Överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om ändring av den nordiska konventionen den 7 november 1933 om konkurs (SÖ 1934:8 och 1978:10), Köpenhamn den 11 oktober 1982, SÖ 1982:85

Sveriges överenskommelser

med främmande makter

U tgiven av utrikesdepartem entet

Nr 85

Överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland,

Island och Norge om ändring av den nordiska konven­

tionen den 7 november 1933 om konkurs (SÖ 1934:8 och

1978:10).

Köpenhamn den 11 oktober 1982

Ö verenskom m elsen u ndertecknades utan förbehåll för ratifikation den 11 okto b er 1982. Ö verenskom m elsen trädde i kraft den 1 maj 1983. R iksdagsbehandling: Prop. 1980/81:35, LU 1980/81:7, R skr 1980/81:41.

Overenskomst mellem Sopimus Suomen, Islan- Överenskommelse mellan

Danmark, Finland, Island, nin, Norjan, Ruotsin ja Finland, Danmark, Island,

Norge og Sverige om aend- Tanskan kesken 7 päivänä Norge och Sverige om änd­

ring af den nordiske kon­ marraskuuta 1933 tehdyn ring av konventionen den 7

vention af 7. november konkurssia koskevan sopi- november 1933 om kon­

1933 om konkurs muksen muuttamisesta kurs

Regeringerne i D anm ark, Suom en, Islannin, N oijan, Regeringarna i Finland, Finland, Island, N orge og R uotsin ja T anskan hallituk- D anm ark, Island, N orge och Sverige har aftalt at artik- set ovat sopineet, että 7 päi­ Sverige har överenskom m it lerne 4, 7, 8, 11, 13 og 15 skal vänä m arraskuuta 1933 teh­ att artiklarna 4, 7, 8, 11, 13 havé f0lgende ordlyd: dyn konkurssia koskevan och 15 i konventionen den 7 ospim uksen 4, 7, 8, 11, 13 ja novem ber 1933 om konkurs 15 artikla m uutetaan näin erhålles följande lydelse. kuuluviksi:

A rtikel 4 4 artikla Artikel 4 Sp0rgsm ål om , hvorvidt O nko m erkinnän teke- F råga, huruvida inskriv­ tinglysning eller indf0relse i m inen kiinteistökiijaan tai oi- ning i fastighetsbok eller grundbog e r en betingelse keuden pöytäkiijaan tar- dom stolsprotokoll (tingsfor, at retshandler, som peen, jo tta velallisen ennen lysning) utgör förutsättning skyldneren f0r konkursen konkurssia suorittam at kiin- för att gäldenärens före kon­ h ar indgået om fast ejendom te ätä om aisuutta tarpeistoin- kursen träffade förfogande med tilbeh0r, skal havé gyl- een koskevat oikeustoim et över fast egendom och vad dighed overfor konkursboet, olisivat konkurssipesää sito- därtill h örer skall gälla em ot og sp0rgsm ål om afkraeftelse via, niin myös tällaiseen konkursboet, så ock återvina f sådanne retshandler af- om aisuuteen kohdistuva ta- ningskrav, som angår sådan g0res efter loven i den stat, kaisinsaantivaatim us, on rat- egendom , skall prövas enligt hvor ejendom m en er belig- kaistava sen valtion lain mu- lagen i den stat, d är fastighe­ gende. Det sam m e gadder kaan, m issä kiinteistö on. Sa- ten är belägen. D etsam m a spprgsm ål om , hvorvidt ting­ moin ratkaistaan, onko kon- gäller fråga, huruvida kon­ lysning a f konkursen er n0d- kurssin m erkitsem inen kiin­ kursens inskrivning i fastig­ vendig for at hindre, at re ts­ teistökiijaan tai oikeuden hetsbok eller dom stolsproto­ handler som skyldneren u n ­ pöytäkiijaan tarpeen, jo ttei koll är av betydelse till för­ d er konkursen foretager ved- sellaista om aisuutta koskeva hindrande av att förfogande, rprende sådan ejendom , skal oikeustoim i, jo n k a velallinen som gäldenären under kon­ få virkning for boet. De tils- suorittaa konkurssin kes- kursen vidtager beträffande varende sp0rgsm ål ved- täessä, saavuttaisi konkurs­ sådan egendom , erhåller laga rprende registreret skib, skib sipesää sitovaa vaikutusta. verkan em ot konkursboet. under bygning, eller luftfar- V astaavanlaiset rekisteröityä Y ppas m otsvarande frågor t0j eller part i sådanne af- ilm a-alusta, alusta tai raken- beträffande registrerat far­ g0res efter loven i den stat, teilla olevaa alusta tai tyg, fartyg under byggnad el­ hvor skibet, skibsbygningen o su u tta tällaiseen omaisuu- ler luftfartyg eller andel i så­ eller luftfartpjet er regi­ ten koskevat kysym ykset dan egendom , tilläm pas la­ streret. ratkaistaan om aisuuden re- gen i den stat där egendom en kisteröintivaltion lain mu- är registrerad. kaan.

Samkomulag milli Islands, Overenskomst mellom Överenskommelse mellan

Danmerkur, Finnlands, Norge, Danmark, Finland, Sverige, Danmark, Fin­

Noregs og Svifrjoöar um Island og Sverige om end- land, Island och Norge om

breytingar å Noröurlanda- ring i den nordiske kon- ändring av den nordiska

samningnum frä 7. novem­ vensjon 7 november 1933 konventionen den 7 no­

ber 1933 um gjald|jrota- om konkurs vember 1933 om konkurs

skipti

R fkisstjöm ir Islands, D an­ Regjeringene i N orge, Regeringarna i Sverige, m erkur, F innlands, N oregs D anm ark, F inland, Island og D anm ark, Finland, Island og Svfbjööar hafa oröiö Sverige er blitt enige om at och N orge har beträffande åsåttar um , ad 4., 7., 8., 11., artiklene 4 ,7 , 8, 11,13 og 15 i den nordiska konventionen 13. og 15. gr i N ordurlanda- den nordiske konvensjon 7 den 7 novem ber 1933 om sam ningnum frå 7. növem ber novem ber 1933 om konkurs konkurs överenskom m it att 1933 um gjald^rotaskipti skal lyde slik: artiklarna 4, 7, 8, 11, 13 och skuli hljööa hannig: 15 skall erhålla följande ly­ delse.

4. gr. A rtikkel 4 A rtikel 4 Um baö, hvort fingly sing Spörsm ål om hvorvidt F råga, huruvida inskriv­ eda innfaersla i fasteignabök tinglysing eller innf0rsel i ning i fastighetsbok eller sé skilyrdi fyrir (jvi, ad lög- grunnbok e r npdvendig for at dom stolsprotokoll ( tinglys­ gerningar, sem skuldunautur rettsh an d ler som skyldneren ning ) utgör förutsättning för hefur gert fyrir gjald^rotid f0r konkursen har foretatt a tt gäldenärens före konkur­ um fasteign og j^ad, sem vedkom m ende fast eiendom sen träffade förfogande ö ver henni tilheyrir, hafi gildi m ed tilbeh0r, skal ha gyl- fast egendom och vad därtill gagnvart gjald^rotabui, svo dighet overfor konkursboet, hörer skall gälla em ot kon­ og um riftun slikra gerninga, og spörsm ål om om stöting av kursboet, så ock återvinfer eftir lögum f>ess rikis, (Dar slike rettshandler, avgjöres ningskrav, som angår sådan sem fasteignin er. Sam a gild- e tte r loven i den stat hvor egendom , skall prövas enligt ir um })ad, hvort binglysing eiendom m en ligger. D et sam ­ lagen i den stat, d är fastighe­ gjaldbrotsins sé naudsynleg me gjelder spörsm ål om ten är belägen. D etsam m a til bess ad hindra, ad lög- hvorvidt tinglysing av kon­ gäller fråga, huruvida kon­ gerningar, sem skuldunautur kursen e r nödvendig for å kursens inskrivning i fastig­ gerir, m edan å gjaldbrota- hindre at rettsh an d ler som hetsbok eller dom stolsproto­ skiptum sten d u r, um slika skyldneren under konkursen koll är av betydelse till för­ eign, séu bindandi fyrir buid. fö re tar med hensyn til slik hindrande av att förfogande, Hlidstaedar spurningar um eiendom , skal få virkning for som gäldenären u nder kon­ skräd skip, skip i sm idum eda b oet. De tilsvarende spörs­ kursen vidtager beträffande loftfar eda hluta slikrar eign­ mål vedkom m ende registrert sådan egendom , erhåller laga a r, skulu ley star eftir lögum skip, skip under bygging, verkan em ot konkursboet. bess rikis, bär sem eignin er luftfartöy eller part i slike Y ppas m otsvarande frå­ skräd. avgjöres e tte r loven i den stat gor beträffande registrerat hv o r fartöyet er registrert. skepp, skeppsbygge eller luftfartyg eller andel i sådan egendom , tilläm pas lagen i den stat d är egendom en är registrerad.

E r efter loven i en af sta- M illoinjonkin sopim usval- D är enligt lagen i förterne tinglysning, registre­ tion lain mukaan oikeuden dragsslutande stat införande ring eller anden kundgprelse pöytäkirjaan m erkitsem inen i dom stolsprotokoll (tingsbetingelse for, at overdra- tai m uunlainen kirjaamis- lysning) eller annat inskrivgelse eller u n d erp an tsatn in g m enettely tai kuuluttam inen ni ngsförfarande eller kungö­ a f andet I0s0re end det i f0r- on tarpeen, jo tta sellaisen ir- rande utgör förutsättning för ste stykke om handlede skal taim en om aisuuden luovutta- att överlåtelse av lös egen­ havé gyldighed overfor kon­ m inen, johon ensim m äisen dom , varå bestäm m elserna i kursboet, skal loven i denne kappaleen m ääräyksiä ei ole första stycket ej äga tilläm p­ stat anvendes på sp0rgsm ål sovellettava, tai hallintaa ning, eller stiftande av under­ om en sådan retshandels luovuttam atta tapahtuvan pant i sådan egendom skall ugyldighed eller afkraeftelse, panttioikeuden perustam inen gälla mot konkursbo, skall i såfrem t genstanden findes tällaiseen om aisuuteen olisi fråga om ogiltighet eller åter­ der ved konkursens indtrse- konkurssipesää sitova, so- gång av rättshandling, som den. vellettakoon, m itä tulee nu är näm nd, tilläm pas lagen m ainitunlaisen oikeustoim en i den staten, såfram t den pätevyyteen tai peruuntu- egendom rättshandlingen m isen, sen valtion lakia, jo s av ser där fanns, när konkur­ oikeustoim en tarkoittam a sen inträffade. om aisuus oli sielia konkurssin alkaessa. Sp0rgsm ål om konkursens K onkurssin vaikutus ulos- H uru konkurs verkar i frå­ indvirkning på en ret, som er m ittauksella saavutetun oi­ ga om beståndet av rä tt, som erhvervet ved udlaeg eller ud- keuden pysyväisyyteen vinnes genom utm ätning (utpantning, afg0res efter loven m ääräytyy sen valtion lain legg eller utpantning), skall i den stat, hvor forretningen m ukaan, m issä ulosm ittaus bedöm as enligt lagen i den er företaget. on toim itettu. stat, där utm ätningen ägt rum.

Artikel 7 7 artikla A rtikel 7 Sp0rgsm ål om , hvorvidt O nko erityistä etuoikeutta Fråga, huruvida särskild en fordring h ar fortrinsret til olem assa om aisuuteen, jo k a förm ånsrätt äger rum i egen­ däckning af bestem te gen- konkurssin alkaessa oli jos- dom , som vid konkursens in­ stande, d er ved konkursens sakin toisessa sopim usval- träffande fanns i annan förin d tra d en findes i en anden tiossa, niin m yös useiden täl­ dragsslutande stat, så ock af staterne, og spprgsm ål om laiseen om aisuuteen kohdis- fråga om företrädet mellan ra:kkef0lgen mellem sa:rlige tuvien erityisten etuoikeuk- flera särskilda förm ånsrätter fortrinsrettigheder, panteret- sien keskinäinen arvojärjes- i sådan egendom varde prö­ tigheder og andre sikker- tys ratkaistaan sen valtion vad enligt lagen i den stat, hedsrettigheder i sådanne lain m ukaan, m issä om aisuus där egendom en fanns; och genstande afg0res efter loven oli: ja tällainen etuoikeus gälle i den egendom en sådan i den stat, hvor genstandene tu o ttaa siihen om aisuuteen förm ånsrätt fram för allmän findes ved konkursens ind- parem m an oikeuden kuin förm ånsrätt. traeden. De her na:vnte sasr- yleinen etuoikeus. lige rettigheder går forud for al minde lige fortrinsrettig­ heder. F or så vidt angår sp0rgs- Sen estäm ättä, m itä ensim- U tan hinder av första målet om fortrinsrettigheder m äisessä kappaleessa on stycket gäller i Finland, Dan­ i skibe eller skibe under m äärätty, sovelletaan Suo- m ark, N orge och Sverige be­ bygning gadder uanset de i m essa, N oijassa, R uotsissa träffande förm ånsrätt i fartyg

Sé svo åkveöiö i lögum D ersom tinglysing, regi­ D är enligt lagen i föreinhvers sam ningsrikjarm a, strering eller annen kunn- dragsslutande stat införande aö jringlysing, skråning eöa gjöring er n0dvendig ette r lo­ i dom stolsprotokoll (tingönnur birting sé skilyröi fyrir ven i en av statene for at lysning) eller annat inskrivf>vi, aö afhending eöa sjålfs- overdragelse eller under- ningsförfarande eller kungö­ vörsluveö i öörum lausa- pantsetting av annet l0s0re rande utgör förutsättning för fjårm unum en |jeim , sem enn nevnt i f0rste ledd skal att överlåtelse av lös egen­ nefndir eru i fyrstu måls- ha gyldighet overfor kon­ dom , varå bestäm m elserna i grein, hafi gildi gagnvart kursboet, skal loven i denne första stycket ej äga tilläm p­ fjrotabui, J>ä skal farid eftir stat anvendes på spdrsmål ning. eller stiftande av under­ lögum J?ess rikis aö (jvi er om en slik rettshandel er pant i sådan egendom skall snertir gildi sliks gernings og ugyldig eller om stptlig, så­ gälla mot konkursbo, skall i um riftun hans, ef fjårmunir- fram t tingen finnes der ved fråga om ogiltighet eller åter­ nir eru j>ar viö byrjun gjald- konkursens åpning. gång av rättshandling, som l^rotaskipta. nu är näm nd, tilläm pas lagen i den staten, såfram t den egendom rättshandlingen av ser d är fanns, n är konkur­ sen inträffade.

Um äh rif gjaldjjrots å rétt, Spörsm ål om konkursens Huru konkurs verkar i frå­ sem oröiö hefur til viö fjår- virkning på den rett som er ga om beståndet av rätt, som nåm eöa lögtak, fer eftir lög­ erv erv et ved utlegg eller ut- vinnes genom utm ätning {utum [jess rikis, ^ a r sem geröin panting, avgjpres etter loven legg eller utpantning ), skall hefur veriö framkvaemd. i den stat hvor forretningen bedöm as enligt lagen i den er holdt. stat, där utm ätningen ägt rum.

7. gr. A rtikkel 7 Artikel 7 Um forgangsrétt kröfu Spörsm ål om en fordring F råga, huruvida särskild fyrir öörum kröfum til full- har fortrinnsrett til dekning förm ånsrätt äger rum i egen­ na:gju f åkveönum m unum , av bestem te gjenstander som dom , som vid konkursens in­ sem viö byrjun gjald[)rota- ved konkursens åpning träffande fanns i annan förskipta eru i einhverju hinna finnes i en annen av statene, dragsslutande stat, så ock rtkjanna, svo og um röö og spörsm ål om rekkefölgen fråga om fö reträdet mellan sérstak ra forgangsréttinda, mellom sasrlige fortrinnsret- flera särskilda förm ånsrätter veöréttinda og tryggöra rétt- te r, p an teretter og andre sik- i sådan egendom varde prö­ inda i slfkum m unum , fer ef­ k erh e tsrette r i slike gjen­ vad enligt lagen i den stat, tir lögunum t J j v i riki, jaar sta n d er avgjpres e tter loven i där egendom en fanns; och sem ijdrm unirnir eru viö den stat hvor gjenstandene gälle i den egendom en sådan byrjun gjald|5rotaskipta. finnes ved konkursens åp­ förm ånsrätt fram för allmän Pessi sérstöku réttindi ganga ning. De her nevnte saerlige förm ånsrätt. å undan alm ennum forgangs- rettigheter går foran alminnekröfum . lige fortrinnsretter.

Pratt fyrir åkvaeöi fyrstu U ten hinder av förste ledd U tan hinder av första m ålsgreinar gilda i Dan- gjelder i N orge, D anm ark, stycket gäller i Sverige, Dan­ m örku. F innlandi, Noregi og Finland og Sverige for for­ m ark, Finland och N orge be­ Svfjijöö lagaskilareglur i sigl- trinnsrett for rettigheter i träffande förm ånsrätt i fartyg

f0rste stykke indeholdte be- j a T anskassa alukseen ja ra- och fartyg u nder byggnad stem m elser i D anm ark, F in­ kenteilla olevaan alukseen lagvalsreglerna i respektive land, N orge og Sverige lov- kohdistuvaan etuoikeuteen länders sjölagar. D etsam m a valgsreglerne i de respektive aisanom aisen m aan merilain gäller beträffande annan v er­ landes splove. Det samme lainvalintasäännöksiä. Sam a kan i förhållande till tredje gaslder om anden virkning i on voim assa m uusta vaiku- man. forhold til tredjem and. tu k se sta suhteessa kolmanteen mieheen. Sp0rgsm ål, om fortrinsret T uottaako jossakin muus- F råga, huruvida förm åns­ tilkom m er sk atter og andre sa kuin siinä sopim usval- rätt äger rum för skatt eller offentlige afgifter, som er på­ tiossa, missa konkurssi on annan allm än avgift, som på­ lagt i en anden a f statem e vireillä, m äärätty vero tai lagts i annan fördragssluend den, hvor konkursen er muu julkinen m aksu etuoi- tande stat än den d är k onkur­ erklaeret, afg0res efter loven keuden, on ratkaistava sen sen är anhängig, skall avgö­ i den stat, hvor de e r pålagt. valtion lain m ukaan, missa ras enligt lagen i den stat, där E r fortrinsretten saerlig, be- m aksu on m äärätty. Jos ky- avgiften pålagts. Ä r förm åns­ stem m es raekkef0lgen efter sym ykseen tuleva etuoikeus rätten särskild, bestäm m es f0rste stykke; er den almin- on erityinen, m ääräytyy sen dess plats i förm ånsrättsorddelig, fyldestg0res fordrin­ arvojäijestys sen m ukaan ningen efter vad i första gen af form uen i den stat, kuin ensim m äisessä kappa- stycket sägs. Ä r den allmän, hvor skatten eller afgiften er leessa sanotaan. Jos se on får fordringen med förm åns­ pålagt, med fradrag af en del yleinen, saadaan etuoikeu- rätt uttagas u r egendom en i a f sum m en af konkursboets te ttu saam inen o ttaa omai- den stat där skatten eller av­ sam lede m assefordringer og suudesta siinä valtiossa, giften har pålagts sedan från konkursfordringer med al- jo s s a vero tai m aksu on värdet av denna egendom mindelig fortrinsret bortset m äärätty, sen jälkeen kun tä- har frånräknats en andel av fra sk atter og afgifter. Den män om aisuuden arv o sta on sum m an av fordringarna mot del, som skal fratraekkes, vähennetty osuus konkurssi- konkursboet och konkurs­ bestem m es a f forholdet mel- pesään kohdistuvien saamis- fordringar med annan allmän lem form uen i den stat, hvor ten ja niiden konkurssisaa- förm ånsrätt än den som skatten og afgiften er pålagt, m isten yhteism äärästä, jo d la följer med sk att eller avgift. og konkursboets sam lede on muu kuin verolle tai mak- Den andel som skall frånräkform ue. Om ra:kkef0lgen sulle kuuluva yleinen etuoi­ nas bestäm s så, a tt den m ot­ mellem almindelig fortrinsret keus. V ähennettävä osuus svarar förhållandet mellan for skat og de sasrlige rettig- m äärätään siten, että se vas- egendom en i den stat där heder, som om handles i f0r- ta a veron tai m aksun mää- skatten eller avgiften har på­ ste stykke, gaslder, uanset rääm ism aaassa olevan om ai­ lagts och all den egendom den d er indeholdte bestem - suuden osutta konkurssipe- som ingår i konkursboet. Om m else, loven i den stat, hvor sän koko om aisuudesta. företrädet mellan allmän för­ skatten er pålagt. V eron tuottam an yleisen m ånsrätt för skatt och sär­ etuoikeuden ja jonkin erityi- skild förm ånsrätt gälle, utan sen etuoikeuden keskinäi- hinder av vad i första stycket sestä arvojärjestyksestä on, sägs, lagen i den stat, där sen estäm ättä m itä ensim ­ skatten pålagts. m äisessä kappaleessa sano­ taan, voim assa sen valtion laki, m issä vero on m äärätty.

ingalögum Jiessara rfkja ura skip og skip under bygging och fartyg u nder byggnad forgangsrétt i skipi og skipi ( lovvalgsregiene i de respekti­ lagvalsreglerna i respektive sm iåum . H iö sam a er um ve lands sjplover. D et sam ­ länders sjölagar. D etsam m a aö ra r lögverkanir gagnvart me gjelder for annen virkning gäller beträffande annan ver­ t>riöja manni. i forhold til tredjem ann. kan i förhållande till tredje man.

Um forgangsrétt fyrir Spörsm ål om fortrinnsrett F råga, huruvida förm åns­ sköttum og öörum opin- fo r sk a tte r og andre offent- rätt äger rum för skatt eller berum gjöldum , sem jafnaö lige avgifter som er pålagt i annan avgift, som pålagts i hefur veriö niöur i ööru en annen av statene enn den annan fördragsslutande stat samningsrfki en jjvf, jaar sem h v o r konkursen er åpnet, än den där konkursen är an­ gjaldjjrot hefur veriö ur- avgjpres etter loven i den stat hängig, skall avgöras enligt skuröaö, fer eftir lögunum ( hvor de er pålagt. E r for- lagen i den stat, där avgiften jjvf rfki, f)ar sem gjöldunum trin n sretten saerlig, bestem - pålagts. Ä r förm ånsrätten hefur veriö jafn aö niöur. E f mes rekkefplgen e tte r förste särskild, bestäm m es dess forgangsrétturinn varöar til- ledd. E r den alminnelig, plats i förm ånsrättsordningtekna eign, äk varöast staöa dekkes kravet av form uen i en efter vad i första stycket hans i skuldarööinni eftir (jvf, den stat hvor skatten eller sägs. Är den allm än, får fo rd ­ sem segir f fyrstu m ålsgrein. avgiften er pålagt med fra- ringen med förm ånsrätt u tta ­ E f hann e r i öllum eignum drag av en del av boets sam- gas u r egendom en i den stat busins, skal greiöa kröfuna, lete m assefordringer og kon- d är skatten eller avgiften har sem forgangsréttur fylgir, af kursfordringer med alm inne­ pålagts sedan från värdet av eignum i |jvf riki, |jar sem lig fortrinnsrett bo rtsett fra denna egendom har frånräkskatturinn eö a gjöldin hafa sk a tte r og andre offentlige nats en andel av sum m an av veriö lögö å, eftir aö frå avgifter. Den del som skal fordringarna m ot konkurs­ andviröi jjessara eigna hefur trekkes fra bestem m es etter boet och konkursfordringar veriö dreginn hluti heildar- forholdet mellom form uen i med annan allmän förm åns­ fjärhasöar krafna f brotabuiö den stat d er skatten eller av­ rätt än den som följer med og kröfur f jjaö, sem tryggöar giften er pålagt og konkurs­ skatt eller avgift. Den andel eru meö forgangsrétti f öllum boets sam lete form ue. Om som skall frånräknas be­ eignum jjess, en eru })6 ekki rekkefplgen mellom alm inne­ stäm s så, a tt den m otsvarar kröfur um greiöslu skatta eöa lig fortrinnsrett for sk atter og förhållandet mellan egendo­ gjalda. S å hluti, sem draga de saerlige rettigheter som men i den stat d är skatten el­ skal frå, skal åkveöinn nevnes i förste ledd, gjelder ler avgiften h ar pålagts och hannig, aö hann svari til hlut- uten hinder av det som d er er all den egendom som ingår i fallsins milli eigna i fjvf riki, bestem t, loven i den stat konkursboet. Om företrädet £ar sem skatturinn eöa gjald- hv o r skatten er pålagt. mellan allmän förm ånsrätt iö hefur veriö lagt å, og allra för skatt och särskild för­ eigna [jrotabusins. Um m ånsrätt gälle, utan hinder skuldaröö aö j^vi er varöar av vad i första stycket sägs, forgangsrétt i öllum eignum lagen i den stat, d är skatten busins til tryggingar sköttum pålagts. og forgangsrétt, sem varöar tiltekna eign, skal, jjrått fyrir åkveeöi fyrstu m ålsgreinar, fara eftir lögum jiess rikis, par sem skatturinn var lagöur å.

A rtikel 8 8 artikla A rtikel 8 F orsåvidt anvendelsen af Mikäli täm an sopim uksen Vid tilläm pning av de före­ foranstående bestem m elser m ääräysten soveltam inen skrifter denna konvention in­ afhaenger af, hvor en form ue- riippuu siitä, missä jokin nehåller om egendom s be­ genstand befinder sig, skal om aisuus on, katsottakoon fintlighet i viss fördragssluen fordring, d er tilh0rer kon- konkurssivelallisen saami- tande stat skall konkursgälkursskyldneren, anses for at sen, jo k a perustuu juokse- denärs fordran, som är grun­ vaere i den stat, hvor konkur­ vaan velkakirjaan tai muu- dad på löpande skuldebrev sen e r erklaeret. E r fordrin­ hun saam istodisteeseen, eller annat fordringsbevis, gen knyttet til et gaeldsbrev m inkä esittäm inen on saa- vars företeende utgör villkor eller andet dokum ent, hvis m isen velkom isoikeuden för rätt a tt u tkräva fordring­ förevisning er n0dvendig for edellytyksenä, oievan siinä en, anses befintlig d är hand­ at g0re den gaeldende, anses valtiossa. m issä asiakirja on, lingen finnes, men annan den dog for at vaere i den m utta muun saam isen sielia, fordran betraktas såsom be­ stat, hvor dokum entet m issä konkurssi on alkanut. fintlig där konkursen inträf­ findes. fade. R egistreret skib, skib un­ R ekisteröidyn ilma-aluk- R egistrerat fartyg, fartyg d er bygning eller luftfart0j sen, aluksen tai rakenteilla u nder byggnad eller luftfar­ anses for at befinde sig i den oievan aluksen on, paitsi 6 tyg skall, utom i fall som stat, hvor det er registreret, artiklassa tarkoitetussa ta- avses i artikel 6, anses befint­ dog ikke ved anvendelsen af pauksessa, k atsottava oievan ligt i stat d är det är regi­ artikel 6. siinä valtiossa, jo ss a se on strerat. rekisteröity.

A rtikel II I I artikla Artikel II B estem m elserne i denne Täm än sopim uksen alusta B estäm m elserna i denna konvention om skib eller tai rakenteilla olevaa alusta konvention om fartyg eller skib u nder bygning gaelder koskevia m ääräyksiä sovel- fartyg under byggnad gälla også for andre genstande, letaan myös om aisuuteen, även egendom som , utan att som uden at vaere skib eller jo k a ei ole alus tai rakenteilla vara fartyg eller fartyg under skib under bygning e r regi­ oleva alus, jo s se on sopi- byggnad, har registrerats i streret i skibsregistret eller m usvalltiossa rekisteröity fartygsregister eller fartygsskibsbygningsregistret i en alusrekisteriin tai rakenteilla byggnadsregister i fördragsaftalestat. olevien alusten rekisteriin. slutande stat. B estem m elserne i denne Täm än sopim uksen ilma- B estäm m elserna i denna konvention om luftfart0j alusta koskevia m ääräyksiä konvention om luftfartyg gäl­ gaelder også for reservedele, sovelletaan m yös varaosiin, la även reservdelar som har som er behaeftet sam m en jo tk a on kiinnitetty yhdessä intecknats gem ensam t med med luftfart0jet. ilm a-aluksen kanssa. luftfartyg.

Artikel 13 13 artikla A rtikel 13 Erklaeres der i en aftalestat Milloin sopim usvaltiossa Beslutas konkurs i förkonkurs ö ver en skyldner, päätetään asettaa konkurs- dragsslutande stat beträffan­ som ikke har eller ved sin siin sellainen velallinen, jolia de gäldenär som saknar eller d0d havde bopael i staten, el­ ei ole tai jolia kuollessaan ei vid sin död saknade hem vist i ler över en juridisk person, ollut kotipaikkaa siinä val­ den staten eller beträffande som ikke har sit saede der, tiossa, tai sellainen oikeus- juridisk person som ej har skal d ette oplyses i konkurs- henkilö, jo n k a kotipaikkaa ei sitt säte där, skall d etta angi­ beslutningen. I så fald finder ole siellä, on tästä pää- vas i beslutet. D är så skett, konventionen ikke anven- töksessä m ainittava. Tällöin äger förevarande konvention

8. gr. A rtikkel 8 A rtikel 8 Aö svo miklu leyti sem F o r så vidt anvendelsen av Vid tilläm pning av de före­ framkvEemd undanfarandi foranstående bestem m elser skrifter denna konvention in­ åkvaeöa e r ( j v i håö, hvar fjår- b ero r på hvor en form uegjen- nehåller om egendom s be­ m unirnir eril, skal krafa, er stand finnes, skal en fordring fintlighet i viss fördragsslutilheyrir [srotamanni, talin som tilhprer konkursskyld- tande stat skall konkursgälv era i jrvf rfki, frar sem gjald- n eren, anses for å va:re i den denärs fordran, som är grun­ (wotaskiptin eru örskuröuö. sta t hv o r konkursen er åp- dad på löpande skuldebrev Sé krafan bundin viö skuida- net. E r fordringen knyttet til eller annat fordringsbevis, b réf eöa annad skjäl, sem gjeldsbrev eller annet doku­ vars företeende utgör villkor fram visa |ja rf til j>ess aö m ent som det e r npdvendig å för rätt att u tk räv a fordring­ kom a fram kröfunni, \>å skal forevise for å kunne gjöre en, anses befintlig där hand­ hun jiö tahn vera 1 [rvf rlki, den gjeldende, anses den ii- lingen finnes, men annan J>ar sem skjaliö er. kevel for å vaere i den stat der fordran betraktas såsom be­ dokum entet finnes. fintlig där konkursen inträf­ fade. Skråö skip, skip i smföum R egistrert skip, skip under R egistrerat skepp, skepps­ eö a loftfar teist vera 1 jrvf bygging eller luftfartOy anses bygge eller luftfartyg skall, riki, f>ar sem Jraö er skråö, for å vaere i registreringsta­ utom i fall som avses i artikel nem a viö fram kva:m d 6. gr. ten , likevel ikke ved anven­ 6, anses befintligt i stat där delsen av artikkel 6. d et är registrerat.

l l . g r . A rtikkel 11 Artikgl II Åkvaeöin f samningi B estem m elsene i konvens- B estäm m elserna i denna Jressum um skip eöa skip f jo n e n om skip og skip under konvention om skepp och smföum gilda einnig um eign, bygging gjelder også ting som skeppsbygge eller fartyg och sem ekki er skip eöa skip i uten å vaere skip eller skip fartyg under byggnad gälla smföum, en hefur veriö skråö under bygging, er registrert i även egendom som , utan att t skipaskrå eö a skråö til skipsregisteret eller skips- vara fartyg eller fartyg under bråöabirgöa sem skip f byggingsregisteret i en avta- byggnad, har registrerats i smföum i samningsrfki. lestat. skeppsregister eller skeppsbyggnadsregister i fördragsslutande stat. Åkvaeöin f samningi B estem m elsen i konvens- B estäm m elserna i denna Jressum um loftför gilda einn­ jo n e n om luftfartpy gjelder konvention om luftfartyg gäl­ ig um varahluti, sem skråöir også reservedeler som er be- la även reservdelar som har hafa veriö m eö loftfarinu. h eftet sam m en med luftfar- intecknats gem ensam t med tpy. luftfartyg.

13. gr. A rtikkel 13 Artikel 13 Fegar u rskuröaö er gjald- Å pnes konkurs i avtalestat Beslutas konkurs i för- Jjrot f samningsrfki varöandi ö v er skyldner som ikke har dragsslutande stat beträffan­ skuldunaut, sem ekki er bu- eller ved sin d0d ikke hadde de gäldenär som saknar eller se ttu r i rfkinu eöa var j)aö bopel i staten, eller ö ver ju ri­ vid sin död saknade hem vist i ekki viö andlåt sitt, eö a ef disk person som ikke har sitt den staten eller beträffande lögaöili å Jrar ekki heimili, sete der, skal d ette opplyses i juridisk person som ej har skal |?aö tekiö fram f urskurö- konkursbeslutningen. I så sitt säte där, skall d etta angi­ inum . E f jraö er gert, gildir fall kom m er konvensjonen vas i beslutet. D är så skett, sam ningurinn ekki um gjald- ikke til anvendelse på kon- äger förevarande konvention

delse på konkursen. D enne ei puheena olevaa sopim usta ej tilläm pning å konkursen; vil kunne fortsaettes. uanset sovelleta konkurssiin; ja och m å denna kunna fortgå om konkurs senere erklaeres i konkurssi voi, jossakin utan hinder av att konkurs en anden a f staterne. m uussa sopim usvaltiossa sit- sederm era inträffar i annan tem m in alkaneen konkurssin fördragsslutande stat. estäm ättä, edelleen ja tk u a.

A rtikel 15 15 artikla A rtikel 15 En tvangsakkordforhand- Jos julkinen akordikäsitte- Ä r offentlig ackordsförling udenfor konkurs, som er ly konkurssitta on aloitettu handling utan konkurs inledd begyndt i en af statern e, ude- jo ssak in sopim usvaltiossa, i fördragsslutande sta t, må lukker åbning af konkurs og älköön konkurssia tapahtuko ej konkurs eller offentlig tvangsakkordförhandling i de älköönkä akordikäsittelyä ackordsförhandling äga rum i andre sta te r og m edfprer der aloitettako m uussa sopim us­ annan sådan stat; och skall de samme indskram kninger i valtiossa; ja viimeksimaini- vad där är för m otsvarande adgangen til tvangsfuldbyr- tussa valtiossa olevaan omai- fall stadgat i fråga om u t­ delse som en indenlandsk ak- suuteen sovellettakoon mitä m ätning och utm ätt egen­ kordforhandling. siinä valtiossa on vastaavan dom s försäljning vinna tapauksen varalta säädetty tilläm pning i avseende å ulosm ittauksesta ja ulosm ita- egendom , som d är finnes. tun om aisuuden m yym isestä.

L eder akkordforhandlin- Jos käsittely jo h ta a akor- L eder förhandlingen till gen til stadfasstelse a f ak- din vahvistam iseen, olkoon fastställande av ackord, vare kord, skal denne vaere bin- tärna noudatettavana muissa- d etta gällande jäm väl i övriga dende også i de andre stater. kin sopim usvaltiossa. Takai- fördragsslutande stater. De De regler om om stpdelse sinsaantia akordissa koske- bestäm m elser om återvin­ (afkraeftelse) ved offentlig via säännöksia, jo tk a on an- ning vid ackord, som ha akkordforhandling, som nettu siinä valtiossa, m issä m edddelats i den stat där gaelder i den stat, hvor akkor- akordi on vahvistettu, on täl- ackordet fastställdes, skola den blev stadfasstet, finder löin sovellettava m uissa val- därvid tilläm pas i fråga om anvendelse for så vidt angår tioissa olevaan om aisuuteen. egendom i de andra staterna. form ue i de andre stater. F or O m aisuuteen, jo ta tarkoite- I fråga om sådan egendom så vidt angår fast ejendom og taan 4 artiklassa, on kuiten- som avses i artikel 4 skall l0s0re som naevnt i artikel 4, kin sitä artiklaa vastaavasti dock den artikeln ha m otsva­ finder de i denne artikel inde- sovellettava. rande tillämpning. holdte bestem m elser dog tilsvarende anvendelse. B estem m elserne i artik- M itä 2, 10 ja 13 artiklassa Vad i artiklarna 2, 10 och lem e 2, 10 og 13 finder til- on m äärätty on vastaavasti 13 ä r stadgat skall äga m ot­ svarende anvendelse. sovellettava niissä tapauk- svarande tilläm pning i fall, sissa, jo ista tässä artiklassa som i förevarande artikel puhutaan. sägs.

De kontraherende stater Sopim usvaltiot voivat liit- De fördragsslutande sta­ kan tiltraede denne overens- ty ä tähän sopim ukseen terna kan tillträda denna kom st ved at överenskom m else genom a) undertegne uden forbe- a) allekiijoittam alla sen te- a) undertecknande utan hold for ratifikation eller kem ättä ratifiointia koskevaa förbehåll för ratifikation eller ehtoa tai

firotaskiptin. M å halda fieim kursen. D enne kan fortsettes ej tilläm pning å konkursen; åfram , J jö aö gjaldjtrotaur- uten hinder av en senere åp- och må denna kunna fortgå skuröur gangi siöar f ööru net konkurs i en annen av utan hinder av att konkurs samningsrfki. statene. sederm era inträffar i annan fördragsslutande stat.

15. gr. A rtikkel 15 Artikel 15 Tilraun til nauöasam ninga En offentlig akkordfor- Är offentlig ackordsförån gjaldjtrotam eöferöar, sem handling som er åpnet i en av handling utan konkurs inledd byrjaö hefur v e d ö å f ein- staten e, utelukker åpning av i fördragsslutande stat, må hverju sam ningsrfkjanna, uti- konkurs og akkordforhand- ej konkurs eller offentlig lokar, aö byijaö sé å gjald- ling i de andre stater og med- ackordsförhandling äga rum i J^rotameöferö eöa tilraun til fprer der de samme inn- annan sådan stat; och skall nauöasam ninga f hinum skrenkninger i adgangen til vad där är för m otsvarande rikjunum , og hefur jiar 1 för tvangsfullbyrding som en fall stadgat i fråga om u t­ meö sér söm u takm arkanir 1 innlandsk akkordforhand- mätning och utm ätt egen­ heimildinni til j)ess aö leita ling. dom s försäljning vinna fullnaegju meö Jtvingunar- tilläm pning i avseende å råöstöfun eins og tilraun til egendom , som d är finnes. nauöasam ninga \ heimalandinu. E f tilraun til nauöasam n­ L ed er akkordforhandlin- L eder förhandlingen till inga leiöir til |tess, aö slfkur gen til stadfesting av akkord, fastställande av ackord, vare sam ningur v eröur staöfestur, skal denne vaere bindende detta, gällande jäm väl i övriga skal hann einnig veröa også i de andre stater. De fördragsslutande stater. De bindandi f hinum samn- regler om om stpting ved of­ bestäm m elser om återvin­ ingsnkjunum . Reglum um fentlig akkordforhandling ning vid ackord, som ha riftun viö nauöasam ninga, som gjelder i den stat der ak- m eddelats i den stat där sem gilda i rfki, Jiar sem korden bie inngått, får an- ackordet fastställdes, skola nauöasam ningurinn var staö­ vendelse for så vidt gjelder därvid tilläm pas i fråga om festur, skal )?å beitt aö { jvi er gjenstander i de andre stater. egendom i de andra staterna. varöar eign \ hinum A rtikkel 4 får likevel tilsva- I fråga om sådan egendom rikjunum . Po skal 4. gr. beitt rende anvendelse for gjen­ som avses i artikel 4 skall å tilsvarandi hått um eignir, stan d er som der nevnt. dock den artikeln ha m otsva­ sem j)ar er um fjallaö. rande tillämpning.

Beita skal åkvasöum 2., 10. B estem m elsene i artiklene Vad i artiklarna 2, 10 och og 13. gr. å tilsvarandi hått. 2, 10 og 13 får tilsvarende an­ 13 är stadgat skall äga m ot­ vendelse. svarande tilläm pning i fall, som i förevarande artikel sägs.

Samningsrfkin geta gerst De kontraherende stater De fördragsslutande sta­ aöilar aö sam kom ulagi jtessu kan slutte seg til denne over- te rn a kan tillträda denna meö enskom st ved överenskom m else genom a) undirritun ån fyrirvara um a) undertegning uten forbe- a) undertecknande utan för­ fullgildingu eöa hold om ratifikasjon, eller behåll för ratifikation eller

b) undertegne med forbe- b) aliekirjoittam alla sen ra- b) undertecknande med hold for ratifikation sam m en tifiointia koskevin ehdoin förbehåll för ratifikation i med efterf0lgende ratifika­ sekä sen jälk een ratifioimalla förening med efterföljande tion. sen. ratifikation. R atifikationsdokum enterne Ratifiom isasiakirjat on tal- Ratifikationshandlingarna skal deponeres i det danske letettava Tanskan ulko- skall deponeras i danska udenrigsm inisterium . asiainm inisteriöön. utrikesm inisteriet. O verenskom sten traeder i Sopim us tulee voimaan Ö verenskom m elsen träd er kraft den f0rste dag i den sen kuukauden ensimmäi- i kraft den första dagen i den m åned, der f0lger 2 m åneder senä päivänä, jo k a lähinnä m ånad som infaller två m å­ efter, at overenskom sten er seuraa kahden kuukauden nader närm ast efter det att tiltrådt af tre sta te r, og den kuluttua sen jälkeen, kun den h ar tillträtts av tre av de finder anvendelse på kon­ kolme sopim usvaltiota on fördragsslutande staterna, kurs og offentlig akkordfor- liiuttynyt siihen, ja sitä so- och tilläm pas på konkurs och handling uden for konkurs, velletaan konkurssiin ja kon- offentlig ackordsförhandling d er er indtrådt efter ikraft- kurssitta tapahtuvaan julki- utan konkurs som har inletts traedelsen. F o r så vidt angår seen akordikäsittelyyn, jo k a efter ikraftträdandet. För en kontraherende stat, som on aloitettu voim aantulon fördragsslutande stat som tetraeder overenskom sten på jälkeen. M yöhemmin liitty- tillträder överenskom m elsen et senere tidspunkt, traeder neen valtion osalta sopim us vid senare tidpunkt träd er den i kraft 2 m åneder efter, tulee voim aan kaksi kuu- den i kraft två m ånader efter at staten har tiltrådt o verens­ k au tta sen jälkeen, kun täm ä det att denna stat har tillträtt kom sten. valtio on liiuttynyt sopimuk- överenskom m elsen. seen. Det danske justitsm iniste- T anskan oikeusm inisteriö D et danska justitiem inisrium kan efter förhandling voi, neuvoteltuaan muiden teriet kan efter förhandling med de 0vrige kontraherende sopim usvaltioiden oikeus- med de övriga fördragsslu­ staters ju stitsm inisterier be- m inisteriöiden kanssa, mää- tande staternas justitiem inisstem m e, at konventionen af rätä, e ttä 7 päivänä m arras- terier bestäm m a att konven­ 7. novem ber 1933 med sen ­ kuuta 1933 tehtyä sopim usta tionen den 7 novem ber 1933 ere aendringer skal gaelde for siihen m yöhem m in öhtyine med senare ändringar också Faer0erne og G r0nland. F or m uutoksineen on sovellet- skall äga tilläm pning på F är­ konventionens anvendelse tava Fär-saarilla ja Grönlan- öarna och G rönland. För kan det danske justitsm i- nissa. Sovellettaessa sopi­ konventionens tillämpning nisterium efter at havé iagtta- m usta F är-saarilla ja G rön- på F äröarna och G rönland get samme frem gangsm åde lannissa voi T anskan oikeus­ kan danska justitiem inistefastsaette sådanne afvigelser, m inisteriö m ainittua menet- riet efter iakttagande av sam ­ som de specielle faerpske el­ telyä noudattaen vahvistaa ma tillvägagångssätt faststäl­ ler grdnlandske forhold tehtäväksi sellaisia poik- la sådana avvikelser som de m åtte tilsige. keuksia, jo ita F är-saarten tai särskilda färöiska eller grön­ G rönlannin erityiset olot voi- ländska förhållandena må vat vaatia. kräva. Til bekraeftelse heraf har Täm än vakuudeksi ovat Till bekräftelse härav har de respektive befuldmaegti- valtuutetut allekiijoittaneet undertecknade befullmäktigede undertegnet naervae- täm än sopim uksen. gade ombud undertecknat rende overenskom st. denna överenskom m else.

b) undirritun meö fyrirvara b) undertegning med forbe- b) undertecknande med för­ um fullgildingu og eftir- hold om ratifikasjon sam m en behåll för ratifikation i för­ farandi fullgildingu. med etterf0lgende ratifika­ ening med efterföljande rati­ sjon. fikation. Fullgildingarskjölin skulu R atifikasjonsdokum entene R atifikationshandlingarna afhent d anska utanrikis- skal deponeres i det danske skall deponeras i danska råöuneytinu til vörslu. utenriksm inisterium . utrikesm inisteriet. Sam kom ulagiö tekur gildi O verenskom sten trer i Ö verenskom m elsen träd er fyrsta dag J>ess m ånaöar, kraft den förste dag i den i kraft den första dagen i den sem hefst fe g a r tveir mån- m åned som f0iger to m åne­ månad som infaller tv å m å­ uöir eru liönir frå f v l frju d er e tte r at tre av de kontra- nader närm ast efter det att sam ningsrlkjanna hafa gerst herende sta te r har sluttet seg den h ar tillträtts av tre av de aöilar aö f vl, og skal f v i beitt til overenskom sten. Den får fördragsslutande staterna, um g jald fro t og tilraun til virkning for konkurs eller och tilläm pas på konkurs och nauöasam ninga ån gjald- offentlig akkordforhandling offentlig ackordsförhandling fro ta m e ö fe rö a r, sem byijar uten konkurs som åpnes e t­ utan konkurs som har inletts eftir gildistöku f e s s . G agn­ te r ikrafttredelsen. F or en efter ikraftträdandet. F ör vart sam ningsrfki, sem slöar kontraherende stat som slut- fördragsslutande stat som gerist aöili aö samkomu- te r seg til overenskom sten tillträder överenskom m elsen laginu, te k u r f a ö gildi tveim- seinere, trer den i kraft to vid senare tidpunkt träder u r m ånuöum eftir aö viökom- m åneder etter tiltredelsen. den i kraft två m ånader efter andi rlki hefur gerst aöili aö det att denna stat har tillträtt fv l. överenskom m elsen.

D anska döm sm ålaråöu- D et danske justism iniste- Det danska justitiem inineytiö getur, aö höföu sam- rium kan ette r forhandlinger steriet kan efter förhandling råöi viö döm sm ålaråöuneyti med de 0vrige kontraherende med de övriga fördragsslu­ hinna sam ningsrlkjanna, å- staters ju stisd ep artem en ter tande staternas justitiem inikveöiö, aö sam ningurinn frå bestem m e at konvensjonen 7 sterier bestäm m a att konven­ 7. novem ber 1933 åsam t novem ber 1933 med seinere tionen den 7 novem ber 1933 slöari breytingum skuli gilda endringer skal gjelde for med senare ändringar också aö f v l e r v arö a r F tereyjar og Faeröyene og G rönland. For skall äga tilläm pning på F är­ Gram land. Aö f v l er varöar konvensjonens anvendelse öarna och G rönland. F ör beitingu sam ningsins 1 Fa;r- for Faeröyene og G rönland, konventionens tillämpning eyjum og å Graenlandi getur kan det danske justism ini- på F äröarna och G rönland danska döm sm ålaråöuneytiö sterium etter å ha iakttatt kan danska justitiem inisteå sam a hått åkveöiö fa u frå- sam m e fram gangsm åte fast- riet efter iakttagande av sam ­ vik, sem sérstak ar aöstasöur 1 sette slike avvik som de spe- ma tillvägagångssätt faststäl­ Fa:reyjum og å Graenlandi sielle faeröyiske eller gr0n- la sådana avvikelser som de kunna aö krefjast. landske forhold m åtte tilsi. särskilda färöiska eller grön­ ländska förhållandena må kräva. P essu til staöfestingar hafa Til bekreftelse av dette har Till bekräftelse härav har undirritaöir fulltruar undir- de undertegnete som har be­ undertecknade befullm äktiritaö sam kom ulag fe tta . hörig fullm akt, undertegnet gade om bud undertecknat denne overenskom st. denna överenskom m else.

Udfaerdiget i K öbenhavn Tehty K ööpenham inassa Som skedde i K öpenham n den 11. o k tober 1982 i et ek- 11. päivänä lokakuuta 1982 den 11 okto b er 1982 i ett ex­ sem plar på hvert af f0lgende yhtenä suom en-, islannin-, em plar på finska, danska, is­ sprog: dansk, finsk, isländsk, noijan-, ruotsin- ja tanskan- ländska, norska och svenska norsk og svensk, og for det kielisenä kappaleena, jo ssa språken, och såvitt angår svenske sprogs vedkom - on kaksi ruotsinkielistä tek- svenska språket i tv å tex ter, m ende i 2 te k ste r, en for F in­ stiä, toinen Suom ea ja toinen en för Finland och en för land og en for Sverige. R uotsia varten. Sverige.

Ratifioim isvaraum in Med förbehåll U. Ellem ann-Jensen för ratifikation Yrjö Väänänen Yrjö Väänänen

G ert i K aupm annahöfn U ndertegnet i K 0benhavn Som skedde i K öpenham n hinn 11. o k tober 1982 i einu den 11. o k tober 1982 i ett ek- den 11 oktober 1982 i ett ex ­ eintaki å fslensku, dönsku, sem plar p å hvert av fplgende em plar på svenska, danska, finnsku, norsku og saensku språk: norsk, dansk, finsk, finska, isländska och norska og eru saensku textarnir isländsk og svensk, for så språken, och såvitt angår tveir, annar fyrir Finnland en vidt angår svensk i to tek ster svenska språket i tv å tex ter, hinn fyrir Svijyoö. én for Finland og én for Sve­ en för Sverige och en för F in ­ rige. land.

M eö fyrirvara M ed forbehold um fullgildingu om ratifikasjon. P. Porlacius O dvar M o snesset Claes I. Wollin

N o rsted ts Tryckeri, Stockholm 1983 15