Överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om ändring av den nordiska konventionen den 19 november 1934 om arv, testamente och boutredning, Köpenhamn den 9 december 1975, SÖ 1975:56
Sveriges överenskommelser med främmande makter
S Ö 1975: 56
Nr 56
Överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland, Is
land och Norge om ändring av den nordiska konventionen
den 19 november 1934 om arv, testamente och boutred
ning. Köpenhamn den 9 december 1975
Överenskommelsen trädde i kraft den 1 juli 1976.
2Ovérenskomst mellem Dan Överenskommelse mellan Sopimus Suomen, Islannin,
mark, Finland, Island, Nor Finland, Danmark, Island, Norjan Ruotsin ja Tanskan
ge og Sverige om ändring Norge och Sverige om änd välillä 19 päivänä marras-
af den nordiske konvention ring av den nordiska kon kuuta 1934 tehdyn, perin-
af 19. november 1934 om ventionen den 19 november töä, testamenttia ja pesän-
arv og dpdsboskifte 1934 om arv, testamente selvitystä koskevan pohjois-
och boutredning maisen sopimuksen muutta-
misesta
Regeringeme i Danmark, Regeringarna i Finland, Suomen, Islannin, Norjan, Finland, Island, Norge og Danmark, Island, Norge och Ruotsin ja Tanskan hallituk- Sverige har aftalt, at der i Sverige har överenskommit set ovat sopineet, että 19 den nordiske konvention af att följande ändringar skall päivänä m arraskuuta 1934 19. november 1934 om arv företagas i den nordiska tehtyä, perintöä, testament og d0dsboskifte foretages konventionen den 19 no tia ja pesänselvitystä koskef0lgende asndringer: vember 1934 om arv, testa vaa pohjoismaista sopimusta A rt. 4 ophaeves, og art. 1, mente och boutredning: ar m uutetaan seuraavasti: 4 ar- 2, 5, 7, 8, 11 og 28 affattes tikel 4 upphäves och artik tikla kumotaan ja 1, 2, 5, således: larna 1, 2, 5, 7, 8, 11 och 7, 8, 11 ja 28 artikla muute 28 erhåller följande lydelse. taan näin kuuluviksi.
Artikel 1 A rtikel 1 1 artikla N år en statsborger i en Hade medborgare i för- Jos sopimusvalition kanaf de kontraherende stater dragsslutande stat vid sin salaisella kuollessaan oli koved sin d0d var bosat i en af död hemvist i annan sådan tipaikka toisessa sopimusvalde andre stater, skal retten stat, gäller i fråga om rätt tiossa, on oikeudesta häneltil arv if0lge loven bestem- till arv efter honom lagen i tä jääneeseen perintöön voimes efter loven i den stat, sistnämnda stat. D är den dö massa viimeksimainitun val hvor han havde bopael. H av de icke vid dödsfallet sedan don laki. Milloin vainajalla de den afdpde ikke de sidste minst fem år hade hemvist i ei yhtäjakoisesti vähintään fem år vasret bosat i denne den staten, skall dock lagen viiden viimeisen elinvuotenstat, skal dog loven i den i hans hemland vinna till- sa aikana ole ollut kotistat, hvor han var statsbor lämpning, såfram t det yrkas paikkaa siinä valtiossa, on ger, komme til anvendelse, av någon arvinge eller tes kuitenkin hänen kotimaansa såfremt nogen arvinge eller tamentstagare, vars rätt där lakin sovellettava, jos joku legatar, for hvem det har av beror. Skulle enligt hem perillinen tai testamentinsaaretlig betydning, begaerer det. landets lag arvet tillfalla sta ja, jonka oikeus on siitä Skulle arven efter statsbor- ten, må sådant yrkande ej riippuvainen, sitä vaatii. Jos gerlandets lov tilfalde sta väckas. kotimaan lain mukaan peten, kan sådan begaering ik rinnön saisi valtio, ei tällaiske fremsaettes. ta vaatimusta voida esittää.
Begaering om anvendelse Yrkande om tillämpning Vaatimus kotimaan lain af statsborgerlandets lov av hemlandets lag skall väc soveltamisesta on esitettävä skal vaere fremsat inden kas inom sex m ånader från kuuden kuukauden kuluessa seks måneder fra dpdsfal- dödsfallet eller, om arvskif- kuolemantapauksesta lukien
3Samkomulag milli Islands, Overenskomst mellom Nor överenskommelse mellan
Danmerkur, Finnlands, No- ge, Danmark, Finland, Is Sverige, Danmark, Finland,
regs og SvifrjéSar um brey- land og Sverige om endring Island och Norge om änd
ting å Noröurlandasam- av den nordiske konvensjon ring av den nordiska kon
ningi frå 19. november 19 november 1934 om arv ventionen den 19 november
1934, um erfSir og skipti ä og dödsboskifte 1934 om arv, testamente
dånarbuum och boutredning
Rikisstjömir Islands, D an Regjeringene i Norge, Regeringarna i Sverige, merkur, Finnlands, Noregs Danm ark, Finland, Island og D anmark, Finland, Island og Svijijööar hafa orSiS Sverige har avtalt fölgende och Norge har överenskom sammåla um atS gera J>aer endringer i den nordiske mit att följande ändringar breytingar å NorÖurlanda- konvensjon 19 november skall företagas i den nordis samningnum frå 19. novem 1934 om arv og dödsboskif ka konventionen den 19 no ber 1934, um erfÖir og skip te: vember 1934 om arv, testa ti å dånarbuum , aö 4. grein mente och boutredning.1 A r falli ur gildi og 1., 2., 5., 7., Artikkel 4 oppheves. tikel 4 upphäves och artik 8., 11. og 28. greinar samn- Artiklene 1, 2, 5, 7, 8, 11 larna 1, 2, 5, 7, 8, 11 och 28 ingsins oröist Jjannig: og 28 skal lyde: erhåller följande lydelse.
1. grein A rtikkel 1 Artikel 1 N u er rikisborgari i ein- N år en statsborger i en av Hade medborgare i förhverju samningsrikjanna viö de kontraherende stater ved dragsslutande stat vid sin låt sitt busettur i einhverju sin död var bosatt i en av de död hemvist i annan sådan hinna rikjanna og skal J)å andre stater, bedömmes ret- stat, galle i fråga om rätt till rétturinn til lögerfSa åkveÖ- ten til arv som ikke grunner arv efter honom lagen i sist inn samkvaemt lögunum i seg på testament, etter loven näm nda stat. D är den döde Jm riki, J>ar sem hann åtti i den stat hvor han var bo icke vid dödsfallet sedan heimilisfang. Hafi hinn låtni satt. Hadde den avdöde ikke minst fem år hade hemvist i ekki ått heimilisfang i Jressu de siste fem år vaert bosatt i den staten, skall dock lagen riki siöustu fimm år, skal denne stat, skal dog loven i i hans hemland vinna till- J>6 fariö eftir lögunum i Jm den stat hvor han var stats lämpning, såfram t det yrkas riki, sem hlutaöeigandi åtti borger, få anvendelse så- av någon arvinge eller testa rikisfesti i, ef einhver erfingi frem t noén arving eller lega- mentstagare, vars rätt därav eöa dånargjafajjegi, sem tar for hvem det h ar rettslig beror. Skulle enligt hemlan J)etta hefur réttarlega J)yÖ- betydning, begjaerer det. dets lag arvet tillfalla staten, ingu fyrir, öskar J>ess. Hafi Skulle arven etter statsbor- må sådant yrkande ej väc arfurinn samkvaemt lögum gerlandets lov tilfalle staten, kas. rikisfestislandsins ått aÖ kan slik begjaering ikke ganga til rikisins, er ekki fremsettes. haegt gera slika kröfu. Beiöni um, aS fariö skuli Begjaering om anvendelse Y rkande om tillämpning eftir lögum rikisfestislands av statsborgerlandets lov må av hemlandets lag skall väc ins skal borin fram innan sex vaere fram satt innen seks kas inom sex m ånader från m ånaöa frå låtinu eSa sé måneder fra dödsfallet eller, dödsfallet eller, om arvskif- 1 SÖ 1935:17.
4det. Föregår skifte efter te äger rum efter utgången tai, milloin perinnönjako denne frist, kan begaering av sagda tid, sist vid arv toimitetaan vasta tämän dog fremsaettes indtil skif skiftet. Sedan arvskifte skett, ajan kuluttua, viimeistään tets slutning. Efter at et skif må ej i något fall den som perinnönjaossa. Kun perin te er sluttet, kan den, der deltagit i skiftet väcka så nönjako on toimitettu, ei se, har deltaget i skiftet, ikke dant yrkande. joka on osallistunut jakoon, fremsaette begaering. enää saa esittää vaatimusta. Bestemmelserne i stk. 1 Bestämmelserna i första M itä 1 ja 2 kappaleessa og 2 om retten til arv anven- och andra styckena om rätt on sanottu perintöoikeudesdes også på den efterleven- till arv skola tillämpas ock ta, on sovellettava myös de cegtefaelles ret til at sidde så i fråga om efterlevande slöön jääneenpuolisonoikeui uskiftet bo, hvor livsar- makes rätt att sitta i oskif teen elääjakam attom assapevinger ikke findes, og på så tat bo, när bröstarvinge ej sässä, milloin vainajalta ei dan ret til bidrag til under- finnes, och på sådan rätt ole jäänyt rintaperillistä, ja hold og uddannelse af et till bidrag till uppehälle och sellaiseen oikeuteen, mika dpdsbos midler, som tilkom- utbildning u r kvarlåtenskap perillisellä tai eloon jääneelmer arvinger eller en efter- som tillkommer arvinge el lä puolisolla on avustuksen levende aegtefaelle. D et sam ler efterlevande make. D et saamiseen jäämistöstä toime gaelder retten for en ef- samma gäller rätt för efter meentuloa ja koulutusta var terlevende aegtefaelle til at levande make att u r boet ten. Sama on voimassa udtage midler til en vis vaer- uttaga egendom intill visst eloon jääneen puolison oidi af boet. penningvärde. keudesta ottaa pesästäomaisuutta tiettyyn enimpään rahaarvoon asti.
Artikel 2 A rtikel 2 V ar den afdpde bosat i Hade den döde hemvist i Jos vainajalla oli kotipaikka en stat, hvor loven giver en fördragsslutande stat, vars sopimusvaltiossa, jonka lain efterlevende aegtefaelle ret lag tillägger efterlevande mukaan eloonjäänyt puotil hensidden i uskiftet bo make rätt att sitta i oskiftat liso saa elää yhdessä rintamed livsarvinger, kommer bo med bröstarvinge, skall perillisten kanssa pesää jadenne lov til anvendelse, og den lagen vinna tillämpning, kamatta, on sitä lakia sovel så når den afdpde var stats- ändå att den döde var med lettava myöskin silloin, kun borger i en af de andre sta borgare i annan fördrags vainaja oli toisen sopimuster. Havde han ikke vaeret slutande stat. D är den döde valtion kansalainen. Jollei bosat i fprstnaevnte stat de icke sedan minst fem år vainajalla yhtäjaksoisesti väsidste fem år, kan dog en hade hemvist i förstnämnda hintään viiden viimeisen livsarving straks eller senere stat, äge dock bröstarvinge elinvuotensa aikana oleollut kraeve skifte, hvis det er att, genast eller vid en se kotipaikkaa ensiksi mainihjemlet ved loven i den nare tidpunkt, påkalla av- tussa valtiossa saa rintastat, hvor den afdpde var vittring, såvitt dylik rätt en perillinen kuitenkin joko he statsborger. Denne ret til- ligt lagen i den dödes hem ti tai jonakin myöhempänä kommer ikke en livsarving, land tillkommer honom. Så ajankohtana vaatia ositusta hvis den efterlevende aegte dan rätt äge ej rum, när toimitettavaksi, mikäli häfaelle, da aegteskabet blev efterlevande maken vid äk nellä on tällainen oikeus indgået, var statsborger i tenskapets ingående var vainajan kotimaan lain m u den stat, hvor den afdpde medborgare i den stat, där kaan. Tällaista oikeutta ei var bosat. den döde hade hemvist. ole rintaperillisellä, milloin eloonjäänyt puoliso avioliittoon mennessään oli sen val don kansalainen, missä vai najalla oli kotipaikka.
5skiptum ekki lokiö innan om skifte föregår etter ut- te äger rum efter utgången fiess tima, åSur en skiptun- löpet av denne frist, för av sagda tid, sist vid arvskif um er lokiÖ. E ftir aÖ skipt skiftets slutning. E tter at et tet. Sedan arvskifte skett, um er lokiö getur så, sem skifte er sluttet, kan den må ej i något fall den som hefur tekiö Jiått i skiptun- som har deltatt i skiftet, ikke deltagit i skiftet väcka så um, ekki boriÖ fram slika framsette begjaering. dant yrkande. beiöni. ÅkvaeÖin i fyrstu og Bestemmelsene i förste og Bestämmelserna i första annarri målsgrein um réttinn annet ledd om retten til arv och andra styckena om rätt til arfs nå einnig til réttar får også anvendelse på en till arv skola tillämpas också eftirlifandi maka til setu i gjenlevende ektefelles rett til i fråga om efterlevande m a oskiptu bui, ef hinn låtnilaet- å beholde boet udelt når den kes rätt att sitta i oskiftat u r ekki eftir sig lifserfingja, avdöde ikke hadde livsarvin- bo, när bröstarvinge ej fin og til fiess réttar, sem er- ger, og på den rett som ar- nes, och på sådan rätt till bi fingjam ir og eftirlifandi vingene og gjenlevende ekte- drag till uppehälle och ut maki geta ått til lifeyris af felle kan ha til bidrag til un- bildning u r kvarlåtenskap fjårm unum busins til fram derhold og utdanning av som tillkommer arvinge eller forsla og menntunar. Sama å boets midler. Det samme efterlevande make. Detsam vi 6 um rétt eftirlifandi maka gjelder retten for den gjenle ma gäller rätt för efterle til aÖ taka ur buinu fjårmu- vende ektefelle til å utta vande make att u r boet u t ni allt aÖ åkveÖnu verÖ- midler av boet til en viss taga egendom intill visst maeti. verdi. penningvärde.
2. grein A rtikkel 2 A rtikel 2 N u var hinn låtni busett- V ar den avdöde bosatt i H ade den döde hemvist i ur i riki, fiar sem lögin heim- en stat hvor loven gir en fördragsslutande stat, vars ila eftirlifandi maka setu gjenlevende ektefelle rett til lag tillägger efterlevande i oskiptu bui meÖ lifserfing- å sitte i uskiftet bo med livs- make rätt att sitta i oskiftat jum, og skal fia fariö eftir arvinger, kommer denne lov bo med bröstarvinge, skall f)essum lögum, einnig flott til anvendelse også når den den lagen vinna tillämpning, hinn låtni hafi veriö rikis- avdöde var statsborger i en ändå att den döde var m ed borgari i einhverju hinna av de andre stater. Hadde borgare i annan fördragsslu rikjanna. N u hefur hinn han ikke vaert bosatt i landet tande stat. D är den döde låtni ekki ått heimilisfang i de siste fem år, kan dog en icke sedan minst fem år h a rikinu siöustu fimm årin, livsarving kreve skifte straks de hemvist i förstnämnda J)å getur lifserfingi J)6 strax eller senere hvis dette er stat, äge dock bröstarvinge eÖa seinna krafizt skipta, et hjemlet ved loven i den stat att, genast eller vid en sena fia(5 er heimilaö i lögum hvor den avdöde var stats re tidpunkt, påkalla bodel fiess rikis, sem hinn låtni borger. Denne rett tilkom- ning, såvitt dylik rätt enligt åtti rikisfesti i. fiennan rétt mer ikke en livsarving så lagen i den dödes hemland hefur lifserfingi f)ö ekki, ef fram t gjenlevende ektefelle, tillkommer honom. Sådan eftirlifandi maki var viö da ekteskapet bie inngått, rätt äge ej rum, när efterle stofnun hjuskapar rikisborg- var statsborger i den stat vande maken vid äktenska ari i f)vi riki, sem hinn låtni hvor den avdöde var bosatt. pets ingående var medborga var busettur i. re i den stat, där den döde hade hemvist.
6A rtikel 5 A rtikel 5 5 artikla Bestemmelserne i artik- Vad i artiklarna 2 och 3 M itä 2 ja 3 artiklassa lerne 2 og 3 om adgangen stadgas om rätt att sitta i m äärätään oikeudesta elää til at hensidde i uskiftet bo oskiftat bo med bröstarvinge yhdessä rintaperillisten kansmed livsarvinger finder tils- skall äga motsvarande till- sa pesää jakam atta, on vasvarende anvendelse på ad lämpning i fråga om rätt att taavasti sovellettava oikeugangen til at hensidde i sitta i oskiftat bo med adop teen elää jakamattomassa uskiftet bo med adoptiv tivbarn eller dess avkom- pesässä yhdessä ottolapsen barn eller dets livsarvinger. ling. tai sen jälkeläisen kanssa.
Artikel 7 A rtikel 7 7 artikla Ved deling af asgtefasllers Vid aw ittring som i den Tässä sopimuksessa tarbo efter den enses eller beg- na konvention avses skall, koitetussa omaisuuden osiges dpd forholdes der, for såvitt annat ej följer av ar tuksessa on, mikäli 1 artikså vidt ikke andet fplger af tikel 1 tredje stycket, iakt lan 3 kappaleesta ei muuta artikel 1, stk. 3, efter de tagas vad i artiklarna 3 och johdu, noudatettava, mitä regler, som i artiklerne 3 og 6 av konventionen den 6 helmikuun 6 päivänä 1931 6 i konventionen af 6. feb- februari 1931 är stadgat i tehdyn sopimuksen 3 ja 6 ruar 1931 er givet om aegte- fråga om makars förmögen artiklassa on määrätty puofasllers formueforhold. hetsförhållanden. lisoiden varallisuussuhteista.
A rtikel 8 A rtikel 8 8 artikla Testamente, der er op- Testamente efter den som Testamentti, jonka on tehrettet af en arvelader, som vid sin död var medborgare nyt henkilö, joka kuollesved sin d0d var statsborger i fördragsslutande stat och saan oli sopimusvaltion kani en af staterna og bosat i hade hemvist i sådan stat salainen ja jolia oli kotipaiken af dem, skal i henseende skall anses giltigt till for ka sopimusvaltiossa, katsotatil formen anses for gyldigt, men, om testamentet i fråga an muodoltaan päteväksi, jos hvis testamentet opfylder de om formen uppfyller vad testamentti muotonsa osalta formkrav, som er foreskre- som föreskrives i lagen på täyttää sen paikkakunnan vet i loven på det sted, hvor ort där testamentet upprät lain määräykset, jolia testa testamentet er oprettet, eller tades eller testator vid upp mentti tehtiin tai jolia testahvor testator var bosat enten rättandet eller vid sin död mentintekijällä oli kotipaikka ved oprettelsen eller ved sin hade hemvist eller i lagen i testamentin tehdessään tai d0d, eller i loven i en stat, stat där testator vid upp kuollessaan, taikka sellaisen hvor testator var statsbor rättandet eller vid sin död valtion lain määräykset, jon ger enten ved oprettelsen el var medborgare. Såvitt tes ka kansalainen testamentinler ved sin d0d. F or så vidt tamente avser fast egendom tekijä oli testamentin tehdes testamentet angår fast ejen- skall det också anses giltigt sään tai kuollessaan. M il dom, skal det tillige anses till formen, om testamentet lom testamentti koskee kiinfor gyldigt i henseende til i fråga om formen uppfyl teätä omaisuutta, se katsoformen, hvis testamentet op ler vad som föreskrives i taan muodoltaan päteväksi fylder de formkrav, som er lagen på den ort där egen myös, jos testamentti muo foreskrevet i loven på det domen finnes. tonsa osalta täyttää sen sted, hvor ejendommen lig paikkakunnan lain m ääräyk ger. set, missä omaisuus sijaitsee. Regleme i stk. 1 finder Första stycket har mot M itä 1 kappaleessa on satilsvarende anvendelse ved svarande tillämpning i fråga nottu, sovelletaan vastaavassendring eller tilbagekaldel- om ändring eller återkallelse ti myös testamentin muutta-
7J. grein A rtikkel 5 A rtikel 5 ÄkvaeÖin i 2. og 3. gr. um Bestemmelsene i artiklene Vad i artiklarna 2 och 3 heimildina til setu \ oskiptu 2 og 3 om retten til å sitte i stadgas om rätt att sitta i bui meÖ llfserfingjum gilda uskiftet bo med livsarvinger oskiftat bo med bröstarvinge å hliöstseöan hatt um heim får tilsvarende anvendelse på skall äga motsvarande tillildina til setu i öskiptu bui retten til å sitte i uskiftet bo lämpning i fråga om rätt att meö kjörböm um eöa niöj- med adoptivbarn eller adop sitta i oskiftat bo med adop um Jjeirra. tivbarns livsarvinger. tivbarn eller dess avkomling.
7. grein A rtikkel 7 A rtikel 7 ViÖ skipti å félagsbui hjona Ved deling av ektefellers Vid bodelning som i den viö låt annars e6a beggja bo etter den ene eller begge na konvention avses skall, jjeirra, skal, ef ekki leiÖir ektefellers död skal, for så såvitt annat ej följer av ar annaö af åkvaeöi 3. målsgr. vidt ikke annet fölger av ar tikel 1 tredje stycket, iaktta 1. gr., fariö eftir J)eim regl- tikkel 1 tredje ledd, iakttas gas vad i artiklarna 3 och 6 um, sem settar eru um fjår- det som er bestemt om ekte av konventionen den 6 feb mål hjöna 1 3. og 6. gr. i fellers formueforhold i ar ruari 1931 är stadgat i fråga samningnum frå 6. februar tiklene 3 og 6 i kon vensjo om makars förmögenhets 1931. nen av 6 februar 1931. förhållanden.
8. grein A rtikkel 8 A rtikel 8 ArfleiÖsluskrå gerö af arf- Testament etter en arve- Testamente efter den som leiöanda, sem viö låt sitt later som ved sin död var vid sin död var medborgare var rikisborgari i einhverju statsborger i en av statene og i fördragsslutande stat och samningsrikjanna og busett- var bosatt i en av dem, skal hade hemvist i sådan stat ur i einhverju j)eirra, skal, med hensyn til formen anses skall anses giltigt till formen, aö Jivi er formsatriÖin snert- for gyldig når det tilfreds- om testamentet i fråga om ir, ålitast gild, ef arfleiÖslu- stiller formkravene i loven formen uppfyller vad som skråin fullnaegir formkröf- på det sted der testamentet föreskrives i lagen på ort där um, sem geröar eru i lögum bie opprettet eller der testa testamentet upprättades eller å jjeim staÖ, J)ar sem arf- tor hadde sin bopel enten testator vid upprättandet el leiösluskråin var gerö eöa ved opprettelsen eller ved sin ler vid sin död hade hemvist |>ar sem arfleiÖandi åtti död, eller i en stat som tes eller i lagen i stat där testa heimilisfang viö gerö hennar tator var statsborger av en tor vid upprättandet eller vid eÖa viÖ låt sitt, eöa i {m ten ved opprettelsen eller sin död var medborgare. Så riki, jr ar sem arfleiÖandi åtti ved sin död. For så vidt tes vitt testamente avser fast rikisfesti viö gerö hennar tam entet angår fast eien- egendom skall det också an eöa viö låt sitt. E f i arfleiös- dom, skal det med hensyn ses giltigt till formen, om luskrå er fjallaö um fasteign, til formen også anses gyldig testamentet i fråga om for skal arfleiösluskråin, aö Jivi n år det tilfredsstiller form men uppfyller vad som före er formsatriÖin snertir, kravene i loven på det sted skrives i lagen på den ort einnig ålitast gild, ef hun der eiendommen ligger. där egendomen finnes. fullnaegir formkröfum, sem geröar eru i lögum å Jreim staÖ Jjar sem eignin er. ÄkvaeÖi 1. målsgreinar Reglene i förste ledd får Första stycket har motsva gilda meö sama haetti viö tilsvarende anvendelse ved rande tillämpning i fråga om breytingu eöa afturköllun endring eller tilbakekalling ändring eller återkallelse av
8se af testamentet. Tilbage- av testamente. Återkallelse miseen tai peruuttamiseen. kaldelse skal også anses för skall också anses giltig till Peruuttaminen katsotaan gyldig i henseende til for formen, om återkallelsen i m uodoltaan päteväksi myös, men, hvis tilbagekaldelsen fråga om formen uppfyller jos peruuttaminen muotonsa er i overensstemmelse med vad som föreskrives i lag osalta täyttää sellaisen lain en lov, efter hvilken det te enligt vilken det återkallade määräykset, jonka mukaan stamente, der tilbagekaldes, testamentet på grund av vad testamentti, joka on peruuvar gyldigt i henseende til som sägs i första stycket var tettu, oli 1 kappaleen nojalla formen efter reglem e i stk. giltigt till formen. muodoltaan pätevä.
1 .
Havde testator efter lo Hade testator enligt lagen Jos testamentintekijällä ven i en ikke kontraherende i icke fördragsslutande stat oli muun kuin sopimusvalstat domicil i denne stat, kan domicil i den staten, får det tion lain mukaan domisiili dette domicil påberåbes i ta domicil åberopas i stället (domicile) tässä valtiossa, stedet for bopael i tilfaslde, för hemvist i fall som avses voidaan tähän domisiiliin som omfattes af stk. 1— 2. i första eller andra stycket. vedota kotipaikan asemesta 1 tai 2 kappaleessa tarkoitetuissa tapauksissa. Opstår der i 0vrigt efter Uppstår i övrigt enligt förs Milloin 1, 2 tai 3 kappa stk. 1— 3 sp0rgsmål om at ta, andra eller tredje styc leen mukaan muutoin on anvende loven i en ikke ket fråga om tillämpning av kysymys muun kuin sopikontraherende stat, skal de lagen i icke fördragsslutan musvaltion lain soveltamisesalmindelige regler, som gael- de stat, tillämpas de allmän ta, on noudatettava tästä der herom i hver kontrahe na regler som härom gälla kussakin sopimusvaltiossa rende stat, anvendes. i varje fördragsslutande stat. voimassa olevia yleisiä sääntöjä.
A rtikel 11 A rtikel 11 11 ar tikla Bestemmelser i finsk eller Hade medborgare i för Jos sopimusvaltion kansvensk lov om, at et testa dragsslutande stat vid sin salaisella kuollessaan oli komente efter testators d0d död hemvist i Finland eller tipaikka Suomessa tai Ruotskal indleveres til retten in Sverige, skall där gällande sissa, on testamentin valvonden en vis tid (testaments- lag vinna tillämpning i frå taan ja moittimiseen sovelbevakning), får også anven- ga om bevakning och klan lettava sielia voimassaolevaa delse på et testamente efter der av testamente. lakia. en statsborger i en anden af staterne, såfremt han ved d0dsfaldet var bosat i Fin land eller Sverige. Det sam me gaelder bestemmelser i finsk eller svensk lov om, at en arving, som vil angribe et testamentes gyldighed, skal rejse sag inden en vis tid, efter at testamentet er forkyndt for harn (testamentsklander).
Bestemmelser i norsk lov N orjan lain säännöksiä, om, at ret på grundlag af joiden mukaan testamenttiin
9arfleiösluskrår. Afturköllun av testament. Tilbakekalling testamente. Återkallelse skall skal, aö {jvi er formsatriÖin skal med hensyn til formen också anses giltig till for snertir, einnig ålitast gild, også anses gyldig når det men, om återkallelsen i fråga ef hun fullnaegir formkröf- fyller kravene i lovgivning om formen uppfyller vad um i lögum, er arfleiöslusk- hvoretter det tilbakekalte te som föreskrives i lag enligt rå, sem afturkölluÖ er, var stament etter reglene i förs vilken det återkallade testa gild samkvaemt [jeim, eftir te ledd var gyldig med hen mentet på grund av vad som åkvaeöum 1. målsgreinar, syn til formen. sägs i första stycket var gil aö { j v i er formsatriöin sner tigt till formen. tir. N u hefur arfleiÖandi ått Hadde testator etter loven Hade testator enligt lagen heimilisfesti (domicil) i riki i en ikke-kontraherende stat i icke fördragsslutande stat ööru en samningsriki, sam domisil i denne stat, kan domicil i den staten, får det kvaemt lögum {jess rikis, og dette påropes istedenfor bo- ta domicil åberopas i stället må skirskota til {jess i pel i de tilfelle som omfattes för hemvist i fall som avses staö busetu, i {jeim efnum, av förste og annet ledd. i första eller andra stycket. sem 1. og 2. målsgrein taka til. E f til {jess kemur aö ööru Oppstår det for övrig etter Uppstår i övrigt enligt leyti samkvaemt 1., 2. eöa 3. förste, annet eller tredje ledd första, andra eller tredje målsgrein, aö afstööu {jurfi spörsmål om å anvende lo stycket fråga om tillämpning aö taka til {jess, hvort beita ven i en ikke-kontraherende av lagen i icke fördragsslu skuli lögum annars rikis en stat, får de alminnelige reg tande stat, tillämpas de all einhvers samningsrikjanna, ler som gjelder på dette om männa regler som härom skal beita almennum reglum, råde i hver kontraherende gälla i varje fördragsslutan sem um {jaÖ efni gilda i stat anvendelse. de stat. hverju samningsriki.
11. gr eiri A r tikkel 11 A rtikel 11 ÅkvaeÖi i finnskum eöa Bestemmelser i finsk eller H ade medborgare i för saenskum lögum um, aö arf- svensk lov om at et testa dragsslutande stat vid sin leiösluskrå skuli, eftir låt m ent etter testators död skal död hemvist i Finland eller arfleiÖanda, afhent til réttar- innleveres til retten innen en Sverige, skall där gällande ins innan åkveöins tima viss tid (testamentsbevak lag vinna tillämpning i fråga (testamentsbevakning), gilda ning), får også anvendelse om bevakning och klander einnig um arfleiösluskrå på testament etter en stats- av testamente. eftir rikisborgara i einhverju borger i en annen av statehinna samningsrikjanna, ef ne såframt han ved dödsfal arfleiÖandi var busettur i let var bosatt i Finland eller Finnlandi eöa SviJjjöö viö Sverige. Det samme gjelder låt sitt. Sama gildir um bestemmelser i finsk eller åkvaeöi i finnskum eöa svensk lov om at en arving saenskum lögum um, aö erf- som vil angripe et testaingi, sem vill motmaela gildi ments gyldighet, må reise arfleiösluskrår, skuli hefja sak innen en viss tid etter målssökn innan åkveöins at testamentet er forkynt for tim a frå {jvi aö arfleiÖslu- harn (testamentsklander). skråin haföi veriö birt honum (testamentsklander). Åkvaeöi i norskum lögum Bestemmelser i norsk lov um, aÖ beita skuli innan til- om at retten etter et testa
10testamente og indvendinger tamente och invändningar perustuva oikeus on saatetmod gyldigheden af et testa mot giltigheten av testamen tava voimaan ja väitteet tesmente skal g0res gasldende te skall göras gällande inom tamentin pätevyyttä vasinden visse frister, får også vissa frister tillämpas också taan on tehtävä tiettyjen anvendelse på et testamente i fråga om testamente efter m ääräaikojen kuluessa, soefter en statsborger i en an medborgare i annan för- velletaan myös toisen sopiden af staterne, såfremt han dragsslutande stat, om han musvaltion kansalaisen tekeved dpdsfaldet var bosat i vid sin död hade hemvist i mään testamenttiin, jos hä- Norge. Norge. nellä kuollessaan oli kotipaikka Norjassa.
A rtikel 28 Artikel 28 28 artikla Om anerkendelse og fuld- I fråga om erkännande Sellaisen tuomion tai sobyrdelse af afgprelser og och verkställighet av dom vinnon tunnustamisessa tai forlig om ret til arv eller le eller förlikning om rätt på täytäntöönpanossa, joka kosgat, en efterlevende aegte- grund av arv eller testamen kee perintöön tai testament faslles rettigheter, dpdsbo- te, efterlevande makes rätt, tiin perustuvaa oikeutta, eskifte og ansvar for en arve- boutredning eller skifte i an loonjääneen puolison oikeut laders gaeld gaelder loven i ledning av dödsfall eller an ta, pesänselvitystä tai kuoleden stat, hvori anerkendelse svarighet för den dödes gäld m an johdosta toimitettua jaeller fuldbyrdelse skal ske. gäller lagen i den stat där koa taikka vastuuta vainajan erkännande eller verkställig velasta, on noudatettava sen het begäres. valtion lakia, missä tunnustamista tai täytäntöönpanoa pyydetään.
De kontraherende stater De fördragsslutande sta Sopimusvaltiot voivat yhkan tiltraede denne overens- terna kan tillträda denna tyä tähän sopimukseen komst ved at: överenskommelse genom a) allekirjoittamalla sen, a) undertegne uden for- a) undertecknande utan tekemättä ratifiointia koskebehold om ratifikation förbehåll för ratifikation el vaa ehtona, tai ler b) undertegne med forbe- b) undertecknande med b) allekirjoittamalla sen hold om ratifikation i för förbehåll för ratifikation i ratifiointia koskevin ehdoin bindelse med efterfplgende förening med efterföljande sekä sen jälkeen ratifioimalla ratifikation. ratifikation. sen. Ratifikationsdokumenter- Ratifikationshandlingarna Ratifioimisasiakirjat on ne skal deponeres i det dan skall deponeras i danska ut talletettava Tanskan ulkoske udenrigsministerium. rikesministeriet. asiainministeriöön. Overenskomsten traeder i Överenskommelsen träder Sopimus tulee voimaan kraft den 1. januar eller den i kraft den 1 januari eller sen tammi- tai heinäkuun 1. juli der fplger efter at den 1 juli, som infaller näst 1 päivänä, joka lähinnä seuoverenskomsten er tiltrådt af efter det att överenskommel raa sen jälkeen, kun kaikki samtlige kontraherende sta sen tillträtts av alla de för sopimusvaltiot, ovat siihen ter. dragsslutande staterna. yhtyneet. Bestemmelsen i artikel 28 Artikel 28 i dess äldre ly Sopimuksen 28 artikla i den hidtidige affattelse delse skall dock gälla till on kuitenkin aikaisemmassa gaelder dog, indtil konven dess konventionen den 16 muodossaan voimassa, kuntionen af 16. mårts 1932 mars 1932 mellan Finland, nes Suomen, Islannin, Normellem Danmark, Finland, Danmark, Island, Norge och jan, Ruotsin ja Tanskan kes-
11tekins tima rétti samkvaemt m ent og innvendinger mot tamente och invändningar arfleiösluskrå eÖamotbårum gyldigheten av et testament mot giltigheten av testa gegn arfleiösluskrå, eiga skal gjöres gjeldende innen mente skall göras gällande einnig viÖ um arfleiöslu visse frister, får også anven- inom vissa frister tillämpas skrå eftir rikisborgara 1 ein- delse på et testament etter också i fråga om testamente hverju hinna samningsrik- en statsborger i en annen av efter medborgare i annan janna, ef hann viÖ låt sitt statene, såframt han ved fördragsslutande stat, om var busettur i Noregi. dödsfallet var bosatt i N or han vid sin död hade hem ge. vist i Norge.
28. grein A rtikkel 28 A rtikel 28 Um viöurkenningu og Loven i den stat der aner- I fråga om erkännande fullnustu dorna og såtta um kjennelse eller fullbyrding och verkställighet av dom rétt til arfs eöa dånargjafar, skal skje, gjelder ved aner- eller förlikning om rätt på um réttindi eftirlifandi kjennelse og fullbyrding av grund av arv eller testamen maka, um skipti dånarbus avgjörelser og forlik om rett te, efterlevande makes rätt, og um åbyrgÖ å skuldum arf- til arv eller legat, om en boutredning eller skifte i an leiÖanda gilda lög Jiess rikis, gjenlevende ektefelles rettig- ledning av dödsfall eller an l>ar sem viöurkenningar eöa heter, om dödsboskifte og svarighet för den dödes gäld fullnustu er leitaö. om ansvar för en arvelaters gäller lagen i den stat där gjeld. erkännande eller verkställig het begäres.
Samningsrikin geta gengiö De kontraherende stater De fördragsslutande sta aÖ Jjessu samkomulagi meö kan slutte seg til denne terna kan tillträda denna jivi: overenskomst ved överenskommelse genom a) aö undirrita J>aÖ ån a) undertegning uten for- a) undertecknande utan fyrirvara um fullgildingu, behold om ratifikasjon, eller förbehåll för ratifikation el eöa ler b) aö undirrita £>aö meö b) undertegning med for- b) undertecknande med fyrirvara um fullgildingu behold om ratifikasjon sam- förbehåll för ratifikation i åsamt eftirfarandi full men med etterfölgende rati förening med efterföljande gildingu. fikasjon. ratifikation. Fullgildingarskjölin skulu Ratifikasjonsdokumentene Ratifikationshandlingarna sett til vörzlu i danska utan- skal deponeres i det danske skall deponeras i danska ut rikisråöuneytinu. utenriks ministerium. rikesministeriet. SamkomulagiÖ gengur i Overenskomsten trer i Överenskommelsen träder gildi 1. januar eöa 1. juli kraft den 1 januar eller den i kraft den 1 januari eller naestan eftir aö samnings 1 juli som faller nest etter den 1 juli, som infaller näst rikin hafa öll gengiö aö at alle de kontraherende sta efter det att överenskom samkomulaginu. ter har sluttet seg til over melsen tillträtts av alla de enskomsten. fördragsslutande staterna. ÄkvaeÖin i 28. grein ganga Bestemmelsen i artikkel Artikel 28 i dess äldre ly jjö J>å fyrst i gildi, j)egar 28 slik den tidligere löd skal delse skall dock gälla till samningurinn frå 16. marz dog gjelde til konvensjonen dess konventionen den 16 1932 milli Islands, Danmerk- 16 m ars 1932 mellom N or mars 1932 mellan Sverige, ur, Finnlands, Noregs og ge, Danmark, Finland, Is- D anmark, Finland, Island
12Island, Norge og Sverige om Sverige om erkännande och ken tuomioiden tunnustamianerkendelse og fuldbyrdel- verkställighet av domar upp sesta ja täytäntöönpanosta se af domme er ophaevet og hävts och ersatts med nya 16 päivänä maaliskuuta 1932 erstattet af andre regler om regler i ämnet. tehty sopimus on kumottu emnet. ja korvattu asiasta annetuilla uusilla säännöksillä. E r arveladeren d0d f0r H ar arvlåtaren avlidit in Jos perittävä on kuollut overenskomstens ikrafttrae- nan överenskommelsen trätt ennen sopimuksen voimaanden, gaslder artikel 4 og ar- i kraft, gäller artikel 4 samt tuloa, sovelletaan 4 artiklaa tiklerne 1, 2, 5, 7, 8 og 11 i artiklarna 1, 2, 5, 7, 8 och sekä 1, 2, 5, 7, 8 ja 11 artik den hidtidige affattelse fort- 11 i den äldre lydelsen. A r laa niiden aikaisemmassa sat. Artikel 28 i den hidti tikel 28 i dess äldre lydelse muodossa. Artiklaa 28 on dige affattelse gaelder for så gäller såvitt angår domar sovellettava aikaisemmassa vidt angår afg0relser, der er som meddelats eller förlik muodossaan sikäli kuin on truffet, og forlig, der er ind- ningar som ingåtts innan kysymys tuomioista, jotka gået, inden konventionen af konventionen den 16 mars on annettu, tai sovinnoista, 16. mårts 1932 mellem D an 1932 mellan Finland, D an jotka on tehty ennen kuin mark, Finland, Island, N or mark, Island, Norge och Suomen, Islannin, Norjan, ge og Sverige om anerken Sverige om erkännande och Ruotsin ja Tanskan kesken delse og fuldbyrdelse af verkställighet av domar upp tuomioiden tunnustamisesta domme er ophaevet og er hävts och ersatts med nya ja täytäntöönpanosta 16 päi stattet af andre regler om regler i ämnet. vänä maaliskuuta 1932 tehty emnet. sopimus on kum ottu ja kor vattu asiasta annetuilla sään nöksillä. Det danske justitsministe- Danska justitieministeriet Tanskan oikeusministeriö rium kan efter förhandling kan efter förhandling med voi, neuvoteltuaan muiden med de 0vrige kontraheren- de övriga fördragsslutande sopimusvaltioiden oikeusmide staters justitsministerier staternas justitieministerier nisteriöiden kanssa, määrätä, bestemme, at konventionen bestämma att konventionen etta 19 päivänä marraskuuaf 19. november 1934 med den 19 november 1934 med ta 1934 tehtyä sopimusta siisenere aendringer skal gaelde senare ändringar också skall hen myöhemmin tehtyine for Grpnland. For konven äga tillämpning på G rön muutoksineen on sovellet tionens anvendelse for Faer- land. F ör konventionens t i l tava myös Grönlannissa. So- 0erne og Gr0nland kan det lämpning på Färöarna och vellettaessa sopimusta Färdanske jutitsministerium ef Grönland kan danska justi saarilla ja Grönlannissa voi ter iagttagelse af samme tieministeriet efter iakttagan Tanskan oikeusministeriö fremgangsmåde fastsaette så- de av samma tillvägagångs mainittua menettelyä noudanne afvigelser, som de sätt fastställa sådana avvi dattaen vahvistaa tehtäväksi sasrlige faer0ske eller gr0n- kelser som de särskilda fär sellaisia poikkeuksia, joita landske forhold måtte til- öiska eller grönländska för Fär-saarten tai Grönlannin sige. hållanden må kräva. erityiset olot voivat edellyttää.
Til bekraeftelse heraf har Till bekräftelse härav har Tämän vakuudeksi ovat undertegnede befuldmaegti- undertecknade befullmäkti- valtuutetut allekirjoittaneet gede undertegnet denne gade ombud undertecknat täm än sopimuksen. overenskomst. denna överenskommelse.
Udfaerdiget i K0benhavn Som skedde i Köpenhamn Laadittu Kööpenhaminasden 9/12 75, i et eksemplar den 9 december 1975 i ett sa 9 päivänä joulukuuta på hvert af fplgende sprog: exemplar på finska, danska, 1975 yhtenä suomen-, isian-
13SviJjjoÖar, um viÖurken- land og Sverige om an- och Norge om erkännande ningu döma og fullnaegju erkjennelse og fullbyrdelse och verkställighet av domar l>eirra hefur veriS felldur av dommer er opphevd og upphävts och ersatts med u r gildi og nyjar reglur um erstattet med nye regler om nya regler i ämnet. t)aÖ efni komiÖ i hans staÖ. emnet.
Hafi arfleiÖandi låtizt E r arvelateren död för H ar arvlåtaren avlidit in åöur en samkomulagiÖ hef overenskomsten er trådt i nan överenskommelsen trätt ur öölazt gildi, skal 4. kraft, gjelder artikkel 4 og i kraft, gäller artikel 4 samt grein og fyrri reglur 1., 2., de tidligere regler i artiklene artiklarna 1, 2, 5, 7, 8 och 5., 7., 8. og 11. greina halda 1, 2, 5, 7, 8 og 11 fortsatt. 11 i den äldre lydelsen. A r gildi sinu. Fyrri reglur 28. De tidligere regler i artikkel tikel 28 i dess äldre lydelse greinar gilda aö Jivi er var- 28 gjelder for så vidt angår gäller såvitt angår domar Öar döma, sem uppkveönir avgjörelser som er truffet som meddelats eller förlik eru og såttir, sem eru ger og forlik som er inngått för ningar sorn ingåtts innan dar åö u r en samningurinn konvensjonen 16 mars 1932 konventionen den 16 mars frå 16. marz 1932, milli Is mellom Norge, Danmark 1932 mellan Sverige, D an lands, Danm erkur, Finn Finland, Island og Sverige mark, Finland, Island och lands, Noregs og SviJijöÖ- om anerkjennelse og full Norge om erkännande och ar, um viöurkenningu döma byrdelse av dommer er opp verkställighet av domar upp og fullnaegju {jeirra, hefur hevd og erstattet med nye hävts och ersatts med nya veriö felldur ur gildi og ny regler om emnet. regler i ämnet. jar reglur um jjaö efni komiÖ i hans staÖ.
Danska dömsmålaråöun- Det danske justisministe- Danska justitieministeriet eytiö getur, aö höföu sam- rium kan etter forhandlinger kan efter förhandling med råöi viö dömsmålaråöun- med de övrige kontraheren- de övriga fördragsslutande eyti hinna samningsrikjanna, de staters justisministerier staternas justitieministerier åkveöiö, a8 samningurinn bestemme at konvensjonen bestämma att konventionen frå 19. november 1934, 19 november 1934 med se- den 19 november 1934 med åsamt siÖari breytingum, nere endringer skal gjelde senare ändringar också skall skuli einnig gilda um G ra n for Grönland. F or konven- äga tillämpning på G rön land. Til Jjess aö samning- sjonens anvendelse på Fasr- land. F ö r konventionens tillnum verÖi beitt um Faer- öyene og G rönland kan det lämpning på Färöarna och eyjar og G ranland getur danske justisministerium et Grönland kan danska justi danska dömsmålaråöuneyt- ter å ha iakttatt samme tieministeriet efter iakttagan iÖ åkveöiö, meö sömu for- framgangsmåte fastsette sli de av samma tillvägagångs sendum, J)au fråvik, sem sér- ke avvik som de spesielle sätt fastställa sådana avvi stakar faereyskar eöa gran- faeröyske eller grönlandske kelser som de särskilda fär lenzkar aöstaeöur kynnu aö forhold m åtte tilsi. öiska eller grönländska för krefjast. hållandena må kräva.
Til staöfestingar J)essu Til bekreftelse herav har Till bekräftelse härav har hafa undirritaöir, sem hafa de undertegnede som har undertecknade befullmäktifullgilt umboÖ, undirritaö behörig fullmakt, underteg- gade ombud undertecknat samning pennan. net denne overenskomst. denna överenskommelse.
Ctgefiö i Kaupmannahöfn Undertegnet i Köbenhavn Som skedde i Köpenhamn hinn 9. des. 1975 i einu den 9. des. 1975 i ett eks- den 9 dec. 1975, i ett exem eintaki å hverju tungumåli: emplar på hvert av fölgende plar på svenska, danska,
14dansk, finsk, isländsk, norsk isländska, norska och svens nin-, norjan-, ruotsin- ja og svensk, för så vidt angår ka språken, och såvitt angår tanskankielisenä kappaleena, svensk i to tekster, en fra svenska språket i två texter, jossa ruotsiksi on kaksi teks- Finland og en fra Sverige. en för Finland och en för tiä, toinen Suomea ja toinen Sverige. Ruotsia varten.
D er tages forbehold om, at konventionens art. 4 og 5 i deres oprindelige affattelse fortsat gaelder for Faer- 0erne.
K. B. Andersen Veli Helenius Veli Helenius med ratifiseringsförbehåll ratifiointi ehdoin
15Islenzku, dönsku, finnsku, språk: norsk, dansk, finsk, finska, isländska och norska norsku og saensku, og a8 isländsk og svensk, for så språken, och såvitt angår t>vi er saensku varöar meö vidt angår svensk i to tek- svenska språket i två texter, tveimur textum, annan fyrir ster, én for Finland og én en för Sverige och en för Finnland og hinn fyrir Svi- for Sverige. Finland. J>j6Ö.
Sigurdur Bjarnason Paul Koth Hubert de Besche
N O R S T E D T S T R Y C K E R I S T O C K H O L M 1 9 7 7 7 7 0 2 6 8
16' . . . . . . . ... f i ; j ; .
.
■■■ (J.-J/j-. ' K - ■' ' !. . r; ‘