Kungl. Maj:t och rikets kommerskollegii kungörelse ang&ende de förmåner, som i Sveriges hamnar äro beviljade främmande länders fartyg
1932- S V E R I G E S Bihans-
ÖVERENSKOM M ELSER MED FRÄMMANDE MAKTER
Kungl. Maj:t och rikets kommerskollegii kungörelse ang&ende de för
måner, som i Sveriges hamnar äro beviljade främmande länders fartyg;
given i Stockholm den 26 februari 1932.
K u n g l . M a j : t s o c h r i k e t s k o m m e r s k o l l e g i u m g ö r v e t e r 1 i g t: at t följande främmande länders fartyg i svensk hamn tillgodonjuta nedanstående särskilda förmåner1, nämligen:
Argentina: Enligt vänskaps-, handels- och sjöfartstraktaten den 17 juli 1885 skola argentinska fartyg icke beläggas med andra eller högre läst-, fyr-, hamn-, lots-, bärgnings- eller andra lokala avgifter än dem, som erläggas av svenska fartyg. Varje förmån, undantag, privilegium eller frihet från avgifter, vilken Sverige i avseende å sjöfarten kan hava beviljat eller framdeles kan komma a tt bevilja någon annan regerings, folks, eller stats undersåtar eller medborgare, skall i samma fall och under samma omständigheter även gälla för argentinska undersåtar eller medborgare, u tan vederlag, i fall medgivandet till förmån för den andra rege ringen, folket eller staten skett u tan vederlag, eller mot tillfyllestgörande e rsätt ning, i fall medgivandet varit villkorligt. Kustfarten är icke undantagen från denna bestämmelse Argentinska fartygs nationalitet bestyrkes medelst registreringscertifikat (Certificado de Matricula).
Australiska Statsförbundet: Se å sid. 14.
B elgien: Enligt traktaten den 11 juni 1895 skola belgiska fartyg, vilka i bar last eller med last inlöpa uti eller avgå från svenska hamnar, de må komma från eller gå till vilken o rt som helst, i dessa ham nar i alla avseenden behandlas lika med inhemska fartyg. De skola icke, vare sig vid in- eller utlöpandet eller under uppehållandet därstädes, beläggas med andra eller högre läst-, båk-, lots-, hamn-, bogserings-, karantäns- eller andra avgifter, av vad namn det vara må, som utgå av själva fartygen och uppbäras för staten, offentliga tjänstem än, kommuner, korporationer eller inrättningar eller i deras namn, än dem som drabba eller komma a tt drabba inhemska fartyg. Enligt samma tra k ta t skall i allt vad angår sjöfarten från svensk sida icke kunna beviljas axman sta t något privilegium, någon förmån eller något företräde, som icke sam tidigt kommer belgiska undersåtar till godo. R ättigheten för belgiska fartyg a tt idka kustfart från ham n till hamn i Sverige är beroende av här gällande lagar och förordningar. Dock är överenskommet, a tt belgiska fartyg i alla hänseenden i Sverige åtn ju ta samma förmåner och pri vilegier, som blivit eller kunna bliva beviljade de mest gynnade nationer.
1 Förmåner i avseende å skeppsmätning äro nedan särskilt upptagna.
2Bestämmelserna i trak taten äro icke tillämpliga å medgivanden, som äro eller bliva gjorda till Norge, och icke heller å de medgivanden, som gjorts eller fram deles kunna komma a tt göras grannländerna i ändamål a tt underlätta gräns handeln, med mindre dessa medgivanden utsträckas till a tt om fatta någon annan stat. Belgiska fartygs nationalitet bestyrkes medelst sjöpass (lettre de mer).
B rasilien: Sedan brasilianska regeringen på sin tid utfärdat dekret därom, a tt fartyg, tillhörande nationer, uti vilkas hamnar brasilianska fartyg vore under kastade högre umgälder än inhemska, för fram tiden måste i brasilianska hamnar erlägga tonnageavgift med 33 */a procents förhöjning, vilken än ytterligare kunde ökas i händelse omständigheterna därtill föranledde, har genom kungl, brevet den 5 november 1844 förordnats, a tt brasilianska fartyg skola åtnjuta de fördelar a tt i svenska ham nar vid både inkommandet och utgåendet behandlas på samma sätt som inhemska fartyg i avseende såväl å lastpenningar som å båk- och lotsavgifter, hamnumgälder sam t varje annan avgift av vad namn och beskaffenhet den vara må, som för fartyg till kronan, stad eller enskild inrättning erlägges. Till bestyrkande av sin nationalitet äro brasilianska fartyg försedda med registreringscertifikat (Titulo de Registro), mönstring srulla (R61 de Equipagem) sam t tullpass (Passaporte da Alfandega).
B ulgarien: Genom ministeriella noter den 31 december 1923 har överenskom melse träffats om reglerande av de kommersiella och ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Bulgarien på basis av ömsesidigt tillämpande av klausulen om mest gynnad nation. Dock äro överenskommelsens bestämmelser icke tillämpliga på kustfart och ej heller på de särskilda förmåner, som av Sverige äro medgivna eller kunna kom ma a tt medgivas å t Norge eller Danmark, så länge desamma icke utsträckts till någon annan stat. Bulgariska fartygs nationalitet bestyrkes genom de handlingar, som benämnas Aete de Nationalité, Congé och Röle d’équipage.
Chile: Enligt kungl, kungörelsen den 11 april 1851 skola chilenska fartyg, så länge svenska fartyg i Chiles ham nar icke underkastas andra eller högre avgifter än landets egna fartyg, i svenska ham nar behandlas, vid både inkommandet och utgåendet, på samma sätt som inhemska fartyg i avseende på hamn-, läst-, båk- och lotsavgifter samt varje annan avgift av vad namn och beskaffenhet som helst. Till bestyrkande av sin nationalitet äro chilenska fartyg försedda med sjöfartscertifikat (Certificado de navegation).
Colombia: Jäm likt avtal angående handelsförbindelserna den 9 mars 1928 skola colombiska fartyg i svenska ham nar i fråga om sjöfartsavgifter, tullar, lastning och lossning samt i allmänhet alla formaliteter, föreskrifter och pålagor av vad slag det vara må, vilka fartyg och deras last äro eller kunna bliva underkastade, ovillkorligt åtn ju ta samma behandling som mest gynnad nations fartyg och deras last. Från bestämmelserna i avtalet har emellertid gjorts undantag i fråga om rätten a tt driva kustfart. D et är överenskommet a tt Colombia icke skall kunna i kraft av bestämmel serna i avtalet göra anspråk på a tt komma i åtnjutande av de förmåner, som av Sverige medgivits eller kunna komma a tt medgivas Danmark eller Norge eller båda dessa länder, så länge icke samma förmåner medgivits någon annan sta t.
3Cnra^ao: Se å sid. 14.
Danmark: Jäm likt handels- och sjöfartstralctaten den 2 november 1826 äga danska fartyg ock båtar a tt i svensk ham n behandlas, vid såväl inkommande som utgå ende, lika med svenska fartyg i avseende på hamn-, läst-, båk-, lots- och dykeriavgifter samt varje annan avgift, av vad namn och beskaffenhet den vara må, som erlägges till kronan, städer eller vilka enskilda inrättningar som helst. Genom ministeriella deklarationer den 22 september 1871, den 5 augusti 1879 och den 11 juni 1904 är bestäm t, a tt danska fartyg och båtar, av vilken storlek och beskaffenhet som helst, gående mellan samtliga orter inom Köpenhamns, Helsingörs och Kjöges tulldistrikt, å ena, samt inom Hälsingborgs, Landskrona, Malmö och Trälleborgs tullkam m ardistrikt, å andra sidan, skola, där de icke enligt redan gällande avtal åtn ju ta än vidsträcktare rättigheter, i fråga om skeppsavgifter, lastpenningar, fyr- och båkavgifter samt alla liknande avgifter till stats kassan (härunder dock icke inbegripna hamnavgifter i statshamn) helt och hållet behandlas såsom ginge de inrikes orter emellan. Enligt 1826 års tra k ta t, art. VI, jämförd med ministeriel! deklaration den 25 juni 1869, äga vidare de båtar från Köpenhamn och Helsingör, vilkas dräktighet icke överstiger tre svenska nyläster1 eller tio danska registerton, a tt i Malmö, Hälsingborgs och Landskrona ham nar vara fria från alla hamn- och lästavgifter av vad benämning som helst, så länge samma frihet medgives båtar av samma slag från Malmö, Hälsingborg och Landskrona i Köpenhamns och Helsingörs hamnar. Genom ministeriella deklarationer den 2 april 1873 och den 11 juni 1904 är bestäm t, a tt danska båtar och fartyg, vilkas dräktighet icke överstiger tre svenska nyläster eller tio danska ton och som hava sin hemort i och gå emellan Helsingör, Köpenhamn och Kjöge och dessa städers tulldistrikt, på den ena sida, samt H äl singborg, Landskrona, Malmö och Trälleborg och dessa städers tullkam m ar distrikt, på den andra sidan, skola i Hälsingborgs, Landskrona, Malmö och Trälle borgs ham nar i avseende på hamnavgifter behandlas på samma sä tt som de i tra k ta te n av den 2 november 1826, art. VI, och i deklarationen av den 25 juni 1869 omhandlade båtar. Slutligen skola enligt 1826 års tra k ta t danska s. k. »Fsergebaade», som komma med barlast till Höganäs a tt därifrån utföra stenkol och eldfasta leror, fortfa rande å tn ju ta den genom kungl, förordnande den 19 november 1823 sådana båtar tillerkända frihet från a tt betala något slags avgift. Enligt kungl, kungörelsen den 19 juli 1855 skola, så länge svenska till Island och Färöarna ankommande fartyg varda behandlade lika med danska med avse ende å avgifter för fartyg och last, isländska och färöiska fartyg i Sveriges ham nar, på enahanda sä tt som danska, behandlas lika med svenska fartyg med hänsyn till avgifter för fartyg och last. Jäm likt kungl, kungörelserna den 5 maj 1858 och den 27 november 1925 skola, så länge svenska fartyg i danska staterna åtnjuta motsvarande förmåner, danska fartyg — såväl maskindrivna som icke maskindrivna — vilkas nettodräktighet, uppm ätt och beräknad enligt de i Sverige gällande skeppsmätningsföreskrifter, överstiger 30 registerton, kunna idka kustfart mellan svenska hamnar, med r ä t tighet a t t i allt, som rörer seglation och handelsföretag, åtnjuta samma behand ling, som inhemska fartyg. Danska fartygs nationalitet bestyrkes genom nationalitets- och registreringscertifikat; varjäm te det tal, som betecknar fartygets nettodräktighet, samt dess registre-
1 E nligt kungl, kungörelsen den 16 oktober 1874 skall vid beräkning av fartygsavgifter en nyläst
anses motsvara, vad angär segelfartyg 3,14 och vad angår ångfartyg 4,5 registerton.
4ringsbokstäver skola vara tydligt m ärkta på däcksbjälken i storluckans akter kant, eller, där så icke kan ske, på annat iögonfallande och lämpligt ställe på fartyget.
D anzig : Enligt ministeriella noter, den 30 juni och den 2 juli 1925 växlade med Polen skall sjöf artsa vtalet mellan Sverige och Polen av den 2 december 1924 äga giltighet för den fria staden Danzig (se Polen).
Estland: Jäm likt ministeriella noter den 7 juli 1923 skola estniska fartyg och deras last i Sverige behandlas på enahanda sä tt som mest gynnad nation tillhö rande fartyg och deras last. Undantagen från denna bestämmelse är dock rätten a tt bedriva kustfart. Sverige har förpliktat sig a tt medgiva transiteringsfrihet genom sitt område för varor, fartyg, båtar och järnvägsvagnar på väg från eller till Estland. Un dantag härifrån kunna dock äga rum i följande fall: a) i fråga om krigsförnödenheter under utomordentliga omständigheter; b) med hänsyn till den allmänna säkerheten; c) med hänsyn till sundhetspolisväsendet eller till skyddande av djur eller nyttiga växter. Från estnisk sida skall icke på grund av avtalet anspråk kunna göras på för mån, som Sverige medgivit eller kommer a tt medgiva Danmark eller Norge eller båda dessa länder, så länge icke samma förmån medgivits någon annan stat. Till bestyrkande av sin nationalitet äro estniska fartyg försedda med sjömans rulla, mätbrev och nationalitetscertifikat (Flaggenpatent).
Finland: Jäm likt sjöf artsavtalet den 26 maj 1923 skola finska fartyg och deras last i Sverige, där icke i avtalet annorlunda stadgats, åtn ju ta fullkomligt samma behandling som svenska fartyg och dessas last, oavsett varifrån fartygen avgått eller varthän de äro destinerade, och oavsett varifrån lasten förskriver sig eller varthän den är bestämd. Sålunda skola, bland annat, finska fartyg och deras last å svenskt område icke vara underkastade andra eller högre avgifter eller pålagor, av vad slag och benämning de vara må, än svenska fartyg och deras last. Varje företrädesrätt och befrielse, som i förenämnda hänseenden kunna komma a tt av Sverige medgivas en tredje makt, skola samtidigt och ovillkorligen jäm väl tillerkännas Finland. Fullständigt befriade från fartygsumgälder i Sveriges ham nar äro: 1) fartyg, som från någon ort, vilken det vara må, inkomma i barlast och i barlast åter utgå; 2) fartyg, som komma från någon svensk hamn till en eller flera ham nar inom Sverige sam t kunna styrka, a tt de under samma resa i annan svensk hamn redan erlagt ifrågavarande avgifter; 3) fartyg, som frivilligt eller av tvingande orsaker inkommit i en hamn med last och därifrån åter utlöpa u tan a tt hava företagit någon som helst handels operation. Denna befrielse skall icke gälla lotsningsavgifter, hamnavgifter för fartyg, bogserings-, karantäns- och andra på fartyget vilande avgifter, vilka svenska och mest gynnad nations fartyg hava a tt i lika mån erlägga såsom gottgörelse för trafiken tjänande handräckningar och anordningar. Vad angår skyldigheten för finska fartyg a tt anlita lots skola fortfarande föl jande bestämmelser gälla: Finska farkoster av en dräktighet av tre tto n finska läster eller därunder på resor fram och åter mellan Åland eller skärgården inom Åbo och Björneborgs län sam t andra finska orter Arid Bottniska viken, å ena sidan, och Stockholm eller annan svensk o rt vid Ålands hav eller Bottniska viken, å den andra, skola när annan last än fisk eller lantm annaprodukter — däri inbe gripet ved — icke intages eller medhaves, vara i åtnjutande av den genom deida-
5rationen den 17 augusti 1872 sådana farkoster medgivna befrielse från skyldighet a tt i svenskt farvatten begagna lots utom, vid inkommandet, i de lotsleder, som föra till första tullplats, där inklarering sker. D ärjäm te skall finskt passagerar fartyg, varm ed regelbunden trafik idkas mellan Finland och Sverige, tillsvidare och i den mån m otsvarande förmån i finskt farvatten åtnjutes av svenska passa gerarfartyg i regelbunden trafik mellan Sverige och Finland vara i åtnjutande av den genom kungl, kungörelsen den 16 juli 1920 sådant fartyg medgivna för m ån a tt i fråga om skyldighet a tt anlita kronolots vara likställt med svenskt fartyg. F rån bestämmelserna i tra k tate n göras undantag i fråga om kustfarten samt i fråga om befarandet av inre naturliga och konstgjorda vattenvägar. I sistnämn da hänseende skola för finska fartyg och deras last i Sverige gälla enahanda vill kor som för mest gynnad nations fartyg och last, dock a tt avgifterna för fartyg och last icke skola uppbäras till högre belopp än för svenska fartyg och svensk last. P å grund av tra k ta te n må anspråk icke kunna göras på de särskilda förmåner, som från svensk sida medgivits Danm ark enligt deklarationen den 22 september 1871 angående handels- och sjöfartsförhållandena i Öresund jäm te de till nämnda deklaration hörande överenskommelser eller vilka medgivits eller framdeles kunna komma a tt medgivas Norge beträffande handels- och sjöf artsförhållandena i Idefjorden och Svinesund eller befarande av gemensamma inre vattenvägar, allt så länge icke samma förmåner medgivas annan stat. Finska fartygs nationalitetshandlingar utgöras av flaggcertifikat sam t av nationalitetscertifikat (fribrev) och sjömansrulla, såvida fartyget har en dräktighet om minst 19 registerton.
Frankrike: Enligt sjöf artstraktaten den 30 december 1881 sam t konventionen den 13 januari 18921 skola franska fartyg med eller u tan last, ävensom deras laddningar, i Sverige, oavsett från vilken ham n fartygen komma sam t varifrån lasten förskriver sig eller varthän den är bestämd, i alla hänseenden vid ankom sten, under kvarliggandet och vid avgåendet åtn ju ta samma behandling som landets egna fartyg och dessas laddningar. Enligt samma tra k ta t må icke i fråga om sjöfarten något privilegium, någon förmån eller frihet från svensk sida beviljas en tredje m akt, som icke samtidigt utsträckes till Frankrike. Fullständigt befriade från lastpenningar och expeditionsavgifter i svenska ham nar äro franska fartyg, om de från vilken ort som helst i barlast ankomma och jäm väl utlöpa i barlast, ävensom när de, kommande från ham n i Sverige, anlöpa en eller flera svenska ham nar för a tt därstädes antingen lossa hela eller en del av sin last, eller ock intaga ny last eller fyllnadslast, och styrka a tt de redan erlagt dessa avgifter, sam t slutligen fartyg, vilka frivilligt eller av tvingande orsaker inkommit i en ham n med last och därifrån utlöpa u tan a tt hava företagit någon handelsoperation. Från bestämmelserna i tra k tate n är undantag gjort vad angår kustfart, i fråga varom föreskrifterna i svensk lag förbliva gällande; varande för övrigt överens kommet, a tt vid kustfart franska fartyg skola behandlas på samma s ä tt som fartyg, tillhörande de mest gynnade nationer. Franska fartygs nationalitet bestyrkes genom de handlingar, som benämnas aete de francisation och congé de navigation.
Grekland: Enligt handelsavtal den 10 september 1926 skola grekiska fartyg och deras last i svenska ham nar och territorialvatten i alla hänseenden åtnjuta
1 Genom ministeriella noter den 2 och den 12 september 1918 uppsagda men provisoriskt förlängda
för tre månader i sänder. (Se Sv. Ö. m. fr. m. 1919, n:o 16.)
6samma behandling som svenska fartyg och dessas last, oavsett varifrån far tygen avgått eller varthän de äro destinerade och oavsett varifrån lasten för skriver sig eller varthän den är bestämd. Särskilt skola de å svenskt område icke vara underkastade andra eller högre avgifter eller pålagor, av vad slag eller benämning de vara må, och vare sig de nu eller framdeles utgå till förmån för staten eller för provinsers, kommuners eller vilka som helst institutioners räkning, än dem, vilka tillämpas i fråga om svenska fartyg och dessas last. Yad beträffar anvisande av plats å t fartyg, deras lastning och lossning i ham nar, på redd, i dockor och bassänger samt i allmänhet alla form aliteter och fö reskrifter, vilka fartyg samt deras besättning och last kunna bliva underka stade, skall å t svenska fartyg icke medgivas någon företrädesrätt eller förmån, som icke likaledes tillerkännes grekiska fartyg. Yarje företrädesrätt och be frielse, som Sverige i ovannämnda hänseenden kan komma a tt medgiva en tredje m akt, skall sam tidigt och ovillkorligt jäm väl tillerkännas Grekland. Från ovanberörda bestämmelser göres likväl undantag i fråga om kustfart sam t de förmåner, vilka i Sverige beviljats eller framdeles kunna komma a tt beviljas den inhemska fiskerinäringen och dess alster. Beträffande villkoren för transitering hava Sverige och Grekland förbundit sig a tt ömsesidigt i förhållande till varandra tilläm pa bestämmelserna i kon ventionen och stadgan angående transiteringsfrihet, undertecknade i Barcelona den 20 april 1921, varjäm te de i d etta avseende ömsesidigt tillerkänna varandra behandling såsom mest gynnad nation. Grekiska fartygs nationalitet bestyrkes genom den handling, som benämnes aete de nationalité.
Indien: Se å sid. 14.
Irak: Se å sid. 14.
Irländska Fristatcn: Se Storbritannien och Norra Irland sam t Irländska F ri staten.
Island: Se Danmark.
Italien: I följd av en den 14 juni 1862 avslutad handels- och sjöfartstraktat skall Italiens sjöfart komma i åtnjutande av de eftergifter eller fördelar, som efter traktatens ikraftträdande beviljas någon annan m akts sjöfart. Italienska fartyg, vilka anlända med barlast eller last till Sveriges hamnar, skola, såväl då fartygen inkomma som under det de uppehålla sig därstädes och då de utlöpa, behandlas i likhet med inhemska fartyg i vad angår hamn-, lästoch lotsavgifter ävensom i avseende å varje annan avgift eller pålaga av vad beskaffenhet eller benämning det vara må, antingen den tillkommer kronan, stä derna eller vilka enskilda inrättningar som helst. Italienska fartyg äga r ä tt a tt deltaga i kustfarten och varuforslingen emellan Sveriges ham nar samt skola, i allt vad som angår denna sjöfart och denna handel, behandlas lika med svenska fartyg. Italienska fartygs nationalitet bestyrkes medelst nationalitetsbevis (åtto di nazionalitå) och sjömansrulla (ruolo di equipaggio).
Japan: Enligt handels- och sjöfartstraktaten den 19 maj 1911 skall med avse ende å allt, som rör sjöfart, varje privilegium, förmån eller frihet av vad slag det vara må, som Sverige redan beviljat eller framdeles kommer a tt bevilja under såtar eller medborgare tillhörande någon annan stat, omedelbart och u tan för behåll utsträckas till japanska undersåtar.
7Japanska fartyg skola, varifrån de än må komma och vart de än äro desti nerade, icke inom svenskt sjöterritorium påläggas tonnage-, transit-, kanal-, hamn-, lots-, fyr-, karantäns- eller andra liknande eller motsvarande avgifter eller pålagor av vilken benämning det vara må, som uppbäras i regeringens namn eller till dess förmån, av offentliga tjänstem än, enskilda, korporationer eller in rättningar av alla slag, med mindre än a tt de likaledes och under samma förhållan den påläggas inhemska fartyg i allmänhet eller den mest gynnade nations fartyg. Japanska fartyg, som användas för reguljär posttjänst, skola, vare sig de till höra staten eller av denna för sådant ändamål understött rederi, åtnjuta samma lättnader, privilegier och friheter, som tillkomma dylika fartyg tillhörande den mest gynnade nation. Kustfarten undantages från bestämmelserna i tra k tate n och regleras genom Sveriges lagar. Dock skola japanska fartyg med avseende å kustfarten i Sverige å tn ju ta mest gynnad nations behandling. Japanska fartygs nationalitet bestyrkes medelst nationalitetscertifikat (Certificate of Vessel’s Nationality).
Jugoslavien: Se å sid. 14.
Kanada: Se Storbritannien och Norra Irland.
Kina: Enligt vänskaps-, handels- och sjöfartstraktaten den 2 juli 1908 skola kinesiska handelsfartyg inom svenskt område åtn ju ta mest gynnad nations be handling. De skola erlägga lastumgälder eller andra avgifter eller pålagor i över ensstämmelse med i Sverige gällande författningar, men det må icke avkrävas dem andra eller högre lastumgälder eller avgifter eller pålagor än mest gynnad nations fartyg. Kustfarten är icke undantagen från bestämmelserna om behandling som mest gynnad nation. Kinesiska fartygs nationalitet bestyrkes medelst registreringscertifikat (Certificate of Registration).
Lettland: Enligt handels- och sjöfartskonvention den 22 december 1924 skola lettiska fartyg och deras last i Sverige behandlas på enahanda sä tt som mest gynnad nation tillhörande fartyg och deras last. Undantagen från denna bestämmelse är dock rä tte n a tt bedriva kustfart. Från lettisk sida skall icke på grund av avtalet anspråk kunna göras på sär skild förmån, som Sverige medgivit eller kan komma a tt medgiva Danm ark eller Norge eller båda dessa länder, så länge samma förmån icke beviljats andra än nu näm nda stater. Till bestyrkande av sin nationalitet äro lettiska fartyg försedda med registre ringscertifikat, flaggpatent, mätbrev och sjömansrulla.
Liberias fartyg skola, jäm likt en den 1 september 1863 avslutad vänskaps-, handels- och sjöfartstraktat, i svenska ham nar icke påläggas andra eller högre lästavgifter eller andra avgifter eller taxor av vad namn det vara må, än som i lika fall skulle drabba inhemska fartyg.
Lithauen: Jäm likt ministeriella noter den 17 februari 1924 skola lithauiska fartyg och deras last i Sverige behandlas på enahanda s ä tt som mest gynnad nation tillhörande fartyg och deras last. U ndantagen från denna bestämmelse är dock rätten a tt bedriva kustfart. Sverige har förpliktat sig a tt medgiva transiteringsfrihet genom sitt område för varor, fartyg, båtar och järnvägsvagnar på väg från eller till Lithauen. Un dantag från dessa stadganden kunna äga rum i följande fall: a) i fråga om krigs-
8förnödenheter under utomordentliga omständigheter; b) med hänsyn till den allmänna säkerheten; c) med hänsyn till sundhetspolisväsendet eller till skyddande av djur eller nyttiga växter. Från lithauisk sida skall icke på grund av avtalet anspråk kunna göras på sär skild förmån, som Sverige medgivit eller kommer a tt medgiva Danm ark eller Norge eller båda dessa länder, så länge icke samma förmån medgivits någon annan stat. Lithauen skall icke heller kunna fordra de förmåner rörande gränshandel, -trafik och -samfärdsel, vilka på grund av lokala skäl kunna hava medgivits angränsande stater. Lithauiska fartygs nationalitet bestyrkes medelst registreringscertifikat, flaggcertifikat , mätbrev och sjömansrulla.
Nederländerna: Enligt handels- och sjöfartstraktat den 25 september 1847 jäm te tilläggskonvention den 15 december 1908 har Sverige tillförsäkrat Nederländerna den mest gynnade nations behandling i allt som angår sjöfart. Nederländska fartyg, vilka, i barlast eller lastade, från vilket land som helst till Sveriges hamnar ankomma, skola såväl vid deras ankomst som vid deras avgång behandlas på samma s ä tt som inhemska fartyg med avseende å hamn-, läst-, fyr- och lotsavgifter ävensom i avseende å varje annan avgift eller pålaga, av vad namn och beskaffenhet den vara må, vilken tillfaller staten, städerna eller särskilda inrättningar. Enligt kungl, kungörelsen den 30 december 1856 skall det vara nederländska fartyg tillåtet a tt idka kustfart mellan ham nar i Sverige, så länge det är svenska fartyg medgivet a tt idka kustfart mellan hamnar i konungariket Nederländernas europeiska och västindiska besittningar. Bestämmelserna om behandling som mest gynnad nation skola icke vara till lämpliga å de särskilda förmåner, som av Sverige äro medgivna eller kunna kom ma a tt medgivas norska undersåtar, så länge samma förmåner icke medgivas någon annan stats undersåtar, och icke heller å de medgivanden, som Sverige har beviljat eller framdeles kan komma a tt bevilja någon grannstat för a tt under lä tta gränstr afiken. Nederländska fartygs nationalitet bestyrkes medelst sjöpass (lettre de mer).
Angående Nederländska Indien se ytterligare å sid. 14.
New-Foundland: Se Storbritannien och Norra Irland.
Norge: Enligt kungl, kungörelsen angående de rättigheter, som i Sverige tillkomma norska fartyg och båtar, den 11 maj 1906 gäller: a tt norska fartyg och båtar ävensom deras last skola, oavsett varifrån de avgått eller varthän de äro destinerade samt varifrån lasten förskriver sig eller v a rt hän den är bestämd, här i riket åtn ju ta enahanda behandling och rättigheter som svenska fartyg och båtar samt dessas last; a tt näm nda förmån ej inbegriper r ä tt till kustfart (se dock nedan); a tt ej heller r ä tt till fraktfart å insjöar, floder eller kanaler är härigenom med given i vidare mån än som följer av bestämmelserna i gällande tullstadga [ooh
nådiga kungörelsen den 18 september 1874 angående rättighet till varuntförsel med främmande
nationers fartyg från insjöar, floder och kanaler].
Jäm likt ministeriella noter den 16 och den 18 december 1929 må norska pråm ar för transporterande av sten, avsedd för export, idka kustfart å svenska sidan av Idefjorden och Svinesund. Ifrågavarande medgivande h ar lämnats, sedan norska regeringen medgivit enahanda r ä tt för svenska pråm ar å norska sidan av näm nda farvatten. Norskt fartygs nationalitet bestyrkes medelst nationalitetsbevis.
9Norra I lia n d : Se Storbritannien och Norra Irland.
Nya Zeeland: Se Storbritannien och Norra Irland.
Persien: Enligt bosättnings-, handds- och sjöfartsavtal den 10 maj 1929 skola persiska fartyg och deras last i Sverige åtnjuta samina behandling som mest gynnad nations fartyg och deras last, oavsett varifrån fartygen avgått och varthän de äro destinerade och oavsett varifrån lasten förskriver sig och varthän den är bestämd. Från denna bestämmelse göras likväl undantag i fråga om kustfart sam t de förmåner, som i Sverige medgivits eller må komma a tt medgivas den inhemska fiskerinäringen och dess alster, ävensom beträffande de förmåner, som Sverige tillerkänt eller må komma a tt tillerkänna Danmark eller Norge eller båda dessa länder, så länge samma förmåner icke tillerkänts ytterligare någon stat.
P olen: Enligt handds- och sjöfartsavtal den 2 december 1924 åtn ju ta polska fartyg och deras last i Sverige i alla hänseenden samma behandling som svenska fartyg och dessas last, oavsett varifrån fartygen avgått eller varthän de äro de stinerade och oavsett varifrån lasten förskriver sig eller varthän den är bestämd. Sålunda skola, bland annat, polska fartyg och deras last å svenskt område icke vara underkastade andra eller högre avgifter eller pålagor, av vad slag eller benämning det vara må, och vare sig de utgå till förmån för staten, provinser, kommuner eller av regeringen bemyndigade institutioner, än svenska fartyg och dessas last. Varje företrädesrätt och befrielse, som i förenämnda hänseenden kan komma a tt av Sverige medgivas en tredje m akt, skall samtidigt och ovillkorligt jämväl tillerkännas Polen. Fullständigt befriade från fartygsumgälder i Sveriges ham nar äro: 1) fartyg, som från någon ort, vilken det vara må, inkomma i barlast och i barlast åter utgå; 2) fartyg, som komma från någon svensk hamn till en eller flera ham nar inom Sverige sam t kunna styrka, a tt de under samma resa i annan svensk hamn redan erlagt ifrågavarande avgifter; 3) fartyg, som frivilligt eller av tvingande orsaker inkommit i en hamn med last och därifrån åter utlöpa u tan a tt hava företagit någon som helst handels operation. Denna befrielse skall icke gälla lotsavgifter, hamnavgifter för fartyg, bogse rings-, karantäns- och andra på fartyget vilande avgifter, vilka svenska och mest gynnad nations fartyg hava a tt i lika mån erlägga såsom gottgörelse för trafiken tjänande handräckningar och anordningar. Polen skall icke på grund av bestämmelserna i avtalet kunna göra anspråk på de förmåner i fråga om skyldighet a tt anlita lots, som Sverige tillerkänt Fin land och som äro omnämnda i deklarationen den 17 augusti 1872, och detta även för den händelse i nämnda deklaration medgivna förmåner framdeles skulle u t vidgas a tt bliva tillämpliga å finska fartyg med en dräktighet av intill 100 nettoregisterton. Från bestämmelserna i avtalet göres vidare undantag i fråga om kustfarten sam t beträffande befarande av inre naturliga eller konstgjorda vattenvägar. I sistnämnda hänseende skola för polska fartyg och deras last gälla enahanda villkor som för mest gynnad nations fartyg och dessas last, dock a tt avgifterna för fartyg och last icke skola utgå efter högre taxa än för svenska fartyg och deras last. F rån polsk sida skall icke på grund av avtalet kunna göras anspråk på de sär skilda förmåner, som Sverige beviljat eller kan komma a tt bevilja Danmark f l — 3 2 0 8 1 1
10eller Norge eller båda dessa länder, så länge samma förmåner icke beviljats y tte r ligare andra stater. Polska fartygs nationalitet bestyrkes medelst certifikat (certifikat okretowy).
P ortugal: Enligt deklaration av den 16 april 1904 är Portugal av Sverige tillför säkrat den mest gynnade nations behandling i allt vad som angår sjöfart. Bestämmelsen innefattar icke inrymmandet av de särskilda förmåner, som av Sverige äro eller kunna varda uteslutande medgivna Norge eller Danmark. Till bestyrkande av sin nationalitet äro portugisiska fartyg försedda med, bland annat, registreringscertifikat, sjöpass och sjömansrulla.
Rumänien: Jäm likt provisoriskt handelsavtal den 26 juli 19301 skola rumänska fartyg i allt vad som rör sjöfarten i svenska farvatten och svenska hamnar å t njuta mest gynnad nations behandling. F rån bestämmelsen har dock gjorts undantag i fråga om rätten a tt bedriva kustfart ävensom beträffande de särskilda förmåner, som Sverige tillerkänt Norge eller Danmark eller båda dessa länder. Rumänska fartygs nationalitet bestyrkes genom den handling, som benämnes Act de Romanisare.
Schweiz: Se å sid. 14.
Siam : Enligt vänskaps-, handels- och sjöfartsavtal den 19 december 1925 skola inga tonnage-, hamn-, lots-, fyr-, karantäns- eller andra avgifter eller pålagor, av vad beskaffenhet eller benämning det vara må, som uppbäras för fartyg, last eller sjöfart, inom Sverige påläggas siamesiska fartyg, med mindre de likaledes och un der samma villkor i motsvarande fall påläggas svenska fartyg i allmänhet eller envar tredje m akts fartyg. I allt vad angår fartygs ankomst, klarering, förtöjning, lastning och lossning i Sveriges sjöstäder, bassänger, dockor, kajer, hamnar eller floder, skall icke av Sverige medgivas en tredje makts fartyg någon förmån, som icke likaledes medgives siamesiska fartyg, enär avsikten är, a tt siamesiska fartyg skola i alla avseenden åtnjuta den behandling, som tillkommer mest gynnad nations fartyg. Från bestämmelserna i trak taten äro emellertid undantagna kustfarten och fiskerinäringen, vilka skola regleras enligt lagar, förordningar och föreskrifter i Sverige.
I)e Socialistiska Rådsrepublikernas Union: Enligt handelsavtal den 15 mars 1924 skola handelsfartyg från De Socialistiska Rådsrepublikernas Union såväl som sådana fartygs last i Sveriges hamnar i alla avseenden åtn ju ta samma be handling, lättnader, förmåner och skydd som fartyg från varje annat land och deras last. Denna bestämmelse har avseende å alla lättnader i fråga om kol och vatten, kaj- och ankarplats, torrdockor, kranar, varumagasin, reparationer och lotsning och över huvud alla tjänster, hjälpmedel och lokaler, vilka stå i samband med sjöfarten. Avgifter av varje slag och benämning, vilka i det ena landets ham nar påläg gas fartyg, tillhörande den ena parten eller dess medborgare, eller sådana far tygs last, skola icke överstiga de motsvarande avgifter, som påläggas fartyg från vilket som helst annat land eller deras last. Den behandling, det skydd och de förmgner, som tillerkännas befäl, besätt ning och passagerare på sådana fartyg, skola i intet avseende vara mindre gynn
1 A vtalet, vilkeä trädde i kraft den 1 september 1930 och ursprungligen gällde endast till den 1 april
1931, har genom ministerieUa noter den 14 och 21 mare 1931 förlängts a tt gälla tillsvidare med trettio da
gars ömsesidig uppsägningsfrist. (Se Sv. ö . m. fr, m . 1931, n:o 4.)
11samma än den behandling, det skydd och de förmåner, som tillerkännas med borgare från vilket som helst annat land. Kustfarten undantages från bestämmelserna i traktaten. Från rysk sida skall icke på grund av bestämmelserna i detta avtal anspråk kunna göras på förmån, som svenska regeringen har medgivit eller kan komma a tt medgiva Danm ark eller Norge eller båda dessa länder, så länge icke samma förmån medgivits ytterligare något land.. D ärjäm te må ingendera parten med stöd av bestämmelsen om behandling som mest gynnad nation vad angår avgifter av varje slag och benämning å fartyg och last göra anspråk på rättigheter, förmåner eller lättnader, som den ancfra parten medgivit eller kan komma a tt medgiva uteslutande de länder, vilka er känt Unionens regering de jure före den 15 februari 1924. N ationaliteten av fartyg från De Socialistiska Rådsrepublikemas Union be styrkes i regel genom 'patent med berns om rätten att segla under Unionens flagga.
Spanien: Enligt sjöfartstraktaten den 15 mars 1883 samt deklarationen den 23 ju n i 1887 skola spanska fartyg, med eller u tan last, ävensom deras laddningar, i Sverige, oavsett från vilken ham n fartygen komma sam t varifrån lasten för skriver sig eller varthän den är bestämd, i alla hänseenden vid ankomsten, under kvarliggandet och vid avgåendet å tn ju ta samma behandling som landets egna fartyg och dessas laddningar. F rån svensk sida skall i fråga om sjöfarten icke något privilegium, någon för mån eller frihet beviljas annan m akts undersåtar, som icke samtidigt utsträckes till spansk sjöfart. Med förbehåll av rättighet för vederbörande a tt uppbära särskilda för lokala behov avsedda avgifter, äro från sjöfarts- och hamnavgifter, lastpenningar och expeditionsavgifter i Svenska ham nar spanska fartyg fullständigt befriade, om de från vilken ort som helst ankomma i barlast och åter utlöpa i barlast, även som när de, kommande från ham n i Sverige, anlöpa en eller flera svenska ham nar för a tt därstädes antingen lossa hela eller en del av sin last eller ock intaga ny last eller fyllnadslast och styrka, a tt de redan erlagt dessa avgifter; varjäm te spanska fartyg, som av tvingande orsak inlöpa i svensk hamn, därstädes äro befriade från alla hamn- och sjöf artsa vgifter, som uppbäras av staten, därest de orsaker, vilka gjort det oundgängligt a tt söka nödhamn, äro giltiga och uppen bara samt under förutsättning a tt ingen handelsoperation medelst lastning eller lossning av varor i nödhamn företages. Traktatens bestämmelser äro icke tillämpliga å den för kustfarten gällande ordning. Spanska fartygs nationalitet bestyrkes medelst seglationspass (Real Patente de Navegaciön) och folkpass (R61 de Navegaciön).
Storbritannien och Norra Irland samt Irländska Fristaten: Enligt handels- och sjöfartstraktaten den 18 mars 1826 och kungl, kungörelsen den 26 oktober 1849 har — till motsvarighet för vissa å t svenska fartyg i brittiska hamnar medgivna förmåner — förordnats, a tt brittiska fartyg, som till svenska hamnar anlända, skola vid såväl inkommandet som utgåendet behandlas på samma s ä tt som in hemska fartyg i anseende till skepps- och hamnumgälder samt andra avgifter till kronan, städer eller enskilda inrättningar av vilken beskaffenhet som helst. Dessa bestämmelser äro tillämpliga även å fartyg tillhörande Kanada, New- Foundland, Nya Zeeland och Sydafrikanska Unionen. På grund av kungl, kungörelsen den 15 augusti 1854 må, så länge kustfarten mellan brittiska ham nar fortfar a tt för svenska fartyg vara fri och obehindrad, jäm väl brittiska fartyg sådan fart mellan svenska ham nar idka. Nationaliteten av fartyg och laddningar, som under brittisk flagga till svensk
12hamn ankomma, skall, jäm likt kungl, brev den 23 maj 1828, anses tillförlitligen sty rk t endast genom brittiske konsulns eller vice konsulns på stället i berörda avseende utfärdade certifikat.
Surinam : Se å sid. 14, 1 . *
Sydafrikanska Unionen: Se Storbritannien och Norra Irland.
Södra Rhodesia: Se å sid. 14.
Tjeckoslovakien: Enligt handels- och sjöf'artsavtalet den 18 april 1925 skola tjeckoslovakiska fartyg och deras last i Sverige i alla hänseenden å tn ju ta samma behandling som mest gynnad nations fartyg och deras last. Undantagen från denna bestämmelse är dock rätten a tt bedriva kustfart. Från tjeckoslovakisk sida skall icke på grund av bestämmelserna i avtalet anspråk kunna göras på de särskilda förmåner, som av Sverige beviljats eller kunna komma a tt beviljas Danmark eller Norge eller båda dessa stater, så länge icke samma förmåner beviljats ytterligare någon stat. Tjeckoslovakiska fartygs nationalitet bestyrkes medelst fartygscertifikat, som utställas av navigations byrån (plavebni urad) i Prag.
Turkiet: Enligt handels-och sjöf artstraktaten den 29 september 1929 skola turkiska fartyg och deras last i Sverige åtn ju ta samma behandling som svenska fartyg och dessas last, oavsett varifrån fartygen avgått och varthän de äro destinerade och oavsett varifrån lasten förskriver sig eller varthän den är bestämd. Dessa bestämmelser äro emellertid icke tillämpliga å 1) kustfarten, i avseende varå de i Sverige nu eller framdeles gällande stadgandena alltjäm t skola vara tillämpliga; 2) understöd i form av subventioner, vilka tillerkännas eller kunna komma a tt tillerkännas den svenska handelsflottan, eller förmåner, som av svenska staten medgivas å t av staten ägda fartyg, med vilka sjöfart bedrives av staten själv eller av enskilda företag gemensamt med staten, eller privilegier, som tillerkännas samm anslutningar för nautisk sport; 3) bedrivande av fiske inom svenskt territorialvatten eller dé särskilda förmåner, som tillerkänts eller kunna komma a tt i Sverige tillerkännas alster av den inhemska fiskerinäringen; 4) utövande av sjötjänst i hamnar, på redder eller vid kuster eller utövande av lotsning, bogsering och bärgning, såfram t sådan verksamhet bedrives inom svenskt territorialvatten; I allt vad angår transitering genom svenskt område för personer, resgods, varor av alla slag, försändelser, fartyg, åkdon och järnvägsvagnar eller andra transport medel är Turkiet av Sverige tillförsäkrat behandling såsom mest gynnad nation. Denna bestämmelse skall emellertid icke äga tillämpning å de särskilda förmåner, vilka Sverige tillerkänt eller må komma a tt tillerkänna Danmark eller Norge eller båda dessa länder, så länge samma förmåner icke tillerkänts ytterligare någon stat.
Tyska riket; Enligt handels- och sjöfartstraktat den 14 maj 1926 å tn ju ta tyska fartyg och deras last i Sverige samma behandling som svenska fartyg och dessas last, oavsett varifrån fartygen avgått eller varthän de äro destinerade och oavsett varifrån lasten förskriver sig eller varthän den är bestämd. Varje företrädesrättighet och befrielse, som i detta hänseende kan komma a tt av Sverige medgivas en tredje makt, skall samtidigt och ovillkorligen jäm väl till erkännas Tyskland.
13Dessa bestämmelser äro icke tillämpliga på kustfarten. I fråga härom har dock Tyskland för sina fartyg r ä t t till alla de förmåner och företrädesrättigheter, som Sverige i d e tta avseende tillerkänt eller kan komma a tt tillerkänna någon tredje m akt, under förutsättning a tt Tyskland inom s itt område tillerkänner svenska fartyg samma förmåner och företrädesrättigheter. H ärvid gäller emellertid, a tt Tyskland icke skall göra anspråk på de förmåner, som i Sverige tillkomma andra länder endast på grund av ännu gällande äldre avtal, slutna före den 1 januari
1 9 1 4 - Med avseende å transitering skola Sverige och Tyskland ömsesidigt mot var andra tilläm pa bestämmelserna i den i Barcelona den 20 april 1921 undertecknade internationella konventionen angående transiteringsfrihet. D et är överenskom met, a tt även i d etta avseende grundsatsen om mest gynnad nations behand ling skall tillämpas. Fullständigt befriade från fartygsumgälder och expeditionsavgifter i Sveriges ham nar äro: 1) fartyg, som från någon ort, vilken det vara må, inkomma i barlast och i barlast åter utgå; 2) fartyg, som från ham n inom Sverige ankomma till en eller flera ham nar inom Sverige sam t kunna styrka, a tt de i annan svensk ham n redan erlagt ifrå gavarande avgifter; 3) fartyg, som frivilligt eller av tvingande orsaker inkommit i en ham n med last och därifrån åter utlöpa u tan a tt hava företagit någon som helst handels operation. Denna befrielse skall icke gälla fyr- och båkavgifter, lotspengar, bogserings-, karantäns- och andra på fartyget vilande avgifter, vilka svenska och mest gynnad nations fartyg hava a tt i lika mån erlägga såsom gottgörelse för trafiken tjänande handräckningar och anordningar. Tyskland skall ej göra anspråk på de särskilda förmåner i fråga om skyldig het a tt anlita lots, som Sverige tillerkänt Finland, och som äro omnämnda i de klarationen den 17 augusti 1872, d etta även för den händelse i nämnda deklara tion medgivna förmåner framdeles skulle utvidgas a tt bliva tillämpliga å finska fartyg med en dräktighet av intill 100 nettoregisterton. Tyska fartyg sam t deras besättning och last skola på de inre farvattnen och i de för den allmänna samfärdseln öppna flodhamnarna inom Sverige åtn ju ta samma behandling som svenskt eller mest gynnad nations fartyg sam t dessas besättning och last. I den m ån bestämmelserna i tra k tate n avse ömsesidig behandling såsom m est gynnad nation skola de icke vara tillämpliga å, bland annat, de särskilda förmå ner, som Sverige tillerkänt eller må komma a tt tillerkänna Norge eller Danm ark eller båda dessa länder, så länge samma förmåner icke tillerkänts ytterligare någon stat. Tyska fartygs nationalitet bestyrkes medelst skeppscertifikat ; dock a tt, en ligt kungl, brev den 29 maj 1896, därest ty sk t fartyg icke är försett med veder börligt skeppscertifikat, såsom giltig nationalitetshandling må erkännas utdrag av skeppscertifikatet, a v fa tta t i enlighet med visst formulär (amtlich beglaubigter Auszug aus dem Schiffscertifikate).
Ungern: Enligt handels- och sjöfartsavtal den 8 november 1928 skola ungerska fartyg sam t deras besättning och last i Sverige i alla hänseenden åtn ju ta samma behandling som landets egna eller mest gynnad nations fartyg, deras besättning och last. Från denna bestämmelse göras likväl undantag i fråga om kustfart samt de förmåner, vilka i Sverige beviljats eller kunna komma a tt beviljas den inhemska fiskerinäringen och dess alster. Ej heller äro bestämmelserna i avtalet, i den mån
14de avse tillerkännande av mest gynnad nations behandling, tillämpliga å de för måner, som Sverige tillerkänt eller må komma a tt tillerkänna D anm ark eller Norge eller båda dessa länder, så länge samma förmåner icke tillerkänts ytterligare någon stat. Ungerska fartygs nationalitet bestyrkes medelst fartygspatent, u tstä llt av över inspektionen för järnvägar och sjöfart.
Österrikes Enligt handels- och sjöfartstraktat den 3 november 1873, bekräftad genom ministeriella noter den 10 november 1924, skall den behandling, som i Sverige är förbehållen den nationella flaggan i allt vad som angår fartyg eller deras laddningar, vara tillförsäkrad österrikiska fartyg. Denna bestämmelse skall icke äga tilläm pning å kustfart. Genom ministeriella noter den 10 november 1924 förklaras, a tt Österrike icke skall kunna åberopa ovannämnda tra k ta ts bestämmelse för a tt fordra förmån, som Sverige medgivit eller kan komma a tt medgiva Danm ark eller Norge eller båda dessa länder, så länge icke samma förmån medgivits någon annan stat. Österrikiska fartygs nationalitet bestyrkes genom registreringscertifikat eller, provisoriskt, genom flaggbevis.
Sverige har den 31 oktober 1924 ratificerat konvention och stadga den 20 april 1921 rörande transiteringsfrihet. Denna konvention har i övrigt ratificerats av Albanien, Belgien, Brittiska Indien, Brittiska riket, Bulgarien, Chile, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Japan, Jugoslavien, Lettland, Luxemburg, Nederländerna, Nederländska Indien, New Foundland, Norge, Nya Zeeland, Persien, Polen, Rumänien, Schweiz, Spanien, Surinam och Curapao, Tjeckoslovakien samt Österrike, varjäm te följande hava anslutit sig därtill, näm ligen Brunei, Danzig, Irak, Libanon, Malajstater, Palestina, Peru, Siam, Syrien, Tyska riket och Ungern.
Sverige har vidare den 26 augusti 1927 ratificerat den i Genéve den 9 decem ber 1923 antagna konventionen och stadgan rörande vissa internationella förhållanden i havshamnar jäm te tillhörande signaturprotokoll. Den lika behandling i fråga om sjöfart och handelstransaktioner, som en var nation, vilken ansluter sig till konventionen och stadgan, under förutsättning av ömsesidighet, tillförsäkrar varje annan därtill ansluten nation, om fattar, bland annat, alla slags avgifter, vilka uppbäras för sta t eller enskilda. Förutom vissa länder, vilkas fartyg redan på grund av ovan omförmälda överenskommelser åtn ju ta förmånen av lika be handling med svenska fartyg i avgiftshänseende, hava ytterligare till denna konvention och stadga anslutit sig dels följande länder, nämligen Södra Rhodesia, Australiska Statsförbundet, Indien, Schweiz, Irak och Jugoslavien, dels ock vissa brittiska kolonier, protektorat och mandatområden ävensom Nederländska Indien sam t Surinam och Curagao. Jäm väl för fartyg, som är hemmahörande i något av nu angivna länder m. m., skall alltså åtnjutas omförmälda förmån.
Enligt 128 § i tullstadgan den 7 oktober 1927 må varuutförsel från inlandsvatten med främmande fartyg äga rum endast om utförseln sker direkt till ort utom tu ll området, såvida ej fartyget enligt överenskommelse med främmande m akt äger r ä tt till insjöfart.
Enligt kungl, kungörelsen angående handläggning av ansökningar om tillstånd för vissa utländska fartyg att lossa från utlandet medförd last å annan ort vid flod, kanal eller insjö än stapelstad av den 7 oktober 1927 skall ansökning om dylikt tillstånd för utländskt fartyg, tillhörande nation, där svenska fartyg icke behand las lika med samma nations egna, ingivas till kommerskollegium, som äger a tt
15efter samråd med generaltullstyrelsen avgöra ansökningen. I följd härav skall ansökning av här ifrågavarande slag avgöras av vederbörande lokala tullm yn dighet beträffande brittiskt, danskt, danzigskt, estniskt, finskt, lettiskt, neder ländskt, norskt, polskt, siamesiskt eller ty sk t fartyg.
Med de här ovan omförmälda undantag för argentinska, belgiska, danska, franska, Irländska Fristatens, isländska, italienska, japanska, kinesiska, neder ländska, 'portugisiska samt Storbritannien och Norra Irlands är rättighet a tt idka kustfart mellan svenska ham nar på grund av kungl, förklaring den 28 februari 1726 icke medgiven främmande länders fartyg.
Enligt kungl, förordningen den 12 november 1880 angående skeppsmätning sam t kungl, kungörelsen den 18 maj 1894 angående vissa ändringar i nämnda för ordning är föreskrivet, a tt alla fartyg, som i följd av s itt byggnadssätt kunna be gagnas i handel och fraktfart, under vilken sistnämnda även räknas förandet av passagerare, skola mätas i överensstämmelse med bestämmelserna i sagda för fattningar; varande dock från denna ovillkorliga mätningsskyldighet undantagna fartyg, vilkas dräktighet icke överstiger 10 ton, fartyg, som äro avsedda för fiske och för sådant ändamål uteslutande användas, kronans bevärade och obevärade fartyg sam t fartyg tillhörande främmande nation, med vilken överenskommelse träffats om ömsesidigt erkännande av fartygens inhemska mätbrev, så länge så dan överenskommelse äger gällande kraft. Med tillämpning av nu åberopade bestämmelser äro från ommätning här i riket befriade: Amerikas Förenta Staters, belgiska, chilenska, danska, estniska, finska, franska, grekiska, Irländska Fristatens, isländska, italienska, japanska, lettiska, nederländska, norska, polska, portugisiska, rumänska, de Socialistiska Rådsrepublikernas Unions, spanska, Storbritannien och Norra Irlands, tyska, ungerska samt österrikiska fartyg; och skall i avseende å tillgodonjutandet av omförmälda befrielse iakttagas beträffande:
Amerikas Förenta Staters fartyg:
a) med mätbrev, utfärdade i hemlandet före den 1 april 1895: a tt Amerikas Förenta Staters segelfartyg, försedda med nationella m ätbrev, utfärdade efter den 31 december 1864, äro befriade från ommätning i svenska hamnar, varem ot Amerikas Förenta Staters ångfartyg, försedda med sådana efter den 11 augusti 1882 utfärdade mätbrev, äro underkastade en partiell om m ätning för bestämmande av avdraget för maskinrummet enligt den i Sverige antagna grund; dock a tt fartyg, som ankommer till svensk hamn, försett med nationellt mätbrev, skall äga tillgodonjuta avgiftsfrihet för sådana i fartygets hettodräktighet inräknade rum, som enligt här i riket gällande bestämmelser äro avgiftsfria, samt a tt, därest fartyget är försett med i Amerikas Förenta Stater utfärd at appendix, upptagande rymden av dessa rum, d etta appendix skall ligga till grund för avdragen, men i annat fall, på befälhavarens anhållan, partiell ommätning ske av de rum, för vilka avgiftsfrihet sålunda blivit medgiven; sko lande kostnaderna för den partiella ommätningen gäldas enligt bestämmelsen i kungl, förordningen angående skeppsmätning den 12 november 1880 sam t beräk nas endast för de verkligen uppm ätta rummen; b) med mätbrev, utfärdade i hemlandet efter den 31 mars 1895: a tt Amerikas Förenta Staters segelfartyg, försedda med nationella registreringscertifikat, utfärdade efter den 31 mars 1895, vilka ankomma till svensk hamn, skola därstädes vara befriade från ommätning och den nettodräktighet, fartygen enligt näm nda certifikat äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna;
16a tt Amerikas Förenta Staters ångfartyg, försedda med nationella registreringscertifikat, utfärdade efter den 31 mars 1895, skola i svenska ham nar vara underkastade en partiell ommätning för bestämmande av avdraget för maskin rumm et enligt den i Sverige antagna grund; samt a tt, då partiell ommätning ifrågakommer, avgiften för densamma skall be räknas enligt de i Sverige gällande bestämmelser, men dock endast för de verk ligen uppm ätta rummen; skolande likväl, för den händelse i appendix till e tt Amerikas Förenta Stater tillhörande ångfartygs nationella registreringscertifikat nettodräktigheten finnes beräknad i enlighet med de i Sverige gällande bestämmelser angående ångfartygs mätning, fartyget vara befriat från ommätning i svenska ham nar och den så lunda angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkningen av umgälderna;
B elgisk a fartyg:
a tt belgiska segelfartyg, m ätta efter den Moorsomska metoden, skola i svenska ham nar icke vara underkastade någon ommätning u tan den i fartygens m ätbrev angivna nettodräktighet anses lika med de inhemska fartygens nettodräktighet; a tt samma frihet från ommätning tillkommer belgiska ångfartyg med det för behåll, a tt vid beräkningen av nettodräktigheten tillämpas de regler för avdrag, vilka i Sverige äro gällande för inhemska fartyg, därvid avdragen skola så mycket som möjligt beräknas efter de i mätbreven angivna siffror och intet rum skall underkastas ommätning, vars innehåll finnes angivet i mätbrevet; skolande, i händelse belgiska ångfartyg äro försedda med nationella mätbrev, utvisande nettodräktigheten enligt de i kungl, förordningen den 18 maj 1894 fastställda regler, denna nettodräktighet, u tan någon beräkning eller avdrag, anses utgöra den lagliga svenska dräktigheten; samt a tt de belgiska mätbrev, på vilka förestående bestämmelser äro tillämpliga, utgöras av sådana, som av vederbörande myndigheter utfärdats efter ingången av år 1884; dock a tt i svenska ham nar umgälder för belgiskt fartyg, vars nationella m ätbrev är försett med uppgift å de rum, vilka icke inbegripits i bruttodräktigheten, sam t å dessas storlek, skola beräknas efter den i m ätbrevet upptagna nettodräk tigheten med tillägg av den å samma handling antecknade rymden av öppna i bruttodräktigheten icke inberäknade rum;
Chilenska fartyg:
a tt chilenska fartyg, försedda med mätningscertifikat, utfärdade i deras hem land av vederbörande myndighet efter den 31 december 1874, skola å tn ju ta befrielse från ommätning i svensk hamn; och skall den nettodräktighet, fartyget enligt nämnda certifikat äger, läggas till grund för beräkningen av umgälder här i riket;
• Danska fartyg:
följande allmänna bestämmelser, nämligen a tt de i danska fartygs nationella m ätbrev eller appendixmätbrev lämnade uppgifter angående fartygens dräktighet tillerkännas vitsord i Sverige, för så v itt och i den mån nedanstående bestämmelser icke giva anledning till avvikelse härutinnan; a tt med nationellt m ätbrev avses mätningshandling, som utfärdats på grund av m ätning enligt regeln I, verkställd av dansk myndighet; a tt danskt maskindrivet fartyg, som är försett endast med natinellt m ätbrev, skall i Sverige underkastas endast sådan partiell mätning, som i fråga om be
17stämmande av nettodräktigheten kär nedan särskilt omförmäles; skolande den sålunda beräknade nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de av gifter, vilka i Sverige skola erläggas efter tontalet; a tt då danskt maskindrivet fartyg är försett med danskt appendixmätbrev, utfärd at enligt svenska skeppmätningsföreskrifter, skall den i appendixmätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Sverige skola erläggas efter tontalet; a tt då danskt fartyg annat än maskindrivet, är försett med nationellt mätbrev, skall den i det nationella m ätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Sverige skola erläggas efter tontalet; a tt den här ovan avsedda partiella m ätning av m askindrivet fartyg skall om fa tta bestäm m andet av bruttodräktigheten av rum ovan mätningsdäck samt av avdraget för maskinrummet och för övriga såväl över som under mätnings däck belägna rum, för vilka avgiftsfrihet medgives i Sverige; skolande över så dan partiell m ätning utfärdas mätningshandling, som skall gälla så länge det nationella m ätbrevet, i anslutning till vilket mätningshandlingen utfärdats, äger giltighet; a tt ovan omförmälda appendixm ätbrev skola uppfylla följande särskilda vill kor: a tt danskt appendixm ätbrev för a tt äga giltighet i Sverige skall beträf fande registreringspliktiga fartyg vara utfärd at av Overskibsinspektoratet i Köpenhamn sam t eljest av vederbörande »Distrikts-Registreringskontor» enligt regeln I; skolande det äga giltighet endast i anslutning till och under samma tid som fartygets nationella m ätbrev, vars bruttodräktighet, dräk tighet av rum m et under mätningsdäck enligt danska och, där så beräknats, enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter jäm te netto dräktighet och datum skola vara angivna i appendixm ätbrevet; a tt rymden av rumm et under m ätningsdäck må i appendixm ätbrevet an tingen angivas med det tontal, som finnes upptaget i fartygets nationella m ätbrev, eller ock uppm ätas och beräknas enligt de svenska skeppsmätningsföreskrifterna; skolande appendixm ätbrevet innehålla uppgift om huru nämnda rym d är beräknad; a tt rum ovan m ätningsdäck skall uppm ätas och beräknas i överensstäm melse med svenska skeppsmätningsföreskrifter sam t till sin rym d angivas i appendixm ätbrevet; skolande emellertid sty rh y tt, styr maskinhus, utkiksh y tt, kabysshus och klosettrum, som enligt danska skeppmätningsföreskrifter icke skola inräknas i den danska bruttodräktigheten, icke heller inräknas i bruttodräktigheten i appendixm ätbrevet; a tt sammanlagda avdraget för följande avdragsberä+tigade rum, näm ligen rum för befälhavare och besättning, navigationsrum, kabelrum samt vattenbarlastrum , som ej är beläget inom dubbelbotten, angives med det tontal, som finnes upptaget i det nationella m ätbrevet, varjäm te kan göras avdrag för den rymd, med vilken kabelrummets verkliga rym d överstiger den i det nationella m ätbrevet avdragna rymd; a tt avdraget för maskinrummet skall uppm ätas och beräknas enligt de svenska skeppsmätningsföreskrifterna;
a tt såsom perm anenta bränslerum må anses endast sådana rum, som äro uteslutande inrättade för och användas till inrymmande av det för drivkraftsmaskineriet avsedda bränsleförrådet, såvitt de antingen me delst skjutdörrar eller andra öppningar eller rörledningar stå i direkt förbindelse med maskin- eller eldningsrummet eller ock äro belägna omedelbart ovanpå detsamma eller därm ed direkt förbundna bränsle rum; f 2 — 3 2 0 8 1 1
18a tt bränslerum, sorn endast medelst flyttbara skott är åtskilt från lastrum eller som är försett i skotten med lastport eller i däcket ovan till med lucköppning, som icke är a tt anse såsom allenast kollucka, må icke innefattas i avdraget för maskinrummet; a tt skeppsmätare kan avfordra fartygets ägare eller befälhavare skriftlig förklaring, huruvida rum, för Vilket avdrag såsom bränsle rum kan ifrågakomma, skall i fart till eller från Sverige användas u te slutande till inrymmande av det för drivkraftsmaskineriet avsedda bränsleförrådet; skolande emellertid, om ägaren eller befälhavaren vägrar avgiva sådan förklaring, vilken skall angivas i appendixm ätbrevet, rum m et icke innefattas i avdraget för maskinrummet; sam t a tt i appendixm ätbrevet skola angivas läget, längden och rym den för varje utom maskinrummet beläget bränslerum, vilket upptages i avdraget för maskinrummet; a tt de i Sverige av svensk myndighet verkställda m ätningar av danskt far tyg skola vara underkastade sådan kontrollm ätning och ommätning, som föreskrives i Sverige; a tt, därest det visar sig, a tt uppgifterna i danskt fartygs nationella m ätbrev eller appendixm ätbrev icke överensstämma med de verkliga förhållandena, kommerskollegium är berättigat a tt i erforderlig utsträckning föranstalta om fartygets kontrollm ätning och ommätning sam t a tt i förekommande fall låta utfärda ny mätningshandling; a tt kostnaderna för verkställd m ätning ävensom för kontrollm ätning i av seende å i Sverige verkställd m ätning av danskt fartyg skola beräknas och be stridas enligt de bestämmelser, som gälla i Sverige; dock a tt vid partiell m ät ning kostnaderna skola utgå endast för det verkligen uppm ätta maskinrummet sam t för den del av övriga uppm ätta rum, som befinnes avgiftspliktig; sam t a tt kostnaderna för den kontrollm ätning, eller ommätning, varom kommers kollegium enligt vad ovan sagts äger föranstalta, skola bestridas av svenska statsverket; dock a tt, ifall mätningshandlingen skall ersättas med ny sådan, kostnaderna skola bestridas av fartygets ägare eller befälhavare i den utsträck ning, svenska skeppsmätningsbestämmelser föreskriva; varjämte tillsvidare skola lända till efterrättelse följande särskilda bestämmelser, nämligen l:o a tt i Sverige skall erkännas danskt appendixm ätbrev (Appendiks-Maalebrev), som är utfärd at i överensstämmelse med och giltigt enligt särskild över enskommelse av den 21 november 1925 ävensom sådan uppgift rörande nettodräktigheten av danskt ångfartyg (maskindrivet fartyg) enligt »German Rule», som omförmäles i generaltullstyrelsens kungörelse den 14 oktober 1895 angående erkännande i Sverige av danska fartygs mätbrev och som tillkom m it före den 22 februari 1926; 2:o a tt, då danskt fartyg i Sverige allenast är försett med Interim s-nationalitetscertifikat, skall, beträffande m askindrivet fartyg, den i sådant certifikat angivna dräktigheten av rum m et under mätningsdäck sam t beträffande fartyg, annat än maskindrivet, den i sådant certifikat angivna nettodräktigheten, oaktat den till grund för beräknandet av dräktigheten liggande m ätningsförrättningen icke verkställts av dansk myndighet, tillerkännas vitsord under den tid, under vilken nämnda certifikat äger giltighet; samt 3:o a tt, då danskt fartyg i Sverige icke är försett med nationellt mätbrev, skall med m ätning av fartyget anstå, där ägaren eller befälhavaren uppgiver, a tt far tyget, innan detsam ma efter tontalet åvilande avgifter skola gäldas, kommer a tt m ätas av dansk skeppsmätare och förses med nationellt m ätbrev eller med appendixmätbrev;
19Estniska fartyg:
a tt estniska fartygs nationella m ätbrev ävensom appendixmätbrev, utfärdade enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter, skola tillerkännas vitsord i Sverige, för så v itt och i den m ån nedanstående bestämmelser icke giva anledning till avvikelse därutinnan; a tt med nationella m ätbrev avses mätningshandlingar, vilka utfärdats på grund av m ätning enligt regeln I av vederbörande estnisk myndighet och vilka innehålla särskild uppgift om dagen för undertecknandet samt om volymen i kubikm eter eller registerton av rum m et under mätningsdäcket; a tt estniskt maskindrivet fartyg, som är försett endast med nationellt mätbrev, skall i Sverige underkastas endast sådan partiell mätning, som i fråga om be stäm m andet av nettodräktigheten här nedan avses; skolande den sålunda be räknade nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Sverige skola erläggas efter tontalet; a tt då sådant estniskt fartyg är försett med nationellt appendixmätbrev, utfärdat enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter, skall den i sagda appendix m ätbrev angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgif ter, vilka i Sverige skola erläggas efter tontalet; a tt då estniskt fartyg, annat än maskindrivet, är försett med nationellt mätbrev, skall den i nämnda m ätbrev angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Sverige skola erläggas efter tontalet; a tt den här ovan omförmälda partiella mätning av maskindrivet estniskt far tyg skall om fatta bestämmandet, enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter, av bruttodräktigheten av rummen ovan mätningsdäcket samt bestämmandet av avdraget för maskinrummet och för övriga såväl över som under mätningsdäcket belägna rum , vilka i Sverige skola avdragas vid bestämmandet av nettodräk tigheten;1 skolande dels över nämnda partiella m ätning utfärdas särskild mätningshandling, vilken skall vara giltig så länge det nationella mätbrev, i an slutning till vilket mätningshandlingen utfärdats, äger giltighet, dels ock för a tt kunna godtagas berörda mätningshandling på varje därom av vederbörande myndigheter gjord anfordran företes samtidigt med det nationella m ätbrevet; a tt ovan omförmälda appendixm ätbrev även skola uppfylla följande villkor: appendixm ätbrevet skall vara utfärdat enligt regeln I och äga giltighet under samma tid som det nationella mätbrev, till vilket det är anslutet, samt skall för a tt godtagas på varje därom av vederbörande myndighet
gjord anfordran företes samtidigt med det nationella mätbrevet, var
jämte det skall angiva i det nationella mätbrevet upptagna uppgifter
angående brutto- och nettodräktighet, rymden av rumm et under m ät ningsdäcket ävensom dagen för utfärdandet av sistnämnda m ätbrev; skolande appendixm ätbrevet vara utfärdat av vederbörande myndighet i Estland, la Direction des voies navigables (Yeeteede valitsus), i enlighet med formulär direkt fastställt av de båda parternas därtill befogade m yn digheter; rym den av rummet under m ätningsdäcket må i appendixm ätbrevet an tingen angivas med det tontal, som finnes upptaget i det nationella m ät brevet, eller ock uppm ätas och beräknas enligt de svenska skeppsmätningsföreskrifterna, i vilket sistnämnda fall appendixm ätbrevet även skall inne hålla uppgift om, huru nämnda rymd är bestämd; rummen ovan mätningsdäcket skola uppm ätas och beräknas enligt de svenska skeppsmätningsföreskrifterna sam t till sin rymd angivas i appendixmät-
1 K ostnaderna för här avsedd partieU m ätning skola tillsvidare beräknas endast för det verkligen
uppm ätta maskinrummet sam t för den del av övriga uppm ätta rum, som befinnes avgiftspliktig.
K ungl. M a j.ts beslut den 11 oktober 1929.
20brevet; skolande dock de rum, vilka enligt de estniska skeppsmätningsföreskrifterna skola uteslutas ur bruttodräktigheten, nämligen rum, som uteslutande användas för hjälpm askinen och hjälpångpannor, styrm a skinrum, sty rh y tt, kabyss och bageri, kondensorrum och klosettrum, icke inräknas i den bruttodräktighet, som angives i appendixmätbrevet;
sammanlagda avdraget för följande avdragsberättigade rum, nämligen rum
uteslutande avsett för befälhavare och besättning, rum för sjökort, sig naler och navigeringsinstrument, båtsmansförrådsrum, ävensom för vatten barlast uteslutande avsett rum, som icke är beläget inom dubbelbotten, skall i appendixm ätbrevet angivas med det tontal, som finnes upptaget i det nationella mätbrevet; och må avdrag även göras för den rymd, med vilken båtsmansförrådsrummets verkliga rym d överstiger den i det natio nella m ätbrevet angivna rymden; avdraget för maskinrummet skall uppm ätas och beräknas enligt de svenska skeppsmätningsföreskrifterna; såsom permanenta bränslerum må anses endast sådana rum, vilka äro uteslutande inrättade för och användas till inrymmande av det för drivkraftmaskinerier avsedda bränsleförrådet, såvitt de antingen medelst skjutdörrar eller andra öppningar eller rörledningar stå i direkt förbindelse med maskin- eller eldningsrummet eller ock äro belägna omedelbart ovanpå detsamma eller därmed direkt förbundna bränslerum; bränslerum, vilka endast medelst flyttbara skott äro åtskilda från last rum eller vilka äro försedda i skotten med en eller flera lastportar eller i däcket ovantill med en eller flera lucköppningar, vilka icke äro a tt anse såsom allenast kolluckor, skola icke innefattas i avdraget för maskinrummet; skeppsmätaren skall anmoda fartygets ägare eller befälhavare a tt un derteckna en på appendixm ätbrevet try c k t förklaring, angivande a tt rum, för vilka avdrag såsom bränslerum skall ifrågakomma, skola i fart till eller från Sverige användas uteslutande till inrymmande av det för drivkraftsmaskinerier avsedda bränsleförrådet; skolande, därest ägaren eller befälhavaren uraktlåter a tt underteckna nämnda för klaring, ifrågavarande rum icke innefattas i avdraget för maskin rummet; appendixmätbrevet skall innehålla uppgift om läget, längden och rymden av varje utom maskinrummet beläget bränslerum, vilket inberäknats i avdraget för maskinrummet; a tt i Sverige av vederbörande svensk myndighet verkställd mätning av est niskt fartyg skall vara underkastad sådan kontrollmätning och, där så erfordras, ommätning, som föreskrives i Sverige; a tt kostnaderna för verkställda mätningar ävensom kostnaderna för sådana kontroll- och ommätningar, som i nästföregående stycke avses, skola beräknas och erläggas enligt föreskrifter och taxor, som gälla i Sverige;1 a tt därest anledning föreligger a tt antaga, a tt uppgifterna i e tt fartygs natio nella m ätbrev eller appendixmätbrev icke överensstämma med de verkliga förhållandena, är kommerskollegium berättigat a tt i erforderlig utsträckning föranstalta om fartygets kontrollmätning och, där så erfordras, ommätning ävensom om utfärdandet av ny mätningshandling, som skall angiva resultaten av ommätningen; a tt kostnaderna för i nästföregående stycke avsedda kontroll- och ommät ningar skola bestridas av svenska statsverket; dock a tt, där ommätningen för
1 Se not & föregående sida.
21anlett utfärdandet av ny mätningsliandling, kostnaderna skola bestridas av fartygets ägare eller befälhavare i den utsträckning, som i skeppsmätningsföreskrifterna i Sverige föreskrives; varjäm te skall iakttagas, a tt, om e tt estniskt fartyg anländer till svensk hamn och endast är försett med provisoriskt certifikat (kallat Ajutine liputunnistus), skall, i fråga om m a skindrivet fartyg, uppgiften i nämnda certifikat å rymden av rum m et under mätningsdäck samt, i fråga om fartyg, annat än maskindrivet, uppgiften å nettodräktigheten tillerkännas vitsord i Sverige under giltighetstiden för nämnda certifikat, oaktat fartyget icke undergått av vederbörande estnisk myndighet verkställd mätning.
Finska fartyg ': 1 a tt finskt fartyg , m ätt efter den s. k. Moorsomska mätningsmetoden och försett med på grund härav utfärd at nationellt m ätbrev eller s. k. appendixmätbrev, u tfärd at enligt det engelska skeppsmätningssystemet, icke må i svensk ham n utan på därom av fartygets ägare eller befälhavare gjord framställning underkastas fullständig ommätning i och för bestämmande av fartygets dräktighet; a tt finskt fartyg, som icke är försett med förenämnt mätbrev, skall i Sverige undergå m ätning enligt härstädes gällande föreskrifter; a tt. enär de svenska och finska mätningsbestämmelserna icke stå i fullständig överensstämmelse med varandra, skall ifråga om finskt fartyg, m ätt efter den s. k. Moorsomska mätningsmetoden och försett med på grund härav utfärdat nationellt m ätbrev eller appendixmätbrev, utfärdat enligt det engelska skepps mätningssystemet, den avgiftspliktiga dräktigheten bestämmas genom partiell ommätning i enlighet med följande närmare föreskrifter: finskt maskindrivet fartyg, som är försett med nationellt m ätbrev eller förenämnt appendixm ätbrev, skall i svensk ham n undergå partiell om mät ning; skolande i avseende å sådan partiell ommätning fartyget vara under k astat kontroll i enlighet med gällande svenska bestämmelser; de efter nettotontalet utgående avgifterna skola i detta fall beräknas efter den avgiftspliktiga dräktighet, som erhålles på grund av ommätningen eller kontrollmätningen; är finskt m askindrivet fartyg försett med av sjöfartsstyrelsen eller m yn dighet, tillsa tt för kontroll av fartygs mätning, utfärdat bevis därom, a tt kontrollm ätning blivit verkställd, vare fartyget befriat från kontroll m ätning i svensk hamn; finskt fartyg, annat än maskindrivet, som är försett med nationellt m ät brev, skall i svensk hamn icke vara underkastat partiell ommätning;
[dylikt fartyg skall dock vara skyldigt undergå kontrollmätmng enligt de för svenskt fartyg
i sådant avseende gällande bestämmelserna; skolande kostnaderna för sådan m ätning bestridas
av svenska statsverket; dock a tt, därest mätbrevet enligt nämnda bestämmelser bort, om far
tyget varit svenskt, utbytas m ot n y tt m ätbrev, mätningskostnaderna skola gäldas av fartygets
ägare eller befälhavare;]
de efter nettotontalet utgående avgifterna skola beräknas efter den i det nationella m ätbrevet angivna avgiftspliktiga dräktigheten [eller, därest, efter
verkställd kontrollm ätm ng, svensk mätningshandling för fartyget utfärdats, efter den i nämnda
m ätningshandling angivna avgiftspliktiga dräktigbeten;
finskt fartyg, annat än maskindrivet, försett med av sjöfartsstyrelsen eller m yndighet, till
satt för kontroll av fartygs m ätning, utfärdat bevis därom, a tt kontrollmätning b livit verk
ställd, är befriat från kontrollm ätning i svensk hamn;]
1 D e med liten stil inom parentes återgivna bestämmelserna skola eldigt Kungl. Maj:ts beslut den
7 mars 1924 och kommerskollegii cirkulär den 19 i sam m a månad tills vidare icke äga tillämpning.
22varjäm te skall iakttagas: a tt förenämnda partiella ommätning må, utom i och för beräknande av av draget för maskinkraften, avse allenast sådant rum, i fråga om vilket de sven ska och finska mätningsbestämmelserna icke äro med varandra överensstäm mande; a tt kostnaderna för fullständig m ätning och partiell ommätning skola be räknas och bestridas efter de bestämmelser, som för sådan m ätning gälla i Sverige; att, därest vid kontrollmätning eller partiell ommätning befinnes, a tt uppgift rörande volymen av förekommande rum icke tillkom mit eller mätningsförfarandet eljest icke skett i överensstämmelse med gällande bestämmelser, skall an mälan härom av vederbörande förrättningsm an skyndsam t göras hos kommers kollegium; samt a tt, där fartygs ägare eller befälhavare sådant påfordrar, skall, oberoende av ovannämnda bestämmelser, kontrollmätning eller partiell ommätning äga rum; skolande kostnaderna för förrättningen i sådant fall gäldas av ägaren eller befälhavaren;
Franska fartyg:
a tt franska segelfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfärdade efter den 30 juni 1873, vilka ankomma till en svensk hamn, skola vara befriade från om mätning, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda m ät brev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i den svenska hamnen; varemot franska ångfartyg, försedda med sådana m ätbrev, äro underkastade en partiell ommätning för bestämmande av avdraget för maskinrummet enligt den i Sverige gällande grund, dock a tt från ommätning skola vara befriade de franska ångfartyg, för vilka den i art. 20 av dekretet den 24 maj 1873 omnämnda övergångsbestämmelsen ej blivit tagen i anspråk,1 och skall den nettodräktighet, som i det nationella m ätbrevet finnes angiven, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i Sveriges hamnar; skolande avgiften för den partiella om mät ningen beräknas enligt de här i riket gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen;
Grekiska fartyg':
a tt grekiska fartygs nationella m ätbrev skola tillerkännas vitsord i Sverige för så v itt och i den mån nedanstående bestämmelser icke giva anledning till avvi kelse därutinnan; a tt med nationella m ätbrev avses mätningshandlingar, vilka utfärdats på grundval av m ätning enligt regel I av vederbörande grekisk myndighet och vilka innehålla särskild uppgift om rymden i kubikmeter eller registerton, var för sig, såväl av de över som av de under m ätningsdäcket belägna rummen; a tt grekiska maskindrivna fartyg, vilka äro försedda endast med nationellt m ätbrev, skola i Sverige underkastas endast sådan partiell mätning, som i fråga om bestäm mandet av nettodräktigheten här nedan avses; skolande den sålunda beräknade nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Sverige skola utgå efter tontalet; a tt, då grekiskt fartyg, annat än maskindrivet, är försett med nationellt m ät brev, skall den i det nationella m ätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Sverige skola utgå efter tontalet; a tt den här ovan omförmälda partiella m ätning av m askindrivet grekiskt fartyg skall om fatta bestämmandet, enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter, av bruttodräktigheten av rummen ovan mätningsdäcket sam t bestämman det av avdraget för maskinrummet och för övriga såväl över som under m ä t-
1 Ångfartyg som således äro uppm ätta enligt den i Sverige antagna s. k. tyska regeln.
23ningsdäcket belägna rum, vilka i Sverige må avdragas vid bestäm mandet av nettodräktigheten; a tt av vederbörande grekisk myndighet på franska eller engelska språken av fattad och på m ätbrevet angiven uppgift rörande dimensionerna i m etriskt m å tt av rum, vilkas uppm ätning och beräkning i Grekland och i Sverige utföras enligt enahanda skeppsmätningsföreskrifter, skall tillerkännas vitsord i Sverige, skolande användningen och belägenheten av sådant rum vara angivna å m ätbrevet; a tt över nämnda partiella m ätning skall utfärdas särskild mätningshandling, som skall vara giltig så länge det nationella mätbrev, i anslutning till vilket mätningshandlingen är utfärdad, äger giltighet, och må denna mätningshandling underkastas kontrollåtgärd av kommerskollegium; a tt kostnaderna för partiella m ätningar skola beräknas och erläggas enligt gällande föreskrifter för dylika mätningar i Sverige; a tt kostnaderna dock endast må beräknas för det verkligen uppm ätta maskin rum m et sam t för de delar av övriga uppm ätta rum, som icke skola avdragas vid bestäm m andet av nettodräktigheten; a t t samtliga kostnader för den kontrollåtgärd, som ovan omförmäles, skola bestridas av svenska statsverket; a tt, om e tt grekiskt fartyg anländer till svensk ham n och endast är försett med provisoriskt certifikat (kallat »jiqoöcoqivöv jtqojtökoÅÅov KaTa/iergrjaecJS^), skall, beträffande maskindrivet fartyg, uppgift i nämnda certifikat å rymden av rummet under mätningsdäcket samt, beträffande fartyg annat än maskindrivet, uppgiften å nettodräktigheten tillerkännas vitsord i Sverige under giltighetstiden för nämnda certifikat, oaktat fartyget icke undergått av vederbörande grekisk myndighet verkställd mätning; a tt m ätbrev, utfärdat i Grekland på grundval av m ätning enligt regel I I (den provisoriska mätningsmetoden), skall likställas med grekiskt mätbrev, utfärdat på grundval av mätning enligt regel I, om omständigheterna icke tillåta använ dandet av denna senare metod på grund därav, a tt fartyget, som skall mätas, ä r lastat; skolande dock m ätbrev för fartyg, som blivit m ätt enligt regel I I, endast vara giltigt intill dess m ätning enligt rege j kan företagas.
Irländska Fristatens fartyg: se Storbritannien och Norra Irlands samt Irländska Fristatens fartyg;
Isländska fartyg! a tt beträffande isländska fartyg gälla allmänna bestämmelser, motsvarande här ovan i fråga om danska fartyg omförmälda, dock a tt isländskt appendixm ätbrev för a tt äga giltighet i Sverige skall vara utfärdat av Finansministeriet i Reykjavik.
Italienska fartyg:
a tt italienska segelfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfärdade efter den 30 juni 1873, vilka ankomma till svensk hamn, skola vara befriade från om m ätning, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda m ätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i den svenska hamnen, såvida icke fartygets befälhavare, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, begär en partiell ommätning av de rum, för vilka avdrag medgives enligt de i Sverige gällande bestämmelser; a tt italienska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade efter den 30 juni 1883, skola i svenska hamnar vara underkastade en partiell ommätning för bestämmande av avdraget för maskinrummet enligt den i Sverige antagna grund; skolande likväl, för den händelse i e tt italienskt ångfartygs m ätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. tyska regeln, till grund för beräkningen av umgäl-
24derna i de svenska ham narna läggas den sålunda angivna nettodräktigheten med avdrag av de rum, för vilka avdrag medgives i Sverige; a tt ovannämnda partiella ommätning skall inskränkas till det allra nödvän digaste och icke om fatta de rum, vilkas innehåll finnas angivna i m ätbrevet; a tt avgiften för den partiella ommätningen skall beräknas efter de här i riket gällande bestämmelser, men endast för de verkligen uppm ätta rummen; sam t a tt, för den händelse italienska segel- och ångfartyg äro försedda med särskilda m ätbrev, utfärdade av de italienska myndigheterna i enlighet med de i Sverige gällande bestämmelser angående skeppsmätning, dessa särskilda m ätbrev skola läggas till grund för beräkningen av på samma fartyg vilande umgälder i de svenska hamnarna;
Japanska fartyg:
a tt japanska segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Japan efter den 1 juli 1884, skola, då de ankomma till svensk hamn, vara befriade från ommätning och den avgiftspliktiga dräktighet, som uppgivits i nämnda mätbrev, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i den svenska hamnen, såvida icke fartygets befälhavare, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräk tighet, begär en partiell ommätning av de rum, för vilka avdrag medgives i Sverige men icke enligt i Japan gällande bestämmelser; skolande ommätningen inskränkas till de rum, vilka icke finnas angivna i det nationella mätbrevet; a tt japanska ångfartyg, försedda med m ätbrev utfärdade i Japan efter den 1 juli 1884, skola i svenska hamnar vara underkastade en partiell ommätning för bestämmande av avdraget för maskinrummet enligt den i Sverige antagna grund; med r ä tt för fartygets befälhavare a tt, för nedsättning av fartygets av giftspliktiga dräktighet, begära en partiell ommätning av de rum, för vilka avdrag medgives i Sverige men icke enligt de i Japan gällande bestämmelser; skolande likväl ommätningen inskränkas till de rum, vilka icke finnas angivna i det nationella m ätbrevet; samt a tt befrielse från ommätning medgives japanska fartyg, försedda med mätbrev, utvisande maskinrummets verkliga bruttom ått enligt den tyska regeln;
Lettiska fartyg : : 1 a tt beträffande dessa fartyg skola tillämpas motsvarande bestämmelser som de i fråga om estniska fartyg här ovan omförmälda, dock a tt lettiskt appendixmätbrev, u tfärdat enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter, skall för a tt äga giltighet i Sverige vara utfärdat av lettiska sjöfarts styrelsen (Jurniecibas Departaments), samt a tt e tt i Sverige för lettiskt fartyg giltigt provisoriskt certifikat kallas »Pagaidu flagas patents»;
Nederländska fartyg::
a tt nederländska fartygs nationella m ätbrev ävensom appendixmätbrev, u t färdade enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter, skola tillerkännas vitsord i Sverige, för så v itt och i den mån nedanstående bestämmelser icke giva anled ning till avvikelse därutinnan; a tt med nationella m ätbrev avses mätningshandlingar, vilka utfärdats på grund av mätning enligt regeln A av vederbörande nederländsk myndighet och vilka innehålla särskild uppgift om volymen i kubikmeter eller registerton av rummet under mätningsdäcket; a tt nederländska maskindrivna fartyg, vilka äro försedda endast med nationellt
1 I fråga om kostnaderna för partiell m ätning a v lettisk t fartyg gäller på grund av Kungl. M a j.ts
beslut d. 14 november 1930 motsvarande föreskrift, som i not å sid. 19 angivits beträffande estniskt
fartyg.
25m ätbrev, skola i Sverige underkastas endast sådan partiell mätning, som här nedan särskilt omförmäles; skolande den sålunda beräknade nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Sverige skola erläggas efter tontalet; a tt, då nederländskt maskindrivet fartyg är försett med nationellt appendixm ätbrev, utfärd at enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter, skall den i nämnda appendixm ätbrev angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Sverige skola erläggas efter tontalet; a tt, då nederländskt fartyg, annat än maskindrivet, är försett med nationellt m ätbrev, skall den i nämnda m ätbrev angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Sverige skola erläggas efter tontalet; a tt de här ovan avsedda partiella m ätningar av maskindrivet fartyg skola om fatta bestäm mandet enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter av bruttodräktigheten av rummen ovan m ätningsdäcket sam t av avdraget för maskin rum m et och för övriga såväl över som under m ätningsdäcket belägna rum, vilka i Sverige skola avdragas vid bestäm mandet av nettodräktigheten; skolande över näm nda partiella m ätningar utfärdas särskild mätningshandling, avfattad på de nationella språken, sam t giltig så länge det nationella m ätbrev, i anslutning till vilket mätningshandlingen utfärdats, äger giltighet; a tt ovan omförmälda appendixm ätbrev även skola uppfylla följande särskilda villkor: appendixm ätbrevet skall vara u tfärdat enligt regeln I och äga giltighet under samma tid som det nationella m ätbrev, till vilket det är anslutet, sam t skall för a tt godtagas på varje därom av vederbörande myndighet gjord anfordran företes sam tidigt med det nationella m ätbrevet, varjäm te det skall angiva i det nationella m ätbrevet upptagna uppgifter angående brutto- och nettodräktigheten, rymden av rum m et under mätningsdäcket ävensom dagen för utfärdandet av det nationella m ätbrevet tillika med det sammas ordernummer; skolande appendixm ätbrevet vara utfärdat av veder börande myndighet i Nederländerna (chefsskeppsmätarna, »de Scheepsmeters» i de olika distrikten) och i enlighet med visst formulär; rymden av rum m et under m ätningsdäcket må i appendixm ätbrevet an tingen angivas med det tontal, som finnes upptaget i det nationella m ät brevet, eller ock uppm ätas och beräknas enligt de svenska skeppsmätningsföreskrifterna, i vilket sistnämnda fall appendixm ätbrevet även skall in nehålla uppgift om, huru näm nda volym är beräknad; rummen ovan m ätningsdäcket skola uppm ätas och beräknas enligt de svenska skeppsmätningsföreskrifterna sam t till sin rymd angivas i appendix m ätbrevet; skolande dock de rum, som enligt de nederländska skepps mätningsföreskrifterna icke skola inräknas i bruttodräktigheten, nämligen rum , som uteslutande användas för hjälpmaskineri och hjälpångpannor, styrmaskinsrum, sty rh y tt, kök och bageri, kondensorrum och klosettrum, icke inräknas i den bruttodräktighet, som angives i appendixmätbrevet; sammanlagda avdraget för följande avdragsberättigade rum, nämligen rum uteslutande avsett för befälhavaren och besättning, rum för sjökort, signaler och nagiveringsinstrument, båtsmansförrådsrum och för vattenbar last uteslutande avsett rum, som icke är beläget inom dubbelbotten, skall i appendixm ätbrevet angivas med det tontal, som finnes upptaget i det nationella m ätbrevet; och må avdrag även göras för den rymd, med vilken båtsmansförrådsrummets verkliga rym d överstiger den i det nationella m ät brevet angivna rymden; avdraget för maskinrummet skall uppm ätas och beräknas enligt de svenska skeppsmätningsföreskrifterna;
26såsom perm anenta bränslerum må anses endast sådana rum, som äro uteslutande inrättade för och användas till inrymmande av det för drivkraftsmaskineriet avsedda bränsleförrådet, såvitt de antingen medelst skjutdörrar eller andra öppningar eller rörledningar stå i direkt för bindelse med maskin- eller eldningsrummet eller ock äro belägna ome delbart ovanpå detsamma eller därmed direkt förbundna bränslerum; bränslerum, vilka endast medelst flyttbara skott äro åtskilda från lastrum eller vilka äro försedda i skotten med en eller flera lastportar eller i däcket ovantill med en eller flera lucköppningar, som icke äro a tt anse såsom allenast kolluckor, skola icke innefattas i avdraget för maskin rummet; skeppsmätaren skall anmoda fartygets ägare eller befälhavare a tt underteckna en på appendixm ätbrevet try ck t förklaring, angivande a tt rum, för vilka avdrag såsom bränslerum skall ifrågakomma, skola i fart till eller från Sverige användas uteslutande till inrymmande av det för drivkraftsmaskineriet avsedda bränsleförrådet; skolande, därest ägaren eller befälhavaren uraktlåter a tt underteckna nämnda förkla ring, ifrågavarande rum icke innefattas i avdraget för maskinrummet; appendixm ätbrevet skall innehålla uppgift om läget, längden och rymden av varje utom maskinrummet beläget bränslerum, vilket in räknats i avdraget för maskinrummet; a tt i Sverige av vederbörande svensk myndighet verkställda m ätningar av ne derländskt fartyg skola vara underkastade sådan kontrollmätning och, där så erfordras, ommätning, som föreskrives i Sverige; a tt kostnaderna för verkställda m ätningar ävensom kostnaden för sådana kon troll- och ommätningar, som i nästföregående stycke avses, skola beräknas en ligt de bestämmelser, som gälla i Sverige; dock skola vid partiell m ätning kost naderna beräknas endast för det verkligen uppm ätta maskinrummet sam t för de delar av övriga uppm ätta rum, som icke skola avdragas vid bestämmandet av nettodräktigheten; a tt, därest anledning föreligger a tt antaga, a tt uppgifterna i e tt fartygs nationella m ätbrev eller appendixmätbrev icke överensstämma med de verkliga förhållandena, kommerskollegium är berättigat a tt i erforderlig utsträckning föranstalta om far tygets kontrollmätning och, där så erfordras, ommätning ävensom a tt däröver utfärda särskild mätningshandling, som angiver resultaten av ommätningen; a tt kostnaderna för i nästföregående stycke avsedda kontroll- och ommätningar skola bestridas av svenska statsverket; dock a tt, där ommätningen föranlett u t färdandet av särskild mätningshandling, kostnaderna skola bestridas av fartygets ägare eller befälhavare i den utsträckning, som i skeppsmätningsbestämmelserna i Sverige föreskrives; varjäm te skall iakttagas, a tt, om e tt nederländskt fartyg anländer till svensk ham n och endast är för sett med provisoriskt certifikat (kallat »Voorloopige zeebrief»), skall, beträffande maskindrivet fartyg, uppgiften i nämnda certifikat å rymden av rum m et under mätningsdäcket, sam t beträffande fartyg, annat än maskindrivet, uppgiften å nettodräktigheten tillerkännas vitsord i Sverige under giltighetstiden för nämnda certifikat, oaktat fartyget icke undergått av vederbörande nederländsk myndighet verkställd mätning;
Norska fartyg:
a tt beträffande norska fartyg gälla allmänna bestämmelser, m otsvarande de här ovan i fråga om danska fartyg omförmälda, dock a tt norskt appendixmätbrev skall vara till sin riktighet bestyrkt av kontrollrevisjonen for Skibsmålingen, varjämte tillsvidare skola gälla följande särskilda bestämmelser, nämligen:
27l:o a tt i Sverige skall erkännas norskt appendixmätbrev, sorn är utfärd at i överensstämmelse med och giltigt enligt särskild överenskommelse den 22 decem ber 1924 ävensom norskt appendixmätbrev, som före den 23 mars 1925 u tfär dats i enlighet med generaltullstyrelsens kungörelse den 6 augusti 1908 angående norska ångfartygs förseende med appendixmätbrev, avsedda att läggas till grund för beräknande av fartygets umgälder i svenska hamnar; samt 2:o a tt, då norskt fartyg i Sverige icke är försett med nationellt mätbrev, skall med m ätning av fartyget anstå, där ägaren eller befälhavaren uppgiver, a tt far tyget, innan detsamma efter tontalet åvilande avgifter skola gäldas, kommer a tt m ätas av norsk skeppsmätare och förses med nationellt m ätbrev eller med appen dixm ätbrev;
Polska fa r ty g : 1 a tt polska fartygs nationella m ätbrev ävensom appendixmätbrev, utfärdade enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter, skola tillerkännas vitsord i Sverige, för så v itt och i den mån nedanstående bestämmelser icke giva anledning till avvi kelser därutinnan; a tt med nationella m ätbrev avses mätningshandlingar, vilka utfärdats på grund av m ätning enligt regeln I (i Polen kallad den allmänna regeln) av veder börande polsk myndighet och vilka innehålla uppgift om dagen för undertecknandet sam t om volymen i kubikmeter eller registerton av rumm et under mätningsdäcket; a tt polska maskindrivna fartyg, vilka äro försedda endast med nationellt m ät brev u tan bifogat appendixmätbrev, skola i Sverige underkastas endast sådan partiell mätning, som i fråga om bestämmandet av nettodräktigheten här nedan särskilt omförmäles; skolande den sålunda beräknade nettodräktigheten läggas till grund för beräkning och erläggande av de avgifter, vilka i Sverige skola utgå efter tontalet; a tt, då polskt maskindrivet fartyg är försett med nationellt appendixm ät brev, u tfärdat enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter, skall den i nämnda appendixm ätbrev angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning och erläggande av de avgifter, vilka i Sverige skola utgå efter tontalet; a tt, då polskt fartyg, annat än maskindrivet, är försett med nationellt m ätbrev, skall den i det nationella m ätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning och erläggande av de avgifter, vilka i Sverige skola utgå efter tontalet; a tt de här ovan avsedda partiella m ätningar av maskindrivet fartyg skola om fatta bestämmandet, enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter, av bruttodräktigheten av rummen ovan mätningsdäcket sam t av avdraget för maskin rum m et och för övriga såväl över som under mätningsdäcket belägna rum, vilka i Sverige skola avdragas vid bestämmandet av nettodräktigheten,3 skolande dels över nämnda partiella m ätningar utfärdas särskild mätningshandling, som skall vara giltig så länge det nationella mätbrev, i anslutning till vilket mätningshandlingen är utfärdad, äger giltighet, dels ock för a tt kunna godtagas berörda mätningshandling på varje därom av vederbörande myndighet gjord anfordran företes sam tidigt med det nationella mätbrevet;
„ •
1 M ätningsattest, som utfärdats på grund av verkställd partiell m ätning av polskt m askindrivet
fartyg, sk all för det fall, att det nationella mätbrev, vilket fartyget innehade vid berörda partiella
m ätning, ersatts med n y tt sådant mätbrev, tillsvidare äga fortsatt giltighet vid sam tidigt företeende
av nämnda nya mätbrev, därest detta är försett med av vederbörande polsk m yndighet utställt bevis
därom, a tt m ätbrevet och det nationella mätbrev, i anslutning till vilk et mätningsattesten utfärdats,
sinsemellan fullständigt överensstämma i avseende å sam tliga däri ingående tontalsuppgifter. Kom -
merakollegii cirkulär d. 1 november 1928.
* Kostnaderna för här avsedd partiell m ätning skola tillsvidare beräknas endast för det verkligen
uppm ätta maskinrummet sam t för den del av övriga uppm ätta rum, som befinnes avgiftspliktig.
K ungl. M a j d t beslut d. 12 januari 1929.
28a tt ovan omförmälda appendixmätbrev, utfärdat enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter, skall, för a tt äga giltighet i Sverige, uppfylla jämväl följande villkor: appendixm ätbrevet skall vara utfärdat enligt regeln I och äga giltighet under samma tid som det nationella mätbrev, till vilket det är anslutet, och skall för a tt godtagas på varje därom av vederbörande myndighet gjord anfordran företes samtidigt med det nationella m ätbrevet, varjäm te det skall angiva i det nationella m ätbrevet upptagna uppgifter angående bruttooch nettodräktigheten samt rymden av rumm et under mätningsdäcket även som om dagen för utfärdandet av sistnämnda mätbrev; skolande appendix m ätbrevet vara utfärdat av vederbörande myndighet i Polen (Förvaltningen för handelsflottan) i enlighet med visst formulär; (det skall vara under tecknat av chefen för nämnda förvaltning och den tekniske föredraganden); rymden av rumm et under mätningsdäcket må i appendixm ätbrevet an tingen angivas med det tontal, som finnes upptaget i det nationella m ät brevet, eller ock uppm ätas och beräknas enligt de svenska skeppsmätningsföreskrifterna, i vilket sistnämnda fall appendixmätbrevet även skall in nehålla uppgift om, huru nämnda rymd är bestämd; rummen ovan mätningsdäcket skola uppm ätas och beräknas enligt de svenska skeppsmätningsföreskrifterna samt till sin rymd angivas i appen dixmätbrevet; skolande dock de rum, vilka enligt de polska skeppsmätnings föreskrifterna skola uteslutas ur bruttodräktigheten, nämligen rum, som uteslutande användas för hjälpmaskineri och hjälpångpannor, styrm askin rum, styrhytt, kabyss och bageri, kondensorrum och klosettrum icke in räknas i den bruttodräktighet, som angives i appendixmätbrevet; sammanlagda avdraget för följande avdragsberättigade rum, nämligen rum uteslutande avsett för befälhavare och besättning, rum för sjökort, signaler och navigeringsinstrument, båtsmansförrådsrum ävensom för v at tenbarlast uteslutande avsett rum, som icke är beläget inom dubbelbotten, skall i appendixm ätbrevet angivas med det tontal, som finnes upptaget i det nationella m ätbrevet och må avdrag även göras för den rymd, med vilken båtsmansförrådsrummets verkliga rymd överstiger den i det natio nella m ätbrevet angivna rymden; avdraget för maskinrummet skall uppm ätas och beräknas enligt de sven ska skeppsmätningsföreskrifterna; såsom permanenta bränslerum må anses endast sådana rum, vilka äro uteslutande inrättade för och användas till inrymmande av det för drivkraftsmaskineriet avsedda bränsleförrådet, såvitt de antingen medelst skjutdörrar eller andra öppningar eller medelst rörledningar stå i direkt förbindelse med maskin- eller eldningsrummet eller ock äro belägna omedelbart ovanpå detsamma eller därmed direkt förbundna bränslerum; bränslerum, vilka endast medelst flyttbara skott äro åtskilda från lastrum eller vilka äro försedda i skotten med en eller flera lastportar eller i däcket ovantill med en eller flera lucköppningar, vilka icke äro a tt anse såsom allenast *kolluckor, skola icke inräknas i avdraget för maskinrummet; skeppsmätaren skall anmoda fartygets ägare eller befälhavare a tt un derteckna en på appendixmätbrevet tryckt förklaring, angivande a tt rum, för vilka avdrag såsom bränslerum skall ifrågakomma, skola i fart till eller från Sverige användas uteslutande till inrymmande av det för drivkraftsmaskineriet avsedda bränsleförrådet; skolande, därest ägaren eller befälhavaren uraktlåter a tt underteckna nämnda förkla ring, ifrågavarande rum icke inräknas i avdraget för maskinrummet;.
29appendixm ätbrevet skall innehålla uppgift om läget, längden och rymden av varje utom maskinrummet beläget bränslerum, vilket inräknats i avdraget för maskinrummet; a tt i Sverige av vederbörande svensk myndighet verkställda mätningar av polskt fartyg skola vara underkastade sådan kontrollmätning och, där så er fordras, ommätning, sorn föreskrives i Sverige; a tt kostnaderna för här ovan omförmälda partiella mätningar ävensom kost naderna för sådana kontroll- och ommätningar, som i nästföregående stycke avses, skola beräknas och erläggas enligt de föreskrifter som gälla i Sverige;1 a tt kostnaderna för partiella m ätningar skola bestridas av ifrågakommande fartyg; . . . . a tt, därest skälig anledning föreligger a tt antaga, a tt uppgifterna i e tt fartygs nationella m ätbrev eller appendixm ätbrev icke överensstämma med de verk liga förhållandena, kommerskollegium är berättigat a tt i erforderlig utsträck ning föranstalta om fartygets kontrollmätning och, där så erfordras, om mät ning, ävensom om utfärdandet av ny mätningshandling, som skall angiva resul tate n av ommätningen; a tt kostnaderna för i nästföregående stycke avsedda kontroll- och om m ät ningar skola bestridas av svenska statsverket; dock a tt, där ommätningen för anlett utfärdandet av ny mätningshandling, kostnaderna skola bestridas av fartygets ägare eller befälhavare i den utsträckning, som i skeppsmätningsföre- Bkrifterna i Sverige föreskrives; a tt, om e tt polskt fartyg anländer till svensk hamn och endast är försett med e tt provisoriskt certifikat (kallat »tymczasowe swiadectwo pomiarowe»), skall uppgiften i nämnda certifikat, beträffande maskindrivet fartyg, å rymden av rum m et under mätningsdäcket samt, beträffande fartyg, annat än maskindrivet, å nettodräktigheten tillerkännas vitsord i Sverige under giltighetstiden för nämnda certifikat, oaktat fartyget icke undergått av vederbörande polsk myndighet verkställd mätning;
P ortugisisk a fartyg : 2 a tt beträffande dessa fartyg skola tillämpas motsvarande bestämmelser som
de i fråga om estniska fartyg här ovan omförmälda, dock
att portugisiskt appendixmätbrev, utfärdat enligt svenska skeppsmätnings-
föreskrifter, skall för att äga giltighet i Sverige vara utfärdat av vederbörande
hamnkapten i Portugal, samt
att ett i Sverige för portugisiskt fartyg giltigt provisoriskt certifikat kallas
»Certificado de navigabilidade provisorio»;
' Rumänska fartyg:
a tt rumänska fartygs m ätbrev tillsvidare skola tillerkännas giltighet i Sverige, för så v itt de utfärdats av vederbörande rumänska myndighet och grundats på m ätning enligt de i Sverige gällande skeppsmätningsreglerna;
De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions fartyg:
a tt fartyg från Unionen, försedda med m ätbrev enligt den Moorsomska me toden, skola i svenska ham nar icke vara underkastade någon ommätning för erläggande av skeppsavgifter, vilka skola beräknas efter nettodräktigheten; a tt, enär de svenska bestämmelserna icke stå i fullständig överensstämmelse med bestämmelserna i den inom Unionen gällande förordningen, fartyg under
1 Se not å sid. 27.
* I fråga om kostnaderna för partieU mätning av portugisiskt fartyg gäller på grund av K ungl. M aj,1s
beslut d. 14 mars 1930 motsvarande föreskrift, som i not å sid.. 19 angivits beträffande estniskt fartyg.
30Unionens flagga i svenska hamnar icke skola äga r ä tt a tt åtn ju ta andra avdrag än som medgivas enligt de i Sverige gällande bestämmelser, varemot de skola äga r ä tt a tt fordra, a tt nettodräktigheten beräknas på grundval av de i de na
tionella mätbreven eller i bihangen till desamma angivna siffror enligt den för
ordning, som är gällande i Sverige; samt
att, därest ett rum, för vilket avdrag är medgivet eller vilket bort inräknas i
nettodräktigheten enligt i Sverige gällande lagar, icke är uppfört i det natio
nella m ätbrevet eller i bihanget till detsamma, detta skall undergå om mätning och avgiften härför beräknas enligt de i Sverige gällande bestämmelser, dock endast för de verkligen uppm ätta rummen;
Spanska fartyg: a tt spanska segelfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfärdade efter den 31 december 1875, vilka ankomma till svensk hamn, skola vara befriade från ommätning, och den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt näm nda m ätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i den svenska hamnen; varem ot spanska ångfartyg, försedda med sådana mätbrev, äro underkastade en partiell ommätning till bestämmande av avdraget för maskinrum, därest de icke jämväl äro försedda med särskilda m ätbrev för Sverige, i vilka näm nda avdrag finnes uträk n at enligt den i Sverige antagna grund; skolande avgiften för denna partiella ommätning beräknas enligt de här i riket gällande bestäm melser, men dock endast för verkligen uppm ätta rum;
Storbritannien och Norra Irlands sa m t Irländska Fristatens fartyg:
a tt brittiska segelfartyg, försedda med nationella m ätbrev, utfärdade efter den 30 april 1855, vilka ankomma till svensk hamn, skola vara befriade från ommätning och den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda m ät brev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i den svenska hamnen; a tt brittiskt ångfartyg, vilket på grund av den genom generaltullstyrelsens kun görelse den 11 september 1882 kungjorda överenskommelse om ömsesidigt er kännande av svenska och brittiska fartygs i deras hemland utfärdade mätbrev, här i riket undergått partiell ommätning för bestämmande av avdraget för driv kraften, skall, såvida fartyget fortfarande är försett med samma nationella m ät brev, oförändrat, som det vid berörda m ätning innehade, i svensk hamn fort farande vara befriat från ommätning; varemot annat brittiskt ångfartyg, som är försett med nationellt m ätbrev, u tfärdat efter den 30 april 1855, skall i svensk hamn vara underkastat en p ar tiell ommätning för bestämmande, enligt den i Sverige antagna grund, ej mindre av bruttodräktigheten av rummen ovan mätningsdäcket, än även av avdraget « för maskinrummet och för övriga såväl över som under mätningsdäcket belägna rum, för vilka avgiftsfrihet i Sverige är medgiven; samt a tt, när partiell ommätning ifrågakommer, avgiften skall beräknas enligt de här i riket gällande bestämmelser, men dock endast för det verkligen uppm ätta maskinrummet samt för den del av övriga uppm ätta rum, som befinnes avgiftspliktig;
Tyska fartyg:
a tt i svenska ham nar erkännas utan ommätning tyska segelfartygs nationdia m ätbrev och de för tyska ångfartyg utfärdade appendixm ätbrev (Specialausweise) rörande nettodräktigheten enligt svenska mätningföreskrifter; a tt då ångfartyg icke är försett med sådant appendixmätbrev, skola för u t rönande av den nettodräktighet, som skall läggas till grund för beräkningen av skeppsumgälderna, avdragen för maskin-, ångpanne- och kölrum bestämmas
31genom ommätning av dessa rum i enlighet med svenska mätningföreskrifter, varem ot övriga erforderliga uppgifter skola tagas från det tyska m ätbrevet; samt a tt alla erforderliga ommätningar skola inskränkas till det nödvändigaste; skolande avgifterna, för dessa m ätningar beräknas endast för de verkligen omm ätta rummen;
Ungerska fartyg:
a tt ungerska segelfartyg, försedda med nationella m ätbrev, utfärdade efter den 31 augusti 1871, vilka ankomma till svensk hamn, skola vara befriade från ommätning och den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda m ätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i den svenska hamnen; samt a tt ungerska ångfartyg, försedda med nationella m ätbrev, utfärdade i över ensstämmelse med lag XVI av 1871 och varuti fartygets nettodräktighet fin nes uträknad efter den s. k. tyska regeln, äro befriade från ommätning i svensk hamn; varemot ungerska ångfartyg, försedda med m ätbrev, utfärdade i över ensstämmelse med ungerska handelsministeriets förordning den 10 januari 1883, äro i svenska ham nar underkastade en partiell ommätning för bestämmande av avdraget för maskinrummet enligt den i Sverige antagna grund, skolande, när partiell ommätning ifrågakommer, avgiften beräknas enligt här i riket gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen;
Österrikiska fartyg:
a tt österrikiska segelfartyg, försedda med nationella m ätbrev, utfärdade efter den 31 augusti 1871, vilka ankomma till svensk hamn, skola vara befriade från ommätning och den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda m ätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i den svenska hamnen; sam t a tt österrikiska ångfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfärdade i över ensstämmelse med den österrikiska lagen den 15 maj 1871, äro befriade från ommätning i svensk hamn; varemot österrikiska ångfartyg, försedda med m ät
brev, utfärdade i överensstämmelse med österrikiska handelsministeriets för
ordningar den 1 december 1882 och den 24 januari 1883, äro i svenska hamnar
underkastade en partiell ommätning för bestämmande av avdraget för maskin
rummet enligt den i Sverige antagna grund; skolande, när partiell ommätning
ifrågakommer, avgiften beräknas enligt här i riket gällande bestämmelser, men
dock endast för de verkligen uppmätta rummen.
D etta får kommerskollegium, enligt föreskrifterna i Kungl. Maj:ts brev den 6 juli. 1833 och den 10 december 1844, härigenom till allmän kännedom meddela. Stockholm den 26 februari 1932.
RAGNAR SOHLMAN.
C. B. L a n d b e r g . Fritz von Schwerin.
32Kungl. Iaj:ts och rikets kommerskollegii kungörelse angående de för
måner i fråga om skeppsmätning, som på grund av traktater eller
särskilda överenskommelser tillkomma svenska fartyg i främmande län
ders hamnar; given i Stockholm den 26 febrimri 1032.
K u n g l . M a j : t s o c h r i k e t s k o m m e r s k o l l e g i u m g ö r v e t e r 1 i g t: a tt, på grund av trak tater eller särskilda överenskommelser, följande särskilda förmåner i fråga om skeppsmätning tillkomma svenska fartyg i nedannämnda länders hamnar, nämligen:
Amerikas Förenta Stater. Svenska fartyg, vilka ankomma till Amerikas För enta Stater, skola anses äga den dräktighet, som finnes angiven i deras registreringscertifikat eller andra nationalitetshandlingar# och skola dessa fartyg, försedda med nyssnämnda handlingar, vara befriade från ommätning i Ame rikas Förenta Staters hamnar, varjäm te svenska ångfartyg, vilka äro försedda med e tt appendix, utvisande deras mätning enligt den så kallade engelska re geln, skola anses äga den i d etta appendix angivna dräktigheten och vara be friade från ommätning.
B elgien . Svenska segelfartyg, m ätta efter den Moorsomska metoden, skola i b e lg i ska ham nar icke vara underkastade någon ommätning; u tan den i fartygens m ätbrev angivna nettodräktigheten anses lika med de inhemska fartygens nettodräktighet. Samma frihet från ommätning tillkommer även svenska ångfartyg, med det förbehåll, a tt vid beräkningen av nettodräktigheten tillämpas de regler för av drag, vilka i Belgien gälla för inhemska fartyg, därvid avdragen skola så mycket som möjligt beräknas efter de i m ätbreven angivna siffror, och a tt in tet rum skall underkastas ommätning, vars innehåll finnes angivet i berörda mätbrev. I händelse i bihanget till svenska ångfartygs m ätbrev nettodräktigheten fin nes officiellt angiven enligt de i Belgien antagna regler, skall denna nettodräk tighet, utan någon beräkning eller något avdrag, anses utgöra den lagliga belgiska nettodräktigheten. De mätbrev, på vilka förestående bestämmelser äro tillämpliga, utgöras av sådana, som utfärdats efter den 30 juni 1894; skolande svenska fartyg, försedda med m ätbrev efter den Moorsomska metoden, utfärdade efter den 1 april 1881 men före den 1 juli 1894, i belgiska ham nar fortfarande behandlas i enlighet med bestämmelserna i generaltullstyrelsens kungörelse den 18 februari 1884, vadan alltså dessa fartyg vid ankomsten till belgiska ham nar äro, för beräknande av skeppsumgälder, icke underkastade ommätning, utan skall den i skeppshandlingarna angivna avgiftspliktiga dräktighet anses såsom lika med inhemska fartygs avgiftspliktiga dräktighet. Tillika gäller, a tt svenska fartyg, som anlöpa belgisk hamn, skola vara be friade från ommätning, därest de handlingar, som åtfölja fartygen, bland annat, angiva de öppna överbyggnadernas dräktighet, vilken i sådant fall kommer a tt fråndragas den i fartygets m ätbrev angivna bruttodräktigheten. För åstadkommande av likställighet i belgiska hamnar mellan svenska och övriga nationers fartyg medgiva de belgiska mätningsmyndigheterna för fast ställandet av svenska fartygs nettodräktighet enligt belgisk praxis e tt avdrag för vissa överbyggnader, vilka icke äro uteslutna ur den i det svenska mätbrevet angivna bruttodräktigheten men bliva uteslutna vid belgisk mätning.
33I fråga om svenskt fartyg, som ännu icke kommit i åtnjutande av denna förmån, kan sådant uteslutande erhållas efter anhållan hos vederbörande belgiska m yndigheter om revision av så kallat dispense de jaugeage.
Chile. Svenska fartyg, vilka äro försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, äro befriade från ommätning i republiken Chile.
Danmark. I fråga om svenska fartygs behandling i skeppsmätningshänseende i D anm ark gälla följande allmänna bestämmelser. De i svenska fartygs nationella m ätbrev eller appendixm ätbrev lämnade upp gifter angående fartygens dräktighet tillerkännas vitsord i Danmark, för så v itt och i den m ån nedanstående bestämmelser icke giva anledning till avvikelse därutinnan. Med nationellt m ätbrev avses mätningshandling, som utfärdats på grund av m ätning enligt regeln I, verkställd av svensk myndighet. Svenskt maskindrivet fartyg, som är försett endast med nationellt m ätbrev, skall i Danm ark underkastas endast sådan partiell mätning, som i fråga om be stämmande av nettodräktigheten här nedan särskilt omförmäles. Den sålunda beräknade nettodräktigheten skall läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i D anm ark skola erläggas efter tontalet. D är det av fartygets ägare eller befälhavare påfordras, skall dock den i det nationella m ätbrevet angivna netto dräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Danmark skola erläggas efter tontalet. Är sådant fartyg försett med svenskt appendixmätbrev enligt danska skeppsmätningsregler, skall den i appendixm ätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Danm ark skola erläggas efter tontalet. Är svenskt fartyg, annat än maskindrivet, försett med nationellt mätbrev, skall den i det nationella m ätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Danmark skola erläggas efter tontalet. Förenäm nda partiella m ätning av maskindrivet fartyg skall om fatta bestäm mande av bruttodräktigheten av rum ovan mätningsdäck samt av avdraget för m askinrum met och för övriga såväl över som under mätningsdäck belägna rum, för vilka avgiftsfrihet i Danm ark medgives. över sådan partiell mätning skall utfärdas mätningshandling, som skall gälla så länge det nationella m ätbrevet, i anslutning till vilket mätningshandlingen utfärdats, äger giltighet. Ovan omförmälda appendixm ätbrev skola utfärdas efter vissa särskilda be stämmelser. De i D anm ark av dansk myndighet verkställda m ätningar av svenskt fartyg skola vara underkastade sådan kontrollmätning och ömmätning, som föreskrives i Danmark. Visar det sig, a tt uppgifterna i e tt svenskt fartygs nationella m ätbrev eller appendixm ätbrev icke överensstämma med de verkliga förhållandena, är Regi strerings- og Skibsmaalings-Buxeauet i Köpenhamn berättigat a tt i erforderlig utsträckning föranstalta om fartygets kontrollmätning och ommätning sam t a tt i förekommande fall låta utfärda ny mätningshandling. Kostnaderna för verkställd m ätning ävensom för kontrollmätning i avseende å i Danm ark verkställd m ätning av svenskt fartyg skola beräknas och bestridas enligt de bestämmelser, som gälla för motsvarande mätningsförrättning i Dan mark. Vid partiell m ätning skola dock kostnaderna utgå endast för det verk ligen uppm ätta maskinrummet samt för den del av övriga uppm ätta rum, som befinnes avgiftspliktig. Kostnaderna för den kontrollm ätning eller ommätning, varom förenämnda byrå enligt vad ovan näm nts äger föranstalta, skola bestridas av danska stats verket, dock a tt, ifall mätningshandlingen skall ersättas med ny sådan, kostna
34derna skola bestridas av fartygets ägare eller befälhavare i den utsträckning, danska skeppsmätningsbestämmelser föreskriva. H ärjäm te skola följande särskilda bestämmelser tills vidare lända till efterrättelse: l:o. Är svenskt maskindrivet fartyg försett med svenskt appendixm ätbrev enligt danska eller engelska skeppsmätningsregler, skall den i appendixm ätbrevet angivna nettodräktigheten tillerkännas vitsord i Danmark; varvid appendixm ätbrevet dock äger giltighet allenast i anslutning till och under samma tid som fartygets nationella mätbrev. 2:o. Är svenskt fartyg i Danmark allenast försett med Interim snationalitets- och registreringscertifikat eller Interim snationalitetscertifikat, skall den i sådant certifikat angivna nettodräktigheten, oaktat den till grund för beräk nandet av nämnda dräktighet liggande mätningsförrättningen icke verkställts av svensk myndighet, tillerkännas vitsord under den tid, under vilken nämnda certifikat äger giltighet. 3:o. Är svenskt fartyg i Danmark icke försett med nationellt m ätbrev, skall tillsvidare med m ätning av fartyget anstå, där ägaren eller befälhavaren upp giver, a tt fartyget, innan detsamma efter tontalet åvilande avgifter skola gäl das, kommer a tt m ätas av svensk skeppsmätare och förses med nationellt m ät brev eller appendixmätbrev.
Estland. Svenska fartygs nationella m ätbrev ävensom appendixm ätbrev, u t färdade enligt det brittiska skeppsmätningssystemet, skola tillerkännas vitsord i Estland för så v itt och i den mån nedanstående bestämmelser icke giva anled ning till avvikelse därutinnan. Med nationella m ätbrev avses mätningshandlingar, vilka u tfärd ats på grund av m ätning enligt regeln I av vederbörande svensk myndighet och vilka inne hålla särskild uppgift om dagen för undertecknandet sam t om volymen i kubik meter eller registerton av rummet under mätningsdäcket. Svenska maskindrivna fartyg, vilka äro försedda endast med nationella m ät brev, skola i Estland underkastas endast sådan partiell mätning, som i fråga örn bestämmandet av nettodräktigheten här nedan särskilt omförmäles. Den sålunda beräknade nettodräktigheten skall läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Estland skola erläggas efter tontalet. Där fartygets ägare eller befälhavare det påfordrar, skall dock den i det nationella m ätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i E st land skola erläggas efter tontalet. Är sådant svenskt maskindrivet fartyg försett med nationellt appendixmätbrev, utfärdat enligt det brittiska skeppsmätningssystemet, skall den i nämnda appen dixmätbrev angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de av gifter, vilka i Estland skola erläggas efter tontalet. Är svenskt fartyg, annat än maskindrivet, försett med nationellt mätbrev, skall den i nämnda m ätbrev angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Estland skola erläggas efter tontälet. De här ovan omförmälda partiella m ätningar av maskindrivna svenska fartyg skola om fatta bestämmandet, enligt estniska skeppsmätningsföreskrifter, av bruttodräktigheten av rummen ovan mätningsdäcket sam t bestäm m andet av avdraget för maskinrummet och för övriga såväl över som under m ätningsdäcket belägna rum, vilka i Estland skola avdragas vid bestäm m andet av nettodräk tigheten. ö v er nämnda partiella m ätningar skall utfärdas särskild mätningshandling, som skall vara giltig så länge det nationella mätbrev, i anslutning till vilket mätningshandlingen utfärdats, äger giltighet. För a tt kunna godtagas skall be rörda mätningshandling på varje därom av vederbörande m yndigheter gjord anfordran företes sam tidigt med det nationella m ätbrevet.
35I Estland av vederbörande estniska myndighet verkställda m ätningar av svenskt fartyg skola vara underkastade sådan kontrollmätning och, där så erfordras, om m ätning, som föreskrives i Estland. Kostnaderna för verkställda m ätningar ävensom kostnaderna för sådana kon troll- och ommätningar, vilka avses i nästföregående stycke, skola beräknas och erläggas enligt föreskrifter och taxor, som gälla i Estland. Föreligger anledning antaga, a tt uppgifterna i e tt fartygs nationella m ätbrev eller appendixm ätbrev icke överensstämma med de verkliga förhållandena, är sj öfartsstyrelsen i Estland berättigad a tt i erforderlig utsträckning föranstalta om fartygets kontrollmätning och, där så erfordras, ommätning ävensom om utfär dandet av ny mätningshandling, som skall angiva resultaten av ommätningen. Kostnaderna för i nästföregående stycke avsedda kontroll- och ommätningar skola bestridas av estländska statsverket dock a tt, där ommätningen föranlett utfärdandet av ny mätningshandling, kostnaderna skola bestridas av fartygets ägare eller befälhavare i den utsträckning, som i skeppsmätningsföreskrifterna i Estland föreskrives. Härjäm te skall iakttagas följande: Om e tt svenskt fartyg anländer till estnisk hamn och endast är försett med e tt provisoriskt certifikat (kallat »Interimsnationalitets- och registreringscertifikat» eller »Interimsnationalitetscertifikat») innehållande uppgift å fartygets avgiftspliktiga tontal enligt svensk eller främmande mätning, skall ifrågavarande upp gift i det provisoriska certifikatet tillerkännas vitsord i Estland under giltighets tiden för nämnda certifikat, oaktat fartyget icke undergått av vederbörande svensk myndighet verkställd mätning. Svenska appendixm ätbrev, utfärdade i Sverige enligt det brittiska skeppsmätningssystemet samt erkända i Estland i enlighet med ovanstående bestämmelser, skola äga giltighet under samma tid som ifrågakommande fartygs nationella m ätbrev. För a tt kunna godtagas skall det på varje därom av vederbörande myndighet gjord anfordran företes sam tidigt med det nationella m ätbrevet.
F in la n d . Svenskt fartyg, m ä tt efter den s. k. Moorsomska mätningsmetoden och försett med på grund härav utfärd at nationellt m ätbrev eller s. k. appendix m ätbrev, utfärd at enligt det engelska skeppsmätningssystemet, må i finsk hamn icke u tan på därom av fartygets ägare eller befälhavare gjord framställning un derkastas fullständig ommätning i och för bestämmande av fartygets dräktighet. Svenskt fartyg, som icke är försett med förenämnt m ätbrev, skall i Finland undergå m ätning enligt därstädes gällande föreskrifter. Enär de svenska och finska mätningsbestämmelserna icke stå i fullständig överensstämmelse med varandra, skall i fråga om svenskt fartyg, m ätt efter den s. k. Moorsomska mätningsmetoden och försett med på grund härav utfärdat nationellt m ätbrev eller s. k. appendixm ätbrev, utfärd at efter det engelska skepps mätningssystemet, den avgiftspliktiga dräktigheten bestämmas genom partiell om m ätning eller omräkning i enlighet med följande närm are föreskrifter: I. Svenskt maskindrivet fartyg, som är försett med förenämnt appen dixmätbrev, skall utom i nedannämnda fall, i finsk ham n vara befriat från partiell ommätning och omräkning. Finnes å dylikt fartyg rum med tonnageöppning, skyddsdäcksrum eller annat enligt finska bestämmelser avgiftspliktigt påbyggnadsrum, vilket ej är inräknat i bruttodräktigheten enligt appendixm ätbrevet, skall sådant rum i finsk ham n uppm ätas och med undantag för 32 % (maskinavdrag) tilläggas den i appendixm ätbrevet angivna nettodräktigheten; dock a tt, därest uppgift om volymen av ifrågavarande rum finnes angiven i appendix m ätbrevet, uppm ätning av nämnda rum icke må ske, varemot omräkning med iakttagande av förenämnt undantag för 32 % skall verkställas.
36Svenskt m askindrivet fartyg, som endast är försett med nationellt m ätbrev, skall underkastas partiell ommätning eller omräkning; dock a tt, därest förenämnt rum skall inräknas i bruttodräktigbeten ocb uppgift om voly men av detsamma finnes angiven i det nationella m ätbrevet, uppm ätning av näm nda rum icke må ske, varem ot omräkning skall verkställas. De efter nettotontalet utgående avgifterna skola beräknas, i fall som i första stycket under I bär ovan avses, efter den i appendixm ätbrevet angivna avgiftspliktiga dräktigbeten samt i fall, avsedda i andra och tredje styckena, efter den avgiftspliktiga dräktighet, som erhålles på grund av förenämnda ommätning eller omräkning. II. Svenskt fartyg, annat än maskindrivet, som är försett med nationellt m ätbrev, skall i finsk ham n icke vara underkastat partiell ommätning eller omräkning. De efter nettotontalet utgående avgifterna skola i d etta fall beräknas efter den i det nationella m ätbrevet angivna avgiftspliktiga dräktigbeten.
Förenäm nda partiella ommätning eller omräkning må, utom i ocb för beräk nande av avdraget för maskinkraften, avse allenast sådant rum, i fråga om vilket de svenska och finska mätningsbestämmelserna icke äro med varandra överens stämmande. Kostnaderna för fullständig mätning, partiell ommätning och omräkning skola beräknas ocb bestridas efter de bestämmelser, som för sådan m ätning eller räk ning gälla i Finland. Därest vid kontrollmätning, partiell ommätning eller omräkning befinnes, a tt uppgift rörande volymen av förekommande rum icke tillkom m it eller mätningsförfarandet eljest icke skett i överensstämmelse med gällande bestämmelser, skall anm älan härom av vederbörande förrättningsm an skyndsam t göras bos sjöfartsstyrelsen i Finland. D är fartygets ägare eller befälhavare sådant påfordrar, skall, oberoende av ovannämnda bestämmelser, kontrollmätning, partiell ommätning eller omräkning äga rum; kostnaderna för förrättningen skola i sådant fall gäldas av ägaren eller befälhavaren.
Frankrike. Svenska segelfartyg, försedda med m ätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, vilka ankomma till fransk hamn, äro befriade från om mätning, ocb skall den avgiftspliktiga dräktigbet, fartygen enligt nämnda m ät brev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i hamnen. Svenska ångfartyg, försedda med m ätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, skola likaledes vara befriade från ommätning i franska hamnar, därest icke fartygets ägare eller befälhavare begär a tt, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräknas enligt den i Frankrike antagna grund, dock a tt, för den händelse i bihanget till e tt svenskt ångfartygs m ätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. engelska regeln, den sålunda angivna dräktigheten skall läggas till grund för beräkningen av umgälderna i Frankrikes hamnar. Avgiften för partiell ommätning skall beräknas enligt de i Frankrike gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen.
Grekland. Svenska fartygs nationella m ätbrev ävensom nationella appendixm ätbrev, utfärdade enligt det brittiska skeppsmätningssystemet, skola tillerkän nas vitsord i Grekland för så v itt och i den m ån nedanstående bestämmelser icke giva anledning till avvikelser därutinnan. Med nationella m ätbrev avses mätningshandlingar, vilka utfärdats på grund val av m ätning enligt regel I av vederbörande svensk myndighet och vilka inne-
37tä lla särskild uppgift om rymden i kubikm eter eller registerton, var för sig, såväl a v de över som av de under mätningsdäcket belägna rummen. Svenska maskindrivna fartyg, vilka äro försedda endast med nationellt mätbrev, skola i Grekland underkastas endast sådan partiell mätning, som i fråga om be stäm m andet av nettodräktigbeten här nedan särskilt omförmäles. Den sålunda beräknade nettodräktigbeten skall läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Grekland skola utgå efter tontalet. D är fartygets ägare eller befälhavare det påfordrar, skall dock den i det nationella m ätbrevet angivna nettodräktigbeten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Grekland skola utgå efter tontalet. Är sådant svenskt fartyg försett med appendixm ätbrev, utfärdat enligt det brittiska skeppsmätningssystemet, skall den i nämnda appendixm ätbrev angivna nettodräktigbeten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Grekland skola utgå efter tontalet. Sådant appendixm ätbrev skall äga giltighet under samma tid som det för samma fartyg utfärdade nationella m ätbrev, till vilket det_ är anslutet. Är svenskt fartyg, annat än maskindrivet, försett med nationellt m ätbrev, skall den i det nationella m ätbrevet angivna nettodräktigbeten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Grekland skola utgå efter tontalet. Den här ovan omförmälda partiella m ätning av maskindrivet svenskt fartyg skall om fatta bestäm mandet, enligt grekiska skeppsmätningsföreskrifter, av bruttodräktigheten av rummen ovan m ätningsdäcket samt bestäm mandet av av draget för maskinrummet och för övriga såväl över som under mätningsdäcket belägna rum, vilka i Grekland må avdragas vid bestäm mandet av nettodräktig beten. Över nämnda partiella m ätning skall utfärdas särskild mätningsbandling, som skall vara giltig så länge det nationella m ätbrev, i anslutning till vilket m ätningsbandlingen är utfärdad, äger giltighet. Denna mätningshandling må under kastas kontrollåtgärd av vederbörande chefsmyndighet i Grekland. Kostnaderna för partiella m ätningar skola beräknas och erläggas enligt gällande föreskrifter för dylika m ätningar i Grekland. Kostnaderna må dock endast beräknas för det verkligen uppm ätta maskin rum m et sam t för de delar av övriga uppm ätta rum, som icke skola avdragas vid bestäm m andet av nettodräktigheten. Samtliga kostnader för den kontrollåtgärd, som ovan omförmäles, skola be stridas av grekiska statsverket. H ärjäm te skall iakttagas följande: Om e tt svenskt fartyg anländer till grekisk hamn och endast är försett med provisoriskt certifikat (kallat: »Interimsnationalitets- och registreringscertifikat» eller »Interimsnationalitetscertifikat»), innehållande uppgift å fartygets avgiftspliktiga tontal enligt svensk eller främmande mätning, skall ifrågavarande upp gift i det provisoriska certifikatet tillerkännas vitsord i Grekland under giltighets tiden för nämnda certifikat, oaktat fartyget icke undergått av vederbörande svensk myndighet verkställd mätning. Mätbrev utfärdat i Sverige på grundval av m ätning enligt regel I I (den pro visoriska mätningsmetoden) skall likställas med svenskt mätbrev, utfärdat på grundval av m ätning enligt regel I, om omständigheterna icke tillåta användan d et av denna senare metod på grund därav, a tt fartyget, som skall mätas, är lastat. Mätbrev för fartyg, som blivit m ätt enligt regel II, är dock endast giltigt intill dess m ätning enligt regel I kan företagas.
Irländska Fristaten. Se Storbritannien och Norra Irland samt Irländska F ri staten.
38Island. Beträffande svenska fartygs behandling i skeppsmätningshänseende i Island gälla bestämmelser, motsvarande de här ovan i fråga om svenska fartygs behandling i näm nt avseende i Danm ark omförmälda allmänna bestämmelser . Vad i berörda sammanhang näm nts angående Registrerings- og Skibsmaalings- Bureauet i Köpenhamn gäller här i fråga om Finansministeriet i Reykjavik.
Ita lie n . Svenska segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 1 juli 1894, vilka ankomma till italiensk hamn, skola vara befriade från om m ätning och till grund för beräkningen av umgälderna i de italienska ham narna skall läggas den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda m ätbrev äga, med tillägg av de rum, för vilka avdrag icke medgives enligt de i Italien gällande bestämmelser, och vilket tillägg skall beräknas efter de i m ätbrevet angivna siffror. Svenska ångfartyg, försedda med m ätbrev, utfärdade i Sverige efter den 1 juli 1894, skola vara befriade från ommätning i Italiens hamnar, därest icke fartygets ägare eller befälhavare begär a tt, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräknas enligt den i Italien antagna grund. För den händelse likväl a tt i bihanget till e tt svenskt ångfartygs m ät brev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. engelska regeln, skall till grund för beräkningen av umgälderna i Italiens ham nar läggas den så lunda angivna nettodräktigheten med tillägg av de rum, för vilka avdrag icke medgives enligt de italienska bestämmelserna, och vilket tillägg skall beräknas efter de i m ätbrevet angivna siffror. Ovannämnda partiella ommätning skall inskränkas till det allra nödvändigaste och skall icke om fatta de rum, vilkas innehåll finnas angivna i m ätbrevet. Avgiften för den partiella ommätningen skall beräknas efter de i Italien gällande bestämmelser, men endast för de verkligen uppm ätta rummen. För den händelse svenska segel- eller ångfartyg äro försedda med särskilda mätbrev, utfärdade av de svenska myndigheterna i enlighet med de i Italien gäl lande bestämmelser angående skeppsmätning, skola dessa särskilda m ätbrev läg gas till grund för beräkningen av de på nämnda fartyg vilande umgälderna i de italienska hamnarna. Vad angår svenska fartyg, försedda med mätbrev, utfärdade före den 1 juli 1894, har italienska regeringen förklarat, a tt deklarationen av den 28 mars 1883 fortfarande komme a tt på dem tillämpas; gällande alltså beträffande dessa fartyg följande: Segelfartyg, försedda med m ätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, vilka ankomma till italiensk hamn, äro befriade från ommätning; och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda m ätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i hamnen. Ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, äro likaledes befriade från ommätning i Italiens hamnar, därest icke fartygets ägare eller befälhavare begär, a tt, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräknas enligt den i Italien antagna grund; dock a tt, för den händelse a tt i bihanget till svenskt ångfartygs m ätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad efter den s. k. engelska regeln, den sålunda angivna dräktigheten skall läggas till grund för beräkningen av um gälderna i Italiens hamnar. Avgiften för partiell ommätning skall beräknas enligt de i Italien gällande be stämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen.
Japan. Svenska segelfartyg, försedda med m ätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, skola, då de ankomma till japansk hamn, vara befriade från ommätning, och skall till grund för beräkningen av umgälderna i den japanska
39hamnen läggas fartygens avgiftspliktiga dräktighet enligt nämnda m ätbrev med tillägg av kubikinnehållet av de i m ätbrevet angivna rum, för vilka avdrag icke medgives enligt de i Japan gällande bestämmelser. Svenska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, skola vara befriade från ommätning i Japans hamnar, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda m ätbrev äga, med tillägg, beräknat efter m ätbrevet, av kubikinnehållet av de rum, för vilka avdrag icke medgives i Japan, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i japanska hamnar, såvida icke fartygets befälhavare, för nedsättning av fartygets avgiftsr pliktiga dräktighet, begär, a tt avdraget för maskinrummet må beräknas enligt den i Jap an antagna grund; dock a tt, för den händelse i bihanget till e tt svenskt ångfartygs m ätbrev fartygets nettodräktighet finnes beräknad enligt den s. k, engelska regeln, den sålunda angivna nettodräktigheten skall läggas till grund för beräkningen av umgälderna i Japans hamnar.
Lettlaud. I fråga om svenska fartygs behandling i skeppsmätningshänseende i L ettland gälla m otsvarande bestämmelser som i avseende å svenska fartygs be handling i E stland (se ovan), dock a tt i Lettland den myndighet, som äger befo genhet a tt, då anledning föreligger till antagande, a tt uppgifterna i e tt svenskt fartygs nationella m ätbrev eller appendixmätbrev icke överensstämma med de verkliga förhållandena, i erforderlig utsträckning föranstalta om fartygets kon trollm ätning och, där så erfordras, ommätning ävensom a tt däröver utfärda ny mätningshandling, utgöres av sjöfartsstyrelsen (Jurnieclbas Departaments).
Nederländerna. Svenska fartygs nationella m ätbrev ävensom appendixmätbrev, utfärdade enligt det brittiska skeppsmätningssystemet, skola tillerkännas vitsord i Nederländerna för så v itt och i den mån nedanstående bestämmelser icke giva anledning till avvikelse därutinnan. Med nationella m ätbrev avses mätningshandlingar, vilka utfärdats på grund av m ätning enligt regeln 1 av vederbörande svensk myndighet och vilka innehålla särskild uppgift om volymen i kubikmeter eller registerton av rummet under mätningsdäcket. Svenska maskindrivna fartyg, som äro försedda endast med nationellt m ät brev, skola i Nederländerna underkastas endast sådan partiell mätning, som här nedan särskilt omförmäles. Den sålunda beräknade brutto- eller nettodräktig heten skall läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Nederländerna skola erläggas efter tontalet, allteftersom ifrågavarande avgifter skola erläggas efter brutto- eller nettodräktigheten. Där fartygets ägare eller befälhavare det påfordrar, skall dock den i det nationella m ätbrevet angivna brutto- eller netto dräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Nederländerna skola erläggas efter tontalet, allteftersom ifrågavarande avgifter skola erläggas efter brutto- eller nettodräktigheten. Är sådant svenskt fartyg försett med nationellt appendixmätbrev, utfärdat en ligt det brittiska skeppsmätningssystemet, skall den i nämnda appendixipätbrev angivna brutto- eller nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de av gifter, vilka i Nederländerna skola erläggas efter tontalet, allteftersom ifrågava rande avgifter skola erläggas efter brutto- eller nettodräktigheten. Är svenskt fartyg, annat än maskindrivet, försett med nationellt mätbrev, skall den i nämnda m ätbrev angivna brutto- eller nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Nederländerna skola erläggas efter tontalet, allteftersom ifrågavarande avgifter skola erläggas efter brutto- eller nettodräktig heten. De här ovan omförmälda partiella m ätningar av maskindrivna svenska fartyg skola om fatta bestäm m andet, enligt nederländska skeppsmätningsföreskrifter, av
40bruttodräktigheten av rummen ovan mätningsdäcket sam t av avdraget för ma skinrummet och för övriga såväl över som under mätningsdäcket belägna rum, vilka i Nederländerna skola avdragas vid bestäm mandet av nettodräktigheten. ö v er nämnda partiella m ätningar skall utfärdas särskild mätningshandling, av fattad på de nationella språken, samt giltig så länge det nationella m ätbrev, i anslutning till vilket mätningshandlingen utfärdats, äger giltighet. I Nederländerna av vederbörande nederländsk myndighet verkställda m ät ningar av svenskt fartyg skola vara underkastade sådan kontrollmätning och, d ä r så erfordras, ommätning, som föreskrives i Nederländerna. Kostnaderna för verkställda mätningar ävensom kostnaden för sådana kon troll- och ommätningar, som avses i nästföregående stycke, skola beräknas enligt de bestämmelser, som gälla för motsvarande m ätningsförrättningar i Nederlän derna. Vid partiell m ätning skola dock kostnaderna beräknas endast för det verkligen uppm ätta maskinrummet samt för de delar av övriga uppm ätta rum, som icke skola avdragas vid bestämmandet av nettodräktigheten. Föreligger anledning antaga, a tt uppgifterna i e tt fartygs nationella mätbrev eller appendixm ätbrev icke överensstämma med de verkliga förhållandena, är Finansministeriet i Nederländerna berättigat a tt i erforderlig utsträckning föran stalta om fartygets kontrollmätning och, där så erfordras, ommätning ävensom a t t däröver utfärda särskild mätningshandling, som angiver resultaten av om mätningen. Kostnaderna för i nästföregående stycke avsedda kontroll- och ommätningar skola bestridas av nederländska statsverket, dock a tt, där ommätningen föranlett utfärdandet av särskild mätningshandling, kostnaderna skola bestridas av far tygets ägare eller befälhavare i den utsträckning, som i skeppsmätningsbestämmelserna i Nederländerna föreskrives. H ärjäm te skall iakttagas följande: Om e tt svenskt fartyg anländer till nederländsk hamn och endast är försett med e tt provisoriskt certifikat (kallat »Interimsnationalitets- och registreringscertifikat» eller »Interimsnationalitetscertifikat»), innehållande uppgift å fartygets avgiftspliktiga tontal enligt svensk eller främmande mätning, skall ifrågavarande uppgift i det provisoriska certifikatet tillerkännas vitsord i Nederländerna under giltighetstiden för nämnda certifikat, oaktat fartyget icke undergått av veder börande svensk myndighet verkställd mätning. Svenska appendixmätbrev, vilka utfärdats enligt det brittiska skeppsmätningssystemet och vilka jäm likt ovanstående bestämmelser skola tillerkännas vitsord i Nederländerna, skola äga samma giltighetstid som ifrågakommande fartygs na tionella mätbrev. För a tt kunna godtagas skall sådant appendixm ätbrev på varje därom av vederbörande myndighet gjord anfordran företes sam tidigt med det nationella m ätbrevet. Svenska appendixmätbrev, utfärdade i Sverige enligt det brittiska skeppsmätningssystemet, skola tillerkännas vitsord i Nederländerna även om vid utfärdan det hänsyn icke tagits till den begränsning av maskinrumsavdraget, sorn är före skriven i nämnda system; dock endast så länge som denna begränsning icke är stadgad i Nederländerna vid bestämmandet av nettodräktigheten.
Norge. I fråga om svenska fartygs behandling i skeppsmätningshänseende i Norge gälla följande allmänna bestämmelser. De i svenska fartygs nationella m ätbrev eller appendixm ätbrev lämnade upp gifter angående fartygens dräktighet tillerkännas vitsord i Norge, för så v itt och i den mån nedanstående bestämmelser icke giva anledning till avvikelse därutinnan. Med nationellt m ätbrev avses mätningshandling, som utfärdats på grund av m ät ning enligt regeln I, verkställd av svensk myndighet.
41Svenskt maskindrivet fartyg, som är försett endast med nationellt mätbrev, skall i Norge underkastas endast sådan partiell mätning, som i fråga om bestäm mande av nettodräktigbeten här nedan särskilt omförmäles. Den sålunda beräk nade nettodräktigheten skall läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Norge skola erläggas efter tontalet. Där det av fartygets ägare eller befälhavare påfordras, skall dock den i det nationella m ätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Norge skola erläggas efter tontalet. Är sådant fartyg försett med svenskt appendixm ätbrev enligt norska eller engelska skeppsmätningsregler, skall den i appendixm ätbrevet angivna nettodräk tigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Norge skola erläggas efter tontalet. Är svenskt fartyg, annat än maskindrivet, försett med nationellt mätbrev, skall den i det nationella m ätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka i Norge skola erläggas efter tontalet. Förenämnda partiella m ätning av maskindrivet fartyg skall om fatta bestäm mande av bruttodräktigheten av rum ovan mätningsdäck samt av avdraget för maskinrummet och för övriga såväl över sorn under mätningsdäck belägna rum, för vilka avgiftsfrihet i Norge medgives. Över sådan partieil mätning skall u t färdas m ätningsattest, som skall gälla så länge det nationella m ätbrevet, i anslut ning till vilket m ätningsattesten utfärdats, äger giltighet. Ovan omförmälda appendixm ätbrev skola utfärdas efter vissa särskilda bestäm melser. De i Norge av norsk myndighet verkställda m ätningar av svenskt fartyg skola vara underkastade sådan kontrollmätning och ommätning, som föreskrives i Norge. Visar det sig, a tt uppgifterna i e tt svenskt fartygs nationella m ätbrev eller appendixm ätbrev icke överensstämma med de verkliga förhållandena, är Kontrollrevisjonen for Skibsmålingen i Oslo berättigad a tt i erforderlig utsträckning föranstalta om fartygets kontrollmätning och ommätning sam t a tt i förekommande fall utfärda ny mätningshandling. Kostnaderna för verkställd m ätning ävensom för kontrollmätning i avseende å i Norge verkställd m ätning av svenskt fartyg skola beräknas och bestridas enligt de bestämmelser, som gälla för motsvarande m ätningsförrättning i Norge. Vid partiell m ätning skola dock kostnaderna utgå endast för det verkligen uppm ätta maskinrummet sam t för den del av övriga uppm ätta rum, som befinnes avgiftspliktig. Kostnaderna för den kontrollmätning eller ommätning, varom Kontrollrevisjo nen enligt vad ovan näm nts äger föranstalta, skola bestridas av norska stats verket, dock a tt, ifall mätningshandlingen skall ersättas med ny sådan, kostna derna skola bestridas av fartygets ägare eller befälhayare i den utsträckning, norska skeppsmätningsbestämmelser föreskriva. H ärjäm te skola följande särskilda bestämmelser tills vidare lända till efterrättelse: l:o. Svenskt appendixmätbrev, som är utfärdat enligt norska eller engelska skeppsmätningsregler samt enligt regeln I, erkännes tills vidare i Norge, varvid appendixm ätbrevet dock äger giltighet allenast i anslutning till och under samma tid som fartygets nationella m ätbrev. Svenskt appendixmätbrev, som är dagtecknat före den 23 mars 1925 och som är utfärdat enligt norska eller engelska skeppsmätningsregler, erkännes tills vidare i Norge. 2:o. Är svenskt fartyg i Norge icke försett med nationellt mätbrev, skall tills vidare med m ätning av fartyget anstå, där ägaren eller befälhavaren uppgiver, a tt fartyget, innan detsamma efter tontalet åvilande avgifter skola gäldas, kom mer a tt mätas av svensk skeppsmätare och förses med nationellt m ätbrev eller med appendixmätbrev.
42Polen. Svenska fartygs nationella m ätbrev ävensom appendixmätbrev, u tfär dade enligt det brittiska skeppsmätningssystemet, skola tillerkännas vitsord i Polen för så v itt och i den m ån nedanstående bestämmelser icke giva anledning till av vikelser därutinnan. Med nationella m ätbrev avses mätningshandlingar, vilka utfärdats på grund av m ätning enligt regeln I (i Polen kallad den allmänna regeln) av vederbörande svensk myndighet och vilka innehålla uppgift om dagen för undertecknandet sam t om volymen i kubikmeter eller registerton av rum m et under mätningsdäcket. Svenska maskindrivna fartyg, vilka äro försedda endast med nationellt m ätbrev utan bifogat appendixm ätbrev, skola i Polen underkastas endast sådan partiell mätning, som i fråga om bestäm m andet av nettodräktigheten här nedan särskilt omförmäles. Den sålunda beräknade nettodräktigheten skall läggas till grund för beräkning och erläggande av de avgifter, vilka i Polen skola utgå efter tontalet. D är fartygets ägare eller befälhavare det påfordrar, skall dock den i det nationella m ätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning och erläggande av de avgifter, vilka i Polen skola utgå efter tontalet. Är sådant svenskt m askindrivet fartyg försett med nationellt appendixmätbrev, utfärd at enligt det brittiska skeppsmätningssystemet, skall den i nämnda appen dixm ätbrev angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning och erläg gande av de avgifter, vilka i Polen skola utgå efter tontalet. Appendixmätbrevet skall vara utfärdat enligt den fullständiga regeln (den all männa regeln). D et skall äga giltighet under samma tid som det nationella m ät brev, till vilket det är anslutet, och skall för a tt godtagas på varje därom av veder börande myndighet gjord anfordran företes sam tidigt med det nationella m ät brevet. D et skall angiva i det nationella m ätbrevet upptagna uppgifter angående igenkänningsmåtten och rymden av rumm et under mätningsdäcket ävensom upp gift om dagen för utfärdandet av sistnämnda m ätbrev. Appendixmätbrevet skall vara utfärd at av vederbörande tullförvaltning i Sverige i enlighet med visst for mulär. Rum m et under mätningsdäcket skall i appendixm ätbrevet angivas med det tontal, som finnes upptaget i det nationella m ätbrevet. Är svenskt fartyg, annat än maskindrivet, försett med nationellt mätbrev, skall den i det nationella m ätbrevet angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkning och erläggande av de avgifter, vilka i Polen skola utgå efter tontalet. De här ovan omförmälda partiella m ätningar av m askindrivet fartyg skola om fa tta bestämmandet, enligt polska skeppsmätningsföreskrifter, av bruttodräktigheten av rummen ovan mätningsdäcket samt av avdraget för maskinrummet och för övriga såväl över som under mätningsdäcket belägna rum, vilka i Polen skola avdragas vid bestäm mandet av nettodräktigheten. Över nämnda partiella m ät ningar skall utfärdas särskild mätningshandling, som skall vara giltig så länge det nationella m ätbrev, i anslutning till vilket mätningshandlingen är utfärdad, äger giltighet. För a tt kunna godtagas skall berörda mätningshandling på varje därom av vederbörande myndigheter gjord anfordran företes sam tidigt med det nationella m ätbrevet. I Polen av vederbörande polsk myndighet verkställda m ätningar av svenskt fartyg skola vara underkastade sådan kontrollm ätning och, där så erfordras, om mätning, som föreskrives i Polen. Kostnaderna för här ovan omförmälda partiella m ätningar ävensom kostna derna för sådana kontroll- och ommätningar, som i nästföregående stycke avses, skola beräknas och erläggas enligt de föreskrifter, som gälla i Polen. Kostnaderna för partiella m ätningar skola bestridas av ifrågakommande fartyg. Föreligger skälig anledning antaga, a tt uppgifterna i e tt fartygs nationella m ät brev eller appendixm ätbrev icke överensstämma med de verkliga förhållandena, är Ministeriet för Industri och Handel i Polen berättigat a tt i erforderlig utsträck ning föranstalta om fartygets kontrollm ätning och, där så erfordras, ommätning,
43ävensom om utfärdandet av ny mätningshandling, som skall angiva resultaten av ommätningen. Kostnaderna för i nästföregående stycke avsedda kontroll- och ommätningar skola bestridas av polska statsverket, dock a tt, där ommätningen föranlett u tfär dandet av ny mätningshandling, kostnaderna skola bestridas av fartygets ägare eller befälhavare i den utsträckning, som i skeppsmätningsföreskrifterna i Polen föreskrives. H ärjäm te skall iakttagas följande: Om e tt svenskt fartyg anländer till polsk hamn och endast är försett med pro visoriskt certifikat (kallat »Interimsnationalitets- och registreringscertifikat» eller »Interimsnationalitetscertifikat»), innehållande uppgift å fartygets avgiftspliktiga tontal enligt svensk eller främmande (brittiska skeppsmätningssystemet) mätning, skall ifrågavarande uppgift i det provisoriska certifikatet tillerkännas vitsord i Polen under giltighetstiden för nämnda certifikat, oaktat fartyget icke undergått av vederbörande svensk myndighet verkställd mätning.
Portugal. I fråga om svenska fartygs behandling i skeppsmätningshänseende i Portugal gälla motsvarande bestämmelser som i avseende å svenska fartygs be handling i Estland (se ovan), dock med avvikelser, som här nedan framgå. I Portugal skall fartygens bruttodräktighet läggas till grund för beräknandet av de avgifter, vilka skola utgå efter tontalet. I följd härav skola svenska maskindrivna fartyg, som äro försedda endast med nationellt m ätbrev, i Portugal underkastas allenast sådan partiell mätning, som erfordras för bestämmandet, enligt portugisiska skeppsmätningsföreskrifter, av bruttodräktigheten av rummen ovan mätningsdäcket. Vad åter angår svenskt maskindrivet fartyg, som är försett med nationellt appendixm ätbrev, utfärdat enligt det brittiska skeppsmätningssystemet, skall den i nämnda appendixmätbrev angivna bruttodräktigheten läggas till grund för be räkning av förenämnda avgifter. Någon r ä tt a tt påfordra, a tt den i det nationella m ätbrevet angivna dräktig heten skall läggas till grund för beräkning av de avgifter, vilka skola utgå efter tontalet, har i Portugal icke medgivits svenska maskindrivna fartygs ägare eller befälhavare. Är svenskt fartyg, annat än maskindrivet, försett med nationellt m ätbrev, skall den i nämnda m ätbrev angivna bruttodräktigheten läggas till grund för beräkning av omförmälda avgifter. Den myndighet, som äger befogenhet a tt, då anledning föreligger till antagande, a tt uppgifter i e tt fartygs nationella m ätbrev eller appendixm ätbrev icke överens stäm ma med verkliga förhållandena, i erforderlig utsträckning föranstalta om far tygets kontrollmätning och, där så erfordras, ommätning ävensom a tt däröver u t färda ny mätningshandling, utgöres i Portugal av hamnkaptenerna.
Rumänien. Svenska fartygs m ätbrev tillerkännas tillsvidare giltighet i Rum ä nien, för så v itt de utfärdats av vederbörande svenska myndighet och grundats på m ätning enligt de i Rumänien gällande skeppsmätningsreglerna.
De Socialistiska R idsrepublikernas Union. Svenska fartyg, m ätta efter den Moorsomska metoden, skola i Unionens ham nar icke vara underkastade någon ommätning för erläggande av skeppsavgifter, vilka skola beräknas efter nettodräktigheten. Enär de svenska bestämmelserna icke stå i fullständig överensstäm melse med bestämmelserna i den inom Unionen gällande förordningen skola far tyg under svensk flagga i Unionens ham nar icke äga r ä tt a tt å tn ju ta andra av drag, än som medgivas enligt de i Unionen gällande bestämmelser, varemot de skola äga r ä tt a tt fordra, a tt nettodräktigheten beräknas på grundval av de i de
44nationella mätbreven eller i bibangen till desamma angivna siffror enligt den för ordning som är gällande i Unionen; dock a tt, för den händelse i bihanget till svenskt ångfartygs m ätbrev avdraget för maskinrummet finnes uträknat enligt den s. k. engelska regeln, tontalet av detta avdrag skall u tan ommätning tillerkännas gil tighet i Unionens hamnar. Om e tt rum, för vilket avdrag är medgivet eller vilket bort inberäknas i nettodräktigheten enligt Unionens lagar, icke skulle vara uppfört i det svenska mätbrevet eller i bihanget till detsamma, skall d etta rum undergå ommätning; av giften härför skall beräknas enligt de i Unionen gällande bestämmelser, dock en dast för de verkligen uppm ätta rummen.
Spanien. Svenska segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, vilka ankomma till hamn i Spanien eller dess kolonier, äro befriade från ommätning, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda m ätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i hamnen. Svenska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, äro likaledes befriade från ommätning i Spaniens och dess koloniers hanmar, därest icke fartygets ägare eller befälhavare begär a tt, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräknas enligt den i nämnda rike och dess kolonier antagna grund; dock a tt, för den händelse a tt i bi hanget till e tt svenskt ångfartygs m ätbrev fartygets netto dräktighet enligt den s. k. Donauregeln finnes angiven, denna dräktighet skall läggas till grund för be räkningen av umgälderna i Spaniens och dess koloniers hamnar. Avgiften för den partiella ommätningen skall beräknas enligt de i Spanien gäl lande bestämmelser, men dock endast för verkligen uppm ätta rum.
Storbritannien och Norra Irland sam t Irländska Fristaten. Svenska segelfartyg, försedda med m ätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, vilka ankomma till hamn i brittiska riket, äro befriade från ommätning, och skall den avgiftsplik tiga dräktighet, fartygen enligt nämnda m ätbrev äga, läggas till grund för be räkningen av umgälderna i hamnen. Svenska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, äro likaledes befriade från ommätning i brittiska rikets hamnar, därest icke fartygets ägare eller befälhavare begär a tt, för nedsättning av fartygets avgifts pliktiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräknas enligt den i nämnda rike antagna grund, dock a tt, för den händelse i bihanget till e tt svenskt ångfar tygs m ätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. engelska regeln, den sålunda angivna dräktigheten skall läggas till grund för beräkningen av umgälderna i brittiska rikets hamnar. När partiell ommätning ifrågakommer, skall avgiften beräknas enligt de i b rit tiska riket gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen.
Tyska riket. I tyska ham nar erkännas utan ommätning svenska segel- och ångfartygs nationella m ätbrev ävensom de i bihanget till svenska ångfartygs m ät brev intagna uppgifter å den efter den engelska regeln uträknade avgiftspliktiga dräktigheten. Svenska ångfartyg, vilkas m ätbrev icke utvisa den avgiftspliktiga dräktigheten efter den engelska regeln, kunna vid beräkning av skeppsumgälder göra anspråk på avdrag för maskin-, ångpanne- och kölrum enligt § 14 B och § 15 av tyska skeppsmätningsförordningen av den 1 mars 1895. Svenska segel- och ångfartyg, vilkas m ätbrev äro utfärdade före den 1 juli 1894, kunna vid nyssnämnda beräkning göra anspråk på avdrag från den i deras m ätbrev angivna dräktighet (dock icke om den utrönts efter den engelska regeln) för rum, avsedda uteslutande för befälhavarens personliga begagnande, samt för båtsmans förrådsrum; skolande
45d etta avdrag i nödfall utrönas genom ommätning av nyssnämnda rum. Om ovan omförmälda avdrag på grund av omöjligheten av en ommätning icke kunna u t rönas särskilt, kunna hamnmyndigheterna tillgodose fartygens ifrågavarande an språk genom e tt avdrag av vissa procent från den uti det svenska m ätbrevet an givna avgiftspliktiga dräktighet; skolande detta avdrag bestämmas: a) för utjäm nande av olikheten i avdraget för maskin-, ångpanne- och kölrum till 10 procent; b) för de till befälhavarens personliga begagnande avsedda rum samt för båtsmans förrådsrum tillsammans till 2 procent av avgiftspliktiga dräktigheten.
Ungern. Svenska segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, vilka ankomma till hamn i Ungern, äro befriade från om mät ning, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda m ätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i hamnen. Svenska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, äro likaledes befriade från ommätning i Ungerns hamnar, därest icke far tygets ägare eller befälhavare begär, a tt, för nedsättning av fartygets avgiftsplik tiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräknas enligt den s. k. engelska regeln, vars användande är medgivet i Ungern; dock a tt, för den händelse i bihanget till e tt svenskt ångfartygs m ätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad en ligt berörda regel, den sålunda angivna dräktigheten skall läggas till grund för beräkningen av umgälderna i de ungerska hamnarna. När partiell mätning ifrågakommer, skall avgiften beräknas enligt de i Ungern gällande bestämmelser men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen.
Ö sterrike. I fråga om svenska fartygs behandling i skeppsmätningshänseende i österrike gälla bestämmelser, motsvarande dem, som ovan omförmälts i fråga om svenska fartygs behandling i nämnda hänseende i Ungern.
Enligt kommerkollegium på sin tid meddelad underrättelse från konsuln i San Domingo, lägges det i främmande fartygs m ätbrev angivna registertontal till grund för beräkningen av ton- och hamnavgifter i republiken San Domingos hamnar.
De svenska ångfartyg i turkiska hamnar påvilande avgifter beräknas efter den i (bihangen till) fartygens m ätbrev angivna nettodräktighet enligt den s. k. engel ska regeln. D etta får kommerskollegium, enligt föreskrift i Kungl. Maj:ts brev den 8 september 1893, härigenom meddela. Stockholm den 26 februari 1932.
RAGNAR SOHLMAN. N . G. N i l s s o n . Fritz von Schwerin.
S tockholm 1832. K gl. B o k tr. P . A . N o rste d t ii S öner 320811