Protokoll om ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien

PROTOKOLL OM ÄNDRING I SKATTEAVTALET MELLAN

SVERIGE OCH BRASILIEN FÖR UNDVIKANDE AV

DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE INKOMSTSKATTER

Konungariket Sveriges regering och Förbundsrepubliken Brasiliens regering, som önskar ingå ett protokoll om ändring i avtalet mellan Sverige och Brasilien för undvikande av dubbelbeskattning beträffande inkomstskatter undertecknat i Brasilia den 25 april 1 975 (i det följande benämnt ”avtalet”),

har kommit överens om följande:

ARTIKEL 1 Avtalets ingress utgår och ersätts av följande: ”Konungariket Sveriges regering och Förbundsrepubliken Brasiliens regering, som önskar ingå ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande inkomstskatter, som har för avsikt att undanröja dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst, utan att skapa förutsättningar för icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteflykt eller skatteundandragande (däri inbegripet genom s.k. treaty-shopping, som syftar till att personer med hemvist i en stat som inte är part till detta avtal indirekt ska få förmåner enligt detta avtal), har kommit överens om följande:” ARTIKEL 2 Artikel 1 i avtalet utgår och ersätts av följande bestämmelser: ”Artikel 1 Personer på vilka avtalet tillämpas 1. Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. 2. Vid tillämpningen av detta avtal ska inkomst som förvärvas av eller genom en person, som enligt skattelagstiftningen i någon av de avtalsslutande staterna helt eller delvis är föremål för delägarbeskattning, anses förvärvad av en person med hemvist i en avtalsslutande stat till den del som inkomsten, enligt skattelagstiftningen i denna stat, behandlas som inkomst hos en person med hemvist i den staten. Bestämmelserna

i denna punkt påverkar inte på något sätt en avtalsslutande stats rätt att beskatta pers oner med hemvist i denna stat.”

ARTIKEL 3

Artikel 2 punkt 1 i avtalet utgår och ersätts av följande bestämmelse:

”1. De för närvarande utgående skatter på vilka detta avtal tillämpas är: a) i Sverige: 1) den statliga inkomstskatten, 2) kupongskatten, 3) den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta, 4) den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta artister m.fl., och 5) den kommunala inkomstskatten (i det följande benämnda ”svensk skatt”) ;

b) i Brasilien: den federala inkomstskatten (i det följande benämnd ”brasiliansk skatt”) . ”

ARTIKEL 4

Artikel 4 punkt 3 i avtalet utgår och ersätts av följande bestämmelse:

”3. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, ska de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra i vilken avtalsslutande stat personen ska anses ha hemvist vid tillämpning av avtalet, med hänsyn till platsen för dess verkliga ledning, den lagstiftning enligt vilken personen har bildats och andra relevanta omständigheter. I avsaknad av sådan överenskommelse ska personen inte vara berättigad till någon nedsättning av eller befrielse från skatt

enligt avtalet, utom till den del och på det sätt som de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kommer överens om.”

ARTIKEL 5

1. Artikel 10 punkt 2 i avtalet utgår och ersätts av följande bestämmelse:

”2. Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande sta t där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om den som har rätt till utdelningen har hemvist i den andra avtalsslutande staten får skatten inte överstiga: a) 10 procent av utdelningens bruttobelopp om den som har rätt till utdelningen är ett bolag som direkt innehar minst 10 procent av det utdelande bolagets röstetal under en period om 365 dagar som innefattar den dag då utdelningen betalas ut (vid beräkningen av denna period beaktas inte förändringar i ägande som direkt följer av en omstrukturering, såsom fusion eller fission av det bolag som innehar aktierna eller betalar utdelningen). b) 15 procent av utdelningens bruttobelopp i övriga fall. Denna punkt berör inte bolagets beskattning för den vinst av vilken utdelningen betalats.”

2. Artikel 10 punkt 5 i avtalet utgår och ersätts av följande bestämmelse:

”5. Då ett bolag med hemvist i Sverige har ett fast driftställe i Brasilien får källskatt innehållas i Brasilien enligt brasiliansk lag på sådan vinst i det fasta driftstället som enligt artikel 7 punkt 1 får beskattas i Brasilien. Sådan innehållen skatt får emellertid inte överstiga 10 procent av sådan vinst efter betalning av bolagsskatt hänförlig till vinsten.”

3. Artikel 10 punkt 6 i avtalet utgår.

ARTIKEL 6

1. Artikel 11 punkt 2 i avtalet utgår och ersätts av följande bestämmelse:

”2. Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om den som har rätt till räntan har hemvist i den andra avtalsslutande staten får skatten inte överstiga: a) 10 procent av räntans bruttobelopp i fråga om ränta på lån och krediter som beviljats av en bank för en tidsperiod om minst 7 år i samband med försäljning av industriutrustning eller i samband med investeringsprojekt, liksom i fråga om finansiering av offentliga arbeten, b) 15 procent av räntans bruttobelopp i övriga fall.”

2. Artikel 11 punkt 6 i avtalet utgår och ersätt av följande:

”6. (Upphävd).”

ARTIKEL 7

Artikel 12 punkt 2 i avtalet utgår och ersätts av följande bestämmelse:

”2. Royaltyn får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om den som har rätt till royaltyn har hemvist i den andra avtalsslutande staten får skatten inte överstiga: a) 15 procent av bruttobeloppet i fråga om royalty som härrör från nyttjande av eller rätten att nyttja varumärken, b) 10 procent av royaltyns bruttobelopp i övriga fall.”

ARTIKEL 8

Artikel 23 i avtalet utgår och ersätts av följande bestämmelser:

”Artikel 23

Undanröjande av dubbelbeskattning

1. Beträffande Brasilien ska dubbelbeskattning undanröjas på följande sätt: a) Om en person med hemvist i Brasilien förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Sverige, ska Brasilien i enlighet med bestämmelserna i sin lagstiftning avseende undanröjande av dubbelbeskattning (utan att den allmänna princip som anges här påverkas), från denna persons skatt på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den skatt på inkomsten som erlagts i Sverige. Sådan avräkning ska emellertid inte överstiga den del av inkomstskatten som, innan avräkning medges, är hänförlig till den inkomst som får beskattas i Sverige. b) Om en person med hemvist i Brasilien erhåller inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal är undantagen från beskattning i Brasilien, får Brasilien beakta den undantagna inkomsten vid fastställandet av skatteuttaget för sådan persons återstående inkomst.

2. Beträffande Sverige ska dubbelbeskattning undanröjas på följande sätt: a) Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt brasiliansk lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Brasilien, ska Sverige – med beaktande av bestämmelserna i svensk lagstiftning beträffande avräkning av utländsk skatt (även i den lydelse de i framtiden kan få genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) – från den svenska skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den brasilianska skatt som erlagts på inkomsten. b) Om en person med hemvist i Sverige erhåller inkomst som i enlighet med bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i Brasilien, får Sverige, vid fastställande av skattesatsen för svensk progressiv skatt beakta den inkomst som ska beskattas endast i Brasilien.

c) Utan hinder av bestämmelserna i a) i denna punkt är utdelning från bolag med hemvist i Brasilien till bolag med hemvist i Sverige undantagen från svensk skatt enligt bestämmelserna i svensk lag om skattebefrielse för utdelning som betalas till svenska bolag från bolag i utlandet.”

ARTIKEL 9

Artikel 25 i avtalet utgår och ersätts av följande bestämmelser:

” Artikel 25

Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1. Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att det påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordningar, lägga fram saken för den behöriga myndigheten i någon av de avtalsslutande staterna. Saken ska läggas fram inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, ska myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. Överenskommelse som träffats genomförs utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av detta avtal.

4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående punkter.”

ARTIKEL 10

Artikel 26 i avtalet utgår och ersätts av följande bestämmelser:

”Artikel 26

Utbyte av upplysningar

1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska utbyta sådana upplysningar som kan antas vara relevanta vid tillämpningen av bestämmelserna i detta avtal eller för administration eller verkställighet av intern lagstiftning i fråga om skatter av varje slag och beskaffenhet som tas ut för de avtalsslutande staterna eller för deras politiska underavdelningar eller lokala myndigheter, om beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artiklarna 1 och 2.

2. Upplysningar som en avtalsslutande stat tagit emot enligt punkt 1 ska behandlas som hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripet domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär eller driver in de skatter som åsyftas i punkt 1 eller handlägger åtal eller överklagande i fråga om dessa skatter eller som utövar tillsyn över nämnda verksamheter. Dessa personer eller myndigheter får använda upplysningar bara för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden. Utan hinder av detta kan upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit användas för andra ändamål då sådana upplysningar kan användas för sådana andra ändamål enligt lagstiftningen i båda staterna och den behöriga myndigheten i den stat som lämnar upplysningarna tillåter sådan användning.

3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 medför inte skyldighet för en avtalsslutande stat att: a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten, b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten, c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn ( ordre public ).

4. Då en avtalsslutande stat begär upplysningar enligt denna artikel ska den andra avtalsslutande staten använda de medel som denna stat förfogar över för att inhämta de begärda upplysningarna, även om denna andra stat inte har behov av upplysningarna för sina egna beskattningsändamål. Förpliktelsen i föregående mening begränsas av bestämmelserna i punkt 3, men detta medför inte en rätt för en avtalsslutande stat att vägra lämna upplysningar uteslutande därför att denna stat inte har något eget intresse av sådana upplysningar.

5. Bestämmelserna i punkt 3 medför inte rätt för en avtalsslutande stat att vägra att lämna upplysningar uteslutande därför att upplysningarna innehas av en bank, annan finansiell institution, ombud, representant eller förvaltare eller därför att upplysningarna gäller äganderätt i en person.”

ARTIKEL 11

Följande nya artikel 26-A ska infogas omedelbart efter artikel 26 i avtalet:

”Artikel 26 -A

Rätt till förmåner

1. Om inte annat följer av denna artikel ska en person med hemvist i en avtalsslutande stat inte vara berättigad till en förmån som annars skulle ges enligt detta

avtal (förutom förmån som ges enligt artikel 4 punkt 3 eller artikel 25) såvida personen vid den tidpunkt då förmånen skulle ha givits inte är en sådan ”kvalificerad person” som anges i punkt 2.

2. En person med hemvist i en avtalsslutande stat är en kvalificerad person vid den tidpunkt då en förmån annars skulle ges enligt detta avtal, om personen vid denna tidpunkt är: a) en fysisk person, b) den avtalsslutande staten eller dess politiska underavdelningar eller en institution eller inrättning tillhörande den avtalsslutande staten eller dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter, c) ett bolag eller en annan person, om dess viktigaste aktieslag regelmässigt omsätts på en eller flera erkända aktiebörser, d) en person som inte är en fysisk person som är en icke vinstdrivande organisation enligt överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna, e) en person som inte är en fysisk person, om, vid denna tidpunkt och under minst häften av dagarna under en tolvmånadersperiod som innefattar denna tidpunkt, personer med hemvist i den avtalsslutande staten och som är berättigade till förmåner enligt det skatteavtal som omfattas enligt a)‒d) i denna punkt innehar, direkt eller indirekt, minst 50 procent av aktierna i denna person.

3. a) En person med hemvist i en avtalsslutande stat är berättigad till avtalsförmåner beträffande inkomst som förvärvas från den andra avtalsslutande staten, oavsett om personen är en kvalificerad person, om personen är verksam genom att aktivt bedriva en affärsrörelse i den förstnämnda avtalsslutande staten, och inkomsten som förvärvas från den andra avtalsslutande staten härrör från eller har samband med denna affärsrörelse. Vid tillämpningen av denna artikel ska uttrycket ”aktivt bedriva en affärsrörelse” inte omfatta följande verksamheter eller någon komb ination av dessa: 1) verksamhet som holdingbolag, 2) tillhandahållande av övergripande tillsyn eller förvaltning av en koncern, 3) tillhandahållande av koncernfinansiering (inklusive centraliserad kassaförvaltning, s.k. cash pooling), eller

4) göra kapitalplaceringar eller förvalta investeringar såvida inte denna verksamhet bedrivs av en bank, ett försäkringsföretag eller en registrerad värdepappershandlare i dess sedvanliga affärsverksamhet. b) Om en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från affärsrörelse som personen bedriver i den andra avtalsslutande staten eller förvärvar inkomst som härrör från den andra avtalsslutande staten och som betalas av en närstående person, ska, i förhållande till sådan inkomst, villkoren i a) anses uppfyllda endast om den affärsrörelse som denna person bedriver i den förstnämnda jurisdiktionen och till vilken inkomsten hänför sig, är omfattande i förhållande till samma rörelse eller en kompletterande affärsrörelse som bedrivs av denna person eller sådan närstående person i den andra avtalsslutande jurisdiktionen. Bedömningen av huruvida en affärsrörelse ska anses omfattande vid tillämpningen av denna punkt ska baseras på alla fakta och omständigheter. c) Vid tillämpningen av denna punkt ska rörelse som bedrivs av personer som är närstående till en person med hemvist i en avtalsslutande stat anses bedrivas av den personen.

4. En person med hemvist i en avtalsslutande stat, som inte är en kvalificerad person, ska ändå vara berättigad till en förmån som annars skulle ges enligt detta avtal i fråga om en inkomst om, under minst hälften av dagarna inom en tolvmånadersperiod som inkluderar den tidpunkt då förmånen annars skulle ges, personer som är jämförliga förmånstagare direkt eller indirekt är rättmätiga innehavare av minst 75 procent i personen.

5. Om en person med hemvist i en avtalsslutande stat varken är en kvalificerad person enligt bestämmelserna i punkt 2 eller berättigad till förmåner enligt punkt 3 eller 4, får den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat i vilken förmåner nekas enligt denna artikel, ändå ge förmåner enligt detta avtal, eller förmåner beträffande en viss inkomst, med beaktande av syftet och ändamålet med detta avtal, men endast om personen på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt kan visa att varken dess bildande, förvärv eller underhåll, eller bedrivandet av dess verksamhet, hade som ett av sina huvudsakliga syften att få förmåner enligt detta avtal. Innan en begäran som en person med hemvist i en avtalsslutande stat har lämnat enligt denna punkt beviljas eller avslås, ska den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat till vilken begäran

har lämnats, överlägga med den behöriga myndigheten i den förstnämnda avtalsslutande staten.

6. Vid tillämpningen av denna punkt och de föregående punkterna i denna artikel: a) avser ”erkänd aktiebörs”: 1) BM&F Bovespa (”B3”) och varje annan aktiebörs som står under tillsyn av finansinspektionen i Brasilien ("Comissão de Valores Mobiliários - CVM") eller den som träder i dess ställe, 2) Stockholmsbörsen, the Nordic Growth Market (NGM) och varje annan aktiebörs som står under tillsyn av Finansinspektionen, 3) en aktiebörs i en medlemsstat i Europeiska unionen, Norge, Island, Liechtenstein eller Schweiz som står under tillsyn av finansinspektionen i respektive stat i fråga, 4) aktiebörserna i Hongkong, New York, Seoul, Shanghai, Singapore, Sydney, Toronto samt “NASDAQ” -systemet, 5) varje annan aktiebörs som de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna för tillämpningen av denna artikel kommer överens om, b) avser ”aktier” i personer som inte är bolag ägarandelar som är jämförbara med aktier, c) avser ”viktigaste aktieslag” det eller de aktieslag som representerar majoriteten av det sammanlagda röstetalet i och värdet av bolagets eller personens sammanlagda röstetal och värde, d) ska två personer anse s vara ”närstående”, om en av personerna, direkt eller indirekt, innehar minst 50 procent av ägarandelarna i den andra personen (eller, i fråga om ett bolag, minst 50 procent av det sammanlagda röstetalet och värdet av bolagets aktier) eller om minst 50 procent av ägarandelarna i båda personerna (eller, i fråga om ett bolag, minst 50 procent av det sammanlagda röstetalet och värdet av bolagets aktier), direkt eller indirekt, innehas av en annan person. En person ska dock alltid anses närstående till en annan person, om den ena personen med hänsyn tagen till alla relevanta fakta och omständigheter kontrollerar den andra personen eller om båda personerna kontrolleras av samma person eller personer, e) avser ”jämförlig förmånstagare” varje person som i en avta lsslutande stat skulle vara berättigad till förmåner i fråga om en inkomst enligt den interna lagstiftningen i den staten, detta avtal eller annat internationellt instrument som är jämförliga med,

eller gynnsammare än, de förmåner som ges för denna inkomst i enlighet med detta avtal. För att fastställa om en person är en jämförlig förmånstagare såvitt avser utdelning, ska personen anses inneha samma kapitalandel i det bolag som betalar utdelningen som den kapitalandel som innehas av det bolag som begär förmånen såvitt avser utdelningen.

7. a) I fall då: 1) ett företag i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten och den förstnämnda staten behandlar sådan inkomst som hänförlig till ett företaget tillhörigt fast driftställe beläget i en tredje jurisdiktion, och 2) inkomsten hänförlig till det fasta driftstället är undantagen från beskattning i den förstnämnda staten, ska förmåner enligt detta avtal inte ges om den skatt som tas ut på inkomsten i den tredje jurisdiktionen är lägre än 60 procent av den skatt som skulle ha tagits ut på inkomsten i den förstnämnda staten, om det fasta driftstället hade varit beläget i denna förstnämnda stat. I sådant fall ska den inkomst på vilken bestämmelserna i denna punkt tillämpas beskattas enligt den interna lagstiftningen i den andra avtalsslutande staten, utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal. b) De föregående bestämmelserna i denna punkt ska inte tillämpas om inkomsten som härrör från den andra staten förvärvas i samband med eller på grund av en aktiv affärsrörelse som bedrivs genom det fasta driftstället (med undantag för rörelse som består av att genomföra, förvalta eller inneha investeringar för företagets egen räkning, såvida denna rörelse inte utgör bank-, försäkrings- eller värdepappersrörelse som bedrivs av en bank, ett försäkringsföretag eller en registrerad värdepappershandlare). c) Om förmåner enligt detta avtal nekas med stöd av de föregående bestämmelserna i denna punkt i fråga om en inkomst som förvärvas av en person med hemvist i en avtalsslutande stat, får den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten emellertid ge dessa förmåner i fråga om inkomsten om denna behöriga myndighet, som svar på en begäran från personen, efter beaktande av anledningarna till att personen inte uppfyllde förutsättningarna i denna punkt (såsom förekomsten av förluster) bestämmer att det är motiverat att ge dessa förmåner. Den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat till vilken en begäran enligt föregående mening

har lämnats, ska överlägga med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten innan begäran beviljas eller avslås.

8. Utan hinder av bestämmelserna i detta avtal ska, för det fall a) ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat huvudsakligen förvärvar sina inkomster från andra stater 1) från aktiviteter såsom bank-, sjöfarts-, finans- eller försäkringsverksamhet, eller 2) genom att vara huvudkontor, coordination centre eller liknande enhet som tillhandahåller administrativa tjänster eller andra tjänster till en grupp av bolag som bedriver rörelse huvudsakligen i andra stater, och b) den skatt som tas ut på sådana inkomster enligt lagstiftningen i denna stat understiger 60 procent av den skatt som tas ut på inkomster från liknande verksamhet som bedrivs inom denna stat eller genom att vara huvudkontor, coordination centre eller liknande enhet som tillhandahåller administrativa eller andra tjänster till en grupp av bolag som bedriver rörelse i denna stat,

de bestämmelser i detta avtal som medger undantag från eller nedsättning av skatt inte tillämpas på inkomst som ett sådant bolag förvärvar och inte heller på utdelning som betalas av ett sådant bolag.

9. Utan hinder av bestämmelserna i detta avtal ska en förmån enligt avtalet inte ges i fråga om en inkomst, om det med hänsyn till alla relevanta fakta och omständigheter rimligen kan antas att ett av de huvudsakliga syftena med det arrangemang eller den transaktion som direkt eller indirekt resulterade i förmånen var att få förmånen, såvida det inte fastställs att det under omständigheterna är förenligt med de relevanta bestämmelsernas ändamål och syfte att förmånen ges.”

ARTIKEL 12

Protokollet till avtalet utgår och ersätts av följande nya protokoll till avtalet:

” Protokoll

Konungariket Sveriges regering och Förbundsrepubliken Brasiliens regering har vid undertecknandet av protokollet om ändring i avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Förbundsrepubliken Brasiliens regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande inkomstskatter undertecknat i Brasilia den 25 april 1975 kommit överens om följande bestämmelser som ska utgöra en integrerande del av avtalet.

1. Till artikel 2

Det är förstått i fråga om Brasilien att sociala avgifter på nettovinst (“Contribuiç ão Social sobre o Lucro Líquido - CSLL” på portugisiska) som följer av lag 7,689 av den 15 december 1988 omfattas av de skatter som anges i artikel 2 punkt 1 b).

2. Till artiklarna 10,11 och 12

Det är överenskommet att om Brasilien efter undertecknar ett avtal, konvention eller protokoll med en medlemsstat i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), med undantag för sådana stater i Sydamerika, som innebär att Brasilien ska undanta utdelning, ränta eller royalty som härrör från Brasilien från beskattning, eller som begränsar skatteuttaget i Brasilien på sådan utdelning, ränta eller royalty till en skattesats som är lägre än de skattesatser som anges i artikel 10 punkt 2 a), artikel 11 punkt 2 eller artikel 12 punkt 2 i avtalet, så ska sådant undantag eller lägre skattesats automatiskt tillämpas i fråga om utdelning, ränta och royalty som härrör från Brasilien och betalas till en person med hemvist i Sverige under samma villkor som om undantaget eller den lägre skattesatsen hade angivits i punkterna i fråga och under en så lång tid som dessa skattesatser är tillämpliga enligt ett annat avtal, konvention eller protokoll. Detta ska gälla oavsett huruvida ett sådant undantag eller lägre skattesats ska tillämpas generellt eller i fråga om specifika

kategorier av utdelning, ränta eller royalty, däri inbegripet genom en mer begränsad definition av sådana inkomster.

3. Till artikel 10

Det är förstått att bestämmelserna i artikel 10 punkt 5 inte står i strid med bestämmelserna i artikel 24 punkt 3.

4. Till artikel 11

Det är förstått att ”ränta på ett bolags tillgångar” (”juros sobre o capital próprio”) i enlighet med brasiliansk lag också är att anse som ränta enligt artikel 11 punkt 4.

5. Till artikel 12

Det är förstått att bestämmelserna i artikel 12 punkt 3 i avtalet också är tillämpliga i fråga om betalningar avseende tillhandahållandet av tekniska tjänster och teknisk assistans.

6. Till artikel 23

För det fall Sverige avser att införa lagstiftning som påför bolagsskatt för bolag i Sverige avseende inkomst som ett närstående brasilianskt bolag uppbär från industriproduktion som gynnats av brasilianska incitament avsedda för att främja regional ekonomisk utveckling i Brasilien för de norra och nordöstra regionerna och som godkänts av brasilianska Myndigheten för utveckling av Nordöst (“Superintendência de Desenvolvimento do Nordeste – SUDENE“) eller Myndigheten för utveckling av Amazonas (“Superintendência de Desenvolvimen to da Amazônia – SUDAM“), så ska de behöriga myndigheterna inleda diskussioner om hur effekterna av incitamenten kan bevaras.

7. Till artikel 24

a) Det är förstått att bestämmelserna i brasiliansk skattelagstiftning som inte tillåter att royalties, som de definierats enligt artikel 12 punkt 3, som betalas av ett fast driftställe beläget i Brasilien till en person med hemvist i Sverige som bedriver rörelse från ett sådant fast driftställe får dras av när den beskattningsbara inkomsten för det fasta driftstället fastställs, inte står i strid med bestämmelserna artikel 24 punkt 3. b) Det är förstått att bestämmelserna i detta avtal inte hindrar tillämpningen i en avtalsslutande stat av bestämmelser i dess interna lagstiftning som syftar till att förhindra skatteflykt och skatteundandragande.

8. Till artikel 26

Det är förstått att de skatter som anges artikel 26 punkt 1 i fråga om Brasilien bara avser federala skatter.

9. Till artikel 26-A

Det är förstått att om Förenade Kungariket vid någon tidpunkt lämnar Europeiska unionen, så ska aktiebörsen i London fortsatt vara en ”erkänd aktiebörs” enligt artikel 26-A punkt 2 c). ”

ARTIKEL 13

1. De avtalsslutande staterna ska skriftligen underrätta varandra när de åtgärder vidtagits som enligt respektive stats lagstiftning krävs för att detta protokoll ska träda i kraft.

2. Protokollet träder i kraft den trettionde dagen efter det att den sista av dessa underrättelser tagits emot och ska därefter tillämpas: a) i fråga om källskatter, på belopp som betalas eller tillgodoförs den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då protokollet träder i kraft eller senare,

b) i fråga om andra skatter på inkomst, på skatt som påförs för beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då protokollet träder i kraft eller senare.

3. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2, ska bestämmelserna i artikel 26 i avtalet, såsom ändrade genom artikel 10 i detta protokoll tillämpas från och med den dag protokollet träder i kraft, oavsett vilket beskattningsår som beskattningsanspråket hänför sig till.

ARTIKEL 14

Detta protokoll upphör att gälla vid den tidpunkt som avtalet upphör att gälla i enlighet med artikel 29 i avtalet.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal.

Som skedde i i två exemplar på svenska, portugisiska och engelska språken, vilka äger lika vitsord. I händelse av skiljaktigheter ska den engelska texten ha företräde.

För Konungariket Sveriges För Förbundsrepubliken regering Brasiliens regering