Överenskommelse med Norge angående luftfart

1923. SVERI GES Na- 10.

Ö v e r e n s k o m m e l s e r m e d f r ä m m a n d e m a r t e r .

N:r 10.

Överenskommelse med Norge angående luftfart. Stockholm

den 26 maj 1926.

Ratificerad, av Sverige den 1 ju n i 1923. Ratifikationerna utväxlades i Stockholm

den 30 ju li 1923.

Ö verensko m melse. Överenskom st.

H ans Majestät Konungen av Hans Majestet Norges Konge

Sverige och Hans Majestät K o­ og H ans Majestet Kongen av

nungen av Norge, som hava enats Sverige, som er b litt enig om å

om att avsluta en överenskom­ avslu tte en overenskomst om lu ft­

melse angående luftfart mellan fart raellem Norge og Sverige

Sverige och Norge, hava för detta har i dette piemed utnevnt til

ändamål t i l l sina fullm äktige befullmektigede:

utsett:

H ans Majestät Konungen av Hans Majestet Norges Konge:

Sverige:

Sin minister för utrikes ären­ Hans Majestets overordentlige

dena, Hans Excellens Carl Fred­ sendemann i Stockholm Johan

rik W ilhelm Hederstierna; Herman W ollebsek;

Hans M ajestät Konungen av Hans M ajestet Kongen av Sve­

Norge: rige:

Sin envoyé extraordinaire och Hans Majestets ntenriksmini-

m inister plénipotentiaire i Stock­ ster Hans E xcellence Carl Fredrik

holm, Johan Herman W ollebsek: W ilhelm Hederstierna,

vilka, därtill behörigen befull h vilke behörig befullmektigede

mäktigade, överenskommit om er kommet overens om fplgende:

följande:

Art. 1. A rtik k el 1.

De för dragsslutande staterna De kontraherende stater aner-

erkänna öm sesidigt varandras kjenner gjensidig hinannens hpi-

höghetsrätt i luftrummet över sitt h etsrett över luftrummet över

land- och sjöterritorium. deres land- og sjöterritorium.

Art. 2. A rtikkel 2.

E nvar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende

staterna förpliktar sig a tt i freds­ stater forplikter sig t il i freds­

tid medgiva privata luftfartyg, tid å tilstå private luftfartpier,

1 — 2 3 1 8 4 8

hemmahörande i den andra sta­ hjemmebörende i den annen stat,

ten, rätt att på ofarligt sä tt fär­ rett til uskadelig fart över s itt

das över förstnämnda stats om­ område på de i denne overens-

råde på i denna överenskommelse komst fastsatte betingelser samt

bestämda villk or samt göra den å gjöre den annen sta t delaktig

andra staten delaktig i varje i enhver begunstigelse, som den

förmån, som rörande tillträd et m åtte innromme nogen ikke-kon-

till området medgives någon icke traherende stat med hensyn til

fördragsslutande stat. adgangen til sitt område.

Art. 3. A rtikk el 3.

D e av en fördragsslutande stat De betingelser, som den ene

beträffande luftfartyg, hemma­ kontraherende stat har fastsatt

hörande i sagda stat, fastställd a for tillå telse t il luftfart for dens

villkor, under v ilk a luftfart kan egne luftfartöier, skal også g je l­

äga rum, skola också gälla be­ de for den annen stats luftfar­

träffande den andra statens lu ft­ töier, som önsker adgang til dens

fartyg, som önska tillträde till område, dersom annet ikke frem-

förstnämnda stats område, såvida går av denne overenskomst.

annat ej framgår av denna över­

enskommelse.

D e fördragsslutande staterna De kontraherende stater v il

skola eftersträva största möjliga spke å opnå störst m ulig ensar-

överensstämmelse vid fastställan­ tethet ved fastsettelsen av disse

det av dessa villkor. betingelser.

A rt. 4. A rtikk el 4.

E nvar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende

staterna förpliktar sig att utfärda stater forplikter sig til å utfer-

bestämmelser, som på ett efter dige bestemmelser, som på en

omständigheterna betryggande efter omstendighetene betryggen-

sätt säkerställa, att om e tt lu ft­ de mäte sikrer, at der, såfremt

fartyg, hemmahörande i den sta ­ et luftfartöi, hjemmehörende i

ten, befinner sig inom den andra staten, befinner s ig innenfor den

statens område, försäkring före­ annen stats område, föreligger

ligger till täckande av skadeer- forsikring t il dekning av skades-

sättningsanspråk, v ilk e t på grund erstatningskrav, som i henhold

av lagstiftn ingen i sistnämnda til lovgivningen i den sistnevnte

stat kan tillkom m a den, som i stat måtte tilkomme den, der som

följd av luftfartygets brukande fölge av luftfartöiets benyttelse

lider skada till person eller egen­ lider skade på person eller eien-

dom utanför luftfartyget. dom utenfor luftfartöiet.

Försäkringen sk a li vara av den Forsikringen skal vsere av

art och storlek, som den stat, samme art og störrelse som den

där luftfarten äger rum, fordrar stat, hvor flyvningen finner sted,

i fråga om där hemmahörande krever med hensyn til de der

luftfartyg vid färd i hemlandet. hjemmehörende luftfartöier ved

flyvning i hjemlandet.

Om någon av de fördragsslu- Selv om nogen av de kontrahe-

tande staterna icke fordrar föri rende stater ikke krever forsik-

säkring av där hemmahörande ring av de der hjemmehorende

lu ftfa r ty g vid färd i hemlandet, luftfartoier ved flyvning i hjem-

skall lik vä l för luftfartyg, hem­ landet, skal der för luftfartoier,

mahörande i den andra staten, hjemmehprende i den annen stat;

vid färd över förstnämnda stats allikevel ved flyvning över forst-

område hava tecknats samma för­ nevnte stats område vrere tegnet

säkring som vid färd i dess hem­ samme forsikring, som ved fly v­

land. ning i deres hjemland.

De fördragsslutande staterna D e kontraherende stater aner-

erkänna öm sesidigt såsom g iltig kjenner gj ensidig som gyld ig for­

försäkring, som i nämnda syfte sikring, som i det an gitte oie-

tecknats i hemlandet i därstädes med er tegn et i hjemlandet i for-

av staten godkänd försäkrings­ sikringsanstalt, som er godkjent

anstalt, under förutsättning, a tt av vedkommende stat, forutsatt

anstalten i förekommande fall at anstalten i tilfelle avgjor er-

prövar ersättningsanspråk genom statningskrav gjennem represen­

representant i den andra staten. tant i den annen stat.

A rt. 5. A rtikk el 5.

E nvar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende

staterna är berättigad att av m i­ stater har rett til av m ilitere

litära skäl eller av hänsyn t i l l grunner eller av hensyn til den

allmän säkerhet förbjuda eller offentlige sikkerhet å forby eller

begränsa möjligheten av luftfärd begrense adgangen t il flyvning

över v issa områden inom s itt över visse områder av dens ter­

territorium vid äventyr av i la g ­ ritorium under det i dens lov-

stiftnin g bestämt straff, men med givnin g fastsatte straffeansvar

förbehåll, att i detta hänseende men med det forbehold, at der i

samma bestämmelser skola gälla denne henseende skal gjelde sam­

beträffande privata luftfartyg, me bestemmelser for private luft-

hemmahörande i den andra för­ fartpier, hjemmehorende i den

dragsslutande staten, som beträf­ annen kontraherende stat, som

fande dess egna privata lu ft­ for dens egne private luftfartpier.

fartyg.

Sålunda utfärdade bestämmel­ D e bestemmelser, som således

ser skola meddelas den andra fastsettes, skal meddeles den an­

staten. nen stat.

A rt. 6. A rtikk el 6.

E tt i den ena fördragsslutande E t i den ene kontraherende

staten hemmahörande luftfartyg, sta t hjemmehorende luftfartoi,

som befinner sig över ett för­ som befinner sig över et forbudt

bjudet område i den andra staten, område i den annen stat, skal

skall genast giva den nödsignal, straks avgi d e t . nödsignal, sorn

som är föreskriven i luftfärds- er foreskrevet i luftfartsreglene

reglerna (reglemente D), och skall (reglem ent D). og skal snarest

snarast m öjligt landa utanför det m ulig lande utenfor det forbudte

förbjudna området på en av fly g­ område på en av landingsplas-

platserna i denna stat. Statens sene i denne stat. S tatens myn­

m yndigheter må dock fordra oför» digheter kan dog forlange oie-

dröjlig landning på annan plats, blikkelig landing et annet sted,

om sådan landning kan ske utan dersom sådan landing kan skje

fåra. uten färe.

Art. 7. A rtikkel 7.

L u ftfartyg har den stats na­ E t luftfartoi har den stats na-

tionalitet, i vars luftfartygsre­ sjonalitet, i hvis luftfartoisregis-

gister det är infört i överens­ ter det er innfort overensstem-

stämmelse med reglemente A Ic. mende med reglem ent A I c .

A v vederbörlig m yndighet i D et av vedbommende m yndig­

lu ftfartygets hemland utfärdat het i luftfartoiets hjemland ut-

registreringsbevis erkännes som ferdigede registreringsbevis aner-

g iltig t bevis om fartygets natio­ kj ennes som g y ld ig bevis for far-

nalitet. toiets nasjonalitet.

A rt. 8. A rtikkel 8.

För att kunna införas i e tt av For at et luftfartoi kan inn-

de fördragsslutande staternas f 0 res i et av de kontraherende

luftfartygsregister skall luftfar­ staters luftfartoisregistre må det

ty g hava inländsk ägare. Ä r ha innenlandsk eier. E r eieren

ägaren ett i staten hemmahörande et i staten hjemmehorende aktie-

aktiebolag, skall dettas styrelse selskap, skal dettes styre ha stete

där hava sitt säte och m inst 2/3 der og minst 2/s av dets med-

av dess ledamöter vara där bo­ lemmer vtere der bosatte perso­

satta personer, som äga inhemsk ner, som har statsborgerrett i ri­

n ationalitet och äro aktieägare, k et og er aktieeier, likesom aktie-

varjäm te bolaget skall uppfylla selskapet skal op fylle de i hjem-

i hemlandet i övrigt gällande landet forovrig gjeldende regler.

bestämmelser.

Luftfartyg, som icke längre E t luftfartpi, som ikke lenger

uppfyller dessa villkor, skall opfyller disse betingelser, skal

ofördröjligen avföras ur registret. straks slettes av registret.

A rt. 9. A rtik k el 9.

E tt lu ftfa rty g kan icke med E t luftfartoi kan ikke med

rättslig verkan vara registrerat retsvirkning vsere registrert i

i mer än en av de fördragsslu­ mere enn en av de kontraheren­

tande staterna. de stater.

A rt. 10. A rtikkel 10.

D e fördragsslutande staterna D e kontraherende stater skal

skola genom vederbörliga regi­ månedlig gjennem vedkommende

strerings myndigheter m ånatligen registreringsmyndigheter utvek-

utväxla utdrag av lu ftfa rtyg s- sle utdrag av luftfartoisregist-

registren, innehållande förteck­ rene, inneholdende fortegnelse

ning å de fartyg, som införts i över de fartöier, som er innfört

eller avförts ur registren. i eller u tslettet av registret.

Art. 11. A rtikkel 11.

L uftfartyg, som användes vid Luftfartpi, som benyttes til fart

färd m ellan de fördragsslutande mellem de kontraherende stater,

staterna, skall vara försett med skal vsere försynt med de til

för identifiering under färden identifisering under farten for-

erforderliga nationalitets- och nödne nasjonalitets- og registre-

registreringsmärken samt andra ringsmerker samt andre merker

märken och anslag i överens­ eller opslag overensstemmende

stämm else med reglemente A. med reglement A .

Art. 12. A rtikk el 12.

Luftfartyg, som användes vid Luftfartöi, som benyttes til

färd mellan de fördragsslutande fart mellem de kontraherende

staterna, skall vara försett med stater, skal vsere försynt med

luftvärdighetsbevis, utställt eller et luftdyktighetsbevis, u tsted t

godkänt av den stat, vars natio- eller anerkjent av den stat, hvis

nalitetsmärke lu ftfartyget för, i nasjonalitetsmerke luftfartöiet

överensstämmelse med regle­ förer, overensstemmende med reg­

mente B. lement B.

A rt. 13. A rtik k el 13.

B esättningen å luftfartyg, som Besetningen på et luftfartöi,

användes vid färd mellan de för­ som benyttes til fart mellem de

dragsslutande staterna, sk all i kontraherende stater, skal over­

överensstämmelse med reglemente ensstemmende med reglem ent E

E vara försedd med certifikat, vsere försynt med certifikater,

utställda eller godkända av den u tsted t eller anerkjent av den

stat, vars nationalitetsmärke lu ft­ stat, hvis nasjonalitetsmerke lu ft­

fa rty g et för. fartöiet förer.

Art. 14. A rtikkel 14.

B e av den ena av de fördrags­ B e luftdyktighetsbeviser og be-

slutande staterna i överensstäm­ setningscertifikater, som er u t­

melse med reglementena B och E stedt av den ene av de kontra­

u tställd a luftvärdighetsbevisen herende stater overensstemmende

och besättningscertifikaten erkän­ med reglementene B og E , aner-

nas som g iltig a av den andra kjennes som gy ld ig e av den an-

staten. nen stat.

Bock må envar av staterna, B og kan enhver av statene

när fråga är om luftfärd över nekte å anerkjenne et til en av

dess eget område, vägra att er­ dens egne undersåtter av den

känna ett för en av dess egna ann en sta t utstedt eller anerkjent

undersåtar av den andra staten certifikat, når det gj elder lu ft­

u tstä llt eller godkänt certifikat. fart över dens eget område.

Art. 15. A rtikkel 15.

In tet luftfartyg, hemmahörande In te t luftfartoi, hjemmeboren-

i en av de fördragsslutande sta­ de i en av de kontraherende sta­

terna, må hava radioinstallation ter, må ha radioinstallasjon uten

utan särskilt tillstånd från den efter sserlig tillåtelse fra den

stat, där det är hemmahörande. stat, hvor det hörer hjemme. Ra-

Radioinstallationen må endast dioinstallasjonen må kun benyt­

begagnas av medlem av besätt­ tes av medlem av besetningen,

ningen, som är i besittning av som er i besittelse av et sfer lig

särsk ilt certifikat, utställt av den certifikat, utstedt av den stat,

Stat, där lu ftfartyget är hemma­ hvor luftfartoiet hörer hjemme.

hörande. L uftfartyg, som upp­ E t luftfartoi, som opfyller disse

fy ller dessa bestämmelser, må betingelser, kan medfore o g be­

medföra och begagna radioinstal­ nytte radioinstallasjon ved fart

lation vid färd över den andra över den annen kontraherende

fördragsslutande statens område. stats område.

E nvar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende

staterna äger bestämma, a tt vissa stater kan bestemme, at visse

sla g av luftfartyg skola medföra arter av luftfartoier skal med­

radioinstallation. Härom utfär­ fore radioinstallasjon. D e herom

dade bestämmelser skola vara g itte bestemmelser skal vfere de

desamma för luftfartyg, hemma­ samme for luftfartoier, bjemme-

hörande i sagda stat och för horende i vedkommende stat, og

luftfartyg, hemmahörande i den for luftfartoier, hjemmehorende i

andra fördragsslutande staten. den annen kontraherende stat.

Reglerna för begagnandet av Reglene for benyttelse av ra­

radioinstallation skola såvitt möj­ dioinstallasjon skal såvidt m ulig

lig t vara desamma i de fördrags­ veere ensartede i de kontrahe­

slutande staterna. rende stater.

Luftfartsm yndigheterna i de Luftfartsadministrasjonene i de

fördragsslutande staterna kunna kontraherende stater kan treffe

sluta avtal om gemensammaregler avtale om felles regler herom.

härom.

Art. 16. A rtikkel 16.

L uftfartyg, hemmahörande i en Luftfartoi, hjemmehorende i en

av de fördragsslutande staterna, av de kontraherende stater, kan

må färdas utan att landa över uten å lande flyve över den an­

den andra statens område. F ar­ nen stats område. Fartoiet skal

ty g et skall därvid följa den väg, da folge den rute, som måtte

som må vara anvisad av den vsere a n g itt av den stat, över

stat, över vars område färden hvis område flyvningen finner

äger rum. Om det kräves av sted. H vis det kreves av hen-

hänsyn till allmän säkerhet eller syn til den offentlige sikerhet

om grundad misstanke föreligger eller der föreligger begrunnet

om överträdelse av lagstiftningen mistanke om overtredelse av lov-

i den stat, över vars område fär­ givningen i den stat, över hvis

den äger rum, må luftfartyget område farten finner sted, kan

m edelst de i luftfärdsreglerna luftfartoiet ved hjelp av de i luft-

(reglemente D ) föreskrivna s ig ­ veisreglene (reglement D ) fore-

naler beordras att landa på flyg ­ skrevne signaler beordres til å

plats eller, om det kan ske utan lande på landingsplass eller, der-

fara, jäm väl annorstädes. som det kan skje uten färe, også

annetsteds.

L uftfartyg, som färdas från E t luftfartoi, som Syver fra

den ena fördragsslutande statens den ene kontraherende stats om­

område till den andras, skall lik a ­ råde til den annen stats område,

ledes följa den väg som må vara skal likeledes fölge den rute, som

anvisad av vederbörande stat, m åtte vrere an gitt av vedkom-

och skall landa på en av de fly g ­ mende stat, og lande på en av

platser, som angivas i den till de landingsplasser, som angis i

denna överenskommelse fogade det til denne overenskomst knyt-

tullbilagan. tede tollb ilag.

Utm ärkandet genom anord­ Avm erkning ved anlegg på jor­

ningar på marken av internatio­ den av internasjonale luttveier

nella luftvägar, kräver m edgi­ krever sam tykke fra den stats

vande från den stats sida, över side, över hvis område flyvnin-

vars område luftfarten skall äga gen skal finne sted. For benyt-

rum. För begagnande utan land­ telsen av en gang oprettede inter-

ning av en gång anordnade in ­ nasjonale luftveier uten landing

ternationella luftvägar må a v gift kan avgift ikke avkreves far-

icke krävas av något fartyg, som tpier, som er hjemmehörende i

är hemmahörande i den andra den annen kontraherende stat.

fördragsslutande staten.

A rt. 17. A rtikkel 17.

För upprättande av fast luft- T il oprettelse av fast luftfarts-

fartsförbindelse för yrkesm ässig forbindelse for erhvervsmessig be­

befordran av personer eller gods fordring av personer eller gods

mellan de fördragsslutande sta­ mellem de kontraherende stater

terna kräves tillstå n d från den kreves tillå telse fra den stat, med

stat, med vilken förbindelse är h vilken förbindelsen påtenkes

avsedd att anordnas. oprettet.

De fördragsslutande staterna D e kontraherende stater for­

förplikta sig dock öm sesidigt att plikter sig dog til gjensidig å gi

m eddela sådant tillstånd till var­ hinannens luftfartöier sådan tillå ­

andras luftfartyg, under förut­ telse på betingelse av, at der gis

sättning, att åt båda staternas begge staters luftfartpier adgang

luftfartyg lämnas tillfä lle att t il deltagelse på like fot i den

under jäm ställdhet deltaga i den oprettede luftfartsforbindelse.

upprättade luftfartsförbindelsen.

Befordran av post ordnas g e­ Postfprsel ordnes ved s e r s k ilt

nom särskilt avtal m ellan de för­ avtale mellem de kontraherende

dragsslutande staterna. stater.

A rt. 18. A rtikkel 18.

E nvar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende

staterna har rätt att åt där hem­ stater har rett t il å forbeholde

mahörande luftfartyg förbehålla de i den hjemmehorende luftfar-

yrkesm ässig befordran av perso­ toier den erhvervsmessige beford­

ner och gods mellan två punkter ring av personer og gods mel-

inom eget område. Medgives rätt lem to punkter innenfor dens eget

till sådan befordran åt luftfartyg, område. T illstå s luftfartoier,

hemmahörande i annat land, t i l l ­ hjemmehprende i noget annet

försäkra de fördragsslutande sta­ land, rett til sådan befordring

terna varandra behandling som tilsier de kontraherende stater

mest gynnad i nämnda hänse­ hverandre m estbegunstiget be­

ende. handling i nevnte benseende.

Om den ena fördragsslutande H vis den ene kontraherende

staten vidtager inskränkningar stat innfprer innskrenkninger av

av ifrågavarande art, vilka också den her omhandlede art, som og-

drabba den andra staten, må dess så rammer den annen stat, kan

egna lu ftfa rty g underkastas dens egne luftfartoier underkas-

samma inskränkningar i den tes de samme innskrenkninger i

andra staten, även om denna icke den annen stat, selv om denne

pålägger andra främmande fartyg ikke måtte pålegge andre frem-

motsvarande inskränkningar. mede fartpier tilsvarende inn­

skrenkninger.

Inskränkningar och förbehåll Innskrenkninger og forbehold

av här nämnd, art skola offent­ av den heromhandlede art skal

liggöras och meddelas den andra offentliggjpres og meddeles den

staten. annen stat.

A rt. 19. A rtikkel 19.

Under transitofärd, därunder Yed gjennemfart, derunder

inbegripet landningar och av för­ landinger og de efter forholdene

hållandena nödvändiggjorda uppe­ npdvendige ophold innenfor den

h åll inom den ena fördragsslu­ ene kontraherende sta ts område,

tande statens område, skall varje kan ethvert luftfartpi, hjemme-

luftfarttyg, hemmahörande i den hprende i den annen kontrahe­

andra fördragsslutande staten, rende stat, undgå beslagleggelse

kunna undgå beslag på grund av på grunn av krenkelse av patent-

intrång i patenträtt genom att rettigheter ved en sikkerhets-

säkerhet ställes, vars storlek i stillelse, hvis stprrelse i mangel

brist på g o d villig uppgörelse av mindelig overenskomst sna­

snarast m öjligt bestämmes av rest m ulig fastsettes av vedkom-

vederbörande m yndighet på ifrå­ mende m yndighet på det pågjel-

gavarande ort. dende sted.

A rt. 20. A rtikkel 20.

Luftfartyg, hemmahörande i Luftfartoier, hjemmehprende i

någon av de fördragsslutande nogen av de kontraherende sta-

staterna, skall vid färd mellan ter, skal ved fart mellem lan-

länderna vara försett med: dene vsere försynt med:

a) registreringsbevis en ligt reg­ a. R egistreringsbevis overens-

lemente A ; stemmende med reglem ent A .

b) luftvärdigbetsbevis en ligt b. L uftd yktigh etsbevis over-

reglem ente B; ensstemmende med reglement B.

c) certifikat för besättningen c. Besetningscertifikater over-

enligt reglem ente E; ensstemmende med reglement E.

d) nam nlista å passagerare; d. N avneliste över passasjerer.

ej godslista över medfört gods e. Ladningsfortegnelse över

m. m. enligt till denna överens­ medfört gods m. m., overensstem-

kommelse fogad tullbilaga; mende med det til denne over-

enskomst k nyttede tollbilag.

f) dagböcker m. m. enligt reg­ f. Dagboker m. m. overensstem-

lemente C; mende med reglem ent C.

g) ett av luftfartsm yndigheten g. E n av luftfartsadm inistra-

i hemlandet utfärdat in tyg, att sjonen i hjemlandet utferdiget

försäkring är tagen i överens­ attest for, a t der er stille t for-

stämmelse med art. 4; sikring overensstemmende med

artikkel 4.

h) eventuellt särskilt tillstånd h. E ventuelt sserlig tillåtelse

a tt medföra radioinstallation. til å medfore radioinstallasjon.

A v fartygshandlingarna skall D et skal fremgå av fartoiets

framgå, vem som för befälet om­ dokumenter, hvem der förer kom­

bord. mandoen ombord.

Art. 21. A rtik k el 21.

Dagböckerna skola bevaras Dagbokene skal opbevares i 2

under tv å år efter senaste an­ år efter siste innforsel.

teckning.

A rt. 22. A rtik k el 22.

Vid lu ftfartyg s avgång eller Yed et luftfartois avreise eller

landning äro vederbörande m yn­ landing skal vedkommende m yn­

digheter i de fördragsslutande digheter i de kontraherende sta­

staterna berättigade att visitera ter ha rett til å undersoke far-

fa r ty g et och pröva de handlingar toiet og kontrollere de dokumen­

med vilka det skall vara försett. ter, som det skal vmre försynt

med.

A rt. 23. A rtik k el 23.

L uftfartyg, hemmahörande i Luftfartoi, hjemmehorende i

den ena fördragsslutande staten, den ene kontraherende stat, har

äger i den andra anspråk på i den annen stat krav på de sam­

samma hjälpmedel vid landning me hjelpemidler ved landing og i

och i fall av nöd som där hem­ tilfelle av nöd som der hjemme­

mahörande luftfartyg. horende fartoier.

I fråga om bärgning å sjön av Med hensyn til bjergning på

luftfartyg, som gjort haveri, skola sjpen av et havarert luftfartpi,

de fördragsslutande staterna i skal de kontraherende stater i

största möjliga utsträckning till- storst m ulig utstrekning anven-

lämpa de för bärgning av fartyg de de for bjergning a v s k ib g je l-

gällande bestämmelserna. dende bestemmelser.

A rt. 24. A rtikkel 24.

Varje flygp lats i de fördrags­ E nhver landingsplass i de kon­

slutande staterna, som står till traherende stater, som mot be-

offentligt bruk för där hemma­ ta lin g står til alm indelig benyt-

hörande lu ftfarty g mot betalning, telse for der hjemmehprende luft-

skall likaledes vara öppen för fartpier, skal likeledes stå åpen

lu ftfartyg, hemmahörande i den for luftfartpier hjemmehprende i

andra fördragsslutande staten. den annen kontraherende stat.

Tarifftaxor såväl som andra Tarifftakster såvel som andre

villk or för begagnandet av varje betingelser for benyttelsen av en­

sådan flygp lats skola vara de­ hver sådan landingsplass skal

samma för hemlandets luftfartyg vsere de samme for landets egne

och för luftfartyg, hemmahörande luftfartpier og for luftfartpier,

i den andra fördragsslutande hjemmehprende i den annen kon­

staten. traherende stat.

Art. 25. A rtikkel 25.

Envar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende

staterna förpliktar sig att träffa stater forplikter sig til å treffe

anstalter för att säkerställa, att foranstaltninger for å sikre, at

varje luftfartyg, som färdas inom ethvert luftfartpi, som fly r in-

dess område, och varje luftfartyg, nenfor deus område, og ethvert

som för dess nationalitetsmärke, luftfartpi, som fprer dens nasjo-

vare sig det beiinner sig inom nalitetsmerke, hvadenten det be­

den andra statens eller å inter­ finner sig på den annen stats el­

n ationellt område, iakttager luft- ler på internasjonalt område,over-

färdsreglerna (reglemente D) även­ holder luftveisreglene (reglement

som för att överträdelser göras D), og til å gjpre overtredelser

till föremål för åtal. til gjenstand för retsforfplgning.

A rt. 26. A rtikkel 26.

Befordran å lu ftfa rty g av ex- Befordring med luftfartpi av

losiva varor, krigsvapen eller eksplosive stoffer, krigsvåben eller

rigsammunition mellan de för­ krigsammunisjon er forbudt mel-

dragsslutande staterna är för­ lem de kontraherende stater.

bjuden.

Art. 27. A rtikkel 27.

E nvar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende

staterna kan förbjuda eller när­ stater kan forby eller g i nser-

mare reglera medförandet eller mere regler om adgang til å

begagnandet av fotografiapparater medfpre eller benytte fotografi­

å luftfartyg. apparater fra luftfartpi.

D e fördragsslutande staterna De kontraherende stater gir

giva varandra meddelande om hverandre meddelelse om sådan-

sådana bestämmelser. ne bestemmelser.

Art. 28. A rtikkel 28.

E nvar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende

staterna kan av hänsyn t i l l a ll­ stater kan av hensyn t il den

män säkerhet underkasta beford­ offentlige sikkerhet underkaste

ran av andra föremål än som befordringen av andre gjenstande

nämnts i art. 26 och 27 inskrän­ enn de i artiklene 26 og 27 om­

kande bestämmelser. talte innskrenkende bestemmelser.

D e fördragsslutande staterna De kontraherende stater g ir

giva varandra meddelande om hverandre meddelelse om sådan-

sådana bestämmelser. ne bestemmelser.

Art. 29. A rtikk el 29.

A lla inskränkande bestämmel­ A lle inskrenkende bestemmel­

ser av i art. 28 nämnd art skola ser av den i artikkel 28 omhand-

gälla i samma om fattning be­ lede art skal vaere gjeldende i

träffande i landet hemmahörande samme utstrekning overfor de i

privata lu ftfartyg och privata landet hjemmehorende private

luftfartyg, hemmahörande i den luftfartoier og private luftfartoier,

andra fördragsslutande staten. hjemmehorende i den annen kon­

traherende stat.

A rt. 30. A rtikk el 30.

A lla andra luftfartyg än m ili­ A lle andre luftfartoier enn mi-

tära och sådana, som uteslutande litaere og sådanne som utelukken-

användas i statens tjänst som de anvendes i statens tjenste som

tull-, post- eller polisfartyg, anses toll-, post- eller politifartoier,

som privata luftfartyg och äro behandles som private fartoier og

sålunda underkastade alla bestäm­ er således underkastet alle be­

melser i denna överenskommelse. stem m elser i denne overenskomst.

Art. 31. A rtikk el 31.

Yarje luftfartyg, sorn står un­ E th vert luftfartoi, som er un­

der befäl av d ärtill beordrad m ili­ der kommando av en dertil be-

tärperson, anses såsom militärt. ordret militaerperson, betraktes

som militaert.

A rt. 32. A rtikkel 32.

Den ena fördragsslutande sta­ Den ene kontraherende stats

tens m ilitära luftfartyg må varken militaere luftfartoier må hverken

färdas över eller landa på den flyv e över eller lande på den an­

andra fördragsslutande statens nen kontraherende stats område

område utan särskilt tillstånd. uten sserlig tillåtelse. F örelig­

E öreligger sådant tillstånd, åt­ ger en sådan tillåtelse, nyter det

njuter det m ilitära fartyget i militaere fartoi i mangel av an-

frånvaro av annat stadgande den nen bestemmelse den eksterrito-

exterritorialitetsrätt, som va n li­ rialitetsrett, som sedvanlig til-

gen tillkommer främmande k rigs­ kommer fremmede krigsskiber.

fartyg. E tt m ilitärt luftfartyg, E t militaert luftfartoi, som ikke

som icke har sådant tillstån d och har sådan tillå telse og som er

som är nödsakat att landa eller nodsaget til å lande eller som

som uppfordras eller beordras opfordres eller beordres til å lan­

att landa, kan icke till följd härav de, kan ikke som folge herav

göra anspråk på exterritorialitets­ gjore krav på eksterritorialitets-

rätt. rett.

Art. 33. A rtik k el 33.

Närmare avtal skola trälfas Der skal treffes nsermere av-

mellan de fördragsslutande sta­ tale mellem de kontraherende

terna inbördes angående frågan, stater innbyrdes angående spörs­

när tull- och polisfartyg må er­ m ålet om i hvilke tilfelle toll-

hålla tillstånd att överskrida og politifartoier kan erholde til­

gränsern a. E xterritoriali tetsrätt låtelse til å overskride grensene.

tillkommer icke i något fa ll så­ Der tilkommer ikke i noe tilfelle

dana luftfartyg. sådanne fartoier eksterritoriali-

tetsrett.

A rt. 34. A rtikkel 34.

Denna överenskommelses be­ Denne overenskomsts bestem-

stämmelser fullständigas av reg­ melser u tfylles av reglementene

lementena A —E , vilka skola träda A —E, som trer ikraft sam tidig

i kraft sam tidigt med överens­ med overenskomsten og har gyl-

kommelsen och hava samma g il­ dighet i samme tidsrum som

tigh etstid som denna. denne.

Nämnda reglementen kunna D isse reglementer kan forand­

ändras eller fullständigas genom res eller suppleres ved avtale

avtal mellan de fördragsslutande mellem de kontraherende staters

staternas luftfartsmyndigheter. luftfartsadm inistrasj oner.

A r t 35. A rtikkel 35.

De fördragsslutande staterna D e kontraherende stater v il i

skola i den omfattning, som efter den utstrekning det efter forhol-

förhållandena är möjlig, söka dene er m ulig samarbeide med

samverka med hänsyn t i l l : hensyn til:

a) meteorologiska undersöknin­ a. Meteorologiske undersokel-

gar; ser.

b) offentliggörandet av likar­ b. Offentliggjorelsen av ensar-

tade luftfartskartor och genom­ tede luftfartskarter og gjennem-

förandet av en gemensam princip forelsen av e t felles prinsipp for

för orienteringsmärkeni terrängen; ter renga vmerkn in g.

c) begagnandet av radioför­ c. B enyttelse av radioförbin­

bindelse i luftfartens tjänst och delse i luftfartens tjeneste og

upprättandet av nödvändiga radio­ oprettelse av de fornodne radio-

stationer. stasjoner.

Luftfartsm yndigheterna i de Luftfartsadm inistrasjonene i de

fördragsslutande staterna kunna kontraherende stater kan treffe

träffa avtal om gemensamma reg­ avtale om felles regler vedkom-

ler rörande under a) och b) nämn­ mende de under a og b nevnte

da ämnen. forhold.

A rt. 36. A rtikkel 36.

De fördragsslutande staternas D e kontraherende staters luft-

luftfartsm yndigheter skola, där fartsadm inistrasjoner skal uten-

de icke på grund av denna överens­ for de tilfelle, i hvilke de har

kommelse hava beslutande m yn­ besluttende m yndighet ifplge n;er-

dighet, m ottaga och bearbeta för­ vserende overenskomst, motta og

slag till förändringar i denna bearbeide förslag til forandringer

överenskommelse och i övrigt be­ i denne overenskomst og forovrig

handla spörsmål rörande lu ft­ behandle spörsmål vedkommende

farten mellan de fördragsslutan­ luftfarten mellem de kontrahe­

de staterna. rende stater.

A rt. 37. A rtik k el 37.

E nvar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende

staterna förpliktar sig a tt be­ stater forplikter sig til å behand­

handla i den andra fördragsslu­ le luftfartoier, hjemmehorende i

tande staten hemmahörande lu ft­ den annen stat, når de ankom­

fartyg, som anlända till, avgå mer til, avreiser fra eller befin­

från eller befinna sig på färd inom ner sig på gjennemfart innen dens

dess område, i varje hänseende på område, i enhver henseende på

samma sä tt som egna luftfartyg samme mäte som egne luftfar­

och den last, de lovligen med­ toier, og den ladning, de lovlig

föra, på samma sätt som om den medforer, på samme måte som om

vore förd av egna luftfartyg. den var medfört av egne luft-

fartoier.

Envar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende

staterna förpliktar sig att göra stater forplikter sig t il å gjore

den andra staten delaktig i varje den annen stat delaktig i enhver

förmån, som den i nämnda av­ begunstigelse, som den måtte inn-

seende kan komma att medgiva romme nogen tredje stat i den

någon tredje stat. her nevnte henseende.

A llm änna regler rörande tu ll­ A lm indelige regler angående

väsendets förhållande t ill lu ft­ tollvesenets forhold til luftfar-

fartygen upptagas i en till den­ toier optas i et t il denne over­

na överenskommelse hörande bi­ enskomst hörende bilag, som blir

laga, som skall anses utgöra en å betrakte som en del av selve

del av själva överenskommelsen. overenskomsten.

A rt. 38. A rtikk el 38.

L uftfartyg, dess besättning, Luftfartoi, dets besetning, pas-

passagerare, gods, förnödenheter sasjerer, varer, förnödenheter og

och provision, skola, under iakt­ proviant skal — under iaktta­

tagande av bestämmelserna i den­ gelse av denne overenskomsts

na överenskommelse, vara under­ bestemmelser — v cere underkastet

kastade de i det land, där far­ gjeldende lovér og andre forskrif­

ty g e t befinner sig, gällande lagar ter om luftfart, toll- og andre

och författningar rörande lu ft­ avgifter, varefprsel og person­

trafik, t u ll och andra avgifter transport i det land, hvor luft-

samt transport av gods eller fartoiet befinner sig, sam t andre

passagerare, ävensom andra där der gjeldende lovér og forskrif­

gällande tilläm pliga lagar och ter, som vedkommende forhold

författningar. går inn under.

Art. 39. A rtikk el 39.

Under krig skola bestämmel­ I tilfelle av krig skal denne

serna i denna överenskommelse overenskomsts bestemmelser ikke

icke inskränka de fördragsslutan- gjore nogen innskrenkning i de

de staternas handlingsfrihet som kontraherende staters hanalefri-

krigförande eller neutrala. het som krigforende eller noi-

trale.

A rt. 40. A rtikkel 40.

T vist mellan de fördragsslutande T vistigheter mellem de kontra­

staterna angående tolkningen eller herende stater om förståelsen eller

tilläm pningen av denna överens­ anvendelsen av denne overens-

kommelse och de därtill hörande komst og de dertil hörende reg-

reglementena skall, om den icke lementer skal, hvis de ikke har

kan slitas genom direkta under­ kunnet loses ved direkte forhand-

handlingar, avgöras av den av linger, henvises til avgjorelse av

Nationernas Förbund upprättade den av Folkenes Förbund opret-

fästa domstolen för internationell tede faste domstol til mellemfolke-

rättsskipning. lig retspleie.

Art. 41. A rtik k el 41.

Denna överenskommelse skall Denne overenskomst skal rati-

ratificeras och ratifikationerna fiseres og ratifikasjonene skal ut-

snarast m öjligt utväxlas i Stock­ veksles snarest m ulig i Stock­

holm. holm.

Överenskommelsen skall träda Overenskomsten skal tre i kraft

i kraft från dagen för ratifika­ fra dagen for ratifikasjonenes ut-

tionernas utväxling. D enkanupp- veksling. Den kan opsies med

sägas med sex månaders uppsäg­ seks mäneders varsel av hver av

ningstid, av envar av de fördrags­ de kontraherende stater.

slutande staterna.

A rt. 42. A rtikk el 42.

T ill bekräftelse härav hava ve- T il bekreftigelse herav har de

derbörande befullmäktigade un- respektive befnllm egtigede under-

dertecknat denna överenskommel- tegn et nservserende overenskomst

se och försett den med sina sigill, og försynt den med sine segl.

’ ar i Utferdiget i Stockholm i to

eksemplarer den 26 mai 1923.

C a r l H e d e r s t i e r n a . J . H . W oL L E B iE K . (L. S.) (L. S.)

Tullbilaga. Tollbilag.

§ I- § 1 .

Såvida ej annat är medgivet Med de undtagelser, som blir

på grund av § 8, skall varje tilstå tt i henhold til § 8, skal

lu ftfartyg, som är hemmahörande ethvert luftfartöi, som er hjem-

i en av de två fördragsslutande mehorende i en av de to kontra-

staterna, vid ankomst till den herende stater, ved ankomst til

andra staten landa på och vid den annen sta t lande på og ved

avgång från denna stat uppstiga avgang fra denne stat opstige

från någon av nedannämnaa plat­ fra nogen av neden nevnte lan-

ser, kallade tu llflygp latser.1 dingsplasser, som kalles toll-lan-

dingsplasser.*)

I) A lla lu ftfartyg med undan­ I. A lle luftfartöier undtagen

tag av vattenflygplan: vannfly vemaskin er:

a) i Sverige: Stockholm, Öster­ a. i Norge: K jeller flyveplass

sund, K arlstad, Göteborg, Malmö; og Veernes ekserserplass.

b) i Norge: K jellers flygplats, b. i Sverige: Stockholm, Öster­

Vernes’ exercisplats. sund, K arlstad, Göteborg, Malmö.

II) Vattenflygplan: II. Vannfly vemaskiner:

a) i Sverige: Stockholm, ö ste r­ a. i Norge: A lle havner, hvor

sund, Karlstad, Strömstad, Göte­ der er tollsteder, dog med de inn-

borg, H älsingborg, Malmö; skrenkninger, som folger av be-

stemmelser om forbudte områder.

b) i Norge: alla hamnar, där b. i Sverige: Stockholm, ö s te r ­

tullförvaltning finnes, med de in­ sund, Karlstad, Strömstad, Göte­

skränkningar, som följa av bestäm­ borg, Hälsingborg, Malmö.

melser om förbjudna områden.

§ 2. § 2.

Gränsen till Sverige skall Grensen til Norge kan av luft-

av luftfartyg, hemmahörande i fartoi, hjemmehorende i S verig

1 Tullflygplatsernas användbarhet för *) Toll-landingsplassenes anvendelighet

olika typer av luftfartyg och under olika for forskjellige typer av luftfartoier og

årstider ävensom andra särskilda upplys­ for de forskjellige årstider samt andre

ningar för luftfart framgår av de under­ serskilte oplysninger for luftfart v il frem-

rättelser för luftfarande, som i båda län­ gå av de meddelelser för luftfarende, som

derna må utgivas. måtte bli utgit i begge land.

Norge, passeras i närheten av nå­ asseres på ethvert punkt, hvor

gon av de i § 1 nämnda svenska estemmelser om forbudte områ­

tullflygplatserna med de inskränk­ der ikke derför er til hinder.

ningar, som betingas av bestäm­ Luftfartoiet skal innen Norge

melser om förbjudna områden. folge den rute, som m åtte bli

Sedan gränsen överskridits, skall bestemt.

luftfartyget, på sådan höjd, att Grensen til Sverige skal av

signalering kan uppfattas, vid luftfartoi, hjemmehorende i Nor­

ankomst västerifrån passera den ge, passeres i nserheten av nogen

närmast belägna av orterna ö ste r ­ av de i § 1 nevnte svenske toll-

sund, K arlstad, Strömstad, G öte­ landingsplasser med deinnskrenk-

borg, H älsingborg eller Malmö ninger, som betinges av bestem-

och vid ankomst österifrån Stock­ melser om forbudte områder.

holm samt om landning ej där E fteråt grensen er passeret, skal

sker, vidare följa den väg, som luftfartoiet passere i saadan

må vara anvisad. hoide, at signalisering kan op-

Gränsen till Norge kan av fattes, ved ankomst vestenfra det

luftfartyg, hemmahörande i S veri­ nsermest beliggende av stedene:

ge, passeras på varje punkt, där östersund, Karlstad, Strömstad,

bestämmelser om förbi udna om­ Göteborg, H älsingborg eller Mal­

råden icke utgöra hinder härför. mö, og ved ankomst ostenfra

L u ftfarty get skall inom Norge Stockholm, samt om landing ikke

följa den väg, som må bliva be­ der Ander sted, videre folge den

stämd. vei, som måtte vsere anvist.

§ 3. § 3.

Envar av de fördragsslutande Enhver av de to kontraheren-

staterna förbehåller sig rätt att de stater forbeholder sig å endre

ändra eller fullständiga de i §§ eller supplere de i §§ 1 og 2

1 och 2 givna bestämmelserna, gitte bestemmelser med förplik­

med förpliktelse att minst tre telse t il minst 3 måneder i for-

månader i förväg giva den andra veien å gi den annen sta t med-

staten meddelande därom. delelse herom.

§ 4 . § 4.

När luftfartyg på grund av N år et luftfartoi i nodstilfelle

nöd överstiger gränsen på annat överskrider grensen på annet sted

ställe än föreskrivet är, skall det enn de fastsa tte, skal det lande

landa på närmaste tu llflygp lats paa den nermeste toll-landings-

på dess väg. plass på dets rute.

Måste ett luftfartyg på grund Må et luftfartoi i nodstilfelle

av nöd landa, innan det når en lande, forenn det når en toll-lan-

tullflygplats, skall föraren ome­ dingsplass, skal foreren straks

delbart efter landningen under­ efter landingen underrette nser-

rätta närmaste tullm yndighet an­ meste tollm yn digh et enten direk­

tingen direkt eller genom anmä­ te eller gjennem anmeldelse til

lan till närmaste polism yndig­ nmrmeste politim yndighet.

het.

2 — 2 3 1 8 4 8

D et åligger föraren att nöjak­ Foreren må på tilfredsstillende

tig t förklara nödvändigheten av måte godtgjöre nödvendigheten

den sålunda företagna infarten av den således foretatte innpas-

eller landningen. sering eller landing.

L uftfartyget må åter avgå en­ Luftfartöiet kan kun fortsette

dast med samtycke av vederbö­ med sam tykke av vedkommende

rande tullm yndighet. Sedan den­ tollm yndighet. E fteråt denne

na företagit eller genom polis­ enten sel v eller gjennem ved­

m yndighet lå tit företaga nödig kommende politim yndighet har

visitation, skall den stämpla eller foretatt förnöden undersökelse

låta stämpla resedagboken och skal han stemple eller la stemple

den i § 6 nämnda godslistan, reisedagboken o g den i § 6 om-

som förses med påteckning om handlede ladningsfortegnelse, som

möjligen förefintliga sk ilja k tig ­ gis påtegning om m ulig forefunne

heter. Föraren skall i förekom­ uoverensstemmelser. Föreren skal

mande fall underrättas om den i tilfelle underrettes om den toll-

tullflygplats, dit han har att landingsplass, hvor han v il ha å

hänvända sig för tullbehandling. henvende sig for tollklarering.

§ 5- § 5.

Före avgång till och omedel­ För avreisen til og umiddel-

bart efter ankomst från främ­ bart efter ankomsten fra frem-

mande land skall föraren förevi­ med land skal föreren forevise

sa sin resedagbok för flygplatsens sin reisedagbok for landingsplas-

m yndigheter och likaledes den i sens myndigheter og likeledes

§ 6 omnämnda godslistan. den i § 6 omhandlede ladnings­

fortegnelse.

§ 6. § 6.

ö v er gods, förnödenheter och Över gods, förnödenheter og

rovision, som skall medföras, provisioner, som skal medbringes,

ar förare att upprätta specifi­ utferdiger föreren en specifiseret

cerad godslista enligt bifogade ladningsfortegnelse overensstem-

formulär n:r 1. mende med vedföide formulär n:r 1.

Varuavsändare skall utfärda Vareavsender utferdiger detal-

detaljerad godsanmälan enligt bi­ jert tollangivelse över varene

fogade formulär n:r 2. Godslis­ overensstemmende med vedföiede

tan skall överensstämma med formulär n:r 2. Ladningsforteg-

godsanmälan. nelsen skal stemme mea tollan-

givelsen.

För övrigt skola iakttagas de Forövrig iagtas de i hvert land

i varje land gällande särskilda gjeldende saerlige bestemmelser

bestämmelser om utfärdande av om utferdigelse av tollpapirer for

tullhandlingar för lu ftfa rtyget luftfartöier og deres last.

och dess last.

§ 7. § 7.

Innan luftfartyg avgår, skall För avreisen undersöker ved­

vederbörande tullm yndighet un- kommende tollfunksjonajr lad-

dersöka godslistan jäm te gods­ ningsfortegnelsen og tollangivel-

anmälningarna, utföra föreskriv­ sene. företar de foreskrevne be-

na visitationer samt påteckna siktigelser samt paategner reise-

resedagboken och godslistan. På- dagboken og ladningsfortegnel-

teckningen skall bestyrkas med sen. Paategningen bekreftes med

stämpel. Varor eller varupar­ stempel. Varer eller varepartier,

tier, för vilka sådant påfordras, for h vilk et sådant er påkrevet,

skola förseglas, och bevis därom forsegles, og attest derom påfo-

åtecknas godslistan. res fortegnelsen.

A v avsändare upprättad gods­ De av vareavsendere utferdi-

anmälan skall hos vederbörande gede vareangivelser skal opbe-

myndighet i avsändningslandet vares hos vedkommende m yndig­

bevaras till möjligen erforderlig het til m ulig förnöden frem tidig

framtida kontroll å godslistan. kontroll med ladningsfortegnel-

sen.

Vid fartygets ankomst skall Ved luftfartoiets ankomst skal

tullm yndigheten förvissa sig om, tollfunksjonseren forvisse sig om,

att försegling är obruten, mot­ at forseglingen er ubrutt, motta

taga de till orten bestämda va­ de til stedet bestemte varer til

rorna t i l l tullbehandling samt tollbehandling og paategne reise-

påteckna resedagboken. Vidare dagboken. Ennvidere skal toll-

skall tullm yndigheten, där fa rty­ funksjongeren, hvis fartoiet ikke

g et icke under samma resa skall under samme reise skal fortsette

fortsätta till annan inländsk eller til annet innenlandsk eller uten-

utländsk ort, behålla godslistan, landsk sted, beholde ladningsfor-

men eljest till fartygets förare tegnelsen, men i annet fald til-

återställa densamma, sedan därå bakelevere den til fartoiets förer,

antecknats i anloppsorten lossa­ efteråt derpå er gjort fornoden

de eller lastade varor m. m. anmerkning om de på anlopsste-

Visas förseglingen vara bruten, det lossede eller lastede varer.

skall förhållandet närmare un­ H vis försegling er brutt, under-

dersökas, och om det finnes an­ sokes forholdet nsermere, og an­

ledning antaga, a tt det skett i tas den brutt i det annet land,

det andra landet, dess tu llm yn ­ underrettes de dervserende toll-

dighet underrättas därom. myndigheter derom.

Pör ombordvarande förnöden­ Ombordvaerende förnödenheter

heter för luftfartyget och provi­ for luftfartoiet og provisioner for

sion för besättning och medföl­ besetning og medfolgende passa-

jande resande skall, i den mån sjerer er fritatt for to ll i den ut­

de av vederbörande tu llm yn d ig­ s ta k n in g tollvesenet anser dem

het prövas erforderliga för den nodvendig for den i reisedagbo-

i resedagboken angivna resan och ken angitte reise og de förblir

kvarbliva ombord å luftfartyget, ombord i fartoiet.

tullfrihet- åtnjutas.

Varor eller andra föremål må Ingen vare eller gjenstand må

ej inlastas i eller lossas från inniastes i eller utlästes fra lu ft­

luftfartyg utan vederbörande tu ll­ fartoiet uten tillå telse fra ved­

m yndighets tillstånd. kommende tollm yndighet.

§ 8. § 8.

Med undantag från allmänna Som undtagelse fra de almin-

regler skola vissa lu ftfartyg sär­ delige regler skal visse luftfart-

sk ilt postförande luftfartyg ock 0 ier, sserlig postforende luftfartluftfartyg, som tillhör lufttran- 0 ier og luftfartqier, som tiihqrer

sportboiag, samt luftfartyg, som lufttransportselskaper samt luft-

tillhör medlem av en i hemlan­ fartoier, som tilhqrer medlemmene

det erkänd luftfartsförening eller av en i hjemlandet anerkjent

föreningen själv och icke delta­ luftfartsklubb eller klubben selv

ger i allmän person- och varu­ og ikke deltar i alm indelig per­

transport, kunna fritagas från son- og varetransport, kunne bli

förpliktelsen att landa vid tu ll­ fritatt for förpliktelsen til å lan ­

flygplats, och givas tillstånd att de ved tollanaingsplasser og gis

börja eller sluta sin resa vid viss tillå telse til å begynne eller av­

annan flygplats, som anvisas av slu tte sin reise ved visse andre

vederbörande luftfartsm yndighet, landingsplasser, som anvises av

och där tullbehandlingen skall vedkom mende luftfartsadministra-

äga rum. sjon, og hvor da tollforretningene

utfores.

För sådana luftfartyg må v e­ För sådanne luftfartoier kan

derbörande luftfartsm vndighet vedkommende luftfartsadm ini-

bestämma vissa områden, där strasjon fastsette visse områder,

gränsen skall passeras, och på­ hvor grensen skal passeres, og

bjuda, att de vid färden över påby, at de under farten över

gränsen skola giva sig tillkänna grensen gir sig tilkjende ved der-

genom överenskommen signal. til bestemte signaler.

§ 9. § 9.

L uftfartyg, som är hemmahö­ Luftfartqier, som er hjemme-

rande i den ena fördragsslutan- horende i den ene kontraherende

de staten och som landar på den stat, og som lander på den an-

andra statens område, är i prin­ nen stats område, er i prinsippet

cip tu llp lik tig t, om i ifrågava­ tollpliktige, h vis der i vedkom­

rande land lu ftfa rty g äro belag­ mende land er toll på luftfartoier.

da med tu ll.

Om luftfartyget skall åter u t­ Såfremt et luftfartoi er bestemt

föras, skall det i fråga om befri­ til atter å utfores, behandles det

else från eller återbetalning av med hensyn til fritagelse för eller

tu ll behandlas efter de i landet tilbakebetaling av to ll efter de

gällande föreskrifterna. derom i vedkommende land gjel-

dende forskrifter.

Så snart mellan de fördrags- Er der mellem de kontraheren­

slutande staterna bildats en sam­ de stater dannet sammenslutning

m anslutning av luftfartsförenin- av luftfartsklubber, skal disses

gar, skola dessas luftfartyg hava luftfartoier ha fördelen av ellers

förmånen av förefintliga stadgan- gj eldend e bestemmelser om be-

den om begagnande av särskilda n yttelse av passersedler (tripty­

passersedlar (Triptyques). ques).

§ 10 . § 10 .

Varor, förnödenheter och pro­ Varer, förnödenheter og provi-

vision, som medföras av luftfar­ sjoner, som ankommer med luft-

ty g , skola i fråga om ursprung tärtoi, skal med hensyn til oprin-

och särskilda gällande tullföre­ delse og de forskjellige tollfor-

skrifter eller andra stadganden skrifter eller andre bestemmel-

om in- och utförsel vara under­ ser om inn- og utförsel vmre un­

kastade samma regler, som gälla derkastet de samme regler, som

för varor, förnödenheter och pro­ gjelder for varer, förnödenheter

vision, befordrade annorledes än og provisioner, som fores på an-

med luftfartyg. nen måte enn med luftfartoi.

§ l i ­ § 11 -

ll tföras varor med luftfartyg Utfores med luftfartoi varer

från tullager eller under anspråk fra tolloplag eller med begjtering

på restitution av eller befrielse om restitution av eller fritagelse

från tu ll eller annan införselav­ for toll eller annen innforselsav,

g ift eller inländsk avgift, skall g ift eller innenlandske avgifter-

avsändaren, om så erfordras, skal avsenderne når sådant for­

styrka, att varorna behörigen ian ges godtgjore, at varene er

framkommit tili det andra lan­ fremkommet til det annet land

det, genom att förete in ty g där­ ved å frem legge attest derom fra

om från tullm yndighet å bestäm­ bestem m elsesstedets tollvesen.

melseorten. Dock skola de lä tt­ D og skal de lempelser, som gjel­

nader häri, som gälla för utför­ der for utförsel med jernbane

sel med järnväg eller sjöledes eller skib mellem de to land, og-

mellan de två länderna, också så så vidt mulig gjelde for utför­

såvitt m öjligt gälla för utförsel sel med luftfartoi. H vis varene

med luftfartyg. Om varorna vid ved ankomsten ikke stemmer med

ankomsten icKe överensstämma ladningsfortegnelsen, underretter

med godslistan, skall vederböran­ tollm yndighetene i ankomstlan­

de tullm yndighet i ankomstlan­ det tollm yndighetene i utforsels-

det härom underrätta tu llm yn ­ landet herom.

dighet i utförsellandet.

§ 12 - § 12 .

Måste ett i den ena fördrags- H vis et luftfartoi, hjemmeho-

slutande staten hemmahörande rende i den ene kontraherende

luftfartyg för att nå sin bestäm­ stat, for å nå s itt bestemmelses-

melseort färdas över den andra sted må flyve över den annen

statens område och avser det icke stats område og der ikke skal

att landa där, må det utan hinder lande, kan det uansett de ellers

av eljest gällande bestämmelser gjeldende bestemmelser om anlop

om anlöpande av tu llflygplats fär­ av landingsplass flyve över landet,

das över landet, därest det följer hvis det holder den i medfor av

den en lig t överenskommelsen art. overenskomstens a rtik k ellö förste

16 mom. 1 föreskrivna luftvägen avsnitt foreskrevne rute og, om så

och, om så erfordras, giver sig till- kreves, gir sig tilkjenne ved sig-

känna med signaler vid färd över naler, når det passerer över ste­

de i sådant syfte bestämda plat­ der, som er bestemt for sådant

serna. formål.

A vser fartyget däremot att Skal fartöiet derimot under

under sådan resa landa i den saaden reise lande i den stat,

stat, över vars område det skall över hvis område det skal pas-

färdas, är det p lik tig t att landa sere, er det forplik tet til å lande

vid tu llflygp lats eller annan på ved en tollandingsplass eller an-

grund av § 8 bestämd flygplats. nen i henhold til § 8 fastsatt

Namnet på denna flygplats skall landingsplass. Navnet på denne

införas i resedagboken före avre­ landingsplass skal innfores i rei-

san. För övrigt skall tillämpas sedagboken för avreisen. Forpv-

vad angående trafik till och från rig kommer til anvendelse de

landet med luftfartyg i allmän­ bestemmelser som ellers gjelder

het är överenskommet. for trafik til og fra landet med

luftfartoi.

§ 13. § 13.

När straff ådömts för överträ­ Når straff idommes for over-

delse av förestående regler, skall tredelser av foranstående regler,

meddelande om överträdelsen läm ­ skal meddelelse derom gis ved-

nas till vederbörande tullm yn­ kommende tolImyndigheter i det

dighet i det land, där lu ftfarty­ land, hvor fartpiet er hjemme-

get är hemmahörande. horende.

§ 14 . § 14-

Föreskrifterna i denna bilaga Forskriftene i dette bilag gjel-

gälla icke för militära luftfartyg, ler ikke for milit;ere luftfarta ier,

som besöka den andra fördrags- som bespker den annen kontra-

slutande staten på grund av sär­ herende stat i henhold til spe-

sk ilt tillstånd (art. 32 i överens­ siell tillå telse (artikkel 32 i over-

kommelsen), och ej heller för enskomsten), og heller ikke for

tull- eller polisfartyg (art. 33 i toll- og politiluftfartaier (artik­

överenskommelsen). kel 33 i overenskomsten).

R eg le m e n te A1). R e g le m e n t A 1)-

Märkning och registrering. Märkning og registrering.

I. I.

Allmänna bestämmelser. Alm indelige bestemmelser.

a) Nationalitetsm ärket för S ve­ a) Nasjonalitetsm erket skal for

rige utgöres av ett S och för Norge bestå av et T, for Sverige

N orge av ett T. av et S.

Registreringsm ärket utgöres av Registreringsm erket skal bé-

en grupp om fyra stora bokstä­ tegnes ved en gruppe av fire store

ver, varje grupp innehållande bokstaver, hver gruppe skal in-

minst en vokal. neholde minst en vokal.

Registreringsm ärket börjar Registreringsm erket skal

» Norge » N » Sverige » » . . . A

H ela gruppen om fem bokstäver Den fullstendige gruppe av fem

användes som anrops-, respektive bokstaver skal brukes som kjen-

stationssignal vid avsändande ningssignal for det spesielle luft-

eller mottagande av meddelande fartoi når det sender eller mottar

förm edelst radio eller andra för­ radiosignaler eller ved andre med-

bindelsemedel, härifrån dock un­ delelsesmåter, undtagen når det

dantaget optisk signalering, då åpner förbindelse ved hjelp av

därvid vanliga signalmetoder syn lige signaler — her skal de

skola användas. vanlige metoder benyttes.

b) registreringsm ärket skall b) På luftfartoi, som ikke er

vara understruket med en svart stats eller handelslärtoi, skal re­

linje på alla luftfartyg, med un­ gistreringsm erket understrekes

dantag av stats- och handels­ med en sort strek.

f a r t y g

c) R egister och registrerings­ c) R egistret og registrerings-

bevis skola innehålla en beskriv­ certifikatet skal inneholde en be-

ning på luftfartyget och angiva: skrivelse av luftfartöiet og skal

Tillverkare och av denne upp- angi fabrikanten og av denne op-

ivet nummer eller annat identi- g it t nummer eller annet identifi-

eringsmärke. kasjonsmerke, det tidligere nevnte

Ovannämnda nationalitets- och nasjonalitets- og registrerings-

registreriDgsmärken. merke, luftfartoiets vanlige sta-

1) Genom särskild notväxling har reglemente A för Norges vidkommande tills vidare

satts ur tilläm pning, på grund varav de för närvarande gällande norska bestämmelserna

angående märkning och registrering av luftfartyg alltjämt och tills vidare skola gälla.

Luftfartygets vanliga hemort. sjon, eierens fulle navn, natio­

Ägarens fullständiga namn, nalitet og bopel, samt datum för

nationalitet och bostad. registrering.

Registreringsdatum.

d) På alla luftfartyg skall å d) E thvert luftfartöi skal, fes-

gondol, flygkropp eller förarhytt tet til gondolen eller skroget og

å en iögonenfallande plats an- på en fremtredende plass, bsere

ringas en m etallplåt, å vilken en metallplate, hvorpå skal stå

ingraveras ägarens namn och bo­ eierens fulle navn og bopel samt

stad samt luftfartygets nationa­ luftfartöiets nasionaiitets og re­

litets- och registreringsmärken. gistrerings merke.

II. II.

Märkenas anbringande. Merkenes anbringelse.

Nationalitets- och registrerings­ Nasjonalitets- og registrerings-

märken målas i svart på v it bot­ merket skal males med sort på

ten på följande sätt: hvit bunn på fölgende måte;

a) flygplan. a) Flyvemaskiner.

Märkena målas en gång dels Merkene skal males en gang

på undersidan av det understa på undersiden av de nederste

vingparet, dels på översidan av hovedflater og en gang på over-

det översta vingparet, bokstäver­ siden av de överste hovedflater;

nas översta del vänd mot vingar­ toppen av bokstavene skal vsere

nas framkant. Dessutom målas mot forkanten. D e skal også

de på ömse sidor om flygkroppen males på begge sider av skroget

mellan v in gställ och stjärtplan. mellem hovedflatene og halefla-

Därest flygplanet ej har någon ten. I tilfelle hvor maskinen

egentlig flygkropp, målas mär­ ikke er försynt med skrog, skal

kena på förarhytten. merkene males på gondolen.

b) luftskepp och ballonger. b) Luftskiber og ballonger.

På luftskepp målas märkena P å luftskiber skal merkene

å båda sidor, där luftskeppets males naer det störste tversnitt

iameter är störst. Dessutom på begge sider og på oversiden

målas de på översidan med lika i like avstand fra bokstavene på

stora avstånd till bokstäverna på sidéne.

ömse sidor.

På ballonger målas märkena på På ballonger skal merkene ma­

två ställen på ömse sidor om les to ganger nser den störste

höljet, där deras diameter är horisontale periferi så lån gt som

störst, så långt som m öjligt från m ulig fra hinannen.

varandra.

Å både luftskepp och ballonger P å både luftskiber og ballonger

skola sidomärkena vara syn liga skal sidemerkene vsere syn lig e

såväl från marken som från sidan. både fra sidéne og nedenfra.

III. ell.

Tilläggsbestäm melser för nationali- Ekstra anbringelse av nasjonalitets-

tetsmärkenas anbringande. merker.

a) Flygplan och luftskepp. a) Flyvemaskiner og luftskiber.

Nationalitetsm ärket målas dess­ Nasjonalitetsm erket skal også

utom på vänster och höger under­ males på venstre og beire side

sida av nedersta stjärtplan eller av undersiden av de laveste hale-

höjdroder samt å översidan av flater eller heideroret, og også

översta stjärtplan eller höjdroder, på oversiden av de överste hale-

å det som är störst. nater eller heideroret, på den av

D et målas även på sidorodret disse som er storst D et skal

eller på y ttre sidan av de y tter­ også males på begge sider av side-

sta sidorodren, om luftfartyget roret, eller på yttersiden av de

har mer än ett sidoroder. yttre ror, hvis mere enn ett side­

ror er anbragt.

b) Ballonger. b) Ballonger.

Nationalitetsm ärket målas på N asjonalitetsm erket skal males

gondolen. på kurven.

IV. IV .

Nationalitets* och registreriugsinär- Nasjonalitets- og registreringsm erke-

kenas storlek. nes storrelse.

a) Flygplan. a) Flyvemaskiner.

Märkenas höjd å vingar och Heiden av merkene på de res­

stjärtplan skali vara 4/e av v in ­ pektive hoveiflater og naleflater

garnas, respektive stjärtplanens, skal vaere lik 4/s av korden og

bredd. P å sidoroder göras de så på siderorene så store som mulig.

stora som m öjligt. Märkenas Heiden av merkene på skroget

höjd å flygkropp eller förarhytt eller gondolen skal vaere 4/s av

skall vara */b av höjden av den dybden av den smaleste del av

smalaste delen av den del av flyg­ den del av skroget eller gondo­

kroppen eller förarhytten, varest len, hvor merkene er malt.

märkena äro målade.

b) Luftskepp och ballonger. b) Luftskiber og ballonger.

A luftskepp skall nationalitets­ P å luftskiber skal heiden av

märket å stjärtplanet vara 4/& av nasjonalitetsmerkene, hvis disse

lanens bredd, på sidoroder skall er malt på haleflaten, vaere lik

S et vara så stort som möjligt. 4/ä av korden på haleplanet; er

De andra märkenas höjd skall de malt på sideroret, skal heiden

vara l/u av omkretsen vid lu ft­ vaere så stor som mulig. Heiden

skeppets största diameter. av de andre merker skal vaere

1/i 2 av omkredsen av luftskibets

sterste tversnitt.

På ballonger göres nationali­ På ballonger skal heiden av

tetsmärket å gondolen 4/s av gon­ nasjonalitetsmerket vaere 4/s av

dolens höjd; de andra märkenas kurvens hoide, og h 0 iden äv de

höjd göres ,/is av ballongens om­ ovrige merker 1/n av ballongens

krets. omkreds.

c) För alla luftfartyg. c) For alle luftfartoier

N ationalitets-och registrerings- gjeld er at n åsjön ali tets- og regi-

märkenas bokstäver behöva ej streringsmerkenes bokstaver ikke

vara högre än 2,5 m. beh0ver vsere h0iere enn 2,5 m.

Y. V.

Mått, bokstavstyp m. m. Storrelse, bokstavtyper m. m.

a) Bokstävernas bredd skall a) Bredden av bokstavene skal

vara */s av deras höjd och stapel­ vaere */* av deres h 0 ide og tyktjockleken V6 av höjden. Bok­ kelsen 7« av deres h 0 ide.

stäverna målas som blockbok­ Bokstavene skal males med

stäver och skola vara lika till ty d elig e blokktyper og skal vaere

form och storlek. E tt mellanrum, ens av form og storrelse. E t rum

lik a med hälften av bokstävernas lik V* av bokstavenes bredde skal

bredd, lämnas mellan desamma. lates åpent mellem hvert bokstav.

b) På understrukna bokstäver b) I tilfelle av at bokstavene

skall streckets tjocklek vara lika er understreket, skal strekens

med bokstävernas stapeltjocklek tykkelse vaere lik bokstavenes

sam t mellanrummet mellan bok­ tykkelse. flum m et mellem bok­

stävernas nederkant och streckets stavenes bunn og linjen skal vmre

överkant vara lik a med streckets lik linjens tykkelse.

tjocklek.

YL VI.

Avstånd m ellan nationalitets- och Avstånden mellem nasjonatitets- og

registreringsm ärken. registrerlngsm erkene.

Där nationalitets- och registre- Hvor nasjonalitets- og regi-

ringsmärken stå bredvid varandra, streringsmerket kommer ved si­

skall ett bindestreck med en den av hinannen, skal der mellem

längd, lika med en bokstavs bredd, nasjonalitets- og registrerings-

målas mellan nationalitets- och merket males en bindestrek av

registreringsm ärke. len g de lik en av bokstavenes

bredde.

V II. V II.

Underhäll. Vedlikehold.

N ationalitets- och registrerings- Nasjonalitets- og regist rerings-

märken anbringas så ändamåls­ merkene skal an bringes på for-

en lig t som m öjligt, med hänsyn delaktigste måte, når man tar i

tagen till luftfartygets konstruk­ betraktning luftfart0iets kon-

tion. struksjon.

Märkena skola hållas rena och Merkene skal holdes rene og

tydliga. tydelige.

R e g le m e n te B. R e g le m e n t B.

L uftvftrdighetsbevis. L u ftd y k tig h etsb ev is.

För utfärdande av luftvärdig- For utstedelse av lu ftd y k tig ­

hetsbevis erfordras följande: hetsbevis kreves:

1. Med hänsyn till säkerheten 1. Luftfartoiets konstruksjon

skall lu ftfartygets konstruktion med hen syn til sikkerheten skal

uppfylla vissa minimikrav. tilfred sstille visse minimums-

krav.

2. Yarje lu ftfartygs byggnad 2. B yggningen av ethvert luft-

skall vara godkänd med avseende fartoi skal vsere godkjent med

på arbetets utförande och mate­ hensyn til arbeidets utföre 1 se og

rialets beskaffenhet. Kontroll av materialets godhet. Kontrollen

tillverkningen samt materialprov med fabrikasjon og materialpro­

skola ådagalägga, att vissa mi­ ver skal godtgjore, at visse mi-

nimikrav uppfyllas. nimumskrav er tilfredsstillet.

3. Flygegenskaperna hos första 3. E n n y typ es flyveegenska-

luftfartyget av en ny typ (»typ- per skal på tilfredsstillende mäte

fartyg») skola på ett tillfreds­ godtgjores ved praktiske flyve-

ställande sätt ådagaläggas genom forsok. Luftfartoier av en god­

praktiska flygförsök. L u ftfartyg kjent typ e behover ikke å un-

av förut godkänd typ behöva ej derkastes samme prover som et

underkastas samma prov som ett typefartoi. Proverne skal godt-

typ fartyg. Proven skola visa, gjore, at visse minimumskrav er

att vissa minimikrav uppfyllas. tilfred sstillet.

4. L uftfartyget skall vara u t­ 4. Luftfartoiet skal va:re ut-

rustat med för säker navigering rustet med de til en sikker na­

erforderliga instrument. vigering nodvendige instrumen­

ter.

5. T ill grund för de i 1—4 5. T il grunn for de i p k t.l—

omnämnda kraven skola, då det 4 omhandlede krav blir a legge

gäller flygplan, läggas de be­ de i medfolgende »Regler for

stämmelser, som finnas angivna godkjennelse av flyvemaskiner»

i följande »Regler för godkän­ anforte bestemmelser m. v., idet

nande av flygplan», dock att det det forbeholdes hver av de kon-

förbehålles varje fördragsslutande traherende stater å omredigere

stat rätt att omredigera och kom­ og komplettere disse.

plettera dessa.

6. Beträffande luftskepps lu ft­ 6. For luftskibe skal lignende

värdighet skola liknande »regler regler fastsettes for utstedelse av

för godkännande» uppställas, så luftdyktighetsbevis såsnart til-

snart tillrä ck lig erfarenhet för strekkelig erfaring er innvundet.

fastställande av sådana vunnits.

R e g l e r R e g l e r

för för

g o d k ä n n a n d e av flyg­ G o d k je n n else av flyvemaplan. skiner.

(Gälla ej för skolflygplan.) (Gjelder ikke for skolemaskiner.)

I. I.

B estäm m elser för konstruktion B estem m elser for konstruksjon

o ch fabrikation av flygplan. og fab rik asjon av flyvem askiner.

A. R egler för beräkning. A. R egler for beregning.

a. H å l l f a s t h e t s b e r ä k n i n g . a. S t y r k e b e r e g n i n g e r .

Hållfasthetsberäkningarna sko­ Styrkeberegningene skal utfo-

la utföras på grundval av den res på grunnlag av den storste

största tillåtn a nygvikten. tillatte vekt.

1. Tingstället. 1. Plankonstruksjonen.

Med en belastningsfaktor n för Med en sikkerhetskoeffisient, n,

vingstället menas i det följande, for plankonstruksjonen menes i

a tt brottbelastningen är = n x det folgende, at bruddbelast-

(P — p), där P är maskinens stör­ ningen er = n (P p), hvor P er

sta tillåtn a flygvik t och p ving- maskinens storste tilla tte vekt og

ställets vikt. p plankonstruksjonens vekt.

V id bållfasthetsberäkningen Ved styrkeberegningene skal

sk all tagas nödig hänsyn till der tas fornodent hen syn til kref-

ojämn fördelning av vikten längs ter, der er ujevnt fordelt långs

vingarna. planerne.

Hållfasthetsberäkningen skall Styrkeberegningene skal utfo-

utföras på grundval av vingpro- res på grunnlag av plankonstruk­

filens och vinganordningens aero- sjonens aerodynamiske egenska­

dynamiska egenskaper, fastställ­ per, fastsatt ved et godkjent aero-

da vid ett godkänt aerodynamiskt dynam isk laboratorium.

laboratorium.

Vid olika flygplantyper er­ Sikkerhetskoefficienten retter

fordras olika belastningsfaktorer: sig efter m askintypen; inntil vi-

tillsvidare användes flygplanets dere anvendes maskinens storste

största tillåtna flygvik t som in­ tillatte vekt som inndelingsgrunn-

delningsgrund i överensstämmelse lag i overensstemmelse med ne-

med nedanstående schema: denstående skjema:

a S

n ved

st ö m m

in

b > 31 r

rs

o v V I VI y

Största v st 0 Stars te < ™ n g

ta

-t a tillå tn a flygvikt in in a d 09 tillatte vekt : i B in g *3 k k £-09 < & 2 .5 ' g fl

e e ® y

fl fl »

■3 B : l l 09 V j v g y g y 09 W a S-i- - - i a O

­

A in till 800 kg. 6,0 5,0 4,0 A in n til 800 kg. 6,0 5,0 4,0

B 800— 1 5 0 0 > 5,5 4,5 3,5 B 800—1 5 0 0 » 5,5 4.5 3,5

C 1 5 0 0 —2 500 . 5,0 4,0 3,0 C 1 5 0 0 —2 500 » 5,0 4,0 3,0

D 2 500—5 000 » 4,5 3,6 2,5 D 2 5 0 0 - 5 000 » 4,5 3,6 2,5

E över 5 000 > 4,0 3,2 — E över 5 000 > 4,0 3,2 —

V in g stä llet skall kunna tåla Plankonstruksjonen skal kunne

en frontal belastning, sorn för tåle en frontal belastning som

grupperna A och B är minst for gruppe A og B er minst

2,3 x (P — p), för grupperna C 2,3 (P-^p), for gruppe C og D

och D minst 2,o x (P — p) och m inst 2,o (P : p), og for gruppe E

för grupp E minst 1,5 x ( P — p). m inst 1,5 (P-^p).

Vid beräkning av vingbalkarna Ved beregning av planbjelkene

skall, såvida icke noggranna för­ skal, så fr ernt der ikke föreligger

söksresultat över belastningens noiaktige forsoksresultater över

fördelning i längdriktningen före­ belastningens fordeling i lengde-

ligga, vid vingar av i stort sett retningen ved planer, hvis bredde

konstant djup förutsättas, att en- ikke vesentlig varierer, forutset-

hetsbelastningen vid vingarnas tes, at enhetsbelastningen ved

yttre ändar på en sträcka, som planenes ytterste ender på et

är lika med vingdjupet, konti­ stykke, der er lik planbredden,

nuerligt sjunker till hälften av kontinuerlig synker til halvdelen

enhetsbelastningen på den öv­ av enhetsbelastningen på de 0 v-

riga delen av vingen. Denna rige del av planet. Denne be-

bestämmelse får dock endast an­ stemmelse må dog kun anvendes

vändas vid beräkning av de inre ved beregning av de indre fel-

fälten; vid beräkning av fältet ter; ved beregning av feltet uten-

utanför de y ttre stöttorna skall for de ytterste stivere skal mid-

medelenhetsbelastningen läggas delenhetsbelastningen legges til

till grund; detta skall också ske grunn; dette skal også vsere til-

vid beräkning av stöttor och felle ved beregning av stivere

stag. og barduner.

Vid beräkning av tryck, böj- Ved beregning av trykk, boi-

ningsmoment samt spänningar i ningsmoment samt spenningen i

balkar och stag få inga överslags­ bjelker og barduner, må ingen

beräkningar användas, utan en overslagsberegning komme til an-

noggrann fackverksberäkning vendelse, men en noiaktig gitter-

skall företagas (Clapeyrons form­ konstruksjonsberegning må före­

ler). tas (Clapeyrons formler).

V id beräkning av stödmoment Yed beregning av stotmoment

tages hänsyn till eventuell ex­ tas hensyn til eventuell eksen-

centricitet i krafternas anbrin­ trisitet i krefternes anbringelse.

gande.

Beräkning av stöttor och bal­ Beregning av stendere og bjel­

kar, som äro utsatta för tryck, ker, som er utsatt for trykk, före­

företages inom det elastiska om­ tas innenfor det elastiske område

rådet efter Eulers formler och efter Eulers formler og innenfor

inom det oelastiska området efter det uelastiske område efter T et­

Tetmajers metod. in avers formel.

För balkar, som äro utsatta För bjelker, som er utsatt for

för både böjning och tryck, be­ boining og trykk, bestemmes

stämmes brottsäkerheten efter bruddsikkerheten efter Vianellos

Vianellos formel eller någon an­ formel eller en annen, hvis til-

nan, vars tillfö rlitligh et kan på­ forlatelighet kan påvises.

visas.

Balkbeslag, förbindningar och Bjelkebeslag, forbindelsesledd

anslutningar skola dimensioneras og sammenkoblinger skal dimen-

20 % starkare än beräkningen sjoneres 20 % sterkere enn bereg-

kräver. ningene krever.

Landningsstag skola, om icke L anding-stag skal, hvis ikke

ovannämnda krav medför större ovennevnte krav medforer större

säkerhet, av hänsyn till påkän- sikkerhet, av hensyn til landings-

ningar vid landning dimensio­ »åvirkninger dimensjoneres så-

neras så, att de tåla 6 gånger { edes, at de kan opta et trekk,

den belastning, de utsättas för, der er 6 gange den belastning,

då flygplanet i flygläge vilar på de utsettes for, når flyvemaskinen

marken. i flyvestilling hviler på marken.

Stöttor, stag och stagsträckare Stendere, kubler, pianotråd og

skola dimensioneras så, att de bardunstrammere skal dimensjo­

hava ett hållfasthetsöverskott av neres således, at de har et over-

200 kg. skudd av styrke på 200 kg.

2. Stabilisatorer och roder. 2. Stabilisatorer og ror.

F asta stabilisatorer beräknas Faste stabilisatorer skal be-

för samma enhetsbelastning som regnes for samme enhetsbelast­

vingarna och med den belast- ning som planene og med den

ningsfaktor, ökad med 25 %, som sikkerhetskoeffisient som gjelder

gäller för ifrågavarande typs for den pågjeldende types plan-

vingställ. Belastningen förut- konstruksjon foroket med 25 %.

sättes jämnt fördelad. Belastningen skal forutsettes

jevnt fordelt.

Roder beräknas för en jämnt Ror skal beregnes for en jevnt

fördelad belastning, som är lika fordelt belastning, der er lik med

med 0,05 v 2 kg/m 2, 0 , o 5 v2 kg/m 2, (v = st0 r ste flyve-

(v = största flyghastighet i hastighet i m/sek.), hvilken be­

m/sek.) lastning rorene skal kunne tåle

vilken belastning roderna skola med dobbelt sikkerhet.

kunna tåla med dubbel säkerhet. Rorene må dog altid kunne

Roderna skola dock alltid kunna tåle en belastning på minst 150

tå la en belastning av m inst 150 kg/m 2.

kg/m 2.

3. Styranordningar. 3. S ty reanordning er.

R a tt eller spak för manövre­ R att eller styrepinne for hoi-

ring av böjdroder och skevnings- deror og balansevm ger skal be-

roder beräknas för en vid hand­ regnes for en ved håndtaket an­

ta get anbragt största kraft av bragt storstekraft på 100 kg.

100 kg.

A lla till förenämnda styrorgan A lle til styreorganene hörende

hörande konstruktionsdelar skola konstruksjonsdeler skal beregnes

beräknas för en mot denna kraft for en tilsvarende påvirkning.

svarande påkänning.

Fotspak med infästning beräk­ Siderorsstyre med befestigelser

nas för ett tryck medelst lötterna skal beregnes for et trykk gjen-

av 150 kg. för var fot. nem fotterne på 150 kg. for hver

fot.

4. Underställ. 4. Understell.

Flygplankonstruktionen sk all Flyvem askinkonstruksjonen må

även beräknas för depåkänningar, vsere beregnet for de påvirk-

som genom understället vid nor­ ninger, der gjennem understellet

mal start och landning överföras ved normale start og landinger

å v in g stä ll och kropp. H ela överföres på planer og skrog.

onstruktionen skall kunna upp­ H ele konstruksjonen skal derför

taga en vertikal belastning på kunne opta:

hjulen, som är 6 gånger — 1) en vertikal belastning på

vid vattenflygplan 10 gånger — hjulene (flottorene), der er 6 gange

så stor som den belastning, som sa stor for landflyvemaskine og

uppkommer, då flygplanet vilar 10 gange så stor for vannflyve-

på understället med sin fulla vikt. maskine som den belastning, der

Dessutom skall antagas, fremkommer, når maskinen hviler

att en frontal bakåtriktad be­ på understellet med sin fu lle

lastning på hjulaxeln kan upp­ vek t. D essuten skal det antas,

träda, vilken är 3 gånger så stor at der

som flygplanets vik t och som för­ 2) kan optre en frontal bakut-

delas på de olika hjulen a llt efter rettet belastning på hjulakslen

deras belastning, när flygplanet (flottorakslen), der er 3 gange så

står stilla, stor som maskinens vekt, og som

eller en åt sidan riktad belast­ er fordelt på de forskjellige hjul

ning på hjulens underkant, som (flottorer) efter deres belastning,

är lika med den vilande h ju l­ når maskinen står stille, eller en

lasten. Konstruktionen skall side-(lateral) belastning på hjule-

kunna tå la ett sam tidigt upp­ nes (flottorenes) underkant, der

trädande av två av dessa belast­ er lik med den hvilende hjullast

ningar. (flottorlast).

3 — 2 3 1 8 4 8

D essa fordringar skola, vid Konstruksjonen skal kunne tåle

motsvarande kraftplacering och en sam tidig påvirkning av to av

med ovanstående modifikation, disse belastninger.

även g ä lla för vattenflygplan, D isse fordringer skal, ved til-

ävensom för lantflygplan med svarende kraftplasering, også

skid-underställ. gjelde for ski-understell.

Underställets avfjädringar sko­ Understellets avfjseringer skal

la vara så avpassade, att spän­ for landfly verna skiner veere såle­

ningen i dem, då flygplanet faller des avpasset, at spenningen i dem

på hjulen mot ett fast underlag ikke överstiger 6 gange den sta-

från en höjd av 0,5 m., icke över­ tiske belastning ved hvile, når

stiger 6 gånger den statiska be­ maskinen faller på hjulene på et

lastningen vid vila. För flygplan, fast underlag fra en heide av

bestämda för nattflygning, skall 0,5 m. For maskiner, der er be-

motsvarande fallhöjd vara 1 m. stemt til nattflyvning skal til-

svarende fallhoide vsere 1 m.

5. Kroppen. 5. Skroget.

Kroppen skall hava tillräck lig Skroget skal ha tilstrekkelig

styrka för att kunna m otstå de styrke til å kunne motstå de boi-

böjningar och vridningar, som ninger og vridninger, som kan

kunna uppstå under flygning och opstå under flukt og ved lan-

vid landning. dinger.

Vid flygplan av »traktor»-typ Ved maskiner av traktortype,

med i stort sett strömlinjeformad hvis skrog i hovedsaken er strom-

kropp, vars bakre del har i det linjeformet og hvis bakerste del

närmaste pyramid- eller kägel­ tilnterm elsevis har pyratnide- el­

form, utföres beräkningen av ler kjegledannet form, skal be-

kroppen under följande förut­ regninger av skroget utfores un­

sättningar: der fplgende forutsetninger:

1) Med hänsyn till kroppens 1) Den for den pågjeldende

statiska belastning tilläm pas sam­ types plankonstruksjon fastsatte

ma belastningsfaktor som vid sikkernetskoeffisient skal an ven­

vingstället. des ved skrogets beregning for

statiske belastninger.

2) Förutom den på kroppen 2) Foruten de på skroget hvi-

vilande statiska belastningen lende statiske belastninger skal

(n-fald i g) skola följande belast­ saHntidig folgende belastninger

ningar förutsättas sam tidigt på­ forutsettes å påvirke stabilisato­

verka stabilisatorer och roder: rer og ror:

Belastning: Belastning:

kg./m s . . . . 200 200 180 150 120 kg./m» . . . . 200 200 180 150 120

Y id avvikelser från ovannämn­ Ved avvikelser fra ovennevnte

da normaltyp fordras en mot- normaltype skal tilsvarende sik­

svarande säkerhet med hänsyns­ kérhét förefinnes under hensyn-

tagande vid beräkningen tili de tagen til de kraftpåvirkninger,

kraftpåverkningar, som följa av der fölger av luftm otstånden på

luftm otståndet mot kropp, stabi­ skrog, stabilisatorer og ror.

lisatorer och roder.

V id flygplan med stag- eller I maskiner med planbukk skal

vingbock skola denna och dess denne og dens befestigelse til

infästning i kroppen av hänsyn skroget av hensyn til kapotering

till kapotering Deräknas för en beregnes för en vertikal belast­

vertikal belastning av 6 gånger ning av 6 gange den fullastede

det fullastade flygplanets vikt. maskines vekt.

Vid flygplan utan stagbock

skola finnas anordningar av med Yed andre maskiner skal före­

hänsyn till de ombordvarandes finnes tilsvarende styrke av hen­

säkerhet vid kapotering m otsva­ syn til de ombord-vserendes sik-

rande styrka. kerhet ved kapotering.

Bensintankar skola inbyggas Bensintanke skal innbygges så­

så, att konstruktionen kan motstå ledes, at konstruksjonen kan mot­

en vertikal och horisontal på­ stå en vertikal og horisontal på-

verkan av: virkning av:

vid grupp A: 20 gånger den fyllda tan­ ved gruppe A: 20 gange den fy ltc tanks

kens vikt; vekt;

vid grupp B; 15 gånger den fyllda tan­ ved gruppe B: 15 gange den fylte tanks

kens vikt; vekt;

vid grupp C: 10 gånger den fylld a tan­ ved gruppe C: 10 gange den fylte tanks

kens v ik t; v e k t;

vid grupp D—E; 8 gånger den fylld a tan­ ved gruppe D—E : 8 (for vannflyvemaskine

kens v ik t (för vattenflygplan 6). B) gange den fylte tanks vekt.

Motorfundamentet skall hava Motorfundamentet skal ha til-

tillräck lig styrka med hänsyn strekkelig styrke under hensyn-

tagen till motorns vikt samt pro­ tagen til motorens vekt samt

pellerns dragning och vridnings- propellens trekk og vridnings-

moment (se avdelning II C, Prov). moment. (Se II. C. Prover.)

A v hänsyn till tröghetskraf- A v hensyn t il tregbetskreftene

terna skola sittplatserna tåla en skal sitteplassene tale en belast­

b elastning av: ning av:

vid grupp A —B . . . . . . . 400 kg. Ved gruppe A—B 400 kg.

Anm. Avvikelser från dessa regler Anm . Avvikelser fra disse regler kan

kunna tillåtas, så framt genom försök och tillätes, såfrem t det gjennem forsek og

beräkningar i in - eller utlandet konsta­ beregninger i inn- eller utlandet er godt-

terats, att ifrågavarande flygplankon­ gjort, at en flyvemuskinkonstrnksjon må

struktion kan anses betryggande i värjo ansees for betryggende i enhver hense-

avseende. ende.

b. S t a b i l i t e t s b e r ä k n i n g . b. S t a b i l i t e t s b e r e g n i n g .

Stabilitetsberäkningen skall Stabilitetsberegningen må om-

omfatta flygplanet med såväl fatte flyvemaskinen med såvel

fu lla som tomma tankar samt fylte som tomme tanker samt de

vid de olika belastningsförhål­ forskjellige belastningsforhold,

landen, för vilka konstruktören for hvilke konstruktören kan ga-

garanterar stabiliteten. rantere stabiliteten.

Konstruktören sk all angiva den Konstruktören skal angi den

variabla n y ttig a 1 lastens place­ variable n y tte la sts1 anbnngelse

ring i flygplanet. i flyvemaskinen.

Beräkningarna skola visa an­ Beregningene skal vise an-

greppspunkt och storlek av ty n g ­ repspunkt og störrelse av tyn g-

den samt angreppslinje och stor­ ekraften sam t angrepslinje og

lek av luftmotståndskraften och störrelse av luftmotstandskraften

dragkraften. og trekk-kraften.

Dessa krafter skola hålla var­ D isse krefter skal holde hver-

andra i stab il jäm vikt, såväl vid andre i stabil lik evek t såvel ved

flygplanets största och minsta maskinens störste og minste has­

flyghastighet, som vid glidflykt tig h et som ved glideflukt med

med stoppad motor. stoppet motor.

F lygp lan ets stab ilitet får dock 1 lyvemaskinens stabilitet må

ej vara större, än att detsamma dog ikke vrnre större, enn at ma­

lä tt kan manövreras. skinen lett kan manövreres.

V id flygplan med flera moto­ Ved maskiner med flere moto­

rer får stabiliteten icke även­ rer skal maskinen kunne styres

tyras, om en eller flera motorer selv om en eller flere motorer

stoppas. stoppes.

B. Övriga konstruktions- oell fabri- B. Ovrige konstruksjons- og fabri-

kationsbestäinmelser. kasjonsbestemmelser.

a) A l l m ä n n a b e s t ä m m e l s e r a) A l m i n d e l i g e b e s t e m m e l s e r

b e t r ä f f a n d e r å m a t e r i a l , h a l v ­ f o r r å s t o f f er, h a l v f a b r i k a t a

f a b r i k a t och e n s k i l d a k o n ­ og e n k e l t e k o n s t r u k s j o n s d e l e .

s t r u k t i o n s d e l ar.

International Aircraft Stan ­ I. A. S. B.'s (International

dard Board’s (I. A . S. B.) normer Aircraft Standard Board) normer

godkännas. A vvikelser därifrån godkjennes. A vvikelser herfra

kunna tillåtas, när det berätti­ kan tillätes, når berettigelsen

gade däri påvisas. dertil påvises.

b) K o n s t r u k t i o n s d e l a r av b) K o n s t r u k s j o n s d e l e a v

tr ä . tr e .

1 Med ett flygplans nyttiga last förstås 1 Ved en maskines nyttelast forståes

skillnaden mellan flygplanets totala flyg­ differanscn mellem maskinens storste til-

v ik t och dess tomvikt. lattelige samlede vekt og dens tomvekt.

Med ett flygplans tomvikt förstås v ik ­ Ved en maskines tomvekt forståes vek-

ten av själva flygplanet med fasta inven­ ten av selve maskinen med fast inventar

tarier och tillhörande motoranläggning og tilborende motoranlegg (heri indbe-

(häri inbegripet kylvatten och den olja, fattet kjolevann og den olje, der til enhver

som rymmes i vevhusets oljerum), elekt­ tid smorer motorens enkelte dele), elck-

riska installationer samt fasta strålkastare triske installasjoner samt faste projek­

och lanternor. torer og lanterner.

1. Materialets egenskaper. 1. Materialets egenskaper.

Träet skall hava tillfred sstä l­ Treet skal ha tilfredsstillende

lande mekaniska (tryck, sträck­ mekaniske (trykk, strekk, böi-

ning, böjning etc.) och fysiska ning o. s. v.) og fysiske (tetthet,

(täthet, hårdhet etc.) egenskaper. hårdhet o. s. v.) egenskaper.

Tvärträ får ej användas. Träet Tvertre må ikke anvendes. Treet

skall vara torrt. F u k tigh ets- skal vrnre tort. Yanninnholdet

halten i bearbetade delar får ej i bearbeidede dele må ikke over-

överstiga 15 % av vikten av det stige 15 % av vekten av det ved

vid 100 gr. C. fullständigt u t­ 100° C. fullstendig uttorrede tre,

torkade träet. D etta gäller icke Dette gjelder ikke bpiede dele.

böjda delar.

Träet skall vara normalt vuxet, Treet skal vrere normalt vok-

friskt och felfritt. D et skall set, sundt og feilfritt. D et skal

vara homogent, d. v. s. det får vsere homogent, d. v. s. det må

i den bearbetade delen endast i den bearbeidede del kun fremby

förete små olikheter i struktur, små forskjelligheter i struktur,

i årslagrens tjocklek och i färg. i tykkelse av de enkelte lag og

i farve.

Träet skall hava normal färg Treet skei ha normal farve og

och icke utvisa färgskiftningar, ikke u tvise farveovergange, der

som ty d a på ändringar i fysisk a tyder på endringer i fysiske egen­

egenskaper eller på struktur­ skaper eller på strukturanoma­

anomalier eller på närvaron av lier eller på tilstedevserelse av

kemiska föreningar, som kunna kemiske förbindelser, som kan

försvaga träet. svekke treet.

Träet sk all hava normal lukt. Treet skal ha normal lukt. D et

D et får ej lukta mögel eller må ikke ha muggen eller annen

annat, som kan tyda på sjuk­ lukt, som kan tyd e på sykdom.

dom.

Träet i bearbetade delar får Treet i de bearbeidede dele må

ej innehålla kvistar eller hartsan­ ikke inneholde knaster eller har-

samlingar, som kunna försvaga piksansamlinger, som kan svekke

konstruktionsdelarna. konstruksjonsdelene.

2. Fordringar p å konstraktions- 2. Fordringer til konstruksjons-

delar av trä. dele av tre. >

A llm ä n n a b e s t ä m m e ls e r . A l m i n d e l ig e b e s t e m m e ls e r .

Övergångar i träets dimen­ övergånge i tredeles dimensjo-

sioner skola ske gradvis. ner skal skje gradvis.

B a lk a r . B j e lk e r .

Förstärkingar skola anbringas, Der skäl an bringes forsterk-

om bulthål eller d ylik t försvaga ninger, hvis boltehuller eli. lign.

balkarna i högre grad, än den svekker bjelken i hoiere grad

fordrade säkerheten medgiver. enn den fordrede sikkerhet Kre-

Skruvar och stift få ej förorsaka ver. Skruer og stifter må ikke

sprickor i träet. forårsake sprekker i treet.

Skarvning sk all utföras så, att Samlingen skal utferes således,

balkarna ej försvagas. Skarvarna at bjelkene ikke svekkes. De

skola anbringas på sådana ställen, skal anbringes på sådanne steder,

där påkänningarna äro relativt hvor påvirkningeDe er forholdsvis

små. små.

S p r y g la r . T v e r r ib b e r .

Spryglarnas konstruktion även­ Tverribbenes konstruksjon og

som det sätt, varpå de mönterås den måte, på hvilken' de er mon-

iå vingbalkarna, skall kontrol- tert til bjelkene, skal pr ves ved

f

eras genom provbelastning. belastning.

L im n in g . L im in g .

Limningen skall utföras myc­ L im ing skal utfpres om hygge-

ket om sorgsfullt med använ­ lig under anvendelse av sterk

dande av starkt lim. Vid lim ­ lim. Ved limede bjelker og sti-

made balkar eller stöttor skall vere skal lim ingen sikres ved

lim ningen säkras genom omlind- om vikling med bånd eller på an-

ning av band eller på annat sätt. nen måte.

Sammanlimning av urholkade Sammenliming av hule dele

delar skall förstärkas genom in- skal forsterkes ved innbyggning

fälln in g av minst två lister av av minst 2 lister av hardt tre.

hårt trä.

, F e r n i s s n i n g , l a c k e r in g etc. F e r n i s s e r i n g , l a k k e r i n g

o. s v.

A lla trädelar skola lackeras A lle tredele skal lakkeres eller

eller på annat sätt skyddas på annen vis beskyttes mot fuk­

mot fukt och väderlekens infly­ tig h et og vserets innflytelse.

tande.

F a n é r . K r y s s f i n é r .

Fanér skall för att få använ­ Kryssfinér skal vcere av god-

das vara av godkänd kvalitet. kjent kvalitet.

V id skjuvningsprov måste Ved forsky vningspröve skal

limningen visa sig vara starkare lim ingen vise sig å vcere ster-

än träet, så att ej vid använd­ kere enn treet så man ikke risi-

ning riskeras, a tt de olika skik­ kerer at de forskjellige skikter

ten skilja sig från varandra till sk iller s ig fra hinannen under

följd av kraftpåverkningar. bruk på grunn av de påkjennin-

„• Fanéret skall vara motstånds­ ger hvorfor den utsettes. Finéren

kraftigt mot fukt, v ilk et kontrol­ skal vsere m otstandsdyktig mot

leras genom följande prov: fuktighet, hvilket kontrolleres

ved fplgendp pr 0 ve.

E tt provstycke nedsänkes fu ll­ E t provestykke neddykkes full-

ständigt i vatten av cirka 40 gr. stendig i vann av ca. 40" C. i

C. under 24 timmar. När prov­ 24 timer.

stycket därpå torkas, får det ej Når provestykket derefter tor­

utvisa klyvningar mellan de res, må det ikke utvise spalt-

olika skikten. ninger mellem de forskjellige lag.

c) M e t a l l k o n s t r u k t i o n e r . c. M e t a l l k o n s t r u k s j o n e r .

1. Allmänna bestämmelser. 1. Almindelige bestemmelser.

L ö d n in g och s v e t s n i n g . L o d n in g o g s v e i s n in g .

V id lödning och svetsning skall Ved lodning og sveisning skal

(löd-)svetsm etallen vara jämnt sveisem etallet vmre jevnt fordelt.

fördelad. Bruk av fil skall in ­ Bruk av fil må innskrenkes til

skränkas t i l l borttagning av borttagning av ujevnheter.

ojämnheter.

V ik tiga konstruktionsdelar få V iktigere konstruksjonsdele må

icke fram ställas genom samman- ikke frem stilles ved sammenlod-

lödning eller sammansvetsning ning eller sammensveisning av

av tunn p låt i flera lag. Smidda tvnn plate i flere lag. Smidde

eller pressade eller av m assivt eller pressede eller av fu llt gods

gods utarbetade stycken skola i utarbeidede stykker skal her tre

stället h ärtill användas. i stedet.

V ik tiga konstruktionsdelar av V ik tige konstruksjonsdele av

p lå t eller rör under 1 mm:s gods­ plate eller ror under 1 mm. gods-

tjocklek få icke svetsas. tykkelse må ikke sveises.

Delar, som utsättas för drag­ Deler, .sorn utsettes for trekk

ning eller böjning, få icke för­ eller boining, må ikke bäre for-

bindas enbart genom lödning bindes ved lodning eller sv eis­

eller svetsning. ning.

T e r m is k b e h a n d lin g . T e r m is k b e h a n d lin g .

N är det kan befaras, att på N år det kan befryktes, at der

grund av fram ställningssättet å grunn av fremstillingsmåten

farliga spänningar eller struktur­ an opstå farlige spennin^er eller

förändringar kunna uppstå i v ik ­ strukturforandringer i vigtigere

tigare delar, skola dessa verk­ deler, skal disse virkninger op-

ningar upphävas genom passande heves gjennem passende värm e­

värmebehandling. behandling.

2. Bestämmelser för metalldelars 2. Betingelser for metalldeles an-

användning. vendelse.

A llm ä n n a b e s tä m m e ls e r . A l m i n d e l i g e b e s t e m m e ls e r .

t

Skarpa övergångar i m aterial­ Skarpe övergånge i material-

dimensioner skola undvikas och dimensjoner skal undgås, og pas­

passande avrundningar användas. sende avrundinger skal an vendes.

S t a g f ä s t e n . B a r d u n h e s la g .

B eslag för infästning av stag Bardunbeslag skal ha nöiaktig

skola hava noggrant samma samme retning som bardunene

riktning som stagen och få ej og må ikke bpies i skarpe vink ­

böjas i skarpa vinklar. Den inre ler.

radien av böjningen skall vara Den indre radius i hörningen

m inst lika med plåtens tjocklek. skal m inst vsere lik tykkelsen

Inga ojämnheter få förekomma av platen. Ingen ujevnheter kan

på den y ttre avrundningen. tillätes på den yttre avrunding.

Stagbeslag av tunn stålplåt, u t­ Bardunbeslag av tynde stålplater,

satta för dragning genom en utsatt for trekk gjennem en pia­

pianotråd eller en bult, skola vara notråd eller bolt, må vsere såle­

så förstärkta, att man ej riskerar des forsterket, at man ikke risiT

avskjuvning. kerer overklipning.

Den för stagbeslagen använda Den for bardunbeslag anvendte

belastningsfaktorn skall vara sikkerbetskoeffisient * skal vsere

större än den för stagen tilläm ­ större enn den for bardunene be-

pade (m inst 20 #). nyttede (minst 20 %).

S tå lr ö r . S t å lr ö r .

Användning av rör, som i och Bruk av rör, som for befesti-

för infästning tillp la tta s i än­ gelse er u tflatet i enderne, er

darna, är förbjuden med mindre forbutt, med mindre man forster-

man förstärker den tillplattade ker den utflatede del således, a t

delen så, a tt förstärkning och forsterkning og rör danner ett

rör bilda ett sammanhängande sammenhengende stykke.

stycke.

B u l t a r och m u ttr a r . B ö lt e r o g m p tr ik e r .

Sam tliga bultar och muttrar Sam tlige bolte og mötriker skal

skola på det omsorgsfullaste sikres på det om byggeligste.

säkras.

S t a g s t r ä c k a r e . B a r d u n s tr a m m ere.

Den gängade delen av skruven Den skrueskårne del av stilken

skall vara inskruvad i hylsan skal vsere skrudd inn i hylseD

ett stycke, som är m inst lika på et stykke, der minst er lik

med två gånger gängans diame­ 2 gange stilkens diameter. Bar-

ter. Sträckare skola effektivt dunstrammere skal vrnre behörig

säkras. sikret.

S t a g . B a r d u n er.

S tag med tillhörande sträckare Barduner med tilhörende bar-

och beslag skola prövas för en dunstrammere og beslag skal prö-

belastning, som är lika med hälf­ ves for en belastning, som er lik

ten av stagens brottbelastning. halvdelen av bardunenes brudd-

Om proven ej kunna utföras med belastning. H vis pröven ikke

de t ill stagen hörande beslagen, kan utföres med de til bardunene

kanna analoga beslag användas. hörende beslag, kan analoge be­

slag anvendes.

V id brottbelastningsförsök Ved bruddbelastningsforsök

skall staget brista före strftckaren skal barduner briste för bardun-

och denna före beslagen. strammere og disse atter for be­

slag.

K abelöglor skola vara försedda Kabelöine skal v aire försynt

med kauser av sådan styrka, att med kaus av en sådan styrke, at

de ej deformeras, innan kabeln de ikke deformeres, för kabelen

brister. brister.

V id lödning av splitsar få ej Ved lodning av spleisninger

sådana lödningsmedel användas, må der ikke anvendes loddemid-

som kunna förorsaka, att kabelns ler, sorn kan bevirke, at kabelens

styrka nedsättes. styrke nedsettes.

Varandra korsande stag skola Efter den förstnevnte pröve

säkras mot nötning. skal kabler og profilerte bardu­

Särsk ilt skall initialspännin­ ner forsynes med kontrollmerke,

gen i alla stag kontrolleras. I som angir bruddgrensen.

samband härmed erinras, att en K ryssen de barduner skal sikres

för stor monteringsspänning min­ mot skamfiling.

skar flygplanets säkerhetskoeffi- Man må spesielt kontrollere op-

cient. spenningen i a lle barduner, idet

Vid dubbla eller flerdubbla det erindres, at en for hård op-

stag skall spänningen vara jäm nt spenning forminsker flyvem aski-

fördelad på de enskilda stagen. nenes sikkerhetskoeffisient.

E fter i första stycket nämnda Ved dobbelte eller flerdobbelte

prov skola kablar och profilerade barduner må spenningen veere

stag förses med kontrollmärke, jev n t fordelt på de enkelte bar­

som angiver brottgränsen. duner.

S t y r lin o r . S t y r e l i n e r .

Höjd- och sidoroderstyrlinor Höide- og sidestyreliner skal

skola vara dubbla. Var lina för vsere dobbelte. H ver line for sig

sig skall direkt fästas vid rod­ skal vrnre befestet til ror, ham­

rets hävartn och styrspaken. mel eller styrepinne. Linerne

Linorna t i l l skevningsrodren til balansevinger skal vaere fört

skola ledas så, att de ej kunna således, at de ikke kan sno sig

sno sig om varandra, vare sig örn hinannen hverken ved mon­

vid monterade eller omonterade terte eller umonterte planer.

vingar.

Styrtrissor skola hava en dia­ V eiviseruller skal ha en dia­

meter av m inst 12 gånger s ty r li­ meter på minst 12 gange styre-

nans diameter. Om riktnings­ linens diameter. H vis retnings-

ändringen är över 20°, skall tris- forandringen er över 20°, skal

sans diameter vara m inst 16 rullens diameter vsere minst 16

gånger lindiametern. gange kabeldiameteren. 1

A lla styrtrissor skola lä tt A lle veiviseruller må lettkunne

kunna undersökas. eftersees.

Styrledningar skola vara så Styreledninger må vsere an-

anbragta, att de ej kunna ut­ bragt således, at de ikke er u t­

sättas för skada genom oakt- sa tt for å beskadiges ved uakt-

samhet. somhet.

L a c k e r in g , f ö r n i c k l i n g , fe r - L a k k e r in g , f o r n i k l i n g , fer-

n is s n i n g , m å ln in g o. s. v. n is s e r in g , m a l i n g o. s. v. av

a v m e t a lld e la r . m e t a lld e le .

Metalldelar skola i nödig ut­ M etalliske dele skal i fornoden

sträckning och på ett betryg­ u tstrekning og på betryggende

gande sä tt skyddas mot fukt mäte beskyttes mot fu k tighet

och väderlekens inverkan. og veirets innflytelse.

d) V i n g d u k och i m p r e g n e - d) D u k og i m p r e g n e r i n g .

r i n g .

V in g d u k . D u k .

Duken skall fästas omsorgs­ Duken skal festes om hyggelig

fu llt vid sprygellisterna, helst til ribbene, fortrinsvis ved s y ­

genom sömnad. A ll sömnad ning. A l syn in g må vsere sik-

sk all säkras så, att den ej kan ret således, at den ikke kan gå

löpa upp. op.

Användes stiftning, skall duken Anvendes stiftning, skal du­

skyddas mot förstöring genom ken beskyttes mot odeleggelse

stiften. av stiftene.

Nödiga anstalter skola träffas Der skal vsere truffet fornoden

för a tt hindra deformation av föranstaltning til å undgå de-

profilen på grund av spänning i formasjon av planprofilet som

ty g e t. folge av spenningen i duken.

Vingarnas kantlister skola Planenes k antlister må vsere

vara så starka eller stagade, således avstivet, at de kan mot­

a tt de kunna m otstå spänningen stå stramningen i duken.

i tyget.

A n stalter skola träffas för att D er må vsere truffet foran-

hindra vattensam ling i vingens staltninger til å forhindre vann-

inre. ansamlinger i planenes indre.

Polering av duken genom A vpussning av duken ved

sm ärgling får ej äga rum. sm ergling må ikke finne sted.

Sömmarna skola i varje rik t­ Sommene må i enhver retning

ning hava större styrka än ha större styrke enn duken.

duken.

I m p r e g n e r in g och la c k e r in g . I m p r e g n e r in g og l a k k e r in g .

T ill impregnering av vingar, T il impregnering av planer,

fenor, stabilisatorer och roder finner, stabilisatorer og ror må

får endast användas material, kun anvendes materialer, der

som ej sk adligt inverkar på ingen skadelig innfiytelse har på

duken. duken.

Impregneringsämnena skola Impregneringsm aterialene skal

förstärka ty get, spänna det samt forsterke duken, stramme den og

öra det lu fttätt och motstånds-

f

gjore den lufttett og motstands-

raftigt 'mot vatten, olja och a y k tig overfor vänn, olje og ben­

bensin, utan att i väsentlig sin uten dog i vesentlig grad å

grad öka dess eldfarlighet. foroke dens brandfarlighet.

e) M o n t e r i n g m. m. e) M o n t e r i n g m . m.

1. F ly gkr opp. 1. S krog et.

A llm ä n n a b e s tä m m e ls e r . A l m i n d e l i g e b e s te m m e ls e r .

Kroppen skall i sig själv vara Skroget skal i sig selv vaere

en s ty v konstruktion, oberoende en s tiv konstruksjon uavhengig

av vingställets. av plankonstruksjonen.

K o n t r o l l a v k r o p p e n s m o n ­ K o n t r o l l a v s k r o g e t s m o n ­

te r in g . t e r i n g .

Kroppen, anbragt i fly g stä ll­ Skroget anbragt i fly vestillin g

ning, sk all kontrolleras i hori­ skal kontrolleres i horisontal pro-

sontal projektion och vertikal jeksjon og vertik al projeksjon

projektion, parallell med vin g ­ parallel med planenes sym m etri­

ställets symmetriplan. plan.

H ärvid kontrolleras noga, a tt Det må noie kontrolleres, at

kroppen är monterad i överens­ skroget er montert i overens-

stäm m else med föreliggande stemmelse med de foreliggende

monteringsritningar. monteringstegninger.

2. Vingställ. 2. Plankonstruksjonen.

A l l m ä n n a b e s tä m m e ls e r . A l m i n d e l i g e b e s te m m e ls e r .

Vingarnas infästning kontrol­ Planenes forsvarlige befesti-

leras omsorgsfullt. gelse skal kontrolleres.

K o n t r o l l av m o n te r in g e n . K o n t r o l l a v m o n te r in g e n .

Genom avstånds- och v in k el­ Ved avstands- og vinkelm ålin-

mätningar kontrolleras, a tt v in ­ ger kontrolleres, at planene er

garna äro monterade i överens­ montert overensstemmende med de

stämmelse med av konstruktören av konstruktören fastsatte for­

givna föreskrifter. skrifter.

Härvid beaktas speciellt: Herander påsees spesielt:

Planens inbördes ställning; planenes innbyrdes stillin g,

Planens flygvin klar på olika planenes flyvevinkler måles på

ställen alltefter konstruktionen; forskjellige steder, a lt efter kon-

struksjonen.

Planens riktiga ställning i för­ lanenes riktige stillin g i for-

hållande t ill maskinens symme- S i til maskinens symmetri­

triplan. plan.

3. Montering av stjärten. 3. Montering av halen.

Yridningsaxeln för stabilisator Omdreiningsaksen for det faste

och höjdroder skall stå vinkel­ haleplan og heideroret må stå

rätt mot kroppens vertikala vinkelrett på skrogets vertikale

symmetriplan. symmetriplan.

Begleringen av stjärtplanets R eguleringen av haleplanets

flygvin kel sk all ske medelst av flyvevinkel skal skje ved av luft-

luftfartsm yndigheten godkänd an­ fartskontrollen godkjente anord­

ordning. ninger.

Sidorodrets vridningsaxel skall Siderorets omdreiningsakse skal

vara parallell med kroppens ver­ vsere parallell med skrogets ver­

tikala symmetriplan. Ä lla roder tikale symmetriplan. A lle ror ber

böra hava minst tre gångjärn. ha m inst 3 hengsler.

V id fulla roderutslag skola höjd- N år rorene legges i borde skal

och sidor oder gå fria för var­ heide og sideror gå klar av hin-

andra. annen.

4. Underställ. 4. Understell.

A llm ä n n a b e s tä m m e ls e r . A l m i n d e l i g e b e s te m m e ls e r .

Underställets olika delar böra Understellets forskjellige dele

lä tt kunna demonteras och u t­ må le tt kunne demonteres og ut-

bytas. skiftes.

Understället sk all i allmänhet Understellet skal i alm indelig-

hava en sådan höjd, att propeller­ het ha en sådan heide, at pro-

bladets yttersta spets under kör­ ellbladets ytterste spiss under

ning på marken ej kommer när­ jersel på jorden ikke kommer

mare denna än 30 cm. Härvid denne neermere enn 30 cm. Her­

skall rörelsen i avfjädringen ej ved skal bevegelsen i avfjseringen

tagas i betraktande. ikke tas i betraktning.

Vid vattenflygplan skall pro­ For vannflyvemaskiner må pro-

pellerbladets spets vid vridning pellbladets spiss under omdrei-

runt vara minst 20 cm. från alla ningen vrere minst 20 cm. fjernet

fly gp lan ets konstruktionsdelar. fra maskinens konstruksjonsdele.

Avfjädringen skall vara så säk­ AvfjBeringen skal v a re således

rad genom en särskild stoppanord­ sikret ved sserlig stopinnretning,

ning, a tt lä gsta punkten av den at laveste punkt av den konstruk-

konstruktion, som bär axelläget, sjon, som bserer akselleiet, ikke

icke kan nå marken, även om kan nå jorden, selv om avfjse-

avfjädringsanordningen brister. ringsinretningen brister.

H j u l u n d e r s t ä l l . H j u l u n d e r s t e l l.

H jul och axlar skola vara av H jul og aksler skal veere av

standarddimension. de til enhver tid anvendte stan-

darddimensjoner.

Vid konstruktioner, där pro­ Ved konstruksjoner, hvor pro-

peller kan utsättas för skada av pellen kan vsere u tsatt for å be-

stänk från hjulen, skola hjulen skadiges ved spröit fra hjulene,

förses med stänkskärmar. skal disse vsere forsynet med

skvettskjermer.

H julaxlarna skola i normal IJjulakslene skal i normal s til­

ställn in g stå vinkelrätt mot fly g ­ lin g stå vinkelrett på flyvema-

planets symmetriplan. skinens symmetriplan.

Snös*kidor. S n e s k i.

Snöskidor skola förfärdigas av Sneski skal forferdiges av ask

ask eller av material av mot­ eller av materiale av tilsvarende

svarande k valitet. kvalitet.

D e skola anbringas så, att de De skal v®re montert således,

under fly g n in g ej kunna störa at de ikke under flyvningen kan

flygp lan ets flygegenskaper. skadelig innvirke på maskinens

flyveegenskaper.

F l o t t ö r e r o ch b å ta r. F l o t t ö r e r o g b å ter .

E tt vattenflygplans flottörer En vannflyvem askins flottörer

eller båt skola hava en samman­ eller båt skal ha en samlet op-

lagd bärighet, som är minst lika drift, der minst er lik det dob-

med dubbla vikten av det full- belte av den full-lastede maskins

lastade flygplanet. dödvekt.

Flottör skall hava m inst 4 Hver flottör skal ha minst 4

vattentäta rum. vanntette rum. Maskiner med

F lo ttö r å enflottörflygplan en flottör minst 6 vanntette rum.

skall dock hava minst 6 vatten­ Flyvebåtenes vanntette innde-

täta rum. ling, fribord og stab ilitet på vän ­

F ly g b å ts vattentäta indelning, net skal godkjennes for hver

fribord och stab ilitet på vattnet type.

skola godkännas för varje typ.

L antflygplan, avsett för passa­ Landflyvem askiner, som er be-

gerarebefordran, skall, då routen stem t til å transportere passa-

till väsentlig del går över vatten, sjerer, skal, når ruten for en ve-

vara så konstruerat eller utrustat, sen tlig del går över vann, vaere

a tt det vid nödlandning på v a tt­ således konstruert eller utstyrt,

net kan hålla sig flytande. at de ved nödlanding på vännet

kan holde sig flytende.

S t j ä r t s p o r r e n . H a le s le p e r e n .

Stjärtsporren skall lätt kunna Halesleperen skal lett kunne

demonteras och utbytas. demonteres og utskiftes.

Den sk all vara sä konstruerad Den skal vcere således kon­

och monterad, att kroppens ba­ struert og montert, at skrogets

kersta del ej kommer att beröra bakerste del ikke kommer t il å

marken ens i mindre gynnsam beröre jorden selv i mindre gun­

terräng. stig terreng.

På horisontal terräng få sido- På horisortalt terreng må side-

och höjdroder ej komma närmare og hoideror ikke kunne komme

marken än 20 cm., när flygplanet jorden nsermere enn 20 cm., når

står stilla. maskinen holder stille.

Sporren skall vara fjädrande H alesleperen skal vsere fjse-

anbragt. _ • rende anbragt.

Sporrens infästning får ej an­ H alesleperens befestigelse skal

vändas som fäste för stabilisa­ ikke danne feste for stab ilisa­

torns eller höjdrodrets stagning. torens stag. *

f) M o t o r m e d t i l l b e h ö r . f) M o t o r m e d t i lb e h o r .

1. Motorns installation. 1. Motor ens installasjon.

Motorn sk a ll vara så monterad, Motoren skal vsere således mon-

att den lätt kan besiktigas. tert, at den lett kan eftersees.

Man skall lä tt knnna kontrol­ Man må lett kunne kontrollere

lera förgasare (med munstycken), forgasser, flottor og filtre, vann-

flottör och filter, vatten- och olje- og oljefiltre, kraner for tömning

filter, kranar för töm ning av av vann og olje, magneter med

vatten och olja, magneter med tilhorende ledninger og tennplug-

tillhörande ledningar, tändstift ger. Man må le tt kunne kon­

m. m. trollere og utskifte tennplugger.

V attenflygplans motor skall Vannflyvemaskiner bor kunne

kunna igångssättas från förare­ startes fra forerplassen.

platsen.

K onstruktiva förändringar få K onstruktive forandringer må

ej utan särskild tillå telse företa­ ikke företas ved en av Luftfarts-

gas på av luftfartsm yndighet administrasjonen godkjent motor

godkänd motorinstallation. uten approbasjon.

2. Brandfara. 2. Brandfare.

Ändam ålsenliga anstalter skola D er skal vsere truffet hensikts-

forefinnas för att undvika brand messige foranstaltninger til å und­

och för att hindra ansamlingar av gå brand og för å hindre ansam­

spilld olja och bensin. linger av spillolje og bensin.

Motorrummet skall vara åtsk ilt Motorrummet skal veere adskilt

från de övriga rummen i flygpla­ fra de ovrige rum i flyvem aski-

net och skall vara tillfredsstäl­ nen og skal vsere tilstrekk elig

lande ventilerat. ventilert.

Utblåsningsrörens mynning Utblesningsrorenes munning

skall i sido-ellerhöjdriktningvara skal i side- eller hoideretning

m inst 1 m. avlägsen från fallben­ vsere fjernet minst 1 m. fra fall-

sintanken samt dessutom vid bensintanken, samt dessuten ved

»pushen-typ ligga på betryggande »pusbers» i betryggende avstand

avstånd från propellerplanet. fra propellplanet.

Träkonstruktioner i närheten Trekonstruksjoner i närheten

av avgasröret skola i nödig u t­ av exbaustrpr skal i nodvendig

sträckning värmeisoleras. utrekning vtere isolert.

V id installation av bensintan­ Der skal ved installasjon av

kar sk all nödig hänsyn tagas till bensintanke vrnre tä tt fornodent

brandfaran. hensyn til brandfaren.

3. Kontroll av smörjningen. 3. Kontroll med smgringen.

Motorn sk all vara försedd med Motoren skal veere u tstyrt med

en för flygaren sy n lig anordning en for flyveren sy n lig anordning

för kontroll av smörjningen. t il kontroll av smoringen. Denne

Denna anordning skall vara för­ anordning skal vsere försynt med

sedd med avstängningskran. stoppekran.

4. Förgasare. 4. Forgassere.

Förgasaren skall kunna fun­ Forgasseren skal kunne funk-

gera tillfredsställande, oberoende sjonere tilfredsstillende uansett

av flygplanets ställnin g under maskinens stillin g under flyvning.

flygning.

5. Kylare. 5. K jo le r e.

K ylarna skola hava ett finmas- Kjolerne skal ha et fint filter

k ig t filter i påfyllningsstutsen. i fyllehullet. D ette skal vaere

D etta sk all lä tt kunna rengöras. lett å efterse.

E tt filter med större hål bör E t filter med större huller bor

dessutom vara anbragt i den ne­ dessuten voere anbragt i den ne­

dersta delen av kylaren i och för derste del av kjoler en t il opsam-

uppsamling av smuts. lin g av urenheter.

Den högsta punkten av vatten- D et hoieste punkt av vann-

cirkulationssystem et skall ligga cirkulasjonssystem et skal lig g e

högre än cylindrarnas vattenrum. boiere enn cy undernes Arannkappe.

Kunna iuftsam lingar (»luftfic­ K an luftansam linger finne sted i

kor») uppstå i vattencirkulations- vanncirkulasjonssystem et må til-

systemet, skola därstädes luftkra­ svarende luftkraner anbringes.

nar anbringas.

Cirkulationssystem et skall vara Cirkulasjonssystemet skal vsere

så anordnat, a tt det säkerställer således anordnet, at det sikrer

en tillfredsställande och p ålitlig en tilfredsstillende o g p ålitelig

cirkulation av vattnet. cirkulåsjön av vännet.

För en fullständig avtappning De for en fullständig avtapning

erforderliga kranar skola finnas. fornodne kraner skal förefinnes.

K ylarens k ylsystem får ej Kjolerens ror må ikke males.

målas.

K ylaren skall monteras så, att Kjoleren skal monteres således,

den så lite t som m öjligt utsättes at den er minst m ulig utsatt for

för skakningar. rystelser.

K ylaren bör vara försedd med Kjoleren bor vrnre försynt med

en anordning, som tillåter reg- en anordning, som tillå ter å re-

Jering av vattnets temperatur från gulere kjolevannets temperatur.

förareplatsen. Temperaturen skall Denne skal kunne måles ved et

kunna mätas med en termometer, termometer, sorn bekvemt kan av-

som bekvämt kan avläsas från leses fra forerens plass. Kjo-

förareplatsen. leren skal vaere således dimen-

K ylaren skall vara så dimen­ sjonert, at vännet på hete som-

sionerad, att vattnets temperatur merdage ikke får hoiere tempera­

en varm sommardag ej översti­ tur enn + 80" C.

ger 80 gr. C.

K ylaren skall vara tryckpro- Kjol eren skal vaere trykkprovet

vad för 0,3 atmosfärer. for 0 ,3 kg. pr cm2.

6. Tankar och ledningar för 6. Tanker og ledninger for ben­

bensin och olja. sin og olje.

B e n s in t a n k a r o ch b e n s in ­ B e n s in t a n k e r o g b e n s in -

le d n in g a r . le d n in g e r .

Större tankar skola av hänsyn Större tanker skal av bensyn

t ill skvalpning vara delade g e­ til slingringen vaere delt ved

nom längd och tvärväggar, som lengde- og tvervegge, der ikke

dock ej få hindra bensinens över­ hindrer bensinens utstrom ning.

strömning.

Ledningar och kranar skola Ledningers og kraners befestel-

fästas vid tanken på ett betryg­ se t il tanken skal utfores på be-

gande sä tt och vara så anbragta, tryggende mäte og vaere således

att motorns bensintillförsel är anbragt, at motorens bensintil-

säkrad. Luftförbindelsen på öpp­ forsel er sikret. Overlopet på

na tankar skall anordnas så, att åpne tanker skal vaere innrettet

onödig sp illn in g av bensin und- således, at unodig bensinspill

vikes. undgåes.

Huvudtank, som står i direkt Hovedtanker, som står i direkte

förbindelse med förgasaren, sk all förbindelse med forgasser, skal

vara försedd med en vattensamlare, vaere u tstyrt med vannsamler,

som lä tt kan tömmas. som lett kan tömmes.

Om motorn icke är försedd Forsåvidt motoren ikke er för­

med inb yggt bensinfilter, skall syn t med innbyggede bensin-

ett sam tidigt som vattensamlare filtre, skal der inns bytes et sam­

verkande benzinfilter inskjutas tid ig som vannutskiller virkende

mellan tank och förgasare. bensinfilter mellem tank og for­

gasser.

F iltret skall lä tt kunna ren­ F iltre t skal le tt kunne renses.

göras.

Gummiförbindningar i bensin­ Gummiforbindelser i bensinled-

ledningar böra undvikas och få ningene er ikke önskelig og må

under inga förhållanden förekom­ under ingen om stendighet fore-

ma mellan filter och förgasare. komme mellem filter og forgasser.

Öppna tankar med tillhörande Åpne tanker med tilhorende

rörledningar skola i driftfärdigt rorledninger skal i driftsferdig

tillstån d prövas med luft under stand pröves med luft under et

ett tryck av 0,3 kg/cm 2, tryck ­ trykk av 0,3 kg/cm2, trykktanke

tankar med 0,6 kg/cm2. Trycket 0,6 kg/cm2; trykk et skal ved den­

skall vid detta prov hålla sig. ne prpve holde sig godt.

F lygp lan , avsett för passage­ E nhver maskine bestemt for

rarebefordran, skall hava fallben­ passasjerfart skal ha fallbensin­

sintank eller, där sådan ej kan tank, eller hvor denne ikke kan

anordnas, en annan reservtank anbringes, en annen reservbensin­

för minst en halvtimmes flygning. tank for m inst Vs time. F all-

Tillförseln av sådan bensin skall bensintankers bund må ligg e så

lätt kunna öppnas. F allb en sin ­ höit över forgasseren, at bensinen

tankens botten skall ligga så med sikkerhet strömmer til un ­

högt över förgasaren, att bensin der alle almindelige flyvevinkler.

med säkerhet strömmar till under Fallbensinen sk al le tt kunne set­

alla van liga flyglägen. tes til.

Trycktank, utrustad med auto­ Trykktanker med autom atisk

m atiskt verkande pump, skall virkende pumpe skal dessuten

dessutom vara utrustad med hand­ vsere u tsty rt med håndpumpe.

pump.

O lj e t a n k a r och o l j e l e d - O lj e t a n k e r o g o l j e l e d -

n in g a r . n in g e r .

A vloppet skall utmynna minst Avlöpet skal vsere minst 2 cm.

2 cm. över tankens botten, så att över tankens bund, således at

smuts kan uppsamlas och av­ smuss kan opsamles og avtappes.

tappas. Anordningene for oljetilförselen

Anordningarna för oljetillför- skal sikre motorens funksjonering

seln skola säkerställa motorns ved fu ll gang av motoren i den

funktionering vid högsta varvan­ tid, dette er garantert.

ta l under den tid detta är ga­

ranterat.

Tankar och oljeledningar, av- Tanker og oljeledninger, av-

kylnings- och uppvärmningsan- kjölings- og opvarmningsanord-

ordningar skola vara så konstru­ ninger skal vsere således kon-

erade, att oljans temperatur i vev­ struer t, at oijens temperatur i

huset håller sig vid 40 t i l l 80 krumtappkassen holder sig på

gr. C. under hela den garante­ 40°—80° C. under hele den ga-

rade flygtiden, oberoende av lu ft­ ranterte flyvetid, uansett den

temperaturen ( + 30° till — 40° C.). y ttre temperatur ( + 30"---- h40’C.)

Oljan i tanken skall alltid kunna Man må sörge för, at öijen i tan­

h ållas så varm, att den är t ill­ ken altid er så varm, at den er

räckligt lättflytande. Tankar och tilstrek k elig lettflytende (var-

rörledningar skola därför vara mere enn + 5° C. for alm indelig

läm pligt isolerade eller automa­ olje og -r- 5° C. for risinusolje).

tiskt uppvärmda respektive av­ Tanker og rörledninger må der­

kylda. för vsere passende isolert eller

automatisk opvarmet eller av-

kjölet.

4 — 2318-18

A llm ä n n a b e s tä m m e ls e r . A l m i n d e l i g e b e s te m m e ls e r .

A lla kranar skola vara försedda A lle kraner skal vsere försynt

med säkring. med sikring.

På sam tliga tankar skall rymd­ Sam tlige tanker skal vsere på-

innehållet vara påstämplat. stem plet ruminnholdet.

Innehållet i sam tliga tankar Innholdet i sam tlige tanker må

sk all i varje ögonblick lä tt och til enhver tid le tt og bekvemt

bekvämt kunna avläsas. kunne avleses.

Ståndglasrör skall anbringas Standglass skal vsere beskyttet.

skyddat.

Bensinståndglas skall genom Bensinstandglass skal ved lett

lä tt tillg ä n g lig kran kunna a v ­ tilgjengelige kraner vsere adskilt

stängas från tanken. fra tanken.

A lla trycktankar skola vara A lle trykktanker skal vsere

försedda med manometrar och försynt med manometre og sik-

säkerhetsventiler. kerhetsventiler.

Bensin- och oljeledningar skola Bensin- og oljeledninger skal

bestå av mjuka kopparrör eller bestå av blöte kobberör eller te t­

täta, dragna stålrör. D e skola an­ te, trukne stålrör. De må an.

bringas så enkelt som m öjligt och bringes så enkelt som m ulig og

tillfö rlitlig t säkras mot brott på vsere fulstendig sikret mot brudd

grund av skakning, särskilt i ved rystelser, sserlig i nserheten

närheten av förbindningar. Nipp- av förbindelser. N ipler og rör­

lar och rörskoningar skola pålö- sko skal påloddes ved slaglodd,

das med slaglod, då ej andra av når ikke andre av luftfartsad-

luftfartsm yndigheten godkända ministrasjonen godkjente förbin­

förbindningar användas. delser benyttes.

Förbindande av rör vid rör Förbindelser av rör med rör

genom svetsning eller lödning är ved sveisning eller lodning er

ej tillå tet. ikke tilla tt.

Böjningar av rör skola utföras Böininger av rör skal vsere

med en inre radie av minst 5 utfört med en radius av minst

gånger rörets y ttre diameter. fem gange rörets ytre diameter.

A lla rörledningar skola märkas, A lle rörledninger skal vsere

så a tt de ty d lig t skilja sig från merket således, at de tyd elig

varandra. skiller sig u t fra hverandre.

P r o p e lle r . 7. Propellen.

Propeller sk all vara av god­ Propellen skal vsere av en for

känd, prövad konstruktion. Den vedkommende maskintype god-

skall vara försedd med fabrikan­ kjent, prövet konstruksjon. Den

tens märke samt med angivande skal vsere försynt med fabrikan­

av diameter och stigning. tens merke samt med angivelse

V id vattenflygplan skola pro­ av diameter og stigning. Yed

pellerns framkant och spets vara vannflyvemaskiner skal propel-

skyddade av plåtskoning. lens yttre förende kant og spiss

vsere beslått med metall.

g) K r o p p e n s i n r e d n i n g och g) S k r o g e t s i n n r e t n i n g og u t ­

u t r u s t n i n g . s t y r .

1. Flygplanets styrorgan. 1. Styreorganer for flyvemaskiner.

Höj drodrets styranordning skall Hoideroret. Styreinnretningen

betjänas för hand och vara så skal betjenes med händen og

anordnad, att man genom att vsere således anordnet, at man

skjuta styrspaken från sig tvingar ved å skyve styrepinnen fra sig,

flygplanet att gå ned och genom bringer maskinen til å gå nea,

a tt draga den till sig tvingar og ved å trekke den t i l sig brin­

flygplanet att stiga. ger maskinen til å stige.

Sidrodrets styranordning sk all Sideroret. Styreinnretningen

betjänas med fotterna och skall skal betjenes med fptterne og

vara så anordnad, att man genom skal vsere således anordnet, at

a tt röra höger fot framåt åstad­ man ved å bevege hpire fot för­

kommer en svängning åt höger. över opnår en svingning til hpire.

D et är önskvärt att styran ­ D et ber tilstrebes, at styreinn ­

ordningen även kan betjänas med retningen kan betjenes med én

en fot. Anordning skall finnas, fot. Der skal vsere tätt hensyn

så att foten ej kan glida ut. til, at foten ikke kan g li ut.

Skevningsrodrens (gauchisse- Balansering er. Styreinnretnin­

mentets) styranordning skall be­ gen skal betjenes med händen og

tjänas för hand och vara så an­ vsere således innrettet, at man

ordnad, a tt man genom a tt vrida ved å dreie rattet med uret eller

ratten i samma riktning som v i­ före styrepinnen t ill hpire legger

saren på e tt ur eller föra sty r­ maskinen til hpire.

spaken till höger, lägger flygpla­

net t ill höger.

2. Motorns regleringsorgan. 2. Begulering sorg aner for mo­

toren.

A lla regleringshandtag skola A lle reguleringshåndtak skal

anbringas så, a tt deras rörelse beveges i planer parallelle med

försiggår i plan, parallella med flyvem askinens lengdeakse. R e­

flygplanets längdaxel. Regle- guleringshåndtak for bensin- og

ringshandtag för bensin- och lu ft­ lufttilfprsel skal vsere således an­

tillförsel skall vara så anordnat, ordnet, at tilfprselen forpkes, når

att tillförseln ökas, när handta­ håndtaket fpres forover.

get föres framåt.

A vvikelser härifrån må m edgi­ A vvikelser fra ovennevnte be-

vas av luftfartsm yndigheten, när stemmelser kan tilstedes av luft-

å instrum enteringen ty d lig t an- fartsadministrasjonen, når virk­

gives verkan av de olika hand- ningen av håndtakenes stillin g

tagslägena. er ty d elig avmerket.

Regleringen av gastillförseln R eguleringen av gasstilfprselen

skall ske säkert i båda riktnin­ må skje sikkert i begge retninger

garna och ej vara beroende av og ikke vsere avhengig av an-

fjädrar. vendelsen av fjserer.

Tändningsregleringen skall vara Tendingsreguleringen skal vse-

så anordnad, att dess främre läge re således anordnet, a t forreste

svarar mot hög tändning. stillin g av hån dtaket svarer til

Vid flygplan med flera moto­ tid lig tending. Ved flyvem äski-

rer skola gasregleringshandtagen ner med flere motorer skal gass-

vara så placerade, att de sam ti­ håndtakene lig g e således, at de

d ig t kunna betjänas med en hand. sam tidig kan betjenes med én

händ.

Å passagerareflygplan med två Ved passasjerflvvemaskiner,

förare skall hjälpföraren hava till med to fcrere, skal hjelpeforeren

sitt förfogande en fullständig ha et sett gasshåndtak og kon­

uppsättning gasregleringshand- takter til sin rådighet.

tag och kontakter.

Kontakter skola anordnas så, Kontakter skal vsere anordnet

att alla magn eter kunna brytas således, at tendningen kan av-

å en gång medelst ett enda brytes for alle magneter ved be-

andtag. vegelse av et enkelt håndtak.

Yarje magnet skall kunna bry­ H ver magnet ber brytes for

tas för sig. sig.

Kranar för om ställning och av­ Kraner for om stilling av ben­

stängning av bensintillförseln si ntilforsel skal vsere lett til-

skola vara lä tt tillgän g liga för gjengelig for foreren. .

föraren.

3. A llm än utrustning. 3. Almindelig udstyr.

Vid varje sittplats skall vara T il hver sitteplass skal der

anordnat ett starkt fastspännings- vsere anordnet et sterkt fastspen-

bälte, som fästes vid flygkrop­ ningsbelte, som festes t il skro-

pens solida delar. Bältena skola gets solide dele. Beltene skal

vara fjädrande samt lätta att lösa. vaere fjserende og lette å löse.

De skola tåla en belastning av 300 D e skal tåle en belastning av

kg. V id provning av bältets 300 kg. Under pr0ven av bel-

styrka skall detsamma fastspän­ tets styrke skal dette fastspennes

nas vid de beslag, som användas til de beslag, som anvendes i flyve-

i flygplanet, och beslagen skola maskinen, og beslagene skal ha

hava samma inbördes avstånd samme innbyrdes avstand som i

som i flygplanet. maskinen.

Dynor skola vara fästade så, Puter- skal vsere befestet så­

att ae ej kunna glida på sätena. ledes, at de ikke kan g li på se-

tene.

Sådana anordningar skola fin­ Der skal vsere trnffet sådanne

nas, a tt lasten m. m. ej kan för­ anordninger, att last m. v. ikke

skjuta sig. kan forskyve sig.

F ly gp lan et skall vara försett Maskinen skal vsere försynt

med elasläckningsapparat av god­ med et ildslukningsapparat av

känd konstruktion ävensom med anerkjent konstruksjon samt med

i luftfärdsreglerna omnämnda s ig ­ de i luftveisreglene omhandlede

nalmedel. signalmidler.

F lygplan, som skall användas Maskiner, som skal benyttes til

för nattflygning, skall dessutom nattflyvning, skal dessuten vsere

vara försett med i luftfärdsreg- försynt mea de i luftveisreglene

lerna påbjudna fartygslanternor, påbudte posisjonslanterner, der

vilka skola kunna tändas under skal kunne tendes under flyv-

flygning. Lanternorna skola vara ningen. Lanternerne skal vsere

godkända av vederbörande, kon­ godkjendt av vedkommende kon-

trollmyndighet. trolleringsm yndighet.

V attenflygplan samt lantflyg- Vannflyvemaskiner og land-

plan, som skall användas på lin ­ flyvemaskiner, der skal anvendes

jer, som t ill väsentlig del gå över å ruter, der for en vesentlig

vatten, skola vara utrustade med el går över vann, skal vsere u t­

en räddningsväst eller ett rädd- sty r t med en redningsvest eller

ningsbälte för var och en av de e t redningsbelte til hver av de

ombordvarande. ombordvserende personer.

Vattenflygplan skall vidare Vannflyvemaskiner skal enn-

hava drivankare med tillbehör videre ha drivanker med tilbehpr

och anordning för dämpning av og anordning til bplgedempning.

sjögång.

D å så erfordras kan påbjudas, Det kan påbydes, a tt visse

att vissa flygplan skola förses maskiner skal forsynes med fall-

med fallskärmar, dricksvatten skjerme, drikkevann og proviant.

och proviant.

4. Instrument. 4. Instrumenter.

F ly gp la n sk all vara utrustat Flyvem askiner skal vsere för­

med följande fast monterade in ­ sy n t med fplgende fast mon­

strument: terte instrumenter:

Hastighetsmätare, Fartmåler,

höjdmätare, Hpidemåler,

krängningsmätare, Krengningsmåler,

kompass, Kompass,

klocka, Ur,

varvräknare, Slagteller,

kylvattentermometer, Kjplevannstermometer,

bensinståndmätare, Bensinstandsviser,

oljeståndmätare, Oljestandsviser,

för motorns betjäning i övrigt de for motorens betjening ipvrig

nödvändiga instrument och mano­ npdvendige instrumenter og ma-

metrar, samt nometre, eventuellt andre instru ­

eventuellt andra instrument menter eller radioinstallasjon, ef­

eller radioinstallation efter när­ ter nsermere bestemmelse av luft-

mare bestämmelser av vederbö­ fartsadministrasjonen. Instru-

rande m yndighet. mentene skal vsere av anerkjent

Instrumenten skola vara av konstruksjon og vsere anordnet

odkänd konstruktion och an- på sådan mäte, at de bekvemt

f ragta på ett sådant sätt a tt de kan avleses.

bekvämt kunna avläsas.

Instrumenten skola monteras Instrumentene skal vrnre mon-

så, att de så litet som m öjligt tert på sådan mäte, a t de på-

påverkas av flygplanets skak- virkes så litet som m ulig av ma­

ningar. skinens rystelser.

Kompassen skall vara så långt Kompasset skal fjernes så me-

avlägsen som m öjligt från motor g et som m ulig fra motor og mag­

och magneter. önskvärt är, att neter. D et er önskelig at större

större rörliga delar i kompassens bevegelige dele i kompassetsoumid-

omedelbara närhet tillverkas av delbare naerbet er konstruert av

icke-m agnetiskt material. Kom ­ ikke-m agnetisk materiale. Der

passen sk all vara kompenserad. må förefinnes de fornodne anord­

ninger for kompensasjon av kom­

passet.

Förarrummet skall kunna upp­ Forerrummet skal kunne be­

ly sa s av fasta lampor, så att ly ses ved faste lamper således,

betjäning (avläsning) av alla vik­ at betjening (avlesning) av alle

tig a regleringshandtag (instru­ vik tig e reguleringshåndtak og

ment) är möjlig. instrumenter er mulig.

E lektriska installationer skola Elektriske installasjoner skal

vara så utförda, att de ej inverka veere således utfort at de ikke

på brandsäkerheten ombord. innvirker på brandsikkerbeten

ombord.

II. H .

B estäm m elser fö r lu ftvärd igh ets- B e stem m e lser for lu ftd y k tig -

b evis och. m otorcertiflkat. h etsb evis.

A. Allmänna bestämmelser. A. Alm indelige bestem melser för

luftdyktighetsbevis.

Ansökan om erhållande av luft- Ansökning om opnåelse av

värdighetsbevis ävensom om god­ luftdyktighetsbevis såvelsom om

kännande av motorer sk all s tä l­ godkjennelse av motorer skal

las till luftfartsm yndigheten på stiles til luftfartsadministrasjonen

därför bestämda ansökningsblan­ å dertil bestemte ansoknings-

ketter. lanketter.

a) F l y g p l a n a v n y t y p . a) F l y v e m a s k i n e r av n y

t y p e .

1) Med ansökan om luftvärdig- 1) Med ansökning om lu ftd yk ­

hetsbevis skola följa översikts- tighetsbevis skal folge oversikts-

ritningar och sådana upplysnin­ tegninger og sådanne oplys-

gar om belastning, bränsle, moto­ ninger om belastning, brennstoff,

rer m. m., att luftfartsm yndig­ motorer etc., at kontrollm yndig-

heten kan bilda sig en uppfatt­ hetene kan gjore sig et forelobig

ning om flygplanets allmänna sä­ skjonn över flyvemaskinens al-

kerhet. mene sikkerhet.

2) Den sökande skall sedermera 2) Anspkeren skal derefter inn-

insända sådana ritningar, beräk­ sende sådanne tegninger, bereg-

ningar och övriga upplysningar, ninger og pvrige oplysninger, som

som äro nödvändiga för a tt när­ er npdvendige for neermere å kon­

mare kontrollera flygplanets sä­ trollera flyvem askinens sikker-

kerhet. het.

o) Den sökande får ej inbygga 3) Anspkeren må ikke innbygge

enskilda delar i flygplanet, förrän de enkelte deler i flyvem askinen

konstruktion, material och arbe­ för konstruksjon, materiale og

tets utförande äro godkända av arbeidets utfprelse er godkjent

luftfartsm yndigheten i överens­ av besiktigelsesm ann i overens-

stämmelse med därför gällande stemmelse med de derför gjel-

bestämmelser. dende bestemm elser.

4) E fter flygplanets färdigbyg­ 4) E fteråt flyvem askinen er

gande och inflygning skola offici­ fserdigbygget og innflpiet skal der

ella provflygningar utföras av den utfpres offisielle flyveforspk av

sökandes eller fabrikantens fly ­ anspkerens eller fabrikantens fly-

gare i närvaro av representant ver i overvser av representanter

för luftfartsm yndigheten (besikt­ for luftfartsadministrasjonen.

ningsmannen).

5) SedaD kontrollberäkning, be­ 5) Efteråt kontrollberegningen,

siktnin g och den sökandes för- besiktigelse og anspkerens for-

söksflygningar fullgjorts och g i­ spksflyvninger er fullfprt og har

v it tillfredsställande resultat, ;itt tilfredsstillende resultat, el­

eller sedan eventuella ändringar, f er efter at eventuelle endringer,

som visat sig nödvändiga, utförts som måtte ha v ist sig npdven-

och godkänts, skall den sökande, dige, er utfprt og godkjent av

om så påfordras av luftfarts­ besiktigelsesmann, skal anspke-

m yndigheten, avlämna flygplanet ren, om så forlanges av lu ftfarts­

t ill officiella prov, utförda genom administrasjonen, avgi flyvem a­

m yndighetens försorg. skinen til offisielle prpver utfprt

ved dennes forsorg.

6) Om luftfartsm yndigheten på 6) H vis luftfartsadm inistrasjo­

grundval av resultaten från de nen på grunnlag av resultatene

officiella provflygningarna anser fra de offisielle prpveflyvninger

ändringar i konstruktionen nöd­ anser endringer i konstruksjonen

vändiga med hänsyn till flygp la­ npdvendige av hensyn til far-

nets säkerhet, skola dessa utföras tpiets sikkerhet, skal disse ut-

av den sökande, och kan det be­ fpres av anspkeren, og det kan

stämmas, a tt därefter n ya offici­ forlanges, at der derefter igjen

ella provflygningar skola utföras. utfpres offisielle prpveflyvninger

med flyvemaskinen.

7) Den sökande har rätt att 7) Anspkeren har rett til å få

erhålla meddelande om de av utlevert rapport över de av lu ft­

luftfartsm yndigheten utförda be­ fartsadministrasjonen utfprte be-

räkningarna, besiktningen och regninger, kontrollprpver og prp­

provflygningarna. veflyvninger.

8) Sedan de officiella proven 8) E fteråt de offisielle pröver

utförts med tillfredsställande re­ er utfört med tilfredsstillende re­

sultat, oell sedan de eventuella sultat, og efteråt eventuelle end-

ändringar, som av luftfartsm yn­ ringer, som er forlangt foretatt

digheten krävts med hänsyn till av luftfartsadm inistrasjonen av

flygplanets säkerhet, utförts och hensyn til fartöiets sikkerhet, er

godkänts, skall luftvärdighetsbe- utfört og godkjent, skal luftdyk-

v is utfärdas. Dessförinnan skall tigh ets beviset utstedes. Forinnen

dock den sökande hava inläm nat utstedelsen av luftdyktighetsbe-

en fullständig om gång arbetsrit- viset skal ansökeren innlevere

ningar samt ett karaktäristiskt et fu llsten dig sett arbeidsteg-

fotografi av flygplanet i två exem­ ninger samt et karakteristisk fo­

plar till luftfartsm yndigheten. tografi i 2 eksemplarer av flyve-

maskinen t i l luftfartsadm inista-

sjonen.

b) F l y g p l a n av f ö r u t g o d ­ b) F l y v e m a s k i n e r a v f ö r u t

k ä n d t y p . g o d k j e n t t y p e .

1) Luftvärdighetsbe vis för flyg­ 1) L uftd yktigh etsbevis for fly­

plan, som i alla väsentliga avse­ vem askiner som i alle vesentlige

enden äro i överensstämmelse med henseender er i overensstemmelse

förut godkänt typ-flygplan, u t­ med förut godkjent type-flyve-

färdas en ligt nedanstående: maskiner utfserdiges under iakt­

tagelse av nedenstående:

2) Den sökande har rätt att 2) Ansokeren har rett til å

företaga ändringar (inklusive in- foreta endringer (inkl. innbygg-

byggm ng av annan motortyp) i ning av en annen motortype) i

flygplanets konstruktion, vilka flyvem askinens konstruksjon og

kunna avvika från den kom pletta kan avvike fra de arbeidsteg-

omgång arbetsritningar, som fin­ ninger av typemaskinen, som fin­

nes i luftfartsm yndighetens ägo. nes i luftfartsadministrasjonens

Dock skall han först till lu ft­ besiddelse. D og skal der först

fartsm yndigheten insända fu ll­ til denne innsendes fullstendige

ständiga upplysningar och rit­ oplysninger og tegninger över

ningar över de påtänkta ändrin­ de påtenkte endringer, og disse

garna, och skola dessa, såvitt skal, såfrem t de angår flyve­

det gäller flygplanets säkerhet, maskinens sikkerhet, approberes

odkännas av luftfartsm yndig- av luftfartsadm inistrasjonen.

eten.

3) Under flygplanets byggnad 3) Under flyvem askinens b ygg­

skola arbetets utförande och det ning skal arbeidets utförelse og

använda m aterialet kontrolleras de anvendte materialier kontrol-

av besiktningsmannen i enlighet leres av besiktigelsesmannen i

med härför gällande föreskrifter. overensstemmelse med de herfor

gjeldende forskrifter.

4) Om flygplanet efter lu ft­ 4) Dersom flyvemaskinen efter

fartsmyndighetens uppfattning luftfartsadm inistrasjonens ansku-

avsevärt avviker från typ-flyg- else avviker betydelig fra type-

planet, eller om flygplanet b yg­ flyvem askinen, eller hvis flyve-

ges av en fabrikant, som icke är maskinen er h ygget av en fabri­

förtrogen med denna ty p s b y g g ­ kant, som ikke er fortrolig med

nad, kan luftfartsm yndigheten denne types byggning, kan luft-

fordra, att officiella provflygnin- fartsadministrasjonen forlange, at

ar företagas, utförda av den sö-

f

der företas offisielle pröveflyv-

andes eller fabrikantens flygare ninger utfört av ansökerens eiler

i besiktningsmans närvaro, och fabrikantens flyver i kontrollens

kan dessutom påfordra, a tt fly g ­ nservser, og dessuten kan det for-

planet avlämnas till officiella prov langes, at maskinen avlevereres

såsom för nya typer. t i l offisiell prövefly vning som for

nye typer.

5) Sedan flygplanet på t i l l ­ 5) E fteråt flyvem askinen er

fredsställande sätt färdigbyggts fcErdigbygget på tilfredsstillende

och influgits och sedan föreskriv­ måte og innflpiet og efteråt de

na provflygningar utförts med foreskrevne prövefly vninger er u t­

tillfredsställande resultat samt fört med tilfredsstillende resul­

eventuella ändringar, som ansetts ta t samt efteråt eventuelle end-

nödvändiga med hänsyn t ill sä ­ ringer, som er ansett nödvendige

kerheten, utförts och godkänts, av hensyn til sikkerheten, er u t­

skall luftvärdighetsbevis utfär­ fört og godkjent, skal luftdyk-

das. Innan beviset utfärdas, skall tigh etsb evis utstedes, når anse-

den sökande till luftfartsm yndig­ keren til luftfartsadm inistrasjo-

heten inläm na ett karakteristiskt nen har innlevert et karakteris­

fotografi av flygplanet i två exem­ tisk fotografi i 2 eksemplarer av

plar. flyvemaskinen.

>

c) F ö r s ö k s f l y g p l a n . c) F o r s g k s f l y v e m a s k i n e r .

1) F lygp lan , som byggts för 1) Flyvem askiner, som er b y g ­

försök, äro fritagna från ovan g et t i l försök, er fritatt for å

under a) och b) nämnd besiktning underkastes de ovenfor under a

och prov; dock få sådana fly g ­ og b an gitte besiktigelser og

plan icke flyga utanför det för prov pröver. D og må sådanne m aski­

och försök bestämda området och ner ikke flyve utenfor de til prö­

få icke medtaga flera personer, ver og försök bestemte områder,

än den för proven nödvändiga og de må kun medta det til prö-

personalen. vene fornödne personale.

2) Önskas luftvärdighetsbevis 2) 0n sk es luftd yktigh etsbevis

för sådant färdigbyggt försöks- for sådanne fserdigbyggede for-

flygplan, skall ansökan härom söksmaskiner, skal ansökning

ingivas t ill luftfartsm yndigheten. beröm inusendes t il luftfartsad-

ministrasj onen.

lie d ansökan skola följa över- Med ansökningen skal fölge

siktsritningar och fullständiga översikts- og fullstendige arbeids-

arbetsritningar, beräkningar samt tegninger, beregninger sam t at­

in tyg , utvisande, dels att an­ tester, utvisende dels, at de an-

vänt m aterials egenskaper mot- vendte materialers egenskaper

svara de i beräkningar och rit­ svarer til det i beregninger og

ningar antagna, dels att för de tegninger anförte og dels at de

enskilda konstruktionsdelarna för de enkelte konstruksjonsdeler

föreskrivna prov utförts med till­ foreskrevne prover er utfört med

fredsställande resultat. tilfredsstillende resultat.

Dessutom skall medfölja bevis Dessuten skal medfölge attest

om att de enskilda delarna och for, at de enkelte deler og deres

deras montering kontrollerats på montering er kontrollert på ef­

effektivt sätt. fektiv mate.

3) Sedan insända ritningar, be­ 3) E fteråt de innsendte teg­

räkningar, bevis m. m. undersökts ninger, beregninger, attester m. m.

och godkänts, underkastas fly g ­ er undersökt og godkjendt, under-

planet besiktning i enlighet med kastes flyvemaskinen besiktigelse

för sådana flygplan gällande före­ i overensstemmelse med de for

skrifter ävensom provflygning så­ sådanne maskiner gjeldende for­

som för flygplan av ny typ. skrifter samt prpvenyvning som

anfort for flyvem askiner av ny

type.

4) Sedan flygplanet godkänts 4) E fteråt maskinen er god-

och den sökande till luftfarts­ kjent, utstedes lu ftd yktigh ets-

myndigheten insänt karaktäris­ bevis som anfört under pkt. 2,

tisk t fotografi av flygplanet i två når ansökeren t il luftfartsadm i-

exemplar, utställes luftvärdighets- nistrasjonen har innlevert et ka­

bevis. rakteristisk fotografi i 2 eksem-

plarer av flyvemaskinen.

d) F l y g p l a n , b y g g d a i u t ­ d) F l y v e m a s l c i n e r b y g g e t i

l a n d e t . u t l a n d e t .

1) Förestående bestämmelser 1) Foranstående bestemm elser

för erhållande av luftvärdighets- for erhvervelse av luftdyktighets-

bevis kunna finna användning på bevis kan finne anvendelse på

flygplan, som bygges i utlandet, flyvemaskiner. som bygges i u t­

för inregistrering i Sverige. landet til innregistrering i Norge.

2) Ansökan om luftväraighets- 2) Ansökning om luftd yktig-

bevis för flygplan, infört från hetsbevis for flyvemaskiner inn-

utlandet i färdigbyggt skick, skall fört fra utlandet i ferdigbygget

ledsagas av luftvärdighetsbevis stand, skal ledsages av luftdyk-

från det land, där det är byggt, tighetsbevis fra det land, hvori

samt bevittnad avskrift av jour­ de er bygget, samt attestert u t­

naler för flygplan och motorer, skrift av journaler for flyv e­

utvisande driftstid, reparationer maskiner og motorer utvisende

och efterbesiktningar. E tt ka­ driftstid, reparasjoner og efter­

rak täristisk t fotografi av fly g­ syn. E t karakteristisk fotografi

planet i tv å exemplar skall bifo­ i 2 eksemplarer av flyvemaskinen

gas ansökan. skal vedlegges.

Vidare kan fordras uppvisan­ Der kan ennvidere forlanges

det av in ty g från det land, där frem lagt attest fra det land, hvor

flygplanet senast varit inregistre- flyvemaskinene sist har vsert inn-

rat, utvisande, att det fortfaran­ registrert, visende, at de frem-

de kan anses luftvärdigt. deles må ansees for luftdyktige.

F lygp lan kan godkännas, så­ Maskinene kan godkjennes, så-

v itt fordringarna för utfärdande fremt bestemmelsen for utferdi-

av luftvärdighetsbevis i ifråga­ gelse av luftd yktigh etsbevis i det

varande land i det väsen tliga pågjeldende land i det vesentlige

överensstämma med i Sverige er i overensstemmelse med de i

gällande fordringar. Norge gieldende bestemmelser.

Dock sk a ll flygplanet före u t­ D og skal maskinene innen ut-

färdandet av svenskt luftvärdig- stedelse av norsk luftd yk tigh ets­

hetsbevis med tillfredsställande bevis vsere besiktiget med til-

resultat besiktigas, och, om så fredsstillende resultat og kan om

påfordras, provflygas efter för npdvendig forlanges prpveflpiet

ifrågavarande flygplan gällande efter de for sådanne maskiner

bestämmelser. gjeldende bestemmelser.

B. Besiktning av flygplan oell

B. B esik tigelse.

motorer. ’

Fabriken sk all ställa nödig Fabrikken skal stille fornpdent

lokal till besiktningsm ans fria lokale til fri og utelukkende rå­

och ostörda disposition under be­ dighet for kontrollen under be-

siktningens utförande. B esik t­ siktigelsens utfprelse. Kontrollen

ningsm an skall hava nödigt t ill­ skal ha fornoden adgang til fab-

träde till fabrikslokaler, prov- rikk-lokalene, forspksrum og lager.

ningsrum och lager.

A lla delar, som framläggas för A lle deler, der frem legges for

besiktningsman, skola dessförin­ luftfartskontrollen, skal forinnen

nan hava passerat fabrikens kon­ ha passert fabrikkens kontroll.

troll.

Om det material, som framläg- H vis det materiell, der frem­

ges för besiktningsmannen, visar leg g es for luftfartskontrollen, v i­

s ig särskilt bristfälligt, kan be­ ser sig sserlig m angelfullt, kan

siktningsm annen avbryta sina kontrollen stanse sine undersp-

undersökningar och hänvisa hela kelser og henvise hele det på­

det ifrågavarande partiet till för­ gjeldende parti t i l fornyet kon­

nyad fabrikskontroll. troll av fabrikken.

KonstruktionsdeL, som kasse­ Konstruksjonsdeler, kassert av

ras av besiktningsmannen, sk all luftfartskontrollen, skal straks

genast på ty d lig t sätt förses med på ty d elig måte forsynes med

märke, som angiver, att ifråga­ merke, der angir, at vedkommen-

varande del ej får användas i de del ikke må anvendes i flyve-

flygplan. maskiner.

Fordras kan, att statiska prov D e t kan forlanges, at der med

företagas med flygplanet eller flyvemaskinen eller med enkelte

med dess enskilda delar, vilka deler av denne företas statiske

prov skola ådagalägga, att kon­ prpver, som godtgjpr, at kon-

struktionen utan att lida varak­ struksjonen uten ä lide varige

tig deformation kan tåla påkän- deformasjoner kan tåle påvirk-

ningar, motsvarande 60 % av den ninger svarende t i l 60 % av den

föreskrivna styrkan. foreskrevne styrke.

Dessa prov utföras på fabri­ D isse prover utfores for fab­

kantens räkning och risli och av rikantens regning og risiko og av

fabrikantens personal, men under fabrikkens personale, men under

besiktningsmannens tillsy n . luftfartsadm inistrasjonens tilsyn.

Bedömandet av de statiska pro­ Bedommelsen av resultatene av

vens resultat göres av besikt­ de statiske forsek avgjores av

ningsmannen. luftfartsadm inistrasjonen.

Ingen av flygplanets konstruk­ Ingen av flyvemaskinens kon­

tiva delar får vid belastnings- struktive deler må ved belast-

försöken deformeras i så hög ningsforsokene deformeres i så

grad, att flygplanet ej kan fly ­ hoi grad, a t maskinen ikke kan

gas omedelbart efter proven. De flyve straks efter forsokene. D e

olika konstruktionsdelarnas de­ forskjellige konstruksjonsdeles

formation under belastningen och deformasjon under belastningen

efter dess upphörande sk all mätas. og efter dennes ophor måles.

Luftfartsm yndigheten kanford- Luftfartsadm inistrasjonen kan

ra provbelastningens genomföran­ forlange provene gjennem&rt inn-

de ända t i l l brott; dock skall til brudd; dog må det offentlig»

staten i så fall ersätta fabrikan­ i så fall godtgjore fabrikanten

ten härigenom uppkommen ökning forokelsen av utgifterne herved,

i utgifter, därest flygplanet mot­ hvis den forlangte bruddgrense

svarar fordringarna å hållfasthet. nåes.

De anförda statiska proven D e anforte statiske prover kan

kunna icke endast finna använd­ ikke alene finne anvendelse på

ning på typflygplan, utan också, typemaskiner, men også når s e r ­

när särskild anledning föreligger, lig anledning föreligger, på serie­

på serieflygplan. maskiner.

Fabrikanten sk all ställa erfor­ Fabrikanten skal stille de nod-

derliga ritningar till besiktnings­ vendige tegninger til disposisjon

mannens disposition efter dennes for kontrollen efter dennes naer-

närmare bestämmelser. mere bestemmelse.

Besiktningsm an kan för fabri­ Luftfartsadministrasjonen kan

kens räkning företaga alla de ma­ for fabrikantens regning företa

terialprov, som han finner nöd­ alle de materialprover, som den

vändiga, för att förvissa sig om, finner nodvendig för å forvisse

a tt vid varje tid gällande före­ sig om, at de til enhver tid gjel-

skrifter äro iakttagna. dende förskrifter er iakttatt.

a) F l y v e m a s k i n e r av n y

a) F l y g p l a n av n y t y p .

t y p e .

1) Besiktningen av typ -flyg­ 1) B esiktigelse av type-flyve-

plan skall utföras genom lu ft­ maskiner skal utfores av repre­

fartsmyndigheten. sentanter for luftfartsadm inistra­

sjonen.

2) L uftfartsm yndigheten kan, 2) D isse godkj enner, såfrem t

så framt den anser det försvarligt, det ansees for försvarlig, at be-

.godkänna, att besiktningen av siktigelsen av de enkelte deler

enskilda delar och material till og materialer t il type-flyvem aski-

typflygplan ntföres av fabrikan­ ner utfores av fabrikantens per­

tens personal under behörig t ill­ sonell under behörig tilsy n av

sy n av luftfartsm yndighetens re­ luftfartsadm inistrasjonens repre­

presentant. sentant.

Fabrikanten skall i god tid Fabrikanten må i god tid med-

meddela luftfartsm yndigheten, dele luftfartsadm inistrasjonen, at

när delar äro färdiga för besikt­ deler er fe r d ig til besiktigelse.

ning.

3) Fabrikanten skall dessutom 3) Fabrikanten må dessuten

fullgöra nedan angivna bestäm­ opfylle de nedenfor an gitte be-

melser för flygp lan av förut god­ stemmelser for flyvemaskiner av

känd typ. förut godkjendt type.

b) F l y g p l a n a v f ö r u t g o d ­ b) F l y v e m a s k i n e r a v f ö r u t

k ä n d t yp. g o a k j e n t t ype.

1) Fabrikanten skall inför lu ft­ 1) Fabrikanten må overfor lu ft­

fartsm yndigheten ådagalägga, att fartsadministrasjonen godtgjore,

hans kontrollpersonal är av den at hans kontrollpersonale yder

k valitet, att man har garanti för sikkerhet for, at en flyvem askine,

a tt ett flygplan, kontrollerat kontrollert av samme i enhver

av densamma, i a llt v äsen tligt vesentlig henseende er i overens-

är i överensstämmelse med ty p ­ stem m else med type-flyvem aski-

flygplanet. ner.

2) Fabrikanten skall inköpa 2) Fabrikanten skal innkjope

m aterial efter de för typ -flygp la­ materiale efter de for type-flyve-

nen godkända specifikationerna maskiner godkjente spesifikasjo-

■och skall sörja för att genom pas­ ner og skal sorge for, at der er

sande undersökningar och u tta ­ sikkerhet for, at hvert parti ma­

gande av stickprov säkerhet er- teriale ved passende undersokelse

nålles för, att materialet svarar og uttagelse av stikkprover sva­

mot specifikationerna. rer til spesifikasjonene.

3) Fabrikanten sk all vidtaga 3) Fabrikanten skal foreta så-

sådana anordningar vid sina verk­ danne anordninger ved sine verk-

städer, att användande av annat steder, at anvendelse av annet

material än det en ligt punkt 2 m ateriale eDn det i pkt. 2 ap-

godkända icke genom m isstag kan proberte ikke ved en feiltagelse

äga rum. kan finne sted.

4) Fabrikantens kontrollperso­ 4) Fabrikantens kontrollperso­

nal skall stämpla eller annorledes nale skal stem ple eller på annen

möjliggöra identifiering av varje mäte muliggjore identifisering av

en sk ild del på ett sådant sätt, hver enkelt del på en sådan mäte,

a tt därav framgår, vilken person, at den person, som har ansvaret

som bär ansvaret för godkännan­ for approberingen av den pågjel-

det. dende del, senere kan eftervises.

Stickprov för a tt kontrollera Stikkprove företas for såvidt

fabrikens kontroll företages så­ mulig å kontrollere fabrikkens

v itt m öjligt. kontroll.

5) Fabrikanten får ej inbygga 5) Fabrikanten kan f 0 rst inn-

enskilda delar förrän de godkänts, bygge de enkelte deler, efteråt

och skall hålla effektiv kontroll de er godkjent, o g skal holde ef­

över sam ling och montering av fek tiv kontroll ved sam ling o g

delarna sam t genom arbetskort montering av delene samt gjen-

och stäm pling av huvuddelarna nem arbeidskort og stem pling av

sörja för, att den för samlingen hoveddelene sorge for, at den for

och monteringen ansvariga kon­ sam ling og montering ansvarlige

trollanten senare kan identifieras. kontrollant senere kan identi-

fiseres.

6) Fabrikanten skall övertyga 6. Fabrikanten skal forvisse

sig om, att alla delar, som inkö­ sig om, at alle deler, som er

pas från underleverantörer, äro kjopt fra underleverand0rer, er

besiktigade och godkända i enlig­ besiktiget og godkjent i overens-

het med dessa bestämmelser. In ­ stemmelse med disse bestemmelser.

strument av v ik t för flygningens Instrumenter av vik tigh et för

utförande skola vara försedda flyvningens utforelse skal vaere

med in ty g från godkänd kontroll- försynt med certifikat fra god­

eller prövningsanstalt. kjent kontroll- eller pro vean stalt.

7) Fabrikanter av flygplan 7. Fabrikanter av flyvem aski-

skola förvissa sig om, a tt de an­ ner skal forvisse sig om, at de

vända motorerna äro provade och anvendte motorer er provet og

försedda med certifikat, enligt försynt med provecertifikat, aner-

nedanstående. kjent av luftfartsadm inistrasjo-

nen.

8) Flygplanfabrikanten skall 8. Flyvem askinfabrikanten skal

utöva effektiv kontroll över mo­ utföre en effektiv kontroll med

torinstallationen samt installatio­ motorinstallasjon samt installa-

nen av instrument och delar, som sjon av instrumenter og deler,

av honom inbyggas i flygplanen, der av han er innbygget i flyve-

för att därigenom få säkerhet för maskinen for derigjennem a ha

att de fungera korrekt; den här­ sikkerhet for, at de fungerer kor­

för ansvariga personen skall un­ rekt; den derför ansvarlige per­

derteckna arbetsrapporten härom. son skal undertegne arbeidsrap-

porten herover.

9) D et färdiga flygplanet skall 9. Den ferdige maskin skal

besiktigas av besiktningsman, besiktiges av luftfartsadm inistra-

varvid denne skall övertyga sig sjonen, hvorved man overbeviser

om, att flygplanet är kontrollmärkt sig om, at maskinen er kontroll-

samt inrett och utrustat i en lig­ merket, innrettet og u tsty rt i

het med gällande bestämmelser. overensstemmelse med de gjel-

dende bestemmelser.

c) F ö r s ö k s f l y g p l a n . c. F o r s g k s f l y v e m a s k i n e r .

Försöksflygplan, för vilka luft- Forsoksflyvem askiner, for hvil-

värdighetsbevis sökes, skola be- ke der ansokes om lu ftd yk tig-

sik tig a s av besiktningsman i hetsbevis, skal besiktiges av luft-

överensstämmelse med under a) fartsadministrasjonen i overens-

och b) givna föreskrifter. stemmelse med de under a) o g

b) givne forskrifter.

d) F l y g p l a n , b y g g d a i u t ­ d) F l y v e m a s l c i n e r , b y g g e t i

l a n d e t . u t l a n d e t .

F lygp lan , införda från utlan­ Flyvem askiner, innfort fra u t­

det i färdigb yggt skick, skola landet i fä r d ig b y g g et stand, skal

beträffande de delar och anord­ for de deler og anordninger, for

ningar, för vilka en besiktning hvilke en b esiktigelse er m ulig,

är möjlig, besiktigas av besikt­ besiktiges av luftfartsadm inistra-

ningsman, som därvid skall kon­ sjonen, som derigjennem skal kon-

trollera, att de för utfärdande av trollere, at de för utstedelsen av

luftvärdighetsbevis gällande v ill­ luftd yk tigh etsb evis gjeldende be­

koren fortfarande uppfyllas. tingelser fremdeles er opfylt.

e) M o t o r e r av n y t yp. e) M o t o r e r av n y t y p e .

Om luftfartsm yndigheten så Dersom luftfartsadm inistrasjo-

fordrar, skall ansökan om god­ nen fordrer det skal ansökning

kännande av en n y motortyp å t­ om godkjennelse av en n y mo-

följas av ritningar, beräkningar tortype ledsages av tegninger,

och övriga upplysningar, som äro beregninger og övrige oplysnin-

nödvändiga för att Funna när­ ger som er nödvendige for nser-

mare kontrollera motorns säker­ mere å kunne kontrollere moto­

het. rens sikkerhet.

1. För att en motortyp skall 1. Forat en motortype skal

kunna godkännas för användning kunne godkj ennes t il anvendelse

i flygplan fordras, antingen a tt i flyvem askiner fordres enten, at

den redan vid praktiskt bruk har den allerede ved praktisk bruk

v isa t sig äga tillräck lig drift­ har v is t sig i besiddelse av til-

säkerhet, eller a tt den med t i l l ­ strekkelig driftssikkerhet, eller

fredsställande resultat och i när­ at den med tilfredsstillende re­

varo av representant för lu ft­ su ltat og i overvaer av en repre­

fartsm yndigheten har genomgått sentant for luftfartsadm inistra-

de bänkprov, som vid varje tid ­ sjonen har gjennem gått de pro­

punkt äro fastställda av lu ft­ ver på provebenk, som til enhver

fartsmyndigheten. tid fastsettes av luftfartsadm i-

nistrasjonen.

2. D essa prov skola hava till 2. D isse prover skal ha til

uppgift att bestämma motorns formål å bestemme motorens ef­

elfekt och förbrukning samt a tt fekt og forbruk og å kontrollere,

kontrollera, dels a tt m aterialet i dels at m aterialet i motoren tå ­

motorn tå l längre tids gång utan ler lengere tid s gang uten å u t­

att utm attas eller slitas abnormt, mättes eller slites abnormt, dels

dels att motorn fungerar säkert at motoren funksjonerer sikkert

såväl i norm alställning som i såvel i norm alstilling som i andre

andra ställningar, sorn kunna stillinger, der kan fremkomme

uppkomma under flygning. Mo­ under flyvningen. Motoren skal

torn skall därför i normalställ­ derför i norm alstilling underkas-

ning underkastas ett uthållig- tes en varighetsprove på 50 timer

hetsprov på 50 timmar under en under en effektutvikling på 80 %

effektutveckling av 80% av m axi­ av maksimaleffekten, hvilken pro­

maleffekten, v ilk e t prov vid ve ved vannkjolede motorer skal

vattenkylda motorer skall ske skje uavbrutt, mens den ved luft-

utan avbrott, medan det vid luft- kjolede motorer kan av bry tes 4

k y ld a motorer får avbrytas 4 gange. Under proven kan der

gånger. Under provet må sådana treffes sådanne anordninger for

anordningar vidtagas för motorns motorens kjöling, at denne siste

kylning, att densamma kommer kommer til å svare t il kjolingen

att motsvara kylningen under under flyvn ing ved alm indelig

flygning vid vanlig sommartem­ sommertemperatur.

peratur.

Under provet få inga störnin­ Under provene må der ikke

gar i motorns gång förekomma, forekomme forstyrrelser i moto­

och vid därpå följande demon te­ rens gang, o g ved den påfolgen-

ring få inga delar visa abnorm de demontering må ingen av de-

eller för motorns fortsatta gång lene vise abnormt eller for mo­

farlig slitning. torens fortsatte d rift farlig slit.

E fter 50 timmars-provet skall Efter 50 timers prove skal mo­

motorn provas en h alv timme toren proves i 1/t tim e med full

vid fu ll effekt. effekt.

3. Motorn skall dessutom pro­ 3. Motoren skal dessuten pro­

vas med axeln lutande 30 grader ves med aksén heldende minst

framåt och bakåt, och skall här­ 30° forover og bakover og skal

under visa jämn gång såväl vid herunder vise jevn gang, såvel

långsam gång som vid fu ll effekt. ved langsom fart som ved maksi-

D etta sista prov kan ersättas mumseffekt. Denne siste prove

med ett prov under flygning, var- kan erstattes med en prove un­

% 7id sk all konstateras, a tt motorn der flyvning, hvorunder skal godt-

fungerar tillfredsställande såväl gjores, a t motoren funksjonerer

-under stigning som under och tilfredsstillende såvel under stig ­

efter en relativt brant glidflykt. ning som under og efter en for-

h olasvis steil glidning.

f) S e r i e m o t o r e r . f) S e r i e m o t o r e r .

1. Motorer av redan godkänd 1. Motorer av allerede god-

typ skola provköras av fabri­ kjent type skal provekjores av

kanten. fabrikanten.

ö v er provet sk all föras proto­ ö v e r proven skal der fores en

koll, som sk all undertecknas av protokoll, som skal underskrives

den ansvarige kontrollanten. av den ansvarlige kontrollant.

Provningsprotokollet skall in­ Proveprotokollen skal innehol-

nehålla ty d lig t identifierings- de ty d elig identifiseringsmerke

märke på motorn, rapport över av motoren, rapport över moto-

motorns gång under provet, re­ rens gang under proven, resulta­

sultat av undersökningen efter tet av undersokelsen efter prove-

provkörningen, uppgift om effekt kjorselen, angivelse av effekt og

och varvantal samt om bensin- omdreiningstall samt av bensin-

och oljeförbrukning. og oljeforbruk.

B estyrk t avskrift av protokol­ B ekreftet u tsk rift av proto­

le t — motorcertifikatet — skall kollen (motorcertifikat) skal folge

följa motorn, när denna lämnar motoren, når denne utgår av fa-

fabrikens lager. brikkens beholdninger.

2. Motorn skall under provet 2. Motoren skal under proven

köras med fu ll effekt i två tim ­ kjores med fu ll effekt i 2 timer,

mar och får ej, om den skall og må ikke — hvis den skal

kunna godkännas, under denna kunne godkjennes — i denne tid

tid visa några driftstörningar, vise nogen driftsforstyrrelser,

liksom den vid därpå följande likesom den ved den derpå fol-

demontering icke får u tvisa tec­ gende demontering ikke må ut-

ken t ill abnorm slitning eller vise tegn på abnormt slit eller

andra abnormiteter. på andre abnormiteter.

3. Fabrikant får ej företaga 3. Fabrikanten må ikke foreta

sådana materialändringar eller sådanne materialforandringer el­

sådana ändringar i värmebehand­ ler sådanne endringer i varme-

lingsmetoder, att seriemotorernas behandlingsmetodene, at serie-

hållfasthet blir mindre än den motorenes styrke blir ringere enn

godkända typmotorns. den godkjente typemotors.

Fabrikanten skall kontrollera Fabrikanten skal undersoke

varje motordel och genom läm p­ hver enkelt motordel og ved en

lig stäm pling angiva, a tt den är passende stem pling angi, at den

godkänd. er godkjent.

4. Luftfartsm yndigheten skall 4. Luftfartsadministrasjonen

förvissa sig om, att de föreskrivna skal forvisse sig om, att de fore-

proven äro utförda med tillfreds­ skrevne prover er utfort med til-

ställande resultat, samt genom fredsstillende resultat samt ved

stickprov undersöka, att ae en­ stikkprover undersoke, at de en­

skilda delarna äro behörigen kelte deler er behörig stemplet.

stämplade. H ärefter stämplas H erefter stemples motorcertifika­

motorcertifikatet av lu ftfarts­ tet av luftfartsadm inistrasjonen.

m yndighetens representant.

5. Förnyade prov av en eller 5. Fornyede prover av en eller

flera av luftfartsm yndigheten u t­ flere av luftfartsadministrasjonen

tagna motorer kunna äga rum utpekte motorer kan finne sted

efter luftfartsm yndighetens när­ efter dennes neermere bestem-

mare bestämmelser. melse.

Om luftfartsm yndigheten där­ H vis luftfartsadm inistrasjonen

efter finner anledning därtill, kan derefter finner anledning aertil,

den skärpa bestämmelserna för kan den skjerpe bestemmelsene

den fortsatta kontrollen vid fa­ for den fortsatte kontroll ved fa-

briken. brikken.

5— 2 3 1 8 4 8

6. In tet utbyte av delar hos 6. Ingen u tsk iftn in g av deler

en i bruk varande motor får ske, av en i bruk vserende motor må

med mindre den inmonterade de­ Anne sted,medmindre den innmon-

len är försedd med motorfabri­ terte del er försynt med motor­

kantens kontrollstämpel eller med fabrikantens kontrollstempel eller

annan godkänd stämpel. med annet anerkjent stempel.

g) M o t o r e r , i n f ö r d a f r å n g) M o t o r e r i n n f o r t f r a u t ­

u t l a n d e t . l a n d e t .

1. För att kunna få tillstånd 1. For å kunne få tillåtelse

att i inrikes flygning använda en t il i innenriksfart å anvende en

motor, som är införd från utlan­ motor, der er innfort fra utlan­

det, skall sökande visa, att typen det, skal ansokeren av luftdyk-

med hänsyn till driftsäkerhet tigh etsb eviset godtgjore, at ty -

tillfredsställer de fordringar, som en med hensyn til driftssikker-

ställas här i landet, samt a tt E et tilfredsstiller de fordringer,

motorn har genomgått ett prov, der stilles her i landet, samt at

som motsvarar vad som fordras motoren har gjennemgått en pro­

i landet. ve, der svarer til, hvad der for-

langes her i landet.

Om motorn är använd, skall H vis motoren er brukt, skal

genom bestyrkt avskrift av mo­ det gjennem bekreftet avskrift

torjournalen visas, att den fort­ av motorjournalen vises, at den

farande är i driftsäkert skick. fremdeles er i driftssikker stand.

2. Med avseende på reserv­ 2. Med hensyn til reservede-

delar gäller vad ovan är anfört ler gjelder, hvad der ovenfor er

under f) 6. anfort under f. 6.

C. Prov. C. Prever.

Om ej annorlunda bestämmes Såfremt intet annet er bestemt

av luftfartsm yndigheten, skola av luftfartsadministrasjonen, ut-

proven utföras med fu ll belast­ fores provene ved fu ll belastning

n in g av flygplanet och belast­ av maskinen og belastningen un-

ningens v ik t kontrolleras före dersokes förut for provene.

proven.

F lyg p lan av ny typ underkas­ Flyvemaslciner av ny type un-

tas de nedan under a), b) och c) derkastes de under a, b og c an-

anförda proven. forte prover.

F lyg p lan av förut godkänd ty p Flyvemaslciner av förut god-

underkastas de under b), 1 an­ kjent type underkastes kun de

förda proven. under b. 1. anforte prover.

Flygplan, införda från utlandet Flyvemaslciner innfort f ra ut­

i färdigbyggt skick, kunna, om landet , i ferdigbygget stand, kan

så anses erforderligt, underkastas om så ansees fornodent, under­

samma prov, som fordras för kastes samme prover som forlangt

flygplan av förut godkänd typ. for flyvem askiner av förut god-

kjent type.

a.) M o t o r s y s t e m e t s p å l i t l i g ­ a) M o t o r s y s t e m e t s p å l i t e -

het och f l y g p l a n e t s m o t s t å n d s ­ l i g h e t og f l y v e m a s k i n e n s m o t ­

k r a f t m o t v i b r a t i o n e r f r å n s t å n d s k r a f t m o t v i b r a s j o n e r

m o t o r n . f r a mo to r en .

1. Grenom ett prov på marken 1. D et undersökes ved en prö­

med stillastående flygplan under- ve på jorden med stillestående

sökes, att motorn är solitt inbyggd, flyvemaskine under hvilken mo­

och a tt ej otillbörligt stora vibra­ toren skal gå en kortere tid med

tioner uppstå i flygplanet. Här­ fu llt omdreiningstall og dessuten

vid skall motorn gå en kortare en kortere tid med det omdrei­

tid med fu llt varvantal och dess­ ningstall, der g ir de störste v i­

utom en kortare tid med det brasjoner, at motoren er försvar­

varvantal, som giver de starkaste lig innbygget, og at der ikke i

vibrationerna. Vid detta prov flyvem askinen opstår utilbörlig

kunna läm pliga anstalter för store vibrasjoner. Ved denne

motorns k yln in g träffas. prove kan der treffes sådanne

foranstaltninger, at motoren kjö-

les på passende mäte.

Provet sk all utföras med den Pröven skal utföres med den til

till flygplanet hörande propellern. flyvem askinen hörende propell.

2. Likaledes undersökes genom 2. D et undersökes likeledes

prov på marken, att tillförseln ved pröve på jorden, at tilförsel

av olja och bensin till motorn av olje og bensin til motoren fra

från sam tliga tankar försiggår på sam tlige tanker föregår på til-

ett tillfredsställande sätt och att fredsstillende mäte, og at forgas-

förgasaren fungerar väl vid olika seren virker godt ved forskjel-

varvantal. Under proven skall lig e om dreiningstall. Under for-

flygplanets stjärtparti lyftas, re­ sökene skal flyvemaskinens hale-

spektive sänkas, så att propeller­ parti senkes, henholdsvis löftes,

axeln bildar en vinkel av cirka således at propellaksen danner

15° med horisonten. Vidare skall en vinkel av ca. 15° med horison­

motorn upprepade gånger slås till talen. Ennvidere skal man stop-

och från. pe og sette motoren igang flere

ganger.

3. F ör ä tt visa, att motor­ 3. Der skal utföres en flyv-

system et fungerar väl, skall en ning av 3 timers varighet med

flygning om 3 timmar med fu ll fu ll la st (eller hvis maskinen har

last utföras, eller, om flygplanet en mindre brennstoff-kapasitet da

har en mindre bränslekapacitet, den flyvetid, som svarer til fulle

den flygtid , som svarar mot fulla tanker) for å godtgjöre, at mo-

tankar. Motorns varvantal skall toranlegget virker godt. Mc tö ­

under detta prov vara det för rens omdreiningstall skal under

motorn vid längre tids gång fast­ denne pröve vsere det för motoren

ställda fu lla varvantalet. Ned- för lengere tids gang fastsatte

stigningen skall försiggå i g lid ­ fu lle omdreiningstall. Nedstig-

flykt. Under glidflykten skall ningen skal föregå i glideflukt.

undersökas, a tt ej k ylvattnets Under glideflukten skal det un-

temperatur sjunker för mycket. dersokes, at kjolevannets tempe­

Temperaturen hos oljan i motorn ratur ikke synker for meget.

får omedelbart efter landningen Temperaturen av öijen i moto­

icke vara så hög, att oljans smörj - ren skal, umiddelbart efter lan­

förmåga är otillräcklig; oljetem- dingen, ikke vsere hoiere enn

peraturen i tanken får under vin ­ tilla te lig for oijens smpreevne.

terförhållanden icke vara så låg, Oljetemperaturen i tanken må

a tt oljan blir alltför tjockflytande. under vinterforhold ikke vsere så

Undersökas skall, att kylvatten ­ la v at öijen blir for tyk tflyten de.

förbrukningen ej varit otillbör­ D et skal undersökes, at kjole-

lig t stor. vannsforbruket ikke har vsert

Under uthållighetsprovet skall utilbörlig stort. Under denne

godkänd barograf medföras. varighetsprove skal godkjent ba­

rograf medfores.

b) F l y g p l a n e t s s t a b i l i t e t b) F l y v e m a s h i n e n s s t a b i l i ­

och m a n ö v r e r i n g s f ö r m å g a t e t og m a n o v r e d y h t i g h e t u n ­

u n d e r f l y g n i n g s a m t v i d s t a r t d e r f l y v n i n g og v e d s t a r t og

och l a n d n i n g . l a n d i n g .

1. Under en flygning om en 1. D et undersökes ved fly v ­

halv timme undersökes, a tt fly g ­ n in g av V2 times varighet, at

planet lyder höjdroder, skevnings- flyvemaskinen lystrer hoideror,

roder och sidoroder vid olika flyg- balansevinger og sideror ved for-

hastigheter, såväl vid horisontell skjellige tiyvehastigheter, såvel

flygning som under stign in g samt under horisontal flyvning som

nedgång, rakt och i spiral. S tyr­ under stign in g, nedgång og spi-

organen skola tillå ta en säker ralflukt. Styreorganene skal t il­

styrning av flygplanet vid nor­ läte en sikker styring av flyve­

mala landningsnastigheter och maskinen ved normale landings-

hava tillräck lig verkan för att hastigheter og ha tilstrekkelig

säkra en god start. Proven skola virkning t il ä sikre en hurtig

visa, att stabiliteten i längd- och stign in g fra jorden. Provene

sidoriktning är tillfredsställande, skal vise, at stabiliteten i lengde-

d. v. s. a tt flygplanet av sig og sideretning er tilfredsstillen-

självt intager det normala flyg­ de, d. v. s. at flyvemaskinen av

läget, sedan mindre svängningar sig selv inntar den normale fly-

härifrån utförts. D et är i a ll­ vestilling, efteråt mindre sving-

mänhet önskligt, att flygplanet ninger herfra er utfört. D et er

har benägenhet att gå på näsan, i almindelighet önskelig, at fly ­

när motorns varvantal minskas, vem askinen har tilboielighet til

och att stiga, när varvantalet å gå på nesen, når motorens om-

ökas. Om automatiska styrnings- dreiningstall forminskes og til å

och stabilisationsanordningar äro stige, når om dreiningstallet for-

installerade i flygplanet, skola okes. E r der installert automa-

dessa prövas. Vidare utföres en tiske styre- eller stabilitetsan-

landning i glidflykt från i>00 ordninger i maskinen, skal disse

meters nöjd med stoppad motor. proves. Der skal utfores en lan-

ding i glideflukt fra 500 m’s

höide med stoppet motor.

2. För passagerareflygplan 2. For passagerflyvemaskiner

skall konstateras, a tt detsamma skal der godtgjöres, at maskinen

kan flyga säkert under olika för kan flyve sikkert under de for-

ifrågavarande flygplan angivna sk ellige for maskinen angivne

belastningsförhållanden. belastningsforhold.

Vid flygplan med flera motorer Ved flyvem askiner med flere

skall undersökas, att detsammas motorer skal det undersökes, at

stab ilitet ej äventyras, om en maskinen beholder förnöden sta­

eller flera motorer stanna. b ilitet selv om en eller flere mo­

torer er stanset.

3. F ly g p la n et skall kunna 3. Maskinen skal kunne stärte

starta och landa 3 gånger under o g lande 3 gange i löpet av V»

loppet av en halv timme. Land­ time. Landingen företas fra en

ningen företages från en höjd av höide av m inst 50 meter över

minst 50 m. över startplatsen och startplassen, og skal skie innen-

skall ske på startplatsen. Start- for plassen. Start- og iandings-

och landningssträcka mätas. L i­ lengde måles. L ikeledes bestem-

kaså bestämmes landningshastig- mes landingshastigheten.

heten.

V attenflygplan skola kunna Vannflyvemaskiner skal kunne

starta och landa i sjöhävning stärte og lande i sjö 3—4 (Beau­

3—4 (Beaufort) och i en vind­ fort) og i en vind pä ca. 10 m/sek.,

styrka av c:a 10 m/sek., liksom likesom de under disse forhold

de ock under dessa förhållanden må kunne lig g e til ankers eller

skola kunna lig ga till ankars eller befinne sig i drift uten färe for

befinna sig i drift utan fara för å kantre. N år flyvem askinen er

kantring. Under gång på vattnet under gang på vännet, må den

skall flygplanet kunna manövre­ kunne manövreres med letthet.

ras mea lätthet.

c) F l y g p l a n e t s h a s t i g h e t c) F l y v e m a s h i n e n s h a s t i g ­

och s t i g f ö r m å g a . het og s t i g e e v n e .

1. F ly gp la n ets maximifart med 1. Maskinens maksimumshas-

fu ll la st bestämmes genom tid ­ tigh et med fu ll la st bestemmes

tagn ing under en flygning över ved flyvning över m ålt basis (2

uppmätt bas (2—10 amts längd), — 10 km’s lengde) i ikke över

på omkring 200 meters höjd eller 200 m’s höide eller ved hjelp av

med tillh jä lp av godkända has- godkjent hastighetsmåler. Under

tighetsmätare. pröven skal maskinen flyve ho­

under provet skall flygplanet risontalt, hvilket kontrolleres ved

flyga horisontellt, v ilk et kontrol­ hjelp av barograf.

leras med tillhjälp av barograf.

2. F lyg p la n ets stigförmåga 2. Maskinens stigeevne med

med fu ll last t ill 1,000 meters fu ll last til 1 000 m’s höide be­

höjd bestämmes medelst godkänd stemmes ved hjelp av godkjent

barograf. barograf.

Lantflygplan skola kunna stiga L andflyvem askiner skal kunne

till 1,000 meters höjd på högst stige til en heide av 1 000 m. på

15 minuter. Denna fordran skall hoist 15 minutter. Denne ford­

också ställas på vattenflygplan, ring skal også stilles til vann-

då dessa skola användas på rou­ flyvem askiner, når disse skal an-

ter, som på längre sträckor gå vendes på ruter, der på större

över land. För övriga vatten­ strekninger går över land. For

flygplan fordras, att desamma Ovrige vannfiyvem askiner ford-

kunna stiga till 1,000 meters höjd res, at maskinen kan stige til

på högst 20 minuter. 1 000 m. på hoist 20 minutter.

För flygplan, avsedda för spe­ For flyvem askiner bestemt for

ciella ändamål, för vilka ovan­ spesielle formål, for hvilke for-

nämnda stigförm åga ej är erfor­ anståénde stigningsevne ikke er

derlig, kunna undantag medgivas. nodvendig, kan undtagelser gjo-

res.

III. l l i .

F ortlöp an d e och p erio d isk b e ­ F ortlo p en d e og p er io d isk e e fter­

sik tn in g . syn .

1. Luftfartsmyndigheten be­ 1. Luftfartsadm inistrasjonen

stämmer det antal timmar, en fastsetter det antall tim er mo­

motor av bestämd typ kan t i l l ­ torer av bestemt type kan til­

låtas gå, innan den skall nedtagas lätes å gå forinnen de tas inn

för besiktning med fu ll demon­ til eftersyn med fu ll demonte-

tering. ring.

2. A v luftfartsm yndigheten 2. A v luftfartsadm inistrasjo­

företages besiktning på obe­ nen företas eftersyn til ubestem-

stämda tider för att kontrollera, te tider for å kontrollere, at fly-

a tt flygplan och motor äro i ve­ vemaskine og motor er i försvar­

derbörlig ordning. Härvid skola lig orden. Herander skal de fore-

de förda dagböckerna m. m. före­ skrevne dagböker m. v. fremleg-

tes för granskning och påteck­ ges til gjennemsyn og påtegning.

ning om godkännande.

3. Utöver ovanstående besikt­ 3. Utover ovenstående efter­

ning skall, på passagerareflyg­ syn av motorer og flyvemaskine

plan vart halvår och på andra skal der på passagermaskiner

flygplan vart år, företagas en hvert halve år og på andre flyve­

grundlig efterbesiktning av mo­ maskiner hvert år företas et

torer och flygplan under tillsyn grundig eftersyn under tilsy n av

av statens besiktningsman, så offentlig kontrollant, medmindre

framt icke luftvärdighetsbeviset luftdyktighetsbeviset er deponert

deponerats hos luftfartsm yndig­ i luftfartsadministrasjonen.

heten.

4. Efter ett större haveri får 4. Efter et vesentlig havari

flygplanet ej användas, förrän be­ kan flyvemaskinen, först benyt-

siktningsmannen granskat och tes, efteråt luftfartsadm inistra-

godkänt reparationen av haveriet. sjonen har kontrollert og god-

kjent reparasjonen av havariet.

5. Luftvärdighetsbeviset för­ 5. L uftd yktigh etsbeviset gis

ses med nödig påteckning om i fornoden påtegning om de i pkt.

punkt 3— 4 avhandlade efterbe- 3 og 4 omhandlede eftersyn.

siktningar. 6. I passasjerflyvemaskiner,

6. I passagerareflygplan, som anvendt i erhvervsmessig trafikk,

går i yrkesm ässig trafik, skall skal der hver dag forinnen da­

varje dag före flygning företagas gens förste flyvning foretages ef­

besiktning av såväl motor som tersyn av såvel motor som selve

själva flygplanet av auktoriserad flyvemaskinen av en autorisert

flygmekaniker, därest sådan fin­ flyvem ekaniker for det tilfeld e

nes på platsen. E fter utförd be­ der på vedkommende sted er an­

siktnin g u tfyller och underskri­ sa tt en sådan. E fter utfort efter­

ver denne därför avsedda for­ syn u tfyller og underskriver denne

mulär. de dertil bestemte skjemaer.

R e g le m e n te C. R e g le m e n t C.

Dagböcker ni. m.

I. I.

R esedagbok. R eisedagbok.

Resedagbok sk all föras ombord Denne skal fpres i alle luft-

å alla luftfartyg och skall inne­ fartpier og skal inneholde fpl-

hålla följande uppgifter: gende:

a) L uftfartygets typ, dess na­ a) Den type, hvortil luftfar-

tionalitets- och registreringsmär- tpiet hprer, dets nasjonalitets- og

ken; ägarens fullständiga namn, registreringsmerke, eierens fulle

nationalitet och bostad; fabri­ navn, nasjonalitet og bopel, fa­

kantens namn samt luftfartygets brikantens navn og luftfartpiets

lastförm åga (n yttiga last). lasteevne (nyttelast).

b) För varje resa: b) H ertil kommer för hver reise:

Namn, nationalitet och bostad Navn, nasjonalitet og bopel for

för envar ombordvarande. hver enkelt av mannskapet.

Avgångsort, datum och tid; Sted, datum og tid for avreise,

den väg, som följes; alla händel­ den fu lg te rute og alle hendel-

ser, som inträffa under vägen, ser underveis inklusive landinger.

inklusive landningen.

II. II.

F artygsj ournal. F ly ved agb ok .

Fartygsjournal behöver endast Denne er kun obligatorisk for

föras, då luftfartyg medför pas­ luftfartpier som fprer passasjerer

sagerare eller gods mot betalning. eller gods mot betaling. Den

Den skall innehålla följande: skal inneholde fplgende:

a) L uftfartygets typ ; dess na­ a) Den type, hvortil luftfartpiet

tionalitets- och registreringsmär- hprer, dets nasjonalitets- og re­

ken; ägarens fullständiga namn, gistreringsmerke, eierens fulle

nationalitet och bostad; fabri­ navn, nasjonalitet og bopel, fa­

kantens namn och lu ftfartygets brikantens navn samt fartpiets

lastförmåga (n y ttig a last). lasteevne (nyttelast).

b) Motortyp, motorns tillverk­ b) Motortype og motorens num­

ningsnummer; propellertyp, pro- mer, propelltype, propellens num-

pellerns nummer, stigning, dia­ mer, stigning, diameter og fabri­

meter och fabrikantens namn. kantens navn.

c) Radioapparatens typ, därest c) Type av de installerte ra­

sådan apparat medföres. dioapparater.

d) E n sam m anställning av de d) Tabell över de nodvendige

vik tiga ste uppgifterna beträffan­ reguleringsdata til oplysning for

de regleringen, t ill vägledning de personer, som er ansvarlig for

för de personer, som äro ansva­ luftfartoiet og dets vedlikehold.

riga för luftfartygets använd­

ning och underhåll.

e) fullständiga tekniska upp­ e) F ullstendige oplysninger av

gifter angående lu ftfa rty gets t i ­ teknisk art om luftfartoiets tid-

digare tillstånd, häri inbegripet ligere tilstand, heri innbefattet

leveransprov, underhållsarbeten, alle godkjennelsespr 0 ver, efter-

utbyten, reparationer och dylika synsarbeider, innskiftning av nye

arbeten. deler, reparasjoner og alle arbei-

der av lignende art.

III. III.

Motor journal. M otordagbok.

Motorjournal behöver endast Denne er kun obligatorisk for

föras för motorer, monterade i motorer in stallert i luftfartoier,

luftfartyg, som transportera pas­ som förer passasjerer eller gods

sagerare och gods mot betalning. mot betaling. I sådanne tilfeller

A dylika luftfartyg skall en mo­ skal en s e r s k ilt motordagbok fo­

torjournal föras för varje motor, res for hver motor og altid folge

och alltid följa densamma. Den denne. Den skal inneholde fol-

skall innehålla följande: gende:

a) Motortyp, fabrikationsnum- a) Motortype, motornummer,

mer, fabrikantens namn, motorns fabrikantens navn, an tall heste-

hästkraftantal, normala och krefter, normale og maksimums

m aximala varvantal, fabrika- omdreiningstall, fabrikasjonsda-

tionsdatum samt uppgift å tid ­ tum og når förste gang tätt i

punkten, då motorn första gån­ bruk.

gen ta g its i bruk.

b) Registreringsm ärke och typ b) Registreringsmerke og type

å de luftfartyg, i vilka motorn av luftfartpier, hvori motoren liar

varit inmonterad. v gert installert.

c) F u llständ iga uppgifter av c) F u llsten dige oplysninger av

teknisk art rörande motorns tid i­ teknisk art om motorens tid li-

gare tillstånd, häri inbegripna gere tilstand, heri innbefattet

alla leveransprov, antal timmar, alle godkjennelsesprpver, antall

som den gått, underhålls-, utby­ timer den har gått, eftersynsar-

tes-, reparations- och dylika ar­ beider, innskiftning av nye deler,

beten. reparasjoner og alle arbeider av

lignende art.

IV. IV .

Sign ald agb ok . S ign ald agb ok .

Signaldagbok beböver endast Denne er kun obligatorisk for

föras, då lu ftfa rtyget medför luftfartoier som förer passasjerer

passagerare eller gods mot betal­ eller gods mot betaling. Den

ning. Den sk all innehålla föl­ skal inneholde folgende:

jande: a) Den type, hvortil luftfar-

a) L uftfartygets typ, dess na­ toiet hörer, dets nasjonalitets- og

tionalitets- och registreringsmär- registreringsmerke, eierens fulle

ken; ägarens fullständiga namn, navn, nasjonalitet og bopel.

nationalitet och bostad. b) Sted, datum og tid for av-

b) Plats, datum och tid för varje sendelse og motsägelse av ethvert

avsänd eller mottagen signal. signal.

c) Namn eller annan beteck­ c) Navn eller annen betegnelse

n in g på den person eller station, på den person eller stasjon, til

varifrån signalen m ottages eller hvem et signal er sendt eiler fra

d it den sändes. hvem et signal er mottatt.

V. V.

In stru k tion för föran d et av F orsk rifter for fe r in g av d a g ­

dagböcker m. m. boker m. m.

a) Fabrikanten sk all så långt a) Fabrikanten skal såvidtm u-

det är m öjligt införa och under­ lig innfore og underskrive de

teckna de ursprungliga uppgif­ originale anforsler i dagbokerne

terna; senare uppgifter införas så långt han er istand til å gjore

och undertecknas av föraren eller det. Senere anforsler skal före­

annan kompetent person. tas og underskrives av foreren

eller annen kompetent person.

b) En avsk rift av luftvärdig- b) En avsk rift av lu ftd y k tig-

hetsbeviset skall förvaras i en hetsbeviset skal opbevares i lom­

särskild ficka i resedagboken. men på luftfartoiets reisedagbok.

c) A lla anteckningar göras c) A lle innforsler skal företas

med bläck, med undantag för med blekk undtagen i reise- og

resedagbok och signalbok. B e­ signaldagboken. H er kan inn-

träffande dessa må en kladdbok forslene gjores med blyant i en

föras med blyerts; renskrift med kladdebok, men skal for hver 24

bläck sk all göras var tjugufjärde timer innfores i dagboken med

timme. Vid officiella undersök­ blekk. I tilfelle av nogen offent­

ningar kan uppvisande av kladd­ lig undersokelse, kan kladdebo-

boken fordras. ken forlanges fremlagt.

d) Radering i dagböcker och d) I dagboker må ikke raderes

journaler får ej äga rum, ej hel­ og blader må ikke utrives.

ler må blad utrivas. e) E n avskrift av disse for­

e) E n avskrift av denna in­ skrifter skal innfores i hver dag­

struktion skall införas i varje bok.

dagbok och journal.

R e g le m e n te D. R e g le m e n t D.

F öreskrifter angående lanternor oell R egler for lanterneforing og signa­

sign aler. Luftfärdsrcgler. ler. Luftveisreglcr.

D efin ition er. D efinisjoner.

Ordet »luftfartyg» innefattar Ordet »luftfartpi» innbefatter

a lla ballonger, vare sig fasta alle ballonger, hvad enten de er

eller fria, samt luftskepp och fortpiet eller fri, samt luftskiber

flygplan. og flyvemaskiner.

Ordet »ballong», antingen fa st Oraet »ballong» enten fast eller

eller fri, angiver ett lu ftfartyg, fri, skal bety et lnftfartpi, som

som använder gas, lättare än benytter gass lettere enn luften

luft, för a tt hålla sig uppe och som middel til å holde sig oppe,

som saknar framdrivningsmedel. og som ikke har noget fremdriv-

ningsmiddel.

Ordet »luftskepp» angiver ett Ordet »luftskib» skal bety et

luftfartyg, som använder gas, luftfartpi som anvender gass let­

lättare än luft, för att h ålla sig tere enn luften som middel til å

uppe och som har fram drivnings­ holde sig oppe og som har frem-

medel. drivnin gsmidfler.

Ordet »flygplan» angiver alla Ordet »flyvemaskin» skal bety

lantEygplan, vattenflygplan med alle aeroplaner, hydroaeroplaner,

flottörer eller båt (flygbåtar), flyvebåter eller andre flyvem a­

eller andra luftfartyg, tyngre än skiner som er tyngre enn luften,

luften, som hava framdrivnings­ og som har fremdrivningsmidler.

medel.

E tt luftskepp anses i dessa E t luftskib betraktes i disse

föreskrifter »vara på väg», då det regler som vmrende »underveis»

icke är förtöjt vid marken eller når det ikke er fortpiet til jor­

annat föremål på land eller den eller til nogen gjenstand på

vatten. land eller på vann.

I. I.

F ö re sk rifter an gåen d e lanternor. R eg ler for la n tern efo rin g .

Med ordet »synlig» i dessa fö­ Ordet »synlig» skal i disse reg­

reskrifter angående lanternor m e­ ler, når det anvendes om lanter-

nas sy n lig en mörk natt med ner, b ety sy n lig i en mork natt

klar luft. Yinkelgränserna, som med klar l u f t ., De vinkelgrenser

äro inlagda i dessa föreskrifter som fastsettes i disse regler (og

och visas i nedanstående skiss, som er vist på vedheftede skisse)

äro bestämda med hänsyn t ili skal bestemmes efter luftfartoiets

då fartyget är i s itt normala normale flyv estillin g med rett-

läge för rätlinig, horisontell färd. linjet horisontal kurs.

V e r fi kal -pl än

Förer t

^ ^ É h enornfly9 p,kfn'n9 &rL

1. Föreskrifterna heträtfande 1. Reglene angående lanterne-

lanternor skola följas under all fpring skal iakttas i alt slags

slags väderlek från solnedgång vser fra solnedgång t il solopgang,

till soluppgång, och under denna i hvilken tid ingen andre ly s,

tid få inga andra ljus, vilka som kan bli forvekslet med de

kunna förväxlas med de före­ foreskrevne lyssignaler, må vises.

skrivna lanternorna, visas. Före­ De foreskrevne lanterner må ikke

skrivna navigation slanternor få virke blendende.

ej blända.

2. E tt flygplan, som befinner 2. E n flyvem askin skal, når

sig i luften eller manövrerar på den" er i luften eller manovrerer

land eller vatten för egen kraft, på land eller vann ved egen kraft,

skall föra följande lanternor: tore folgende lanterner:

a) Förut, en v it lanterna syn­ a) Förut, en lanterne med h v itt

lig i en diedral vinkel av 220 lys, lysende forover og sy n lig i

grader, mätt i horisontalplanet, en (dihedral) vinkel på 220°, delt

halverad av e tt vertikalplan av et vertikalt plan gjennem

genom flyglinjen och av en så­ fluktlinjen, og av en sådan styrke,

dan styrka, att dess ljus är syn­ at ly se t er syn lig i en avstand

lig t på en distans av minst 8 km. av m inst 8 km.

b) På högra sidan en grön b) P å hoire side en lanterne

lanterna, så konstruerad och éxe- mea grönt lys, således innrettet

rad, att den visar ett obrutet og anbrakt, at den viser et uav-

sken mellan tv å vertikalplan, brutt ly s mellem to vertikal e

vilkas vinkel är 110 grader, mätt planer, hvis (dihedral) vinkel er

till höger för ifrån, och av sådan 110° m ålt tilhoire fra rett förut,

styrka, att skenet är sy n lig t på og av en sådan styrke, at ly s e t

en distans av minst 5 km. er sy n lig i en avstand av m inst

5 km.

c) P å vänstra sidan en röd c) På venstre side en lanterne

lanterna, så konstruerad och fixe­ med rödt ly s, således innrettet og

rad, att den visar ett obrutet anbragt at den viser et uavbrutt

sken mellan tv å vertikalplan, ly s mellem to vertikale planer,

vilkas vinkel är 110 grader, mätt hvis (dihedral) vinkel er 110°

t ill vänster rätt för ifrån, och m ålt tilven stre fra rett förut,

a v sådan styrka, att skenet är og av en sådan styrke, at lyset

sy n lig t på en distans av m inst er sy n lig i en avstand av minst

5 km. 5 km.

d) De nämnda gröna och röda d) De nevnte gronne og rode

lanternorna skola vara anbrin­ lanterner skal anbringes således,

gade så, att det gröna skenet ej a t det gronne ly s ikke kan sees

kan synas från den vänstra si­ fra venstre side og det rode ikke

dan och det röda skenet ej från fra h 0 ire side.

den högra.

e) I bakre delen och så långt e) A kterut — så långt akter

akterut som m öjligt en v it lan­ som m ulig — en lanterne med

terna, lysande bakåt och syn lig h vitt ly s, lysende akterover og

i en diedral vinkel av 140 gra­ sy n lig i en (dihedral) vinkel pä

der, m ätt i horisontalplanet, hal­ 140°, delt av et vertikalt plan

verad av ett vertikalplan genom jennem fluktlinjen og av en så-

flyglinjen och av sådan styrka, f an styrke, at iy set er sy n lig i

a tt ljuset är sy n lig t på en di­ en avstand av m inst 5 km.

stans av m inst 5 km.

f) I de fall, då en enda lan­ f) I tilfeller, hvor man for å

terna måste ersättas med flera opfylle de ovennevnte betingel­

för att uppfylla ovannämnda v ill­ ser må erstatte den enkelte lan­

kor, skall synfältet för var och terne med flere, skal syn sfeltet

en av dessa lanternor vara så for hver enkelt av disse vsere

begränsat, a tt endast en kan ses således begrenset, at kun en kan

på en gång. sees ad gången.

3. De föreskrifter, som äro 3. Reglene for lanterneforing

fastställd a för flygplans lanter­ på flyvem askiner skal ha anven-

nor, skola tilläm pas på luftskepp delse på luftskiber med folgende

med följande ändringar: forandringer:

a) Varje lanterna ersättes av a) H ver lanterne skal erstat-

två, de förliga och akterliga lan­ tes av to. For- og akterlanter-

ternorna placerade över varandra nene skal vsere anbragt över hi-

vertikalt, sidolanternorna hori­ nannen vertikalt, sidelanternene

sontalt i luftskeppets längdrikt­ horisontalt i langskibsretningen.

ning.

b) Båda lanternorna i varje b) B egge lanterner i hvert par

par för- och akteröver skola vara for og akter skal vaere syn lige

syn liga på en gång. sam tidig.

A vståndet mellan lanternorna, A vstånden mellem lanternene

som höra till ett par, får icke i et par skal ikke vsere mindre

vara mindre än 2 meter. enn 2 meter.

4. E tt luftskepp, som bogse­ 4. E t luftskib som slepes skal

ras, sk all föra i punkt 3 angivna före de i punkt 3 bestemte lan-

och dessutom i punkt 6 för ej terner og dessuten de lanterner

manövrerbara luftskepp angivna som er bestemt i punkt 6 for

lanternor. luftskiber, som ikke er under

kommando.

5. a) E tt flygplan eller ett 5 a). E n flyvemaskin eller et

luftskepp, som befinner sig på luftskib på vännet, som ikke er

vattenytan och icke är manöv- under kommando, det v il si ikk e

rerbart en ligt föreskrifterna för i stand t il å manövrere overens-

undvikande av ombordläggning stemmende med Regler til fore-

till sjöss, skall föra två röda lan­ b yggelse av sammenstöt mellem

ternor med icke mindre än 2 fartoier på sjcen, skal före to

meters mellanrum, den ena över lanterner med rödt ly s, den ene

den andra, och av sådan styrka, över den annen og minst 2 m.

att de äro syn liga runt hela ho­ fra hinannen, således innrettet og

risonten på en distans av minst av sådan styrke at ly se t fra dem

3 km. er syn lig horisonten rundt i en

avstand av minst 3 km.

b) L uftfartyg som åsyftas i b) D e i denne paragraf om-

denna punkt och som icke gör handlede luftfartoier skal, når de

fart på vattnet, skall icke föra ingen fart gjör, ikke före side-

sidolanternor. Om det gör fart lanterner, men når de gjör fart

på vattnet, sk all det föra sådana. skal de före dem.

6. E tt luftskepp, som av nå­ 6. E t luftskib, som av en e l­

gon orsak icke är manövrerbart, ler annen grunn ikke er under

eller som avsik tligt stoppat sina kommando, eller som frivillig har

maskiner, sk all på ett iögon­ stoppet sine motorer, skal, for-

fallande sätt förutom de andra uten de övrige foreskrevne lan­

specificerade lanternorna visa två terner, ty d elig vise to lanterner

röda lanternor, den ena över den med rödt ly s, den ene över den

andra med minst 2 meters mel­ annen og minst 2 m. fra hinan­

lanrum och syn liga i alla rik t­ nen, således innrettet og av så­

ningar samt av en sådan styrka, dan styrke at ly se t fra dem er

att de kunna iakttagas på en di­ sy n lig horisonten rundt i en a v ­

stans av m inst 3 km. stand av minst 3 km.

Om dagen skall ett luftskepp, Om dagen skal et luftskib som

som bogseras, eller vilket av nå­ slepes, og som av en eller annen

gon orsak ej är manövrerbart, grunn ikke er under kommando,

på ett i ögonen fallande sätt visa ty d elig vise 2 sorte kuler eller

tv å svarta klot eller kroppar, figurer, hver 60 cm. i diameter,

vardera 60 cm. i diameter, place­ anbragt den ene över den annen

rade den ena över den andra med og m inst 2 m. fra hinannen.

minst 2 meters mellanrum.

E tt luftskepp till ankars eller E t luftskib som er fortpiet,

på väg med a vsik tligt stoppade eller som underveis friv illig har

motorer, sk all om dagen på ett stoppet sine motorer, skal om

i ögonen fallande sätt visa ett dagen ty d elig vise 1 sort kule

svart klot eller en svart kropp, eller figur, 60 cm. i diameter, og

60 cm. i diameter, och skall av skal av andre luftfartpier betrak-

annat lu ftfa rty g behandlas som tes som om det ikke var under

varande icke manövrerbart. kommando.

7. E n fri ballong skall föra 7. E n friballong skal före en

en klar, v it lanterna under kor­ lanterne med klart, h v itt ly s un­

gen på ett avstånd av m inst 5 der kurven i en avstand ira den­

meter från denna och så beskaf­ ne av m inst 5 m., således inn-

fad, att den visar ett obrutet rettet at den viser et uavbrutt

sken i alla riktningar av sådan ly s i alle retninger, og av sådan

styrka, att det är sy n lig t på en styrke at lyset er sy n lig i en

distans av minst 3 km. avstand av minst 3 km.

8. E n fast ballong skall på 8. E n fast ballong skal på

samma plats som den i punkt 7 samme sted som den hvite lan­

omtalade vita lanternan och i terne nevnt i punkt 7, og iste-

dess stä lle föra 3 lanternor i ver­ denfor denne, fpre 3 lanterner,

tikalled över varandra med icke den ene lodrett över den annen

mindre än 2 meters mellanrum. og med minst 2 m. innbyrdes av­

Den högsta och den lägsta av stand. Den överste og nederste

dessa lanternor skola vara röda av disse lanterner skal vise rpdt

och den mellersta skall vara vit, ly s, den m itterste h v itt lys, og

och skola de hava sådan styrka, de skal vsere således innrettet at

att de synas på en distans av de viser et uavbrutt ly s i alle

m inst 3 km. i alla riktningar. retninger, og av sådan styrke at

Dessutom skola på förankrings- ly se t fra dem er sy n lig i en av ­

kabeln på var 300:e meter från stand av minst 3 km.

korgen vara fästade grupper av Dessuten skal fortpiningskab-

3 lanternor, lika med sistnämnda. len med 300 m. mellemrum m ålt

D ärjäm te sk all det föremål, till fra kurven, ha festet til sig grup­

y ilk et ballongen är förankrad, per på 3 lanterner av samme art

kava en liknande grupp med som nevnt i föregående avsnitt.

lanternor för att markera dess Ennvidere skal den gjenstand,

plats. hvortil ballongen er festet på

jorden, ha en sådan gruppe lan­

terner for å betegne dens plass.

Om dagen skola på förank- Om dagen skal fortpiningskab-

ringskabeln, på samma ställe len, på samme steder som foran-

som ovannämnda lanterngrupper, nevnte lanternegrupper og iste-

anbringas vindstrutar av m inst denfor disse, fpre cylindriske va-

20 cm:s diameter och 2 meters kere, m inst 20 cm. i diameter og^

längd samt målade med 50 cm. 2 m. lange, merket med avveks-

breda, omväxlande vita och röda lende hvite og rpde ringer, 50

band. cm. brede.

9. E tt luftskepp, sorn är för­ 9. E t luftskib, fortpiet nser

ankrat nära marken, skall föra jorden, skal före de lanterner

de lanternor, som specificeras i som er bestemt i punkt 2a; og

punkterna 2 a) och e) samt 3. e) samt punkt 3.

Om det förankrats högre upp, Dersom det er fortpiet, men

skall luftskeppet, förankrings- ikke neer jorden, skal dessutan

kabeln och föremålet, t i l l vilket luftskibet, fortpiningskablen og

det är förankrat, markeras i över­ den gjenstand, h vortil det er

ensstämmelse med bestämmelser­ fortpiet, marberes overensstem-

na i punkt 8, såväl om dagen mende med bestemmelsen i punkt

som om natten. 8, hvad enten det er dag eller

natt.

Sjöankare eller drivankare, som Sjpankre eller drivankre, an-

användas av luftskepp för för­ vendt av luftskiber i fortpinings-

an kringsändamål t ill sjöss, äro piemed tilsjps, er fritatt fra denne

undantagna från denna bestäm­ bestemmelse.

melse.

10. E tt flygplan, som befinner 10. E n flyvem askin som står

sig på land eller på vatten, men (ligger) stille på land eller vann,

som icke är förankrat eller för­ men sorn ikke er forankret eller

töjt, skall föra de lanternor, som fortpiet, skal fpre de lanterner

omnämnas i punkt 2. som er bestemt i punkt 2.

11. För att undvika ombord­ 11. For å forebygge sammen-

läggnin g skall följande iakttagas: stpt med fartpier pä sjpen be-

stemmes:

a) E tt flygplan skall, om det a) En flyvem askin, som ligger

är förankrat eller förtöjt på forankret eller fortpiet på vän­

vattnet, föröver, varest den bäst net, skal förut, bvor den best

kan ses, föra en v it lanterna, så kan ses, fpre en lanterne med

beskaffad, a tt den visar ett obru­ h v itt ly s, således innrettet at

te t sken, sy n lig t runt bela hori­ den viser et uavbrutt ly s hori­

sonten på en distans av minst sonten rundt og av sådan styrke

2 km. at lyset fra den er syn lig i en

avstand av minst 2 km.

b) E tt flygplan om 50 meters b) En flyvem askin av 50 m.

längd eller däröver skall, om det lengde eller derover skal, nåJ

är förankrat eller förtöjt på den ligg er forankret eller for­

vattnet, föra en sådan lanterna tpiet på vännet, fpre en sådan

i främre delen av flygplanet, lanterne i den forreste del av

ävensom vid eller nära dess ak­ flyvemaskinen, og en annen 1ig-

ter och på en höjd, som icke får nende lanterne i eller nmr akter-

vara mindre än 5 meter lägre enden av flyvemaskinen, anbragt

än den främre lanternan, y tter­ m inst 5 m. lavere enn den for­

ligare en sådan lanterna. reste lanterne. Med lengden av

Med e tt flygplans längd menas en flyvem askin forstås dens stpr-

den totala längden. ste langskibs dimensjon.

c) E tt flygplan om 50 meters c) En flyvemaskin med en bred­

bredd eller däröver skall dessut- de av 50 m. eller derover skal,

om, om det är förankrat eller når den ligger forankret eller

förtöjt på vattnet, på vardera fortpiet på vännet, dessuten på

undre vingspetsen föra en sådan hver nedre vingespiss före en så­

lanterna, som omnämnes ovan dan lanterne, som bestemt i a) i

under a). dette punkt.

Med ett flygplans bredd menas Med en flyvemaskins bredde

den totala bredden. forstås dens stprste tverskibs di-

mensjon.

12. I händelse av fel på nå­ 12. I tilfelle uhell med nogen

gon av de lanternor, vilka skola av de lanterner som efter be-

föras av lu ftfa rty g om natten, stemmelsene i disse forskrifter

skall luftfartyget landa vid för­ skal fpres av luftfartpier, som

sta läm pliga, säkra tillfä lle. flyver om natten, skal vedkom-

mende luftfartpi lande ved fprste

m ulige sikre leilighet.

13. In tet i dessa föreskrifter 13. In tet i disse regler skal

får förhindra utfärdandet av sär­ vaere til hinder for anvendelsen

skilda tillä g g s föreskrifter av nå­ av sådanne spesielle regler som

gon stats regering med hänsyn en stats regj ering måtte g i for

t ill extra positions- eller sig n a l­ benyttelse av ytterligere posi-

lanternor för militära lu ftfa rty g sjons- eller signallanterner for to

eller för lu ftfa r ty g i formering, eller flere militsere luftfartpier

ej heller användandet av särskil­ eller for luftfartpier i formasjon,

da igenkänningssignaler, anord­ eller for anvendelsen av kjen-

nade av ägare till lu ftfa rty g ningssignaler, som er antatt av

samt av vederbörlig regering eiere av luftfartpier o g som er

medgivna, inregistrerade och be­ autorisert av deres respektive

kantgjorda. regieringer og behprig registrert

og offentliggjort.

n. II.

F öresk rifter an gåen d e signaler. R eg ler for sign aler.

14. a) Luftfartyg, som natte­ 14. a) Luftfartpi, som pnsker

tid önskar landa vid flygplats, å lande om natten på landings-

som har vaktpersonal, skall före plass som har landingskontroll,

landning avfyra en grön sign al­ skal fpr det lander avfyre et

raket eller giva upprepade blink­ grpnt V ery’s ly s eller g i grpnne

ningar med grön lampa och skall blink. Dessuten skal det ved

därjämte med internationella iuternasjonale Morse-tegn sende

morsetecken avsända den bok- den bokstavgruppe, som danner

stavsgrupp, som utgör dess an- dets kjenningssignal.

ropssignal. b) T illåtelse til å lande v il bli

b) T illåtelse att landa gives g itt fra landingsplassen ved gjen-

genom repetering av samma an­ tagelse av det samme kjennings­

rop från marken, åtföljt av en signal fu lg t av et grpnt V ery’s

grön signalraket eller blinkningar ly s eller grpnne blink.

med grön lampa.

6 — 2 3 1 8 4 8

15. A vfyras en röd sig n a l­ 15. A vfyrin g av et rödt V ery’s

raket eller visas ett blinkande ly s eller visnin g av et rödt bluss

rött sken från marken, betyder fra landingsplassen angir at luft-

det, a tt luftfartyget ej får landa. fartöiet ikke må lande.

16. E t t fartyg, som tvin gas 16. E t luftfartöi, som er nödt

att nödlanda på natten, sk all före til å lande om natten, skal för

landning avfyra en röd sign al­ det lander avfyre et rödt Very’s

raket eller verkställa en följd av ly s eller g i en rekke korte blink

korta blinkningar med naviga- med posisjonslanternene.

ti on slanter norn a.

17. När ett luftfartyg är i 17. Når et luftfartöi er i nöd

nöd och begär hjälp, skola föl­ og förlänger hjelp, skal fölgende

jande signaler användas eller v i­ signaler anvendes eller vises, en-

sas, antingen tillsam m ans eller ten sam tidig eller hver for sig:

var för sig:

a) Den internationella nöd­ a) D e t internasjonale Signal

signalen SOS förmedelst optisk SOS ved hjelp av synlige signa­

eller trådlös signalering. ler eller radiosignaler.

b) Internationella flaggcodens b) Den internasjonale signal­

nödsignal, som utgöres av NC. boks flaggsignal for nöd, beteg-

net ved NC.

c) En avståndssignal, bestående c) E t avstandssignal bestående

av en fyrkantig nagga med ett av et firkantet flagg med en knie

klot eller något, liknande ett klot, eller noget der ligner en kule

antingen över eller under flaggan. över eller under flagget.

d) En oavbruten användning d) Vedvarende allarm med hvil-

av någon ljudsignalapparat. ketsomhelst lydsignalapparat.

e) E n följd av v ita signalra­ e) E t signal, bestående av en

keter, avfyrade med korta m el­ rekke h vite V ery’s lys, avfyrt

lanrum. med korte mellemrum.

18. För a tt göra ett luftfar- 18. Fölgende signaler benyttes

ty g uppmärksamt på att det är for å underrette et luftfartöi om

i* närheten av en förbjuden zon at det er i nserheten av et for-

och att det sk all ändra sin kurs, butt område og skal forandre

användas följande signaler: kurs:

a) om dagen avlossas tre gånger a) Om dagen: tre projektiler,

med 10 sekunders mellanrum utskutt med 10 sekunders mel­

projektiler, som, då de explodera, lemrum, som, idet de springer,

utveckla vit rök, och skall läget frembringer h v it rök; beliggen-

av krevaderna angiva den kurs, heten av sprengskyene angir den

luftfartyget skall följa. kurs, luftfartöiet skal fölge.

b) Om natten avlossas tre b) Om natten: tre projektiler,

gånger med 10 sekunders mellan utskutt med 10 sekunders m el­

rum projektiler, som, då de ex ­ lemrum, som, idet de springer,

plodera, utveckla vita stjärnor, utkaster hvite stjerner; beliggen-

och skall läg et av krevaderna heten av sprengskyene angir den

angiva den kurs, lu ftfartyget kurs, luftfartöiet skal fölge.

sk all följa.

19. För att giva ett luftfar­ 19. Folgende signaler skal be­

ty g befallning a tt landa skola n y ttes for å gi et luftfartoi ord-

följande signaler användas: re til å lande:

a) Om dagen avlossas tre a) Om dagen: tre projektiler,

gånger med 10 sekunders m ellan­ u tsk u tt med 10 sekunders mel-

rum projektiler, som, då de ex­ lemrum, som, idet de springer,

plodera, utveckla svart eller gul frembringer sort eller g u l rpk.

rök.

b) Om natten avlossas tre b) Om natten: tre projektiler,

gånger med 10 sekunders m ellan­ u tskutt med 10 sekunders mel-

rum projektiler, som, då de ex­ lemrum, som, idet de springer,

plodera, utveckla rött sken eller utkaster rode stjerner eller lys.

röda stjärnor.

Dessutom skall, om så erford­ N år det er nodvendig å for-

ras för att förebygga, a tt andra hindre andre enn det dertil be-

lu ftfa r ty g landa än det, som av­ ordrede luftfartpi fra å lande,

ses, en strålkastare med då och skal der dessuten mot det luft-

då återkommande blinkar belysa fartoi, hvis landing er forlangt,

det luftfartyg, som man v ill giva rettes et sokelys, hvormed der

befallning att landa. av og til blinkes.

20. a) I händelse dimma eller 20. a) H vis tåke eller disig

tjocka dölja flygplatserna, kunna luft gjor landingsplasser usyn-

dessas närvaro angivas medelst lige, kan deres beliggenhet angis

en ballong, tjänstgörande såsom ved en ballong, som tjener som

luftboj, elier medelst andra god­ luftboie, og (eller) ved annet an-

kända medel. erkjent middel.

b) I dimma, tjocka, snöfall b) I tåke, tykke, snefall eller

eller h äftig regnby, vare sig på svfere regnbyger skal et luftfar-

dagen eller på natten, skall ett toi på vännet, enten det er dag

lu ftfa rty g på vattn et giva fö l­ eller natt g i folgende lydsignaler:

jande signaler med en lju dsign al­

apparat:

1) Om det icke är förankrat 1. H vis det hverken er for-

eller förtöjt, en ljudsignal med ankret eller fortoiet: To stöt av

icke mer än 2 minuters m ellan­ ca. 5 sekunders varighet og med

rum och bestående av två stötar c:a 1 sekunds mellemrum minst

av omkring 5 sekunders varak­ hvert annet minutt.

tighet, med ett uppehåll mellan

stötarna av omkring 1 sekund.

2) Om det är förankrat eller 2. H vis det er forankret eller

förtöjt, hastig ringning av en fortoiet: H urtig ringning med

k raftig klocka eller gonggong en kraftig klokke eller gongong

under omkring 5 sekunder, med i ca. 5 sekunder m inst hvert

ieke mer än en minuts mellan­ minutt.

rum mellan ringningarna.

S ty m in g sr e g le r . L u ftveisregler.

21. F lygp lan skola alltid styra 21. Flyvem askiner skal altid

undan för ballonger, fasta eller gå av veien for ballonger, hvad

fria, och för luftskepp. L uft­ enten disse er faste eller fri, samt

skepp skola alltid styra undan for luftskiber. Luftskiber skal

för ballonger, vare sig fasta eller altid gå av veien for ballonger,

fria. enten disse er faste eller fri.

22. E tt luftskepp, som icke 22. E t luftskib, som ikke er

är manövrerbart, skall betraktas under kommando, skal betraktes

som fri ballong. som fri ballong.

23. K ollisionsrisk kan, om om­ 23. Når omstendighetene til­

ständigheterna tillåta, utrönas låter det, kan faren for sammen-

genom omsorgsfullt aktgivande stpt bringes på det rene ved ved-

på ett annalkande luftfartygs varende opmerksom peiling og

kursriktning i horisontal och ver­ iakttagelse av hpidevinklen av

tik al led. Om ingendera märk­ det luftfartpi, som nsermer sig.

bart förändras, skall sådan risk H vis hverken peilingen eller hpi-

anses föreligga. devinklen forandrer sig kjenne-

lig. skal sådan färe anses ä veere

forhånden.

24. U ttrycket »kollisionsrisk» 24. U ttrykket »färe for sam-

omfattar varje risk för skada på menstpt» skal innbefatte färe för

grund av att två lu ftfa rty g kom­ skade, som skyldes för stor n ä r ­

ma alltför nära varandra. Varje het av et annet luftfartpi. E t-

luftfartyg, som enligt dessa före­ hvert luftfartpi, som ifölge disse

skrifter sk all styra undan för ett regler er forpliktet til å gå av

annat för att undvika kollision, veien for et annet for å und­

skall hålla e tt säkert avstånd gå sammenstpt, skal holde sig i

med hänsyn till omständigheterna en efter om stendighetene sikker

i fället i fråga. avstand.

25. Under iakttagande avpunkt 25. Med iakttagelse av de i

24:s bestämmelser om kollisions­ punkt 24 angitte regler for å

risk, skall ett motordrivet lu ft­ undgå färe för sammenstpt skal

fartyg alltid manövrera i över­ et motordrevet luftfartpi altid

ensstämmelse med bestämmelser­ manpvrere efter reglene i de fpl-

na i följande punkter, så snart gende paragrafer, såsnart det er

det är p åtagligt, att det med piensynlig at det, ifa ll det fort­

bibehållen kurs skulle passera på setter sin kurs, v il passera i en

ett avstånd av mindre än 200 avstand av mindre enn 200 m.

meter från någon del av ett annat fra hvilkensomhelst del av et an­

luftfartyg. net luftfartpi.

26. När två motordrivna lu ft­ 26. Når to motordrevne luft-

fartyg mötas stä v mot stäv eller fartpier mpter hverandre på mot­

nära stäv mot stäv, skall var­ satte eller nesten motsatte kur­

dera ändra sin kurs till höger. ser, skal begge vike av t il hpire.

27. N är två motordrivna lu ft­ 27. Når to motordrevne luft-

fa rty g mötas med kurser, som fartpier styrer kurser som skjae-

skära varandra, skall det lu ft­ rer hinannen, skal det luftfartpi,

fartyg, som har det andra på sin som har det annet på sin hpire

egen högra sida, hålla ur vägen. side, gå av veien för dette.

28. E tt luftfartyg, som upp­ 28. E t luftfartpi, som innhen-

hinner ett annat, skall hålla ur ter et annet, skal gå av veien

vägen för det upphunna luftfar- for det innhentede fartpi ved å

ty g e t genom a tt ändra sin egen vike til hpire og ikke ved å gå

kurs till höger och får ej passera under dette.

genom att gå under det andra.

Varje luftfartyg, somupphinner Ethvert luftfartpi som nsermer

ett annat lu ftfa rty g från någon sig et annet luftfartpi fra en

riktning, som med mer än 110 hvilkensom helst retning, som dan­

grader avviker från dettas kurs, ner en vinkel på mer enn 110°

d. v. s. är i ett sådant läge med fra förut på dette, ): i en sådan

hänsyn till det luftfartyg, som stillin g til det fartpi som det

det upphinner, att på natten det innhenter, at det om natten ikke

icke skulle kunna se någon av v il vsere istand til å se nogen

det upphunna luftfartygets sido- av dette fartpis sidelanterner,

lanternor, skall anses vara ett skal ansees for å vsere et inn-

upphinnande luftfartyg, och ingen hentende fartpi. Ingen efterfpl-

senare ändring i de två luftfar­ gende förändring i de to fartpiers

tygens kurs får anses göra det stillin g til hinannen skal gjpre

upphinnande luftfartyget till ett det innhentende fartpi til et far­

lu ftfartyg med skärande kurs i tpi, hvis kurs skjaerer det annet

dessa föreskrifters mening, eller fartpis kurs, således som dette

befria det från skyldigheten att er å förstå i disse regler, eller

hålla undan för aet upphunna frita det for dets plikt til å holde

luftfartyget, in till dess att det sig klar av det innhentede fartpi

s lu tlig t har passerat och gått fpr dette er endelig passert og

klart för detta. klaret.

D å det upphinnande luftfar­ D a det innhentende fartpi om

ty g e t på dagen ej alltid med dagen ikke altid med sikkerhet

visshet kan veta, om det befin­ kan avgjpre, om det er forrenfor

ner sig för eller akter om den eller aktenfor ovennevnte retning

riktning i förhållande till det fra det annet fartpi, skal det,

andra luftfartyget, vilken om- hvis der hersker nogen tv il i så

nämnes här ovan, skall det, där henseende, gå u t fra at det er

tv iv el föreligga, anse sig vara et innhentende fartpi og gå av

upphinnande och styra undan. veien.

29. I de fall, då en lig t dessa 29 Når ifplge en av disse reg­

bestämmelser ett av två luftfar­ ler det ene av to luftfartpier skal

ty g är sk y ld ig t styra undan, å av veien, skal det annet fartpi

skall det andra bibehålla sin kurs olde sin kurs og fart.

och fart. Då till följd av dimma Når på grunn av ty k t vser

eller andra orsaker det luftfar­ eller av annen årsak et luftfar-

tyg, som har rätt att hålla sin tpi er kommet så nser et annet,

kurs, finner sig självt så nära at sammenstpt ikke kan undgås

ett annat luftfartyg, a tt kollision ved forholdsregler alene fra det

ej kan undvikas enbart genom fartpis side, som skulde styre av

åtgärd av det luftfartyg, som veien, skal også det annet luft-

har skyldighet a tt väja, skall det fartpi ta sådanne forholdsregler,

förra manövrera så, att det på som best v il hjelpe til å fore-

bästa sätt hjälper till a tt för­ bygge sammenstpt.

hindra en sammanstötning.

30. Varje luftfartyg, som en­ 30. E thvert lu ftf artoi, som

lig t dessa bestämmelser är sk y l­ ifplge disse regler er forpliktet

digt att styra undan för ett annat til å gå av veien for e t annet

luftfartyg, skall, om om ständig­ luftfartpi, skal, hvis omstendig-

heterna det tillåta, undvika a tt hetene tillå ter det, ungå å gå

gå för om det andra. forrenom dette.

31. Varje luftfartyg, som föl­ 31. E th vert luftfartpi, som

jer en officiellt erkänd luftled, fp]ger offisiellt anerkjent luftrute,

skall hålla på den högra sidan skal, når dette er sikkert og mu-

av leden, därest detta kan ske lig, holde sig på hpire side av

utan fara. denne rute.

32. In tet lu ftfa rty g på land 32. E thvert luftfartpi på land

eller vatten, som står i begrepp eller vann, som er i begrep med å

att starta, får företaga uppstig­ stärte, skal ikke forspke å gå op

ning, därest kollisionsrisk före­ fpr der ikke er nogen färe for

ligg er med landande luftfartyg. sammenstpt med luftfartpier som

holder på med å lande.

33. Varje luftfartyg, som be­ 33. E thvert luftfartpi, som be­

finner sig i moln, dimma, tjocka finner sig i skyer, tåke eller disig

eller av andra skäl har dålig lu ft eller hvor det av andre grunne

sikt, skall manövrera med för­ er usiktbart, skal manpvrere med

siktigh et och noggrann hänsyn försiktighet, under om hyggelig

till rådande omständigheter. hensyntagen til de forhåndenva-

rende omstendigheter og forhold.

34. Vid åtlydande och utfö­ 34. Ved overholdelse og for­

rande av dessa föreskrifter skall tolkning av disse regler skal til-

erforderlig hänsyn tagas till alla bprlig hensyn tas til alle farer

navigerings- och kollisionsfaror ved luftseilas og for sammenstpt

och till varje särskild omstän­ og til alle spesielle omstendig­

dighet, som kan göra avvikelse heter, som måtte gjpre en avvi­

från ovannämnda föreskrifter nöd­ kelse fra de ovennevnte regler

vändig för a tt undvika omedel­ npdvendig for å undgå pieblikke-

bar fara. lig färe.

IV . IV .

B arlast. B allast.

35. Ej må från lu ftfarty g i 35. U tkastning av annen bal­

luften kastas överbord föremål, last enn fin sand eller vann fra

som kunna förorsaka skada. luftfartpi, som befinner sig i lu f­

ten, er forbutt.

R e g le r för lu ftfa r t över och i F orskrifter for lu fttra fflk på og

n ä rh eten av flygp latser. i nserheten av la n d in g sp la sse r .

36. V id varje flygplats skall 36. Ved enhver landingsplass

på en lä tt sy n lig plats en flagga skal der på et fremtredende sted

finnas hissad, vilken angiver, att vsere heist et flagg, hvilket

därest luftfartyg i begrepp att skal betegne, at om et luftfartoi,

landa eller starta finna det nöd­ som skal till å lande elier stärte,

vändigt att göra en cirkelform ig finner det nödvendig å gå i en

sväng eller en del av en sådan, kurve, skal denne gå til venstre

denna sväng skall göras åt vän­ (mot urviseren) eller til höire

ster (motsols) eller åt höger (med­ (med urviseren), a lt efter flag­

sols), a llt efter flaggans färg. gets farve. E t h v itt flagg skal

V it flagga angiver en höger- betegne en kurve til höire, d. v. s.

sväng, då luftfartyget skall hava at flagget holdes på höire side,

flaggan till höger, d. v. s. åt den eller på den side bvor luftfar -

sida, som bär lu ftfartygets gröna toiet fprer den gron ne lanterne,

ljus. Röd flagga angiver en og et rödt flag skal betegne en

vänstersväng, då luftfartyget skall kurve til venstre, d. v. s. at det

hava flaggan till vänster, d. v. s. röde flagg holdes på venstre side,

åt den sida, som bär lu ftfa rty ­ eller på den side hvor luftfar-

gets röda ljus. töiet förer den röde lanterne.

37. N är ett flygplan startar 37. Når en flyvem askin star­

från en flygplats, får det ej vända ter fra en landingsplass, skal

förrän 500 meter från närmaste den ikke dreie, för den er 500

punkt på flygplatsen, och sk all m. fra det nsermeste punkt av

vändningen då vara i överens­ landingsplassen, og dreiningen

stämmelse med i föregående para­ må da utföres overensstemmende

g raf fastställda bestämmelser. med reglene i föregående para­

graf.

38. A lla flygplan, som flyga 38. A lle flyvem askiner, som

på mellan 500 och 1,000 meters flyver i en avstand av 500—1,000

avstånd från närmaste punkt på m. fra det nsermeste punkt av

en flygplats, skola rätta sig efter landingsplassen skal folge oven-

ovannämnda svängbestämmelse, nevnte regler for dreining, med-

såvida de ej flyga på större höjd mindre de flyver i större höide

än 2,000 meter. enn 2,000 m.

39. »Akrobats-landningar äro 39. Akrobatlandinger er for-

förbjudna på för offentlig lu ft­ budt på landningsplasser som

fart upplåtna flygplatser (offent­ anvendes til offentlig lufttrafikk.

lig flygplats). Flygplan äro för­ Luftfartoier er forbudt å utföre

bjudna a tt utföra konstflygning luftakrobatikk innenfor en av­

inom ett avstånd av minst 2,000 stand av minst 2,000 m. fra det

meter från närmaste punkten av naermeste punkt av sådane dan-

sådana flygplatser. dingsplasser.

40. V id varje offentlig fly g ­ 40. På enhver godkjendt lan ­

plats sk all vindriktningen tyd- dingsplass skal vindretningen ty-

lig t angivas på ett eller flera delig angis ved en eller flere av

godkända sätt, som t. ex. land- de anerkjente metoder, f. eks.

nings-T, vindstrut, rykande eld, landings T, koniske vakere, ry-

etc. kende bål etc.

41. Varje flygplan skall, då 41. Såfremt de naturlige be­

det startar från eller landar på tingelser tillåter det, skal flyve-

en offentlig flygplats, göra detta maskiner, p å en landingsplass

mot vinden, så framt ej flyg- an vendt til offentlig lufttrafik k,

datsens naturförhållanden omöj- lande og stärte mot vinden.

{ iggöra detta.

42. D å flygplan närma sig 42. Når flyvemaskiner nsermer

flygplatsen i och för landning, sig landingsplass for å lande,

skall flygplan på större höjd vara skal den flyvem askin, som er i

sk y ld ig t att vika undan för fly g ­ stprste hoide, gå av veien for

plan på lägre höjd, och skola vid flyvem askiner i lavere höide, og

landning reglerna i punkt 28 för skal, hvad landingen angår, iaktta

upphinnande iakttagas. reglene i punkt 28 for forbipas-

sering.

43. F lygp lan , som visar nöd­ 43. Flyvem askiner, som viser

signal, skall lämnas fri väg vid nödsignal, skal gis fri vei under

försök att verkställa landning deres försök på å lande på en

på en flygplats. landingsplass.

44. Varje flygplats skall, där 44. E nhver landingsplass skal,

så är m öjligt, anses bestå av tre såvidt omstendighetene tillåter

zoner, sedda i riktning mot vin­ det, betraktes som bestående av

den. Den högra zonen skall u t­ 3 söner. Når man ser mot vin­

göra startzonen, den vänstra land- den, skal höire sone veere start­

ningszonen. Mellan dessa skall sonen, venste sone skal vsere lan-

finnas en neutral zon. E tt flyg­ dingssonen. Mellem disse skal

plan skall vid landning försöka der vtere en nöitral sone. Når

landa så nära den neutrala zonen en flyvemaskin lander, skal den

som möjligt, men i varje fall till forsöke å lande så nser den nöi-

vänster om flygplan, som even­ trale sone som m ulig, men i et-

tu ellt redan landat. E fter att ha hvert tilfelle til venstre for fly­

saktat farten eller stoppat vid vemaskiner som allerede har lan­

slutet av sin landningssträcka, det. N år farten efter landingen

skall flygplanet omedelbart rullas er minsket eller stoppet, skal

över i den neutrala zonen. Likaså flyvemaskinen öieblikkelig gå inn

skall e tt flygplan, som startar, i den nöitrale sone. På samme

h ålla så lån gt åt höger som möj­ mäte skal en flyvemaskin som

lig t i startzonen, men skall hålla starter, holde sig så långt som

bestämt till vänster om andra m ulig til höire i startsonen, men

flygplan, som eventuellt starta skal holde sig klar til venstre

eller äro i begrepp att starta. for enhver flyvemaskin som er i

start eller skal til å stärte.

45. In tet flygplan får börja 45. Ingen flyvem askin må be-

starta, förrän tidigare startande gynne å stärte for föregående

flygplan läm nat flygplatsen. nyvem askin er klar av landings-

plassen.

46. Landning å offentlig fly g ­ 46. Landinger på flyveplasser

plats i mörker må t. v. endast i mörke kan in n til videre kun

äga rum efter särskild överens­ finne sted efter s e r s k ilt avtale.

kommelse.

47. F ast ballong, drake eller 47. Ingen fortoiet ballong eller

förtöjt luftskepp får ej finnas drage, heller ikke noget fortoiet

svävande i närheten av någon luftskib, må vsere i luften i n ä r ­

flygp lats utan särskilt tillstånd, heten av en landingsplass uten

utom i de i punkt 20 bestämda spesiell tillåtelse, undtagen i de

fallen. tilfeller som er bestemt i punkt

20 .

48. Läm pliga märken böra an­ 48. Passende merker bor an-

bringas på alla fasta föremål, bringes på alle faste gjenstande

farliga för flygning, inom en zon som er farlige for flyvning innen

av 500 meter från flygplats. en sone av 500 m. fra flyve-

plassen.

V I. V I.

A llm än n a b estäm m elser. A lm in d elig e b estem m elser.

49. V arje luftfartyg, som ma­ 49. E thvert luftfartoi, som ved

növrerar på vattnet för egen motor, egen kraft manovrerer på vännet,

har att rätta sig efter »Föreskrif­ skal folge F eg ler til forebyggelse

ter för undvikande av ombord­ av sammenstot mellem fartoier

läggning t ill sjöss», och skall med på sjoen, og skal med hensyn til

hänsyn till dessa föreskrifter räk­ disse regler betraktes som et

nas såsom ångfartyg men sk all dampskib, men skal före de lan-

föra i förestående regler bestäm­ terner, som er bestem t i nser-

da ljus och ej de i »Föreskrifter vserende regler, og ikke dem, som

för undvikande av ombordlägg­ er bestemt for dampskibe i R eg­

ning till sjöss» för ångfartyg an­ ler til forebyggelse av sammen­

givna, samt skall ej — utom en­ stot mellem fartoier på sjoen, og

lig t vad som bestämmes i punk­ skal ikke anvende eller antas ä

terna 17 och 20 här ovan — an­ höre de lydsignaler, som er be­

vända eller anses höra i ovan­ stem t i nevnte regler, med und-

nämnda »Föreskrifter» uppräkna­ tagelse av de tilfeller som er

de ljudsignaler. nevnt i punktene 17 o^ 20 oven-

for.

50. In tet i dessa regler skall 50. In tet i disse regler skal

fritaga något luftfartyg, dess frita noget luftfartoi, dets eier,

ägare, förare eller besättning, förer eller mannskap, for fol-

från ansvar för följderna av nå­ gerne av nogensomhelst forsom-

gon som helst försummelse att melse av å före lanterner, eller

föra ljus eller signaler, eller a tt gi signaler, eller holde behörig

hålla erforderlig utkik, eller av utkik, eller forsommelse av no-

försummelse av något som helst gen luftfartsm essig forholdsregel

försiktighetsm ått, som betingas (praksis i luften) som kreves un­

av vedertaget luftfartsbruk eller der sserlige omstendigheter.

särskilda förhandenvarande om­

ständigheter.

51. In tet i dessa regler fri­ 51. In tet i disse regler skal

tager från efterkommandet av vsere til hinder for anvendelsen

sådana bestämmelser, som beträf­ av nogen spesiell regel eller reg­

fande navigering av lu ftfartyg i ler, utstedt og offentliggjort på

den omedelbara närheten av nå­ behörig mäte, angående iuftfar-

gon flygplats eller annan plats tpiers navigering i umiddelbar

kunna komma att vederbörligen nrerhet av nogen landingsplass

fastställas och tillkännagivas, och eller annet sted, og det skal på-

sk all ägare av, respektive förare lig g e alle eiere, forere og mann-

eller besättning på luftfartyg, skap av luftfartpier å folge så-

vara sk yld ig att åtlyda även så­ danne regler.

dana bestämmelser.

R e g l e m e n t e E . R e g l e m e n t E .

Minimikompetensfordringar å besätt­ Minimumsbetingelser for forere og ning ombord å luftfartyg. navigatörer.

I. F örare-certiflkat för flygare. 1. F orercertiflk at for flyvere.

(Gäller endast för i ccrtifikatet angiven (Gjelder kun for de i certifikatet anfarte

flygplantyp.) maskintyper).

A. Privatförare-certiflkat. A. Privat ferercertiflkat.

(Gäller ej för yrkesm ässig trafik .)1 (Ikke gyldig i offentlig trafikk.)

1. P r a k t i s k a p r o v . 1) P r a k t i s k e p r o v e r :

Under varje praktiskt prov Under hver praktisk prove skal

skall aspiranten vara ensam i kandidaten vmre alene i maski­

flygplanet. nen.

a) Höjdprov och glidflyktprov. a) Hoideprove og glidefluktprove.

E n flygning utan m ellanland­ E n flyvning uten melleml an-

ning, under vilken aspiranten ding, under hvilken kandidaten

skall uppehålla sig minst en tim ­ skal opholde sig m inst 1 tim e i

me på en minimihöjd av 2,000 en minimumshoide av 2,000 m.

m. över startplatsen. över startstedet. N edstigningen

Nedstigningen skall sluta med skal slutte med en glideflukt,

en glidflykt, varvid motorn stop­ under hvilken motorene stoppes1

pas^ på 1,500 m:s höjd över land­ i en hoide av 1,500 m. över lan-

ningsplatsen. Landningen sk all dingsplassen. Landingen skal

försiggå utan att motorn åter föregå uten at motorene atter

sättes i gång, och flygplanet skall settes igang, og maskinen skal

stanna på ett avstånd, mindre än stoppe innenfor 150 m. fra et

150 meter från en punkt, som på punkt, der i forveien er fastsa tt

förhand bestämts av de officiella av de offisielle kontrollanter.

kontrollanterna.

h) Manövreringsprov. b) Prove i manövrering.

E n flygn ing utan mellanland­ E n flyvning uten mellemlan-

ning runt två märken (bojar), som ding rundt omkring to master

1 Med »yrkesmässig trafik» avses all flyg­ 1 Anm. 1. Motorene ansees i forelig-

ning mod passagerare eller gods mot avgift. gende bestemmelso »stoppet» når gassen

* Motorn anses i föreliggande bestäm­ er avstengt så motorene går med minste

melse »stoppad», då gåsen avstängts, så omdreiningstall.

att motorn går med lägsta varvantal.

äro utlagda 500 m. från var­ (bpier), som står 500 m. fra hin-

andra. annen.

Aspiranten utför en serie av Kandidaten ut förer en serie

fem åttor kring de båda märkeDa å fem 8-talls dreininger, hver

(bojarna), varvid svängarna u t­ reining skal utfpres omkring

föras kring vart och ett av den ene av de to master (eller

dessa. beier). Denne flyvning skal före­

Denna flygning företages å en tas i en heide av ikke över 200

höjd, ej överstigande 200 m., och m. o g uten å berpre jorden (eller

utan att marken eller vattn et be- vännet).

röres. D essa fem åttor skola ut­ De fem 8-tall — eksklusive

föras inom en bestämd maximitid, start og landing — skal utfpres

ej överstigande 20 minuter, exklu­ innenfor en maksimumstid av 20

sive start och landning, alltså minutter.

räknat från den tidpunkt, då

flygplanet släpper marken (vatt­

net), in till dess det åter berör

marken (vattnet).

Landningen skall utföras så­ Landingen skal utfpres ved:

lunda:

Motorn stoppas senast, då flyg­ å stoppe motorene senest når

planet berör marken (vattnet). flyvem askinen berprer jorden (e l­

ler vännet),

F ly g p la n et skall stanna inom å stoppe flyvemaskinen innen­

ett avstånd av 50 m. från en av for en avstand av 50 m. fra et

aspiranten före starten bestämd punkt fastsatt av kandidaten fpr

och kontrollanterna meddelad starten.

punkt.

2. T e o r e t i s k a p r o v . 2. T e o r e t i s k e p r g v e r .

a) Flygplanlära. — Kännedom a) I Aeroteknik. Kjennskap til

om principen för flygplan, deras prinsippet for flyvemaskiner, dis­

allmänna Konstruktion, vård, un­ ses alm indelige konstruksjon samt

derhåll och reglering. de alm indelige regler for deres

eftersyn, vedlikehold og regule-

ring.

b) Motorlära. — Kännedom b) I motorteknik. Kjennskap

om flygmotorers allmänna kon­ til flyvemotorers virkemåte og a l­

struktion och verkningssätt samt m indelige konstruksjon samt til

om de allmänna reglerna för de­ de almindelige regler for deres

ras tillsy n , användning och eftersyn, bruk og behandling.

skötsel.

c) Instrumentlära. — K änne­ c) I insirumcntlcere. K jenn­

dom om vid flygning använda in­ skap til de ved flyvningen an-

strument. vendte instrumenter.

d) Lagar och förordningar. — d) Lovér og reglementer. K jenn­

Kännedom om färdregler i luften skap til lnftveisreglene samt til

samt för förare av vattenflygplan reglene for lufttrafikk över og

dessutom på vattnet, ävensom om i nserheten av landingsplasser.

regler för luftfart över och i när- Praktisk kjennskap til luftlov-

heten av flygplatser. Kännedom givningen.

om luftlagstiftningen. For forere av vannflyvemaski-

ner kreves tillik e kjennskap til

sjoveisreglene.

B. Trallkförare-certlllkat. B. Traflkferercertiflkat.

(Gäller för yrkesmässig trafik.) (Gj elder för erhvervsmessig trafikk.)

1. P r a k t i s k a p r o v . 1. P r a k t i s k e p r o v e r .

Under varje prov sk all aspi- Under hver praktisk prove skal

ranten vara ensam i flygplanet. kandidaten vsere alene i maskinen.

a) Aspiranten skall avlägga de a) Kandidaten skal avlegge den

för privatförarecertifikat bestäm­ til privatforercertifikat svarende

da proven. Aspiranter, som re­ prove. Kandidater som har p ri­

dan innehava detta, behöva ej vatforercertifikat, skal ikke pany

på n y tt undergå proven härför. underkaste sig prpvene herfor.

b) Landningsprov. b) Landingsprove.

Aspiranten skall utföra två Der företas flyvninger med fu ll

flygningar t ill 500 och två till n yttelast t il 500 og 1,000 m. —

1,000 meters höjd. På dessa höj­ to ganger t i l hver hoide. I disse

der stoppas motorn och landning hpider stoppes motorene og der

sker efter glidflyk t, varvid fly g ­ landes i glideflukt, idet m aski­

planet sk all stanna på ett av­ nen bringes til å stanse innen-

stånd, understigande 100 meter for en avstand av 100 m. fra et

från en på förhand av kontrol­ i forveien av kontrollantene fast­

lanterna bestämd punkt. sa tt punkt.

Dessa prov skola utföras på en D isse prover skal utfores på

och samma dag. samme dag.

c) Uthållighets- och orienterings- c) Utholdenhets- og orienterings-

prov. prove.

E n flygning på minst 300 km:s En flyvning av m inst 300 km.

längd över land eller hav. Land­ lengde över land eller vann. L an­

ning på utgångspunkten. dingen skal föregå på startstedet.

F ly gn in gen skall utföras med F lyv n in g en skal utfores med sam­

samma flygplan och får ej räcka me flyvem askin og må ikke vare

längre än b timmar. Under fly g ­ över 8 timer. Under flyvningen

ningen företagas två obligato­ företas utenfor startplassen 2 Ian-

riska landningar utanför den or­ dinger, ved h vilke maskinen skal

dinarie landningsplatsen, varvid bringes t il å stå stille. Stedet

flygplanet skall bringas att for disse landinger fastsettes av

stanna. kontrollantene.

Platserna för dessa landningar

bestämmas av kontrollanterna.

Innan aspiranten startar för För kandidaten påbegynner

denna flygning, skall flygvägen flyvningen, skal han na sin rute

för honom angivas samt nödiga opgitt og skal forsynes med de

kartor utlämnas. Kontrollanterna nödvendige karter. Kontrollan-

skola avgöra, huruvida han plan- tene skal avgjöre om han har

en ligt fu llföljt flygningen över fu lg t den opgitte rute.

de bestämda punkterna.

d) Nattflygning . 1 d) Nattflyvning .

E n 30 minuters flygning i mör­ En 30 minutters flyvning i

ker utförd under tiden mellan 2 mörke utfört i tiden mellem 2

timmar efter solnedgången och 2 timer efter solnedgång og 2 timer

timmar före soluppgången. F ly g ­ för solopgang og i en höide av

ningen utförd på en minimihöjd minst 500 m.

av 500 meter. (Denne pröve forlanges kun av­

la g t av förere der önsker å få

sitt certifikat utvidet til også å

gjelde nattflyvning).

e) Hårdvindsprov. e) Hårdvindsprove.

M inst en halv timmes flygning, Minst en halv times flyvning

då vindstyrkan uppgår till minst under en vindstyrke på minst

10 meter/sek. Landningen skall 10 m/s. Landingen skal företas

företagas efter glidflykt med i glideflukt med stoppede moto­

stoppad motor från minst 500 rer fra minst 500 m. höide, og

meters höjd. F ly gp la n et skall maskinen bringes til å stanse

stanna på ett avstånd, understi­ innenfor en avstad av 100 m.

gande 100 meter från en på för­ fra et i forveien fastsatt punkt.

hand bestämd punkt.

2. F l y g t i d . 2. F l y v e t i d .

För att detta certifikat skall For at dette certifikat skal be-

berättiga till medförande av passa­ rettige til å före passasjerer i alm.

gerare i allmän trafik erfordras trafikk fordres en sam let flyve­

en sammanlagd flygtid om minst tid av minst 50 timer, hvorav

50 timmar, varav minst 5 timmar m inst 5 timer med vedkommende

med vederbörlig flygplan typ un­ maskintype. Denne siste flyve­

der de sista 6 månaderna och tid på 5 timer skal vsere utfört

fördelade på m inst 10 särskilda i löpet av de siste 6 måneder og

flygningar. fordelt på minst 10 flyvninger.

A nteckning om flygtiden göres Påtegning om flyvetiden gjöres

på förarecertifikatet. på certifikatet.

' 3. T e o r e t i s k a p r o v . 3. T e o r e t i s k e p r o v e r .

Sedan aspiranten på ett t i l l ­ E fter på tilfredsstillende mäte

fredsställande sätt a vlagt de å ha a vlagt de praktiske pröver,

1 Detta prov fordras endast av aspi­

ranter, som önska få sitt certifikat utvid­

gat att gälla nattflygning.

praktiska proven, skall han vid skal kandidaten ved en eksamina-

en examen ådagalägga, a tt han sjon godtgjore, at han er i be-

äger kännedom om: siddelse av kjennskap til:

a) Flygplanlära. a) I aerotcknikk.

Teoretisk kännedom om lu ft­ Teoretisk kjennskap t il lu ft­

m otståndets inverkan på vingar, motståndens innvirkning på pla­

stabilisator, höjd- och sidoroder ner, haleplaner, sideror, hpideror

sam t propeller. og propeller. Funksjonering av

De enskilda delarnas funktio­ de enkelte deler. Montering av

ner, montering av vingställ, pro­ aeroplan, propell, understeil, sta ­

peller, landningsställ, stabilisa­ bilisatorer og styreorganer. D e

torer och styrorgan. Normal och normale og spesielle virkninger

speciell verkan av roder och skev- av ror og balansevinger, sserlig

ning, speciellt med hänsyn till med hensyn t il spinniDg.

skruv (»spin»). Prak tisk prove i regulering.

Praktiskt prov i reglering.

b) Motorlära. b) 1 motorteknikk.

A llm än kännedom om explo- A lm indelig kjennskap t il ek-

sionsmotorer och om de skilda splosjonsmotorer og til de for-

delarnas funktion (ventilstyrning, skjellige delers funksjonering

förgasning, tändning, utblåsning). (ventilstyring, forgassning, ten-

Särskilda kännetecknande egen­ ding og forbrenningsprodukte-

skaper hos flygmotorer. A llm än nes bortledning). K arakteristiske

kunskap om dessas konstruktion, eiendommeligheter ved flyvemo-

anordning och hopsättning, samt torer, alm indelig kjennskap til

om driv- och smörjmedel för så­ disses konstruksjon, sammenset-

dana. Orsaken till d åligt fun­ ning og,tilpasning, brennstoff og

gerande motor samt till motorfel. olje. Arsaken til dårlig funk­

Beskrivning av detaljerna i van li­ sjonering av motoren og t il mo-

gen använda flygmotorer. Smörj­ torhavarier. Beskrivelse av de­

ning, justering, isärtagning och taljene i anvendte flyvemaskin-

hopsättning av huvuddelarna. motorer. Smoring, pasning, ad-

Användning av bensinkranar och skillelse og sammensetning av

andra regleringsanordningar. hoveddelene. Anvendelse av ben-

Prak tisk t prov i vanligen före­ sinkraner og andre kontrolle-

kommande reparationer. ringsmidler. Praktisk prove i

alm indelig forekommende repa-

rasjoner.

c) L ag ar och förordningar m. m. c) Lovér og reglementer.

Kännedom om färdregler i Kjennskap til lu ftveisregler og

luften samt för förare av vatten­ for forere av vannflyvemaskiner

flygplan dessutom på vattnet, dessuten til sjoveisregler samt til

ävensom regler för luftfart över regi ene for lufttrafikk över og

och i närheten av flygplatser. i n ser heten av landingsplasser.

Kännedom om luftlagstiftningen Praktisk kjennskap til luftlov-

samt om de särskilda lufttrafik­ givningen og til de saerlige luft-

bestämmelser, som äga betydelse trafikkforhold, der har betydning

för aspiranten. K artläsning, for kandidaten. Kartlesning, bruk

kompassens användning, oriente- av kompass, orientering, terres-

ring, terrestrisk ortbestämning, trisk plassbestemmelse, elementser

elementär meteorologi. meteorologi.

C. Allmänna bestämmelser. C. A lm indelige bestcmmelser.

De praktiska proven för varje D e praktiske prpver for hvert

förarecertifikat (med undantag av certifikat (med undtageise av

hårdvindsprov och nattflygnings- hårdvindsprpven og nattflyv-

prov) skola utföras inom loppet ningsprpven) skal utfpres i lppet

av en månad. De få företagas i av en måned. De kan utfpres i

vilken ordning som helst, och må hvilken som helst orden, og hver

varje prov försökas tv å gånger prpve kan forspkes to ganger

samma dag. Vid proven skola samme dag. Prpvene skal over-

m inst två officiella kontrollanter veeres av m inst to autoriserte

närvara, v ilk a hava att avgiva kontrollanter, der skal avgi rap­

rapport till vederbörlig m yndig­ port om resultatet til luftfartsad-

het. ministrasjonen.

D e officiella rapporterna skola De offisielle rapporter skal om-

innehålla uppgifter om flygnin­ handle flyvningens detaljer, i seer-

garnas enskildheter, speciellt an­ deleshet vedrprende landingene.

gående landningarna.

Före varje prov sk a ll aspiran­ Kandidaten skal fpr hver prpve

ten uppvisa sina legitim ations- forevise sine legitim asjonspapirer.

handlingar.

E n barograf skall medföras En barograf skal medfpres ved

vid varje praktiskt prov, och baro- hver praktisk prpve, og baro-

grammen skola bifogas rappor­ grammene skal, försynt med kon-

terna, samt förses med kontrol­ trollantenes underskrift, vedleg-

lanternas underskrift. ges rapportene.

Därest vederbörligen attesterat Forsåvidt der fra autorisert

in ty g föreligger från auktoriserad flyveskole eller annen tilsvarende

flygskola eller annan motsvaran­ institusjon föreligger behprig be-

de institution, a tt aspiranten på k reftet rapport, hvorav fremgår

rätt sätt och med godkänt resul­ at kandidaten har avlagt hård-

ta t a v la g t hårdvinds- (och natt- vindsprpve eller nattflyvnings-

flygnings-)prov, befrias aspiran­ prpve på rette mäte og med til-

ten från ifrågavarande prov. fredsstillende resultat, er kandi­

daten fritat for denne prpve.

I så fall skola kontrollanterna Kontrollantene skal i så fall

låta intygen över dessa särskilda la rapportene över disse saerlige

flygningar följa som bilaga till flyvninger fplge som b ilag til

deras rapporter om certifikatflyg- deres rapport om prpvene.

ningarna.

ön sk ar en förare tillåtelse att 0n sker en fprer tillå telse til å

föra andra flygplan än de i certi- fpre andre maskintyper enn de i

fikatet angivna, skall han styrka, certifikatet anforte, skal han över­

a tt han äger betryggande fär­ för luftfartsadm inistrasjonen ved

d igh et i att föra ifrågavarande praktiske prover eller på annen

flygplantyper, antingen genom av denne godkjendt mäte godt-

praktiska prov-eller på annat sätt. gjore, at han har betryggende

färdighet i å före de pågjeldende

typer.

Den, som a vlagt prov som fä lt­ Innehavere av militorflyvecer-

flygare vid arméns eller marinens tifikat kan erholde certifikat som

flygväsende, kan erhålla trafik- trafikforere, når de godtgjor över­

förarecertifikat, därest han på för luftfartsadministrasjonen at

lä m p ligt sä tt styrker, att han de har betryggende ferdighet i å

äger betryggande färdighet i att före de pågjeldende typer samt

föra ifrågavarande flygplantyper er i besiddelse av de fornodne

sam t innehar erforderliga teore­ teoretiske kunnskaper.

tiska kunskaper.

Förarecertifikat utfärdas för en Forercertifikatet utstedes for

tid av ett år och kan förnyas av ett år ad gången. D et fornyes

vederbörlig m yndighet genom på­ under tilfredsstillende garantier

teckning, därest skäl a tt vägra for at innehaveren fremdeles op-

sådan ej föreligger och inneha­ fyller betingelsene for å före

varen fortfarande uppfyller ford­ luftfartoiet.

ringarna för respektive bevis.

II. F örarecertifikat för b a llo n g ­ II. Certifikat for frib a llo n g -

förare. forer.

1. P r a k t i s k a p r o v . 1. P r a k t i s k e p r o v e r .

Aspiranten måste hava utfört Kandidaten skal godtgjore å ha

följande attesterade färder: utfor t folgende opstigninger:

a) På dagen: a) Om dagen:

3 färder med instruktör. 3 opstigninger som elev,

1 färd som förare under in ­ 1 opstigning som förer, men

struktörs uppsikt. under ti Isy n,

1 färd i ballong ensam. 1 opstigning alene i bal­

longen.

b) På natten: b) Om natten:

1 färd i ballong ensam. 1 opstigning alene i bal­

longen.

Varje färd måste räcka m inst H ver opstigning skal vare

tv å timmar. minst 2 timer.

2. T e o r e t i s k a p r o v . 2. T e o r e t i s k e p r o v e r .

Elem entär aerostatik och me­ Kjennskap t il elem entor aero-

teorologi. statikk og meteorologi.

7 — 2 3 1 8 4 8

3. S ä r s k i l d a f o r d r i n g ar. 3. S p e s i e l l e f o r d r i n g e r .

A llm än kännedom om ballonger A lm in delig kjennskap til en

och deras tillbehör; fylln in g; ballong og dens tilbehor, fylling,

tackling; ordnande och ledande rigging, manövrering ved opstig-

av uppstigning; instrument; för­ ning, instrumenter, försiktighets­

siktighetsm ått a tt iakttaga mot regler mot kulde og i store hei­

kyla och på stora höjder. der.

Kännedom om föreskrifter an­ Kjennskap til luftveisreglene

gående lanternor och signaler, og regler for lufttrafikk över og

om styrningsregler och regler för i närheten av landingsplasser.

luftfart över och i närheten av

flygplatser.

Praktisk kännedom om lu ftla g ­ Praktisk kjennskap til luftlov-

stiftningen. K artläsning och ori­ givningen.

entering. K artlesn in g og orientering.

I II. F ö r a r e c e r tifik a t fö r lu ft- III. C er tifik a t f o r lu ft s k ib s -

sk e p p sfö r a r e . fo re r.

Varje luftskeppsförare skall E nhver förer av luftskib må

hava undergått för förare av fri­ ha certifikat som förer av fri­

ballong fastställda prov. ballong.

Tre klasser av luftskepps förare­ Der skal vsere tre klasser av

certifikat finnas: certifikat för luftskibsforere.

Innehavare av första-klass fö­ Innehaveren av et forsteklasses

rarecertifikat är berättigad att certifikat har rett til å före et

föra alla slags luftskepp. hvilketsom helst luftskib.

Innehavare av andra-klass fö­ Innehaveren av et annenklas-

rarecertifikat är berättigad att ses certifikat har rett til å före

föra luftskepp med under 20,000 luftskib av under 20,000 ms vo-

kbm:s rymd. lum.

Innehavare av tredje-klass fö­ Innehaveren av et tredjeklas-

rarecertifikat är berättigad att ses certifikat har rett til å före

föra luftskepp med under 0,000 luftskib av under 6,000 m3 volum.

kbm:s rymd.

Armé- och marin-luftskepps- E nhver förer av miltsert lu ft­

förare äro berättigade till ett skib har rett til et tredjeklasses

tredje-klass förarecertifikat. certifikat.

Armé- och marin-luftskepps- Enhver förer av m ilitä rt luft­

förare, som fört luftskepp med skib, som har fort luftskib av

över 6,000 kbm:s rymd, äro be­ över 6,000 m3 volum, har rett til

rättigade till ett första-klass fö­ e t forsteklasses certifikat.

rarecertifikat.

B etingelser for opnåelse ar tredje­

A. Tredje-klass förarecertifikat.

klasses certifikat.

1. P r a k t i s k a p r o v . 1. P r a k t i s k e p r o v e r .

a) Tjugo attesterade färder (av a) 20 bekreftede flyvninger i

vilka tre nattetid) med luftskepp; et luftsk ib (av disse skal tre

varje färd av minst en timm es vfere foretatt om natten), liver

varaktighet. Under m inst fyra flyvning av minst 1 tim es varig-

av dessa färder, inklusive upp­ het. Under m inst 4 av disse

stign in g och landning, mäste flyvninger skal kandidaten selv,

aspiranten själv hava manövrerat under opsyn av luftskibets kom-

luftskeppet under uppsikt av dess manderende officer, ha fort luft-

ordinarie forare. skibet, heri innbefattet opstig-

n ing og landing.

b) E n färd över land på en b) En flyvning av minst 100

förutbestämd sträcka av minst km. lengde efter en på forhånd

100 kilometer, slutande med en fastsatt rute, avsluttet med en

nattlandning och utförd med en landing om natten, og med en

officiell kontrollant ombord. behörig autorisert inspektor om­

bord.

2. T e o r e t i s k a p r o v . 2. T e o r e t i s l c c p r o v e r .

Aerostatik och meteorologi Aerostatikk og meteorologi.

(gasers täthet, Mariotte’s och Gay- Gassarters tetthet, Mariotte’s og

Lussac’s lagar); barometriskt G ay-Lussac’s lovér, lufttrykk et,

tryck; Archim edes’ lag; gasers A rch im ed es lov, gassarters sam-

hoptryckbar het; tolkning och an­ mentrykkbarhet, lesning og bruk

vändande av väderleksrapporter av vserkarter og meteorologiske

och väderlekskartor. meddelelser.

F y sisk a och kemiska egenska­ F y sisk e og kemiske egenska­

per hos lä tta gaser och hos ma­ per ved lette gassarter samt ved

teriel, som användes vid byggan­ de materialer, som anvendes ved

det av luftskepp. bygning av luftskiber.

Allm änna teorier rörande lu ft­ A lm indelig luftskibsteori.

skepp.

Dynam iska egenskaper hos Dynam iske egenskaper ved le-

kroppar i rörelse i luften. gemer som beveger sig i luft.

3. A l l m ä n n a k u n s k a p e r . 3. A l m i n d e l i g c k u n n s k a p e r .

Elem entär kännedom om explo- E lem entar kjennskap till eks-

sionsmotorer. plosjonsmotorer.

Elem entär navigation; använ­ Elementser navigasjon, bruken

dande av kompass; ortsbestäm­ av kompass, steds bestemm else,

ning. fy llin g , klargjoring, rigging, ma­

F y lln in g ; hoppackning; tack­ növrering, styreorganer og in­

lin g; manövrering; styranord­ strumenter.

ningar och instrument.

B. Andra-klnss förnrccertiflkat. B etingelser for opnåelse av anneli-

klnsses certifikat.

1. P r a k t i s k a p r o v . 1. P r a k t i s k e p r o v e r .

För att kunna erhålla andra- For å opnå annenklasses cer­

klass förarecertifiket måste aspi- tifikat, skal kandidaten inneha

ranten innehava tredje-klass fö- tredje-klasses certifikat, og minst

rarecertifikat och hava tjänstgjort i fire måneder ha gjort tjeneste på

m inst fyra månader som tredje­ et luftskib som tredjeklasses förer

klass forare på ett luftskepp, (officer). Dessuten skal han som

samt hava utfört minst tio fär­ tredje-klasses förer (officer) på et

der som tredje-klass förare på luftskib av över 6,000 m3 volum

ett luftskepp med över 6,000 ha utfort minst 10 flyvninger —

kbm:s rymd, varunder han själv heri innbefattet opstigning og

manövrerat luftskeppet, även un­ landing — hvorunder han selv

der uppstigning och landning, har manovrert luftskibets under

under uppsikt av ordinarie förare. opsyn av luftskibets kommande-

rende officer.

2. T e o r e t i s k e xame n . 2. T e o r e t i s k e p r o v e r .

Mera ingående kännedom i de Videregående kjennskap til de

ämnen, som erfordras för tredje­ samme emner som er angitt for op-

klass förarecertifikat. nåelse av tredjeklasses certifikat.

C. Första-klass förarecertifikat. B etingelser for opnåelsc av förste-

klasses certifikat.

1. P r a k t i s k a p r o v . 1. P r a k t i s k e p r o v e r .

För a tt kunna erhålla första- For å opnå forsteklasses certi­

klass förarecertifikat måste aspi- fikat skal kandidaten inneha an-

ranten innehava andra-klass fö­ nenklasses certifikat, og i minst

rarecertifikat, hava aktivt tjän st­ to måneder ha gjort ak tiv tje­

gjort minst två månader som neste på et luftskib som annen-

andra-klass förare på luftskepp och klasses förer (officer). Dessuten

vidare hava utfört åtminstone skal han som annenklasses förer

fem färder såsom andra-klass fö­ (officer) på et luftskib av över

rare på luftskepp med en rymd 20,000 m3 volum ha utfort minst

av över 20,000 kbm., varunder 5 flyvninger — heri innbefattet

han själv manövrerat luftskeppet, opstigning og landing — hvor­

även under uppstigning och land­ under han selv har manovrert

ning, under uppsikt av ordinarie luftskibet under opsyn av lu ft­

förare. Yarje färd måste hava skibets kommanderende officer.

räckt minst en timme, med ett Hver flyvning skal v cere av minst

minimum av femton timmar för 1 times varighet, de 5 flyvninger

de fem färderna. tilsammen av minst 15 timers

varighet.

2. T e o r e t i s k e x a m e n . 2. T e o r e t i s k e p r o v e r .

Samma som för andra-klass D e samme som forlanges for

förarecertifikat. å erholde annenklasses certifikat.

IV . C ertifikat för navigatörer. IV. C ertifikat for navigatörer.

Luftfartyg, använda i allmän L uftfartoi anvendt t i l offentlig

luftfart, avsedda för mera äu tio befordring, som förer mere enn

passagerare, och som hava att 10 passasjerer, og som skal före­

utföra kontinuerliga flygningar ta en uavbrutt flyvning över

mellan tvenne punkter på över land mellem to punkter belig-

500 kilometers avstånd från var­ gende mer enn 500 km. fra hin-

andra över land, eller nattflyg­ annen, eller en flyvning om n at­

ningar, eller flygningar mellan ten, eller en flyvning över åpent

tvenne punkter på över 200 k ilo­ hav mellem to punkter beliggen-

meters avstånd från varandra de mer enn 200 km. fra hinannen,

över vatten, måste hava en sär­ skal ha ombord en navigatör,

skild navigatör ombord, som inne­ som har certifikat som sådan ef­

har certifikat såsom sådan efter ter å ha bestått en teoretisk og

genomgången teoretisk och prak­ praktisk eksamen i felgende:

tisk examerf i följande:

1. P r a k t i s k a s t r o n o m i . 1. P r a k t i s k a s t r o n o m i .

Himlakropparnas verkliga och H immellegemenes, virkelige og

skenbara rörelser. Him lavalvets tilsynelatende bevegelser.

olika utseende. Stjernehimlens forskjellige u t­

seende,

Tim vinklar, medeltid, verklig Timevinkel, middeltid, sand tid

tid och astronomisk tid. og astronomisk tid.

Jordens form och dimensioner. Jordens form og dimensjoner.

Stjärnglober och kartor. Stjerneglober og stjernekarter.

Metod för bestämmande av la ­ Metode för bestemmelse av

titud, longitud, tid och azimut. bredde, lengde, tid og azimut.

2. N a v i g a t i o n . 2. N a v i g a s j o n .

Kartor och sjökort; huru de Land- og sjokarter, — hvorledes

skola läsas. disse skal leses.

Kompassen; magnetisk m eri­ Kompass, m agnetisk meridian,

dian; m issvisning; deviation. m isvisning, deviasjon.

Kurser; pejlingar och rättelse Kurser, pej linger — og deres

därav. korr eksjoner.

Kompensation av kompasser Kompensasjon av kompasser

(teknisk och praktisk). (teknisk og praktisk).

Beräkning av azimut. B eregning av azimut.

F ly g n in g efter död bestickräk­ F ly vn in g efter bestikk, bereg­

ning; beräkning av den relativa ning av den relative hastighet og

hastigheten och avdrift; bestick­ avdriften, bestikktabeller.

tabeller.

Kronometern; kronometerstånd Kronometer, — stand og gang,

och -dragning; kronometerjäm- — sammenligninger.

förelser.

Sextanten och dess justering. Sekstanter, — justeriDger.

N autisk almanacka. N autisk almanakk.

Ortsbestämning med hjälp av Stedsbestemmelse ved hjelp av

azimut och stjärnhöjd. azimut og höide.

N avigering i storcirkeln. Kjennskap til storcirkelseilas.

Aeronautiska navigeringsin- Aeronautiske navigasjonsinstru-

strument. menter.

3. A l l m ä n n a k u n s k a p e r . 3. A l m i n d e l i g e k u n s k a p e r .

L uft- och sjöfartsregler. L uft- og sjoveisregler.

L uftlagstiftningen. L uftlovgivning.

Praktisk kännedom om meteo­ Praktisk kjennskap til meteo­

rologi och väderlekskartor. rologi og vserkarter.

V . Certifikat för m ekaniker. V. C ertifikat for m ekaniker

(Komma framdeles a tt fast­ (v il senere bli fastsatt).

ställas.)

V I. B estäm m elser för lä k a re­ VI. M edisinske certifik ater.

u n d ersök n in g.

1. Varje aspirant måste, innan 1. Fpr en kandidat kan opnå

certifikat som förare, navigatör bevilling som förer, navigatör

eller mekaniker i yrkesm ässig eller mekaniker på et luftfartöi,

trafik kan tilld elas honom, in ­ som er bestemt for erhvervsmes-

ställa sig i och för undersökning sig trafikk, må han fremstille sig

hos särsk ilt kvalificerade läkare til undersökelse av spesielt kva-

(flygläkare), tillsa tta eller auk­ lifiserte laeger.

toriserade av den fördragsslu-

tande staten.

2. Läkareundersökningen skall 2. Medisinsk undersökelse, både

såväl första gången som vid de med hensyn t il förste uttagelse

periodiskt återkommande under­ og vedblivende brukbarhet, skal

sökningarna av luftfärtygsperso- baseres på fölgende krav på men­

nalen grunda sig på följande tal og fysisk skikkethet:

fordringar beträffande andlig och

fy sisk läm plighet:

a) Antecedentia m. m. Goda a) Gode forutsetninger med hen­

ärftliga och personliga antece­ syn til arv og personlige egen­

dentia, särskilt med hänsyn till skaper, med sp esielt henblikk på

nervsystem ets jämnvikt. Från­ nervenes stab ilitet. Frihet for

varo av varje andlig, moralisk enhver m ental, moralsk eller fy ­

eller fysisk defekt, som kan in­ sisk feil, som vil virke skadelig

verka vid flygning. for vedkommendes brukbarhet

som flyver.

b) Minimiåldern för förare och b) Minimumsalder for förere

navigatörer (i yrkesm ässig trafik) og navigatörer engasjert i er-

sk all vara nitton (19) år. hvervsm essig trafikk skal vrere

19 år.

c) Allmän kirurgisk undersök­ c) A lm indelig kirurgisk under­

ning. Förare får ej lida av sår, sökelse.

skada eller följder av operation, Kandidaten må ikke lide av

eller hava någon som helst ab­ noget sår, nogen skade eller no­

normitet, medfödd eller förvärvad, gen operasjon, heller ikke må

som kan m enligt inverka på lu ft­ han lide av nogen abnormitet,

fartygets kompetenta och säkra medfpdt eller erhvervet på an-

manövrering. nen måte, som v il kunne virke

skadelig på hans forsvarlige og

trygge manövrering av lu ftfar-

tpiet.

d) Al lmän läkareundersökning. d) A lm indeljg medisinsk under-

Förare får ej lida av någon sjuk­ sökelse. — Kandidaten må ikke

dom eller svaghet, t ill följd var­ lide av nogen sjukdom eller svek-

av han h astigt kan bliva oför­ kelse, som kan utsette harn for

mögen att sköta luftfartyget. pludselig å m iste evnen til å ma­

H ans hjärta, lungor, njurar och ne vrere luftfartpiet. Han må ha

nervsystem m åste vara i stånd hjerte, lunger, nyrer og nerve-

a tt motstå såväl höjdverknin- system skikket til å m otstå virk-

garna som även verkningarna av ningene av store hpider og lik e­

längre tids flygning. så virkningene av en lengere

flyvning.

e) Ögonundersökning. Förare e) Underspkelse av pie. — K an­

måste äga en synskärpa lämpad för didaten må ha den grad av skarp­

ett kompetent utförande av hans syn, som kreves t il en försvarlig

åligganden. Förare eller n aviga­ utfprelse av hans plikter. Ingen

tör får ej hava mera än två (2) förer eller navigatör skal ha mer

dioptrier av laten t hypermetropi; en to (2) dioptrier av laten t h y­

muskelbalansen måste vara god permetropi, musklenes balanserte

och svarande mot refraktionen. virksomhet må vsere god og stå

Han m åste hava en god synvidd i forhold til refraksjonen. Han

å varje öga och äga normalt färg­ må ha et godt synsfelt i hvert

sinne... öie og må ha normal farvesans.

f) Öronundersökning. Mellan- f) Underspkelse av öre. — D et

örat måste vara friskt. Förare midtre öre må vsere sundt. K an­

måste äga en hörselskärpa, pas­ didaten må ha den grad av skarp

sande för ett kompetent utförande hörsel, som trenges til en för­

av hans åligganden. svarlig utfprelse av hans plikter.

g) Förmaksorganen måste vara g) Mekanismen i det y ttre öre

oskadade sam t varken otillbörligt må vmre ubeskadiget og hverken

överkänsliga eller underkänsliga. overdrevent overfölsom eller un-

derfölsom.

h) Näs- oell halsundersökning. h) Underspkelse av nese og

Förare måste hava fria luftgångar svelg. — Kandidaten må ha fri

iå båda sidor i näsan sam t ej nasal luftinngang på hver side

{ ida av allvarliga akuta eller og må ikke lide av alvorlige

kroniska affektioner i övre respi- akutte eller kroniske affeksjoner

rationsvägarna. i de övre respirasjonsregioner.

3. De båda fördragsslutande 3. De to kontraherende stater

staterna skola tills vidare fast- skal inntil videre fastsette sine

ställa sina egna metoder för un­ egne underspkelsemetoder, inntil

dersökningen, till dess provens detaljene ved prpvene og den mi-

detaljer sam t fordringarna slut- nimale målestokk for betingel-

iltig t fastställts genom överens- sene er blitt endelig fastsatt ved

f ommelse mellan de båda sta ­ avtale mellem luftfartsadm ini-

ternas luftfartsm yndigheter. strasjonene.

4. Aspirant, som tillfredsstäl­ 4. Den kandidat, som har be­

lande genom gått undersökningen, stått unders 0 kelsene, v il få en

erhåller ett godkännande läkare­ begeattest for brukbarhet, som

betyg, som måste företes, innan må frem legges för certifikat kan

certifikat kan utfärdas. utstedes. ,

5. I och för konstaterande, 5. Enhver luftfärtpifprer skal

huruvida läm plighet för yrket underspkes om igjen periodisk i

fortfarande finnes, skall varje det minste hver 12. måned, for

förare periodiskt ånyo undersökas a t man kan vsere sikker på hans

minst var tolfte månad, och re­ vedvarende skikkethet. Resul-

su ltatet skall påtecknas hans tatene skal påfpres hans oprinde-

första läkareintyg. Vid sjuk­ lige vidnesbyrd. I sykdoms- el­

domsfall eller olyckshändelse sliall ler ulykkestilfelle skal likeledes

förare likaså ånyo undersökas och en luftfärtpifprer underspkes på-

får ej återgå t ill luftfart, förrän ny og erkberes skikket, fpr han

han förklarats vara i kondition. g]enoptar sin tjeneste i luften.

Datum för och resultatet av varje Datum og resultatet av hver

ny undersökning skall antecknas gjentatt underspkelse skal påfp­

pä vederbörandes certifikat. res luftfartpifprerens certifikat.

6. Ingen förare, som före datum (5. Ingen luftfärtpifprer, som

för denna konvention avlagt prov har g itt bevis på sin flyvedyk-

för certifikat, skall, så länge han tighet fpr disse regler blev gjort

bibehåller sin flygskicklighet, jeldende, skal — sålenge som

behöva diskvalificeras på den f an viser sådan dyktighet — bli

grund, att han ej uppfyller alla diskvalifisert hvis han ikke helt

ovanstående fordringar. opfyller ovenfor nevnte fordrin­

ger.

7. Var och en av de fördrags- 7. Enhver av de to kontra-

slutande staterna må, om den så herende stater kan sette stren-

anser läm pligt, höja ovan upp­ gere betingelser enn ovenfor an­

ställda fordringar, men skola dessa fort, hvis dette finnes heldig,

såsom minimifordringar upprätt­ men i alle tilfeller skal oven-

hållas inom de båda fördragsslu- stående betingelser regnes som

tande staterna. minimum i trafikk mellem de to

kontraherende stater.

Utväxlingsprotokoll. Utvekslingsprotokoll.

Sedan undertecknade därtill be­ E fteråt undertegnede dertil be­

hörigen befullmäktigade samman­ hörig befullm ektigede var trått

tr ä tt i ändamål att företaga ut- sammen i den hensikt å foreta ut-

växlingen av Hans M ajestät K o­ veksling av Hans Majestet Norges

nungens av Sverige och Hans Kon ges og H ans Majestet Kongen

Majestät Konungens av Norge av Sveriges ratifikasjoner av aen

ratifikationer å den i Stockholm i Stockholm den 26 mai 1923 av-

den 26 maj 1923 mellan Sverige slutted e overenskomst mellem

och Norge avslutade överens­ Norge og Sverige angående lu ft­

kommelse angående luftfart, blevo fart, blev ratitikasjonsdokumen-

ratifikationshandlingarna före­ tene frem vist og funnet i god og

tedda och, sedan de befunnits i behörig form, hvorefter utveks-

god och behörig form, ägde deras lin g fant sted.

u tväxlin g rum. T ill bekreftelse herav har under­

T ill bekräftelse härav hava tegnede opsatt denne protokollsom

undertecknade upprättat detta de har undertegnet i to eksem-

protokoll, vilket de hava under­ plarer og försynt med sine segl.

sk rivit i två exemplar och försett TJtferdiget i Stockholm den 30

med sina sig ill. ju li 1923.

Som skedde i Stockholm den

30 ju li 1923.

E r n s t T r y g g e r . A l f H a s s e l , ( l . s.) ( l . s.)

TJtkom av trycket den 30 juli 1923.

Stockholm 1923. P . A . Norstedt & Söner. 231848.