lagen.
Sveriges internationella överenskommelser

Överenskommelse om ändring av samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (SÖ 1962:14, 1971:12 och 1974:31), Reykjavik den 15 juni 1983, SÖ 1983:50

Beteckning
so-198350
Typ
Sveriges internationella överenskommelser
Datum
1983-06-15

Källa

1

Sveriges överenskommelser

med främmande makter

Utgiven av utrikesdepartementet

SÖ 1983:50

Nr 50

Överenskommelse om ändring av samarbetsöverenskom-

melsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Is­

land, Norge och Sverige (SÖ 1962:14, 1971:12 och

1974:31).

Reykjavik den 15 juni 1983

Regeringen beslöt ratificera överenskom m elsen den 1 decem ber 1983. R atifikationsinstrum entet d eponerades i H elsingfors den 16 decem ber 1983. Ö verenskom m elsen trädde i kraft den 28 januari 1984. Riksdagsbehandling: P rop. 1983/84:24, U U 1983/84:2, R skr 1983/84:19.

2

Overenskom st om »n ärin g Sopimus Islannin, Norjan, Samkomulag um breyt-

a f sam arbejdsoverenskom- Ruotsin, Suomen ja Tans- ingu ä samstarfssam-

sten a f 23. mårts 1962 mel- kan valilla 23 päivä- ningnum frä 23. mars 1962

lem Danm ark, Finland, Is­ nä maaliskuuta 1962 teh- milli Danmerkur, Finn­

land , Norge og Sverige. dyn yhteistyösopimuksen lands, Islands, Noregs og

muuttamisesta Svifrjödar.

D anm arks, F inlands, Is­ Islannin, N orjan, R uotsin. R ikisstjöm ir D anm erkur, lands, N orges og Sveriges re­ Suom en ja Tanskan hallituk- Finnlands, Islands, Noregs geringer, som ved ö v eren s­ set, jo tk a ovat 13 päivänä og Svfpjödar, sem meö samkom ste r a f 13. februar 1971 helm ikuuta 1971 ja II päi­ komulagi frä 13. februar 1971 og 11. m årts 1974 har aendret vänä m aaliskuuta 1974 teh- og samkomulagi frä 11. mars sam arbejdsoverenskom sten dyillä sopim uksilla muutta- 1974 hafa breytt sam starfsa f 23. m årts 1962 m ellem de neet Pohjoism aiden välillä sam ningnum frä 23. mars nordiske land, 23 päivänä m aaliskuuta 1962 1962, tehtyä yhteistyösopim usta, som finder d et form ålstjen- jo tk a pitävät tarkoituksen- sem telja räd v a n leg t ad ligt at foretage visse a n - m ukaisena tehdä sopim uk- gera breytingar å samningdringer i overenskom sten for seen tiettyjä m uutoksia an- num i |>eim tilgangi ad veita at give F a rp e rn e og Åland taakseen Fär-saarille ja Ah- Å landseyjum og F arey ju m 0get rep rese n tatio n i N or­ venanm aalle laajem m an aukna adild ad N ordurlandd isk Råd og N ordisk M ini­ edustuksen Pohjoism aiden arådi og rådherranefnd Norsterråd og for at give G rpn- neuvostossa ja Pohjoism ai­ durlandaråds og einnig land sam m e re p re se n ta tio n i den m inisterineuvostossa til ad veita G re n la n d i samsdisse organer, sekä antaakseen G rönlan- varandi adild ad j>essum nille vastaavan edustuksen stofnunum , näissä elim issä, e r blevet enige om fpl- ovat sopineet seuraavasta: hafa ordid sammäla um gende: eftirfarandi:

I I I A rtiklerne 8, 44,4 7 , 48, 49, Y hteistyösopim uksen 8, 8.. 44.. 47., 48., 49., 55., 55, 58, 60, 61 og 63 i sam ar­ 44, 47, 48, 49, 55, 58, 60. 61 58., 60., 61. og 63. gr. sambejdsoverenskom sten får f0l- ja 63 artiklat m uutetaan kuu- starfssam ningsins ordist svo: gende nye ordlyd: lum aan seuraavasti.

Art ikel 8 8 artikla 8. gr. ' 'I alle nordiske lande skal ” Pohjoism aissa on kou- " F r e d s ia og m enntun 1 undervisningen og uddannel- luissa annettavaan opetuk- skölum t sérhverju N ordurse n i skolerne i passende orn­ seen ja koulutukseen sopi- landanna skal i haefilegum a n g om fatte undervisning i vassa laajuudessa sisällytet- m a li taka til fre d slu i tungude 0vrige nordiske landes, tävä m uiden pohjoism aiden, målum og um menningu og heirunder F a rp e m e s , G rpn- m ukaan luettuna Fär-saar- alm ennt [jjödfélagsåstand å la n d s og Å lands, sprog, kul- ten , G rönlannin ja Ahvenan- hinum N ordurlöndunum , [)ar tu i' og almindelige sam funds- m aan, kielten, kulttuurin ja med töldum Ålandseyjum , f o rh o ld .” yleisten yhteiskuntaolojen F are y ju m og G ra n la n d i.” o p e tu sta .”

3

Avtale om endringer i Överenskommelse om änd­

samarbeidsavtalen av 23 ring av samarbetsöverens-

mars 1962 mellom Dan­ kommelsen den 23 mars

mark, Finland, Island, 1962 mellan Danmark,

Norge og Sverige. Finland, Island, Norge och

Sverige.

D anm arks, F inlands, Is­ D anm arks, F inlands, Is­ lands, N orges og Sveriges lands, N orges och Sveriges regjeringer, regeringar, som ved avtaler av 13. feb- vilka genom överenskom ­ ru ar 1971 og 11. m ars 1974 m elser av den 13 februari h ar endre sam arbeidsavtalen 1971 och den 11 m ars 1974 av 23. m ars 1962 mellom de än d rat sam arbetsöverensnordiske land, kom m elsen den 23 m ars 1962 m ellan de nordiska länderna, som finnér det form ålstjen- vilka finnér d et ändam åls­ lig å foreta visse endringer i enligt att göra vissa ändring­ avtalen for å gi Faer0yne og ar i överenskom m elsen för Åland en utvidet represen- a tt ge F ärö arn a och Å land en tasjon i N ordisk Råd og N or­ utökad representation i N o r­ disk M inisterråd sam t för å gi diska rådet och N ordiska mi­ G rpnland sam m e represen- n isterrådet sam t för att ge tasjon i disse organer, G rönland sam m a rep resen ta­ tion i dessa organ,

er blitt enige om fplgende: har en ats om följande:

I I A rtiklene 8, 44, 47, 48, 49, A rtiklarna 8, 44, 4 7 ,4 8 ,4 9 , 55, 58, 60, 61 og 63 i sam ar­ 55, 58, 60, 61 og 63 i sam arbeidsavtalen skal ha fplgende betsöverenskom m elsen skall nye ordlyd: erhålla följande nya lydelse.

A rtikkel 8 A rtikel 8 ” U ndervisningen og ut- ” U ndervisningen och u t­ dannelsen i skolene i de nor­ bildningen skall i skolorna i diske land skal i passende de nordiska länderna i läm p­ om fång om fatte undervisning lig om fattning innefatta un­ om språk, kultur og alminne- dervisning om språk, kultur lige sam funnsforhold i de 0v- och allm änna sam hällsförhål­ rige nordiske land, herunder landen i de övriga nordiska Faerpyene, G rpnland og länderna, inbegripet F ärö ar­ Å land. na, G rönland och Å lan d .”

4

A rtik el 44 44 artiklu 44. nr. ” 1 N ordisk Råd sam ar- ” Pohjoism aiden neuvos- ” 1 N oröurlandaråöi starfa bejder de nordiske landes tossa Pohjoism aiden sekä sam an b io d lin g N ordursam t F a:r0ernes, G rönlands F är-saarten, G rönlannin ja landanna åsam t landsfungi og Å lands folkevalgte for- A hvenanm aan kansanedus- Å landseyja, lögfängi Fameyja sam linger, landenes rege­ tuslaitokset, maiden hallituk- og landsfiingi G ram lands og ringer, Fa:r0ernes lands- set sekä F är-saarten ja G rön­ rikisstjörnir landanna åsam t styre, G r0nlands landsstyre lannin m aakuntahallitukset stjörn Å landseyja og landssam t Ålands landskapssty­ ja A hvenanm aan maakun- stjörnum F a re y ja og G ram ­ relse. Rådet er initiativta- nanhallitus ovat yhteistyössä lands. Rådid getur ått frumgende og rådgivende i keskenään. N euvosto voi k v a ö i ad lausn vandam äla og sp0rgsm ål, som angår sam- tehdä aloitteita ja antaa neu- verid rädgefandi um vanda­ virket mellem disse lande voja niissä kysym yksissä, mål sem varöa sam vinnu eller nogle a f dem og Fa:r- jo tk a koskevat yhteistyötä landanna, svo og Å lands­ 0ern e, G rönland og Å land, näiden m aiden tai joidenkin eyja, Fa:reyja og Gram lands, sam t har i 0vrigt de opgaver, niistä ja F är-saarten, G rön­ eda einhverra j)eirra. Ad der frem går a f denne og lannin ja A hvenanm aan vä- ödru leyti hefur rådid å hendi andre o v ere n sk o m ste r.” liliä, ja sillä on m uutoin ne verkefni sem af t>essum tehtävät, jo tk a ilm enevät samningi eda ödrum leidir.” tästä tai m uista sopimuksista .”

A rtikel 47 47 artikla 47. gr. ” R ådet består af 87 valgte ” N euvoston m uodostavat ” Rådid skipa 87 kjörnir m edlem m er, regerings re pra:- 87 valittua jä se n tä , hallitus- fulltruar, fulltruar rikisse n tan ter og re p re se n ta n te r ten edustajat sekä F är-saar­ stjörnanna og fulltruar for Fasrpernes landsstyre, ten ja G rönlannin m aakunta- stjörnar Å landseyja og lands- G rpnlands landsstyre sam t hallitusten ja A hvenan­ stjörna Fa:reyja og Gram­ Å lands landskapsstyrelse. maan m aakunnanhallituksen lands. edustajat. A f m edlem m em e vadger Jäsenistä valitsevat Tans- Pjöd|)ing D ana kys 16 full­ D anm arks folketing seksten. kan kansankäräjät kuusi- trua. rikisjaing Finna 18 full­ F inlands riksdag attén , Is­ toista, Suom en eduskunta trua. Al^ingi islendinga 7 lands alting syv, N orges sto r­ kahdeksantoista, Islannin al- fulltrua, stö rlin g N ord­ ting tyve, Sveriges riksdag tingi seitsem än, N orjan suur- m anna og rikis)}ing Svia ty v e , Faerpernes lagting to käräjät ja Ruotsin valtiopäi- hvort um sig 20 fulltrua og sam t G rpnlands landsting og vät kum pikin kaksikym- lan d stin g Å landseyja, lög­ Å lands landsting hver to. m entä sekä F är-saarten maa- ning Fa;reyja og landsting käräjät ja G rönlannin ja Ah­ G rö n lan d s 2 fulltrua hvert. venanm aan m aakuntapäivät valitsevat jokainen kaksi jä ­ sentä. D esuden vaelger hver för­ Sen lisäksi kukin kansane- Ennfrem ur kys hver sam ling et tilsvarende antal dustuslaitos valitsee vastaa- adili jafnm arga varam enn. suppleanter. van m äärän varajäseniä. Valg a f m edlem m er og Jäsen et ja varajäsenet vali- K jör fulltrua og vara­ supp lean ter foretages årligt taan vuosittain ja vaali on m anna fer fram årlega og og gaelder for tiden indtil voim assa siksi kunnes seu- gildir til nsesta kjörs. Vid naeste valg. Ved valg skal raava vaali toim itetaan. Vaa- kjör skal j>ess g x tt ad misforskellige politiske menings- leissa on erilaisten poliittis- m unandi stjörnm ålastefnur

5

A r tikkel 44 A rtikel 44 I N ordisk Råd samar- " I N ordiska rådet sam ar­ beider de nordiske land samt beta de nordiska ländernas Faerdyenes. G rönlands og sam t F äröarnas, G rönlands Ålands folkevalgte forsam- och Ålands folkrepresenta­ linger, landenes regjeringer tioner, ländernas regeringar samt Fferöyenes og G rön­ sam t F äröarnas och G rön­ lands lan d ssty rer og Ålands lands landsstyren och Ålands landskapsstyrelse. Rådet kan landskapsstyrelse. Rådet är ta initiativ og gi råd i spörs­ initiativtagande och rådgi­ mål som angår sam arbeid vande i frågor, som avse mellom alle eller noén av sam verkan mellan alla eller disse land og Faeröyene, några av dessa länder och G rönland og Å land, og har F ärö arn a, G rönland och forövrig de oppgaver som Å land, samt har i övrigt de frem går av denne og andre uppgifter som fram gå av den­ avtaler. na och andra överenskom ­ m e lse r."

A rtikkel 47 A rtikel 47 Rådet b estår av 87 valgte "R åd e t består av 87 valda m edlem m er, regjeringsrepre- m edlem m ar, regeringsrepresentanter og representanter sen tan ter och representanter for Faerdyenes og G rönlands för F äröarnas och G rönlands landsstyrer og Ålands land­ landsstyren och Ålands skapsstyrelse. landskapsstyrelse.

Av m edlem m ene velger Av m edlem m arna väljer D anm arks folketing 16, F in­ Danm arks folketing sexton. lands riksdag 18, Islands al­ Finlands riksdag aderton, Is­ ting 7 og N orges storting og lands alting sju. N orges sto r­ Sveriges riksdag hver 20, ting och Sveriges riksdag sam t Faerdyenes lagting og v ardera tjugo sam t ett vart av G rönlands og Ålands lands­ F äröarnas lagting och G rö n ­ ting hver 2. Videre velger lands och Ålands landsting hver försam ling et tilsvaren- två. D essutom väljer varje de antall suppleanter. försam ling m otsvarande an­ tal suppleanter.

Valg av m edlem m er og Val av m edlem m ar och suppleanter företas årlig og suppleanter förrättas årligen gjelder for tiden inntil neste och gäller för tiden till nästa valg. Ved valgene skal for- val. Vid val skola olika poli­ skjellige politiske menings- tiska m eningsriktningar givas retninger gis representasjon i representation i rådet. rådet.

6

retninger gives re p re s e n ta ­ ten suuntausten saatava eigi fulltrua f råöinu. tion i R ådet. edustus neuvostossa. K un m edlem m er a f den A inoastaan se, jo k a on Kjörgengir eru einförsam ling, d er har företaget vaalin toim ittaneen kansan- vöröungu fjingmenn å jjvf valget, kan vaere vaigt m ed­ edustuslaitoksen jå sen , voi f)ingi J)ar sem kjör fer fram . lem eller suppleant i Rådet. toim ia neuvoston valittuna jä sen e n ä j a varajäsenenä. Regeringerne, landssty- H allitukset, m aakuntahal- R fkisstjöm im ar, stjörn ren e og landskapsstyrelsen litukset j a m aakunnanhallitus Å landseyja og landsstjörnir udpeger blandt sine m edlem ­ m ääräävät jäsen istään halua- Faereyja og G re n la n d s velja m er det antal r e p r e s e n ­ m ansa m äärän ed u stajia.” d r sfnum höpi stjöm arfullta n ter, de p n sk e r.” tn ia , svo m arga sem J)aer ö sk a .”

A rtikel 48 48 artikla 48. gr. ” D anm arks Riges delega­ ” T anskan valtakunnan ” f deild danska rfkisins tion b estår af de af folketin- valtuuskunnan m uodostavat eru Joeir fulltrtiar sem get valgte m edlem m er og de kansankäräjien valitsem at jä- bjööingiö kys og f>eir full­ a f regeringen udpegede re­ senet ja hallituksen m äärää- tru a r sem rfkisstjöm in velur, p re s e n ta n te r sam t a f Fser- mät edustajat sekä Fär-saar- svo og deildir Faereyja og 0em es og G r0nlands i andet ten ja G rönlannin toisessa G re n la n d s sem taldar eru f 2. stykke naevnte delegationer. kappaleessa m ainitut val- mgr. deild F innlands eru |>eir F inlands delegation b estår af tuuskunnat. Suom en val­ fulltruar sem rfkisjaingiö kys de a f riksdagen valgte m ed­ tuuskunnan m uodostavat og Jreir fulltruar sem lem m er og de af regeringen eduskunnan valitsem at jä- rfkisstjöm in velur, svo og udpegede re p re se n ta n te r senet ja hallituksen mää- deild Å landseyja sem talin er sam t af den i andet stykke rääm ät edustajat sekä f 2. mgr. D eildir hinna naevnte Å lands-delegation. toisessa kappaleessa mai- landanna skipa kjöm ir full­ D elegationem e for hvert af nittu A hvenanm aan valtuus- tru a r bjööf)inganna og full­ de 0vrige lande b estår af de kunta. Kunkin muun maan tru a r sem rfkisstjörnirnar a f den folkevalgte försam ling valtuuskunnan m uodostavat velja. valgte m edlem m er og de af kansanedustuslaitoksen va­ regeringen udpegede r e p r e ­ litsem at jä sen e t ja hallituk­ sentanter. sen m äärääm ät edustajat. Faerpem es delegation be­ F är-saarten valtuuskunnan I deild Faereyja eru |>eir stå r af de af lagtinget valgte m uodostavat m aakäräjien fulltruar sem lög^ingiö kys m edlem m er og de af lands- valitsem at jä se n e t j a maa- og f>eir fulltruar sem landssty ret udpegede re p re s e n ­ kuntahallituksen m äärääm ät stjörnin velur. f deild G re n ­ ta n ter. G rpnlands delegation edustajat. G rönlannin val­ lands e m J>eir fulltruar sem b estår a f de a f landstinget tuuskunnan m uodostavat landsjungiö kys og Jjeir full­ valgte m edlem m er og de af m aakuntapäivien valitsem at tru a r sem landsstjöm in vel­ landstyret udpegede r e p r e ­ jä se n e t ja m aakuntahallituk- ur. t deild Å landseyja em sentanter. Ålands delegation sen m äärääm ät edustajat. J>eir fulltruar sem lands^ingid b estår a f de a f landstinget A hvenanm aan valtuskunnan kys og Jaeir fulltruar sem valgte m edlem m er og de af m uodostavat m aakuntapäi­ stjörn Å landseyja velur. landskapsstyrelsen udpegede vien valitsem at jä sen e t ja re p re se n ta n te r. m aakunnanhallituksen m ää­ rääm ät edustajat.

Ved ” delegation” forstås i V altuuskunta tarkoittaa 52 O röiö ” deild” f 52. gr., 53. artikel 52, 53, 54, stk. 1 og ja 53 artiklassa, 54 artiklan 1 gr., 1. mgr. 54 gr. og 2. mgr.

7

Bäre m edlem m er av den E ndast den som är medlem försam ling som har foretatt av den försam ling som för­ valget kan vaere vaigt m ed­ rättat valet kan vara vald lem eller suppleant i rådet. medlem eller suppleant i rå­ det. R egjeringene, landssty- R egeringarna, landsstyrene og landskapsstyrelsen rena och landskapsstyrelsen u tpeker blant sine m edlem ­ utse bland sina m edlem m ar m er det antall representanter det antal rep resen tan ter som som de pnsker. de ö n sk a .”

A rtikkel 48 Artikel 48 D anm arks rikes delegasjon "D an m ark s rikes delega­ består av de m edlem m er som tion består av de av folke­ er vaigt av folketinget og de tinget valda m edlem m arna rep rese n tan ter som er utpekt och de av regeringen utsedda av regjeringen samt av Fa:r- rep resen tan tern a sam t av pyenes og G rönlands dele- F äröarnas och G rönlands i gasjoner nevnt i annet av­ andra stycket näm nda dele­ snitt. Finlands delegasjon b e­ gationer. Finlands delegation stå r av de m edlem m er som er b estår av de av riksdagen vaigt av riksdagen og de re­ valda m edlem m arna och de p resen tan ter som er utpekt av regeringen utsedda rep re­ av regjeringen sam t av sen tan tern a sam t av Ålands i Ålands delegasjon nevnt i an­ an d ra stycket näm nda dele­ net avsnitt. Delegasjonen for gation. F ör ettvart av de ö v ­ hvert av de 0vrige land be­ riga länderna består delega­ stå r av de m edlem m er som er tionen av de av folkrepresen­ vaigt av den folkevalgte för­ tationen valda m edlem m arna samling og de rep resen tan ter och de av regeringen utsedda som er u tpekt av regjeringen. representanterna. Fserpyenes delegasjon be­ F äröarnas delegation be­ stå r av de m edlem m er som er stå r av de av lagtinget valda vaigt av lagtinget og de re­ m edlem m arna och de av p rese n tan ter som er utpekt landsstyret utsedda repre­ av landsstyret. G rönlands se ntanterna. G rönlands dele­ delegasjon består av de m ed­ gation består av de av lands­ lem m er som e r vaigt av tinget valda m edlem m arna landstinget og de represen­ och de av landsstyret u t­ ta n ter som er utpekt av sedda representanterna. landsstyret. Ålands delega­ Å lands delegation b estår av sjon b estår av de m edlem m er de av landstinget valda m ed­ som er vaigt av landstinget lem m arna och de av land­ og de rep rese n tan ter som er skapsstyrelsen utsedda re­ utpekt av landskapsstyrel­ p resentanterna. sen. Med ” delegasjon" forstås Med ” delegasjon” förstås i artikkel 52, 53, 54 avsnitt 1 i artiklarna 52, 53, 54 första

8

58, stk. 2, landets delega­ kappaleessa ja 58 artiklan 2 58. gr. m erkir deild vidtio n .’* kappaleessa maan valtuus- komandi lan d s.” k u n ta a.”

A rtikel 49 49 artikla 49. gr. ” R egeringsreprasentan- ” H allitusten sekä maakun- ” F ulltruar rfkisstjöm anna te m e sam t landsstyrenes og tahallitusten ja maakunnan- og fulltruar stjörnar Ålandslandskapsstyrelsens re p ra - hallituksen edustajilla ei ole eyja og landsstjöm a Fsereyja sen tan ter h ar ikke stem m eret äänioikeutta neuvostossa. og G rö n lan d s eiga ekki i R ådet. atkvaedisrétt f råöinu.

I spdrgsm ål, som angår an- M aiden välisten sopimus- Um mälefni sem einvendelsen af overenskom ster ten soveltam ista koskevissa vöröungu vard a tulkun mellem visse lande, har kun kysym yksissä on ainoastaan sam ninga milli einstakra m edlem m er fra disse lande näitä m aita edustavilla jäse- landa eiga ekki aörir atkvasöstem m eret.” nillä äänioikeus.” isrétt en fulltruar jjeirra la n d a.”

A rtikel 55 55 artikla 55. gr. ” Regeringerne, Faer0ernes ” O ikeus tehdä ehdotuksia ” S érhver rikisstjörn, landsstyre, G r0nlands lands- neuvostolle on hallituksella, stjörn Å landseyja, landssty re, Å lands landskapssty­ F är-saarten ja G rönlannin stjörnir Faereyja og G ra n relse, M inisterrådet og med- m aakuntahallituksilla, Ah- lands, rådherranefndin og lem m erne har ret til at frem- venanm aan m aakunnanhalli- sérhver fulltrui hefur tillögusastte förslag for Rådet. tuksella, m inisterineuvos- rétt. tolla ja jäsenellä. E thvert förslag skal be- E hdotukset on valmistele- N efnd skal fjälla um sérhandles i et udvalg, inden det vasti käsiteltävä valiokun- hvert mål ädur en rådid tekur faerdigbehandles i R å d e t.” n assa ennen niiden lopullista j)ad til lokaafgreidslu.” käsittelyä n eu v o sto ssa .”

A rtikel 58 58 artikla 58. gr. ” H v er delegation svarer ” Jokainen valtuuskunta ” H ver deild b er kostnad af for udgiftem e til sin d elta­ vastaa neuvoston toim intaan {jåtttöku sinni i rådinu. gelse i R ådet. osallistum isestaan aiheutuvista kustannuksista. Plenarforsam lingen, eller i Y leiskokous, tai yleisko- Pingid eda stjörnarnefndhenhold til Plenarforsam lin- kouksen valtuuttam ana pu- in eftir umbodi jjingsins ågens bem yndigelse P ra si- heenjohtajisto, päättää jo k a kvedur fyrir hvert fjårhagsd ie t, tra ffe r for hvert budget­ varainhoitovuotta varten, å r hvernig sameiginlegur år bestem m else om , hvor- m iten yhteiset kulut jaetaan kostnadur skiptist milli ledes de faelles udgifter skal valtuuskuntien kesken. Pu- deildanna. Stjörnarnefndin fordeles mellem delegatio- heenjohtajisto voi erityisistä getur £>6 i sérstökum tilvikn e m e . Praesidiet kan i saerlige syistä p äättää täm än jaon um åkvedid ad b reyta (seirri tilfeelde traeffe beslutning om m uuttam isesta.” skiptingu.” at a;ndre denne fordeling.”

9

og 58 avsnitt 2, landets dele- sty ck et, och 58 andra gasjon. sty ck et, landets delegation.”

A rtikkel 49 A rtikel 49 Regjeringenes sam t lands- ” R egeringsrepresentanstyrenes og landskapsstyrel­ te rn a sam t landsstyrenas och sens rep rese n tan ter har ikke landskapsstyrelsens rep re­ stem m erett i rådet. se n tan ter ha icke rö strätt i rådet.

I spprsm ål som angår an- I frågor, som angå tilläm p­ vendelsen av avtaler mellom ningen av överenskom m elser enkelte land, h ar bäre med- mellan vissa länder, ha en­ lem m er fra disse land stem ­ d ast m edlem m ar från dessa m erett. länder r ö s trä tt.”

A rtikkel 55 A rtikel 55 Regjering, Faerpyenes og ” Regering, F äröarnas och G rpnlands landsstyrer, G rönlands landsstyren, Å lands landskapsstyrelse, Å lands landskapsstyrelse, m inisterrådet og m edlem har m inisterrådet och m edlem ha rett till å reise förslag i rådet. rä tt att väcka förslag i rådet.

F örslag skal forberedes av F örslag skall beredas av et utvalg fpr d et sluttbehand- utskott innan det slutbehand­ les i rådet. las inom r å d e t.”

A rtikkel 58 A rtikel 58 H v er delegasjon dekker ” V aije delegation svarar utgiftene til sin deltakelse i för utgifterna för sitt delta­ rådet. gande i rådet.

P lenarforsam lingen, eller i Plenarforsam lingen, eller henhold til fullm akt fra ple­ efte r plenarförsam lingens be­ narforsam lingen, presidiet, m yndigande presidiet, fattar treffer for hvert budsjettår fö r vaije budgetår beslut om bestem m else om hvordan hur de gem ensam m a utgif­ fellesutgiftene skal fordeles te rn a skola fördelas mellan mellom delegasjonene. P resi­ delegationerna. Presidiet kan diet kan i saerlige tilfelle i särskilda fall fatta beslut om treffe bestem m else om å a tt än d ra denna fördelning.” endre denne fordeling.

10

A rtikel 60 60 artikla 60. gr. ” 1 N ordisk M inisterråd ” Pohjoism aiden ministe- råöherranefnd N oröursam arbejder de nordiske rineuvosto on Pohjoism aiden landa starfa rikisstjöm ir landes regeringer. hallitusten yhteistyöelin. landanna sam an. Faer0em es landsstyre, Fär-saarten ja G rönlannin Stjörn Ä landseyja og G rönlands landsstyre sam t m aakuntahallitukset sekä landsstjörnir Faereyja og Ålands landskapsstyrelse A hvenanm aan maakunnan- G rö n lan d s taka (rått f starf! d eltager i m inisterrådets ar- hallitus ottav at osaa minis- råöherranefndarinnar. bejde. terineuvoston työhön. M inisterrådet traeffer be- M inisterineuvosto tekee R åöherranefndin tekur åslutninger i den udstraskning, päätöksiä siinä laajuudessa kvaröanir ad |avf marki sem som angives i denne og andre kuin käy ilmi tästä sopim uk- maelt e r fyrir um f samningi o verenskom ster mellem de se sta ja m uista Pohjoism ai­ to ssu m og öörum samningnordiske lande. O gså i 0vrige den välisistä sopim uksista. um milli N oröurlandanna. sam arbejdssp0rgsm ål h ar mi­ M uissakin yhteistyökysy- R åöherranefndin skal og nisterrådet an sv ar for sam ar- m yksissä m inisterineuvosto annast sam vinnu f öörum bejdet mellem de nordiske v astaa Pohjoism aiden halli­ sam starfsm ålum rikisstjörna landes regeringer og mellem tusten sekä hallitusten ja N oröurlanda innbyröis og regeringerne og N ordisk Pohjoism aiden neuvoston rfkisstjörnanna og N oröur- R å d .” välisestä y h te isty ö stä.” lan d aråö s.”

A rtikel 61 61 artikla 61. gr. ” M edlem m er a f en rege­ "H allitu k sen , m aakunta- ” f undantekningartilvikum ring, et landsstyre eller hallituksen ja m aakunnanhal- getur staögengill meö umlandskapsstyrelsen kan i lituksen jäseniä voi ko- boöi sött fund f staö fulltrua undtagelsestilfaslde på et kouksessa poikkeustapauk- ur rfkisstjörn, stjörn Ålandsm 0de vaere repraesenteret sessa ed ustaa siihen valtuu- eyja eöa landsstjöm um Fa:rved en dertil befuldmaegtiget; tettu henkilö. K uitenkin on eyja eöa Graenlands. Pö dog skal m indst tre a f lan- vähintäin kolm ea m aata veröa hveiju sinni fulltruar denes regeringer vaere reprae- edustettava hallituksen j å ­ |?riggja rikja hiö faesta aö vera senteret ved regeringsm ed- sen. råöherrar. lem m er. H vert land udpeger et re­ Jokainen maa nimeää halli­ H vert riki tilnefnir råögeringsm edlem , som har til tuksen jä sen e n , jo n k a tehtä- herra er meö aöstoö opgave med bistånd a f en vänä on virkam iehen avusta- em baettism anns skal annast em bedsm and at vaere ansvar- m ana vastata pohjoism aisen samraemingu norraenna lig for sam ordningen a f no r­ yhteistyön yhtenäistäm i- sam starfsm åla. diske sam arbejdsspdrgsm ål. sestä. M inisterrådet bistås i sin M inisterineuvostoa autta- Til aöstoöar råöherravirksom hed af em beds- vat sen toim innassa virka- nefndinni viö sto rf hennar m andskom iteer og af mini­ m iesvaliokunnat ja ministe- eru em baettism annanefndir ste rrå d ets se k re ta ria te r.” rineuvoston sih tee ristö t.” og skrifstofur råöherranefnd­ arin n a r.”

A rtikel 63 63 artikla 63. gr. ” M inisterrådets beslut- ” M inisterineuvoston pää- Å kvaröanir råöherra­ ninger er bindende for de en ­ tö s on kutakin m aata sitova. nefndarinnar eru bindandi kelte lande. B eslutninger P äätös kysym yksessä, joka fyrir hvert land. Å kvöröun f vedrprende sp0rgsm ål, som jonkin maan valtiosäännön måli sem samkvaemt stjörni henhold til et lands forfat- m ukaan edellyttää kansan- arskrå einhvers landanna ning kraever den folkevalgte edustuslaitoksen hyväksy- krefst sam ^ykkis Jsjöö-

11

A rtikkel 60 A rtikel 60 I N ordisk M inisterråd ” 1 N ordiska m inisterrådet sam arbeider de nordiske sam arbeta de nordiska län­ lands regjeringer. dernas regeringar. Faer0yenes og G r0nlands F ärö arn as och G rönlands landsstyrer sam t Ålands landsstyren sam t Ålands landskapsstyrelse d eltar i landskapsstyrelse deltaga i m inisterrådets arbeid. m inisterrådets arbete.

M inisterrådet treffer be- M inisterrådet fattar beslut slutninger i den utstrekning i den utsträckning som ansom angis i denne og andre gives i denna och andra ö v er­ avtaler mellom de nordiske enskom m elser mellan de land. O gså i andre sam ar- nordiska länderna. Ä ven i beidssp0rsm ål förestår mi­ övriga sam arbetsfrågor sva­ nisterrådet sam arbeidet mel­ ra r m inisterrådet för sam ar­ lom de nordiske lands regje­ b etet m ellan de nordiska län­ ringer og mellom regjerin- dernas regeringar och mellan gene og N ordisk Råd. regeringarna och N ordiska r å d e t.”

A rtikkel 61 A rtikel 61 M edlem m er av Regjering, ” M edlem av regering, landsstyre eller landskaps­ landsstyre eller landskaps­ styrelsen kan i unntakstilfelle styrelsen kan i undantagsfall vaere rep rese n tert på m 0ter vid sam m anträde företrädas av befullm ektiget, dog må av härtill befullm äktigad; m inst tre av landene vsere re­ dock m åste m inst tre av län­ p rese n tert av regjeringsm ed- dern a vara rep resenterade av lem m er. regeringsm edlem m ar.

H vert land utp ek er et re- V aije land u tser en rege­ gjeringsm edlem med den ringsm edlem med uppgift att oppgave, b istått av en em- med biträde av en äm bets­ betsm ann, å ha ansvar for m an svara för sam ordningen sam ordningen av nordiske av nordiska sam arbetsfrågor. sam arbeidssp0rsm ål. M inisterrådet bistås i sin M inisterrådet bistås i sin virksom het av em bets- verksam het av äm betsm anm annskom itéer og av mini­ nakom m ittéer och av minis­ sterråd ets sekretariat. te rråd e ts se k re ta ria t.”

A rtikkel 63 A rtikel 63 M inisterrådets beslut- ” Beslut av m inisterrådet ninger er bindende for de en ­ ä r bindande för de särskilda kelte land. B eslutning vedr0- länderna. Beslut i fråga som rende spprsm ål som e tte r et enligt något lands författning av landenes forfatning krever k räver folkrepresentationens godkjennelse av den folke- godkännande binder dock

12

försam lings godkendelse, m istä, ei kuitenkaan ole tä tä Jjings fiess lands e r | j ö ekki binder dog ikke d ette land, m aata sitova ennen kuin kan- bindandi fyrir |jaö land f0r försam lingen har god- sanedustuslaitos on hyväk- fyrr en (jjööJjing [jess hefur kendt beslutningen. Krasves synyt päätöksen. Jos sano- sam jjykkt åkvöröunina. Sé sådan godkendelse, skal mi­ tunlainen hyväksym inen slikrar sam jjykktar krafist nisterrådet underrettes her- vaaditaan, on m inisterineu- skal råöherranefndinni skyrt om , inden m inisterrådet vostolle ilm oitettava tästä frå J j v i åöur en hun tekur åtneffer beslutningen. F 0 r den ennen kuin m inisterineu- kvöröun. Ö nnur lönd eru folkevalgte försam lings god­ vosto tekee päätöksensä. ekki heldur bundin af slikri kendelse föreligger, e r de 0v- Ennen kuin kansanedustus- åkvöröun fyrr en samfiykkt rige lande heller ikke bundet laitoksen hyväksym inen on Jjjööjjingsins liggur fyrir. a f beslutningen. saatu, päätös ei ole myöskään toista m aata sitova. B eslutninger truffet a f mi­ M inisterineuvoston te- Å kvöröun råöherranefndnisterrådet er bindende for kem ä päätös on F är-saaria, arinnar er bindandi fyrir Fa:r0erne, G r0nland og G rönlantia j a A hvenanm aata Å landseyjar, Faereyjar og Å land i det om fång, de til- sitova siltä osin kuin ne yhty- Graenland i |)eim masli sem slu tter sig beslutningen i v ät päätökseen itsehallinto- t>au lönd fallast å åkvöröun­ overensstem m else med selv- jäijestelm ien sä m ukaisesti.” ina t samrEemi viö sjålfstjörsty reo rd n in g e m e.' ’ narreglur.”

II II II. D enne overenskom st skal Täm ä sopim us on ratifioi- Sam kom ulag b etta skal ratificeres, og ratifikations- tava ja ratifioim iskiijat mah- fullgilda, og skulu fullgildd okum entem e skal snarest dollisimm an pian talletettava ingarskjölin svo skjött sem muligt deponeres i Finlands Suom en ulkoasiainm iniste- viö veröur komiö afhent udenrigsm inisterium , der riöön, jo n k a on toim itettava utanrikisråöuneyti Finnlands skal sende bekraeftede af- jokaiselle sopim uksen osa- til varöveislu, og skal [saö skrifter a f overenskom sten puolelle oikeaksi todistettu råöuneyti låta hverjum til de 0vrige kontraherende jäljennös sopim uksesta. sam ningsaöila f té staöfest p arter. afrit sam kom ulagsins. O verenskom sten traeder i Sopim us tulee voimaan Sam kom ulagiö öölast gildi k raft 30 dage efter den dag, kolm antenakym m enentenä (jijåtfu dögum eftir aö fullhv o r samtlige kontraherende päivänä sen päivän jälkeen, gildingarskjöl allra samp arte rs ratifikationsinstru­ jo n a kaikkien sopim uspuol- kom ulagsaöila hafa borist. m enter er deponerede. ten ratifloim iskirjat on talletettu. Til bekraeftelse heraf har Täm än vakuudeksi ovat al- Pessu til staöfestu hafa u ndertegnede befuldmaegti- lekirjoittaneet valtuutetut undirritaöir fulltruar, e r til gede i R eykjavik den 15. juni asiam iehet Reykjavikissa 15 jjess höföu um boö, undir- 1983 undertegnet denne päivänä kesäkuuta 1983 alle- ritaö sam kom ulag [jetta i overenskom st i et eksem plar kirjoittaneet täm än sopim uk­ R eykjavik 15. ju n i 1983 1 på dansk, finsk, isländsk, sen, jo k a on tehty yhtenä is- einu eintaki å dönsku, norsk og svensk, hvilke tek- lannin-, norjan-, ruotsin-, finnsku, fslensku, norsku ste r alle har samme gyl- suom en- ja tanskankielisenä og saensku, og skulu Jseir dighed. kappaleena jokaisen tekstin te x tar allir jafngildir. ollessa yhtä todistusvoimainen.

F or D anm arks regering Suom en hallituksen puolesta Fyrir hönd nkisstjö rn ar Is­ lands: Christian Christensen G ustav Björkstrand M atthias A . M athiesen

13

valgte försam ling, er dog icke d etta land förrän folkre­ ikke bindende for d ette land presentationen godkänt be­ f0r den folkevalgte försam ­ slutet. E rfordras sådant god­ ling har godkjent beslutnin- kännande, skall m inisterrå­ gen. H vis slik godkjennelse det und errättas härom innan kreves, skal m inisterrådet m inisterrådet fattar beslutet. u nd errettes om dette f0r mi­ Innan folkrepresentationens nisterrådet treffer beslutnin- godkännande givits, är ej hel­ gen. F 0 r den folkevalgte för­ ler annat land bundet av be­ samlings godkjennelse före­ slutet. ligger er heller ikke noe an­ net land bundet av beslutningen. Beslutning truffet av mi­ Av m inisterrådet fattat be­ nisterrådet er bindende for slut är bindande för F äröar­ Faer0yene, G r0nland og na, G rönland och Åland i den Åland i den utstrekning de mån de ansluta sig till beslu­ slu tter seg til beslutningen i tet i enlighet med självstyrel­ sam svar med selvstyreord- seo rd n in g arn a.” ningene.

II II Denne avtale skal ratifi- D enna överenskom m else seres og ratifikasjonsdoku- skall ratificeras och ratifikam entene snarest mulig de- tionshandlingarna snarast poneres i det finske utenriks- möjligt deponeras i Finlands m inisterium som skal overle- m inisterium för utrikesärenvere bekreftede kopier av av­ dena som skall överläm na talen til de 0vrige kontraher- besty rk ta kopior av ö verens­ ende parter. kom m elsen till de övriga fördragsslutande parterna. Avtalen trer i kraft tretti Ö verenskom m elsen träder dager e tte r den dag de sam t­ i kraft trettio dagar efter den lige kontraherende parters dag då sam tliga föfdragssluratifikasjonsdokum enter er tande parters ratifikationsdeponert. handlingar deponerats.

Til bekreftelse herav har Till bekräftelse härav har de undertegnede represen­ undertecknade befullmäktita n ter som er blitt behörig gade om bud i Reykjavik den bem yndiget, i R eykjavik den 15 juni 1983 undertecknat 15. juni 1983, undertegnet denna överenskom m else i ett denne avtale i ett eksem plar exem plar på danska, finska, på dansk, finsk, isländsk, isländska, norska och svens­ norsk og svensk, hvilke tek- ka språken, vilka samtliga ste r alle har sam m e gyl- te x ter äger sam m a vitsord. dighet.

F or N orges regjering: F ör Sveriges regering:

A sbjörn H aug stved t S vante L undkvist

N o r s te d ts T ry ck eri, S to c k h o lm 1984