lagen.
Sveriges internationella överenskommelser

Kungl. Maj:ts och rikets komraerskollegii kungörelse angående de förmåner, som i Sveriges hamnar äro beviljade främmande länders fartyg

Beteckning
kungl.-majts-och-rikets-komraerskollegii-kungorelse-angaende-de-formaner-som-i-sveriges-hamnar-aro-beviljade-frammande-landers-fartyg
Typ
Sveriges internationella överenskommelser
Datum
1913-06-21

Källa

1

»3- SV E R IG E S Bih“ g-

ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER.

Kungl. Maj:ts oell rikets komraerskollegii kungörelse angående

de förmåner, sorn 1 Sveriges hamnar äro beviljade främmande

länders fartyg; given i Stockholm den 21 juni 1913.

K u n g l . M a j i t o c h r i k e t s k o m m e r s k o l l e g i u m g ö r v e t e r l i g t : att följande främmande länders fartyg i svensk hamn tillgodonjuta nedanstående särskilda förmåner,* nämligen: Amerikas förenta stater. I k raft av handelstraktaten den 4 juli 1827 skola dessa staters fartyg, från vad ort som helst till Sverige ankomna, behandlas lika med inhemska från samma ort kommande i avseende på avgifter av vad namn som helst. Amerikas förenta staters fartygs nationalitet bestyrkes medelst skeppsregister (register of vessels) och mätbrev. Belgien. E nligt traktaten den 26 juni 1895 angående ordnande av handels- och sjöfartsförbindelserna mellan Sverige och Belgien skola belgiska fartyg, vilka i barlast eller med last inlöpa uti eller avgå från svenska hamnar, de må komma från eller gå till vilken ort som helst, i dessa hamnar i alla avseenden behandlas lika med in­ hemska fartyg. De skola icke, vare sig vid in- eller utlöpandet el­ ler under uppehållet därstädes, beläggas med andra eller högre läst-, båk-, lots-, hamn-, bogserings-, karantäns- eller andra avgifter, av vad namn det vara må, som utgå av själva fartygen och uppbäras för staten, offentliga tjänstemän, kommuner, korporationer eller in­ rättningar eller i deras namn, än dem som drabba eller komma a tt drabba inhemska fartyg. Rättigheten för belgiska fartyg att idka kustfart från hamn till hamn i Sverige är beroende av här gällande lagar och förordningar. Dock är överenskommet, a tt belgiska farty g i alla hänseenden i Sverige åtnjuta samma förmåner och privilegier, som blivit eller kunna bliva beviljade de mest gynnade nationer. Belgiska fartygs nationalitet bestyrkes medelst sjöpass (lettre de mer). Brasiliens förenta stater. Brasilianska fartyg åtnjuta, enligt kungl, breven den 5 november 1844 och den 11 februari 1848, de för­ delar a tt i svenska hamnar vid både inkommandet och utgåendet behandlas på samma sätt som inhemska fartyg i avseende å lotsoch båkavgifter, hamnumgälder samt varje annan avgift av vad namn och beskaffenhet den vara må.

1 Förm åner i avseende å sk ep p sm ätn in g äro nedan sä r sk ilt upptagna. 1 — 1 3 1 9 8 7 .

2

Till bestyrkande av sin nationalitet äro brasilianska fartyg för­ sedda med register (registro) samt folkpass eller mönsterrulla. Bulgarien. Jäm likt ministeriella noter den 10 maj 1906 skola bulgariska varor och fartyg i Sverige åtnjuta samma behandling som de mest gynnade länders; dock a tt bestämmelserna härom icke äro tilläm pliga på kustfarten eller på de förmåner, vilka av Sverige med­ givas eller kunna komma a tt medgivas Norge, så länge desamma icke utsträckas till någon annan stat. C hile. Chilenska fartyg skola, enligt kungl, kungörelsen den 11 april 1851, i svenska hamnar behandlas, vid både inkommandet och utgåendet, på samma sätt som inhemska fartyg i avseende på hamn-, läst-, båk- och lotsavgifter samt varje annan avgift av vad namn och beskaffenhet som helst. Danmark. Jäm likt traktaten den 2 november 1826 äga danska fartyg och båtar att i svensk hamn behandlas, vid såväl inkomman­ de som utgående, lika med svenska fartyg i avseende på hamn-, last-, båk-, lots- och dykeriavgifter samt varje annan avgift, av vad namn och beskaffenhet som helst, samt att, emot erläggande av enahanda avgifter som för svenska fartyg, till Sverige införa och därifrån u t­ föra alla varor, varav in- och utförseln i svenska fartyg är lagligen tillåten. E nligt åberopade traktat, art. V I, jämförd med ministeriell deklaration den 25 juni 1869, äga de båtar från Köpenhamn och Helsingör, vilkas dräktighet icke överstiger tre svenska nyläster eller tio danska registertons, a tt i Malmö, Hälsingborgs och Lands­ krona hamnar var fria från alla hamn- och lästavgifter av vad be­ nämning som helst. Danska s. k. »Faergebaade», som komma med barlast till Höganäs a tt därifrån utföra stenkol och eldfasta leror, äro fortfarande i åtnjutande av den genom kungl, förordningen den 19 november 1823 sådana båtar tillerkända frihet från a tt betala något slags avgift. E nligt kungl, kungörelsen den 19 juli 1.855 skola, så länge svenska till Island och Färöarna ankommande fartyg i avseende på avgifter för fartyg och last varda behandlade lika med danska, isländska och färöiska fartyg, på enahanda sätt som danska, i Sveriges ham ­ nar behandlas lika med svenska med hänsyn till avgifter för fartyg och last. Jäm likt kungl, kungörelsen den 5 maj 1858 skola, så länge sven­ ska fartyg i danska staterna åtnjuta motsvarande förmåner, seglande eller med ångkraft försedda fartyg, tillhörande danska undersåtar och av en dräktighet av över femton (svåra) läster enligt mätbrev, kunna idka kustfart mellan svenska hamnar, med rättighet a tt i allt, som rörer seglation och handelsföretag, åtnjuta samma behandling som inhemska fartyg; skolande sådana danska seglande eller med ångkraft försedda fartyg, vilkas dräktighet, enligt mätningssättet i Danmark, icke överstiger femton (svåra) läster, men som, efter de i Sverige för mätning av dylika farty g föreskrivna grunder, upp­ nå nämnda dräktighet, vara berättigade att hästädes undergå ny m ät­

3

ning för a tt ådagalägga sin behörighet a tt taga del i kustfartens idkande. Grenom ministeriella deklarationer den 2 april 1873 och den 11 ■juni 1904 är bestämt, att danska båtar och fartyg, vilkas dräktighet icke överstiger tre svenska nyläster eller tio danska tons och som hava sin hemort i och gå emellan Helsingör, Köpenhamn och Kjöge och dessa städers tulldistrikter, på den ena sidan, samt Hälsingborg, Landskrona, Malmö och Trelleborg och dessa städers tullkammardistrikter, på den andra sidan, skola i Hälsingborgs, Landskrona, Malmö och Trelleborgs hamnar i avseende på ham navgifter behand­ las på samma sätt som de i traktaten av den 2 november 1826, art. Y l, och i deklarationen av den 25 juni 1869 omhandlade båtar. Genom ministeriella deklarationer den 22 september 1871, den 5 augusti 1879 och den 11 juni 1904 är vidare bestämt, a tt danska fartyg och båtar, av vilken storlek och beskaffenhet som helst, gående mellan samtliga orter inom Köpenhamns, Helsingörs och Kjöges tulldistrikter, å ena, samt inom Hälsingborgs, Landskrona, Malmö och Trelleborgs tullkam m ardistrikter, å andra sidan, skola, där de icke enligt redan gällande avtal åtnjuta än vidsträcktare rättigheter, i fråga om skeppsavgifter, lastpenningar, fyr- och båkavgifter samt alla liknande avgifter till statskassan (härunder dock icke inbegrip­ na ham navgifter i stadshamn) helt och hållet behandlas såsom ginge de inrikes orter emellan. Danska fartygs nationalitet bestyrkes genom nationalitets- och registreringscertifikat; varjäm te det tal, sorn betecknar fartygets nettodräktighet, samt dess registrering sbokstäv er skola vara tydligt m ärkta på däcksbjälken i storluckans akterkant eller, där så icke kan ske, på annat iögonfallande och läm pligt ställe på fartyget. Frankrike. E nligt sjöfartstraktaten den 30 december 1881 samt konventionen den 13 januari 1892 skola franska fartyg, med eller utan last, ävensom deras laddningar, i Sverige, oavsett från vilken hamn fartygen komma samt varifrån lasten förskriver sig eller vart­ hän den är bestämd, i alla hänseenden vid ankomsten, under kvarliggandet och vid avgåendet åtnjuta samma behandling som landets egna farty g och dessas laddningar. F rån denna bestämmelse är undantag gjort för vad angår kust­ farten, i fråga varom föreskrifterna i svensk lag förbliva gällande; varande för övrigt överenskommet, a tt vid ku stfart franska fartyg skola behandlas på samma sätt som fartyg, tillhörande de mest gyn­ nade nationer. Fullständigt befriade från lastpenningar och expeditionsavgifter i svenska ham nar äro franska fartyg, om de från vilken ort som helst i barlast ankomma och jämväl utlöpa i barlast, ävensom när de, kommande från hamn i Sverige, antona en eller flera svenska hamnar för a tt därstädes antingen lossa hela eller en del av,sin last. eller ock intaga ny last eller fvllnadslast, och styrka att de redan erlagt dessa avgifter, samt slutligen fartyg, vilka frivilligt eller av

4

tvingande orsaker inkommit i en hamn med last och därifrån utlöpa utan a tt hava företagit någon handelsoperation. Franska fartygs nationalitet bestyrkes genom den handling, som benämnes aete de francisation. Grekland. Grekiska fartyg skola i svenska hamnar behandlas lika med inhemska fartyg, på sätt kungl, kungörelsen den 2 november 1853 närmare utvisar. Italien. I följd av ett den 14 juni 1862 avslutat fördrag skola italienska fartyg, vilka anlända med barlast eller last till Sveriges hamnar, såväl då fartygen inkomma som under det de uppehålla sig därstädes och då de utlöpa, behandlas i likhet med inhemska far­ ty g i vad angår hamn-, läst- och lotsavgifter, ävensom i avseende å varje annan avgift eller pålaga av vad beskaffenhet eller benäm­ ning den vara må, antingen den tillkommer kronan, städerna eller vilka enskilda inrättningar som helst. Italienska fartyg äga ock rätt att deltaga i kustfarten och varuforslingen emellan Sveriges hamnar samt skola, i allt vad som angår denna sjöfart och denna handel, behandlas lika med svenska fartyg. Italienska fartygs nationalitet bestyrkes medelst nationalitetspatent (patente de nazionalitå) och sjömansrulla (ruolo di equipaggio). Japan. E n lig t handels- och sjöfartstraktaten den 19 maj 1911 skola japanska fartyg, varifrån de än må komma och vart de än äro destinerade, icke inom svenskt sjöterritorium påläggas tonnage-, transit-, kanal-, hamn-, lots-, fyr-, karantäns- eller andra liknande eller motsvarande avgifter eller pålagor av vad benämning det vara må, som uppbäras i regeringens namn eller till dess förmån, av offentliga tjänstemän, enskilde, korporationer eller inrättningar av alla slag, med mindre än att de likaledes och under samma villkor skulle hava pålagts inhemska fartyg i allmänhet eller den mest gyn­ nade nations fartyg. I allt som rör anvisande av plats åt fartyg, deras lastning och loss­ ning inom svenskt sjöterritorium skola japanska fartyg behandlas lika med svenska. Japanska fartygs nationalitet skall i Sverige vinna erkännande med stöd av de handlingar den japanska lagen fordrar. Japanska fartyg, som användas för reguljär posttjänst, skola, vare sig de tillhöra staten eller av denna för sådant ändamål understött rederi, åtnjuta mest gynnad nations behandling Kustfarten undantages från bestämmelserna i traktaten och regle­ ras genom Sveriges lagar. Dock skola japanska fartyg med avseen­ de å kustfarten i Sverige åtnjuta mest gynnad nations behandling. Japanskt fartyg, som utomlands intagit last till två eller flera in­ förselhamnar å svenskt område, skall få lossa en del av sin last i en hamn och fortsätta resan till den eller de andra hamnar, dit det är bestämt, för att där lossa, resten av sin last, allt under iakttagande av Sveriges lagar, tariffer och tullförordningar. P å samma sätt och med samma inskränkning skall janauskt fartyg under samma resa till utlandet kunna intaga last i olika svenska hamnar.

5

Kina. E nligt vänskaps-, handels- och sjöfartstraktaten den 2 juli 1908 må kinesiska handelsfartyg för handelsändamål och för upp­ tagande och avlämnande av passagerare och gods begiva sig till och från vilken som helst av de ham nar i Sverige, vilka andra utländ­ ska handelsfartyg äga a tt besöka. —- Kinesiska handelsfartyg skola inom svenskt område åtnjuta mest gynnad nations behandling samt må i svenska hamnar förhyra båtar för fraktande av passagerare och gods, ävensom för ingående i eller utgående ur hamn anlita lots. De skola erlägga lastumgälder eller andra avgifter eller pålagor i överensstämmelse med i Sverige gällande författningar, men det må icke avkrävas dem andra eller högre lastumgälder eller avgifter eller pålagor än mest gynnad nations fartyg. K ustfarten är icke un­ dantagen från bestämmelserna i traktaten. Liberias farty g skola, jäm likt en den 1 september 1863 avslutad traktat, i svenska hamnar icke påläggas andra eller högre lästavgifter eller andra avgifter eller taxor av vad namn det vara må, än som i lika fall skulle drabba inhemska fartyg. Mexikos förenta stater. E n lig t vänskaps-, handels- och sjöfarts­ traktaten den 29 juli 1885 skola mexikanska handelsfartyg äga rätt a tt införa laddningar till två eller flera svenska ham nar och att därstädes intaga last, mot villkor a tt ställa sig till efterrättelse de lagar, som nu äro gällande eller må komma a tt framdeles i detta av­ seende utfärdas, utan a tt erlägga andra eller högre avgifter än dem, sorn erläggas av varje annan nations fartyg, och utan a tt vara underkastade andra form aliteter än dem, som äro eller må komma a tt fastställas för varje annan främmande flagga. D etta medgivande sträcker sig dock icke till kustfarten. Av mexikanska fartyg skola icke i svenska hamnar, vare sig vid inlöpandet, under kvarliggandet eller vid utgåendet, uppbäras andra eller högre avgifter, pålagor eller sportler till ämbets- och tjänste­ män, såsom lästavgifter, fyr-, hamn- och lotspenningar, karantänskostnader, bärgarlön eller ersättning för bistånd i fäll av haveri eller skeppsbrott, ej heller andra pålagor eller allmänna eller för särskilda orter fastställda avgifter av vad beskaffenhet eller namn det vara må än sådana, som erläggas eller må komma att erläggas av varje annan nation. Den dräktighet, som finnes angiven i skeppshandlingarna, skall läggas till grund för erläggandet av de avgifter, som utgå efter ton­ tal. Mexikanska ångfartyg, som underhålla regelbunden förbindelse mellan Sverige och Mexikos förenta stater, åtnjuta samma lättna­ der vid inlöpande, expedition och utgående som de, vilka beviljats eller framdeles må varda beviljade ångfartyg, tillhörande vilken som helst annan nation. Fullständigt befriade från lastpenningar i svenska hamnar äro mexikanska fartyg, om de från vilken ort som helst i barlast ankom­ ma och jämväl utlöpa i barlast; vidare när de, kommande från hamn f — 1 3 1 9 8 7 .

6

i Sverige, anlöpa en eller flera svenska hamnar för a tt därstädes antingen lossa hela eller en del av sin last, eller ock intaga ny last eller fyllnadslast, och styrka a tt de redan erlagt dessa avgifter; ävensom när de av tvingande orsaker inkommit i en hamn med last och därifrån utlöpa utan a tt hava företagit någon handelsoperation. Nederländerna. P å grund av handelstralctaten den 25 september 18i7 skola nederländska fartyg, såväl vid deras ankomst som vid deras avgång, behandlas- på samma sätt som inhemska fartyg med avseende å hamn-, läst-, fyr- och lotsavgifter ävensom i avseende å varje annan avgift eller pålaga, av vad namn och beskaffenhet den vara må, vilken tillfaller staten, städerna eller särskilda inrättning­ ar. H äri har icke gjorts någon ändring genom tilläggskonventionen den 15 december 1908. E nligt kungl, kungörelsen den 30 december 1856 skall det vara nederländska farty g tillåtet a tt idka kustfart mellan hamnar i Sve­ rige, så länge det är svenska fartyg medgivet a tt idka kustfart mel­ lan hamnar i konungariket Nederländernas europeiska och västindi­ ska besittningar. Nederländska fartygs nationalitet bestyrkes medelst sjöpass och mätbrev. Norge. E nligt kungl, kungörelsen angående de rättigheter, som i Sverige tillkomma norska fartyg och båtar, den 11 maj 1906 gäller: a tt norska fartyg och båtar ävensom deras last skola, oavsett varifrån de avgått eller varthän de äro destinerade samt varifrån lasten förskriver sig eller varthän den är bestämd, här i riket åtnju­ ta enahanda behandling och rättigheter som svenska farty g och bå­ ta r samt dessas last; att nämnda förmån ej inbegriper rä tt till kustfart; att ej heller rä tt till frak tfart å insjöar, floder eller kanaler är härigenom medgiven i vidare mån än som följer av bestämmelserna i gällande tullstadga och nådiga kungörelsen den 18 september 1874 angående rättighet till varuutförsel med främmande nationers far­ ty g från insjöar, floder och kanaler; samt a tt för tillgodonjutande av ovanberörda och övriga för varuskeppningen medgivna förmåner norska fartyg skola vara försedda med sådana handlingar, som till styrkande av deras nationalitet äro i Norge föreskrivna. Norska fartygs nationalitetshandlingar utgöres av nationalitetsbevis, bilbrev, såvida fartyget är byggt i Norge, samt mätbrev och folklista. Persien. E nligt en den 17 november 1857 avslutad traktat skola persiska fartyg i svenska hamnar icke vara underkastade andra av­ gifter än dem, som åligga fartyg, tillhörande den mest gynnade na­ tion. Portugal. E nligt deklaration av den 12 januari 1907 är Portugal av Sverige tillförsäkrat den mest gynnade nations behandling i allt vad som angår handel och sjöfart.

7

Deklarationen innefattar icke inrymmandet av de särskilda för­ måner, som av Sverige äro eller kunna varda uteslutande medgivna Norge eller Danmark. Rumänien. P å grund av handelskonventionen den 3 mars 1910 skola rumäniska farty g och deras laster i Sverige i alla hänseenden behandlas på samma sätt som farty g tillhörande mest gynnad nation. Fartygens nationalitet skall erkännas i enlighet med Rumäniens särskilda lagar och reglementen på grund av de handlingar och bevis, sorn av vederbörande m yndigheter utfärdats för befälhavare, skep­ pare eller båtförare. K ustfarten är icke undantagen från bestäm­ melserna i traktaten. Ryssland och Finland. R yska och finska farty g samt b å ta r med last eller i barlast och av vad dräktighet och byggnadssätt som helst skola, i följd av en den 8 maj 1838 avslutad handels- och sjö­ fartstraktat, såväl vid inkommandet som vid utgåendet, behandlas lika med svenska fartyg i avseende på hamn-, läst-, båk-, lots- och dykeriavgifter samt varje annan till kronan eller städer eller sär­ skilda inrättningar utgående avgift eller pålaga, avgifterna för fa r­ ten genom Göta och Trollhätte kanaler däruti inberäknade. Finska allmogens fartyg åtnjuta samma förmåner, som hittills blivit dem beviljade, såväl i anseende till tullangivning och sättet för avgifternas betalande, som i avseende på försäljningen av deras medförda last, och varje skeppare å finskt fartyg äger rätt att, un­ der tjuguen dagar efter ankomsten till svensk hamn, ombord på sitt fartyg i mindre partier sälja alla slags lantmannavaror av finskt ursprung. I avseende på bestyrkande av finska och ryska fartygs nationa­ litet äro följande föreskrifter gällande, nämligen: a tt fartyg från finska städer skola vara försedda med tullkammarpass, folkpass, hilhrev, mätbrev samt certifikat över fartygets byggnadsart, beskaf­ fenhet och storlek; a tt finska lantmannafartyg skola medföra tull­ kammarpass och mätbrev, samt a tt ryska fartyg skola vara försedda med patent, bilbrev, mätbrev och folklista. In till dess a tt förenämnda handels- och sjöfartstraktat av den 8 maj 1838 underkastats revision, är Ryssland enligt avtal angående handelsförbindelserna mellan Sverige och Ryssland av den 9 augu­ sti 1906 tillförsäkrat den mest gynnade nations behandling i allt som angår handel, sjöfart, industri och införselavgifter; dock a tt bestäm­ melserna härom icke äro tilläm pliga på kustfarten samt a tt såsom stridande mot avtalet icke anses bestämmelserna om de särskilda förmåner, vilka av Sverige äro medgivna eller komma att medgivas norska undersåtar, norska kommersiella, industriella eller finan­ siella _ bolag, ävensom norska varor, så länge samma förmåner icke medgivas någon annan stats undersåtar, bolag eller varor. Spanien. E nligt sjöfärtstraktaten den 15 mars 1883 samt dekla­ rationen den 23 juni 1887 skola spanska fartyg, med eller utan last, ävensom deras laddningar, i Sverige, oavsett från vilken hamn fa r­ tygen komma samt varifrån lasten förskriver sig eller varthän den ä r

8

bestämd, i alla hänseenden vid ankomsten, under kvarliggandet och vid avgåendet åtnjuta samma behandling som landets egna farty g och dessas laddningar. Med förbehåll av rättighet för vederbörande a tt uppbära särskilda för lokala behov avsedda avgifter, äro från sjöfarts- och hamnavgif­ ter, lastpenningar och expeditionsavgifter i svenska hamnar spanska fartyg fullständigt befriade, om de från vilken ort som helst an­ komma i barlast och åter utlöpa i barlast, ävensom när de, komman­ de från hamn i Sverige, anlöpa en eller flera svenska ham nar för a tt därstädes antingen lossa hela eller en del av sin last, eller ock intaga ny last eller fyllnadslast, och styrka a tt de redan erlagt dessa avgifter; varjämte spanska fartyg, som av tvingande orsak inlöpa i svensk hamn, därstädes äro befriade från alla hamn- och sjöfartsavgifter, som uppbäras av staten, därest de orsaker, vilka gjort det oundgängligt a tt söka nödhamn, äro giltiga och uppenbara, samt under förutsättning a tt ingen handelsoperation medelst lastning el­ ler lossning av varor i nödhamn företages. Traktatens bestämmelser äro tilläm pliga varken å den för kust­ farten eller den för fisket gällande ordning. Spanska fartygs nationalitet bestyrkes medelst seglationspass (re­ al patente de navegacion) och folkpass (rol de navegacion). Storbritannien och Irland. E nligt handels traktaten den 18 mars 1826 och kungl, kungörelsen den 26 oktober 1849 äro brittiska far­ tyg, som till svenska hamnar anlända, berättigade att, vid såväl in­ kommandet som utgåendet, behandlas på samma sätt som inhemska fartyg i anseende till skepps- och hamnumgälder samt andra avgif­ ter till kronan, städer eller enskilda inrättningar av vilken beskaf­ fenhet som helst. P å grund av kungl, kungörelsen den 15 augusti 1854 må, så länge kustfarten mellan brittiska hamnar fortfar a tt för svenska farty g vara fri och obehindrad, jämväl brittiska farty g sådan fart mellan svenska ham nar idka. Jäm likt kungl, kungörelsen den 2 oktober 1874 må ock så länge kustfarten mellan hamnar i brittiska besittningen Canada lämnas för svenska fartyg fri och obehindrad, canadiska fartyg idka sådan fart mellan svenska hamnar. Nationaliteten av fartyg och laddningar, som under brittisk flag­ ga till svensk hamn ankomma, skall, jäm likt kungl, brev den 23 maj 1828, anses tillförlitligen styrkt endast genom brittiske kon­ sulns eller vice konsulns på stället i berörda avseende utfärdade cer­ tifikat. Tyska riket. E nligt handels- och sjöfartstraktaten den 2 maj 1911 gäller följande: Undersåtar, tillhörande Tyska riket, skola, såfram t icke genom denna tra k tat undantag göras, inom svenskt område i avseende å handel, sjöfart och andra näringar åtnjuta samma privilegier, be­ frielser och förmåner av alla slag, vilka tillkomma eller framdeles tillerkännas Sveriges egna undersåtar.

9

Tyska farty g och deras last skola i Sverige åtnjuta fullkomligt samma behandling som Sveriges egna farty g och dessas last, oav­ sett varifrån fartygen avgått eller varthän de äro destinerade, och oavsett varifrån lasten förskriver sig eller varthän den är bestämd. V arje företrädesrättighet och befrielse, som i detta hänseende kan komma a tt av Sverige medgivas en tredje makt, skola samtidigt och ovillkorligen jämväl tillerkännas Tyska riket. F rån förestående bestämmelser göres undantag beträffande de sär­ skilda förmåner, vilka nu må vara eller framdeles kunna bliva med­ givna alstren av den inhemska fiskerinäringen i Sverige. Förestående bestämmelser gälla tills vidare även för kustfarten. Fartygs nationalitet skall erkännas på grund av de handlingar och bevis, som av vederbörande m yndigheter i Tyska riket blivit för befälhavare, fartygsredare eller skeppare utfärdade. Tyska fartyg, som inkomma till svensk hamn för a tt där allenast komplettera sin last eller lossa en del av densamma, må, under för­ utsättning a tt de rätta sig efter de i Sverige gällande lagar och före­ skrifter, behålla ombord den del av lasten, som är bestämd till annan hamn eller till annat land, och återutföra densamma utan a tt för denna del av lasten behöva erlägga någon avgift utom bevakningsavgifter; och må dessa avgifter uppbäras allenast efter den för svensk eller i Sverige mest gynnad nations sjöfart bestämda lägsta taxan. F ullständigt befriade från fartygsum gälder och expeditionsavgif­ ter i Sveriges ham nar äro: 1. fartyg, som från någon ort, vilken det vara må, inkomma i barlast och i barlast åter utgå; 2. fartyg, som komma från någon svensk hamn till en eller fle­ ra ham nar inom Sverige samt kunna styrka, a tt de i annan svensk hamn redan erlagt ifrågavarande avgifter; 3. fartyg, som frivilligt eller av tvingande orsaker inkommit i . en hamn med last och därifrån åter utlöpa utan a tt hava före­ tag it någon som helst handeloperation Denna befrielse skall icke gälla fyr- och båkavgifter, lotspengar, bogserings-, karantäns- och andra på fartyget vilande avgifter, vil­ ka svenska och i Sverige mest gynnad nations farty g hava a tt i lika mån erlägga såsom gottgörelse för trafiken tjänande handräck­ ningar och anordningar. I händelse fartyg av tvingande orsaker inlöper i en hamn, skola icke såsom handelsoperationer anses: i och för reparation av fa rty ­ get verkställd lossning och återinlastning av varor; överflyttande av last till ett annat fartyg, i händelse av det förra fartygets sjö­ oduglighet; nödiga inköp av proviant för besättningen; samt för­ säljning av sjöskadade varor efter därtill av tullförvaltningen läm­ nat tillstånd. Fartygsbefälhavare och fartyg, vilka tillhöra Tyska riket, skola äga a tt befara alla naturliga och konstgjorda vattenvägar inom Sve-

10

riges områden under enahanda villkor sorn den i Sverige mest gyn­ nade nations fartygsbefälhavare och fartyg A vgifterna för fartyg och last skola uppbäras till samma belopp som för svenska farty g och svensk last. T y s k a fartygs nationalitet bestyrkes medelst skeppscertifikat; dock att, enligt kungl, brev den 27 maj 1896, därest tyskt fartyg icke är försett med vederbörligt skeppscertifikat, såsom giltig na­ tionalitetshandling må erkännas utdrag av skeppsceriifikatet, av­ fa tta t i enlighet med visst formulär (amtlich beglaubigter Auszug aus dem Schiffscertifikate). Österrike och Ungern. Jäm likt traktat den 3 november 1873 skola österrikiska och ungerska fartyg i svenska hamnar åtnjuta samma behandling som inhemska dock utan a tt vara berättigade till kustfarts idkande i Sverige. österrikiska och ungerska fartygs nationalitet bestyrkes genom tre handlingar, benämnda giornale di navigazione, ruolo d’equipaggio och contratto d’ingaggio.

E nligt § 3 av kungl, förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 9 juni 1911 är vara, som införes med främmande lands far­ tyg, så v itt icke särskilt annorlunda stadgas, ej underkastad högre tullavgift än enahanda vara, då den inkommer med svenskt fartyg.

Genom kungl, kungörelsen den 18 september 1874 är förordnat, a tt varuutförsél må äga rum med främmande nationers fartyg från insjöar, floder och kanaler, under villkor a tt utförseln sker direkt till utrikes ort och a tt fartygen vid vederbörlig tullkam m are utk la­ rera; dock a tt härigenom ingen förändring skall äga rum i de be­ stämmelser, som angående fart med utländska fartyg från en till annan inrikes ort äro gällande. Med de här ovan omförmälda undantag för belgiska, danska, italienska, kinesiska, nederländska, rumäniska, Storbritanniens och Irlands samt tyska, är rättighet att idka kustfart mellan svenska hamnar i allmänhet icke medgiven främmande länders fartyg.

E nligt kungl, förordningen den 12 november 1880 angående skeppsmätning samt kungl, kungörelsen den 18 maj 1894 angående vissa ändringar i nämnda förordning är föreskrivet, a tt alla fartyg, som i följd av sitt byggnadssätt kunna begagnas i handel och frak t­ fart, under vilken sistnämnda även räknas förandet av passagerare, skola mätas i överensstämmelse med bestämmelserna i sagda fö rfatt­ ningar; varande dock från denna ovillkorliga mätningsskyldighet undantagna fartyg, vilkas dräktighet icke överstiger 10 tons, fa r­ tyg, som äro avsedda för fiske och för sådant ändamål uteslutande användas, kronans bevärade och obevärade farty g samt fartyg till­ hörande främmande nation, med vilken överenskommelse träffats om

11

ömsesidigt erkännande av fartygens inhemska mätbrev, så länge så­ dan överenskommelse äger gällande kraft. Med tilläm pning av nu åberopade bestämmelser äro från ommät­ ning här i riket befriade: Amerikas förenta staters, argentinska, belgiska, chilenska, danska, franska, grekiska, italienska, japanska, nederländska, norska, ryska och finska, spanska, Storbritanniens och Irlands, tyska samt österrikiska och ungerska fartyg; och skall i avseende å tillgodonjutandet av omförmälda befrielse iakttagas be­ träffande:

Amerikas förenta staters fartyg:

a) med mätbrev, utfärdade i hemlandet före den 1 april 1895: a tt Amerikas förenta staters segelfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfärdade efter den 31 december 1864, äro befriade från ommätning i svenska hamnar, varemot Förenta staternas ångfartyg, försedda med sådana efter den 11 augusti 1882 utfärdade mätbrev, äro underkastade en partiell ommätning för bestämmande av avdra­ get för maskinrummet enligt den i Sverige antagna grund; dock att fartyg, som ankommer till svensk hamn, försett med nationellt m ät­ brev, skall äga tillgodonjuta avgiftsfrihet för sådana i fartygets nettodräktighet inräknade rum, som enligt här i riket gällande be­ stämmelser äro avgiftsfria, samt att, därest fartyget är försett med i Förenta staterna utfärdat appendix, upptagande rymden av dessa rum, detta appendix skall ligga till grund för avdragen, men i annat fall, på befälhavarens anhållan, partiell ommätning ske av de rum, för vilka avgiftsfrihet sålunda blivit medgiven; skolande kostnader­ na för den partiella ommätningen gäldas enligt bestämmelsen i kungl, förordningen angående skeppsmätning den 12 november 1880 samt beräknas endast för de verkligen uppm ätta rummen; b) med mätbrev, utfärdade i hemlandet efter den 31 mars 1895: a tt segelfartyg, försedda med nationella registreringscertifikat, u t­ färdade efter den 31 mars 1895, vilka ankomma till svensk hamn, skola därstädes vara befriade från ommätning, och den nettodräk­ tighet, fartygen enligt nämnda certifikat äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna; a tt Förenta staternas ångfartyg, försedda med nationella regi­ streringscertifikat, utfärdade efter den 31 mars 1895, skola i svenska ham nar vara underkastade en partiell ommätning för bestämmande av avdraget för maskinrummet enligt den i Sverige antagna grund; samt att, då partiell ommätning ifrågakommer, avgiften för densamma skall beräknas enligt de i Sverige gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen; skolande likväl, för den händelse i appendix till ett Förenta sta­ terna tillhörande ångfartygs nationella registreringscertifikat nettodräktigheten finnes beräknad i enlighet med de i Sverige gällande bestämmelser angående ångfartygs mätning, fartyget vara befriat från ommätning i svenska ham nar och den sålunda angivna nettodräktigheten läggas till grund för beräkningen av umgälderna.

12

Argentinska fartyg:

a tt argentinska fartyg, för a tt åtnjuta befrielse från ommätning i svenska hamnar, skola vara försedda med nationella mätbrev, u t­ färdade efter den 1 januari 1887.

Belgiska fartyg:

a tt belgiska segelfartyg, m ätta efter den moorsomska metoden, skola i svenska hamnar icke vara underkastade någon ommätning utan den i fartygens mätbrev angivna nettodräktighet anses lika med de inhemska fartygens nettodräktighet; att samma frihet från ommätning tillkommer belgiska ångfartyg med det förbehåll, a tt vid beräkningen av nettodräktigheten tilllämpas de regler för avdrag, vilka i Sverige äro gällande för inhem­ ska fartyg, därvid avdragen skola så mycket som möjligt beräknas efter de i mätbreven angivna siffror och intet rum skall under­ kastas ommätning, vars innehåll finnes angivet i mätbrevet; att, i händelse belgiska ångfartyg äro försedda med nationella mätbrev, utvisande nettodräktigheten enligt de i kungl, förordningen den 18 maj 1894 fastställda regler, denna nettodräktighet skall, utan någon beräkning eller något avdrag, anses utgöra den lagliga svenska dräktigheten; samt a tt de belgiska mätbrev, på vilka förestående bestämmelser äro tilläm pliga, utgöras av sådana, som av vederbörande myndigheter utfärdats efter ingången av å r 1884; dock a tt i svenska hamnar umgälder för belgiskt fartyg, vars na­ tionella mätbrev är försett med uppgift å de rum, vilka icke inbegri­ pits i bruttodräktigheten, samt å dessas storlek, skola beräknas, efter den i mätbrevet upptagna nettodräktigheten med tillägg av den å samma handling antecknade rymden av öppna, i bruttodräktigheten icke inberäknade rum.

Chilenska fartyg:

a tt chilenska fartyg, för a tt åtnjuta befrielse från ommätning i svensk hamn, skola vara försedda med mätningscertifikat, u tfä r­ dade i deras hemland av vederbörande myndighet efter den 31 de­ cember 1874; skolande den nettodräktighet, fartyget enligt nämnda certifikat äger, läggas till grund för beräkningen av umgälder här i riket.

Danska fartyg:

a tt danska segelfartyg, försedda med nationella mätbrev eller na­ tionalitets- och registreringscertifikat, utfärdade efter den 31 mars 1895, vilka ankomma till svensk hamn, skola därstädes vara befriade från ommätning, och den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen en­ ligt nämnda mätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna; a tt danska ångfartyg, försedda med nationella mätbrev eller na­ tionalitets- och registreringscertifikat, utfärdade efter den 31 mars 1895, skola vara befriade från ommätning i svenska hamnar, och den nettodräktighet, som i mätbrevet eller certifikatet finnes angiven

13

under rubriken »German Hule», läggas till grund för beräkningen av umgälderna i Sveriges hamnar, dock att, för den händelse nettodräktigheten icke finnes angiven enligt nyss anförda regel, fartyget skall underkastas en partiell ommätning för bestämmande av av­ draget för maskinrummet enligt de i Sverige gällande grunder; att, när partiell ommätning ifrågakommer, avgiften skall beräk­ nas enligt de här i riket gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen; samt a tt i avseende å erkännande här i riket av mätbrev, utfärdade för danska farty g i deras hemland före den 1 april 1895, skall gälla: 1) a tt danska segelfartyg, försedda med sådana mätbrev, u tfä r­ dade efter den 30 september 1867, ävensom danska ångfartyg, för­ sedda med dylika mätbrev, utfärdade efter den 30 september 1878, äro befriade från ommätning, varvid dock beträffande ångfartyg skall gälla, a tt den nettodräktighet, som i mätbrevet finnes angiven under rubriken »German Hule», skall läggas till grund för beräk­ ningen av umgälderna i Sveriges hamnar; 2) a tt danska ångfartyg, som äro försedda med nationella m ät­ brev, utfärdade efter den 30 september 1867 men före den 1 oktober 1878, skola i svenska hamnar vara underkastade en partiell ommät­ ning för bestämmande av avdraget för maskinrummet enligt den i Sverige gällande grund; samt 3) att, när partiell ommätning ifrågakommer, avgiften skall be­ räknas enligt de här i riket gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen.

Franska fartyg:

att franska segelfartyg äro befriade från ommätning i svenska hamnar, därest de äro försedda med nationella mätbrev, utfärdade efter den 30 juni 1873; varemot franska ångfartyg, försedda med sådana mätbrev, äro underkastade en partieli ommätning för bestämmande av avdraget för maskinrummet enligt den i Sverige gällande grund, dock att från ommätning skola vara befriade de franska ångfartyg, för vilka den i art. 20 av dekretet den 24 maj 1873 omnämnda övergångsbe­ stämmelsen ej blivit tagen i anspråk; skolande avgiften för den partiella ommätningen beräknas enligt de här i riket gällande be­ stämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen.

Grekiska fartyg:

att grekiska segelfartyg, försedda med nationella mätbrev, u tfä r­ dade efter den 30 juni 1878, vilka ankomma till svensk hamn, sko­ la vara befriade från ommätning, och den avgiftspliktiga dräktig­ het, fartyget enligt nämnda mätbrev äger, läggas till grund för be­ räkningen av umgälderna i svenska hamnar, såvida icke fartygets ägare eller befälhavare, för nedsättning av fartygets avgiftsplik­ tiga dräktighet, begär en partiell ommätning av de rum, för vilka avdrag medgives enligt de i Sverige gällande bestämmelser; a tt grekiska ångfartyg, försedda med nationella mätbrev, u tfä r­ dade efter den 30 juni 1878, skola i svenska ham nar vara underka­

14

stade en partiell ommätning för bestämmande av avdraget för ma­ skinrummet enligt den i Sverige antagna grund; skolande likväl, för den händelse i ett grekiskt ångfartygs mätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. tyska regeln, till grund för beräkningen av umgälderna i svenska hamnar läggas den så­ lunda angivna nettodräktigheten med avdrag av de rum, för vilka avdrag medgivas i Sverige; att ovannämnda partiella ommätning skall inskränkas till det allra nödvändigaste och icke om fatta de rum, vilkas innehåll finnas angivna i mätbrevet; samt a tt den partiella ommätningen skall verkställas utan någon avgift för fartyget.

Italienska fartyg:

a tt italienska segelfartyg, försedda med nationella mätbrev, u t­ färdade efter den 30 juni 1873, vilka ankomma till svensk hamn, skola vara befriade från ommätning, och den avgiftspliktiga dräk­ tighet, fartygen enligt nämnda mätbrev äga, skall läggas till grund för beräkningen av umgälderna i den svenska hamnen, såvida icke fartygets befälhavare, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, begär en partiell ommätning av de rum, för vilka avdrag medgives enligt de i Sverige gällande bestämmelser; a tt italienska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade efter den 30 juni 1883, skola i svenska hamnar vara underkastade en partiell ommätning för bestämmande av avdraget för maskinrummet enligt den i Sverige antagna grund; skolande likväl, för den händelse i ett italienskt ångfartygs mätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. tyska regeln, till grund för beräkningen av umgälderna i de svenska hamnarna läggas den sålunda angivna nettodräktigheten med avdrag av de rum, för vilka avdrag medgi­ ves i Sverige; a tt ovannämnda partiella ommätning skall inskränkas till det allra nödvändigaste och icke om fatta de rum, vilkas innehåll fin­ nas angivna i mätbrevet; att, där partiell ommätning ifrågakommer, avgiften skall beräk­ nas efter de här i riket gällande bestämmelser, men endast för de verkligen uppm ätta rummen; samt att, för den händelse italienska segel- och ångfartyg äro försedda med särskilda mätbrev, utfärdade av de italienska myndigheterna i enlighet med de i Sverige gällande bestämmelser angående skepps­ mätning, dessa särskilda mätbrev skola läggas till grund för beräk­ ningen av på samma fartyg vilande umgälder i de svenska ham ­ narna.

Japanska fartyg:

a tt japanska segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i J a ­ pan efter den 1 juli 1884, skola, då de ankomma till svensk hamn, likaledes vara befriade från ommätning och den avgiftspliktiga dräktighet, som uppgivits i nämnda mätbrev, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i den svenska hamnen, såvida icke får­

15

tygets befälhavare, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, begär en partiell ommätning av de rum, för vilka av­ drag medgives i Sverige men icke enligt i Jap an gällande bestäm­ melser; skolande ommätningen inskränkas till de rum, vilka icke finnas angivna i det nationella mätbrevet; att japanska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Japan efter den 1 juli 1884, skola i svenska hamnar vara underkastade en partiell ommätning för bestämmande av avdraget för maskinrummet enligt den i Sverige antagna grund; med rä tt för fartygets befäl­ havare att, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, begära en partiell ommätning av de rum, för vilka avdrag medgives i Sverige men icke enligt de i Jap an gällande bestämmelser; skolan­ de likväl ommätningen inskränkas till de rum, vilka icke finnas angivna i det nationella mätbrevet; samt a tt befrielse från ommätning medgives japanska fartyg, försedda med mätbrev, utvisande maskinrummets verkliga bruttom ått enligt den tyska regeln.

Nederländska fartyg:

a tt nederländska segelfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfärdade efter den 31 december 1875, samt nederländska ångfartyg, försedda med enahanda mätbrev, i vilka nettodräktigheten finnes uträknad enligt den s. k. tyska regeln, äro i svenska ham nar befria­ de från ommätning; varemot nederländska ångfartyg, som äro försedda med nationella mätbrev, utfärdade efter den 31 december 1875, i vilka nettodräk­ tigheten finnes uträknad enligt den s. k. Donauregeln, skola vara underkastade en förhöjning av tre procent av nämnda dräktighet, därest icke fartygets ägare eller befälhavare i stället begär a tt få nettodräktigheten bestämd enligt den i Sverige antagna grund; sko­ lande avgiften för den partiella ommätningen beräknas enligt de här i riket gällande bestämmelser, men dock endast för de verkli­ gen uppm ätta rummen.

Norska fartyg:

att norska fartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Norge efter ingången av april månad 1876 och före den 1 oktober 1893, tillgo­ donjuta den frihet från ommätning, som genom kungl, generaltull­ styrelsens kungörelse den 31 mars 1882 dem tillförsäkrats; att norskt segelfartyg, försett med mätbrev, utfärd at i Norge ef­ ter den 30 september 1893, väl skall vara befriat från ommätning i svensk hamn, men till grund för beräkningen av umgälderna där­ städes läggas, förutom den avgiftspliktiga dräktighet fartyget en­ ligt nämnda mätbrev äger, jämväl det tontal, som enligt i samma mätbrev förekommande uppgifter må hava från fartygets bruttodräktighet avdragits för rum, för vilka sådant avdrag enligt gällan­ de svenska skeppsm ätningsförfattningar icke äger rum; a tt norskt ångfartyg, som är försett med mätbrev, u tfärdat efter den 30 september 1893, och anländer till svensk hamn, skall vara underkastat en partiell ommätning för bestämmandet av avdraget

16

för rum för drivkraften enligt den i Sverige antagna grund samt till fartygets därvid befunna dräktighet läggas det tontal, som en­ ligt nämnda mätbrev blivit från bruttodräktigheten avdraget från övriga rum, för vilka sådant avdrag enligt gällande svenska skeppsm ätningsförfattningar icke äger rum; a tt i Norge utfärdade appendixmätbrev för norska fartyg skola läggas till grund för beräknande av fartygets umgälder i svenska hamnar, då de äro utfärdade i enlighet med vissa i kungl, generaltullstyrelsens kungörelse den 6 augusti 1908 närmare angivna före­ skrifter; samt att, när partiell ommätning ifrågakommer, avgiften för densamma skall beräknas enligt de här i riket gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen.

Ryska och finska fartyg:

a tt ryska farty g (häri inbegripna de, som äro uppförda å finska fartygsregistret), försedda med mätbrev enligt moorsomska metoden, skola i svenska hamnar icke vara underkastade någon ommätning för erläggande av skeppsavgifter, vilka skola beräknas efter nettodräktigheten; att, enär de svenska bestämmelserna icke stå i fullständig överens­ stämmelse med bestämmelserna i den ryska förordningen, häri in­ begripen jämväl den särskilda finska förordningen, fartyg under rysk flagga i svenska hamnar icke skola äga rä tt att åtnjuta andra avdrag än som medgivas enligt de i Sverige gällande bestämmelser, varemot de skola äga rätt a tt fordra, a tt nettodräktigheten beräknas på grundval av de i de nationella mätbreven eller bihangen till desam­ ma angivna siffror enligt den förordning, som är gällande i Sverige; samt att, därest ett rum, för vilket avdrag är medgivet eller vilket bort inräknas i nettodräktigheten enligt i Sverige gällande lagar, icke är uppfört i det ryska mätbrevet eller i bihanget till detsamma, detta skall undergå ommätning och avgiften härför beräknas enligt de i Sverige gällande bestämmelser, dock endast för de verkligen uppm ätta rummen.

Spanska fartyg:

a tt spanska segelfartyg , försedda med nationella mätbrev, u tfä r­ dade efter den 31 december 1875, äro befriade från ommätning i svenska hamnar; varemot spanska ångfartyg, försedda med sådana mätbrev, äro underkastade en partiell ommätning till bestämmande av avdraget för maskinrum, därest de icke jämväl äro försedda med särskilda m ät­ brev för Sverige, i vilka nämnda avdrag finnes uträknat enligt den i Sverige antagna grund; skolande avgiften för denna partiella om­ m ätning beräknas enligt de här i riket gällande bestämmelser, men dock endast för verkligen uppm ätta rum.

Storbritannien och Irlands fartyg:

a tt brittiska segelfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfär-

17

dadé efter den 30 april 1855, äro befriade från ommätning i svenska hamnar; samt a tt brittiskt ångfartyg, vilket, på grund av den genom hungl. ge­ neraltullstyrelsens kungörelse den 11 september 1882 kungjorda överenskommelse om ömsesidigt erkännande av svenska och brittiska fartygs i deras hemland utfärdade mätbrev, här i riket undergått partiell ommätning för bestämmande av avdraget för drivkraften, skall, såvida fartyget fortfarande är försett med samma nationella mätbrev, oförändrat, som det vid berörda m ätning innehade, i svensk hamn fortfarande vara befriat från ommätning; varemot annat brittiskt ångfartyg, som är försett med nationellt mätbrev, utfärd at efter den 30 april 1855, skall i svensk hamn vara underkastat en partiell ommätning för bestämmande, enligt den i Sverige antagna grund, ej mindre av bruttodräktigheten av rummen ovan mätningsdäcket, än även av avdraget för maskinrummet och för övriga såväl över som under mätningsdäcket belägna rum, för vilka avgiftsfrihet i Sverige ä r medgiven.

Tyska fartyg:

I svenska hamnar erkännas utan ommätning tyska segelfartygs nationella mätbrev och de för tyska ångfartyg utfärdade appendixmätbrev (Specialausweise) rörande nettodräktigheten enligt svenska mätningsföreskrifter. Ä r ångfartyg icke försett med sådant appendixmätbrev, skola för utrönande av den nettodräktighet, som skall läggas till grund för beräkningen av skeppsumgälderna, avdragen för maskin-, ångpanneoch kölrum bestämmas genom ommätning av dessa rum i enlighet med svenska mätningsföreskrifter. övriga erforderliga uppgifter skola däremot tagas från det tyska mätbrevet. A lla erforderliga ommätningar skola inskränkas till det nödvän­ digaste. A vgifterna för dessa m ätningar beräknas endast för de verkligen ommätta rummen.

Österrikiska och ungerska fartyg:

a tt österrikiska och ungerska segelfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfärdade efter den 31 augusti 1871, ävensom österrikiska ångfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfärdade i överens­ stämmelse med den österrikiska lagen den 15 maj 1871, samt unger­ ska ångfartyg, försedda med nationella mätbrev, utfärdade i över­ ensstämmelse med lag X Y I av 1871 och varuti fartygets nettodräk­ tighet finnes uträknad efter den s. k. tyska regeln, äro befriade från ommätning i svensk hamn; varemot österrikiska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i överensstämmelse med österrikiska handelsministeriets förordning­ ar den 1 december 1882 och den 24 januari 1883, ävensom ungerska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i överensstämmelse med ungerska handelsministeriets förordning den 10 januari 1883, äro i svenska ham nar underkastade en partiell ommätning för be­ stämmande av avdraget för maskinrummet enligt den i Sverige an­ tagna grund; skolande, när partiell ommätning ifrågakommer, av-

18

giften beräknas enligt här i riket gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen.

Vilket kommerskollegium, enligt föreskrifterna i Kungl. Maj :ts nådiga brev den 6 juli 1833 oell den 10 december 1844, skolat häri­ genom till allmän kännedom meddela. Stockholm den 21 juni 1913.

C a r l M a l m é n . E inar Modig. Daniel Gadd.

19

Kungl. Maj:ts och rikets kommerskollegii kungörelse angåen­

de de förmåner i fråga om skeppsmätning, som på grund av

traktater eller särskilda överenskommelser tillkomma svenska

fartyg i främmande länders hamnar; given i Stockholm den

21 juni 1913.

K u n g l . M a j : t s o c h r i k e t s k o m m e r s k o l l e g i u m g ö r v e t e r l i g t : att, på grund av traktater eller särskilda över­ enskommelser, följande särskilda förmåner i fråga om skeppsmätning tillkomma svenska fartyg i nedannämnda länders hamnar, näm­ ligen : Amerikas förenta stater. Svenska fartyg, vilka ankomma till Förenta staterna, skola anses äga den dräktighet, som finnes angi­ ven i deras registreringscertifikat eller andra nationalitetshandling­ ar, och skola dessa fartyg, försedda med nyssnämnda handlingar, vara befriade från ommätning i Förenta staternas hamnar, varjäm ­ te svenska ångfartyg, vilka äro försedda med ett appendix, utvisan­ de deras m ätning enligt den så kallade engelska regeln, skola anses äga den i detta appendix angivna dräktigheten och vara befriade från ommätning. Argentinska republiken. Svenska fartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, och ankomna till hamn inom argentinska republiken, äro befriade från ommätning, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda mätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i hamnen. N är i bihanget till svenskt ångfartygs mätbrev finnes uppgift om fartygets nettodräktighet efter den s. k. Donauregeln, lägges nämnda uppgift till grund för beräkningen av fartygets av­ giftspliktiga nettodräktighet i argentinska republikens hamnar. Belgien. Svenska segelfartyg, m ätta efter den moorsomska me­ toden, skola i belgiska ham nar icke vara underkastade någon om­ m ätning; utan den i fartygens mätbrev angivna nettodräktigheten anses lika med de inhemska fartygens nettodräktighet. Samma frihet från ommätning tillkommer även svenska ångfar­ tyg, med det förbehåll, a tt vid beräkningen av nettodräktigheten tilllämpas de regler för avdrag, vilka i Belgien gälla för inhemska far­ tyg, därvid avdragen skola så mycket som möjligt beräknas efter de i mätbreven angivna siffror, och a tt intet rum skall underkastas om mätning, vars innehåll finnes angivet i berörda mätbrev. I händelse i bihanget till svenska ångfartygs mätbrev nettodräk­ tigheten finnes officiellt angiven enligt de i Belgien antagna regler, skall denna nettodräktighet, utan någon beräkning eller något av­ drag, anses utgöra den lagliga belgiska nettodräktigheten. De mätbrev, på vilka förestående bestämmelser äro tilläm pliga, utgöras av sådana, som utfärdats efter den 30 juni 1894, skolande svenska fartyg, försedda med mätbrev efter den moorsomska meto­ den, utfärdade efter den 1 april 1881 men före den 1 juli 1894, i bel­

20

giska hamnar fortfarande behandlas i enlighet med bestämmelserna i generaltullstyrelsens kungörelse den 18 februari 1884, vadan alltså dessa fartyg vid ankomsten till belgiska hamnar äro, för beräknan­ de av skeppsumgälder, icke underkastade ommätning, utan skall den i skeppshandlingarna angivna avgiftspliktiga dräktighet anses så­ som lika med inhemska fartygs avgiftspliktiga dräktighet. Tillika gäller a tt svenska fartyg, som anlöpa belgisk hamn, skola vara befriade från ommätning, därest de handlingar, som åtfölja fartygen, bland annat angiva de öppna överbyggnadernas dräktig­ het, vilken i sådant fall kommer a tt fråndragas den i fartygets mätbrev angivna bruttodräktigheten. C hile. Svenska fartyg, vilka äro försedda med mätbrev, u tfä r­ dade i Sverige efter den 31 mars 1875, äro befriade från ommätning i republiken Chile. Danmark. För svenska segelfartyg beräknas avgifterna i dan­ ska hamnar efter den i mätbrevet angivna nettodräktigheten. Yad svenska ångfartyg angår, skall, då »German Rule» är gäl­ lande i Sverige, avdraget för drivkraften bestämmas genom omät­ ning efter »British Rule», därest begäran därom framställes, men skola eljest avgifterna beräknas efter den i den nationella mätningshandlingen angivna nettodräktigheten, dock att, för den händelse i appendix till det svenska mätbrevet fartygets nettodräktighet finnes upptagen efter »British Rule», denna dräktighet skall tillerkännas giltighet. N är partiell ommätning ifrågakommer, skall avgiften beräknas enligt de i landet gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen. Frankrike. Svenska segelfartyg, försedda med mätbrev, u tfä r­ dade i Sverige efter den 31 mars 1875, vilka ankomma till fransk hamn, äro befriade från ommätning, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda mätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i hamnen. Svenska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, skola likaledes vara befriade från ommät­ ning i franska hamnar, därest icke fartygets ägare eller befälhava­ re begär att, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktig­ het, avdrag för maskinrummet må beräknas enligt den i Frankrike antagna grund, dock att, för den händelse i bihanget till en svensk ångbåts mätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. engelska regeln, den sålunda angivna dräktigheten skall läggas till grund för beräkningen av umgälderna i Frankrikes ham­ nar. A vgiften för partiell ommätning skall beräknas enligt de i lan­ det gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen upp­ m ätta rummen. Grekland. Svenska segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärda­ de i Sverige efter den 1 juli 1894, vilka ankomma till grekisk hamn, skola vara befriade från ommätning, och till grund för beräkningen

21

n

av umgälderna i de grekiska hamnarna skall läggas den avgifts­ pliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda mätbrev äga med tillägg av de rum, för vilka avdrag icke medgives enligt de i Grekland gäl­ lande bestämmelser, i och vilket tillägg skall beräknas efter de i mätbrevet angivna siffror. Svenska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 1 juli 1894, skola vara befriade från ommätning i Grek­ lands hamnar, därest icke fartygets ägare eller befälhavare begär att, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräknas enligt den i Grekland antagna grund. För den händelse likväl a tt bihanget till ett svenskt ångfartygs mätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. Donauregeln, skall till grund för beräkningen av umgälderna i Greklands hamnar läggas den sålunda angivna nettodräktigheten med tillägg av de rum, för vilka avdrag icke medgives enligt de grekiska bestämmelserna, och vilket tillägg skall beräknas efter de i mätbrevet angivna siffror. Ovannämnda partiella ommätning skall inskränkas till det allra nödvändigaste och skall icke om fatta de rum, vilkas innehåll finnas angivna i mätbrevet. Den partiella ommätningen skall verkställas utan någon avgift för fartyget. Yad angår svenska fartyg, försedda med mätbrev, utfärdade före den 1 juli 1894, har grekiska regeringen förklarat hinder icke möta mot a tt ett år 1881 trä ffa t avtal fortfarande må på dem tillämpas. Beträffande dessa fartyg gäller alltså följande: Segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, vilka ankomma till grekisk hamn, äro befriade från ommätning, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen en­ ligt nämnda mätbrev ä.ga, läggas till grund för beräkningen av um­ gälderna i hamnen. Å ngfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, äro likaledes befriade från ommät­ ning i Greklands hamnar, därest icke fartygets ägare eller befäl­ havare begär att, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräk­ tighet, avdrag för maskinrummet må beräknas enligt den i Grekland antagna grund, vilket verkställes utan någon avgift för fartyget; sko­ lande, för den händelse likväl a tt i bihanget till en svensk ångbåts m ät­ brev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. Do­ nauregeln, den sålunda angivna dräktigheten läggas till grund för be­ räkningen av umgälderna i Greklands hamnar. Italien. Svenska segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 1 juli 1894, vilka ankomma till italiensk hamn, skola vara befriade från ommätning och till grund för beräkningen av umgälderna i de italienska hamnarna skall läggas den avgifts­ pliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda mätbrev äga, med tilllägg av de rum, för vilka avdrag icke medgives enligt de i Italien gällande bestämmelser, och vilket tillägg skall beräknas efter de i mätbrevet angivna siffror.

22

Svenska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige ef­ ter den 1 juli 1894, skola vara befriade från ommätning i Italiens hamnar, därest icke fartygets ägare eller befälhavare begär att, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, avdrag för ma­ skinrummet må beräknas enligt den i Italien antagna grund. För den händelse likväl att i bihanget till ett svenskt ångfartygs mätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. engelska regeln, skall till grund för beräkningen av umgälderna i Italiens hamnar läggas den sålunda angivna nettodräktigheten med tillägg av de rum, för vilka avdrag icke medgives enligt de italien­ ska bestämmelserna, och vilket tillägg skall beräknas efter de i mätbrevet angivna siffror. Ovannämnda partiella ommätning skall inskränkas till det allra nödvändigaste och skall icke omfatta de rum, vilkas innehåll finnas angivna i mätbrevet. Avgiften för den partiella ommätningen skall beräknas efter de i landet gällande bestämmelser, men endast för de verkligen uppmät­ ta rummen. F ör den händelse svenska segel- eller ångfartyg äro försedda med särskilda mätbrev, utfärdade av de svenska, myndigheterna i enlig­ het med de i Italien gällande bestämmelser angående skeppsmätning, skola dessa särskilda mätbrev läggas till grund för beräkningen av de på nämnda fartyg vilande umgälderna i de italienska hamnarna. Vad angår svenska fartyg, försedda med mätbrev, utfärdade före den 1 juli 1894, har italienska regeringen förklarat, a tt deklaratio­ nen av den 28 mars 1883 fortfarande komme a tt på dem tillämpas; gällande alltså beträffande dessa farty g följande: Segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, vilka ankomma till italiensk hamn, äro befriade från ommätning; och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen en­ ligt nämnda mätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av um­ gälderna i hamnen. Å ngfartyg, försedda med mätbrev. utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, äro likaledes befriade från ommätning i Italiens ham ­ nar, därest icke fartygets ägare eller befälhavare begär att, för ned­ sättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, avdrag för maskin­ rummet må beräknas enligt den i Italien antagna grund; dock att, för den händelse a tt i bihanget till svenskt ångfartygs mätbrev fa r­ tygets nettodräktighet finnes uträknad efter den s. k. engelska regeln, den sålunda angivna d riik ti chefen skall läggas till grund för beräk­ ningen av umgälderna i Italiens hamnar. Avgiften för partiell ommätning skall beräknas enligt de i lan­ det gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen upp­ m ätta rummen. Japan. Svenska segelfartva, försedda med mätbrev. utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, skola, då de ankomma till japansk hamn, vara befriade från ommätning och skall till grund för beräk­ ningen av umgälderna i den japanska hamnen läggas fartygens av-

23

giftspliktiga dräktighet enligt nämnda mätbrev med tillägg av ku­ bikinnehållet av de i mätbrevet angivna rum, för vilka avdrag icke medgives enligt de i Japan gällande bestämmelser. Svenska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, skola vara befriade från ommätning i Japans hamnar och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt; nämnda mätbrev äga med tillägg, beräknat efter mätbrevet, av ku­ bikinnehållet av de rum, för vilka avdrag icke medgives i Japan, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i japanska ham­ nar, såvida icke fartygets befälhavare, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, begär, a tt avdraget för maskinrummet må beräknas enligt den i Japan antagna grund; dock att, för den händelse i bihanget till ett svenskt ångfartygs mätbrev fartygets nettodräktighet finnes beräknad enligt den s. k. engelska regeln, den sålunda angivna nettodräktigheten skall läggas till grund för beräkningen av umgälderna i Japans hamnar. Mexikos förenta stater. Den dräktighet, som finnes angiven i svenska fartygs skeppshandlingar, skall läggas till grund för erläg­ gandet i mexikanska hamnar av de avgifter, som utgå efter tontal. Nederländerna. Svenska segelfartyg, försedda med mätbrev, u t­ färdade i Sverige efter den 31 mars 1875, vilka ankomma till neder­ ländsk hamn, äro befriade från ommätning, och skall den avgifts­ pliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda mätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i hamnen. Svenska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, äro likaledes befriade från ommätning i nederländska hamnar, därest icke fartygets ägare eller befälhavare begär att, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, avdrag för maskinrummet och för kollårarna må beräknas enligt de bestämmelser, som finnas intagna i artikeln 23 av den neder­ ländska förordningen av den 21 augusti 1875; dock att, för den händelse i bihanget till en svensk ångbåts mätbrev fartygets netto­ dräktighet finnes uträknad enligt den s. k. Donauregeln, den så­ lunda angivna dräktigheten skall läggas till grund för beräkningen av umgälderna i de nederländska hamnarna. A vgiften för partiell ommätning skall beräknas enligt de i Ne­ derländerna gällande bestämmelser, men dock endast för de verk­ ligen uppm ätta rummen. Norge. Segelfartyg, som äro försedda med nationella mätbrev, utfärdade enligt Moorsoms metod, äro i Norge befriade från om­ mätning, i det beräkningen av avgifter i den norska hamnen kan ske efter den i nämnda mätbrev angivna nettodräktighet. För svenska ångfartyg, vilkas mätbrev äro försedda med ett bi­ hang, inehållande avdrag för maskinrummet enligt engelska regeln, beräknas avgifterna i den norska hamnen efter den i bihanget an­ givna nettodräktigheten. (Kungl. Norska Regeringens Finants- og Told-Departements cirkulär den 21 september 1893.)

24

Ryssland, och Finland. Svenska fartyg, m ätta efter den moorsomska metoden, skola i ryska rikets hamnar icke vara underkastade någon ommätning för erläggande av skeppsavgifter, vilka skola be­ räknas efter nettodräktigheten. E när de svenska bestämmelserna icke stå i fullständig överensstämmelse med bestämmelserna i den ryska förordningen, häri inbegripen jämväl den särskilda finska för­ ordningen, skola fartyg under svensk flagga i ryska rikets hamnar icke äga rä tt a tt åtnjuta andra avdrag än som medgivas enligt de i Ryssland gällande bestämmelser, varemot de skola äga rätt a tt fordra, a tt nettodräktigheten beräknas pä grundval av de i de natio­ nella mätbreven eller i bihanget till desamma angivna siffror enligt den förordning, som är gällande i Ryssland; dock att, för den händelse i bihanget till svenskt ångfartygs mätbrev avdraget för maskinrummet finnes uträknat enligt den s. k. engelska regeln, tontalet av detta avdrag skall utan ommätning tillerkännas giltig­ het i ryska rikets hamnar. Om ett rum, för vilket avdrag är medgivet eller vilket bort inberäknas i nettodräktigheten enligt rysk lag, icke skulle vara uppfört i det svenska mätbrevet eller i bihanget till detsamma, skall detta rum undergå ommätning; avgiften härför skall beräknas en­ ligt de i Ryssland gällande bestämmelser, dock endast för de verk­ ligen uppm ätta rummen. Spanien. Svenska segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärda­ de i Sverige efter den 31 mars 1875, vilka ankomma till hamn i Spa­ nien eller dess kolonier, äro befriade från ommätning, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda mätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i hamnen. Svenska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, äro likaledes befriade från ommätning i Spaniens och dess koloniers hamnar, därest icke fartygets ägare el­ ler befälhavare begär att, för nedsättning av fartygets avgiftsplik­ tiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräknas enligt den i nämnda rike och dess kolonier antagna grund; dock att, för den händelse a tt i bihanget till ett svenskt ångfartygs mätbrev fa rty ­ gets nettodräktighet enligt den s. k. Donauregeln finnes angiven, denna dräktighet skall läggas till grund för beräkningen av umgäldema i Spaniens och dess koloniers hamnar. Avgiften för den partiella ommätningen skall beräknas enligt de i Spanien gällande bestämmelser, men dock endast för verkligen upp­ m ätta rum. Storbritannien och Irland. Svenska segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, vilka ankom­ ma till hamn i brittiska riket, äro befriade från ommätning, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda mätbrev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i hamnen. Svenska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, äro likaledes befriade från ommätning i b rit­ tiska rikets hamnar, därest icke fartygets ägare eller befälhavare

25

begär att, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräknas enligt den i nämnda rike antagna grund, dock att, för den händelse i hillänget till en svensk ångbåts mätbrev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. engelska regeln, den sålunda angivna dräktigheten skall läggas till grund för beräkningen av umgälderna i brittiska rikets hamnar. N är partiell ommätning ifrågakommer, skall avgiften beräknas enligt de i landet gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen. Tyska riket. I tyska hamnar erkännas utan ommätning svenska segel- och ångfartygs nationella mätbrev ävensom de i bihanget till svenska ångfartygs mätbrev intagna upgifter å den efter den eng­ elska regeln uträknade avgiftspliktiga dräktigheten. Svenska ång­ fartyg, vilkas mätbrev icke utvisa den avgiftspliktiga dräktigheten efter den engelska regeln, kunna vid beräkning av skeppsumgälder göra anspråk på avdrag för maskin-, ångpanne- och kölrum enligt § 14 B och § 15 av tyska skeppsmätningsförordningen av den 1 mars 1895. Svenska segel- och ångfartyg, vilkas mätbrev äro utfärdade före den 1 juli 1894, kunna vid nyssnämnda beräkning göra anspråk på av­ drag från den i deras mätbrev angivna dräktighet (dock icke om den utrönts efter den engelska regeln) för rum, avsedda uteslutande för befälhavarens personliga begagnande, samt för båtsmans förråds­ rum; skolande detta avdrag i nödfall utrönas genom ommätning av nyssnämnda rum. Om ovan omförmälda avdrag på grund av omöj­ ligheten av en ommätning icke kunna utrönas särskilt, kunna hamn­ myndigheterna tillgodose fartygens ifrågavarande anspråk genom ett avdrag av vissa procent från den uti det svenska mätbrevet angivna avgiftspliktiga dräktighet; skolande detta avdrag bestämmas: a) för utjämnande av olikheten i avdraget för maskin-, ångpanne- och kölrum till 10 procent; b) för de till befälhavarens personliga begag­ nande avsedda rum samt för båtsmans förrådsrum tillsammans till 2 procent av avgiftspliktiga dräktigheten. Österrike-Ungem. Svenska segelfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, vilka ankomma till en hamn i österrike eller Ungern, äro befriade från ommätning, och skall den avgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda m ät­ brev äga, läggas till grund för beräkningen av umgälderna i hamnen. Svenska ångfartyg, försedda med mätbrev, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, äro likaledes befriade från ommätning i Österrikes och Ungerns hamnar, därest icke fartygets ägare eller be­ fälhavare begär att, för nedsättning av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, avdrag för maskinrummet må beräknas enligt den s. k. engelska regeln, vars användande är medgivet i Österrike-Ungern; dock att, för den händelse i bihanget till en svensk ångbåts m ät­ brev fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt berörda regel, den sålunda angivna dräktigheten skall läggas till grund för beräk­ ningen av umgälderna i de österrikiska och ungerska hamnarna. 2 — 1319S7.

26

N är partiell mätning ifrågakommer, skall avgiften beräknas en­ ligt de i landet gällande bestämmelser, men dock endast för de verk­ ligen uppm ätta rummen.

Enligt kommerskollegium meddelad underrättelse från konsuln i San Domingo, lägges det i främmande fartygs mätbrev angivna registertontal till grund för beräkningen av ton- och hamnavgifter i republiken San Domingos hamnar. De svenska ångfartyg i turkiska hamnar påvilande avgifter be­ räknas efter den i (bihangen till) fartygens mätbrev angivna nettodräktighet enligt elen s. k. engelska regeln.

Vilket kommerskollegium, enligt föreskrift i nådigt brev den 8 september 1893, skolat härigenom meddela. Stockholm den 21 juni 1913. C a r l M a l m é n . E inar Modig. Daniel Gadd.

S to ck h o lm . P . A. N o rste d t & S öner 1913. 131987