Överenskommelse med Finland om suveränitetsholmar, Stockholm den 19 juni 1986, SÖ 1986:66
BIBLIOTEKET,
Sveriges öveienskmnelser med främmande makter
U tg iv e n a v u trik e s d e p a rte m e n te t SO 1986:66
Nr 66
^ Överenskommelse med Finland om suveränitetsholmar.
Stockholm den 19 juni 1986
Regeringen beslöt den 11 decem b er 1986 att m eddelande skulle läm nas om överenskom m elsens godkännande. Ö verenskom m elsen träd er i kraft den 1 ja n u ari 1987, enligt art. 7. R iksdagsbehandling: Prop. 1986/87: 38, L U 9, rsk r 39.
21986 års överenskommelse mellan Sverige Ruotsin ja Suomen välinen suve-
och Finland om suveränitetsholmarna i reniteettisaaria koskeva SOPIMUS
Torne, Muonio och Könkämä älvar
R egeringarna i Sverige och Finland har R uotsin ja Suom en hallitukset ovat sopikommit överens om följande: neet seuraavasta:
Artikel 1 1 artikla M ed suveränitetsholm ar avses i denna Suvereniteettisaarilla tarkoitetaan tä ssä soöverenskom m else de holm ar, delar av hol pim uksessa niitä T ornionjoessa ja M uonionm ar och uddar vilka är belägna i Torne, jo e ssa sekä K önkäm äenjoessa olevia saaria M uonio och K önkäm ä älvar och vilkas rä tts ja saaren osia sekä niem iä, joiden oikeudelliga särställning bygger på gränsreglerings- linen erityisasem a perustuu R uotsin ja Venätraktaten den 20 (8) novem ber 1810 mellan jä n välillä 20 (8) päivänä m arraskuuta 1810 Sverige och R yssland, ägoutbyteskonven- tehtyyn rajanjäijestelysopim ukseen ja 17 (5) tionen den 17 (5) januari 1821 mellan sam m a päivänä tam m ikuuta 1821 tehtyyn tilusvaihparter, sam t den av K onungens av Sverige tosopim ukseen sekä R uotsin kuninkaan ja och K ejsarens av R yssland befullm äktigade Venäjän keisarin valtuuttam ien kom issaarien kom m issarier den 26 septem ber 1823 avgivna 26 päivänä syyskuuta 1823 antam aan julistukdeklarationen om fastställelse av riksgräns- seen valtakunnanrajan tilusvaihdon vahvistaägoutbytet. Ö ver suveränitetsholm arna har m isesta. S uvereniteettisaarista on laadittu 4 uppgjorts förteckningar som undertecknats ja 13 päivänä syyskuuta 1823 allekiijoitetut den 13 septem ber 1823. luettelot. G enom överenskom m elsen den 14 juni Ruotsin j a Suom en välisen valtakunnanra 1985 om partiell fastställelse av 1981 års över ja n vuoden 1981 rajankäynnin osittaisesta syn av riksgränsen m ellan Sverige och Fin vahvistam isesta 14 päivänä kesäkuuta 1985 land har vissa holm ar förlorat sin k araktär av tehdyn sopim uksen perusteella ovat eräät suveränitetsholm ar. saarista m enettäneet suvereniteettisaaren luonteensa. N ärm are bestäm m elser om suveränitets Suvereniteettisaaria koskevia tarkem pia holm arna har m eddelats i en av de ovan m ääräyksiä on edellä m ainittujen kom issaa näm nda kom m issarierna utfärdad kungörel rien antam assa kuulutuksessa, jo k a sisältyy 3 se, vilken är intagen i ett protokoll av den 3 päivänä syyskuuta 1823 tehtyyn pöytäkirseptem ber 1823. jaan. De i första och tredje styckena näm nda Edellä 1 j a 3 kappaleessa m ainitut asiakirhandlingarna redovisas i N ordisk U tred- ja t käyvät ilmi Pohjoism aisesta m ietintösarningsserie (NU 1975: 26 och 27). ja sta (N U 1975: 26 ja 27).
Artikel 2 2 artikla De bestäm m elser om suveränitetshol Edellä 1 artiklassa m ainittuihin asiakiijoim arna som finns upptagna i dokum ent om hin sisältyvät, suvereniteettisaaria koskevat näm nda i artikel 1 skall fo rtsätta att gälla, om m ääräykset ovat edelleen voim assa, mikäli inte annat fram går av denna överenskom tä stä sopim uksesta ei m uuta johdu. melse. B estäm m elserna i gränsregleringstraktaten V uoden 1810 rajanjärjestelysopim uksen II den 20 (8) novem ber 1810, A rtikel II fjärde artiklan 4 kappaleen m ääräyksiä vuosittaistycket om årlig avgift skall inte gälla längre. sesta m aksusta ei ole noudatettava.
3Artikel 3 3 artikla De suveränitetsholm ar som är belägna i R uotsissa sijaitsevia suvereniteettisaaria Sverige innehas med äganderätt enligt finsk hallitaan om istusoikeudella Suom en oikeurätt och de som är belägna i Finland med den m ukaisesti ja Suom essa sijaitsevia suve äganderätt enligt svensk rätt. reniteettisaaria Ruotsin oikeuden m ukaisesti.
A rtikel 4 4 artikla P å de suveränitetsholm ar som är belägna i R uotsissa sijaitseviin suvereniteettisaariin Sverige tilläm pas finsk rätt i fråga om ägande sovelletaan Suom en oikeutta sikäli kuin on rätt och begränsad sakrätt, överlåtelse av kysym ys om istusoikeudesta ja rajoitetusta äganderätt och annat förvärv sam t upplåtelse esineoikeudesta, om istusoikeuden luovutukav n y ttjanderätt eller av annan begränsad sesta ja m uusta saannosta sekä käyttöoikeusakrätt. F insk rätt tilläm pas även i fråga om den tai m uun rajoitetun esineoikeuden luofastighetsbildning, fastighetsregistrering, lag vuttam isesta. Suom en oikeutta sovelletaan fart och inteckning. P å de suveränitetsholm ar m yös kiinteistön m uodostam iseen ja rekistesom är belägna i Finland tilläm pas på m otsva röintiin sekä lainhuudatukseen ja kiinnitykrande sätt svensk rätt. seen. S uom essa sijaitseviin suvereniteetti saariin sovelletaan vastaavasti R uotsin oi keutta. I den mån finsk rätt skall tilläm pas p å su Siinä m äärin kuin Suom en oikeutta sovel veränitetsholm ar som är belägna i Sverige är letaan R uotsissa sijaitseviin suvereniteetti finska dom stolar och m yndigheter behöriga saariin, Suom en tuom ioistuim et ja viranoatt handlägga ärendena. M otsvarande gäller m aiset ovat toim ivaltaisia käsittelem ään beträffande svenska dom stolar och m yndig asioita. V astaavasti on voim assa R uotsin tuoheter när d et är fråga om suveränitetsholm ar i mioistuimiin ja viranom aisiin nähden, kun Finland. kysym yksessä ovat suvereniteettisaaret Suom essa.
Artikel 5 5 artikla G ränsen för en suveränitetsholm e har den Suvereniteettisaaren raja m ääräytyy sen sträckning som fram går av k arta och andra m ukaan kuin vuoden 1823 tilusvaihdon karhandlingar från 1823 års ägoutbyte. ta sta j a m uista asiakirjoista ilm enee. Om gränsen för en suveränitetsholm e är Mikäli on tarkoitettu, että suvereniteetti avsedd att följa en strandlinje, bestäm s grän saaren raja seuraa rantaviivaa, raja m ääräy sen enligt m edelvattenståndet vid varje tid. tyy kulloisenkin keskivedenkorkeuden m u kaan.
A rtikel 6 a 6 artikla En suveränitetsholm es särställning kan hä S uvereniteettisaaren erityisasem a voidaan vas, om ändrade förhållanden ger anledning poistaa, mikäli siihen on aihetta olosuhteiden till detta. m uuttum isen johdosta. A nsökan om hävande av en suveränitets H akem uksen suvereniteettisaaren erityisholm es särställning kan göras av v ederböran asem an poistam isesta voi teh d ä asianode m arkägare, kom m un eller länsstyrelse hos m ainen m aanom istaja, kunta tai lääninhalliendera statens centrala lantm äterim yndighet. tus jom m an kum m an valtion m aanm ittau- D enna m yndighet skall bereda frågan gem en shallinnon keskusviranom aiselle. T äm ä virsam t med den centrala lantm äterim yndighe anom ainen valm istelee kysym yksen yhdessä ten i den andra fördragsslutande staten. toisen sopim usvaltion m aanm ittaushallinnon Ä rendet skall sedan av m yndigheterna hän- keskusviranom aisen kanssa. V iranom aiset skjutas till respektive regering för avgörande. siirtävät asian sitten asianom aisten hallitusten ratkaistavaksi.
4E n överenskom m else om att häva en su- Sopimus suvereniteettisaaren erityisaseveränitetsholm es särställning fö ru tsätter att man poistam isesta edellyttää, e ttä saaren fastigheterna på holm en inte besväras av ser kiinteistöihin ei kohdistu rasitteita tai kiinnivitut eller inteckningar. U pphävandet av hol tyksiä. S aaren erityisasem an poistam inen ei m ens särställning får inte i sig förändra ägan saa sinänsä m uuttaa om istusoikeutta saaren d erätt till fastigheterna på holmen. kiinteistöihin.
A rtikel 7 7 artikla D enna överenskom m else träd er i kraft vid Täm ä sopim us tulee voim aan seuraavan det årsskifte som inträffar närm ast efter det vuoden alussa siitä, kun osapuolet ovat ilatt partern a har m eddelat varandra om över m oittaneet toisilleen sopim uksen hyväksyenskom m elsens godkännande. m isestä. Till bekräftelse härav har de vederbörligen Täm än vakuudeksi ovat asianm ukaisesti befullm äktigade om buden u ndertecknat den valtuutetut edustajat allekiijoittaneet täm än na överenskom m else. sopim uksen. Som skedde i S tockholm den 19 ju n i 1986 i Tehty T ukholm assa 19. päivänä kesäkuuta tv å exem plar på svenska och finska språken, 1986 kahtena ruotsin- ja suom enkielisenä vilka b åd a te x ter har sam m a giltighet. kappaleena, joiden kum m atkin te kstit ovat yh tä todistusvoim aiset.
F ör Sveriges regering: R uotsin hallituksen puolesta
M ats H ellström M ats H ellström
F ör Finlands regering: Suom en hallituksen puolesta
Björn A lholm Björn A lholm