1921 års pensionskommittés betänkande. 1,

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2016

G

1921 ÅRS PENSIONSKOMMITTES BETÄNKANDE

MED FÖRSLAG

BETÃNKMANDE

TILL

FÖRFATTNINGAB ANGÅENDE DYRTIDSTILLÄGG OCH

PENSIONSTILLÄGG ÅT VISSA PENSIONÄBER.

AVGIVET ENLIGT DET AV KUNGL. MAJzT DEN 29 JUNI 1921 LÄMNADE UPPDRAG.

STOCKHOLM 1921 IVAR HEGGSTRÖMSBOKTRYCKEBIA. B. 212968

INNEHALL:

sid. Underdånig skrivelse till Konungen 3

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Betänkande:

Inledning 5

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Allmän motivering:

F. befattningshavare i statens tjänst m. 6

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Dyrtidstillägg 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Pensionstillägg 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ãnkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst fl. 19

m. . . . . . . . . . . . . . . . .

Dyrtidstillägg 20

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Pensionstillagg 25

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kostnadsberäkning 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Speciell motivering:

Dyrtidstillägg åt d. befattningshavare 32

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pensionstillägg åt vissa d. befattningshavare 38

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dyrtidstillägg ät änkor och barn 43

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pensionstillägg åt vissa änkor och barn 47

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Författningsförslag :

Dyrtidstillägg åt d. befattningshavare 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pensionstillägg åt vissa d. befattningshavare 58

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dyrtidstillägg åt änkor och barn 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pensionstillägg åt vissa änkor och barn 66

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Särskilda meningar 70

. . . . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilagor: tabeller angående pensionsbelopp och antal pensionärer:

A. F. d. befattningshavare 79

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . B. Ãnkor med och utan barn 80

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . C. Pensionsberättigade barn utan pensionsberättigad moder m. ñ. pensionärer 82

. . . . . . .

TILL KONUNGEN.

Genom nådigt beslut den 29 juni 1921- har Eders Kungl. Majzt uppdragit åt kommitté, bestående undertecknad Södermark

en av såsom ordförande samt såsom ledamöter undertecknade Anderson,

Leijonhufvud och Sidenbladh jämte ledamoten riksdagens andra

av kammare lektorn K. Starbäck, att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande vissa till pensionsväsendet hörande frågor; varvid tillika undertecknade Thörnell och von Otter förordnades att såsom ledamöter i kommittén deltaga i behandlingen frågor beträffande

av

arméns respektive marinens pensionsförhållanden. Kommittén,

som

antagit benämningen 1921 års pensionskomrnitté, började sitt arbete

den 14 sistlidne september och har därefter varit i verksamhet, varvid emellertid lektorn Starbäck under så gott hela tiden varit

som

till följd sjukdom hindrad att deltaga.

av

Då i vederbörande departementschefs yttrande till statsrådsprotokollet över ñnansärenden för förstnämnda dag vissa till kom-

mittén hänskjutna frågor, nämligen rörande förbättring i vissa fall redan utgående pensioner samt jämkning grunderna för

av om av dyrtidstillägget till vissa pensionärer, betecknats såsom av särskilt brådskande beskaffenhet, har kommittén främst inriktat sitt arbete på utredning berörda frågor jämte därmed i samband stående

av spörsmål; och får kommittén härmed i underdånighet överlämna

sitt betänkande med förslag angående allmänna grunder för dyrtids tillägg åt befattningshavare i statens tjänst fl. samt åt

m. änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst fl. även-

m.

som angående pensionstillägg åt vissa sådana pensionärer. Vid be-

tänkandet finnes fogat utdrag kommitténs protokoll, innefattande

av särskilda yttranden av vissa av kommitténs ledamöter.

Vid dessa ärendens behandling inom kommittén har undertecknad Leijonhufvud tillika tjänstgjort såsom sekreterare.

Stockholm den 16 december 1921.

Underdånigst

PER SÖDERMARK.

ANDERS ANDERSON. C. A:soN LEIJONHUFVUD. OTTER.

193.. VON

ELIs slDENBLADfi. O. G. THÖRNELL.

I anledning vid 1920 års riksdag inom första kammaren väckt motion

av en nr 252 i fråga visst minimibelopp för dyrtidstillägget åt pensionsberättigade

om änkor efter befattningshavare i statens tjänst, anhöll riksdagen iskrivelse nr 432, att Kungl. Majzt ville låta utreda, huruvida och i vad mån lämplig pensions-

en förhöjning kunde beredas sådana statstjänares änkor, vilka uppbure låga pensioner och styrkte sig i behövande omständigheter, samt därefter för riksdagen

vara framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

På grund härav och med föranledande tillika åtskilliga till Kungl. Maj:t

av från pensionerade befattningshavare i statens tjänst inkomna framställningar beredande förhöjning utgående pensioner, verkställdes inom

om av av finansdepartementet vissa preliminära undersökningar, varom redogörelse lämnats i de utdrag statsrådsprotokoll, bifogats propositionerna nr 327 och 328

av som vid 1921 års riksdag med förslag till allmänna grunder för dyrtidstilläggen åt

befattningshavare i statens tjänst samt åt änkor och barn efter sådana befattningshavare. Föredragande departementschefen förklarade sig därvid icke kunna finna annat än att frågan om åtgärder till förbättring av särskilt sådana

statstjänares läge, vilka åtnjöte pensioner till allenast mycket låga belopp, vore förtjänt ett allvarligt övervägande. Detsamma syntes i måhända än

av högre grad gälla motsvarande pensionärer bland änkor och barn efter statstjänare. Såsom den verkställda preliminära utredningen givit vid handen, mötte emellertid stora betänkligheter både principiell och statsfinansiell art mot en mer

av definitiv pensionsförbättring. En dylik reglering syntes möjlig först efter grund-

en lig och allsidig utredning alla de synpunkter, som här tarvade beaktande.

av Innan en sådan utredning, syntes med det snaraste böra igångsättas, före-

som låg, ansåg sig departementschefen, under erinran att beskärning av dyrtids-

en tilläggen till statens befattningshavare ifrågasätts, böra inskränka sig till att förorda, att de dittillsvarande grunderna för dyrtidstilläggens beräknande alltjämt

måtte för pensionärernas del bibehållas.

De förslag härutinnan, Kungl. Majzt framlades för riksdagen i be-

som av rörda propositioner 327 och 328, biföllos av riksdagen enligt dess skrivelser

nr nr 291 och 292, vadan sagda grunder för dyrtidstilläggsberäk-

gynnsammare ningen i fortsättningen tillämpas för alla pensionärer och således icke allenast för sådana, vilkas pensioner i och för sig äro mycket låga, eller sådana pensionärer,

åtnjuta pensioner enligt på tid meddelade förmånligare bestämsom senare melser. I sin skrivelse 291 med anmälan beslutet rörande allmänna

nr om

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst med flera

pensionärer anförde riksdagen emellertid att, då riksdagen, ehuru med tvekan,

ansett sig böra bifalla Kungl. Majzts förslag även i berörda avseende, detta nyss skett på grund av de skäl, departementschefen angivit, nämligen att det skulle

leda till högst betydande praktiska svårigheter att utan grundlig och allsidig en utredning något så när rättvist genomföra åtskillnad mellan olika slag en av pensionärer. En dylik utredning syntes riksdagen böra verkställas Kungl. genom Majzts försorg. Riksdagen ville för sin del i detta sammanhang särskilt uttala

önskvärdheten att med hänsyn till rådande statsñnansiella förhållanden förutav sättningarna för jämkning i dyrtidstillägget å de högre pensioner, fast en som ställts beslut de senaste årens riksdagar, närmare undersöktes. Riksgenom av dagen hade därvid utgått från, att ett förslag i sådant syfte redan nästkommande

år skulle framläggas för riksdagen, varför det godkända förslaget att nu vore anse såsom ett provisorium.

I anledning av vad sålunda förekommit uppdrog Kungl. Maj:t den 29 juni

1921 åt den då tillsatta kommittén för utredande vissa till pensionsväsendet av hörande frågor 1921 års pensionskommitté bl. att verkställa utredning såväl a. av frågan om förbättring i vissa fall redan utgående pensioner, särskilt sådana, av som i och för sig äro mycket låga, ock spörsmålet jämkning i dyrsom av om tidstillägget för pensionärer, vilka åtnjuta pensioner enligt tid i på senare samband med verkställda löneregleringar meddelade förmånligare bestämmelser; och

betecknades därvid båda dessa frågor såsom varande den brådskande natur, av att förslag om möjligt syntes böra föreläggas 1922 års riksdag.

bafatt. Kommitterade, till början upptaga dessa frågor till behandling ivad som en ningshavara de röra befattningshavare i statens tjänst, vilja erinra, hurusom i de frami statens ställningar, som till Kungl. Majzt inkommit om beredande förhöjning av uttjänst fl. av m. gående pensioner till befattningshavare istatens tjänst och i sin mån pensionärer. som föranledde den preliminära undersökning, nämnts, i huvudsak framvarom ovan hållits, att de tid efter vidtagna löneregleringarna föranlett till högre annan pen. sioner än dem, utginge till befattningshavare, vilka pensionerats medan de som äldre staterna ännu gällande; att detta förhållande syntes böra leda till vidvoro tagande periodvis reglering statstjänares pensionsbelopp, samt att av av nuvarande pensioner därvid borde höjas till enahanda belopp, komme att utgå som till nu i tjänst varande befattningshavare i eller motsvarande lönegrad, samma då dessa efter uppnådd pensionsålder från tjänsten avginge. Och har till stöd

för yrkandet om pensionsreglering åberopats ytterligare den omständigheten, att, då pensionsförhållandena beslut 1919 års lagtima riksdag ordnades för genom av dem, som blevo delägare i statens anstalt för pensionering folkskollärare med av fiera, genom vissa övergångsstadganden i anstaltens reglemente blev bestämt, att

de vid reglementets ikraftträdande med ingången år 1920 till folkskolo av lärare utgående pensioner skulle efter vissa grunder regleras i förhållande till de

pensionsbelopp, som enligt de pensionsgrunderna komme att utgå till nya nya pensionärer.

För att tagas i övervägande vid fullgörande det kommittén lämnade av upp

draget har till kommittén remitterats en av 1920 års statstjänstemannakongress gjord framställning, vari med föranledande av avgivna motioner om automatisk pensionsreglering i förhållande till lönernas höjning hemställts om vidtagande av åtgärder till ordnande berörda fråga på sådant sätt, att en pensionerad tjänste-

av

pension bleve ökad samtidigt med höjningen av avlöningen för den tjänst, mans i vilken han pensionerats.

Direkt till kommittén hava ingivits åtskilliga framställningar ienahanda syfte, såsom från Svenska tullmannaförbundets styrelse, från F. Dickman med fiera å äldre pensionerade underofficerares vägnar, från lokomotivmästaren A. Andersson såsom representant för äldre pensionerade lokomotivmän med fiera vid statens järnvägar förut anställda pensionärer; och hava nyssnämnda

jämte representanter för sammanslutningar bland befattningshavare eller personer

d. befattningshavare i statens tjänst på begäran fått inför kommittén muntligen framföra sina önskemål.

De båda spörsmål, sålunda nu äro föremål för utredning av kommittén, Dyrtids-

som hänga uppenbarligen nära samman, i det att frågan om höjning av de låga pen- tillägg. sionerna i själva verket under nuvarande förhållanden måste anses i hög grad beroende vad kan finnas böra i dyrtidstillägg beviljas pensionerade

av som befattningshavare. Då det spörsmålet, som berör alla ifrågavarande pen-

senare sionärer, därför böra utredas, innan man kan fatta bestämd ståndpunkt till

synes frågan och i vilken utsträckning förbättring av själva pensionen må kunna

om anses påkallad, hava kommitterade funnit sig böra främst till behandling upptaga frågan de allmänna grunderna för dyrtidstillägget åt dessa pensionärer.

om

Såsom i förenämnda statsrådsprotokoll för den 29 juni 1921 erinrats, vidtogos vid 19217 års riksdag vissa ändringar i grunderna för dyrtidstillägget åt i tjänst varande befattningshavare; och genom dessa ändringar, som tillkomma huvudsakligen med hänsyn till det statsfinansiella läget, inträdde en kraftig beskärning av förmånen. I stället för att dittills vid grundtalets bestämmande avdrag från talet för levnadskostnadsökningen skett med fem eller sex enheter, bestämdes grundtalet därvid till det tal, som motsvarar nämnda ökning, minskat med 1/10, varvid, i händelse brutet tal uppstår, detta jämnas till närmast lägre hela tal. Vidare blev, i sammanhang med vidgandet av begreppet familjeförsörjare att omfatta icke blott den, som har minderåriga barn att försörja, utan jämväl den, har hustru, även han icke därjämte har barn, den ändring

som om vidtagen, att endast familjeförsörjaren erhöll dyrtidstillägget efter den sålunda angivna normala beräkningsgrunden, varemot för icke-familjeförsörjaren förmånen reducerades, allt eftersom han uppnått 25 års ålder eller icke, till 9/10 respektive /: vad eljest skulle i dyrtidstillägg utgått. Dyrtidstillägget till befattnings-

av havare med nyreglerad avlöning begränsades ytterligare, i det att dyrtidstillägg får räknas endast å 80 procent av avlöningsförmånerna samt att grundtaleti varje fall skall minskas med 20. Några dylika inskränkande ändringar vidtogos däremot icke beträffande dyrtidstillägget till pensionärer, icke ens för pensionärer med nyreglerade pensioner, utan bibehöllos de allmänna grunderna för denna förmån i fråga pensionärerna oförändrade. Men detta skedde såsom redan

om

ovan erinrats under uttryckligt angivande, att det att betrakta såsom ett

vore provisorium i avvaktan på allsidig utredning sidan frågan höjning

om ena om av låga pensioner och å andra sidan genomförande rättvis åtskillnad mellan

av en olika slag av pensionärer i fråga dyrtidstilläggsberäkningen.

om

Vid fastställandet av de löneregleringarna för befattningshavare vid

nya kommunikationsverken, domänverket samt statsdepartementen och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, samt för officerare och underofficerare ävensom civilmilitära beställningshavare på aktiv stat med flera vid armén och marinen har till utgångspunkt tagits det prisläge, att döma

som, av stegringen i levnadskostnader åren närmast före världskrigets utbrott, skulle under normala förhållanden hava varit rådande i början 1920-talet. På grund

av härav och med hänsyn därtill, att dyrtidstillägget beräknats i förhållande till hela prisstegringen under kristiden och att sålunda däri ingått kompensation icke blott för den extraordinära ökningen i levnadskostnaderna under kristiden utan även för den normala prisstegringen efter tiden för krigsutbrottet, alltså efter ingången av augusti månad 1914, har, såsom nämnts, dyrtidstillägget för befattnings-

ovan havarna med nyreglerad avlöning bestämts att utgå efter reducerad beräkningsgrund i syfte att lön enligt de avlöningsbestämmelserna och

summan av nya dyrtidstillägget icke skulle komma att i stort sett överstiga avlöning

summan av enligt dessförinnan gällande bestämmelser och dyrtidstillägg därå enligt de för övriga befattningshavare gällande grunder. Samma synpunkter måste enligt kommitterades mening göras gällande i fråga pensionärer. Då nämligen

om pension, som grundats på den förhöjda lönen i de avlöningsbestämmelserna,

nya till följd därav måste anses innefatta kompensation för den normala stegringen i levnadskostnaderna intill början 1920-talet, är det icke annat än riktigt, att

av innehavaren av sådan pension får vidkännas reduktion dyrtidstillägget

en avi överensstämmelse med vad som tillämpas i fråga dyrtidstillägg till befatt-

om ningshavare vid nyreglerade verk. Den sålunda ifrågasätta reduktionen dyr-

av tidstillägget, vars detaljer kommitterade här nedan komma att närmare angiva, torde böra komma till tillämpning å befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, pensionerats enligt

som lagen den 4 juni 1920 nr 254 angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid nämnda verk, å den personal, vid statens Övertagande

som av enskilda järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst, såvitt denna personal pensionerats enligt bestämmelserna i kungl. brevet den 4 juni 1920,

ävensom å befattningshavare, som komma att åtnjuta pension enligt kungörelsen den 29 juni 1921 nr 456 med bestämmelser för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension, samt å landshövding, pensionerats efter

som det från och med den 1 juli 1922 gällande förhöjda pensionsunderlaget. Däremot kommer den lönereglering för officerare och underofñcerare med flera,

som genom avlöningsreglementet den 29 juni 1921 388 fastställts att proviso-

av nr

riskt lända till efterrättelse under år 1922, icke att medföra någon förhöjning

av pensionerna; utan dessa bliva såsom framgår 1921 års riksdags skrivelse

av nr 395 oförändrade med rätt tillika för den, avgår med pension, sedan

som

nämnda avlöningsreglemente trätt i kraft, att i likhet med dem, som vid avgången innehade tillfällig löneförbättring, komma iåtnjutande av pensionsförbättring enligt de i kungörelserna den 20 augusti 1919 nr 538 och den 29 augusti 1919 569 fastställda grunder; och då berörda pensionsförbättring i likhet

nr

med den tillfälliga löneförbättringen bereder vederbörande ersättning för prisförhöjningen endast intill år 1914, lära de militära befattningshavare, som innehava pensionsförbättring, icke böra i fråga om dyrtidstillägg jämställas med

befattningshavare med nyreglerade pensioner.

I detta sammanhang vilja kommittérade fästa uppmärksamheten därpå, att det lärer avsett att för 1922 års riksdag framlägga förslag i fråga om pen-

vara sionsregleringar för befattningshavare vid tullverket, lotsverket och domänverket; och då dessa pensionsregleringar lära komma att grundas på avlöningar med tagen hänsyn till normal levnadskostnadsökning intill början av 1920-talet, torde de f d. befattningshavare, komma att pensioneras efter dessa pensionsregle-

som ringar, böra i fråga dyrtidstillägg hänföras till pensionärer med nyreglerade

om pensioner.

Liksom beträffande nyreglerad avlöning dyrtidstillägg får beräknas endast å 80 procent löneförmånens belopp med iakttagande tillika, att grundtalet i

av varje fall minskas med 20, så böra begränsningar också bliva gällande

samma beträffande dyrtidstillägg å nyreglerad pension, varjämte grundtalet för dyrtidstilläggsberäkningen synes böra bliva detsamma, som tillämpas vid dyrtidstilläggsberäkning å avlöning, v. s. talet för levnadskostnadsökningen minskat med en tiondel. Enligt nu gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare beräknas dyrtidstillägget å den del av pensionen, som icke överstiger 175 kronor för kvartal eller alltså 700 kronor för år, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet, och för överskjutande del av pensionen efter ett lägre procenttal. En liknande anordning vid beräkningen av dyrtidstillägget, som har sitt berättigande i det att därigenom på ett enkelt sätt beredes åt de små pensionerna

jämförelsevis större kompensation för levnadskostnadsökningen, bör givetvis en i fortsättningen bibehållas; men det synes föreligga anledning att i fråga om nyreglerade pensioner i någon mån höja gränsen. Bibehållandet av nuvarande gräns skulle nämligen medföra, att även de lägsta nyreglerade pensionerna skulle få vidkännas den minskning av förmånen, som föranledes därav, att dyrtidstilllägget å en del av pensionen beräknas efter lägre procenttal än å den andra delen. Då alltså den nuvarande gränsen vid tillämpning av förenämnda restriktioner skulle medföra alltför kraftig beskärning av dyrtidstillägget, hålla kommitterade före, att dyrtidstillägg å nyreglerad pension bör få beräknas efter ett procenttal, motsvarande grundtalet minskat med 20, å ett månadsbelopp av 85 kronor eller alltså 1,020 kronor för år räknat, i likhet med vad som gäller i fråga om dyrtidstillägg å nyreglerad avlöning.

Det skulle givetvis innebära stora praktiska fördelar, om enhetliga grunder för dyrtidstillägget åt alla pensionerade befattningshavare kunde fortfarande bliva gällande. Men lika litet som de grunder för dyrtidstillägget, som fastställts för nyreglerad avlöning, ansetts kunna tillämpas på ännu icke reglerad avlöning, lika litet eller rättare sagt än mindre kunna dessa grunder göras gällande i fråga 2

de icke nyreglerade pensionernas jämförelsevis små belopp. Det om är uppenbart, att enhetliga grunder i detta avseende icke kunna vinnas under förannan utsättning än att själva pensionsbeloppen höjas, så att alla pensioner kunde betraktas såsom nyreglerade. Att olika grunder för dyrtidstillägget å nyreglérad och å icke nyreglerad avlöning nu äro gällande betyder icke så mycket, då det i allt fall endast rör sig om en jämförelsevis kort övergångstid, intill dess lönereglering hinner övergå samtliga statsförvaltningen tillhörande verk och institutioner; beträffande men pensionärerna skulle olikheten, särskilda åtgärder för pensionsreglering icke om vidtoges, komma att kvarstå ända till dess alla pensionärer med oreglerade pensioner försvunnit. Vid sådant förhållande hava kommitterade funnit angeläget att undersöka, huruvida icke reglering utgående pensioner eller dylik genom en av nu annan åtgärd själva pensionsbeloppen skulle kunna höjas, så att å de sålunda förändrade pensionerna ovan föreslagna grunder för dyrtidstillägg å nyreglerade pensioner skulle kunna tillämpas med tillfredsställande resultat. Såsom ovan nämnts hava yrkanden från åtskilliga håll framställts därom, att i sammanhang med varje löne- och pensionsreglering för i tjänst varande löntagare även deras redan pensionerade företrädare i tjänsten skulle erhålla pensionsförhöjning. Då pensionen till befattningshavare i statens tjänst emellertid avpassas i visst förhållande till den avlöning, uppbäres vid avgången, har som sålunda beviljad pension hittills ansetts böra under vederbörandes hela återstående lifstid utgå med oförändrat belopp, oberoende därav att avlöningen för den befattning, pensionären innehaft, må hava blivit eller mindre förändrad efter mer hans avgång. Den statstjänare, vid avgången från sin tjänst kommit i åtsom njutande av den pension, vartill då gällande pensioneringsgrunder och avlöningsstat föranledde, har ansetts icke hava något helst befogat anspråk på ytterlisom gare underhåll eller ökad pension av staten. Vid denna princip har det hittills ansetts vara av vikt att fasthålla; och någon egentlig avvikelse från densamma har vad angår pensionerade statstjänare heller ägt utom beträffande de rum under åren 1915-1918 pensionerade befattningshavare vid statens järnvägar, åt vilka enligt beslut 1919 års riksdag beviljats vissa tilläggspensioner att utgå av från och med den 1 januari 1919. Emellertid har denna principiella ståndpunkt icke utgjort hinder för att med statsmedel i form krigstids- eller dyrtidstillägg av bringa hjälp åt statens pensionerade befattningshavare, när förskjutningeni

prisförhållandena blev alltför betungande. Redan detta visar, att berörda princip icke kan under nuvarande exceptionella förhållanden uppehållas. Då härtill kommer, att staten beträffande en stor pensionärer, vilka, ehuru de icke innegrupp haft statstjänst, dock pensionerats med väsentliga bidrag statsmedel, bekostat av förhöjning av redan utgående pensioner, såsom framgår den i förenämnda av preliminära undersökning se propositionen 327/1921 sid. 15-17 lämnade nrredogörelse för pensionsreglering för redan pensionerade folkskollärare, måste man draga den slutsatsen, att ändrad uppfattning framträtt, en numera uppenbarligen under påverkan de säregna förhållanden, med avseende å levav som nadskostnaderna under de åren inträtt och alltjämt råda. I sådant senare avse-

ende tillåta sig kommitterade åberopa vad bankoutskottet vid 1920 års riksdag

i utlåtande 54 anförde därom, att allmän reglering av äldre pensioner nr en måste omständigheterna betingad och borde fördröjas alltför anses vara av länge. Detta uttalande också tillslutning under kamrarnas överläggningar vann i anledning berörda utlåtande. av Tanken pensionsreglering under förhandenvarande omständigheter kan på en alltså enligt kommitterades mening icke böra utan vidare avvisas. Syftet anses med sådan reglering skulle emellertid icke vara att nu bereda större förmåner en över hela linjen, utan pensionsregleringen skulle kombineras med en kraftig be-

skärning dyrtidstillägget med resultat att ökad förmån skulle framträda av nu endast för de pensionärer, hava låga pensioner; för de övriga skulle för som bättringen huvudsakligen bestå däruti, att de bleve i minskad mån beroende av

det tillfälliga dyrtidstillägget. Därigenom skulle också möjliggöras att tidigare

eljest kunde äga låta dyrtidstillägget till pensionärer helt bortfalla. än rum Vid reglering utgående pensioner synes det emellertid icke kunna en av nu ifrågakomma, att i varje fall öka förmånen till belopp, vartill den nysamma reglerade pensionen i befattning blivit bestämd. Den nyreglerade pensionen samma satt i förhållande till nyreglerad avlöning, belopp i sin ordning kan är en vars påverkat även andra omständigheter än levnadskostnadsfördyringen, exvara av empelvis organisatoriska förändringar med avseende å tjänstens beskaffenhet, ökning arbetstiden, strävan att lyfta befattningens innehavare till högre levav nadsstandard Redan sålunda antydda skäl måste det anses uteslutet m. m. av att likställa de äldre pensionärerna med befattningshavare med nyreglerade

pensioner; även hänsyn till kostnaden iframtiden böridetta icke ifrågakomma. av Emellertid torde pensionsreglering lämpligen böra ställas i Visst förhållande en till den nyreglerade pensionen, så att till den oreglerade pensionen lägges viss

del skillnaden dem emellan. Då tjänstemans pension i regel är avsedd att av en till tredjedel motsvaras erlagda avgifter, under det att återstoden utgör en av statens bidrag, skulle kunna tänka sig pensionsreglering lämpligen geman en nomförd på sådant sätt att, medan den tredjedel av pensionen, som motsvarar vederbörandes avgifter, lämnas orubbad, återstoden eller den egentliga stats egna pensionen höjes till motsvarighet med enahanda del den nyreglerade pensionen. av Pensionsförhöjningen skulle med andra 0rd motsvara två tredjedelar av skillnaden

mellan vederbörandes utgående pension och den pension å andra sidan, nu å ena skulle hava tillkommit honom, pensionen med tillämpning de vid som om av hans pensionering gällande grunder avpassats efter det förhöjda pensionsunderlag,

blivit fastställt för eller motsvarande befattning. som samma Aven kommitterade för sin del skulle sådan lösning av frågan om anse en att förorda, saknas emellertid förnärvarande förutsättningarna för vara en av planens förverkligande. Då pensionsregleringen nämnts borde grundas såsom ovan på skillnaden mellan pension äldre typ och nyreglerad pension, måste en av en över hela linjen föreligga nyreglerade pensioner. I annat fall kan någon allmän

pensionsreglering med därtill anslutna enhetliga bestämmelser dyrtidstillägg om icke genomföras. Nu har visserligen under de sista åren för stor mängd been fattningshavare i sammanhang med lönereglering även fastställts högre pensions-

underlag, alltså medföra .nyreglerade pensioner; för icke obetydliga som s. men grupper av befattningshavare, exempelvis häradshövdingarna, befattningshavare vid länsstyrelserna och landsstaten, de allmänna läroverken fl., föreligger icke m. ännu någon ny löne- och pensionsreglering. Vid sådant förhållande skulle visserligen exempelvis för länsman med pension å 1,200 kronor pensionsförhöjen en ning enligt angivna grunder kunna ske jämförelse med landsñskals ovan genom nuvarande pension å 2,800 kronor, det stora antalet landsfiskaler med men sistnämnda oreglerade pensionsbelopp skulle icke kunna erhålla någon pensions-

förbättring och därmed skulle också bortfalla möjligheten att å dessa landsñskals-

pensioner tillämpa de strängare dyrtidstilläggsbestämmelserna. Den åsyftade

fördelen med enhetliga bestämmelser skulle alltså gå förlorad.

Väl skulle kunna tänka sig, att för varje befattning vid de oregleman ännu rade verken fastställdes ett nytt pensionsunderlag; och kommitterade, vilka i anledning av 1921 års riksdags beslut höjt pensionsunderlag för landshövding om anbefallts taga under övervägande, huruvida tilläventyrs några åtgärder proviav sorisk natur böra vidtagas för att bereda motsvarande förmån även för andra en befattningshavare vid ännu icke nyreglerade verk, hava undersökt förhållandena,

men kommit till den slutsats att, även beträffande del befattningar vid om en oreglerade verk med ledning de pensionsunderlagen för jämförliga man av nya befattningar vid nyreglerade verk skulle kunna utan större risk fastställa nya pensionsunderlag, likväl möjligheten ett föregripande resultaten pågåav av av ende utredningar löne- och pensionsreglering skulle beträffande mängd om en stor befattningar ingalunda utesluten. På grund härav och då de i tjänst vara varande befattningshavare, skulle beröras sådan anordning i olikhet som av en med landshövdingarna, vilka åtnjuta avlöning å så gammal stat, att skyldighet icke föreligger för dem att erlägga avgift för pensionering i allmänhet egen -skulle fastställande nytt pensionsunderlag nödgas erlägga förhöjda genom av avgifter för pensionering ävensom eventuellt även ökade insatser i vederböegen rande änke- och pupillkassa utan att samtidigt erhålla någon förbättring sina av avlöningsförmåner, hava kommitterade funnit sig icke kunna förorda någon provisorisk åtgärd i berörda syfte. Därmed hava kommitterade också nödgats nu x övergiva tanken på att redan skulle kunna genomföras verklig reglering nu en av pensionerna och därvid tillika vinnas enhetliga bestämmelser dyrtidstillägg om för pensionärer.

Vid sina undersökningar beträffande utgående pensioner hava kommittenu rade uppmärksammat del förhållanden, framkallat tanken på att söka få en som fram en pensionsreglering, där förbättringen avpassades icke enbart efter pensions-

beloppet i och för sig utan där hänsyn tillika toges till tidpunkten för pensionens

beviljande och vissa därmed sammanhängande omständigheter. Exempelvis har

det visat sig, att länsman, pensionerats enligt pensionsunderlag, en som som gällde intill utgången år 1914, åtnjuter i pension 1,200 kronor, och av samma belopp tillkommer i pension vaktmästare, pensionerats efter ingången en som av år 1920. För länsmannens nuvarande motsvarighet, landsñskalen, gäller ett nu pensionsunderlag av 2,800 kronor, dock nyreglerat, under det att det nyreglerade pensionsunderlaget för vaktmästare expeditionsvakt är 1,644 kronor. Vissa

kaptener, som avgått före år 1897, uppbära i pension och fyllnadspension 1,600 kronor; deras efterträdare få nu 3,990 kronor. En fanjunkare, pensionerad under år 1918, uppbär 1,625 kronor i pension och, avgången ägt efter

om rum ingången av år 1919, är pensionen 2,250 kronor. Högre pension än de förstnämnda kaptenernas uppnås även av sergeanter, pensionerats efter utgången

som av år 1918, nämligen 1,910 kronor. För att i någon mån råda bot på dessa

nu antydda och dylika oegontlighetcr, vilka skulle väsentligen reduceras

genom en verklig pensionsreglering angiven innebörd, hava kommitterade över-

av ovan vägt någon åtgärd i syfte att bringa de äldre pensionerna så att säga på

samma nivå. Vid de löneregleringar, under åren ägt har räknat

som senare rum, man med en s. normal levnadskostnadsökning 2 procent år. Med detta

av per såsom utgångspunkt hava kommitterade övervägt möjligheten av att pensionerna allt efter som de grundades på äldre eller bestämmelser skulle till-

nyare genom lägg av 2 procent för varje år kunna föras fram till belopp, motsvarande ställ-

ningen vid början av 1920-talet. Men även en sådan åtgärd medför liknande risker, befunnits vidlåda förslaget att redan vidtaga verklig pensions-

som nu en reglering. Exempelvis skulle för en befattningshavare av första normalgraden vid centralt ämbetsverk revisor, notarie pensionen, som enligt reglering

från och med år 1908 utgör 3,700 kronor, komma att med tillägg 2 procent

av därav för varje år till början 1920-talet överstiga den pension 514,200 kronor,

av som enligt nyreglering fastställts för sådan befattningshavare; och även ett

om sådant överskridande skulle i nyssberörda fall kunna förekommas ett

genom stadgande, att den äldre pensionen jämte tillägget må överstiga den nyreglerade pensionen för samma befattning, så kvarstår dock risken ett sådant över-

av skridande beträffandeude pensioner, där jämförelse med nyreglerad pension ännu icke kan äga rum. Aven andra svårigheter lägga hinder i vägen för tillämpning av nu ifrågasatt förfarande, i det att det i vissa fall är synnerligen vanskligt att avgöra för huru många år det procentuella tillägget borde beräknas, exempelvis där lönestat tillkommit, måhända grundar sig på prisförhållanden flera

ny som år tidigare, såsom fallet torde med de från och med år 1919 gällande löne-

vara regleringarna för landsstaten samt för lärarpersonalen vid allmänna läroverken med flera läroanstalter. Dessa svårigheter hava synts kommitterade så stora,

vara att det näppeligen möjligt att på denna väg åstadkomma eljest lämplig

vore en utjämning mellan äldre och pensioner. Med tillgodoseende detta önske-

nyare av mål torde således få anstå, till dess att tiden kan inne att genomföra

anses vara en verklig pensionsreglering.

Såsom ovan framhållits, skulle de allmänna grunder för dyrtidstillägg,

som av kommitterade förordats i fråga nyreglerade pensioner, icke kunna till-

om lämpas beträffande övriga pensioner annat än under vissa förutsättningar. Då dessa förutsättningar, såsom kommitterade tro sig hava visat, icke för när-

nu varande föreligga eller lämpligen kunna tillskapas, måste tillsvidare andra och

gynnsammare grunder för dyrtidstillä.gg å de äldre pensionerna bliva gällande.

Vid frågans lösning på detta sätt, kommitterade vilja beteckna såsom

som ett provisorium, har det synts kommitterade riktigt, att för dyrtidstillägg å oreglerade pensioner må tillämpas i huvudsak allmänna grunder, gälla

samma som nu

beträffande d rtidstillägg å oreglerad avlöning enligt kungörelsen den 29 juni 1921 nr 344. Grundtalet skulle bestämmas på sätt i nämnda kungörelse

angives, v. s. till ett levnadskostnadsökningen motsvarande tal minskat med

en tiondel. Dyrtidstillägg skulle få beräknas ä pensionens hela belopp. Beträffande den del av pensionen, varå dyrtidstillägg må beräknas efter ett procenttal, motsvarande hela grundtalet, är gränsen i detta avseende för närvarande satt till 175 kronor för kvartal eller alltså till 700 kronor för år. I fråga dessa äldre

om pensioner kunna visserligen icke de skäl föreligga för uppflyttande gränsen,

anses av som av kommitterade åberopats till stöd för ändringsförslaget i detta hänseende beträffande nyreglerade pensioner; vid det förhållande att kommitterade i

men annat sammanhang tillstyrkt omläggning utbetalning egentliga pensio-

en av av ner till befattningshavare från attavse kvartal till att gälla månad,

synes gränsen lämpligen böra sättas till ett jämnt månadsbelopp av 60 kronor eller 720 kronor för år räknat. Oaktat denna höjning av den del av pensionen, vara dyrtidstillägg må utgå efter helt grundtal, komma likväl de sålunda föreslagna grunderna att till följd det begränsade grundtalet medföra minskning

av en av förmånen över hela linjen. Häremot torde i och för sig icke vara något att erinra, i det att pensionärerna icke synas böra undgå att i sin mån vidkännas den reduktion av dyrtidstilläggsförmånen, för befattningshavarnas del

som genomfördes vid 1921 års riksdag. Med tillämpning detgrundtal, är fast-

av som nu ställt för beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare 117, ävensom

av övriga ovan angivna grunder skulle dyrtidstillägget minskas för pensioner intill ett årsbelopp av 700 kronor med 9 procent pensionen; och vid högre belopp

av komme minskningen att ungefär motsvara 9 procent å 700 kronor

summan av eller 63 kronor och 5 procent å återstående del pensionen. För jämförelse

av upptagas här följande exempel:

Nuvarande Föreslaget Nuvarande Föreslaget

Härav framgår, att minskningen blir genomgående över hela linjen in-

men skränker sig till jämförelsevis måttliga belopp. Emellertid är det givet, att de mindre pensionsbeloppen icke tåla vid sådan beskärning utan måste på något

en sätt hjälpas upp, helst pensionärers med låga pensioner ställning ansetts

som redan med utgående dyrtidstillägg tarva förbättring.

nu

I sid. 5 omförmälda förberedande utredning pensionsreglering

ovan om en Pensionshade ifrågasätts, att de oreglerade pensionerna skulle över hela linjen förbättras tillägg. genom ett tillägg, som förslagsvis angivits till 25 procent av pensionen dock minst 100 kronor och högst 1,000 kronor, eller alltså av ungefär liknande art som den tillfälliga löneförbättring, vilken under senare åren i avvaktan på definitiv lönereglering tillkommit i tjänst varande befattningshavare. Redan med hänsyn till därmed förenade kostnader, som beräknats uppgå till omkring tre miljoner kronor, oberäknat den ökning av dyrtidstilläggskostnaden, därav kunde föranledas. lärer

som en sådan pensionsreglering icke under nuvarande statsñnansiella läge kunna förordas; och mot sådan anordning kan jämväl erinras, att enahanda olägenheter,

en som, enligt vad förut framhållits, yppat sig vid undersökning del andra

av en utvägar till beredande av pensionsförbättring, icke heller vid detta förslag synas kunna helt undvikas, i det att exempelvis landsñskals pension å 2,800 kronor

en skulle kunna ett tillägg å 700 kronor komma att överstiga det belopp,

genom vartill den nyreglerade pensionen kan bliva bestämd.

Ehuru det onekligen varit mycket önskvärt, om förhållandena medgivit att förbättring i något utsträcktare omfattning kunnat beredas pensionärerna, hava kommitterade likväl med hänsyn till kostnaden funnit sig nödsakade att inskränka sitt förslag till att åtminstone under nuvarande förhållanden huvudsak-j ligen beredande skälig förbättring de särskilt låga pensionerna,

avse av en av på samma gång som likväl åtgärd synts böra vidtagas i syfte, att den ovan berörda av dyrtidstilläggets omläggning föranledda minskningen må framträda först. då pensionen uppgår till 2,000 kronor.

Dessa mål hava kommitterade efter verkställande ingående undersökningar

av funnit lämpligen kunna nås ett pensionstillägg, så anordnat, att pensioner

genom under 1,500 kronor skulle i regel ökas med 180 kronor för år räknat, att för pensioner å 1,500 kronor och därutöver intill 2,000 kronor tillägget skulle utgöra. 120 kronor, samt att tillägget därefter skulle minskas till 60 kronor, dock så att pension och tillägg tillsammans icke må överstiga 2,560 kronor. I övergången mellan högre och lägre tilläggsbelopp erfordras vissa jämkningar. A PGDSlODSr tillägget, som tillika ansetts böra begränsas föreskrift att detsamma icke

genom må överstiga pensionens belopp, skulle dyrtidstillägg utgå såsom om tillägget vore en del av själva pensionen. Huru förslaget i tillämpningen utfaller fram: går av följande sammanställning:

Pension + Ny pension +

dyrtidstillägg Pensäonstêllägg Pension dyr1;.idstill.ägg Nuvarande enhgt nu gal- enhgt fore- pensxonstlllagg enhgt fore- Dlfferens pension. lande grunder slagna grunder = ny pension slagna grunder

Pension + Ny pension +

dyrtidstillägg Pensionstillägg Pension dyrtidstillägg Nuvarande enligt nu gäl- enligt före- sionstillägg enligt före- Differens pension -lande grunder slagna grunder = ny pension slagna grunder

ovan

innehava pensioner understigande 2,000 kronor, samt att minskningen för som pensionstagare med pensioner mellan 2,000 och 2,500 kronor blir praktiskt taget utan betydelse. Okningen de lägsta pensionerna blir givetvis, till följd av

av föreskriften att tillägget må överstiga pensionens belopp, ganska låg; men, då dessa pensioner på omkring 100 kronor för år icke kunna hava varit

anses avsedda att, bereda full bärgning utan endast såsom ett bidrag till underhållet, torde fördubbling detta bidrag väl få såsom ganska tillfredsställande.

en av anses En hel del dessa småpensioner äro fyllnadsbelopp, beviljats utöver pension

av som eller understöd från annat håll; exempelvis hava sådana fyllnadsbelopp beviljats

utöver underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa åt soldater, som efter avskedet från krigstjänsten haft långvarig anställning såsom arbetare vid någon statens

institution.

För pensionstagare med högre pensionsbelopp kommer förslaget visserligen

att medföra minskning i jämförelse med den förmån, som med nuvarande bestämmelser beredes honom; men såsom ovan framhållits torde detta vara en given konsekvens 1921 års riksdags beslut beträffande dyrtidstillägget åt befattnings-

av havare vid oreglerade verk.

v

I sitt utlåtande 11 A., punkten 12, yttrade sig bankoutskottet vid 1921

nr års riksdag ett motionsvis framställt förslag pensionsförbåttring åt vissa

om om underofficerare; varvid utskottet, under hänvisning till pågående utredning

som

allmän pensionsreglering avstyrkte bifall till motionen, emellertid i motiveom en

ringen ifrågasatte, huruvida icke statsfinansiella skäl den pensionsförbättring, av som vid en sådan reglering kunde komma att beviljas, borde liksom tidigare för

vissa pensionärer bestämts, fastställas att utgå allenast till sådana grupper av pensionärer, som styrkte sig i behövande omständigheter. Utskottets hemvara ställan bifölls båda kamrarna, varvid emellertid under överläggningen iandra av kammaren skiljaktiga meningar yppade sig i fråga berörda uttalande i motiom veringen. Vid omröstning godkändes dock motiveringen oförändrad med 110

röster mot 86. I anledning vad sålunda förekommit hava kommitterade tagit av i övervägande, huruvida det kommitterade föreslagna pensionstillägget bör utgå av endast till den, som styrker sig i behövande omständigheter. I de fall, då vara redan utgående pensioner förbättrats anvisande medel för tillfälliga genom av tillägg, såsom sedan åtskilliga år ägt exempelvis för vissa d. rum grupper av underofficerare, förrådsvaktmästare, d. kronojägare fl., har ett sådant m. villkor alltjämt fastställts för att komma i åtnjutande tillägget. Emellertid av saknas heller exempel på att förbättring redan utgående pensioner beviljats av utan dylikt villkor, nämligen vid förut omförmälda pensionsregleringar för vissa

pensionerade befattningshavare vid statens järnvägar för pensionerade ävensom folk- och småskollärare. Såsom i meranämnda förberedande utredning anförts äro vidare åtskilliga olägenheter förbundna med ett sådant villkor, här fråga. varom är Det lärer nämligen knappast kunna förväntas, att intygen behövande om omständigheter komma att utfärdas efter enhetlig uppfattning beträffande förutsättningarna

för sådant intygs utgivande; och dessa olägenheter måste skarpare framträda, när det gäller pensionärer till flera tusental och icke såsom hittills endast små grupper av pensionärer. Aven om sådant intyg icke skulle vederbörande avfordras mer än en gång årligen, skulle det likväl bliva synnerligen betungande för pensions-

utbetalande myndigheter och kassor att övervaka villkorets uppfyllande beträffande

ett så stort antal pensionärer. Det torde icke heller få mycket antagligt, anses att uppställandet ifrågavarande villkor skulle i statsfinansiellt avseende av vara av någon större betydelse, enär bland ifrågavarande pensionärer med låga pensioner

endast ett ringa fåtal torde befinna sig i den ställning, att de icke kunna erhålla

ett dylikt intyg. På grund härav och då det kommitterade föreslagna pensionsav tillägget är i rätt stor utsträckning avsett att utgöra ersättning för den genom dyrtidstilläggets omläggning förorsakade minskningen den med pensionen förav bundna förmånen, hysa kommitterade den uppfattning, att pensionstillägget icke

bör förbindas med berörda villkor.

Från åtnjutande pensionstillägg böra givetvis undantagas alla innehavare av av nyreglerade pensioner, varjämte med dem torde böra i detta avseende likställas en hel del andra befattningshavare, nämligen alla sådana, grupper av som genom löne- och pensionsreglering under de åren fått sina pensioner höjda senare avsevärt utöver vad tillkommit dem, avgått före sådan reglering. Genom att som som pensionärerna med oreglerade pensioner sålunda uppdelas i äldre med en grupp rätt till pensionstillägg och grupp utan rätt till sådant tillägg vinnes i en yngre någon mån det förut framhållna önskemålet att bättre tillgodose dem, innesom hava pensioner äldre typer. Bland pensionärerna skulle alltså kunna särskiljas av tre grupper, nämligen: 1 pensionärer med äldre oreglerade pensioner; de erhålla

pensionstillägg och få dyrtidstillägg efter de grunderna; 2 pensionärer gynnsammare med oreglerade pensioner; de få visserligen icke pensionstillägg, men erhålla nyare dyrtidstillägg efter nämnda grunder; samt 3 pensionärer med nyreglerade nyss pensioner; i det avseendet äro dessa med mellangruppen likställda att de ute-

slutas från till pensionstillägg, däremot äro de beträffande dyrtidsrätten men tillägget underkastade de strängare grunderna. Härigenom skulle exempelvis en

vaktmästare vid centralt ämbetsverk, vilken före år 1919 avgått med pension

å 600-1,000 kronor, erhålla pensionstillägg ävensom få. dyrtidstillägg enligt de

grunderna; den vaktmästare däremot, avgått under något gynnsammare som åren 1919-1921 med pension å 1,200 kronor, får icke pensionstillägg men av bekommer dyrtidstillägg enligt nyssnämnda grunder, medan den vaktmästare expe-

ditionsvakt, avgått med nyreglerad pension å 1,644 kronor, utan rätt till som pensionstillägg erhåller dyrtidstillägg efter reducerade grunder. Detsamma skulle

komma att gälla stora befattningshavare vid statens järnvägar, grupper av till exempel stationskarlar allt efter de åtnjuta pensioner å 692-1,140 som kronor, 1,386 kronor eller 1,644 kronor. A andra sidan finnas åtskilliga pensionärer, utan att direkt grupper av som kunna inräknas bland befattningshavare i statens tjänst dock blivit med dem

i avseende å dyrtidstillägg likställda; och såsom i specialmotiveringen närmare

utvecklas sig kommitterade böra upptaga vissa dessa grupper såsom beanse av rättigade jämväl till pensionstillägg.

Pensionstillägget tillkomma icke allenast dem, vid ikraftträdandet avses som därom meddelade bestämmelser redan innehava pension, berättigar till av som sådant tillägg, utan dem, därefter avgå med dylik pension. Vid 1921 även som års riksdag sådan form åt bestämmelserna rörande dyrtidstillägg, att viss gavs tid icke utsattes för deras giltighet; och syftet härmed lärer hava varit att söka

få dyrtidstilläggsbestämmelser gällande från och med andra kvartalet av år nya 1922. Med hänsyn härtill hava kommitterade beträffande sina förslag till författ-

ningar dyrtidstillägg och pensionstillägg se sid. 51 och 58 utgått från att om de skola komma att tillämpas från och med den 1 april 1922. I varje fall böra

bestämmelserna pensionstillägg träda i kraft samtidigt med bestämmelser om nya dyrtidstillägg åt pensionerade befattningshavare i statens tjänst. om

Vad därefter beträffar förevarande spörsmål försåvitt de beröra pensions- Pensions-

befattningshavare i statens tjänst med fiera vilja berättigade berättigade änkor och barn efter änkor och kommitterade erinra, att i omförmälda inom första kammaren vid 1920 års ovan barn m. fl. riksdag väckta motion 252 framhållits, hurusom den under år 1919 nr genom genomförda omläggningen dyrtidstilläggen att utgå efter k. glidande skala av s. och det i sammanhang därmed borttagna minimibeloppet för denna förgenom mån vissa pensionärer, nämligen åtskilliga änkor efter stallbetjänter vid Strömsholms

hingstdepå, vilka åtnjöte mycket låga pensioner, högst 70 kronor, blivit lidande

och enligt Kungl. Majzt föreslagna grunder för dyrtidstillägget skulle bekomma av sådant tillägg å endast något över 24 kronor i kvartalet. På grund härav och

då den eljest lämpligaste till avhjälpande berörda olägenhet eller att utvägen av

höja pensionsbeloppen icke syntes kunna i detta sammanhang ifrågasättas, hemställde motionären, att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring i de Kungl. av Maj:t föreslagna grunderna för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera, dyrtidstillägg till att pensionsberättigad änka icke i något fall skulle utgå med lägre belopp 75 kronor än för kvartal. Sedan bankoutskottet yttrat sig i utlåtande 79, fann nr sig riksdagen enligt skrivelse 432 icke kunna biträda det i berörda motion nr framställda förslaget. Enligt de av riksdagen beslutade allmänna grunderna för dyrtidstill-

lägget skulle nämligen pensionstagare med låga pensioner erhålla en i det allra närmaste fullständig kompensation för prisökningen, och ett tillmötesgående av motionärens förslag syntes därför att gå utöver syftet med dyrtidstillägget, vara som vore att åstadkomma en dylik kompensation. Då emellertid billigheten

syntes bjuda att på något sätt tillgodose ifrågavarande änkor, härför erfordmen rades en fullständig utredning, i vad mån pensionsförhöjning i förevarande fall en kunde anses behovet påkallad och huruvida icke jämväl åt andra vara av grupper av statstjänares änkor borde beredas någon höjning i deras pensioner, anhöll

riksdagen såsom förut nämnts, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida och i vad mån lämplig pensionsförhöjning skulle kunna beredas sådana änkor en efter statstjänare, vilka uppbure låga pensioner och styrkte sig i behövande vara omständigheter, samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill utred-

ningen kunde föranleda.

Den förut omförmälda preliminära undersökningens resultat framlades vad

beträffar ifrågavarande pensionärer i det utdrag statsrådsprotokollet nu av för ñnansärenden, som bifogats Kungl. Majzts till 1921 års riksdag avlåtna proposi-

tion nr 328 med förslag till allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsbe-

rättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera; varvid föredragande departementschefen, under erinran att han funnit frågan om åtgärder till förbättring särskilt sådana statstjänares läge, vilka åtnjöte av pensioner till allenast mycket låga belopp, förtjänt ett allvarligt vara av övervägande, framhöll, att detta syntes honom i måhända än högre grad gälla ifrånu gavarande pensionärer. I avvaktan på den allsidiga utredning frågan, i av som sammanhang därmed ställdes i utsikt, föreslogs bibehållandet dittills gällande av grunder för dyrtidstillägget åt änkor och barn; och riksdagen beslöt i överensstämmelse härmed.

byrtids- Då i fråga även om pensionsfürhållandena för änkor och barn det sätt, Varpå tillägg dyrtidstillägget beräknas, måste under nuvarande förhållanden grundläggande vara för uppfattningen, om och i vilken mån någon pensionsförbättring i form annan må böra beredas, hava kommitterade funnit sig böra främst upptaga till behand-

ling spörsmålet om de allmänna grunderna för dyrtidstillägg ät pensionsberätti-

gade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera.

Till ifrågavarande pensionärer utgick under åren 1917 och 1918 krigstids-

hjälp med fixa belopp för viss tid på ungefär sätt, varpå motsyarande samma förmån för befattningshavare och befattningshavare då anordnats. Ar 1919-

blev denna förmån under förändrad benämning dyrtidstillägg omlagd att utgå av

efter glidande skala, i det att förmånen därefter beräknas efter ett grunds. tal, Kungl. Majzt kvartalsvis bestämmes i visst förhållande till det tal, som av angiver levnadskostnadsökningen efter ingången augusti 1914. För närsom av varande regleras denna förmån vad pensionsberättigade änkor och barn beträüar

kungörelsen den 29 juni 1921 346, fastställts att gälla för senare genom nr som halvåret 1921 och tillsvidare under år 1922. Grundtalet är detsamma, som gäl-

ler för befattningshavare, det tal, motsvarar nämnda levnads- V. s. som kostnadsökning, minskat med därest talet är jämnt, eljest med A ånke-

pension, icke överstiger 125 kronor för kvartal, utgår dyrtidstillägget efter som ett procenttal, motsvarar grundtalet. Overstiger pensionen 125 kronor för som kvartal, utgår dyrtidstillägg för den del därav, utgör 125 kronor för kvartal, som på sätt sagts samt för den överskjutande delen efter ett procenttal, som nyss motsvarar femtiofem hundradelar grundtalet. Anka, som har ett eller flera av minderåriga barn, erhåller ökning dyrtidstillägget för varje sådant barn med av tiondel pensionen och därå belöpande dyrtidstillägg. Till ett en av summan av eller flera minderåriga barn utan pensionsberättigad moder eller till annan pen-

sionär utgår dyrtidstillägg efter grunder till änka, dock att motsvasamma som rande gräns för beräkningen därvid är 120 kronor för kvartal; och skall för två.

eller fiera minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder dyrtidstillägget ökas

för varje syskon över ett med tiondel pensionen och därå en av summan av belöpande dyrtidstillågg. Dyrtidstillägg må dock i sin helhet för varje utbetal-

ningsperiod i förhållande till pensionens belopp icke utgå efter högre procenttal

motsvarar för änka med ett barn grundtalet ökat med 10, för änka med än som två barn grundtalet ökat med 20, för änka med tre barn grundtalet ökat med

30 samt för två minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder grund- 0. s. v. talet ökat med 10, för tre minderåriga syskon grundtalet ökat med 20 o. s. v.

Såsom exempel på verkningarna dessa bestämmelser kan anföras, att enligt av gällande grundtal 126 änka med pension å 300 kronor erhåller i dyrnu ensam tidstillägg därå 378 kronor; att änka, själv har pension å 300 kronor, om som har fem minderåriga barn och därför jämte barnen har sammanlagd pensionsen förmån enligt bestämmelserna för civilstatens änke- och pupillkassa av 540 kro-

dyrtidstillägget utgör 950 kronor 40 öre; att för änka med pension å 800 nor, kronor samt för sådan änka med fem barn, i vilket fall sammanlagda senare pensionsförmånen blir 1,440 kronor, motsvarande dyrtidstilläggsbelopp bliva 837

kronor respektive 2,534 kronor 40 öre. För änka med sådant pensionsen ensam belopp, i förenämnda motion eller 70 kronor, utgör dyrtidstillägget som avses, efter gällande grunder 88 kronor 20 öre för år räknat, v. s. 126 procent nu eller alltså i det närmaste fullständig kompensation för levnadskostnadsökningen.

Vad först beträffar det grundtal, bör komma till användning vid beräksom ningen dyrtidstillägget till ifrågavarande pensionärer, hålla kommitterade av nu före, att, såsom kommitterade föreslagit det grundtal, som användes om - för beräkning dyrtidstillägg åt i tjänst varande befattningshavare, blir gällande av vid beräkningen motsvarande förmån för befattningshavare, anledäven av ning icke förefinnes att beträffande dyrtidstillägg åt änkor och barn göra avvi-

kelse från vad i sådant avseende kommer att gälla för övriga till sådan för- = som

mån av statsmedel berättigade. Om grundtalet alltså kommer att även för

nu ifrågavarande pensionärers del fastställas till det tal, motsvarar levnadskost-

som nadsökningen, minskat med tiondel, så medför denna ändring under i övrigt

en enahanda förhållanden givetvis beskärning förmånen; liksom befatt-

en av men ningshavarna fått vidkännas dylik minskning och detsamma enligt kommitte-

en rades förslag skulle komma att gälla d. befattningshavare, så torde principiellt

sett icke heller änkor och barn böra gå fria från sådan begränsning. Såsom

en kommitterade här nedan närmare utveckla, bör detta emellertid föranleda någon

åtgärd för höjande av de särskilt låga änke- och barnpensionerna.

I fråga om dyrtidstillägget åt f.d. befattningshavare hava kommitterade skiljt

mellan nyreglerade pensioner och pensioner äldre typ. Under det att för de

av senare förmånen skulle beräknas efter pensionens hela belopp och efter procent-

tal, motsvarande obeskuret grundtal eller vissa delar sådant grundtal, skulle

av däremot av nyreglerad pension endast 80 procent få läggas till grund för dyr-

tidstilläggsberäkningen, vilken därjämte skulle efter ett med 20 reduce-

äga rum rat grundtal eller vissa delar sålunda reducerat grundtal. På sätt

av samma torde beträffande änke- och barnpensioner skillnad göras mellan å sidan

ena nyreglerade pensioner, avpassats efter de pensionsunderlag, vilka ligga till grund

som för nyreglerade pensioner åt befattningshavare, och å andra sidan alla övriga

änke- och barnpensioner. Den förra ännu är mycket fåtalig, skulle

gruppen, som alltså underkastas de bestämmelser, föreslagits skola komma till tillämpning

som i fråga befattningshavare tillkommande nyreglerade pensioner. Kom-

om mitterade hålla emellertid före, att vad änkor och barn beträffar hela

den nyreglerade pensionen bör få läggas till grund för dyrtidstilläggsberäkningen. Skulle

nämligen på dessa familjepensioner tillämpas bestämmelsen, att dyrtidstillägg

en dast må beräknas å 80 procent .pensionsbeloppet, skulle detta tillsammans med

av det reducerade grundtalet komma att medföra alltför stark begränsning

en av dessa pensioners även efter nyreglering jämförelsevis låga belopp. Kommitterade

en finna sig därför böra förorda, att skillnaden mellan dyrtidstilläggsberäkningen för

nyreglerade och andra änke- och barnpensioner må inskränkas därtill, att vid beräkningen tillämpas å de förra reducerat grundtal grundtalet minskat med 20

och de andra grundtalet utan sådan reducering.

Beträffande beräkningssättet i övrigt hava kommitterade funnit anledning

föreslå vissa jämkningar. Redan utbetalas hel del änke- och barnpensioner

nu en månadsvis och i sammanhang med sitt förslag att pensioner till befattnings-

havare, som utanordnas statsmyndighet, skola i utsträckt omfattning utbetalas

av månadsvis, hava kommitterade ifrågasatt, att även den utbetalning änke- och

av barnpensioner, som ombesörjes sådan myndighet, nämnts, skall i

av som nyss i regel ske månadsvis. På grund härav och ehuru den stora mängd pensioner till änkor och barn, utbetalas pensionskassor, säkerligen någon tid

som av ännu kommer att som i regel utbetalas kvartalsvis, hava kommitterade ansett dyr-

nu tidstilläggsbestämmelserna beträffande änke- och barnpensionerna lämpligen böra

i likhet med vad föreslagits i fråga motsvarande bestämmelser rörande

som om pensioner till befattningshavare hänföra sig till månadsbelopp. Lika litet

som nuvarande bestämmelser, vilka avpassats efter kvartalsutbetalning, vållat

någon svårighet vid tillämpningen, då det gällt pensioner, som utbetalats månadsvis, lika litet kan berörda omläggning väntas medföra någon egentlig olägenhet i fråga om pensioner, som i fortsättningen komma att utbetalas kvartalsvis.

För närvarande är den gräns, intill vilken dyrtidstillägg å änkepension må beräknas efter helt grundtal, satt till 125 kronor av pensionens kvartalsbelopp. För att vid omläggningen till månadsberäkning erhålla ett lämpligt jämnt tal och i syfte tillika att i någon mån mildra verkningarna av de strängare bestämmelser i övrigt, som föreslås, vilja kommitterade, icke funnit anledning att härut-

som innan göra skillnad mellan äldre och nyreglerade pensioner, föreslå, att motsvarande gräns bestämmes till 50 kronor pensionsbeloppet för månad räknat eller

av alltså 600 kronor av årsbeloppet, samt att enahanda gräns bestämmes att gälla även för andra nu ifrågavarande pensionärer än änkor.

Vid den år 1919 genomförda omläggningen av dyrtidstilläggsgrunderna efter det s. k. glidande systemet vidtogos vissa anordningar beträffande dyrtidstillägget åt änkor och barn i syfte att i någon mån begränsa denna förmån, där den enligt dittills tillämpade grunder visat sig alltför mycket överstiga den kompensation, vartill levnadskostnadsökningen kunde föranleda. För att icke då med ens göra alltför kraftig beskärning, infördes vissa bestämmelser om förmånligare dyrtidstilläggsberäkning för änka med barn och för flera syskon. Dessa bestämmelser i förening med de ändringar i dyrtidstilläggsgrunderna, som därefter vidtagits, hava emellertid visat sig medföra i vissa fall så stora tillägg, att en viss begränsning synes vara på sin plats. I regel är änke- och barnpensioneringen så ordnad, att den pension, som tillkommer ensam änka, ökas efter vissa grunder, om hon har minderåriga barn; exempelvis blir enligt civilstatens änke-och pupillkassas reglemente ökningen för ett barn 40 procent av änkepensionen och för varje ytterligare barn 10 procent av änkepensionen; i vissa andra kassor är ett ñxt barntillägg bestämt att utgå för varje barn. Enbart på grund av detta förhållande, som medför att änkepensionen vid större antal barn fördubblas, ökas dyrtidstillägget i väsentlig grad för familjen. Men nuvarande dyrtidstilläggsbestämmelser lägga därtill en ökning, beräknas å av pensionen och

som summan därå utgående dyrtidstillägg. Härigenom hava pensionsförmånerna för änkor med flera barn förbättrats i en grad, måste betecknas såsom mindre lämp-

som lig. Med nu gällande bestämmelser utgör dyrtidstillägget för änka med fem

en barn 176 procent av pensionsförmånerna eller alltså icke obetydligt mer än vad levnadskostnadsökningen bör föranleda. Om denna överkompensation måste anses böra genom förändrad anordning av dyrtidstillägget begränsas, så torde dock icke nu låta sig göra att skära ned ända till den gräns, angives levnads-

som av kostnadsökningen; det skulle i själva verket innebära att borttaga omkring

en tredjedel av nuvarande dyrtidstillägget. Kommitterade att viss försik-

anse, en tighet billigtvis måste iakttagas vid denna begränsning. Vid övervägande av dessa omständigheter hava kommitterade funnit lämpligt inskränka beskär-

nu ningen därhän, att dyrtidstilläggsökningen för änka med barn, vilken ökning

nu räknas efter summan pension och därå belöpande dyrtidstillågg, i stället må

av beräknas på det sätt, att för varje barn mindre grundtalet i varje fall ökas med en tiondel än även den del av månadspensionen, för vilken dyrtidstillägg

utgår efter hela det sålunda höjda grundtalet, i förekommande fall ökas med 10 kronor.

Då vidare kommitterade uppmärksammat, att två minderåriga barn utan pensionsberättigad moder i regel enligt gällande reglementsbestämmelser likställas med ensam änka och alltså tillsammans i pension bekomma vad deras moder ensam skulle hava erhållit, hava bestämmelserna dyrtidstillägg åt flera minder-

om åriga syskon så utformats, att beträffande två syskon skall gälla vad om ensam änka är stadgat, och att således först, då syskonens antal uppgår till tre, något barntillägg såsom i fråga änka med barn må förekomma; och därvid skall

om beträffande tre syskon gälla vad änka med ett barn är stadgat, beträffande

om fyra syskon vad om änka med två barn är stadgat o. s. v.

Oaktat den föreslagna höjningen av den del av pensionen, varå dyrtidstillägg mä beräknas efter helt grundtal, från 500 till 600 kronor för år räknat, komma likväl nu föreslagna grunder för dyrtidstilläggsberäkningen att till följd av det begränsade grundtalet medföra en minskning av förmånen nästan över hela linjen. Häremot torde i och för sig icke vara något att erinra. Icke heller nu ifrågavarande pen sionärer synas rimligtvis böra undgå att i sin mån vidkännas den reduktion av dyrtidstilläggsförmånen, som befattningshavarna redan nu fått underkasta sig och som föreslagits skola bliva gällande för befattningshavare. Med tillämpning av det grundtal, som nu är fastställt för beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare 117, och övriga ovan omförmälda grunder för beräkningen skulle dyrtidstillägget för ensam änka minskas för pensioner intill ett årsbelopp av 500 kronor med 9 procent pensionsbeloppet; för pensioner omkring den gränsen

av nya av 600 kronor skulle däremot någon ökning framträda för att vid högre belopp åter förbytas till minskning. För jämförelse meddelas här följande exempel:

Ensam änka.

Nuvarande Föreslaget

-

Härav framgår, att de föreslagna dyrtidstilläggsgrunderna medföra nästan utan undantag minskad förmån, en minskning, som givetvis måste beträffande låga pensioner på något sätt ersättas. I efterföljande tabell hava sammanställts exempel på de föreslagna grundernas verkan vid, tillämpning å pensioner, tillkommande änka med fem barn, och hava därvid angivits de pensionsbelopp, som för dem tillsammans enligt bestämmelserna i reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa motsvara deiföregående tabell för änka angivna pensionsbeloppen, vilka här nedan upptagits inom parentes. ensam Änka med bam.

fem

Nuvarande Föreslaget Pension dyrtidstillägg dyrtidstillägg Differens 126 117

180 100 316: 80 315: 80 - - 360 200 633: 60 630: 60 - -- 540 300 950:40 945: 40 - - 720 400 1,267: 20 1,260: 20 - - 900 500 1,584: 1,575: - - - - 1,080 600 1,900: 80 10:80 1,890: - - 1,260 700 2,217: 60 2,157: 60 60: - - 1,440 800 2,534: 40 2,330: 40 204: - - 1,620 900 2,851: 20 2,503: 20 348: - -- 1,800 1,000 3,168: 2,676: 492: - - - - 2,250 L250 3,881: 27 3,108: 773: 27 - -- 2,700 1,500 4,572: 02 3,540: 1,032:02 - - Aven här framträder minskning, dock vad de lägre pensionerna been som träffar inskränker sig till endast 1 procent pensionsbeloppet. Där den gemenav samma pensionen uppgår till större belopp än 1,200 kronor, blir däremot minskningen mera avsevärd. Vid ett sammanlagt pensionsbelopp 2,700 kronor utgör av reduceringen icke mindre än något över 1,000 kronor, även i detta fall utgör men det nya dyrtidstillägget över 130 procent pensionen och giver således mer än av väl den kompensation för levnadskostnadsökningen, ansetts i allmänhet kunna som beredas. Emellertid synas icke heller i detta fall de låga familjepensionerna tåla vid någon minskning, utan måste på ett eller annat sätt hjälpas upp.

Medan staten själv reglerar pensioneringen befattningshavare i statens Pensionsav tillägg. tjänst, har däremot pensioneringen av änkor och barn efter sådana befattningshavare överlämnats åt befattningshavarna själva att av dem i stort sett efter eget skön ordnas med de medel, som stått till förfogande. Väl har staten medverkat vid upprättandet av för sådan familjepensionering avsedda kassor samt jämväl därtill anslagit förvaltningsbidrag. Till flertalet sådana kassor har staten lämnat stöd också genom bidrag till själva pensioneringen; men i intet fall har detta skett på

sådant sätt, att pensioner till vissa belopp staten garanterats. På grund

av av sättet för familjepensioneringens ordnande företer denna pensionering stora ojämnheter: pensioneringsgrunderna skifta, avgifterna äro på olika sätt beräknade och någon enhetlig grund för statens bidrag föreñnnes icke. Alla dessa olikheter föranledde sakkunniga för centralisering av det statsunderstödda pensionsväsendet att framlägga vissa förslag till ordnande av även denna pensionering, vilka förslag i vad de röra statstjänarnas familjepensionering likväl hittills icke lett till några resultat. Under sådana förhållanden är det uppenbart, att nu icke kan bliva fråga om någon verklig reglering av familjepensioneringen. Ehuru kommitterade icke kunna finna annat än önskvärt. att en utjämning av skiljaktigheterna inom familjepensioneringen till vinnande icke blott av likformiga grunder

må äga rum för själva pensioneringen utan även av enhetlighet i avseende å statens bidrag till pensioneringen, kunna dessa frågor icke nu av kommitterade upptagas till behandling; utan kommitterade måste i detta sammanhang inskränka sig till att föreslå en anordning endast till förbättrande av de särskilt låga familjepensionerna.

Med erinran om kommitterades förut framställda förslag att medelst ett särskilt pensionstillägg förbättra de till befattningshavare utgående pensioner, som kunna betecknas såsom låga, vilja kommitterade föreslå, att jämväl be-

nu träffande familjepensioneringen en dylik åtgärd vidtages. Kommitterade hava därvid funnit, att tilläggsbeloppet för änka lämpligen kan bestämmas till

ensam hälften av vad i sådant avseende föreslagits för befattningshavare; och efter ingående undersökning om verkningarna av ett sådant pensionstillägg med därå belöpande dyrtidstillägg hava kommitterade, som anse att något pensionstillägg icke lämpligen bör ifrågakomma för änkepensioner å 600 kronor eller däröver,

nu funnit sig böra föreslå, att för pensioner understigande 330 kronor tillägget be stämmes till 90 kronor, för pensioner å 330 kronor och däröver intill 450 kronor till 60 kronor samt för pensioner å 450 kronor och däröver intill 600 kronor till 30 kronor. I övergången mellan högre och lägre tilläggsbelopp erfordras vissa jämkningar till förekommande av att lägre pensionsbelopp genom tillägget kommer att överstiga vad pensionär med högre pensionsbelopp erhåller. Tillika har den begränsning även här ansetts böra stadgas, att tillägget icke må överstiga pensionens belopp. I de fall. där pensionen är mycket obetydlig, blott ett eller annat tiotal kronor, bliver till följd härav också tillägget obetydligt; då förmånen

men i allt fall fördubblas, måste enligt kommitterades mening förbättringen anses skälig.

Nu ifrågavarande tillägg avses att utgå till såväl änka änka

ensam som med barn; men skall därvid i varje fall tagas hänsyn endast till den änkan ensam tillkommande pensionen. Kommitterade hava väl funnit sig kunna förorda, att någon förhöjning av tillägget i vissa fall beredes änka med barn, men hava ansett, att denna förhöjning endast bör utgå i fall, där familjepensionen icke redan enligt gällande reglementsbestämmelser förhöjts i förhållande till barnantalet och särskilda barntillägg icke heller utgå. Om alltså familjepensionen är densamma vare sig barn finnes eller ej, bör enligt kommitterades mening pensionstillägget där barn finnes ökas för att härigenom i någon mån utjämna förhållandena mellan pensioner från olika kassor. Kommitterade hava tänkt sig, att denna ökning skulle för varje barn utgöra 20 procent pensionstillägget, alltså 18

av

kronor vid pension understigande 330 kronor, 12 kronor vid pension å 330 kro-

eller däröver intill 450 kronor samt 6kronor vid pension däröver; varvid nor emellertid torde böra fastställas vissa begränsningar, så att icke pensionärer med

lägre pension må tillägget få än vad pensionärer med högre pension

genom mera under enahanda omständigheter erhålla.

Beträffande pensionstillägg till minderåriga barn utan pensionsberättigad

moder kommitterade med hänsyn därtill, att enligt gällande reglementsbe-

hava

stämmelser i regel ett barn erhåller halv änkepension och två barn tillhopa lika

mycket deras moder skulle hava erhållit, funnit tillägget böra bestämmas:

som för ett barn med pension understigande 300 kronor till hälften av tillägget för

änka samt för två syskon till belopp, skulle hava tillkommit ensam samma som deras moder.

I fråga tre eller Hera minderåriga syskon skall pensionstillägg utgå med

om det belopp, vartill pensionen för två syskon föranleder; och anledning, som

av

åberopats i fråga höjt pensionstillägg till änka med barn, har ökning ovan om

pensionstillägget, när det gäller tre eller flera syskon, ansetts böra äga rum av endast, där i sammanlagda pensionen icke ingår förhöjning till följd därav, att

de äro flera än två.

Enligt några pensionskassors reglementen utgå pensioner, utom till änkor

och minderåriga barn, även till vissa andra anhöriga till avliden befattnings-

havare; och jämväl pensionärer sistnämnda slag äga åtnjuta dyrtidstillägg av

av statsmedel. Att därutöver höja sådan pension särskilt pensionstillägg, har

genom

i vissa undantagsfall, i den speciella motiveringen närmare förmäles, utom varom ansetts icke böra ifrågakomma.

Vad i pensionstillägg tillsammans tillkommer flera är avsett att dem

som emellan fördelas i proportion, vari de taga del i pensionen. A pen-

samma sionstillägget skall dyrtidstillägg utgå såsom tillägget del av själva

om vore en pensionen.

Huru förslaget i tillämpningen verkar framgår nedan intagna samman-

av

däri pensionsbelopp för jämförelse upptagits i föregående

samma som

ståâlñing,

ta e er.

Ensam änka.

Pensions Nuv21ran.de Pensiox Föres1aget

Pensions

dårrtldstnlil- Summa + Summa Dxfferens.

belopp peIx_s1-.dtylrrtlds-

tillägg onsnllag:

lagg 125 t11lagg117

100 126 226 90 190 222 30 412 30 + 186 30

- -- 200 252 452 90 290 339 30 62930 + 177 30

- - 300 378 678 90 390 456 30 846 30 + 168 30

- - 400 504 904 60 460 538 20 998 20 + 94 20

- -

500 630 1,130 30 530 620 10 1,150 10 + 20 10

- -

600 699 1,299 600 702 1,302 + 3

- - - - - - 700 768 1,468 700 766 1,466 2

- - - - - - -

800 837 1,637 800 830 1,630 7

- - - - - - - 900 906 1,806 900 894 1,794 12

- - w - - - - 1,000 975 1,975 1,000 958 1,958 17

- - - - - - -- 1,250 1,147 50 2,397 50 1,250 1,118 2,368 29 50

- - - - 1,500 1,320 2,820 1,500 1,278 2,778 42

- - - - - - -

Änka med fem bam.

Pensions Nuvfxragde pensiox Föres1aget

Pensions

dâirhdstxll- Summa + Summa Dlfferens.

I

Härav framgår, att i stället för den förut uppvisade minskningen pensionstillägget med därå belöpande dyrtidstillägg åstadkommit ökade förmåner för ensam änka med pension intill 600 kronor samt för änka med fem barn med sammanlagd pension av intill 1,000 kronor. Okningen bliver störst vid låga pensioner och utgör för ensam änka med 100 kronor i pension inemot 190 kronor och för änka med fem barn, som tillsammans innehava pension å 180 kronor, inemot 250 kronor; vid högre belopp avtager ökningen för att vid förenämnda gränser upphöra, varefter minskningen framträder.

För änka, som i förenämnda motion avses, skulle till pensionsbeloppet, 70 kronor, enligt kommitterades förslag komma ett pensionstillägg samma belopp, så att hennes pensionsförmån jämte dyrtidstillägg skulle ökas från nuvarande belopp av 158 kronor 20 öre till 303 kronor 80 öre.

Enligt riksdagens förenämnda skrivelse skulle styrkandet av behövande omständigheter utgöra en förutsättning för åtnjutande av den ifrågasätta pensionsförbättringen. I detta avseende få kommitterade, under åberopande av vad som ovan anförts beträffande olägenheterna av ett dylikt villkor vid pensionstillägget åt befattningshavare och då även nu ifrågavarande pensionstillägg är delvis föranlett av omläggningen av grunderna för dyrtidstillägget, såsom sin mening framhålla, att tillägget bör utgå utan berörda villkor.

Från åtnjutande av pensionstillägg bör undantagas innehavare av nyreglerad familjepension, d. v. s. pension avpassad efter nyreglerat pensionsunderlag för befattningshavare. Några andra grupper av pensionerade änkor och barn hava icke befunnits böra undantagas från åtnjutande av pensionstillägget. Härom liksom beträffande vissa grupper av änkor och barn, vilka ehuru icke efterlevande efter befattningshavare i statens tjänst likväl fått rätt till dyrtidstillagg av statsmedel till sina pensioner och därför anses även böra erhålla pensionstilläggi vissa fall, få kommitterade tillfälle att närmare yttra sig i den speciella motiveringen till de föreslagna författningarna rörande dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst samt pensionstillägg till vissa sådana änkor och barn sid. 61 och 66.

se

Vad kommitterade i övrigt här förut anfört i fråga om tiden för ikraftträdande av författningsförslagen rörande befattningshavare, gäller i tillämpliga delar jämväl motsvarande förslag i fråga änkor och barn.

om

Beträffande kostnaden för genomförandet de förslag, kommitterade Kostnad:-

av som av framlagts, de ioch beräkning.

må först erinras, att pensionstilläggen givetvis måste, ehuru för sig icke äro synnerligen stora, dock medföra en avsevärd kostnad till följd av det stora antalet små pensioner, äro avsedda att därigenom upphjälpas; att,

som då dyrtidstillägg skall beräknas även å pensionstilläggen, hänsyn härtill givetvis måste tagas vid beräkningen hela kostnaden för förslagets genomförande;

av samt att, då pensionstilläggen kombinerats med i vissa fall ganska kraftig

en beskärning dyrtidstilläggen, kostnadsökningen vid tillämpning av kommitterades

av förslag framträder först vid jämförelse mellan å ena sidan kostnaden för pensionstilläggen jämte dyrtidstillägg å pensioner och pensionstillägg enligt de föreslagna

grunderna och å andra sidan kostnaden för dyrtidstillägg å redan utgående pensioner enligt nu gällande grunder.

För att tjäna till ledning vid kostnadsberäkningen hava kommitterade, som från vederbörande myndigheter och pensionskassor införskaffat erforderliga upplysningar rörande pensionsbelopp och antal pensionärer, låtit i bilagda tabeller bil. A, B och C sammanställa de därvid erhållna uppgifterna. I olikhet med de uppgifter i enahanda avseenden, som i sammanhang med resultatet av förenämnda preliminära undersökning framlades för 1921 års riksdag se propositionerna nr 327 och 328, innefatta de nu upprättade tabellerna uppgifter icke blott beträffande pensionerade statstjänare samt pensionsberättigade änkor och barn efter statstjänare utan även alla sådana pensionärer, som enligt nu gällande författningar dyrtidstillägg till pensionärer blivit i avseende å sådan förmån

om likställda med statstjänare eller med pensionsberättigade änkor och barn efter statstjänare.

De beräkningar, som inom kommittén verkställts på grundval av de inkomna uppgifterna, kunna givetvis icke göra anspråk på att uppvisa den exakta kostnad, genomförandet av kommitterades förslag medför, utan avse att tjäna

som till ledning vid bedömande förslagets ekonomiska innebörd för statsverket och

av vid avpassande av anslag för ändamålet.

Av tabellen A framgår, att sammanlagt 12,134 befattningshavare åtnjuta pensioner å 2,500 kronor eller därunder. Bland dessa pensionärer äro emellertid enligt verkställda undersökningar tillhopa 5,295 sådana, som enligt de föreslagna bestämmelserna för pensionstillägg åt befattningshavare skulle

från sådan förmån uteslutna. Ovriga 6,839 synas enligt den något summavara riska utredning, med ledning de inkomna uppgifterna kunnat verkställas,

som av fördela sig så, att 6,071 skulle i pensionstillägg erhålla 180 kronor, 510 skulle erhålla 120 kronor och återstående 258 skulle erhålla 60 kronor. Hela kostnaden för pensionstilläggen åt befattningshavare kan alltså utan risk att uppskattas för lågt beräknas belöpa sig till i runt tal 1,200,000 kronor för år räknat.

Vad beträffar änkor och barn kan icke direkt av tabellerna B och C utrönas antalet pensionärer, med hänsyn tagen till pensionsbeloppen skulle vara be-

som rättigade till pensionstillägg, enär ifråga pensioner till änkor med barn pensi-

om onsförhöjningen på grund barnantalet, där sådan förhöjning reglementsenligt

av äger ingår i det i vederbörande tabell angivna pensionsbeloppet för familjen

rum, samt denna förhöjning utgår efter så väsentligt olika grunder. Enligt verkställda undersökningar torde emellertid kostnaderna för pensionstillägg åt nu ifrågavarande pensionärer kunna beräknas uppgå för år räknat till omkring 450,000 kro-

varvid approximativt beräknats för änkor med eller utan barn 3,232 tillägg nor, å 90 kronor, 1,466 tillägg å 60 kronor och 2,112 tillägg a 30 kronor samt för minderåriga barn 53 tillägg å 45 kronor, 33 tillägg å 30 kronor och 54 tillägg

å 15 kronor

Arskostnaden i dess helhet för pensionstilläggen skulle alltså kunna beräknas utgöra 1,650,000 kronor. Då pensionstilläggen enligt kommitterades förslag skulle börja utgå först med april månad 1922, blir kostnaden för nämnda år 3/4 av sistnämnda eller alltså i runt tal 1,240,000 kronor, vilket belopp vid bi-

summa fall till kommitterades förslag torde böra i tilläggsstaten till riksstaten för år 1922

uppföras såsom förslagsanslag. För år 1923 torde, ehuru förskjutningar av de siffror, ligga till grund för beräkningarna givetvis kunna förväntas, kost

som naden likväl kunna upptagas till årsbelopp, ovan angivits. Till följd

samma som

budgetårets omläggning under kalenderåret 1923 lärer det vara avsett att i det av budgetförslag, framlägges för 1922 års riksdag, upptaga endast oundgängliga

som utgifter under första halvåret 1923; och då pensionstilläggen, som skola utbetalas i sammanhang med motsvarande del av själva pensionerna, äro att hänföra till sådana utgifter, nyss nämnts, torde i budgeten för nämnda halvår böra be-

som räknas utgift för pensionstillägg till belopp motsvarande hälvten av omför-

en mälda årskostnad, eller i avrundat tal 800,000 kronor.

Vad därefter beträffar kostnaden för dyrtidstillägg åt pensionärer har den verkställda beräkningen givit vid handen, att med nu för dyrtidstilläggsberäkningen för pensionärer bestämt grundtal 126 och med tillämpning av nu gällande grunder i övrigt dyrtidstillägget å nu utgående pensioner skulle för år räknat uppgå för d. befattningshavare till i runt tal 20,000,000 kronor samt för änkor och barn till omkring 6,900,000 kronor eller alltså tillhopa till 26,900,000 kronor. Enligt kommitterades förslag skall för pensionärer bliva gällande samma grundtal, samtidigt är fastställt att tillämpas för beräkningen dyrtidstillägg åt

som av befattningshavare. Lägges det i sådant avseende gällande grundtal 117 till

nu grund för beräkningen med tillämpning tillika av de utav kommitterade i övrigt , föreslagna allmänna grunder och med iakttagande den förhöjning vissa

av av nu utgående pensioner, som genom pensionstilläggen skulle inträda, visar sig kostnaden för år räknat av dyrtidstillägg till pensionärer bliva för befattningshavare 19,500,000 kronor samt för änkor och barn 7,100,000 kronor eller tillhopa 26,600,000 kronor. Skillnaden mellan sistnämnda belopp och förenämnda årskostnad för dyrtidstillägget enligt gällande grunder å nu utgående pensioner utgör alltså 300,000 kronor, vilket belopp sålunda visar minskningen av kostnaderna för dyrtidstillägg åt pensionärer.

Drages detta sistnämnda belopp från den ovan angivna årskostnaden för pensionstilläggen, framträder den merkostnad av 1,350,000 kronor, som genomförandet kommitterades förslag kan beräknas i runt tal medföra för år räknat.

av

Kommitterade övergå härefter till att under författningsförslagens särskilda Specialmoti-

speciella motivering, vartill omständigheterna veriug. paragrafer framlägga den ansetts böra föranleda.

Förslaget till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt

d. befattningshavare i statens tjänst med flera pensionärer.

§1.

Denna paragraf överensstämmer med motsvarande paragraf i nu gällande kungörelse i ämnet. Det har visserligen ifrågasätts att här uttryckligen angiva, att dyrtidstillägg skall beräknas jämväl å det pensionstillägg, kommitterade

varom framlägga förslag; men lika litet som ett särskilt stadgande ansetts erforderligt för att tillförsäkra vederbörande rätt till dyrtidstillägg å den pensionsförbättring, som utgår till de under senare åren pensionerade militära befattningshavarna, lika litet bör enligt kommitterades mening behövas någon särskild föreskrift

om dyrtidstilläggsberäkning å pensionstillägget. Så länge pensionsförhöjningen utgår vare sig under ena eller andra benämningen, måste densamma betraktas såsom en del av pensionen; och då är det utan vidare klart, att dyrtidstillägg därå skall utgå.

§2

har avfattats med tagen hänsyn därtill, att grundtalet enligt förslaget hädanefter skulle för pensionstagarna bliva detsamma förbefattningshavare i statens

som tjänst; och har det därför ansetts tillräckligt med hänvisning till detta grund-

en tal. Om såsom synes önskvärt de nya grunderna för dyrtidstillägg åt pensionärer bliva gällande redan från ingången av april månad 1922, skulle visserligen kunna inträffa, att riksdagen då ännu icke hunnit pröva frågan vilka grunderi

om fortsättningen skola bliva gällande för dyrtidstillägg åt befattningshavare; men denna omständighet utgör icke hinder för godtagande den föreslagna lydelsen

av av denna paragraf, enär avsikten är att grundtalet för dyrtidstillägget åt pensio närer vid varje tidpunkt skall överensstämma med grundtalet för motsvarande förmån ät befattningshavare.

§

I motsvarande paragraf gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg

av nu åt befattningshavare finnas intagna de för närvarande enhetliga bestämmelserna om beräkningen av dyrtidstillägget. Då kommitterade av skäl, som framgå av den allmänna motiveringen, nödgats frångå de enhetliga grunderna och föreslå vissa grunder för dyrtidstilläggsberäkningen, när det gäller pensioner av äldre typ, och andra grunder i fråga om nyreglerade pensioner, hava kommitterade, efter förebild från stadgandena om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid oreglerade och vid nyreglerade verk, i nu förevarande paragraf upptagit bestämmelserna om dyrtidstillägg å pensioner av äldre typ för att i nästföljande para graf behandla grunderna för dyrtidstilläggets beräkning, när det gäller nyreglerade pensioner.

Beträffande den allmänna innebörden av de uti förevarande paragraf upptagna bestämmelserna hava kommitterade förut yttrat sig och vilja endast till-

nu Iägga, att detaljerna överensstämma med vad som nu gäller med den ändring,

föranledes därav, att dyrtidstilläggsberäkningen hänförts till pensionens som månadsbelopp i stället för till dess belopp för kvartal, varav blivit en följd, att för varje barn, för vilket pensionären har försörjningsplikt, förhöjningen av det belopp, varå dyrtidstillägg må utgå efter helt grundtal, förändrats från 25 kronor för kvartal till ett avrundat belopp av 10 kronor för månad.

Vidare är att påpeka, att kommitterade funnit sig böra från bestämmelserna

dyrtidstillägg åt befattningshavare här upptaga ett stadgande därom, att gift om kvinnlig befattningshavare, även om hennes man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär är berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel, likväl äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast, om mannen är på grund

bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens av underhåll.

Slutligen har likaledes från bestämmelserna dyrtidstillägg åt befattnings-

om havare hämtats förebild till det föreslagna stadgandet, att dyrtidstillägg utgår å i pensionsförmånen, för månad räknat, ingående öretal, som överstiger fullt krontal.

§ 4

innehåller bestämmelserna dyrtidstillägg å nyreglerade pensioner; och såsom

om kommitterade förut framhållit äro grunddragen i dessa bestämmelser desamma,

äro gällande i fråga dyrtidstillägg å nyreglerad avlöning. I stället för som om att i fråga dyrtidstillägget för befattningshavare den allmänna regeln avser

om befattningshavare med viss försörjningsplikt och tillägget väl ökas i vissa fall men minskas, där försörjningsplikt icke föreli har emellertid beträffande nyreglerade pensioner liksom i fråga de i § 3 avsedda pensionerna bibehållits

om vad i fråga om pensionärer hittills tillämpats eller att den allmänna regeln om dyrtidstillägget avser ensam pensionär och att tillägget ökas till följd av viss försörjningsplikt. Ej heller har anledning synts föreligga att i fråga om pensionärerna vidga begreppet försörjningsplikt att, såsom numera, gäller i fråga om befattningshavare, omfatta även det fall, att vederbörande är gift men har barn under 16 år.

Beträffande i övrigt dyrtidstilläggets ökning till följd försörjningsplikt

av har ansetts böra för nyreglerad pension stadgas detsamma, i § 3 föreslagits

som i fråga om oreglerad pension.

I detta sammanhang vilja kommitterade fästa uppmärksamheten därpå, att de pensionärer, som falla under bestämmelserna i denna paragraf,

grupper av vidgas alltefter som ytterligare delar av till statsförvaltningen hörande verk och inrättningar undergå liknande löne- och pensionsreglering som den, vilken genomfördes år 1920 för kommunikationsverken och år 1921 för statsdepartementen och vissa andra till den civila statsförvaltningen hörande verk. Såsom kommitterade i den allmänna motiveringen framhållit, kan det måhända redan vid för-

i

slagets framläggande för riksdagen bliva erforderligt att bland de grupper av pensionärer, skola underkastade de reducerade grunder för dyrtidstill-

som vara lägget, angivas i förevarande paragraf, upptaga även andra än dem, som

som nu omförmälas i kommitterades förslag till lydelse av denna paragraf.

§5.

I vissa fall är skillnaden mellan nyreglerad pension och pension av äldre typ för samma befattning jämförelsevis obetydlig; och därför skulle det kunna inträffa, att pension av äldre typ med därå belöpande dyrtidstillägg komme att överstiga den nyreglerade pensionen för samma befattning med dyrtidstillägg därå efter reducerade grunder. Då ett sådant förhållande icke ansetts kunna godtagas utan funnits böra förekommas, har här införts ett stadgande av innehåll, att dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3 icke må tillsammans med pensionen överstiga vad i § 4 avsedd befattningshavare, pensionerats i samina

som eller motsvarande befattning inom vederbörande verk, erhåller i pension jämte dyrtidstillägg enligt stadgandena i sistnämnda paragraf. Detta gäller exempelvis

tjänsteman i andra normalgraden vid centralt ämbetsverk, i det att pensionen äldre typ, 4,600 kronor, jämte därå enligt gällande grundtal 117

av nu och med tillämpning bestämmelserna i § 3 belöpande dyrtidstillägg, 3,325

av kronor 60 öre, skulle tillsammans utgöra 7,925 kronor 60 öre, medan den lnyreglerade pensionen för befattning, 5,076 kronor, jämte dyrtidstillägg

samma dära enligt stadgandena i § 2,601 kronor 2 öre, alltså skulle utgöra endast 7,677 kronor 2 öre.

Ett motsvarande förhållande beträffande kvinnliga biträden. Emeller-

äger rum tid är i fråga dessa tillika att märka, hurusom genom under senare år vid-

om tagen lönereglering, gällt dylika befattningshavare vid samtliga verk, pen-

som sionerna för alla dem, därefter avgått, höjts till vissa belopp, medan däre-

som mot nyreglerade pensioner för dessa befattningshavare ännu icke föreligga över hela linjen. På grund härav skulle ett pensionerat kvinnligt biträde, som tillhört verk med nyreglerade pensioner, bliva underkastat ovan angivna

numera beskärning dyrtidstillägget, medan däremot en samtidigt pensionerad dylik

av befattningshavare, vilken tillhört verk, ännu icke blivit nyreglerat, skulle gå

som fri från sådan beskärning. Då icke heller detta förhållande har ansetts tillfredsställande, hava kommitterade i förevarande paragraf intagit ett stad-

mom. 2 av gande, varigenom samtliga befattningshavare ifrågavarande slag bliva

av beträffande dyrtidstilläggets begränsning likställda.

Dylika omständigheter föreligga även beträffande vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare; skillnaden mellan den högsta oreglerade pen-

men sionen och den nyreglerade är där så stor att, då såsom kommitterade före-

pass slå de högsta oreglerade vaktmästarpensionerna undantagas från pensionstillägg, någon risk icke föreligger att med tillämpning de föreslagna dyrtidstilläggs-

av bestämmelserna något överskridande kan äga rum.

Bestämmelserna i förevarande paragraf kunna måhända synas bliva något betungande i tillämpningen. Emellertid är det oftast den myndighet, där

pensionstagaren varit anställd, har att till honom utbetala pension och dyr-

som tidstillägg; och vid sådant förhållande lärer i regel icke föreñnnas någon svårighet

att tillämpa de föreslagna bestämmelserna; och där utbetalningen sker av annan

myndighet, vilket är fallet utom beträffande militära beställningshavare,

för vilka några nyreglerade pensioner icke finnas och begränsningen alltså icke

tillämplig endast i fråga de pensionärer, erhålla pension och dyrär - om som tidstillägg statskontorets försorg. Här erfordras givetvis undersökning

genom en

vederbörande pensionärs tjänsteställning vid avgången; sedan sådan om men undersökning, i regel icke torde bliva vidare betungande, en gång verk-

som ställts och resultatet antecknats, torde det ytterligare besvär, som vid varje ut-

betalning inå föranledas, icke någon synnerlig betydelse.

vara av

§ 6

motsvarar nuvarande Liksom är stadgat, att, där pension åtnjutes från

nu

ett håll, beloppen skola sammanräknas och å sammanlagda beloppet bemer än räknas dyrtidstillägg, så är det ock giyet, att i fortsättningen sådant tillägg

må beräknas å varje pension särskilt. Aro alla pensionerna utav den beskaffen-

het, att bestämmelserna i § 3 äro å dem tillämpliga, så bör liksom nu pen-

sionernas sammanlagda belopp läggas till grund för dyrtidstilläggsberäkningen

med tillämpning de i § 3 angivna grunder. Ar emellertid någon av pensio-

av

beskaffenhet, i § 4 böra enligt grunderna för denna paranerna av som avses, graf endast 80 procent sådan pension inräknas i det belopp, varå dyrtidstillägg

av må beräknas. Det kan visserligen i någon mån tveksamt, huruvida de

vara

bestämmelserna i § 3 eller de strängare i § 4 böra komma till gynnsammare tillämpning å på sådant sätt sammansatt pensionsförmån, och man kunde

en

tänka sig vissa invecklade bestämmelser för att träffa full rättvisa; även mera

kommitterade hava för sin del med hänsyn till frågans jämförelsevis ringa men ekonomiska betydelse stannat vid att föreslå att, om någon av pensionerna är av beskaffenhet, i 3 d. oreglerad, den gynnsammare dyrtidstill-

som avses, v. s. läggsberäkningen må komma till användning, men eljest v. s. om samt-

liga pensionerna äro nyreglerade, därest över huvud taget sådan förening kan

en

dyrtidstillägget beräknas med iakttagande bestämmelserna i § 4. äga rum - av Att kommitterade likväl i visst fall funnit sig böra föreslå avvikelse från vad

en sålunda ansetts böra såsom regel bliva gällande, framgår § och hava där-

av för i förevarande paragraf inskjutits orden där annat föranledes av be-

nu stämmelsen i § 8.

De båda olika beräkningssätten för dyrtidstillägget vålla vissa svårigheter

då det gäller att utforma föreskrifter för det fall, att pensionstagare åtnjuter även dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens tjänst eller äger såsom innehavare

lärarbefattning vid läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av av annan statsmedel. Kommitterade hava emellertid ansett tillfyllest att i dessa avseenden

stadgas, att vid tillämpning bestämmelserna i 3 och 4 dyrtidstillägget å

av pensionen skall beräknas efter helt grundtal, respektive helt grundtal minskat

med 20, allenast å det belopp, varmed den avlöning eller den del avlöningen,

av

å vilken dyrtidstillägg tillkommer pensionären såsom befattningshavare i statens tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som ovan nämnts, understiger 720 kronor eller i fall, där pensionen är av beskaffenhet, i § 4 1,020

som avses, kronor för år, varvid emellertid i förekommande fall skall iakttagas vad

som finnes stadgat om Ökad förmån i anledning av försörjningsplikt. Om exempelvis en pensionär med oreglerad pension å 1,500 kronor tillika åtnjuter dyrtidstillägg för en avlöning i statstjänst å 1,500 kronor, äger han å pensionen åtnjuta dyrtidstillägg endast efter ett procenttal, motsvarande femtiofem hundradelar av grundtalet; är avlöningen endast 600 kronor, får han å 120 kronor av pensionen åtnjuta dyrtidstillägg efter ett procenttal motsvarande fullt grundtal, och å återstoden efter förenämnda lägre procenttal. Ar hans pension nyreglerad, får han i förra fallet å 80 procent av pensionsbeloppet åtnjuta dyrtidstillägg efter ett procenttal, motsvarande femtiofem hundradelar av grundtalet minskat med 20, och i senare fallet å den del av 80 procent av pensionen, som överstiger 600 kronor men understiger 1,020 kronor, räkna dyrtidstillägg efter ett procenttal, motsvarande

undtalet minskat med 20, och å återstoden efter nyss nämnda lägre procenttal ålamtiofemhundradelar av grundtalet 20.

-

Slutligen har i denna paragraf bibehållits stadgande därom, att dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som ovan nämnts, och dyrtidstillägg å pension icke må beräknas å sammanlagt högre belopp än 1,250 kronor för månad; varvid det utan särskilt stadgande torde vara uppenbart, att härvid skall beträffande nyreglerad pension tagas hänsyn endast till 80 procent därav, liksom i denna summa må inberäknas endast 80 procent av nyreglerad avlöning.

§7

motsvarar § 5 i nuvarande kungörelse. Att dyrtidstillägget för dem, enligt

som denna paragraf skola i avseende å rätt till sådan förmån likställda med d."

vara befattningshavare i statens tjänst, bör beräknas enligt de i § 3

gynnsammare, angivna grunderna, har ansetts uppenbart, enär ingen av dem, som tillhöra ifrågavarande grupper av befattningshavare eller pensionärer, för närvarande kan anses innehava nyreglerad förmån. Emellertid skulle det beträffande ifrågava-

en av rande grupper, nämligen den, som omfattar befattningshavare, som åtnjuta avlöning å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, snart nog kunna inträüa, att en sådan befattningshavare kommer att åtnjuta nyreglerad avlöning; och när så blir fallit, torde detta förhållande böra föranleda till, att i ett särskilt moment av förevarande paragraf stadgas, att, där sådan befattningshavares avlöning är nyreglerad, dyrtidstillägget skall beräknas enligt bestämmelserna i § eljest

men enligt bestämmelserna i §

§8.

I denna paragraf hava bestämmelser införts rörande de i § gällande

6 av nu kungörelse angivna pensioner, vilka ansetts fortfarande såsom är fallet böra

nu

i avseende å rätt till dyrtidstillägg likställas med pension i § 1 angivet slag.

av Emellertid gäller det numera att tillika bestämma, huruvida dyrtidstillägget skall beräknas enligt § 3 eller enligt § 4. Därvid har pension, utgår till sådan.

som

befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg, vilken med pen- i sion avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den övertagits av staten, befunnits böra likställas med icke-nyreglerad pension; och bör alltså dyrtidstilläggsberäkningen i detta fall äga rum enligt bestämmelserna i § Vad däremot beträffar till befattningshavare vid statens järnvägar utgående pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrättning torde böra skiljas mellan olika fall. Till ifrågavarande befattningshavare

nu utgår nämligen därjämte pension från statens järnvägar; och här föreligger sålunda alltid förening pensioner från två håll, bestämmelse införtsi

en av varom § Ar pensionen från statens järnvägar avpassad enligt äldre bestämmelser än dem, meddelats i kungl. brevet den 4 juni 1920 angående rätt till pension

som för viss personal, som vid statens Övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst, så torde hela sammanlagda pensionsförmånen vare att anse såsom icke-nyreglerad; och vid sådant förhållande synas bestämmelserna i § 3 böra tillämpas enligt den i § 6 angivna regeln. Men

om pensionen från statens järnvägar avpassats enligt föreskrifterna i berörda kungl. brev och alltså utgår efter väsentligen samma grunder, som kommit till tillämpning i pensionslagen för kommunikationsverken av den4 juni 1920, har pensionsförmånen i jämförelse med vad som dittills tillkommit motsvarande pensionär höjts i samma omfattning som enligt berörda pensionslag och bör alltså, i likhet med pension enligt nämnda lag, anses såsom nyreglerad. Den sammanlagda pensionsförmånen, som avpassats enligt föreskrifterna i omförmälda kungl. brev, kan såsom fallet är jämväl med pension, som beviljas enligt pensionslagen för kommunikationsverken, efter vissa i brevet angivna grunder uppdelas itvå delar, en avgiftspension och en statspension. Avgiftspensionen sammanfaller dock icke med pensionen från den enskilda kassan. Under nu angivna förhållanden och ehuru någon del av den sammanlagda pensionsförmånen måste betraktas såsom icke-nyreglerad och dyrtidstillägg alltså enligt den i § 6 angivna regeln skulle beräknas enligt bestämmelserna i § har vid det förhållande att det vid sådan dyrtidstilläggsberäkning, som nyss nämnts, skulle kunna inträffa att ifrågava-

en rande pensionärs förmåner komme att överstiga vad som i pension och dyrtidstillägg tillkommer en motsvarande pensionär, åtnjuter hela sin pension från

som statens järnvägar, det befunnits lämpligt att på samma gång uttryckligen

- som bestämts att dyrtidstillägg må beräknas allenast å den del för-

summan av av månen, som motsvarar avgiftspension, och 80 procent återstående delen

av -tillika såsom ett undantag från regeln i § 6 stadga, att vid dyrtidstilläggsberäkningen skola tillämpas bestämmelserna i§ 4 b och

§§ 9-11 motsvara 7--9 i nu gällande kungörelse, och har någon ändring i dessa bestämmelser icke erforderlig.

befunnits

Förslaget till föreskrifter rörande dyrtidstilläggets utbetalning jämte däri omförmälda ansökningsformulär har avfattats i överensstämmelse med vad i sådant avseende nu gäller, endast med vidtagande av vissa formella ändringar, föranledda av förändrad paragrafering m. m. i förslaget till allmänna grunder för dyrtidstillägget.

Förslaget till kungörelse angående pensionstillägg åt vissa d.

befattningshavare i statens tjänst med flera pensionärer.

§1.

Såsom i den allmänna motiveringen framhållits, hava kommitterade tänkt sig, att samtidigt med att de föreslagna allmänna grunderna för dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst med fiera pensionärer träda i kraft,

en reglering av de låga pensionerna skulle äga pensionstillägg, avsedda

rum genom att höja dels då utgående oreglerade pensioner å mindre belopp, dels ock de

pensioner av liknande beskaffenhet, därefter tillträdas. Med hänsyn särskilt där-

som till, att denna anordning är avsedd allenast såsom ett provisorium, hava kommitterade funnit önskvärt, att så enkla bestämmelser möjligt bleve gällande i

som detta avseende. Emellertid är det givet, att icke för detta önskemål må

man eftersätta fordran på att rättvisa såvitt möjligt skipas mellan olika

grupper av pensionärer. Med hänsyn härtill har, förevarande paragraf framgår,

såsom av nu pensionstillägget måst föreslås till olika belopp, högst för de mycket låga pensio-

nerna och därefter med en fallande skala för att alldeles upphöravid den gräns, där pensionen enligt synpunkter, kommitterade anlagt, icke längre torde

som få anses såsom låg. A pensioner till belopp av intill 1,500 kronor för år skall enligt förslaget utgå ett tillägg 180 kronor för år, varvid dock den begränsning

av ansetts böra stadgas, att tillägget må överstiga pensionens belopp. Då nästa

grupp pensionärer skulle få ett tillägg å 120 kronor, måste tillägget till pensionerna närmast under 1,500 kronor något begränsas för att överskjuta vad som tillkommer pensionär med pension å 1,500 kronor. Pension därunder

en jämte tillägg må alltså icke tillsammans uppgå till än 1,620 kronor. På

mer samma sätt beräknas tillägget vid pensioner närmast under 2,000 kronor, där ett tillägg å endast 60 kronor vidtager. Slutligen har det ansetts, att pensioner över

2,500 kronor i vidare mån behöva tillägg än att förmånerna pension och

av pensionstillägg uppgå till högst 2,560 kronor.

§

I denna paragraf angivas vissa pensionärer, skilda anled-

grupper av som av ningar ansetts icke böra komma i åtnjutande pensionstillägg.

av

Liksom avskedade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare undantagits från åtnjutande det dyrtidstillägg,

av som

beviljats innehavare egentliga pensioner, så hava de också med hänsyn till de av grunderna för dem tillkommande understöd ansetts icke böra göras delsäregna aktiga ifrågavarande pensionstillägg. I detta sammanhang kan erinras därom, av att 1919 års riksdag godkänt vissa bestämmelser, medförande förhöjning av be-

rörda understöd, samt att dyrtidstillägg å understöden regleras enligt föreskrifter nu i kungörelse den 29 juni 1921 nr 347. av Från åtnjutande pensionstillägg hava vidare ansetts böra undantagas alla av pensionärer med nyreglerade pensioner, sådana pensioner, som utgå s. V. s. enligt lagen den 4 juni 1920 angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjän-

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk stemän 254 eller i kungörelsen den 29 juni 1921 med bestämmelser för vissa tjänste-

nr

vid statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen hörande män verk i fråga rätt till pension 456 eller andra dylika pensioneringsgrunder,

om nr

blivit fastställda eller kunna komma att fastställas för reglerande av pensionssom förhållandena för befattningshavare i statens tjänst. Det gäller sålunda alla de

pensionärer, i § 4 förslaget till allmänna grunder för dyrtidstillägg som avses av pensionärer. Att d. landshövding, innehar pension, avpassad efter det åt som från och med den 1 juli 1921 för sådan befattningshavare gällande pensions-

underlag, här icke upptagits, beror givetvis därpå att med hänsyn till pensionens

storlek något pensionstillägg enligt de i § 1 angivna begränsningar icke kan i

detta fall ifrågakomma. Emellertid böra även vissa andra pensionärer undantagas från grupper av åtnjutande pensionstillägg, nämligen de pensionärer, under senare åren av som pensionerats efter grunder, föranlett någon avsevärd förhöjning av som mera pensionen i jämförelse med vad tillkommer förut pensionerade samma eller som motsvarande befattning. Härigenom hava kommitterade funnit sig kunna i någon

mån tillgodose ett önskemål, från flera håll framställts och funnits behjärsom tansvärt, nämligen att pensionerna äldre typ må framför de nyare typerna av tillgodoses, så att skillnaden dem emellan minskas. Här kan icke för alla be-

stämmas och tidpunkt gräns för rätten till pensionstillägg, enär en. samma som de åtgärder, föranlett pensionsförhöjning för denena eller andra gruppen, som kommit till tillämpning vid skilda tidpunkter. Då vid ingången av år 1919 genom lönereglering för befattningshavare vid kommunikationsverken, postsparbanken

och skogsstaten ävensom för skogvaktare vid Uppsala universitet inträtt en väsentlig pensionsförhöjning, har det ansetts, att den, därefter pensionerats i som sådan befattning, redan erhållit så stor pensionsförbättring, att något pensions-

tillägg icke bör ifrågakomma. Exempelvis blev pensionen för en banvakt vid nu statens järnvägar från och med år 1919 höjd till 1,386 kronor, medan pensionen

förut utgjort högst 1,140 kronor; och för kronojägare och skogvaktare vid en en Uppsala universitet höjdes pensionen från 900 till 1,400 kronor. Enligt den från

ingången år 1919 gällande löne- och pensionsregleringen för lärarpersonalen av vid de allmänna läroverken med flera läroanstalter blevo pensionerna i allmänhet

icke obetydligt förhöjda, på grund och ehuru pensionerna för ämnesvarav lärare i regel beskaffenhet att utesluta från rätten till pensionstillägg, äro av de d. lärare, pensionerats efter nämnda tidpunkt, likväl upptagits bland som

undantagen, något som alltså huvudsakligen berör övningslärare. Den

pension, som före år 1919 tillkommit övningslärare, uppgick i regel till 750 å

en 2,000 kronor och kunde i gynnsammaste fall icke överstiga 2,750 kronor;

numera uppgår pensionen till lägst 1,170 kronor och kan vid största möjliga utsträckning

av tjänstgöringen uppgå till inemot 3,500 kronor.

Vidare torde böra från åtnjutande pensionstillägg undantagas de militära

av pensiontagare, som pensionerats efter ingången år 1918 och alltså kommit i

av åtnjutande av den för viss personal vid armén och marinen beviljade pensions-

förbättring. Visserligen utgör pensionsförbättringen för den, pensionerats

som under 1918, endast hälften av vad i sådant avseende tillkommit den, i

som som samma befattning pensionerats efter ingången år 1919; redan den förbättring,

av men som sålunda utgår till 1918 års pensionärer, understiger för dem, här är fråga,

varom i intet fall 225 kronor men uppgår i regel till omkring 500 kronor och är alltså

av den betydenhet, att även dessa pensionärer ansetts böra undantagas, helst

detta bidrager till att i någon mån förminska den överklagade stora skillnaden

mellan nya och gamla pensioner på detta område. Då del pensionerade

en beställningshavare vid armén och marinen, vilka icke direkt med tillämpning

av gällande bestämmelser pensionsförbättringen kunnat erhålla sådan förmån,

om dock blivit därtill berättigade enligt särskilda beslut riksdagen, har det ansetts

av böra uttryckligen angivas, att även sådana pensionärer äro från åtnjutande

av pensionstillägg undantagna.

Genom tid efter vidtagna förändringar i avlöningsförhållandena för

annan vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare höjdes pensionen,

som intill år 1908 utgjort för förste vaktmästare 800 kronor och för vaktmästare 600

kronor, småningom intill utgången år 1918 för förste vaktmästare till 900,

av 1,000, 1,100 och 1,200 kronor samt för vaktmästare till 800, 900 och 1,000

annan kronor. Genom lönereglering, gäller från och med år 1919, blevo pensio-

som nerna 1,400 respektive 1,200 kronor, varefter, i den mån nyreglering träder i kraft,

pensionerna äro 1,824 respektive 1,644 kronor. Det har ansetts lämpligt, att åt-

njutande av den förhöjning, inträdde med år 1919, må i dessa fall utesluta

som sådan pensionär från åtnjutande pensionstillägg, och i sådant avseende har

av medverkat den omständigheten, att pensionär, kommit i åtnjutande

som av pension efter 1919 års ingång, de fördelaktigare dyrtidstilläggsbestämmelser,

genom som skola tillämpas å honom i jämförelse med dem, komma till tillämpning

som å pensionär med nyreglerad pension, erhåller i det närmaste enahanda

sammanlagd förmån som denne vadan med hänsyn till bestämmelsen att äldre

senare; om pensionär icke må i pension och dyrtidstillägg åtnjuta än vad isådana hän-

mer seenden tillhopa tillkommer pensionär med nyreglerad pension, pensionstillägget

i detta fall bleve så gott betydelselöst.

som

För kvinnliga biträden har från och med år 1920 genomförts löneregle-

en ring, som medfört pensionsförbättring 200 kronor. Av anledning

av samma som ovan åberopats för förslaget i vad det pensionärer, innehaft befattning

avser som såsom vaktmästare eller därmed jämförlig beställning, pensionstillägg här

synes böra uteslutas.

I sammanhang med uppförande å ordinarie stat från och med år 1919 av sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka blevo pensionsförhållandena för nämnda personal omlagda och för dem, som därefter pensionerades, inträdde en avsevärd pensionsförbättring i jämförelse med vad som i pension tillkommit förut pensionerade befattningshavare, tillhörande nämnda personal. Exempelvis har pensionen för en skötare, som förut icke överstigit 800 kronor, höjts till 1,300 kronor; och en sköterska, som förut bekommit i pension 300. a 500 kronor, erhåller numera 900 kronor i pension. På grund härav har pensionstillägg icke ansetts böra tillkomma de pensionärer av ifrågavarande grupp,

pensionerats efter de grunderna. Enar även för vissa andra befattningssom nya havare vid samma anstalter pensionsunderlagen blivit efter 1918 års utgång förhöjda, har pensionstillägg icke ansetts böra tillkomma den, som pensionerats l enligt sålunda förhöjt pensionsunderlag. l a lönereglering

Aven för åtskilliga andra grupper av befattningshavare har under senare åren förekommit med därav följande pensionsförhöjning, exempelvis år 1919 för befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet och vid bergsstaten samt för länsveterinärer ävensom år 1920 för befattningshavare vid lantmäterikontoren i länen och för lantmäteripersonal, sysselsättes med utförande av

som lantmä-teriförrättningar; men frånsett de till dessa personalgrupper hörande kvinnliga biträden och vaktmästare, om vilka gäller vad ovan sagts, äro pensionerna för övriga ifrågavarande befattningshavare sådana, att pensionstillägg icke kan med hänsyn till för detsamma föreslagen begränsning ifrågakomnia; och hava dessa pensionärer därför icke upptagits bland de undantagna. Detsamma gäller vissa andra bland pensionärer, vilka erhållit högre pension direkt till

grupper följd av ändring i pensionsvillkoren, såsom ex. förste provinsialläkare och provinsialläkare.

.

Vid övervägande av frågan huruvida någon uteslutning från åtnjutande av pensionstillägg skulle kunna anses påkalladi anledning av de pensionsregleringar, som vidtagits år 1917 för icke ordinarie personal vid telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, år 1918 för arbetare vid statens järnvägsbyggnader och statens vattenfallsverks byggnadsavdelning samt år 1920 för daglönare vid marinen, hava kommitterade icke funnit omständigheterna böra, beträffande pensionärer, vilka här kan vara fråga, föranleda till stadgande av undantag

om från åtnjutande av pensionstillägg. Visserligen skulle härigenom enligt äldre bestämmelser pensionerad daglönare, i olikhet mot vad som föreslagits beträffande förhållandet mellan äldre och nyare militära pensionstagare, icke tillgodoses

än den, pensionerats enligt kungörelsen den 24 augusti 1920 nr 645, mer som men pensionsbeloppen enligt sistnämnda författning, vilka avpassats efter grunderna för 1917 års nyssnämnda pensionsreglering för icke ordinarie personal vid vissa kommunikationsverk, äro i och för sig så låga att de synas skäligen böra upphjälpas genom pensionstillägg.

§3.

Liksom dyrtidstillägg enligt de allmänna grunderna för sådan förmån åt d. befattningshavare i statens tjänst ansetts böra tillkomma dels den, som åtnjuter 6

avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, dels ock vissa grupper av pensionärer, som icke varit statens tjänst anställda men som likväl pensioneras av staten eller med bidrag av statsmedel, så har det också ansetts billigt, att pensionstillägg må utgå i flertalet av dessa fall. Vissa grupper hava dock befunnits böra uteslutas från åtnjutande av pensionstillägg av samma skäl, som föranlett att vissa befattningshavare i statens tjänst undantagits. Sålunda har bland berättigade till sådant tillägg icke upptagits den grupp av pensionärer, som angives i § 5 2:0 kungörelsen den 29 juni 1921 nr 345 och i § 7 2:0

av av kommitterades förslag till motsvarande kungörelse. Samtliga dessa pensionärer åtnjuta pension genom statens anstalt för pensionering av folkskollärare med flera och övergångsstadganden i reglementet för anstalten av den 31

genom december 1919 nr 878 hava de äldre pensionärerna, på sätt närmare framgår

redogörelsen för förenämnda preliminära utredning om pensionsförhöjning, av fått från och med år 1920 väsentlig pensionsförbättring, varför pensionstillägg

en nu icke synes böra tillkomma dem.

Detsamma gäller lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter. Dessa, enligt § 5 5:0 i nyssnämnda kungörelse äga åtnjuta dyrtidstill-

som lägg statsmedel och jämväl i kommitterades förslag, § 7 5:0, upptagits såsom

av till dylik förmån i fortsättningen berättigade, hava genom 1921 års riksdags beslut ändrade grunder för dem tillkommande tilläggspensioner av statsmedel

om fått väsentlig pcnsionsförbättring och hava därför utslutits från åtnjutande

av pensionstillägg.

Pensionen till lasarettsläkare, som utgår med hälften av statsmedel och hälften kommunala medel, uppgår till 3,000 kronor och utesluter alltså sin

av innehavare från åtnjutande av pensionstillägg, vadan sådan pensionär icke här upptagits. Vad däremot beträffar extra provinsialläkare, som i pension av statsmedel åtnjuter 1,500 kronor, föreligger icke någon garanti att han därutöver av kommunala medel bekommer något bidrag. Vid sådant förhållande har pensionstillägg ansetts böra tillkomma sådan pensionär, för såvitt genom tillskott från annat håll pensionen uppbringats till sådant belopp, att tillägg därigenom uteslutes.

§4.

Om pensionär jämte pensionen åtnjuter avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst eller om pensionär såsom innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens åtnjuter avlöning statsmedel eller om han innehar pen-

av sion för än tjänst, bör sådan pensionär komma iåtnjutande av pensions-

mer en tillägg endast i den mån förmånernas sammanlagda belopp må därtill föranleda; och har ett stadgande i detta syfte införts i förevarande paragraf. Något särskilt betungande för den myndighet eller kassa, som skall pröva rätten till pensionstillägg, torde detta stadgande icke komma att medföra, då hänsyn till sådana förmåner från annat håll måste tagas vid beräknandet av dyrtidstillägget till vederbörande.

§§ 5 och

I dessa paragrafer hava intagits bestämmelser i syfte att avliden pensionärs rätt till pensionstillägg skall i likhet med vad honom tillkommit i dyrtidstillägg

övergå till hans stärbhus samt att i sammanhang med utbetalning av pension även motsvarande del pensionstillägget skall till vederbörande utbetalas.

av

Förslaget till föreskrifter rörande utbetalningen pensionstillägget är byggt på

av

grunder, galla och kommitterade föreslagits i fortsättningen samma som nu av skola tillämpas i fråga utbetalning dyrtidstillägg åt pensionerade be-

om av fattningshavare i statens tjänst. För dyrtidstilläggs utbekommande från järnvägsstyrelsen hava vissa pensionärer att till styrelsen inkomma med ansökning med påtecknat intyg rörande det pensionsbelopp, som vederbörande åtnjuter från enskild pensionskassa. Då järnvägsstyrelsen härigenom erhåller nödigt material för bedömande frågan, huruvida och till vilket belopp pensionstillägg bör

av tillkomma vederbörande, har det ,ansetts onödigt att här fordra särskild ansökning om utbekommande av pensionstillägg.

Förslaget till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt

pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst med flera.

§1

överensstämmer med motsvarande paragraf i gällande kungörelse 346/1921.

nu nr

Det skulle visserligen kunna ifrågasättas att göra ett tillägg till bestämmelsen för att bland de särskilt angivna kassor, vilkas pensionärer oaktat kassan icke erhåller statsbidrag likväl äga åtnjuta dyrtidstillägg statsmedel, upptaga även fonden

av för pensionering änkor och barn efter befattningshavare vid Strömsholms

av hingstdepâ. Denna fond, förvaltas Statskontoret, äger väl icke

som numera av längre rätt till något statsbidrag. den icke heller är i behov, men har

varav andra sidan under långt tid åtnjutit sådant bidrag och kan sålunda sin behållning inrymma jämväl statsmedelsbidrag. På. grund härav och då. det efter

anses förda besvärsmâl blivit i högsta instans i tolkningsväg avgjort, att pensionärer från fonden äro med avseende â dyrtidstillägg likställda med andra änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst, vill det förefalla kommitterade, som

något uttryckligt stadgande därom knappast vore behövligt. om

§2

har avfattats i likhet med motsvarande paragraf i förslaget till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare istatens tjänst med flera pensionärer; och åberopas vad därom anförts i specialmotiveringen till

nu

berörda författningsförslag.

-

§3.

Såsom förut framhållits föreligger enligt kommitterades mening anledning att även i fråga om dyrtidstillägg åt änkor och barn skilja mellan pensioner äldre

av typ och nyreglerade pensioner. I nu förevarande paragraf hava huvudgrunderna för dyrtidstillägget å pensionerna av förra slaget intagits under hänvisning tillika därtill, att i § 4 är för vissa fall annorlunda stadgat. .Då den möjlighet icke är utesluten, att exempelvis vid beviljande av familjepension riksdagen finner de strängare dyrtidstillåggsgrunderna, som föreslås i § böra å denna pension tilllämpas, har jämväl här såsom i motsvarande bestämmelse rörande befattningshavare gjorts det förbehåll för tillämpningen bestämmelserna i före-

av nu varande paragraf att icke heller eljest isärskild ordning blivit annorlunda stadgat.

Om huvudgrundernas allmänna innebörd har redogörelse förut lämnats;

nu må framhållas, att det befunnits lämpligt och för hänvisningar i denna och följande paragraferna nödigt att bland huvudgrunderna särskilja och med bokstäver och siffror utmärka, vad rörer de skilda ifrågavarande pensio

som grupperna av nu närer. Under A. behandlas grunderna för dyrtidstillägg åt änka och

ensam under A. vad i sådant avseende funnits böra gälla för änka med ett eller flera minderåriga barn; under B. motsvarande grunder i fråga ett minderårigt

om barn utan pensionsberättigad moder och två minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder; samt under B. vad i sådant avseende ansetts böra bliva gällande för tre eller flera minderåriga barn utan pensionsberättigad moder; under O. slutligen har intagits den bestämmelsen, att dyrtidstillägg till pensionär än de

annan i A. och B. omförmälda skall beräknas på sätt i A. är stadgat.

Bestämmelser om avjämning av brutet tal, som uppkommer vid procenttalsberäkningen eller vid beräkningen av förekommande ökning grundtalet, även-

av som därom att dyrtidstillägget utgår å ipensionsförmånen för månad ingående öretaL som överstiger fullt krontal, hava i förevarande paragraf intagits under D.

nu

Till belysande av i denna paragraf föreslagna bestämmelsers tillämpning få kommitterade, utöver vad i sådant avseende redan förut anförts, hänvisa till vad som meddelas här nedan i den speciella motiveringen till författningsförslaget rörande pensionstillägg åt änkor och barn; här må endast anföras ett exempel på dyrtidstillåtggsberäkning i ett fall, där pensionstillägg skall utgå. En änka,

som för egen del åtnjuter pension å 900 kronor från-arméns änke- och pupillkassa, har fyra minderåriga barn och får därför pensionen förhöjd med fyra pupilltillägg ä 100 kronor. Pensionsbeloppet utgör alltså 1,300 kronor för familjen tillsammans. Dyrtidstillägget beräknas sålunda: grundtalet 117 ökas enligt §3 A. med 4/10 eller till 163 med iakttagande avjämning enligt § 3 D. Efter helt

av sålunda ökat grundtal får dyrtidstillägget utgå på 50 + 4 X 10 kronor månad

per eller 1,080 kronor för år; å återstoden 220 kronor sker beräkningen efter

+% av det ökade grundtalet. Dyrtidstillägget för år blir alltså X 1,080

X 220 =.1,956 kronor 20 varvid ytterligare avjämning skett enligt § 3 D.

öre,

§4.

Denna paragraf innehåller bestämmelserna om dyrtidstillägg å s. nyreglerade familjepensioner; och såsom förut framhållits innebär förslaget i detta hänseende, att de allmänna grunderna, sådana de finnas angivna i § skola tilllämpas å omförmälda pensioner med den skillnad endast att grundtalet skall även i varje särskilt fall minskas med 20. Liksom beträffande befattningshavare framhållits, att gruppen av nyreglerade pensioner kommer att vidgas allt eftersom ytterligare delar av till statsförvaltningen hörande verk och inrättningar undergå liknande löne- och pensionsreglering den, vilken år 1920 genomfördes för befattningshavare vid komsom munikationsverken och år 1921 beslutits i fråga befattningshavare vid statsom departementen med flera till den civila statsförvaltningen hörande verk, så kommer också förskjutning småningom att äga till ökat antal av sådana familjeen rum pensioner, äro att hänföra till nyreglerade pensioner; och redan vid som gruppen framläggande förslag till 1922 års riksdag i förevarande spörsmål kan det av nu måhända bliva erforderligt att bland de pensionärer, som skola vara grupper av underkastade de strängare bestämmelserna dyrtidstillägg, upptaga även andra om än de pensionärer, kommitterade angivits i denna paragraf. som av

§5

motsvarar § 4 i gällande kungörelse och innefattar således bestämmelser för nu reglering dyrtidstilläggsberäkningen i fall, där någon åtnjuter två eller flera av pensioner eller; jämte pension, åtnjuter dyrtidstillägg statsmedel såsom lönav tagare. Vad beträffar förening familjepensioner från två eller flera håll torde ett av sådant förhållande sällsynt och egentligen endast förekomma för efterlevande vara efter vid lotsverket eller vid tullverket anställda befattningshavare. Familjepension

efter vid lotsverket anställd kan utgå samtidigt från flottans pensionskassa person och från lotsverkets enskilda pensionskassa; båda grunda sig på en och samma statsanställning och böra behandlas såsom och samma pension. Detsamma en gäller familjepension efter vid tullverket anställd utöver vanlig änke- och person; barnpension kan nämligen beviljas tillägg åt efterlevande efter i fattigdom avliden befattningshavare vid tullverket. Aven här bör föreligga enda pension; anses en och i båda dessa fall hava hittills gällande bestämmelser medfört behandling såvederbörande haft pension till belopp, motsvarande av vad som om en summan från vartdera hållet åtnjutits. . bestämmelser bliva gällande för Emellertid skola enligt förslaget olika nu oreglerade familjepensioner och nyreglerade; och det skulle kunna tänkas, att en pension vartdera slaget förenades hos person. För en sådan förening av samma kunde givetvis ifrågasättas olika bestämmelser vid skilda kombinationer; då men något sådant fall torde bliva ytterst sällsynt, hava kommitterade här liksom i

fråga dpbefattningshavare ansett tillräckligt med en något summarisk anom

ordning till fördel för vederbörande pensionär, i det att förslaget innebär, att de gynnsammare dyrtidstilläggsgrunderna skola komma till tillämpning, om en av pensipnerna är oreglerad.

Aven för det fall, att pensionär åtnjuter dyrtidstillägg av statsmedel i egenskap av befattningshavare eller löntagare, skulle kunna ifrågasättas skilda bestämmelser för olika kombinationer; men då också dessa fall torde vara ganska sällsynta, hava kommitterade ansett tillfyllest med ett stadgande därom, att vid tillämpning bestämmelserna i §§ 3 och 4 dyrtidstillägg å familjepensionen be-

av räknas efter helt grundtal, respektive helt grundtal minskat med 20, allenast å det belopp, varmed pensionen såsom befattningshavare eller avlöningen såsom löntagare understiger 600 kronor för år, dock med iakttagande i förekommande fall av meddelade bestämmelser om tillägg till grundtalet och om höjning av den del av pensionens månadsbelopp, varå dyrtidstillägg må beräknas efter högre procenttal än återstoden. Exempelvis äger en änka, som jämte änkapension å 400 kronor innehar med dyrtidstillägg av statsmedel förenad avlöning å 1,200 kronor för år, åtnjuta dyrtidstillågg å pensionen endast efter det lägre procenttalet, är avlöningen endast 300 kronor, får hon å skillnaden mellan detta

men belopp och pensionsbeloppet eller alltså å 100 kronor av pensionen åtnjuta dyrtidstillägg efter det högre procenttalet. I fall, där jämte änkan finnas fem minderåriga barn och motsvarande pension utgör 720 kronor för år, skall enligt bestämmelserna i § 3 grundtalet ökas med fem tiondelar; då i sådant fall tillika det pensionsbelopp, å vilket dyrtidstillågg må beräknas efter helt grundtal. respektive helt grundtal minskat med 20, ökas intill fördubbling, skulle dyrtidstillägg å hela pensionen få i vanliga fall beräknas efter det högre procenttalet. Förenas sådan familjepension med avlöning å 1,200 kronor, får dyrtidstillägget pensionen utgå endast efter det lägre procenttalet. Om avlöningen endast utgör 300 kronor daremot, får dyrtidstillägg efter högre procenttal åtnjutas å skillnaden mellan detta belopp och 720 kronor eller alltså å 420 kronor för år räknat.

§6

motsvarar § 5 i gällande kungörelse och har med undantag därav, att

nu sista stycket av paragrafen befunnits kunna formuleras något enklare än förut skett icke annan ändring vidtagits än att, då olika beräkningsgmnder för -dyr-

tillägget införas för oreglerade och nyreglerade pensioner, det blivit nödigt att här angiva vilkendera av dessa grunder, som skall komma i tillämpning. Att detta måste bliva de i § 3 angivna grunderna, har beträffande flertalet

gynnsammare av ifrågavarande grupper av pensionärer för kommitterade framstått såsom otvivelaktigt. Endast i fråga de familjepensioner, som till änkor och barn efter

om folkskollärare med flera utgå efter ikraftträdandet med 1920 .års ingång av bestämmelserna i reglementet den 31 december 1919 för statens anstalt för :pensionering av folkskollarare med Hera 878, har någon tvekan uppstått; men då

nr

icke heller dessa sistnämnda familjepensioner befunnits kunna betecknas såsom nyreglerade i samma mening som de i § 4 angivna familjepensionerna, hava kommitterade stannat vid att föreslå, att samtliga familjepensioner, nu i

som

avseende dyrtidstillägg likställda med familjepensioner efter statstjänare, mä i å fortsättningen behandlas enligt de i § 3 angivna grunder för dyrtidstilläggsberäk-

ningen.

§ 7-11

§§ 6-10 i gällande kungörelse. Någon saklig ändring däri motsvara nu av meddelade bestämmelser har icke ansetts erforderlig.

Förslaget till utbetalningsföreskrifter jämte däri omförmälda ansökningsformulär har avfattats i huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande nu

gällande föreskrifter.

Förslaget till kungörelse angående pensionstillägg ât vissa änkor och

barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera.

§1.

Genom den föreslagna omläggningen de allmänna grunderna för dyrtidsav tillägget skulle såsom förut i den allmänna motiveringen framhållits nästan över hela linjen framträda minskad förmån även beträñande familjepensionerna. en Till förekommande denna påföljd vad beträffar de låga oreglerade pensionerna av och tillika i syfte att för de sämst lottade bland innehavarna av dylika pensioner bereda förbättring, skall enligt kommitterades förslag utgå ett pensionstillägg en enligt grunder, för vilka kommitterade förut redogjort. I början förevarande paragraf angives, att pensionstillägg skall tillkomma av vissa änkor och minderåriga barn efter befattningshavare i statens tjänst. Redan här framträder således skillnad mellan den är berättigad till dyren grupp, som tidstillägg, och den, tillika får pensionstillägg, i det att från åtnjutande av som pensionstillägg uteslutits de pensionärer, i kungörelsen dyrtidstillägg besom om tecknats övriga anhörigat Därmed dels barn, efter minderårighetens avses som upphörande fått behålla pensionen till följd sjukdom eller vanförhet, dels ock av ogifta döttrar, vilka efter minderårighetens upphörande enligt de för några kassor gällande bestämmelser åtnjuta pension. Såsom framgår den i § 7 äga av av denna kungörelse intagna bestämmelse vad med minderårigt barn, om som avses det föreslaget, att den förra dessa övriga anhöriga skulle under är gruppen av vissa förutsättningar erhålla pensionstillägg. Däremot hava kommitterade icke funnit anledning föreligga att för den andra ogifta döttrar, utöver den gruppen, kompensation för Ievnadskostnadsökningen, dyrtidstillägget erhålles, som genom bereda något ytterligare tillägg.

I övrigt framträder skillnaden mellan rätt till dyrtidstillägg och rätt till pensionstillägg icke i regel på annat sätt, än att pensionstillägg är uteslutendå pensionen överstiger visst belopp, olika för skilda förhållanden den

på sätt av allmänna motiveringen framgår.

I förevarande paragraf hava under 1 upptagits bestämmelserna rörande

a pensionstillägg åt änka med eller utan pensionsberättigat minderårigt barn, varvid stadgatsf att tillägg efter angiven skala skall utgå, därest beloppet den änka

av ensam tillkommande pensionen understiger 600 kronor för år; och under 1 föreskrives, att för änka med ett eller fiera minderåriga barn det pensionstillägg, som enligt bestämmelserna i 1 utgår å änkepensionen, skall ökas med 20

a procent för varje barn, dock endast under förutsättning att i pensionen icke ingår förhöjning i förhållande till barnantalet och att särskilda barntillägg eller pupilltillägg icke heller utgå. Under hava sammanförts de begränsningar, ansetts

c som erforderliga vid tillämpningen bestämmelserna i och Pensionstillägget

av a har, när det gäller änka utan minderårigt barn, ansetts icke böra få överstiga pensionens belopp; sålunda änka med pension å 70 kronor icke har något

om en minderårigt barn, erhåller hon i pensionstillägg endast 70 kronor; hon

men om har exempelvis tre minderåriga barn och själva pensionen ändock icke sådan

av anledning höjts över 70 kroner, erhåller familjen utom tillägget å 70 kronor

en ökning, motsvarande 320 procent 70 kronor, :ytterligare 42 kronor.

av v. s. Ovriga begränsningar hava tillkommit för att icke lägre familjepension skall

en genom pensionstillägget kunna stiga utöver högre familjepension under i övrigt

en enahanda förhållanden.

Under punkt 2 i förevarande paragraf hava bestämmelser intagits,

som reg lera pensionstillägget för ett minderårigt barn utan pensionsberättigad moder,

varvid såväl tillägget som begränsningsbeloppen för detsamma satts till hälften

av vad som i motsvarande avseenden föreslagits i fråga änka.

om ensam

Slutligen är i punkt 3 meddelad bestämmelse reglering pensionstill-

om av lägget för två eller flera minderåriga barn utan pensionsberättigad moder. Lik-

som ett barn ansetts böra bekomma hälften vad skulle hava tillkommit

av som dess moder, har den grundsatsen här gjorts gällande, att två syskon tillsammans

bekomma vad deras moder skulle hava erhållit. Detsamma tillkommer tre eller fiera syskon, om deras pensionsbelopp är förhöjt till följd den omständigheten,

av att de äro flera än två; så icke är förhållandet, få tre syskon pensions-

men om tillägget förhöjt i likhet med vad skulle hava ägt för deras moder med

som rum ett barn, och fyra syskon erhålla förhöjning i likhet med vad skulle hava

som tillkommit deras moder med två barn

o. s. v.

Tillämpningen av bestämmelserna i förevarande paragraf liksom

nu av stadgandena om dyrtidstilläggsgrunderna belyses nedanstående exempel, varvid

av för korthetens skull förslaget till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt änkor och barn betecknats med D. och förslaget till kungörelse

om pensionstillägg till vissa änkor och barn med P. Vid beräkningarna har tillämpats nuvarande grundtalet 117.

Till ensam änka med pension å 320 kronor skulle enligt P § 1 utgå

a pensionstillägg med 90 kronor; enär tillägget jämte pensionen enligt P 1

men, c

icke får överstiga 390 kronor, begränsas tillägget till 70 kronor. Dyrtidstillägget ä utgår enligt D. § 3 A. 1 med 390 X =456 kronor 30 öre.

Anka med tre minderåriga barn har pension å 400 kronor för egen del och 240 kronor för barnen eller en sammanlagd familjepension å 640 kronor. Pensionstillägg utgår enligt P § 1 med 60 kronor, varemot någon ökning enligt a P § 1 b icke äger A sammanlagda belop et, 700 kronor, beräknas dyrtidsrum. tillägg sålunda: grundtalet 117 ökas enligt D. 3 A. 2 med 3/10 till 152, varvid avjämning skett enligt D. § 3 D. Då dyrtidstillägget i sådant fall får beräknas efter helt ökat grundtal högst på 50 + 3 X 10 kronor per månad, skall å hela årsbeloppet i detta fall dyrtidstillägg beräknas efter helt ökat grundtal och blir ä alltså X 700 = 1,064 kronor. Till änka med två barn utgår pension å 500 kronor utan förhöjning eller en barntillägg. Pensionstillägg utgår enligt P § 1 a med 30 kronor, vartill enligt 2 P § 1 b kommer tillökning med X 30= 12, så att pension och tillägg till-

utgöra 542 kronor; dyrtidstillägget beräknas sålunda: grundtalet 117 sammans ökas enligt D. § 3 A. 2 med 2/10 och bestämmes med avjämning enligt D. § 3D.

till 140 och blir alltså dyrtidstillägget X 542 = 758 kronor 80 öre.

Pensionen till änka med fyra barn utgör 560 kronor, utan att däri ingår förhöjning i anledning barnantalet eller särskilda barntillägg. Pensionstillägg av skulle enligt P § 1 och b utgöra 30 + X 30 54 kronor, men begränsas, a = enär pension och pensionstillägg enligt P § 1 icke få överstiga 600 kronor, till c 40 kronor; å sammanlagda beloppet, 600 kronor, beräknas dyrtidstillägg sålunda: grundtalet 117 ökas enligt D 3 A. 2 med 4/10 till 163, varvid avjämning enligt

D § 3 D iakttagits, och dyrtidstillägget blir alltså 600=978 kronor.

Fyra minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder hava tillsammans pension å 480 kronor, därav 400 kronor utgör det belopp, skulle hava tillsom kommit två syskon. Pensionstillägg utgår enligt stadgandet i P § 2 jämfört med P § 1 med 60 kronor; dyrtidstillägg beräknas sålunda: grundtalet 117 ökas ena ligt bestämmelsen i D. § 3 B. 2 jämförd med D § 3 A.2 med 2/10 och blir, med iakttagande D § 3 D, således 140 och dyrtidstillägget utgår alltså med av ä X 540= 756 kronor.

§2.

Då enligt bestämmelserna i § 1 pensionstillägg kan tillkomma änka med barn eller syskon utan pensionsberättigad moder på sådant sätt, att visst belopp beräknas för änkan respektive två syskon samt viss tillökning däri äger rum en 7 5

för barnen respektive övriga syskon, har det ansetts nödvändigt att här stadga, att vad som i pensionstillägg tillkommer två eller flera pensionärer tillsammans skall dem emellan fördelas på samma sätt, som gäller i fråga dem tillsam-

om mans tillkommande pensionsförmån.

§3.

Från åtnjutande av pensionstillägg, där sådant eljest skulle utgå, hava

endast innehavare nyreglerade pensioner ansetts böra undantagas. Härför-

av s. utom kunde visserligen ifrågasättas att utesluta även sådana pensionärer, vilkas pensioner, ehuru icke hänförliga till nyreglerade, likväl under åren

genom senare förhöjda delaktighetsbelopp i vederbörande kassa såsom följd ökat pensions-

av underlag för delägaren-befattningshavaren blivit avsevärt förhöjda i jämförelse med vad som förut tillkommit efterlevande efter motsvarande befattningshavare; men då dessa förhöjningar familjepensionerna visat sig uppgå till jämförelse-

av vis mindre betydande belopp, hava kommitterade ansett, att dessa pensionärer icke böra sådan anledning uteslutas från ifrågavarande pensionstillägg.

av nu

§4.

I denna paragraf hava såsom berättigade till pensionstillägg upptagits de

grupper av pensionärer, som, ehuru icke hänförliga till efterlevande efter befattningshavare i statens tjänst, likväl enligt § 5 i gällande grunder för dyrtidstilllägg åt änkor och barn efter sådana befattningshavare blivit med dem likställda i avseende å dyrtidstillägg. Dock hava bland pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare med familjepensionsrätt i statens anstalt för pensionering

av folkskollärare med flera endast sådana ansetts böra komma i åtnjutande av pensionstillägg, enligt punkten 8 i övergångsstadgandena under kap. IV i

som anstaltens reglemente den 31 december 19.19 nr 878 fått pensionen beräknad

av efter ett familjepensionsunderlag endast 300 kronor; varemot övriga efterle-

av vande efter anstaltens delägare samtidigt fått pensionsförmånen så väsentligt förbättrad, att något pensionstillägg icke funnits böra för dem ifrågakomma..

nu

§

Åtnjuter pensionär familjepension från mer än ett håll eller jämte pension avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst eller uppbär avlöning stats-

av medel för befattning vid läroanstalt än statens eller innehar pension järn-

annan väl för statstjänst, skall enligt kommitterades mening dessa förmåners

sammanlagda belopp avgörande för frågan, huruvida och till vilket belopp pensions-

vara tillägg må utgå; och har bestämmelse härom intagits i förevarande paragraf.

nu

§§ 6-9.

I dessa paragrafer hava upptagits liknande bestämmelser, finnas med-

som delade i §§V 6-8., och 10. gällande kungörelse dyrtidstillägg åt änkor och

av om

p

barn. Därvid är icke annat att särskilt framhålla än att, som ovan antytts, kommitterade, vilka ansett att i regel endast änkor och minderåriga barn böra äga åtnjuta pensionstillägg, funnit den pensionärer, hänföras till övriga

grupp av som anhöriga, icke i vidare mån böra göras delaktig i pensionstillägget än att med minderårigt barn ansetts böra i förevarande avseende likställas annan pensionsberättigad under förutsättning att pensionen åtnjutes av anledning att vederbörande är till följd invaliditet eller sjukdom oförmögen till arbete och i saknad

av

medel att försörja sig; och har bestämmelse härom influtit i § av

Föreskrifterna rörande pensionstilläggets utbetalning hava avfattats i överensstämmelse med motsvarande, gällande föreskrifter i fråga om dyrtidstillägg

nu till änkor och barn. I de fall, där enligt sistnämnda föreskrifter erfordras att till järnvägsstyrelsen ingives ansökning med påtecknat intyg rörande det pensionsbelopp vederbörande åtnjuter från enskild pensionskassa, erhåller härigenom järnvägsstyrelsen nödiga upplysningar för bedömande frågan, huruvida och till

av vilket belopp pensionstillägg må utgå; och har det därför ansetts icke erforderligt att särskild ansökning om pensionstillägg upprättas och ingives.

Författningsförslag.

Förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt

d. befattningshavare i statens tjänst med flera pensionärer.

§

F. befattningshavare i statens tjänst avskedade båtsmän och marin-

-soldater Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare därunder icke inbe-

samt

gripna vilka äro berättigade till pension eller därmed jämförligt årligt under-

stöd, som av Konung och riksdag till siffran bestämts eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, äga med här nedan angivna begränsningar uppbära dyrtidstillägg till pensionen eller understödet.

§2.

Dyrtidstillägget beräknas, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare stadgas, med ledning av det grundtal, fastställts för bestämmande dyrtidstillägg

som av åt befattningshavare i statens tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med den månad, under vilken Kungl. Majzts beslut kungjorts, till den månad, under vilken Kungl. Majzt mä komma att fastställa annat grund-tal.

§3.

Där annorlunda icke är i §§ 4 och 5 denna kungörelse eller eljest i av särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den å månad belö-

pandeepensionen, på följande sätt.

A pension, som icke överstiger 60 kronor för månad, beräknas dyrtidstilllägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Overstiger pensionen 60 kronor i månaden, beräknas dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 60 kropå sätt nyss sagts samt för överskjutande delen efter ett procenttal, som nor, motsvarar femtiofem hundradelar grundtalet; dock att beträffande pensionsav tagare, vilken vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den månad, dyrtidstillägget på grund försörjningsplikt underhållit barn, som icke uppavser, av nått 16 års ålder, den del pensionen, för vilken dyrtidstillägget beräknas efter av ett procenttal motsvarande grundtalet, ökas med 10 kronor för varje dylikt bam. Förhöjning i dyrtidstillägget på grund försörjningsplikt må icke beräknas för av barn, i egenskap befattningshavare eller pensionär är berättigad till dyrsom av tidstillägg statsmedel, och må för barn, föräldrar båda åtnjuta dyrtidsav vars tillägg enligt denna kungörelse, nämnd förhöjning utgå endast till den av nu föräldrarna, som åtnjuter den högsta pensionsförmånen, eller, om nämnda förmåner äro lika, till fadern. Gift kvinnlig d. befattningshavare, vilkens man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär är berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel, äger för barn tillgodonjuta förhöjning av dyrtidstillägget endast är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt om mannen att bidraga till familjens underhåll. Därest vid beräkningen det procenttal, som skall motsvara femtiofem av hundradelar grundtalet, brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast av lägre hela tal. Dyrtidstillägg utgår å i pensionsförmånen för månad ingående öretal, som överstiger fullt krontal.

§4.

Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar eller statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta pension enligt lagen den 4 juni 1920 254 angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid nämnda

nr

verk, till befattningshavare vid statens järnvägar, vilka pensionerats enligt . de i kungl. brevet den juni meddelade bestämmelser angående till 4 1920 rätt pension för viss personal, vid statens Övertagande enskilda järnvägar eller som av bandelar övergått i statens järnvägars tjänst, så ock till befattningshavare, vilka åtnjuta pension enligt kungörelsen den 29 juni 1921 456 med bestäm-

nr

melser för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension, ävensom till befattningshavare, pensionerats enligt det för landshövding från och med den som 1 juli 1921 gällande pensionsunderlaget, skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna i § dock med iakttagande därav,

dyrtidstillägg beräknas endast å 80 procent av pensionsförmånen; a att dyrtidstillägget å den del sålunda beräknat pensionsbelopp, som b att av överstiger 85 kronor för månad, skall beräknas efter ett procenttal, motsvaicke rande minskat med 20, samt å återstoden efter ett procenttal, mot-

grundtalet

svarande femtiofem hundradelar grundtalet minskat med 20; samt av månadsbelopp, varå dyrtidstillägget sålunda må utgå efter högre c att det skall fall försörjningsplikt för barn, i § 3 sägs, ökas med

procenttal, i av som

10 kronor för varje barn.

§5.

enligt stadgandena i § 3 må icke tillsammans med

Mom. 1. Dyrtidstillägg

pensionen överstiga vad i § 4 avsedd d. befattningshavare, som pensioneratsi

eller motsvarande befattning inom vederbörande verk, erhåller i pension samma jämte dyrtidstillägg enligt stadgandena i sistnämnda paragraf.

Pensionerat kvinnligt biträde skall, även det verk, hon vid Mom. 2. om tjänsten tillhört, icke undergått sådan reglering, att där anavgången från ännu befattningshavare pensioneras enligt de i § 4 här angivna pensioställda ovan likväl underkastad bestämmelsen i mom. 1 av denna para-

neringsgrunder, vara

skall därvid såsom nytt pensionsunderlag för sådan tjänst anses det graf; och sådant avseende enligt förenåmnda kungörelse den 29 juni 1921 belopp, som i fastställts gälla för motsvarande befattning vid nyreglerat verk.

nr 456 att

§6.

befattningshavare från än ett håll åtnjuter pension, som i Där mer skola pensionerna eller beträffande pension, i § 4 avses, 80 § 1 omförmäles, som sammanlåggas; och å sammanlagda beloppet skall, där procent dess belopp av föranledes bestämmelserna i § dyrtidstillägg beräknas, om någon annat av beskaffenhet, i § 3 enligt bestämmelserna i samav pensionerna är av som avses, püaragraf, eljest enligt bestämmelserna i § 4 b och ma men pensionstagare dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens tjänst Atnjuter innehavare lärarbefattning vid läroanstalt än statens eller äger han såsom av annan dyrtidstillägg statsmedel, skall vid tillämpning bestämmelserna i u pbåra av av å pensionen beräknas efter helt grundtal, respektive helt

3 och 4 dyrtidstillägget

med 20, allenast å det belopp, varmed den avlöning eller den grundtal minskat vilken dyrtidstillägg tillkommer pensionären såsom befattdel av avlöningen, å tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som nyss ningshavare i statens 720 kronor eller i fall, där pensionen är beskaffenhet, som nämnts, understiger av kronor för år, dock att därvid skall i förekommande fall iakti § 4 avses, 1,020 stadgat ökad förmån i anledning försörjningsplikt. tagas vad som finnes om av avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst eller såsom Dyrtidstillägg å läroanstalt, och dyrtidstillägg å pension må dock lärare vid sådan som ovan sägs, icke beräknas å sammanlagt högre belopp än 1,250 kronor för månad.

§7.

Dyrtidstillägg enligt här i § 3 för vissa befattningshavare ovan i statens tjänst stadgade grunder utgår jämväl till: 1:0 den, som åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyl-

dighet; 2:0 lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor eller kommunala mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor, biträdande eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier förenade övningsskolor, vid landsting eller av städer upprättade småskoleseminarier, vid privata småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks skolor, vid enskilda skolor och barnhem vid landssamt av ting eller städer inrättade skyddshem, ävensom veterinärer, sjuksköterskor och barnmorskor samt därmed jämställda befattningshavare, vilka berättigade äro till pension från statens anstalt för pensionering folkskollärare med av flera; 3:0 befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt lagen den

12 mars 1886 nr 7 angående ansvarighet för skada i följd järnvägs drift av uppbär ersättning för skada, han ådragit sig under förrättandet arbete som av i statens järnvägars tjänst; 4:0 befattningshavare hos enskilt företag, övertagits som numera av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller understöd i sådan egenskap; 5:0 lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, vilka antingen av statsmedel åtnjuta tilläggspension, beräknad enligt de grunder, angivas i som kungörelsen den 31 december 1917 965 angående tilläggspensioner åt vissa

nr

lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna med däri sedermera vidtagna ändringar, eller jämlikt grunder skulle varit berättigade till sådan samma tilläggspension, därest den reglementsenliga pensionen uppgått till eller överstigit det i kungörelsen stadgade maximibeloppet för totalpensionen; 6:0 befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma, skolhemmet i Vänersborg för blinda med komplicerat lyte, folkhögskolor och lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföreanstalter, Vilka berättigade äro till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt; samt 7:0 lasarettsläkare och extra provinsialläkare, till vilkas pensionering bidrag lämnas statsmedel; av och beräknas därvid dyrtidstillägget i fall, i 1:0, å den utgående som avses avlöningen, i de i v2zo, 4:0 och 6:0 omförmälda fallen å pensionen eller understödet, i fall, som angives i 3:0, å ersättningens belopp samt i de i 5:0 avsedda fall å summan de belopp, utgå från vederbörande pensionsanstalter och av som såsom tilläggspension statsmedel, där sådan tilläggspension förekommer, av varemot i fråga, om de under 7:0 omlförmälda befattningshavare dyrtidstillägget väl beräknas å hela pensionsbeloppet, med inberäknande det belopp, i föreav som kommande fall utgår landsting eller stad, utgår allenast med vad som av men av hela det sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper på den statsmedel utgående av del av pensionen.

§8.

Pension, utgår till sådan befattningshavare vid numera av staten

som övertagen järnväg, vilken med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den övertagits staten, likställes i här ifrågavarande avseende med pen

av sion i § 1 angivet slag; och skall dyrtidstillägget beräknas enligt bestämmel-

av

i § serna

Detsamma gäller pension, från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller

som med denna jämförlig pensionsinrättning utgår till befattningshavare vid statens järnvägar; dock att beträffande den, som jämte sådan pension åtnjuter pension från statens järnvägar, avpassad enligt bestämmelserna i kungl. brevet den 4 juni 1920 angående rätt till pension för viss personal, som vid statens Övertagande

enskilda järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst, skall i av fråga dyrtidstillägg å honom sålunda tillkommande sammanlagd pensionsför-

om mån iakttagas, att dyrtidstillägg må beräknas endast å summan av den del av sagda förmån, enligt de i nämnda kungl. brev angivna grunder motsvarar

som avgiftspension, samt 80 procent av återstående delen av förmånen samt att därvid bestämmelserna i § 4 b och c denna kungörelse skola äga tillämpning.

av

§

Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit, innan det-

till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset; och utgår samma dyrtidstillägget i sådant fall för tid, för vilken pension får uppbäras.

samma

§ Lo.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj nödiga tabeller.

§ 11.

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.

Föreskrifter rörande utbetalning dyrtidstilldgg åt befattningshavare

ai

i statens tjänst med fiera pensionärer.

Till befattningshavare, enligt § 1 är berättigad till dyrtidstillägg,

som . utbetalas utan ansökning sådant tillägg den myndighet eller den med stats-

av medel understödda pensionskassa, utbetalar hans pension understöd, gratial,

som avlöning å indragningsstat, olycksfallsersättning eller, dylik förmån åtnjutes

om från än ett håll, den myndighet eller den pensionskassa, som utbetalar

mer av det större beloppet. Innan dyrtidstillägg utbetalas till befattningshavare,

som från mer än ett håll åtnjuter pension, skall dock mellan vederbörande myndigheter eller kassor erforderlig förbindelse äga rum.

F. befattningshavare, vilken med stöd av den omständigheten, att han på grund av försörjningsplikt underhåller barn under 16 års ålder, önskar komma i åtnjutande förhöjning i dyrtidstillägget jämlikt i § 3 eller § 4 c läm-

av ovan nade föreskrifter, har att före utgången av första månaden i varje kalenderkvartal till den myndighet eller den pensionskassa, som utbetalar hans dyrtidstillägg, insända vederbörligt intyg, utvisande antalet av de av honom vid början av kalenderkvartalet underhållna sådana barn.

F. befattningshavare, sig berättigad till dyrtidstillägg enligt § 8

som anser och som åtnjuter pension endast från enskild pensionskassa, har att före 1922 års utgång till järnvägsstyrelsen ingiva ansökning i enlighet med bilagda formulär och därvid bifoga intyg från vederbörande enskilda pensionskassa om beloppet av sökanden tillkommande pension.

Blanketter till dylika ansökningar tryckas och tillhandahållas genom järnvägsstyrelsens försorg.

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med utbetalningen av det pensionseller understödsbelopp, till vilket dyrtidstillägget hänför sig, dock att myndighet eller pensionskassa, utbetalar utgående pensioner månadsvis, må kunna be-

som stämma, att dyrtidstillägget ändock skall utbetalas för kalenderkvartal tillsammans med sista pensionsutbetalningen i kvartalet; och skola vederbörande myndigheter, i den mån de äga rätt att direkt å statsverkets giroräkning utfärda anvisningar, ävensom vederbörande pensionskassor äga att från Statskontoret på rekvisition utbekomma erforderliga medel mot redovisningsskyldighet i vederbörlig ordning.

Utgifterna för dyrtidstillägget skola av Statskontoret och övriga myndigheter, som äga rätt att å statsverkets giroräkning utfärda anvisningar, avföras å de

för ändamålet anvisade anslag. . . . . . . . . . . . . . . . .

Denna kungörelse träder i kraft den 1922, från och med vilken

. . . . . . . . . dag kungörelsen den 29 juni 1921 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt d. befattningshavare i statens tjänst med flera pensionärer nr 345 upphör att gälla.

Formulär.

Ansökning om dyrtidstillägg åt pensionerad d. befattningshavare vid statens järnvägar.

Till kungl. järnvägsstyrelsen.

Undertecknad får, under åberopande av nedanstående intyg, härmed anhålla utbekommande dyrtidstillägg enligt § 8 i kungörelsen den om av . . . . . . . . . . . .4 .. . . . . . . För innevarande år är jag mantalsskriven i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . stad, köping

socken, församling, kvarteret huset . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . nr med adressnummer vid gatan; . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . roten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Intyg.

Att sökanden åtnjuter pension från . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..den ..1922. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Anm. Intyget bör utfärdat den enskilda pen-sionskassa, som utbevara av talar pensionen.

Förslag till kungörelse angående pensionstillägg åt vissa

d. befattningshavare i statens tjänst med Hera pensionärer.

§

Till pensionerad befattningshavare i statens tjänst skall, med nedan angivna begränsningar och undantag, utgå pensionstillägg med följande belopp för

år räknat, nämligen:

180 kronor å pensioner till belopp intill 1,500 kronor, dock att pensions-

av tillägget må uppgå till än pensionens belopp och heller tillsammans

mer med pensionen överstiga 1,620 kronor,

120 kronor å pensioner till belopp 1,500 kronor och därutöver intill 2,000

av kronor, dock att pension och tillägg må tillsammans överstiga 2,060 kronor,

samt

60 kronor å pensioner till belopp 2,000 kronor och därutöver, dock att

av pension och tillägg må tillsammans överstiga 2,560 kronor.

§2.

Från åtnjutande pensionstillägg undantagas:

av

avskedade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas

understödstagare,

befattningshavare, pensionerats enligt föreskrifterna i kungörelsen

som den 29 juni 1921 456 med bestämmelser för Vissa tjänstemän vid statsdepar-

nr

och andra till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt tement till pension eller enligt andra dylika pensioneringsgrunder, som kunna komma att fastställas för reglerande pensionsförhållandena för befattningshavare istatens

av tjänst,

befattningshavare, pensionerats enligt lagen den 4 juni 1920 nr

som 254 angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, ävensom befattningshavare, för tjänst vid något nämnda verk eller skogsstaten eller så-

som av

skogvaktare vid Uppsala universitet pensionerats enligt pensionsunderlag, som högre det, under år 1918 gällde för den tjänst, i vilken vederbörande

än som pensionerats, eller motsvarande befattning,

befattningshavare, pensionerats enligt stadgandena i särskilda kun-

som görelser den 22 juli 1918 660, 661 och 662 angående löne- och pensions-

av nr

reglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverkemhögre lärarinneseminariet

folkskoleseminarier eller i kungörelsen den 19 juni 1919 nr 508 och statens angående pensionsbestämmelser för vissa lärare i övningsämnen vid nämnda läro-

anstalter,

befattningshavare, åtnjuter pensionsförbättring enligt bestämmelserna

som

den 20 augusti 1919 538 eller den 29 augusti 1919 nr 569 i kungörelser av nr av angående grunder för pensionsförbättring för viss personal vid armén respektive marinen, sig vederbörandes pensionsförbättring utgår direkt med tillämpning

vare

omförmälda bestämmelser eller blivit särskilt beslut riksdagen vederav genom av börande beviljad till ett enligt bestämmelser avpassat belopp,

samma

befattningshavare, pensionerats enligt de från och med år 1919 för

som vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare gällande pensions-

underlag,

befattningshavare, pensionerats enligt de för kvinnliga biträden från

som och med år 1920 gällande pensionsunderlag, samt

befattningshavare, pensionerats efter de pensionsunderlag, som fast-

som ställts i § avlöningsreglementet den 28 juni 1918 nr 493 för sjukvårds-

14 av och ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka eller efter de förhöjda pensionsunderlag, efter 1918 års utgång blivit gällande för viss annan per-

som sonal vid samma anstalter.

.

§

Pensionstillägg enligt de i denna kungörelse stadgade grunder utgår jämväl till:

1 den, åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet;

som

2 befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt lagen den 12

1886 7 angående ansvarighet för skada i följd järnvägs drift uppmars nr av bär ersättning för skada, han ådragit sig under förrättandet av arbeteistatens

som järnvägars tjänst;

3 befattningshavare hos enskilt företag, numera övertagits av

som staten, därest han statens försorg uppbär pension eller understöd i sådan

genom egenskap;

4 sådan befattningshavare vid staten övertagen järnväg,

numera av vilken med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den övertagits

av staten;

5 befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma, skolhemmet i Vänersborg för blinda med komplicerat lyte, folkhögskolor och lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföreanstalter, vilka äro berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt; samt

6 extra provinsialläkare, pensionerats statsmedel;

som av

och skall därvid frågan, huruvida och till vilket belopp pensionstillâgg må utgå, avgöras i fall, i efter den utgående avlöningen, i de i2--5

som avses omförmälda fallen efter ersättningens, pensionens eller understödets belopp samt i fall, angives i efter hela pensionens belopp med inberäknande av vad

som

i förekommande fall utgår från annat håll såsom bidrag till pensionen. som

§4.

Beträffande pensionstagare, jämte pension åtnjuter avlöning såsom be-

som fattningshavare i statens tjänst eller i egenskap innehavare av lärarbe-

som av fattning vid läroanstalt än statens åtnjuter avlöning statsmedel eller

annan av

innehar pension för än statstjänst, skall förmånernas sammanlagda som mer en belopp vara avgörande för frågan, huruvida och till vilket belopp pensionstillägg må till honom utgå.

§5.

Om till pensionstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit, innan detsamma till fullo utbetalts, inträder stärbhuset i den avlidnes ratt; och utgår

pensionstillägget i sådant fall för samma tid, för vilken pensionen får uppbäras.

§6.

I sammanhang med pension utbetalas motsvarande del av pensionstillagget enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl. Majzt meddelas.

Föreskrifter rörande utbetalning av pensionstillagg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst ft. pensionärer.

m.

Till befattningshavare, är berättigad till pensionstillagg, utbetalas

som utan ansökning sådant tillägg av den myndighet eller den med statsmedel understödda pensionskassa, som utbetalar hans pension, eller, dylik förmån åtnjutes

om från mer än ett håll, av den myndighet eller den pensionskassa, utbetalar

som det större beloppet. Innan pensionstillagg utbetalas till befattningshavare, som från mer än ett håll åtnjuter pension eller åtnjuter avlöning stats-

som av medel, skall dock mellan vederbörande myndigheter eller kassor erforderlig förbindelse äga rum.

Pensionstillagget utbetalas i samma ordning, som tillämpas vid utbetalningen av själva pensionen; och skola vederbörande myndigheter, i den mån de icke age. rätt att direkt å statsverkets girorákning utfärda anvisningar, ävensom vederbörande pensionskassor äga att från Statskontoret på rekvisition utbekomma erforderliga medel mot redovisningsskyldighet i vederbörlig ordning.

Utgifterna för pensionstillägget skola av Statskontoret och övriga myndigheter, som äga ratt att ä statsverkets giroräkning utfärda anvisningar, avföras de

för ändamålet anvisade anslag. . . . . . . . . .

Denna kungörelse träder i kraft den 1922.

. . . . . . .

Förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera.

§1.

Dyrtidstillågg tillkommer sådana änkor och barn samt övriga anhöriga efter befattningshavare i statens tjänst, äga åtnjuta pension eller därmed jämförsom ligt understöd statsmedel eller från någon staten understödd anstalt för penav av sionering dylika befattningshavares änkor och barn, från Lunds universitets av änke- och pupillkassa, från vaktbetjäningens vid Uppsala universitet pensions- .inrättning för änkor och barn eller från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrättning.

§

Dyrtidstillågget beräknas, i enlighet med vad i §§ 3 0ch4 närmare stadgas, med ledning det grundtal, fastställts för bestämmande av dyrtidstillägg åt av som befattningshavare i statens tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med den månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad, under vilken Kungl. Maj:t må komma ett fastställa annat grundtal.

§3.

Där annorlunda icke är i § 4 denna kungörelse eller eljestisärskild ordav ning stadgat, utgår dyrtidstillägget räknat efter den å månad belöpande pensionen på följande sätt. A. Dyrtidstillägg till änka utan minderårigt barn utgår å pension, som icke överstiger 50 kronor för månad, efter ett procenttal, motsvarar grundsom talet. Overstiger pensionen 50 kronor för månad, utgår dyrtidstillägg för den del därav, utgör 50 kronor, på sätt sagts samt för överskjutande delen som nyss efter ett procenttal, motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet. som Dyrtidstillägg till änka med ett eller flera minderåriga barn beräknas på sätt i A. 1 sagts, dock med iakttagande att för varje sådant barn mindre grundtalet i varje fall ökas med tiondel än även den del av pensionens måen nadsbelopp, för vilken dyrtidstillägg utgår efter hela det sålunda höjda grundtalet, ökas med 10 kronor. B. Dyrtidstillägg till ett minderårigt barn utan pensionsberättigad m0der eller till två minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder beräknas på sätt i A. 1 sagts. Dyrtidstillägg till tre eller flera minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder beräknas efter enahanda grunder, i A. 2 stadgats rörande änka som

med barn, därvid beträñande tre syskon skall gälla vad änka med ett barn om är stadgat, beträffande fyra syskon vad änka med två barn är stadgat 0. om s. v. C. Dyrtidstillägg till annan pensionär än de i A. och B. omförmälda beräknas på sätt i A. 1 är stadgat. D. Därest vid beräkningen av prooenttal eller av den ökning i grundtalet, som i vissa fall skall äga brutet tal uppstår, jämnas det erhållna ta rum, let till närmast lägre hela tal. Dyrtidstillägg utgår å i pensionsförmånen för månad ingående öretal, som överstiger fullt krontal. § 4.

Till änkor eller barn eller andra här ifrågavarande pensionärer, vilkas pensioner avpassats efter de förhöjda pensionsunderlag, som för befattningshavare blivit gällande enligt lagen den 4 juni 1920 nr 254 angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, eller enligt kungörelsen den 29 juni 1921 nr 456 med bestämmelser för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension eller enligt den för landshövding från och med den 1 juli 1921 fastställda pensionsreglering, skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna i § dock med iakttagande att det grundtal, Kungl. Maj:t jämlikt § 2 bestämmer, skall i varje som särskilt fall minskas med 20. §

För den, från än ett håll åtnjuter pension, i§ 1 omförmäles, som mer som lägges berörda förmåners sammanlagda belopp till grund för beräkningen av dyrtidstillägget; och skall, om någon av pensionerna är av beskaffenhet, som i § 3 dyrtidstillägg beräknas enligt bestämmelserna i paragraf, avses, samma men eljest enligt bestämmelserna i § 4. Atnjuter pensionär, i § 1 dyrtidstillägg såsom befattningshavare som avses, eller befattningshavare i statens tjänst eller äger pensionär såsom innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, skall vid tillämpning av stadgandena i 3 och 4 och med iaktta- -tagande i förekommande fall av däri meddelade bestämmelser om tillägg till grundtalet och om höjning av den del av pensionens månadsbelopp, varå dyrtidstillägg må beräknas efter högre procenttal än å återstoden dyrtidstillägg å pension, som i denna kungörelse avses, beräknas efter helt grundtal, respektive helt grundtal minskat med 20, allenast å det belopp, varmed pensionen såsom befattningshavare i statens tjänst eller det avlöningsbelopp, varå dyrtidstillägg tillkommer pensionären såsom befattningshavare i statens tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som nyss är nämnd, understiger 600 kronor för år. §

Dyrtidstillägg enligt de i § 3 denna kungörelse stadgade grunder utgår av jämväl till:

änkor och barn efter befattningshavare vid flottans

1 pensionsberättigade

pensionskassa; änkor och barn efter befattningshavare med familje-

2 pensionsberättigade

i anstalt för pensionering folkskollärare m. fl.; pensionsrätt statens av änkor och barn efter delägare i prästerskapets änke-

3 pensionsberättigade

och pupillkassa; barn efter befattningshavare vid statens järnvägar, som dödats 4 änkor och arbete i järnvägars tjänst, och till vilka änkor och under förrättande av statens denna grund utgår ersättning enligt lagen den 12 1886 nr 7 anbarn på mars gående ansvarighet för skada i följd av järnvägs drift; 5 änkor och barn efter befattningshavare hos enskilt företag, som numera de statens försorg uppbära pension eller underövertagits av staten, därest genom stöd i sådan egenskap; samt 6 enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig penfrån änkor och barn efter sådana befattningshavare vid sionsinrättning pensionerade järnväg, vilka antingen avlidit eller med pension avnumera av staten övertagen gått från tjänst vid järnvägen redan innan den övertagits av staten. beräknas i fall, i å ersättningens belopp samt Dyrtidstillägget som avses i övriga fall å pensionen eller understödet.

§7.

dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit, innan det- Om till utbetalts, inträder stärbhuset i den avlidnes rätt; och utgår dyrsamma till fullo i sådant fall för tid, för vilken pensionen får uppbäras. tidstillägget samma

§8.

barn här sådant barn, icke uppnått den ålder, Med minderårigt avses som enligt de särskilda pensionskassornas reglementen eller eljest givna föreskrifter då dess rätt till pension i allmänhet upphör.

§9.-

full försörjning den allmänna fattigvården, må icke Den, som åtnjuter av komma i åtnjutande ifrågavarande dyrtidstillägg. av

§ 10.

dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Majzt nödiga Till hjälp vid tabeller.

§ 11.

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Majzt meddelas. som av

.

Föreskrifter rörande utbetalning av dyrtidstilláigg åt pensimzsberättigade änkor och

barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera.

Till de pensionsberättigade änkor och barn samt övriga anhöriga, vilka

enligt denna kungörelse äro berättigade till dyrtidstillågg, med undantag dem,

av som åtnjuta understöd från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrättning, utbetalas utan ansökning dem tillkommande dyrtidstillägg den myndighet eller den pensionskassa, utbetalar pensionen, eller,

av som om dylik förmån åtnjutes från mer än ett håll, av den myndighet eller den pensionskassa, som utbetalar det större beloppet. Innan dyrtidstillägg utbetalas till pensionär, som från mer än ett håll åtnjuter pension, skall dock mellan vederbörande myndigheter eller kassor erforderlig förbindelse äga rum.

Den, som åtnjuter pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrättning utan att tillika innehava pension

av statsmedel eller från någon statsunderstödd pensionskassa och som anser sig berättigad till dyrtidstillägg jämlikt grunderna för denna kungörelse änka för

egen del och för omyndigt barn, förmyndare för myndling, har att före 1922 års utgång till järnvägsstyrelsen ingiva ansökning, försedd med intyg från den enskilda pensionskassan om beloppet av därifrån åtnjuten pension i enlighet med härvid fogat formulär.

Blanketter till sådan ansökning om dyrtidstillägg tryckas och tillhandahållas genom järnvägsstyrelsens försorg.

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med utbetalningen av det pensionsbelopp, till vilket dyrtidstillägget hänför sig; dock att, även om pensionen utbetalas månadsvis, vederbörande myndighet eller pensionskassa må kunna bestämma, att dyrtidstillägget ändock skall utbetalas för kalenderkvartal tillsammans med sista pensionsutbetalningen i kvartalet.

I den mån vederbörande myndigheter icke äga att direkt å statsverkets giroräkning utfärda anvisningar, skola de ävensom vederbörande pensionskassor äga att från Statskontoret på rekvisition utbekomma erforderliga medel mot redovisningsskyldighet i vederbörlig ordning.

Utgifterna för dyrtidstillågget skola av Statskontoret och övriga myndigheter, som äga rått att å statsverkets giroräkning utfärda anvisningar, avföras å de för ändamålet anvisade anslag.

. . . . . . . . . .

Denna kungörelse träder i kraft den 1922, från och med vilken dag

. . . . . . . kungörelsen den 29 juni 1921 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera nr 346 upphör att gälla.

Formulär.

Ansökning om dyrtidstillägg åt pensionerade änkor och barn efter vissa d.

befattningshavare vid statens järnvägar.

Till kungl. järnvagsstyrelsen.

Undertecknad, som i egenskap efter avlidne

av iii:

. . . . . . . . . . . . . . . .

för egen del och för minderåriga barn den 1 januari 1922 . . . . . . . . . . . . . . . ägde rätt till pension understöd, gratial från med kronor för år, får, under åberopande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . av nedanstående intyg, härmed anhålla om utbekommande dyrtidstillägg enligt kungörelsen den 1922 nr. av . . . . . . . . . . barnet Varken jag eller åtnjuter full försörjning den allmänna av

fattigvârden.

barnet För .innevarande ar., aro jag. och mantalskrivna. .

barnen 1

. . . . . . . . . . . . . . stad, köping socken kvarteret municipalsamhälle församling 7 . . . . . . . . . . . . . huset med adressnummer vid gatan. nr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

den 1922. . . . . . . . . . . . . . ..

Intyg.

Att sökanden i egenskap efter avlidne

av 121::

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . åtnjuter pension understöd, gratial från till årligt . . . . belopp av kronor, intygas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Anm. Intyget bör vara utfärdat den kassa, utbetalar pension understöd, gratial av som åt sökanden.

Förslag till kungörelse angående pensionstillägg åt vissa änkor och

barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera.

§1.

Till sådana änkor och minderåriga barn efter befattningshavare i statens tjänst, äga åtnjuta pension eller därmed jämförligt understöd av statsmedel

som eller från någon staten understödd anstalt för pensionering dylika befatt

av av ningshavares änkor och barn, från Lunds universitets änke- och pupillkassa, från vaktbetjäningens vid Uppsala universitet pensionsinrättning för änkor och barn eller från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrättning, skall med nedan angivna begränsningar och undantag utgå pensionstillägg enligt följande grunder:

1. a Till änka med eller utan pensionsberättigat minderårigt barn skall, därest beloppet den änka ensam tillkommande pensionen understiger 600

av kronor för år, utgå pensionstillägg med följande belopp för år räknat, nämligen:

90 kronor, där sådan pension understiger 330 kronor; 60 kronor, där pensionen utgör 330 kronor eller därutöver intill 450 kronor,

samt

30 kronor, där pensionen utgör 450 kronor eller därutöver.

b För änka med ett eller Hera minderåriga barn skall, under förutsättning att i pensionen icke ingår förhöjning i förhållande till barnantalet och att särskilda barntillägg pupilltillägg icke heller utgå, det pensionstillägg, som enligt 1 a här tillkommer henne, ökas med 20 procent för varje barn.

ovan

c Vid tillämpning vad i 1 a och b sålunda stadgats skall dock

av iakttagas

att pensionstillägget till änka utan minderårigt barn må uppgå till mer än pensionens belopp, samt

att pension och pensionstillägg må tillsammans överstiga vid pension till belopp intill 330 kronor: för änka utan barn 390 kronor,

av

för änka med ett barn 402 kronor, för änka med två barn 414 kronor o. s. v.

vid pension å 330 kronor och däröver intill 450 kronor: för änka utan barn 480 kronor, för änka med ett barn 486 kronor, för änka med två barn 492 kronor o. s. v., samt

vid pension å 450 kronor och däröver: för änka, sig med eller utan

vare barn, 600 kronor.

2. Till ett minderårigt barn utan pensionsberättigad moder skall, om pensionen uppgår till 300 kronor för år, pensionstillägg utgå med följande belopp för år räknat, nämligen:

45 kronor, där sådan pension understiger 165 kronor, dock att pensionstilllägget må uppgå till än pensionens belopp och heller tillsammans med

mer pensionen överstiga 195 kronor;

30 kronor, där pensionen utgör 165 kronor eller därutöver intill 225 kronor, dock att pension och pensionstillägg må tillsammans överstiga 240 kronor; samt

15 kronor, där pensionen utgör 225 kronor eller däröver, dock att pension och pensionstillägg må tillsammans överstiga 300 kronor. 3. I fråga om pensionstillägg till två eller flera minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder skall tillämpas vad i 1 a, b och c här ovan år stadgat med iakttagande att den två syskon tillsammans tillkommande pensionen i varje fall likställes med ensam änka tillkommande pension och alltså är avgörande för frågan mindre huruvida och till vilket belopp pensionstillägg må utgå, än även huruvida, där pensionstillägg skall utgå, detta tillägg må ökas enligt stadgandet i 1 b för tre eller flera syskon; och skall i övrigt beträffande två syskon gälla vad änka utan barn är stadgat, beträffande tre syskon vad om änka med om ett barn år stadgat, beträffande fyra syskon vad änka med två barn är stadom gat 0. s. v. §

Vad i pensionstillägg tillkommer två eller flera pensionärer tillsammans skall dem emellan fördelas på sätt, gäller i fråga om dem tillsammans samma som tillkommande pensionsförmån. §3.

Från åtnjutande av pensionstillägg undantagas de änkor och barn, vilkas pensioner avpassats efter de förhöjda pensionsunderlag, för vissa befattningssom havare blivit gällande enligt lagen den 4 juni 1920 254 angående rätt till

nr

tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, eller enligt kungörelsen den 29 juni 1921 nr 456 med bestämmelser för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension.

§4.

enligt de i denna kungörelse stadgade grunder utgå jäm-

1 lâensionstillägg

vä : a pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare vid flottans

pensionskassa;

b sådana pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare med familjepensionsrätt i statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., som enligt punkten 8 i övergångsstadgandena under kap. IV i anstaltens reglemente den 31 december 1919 878 fått pensionen beräknad efter ett familje-

av nr

pensionsunderlag av 300 kronor; pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i prästerskapets änke-

c

och pupillkassa; d änkor och barn efter befattningshavare vid statens järnvägar, som dödats under förrättande arbete i statens jårnvägars tjänst, och till vilka änkor och av barn på denna grund utgår ersättning enligt lagen den 12 mars 1886 nr 7 angående ansvarighet för skada i följd av järnvägs drift; e änkor och barn efter befattningshavare hos enskilt företag, som numera

övertagits av staten, därest de statens försorg uppbära pension eller undergenom stöd i sådan egenskap; samt f till pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrättning berättigade änkor och barn efter sådana befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg, vilka antingen avlidit eller med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den. övertagits staten; av och skall därvid iakttagas, att i fall, i a-c och pensionsbesom avses loppet, i fall, angives i d, ersättningsbeloppet samt i det i omförmälda som e fallet pensionens eller understödets belopp skall avgörande för frågan, huruvara vida eller till vilket belopp pensionstillägg i det särskilda fallet skall utgå.

§5.

Beträffande pensionstagare, från än ett håll åtnjuter pension eller som mer understöd såsom änka eller barn eller jämte pension åtnjuter avlöning såsom som befattningshavare i statens tjänst eller för befattning vid läroanstalt än som annan statens åtnjuter avlöning av statsmedel eller innehar pension för statstjänst, som skall förmånernas sammanlagda belopp avgörande för frågan, huruvida och vara till vilket belopp pensionstillägg må utgå.

§6.

Om till pensionstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit, innan detsamma till fullo utbetalts, inträder stårbhuset i den avlidnas rätt; och utgår pensionstillägget i sådant fall för tid, för vilken pensionen får uppbäras. samma

§7.

Med minderårigt barn här sådant barn, icke uppnått den ålder, avses som då enligt de särskilda pensionskassornas reglementen eller eljest givna föreskrifter dess rätt till pension i allmänhet upphör; dock skall vad minderårigt om barn är i denna kungörelse stadgat gälla även pensionsberättigad under annan förutsättning att pensionen åtnjutes anledning, att vederbörande är till följd av av invaliditet eller sjukdom oförmögen till arbete och i saknad medel att förav sorja sig.

§8.

Den, som åtnjuter full försörjning av den allmänna fattigvârden, må icke komma i åtnjutande av ifrågavarande pensionstillägg.

§9.

I sammanhang med pension eller understöd utbetalas motsvarande del av pensionstillägget enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Majzt meddelas. som av

Föreskrifter rörande utbetalning pensionstillägg åt vissa änka" och barn efter

av

befattningshavare i statens tjänst med flera.

Till pensionsberättigade änkor och barn utbetalas utan ansökning dem enligt denna kungörelse tillkommande pensionstillägg av den myndighet eller den pensionskassa, som utbetalar pensionen eller understödet, eller, om dylik förmån åtnjutes från mer än ett håll, av den myndighet eller den pensionskassa, som utbetalar det större beloppet. Innan pensionstillägg utbetalas till pensionär, som från mer än ett håll åtnjuter pension eller uppbär avlöning av statsmedel, skall dock mellan vederbörande myndigheter eller kassor erforderlig förbindelse äga rum.

I den mån vederbörande myndigheter icke äga att direkt statsverkets giroräkning utfärda anvisningar, skola de ävensom vederbörande pensionskassor äga att från -statskontoret på rekvisition utbekomma erforderliga medel mot redovisningsskyldighet i vederbörlig ordning.

Utgifterna för pensionstillägget skola av Statskontoret och övriga myndigheter, som äga rätt att statsverkets giroräkning utfärda anvisningar, avföras a de för ändamålet anvisade anslag.

. . . . . . . .

Denna kungörelse träder i kraft den 1922.

. . . . . . .

Utdrag av protokollet vid 1.921 års pensions-

kommittés sammanträde den 16 december 1.921.

Närvarande: herr ordföranden samt herrar Anderson, friherre Leijonhufvud, friherre von Otter, Sidenbladh, Starbäck och Thörnell.

Avslutades justeringen av kommitténs betänkande med förslag till författningar angående dyrtidstillägg och pensionstillägg till vissa pensionärer.

Friherre von Otter yttrade:

Då jag under detta ärendes behandling inom kommittén uttalat den uppfattning att de kommittén för befattningshavare i allmänhet föreslagna

av pensionstilläggen icke lämpa sig för befattningshavare vid armén och marinen, vare sig med hänsyn till de föreslagna beloppens storlek eller till det pensionsbelopp, vid vilket åtnjutandet av pensionsförbättringsförmånen avses att upphöra, men kommitténs majoritet icke funnit sig kunna biträda denna uppfattning, ber jag att nu få till protokollet uttala min avvikande mening i berörda avseende och därvid anföra följande:

Såsom framgår av propositionerna nr 276 och 302 till 1919 års riksdag angående pensionsförbättring för viss personal vid armén och vid marinen samt av den utredning, jag inför kommittén framlagt, utgör pensionen för de befattningshavare vid armén och marinen, som pensionerats före år 1918, blott 40 å 52 procent av sammanlagda avlöningsförmånerna, medan däremot pensionen för

befattningshavare i civil tjänst i regel utgör 70 a 72 procent av avlöningsförmånerna. Vid framläggandet av förslaget till berörda pensionsförbättring framhölls, att pensionsförmånerna för militära befattningshavare vid en blivande definitiv pensionsreglering borde såsom för civila befattningshavare utgå med 70 procent av avlöningsförmånerna, sådana dessa då voro tänkta. Vid den tillfälliga pensionsregleringen reducerades emellertid, vid det förhållande, att befattningshavare erlade pensionsavgift på pensionsförbättringen och de avgifter, på den egentliga pensionen erlagts, varit relativt låga, de sålunda

som bestämda pensionsförmånerna med 10 procent, vadan alltså pensionsförbättringen blev så bestämd att den tillika med övriga pensionsförmåner kom att utgöra 63 procent av löneförmånerna. Enligt det sedermera vid innevarande års riksdag antagna avlöningsreglementet, träder i kraft den 1 januari 1922, kommer

som detta procentförhållande att i någon mån ytterligare sänkas och endast utgöra 55 å 60 procent.

Då de före år 1918 pensionerade d. militära befattningshavarne alltså åtnjuta mycket låga pensioner i jämförelse såväl med civila befattningshavare som med senare pensionerade militärer måste enligt min mening åt dem beredas ett icke obetydligt högre tillägg än enligt kommitterades förslag; och har jag

funnit stöd för denna uppfattning i vad som vid 1920 och 1921 års riksdagar förekommit vid behandling av förslag om pensionsförhöjning åt före år 1918 pensionerade underofñcerare se motion nr 115 i andra kammaren år 1920, bankoutskottets däröver avgivna utlåtande nr 54 och andra kammarens protokoll 59

nr § 12 ävensom motionen nr 115 i andra kammaren år 1921, bankoutskottets utlåtande nr 11 A punkten 12 samt andra kammarens protokoll nr 20 § 6.

Väl skulle det hava varit önskvärt att dessa pensionärer kunnat beredas ett sådant tillägg att sammanlagda pensionsförmånerna kommit att uppgå till omkring 63 procent av de av dem vid avgången uppburna löneförmånerna. Med hänsyn till kostnaderna och nuvarande statsñnansiella läge torde emellertid saken

nu i avvaktan på den definitiva pensionsreglering, i framtid kan komma att

som en äga böra provisoriskt så ordnas, att sammanlagda förmånen för dessa

rum -pensionärer kommer att ungefär uppgå till det procentförhållande, som från år 1922 blir gällande för nya pensionärer eller alltså 55 a 60 procent av avlöningsförmånerna. Av den tabell, jag för kommittén framlagt beträffande de tillägg, som med tillämpning härav skulle erfordras, framgår, att tilläggen under sådan förutsättning skulle bliva mycket varierande, men då det givetvis vid en provisorisk åtgärd av ifrågavarande slag är av vikt att erhålla ett något så när enhetligt tillägg, har ett medelvärde sökts, som kunde lämpa sig för alla eller åtminstone för ett flertal lönegrader. En i sådant ändamål företagen undersökning har givit vid handen, att ett pensionstillägg av 360 kronor är lämpligt för alla grader utom i fråga om sergeanter och underofñcerare av graden, för vilka tillägget lämpligen synes kunna bestämmas till 240 kronor. Det pensionsbelopp, utöver vilket pensionstillägg bör ifrågakomma, har jag ansett böra begränsas till 2,800 kronor, varigenom bland regementsofñcerarne blott de majorer 10 st., vilka pensionerats före år 1903 och nu äro i åtnjutande av detta belopp i pension, skulle komma att erhålla pensionstillägg.

Verkställd undersökning har givit vid handen att i intet fall pensionsförmånernas summa kommer att uppgå till de belopp, som befattningshavare, vilka åtnjuta pension från den 1 januari 1918eller erhålla.

senare,

Vad anförts gäller d. militära befattningshavare. Beträffande

nu

civilmilitära befattningshavare, vilka åtnjuta pensioner från arméns

pensionskassa, äro angivna grunder för pensionstilläggets beräknande utan vi-

ovan dare på dem tillämpliga, enär enligt pensioneringsgrunderna förhållandet mellan Iöne- och pensionsförmåner för militär och civilmilitär personal äro enahanda.

I fråga åter om det fåtal civilmilitära befattningshavare, som tillhör flottans pensionskassa och uppbär sina pensioner enligt sådana grunder, att pension jämte fyllnadspension utgår med lönens hela belopp, ålderstillägg inbe räknade, böra dessa undantagas från åtnjutande av här föreslaget pensionstillägg, men bliva i stället delaktiga av de av kommittén föreslagna tillägg.

Från åtnjutande av pensionstillägg böra undantagas de befattningshavare, vilka av statsmedel uppbära avlöning eller pension till sådant belopp, att

sammanlagda avlönings- och pensionsförmånerna överstiga de vid avgången från befattning på stat uppburna avlöningsförmånerna.

Såsom det framhölls i andra kammaren vid behandlingen förenämnda

av motion nr 115 : A K/1921, har vid tillämpningen av den år 1919 beslutade

pensionsförbättringen ett visst missförhållande uppkommit, idet vissa underofñcerare, vilka på grund av nit och plikttrohet gjort sig förtjänta och erhållit befor-

av dran, därigenom kommit i åtnjutande mindre sammanlagda pensionsförmåner

av än jämnåriga kamrater, vilka icke ansetts värdiga till befordran.

Detta missförhållande, om vars avhjälpande kommittén icke idetta

sammanhang fattat ståndpunkt, blir det mig föreslagna pensionstillägget å 360

genom av kronor rattat vad beträffar de under halvåret 1917 pensionerade Hagg-

senare underofficerarna; och beträffande övriga ifrågavarande underofficerare får jag under åberopande av den av mig för kommittén framlagda utredning föreslå, att de ñaggunderofñcerare, pensionerats under halvåret 1918, erhålla

som senare ett pensionstillägg av 240 kronor.

Emellertid torde följdriktigheten kräva att även övriga, pensionerats under

som senare halvåret 1918, erhålla proportionsvis samma pensionsförbättring,

v. s. 160 kronor till sergeanter och underoficerare av graden och 240 kronor till

ovriga.

Härigenom och genom det föreslagna pensionstillägget för före 1918 pensionerade utjämnas även i viss mån den ofta påtalade kraftiga skillnaden i pensionsförmåner dels för de före 1918 pensionerade i förhållande till de under nämnda år pensionerade, dels för de senare i förhållande till de efter år 1918 pensionerade.

Enligt den närmare utredning, som jag för kommittén framlagt, skulle kostnaderna för de av mig föreslagna pensionstilläggen utgöra i runt tal 600,000 kronor. Då emellertid större delen av de pensionärer, skulle komma i åt-

som njutande av detta tillägg, redan äro upptagna i kommitténs förslag, bör nämnda belopp för att utvisa den ökning av kostnaden, mitt förslag medför, minskas

som med omkring 250,000 kronor till 350,000 kronor, vartill kommer ökning i

en dyrtidstilläggskostnad av omkring 225.000 kronor.

Detta förslag till pensionstillägg för militära befattningshavare skulle visserligen kunna direkt anslutas såsom ett särskilt kapitel till kommitténs förslag till författning om pensionstillägg åt befattningshavare, varvid borde stadgas att i de av mig för militära befattningshavare föreslagna pensionstilläggen skulle i förekommande fall inräknas det tillägg, enligt kommitténs förslag

som skulle utgå. Jag har emellertid ansett fristående författning angående

en pensionstillägg till militära befattningshavare att föredraga; därvid förut-

vara sättes emellertid den ändring i kommitterades förslag, att de, enligt kun-

som görelsen angående pensionstillägg för vissa militära befattningshavare fl.

m. komma i åtnjutande sådan förmån, bliva undantagna från åtnjutande det

av av av kommitterade föreslagna pensionstillägget.

Jag får alltså framlägga följande

Förslag till kungörelse angáende pensionstillägg för vissa militära befattningshavare med fiera.

§1.

F. befattningshavare i statens tjänst, vilka enligt grunder för pensioneringen arméns befäl och underbefäl med vederlikar den 22 juni 1877 med av däri vidtagna ändringar eller enligt grunder för pensionering flottans befäl av och underbefäl med vederlikar den 3 oktober 1876 med däri vidtagna ändringar åtnjuta pension till belopp överstigande 2,800 kronor, äga, med nedan angivna undantag, uppbära pensionstillägg med följande belopp för helt år räknat: den, kommit i åtnjutande pension före den 1 januari 1918: a som av Sergeant, musiksergeant, tyghantverkare, gevärshantverkare och regementssadelmakare samt underofñcer graden, skollärare, mästare vid militärdepå av och varvsstat ävensom mjölnare vid Karlskrona station med 240 kronor; fanjunkare styckjunkare, flaggunderofñcer underofñcer 1 graden samt av officerare ävensom här särskilt nämnda civilmilitära befattningsovan havare med 360 kronor; samt b den, kommit i åtnjutande av pension efter den 30 juni 1918 men som före den 1 januari 1919 och därvid erhållit pensionsförbättring enligt kungl. kungörelsen angående grunder för pensionsförbättring för viss personal vid armén den 20 augusti 1919 538 eller kungl. kungörelsen angående grunder för pen-

nr

sionsförbättring för viss personal vid marinen den 29 augusti 1919 nr 569, med två tredjedelar för varje särskilt fall i a angivna belopp. av

§2.

Från åtnjutande pensionstillägg enligt denna kungörelse undantagas: av befattningshavare, vilken är i åtnjutande av fyllnadspension; d. befattningshavare, vilken åtnjuter pension enligt Kungl. Majzts skrivelse till direktionen över amiralitetskrigsmanskassan den 22 juni 1877 nr 22 angående fastställda grunder för pensioneringen av personalen och vaktbetjäningen vid marinförvaltningen, mariningenjörstaten och kungl. flottans civilstat; samt befattningshavare, vilken åtnjuter pension enligt Kungl. Majzts skrivelse till direktionen över flottans pensionskassa den 22 juni 1900 nr 51 angående pensionering personalen vid flottans poliskår med däri Kungl. av genom Majzts skrivelse till marinförvaltningen den 11 juni 1909 nr 36 anbefalld ändring.

§3.

Till befattningshavare, jämte pension åtnjuter avlöningi annan som befattning, med vilken är förenad arvode eller lön av statsmedel, eller som åtnjuter pension för dylik befattning, må icke utgå pensionstillägg till högre belopp

än att summan av pension jämte fyllnadspension, pensionstillägg och nämnt arvode eller lön eller pension överstiger beloppet de avlöningsförmåner, vilka av befattningshavaren vid avgång från beställning på aktiv stat i denna beställning uppbär.

§4.

Pensionstillägg enligt i § 1 angivna grunder tillkommer jämväl den, som enligt gällande pensioneringsgrunder eller särskilt beslut tillagts pension från allmänna indragningsstaten med belopp, motsvarar pension jämte fyllnadssom pension.

§5.

Därest befattningshavare är i åtnjutande pensionsförmåner såväl av från arméns som flottans pensionskassa eller såväl från endera nämnda av pensionskassor som från annan statsunderstödd pensionskassa eller från allmänna indragningsstaten, utbetalas pensionstillägget i förra fallet från arméns pensionskassa och i senare fallet från arméns, respektive flottans pensionskassa.

§6.

Om till pensionstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit, innan honom tillkommande pensionstillägg till fullo utbetalats, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset. Pensionstillägget utgår i sådant fall för tid, för vilken pension får samma uppbäras.

§

Pensionstillägget utbetalas i ordning fyllnadspension. samma som Denna kungörelse träder i kraft den 1922. . . . . . . .

Herr Sidenbladh anförde: Enligt de i kommitténs förevarande betänkande innefattade förslag till grunder för dyrtidstillägg och pensionstillägg åt d. befattningshavare med oreglerade pensioner skulle, vid oförändrat indextal, visserligen för pensionärer med särskilt låga pensioner uppstå inkomstförbättring; men redan vid pension en av omkring 2,000 kronor skulle inträda inkomstminskning, vilken vid högre pensioner skulle stegras till oväsentliga belopp. Om också beträffande de högsta pensionerna någon inkomstminskning till följd dyrtidstilläggsgrundernas omläggning till närmare överensstämmelse av med motsvarande grunder för i tjänst varande befattningshavare torde - få anses ofrånkomlig, har jag dock ansett det knappast med billighet överensvara stämmande att inkomstminskning skall träffa även pensionärer med ganska blygsamma pensionsbelopp. Av sådan anledning har jag vid frågans förberedande behandling inom kommittén yrkat, att kommittén skulle föreslå sådana grunder

för pensionstillägg att dylik inkomstminskning skulle kunna undvikas åtminen stone beträffande jämförelsevis låga pensioner. Då emellertid med hänsyn, bland annat, till det nuvarande statsfinansiella läget utsikter knappast torde föreñnnas för bifall vid 1922 års riksdag av ett längre gående förslag i berörda hänseende, har jag, ehuru med tvekan, ansett mig böra ansluta mig till den mening, fått sitt uttryck i majoritetens inom som kommittén förslag

Herr Starbäck anförde: Då jag endast i ringa omfattning kunnat deltaga ikommitténs arbeten med förevarande ärende, har jag ansett mig icke böra medverka vid justeringen nu kommitténs betänkande och heller underskriva detsamma, och under såav dana omständigheter vill jag blott förbehålla mig att få göra gällande den nu uppfattning i förevarande spörsmål, vartill jag kan komma, sedan jag havt tillfälle att taga närmare kännedom de utredningar och förslag, som i betänom kandet framlagts

Herr Thämell anförde: Med hänsyn till den rådande ekonomiska situationen har jag icke ansett mig kunna påyrka höjning av de belopp, varmed pensionstillägg föreslanu en gits skola utgå, nämligen 180, 120 och 60 kronor, huru otillräckliga än dessa resp. belopp i många fall kunna vara. , Däremot kan jag icke biträda kommitténs förslag, att gränsen för pensionstilläggs erhållande skall sättas vid ett pensionsbelopp av 2,500 kronor. Intill 2,000 kronors pension kommer, oaktat de föreslagna strängare grunderna för åtnjutande dyrtidstillägg, enligt kommitténs förslag att inträda verklig höjav en ning av de sammanlagda förmånerna. Redan vid 2,000 kronors-gränsen försämras emellertid pensionärernas läge i jämförelse med nuvarande förhållanden, och denna försämring, som visserligen i början är ganska obetydlig, uppgår för pensioner om 2,500-3,000 kronor till i medeltal omkring 150 kronor. Detta förhållande synes mig särskilt med hänsyn till vissa grupper av pensionärer, vara synnerligen betänkligt. Det torde nämligen böra beaktas, att en stor del av de äldre pensionstagarna med pensioner mellan 2,000 och 3,000 kronor befinna sig i ganska tryckta omständigheter. Flertalet sådana pensionstagare, bestå.ende tjänstemän såsom tullförvaltare, kontorsskrivare, lokomotivmästare av il. och officerare kunna med hänsyn till den levnadsstandard de såsom befattm. ningshavare innehade och de levnadsvanor, som härav blivit följden, icke anses relativt taget ställda än sådana pensionärer mellan 1,500 och 2,000 gynnsammare kronor, vilka enligt kommitténs förslag skulle erhålla förbättring. Pensionstagare det sistnämnda slaget torde i många fall på grund av de sysselsättningar, av varåt de under sin krafts dagar ägnat sig, hava större möjligheter än högre befattningshavare att tillfällig arbetsförtjänst förbättra sin ställning. genom Aven d. tjänsteman eller officer med 2,000-2,500 kronors om en pension jämte därå enligt nuvarande bestämmelser utgående dyrtidstillägg icke kan sägas lida nöd, lärer han likväl i många fall befinna sig i en sådan situation,

att en, om ock ringa förbättring vore högeligen önskvärd. Likaså torde en tjänsteman eller officer med 2,500--3,000 kronors pension även med nuvarande dyrtidstillägg ofta hava en så svag ekonomisk ställning, att minskning

en på 100-150 kronor skulle vara alltför kännbar.

Vad särskilt det jämförelsevis mycket stora antalet militära pensionstagare inom denna grupp angår, bör märkas, att dessa, såsom i friherre von Otters reservation framhållits, i pensionshänseende måste anses mer än vanligt illa lottade med hänsyn till pensionens och lönens inbördes ställning. Ehuru omständigheterna lagt hinder i vägen för kommittén att, såsom varit önskvärt, behandla

nu varje grupp av pensionstagare för sig, torde dock vid bestämmandet av pensionsförbättringens utsträckning, där så är möjligt, avseende böra fästas vid det förhållande, varuti pensionen står till den lön, befattningshavaren på sin tid åtnjöt. Ett sådant fall synes här föreligga.

Oaktat vad ovan erinrats, skulle jag likväl ansett, att kommittén haft fog för att begränsa förbättringen till 2,000 kronors pensionärer, därest ett tillgodoseende av pensionärer med 2,000-3,000 kronors pensioner i liknande utsträck ning, som föreslagits för innehavare av lägre pensioner, skulle medföra någon mera betydande kostnad. Så torde emellertid icke vara händelsen.

De pensionärer, som skulle tillkomma, därest gränsen för pensionstillägget utsträcktes till 3,000 kronor, grunderna för detsammas åtnjutande i övrigt

men bibehölles oförändrade, kunna beräknas till sammanlagt 877, Om pensionstillägg med i stort sett 120 kronor tillerkändes pensioner intill 2,500 kronor och med 60 kronor pensioner mellan 2,500 och 3,000 kronor, skulle i jämförelse med kommitténs förslag statsverkets sammanlagda kostnader för varje sådan pensionär ökas med i regeln kronor 98: 40. Hela ökningen skulle uppgå till omkring 85,000 kronor, alltså jämförelsevis blygsam höjning uti den kommittén

en av beräknade totalkostnaden för förbättringen såväl beställningshavares

av pensioner som de familjepensionerna, nämligen 1,350,000 kronor.

s.

Kommittén torde icke hava möjlighet att överblicka, huruvida statsverkets tillstånd icke skulle medgiva denna ringa ökning. Under sådana förhållanden synes ett rättvist hänsynstagande till ovanberörda pensionärer hava bort verka därhän, att förslaget fått omfatta även pensionsförbättring för desamma.

Beträffande pensionärer med pension mellan 3,000 och 4,000 kronor eller högre belopp ställer sig saken något annorlunda. Visserligen torde i många fall även sådana äldre pensioner vara i behov av förhöjning, eller åtminstone vore det önskvärt, att sammanlagda beloppet av pension och dyrtidstillägg icke behövde sänkas under det nuvarande, men de belopp, varom här är fråga, kunna i och för sig icke anses lika känsliga för den av kommittén föreslagna minskningen som de förut berörda. Med hänsyn till kostnaderna har jag därför under nuvarande förhållanden icke ansett mig böra påyrka, att gränsen för pensionstilläggs erhållande sättes högre än vid 3,000 kronors pensioner.

I överensstämmelse med det anförda jag alltså, att § 1 iförslaget

ovan anser till kungörelse angående pensionstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst med flera pensionärer bort erhålla följande lydelse:

Till pensionerade befattningshavare i statens tjänst skall, med nedan angivna begränsningar och undantag, utgå pensionstillägg med följande belopp för år räknat, nämligen:

180 kronor pensioner till belopp intill 1,500 kronor, dock att pensions-

av tillägget må uppgå till än pensionens belopp och heller tillsammans

mer med pensionen överstiga 1,620 kronor,

120 kronor pensioner till belopp 1,500 kronor och därutöver intill 2,500

av kronor, dock att pension och tillägg må tillsammans överstiga 2,560 kronor, samt

60 kronor å pensioner till belopp av 2,500 kronor och därutöver, dock att pension och tillägg må. tillsammans överstiga 3,060 kronor

Ur protokollet:

Asson Lezjonhufvud.

Bil. A.

Tabell utvisande antal och belopp av pensioner, som 1/10 1921 utgingo

till d. befattningshavare i statens tjanst med flera pensionärer.

Pensions- An- Pensions- An-

summa Påglsjiggs- summa summa belopp tal belopp tal

0-100 174 14,95164 2101-2200 107 230,01535 4201-4300 24 °

102,834 -

101-200 183 30,569 2201-2300 916 2,059,978 78 4301-4400 10 43,22333

- 201-300 317 91,456- 2301-2400 43 100,387 4401-4500 130 584,792

- - 301-400 287 107,64193 2401-2500 76 185,96534 4501-4600 42 , 193,106 -

401-500 344 162,749 70 2501-2600 23 59,088 4701-4800 7 33,564

- t 501-600 767 442,375 18 2601-2700 43 114,837 4901-5000 97 483,900

- - 601-700 578 365,646 66 2701-2800 494 1,352,105 5001-5100 7 35,456

- - 701-800 487 370,887 82 2801-2900 31 88,983 5201-5300 12 63,268

- - 801-900 645 568,084 51 2901-3000 63 188,205 5301-5400 4 21,540

- - 901-1000 2,518 2,413,381 26 3001-3100 50 152,298 5501-5600 71 397,590

1201-1300 509 637,523 60 3301-3400 152 514,381 5901-6000 57 342,000

å 1701-1800

- 2001-2100 48 98,468 45 4101-4200 13

54,600 -

Tabell utvisande antal och belopp av pensioner, som

P e n S i 0 n e

Pension till änkor

utan bam

Pensionsbelopp 1 barn 2 barn

Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp

1-100 444 33,701 81 19 1,699 80 19 1,580

. . . . . . . . . . . . . . . . 101-200 1,087 162,143 71 58 10,308 20 3,685

. . . . . . . . . . . . . . . . -

201-300 1,091 291,841 54 91 24,437 64 16,657

. . . . . . . . . . . . . . . . -

301-400 860 308,533 18 51 18,432 48 18 6,780

. . . . . . . . . . . . . . . . 401-500 1,481 668,165 05 87 40,394 09 48 22,650

. . . . . . . . . . . . . . . . 501-600 1,062 590,888 36 113 62,775 39 64 36,082 l

. . . . . . . . . . . . . . . . 601-700 622 411,377 13 89 57,445 95 63 40,759

. . . . . . . . . . . . . . . . 701-800 598 451,930 99 157 115,279 81 82 61,954 9

. . . . . . . . . . . . . . . . 801-900 234 204,558 28 24,343 23 31 26,746 9

. . . . . . . . . . . . . . . . 901-1000 293 281,976 02 45 42,677 02 31 29,980 0

. . .x. . . . . . . . . . . . 1001-1100 59 62,061 29 62 64,732 47 26 27,219

. . . . . . . . . . . . . . . 1101-1200 107 122,630 72 34 39,083 36 35 39,592 5

. . . . . . . . . . . . . . . 1201-1300 48 60,385 88 4 4,973 10 12,518 8

. . . . -

. . . . . . . . . . . 1301-1400 31 42,630 01 10 13,706 62 14 18,926

. . . . . . . . . . . . . . . 1401-1500 22 32,364 98 9 13,006 7 10,143 3

. . . . . . . . . . . . . . . - 1501-1600 6 9,324 3 4,743 43 5 7,747 9

. . . -

. . . .ä. . . . . . . . 1601-1700 11 18,115 37 6,554 51 3 4,960 --

. . . . . . . . . . . . . . . 1701-1800 4 6,925 12 21,112 2 3,519

- -

. . . . . . . . . . . . . .. 1801-1900 5 9,185 2 3,750 --

. . . . . . . . . . . .. - - - -

. . 1901-2000 1 2,000 3 5,846 1 1,905 -=

- -

. . . . . . . . . . . . . ..

6 12,923 -3 2001-2250 2 4,123 - 4 8,351

. . . . . . . . . . . . . . -

2251-2500 3 7,005 - 1 2,309 - - -x

. . . . . . . . . . . . . . . -

2 5,376 4 2501-2750 - - - - -

. . . . . . . . . . . . . .. 2751-3000 2 5,737 - - - -

. . . . . . . . . . . . . .. - - -

Summa 8,071 3,781,866 91 888 593,323 16 551 390,082

3a. 13.

21 utgingo till änkor med eller utan minderåriga barn.

i 1 1 ä n k 0 1 m e d S u m m a 3 barn 4 barn barn Galler Hera barn Äntal Belopp Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp

- 32 26,551 36 28 23,701 88 16 13,295 04 8 6,951 71 377 326,149 08 8 7,466 42 7 6,618 67 10 9,384 08 5 4,608 94 399 382,711 17 13 13,589 38 2 2,111 19 3 3,030 14 2 2,085 20 167 174,829 10

296 220,524 46 157 124,796 60 81 59,072 22 46 36,331 0510,090 5,205,996 63

Tabell utvisande antal och belopp av pensioner, som 1,7101921 utging

H 0ü i i j i i j i â T P e n s i 0

minderåriga, omfattande Pensionsbelopp Ensam pensionär 2 syskon 3 syskon 4 syskon

Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp

0-100 20 1,239 64 1 80 1 100 - - - - - . . . .

. . . .

. . . . 601-700 3 1,996 9 5,866 77 5 3,122 1 657

- - -

. . . . 701-800 2 1,600 5 3,768 5 3,632 99 4 2,952 90

. . . . - -

801-900 5 4,321 3 2,688 4 3,360 24 1 889

- - -

. . . .

Bil. C. till barn utan pensionsberättigad moder och till Vissa andra pensionärer.

p e t 1 l l l äldre,omfattande Summa

eller flera syskon Ensam pensionär 2 syskon 3 eller flera syskon Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp

füvw

v,-.

.. ,Ä 1, th, "y,