärjäm te skola följande särskilda bestämmelser tills vidare lända till efter­ rättelse: l:o . Svenskt appendixmätbrev, som är u tfärd at enligt norska eller engelska skeppsm ätningsregler samt enligt regeln I, erkännes tills vidare i Norge, v an ­ vid appendixmätbrevet dock äger giltighet allenast i anslutning till och under samma tid som fartygets nationella mätbrev. Svenskt appendixmätbrev. sorn1

ä r dagteckuat före den 23 mars 19'25 och sorn är utfärdat enligt norska eller engelska skeppsmätningsregler, erkännes till vidare i Norge. 2:o. Ä r svenskt farty g i Norge icke försett med nationellt mätbrev, skall tills vidare med m ätning av fartyget anstå, där ägaren eller befälhavaren upp­ giver, a tt fartyget, innan detsamma efter tontalet åvilande avgifter skola gäldas, kommer a tt mätas av svensk skeppsmätare och förses med nationellt mätbrev eller med appendixmätbrev.

Polen. Svenska fartygs nationella mätbrev ävensom appendixmätbrev, u t­ färdade enligt det brittiska skeppsmätningssystemet, skola tillerkännas vitsord i Polen för så v itt och i den mån nedanstående bestämmelser icke giva anled­ ning till avvikelser därutinnan. Med nationella mätbrev avses mätningshandlingar, vilka utfärdats på grund av m ätning enligt regeln I (i Polen kallad den allmänna regeln) av vederbö­ rande svensk myndighet och vilka innehålla uppgift om dagen för underteck­ nandet samt om volymen i kubikmeter eller registerton av rummet under mätningsdäcket. Svenska maskindrivna fartyg, vilka äro försedda endast med nationellt m ät­ brev utan bifogat appendixmätbrev, skola i Polen underkastas endast sådan partiell mätning, som i fråga om bestämmandet av nettodräktigheten här nedan särskilt omförmäles. Den sålunda beräknade nettodräktigheten skall läggas till grund för beräkning och erläggande av de avgifter, vilka i Polen skola utgå efter tontalet. D är fartygets ägare eller befälhavare det påfordrar, skall dock den i det nationella mätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning och erläggande av de avgifter, vilka i Polen skola utgå efter tontalet. Ä r sådant svenskt m askindrivet fartyg försett med nationellt appendixmät­ brev, u tfä rd at enligt det brittiska skeppsmätningssystemet, skall den i nämnda appendixmätbrev angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning och erläggande av de avgifter, vilka i Polen skola utgå efter tontalet. Appendixmätbrevet skall vara u tfä rd at enligt den fullständiga regeln (den allmänna regeln). Det skall äga giltighet under samma tid som det nationella mätbrev, till vilket det är anslutet, och skall för a tt godtagas på varje därom av vederbörande myndighet gjord anfordran företes sam tidigt med det natio­ nella mätbrevet. Det skall angiva i det nationella mätbrevet upptagna uppgif- / ter angående igenkänningsmåtten och rymden av rummet under mätningsdäcket ävensom uppgift om dagen för utfärdandet av sistämnda mätbrev. Appendixmätbrevet skall vara u tfä rd a t av vederbörande tullförvaltning i Sverige i en­ lighet med visst form ulär. Rummet under mätningsdäcket skall i appendixmätbrevet angivas med det tontal. som finnes upptaget i det nationella mätb revet. Ä r svenskt fartyg, annat än maskindrivet, försett med nationellt mätbrev, skall den i det nationella mätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning och erläggande av de avgifter, vilka i Polen skola utgå efter tontalet. De h ä r ovan omförmälda partiella m ätningar av maskindrivet farty g skola om fatta bestämmandet, enligt polska skeppsm ätningsföreskrifter, av bruttodräktigheten av rummen ovan m ätningsdäcket samt av avdraget för maskin­ rummet och för övriga såväl över som under mätningsdäcket belägna rum, vil­ ka i Polen skola avdragas vid bestämmandet av nettodräktigheten. över nämn­ da partiella m ätningar skall utfärdas särskild mätningshandling, som skall vara giltig så länge det nationella mätbrev, i anslutning till vilket mätningshandlingen ä r utfärdad, äger giltighet F ör a tt kunna godtagas skall berörda

mätningshandling på varje därom av vederbörande m yndigheter gjord anfordran företes sam tidigt med det nationella mätbrevet. I Polen av vederbörande polsk myndighet verkställda m ätningar av svenskt farty g skola vara underkastade sådan kontrollm ätning och, där så erfordras, ommätning, som föreskrives i Polen. Kostnaderna för här ovan omförmälda partiella m ätningar ävensom kostna­ derna för sådana kontroll- och ommätningar, som i nästföregående stycke avses, skola beräknas och erläggas enligt de föreskrifter, som gälla i Polen. Kostnaderna för partiella m ätningar skola bestridas av ifrågakommande fartyg. Föreligger skälig anledning antaga, a tt uppgifterna i ett fartygs nationella inätbrev eller appendixmätbrev icke överensstämma med de verkliga förhål­ landena, ä r M inisteriet för Industri och Handel i Polen berättigat a tt i erfor­ derlig utsträckning föranstalta om fartygets kontrollm ätning och, där så er­ fordras, ommätning, ävensom om utfärdandet av ny mätningshandling, som skall angiva resultaten av ommätningen. Kostnaderna för i nästföregående stycke avsedda kontroll- och ommätningar skola bestridas av polska statsverket, dock att, där ommätningen föranlett u t­ färdandet av ny mätningshandling, kostnaderna skola bes.tridas av fartygets ägare eller befälhavare i den utsträckning, som i skeppsmätningsföTeskrifterna i Polen föreskrives. H ärjäm te skall iakttagas följande: Om ett svenskt farty g anländer till polsk hamn och endast är försett med provisoriskt certifikat (kallat »Interim snationalitets- och registreringscertifikat» eller »Interim snationalitetscertifikat»), innehållande uppgift å fartygets avgiftspliktiga tontal enligt svensk eller främmande (brittiska skeppsmätningssystemet) mätning, skall ifrågavarande uppgift i det provisoriska certifikatet tillerkännas vitsord i Polen under giltighetstiden för nämnda certifikat, oak­ ta t farty g et icke undergått av vederbörande svensk myndighet verkställd m ät­ ning.

De Socialistiska Rftdsrepublikernas Union. Svenska fartyg, m ätta efter den Moorsomska metoden, skola i Unionens ham nar icke vara underkastade någon ommätning för erläggande av skeppsavgifter, vilka skola beräknas efter nettodräktigheten. E n är de svenska bestämmelserna icke stå i fullständig överens­ stämmelse med bestämmelserna i den inom Unionen gällande förordningen skola farty g under svensk flagga i Unionens ham nar icke äga rä tt a tt åtnjuta andra avdrag, än som medgivas enligt de i Unionen gällade bestämmelser, varemot de skola äga rä tt a tt fordra, a tt nettodräktigheten beräknas på grundval av de i de nationella mätbreven eller i bihangen till desamma angivna siffror enligt den förordning som är gällande i Unionen; dock a tt, för den händelse i hillän­ get till svenskt ångfartygs mätbrev avdraget för m askinrummet finnes u t­ räknat enligt den s. k. engelska regeln, tontalet av detta avdrag skall utan ommätning tillerkännas giltighet i Unionens hamnar. Om ett rum, för vilket avdrag är medgivet eller vilket bort inberäknas i nettodräktigheten enligt Unionens lagar, icke skulle vara uppfört i det svenska mätbrevet eller i bihanget till detsamma, skall detta rum undergå ommätning; avgiften härför skall beräknas enligt de i Unionen gällande bestämmelser; dock endast för de verkligen uppm ätta rummen.

Spanien. Svenska segelfaryg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, vilka ankomma till hamn i Spanien eller dess kolonier, äro befriade från ommätning, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen

enligt nämnda mätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgäldema i hamnen. Svenska å n g f a r t y g , försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, äro likaledes befriade från ommätning i Spaniens och dess koloniers hamnar, därest icke fartygets ägare eller befälhavare begär att, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräk­ nas enligt den i nämnda rike och dess kolonier antagna grund; dock att, för den händelse a tt i hillänget till ett svenskt ångfartygs mätbrev fartygets nettodräktighet enligt den s. k. Donuaregeln finnes angiven, denna dräktighet skall läggas till grund för beräkningen av um gäldem a i Spaniens och dess koloniers hamnar. Avgiften för den partiella ommätningen skall beräknas enligt de i Spanien gällande bestämmelser, men dock endast för verkligen uppm ätta rum.

Storbritannien oell Norra Irland samt IriSndska Fristaten. Svenska s e g e l f a r t y g , försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, vilka an­ komma till hamn i brittiska riket, äro befriade från ommätning, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda mätbrev äga, läggas till , grund för beräkningen av um gäldema i hamnen. Svenska å n g f a r t y g , försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881. äro likaledes befriade från ommätning i brittiska rikets hamnar, därest icke fartygets ägare eller befälhavare begär att, för nedsättning av fa r­ tygets avgiftspliktiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräknas en­ ligt den i nämnda rike antagna grund, dock att, för den händelse i bihanget till ett svenskt ångfartygs mätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad en- I ligt den s. k. engelska regeln, den sålunda angivna dräktigheten skall läggas | till grund för beräkningen av um gäldem a i brittiska rikets ham nar N är partiell ommätning ifrågakommer, skall avgiften beräknas enligt de i brittiska riket gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen upp­ m ätta rummen.

Tyska riket. I tyska hamnar erkännas utan ommätning svenska segel - och å n g f a r t y g s nationella mätbrev ävensom de i bihanget till svenska ångfartygs mätbrev intagna uppgifter å den efter den engelska regeln uträknade avgifts­ pliktiga dräktigheten. Svenska å n g f a r t y g , vilkas m ätbrev icke utvisa den av­ giftspliktiga dräktigheten efter den engelska regeln, kunna vid beräkning av skenpsumgälder göra anspråk nå avdrag för maskin-, ångpanne- och kölrum enligt § 14 B och § 15 av tyska skepusmätningsförordningen av den 1 mars 1895. Svenska s e g e l - och å n g f a r t y g , vilkas mätbrev äro utfärdade före den 1 juli 1894, kunna vid nyssnämnda beräkning göra anspråk på avdrag från den , i deras mätbrev angivna dräktighet (dock icke om den utrönts efter den engel­ ska regeln) för rum, avsedda uteslutande för befälhavarens personliga begag- i nande, samt för båtsmans förrådsrum : skolande detta avdrag i nödfall utrönas genom ommätning av nyssnämnda rum. Om ovan omförmälda avdrag på grund av omöjligheten av en ommätning icke kunna utrönas särskilt, kunna hamn­ myndigheterna tillgodose fartygens ifrågavarande anspråk genom ett avdrag av vissa procent från den uti det svenska mätbrevet angivna avgiftspliktiga dräktighet; skolande detta avdrag bestämmas: a) för utjämnande av olikheten i avdraget för maskin-, ångpanne- och kölrum till 10 procent; b) för de till befälhavarens personliga begagnande avsedda rum samt för båtsmans förråds­ rum tillsammans till 2 procent av avgiftspliktiga dräktigheten.

Unrern. Svenska, s e g e l f a r t y g , försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, vilka ankomma till hamn i Ungern, äro befriade från om-

mätning, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda mätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av um gäldem a i hamnen. Svenska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, äro likaledes befriade från ommätning i Ungerns hamnar, därest icke fartygets ägare eller befälhavare begär, att, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräknas enligt den s. k. engelska regeln, vars användande är medgivet i Ungern; dock att, för den händelse i bihanget till ett svenskt ångfartygs mätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt berörda regel, den sålunda angivna d räk tig ­ heten skall läggas till grund för beräkningen av um gälderna i de ungerska hamnarna. N är partiell m ätning ifrågakommer, skall avgiften beräknas enligt de i Ungern gällande bestämmelser men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen.

Österrike. I fråga om svenska fartygs behandling i skeppsmätningshänseende i österrike gälla bestämmelser, motsvarande dem, som ovan omförmälts i fråga om svenska fartygs behandling i nämnda hänseende i Ungern. E n lig t kommerskollegium på sin tid meddelad underrättelse från konsuln i San Domingo, lägges det i främmande fartygs mätbrev angivna registertontal till grund för beräkningen av ton- och ham navgifter i republiken San Domingos hamnar. De svenska ångfartyg i turkiska ham nar påvilande avgifter beräknas efter den i (bihanget till) fartygens mätbrev angivna nettodräktighet enligt den s. k. engelska regeln. D etta får kommerskollegium, enligt föreskrift i nådigt brev den 8 september 1893 härigenom meddela. Stockholm den 9 oktober 1928.

K . A. F R Y X E L L .

A x e l L i n d b l a d .

Fritz von Schwerin.

Stockholm 1928. Kongl. B oktr. P. A. N orstedt & Söner. 288623