Avtal om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat jämte tilläggsprotokoll, Oslo den 13 maj 1987, SÖ 1989:60

Sveriges överenskommelser

med främmande makter

ISSN 0284-1967

U tgiven a v u trikesdepartem entet

SÖ 1989:60

Nr 60

Avtal om den rättsliga ställningen för Nordiska minister­

rådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretari-

at jämte tilläggsprotokoll

Oslo den 13 maj 1987

R egeringen beslöt den 4 februari 1988 att godkänna avtalet jäm te t i l ­

läggsprotokollet. M eddelande om godkännande av avtalet jäm te tilläggs­

protokollet överläm nades den 29 februari 1988 till norska utrikesm iniste­

riet. A vtalet trädde i kraft den 13 oktober 1989. T illäggsprotokollet trädde

i kraft sam m a dag som avtalet.

R iksdagsbehandling: Prop. 1 9 8 7 /8 8 :1 3 , JuU 10, rskr. 33. SFS

1987:1122.

AFTALE OM DEN RETLIGE STILLING FOR NORDISK MI N I S T E R ­ RÅDS SEKRETARIAT OG NORDISK RÄDS PR£SIDIESEKRETARIAT

Danmarks, Finlands, Islands, Norges og Sveriges re­ geringer ,

som er enige om at fremme det nordiske samarbejde,

som i dette ojemed har oprettet et sekretariat for Nordisk Ministerråd i Köbenhavn,

som konstaterer at Nordisk Råds Praesidium i henhold til art. 54 i den Nordiske samarbe jdsoverenskomst af 1962 (Helsingforsaftalen) har oprettet et sekretariat i Stockholm,

som finder det onskeligt at fastlasgge disse s ekreta­ riaters retlige stilling samt forhold, der knytter sig hertil,

er blevet enige om folgende:

AFTALENS OMRÄDE

Artikel 1 Denne aftale omfatter Nordisk Ministerråds S ekreta­ riat og Nordisk Råds Praesidiesekretar i a t .

SEKRETARIATERNES RETLIGE STILLING

Artikel 2

Hvert sekretariat er et selvstaendigt retssubjekt med samme retlige handleevne som andre juridiske personer i det land, hvor sekretariatet har sit ssde. Således kan det erhverve og afhaende fast ejendom og losore og vaere part i en retssag.

Nordisk Ministerråds Sekretariat repraesenteres af Generalsekretaeren eller den eller de personer denne

bemyndiger. Nordisk Råds Praesidiesekretar iat repraesenteres af Praesidiesekretaeren eller den eller de personer denne bemyndiger.

IMMUNITET OG PRIVILEGIER

Artikel 3

S e k r e t ä r iaternes ejendom og andre aktiver kan ikke gores til genstand for noget indgreb fra administra­ tive eller judicielle myndigheders side uden udtrykkelig tilladelse fra Nordisk Ministerråd eller N o r ­ disk Råds Praesidium i det enkelte tilfaelde.

Artikel 4

S e k r e t ä r iaternes lokaler, arkiver samt dokumenter, der tilhorer sekretäriaterne eller er i deres besiddelse, skal vaere ukraenkel i g e , hvor de end befinder sig .

V edrorende sådanne dokumenters offentlighed skal gaelde de regler, som fastsaettes af Nordisk Minister­ råd, henholdsvis Nordisk Råds Praesidium.

Artikel 5

S e k r e t ä r iaternes korrespondance og andre tjenstlige meddelser kan ikke underkastes censur og skal med hensyn til deres befordring ligestilles med d i plomat­ post.

Artikel 6

S e k r e t ä r iaterne, deres indtaegter og ejendom, som anvendes i t jenesteo jerned skal vaere fritaget for al direkte beskatning.

For så vidt angår genstande, som indfores eller udf ®res til tjenstlig brug, skal sek r e t ä r iaterne endvidere vaere fritaget for alle toldafgifter og andre afgifter med tilsvarende virkning.

Bes t emme lser ne i stk. 1 og 2 omfatter ikke skatter eller afgifter, som alene vedrarer betaling for udf®rte tjenester.

I övrigt gaelder for hvert sekretariat de samme s k a t ­ te- og afgiftsregler, som for diplomatiske missioner i det land, hvor sekretariatet har sit saede.

Artikel 7

Der kan ikke kraeves skat af l®n og anden godtgorelse, som s ekretäriaterne udbetaler til personale, der er ansat i normerede stillinger. Dette gaelder også opkraevninger med tilsvarende virkning som direkte skat­ ter. S e kretäriaterne har pligt til at sende de berorte myndigheder i aftalelandene en liste över det personale, som harer ind under denne kategori.

Regler om det i stk. 1 omhandlede personales pligt til at betale en afgift til s e kretäriaterne i stedet for skat fastsaettes af Nordisk Ministerråd henholdsvis Nordisk Råds Praesidium.

Afgiftens st®rrelse fastsaettes af henholdsvis Nordisk M inisterråd og Nordisk Råds Praesidium.

Godkendte fradrag, der er företaget ved fastsaettelsen af beregningsgrundlaget for afgift i henhold til reglerne i denne aftale, kan ikke ligeledes benyttes som fradrag ved national beskatning.

Myndighederne i aftalelandene har ret til at tage det i stk. 1 omhandlede personales l©n og anden godtg®relse i betragtning ved beregning af skat, som i henhold til landets lovgivning, under hensyntagen til

den nordiske dobbeltbeskatningsaftale, pålägges indtaegt fra anden kilde end s e k r e t ä r iaterne.

Artikel 8

S e k r e t ä r iaternes personale og familieme d l e m m e r , der tilharer husstanden, skal i t jenestelandet vaere fri­ taget for told og afgifter på ejendele, inklusive m o t o r k a r e t a j e r , bestemt for deres personlige brug, s om de medtager for at tiltraede tjenesten ved et af sekretariaterne.

Artikel 9

Ejendele, som er indfart told- og afgiftsfrit i henhold til art. 6 eller 8, kan i det land, i hvilket der opnået told- og afgiftsfrihed, alene överdra­ ges på vilkår, som er godkendt af dette lands rege­ ring.

PERSONALETS RETLIGE STILLING

Artikel 10

Forretningsorden og lan- og arbejdsvilkår for personalet i sekretariaterne fastsaettes henholdsvis af Nordisk Ministerråd og Nordisk Råds Presidium.

Artikel 11

Hver af de kontraherende parter forpligter sig til at give statsansat personale, som skal gare tidsbegraenset tjeneste i et af sekretariaterne, tjenestefrihed i den tid tjenesten varer, og til at lade det medregne tjenestetiden dér som tjeneste udfart i hjeml a n d e t .

Ved tidsbegraanset tjeneste forstås ansaettelse, der ikke överstiger otte år.

Artikel 12

Hvert tjenesteland forpligter sig til at optage an­ satte ved sekretäriaterne som medlemmer i den statslige pensionsordning i tjeneste l a n d e t , efter samme vilkår, som gaelder for tilsvarende stillinger inden for statens tjeneste i t j e nestelandet, såfremt andet ikke er aftalt med den enkelte ansatte.

O v e r e n s k o m s t , som er eller måtte blive indgået mellem de nordiske lande om samordning af rettigheder indtjent i de statslige eller tilsvarende pensionsordninger, skal også gaelde for de ansatte ved sekretariaterne, der har pensionsrettigheder i de nordiske lande, som har tiltrådt o v e renskomsten.

De ansattes ret til sociale ydelser reguleres ved Nordisk Konvention om Social Tryghed af 5. mårts 1981.

Artikel 13

Om de ansattes retlige stilling gaelder i övrigt, hvad der fremgår af ansaettelsesaf talen eller fastsaettes af henholdsvis Nordisk Ministerråd og Nordisk Råds Praes idium.

Artikel 14

Tvister om fortolkningen eller anvendelsen af en an­ saettelsesaf tale skal afgores af et voldgiftsnaevn.

Nedsaettelse af et voldgiftsnaevn sker på begaering fra en af de tvistende parter.

Voldgiftsnaevnet skal havé tre medlemmer, af hvilke hver af de tvistende parter udnaevner ét og disse i faellesskab udnaevner det tredie, der bliver voldgiftsnaevnets formand.

Dersom de tvistende parter ikke kan blive enige om, hvem der skal vare det tredie medlem, anmodes forman­ den for arbejdsretten i tjenestelandet om at udpege d e n n e .

Voldgiftskendelsen skal afgives skriftligt og undertegnes af navnets medlemmer.

Voldgiftsnavnet fastsaetter i övrigt selv sine proced u r e r e g l e r .

Voldg if tsnavnets honorar fastsattes af Nordisk M i ­ nisterråd, henholdsvis Nordisk Råds Prasidium, efter indstilling fra navnet.

Navnet bestemmer fordeling mellem parterne af omkostninger ved voldgiftsproceduren.

SLUTBESTEMMELSER

Artikel 15

Denne aftale trader i kraft 30 dage efter den dag, da samtlige kontraherende parter har givet det norske Udenrigsministerium meddelelse om deres godkendelse af aftalen.

Det norske Udenrigsministerium underretter de ovrige kontraherende parter om modtagelsen af disse meddelelser og om tidspunktet for aftalens ikrafttradelse.

Ved aftalens ikrafttradelse ophorer aftale af 12. april 1973 om Nordisk Ministerråds Sekretariater og deres retlige stilling med ändring af 22. november 1984 samt tillagsprotokol af 15. maj 1973 om Nordisk Råds Prasidiesekretariat og dets retlige stilling og tillagsprotokol af 22. november 1984 til aftale om ändring i aftale om Det nordiske Ministerråds sekre­ tariater og deres retlige stilling om aftalens gyldighed for Nordisk Råds Prasidiesekretariat og om de ansattes stilling i förbindelse med tilbagegang til ansattelse i hjemlandet.

Artikel 16

En kontraherende part kan opsige aftalen ved skrift­ lig meddelelse heroin til Det norske Udenr igsministerium, sorn underretter de ©vrige kontraherende parter om modtagelsen af meddelelsen og om dens indhold.

En opsigelse gaelder kun den part, som har afgivet den, og den får virkning seks måneder efter den dag, da Det norske Udenrigsministerium modtog m eddel­ elsen om opsigelsen.

Artikel 17

Or ig inalteksten til denne aftale deponeres i Det nor­ ske Udenrigsmin isterium, der tilstiller de ©vrige kontraherende parter bekraeftede genparter heraf.

Til bekräftelse heraf har undertegnede befuldmaegt igede repraesentanter undertegnet denne aftale.

Udfaerdiget i O $ l o den 1987 i ét eksemplar på dansk, finsk, isländsk, norsk og svensk, hvilke tekster alle har samme gyldighed.

SOPIMUS

POH JO IS M A I D E N M INISTERINEU VOST ON S IHT E E R IS T ÖN J A

P O H J O I5 M A ID E N N E U V O S T O N P U H E E N J O H T A J I S T O N SIHT EERIS TÖN

O IK EUDEL LIS ES TA ASEMA ST A

T a n s k a n , S u o m e n , Islannin, N o r ja n ja R u o t s i n h a l l i t u k s e t ,

j o t k a o v a t y k s im i e li s i ä P o h j o i s m a i d e n y h t e i s t y ö n e d i s t ä m i s e s t ä ,

jo t k a t ä s s ä t a r k o i t u k s e s s a o v a t p e r u s t a n e e t P o h j o i s m a i d e n m i n i s t e r i n e u v o s t o n

s i h t e e r i s t ö n K ö ö p e n h a m in a a n ,

j o t k a t o t e a v a t , e t t ä P o h j o i s m a i d e n n e u v o s t o n p u h e e n j o h t a j i s t o on v u o d e n 19 6 2

P o h j o i s m a i d e n y h t e i s t y ö s o p i m u k s e n ( H e l s i n k i- s o p i m u k s e n ) 54 a r t ik la n p e r u s t e e l l a

p e r u s t a n u t s i h t e e r i s t ö n T u k h o lm a a n ,

j o t k a p i t ä v ä t t o i v o t t a v a n a n äid en s i h t e e r i s t ö j e n o i k e u d e l l i s e n a s e m a n ja niihin

l i i t t y v i e n s e i k k o j e n v a h v i s t a m i s t a ,

o v a t s o p i n e e t s e u r a a v a s t a :

S O P IM U K SE N SO VEL TAMISA LA

1 ar tik la

T ä m ä s o p im u s k o s k e e P o h j o i s m a i d e n m i n i s t e r i n e u v o s t o n s i h t e e r i s t ö ä ja

P o h j o i s m a i d e n n e u v o s t o n p u h e e n j o h t a j i s t o n s i h t e e r i s t ö ä .

J o k a i n e n s i h t e e r i s t ö on i t s e n ä i n e n o ik e u s h e n k i l ö , j o l ia on s a m a

o i k e u s t o i m i k e l p o i s u u s kuin m u illa o ik e u s h e n k i l ö il l ä slin a m a a s s a , j o s s a s i h t e e r i s t ö

s i j a i t s e e . S i t e n ne v o i v a t hankk ia ja lu o v u t t a a k i i n t e ä t ä ja i r t a i n t a o m a i s u u t t a

s e k ä o l la o s a l l is e n a o ik e u d e n k ä y n n is s ä .

P o h j o i s m a i d e n m i n i s t e r i n e u v o s t o n s i h t e e r i s t ö ä e d u s t a a p ä ä s i h t e e r i ta i hänen

v a l t u u t t a m a n s a h e n k ilö t a i h e n k i lö t . P o h j o i s m a i d e n n e u v o s t o n p u h e e n j o h t a j i s t o n

s i h t e e r i s t ö ä e d u s t a a p u h e e n j o h t a j i s t o n s i h t e e r i ta i h ä n en v a l t u u t t a m a n s a he n k ilö

t a i h e n k i lö t .

L O U K K A A M A T T O M U U S JA ERI OIKE UDET

3 ar tik la

S i h t e e r i s t ö j e n o m a is u u s ja m u u t v a r a t e i v ä t voi jo u t u a h a l l i n n o l l i s t e n tai

o i k e u s v i r a n o m a i s t e n t o i m e n p i t e i d e n k o h t e e k s i m u u to in kuin P o h j o i s m a i d e n

m i n i s t e r i n e u v o s t o n ta i P o h j o i s m a i d e n n e u v o s t o n p u h e e n j o h t a j i s t o n

n i m e n o m a i s e l l a s u o s t u m u k s e l l a j o k a i s e s s a y k s i t t ä i s t a p a u k s e s s a .

4 ar tik la

S i h t e e r i s t ö j e n t i l a t , a r k i s t o t s e k ä kaikki ni ille k u u lu v a t ta i ni id e n h a l l u s s a o l e v a t

a s i a k i r j a t o v a t l o u k k a a m a t t o m a t r ii p p u m a t t a n iid e n s i j a i n n is t a .

T ä l l a i s t e n a sia k irjo jen j u l k i s u u d e s t a o v a t v o i m a s s a ne m ä ä r ä y k s e t , j o i s t a p ä ä t t ä ä

P o h j o i s m a i d e n m i n i s t e r i n e u v o s t o ta i v a s t a a v a s t i P o h j o i s m a i d e n n e u v o s t o n

p u h e e n j o h t a j i s t o .

S i h t e e r i s t ö j e n k i r j e e n v a i h t o ja muu t v i r k a t i e d o t u k s e t e i v ä t s a a j o u t u a s e n s u u rin

a l a is e k s i ja niiden k u l j e t t a m i s e e n t u l e e s o v e l t a a s a m o j a m ä ä r ä y k s i ä kuin

d i p l o m a a t t i s e n e d u s t u s t o n k ir j e e n v a ih t o o n .

6 ar tik la

S i h t e e r i s t ö j e n s e k ä niide n tu lo je n ja v i r k a k ä y t ö s s ä o l e v a n o m a i s u u d e n t u l e e olla

v a o a a t k a i k e s t a v ä l i t t ö m ä s t ä v e r o t u k s e s t a .

S i h t e e r i s t ö j e n v i r k a k ä y t t ö ö n t a r k o i t e t t u j e n t u o n t i - ja v i e n t i t a v a r o i d e n t u l e e

s a m o i n o lla v a p a a t k a ik is t a t u l l e i s t a ja v a s t a a v a n l a i s i s t a m u i s t a m a k s u i s t a .

M ä ä r ä y k s e t 1 ja 2 k a p p a le is s a e i v ä t k o s k e v e r o j a t a i m a k s u j a , j o t k a s u o r i t e t a a n

y k s in o m a a n t e h d y i s t ä p a l v e lu k s is t a .

M u u to in s o v e l l e t a a n j o k a i s e e n s i h t e e r i s t ö ö n s a m o j a v e r o - ja m a k s u m ä ä r ä y k s i ä

kuin d i p l o m a a t t i e d u s t o o n siinä m a a s s a , j o s s a s i h t e e r i s t ö s i j a i t s e e .

7 a r t ik la

V e r o a e i s a a v a a t i a p a lk a s ta ta i m u u s t a k o r v a u k s e s t a , jon ka s i h t e e r i s t ö t

m a k s a v a t s i h t e e r i s t ö ö n p e r u s t e t t u u n t o i m e e n o t e t u l l e h e n k i l ö s t ö l l e . Tärna

k o s k e e m y ö s m u it a m a k s u v a a t i m u k s i a , j o i ll a on v a s t a a v a n l a i n e n v a ik u tu s kuin

v ä l i t t ö m i l l ä v e r o i l la . S i h t e e r i s t ö t o v a t v e l v o l l i s i a t o i m i t t a m a a n

s o p i m u s v a l t i o i d e n a s i a n o m a i s i l le v i r a n o m a i s i l l e l u e t t e l o n t ä h ä n r yhm ään

k u u l u v a s t a h e n k i l ö s t ö s t ä .

S ä ä n n ö t 1 k a p p a l e e s s a m ain itu n h e n k ilö k u n n a n v e l v o l l i s u u d e s t a s u o r i t t a a v e ro je n

s i j a s t a m a k s u s i h t e e r i s t ö i l l e v a h v i s t a a P o h j o i s m a i d e n m i n i s t e r i n e u v o s t o tai

v a s t a a v a s t i P o h j o i s m a i d e n n e u v o s t o n p u h e e n j o h t a j i s t o .

t2 — SÖ 1989:60

Maksun s u u r u u d en v a h v i s t a a P o h j o i s m a i d e n m i n i s t e r i n e u v o s t o ta i v a s t a a v a s t i

P o h j o i s m a i d e n n e u v o s t o n p u h e e n j o h t a j is t o .

V ä h e n n y s tä , jok a on h y v ä k s y t t y v a h v i s t e t t a e s s a t ä m ä n s o p im u k s e n m ä ä r ä y s t e n

m u k a is e n m a k s u n l a s k e n t a p e r u s t e , e i en ä ä v o i d a k ä y t t ä ä h y v ä k s i v ä h e n n y k s e n ä

k a n s a l l is e s s a v e r o t u k s e s s a .

S o p i m u s v a l t i o i d e n v ir a n o m a is illa on o ik e u s h u o m io i d a 1 k a p p a l e e s s a m a in itu n

h e n k i lö s t ö n p a lk k a ja muu ko rvaus l a s k e t t a e s s a v e r o j a , j o tk a m a a n la in sä ä d ä n n ö n

m u k aan , o t t a e n h u o m io o n P o h j o i s m a i d e n v ä l il l ä k a k s i n k e r t a i s e n v e r o t u k s e n

v ä l t t ä m i s e k s i t e h t y so p im u s , m ak s u u n p a n n a a n m u i s t a t u l o l ä h t e i s t ä kuin

s i h t e e r i s t ö i s t ä s a a d u i s t a t u l o i s t a .

8 ar tik la

S i h t e e r i s t ö j e n h e n k i l ö s t ö ja p e r h e e n j ä s e n e t , j o t k a k u u lu v a t h e n k i l ö s t ö n t a l o u t e e n ,

o v a t a s e m a m a a s s a v a p a a t t u l l i- ja m u i s t a m a k s u i s t a , j o t k a s u o r i t e t a a n

h e n k i l ö k o h t a i s e e n k ä y t t ö ö n t a r k o i t e t u s t a o m a i s u u d e s t a , m u k a a n lu k ie n

m o o t t o r i a j o n e u v o t , ja jonka he t u o v a t m u k a n a a n s a a p u e s s a a n p a l v e l u k s e e n

y h t e e n s i h t e e r i s t ö i s t ä .

9 a r t ik la

T u lli- ja m a k s u v a p a a s t i 6 tai 8 a r tik la n m u k a a n m a a h a n t u o t u a o m a i s u u t t a s a a

si in ä m a a s s a , j o s s a t u l l i- tai m a k s u v a p a u s on m y ö n n e t t y , l u o v u t t a a e d e l l e e n vain

t ä m ä n m a a n h a l l it u k s e n h y v ä k s y m in e h d o in .

H E N K IL Ö S T Ö N O I K E U D E L L IN E N AS EM A

10 a r t i k l a

S i h t e e r i s t ö j e n t y ö j ä r j e s t y k s e t s e k ä h e n k i l ö s t ö n p a l k k a - j a t y ö e h d o t v a h v i s t a a P o h j o i s m a i d e n m i n i s t e r i n e u v o s t o t a i v a s t a a v a s t i P o h j o i s m a i d e n n e u v o s t o n p u h e e n j o h t a j i s t o .

11 a r t i k l a

J o k a i n e n s o p i m u s p u c l i s i t o u t u u m y ö n t ä m ä ä n v a l t i o n p a l v e l u k s e s s a o l e v a l l e h e n k i l ö s t ö l l e , j o k a t u l e e p a l v e l e m a a n m ä ä r ä t y n a j a n y h d e s s ä s i h t e e r i s t ö i s t ä , v i r k a v a p a u t t a p a l v e l u n k e s t o a j a n j a l a s k e m a a n a s i a n o m a i s e n h e n k i l ö s t ö n s u o r i t t a m a n p a l v e l u s k a u d e n h ä n e n h y v ä k s e e n k u t e n k o t i m a a s s a s u o r i t e t u n p a l v e l u n .

M ä ä r ä a i k a i s e l l a p a l v e l u l l a t a r k o i t e t a a n p a l v e l u s s u h d e t t a , j o k a e i y l i t ä k a h d e k s a a v u o t t a .

12 a r t ik la

J o k a i n e n a s e m a m a a s i t o u t u u v a s t a a n o t t a m a a n s i h t e e r i s t ö n h e n k i l ö s t ö n j ä s e n e t m a a n s a v a l t i o n e l ä k e j ä r j e s t e l m ä ä n t ä m a n m a a n v a s t a a v i a v i r k o j a k o s k e v i e n e h t o j e n m u k a i s e s t i , m i k a l i a s i a n o m a i s e n v i r k a m i e h e n k a n s s a ei o l e t o i s i n s o v i t t u .

T e h t y ta i t u l e v a i s u u d e s s a t e h t ä v ä s o p im u s P o h j o i s m a i d e n k e s k e n v a l t io n tai

v a s t a a v a n l a i s t e n e l ä k e o i k e u k s i e n y h t e n ä i s t ä m i s e s t ä k o s k e e m y ö s s i h t e e r i s t ö j e n

h e n k i l ö s t ö ä , j o lia on e l ä k e o i k e u s n i is s ä P o h j o i s m a i s s a , j o t k a o v a t l i i t t y n e e t

s o p i m u k s e e n .

H e n k i l ö s t ö n o i k e u k s i s t a s o s i a a l i e t u i h i n m ä ä r ä ä m a a l is k u u n 5 p ä iv ä n ä 198 1

a l l e k i r j o i t e t t u P o h j o i s m a i d e n s o s i a a l i t u r v a s o p i m u s .

H e n k i l ö s t ö n o i k e u d e l l i s e s t a a s e m a s t a on m u i l t a osi n v o i m a s s a jok o t y ö s o p i m u k s e n t a i P o h j o i s m a i d e n m i n i s t e r i n e u v o s t o n ta i P o h j o i s m a i d e n n e u v o s t o n p u h e e n j o h t a j is t o n a n t a m a t m ä ä r ä y k s e t .

14 a r t ik la

T y ö s o p i m u k s e n t u l k i n n a s t a t a i s o v e l t a m i s e s t a j o h t u v a t e r i m i e l i s y y d e t r a t k a i s e e v ä l i m i e s l a u t a k u n t a .

V ä l i m i e s l a u t a k u n t a a s e t e t a a n r i i d a n j o m m a n k u m m a n o s a p u o l e n p y y n n ö s t ä .

V ä l i m i e s l a u t a k u n t a a n k u u l u u k o l m e j ä s e n t ä , j o i s t a k u m p i k i n r i i d a n o s a p u o l i s t a n i m i t t ä ä y h d e n j a n ä m ä y h d e s s ä n i m i t t ä v ä t k o l m a n n e n , j ö s t a t u l e e v ä l i m i e s l a u t a k u n n a n p u h e e n j o h t a j a .

Mikali r ii d a n o s a p u o l e t e i v ä t p ä ä s e y k s i m i e l i s y y t e e n k o l m a n n e s t a la u ta k u n n a n

j ä s e n e s t ä , p y y d e t ä ä n a s e m a m a a n t y ö t u o m i o i s t u i m e n p u h e e n j o h t a j a a n i m e ä m ä ä n

tärna.

V ä l i t y s t u o m i o la a d i t a a n k ir j a llis e s t i ja la u t a k u n n a n j ä s e n t e n t u l e e s e

a l l e k i r j o i t t a a .

V ä l i m i e s l a u t a k u n t a h y v ä k s y y m u u to in i t s e t y ö j ä r j e s t y k s e n s ä .

V ä l i m ie s l a u t a k u n n a n palk k ion v a h v i s t a a P o h j o i s m a i d e n m i n i s t e r i n e u v o s t o tai

v a s t a a v a s t i P o h j o i s m a i d e n n e u v o s t o n p u h e e n j o h t a j i s t o la u ta k u n n a n e s i t y k s e n

p e r u s t e e l l a .

L a u t a k u n t a m ä ä r ä ä v ä l i m i e s m e n e t t e l y n k u s t a n n u s t e n j a o s t a o s a p u o l t e n k e s k e n .

L O P P U M ä a R Ä Y K S P T

15 a r t ik la

T ä m ä s o p i m u s t u l e e v o i m a a n 30 p ä i v ä ä s e n p ä i v ä n j ä l k e e n , kun kaikki

s o p i m u s p u o l e t o v a t i l m o i t t a n e e t N o r ja n u l k o m i n i s t e r i ö l l e h y v ä k s y n e e n s ä

s o p im u k s e n .

N o r ja n u l k o m i n i s t e r i ö i lm o i t t a a m u i l le s o p i m u s p u o l i l l e n ä ld en i l m o i t u s t e n

v a s t a a n o t t a m i s e s t a ja a ja n k o h d a sta , j o llo in s o p i m u s t u l e e v o im a a n .

T ä m a n s o p i m u k s e n t u l l e s s a v o im a a n k u m o u t u u h u htiku un 12 p ä iv ä n ä 1 9 7 3 t e h t y

s o p i m u s P o h j o i s m a i d e n m i n i s t e r i n e u v o s t o n s i h t e e r i s t ö i s t ä ja ni ide n

o i k e u d e l l i s e s t a a s e m a s t a marrask uu n 22 p ä i v ä n ä 1 9 8 4 t e h t y i n e m u u t o k s in e e n

s e k ä t o u k o k u u n 15 p ä iv ä n ä 1973 t e h t y l is ä p ö y t ä k i r j a P o h j o i s m a i d e n n e u v o s t o n

p u h e e n j o h t a j i s t o n s i h t e e r i s t ö s t ä ja se n o i k e u d e l l i s e s t a a s e m a s t a s e k ä 22 p ä iv ä n ä

m a r r a s k u u t a 19 8 4 t e h t y l is ä p ö y t ä k ir j a s o p i m u k s e e n P o h j o i s m a i d e n

m i n i s t e r i n e u v o s t o n s i h t e e r i s t ö i s t ä ja n iid e n o i k e u d e l l i s e s t a a s e m a s t a te h d y n

s o p i m u k s e n m u u t t a m i s e s t a , m u u t o s s o p i m u k s e n s o v e l t a m i s e s t a P o h j o i s m a i d e n

n e u v o s t o n p u h e e n j o h t a j i s t o n s i h t e e r i s t ö ö n ja h e n k ilö k u n n a n a s e m a s t a p a lv e lu u n

k o t i m a a s s a p alu un y h t e y d e s s ä .

16 a r t ik la

S o p i m u s p u o l i voi ir tis a n o a s o p im u k s e n i l m o i t t a m a l l a k ir j a llis e s t i s i i t ä N orjan

u l k o m i n i s t e r i ö l l e , joka i l m o i t t a a m u i l l e s o p im u s p u o l il l e i lm o i t u k s e n

v a s t a a n o t t a m i s e s t a ja se n s i s ä l l ö s t ä .

I r t i s a n o m i n e n k o s k e e vain i r t i s a n o m is e n s u o r i t t a n u t t a p u otta ja t u l e e v o i m a a n

kuusi k u u k a u t t a s e n j ä l k e e n kun N o r j a n u l k o m i n i s t e r i ö on v a s t a a n o t t a n u t

i r t i s a n o m i s i l m o i t u k s e n .

T ä m a n s o p im u k s e n a lk u p e rä t e k s t i t a l l e t e t a a n Nlorjan u l k o m i n i s t e r i ö ö n , joka

t o i m i t t a a s i i t ä m u i l le so p im u s p u o lille o ik e a k s i t o d i s t e t u t j ä l j e n n ö k s e t .

T ä m ä n v a k u u d e k s i o v a t a l l e k i r j o i t t a n e e t a s i a n m u k a i s e s t i v a l t u u t e t t u i n a

a l l e k i r j o i t t a n e e t t ä m ä n so p im u k s en .

T e h t y O s l o s s a 13 p ä iv ä n ä to u k o k u u ta 1987 y h t e n ä k a p p a l e e n a t a n s k a n - , s u o m e n - ,

i s l a n n in - , norjan- ja r u o t s i n k i e l e l l ä , j o t k a kaikki t e k s t i t o v a t y h tä

t o d i s t u s v o i m a i s e t .

SAMNINGUR UK P.ÉTTARSTÖDU SKRIFSTOFA RÄDHERRANEFNDAP NOPDURLANDA OG STJÖRNARNEFNDAR NORDURLANDARADS

Rlkisstjörnir Danmerkur, Finnlands, Islands, Noregs og Svlfc>i65ar,

sem eru sammåla um aä efla norraent samstarf,

sem hafa 1 fvl augnamiäi komiä å f6t skrifstofu fyri råäherranefnd Noräurlanda I Kaupmannahöfn,

sem gera sér ljöst aä stjörnarnefnd Noräurlandaråäs hefur I samraemi viä 54. gr. samstarfssamnings Noräurlanda frä 1962 (Helsingforssamningsins) komiä f6t skrifstofu I Stokkhölmi,

sem aeskja f>ess aä Skveäa réttarstöäu {jessara skrifstofa åsamt skyldum målefnum,

hafa oräiä sammåla um e f t i r f a r a n d i :

GILDISSVID SAMNIMGSINS

1. gr.

Samningur {jessi gildir fyrir skrifstofu råäherranefndar Noräurlanda og skrifstofu stjörnarnefndar N o r ä u r l a n d a r å ä s .

RÉTTARSTADA SKRIFSTOFANNA

2 . gr.

Hvor skrifstofa um sig er sjålfstaeöur réttaraöili meö sBmu lögaöild og aörir lögaöilar I landinu {jar sem hön er staösett. hannig geta {jaer eignast og lätiö af hendi fasteignir og lausafjårmuni og veriö m ä lsaöilar fyrir dömstölum. Aöalritarinn eöa så eöa {jeir sem hann tilnefnir skal koma fram fyrir hönd skrifstofu råöherranefndar Noröurlanda. Ritari stjörnarnefndarinnar eöa så eöa {>eir sem hann tilnefnir skal koma fram fyrir hönd skrifstofu stjörnarnefndar N o r ö u r l a n d a r å ö s .

FRIDHELGI OG SÉRRÉTTINDI

gr.

Fasteignir skrifstofanna og aörar eignir eru undan{jegnar hvers kyns aöför stjörnvalda og dömstöla, nema me6 beinu leyfi råöherranefndar Noröurlanda eöa stjörnarnefndar Noröurlandaråös hverju sinni.

gr.

HGsnaeöi skrifstofanna, skjalageymslur og öll skjöl I {jeirra eigu eöa vörslu skulu vera friöhelg, hvar sem {>au eru. Varöandi birtingu sllkra skjala gilda {jaer reglur sem råöherranefnd Noröurlanda eöa stjörnarnefnd Noröurlandaråös, eftir { j v I sem viö å, setur.

5. g r .

Bréfaskriftir skrifstofanna og aörar opinberar tilkynningar må ekki ritskoia og hvaö variar meiferi feirra skulu f®r jafnsettar pösti sendiråia.

6. g r .

Sk r ifstofurnar, tekjur feirra og eignir, sem notaiar eru viö starfsemir.a, skulu vera undanfegnar allri beinni skattheimtu. Skrif stofurnar skulu einnig vera undanfegnar Ö llum tollgjöldum og öirum g jöldum mei sömu åhrif af h lutum sem eru fluttir inn eia Gt vegna s t a r f s e m i n n a r . Äkvaeiin i 1. og 2. mgr. eiga ekki vii um skatta e6a gjöld sem aieins varia greiislu fyrir veitta f j ö n u s t u . A6 öiru leyti gilda fyrir hvora skrifstofu um sig sömu skatta- og gjaldareglur og fyrir sendiråi I landinu far sem hGn er staisett.

7. gr.

Ekki er haegt ai krefjast skatta af launum og ö i r u m hlunnindum sem skrifstofurnar greiia starfsliii slnu I föstum stöium. hetta gildir einnig um greiislur sem hafa sömu åhrif og beinir skattar. S k r ifstofunum ber skylda til ai senda viikomandi s t jörnvöldum samningslandanna skrå yfir fai starfslii sem heyrir undir pennan lii. Råiherranefnd Noriurlanda eia stjörnarnefnd N o r i u r l a n d a r å i s , eftir fvl sem vii &, setur reglur um skyldur fess starfsliis sem um getur i 1. mgr. til f ess ai greiia gjäld til skrifstofanna I staiinn fyrir s k a t t .

t3-SÖ 1989:60

Råäherranefnd Noräurlanda eäa stjSrnarnefnd N o r ä u r landaråäs, eftir fvl sem viä S, Skveäur gjaldiä. Viäurkenndan frådrStt, sem notaäur er viä Skvör6un stofns vegna Qtreiknings gjalds samkvaemt reglum fessa samnings, mä ekki jafnframt nota sem frSdrStt viä skattlagningu innanlands. Stjörnvöldum samningslandanna er heimilt aö hafa hliäsjön af launum og öärum hlunnindum starfsliäs fess sem um getur i 1. m g r . viä Gtreikning 5 skatti sem samkvaemt ltfggjfif landsins, samanber tvlsköttunarsamning Noräurlanda, er lagäur S tekjur frS ö ärum aäilum en skrifstofunum.

8. gr.

Starfsliö skrifstofanna og feir I fj«lskyldu fess, sem teljast til heimilisfdlks fess, skulu i starfslandinu vera undanfegin tollum og gjtfldum af eignum, far S meäal ökutaekjum, sem aetlaäar eru til persönulegra nota og faä hefur meä sér vegna starfsins I skrifstofunum.

9. g r .

E i g n i r , sem fluttar eru inn toll- og gjaldfrltt samkvaemt 6. eäa 8. gr., mS aäeins framselja I landinu, far sem faer hafa notiö toll- og g j a l d f r l ä i n d a , meä f e i m skilyräum sem viäurkennd eru af stjörnvöldum fess l a n d s .

RÉTTARSTADA STARFSLIDSINS

10. gr.

RSäherranefnd Noräurlanda eäa stjörnarnefnd N o r ä u r l a n d a r S ä s , eftir fvl sem viä S, Skveäur

starfsskipulag og launa- og starfsskilyröi fyrir starfsliö skrifstofanna.

11. g r .

Hver samningsaöili skuldbindur sig til aö veita fastråönum rlkisstar f s m a n n i , sem å aö gegna tlmabundnu starfi 1 skrifstofunum, leyfi frS störfum {sann tima sem råöningin stendur og aö reikna starfstlmann £>ar eins og starf innt af hendi I heimalandinu. Tlmabundiö starf merkir råöningu sem ekki varir lengur en åtta år.

12. g r .

Hvert starfsland skuldbindur sig til afl låta starfsliö skrifstofanna njöta göäs af rlkisllfeyrissjö6i I starfslandinu samkvaemt sömu skilyröum og gilda fyrir samsvarandi stööur I rlkisjsjönustu I star f s l a n d i n u , svo fremi sem annai er ekki åkveöiö me6 samningi viö einstaka starfsmenn. Samningur, sem er eöa kann a6 veröa geröur milli Noröu r l a n d a um samraemingu réttinda sem aflaö hefur veriö I rlkisllfeyrissjööi eöa samsvarandi I I f e y r i s s j ö ö i , skal einnig gilda fyrir starfsliö skrifstofanna sem hefur IIfeyrissjoösréttindi I fieim N o r öurlandanna sem hafa gerst aöilar aö samningnum. Um réttindi starfsliösins til tryggingagreiöslna fer samkvaemt samningi N o röurlanda frå 5. mars 1981 um félagslegt öryggi.

13. gr.

Um réttindi starfsliösins gildir aö ööru leyti t>aö sem I råöningarsamningi segir eöa råöherranefnd Noröu r l a n d a eöa stjornarnefnd N o r ö u r l a n d a r å ö s , eftir bvl sem viö å, åkveöur.

14. gr.

Deilur um tGlkun efia notkun rSéningarsamnings skulu GtkljSSar af sSttanefnd.

S S t t a n e f n d skal s k i p a e f a n n a r d e i l u a ä i l a k r e f s t

{aess.

S S t t a n e f n d i n s k a l s k i p u ö {aremur mttnnum o g

t i l n e f n a d e i l u a ä i l a r s i n n h v o r m a n n i n n , s e m I

s a m e i n i n g u t i l n e f n a h i n n {ari8ja, s e m v e r ä u r f o r m a S u r

s S t t a n e f n d a r i n n a r .

Ef deiluaSilar veria ekki SsSttir um tilnefningu {ariija manns skal fara {aess S leit viö formann {aess dömstöls I starfslandinu, sem fer meä vinnudeilur, aö h ann tilnefni {>ri8ja mann. Orskuräur sSttanefndar skal vera skriflegur og undirritaöur af nefndarmdnnum. SSttanefndin Skveäur sjSlf starfsreglur sinar. RSSherranefnd Noröurlanda eöa stjörnarnefnd N o r 6 u r l a n d a r S ä s , eftir {avi sem viS S, Skveöur {aöknun såttanefndar eftir till*gu frS s S t t a n e f n d i n n i . SSttanefndin Skveiur skiptingu kostnaöar hvors deiluaSila um sig af sSttame6fer8inni.

LOKAÄKWEDI

15. gr.

Samningur {aessi ttfilast gildi 30 dfågum eftir {ann dag er allir samningsaSilar hafa tilkynnt norska utanrlkisrSiuneytinu a5 hann hafi verii sam{aykktur. Norska utanrlkisrSiuneytiö tilkynnir PJrum samnångsaiilum um möttdku {aessara tilkynninga og um bann dag er samningurinn ^81ast gildi.

Via gildistöku samnings fessa fellur Gr gildi samningur frä 12. april 1973 um skrifstofur rS6herranefndar Nor6urlanda og réttarstöäu feirra, me6 br eytingu frS 22. növember 1984, åsamt viöbötarbökun frS 15. mai 1973 um skrifstofu stjörnarnefndar NoräurlandarS6s og réttarstödu hennar og vi6b6tarb6kun frS 22. növember 1984 vi6 samning um breytingu S samningi um skrifstofur rS5herranefndar Nor6urlanda og réttarstödu feirra, um gildi samningsins um breytinguna fyrir skrifstofu stjörnarnefndar Nordurlandaråds og um stöau hinna rådnu 1 sambandi via afturhvarf til starfa I heimalandi slnu.

16. gr.

Samningsaaili getur sagt samningnum upp me6 skriflegri tilkynningu fess efnis til norska utanrIkisrSauneytisins sem tilkynnir få Ö8rum samningsaailum um möttöku sllkrar tilkynningar og um efni hennar. Uppsögn tekur aaeins til fess adila sem aä uppsögninni stendur og tekur gildi sex månu6um eftir a8 norska utanrlkisråduneytinu barst tilkynning um uppsögnina.

17. gr.

Frumrit samnings fessa skal vardveitt I norska utanrlkisråduneytinu sem sendir Ö8rum samningsa8ilum stadfest afrit af fvl. bessu til stadfestu hafa fulltrGar, sem til fess höfdu fullt umbo8, undirritad samning fennan.

Gjört I O s l o hinn / 3 . / H A / 1 9 2 7 I einu eintaki å dönsku, finnsku, Islensku, norsku og saensku, og skulu allir textar jafngildir.

AVTALE OM DEN RETTSLIGE STILLING FOR NORDISK MINISTERRÅDS

SEKRETARIAT OG NORDISK RÄDS PRESIDIESEKRETARIAT.

Danmarks, Finlands, Islands, Norges og Sveriges regjeringer som er enige om å fremme del nordiske samarbeidet, som med det Le formål har opprettet et sekretariat for Nordisk M inisterråd i Köbenhavn, som konstaterer at Nordisk Råds presidium i henhuld til art. 54 i den Nordiske samarbeidsavtalen av 1962 (Helsingforsavtalen) har opprettet et sekretariat i Stockholm, som finner det tfnskelig å fastslå disse sekretariaters rettslige stilling samt forhold som knytter seg til disse, er blitt enige om f01gende:

AVTALENS VIRKEOMRÅDE

Artikkel 1 Avtalen gjelder Nordisk M i nisterråds sekretariat og Nordisk Råds p r e s i d isesekretariat.

SEKRETÄRIATENES RETTSLIGE STILLING

Artikkel 2 Hvert sekretariat er et s elvstendig rettssubjekt med samme rettslige handleevne som andre juridiske personer i det land hv°r sekretariatet har sitt sete. Således kan det erverve og

avtu-nde £ a j. t eiendom 09 l0 s0 re 09 vere patt i en rettssak.

Nordisk Ministerråds s e k r e t a r i a t repreoenteres av general- 5ekretaeren eller den eller de personer denne b e m y n d i g e r . Nordisk Råds presidiesekretariat representeres av presidiesekretsren eller den eller de personer denne bemyndiger.

IMMUNITET 0G PRIVILEGIER

Artikkel 3

Sekretariatenes eiendom og a n d r e aktiva kan ikke gj0res til 9 3 enstand for noén f ö r f i n i n g fra administrative eller judisielle myndigheters side uten etter uttrykkelig tillåtelse fra Nordisk Ministerråd eller N o r d i s k Råds presidium i det enkelte tilfelle.

Artikkel 4

Sekretariatenes lokaler, a r k i v e r samt dokumenter, som tilh0rer sekretariatene eller er i deres besittelse, skal vere ukrenkelige, hvor de enn befinner seg.

I spörsmål om silke d o k u m e n t e r s offentlighet skal gjelde de regler som fastsettes av N o r d i s k M i nisterråd respektive N o r disk Råds presidium.

Artikkel 5

Sekretariatenes k o r r espondanse og andre tjenestlige m eddelelser kan ikke u n d erkastets sensur og skal med hensyn .-til deres befordring likestilles m e d diplomatpost.

A rtikkel 6

Sekretariatene, deres inntekter og eiendom som anven d e s i tjeneste0yemed, skal vere f r itatt for all direkte beskatning.

For så vidt angår gjenstander som innf0res eller utf0res 25

til tjenstlig bruk, skal s e k r e tariaten* videre vare fritatt for alle tollavgifter og a n d r e avgifter med samme virkning.

Bestemmelsene i f0rste og annet ledd omfatter ikke skatter eller avgifter som bäre vedr0rer betaling for utf0rte tjenester.

For 0vrig gjelder for hvert sekret a r i a t de samme skatte- og avgiftsregler som for d i p l o m a t i s k stasjon i det land hvor sekretariatet har sitt sete.

Artikkel 7

Det kan ikke kreves skatt av 10nn og annen g o d t g j 0 r i n g som sekretariatene utbetaler til personale som er ansatt i normerte stillinger. Dette gjelder også oppkrevinger med tilsvarende virkning som d i r e k t e skatter. Sekretariatene har plikt til å sende v e dkommende myndigheter i avtal e l a n d e n e liste över det personale som h0rer inn under denne kategori.

Regler om plikten for det personale som er nevnt i f0rste ledd til A betale en avgift til sekretariatene i stedet for skatt fastsettes av Nordisk Minis t e r r å d respektive N o rdisk Råds presidium.

Avgiftens st0rrelse fastsettes av Nordisk Minist e r r å d respektive Nordisk Råds presidium.

Godkjente fradrag som er foretatt ved fastsettelse av grunnlaget for beregning a v avgift if01ge reglene i denne avtale kan ikke dessuten benyttes som fradrag ved nasjonal beskatning.

Myndighetene i avtal e l a n d e n e har rett til å ta det i f0rste ledd nevnte personales l0nn og annen godtgj0ring i befraktning ved beregning a v skatt som i henhold til landets lov under hensyntaken til d e n nordiske d obbeltbeskattningsavtale, pålegges inntekt fra annen inntektskilde enn sekretariatene.

Artikkel 8

S e k r e t ä r iatenes personale og familiemedlemmer sorn tilh0rer husstanden skal i tjenestegj0 ringslandet vare fritatt for toll og avgifter på eiendeier, inklusive m o t orkg0 r e t 0 y e r , bestemt for deres personlige bruk, som de tar med for å tiltre tjeneste ved et av sekretariatene.

Artikkel 9

Eiendeier innf0rt toll- og avgift s f r i t t i h e n hold til artikkel 6 eller 8 , kan i det land der tollfrihet bie oppnådd, overdras bäre på vilkår godkjent av dette lands regjering.

PERSONALETS RETTSLIGE STILLING

A rtikkel 10

Arbeidsordning og 10nns-og arbeidsvilkår for p e r s o n a l e t i sekretariatene, fastsettes av Nordisk Ministerråd respektive N o rdisk Råds presidium.

Artikkel 11

Hver avtalepart forplikter seg til å gi s t atsansatt personale som skal gj0re tidsbegrenset tgeneste i et av sekretariatene, tjenestefrihet i den tid tjenesten varer, og til å la det medregne tjenestetiden der som tjeneste utf0rt i hjemlandet.

Med tidsbegrenset tjeneste forstås ansettelse som ikke överstiger åtte år.

Artikkel 12

Hvert tjenesteland forplikter seg til å t a.ansatte ved sekretariatene inn som medlemmer i den ståtlige pensjonsordning i tjenestelandet etter de samme v ilkår som gjelder for tilsvarende stillinger i statens t j e neste i tjenestelandet såfremt ikke a n n e t er a vtalt med d e n enkelte 27

Oveienskomst sorn er eller matte bli m n g i l t m e l l o m de nordiske land om samordning av rettigheter opptjent i de ståtlige eiler tilsvarende p e n s j o n s o r d n i n g e r ,skal også gjelde for de ansatte ved sekretariatene som har pensjonsrettigheter i de nordiske land som har tiltrådt o v e r e n s k o m s t e n .

De ansattes rett til sosiale ytelser reguleres ved den nordiske konvensjon om sosial trygghet av 5 . mars 1981.

Artikkel 13 Om de ansattes rettslige stilling gjelder for 0 vrig det som ansettelsesavtalen bestemmer eller Nordisk Ministerråd respektive Nordisk Råds p r e s i d i u m fastsetter.

Artikkel 14 Tvister om fortolkning eller anvendelse av en ansettelsesavtale skal avgjflres av en v o l d g i f t s n e m n d .

Oprettelse av en slik voldgif tsnemnd skjer på begjaering av en av de tvistende parter.

Voldgiftsnemnden skal ha tre medlemmer av hvilke hver av de tvistende parter oppnevner en, og disse i fellesskap oppnevner den tredje, som blir voldgiftsnemndens formann.

Hvis partene ikke blir enige om hvem som skal vaere det tredje medlemmet, anmodes formannen for arbeid s r e t t e n i tjenestelandet om å utpeka denne.

Voldgiftskjennelsen skal avgis skriftlig og u n dertegnes av medlemmene i voldgiftsnemnden.

Voldgiftsnemnden fastsetter ellers selv sine prosedyrer e g l e r .

Voldgiftsnemndens honorar fastsettes av Nordisk Minis t e r r å d respektive Nordisk Råds presi d i u m etter innstilling fra

N e m n d e n b e s t e m m e r f o r d e l i n g e n m e l l o m p a r t e n e av o m k o s t n i n g e n e ved voldgif t s p r o s e d y r e n .

SLUTTBESTEBHELSER

Artikkel 10

Denne avtale trer i kraft tretti dager etter den dag samtlige avtaleparter har gitt det norske utenriksdepartement me d d e l e l s e om deres godkjenning av avtalen.

Det norske utenriksdepartementet underretter de 0vrige avtalepartene om mottakelsen av disse meddelelser og om tidspunktet for avtalens i k r a f t t r e d e n .

Ved ikrafttreden av avtalen oppheves avtale av 12. april 1973 om Nordisk Ministerråds sekretariater og deres rettslige stilling med endring av 22. november 1984 samt tilleggsprotokoll av 15. mai 1973 om N o r d i s k Råds presidiesekretariat og dets rettslige stilling og tilleggsprotokoll av 22. november 1984 til avtale om endring i avtale om N o rdisk Ministerråds sekretariater og deres rettslige stilling, om endringsavtalens gyldighet for N o r disk Råds presidiesekretariat og om de ansattes stilling i förbindelse med tilbakegang til anset t e l s e i hjemlandet.

Artikkel 16

En avtalepart kan oppsi a v t a l e n ved skriftlig m e d d e l e l s e om dette til det norske utenriksdepartement, som underretter de 0 vrige avtalepartene om m ottakelsen av meddelelsen og om dens i n n h o l d .

En oppsigelse gjelder bäre for den avtalepart som har avgitt den og blir gyldig seks m å neder etter den dag det norske utenriksdepartement mottok m e ddelelsen om oppsigelsen.

Artikkel 17

Originalteksten til denne avtale deponeres i det norske u t e n n k s d e p a r t e m e n t , sorn tilstiller de 0 v n g e avtaleparter bekreftede kopier av denne.

Til bekreftelse av dette har undert e g n e d e befullmektigede representanter undertegnet denne avtale.

Utferdiget i Oslo den .. . 1987 i ett eksemplar pi dansk, finsk, isländsk, norsk og svensk, sorn alle har lik g y l d i g h e t .

AVTAL OM DEN RÄTTSLIGA STÄLLNINGEN F ÖR N O RDISKA MINISTERRÅDETS SEKRETARIAT OCH N ORDISKA RÄDETS PRESIDIESEKRETARIAT

Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges rege­ ringar, vilka är ense om att främja det nordiska samarbe­ tet , vilka i detta syfte har upprättat ett sekretariat för Nordiska ministerrådet i Köpenhamn, vilka konstaterar att Nordiska rådets presidium enligt artikel 54 i den nordiska s a m a r b e t s ö v e r e n s ­ kommelsen av år 1962 (Helsingforsavtalet) har upprät­ tat ett sekretariat i Stockholm, vilka anser det önskvärt att fastslå den rätts­ liga ställningen för dessa sekretariat samt förhållan­ den som hänför sig till dessa, har kommit överens om följande.

Avtalets tillämpningsområde

Artikel 1 Avtalet gäller Nordiska min i s t e r r å d e t s sekreta­ riat och Nordiska rådets presidiesekretariat.

Sekretariatens rättsliga ställning

Artikel 2 Varje sekretariat är ett självständigt rättssub­ jekt med samma rättsliga handlingsförmåga som andra juridiska personer i d e t land, där sekretariatet har sitt säte. Således kan det förvärva och avhända sig

f a s t egendom o c h l ö s ö r e s a m t v a r a p a r t i e n r ä t t s s a k . N o r d i s k a m i n i s t e r r å d e t s s e k r e t a r i a t f ö r e t r ä d s a v g e n e r a l s e k r e t e r a r e n e l l e r a v d e n e l l e r d e m s o m d e n n e b e m y n d i g a r . N o r d i s k a r å d e t s p r e s i d i e s e k r e t a r i a t f ö r e ­ t r ä d s a v p r e s i d i e s e k r e t e r a r e n e l l e r a v d e n e l l e r d e m s o m d e n n e b e m y n d i g a r .

T m m u n itet och privilegier

Artikel 3 Sekretariatens egendom och andra tillgångar kan icke göras till föremål för någon åtgå'rd från ad m i n i s ­ trativ eller judiciell myndighets sida annat än efter uttryckligt medgivande av Nordiska m i n isterrådet eller Nordiska rådets presidium i varje särskilt fall.

Artikel 4 Sekretariatens lokaler och arkiv samt övriga handlingar som tillhör eller innehas av sekretariaten skall vara okränkbara oberoende av var de befinner sig. I fråga om sådana handlingars offentlighet skall gälla de regler som Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium beslutar.

Artikel 5 Sekretariatens korrespondens och andra tjänstemeddelanden kan icke underkastas censur och skall i fråga om befordran likställas med d i plomatisk repre­ sentations korrespondens.

Artikel 6 Sekretariatens inkomster och egendom som används för tjänstebruk skall vara fritagna från all direkt beskattning. Beträffande gods som införs eller utförs för tjänstebruk skall sekretariaten vidare vara befriade från alla tullar och andra avgifter med samma verkan. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller

i c k e i f r å g a o m s k a t t e r e l l e r a v g i f t e r , v i l k a e n d a s t a v s e r b e t a l n i n g f ö r u t f ö r d a t j ä n s t e r . I övrigt gäller för varje sekretariat samma skatte- och avgiftsregler som för d i plomatisk repre­ sentation i det land, där sekretariatet har sitt säte.

A r t i k e l 7 Skatt kan icke på f ö r a s lön och annan ersättning som sekretariaten utbetalar till personal anställd i en tjänst som är uppförd i p e r s o nalförteckningen för något av sekretariaten. Detta gäller ä ven uppbörd med motsvarande verkan som direkta skatter. Sekretariaten är skyldiga att tillställa berörda m y ndigheter i de avtalsslutande staterna en förteckning över d en p e r ­ sonal som tillhör d enna kategori. Regler om skyldigheten för den p ersonal som avses i första stycket att betala avgift till sekretariaten i stället för skatt fastställs av Nordiska m i n i s t e r r å ­ det respektive No r d i s k a rådets presidium. Avgiftens storlek fastställs av Nor d i s k a m i n i s ­ terrådet respektive Nor d i s k a rådets presidium. Avdrag som me d g e t t s vid fastställande av underlag för beräkning av avgift enligt reglerna i detta avtal kan icke därutöver utnyttjas som avdrag vid nationell b e s k a t t n i n g . Myndigheterna i avtalsslutande stater har rätt att taga hänsyn till den i första stycket avsedda personalens lön och a nnan ersättning vid beräkning av skatt som enligt landets lag med beaktande av det nordiska d u b b e l b e s kattningsavtalet påförs intäkter från en annan inkomstkälla än sekretariaten.

Artikel 8 De anställda i sekret a r i a t e n och de f a miljemed­ lemmar som ingår i d eras hushåll skall i tjänstgöringslandet vara fritagna från tull och andra avgifter för egendom, inbegripet motorfordon, avsedd för deras personliga bruk, som de medför i anledning av att de

tillträder tjänst i ett av sekretariaten.

A r t i k e l 9 Egendom som har införts tull- och avgiftsfritt enligt artikel 6 eller 8 får i det land där tull- och avgiftsfriheten åtnjöts överlåtas endast på villkor som detta lands regering har godkänt.

P e r s o n a l e n s r ä t t s l i g a s t ä l l n i n g

Artikel 10 Arbetsordning samt anställnings- och arbetsvill­ kor för de anställda i sekretariaten fastställs av Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium.

Artikel 11 Envar av de avtalsslutande parterna förbinder sig att bevilja statsanställd personal, som får tidsbe­ gränsad anställning i ett av sekretariaten, tjänstle­ dighet under den tid sorn anställningen varar och att låta sådan personal tillgodoräkna sig t j ä nstgörings­ tiden där söm tjänst utövad i hemlandet. Med tidsbegränsad anställning avses sådan anställning som inte överstiger åtta år.

Artikel 12 Varje tjänstgöringsland förbinder sig att taga in anställda i sekretariaten som medlemmar i tjänstgöringslandets statliga pensionsordning på samma villkor som gäller för motsvarande statliga tjänster i detta land såvida icke annat fastställts genom avtal med den a n s t ä l l d e . överenskommelse, som ingåtts eller som kan komma att ingås mellan de nordiska länderna om samordning av rättigheter intjänade i statliga eller motsvarande pe n s i o n s ordningar, skall även gälla för de anställda i sekretariaten som har pensionsrättigheter i de nor­

diska länder, vilka tillträtt överenskommelsen. De anställdas rätt till sociala förmåner regleras genom den nordiska konventionen den 5 m ars 1981 om social trygghet.

Artikel 13 I fråga om de anställdas rättsliga ställning gäller i övrigt vad som framgår av anställningsavtal eller beslutas av N o rdiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium.

Artikel 14 Tvist om tolkning eller tillämpning av ett anställningsavtal skall hänskjutas till avgörande av en skiljenämnd. En skiljenämnd inrättas på begäran av någon av de tvistande parterna. Skiljenämnden skall ha tre ledamöter av vilka envar av de tvistande parterna utser en och dessa gemensamt utser den tredje, som skall vara skilje­ nämndens ordförande. Om parterna icke kan enas om vem som skall vara den tredje ledamoten, skall chefen för arbetsdomstolen i tjänstgöringslandet anmodas att utse denne. Skiljedom skall a vfattas skriftligen och u n d e r ­ tecknas av skiljenämndens ledamöter. Skiljenämnden fastställer i övrigt själv sin a rbetsordning. Arvode till skiljenämnden fastställs av Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium efter förslag från nämnden. Skiljenämnden beslutar hur kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall fördelas mellan parterna.

Artikel 15 Detta avtal träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga avtalsslutande parter har meddelat det norska utrikesdepartementet, att de har godkänt avtalet. Det norska utrikesdepartementet underrättar de övriga avtalsslutande parterna om mottagandet av dessa meddelanden och om tidpunkten för avtalets ikraftträ­ dande . Vid avtalets ikraftträdande upphör avtalen den 12 april 1973 om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning med ändring den 22 november 1984 samt tilläggsprotokollet den 15 maj 1973 om N o r ­ diska rådets presidiesekretariat och dess rättsliga ställning och tilläggsprotokoll den 22 november 1984 till avtalen om ändring i avtalen om Nordiska ministerrådssekrétariaten och deras rättsliga ställning och om avtalens giltighet för Nordiska rådets p r esidie­ sekretariat och om de anställdas ställning i samband med återgång i tjänst i hemlandet.

Artikel 16 En avtalsslutande part kan säga upp avtalet genom ett skriftligt meddelande till det norska utr i k e s d e ­ partementet, som underrättar de övriga avtalsslutande parterna om mottagandet av sådant meddelande och dess innehåll. En uppsägning gäller endast den part, som har gjort den, och får verkan sex månader efter den dag då det norska utrikesdepartementet mottagit meddelandet om uppsägningen.

Artikel 17 Originaltexten till detta avtal d e poneras hos det norska utrikesdepartementet, som tillställer de övriga

T i l l b e k r ä f t e l s e h ä r a v h a r u n d e r t e c k n a d e b e f u l l m ä k t i -

g a d e o m b u d u n d e r t e c k n a t d e t t a a v t a l .

Utfärdat i Oslo den 1987 i ett exemplar på danska, finska, isländska, norska och svenska sprakén, vilka samtliga texter har samma giltighet.

For D a nmarks regering: C h r i s t i a n C h r i s t e n s e n

S uomen h a l l i t u k s e n puolesta H e n r i k Blomstedt

F yrir rikfs s t j ö r n Islands: Niels P. Sigu r d s s o n

For Norges regjering: Bj M 0 r k E i d e m

För Sveriges regering: M ats H e l l s t r ö m

T±LL£GSPROTOKOL TIL AFTALE OM DEN RETLIGE STILLING FOR NORDISK MINISTERRADS SEKRETARIAT OG NORDISK RÄDS PR/ESIDIESEKRETARIAT

Danmarks, Finlands, Islands, Norges og Sveriges re­ geringer, som dags dato har indgået aftale om den retlige stilling for Nordisk Ministerråds Sekretariat og Nordisk Råds Pr a s i d i e s e k r e t a r i a t , er blevet enige om folgende:

Artikel 1

Aftaleparterne vil ved bedommelse i förbindelse med statslig ansattelse medregne tjeneste ved sekretariaterne som en sarlig kvalifikation, således at landene i storst muligt omfång skal kunne drage nytte af den indsigt i og erfaring om nordisk samarbejde, som de ansatte opnår ved at gore tjeneste i sekretaria t e r n e .

Aftaleparterne er enige om at anbefale andre arbejdsgivere at lade deres ansatte få tjenestefrihed for at gore tjeneste ved s e k r e t ä r iaterne på tilsvarende vilkår som för statsansatte i henhold til retstillingsaftalen.

Aftaleparterne vil vare ansatte, som har afsluttet tjeneste ved et nordisk sekretariat, behjalpelige med inden for rammerne af galdende love og administrative bestemmelser at få statslig eller anden ansattelse i h jeml a n d e t .

Artikel 2

Denne tillagsprotokol trader i kraft samme dag som aftalen om den retlige stilling för Nordisk M i n i s ­ terråds Sekretariat og Nordisk Råds Prasidiesekretariat trader i kraft.

Artikel 3

Originalteksten til denne t i 1 laegsprotokol deponeres i det norske Udenrigsministerium, som vil oversende bekraeftede kopier til de ovrige kontraherende parter.

Artikel 4

Denne tillaegsprotokol kan opsiges efter bestemmelserne i art. 16 i aftalen om den retlige stilling for Nordisk Ministerråds Sekretariat og Nordisk Råds Praesidiesekretariat. Såfremt aftalen opsiges, ophorer samtidig automatisk denne tillaegsprotokols gyldighed.

Til bekräftelse heraf har undert e g n e d e , som er be ­ hörigt bemyndiget dertil, undertegnet denne protokol.

Udfaerdiget i O i lo den )3- 1987 i ét eksemplar på dansk, finsk, isländsk, norsk og svensk, hvilke tekster alle har samme gyldighed.

L I S Ä P Ö Y T a K IR JA

s o p i m u k s e e n P o h j o i s m a i d e n m i n i s t e r i n e u v o s t o n s i h t e e r i s t ö n ja P o h j o i s m a i d e n

n e u v o s t o n p u h e e n j o h t a j i s t o n s i h t e e r i s t ö n o i k e u d e l l i s e s t a a s e m a s t a

T a n s k a n , S u o m e n , Is lannin, Nor jan ja R u o t s i n h a l l i t u k s e t ,

j o t k a o v a t t ä n ä ä n t e h n e e t s o p im u k s e n P o h j o i s m a i d e n m i n i s t e r i n e u v o s t o n

s i h t e e r i s t ö n ja P o h j o i s m a i d e n n e u v o s t o n p u h e e n j o h t a j i s t o n s i h t e e r i s t ö n

o i k e u d e l l i s e s t a a s e m a s t a ,

o v a t s o p i n e e t s e u r a a v a s t a :

1 a r t ik la

S o p i m u s p u o l e t p i t ä v ä t v a l t io n p a l v e l u k s e e n o t t a m i s t a k o s k e v a s s a h a r k in n a s s a a n

s i h t e e r i s t ö s s ä s u o r i t e t t u a p a iv e lu a e r i t y i s e n ä a n s io n a s i t e n , e t t a m a a t v o i s i v a t

niin l a a j a s t i kuin m a h d o ll i s t a h y ö t y ä n i i s t ä p o h j o i s m a i s t a y h t e i s t y ö t ä k o s k e v i s t a

t i e d o i s t a ja s i i t ä k o k e m u k s e s t a , jon ka s i h t e e r i s t ö s s ä p a l v e l l e e t s a a v a t .

S o p i m u s p u o l e t o v a t s o p i n e e t s u o s i t t a v a n s a m u i l l e t y ö n a n t a j i l l e , e t t a n a m a

m y ö n t ä v ä t p a l v e l u k s e s s a a n o l e v i l l e v i r k a v a p a u t t a s i h t e e r i s t ö i s s ä p a i v e lu a v a r t e n

s a m o i n e h d o i n kuin o i k e u s a s e m a s o p i m u k s e n n o j a l l a m y ö n n e t ä ä n v a l t io n

p a l v e l u k s e s s a o l e v i l l e .

S o p i m u s p u o l e t a u t t a v a t v o i m a s s a o l e v a n l a in ja h a l l i n n o l l i s t e n m ä ä r ä y s t e n

p u i t t e i s s a n i i t ä , j o tk a o v a t p ä ä t t ä n e e t p a l v e l u k s e n s a p o h j o is m a is e s s a

s i h t e e r i s t ö s s ä , s a a m a a n t y ö p a ik a n k o t i m a a s s a a n v a l t i o n p a l v e l u k s e s s a ta i

m u u a l l a .

2 artiUla

Tärna l is ä p ö y t ä k ir j a t u l e e v o i m a a n s a m a n a p ä i v ä n ä kuin s o p im u s P o h j o i s m a i d e n

m i n i s t e r i n e u v o s t o n s i h t e e r i s t ö n ja P o h j o i s m a i d e n n e u v o s t o n p u h e e n j o h t a j i s t o n

s i h t e e r i s t ö n o i k e u d e i l i s e s t a a s e m a s t a .

3 ar tik la

T ä m ä n l is ä p ö y t ä k ir j a n a l k u p e r ä i s t e k s t i t a l i e t e t a a n N o r ja n u l k o m i n i s t e r i ö ö n , joka

t o i m i t t a a s i i t ä m u i l le s o p im u s p u o l il l e o i k e a k s i t o d i s t e t u t j ä l j e n n ö k s e t .

4 a r t ik la

T ä m ä l i s ä p ö y t ä k ir j a v o id a a n i r t i s a n o a P o h j o i s m a i d e n m i n i s t e r i n e u v o s t o n

s i h t e e r i s t ö n ja P o h j o i s m a i d e n n e u v o s t o n p u h e e n j o h t a j i s t o n s i h t e e r i s t ö n

o i k e u d e i l i s e s t a a s e m a s t a te h d y n s o p im u k s e n 16 a r tik la n m u k a i s e s t i . Mikäli

s o p im u s i r t i s a n o t a a n , lak k aa t ä m ä l is ä p ö y t ä k i r j a s a m a n a i k a i s e s t i i t s e s t ä ä n

o l e m a s t a v o i m a s s a .

T ä m ä n v a k u u d e k s i o v a t a l l e k i r j o i t t a n e e t a s i a n m u k a i s e s t i v a l t u u t e t t u i n a

a l l e k i r j o i t t a n e e t t ä m ä n p ö y tä k ir ja n .

T e h t y O s l o s s a 13 p ä i v ä n ä tou k o k u u ta 1 9 8 7 y h t e n ä k a p p a l e e n a t a n s k a n - , s u o m e n - ,

is la n n in - , n o r ja n - ja r u o t s i n k i e l e l l ä , j o t k a kaik ki t e k s t i t o v a t y h tä

t o d i s t u s v o i m a i s e t .

VTDBÖTAPSAKNINGUR VIF> SAMNING UM FÉTTARSTörU SKRIFSTOFA RÅDHEP.RANEFNDAR NORDURLANDA OG STJÖRNAPNEFNDAR NORDURLANDARADS

Rlkisstjörnir Danmerkur, Finnlands, Islands, N o r e g s og Svi£>j6öar,

sein hafa I dag gert sanning um réttarstööu skrifstofa råöherranefndar Noröurlanda og stjörnarnefndar Noröurlandaråös,

hafa oröiö sammåla um e f t i r f a r a n d i :

1. gr.

Samningsaöilar munu viö mat I sambandi viö s t arfstima I rlkisfn jönustu telja råöningartima S skrifs t o f u n u m til sérstakrar starf shaefni, {hannig aö löndin geti n#tt sér til hins Itrasta j?å innsjn I og r eynslu af norraenni samvinnu sem starfsmennirnir ö ö l a s t viö aö gegna störfum hjS skrifstofunum. Samningsaöilar eru sammåla um aö maeia meö £>vi viö aöra vinnuveitendur aö feir veiti starfsmönnum leyfi til aö starfa viö skrifstofurnar meö sömu kjörum og rikisstarfsmenn I samraemi viö réttarst^öusamninginn. Samningsaöilar munu veita £>eim starfsmönnum, sem lokiö hafa starfi hjå norraenni skrifstofu, aöstoö, innan ramma gildandi lagareglna og stjörnvaldsåkvaeöa, viö aö få starf hjå rlkinu eöa ö ö r u m aöilum 1 h e imalandi slnu.

2. g r .

S a m n i n g u r f e s s i ö S l a s t g i l d i s a m a d a g og

s a m n i n g u r u m r é t t a r s t ö é u s k r i f s t o f a r S S h e r r a n e f n d a r

N o r ä u r l a n d a o g s t j ö r n a r n e f n d a r N o r 6 u r l a n d a r S 6 s t e k u r

g i l d i .

3. gr.

F r u m r i t v i S b ö t a r s a m n i n g s f e s s a s k a l v a r ä v e i t t I

n o r s k a u t a n r l k i s r å i u n e y t i n u s e m s e n d i r ö f r u m

s a m n i n g s a S i l u m s t a S f e s t a f r i t a f f v i .

4 . gr.

bessum viSbötarsamningi mS segja upp I samraemi viö Skvaeäi 16. gr. samnings um röttarstöäu skrifstofa råöherranefndar NorSurlanda og stjörnarnefndar No r ö u r l a n d a r S S s . Verfti samningnum sagt upp fellur viöbötarsamningur {»essi sjSlfkrafa Gr gildi.

bessu til staSfestu hafa fulltrGar, sem til fess höfSu fullt umboS, undirritaö vifibötarsamning fennan.

Gjört I Oito hinn 13. /FJctt einu eintaki å dönsku, finnsku, Islensku, norsku og saensku, og skulu allir textar jafngildir.

TILLEGGSPROTOKOLL TIL AVTALE OM DEN RETTSLIGE STILLING FOR

NORDISK MINISTERRÅDS SEKRETARIAT OG NORDISK RÅDS PRESIDIE-

SEKRETARIAT.

Danmarks, Finlands, Islands, Norges og Sveriges regjeringer

som idag har inngått avtale om den rettslige stilling for Nordisk Ministerråds sekretariat og Nordisk Råds presidiesekretariat,

er blitt enige om f0lgende:

Artikkel 1

Avtalepartene vil ved bedtfmmelse i förbindelse med statlig ansettelse medregne tjeneste ved sekretariatene som en serlig kvalifikasjon, slik at landene i sttfrst mulig utstrekning skal kunne dra nytte av den innsikt i og erfaring om nordisk samarbeid som de ansatte oppnår ved å gj0re tjeneste i s e k r e t a r i a t e n e .

Avtalepartene er enige om å anbefale andre arbeidsgivere å la deres ansatte få tjenestefri for å gj0re tjeneste ved sekretariatene på samme vilkår som for statsansatte i henhold til rettsstillingsavtalen.

Avtalepartene vil vare ansatte som har avsluttet tjeneste ved et nordisk sekretariat, behjelpelig med, innenfor rämmen av gjeldende lovér og administrative b e s t e m m e l s e r , å få statlig eller annen ansettelse i hjemlandet.

Artikkel 2.

Denne tilleggsprotokoll trer i kraft samme dag som avtalen om den rettslige stilling for Nordisk Ministerråds sekretariat og Nordisk Råds presidiesekretariat trer i kraft.

Ariikk..-: i.

Originalteksten Lil denne tilleggsprotokoll deponeres i det norske utenriksdepartement, som vil oversende bekreftede kopier til de 0vrige kontraherende parter.

Artikkel 4.

Denne tilleggsprotokoll kan sies opp etter bestemmelsene i artikkel 16 i Avtalen om den rettslige stilling for Nordisk M inisterråds sekretariat og Nordisk Råds p r e s i d i e s e k r e t a r i a t . Dersom avtalen sies opp, opph0rer samtidig denne t i l l e g g s ­ protokoll automatisk å gjelde.

Til bekreftelse av dette har undertegnede som er behtfrig befullmektiget undertegnet denne protokoll.

Utferdiget i Oslo den . J. • . . . 1987 i ett eksemplar på dansk, finsk, isländsk, norsk og svensk, som alle har lik g y l d i g h e t .

TILLÄGGSPROTOKOLL TILL AV T A L E T DEN / 3. 1987 OM DEN RÄTTSLIGA STÄLLNINGEN FÖR NORDISKA MINISTERRÅDETS SEKRETARIAT OCH NORDISKA RÅDETS PRESIDIESEKRETARIAT

Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges reger i n g a r ,

som den / 3- 1987 har ingått avtal om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat,

har kommit överens om följande.

Artikel 1 Avtalsparterna skall vid statlig anställning räkna tjänstgöring vid sekretariaten som en särskild merit på så sätt att länderna i största möjliga utsträckning skall kunna dra nytta av d e n insikt i och erfarenhet av nordiskt samarbete, som de anställda får genom att tjänstgöra i sekretariaten. Avtalsparterna är överens om att rekommendera andra arbetsgivare att låta sina anställda få tjänstledighet för att tjänstgöra i sekretariaten på motsvarande villkor som gäller för statsanställda enligt r ä t t s s t ä l l n i n g s a v t a l e t . Avtalsparterna skall hjälpa anställda, som har avslutat tjänstgöring i ett nordiskt sekretariat, att inom ramen för gällande lag och administrativa bestämmelser få statlig eller annan anställning i hemlandet.

Artikel 2 Detta tilläggsprotokoll träder i kraft samma dag som avtalet om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets p residiesekretariat träder i kraft.

Artikel 3 Originaltexten till detta tilläggsprotokoll deponeras hos det norska utrikesdepartementet som tillställer de övriga avtalsslutande parterna bestyrkta kopior därav.

Artikel 4 Detta tilläggsprotokoll kan sägas upp enligt bestämmelserna i artikel 16 i avtalet om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat. Om avtalet säges upp, upphör samtidigt automatiskt giltigheten av detta tilläggsprotokoll.

T i l l b e k r ä f t e l s e h ä r a v h a r u n d e r t e c k n a d e , v i l k a är

b e h ö r i g t b e m y n d i g a d e h ä r t i l l , u n d e r t e c k n a t d e t t a

p r o t o k o l l .

Utfärdat i O slo den /3- 1987 i ett exemplar på danska, finska, isländska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter har samma giltighet.

For D a n m a r k s regering: C h r i s t i a n C h r i s t e n s e n S u o m e n h a l l i t u k s e n pu o l e s t a H e n r i k B l omstedt Fyrir r i k i s s t j ö r n Islands: N iels P. Sigur d s s o n For N o r g e s regjering: Bj M 0 r k E i d e m För Sv e r i g e s regering: M a t s H e l l s t r ö m N orstedts Tryckeri, Stockholm 1990