Sveriges internationella överenskommelser

Överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och sjukvården och veterinärväsendet, Svendborg den 25 augusti 1981, SÖ 1982:91

Beteckning: so-198291
Typ: Sveriges internationella överenskommelser
Datum: 1981-08-25

Källa

Sveriges öveienskommelser

med främmande makter

SÖ 1982:91

Nr 91

Överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland

och Norge om godkännande av vissa yrkesgrupper för

verksamhet inom hälso- och sjukvården och veterinärvä

sendet.

Svendborg den 25 augusti 1981

R egerin ge n b eslö t ratificera ö v e r e n s k o m m e l s e n d e n 27 maj 1982. R a tifik a tio n s in stru m e n te t d e p o n e r a d e s i S to c k h o lm d e n 14 ju n i 1982. S e d a n S verige, D a n m a r k , F in la n d o c h N o rg e g o d k ä n t Is lan d s anslutn ing till ö v e r e n s k o m m e ls e n d e p o n e r a d e s Is lan d s a n s lu tn in g s in s tru m e n t i S to c k holm d e n 22 ju n i 1982. A n s lu tn in g e n ä r b e g rä n s a d till y r k e s g r u p p e r n a läkare o c h a p o te k a r e . Island k o m m e r i enlighet med art. 33, a n d r a sty c k e t, a tt k r ä v a att d e n so m s ö k e r g o d k ä n n a n d e h a r tillfredsställande k u n s k a p e r i det is lä n d s k a s p r å k e t. Ö v e r e n s k o m m e l s e n tr ä d d e i kra ft d e n 3 augusti 1983 enligt art. 31.

Rik sd ag s b eh an d lin g : Prop. 1981/82:86, S o U 1981/82:30, R s k r 1981/82:166.

Overenskomst mellom Danmark, Sverige, Fin Suom en, Norjan, Kuotsin ja Tanskan välinen

land og Norge om godkendelse a f erhvervsud- sopimus eraiden ammattiryhmien hyväksymi-

ovelse for visse personalegrupper inden for sestä toimimaan terveydenhuollon, sairaanhoi-

sundhedsvaesenet og veterimervaesenet. don ja eläinläakintahuollon alalia.

Sverige, D a n m a r k , Fin land og N o rg e , ne- S uom i. N o r ja . Ruotsi j a T a n s k u , jo ista d e n f o r bena:vnt so m de k o n tr a h e r e n d e stater. s e u r a a v a s s a k å y te tä ä n nim ityslå sopim usvaltiot. so m d e n 22. maj 1954 h a r indgået o v e r e n s jo t k a oval 22 p å iv ä n å to u k o k u u ta 1954 tehk o m s t o m fselles n ordisk a r b e j d s m a r k e d , neet so p im u k s e n yhteisistä pohjo ism aisista ty ö m a rk k in o is ta , so m tin d e r, at m ulig heden fo r fri beva:ge- j o t k a k a ts o v a t, etta m y ö s niiden te rveylighed m ellem de n ordiske s t a te r for de p e r d e n h u o llo -, s a ir a a n h o ito - ja elåin lååk in tåh en s o n a le g ru p p e r in den for s u n d h e d s v a :s e n e t og k il ö stö ry h m ie n . jo i ta erityiset ka nsa llise t hyveterin serv a:s enet, for hvilke d e r gselder s i r v å k s y m is v a a tim u k s e t k o s k e v a t , mahdollilige nationale kra v om g o d k e n d e ls e , vil va:re su u d e t v a p a a s e e n liik kum is een pohjoism aitil gavn for d e n m ed icin s k e og sociale udvik- d e n välillä olisivat h y ö d y k si nåid en valtioiling i dis se stater, d e n låäketieteellis elle j a sosiaaliselle kehitykselle. s o m finder, at de forskellige sta te rs o ffen t jo t k a k a ts o v a t. e tta nåiden he n k ilö stö ry h ligt reg u lered e u d d a n n e ls e r a f dis se p e r s o n a mien eri valtio iden julkis esti s å ä l e le m å koule g ru p p er i de fleste tilfadde e r ligevaerdige, lutus on u seim m iss a (a p a u k s iss a sa m a n a rog v ois ta, ja so m vil tilstra:be en tilstrrekkelig uddannel- j o t k a h alu avat pyrkiå ta k a a m a a n mainise s k a p a c ite t fo r de na:vnte p e rs o n a le g r u p p e r tuille henkil ö stö ry h m ille riittåvåt koulu tusi h v e r k o n t r a h e r e n d e stat sam t en så e n s a r te t m ahdollisuudet kuss ak in s o p im u sv a ltio ssa u d d a n n e ls e og lovgivnin g s o m muligt for s e k å pyrkiå nåid en h en k ilö s t ö ry h m ie n mahdis se g ru p p e r , d ollis im m an y h te n å i s e e n k o u lu tu k s e e n ja la in sååd ån tö ö n h a r indgået o v e r e n k o m s t o m fplgende. ov al sop in eet s e u r a a v a s ta .

Anvendelsesområde Soveltamisala

Artikel 1 I artikla D e n n e o v e r e n s k o m s t fin d er a n v e n d e l s e på T å tå s o p im u s ta so v elletaan am m a tin h a re r h v e r v s u d p v e r e , som joittajiin , jo t k a e r s t a ts b o r g e re i en a f d e k o n tr a h e r e n d e to isaalta o v a t so p im u sv a ltio n tai Islannin s t a te r eller i Island, kansalaisia ja og s o m tilh p r e r e n a f de n e d e n f o r na:v nte to isaalta kuulu vat jo h o n k i n allamainituista p e rs o n a le g ru p p e r . a m m a ttir y h m is tå :

P e r s o n a l e g r u p p e n s b e t e g n e l s e A m m a iiir y h m ä n n im ik e i D a n m a r k i F in l a n d

1. Ia :g e r 1. lä ä k ä r i t / l ä k a r e 2. t a n d l a g e r 2. h a m m a s l å ä k ä r i t / t a n d l å k a r e 3. s y g e p l e j e r s k e r 3. s a i r a a n h o i t a j a t / s j u k s k ö t a r e 4 . p r o v i s o r e r 4 . p r o v i i s o r i t / p r o v i s o r e r 5. f y s i o t e r a p e u t e r 5 . l ä ä k i n t ä v o i m i s t e l i j a t / f y s i o t e r a p e u t e r 6 . e r g o t e r a p e u t e r 6 . t o i m i n t a t e r a p e u t i t / v e r k s a m h e t s t e r a p e u t e r 7 . j o r d e m p d r e 7 . k ä t i l ö t / b a r n m o r s k o r

Overenskomst mellom Norge, D anm ark, Fin Överenskommelse mellan Sverige, Danmark,

land og Sverige om godkjenning av visse yrkes Finland och Norge om godkännande av vissa

grupper som virker innen heise- og veterinaer- yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och

vesenet. sjukvården och veterinärväsendet

N o r g e , D a n m a r k , F inland og S verige, ne- Sverige, D a n m a r k , F inland o c h N o r g e , n e d e n f o r kalt d e k o n tr a h e r e n d e stater, d a n b e n ä m n d a de fö r e d ra g s s l u ta n d e s ta te r n a , som d e n 22. mai 1954 sluttet o v e r e n s k o m s t s o m d e n 22 maj 1954 träffat ö v e r e n s k o m o m et felles n o rd is k a r b e id s m a r k e d , m else o m en g e m e n s a m n o rd isk a r b e t s m a r k nad,

so m m e n e r at m ulig heten for fri bevege- so m a n s e r , att m öjligheter till fri rörlighet lighet m ello m de n o rd isk e land o g s å fo r p e r mellan de n o rd is k a s ta te r n a ä v e n fö r de p e r s o n e llg ru p p e r in nen heise- og vete rin atrve- s o n a l g ru p p e r inom hälso- och s j u k v å rd e n o c h s e n e t, und erg itt saerskilte nasjo n ale k rav om v e te r in ä r v ä s e n d e t f ö r vilka g äller sä r sk ild a godkje n n in g , vil va:re til gagn f o r d e n medi- nationella k rav o m g o d k ä n n a n d e , skulle v a ra sinsk e og so siale utviklingen i dis se land, till gagn fö r d e n m e d ic in s k a o c h so c ia la u t v ecklingen i d e s s a stater,

s o m m e n e r at de ulike lands offentlig regu- so m a n s e r , a tt de olika s t a t e r n a s offentligt lerte u td a n n in g av dis se p e rs o n e llg r u p p e r reglerade utbildning av d e s s a p e r s o n a lg r u p sto rt sett e r likeverd ig, og p e r i d e flesta fall ä r likvärdig, o c h

som vil sp k e å o p p n å en tils trekkelig utdan- so m vill e f t e r s t r ä v a en tillräcklig utb ild n in g s k a p a site t fo r de n e v n te p e rs o n e llg r u p n in g s k ap acitet för nu n ä m n d a p e r s o n a lg r u p p e r i h v e r k o n tr a h e r e n d e stat og e n s å ensar- p e r i varje fö r d ra g s s lu ta n d e st a t s a m t e n så tet u td a n n i n g og lovgivning so m mulig for enhetlig utbild ning o c h lagstiftning s o m m ö j dis se g ru p p e r , ligt fö r d e s s a gru p p e r ,

e r blitt en ige o m fplgende: h a r ö v e r e n s k o m m i t o m följande.

Anvendelsesomräde Tillämpningsområde

Artikkel 1 Artikel 1 D e n n e o v e r e n s k o m s t gje lder fo r y rk e s u t- D e n n a ö v e r e n s k o m m e ls e ä r tillämplig p å 0 v e r e so m y r k e s u tö v a r e so m b å d e e r s ta ts b o r g e r e i en k o n t r a h e r e n d e stat d els ä r m e d b o r g a re i fö r d ra g s s lu ta n d e stat eller i Island eller i Island och o g ti llh 0 re r en av d e n e d e n n e v n t e y r k e s g r u p d els tillhör någon av n e d a n n ä m n d a y r k e s per: grupper:

Y r k e s g r u p p e n s b e n e v n e l s e Y r k e s g r u p p e n s b e n ä m n in g i N o rg e i S v e r ig e

1. le g e r 1. l ä k a r e 2 . t a n n l e g e r 2. ta n d l ä k a r e 3 . s y k e p l e i e r e 3. s j u k s k ö t e r s k o r 4 . p r o v i s o r e r 4 . a p o t e k a r e 5 . f y s i o t e r a p e u t e r 5. s j u k g y m n a s t e r 6 . e r g o t e r a p e u t e r 6 . a r b e t s t e r a p e u t e r 7 . j o r d m p d r e 7 . b a r n m o r s k o r

P e r s o n u l e g r u p p e n s b e t e g n e l s e A n i m a t t i r y h m ä n n in tik e i D a n m a r k i F in l a n d

8. s u n d h e d s p l e j e r s k e r 8. t e r v e y d e n h o i t a j a t / h ä l s o v å r d a r e 9 . o p t i k e r e 9 . o p l i k o t / o p t i k e r 10. p s y k o l o g e r 10. p s y k o l o g i t / p s y k o l o g e r 1 1 . - 1 1. f a r m a s e u t i t / f a r m a c e u t e r 12. r a d i o g r a f e r 12. r ö n t g e n h o i t a j a t / r ö n t g e n s k d t a r e 13. p le je re 13. n t i e l i s a i r a a n h o i t a j a t / s i n n e s s j u k v å r d a r e 14. t a n d p l e j e r e 14. e r i k o i s h a m m a s h o i t a j a t / s p e c i a l t a n d s k ö t a r e 15. k l i n i k a s s i s t e n t e r 15. h a m m a s h o i t a j a t / t a n d s k ö t a r e 16. l a b o r a t o r i e t a n d t e k n i k e r e 16. h a m m a s t e k n i k o t / t a n d t e k n i k e r 17. s y g e h ja d p e r e 17. a p u h o i t a j a t / h j ä l p s k ö l a r e 18. d y r lt e g e r 18. e lä i n l ä ä k i i r i t / v e t e r i n ä r e r

A lmindelig regel om godkendelse a f erhvervs- Yleissääntö am m atinharjoittajan hyväksymi-

udovere i anden kontraherende stat sestä toisessa sopimusvaltiossa

Artikel 2 2 artikla D en , so m i e n a f de k o n tr a h e r e n d e s ta te r Sillä, j o k a o n j o s s a k i n s o p im u sv a ltio ssa h a r legitimation, a u to r is a tio n eller a n d e n li- sa a n u t laillistuksen, o k ie u t u k s e n tai munn gestillet fo rm fo r retlig g o d k e n d e ls e som er- näihin v e r r a tta v is s a o le v a n o ikeudellisen hyh v e r v s u d 0 v e r , so m o p re g n e t i artikel 1, skal v ä k s y n n ä n I artik la ssa m a in ittu n a am m atin h av é ret til p å de i d e n n e o v e r e n s k o m s t f a s t h arjo ittajan a j a jo lia se ed elleen on v o im a ssa satte b e tin g e ls e r at få g o d k e n d e ls e i e n h v e r a f on täs så s o p im u k s e s s a såäd ety illä ed ellyty kd e pvrige s ta te r , d e r h a r b e s t e m m e ls e r om sillä o ik e u s s a a d a tållainen h y v ä k s y n t ä m y ö s såd an g o d k e n d e ls e . m uissa valtioissa, jo i s s a o n v o im a s s a h yväks y m istä k o sk e v ia m å å r ä y k siä . T ils v a re n d e g a d d e r dels fo r d e n , d e r h a r Sitä, m ita ed ellis essä k a p p a le e s s a s a n o ta a n a nsatttelse so m p ro v is o r eller e r berettiget til h y v ä k s y n n ä s tä , s o v e lle ta a n v a s ta a v a s t i toiat få anssettelse s o m så d a n i nogen a f sta- saalta henk ilö ö n , j o k a toimii tai on o ik e u te ttu te r n e , dels fo r d e n , s o m u d e n at va:re p ro v i to im im aan p ro v iiso rin a jo s s a k in v altio ista, j a s o r h a r ret til at e k s p e d e r e r e c e p t på a p o te k to isaalta m y ö s h å n e e n , j o k a o le m a tta provii- (dvs. fa r m a c e u t i F in la n d , r e s e p ta r i N o rg e og sori on o ik e u te ttu to im i tta m a a n läåk e m äärär e c e p ta ri e i Sverige). yksiä a p te e k is s a (f arm as eu tti S u o m e s s a . re s e p t a r N o r ja s s a j a rec e p ta rie Ruotsissa). E r h v e r v s u d p v e r e , so m e r blevet u d d a n n e t M y ö s a m m a tin h a rjo itta ja , j o k a on koului en k o n tr a h e r e n d e s ta t, so m ikke h a r bestem - te ttu sellaisessa so p i m u s v a ltio s s a , j o s s a ei melse o m g o d k e n d e ls e a f det p åg a d d e n d e er- ole v o im a s s a a m m atin h arjo ittajien hy v äk sy h v e rv , skal i d e tilfadde, s o m angiv es i artik- mistä k o sk e v ia m ä ä r ä y k s iä , on oik eu tettu lerne 10—19, h a v é ret til at fa g o d k e n d e ls e i 1 0 - 19 artik la ssa mainituissa ta p a u k s is s a saade k o n tr a h e r e n d e sta te r , h v o r en s å d a n g o d m a a n h y v ä k s y m is e n sella isessa s o p i m u s v a l ke n d e ls e kraeves. ti o ssa, j o s s a tållainen h y v ä k s y m in e n vaaditaan. I saerligt bilag e r o p r e g n e t, i hvilke s ta te r og E rity is e s s ä liitteessä se lo s te t a a n , missä fo r hvilke p e r s o n a le g r u p p e r d e r g a d d e r b e valtioissa j a m inkä am m a ttir y h m ie n o sa lta on s t e m m e ls e r o m g o d k e n d e ls e ved o v e re n s - s o p im u k s e n v o im a a n tu lle s sa v o im a s s a hyk o m s te n s ikrafttraeden. v ä k s y m is tä k o s k e v ia m å å r ä y k siä .

Y r k e s g r u p p e n s b e n e v n e l s e Y r k e s g r u p p e n s b e n ä m n in g i N o r g e i S v e r ig e

8. h c l s e s ö s t r e 8. d i s t r i k t s s k ö t e r s k o r 9 . o p t i k e r e 9 . o p t i k e r 10. p s y k o l o g e r 10. p s y k o l o g e r 11. r e s e p t a r e r 11. r e c e p t a r i e r 12. r a d i o g r a f e r 12. r ö n t g e n a s s i s t e n t e r 13. h j e l p e p l e i e r e i p s y k i a t r i s k s y k e p l e i e 13. s k ö t a r e i p s y k i a t r i s k v å rd 14. ta n n p l e i e r e 14. t a n d h y g i e n i s t e r 15. t a n n l e g e a s s i s t e n t e r 15. t a n d s k ö t e r s k o r 16. t a n n t e k n i k e r e 16. t a n d t e k n i k e r 17. h j e l p e p l e i e r e i s y k e p le ie 17. u n d e r s k ö t e r s k o r 18. v e t e r i n ä r e r 18. v e t e r i n ä r e r

Generell regel om godkjenning av yrkcsutöve- Allmän regel om yrkesutövares godkännande i

re i en annen kontraherende stat annan fördragsslutandc stat Artikkel 2 Artikel 2 D en so m i en av de k o n tr a h e r e n d e s t a te r Den so m i någon av d e fö r d ra g s s lu ta n d e h a r fått og fo rtsatt har legitim asjo n. autori- s ta te r n a vunnit o ch fo r tfa r a n d e h a r legitima sa sjon eller a n n e n lignende fo rm for rettslig tion. a u k to r is a tio n eller a n n a n jä m fö rlig form g o d k jen n in g so m y r k e s u td v e r n cv n t i artikkel av rättsligt g o d k ä n n a n d e s å s o m y r k e s u tö v a r e 1. skal i h e n h o ld til de f a s tsa tte vilkår i d e n n e s o m an g e s i artikel I skall u n d e r de i d e n n a o v e r e n s k o m s t ha rett til å få slik g o d kjenning ö v e r e n s k o m m e ls e s ta d g a d e f ö r u ts ä ttn i n g a r n a o g s å i de dvrige land d e r b e s t e m m e ls e r om ha rätt att vin na så d a n t g o d k ä n n a n d e ä v e n i g o d kjenning gjelder. övriga s ta te r d ä r b e s tä m m e ls e r om g o d k ä n n a n d e gäller. Det so m e r b e s te m t o m g o d k je n n in g i fö r e V ad i fö r e g å e n d e sty c k e sä gs om g o d k ä n g å e n d e ledd få r tils v a re n d e a n v e n d e l s e b åd e na n d e h a r m o t s v a r a n d e tillämpning p å dels på den so m h a r eller e r berettig et til å få d e n so m h a r eller ä r berättigad att få an s tä ll a n s e t te ls e so m p r o v is o r i no én av s t a te n e , og ning so m a p o te k a r e i någon av s t a te r n a , dels o g så på d en so m uten å va:re p r o v is o r h a r rett o c k d e n s o m u ta n att v a r a a p o te k a r e h a r rätt til å e k s p e d e r e re s e p t på a p o te k (f a rm a c e u t i a tt e x p e d ie r a r e c e p t på a p o te k (f a rm a c e u t i F in la n d , r e s e p t a r i N o rg e og r e c e p t a rie i S v e F inland, r e s e p t a r i N o rg e o ch re c e p t a rie i rige). Sverige). O g så y r k e s u td v e r som u td a n n e s i en k o n Ä v en y rk e s u tö v a r e , so m utbildats i f ö r tr a h e r e n d e stat d e r b e s t e m m e ls e r om g o d d ra g s s lu ta n d e stat d ä r b e s t ä m m e l s e r om g o d kjenning av slike y r k e s u td v e r e ikke gjelder, k ä n n a n d e av y rk e s u tö v a r n a icke gäller, skall skal i tilfeller so m n e v n t i a rtik len e 1 0 - 1 9 , ha i de fall so m an g e s i artik la rn a 1 0 - 1 9 h a rätt rett til å få g o d k jen n in g i en k o n t r a h e r e n d e att v in n a g o d k ä n n a n d e i f ö r d ra g s s lu ta n d e stat stat so m h a r b e s t e m m e ls e r om slik g o d k je n som h a r b e s t ä m m e ls e r om s å d a n t g o d k ä n n a n ning. de.

I saerskilt vedlegg til o v e r e n s k o m s t e n e r I särsk ild bilaga re d o v is a s i vilka s t a te r o ch d e t angitt fo r hv ilke s ta te r og for hv ilke y r fö r vilka y r k e s g r u p p e r b e s t ä m m e l s e r o m g o d k e s g r u p p e r b e s t e m m e l s e r om g o d k jen n in g k ä n n a n d e gäller vid ö v e r e n s k o m m e l s e n s gje lder v ed o v e r e n s k o m s t e n s ik rafttred else. ik r aftträd an d e.

Saerlige betingelser som kan krseves for god- Erityisiä vaatimuksia, joita voidaan asettaa

kendelse hyväksymiselle

Betingelser vedrorende sam tlige personalc- Kaikkia amm attiryhmiä koskevia vaatimuksia

grupper

Artikel 3 3 artikla En k o n tr a h e r e n d e stat kan so m betingelse S o p im u sv altio voi v aatia, e tta se, j o k a hafor g o d k e n d e ls e k r a v e , at a n s d g e r e n h a r til- kee h y v ä k s y n tä ä täh än s o p im u k s e e n vedofredsstillende k e n d s k a b til lovgivning og a d ten, on han k k in u t ty y d y t tä v ä t tiedot la e i s t a j a m inis trative fo rsk rifter a f b e ty d n in g for ved- hallinnollisista m ä ä r ä y k s i s tä . jo illa on mer kik o m m e n d e s e rh v e r v s u d 0 v e ls e i state n. ty s tä hå n e n a m m a tin h a rjo itta m ise lle e n sopim us valtioss a.

Artikel 4 4 artikla D a n m a r k , N o rg e og S verige kan so m b e N o rja , Ruotsi j a T a n s k a v oiv at v aatia am tingelse f o r g o d k e n d e ls e k r a v e , at en a n s 0 g e r matinharjoitta jan h y v ä k s y m is t ä v a r t e n , että h a r tilfredsstillende k e n d s k a b til det d a n s k e , tällä o n ty y d y ttä v ä t tiedot j o k o n o rjan , ruotn o rs k e eller sv e n s k e sprog. sin tai ta n s k a n kielessä. Finlan d k an so m b etingels e for g o d k e n S uomi voi v aatia h y v ä k s y m is tä v a r t e n , e ttä dels e k r a v e , at en a n s d g e r h a r tilfre dsstil hakijalla on ty y d y ttä v ä t tiedot su o m e n lende k e n d s k a b til det finsk e sprog. kielessä.

Betingelser vedrorende saerlige personalegrup- Eräitä tiettyjä amm attiryhmiä koskevia vaati

per muksia

Artikel 5 5 artikla E n k o n tr a h e r e n d e stat kan so m betingelse L iiä k ä rik si h y v ä k s y m is tä v a rte n s o p im u s fo r g o d k e n d e ls e so m la-ge k r * v e , at an sp - valtio voi vaatia. e ttä hakija on su o rittan u t ge re n h a r g e n n e m g å e t en klinisk u d d a n n e ls e k ä y tä n n ö n lääkä rinharjoittelun siinä laaa f tils v a re n d e la n g d e , s o m k r a v e s for at få j u u d e s s a kuin mitä lääkäriksi h y v ä k sy m ise k s i adgang til s e l v s ta n d i g virke som l a g e i de n n e siinä valtios sa vaad itaan . stat.

Artikel 6 6 artikla En k o n t r a h e r e n d e stat kan som betingelse P ro viiso riksi tai fa r m a s e n tik s i h y v ä k s y for g o d k e n d e ls e so m p r o v iso r eller re c e p ta rie mistä v arten s o p im u sv altio voi v aatia. että k r a v e , at a n s p g e r e n h a r gjort tje n e ste i hpjst hakija on palvellut a p te e k is s a k o rk ein taan 3 m å n e d e r på a p o te k i state n. kolm én k u u k a u d e n ajan siinä valtiossa.

Artikel 7 7 a rtikla E n k o n tr a h e r e n d e stat k an so m betingelse K ä tild k si h y v ä k s y m is tä va r te n so p i m u s v a l fo r g o d k e n d e ls e so m jo r d e m o d e r k r a v e . at tio voi v aatia. että hakija on k o rk e in ta a n kuua n s p g e r e n i hpjst 6 m å n e d e r h a r udfp rt p r a k d en k u u k a u d e n ajan h arjoittanut k ä y tä n n ö s s ä tisk j o r d e m o d e r t je n e s t e i s ta te n u n d e r ledelse kätilö n to im in taa siinä v altio ssa sielia hyväka f en d é r g o d k e n d t j o r d e m o d e r . sy tyn kätilön jo h d o lla .

Artikel 8 8 artikla E n k o n tr a h e r e n d e stat kan s o m betingelse T e rv e y d e n lio ita ja k si h y v ä k s y m is tä varten fo r g o d k e n d e ls e so m sitn d lie d sp le je rsk e s o p im u sv altio voi v aatia. että hakija on k o r k r a v e , at a n s p g e r e n h a r udfp rt hpjst I kein taan y h d e n k u u k a u d e n ajan harjoittanut m å n e d s p ra k tis k s u n d h e d s p le je r s k e tje n e s te i k ä y tä n n ö s s ä terv e y d e n h o it a ja n to im in ta a state n. siinä valtiossa.

Sserskilte vilkår sorn kan setlcs för godkjcn- Särskilda krav som kan ställas för godkännan

ning de

Vilkår for sam tlige yrkesgrupper Krav avseende samtliga yrkesgrupper

Artikkel 3 Artikel 3 En k o n tr a h c r e n d e stat k an k re v e at d en F ö r d r a g s s lu ta n d e stat kan k rä v a att d en so m s ö k e r o m g o d kjenning i h e n h o ld til d e n s o m s ö k e r g o d k ä n n a n d e u n d e r å b e r o p a n d e ne o v e r e n s k o m s t . h a r skafte t seg tillrcdsstil- av d e n n a ö v e r e n s k o m m e ls e h a r in h ä m ta t till lende k u n n s k a p e r om lo v ér og a d m in is tra tiv e f r ed sställa n d e k u n s k a p om lagar och a d m i n i fo r sk rifte r av b e ty d n in g for h a n s /h e n n e s vr- s trativ a fö resk rifter av b e ty d e l s e för h a n s y r k e s u tö v e ls e i state n. k e s u tö v n in g i state n.

Artikkel 4 Artikel 4 D a n m a r k . N o rg e og Sverige kan so m vilkår D a n m a rk . N orge o ch Sverige kan fö r g o d for go d kjenning kre v e at sö k c r c n h a r tilfreds- k ä n n a n d e av y r k e s u tö v a r e k rä v a att d e n n e stillende k u n n s k a p e r i d a n s k , n o rs k eller h a r tillfredsställande k u n s k a p e r i nå got av de s v e n s k sp råk . d a n s k a , n o r s k a eller sv e n s k a s p r å k e n . Fin land kan som vilkår for g o d kjenning Finland kan för g o d k ä n n a n d e k rä v a att s ö k re v e at s ö k e r e n h a r tilfrc dsstillende k u n n k a n d e n h a r tillfredsställande k u n s k a p e r i det s k a p e r i det finske språk. finsk a sp r åk et.

Vilkår for sserskilte yrkesgrupper Krav avseende vissa särskilda yrkesgrupper

Artikkel 5 Artikel 5 F o r g o d k jen n in g so m lep e kan en kontra- F ö r g o d k ä n n a n d e s å s o m lä ka re kan förh e r e n d e stat k re v e at sö k e r e n h a r utf ört p r a k d ra g s s lu ta n d c stat k rä v a , att sö k a n d e n full tisk tje n e s te so m lege i s å lang tid so m det gjort p ra k tisk tjänstgörin g so m läkare u n d e r k re v e s for go d k jen n in g i state n. så lång tid so m krä v s för g o d k ä n n a n d e av läkare i staten .

Artikkel 6 Artikel 6 F o r g o d k jen n in g som p ro v iso r eller resep - F ö r g o d k ä n n a n d e s å s o m a p o te k a r e eller ta r k an en k o n tr a h c r e n d e stat k re v e at sö- r e c e p ta rie kan fö r d ra g s s l u ta n d e stat k rä v a , k cren i inntil tr e m å n e d e r h a r t jen esteg jo rt på a tt sö k a n d e n u n d e r högst tre m å n a d e r tjä n s t a p o te k i staten . gjort på a p o te k i state n.

Artikkel 7 Artikel 7 F o r go d k jenning som jo r d m o r kan en k o n F ö r g o d k ä n n a n d e s å s o m b a rn m o rsk a kan tr a h c r e n d e stat k re v e at s ö k e r e n i inntil scks fö r d ra g sslu ta n d e stat k rä v a , att s ö k a n d e n u n m å n e d c r h a r utfört p ra k tisk j o r d m o r t je n e s te i d e r högst sex m å n a d e r fullgjort p ra k t is k barn s ta te n u n d e r veiledning av en d e r godkje nt m o r sk e tjä n stg ö rin g i s ta te n u n d e r ledning av jo r d mor. d ä r go d k ä n d b a rn m o rs k a .

Artikkel 8 Artikel 8 F o r g o d k jen n in g so m h e ls e s p s te r kan en F ö r g o d k ä n n a n d e s å s o m d is trik ts sk ö te r sk a k o n tr a h e r e n d e stat k rev e at s ö k e r e n i inntil kan fö r d ra g s s lu ta n d e stat k rä v a , att sö k a n d e n en m å n e d h a r utf ört praktisk h e ls e sö ste rtje - u n d e r högst en m å n a d fullgjort p ra k tis k din cste i state n. strik ts s k ö te rs k e tjä n s tg ö ri n g i staten .

Artikel 9 9 artik la D a n m a rk kan som betingels e fo r godken- E rik o ish a m m a s h o ita ja k si (tandplejer) hydels e s o m ta n d p le je r kra:ve, at a n s 0 g e r e , d e r v ä k s y m is tä v arten T a n s k a voi v aatia, e tt a ham an g ler ud d a n n e ls e i at b is tå m e d at indssette kija. j o l ta pu u ttu u ta r v itta v a k o u lu tu s a v u s t a a og b o rtta g e ta n d r e g u le r in g s a p p a r a tu r , gen- ham p a id e n o ik a isu la itte id e n paikalleenas enn e m g å r s å d a n u d d a n n e ls e . ta m is e s s a j a p o is ta m ise s sa , han kkii tällaisen k o u lu tu k sen .

Bestem melser, der vedrnrer personalegrup- Sellaisia amm attiryhmiä koskevia m ääräyksiä,

per, for hvilke regler om godkendelse ikke joiden osalta hyväksym issäännökset eivät ole

gaelder i alle de kontraherende stater voimassa kaikissa sopimusvaltioissa

Betingelser for godkendelse i en anden stat Pätevyysvaatimukset toisessa valtiossa hyväk-

symistä varten

Artikel 10 10 artikla Ret til at få g o d k e n d e ls e s o m e rg o te ra p e u t T o im in ta te r a p e u tik si (e r g o te ra p e u t) hyi D a n m a rk og N o rg e og v erksa m h e t ste ra p e tit v ä k s y m is e n N o r ja s s a j a T a n s k a s s a sekä to i i F in land h a r d e n , d e r i S verige h a r g en n em - m in ta te r a p e u tik s i (v e r k s a m h e ts te r a p e u t) hygå et en a f sk o lö v e rs ty re ls e n g o d k e n d t u d d a n v ä k sy m ise n S u o m e s s a o n o ik e u t e ttu saanelse til a r b e t s t e r a p e u t a f 3 eller 2 å rs varig- m a a n se, j o k a on R u o tsissa sa a n u t kouluylihed eller ad d re a f sty re ls e n g o d k e n d t u d d a n hallitukse n h y v ä k s y m ä n ko lm e- tai kaksinelse a f et års varighed m ed k o m p le tt e re n d e v u o tise n k o u lu tu k se n to im in taterap eu tik si u d d a n n e ls e a f 1/2 å rs varighed. ( a r b e ts te r a p e u t) tai k o ulu ylih allitu ksen hyv ä k s y m ä n v a n h e m m a n y k s iv u o tise n k o u lu tu k s e n y h d e n lu k u k a u d e n pituisine täydenn y sk o u lu tu k sin e e n .

Artikel 11 11 artikla Ret til at få g o d k e n d e ls e so m stm d h e d s p le - T e rv e x d e n h o ita ja k si h y v ä k s y m is e n (h else je r s k e i D a n m a r k , h e ls e s ö s te r i N o rg e og d is sö s ter) N o rja s s a . ( d is tr ik tssk ö te rsk a ) R u o t tr ik tssk ö te rsk a i Sverige h a r d e n , d e r i F in sissa ja (s u n d h e d sp le je rsk e ) T a n s k a s s a on oi land h a r g e n n e m g å e t s y g e p le je r sk e u d d a n - k e u te ttu s a a m a a n se, j o k a on S u o m e s s a suonels e og sp ecialu tbildnin g i häls o v ård . rittanut sairaan h o itajan k o u lu tu k s e n sek ä erik o is k o u lu tu k sc n te r v e y d e n h o ita ja k si.

Artikel 12 12 artikla Ret til at få g o d k e n d e ls e s o m o p tik e r i F in O p tik o k si h y v ä k s y m is e n S u o m e s s a ja land og Sverige h a r R uo tsissa on o ik e u te ttu s a a m a a n a) d e n , d e r i D a n m a r k h a r g e n n e m g å e t 5- a) se, j o k a on T a n s k a s s a s u o r itta n u t viisiårig gru n d u d d a n n e ls e for o p tik e re ved en te k v uotisen o p tik o n p e r u s k o u lu tu k s e n am m attinisk skole eller, so m in den o v e r e n s k o m s t e n k oulu s sa tai. e n n e n k u in s o p im u s on tullut e r tr å d t i kraft fo r såvidt a n g å r o p tik e re , har v o im a a n j a sov ellettav ak si optik o ih in . suöritg e n n e m g å e t en laerlingeuddannelse. og tan u t o p p is o p im u s k o u lu tu k s e n a m m a ttia v a r ten, j a b) d e n , d e r i N o rg e h a r g e n n e m g å e t e n te n b) se, j o k a on N o r ja s s a j o k o su o rittan u t grundlseggende v a :r k s te d s u d d a n n e ls e ved en ty ö p a ja p e r u s k o u lu tu k s e n ins inöörikorkeain geni0rh0jskole med tillaeg a f linie f o r opto - koulu s sa (ingeniö rhögskole) j a lisäksi opto metri, eller m etrian kurs sin . h a r g e n n e m g å e t linien f o r o p to m e tr i ved in- tai s u o r itta n u t o p to m e tr ia n k urssin insinöörig eniprskole og d e r e f te r p ra k tis e r e t i faget i o p is to ss a (ingeniörs kole) j a sen jä l k e e n toimindst 3 år, eller minut a m m a tis s a v ä h in tä ä n kolm én v u o d e n 8 ajan.

A rtikkel 9 Artikel 9 F o r g o d k je n n in g so m ta n d p le je r kan D a n F ö r g o d k ä n n a n d e s å s o m ta n d p le je r kan m ark k re v e at s 0 k e r so m ikke h a r n 0 d v e n d ig D a n m a r k k r ä v a , att sö k a n d e , so m s a k n a r e r u td a n n in g n å r d e t gjelder å a s s is te re ved inn- forderlig utbildning i upp giften att b iträd a se tting og b o rtta k in g av ta n n reg u lerin g sap - med insättnin g och b o rtta g n in g av tandreglep a r a t u r , skal g jen n o m g å tilleggsutdanning i r in g s a p p a ra tu r, går ig enom s å d a n utbildning. dette.

ISestemmelser vedrurende yrkesgrupper sorn Bestämmelser rörande yrkesgrupper, för vilka

ikke er undergitt godkjenning i alle kontrahe- regler om godkännande inte gäller i alla för-

rende stater dragsslutande stater

Kom petansekrav for godkjenning i annen stat Kompetenskrav för godkännande i annan stat

Artikkel 10 Artikel 10 Rett til å få g o d kjenning s o m e r g o t e r a p e u t i R ätt att vin na g o d k ä n n a n d e s å s o m erg o te- D a n m a r k og N o rg e og v e r k s a m h e t s t e r a p e u t i ra p e u t i D a n m a r k o c h N o r g e o c h v e rk s a m Fin land h a r d e n so m i Sverige h a r g je nnom - h e ts te r a p e u t i F inland skall tillk o m m a den gå tt e n av S k o lö v e r s ty r e ls e n g o d k je n t tre- el s o m i S verige g e n o m g å tt av s k o lö v e r s ty r e l ler to årig u td a n n in g so m a r b e i d s te r a p e u t eller sen go d k ä n d utbildning till a r b e t s te r a p e u t om en eld re ett-å rig g o d k je n t u td a n n in g m e d ett tr e eller t v å å r eller äld re av sty re ls e n g o d s e m e s te r s tilleggsu tdannin g. k än d utbildning om ett å r m e d k o m p l e t t e r a n de utbild ning u n d e r e n te rm in.

Artikkel 11 Artikel 11 R ett til å få g o d kjenning so m s u n d h e d s p le - R ä tt att v in n a g o d k ä n n a n d e s å s o m su n d je r s k e i D a n m a r k , h e ls e s p s te r i N o r g e og dis h e d sp le je rs k e i D a n m a r k , h e ls e s ö s te r i N o rg e tr ik t s s k ö t e r s k a i Sverige h a r d e n s o m i F i n o c h d is tr ik ts s k ö te r s k a i S verige skall tillkom land h a r g je n n o m g å tt sy k e p le ie r u td a n n in g m a d e n s o m i Finland g e n o m g å t t sju k sk ö tars am t sp e s ia lu td a n n in g so m h e ls e s 0 s te r, utbild ning j ä m t e sp ecialu tbildnin g i h ä ls o vård.

A rtikkel 12 A rtikel 12 R ett til å få g o d k jen n in g s o m o p tik e r i F in R ä tt a tt vin n a g o d k ä n n a n d e s å s o m o p tik e r i land og S verige h a r F in lan d o c h Sverige skall ti ll kom m a a) d e n so m i D a n m a r k h a r g je n n o m g å tt a) d e n s o m i D a n m a r k g e n o m g å t t fem årig fem årig g ru n n u td a n n in g s o m o p ti k e r ved yr- g ru n d u tb ild n in g f ö r o p ti k e r vid y r k e s s k o la el ke s s k o le eller, f 0 r o v e r e n s k o m s t e n e r tr å d t i ler, in nan ö v e r e n s k o m m e ls e n tr ä tt i kra ft o ch kraft og gjort gje ldende fo r op tik e r e , d e n s o m blivit tillämplig i fråga om o p ti k e r , g e n o m g å t t h a r g je n n o m g å tt Iserlingeutdanning i y r k e t og lärlingsu tb ild ning fö r y rk et och

b) d e n som i N o rg e b) d e n s o m i N o rg e e n te n h a r gjen n o m g ått g ru n n le g g e n d e verk- a ntingen g e n o m g å tt g ru n d lä g g a n d e verks t e d s u td a n n i n g ved ingeni 0 r h 0 gskole m e d til s ta d su tb ild n in g vid in g e n jö rsh ö g s k o la m e d legg av linje fo r op to m e tr i, tillägg av linje f ör o p to m e tr i, eller h a r g je n n o m g å tt linje for o p to m e tr i ved eller g e n o m g å tt linje fö r o p to m e tr i vid in g e n in geniprskole og d e r e t t e r p r a k tis e r t y rk e t i jö r s h ö g s k o l a o c h d ä r e f te r p r a k tis e r a t i y rk e t m inst tre år. m in st tr e år,

11 - 40-023

h a r fået s v e n d e b r e v i o p tik e rfa g e t o g d e re f te r tai saanin kisållinkirjan o p iik o n a m m a tis s a ja p ra k tise r e t i faget i m indst 3 å r eller g en n em - sen jå lk e e n toiminut a m m a tis s a v å h in tå ä n gået tilliegsuddannelse i re frak tio n erin g ved kolm én v u o d e n ajan tai saarni! valo n laittuin geniprhpjskole n. mista (ref raktio nering) k åsittelev ån lisåkoulutuksen in s in ö ö rik o rk e a k o u lu s s a (ingeniörhögskole).

Artikel 13 13 artikla Ret til at få g o d k e n d e ls e sorn p s y k o lo g i P sy k o lo g ik si h y v å k s y m is e n N o r ja s s a j a N o rg e og Sverige har R u o tsissa on o ik e u te ttu s a a m a a n a) d e n , d e r i D a n m a r k h a r b e s tå e t p sy k o lo a) se, jo k a T a n s k a s s a on s u o r itta n u t p s y gisk k a n d id a t e k s a m e n (c and. p s y c h .) eller kologian k an d id aa tin (c and. psy c h .) tutkinp sykologisk e m b e d s e k s a m e n , og n on tai p sykologia n v ir k a tu t k in n o n , j a b) d e n , d e r i Fin land h a r b e s tå e t p sy k o lo b) se. j o k a S u o m e s s a on s u o r itt a n u t p s y gisk k a n d id a te k s a m e n . kologian k andidaa tin tu tk in n o n .

Artikel 14 14 artikla Ret til at få g o d k e n d e ls e so m rö n tg e n sk ö - R ö n tg e n h o ita ja k s i h y v å k s y m is e n S u o m e s ttire i Fin land og r a d io g r a f i N o rg e har sa j a (rad iograf) N o r ja s s a on o ik e u t e ttu s a a m aan a) d e n , d e r i D a n m a r k h a r fået bevis som a) se, j o k a on T a n s k a s s a han k k in u t terra d io g ra f i o v e r e n s s te m m e l s e m e d s u n d h e d s - v e y sh a llitu k se n ( s u n d h e d s s ty re ls e n ) suuniasty re ls e n s re tnin gslin ier, og viivojen m u k a ise n r ö n tg e n h o ita ja n (rad io graf) to d i s tu k s e n . j a b) d e n , d e r i Sverige h a r g e n n e m g å e t en a f b) se. j o k a on R u o tsissa s u o r itt a n u t yliu niversitets- och h ö g s k o le å m b e te t sam t sk o l o p is t o - j a k o r k e a k o u lu v ir a s to n s e k å kouluyliö v e r s ty r e l s e n g o d k e n d t u d d a n n e ls e a f 2 1/2 hallitukse n h y v ä k s y m å n kalldén j a puolen års varighed til rö n tg e n a s s is te n t eller tilsva- v u o d e n rö n tg e n h o ita ja n (r ö n tg e n a ss iste n t) r en d e s i d r e 2-årig u d d a n n e ls e . k o u lu tu k s e n tai v a s ta a v a n v a n h e m m a n kaksiv u o tise n k o u lu tu k s e n am m a ttik o u lu s s a .

A rtikel 15 15 artikla Ret til at få g o d k e n d e ls e so m s in n e s s ju k M ielisa ira a n lio ita ja ksi h y v å k s y m is e n vårdare i F inland og lijelp ep leier inden for S u o m e s s a j a ( lijelpepleier i psy k iatrisk sy ked e n p s y k ia trisk e sygepleje i N o r g e har pleie) N o rja s s a on o ik e u te ttu s a a m a a n a) d e n , so m i D a n m a r k h a r fået bevis som a) se. j o k a on T a n s k a s s a han k k in u t mielip lejer i o v e r e n s s te m m e l s e m ed s u n d h e d s s ty - sairaan h o itajan (plejer) to d is tu k s e n ter v ey srelsens re tnin gslin ier fra 1977 eller s e n e r e , og hallituksen v u o d e n 1977 ta m y ö h e m p ie n suuniav iiv o jen m u k aisesti. j a b) d e n , s o m i Sverige h a r opfy ldt de for b) se, j o k a R u o ts i s s a on sa a n u t sellaisen sk ö t a re i p sy k ia trisk vård g s l d e n d e kra v til k o u lu tu k s e n j a h a n k k in u t alan k å y lå n n ö n u d d a n n e ls e og p rak tik eller g e n n e m g å e t tils- t y ö k o k e m u k s e n . jo k a siellå v a a d ita a n mieliv a r e n d e s i d r e 2-årig u d d a n n e ls e . sairaanhoitajilta (s k ö ta re i psy k iatrisk vård), tai v a s t a a v a n v a n h e m m a n k ak siv u o tisen k o u lu tu k sen .

A rtikel 16 16 artikla Ret til at få g o d k e n d e ls e so m ta n d p le je r i E riko islu in iin a slio ita jtiksi h y v å k s y m is e n D a n m a r k , ta n n p le ie r i N o rg e og ta n d h y g ie (tandplejer) T a n s k a s s a . ( tannplejer) N o r ja s s a n is t i Sverige h a r d e n , so m i Fin land h a r j a (tandhygienist) R u o tsissa on o ik e u te ttu g e n n e m g å e t u d d a n n e ls e til spe c ia lta n d sk ö - s a a m a a n se, j o k a o n S u o m e s s a sa a n u t eri-

eller h a r fatt s v e n n e b r e v i o p tik e rfa g e t og eller erhållit s v e n n e b r e v i o p tik e rfa c k e t o ch d e r e t t e r p ra k t is e r t yrk e t i m inst tre å r eller d ä r e f te r p ra k t is e r a t i y rk e t minst tr e å r eller g je n n o m g å tt tilleggsutdannin g i refraksjone- g e n o m g å tt tilläggsutbildning i re frak tio n erin g ring ved in geniprhpgskole. vid in genjörshögskola.

Artikkel 13 Artikel 13 Rett til å få g o d k jen n in g so m p sy k o lo g i R ätt a tt vinna g o d k ä n n a n d e s å s o m p s y k o N o rg e og Sverige har log i N o rg e o ch Sverige skall ti llkom m a a) d e n s o m i D a n m a r k h a r b e s t å t t p s y k o l o a) d e n so m i D a n m a r k avla gt psykologie gisk k a n d id a t e k s a m e n (c and. p s y c h .) eller k a n d id a t e x a m e n (cand. p s y c h .) eller p s y k o p s ykologisk e m b e t s e k s a m e n . logisk ä m b e t s e x a m e n och b) d e n s o m i Fin land h a r b e s tå tt p sy k o lo b) den so m i F inland avlagt psykologie gisk k a n d id a te k s a m e n . k a n d id a t e x a m e n .

Artikkel 14 Artikel 14 Rett til å få g o d k je n n in g so m nflntR enskö R ätt att v in n a g o d k ä n n a n d e s å s o m rötntare i F in lan d og r a d io g r a f i N o rg e h a r g e n s k ö ta r e i F in lan d och r a d io g r a f i N o rg e skall ti ll kom m a a) d e n som i D a n m a rk h a r fått bevis som a) d en so m i D a n m a rk fö r v ä r v a t b ev is som r a d io g ra f i s a m s v a r med S u n d h e d s s ty r e l s e n s ra d io g ra f enligt s u n d h e d s s ty r e ls e n s riktlinjer r etnin gslin jer og o ch b) d e n so m i Sverige h a r g je n n o m g å tt en b) d en so m i Sverige g e n o m g å tt av u n iv e r av U n iv e rs ite ts - og h ö g s k o le ä m b e te t sam t sitets- o c h h ö g s k o le ä m b e te t s a m t s k o lö v e r S k o lö v e r s ty r e ls e n god k jen t u td a n n in g på to sty re ls e n g o d k ä n d utbildning o m tv å o c h e tt og et halv t å r s o m rp n tg e n a s s is te n t eller tils- halvt å r till rö n t g e n a s s is te n t eller m o t s v a r a n v a re n d e eld re toår ig utdanning. de äld re tv åår ig a utbildning.

Artikkel 15 Artikel 15 Rett til å få g o d kjenning so m s in n e s s ju k R ätt a tt v in n a g o d k ä n n a n d e s å s o m s in n e s vårdare i Finland og h jelp ep leier i p sy k ia tris k sju k v å rd a re i F inland o c h h je lp e p le ie r inom sy k ep leie i N o rg e har o m r å d e t p sy k i a tris k sy k ep leie i N o r g e skall till kom m a a) den so m i D a n m a r k h a r fått bevis som a) d e n so m i D a n m a r k fö r v ä r v a t be v is so m pleier i s a m s v a r m e d S u n d h e d s s ty r e l s e n s re t plejer enligt s u n d h e d s s ty r e ls e n s riktlinjer av ningslinjer av 1977 eller s e n e r e og 1977 eller s e n a r e och b) d e n s o m i Sverige h a r oppfylt de gjel- b) d e n so m i Sverige fullgjort fö r sk ö ta r e i d e n d e kra v til u td a n n in g og p rak s is fo r s k ö p s y k ia trisk v ård gä llande k rav p å u tbild ning ta re i p sy k ia trisk vård elelr tils v a re n d e eldr e o c h p ra k t is k tjänstgöring eller m o t s v a r a n d e to årig u td a n n e ls e . äldre tv å å r ig a utbildning.

A rtikkel 16 A rtikel 16 Rett til å få g o d kjenning s o m ta n d p le je r i R ä t t a tt v in n a g o d k ä n n a n d e s å s o m ta n d D a n m a r k , ta n d p le ie r i N o rg e og ta n d h y g ie p le je r i D a n m a r k , ta n n p le ie r i N o rg e och n is t i Sverige h a r d e n so m i Finland h a r gjen ta n d h y g ie n is t i Sverige skall tillk o m m a d en n o m g å tt u td a n n in g til sp e c ia lt a n d s k ö ta r e . s o m i F inland g e n o m g å tt utbildning till s p e

ture. In den g o d k e n d e ls e i D a n m a r k kan d e r k o is h a m m a s h o ita ja n k o u lu tu k s e n . H y v ä k s y do g i o v e r e n s s te m m e l s e m e d artikel 9 krreves mistä v a rt e n void aan T a n s k a s s a kuitenkin 9 k o m p le tte r e n d e u d d a n n e ls e . nrtik lan m ukaisesti v aatia tietty tä y d e n t ä v ä k oulu tus.

Artikel 17 17 artik la Ret til at fä g o d k e n d e ls e s o m ta n d s k ö ta re i H u tn n u ts h o ita ja k si h y v ä k s y m is e n ( ta n d F inland og ta n d s k ö te rs k a i S verige h a r d en, sk ö ta re ) S u o m e s s a j a ( ta n d s k ö te r s k a ) Ruotso m i D a n m a r k eller N o r g e h a r g e n n e m g ä e t sissa on o ik e u te ttu s a a m a a n se, j o k a T a n s fastlagt u d d a n n e ls e til k linik assis te nt r e s p e k k a s s a tai N o rja s s a on s a a n u t v a h v is te t u n tive ta n n le g e a ss iste n t. h a m m a s h o ita j a n (klin ikassiste nt, vast. ta n n legeassis tent) k o u lu tu k se n .

Artikel 18 18 artikla Ret til at få g o d k e n d e ls e s o m ta n d te k n ik e r i H a tn n u is ie k n ik o k si h y v ä k s y m is e n F in land og Sverige har S u ö m e s s a j a ( ta n d te k n ik e r) R u o ts is s a on oi k e u te ttu s a a m a a n a) d e n , s o m i D a n m a r k h a r g e n n e m g ä e t en a) se, j o k a on T a n s k a s s a s a a n u t nelivuoti- 4-årig la b o r a to r ie ta n d te k n ik e r u d d a n n e ls e sen h a m m a s te k n ik o n ( l a b o r a t o r ie ta n d te k v ed te k n isk skole eller a;ldre Iterlingeuddan- niker) k o u lu tu k s e n a m m a ttik o u lu s s a tai v a n nels e som la b o r a to r ie ta n d te k n ik e r , og h e m m a n o p p is o p im u s k o u lu t u k s e n h a m m a steknikoksi (la b o ra t o rie ta n d te k n ik e r), ja b) d e n , so m i N o rg e h a r fäel s v e n d e b r e v i b) se, j o k a o n N o r ja s s a s a a n u t h a m m a s tan d te k n ik e r fa g e t. te k n ik o n (ta n d te k n i k e r) a m m a tin kisällinkirja n .

Artikel 19 19 artikla Ret til at få g o d k e n d e ls e s o m hjä lp s k ö t are i A p u h o ita ja k s i h y v ä k s y m is e n S u o m e s s a ja F inland og Itjelp ep leier in d en for sygeple- (hjelp epleie r i sykepleie) N o r ja s s a on o ik e u je o m r å d e t i N o rg e h a r te ttu s a a m a a n a) d e n , s o m i D a n m a r k h a r fäet bevis so m a) se, j o k a o n T a n s k a s s a h a n k k in u t apus y g e h ja d p e r i o v e r e n s s te m m e l s e m e d su nd- hoitajan (sygenhja dper) to d is tu k s e n te r v e y sh e d s s ty r e ls e n s retningslinier fra 1973 eller hallitukse n v u o d e n 1973 tai m y ö h e m p ie n sene re, og s u u n tav iiv o jen m u k a ise sti. j a b) d e n , so m i Sverige h a r opfy ldt de for b) se, j o k a R u o tsissa o n s a a n u t sellaiscn u n d e r s k ö te r s k a ga d d e n d e k rav til u d d a n n e ls e k o u lu tu k s e n j a h a n k k in u t alan k ä y tä n n ö n og p rak tik eller g e n n e m g ä e t tils v a re n d e ad dre t y ö k o k e m u k s e n . j o k a sielia v a a d ita a n apuu d d a n n e ls e p å 32 uger. hoitajalta (u n d e r s k ö te r s k a ) , tai v a s ta a v a n v a n h e m m a n 32-viikkoisen k o u lu tu k se n .

Bestem melser ved godkendelse a f en ny per- ljuden amniattiryhnian hyväksymiseen liitty-

sonalegruppe viä määräyksiä

Artikel 20 20 artikla F 0 r en k o n tr a h e r e n d e s tat in d f p rer b e s t e m E n n e n k u in so p im u s v a ltio ry h ty y soveltam e ls e r o m g o d k e n d e ls e av en personale - m a a n h y v ä k s y m is m ä ä r ä y k s iä , j o t k a koskevat g ru p p e , so m o p re g n e t i artikel I, og s o m ikke ti etty ä I artiklassa m ain ittu a a m m a ttir y h m ä ä , tidligere h a r va;ret g e n s t a n d f o r en s å d a n re- j o k a ei ole aikaisem m in siinä valtios sa ollut gulerin g i sta te n , skal s ta te n o p ta g e fo rhand- tällaise n s ä ä n te ly n k o h te e n a , valtion tulee linger o m v ilk å re n e f o r g o d k e n d e ls e m e d de ry h ty ä neuvotteluihin h y v ä k s y n n ä n edelly- 0vrige s ta te r, s o m o v e r e n s k o m s t e n e f te r arti- ty k s is tä m uiden sellaisten valtioiden ka n ss a ,

F o r g o d k je n n in g i D a n m a r k kan d og kre v e s c ia lta n d s k ö ta r e . F ö r g o d k ä n n a n d e i D a n m a rk en viss tilleggsutdanning i h c n h o ld til artikkcl k an d o c k enligt artikel 9 k rä v a s viss k o m p l e t 9. te r a n d e utbildning.

Artikkel 17 Artikel 17 Rett til å få g o d k jen n in g so m ta n d s k ö ta r e i Rätt att vin na g o d k ä n n a n d e s å s o m ta n d Fin land og ta n d s k ö t e r s k a i Sverige h a r den sk ö ta re i Fin land och ta n d s k ö te rs k a i Sverige so m i D a n m a r k eller N o rg e h a r gjen n o m g ått skall tillkomm a d en som i D a n m a r k eller fas tsatt u td a n n in g til klin ik k as sis ten t r e s p e k N o rg e g en o m g ått fastställd u tbild ning till tive ta n n le g e a s s is te n t. k linik assis tent r e s p e k tiv e ta n n l e g e a s s is t e n t.

Artikkel 18 Artikel 18 Rett til å få godkjen n in g som ta n d te k n ik e r i Rätt att vinna g o d k ä n n a n d e s å s o m ta n d te k F in land og S verige har n iker i Fin land o c h Sverige skall tillkomm a

a) d en som i D a n m a r k h a r g je n n o m g å tt fi- a) d e n som i D a n m a r k g e n o m g å tt fy raårig reårig la b o r a to r ie ta n n te k n ik e r u td a n n in g ved la b o r a to r ie ta n d te k n ik e r u tb ild n in g vid y r k e s y rk e s s k o le eller eldre kerlin g eu td an n in g som skola eller äldre lärlingsutbildning till laborala b o r a to r ie ta n n t c k n ik e r og to r ie t a n d te k n i k e r och

b) den so m i N o rg e h a r fått s v e n n e b r e v i b) d e n so m i N o rg e erhållit s v e n n e b r e v i ta n n te k n ik e r fa g e l. ta n d te k n ik e r f a c k e t.

Artikkel 19 Artikel 19 Rett til å få g o d kjenning som h ja l p s k ö ta re i Rätt att vinna g o d k ä n n a n d e s å s o m Itjälp- Finlan d og h jelpepleier i s y k e p lc ic i N o rg e sk ö ta re i Fin land o ch h je lp e p le ie r in om o m r å h ar det sy k e p le ie i N o rg e skall ti llkom m a a) den so m i D a n m a rk h a r fått b ev is som a) d en som i D a n m a rk fö r v ä r v a t b ev is s om sygehjielper i s a m s v a r med S u n d h e d s s ty r c l- s y g e h ja d p e r enligt s u n d h e d s s ty r e ls e n s r ik t sen s retningslinjer av 1973 eller s e n e r e og linjer av 1973 eller s e n a r e och

b) d en so m i Sverige h a r o ppfylt de krav b) den som i Sverige fullgjort för u n d e r so m gje lder for u td a n n in g og p rak s is for u n s k ö te r s k a g ällande kra v på u tbild ning och d e r s k ö te r s k a eller tils v a re n d e eld re u td a n p ra k tisk tjänstgörin g eller m o t s v a r a n d e äldre ning på 32 liker. utbildning om 32 v eckor.

Bestem m elscr ved godkjenning av en ny yrkes- Bestäm melser vid godkännande av ny yrkes

gruppe grupp

Artikkel 20 Artikel 20 F ö r en k o n t r a h e r e n d e stat gir be ste m - In nan fö r d ra g s s lu ta n d e stat inför b e s t ä m m e l s e r om g o d kjenning av en y rk e s g r u p p e m e ls e r o m g o d k ä n n a n d e fö r viss i artikel 1 nev n t i artik kel I. og som ikke tidligere har angiv en y rk e s g ru p p som tidigare ej varit fö r e viert g je n s ta n d for slik regulering i s ta te n , mål för så d a n reglering i s t a te n , skall d e n n a skal d e n n e o p p ta fo r h an d lin g e r om vilkårene u p p ta öv erläg g n in g ar om f ö r u ts ä ttn in g a r n a for g o d k je n n in g med de övrige s t a t e r som för g o d k ä n n a n d e med övriga s t a t e r för vilka o v e r e n s k o m s t e n e tte r artikkel 31 gjelder for ö v e r e n s k o m m e ls e n enligt artikel 31 ä r till

kel 31 g a d d e r for m ed h e n s y n til d e n n e per- jo i d e n o s a lta so p i m u s ta v oidaan 31 artiklan son aleg ru p p e. m u k a a n so v e lta a mainittuun a m m a ttir y h mäiin.

Artikel 21 21 artikla Såfrem t regler o m g o d k e n d e ls e a f en per- Jo s tiety n I artik la ssa mainitun a m m attiso n a l e g ru p p e , nrevnt i artikel I, indf0res i en r y h m å n hyviiksym istä k o sk e v ia s ä ä n n ö k s iä s tat, h v o r s å d a n n e regler ikke g a d d e r ved ryhdytäiin s o v e l ta m a a n v a ltio s sa , j o s s a tällaio v e r e n s k o m s t e n s ikrafttra:den, og ov e re n s - sia sä ä n n ö k s iä ei ole vo im assa s o p im u k s e n k o m s te n e fte r b e s t e m m e ls e r n e i artikel 31 har tullessa v o im a a n . j a s o p im u s on tullut 31 a r fu ndet a n v e n d e l s e på p e rs o n a le g r u p p e n , så tiklan m ä ä r ä y s te n m u k a a n so vellettavaksi o p h d r e r h e s te m m c ls e r n e o m p e r s o n a le g r u p mainittuun a m m a tt ir y h m ä ä n n ä h d e n , lakkaa pen i artik lern e 10—19 med at gadde. vat 1 0 - 1 9 artiklassa ole v a t a m m a ttir y h m ä ä k o sk e v a t m ä ä r ä y k s e t o le m a s ta v o im assa. M ed d elelse om v e d ta g n e n y o r d n i n g e r skal Ilmoitus p ä ä te ty is tä s ä ä n n ö k s is tä on hyi god tid f0r d e r e s ikrafttrafden s e n d e s til det vissä ajoin e n n e n niiden v o im a a n a s tu m is ta sv e n s k e uden rig sm in is teriu m . to im ite tta v a R uotsin ulk oasiainministeriölle.

Godkendelse a f specialistkom petence Erikoispätevyyden hyväksyminen

Artikel 22 22 artikla Såfrem t en la:ge eller tandla:ge h a r fået spe- J o s lääkäri tai h a m m a slä ä k ä ri on han k k in u t cia lis ta n e rk e n d e lse i en a f de k o n tr a h e r e n d e erik o is lä ä k ä rip ä te v y y d e n jo s s a k i n sopim uss ta te r, h a r v e d k o m m e n d e ret til tils v aren d e valtioista. hän saa to d is tu k s e n s a m a s ta pätea n e r k e n d e l s e i en a n d e n k o n tr a h e r e n d e stat v y y d e s t ä m u u s s a s o p im u sv a ltio ssa edellytlinder fo r u d s a d n in g af, täcn

a t v e d k o m m e n d e h a r e r h v e r v e t og vedbli- to isaalta. e ttä hän on sa a n u t rajo ittam atto ve n d c har ret til selvstien digt virke som liege man h y v ä k s y m is e n toimia lääk ä rin ä tai vasr e s p e k tiv e tandliege i d e n n e s ta t. og ta ava sti h a m m a s lä ä k ä rin ä tä s s ä valtiossa ja hän ellä on y hä tällainen h y v ä k s y m in e n , j a a t det pågie ldende o m r å d e i m o d tag ersta- toisa alta m y ö s , e tta a s ia n o m a in e n am m atten e r g o d k e n d t so m et speciale ifdlge de tiala o n sielia tu n n u s te t tu erikoisalaksi niiden b e s te m m e ls e r , s o m i d e n n e stat in d eh o ld cr m ä ä r ä y s te n m u k a a n . j o t k a säätelev ät lääregler om liegers r e s p e k tiv e tandliegers ret til kärin tai v a s t a a v a s ti h a m m a s l ä ä k ä rin oiat b e te g n e sig som s p e cialk eg er re s p e k tiv e k e u tta nimittää itscään e rikoislääkäriksi tai s p e c i a lta n d lx g e r . e rik o ish a m m a s lä ä k ä rik si.

Ansogning om godkendelse og beslutningspro- Hyväksvmistä koskeva anonius ja päätös

cedurer

Artikel 23 23 artikla D en. so m s0 g er g o d k e n d e ls e i hen h o ld til Sen . j o k a un o o h y v ä k s y m is tä v e d o te n täd e n n e o v e r e n s k o m s t . skal ö v e r for d e n cen- hän s o p im u k s e e n , tulee o so itta a valtion tertrale s u n d h e d s m y n d ig h e d r e s p e k tiv e veteri- v e y d e n - j a s a iraan h o id o n tai vastaavasti naermyndighed g o d tg 0 r e , at h an o p fy l d e r vil- eläin lääk in n än alan k e sk u s v ira n o m a ise lle . kå re n e i o v e r e n s k o m s te n . e tt ä hän tä y ttä ä s o p i m u k s e n ehdot.

G o d k c n d c K e skal gives a n s p g e r e , so m o p H y v ä k s y m in e n on m y ö n n e t tä v ä hakijalle. fylder de o v c n lo r nievnte vilkår, m e d m in d r e jo k a tä y ttä ä edella m ainitut e h d o t. ellei ole d e r föreligger o m s ta m d ig h e d e r, som kan o le m a s s a s eikkoja. j o t k a voivat a ih e u tta a hym edfpre tilbagekaldels e a f g o d k e n d e ls e n . v ä k s v m is e n p c ru u tta m is e n .

med h e n sy n til d e n n e y rk e s g r u p p e n . lämplig i fråga om y rk e s g ru p p e n .

Artikkel 21 Artikel 21 D e rs o m h e s te m m e ls e r o m g o d k jen n in g av O m regler om g o d k ä n n a n d e för viss i a rti en y rk c s g r u p p e . nevnt i artikkel I. blir gitt i kel I ang iv en y r k e s g ru p p in förs i stat. där en stat d e r slike b e s t e m m e l s e r ikke gjcldcr s å d a n a regler icke gäller vid ö v e r e n s k o m m e l ved o v e r e n s k o m s t e n s ik r a fttre d c ls e . og over- s e n s ik r a ftträ d a n d e , och ö v e r e n s k o m m e ls e n e n s k o m s te n e tt e r b e s te m m e ls e n e i artik kel 31 enligt b e s t ä m m e ls e r n a i artikel 31 blivit till h a r fått vir knin g for v e d k o m m c n d e yrk es- lämplig i fråga om y r k e s g r u p p e n , u p p h ö r b e g ru p p e . opphO rer b e s te m m e ls e n e for y r k e s s tä m m e ls e n för y r k e s g ru p p e n i artik larn a g ru p p e n i artiklene 1 0 - 1 9 å gjcldc. 1 0 - 1 9 att gälla. M elding om de nye b e s t e m m e l s e n e skal i M e d d e la n d e om de b e s l u ta d e reglerna skall god tid fOr d e r c s ik rafttredclse s e n d c s det i god tid fö re d e ra s ik r a ftträ d a n d e tillställas s v e n s k e u te n r ik s d e p a r te m c n t. det sv e n s k a u tr ik e s d e p a r te m e n te t .

Godkjenning av spesialistkom petanse Godkännande av specialistkompetens

A rtikkel 22 Artikel 22 D e rso m en lege eller tannlegc h a r fått H a r en läkare eller ta n d lä k a r e fö r v ä rv a t godkjen n in g som spesialist i en av de k o n tra- sp e c ia lis tk o m p e te n s i någon av de fördragsh e re n d e sta te n c . har h a n/hun rett til å få d en slu la n d e sta te r n a erhåller han bevis om s a m sa m m e g o d k jen n in g i en a n n e n k o n tr a h e re n - ma k o m p e te n s i a n n a n fö r d ra g s s lu ta n d e stat de stat u n d e r forulsctning av at h a n/hun h å d e u n d e r fö ru tsättn in g h a r fått u b e g re n s e t godkjen n in g so m lege h en h o ld s v is tannlegc i d e n n e s ta te n og fo r t d e ls att han vunnit o b e g r ä n s a t g o d k ä n n a n satt in n e h a r slik g odkje nning. de så s o m kikare r e s p e k tiv e ta n d lä k a r e i d e n na stat o ch alltjämt h a r så d a n t g o d k ä n n a n d e , o ch o g at det a n g jcld en d e o m r å d e d e r e r god- d e ls att ifråg av aran d e y rk e s g re n d ä r ä r e r kjent so m spesialitct i s a m s v a r m e d de bc- känd som sp ecialitet enligt de b e s t ä m m e ls e r s t e m m c ls c r som rc g u le rc r legers h e n h o ld s v is s o m reglerar lä kares r e s p e k tiv e ta n d lä k a r e s ta n n le g e rs rett til å kalle seg sp es ialist. rätt att b e te c k n a sig som specialist.

Saknad og avgjorclsc om godkjenning Ansökning om godkännande och beslut

Artikkel 23 Artikel 23 Den s o m s ö k e r om g o d kjenning i henhold Den so m s ö k e r g o d k ä n n a n d e u n d e r å b e r o til d e n n e o v e r e n s k o m s t skal o v e r f o r de sen- p a n d e av d e n n a ö v e r e n s k o m m e ls e skall inför trale h e ls e m y n d ig h e te r r e s p e k tiv e veterinair- den c e n tr a la m ynd ig h eten för hälso- o ch sju k m y n d ig h e te r i s ta te n godtg jörc at h a n/hun v å rd e n r e s p e k tiv e v e te r in ä r v ä s e n d e t i staten o p p fy lle r vilkårene e tte r o v c r e n s k o m s t e n . sty rk a att han uppfy ller villkoren i ö v e r e n s ko m m e ls e n . G o d k je n n in g skal gis til s ö k e r som o p p G o d k ä n n a n d e skall m e d d e la s sö k a n d e som fyller d e n e v n te vilkår. så frem t det ikke fö r e uppfylle r n y s s n ä m n d a villkor, om det inte fö ligger o m s te n d i g h e te r som kan m e d f ö re tilba- religger o m s tä n d i g h e te r som kan m ed fö ra kckalling av g o d kjenningen. å te r k a lla n d e av g o d k ä n n a n d e t.

De c e n tr a le m y n d i g h e d e r i de k o n tr a h e re n - A sia n o m a iste n k e s k u s v ir a n o m a is te n tulee de s ta te r skal gensidigt m e d d e le h in a n d e n de a n ta a toisilleen kaikki ne ti ed o t. j o t k a ov at o p ly s n in g er, d e r e r n 0 d v en d ig e for at god- ta r p e e n te h ty je n h y v ä k s y m is a n o m u s t e n käk e n d e a n sp g n in g er. De skal e n d v id e r e g en si sittely ssä. N iiden tulee m y ö s ilmoittaa toisil digt u n d e r r e tte h in a n d e n om g o d k e n d e ls e r, leen tä m a n so p im u k s e n nojalla m y ö n n e ty is tä so m m e d d e le s i hen h o ld til d e n n e o v e re n s - h y v ä k sy m isistä . kom st.

Tilbagekaldelse af godkendclse m. m. Hyväksymisen peruuttaminen ym.

Artikel 24 24 artikla E r en g o d k e n d e ls e blevet tilbagekaldt a f J o s h y v ä k s y m is e n alun perin m y ö n tä n y t d en s ta t, so m o prindelig m e d d e lte d e n , skal valtio on p e r u u tta n u t h y v ä k s y m is e n . on myöd en a f en a n d e n k o n tr a h e r e n d e stat s en er e h em m in m u u s s a v altio ssa m y ö n n e tty hyväkm e d d e lte g o d k e n d e ls e tilb agekaldes. I 0vrigt sym in en m y ö s p e r u u te tta v a . M uu to in saakan d e n s en ere g o d k e n d e ls e ku n ti lb age d a a n m y ö h e m m in m y ö n n e tty h y v ä k s y m in e n kaldes efter g a d d e n d e re gler i den s ta t, so m p e r u u t ta a a in o a s ta a n sen valtion m ä ä r ä y s te n h a r m eddelt d e n , d o g u n d e r h e n s y n ta g e n til. m u k aisesti, j o k a on h y v ä k s y m is e n m y ö n o m d e r i en a n d e n tilsluttet stat e r begået tä n y t. k uitenkin siten, e ttä tällöin s a a d a a n lo vbrud eller u dvis t gro v uduelighed eller o tta a h u o m io o n m u u s s a valtios sa te h ty rikos å b e n b a r u e g n e th e d ved u d 0 v e ls e n a f virk- tai o so ite ttu ta ita m a tto m u u s tai ilmeinen sos o m h e d e n . p im a tlo m u u s .

Bliver d e r ö v e r fo r e r h v e r v s u d ö v e r e , som J o s a m m a ti n h a rjo itta ja , j o k a on sa a n u t h y h a r fået g o d k e n d e ls e i flere a f de k o n tr a h e v ä k s y m is e n u s e a m m a s s a s o p im u sv a ltio ssa , ren d e s ta te r, i nogen a f dis se taget ju r id is k e jo s s a k i n näis tä jo u t u u sielia ta p a h t u n e e n ameller disciplinaere fo r a n s ta ltn i n g e r i anle dning m a t in h a r jo itta m is e n s a j o h d o s t a oik eudellisen a f e r h v e r v s u d ö v e ls e n d é r, eller tilb agekaldes tai ku rinpidollise n to im e n p ite e n koh teek s i tai en fo r e r h v e r v s u d ö v e r e n udfa;rdiget g o d k e n j o s hän elle a n n e ttu h y v ä k s y m in e n p eruutedels e skal d en b e rö r te c e n tr a le m y ndighed i ta a n , on sopim u sv altio n tai -valtioiden asiand en eller de a n d re k o n tr a h e r e n d e s t a te r un- om aiselle k e sk u s v ira n o m a ise lle ilm oitettava d e r r e tte s om for a n sta ltn in g e n eller tilbagekal- to i m e n p ite e s tä se k ä sen syistä. T ällainen ild els en sam t om grundlaget herfor. S å d a n u n m o itu s on m y ö s te h tä v ä . j o s am m atin h arjo itd e rr e tn in g skal og så ske. h vis d e r e r företaget tajan o ik e u tta a n ta a ap tee k eille lääke- tai alb e g r ä n s n i n g i e r h v e r v s u d 0 v e r e n s ret til fra ko h o liresep tejä on rajoitettu tai j o s a m m a ti n a p o te k at o rd i n e re la:gemidler eller a lkohol, harjoittaja v a p a a e h to ise s ti on luopunut tällaieller hvis han frivilligt h a r givet afk ald h erp å s e s ta o ik e u d e s ta tai o ik e u d e s ta h arjoitta a ameller på re t te n til at u d ö v e sin v ir k so m h e d . m attiaan.

Almindelige principper Yleisiä periaatteita

Artikel 25 25 artikla D en . so m i o v e r e n s s te m m e l s e med de n n e Henkilöliä. j o k a on tä m ä n so p im u k se n o v e r e n s k o m s t h a r fået g o d k e n d e ls e . b 0 r i m ä ä r ä y s te n m ukaisesti sa a n u t h y v ä k sy m ise n princip pet vaere b erettiget til at s0ge og o p n å jo s s a k in s o p im u sv a ltio ssa . tulee olla pcriaatstilling i en a n d e n k o n tr a h e r e n d e stat, uanset te e s s a o ik e u s h a k e a o m a n a lan s a ty ö tä j a at a n s ö g e r e n ikke e r s ta ts b o r g e r i d e n n e stat. tulla siihen p alk atuksi valtiossa sen estäm ä ttä . ettei hän ole sen valtion kansalain en.

V e d k o m m e n d e s e n trale m y n d ig h e te r skal D e b e r ö r d a c e n tr a lm y n d ig h e t e r n a skall gi h v e r a n d r e de o p p ly s n in g e r s o m tr e n g s i lä m n a v a r a n d r a alla de u p p ly s n in g a r s o m b e anle dning av s p k n a d e r om godkje n n in g . De h ö v s i anle dning av gjo rda a n s ö k n in g a r om skal o g s å u n d e r r e tt e h v e r a n d r e o m godkjen- g o d k ä n n a n d e . D e skall ä v e n u n d e r r ä tt a v a r ninger so m gis i hen h o ld til d e n n e o v e re n s - a n d r a o m g o d k ä n n a n d e n so m m e d d e la s med k o m s t. stö d av d e n n a ö v e r e n s k o m m e ls e .

Tilbakekalling av godkjenning m . m. Återkallande av godkännande m . m.

Artikkel 24 A rtikel 24 D e r s o m en g o d kjenning e r ti lb akekalt av H a r g o d k ä n n a n d e åte r k a lla ts av d e n stat, d e n stat so m opprinnelig ga d e n , skal g o d s o m u rsprungligen m e d d e la d e d e ts a m m a , kjenning s o m s e n e r e e r gitt i en a n n e n stat skall g o d k ä n n a n d e so m s e n a r e m e d d e l a ts i tilb akekalle s. F o r pvrig kan en g o d k jen n in g a n n a n s ta t återk allas. 1 övrigt få r e tt s e n a r e so m e r gitt se n e r e , b ä re tilb ak ek alles i sam- m e d d e l a t g o d k ä n n a n d e e n d a s t å te r k a lla s i e n s v a r m e d b e s te m m e ls e n e i d en stat s o m h a r lighet m ed b e s t ä m m e ls e r n a i d e n s ta t so m gitt d e n , m en slik at det kan ta s h e n s y n til at m e d d e la t d e t s a m m a , d o c k att h ä n s y n d ärv id det i en a n n e n s ta t e r begått en s t raff b ar h a n d får ta s till i a n n a n s ta t begånget b ro t t eller ling, lagt fo r d a g e n ud y k tig h et eller å p e n b a r åd agalagd oskicklighet eller u p p e n b a r o lä m p u s k ik k e th e t. lighet.

V e d k o m m e n d e se n tra le h e ls e m y n d ig h e te r skal u n d e r r e tt e h v e ra n d r e o m tilb akekalling av g o d k je n n in g av y r k e s u tp v e r s o m og så e r g o d k je n t i en a n n e n k o n tr a h e r e n d e stat. Blir y r k e s u t p v e r e , som h a r fått g o d k je n Blir y r k e s u tö v a r e , so m v u n n it g o d k ä n n a n ning i flere k o n tr a h e r e n d e sta te r , i n o én av d e i flera fö r d ra g s s l u ta n d e s ta te r, i någon av dis se g je n s ta n d for judisiell eller disiplinaer d e s s a fö rem ål f ör judiciell eller d is cip lin är å t forfpynin g i anled n in g av sin y r k e s v irk s o m - gärd i anled n in g av sin y r k e s v e r k s a m h e t d ä r het d e r eller tilb akekalle s e n godkje n n in g . s tä d e s eller åte r k a lla s f ö r h o n o m utf ä rd a t skal d e n s e n tra le m e d isin a lm y n d ig h e t i den g o d k ä n n a n d e , skall d e n b e r ö r d a c e n tr a lm y n eller de a n d r e k o n tr a h e r e n d e s t a t e r un d e r- dig h eten i de n eller de a n d r a fö r d ra g s s l u ta n d e rettes o m forfpynin gen eller tilbakekallelsen s t a te r n a u n d e r r ä tta s o m å tg ä r d e n eller återsam t o m g r u n n e n til d e tte . Slik u n d e rr e tn i n g kallelsen s a m t om skälen d ärfö r. S å d a n u n skal o g s å gis hvis y rk e s u tp v e r e n h a r fått sin d e rr ä tt e ls e skall ä v e n ske, o m y rk e s u tö v a r e n rett til å fo r e s k riv e legem idler eller alkohol fatt v id k ä n n a s in s k rän k n in g i rätt a tt från fra a p o te k in n s k re n k e t eller hvis han frivillig a p o te k fö r s k riv a lä k em ed el e ller alk ohol eller h a r gitt avkall h e r p å eller på r e tte n til å u tp v e om han frivilligt gett avkall h ä r p å eller p å sin v ir k s o m h e t . r ä t te n att u tö v a sin v e rk s a m h e t.

Alminnelige prinsipper Allmänna principer

Artikkel 25 Artikel 25 Den so m e tt e r b e s te m m e ls e n e i d e n n e Den som i enlighet med b e s t ä m m e ls e r n a i o v e r e n s k o m s t h a r fått g o d k jen n in g i e n av de d e n n a ö v e r e n s k o m m e ls e vunnit g o d k ä n n a n k o n tr a h e r e n d e s ta te n e , b p r i p rin sip p e t ha de i någon fö r d ra g sslu ta n d e stat b ö r i princip rett til å sPke og å få stilling in nen y rk et i v a ra berättig ad att s ö k a o ch e rh ålla a n ställ d e n n e staten selv om h a n /h u n ikke e r stats- ning i yrket i d e n n a stat utan h in d e r av att han b o rg e r de r. inte ä r m e d b o r g a re i state n.

Artikel 26 26 artikla Ansaettelse in d e n f o r et o m r å d e , so m regu- K un jo k u o te ta a n p a lv e lu k se e n tå s s a sopileres a f d e n n e o v e r e n s k o m s t , b 0 r — med de m u k s e s s a ta r k o ite ttu u n am m attiin on 6. 7 ja 8 u n d ta g e l s e r s o m fplger a f artik le rn e 6, 7 og 8 artik la sta jo h t u v i n p o ik k e u k s in a m m a tis s a — ved bessettelse a f en stilling i en an d e n toimimiselle a n n e tt a v a s am a a rv o riippuk o n tr a h e r e n d e stat ligestilles med ti ls v aren d e m a tta siitä, m issä s o p i m u sv a ltio ssa se on tatjen este udfdrt i sidstna:vnte stat. p a h tu n u t.

Artikel 27 27 artikla D en , s o m h a r fået a n s s t t e l s e i en a n d e n H e n k ilö n . j o k a on sa a n u t to im e n m u u s s a k o n t r a h e r e n d e stat e n d d e n , h v o r v ed k o m - s o p im u sv a ltio ssa kuin siinä. m issä h ånet on m e n d e oprindelig h a r fået g o d k e n d e ls e , b 0 r i a lun perin h y v ä k s y t ty . tulee p e r ia a tte e s s a prin cip p et vaere ligestillet for s å vidt a n g å r ret olla s a m a s s a a s e m a s s a kuin ensik sim ain itu n til l0n og p e n sio n sam t 0vrige m ed stillingen valtion v a s ta a v a t a m m a tin h a rjo itta ja t ov at. fo r b u n d n e rettigheder. mitä tulee hå n e n o ik e u te e n s a palk k aa n ja e lä k k e e s e e n sek ä muihin p a lv e lu s s u h te e s e e n liittyviin etuihin.

Artikel 28 28 artikla E n h v e r a f de k o n tr a h e r e n d e s ta te r sk al. i K u n k in sopim u sv altio n tu lee siinä määrin det om f å n g d e t e r muligt, g e n n e m f p re tend- kuin on m ahdollista te h d ä m u u to k s ia voim asringer i g a d d e n d e in tern e b e s t e m m e ls e r i saoleviin sisäisiin m ääräy k siin 2 5 - 2 7 artiko v e r e n s s t e m m e l s e m e d de i artik lern e 2 5 - 2 7 lassa ilmaistujen p e riaatteid en m ukaisesti angiv ne p r in c ip p e r fo r så vidt a n g å r statslige mitä tulee valtion siviilivirkoihin sam oin kuin civile stillinger, og m e d v ir k e til, at dis se prin m y ö tä v a ik u tta a siih en. e tt ä näitä periaatteita c ip p e r Tinder tils v a re n d e a n v e n d e l s e og så i r y h d y tä ä n s o v e lta m a a n m y ö s muihin kilin ikke statslige stillinger. valtion virkoihin.

Artikel 29 29 artikla H v a d a n g å r ansaettelse a f p e rs o n a le . som K un on k y s y m y s tä s s ä s o p im u k s e s s a taro m f a tte s a f d e n n e o v e r e n s k o m s t , skal man koitetun h enkilöstön o tt a m i s e s ta p a lv e l u k fplge b e s te m m e ls e r n e i o v e r e n s k o m s t e n a f seen . on n o u d a te tta v a yhteisistä pohjoism ai- 22. maj 1954 o m fselles n o rd isk arbejds- sista ty ö m a rk k i n o is t a to u k o k u u n 22 päiv än ä m arkcd sam t de re tnin gslin ier for n ordisk ar- 1954 solm itu n p o h jo ism a ise n so p im u k se n bejdsfo rm id lin g. so m fa stlagde s i fö rbin dels e m ä ä r ä y k s i ä sek ä sen so velta m iseksi pohjoism e d d e n s g en n e m f p re lse . m aista ty ö n v ä lity s tä v arten v ah v is tettu ja suuntavii voja . De b e r p r te c e n tr a le m y n d i g h e d e r i de k o n Valtioiden as ia n o m a is te n kesk u s v iran tr a h e r e n d e s t a te r b p r fplge udviklingen på ar- o m a i s te n tulee s eu r ata kehitystä tä s s ä so p i b e jd s m a r k e d e t i de r e s p e k tiv e s ta te r, og så- m u k s e s s a ta r k o ite ttu je n a m m a ttir y h m ie n frem t sterlige fo r a n s ta ltn in g e r findes påkra:- työm arkkinoilla j a . milloin erity iset toimenpivet, give m eddelels e h e ro m til den k o m m is teet k a ts o ta a n tarpeellisiksi. ilmoittaa asiasta sion. som e r ne d sa t i hen h o ld til artikel 5 i edellä mainitun so p im u k se n 5 artik lan m u k a i o v e n n te v n te o v e r e n s k o m s t . sesti perus tetulle toimikunnalle. De ce n tr a le m y n d i g h e d e r b p r til stadighed K e s k u s v i ra n o m a is te n tulee lisäksi ja tk u give hin an d en de m e d d e l e ls e r og o p lys ninger, vasti a n ta a toisilleen tietoja. joilla on merkisom e r a f bety d n in g for b e d p m m e ls e n a f u d ty s tä a s ia n o m a iste n am m a tt ir y h m ie n ty ö viklingen på a r b e jd s m a r k e d e t i de k o n t r a h e markkinoilla ta p a h tu v a n k e h ity k se n arvioir en d e state r. miselle.

Artikkel 26 Artikel 26 V ed tiisetting i stilling in nen et y rk e so m Vid anställnin g inom y rk e so m a v s e s i d e n o m f a tte s av d e n n e o v e r e n s k o m s t , b 0 r — med n a ö v e r e n s k o m m e l s e b ö r - m e d de u n d a n ta g de u n n t a k so m f0lger av a rtik len e 6, 7 og 8 — s o m följer av artik larn a 6. 7 o c h 8 - tjä n s tg ö tjen esteg j0 rin g innen yrk e t tillegges sa m m e ring in om y rk e t tillmätas s a m m a v ä rd e o a v vek t u a n s e tt i hvilken av de k o n tr a h e r e n d e s ett i vilken av de fö r d ra g s s l u ta n d e st a te r n a s t a te r d e n e r utf0rt. d e n fullgjorts.

Artikkel 27 Artikel 27 D en s o m h a r fått a n s e tte ls e i e n a n n e n k o n Den som erhållit anställnin g i a n n a n f ö r tr a h e r e n d e stat en n h a n /h u n op p rin n elig er d ra g s s lu ta n d e stat än d e n d ä r h an urs p ru n g li god k jen t i, b 0 r i p rinsip pet vasre likestilt med gen g o d k ä n ts b ö r i princip v a r a likställd m e d tils v a re n d e y r k e s u tö v e r i s ta te n fo r så vidt m o t s v a r a n d e y r k e s u tö v a r e i f ö r s tn ä m n d a stat a n g å r rett til l0nn og p e n sjo n s a m t 0vrige såvitt a n g år rätt till lön o ch p e n sio n sam t re t tig h e te r k n y tte t til stillingen. övriga med anställnin gen f ö r e n a d e f ö r m å n e r.

Artikkel 28 Artikel 28 H v e r av de k o n tr a h e r e n d e s t a te r skal i den E n v a r av de fö r d ra g s s l u ta n d e s ta te r n a skall u ts tre k n in g det e r mulig, g je n n o m fp re en- i d e n m å n så befinnes möjligt g e n o m f ö r a ä n d d rin g e r i gjeld en d e in terne b e s t e m m e ls e r i ringar i gällande in tern a b e s t ä m m e l s e r i ö v e r s a m s v a r m ed de angitte p rin s ip p e r i artik lene e n s s tä m m e ls e m ed de i artik la rn a 2 5 - 2 7 a n 2 5 - 2 7 for så vidt a n g å r ståtlige si vile stil- givna p rin c ip e r n a såvitt a n g å r statliga civila linger. s a m t m e d v i rk e til at dis se p rin sip p e r tjä n s te r ä v e n s o m m e d v e r k a till att d e s s a p rin og så blir gjort gje ldende n å r det gje lder ikke- c ip e r vin n e r tilläm pning ä v e n p å icke statliga statlige stillinger. tjänster.

Artikkel 29 Artikel 29 Ved tiisettin g av pers onell s o m o m f a tte s av N ä r det gäller anställning av p e rs o n a l som d e n n e o v e r e n s k o m s t e n skal m an f0lge be- om f a tta s av d e n n a ö v e r e n s k o m m e ls e skall s t e m m e ls e n e i o v e r e n s k o m s t av 22. mai 1954 m a n följa s ta d g a rn a i ö v e r e n s k o m m e ls e n d en o m felles n ordisk a r b e id s m a r k e d sam t de ret ■ 22 maj 1954 om g e m e n s a m n o rd i s k a r b e t s ningslinjer for n o rd isk arb eid sfo rm id lin g som m a r k n a d sam t de riktlinjer för n ordiskt ari d en fö rb in d els e gjelder. b ets fö rm e d lin g s a rb e te som fastställts för d e s s tillämpning.

V e d k o m m e n d e sentrale m y n d ig h e te r i sta- De b e r ö r d a c e n tr a lm y n d ig h e te r n a i s ta te n e b ö r fplge med i utv iklingen på ar beids- te r n a b ö r följa utv ecklin gen på a r b e t s m a r k n a m a r k e d e t for de y r k e s g r u p p e r d e n n e o v e r d en för de i d e n n a ö v e r e n s k o m m e ls e a v s e d d a e n s k o m s t o m f a tte r . og n å r s x r s k i l te tiltak sy y r k e s g r u p p e r n a och d å sä r sk ild a å tg ä r d e r n es p å k r e v d . gi melding om d e tte til det ut- finns påkallade göra a n m ä la n d ä r o m till den valg som e r n ed satt i hen h o ld til artikkel 5 i enligt artikel 5 i n y s s n ä m n d a ö v e r e n s k o m o v e r e n s k o m s t n e v n t i fö rste ledd. melse tillsatta k o m m is sio n e n . De se n tra le m y n d ig h e te r b ö r vid ere fortlö- C e n tr a lm y n d ig h e te r n a b ö r vid are fo rtlö p e n d e gi h v e ra n d r e o p p g a v e r og o p p ly s n in g e r pa n d e lä m n a v a r a n d r a uppgif te r o ch u p p ly s av b e ty d n i n g for v u rd erin g en av utviklingen ningar. som ä r av b e ty d e lse fö r b e d ö m n i n g e n på a r b c i d s m a r k e d e t for v e d k o m m e n d e y r k e s av utv eck lin g en på a r b e t s m a r k n a d e n fö r b e g rupper. rö r d a y r k e s g ru p p e r.

Artikel 30 30 artikla D e k o n tr a h e r e n d e s ta te r skal i faellesskab Sopim u sv altio id en tulee y h te isto im in n a ss a fdlge o v e r e n s k o m s t e n s g e n n e m f 0 re ls e og s e u r a ta so p im u k s e n so v e lta m is ta se k ä t e h d ä ve d ta g e de a m d r in g e r og g 0re de tilf0jelser, s o p im u k s e e n ne m u u t o k s e t j a lisäykset. joiso m udvik lin gen kan give an led n in g til. hin k eh ity s s a a t ta a a n ta a aihetta.

Ik rafttrsdcn Voimaantulo

Artikel 31 31 artikla D e n n e o v e r e n s k o m s t skal ratificere s og T ä m ä s o p im u s on ratifioitava j a se tulee t r a d e r i kraft, n å r alle s t a te r h a r d e p o n e r e t v o im a a n sitten, kun kaikki valtiot ov at talletd e r e s r a tif i k a ti o n s d o k u m e n te r h os det tan ee t ratifioim iskirjansa R u o tsin ulkoas iains v e n s k e uden rig sm in is teriu m . m inis te riöön. Såfr e m t en stat ikke e r i stan d til at lade Ellei jo k in valtio ole valm is so v e lta m a a n o v e r e n s k o m s t e n findé a n v e n d e l s e p å alle de s o p im u s ta kaikkiin niihin 1 artiklassa mainitp e r s o n a le g r u p p e r , so m e r o p re g n e t i artikel I . tuihin am m a ttir y h m iin , jo ita k o s k e v a t hyvåkog fo r hvilke b e s t e m m e ls e r o m g o d k e n d e ls e s y m is m ä ä r ä y k s e t o v at valtios sa v o im a s s a . gaeider i s ta te n , skal s ta te n skriftligt u n d e r valtion tulee te h d ä as ia s ta kirjallinen ilmoitus r e d e d e t sv e n s k e u d e n rig sm in is te riu m h erom R uotsin ulk oasiainministeriölle ratifiointii förbindelse med d e p o n e rin g e n a f ratifika- a sia k irja n sa tallettam ise n y h te y d e s s ä . llmoitio n s d o k u m e n te t . 1 m e d d e le ls e n skal angiv es t u k s e s s a on m ain ittav a k y s e e s s ä o lev ista amd e g ru p p e r , fo r hvilke s ta te n e r i stand til at m a ttiry h m is t ä ne, joihin valtio on valm is so lade o v e r e n s k o m s t e n findé a n v e n d e l s e . S ta v e lta m a a n so p im u s ta . Valtio voi sen jä lk e e n te n k a n d e r e f te r n å r so m helst p å sa m m e milloin ta h a n s a sam alia ta voin ilmoittaa olem å d e m e d d e l e . at den e r k lar til at lade o v e r v a n s a valmis so v e lta m a a n so p im u s ta y h te e n e n s k o m s te n findé a n v e n d e ls e p å een eller tai u s e a m p a a n m uista I artik la ssa mainituis ta flere a f de 0vrige g ru p p e r , som e r o p re g n e t i am m a ttir y h m is tä . artikel I . O v e r e n s k o m s te n saettes i kraft fo r h v e r S o p im u s ta so velletaan k u h u n k in erityiseen saarskilt p e rs o n a le g r u p p e , n å r alle de sta te r , a m m a tt ir y h m ä ä n sen j ä l k e e n . kun kaikki ne d e r h a r b e s t e m m e ls e r o m g o d k e n d e ls e a f valtiot, jo is s a a m m a ttir y h m ä n h y v ä k s y m is tä v e d k o m m e n d e g ru p p e , h a r an m e ld t. at de e r i k o sk e v ia m ä ä r ä y k s iä on v o im a s s a . ov at ilstan d til at lade o v e r e n s k o m s t e n findé a n v e n m o itta n e e t o le v a n s a valmiit so v e lta m a a n s o dels e p å g ru p p e n . H v is o v e r e n s k o m s t e n e r p im u s ta siihen a m m a ttir y h m ä ä n . J o s sopim us tr å d t i kraft for en p e rs o n a le g r u p p e . s o m ikke on tullut so v e lle tta v a k si sellaiseen a m m a tt i e r g e n s ta n d for retlig regulering i alle de k o n r y h m ä ä n , j o k a ei ole oikeudellise sti säädelty tr a h e r e n d e s ta te r, b ib e h o l d e r d e n sin rets- kaik issa sop im u sv altio is sa, so v elletaan sopi kraft. u a n s e t at en s å d a n regulering a f g ru p m u s ta sen e s tä m ä ttä . e ttä tällainen a m m a tt i pen indfpres i yderligere en s ta t. og d e n n e ry h m ä n sä ä te ly m y ö h e m m in o te ta a n käytikke giv e r m ed d elels e so m na:vnt o v enfor. tö ö n tä s s ä v altio ssa j a h u o lim atta siitä. että tä m ä valtio ei tee ilmoitusta edellä mainitulla tavallä.

Artikel 32 32 artikla N å r d e n n e o v e r e n s k o m s t trasder i kraft for K u n tä tä s o p im u sta ry h d y t ä ä n so v e lta s å vidt a n g å r Ireger, tandla:g er, sygeple- m a a n j o h o n k in s e u r a a v is ta a m m a ttir y h m is tä : j e r s k e r eller fy s io te r a p e u te r , ophO rer de lääkärit. h a m m a s lä ä k ä rit, sairaan h o itajat tai o v e r e n s k o m s t e r om faelles n ordisk ar bejds- lääk intävoim iste lijat. la kkaa asia n o m a ise n m a r k e d for de r e s p e k tiv e g ru p p e r , so m tidli- a m m a ttir y h m ä n yhteisistä p o hjo ism aisista gere e r truffet m ellem de k o n tr a h e r e n d e ty ö m a rk k in o is ta aik aisem m in so p im u s v a l s ta te r, med at gadde. dvs. tioiden välillä te h ty s o p im u s o le m a s t a voi m a s s a . nimittäin

Artikke! 30 Artikel 30 De k o n tr a h e r e n d e s t a t e r skal i felle sskap D e fö r d ra g s s l u ta n d e s t a te r n a skall i s a m fplge g jen n o m fp rin g en av o v e r e n s k o m s t e n og v e rk a n följa tilläm pningen av ö v e r e n s k o m v e d ta de e n d rin g e r i d e n n e so m utv iklingen m e l s e n o c h vidta de än d rin g a r o c h g ö ra de gir gru n n til. tillägg i d e n n a vartill utv e c k lin g e n kan ge a n ledning.

Ikrafttredelse Ikraftträdande

Artikkel 31 Artikel 31 D e n n e o v e r e n s k o m s t skal ra tifiseres og D e n n a ö v e r e n s k o m m e ls e skall ratificeras t r e r i kraft n å r alle s ta te n e h a r d e p o n e r t sine o c h t r ä d e r i kraft n ä r alla s ta te r n a d e p o n e r a t r a tif ik a s jo n s d o k u m e n te r i det s v e n s k e uten- sina r a tifik a tio n sin str u m e n t h os det s v e n s k a rik sd e p a r te m e n t. u tr i k e s d e p a r te m e n te t. D e r s o m e n stat ikke e r r e d e til å gjp re o v e r Ä r e n stat ej b e re d d att tilläm pa ö v e r e n s e n s k o m s te n gje ld en d e fo r alle y r k e s g r u p p e r k o m m e ls e n p å alla de y r k e s g r u p p e r som nev n t i artikkel 1 og so m e r und erg itt bestem - an g es i artikel 1 o ch fö r vilka b e s t ä m m e ls e r m e l s e r o m go d k je n n in g i sta te n , skal s ta te n gi o m g o d k ä n n a n d e gäller i sta te n , skall staten skriftlig m eldin g til det sv e n s k e u te n r ik sd e - g ö ra skriftlig a n m ä la n till de t s v e n s k a u tr ik e s p a r te m e n t v ed d e p o n e rin g e n av sitt ratifika- d e p a r t e m e n t e t vid d e p o n e rin g e n av sitt ratifi s j o n s d o k u m e n t. I meldin gen skal det angis k a tio n s in s tr u m e n t. 1 a n m ä l a n skall an g e s de hvilke av v e d k o m m e n d e y r k e s g r u p p e r staten av if råg av aran d e y r k e s g r u p p e r , på vilka s ta e r rede til å gjöre o v e r e n s k o m s t e n gje ldende te n ä r b e re d d att tillämpa ö v e r e n s k o m m e l for. S ta te n kan s e n e r e n å r so m hels t p å s a m sen. S ta te n kan d ä r e f te r n ä r so m hels t på me m å te m e d d e le at den e r r e d e til å gjöre s a m m a sätt m e d d e la att d e n ä r b e r e d d att o v e r e n s k o m s t e n gjeldende for en eller flere tilläm pa ö v e r e n s k o m m e ls e n på en eller flera av de p v rig e y r k e s g r u p p e r n e v n t i artikkel I . av de övriga y r k e s g r u p p e r som an g e s i artikel I.

O v e r e n s k o m s te n f å r virkning fo r d e n e n Ö v e r e n s k o m m e l s e n blir tillämplig i fråga kelte y r k e s g r u p p e n å r alle s ta te n e d e r det er om varje särsk ild y rk e s g ru p p , n ä r alla s ta te r, gitt b e s t e m m e l s e r o m g o d k je n n in g fo r y r k e s inom vilka b e s t ä m m e ls e r o m g o d k ä n n a n d e g ru p p e n . h a r m eddelt at de e r red e til å gjpre fö r y rk e s g r u p p e n gäller, anm ält att de ä r b e o v e r e n s k o m s t e n gje ldende for d e n n e y r k e s r e d d a att tillämpa ö v e r e n s k o m m e ls e n pä den g ru p p e n . D e r s o m o v e r e n s k o m s t e n h a r fått y rk e s g r u p p e n . H a r ö v e r e n s k o m m e ls e n blivit virkning fo r en y rk e s g ru p p e so m ikke e r u n tillämplig i fråga om viss y r k e s g ru p p s o m inte derg itt b e s t e m m e ls e r o m g o d k jen n in g i alle ä r förem ål fö r rättslig reg lering i alla för k o n t r a h e r e n d e stater, skal o v e r e n s k o m s t e n d ra g s s lu ta n d e s ta te r, b ib e h å lle r d en sin till f o r tsa tt gjelde selv om en slik o rd n i n g for läm plighet utan h in d e r av att s å d a n reglering y r k e s g r u p p e n blir innfprt i ytt erlig ere e n stat fö r y r k e s g r u p p e n införs i ytt erlig are stat och og d e n n e ikke gir melding s o m nevnt ov e n fo r . a tt d e n n a inte g ö r a n m ä l a n so m n y s s sagts.

A rtikkel 32 Artikel 32 N å r d e n n e o v e r e n s k o m s t h a r fått virkning N ä r d e n n a ö v e r e n s k o m m e ls e blivit tillämp for n o é n av y r k e s g r u p p e n e leger , tan n leg er, lig i fråga o m någon av y r k e s g r u p p e r n a lä k a s y k e p l e ie r e eller fy s io te r a p e u te r , skal den re. ta n d lä k a r e , s ju k s k ö te r s k o r eller fy s io te r a o v e r e n s k o m s t om felles n o rd isk ar beids- p e u te r , u p p h ö r den ö v e r e n s k o m m e ls e o m ge m a r k e d for y rk e s g r u p p e n som tidligere e r m e n s a m n o rd isk a r b e t s m a r k n a d för y r k e s sluttet m ello m de k o n tr a h e r e n d e sta te r , opp- g ru p p e n so m tidigare träffats mellan de för h o re å gjelde: nemlig d ra g s s lu ta n d e st a te r n a att gälla,

o v e r e n s k o m s t a f 18. ju n i 1965 o m laeger 18 k e s ä k u u t a 1965 te h ty lääkä reitä k o s k e v a m ed de am dringer, so m ga d d e r i o v e r e n s s o p im u s siihen 19 e lo k u u ta 1976 tehdyllä sok o m s t a f 19. a u g u st 1976*, p im uksella te h ty in e m u u t o k s i n e e n 1.

o v e r e n s k o m s t a f 16. d e c e m b e r 1966 o m l ö j o u l u k u u t a 1966 te h t y h a m m a s lä ä k ä r e itä tandla:ger *, k o s k e v a s o p i m u s 1.

o v e r e n s k o m s t a f 5. d e c e m b e r 1968 o m sy- 5 j o u l u k u u ta 1968 te h ty sairaan h o itajia ko s g e p le j e rs k e r m e d de am dringer, s o m e r s k e t i k e v a s o p im u s siihen 14 k e s ä k u u ta 1979 te h o v e r e n s k o m s t a f 14. ju n i 1979 ** og dyllä sopim uksella tehtyine m u u t o k s i n e e n 2 j a

o v e r e n s k o m s t a f 17. d e c e m b e r 1976 vedr0- 17 j o u l u k u u t a 1976 te h ty lä äkintävoim iste ren d e f y s io te r a p e u te r * . lijoita k o s k e v a s o p i m u s 1.

Tilslutningsret for Island Islannin liittymisoikeus

Artikel 33 33 artikla E f te r f o r u d g å e n d e fö rhandling skal Island N e u v o tte l u je n jä lk e e n lslanti voi liittyä täk u n n e tilslutte sig d e n n e o v e r e n s k o m s t fo r så h än s o p im u k s e e n y h d e n tai u s e a m m a n 1 arvidt a n g å r e e n eller flere a f de pe rs o n a le g ru p - tikla ssa m ainitun a m m a t t ir y h m ä n o salta . per, so m e r angivet i artikel i. Såfrem t Island tils lu tter sig o v e r e n s k o m - J o s lslanti liittyy s o p im u k s e e n tiety n a m s ten, kan Island kra :ve, at d e n , s o m sp ger m a ttiry h m ä n o salta, o n sillä o ik e u s v aatia, g o d k e n d e ls e , h a r tilfre dsstillende k u n d s k a b e r e ttä h y v ä k s y m is tä a n o v a lla on ty y d y ttä v ä t i det is lä ndske sp rog. tiedot islannin kielestä.

Opsigelse m. v. Irtisanuminen ym. Artikel 34 34 artikla E n h v e r a f de k o n tr a h e r e n d e s t a t e r k an op- K u k in s o p im u sv altio voi ir tisa n o a tä m än sige d e n n e o v e r e n s k o m s t v ed skriftligt at un- so p im u k se n ilmoittamalla ir tisa n o m ise n sa d e rr e tte det sv e n s k e u denrigsm inis terium . kirjallisesti R uotsin ulk oasiainm inisteriölle. Hvi o v e r e n s k o m s t e n e r ble v e t o p s a g t a f en a f Jo s jo k in valtioista on irtisan o n u t s o p im u k st a te rn e , o p h p r e r d e n med at gadde e fte r den sen, se la kkaa o le m a s ta v o im a s s a viim eisessä frist, som e r angivet i sid ste stykke. k a p p a le e s s a m ainitun m ä ä r ä a ja n kulu ttu a. E fte r at o v e r e n s k o m s t e n e r tr å d t i kraft for S o p im u k s e n tu ltu a s o v e lle tta v a k si ti ett yyn en b e s te m t p e rs o n a le g ru p p e , k an e n h v e r af a m m a tt ir y h m ä ä n n ä h d e n kukin sopimusvalde k o n tr a h e r e n d e s t a te r m e d d e le , at den ikke tiois ta voi ilmoittaa, ettei se h alu a e n ä ä sovellamgere p n s k e r at o v e r e n s k o m s t e n skal ta a so p im u s t a tä h ä n a m m a ttir y h m ä ä n . Tälgadde for d e n n e p e rs o n a le g ru p p e . Sådan lainen ilmoitus on a n n e tta v a Ruotsin ulkoasi m ed d eiels e skal giv es til det sv e n s k e ainministeriölle. Jo s jo k in valtioista on tehnyt

* R a t i t i k a t i o n s d o k u m e n l e r n e e r d e p o n e r e t i d e t 1 R a t if io in tia s ia k ir ja t o n t a l l e t e t t u R u o ts i n u lk o a s is v e n s k e u d e n r ig s m in is te r iu m a in m in is te r iö ö n ** R a t i f i k a t i o n s d o k u m e n t e r n a e r d e p o n e r e t i d e t : R a l if io in tia s ia k ir ja l o n t a l l e t e t t u N o r ja n u lk o a s in o r s k e u d e n r ig s m in is te r iu m a in m i n i s t e r ö ö n

o v e r e n s k o m s t av 18. ju n i 1965 v e d r p r e n d e nämligen ö v e r e n s k o m m e ls e n d e n 18 ju n i leger med e n d r in g e r ved o v e r e n s k o m s t av 19. 1965 a v s e e n d e läkare m ed ändring enligt a ugust 1976 ( r a tif ik a s jo n s d o k u m e n te n e e r de- ö v e r e n s k o m m e ls e d e n 19 a ugusti 1976,' p o n e rt i det s v e n s k e u te n r ik s d e p a r te m e n t) , o v e r e n s k o m s t av 16. d e s e m b e r 1966 vedrp - ö v e r e n s k o m m e ls e n d e n 16 d e c e m b e r 1966 re n d e ta n n le g e r ( r a tif ik a s jo n s d o k u m e n te n e e r a v s e e n d e ta n d l ä k a r e , 1 d e p o n e r t i det s v e n s k e u te n r ik s d e p a r te m e n t) , o v e r e n s k o m s t av 5. d e s e m b e r 1968 vedrp- ö v e r e n s k o m m e l s e n d en 5 d e c e m b e r 1968 ren d e sy k e p le ie r e med e n d rin g e r ved o v e r a v s e e n d e s j u k s k ö te r s k o r m e d ä n d rin g enligt e n s k o m s t av 14. ju n i 1979 (ratifik as jo n sd o k u - ö v e r e n s k o m m e ls e d e n 14 ju n i I9792 och m e n te n e r d e p o n e r t i det n o rs k e u te n r ik s d e pa r te m e n t) og o v e r e n s k o m s t av 17. d e s e m b e r 1976 vedrp- ö v e r e n s k o m m e l s e n d e n 17 d e c e m b e r 1976 ren d e f y s io te r a p e u te r (r a tif ik a s jo n s d o k u m e n a v s e e n d e f y s io te r a p e u te r . 1 tene e r d e p o n e r t i d e t sv e n s k e u te n r ik s d e p a r tem ent) .

Tilslutningsrett för Island Anslutningsrätt för Island

Artikkel 33 Artikel 33 E tte r fo r h a n d lin g e r skal Is lan d k u n n e E fte r fö r h an d lin g a r skall Island k u n n a a n slutte seg til d e n n e o v e r e n s k o m s t for s å vidt slu ta sig till d e n n a ö v e r e n s k o m m e l s e , såvitt a n g a r en eller flere av y rk e s g r u p p e n e n ev n t i a v s e r en eller liera av de y r k e s r u p p e r so m artikkel I. a n g e s i artikel I . D e r s o m Island slo tter seg til o v e r e n s k o m - O m Island a n s lu te r sig till ö v e r e n s k o m m e l sten v e d r o r e n d e en b e ste m t y rk e s g r u p p e , sen b e träffan d e viss y rk e s g ru p p f å r Island kan Island k re v e at d e n som s p k e r o m god- k rä v a att d en som s ö k e r g o d k ä n n a n d e har kjenning, h a r tilfredsstillende k u n n s k a p e r i tillfredsställande k u n s k a p e r i det is län d sk a isländsk sp råk . s p r åk et.

Oppsigelse m. v. Uppsägning m. m. A r t i k k e l 3 4 A r t i k e l 3 4 H v e r av de k o n tr a h e r e n d e s t a te r kan si o p p E n v a r av de fö r d ra g sslu ta n d e s ta te r n a kan d e n n e o v e r e n s k o m s t ved skriftlig melding (il u p p s ä g a d e n n a ö v e r e n s k o m m e ls e g e n o m det sv e n s k e u te n r ik s d e p a r te m e n te t . D e rso m skriftligt m e d d e l a n d e till det s v e n s k a u tr ik e s en av s ta te n e h a r sagt o p p o v e r e n s k o m s t e n . d e p a r t e m e n t e t. H a r ö v e r e n s k o m m e ls e n u p p o p p h o r e r d e n å gjelde e tt e r d en frist so m er sagts av någon av s ta te rn a , u p p h ö r d e n att n ev n t i siste ledd. gälla efter d en frist som sägs i sista s ty c k e t. E t t e r at o v e r e n s k o m s t e n h a r fått vir kning S e d a n ö v e r e n s k o m m e ls e n blivit tillämplig i fo r en b e s t e m t y r k e s g r u p p e , kan e n h v e r av fråga om en viss y rk e s g ru p p , kan e n v a r av de de k o n t r a h e r e n d e s ta te r gi melding o m at den fö r d ra g s s lu ta n d e sta te r n a a n m ä la att d en inte ikke le nger p n s k e r at o v e r e n s k o m s t e n skal längre ö n s k a r tillämpa ö v e r e n s k o m m e ls e n på gjelde fo r d e n n e y r k e s g ru p p e n . Slik melding d e n n a y r k e s g ru p p . S å d a n a n m ä la n skall stäl skal r e t te s til det s v e n s k e u te n r ik s d e p a r te - las till det sv e n s k a u t r ik e s d e p a r te m e n te t . H a r

1 R a t if ik a tio n s h a n il lin g a r n a ä r d e p o n e r a d e h o s d e t s v e n s k a u t r i k e s d e p a r t e m e n t e t : R a t i f i k a t i o n s h a n d l i n g a r n a ä r d e p o n e r a d e h o s d e t n o r s k a u t r i k e s d e p a r t e m e n t e t

u d e n rig sm in is te riu m . S å fr e m t nogen a f sta- ilm oitu ksen nyt sanotulla ta valla , so p im u k te r n e h a r givet en s å d a n m e d d e le ls e , så s en so v e lle t ta v u u s k y s e e s s ä o le v a a n a m m a to p h 0 r e r o v e r e n s k o m s t e n m e d at gadde for tiry h m ä ä n la k k a a alla m ainitun m ä ä r ä a ja n kud e n p åg a d d e n d e p e rs o n a le g r u p p e e fte r den luttua. frist, so m e r ang iv et ned en fo r. S å fr e m t Island i o v e r e n s s te m m e l s e m ed a r Jo s Is la n d liittyy 33 artiklan m u k aisesti sotikel 33 tils lu tte r sig o v e r e n s k o m s t e n fo r så p im u k s e e n tiety n a m m a ttir y h m ä n o salta, se vidt a n g å r e n b e s t e m t p e r s o n a le g r u p p e , skal voi e r o t a s o p im u k s e s ta tä m ä n a m m a tt ir y h Isla nd ved skriftlig u n d e rr e tn in g til det m än o sa lta allam ainitun m ä ä r ä a ja n k u lu ttu a sv e n s k e u d e n rig sm in is te riu m k u n n e f r a t r a d e ilmoittamalla a s i a s ta kirjallisesti R u o tsin ulo v e r e n s k o m s t e n efter d e n n e d e n fo r angivne k oasiain m in isteriö l le . frist, fo r s å vidt a n g å r d e n n e g ruppe. O p sig elser og m e d d e le ls e r i h e n h o ld til Ir tis a n o m i n e n j a ilmoitus, j o t a ta r k o it e ta a n naerva:rende b e s te m m e ls e få r vir knin g me d et tä s s ä artik l a s s a , tu lev at v o im a a n siitä vuov arsel p å 6 m å n e d e r til o p h p r d en 1. juli eller d e n v a ih te e s ta tai p u o li v u o d e n v a ih te e s ta lu- 1. ja n u a r . kien, j o k a sattu u lä hinnä sen jä lk e e n , kun kuusi k u u k a u tta on kulu nut siitä, k un irtisa n o m in e n tai ilmoitus on s a a p u n u t R u o tsin ulkoa siainm in isteriö ile.

Artikel 35 35 artik la E n h v e r a f de k o n tr a h e r e n d e s t a te r k an med K u k in so p im u sv a ltio is ta voi välittömin vai- 0jeblikkelig virknin g saette o v e r e n s k o m s t e n k u tu k s in lo p e t ta a s o p im u k s e n v o im a ssa o lo n ud a f kraft i forhold til e e n eller flere a f de s u h t e e s s a y h te e n tai u s e a m p a a n m u ista val- 0vrige k o n tr a h e r e n d e s t a t e r i tilfaelde a f krig tiois ta so d an tai s o d a n v a a ra n s a t tu e s s a tai jo s eller krigsfa re, eller n å r a n d r e saerlige natio- m u u t erity iset kansa llise t tai kansainväli set nale eller in te rn a tio n a le forhold g 0 r d e t n0d- seikat te k e v ä t sen v ä lttä m ä ttö m ä k s i. M uiden ven digt. V e d k o m m e n d e s ta te r s regerin ger valtioiden hallituksille on välittö m äs ti ilmoiskal s t r a k s u n d e r r e tt e s o m b eslutn ingen. te t ta v a p ä ä tö k s e s tä .

Artikel 36 36 artikla Det sv e n s k e u d e n rig sm in is te riu m skal un- R uotsin ulkoasiainm inisteriön tulee ilmoitd e r r e tte de 0vrige k o n t r a h e r e n d e s ta te r om ta a muille sopimusv altioille

a) d e p o n e rin g a f r a tifi k a tio n s d o k u m e n te r, a) ra tifioinlias iakirjojen ta llettam ise sta; b) tid sp u n k te t for o v e r e n s k o m s t e n s ikraft- b) tä m ä n s o p im u k s e n 31 artiklan mukait r e d e n e ft e r artikel 31, s e s ta v o im a a n tu lo p ä iv ä m ä ä rä s tä ; c) a n d r e i artikel 31 o m h a n d le d e fo rhold , c) m uista 31 artik la ssa mainituista seikois ta; d) b eslutninger, s o m t r e f f e s i h e n h o ld til d) 21 artiklan to ise ss a k a p p a le e s s a tarkoiartikel 21, stk. 2, te tu is ta p ä ä tö k s istä ; e) opsigelse i h e n h o ld til artiklerne 34 eller e) 34 tai 35 artiklan m u k a is e s ta irtisano- 35 sam t det ti d s p u n k t, h v o rf ra opsigelsen få r m ise sta sek ä siitä p ä iv ä s tä , jö s t a lukien irti virkning, sa n o m in e n tulee vo im aan ; 0 a n d r e i artikel 34 o m h a n d l e d e forhold. f) m u ista 34 artik la ssa m ainit uis ta seiko is ta. Til b e k r ä f t e l s e h e r a f h a r de befuldma:gti- T ä m ä n v a k u u d e k si as ia n o m a is te n valtioi gede r e p r a :s e n ta n te r for de re s p e k tiv e s ta te r d e n v a ltu u te tu t e d u sta ja t ov at allekirjoittau n d e rte g n e t d e n n e o v e r e n s k o m s t . neet tä m ä n s o p im u k s e n S v e n d b o r g is s a 25 Som sk et d e n 25. a u g u st 1981 i S v e n d b o r g i p ä iv ä n ä e lo k u u ta 1981 y h te n ä s u o m e n -, noret e k s e m p la r p å s v e n s k , d a n s k , finsk og ja n - , r u o t s i n - j a tan s k a n k ie l is e n ä k ap p ale en a,

m e n te t. D e r s o m en av s ta te n e h a r gitt slik någon av s ta te r n a gjort a n m ä la n som nu melding, o p p h 0 r e r o v e r e n s k o m s t e n å gjelde sagts, u p p h ö r ö v e r e n s k o m m e ls e n e f te r den fo r v e d k o m m e n d e y r k e s g ru p p e e tt e r d e n frist frist so m n e d a n sägs att v a ra tillämplig p å s o m e r fa s ts a tt ned en fo r. if råg av aran d e y rk e s g ru p p .

D e r s o m Island i s a m s v a r m e d artikkel 33 O m Island i enlighet m e d artik el 33 a n s l u te r s lu te r seg til o v e r e n s k o m s t e n v e d r p r e n d e en sig till ö v e r e n s k o m m e ls e n b e tr ä ffa n d e viss b e s t e m t y r k e s g r u p p e , skal Island ved skriftlig y r k e s g ru p p , skall Isla nd g e n o m skriftlig a n m eldin g til d e t sv e n s k e u t e n r ik s d e p a r te m e n - m älan till d e t s v e n s k a u tr ik e s d e p a r te m e n te t tet k u n n e f r a tre o v e r e n s k o m s t e n e t t e r neden- k u n n a e fte r d e n frist so m n e d a n sägs fr å n n e v n te frist f o r s å vidt a n g å r d e n n e y r k e s tr ä d a ö v e r e n s k o m m e ls e n såvitt a n g å r d e n n a gru p p en . y r k e s g ru p p . O p p sig e lse r og m eldinger e t t e r d e n n e a r t ik U p p s ä g n in g o c h a n m ä la n s o m a v s e s i d e n kel få r vir knin g m ed en frist av 6 m å n a d e r til n a artikel få r v e rk a n vid det års- eller h a lv å r s o p p h p r 1. juli eller 1. ja n u a r . skifte so m infaller n ä r m a s t e fte r d e t sex m å n a d e r förflutit från det u p p s ä g n in g e n eller a n m älan k o m m it d e t s v e n s k a u tr ik e s d e p a r t e m e n te t till handa.

Artikkel 35 Artikel 35 H v e r a v d e k o n tr a h e r e n d e s t a t e r kan med E n v a r av de fö r d ra g s s lu ta n d e s ta te r n a kan pyeblikkelig vir knin g sette o v e r e n s k o m s t e n m ed o m e d e lb a r v e rk a n s ä tta ö v e r e n s k o m ut av kra ft i forhold til en eller flere av de m elsen u r kra ft i fö rh ålla n d e till e n eller flera pv rige s t a te r i tilfelle av krig eller krigsfare av de övriga s ta te r n a i h ä n d e ls e av krig eller eller n å r a n d r e saerskilte n a sjo n a le eller inter- krigsfara eller om a n d r a särskilda nationella n asjonale forhold gjp r det n p d v e n d ig . D e p v eller in tern atio n ella fö rh ålla n d en gör det n ö d rige s t a te r s re gjeringer skal s t r a k s u n d e r r e te s vändig t. Ö v rig a s ta te r s reg erin g ar skall o m e o m v e d ta k e t. delb art u n d e r r ä tta s o m beslute t.

Artikkel 36 Artikel 36 Det s v e n s k e u t e n r ik s d e p a r t e m e n te t skal D et s v e n s k a u tr ik e s d e p a r t e m e n te t skall u n d e r r e tte de pvrige k o n tr a h e r e n d e s t a te r om u n d e r r ä tt a de övriga fö r d ra g s s lu ta n d e s t a te r n a om a) d e p o n e r in g a v r a tifi k a s jo n s d o k u m e n te r. a) d e p o n e rin g av r a tif ik a tio n sin str u m e n t: b) tid s p u n k te t for o v e r e n s k o m s t e n s ikraft- b) dagen för d e n n a ö v e r e n s k o m m e ls e s tr e d e lse e t t e r artikkel 31, ik r a ftträ d a n d e enligt artik el 31; c) a n d r e forhold o m h a n d le t i artikkel 31, c) a n d r a i artikel 31 o m n ä m n d a fö r h å lla n den ; d) v e d ta k i hen h o ld til artikkel 21 an n et d) b eslut som a v s e s i artikel 21 a n d r a ledd. s ty c k e t; e) op p sig else e tt e r artikkel 34 eller 35 sam t e) upsägning enligt artikel 34 eller 35 sam t hvilket tid s p u n k t o p psigelsen få r virkning, d e n d ag d å uppsäg n in g en få r v e r k a n ;

f) a n d r e forhold o m h a n d le t i artikkel 34. f) a n d r a i artikel 34 o m n ä m n d a fö r h ålla n den. Til b e k re f te l s e på d e tte h a r d e r e s p e k tiv e Till be k rä f te lse h ärav h a r de befu llm äktis ta te r s befullm ektigede u n d e r t e g n e t d e n n e g ad e o m b u d e n fö r r e s p e k tiv e s t a te r u n d e r o v e r e n s k o m s t . te c k n a t d e n n a ö v e r e n s k o m m e ls e . S o m s k jed d e i S v e n d b o r g d e n 25. a ugust S o m s k e d d e i S v e n d b o rg d en 25 augusti 1981 i ett e k s e m p la r på sv e n s k , d a n s k , finsk 1981 i ett e x e m p la r på s v e n s k a , d a n s k a .

n o rs k , a f hvilket d e t sv e n s k e udenrigsmini- jö s t a R u o tsin ulk o as iain m in isteriö n tulee luoste riu m skal o v e rla d e bekrasftede g e n p a r te r v u tta a oik eak s i to d is te tu t jä l je n n ö k s e t muille til de pvrige k o n t r a h e r e n d e s t a te r s reg er in sopim usv altioille. ger.

F ö r D a n m a rk : F ö r Finland: H e n n in g R a s m u s s e n S in ik k a L n ja -P e n tlilä

og n o rs k so m d e t sv e n s k e u te n r ik s d e p a r te - finska o c h n o r s k a sp r å k e n a v vilket det m e n t e t skal se n d e b e k r e f te d e a v s k r if te r av til s v e n s k a u tr ik e s d e p a r te m e n te t skall ö v e r de pvrig k o n tr a h e r e n d e stater. lä m n a b e s t y r k t a a v s k r ifte r till de övriga förd ra g s s lu ta n d e sta te rn a .

F ö r N orge: F ö r Sverige: A rn e N ilse n K arin A h r lu n d

B ilag L iite

Stater, hvor bestem m elser om godkendelse af V altiot, joissa 1 artiklassa tarkoitettuja amma-

erhvervsudovere, som omfattes af artikel 1, tinharjoittajia koskevia hyväksym ism ääräyk-

gaelder ved overenskom stens ikrafttraeden. siä on voimassa sopim uksen voim aantullessa

S ta t V a ltio P e r s o n a l e g r u p p e A m m a ttir y h m ä D a n - F in - N o r S v e S u o N o r - R u o t- T a n s m a r k la n d ge rig e m i j a si k a

1. Ia :g e r X X X X 1. lä ä k ä r it X X X X 2 . ta n d la e g e r X X X X 2. h a m m a s l ä ä k ä r i t X X X X 3 . s y g e p l e j e r s k e r X X X X 3. s a i r a a n h o i t a j a t X X X X 4 . p r o v i s o r e r X X X X 4. p r o v ii s o r i t X X X X 5 . f y s i o t e r a p e u t e r X X X X 5. l ä ä k i n t ä v o i m i s t e l i j a t X X X X 6. e r g o t e r a p e u t e r X - X - 6. t o i m i n t a t e r a p e u t i t X X - X 7. j o r d e m d d r e X X X X 7. k ä tilö t X X X X X _ 1 X X 8. t e r v e y d e n h o i t a j a t _ i X X X 8. s u n d h e d s p l e j e r s k e r 9 . o p t i k e r e - X — X 9 . o p tik o t X - X - 10. p s y k o l o g e r — - X X 10. p s y k o lo g it - X X - 11. r e c e p t a r e r — X X X 11. f a r m a s e u t i t X X X — 12. r a d i o g r a f e r - X X - 12. r ö n t g e n h o i t a j a t X X - - 13. p le je r e X X 13. m ie l i s a i r a a n h o i t a j a t X X "

14. t a n d p l e j e r e X - X X 14. e r ik o is h a m m a s h o ita j a t _ 1 X X X 15. k l i n i k a s s i s t e n t e r - X - ( X ) 2 15. h a m m a s h o ita ja t X X - ( X ) 2 16. l a b o r a t o r i e t a n d - 16. h a m m a s t e k n i k o t X ( X ) ‘ ( X ) - — t e k n i k e r e - X ( X ) 2 ( X ) 2 17. s y g e h ja d p e r e — X X - 17. a p u h o i t a j a t X X - -

18. d y r l s g e r X X X X 18. e l ä in lä ä k ä r it X X X X

' R e tlig re g u le r in g g je ld e r f ö r g r u n d u d d a n n e l s e n a f ' S a i r a a n h o i t a j a n j a h a m m a s h o i t a j a n p e r u s k o u lu s u n d h e d s p l e j e r s k e r . t u k s e n o s a l t a o n v o i m a s s a h y v iik s y tty la illis tu s m e n e tte l y . 2 G a d d e n d e b e s t e m m e l s e r r e f e r e r e r til a n s s e tte ls e 2 V o i m a s s a o l e v a t m ä ä r ä y k s e t k o s k e v a t ty ö s k e n t e in d e n f o r f o l k e t a n d p l e j e n . ly ä k a n s a n h a m m a s h o i d o n p iir is s ä .

V ed leg g B ilaga

Stater der bestemmelser om godkjenning av Stater i vilka bestäm m elser om godkännande

yrkesutovere som omfattes av artikkel 1 av yrkesutövare som avses i artikel 1 gäller vid

gj elder ved overenskom stcns ikrafttredelse överenskom m elsens ikraftträdande

S t a t S ta t Y r k e s g r u p p D a n - F i n N o r S v e D a n - F in - N o r S v e m a r k la n d g e rig e m a r k la n d g e rig e

l. le g e r X X X X 1. l ä k a r e X X X X 2. ta n n l e g e r X X X X 2. ta n d l ä k a r e X X X X 3 . s y k e p l e i e r e X X X X 3. s j u k s k ö t e r s k o r X X X X 4. p r o v i s o r e r X X X X 4. a p o t e k a r e X X X X 5 . f y s i o t e r a p e u t e r X X X X 5 . s j u k g y m n a s t e r X X X X 6 . e r g o t e r a p e u t e r X X X — 6 . a r b e t s t e r a p e u t e r X X X - 7. j o r d m p d r e X X X X 7 . b a r n m o r s k o r X X X X 8. h e l s e s p s t r e X _ 1 X X 8 . d i s t r i k t s s k ö t e r s k o r X _ 1 X X 9. o p t i k e r e - X - X 9 . o p t i k e r - X - X 10. p s y k o l o g e r - - X X 10. p s y k o l o g e r — — X X .11. r e s e p t a r e r - X X X 11. r e c e p t a r i e r — X X X 12. r a d i o g r a f e r - X X — 12. r ö n t g e n a s s i s t e n t e r — X X — 13. h j e l p e p l e i e r e i 13. s k ö t a r e i p s y k i a t r i s k s y k e - p s y k i a t r i s k p le ie - X X - v å r d — X X — 14. t a n n p l e i e r e X _ 1 X X 14. t a n d h y g i e n i s t e r X _ 1 X X

15. t a n n l e g e a s s i s t e n t e r - X — ( X ) 2 15. t a n d s k ö t e r s k o r - X - ( X ) 2 16. t a n n t e k n i k e r e — X ( X ) 2 ( X ) 2 16. t a n d t e k n i k e r - X ( X ) 2 ( X ) 2

17. h j e l p e p l e i e r e i 17. u n d e r s k ö s y k e p l e i e - X X - t e r s k o r - X X - 18. v e t e r i n ä r e r X X X X 18. v e t e r i n ä r e r X X X X

1 R e t ts lig r e g u le r in g g j e l d e r f o r g r u n n u t d a n n i n g a v 1 R ä t ts lig r e g le r in g g ä lle r f ö r g r u n d u t b i l d n i n g e n a v s y k e p l e i e r e o g t a n n p l e i e r e . s j u k s k ö t a r e o c h t a n d s k ö t a r e .

2 G je ld e n d e b e s t e m m e l s e r o m f a t t e r a n s e t l e l s e in- 2 G ä lla n d e b e s t ä m m e l s e r a v s e r a n s t ä l l n i n g in o m n e n f o r f o l k e t a n n p l e i e n . f o l k t a n d v å r d e n .

N o r s te d ts T ry ckeri, S to c k h o lm 1984 2 9

-------------------------