Rättsmedicinalverkets föreskrifter om fördelning på undersökningsenheter av läkarundersökningar vid särskild personutredning i brottmål och av rättspsykiatriska undersökningar

De rättspsykiatriska undersökningsenheter som ska svara för läkarintyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. och för rättspsykiatriska undersökningar enligt 1 § förordningen (1991:1413) om rättspsykiatrisk undersökning anges i bilagan. Av bilagan framgår också upptagningsområde för varje undersökningsenhet. ( SOSFS 2009:20 ).

/Upphör att gälla U:2010-01-01/ Vid fördelningen av de rättspsykiatriska undersökningarna mellan undersökningsenheterna inom ett upptagningsområde ska chefen för Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning ta hänsyn till var den misstänkte bor eller, om den misstänkte inte har stadigvarande bostad, var inom upptagningsområdet han eller hon vistas. ( SOSFS 2009:20 ).

När en underrättelse enligt 14 § förordningen (1992:289) om särskild personutredning i brottmål, m.m. lämnas, ska chefen för den rättspsykiatriska undersökningsenheten inom upptagningsområdet omgående ge rätten besked om vilken läkare som ska avge intyget. 4 § När en underrättelse enligt 4 § första stycket förordningen (1991:1413) om rättspsykiatrisk undersökning lämnas, ska chefen för Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning inom upptagningsområdet omgående ge rätten besked om vid vilken undersökningsenhet den rättspsykiatriska undersökningen ska göras. 1. Denna författning träder i kraft den 1 april 1999. 2. Genom denna författning upphävs • Rättsmedicinalverkets föreskrifter (SOSFS 1997:2) Upptagningsområden för rättspsykiatriska undersökningar • Rättsmedicinalverkets föreskrifter (SOSFS 1997:3) Upptagningsområden för läkarundersökningar vid särskild personutredning i brottmål.