Betänkande. 2,

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2016

x

BETÄNKANDEÄH,

AVGIVET AV ÅRS SAKKUNNIGA FÖR CHALMERSSKA 1919 INSTITUTETS OMORGANISATION

OMORGANISATION AV

OHALMERS TEKNISKA

INSTITUTS

HÖGRE AVDELNING TILL

TEKNISK HÖGSKOLA

OCH DESSLÄGRE AVDELNING TILL TEKNISKT GYMNASIUM MED TEKNISKA FACKSKOLOR SAMT FÖRSLAGTILL

NYBYGGNADER PÖR HÖGSKOLAN

-FA-øo--á

STOCKHOLM 1922 KUXGL.OK1RYCKER1E'D.P. A. NORSTEDT sömn 213081

BETÄNKANDEIL

AVGIVET AV 1919 ÅRS SAKKUNNIGA FÖR CHALMERSSKA INSTITUTETS OMORGANISATION

F AV

0M0RGANIyM0N

CHALMERS TEKNISKA

IN S T ITUTS

HÖGRE AVDELNING TILL

TEKNISK HÖGSKOLA

OCH DESSLÄGRE AVDELNING TILL TEKNISKT GYMNASIUM MED TEKNISKA FACKSKOLOR SAMT FÖRSLAGTILL

NYBYGGNADER FÖR HÖGSKOLAN

STOCKHOLM 1922 KUNGL.BOKTRYCKERIET.p. A. NORSTEDT sömn 218081

Innehållsförteckning.

Sid. Skrivelse till chefen för ecklcsiastikdepartementet VII . Historisk

Behovet av ökad teknisk högskoleundervisning inom landet . . . . . . Landets allmänna förutsättningar för användning tekniskt högskolebildade av ingenjörer. Ingenjörsbehovet inom landet, belyst statistik över genom industriens utveckling Ingenjörsbehovet inom landet, belyst m. m. genom uttalanden från industriidkare fl. Tillströmningen inträdessökande vid m. av tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut. Ingenjörsbehovet och studenternas yrkesval. Emigrationen svenska ingenjörer. Slutsatser rörande av behovet av ökad teknisk högskoleundervisning inom landet 4-16 . Chalmers tekniska instituts ombildning 1T . . . . . . . Begreppet teknisk högskola och högskolans allmänna uppgifter. lnträdesfordringarna vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska instituts högre avdelning. Institutets utveckling under tid. Den lägre tekniska undervisningens senare omorganisation och dess inverkan på frågan chalmersska institutets om ombildning. Högre avdelningens ombildning till självständig en högskola den naturliga och ändamålsenligaste utvecklingen 17-22 . . . . .

Den nya högskolans organisation.

Antaletstuderande.

Antalet fackavdelningar och de studerandes fördelning på olika fack-

avdelningar

Intrâidesfordringarna

. Fordran på praktik

studietiden

Allmänna synpunkter beträffande undervisningen m. m. . . . . Vetenskaplig grundval för utbildningen; begränsning mångläserietm Fördjupade av grundläggande studier och fritt ämnesval. Ökade möjligheter till teknisk utbildning inom landet. 30-32 . . . . .

IV

Utbildning i ekonomiska, sociala och administrativa ämnen Kravet på ökat utrymme inom den tekniska undervisningen för ekonomiska, sociala och administrativa ämnen. Ekonomiska o. d. ämnen å de nuvarande studieplanerna. Utländska förhållanden: fackskolor för förvaltningsingenjörer och driftsledare. Tillfälliga föreläsningskurser av fackmän från det praktiska livet. 1918 års riksdag professur i statistik och folkhushållslära vid tekniska om en högskolan. Utredning tekniska högskolans lärarekollegium. Sakkunnigas av förslag 3 3-39

Läroplanerna . Fackavdelningen för maskinbyggnadsteknik

Allmänna synpunkter beträffande undervisningens omfattning. Timplan. De särskilda läroämnena 41-46 .

Fackavdelningen för skeppsbyggnadsteknik

. Allmänna synpunkter beträffande undervisningens omfattning. Timplan. De särskilda läroämnena 46--40 . Fackavdelningeii för elektroteknik 49 . Allmänna synpunkter beträffande undervisningens omfattning. Timplan. De särskilda läroämnena 49-53 . Fackavdelningen för byggnadsteknik . Allmänna synpunkter beträffande undervisningens omfattning. Timplan. De särskilda läroämnena 53-58

Fackavdelningen för kemisk teknologi I . Allmänna synpunkter beträffande undervisningens omfattning. Timplan. De särskilda läroämnena 58-61 . Erforderliga lärarkrafter U1 . Sammanställning över professurer och speciallärarbefattningar. Professurerna. Speciallärarbefattningarna. Assistentarvoden. 61-71

Den nya högskolans

stat

.

Nybyggnadsfrågzln T4

. Framställning år 1918 angående nybyggnader för de fysiska och kemiska institutionerna. Sakkunnigas föregående förslag beträffande nybyggnader för fysiska och kemiska institutionerna. Arkitekttävlingen. Uppdrag åt första pristagarna att omarbeta och vidare utföra förslaget Orig0. Det överarbetade förslaget Origo. Anläggningen i dess helhet. Kemiska och fysiska in.stitutionerna. Byggnadsbeskrivning. Uppvärmning Kostnaderna för de kemiska och m. m. fysiska institutionerna. Kostnaderna för byggnader till den nya högskolan i dess helhet. Sakkunnigas yttrande beträffande det överarbetade förslaget till nybyggnader 74-91

Omorganisation av lägre avdelningen vid Chalmers

tekniska institut . Den lägre avdelningens tillkomst och utveckling. Undervisningens nuvarande omfattning. Kompletteringskursen. Den nuvarande lägre avdelningen, sedd i belysning av den utav 1918 års riksdag beslutade omorganisationen den av lägre tekniska undervisningen. Omorganisation den lägre avdelningen av till tekniskt gymnasium jämte fackskolor. Av den lägre avdelningens omorganisation betingade kostnader. Den lägre avdelningens omorganisation och chalmersska institutets nuvarande byggnader 92-99 . Chalmersska institutets nuvarande fastigheter och lösören 99 . . . . . . . Historisk redogörelse. Äganderätten till fastigheten och lösören; uppgörelse med Göteborgs stad samt tillhörigheternas fördelning vid omorganisationens genomförande .99-103 . . . . . . Chalmersska institutets fonder och gavomedel 103 . . . . . . . . . . . . Fonder och gåvomedel. Fördelningen av fonder och gåvomedel vid omorganisationen 103-104 . Materialprovningsanstalten. 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . Materialprovningsanstaltens tillkomst. Nu gällande stadgar. Anslag till anstaltens verksamhet och dess ställning till chalmersska institutet. Anstaltens ställning vid och efter institutets omorganisation 104-106 .

Tiden för omorganisationens genomförande och övergångs-

förhållandena 107 .

B i l a g o r.

Bil. 1. Avtal upplåtelse tomt för teknisk högskola i Göteborg 111-113 om av en . 2-8. Situationsplaner av i arkitekttävlingen prisbelönta och- inköpta förslag. 9. Situationsbild av första pristagarnas överarbetade förslag till nybyggnader för högskolan. 10. Perspektivbild av samma förslag. 11. Fasadbild av första pristagarnas överarbetade förslag till kemiska och fysiska institutionsbyggnaderna. 12. Vâningsplaner av sistnämnda förslag. Förslag till värmeanläggning för högskolans nybyggnader 115--118 m. m. Förslag till . värmeanläggning m. m. för kemiska och fysiska institutionsbyggnaderna 119-122 .

ill Hero Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklcsiczstilødej;aricmentct.

Genom nådigt brev den 20 juni 1919 bemyndigades statsrådet och chefen

för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning frågan behövliga nybyggnader för

av 01n Chalmers tekniska institut ävensom i samband därmed taga under övervägande, huruvida nämnda läroanstalt lämpligen borde ombildas till teknisk högskola.

en Med föranledande härav tillkallade dåvarande departementschefen den 1 augusti 1919 såsom sakkunniga undertecknade, ledamoten riksdagens andra kammare,

av civilingenjören E. J. Lübeck, rektorn vid Chalmers tekniska institut, professorn B. H. Grauers, professorn vid tekniska högskolan K. V. falmaer, undervisningsrädet N. Fredriksson samt direktören H. G. E. Hammar. At undertecknad Lübeck

uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. På framställ-

ning av sakkunniga förordnades såsom sekreterare ingenjören B. Traneus. Sedermera har departementschefen tillkallat i kammarrätten, juris kan-

e. 0. assessorn didaten A. Schoultz, ifrån och med den 1 oktober 1920 biträtt sakkunniga med

som avfattningen av förevarande betänkande, att tjänstgöra sekreterare.

som

Sakkunniga i sitt den 16 januari 1920 avgivna betänkande I fram-

- som lagt förslag till nybyggnader för institutets kemiska och fysiska institutioner, vilkas omdaning på i nämnda betänkande anförda skäl ansetts i första hand påkalla uppmärksamhet hava slutfört den Omnämnda utredningen. I

- nu ovan föreliggande betänkande framlägges dels förslag till omorganisation institutets

av

VIII

högre avdelning till teknisk högskola och dess lägre avdelning till tekniskt gymnasium med tekniska fackskolor, dels ock förslag till nybyggnader för hö skolan.

Utredningsarbetet har med smärre avbrott pågått oavbrutet alt-sedan sakkunnigas tillkallande. Vid ett flertal tillfällen har rådplägning ägt rumi Göteborg med olika medlemmar Chalmers tekniska instituts lärarkår. av Efter vederbörligt bemyndigande hava under år 1920 dels sakkunniga företagit till Trondhjem för att närmare studera därvarande tekniska högen resa skolas organisation och utvecklingsplaner, dels ock undertecknad Palmaer i motsvarande syfte besökt Polyteknisk Laereanstalt i Köpenhamn. Därjämte har

undertecknad Lübeck, på bekostnad inovember 1919 företog en resa som egen till England, enligt särskilt uppdrag studerat organisationen av den högre tek-

niska undervisningen därstädes. anledning remiss angående underdånig framställning tekniska I av av högskolans styrelse fortsatt utbyggnad högskola hava sakkunniga om av samma den oktober 1920 avgivit underdånigt yttrande med avseende å det samband, 22 berörda framställning ifrågasätta utbyggandet tekniska högskolan kunde det i av med frågan Chalmers tekniska instituts ombildning till teknisk anses äga om högskola. Ö rörande omfattningen de olika faokavdelningar, Vid utredningen av som ansetts böra ifrågakomma vid den föreslagna högskolan, har departementsnya chefen tillkallat följande att biträda de sakkunniga, nämligen rofessopersoner vid tekniska högskolan T. G. E. Lindmark, C. E. L. Hubendic H. O. rerna , C. J. F. M. Lilliehöök, C. A. Forsell, H. Kreuger och H. B. M. Pleijel, Dahl, specialläraren vid högskola E. A. Forsberg samt verkställande direktören samma vid ingenjörsvetenskapsakademien A. F. Enström. sakkunniga hava vid bandsistnämnda spörsmål i olika frågor rådgjort dels med de sålunda läggningen av tillkallade jämte för annat ändamål tillkallade professorn vid tekniska högskolan E. Lallerstedt och dels med professorerna vid Chalmers tekniska institut H. F. Hedlund, F. H. Lamm, N. A. Langlet, J. Lindström, A. J. H. Koch, H. Gr.

Block, A. Gr. Bodman, J. Rosengren, Ekman och E. C. A. Andréen ävensom professorn vid institutet A. L. A. Söderblom och dåvarande tillförordföre detta professorn därstädes, civilingenjören Bo Hellström samt speciallärarna vid nade institutet, kaptenerna K. E. Pettersson och N. A. Svensson. avsevärd del utredningsarbetet har ägnats åt byggnadsfrågan. Sedan En av 1920 års riksdag Göteborgs stadsfullmäktige beviljat anslag till en ävensom arkitekttävling förslagsritningar till teknisk högskola i Göteborg, utfärom en dades månad år inbjudan till tävlingen enligt ett av sakkunniga i juli samma samråd med förenämnde professorn vid tekniska högskolan E. Lallerstedt utari betat Tävlingen, för vilken närmare redogörelse lämnas i betänkandet, program. avslutades början innevarande år, då Kungl. Maj:t tillsatt nämnd i av en av bedömde de inkomna tävlingsförslagen. Efter det sakkunniga tagit del av tävlingsresultatet, hava sakkunniga, såsom vidare framgår betänkandet, jämlikt av nådigt bemyndigande dragit åt de arkitekter, författare till det förup som voro slag Origo, i täv ingen tilldelats första priset, att i huvudsaklig överenssom med förslag i samråd med sakkunniga fullfölja och vidare stämmelse samma by gnadsförslaget. Det åt arkitekterna lämnade uppdraget förelåg slutfört utarbeta den 24 sist idne oktober, varefter sakkunniga underkastat det utarbetade bygg-

nadsförslaget ytterligare granskning.

IX

Vid utredningen i byggnadsfrågan hava

sakkunniga vid olika tillfällen biträtts ovannämnde professorn Lallerstedt

av ävcnsom av professorerna i kemi och fysik vid chalmersska institutet. förutnämnde Bodman, Koch och Langlet.

I skrivelse till herr statsrådet den 1 innevarande december hava

sakkunniga lämnat meddelande den i byggnadsfrågan verkställda utredningen

om och på anförda skäl hemställt, att i 1922 års statsverksproposition

måtte för nybyggnader för de kemiska och fysiska institutionerna nödiga medel, dels tilläggs-

reserveras å stat för 1922 150000 kronor för väganläggnings- och sprängningsarbeten

m. m., dels á extra stat för första halvåret 1923 300 000 kronor för pabörjandet

av det

byggnadsarbetet.

egentligja

å det genom utredningen framkomna byggnadsförsla föranleder

et vissa detaljandringar i det avtal mellan Göteborgs stad samt Kung. Maj:t och Kronan

angáende upplåtelse tomt för nybyggnaderna, träffats den januari

av som 13 1920 och sedermera jämte vissa tillägg fastställts, hava sakkunniga i skrivelse

innevarande dag jamval lämnat drätselkammaren i Göteborg meddelande

om utredningen i byggnadsfrågan samt hemstallt, att drätselkammaren

ville för sin del taga ställning till b ggnadsförslaget och de ändringar, därav

som må föranledas i det förslag till sta splan, legat till grund för avtalet.

som

De av arkitekterna utarbetade ritningarna jämte beskrivning och kostnadsförslag ävensom ett professorn Lallerstedt

av avgivet särskilt utlåtande komma att tillställas herr statsrådet.

Stockholm den 21 december 1921.

SVEN LUBECK.

HUGO GRAUERS. WILH. PALMzER.

NILS FREDRIKSSON.

H. G. HAMMAR.

Adolf Schoiuiltz.

11-213081

Historisk återblick.

I betänkande I återfinnes en kort översikt över institutets utveckling,

vilken här nedan skall fullständigas i den utsträckning det för den följande ut-

redningen kan anses erforderligt.

Genom testamente den 11 juni 1811 hade kanslirådet William Chalmers

bestämt, att frimurarebarnhusdirektionen i Göteborg skulle använda den del av hans kvarlåtenskap, som ställdes under direktionens förvaltning, till inrättande

av en industriskola i staden. Efter åtskilliga svårigheter, direktionen hade som att övervinna, mottog densamma år 1823 den för industriskolan sålunda bestämda

donationen, uppgående till 109,050 rdr. rmt. En fastighet vid Lilla Bommen,

som redan tva år dessförinnan inköpts, inreddes för skolan och under namn av ehalmersska slöjdskolan öppnades densamma den 5 november 1829. De donerade

medlen utgjorde visserligen en för den tiden betydande den disposumma, men nibla avkastningen densamma likväl så ringa, att blev nödsakad att av var man starkt begränsa skolans verksamhet.

Då skolan upprättades, utgjorde antalet lärare tre, vilka tillav en, som lika var föreståndare, undervisade i fysik, kemi och kemisk teknologi, i mateen matik och linearritning samt i verkstadsarbete. Från och med 1835 erhöll en skolan statsanslag och ställdes under styrelse De första en av sex personer. av Kungl. lVlajtt fastställda för skolan gällande stadgarna utfärdades 1838. Nya

stadgar fastställdes 1862 utan att dock medföra någon väsentlig förändring av skolans organisation. Oaktat styrelsen redan 1852 gjort början med uppdelen ning av skolan i högre och lägre avdelning, omnämndes icke i stadgarna en en en sådan uppdelning på annat sätt än att däri föreskrevs, att sökande, ville som begagna sig av den vetenskapliga undervisningen, vilken skulle omfatta tid en av tre år, borde innehava så stort kunskapsmått i matematik, meddelades som vid rikets högre elementarläroverk. heller omnämndes någon uppdelningi

olika fackskolor annat sätt än att det stadgades att elever, vunnit inträde som i den högre avdelningen, skulle begagna sig av undervisningen i vissa de av uppräknade läroämnena, vilka det skulle tillkomma styrelsen att bestämma. I verk-

ligheten tillämpades dock sådan uppdelning i tre den mekaniska, en grupper: den kemiska och byggnadsgruppen. Lärarnas antal åtta, nämligen förestånvar nu daren med professors samt tre lektorer och fyra biträdande lärare. namn Institutets byggnader, till större delen från början varit uppförda för som annat ändamål, visade sig med tiden alltmera otillfredsställande. På framställ-

ning av styrelsen lämnade därför barnhusdirektionen 1865 medgivande att dona-

tionsfondernas kapitaltillgång, vid års början uppgick till 143,807 som samma rdr. rmt. 32 sk., finge användas för åstadkommande byggnad, till vilav en ny

1-213081

ken skulle användas det belopp, kunde erhållas vid försäljning den

även som av gamla fastigheten. Ar 1867 uppläto Göteborgs stadsfullmäktige kostnadsfritt plats för skolans nybyggnader å den ännu använda tomten vid Storgatan, och med läsåret 1869-1870 inflyttade skolan i sina lokaler, bestående av två

nya en våningars huvudbyggnad åt Storgatan samt två lika höga flygelbyggnader åt sidogatorna, inrymmande mekanisk verkstad och kemiskt laboratorium. Lärar-

personalen utgjordes då fyra lektorer, av vilka en föreståndare med professors

av

samt sex andra lärare. namn

Ar 1877 utfärdade Kungl. lVIaj/t nya stadgar, i vilka tydligt uttalades, att skolan skulle bestå högre och lägre avdelning samt att undervisningen

av en en i den förra skulle hava vetenskapligt-teknisk riktning. Dessutom fastslogs en

en uppdelning i tre fack: det mekaniskt-tekniska, det kemiskt-tekniska samt byggnadsfacket. Inträdesfordringarna bibehöllos oförändrade. Skolan överflyttades från civil- till ecklesiastikdepartementet. Lärarantalet hade under tiden ökats,

så att 1878 års stat upptog 13 lärare, därav 4 lektorer och 9 andra lärare. 18:2 förändrades skolans till Chalmers tekniska läroanstalt.

namn

Ar 1887 införlivades det sedan INTO till Göteborg förlagda kgl. Skeppsbyggeriinstitutet med chalmersska läroanstalten, varigenom ytterligare två lärare tillkommo. Med anlednin härav och för beredande av plats för en material-

rovningsanstalt, vartill öteborgs stad beviljat medel, utvidgades 1887-88

äroanstaltens lokaler påbyggnad av huvudbyggnaden och förlängning av

genom verkstadsflygeln. Ytterligare utvidgningar skedde genom inredande av ett elektriskt laboratorium, sedan 1896 års riksdag anvisat medel för undervisning i elektroteknik, saint utökning det kemiska laboratoriet 1898. Medel till

genom av samtliga dessa utvidgningar erhöllos lån läroanstaltens donationsfonder.

genom ur

På grund elevantalets alltjämt fortgående stegring uppläto stadsfull-

av mäktige år 1900 med nyttjanderätt till anstalten den k. vasabyggnaden, vari-

s.

anstalten kom att förfoga över hela det byggnadskvarter, där de övriga lokagenom lerna förlagda. Efter ombyggnad, bekostades med dels statsanslag och dels

voro som lån donationsfonderna, blevo de utrymmena tillgängliga ett par år senare.

ur nya Samtidigt med ombyggnaden företogos del inre omändringar av huvudbygg-

en naden, särskilt med syfte att bereda bättre utrymme för den fysiska undervisningen.

Ar 1901 beviljade riksdagen lönereglering för anstaltens lärare, och

en samtidigt utökades lägre avdelningen att omfatta tre årskurser.

1902 utfärdade Kungl. ll/Iajzt stadgar, varigenom antalet fackskolor i

nya den högre avdelningen fastställdes till fem, nämligen de förut nämnda jämte en

för elekøtroteknik. Inträdesfordringarna bibehöllos i stort sett oförändrade.

Aren 1905 och 1907 beviljade riksdagen anslag till nya lektorat, varigenom

från och med förstnämnda år ytterligare faekskola kunde inrättas, nämligen

en för väg- och vattenbyggnadskonst, i vilken undervisningen vid behov kunde utsträckas över 31/2 eller 4 år. Antalet lektorer uppgick därmed till

Redan 1905 hade läroanstaltens styrelse överlämnat till Kungl. lllajzt en från lärarrådet inkommen framställning åtgärders vidtagande för förbättrande

om

lärarnas löneförmåner. Framställningen, remitterades till den år 1906 av som tillsatta kommittén för den högre tekniska undervisningens ordnande, blev av nämnda kommitté behandlad, för så. vitt den berörde institutets högre avdelning, och ett förslag genomgri ande betydelse framlades kommittén i dess i maj

av av 1908 avgivna betänkande. lilmellertidansåg sig Kungl. Majzt, då förslaget seder-

mera skulle föreläggas 1911 års riksdag, icke kunna ingå på frågan

om omorganisation av undervisningen vid läroanstalten, enär del lärare de ad-

en ävensom ministrativa tjänstemännen för institutets båda avdelningar

voro gemensamma och det ansågs nödvändigt att avvakta förslag beträffande den lägre avdelningens

omorganisation från den då arbetande kungl. kommittén för den lägre tekniska

undervisningens ordnande. Däremot framlade Kungl. lVIajEt proposition till riks-

dagen om reglering av lönerna för institutets lektorer och betjäning ävensom

angående en del tillbyggnader vid institutet, de till den omfattning

senare som av 1906 års kommitté förordats. Denna proposition blev i allt väsentligt bifallen.

I enlighet med riksdagens beslut omän de tio dåvarande lektoraten till

professurer av lägre lönegraden och beviljades ett belopp 455,000 kronor för

av nybyggnader bestående av ett maskinlaboratorium jämte särskild bygg-

- en nad mellan detta och vasabyggnaden, tillbyggnad mellan huvudbyggnaden och

den kemiska Hygeln, mellanbyggnad mellan denna och vasabyggnaden samt den

senares utbyggnad till tomtgränsen.

När sedermera den förenämnda kommittén för ordnande den lägre tek-

av niska undervisningen i sitt i juni 1912 avgivna betänkande förklarat

sig anse riktigast att då icke framlägga något bestämt förslag till omorganisation

av institutets lägre avdelning, och anstaltens styrelse i anledning häravi september

1912 hemställt, att Kungl. Majzt måtte 1913 års riksdag utverka vissa änd-

av ringar i den för anstalten gällande staten, särskilt beträffande vissa övriga lära-

res löner samt inrättande vissa lärarbefattningar. tillkallade chefen för

av nya ecklesiastikdepartementet i oktober sistnämnda år tre sakkunniga för att inom

departementet biträda vid beredande frågan institutets omorganisation. I

av om huvudsaklig överensstämmelse med ett dessa sakkunniga i december

av samma år till departementschefen avlämnat förslag framlade Kungl. llrlajzt vid 1914

års senare riksdag proposition i ämnet, vilken proposition med några

smärre av statsutskottet föreslagna ändringar bifölls riksdagen. Genom riksdagens

av beslut ändrades jämväl läroanstaltens benämning till Chalmers tekniska institut.

Beträffande lägre avdelningen avsåg förslaget i första hand att tillgodose

avdelningens uppgift att fylla sitt ursprungliga och huvudsakliga ändamål

att meddela elementär teknisk bildning åt blivande förmän, verkmästare, ritare och

andra, för vilkas levnadsmål sådan utbildning tillräcklig och nödvändig.

en vore Undervisningsplanen ordnades med tanke bärpå. Sålunda infördes redan i andra

årskursen av lägre avdelningen fackämnena maskinlära med ritning, byggnads-

lära med ritning, elektroteknik med övningar samt skeppsbyggeri. Genom under-

visningens koncentrering på nämnda huvudsyftemål kunde studietiden inskränkas

till två och ett halvt år. Härför ansågs dock nödvändigt, att undervisningen

förrycktes genom elevernas ojämnhet. För uppflyttning från årskurs till

en närmast högre skulle därför fordras godkända kunskaper blott såsom föruti

matematik, utan även i övriga ämnen vari undervisning meddelats.

För fyllande den lägre avdelningens andra uppgift, nämligen att för-

av bereda till inträde i den högre avdelningen, skulle varje vårtermin anordnas

en kompletteringskurs, i vilken undervisning skulle meddelas i de och till

ämnen den omfattning, utöver vad meddelades i den lägre avdelningen

som n- som er-

fordrades för vinnande inträde i den högre.

av

I fråga om den högre avdelningen skulle denna fortfarande hava till

uppgift att lämna en kvalitativ synpunkt högskolemässig utbildning ehuru

ur av

mindre omfattning än den, som meddelades vid tekniska högskolan. Inträdesfordringarna blevo något höjda. De voro: i matematik det kunskapsmått, som meddelas vid latingymnasium, i modersmålet ävensom i t ska eller engelska kunskaper, motsvarande fordringarna till tredje ringen vid ri ets högre allmänna läroverk, i fysik och kemi elementära kunskaper. För fackskolorna, vilka skulle bibehållas oförändrade, föreslogos andra benämningar, som mera än de förra sammanföllo med motsvarande fackskolors namn vid tekniska högskolan. Såsom

nya läroämnen infördes läran om betongkonstruktioner, byggnadshygien, stadsanläggningslära och industriell ekonomi.

Omorganisationen medförde avsevärda ändringar med avseende ålärarkrafterna och en re lering av vissa lärares löner. En ny professur inrättadesi Oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi. För lärare i lägre avdelningen,

hade sin huvudsakliga sysselsättning vid institutet, inrättades fem nya ordisom narie andre-lärarbefattningai och för dem, som hade sig anförtrodd undervisningen i vissa specialämnen, inrättades 15 specialärarbefattningar, nästan uteslutande avsedda för undervisningen i högre avdelningen.

Omorganisationen medförde en ökning av kostnadsstaten från 136 900 kronor till 17,1 000 kronor.

Av omorganisationen betingade nya stadgar hava ännu utfärdats, utan har Kungl. Majzt varje år fastställt interimistiska bestämmelser för institutets verksamhet. Härvid hava vissa förändringar vidtagits i fråga inträdes-

om fordringarna till högre avdelningen. Sålunda erfordras nu kunskaper i matematik och fysik, motsvarande minst betyget godkänd efter fordringarna för studentexamen vid latingymnasium utan grekiska, kunskaper i kemi, väsentligen motsvarande fordringarna för uppñyttning till fjärde ringen vid realgymnasiumi svenska och tyska eller engelska språken till det omfång, erfordras för Hytt-

som ningen till tredje ringen vid rikets högre allmänna läroverk samt kännedom om huvuddragen av historia och geografi, särskilt fäderneslandets.

Slutligen må omnämnas att enligt beslut 1919 års riksdag vid institutet

av inrättats en ny professur i elektroteknik.

Behovet av ökad teknisk högskoleundervisning inom

landet.

Landets an- Det stora industriella genombrottet och dess återverkningar på andra näringsmännaför- livets områden nådde jämförelsevis sent vårt land. Som bekant kunna vi nämligen först efter 1800-talets mitt på allvar tala betydande industriell utveck-

$§8ät".9fl” om en mera

mâgøgâázlgling. kännetecknas emellertid Vårt näringsliv jämnt fortgående

Efter den tiden aven

niskt hög. industriahsering, vilken allt sedan 1890-talet utvecklats anmärkningsvärt raskt, çkolebçgdade minst under det senaste decenniet. 97°m- Några från den officiella statistiken hämtade siffror må här först anföras för att belysa den svenska industriens utveckling under senare tider. Så har exempelvis tilloerkningsvärdet vid de svenska fabrzkemaf vilket år 1840 utgjorde allenast 211 mill. kronor, uppgått år 1890 till 2699 mill., år 1900 till 10441

1 I siffrorna för åren 1840, 1890, 1900 och 1910 ingår icke tillverkningsvärdet vid bergverk och mejeriet.

mill., år 1910 till 1603-1 mill. och under åren 1915, 1916, 1917 och 1918 stigit till

respektive 24977, 34781, 39631 och 4515-3 mill. kronor. Beträffande siffrorna

för åren efter krigsutbrottet bör emellertid lämna sikte,

man ur att ökningen

till ringa del föranletts det inträdda lägre penningvärdet av ävensom under de sista krigsåren av en på åtskilliga områden rådande tillfällig högkonjunktur.

Att vårt land bortsett från tillfälliga depressionsperioder - alltjämt äger särskilda förutsättningar för fortsatt och än stegrad industriell en mer utveckling torde dock få säkert och sakkunniga vilja i korthet erinra anses om några av de skäl, tala härför. Vi äga för industriellt arbete särdeles som en duglig arbetarbefolkning och våra naturtillgángar, i förhållande till

folkmängden

kanske nästan enastående rika, utgöra ett viktigt nationellt kapital, värde vars under den skarpa kommersiella konkurrensen nationerna emellan kan

knappast

uppskattas högt nog. Våra skogar, lämna råmaterial för träindustrien, cellusom losa- och papperstillverkning, kolning och andra kemisk industri, torde grenar av från industriell synpunkt böra betraktas såsom vår kanske värdefullaste och vikti-

gaste naturtillgång, vilken ock rationell skötsel kan bibehållas eller till genom och med ytterligare förkovras. De svenska malmerna erbjuda för långa tider råvaror

för fortsatt utveckling ett stort antal industrigrenar.

av Vattenfallen utgöra

en tredje naturtillgång av synnerlig betydelse. Vattenkraftens effektiva utnyttjande har i stadigt växande grad blivit nationalekonomisk fråga, kräver en som omfattande tekniska förberedelsearbeten och innebär stora möjligheter för tekniskt-

ekonomisk utveckling i olika avseenden. Den elektrotekniska industrien har sålunda redan nått en storartad omfattning och kräver fortsatt utveckling med hänsyn

till föreliggande stora uppgifter, såsom övergång till elektrisk järnvägsdrift, lands-

bygdens elektrifiering Vår hastigt utvecklade, på vattenkraften baserade m. m. elektrokeøniska industri innebära stora möjligheter till ökat uppsving och synes torde i åtskilliga hänseenden kunna stärka vårt nationella oberoende. Kristidens

svårigheter torde till fullo hava visat önskvärdheten att vi för framtiden av, söka mera frigöra från import, särskilt i fråga del sagda induoss om en av stris produkter, i huvudsak kunna framställas inhemska

som ur råvarutillgångar,

såsom gödningsämnen, alkalier och klorkalk för cellulosaindustrien och andra

industrier, sprängämnen, kemikalier för tändsticksindustrien, zink, aluminium samt möjligen andra metaller. Den stora bränslenöd, inträdde under och efter som världskriget och vilken mycket att döma kan bliva kännbar av avsevärd tid framåt, har gjort vattenfallens utnyttjande till ett intresse än större än förut. Detsamma är förhållandet med frågan planønâssig hushållning med våra om en inhemska Icraft- och bränsletillgångar i övrigt samt med det importerade bränslet.

Våra torvmossar tillgodogöras ännu endast i ringa omfattning,

huvudsakligen

beroende på att härmed förbundna roblem ännu vänta på sin lösning. Skogsprodukternas utnyttjande även för bränsleändamål tekniskt-ekonomiskt är ett spörsmål av genomgri ande betydelse, väsentligen beroende därmed förbundna av svårlösta transportpro lem. Vår biturninösa skiftar vidare bränsletillgång, är en vars rationellare tillgodogörande i andra riktningar önskvärd är något som under senare år varit föremål för omfattande försök. Ur avfallslutarna från

cellulosafabriløerna utvinnas redan åtskilliga värdefulla produkter, nu såsom alkohol, träsprit och terpentin, mycket torde återstå för att tillgodogöra i men dem befintliga ämnen på ett vinstgivande sätt. mera Vårt långsträckta land samt dess tlod- och sjösystem i förening med för-

delningen dess naturtillgångar, till största delen äro koncentrerade norrut,

av som ställa stora anspråk på utvecklingen vårt Icommanilcationsväsen. Ej minst

av på grund aatomobitväsendets snabba framsteg står frågan om en effektiv för-

av bättring våra landsvägar på dagordningen, en fråga som nära sammanhänger

av med reorganisation vägförvaltningen. Järnoägsnätets utvidgning fortgår

en av efter ett omfattande särskilt avseende Norrland med Inlandsbanan och

program, dess tvärbanor. Frågan modernisering av kanalnätet i södra och mellersta

om Sveri är föremål för utredning. I detta samband förtjänar även nämnas

e flygtenikens helt visst betydande gifter i framtiden. För tillgodoseendet av

up var transmarina handel, vår export import kräves ock att vi hävda vår ställ-

oc ning såsom sjöfarande nation. Ett effektivt och klokt utnyttjande av alla teknikens hjälpmedel är härvidlag det första villkoret för framgång.

En djupgående vetenskaplig och praktisk undersökning av bostadsbyggnadsfrågan teknisk synpunkt står kända skäl på dagordningen och är liksom

ur av kraft- och bränslefrågan hänskjuten till den nybildade ingenjörsvetenskapsakadeønien, initiativ och verksamhet i allmänhet kunna väntas giva impulser

vars nya och ökad kraft åt tekniskt vetenskaplig forskning för praktiska ändamål.

Av allt att döma torde vi således ifortsättningen hava att emotse en tekniskt-ekonomisk utveckling än större omfattning än de senaste decenniernas.

av För att möjliggöra och befordra denna utveckling kräves en ingenjörskår, som kan tillfredsställa behovet teknisk arbetskraft ur blott kvantitativ utan

av framför allt kvalitativ synpunkt. De fordringar, den framtida industrien

ur som kommer att ställa på sina främsta målsmän, måste nämligen, av hittills vunnen

erfarenhet att döma, växa i jämbredd med dess utveckling. En särskilt betydelsefull anledning att för framtiden vänta ett ökat behov ingenjörer är vidare

av att industrien måste än hittills söka ekonomisera med den mänskliga arbets-

mer kraften, bland annat utñnnande förbättrade arbetsmetoder och nya arbets-

genom av besparande maskiner, vilka även för sin användning torde komma att kräva en ökning antalet tekniskt bildade inom industrien och på andra områden.

av personer

Teknikens ökade betydelse för hela samhällslivet har även medfört behov i stor omfattning teknisk arbetskraft inom områden, där tidigare som regel

av juridisk eller merkantil utbildning ansågs medföra den erforderliga kvaliñkationen.

Detta gäller inom skilda statsförvaltningen, städernas och kommunernas

grenar av förvaltning samt jordbruket, handeln och sjöfarten, där i mån teknikens fram-

av steg även behovet av tekniskt skolad personal stegras.

Värt folks erkänt tekniska läggning och begåvning för ingenjörsvetenskaplig verksamhet, vilken så ofta tagit sig uttryck uppfinningar och föregångsarbeten av utomordentlig betydelse, är slutligen faktor, får lämnas räkningen vid

en som ur bedömande landets allmänna förutsättningar för tekniskt-industriell verksamhet.

av

Ingenjör-s- Efter att sålunda inledningsvis hava sökt uppvisa landets allmänna förutbehovet sättningar för användning teknisk arbetskraft, särskilt med hänsyn till en mom av mulet be fortsatt industriell utveckling, vilja sakkunniga innan de närmare ingå på

áäiiâtâyáøgjáerfrågan den framtida gestaltningen Chalmers tekniska institut och dess

om av utbildande till teknisk högskola i det följande å annat sätt söka belysa industriens en ttvecklmø behovet ökad tillgång på ingenjörer med högskolebildning.

av m m Givetvis är det hart när omöjligt att statistiskt utreda, i vad mån efterfrågan och tillgång på ifrågavarande slag arbetskraft under någon längre

av

tidsperiod kunna anses hava svarat emot varandra. Emellertid torde ingenjörs-

behovet i dess helhet i viss mån kunna statistiskt åskådliggöras att vissa genom

faktorer såsom uttryck för industriens utveckling och därav betingat behov av ingenjörer med högre utbildning under ett antal år ställas i jämförelse med anta-

let vid de högre tekniska läroanstalterna under samma år antagna studerande

och utexaminerade ingenjörer resp. antalet inträdessökande vid låroansamma stalter. Nedanstående tabell, vilken ytterligare belyses den å följande sida av intagna grafiska bilden, omfattar åren 1900-1919 och upptager för respektive

år dels industriens och bergsbrukets produktionsvärden och antalet inom nämnda

områden anställda arbetare dels ock antalet nyintagna studerande och utexami-

nerade ingenjörer samt antalet inträdessökande vid de två. läroanstalter, där högre

teknisk undervisning för närvarande meddelas, nämligen kungl. tekniska hög-

skolan K. T. H. och Chalmers tekniska institut C. T. 1..

Beträffande den anförda statistiken över industriens tillverkningsvärde må

anmårkas, att den med hänsyn till penningvärdets fall bort kompletteras med.

kvantitetssilfror, men sådan komplettering har låtit sig konsekvent genomföras.

Har penningvärdets fall drivit tillverkningsvårdena uppåt, så torde den sam-

tidigt pågående lönestegringen hava verkat återhållande på arbetarantalets ökning.

Industriens Nyintagiza stude Utexaminerade Kompetenta och figáåsâgnterande ingenjörer inträdessökande

Aro

Produk- 3 tionsvärde ArbêâairK.T.H. C.T. SummaK.T.H. C.T. Summa K.T.H. C. T. Summa

g i mill. kr. a . i

i l

s 1900 1 2461 296217 100 9 82 182 85 46 131 200 82 282 l 1901. . . . . 1 1886 293005 127 69 196 87 32 119 220 69 289 1902. . . . . , 1 2174 293994 128 79 207 96 44 140 175 79 254 f . . . . . E 301 888 77 201 49

. . . . . 1223243

i 1 61 308 722 1 79 211 12 57 1 3 17 2 . . . . . x i 1905 13954 312217 121 81 202 90 61 151 190 81 271 . . . . . å å å

3§331 : : : : iååi-å

l i i

g1908 1 6560 327146 119 89 208 97 47 144 214 89 303 . . . . . ; f 1909 5 l 5530 318 362 125 96 221 91 53 144 252 96 348 1910. . . . . j 1 8429 332 147 124 89 213 87 51 138 248 89 337 . . . . . 1911 19039 335 165 121 84 205 96 42 138 220 84 304 J . . . . . 1912 2 0625 342 358 122 70 192 108 72 180 216 70 286 . . . . . l 1913 l 12 1635 360744 113 103 216 108 55 163 190 103 293 . . . . . 1914 I 2 1600 364 845 123 108 231 102 53 155 174 111 285 1915. . . . . 2 715°3 373936 l j 128 111 239 76 65 141 192 114 306 . . . . . 1916 i 3 7774 397823 120 88 208 109 59 168 245 92 337 . . . . . N1917§ 4 4501 401 325 112 107 219 109 65 174 360 133 493 . . . . . 1918 5 0373 385 280 122 96 218 96 62 158 392 166 558 . . . . . . 1919 5 6176 392 911 131 128 259 78 85 163 501 185 686 . . . . . j

1 Från och med år 1913 tillkomma mejerier, vattenledningsverk och statens järnvägars repara-

tionsverkstäder, representerande år 1913 ett produktvärde av 95 566 471 kronor och arbetarpersonal en av 7783 personer.

2 Under åren 1900-1913 kunde praktiskt taget alla kompetenta inträdessökande antagas. I

siffrorna ingå även specialelever v. s. sådana studerande, som först efter komplettering inågot

humanistiskt ämne, ett levande språk eller historia kunnat antagas ordinarie studerande. som

/âoø/s-m/902 19a./JM 19a; m /907 /m IQ Im /9/1 /9/2 M3 I7/0 /i/f 19/5/9/7 /9/3 fi

Aven således ifrågavarande jämförelse kan anses giva något siffermässigt

om exakt begrepp om landets ingenjörsbehov, synes dock otvetydigt att det årliga

tillskottet teknisk arbetskraft, vilket icke å långt när ökats i grad

av samma

produktionen, knappt hållit jämna steg medarbetarantalet, detta ehuru tek-

som nikens utveckling och den ökade användningen arbetsbesparande anordningar

av

förut nämnts kräver, att den tekniska arbetskraften ökas väsentligt starkare som än den manuella.

Den starka ökningen i produktionsvärde och arbetarantal motsvaras alltså

icke någon likvärdig ökning av utexaminerade ingenjörer vid tekniska hög-

av skolan och chalmersska institutet beroende på att möjligheterna för intagning

av flera studerande tillräckligt ökats under perioden. Däremot äro kurvorna

för antalet inträdessiâkande och industriens produktionsvärde istort sett desamma,

vilket i alla händelser är betecknande för en gängse uppfattning, att goda utsikter

varit för handen för ingenjörer med högre utbildning.

För belysning av frågan om en ökning av antalet högskolebildade ingenjörer Ingenjörs-

inom landet torde undersökning angående behovet ingenjörer och tekniker Öêhovetiüøm

en av jämte direkta uttalanden härutinnan fran näringslivets målsmän äga sitt särskilda flaçgetøjfjjjj

intresse. sakkunniga hava därför till ett antal större företag, statsinstitutioner, uttalanden

kommunala Verk ñ. utsänt ett frågeformulär, vilket, förutom begäran om upp- från indu-

m. gift å antalet ingenjörer inom olika fack och klassificerade efter utbildning, Striüüiür

upptog, bland andra, följande frågor: m"

Har tillgången på ingenjörer inom någon av ovan angivna grupper under-

stigit behovet och i så fall inom vilka

Har brist på högskolebildade ingenjörer föranlett anställning av elementar-

bildade eller vice versa

Hava universitetsbildade personer anställts för tekniska arbeten, i vilken

omfattning och för vilka ändamål

Resultatet av förfrågningarna framgår i första hand i nedanstående

av tabell sammanförda sifferuppgifter.

j Anställda ingenjörer Anställda ingenjörer inom olika fack

1 A I fm-Ät Summa j j j l j l l j Ele- Ingen 1 j j CTI Utl. M j S E j V K B A H .

KTllj mentarj j j

ex |

i

.

I

19U. 623 102l

181 432 47 282 1565 680 39 166 302 154 95 27

. ..

1911. 632 207 457 56 305 1657 726 45 179 313 166 103 27 98

. . . g1912. 679 220 506 60 344 1809 791 51 194 351 168 116 28 110

. . . 125j 1913. 730 j250 575 72 373 2000 888 69 j203 379 184 120 32

. . . j1914. 757 255 622 77 ° 4h; 2127 957 76 223 391 182 131 32 läöj

. . . ,191ö. 807 276 658 84 449 2274 1036 102 j223 j409 196 136 44 l28j

. . . 139 11916. 818 299 717 | 90 488 2412 1120 95; 230 439 208 140 41

. . . j1917. 881 329 791 98 514 2613 1160 951 317 230 140 39 150

. . . j1918. 928j 340 882 104 593 2847 1294 113; 359 504 237 j149 37 154

. . . 530

11919. 952g 373 904 126 642 2967 1323 127; 416 242 j154 39 166

. . . j

Procentuell under perioden:

ökning

53 106 109 1167j 128 90j 95j225|151 76j 57j 62j 45 63

10-

I tabellen omfatta de fem första kolumnerna inom vissa industriella företag, statsinstitutioner, kommunala verk m. li. inrättningar under respektive år anställda tekniker med följande formella kvalifikationer:

Kolumn 1: ingenjörer med avgångsexamen från tekniska högskolan KTH; Kolumn 2: ingenjörer med avgångsexamen från Chalmers tekniska instituts

högrei avdelning CTI;

Kolumn 3: tekniker med från teknisk elementarskola Elementar;

examen

Kolumn 4: tekniker med examen från utländsk läroanstalt Utl.;

Kolumn 5: tekniker utan teoretisk utbildning Ingen ex..

Övriga förkortningar beteckna: M inom den mekaniska industrien anställda;

= S inom skeppsbyggnadsindustrien anställda;

= E inom den elektrotekniska industrien anställda;

= V inom väg- och vattenbyggnadsfacket anställda;

= K inom kemiska industrien anställda;

= B inom bergshanteringen anställda;

= A inom arkitektfacket anställda;

=

H inom husbyggnadsfacket anställda.

=

De i tabellen sammanförda sifferresultaten giva vid handen följande ökning under ifrågavarande tidsperiod av antalet tekniker inom olika utbildningsgrader: för högskoleingenjörer för chalmersingenjörer 106 för tekniker med lägre

53 n, teknisk utbildning 109 för utomlands utbildade tekniker 167 % samt för tekniker utan teoretisk utbildning 128 Under sistnämnda rubrik redovisas ritare och liknande lägre kvalificerad teknisk arbetskraft. Att den teoretiskt mera kvalificerade arbetskraften, de från tekniska högskolan och chalmersska institutet utgångna ingenjörerna, ävensom de elementarskolebildade teknikerna i jämförelse med övriga kategorier förete en relativt mindre ökning kunde möjligen anses naturligt och betingat av ett rationellt utnyttjande av tillgänglig arbetskraft, för så vitt industriell och teknisk utveckling i våra dagar förenlig med en

en vore sänkning av den tekniska personalens kvalitetsnivå. Emellertid ställa som nämnt industrien och byggnadstekniken allt högre krav på sina ledare och en viktig förutsättning för en stigande utveckling på det industriella området ligger därjämte i ökad tillämpning av vetenskapliga metoder i arbetet. De ovan anförda siffrorna äro därför enligt sakkunnigas mening ägnade att stärka intrycket av en i stort sett tilltagande brist på kvalificerade ingenjörer, för vars täckande, åtminstone under tider av högkonjunktur, allehanda nödfallsutvägar måst anlitas. Att för övrigt draga några säkra slutsatser av sammanställningen synes dock knappast möjligt, då enquêten dels ägt rum under en industriell högkonjunktursperiod våren-sommaren 1920, dels icke omfattar hela den svenska industrien och vidare tillträdet till de högre tekniska läroanstalterna varit starkt begränsat.

Att oläglig brist på högskolebildade ingenjörer varit rådande under det

en senaste årtiondet framgår emellertid de kommentarer, de tillfrågade indu-

av som strierna och verken fogat till sina siffror och vilka ett sammanträngt referat

av i det följande lämnas.

Inom den mekaniska industrien meddelades från olika håll, att brist under de senare åren rått på högskoleingenjörer, därför hos åtskilliga företag måst

som ersättas med elementarskolebildade och hos andra åter med akademici. Vidare

framhölls bristen på ingenjörer med speciella förutsättningar för bränsle- och värmetekniken.

Från skeppsbyggerifacket meddelade Hera företag, att brist rått på högskolebildade ingenjörer. I några fall hade behovet av ingenjörer måst täckas elementarbildade och i andra fall högskolebildadeutländska ingenjörer. Ut-

med me bildningen av skeppsbyggare inom landet ansågs därför böra ökas.

lnom den elektriska industrien meddelades från många håll, att brist rått å högskoleingenjörer. Vid fiera verk hade i stället för sådana måst anställas e ementarbildade tekniker eller personer med universitetsutbildning. Ett företag betonade särskilt, att dess verksamhet blivit direkt försvårad genom ingenjörsbristen.

Från vdg- och vattenbyggnadsomrádet anmäldes i flera fall brist på högskoleingenjörer, vilka måst ersättas med elementarbildade och i mindre utsträckning med akademici. Vidare uttalades, att utbildning av flera ingenjörer för mätningsväsen samt för stadsplaneteknik önskvärd.

vore

lnom den keønáska industrien hade i många fall konstaterats brist på högskoleingenjörer. Vid ett stort antal företag användes akademiskt utbildade kemister. Som speciella önskemål uttalades från ett par håll, att specialister för cellulosaindustrien måtte utbildas i ökat antal.

Som i det föregående redan omnämnts har antalet inträdessökande vid de Tillströmhögre tekniska läroanstalterna under tid i regel varit betydligt större än ingen w

senare . det antal, kunnat A omstående sida intagna sammanställning,

som mottagas. om- :Zizzáisgid fattande åren 1900-1920, redovisar dels årliga antalet kompetenta inträdessökande tekngskahögvid tekniska högskolan KTH och Chalmers tekniska instituts högre avdelning skolan och GTI dels ock antalet under respektive år vid läroanstalter nyintagna Chalmers

samma studerande i första årskursen, varjämte i dess sista kolumn procentuellt angives proportionen mellan inträdessökande och nyintagna. De i sammanställningen

redovisade siffrorna åskådliggöras grafiskt i ett därunder intaget diagram.

Som av sammanställningen och diagrammet framgår utvisar tillströmningen av sökande, frånsett tillfälliga skiftningar, kraftig ökning, varemot ökningen i

en antalet nyintagna studerande beroende på de begränsade intagningsmöjlig-

heterna, för vilka i det följande skall redogöras varit jämförelsevis ringa.

- Härjämte bör framhållas, att kännedomen trängseln vid de högre tekniska

om läroanstalterna helt visst avhållit mången kompetent sökande med håg och fallenhet för ingenjörsyrket från att söka vinna inträde på den tekniska banan, då han väl vetat, att det icke är att fylla kompetensfordringarna, utan att höga

nog betyg erfordras för att någon utsikt att bliva antagen skall föreñnnas. Anmärkas må likväl, att siffrorna å andra sidan innesluta någon dubbelräkning, enär del

en sökande, som icke vunnit inträde det året. återkommit det andra eller därpå

ena följande året, varjämte en del studenter samtidigt sökt inträde vid såväl tekniska högskolan som chalmersska institutet.

För att ytterligare belysa disproportionen mellan antalet inträdessökande Ingenjörsoch nyintagna studerande vid de högre tekniska läroanstalterna torde under- behovet och

en sökning studenternas yrkesval i allmänhet intresse. siáiâzââmas

av vara av

Av de å sid. 13 intagna tabellerna den första tabellen fördelningeny av antalet studerande vid de i tabell upptagna läroanstalterna under åren

samma

Kompetcnta inträdcs- Nyintagna studerande i

sökande första årskurscn 0/" antaágna

Ä

I

i - sökande

KTH N UTI Summa KTH CTI Summa

1900 200 82 232 100 S2 182 64:3

. . . . . 11101 221 13. 289 127 60 1913 67a

. . . . . 1902 17:3 79 254 12a 70 207 H12.

. . . . . 19023 149 1 77 2219 124 77 201 58% 1901. , . . .

17-1 7J 253 132 79 211 5:31

. . . . . 1510.3 1110 S1 271 121 81 202 7-123

, , . . . 11106 163 015 279 125 Uh 221 70:

. . . . . 1007 101 8:3 274 117 823 200 753W

. . . . . 1008 211 S 303 110 81 21W 13m;

. . . . . 15100 2:32 013 3-10 12.3 S16 221 1323.3 1910. . . . .

2123 80 3337 121 89 2123 1333".

. . . . . 1911 220 S1 304 121 S4 205 071 11112. . . . .

2113 70 2513 122 70 192 v37.

. . . . . 10123 100 10:3 298 113 1053 2113 7:3."

. . . . . 1014 171 111 287 1253 10h 2331 :S10

. . . . . 1015 102 114 3013 12h 111 2139 751

. . . . . 111115 21:3 02 3337 120 5b 20h 01."

. . . . . 1917 3150 15333 193 112 107 215 4-14

. . . . . 1018 E392 1613 558 122 1903 218 30-4:

. . . . . 1010 501 13.3 13515 1231 121% 259 .,37T

. . . . . 1020 401 137 591 1:31 123 274 40-1

. . . . . . N

vn/w

/Däü-w/Go- 711

: ;

,, i

r r 771 a

I

l 900 9: r

A407 än,

fåffd/êdcçsi

J004

,v00r

Nyinskrivna studenter vid högre läronnstalter åren 1900-1918.

i I I 2

...Q n: l I 1:1 :I lmwl W 5:4 ...ä un.:

g; :aja m :r

7 äs 5315553 §3 äê §3 3

5; l

Ar4 :EB 2a

:7: §15 av we. :cm m 3: wc.. wo wa. :nu: :g E 7 5% i: 2.5 5r- 5 25 93

16a ag 2

1 39° 3 51W 2:95 n- ::1:='i1=7

m .+3 nä l

; 1r- cv- 1 97 v: p 13 I

1 p.- 5 °° l i 1 1 1

1605 1

119001 226 14 34 851 34 -1 23 8 21 605;

M 11901. 231 1271 17.. 18 117: 112 101 24 11 26 716;

. . - M1 | 1902. 210 151 1 20 30 108 25 86 16 21 14 15 756:

. . , i 71903. 27 1166 15 38 108 23 125 14: 21 161 12 810-

. . i 1904. 330 1 40 I

. . i 2 1 - I

11905. 303 1 2 77 a; 11 5 1 1- -

.. §85 I i = .A 1906. 222 27 114 28 118 i 36 148 20 l

. . m §85;

i1907. 368 2222 51 193 42 1161 27 127 1 20 2 1 5

. . . 1 ; 1 1908. 433 232 1 58 219 113 124 1 1 23 20 22 g 41 13687 11909. . . 42

4061307 202 63 116 32 95 22 20 351 53 13931

. . - - 1 1910. 410 296 z 47 253 67 121 32 113 110 23 24 29 38 15633

. . 7 4 , ; 1911 426 =305 1 62 226 73 115 26 121 64 20 20 31 59 15481

. . . ; 7

1912. 471 g304 56 214 107 118 25 122 18 s 76 24 20 30 39 16241

. . 1 1 1913. 409 I 311 59 221 73 111 39 112 15 1 76 22 1 25 30 35 15381

. . 11914. 440 I 289 51 218 64 112 45 109 20 1 111 19 30 29 31 i 1568

. . 11915. 360 237 80 157 85 123 33 122 34 1 97 21 30 32 30 | 1441

. . g 1 1916. 302 g266 83 178 72 113 45 124 28 74 19 30 31 64 I 14291

. . 1

1917. 324 312 1 99 211 68 106 73 166 31 1131 34 30 25 61 l 1671..

. . 1 .

1918. 390 297 81 240 i 63 115 66 125 26 l 107 35 30 28 51 1654

. . 1

A

l Åren 1900, 1901 och följande i allmänhet läsåren 1899-1900,

avse 1900--1901, etc.

- Under åren 1904--1911 antogos inga studenter till elever vid sjökrigsskolan.

Totala antalet nyblivna studenter och antalet nyinskrivna studenter vid de i ovanstående

tabell upptagna högre läroanstalterna samt antalet inträdessökarlde vid de högre tekniska

läroanstalterna.

Antalet vid %antagna

Totala högre läro- Antalet nAilllttaieåastudenter vid

antalet anstalter in- tåââssökande såødvnâer K T H och

Å I nyblivna

skrivna enl. C T I av to-

v.d K T H vid K H

studenter ovanstående tala student-

. . . . . . . . 1901 994 716 289 140 141

. . . . . . . . N 1902 1 033 756 254 133 129

. . . . . . . .

5 4 5 1 5 5 i 1 4 1 1 3

. . . . . . . . o 1905 1322 990 271 139 105

. . . . . . . . 19013 1367 1 185 279 154 11°3 1907 . . . . . . . .

1519 1 253 274 143 94

. . . . . . . .

1622 1368 303 . . . . . . . .

l 1 666 - 1393 348 1 9 1910 . . . . . . . . 544 1

1 1563 337 j 153 99

. . . . . . . . 1 1911 1535 1548 304 140 91 1912 . . . . . . . . ,

l 685 1 624 286 i 143 85 1913 . . . . . . . . T

1780 1538 293 150 8°4

. . . . . . . . 1914 1 836 l 1568 285 l 157 8°6 1915 . . . . . . . . 936 3

1 1441 306 g 156 80

. . . . . . . . 1916 1927 j 1429 337 i 158 82 1917 . . . . . . . . 970

1 i 1 671 493 l 179 91 1918 . . . . . . . .

2 033 r 1654 558 l 181 8-9

. . . . . . . .

1900-1918. I den andra, som redovisar totala antalet nyblivna studenter under

samma tidsperiod, angives procentuellt den del av det totala studentantalet.

som vunnit inträde vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska instituts högre

avdelning. Sammanställningen giver vid handen, att tillgången på. studentmaterial

under tidsperioden visat kraftig ökning, varjämte densamma oavsett att

en den första tabellen endast omfattar de läroanstalter, från vilka uppgifter om

antalet nyinskrivna studerande varit för sakkunniga tillgängliga torde utvisa,

att större delen av de nyblivna studenterna söka sin utkomst på områden, där

fortsatta studier erfordras. Sammanställningen får således anses giva ett ganska

fullständigt uttryck för tendensen i studenternas yrkesval. Vidare framgår därav

att antalet studenter, fördelas på de högre tekniska läroanstalterna, i och

som för sig jämförelsevis lågt, i stort sett undergått kraftig relativ minskning.

en Detta förhållande beroende på att det begränsade antal, som intages vid dessa

läroanstalter, ökats i samma proportion som antalet studenter är naturligtvis

så. mycket mer anmärkningsvärt, om man tager i betraktande den oerhörda steg-

ring, som enkannerligen under de två senaste decennierna kännetecknar indu-

striens och byggnadsteknikens utveckling, samt den allt mer ökade användningen

för de teoretiskt utbildade ingenjörerna inom administrationen m. H. områden.

Att i viss mån förhållandena med avseende å rekryteringen inom en del andra

praktiska yrken äro likartade åskådliggöres av antalet nyintagna elever vid

skogs- och veterinärhögskolorna, tandläkareinstitutet samt farmaceutiska institutet.

Emellertid är därvid att märka, dels att de specialfack, som därifrån rekryteras,

äro av avsevärt mindre omfattning än ingenjörernas, dels ock att under de se-

naste åren en kännbar brist förmärkts även på exempelvis veterinärer, tand-

läkare och farmaceuter.

.

Av sammanställningen framgår vidare att större delen av de nyinskrivna

studenterna fördelats ,på universiteten och sådana därmed jämställda högre läro-

anstalter, vid vilka någon begränsning antalet studerande regel icke

av som

äger rum.

.

I detta sammanhang torde det även vara av intresse att lämna en sam-

manställning över studenternas fördelning på olika studieriktningar vid univer-

siteten under den senaste tioårsperioden.

Nyinskrivna studenter i nedan angivna fakulteter vid Uppsala och Lunds universitet.

Uppsala universitet Lunds universitet

År l

Fi10s0- Medi- Juri- Filoso- Medi- Juri- i

fiska, cinska diska fiska cinska diska

i

i

1910 358 68 89 210 35 69

. . . . . . . . . . . .

1911 323 72 99 184 i 38 73 i

1912 . . . . . . . . . . . . . 249 79 102 189 29 97 J

.

. . . . . . . . . . . . 262 100 82 214 60 79

. . . . . . . . . . . . . ,

1914 201 91 64 169 46 57 g

. . . . . . . . . . . . . 136 44 40

1915 142 80 40 i

. . . . . . . . . . . . . 55

1916 140 84 69 147 52 |

. . . . . . . . . . . . . 55

1917 181 87 77 153 66

. . . . . . . . . . . . .

1918 178 81 81 138 68 54

. . . . . . . . . . . . . i

1919 180 110 117 137 96 104 x

. . . . . . . . . . . . . 98 127 84 98

1920 167 115 g

. . . . . . . . . . . . .

Om man jämväl tager i betraktande de i den första tabellen å sid. 13

redovisade siffrorna för karolinska institutet och Stockholms högskola., vid vilken sistnämnda läroanstalt, såsom bekant, Izuvudparfen av de studerande kommer på den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen, torde fördelningen vara rätt så belysande för utvecklingstendensen, nämligen att under det senaste decenniet de praktiskt vetenskapliga områdena genom beräknad möjlighet till bättre utkomst dragit till sig det största antalet studerande. Tillströmningen till läkarens och juristens fack har varit anmärkningsvärt stor, medan antalet studerande inom de filosofiska fakulteterna starkt minskats.

Att rekryteringen inom de särskilda områden, vartill universitetsstudierna syfta, kan ske med betydligt större smidighet än inom ingenjörernas fack sammanhänger i viss mån med universitetsstudiernas fria karaktär och den därav föranledda avgång, som äger rum under studietiden. Vid de tekniska läroanstalterna ligger saken något annorlunda. Dessa måste bl. a. med hänsyn till de för undervisningen behövliga, i anläggning och drift mycket dyrbara laboratorierna sträva efter gallring under, utan redan före studietiden. Någon anpassning

en av laboratorieutrymmena efter tillfälliga växlingar i tillströmningsfrekvensen är nämligen otänkbar. Att medgiva flera sökande inträde med risk att sedermera låta deras studier fördröjas på grund av brist på utrymme är icke heller att

rekommendera. Emellertid utesluter den nödvändiga begränsningen icke, att

en utökning av den högre tekniska undervisningen är av utvecklingen påkallad. Ett skäl, som talar härför, torde enligt sakkunnigas mening även ligga däri, att då målsmän i allmänhet sträva efter att låta ungdomen få tillfälle till högre utbildning det torde för landet vara gagneligare, att vederbörande få ägna sig åt studiet av praktiskt nyttiga ting än de i alltför hög grad slå sig på andra studieområden.

Sakkunniga hava i det föregående framhållit det med landets naturtill-Emigratiogångar förbundna behovet av ingenjörer samt den ökade betydelsen av än SW

teknisk

sakkunskap inom administrationen. Om med dessa synpunkter för ögonen s-ögüingem

man strävade efter obegränsade möjligheter för högre teknisk utbildning, skulle detta-J

medföra orimligt ökade kostnader för staten. Därjämte kunde befaras över-

en produktion ingenjörer, kunde föranleda alltför långt gående emigration.

av som en

En viss emigration ingenjörer kan emellertid i och för sig ut-

av anses göra något skäl mot utvidgningen den högre tekniska undervisningen. 1901;

av års kommitté för ordnandet den högre tekniska undervisningen i riket anställde

av på sin tid en undersökning angående högskoleingenjörernas emigration. Enligt denna undersökning hade de under åren 1888-1895 från tekniska högskolan

av utexaminerade ingenjörerna nära 86 stannat i hemlandet eller återvänt efter

t

vidare studier i utlandet. Alltså hade än 14 % utvandrat. Nästan exakt

mer samma siffra framgick i Danmark verkställd liknande utredning. Kom-

av en mittén kom på grundval av sin utredning till den slutsatsen, att klagan över våra högskoleingenjörers emigration vore grundad på verkliga förhållandet. Sakkunniga instämma till fullo häri och vilja därjämte framhålla, att stor

en del av de i främmande länder arbetande svenska ingenjörerna äro i tjänst hos där förlagda eller representerade svenska företag, varför deras emigration måste anses ur nationalekonomisk synpunkt 0. m. önskvärd. Många av de ingenjörer som utvandrat, återvända till hemlandet med samlade erfarenheter, vilka komma

det inhemska näringslivet till nytta. Vidare åtnjuta de svenska ingenjörerna i utlandet ett synnerligen gott anseende, vilket verkar fördelaktigt för hela nationen

och dess förbindelser med främmande länder.

Då således under normala förhållanden en viss utvandrin av ingenjörer måste behövlig och ur åtskilliga synpunkter önskvär anse sakkun-

anses vara , niga, att måttlig emigration utgör något skäl för en begränsning av den

en högre tekniska undervisningen inom landet.

Slutsatser De i det föregående lämnade redogörelserna för landets och folkets allrörande be- männa förutsättningar för tekniskt och industriellt arbete, utvecklingen av induhovet av striens tillverkningsvärde och arbetarantal, industrimännens uppfattning

egen om ökad teknisk tillgången på ingenjörer, tillströmningen av inträdessökande vid de tekniska lärohögskoleundervis- anstalterna samt den kraftiga utökningen studentantalet vid landets övriga

av ning inom läroanstalter ådagalägga enligt sakkunnigas mening bortsett från tillhö re landet. fäl iga depressionstider ett verkligt behov utsträckning möjligheterna

-- av en av att ernå högskolemässig ingenjörsutbildning inom landet. Vad sålunda konstaterats utgör alltså bekräftelse av den uppfattning, som under de senaste

en åren kommit till -vid flertalet framställningar från olika industriella orga-

synes nisationer utökning elevantalet vid de högre tekniska läroanstalterna.

om en av Här må erinras de i statsråds rotokollet för den 20 juni 1919 av dåva-

om rande departementschefen i samban med sakkunnigas tillkallande gjorda uttalanden. Departementschefen anförde därvid, bland annat: Det har varit en inom fackkretsar sedan länge hävdad uppfattning, att inom landet för närvarande utbildas färre ingenjörer än fordras för täckande av behovet och därvid

som allenast den nuvarande industriens behov utan framför allt, då det gällt att skapa förutsättningar för industrier. Vid olika tillfällen hava önskemål framkom-

nya mit, att åtgärder med det snaraste måtte vidtagas för ytterligare ökning elev-

av antalet vid de högre tekniska läroanstalterna. Som målsman för denna up fattning har främst framstått svenska teknologföreningen; i en till Kungl. Illllajzt

ingiven framställning har även Sveriges industriförbund gjort sig till tolk för densamma Vidare må erinras att järnvägs, telegraf- och vattenfallsstyrel-

om,

för sig på grund ingenjörsbristen sett sig föranledda att för Kungl. serna var av Majzt framhålla svårigheten att rekrytera dessa verks ingenjörsposter samt likaledes hemställt åtgärder för beredande ökad möjlighet till ingenjörsutbild-

om av ning inom landet.

Aven del dessa uttalanden hava påverkats förhållandena under

om en av av den högkonjunktur, varit rådande, och för närvarande med fog skulle

som man kunna påstå, att tillgången på ingenjörskrafter fullt motsvarar behovet, sak-

anse kunniga, att dessa tillfälliga iluktuationer i ingenjörsbehovet icke böra vara be-

stämmande vid frågans avgörande. Våra naturtillgångar och. våra förutsättningar i övrigt för industriell utveckling äro nämligen faktorer av den beskaffenhet, att sakkunniga icke hysa den ringaste tvekan att förorda en utvidgning av de nu-

varande utbildningsmöjligheterna för högskoleingenjörer.

Chalmers tekniska instituts ombildning.

Det naturligtvis tänkbart att tillgodose det ökade ingenjörsbehovet vore enbart utvidgning chalmersska institutets högre avdelning för ett större genom av antal studerande utan samtidig ombildning till teknisk högskola. Innan i det en följande âdagalägges, hurusom institutet viss konkurrens med tekniska genom en högskolan och den starka tillströmningen studerande i realiteten redan av arbetat sig fram till nivå, som närmar sig tekniska högskolans, torde det vara en lämpli t att söka klarlägga begreppet teknisk högskola. äkn tekniska högskoleundervisningens mål har enligt sakens natur utfor- Begreppet mäts olika under olika tidsperioder och i olika länder med skilda förutsättningar. teknisk hög Begre pet teknisk högskola är således entydigt, utan växlar i olika länderâli°gtjc med änsyn till deras storlek och naturliga resurser, folkens kulturella utveck- agmáznzs

ling och individuella läggning Målet för den tekniska höoskoleundervisningen uppgifter. m. m. i nutiden böra att bibringa de studerande erforderligt kunskapsmätt synes vara för sådant självständigt ingenjörsarbete, kan vara ägnat att föra tekniken och som industrien framåt. Då ett d likt mål förutsätter tekniskt vetenskaplig undervisning, bör ock den tekniska högskolani sig själv härd för vetenskaplig forskvara en en ning. den får därför förlora kontakten med det raktiska livets krav, för men vilka de blivande ingenjörerna vid sin avgång från högskolanfå stå. främmande.

Av stor vikt är, att de ingenjörerna så tidigt som möjligt komma i unga praktisk tjänst, varför all möjlig hänsyn bör tagas därtill vid studietidens avandra sidan får studietiden likväl tilltagas så kort, att det inlärda väglning.inner smältas. En efter hand skeende utrensning föråldrade och för ut-

av bildningens mål relativt oviktiga ämnen eller ämnesdelar är därför nödvändig. De studerandes tid och intresse få för mycket splittras på. alltför många, huvudsakligen beskrivande fackliga tillämpningsämnen, vilka likväl aldrig kunna behärskas utan praktiska erfarenheter jämsides med ingående specialstudier. Detta får likväl icke hindra, att de avslutande examensarbetena, för vilka i det följande

närmare redogöres, behandla ecialu pgifter av tekniskt vetenskaplig natur. s Studierna vid teknis högs ola med sålunda angiven uppgift förutsätta en Inträdes hos de studerande vissa förkunskaper, icke få eftersättas, även där olika ut- fordrinsom bildningsvägar kommit till 9057" vid användnini.vid teknis högskolan enligt gällande

Inträdesfordringarna a äro nu stadgarlüjküzâlâgn

angivna som följerz oc Chat Behörig att inträde e ordinarie. studerande högskolans förstai tekvinna såsom 1 årskurs är: nismea insti-

den, avlagt godkänd studentexamen samt i denna examen eller izfgelââgøe a som sedermera undergången fyllnadsprövning erhållit minst betyget godkänd i mate- g

matik, fysik och kemi efter fordringarna för studentexamen realg mnasiet och

därjämte företer vederbörligt intyg om färdighet iteckning till et mått, som

erfordras för vitsordet godkänd i sistnämnda examen; den, erhållit avgångsbetyg från någon statens tekniska elemenb som av tarskolor eller tekniska gymnasier eller från jämställd eller högre teknisk annan

1 stadgarna äro utfärdade den 8 april 1921 och trädde i kraft den 15 därpå följande augusti Sv. Förf. saml. nzr 262.

3-213081

läroanstalt och därvid erhållit minst betyget godkänd i matematik, fysik, kemi, teckning, svenska språket samt två främmande levande språk, däribland engelska eller t ska, dock att betyg i svenska eller främmande språk kunna ersättas med

kol egienämnden godkänt int om motsvarande insikter därutinnan; av g den, erhållit avgångsbetyg från handelshögskolan eller från något c som under statens inseende stående handelsgymnasium och genom intyg, som av kollegienämnden godkännes, styrker sig i matematik, fysi kemi och teckning äga kunskaper och färdighet, motsvarande vad därutinnan fordras enligt mom. a som eller mom. b; d den, intyg praktisk verksamhet, utövad under en tid av. som genom om minst två år, visar sig äga framstående anlag för ingenjörs- eller arkitektyrket samt intyg, kollegienämnden godkännes, styrker sig i matematik, genom som av fysik, kemi och teckning äga kunskaper och färdighet, motsvarande vad därutinnan

fordras enligt a eller mom. b, samt i svenska språket och två främmande mom. levande språk, däribland engelska eller tyska, kunskaper, motsvarande vad som

därutinnan fordras enli t mom. b; ägande emellertidkollegienämnden i fråga om kunskaper i svenska språket

och främmande språk, under b och d förmäles, medgiva, att med företevarom förutnämnt intyg får anstå till uppfiyttning i andra årskursen ende av Vid Chalmers tekniska institut äro inträdesfordringarna för närvarande for-

mulerade sålunda: För att antagas till ordinarie elev ihögre avdelningens första årskurs

erfordras utom att hava fyllt 16 år och äga god frejd antingen a att hava avlagt studentexamen och därvid eller i sedermera under ängen fyllnadsprövning erhållit minst betyget godkänd i matematik och fysi efter fordringarna för studentexamen på latingymnasium utan grekiska och att därjämte förete vederbörligt intyg kunskaper i kemi, väsentligen motsvarande fordrinom för uppfiyttning till fjärde ringen å realgymnasium; eller garna b att hava avlagt godkänd avgångsexamen från kompletteringskursen; eller att hava vid inträdesprövning blivit godkänd i matematik, fysik och

c

kemi till det omfång, i a angives; i svenska och tyska eller engelska som mom. råken till det omfång, erfordras för flyttning till ring III vid rikets högre s som lmänna läroverk; ävensom i huvuddragen historia och geografi, särskilt a av fäderneslandets Genom förhållandenas utveckling hava emellertid de sålunda för institutets Institutets högre avdelning gällande inträdesfordringarna praktiskt taget kommit att existera utveckling under endast på papperet. De senaste årens starka tillströmning sökande till såväl av senare tid. tekniska högskolan chalmersska institutet har nämligen medfört allmän som en höjning de inträdessökandes kunska snivâ., enär svårigheten att vinna inträde av vid dessa läroanstalter haft till följ att hel del enligt stadgarna kompeen , tenta inträdessökande, haft medelmåttiga eller låga betyg, avhållit sig från som att söka. Därigenom och den nödvändiga utgallringen i övrigt bland de genom sökande har följden blivit, att även vid chalmersska institutet kunskaper motsvarande studentexamen på realgymnasium, vanligen med överbetyg, varit nödvändiga för inträdes vinnande i stället för den statutmässigt tillräckliga studentpå latinlinjen eller däremot svarande insikter i vissa huvudämnen. Vad examen beträffar inträdesfordringarna har således institutet automatiskt utvecklats från den mellanställning mellan tekniska högskolan och de lägre tekniska undervis-

ningsanstalterna, som det enligt sina statuter eljest skulle intaga, till att alltmera

uppnå en med tekniska högskolan jämbördig ställning.

För åskådliggörande de inträdsesökandes kompetens intages här nedan av en sammanställning, utvisande det antal studenter respektive elever från insti-

tutets lägre avdelning som under åren 1900-1921 inskrivits i högre

avdelningens

första årskurs.

m Nyinskrivna. i högre avdelningens 1:a Procentuell andel i 1:a års-

årskurs kursen

Ar - StudenterEjâångâåâåAndra Summa Andra

Studenterialjvlâånilâåâå

1900 34 34 14 i 82 41

. . . . . . . . . . . 41 18 11901 23 35 11 69 33 51 16 11902. . . . . . . . . . . l 25 45 9 79 32 57 11 1903. . . . . . . . . . . 23 49 5 77 30 64 6 1904. . . . . . . . . . . 11 55 13 79 14 70 16 . . . . . . . . . . . i 1905 25 52 4 I 81 31 64 . . . . . . . . . . . 5 1906 36 49 11 96 38 51 . . . . . . . . . . . 11 1907 27 43 13 83 82 52 . . . . . . . . . . . 16 1% å ä å

° i

1910 32 51 6" 89 36 . . . . . . . . . . . 1 7 7 1911 26 47 11 i 84 31 . . . . . . . . . . . 56 13 1912 25 39 6 j 70 36 56 8 1913. . . . . . . . . . . 39 45 19 5 103 38 44 18 1914. . . . . . . . . . . 45 43 20 l 108 42 40 18 1915. . . . . . . . . . . | 33 58 20 111 30 52 18 . . . . . . . . . . .

1316 å å

17 ° i

1918. . . . . . . . . . . 66 18 12 96 69 19 12 . . . . . . . . . . . i

84 26 . . . . . . . . . . . 96 22 1921. . . . . . . . . . . 63 23 12 i 98 64 23 13

. . . . . . . . . . . .

Sammanställningen giver tydligt vid handen den förskjutning, ägt som rum beträffande de inträdessökandes utbildningsvägar. Under det att åren 1900-1916

i medeltal 34 procent de nyintagna hade avlagt studentexamen, uppgick av motsvarande för åren 1917-1921 till 69 procent.

lprocenttal v

Ti ytterligare belysning den skärpning,

av som inträdesfordringarnai

praktiken undergått, må exempelvis framhållas att institutet utrymmesskäl av är 1919 måst avvisa en realstudent, efter fyllnadsprövning erhållit följande som betyg:

matematisk skrivning fysik muntlig Ba,

a, examen

fysikalisk . . . . . . . . . . .

Ba, kemi

. . . . . . a. matematik muntlig AB, . . . . .

examen i

. . Den sökande hade därjämte 16 månaders praktik.

Samma år avvisades realstudent med följande betyg: en annan

matematisk skrivning. Ba, fysik muntlig AB, . . . . . examen fysikalisk Ba, . . . . .

kemi A.

matematik . . . . . . . . . . . muntlig examen AB, . .

Sistnämnde sökande hade 13 månaders praktik.

belysning hur förhållandena i sistberörda hänseende gestaltat sig Till av högskolan må att därstädes år avvisats, bland vid tekniska omnämnas, samma

andra, inträdessökande till mekaniska fackavdelningen med följande vitstvenne

ord, nämligen:

realstudent med betygen: en matematisk skrivning A, i fysik muntlig examen A, i . . . . . . . . . kemi BA;

fysikalisk A, .

. . . . . . . . . matematik muntlig examen A, .

och realstudent med betygen: en annan matematisk skrivning i fysik muntlig examen a. i a, . . . . . . . A.

fysikalisk a, kemi

. . . . . . . . matematik muntlig examen A. . .

Den förstnämnde hade 5 månaders praktik och den sistnämnde

vid chalmersska institutets högre avdelning är för närvarande Studietiden och vattenbyggare, vilka hava 41-årig kurs. Teknikens snabba 3 år utom för väg-

bland annat tager sig uttryck i växande lärokurser i förening utveckling. som hos institutets lärarkår att, med hänsyn jämväl till den med en viss strävan icke låta undervisningen stå för långt tillbakai ökade kompetensen vid inträdet,

den vid tekniska högskolan meddelade, har påtagligen lett till

jämförelse med

forcering studierna i de 3-äriga kurserna. Denna forcering har emelen stark av medfört såväl överansträngning synnerligen stark lertid i sin ordning som en

bland de studerande under studietiden, ett förhällende som är än mera utgallring tager i betraktande den starka utgallring, som nuanmärkningsvärt, om man

bland de inträdessökande. mera äger rum berörda förhållande Inå här anföras några siffror från För belysning av avdelning C. T. I. och tekniska högskolan K. T. H. chalmersska institutets högre

1907-1916 intogos i första årskurserna vid C. T. sam- Under tioärsperioden vid K. T. H. 1,212 studerande. Om beräknar att de såmanlagt 921 och man bort avlägga de vid C. T. under tioårs eriolunda nyintagna normalt examen,

och de vid K. T. H. under tioårsperioden 1911-1920 äro si rorna den 1910-1919 enörer under sistnämnda perioder vid C. T. 609 och vid för utexaminerade in

Vid hade således under jämförelsetiden utgallrats 312 K. T. H. 968. H. eller utgallringsprocent 33,9 vid C. T. studerande och vid K. T. 244 en av

och vid K. T. H. Sannolikt minst grund den starka gallringen 20,1 av ingenjörerna ofta visat sig i det praktiska livet hava de från institutet utgångna stadium upptaga tävlan med såväl vid tekniska högkunna redan på ett tidigt

Stockholm vid utländska tekniska högskolor utbildade ingenjörer. skolan i som statutmässigt skulle meddela i förhållande till Då institutet emellertid en

högskolan mindre omfattande utbildning, har härigenom skapats en fortekniska rörande chalmersingenjörernas kompetens till sådana statstjänster, mell oklarhet fordras. Särskilda underdåniga framställningar

där teknisk högskoleutbildning

chalmersingenjörernas kompetens för statstjanster hava å sin tid avangående telegrafstyrelserna chalmersslkaingenjörs-

låtits järnvägs- och ävensom av av

föreningen.

Vid bedömande frågan om institutets vidare utveckling måste man gi- Den lägre

av vetvis även taga hänsyn till den nu pågående omorganisationen av vår lägre tekniska lultekniska undervisning. Då institutet erhöll sin nuvarande organisation med dermsm

en högre och lägre avdelning, fanns i stort sett ingen teknisk elementarskolut-åâzzsåggz

en bildning i landet, vilket i viss mån förklarar valet av nämnda or anisationsformoch dess m- Hopkopplingen mellan den lägre och högre avdelningen un er verkan på

-- nyssnämnda

förhållanden rätt naturlig har emellertid för dem båda medfört 0 ägenhetenfzâa

--

efter hand allt framträtt. Den lä re avdelningen har fått en i Hera fngtz-Zjxfsa som mer hänseenden mindre lycklig dubbelställning, i et att dess undervisning å si- ombildning

ena dan skolat kvalificera för teknisk verksamhet lägre grad, särskilt såsom

av underbefäl inom industri- och byggnadsverksamhet, och å andra sidan förbereda till inträde i den högre avdelningen. Såväl 1906 års kommitté för ordnandet av den högre tekniska undervisningen som 1907 års kommitté för den lägre tekniska undervisningens ordnande hava i sina betänkanden framhållit de svårigheter, vartill denna -dubbla funktion givit upphov. På försla 1913 års sakkunniga för in-

av stitutets omorganisation sökte man ernå en för ättrin i berörda missförhållanden dels genom att under en 21/2-årig studietid med ela en avslutad undervisning elementarteknisk karaktär, dels ock genom att införa en l/s-årig kom-

av pletteringskurs för sådana abiturienter från lägre avdelnin som hade för av-

en, sikt att söka inträda i den högre. Efter genomgående av enna kurs skulle näm-

ligen inträde i mån av plats vinnas i högre avdelningen utan inträdesprövning. Genom detta förslag, som godkändes av 1914 års riksdag, torde någon förbättring hava vunnits och stärktes i viss mån sambandet mellan de båda avdelningarna.

Beträffande övergången från den lägre till den högre avdelningen hänvisas till den i det föregående sid. 19 intagna sammanställningen.

Ehuru sambandet mellan högre och lägre avdelningarna, oavsett förut an-

tydda olägenheter, under gångna tider helt visst haft en bet delsefull uppgift att

då därigenom möjligheter för tekniskt begåva e ynglingar att utan âylla,ökning i studietiöppnats avläggande studentexamen medför, vinna in-

en en, som av träde på den tekniska banan, har likväl den lägre avdelningens upp ift såsom förskola till den högre avdelningen kommit att träda i bakgrunden. enom inrättandet ett flertal tekniska elementarskolor och numera även tekniska gym-

av nasier samt tekniska fackskolor i olika delar landet hava nämligen på skilda

av håll lätt tillgängliga utbildningsmöjligheter art, chalmersska in-

av samma som stitutets lägre avdelning avsett att bereda, öppnats för dem som utan att

hava avlagt studentexamen önska vinna inträde vid de högre tekniska läro-

anstalterna. Det kan därför icke längre anses vara av behovet påkallat att med den högre utbildningsanstalten kombineras lägre förberedande sådan, utan sy-

en

den hellre böra organiseras fristående läroanstalt i anslutning nes senare som en till det system lägre tekniska läroanstalter, som nu är under utveckling.

av

Man synes därför hava att välja mellan två utvägar. Antingen skall institutets högre avdelning definitivt ombildas till teknisk högskola och den lägre avdelningen till tekniskt gymnasium jämte fackskolor eller ock skall institutet föras tillbaka till sin statutmässiga nivå. I fallet skulle det emellertid,

senare med hänsyn till det utvecklingen betingade och allt framträdande beho-

av mer vet av ingenjörer med högre teoretisk utbildning, säkerligen inom kort bliva oundgängligen nödvändigt att inrätta ny teknisk högskola eller åtminstone att

en vidtaga en i och för sig sannolikt mindre ändamålsenlig, betydande utökning av

tekniska högskdlani Stockholm, sträckande sig vida utöver det enligt

program, Vilket dennas utbyggnad hittills ägt rum. Vid sådant förhållande och då det föreñnnes ett oavvisligt behov av ökad tillgång till teknisk högskolebildning, hava sakkunniga utan tvekan ansett det förra alternativet att föredraga. Häri-

vara genom skapas även formell överensstämmelse med det övriga tekniska undervis-

ningsvasendet i vårt land, där högre och re utbildningen har skild orga-

den

nisation ochadministration. Sedan institutets ögre avdelning efter byggnadsfrågans slutliga lösning i sin helhet överfl ttats till nya lokaler, bortfaller vidare

även det för "samhörighet med den avdelningen, som den gångna

skal agre av

tiders utveckling foranledda geinensainheten lokaler for närvarande utgöra.

1 ma

Av det nu anförda torde ock framgå, att sakkunniga icke kunnat finna några vägande skäl som tala för bibehållandet en teknisk undervisningsmistalt, vilken med avseende på såväl de formella inträdesfordringarna som undervisningens art och mål intager en mellanställning mellan å ena sidan de tek-

respektive de tekniska elementarskolorna och å andra sidan

niskakgylilnnaslliefna

te nis a ögs0 an. Högre Då sålunda, såsom i det föregående framhållits, en återgåno till instituartets statutmässiga stånd unkt komme att innebära en minskning i möjligheterna

dzgglrl723718

o W. . .. . ... .. v.

v- iåkilåâlârehååâlâåâlâlåt7135123läånellöäâårååthä123333råâålflâålnâlâvfâsâålåt

t

sanagzögskola den ligen förlorat sin, avsedda betydelse, hysa sakkunniga icke nagono tvekan att förenatçtrligaooclt slå, att institutets högre avdelning omorganiseras till en självständig teknisk hög-

Man skulle möjligen kunna befara, att det kunde bliva svårt att erhålla

gggggêøjfgfr-ikoia,

ompetenta lärarkraftei för tva tekniska högskolor, men då det. givetvis måste

veckh-ngen.

röja rätt många år, innan omorganisationen bliver helt genomförd, torde man kunna förutsätta, att under tiden: lämpliga aspiranter på ifrågavarande lärarbefattningar även skola bliva till innan Tillvaron av två tekniska högskolor bör vidare enligt sakkunnigas mening i längden gynnsamt inverka på rekryteringen av lararkrafterna samt verka sporrande på såväl de undervisande som de studerande.

Sakkunniga hava scilancla, efter omsorgsfullt övervägande av alla i det föregående berörda omständigheter, kommit till den uppfattningen, att den nuvarande högre avdelningen vid Chalmers tekniska institut løör ombildas till en teknisk högslcolai.

Till frågan om den lagre avdelningens omorganisation återkomma sakkunniga i ett senare kapitel.

DEN NYA HÖGSKOLANS ORGANISATION

Efter att sålunda hava fattat ståndpunkt i omorganisationsfrå an, övergå sakkunniga i det följande till att överväga frågorna om den nya te niska högskolans omfattning och utformning i övrigt med särskild hänsyn till organisationens ekonomiska konsekvenser.

Antalet studerande.

Inlednin svis vilja sakkunniga erinra därom, att 1906 års kommitté för ordnandet av en högre tekniska undervisningen i riket på grundval av de dåvarande förhållandena kom till den slutsatsen, att man för den då. planerade utvidgnin tekniska högskolan borde räkna med 300 årligen nyintagna stu-

en av derande. id detlförsta genomförandet av utvidgningsförslaget reducerades dock denna siffra, så att tekniska högskolan i sin nuvarande gestaltning icke

är avsedd att årligen mottaga mer än 150 studerande i första årskursen. Chalmersska

. institutets högre avdelning har på grund av vissa omständigheter måst taga emot ända till 128 studerande i dess första årskurs, men kan e utan avsevärda olägenheter mottaga mer än 120. Dessa våra högre teknis a läroanstalter skulle således för närvarande hava utrymme för sammanlagt högst 270 studerande i första årskurserna. Emellertid är därvid att märka., att ehuru tekniska hö

skolans i Stockholm nybyggnader, nämnts, varit avsedda för 150 studeran

som e i första årskursen, desamma efter fullbordandet torde räcka till för 200 ordinarie studerande i första årskursen och att redan då betydande del

man nu, en av nybyggnaderna äro färdiga, kunna emottaga cirka 175 ordinarie studerande

synes i första årskursen.

Emellertid har, såsom i det föregående visats, tillströmningen av inträdessökande vid ifrågavarande två läroanstalter under de senaste åren varit så avsevard att, även om man för den närmaste tiden torde kunna räkna med, att lats kan beredas för ett sammanlagt antal 320 studerande iförsta årskursen, val

av under normala förhållanden ett stort antal kompetenta inträdessökande skulle behöva avvisas.

Det . utbildas, givetvis

antal ingenjörer, som vid varje tidpunkt behöver är svårt att fixera. Då emellertid utrymmet i chalmersska institutets nuvarande

byggnader, oavsett deras synnerligen otillfredsställande beskaffenhet, är iallt

för hög grad taget i anspråk och institutets nybyggnadsfråga således under varje förhållande oundgängligen kräver mycket snar lösning, hava sakkunniga en redan vid planläggningen de i betänkande I avhandlade nyb ggnaderna för av institutets kemiska och fysiska institutioner gjort gällande, att ran för antalet nytillträdande studerande, borde läggas till grund för beräkningarna, icke borde som för snävt tilltagen, utan sådan att den kunde lämna utrymme för en övervara skådlig tids utvecklingsbehov. I nyssnämnda betänkande föreslogo sakkunniga, att institutets ombyggnad

skulle planeras för 200 studerande i första årskursen. Att vid planläg ningen av den högskolan underskrida detta antal kunna sakkunniga icke til råda, med nya hänsyn till det förut påvisade behovet ingenjörer och speciellt sådana med av högre utbildning. sakkunniga hava emellertid heller funnit lämpligt att räkna med en högre siffra än 200, då vid överskridande detta antal, såsom redan i beman av tänkande I framhållits, kan undgå dubblering av ett flertal professurer. Vid en utarbetande det föreliggande omorganisationsförslaget hava sakkunniga av nu nämligen efter rant övervägande utgått ifrån, att man vid den nya högskonog lan bör bibehålla i så gott alla länder brukliga systemet att anordna som de tekniska högskolestudierna med bestämda kurser, så att en normalt begåvad

studerande utan överansträngning kan avlägga examen efter en viss beräknad tid. De fördelar, detta system erbjuder såväl tids- som kostnadsbesparing, som genom hava synts de sakkunniga avgörande förutsatt att icke genom onödigt mång- -läseri eller för högt uppdrivna fordringar överansträngning med därav annars följande bristfällighet i kunska er framkallas. Vid ett sådant system, flertalet de studerande, enligt vad erfarenheten av visat, kunna förväntas fullborda sina studier ungefärligen på beräknad tid, måste emellertid tänka sig ett begränsat antal studerande i samtliga obligatoriska man kurser, enär den handledning, den enskilde läraren bör meddela varje annars som enskild studerande vid konstruktioner, laborationer och andra övningar, blir otilllräcklig ävensom tentamensarbete allt för betungande eller ock utfört på ett o. otillfredsställande sätt. Saløkanniga hava alltså konmlit till den uppfattningen, att, för så vitt man vill undvika vittgdende dubblering professuren det antal studerande i första en av årskarsen., komma att följa undervisningen i den iatsträckrttng, som ersom avses fordras för fullständig ingenjörsexamen, bör begränsas till 0:a 200. Beträffande antalet studerande i de högre årskurserna får naturligtvis man räkna med någon avgång, i stället torde tillkomma studerande, som följa men undervisningen endast i Vissa ämnen, eller vid högskolan önska personer, som utföra forskniugsarbeten. Sakkunniga förutsätta således i det följande, att vid

den högskolan årligen intagas högst 200 ordinarie studerande i första årsnya kursen och att utrymme beräknas för antal även i de högre årskurserna. samma Då sakkunniga skäl längre fram angivas hava för avsikt att föreslå den av som normala studietiden till 4 år, skulle således den högskolan avses för ett nya sammanlagt antal 800 studerande, fördelade med omkring 200 på varje av cza årskurs. Vid bedömandet den föreliggande frågan hava sakkunniga även tagit av hänsyn till den lägre tekniska undervisningens omorganisation, efter vars genom-

förande både kvantitativ och kvalitativ förbättring i utbildningen tekniker

en av med lägre kompetens är att förvänta. Ett led i denna omorganisation bleve också chalmersska institutets lägre avdelning, i fall denna, såsom förut antytts, skulle ombildas till tekniskt gymnasium jämte fackskolor, sedan den högre avdelningen helt omorganiserats till högskola.

Antalet fackavdelningai och de studerandes fördel-

ning på olika favckavdelningar.

Sakkunniga hava funnit det vara av synnerlig vikt, att man genom den nya högskolan åstadkommer icke endast eller i huvudsak en dubblering, utan även en komplettering av den undervisning, meddelas vid tekniska högskolan

som i Stockholm, allt i den mån personliga och ekonomiska förhållanden göra sådant möjligt. Därigenom bör nämligen, till för ingenjörsutbildningen i dess hel-

gagn het, en mångsidigare teknisk undervisning kunna komma till stånd inom landet. En utökning av det antal fackavdelningar, somnu finnas vid chalmersska institutet, synes ur flera synpunkter böra undvikas, och hava sakkunniga ansett nyssnämnda önskemål kunna vinnas dels läggningen av de fackliga tillämp-

genom ningsämnena och dels genom att föreslå en undervisning, som innesluter betydande möjligheter till en diñerentiering av studierna iolika riktningar inom eller på gränsen mellan skilda fack, samtidigt som den i främsta rummet tager sikte på den tekniska högskoleundervisningens huvudändamål att lämna de

studerande en på vetenskaplig grundval vilande gedigen allmän ingenjörsutbildning.

Sakkunniga hava därvid sökt taga hänsyn dels till det nuvarande ingenjörsbehovet inom teknikens olika och landets allmänna förutsättningar för

grenar användning av högskolebildade ingenjörer dels till den ur ekonomisk synpunkt önskvärda inbesparing av laboratorier och lärarkrafter m. m. som ett möjligast begränsat antal faokavdelxiingar medför dels 00/0 slutligen till de särskilda fördelar, Göteborg med omnejd erbjuder för viss teknisk undervisning.

För närvarande omfattar chalmersska institutets högre avdelning sex fackavdelningar, nämligen:

-

fackskolan för maskinbyggnadsläonst,

skeppsbyggeri, elektroteknik, husbyggnadskonst. ö. xräg- och vattenbyggnarlslçonst, samt kemi och kemisk teknologi.

Sakkunniga anse, att samtliga dessa fack böra vara representerade vid den nya högskolan, men att fackavdelningarnas antal bör reduceras till fem

genom att den nuvarande fackskolan för husbyggnadskonst sammanslås med den for väg- och vattenbyggnadskonst till en avdelning, benämnd fackavdelningen för

4-213081.

byggnadsteknik. Inrättandet några fackavdelningar finna sakkuniga, av nya såvitt kan bedömas, icke av behovet påkallat. nu vara Utbildningen arkitekter och bergsingenjörer skulle således helt förlägav till tekniska högskolan i Stockholm. Någon brist på arkitekter, försåvitt gas det gäller sådana med konstnärlig utbildning, torde för närvarande mera icke föreligga och de nuvaranda utbildningsmöjligheterna inom detta fack synas

tills vidare kvantitativt sett tillräckliga. Hurusom husbyggnadsteknikens vara intressen likväl skulle komma att tillgodoses vid den nya högskolan avhandlas i

det följande i samband med frågan den närmare utformningen av en fackavom delning för byggnadsteknik. Den bergsvetenskapliga undervisningen, vilken för

övrigt kräver dyrbar utrustning, sakkunniga likaledes bliva, även med en anse avseende å möjligheten att intaga tillräckligt antal studerande, tillgodosedd genom tekniska högskolani Stockholm.

En fuclardølning för maskinbyggnadsteknik hava sakkunniga funnit väl

motiverad såväl landets traditioner på den mekaniska industriens område genom den höga utveckling, vartill denna industri nått fram, samt det därav F31som jande stora behovet ingenjörer med matematisk utbildning ävensom med hänav till den från industriens sida framhållna bristen på ingen-

syn högxskolebildade

jörer inom olika industri rekryteras från detta fac . som En fackacdelning för skeppsbyggøzaästelønilø bör givetvis finnas vid den nya

högskolan Sedan gammalt har skeppsbyggeriundervisning meddelats i Göte-

borg sin framstående varvsindustri och högt utvecklade rederinäring som genom erbjuder förutsättningar för undervisningen inom detta fack. gynnsamma Någon motivering för behovet fackavdelning för elektrotcknik närmare av en torde icke erfordras. Här må endast erinras den fortgående elektrifieringen om industri, lantbruk, ärnvägan hantverk, hushåll etc., vars nationalekonomiska av betydelse är allmänt er änd. - Beträffande /ackardelniøzgcn för byggnadstckøzik, omfattande väg- och vatten-

samt husbyggnadsteknik, vilja sakkunniga framhålla, att utvecklingen av landets

kommunikationsleder, vattenfallens utbyggande samt det växande behovet av

tekniskt och ekonomiskt vål planerade fabriks-, affärs- och bostadsbyggnader för-

utsätta god tillgång på ingenjörer inom olika områden dessa fack och att såav efterfrågan på sådana ingenjörer under normala förhållanden kommer

attledesk

ö as. I fråga /áckaulelningcn för kemisk teknologi få sakkunniga erinra om, om att den kemiska industrien med avseende på produktionsvärde intager det främsta

rummet bland landets olika industrigrenar. Sakkunniga hava i det föregående

framhållit den alltjämt snabbt fortgående utvecklingen denna industri, som till av stor del grundad på landets speciella förutsättningar i befintliga naturtillgånär Då dessutom kemisk avdelning redan finnes vid Chalmers tekniska instigar. en tut, således allt tala för att dylik bibehålles. synes en Sakkunniga föreslå alltså, att rid den Izögskolaøz inrättas fem, sålunda nya bendmnda fackavdelningar:

1 Undervisning i skeppsbyggeri upptogs hos oss först vid den år 1793 organiserade kgl. konstruktionsinformationsskolan i Karlskrona, vilken 1844 övergick i kgle.skeppsbyggeriinstitutet, vilket förlagt därsammanstädestill år 1870 och därefter iGöteborg. Ar 1877 införlivades sistnämnda var skcppsbyggeriskolamed chalmersska läroanstalten.

fackavdelningen för maskinbyggnadsteknik M, skeppsbyggnadsteknik S,

elektroteknik E, 4. byggnadsteknik B, kemisk teknologi K. 1 Med stöd av föreliggande erfarenheter från tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut betraffände tillströmningen intradessökande samt de av allmänna förutsättningarna lör utvecklingen inom olika fackområden sakanse kunniga, att det förut Omnämnda antalet 200 studerande i första årskursen bör fördelas sålunda på de olika fackavdelningarna:

M 45 = S 20 = E 45 = B 55 :z K 32 = Summa 200

Emellertid hava sakkunniga vid de förberedande åt ärder, vidtagits i som fråga om den nya högskolans planläggning, lagt särskil vikt vid att byggnaderna må planeras så, att samtliga lokaler lätt kunna tillbyggas och utvidgas i mån av framträdande behov.

Inträdesfordringarna.

I det föregående sid. 17-18 har redogjorts för gällande inträdesfordnu ringar vid tekniska högskolan Chalmers tekniska instituts högre avdelning resp. avensom för de förhållanden, lett till att ungefärligen inträsom numera samma desfordringar kommit att tillämpas vid båda läroanstalterna. Vid uppgörande av förslag till läroplaner hava sakkunniga kommit till den uppfattningen, det att är önskvärt att den inträdessökande i de för den tekniska utbildningen grundlaggande ämnena som regel besitter ett kunskapsmâtt ungefärligen motsvarande vad som fordras i studentexamen på realgymnasium eller tekniskt gymnasium, detta för att undervisningen i de första årskurserna må kunna läggas på. ett sådant plan, att den åsyftade tekniska utbildningen utan överansträngning medhinnes

under studietiden.

Sakkunniga anse sig därför böra föreslå, att för inträde vid den högnya skolan skola galla samma fordringar för närvarande vid tekniska högskolan. som Rent praktiska skäl tala ock för likformighet harutinnan vid båda läroanstalterna. Genom den avfattning, givits tekniska högskolans stadgar, medsom gives ock möjlighet aven för andra än dem, avlagt realstudentexamen, att som vinna inträde vid högskolan.

1 De föreslagna fackavdelningarna betecknas i det följande på åtskilliga ställen med här ovan angivna förkortningar sålunda: M., S., E., B. och K.

Fordran på praktik.

Frågan den praktik, bör fordras de studerande antingen före om som av inträdet vid högskolan eller sedermera under och i samband med studierna, har

sedan lång tid varit mycket omdebatterad.

1906 års kommitté för ordnandet den högre tekniska undervisningen, av ägnade frågan ett särskilt intresse, fann sig icke kunna förorda en obligasom torisk fordran på någon längre tids praktik före inträdet i högskolan, då förde-

larna dylik anordning icke ansågos kunna uppväga olägenheterna av att av en studietiden framtlyttades. Däremot ansåg sig kommittén böra strängt hålla på

eleverna använde sina ferier till praktisk sysselsättning, så att de erhölle en att viss tids dylik praktik före uppflyttningen till den årskurs, där det egentliga

studiet tillämpningsämnena i allmänhet toge sin början. Kommittén, som i av sitt förslag till ändringar i tekniska högskolans stadgar icke up ställde någon

fordran på praktik för inträde vid högskolan, föreslog sålunda att 1 nämnda stad-

skulle intagas bestämmelse följande lydelse § 25: Ordinarie elev bör, gar en av såvitt möjligt söka att under sommarferierna erhålla praktisk verksamhet; är, och skall, innan han kan vinna inträde i fackskolans tredje årskurs, styrka, att

han haft sammanlagt minst månaders dylik verksamhet, som av styrelsen sex

godkännes. I fråga fackskolan för skeppsbyggnad må omförmälda verksamom ovan het, för att berättiga till inträde i tredje årskursen, omfatta kortare tid än

åtta månader Den föreslagna ändringen har emellertid icke kommit i tillämpning.

För tekniska högskolan har under år varit stadgat, att elev bör, senare såvitt möjligt är, söka att under sommarferierna erhålla praktisk sysselsättning

området för sin studieriktning, samt att han skall före inträdet i fackskoinom årskurs styrka, att han haft sammanlagt minst 3 månaders dylik verklans sista samhet. Vid Chalmers tekniska institut fordras, undantagandes skepps

facket, för inträde i fackskola högre avdelningens andra årskurs minst 5 måna-

ders praktisk verksamhet. För inträde i skeppsbyggerifackskolan fordras minst

månaders praktik och för avgångsexamen från fackskola att under sam- 9 samma manlagt minst 18 månader hava praktiskt deltagit i skeppsbyggeriarbete.

I den under innevarande år utfärdade examensstadgan för tekniska nya högskolan föreskrives, att för avläggande slutexamen skall fordras, vid Skeppsav byggnadsfackavdelningen praktisk verksamhet under 12 månader, vid fackavdel-

ningen för kemi och kemisk teknologi under 4 månader varav minst 2 efter genomgåendet första årskursen och vid övriga fackavdelningar under 6 av månader. Sakkunniga för del icke möjligt att uppställa generella regler anse egen för praktiken. Den är påtagligen mindre vikt för studerande med mera vetenav skaplig laggning och vilka sakna det praktiska sinne, är nödvändigt för en som arbetsledare eller industrichef. De tekniska högskolornas stora moderna labora-

torier torde tillräckliga för att för sådana studerande göra nödiga demonvara strationer angående materialens behandling Om dessa demonstrationer m. m. icke skulle Visa sig fullt tillfredsställande, kunna vidare lärarna säkerligen med-

verka till, att dessa studerande beredas tillfälle att under sommarferierna komplettera sin teoretiska utbildning genom studier vid lämpliga industriella anläggningar. För vilka skola direkt deltaga i det industriella arbetet såsom

personer, arbetsledare eller industriehefer, kan det däremot anses vara mycket lämpligt att någon tid deltaga såsom kroppsarbetare, naturligtvis helst inom den industri-

de ämna ägna sig åt, dock utan anspråk på att denna utbildningsperiod skall

ren i alla delar bibringa den studerande så fullständiga kunskaper inom resp. specialfack, att han personligen skall kunna utföra de arbeten, som han sedermera kommer att leda. Emellertid bör han förvärva så pass god inblick i arbetet, att han kan kritiskt bedöma de metoder, användas. En blivande arbetsledares

som praktik bör även avsedd att skaffa honom den erfarenhet, är nödvändig

vara som för att han skall kunna rätt uppskatta krop betydelse och personligen förmå bedöma de anställda, såväl underbefäl som arbetare, vilket nästan förutsätter att han vid år arbetat sida vid sida med sådana anställda.

unga

Utan att ytterligare ingå på frågan praktikens betydelse för den tek-

om niska undervisningen vilja sakkunniga förorda, att bestämmelserna i den nya examensstadgan för tekniska högskolan i Stockholm försöksvis tillämpas även vid den högskolan. Av den för skeppsbyggnadsavdelningen föreskrivna prak-

nya tiska verksamheten böra 6 månader fullgöras före inträdet i tredje årskursen. Emellertid sakkunniga i anslutning till vad ovan anförts, att befogenhet bör

anse inrymmas åt lärarekollegiet att för särskilda fall medgiva lindring eller befrielse härutinnan, exempelvis för studerande önskar inrikta sig på teknisk veten-

som skaplig forskning eller väljer ämneskombinationer, där fordran på viss tids

som praktisk verksamhet kan tänkas bliva av jämförelsevis ringa betydelse.

studietiden.

I det föregående har förutsätts en fyraårig studietid vid samtliga fackavdelningar. Vid frågans övervägande har ingående dryftats den från industriellt håll ofta uttalade önskan att de unga ingenjörerna så tidigt som möjligt må komma ut i det praktiska livet. Emellertid hava sakkunniga, med hänsyn till de höga krav som ställas på högskoleundervisningen, kommit till den uppfattningen, att dylik begränsning studietiden till mindre än fyra år icke är möjlig

en av numera utan överansträngning de studerande, för så vitt i de för fullständig in-

av man en genjörsutbildning erforderliga läroämnena skall med tillfredsställande resultat medhinna undervisning sådant omfång, att den kan sägas motsvara en tek-

en av nisk högskolas ändamål. De erfarenheter, härutinnan vunnits vid såväl tek-

som niska högskolan som chalmersska institutet, hava ytterligare stärkt de sakkunniga i denna uppfattning. Redan 1906 års kommitté fann efter grundlig undersökning förhållandena fyraårig studietid nödvändig för samtliga

av en vara fackavdelningar vid tekniska högskolan, undantagandes likväl den kemiska avdelningen, där treårig lärokurs då ansågs tillräcklig. Jämväl vid sistnämnda

en fackavdelning har emellertid numera införts en fyraårig studietid.

I detta sammanhang vilja sakkunniga erinra, att även erfarenheten från andra länder visar, att icke ansett sig böra räkna med kortare normalstu-

man en

dietid än fyra år. I Norge, där en efter moderna principer organiserad teknisk högskola nyligen inrättats i Trondhjem, är studietiden fyraårig, likaså i Finland Helsingfors. I Danmark är den beräknade minimitiden vid Polyteknisk Leereanstalt i Köpenhamn fyra och ett halvt år, vilken tid där dock i regel avsevärt överskrides. l Tyskland och Schweiz är den beräknade studietiden vid de tekniska högskolorna genomgående fyraårig, likaså i Förenta Staterna. Beträffande sistnämnda land bör dock förbises att förkunskaperna vid inträdet i de tekniska högskolorna respektive de tekniska fakulteterna vid universiteten äro betydligt lägre än i Sverige och alla övriga ovannämnda länder, men att å andra sidan tendensen i Förenta Staterna nu tyckes vara att utsträcka utbildningstiden för ingenjörer till fem år det har till och med varit på tal att öka densamma

-till sex år.

För en kategori av studerande hava dock sakkunniga tänkt sig att studietiden skulle kunna förkortas, nämligen för sådana som genomgått tekniskt gymnasium och därigenom förvärvat en hel del tekniska insikter samt färdighet i ritning. Sådana studerande borde givetvis behöva deltaga i all den undervisning i ritning och vissa tekniska läroämnen, som måste anordnas för abiturienter från realgymnasium. Utan att det synts nödvändigt att i detalj söka fixera

nu läroplaner för denna kategori av studerande, sakkunni att med den grad

anse a av frihet i studiesättet, man tänkt sig tillämpad vid högskolan,

som en nya en tidsbesparing av exempelvis intill ett år borde kunna i gynnsamt fall vinnas av dessa studerande.

Allmänna synpunkter beträffande undervis-

ningen m. m.

Teknikens och industriens snabba utveckling har under de senaste årtionligVetenskaval dena framtvungit mängd studieämnen och vid de tekniska läro-

grun en nya specialstudier

fár utbild- anstalterna. Nya önskemål, härutinnan alltjämt komma att framställas, böra

som ningen/ be-; givetvis beaktas, men det måste noga övervägas, i vad mån de äro berättigade. ,r/ráTnsningav ängläse- Det gäller nämligen att söka skapa en organisation,vilken, samtidigt som den är ägnad m Piet att kunna anpassas efter tidens krav, i främsta rummet tager sikte på att giva . den blivande ingenjören solid tekniskt vetenskaplig grundval för hans fram-

en tida arbete. Genom ett för långt drivet mångläseri löper man fara att inkräkta på den så ytterst viktiga grundläggande utbildningen. Vid en teknisk högskola kunna de studerande i varje fall icke erhålla en sådan utbildning. att de vid sin avgång utan vidare kunna självständigt åtaga sig större tekniska uppgifter eller bliva driftsingenjörer, än mindre ledare industriella verk. Därför fordras näm-

av ligen såväl den praktiska utbildningens erfarenhet som jämsides därmed bedrivna ingående specialstudier. En högskola kan och bör endast lägga den vetenskapliga grundvalen och väcka intresset för självständigt arbete inom ingcnjörsverksamhetens olika grenar, medan den mera speciella utbildningen för visst arbetsområde måste av den blivande ingenjören förvärvas genom iakttagelser och fortsatta studier på hand efter utträdet i det praktiska livet. Sakkunniga ansluta sig

egen därför till den uppfattningen, att undervisningen så mycket som möjligt bör in-

riktas på att understödja och utveckla de studerandes anlag och begåvning

för en framtida självständig verksamhet.

Sakkunniga vilja i detta sammanhang ytterligare understryka, att enligt deras mening, såsom redan av det tidigare anförda torde framgå, en av de viktigaste Synpunkterna vid undervisningens ordnande är undvikandet av överanstrfingning och onångläscrá. Eljest icke blott skadas de studerandes hälsa utan även resultatet av undervisningen bliver till god del illusoriskt, enär det lyckliga genomgåendet av tentamen i ett stort antal ämnen icke garanterar att kunskaperna verkligen äro tillgodogjorda och smälta. Genom i huvudsak obligatoriskt

en ordnad undervisning kan givetvis den stora fördelen tidsbesparing vinnas,

av men fara är, att man bygger för mycket härpå och överbelastar de studerande. Om dessa äro jäktade under hela studietiden med att nödtorftligen klarera sina tentamina, så, alstras ock hos dem ofta olust och ibland, hos de mindre begåvade, stundom självöverskattning, stundom omotiverad misstro till den förmåga

en egna n. Sakkunniga anse, att överansträngxiing, huvudsakligen beroende på mångläseri och medtagen av mindre viktiga ämnen, alltjämt delvis förekommer vid våra högre tekniska läroanstalter, i synnerhet vid chalmersska institutet under dess nuvarande organisation, och att det vid omorganisationen är av största vikt att undvika dylik.

Den med hänsyn till praktiska och ekonomiska konsekvenser lämpligaste Fördjupade lösningen av frågan om studieplaner sakkunniga kunna vinnas grundläg-

anse genom en medelväg mellan kursläsning och fritt ämnesval. Vid upprättandet förslag till gande stu-

av

dier OCILfTÃfÖ timplaner för de olika fackavdelningarna hava sakkunniga sökt väl tillgodose de

ämncsval. grundläggande ämnena, såväl allmänna fackliga, därvid jämväl de

som senare framskjutits: till möjligast tidigt stadium. Vidare har rymlig tid anvisats at övningar och laborationer för att de studerande skola bliva i tillfälle att utan överan strängning väl tillgodogöra sig och smälta den teoretiska utbildningen. Undervisningen i de grundläggande ämnena har således i huvudsak förlagts till första och andra årskurserna samt avsetts att i största möjliga utsträckning bliva

gemensam och av ungefärligen samma omfattning för flertalet fack, nämligen de som äro huvudsakligen grundade pä mekanik och fysik. För studerande, som kunna anses för sina specialstudier i behov vidgade kunskaper i sådana

vara av mera grundläggande ämnen som matematik, fysik och mekanik, skulle tillfälle beredas till frivilliga fortsättningskurser i dessa ämnen i tredje eller fjärde årskurserna Det medgivna fria ämnesvalet har ansetts böra delvis taga sin början redan i tredje årskursen. Härigenom böra fördjupade studier kunna medhinnas på

mera samma gång erforderlig tid vinnes för examensarbetet och ett gott resultat det-

av samma torde kunna förväntas.

I likhet med vad fallet sedan länge är vid de tyska tekniska högskolorna och under år även vid de tekniska högskolorna i Sverige och Norge, före-

senare slå sakkunniga, att det sista läsårets vårtermin, alltså den sista studieterminen, anslås till de studerandes träning för självständigt arbete. Detta arbete betecknas här i likhet med bruket vid tekniska högskolorna i Stockholm och Trondhjem som examensarbete. Andamålet därmed är således att vederbörande skola få röva sina krafter på uppgifter, sak värde enligt sakkunnigas mening

nya en vars nap-

ast kan överskattas, då det gäller utbildningen ingenjörer, vilka

av av man

att de framdeles skola Visa sig i stånd att föra industrien framåt. En såoppas bör nämligen for att citera ett uttalande framsynt industri-

an person - av en

vid bemärkt diskussion kunna konsten att på hand taga sig fram man en - egen till ökat vetande och därför hava någon vid att forska oclh tänka Upp-

vana gifterna för examensarbetet sakkunniga böra bestämmas respektive lärare

anse av med beaktande eventuella förslag eller Önskemål från de studerandes sida.

av

I detta sammanhang sig sakkunniga jämväl böra framhålla, att en

anse studerande, icke avlagt fullständig avgångsexanren, likväl bör vara berättigad

som

erhålla intyg de betyg, han under sina studier må hava förvärvat i olika att om

amnen.

En pâ i avsevärd grad fritt iimnesval baserad fackutbildning, delvis med Okarle röjstöd fortsatta studier i därför grundläggande teoretiska ämnen, anse sakkunliglzefeø till av teknisk niga bäst motsvara förhållandonas krav, da anpassning efter utvecklingen lätuf- en bildning torde kunna vinnas med sådan anordning. Redan den nnrständigheten, tast en inom landet. undervisningen vid den högskolan skulle omfatta områden, äro att nya som särskilt representerade vid tekniska högskolan i Stockholm, innebär i och för sig

ökad möjlighet till specialutbilrlning. llärjämte sakkunniga, att tillen anse fälle till ytterligare differentiering bör kunna vinnas att de studerande i

genom

möjliga Iitsträekning medgivas fritt val ämnen blott inom de olika största av facken utan jämväl sådana, falla inom eller på. gränsen till andra fack.

av som

Den utvecklingen pâkallzirle differentieringen i delar undervisningen

av av vid de två läroanstalterna i Stockholm och Göteborg bör kunna bliva till fromma

såväl för tekniken ökade tekniska utbildningsmöjligheter inom landet som

genom för den tekniska vetenskapen. De professurer, betingas av en dylik

nya som anordning, skulle företräda för landet viktiga näringsintressen och kunna såsom

eentralpunkter för vetenskaplig forskning inom delvis hittills mindre odlade

nya områden förväntas få stor betydelse för teknikens framåtskridande.

en

För utnyttjandet de ökade. utbildningsmöjligheter, de båda läroan-

av som stalterna tillsamman skulle erbjuda inom flera områden än lämpligen kunna

som tänkas företrädda vid endera högskolan, hava sakkunniga även tänkt sig, att ett

visst samarbete mellan de båda högskolorna skulle kunna äga Sålunda

rum. borde hinder förefinnas för studerande, exempelvis påbörjat sina studier

en som vid endera högskolorna, att fortsatta och avsluta desamma vid den andra, vari-

av

han skulle bliva i tillfälle att lämplig ämneskombination skaffa sig genom genom

passande utbildning för sin framtida verksamhet än vad eljest Vore fallet. en mera

Slutligen vilja sakkunniga här erinra de sedan langt tillbaka dryftade

om

på införande teknisl: dolcto/rsg/rcød vid tekniska högskolan i Stock-

av en planernaolm. Med uttalande sin anslutning till dessa planer förutsätta sakkunniga

av att i sinom tid liknande anordning må införas jämväl vid en omorganlsgrad

en teknisk högskola i Göteborg, hava icke anledning att här närmare ingå

men frågan. Erforderliga reservutrymmen för de med doktorsgradens vinnande möj-

ligen förbundna studie- och forskningsarbetena kunna för avsevärd framtid be-

räknas disponibla och några nämnvärda kostnader kunna icke antagas förenade

med ifrågavarande planers genomförande.

Utbildning i ekonomiska, sociala och administrativa

ämnen.

Teknikens hastigt stegrade betydelse för näringslivet i dess olika former, Kram; på lärigenom även för landets administration och sociala liv, har sedan länge för- ökat llfryznanlett krav å att den tekniska undervisningen må upptaga ökat utrymme för

m°.;:"

ämnen, avseddaatt belysa näringslivets och hela det svenska folkhushållets verk-

samhet och framtidsuppgifter på grundval eller i samband med tekniska av veten-f-oar 61,0%; skaper. Sålunda fäste redan 1906 års kommitté för den högre tekniska underviswøiiska, soningens ordnande uppmärksamheten på, att från flera håll med skärpa framhallits Gul

gått

nödvändigheten av att högskoleeleverna i vidsträcktare mån den korta "a

än genom 2533:327"

frivilliga kurs i nationalekonomi och näringslagstiftning, somvpå den tiden före-

kom, erhölle undervisning i merkantila, Juridiska, administrativa och sociala

ämnen. Kommittén fann för sin del, att dylika kunskaper, förutom den uppenbara praktiska betydelsen därav, jämväl skulle hava värde för den formella mera utbildning. som teknikerna ofta sakna och vilken väsentlig förutsättning vore en för deras användning i allmänna värv.

Denna sida av ingenjörsutbildningen är tvivelsutan sådan betydelse och av har under de senaste aren tilldragit sig så stort intresse, att frågan dess om behöriga tillgodoseende ansetts böra göras till föremål för särskild undersökning.

Därvid vilja dock sakkunniga, under hänvisning till å sidan allmänna ena sin uppfattning faran mangläseri, å den andra de teknikens snabba av av av egen utveckling framkallade rimära kraven på den tekniska högskoleutbildningen, på. förhand betona nödvändighetenåterhållsamhet ifraga av om obligatoriska lärokurser på ifrågavarande områden.

Till en början må erinras därom att, såsom det följande framgår, åtav skilligt under det senaste årtiondet gjorts för att bättre tillgodose ifrågavarande

krav, bl. undervisning i industriell ekonomi, främst a. genom s. men genom att man sökt i den fackliga utbildningen än förr framhäva ekonomiska mera grundsatser och synpunkter, helt visst den mest fruktbärande formen för dylik

undervisning och därtill krävande varken tid eller kostnader. Med den allmänna

utvecklingen hava emellertid anspråken på specialundervisning vuxit. tagande sig

uttryck även i förslag utbildning ingenjörer till förvaltningstjänst med om av särskild inriktning på ekonomiska och administrativa i syfte bereda ämnen, att de synpunkterna större inflytande vid förvaltningen landet och dess av

narintekniskaiv.

s

gHär

nedan sammanställes vad för närvarande ingår i tekniska högsom Ekononliskd skolans och chalmersska institutets läroplaner

av sådana

som kunna sägas att skola de studerande i ekonomiskt avseende för de avse samt MW avvändning i a lmän och privat förvaltningstjänst.

5-213081.

Vid tekniska högskolan:

Rättskunskap, i regel förlagd till tredje årskursen.

Nationalekonomi, i regel förlagd till fjärde årskursen.

Bokföring, är ett frivilligt ämne och föreläses vartannat läroâr. som Hygien, även omfattande yrkeshygien. Teknisk hygien omfattande dels specialkurs för fackavdelningen för - en kemisk teknologi, dels allmän kurs för de övriga fackavdelningarna föreen läses i tredje och fjärde årskurserna. Fabrikshygien för fackavdelningen för maskinbyggnadsteknik.

Byggnadshy ien för fackavdelningen för arkitektur.

Industriell onomi för fackavdelningarna för maskinbyggnadsteknik, Skeppse byggnadskonst samt elektroteknik föreläses i fjärde årskursen.

Industriell ekonomi för fackavdelningarna för väg- och vattenbyggnads-

konst, bergsvetenskap samt arkitektur föreläses i fjärde årskursen.

Industriell ekonomi för fackavdelningen för kemisk teknologi och en del

bergsvetenskapliga fackavdelningen. av Undervisningen i dessa ämnen meddelas docenter och speciallärare. av

s Vid chalmersska institutets högre avdelning:

Bokföring för högsta årskursen samtliga fackavdelningar. av Byggnadshygien för högsta årskursen fackavdelningarna för maskinav byggnadskonst, väg- och vatten- samt husbyggnadskonst.

Industriell ekonomi för högsta årskursen samtliga fackavdelningar. av Skyddslagstiftning och skyddsteknik, frivilligt ämne för högsta årskursen

samtliga fackavdelningar. av Dessutom hava de studerande på institutets bekostnad fått åhöra föreläs-

ningar i nationalekonomi vid Göteborgs högskola.

I utlandet har å del håll gått längre på ifrågavarande utbild- Utländska man en förhållan- ningsområde. Vid tekniska högskolani Charlottenburg finnes sedan närmare 20

clen: far/c- år tillbaka fristående studieriktning för förvaltningsingenjörer inom facken skoloø-för En kortfattad redogörelse för läggningen

avdelningen för maskinbyggnadsteknik.

förvaltdenna utbildning torde här vara av intresse. :Lingsiøxgøøi-av jåirer ov/L Intrådesfordringarna mogenhetsbetyg från gymnasium samt ett års äro zlriftslrwlurv. praktik vanlig arbetare i någon industri. Högskolestudierna omfatta 8 tersom miner och sönderfalla i två delar. Under första tvåårig del studeras huvuden sakligen matematik, naturvetenskap, teknologi och nationalekonomi. Efter absol-

vering denna kurs avlägges förberedande varvid särskild vikt lägges av en examen, vid nationalekonomi. Utan omfattande kunskaper i sistnämnda ämne bliver ingen

studerande godkänd. Under de återstående 4 terminerna föreläses huvudsakligen

i ekonomiska och juridiska även i tekniskt-ekonomiska, ex. kraftämnen, men utvinning, kraftfördelning och kraftutnyttjning inom olika områden av statlig,

kommunal och privat verksamhet, byggnadskonstruktioner och byggnadssätt. tek-

nisk hygien Hand i hand därmed går utbildningen i statsrätt och förvaltetc. ningskunskap, yrkeslagstiftning och sociala författningar. Nationalekonomi stu-

deras vidare i anslutning till den första. grundläggande delen ävensom finansvetenskap, finanspolitik, bank- och börsväsen Mycken uppmärksamhet

0. s. V. ägnas åt levande språk och ingen godkännes i slutexamen utan grundliga kun skaper i franska och framför allt engelska.

Rörande erfarenheterna av denna utbildning hava sakkunniga inhämtat. att examen i förvaltningstjänst icke anses lätt och avlagts blott relativt få

av studerande. Av hela det antal studerande, åren 1905-1919 utexaminerats

som från fackavdelningen för maskinbyggnadsteknik, eller 1833, hade sålunda endast 70 valt denna studieriktning, motsvarande omkring 4 rs.

England bedrives den tekniska högskoleundervisningen huvudsakligen genom till universiteten anslutna tekniska fakulteter, automatiskt följer

varav en mera humanistisk läggning av studierna, även på. det tekniskt-ekonomiska

området. Vid universiteten avlägges examen bachelor of arts B.A. grund-

som läggande icke blott för tekniskt-industriella utan även för kommersiella och administrativa befattningar. Genom kombinationen med universitetsundervisningen har emellertid den tekniskt-vetenskapliga utbildningen hittills utan tvivel blivit lidande. och åtgärder planeras nu i syfte att avhjälpa denna brist.

Som ett led i denna strävan och för att åstadkomma intim

en mera kon- Tillfälliga takt med industrien har i England föreslagits, att framstående industrimän medfârelákspeciella vetenskapliga insikter inom sitt fack skulle i egenskap

av titulärpr0-%;k'°'$å"

fessorer inom de tekniska fakulteterna föreläsa över ämnen från sin

praktiskaffånaâágymi

verksamhet. En liknande anordning har tillfälligt förekommit jämväl hos

oss, praktiska och åtskilligt talar för att även i fortsättningen ilämpli fall anlitar denna livet-

man a väg. Såsom ett i och för sig tilltalande exempel på. dyli undervisning kan

en förtjäna framhållas den inledningskurs, första gången under höstterminen

som 1920 anordnades för de nytillträdande studerande i Technische Hochschule Charlottenburg, fackavdelningen för maskinbyggnadsteknik, med syfte att lämna

en orienterande översikt av maskinteknikens användning i och betydelse för det industriella och praktiska livet i allmänhet. Över nedan angivna 11 ämnen höllos föreläsningar av lika många framstående fackmän, vardera under halvannan timme:

1 Det ekonomiska sammanhanget mellan konstruktion, tillverkning och finansiell framgång.

2 Material- och tillverkningsteknik.

3 Värmeekonomi.

4 Kraftproduktion.

5 Kraftfördelningg

6 Arbetsmaskiner. 7 Kommunikations- och transportväsen.

8 Byggnadsanläggningar.

9 Maskinbyggnadsteknikens matematiskt-mekaniska underlag. 10 Maskinindustriens ställning i folkhushållningen. 11 Det ekonomiska livets rättsliga förhållanden.

Till dessa föreläsningar anslöto sig grundligt förberedda studiebesök vid välordnade fabriker och anläggningar i Berlin med omnejd

1 Föreläsningskursen ingick som led i en studiereform i angiven avsikt att förbättra studiernas werkningsgrad och avlasta timplanen genom en viss kombination av obligatoriska föreläsningar. Belysandeär ett härtill fogat uttalandeatt man därigenomävenville beredadeunga ingenjörsämnenamöjlighet och tillfälle till studium av de sköna konsterna och till nödvändiga kroppsövningar, allt i syfte att :uppnå den önskvärda överlägsenhetenhos landets ingenjörer i den kommande världskonkurrensem.

Av särskilt intresse för omhandlade frågor är, att riksdagen år 1918 med 1918 års 7176841119 anledning motion 232 i andra kammaren av hr Lübeck fi. hemställde Om av nr m. till KungL Majzt om utredning och förslag angående inrättande av en professuri

E"8t1°z°t"z{øte§3°

statistik och folkhushållslära vid tekniska högskolan, och hava härav föranledde utoch folkhus hállslájra uttalanden ansetts böra närmare omnämnas. Motionen hänvisade till sannolikheten tekniska att utrymme den visserligen hårt belastade läroplanen för detta viktiga 57mm" studium borde kunna vinnas utan nämnvärt inkräktande det tekniskt veten-

skapliga resultatet ökad valfrihet i fråga om min re betydande tillämp-

genom ningsämnen inom resp. fackavdelningar. Man insåg svårigheten att hos en person samla undervisningen i båda de nämnda ämnena, men hänvisade till att den modernt utbildade statistikern vanligen ägde vetenskaplig utbildning även i folkhushållslära. Därjämte framhölls, hurusom dylik vid tekniska högskolan anställd

en vetenskapsman finge anledning att ägna synnerlig uppmärksamhet särskilt åt den svenska industriens statistik och ekonomi vetenskaplig verksamhet

samt att genom bidraga till spridande och ökande av kunskapen därom.

sistnämnda synpunkt underströks tekniska högskolans lärarekollegium,

av

i ett första yttrande till vederbörande utskott uttalade, att det för industrien som och för växelverkan mellan industri och ñnansväsen torde vara av betydelse, att

målsman för ovannämnda ämne bundes vid tekniska högskolan. Härigenom en skulle vetenskapsman sättas i tillfälle att ingående studera industriellt statis-

en tiska problem och följa sambandet mellan teknik, industri och ñnansväsen, liksom

ock industrien härigenom skulle erhålla en fackman att hänvända sig till för inhämtande råd och upplysningar. Med hänsyn till undervisningens inpassande

av i studieplanerna ansåg kollegiet önskligt att uppdela densamma i en obligatorisk och frivillig del, den förra omfattande framför allt statistiken och därjämte

en grunderna för folkhushållsläran.

Svenska teknologföreningen framhöll i ett genom särskilda kommitterade avgivet yttrande, att hela undervisningstiden för närvarande endast nngefärö

av procent anslagna till ekonomiska och organisatoriska ämnen och uttalade

vore därefter bl. a. följande:

Om statistikens betydelse för i praktiken arbetande ingenjör kunna

en knappast meningarna delade. Det misstroende mot nämnda vetenskap, som

vara på sina håll tidigare varit och kanske delvis ännu är rådande. har sin grund just i den stora okunnigheten dess arbetsmetoder och resultat. som tyvärr före-

om finnes även bland för sin verksamhet äro i hög grad beroende av

personer, som densamma, och varigenom misstag och felaktiga slutsatser ofta uppstå. Sa mycket större är vikten, att ingenjörerna, kanske i högre grad än de flesta andra

som yrkesgrupper äro hänvisade till statistikens hjälp, redan under sin utbildningstid fä inhämta tillräckligt mycket dess grunder för att i praktiken kunna rätt

av använda och för sina ändamål förarbeta tillgängligt eller speciellt anskaffat statis-

tiskt material.

Utom de allmänna matematiska grunderna bör den blivande ingenjören även inhämta tillämpningar på del viktigare områden samt övningar

en genom göra sig förtrogen med arbetsmetoderna, så. att hans kunskaper bliva av enbart

teoretiskt utan även av verkligt praktiskt värde.

Ar sålunda betydelsen den föreslagna professuren ur synpunkten av

av ingenjörsutbildningen obestridlig, torde den mindre önskvärd med hänsyn

vara till nödvändigheten att skaffa centralpunkt för verklig tekniskt-statistisk

en en

vetenskap. Statistiken och tekniken äro två så skilda områden, att hittills knappast någon verklig samverkan dem emellan ägt till bådaderas minst

rum, teknikens skada. Genom upprättandet av en professur i statistik vid tekniska

högskolan beredas möjligheter att åstadkomma en bättre sakernas ordning, i det att innehavaren av denna befattning lämpligen kan och bör ägna en del av sin tid åt att belysa och bearbeta de speciellt tekniska statistiska problemen

Med hänsyn till studieplanen hade teknologföreningen i likhet med lärarekollegiet hänvisat till möjligheten att ordna delar av undervisningen valfria,

som därvid dessa, omfattande speciella tillämpningar, skulle studeras elever, vilkas

av anlag eller sannolikt blivande verksamhet kunde göra ett sådant studium önskvärt. Slutligen framhöll föreningen, att ett tillräckligt antal ordinarie

om undervisningstimmar och studerande kunde uppnas för att efter nuvarande skäligen godtyckliga normer motivera en professur, detta borde få utgöra ett hinder för professurens inrättande. Det vore nämligen av största vikt, att innehavaren av ifrågavarande lärarbefattning bereddes en sådan ställning, att han kunde hava i sin verksamhet vid högskolan och vad som därmed omedelbart sammanhörde till sin huvuduppgift, detta minst på grund av vad som ovan sagts om betydelsen av en tekniskt-statistisk vetenskap.

Sedermera har vid tekniska högskolan enligt Kungl. Majzts uppdrag verk- Utred-ning ställts av riksdagen begärd utredning i saken, och har dess lärarekollegium iay tekniska skrivelse den 20 1919 till högskolans styrelse avgivit utförligt yttrande

mars ij99sk°fl7f

frågan. Lärarekollegiet har däri vidhållit sin uppfattning, att särskilt införandet 0 e

a?

av undervisning i statistik skulle vara av mycket stor betydelse, i det att erfarenheten visat att frånvaron av denna undervisning ofta sätter ingenjören

nog ur stånd att rättnbedöma erhållna resultat och att av dessa resultat draga de rätta slutsatserna. Aven folkhushållsläran har lärarekollegiet ansett synnerlig

vara av vikt för ingenjörsutbildningen.

Rörande statistikens betydelse för ingenjörsverksamheten framhåller lärarekollegiet, hurusom varje ingenjör i såväl offentlig enskild tjänst, söker

som som

självständigt sätt angripa honom mötande uppgifter, ofta under sin Verksam-

et råkar på problem, för vilkas lösande god statistisk underbyggnad

en är av största betydelse. Bland desss problem må nämnas frågor arbetslön och

om arbetsintensitet, olika avlöningssystem, sannolika utvecklingsbehov vid planläggning och drift elektriska anläggningar, vattenledningar, järnvägar och andra

av trañkmedel.

För att emellertid statistikundervisningen skall bliva till verklig nytta, måste den byggas på verkligt vetenskaplig, för tekniska högskolans vid-

v. s. kommande matematisk grundval. Lärarekollegiet därför oundgängligen nöd-

anser vändigt, att statistikundervisningen vid tekniska högskolan grundas kurs

på en i matematisk statistik. I korthet skulle undervisningen enligt lärarekollegiets mening omfatta historisk framställning av statistikens utveckling. Vidare det statistiska materialet, dess insamlande och bearbetning enligt numeriska

och grafiska metoder samt Sveriges ofiiciella statistik, sannolikhetskalkyl, frekvenskurvor, felteori, korrelation, utjämningsräkning och interpolation samt tillämpningar på olika ingenjörsområden.

Beträffande folkhushållsläran anser lärarekollegiet, att den lämpligast bör byggas på den nuvarande undervisningen i nationalekonomi, utvidgad i vissa avseenden, och skulle undervisningen bl. a. omfatta kurs i Sveriges näringsliv

en

3h

med tyngdpunkten förlagd till någon viktigare del därav, en framställning av

konjunkturläran och konjunkturbedömningens problem, en kortare framställning av bankväsendet samt arbetarrörelsens, arbetsmarknadens och Socialförsäkringens

av viktigare spörsmål.

Efter närmare utredning har lärarekollegiet funnit de båda förenämnda ämnenas sammanförande under lärare svårt att realisera, då nämligen de flesta

en vetenska vilka välja nationalekonomien till sitt huvudämne, äro

numera matematici till sin utbildning utan humanister. Kollegiet har på närmare anförda skål stannat vid att föreslå professur i statistik och en speciallärare i folk-

en hushållslära.

Den tid, torde behövlig för ovannämnda ämnen, anser lärare-

som vara kollegiet efter företagen utredning utgöra cirka 90 föreläsningstimmar i statistik

och cirka 60 i folkhushållslära samt dessutom cirka 60 övningstimmar i statistik. Ovannämnda timantal för statistiken är fullt så stort, som det vanliga för

professur vid tekniska högskolan. Lärarekollegiet anser emellertid, att denna omständighet icke bör få lägga hinder för inrättandet av professur i ämnet och detta framför allt ovan anförda skäl rörande betydelsen av att vid tekniska

av högskolan bindes fackman på detta område. Dessutom funnes naturligtvis

en tillfälle att utöka professorns föreläsningstid genom anordnandet av speciella frivilliga föreläsningskurser. Dessa föreläsningar skulle då följas av sådana studerande, vilka ämnade fördjupa sina kunskaper i detta ämne. Eventuellt borde även tagas i övervägande huruvida dessa speciella föreläsningar kunde tänkas offentliga att lämna redan utgångna ingenjörer och andra tillfälle att vidga sitt

vetan e.

Den statistiska undervisningen enligt ovan föreslagna program bör enligt lärarekollegiets mening uppdelas i tre delar: inledande kurs, omfattande den

en historiska delen och grunderna för statistikens teori, andra del, omfattande en

en fördjupad behandling statistikens problem och undervisning i numeriskt räk-

av nande och mekaniska hjälpmedel för räknandet samt tredje del omfattande till-

en lämpningar på olika ingenjörsområden. Den inledande kursen anses lämpligen kunna obligatorisk för faekskolorna M, E och V och frivillig för övriga

vara fackskolor, de båda senare kurserna helt frivilli

Undervisningen i folkhushållslära bör enligt lärarekollegiets åsikt fördelas

på 2 kurser, grundläggande kurs motsvarande den nuvarande undervisningen 1

en nationalekonomi och påbyggnadskurs på denna, den förra kursen i huvudsak

en obligatorisk, det senare däremot lämpligen frivillig.

Då sakkunniga tagit ställning till här avhandlade spörsmål, hava de Sakkunnigigas ovan kommit till den uppfattningen, att särskild fackavdelning för tekniskt ekonoförelag en misk, organisatorisk och administrativ utbildning för närvarande icke bör ifrå komma. I Amerika och än Tyskland med dess talrika tekniska högskolor

mer och mångskiftande studieriktningar har en dylik anordning lättare kunnat genomföras och i varje fall hava anledning att avvakta påtagliga re-.

synes man mera sultat därav än hittills föreligga. Däremot anse sakkunniga mycket ange-

som läget, att å Iindervisningsplanen för samtliga fackavdelningar vid den nya högskolan inskränkning mindre väsentliga ämnen utrymme beredes åt såväl

genom av obligatorisk frivillig undervisning i statistik och folkhushållslåra national-

som ekonomi inriktad på teknikens och näringslivets inbördes ställning till varandra.

I fråga undervisningen i dessa ämnen ansluta sig sakkunniga i allt om väsentligt till lärarekollegiets vid tekniska högskolan uttalan Om än huvudvikten alltjämt bör läggas vid, att de olika facklärarna i direkt samband med Iden tekniskt vetenskapliga undervisningen ägna de statistiska, ekonomiska och organisatoriska Synpunkterna vederbörlig hänsyn, måste det såväl för den tekniska utbildningen som ur allmän synpunkt anses vara av stor betydelse att vid våra tekniska högskolor förfoga över lärarkrafter, som kunna giva de studerande samlad översikt dels av den vetenskapliga statistikens problem i teknisk been lysning, dels folkhushållslärans allmänna grunder och förutsättningarna i stort av för det svenska näringslivet tekniskt-ekonomisk synpunkt. En d lik koncentreur ring av den vetenskapliga forskningen inom dessa områden bör unna medföra synnerligen värdefulla impulser icke blott för de studerande utan även för de tekniska facklärarna och för det praktiska livets män. Sakkunniga anse sig böra lägga stor vikt vid att de studerandes intresse redan i första årskursen fästes vid de allmänna och nationella förutsättningarna för deras blivande verksamhet som ingenjörer, därvid också osökt tillfälle gives att från början inpränta det nödvändiga sambandet mellan teknik och ekonomi. Då det gäller att närmare organisera ifrågavarande undervisning, kommer tillgången på och för den a uppgiften intresserade sökande att vara n särskilt kompetentaetydelse. Goda skäl, emellertid tala för att tillsvidare av stor synas stanna vid den föreslagna anordnin med en professur i statistik och en ovan en speciallärare i folkhushållslära nationale onomi, ävensom vid studieprogrammens delning i obligatoriska och valfria delar. I frågans nuvarande läge och iavup vaxtan på vidare erfarenhet från tekniska högskolan hava sakkunniga under erinran den de studerande åtnjutna undervisningen i nationalekonomi om av nu vid Göteborgs högskola emellertid icke i den uti det följande intagna förteck- ningen över nya lärarbefattningar upptagit den nyssnämnda speciallärarbefattningen och hava icke heller ansett sig böra närmare ingå på frågan om lärokursernas omfattning och fördelning. I timplanerna ha förslagsvis upptagits obligatorisk undervisning under första studieåret samt frivilliga fortsättningskurser under ett följande år. par Jämte statistik och folkhushållslära böra på de olika fackavdelningarnas läroplaner upptagas handelsteknik med bokföring och industriell ekonomi, rättskunskap samt teknisk hygien byggnadshygien, huvudsakligen såsom valfria .studieämnen under ledning speciallärare. av

Läroplanerna.

Beträffande undervisningen inom de olika fackavdelningarna kan det givetvis i den föreliggande utredningen bliva fråga om annat än ett uppdragande grundlinjerna i överensstämmelse med de sakkunniga i det föreav av gående uttalade allmänna principerna. De i det följande pgjorda timplanerna u böra följaktligen icke betraktas såsom bindande vid en ombildningav Chalmers

tekniska instituts högre avdelning till teknisk högskola. Desamma äro fastmer att i flera hänseenden såsom skisserade förslag, avsedda dels att visa tillanse

lämpningen av de principer, sakkunniga enligt det föregående ansett böra följas som vid planerandet av undervisningen, dels ock att tjäna till- grundval för be-

dömande av lärarebehov och kostnadsfrågor i övrigt vid ombildning till teken nisk högskola. Som i det föregående framhållits sakkunniga, att undervisningen i de anse grundläggande ämnena skulle i huvudsak förläggas till första och andra årskurserna samt i största möjliga utsträckning bliva och ungefärligen gemensam av motsvarande omfång förde fack, bygga på tillämpningen mekanik och som av fysik. För undvikande onödig upprepning har därför den närmare redogörelav sen för sådana ämnen intagits under den första fackavdelningen, avdelningen för

maskinbyggnadsteknik. I den därpå följande framställningen avhandlas dessa ävensom övriga å timplanerna ptagna ämnen regel icke i vidare mån än u som att däri angives, i vilket hänseendeundervisningen i respektive ämnen avses bliva av annan omfattning eller läggning än den, för närvarande meddelas vid som tekniska högskolan i Stockholm. Då undervisningen skall uppdelas i kurser, bliver följden härav sällan

att ett större, vid exempelvis ett universitet med ett enda betecknat ämne, namn ex. kemi, kommer att i läroplanen delas i ett flertal mindre ämnen med u p tillhörande övningskurser. Detta är såle i huvudsak endast ett skenbart es mångläseri. Emellertid medför tenterandet för olika lärare i olika delar av samma ämne som regel ökat arbete för de studerande utan egentligt för utgagn bildningen. I anslutning till de i det föregående gjorda uttalandena beträffande

nödvändigheten att undvika mångläseri och överansträngning hava sakkunniga därför i möjligaste mån sökt sammanföra smärre ämnen och övningskurser. En hel del fackliga tillämpningsämnen upptagas således icke på timplanerna som självständiga ämnen, utan hava sammanförts med respektive huvudämnen. Härvid hava sakkunniga även beaktat, att föredragningen närsläktade kurser utav av olika lärare dels alltid i viss mån medför dubbelläsning dels ock gärna, på grund av lärarnas i och för sig lojala intresse för sina ämnen, medför tendens en att öka kurserna, varigenom olämplig påfrestning de studerandes krafter en av framkallas. Vid ämnenas fördelning på de olika årskurserna hava sakkunniga dels sökt undvika att ett alltför stort antal ämnen behöva studeras samtidigt dels ock..

tillsett att de studerande icke få för många ämnen att tentera vid slutet varje av termin. En särdeles stor svårighet erbjuder det att vid i kurser ordnad undervisning placera ämnena i rätta ordningsföljden. Att i detta avseende i alla punk-

ter uppnå en tillfredsställande undervisning är ofta så gott omöjligt. som Sakkunniga hava emellertid haft sin uppmärksamhet riktad även på detta

önskemål. Förslagen till timplaner upptaga icke ämnet treøm för fackavdelning annan än den för kemisk teknologi. Någon särskild undervisningskurs i detta ämne skulle således icke meddelas i de övriga fackavdelningarna.. Visserligen torde kemi vara ett ämne så stor allmän betydelse för tekniken, att utvidgnin av en av de i en elementarskola bibringade insikterna i ämnet kunde avsevär vara av betydelse för alla ingenjörer. A andra siden tager-emellertid undervisning i en kemi, är avsedd att bibringa de studerande avsevärd ökning insikteri som en av detta ämne utöver skolkursen, närmast på grund de tidskrävande övningar, av

härför skulle erfordras, så lång tid, att det synes uteslutet att med fyraårig som studietid kunna inpassa en dylik undervisning i läroplanen för någon annan fackskola än den kemiska. Sakkunniga därför icke hava något annat val

anse sig än att borttaga detta ämne för de icke-kemiska facken och tro även, med hänsyn . till väsentligt förbättrade undervisningen detta vid r den numera i ämne elementarskolorna, att detta utan större olägenhet kan ske. sakkunniga hava redan i betänkande I haft tillfälle framföra sina synpunkter härutinnan och därvid även framhållit de fördelar beträffande utrymmesbesparing m. m., som ett borttagande t av den nuvarande kemiundervisningen för övriga fack än det kemiska skulle i innebära. Däremot föreslå sakkunniga anordnandet av en mindre kurs i en gren av tillämpad kemi, nämligen ønetallzcrgi, såsom valfri för samtliga fackavdelningar.

Fackavdelningen för maskinbyggnadsteknik.

Ifrågavarande fackavdelning motsvaras vid tekniska högskolan fackav-Alløndnrta

av delningen för maskinbyggnad och mekanisk teknologi. Undervisningen inom den-

iy1.°kt°l"

samma är huvudsakligen inriktad på kraftmaskiner samt under senaste år i viss

fáåâçgfzâ-Z

mån på värmeteknik i allmänhet. Den komplettering härav, som vore önskvärdwms

omfattanse sakkunniga kunna ernås genom att undervisningen inom denna fackavdel-niny. ning vid den nya högskolan inriktas på sådana områden inom den mekaniska tekniken, hittills e företrädesvis odlats vid tekniska högskolan och på vilka

som således tyngdpunkten orde läggas i tillämpningsämnena. Sådana områden äro till finnandes huvudsakligen inom den tillämpade mekaniken och i viss mån inom värmetekniken.

I fråga Yen tillämpade mekaniken ämnet maskinlära, företrädesvis

om kraftförbrukande maskiner må framhållas, att hittills inom såväl industrien

man som vetenskapen ägnat intresse väsentligen åt de kraftalstrande maskinerna, medan man däremot först på den senaste tiden allmänt börjat inse betydelsen

mera av, att även de kraftförbrukande maskinernas konstruktion och rationella användning ägnas mera ingående studium. Aven den tekniska undervisningen har huvudsakligen varit inriktad på det förra slaget maskiner. Sakkunniga finna det därför helt naturligt och behovet påkallat, att vid den högskolan

av man nya mera inriktar sig på sådan mekanisk teknik, icke baseras på den meka-

en som niska värmeteorien utan i huvudsak omfattar sådana maskiner och apparater, vilkas konstruktion mera direkt grundas på mekaniken. Den undervisning,

som härutinnan erfordras, skulle beskrivande sådan utan ingående be-

vara en mera handla de mekaniska teori och de allmänna lagar, härför kunna

processernas som uppställas, samt de använda maskinernas principer och den vetenskapliga

provningen av deras arbetsresultat. Stora maskintekniska områden, Varpå exempel meddelas längre fram, i behov dylik vetenskaplig behandling,

synas vara av en så mycket angelägnare de omfatta betydande värden, i fråga såväl bun-

som om det kapital som kraftbehov och arbetsprodukter, varför helt små förbättringar ofta kunna medföra stora fördelar i form besparingar eller produktionsök-

av ningar och motsvarande vinst.

Beträffande värnzetelcniløen bör enligt sakkunnigas mening undervisningen

6--213081

omfatta hela värmeområdet. Dock skulle uppmärksamheten särskilt ägnas åt studiet värmets strålning och ledning samt ap arater, vilkas användning

av grunda sig därpå. och mindre åt värmets överförande till arbete i motorer. Genom att lägga studierna i föreslagen riktning skulle i viss mån olika områden inom värmetekniken bliva föremål för bearbetning vid den nya högskolan och vid tekniska högskolan i Stockholm. Bränsleproblemets centrala betydelse för vårt land kräver, att ägnar hithörande frågor det största intresse och systematiskt inriktar

man sig på förbättringar i bränslebesparande syfte. Utbildandet av ingenjörer med grundlig kännedom olika värmetekniska spörsmål får därför

om anses vara av den största nationalekonomiska betydelse.

Genom att undervisnin inom fackavdelningen således utformas med

en syftemål att speciellt omfatta en tillämpade mekaniken och vissa områden inom värmetekniken torde maskiningenjörernas allmänna utbildning i viss mån böra planeras på ett annat sätt än vid tekniska högskolan. Så bör enligt sakkunnigas mening undervisningen beträffande de kraftalstrande maskinerna kunna begränsas, förslagsvis till ungefär det omfång som undervisningen beträffande dessa maskiner förmärvarande intager vid chalmersska institutet. Timplan A vidstående sida intages ett skisserat förslag till timplan, varefter lämnas

närmare redogörelse för de däri upptagna särskilda läroämnena. I den mån en ldrokursernas omfattning särskilt angivas, äro desamma avsedda att bliva av ungefär motsvarande omfång som vid tekniska högskolan i Stockholm. Vidare hänvisas till vad anförts å sid. 39-41. Dessutom bör framhållas, att de i

som timplanen upptagna veckotimmarna närmast avse att ungefärligen angiva undervisningens kvantitet. De kunna således tänkas koncentrerade till del ter-

en av minen, om så befinnes lämpligt. Exempelvis kan en föreläsningskurs i ett mindre ämne, som i timplanen upptages med två timmar per vecka, måhända ofta lämpligen koncentreras till fyra timmar i veckan under halva terminen.

Beträffande valfria och frivilliga ämnen vilja sakkunniga framhålla, att det icke är meningen att desamma nödvändigtvis skola studeras just under det läsår, där de upptagits i timplanen. Tvärt om kunna de i regel lika väl studeras under något annat läro om också icke under vilket som helst. Sakkunniga hava tänkt sig, att de studerande skulle i viss mån själva få bestämma, ivilken årskurs de önska följa undervisningen i dylika ämnen, dock med vederbörlig hänsyn till att erforderliga förkunskaper böra vara inhämtade.

Matematik . För studiet av fysiken och åtskilliga viktiga tillämpningsämilen De särskilda zarozgmngnasåsom mekanik, hållfasthetslära fl. har man hittills ansett det vara

m. nödvändlgt,

att undervisningen i matematik slutföres å ett möjligast tidigt stadium. Yld tekniska högskolan är därför undervisningen i detta ämne helt förlagd till hästoch vårterminerna i första årskursenÅ Den för chalmersska institutet för närvarande gällande läroplanen upptager ämnet under båda terminerna i såväl första som andra årskursen. sakkunniga hava gått en medelväg och föreslagit den normala undervisningen i detta ämne fördelad på tre terminer. Den huvudsakliga. delen av lärokurserna skulle genomgås i första årskursen och återstoden under första terminen i andra årskursen. Genom en sådan fördelning skulle man tämligen undvika alltför forcerade studier i detta för en högskoletekniker så grundläggande

1 Från och med höstterminen 1921 meddelasävenvid tekniska högskolan i Stockholm matematikundervisning i första årskursen och under andra ärskursens första termin.

Försllag till timplan för fackavdelningen för maskinbyggnads-

teknik.

1 2 4

ht Vt ht vt. ht vt ht vt.

i i

f f http

ti-lö irio

i |

l

I

6 e 44 2 222_E___--

Matematik

Fysik ..--4245--22-§-----|

. . . . . . . . . . . . . . . Ritlekrnik med beskrivande geometri 2 10 8 - -1- - - - - - - - -å . - -ä- 4 4 2 -E Mekamik och teknisk elasticitetslära .I 2 2 4 2 - - - - . Hållfasthetslära och grafostatik. .3- 3 2 1 -g- - - - -- . . . - - - -

Meialilernas hållfasthetsegenskaper mate- i rialilära ..---§---2f3------- . . . . . . . . . . . . . ..----f- 4 64:6---------- Maskinelement . . . . . . . . . . . Elektroteknik .. 6;3-v-------- . . . . . . . . . . .

Geodesi ..--2-Ã----i----------

. . . . . . . . . . . . . . Maskinlära, företrädesvis motorer -i-i- 2 3 4 5 3 4 . . . . - - - - - - -Ei

Maskinlära företrädesvis td . kraftförlirukande g 3 4 5 4 8 maskiner ettdera ø -E|i

- -E á Värmeteknik 45°ÅTSKUTS°H -§- 2 3 4 5 4 8 -E§ . . . . . . . - - - - - - Kraftanläggningsteknik -i- 4 2 . - - -:- -- - - - - - - - . . . . . . . . Byggnadslära, byggnadshygien, uppvärm- ; 5 i nlngochventilation ..---;--- -g- 3 4 8 4----, i . . . . . . .

y Metallurgi ä 3 dessam m W i N â-E ett av Metallograñ ämnenobli- å 2 2 - . -- 1-- - - . . . . . . . l Gjuteriteknik gammkt å 2 -s i .M . - - - - - - . . . . . . . Metallers i E 3 3 -E ochträs - - - -,-- - - -

bearbetninglgäng;få 3 3 2 2 un

Verktygsmaskiner - -- -j- H - t

. . . . . ;Hlsgs- och gatoriskt 3

transportanord-l g 3 3 2 2 -E

ningar - - -.- -- - - - . . . . . . . .. 2%- L 4 2 :Statistik och folkhushällslära fjärde års- - -- .- - -

4..---i -

I kursen är Ä

ÅHandelsteknik ochindustriell Q -

3ttavdess.a{22)m-_i----_-(4)-.

ekonomi -i . . . . . . . amnen 0bl1- |

g ä i -i-

Rättskunskap gatoriskt -;-;-- 2 - - . . . . . . . - - - - - - -

Summa timmar per vecka 34 32 34 32 30 34 21 I i mini- mini- mini- I mum mum mum

Förkortningar: 3 och 4 = första, andra, tredje och fjärde årskurserna; ht hösttermin; vt vårtermin; f = föreläsningar; ö = övningar. = = ämne, därest genom särskild anteckning vid resp. läroämne framgår, att det är val-

= frivilligt

ritt ämne. E examensarbete; särskilt timantal är angivet, men förutsättes att vederbörandeprofessor finnes = tillgänglig för de studerande under erforderlig tid, exempelvis minst 4 timmar per vecka..

och viktiga ämne. I läroplanen är ämnet därjämte upptaget såsom frivilligt ämne för tredje årskursen. Härtill få sakkunniga tillfälle att återkomma vid avhandlandet av f sikundervisningen.

F ysáløl:Sakkunniga föreslå, att undervisningskursen i detta ämne bestämmes

till ungefärligen samma omfång som den, vilken för närvarande är tagen för

up chalmersska institutet, icke såsom i sin helhet förlagd till örsta års-

men nu kursen. utan till vårterminen i första och höstterminen i andra årskursen. Vid den allmänna fysikundervisningen, företrädesvis skulle omfatta sådana delar

som av ämnet, vilka bliva föremål för mera ingående specialstudier, bör näm-

man ligen enligt sakkunnigas mening så mycket möjligt söka inrikta undervisningen

som pá. ämnets tillämpning å tekniska uppgifter och spörsmål, vilkas behandling förutsätter de högre matematiska kunskaper, de studerande skulle förvärva under

som den första höstterminen. Två övningstimmar under vardera terminen skulle

avses för räkneövningar och ,

tre övningstimmar under vårterminen för laborationer.

Liksom i fråga om matematik tager läroplanen fysik och mekanik

up såsom frivilliga ämnen i tredje ârskursen. IDenundervisnin i denna årskurs

som

studerande,,

skulle meddelas dessa ämnen, är avsedd för sådana som för sin specialutbildning äro i behov av mera fördju ade matematiska och fysikaliska studier. Tillfälle till ett sådant fördjupat studium i dessa ämnen kommer att bliva

av särskild betydelse för utbildning beräkningstekniker inom skilda fack. Vidare

av torde det ur allmän ingenjörsvetenskaplig synpunkt intresse. att under-

vara av visnin i matematik och fysik vid den nya högskolan meddelas på ett högre plan än va för närvarande är fallet vid de tekniska läroanstalterna. Studiet den

av matematiska fysiken har nämligen hos oss hittills uteslutande bedrivits vid universiteten och där utan kraftigare im ulser från ingenjörsvetenskaperna. Dessa vetenskaper hava emellertid ommit till sådan utveckling, att den

numera en relativt elementära matematik, som in år i den allmänna ingenjörsutbildningen, ofta längre är tillräcklig. Vid lösan svårare problem hava ingenjörerna

et av

så sällan varit hänvisade till approximationer och förenklande antaganden, vilka lett till felaktiga eller ofullständiga resultat. Undervisning i matematik och fysik på ett högre plan bör därför vid den högskolan enligt sakkunnigas

nya

kunna öppna stora möjligheter för ingenjörsvetenskapernas allmänna

mening

utvec in

Riiäteknik.

med beskrivande geometri: De nuvarande ämnena -linearritning, beskrivande geometri och maskinkrokiritning hava sammanslagits till ett nytt ämne, benämnt ritteknik med beskrivande geometri. Den beskrivande geometrien skulle således icke ingå i undervisningen såsom något fristående ämne. Sakkunniga anse

nämligen, att detta ämnes uppgift inom den tekniska undervisningen bör begränsas till det så att säga mera omedelbara målet att lära de studerande förstå och utföra ritningar och odla förmågan rymdföreställningar: Den del ämnet,

av av som behandlar projektiviska system, sakkunniga ett område, stu-

anse vara vars dium är en uppgift vid sidan den tekniska utbildningen. För allmän

mera av en teknisk utbildning undervisningen i beskrivande geometri kunna begränsas

synes till jämförelsevis ringa omfattning och meddelas i samband med ritundervisningen

i övrigt såsom en del av undervisningeni ritteknik. Detta sistnämnda ämne skulle för övrigt omfatta den nödvändiga utbildningen i linearritning, krokiteckning, teknisk måttsättning, materialbeteckningar, standardiseringsfrågor, ritkon-

l

torsteknik, registrering och förvaring av ritningar m. m. Däremot skulle undervisning i linearritning och frihandsteckning såsom fristående ämnen bortfalla.

Mekanik och teknisk elastrcitetslära: Förutom den egentliga undervisningen i mekanik i andra årskursen upptag-er läroplanen fyra veckotimmar under höstterminen i första årskursen. Avsikten härmed är att bibringa de studerande sådana förkunskaper i ämnet, som äro erforderliga för studiet av fysik och hållfasthetslära, i vilka båda ämnen undervisningen skulle taga sin början den därpå följande terminen. Dessutom upptager läroplanen frivilliga studier för tredje årsknrsen. Den undervisning i teknisk elasticltetslära, som där skulle meddelas, bör avse en djupare matematisk behandling av hållfasthetsläran.

Hållfczstketslära och grafostatik är upptaget som särskilt ämne. Undervisningen i hallfasthetslära ingar vid chalmersska institutet för närvarande i ämnet mekanik. medan grafostatiken är ptagen såsom särskilt ämne.

u

Metallernas hållfásthetsegens aper: Detta ämne skulle motsvara det nuvarande ämnet nuaterialprovning vid chalmersska institutet.

Maskinelement: Undervisningen i ämnet bör lämpas efter de olika fackskolornas behov och skulle för denna fackavdelning läggas så, att den kunde tjäna som läm lig grundvalför studierna i maskinlära.

E ektroteknik: Amnet skulle motsvara det ämne, som i chalmersska institutets läroplan är benämnt tilläm ad elektricitetslära. sakkunniga hava ansett, att ett något ökat timantal bör til mätas ämnet. Särskild vikt skulle läggas på laborationer, för vilka de tre övningstimmarna äro avsedda.

Maskinlära, företrädesvis värme- och vattenmotorer: Detta ämne föreslås omfatta såväl den beskrivande delen olika slag av ång- och förbränninge-

av motorer som även vattenturbiner och pumpar. Beträffande undervisningens omfattning i fråga om de kraftalstrande maskinerna har förut talats sid. 42.

Beträffande de båda följande ämnena har idet föregående sid. 41-42 redogjorts för de särskilda synpunkter, varit bestämmande för deras

som upptagande som huvudämnen.

Maskinlära, företrädesvis kraftförbrnkande maskiner: Amnet föreslås omfatta ungv-färligen följande:

Mekaniska rörelsers väg-, hastighets, aocelerations- och kraftdiagram.

Konstruktiv utbildning maskindelar, uppfyllande förut uppställda

av

på rörelsens art etc

fordringar

ransportana0rdningar, såsom hissar. kranar samt olika slag av vagnar.

Kombination maskindelar, utförande bestämda på varandra följande

av arbetstempi vid stillastående arbetsföremål.

Kombination vid arbetsföremålets transport genom maskinen. Kombination vid maskinens uppsökande av arbetsföremålet. Beräkning och konstruktion av särskilda maskiner, såsom arbetsmaskiner,

tryckerimaskiner, vaverimaskiner, vågar, förpackningsmaskiner, sorteringsmaskiner, laitbruksmaskiner fi.

m.

Undervisningen i ämnet, föreslås förlagd till 3:e och 4:e årskur-

som serna, skulle omfatta dels en allmän del, i vilken samtliga mekanister skulle deltaga, dels ock en speciell del, i vilken de mekanister, som vilja särskilt ägna sig åt konstruktiv verksamhet, obligatoriskt skulle deltaga, under det att denna del kan tänkas frivillig för övriga mekanister. Dessutom skulle, såsom förut fram-

hållits, möjlighet beredas till ditterentiering genom stor frihet i fråga om valet

examensarbete. av Vdrøncte/rnt/c: Amnet föreslås omfatta. bland annat. följande:

ljlörbränningslära.

.ångans terinodynamik. Mollierdiagram.

.Ångpannoix Kortfattad teori för ånginotorer och förbriiiiningsmotorer.

Värmemeddelning strålning och ledning. Içikströms- och motströinsgenom apparater. Kokning med ånga. Vac-cuuirikokning. Torkning med ånga. Upp-

värmning med ånga. inom olika industrier. Angackumulatorer.O Kraft- och värmeproblemet

Varmvattenackuinulatorer. Transport av ånga och varmvatten.

Olika industriers behov av ånga och Värme.

Värmeekonomiens betydelse för industri och hushållning. Kondensorer.

Kylverk. Kylteknik. Undervisningen i detta ämne, ävenledes föreslås förlagd till 3:e och som 4:e årskurserna, skulle omfatta dels allmän del, i vilken samtliga mekanister en skulle deltaga, och dels speciell del, i vilken de mekanister. vilka särskilt en ägna sig åt värmetekniken, obligatoriskt skulle deltaga, under det att denna ämna del må kunna frivillig för övriga mekanister. vara Kraftanlâiggningsteknik: l detta ämne skulle särskilt ingå följande moment:

Belastningskaraktäristiker, val Llrivkraft. kraftackuinulering och kraftav fördelning jämte kraftförsäljning.

Metaller och fräs bearbetning, verktyg/snzaslcincr samt Iziss- och tra2sp09f-

anordøzvingar: Dessa äro utbrutna det nuvarande ämnet mekanisk ämnen ur teknologi. Ettdera dessa tre ämnen skulle bliva obligatoriskt. av Statistik och folkhuslzállslära, handelstckøztk och industriell ekonomi samt

rättskuøzslrap: Beträffande dessa hänvisas till avdelningen utbildningi ämnen ekonomiska, sociala och administrativa ämnen sid. 333-39.

Faickaivdehlingeil för skeppsbyggnadsteknik.

föreslagits beträffande fackavdelningen för maskin- I likhet med vad som Allmáiu nu de byggnadsteknik sakkunniga, att undervisningen beträffande kraftalstrande .synpunkter anse hctrizfa de maskinerna även inom denna fackavdelning bör meddelas till ungefär motsvarande n undervisnin- omfång för närvarande vid Chalmers tekniska institut. Undervisningen skulle som v/eøzsonzfutt- inriktas dju gående sådan angående de kraftproducerande således icke på en mera uivly. maskinerna, sjömotorerna, utan i stä let på det egentliga skeppsbyggeriet far- tygskroppens byggnad och konstruktion samt valet av lämpligaste framdriv- ningsme för uppnående ekonomisk drift. Genom lylik betoning stuav en av dierna nämligen på ett naturligt sätt kunna ordna undervisningen så att bör man den kommer att utgöra komplettering den undervisning, som inom moten av svarande fackavdelning lämnas vid tekniska högskolan i Stockholm där större

förutsättingar och alltjämt komma att finnas för ett mera dupgående nu studium sjömotoirernas konstimktion. Nämnda anordning är även ekonomiskt

av

fördelaktig, därigenom att undervisningen i de grundläggande ämnena bliver likartad med den, föreslagits för den mekaniska fackavdelningen, och en onödig

som dubblering speciallaboratorier således kan undvikas.

av

Någon uppdelning undervisningen i särskilda studieriktningar anse sak-

av kunniga flera skäl önskvärd. De olika områden skeppsbyggnadsingenjörerna

av hava att taga befattning med gripa så. in i varandra, att en dylik uppdelning icke kan lämplig. Det torde också vara s nnerli en svårt för att

anses

omöjligt för studerande att på ett tidigt stadium definitivt bestämma

säga en den skeppsbyggeriverksamhet, åt vilken han i praktiken kommer att

gren av särskilt sig. Sakkunniga hava därför ansett lämpligast, att undervis-

ägna ningen i de tre första årskurserna bliver gemensam för de studerande inom detta fack. Först i fjärde årskursen bör tillfälle till en viss specialisering läm-

fritt ämnesval. Där skulle de elever, som önska utbilda sig till nas genom konstruktörer, meddelas något längre driven undervisning i teoretiskt skepps-

en byggeri och konstruktion, medan åter de, som önska utbilda sig till varvsingenjörer, skulle erhålla f lligare undervisning i raktiskt skeppsbyggeri samt i

en sådana ämnen, hava irekt tillämpning på ar etsledning och varvsdrift.

som

Beträffande det å följande sida intagna förslaget till timplan hänvisas till Timplan. vad anförts timplanen för fackavdelningen för maskmbyggnadsteknik

som om sid. 42 samt under avdelningen låroplanernm å sid. 39-41. De särskilda

läroämnena.

I ämnena

matematik, rnetallurgi, fysik metallografi, mekainil: ock teknisk elasticitetslära, gjuteritelønik,

bearbetning,

metallersocllêträs háltlfzsthetsliâiiøjzfocâlgrjøifostagâ,ernas a ievsegens per ver ygsmas iner,

me a i rnaskineleønent, kiss- ock transportanordningar, elektroteknik, statistik och folkknshållslära, ,i geodesi, handelsteknik och industriell ekonomi

byggnadsldra, byggnadskygien, uppoärm- samt

ning ock ventilation, rättskanskap

böra skeppsbyggerieleverna åtnjuta undervisning till motsvarande omfattning som och tillsammans med den mekaniska fackavdelningens elever; imaskinelement har dock föreslagits något lägre timantal för övningarna.

Ritteknik med beskrivande geometri:

Antalet timmar i ritteknik under vårterminen i första årskursen föreslås något minskat för skeppsbyggarna, då dessa i stället i ämnet praktiskt skeppsbyggeri skulle meddelas undervisning i ritning av fartygsdetaljer.

Maskinlära, företrädesvis motorer sjömotorer: Undervisningen i detta ämne bör i väsentliga delar bliva densamma som

i mekaniska fackskolan, dock så att undervisningen för skeppsbyggarna skulle

lampas efter deras speciella behov.

Undervisningen i sjömotorer är avsedd att omfatta en ingående behandling av beråkningsmetoderna för de olika slag motorer, som användas för fartygs fram-

av drivning, ångpannor, kolvångmaskiner, ångturbiner, dieselmotorer och övriga förbränningsmotorer samt dessa motorers tillverkning och installation, dock med uteslutande mindre viktiga detaljkonstruktioner. Huvudändamålet med under-

av

Förslag till timplan för fackavdelningen för skeppsbyggnads-

teknik.

i

ht. vt. ht. vt ht. vt. ht. vt.

Midja.

r§ö.|{i07

i I 1 i

Matematik ..; 6 6 4 4 . . . . . . . . . . . . 22%-2f2__.__i_

Fysik 4 2 45 #z2-_.____

. . . . . . . . . . . . . . ..-- Ritteknik med beskrivande geometri 2 10 2 4 -i- l-g- - - - - - - - Mekanik och teknisk elasticitetslära 2 2 4 4 4 4 2{2 . . - - - - - J-i-

Hållfasthetslära och grafostatik. .;- 3 2 1A- -- . . . - - - - - - -|i Metallers hållfasthetsegeuskapermaterial-J i

lära ..-------j2 K . . . . . . . . . . . . . . ...---- å-i-----_

Maskinelement.. 4 5;4 . . . . . . . . . 3-å------t- ..------6 i Elektroteknik 3------3_ . . . . . . . . . . .

-Geodesi ..§-2-------------

. . . . . . . . . . . . . . Muskinlära., företrädesvis motorer sjö-f motorer ..-#----,1-234046-.E . . . . . . . . . . . . Teoretiskt skeppsbyggeri -iw- 2 4 4 4 4 6 -E . . . . . . . . - - - - -- -

Praktiskt skeppsbyggeri 1 3 2 3 2 6 2 6 4 6 -E . . . . . . . . . - - -á

Kraftanläggningsteknik -ê- 4

-- - - - - - - - 2 . . . . . . . . . - - - i Byggnadslära, byggnadshygien, uppvärm- t

ningochventilation 3 4 3 4---- . . . . . v Metallurgi avdessah- -F- 3 . . . . . . . . Ett - - -- - - - - - - -- - -

Metallograñ ämnemobli- 2 2 . . . . . . . . . - - - - - - - - - - -- - - - Gjuteriteknik ; gatwsk -- - - - 2 . . . . .. - - - - - - - - Metallers och träs bearbetning 3 3 3 Ett dessa- -- - - - - - - - - - - - av i Verktygsmaskiner ämnenobli- - 3 3 . . . . . -- - - - - - - - -- - - -, Hiss-ochtransportanordningar gatorlskt -y - - -l- - - - 3 3 - - - - - - Statistik och folkhushällslära. Ifjärde års- 4 2 4 2 - - - - - - - - - - Handelsteknik och industriell kuââeâegââtt

ekonomi i- 2 2 4 . . . . . . . . . .. - - - -- - - - -- - - - -4 amnen i Rättskunskap obligatoriskt 2 . . . . . . . -- - - - - - - - - - - - - - -g Summa timmar vecka 34 I 32 34 34 34 32 32 per i

;mini- mini- mini- i gmum mum mum 1 Förkorminggar: 3 och 4 första, andra, tredje och fjärde årskurserna; = ht = höstterminen; vt vårterminen; f föreläsningar; ö övningar; = = = = frivilligt ämne, därest genomsärskild anteckning vid läroämne framgår, att det är valresp. fritt ämne. E = examensarbete; särskilt timantal är angivet, förutsättes att vederbörandeprofessor finnes men tillgänglig för de studerande under erforderlig tid, exempelvis minst 4 timmar vecka. per

visningen bör vara att bibringa skeppsbyggarna tillräckliga kunskaper för att själva kunna bestämma de huvudsakliga dimensionerna av olika slag maskiner samt att rätt bedöma de olika systemens fördelar eller olägenheter i såväl ekonomiskt

tekniskt hänseende. som

Teoretiskt skeppsbyggert: fartygs sjövärdighet, hållfasthet, motstånd vid framdrivning, manöverförmåga, rullning etc. Undervisningen i detta ämne bör bliva ungefärligen samma omfång som nu vid chalmersska institutet.

av

Praktiskt skeppsbyggeri: Undervisningen i detta ämne föreslås bliva av ungefärligen samma omfattning som nu vid chalmersska institutet och bör ordnas så att de första grunderna det praktiska skeppsbyggeriet lämnas redan i första

av årskursen, med uppgift närmast att väcka de under sommarferierna vid skepps-

praktiserandes intresse för iakttagelser rörande olika detaljkonstrukvarv egna tioner och arbetssätt. Denna undervisning hava sakkunniga ansett böra fortsättas under andra årets vârtermin. Ritundervisningen bör omfatta fartygskonstruktioner och fart gsdetaljer samt klassificeringsritningar.

.IxxraflanläggtngsteknilwAmnet är frivilligt och avsett företrädesvis för de

studerande, vilka önska utbilda sig till varvsingenjörer.

Byggnadslära, byggnadshygien, uppvärmning och ventilation böra i föreslagen omfattning studeras av skeppsbyggarna. då kunskap i dessa ämnen är värdefull för tekniker samt mycket av vad som däri kan inhämtas är tillämpligt

å fenvarart

P

Yåljlgølztallers.

och träs bearbetning, verktygsmaskiner samt hiss- och transportanordningar skulle förekomma under 3zdje läsårets hösttermin och ett dessa

av ämnen vara obligatoriskt. Kursernas omfattning bör vara densamma som för de studerande i mekaniska fackavdelningen. Övningsuppgifterna väljas med hänsyn till de resp. maskinernas eller anordningarnas användning inom skeppsbyggeriet.

för elektroteknik.

Fackavdelningen

Vid chalmersska institutet är undervisningen för närvarande inriktad huvud- Allmänna sakligen på starkströmstekniken. Någon undervisning i svagströmsteknik medde-synpçønkter las därstädes icke, beroende bland annat på att icke ansett det möjligt att fâfâggálâd

man under en treårig lärokurs lämna tillräckligt utrymme åt denna del av elektrotek-

mngens omniken utan att därigenom alltför mycket inkräkta på. undervisningen i den författning.

allmän ingenjörsutbildning inom detta fack ämförligt mycket viktigare starken strömstekniken. Genom att vid den nya högskolan lärokursen för den elektrotekniska fackavdelningen bliver fyraårig, kommer något hinder av antydd art icke att möta. Då emellertid liksom för närvarande även för framtiden torde

man kunna räkna med, att behovet av inom svagströmstekniken speciellt utbildade högskoleingenjörer kommer att bliva relativt ringa, samt högre undervisning i denna meddelas vid tekniska högskolan i Stockholm och-specialutbildning vid telegrafverkets undervisningsanstalt, anse sakkunniga, att man utan olägenhet bör kunna utesluta telegrañ och telefoni såsom självständiga läroämnen vid den nya högskolan. Ur rent ekonomisk synpunkt vinnas härigenom avsevärda fördelar, då ett omfattande speciallaboratorium och därtill hörande utrustning inbesparas.

7-213031.

Ehuru således icke skulle speciellt inrikta sig på detta område, hava sak-

man kunniga likväl ansett, att man icke bör från studieplanen utesluta all undervisning i svagströmsteknik. Särskilt gäller detta de teoretiska, grundläggande delarna av ämnet. Lärokurserna i elektricitetslära och elektrisk mätteknik hava därför avsetts lagda så, att teorien för telefonledningar inhämtas i samband med studiet kraftöverföringsproblem och ingående undervisning lämnas över elektriska

av svängningar samt utjämningsfenomen jämte tillämpningar på radiotelegrañ och vågors fortplantning utefter ledningar. En sådan läggning av undervisningen är desto påkallad, som redan nu dessa delar av elektrioitetsläran äro av stor

mer betydelse för starkströmstekniken och komma att bliva så i än högre grad, i den män kraftöverföringsledningar och distributionsnät ökas till storleken, varför dessa undervisningsområden under alla förhållanden böra ingå i den allmänna

ingenjörsutbildningen inom detta fack.

Beträffande starkströmsteknikcn kommer givetvis den förlängda studietiden att medgiva, att undervisningen härutinnan upptages i motsvarande omfattning

vid tekniska högskolan. Med häns n till att elektrotekniken under det sista som årtiondet kommit till allt större använ ning inom såväl industriens olika

grenar

även kommunikationsväsendet, lantbruket och övriga områden och då som denna utveckling inom närmaste tiden synes komma att ske i än hastigare tempo genom införande av elektrisk järnvägsdrift, lantbrukets elektrifiering m. m., synes det vara lämpligt, att man utnyttjar den ökning i lärarkrafter som en ny teknisk högskola medför på det sätt, att ämnets olika delar bliva så fullständigt

möjligt företrädda inom landets högskoleundervisning. Den differentiering, som respektive komplettering undervisningen, som härigenom skulle uppkomma,

av kan icke vara annat än till nytta för den allmänna ingenjörsutbildningen i landet, under förutsättning att undervisningen ordnas så att en fast teoretisk och experimentell grund lämnas i ämnets centrala delar; det hör under sådana

mera förhållanden erbjuda den utexaminerade ingenören någon svåri het att på

hand komplettera sina kunskaper på de områden,där hans utbil ning varit egen

mindre ingående art. Sakkunniga föreslå därför, att undervisningen vid den av

högskolan inriktas särskilt på elektriska energiens användning och de elektnya riska maskinernas egenskaper, i andra rummet på undervisning i läran

om kraftens generering såsom teori jämte beräkning av elektriska maskiner och transformatorer med härtill hörande konstruktionsövningar.

Vid den nya tekniska högskolan skulle man sålunda särskilt betona studiet de elektriska maskinernas och ap araternas användning för olika ända-

av mål och inom olika områden industri oc teknik. Undervisningen härutinnan

av skulle meddelas i ämnet elektrisk anläggningsteknik.

Såsom komplettering till denna undervisning skulle de studerande iämnet elektromaskinlära och högspänningsteknik erhålla en fullständig utbildningi elektromaskinläran, i vad rör teori och verkningssätt för generatorer och

som transformatorer. Vidare skulle i detta ämne meddelas undervisning angående anordning kraftcentraler och kraftöverföringar samt i allmänhet vad som tillhör

av högspänningstekniken.

Beträffande den å sid. 52 intagna timplan hänvisas till vad som anförts T-iønplarz. beträffande timplanen för fackavdelningen för maskinbyggnadsteknik sid. 42 ävensom under avdelningen lär0planerna å sid. 39-41.

I ämnena De särskilda

Zäroämnena. matematik, metallurgi, ritteknik med beskrivande geometri, nzetallografi, mekanik, gjuteriteknik, hållfasthetslära och grafostatilø, metallers och träs bearbetning, nzetallernas hållfastketsegensIaaper, verktygsmaskiner,

maskinelement, kiss- ock transportanordningar, maskiøilära, företrädesvis motorer, statistik och folkhushållslära, kraftanläggningsteknik, handelstelcnik ock industriell ekonomi

byggnadslära, bgggnadshygien, itpprärm- samt

ning och ventilation, rättskunskap

böra de studerande inom denna fackavdelning åtnjuta undervisning till motsvarande omfattning som och tillsammans med de studerande i den mekaniska fackavdelningen, dock så att undervisningen i byggnadslära, byggnadshygien, uppvärmning och ventilation skulle vara frivillig.

Ez/sik: De studerande inom denna skulle befrias från.

fackavdelning

föreläsningar i fysik, som beröra elektricitetslaran.

Elektrieitetslära: I detta ämne bör meddelas undervisning i elektricitetsläran och dess tillämpningar på teoretiska örsmål inom elektrotekniken såsom

s xräxelströmsteori, teorien för långa överförings edningar inom stark- och svagström, elektromagnetiska utjämningsfenomen och svängningar med tillämpning

på överspännin ar och på trådlös telegrafi och telefoni.

.älektrisløanläggningsteknik: Detta

ämne skulle bland annat omfatta läran om elektriska motorer och deras verkningssätt i kombination med olika driftsanordningar, avsedda för olika ändamål, såsom fabriksdrift olika slag. valsverks-

av drift, transportanordningar, bandrift etc. Vidare skulle detsamma omfatta beräknin av distributionsnät, belysningsanläggningar, anläggningar för elektrisk bandri elektriska i vad angår deras elektriska egenskaper, ackumulatorer,

ugnar elektriska lampor samt elektriska mätare. Undervisningen skulle

anpassas vad som i praktiken förekommer vid projektering distributionsanläggningar.

av Konstruktions- och -laborationsövningarna, böra anordnas i samband med före-

som läsningarna, skulle undersökning dels de olika elektriska motorernas

avse av karaktäristiska egenskaper, dels motormaskinerier helhet. i

av som

Elelctromasløinlära och högspänningsteknik: I detta ämne skulle undervisning

meddelas i den för landet synnerligen viktiga del elektrotekniken, be-

av som handlar kraftstationer och kraftöverföringar, och skulle densamma bland annat

omfatta teori för generatorer och- transformatorer, anordning kraftcentraler,

av kraftöverföring, apparater och anordningar för skydd mot överström och över-

spånning, spänningsregleringsanordningar för kraftöverföringar etc. I samband

med föreläsningarna skulle anordnas konstruktionsövningar för projektering

av kraftcentraler och överföringsledningar samt laborationsövningar

med generatorer och transformatorer.

-

Elektrisk mätteknik: Detta ämne, i läro lanen sammanförts med ämnet

som elektricitetslära, omfattar såväl föreläsningar aborationsövningar. I labora-

som tionsövningarna ingå bestämning elektriska motstånd, strömstyrkor,spänningar,

av elektricitetsmångder, kalibrering avvinstrument, bestämning kapacitet och in-

av

377 | ;T Ät i

Iqjwli-

fö.f.0 f.0f.uf.0f.

Matematik 664422--22--- Fysik ---422Ö--22---

. . . . . . Ritteknik med beskrivande geometri 2l028----------- Mekanik 22--4444-----

. . . . . . . . . . . . . . . Hällfastbetslära och grafostatik --3321|--------

| Metallernas hållfasthetsegenskaper ma-

I

teriallära ____23__________ Maskinelement ----4646--------- Elektricitetslära och elektrisk mätteknik _---4446_-___lE. Elektrisk anläggningsteknik --------4i32326-lE

. . . . Elektromaskinlära ochhögspänningsteknik ----------6626--iE

Maskinlära, företrädesvis motorer --------234534-;- Kraftnnläggningsteknik --------------42-l-

Byggnadslära, byggnudshygien, uppvärm-

ning och ventilation --------343›4›--;--

. . . . . . . . .

ämnen --------22------ Metallografi

. . . . . . . . Obliga Gjuteriteknik toriskt --.----.--2-------

. . . . . . . Metallers ochträs bearbetning Ett avdessa --------s3------ Verktygsmaskiner äåâlâ; ------e--33-------

. . . . . { Hiss- ochtransportanordningar toriskt --------33------

Statistik och fjärde års-

kursen ett 4=-2---------42--

Handelsteknik och industriellfolkhushâllslärall

"av dessa

ekonomi

. . . . . . . . . amnenobli-

. --22--------<4›1-------------I--2I_

Rättskunskap gatoriskt

. . . . . . . .

Summa timmar per vccka 32 32 32 31 30 26 25-

mini- mini- mini- mini-|

mum mum mum mum;

;Förkort-niøzgar:

.l, 3 och 4 = första, andra, tredje och fjärde årskurserna..

ht. = höstterminen; vt. = vårterminen; = föreläsningar; ö. övningar.

. =

= frivilligt ämne, därest genom särskild anteckning vid resp. läroämne framgår, att det är valfritt ämne."

E = examensarbete; särskilt -timantal är angivet, men förutsättes att vederbörande professor finnes tillgänglig för de studerande under erforderlig tid, exempelvis minst 4 timmar per vecka.

duktans, magnetiska mätningar, undersökning växelströmskretsar och elek-

av triska svängningar. Föreläsningarna att lämna sammanhängande fram-

avse en ställning mättekniken i anslutning till laborationsövningarna.

av

Fackavdelningen för byggnadsteknik.

Chalmersska institutets fackskola för husbyggnadskonst har med sin tre-Allmänna åriga lärokurs hittills satt sin uppgift dels att bibringa blivande arkitekter âyçzzwtkteg

som nödigt underlag i byggnadstekniska ämnen för att möjliggöra deras fortsatta stu-,,f,5§§ê,°;§{,f,

dier vid konstakademien efter komplettering med tekniska högskolans i Stockholm omfatt-

gens fjärde årskurs, dels ock att giva teknisk underbyggnad åt blivande byggnadsin- ning.

genjörer, betongtekniker och dylika. Den treåriga studietiden har emellertid medgivit avdelningens uppdelning i en åt det konstnärliga hållet riktad linje och

byggnadsteknisk art. Med det sålunda tillämpade systemet en annan av mera att i första hand ha i sikte de studerandes grundliga utbildning inom byggnadsteknikens olika områden har för husbyggnadsavdelningen avsiktligt

man upptagit rymlig kurs i matematiska och mekaniska ämnen, ungefär jämställd

en med den, däri meddelas åt mekanister samt väg- och vattenbyggare.

som

Vid tekniska högskolan i Stockholm däremot har ända tills på senaste tid arkitektutbildningen ägt i konstnärlig riktning. Sedan några är till-

rum mera baka är emellertid arkitekturfackskolan därstädes uppdelad i två studieriktningar, konstnärlig studieriktningen arkitektur och en mera teknisk

en mera studieriktningen husbyggnadsteknik. Samtidigt strävade man att bibringa sanztliga arkitekter bättre byggnadsteknisk utbildning än förut varjämte

en

den sistnämnda studie-riktningen konstruktörer och materialteknici inom genom husbyggnadsfacket skulle utbildas. Med hänsyn till att denna anordning fungerat endast några fä år första utexamineringen år 1916, torde tillräcklig erfarenhet

hava vunnits för att bedöma, i vad mån dessa syftemål uppnåtts. ännu Pâ den husbyggnadstekniska linjen har hittills utexaminerats endast ett fåtal studerande. Emellertid torde den åsikten allmänt omfattad, att för utbildande

vara

goda byggnadskonstruktörer erfordras betydligt vidl ftigare rundläggande av en utbildning den hittillsvarande, speciellt i matematik mekaniâ,ävensom att

än oc dessa studerande i onödigt hög grad belastats med en del för en husbyggnadstekniker mindre viktiga ämnen, såsom frihandsteckning och ornamentik m.

Enligt sakkunnigas åsikt böra inom utbildningen för husbyggnadsfacket särskiljas konstnärlig och teknisk riktning. Denna uppdelning behöver

en mera en icke utesluta att studerande, inrikta sina studier åt det tekniska hållet, även

som utveckla sina konstnärliga anlag; därvid dock mä erinras att konstnärlig för-

om måga och praktiskt administrativ läggning icke alltid förenas hos samma person.

Av skäl, i det föregående sid. 26 framhållits, sakkunniga emeller-

som anse tid, att landets behov konstnärligt utbildade husbyggare åtminstone tillsvidare

av bör kunna tillgodosett den utbildning av arkitekter, som äger rum

anses genom vid tekniska högskolan i Stockholm. För byggnadsteknisk studieriktning torde

en

heller någon fördju ad undervisning i arkitektur i konstnärlig mening vara erforderlig. Husbyggnadsteknikoch konstruktion äro däremot viktiga ämnen även

för en väg- och vattenbyggnadsingenjörz, och den grundläggande utbildningen fackämnena är för olika slag av byggnadsingenjörer ungefär densamma. Därför torde den i det föregående sid. 25 omnämnda sammanslagningen chalmersska av institutets nuvarande fackskolor för husbyggnads- samt väg- och vattenbyggnadskonst få anses lämplig, särskilt som en begränsning fackavdelningarnas av antal i och för sig är att förorda. Undervisningen för väg- och vattenbyggnadsingenjörerna är i princip ensartad vid chalmersska institutet och tekniska högskolan. Från fackavdelningarna

för väg- och vattenbyggnadskonst utexamineras många ingenjörer med goda förutsättningar att bliva dugande byggnadsteknikei och rekryteras dessa äveni stor utsträckning från sagda fack. Emellertid måste bristerna dylik rekryi en tering ligga i öppen dag, då i undervisningen inom väg- och vattenbyggnadsfacket icke ingår för husbyggnadstekniker erforderlig undervisning i husbyggnadslära, arkitektur och vissa delar b ggnadstekniken. av Det torde därför ligga nära till hands, att för erhållande bättre man av en utbildning för såväl husbyggare väg- och vattenbyggare söker åstadkomma som en undervisning, som så vitt möjligt reducerar bristerna å båda håll, att genom vid nya högskolan inrätta särskild avdelning för byggnadsteknik, i sig inneen fattande huvuddelen den tekniska undervisningen inom arkitektur- samt vägav och vattenbyggnadsfackskolorna , Med den allmänna läggning av undervisningen inom olika fackavdelningar, som sakkunniga i det föregående förordat, torde hinder icke möta för erforderlig specialisering genom lämplig ämnesgruppering och fritt ämnesval inom vissa gränser. Från väg- och vattenbyggarnas fack rekryteras ingenjörer för sådan en mångfald av områden, att djupgående specialisering studierna, även en mera av om en dylik vore önskvärd, icke rimligtvis kan medhinnas under zl-årig studieen tid. Ett alltför detaljerat studium tillämpningsäixinena torde ock till av vara föga nytta, då minst inom detta fack specialisterna regel danas som genom studiernas fullföljande under samtidig praktisk verksamhet För exempelvis en vattenkraftingenjör är det givetvis betydelse att vid högskolan hava studerat av vattenkraftteknik, kunskaper i detta ämne måste han ändock tillägna men senare sig i sådan utsträckning, att studierna vid högskolan spela ganska liten roll, medan däremot högskolestudier för nödig kännedom angränsande områden för om en blivande vattenkraftspecialist äro kanske väl så stor betydelse. Då det av gäller ämnesvalet sakkunniga därför, att bör begränsa sig till några anse man få huvudgupper. Enligt sakkunnigas förslag till timplan för den blivande fackavdelningen för b ggnadsteknik skulle samtliga elever erhålla allmän matematisk och en mekaniskutbildning, motsvarande den meddelas i fackavdelningen för maskinsom byggnadsteknik, jämte ganska omfattande utbildning i allmänna en gemensam byggnadstekniska ämnen.

De elever, som önska förlägga sin framtida verksamhet till husbyggnadsfacket med stadsplaneteknik, skulle beredas tillfälle att speciellt inrikta studierna i konstruktiv, kommunalteknisk och byggnadsorganisatorisk riktning. För det fall att studerande, vilka ordna sina studier sålunda, Visa avgjorda konstnärliga anlag och önska komplettera sin utbildning i konstnärligt avseende, torde möjlighet kunna beredas för dem att efter avlagd ingenjörsexamen vinna inträde vid konstakademiens byggnadsskola, utan tvång att genomgå sista årskursen i tekniska

högskolans arkitekturfackavdelning. I sådant syfte skulle då konstakademiens statuter underkastas den jämkning, som därför bleve erforderlig. I fråga studerande, vilka skulle inrikta sin framtida verksamhet på omom råden, för närvarande huvudsakligen rekryteras från fackavdelningen för som och vattenbyggnadskonst, sakkunniga att utbildningen genom lämpväg- anse lig ämneskombination bör avse följande huvudgrupper: Vägbyggare järnvägar, landsvägar och kanaler, Vattenbyggare vattenledningar, vattenkraftanläggningar, dammar,

kaer 0. J ,

Gfonzmunihationstelønikerhamnanläggningar, bangårdar och järnvägs-

förbindelser, administration o. d.. Inom dessa olika möjliggöres ytterligare i samband med de avslugrupper tande studierna och examensarbetena ett i görligaste mån fritt ämnesval. Beträffande det å omtående sida intagna förslag till timplan hänvisas irmpzan. tillämpliga delar till vad förut anförts timplanen för fackavdelningen för som om

maskinbyggnadsteknik sid. 42 samt under avdelningen läroplanerna å sid.

39-41

I ämnena De särskilda nzatematilø, ønehaøzzlø, läroämneoza. fysik, V elektroteløøzilø och rittehnilø med beskrivande geometri, hraftanläggningstclønilø

böra de studerande inom denna fackskola åtnjuta undervisnin till motsvarande .omfattning och tillsammans med de studerande i den aniska fackavdelsom me ningen; i ritteknik dock med väsentligt begränsad kurs. Statistik och folkhushållslära: Den grundläggande utbildningen bör bliva med övriga fackavdelnin Den frivilliga utbildningen bör för denna gemensam ar. fackavdelning, särskilt i fjärde års så vitt möjligt inriktas på byggnadsursen, tekniska ämnen, vilket också gäller i fråga ämnena handelstelønilo och induom striell ekonomi samt rättsknnskap. Metallers och träs bearbetning: Amnet skulle bliva obligatoriskt för denna fackavdelning, mindre omfattning än i den mekaniska. Undervisning men av skulle meddelas i sätt för utförande av nitning, svetsning, smidning, svarvning, enklare gjutning med gjutjärn och stålgjutgods, enklare härdning, träs sågning, livvling dyl. o. Iaslc-ánelement och beskrivande nzaskinlâra: Undervisningen skulle omfatta dels enklare maskindelar, dels den mekaniska värmelärans och elektricitetslärans tillämpningar på maskintekniken, sammansättning och verkningssätt av -ångmaskiner, ångturbiner, förbränningsmotorer, elektriska motorer, Vattenmotorer, luftkom ressorer, beskrivning över hiss- och transportanordningar spepumpar, ciellt på b splatser, pålkranar, mudderverk 0. dyl. ggna Geo Detta ämne skulle omfatta geologiens grunder, jordens utveckogz: lingshist0ria, geologiska krafter och deras verkningar, Överblick berggrundens av och de lösa jordlagrens beskaffenhet, byggnad och utbredning i Sverige. Översikt

nyttiga jordarter och bergarter, med speciell häns till sådana som hava anav n vändning inom byggnadsfacket. Därjämte böra geo ogiska exkursioner äga rum

under en vecka.

Förslag till timplan för fackavdelningen för byggnadsteknik.

ht.

Matematik . . Fysik . . . . . . . . . . . . . . i

Ritteknik med beskrivande geemetri

Mekanik och teknisk elasticitctslära 3- Metallers och bearbetning . träs . . . . l Maskinelementoch beskrivande maskin-

lära . . . Elektroteknik. . Geologi Geodesi .

. . . . . . . . . . . Allmän byggnadslära och byggnads-

teknik i Byggnadsstatik med grafostatik, håll- 5

fasthetslära och brobyggnadslära. 4 03 Vattenbyggnadslära .

2 s

AYäg- och järnvägsbygguad. . . . . . . . .kom-j 4 samt

munikationsteknik . 3 Kommunal- och stadsplaueteknik. . . . . . . . lg Arbetsmaskincr och arbetsledning i l G 1 Kraftanläggningsteknik . . . . . . . . . i Byggnadshygien, uppvärmning och ven-

tilation 3. 4 Arkitektur-historia. . . . . .och arkitektenisk . i

formlära . . . . . . . Fabriks och våningsplaner

Hiss- och transportanordningnr 3 Vattenkraftteknik. . .

Statistik och folkhushålls-. . . . . . . . . fjärde års-

lära kursen är Handelsteknik. . . . . . . . . j och indu- ett av dessa

striell ekonomi ämnen . . . NRättskunskap.: obligatoriskt . . . .

Summa 32 21

mini- mini-

mum mum

Ett av dessa obligatoriskt.

- Två. av dessa obligatoriska..

Förkortningar .

3 och 4 första, andra, tredje och fjärde årskurserna; = ht. = höstterminen; vt. vårterminen; föreläsningar; övningar; = : = = frivilligt ämne, därest genomsärskild anteckning vid läroåimneframgår, att det resp. är valfritt ämne.

E : examensarbete; särskilt timantal är angivet, förutsättes att vederbörandeprofessor men finnes tillgänglig för de studerande under erforderlig tid, exempelvis minst 4 timmar per vecka.

Geodesi: Undervisningen bör omfatta avvägning, kartritning, teodolitmät-

ning; övningar fältet under sammanlagt cirka 14 dagar. Allmän bygg-nadslära och byggnadsteknilc: Detta ämne skulle omfatta. materiallära trä, järn, cement, sten, sand, tegel m., sprängning, schaktning, m. transport av massor, betong dess egenskaper, tillverkning, blandningsförhållande m. m., kalkbruk och andra bindemedel, grundundersöknings- och grundläggningsmetoder, byggnadstekniska detaljer i murverk, pelare, valv- och balkkonstruktioner, speciellt dylika avseende arbetets utförande samt ljud- och värmeisolering,

inredningar och snickerier, tekniska bestämmelser, arbetsbeskrivningar I o.

undervisningen skulle ingå hållfasthetsberäkningar, vilka skulle tillhöra bygg-

nadsstatiken. Konstruktionerna och övningarna i allmän byggnadslära skulle hava ungefär samma omfattning för närvarande vid tekniska högskolan i ämnet byggsom nadsteknik för arkitekturfackskolan, dock utan kombination med hållfasthetskalkyler. Ovning i grundundersökningsmetoder bör ske å fältet under vecka. en Byggnadsstatik och brobyggnadslära: Amnet skulle omfatta grafostatik

och hâllfasthetslära, arbetsekvationer för statiskt obestämda konstruktioner, beräkning av genom fast eller rörlig last påverkade konstruktioner järn, trä, av murverk, armerad betong i såväl grunder överbyggnader, jordtryoksteorier som Undervisningen skulle vidare den konstruktiva utbildningen rörliga och avse av fasta broar med deras grunder. Till ämnet skulle höra dels

konstruktionsövningar,

omfattande vanliga tillämpningar vid byggnadskonstruktioner och broar de av olika materialen, dels ock laborationer.

Vattenbyggnadslära: Amnet skulle omfatta det vattenb ggnadstekniska vid hamnar, kanaler, eatten- och avloppsledningar samt läggande kursi grun hydrograñ och hydrologi, sjöregleringar, vattenkraftanläggningar och Hottleder. Väg- och järnoägsbyggnad samt lconzmu-nzkatioøzstckøzilø: Amnet skulle omfatta planläggning hamnar, kanaler, vägar och järnvägar, bangárdar jämte av speciella detaljer med avseende å deras byggnad; allmänna synpunkter transportmedlens ekonomi. I övningarna skulle ingå rekognoscering och stakning även å fältet väg eller järnväg. av en Konzmmzal- och stadsplanetekøzik: Amnet, skulle omfatta städernas planläggning och tekniska förvaltning, gatubyggnad, renhållning, speciella kommunika-

inom samhällen samt allmän planläggning ledningsnät

tilopsfrzilgor m. m. av av

o 1a s ag. Arbetsmaskiner och arbetsledning: Undervisningen, i mån motsvarande viss det nuvarande ämnet industriell ekonomi vid chalmersska institutet, skulle omfatta vanliga arbetsmaskiner såsom kranar, grävmaskiner, d., arbetsorganisation, o. förråd, avlöningssystem, former entreprenader av o. Byggnadslzygieøø, uppvärmning och ventilation: Amnet skulle omfatta dels en komplettering speciella synpunkter byggnadstekniken, dels framför allt ur av ett studium av olika uppvärmningssystem ooh kylanläggningar. Arkiteht-urløistoria och arkitehtonisk formlära: Undervisningen skulle läggas ungefär enligt tekniska högskolans plan för arkitekturfackskolan A. Fabriks- och lvåmngsplaner: Undervisningen skulle omfatta typiska fabriksplaner samt kontors-, hus-, añärs- och vâningsplaner.

Hiss- och transportanordøaiøzgar: Undervisningen skulle beskrivande avse en 8-213031.

framställning och varutransport samt ñntransport transport inom av erson- s. byggnader olikaslag. av Vattenkraftteknik: Amnet skulle omfatta fortsättningskurs ihydrograñ och

hydrologi, sjöregleringar, vattenkraftanläggningar och ñottleder.

Fackavdelningen för kemisk teknologi.

Ifrågavarande fackavdelning motsvaras vid tekniska högskolan av fack- Allmänna synpunkter avdelningen för kemi och kemisk teknologi. För den sistnämnda fackavdelningen beträfande har, i samband med studietidens förlängning från tre till fyra år och uppförandet undervis- läroplan uppgjorts, varvid särskilt nybyggnad för samma fackavdelning, en av en ningens om- svenska teknologföreningen tillsatt kommitté avgivet fattning. beaktats ett utav en av yttrande i ärendet. Härvid har från teknikens representanter framförts krav på grundligare utbildning i teoretisk kemi, vilket lett till ökad undervisning i en detta Vidare har, inrättandet särskild speciallärarbefattning, ämne. genom av en ökad tid beretts för läran kemiskt-tekniska apparater, varjämte man strävat om efter att giva kemisterna bättre utbildning i mekaniska ämnen och i värmeen teknik. Bristen i sistnämnda avseende har länge varit känd och även induav striens representanter betonad. Man har vid tekniska högskolan i Stockholm sökt

fylla densamma att giva kemisterna särskild kurs i maskinelement och genom en inrättande huvudsakligen för kemisterna avsedd professur i värmegenom av en teknik och maskinlära. lllaskinläran skall givetvis huvudsakligen vara beskrivande, då kemisterna skola utbildas till konstruktörer. Genom undervisningen i värmeteknik skulle de studerande göras förtrogna med det för cellulosa-, socker- och ett flertal andra kemiska industrier synnerligen viktiga problemet ekonomiom sering med bränsle kraft. Beskrivande geometri har såsom ett för kemisterna resp. mindre viktigt ämne borttagits. liksom fallet är vid de kemiska avdelningarna vid de flesta tekniska högskolor i Tyskland och vid chalmersska institutet. Då läroplanen för kemiska avdelningen vid tekniska högskolan i Stock holm således nyligen utarbetats efter inhämtande av teknicis åsikter, hava sakkunniga i detta förslag i huvudsak anslutit sig till nämnda läroplan. Enar de för genomförandet den läroplanen i Stockholm erforderliga lärarkrafterna av nya först från och med nästkommande år samtliga stå till förfogande, har man ännu hunnit få fullständig erfarenhet omorganisationens väntade goda verkningar, om varför det även detta skäl vanskligt att på. närvarande tidpunkt av nu synes föreslå några väsentliga ändringar. De skiljaktigheter, föreligga, äro i huvudsak följande. En obligatorisk som undervisning i statistik och folkhushållslära skulle enligt sakkunnigas redan i det föregående framförda förslag ingå i första årskursen inom samtliga fackavdelningar, således inom den kemiska avdelningen. Vidare har det, såsom även edan antytts i bilaga 2 till sakkunnigas betänkande tillsvidare ansetts onödigt

att vid den högskolan inrätta det elektrokemiska laboratoriet för arbeäven nya ten i teknisk, k. halvstor skala, vilket ändamål är tillgodosett vid tekniska s. högskolans kemiska nybyggnad. I samband härmed är undervisningen iden

tekniska elektrokemien något mindre tillgodosedd enligt sakkunnigas förslag

än vad fallet är vid tekniska högskolan i Stockholm, nedan. varom mera Sakkunniga hava likväl icke för närvarande ansett sig böra föreslå, att någon

annan gren av den tillämpade kemien skulle speciellt tillgodoses vid den teknya niska hö skolan. Det kan mycket väl tänkas, att detta framdeles bliver lämpligt, men hava sak unniga icke på nuvarande tidpunkt funnit några bestämda skäl härför eller

något tillräckligt starkt framträdande behov härav, varför de ansett sig böra ställa

denna fråga på framtiden. Icke heller hava sakkunniga ansett sig böra reflektera

på någon uppdelning av ifrågavarande fackavdelning, utan hysa förhoppning om att en tillräcklig s ecialisering skall kunna ernås på valfrihetens väg. Tanken

på en särskild fac avdelning för cellulosaindustrien vid tekniska högskolani

Stockholm har under senare tid varit förslagsställarna hava för det näruppe, men varande uppgivit densamma. Omorganisationen kemiska fackskolan i Stockav holm avser nämligen i själva verket just att i det väsentliga f lla de brister, som tidigare till stor del gemensamt framhållits cellu osaindustriens och - - av annan kemisk industris representanter. Särskild undervisning i förbränningslära

och i jäsningsteknik med ett till den hörande laboratorium hava sak- - senare kunniga för närvarande icke heller ansett nödvändigt att föreslå.

Beträffande det å sid. 60 intagna förslaget till timplan hänvisas till vad Timpliül-

som förut anförts timplanen för fackavdelningen för maskinbyggnadsteknik sid. om 42 samt under avdelningen läroplanernzn å sid. 39-41.

Matematik och ønekani/c: För kemisterna behöves icke så grundlig ut- D53särskilda en bildning i dessa ämnen för de tidigare avhandlade fackavdelningarna. Be- I"°““° som träffande matematiken kan särskilt behandlingen differentialekvationer inskränav kas och i mekaniken behöva så svåra problem behandlas. Vid tekniska hög-

skolan i Stockholm är för kemiska, bergsvetenskapliga och arkitekturavdelningarna

anordnad undervisning mindre omfång i dessa ämnen för övriga facken av än avdelningar och sakkunniga föreslå undervisning för kemiska fackavdelsamma ningen vid den nya högskolan. Sakkunniga hava ansett att matematik och mekanik kan utgöra ett examensämne för studerande inom kemiska fackavdelningen.

I fysik skulle de studerande i denna fackavdelning följa den gemensamma kursen, medan däremot undervisningskursen i Mttelmik samt i hållfastløetslüra och

.arafostatik skulle bliva något mindre omfattning än för övriga fack. Kursen av i elektrotekøzyilø kunde omfång för M, S och kan vara av samma som men lämpligen förläggas till tid än fjärde årets hösttermin. annan Mmeralogi och geologi: Studiet detta ämne bör lämpligen icke påbörjas av förr än de studerande hunnit med den oorganiska kemien och vid

undervisningen

idetsamma bör mineralogien tagas före geologien. Att taga kursen geologi

gemensamt med B möter vissa svårigheter, då undervisningen angående lösa jord-

lager m. m. är särskild betydelse för B i grad för K. För av men samma sistnämnda fackavdelning däremot är kännedomen exempelvis kristallers struktur om och om malmmineral större betydelse. av Oorganisk kemi: De till detta ämne hörande övningarna äro avsedda att

omfatta kvalitativ kemisk analys samt syntes oorganiska Härvid av ämnen. synes lämpligast att börja med den kvalitativa analysen, iver å som en egna iakttagelser grundad överblick den kemiska reaktionsläran därmedpunderav oc lättar studiet ämnet. av Organisk keøml: Övningarna skulle framställning organiska föreningar. avse av

Förslag till timplan för fackavdelningen for kemisk teknologi.

l

i

l .

3 l ht. vt. lit. vt. ht. vt. ht. vt. 1 l w n 1 i i. i air. ö. rue flö. ö. hair. o.:

l i i i i :

1 l i

Matematik och mekanik. 6 4 4 ull- - - 4 - W - -

2 4 --N -i Fysik e - - - -- - i - w . . . . . . . . . . 1

iRitteknik 2 crf-g

. . . . . . . . . . . . .. _ pi i i J;- I ,Hällfasthetslära och grafostatik i z g;- -z- w, - w ñ I l i Oorganisk kemi. 4 8 4 12i ; E35 , . . . . A - - - - - M - -

ÅOrganisk kemi : 4 4 8 . - - # - - - - - - - v - N -1 3 l Teoretisk kemi - A - m - - - - - 7-- - - . . - g

Kvantitativ kemisk analys i 8 --114 18 - -- - - - - - - -

v-Ln 4- :T- :v--NE

Läran kemiskt-tekniska apparater. 2 4 g om - - - - - - - - - - - -A i ;Elektrokemi 4 2 -l . . . . . . . - - M -- - -;-- - - n | l l l Mineralogi och geologi i i 2 -1- - - - - -- - - - -

4 G1- -iw Maskinelement - - - w - -v w - . . . . . . . . N HN 3 ö 5 Värmeteknik och maskinlärä. -§- 3 w - a -- - . . - i - - -

Pappersteknik §-- 2 2 . . . . . . . . . . - - -m - 4 w w - - e - -

..___V_

Metallurgi dessai 33 . . . . . . . . av - - - - - - - x . k

Byggnadslära, byggnadshy- :månen i 0141153450- N g gien. uppvärmning och " 2

5 ventilation mkt ,; i-- :.- V 3 4 saga . . . . . . . . z - w

Statistik ochfolkhushällslära I fjärde års-i 2 4 2 - - - A- H - - - - - ; i Handelsteknik ochindustriell kmseåarlettx : l Y så w-w-i 2 4 i ekonomi 2 - - - w l . . . . . . . . amnen 1 i - ,- - i i . 1 Rättskunskap obligatoriskt i l- 2. i . . . . . . - --- u - - - -- l- -" .- -- 4- - w -

i Summa timmar vecka 34 36 28 34 32 i 29 20 per i mini- mini- mini- ininii ; i mum muni muin mum i 4 Förkortningar:

3 och 4 första, andra. tredje och fjärde årskurserna. = ht = hösttermin; vt z: vårtermin; f = föreläsningar; ö : övningar.

= frivilligt ämne, därest särskild anteckning vid resp. läroämne.framgår, att det är vale genom fritt ämne.

E examensarbete; särskilt timantal är angivet, förutsättes att vederbörande professor finnes = men tillgänglig .för de studerande under erforderlig tid, exempelvis minst 4 timmar per vecka.

Teoretisk Icemt: Övningarna kunna bestå i räkning och, om möjligt, experiment.

Ifvantitativ lcemislc analys: Övningarna böra avse såväl mera generella ana-

lysmetoder som även speciella kemiskt-tekniska analyser.

Kemisk teknologi och läran om kemiskt-tekniska apparater: Vid tekniska högskolan finnes, såsom redan nämnts, en speciallärare för sistnämnda ämne, bland annat emedan professorn i kemisk teknologi skulle bliva för hårt belastad,

om han även hade denna undervisning. Så. bliver även fallet vid den nya högskolan,

såsom sakkunniga tills vidare föreslå professorn i kemisk teknologi om - skall meddela även denna undervisning. Sakkunnigas förslag i denna punkt bör därför betraktas ett provisorium, tills mera erfarenhet vunnits hur under-

som om visningen i det viktiga ämnet läran om kemiskt-tekniska apparater bör slutligen ordnas. Övningarna i ämnet böra bestå dels i ritning, dels ock framför allt i arbete med vederbörande apparater såsom avdunstnings-, torknings-, destillationsoch ñltreringsapparater

m. m.

Papperstclønik: I detta ämne föreslå sakkunniga mindre kurs, avsedd

en att anförtros åt en s eciallärare, ehuruväl sakkunniga icke hava förbisett svårigheten att erhålla en ompetent person till en dylik mindre befattning. Ett alternativ, som framdeles möjligen kan förtjäna övervägas, vore att sammanslå undervisning i läran om kemiskt-tekniska apparater och pappersteknik till större

en befattning, som skulle locka mera kompetenta sökande.

Elektrokenzi: För detta ämne finnes vid chalmersska institutet en speciallärarbefattning och sakkunniga hava ansett sig nu böra föreslå någon ändring inndervisningen, vilken torde komma att omfatta dels teoretisk, dels teknisk kemi jämte laboratorieövningar.

-

Jllaskinelement samt värmetelcntk och ønasktnløtra. I fråga dessaA

om ämnen hänvisas till vad som å sid. 58 sagts vid framställningen av allmänna synpunkter beträffande undervisningen i denna fackavdelning.

Den obligatoriska kursen i statistik och folklmsltállslära ävensom den valfria kursen i detta ämne och kurserna i övriga valfria äønnen skulle bliva desamma som för de andra fackavdelningarna.

Erforderliga lärarkrafter.

För ombildning Chalmers tekniska instituts avdelning till teknisk

av högre

högskola enligt de i det föregående uppdragna riktlinjerna kräves givetvis

en

utökning av de nuvarande lärarkrafterna. Skälet är beträffande de vik-

väsentlig

tigaste ärarbefattningarna, professurerna, först och främst att försåvitt man

skall kunna påräkna att för dessa befattningar erhålla äro kompe-

personer, som tenta att meddela en verkligt högskolemässig undervisning och vilka kunna förväntas komma att bidraga till den tekniska vetenskapens utveckling det kun-

-skapsområde, som varje professur företräder, icke far för stort. Vidare

vara är att märka att ett ñertal ämnen upptagits iundervisningen, varjämte före-

nya slagits en utsträckning studietiden från 3 till 4 år inom samtliga fackavdel-

av ningar. På frågan införande docentinstitutionen vid den högskolan och

om av nya

därav eventuellt föranlett insättande av docentstipendier anse sig sakkunniga för

närvarande behöva ingå..

I det följande intages en sammanställning över de olika professurer och Samman- .ställning speciallärarbefattningar, skulle erfordras för uppehâllande undervisningen som av över till den omfattning de i det föregående intagna förslagen till timplaner utvisa. ;wofesszzrer I sammanställningen användas för beteckning de olika fackavdelningarna de av och specialförut sid. 27 Omnämnda förkortningarna M, E, B och K. Således betyder lävrarbøfattningar. M fackavdelningen för maskinbyggnadsteknik, M1 denna avdelnings första års-

kurs, M.: dess andra årskurs etc. Övriga däri förekommande förkortningar ut-

märka ht hösttermin, vt vårtermin, f föreläsningar och ö övningar övningstimmar

under fjärde läroårets vårtermin avse examensarbetena. sammanställningens

sista kolumn angives högsta antalet studerande i de särskilda undervisningskurserna.

Beträffande beräkningen härav hänvisas till i det föregående sid. 27 föreslaget

antal studerande inom respektive fackavdelningar. Antalet är således det högsta

möjliga, som enligt förslaget beräknats förekomma i respektive undervisningskur-

ser. Beträffande timantalet bör beaktas att gruppindelning i vissa fall erfordras,

varigenom tjänstgöringens omfattning ökas.

Professurer.

H. r. v. T. .jgüütâiâjå

. , Nzr L ä r o m n e Fnckavdelningar - studcä W, i ö. i rande : l . x I 3 3

1 illatenmiik:

Matematik 6 4 4 l M, S 165 . . . . . . . . . . . . . . . . N

2. 2 lnzangng i 165

. . . . . . . . . . ..

s -;M3S3E,B, 116.3 i . . . . . . . . . . . . . . .. i å Sza timmar pr vecka 10 10 4 4 l l 1

2 Matematik och ønekanilø: i l l

N l Matematik och mekanik 6 4 4 g 33 g . . . . . . . . . i 3 i . : l Sza timmar pr vecka 6 4 4 4 l

i

l 3 Mekanik: l i

l

Mekanik 2 2 M1 i 165 . . . . . . . . . . . . . . . . 3 - s 4l 4 4i1I2s2E-2B: jies; l . . . . . . . . . . . . . . . . i l Teknisk elasticitetslära 2 2 i i M3 120 . . . . . . . . . . - l 3M 45 . . . . . . . . . . . l l l l v Sza timmar pr vecka S i

H V Högsta Nzr L ä r 0 m n e Fackavdelningar 53:41:

ö. rande

4 Fysik:

Fysik 4 2 M, 3,14, 200 . . . . . . . . . . . . . . . . - . - 2 5 M, S213, BZ Ks 200 . . . . . . . . . . . . . . . . . . i

2 å-imzsggxz

. . . . . . . . . . . . . . . . .. 155ir 2 M3S.,E.,B3 165 i . . . . . . . . . . . . . . . . .. Sza timmar pr vecka 6 4 2

5 Maskinelement: i Maskinelement 4 6 M, E, 142 145 F . . . . . . . . . . . . . . - 4 Ä | , 4 3 M, E, 110 . . . . . . . . . . . . . . . 3 M2 E, 90 . . . . . . . . . . . . . . . och beskrivande maskinlära 4 B, 55 5 . . , Sza 4 V I timmar pr vecka 6 10

6 ÅIaskinláb-a, företrädesvis motorer:

Maskinlära 2 3 4 5 M3 E3 110 1 . . . . . . . . . . . . . . . . g 4 3 4 M4 110 i . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1 2 § , 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . M, 65 . . . . . . . . . . . . . . . .A .. 8:a timmar pr vecka 6 9 4 9

7 Maskinlära, företrädesvis kraftförbrukande L maskiner:

Maskinlära 2 3 4 5 M3 45 . . . . . . . . . . . . . . . . 4 s 4 M, i . . . . . . . . . . . . . . . 45 i

Sza timmar vecka G ll 4 j pr

8 Värøneieknzjk:

Värmeteknik 2 3 4 5 M3 45 . . . . . . . . . . . . . . . 4 3 4 M, 45 . . . . . . . . . . . . . . . Szatimmar px-vecka 6 Il 4

9 Teoretiskt skeppsbyggeri:

Teoretiskt skeppsbyggeri 2 4 4 4 20 . . . . . . . . . L 4 , 4 e 4 s 20 . . . . . . . . 8:a timmar pr vecka 6 10 4 8

Högsta 11. v, T. ml HtI e Nzr F:1tlzurlnlrxingzxr r n m u o stude-

rande

10 Praktiskt s/;øp/sbg/.r/gnww.

Praktiskt skoppslgvggcri. 1 JU . . . , . . . . . -

2 3 :n

Ö 5 JU a w . . . . . . . . . .

4 4 S :KU 7 . . . . . . . . r

Szn timmar pr vecka i J 5 Ni

11 Teoretisk rIu7.l0ic/rui/.'.'

l-Ilckirivitctslâira och elektrisk mättvknilç F: 45 . w w 6 F 41.3 . . 4 " - -

4 42 -

S11timmar vecka 4 i 4 S pr ,

12 Elektrisk anhig/:yningstelxvzi/r."

:Xnlåiggxxingste-knik 4 2 EJ 4.3 . . . , . . . . . . . . 2 6 4 E, 4.3 . . . . . , . . . . . . 4

S221.timmar vecka i S 2 7 pr u

1:3 Elw/;troønaskulf/TM och Izigspd/zningstelzøzik:

Eloktromnslçinlära och högspänningsttäknik 6 G E 46 1 . - -- 2 G 4 45 i

. S221timmar vecka Z i i 10 pr

H Allmän byggnadslflra ork/z,bygg/nadsfø/szik: N 55 Byggnadsläm och hyggnadsteknik 4 4 2 i 4 . . . . . 4 i 4 B, 51:35 2 1 1 -- . . . . . ; i vecka S 10 1 2 S Szn timmar pr

i

1:3 Byy/g/øzrzrlsstatilx00h b10bIjglj7L1I8Zi7tl: i Byggnadsstatik med gmfostatik 4 3 B: 5:3 . . . . . . - i N Hñllfasthctslüra och brobyggnadslära 2 B.: 55 . . . . w- --- , L 2 3 4 6 Bli 55 x . . . - , 4 .35 " . . . . w - w 3 N 6 i 13 Saxtimmar pr vecka - 4

Högsta v N;r L r 0 m n e Fackavdelningar aáxtlltlaálåt

rande

16 Vattenbyggnadslära: Vattcnbyggnadslära 4 2 6 Ba 55 . . . . . . . . . . . . 6 4 B, 55 . . . . . -- Sza.timmar pr vecka 10 2 10

V;n§§.33.å?{f”.5y?”'f?samt 3

4 2 55 6 4 B, 55 - 8:a timmar pr vecka 10 2 7

18 Oorganisk kemi 8 4 12 Kl 35 . . . . . . . . . . . . . . 4 K, 35 . . . . . . . . . . . . . . - S:a timmar pr vecka. 8 4 16 19 i Organisk kemi: Organisk kemi 4 8 Kg 35 . . . . . . . . . . . . . . v 4 K, 35 . . . . . . . . . . . . . . - - Kvantitativ kemisk analys 8 Ka 35 . . . . . . . . - - Teoretisk kemi 2 K, 35 . . . . . . . . . . . . . . - - S:a timmar pr vecka 2 4 20 20 Kemisk teknologi: Kemisk teknologi 5 K, 35 . . . . . . . . . . . . . - x 4 K, 35 . . . . . . . . . . . . . - - Kvantitativ kemisk analys 14 18 E3 35 . . . . . . . . - Kemiskt-tekniska apparater 4 K, 35 . . . . . . . . - w Szatimmar pr vecka. 18 5 22

Värmetcknik och maskinlâra:

Värmetcknik och maskinlära 3 3 K, 35 . . . . . r 5 K, 35 . . . . . . . . - -

Szatiminar ö 3 3

pr vecka

Statistik och folkhushållslära: Statistik och folkhushållslära 2 M1 E, K, 200 . . . . . . . - - 2 M4 E4 B4 K, 200 . . . . . . . - - Sza timmar pr vecka 2 2 -- 9-213081

Speciallärarbefattningar.

H- Högsta:

N:0 L r 0 m n e Fackavdelningar antalet elever ö

Ritteknlk med beskrivande geometri 2 10 M1 110 E 1 . . . . M1 E1 90 --

Sza.timmar per vecka 2 10

i Rittelcnik med beskrivande goometri 3 4 55 l 2 . . . . 2 6 K, 35 2 .

8:a. timmar per vecka 10 a

1 3 och graføstatik, metallers Hållghsthetsläralfasthetsegenskaper och materialprovhå ning.. Hållfasthetslära och grafostatik M3 E, 110 . . . . . . - - 45 K, . . . . . . - - 2 l M, E3 110 . . . . . . Metallershållfusthetsegenskapermateriallära. M, E2 110 - - Sza timmar per vecka 2 l

4 Bygqnadslära byggnadshygien, uppvärmning 007 ventilatlon 3 4 M3 E3 X3 145 . . . . . . . . . . . . . Ba 3

vecka 3 4 8:a timmar per

5 Metallurgi 3 M3 E3 K3 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . - 6 Metalløgøwz/i 2 2 M3 E3 110 . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Gjuteriteknik 2 M3 E3 110 . . . . . . . . . . . . . . . - 8 Verktygsmaskiner, metaller och träs bearbetning. Verktygsmaskiner 2 2 M, 45 . . . . . . . . . . . . . 3 3 M3 E3 110 . . . . . . . . . . . . . M4 45 . . . . . . . . . . . . . - - Metallers och träs bearbetning 2 B, 55 . . . . . . . - 3 3 M3 E3 110 . . . . . . . M3 45 . . . . . . . # - i

Sza timmar per vecka 10 8 3

l H. T. V. Högsta L r o ä m n e Fackavdelningar antalet V l

| Hiss-. och iransportanordningar. 3 3 M, E3 E3 i 165 . . . . . . -- - 2 2 4 M4 l 45 . . . . . . - Sza timmar per vecka 5 4 - u

Elektroteknik 6 3 Q M, 132 120 . . . . . . . . . . . . . . i , 5 3 K, l 35 . . . . . . . . . . . . . . . 8:a. timmar per vecka 5 3 6 3

Kraftanläggningsteknik 4 2 M, E4 B, 165 . . . . . . . . . - - Mineralogi och geologi.

Mineralogi och geologi 6 2 K, 35 . . . . . . . - - Geologi B 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . - - - 8:a. timmar per vecka 6 2 -

Geodesi 2 M, 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - - , 3 6 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Szatimmar per vecka 2 6 -

Kommunal- och stadsplancteknik 4 4 Ba 55 . . . . . . - - 4 6 4 B4 55 . . . . . . -

. . . . . . . . - -- Vattenkraftteknik 4 6 4 B, 55

. . . . . . . . . . . . . - Elektrokemi 4 2 Ka 35

. . . . . . . . . . . . . . . . - - Pappersteknik 2 2 K, 35

. . . . . . . . . . . . . . . - - Handelsteknik och industriell ekonomi 2 2 M1 E, Kl 200

. . . - -

, . . . 4 M, E, B, K, 200

- - -

Sza.timmar per vecka 4 2 2

-

Rättskunskap 2 M4 E, B, K, 200

. . . . . . . . . . . . . . . - - -

Vid tekniska högskolan i Stockholm föreläsa vederbörande professorer nor- Professumalt 5 timmar vecka. Omfattningen av undervisningen i de särskilda lärorerna. per ämnena nödvändiggör emellertid sällan rätt betydande avvikelser från denna

Utöver de egentliga föreläsningstimmarna tillkommer därjämte med hänsyn norm. till den tekniska undervisningens natur rätt så betungande skyldighet för

en professorerna att leda övningar och examinera de studerande.

Som ett allmänt önskemål beträffande den högre tekniska undervisningen torde gälla. att bör söka begränsa det obligatoriska timantalet för profes-

man

så att de få erforderlig tid för vetenskaplig forskning till gagn för sorerna, vetenskapens utveckling inom olika områden. l det här föreliggande förslaget hava sakkunniga, med fästat avseende å berörda omständigheter, sökt så jämnt

möjligt fördela undervisningen å de särskilda befattningarna. som

Såsom sammanställningen framgår skulle enligt sakkunnigas förslag

av professurerna vid den högskolan bliva följande:

nya

1 i ønatematilø: Denna befattning skulle motsvara den nuvarande profes-

i matematik vid chalmersska institutet. suren

2 i matematik och mekanik: En professur föreslås inrättad med under-

ny visningsskyldighet i matematik och mekanik för den kemiska fackavdelningen.

3 i øøzelcaøaik: Denna befattning skulle motsvara institutets nuvarande professur i mekanik och matematik. Innehavaren skulle befrias från sin nuvarande

undervisningsskyldighet i matematik och mekanik för kemiska fackskolan, men skulle i stället övertaga undervisningen i mekanik i första årskursen samt i tek-

nisk elasticitetslära i tredje årskursen.

4 i fysik: Denna befattning skulle motsvara institutets nuvarande professur

i fy sik.

ö i maskineleønerzt: En professur föreslås inrättad. Undervisningen i

ny detta ämne uppehålles för närvarande vid chalmersska institutet av andre läraren i maskinlära vid lägre avdelningen. På grund ämnets betydelse är emellertid

av

professur däri nödvändig. en

6 i nzaskinlära, företrädesvis motorer: Denna befattning skulle motsvara institutets nuvarande professur i maskinlära med undervisningsskyldighet före-

trädesvis i vattenmotorer.

7 i ønaskinlära, företrädesvis kraftförbrrøkarzde ønaskiner: Detta ämnes upp-

tagande på läroplanerna innebär viss omläggning av den nuvarande professuren

en i maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis i ångmaskiner.

8 i rärmeteknüs: En ny professur föreslås.

Beträffande de två sistnämnda befattningarna hänvisas till vad som i det föregående sagts angående undervisning i kraftförbrukande maskiner och värme-

teknik sid. 41 och 42 samt sid. 45 och 46.

9 i teoretiskt sLeppsbg/ggeri: En professur föreslås inrättad.

ny 10 i praktiskt skeppsbyggeri: Denna befattning skulle motsvara institutets

nuvarande professur i skeppsbyggeri.

Inne sistnämnda befattning meddelar undervisning i såväl teo-

av retiskt praktiskt skeppsbyggeri. Med hänsyn till den stora arbetsbörda, som

som åvilar denne professor, har uppdelning undervisningen sedan länge varit

en av önskvärd. Efter lärokursens utsträckning till 4-årig bliver detta oundgängligen

nödvändigt.

11 i teoretisk elektrotekrzilø: En professur föreslås.

ny

12 i elektrisk anläggningjstelønih. Denna befattning skulle motsvaras av den äldre professuren i elektroteknik.

13 i cZc/ctrorøzarshinláira och högspzinniøzystelcnih. Denna befattning skulle motsvaras av den vid institutet senast inrättade professuren i elektroteknik.

14 i allmän bygnadslä-ra och byggnadstehnrlø: Denna befattning skulle med viss omläggning av undervisningsskyldigheten motsvaras av institutets nuvarande professur i husbyggnadslära och ornamentritning.

15 i bygy/nadsstat-ilø och brobyggnadslä-ra: Denna befattning skulle närmast motsvara institutets nuvarande professur i väg- och brobyggnadslara.

16 i vattcøzbygnarlslära: Undervisningen i detta ämne meddelas för närvarande vid institutet av en speciallärare i vattenbyggnadslära. Sakkunniga föreslå inrättande av en ny professur.

17 i cäg- och järnoägsbyggnad samt Isornnmnihafionstelcnih: En ny professur föreslås.

18 i oorganisk kemi: Den nuvarande professuren i Oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi skulle befrias från undervisningsskyldighet i de två sistnämnda ämnena och innehavaren således endast meddela undervisning i Oorganisk kemi.

19 i organisk kemi: Den nuvarande professuren i organisk kemi och kemisk teknologi skulle omändras till professur i organisk kemi.

Tillsvidare skulle innehavaren av denna befattning jämväl meddela undervisning i teoretisk kemi.

20 i kemisk teknologi: En ny professur föreslås.

I den undervisning, som skulle meddelas av denne befattningshavare, skulle åtminstone tills vidare även ingå lämplig behandling läran kemiskt-tekni-

av om ska apparater. Sakkunni a hava nämligen i avvaktan på utvecklingen icke ansett sig böra föreslå en speciañararbefattningi det sistnämnda ämnet.

Tillsvidare skulle således vid den nya högskolan blott finnas 3 professurer i de kemiska läroämnena, under det att vid tekniska högskolan i Stockholm för närvarande finnas 4 professurer i dessa läroämnen. Ehuru det synes sannolikt. att

fjärde professur snart kan bliva behövlig även vid den planerade högen nog nya skolan, hava sakkunniga likväl icke ansett sig här böra fixera dess omfattning utan hava i stället ansett sig böra avvakta utvecklingen.

21 i oärrnetelcnih och maskinlära föreslås professur.

en ny 22 i statistik och folhhnshållslära föreslås i anslutning till vad anförts å

sid. 33-39 en ny professur.

För omorganisationen chalmersska institutets högre avdelning till

av teknisk högskola skulle således enligt sakkunnigas förslag tio professurer

nya erfordras.

Antalet speciallärarbefattningar föreslås i enlighet med den i det föregående Specialintagna sammanställningen sid. 66 till 22. Det nuvarande antalet dylika be- lärarbcfattfattningar vid institutets högre avdelning är 13. Som för speciallärarnas ningarna.

norm avlöning hava sakkunniga tänkt sig ett arvode 20 kronor per föreläsnings-

av timme och 10 kronor övningstimme. För att kunna förvärva tillräckligt kvali-

per ficerade personer torde dock för speciallärare ivissa ämnen böra beräknas ett högre arvode. En viss frihet torde därför böra lämnas åt styrelsen att inom ramen av ett beräknat totalbelopp för speciallärares avlöning vidtaga erforderliga jämkningar i de arvoden, som enligt förenämnda skulle utgå.

norm

Förslag till ordinarie stat för den högskolan. nya

Lönochtjänst- Befattningar göringspenningar

1 professor 7 500 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . i 21 professorer 157500 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 speciallärare förslagsvis beräknat belopp 50 000 . . . . . . . . . . . . . . . arvode ät rektor 1500 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . hyresbidrag åt rektor 1000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . arvode till biträde för uppehållande av en del av rektors undervisningsskyldighet 4000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ; 1 sekreterare arvode 4000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l bibliotekarie och biträde arvode ä 4000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . skrivbiträden arvode i 3000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 intendent och kamrerare i 5400 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l förste vaktmästare 1750 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l vaktmästare i 1:a och 2:a årskurserna 1450 N . . . . . . . . . . . . . . . . . l laboratorievaktmästare 1750 i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . i s J 14000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 verkmästare i 2050 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l förste maskinist 2050 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 andre w 1800 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 gårdskarl 3 1200 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Resestipendier åt lärare och stipendier åt studerande g 5000 . . . . . . . . . . . Anslag till bibliotek, laboratorier och samlingar 1 . . . . . . . . . . . . . - : Anslag till uppvärmning och belysning m. m . . . . . . . . . . . . . . . . - Summa kronor 268950

Vid beräkning av assistentarvodenas storlek har följts samma norm, som för Assistentarvoden. närvarande tillämpas vid tekniska högskolan, eller ett beräknat arvode av 6 kronor per timme. En rätt väsentlig utökning av de nuvarande assistenternas antal erfordras såväl med hänsyn till undervisningens utvidgning och fullstän-

digande i de särskilda läroämnena som på grund av det föreslagna större antalet studerande inom respektive fack. Den nuvarande staten för Chalmers tekniska institut upptager ett belopp av 11,500 kronor såsom anslag till assistentarvoden. I staten för den nya högskolan skulle emellertid något dylikt anslag icke behöva upptagas. Såsom delvis är fallet vid tekniska högskolan iStockholm föreslå nämligen sakkunniga, att assistenternas avlöning bestrides influtna av elevavgifter. För att erhålla erforderliga medel härför skulle ordinarie studerande för varje termin erlägga en avgift av ett hundra kronor motsvarande avgift är vid chalmersska institutet för närvarande bestämd till femtio kronor. At lärarkollegiet bör emellertid lämnas rätt att nedsätta denna avgift

Nuvarande ordinarie stat för Chalmers tekniska instituts högre

avdelning

B e f a t t n i n s a r gä3n§§åe,få.§§å;

1 professor 6400 . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . . . . . . . . . 11 professorer 70400 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 speciallärare 18 600 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 i frihandsteckning 3000 lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . arvode ät rektor 1500 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . arvode till biträde för uppehâllande av en del av rektors undervisningsskyldighet 2000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . anslag för avlöning sekreterare, bibliotekarie och kamrer 3700 av . . . . . . . 1 förste vaktmästare 1750 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 vaktmästare i 1:a och 2:a årskurserna 1450 . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 laboratorievaktmästare 1750 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 5250 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 maskinist vid maskinlaboratoriet 2050 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . gärdskarl 1200 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Anslag tiil assistentarvoden 11500 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Anslag till stipendier och premier åt elever 550 . . . . . . . . . . . . . . . . Anslag till bibliotek, laboratorier och samlingar 9 000 -- . . . . . . . . . . Anslag till uppvärmning och belysning m. m. 12000 - . . . . . . . . . . . Summa kronor 131 100 g

till hälften för mindre bemedlad studerande samt att medgiva obemedlad stude-

rande befrielse från avgift. I den mån sålunda influtna avgifter icke åtgå för av-

löning åt assistenterna, böra desamma användas bidrag till laboratoriekostsom nader m. m.

Den högskolans stat.

nya

Sammanställningen å sid. 70 upptager ett förslag till ordinarie stat för

den högskolan, uppgjort efter motsvarande beräkningsgrunder som den här nya återgivna nuvarande ordinarie staten för Chalmers tekniska instituts högre ovan avdelning. I avlöningsbeloppen, vilka i förslaget till den nya staten för profes-

äro upptagna till belopp i gällande stat för tekniska sorerna samma som högskolan, icke inräknad den utgående tillfälliga löneförbättringen och är nu

1En speciallärarna ävensom läraren i frihandsteckning undervisa även i lägre avdelningen. av Därjämte må. anmärkas att andre-lärarna i lägre avdelningen även hava undervisning i högre avdelningen. Den ordinarie staten för den högre avdelningen kan således fullt exakt angivas.

heller dyrtidstillägg. I sammanställningarna äro icke upptagna anslag till biblio-

tek, laboratorier och samlingar eller till uppvärmning och belysning. En väsentlig ökning av sistnämnda anslag betingas givetvis de laboratorierna och av nya de i övrigt ökade utrymmena. Med hänsyn till nuvarande starka prisfluktuatio-

ner på dessa områden anse dock sakkunniga det omöjligt att verkställa vara tillförlitliga beräkningar härutinnan.

Den ordinarie staten för den högskolan, exklusive anslag till bibliotek, nya laboratorier och samlingar samt till uppvärmning och belysning, skulle således

uppgå till 268,950 kronor. Då enligt beråkningsgrund den nuvarande stasamma ten för institutets högre avdelning slutar på 131,100 kronor, skalle en summa av således en ombildning av högre avdelningen till teknisk högskola bortsett från erforderliga anslag till bibliotek, laboratorier och samlingar samt till uppvärmning

och belysning betinga en höjning kostnadsstaten med 137,850 kronor är. - av per Beträffande de särskilda belopp, i förslaget tagits till avlöningar, som up arvoden och övriga årliga kostnader, må framhållas följan e. Professorernas avlöningar: Institutets nuvarande professorer åtnjuta avlöning

enligt lägre lönegraden för professorer eller med 6400 kronor år. Vid per en ombildning av institutet till teknisk högskola böra givetvis professorerna åtnjuta

avlöning efter enahanda grunder professorerna vid tekniska högskolan i som Stockho m.

Spec/iallärarna: Beträffande deras avlöning hänvisas till sid. 69.

Assistentarvoden: På förut sid. 70 anförda skäl upptager staten för den

nya högskolan icke nagot anslag till assistenterna. Om räknar med elevman en avgift av 200 kronor per år för 600 studerande, skulle i dylika avgifter årligen inilyta

120,000 kronor. Enligt sakkunniga gjord överslagsberäkning skulle för avlöen av ning åt assistenterna åtgå 80,000 kronor år, varför i den staten 0:a per man nya torde kunna räkna med ett besparat belopp 40,000 kronor för laboratorieav c:a kostnader m. m. Rektor: I . likhet med vad nu är fallet upptager förslaget ett arvode till

rektor å 1,500 kronor, varjämte upptagits ett belopp 1,000 kronor hyresav som bidrag liknande hyresbidrag utgår åt rektor vid tekniska högskolan i Stockholm.

Arvodet till rektors vikarie föreslås höjt från 2,000 kronor till 4,000 kronor,

vilket synes skäligt med hänsyn till det ökade arbete, ombildningen kommer som att medföra för rektorsämbetets innehavare.

Arvoden åt sekreterare, bibliotekarie Vid tekniska högskolan i Stockm. m. holm har ifrågasatte att iavlöningshänseende jämställa högskolans sekreterare

med akademisekreterare. Då sekreteraregöromälen vid den högskolan torde nya bliva av något mindre omfattning, hava sakkunniga föreslagit sekreterarearvodet

till 4,000 kronor. Arvodet till bibliotekarien med biträde har likaledes upptagits

till 4,000 kronor.

lntendentens och kamrerarens avlöning. Sakkunniga föreslå av en ny befattning, benämnd intendent och kamrerare. Den för närvarande person, som tjänstgör som kamrerare, åtnjuter härför tillgängligt anslag ett arvode 1,000 av av kronor år, bestrides befattningen jämsides med annat uppdrag. Med per men omorganisationen torde följa väsentlig utökning kamreraregöromälen, en av varjämte det torde lämpligt att överinseendet den föreslagna högskolans vara över byggnader handhaves härför kan disponera erforderlig tid. av en person, som Den blivande innehavaren den föreslagna befattningen skulle icke av utan

.73

särskilt medgivande av högskolans styrelse få med befattningen förena annat

PPdra u .

%etjäning:Ombildningen förutsätter givetvis utökning även anta-

av let vaktmästare. Den i förslaget upptagna verkmästarebefattningen skulle ersätta den nuvarande maskinisten vid maskinlaboratoriet och åtnjuta

samma avlöningsförmåner som denne. Fem nya laboratorievaktmästaretjänster föreslås ävensom en förste och en andre maskinistbefattning, vilka två sistnämnda befattningar skulle erfordras för skötsel av centrala pvärmningen i de lokalerna

nya ävensom för biträde med förekommande maskine la arbeten.

Övriga kostnader: Ett belopp av 5,000 kronor föreslås upptaget i staten såsom anslag till resestipendier åt lärare och stipendier åt studerande. Såsom i det föregående framhållits har i staten icke upptagits något anslag till bibliotek, laboratorier och samlingar eller till uppvärmning och belysning, då med

man hänsyn till den nu rådande växlin i risnivån för närvarande svårligen

en kan bedöma, huru dessa kostnader kunna. gestalta vid den

omma att sig tidpunkt, då den nya högskolan i dess helhet kan bliva uppförd och tagen i bruk.

10-213081

NYBYGGNADSFRÄGAN.

I underdånig skrivelse den 29 augusti 1918 angående de anslag, som an- Framsmzz. ning år1918sågos böra begäras 1919 års riksdag, hade styrelsen för Chalmers tekniska

av m- mde institut bland annat upptagit krav på medel för nya byggnader för institutets

kemiska och fysiska institutioner.

Efter att inledningsvis hava angivit den utvidgning, som de ifrågavarande fysiska oph kemiska in- institutionernas lokaler undergått alltifrån deras första inrättande, ingick styrelsen Stlmtlon under hänvisning till särskilda framställningar från vederbörande laboratorieförem ståndare på ingående granskning lokalernas nuvarande användbarhet och

en av slutade sitt omdöme med följande uttalande: Dessa ovannämnda lokaler för fysik och för kemi Vidlåda emellertid brister i korthet uttryckta så, att lokalerna dels äro otidsenliga, dels äro tillräckligt rymliga Därefter tog styrelsen i övervägande möjligheten att på den nuvarande tomten söka tillgodose behovet och

av anförde därutinnan: Den tanken, ligger närmast tillhands, är otvivelaktigt

som att med användande den tomt, där institutet nu är beläget, genom ny- eller

av tillbyggnad tillgodose fordringarna på förbättrade lokaler. Tomten är emellertid redan i sådan utsträcknin att denna tanke på frågans lösning måste

belåyggdövrigt kan på den gamla platsen med dess dåliga grund under inga uppges. ör omständigheter ett förstklassigt fysiskt laboratorium uppföras. Förhållandet är fastmer det, att även andra undervisningsavdelningar, särskilt den elektrotekniska faokavdelningen, äro i stort behov utvidgade lokaler. Likaså gör sig behovet

av

ökat antal föreläsningssalar gällande. Institutet, omfattar 20 olika avdelav som ningar, har till sitt förfogande endast 10 föreläsningssalar. Behovet kan tillgodo-

endast utbrytning förutvarande institutioner de kemiska och ses genom en av fysiska det nuvarande byggnadskomplexet.

ur

F fysisk institution är den nuvarande tomtens grund alldeles olttinp-

ör en ny lig, för kemisk institution räcker den nuvarande tomten icke

en ny

Sedan st relsen sålunda framhållit, att laboratoriefrågan icke kunde lösas på det tomtutrymmet, hade den tagit under omprövning, på vilket sätt

nuvaran e

skulle kunna reda sig svårigheterna och anförde: Den enda möjlighet att man ur ordna laboratoriefrågan på fullt tillfredsställande sätt anser styrelsen vara att utbryta de fysiska och kemiska avdelningarna, samt att åt dem bygga laboratorier på tomt så stor, att i framtid hela institutet kan flyttas dit.

en en

Genom initiativ från institutionsföreståndarna har styrelsens uppmärksamhet blivit fäst vid tomt i stadens 13:e rote, där enligt förste stadsingenjörens

en

mening tillräckligt utrymme borde kunna av staden reserveras för ett kommande nytt chalmersskt institut. På ett å stadsfullmäktiges bord liggande förslag till stadsplan för denna rote har också stadsingenjörskontoret upptagit tomten i fråga såsom reserverad för Chalmers tekniska institut. lnstitutionsföreståndarna hava i samarbete med arkitekterna Hans Hedlund och Björner Hedlund till styrelsen inkommit med förslag till laboratorier, nya och styrelsen tillåter sig beträffande detaljerna hänvisa till institutionsföreståndarnas förut Omnämnda skrivelser. . Vid första granskningenav förslagen kunna laboratorierna väl synas rymligt tilltagna, och de äro det också i jämförelse med nuvarande utrymmen. Styrelsen anser det dock vara med klok förtänksamhet förenat att icke endast tänka på det för nutiden och allra närmaste framtiden föreliggande behovet utan även taga sikte på önskvärdheten, för att säga nödvändigheten av att inom institutet inrymma lokaler, som kunna stå till buds för redan utbildade ingenjörer att där utföra arbeten för utexperimenterande av nya uppfinningar, för lösande av problem, som kunna lösas på ett vanligt verkstadslaboratorium. Och särskilt vill styrelsen för sin del framhålla betydelsen att för den av blivande ingenjörsvetenskapsakademiens verksamhet dess stipendiater få förstklassiga arbetslokaler till sitt förfogande. Betydelsen av laborationsmöjligheter har väl knappast stått klarare för det allmänna medvetandet än under nuvarande världskrig, som visar att ett nutida krig såväl den yttre som den inre fronten i själva verket är en tävlan mellan landens ingenjörsutbildningan Styrelsen, som för egen del på det allra varmaste förordade de utarbetade förslagen, hade därjämte byggnads- och installationsñrmor låtit utarbeta enom kostnadsförslag för de bå laboratorierna. Därvid hade kostnaden för det fya siska laboratoriet beräknats till 668,000 kronor och för det kemiska laboratoriet till 1,900,000 kronor. Vidare hade styrelsen beträffande den föreslagna tomten för nybyggnaderna inlett förberedande underhandlingar med stadens myndigheter. 1 anslutning till ovanberörda motiveringar hemställde styrelsen om roposition till 1919 års riksdag om uppförande för institutet ett nytt fysist och av ett nytt kemiskt laboratorium för ett sammanlagt belopp 2,568,000 kronor samt att under år 1920 därtill måtte anslås ett belopp av 1,000,000 kronor. Något anslag till de ifrågasätta nybyggnaderna upptogs icke i statsverkspropositionen. Emellertid understålldes byggnadsfrågan på basis av styrelsens framställning med därtill hörande kostnadsförslag och ritningar riksdagen genom enskilda likalydande motioner, i första kammaren herr O. Mannheimer fi. nzr 44 av m. och i andra kammaren herr E. Kristiansson fl. nzr 140. av m. I sitt yttrande över dessa motioner utlät sig statsutskottet sålunda: Bland de anslag, som styrelsen för Chalmers tekniska institut ansett böra äskas av 1919 års riksdag för tillgodoseende institutets behov, hade styrelsen av upptagit krav på medel för byggnader för de fysiska och kemiska institutionya nerna. Något förslag härom har emellertid icke Kungl. Majzt framlagts för av riksdagen, utan hava i ovanberörda motioner återupptagits de ursprungligen nu från styrelsen härrörande äskandena. Vid av ledamöter av statsutskottet företaget besök i Göteborg har tagits kännedom om såväl de nuvarande lokalerna för de kemiska och fysiska institutio-

g

det tomtområde, varå de byggnaderna tänkts skola förläggas, och nerna som nya har därvid bland annat inhämtats, att den för närvarande av Chalmers tekniska institut disponerade tomten är av Göteborgs stad med nyttjanderätt upplåten till sitt nuvarande ändamål, ävensom att institutets förhandenvarande byggnader samtliga tillhöra staten utom vilken likaledes Göteborgs stad är under nytt-

en, av janderätt upplåten till institutets behov.

På sätt utskottet övertygat sig om, äro de nuvarande lokalerna för de fysiska och kemiska institutionerna såväl beträffande utrymme som i andra

avseenden otillfredsställande. Om de sålunda redan Visa sig vara otillräckliga,

nu torde bristerna i avseende å utrymmen bliva än mer kännbara, då dessa olägenheter skärskådas mot bakgrunden av det av institutet framhållna behovet och önskvärdheten att utöka elevantalet.

Enligt utskottets mening intager Chalmers tekniska institut en så betydelsefull ställning i vårt tekniska undervisningsväsen och har institutet sådana viktiga uppgifter att fylla i avseende å utbildande av för vår industri nödvändig arbetskraft, att ett understödjande av dess verksamhet från statens sida synes i

än ett avseende väl befogat. Hyser utskottet sålunda den uppfattningen, mer vara att staten bör, där verkligt behov föreligger, träda hjälpande emellan, kan utskottet icke frånkomma, att vissa förpliktelser såsom av ålder varit fallet

- även böra åvila Göteborgs stad. Utskottet avser härvid närmast det för de

nu ifrågasatta nybyggnaderna erforderliga tomtområdet. Efter vad utskottet inhämtat, erbjuder detta tomtområde möjligheter allenast till uppförande av nya lokaler för omförmälda institutioner, utan även till en successiv utflyttning av institutet sig i väsentliga delar eller i dess helhet. Ställer sig staten sålunda

vare tillmötesgående beträffande anslag till förevarande byggnadsföretag, torde ett sådant tillmötesgående dock böra ske under förutsättning,att Göteborgs stad kostnadsfritt mot äganderätt överlämnar det tomtområde, varom nu är fråga, även-

förser detsamma med vederbörliga ledningar ioch för avlopp, vatten och som lyse. När utfästelsen i dessa och tilläventyrs andra liknande byggnadsföre-

av taget betingade hänseenden från stadens sida föreligga, synas enligt utskottets förmenande inga hinder för statens vidkommande böra resas mot tillgodoseende

de lokalbehov, vartill medel nu äskats. av

Om utskottet sålunda anser sig böra i sak intaga en avvisande hållning till de förslag, i motionerna beröras, hyser utskottet dock den uppfattningen,

som att dessa förslag böra bliva föremål för närmare utredning. Efter det tomtfrågan och därmed förknippade spörsmål blivit behörigen reglerade, lärer Kungl. Majzt

underlåta att för riksdagen framlägga det förslag i ämnet, som Kungl. Majzt finner omständigheterna påkallat. Då utskottet följaktligen icke anser

vara av sig böra för närvarande tillstyrka ett på enskilda motioner grundat förslag av den ekonomiska omfattning det föreliggande, sker det desslikes med akt-

som givande därpå, att frågan synes vara av den art, att ett uppskov ännu ett år med företagets igångsättande torde medföra några väsentliga olägenheter för

mer institutets verksamhet.

Under åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet, att herrar

av

och Kristenssons il. ovanberörda motioner må av riksdagen

m.

Manlnheimersbifa las

Riksdagens beslut utföll i enlighet med utskottets hemställan.

1 Ifrågavarande uppgift är, såsom av det följande sid. 102 och 103 framgår, icke fullt riktig.

Under åberopande av statsutskottets förenämnda utlåtande begärde och

er- Sakkunnihöll dåvarande statsrådet och chefen för Kungl. Maj:ts9á8

föñjeøéli

bemyndigande att tillkalla sakkunniga förecklesiastikdegartementetatt epartementet

inom biträda med

âzâzftáâfdgg

utredning av frågan om behövliga nybyggnader för ävensom samband

institutet 1 gbg Wade,

därmed taga i övervägande, huruvida institutet lämpligen borde ombildas till f

en för siqka teknisk högskola. 96h emiska

De sakkunniga, började arbete på hösten 1919, ägnade omedelbart

som sitt :$f,f:å°

sin uppmärksamhet åt frågan, huruvida ett beslut nybyggnader för de före-

om nämnda institutionerna skulle föregripa eller förrycka lösning i hela

en senare dess vidd av institutets organisationsfråga och kommo därvid till den ningen. att ett dylikt föregripande icke att befara. I anslutning uppfatt-

vore ärtill framlade sakkunniga i sitt den 16 januari 1920 avgivna betänkande I ett förslag till nybyggnader för de nämnda institutionerna. Beträffande försla et hänvisas till betänkandet. Här må endast erinras att sakkunniga, vi verkställd

om som undersökning icke ansågo det lämpligt eller möjligt att genomföra utvidg-

ens en ning och modernisering av institutionerna inom eller i omedelbar anslutning till institutets nuvarande tomtkomplex, funno den institutets styrelse föreslagna,

av söder om fattigvårdsanstalten Gibraltar belägna tomtplatsen i stadens 13:e rote vara synnerligen lämplig för nybyggnaderna, särskilt med hänsyn till möjligheten att framdeles dit utflytta institutet i dess helhet, samt fortsatte de styrelsen.

av inledda förhandlingarna med Göteborgs stad angående disposition tomt-

av samma område för institutets nybyggnader. Som resultat ifrågavarande förhandlingar

av förelåg vid den tidpunkt, sakkunniga avgåvo sitt förenämnda betänkande, ett

mellan Göteborgs stad dess drätselkammare, å samt Kungl Majzt

genom ena, och Kronan genom styrelsen för Chalmers tekniska institut, å andra sidan, träffat avtal bil. 1, gällande under förutsättning Kungl. Majzts Göteborgs

av stadsfullmäktiges godkännande De sakkunniga i betänrespektiveandet framlagda

av byggnadsförslagen i nära anslutning till de tidigare institutets styrelse

voro av förordade förslagen, vilka gjorts till föremål för granskning och vidare bearbet-

ning. Sammanlagda kostnaden för de kemiska och fysiska institutionerna med inredning och inventarier hade beräknats komma att uppgå till 3,825,000 kronor. För att de båda institutionerna skulle bliva på ett och övrigt lämp-

stilenligt i

ligt sätt in assade i ett framtida byggnadskomplex för institutets behov och för

att de föres agna tomtområdena därvid skulle kunna även i övrigt disponeras på ändamålsenligaste sätt, föreslogo sakkunniga i anslutning till vissa i det omförmälda avtalet med Göteborgs stad intagna bestämmelser anordnande under år

1920 av en allmän arkitekttävling angående nybyggnader för högre teknisk

en läroanstalt. För tävlingen samt för upprättande i anslutning därtill

av ritningar

och entre renadhandlingar för de kemiska och fysiska institutionerna jämte

m. m. andra för eredande åtgärder hade sakkunniga beräknat ett belopp å 150,000 kronor, varav dock 100,000 kronor ingingo i den förenämnda beräknade kostnaden för

institutionsbyggnadernas uppförande, inredning och utrustning.

I anslutning till utredning hade sakkunniga hemställt, att Kungl.

SID Maj:t måtte föreslå 1920 års riksdag att fatta beslut nybyggnader för insti-

om tutets kemiska och fysiska institutioner huvudsakligen enligt sakkunnigas

förslag

1 Avtalet, som undertecknades den 13 januari 1920, har såsom närmare framgår

av bil. 1 sedermera med vissa för byggnadsplanens fullföljande av sakkunniga föreslagna ändringar godkänts

av såväl Göteborgs stadsfullmäktige som Kungl. Majzt.

i

för sammanlagd, förslagsvis beräknad kostnad av 3,825,000 kronor, samt att

en för ändamålet måtte anvisas dels å tilläggsstat för 1920 ett reservationsanslag å 150,000 kronor och dels å extra stat för 1921 ett dylikt anslag å 1,000,000

kronor.

Vederbörande departementschef, ansåg att frågan om nybyggnadei för

som de kemiska och fysiska institutionerna icke borde lösas, förrän sakkunniga slutfört sin utredning beträffande institutets ställning och utveckling i övrigt, till-

styrkte icke några åtgärder i frågan.

.

Sakkunnigas förslag kom emellertid inför riksdagens prövning genom tva likalydande motioner, väckta den n:r 97 i första kammaren av herr Wijk

ena

fl. och den andra n:r 157 i andra kammaren av herr Lübeck m. fi. m.

Statsutskottet, den sakkunniga verkställda utredningen fann

som genom av sig övertygat därom, att frågan nybyggnader för de kemiska och fysiska

om institutionerna torde kunna upptagas till prövning och avgörande oberoende av institutets organisations- och byggnadsfrågor i övrigt, upptog likväl i vidare

l

mån byggnadsfrågan till behandling än att utskottet uttalade sin förväntan, att Kungl. Majzt, därest förberedande arbeten bleve färdiga och förhållandena i öv-

l

rigt sådant medgåve, skulle till nästföljande års riksdag framlägga ett fullt uti arbetat förslag i byggnadsfrågan. Med hänsyn härtill tillstyrkte utskottet bevil-

jande dels ett belopp 50,000 kronor till arkitekttävlan m. m. att utgå

av av på tilläggsstat för år 1920 och dels ett belopp av 100,000 kronor till ritningar och andra förberedande planläggningsarbeten att utgå på extra stat för år 1921.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

I anledning riksdagens sålunda fattade beslut uppdrog Kungl. Majzt Arkitekttdv. av MW på framställning sakkunniga genom nådigt brev den 22 juni 1920 åt en sär-

av skild nämnd att anordna arkitekttävling förslagsritningar till nybygg-

en om nader för teknisk högskola i Göteborg. Till medlemmar nämnden utsågos

en av sakkunnigas ordförande, civilingenjören Sven Lübeck, professorerna B. H. Grauers, E. J. Lallerstedt och J Tengbom samt förste stadsingenjören i Göteborg A.

. Lilienberg; och ställdes de utav riksdagen beviljade medlen till nämndens

av förfogande 35,000 kronor för att jämte ett belopp 10,000 kronor, som av Göteborgs

av stadsfullmäktige anslagits bidrag till tävlingen, användas till pris. Inbjudan

som till tävlingen, vari endast svenska arkitekter ñngo deltaga, utfärdades den 1 därpå följande juli enligt ett sakkunniga i samråd med professor Lallerstedt

av utarbetat program.

Med utgångspunkt från det i det föregående sid. 27 föreslagna antalet fackavdelningar och studerande i fackavdelningarnas första årskurser lämnades i programmet detaljerad redogörelse för lokalbehovot inom de olika fackavdel-

en ningarna. Inledningsvis anfördes del allmänna synpunkter beträffande bygg-

en nadsplatsen, kostnader m. m.

Det framhölls därvid att vissa. å de till programmet hörande tomtkartornal särskilt markerade delar den kring byggnads förslagsvis upprättade

av stadsplanen skulle omarbetas, därvid borde tillses bland annat:

att högskolebyggnaderna komme till sin fulla rätt i stadsbilden, varvid

1 En de nämnda tomtkartorna, innefattade ett på sin tid av stadsingenjörskontoret i Göte-

av borg jort förslag till stadsPlan för stadens 13:e och 14:e rotar, återfinnes som bilaga 12 till sak-

nPP o kunnigas förut Omnämndabetänkande

jämväl hänsyn borde tagas till att högsta delen höjden öster byggnads-

av om

latsen kvarter 11 reserverad för monumentalbyggnad, eventuellt

vore en annan

llandelshogskola;

att till högskolan skulle anordnas monumental entré;

en

att såvitt möjligt omfånget och värdet den mark, avsedd att

av som vore av staden försäljas, icke minskades;

att den i stadsplanen angivna Spårvägen, korsade högskoleområdet,

som skulle förflyttas detta område och eventuellt medelst bro Gibraltar-

norr om över gatan sättas i förbindelse med den planerade Spårvägen i Viktor Rydbergsgatan samt med en såsom gatan p. å tomtkartorna betecknad gata.

let tomtkartan angivna idrottsfältet borde bibehållas och inginge det även i tävlingen att enligt i programmet närmare angivna riktlinjer ordna denna plan.

Det föreskrevs, att vid tävlingsförslagens uppgörande borde väl beaktas den rådande dyrtiden inom byggnadsindustrien och således största sparsamhet iakttagas rörande såväl byggnadernas planläggning och utstyrsel deras

som material. Därjämte framhölls att de uppdrivna bränslekostnaderna borde beaktas samt att byggnaderna, i den mån detta icke menligt inverkade på desamma, borde ur pedagogisk, hygienisk eller trevnadssynpunkt planläggas med tanke en alltför kostsam uppvärmning.

Därefter lämnades följande redogörelse för byggnadsstadier och byggnadsgrupper: Såsom av detta närslutna handlingar framgår är avsikten att

program först uppföra byggnaderna för kemi och fysik. I vilken ordning sedermera de olika byggnaderna komma att uppföras kan angivas, bör dock vid täv-

nu men lingsförslagets utarbetande hänsyn tagas till möjligheten ett successivt ut

av bygg ande.

De för högskolan erforderliga lokalerna böra uppdelas på olika byggnader eller byggnader, vilka böra samordnas enligt paviljongsystem eller

grupper av kring olika gårdar eller enligt kombination dessa båda system. Vid såväl

en av planernas komponerande ordnandet byggnaderna bör största möjliga hän-

som av syn tagas icke blott till de olika institutionernas framtida utvidgningsmöjligheter utan även till att större laborationslokalar eller viktigare andra lokaler må kunna var för sig tillbyggas. Ett sådant utbyggande bör även kunna ske utan att alltför mycket störa det pågående arbetet inom högskolan.

Kan, utan att härigenom de olika byggnadernas utvecklingsmöjligheter förminskas, det tillgängliga tomtutrymmet någon del lämnes helt obebyggd,

av är detta fördel, då härigenom tomtutrymme erhålles för förutsedda insti-

en nu tutioner; särskilt önskligt är att tomtplats beredes för framdeles troligen önskvärd byggnad för de studerandes kårlokaler.

De olika lokalerna kunna sammanföras inom nedanstående byggnader eller grupper av byggnader.

Byggnad för lokaler tillhörande 1:a och 2:a årskurserna.

Inom denna byggnad kunna även, så finnes lämpligt, placeras samlings-

om och frukostlokaler.

Byggnad för bibliotek.

Byggnad för administrationslokaler.

Byggnader under 2 och 3 kunna naturligen även sammanföras.

4. Byggnad för kemi.

Byggnad för fysik.

Byggnad för maskinbyggnadsteknik. Byggnad för skeppsbyggnadsteknik.

Byggnad för elektroteknik. Byggnaderna under 7 och 8 böra om möjligt placeras nära varandra och helst så., att byggnaden för maskinbyggnadsteknik bildar centrum i denna grupp. Byggnad för byggnadsteknik, omfattande väg- och vattenbyggnadstek-

nik samt husbyggnadsteknik.

10. Byggnad för materialprovning. 11. Byggnad eller lokaler för centraluppvärmning. 12. Byggnader eller lokaler för vaktmästare och laboratorietjänare. Vid tävlingstidens utgång, den 10 januari 1921, hade till nämnden inkommit sammanlagt 17 tävlingsförslag. Nämnden, som sammanträdde den 12 samma månad sitt utlåtande den ö därpä följande februari. avgav Enligt nämndens beslut tilldelades: första pris förslag med motto Orig0 förslagsställare: arkitekterna Arvid Fuhre, .Hugo Jahnke, Conny Nyquist och Karl Samuelson, andra pris förslaget med motto Bland Knallar förslagsställare: arkitekterna Ragnar O. Swensson och Harald Ericson: samt tredje pris förslaget med motto Jfyrkanten förslagsställare: arkitekterna Sten Branzell och Björner Hedlund. Bland återstående förslag inköptes följande: Apollw arkitekterna David Dahl, Paul Hedqvist och Joel Lundeqvist 2912 arkitekterna Karl M. Bengtson och Gerdt Stendahl, Lykeiom arkitekterna Gunnar Jonsson och E. R. Håkansson, samt Pentathlom arkitekterna Birger Jonsson, B. Hedvall och R. Hult. Ur tävlingsnämndens utlåtande göres här nedan ett kort utdrag rörande de prisbelönta och inköpta förslagen. Situationsplaner samma förslag äro intagna av bilagor till betänkandet bil. 2-8. som Om förslaget oi-igo bil. 2 anför tävlin att detsammai

se

avseende på byggnadernas inbördes gruppering och in omponerande istadsbilden företer ganska likhet med Apol nedan är beträffande anordstor se men ningen den med Gibraltargatan parallella gården något överlägset detta. Entrén av till bycrgnadskomplexet är på ett ganska tillfredsställande sätt markerad. "örslagets utbyggande sedan byggnaderna för fysik och kemi, vilka sammanförts å områdets högsta bergplatå, uppförts kan ske utan att arbetet i större omfattning störes inom nämnda byggnader. De olika institutionernas fortsatta utvidgning, sedan desamma färdigbyggts enligt föreliggande program, kan ske i huvudsak ganska tillfredsställande. Att byggnaderna för fysik och kemi, sedan desamma uppförts, bilda enhetlig avslutad byggnadskropp är en en fördel. Uteslutet är emellertid icke att kemiska laboratoriet där dock några -maskiner, förorsaka störande vibrationer, knappast behöva uppställas bör som -förflyttas längre från fysiska institutionen än vad enligt projektet föreslås. De olika byggnadernas planer äro i allmänhet omsorgsfullt studerade. Byggnadernas arkitektur äger mycket god och vårdad karaktär. en Gratuförbindelserna, vilka äro lösta utan användande bro, äro goda av Mottot Bland Knallar bil. 3 karaktäriseras sålunda: Förslagets byggna-

se

der placerade dels kring i huvudsak kvadratisk gård, dels kring rektangulär äro en en

större plats, vars fondparti utgöres av den å områdets högsta höjd uppförda arkitektur-alternativt fysikbyggnaden. Vid nämnda plats eller gata ligga de viktigare institutionerna symmetriskt ordnade och från densamma utgå gator, som skilja de olika institutionerna åt. Förslagets slutliga utbyggande sker i bebyggda delars periferi utan att nämnda gårdar på något sätt störas. Det således nu är komponerat enligt såväl gårds- som paviljongsystem. Denna huvudanordning är att anse som ett av de lyckligaste uppslag som framkommit i tävlingen. I byggnadsområdets periferier, såväl mot staden vända delar övriga, som föreñnnes emellertid en viss och något framgångsrikt försök att arkitektoniskt oro ordna dessa delar företer förslaget icke. Byggnadernas yttre arkitektur är endast skisserad och vårdslösad. Högsta höjden har icke utnyttjats med tanke på, att densamma utgör fond för Asche- Utrymme finnes emellertid här för framdeles möjligen behövlig

bergsgaâan.bvo-rrna

. i DO Mottot Fyrknntem se bil. 4: Byggnadstomtens terrängförhållanden äro väl utnyttjade. De olika gårdarna äro inbördes och i förhållande till områdets oli-a höjdplatåer väl komponerade. Huvudgårdarnas mittaxel torde dock för erhållande av en god arkitektonisk verkan vara för starkt böjd. Med hänsyn till anblicken från omgivande stadsdelar och projektets sammankomponerande med dessa stadsdelar synes detsamma lida viss Förav en oro. bindelserna med staden ;tro väl genomtänkta, det kan ifrågasättas krokmen om ningen Gibraltargatan är lämplig. av De kemiska och fysiska institutionerna hava uppförts på områdets båda västra höjder, varigenom de blivit rätt långt åtskilda, utbyggandet högmen av skolan i övrigt kan ske, utan att arbetet inom dessa institutioner störes. Tillträdet till de nämnda institutionerna måste dock under utbyggandet ordnas sidokommunikationsleder. Utbyggande förslaget utöver givet kan av nu program för en del institutioner ske jämförelsevis lätt, men möter i fråga andra om avsevärda svårigheter. De olika byggnadernas planer, äro i allmänhet ganska tillfredsställande, dock är det synnerligen olämpligt, att huvudentrén till de förnämligaste gårdarna går genom teknologhallen. Byggnadernas yttre arkitektur är i allmänhet god. Nämnden har särskilt observerat de väl komponerade fasadlängorna, vilka dock om hänsyn tages till de starka höjningar de förete knappast komma att - utförda giva samma effekt å ritningarna som Mottot Apollm se bil. 5 omnämnes sålunda: Förslagets byggnader ligga fast inkomponerade i stadsbilden med terrängens högsta bergshöjd och den sydligaste hcrgknallen använda såsom soubassement för fondbyggnader ide bada mot varandra vinkelräta gårdar eller gator, kring vilka byggnaderna gruppe-rats.. Huvudgården, sträcker sig från Gibraltargatan till ovannämnda bergshöjd, som visar en vacker stegring mot fondhöjden. Aven denna gårds avslutning öster om Gibraltargatan är vackert tänkt. Från Gibraltargatan, där den korsar gården, komma tilltalande arkitektoniska perspektiv att öppna sig. Själva entrén till nämnda gård och högskolekomplexen är emellertid icke tillräckligt markerad stadsbilden. Avenså är höjdskillnaden å den terräng, varå de förgården tlankerande Hygelbyggnaderna placerats, för stor. Byggnadskomplexen äro skjutna väl långt in i den största höjden och hopkopplingen mellan b ggnaderna å denna och bredvidvarande lägre belägna byggnader är icke gjort med vederbörlig hänsyn till

11--213081

Förbindelserna mellan olika stadsdelar äro ganska tillfredsställande, men terrängen. fullt studerade. Förslagets utbyggande, sedan byggnaderna för fysik och kemi uppförts, kan ske utan rubbningar i arbetsfriden inom dessa institutioner. För samtliga institutioners, särskilt för de viktiga större laboratoriernas utvidgning är väl sörjt. Byggnadernas planer äro i allmänhet lösta pä ett redigt och tillfreds-

ställande sätt Mot mottot 2912 bil. 6 anmärkes, att huvudentréns förläggning, om

se

trañksynpunkt lämplig, dock mindre god iförhällande till än ur synes vara och byggnadernas gruppering. Byggnaderna äro vackert grupperade terrängen kring gårdarna. Förslagets utbyggande kan ske utan svårare störningar avi lokaler. By gnadernas planer äro i stort sett rediga och deras yttre bruk tagna arkitektur monumenta och god hållning av Mottot bil. 7 liknar i sin gruppering närmast Apollo och Lykeiom se Origom Byggnadsmassorna äro inbördes och iförhållande till stadsbilden väl utformade. Gibraltargatan har givits ett monumentalt fondparti och byggnadsområdets högsta bergplatå är effektfullt utnyttjad för fysikbyggnaden, som försetts med kupol. Huvudgårdens perspektiv mot fysikbyggnaden är emellertid upp avklippt byggnader för 1:sta och 2zdra avdelningarna. Idrottsplatsen är genom fast inkomponerad i byggnadsområdet. Gatuförbindelserna äro väl utformade

utan användande av bro. De olika byggnadsstadierna kunna genomföras utan svårare störningar av arbetet inom i bruk tagna byggnader Planerna äro i allmänhet goda och väl studerade, fasaderna redigt och enkelt komponerade. Mottot Pentnthlom bil. 8: Byggnaderna äro dels grup erade kring en

se

huvudgård, dels placerade å västra sidan huvudgata, vilkensistnämnda om en har den ä byggnadsområdets södra bergknalle uppförda byggnaden för arkitekturskolan fondparti. Vid huvudgata markeras arkitektoniskt väl de som samma därutmed belägna olika institutionerna. Högsta berget är använt såsom soubassement för byggnaden för f sik. Mellan denna byggnad och Gibraltargatan är byggnaden för kemi uppför Totalanordningen är i sin helhet god. Goda utbygg- . nadsmöjligheter finnas Planer och fasader äro endast schematiskt utarbetade. Enligt tävlingsnämnden föranstaltad kostnadsberäkning befunnos förav slagen Fyrkantem och Pentathlom komma lägst och här ovan omnämnda av förslag därnäst i följande ordning förslagen Bland Knallam, Apollo, :Orig0,

2912 och Lykeionm

Samtliga tävlingsförslagen med därtill hörande ritningar och modeller utställdes först i Stockholm och därefter i Göteborg. Sedan sakkunniga tagit del nämndens utlåtande och för del granskat de inkomna förslagen, har Kungl. av egen Maj:t efter framställning till sakkunnigas disposition ställt ett belopp av 2,000 kronor för inköp ytterligare ett de i tävlingen deltagande förav av slagen, nämligen ett arkitekten Carl Bern uppgjort förslag med motto er av ad Nämnda förslag ansågs nämligen, även det vissa s äl as era astra. om av kunnat tilldelas någon särskild utmärkelse vid tävlingen, åtskilliga syne ur unkter besitta praktiska fördelar, kunde bliva värde vid byggnadsfrägans som av ösning, särskilt med hänsyn till det i samma försla helt genomförda paviljong-

systemet och de i förslaget väl genomarbetade plandispositionerna.

83.

Vid granskningen av tävlingsmaterialet hava sakkunniga, därvid som biträtts av förutnämnde professor E. Lallerstedt, ägnat särskild uppmärksamhet

åt frågan om det första byggnadsstadiet nybyggnader för kemiska och fysiska institutionerna. Ett tävlingens viktigaste syften nämligen, att dessa byggav var nader skulle vid sitt uppförande kunna inpassas i till sina huvuddrag ierforen derlig grad bestämd plan för en blivande teknisk högskola.

Enligt första pristagarnas förslag Origo hade de nämnda institutionerna

sammanförts å en av de båda höjderna inom det låtna området, medan u allmänhet de övriga i tävlingen deltagande förlagt fysikiiyggnadenå sagda höjd

och kemibyggnaden som en del av det samlade byggnadskomplexet i övrigt. mera Vid övervägande de fördelar och olägenheter, kunde förenade av som anses med de båda institutionernas sammanförande a höjden, kommo sakkunniga till uppfatt-

ning att en dylik förläggning byggnader innebure övervägande fördelar. av samma Ett fortsatt utbyggande kunde nämligen framdeles ske utan störande arbetet av inom de institutioner, som bleve uppförda för fysik- och kemiundervisningen, uppvärmning och vakthållning kunde mera enhetligt ordnas, utan att likväl m. m. utvecklingsmöjligheterna för någondera sistnämnda institutioner hämmades. av Byggnadernas planläggning även i övrigt gjorde, att sakkunniga därjämte

ur åtskilliga andra synpunkter funno förslaget Origo det mest förtjänstvara fulla av de genom tävlingen framkomna förslagen. Emellertid syntes genom en överarbetning av det föreliggande tävlingsresultatet de goda uppslag, i övriga som förslag framkommit, böra på bästa sätt tillvaratagas, bland annat i syfte att ytterligare underlätta en senare utveckling de skilda institutionsbyggnaderna av med tillhörande laboratorier, att nedbringa de ineffektiva utrymmena och därmed

kostnaderna, att ordna bekväma transportvägar till de olika laboratorierna m. m. Sedan sakkunniga i underdånig skrivelse framfört berörda synpunkter Uppdrag åt och erhållit bemyndigande att, i stort sett enligt förslaget 0rigo, låtaförsta Pris

verkställa den förutsätta överarhetningen tävlingsmaterialet i syfte tt

av att tagmflziç

draga största möjliga nytta därav vid arbetets fullföljande likaledes

ävensom att, 3Z;,,,,-§,§§.,

Linder lämpligt ixänsynstagandetill olika tävlingsförslag, under samverkan medntföra

förvederbörande institutionsföreståndare låta utarbeta byggnadsförslag och kostnads- 810995 beräkningar för kemiska och fysiska institutionerna, hava sakkunniga lämnat09°

berörda uppdrag åt första pristagarna, awaitcløterøza Fahre, Jahnke, Nyqaást och

Sanzaelsorz.

Det reviderade förslaget, vilket förelåg utarbetat den 24 oktober inne- Det övervarande år, upptager: arbetade-för- 120 en överarbetning av det tillgängliga tävlingsmaterialet, innefattande ett

förslag till hela anläggningen i skala Stad

1:400 med samtliga institutioner i enlig-

het med tävlingsprogrammet;

2:0 byggnadsförslag till kemiska och fysiska institutionerna med planer

och fasader i skala 1:200;

3:0 på detaljberäkning grundat kostnadsförslag till kemiska och fysiska

institutionerna samt med ledning därav beräknade kostnader för övriga l institutioner. Det nya förslaget till anläggningen i dess helhet, vilket åskådnärmare Anlggggnin liggöres genom Situationsplan bil. 9 och perspektivbild bil. 10, en är utfört yen 1 dess enligt samma grundprinoiper tävlingsförslaget Origo, alltså med huvud- helhet som ingån en från Gibraltargatan samt fysiska och kemiska institutionerna i en gemensam ominerande byggnad på höjden i väster och övriga institutioner grupperade kring tvenne axlar i ungefärlig riktning öster-väster och söder. norr-

Ett efter tävlingen framkommet förslag att förlägga huvudingången i fon-

Aschebergsgatans förlängning har på sakkunnigas önskan gjorts till föreden av mål för särskild Den verkställda undersökningen har emellertid

grans

givit vid handen dels att dylik förläggning huvudingången icke kan anses en av innebära särskilda fördelar framför dess förläggande mot Gibraltargatan dels ock

nämnda förslag Hera synpunkter svårligen låter sig realiseras. Ett framatt ur dragande Aschebergsgatan rätt mot byggnadskomplexet skulle nämligen knapav utförbart redan den anledningen, att Gibraltarområdet i överskådlig past vara av framtid till ängligt, vartill kommer att gatans framdragande i nämnda riktär oför elaktigt sätt skulle stycka område. Aven stadsning på ett samma ur ren planes npunkt har det enligt arkitekternas mening ansetts olämpligt att framdraga

Asche rätlinigt, då densamma från lutning på 1/20oförmedlat komme ergsgatan en övergå i plan sträckning. Dessutom skulle anläggningens huvudaxel att nära komma att ligga i i förhållande till axeln alltför lutande terräng. en En synpunkt, sakkunniga hemställt till förslagsställarna att annan som beakta vid omarbetningen, Spårvägens framdragande till de olika laboratorivar Härutinnan anföres i beskrivningen till det omarbetade förslaget: Då det erna. endast kortare tidsfråga, när stadens spårväg i Aschebergsgatan kommer är en dragas fram till plats nedanför den stora höjden i väster och huvudaxelns att en förlängning, torde såväl tävlingsförslaget Origm det nu framlagda innebära som bästa möjligheter för framförande ett stickspår till såväl elektrotekniska de av maskinlaboratoriet och blivande värmecentral, nämligen uti den i relativt som en framdragna gatan anläggningen. Detta har varit bidragod lutning väster om en gande till att byggnaderna för maskinb ggnadsteknik och elektroteknik biorsak behållits på platser i tävlingsförs aget Origom Då de nämnda instisamma som tutionerna komma att erhålla goda utvecklingsmöjligheter samt lämplig grup-

har heller dessa synpunkter någon ändrad förläggning pering i terrängen, ur nödig. " ansetts byggnadernas förläggning enligt det omarbetade förslaget hän- Beträffande visas till situationsplanen bil. 9, vilken framgår att desamma äro förlagda av ungefärligen platser i första pristagarnas förslag jämför bil. 2. till samma som Ett undantag härifrån utgör dock byggnaden för skeppsbyggnadsteknik, vilken i

det omarbetade förslaget förliyttats närmare institutionen för byggnadsteknik.

Härutinnan framhålles i beskrivningen: Denna förflyttning har företagits när-

för att erhålla fördelaktigare gruppering byggnaderna. Härigenom mast en av

visserligen framtida tillbyggnad byggnadstackavdelningen åt detta

stänges en av håll. Lokalerna inom byggnaden för skeppsbyggnadsteknik äro emellertid av så-

fördelade, byggnaden utan större förändringar torde dan beskaffenhet och så att bruk vid eventuell framtida utvidgning fackavdelningen för kunna tagas i en av En för skeppsbyggnadsteknik skulle efter sådan

byggnadsteknik. ny byggnad en

utbyggnad erfordras, kan densamma då med fördel förläggas ett stycke men ungefär mitt emellan östra maskinbyggnadsflygeln och den föreslagna söderut nu

byggnaden för skeppsbyggnadsteknik

Beträffande huvudändamålet med den vidtagna omarbetningen, nämligen

begränsning ineffektiva utrymmen och andra åtgärder söka nedatt genom av obehörigt eftersättande byggnadernas ändamål, hygien bringa kostnaderna utan av utseende, anföres: Såsom ineffektiva utrymmen, vilken kunna spela någon och kub få väl närmast räknas korridorer invid större roll i fråga om byggnadernas

yttervägg. Med hänsyn härtill har vid omarbetningen så. långt möjligt tillämpats ett system med mittelkorridorer. Av lätt insedda skäl blir vinsten av ett sådant system väsentligt mindre vid byggnader med flyglar på grund av bl. a. uppkomsten svårbelysta utrymmen i vinklarna, varför fördelarna i vissa fall

av neutraliseras uppkomna olägenheter. Mittelkorridorer hava därför huvudsak-

av ligen kunnat tillämpas för byggnader med någon större utsträckning i led,

en vilket är fallet med delar av byggnaderna kring huvudaxeln eller närmare angivet byggnaderna för fysik, kemi, byggnadsteknik samt första och andra årskurserna

Angående möjligheten att vid en successiv utbyggnad kunna verkställa en eventuell önskvärd omgruppering de olika institutionerna utan rubbning av

av planens huvuddrag framhålla arkitekterna följande: Det bör framhållas, att redan terrängens beskaffenhet med begränsade möjligheter till entréer och tillfartsxwägar minskar utsikten för någon starkare omgruppering. I stort sett böra å ena sidan de institutioner, som röra sig med större laboratorier, förläggas där den tyngre trafiken lämpligast kan taga sig fram utan att störa gårdar och huvudentréer och böra å andra sidan kring huvudentrén administrations-

grupperas lokaler, bibliotek samt lämpligen första och andra årskurserna. Övriga institutioner, som utfylla mellanrummet mellan de ovannämnda, skulle närmast giva möjligheter till eventuell omgruppering. En omgruppering kan således hur än

löses endast ske i mindre utsträckning och är svår att på förhand förutse. planenhänsyn till övriga tävlingsförslag, önskats, har därför mindre kunnat

en som taga sig uttryck i själva institutionernas förläggning än i desammas utformning. I sistnämnda hänseende hava emellertid åtskilliga förändringar vidtagits frän det ursprungliga tävlingsförslaget och såväl planer som fasader hava omarbetats

Beträffande det i detalj utarbetade byggnadsförslaget till kemiska och Kemiska och fysiska institutionerna, varav en fasadbild återgives i bil. 11 och en Våningsplanfyålslá in i bil. 12, hava arkitekterna lämnat följande allmänna beskrivning: Utarbetandet stitftm

det detaljerade förslaget för de till utförande avsedda bygg- "erna" av mera närmast naderna för fysik och kemi har skett under samverkan med vederbörande professorer. Härvid hava en del nya synpunkter föranlett viss

som en omarbetning av de ursprungliga planerna ävensom tillkomsten några lokaler.

av nya

Sammanbyggnaden institutionerna för fysik och kemi till ett komplex

av har varit en viktig förutsättning för att på lämpligaste sätt utnyttja höjdplatån och bereda utrymme för framtida utbyggnader, samtidigt därigenom

som en ur arkitektonisk synpunkt fastare pointering höjden eller tyngdpunkten i

av anläggningen vunnits. Mot sådan sammanbyggnad har framhållits, att fysik-

en byggnaden skulle få det för ömtåligare observationer och experiment önskliga, av yttre in ytelser oberoende läget. Tager hänsyn till, att den fysiska

man institutionen under alla omständigheter utgör ett led i ett kringbyggt och delvis sammanhängande komplex, där störande inflytelser från olika häll redan fortledas genom grunden, äro de störande inflytelser komma sammanbygg-

som genom naden mera underordnad betydelse och kunna jämförelsevis lätt avhjälpas

av

genom vissa anordningar och konstruktioner inom byggnaderna. En i det yttre betonad sammankoppling institutionerna har därför ansetts böra bibehållas.

av

Ett särskiljande av huvudentréerna för de olika byggnaderna har dock kunnat åstadkommas det på sakkunnigas förslag å byggnadens mitt

genom anbragta portvalvet, från vilket huvudentréerna till institutionerna för fysik och. kemi anordnats.

-

En större omläggnin har företagits av kemiskt-tekniska laboratoriet maskinhallen för att i förhå lande till fysikbyggnaden minska de störande inflytelserna från laboratoriet. I stället för centralt på gården har denna byggnad sålunda förflyttats till en platå iförlängning av kemifiygeln. Körtrañken till laboratoriet och byggnaderna förmedlas av en i god lutning framförd rampväg å bergets västra slänt. Denna tillfartsväg måste självfallet anläggas redan iförsta byggnadsstadiet eller då enbart fysik och kemibyggnaderna uppföras. Då emellertid redan i detta byggnadsstadium, alltså innan byggnaderna med sina gårdar kring huvudaxeln komma till stånd, en direkt förbindelse med Gibraltargatan till huvudentrén för ifrågavarande byggnadskomplex torde erfordras, upptager första byggnadsstadiet en 0:a 6 meter bred rak väg från âibraltargatan förlagd i anläggningens huvudaxel. Denna väg måste från början förläggas på samma höjder som de blivande gårdarna, då den redan i detta stadium måste upptaga nödiga ledningan

Till grund för kostnadsberäkningen, varför i det följande skall redogöras, Byggnadsbes/matning. hava arkitekterna lagt följande byggnadsbeskrivning:

På avsprängd och där så erfordras pallsprängd berggrund uppföras grund-

gråsten med sockel gråsten och över sockeln ett granitskift. Mumurar av av

uppföras handslagen gul fasadsten och med sparsamt användande av rarna av granit till portaler, fönsteromfattningar och enstaka skulpturala utsmyckningar.

Taklisten utföres i betong med asfaltränna och taket täckes med skiffer. Invändigt utföras vanligt murtegel för grövre väggar och med slagg-

murarna av tegel för tunnare mellanväggar. Bjälklagen äro beräknade att utföras betong

av mellan järnbalkar samt fyllning.

Golven utföras i regeln av ekstav i lärorum och av kalksten i korridorer. I vissa där så erfordras, användes klinkertegel, stårlslipad cement

rum, eller asfalt.

Invändiga trappor utföras kalksten och utvändiga av granit eller gråsten.

av Alla invändiga väggar putsas samt kalkfárgas. I enstaka rum användes

oljefärg eller kakelbeklädnad. Taken kalkfärgas

Av ingenjören William Fagerström i Göteborg hava förslag utarbetats dels Ippvahwzmng m. m. till värmeanläggning vatten- och avloppsledningar för byggnadskomplexet

samt gas-, i dess helhet, dels ock till värme- och ventilationsanläggning samt ledningar för vatten, avlopp, ånga, tryckluft och vacuum för de kemiska och fysiska insti-

gas, tutionsbyggnaderna. Förslagen återfinnas som bilagor till betänkandet se bil. 13 och 14.

Av skäl, närmare utvecklas i samma förslag, har uppvärmningen av

som de olika byggnaderna tänkts genomförd medelst varmvattensystem från en gemen-

värmecentral, skulle förläggas till byggnaden för maskinbyggnadsteknik sam som med laboratorier. För de stora laboratoriesalarnzx isistnämnda byggnad har förordats uppvärmning medelst ångsystemet. För de kemiska och fysiska institutionsbyggnaderna, vilka först skulle uppföras, har, såsom redan nämnts, förslag utarbetats till särskild värmeanläggning. Denna skulle emellertid sedermera

en anslutas till den gemensamma centralanläggningen. Kostnaderna De egentliga byggnadskostnaderna för de kemiska och fysiska institutioför de ke- hava arkitekterna beräknats till i runt tal i,70,0UU kronor, vartill nerna av nzisløa ork beräknade kostnader för planeringsarbeten och anläggning komma terrassering, av fysiska inuppfartsväg med tillhopa 250,000 kronor samt för inredningsarbeten och stitrøtio- m. m. nerna.

inventarier 320,000 kronor. För anskaffning apparater och utensilier hade

av sakkunniga i betänkande I beräknat 191,500 kronor. Om med hänsyn till

man, den prissänknin efter år 1919 ägt beträffande dylik utrustning, här

som rum räknar med ett belopp 100,000 kronor, skulle totalkostnaden för dessa institu-

av tioner i färdigt skick således till 3,430,000 kronor. l ett av arkitekterna

jämvä uppgåutarbetat alternativt förslag nedan hava de på sakkunnigas anmodan se

egentligabyggnadskpsipnâldâgrözöbegränsats 2,11§0,OO0kronor kostnaden

errasserinv m. m. 1 ronoiu e era ninø av os na erna or inre -

, i ningsarbeteönoch inventarier saint laboratorieutrustninê till samma belopp som

det förstnämnda förslaget skulle totalkostnaden enligt det alternativa förslaget

uppgå

till ldrolbonü; d d tf" t - d f" 1 tb t "r z

1110 ena an a era ningsgrun er som 1 e ors namn a ors age e ra- K osrnmerm/ fande kemiâka och fysiska institutionerna hava arkitekterna beräknat kostnadenfö" 190519714-

för till den högskolan i dess helhet till 12,070,000 kronor, för-

nybyggnader nya wftthláq'åzg

delade på de olika byggnaderna sålunda: 4,335

helhet Byggnad för kemiska och fysiska institutionerna jämte inrednings-

kostnader, exclusive planeringsarbeten 3,080,000:-

men . . . . .

byggnadsteknik, administrationslokaler, bibliotek samt

första och andra årskurserna 3,430,000:--

. . . . . . . . . . . .

inaskinbyggnadsteknik l,730.000:

. . . . . . . . . . . . . . . --

elektroteknik 1.690000:-

z - . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

skeppsbyggnadsteknik 390,000:-

. . . . . . . . . . . . . . .

ränna 650,000:

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Planeringsarbeten 100,000:

. . . . . . . . . -

Summa kronor 12,070,000:

--

Genom begränsning utrymmen, i enlighet med det ovan omnämnda

en av alternativförslaget för kemiska och fysiska institutionerna, bör motsvarande kost-

nad för anläggningen i dess helhet kunna nedbringas till cza 10,500,000 kronor

enligt gällande priser. Vid byggnadernas successiva utförande, exempelvis

nu under åren 1925-1930, torde på grund fortgående prisfall ytterligare en bety-

av dande kostnadsminskning komma att uppstå.

En granskning det överarbetade förslaget giver enligt sakkunnigas me- ,ga/,L-unni.

av ning till resultat, att huvudsyftet med arkitekttävlingen och den efterföljandegasgifta-ande

utredningen i byggnadsfrågan, nämligen att erhålla allmän plan för den nya g5f{17"{ifâ{

en högskolans successiva utbyrggande, å ett tillfredsställande sätt vunnits. Sakkun-tådålczâofåfslá:

niga, även i övrigt funnit förs aget såväl arkitektonisk praktisk syn- m;

som nr som get ny

nnkt innebära god lösning, detsamma. i stort sett vara ägnat att byggnader.

en anse

till grund vid uppförandet nybyggnader för den högskolan. I fråga äggas av nya

den arkitekterna föreslagna placeringen de olika institutionsbyggnaderna om av av vilia sakkunniga framhålla, att vid uppförandet av byggnaden för skeppsbygg-

steknik böra övervägas att från början förlägga densamma längre söder na synes ut så att erforderligt utrymme för eventuell framtida tillbyggnad

reserveras en

det byggnadstekniska laboratoriet. Förslaget att vid eventuell utvidgning av en

institutionen för byggnadsteknik taga i bruk byggnaden för skeppsbyggnadsav teknik och i samband därmed uppföra ny byggnad för skeppsbyggeriavdelnin-

en

finna sakkunniga nämligen mindre tilltalande. gen,

Det är av stor Vikt att från början tillräckliga och lämpligt belägna ut-

rymmen reserveras för tillfälliga provningsanordningar och dylikt, för vilka vid

behov provisoriska byggnader böra kunna uppföras i närheten respektive instiav tutionsbyggnader. Detta syfte kan vinnas i omedelbar anslutning till de meka.-

niska och elektrotekniska institutionerna ävensom vid den byggnadstekniska in-

stitutionen, under förutsättning att söder denna erforderligt man om reserverar utrymme mellan institutionsbyggnaden och den planerade idrottsplatsen. Sist-

nämnda område bör vid behov inhägnas på lämpligt sätt, medelst eller mur annorledv Vidare bör erforderligt utrymme för materialprovningsanstalt, s. reserveras en som framdeles lämpligen kan förläggas söder värme- och maskintekniska inom stitutionerna. Med dessa dispositioner kommer det förut Omnämnda avtal genom av Göteborgs stad upplåtna området i dess helhet att tagas i anspråk.

Rörande den arkitekterna framlagda kostnadsberäkningen vilja sakav kunniga anföra följande.

Vad först angår byggnaderna för Icemiska och fysiska institutionerna intages

här nedan jämförande sammanställning beträffande de egentliga byggnadskosten naderna, sådana dessa beräknats i det arkitekterna utarbetade förslaget och i av det av sakkunniga tidigare i betänkande I framlagda förslaget.

Arkitødztcrnas utiredningsförslag: Sakkunnigas förslag år 1.920.

46,900 kbm. a 43,50 kr. per 38,900 kbm. a 56 kr. per kbm. 2,040,150: kbm avrundat 2,180,000: . . . . - . . . . A värmeledning 140,000:- värmeledning 200,000: . . . . . . . . . . . . A gas, vatten jämte hydrofor- vatten och avloppjämte gas, anläggningñ, avlopp och 163,000: vacuum . . . . . . . . vacuum 170,000:- elektriskt ljus 46,000 elektriskt . . . . . . . . . . . . . . ljus, hissar m. m. 52,000: ritningar och kontroll samt -ritningar och kontroll samt

oförutseddaiutgifter71575 396,000:

a oförutseddautgifter 15 360,000: A -

Summa kronor 2,762,1ö0: Summa kronor 2,985,000: - -

I avrundat tal 2,760,000: . . . . . . eller ett enhetspris 58,85 kronor eller ett enhetspris 76,75 kronor av per av per kbm. kbm.

IIärtill Icoønma: Iidrfill komma:

Planeringskostnader 2ö0,000:- Planeringskostnader 180,000: . . . 0:a -

Inredningskostnadei . 320,000- Inredningskostnader 400,000-

. . . .

Laboratorieutrustning 100,000: Laboratorieutrustning 191,500:-

.

iSumma ikron0i73,4:i0,000: Summa kronor 0330100500:

- -

I betänkande I utfört med 3,825,000: -. . .

Till grund för arkitekternas kostnadsberäkning har lagts prisnivån i Göte-

borg 1 oktober 1921. Såsom framgår sammanställningen har priset kbm. av per

Hydroforanläggningen avser endast att ytterligare något höja trycket för normalt erforderligt. förbrukningsvatten i laboratorier utöver det för eldsläckning enligt vanliga fordringar betingade. m. m.

väsentligt nedbringats, huvudsakligen beroende på den efter är 1919 inträdda

prissänkningen inom hithörande områden. Att det oaktat slutsumman icke min-

skats i högre grad beror på flera omständigheter. Viktigast ar därvid att den

totala kubikmassan för byggnaderna i jämförelse med 1920 års förslag ökats

från 38,900 kbm. till 46,900 kbm. eller med 8,000 kbm., redovisas på följande som sätt: ökade utrymmen för analytisk kemi m. m. 1,600 kbm., diverse ökning enligt

förslag av vederbörande institutionsföreståndare 1,300 kbm., huvudtrappans ned-

dragande till ett lägre plan med entré östra flygeln 900 kbm., ökning genom av medelhöjden i institutionslokalerna 1,200 kbm., ökning de i flygeln incza av ena rymda vaktmästarebostäderna 0:a 400 kbm. samt slutligen ökning ineffektiva av utrymmen korridorer tra toiletter 2.600 kbm. - por, m. m. - 0:a Sakkunniga, som i et följande skola återkomma till frågan nedbrinom gande av ineffektiva utrymmen vilja till början framhålla dels att m. m., en samtliga tävlingsförslagen med ett undantag resulterat i större byggnadsmassa än

1920 års förslag dels ock att ökning i byggnadsmassa måste bliva följd en en av utredningsförslagets öppna byggnadssått, betingat hänsyn till framtida mera av utvidgning ävensom byggnadernas upphöjda läge, det önskm. m., av som gör värt att nedflytta entréerna på ett så lågt plan möjligt. som Beträffande kostnaderna för terassering i utredningsförslaget bem. m., som räknats till 250,000 kronor och vilka i 1920 års förslag upptogos till 180,000 kro-

nor, må framhållas dels att dessa kostnader i 1920 års förslag endast roxivoro ap mativt beräknade dels att viss utökning i kostnaderna betingats att hela byggav nadskomplexet föreslagits förlagt till den höjdplatå, avsågs endast för fysiksom byggnaden i 1920 års förslag, dels ock att utredningsförslaget kräver dyrbarare

väganläggningar, särskilt den relativt dyrbara uppfartsvägen från Gibraltargatan,

vilken emellertid måste nödvändig och motiverad b ggnadernas förlägganses genom ning . samt genom den med utredningsförslaget i dess helhet följande stadsplanen.

Angående kostnaden för inredningsarbeten och inventarier, 320 000 kronor

mot 460,000 kronor i 1920 års förslag, må anmärkas, att den tidigare uppskattade

kostnaden beräknats komma att nedgå med 25 samt ytterligare besparing att en av 5 till 10 % påräknats inrättande byggnadstiden provisorisk genom av en snickeriverkstad, varigenom transport- och emballagekostnader nedbringas. m. m. Den avsevärda ökningen byggnadsmassan, utredningsförslageti av som jämförelse med 1920 års förslag innebär, har emellertid föranlett sakkunniga att åta Lindersöka, huruvida icke reducering därvidlag ävensom nedbringande en av terrasseringskostnaderna kunde äga utan att byggnadernas ändamålsenlighet rum, därigenom äventyrades.

I sådant syfte hava arkitekterna beträffande fysik- och kemibyggnaderna

anmodats utarbeta det förenämnda alternativa förslaget, omfattning och vars kostnader framgå följande sammanställning: av

40,000 kbm. a 44 kronor kbm. .1,760,000:per . . . . . . . . . . . . . . . värme, gas, vatten jämte hydroforanläggning, avlopp och 295,000: vacuum elektriskt ljus, hissar . m. m. 52,000: . . . . . . . . . . . . . . . . . . ritningar och kontroll samt oförutsedda utgifter 15 % 316,000: . - . . . . . . Summa kronor 2,423,000: r - I avrundat tal 2,430,000: . . . . . . . . . . . . . .

eller ett enhetspris 00,75.kronor

12-213081

Härtill komma:

Planeringskostnader 210,000:

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . lnredningskostnader 2520M00:

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Laboratorieutrustning. 100,000:

. . . . . . . . . . . . . . -

Summa kronor 3,00,000:

-

Den minskning i kostnad, som sålunda skulle vinnas enligt det alternativa förslaget, beror i huvudsak på. minskning av byggnadsmassan från 46,900 kbm. till 40,000 kbm. Däremot har enhetspriset ansetts böra räknas något högre än i utredningsförslaget. Höjningen för de egentliga byggnadskostnaderna är obetydlig 50 öre kbm., enhetspriset för hela byggnaden, exklusive planeringskost-

per men nader m. m., har höjts från 58.85 kronor till 60,75 kronor per kbm., beroende på att de beräknade kostnaderna för värme kunnat minskas i samma grad som

m. m. kostnaderna för byggnadsarbetena.

Minskningen i byggnadsmassan har åstadkommits bland annat genom att huvudbyggnadens bredd minskats 1 meter och huvudfasaden förkortats med

0:a

b meter, varjämte de mindre flyglarna minskats 2 meter i bredd och c:a c:a de i sammanbindningsb ggnaden mellan kemiflygeln och maskinhallen placerade rummen inrymts i huvu byggnaden. Därjamte hava höjderna i en del våningar, undantagandes laboratorie- och hörsalar, minskats. Beträffande de inefektiva utrymmena må framhållas, att korridorbredderna minskats från 3 till 21/2 meter. Genom beräknad inknappning i avsprängningen marken mellan de båda gårds-

av ilyglarna samt uppskjutande av en del stenarbeten för rampvägen från väster hava planeringskostnaderna reducerats med cza 40,000 kronor.

Den reducering av byggnadskomplexet, som det alternativa förslaget sålunda innebär, finna sakkunniga, med stöd jämväl av från professor E. Lallerstedt inhämtat yttrande, icke medföra några avsevärda olägenheter i fråga om byggnadernas ändamålsenlighet. Utav i anslutning till det å särskilda ritningar

en, framlagda reducerade förslaget, arkitekterna verkställd jämförande beräkning

av av effektiva utrymmen framgår nämligen, att samtliga i tävlingsprogrammet och senare framkomna önskemål blivit skäligen tillgodosedda. Med hänsyn till den väsentligt minskade totala byggnadskostnaden enligt det alternativa förslaget, anse sig sakkunniga böra i huvudsak förorda detta förslag.

Emellertid hava sakkunniga ansett sig böra undersöka i vad mån ytterligare besparingar kunna åstadkommas att låta tillsvidare anstå med ut-

genom byggandet de båda mindre flygelbyggnzxderna vid huvudfasaden ävensom möj-

av ligen med den som överbyggnad på värmecentralen föreslagna, för arbeten med kemiskt-tekniska apparater i halvstor skala avsedda maskinhallen det s. k. maskinlaboratoriet.

I sistnämnda hänseende hava dock sakkunniga kommit till den uppfattningen, att ett uteslutande maskinlaboratoriet vid den första utbyggnaden

av skulle innebära så väsentlig olägenhet för fruktbärande undervisning, utvidgad

en en med den föreslagna tredje professuren, i kemisk teknologi, att de sakkunniga icke ansett sig kunna tillråda en dylik åtgärd.

Vad åter angår flygelbyggnaderna anse sakkunniga, att ett uppförande av desamma utan större olägenhet bör kunna anstå till ekonomiskt gynnsammare

en tidpunkt än den nuvarande. De båda i-lygelbyggnaderna innehållande, den ena

--

lokaler för elektrokemi, diverse gemensamma lokaler, hydroforanläggning och en mindre entré till kemiska institutionernas huvudtrappa, den andra vaktmästarebostäder innefatta enligt det förstnämnda utredningsförslaget ett utnyttjat ut-

-rymme av 5,700 kbm. och enligt det alternativa förslaget 4000 kbm. Enligt verkställd beräkning bliver kostnadsminskningen i sistnämnda fall cza 230,000 kronor. Totalkostnaden för den första utbyggnaden av de kemiska och fysiska institutionerna enligt i Göteborg i oktober 19,21 gällande priser skulle ienlighet härmed beräknas till 2,830,000 kronor. Motsvarande kostnad enligt 1920 års förslag med då tillämpad prisnivå utgjorde 3,825,000 kronor.

Slutligen bör i detta sammanhang framhållas, att man vid byggnadernas uppförande under loppet de närmast följande åren huvudsakligen 1923 och

av 1924 torde kunna räkna med en rätt betydlig minskning av kostnaderna på grund

sänkta arbets- och materialpriser. av

I anslutning till den sålunda föreliggande utredningen i bgggnadsfrägang och under åberopande av de i den lämnade översikten av frågans tidigare utveckling framhållna uttalandena angående nödvändigheten av nybyggnader för chalmersska institutets kemiska och fysiska institutioner, föreslå sakkunniga som

anse att frågan om nämnda nybgggnader, oavsett om den föreslagna ombildningen av institutets högre avdelning till teknisk högskola bliver beslutad eller snarast möjligt bör lösas att nybgggnader för de kemiska och fysiska institutionerna

mä uppföras i enlighet med det nu framlagda, av sakkunniga förordade förslaget.

OMORGANISATION AV LÄGRE AVDELNINGEN

VID CHALMERS TEKNISKA INSTITUT

l det föregående hava sakkunniga efter omsorgsfullt övervägande uttalat den uppfattningen, att den nuvarande högre avdelningen vid Chalmers tekniska institut bör ombildas till en teknisk högskola och i sammanhang därmed antytt, att institutets lägre avdelning borde omorganiseras till tekniskt gymnasium jämte tekniska fackskolor enligt de för dylika läroanstalter ällande bestäm- - numera melser. Beträffande den tekniska högskola, sålunda sku uppstå, hava

nya som sakkunniga ävenledes i det föregående framlagt förslag till och organisa-

program tion samt till de nybyggnader, för densammas behov skulle erfordras. Det

som återstår nu att närmare belysa frågan den lägre avdelningens omorganisa-

om tion samt de omständigheter, äro att beakta vid de båda avdelningarnas därav

som påkallade särskiljande. Den lájgre Frågan den ställning chalmersska institutets lägre avdelning skulle

om Pålêl§9°73intaga i vårt undervisningsväsen har ofta varit föremål för beaktande. 213286675 Såsom förut meddelats har chalmersska institutet ursprungligen tillkommit

ung genom av en av kanslirådet Chalmers stiftad donation, enligt vilken hälften

av hans kvarlåtenskap skulle tillfalla framdeles till inrättande bestämd Indu-

en strie Schole för fattiga barn lärt läsa och skriva Ett strängt vidhållande

som av denna bestämmelse skulle väl hava begränsat skolans verksamhet till den

uppgift, som nu tillkommer våra lärlings- och yrkesskolor eller med dem jämförliga anstalter för yrkesnndervisning. Av den i det föregående lämnade korta historiska översikten över institutets utveckling framgår emellertid, hurusom allt ifrån

man början sökt lägga undervisningen i vetenskaplig riktning, vilket enligt dåtida uppfattning icke ansågs strida mot donators intentioner. Redan år 1834 gjordes emellertid allvarliga försök att omvandla skolan från teknologisk läroanstalt

en till en arbetsskola för fattiga barn, plan, nära att förverkligas

en som var men dock blev avvärjd. Ar 1852 påbörjades uppdelning skolan i högre och

en av en en lägre avdelning. Inträdesfordringarna till den lägre avdelningen blevo därvid

visserligen så låga, att de ungefär motsvarade vad i donationsbrevet torde hava

som avsetts, men undervisningsplanen kom dock att i främsta rummet tillgodose den högre avdelnin intressen. Den lägre avdelningens uppgift att utbilda

ens lärjungarna för pra tisk industriell verksamhet blev väsentligen förfelad, däri-

genom att undervisningen mer eller mindre inriktades på att förbereda till inträde i institutets högre avdelning. Sålunda upptogs den lägre avdelningens

ärotid till större delen allmänbildande och grundläggande ämnen, medan endast

av ett fåtal timmar ägnades åt undervisning i tekniska ämnen. Då och då framkommo förslag till förändring men utan resultat. Den av Kungl. Majzt år 1907 tillsatta kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande har i sitt år 1912 avgivna betänkande i det följande betecknat: Tekn. kom. bet. skarpt framhållit olägenheten av den lägre avdelningens beroende den högre. Kommittén

av anför bland annat följande. Bet. I sid. 59. Chalmers tekniska läroanstalt lämnar ett typiskt exempel på de svårigheter, som u pstå, om man hos en och samma läroanstalt söker förena två så skilda uppgi ter som att förbereda för praktisk industriell verksamhet och för övergång till en högre teknisk läroanstalt. Den

uppgiften blir alltid huvudsak för både lärare och lärjungar. Övervägande senare vikt lägges på de grundläggande teoretiska studierna och de tekniska fackstudierna skjutas åt sidan. Det visar sig också i regel att en sådan anordning blir ofördelaktig för lärjungarna själva. Under åren 1905-1909 var det mer än 40 %

den lägre avdelningens lärjungar, som måste lämna anstalten utan att hava av erhållit avgångsbetyg eller vunnit inträde vid den högre avdelningen, och som sålunda icke lyckats ernå det med studierna avsedda målet

Ehuru kommittén sålunda icke kunde skänka sitt erkännande ät den dåvarande organisationen av Chalmers tekniska läroanstalts lägre avdelning, fann kommittén svårt att framlägga något förslag till dess tidsenliga ordnande. Med hänsyn till det chalmersska donationsbrevets bestämmelser ansåg kommittén det

ga närmast till hands att genom den teoretiska undervisningens begränsning oc en utvidgning och specialisering av fackundervisningen omvandla den lägre avdelningen till en yrkesskola. Emellertid fann kommittén även vägande skål tala mot en sådan anordning, såsom att den lägre avdelningen väsentligen bidroge till att förse den högre avdelningen med gott elevmaterial, varjämte det stora tilloppet lärjungar till den lägre avdelningen manade till försiktighet vid p-

av u görande förslag till avdelningens omorganisation. På grund härav trodlde

av kommittén det vara riktigast att låta med anstaltens omorganisation anstå, tills erfarenhet vunnits om kommitténs förslag till den lägre tekniska undervisningens ordnande i övrigt, så mycket hellre, som en omgestaltning även av den högre avdelningen ansågs förestående, och då denna blivit genomförd det skulle bliva lättare att bedöma, i vad mån den lägre avdelningens uppgift att vara förberedande fortfarande kunde anses berättigad. Tekn. kom. bet. I sid. 60.

Emellertid bragtes frågan om ehalmersska läroanstaltens omorganisation ånyo på tal, då anstaltens styrelse i underdånig skrivelse den 25 september 1912 framlade förslag till vissa ändringar i anstaltens stat, varvid begärdes en fastare anställning för vissa k. övriga lärare. Framställningen föranledde dåvarande

s. departementschefen att företaga en särskild undersökning rörande chalmersska läroanstaltens förhållanden. I och för den härav påkallade utredningen år 1913 tillkallade sakkunniga framhöllo i sitt den 23 december samma år avgivna betänkande, att den chalmersska läroanstaltens lägre avdelning borde så ordnas, att den i första hand fyllde sitt ursprungliga och huvudsakliga ändamål att meddela en elementär teknisk bildning åt blivande förmån, verkmästare, ritare och andra, för vilkas levnadsmal en sådan bildning är tillräcklig och nödvändiga Dessa elever finge alltså belastas med sådan undervisning, som endast avsåge att bibringa för inträde i den högre avdelningen erforderliga kunska er. De däremot, som önskade fortsätta i högre avdelningen, syntes böra erhålla en härför erfor-

derliga kompletterande undervisningen särskilt. I anslutning till dessa principer föreslogo de sakkunniga vissa omläggningar i den lägre avdelningens undervisningsprogram och någon ökning i inträdesfordringarna, varigenom det skulle bliva möjligt att begränsa den normala kursens lärotid till två och ett halft år eller fem terminer. Härtill skulle så komma kompletteringskurs under tredje en året motsvarande en sjätte termin för dem, som önskade inträde i den högre avdelnin en. gSåsomredan i den allmänna historiken förut meddelats sid. godkände 21 riksdagen år 1914 nämnda förslag, och hava de sålunda givna riktlinjerna sedermera varit bestämmande för den lägre avdelningen. Fn/Ierzwis- I det på rund härav upprättade, nu gällande programmet för chalmersska uziugeøzsuu- institutet föreskrives bland annat följande: rarrtnde om- Den lägre avdelningen har till huvudsaklig uppgift att meddela teknisk fatfning. undervisning åt blivande förmån, verkmästare och ritare, även att förmen avser bereda till inträde i den högre avdelningen. Lärokursen omfattar ö terminer. Läroämnena i den lägre avdelningen äro: matematik, fysik, kemi, mekanik, mekanisk teknologi, elektroteknik med övningar, maskinlära med ritning, hygg nadslära med ritning, skeppsbyggeri med ritning, linearritning. frihandsteckning, modellering, verkstadsarbete, industriell ekonomi, svenska och tyska språken För att antagas till elev i lägre avdelningens första årskurs fordras att hava fyllt 16 år, att hava god frejd, att kunna fritt och obehindrat läsa och tydligt skriva svenska språket samt att vara förtrogen med aritmetiska räkningar; Läsåret indelas i två terminer, den ena, höstterminen, från och med den 1.0 september till och med den 19 december, och den andra, vårterminen, från och med den 10 januari till och med den 9 juni.. JibnzpZei/v- Varje vårtermin anordnas vid institutet en kompletteringskurs avseende rzugs/:u2søz.att bibringa lärjungarna de insikter, vilka., utöver vad kräves för avgångssom examen från lägre avdelningen vid institutet, erfordras för vinnande av inträde i den högre. Läroämnena i kompletteringskursen äro: matematik, fysik, kemi, svenska språket, tyska språket samt historia och geografi. Tillträde till kompletteringskursen äger endast den, som erhållit avgångsbetyg från den lägre avdelningen, utvisande godkända insikter i minst två fackamnen Kursen avslutas med examenen under kontroll av tre vilka utses censorer, bland högre avdelningens lärare. Vid utfärdas betyg med vitsord i de examen särskilda ämnena; och fordras för godkänd minst betyget godkändi examen samtliga till kursen hörande ämnen . Den som avlagt godkänd avgångsexamen från kompletteringskursen kan antagas till ordinarie elev i högre avdelningens första årskurs utan inträdesprövning.

Det skall icke förnekas att den år 1914 vidtagna förändringen ett steg var i rätt riktning och kanske det bästa möjliga under dåvarande förhållanden. Såsom framgår av vidstående tabell över elevantalet vid chalmersska institutets lägre avdelning har antalet nyintagna i första årskursen stadigt ökats, likaså antalet av dem som erhållit avgångsbetyg. Däremot har antalet från lägre avdelningen högre avdelningen intagna varit väsentligt mindre efter genomförandet 1914 av års reform än förut, trots den brygga, som tillkommit genom kompletteringskursen.

Antalet nyintagna i lägre Intagna i avdelningen Antalet avgångna N Antalet högre av- i med avgångsbetyg avgångna delningen,

r utan från lägre ° av- Arskllrser gångsbetyg avdel-

V 7 ,mm 7AA_______"_

sme = äisssg:

ma i

J | 1910 :n 49 l 16 22 77 vt. 51. 1911 :n 42 l 15 25 u 47 . . . . . . . - 1912 37 39 i 16 v 24 55 39 w y 1913 3 41 18 .56 57 44 . . , . . . . - , 1914 233 37 2-1 36 .19 42-3 . -- - 191.3 53 21 47 7h ÖB 1 - - i ht. 24 i 191:, 53 31 :se n; 2:; 2:; å . . . . . . . 25 2 l 1917 T0 23 22-3 h 24 1:3 l . . . . . . . v 49 1913 71 JO 336 14 36 18 . . . . . . . - 49i . , . . . S3 1 30 14 26 191% 27 .33 . . . . . . . 42 z 1920 SS 12 3-1 16 34 22 . . . . , r lll 19:21 92 14 45 15 53. 22 -

Detta förhållande torde i någon mån bero därpå, att undervisningens omläggning efter

år 1914 berett dem, som genomgått lägre avdelningen, bättre möjligheter att träda ut

ilivet direkt utan att dessförinnan söka genomgå den högre. Till stor del beror

det på att tillträdet till högre avdelningen försvårats genom det här förut på-

visade stora tilloppet av intradessökande, som avlagt studentexamen. Beaktans-

värt är att trots detta icke endast sådana, genomgått kompletteringskursen, som utan även andra den .lägre avdelningens elever, vunnit inträde i den högre, näm-

ligen efter undergången intradesprövning. Detta tyder på att kompletteringskursen

skulle vara alldeles nödvändig. Emellertid är antalet av dem, som avgå från

den lägre avdelningen utan att hava erhållit sig avgångsbetyg eller inträde vare högre avdelningen alltjämt påfallande stort, omkring 40 % av antalet i den lägre

avdelningen intagna. Detta missförhållande, som anmärktes redan av 1907 års

tekniska kommitté, synes numera i främsta rummet bero därpå att intradesford-

ringarna till den lägre avdelningen fortfarande äro allt för små, så att bortgall-

ringen. av de mindre lämpliga måste ske under studietiden i stället för vid

intradespråivningen. Anmärkas kan aven att de låga inträdesfordringarna jämförda

med studiernas mål och den larotid, som ställes till förfogande, framtvinga en forcering i studiearbetet, i och för sig medför avsevärda olägenheter. som Det synes sålunda uppenbart att den lägre avdelningen trots 1914 års om-

organisation ännu är långt ifrån tillfredsställande.

Emellertid har 1918 års riksdags beslut angående praktiska ungdomsskoloi Den numoch den lägre tekniska undervisningens ordnande skapat förhållanden, mnde läzfgrre nya frågan chalmersska ställning som ägde göra att om institutets och uppgifter kan 00h måste sedd i belysses på annat satt nu än år 1914. Redan i det föregående sid. 21 hava sak- ning den u-v

utav 1918åiskunniga vidrört denna omständighet och bland skälen för omorganisation

en av riksdag be- den högre avdelningen till teknisk högskola åberopat tillkomsten tekniska

av slutade om- gymnasier och tekniska fackskolor, varigenom återförande organisatio- ett av nämnda avdelden ning till dess statutmässiga nivå skulle mindre motiverad sid. 21-22. nen av nu vara lägre tek- I nämnda sammanhang framhölls även, att tillkomsten av ett flertal sådana niska icndei"tekniska läroanstalter, vilka för sig meddelade undervisning, medförde

var en som zrisniiøgcøi. kompetens för inträde i teknisk högskola, gjorde den speciella anordningen

av chalmersska institutets lägre avdelning såsom förskola för den högre mindre

en behövlig. Här må tilläggas att den lägre avdelningens undervisning i vissa ämnen numera till stor del täckes av den undervisning, står ungdomen till buds

som i de nytillkomna praktiska ungdomsskolorna. Det därför onödigt att

synes vara bibehålla så laga inträdesfordringar till den lägre avdelningen de gäl-

som nu lande. Aven om, såsom 1907 års tekniska kommitté enligt dess här ovan anförda uttalande förmenat och även andra synas hava ansett, donationen närmast skulle hava åsyftat någonting liknande våra lägre tekniska yrkesskolor, det

så synes nu vara mindre skal att endast hänsyn till ordalydelsen den i det föregående

av av Omnämnda, år 1811, under dåvarande bristfälliga skolförhållanden formulerade donationsbestämmelsen tänka på återgång i sådant avseende, sedan det

en genom 1918 års riksdagsbeslut angående upprättande av lärlings- och yrkesskolor blivit väl sörjt för undervisningen på ifrågavarande stadium. Därtill kommer att

genom en omorganisation i dylik riktning den lägre avdelningen skulle komma att förlora sin nuvarande karaktär av anstalt för elementär teknisk utbildning, vilket med hänsyn till frånvaron av andra dylika anstalter i Göteborg icke kan

vara att förorda. Sakkunniga hava därför ansett riktigast att. såsom även 1913 års sakkunniga förordade, chalmersska institutets lägre avdelning bibehålles såsom teknisk elementarskola. Av skäl som nyss framhållits anse sakkunniga emellertid att inträdesfortlringarna böra höjas och undervisningen läggas på ett något högre plan än det nuvarande. Därigenom skulle vinnas icke blott bättre utgallring

en av elevmaterialet och ett jämnare resultat undervisningen utan även att ifrå

av varande läroanstalt skulle kunna komma i jämnhöjd med andra liknande tekniska läroanstalter i riket. sådana de blivit utformade i enlighet med 1918 års riks-

av dag godkända riktlinjer. Slutligen skulle den nuvarande kompletteringskursen luliva överflödig och överhuvudtaget sammankopplingen med den högre avdelningen kunna upphöra, vilket länge synts önskvärt och säkerligen bliver nöd-

än mera vändigt, i och med att den högre avdelningen omorganiseras till teknisk högskola. Givetvis skulle möjligheten att från den omorganiserade lägre avdelningen övergå till den omorganiserade högre avdelningen ändock komma att föreñnnas, liksom dylik möjlighet länge har funnits i fråga övergång från de tekniska elemen-

om tarskolorna till tekniska högskolan, vilken förmån helt naturligt gäller även för de nyupprättade tekniska gymnasierna samt i viss utsträckning för de tekniska fackskolorna.

I fråga om gestaltningen den tekniska läroanstalt, sålunda skulle Omorganisa- av som tion den komma att ersätta det chalmersska institutets lägre avdelning. hava sakkunniga ailägre Wdel- redan förut sin mening tillkännagivit, att anstalten bör omfatta dels tekniskt

som ningen till gymnasium, dels vissa tekniska fackskolor Bet.

I sid. 14-15; Bet. II sid. 21tekniskt 22. Sakkunniga hava därvid tagit hänsyn till såväl det sannolika behovet av gymnasium jämte fack- tekniska arhetskrafter i landet den nuvarande omfattningen institutets

som av skolor. lägre avdelning. Såsom tabellen å sid. 95 framgår har antalet nyintagna elever

av

i första årskursen på sista tiden utgjort omkring 90 för år, vilket normalt mot-

svarar tre avdelningar. I betraktandae att ungefär tredjedel de avgående av, en av

eleverna vunnit inträde i den hö re avdelningen och för övrigt behovet allmän av teknisk utbildning gör sig gällandepå allt flera områden, sakkunniga själv-

anse fallet att den ena avdelningen bör organiseras tekniskt gymnasium. Beträffande som övriga avgående elever torde man kunna antaga, att de skola hava bästa förut-

sättningar för och gagn av att genomgå teknisk fackskola. Emellertid har inom

lägre avdelningen hittills icke förekommit någon ordnad fackindelning. Det är

endast föreskrivet, att elev skall deltaga iminst två ämnena maskinlära, byggav nadslära, elektroteknik och skeppsbyggeri. Av de valda ämneskombinationerna

synes emellertid framgå, att största intresset samlar sig kring maskinlära och

elektroteknik. Den undervisning i skeppsbyggnadslära, alltjämt torde böra som förekomma, synes kunna tills vidare kombineras med undervisningen i maskin-

lära. Undervisningen i byggnadslära har icke haft större omfattning att den än

skulle kunna inrymmas i gymnasiekursen, och den bör för övrigt delvis förekomma

i samtliga övriga avdelningars kurser. Sålunda kommer till att, så man vitt nu kan bedömas, det skulle lämpligt att jämte det tekniska gymnasiet vara inrätta därmed förenade en teknisk føzc/cskola för ønas/cin- ock skeppsbyggnadsándustri

samt en teknisk fackskola för elektrisk industri.

Emellertid torde det av skäl, längre fram skola beröras, icke som vara möjligt att nu bestämma tiden för anisationens genomförande. Vid sådant omor förhållande torde heller nu böra slutgiñigtfastslås varken avdelningarnas antal

eller deras undervisningsprogram,utan frågan härom böra lämnas öppen för synes ytterligare prövning, när omorganisationen kan bliva definitivt bestämd, varvid

det lär få ankomma på skolöverstyrelsen, till förvaltningsområde de lärovars nya anstalterna torde böra hänföras, att utarbeta detaljerade förslag.

För bedömande av de ekonomiska konsekvenser, ett beslut i föreslagen nu Av den lägre riktning skulle medföra, hava sakkunniga med ledning staterna för liknande avdelningens av tekniska läroverk, exempelvis i Malmö, Örebro och Härnösand, uppgjort följande

taiga

forslag tall stat för tekniskt teknisk ønaskzn- och skeppsbyggnadsfack-gâizâføst gyønnaszum,

skola samt elektroteknisk fackskola Göteborg. z

Tjänst- U t g i f t s t i t l a r Lön görings- Summa

penningar

1 rektor förutom fri bostad eller ersättning därför 5.000 2,500 7,500 1 lektor . . . . förutom ålderstillägg 3,900 1,900 5,800 8 lektorer . . . . . . , 31,200 15,200 46,400 1 vaktmästare . . . . . . 900 550 1,450 1 maskinist och eldare . . . . . . 1,100 650 1,750 l laboratorievaktmästare . . . . . . 1,100 650 1,750 Arvode åt extra lärare 80 175 . . . . . . . . . . . . . . # 14,000 Ovningax i lantmäteri . . . . . . . . . . . . . . . . . - -- 600 Föredrag . . . . . . om arbetarskydd och hygien 400 . . . . . . . . . . - - Bokföriugs och skrivbiträde åt rektor 1.000 Skolläkare . . . . . . . . . . - m . . . . . . . . . . . . . . . . 600 Bibliotekarie . . . . . . . - - 600 Böcker, underhåll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - av samlingar och undervisningsmateriell 5,000 . - - Materialier och div. till laborationer 4,000 Trycksaker, . . . . . . . . . . . - annonser, skrivmaterialier 2,650 m. m. . . . . . . . - - Uppvärmning, belysning, renhållning m. m 12,000 . . . . . . . . . - -

Summa 105,500 - - 13-213081

Antalet Lindervisningstimmar för extra lärare är beräknat under förutsättning

hela antalet undervisningstimmar, inbegripet 3 timmar gymnastik i två grupper att och 16 timmar extra laborationer, utgör 4 37 +3 x40+2 X 3 + 16 = 290 veckotim-

X

att de 10 ordinarie lärarna tillsammans övertaga normalt 210 veckotimmar. mar, samt

För övrigt förutsätter beräkningen såväl utgiften för extra lärare som

av utgifterna för uppvärmning att förstärkning här liksom vid de övriga tek-

m. m., niska läroverken skall kunna beredas härför avsett anslag å extra stat.

av

I händelse lönereglering, särskilda tillägg eller dylikt löneför-

genom ny månerna för befattningshavare vid de tekniska läroverken skulle undergå förändrin bör detta naturligtvis beaktas även i den här avsedda kostnadsberäkningen.

åeträffande, undervisningsmateriell och laboratorieutrustning sak-

anse

väsentlig del chalmersska institutets för dess båda nuvarande kunniga, att en av avdelningar avsedd materiell bör vid omorganisationen kunna komma till god

användning i den läroanst alt här är fråga, och att den komplettering, som

varom kan bliva erforderlig, under nyssnämnda förutsättning skall kräva något större

ansla

I överensstämmelse med vad gäller beträffande samtliga de nyregle-

som rade tekniska läroverken i riket, torde det böra åligga Göteborgs stad att till-

handahålla för den till tekniskt gymnasium och tekniska fackskolor omorganise- Den lägre avdelningens rade erforderliga undervisningslokaler med inredning och möblering

läroanstalten

°"°r93“samt fri bostad åt rektor eller ersättning därför ävensom, ifall läroanstalten skulle tion och skolöverstyrelsen finner anledning förordna lektor att biträda så utvecklas, att chalmersska rektor vid ledningen och övervakandet undervisningen, fri bostad eller ersättinstitutets av -ztuvaraøzde ning därför åt sådan lektor. byggnader. I betraktande den förpliktelse, sålunda skulle komma att åligga

av som

stad, mest naturligt att, sedan ohalmersska institutets högre av- Göteborgs synes

omorganiserats till teknisk högskola och utñyttat i de för denna avsedda delning nybyggnaderna, staden övertager institutets nuvarande lokaler och i erforderlig utsträckning ställer dessa till disposition för den till tekniskt gymnasium och tekniska facks omorganiserade lägre avdelningen. Sakkunniga hava antytt en dylik tanke redan i sitt betänkande I sid. 14-15 samt i sin skrivelse till Göteborgs stads drätselkaminare den 13 november 1919 bet. I sid. 51-52. Emeller-

sakkunniga, att under förhandenvarande förhållanden det vore lämplitid ansågo

frågan institutets nuvarande tomt och byggnader tills vidare lämnagast, att om

vilket med hänsyn till de med upplåtelsen förbundna villkoren icke des öppen, heller från stadens sida torde innebära någon olägenhet. heller nu anse sak-

omedelbart avgörande behövligt och hava för den skull icke gjort kunniga ett

hänvändelse till Göteborgs stad iberörda avseende. Naturligtvis

någon ytterligare

innan frågan den lägre avdelningens omorganisation i sakkunniga bör dock, om av föreslagen riktning bringas till definitivt avgörande, Göteborgs stad hava genom vederbörligt beslut åtagit sig förenämnda förpliktelse angående tillhandahållandet

erforderliga undervisningslokaler eller ock dylikt åtagande göras till av m. m. villkor för anstaltens fortsatta uppehållande.

Här må emellertid tilläggas att institutets nuvarande lokaler synas mer

tillräckliga för de läroanstalter enligt sakkunnigas förslag skulle än nya som komma avlösa institutets lägre avdelning, och att de efter vissa mindre för-

att

kunna bliva fullt tillfredsställande för den undervisning, kan bättringar varom tänkas bliva fråga, ifall läroverket skulle komma att utökas med ytterligare

även

någon teknisk fackskola. Därjämte torde lokaler i avsevärd utsträckning

samma kunna komma till användning för Göteborgs stads lärlings- och yrkesskolor och dessas utveckling därigenom underlättas.

Chalmersska institutets nuvarande fastigheter och lösören.

Såsom av historiken framgår är Chalmers tekniska institut att betrakta Historisk

såsom en produkt av samverkan mellan enskilda, staten och Göteborgs stad. Förredøyörelscbedömande av frågan om äganderätten till- institutets nuvarande tillhörigheter hava sakkunniga funnit en mera ingående undersökning nödvändig och få i

vara anledning härav anföra följande, vilket beträffande tiden före år 1904 är hämtat

ur en år 1907 utkommen, av läroanstaltens dåvarande föreståndare professorn .åug. Wijkander författad redogörelse.

Några få dagar före sin död insatte kanslirådet William Chalmers

genom testamente av den 11 juni 1811 Sahlgrenska sjukhuset och frimurarebarnhuset i Göteborg till sina universalarvingar. Då stärbhuset efter föreskrift blivit fullkomligt utrett, skulle testators bröder åtnjuta avkastningen det förvärvade

av kapitalet, vilket efter deras död skulle delas i två lika hälfter, den

varav ena skulle överlämnas till frimurarebarnhusdirektionen för inrättande industri-

av en skola, den blivande chalmersska slöjdskolan. Sedan år 1817 den siste testators

av bröder avlidit, mottog direktionen arvedelen, blev beloppet i anledning

men av mellankommande rättegång tillgängligt förr än år 1823, då det med tillägg

av räntor samt efter avdrag av processkostnader och vissa förluster utgjorde 109,050 rdr rintá

Ar 1816 mottog direktionen ytterligare ett belopp 5,000 rdr rmt,

av som grosshandlaren Anders Björnberg testamenterat till slöjdskola.

samma

Sommaren 1828, då Palmstedt tillkallades för slöjdskolans upprättande,

uppgick hela det till direktionens förfogande stående kapitalet till 112,500 rdr rmt, och det disponibla räntebeloppet beräknades till 4,200 rdr rmt.

Ar 1821 hade direktionen inköpt fastigheten 11 och 17 i sjätte kvar-

n:o teret, och inreddes denna till skollokaler och bostäder åt skolans funktionärer.

nu

Enligt drätselkammarens protokoll för den 12 november 1833 skänkte staden till frimurarebarnhusdirektionen för chalmersska slöjdskolan de invid

de ovannämnda fastigheterna liggande öde tomterna 12 och 16 mot villkor

n:o av ansvar för den vid tomtplatsen blivande gatans stensättning och underhåll. Fastebrev å tomterna utfärdades för slöjdskolan den 10 augusti 1846.

Ar 1834 erhöll slöjdskolan för nämnda år ett anslag manufakturmed-

av len av §00 rdr banko.

Ar 1835 beviljade rikets ständer till slöjdskolan ett årsanslag 3,000 rdr

av banko, yilket anslag från och med år 1841 ökades med 1,000 rdr banko.

Ar 1837 överlämnades slöjdskolans tillhörigheter frimurarebarnhusdi-

av rektionçn till den nybildade styrelsen för slöjdskolan.

Ar 1852 höjdes statsanslaget med 1,000 rdr banko och 1855 med ytterligare

2,000 rdr banko, så att det i sin helhet uppgick till 7,000 rdr banko. Såväl med anledning härav på grund att skolan vid 1854 års slut hade besparingar

som av av nära 9,000 rdr banko, uppdrogs ät skolans föreståndare att låta uppgöra förslag till tillbyggnader skolans lokaler å de öde tomterna 12 och 16. Till-

av n:o

byggnaden kostade 13,700 rdr. rmt. och blev färdig 1856. Därefter fastigheten

var brandförsälzrad för 50,000 rdr rmt.

Vid denna tid höjdes anslaget från frimurarebarnhusdirektionen till 4,000 rdr banko förutom 200 rdr banko till byggnadernas underhåll.

Ar 1860 erhöll skolan ett engångsanslag av 1,000 rdr rmt, och år 1861 ökades statsanslaget med 3,000 rdr rmt,

Då chalmersska slöjdskolans styrelse hade att ombesörja förvaltningen

av fondernas skolan tillfallande belopp medgav frimurarebarnhusdirektionen att med 1861 års början skolans anslag skulle utgå med 7,300 rdr rmt, 300 rdr till

varav fastigheters underhåll.

Då 1863 reparation och ändring av kemisalen var erforderlig bidrogo några

skolans forna elever till kostnadernas täckande med 1,400 rdr. av

Sedan skolans lokaler icke längre tillräckliga och skolans direktion

vore

såg annan utväg än att å annan tomt uppföra nya byggnader, medgav frimurare.barnhusdirektionen år 1865, att kapitaltillgången av donationens fonder. vid årets början uppgående till 143,807 rdr 32 sk. rmt, finge användas för åstadkommande

den ifrågasatte. nybyggnaden. till vilken även skulle användas det vid den av äldre fastighetens försäljning erhållna beloppet, beräknat till omkring 100,000 rdr. .Medgivandet gavs under förutsättning, såväl att det föreslagna sättet för fondernas användande icke befunnes stridande mot testators vilja som även att rikets ständer ansloge tillräckliga medel, och fäste direktionen vid medgivandet följande villkor:

1 att skolan allt framgent skulle bära namn efter stiftaren;

2 att den barnhusstyrelsen enligt Kungl. Majzts nådiga brev

den 28 september 1836 medgivna delaktighet i skolans styrelse och förvaltning icke komme att inskränkas; samt

3 att, då barnhusdirektionen hade ovillkorlig skyldighet att vaka över, att de" av framlidne kanslirådet Chalmers donerade medel fortfarande bleve använda för det av testatorn avsedda ändamålet, slöjdskolans direktion borde till betryggande härav till barnhuset utfärda en icke räntebärande förskrivning å det belopp, vartill donationskapitalet vid överlämnandet uppginge, vilken förskrivning borde på slöjdskolans bekostnad intecknas i den skolbyggnaden samt barn-

nya av husstyrelsen förvaras, för att, ifall skolan framdeles skulle upplösas eller utan barnhusstyrelsens medgivande omorganiseras, styrelsen då skulle återfordra kapitalet för att användas i enlighet med testators föreskrift.

På framställning av skolans styrelse godkände Kungl. Majzts och rikets ständer vid 1865-1866 års riksdag statsanslagets ökning till 32,000 rdr.

I mars 1867 beslöto stadsfullmäktige att kostnadsfritt upplåta plats för skolans nybyggnad där chalmersska institutet nu är beläget. Tomten uppmättes till 45,988 kvfot och upptog ungefär 2/3av kvarteret. Upplåtelsevillkoren följande:

voro

att platsen varken nu eller framdeles finge begagnas till annat än till tomt för allmänna läroverksbyggnader;

att för platsen erlades till stadskassan årlig tomtöre-avgift 18 rdr 40 öre;

av

att, därest beslut skulle fattas om uppförande å kvarterets odisponerade södra del av byggnad för offentlig undervisningsanstalt eller allmän in-

annan rättning, direktionen för chalmersska slöjdskolan ägde hindra sig sådan

vare i vederbörlig ordning beslutad anordning den blivande byggnaden, eller att

av denna sattes i symmetriskt samband med slöjdskolans byggnader, eller att gårdsplanen inom kvarteret bleve för bägge anstalterna, och

gemensam

att, om kvarterets södra del möjligen skulle upplåtas för enskilda bygg-

nader, dessa då kunde, så prövades behövligt eller ändamålsenligt, hava fasa-

om der mot slöjdskolans tomtgräns

De nya byggnaderna blevo färdiga på 1869 och brandförsäkrades

sommaren för 150,000 rdr.

I februari 1870 utfärdades den avtalade förskrivningen till frimurarebarn-

husstyrelsen å mottagna byggnadsmedel. Det frimurarebarnhusdirektionen

av överlämnade kontanta beloppet utgjorde 148,467:75 kronor.

Aren 1875-1876 försåldes institutets gamla byggnader 11 och 17 för

n:0 75,000 kronor och n:0 12 och 16 för 25,000 kronor. Den förra lades till

summan den av frimurarebarnhusdirektionen kontant utbetalade och bildade den

summan chalmersska donationen, sålunda uppgick till 223467275 kronor. Med den

som sistnämnda köpeskillingen betäcktes institutets skuld den byggnaden, vilken

nya med inventarier stod i 215,124: 81 kronor, och överskottet bildades be-

nu av en sparingsfond, till vilken hänfördes även de räntebelopp, styrelsen återburos

som av till fonderna. Denna fond hade år 1889 stigit till 59,991 kronor 64 öre och blev

därefter använd till ytterligare tillbyggnad.

Då kgl. skeppsbyggeriinstitutet år 1887 införlivades med chalmersska in-

stitutet och även en material provningsanstalt skulle upprättas vid institutet, stodo

up nämligen lokalbehov, nyssnämnda tillbyggnad. Mot härtill

nya som påkallade att

använda besparingsfonden hade frimurarebarnhusdirektionen förklarat sig icke hava

något att erinra. Tillbyggnaden och därjämte utförda ändringsarbeten betingade

en kostnad av cirka 70.000 kronor. Utöver nyssnämda fondmedel täcktes kostnaden

genom lån ur J. J. Dicksons donationfond, under tiden tillkommit,

som varom mera längre fram. Brandförsäkringen höjdes till 150,000 kronor för huvud-

nu byggnaden, 40,000 kronor för vardera flygelbyggnaden och 118,000 kronor för

samlingarna.

Sommaren 1891 hölls i Göteborg större industriutställning och ett flertal

en utställningsföremål blevo utställarna överlämnade till institutet. Härav åstad-

av koms bland annat ett byggadsmuseum, mindre byggnad jämte samlingar

en som brandförsäkrades till 4,000 kronor respektive 6,000 kronor

Ar 1898 företogs ytterligare tillbyggnad för kostnad cirka 33,800

en av kronor, vartill medel erhöllos lån dicksonska donationsfonden.

genom ur

Genom upprepade omregleringar hade det årliga statsanslaget växt till

nu över 60,000 kronor.

Då mot slutet nittiotalet ytterligare nybyggnader funnos behövliga,

av ansåg styrelsen att enda utvägen att förvärva hela det kvarter, vilket

vore av institutet tidigare fått sig upplåtna de två tredjedelarna, alltså även den del, å

vilken då slöjdföreningens skola belägen. Slöjdföreningens styrelse förklarade

var sig beredd att avstå ifrågavarande tomt och åbyggnader, mot det att den i dess

ställe erhölle lämplig tomt jämte 285,000 kronor för uppförande byggnad.

av ny

Den 7 juni 1900 beslöto stadsfullmäktige att till chalmersska institutet avgifts-

fritt upplåta tomten 31 i fjortonde roten med därå uppförd byggnad, den

n:0 s. vasabyggnaden, under villkor:

a att byggnaden, emottoges efter tre gode män, skulle utan

som syn av kostnad för stadskassan institutet underhållas i fullgott skick, så länge bygg-

av naden vore för anstalten upplåten;

b att den upplåtna byggnaden skulle institutet hållas försäkrad mot

av skada till belopp, drätselkammaren bestämde;

som

c att, om tomtplatsen eller byggnaden användes för annat ändamål än institutets behov, staden ägde att vid anfordran utan ersättning återtaga densamma med skyldighet för institutet att, därest byggnaden vid avträdandet icke befunnes i lika gott skick vid tillträldessynen, ersätta värdet byggnaden som av åkommen försämring; och d att för tomtplatsen skulle erläggas dels till stadskassan tomtöreavgift med 10 kronor årligen, dels ock till Kungl. Majzt och kronan samt staden övriga utskylder och besvär, vore eller bleve för tomtplatsen med åbyggnader älagda. som Den 21 december 1901 undertecknades kontraktet överlätelsen. Byggom naden, som avsynades i april 1903 och mottogs av institutet den 1 januari 1904, var av sakkunniga värderad till ungefär en fjärdedels million kronor, och tomtens värde ansågs motsvara ungefär lika stort belopp. Emellertid befunnos snart vissa och tillbyggnader behövliga, vilka beomtingade kostnad av över 70,000 kronor, täcktes delvis statsanslag en som genom 16,270 kronor, dels genom lån ur donationsfonderna. Med anledning av de stora om- och tillbyggnaderna ökades brandförsäkringarna från och med år 1905 till 654,000 kronor för byggnaderna samt 174,000 kronor för samlingar och annat lösöre. Fastighetsvärdet fördelade sig med 225,000 kronor för huvudbyggnaden, 85,000 kronor för östra flygeln, 65,000 kronor för västra flygeln, 4,000 kronor för museibyggnaden och 275,000 kronor för vasabyggnaden. Ar 1906 beviljade Kungl. Maj:t 6,000 kronor för uppförande av en friståendeoskorsten. Ar 1911 beviljade riksdagen 455,000 kronor för Katta bestående av maskinlaboratorium jämte en särskild byggnad mellan detta och vasabyggnaden, tillbyggnad mellan huvudbyggnaden och den kemiska iiygeln, mellanbyggnad mellan denna och vasabyggnaden samt den senares utbyggnad till tomtgränsen. I detta byggnadsanslag uppstod en brist av 9,362 kronor, som täcktes av 1917 års riksdag. Ar 1913 utfördes en del jämförelsevis omfattande ändringsarbeten, som betingade en kostnad av nära 50,000 kronor, varav 43,000 kronor erhölls genom lån donationsfonderna. Till länens amortering hava använts medel från elevavgifter ur och räntor ä institutets donationer. För gårdsplanens iordningsställande beviljade 1918 års riksdag 10,000 kronor och år 1919 anslog riksdagen 33,500 kronor till anläggning av värmeledning i vissa institutets lokaler. Dessutom har riksdagen vid olika tillfällen beviljat särskilda anslag för anskaffande uudervisningsmateriel och utrustning utöver de anslag, av annan som fordrats till täckande läroanstaltens årliga driftkostnader. av Ãqandm-ât. Enligt denna redogörelse skulle sålunda en del av byggnaderna kunna anses teh, till fas- tillhöra chalmersska donationsfonden och kunna disponeras av institutets styrelse tâfiåetei och eller i visst fall frimurarebarnhusdirektionen. Tomten och vasabyggnaden skulle av lqiom" mp tillhöra Göteborgs stad. under det andra byggnadskunna anses att byggnader och gorelse med ö. delar kunna anses tillhora. staten. Losoret, ,, torde kunna anses . O o tillhora Göteborgs 1 nagon man stad samt chalmersska donationen eller institutets styrelse, medan större delen av läroanstalfillhömylfff- tens utrustning bekostats av statsmedel och således torde få anses tillhöra staten. Om nu fastigheten i dess helhet skulle övertagas av staden, så synes staden böra lämna ersättning till statsverket för de anslag eller delar därav, blivit Omorganiga- som tionens e-

tionens

använda till nybyggnader. Huruvida och i vad mån dylik ersättning bör utgå

jämväl för byggnader tillhörande chalmersska donationsfonden, hava sakkunniga

icke ansett sig böra upptaga till bedömande. Storleken den ersättning, som

av bör komma i fråga, icke heller böra avgöras, särskilt tiden för över-

synes nu som

låtelsen icke för närvarande torde kunna bestämmas.

Vid den uppgörelse mellan staten och staden, sålunda skulle komma

som till stånd, bör beaktas den med chalmersska institutet förbundna material-

även

provningsanstaltens lokalbehov, mera längre fram.

varom

Beträffande institutets lösöre, undervisningsmateriell och laboratorieutrust-

ning kunna ifrågakomma annat än att dessa tillhörigheter fördelas mellan

synes den tekniska högskolan och den omorganiserade lägre avdelningen så som

nya med hänsyn till de båda läroanstalternas olika uppgifter och därav föranledda be-

hov kan finnas önskligt. Förslag till fördelningen torde lämpligen böra anstå,

tills den kan komma att verkligen äga och då uppgöras av institutets

rum,

styrelse samt prövas Kungl. Majzt.

av

Chalmersska institutets fonder och gåvomedel.

Beträffande institutets fonder och gåvomedel hava sakkunniga här ansett Fonder och

kortfattad sammanställning, utvisande de belopp, gavomedel sig endast böra intaga en var-

till donationsfonderna uppgingo vid bokslutet den 31 december 1920.

Chalmersska institutets donationsfonder.

Balans Konto den 31 december 1920.

Wzam Chalmers donationsfond 2235167375

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102,360:68 Besparingsfondenjämte av James Dicksons fond disp 325328143

. . . . . . . . . . . . . Anders Björnbergs donationsfond 5,000:-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Anders Sibergs 3,000:-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . L. E. Magnus 1,000:-

n . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . J. A. Söderbergs 2,400:-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50,000: James J. Dicksons - 51,400:

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sven Renströms 10,000.-

: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pensions- Invaliditetsfonden 6,630:30

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107,4l1:85 Erik Wijks stipendiefond

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10,380:38 Gustaf Dalens

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11,075:8 John Ericsons v

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26,033:79 Claes Adelskölds resestipendiefoud

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 ProfessorAng. Wijkanders stipendicfond 44,655:

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,054:85 Anonym givares donation

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Wzam och Anna C. Gibsonsdonation 20,966:13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . F. Hiorths 5,337:01

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . A. H. Lindfors 27,211:46

- . . . . . . . . . . . . . . . . . . J. A. Anderssons premiefond 5,295:15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7284:96 Charl. och Emilie Jungbergs donation

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . V. Hybinettes donation st. aktier i A.-B. Kristiansands Nikkelrafüneringsverk - 2831237,03

1 den förut omnämnda professor Aug. Wij kander författade redogörelsen, av vilken finnes i tryck tillgänglig, lämnas närmare redogörelse rörande de en olika donationerna, tillfallit institutet intill den 31 december 1905 sid. som fi. 113 0.

Av forna elever, industriella företag och andra, velat institusom gynna tet, hava överlämnats talrika gåvor i form penningar och varjehanda föremål, av för många att uppräkna, oø-h utan villkor eller bestämmelser betydelse förav att anleda någon redogörelse i detta sammanhang.

Färtlelniøz- Vid den föreslagna omorganisationen chalmersska institutets högre av avgen av fon- delning till teknisk högskola och dess lägre avdelning till tekniskt gymnasium der och gåva av och tekniska fackskolur samt de båda avdelningarnas särskiljande uppstår model vid naturomorganisa- ligtvis även fråga delning fonder och gåvomedel. Härom av nu gemensamma tionen. utinnan sig sakkunniga emellertid böra föreslå särskild anse någon fördelningsgrund utan hemställa att, när tiden för delningen är inne, institutets styrelse må

anbefallas att till Kungl. Maj:ts prövning inkomma med förslag.

Materialprovningsanstalten.

.Material- På framställning av styrelsen för Chalmers tekniska institut beviljade

provnings- stadsfullmäktige i Göteborg vid sammanträde den 30 december 1885 institutets anstaltens styrelse ett belopp å 35.000 kronor medel renströmska donationsfonden av ur att tillkomst. användas till upprättande i sammanhang med chalmersska institutet stående av en materialprovningsanstalt under villkor

1 att institutets styrelse utan vidare bidrag staden skulle för av ansvara framtida skötsel och underhåll provningsanstalten, så att den uppfyllde sitt av ändamål och följaktligen även hölles tillgänglig för allmänheten mot skälig gottgörelse efter av styrelsen fastställd taxa, vilken gottgörelse skulle tillfalla provningsanstalten och till densammas upprätthållande användas, och

2 att materialprovningsanstalten skulle färdig och till allmänhetens vara begagnande upplåtas före 1888 års slut, vid äventyr att anslaget jämte 5 årlig

ränta från den bestämda lyftningsdagen eljest skulle styrelsen för institutet av till staden återbäras.

Enligt den uppgjorda planen för anstalten skulle det begärda anslaget av användas 12,000 kronor för passande nybyggnad, 18,000 kronor till anskaffande

av försöksmaskiner samt 5,000 kronor till nödtorftig inrednng och biinstrumenter.

Samma år emottog styrelsen okänd givare ytterligare 500 kronor att av användas till inköp av någon apparat för anstalten.

En av styrelsen gjord underdånig framställning att på de stadsfullav mäktige fastställda villkoren få mottaga det ifrågavarande anslaget blev av Kungl. Majzt den 29 april 1886 bifallen, dock med föreskrift att för anstaltens

upprätthållande, underhåll och skötsel understöd statsmedel icke måtte ifrågaav komma.

Materialprovningsanstaltens verksamhet regleras genom följande av styrel-

sen för Chalmers tekniska läroanstalt den 4 november 1887 antagna:

Stadgar för materialprovniøzgsøzøzstaltcn i sammanhang med c/ealmerss/czø institutet

z Göteborg.

1:0 Anstalten benämnes Materialprovningsanstalten i sammanhang med Nu gällande Chalmersska Institutet i Göteborg och skötes särskild nämnd, inför Stadgarav en som styrelsen för institutet för densamma. svarar 2:0 Nämnden består föreståndaren för institutet såsom ordförande och av tvenne andra personer, vilka institutets styrelse utses. av 3:0 Nämnden fördelar inom sig arbetet å lämpligaste sätt efter därom gjord anmälan hos institutets styrelse och är skyldigatt årligen till styrelsen

inlämna en berättelse provningsanstaltens verksamhet och redovisning för om en dess ekonomi.

4:0 Nämnden äger att som biträden eller assistenter vid provningsanstalten

antaga personer, som därtill kunna finnas lämpliga; arvoden till dessa ävensom alla andra utgifter bestridas provningsanstalten, räkenskaper helt av vars äro och hållet skilda från institutet.

5:0 Taxa för provningar och utlåtanden, ifrågasatt inköp maskiner och av apparater, överstigande belopp, som institutets styrelse framdeles skall bestämma,

ilnderställes dennas godkännande.

6:0 Utlåtanden från provningsanstalten utfärdas i nämndens och på namn dess ansvar.

7:0 Nämnden är skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter

eller bestämmelser, institutets styrelse i övrigt kan finna lämpligt att lämna. som

I samband med industriutställningen i Göteborg år 1891 anordnades vid Anslag till materialprovningsanstalten en serie tekniskt vetenskapliga undersökningar anstalten av byggnadsmaterial. Härtill erhölls ett anslag statsmedel, 15,000 kronor. Kost-

av ââgkâägâltet

naderna uppgingo i allt till något över 18,000 kronor, del använts

varav en tillställning ,gm

anskaffande av apparater, tilliöllo anstalten. som chalmersska Trots föreskriften i Kungl. Majzts ovannämnda medgivande fann Kungliüstituief-

Majzt skäl att nådigt brev den 11 maj 1894 bevilja från anslaget till genom manufakturernas befrämjande ett belopp 1,500 kronor för vartdera av av åren 1895 och 1896 att användas som bidrag till materialprovningsanstaltens upprätthållande.

under villkor att avgifterna skulle utgå efter institutets styrelse en av upprättad samt av kommerskollegium godkänd taxa. Sedermera hava liknande anslag be-

viljats för varje följande år. För år 1921 uppgår statsbidraget till 6,000 kronor.

På grund bestämmelserna i ovannämnda nådiga materialprovav brev äro ningsanstaltens räkenskaper helt skilda från institutets. Aven provnin om sanstalten och Chalmers tekniska institut sålunda äro att betrakta tvennes ilda som företag. hava de dock styrelse och materialprovningsanstaltens lokaler gemensam

stå i direkt anslutning till institutsbyggnadernai övrigt. Materialprovningsan-

stalten är ock i ringa mån gagnelig för undervisningen vid institutet.

Såsom sakkunniga påpekat redan vid behandling frågan Göteborgs av om Anstaltens stads framtida Övertagande institutsbyggnaderna, bör alltså vid institutetsställning av vid omorganisation och uppdelning materialprovningsanstalten icke lämnas obeaktadwch fier

Såvitt kan bedömas skulle institutets nuvarande byggnader väl kunna smittats nu inrymma det föreslagna tekniska gymnasiet med två eller tre tekniska fackskolor §17Z§T9"i5

14-213081

behöva inkräkta på materialprovningsanstaltens utrymme och till och med utan att

så. behövdes medgiva någon ökning detta. Vid sådant förhållande synes om av goda skäl tala för, att materialprovningsanstalten får kvarstanna på sin nuvarande

plats, tills möjligen framdeles tekniska gymnasiet med fackskolor så. utvecklats,

att utr mmet måste dem tagas i anspråk.

av

aterialprovningsanstaltens lokaler och utrustning hava ursprungligen

åstadkommits huvudsakligen Göteborgs stads försorg, medan staten endast

enom lämnat vissa understöd, huvudsakligentill hjälp för upprätthållande av anstaltens

verksamhet. Någon principiell förändring i detta förhållande anse sakkunniga

påkallad detta med hänsyn även till att en särskild statens provnings-

- numera anstalt upprättats och detsamma böra gälla även i händelse materialprov-

- synes ningsanstalten med tiden skulle komma att flyttas, exempelvis såsom sakkunniga

tänkt sig till byggnad ett invid den tekniska högskolan härför

ny nya reserverat område.

Så länge materialprovningsanstalten är kvar i de nuvarande lokalerna, torde

det lämpligt att anstaltens organisation bibehâlles, så att anstalten står

vara mest under styrelse den läroanstalt, vilken lokalerna i övrigt skulle dispo-

samma som av

alltså, efter delningen. styrelsen för det tekniska gymnasium med fackskolor, neras,

skulle avlösa chalmersska institutets lägre avdelning. som

TIDEN FÖR OMORGANISATIONENS GENOM-

FÖRANDE OCH ÖVISRGÄNGSFÖRHÃLIizÅNDENA.

Beträffande genomförandet den omorganisation och uppdelning av Chal-

av

tekniska institut, sakkunniga i det föregående förordat, måste man mers som givetvis räkna med, att det hela icke kan åstadkommas på en gång. Vid förslagens genomförande kunna svårigheter av ekonomisk och annan art tillstöta, vilkas övervinnande kan kräva en tid, som för närvarande torde vara omöjlig att bestämma, varjämte under årens lopp nya omständigheter kunna tillkomma och föranleda jämkningar i ifrågasätta dispositioner. Dessa synpunkter, vilka sakkunniga

nu även i det föregående beaktat, böra dock icke hindra att man söker så vitt möjligt uppställa ett program för övergångstiden.

Under förutsättning att sakkunnigas förslag i huvudsak vinner Kungl. Majzts och riksdagens godkännande, samt att riksdagen år 1922 anvisar för de föreslagna fysiska och kemiska institutionerna erforderligt belopp, skulle b ggnadsarbetet för dessa kunna påbörjas under hösten 1922 och bedrivas så, att det kundei huvud-

sak avslutas före utgången år 1924. I avtalet mellan Göteborgs stad samt

av Kungl. Maj:t och Kronan den 13 januari 1920 angående tomtöverlåtelsen föreskrives, att nämnda byggnader skola uppförda inom fem år, räknat från den 1 januari

vara 1920. Under förutsättning att medel för institutionernas utrustning blivit anvisade senast för år 1925, skulle dessa kunna färdigställas under första halvdelen av nämnda år och alltså kunna tagas i bruk med början av höstterminen samma år.

Ur lokalsynpunkt möter det intet hinder, att lärotiden för kemiska fackavdelningen då utsträckes till fyra år och att dennas undervisning bliver fullt

högskolemässig.

I detta sammanhang anse sig sakkunniga jämväl böra erinra om att det, såsom redan i betänkande I sid. 15 framhållits, under varje förhållande bliver ofrånkomligt att senast vid denna tidpunkt inrätta den tredje prefessuren i de kemiska ämnena jämte en speciallärarebefattning i mineralogi och geologi.

De lokaler, som förut varit upptagna för undervisningen i fysik och kemi, bliva sålunda efter vårterminen år 1925 disponibla för andra ändamål. Härvid kan främst komma i fråga provisorisk utökning utrymmet för undervisningen

en av i elektroteknik.

-

Emellertid medgiver det ökade utrymmet dock icke, att lärotiden för de kvarvarande treåriga fackavdelningarna för maskinbyggnadskonst, elektroteknik, husbyggnadskonst och skeppsbyggeri ökas till fyra år. Dessutom är det heller

möjligt, att i de gamla lokalerna anordna sådana examensarbeten m. m., som för en fullt högskolemässig utbildning äro erforderli Följaktligen är det heller möjligt att genomföra omorganisationen beträffande nämnda avdelningar, förrän de nya för dem avsedda laboratorierna kommit till stånd.

Lika litet synes möjligt att genomföra omorganisationen av den lägre avdelningen till tekniskt gymnasium och tekniska fackskolor, så länge förenämnda delar av den högre äro kvar. Ett sambruk de nuvarande laboratorierna kan näm-

av ligen icke förekomma i avsevärd utsträckning, utan att undervisningen på den ena eller båda avdelningarna skulle allt för mycket bliva lidande.

Då starka skäl tala för omorganisationens genomförande, jämväl beträffande den lägre avdelningen, så synes angeläget att uppförandet av de nya högskolebyggnaderna med minsta möjliga tidsutdräkt fullfö så att den faokairdel-

ena ningen efter den andra kan utñyttas. De av den högre avdelningens fackskolor, som utHyttas, kunna samtidigt omorganiseras enligt den nya tekniska högskolans program, om även tillräcklig laboratorieutrustning och erforderliga lärarkrafter anskaffas. En motsvarande omorganisation bör då också kunna påbörjas beträffande den lägre avdelningen.

Utflyttningen av den högre avdelningen bör så mycket hellre påskyndas, som det naturligtvis alltid är olägenhet, att undervisningen under övergångs-

en tiden måste förläggas till två skilda platser. Såsom sakkunniga i sitt betänkande

sid. 18-19, framhållit är olägenheten härav visserligen icke allt för svår, men den måste dock beaktas och undanrödjas så snart ske kan.

Det förut åberopade avtalet tomtöverlåtelsen föreskriver, att, för-

om utom byggnaderna för fysiska och kemiska institutionerna, byggnader för den högre tekniska läroanstalten i övrigt skola vara uppförda inom femton år, räknat från den 1 januari 1920, alltså senast före utgången av år 1934. Senast omkring denna tid bör alltså byggnadsperioden avslutad samt ohalmersska institutets högre

vara avdelning kunna helt utfiyttad och omorganiserad till teknisk högskola. Vid

vara samma tid bör även omorganisationen av den lägre avdelningen till tekniskt gymnasium och tekniska fackskolor kunna vara helt genomförd.

Dessförinnan bör, såsom förut påpekats, frågan om stadens Övertagande av institutets nuvarande fastigheter vara ordnad samt erforderliga åtgärder vidtagna för delningen av de för chalmersska institutets båda avdelningar gemensamma tillhörigheter på sätt här förut avhandlats.

Med de båda avdelningarnas omorganisation till läroanstalter med

nya. skilda uppgifter samt tillhörigheternas delning följer även enligt gällande organisationsformer, att de komma att sortera under skilda styrelser, vilket givetvis

utesluter att ett visst samarbete upprätthalles eller ett par gemen-

genom en samma styrelseledamöter. Den av tekniskt gymnasium och tekniska fackskolor bestående läroanstalt, som upprättas i stället för den lägre avdelningen, förutsättes därvid organiserad enligt gällande stadga för dylika läroanstalter. För den nya tekniska högskola, som ersätter den högre avdelningen, torde särskilda stadgar böra utfärdas, lämpligen med tillgodogörande av erfarenheten från tekniska högskolan i Stockholm, och i dessa även erforderliga bestämmelser angående den nya högskolans styrelse meddelas.

BILAGOR.

Bilaga 1.

Avskrift av Kungl. Majas nådiga brev till länsstyrelsen i Göteborg angående

avtal om överlåtelse av vissa Göteborgs stad tillhöriga områden till plats

för Chalmers tekniska instituts nybyggnader.

GUSTAF o. s. v. Vår ynnest 0. s. v. I ett den 16 januari 1920 dagtecknat betänkande rörande nybyggnader för Chalmers tekniska instituts kemiska och fysiska institutioner hava de av chefen för ecklesiastikdepartementet, jämlikt nådigt bemyndigande den

av 20 juni 1919, tillkallade sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande nämnda institut anmält, att mellan styrelsen för institutet å Våra och Kronans vägnar, å samt Göte-

ena, borgs stads drätselkammare å stadens vägnar, å andra sidan, förslagsvis upprättats följande i avtryck vid de sakkunnigas betänkande fogade avtal:

Emellan Göteborgs stad, genom dess drätselkammare, här nedan benämnd staden, samt Kungl. Majzt och Kronan, genom styrelsen för Chalmers tekniska institut, träffas härmed följande

Avtal.

1. I syfte att bereda Kungl. Majzt och Kronan möjlighet dels att uppföra ke-

en misk och fysisk institutionsbyggnad och dels att uppföra byggnader, avsedda att inrymma den nuvarande högre avdelningen vid Chalmersska institutet eller en densamma ersättande högre teknisk läroanstalt, överlåter staden åt Kungl. Majzt och Kronan med full äganderätt utan ersättning en areal av nittiosextusen 96,000 kvadratmeter av de å härhos bilagda karta med röd och grön färgläggning utmärkta områden av stadens egendomar Landala och Gibraltar.

2. I överensstämmelse med syftet med överlåtelsen får den överlåtna arealen endast användas för ovan angivna ändamål, d. v. s. en kemisk och fysisk institutionsbyggnad samt byggnader för högre avdelningen vid Chalmers tekniska institut eller densamma ersät-

en tande högre teknisk läroanstalt.

3. Sådana byggnader skola vara å den överlåtna arealen uppförda, de kemiska och fysiska institutionsbyggnaderna inom fem år samt byggnader för den högre tekniska läroanstalten i övrigt inom femton år, allt räknat från och med den 1 januari 1920.

4. För den händelse Kungl. Maj:t och Kronan i något avseende bryter emot de här ovan under punkterna 2 och 3 upptagna bestämmelserna, skall den detta avtal

genom till Kungl. Maj:t och Kronan överlåtna arealen omedelbart med full äganderätt i gravationsfritt skick återlämnas till staden utan någon helst ersättning; dock skall, därest Kungl.

som Majzt och Kronan inom föreskriven tid uppfört en eller flera av de avsedda byggnaderna, Kungl. Majzt och Kronan bibehållas vid sin äganderätt till så mycket den överlåtna

av arealen, som erfordras för att den eller de uppförda byggnaderna må fylla sitt ändamål, under förbehåll att Kungl. Majin och Kronan i övrigt iakttager angivna bestämmelser.

ovan

Storleken av och gränserna för den areal, sålunda erfordras, skola bestämmas

som

av styrelsen för Chalmers tekniska institut samt drätselkammaren i Göteborg. För den händelse därvid meningsskiljaktighet skulle uppstå, skall frågan hänskjutas till avgörande av tre gode män, utsedda enligt vid tillfället gällande lag om skiljemän.

5. Innan bebyggandet av den överlåtna arealen påbörjas, skall på Kungl. Maj:t och Kronans bekostnad en arkitekttävlan angående bebyggandet äga rum; och skall Drätselkammaren i Göteborg vara berättigad att utse en ledamot i den nämnd, som erhåller i uppdrag att granska och bedöma tävlingsförslagen.

I programmet för berörda arkitekttävlan skall angivas, att de å bilagda karta med grön färgläggning utmärkta områdena så vitt möjligt icke böra tagas i anspråk för ifrågavarande ändamål.

6. Sedan sådan tävlan, som i näst föregående punkt omförmäles, ägt rum, skall, på framställning av styrelsen för Chalmers tekniska institut till drätselkammaren i Göteborg, gränserna för den överlåtna arealen av styrelsen och drätselkammaren slutgiltigt i detalj bestämmas. För den händelse därvid meningsskiljaktighet skulle uppstå, skall frågan om gränsernas bestämmande hänskjutas till avgörande av tre gode män, utsedda enligt vid tillfället gällande lag om skiljemän.

Vid sagda bestämmande av gränserna skall tillses att, om möjligt, de å bilagda karta med grön färgläggning utmärkta områdena bibehållas i stadens ägo.

7 Den överlåtna arealen tillträdes av Kungl. Majzt och Kronan i den mån, den behöver tagas i anspråk för ovanberörda byggnader, dock tidigast den 1 april eller 1 oktober, som infaller sex månader efter det Kungl. Maj:t och Kronan lämnat drätselkammaren skriftligt meddelande om att Kungl. Maj:t och Kronan önskar tillträda arealen. Staden berättigas likväl att, om drätselkammaren så finner nödvändigt, hava de å den överlåtna arealen befintliga byggnaderna kvarstående och begagna desamma till den 1 oktober, som infaller ett år efter det drätselkammaren erhållit sådant meddelande, som nyss sagts.

Sådant meddelande, som ovan sagts, må icke av Kungl. Majzt och Kronan lämnas drätselkammaren, innan den i punkt 5 omförmälda arkitekttävlan blivit avslutad.

8. Sedan högre avdelningen vid Chalmers tekniska institut förflyttats till de överlåtna områdena eller en densamma ersättande högre teknisk läroanstalt förlagts dit, få de utrymmen i byggnaderna, å tomterna nzr 30 och 31 i14 roten, som nu användas av Chalmersska institutets högre avdelning, icke begagnas för annat än teknisk undervisning, vid äventyr att de av staden till förmån för Chalmersska institutet gjorda upplåtelserna av sistnämnda tomter med därå befintliga, staden tillhöriga byggnader eljest förfalla och tomterna jämte berörda staden tillhörande byggnader återgå till staden.

9. Den överlåtna arealen skall bebyggas i överensstämmelse med den byggnadsordning för staden samt de särskilda Kungl. Majzt fastställda bestämmelser med avseende

av å sättet för områdenas användande, som vid varje byggnadstillfâille äro gällande.

10. Staden äger att vid den överlåtna arealens avträdande fritt förfoga över de därå befintliga staden tillhörande byggnaderna.

Kungl. Majzt och Kronan medgiver, att den byggnad, som benämnes Landala gamla herrgårdsbyggnad och n. är utarrenderad till trädgårdsmästaren August Hjärn, får kvarstå till dess den avbrinner eller av staden avrödjes.

11. Den överlåtna arealen skall i den mån den bebygges förses med planteringar, och skall, om drätselkammaren så påfordrar, i de yttre gränserna på Kungl. Maj:ts och Kronans bekostnad uppföras stängsel enligt ritning, som av byggnadsnämnden godkännes.

12. Såväl byggnader som stängsel och planteringar skola av Kungl. Majzt och Kronan städse underhållas i prydligt skick.

13. Genom stadens försorg och på dess bekostnad skall den överlåtna arealen förses med gatuförbindelse från Landalagatan samt erforderliga gatuledningar för vatten, avlopp, och elektricitet. Gatuförbindelse och ledningar skola färdigställas inom tid, gas erfordras för de planerade byggnadsarbetenas behöriga utförande, dock har staden icke som skyldighet att hava gatuförbindelsen och ledningarna färdiga tidigare än ett år efter det drätselkammaren ehållit meddelande att Kungl. Majzt och Kronan önskar tillträda den om överlåtna arealen. 14. Kungl. Majzt och Kronan skall vidkännas såväl de med bestämmande ensam gränserna för den överlåtna arealen samt dess uppmätning som även de med vinnande av lagfart å detta fång förenade kostnader. av 15. Detta avtal är giltigt endast under förutsättning, dels att efter framställning avstaden Kungl. Majzt fastställer sådan ändring i gällande byggnadsbestämmelser, att de â bilagda karta med röd färgläggning utmärkta områdena få bebyggas med byggnader av ovan angivet slag, dels att avtalet före utgången år 1920 godkännes av Kungl. Maj:t samt av stadsfullmäktige i Göteborg. Göteborg i drätselkammaren den 13 januari 1920.

H. Lindholm. John E. Olsson. Karl Gutke. Jens Nielsen. 0. E. Mellgren. A. Gärde.

Styrelsen för Chalmers tekniska institut å Kungl. Majzt och Kronans vägnar:

Oscar von Sydow

Vid sammanträde den 26 1920 beslöto stadsfullmäktige i Göteborg att för sin mars del godkänna berörda avtal. Sedan därefter ärendet på given anledning stadsfullmäktige upptagits till ny beav handling. hava fullmäktige den 17 juni 1920 beslutit berättiga drätselkammaren att träffa vederbörlig överenskommelse följande ändringar i nämnda avtal, nämligen: om a att de i punkt 5 2 och punkt 6 mom. 2 intagna föreskrifter om att viss mom. mark möjligt icke borde tagas i anspråk för det iavtalet angivna ändamål utan bibeom hållas i stadens ägo uteslötes ur avtalet; b att å den avtalet bilagda kartan med röd färgläggning utmärkt område minskades med ungefär den areal, ett å karta med grön färgläggning utmärkt område som samma innehölle; och c att med betecknad gata, i den utsträckning drätselkammaren funne lämpen x ligt, inginge i det område, inom vilket den i avtalet överlåtna areal om 96,000 kvm. skulle vara belägen. Enligt meddelande från Eder hava omförmälda stadsfullmäktigbeslut vunnit laga kraft. Vid föredragning detta ärende hava Vi funnit gott godkänna ifrågavarande avtal av med angivna ändringar. Detta meddela Vi Eder för kännedom och vederbörandes ovan underrättande. Stockholms slott den 31 december 1920. GUSTAF B. Jason Bergqvist.

Rätt avskrivet; betygar å tjänstens vägnar:

Gustaf Florén.

15-2130491

få 0:13n u u.w s

. FÖRSTA PRIS: ORIGOM ARKITEKTERNA A. FUHRE, H. JAHNKE, C. NYQUIST OCH K. SAMUELSON.

Bilaga 3.

" p

V g. G 113301152

v mmnoob" ..I..,. u. n. 4 ny , .

ANDRA PRIS: BLAND KNALLARzx ARKITEKTERNA R. O. SWENSSONOCH H. ERICSON.

Bilaga 4.

.Siácklwsñfäâülálêk/IZAJK/IÖGJ/GjKOKBOK-

/..--råncMUxH jr n nuumlnu;rd | :"|yq." k un . annan r.

. - 1; .

TREDJE PRIS FYRKANTEN. ARKITEKTERNA S. BRANZELL OCH B. HEDLUND.

INKÖP: APOLLO. ARKITEKTERNA D. DAHL, P. HEDQVIST OCH J. LUNDEQVIST. 16-213081._

Bilaga

-

STENDAHL.. INKÖPZ 2912. ARKITEKTERNA K. M. BENGTSONOCH G.

Bilaga

ö %,y/ A

ecrrzsiz

aTÃVLNGJTUMum wnnt V :FHCITXLWL UÖGFKOLÃ I GMEBORG-é .vin: :magi/Laul

-"" -' w 8 Våâgfdçxfgfp-Qññtg;v15antnfxrsao1GBait--ölgiñtnv

INKÖP: LYKEIONM ARKITEKTERNA G. JONSSONOCH E. R. HÃKANSSON.

Bilaga INKÖPS PENTATIILONM ARKITEKTERNA B. JONSSON,B. HEDVALL OCH R. HULT.

Bilaga S.

$r/r.1l.z%/

//7/ /V á Män P1"'

756g

/âøyjzøa/:çøwøg

k/Zlulømgølw/

Wat.

, ..- -

i I

ILSIIHRJUYj Jil - , ,, ,,

,a {1/9 §53- --

GÃorø/ørG

%%24;%ø4ahML.

Q7Z°31Vçá/Mé/árøøø//lá/f

2303:. an.:manvAvwr. 51,..

Bilaga 10.

FÖRSLAG TILL NYBYGGNADERFÖR TEKNISK HÖGSKOLAI GÖTEBORG.

PERSPEKTIVBILD AV MODELL ORIGO.

17-213081.

til/Å

/I/

m war/saw

Je%uLs/a

åøáf/mxgzâfeáoøy

än

/âwrmâ J51 m âJzk,/7

§1 r. .. .l-á W 2. i-m. , l i

Jøáw moi mo áw/añ

szmsnmuvansv.51mm

Bilaga 12.

ark/fia

f

fi Malm/MW

GL;

367V får

/Vvåyyw

475:e

c/eC-Äuxá z

QZOFjSÅO/aáâfsáwy

Kemi WR

Wyyyøuáö17%

ÄÃ/0ma7LM/

O I

7 .

/bLaÄz/zñzf

4-37.70 """""" - " m M m Zana- /adârâd +722: z ...r

735W

i j

ml/vn- 7/.25+ H- 24/vrå v

2 a

ao gasa mm, .

S j

H5 Wçflcá

än;

üftAltllL/v. .w E I4.5 k. Hanem

L250

o a,... .

u- s

|:E%,

,L330 | r §

.- 2

7,/ /ylçøü/ø

§57 2 EÃMA 74" -

94x27, i 47-65 X

mm .

g

4% §

å ámmmwm Micra-Ägg

%:, 66 i 1423: 50 l .fa L, e

66 åxå/a

g /øyá/a-g

37" å

z 49

42 WWW., utm- M fi . . - Mhr +870 #09380 J-Mn/ 26% /JTüâv

ängel. - :

57 l 44 I fo.

fåø/.âáo/r :---

av Vin J%mH lá 710

FvfWø

;fådrlw

o7/.0 .m4

2933.

ø/J/åøâm 710 fl 7 , 1750 am 7 âÄt//aá 3 faim 42 9 i f . M40 f. V 1,0 f .

/c Sv: n o a C-24-0MT-19Q1/

DRIGU

GENERALST.LITOGKANSTALTSTOCKHOLMIs22

Bilaga 13.

Förslag

till

Värmeanläggning samt gas-, vatten- och avloppsledningar för

Chalmers tekniska instituts nybyggnader.

Värmeanläggningcn.

Uppvärmningssystem. De olika byggnaderna kunna tänkas uppvärmda antingen medelst lägtrycksânga eller varmvatten. För vanliga skolor har ångsystemet visat sig hava en hel del fördelar framför varmvattensystemet. Detta senare system lämpar sig bättre i fall, där det gäller att hålla en jämn temperatur under hela dagen, såsom fallet är i bostäder, kontor och arbetslokaler. Vid vanliga skolor är det icke nödvändigt att hålla temperaturen uppe mer än under lektionerna på förmiddagarna. Genom att på eftermiddagarna och natten inställa eller minska eldningen sparas en mängd bränsle, då måste systemet

men även vara så hastigt verkande att den normala rumstemperaturen på kan erhållas

morgonen efter ett par timmars eldning.

De för chalmersska högskolan avsedda byggnaderna kunna icke likställas

med en vanlig skola, utan äro mer att betrakta såsom arbetsl-okaler, där det arbetas hela dagen och där det därför är nödvändigt att hålla en jämn temperatur under hela tiden.

För att en ångvärmeledning ur regleringssynpunkt skall likvärdig med

vara en varmvattenvärmeledning måste densamma vara försedd med termostater för reglering

av rumstemperaturen. Vid en varmvattenvärmeledning är detta icke nödvändigt, ty vid detta system kan rumstemperaturen regleras centralt genom ändring vattentemperaturen. Ett

av system, där automatiska regleringsapparater äro nödvändiga, är givetvis att föredraget.

Vid ånganläggning äro rörledningarna utsatta för stark rostning, vilket icke är

en fallet vid en varmvattenvärmeledning.

Då sålunda varmvattensystemet i föreliggande fall har så påtagliga fördelar framför ångsystemet, har uppvärmningen de olika byggnaderna tänkts genomförd medelst

av varmvattensystemet.

Detta gäller samtliga byggnader utom den för värmeteknik och mekanik. Denna byggnad inrymmer fyra stora maskinlaboratoriesalar, vilka det icke kan nödvän-

anses vara digt att ständigt hålla vid normal temperatur. För dessa lokaler ångsystemet otvivel-

passar aktigt bättre. Övriga delar denna byggnad äro däremot den beskaffenhet, att

av av varmvattensystemet där passar bäst. Då det dessutom undervisningssynpunkt kan bra

ur vara att hava två uppvärmningssystem representerade, föreslås att i byggnaden för värmeteknik och mekanik införas tvenne olika uppvärmningssystem, det för varmvatten och det

ena andra för ånga.

Drivkraft. I en varmvattenvärmeledning kan vattnet bringas att cirkulera antingen genom den till följd av vattnets avkylning uppkomna viktsskillnaden mellan vattenpelarna

kr 18-213081.

fallrören eller också medelst cirkulationspump. Att i föreliggande fall vid i stig- och en

så omfattande storlek använda den jämförelsevis ringa drivkraft, som erhålles byggnader av

temperaturskillnaden, skulle leda till orimligt grova rördimensioner. För att dels genom och händiga rörledningar och dels för att kunna framdraga dessa huru som erhålla klena

inom byggnaderna, föreslås att värmeledningen utföres såsom helst och på lämpligaste sätt

pumpvarmvattenvärmeledning.

Centralisering. Då de olika byggnaderna äro så stora, att det blir fördelaktigt att

ligger det nära till hands att centralisera värmeledningen för samtliga använda pumpsystem,

det hela sammanföres till ett system med en enda värmecentral. De byggnader, så att

ligga så nära varandra, att någon svårighet för rörnätets utsträckolika byggnaderna komma att

ning till samtliga byggnader icke förefinnes.

hänsyn till art och beskaffenhet kan man i detta fall Panntyp. Med pannornas

olika alternativ, nämligen: varmvattenpannor för kokseldning, varmvattentänka sig tre och vanliga högtrycksångpannor. I fallet skulle värmeledmed koleldning senare pannor ningsvattnet värmas indirekt medelst ånga.

har sina fördelar och nackdelar. Kokspannorna, som vanligen äro Varje panntyp

bränslemagasin, fordra ringa tillsyn. Eldningsarbetet inskränker sig till konstruerade med

bränslemagasinet gånger dygn samt slaggning. Koksen är emelfyllning av ett par, tre per

kol. Kolpannor för varmvatten utföras lika som vanliga tublertid ett dyrare bränsle än

anordnas med maskineldning med stokers, då eldningsångpannor. Desamma kunna ex.

mindre än för kokspannor med magasinseldning. Verkningsarbetet blir o. m. ännu

väl så god icke bättre för kokspannor. Högtrycksgraden blir för dessa pannor om som

och fordra skötsel. Verkningsgraden är sämre såvida icke en ångpannor äro dyrare mer deras fördel ligger däri, att ånga kan erhållas för dyrbar ekonomiser anskaffas, men stora

drift medelst ångturbin. Driftkostnaden reduceras till ett minimum då cirkulationspumpens

från turbinen kan användas för uppvärmningsändamâl. avloppsångan skäl för och emot, visar det sig att kombinerad pann- Övervägas alla dessa en

högtrycksångpanna och nödigt antal tubpannor för varmvatten är den anläggning med en hava låg anskaffningskostnad och mycket hög verkningslämpligaste. Varmvattenpannorna

då elektromotordriven pump står som reserv grad. En ångpanna kan anses vara nog en

Pannorna komma i huvudsak att erhålla samma utseende, samma för ångturbinpumpen.

användas och slags cldningsapparater. Hela pannblocket kommer slags bränsle kan samma

enhetligt utseende oaktat tvenne panntyper förefinnas. att få ett fullt byggnaden för värmeteknik och mekanik äro avsedda att värmas Vissa delar av avsedda ångan kan antingen utgöras avloppsånga från medelst lågtrycksånga. Den härför av

reducerad ånga från ångpannan. Då endast en ångpanna är ångturbinen eller också av värmecentralen för ångvärmeledningen. Då ångföreslagen finnes således ingen reserv i

behöver användas, är det god tid att varje år under fyra månaders tid icke pannan 0:a risken för störningar i driften under undersöka och, så erfordras, reparera pannan, så att om minimal. Emellertid kan den för maskinlaboratoriet de 8 månader, då pannan eldas, är

kombination rörledningarna utgöra reserv för ångavsedda ångpannan en enkel av genom

värmeledningen. cirkulera det utsträckta rör- Girløulationspumpar. För att bringa vattnet att genom

driven med ångturbin, den andra med nätet användas tvenne centrifugalpumpar, den ena en

tillräcklig för anläggningens drift. I normala elektromotor. Vardera pumpen är ensam en ångturbinpumpen, varvid elektromotorpumpen står som reserv. fall köres med byggnaden för värmeteknik och mekanik samt är be- Värmecentralen förlägges till

undervisningslokalerna för värmetelçnik befinna lägen i bottenvåningen den flygel, där av

sig. Själva värmecentralen kommer således att utgöra en del av den värmetekniska undervisningsattiraljen. För de värmetekniska laborationerna kommer att erfordras ånga av varierande tryck. Det är därför synnerligen lämpligt att alldeles intill laboratorierna hava en ständigt uppeldad ångpanna, som förmår lämna den för laboratorierna nödiga ångmängden. Den för dessa laboratorier ävensom för turbinpumpens drift erforderliga ångan behöver icke hava högre tryck än på sin höjd 8 kg. per kvadratcentimeter. I maskinlaboratoriet erfordras däremot ånga av vida högre tryck. Ett dylikt högt ångtryck förutsätter en helt annan pannkonstruktion. Den för detta laboratorium avsedda pannan bör också ligga närmare till, varför densamma lämpligen bör uppställas i ett särskilt pannrum i denna del av byggnaden.

De nu i första hand projekterade byggnaderna kräva för uppvärmning och ventilation c:a 2,400,000 kal. De därefter närmast tänkbara utvidgningarna kunna på sin höjd röra sig 600,000 kal. Fullt utbyggd skulle då pannanläggningen komma att bestå av

om 4 st. varmvattenpannor, vardera om 75 kvm. eldyta samt cn ångpanna om 60 kvm. eldyta. Varmvattenpannorna erhålla samma längd och diameter som åingpannan, men antalet tuber blir större. Pannanläggningen är så tilltagen, att om en panna blir obrukbar, äro de övriga tillsammans tillräckliga för maximiförbrukningen.

Pumparna placeras i ett intill pannrummet beläget apparatrum. Desamma beräknas för en kapacitet av 2,500 liter per minut vid 15 m. tryckhöjd. I apparatrummet uppsättes dessutom en instrumenttavla, å vilken placeras termostatrar och manometrar samt vattenståndsvisare och pådragsmotstånd jämte ampermeter. I apparatrummet placeras även tvenne förvärmare för värmning av värmeledningsvattnet medelst ånga.

Distributionsledningar. Då byggnadskomplexet i sin helhet blivit utbyggt, komma de olika byggnaderna att bliva sammanbyggda på ett par undantag när. Det skulle därför ligga nära till hands att tänka sig distributionsledningarna dragna inomhus från byggnad till byggnad. Detta sätt för ledningarnas framdragning kunde genomföras om samtliga byggnader uppfördes på en gång. Då detta icke kommer att bliva fallet, är det bäst att framdraga distributionsledningarna på sådant sätt, att dessa icke bliva beroende av andra byggnader än den som innehåller värmecentralen. Distributionsledningarna måste därför framdragas genom en rörgång eller rörkulvert. Genom att göra denna gångbar kunna en hel del elektriska och andra ledningar även dragas genom densamma, varjämte ledningarna bliva bättre åtkomliga för tillsyn och reparation.

Rörgången framdrages på sätt., som angives å situationsplanen. Densamma utföres i armerad betong med dimensioner 1 m. i bredd och 1,8 m. i höjd. Från densamma utgå sidogångar fram till de olika byggnaderna.

Rörledningarna upphängas på sådant sätt, att deras fria expansion möjliggöres. Desamma isoleras på omsorgsfullaste sätt mot värmeförlust.

Vattenledningen.

Huvudledningen indrages från Gibraltargatan och gives sådana dimensioner, att tillräckligt. antal brandposter kunna anbringas på lämpliga platser omkring byggnaderna. Huvudledningen framdrages i mittellinjen med avstickare till de olika byggnaderna.

Avloppsledningarna.

Huvudavloppsledningen utmynnar i Gibraltargatan och följer liksom vattenledningen byggnadskomplexetsmittellinjer. Ledningen förses med tillräckligt antal nedstigningsbrunnar till vilka avloppen från de olika byggnaderna dragas.

Den del kemiska laboratoriet, som inrymmer maskinlaboratoriet ligger på andra

av sidan om bergkammen, varför avloppsledningarna från denna del måste dragas åt annat håll nämligen till Carl-Gustafsgatan.

Gasledningarna.

Det visar sig lämpligast att draga huvudgaslcdningen från Carl-Gustafsgataix.

vara Den följer sedan avloppsledningen fram till kemiska laboratoriet under det en grenledning drages i vägen fram till byggnaderna för elektroteknik och Värmeteknik. De åt motsatta sidan belägna byggnaderna, som behöva gas i rätt liten utsträckning, erhålla servisledning från Gibraltargatan.

Göteborg den 13 oktober 19521.

William Fagerströøn.

Bilaga 14.

Förslag

till

Värme- och ventilationsanliâiggning samt ledningar för vatten, avlopp, gas, ånga, tryekluft och vacuum i chalmersska institutets

nybyggnad tor kemi och fysik.

Värmeanläggningen.

lppviiwnningssysteøn. Anläggningen i denna byggnad skall framdeles kunna anslutas till den för hela byggnadskomplcxet avsedda centrala värmeanläggningen och måste därför utföras såsom pumpvarmvattenvärmeledning. Då emellertid denna byggnad kommer att uppföras först och vårmecentralen erhållit plats i en annan byggnad, blir det nödvändigt att nu anlägga en fullständig pannanläggning med cirkulationspumpar. Så snart centralanläggningen blivit färdig, anslutes emellertid denna värmeledning till den stora anläggningen. Pannorna och pumparna bliva då överflödiga, men kunna två av pannorna och båda pumparna överflyttas till det värmetekniska laboratoriet, där i varje fall dylika apparater erfordras.

Parnvnan.läggniingen utgöres av 4 st. gjutna sektionspannor för kokseldning, om ;22 kvmzs eldyta vardera. Pannrummets golv ligger så mycket försänkt att pannblockets övre plan kommer att ligga i nivå med koksrummets golv. Då bränslepåfyllningen sker uppifrån, kan detta försiggå synnerligen lätt genom direkt nedstjälpning.

Cirlrulationspuvnparna. För att åstadkomma den erforderliga vattencirkulationen. inkopplas i rörnätet tvenne centrifugalpumpar, som drivas medels direkt kopplade elektromotorer. Den ena av pumparna står alltid i reserv. Den tryekhöjd, som dessa pumpar alstra, avyäges så att förhållandena komma att stämma sedan då systemet anslutes till centralanläggningen. Pumparna placeras i det i närheten pannrummet belägna maskin-

av och apparatrummet.

Jim-ledningar. Då någon källare icke finnes under huset framdragas i stället huvud ledningarna på vinden. Från huvudledningarna dragas sedan rörstammar ned till de lokala värmekropparna. Genom att för vattencirkulationen användes mekanisk drivkraft, blir det möjligt att förlägga både tillopps- och returledningarna på vinden. De vertikala rörstammarna läggas i murade väggslitser, som övertäckas. Inga till värmeledningen hörande rörledningar bliva sålunda synliga inom byggnaden.

För undvikande av onödig värmeförlust isoleras samtliga ledningar på omsorgsfullaste sätt.

Värnzeltvropparna i de olika rummen utgöras av släta radiatorer, placerade där så ske kan under fönsterna. På de ställen, där väggfasta arbetsbord äro uppställda framför fönsterna, utföras borden så att luften har fritt tillträde till radiatorerna under bordet samt kan avgå uppåt genom ett galler i fönsterplattan.

Varje värmekropp är försedd med en regleringsventil för reglering av temperaturen. Emellertid kan rumstemperaturen rätt väl regleras centralt genom förändring av vattentemperaturen, så att någon handreglering knappast behöver ifrågakomma.

Ventilationsanläggningen.

Lokalernas ventilering är huvudaakligast baserad på stark utsugning. Den utsugna luftmängden måste ersättas med annan luft, som tages antingen från det fria eller från angränsande Då det är fråga om mindre rum, där den utsugna luftmängden är

rum. relativt liten, behöva inga särskilda åtgärder vidtagas för lufttillförseln. Är den utsugna luftmängden stor såsom fallet är i de stora laboratorierna och hörsalarna, måste särskilda anstalter vidtagas för tillförsel av luft till dessa lokaler. De små rummen erhålla huvudsakligast lufttillförsel från korridorerna, vilket har till påföljd att idessa kommer att härska ett visst vacuum, som underlättar spridning av lukt från ena ändan av byggnaden till den andra. För att undvika detta inpressas i korridorerna förvärmd luft till sådan mängd att ett ringa övertryck uppstår.

Ventilationssystem. Följande olika ventilationssystem komma till användning inom byggnaden:

1. Inpressning av förvärmd luft medelst fläkt och utsugning likaledes medelst fläkt. Detta system tillämpas för de tre stora kemiska laboratorierna. Varje laboratorium erhåller var sin inblåsnings- och utsugningsfläkt.

2. Inpressning förvärmd luft medelst fläkt och utsugning medelst naturligt drag.

av Detta ventilationssystem erhåller stora föreläsningssalen och de viktigare laboratorierna i fysikflygeln.

Inpressning förvärmd luft medelst fläkt ingen evakuering i de fyra

av men stora korridorerna.

.

4. Tillförsel av förvärrnd luft utan fläkt samt evakuering genom naturligt drag tillämpas i hörsalarna i kemiavdelningen.

5. Evakuering med fläkt utan särskild anordning för lufttillförsel för samtliga dragskåp utom de som stå i de stora laboratorierna.

Evakuering med lufttillförsel från angränsande eller från det fria för alla

rum övriga rum.

Vannvluftsapparater. I byggnaden förekomma tvenne grupper varmluftsapparater, den omfattande fem agregat är avsedd för kemiavdelningen och den andra med två

ena agregat är placerad i fysikavdelningen.

Den första varmluftsapparater äro avsedda för de tre stora laboratorierna

gruppens och för korridorerna. Den femte är reserverad för kemiska maskinlaboratoriet. Av den andra apparater är den avsedd för den stora föreläsningssalen och den andra

gruppens ena för fysiklaboratorierna.

Varmluftsapparaterna bestå med elektromotor direkt kopplad centrifugalfläkt

av en samt ett varmluftsbatteri. Fläkten suger kall luft från en friskluftskammare samt pressar densamma varmluftsbatteriet, vilket densamma uppvärmes till 0:a 20 grader

genom av Från varmluftsapparaterna luften vidare plåttrummor och murade kanaler in

pressas genom i respektive I kemiflygeln placeras varmluftsapparaterna i maskinrummet och luften

rum. tages från friskluftskammare därinvid. I fysikflygeln anordnas en särskild ventilations-

en kammare, där apparaterna uppställas.

F läktarna konstrueras för ett lågt varvantal och göras så vibrationsfria som möjligt.

Evakueringsfläktar. Samtliga dragskåp erhålla stark evakuering medelst fläktar. 1 de stora laboratorierna sker rummens evakuering huvudsakligast genom dragskåpen. Sugtrummorna utgöras av i väggarna inmurade saltglacerade lerrör, på vinden sammandragna i fyra grupper med var sin fläkt. Dessa fläktar utföras syrefasta.

Vattenledningar.

Rörledningarna framdragas i enlighet med ritningarna. Huvudledningarna förläggas huvudsakligen i bottenvåningens golv och stigarledningarna i väggslitser, försedda med inspektionsluckor. Varje stigarledning göres avstängbar medels stoppventiler. Då i maskinlaboratoriet erfordras betydande mängder vatten, framdrages på norra sidan en särskild vattenledning till denna del av byggnaden. En brandpost, placeras som på byggnadens gård, anslutes även till denna ledning.

Avloppsledningar.

.Ävloppsledningarna för ett laboratorium måste såvitt möjligt syrefasta. De vara slag av rörledningar, som i föreliggande fall kunna komma till användning äro saltglacerade lergodsrör och blyrör. De vertikala fallrören utföras av 76 m/m blyrör med 5 m/m godstjocklek. De flesta fallrör äro belägna vid ytterväggarna samt förläggas i övertäckta väggslitser, som i varje våning förses med inspektionsluckor. I laboratorier med fristående arbetsbord ledes avloppet från dessa i speciellt konstruerade golvrännor Iergods, över-av täckta med perforerade lock av samma material. Ändan rännan utbildas till ett vattenav lås, som förenas med blystammen. I bottenvåningens golv dragas fallrören omedelbart ut genom grundmuren till det utanför huset liggande huvudavloppsröret, utföres lerrör. som av Genom denna anordning undvikas såvitt möjligt långa horisontella avloppsledningar inomhus. Blyrör lämpa sig icke att instampa i golv och lerrör äro icke heller särskilt önskvärda inomhus. Alla sköljlådor och avloppstrattar utföras av porslin med blylås. Regnvattnet från stuprören ledes genom särskilda ledningar och brunnar in i avloppsledningarna.

Gasleduingar.

I ett kemiskt laboratorium är antalet gaskranar betydande. Gasledningarna måste därför även erhålla betydande dimensioner. Gasledningar böra i allmänhet framdragas så att de äro lätt åtkomliga för tillsyn. Då alltför grova rörledningar skulle verka mycket vanprydande, äro huvudgasrören framdragna utvändigt på gårdssidan med ett stort antal avstickare in i byggnaden.

Ångledningar.

För laboratorieändamål erfordras ånga. Det ligger nära till hands att antaga, att om värmeledningen hade varit en ånganläggning hade denna kunnat erhålla ånga man ur för laboratorieändamål. Värmeledningen är emellertid under flera månader läsåret av icke alls pådragen och under lång tid endast några få timmar dagen. Arbetena i en om laboratorierna fortgå emellertid hela dagen och ånga behöves hela tiden. Det blir därför nödvändigt att anordna särskild ånganläggning. en

För detta ändamål uppsättes en ångackumulator med en laddningskapacitet av

500 000 kal. Laddningen sker medelst en elektrisk värmeapparat. och härför användes c:a billig nattström. Apparaten tillkopplas på kvällen och avkopplas automatiskt då ackumulatorn är fulladdad. För det kemiska maskinlaboratoriet erfordras en högtrycksångpanna, som även kan användas för laddning av ångackumulatorn.

Till å ritningarna angivna platser framdragas ångledningar, vilka isoleras på omsorgsfullaste sätt. Kondensvattnet återledes icke. På arbetsbordet placeras en ångventil och kondensventil med slangkoppling, under kondensventilen finnes kondensvatten-

en en uvledare med ledning till närmaste avlopp.

Ledningm för tryckluft och vacuum.

Ledningar för tryckluft och vacuum framdragas till å ritningarna angivna platser. Tryck och alstras medelst särskilda pumpar placerade i maskin- och apparatrummet.

vacuum Båda pumparna drivas medelst elektromotorer.

Instrumenten-ing.

Samtliga pådragsmotstånd, avläsnings- och kontrollapparater för ovan beskrivna anläggningar monteras på stor instrumenttavla i apparatrummet. Från denna plats kunna

en do olika anläggningarna regleras och kontrolleras.

Göteborg den 13 oktober 1921.

William Idagerströnz.