Betänkande och förslag angående officerskårens vid flottan rekrytering och utbildning m. m. 4,

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2016

ANGÅENDE v

r f

IV. ANTAGNING OCH UTBILDNING AV BEFÄL I FLOTTANS RESERV y .

AVGIVET DEN 31 DECEMBER 1921 AV DÄRTILL AV CHEFEN FÖR SJÖFÖRSVARS- DEPARTEMENTET UTSEDDA i . . SAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1922 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI

BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

ANGÅENDE

OFFICERSKÄRENS VID FLOTTAN

REKRYTERING OCH M. M.

UTBILDNING

IV. ANTAGNING OCH UTBILDNING AV BEFÄL I FLOTTANS RESERV

AVGIVET DEN 31 DECEMBER 1921 AV DÄRTILL AV CHEFEN FÖR SJÖFÖRSVARS- DEPARTEMENTET UTSEDDA o SAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1922 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI G5521

U

Till

Statsrådet och Chefen för

Kungl. Försvarsdepartementet.

I de uppdrag, anförtroddes åt undertecknade, på som grund av

nådigt brev den 15 1918 tillkallade sakkunniga för Verkställande

mars av utredning och avgivande förslag beträffande officerskårens vid

av flottan rekrytering och utbildning ingick även att

m. m., granska nu gällande bestämmelser angående antagning och utbildning befäl i

av flottans varvid jämväl frågan beredande ökad

reserw, om av möjlighet för underofficer vid flottan att vinna såsom reservofficer

anställning

skulle upptagas till behandling. Med till de

hänsyn att sakkunnigas uppdrag i övrigt endast omfattat föreliggande

flottans officerskårhar

utredning rörande befäl i flottans ansetts likaledes böra omfatta

reserv endast officerare. På grund det samband, förefinnes mellan

av som olika kategorier officerare i flottans har härvid befunnits erforder-

reserv, ligt att icke allenast verkställa utredning angående

antagning av reservofñcersaspiranter för utbildning till reservbefäl utan jämväl att låta ut-

redningen omfatta reservofficersorganisationen i dess helhet.

En med denna organisation närstående fråga är den konsti-

angående tuering vid mobilisering personal till Officers tjänsteställning. Då det

av emellertid för utredning härutinnan saknas beträf-

en erforderlig grundval

fande behovet sådan personal, tillhörande olika och då

av yrken, en

skulle hava fört de sakkunnigas arbete allt för långt

dylik utredning

utanför det åt dem givna uppdraget, hava de sakkunniga icke ansett sig

böra upptaga detta spörsmål till behandling.

Såsom sekreterare hos de sakkunniga förordnades den 16 augusti

1920 kaptenen O. F. Angelin och, sedan denne på grund av sjukdom

blivit förhindrad fullgöra sagda uppdrag, från och med den 1 april 1921 kaptenen friherre L. M. Beck-Friis. Med månads utgång,

oktober

då väsentliga delar av föreliggande11tredning voro principiellt klarlagda

och i viss mån utformade, avgick kapten Beck-Friis på grund sjö-

av

kommendering från nämnda befattning. Vid sagda tidpunkt utsågs under-

tecknad Selander de sakkunniga att under arbetets slutförande tjänst-

av

såsom sekreterare. göra t

I enlighet med chefens för försvarsdepartementet medgivande har verkställande direktören i Sveriges Fartygsbefäls Förening, sjökaptenen,

ef. reservlöjtnanten N. Larson från och med den 18 oktober 1920 biträtt de sakkunniga vid utredningen i de delar, beröra officerares

som

i flottans rekrytering från handelsflottan, varjämte de sakkunniga

reserv under utredningens fortgång haft tillfälle att härutinnan inhämta

upplysningar i tjänst varande reservofficerare.

av

.

Beträffande officerarnas i flottans speciella utbildning till

reserv artilleri- och mintjänst hava kaptenerna K. T. Palin och S. Y. O. Håkan-

Varit beordrade biträda de sakkunniga. son

Sedan de denna dag avslutat sitt uppdrag, få de härmed

sakkunniga

till Herr Statsrådet vördsamt överlämna närlagda Betänkande och förslag

angående ofñcerskårens vid flottan rekrytering och utbildning

m. m.: IV. Antagning och utbildning befäl i flottans reserv

av

Stockholm den 31 december 1921.

GUST. AF KLINT.

HARALD ÅKERMARK. E. SELANDER.

E. Selander.

Inledning.

Översikt över officerspersonalens i flottans

reserv nuvarande

sammansättning, m. m.

Enligt nu gällande bestämmelser utgöres officerspersonalen i flottans

Olika grupper reserv av: av officerare i /lottans

officerare, vilka enligt gällande pensioneringsgrunder vid Lippnådd

reseru. pensionsålder inträtt i flottans reserv;

officerare, vilka antingen före uppnådd pensionsålder erhållit

avsked eller entledigats från beställning på stat med tillstånd att inträda i flottans eller vilka efter genomgången sjökrigsskola icke reserv, erhållit anställning i stammen, på grund särskilt medmen som av givande vunnit anställning såsom officerare i flottans reserv; officerare tillhörande reservstat för marinen: samt officerare, vilka efter särskild utbildning såsom reservofficers-

aspiranter vunnit anställning i flottans

reserv. Till ofñcerspersonalen i flottans kan jämväl hänföras de reserv

flaggunderofñcerare, vilka vid inträde i efter uppnådd pensions-

reserven ålder utnämnts till underlöjtnanter i marinen.

De fyra förstnämnda befälsgruppernas inbördes storlek den 1 januari Tillyångåoclø 1921 framgår nedanstående tablå: behov av av officerare i flottans Flagg- reserv. män och Kaptener Sub-off. Summa reg -oñl N Officerare, vilka vid uppnådd pensionsålder inträtt I i ñottuns 18 1 l 19 reserv - Officerare, vilka vunnit anställning i flottans reserv före uppnådd pensionsålder eller omedelbart efter genomgången sjökrigsskola 10 26 48 84 Ofñcerare tillhörande reservstat för marinen 5 2 7 Ofñcerare, vilka efter särskild utbildning såsom reservofficersaspiranter vunnit anställning i flottans reserv 11 199 210 Summa 33 | 40 247 320

Medjpensionsålder i det följande den lcvnadsålder, vilken till erhållande avses berättigar av fyllnadspension.

Angående mobiliseringsbehovet reservofñcerare har chefen för

av marinstaben på därom de sakkunniga gjord förfrågan i skrivelse den av

21 september 1920 meddelat, att någon organisationsplan än den

senare år 1916 uppgjorda kunnat utarbetas, enär någon statsmakterna av

godkänd nybyggnadsplan, gällande för tiden efter år 1920, förelåge.

Med anledning härav kunna några exakta uppgifter beträffande behovet officerare i flottans reserv framläggas. av n.

Hfjiinslc- Reservpersonalen officers tjänstegrad är enligt nuvarande organi-

av befattningar, avsedd i och för vid

sationsplan att komplettering av stampersonalen

avsedda att

bestridas av mobilisering tjänstgöra huvudsakligen enligt följande:

officerare i i

Överstyrelsen,

fløitans

ombord å flottans stridsfartyg samt å dess hjälp- och trängfartyg,

reserv.

vid kustsignalväsendet, samt °

å flottans stationer och såväl för utbildning ersättningsvarv av

personal för tjänstgöringn

som annan

De grunder, efter vilka här ifrågavarande befälsperson-al, med häntill inom respektive förekommande olika utbildningsförhål-

syn grupper

landen, i regel fördelas till nämnda slag tjälnstebefattningar, äro

ovan av i huvudsak följande. För tjänstgöring i Överstyrelsen kan i allmänhet icke annat avses än stamanställd personal, vilken före sin övergång till reserven redan bestritt eller liknande befattningar, eller vilken efter översamma

gången till tjänstgöring i fredstid bibringats erforderlig

reserven genom kännedom med ifrågavarande tjänst förenad verksamhet. För beom

fattningar nämnt slag därför, i den nrån reservpersonal

av nu avses härtill måste anlitas, i första hand pensionerade officerare eller sådana

officerare, före uppnådd pensionsålder Vunnit anställning i flottans

som ävensom officerare, tillhörande reservstat för marinen. reserv,

För tjänstgöring å stridsfartygen erfordras officerare, förtrogna med å respektive fartyg förefintliga stridsmedel och dessas användning samt besittande erforderlig sjövana. De kategorier reservofficerare, vilka kunna ifrågakomma för bestridande ifrågavarande tjänstebefattningar, äro följande:

av officerare tillhörande reservstat för marinen, officerare, vilka erhållit avsked före uppnådd pensionsålder med tillstånd att inträda i Hottans samt reserv, -

officerare, vilka efter särskild utbildning såsom reservofficersaspiranter

utnämnts i reserven. Redan i samband härmed må dock erinras därom, att bristen på repetitionsövningar för de båda sistnämnda kategorierna i förening med

sjökrigsmaterielens snabba utveckling i synnerligen hög grad inskränker antalet de officerare, bland vilka ett på nyssnämnda grunder fotat

av urval kan träffas.

För tjänstgöring såsom befälhavare och kommenderade officerare å hjälp- och trängfartyg kräves vid sidan den härför

av erforderliga sjömannautbildningen efter dessa fartygs användning lämpad sjö-

en militär utbildning. För bestridande här Omnämnda befattningar

av avses lämpligen i första hand officerare, utnämnda i flottans efter

reserv

genomgången utbildning såsom reservofficersaspiranter. De speciella betingelser i avseende å utbildning och erfarenhet,

vilka böra förefinnas hos officerare, avsedda för vid kust-

tjänstgöring

signalväsendet, äro företrädesvis att finna bland pensionerade office-

rare samt officerare, vilka före uppnådd pensionsålder inträtt ireserven,

eller officerare, tillhörande reservstat för marinen.

Vad slutligen angår de officerare, vilka äro avsedda för tjänstgöring

å stationer och måste urvalet, i vad angår befattningar

varv, av administrativ natur, bliva enahanda med det för

Överstyrelsen ovan an-

givna, medan de fordringar, vilka böra uppställas på officerare avsedda

för personalutbildning, kasern- och vakttjänst äro den be-

m. m. av skaffenhet att för dylik tjänstgöring i stort kan officerare

sett avses av

samtliga Hottans tillhörande personalkategorier.

reserv

Utan att varadnijymda i för gällande organisationsplan uppgjorda

personalberäkningar hava officerare i under de åren jäm-

reserven senare väl utbildats till flygtjänst.

Allmänna synpunkter beträffande behovet organisatoriska

av

förbättringar inom reservbefälsinstitutionen.

Ehuru såsom av föregående översikt framgår det exakta be-

- hovet reservbefäl vid mobilisering kan fullt överblickas,

av n. synas

de erfarenheter,- såväl världskriget i dess helhet ock

som av som av svenska flottans härav framkallade mobilisering kunnat

vinnas, otvetydigt

visa, att behovet dylikt befäl i nutida sjökrig ställer avsevärt

av sig

större, än vad förut ansetts erforderligt. Särskilt detta behov

som synes

göra sig gällande på grund de vid modern krigföring ökade ansprå-

av ken å för minerings-, minsvepnings-, antiundervattensbåts- samt bevak-

ningstjänst särskilt organiserade fartygsförband.

m. m.

De sakkunniga hava därför ansett att i det

nödvändigt följande framlägga förslag till sådana åtgärder, vilka kunna ägnade att i

vara

655 21 2

möjligaste mån säkerställa i kvantitativt hänseende förbättrad rekryen

tering av reservofficerspersonalen.

Jämväl för bedömande kraven å reservbefälets tjänsteduglighet av hava de under år lämnat en god vägled-

senare vunna erfarenheterna

ning. Sålunda lärer även förut allmänt omfattad åsikt ökade en om

krav i utbildningshänseende å det för tjänstgöring å stridsfartygen

avsedda reservbefälet få tillfullo bestyrkt. Då önskemålet beanses om

stridande dylik tjänstgöring uteslutande med stampersonal icke

av n.

torde kunna realiseras, lärer i möjligaste mån nöjaktig lösning

en av

ifrågavarande spörsmål endast kunna nås att de reservofñcerare,

genom

för de moderna stridsfartygens bemanning, givas utbild-

som avses en ning, inriktad på viss slags tjänstgöring ombord. Likaledes bör på

lämpligt sätt sörjas för, att den under ifrågavarande utbildning upp-

nådda tjänstedugligheten hålles vid makt under följd år. Vad åter en av angår den avsevärt större reservbefälskategori, erfordras för besom

manning hjälp-,vträng- och bevakningsfartyg ävensom vissa

av m. m. av äldre stridsfartyg, kunna utan tvivel fordringarna å omfattande fackut-

bildning beträffande handhavandet vissa stridsmedel nedbringas och av

utbildningen böra lämpas efter de uppgifter, för vilka ifråga-

uteslutande

varande officerare kunna komma att Jämväl för denna personalavses.

kategori gäller emellertid -kravet på upprepad övning vid-

en genom

makthållen tjänsteduglighet.

. Nu anförda allmänna synpunkter hava för de sakkunniga varit väg-

ledande vid utarbetandet de i det följande framlagda förslag,

av vilka

åsyfta en höjning vissa officersgruppers tjänsteduglighet.

av Vid upprättandet förslag till föreskrifter beträffande Officers-

av nya

kåren i flottans hava de sakkunniga för vinnande större överreserv av

skådlighet än den föreñntliga sökt att i största möjliga utsträckning

nu sammanföra dessa föreskrifter. Sålunda hava exempelvis samtliga de

för ofñcerskåren i flottans med undantag av reservstaten avreserv sedda bestämmelser, vilka äro beskaffenhet att böra upptagas i nådig av förordning, sammanförts till enda sådan. Härvid hava de inen n. fogade föreskrifterna beträffande underofficerskåren vilka föreskrifter -

de sakkunniga saknat anledning att upptaga till behandling flera

-- av skäl icke medtagits. För den händelse att de de sakkunniga framav förda förslagen skulle vinna fastställelse, erfordras sålunda utfärdandet av eventuellt reviderad förordning angående underofñcerskåren en ny - i flottans reserv.

KAP.

Ofllcerare, vilka enligt gällande pensioneringsgrunder vid

uppnådd pensionsålder inträtt i llottans reserv.

Enligt gällande bestämmelser för vilkas tillkomst de sak-

nu -

kunniga icke ansett erforderligt att i föreliggande utredning redogöra äro de officerare, tjänsten fyllnadspension avgâtt, bl.

- som ur med a.

skyldiga att, vid inträffande krig och större rustningar, då så påfordras,

land, samt uti befattning, likartad med den vederbörande förut

som innehaft, tjänstgöra, Haggmän och kommendörer intill fyllda 70 levnadsår samt övriga, som avgå före fyllda 65 levnadsår, intill denna ålder.

Under tjänstgöring åtnjuter denna personal enahanda avlöning och

övriga förmåner innehavare motsvarande beställning vid stam-

som av

dock att fyllnadspensionen under tjänstgöringstiden innehålles.

men; Pension och fyllnadspension tilldelas dessa officerare enligt gällande

pensioneringsgrunder.

- .

Ehuru den tjänsteduglighet och erfarenhet, dessa officerare

som av

under föregående långvarig tjänstgöring kunnat förvärvas, enligt gällande

föreskrifter sålunda äro avsedda att utnyttjas i sjötjänstgöring, utgör

tillgången å dylik, för landtjänstgöring i administrativa befatt-

ningar i allmänhet väl kvalificerad personal indirekt ett tillskott för i

krigstid rustade sjöstyrkors befälsbemanning, enär åtskilliga dei

av flottans överstyrelse samt å stationer och tjänstgörande stam-

varv m. m. officerarna härigenom kunna vid mobilisering frigöras och sålunda tagas i anspråk för bestridande befälsposter ombord.

av

I under år 1908 avgivet betänkande beträffande förtidspensionering inom marinen hava särskilt förordnade kommitterade bl. avgivit för-

a.

slag till sänkning den till pension jämte fyllnadspension berättigande

av levnadsåldern för kaptener och subalternofficerare från 55 till 50 år. Nämnda förslag, vunnit tillkallade

som jämväl tillslutning av senare

kommitterade ävensom vissa fram-

av marinmyndigheter, åsyftade att

kalla tidigare övergång till och i samband därmed att

en reserven genom

föryngring inom ifrågavarande grader flottans stam åstadkomma

av en

den moderna sjökrigföringen framtvingad stegring den för sjö-

av av

tjänstgöring avsedda personalens tjänsteduglighet i fysiskt hänseende.

De sakkunniga, på respektive myndigheter och

som av kommittéer anförda skäl funnit sänkning av medelåldern

en

inom ifrågavarande grader flottans önskvärd,

av reserv anse

sig böra biträda angivna förslag sänkning till 50 år av

ovan om den för kaptener och subalternofficerare till pension jämte

fyllnadspension berättigande levnadsåldern. l övrigt hava de sakkunniga icke funnit anledning till några erinringar och förslag i vad angår omhandlade

nu per-

sonalkategori.

KAP II.

officerare, vilka Vunnit anställning i flottans reserv före

uppnådd pensionsålder eller omedelbart avslutad

efter

sjökrigsskoleutbildning.

Sammandrag av nuvarande bestämmelser m. m.

Officer, erhåller avsked från beställning stat utan rätt till ur. som på Utdrag

fyllnadspension, ävensom från sjökrigsskolan utexaminerad sjökadett, gällande

vilken förordning. icke vinner anställning såsom stamofficer, kan uppå därom gjord

underdånig ansökan vinna anställning i flottans

reserv. Nu nämnda officerare äro skyldiga att intill det år,

utgången av

varunder de uppnå 55 levnadsår, vid krig eller större inträda

rustningar

i tjänstgöring ombord eller i land. Enligt gällande bestämmelser äro fordringarna för dessa officerares befordran intill kaptens grad

följande: till underlöjtnants grad: att innehava tjänstetid officer

en som av minst 2 år och att omedelbart efter konstitueringen till fänrik hava tjänstgjort vid flottan ett år; till löjtnants grad: att innehava tjänstetid såsom officer en av minst 8 år samt att därunder hava under sammanlagt minst månader sex på ett tillfredsställande sätt tjänstgjort vid flottan; samt till kaptens grad: att innehava tjänstetid såsom officer minst en av 18 år samt att därunder såsom löjtnant under minst

sammanlagt sex

månader hava på ett tillfredsställande sätt tjänstgjort vid flottan. Vid beräkning ovannämnda tjänstetid såsom officer må den

av tid,

varunder officer varit såsom stamofñcer anställd eller efter avskedstagandet tjänstgjort vid flottan, räknas dubbelt. Befordran kan dock

äga

först sedan de årskurs tillhörande, icke rum samma förbigångna stamofficerarna blivit befordrade till ifrågavarande eller

tjänstegfad ur tjänsten

avgått.

Under tjänstgöring åtnjuta här omhandlade officerare i flottans reenahanda avlöning och övriga förmåner innehavare serv som av motsvarande tjänstegrad vid flottan, dock att kaptens lön i nuvarande 1:a löneklass endast utgår till kapten, under vid

som anställning stammen

tillhört denna löneklass. Pension tilldelas

enligt gällande pensionerings-

grunder endast sådana officerare, efter 30 års tjänstetid vid

som upp-

nådda 50 levnadsår erhållit avsked från beställning å stat med tillstånd

att inträda i reserven.

I underdånig skrivelse den 29 september 1913 framhöll chefen för Chefensför ønariazstabenmarinstaben att den, efter avlagd ofñcersexamen utnämnts till skrivelse den som i flottans borde beredas tillfälle att i likhet med 2.9 septemberunderlöjtnant reserv,

1913. efter aspirantkurs vunnit anställning ireserofficer, som genomgången

tjänstgöring underhålla förvärvad utbildning. Marinstabsven, genom chefen ansåg det sannolikt att på förstnämnda sätt i utvara reserven

nämnd underlöjtnant skulle vilja underkasta sig dylik tjänstgåärings-

skyldighet, därmed förenades vissa ekonomiska fördelar samt möjom till befordran. Vidare föreslog chefen för marinstaben, att sådan

lighet

officer skulle dels vid genomgående repetitionsövning erhålla avlöav i likhet med officer stammen med tjänstegrad, .dels vid ning av samma 55 års ålder tilldelas pension till ett belopp 300 kronor.

uppnådd av

Beträffande officerare stammen, vilka före uppnådd pensionsålder erav hållit avsked från innehavande med tillstånd att i kvartjänst reserven chefen för marinstaben att dessa officerare lämpligen borde

stå, ansåg

erhålla därest de kvarstodo till 55 års ålder. För sådan

någon pension, personals befordran till kaptens grad ifrågasattes även skyldighet

upp att fullgöra viss tids tjänstgöring under fredstid.

I 60 till 1914 års lagtima riks-

Kungl. Majzts Kungl. Majzts proposition nzr senare

proposition anförde chefen för att enär antalet de

dag sjöförsvarsdepartementet, av

till 1914 års

vilka efter avlagd sjöofñcersexamen utnämnts till underlöjt-

senare office

lagtima nanter i torde komma att särskilt med tillämpande de reserven, av riksdag. - 1911 utfärdade bestämmelserna för sjöofficersutbildningen nya -

bliva mycket ringa, anledning för det dåvarande syntes föreligga att

upptaga den chefen för marinstaben föreslagna frågan om repetiav och för dessa officerare.

tionsövning pension

Vad åter angår de officerare, vilka avgingo före uppnådd pensions-

framhölls i att de ditintills i allmänhet

ålder, nyssnämnda proposition,

till ävensom att bildandet reservstat anövergått reserven, genom av en talet till Hottans stamofficerare torde komma att

av reserv övergångna

minskas. Då dessutom förefunnes att vid mobilisering med

möjlighet

stöd de för flottans tjänst värdefulla

av värnpliktslagen disponera

vilka vid icke inträtt ireserven, ansåg chefen

officerare, avskedstagandet för sjöförsvarsdepartementet något behov icke föreligga att genom sär-

skild förmå ifrågavarande personal att inträda i flottans reserv,

pension

och kunde därför icke biträda de chefenför ma-

departementschefen av

rinstaben och pensionering för

gjorda förslagen om repetitionsövningar

här omhandlade stamanställda officerare.

De sakkunnigas erinringar och förslag.

Såsom framgår förestående har viss

av redogörelse såväl tjänste-

Behovet m; som tjänstgöringstid inom respektive fredsçjänst-

subalternofficersgrader uppställts

såsom villkor för befordran officer göring. av i till

reserven upp kaptens tjänste-

grad. Emellertid saknas såväl bestämmelser

permanenta angående obligatorisk eller frivillig tjänstgöring för dylik personal som ock å stat

anvisade medel för bestridande därmed förenade kostnader. av

Med stöd riksdagens år 1919 fattade beslut av utfärdades den 4

mars 1919 nådigt brev kompletterat med vissa i brevet den

kungl. 20 september s. ån givna bestämmelser, vari bland annat föreskrevs, att

kostnaderna för vid flottan officerare

frivillig tjänstgöring av i

reserven skulle i den mån sådan rådande j

- tjänstgöring betingades av vakanser

inom stamofficerskåren bestridas

- av avlöningsanslaget. Härigenom

har visserligen tillfälle beretts de officerare i reserven, vilka därtill

förklara sig villiga, att bliva inkallade till Hittills har

tjänstgöring

emellertid endast jämförelsevis del

en ringa av reservofficerspersonalen

blivit inkallad till dylik

frivillig tjänstgöring. Anledningen härtill torde

böra tillskrivas flera olika dels

förhållanden, nämligen att det rådande

av vakanser framkallade behovet sålunda till

av frivillig tjänstgöring in-

kallade reservofficerare de under på grund av senare åren föga om-

fattande fartygsrustningarna allt mindre

gjort sig gällande, dels att ansökningar om inkallelse endastingivits relativt fåtal av ett dylika officerare, och dels slutligen att dessas och utbildning föregående tjänst-

göring i flera fall icke varit beskaffenhet kunna

av att främja det med

sådan avsedda

inkallelse syftemålet.

s Om också inkallelsen reservofficerare under fiottans

av mobilisering

åren l9l4-l9l8x i förening med den omtalade

nyss frivilliga tjänst-

göringen av dylika officerare för närvarande medfört

en genomsnittlig

höjning av denna personals kvarstår dock orubbat

tjänsteduglighet, önske- i

målet att allt kunna den

framgent undanrödja vid denna institution lådande betänkliga bliva

svaghet, som måste följd bristen på

en av perio-

diskt återkommande Särskilt vad

övning. angår de för flottans tjänst

ofta synnerligen värdefulla vilka före

officerare, uppnådd -pensions-

ålder och icke sällan vid inträtt - unga år i reserven, lärer det få -

anses anmärkningsvärt, att den sjömilitära utbildning, som bibringats

dem, icke på något sätt Linderhålles. En

jämförelse med tjänstgörings-

förhållandena inom för marinen reservstat i detta sammanhang synes

vara påkallad. För personalen å nämnda stat stadgades nämligen

under -

motivering av sjöofficersyrkets mångsidighet

en tjänstgörings-

tid icke överstigande den för armén och kustartilleriet före-

oväsentligt

skrivna. Härav böra dragas den slutsatsen, att jämväl officerare

synes

i flottans i stället för att såsom oövade, borde inkallas

reserv, nu vara

till tjänstgöring åtminstone varaktighet inom övriga

av samma som

försvarsgrenar är föreskrivet, eller omkring 45 dagar vart tredje år.

Den tid, under vilken officer utan övning kan bibehålla

en anses

nöjaktig tjänsteduglighet, är beroende på flera omständigheter, fram-

en för allt den befattning han är avsedd att bestrida. Att denna tid

på

särskilt i vad sjötjänstgöring emellertid icke sträcker

angår -

-

över än ett relativt fåtal år, torde med hänsyn till sjökrigsig mera

rastlösa utveckling visshet kunna fastslås. Vid dylikt

föringens med

förhållande lärer det uppenbart, att den officer, omedelbart

anses som eller inom de närmaste åren efter erhållen stamanställning övergått till

under ett eller annat tiotal år före den tidpunkt, vid vilken reserven, hans upphör, praktiskt taget saknar värde för

tjänstgöringsskyldighet

flottans tjänst.

En härmed likartad, ock i grad påfallande misshus-

om samma

med för flottans tjänst utbildad personal kan jämväl före-

hållning anses

beträffande de. officerare, vilka efter i sjökrigsskolan avslutad ut-

ligga

blivit utnämnda i flottans Enär dessa officerares genom-

bildning reserv.

redan vid tidpunkten för inträdet i reserven

snittliga tjänsteduglighet

kan relativt låg, men deras värde såsom för flottans tjänst an-

anses vändbar befälspersonal likväl ingalunda bör underkännas, synas även

i denna fullt vägande skäl föreligga för åtgärder i fråga om personal att vidmakthålla dess tjänstbarhet. Härjämte torde böra beaktas, syfte

officerare, tillhörande de båda här omhandlade för sin att grupperna, utkomst i hava valt verksamhet utan samband med sjömans-

regel en ett förhållande ytterligare skärper de framhållna bristerna

yrket, som ovan

i hos dessa reservofficerare.

fråga om tjänstedugligheten

De chefen för marinstaben i skrivelsen den 29 september 1913

av väckta måste därför enligt de sakkunnigas förmenande anses

förslagen riktiga principer och beskaffenhet att böra upp-

vara grundade på av

tagas till förnyad prövning.

60 till 1914 års p lagtima

Beträffande de i propositionen nzr senare

riksdag angivna skäl, på vilka chefen för sjöförsvarsdepartementet ansåg

icke kunna biträda nämnda de sakkunniga delvis

sig förslag, hysa en

avvikande från blivit i sagda proposition hävdad.

uppfattning den, som

Såsom skäl emot och fredstjänstgöring uttalades i nyss-

pensionering

nämnda den antalet här ifrågavarande offi-

proposition förmodan, att av

skulle olika anledningar den ändrade sjökrigsskoleutbildcerare av -

ningen samt reservstatens införande komma att bliva Om

-- ringa.

också numerären dylik personal skulle

av vara jämförelsevis fåtalig,

torde enligt de sakkunnigas åsikt ett dylikt särskilt beträf-

förhållande,

fande de yngre officerarna, icke kunna motivera ett de

övergivande av krav på vidmakthållen tjänsteduglighet, bland med

som annat hänsyn till kostnaden för den på officerare

vederbörande nedlagda utbildningen

måste från statens sida uppställas. Aven frånsett sådant betraktelseett sätt kan i allt fall ifrågavarande ofñcerares före-

fåtalighet numera

bringas såsom skäl emot fredstjänstgöring och antalet

pensionering, enär

sådana officerare icke såsom förmodats

undergått någon minskning, utan

ett motsatt förhållande i stället inträtt.

I proposition förebars vidare såsom skäl införandet samma mot av pensionering, att stamofficerare vid avskädstagandet i till

regel överginge reserven. Sagda omständighet har visserligen under år tal-

genom senare rikt förekommande avskedstaganden i med till

förening övergång reserven

alltjämt visat sig äga bestånd. Genom till en dylik övergång reserven uppstår emellertid i kvalitativt hänseende icke helst

någon som vinst,

enär det i avseende å icke skillnad

tjänsteduglighet föreligger någon

mellan å sidan officerare, inträtt i flottans och vilka ena som reserv därefter icke fullgjort någon tjänstgöring, och å andra sidan sådana

officerare, vilka vid avsked från beställning på stat helt

föredragit att

lämna flottan.

Vidkommande det i merberörda förhållandet

proposition påpekade

att sistnämnda officerare, vilka avgått från stammen inträda utan att i reserven, kunna med stöd värnpliktslagen vid

av mobilisering disponeras

för tjänstgöring vid flottan, må erinras dessa officerare

därom, att äro

skyldiga att stå till försvarets förfogande längre än till det varunder

år,

de uppnått 42 års ålder, under det att de däremot därest de inträtt i skulle varit till 55 ålder.

reserven - tjänstgöringsskyldiga års

I anslutning till vad anförts de .vad beträffar

nu anse sakkunniga, att

de officerare, vilka före helt lämna

uppnådd pensionsålder flottan, åt-

gärder böra vidtagas för att förmå dem vid avskedet från aktiv att tjänst söka inträde i En dylik är införandet den reserven. åtgärd av marinstabschefen föreslagna pensionen vid 55 levnadsår.

av uppnådda

Förutom den vinst, på sådant sätt skulle ernås som genom att ifrågavarande officerare bleve disponibla för flottan under åldern 42-435 år, skulle avgången från stammen underlättas för till

dessutom härigenom

befordran förbigångna officerare

en anordning som ur tjänstesynpunkt

i många fall kan önskvärd. anses Beträffande med sådan eventuellt förenad

pension tjänstgöringsskyldig-

G5521 3

i fredstid de sakkunniga i vad angår de officerare, vilka efter

het vilja

42 levnadsår övergå till såsom sin åsikt framhålla, uppnådda reserven, med dels till dessa officerares långa stamanställningstid och

att, hänsyn

därunder erhållen med tjänsten och dels till desammas relativt

förtrogenhet

icke

höga levnadsålder, obligatorisk fredstjänstgöringsskyldighet synes

böra dessa officerare för erhållandet viss mindre pension.

åläggas av en

Vad beträffar sådana officerare, vilka vid ålder än 42 åter yngre de däremot framhålla, att deti

år erhållit avsked, vilja sakkunniga

här berörda skrivelse ifrågasatta införandet

marinstabschefens ovan av

för officerare samband med obligatorisk freds-

pensionering dylika utan måste allt för ofördelaktigt.

tjänstgöring ur tjänstesynpunkt anses

torde icke den i samband med föreskrift

Visserligen pension, som om

eventuellt skulle komma att tillerkännas

obligatorisk fredstjänstgöring

kunna förväntas sådan lockelse, att samtliga skulle

dessa officerare, utgöra

komma till Införandet stadganden om vissa repeatt övergå reserven. av torde i stället detta dock beroende på pensionsbeloppets

titionsövningar -

storlek komma att medföra någon minskning i numerären av Officers- -i flottans Då emellertid tvekan kunna råda kåren reserv. ingen synes valet mellan större och oövad reservkader och till numerären en en

övade officerare, hava de sakkunniga ansett

något minskad reserv av föreslå införandet bestämmelser obligatorisk det lämpligt att av om i med pensionering för de officerare, vilka

fredstjänstgöring förening

ålder. På liknande skäl skyldighet och avgå före 42 års synes samma därmed förenad förmån böra införas även för de ofñcerare, vilka omedelefter avslutad vunnit inträde i reserven.

bart sjökrigsskoleutbildning

De sakkunniga hava vid behandlingen av föreliggande spörsmål

till den för armén gällande reservbefälsinstitu-

upptagit granskning

tionen ävensom den härmed i allt väsentligt likartade organisationen inom kustartilleriet. Det för krigsmakten i dess helhet gemensamma önskemålet återkommande övningar hos re-

om en genom planmässigt bevarad duglighet för krigstjänstgöring inom sagda

servpersonalen synes

hava funnit tillfredsställande lösning genom ett

försvarsgrenar en

anordnat för inkallelser såsom villkor

grundval av S-årsperioder system

icke endast för och befordran utan jämväl för rättigheten att

pension

överhuvud tillhöra Förefintligheten inom nämnda taget reserven. nu

försvarsgrenar de med de värnpliktigas repetitionsövningar samman-

av

fallande, relativt korta regementsövningarna utgör härvidlag betingelsen

effektivt den tid, under vilken

för ett i möjligaste mån utnyttjande av

kan lämna sin civila verk-

reservofficeren lämpligen åläggas att tillfälligt

samhet. Såsom framhållits är önskemålet tjänsteduglighetens nyss -

vidmakthållande gemensamt för hela

- krigsmakten, men tillvägagångs-

sätten för dess realiserande kunna i detta, liksom i andra

många fall,

tillföljd av arméns och flottans i organisatoriska och andra hänseenden

vitt skilda karaktär icke bliva lika. Sålunda förefinnes bl. icke inom a. flottan någon motsvarighet till de inom armén i samband med de värn-

pliktigas repetitionsövningar förekommande regementsövningarna. Anordnandet övningar för vissa reservbefälskategorier under den

av

inom flottan förekommande, med nyssnämnda regementsövningar närmast jämförbara utbildningsperioden- kustflottans tillämpningsövningar

under juli-augusti ka.n i flera hänseenden betraktas såsom

- önskvärt,

men mötes, förutom de inom övriga nära obefint-

av försvarsgrenar nog

liga vanskligheterna i fråga anordnande personalens om av förläggning, av svårigheten att infoga ifrågavarande personal i de under yrkesskolorna

redan dessförinnan samövade före-

fartygsbesättningarna Visserligen

ligger beroende på tillgången såväl medel

en, på disponibla som på bemanning av olika slag, teoretisk möjlighet att under ifrågavarande

övningar låta kustñottan svälla ut med vissa fartyg eller

fartygsförband.

För att kunna bringas i harmoni med förut rustade måste likväl

styrkor, en dylik utökning av fartyg även omfatta för respektive fartygs-

en

besättningars samövning avpassad tid före tillämpningsperiodens inträde.

Härigenom skulle emellertid den kostnad, rimligtvis kan för

som avses en dylik åtgärd, bliva väl hög, ävensom den tid, under vilken vederbörande reservofñcerare skulle behöva bliva allt för

vara inkallade, lång.

Under sådana omständigheter inkallelse större antal synes en av ett reservofñcerare under tillämpningsövningarna icke

kunna ifrågasättas.

En utväg, torde få särskilt för de officeannan som anses lämplig

rare, vilka under föregående stamanställning eller bibringats en mer

mindre omfattande specialutbildning, skulle kunna in-

tillgripas genom

kallande dylika officerare till vilka

av respektive yrkesskolor, enligt nu gäl-

lande organisatoriska bestämmelser äro anordnade under månaderna

maj

-juni samt september-oktober vid olika förband kustñottan. Möjligav heterna för vederbörande officerares under

förläggning äro nämligen

ifrågavarande övningsperiod, med hänsyn till förekomsten logements-

av

fartyg, någorlunda tillfredsställande, varjämte den till dessa skolor för-

lagda fartygsmaterielen olika slag bör kunna bereda tillfälle att inom av

en tämligen begränsad tidrymd förnya och utveckla de kunskaper,

som officeren under föregående utbildning förvärvats. av Vad slutligen angår inkallelse till under den tid

sjötjänstgöring- av

året, då flottans fartyg i regel äro stationärt till

förlagda respektive sta-

tioner, torde ett förfaringssätt icke i större omfattning böra tillgripas. dylikt

Därest likartat utbildningsresultzxt skall kunna ernås, måste nämligen tiden för under sådan förläggning givetvis sättas längre än vid

övning tjänstgöring på sjögående fartyg. Med hänsyn till här ifrågavarande

officerares civila verksamhet torde övningstiden å stationärt fartyg dock

icke böra utsträckas utöver 3 månader. -

Ovan berörda olika tillvägagångssätt för bibring-anrde av erforderlig

till vila emellertid på förutsättningen att officer, inkallas

-övning sjöss som

till är avsedd att vid mobilisering tjänstgöra i sådan be-

tjänstgöring, fattning ombord, med övningen Till denna omständighet

som avses.

likväl behörig hänsyn kunna tagas vid uppgörandet av planerna

synes för officerarnas inkallelser och till deras fördelning till olika mobilise-

ringsbefattningar.

Beträffande de officerare, vilka efter hand falla för den inom olika

tjänstegrenar ombord lämpliga åldersgränsen, ävensom ifråga om officerare,

vilka andra skäl icke böra för sjötjänstgöring, måste jämväl av avses ställas i avseende å duglighet till för dem

lämpligt avpassade anspråk

anvisade under krig. Den övning i land, till vilken

tjänstebefattningai

sådan officer bör inkallas, måste givetvis, för att motsvara det med den-

avsedda syftemålet och i överensstämmelse med vad ovan sagts samma

i fråga sjötjänstgöring, inriktad på viss slags mobiliseringstjänst-

om vara göring. Härvid bör i första hand eftersträvas att officer, som avses att vid bestrida särskild beredes tillfälle att

krigstillfälle ijänstebefattning,

under ordinarie befattningsinnehavarens sjökommendering eller eventuell under tid 2-3 månader, inträda i denna

tjänstledighet, lämplig förslagsvis befattning. De svårigheter, kunna komma att uppstå för tillgodo-

som seendet önskemålet inkallelsers förläggande till tid-

av om ifrågavarande

vederbörande officerare i tid kunna meddelas, torde genom

punkter, varom kommenderingsärenden till omsorgsfull planläggning av ifrågavarande

stor del kunna undanröjas. För de vilka vid avdelade till sjö- eller

officerare, mobilisering äro

sådan beskaffenhet, att inkallelse till kortare

landtjänstgöring av en

icke i och för kan effektiv, torde tjänstgö-

fredstjänstgöring sig anses ringen lämpligen böra förenas med efter omständigheterna avpassad

en kurs, ägnad att giva vederbörande för hans krigstjänstgöring lämpad en beträffande och nytillkomna bestämmelser inom

orientering utvecklingen det område, med repetitionsövningen avses.

som Såsom framgår lärer ett för samtliga

av nu gjorda redogörelse

tillhörande här omhandlade officerskategorier, till beskaffen-

officerare, heten ensartat system repetitionsövningar icke kunna organiseras.

av

Däremot torde de övningar skilda de sak-

av slag, som enligt ovan av kunniga ansetts lämpliga, böra givas ungefärligcn tidslängd. En tid

samma av 2-3 månader för officerares repetitionsövningar måste

visserligen ur

sjömilitär synpunkt anses såsom väl kort, torde förutom men --- av förut anförda, delvis flottans

ur övningsorganisation automatiskt fram-

sprungna skäl icke kunna i avsevärd mån såvida det

- förlängas, reserv-

officeren tillkommande ekonomiska framför allt

vederlaget, pensionen,

skall kunna hållas inom rimliga gränser.

Den åldersgräns, intill vilken sådan officer i här reserven varom är

fråga lämpligen bör åläggas tjänstgöringsskyldighet i torde i

fredstid,

anslutning till förut framhållna synpunkter böra bestämmas till 42 år.

Tidsperioderna mellan de olika repetitionsövningarna äro givetvis ytterligt

svåra att avväga, torde med utgångspunkt från 2-3 månaders men r-

repetitionsövningar under inga förhållanden böra utsträckas utöver 4 år. -

Ett 4-årsperioder grundat system vilket de - av sakkunniga ansetts

såsom det lämpligaste måste dock, för kunna betraktas - att såsom

nöjaktigt, jämväl fotat på envid tjänstetidens början vara skapad, lämpligt avvägd grundval. En sådan grundval lärer få näppeligen anses föreligga

för de ofñcerare, vilka omedelbart efter vunnen anställning såsom stam-

ofñcerare övergått till flottans och ännu mindre för efter reserv dem, som

genomgången sjökrigsslcola endast kunnat erhålla anställning i denna

reserv. För sistnämnda båda kategorier officerare torde därför böra

stadgas

en viss tjänstgöringstid, beroende på förhållanden

övningsorganisatoriska

lämpligen 10 mfinsader, förlagd omedelbart efter till fänrik.

konstitueringen

Härmed skulle Jåümwäl kunna skapas viss de stundom

en garanti emot

förekommande fallen omedelbart eller efter

av avskedstagande nära

vunnen

stamanställning. Dylika avskedstaganden. måste nämligen med hänsyn

till de på sjökadettutbildningen nedlagda avsevärda kostnaderna betraktas

såsom från statens

synpunkt synnerligen olämpliga.

För de officerare i vilka i befäl

reserven, egenskap av yrkesmässigt ägna

åt verksamhet inom det civila och därunder

sig sjömansyrket hava möj-

lighet att underhålla och utveckla den individuella

sjömannakunskapen,

torde viss reduktion beträffande vid flottan

en tjänstgöringsskyldigheten

kunna anses skälig. En dylik reduktion med hänsyn till önskesynes målet om repetitionsövningarnas jämna icke böra omfatta två

fördelning

varandra följande sådana till

övningar utan begränsas högst var

övning. Såsom villkor för frikallelse från viss

annan repetitionsövning

torde förslagsvis kunna sättas fordran såsom

på en befälihandelssjöfart

förvärvad tjänstgöringstid minst 2 års för

av varaktighet samt nästa

frikallelse ytterligare tid. samma

De sig vidare böra förorda, att fullgörandet i sakkunniga anse av det första och repetionsövningar skall föregående angivna tjänstgöring

villkor endast för erhållande pension och efter vissa utgöra av --

här nedan förslagsvis angivna grunder befordran, utan jämväl för

-= rätten att kvarstå i flottans reserv.

gällande bestämmelser äro här ifrågavarande officerare tjänst-

Avsked och Enligt pension. intill utgången det år, varunder de uppnå 55 års ålder.

göringsskyldiga av

Det torde kunna huruvida icke denna åldersgräns är väl hög

ifrågasättas, vad beträffar de officerare, vilka efter genomgången sjökrigsskola blivit

utnämnda i flottans Då inga vägande skäl synas kunna förereserv. för denna kvarstående i Hottans längre tid

bringas personals reserv en

ån är föreskriven reservofficerare med aspirantutbildning

den, som för

de sig böra förorda att avskedsåldern för först-

45 år, anse sakkunniga

nämnda slag officerare jämväl bestämmes till 45 år. av Beträffande vissa i fråga den pension, bör utgå

synpunkter om som

till vilken intill föreskriven ålder kvarstått i flottans få

officer, reserv,

de hänvisa till i kap. V gjorda uttalanden.

sakkunniga

Vad beträffar befordringsförhållandena inom här omhandlade del av

Befordra

flottans torde viss omläggning gällande, i det föregående

reserv av nu omtalade bestämmelser få erforderlig. Härvid må till en början anses den brist överensstämmelse, förefinnes mellan villkoren

påpekas på som

för befordran till och till löjtnant, och som därför under

underlöjtnant

alla förhållanden bör underkastas ändring. Nuvarande föreskrifter med-

formellt tolkning därhän, att för befordran till löjtnant giva nämligen en

icke skulle erfordras utöver det år,

någon ytterligare tjänstgöringstid som

blivit satt såsom villkor för befordran till underlöjtnant, såvida tjänst-

6 månader detta år fullgjorts på ett tillfredsstäl-

göringen under av

lande sätt. i De vilka de ansett befordran här

grunder, enligt sakkunniga av

omhandlade officerare i flottans böra äga äro följande. reserv rum, Såsom villkor för befordran till underlöjtnants grad torde böra upp-

ställas 2 år samt fullgjord fänrikstjänstgöring i det

en tjänstetid av av

föregående föreslagen längd 10 månader, sålunda i det närmaste samma villkor de gällande.

som nu För befordran till grad tjänstetid 5 år i före-

löjtnants synes en av ning med fullgjord tjänstgöringsskyldighet vara tillfyllest. Härigenom skulle under förutsättning att förordat system för repetitions-

- ovan vinner fastställelse sådan övning komma att före befor-

övningar - en

dran till löjtnant fullgöras officerare, vilka erhållit sin första Officers-

av anställning i flottans eller vilka inträtt i före fullgjord

reserv reserven 10-månaders tjänstgöring såsom fänrik i flottans stam. De sakkunniga hava sålunda ansett sig böra föreslå ett frångående gällande be-

av nu stämmelse 8 års-tjänstetid inom vilken tid vid jämförelse

om reserven,

övrigagraderstadgade Käll odproppiitipnerligtlffögtöre-

mä ,sam jämvä en mins ning villkorav en ör e or ran nan

skrivna tiden för tjänstgöring vid flottan.

Vad slutligen angår befordran till kaptens grad hava de sakkunniga

ansett lämpligt förorda bibehållande nuvarande bestämmelse 18

av om års tjänstetid i däremot ansett, att föreskrifterna tjänst-

reserven, men om göringstid viss längd vid flottan böra ändras därhän, att vederbörande

av officer skall hava fullgjort de repetitionsövningar, vilka infalla under den

för befordran stadgade tjänstetiden.

Det hittills tillämpade systemet att den för befordran stadgade tjänstetiden må minskas med den tid, varunder officer tillhört flottans stam eller efter övergång till tjänstgjort vid flottan, de sak-

reserven synes kunniga i huvudsak lämpligt att bibehålla och torde detta system

vara

jämväl fortfarande böra uttryckas i dubbelberäkning av ifrågavarande tider. Från sådan beräkning bör enligt de sakkunnigas mening emellertid undantagas dels stadgad fänrikstjänstgöring och repetitionsövningar,

dels ock den tid, under vilken officer haft avsked med tillstånd att såsom lönlös kvarstå i flottans stam eller åtnjutit tjänstledighet med frånträ-

dande löneförmåner.

av

De sakkunniga hava därjämte, med hänsyn till förutnämnd möjlighet att i handelssjöfart vidmakthålla ömannakunskapen, ansett lämpligt att för

här omhandlade kategorier officerare föreslå bestämmelser innehåll,

av av att tjänstetid utöver 2 år såsom befäl i handelssjöfart må dubbelberäknas.

Ovan angivna tjänstgörings- och befordringsförhållanden, frånsett dubbelberäkning på grund eventuell tjänstetid i handelssjöfart, åskåd-

av

liggöras grafiskt å omstående tablå.

De de sakkunniga enligt väckta förslagen till omläggning Samman-

av ovan

bestämmelser beträffande de officerare, fattning av

av nu gällande organisatoriska

de .sakkunvilka före uppnådd pensionsålder eller omedelbart efter vid sjökrigs- nigas förslag. skolan avslutad utbildning vunnit anställning i omfatta

flottans reserv,

sålunda i huvudsak

i

dels införandet viss obligatorisk 2förening ned pen-

av

sicrzering uppnådcl 55 lrs ålder för officerare, vil/ca vinna anställning

efter

reservera före uppnâdd 42 års ålder,

4 .u

Tablå

över föreslagna tjänstgörings- och befordringsförhållanden för officerare, vilka

före uppnådd pensionsålder eller efter genomgången sjökrigsskoln

vunnit anställning i llottans reserv.

22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 3G 37 38 39 40 411-2342levnadsår

i i

i i IÖ i i i i i i

rö i i i i

I rö i . i i i i i i i i

i i IÖ rö i i i i i 3 i i i i i i

i rö i rö i i i

1-0 rö i i i i i i

i i K rö 2rö i g i i i i i ii i

K rö i rü rÖ i i i i i i i i i i i

i rö K rö rö i i

rü K rö rö i i i i i i -: i i i i i i i ii : i j

i i i rö i rö K rö i i i i i i i i i i i

rö rö K rö i rö i i i à i i i

röK i rö rö rö i i i i i i i i i i i i " i i i j i i LL L rö m rö i 1: i i i PÖ i i i i l i i i i i : i i

U L rü ri rö i iöK i i i i i i i i i

i

iramv.i U rö L rö 1-0 K i i rö i

tjänslsiil 2 3 4 ö 6 7 8 9 10 11 12 13 14 lö 16 17 18 19 20 njäinsteår

Beteckning-ar: rö I repetitionsövuing:

K = tidpunkt för befordran till kaptens grad.

L : n n löjtnants IT : n n underlöjtnants grad. i Z tjänstetid i iiottans stam underkastad dubbelberäkning.

-á 2: TGSGTV.

dels införandet pensionering uppnøidd 5.5 Evas ålder utan

av efter obligatorisk jredsyänstgöring för ofücerare, vilka vinna anställning

i reserven efter uppnâdd 42 drs ålder,

dels 00k vissa härmed sammanhängande ändringar i gällande be-

nu jbrdringsvillkor.

Detaljerade förslag till ifrågavarande organisatoriska förändringar jämte vissa i det föregående berörda smärre omläggningar eller förändringar av nu gällande föreskrifter återfinnas i kap. VI.

655 21

KAP. III.

officerare tillhörande reservstat för marinen.

Reservstatsinstitutionens tillkomst och nuvarande organisation m. m.

Under förra hälften år 1908 hade särskilda kommitterade för av armén och särskilda för marinen avgivit betänkanden, förstnämnda kommitterade rörande införande fast avlönat reservbefäl för armén och av de sistnämnda beträffande förtidspensionering officerare och underav officerare vid marinen. Då dessa betänkanden i vissa avseenvoro

den från varandra skiljaktiga, uppdrog Kungl. Majzt den 20 november

1908 åt kommitté att söka åstadkomma sammanjämkning desamma en av och avgiva förslag till bestämmelser i ärendet. Den 1909 avgåvo dessa kommitterade Betänkande och för- 3 mars angående reservstater vid armén och marinen I

slag upprättandet av

detta förslag upptogs först till prövning frågorna övergång till re-

om

före uppnådd pensionsålder med reducerad pension lön, samt

serven avgång grund otjänstbarhet, och behandlades sedermera vissa om på av beträffande pensionsgrunderna för marinen föreslagna ändringar. Kommitterade framhöllo till början, att för marinens behovi en händelse mobilisering erfordrades avsevärd fullt utbilav en reserv av dade officerare och underofñcerare. Vid flottan funnes ett stort antal i land, särskilt sådana administrativ art, vilkas ordinarie

befälsposter av

innehavare vid mobilisering lämpligen kunde avlösas officerare i reav även vid lokaleskadrarna kunde del befälsposter besättas med serven; en Enda att skaffa fullt utbildat och med tjänsten

dylik personal. utvägen

väl reservbefäl den att söka förmå officerare, tillräck-

förtroget vore som

vid stammen, att mot någon ersättning övergå till

ligt länge tjänstgjort

med skyldighet att för bibehållande sin militära duglighet reserven av

tid efter deltaga i övningar.

annan De kommitterade framhöllo vidare, att dylik reservpersonalicke borde tillkomma förtidspensionering utan borde densamma i stället genom i beställningar stat och bilda särskild reservstat med vissa

uppföras på en

vilka innehavarna efter vid föreskriven levnadsålder verkställd

löner, av avgång skulle åtnjutas såsom pension. Såsom grundläggande för ifrågavarande o1g2rnisation föreslogs av

de kommitterade såsom villkor för övergång från stammen till reserv-

staten viss tjänste- och levnadsålder samt viss tjänstgöringsskyldigheti fredstid. Ehuru det vid mobilisering för flottan erforderliga antalet officerare på reservstat kommitterade hade beräknats högre än

av

nedan angivet antal, ansågs emellertid med hänsyn till. stampersonalens ringa numerär, att endast 6 kommendörkaptener samt 21 kaptener skulle

kunna överföras till reservstaten under loppet 12 år.

av

Sedan 1909 års kommittéförslag bland annat behandlats i1911 års

andra försvarsberedning och sedan Vissa myndigheter över detsamma avgivit

yttranden, framlades sagda förslag i delvis omarbetat skick för 1914 års

lagtima riksdag. Departementschefen framhöll därvid, att vid be-

senare räknandet mobiliseringsbehovet officerare ett icke obetydligt antal

av av

stamanställd personal hade upptagits såväl för land- som sjötjänstgöring. Den tjänstdugliga delen sådan personal emellertid otill-

av vore

räcklig för fyllandet mobiliseringsbehovet, varför åtgärder ansågos

av erforderliga för ökande denna befälstillgångx I likhet med 1909 års kom-

av

mitté, flertalet marinmyndigheter och 1911 års andra försvarsberedning

ansåg departementschefen, att sådan ökning borde åstadkommas genom

en upprättande reservstater för marinen. Detta i all synnerhet lämp-

av vore ligt, då därigenom icke allenast skulle erhållas ökad tillgång på tjänst-

duglig befälspersonal samtidigt statsverkets utgifter i någon mån

som nedbringades, utan även särskilt för flottan önskvärd föryngring av

en

stampersonalen skulle möjliggöras raskare omsättning stam-

genom en av officerare.

Vid bestämmande reservstatsofficerarnas tjänstgöringsskyldighet

av

ansåg departementsnhefen med hänsyn till sjöofficersyrkets mångsidighet, att något längre tjänstgöringstid erforderlig vid flottan än vid

en vore armén och kustartilleriet.

Efter att hava redogjort för detaljerna i det framlagda förslaget, emot vilka intet väsentligt att erinra, framhöll departementschefen,

vore att förslaget endast innehöll bestämmelser om en första uppsättning av reservstat, omfattande åren 1916-1920, samt att organisationen vore avsedd att sedermera, i händelse erfarenhet, vidare utvecklas.

av gynnsam

Antalet beställningar, ingingo i den första uppsättningen, hade be-

som räknats med hänsyn till den sannolika tillgången, icke så stort,

men vore

att det fyllde mobiliseringsbehovet enligt förslaget till sjöförsvarets

ordnande.

Det framlagda förslaget blev i huvudsak godkänt av 1914 års senare lagtima riksdag, beslöt, att reservstaten borde vid den första peri-

som odens slut år 1920 omfatta följande antal beställningar, nämligen 2 rege-

mentsofñcers- och 8 kaptens- löjtnants-beställningar.

.

Resan-statens Den 3 december 1915 utfärdades nådig förordning

angående reserv-

nuvarande för vilken fortfarande i allt

stat marinen, förordning väsentligt är gäl-

organisation. lande. Enligt sagda förordning fordras för övergång till reservstat, för-

utom full tjänsteduglighet, bland annat: för kaptener löjtnanter 10 tjänsteår såsom aktiv officer och 32 levnadsår, för kommendörkaptener

av

graden samt för kaptener vid befordran till närmast högre gradi samband med överflyttning till reservstat lämplighet för den högre be-

ställningen.

Officerare å reservstat äro tjänstgöringsskyldiga i krig eller då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar, ävensom vid sådan övning

som till utrönande marinens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dess-

av

utom i fred enligt följande: kommendörkaptener, kaptener och löjtnanter i åldersgruppen 37-42 år dagar under varje ihögst9O tvåårsperiod; kaptener och löjtnanter efter fyllda 43 år i högst 60 dagar under loppet av varje treårsperiod; samt kaptener och löjtnanter intill fyllda 37 år i högst 90 dagar likaledes under loppet varje treårsperiod.

av

Genom generalorder 762 den 9 juni 1917 hava de i ovannämnda

nzr

nådiga förordning utstakade tjänstgöringsförhållandena för reservstatspersonalen närmare reglerats och innehåller sagda generalorder bland

annat bestämmelse innehåll, att officerare å reservstat i

en av regel skola fullgöra dem åliggande tjänstgöringsskyldighet i befatt-

samma

ning, vederbörande vid mobilisering bekläda, att, då sär-

som avses men

skilda omständigheter därtill föranleda, ifrågavarande personal må be-

ordras även till tjänstgöring.

annan

Officerare å reservstat uppbära årligen fast lön, Varierande mellan

1,200 och 3,500 kronor, beroende på innehavande tjänstegrad, samt kaptener och löjtnanter dessutom avlöningstillägg, uppgående till 300 å 600

kronor efter viss uppnådd ålder. tjänstgöring åtnjutes med undan-

Under

tag av inkvarteringsbidrag samma förmåner., som gälla för personal

å aktiv stat i motsvarande tjänstegrad.

Avsked från beställning å reservstat meddelas officer vid uppnådda 55 levnadsår, och är han därefter skyldig att tillhöra flottans

reserv under tid och med förpliktelser, gälla för motsva-

samma samma som rande personal, vilken från aktiv stat med fyllnadspension till

övergått

reserven. Pensionen för officerare å reservstat utgår med något lägre belopp än dem åtnjuten fast lön. Såsom bidrag till densamma skall

av

officer, under det beställning på sagda stat honom innehaves, årligen

av

erlägga en avgift uppgående till tre procent pensionsbeloppet.

av

Med hänsyn till officersbristen har chefen för

bland stampersonalen Chefensför

marinstaben år 1920 föreslagit successiv utökning onarinstabeiz en av reservstaten förslag till

under åren 1922-26 med sammanlagt 30 löjtnantsbeställningar, vartill

reservstatens i första hand borde överHyttas löjtnantcr och underlöjtnanter från Hot- successiva

izfäkande. tans och borde dessa dessförinnan hava varit inkallade till

reserv, tjänst-

göring under minst 5 år. Den, sålunda erhållit beställning å som reserv-

stat, skulle skyldig att, därest vakanser förefunnes i stamoflicersvara

kåren jämväl under de närmast efter anställningen följande 5 åren

på

kallelse inställa till tänst örino borde han i övri t beg g men g vara ö friad. från tjänstgöringsskyldighet. . . fredstid. . Efter .

1 en sammanlagd tjänst-

göringstid av minst 9 år skulle befordran till kapten kunna äga rum.

Avlönings- och pensionsbestämmelser för enligt

ovan antagna reservstats-

officerare skulle i huvudsak för vara som reservstaten äro gäl-

desamma

lande. Detta ärende har chefen lör försvarsdepartementet överlämav

nats till försvarsrevisionen.

De sakkunnigas erinringar och förslag.

Huvudmotivet för upprättande reservstaten, nämligen önskemålet av Erinringaø

att därigenom skapa med hög tjänsteduglighet, måste betrak- beträffande

en reserv organisa-

tas såsom synnerligen välgrundat. Den lösning ifrågavarande

av spörs- tionen.

mål, som kommit till uttryck 1915 års förordning, emelgenom synes lertid vad beträffar flottan till följd nedan

-- - av angivna omständig-

heter icke hava medfört önskvärt resultat.

Såsom framgår föregående redogörelse har vid

av reservstatens upp-

rättande uppmärksamheten visserligen varit riktad del de vid på en av

flottan förelintliga, från krigsmakten i skilda övrigt förhållandena, näm-

ligen i så mån att längre tjänstgöringstid för flottans officerare blivit en

med hänsyn till sjöofficersyrkets mångsidig-het föreskriven. Det torde emel-

lertid kunna ifrågasättas, huruvida icke härvid den i

maximitid, som en

civilt yrke anställd utan större olägenhet kan tid efter person annan

för militär blivit överskriden. De i före-

avse tjänstgöring, upplysningar

varande avseende, de sakkunniga kunnat inhämta i

som sjöförsvarets kommandoexpedition, lämna härom tydlig vägledning. Dessa

en upp-

lysningar giva nämligen vid handen, att vederbörande officerare vid

övergång till reservstaten i allmänhet icke torde hava klart för

gjort

sig, huruvida de fordringar, äro beträffande

som uppställda tjänstgöringen

vid Hottan, kunde utan slitningar låta sig förenas med verksamheten

inom annat yrke. I vad mån de olika individernas önskemål härvid

kunnat flottans myndigheter tillgodoses utan kännbara

av eftergifter

beträffande de militära kraven, de sakkunniga sig icke kunna bedöma.

anse

Förefintligheten betydande svårigheter för ifrågavarande officerares

av inkallelse till stadgad tjänstgöring har emellertid blivit konstaterad.

l detta samband må i förbigående påpekas, att de i 1915 års förordning angivna maximitiderna för fredstiänstgöring blivit genom förutberörda 762,17 fastslagna såsom obligatoriska, samt att för ernå-

g. o. ende rättvisa avlöningsförhftllanden mellan rescrvstatsoflicerare, till-

av hörande sidan armén och kustartilleriét samt å andra sidan flottan,

ena de tillkommande löneförmåner på grund av den längre freds-

senare

rätteligen borde höjas.

tjänstgöringsskyldigheten

Emellertid lärer anledningen till konstaterade svårigheter beträf-

ovan fande inkallelse till fredst-jänstgöring icke enbart att hänföra till

vara

längd. Det torde sålunda böra framhållas, att vissa

tjänstgöringstidens

under de åren föreliggande särskilda omständigheter, framförallt

senare

knappheten i flottans övningsanslag, härutinnan framkallat betydande

svårigheter, vilka under normala förhållanden icke skulle varit tillnär-

melsevis så kännbara. Inskränkningen uti fartygsrirstningar har nämligen, med hänsyn till nödvändigheten att i första hand tillgodose stamutbildningsbehov, fullständigt utestängt möjligheten av reservstats-

mens

officerarnas sjökommendering. Till följd dessa inskränkningar har,

av

vad beträffar regementsofficerare och kaptener, tillgången å stamofficerare för landtjänstgöring under de sista åren varit tillfredsställande, Vilken

i sin mån bidragit till att alstra vissa, ock mindre

omständighet om

framträdande svårigheter för vederbörande reservstatsofficerares inkallande jämväl till landtjänstgöring. Genom att reservstaten allt från sin tillkomst varit sammansatt uteslutande regementsofficerare och kaptener,

av

vilka även de sistnämnda till stor del innehaft regementsofficers av

tjänstegrad, har svårigheten för respektive officerares inkallelse till lämpligt avpassad tjänstgöring än framträtt. Detta har i sin tur orsakat,

mer

att det nämnda, i 762/17 lämnade medgivandet om tjänst-

ovan g. o.

i befattning än mobiliseringsbefattning blivit regel göring jämväl annan

i stället för undantag.

Såsom antytts utgör sammansättningen flottans reservstat

ovan av

under rådande inskränkningar beträffande fartygsrustningarna ett

n.

bestämt hinder för fredstjänstgöringens fullgörande på lämpligaste sätt.

Det torde emellertid med fog kunna ifrågasättas, huruvida under

ens normala förhållanden beträffande sådana rustningar tillräckligt gynnsamma

betingelser härför skulle förefinnas, åtminstone med den sammansättning

beträffande reservstaten för närvarande har. Det vill

tjänstegraderna, som sammansättning till stor del grundar sig därpå,

synas som om denna

att vid besättandç reservstatsplatser den äldre officeren plägat givas

av företräde framför den yngre, ett förfarande, som icke lämpligen torde

böra uppställas såsom regel. De sakkunniga hava i föregående kapitel Vidrört de särskilda

om-

ständigheter, vilka äro ägnade att försvåra sjökommendering av personal

för kortare tidsperioder lför reservstatens vidkommande måste dessa svårigheter givetvis bliva särskilt kännbara, enär inkallelserna äro så ofta återkommande. Den för reservstatens upprättande grundläggande syn-

punkten, angående skapandet för sjötjänstgöring avsedd

av reservperso-

nal med hög tjänsteduglighet, har på. grund nyssnämnda svårigheter

av

icke kunnat tillgodoses.

På grund vad anförts hava de sakkunniga funnit

av som ovan starkt vägande skäl föreligga för reservstatens successiva avskrivningz Med hänsyn dels :till att erfarenheterna beträffande nämnda organisation begränsa sig till väl kort tidsrymd, dels till att härunder vissa till-

en fälliga faktorer lialft ett synnerligen ogynnsamt inflytande, torde det likväl få för tiidigt att redan skrida till dylik åtgärd. För ett

anses nu en

uppskov härutinnan talar jämväl den omständiglieten, att frågan

om reservstatens existens intimt sammanhänger med realiserandet de

av av

de sakkunniga i det föregående föreslagna åtgärderna för höjande

av

den genomsnittligt-a tjänstedugligheten hos de officerare tillhörande Hot-

tans vilka därstädes vunnit anställning före uppnådd pensions-

reserv, ålder eller omedelbart efter avslutad sjökrigsskoleutbildning.

Det chefen för marinstaben under år 1920 avgivna, i förut lämnad Erinringar

av

Omnämnda beträffande beträffande

redogörelse sid. 29 förslaget överñyttning av

chefens för subalternofficerare från till reservstaten har, såsom framgår den onarinstabeøz

reserven av till detsamma kommit till stånd under de förslag till

fogade utredningen, intryck av

reservstaiens

inom stamofñcerskåren förefintliga, synnerligen höga vakanssiffrorna, vilka utökande.

för det dåvarande vuxit till omfattning, syntes äventyra sjöförsvarets

en som

bestånd. Då den ordinarie officersrekryteringen sjökrigsskolan

genom icke vittgående åtgärder kunde beräknas komma att inom

ens genom den närmaste framtiden minska vakanserna, ansågos extraordinära och framförallt snabbt verkande åtgärder annat slag nöden för

av vara av

fyllande av fredsbehovet, samtidigt med att en kvalitativ förstärkning av den vid mobilisering disponibla reservpersonalen åistadkoms. Enär stamofficerskårens vakanser huvudsakligast lågo inom subalternofñcersgraderna,

blev chefens för marinstaben här omhandlade förslag inriktat uteslutande

nyssnämnda grader.

De ekonomiska fördelar, enligt detta förslag ifrågasattes, voro

som för officeren avsevärda och bära tydligt vittne om att förslaget fram-

var sprunget ett nödläge. För statsverkets Vidkommande skulle den såsom

ur

villkor för överföring till reservstaten föreslagna femåriga tjänstgöringen

eventuellt utökad med större eller mindre del därpå följande femårs; - av

period visserligen icke komma att innebära någon merutgift iegent-

lig mening, enär kostnaderna härför avsedda att bestridas å stat

vore av redan anvisade medel löner. Däremot måste den avlöning,

vakanta

till reservstaten Överförd officer skulle efter fredstjänstsom en ung

göringsskyldighetens upphörande äga att under lång följd år

en av uppbära och sedermera i form pension åtnjuta, komma att bliva

av anses

väl dryg merutgift, utan att staten därav finge draga motsvarande en nytta. I det fall vilket ingalunda är osannolikt att officer före

- - en uppnådda 30 års ålder fullgjort den för anställning å reservstaten före-

slagna obligatoriska femåriga tjänstgöringen och sedan icke togesi

anspråk för flottans tjänst, skulle nämligen denna officer sedan i över

25 år berättigad att, utan vederlag iform tjänstgöring, uppbära

vara av full reservstatsavlöning för att därefter törhända under en lång följd

år såsom pension uppbära nära belopp. En dylik anord-

av nog samma ning skulle dessutom strida mot den för reservstatsinstitutionen bärande principen att intill viss ålder genom periodiskt återkommande fredstjänstgöring vidmakthålla förvärvad tjänsteduglighet. Ehuru jämväl andra

synpunkter härvid tagas i betraktande, framställer sig osökt jäm-

förelsen med det förhållandet att stamofñcer, före uppnådd pensions-

som

ålder, med tjänstgöringstid törhända fierfaldigt större än de

men en nu

omhandlade 5 10 åren, övergår till icke får komma i åtnjutande

reserven,

några helst ekonomiska förmåner. En omständighet, som av som förutom det i det föregående omtalade nödläget hava legat

- synes till grund för de i meromnämnda förslag förordade ekonomiska fördelarna

är den, att den ifrågasätta obligatoriska minimitiden för tjänstgöring vid

flottan skulle komma att överskrida den sammanlagda fredstjänstgöringstid,

enligt gällande förordning kan övriga reservstatsofiicerare under

som av

tjänstgöring i uppnås. Härvid bör dock ihågkommas, att den

reserven

i omhandlade förslag upptagna femåriga tjänstgöringen skulle komma

att föregå anställningen å reservstaten, och att denna tjänstgöring därför iilera hänseenden närmast bleve jämförbar med de stadgade 10

nu

vilka för stamofficer utgöra villkor för inträde å nämnda stat.

tjänsteår, Om sålunda å sidan de betydande förmåner, som föreslagits,

ena sannolikt skulle komma att lockelse för reservofñcerens inträde

utgöra en

å reservstaten, torde å andra sidan merberörda förslag beträffande den efter

de första obligatoriska 5 åren återstående, till sin ovissa

utsträckning tjänst-

göringsskyldigheten innebära ett för denna rekryteringsmetod

synnerligen hämmande moment. Under erinran de alltid

om svårigheter, som

äro förenade med i civilt yrke anställd inkallelse till militär en persons

tjänstgöring, torde det allvarligt kunna ifrågasättas, huruvida möjligheter

för stabilare civilanställning överhuvud taget skulle förefinnas för en en officer, som när som helst kunde löpa risken att bliva inkallad till

årsläng

tjänstgöring vid flottan. Det bör heller icke förbises, att den första

jäinväl

femårsperioden skulle utgöra betydande hämsko valet levnadsen på av bana och i varje fall avsevärd försening vid avanceinent inom civilt en yrke. Nu anförda skäl torde beskaffenhet att alla förvara av trots måner äventyra rekryteringen i kvantitativt hänseende. Idetta - sammanhang torde även böra framhållas, att i första hand endast sådana

reservofficerare, vilka haft att kämpa med svårigheter för erhållande av

anställning i civilt yrke, torde att påräkna för tids vara längre tjänst-

göring vid flottan. Härigenom risk för erhållande synes av en jämväl kvalitativt mindre tillfredsställande komma utökning av reservstaten att

föreligga.

Med hänsyn därtill att icke enbart vakanssiñiörna andra utan även

faktorer, såsom ex. omfattningen fartygsrustningarna samt antalet

av av till skolor kommenderade officerare under viss diktera

tidsperiod,

behovet avbefäl för fredstjänstgöring, torde det få

anses ändamålsenligare

att på ett mera elastiskt sätt än det föreslagna de

ovan utnyttja möjlig-

heter, som en mer tillfällig inkallelse reservofficerare

av medgiver.

De sakkunniga, icke funnit som en utökning av reservst-aten vara den enda framkomliga vägen för nående det av uppsatta målet, nämligen att tillfälligt fylla bristen inom hava

subalternofffcersgraderna,

på grund härav samt på i det anförda skäl det

föregående ansett, att

nu omhandlade förslaget bör till utförande endast i sådan mån

komma

att befintliga möjligheter för officerares inkallelse till frivillig

tjänstgöring utnyttjas. Då, såsom anförts, härvid bör efter

ovan väljas ett rådande vakansförhållzxnden mera smidigt anpassat system, tillika som i möjligaste mån ett militär

gynnar ur synpunkt lämpligt urval, hava de

sakkunniga bland annat inriktat sin de

uppmärksamhet på fördelar, som

borde stå att vinna såsom för genom att vederlag av reservofñcerare

fullgjord frivillig tjänstgöring stipulerades pensionsförmåner, gradvis

stegrade i Viss proportion till Ehuru före-

tjänstgöringstidens längd. liggande utredning härigenom föres utanför ramen av reservstatsorgani-

sationen, torde densamma likväl i detta böra

lämpligen sammanhang slut-

behandlas.

655 21 5

teoretiskt icke otänkbara ytterlighetsfall, att fiottans I det sett en tillhörande officer varit inkallad till frivillig tjänstgöring från reserv för ofñcersutnämningen och intill den ålder, då avsked skall

tidpunkten

honom meddelas, torde det med hänsyn till nämnda tjänstgörings efter-

förvärvade karaktär levnadskall få billigt och rättvist, hand av anses härefter ökad pension bleve honom tilldelad. Enligt nu

att en avvägd,

bestämmelser skulle dock denna officer, därest han vunnit an-

gällande

i efter utbildning såsom reservofficers-

ställning reserven genomgången

erhålla pension 300 kronor, och, därest hans

aspirant, endast en

till ingen pension. I nuvarande

utbildning varit sjökrigsskolan,

icke så få exempel på reservofficerare, vilka såsom

stund kunna påvisas

för och plikttroget arbete i flottans tjänst er-

vedcrlag ett långvarigt

hålla helst framtida extra förmån utöver nyssnämnda even-

någon som

utan tvärtom i regel sådan tjänst-

tuellt utgående pension, genom en

åsamkats särskilda för sin fortsatta utkomst. Visser-

göring svårigheter

att varit frivillig, detta

ligen kan häremot invändas, tjänstgöringen men

icke beskaffenhet att böra helt kullkasta de förhållande synes vara av kunna mot att staten, ehuru reservofficerens

betänkligheter, som resas

successivt förminskas, likväl

framtidsutsikter inom annat yrke härigenom

i form stegrad pension utnyttjar hans utan framtida vederlag av gradvis arbetskraft under långvarig anställning i ñottans tjänst.

hava det anförda ansett sig böra

De sakkunniga på grund av ovan

mellan rådande förhållanden och det marinförorda följande medelväg nu av att officer i vid

stabschefen framlagda förslaget, nämligen reserven, som inträtt i tjänstgöring vid flottan, skall för tjänstgöring behov frivilligt erhålla visst tillägg till pensionen, sammanlagt ett års varaktighet

av visst med hänsyn till de för stam-

dock högst intill maximibelopp, avvägt

och reservstatsofiicerare bestämda pensionsbeloppen. med skizzerade organisation torde stå att vinna, De fördelar, som nu

kunna sammanfattas enligt följande: rådande vakansförhällanden smidig anpassning inkallelserna efter av ;en

kan åvägabringas;

blir elastiskt anpassad efter tjänstgöringstidens längd;

pensionen

till bör bli större än under nuvarande

tillströmningen tjänstgöring

förhållanden och urvalet därigenom lättare;

kostnaderna för staten bliva relativt ringa; effektiv ett större antal reserv-

möjligheterna för fredsövning av

officerare ökas; bibehållande förblir obunden.

frågan reservstatsinstitutionens

om

Beträffande reservstat för marinen sig de sakkunniga, i anse enlighet Samtmanfatt-

med vad anförts, sålunda böra. föreslå följande, ning av de

som ovan nämligen:

dels vid sakkunniga:

att reservstatsbeställningars besättande lämplig hänsyn tages förelag.

till önskemålet nedbringande nzedeldltlern inom nämnda om av stat;

dels att reservstatsof/icerarnas fredstjäinstgöring sdväl ombord somi

land bättre än hittills för dem lämpade

anpassas efter ntobiliseringsbefatt-

ningar.

För den händelse att föreslagna åtgärder icke skulle kunna

nu på

ett fullt effektivt satt genomföras, de sakkunniga anse att för flottans vid/cont-mande frågan reservstatens suecessiva om av-

skrivning eller genomgripande reorganisation bör upptagas till prövning. De sakkunniga, följaktligen att någon

som anse, utökning av reserv-

staten tills vidare icke bör ifrâgakomma, hava med härav

anledning

samt på i det föregående anförda skäl jämväl ansett böra i detta

sig sammanhang förorda, i

att de åtgärder, betingas av inom stam rådande

som flottans vakanser,

icke sättas i samband med organisatoriska eller

förändringar utbyggnaden inom reservstatsinstitutionen utan givas formen av frivillig fredstjänstgöring

för Qffcerare tillhörande i förening med dem

reserven för stegrade pensionsförirzdner. Beträffande vissa pensionen berörande synpunkter de sake fa°

kunniga hänvisa till i kap. V gjorda uttalanden.

KAP. IV.

Officerare, vilka efter genomgången särskilt anordnad utbild-

ning vunnit anställning i ilcttans reserv.

Aspirantinstitutionens tillkomst, utveckling och nuvarande organisation m. m.

Redan i samband med inrättandet av flottans permanenta reservstat år 1873, till vilken reservstat, när med hänsyn till tjänstens fördel prö-

vades lämpligt, officerare kaptens eller högre grader skulle överflyttas,

av

upptogs även frågan angående organisation för de lägre

av en reserv officersgraderna. Sistnämnda fråga behandlades under 1870-talet av såväl särskilda kommittéer riksdagen, dock utan att något beslut som av därvid eller andra riktningen blev fattat. i ena

Reservbefälsfrågan upptogs sedermera av 1882 års sjöförsvarskom-

1882 års sjöföreslog att utbilda reservunderbefäl och reservbefäl bland värn-

mitté, som

° pliktiga, vilka i detta syfte skulle dels vid flottans underbefälsskolor

erhålla undervisning och avlägga, för anställning som reserxrunderbefäl,

styrmans- eller maskinistexamen och, för anställning som reservbefäl, sjökaptensexamen, dels dessutom genomgå särskild militärkurs. Sådana en

värnpliktiga, till ett antal 30 styrmanselever och 20 sjökaptenselever,

av föreslogos att erhålla avlöning, beklädnad och underhåll under ifrågavarande kurs, varjämte de skickligaste till ett antal 20 styrmansav

elever och 10 sjökaptenselever efter avlagd årligen borde erhålla

examen premier, nämligen 100 kronor för styrman och 200 kronor för sjökapten.

År 1885 chefen för flottans stab, att reservbefäl skulle ut- Chefens för föreslog bildas bland värnpliktiga sjökaptener och styrman, vilka frivilligt anmälde

fzgêtrfâljysââb

till genomgående 70 dagars militärkurs, samt att de under

1885 angå- sig av en denna tid skulle erhålla viss avlöning. De styrmän och sjökaptener, som

ende

med sådan övningskurs, skulle beredas tillfälle

approbation genomgått

att få andra årets högre militärkurs likaledes under 70

genomgå en

mot i så fall att, förutom förenämnda avlöning under

dagar, rättighet

kursen, sedermera så länge de kvarstode i flottans få åtnjuta ett reserv

årligt arvode, kaptener 150 och styrman 100 kronor.

av av

I Kungl Majzts proposition till 1886 års riksdag påvisades behovet

Reservbefålsav yngre för flottan.

reservbefäl frfifånaiisd

Intet det föregående omnämnda förslag syntes emellertid de-

av 1 riksdag.

partementschefen fullt tillfredställande, dels på grund att i del

av en av

dem den föreslagna utbildningen ansågs otillräcklig, dels därför att

beträffande de övriga säkerhet förefanns Varken att en,erforderlig

. reserv därigenom kunde bildas eller att den, möjligen erhölles, skulle

som i behovets stund kunna påräknas, dels slutligen att gagnet ett på

av så sätt utbildat reservbefäl icke skulle motsvara kostnaderna.

Då emellertid fullständigare utredning än den dittills kunnat

en som

åstadkommas ansågs behövlig angående såväl omfånget lämp-

av som ligaste sättet för anordnandet kurs för reservofñcerare, och då frågan

av

reservbefäl för flottan lämpligast borde erhålla sin lösning om samman- .hang med 1882 års kommittéförslag i fråga såväl llottans beman-

om

ning som sjöbeväringen, ansåg departementschefen, att frågan tillsvidare

borde anstå.

Vid 1887 års riksdag fattades emellertid beslut att den

om perma- 1887 års nenta reservstaten i mån avgång skulle upphöra. Därigenom skulle

av flottan komma att förfoga endast över den befälsreserv, kunde

som

påräknas av pensionerade officerare samt dem, efter genomgången

av som sjökrigsskola utnämndes i Till följd härav framstod be-

reserven. nu hovet reservbefälsorganisation för officerare såsom än

av en yngre mer

oundgängligt. Det vid riksdag framlagda förslaget till sådan

samma

organisation blev också riksdagen godkänt. År 1887 inrättades så-

av lunda den på särskild utbildning och direkt antagning i

reserven grundade reservofficersinstitution, som i huvudsak fortfarande kan gälla,

anses ehuruväl densamma år 1915 i vissa delar Denna in-

omorganiserades. stitutions uppgift är att under krigstid tillgodose flottans befälsbehov, vad angår yngre officerare, icke blott å förhyrda handelsfartyg, utan även i viss mån å stridsfartygen.

Enligt den 13 juli 1887 utfärdad kungörelse skulle för

en utbildning

till reservofficerare årligen uttagas 10 reservqfficersaspiraøzter det föl-

i

jande betecknade med ROA, vilka hade att vid någon flottans

av stationer genomgå ettårig militär utbildningskurs. För att kunna

en

antagas till ROA erfordrades, förutom intyg gott uppförande och

om stark kroppsbyggnad, att icke hava fyllt 25 år samt att vid

antingen någon av rikets navigationsskolor eller vid flottans undervisningsverk hava undergått godkänd sjökaptens- eller ångfartygsbefälhavareexamen.

Sedan ROA genomgått ovannämnda ettåriga militärkurs och därvid

blivit godkänd, utnämndes han till vid flottan.

reservunderlöjtnant

Reservunderlöjtnant skulle två gånger, första gängen efter omkring

5 år och andra gången efter omkring 10 år efter utnämningen, genomå repetitionskurs på 2 månader under vintern för att kunna bliva en befordrad till reservlöjtnant. Det .ålåg reservoflieer att intill 40 års ålder efter kallelse ofördröjligen inställa sig till tjänstgöring vid krig

och större -rustningarz Följande förmåner åtnjötos BOA under utbildningstiden även-

av

reservunderlöjtnant vid genomgåendet repetitionskurs: dag-

som av av avlöning 3 kronor, beklädnadshjälj 20 kronor i-månaden samt naturaunderhåll eller ersättning därför i likhet med manskap vid sjömanskåren. Då reservofficer inkallades till tjänstgöring än repetitionsannan

kurs, erhöll han resekostnads- och traktamentsersättning samt avlöning

under tjåtiistgöriiigstiden lika med officer motsvarande grad vid Hottan. av I och för reservoffieerarnas pensioncring insattes i staten konav

trollerad ränte- och kapitalförsäkringsanstzzlt efter utnämningen till reservunderlöjtnant dennes ålder vid utnämningen beroende

en av penningsumma för att efter reservofficerens eget val bereda honom antingen den livränta eller det kapital, för den verkställda inbetalsom ningen kunde erhållas. Livräntan beräknades kunna uppgå till högst 300 kronor. Sedan reservofficer uppnått 40 åirs ålder, meddelades honom avsked,

varvid han samtidigt utfrek den handling, berättigade honom att

som erhålla livränta eller kapital. Föreskrifter för utbildningen fastställdes särskild generalgenom order 20 1888. Enligt dessa bestämmelser tog den militära kursen för BOA sin början den 1 maj och fortgick till slutet av april nâistpåföljande år. Denna kurs omfattade:

teoretiska övningar och teoretisk undervisning vid stationens skolor; tjänstgöring ombord å flottans fartyg; samt tjänstgöring vid stationens allt enligt fördelning tidenNför och omfånget varv, av övningarna, undervisningen och tjänstgöringen, som i därför uppgjort program angavs. av ROA, icke kunde följa undervisningen eller visade som som synner-

ligen dåligt uppförande, kunde avskedas. Första repetitionskursen för reservoffieer ägde omkring 4zde,

rum 5:te eller Özte året efter utnämningen och den andra under Slide, 10:e eller 11:te året. Dessa kurser togo sin början i januari och fortgingo två månader vid stationens skolor. Genom 75/1894 ändrades sedermera tiden för ROAzs inställelse g. o.

till sålunda, att undervisningsåret förlades till tiden 1 tjänstgöring

0kt.--30 sept.

Vid 1898 års riksdag vidtogos vissa ändringar i reservbefälets

pen- 1898 års

Ett antal reservunderlöjtnanter i flottan hade gjort framsionering.

att måtte utgå med 300 kronor årligen från 55

ställning om, pension pensioner.

års ålder eller ock med däremot svarande kapital. Det hade nämligen

visat att den insättning, på grund 1887 års riksdagsbeslut

sig, som av skulle vid till reservunderlöjtnant verkställas staten i

utnäinning av en

och dåmera endast gåve ett belopp av

ränte- kapitalförsäkringsanstalt,

kronor 187: 25 i livränta i stället för avsedda kronor 300:-. Då

årlig år 1887 syntes utgå från den uppfattningen, att en pension av

man 300 kronor från 55 års ålder lämplig gottgörelse för den

vore en

och reservofñcer hade att

tidsuppoffring tjänstgöringsskyldighet, som en

underkasta beslöt att de reservofficerare, därefter

sig, riksdagen, som

antogos, skulle, därest de fullgjorde den tjänstgöringsskyldighet, som

då eller framdeles kunde för sådana reservofñcerare varda stadgad,

vore

efter 55 års ålder under sin återståendelivstid åtnjuta en,

uppnådda

årlig pension till belopp 300 kronor.

av -

I samband med ovannämnda förändring beträffande reservofficerar- chefensför

framkom även frågan utbildningsplan för

nes pensionering om ny fgfåzgtjfafy

reservbefäl vid flottan. Chefen för flottans stab hade nämligen i skri- utbildning velse den 31 1898 överlämnat infordrat förslag i detta ämne, och

aug. Wgiesfiââgs,

erinrade därvid, att behovet utsträckning av repetitionsövningarnas

av en

omfång och längd redan flera gånger blivit i underdåniga general-

från särskilda års kusteskadrar framhållet och att jämväl che-

rapporter

fen för flottans stab vid flera tillfällen själv uttalat sig rörande tillvaron

detta behov. Därvid hade bland annat anförts, att, iden mån ytterav ligare materiel för flottan anskaiHades, ökades även vikten av att reserv-

officerarne såväl aspirantkursen som under repetitionskurserna

under

erhölle utbildning uti de tjänstebefattningar, de vid vederbörlig som

mobilisering skulle bestrida; att visserligen några reservofücerare, på

frivillig överenskommelse och mot avlöning från övningsgrund av

i med bestämmelserna i nådiga kungörelsen den 13

anslzxget enlighet

1887, i de årens eskaderövningar, att då det icke

juli deltagit senare men

kunde med säkerhet påiräknas, att sådana avtal alltid skulle kunna träffas, ändrade bestämmelser angående reservofñoerares tjänstgöringsskyldighet

för av erforderlig utbildning borde vidtagas. Enligt chefens uppnående för flottans stab förslag borde tiden för repetitionsövningarna förlängas till högst 6 månader, och bestämmelsen om att repetitionsövningarna

skulle försiggå under vintern, bortfalla. Vidare borde repetitionsövnin-

bestå dels repetitionskurs, dels praktisk tjänstgöring.

garna av en av

Samtidigt föreslog chefen för flottans stab att ireserxrofficerarnes löneförmåner under den tid de inkallade till tjänstgöring skulle lika

voro vara med officerares motsvarande grad vid stammen.

av

års I 1899 fzrs statsverkspropositioii framhöllos de chefen förflottans 1599 av

kznzg/örelsc stab framlagda Synpunkterna och tillstyrkte departementschefen i

ovan angående

huvudsak det avgivna förslaget. Riksdagen biföll även den föreslagna

.lfOAss an- /agning och ändringen beträffande reservbefälets Detta

repetitionsövningar m. m.

u/bildøliøzg

riksdagsbeslut återfinnes i Kungl. hiajjzts nådigzi förordning den 26 maj

7/1.m.

1899 angående antagning, utbildning och pcjnsionering reservbefâil

av för flottan.

De sagda förordning anbefallda förändringarna bestodo

genom dels däri att åldern för antagning BOA höjdes från 525 till

max. av 26 år, dels däri att repetitionsövningarna, skulle pågå i måna-

som sex

der och uppdelas i repetitionskiirs och praktisk tjänstgöring, förlades till

sjätte året efter avslutad aspirantkiirs, dels ock däri att tjänstetid

en

såsom reservoffleer 8 Sir jämte godkännande betyg i repetitionskursen

av

och fullgörande den praktiska tjänstgöringen erfordrades för befordran

av

till reservlöjtnant. Vidare borttogs möjligheten att bliva antagen

nr såsom ROA för den, vid flottans undervisningsverk

som avlagt sjökaptens- eller ängfartygsbefälhavareexamen.

Beträffande ROAzs förmåner gjordes endast den förändringen, att

naturaunderlifillet eller ersättning därför och de under sjötjänstgijring utgående måisspeiiningrirna bestämdes i likhet med vad för underofficei vid

flottan flåreskrivet.

var

Reservofficei erhöll såväl vid genomgående repetitionsövningar

av som vid tjästgöring vid flottan avlöning och övriga förmåner i

annan likhet med officer vid stammen motsvarande grad. Den årliga

av ensionen skulle alltjämt utgå med belopp förut eller med 300

samma som kronor efter fyllda 55 års ålder.

Föreskrifter för utbildning reservbefäl, antagna enligt

av ovan-

nämnda grunder, fastställdes särskild generalorder 6891899.

genom

Däri är att märka att sagda utbildning undergick specialisering iså

en mån att aspiranterna skulle antingen utbildas för

tjänstgöring såsom kommenderad officer å annat stridsfartyg

torpedbåt skeppstjänst, eller tjänstgöring såsom kommenderad officer å torpedbåt torpedbâts-

tjänst, eller ock

befälstjänstgöring vid fasta minförsvaret mintjänst.

Repetitionsövningar för reservunderlöjtnanter omfattade dels

en

repetitionskurs, dels praktisk tjänstgöring. Repetitionskurs genomgicks:

av den, som utbildats för skeppstjänst, vid skjutskola; av den, som utbildats för torpedbåtstjänst, vid torpeddepartement å varv och

vid torpedskola; samt

v

av den, som utbildats för mintjänst, vid mineringsdvningar station.

Praktisk tjänstgöring genomgicks:

av den, som utbildats för skeppstj änst, ombord å annat stridsfartyg än torpedbåt;

av den, som utbildats för torpedbåtstjänst, ombord å torpedbåt; och

av den, som utbildats för mintjänst, vid mineringsövningar å minposition eller

minfartyg.

Då erfarenheterna sedermera gåvo vid handen, att reservofficer icke

lämpligen borde användas för tjänstgöring torpedbåt, uteslöts utbildning för sådan tjänst.

Den 28 juni 1904 anmodades chefen för ilottans stab att inkomma

Chefensför med yttrande och förslag beträffande behovet officerare och deras flottans stab

av

personalutred-

fördelning å de särskilda graderna. I sin utredning härom, vilken av-

izing år 1904.

den 22 oktober 1904, framhöll chefen för flottans stab, att den gavs utbildning, kunnat beredas reservofficerarna, icke förmått göra dem

som fullt vuxna de poster, de hade att bekläda, vilket i synnerhet gällde

som dem, varit kommenderade å 1:a kl. pansarbåt. Under de senaste

som åren hade befälhavare för å övningsexpedition varande sjöstyrkor vid upprepade tillfällen gjort underdånig anmälan detta förhållande.

om Sålunda anförde högste befälhavaren för 1904 års kusteskader i avgiven

generalrapport följande:

Vad beträffar reservoificerarna jag erfarenheten från kust-

anser eskadern givit vid handen, att de i allmänhet, oaktat samvetsgrant och allvarligt strävande att fylla sin plats, dock icke förmått göra detta

till följd vid militärtjänstgöring och bristande förmåga att

av ovana utöva befäl, varför det mig olämpligt att såvida icke reserv-

synes -v

oificersutbildningen undergår genomgripande förändringar, vilket

av andra skäl knappast att förorda vid mobilisering kommendera

vore -reservofficerare på stridsfartygen, utan böra dessa till viss land-

avses

tjänstgöring, transportfartyg m. 111.

I 1907 års riksdagsproposition yttrade departementschefen angående

1907 års

nyssnämnda utredning bland annat följande: riksdag.

655 21 6

För att i möjligaste mån nedbringa behovet av stamoñåicerare böra reservofficerare eller värnpliktiga eller förhyrda sjökaptener användas i så stor utsträckning

låter sig göra med fasthållande den synpunkten, att den dyrbara stridsfartygssom av materielen på det sätt bemannas, att dess anfalls- och försvarsmedel mås kunna, då så erfordras, bliva fullständigt utnyttjade

Efter granskning av varje särskilt behov har jag funnit, att i

en noggrann vissa fall det i chefens för flottans stab förslag den 22 oktober 1904 angivna Officersbehovet kunnat nedbringas, under det att i andra fall en ökning utöver detsamma visat sig med nödvändighet påkallad. Sålunda kan enligt min åsikt ä flertalet torpedkryssare och jagare upptagas en reservofficer, under det att ichefens för flottans stab foörslag hela officersbehovet å dessa fartyg avsågs att fyllas medelst stamoüicerare. A ñottans äldsta 1:a klass pansarbåt, Svea, att under år 1908 överflyttas till

som avses 2:a linjen, väsentlig del oificersbefattningarna kunna besättas med reserv-

synes en av oñicerare. En så vidsträckt användning av reservoificerare å stridsfartygen anser jag emellertid tillrådlig endast under den förutsättningen, att fordringarna med avseende å ifrågavarande officerares utbildning i avsevärd mån höjas -4

- - - - -

En jämförelse mellan det erforderliga antalet reservlöjtnanter och reservunderlöjtnanter och det antal, som vid mobilisering eller under loppet av ett krig kan påräknas, giver vid handen, att även beträffande dessa förefinnes en brist, för vars avhjälpande det antal som årligen utbildas, borde ökas. Då det emellertid visat sig, att med nuvarande löneförmåner och övriga villkor antalet sökande knappast motsvara behovet, lärer ökning icke vara möjlig att genomföra

en med mindre avlöningen under utbildningstiden höjes eller förbättrade förmåneriannat avseende beredas reservbefälet vid ñottan. Någon förändring härutinnan anser jag mig likväl icke för närvarande böra föreslå, då frågan om en förbättring av reservoificersutbildningen är under utredning

Med anledning härav fattades intet beslut angående omläggning

reservofficersinstitutionen, utan blev densamma föremål för ytterligare

av

utredningsarbete i sammanhang med uppgörande förslag till sjöför-

av svarets ordnande i allmänhet. Genom nådigt brev den 3 februari 1911 erhöll sålunda chefen för marinstaben i uppdrag att inkomma med för-

slag till ändring beträffande utbildning m. m. av

I skrivelse den 25 september 1913 beträffande fiottans krigsberedskap Chefens för marinstaben och övningar anförde chefen för marinstaben bland annat angående utredning den

reservbefälet, att ide inom marinstaben reviderade besättningslistorna

25 sept.1913. hade kostnadsskäl reservofficerare upptagits i vissa befattningar å

av

Vilka befattningar dittills upprätthållits stamofficerare.

stridsfartyg, av

En dylik åtgärd kunde emellertid tillrådas endast under förutsättning att till och reservofficerare gjordes avsevärt effektiv.

utbildningen av mera

Erfarenheten hade nämligen sedan lång tid tillbaka givit vid handen, att behäftad med avsevärda brister, vilka

reservofficersutbildningen vore

med till reservofficersinstitutionens ökade betydelse med det

hänsyn

snaraste borde avhjälpas. På grund härav och med anledning avi

ovannämnda nådiga brev den 3 februari 1911 erhållet uppdrag

avgav chefen för marinstaben efter samråd med vissa myndigheter i särskild

skrivelse likaledes den 25 september 1913 ett på gällande vapenövningstid för de värnpliktiga grundat förslag till sådana ändringar i

reserv-

befälets organisation, ansågos betingade förbättrad utbildning.

som av en Härvid framhöll marinstabschefen beträffande ROAzs antagning och

utbildning dels nödvändigheten att såsom fordringar för att kunna

av bliva antagen till aspirant jämväl infördes att i allmän tjänst vid flottan

hava fullgjort Värnpliktig åliggande tjänstgöring i fredstid och att där-

under med betyg hava föreskriven underbefäls-

godkännande genomgått dels att aspiranternas utbildning i största möjliga utsträckutbildning, ning borde försiggå ombord, varjämte i fråga om undervisningens om-

fång borde tillses att endast sådant inlärdes, som vore oundgäng-

noga

ligen nödvändigt för reservoificerarnas tjänst.

För flottan sådan förbättrad utbildning ROA

att genom en av skulle kunna tillföras reservofficerare, fullt användbara de poster, för Vilka de vid mobilisering avsedda, ansåg marinstabschefen det nöd-

vore vändigt att omläggning även reservofficerarnas tjänstgöring komme

en av

till stånd. Enligt den dåvarande organisationen permitterades den

nyblivna reservoffioeren omedelbart efter slutad aspirantutbildning för att

först under loppet 6:te året efter genomgången aspirantkurs deltaga

av

i repetitionsövning 6 månaders varaktighet. Emedan han sålunda

en om icke hade tillfälle att genast tillämpa den erhållna utbildningen, stod han vid inställelse till repetitionsövningarna främmande för tjänsten. En följd härav dels att reservofficeren icke under någon del anställ-

vore, av

i fullt kompetent att fullgöra honom tillkomningstiden reserven var

mande tjänstgöring å stridsfartyg, dels att han vid den ålder av omkring

30 år, då han skyldig undergå repetitionsövning, vanligen erhållit

var

sådan. anställning vid handelsflottan, att fullgörandet av repetitionsövningen mången gång vållade honom olägenheter med den påföljd,

han ofta mellan att avstå sin plats vid handelsflottan

att nödgades välja

eller avgå reserven.

ur

I särskild utredning hade stabschefen framhållit vikten att

en av flottans fartyg höllos i beredskap efter bestämd plan, så att vissa fartyg

bemannade med samövad besättning, uti vilka vid mobili-

ständigt voro

icke behövde äga Om reservofficerarc skulle vid

sering ombyten rum. mobilisering att fylla vissa poster ombord å flottans stridsfartyg,

avses måste de med hänsyn till de krav, ställdes på flottans krigsbered-

som

under hela året finnas i till ett antal, motsvarande

skap, tjänstgöring behovet för de fartyg, under fredstid hade fulltaliga mobiliserings-

som

besättningar. Detta behov skulle till större delen kunna tillgodoses,

varjämte nyssnämnda olägenhet med dåvarande repetitionsövning und-

velçes, den nyutnämnda reservofficeren ålades att i stället för

om repeti-

tionsövning fullgöra ett års tjänstgöring såsom reservofficer omedelbart

efter aspiranttjänstgöringen. Om utbildningen ordnades på detta sätt,

skulle reservofñcerarna å under fredstid mobiliseringsbemannade fartyg

bliva fullt kompetenta för tjänstgöring å de befälsposter de vid drabb-

ning hade att bestrida. För de stridsfartyg, först vid mobilisering

som bemannades, skulle reservolficerare kunna uttagas bland dem, senast

som varit i tjänst, under det att de äldsta reservofficerarna skulle användas såsom befälhavare å förhyrda, bevarade eller obevärade handelsfartgvg. Även för reservofficerarne torde idennzx

en omläggning av utbildningen riktning förmånlig. Det nämligen först efter genomgången

vara var BOA-kurs, de någon fastare anställning inom handelsflottan.

som vunno Under sådana förhållanden det bättre, ROA fortsatte sin

vore om tjänstgöring vid flottan ännu ett år och därunder erhöll avlöning,

en som på den tiden uppgick till eller översteg den vid handels-

o. m. flottan, än att han efter år avbröte tjänstgöringen vid handelsflottan för

sex

genomgående repetitionsövning. Även med avseende uniformen

av på

det fördel för rese1vofficer:rrne att tjänstgöra utan avbrott. vore en

Från reservofficershåll hade framkommit önskan, att

en reservofficerare måtte kunna vinna befordran till kaptens grad. lklarinstabschefen

föreslog dåirför, att för dylik befordran borde uppställas särskilda villkor, nämligen dels viss tjänstetid såsom reservofficer, lämpligen 18 år,

en.

dels repetitionsövning månaders varaktighet under

en om sex loppet av

6:te till 10:de året efter ofñcersutnåtmningen. Då sådan repetitionsövning

skulle vara frixrillig, blev det endast de reservofñcerare, vilka funne det med sin fördel förenligt, komme att genomgå sådan övning.

som en Denna borde sålunda icke förminska antalet sökande till reservofñcers-

anställning. För flottan det till fördel, att även de äldre

vore reservofficerarna bleve användbara för den militära tjänstgöringen, vilket

mera vore av särskild vikt vid besåtttznidet chefsposter å förhyrda fzirtyg.

av

Vid avläggande sjökaptensexamen hade medelåldern under åren

av l90ö--w-l9l0 varit över 25 år. Dåva ande bestämmelser för reservofficers-

aspirants antagande medgfzvo icke uppnådda 26 år. De, avlade

som

sjökaptensexamen vid medelåldern, kunde således endast år

samma er-

hålla anställning ROA. För att underlätta rekryteringen föreslogs

som därför att antagningsåldern för reservofñeer skulle höjas med ett år. Bland villkoren för reservofficers befordran till hade före-

kaptens grad slagits en tjänstetid av 18 år, men som reservofficerarnes tjänstgörings-

skyldighet upphörde vid fyllda 40 års ålder skulle alla, antogos till

som

ROA efter 22 års ålder utestängda från kaptensbefordran. Med

vara hänsyn härtill och då flottan även kunde använda reservofficerare,

som

passerat 40 årsgränsen, ansåg marinstabschefen, att tjänstgöringsskyldig-

heten för reservofñcerare borde upphöra först vid 45 års ålder.

Då det hade visat sig, att hänsyn borde tagas till sökandens all-

männa bildningsgrad, föreslogs att betyg beträffande kunskaper i all-

mänbildande ämnen även borde ingå bland ansökningshandlingarna.

För att göra tjänsten ROA lockande och för att erhålla

som mera större urval bland de sökande ansåg marinstabschefen särskilda åtgärder

behövliga, i synnerhet fordringarna stigit utan att de ekonomiska

som förmånerna förändrats. Sagda chef ansåg därför, att reservofficer borde erhålla företrädesrätt till befattningar i rederibolag eller enskilda bolag inom sjöfartsnäringen, till vilka staten beviljade rederilån, statsunderstöd eller andra förmåner. En sådan åtgärd skulle utan kostnader för statsverket lända alla parter till Då denna fråga icke kunde lösas

gagn. enbart de militära myndigheterna, föreslog stabschefen

av en gemensam

utredning av chefen för marinstaben och kommerskollegium.

Chefen för underofñcers- och sjömanskårerna i Karlskrona framlade

Chefens för i skrivelse den 23 sept. 1913 särskild utredning beträffande underofficers-

en möjlig-

och sjönzansheten för underofficers befordran till reservofficer. På iutredningen

kårerna skrianförda skäl ansåg han det icke förenligt med tillgodoseende relse den 23

vara av

sept 1913. statens intressen att på dylikt sätt söka rekrytera reservofficerskåren.

Däremot ansåg sig nämnda chef på det kraftigaste böra tillstyrka,

att från skeppsgossekåren utgångna matroser sattes i tillfälle att bliva reservofficerare. Såväl skeppsgosse- och

reservofficersinstitutionen som

sjömanskårerna skulle nämligen vinna på dylik organisation, varjämte

en antalet sökande till skeppsgossekåren skulle ökas den möjlighet,

genom som härigenom erbjöds för erhållande bättre social ställning. Även

av en ansåg han, att andan och dugligheten inom skeppsgossei och

sjömans-

kårerna skulle höjas, i det att möjligheten för reservofficersbefordran skulle till trägnare arbete och iaktagande ett gott uppförande,

egga av vilket i sin mån även skulle bidraga till främjande underofñcerskårens

av

rekrytering.

Realiserandet detta förslag skulle i huvudsak kunna tillgå

av på

följande sätt, Ett visst antal skeppsgossar skulle fyra år efter karlskrivningen under de följande två åren med bibehållande sina

av avlöningsförmåner permitteras för att därunder bliva i tillfälle att vid

na-

vigationsskola samt idkande sjöfart förskaffa sig sjökaptensbrev

genom av

och sålunda på denna väg bliva kompetenta att antagas till ROA. Kårchefens skrivelse upptog ävenledes förslag till bestämmelser för beviljande

den enligt erforderliga tjänstledigheten under två år. Dessa be-

av ovan stämmelser innehöllo stora fordringar på betyg såväl vid karlsskrivningen vid andra skolor och kurser samt i uppförande och tjänst-

som barhet. Dessutom framhölls, att den permitterade borde, då undervis-

ningen i navigationsskolan upphörde på Våren, återgå till tjänst vid flottan, såvida inmönstringsbevis å fartyg kunde företes. Förslaget

sålunda avsett att innebära premier-ing de bästa och dugligaste var en av inom sjömanskåren samt avsåg att för ,dem underlätta och möjliggöra

avläggandet sjökaptensexamen; härigenom skulle manskap

av marinens

bliva likställt med handelsflottans personal i avseende på möjlighet att

vinna anställning reservofficer.

som

Sakkunniga för utredning angående befordran till och inom flottans Sakkunnigas betänkande Iinderofficerskår, vilka sakkunniga bestodo såväl officerare under-

av som 2°/121913 officerare, uttalade i sitt den 20 december 1913 avgivna betänkande bebeträffande befordran till träffande underofficers befordran till reservofñcer, att det föga

vore sannooch inom likt, att flottans underofficerare skulle finna det med sin fördel förenligt att /lottans underofficers- efter kompletterande utbildning bliva officerare ireserven.

genomgången

kår.

Underofficerarne uppnådde nämligen underofflcersgraden vid jämförelse-

en vis hög ålder. På grund härav samt med hänsyn till att reservofficerarna under fredstid icke erhölle någon avlöning och dessutom åtnjöte avsevärt

mycket lägre pension än underofficerarna, skulle de, lämnade sin

som anställning såsom underofficerare vid flottan för att ingå som reserv-

riskera att förlora sina inkomster och sin pension såsom under-

officerare, officerare utan annat vederlzag än den obetydliga reservoffioerspensionen.

Deras framtida utkomst bleve sålunda helt beroende möjligheterna

av för erhållande civilanställning, varför knappast kunde antaga,

av man att underofficer skulle hågad att lämna sin ifråga in-

någon vara om komsterna säkra ställning vid flottan för att gå oviss framtid till

en mötes. Svårigheter skulle dessutom uppstå för att bereda underofficerare

vid alla yrkesavdelningar lämpliga befattningar såsom reservofficerare.

Däremot ansågo de sakkunniga, att det chefen för underofñcers-

av

och sjömanskårerna i Karlskrona lramlagda förslaget beredande av

om

för att bliva reservoffioerare värt beaktande.

möjlighet korpraler vore

Sakkunniga föreslogo dock såsom varande för staten och individen eko-

miskt fördelaktigt, :att de utsedda korpralerna först skulle genomgå

mer underoffioersskola, innan de med bibehållna löneförmåner permitterades

för att sjökaptensklass vid navigationsskola. För att även genomgå

artillerimatroser- i tillfälle att kunna vinna inträde i sjökaptensklass, sätta

till reservofñeersutbildningen ske före underofficersborde uttagningen

skolans uttagna artillerimatroserna därefter genomgå styr-

början oehvde

mansklass.

En kunde ske efter i underofficersskolan,

ytterligare gallring examen

för att endast de bättre bleve sattai

varigenom större garantier erbjödes tillfälle att sjökaptensklzissen. De sakkunniga ansågo även, genomgå

därigenom skulle erhålla ett

att den sjömilitära reservofñcersutbildningen

flottan dessutom skulle hava fördelen att bättre underlag samt att av

längre kunna tillgodogöra sig korpralernas yrkesfärdighet.

de utbildade reservofficerarna större utsikter att er- För att giva

inom handelsflottan och för att sålunda göra utbildning

hålla anställning

statssubventionerade rederier

till reservofñcer eftersökt, ansågs att mera hos anställa ett visst antal reservofficerare, borde vara skyldiga att sig

utbildade på ovan föreslaget sätt.

I nådiga proposition 60 till 1914 års senare riksdag Reserv-

Kungl. Majzts nzr

officersfrågaaz

framlade förslag angående reservofficersinstitutionen

departementschefen vid 1914 års

chef därvid i allt stabschefens omför- riksdag. och biträdde szwda väsentligt ovan

mälda är 1913, i det han ansåg att den lämpligaste rekryteringen förslag av

reservofficerare att uttaga sådana bland ROA för utbildning till vore av

minst 360 dagar dem åliggande Värnpliktssjökaptener, som fullgjort av

tjänstgöring.

Befordran underoffioerare vid flottan till reservofñcerare ansåg av

de enligt framlaggt, icke böra ifråga-

han av skäl, som sakkunniga ovan

Däremot fann han chefens för underoffieers- och sjömanskårerna sättas. utbilda till reservofficerare värt be-

i Karlskrona förslag att korpraler

aktande.

fattade beslut i överensstämmelse med ovannämnda pro- Nuvarande

Riksdagen

dels i kungörelse bestämmelser

position. Detta beslut återfinnes Kungl. lVlajzts nådiga

angående an- 1915 utbildning och pensionering av tagning och

den 18 juni angående antagning,

närmare utbildning

befäl i flottans dels i generalorder 928/15 upptagande

reserv, m. m. av

bestämmelser för ifrågavarande utbildning. Angående rekrytering av reservbefäl

anställda fastställdes föreskrifter fiottan.

ROA bland vid sjömanskåren korpraler

särskild kungörelse den 18 juni 1915. därom genom kungl.

ROA bestämmelser till högst det antal,

antagas enligt ovan angivna som gällande stat upptager

för antagning till ROA äro:

Fordringarna

upptagit 20 beställningar såsom ROA. Från och med år 1901 har staten

att vara svensk undersåte;

att äga god frejd;

att icke före utgången av det år, då anställningen sökes, uppnå 27 års ålder;

att vid någon av rikets navigationsskolor hava avlagt sjökaptensexamen;

att såsom värnpliktig, inskriven vid marinen i allmän tjänst, hava vid däcksavdelningen med godkänt tjänstbarhetsbetyg fullgjort minst 360 dagar den honom

av såsom Värnpliktig i fredstid åliggande tjänstgöringen eller ock att hava varit stamanställd vid sjömanskårens däcksavdelning och vid avskedet innehaft minst korprals tjänstegrad samt erhållit godkänt tjänstbarhetsbetyg;

att hava vitsord om gott uppförande; samt att i avseende å kroppsbeskañenhet uppfylla stadgade fordringar för sådan

anställning.

Såsom det ovanstående framgår kunna även ett visst antal

av korpra-

ler, karlskrivits från skeppsgossekåren och anställts vid sjömans-

som kåren, årligen uttagas för erhållande särskild utbildning i ändamål att

av

bibringa dem för anställning ROA erforderlig kompetens. Korpra-

som lerna uttagas, därest icke i kommandoväg annorlunda bestämmes, till ett antal av 3 från Karlskrona och 2 från Stockholms station, bland dem tillhörande däcksavdelningen, näst föregående kalenderår avslutat

som

sin korpralsutbildning. Sålunda uttagna korpraler placeras å Stockholms station, där de genomgå kompletteringskurs 30 dagars vid en om längd

stationens korpralskola. Eleverna i denna kurs bibringas för inträde i

navigationsskolornas styrmansklass föreskrivna kunskaper, i den mån dessa icke hava under korpralsutbildningen förvärvats. Korpraler, godkända i kompletteringskursen, beviljas högst 2 års tjänstledighet med bibehållande samtliga avlöningsförmåner för att vid av navigations-

skolan i Stockholm genomgå styrmans- och sjökaptensklasserna samt

avlägga styrmans- och sjökaptensexamina. Korpral, sålunda avlagt

som

sjökaptensexamen, är skyldig göra framställning om antagning till BOA

och meddelas efter antagningen härtill avsked från sjömanskåren.

ROA erhåller vid anställningens början tjänstegrad såsom under-

officer 3. graden.

av

Angående utbildningen är föreskrivet, att BOA uttagas antingen till skeppstjänst för tjänstgöring å andra än torped- och min-

fartyg

fartyg, eller till mintjänst för tjänstgöring vid flottans minvapen, samt

att utbildningen skall börja i oktober månad och fortgå näst-

o. m.

följande september månad.

Den militära utbildningen indelas i allmän kurs från den 1 okto-

en

ber till mitten april samt i yrkesskola skjut- mineringsskola

av resp.

och praktisk tjänstgöring under den återstående delen utbildningsåret.

av

Utbildningen till skeppstjänst skall i regel försiggå ombord å på expedition varande artillerifartygu För dem, utbildas till mintjänst

som

äger den allmänna kursen ombord, eller i land å Stockholms station, rum

samt yrkesskola och praktisk tjänstgöring ombord å för mineringsövningaravsedda fartyg. I övrigt bestämmes ROA:s tjänstgöring ombord

av

fartygschefen med ledning utbildningsprogrammet.

av

Då aspirant med godkända betyg fullgjort viss beikommandoväg stämd del utbildningen jrrlçesslcolan äger befordran till av rum flagg-

underofficer i reserven. Avsked meddelas ROA dels utan ansökan på grund vissa särav skilda omständigheter såsom bristande förmåga att undervis-

medfölja ningen, bestraffningar 1n., dels efter vederbörlig ansökan. Därest

m. till ROA antagen korpral vissa skäl erhållit avsked, är han

av skyldig att ånyo taga anställning vid sjömanskåren för minst den tid, erfordras

som

för att fullgöra återstoden honom enligt gällande av anställningsvillkor åliggande tjänstgöring. BOA, blivit godkänd efter fullständigt som genomgången utbildning,

konstitueras till fänrik i flottans och åligger det honom att såreserv som sådan omedelbart tjänstgöra vid flottan under ett år. Denna

tjänst-

göring skall i största möjliga mån försiggå ombord och i regel å samma

fartygstjrp, vara aspirantutbildningen ägt Ändamålet med den

rum. fortsatta tjänstgöringen är att dels dels

tillämpa aspirantutbildningen

göra fänriken förtrogen med sjöofficers en yngre tjänsteåligganden om-

bord och skall uppmärksamhet därvid särskilt riktad

vara på att bibringa

fänriken förmåga att vid drabbning bestrida vissa

befattningar.

Vid sidan nyssnämnda i till föreskriven ROA-

av anknytning utbildning uppgjorda bestämmelser beträffande ettårig för tjänstgöring

fänrikar i flottans föreligger emellertid ett i in-

reserv Kungl. lVlajzts

struktion för chefen för inarinens SFS 618/19; RM:I bil.

flygväsende

34 /4 intaget stadgande att chef skall före den 1

om sagda årligen

oktober avgiva förslag å de ROA, Vilka efter till fänrikar i

utnämning

reserven böra utbildas för hava i kommando-

flygspanartjänst. Därjämte

väg g. o. 800,720 närmare bestämmelser beträffande dylik uttagning och

utbildning utfärdats.

För befordran till . underlöjtnant i flottans erfordras att hava reserv varit officer i minst 2 är samt att hava fullgjort den för fänrik föreskrivna

tjänstgöringen. För befordran till löjtnant erfordras att hava varit officer minst 8 år. Officer i framdeles önskar vinna befordran reserven, som till kapten, skall under 6:e-9:e åren efter till

något av konstitueringen

fänrik genomgå 6 månaders ändamål

en repetitionsövning, vars är att

bibringa eleven kännedom de förändringar, inträffat inom

om som skepps-

655 21 7

ävensom att bibringa honom förmåga att bestrida be-

resp. mintjänsten, fattning befälhavare i självständig ställning såsom fartygschef

som mera å och För befordran till kapten erfordras att

special- trängfartyg m.

hava Varit officer i minst 18 år och att hava genomgått nyssnämnda

repetitionsövning.

Utöver Omnämnda åligganden beträffande ettårig tjänstgöring

ovan såsom fänrik skall reservofñcer i händelse krig eller större rustning av kallelse inställa till tjänstgöring, ävensom, utan att avvakta in-

på sig

omedelbart inställa sig till tjänstgöring å vederbörande

kallelseorder,

det kommit till hans kännedom, att fäderneslandet in-

station, så snart

vecklats i eller att order mobilisering utfärdats.

krig om av flottan

Efter utgången det år, varunder officer i reserven fyller 45 år av meddelas honom avsked tjänsten. ur

BOA åtnjuter under tjänstgöring: dagavlöning 3 kronor, beklädnadshjälj 300 kronor samt

fri in eller ersättning därför, ävensom under

sjukvård, portion natura

allt i likhet med underofñcer vid flottan.

sjötjänstgöring mässpenningar,

visst samt för år 1921 extra beklädnads-

Härtill kommer dyrtidstillägg

hjälp med 300 kronor.

Officer i under tjänstgöring vid flottan reserven åtnjuter samma och förmåner officer vid stammen motsvarande

avlöning övriga som av

erhåller han vid konstituering till fänrik beklädnads-

grad. Därjämte

med 200 kronor för år 1921 ökad med ytterligare 200 kronor.

hjälp

Officer i tjänstgöringsskvldighet, erhåller

reserven, som fullgjort stadgad

vid 55 års ålder årlig pension med 300 kronor.

Till de sakkunniga överlämnade förslag och yrttl-aiiiden.

avslutandet å pansarbåten Oscar

Efter av reservofficersaspirantkursen

Kommendör Schneidlers II år 1918 fartygschefen, dåvarande kommendörkaptenen, numera avg-av förslag Schneidler i skrivelse den 18 1918 del erinkommendören augusti en angående ROA. och beträffande utbildningen ROA m.

ringar förslag av m.

behovet del smärre ändringar i Efter att först hava påvisat av en

framhöll sagda chef, att med införandet av nu

utbildningsprogrammet för utbildning så avsevärd nedgång i aspirantantalet gällande system en

endast bråkdel det för varje år bestämda

uppstått, att en ringa av

antalet erhölls. Att sökande från handelsflottan var så

tillgången av

beroende föreskriften den långa utbildringa, antog han vara på om den såsom fänrik. Han

ningstiden, särskilt ettåriga tjänstgöringen an-

det icke kunde förtänkas handelsflottans befäl, att de efter

såg därför, att

51. .

en utbildningstid minst 8 år vid handelsfiottan icke under-

av voro hågade kasta sig ytterligare utbildning 2 år en av omkring utöver Värnplikts-

tjänsten med de små förmåner, erbjudas reservofñcerare. Att öka som

det antal korpraler från sjömanskåren, må söka som anställning som

ROA, kunde icke att förorda, då därigenom de bort-

vara dugligaste

droges från sjömanskåren, vilken i ocl1 för sig svår hålla fullvore att talig. Om den senast införda organisationen icke förmådde kravet

fylla på reservpersonal, syntes den böra omläggas. Kommendör Schneidler

ansåg, att med avseende å handelsflottans befäl borde

man tillämpa

samma metod, som armén använder med avseende på studenter och lik-

ställda, nämligen obligatorisk utbildning till befäl alla därtill

av som äro dagliga, dock att särskild måste fordras för

utbildningskurs att

redan i fredstid bliva utnämnd till reservofficer. marinen

Tillämpad på

skulle denna metod innebära att samtliga och vilka

sjökaptener styrman,

underkastade 500 dagars för befälsutbild-

voro utbildningstid, uttoges

ning, under vilken utbildning de borde sammanhållas under gemensam ledning. De, som ansåges särdeles lämpliga, borde utbildas till

officerare,

de övriga till underbefäl. Härigenom skulle ha tillfälle man att göra ett urval bland allt handelsflottans befäl, i stället för endast att som nu vara hänvisad till dem, frivilligt anmälde Även borde

som sig. styrmän

härvid kunna medtagas, då de flesta dem, sin

av som fullgjorde värnplikt

som sådana, sedermera avlade sjökaptensexamen, och då i alla händel-

ser den, som erhållit styrmansbrev, ägde rätt att föra obe-

fartyg av gränsad storlek i östersjöfart.

- Utav de 500 dagarna borde 5 månader användas för

rekryt- och

korpralsutbildning och under denna tid det förutnämnda urvalet göras, varefter återstående 12 månader borde användas för den befäls-

egentliga

utbildningen. Om sedan den utbildningen för till

fortsatta utnämning

reservofticer nedsattes till 3 månader liksom i armén, kunde det anses ganska sannolikt, att ett tillräckligt antal skulle komma att underkasta

sig denna utbildning för vinnande Officers Skulle icke

av grad. så ske,

Så. hade bland de

man värnpliktiga tillgång befäl, som undergått en

längre utbildning än vad vid institutionens införande bestods som reservofñcerare, förutom att haft tillfälle ,att bland

man samtliga sjökaptener och styrmän utvälja de bästa.

Sistnämnda 3 månaders kurs borde till

förläggas Kungl. Sjökrigs-

skolan, dels för erhållandet i dels

av enhetlighet undervisningen, för

att en närmare anknytning officerare i stammen och officerare i

reserven därigenom skulle komma till stånd.

52 -r

För att komma i åtnjutande denför reservofficerare anslagna av pensionen och i varje fall för befordran till löjtnant borde stadgas 5 a en 6 månaders sjötjänstgöring under Den nuvarande fordran sommaren.

på ett helt års tjänstgöring såsom fänrik ansåg förslagsställaren icke

motsvara de därmed förenade uppoffringarna från reservofñcerarnas sida.

Under vintern hade nämligen reservofñceren i likhet med stamofñceren till uppgift att utbilda kontingent rekryter, och detta kunde icke en anses det ändamål, för vilket reservofficeren borde Iitbildas. vara

Högste re/fäl- F. lärt å Oscar II ovannämnda förslag överlämnades högste befälhavaren över lcustflottan till chefen för sjöförsvarsdeparav z/ftrmzdc tementet den 22 augusti 1918 med hemställan utredning i dithörande 113,19- om frågor, enär han ansåg, att del vad i skrivelsen anförts syntes en av förslaø- beaktansvärt. För del ansåg högste att beträffande egen

befälsutbildning värnpliktiga sjökaptener och styrman det borde tagas

av under övervägande, huruvida dessa värnpliktiga borde erhålla sin första allmänmilitära utbildning gemensamt med sjökadetterna, mariningenjörseleverna fl., ävensom att sådan utbildning med fördel skulle m. kunna förläggas till Karlskrona station med början den l juli.

Slutligen ifrågasatte högste befälhavaren, om det vore lämpligt att underställa ROA chefen för sjökrigsskolan, varigenom enhetlig

ledning i frågor rörande sjökadetter och ROA skulle vinnas.

cihe/fws för Beträffande ivannämnda förslag att ställa BOA under chefen för sjökrigsskolan anförde sagda chef i skrivelse den 12 september 1918, att ROA:s stäl- han i princip icke hade något att erinra mot detsamma, då ett men 7",:i:,,:,°,l,le"sammanhålla.nde ROA under utbildningstiden på sådant sätt, att av chefen för sjökrigsskolan under större delen sagda tid skulle kunna av utöva omedelbar uppsikt över dem, icke syntes möjligt, samt då tidsen utdräkt och omgång vid behandling ärenden rörande ROA ävensom av svårigheter annat slag utan tvivel skulle uppstå med den föreslagna av anordningen, bemälde chef, att det under nuvarande förhållanden

ansåg

icke kunde med någon fördel förenligt varken i disciplinärt eller vara annat avseende, att ROA ställdes under chefen för sjökrigsskolan.

Inspektören för navigationsskolorna framhöll i ämbetsberättelse

,zsspe/zog-ensi

,ffäsfj,f°av,fog,f,aden 30 augusti 1919 att nådiga kungörelsen den 18 juni 1915 angående utbildning till ROA vid sjömanskåren anställda korpraler föreskrev,

áintbetsbcrát- av att 5 korpraler skulle uttagas för sådan utbildning. Under läsåret 1918

tfâsseå,.ê,öfifá,g

-19 hade emellertid antalet sålunda uttagna korpraler utgjort 12 -19 0ch.där av över avgivna yttranden.

och under år -1919 16 den i §

genomgingo korpraler 2 sagda kun-

av

görelse omnämnda kompletteringskursen för inträde i

navigationsskolas styrmansklass. Om dessa 16 korpraler blevo i godkända prövningen,

ansåg inspektören, att plats sannolikt icke skulle kunna beredas alla vid

Stockholms navigationsskola. Med härav och då flera

anledning kor-

praler, som avlagt styrmansexamen vid Stockholms

navigationsskola,

gjort underdånig anhållan att få

om genomgå sjökaptensklass vid

annan

navigationsskola än Stockholms, föreslog inspektören, att § 3 i

meromnämnda kungörelse måtte erhålla sådan förändrad

lydelse, att här

omhandlade korpraler skulle

medgivas rätt att genomgå navigationsskola

var som helst i riket i stället för i Stockholm. Chefen

nödvändigtvis

för marinstaben framhöll i häröver under

avgivet yttrande att, förutsätt-

ning att antalet korpraler, uttoges för till ROA,

som utbildning bleve

större än det föreskrives i omtalade

som ovan kungörelse, någon ändring

vore behövlig. Då detta antal under de

senaste åren ibetydlig grad

ökats och enär det detta förhållande voro antagligt att fortfarande komme

att äga rum, tillstyrkte emellertid chefen för marinstaben i likhet med

marinförvaltningen det gjorda Båda ändringsförslavget. nyssnänmda myn-

digheter funno det dessutom påkallat att, i händelse den

föreslagna

ändringen komme till stånd, för de till

kompletteringskursen ifråga-

varande utbildning förlades uttagna korpralerna till juli månad i stället

för till augusti, så att. de i kursen kunde beredas godkända tillfälle att

vinna inträde även i de klasser vid

navigationsskolorna, som taga sin

början den 1 augusti. Chefen för marinstaben framhöll

därjämte såsom

erforderligt att ändra tiden för från

uttagning av korpraler juli månad

till juni samt saknades

ansåg vidare, att anledning att å Stockholms

station placera de Karlskrona station

tillhörande korpraler, som genomginge navigationsskola i stad än Stockholm, och härav annan föreslog betingad ändring i förutnämnd kungörelse.

Chefen för dåvarande

sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition Chefens för

framhöll i skrivelse till chefen för

sjöförsvarsdepartementet den 8 septem- komnumdo-

ber 1919, att det visat expeditionen

sig att rekryteringen av sjökaptener i egentlig

skrivelse den mening till ROA under tiden varit 8 sept. 1919. senare inedgående för att under åren

1918 och 1919 helt och hållet upphöra samt att det sålunda kommit

därhän, att hela anordningen med reservoflicersinstitutionen i dessnr-

sprungliga mening, v. med antagning personal, erhållit sin

s. av som

uppfostran och utbildning inom handelsfiottan, längre verkade. Sagda

chef påvisade bland

ävenledes, att uttagningen sjömanskårens korpraler

sedan år 1917 ökats med den

rätt betänkliga följden, att gallringen torde

blivit mindre varigenom uttagningens mening., nämligen att

noggrann,

endast verkligt dugande korpraler, förfallit. Dårjåmte framhölls premiera

att, enär de uttagna korpralerna ginge förbi blott sina kamrater

inom utan även hela underofñcerskåren, det

sjömanskåren vore av syn-

stor vikt, att endast vål kvalificerad personal utvaldes för att

nerligen

icke misståmning skulle bliva rådande inom nämnda kårer.

De orsaker, i vilka föranlett den väsentliga minskning i antalet

sökande gjort sig märkbar ända sedan år 1915, ansåg

sjökaptener, som

meromnâimnda chef att finna först och främst iden omläggning av vara institutionen, sagda år genomfördes, samt dessutom i deotillräcksom

liga avlöningsförmånerna.

Stationsbefälhavaren vid Hottans station i Stockholm har i skrivelse Slationsbefäl- Izavarensi till chefen för sjöförsvarsdepartementet den 23 september 1919 uttalat sina Stockholm till reservofñcerare.

23,79tvivel om riktigheten av utbildning av korpraler

skrivelse

1919 Att skeppsgossekårens rekrytering därigenom åstadang. någon ökning av

Icorpraleø-sutkommits, ansåg stationsbefålhavztren icke kunde påvisas. Antalet korpraler, bildning till ROA. till ifrågavarande utbildning hade undan för undan ökats

som uttagits

ifrån 5 år 1916 till 14 år 1919 och dessutom hade sammanlagt 4 under-

och underofficerskorpraler under år 1919 antagits till ROA

officerare

och kronans bekostnad avlagt sjökaptensexamen. I mån hade på samma antalet ROA från handelsmarinen minskats, så att under år 1919 icke

någon ansökan från detta håll inkommit. Stationsbefålhavaren påvisade

med ledning skrivelsen bifogad betygslista, att samtliga korpraler,

av blivit antagna under år 1919 med undantag tre, synnersom voro, av jämnstrukna samt anförde därefter:

ligen

Att dessa korpraler, under de närmast tve11ne åren äro undandragna all som militärutbildning, skulle under ett därefter följande reservaspirantår kunna danas till

goda reservofñcerare, jag vara uteslutet, allra helst då man betänker den mycanser ket humanistiska utbildning de på detta sätt kunnat erhålla. Om icke en svaga ändring sker i det verkande sättet för antagning av reservofñcersaspiranter, synes nu det mig fara vårt att vår reservofñcerskår kommer att allvarligen lida i dugvara lighet och användbarhet." Men icke härmed. Genom att ett avsevärt antal korpraler tages från nog sin utbildning inom flottan, är riktad på att utbilda dem till dugliga under- .som officerare, skadas betänkligt denna kårs lämpliga rekrytering. Slutresultatet av det hela h0tar därför att utmynna i skapandet en reservofñcerskår och en förav svag sämrad underofficerskår. När slutligen betänker, att korpral, nu uttages till reservofñcersman en som utbildning, efter 3 år kan reservofñcer, under det att han, om han tjänat kvar vara vid flottan, slutat sin un-.lerofñcersutbildning och blivit underofñcer av 3. graden

endast cirka ett år tidigare om löner finnas lediga, så framgår tydligen härovan

påpekade olägenhet.

Om systemet att göra reservofñcerare av korpraler skall bibehållas, torde det böra tagas i övervägande om icke en förbättring kan äga rum därigenom att som fordran för att kunna sändas till navigationsskola uppställa, att korpral först skall hava genomgått underofücersskolans styrmansklass.

Härigenom skulle följande fördelar stå att vinna.: större mognad hos kandidaterna; mindre kostnad för kronan; möjligheten av bättre urval.

Emellertid kräves härför en utvidgning av underofñcersskolans styrmansklass i enlighet med vad jag i min årsrapport föregående år föreslagit.

En synpunkt, som även torde böra tagas i betraktande vid rekryteringen av flottans reservofñcerare, är den att dessa komma att intaga en sämre ställning i avseende å humanistisk och allmänbildning än arméns och kustartilleriets reservofñcerare.

Fordringarna för antagning av reservofficersaspiranter vid dessa avdelningar av krigsmakten äro så mycket större i avseende å humanistiska kunskaper än för dem, som antagas från korpralsgraden vid ñottan, att det torde vara svårt för dessa senare att under sin utbildningstid till reservofñcerare ñnna tid och tillfälle att tillägna sig sådana kunskaper.

På. grund av vad jag här anfört synes det vara av vikt att bestämmelserna om reservofñcersaspiranternas utbildning tages under förnyad omprövning

Översikt över orsakerna till rekryteringens tillbakagånv.

Såsom anförts bestämdes vid reservofñcersinstitutionens

ovan upprättande år 1887, att 10 aspiranter årligen skulle antagas, vilket antal

1901 års ingång ökades till 20. Detta antal har sedan dess

o. m.

oförändrat legat till grund för rekryteringen.

Resultatet under åren 1901-1920 verkställd antagning ROA

av av framgår nedanstående tabell.

av

i 4 i z s l I . i19011902 1903j1904 19091910 1915 191619171918 1919 1920

l90öil90öii907ll908

1911i1191219131l9l4

l i i

l l .

l = l i

l a a

i i Firün lxamluls- 1 r 3 i

flottan ..2032011715:20l17i1Gj19l1816520120171115 5 7----

. . .. .. . F. d. korpraler: i l i i l

g Virl flottan i 5 5 9 12

- -- - - - - -- -= - - r 4"- - - --

Denna tabell utvisar, att rekryteringen i stort sett varit tillfredsställande år 1913, att densamma därefter avsevärt minskats.

0. m. men

Vidare framgår, att efter år 1915 genomförd omorganisation reserv-

av officersinstitutionen antalet sökande från handelsilot-tan i hög grad ned-

gått för att från och med år 1918 helt upphöra. Detta är desto mera

anmärkningsvärt antalet elever i navigationsskolorna, enligt vad de

som

sakkunniga erfarit, under de åren icke undergått någon minsk-

senare

ning. Till följd nämnda förhållande har den ursprungliga planen

av nu för rekryteringen ROA blivit förryckt och hela institutionen därigenom

av

undergrävd.

Beträffande de sannolika orsakerna till rekryteringens tillbakagång och

fullständiga upphörande i vad angår personal från handelsflottan få de,

sakkunniga såsom resultat härom verkställd utredning anföra följande.

av

Att- döma ovanstående tablå skulle nedgången i rekryteringen från

av handelsflottan kunna förmodas stå i samband med den år 1915 ikraftträdande bestämmelsen antagning till ROA korpraler från sjömans-

om av kåren. Förmodanden i nämnda hänseenden hava också från skilda håll uttalats, hava de sakkunniga vid härutinnan verkställd undersökning

men

icke kunnat finna något godtagbart stöd för ett dylikt antagande. Enligt den före nyssnämnda år gällande organisationen krävde utbildningen såsom ROA Visserligen, såsom för närvarande, tid ett

en av år, medförde denna utbildning å andra sidan helt och hållet befrielse

men

från värnpliktstjänstgöring. Efter utnämningen till reservunderlöjtnant

ålåg det denne icke någon tjänstgöringsskvldighet i fredstid förrän under

sjätte kalenderåret efter aspirantkursens avslutande, under vilket år en obligatorisk repetitionsövning högst 6 månader skulle fullgöras.

om

Efter genomförandet 1915 års organisation ställa sig förhållan-

av dena, såsom i det föregående framhållits, emellertid helt olika. För att kunna antagas till aspirant erfordras att sökande skall hava

numera,

såsom Värnpliktig fullgjort minst 360 dagar stadgad fredstjänst-

av

göring. Denna föreskrift, icke undergått någon revidering i sam-

som

band med under år genomförd avkortning ifråga de värn-

senare om

pliktigas fredstjänstgöringsskyldighet, utgör formellt ett hinder

n. för antagning till ROA dem, fullgjort sålunda avkortad freds-

av som en

tjänstgöring. Sagda omständighet, kan beskaffenhet att

som vara av avhålla eljest meriterade från att försöka vinna anställning

personer såsom ROA, har emellertid hittills icke kunnat få något avgörande in-

flytande å rekryteringen. Stadüandet att såsom Värnpliktig hava

om

fullgjort fredstjänstgöifingtill evil-ånnämnd utsträckning före antagningen

till ROA torde emellertid i och för sig hava verkat syrnnerligen. häm-

mande å rekryteringen.

denna

f åter åitbtildrüiiingskursenolför fplrt-

aran e visserigen en as e ar, men a igger e omfattararemo numera en

nyutnämnda fänriken att omedelbart tjänstgöra vid flottan under ytterligare ett år. Under det att sjökapten sålunda enligt de äldre be-

en

stämmelserna förutom 6 månaders repetitionsövning vid till-

- senare fälle endast behövde taga ett år sin verksamhet inom handels-

-- av Hottan i anspråk för erhållande av fullmakt såsom reservofñcer, måste han avstå minst 3 år för ändamål. Nyssnämnda tid är således

nu samma tredubblad.

Det torde emellertid icke blott den långa utbildningstiden i

vara och för sig, verkar avskräckan utan fastmer den därav föror-

som sakade tidsförlusten i fråga anställning och befordran inom veder-

om börandes egentliga yrke. Såsom exempel härå må nämnas, att de från navigationsskolan utgångna elever, omedelbart efter denna skolas av-

som slutande taga anställning vid handelsflottan, kunna hinna erhålla befattning såsom 1:e styrman, innan de deras samtidigt utexaminerade

av

kamrater, genomgå reservofficersutbildning, hinna uppnå någon

som befälsställning i nämnda flotta. Detta förhållande torde med stor

sanno-

likhet hava utgjort betydande hämsko å rekryteringen ROA.

en av

Den utbildning, enligt gällande bestämmelser under aspirant-

som

skall bibringas BOA, är synnerligen mångsidig och omfattande. året Härigenom äventyras undervisningens grundlighet inom respektive öv-

ningsämnen, varjämte det för reservofficerens tjänstgöring inom flottan

väsentliga utbildningen löper fara att bliva undanskymt. Enär sagda

av omständighet kan hos ofñceren framkalla känsla osäkerhet vid

en av

fullgörandet hans tjänsteåligganden och därigenom medföra

av van-

trevnad med och tilläventyrs ovilja mot tjänsten vid flottan, torde häri jämväl kunna spåras anledningarna till den felslagna rekryte-

en av ringen.

I detta sammanhang vidare böra framhållas den rekryte-

synes ur

ringssynpunkt rätt avsevärda olägenheten att den för inträde istyr-

av

mansklass vid navigationsskola stadgade sjöfartstiden ökats från 36

till 42 månader. Denna bestämmelse torde nämligen hava medfört att många dem, haft för avsikt att söka vinna inträde i nämnda

av som klass, redan uppnått värnpliktsåldern vid den tidpunkt, då de i avseende

på antalet sjömånader uppfyllt fordringarna för sådant inträde, och på grund härav föredragit att före genomgåendet navigationsskolan full-

av

göra värnpliktstjänstgöring kortare varaktighet än den, som enligt

en av

värnpliktslagen skulle kommit att åligga dem efter avlagd styrmanseller sjökaptensexamen. Om den väsentligt ökade utbildningstiden sålunda varit de

en av förnämsta orsakerna till den otillfredsställande rekryteringen, torde de ROA tillkommande, knappt tillmätta ekonomiska förmånerna här-

utinnan även hava utövat ett mycket ogynnsamt inflytande.

055 21 8

59.

måste nämnda till följd de ökade levnadsomkostnaderna

dring, belopp av

hava blivit till sitt värde reducerat i sådan grad, att detsamma anses

icke torde utöva någon helst dragningskraft. numera som

Det torde i detta sammanhang böra omnämnas att,enligt vad de

allmän misstämning skulle inom reservofficers-

sakkunniga försport, en

kretsar varit rådande den anledningen, att de på grund dyrtiden

av av föreskrivna särskilda avlöningsförmånerna icke förr än under tiden

senare skulle kommit de till tjänstgöring inkallade reservofficerarna till del i

stamofficerarna, och att sålunda den i regle-

samma utsträckning som

mente för marinen givna bestämmelsen Officers i reserven jämställande

om under i avlöningshänseende med stamofficer motsvarande

tjänstgöring av

icke blivit konsekvent tillämpad. Jämväl ett dylikt förhållande kan

grad utan tvivel hava haft ett menligt inflytande å rekryrteringen.

Vidkommande såväl nämnda omständighet vad i det före-

nu som

gående anförts beträffande följderna allt för mångsidig utbildning

av en

och därmed tilläventyrs uppkommande vantrevnad hos reservofficerarna,

få de sakkunniga såsom sin åsikt framhålla, att såväl dylika som andra, misstämningar torde psykologiska skäl hava synnerligen beklagliga av

sträckt sina deras rimligen bort föranleda.

verkningar längre än ursprung

Av härutinnan verkställd undersökning synes framgå, att åtskilliga smärre

icke heller vederbörande officerare själva skulle

missnöjesanledningar av

betraktats såsom väsentliga, därest dessa officerare andra skäl

av

den att de i allmänhet blivit tillbakasatta. Då

bibringats uppfattningen,

det emellertid beträffande reservofficerarnas utbildning och tjänstgöring bör kunna sådana i övrigt, att personalen från

vidtagas anordningar

handelsflottan skall komma att finna det eftersträvansvärt att söka

an-

ställning såsom reservofficerare, torde nyssnämnda missnöjesanledningar

sig dessa få hava varit berättigade eller kunna - vare nu anses -

förlora sin giltighet, och hava de sakkunniga därför funnit

påräknas

skäl föreligga att närmare ingå på omhandlade fråga.

nu

Vidare har såsom orsak till den från handelsflottan

en bidragande

framkastats den förmodan, att del de

upphörda rekryteringen en av

under flottans senaste mobilisering till tjänstgöring inkallade reservofficerarna sådan inkallelse ansett sig löpa fara att förlora sina

genom

i handelsflottan. Detta antagande har emellertid de sak-

platser av kunniga icke kunnat tillmätas någon nämnvärd betydelse. Ifråigztvarande

officerare skulle nämligen i den mån de tillhörde inkallade årsklasser av

-

värnpliktiga under alla omständigheter hava varit skyldiga att såsom

-

vid ett förhållande icke kan hava varit

manskap tjänstgöra flottan, som dem obekant. Dessutom må påpekas, att på därom gjorda framställningar

frikallelse från tjänstgöring under i

sagda mobilisering stor utsträckning

medgavs sådana officerare, ävensom att vilka till

reservofñcerare, följd den vid världskrigets början rådande i av stagnationen sjöfarten må-

hända kommit att stå utan anställning, inkallelse till flottans genom tjänst bereddes ett avlönat arbete. Som sammanfattning vad sålunda anförts torde de en av väsent-

ligaste anledningarna till den upphörda rekryteringen kunna angivas enligt följande, nämligen

1 för lång, sammanhängande utbildningstld och alltför nzclngsidlg

en

utbildning,

2 otillräckliga .avlönings- och pensionsfârønøiner,

3 höjningen av för inträde z navigationsslcola stadgad till sjöjartstld

42 nzânader.

Allmänna synpunkter angående behovet organisationens av

omläggning.

Rekryteringen av reservoficersaspiranter har såsom förut påvisats.

under senare år endast kunnat hållas vid makt ökad

genom antagning

av korpraler från flottans sjömanskår. En sådan måste emellertid

åtgärd

betraktas såsom nödfallsåtgård. Av i det skall

en skäl, som efterföljande

närmare angivas, synes nämligen sålunda ökad

en antagning kunna

leda till synnerligen betänkliga konsekvenser. Vid förhållande

dylikt

måste andra och så vitt möjligt snabbt verkande vid-

åtgärder snarast

tagas för återupprättande såvida flottan

av ifrågavarande rekrytering, för

framtiden skalli erforderlig grad kunna fördel den för densamma

draga av

mycket värdefulla rekryteringskälla, handelsllottans

som personal enligt

erfarenheter otvivelaktigt utgör. vunna

Vad angår erforderliga åtgärder med anledning av otillräckliga av-

lönings- och pensionsförmåner m. få de hänvisa till

m., sakkunniga

härom i kap. V gjorda uttalanden.

Vidkommande åter den inom handelsmarinens

utbildningssystem

förefintliga bestämmelsen 42 månaders såsom vilkor för

om sjöfartstid

inträde i navigationsskolans styrmansklass, vilken bestämmelse

enligt

ovan utgör ett obetydligt hinder för hava de sak-

BOA-rekryteringen,

kunniga icke ansett lämpligt att söka härutinnan åstadkomma

någon

ändring utan i stället anpassat sina efter föreskrift.

förslag ifrågavarande

Beträffande övriga på rekryteringen inverkande

menligt omständig-

heter torde möjligheterna för dessas böra isamman-

undanrödjande ses

hang dels med de olika slag tjänstgöring, vartill officerare tillhö-

av rande här omhandlade kategori böra dels med den utbildning,

avses,

för sådan tjänstgöring måste erforderlig, dels slutligen med

som anses

de olika rekryteringskällor, vilka lämpligen kunna anlitas.

Den tjänstgöring, för vilken officerare, efter förutgången aspirant-

som Reservutbildning Vunnit anställning i flottans äro avsedda, officcrarnas

reserv, fullgöres en-

tjänstgöring ligt gällande bestämmelser såsom:

nu och utbild-

kommenderade officerare å artillerifartwvg, zzing.

å jägare, - 3 å minfartyg,

å trång- och depåfartyg samt å äldre

stridsfartyg, fartygschefer å vedettbåtar och å andra för bevakningsändamål avsedda fartyg, fartjrgschefer å träng- och depåfartyg, divisionschefer å minsvepningsdivisioner, samt ersättningspersonal i samband med landtjänstgöring olika slag.

av

Härtill kommer att del reservofñcerare med aspirantutbildning

en

jämväl uttagas för utbildning och tjänstgöring vid marinens flyg-

numera väsende.

De krav i avseende å utbildning, vilka måste ställas å reservofñce-

avsedda för bestridande tjänstebefattningar så skiftande art rare, av av som

de angivna, måste givetvis betydande. Då därjämte tjänsten inom

nu vara vissa ovannämnda verksamhetsområden på grund sjökrigföringens

av av på senare tider utomordentligt snabba utveckling, särskilt i vad

avser användandet tekniska hjälpmedel, blivit avsevärt krävande än

av mer

tillförne, kommer utbildningen reservofficerarna att ytterligare behöva

av

utvidgas, därest särskilda åtgärder kunna vidtagas i syfte att begränsa

densamma.

Vad först angår tjänstgöring å artillerifartyg hava fordringarna härut-

i

innan med anledning artilleriteknilcens och eldledningsnietodernas ut-

av

veckling stegrats i sådan grad, att frågan reservbefäls utnyttjande

om

för dylik tjänstgöring kommit i ett synnerligen vanskligt läge. Då

emellertid ökning stamofñcerskadern ehuru såväl till följd härav

en av som även av andra skäl starkt motiverad tills vidare icke torde kunna

-

påräknas, bl. den anledningen att stora rekryteringssvårigheter

a. av n. föreligga även vad angår denna kader, officerare i fort-

synas reserven

farande böra att vid mobilisering ingå i artillerifartygens beman-

avses

ning. Med hänsyn till artilleriets alltjämt obestridliga ställning såsom

flottornas huvudvapen framstår enligt de sakkunnigas uppfattning såsom ett oeftergivligt krav, att utbildningen bättre än hittills tillgodoses för

den del reservpersonalen, vid strid kan komma att deltaga i eld-

av som

ledningen å artillerifartyrg. De sakkunniga hava i här uttalade åsikt fun-

nit ett stöd i högste befålhaxraren över kustflottan på därom gjord

av framställning lämnat uttalande. På förfrågan i vad mån officerare i

utbildade enligt gällande system, under sin tjänstgöring vid reserven, nu artilleriet ombord å pansarbåtar motsvarat på dem ställda fordringar, har nämligen sagda befälhavare anfört:

Watt reservofñcerarna i allmänhet skött sina befattningar på ett tämligen tillfredsställande sätt, så länge förbindelsen med eldledningscentralen kunnat upprätt hållas, men att däremot utbildningen är tillräcklig för ett självständigt skötande av en drabbningspost, vilket är erforderligt, dels då ovannämnda förbindelse brytes, dels vid halv stridsberedskap

Ehuruväl någon större erfarenhet beträffande officerares i reserven förmåga att å torpedkryssare och jagare leda elden från dem underställt artilleri icke kan sägas föreligga, torde emellertid med fog kunna

antagas, att även å sistnämnda båda fartygsslag reservofñcerarnas förmåga att leda artillerield skall på grund bristande utbildning komma att

av

visa sig otillräcklig.

.

Vad angår reservofficerarnas utbildning för mintjänst torde böra framhållas, att, då Reglemente för utbildning befäl iflottans reserv

av

928,15 fastställdes, mintjänsten vid flottan ännu till stor del genom g. o.

baserad på mineringars utförande enligt det normalminerings-

var s.

med personalen förlagd å logementsfartyg eller i land. De vid

systemet

nämnda tidpunkt tillämpade mineringsplanerna hava emellertid numera upphört att gälla och minvapnet blivit rörlig natur, med tjänsten

av mera

förlagd till minfartyg och mineringsdivisioner. Under det att sålunda

med förutvarande system själva sjötjänstgöringen relativt under-

var av

ordnad betydelse i jämförelse med den speciella utbildningen för mintjänst, har dylik tjänstgöring numera ibetydligt större utsträckning

kommit att ingå i för avsedda reservofticerares utbildning. Här-

mintjänst

till kommer, att för tjänstgöring vid minvapnet erfordras viss

numera en

grad av artilleriutbildning. Beträffande övriga slag tjänstgöringy för vilka de icletta kapitel

av omhandlade reservofñcerarna enligt äro avsedda, hava fordringarna

ovan

i avseende å utbildning jämväl i vissa fall undergått en av sjökrigsmaterielens utveckling betingad stegring. Då reservofiicerarnas utbildning

är med bortseende från ñygtjänsten uppdelad på endast två

n. - -

skeppstjänst och mintjänst, i vilka förutnämnda olika slag

tjänstegrenar,

tjänstgöring äro inrymda, måste utbildningen, för att kunna

av anses

effektiv, bliva inom endera eller båda nyssnämnda tjänstegrenar

av syn-

.

nerligen vidlyftig.

.

Det anförda torde tillräckligt för att belysa nödvändigheten

vara av

omläggning reservofficerarrxas nuvarande utbildning. En sådan en av omläggning mäste emellertid i vissa fall föranleda utökning de

en av

kunskaper och färdigheter, enligt gällande bibringas

som nu program reservofñcerarna. Då det ä andra sidan rekryteringssynpunkt synes

ur mycket önskvärt att i viss mån avkorta utbildningstiden, torde det för vinnande dessabäda mål bliva nödvändigt att än hittills inrikta

av mera

reservofficerarnas utbildning pä vissa tjänstegrenar och befattningar, för

vilka de vid mobilisering sedermera böra eller med andra ord att

avses, driva specialiseringen reservofficerarna längre än vad för

av närvarande är fallet. Härvid bör beaktas den omständig-

emellertid

heten, att för långt driven specialisering organisations- och kom-

en ur

menderingssynpunkt medför vissa svårigheter och att sålunda specialise-

ringen icke bör utsträckas längre än vad som kan anses oundgängligen

erforderligt.

.

Vid verkställd undersökning beträffande de tjänstegrenar, inom vilka reservbefälet lämpligen böra utbildas, hava de sakkunniga med

synes ledning såväl erfarenheter hämtade från flottans övningar

av som av

under världskriget gjorda iakttagelser inom de krigförande marinerna funnit följande tjänstegrenar böra ifrägakomma, nämligen .skeppsyäøzszg innefattande reservbefäl, avsett för tjänstgöring såsom fartygschefer ä vedettbätar samt å andra för bevakningsändamäl och Lindervattensbätjalçt använda fartyg ävensom såsom fartygschefer och

kommenderade officerare ä träng- och depåfartyg samt ä del äldre

en

stridsfartyg; artilleritjänst, innefattande reservbefä-l, avsett för tjänstgöring såsom

kommenderade officerare ä större eller mindre artillerifartyg, ä torpedkryssare och jagare samt eventuellt ä vissa större depäfartyg;

vninzjáinst, innefattande reservbefäl, avsett för tjänstgöring såsom kom-

menderade officerare ä minfartyg, såsom fartygschefer å i minerings-

division ingående vedettbåtar samt såsom divisionschefer ä minsvepnings-

division

minsvapniøtgstjänst, innefattande reservbefäl, avsett för tjänstgöring såsom befälhavare ä minsvepningsfurtyg; patrulltjänst, innefattande reservbefäl, avsett för tjänstgöring såsom befälhavare ä patrull- och rapportbåtar ävensom å för polistjänst

m. m. utrustade båtar; samt

Jiggtjänst, innefattande reservbefäl, avsett för tjänstgöring inom

ñygväsendet.

Rekrytering/s- Vid tidpunkten för den nuvarande reservofñcersinstitutionens

grun- Wlm dande år 1887 i i med

ingingo örlogsflottan ännu betydlig utsträckning

segelrigg försedda fartyg. Som handelsfiottan vid denna tid likaledes

till stor del utgjordes segelfartyg det helt naturligt att under

av var

sådana omständigheter verkställa rekryteringen sagda institution bland

av handelsñottans befäls

Då förefintligheten goda sjömannakunskapér oberoende

av - av

spörsmälet om reservpersonalens specialisering alltjämt måste utgöra

-

g-rundvillkoret för reservofficersutbildningen, torde den huvudsaikliga

re-

kryteringen reservofficersaspiranter böra, såsom även med nuvarande

av bestämmelser är avsett, äga bland dem handelsflottans personal,

rum av

som avlagt sjökaptensexamen.

z

kfliiålfiâäddavminsvepningstgfänstensökadebetydelsehardbtrdran

sarsn 1 u 1 n1n av reservo icerare 1 e a ianseen e gor S a

det torde få att för sistnäinnda

mer gällande. anses lämpligt fjäust

söka utn tta boovser- och fiskefart befälspersonal, hava de

gens

Janset böra undersöka härför.

sakkunniga sig åinöjligheterna

Enär såväl inom armén vid kustartilleriet Värnpliktig-a stu-

som denter med goda resultat utbildats till reservoflicerare, hava de sak-

kunniga härav funnit anledning undersöka, huruvida icke aspiranter för

ändamål även vad flottan vidkommer skulle kunna uttagas inom samma

nämnda kategori.

Med anledning att reservoflicerskären enligt gällande bestäm-

av melser redan till del rekryteras från sjömanskåren, hava de sak-

nu en kunniga ansett sig böra med ledning erfarenheter undersöka

av vunna värdet ifrågavarande rekrytering bl. med avseende fästat vid denna

av a.

personals eventuella lämplighet för uttagning till viss specialtjänst. I enlighet med de sakkunniga gjort uttalande sid. 192 i Be-.

av tänkande och förslag angående officerskårens vid flottan rekrytering och utbildning II. Underofficers befordran till officer, marininten-

m. m.:

dent och mariningenjör torde i detta sammanhang till behandling även

böra upptagas frågan befordran underofficer till officer i flottans

om av reserv.

För bestridande i det föregående omnämnd patrulltjänst finnes

av

för närvarande organisation, Sveriges frivilliga motorbåtskåm, vilken

en utgöres civila m0torbåtsmän. Det torde därför böra undersökas,

av huruvida sagda organisation bör inrymmas inom reservofñcersinstitu-

tionen, ävensom huruvida anledning kan föreligga till vidtagande av särskilda åtgärder för denna personals utbildning.

I nära samband härmed står slutligen användandet

frågan om av kustbevakningspersonalen i sjöförsvarets tjänst. En undersökning i

vad mån denna personal bör upptagas bland reservofñcerarna har därför

ansetts erforderlig.

De pårsonalkategorier, varifrån i detta

rekrytering av kapitel

om/Landlade

officerare i flottans sålunda kan tänkas zjrcigakonzrøza, äro z

reserv enligr/zet med vad ovan anförts vföljande:

A. Handelsñottans personal,

B. Bogser- och ñskeñottornas personal,

C. Värnpliktiga studenter,

D. Sjömanskären,

E. Underofñcerskåren,

F. Motorbåtsmän, samt

G. Kustbevakningens personal.

Erinringar och förslag beträffande de särskilda personalgrupperna.

A. Handelstlottans personal.

I det föregående har framhållits, att det ur rekryteringssynpunkt Allmänna

torde bliva nödvändigt att i mån avkorta den för synpunkter.

möjligaste utbildning

till reservofñcer stadgade tiden utan att de ökade kraven i avseende å Rekrytering. utbildningens effektivitet därigenom eftersättas. Dessa båda till synes motsatta önskemål torde den förut omförmälda specialiseringen genom av reservofñcerarna i icke obetydlig kunna

utsträckning tillgodoses.

Det torde emellertid böra tagas under huruvida icke

övervägande, en reduktion utbildningstiden jämväl andra skulle av genom åtgärder

kunna åvägabringas. Härvid i första hand böra

synes uppmärksammas,

att den enligt nuvarande bestämmelser såsom villkor för till

antagning i ROA föreskrivna värnpliktstjänstgöringen, vilken

upptager en tredjedel av

den sammanlagda utbildningstiden, icke till någon del direkt för utnyttjas

ofñcersutbildningen. Därjämte föreligger för närvarande viss missen

hushållning med tiden, i det nämligen att anställningen såsom ROA icke

omedelbart äger efter avslutad Därest

rum värnpliktstjänstgöring. en

655 21 9

omläggning ifrågavarande tjänstgöring skulle kunna genomföras och

av

direkt sammanknytning mellan denna tjänstgöring och aspirantutbild-

en

ningen kunna åstadkommas, skulle otvivelaktigt öppnas utväg för

en avkortning den för anställning såsom reservofñcerare nu föreskrivna

av

sammanlagda utbildningstiden, samtidigt betingelser för förbätt-

som en

rad rekrytering borde kunna skapas. En dylik rekrytering, enligt de sakkunnigas åsikt allt framgent

som

endast bör omfatta värnpliktiga, vilka avlagt sjökaptensexamen, vilar

emellertid först och främst på förutsättningen, att ett tillräckligt antal

sådana värnpliktiga årligen kan beräknas inrycka till fredstjänstgöring.

Såsom framgår nedanstående statistik är detta emellertid för närvarande

av icke förhållandet. De sakkunniga, på i det föregående anförda skäl

som samt med anledning ovissheten den pågående försvarsrevisionens

av om nu resultat icke kunnat förskañfa sig någon klar överblick över det framtida behovet reservofñcerare, hava nämligen utgått från, att åtminstone

av det i stat för närvarande upptagna antalet ROA tillsvidare bör läggas

till grund för reservoffioersrekryteringen. Därest nämnda rekrytering

fortfarande till viss del skulle komma att äga från annan personal-

rum kategori än handelsflottans befäl, bör det årligen erforderliga antalet

av

för ofñcersutbildning uttagna sjökaptener kunna angivas till omkring 15.

Tabell utvisande antalet till fredstjänstgöring inryckta sjökaptener och styrmän

åren 1911-1920,

grundad på uppgifter från stationsmyndigheterna.

1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920

Sjökaptener 25 20 12 13 4 13 9 16 12 8

Styrman 42 25 29 11 7 11 12 17 9 18

45|4124;11l24l21 33I21J26

Summa 67

Anledningen till att från och med år 1914 så avsevärd minsk-

en.

ning ägt i antalet till fredstjänstgöring inryckta såväl sjökaptener

rum

torde, oberoende det vid sagda tidpunkt började världs-

som styrman av

kriget, med all sannolikhet hava varit den år 1912 utfärdade föreskriften

42 månaders sjötid såsom -villkor för inträde i navigationsskolans om

styrmansklass. De, på grund nyssnämnda bestämmelse funnit

som av

det fördelaktigare att före navigationsskolans genomgående fullgöra sin

värnplikt än att, med anlitande det i värnpliktslagen anvisade

av upp-

skovsförfarandet, fullgöra den genomgången styrmans- eller sjö-

senare av

67.

kaptensexamen betingade längre fredstjänstgöringen, hava nämligen efter avlagda examina i regel uppnått en ålder, då en ytterligare utbildnings-

tid icke mindre än två år särskilt med hänsyn till föregående

om -

jämförelsevis långvariga värnpliktstjänstgöring vid flottan knappast

-

torde få lockande. Därest avkortning värnpliktstjänst-

anses en av göringen skulle -kunna åvägabringas i samband med den reduktion

av reservofficerens utbildningstid i dess helhet, vilken icke synes omöjlig att genomföra, torde det emellertid kunna sannolikt, att handelsflottan

anses tillhörande värnpliktiga i befäls ställning skulle i vida större utsträck-

ning än hittills begagna sig förefintliga möjligheter till uppskov. Den

av

härav framkallade ökningen i antalet till fredstjänstgöring inryckt

av värnpliktigt befäl från handelsflottan skulle iså komma att utgöras

fall

sjökaptener, varigenom jämväl en omkastning av det genomsnittliga

av förhållandet mellan de båda i vidstående tabell upptagna personal-

förväntas komma att äga grupperna kunde rum.

Under åberopande vad i det föregående anförts beträffande

av som

den ökningen i föreskriven sjötid framkallade åldersstegringen hos

av

de värnpliktiga, vilka avlagt sjökaptensexamen, få de sakkunniga vidare framhålla, att det ur rekryteringssynpunkt torde bliva nödvändigt att vid bestämmande dylik personals officersutbildning taga tillbörlig

av hänsyn till den ålder och den levnadsställning, som vederbörande

av

sjökaptener i allmänhet uppnåtts. Det torde följaktligen icke få anses

tillrådligt att såsom exempelvis kommendör Schneidler med led-

- av

ning i armén tillämpat utbildningssystem föreslagits förlägga

av --

någon större del befälsutbildningen till värnpliktstjänstgöringen.

av Denna tjänstgöring torde för de sjökaptener, vilka önska vinna anställning såsom reservofficerare, i stället böra till sin längd reduceras samt begränsas till att endast utgöra lämplig grundval för befälsutbild-

en ningen, vid början vederbörande liksom hittills torde böra antagas

vars till ROA med underofñcers tjänsteställning och med härefter avvägd

en

avlöning samt med rättighet att tillgodoräkna sig större del aspirant-

en av

tiden såsom under lika lång tid fullgjord värnpliktstjänstgöring än vad

för närvarande är fallet.

De sakkunniga hava vid dem verkställd utredning beträffande

av åtgärder till rekryteringens kvantitativa säkerställande jämväl tagit under övervägande, huruvida det kunde låta sig göra att i samband med tilldelande statsunderstöd till ynglingar, vilka skola utbildas till sjö-

av kaptener, avfordra dessa förbindelse att framdeles söka anställning såsom ROA. För den händelse att dylik åtgärd kunde befinnas lämplig,

en

den inom handelsflottan förefintliga skolfartygsinstitutionen

synes härför i första hand böra utnyttjas.

De rederier, vilka för närvarande hava utrustat eller planerat ut-

rustandet skolfartyg, nämligen rederiaktiebolagen Transatlantic och

av

Svenska Lloyd samt Broströms rederier, hava på de sakkunnigas

anmodan lämnat vissa upplysningar, vilka framgår dels att Transatlantic

av

sedan år 1915 å sitt skolfartyg, fullriggaren DG. D. Kennedy, anordnat fyraårig utbildningskurs med 10 a 12 elever i varje årskurs, med

en ändamål att göra eleverna kompetenta att vid kursens slut avlägga styr-

dels att Svenska Lloyd för ändamål inköpt fyrmansexamen, samma

mastade barkskeppet Svecia och börjat rusta detsamma, på grund

men

de tryckta tiderna låtit anstå med färdigrustandet, dels ock att av v. Broströmska rederierna planera utrustandet ett dylikt skolfartyg,

av

för närvarande avvakta bättre tider. men -

Därest samtliga enligt planerade skolfartyg komma att utrustas,

ovan skulle på dessa fartyg kunna påräknas ett 30-tal elever år.

per

Enligt bestämmelserna för antagning elever å nyssnämnda skol-

av

fartyg skall åldern vid antagningen vara 16- 18 år. Styrmans- respek-

tive sjökaptensexamen bör sålunda, såvida avbrott i studierna uppstått

för fullgörandet värnpliktstjänstgöring, av dessa elever kunna av-

av läggas vid 20-22 21-23 års ålder, eller med andra 0rd vid

resp. omkring två års ålder än vad i medeltal gäller för andra elever i

yngre

navigationsskolorna.

ROA bland , de vilka erhållit sin utbild-

Rekrytering av sjökaptener,

ning å skolfartygen, torde med hänsyn till önskvärdheten av en sänkning den genomsnittliga levnadsåldern inom reservofñcerskåreni och

av

för sig få synnerligen lämplig. Därest de för ROA-rekryteringens

anses

befrämjande eljest föreslagna åtgärderna framdeles icke skulle komma att visa sig tillräckligt effektiva, torde därför i första hand följande utväg kunna förordas, nämligen att del skolfartygens elever genom

en av statens försorg helt eller delvis bereddes kostnadsfri utbildning emot förbindelse att efter avlagda examina söka anställning såsom ROA. En dylik åtgärd skulle emellertid komma att medföra ökade kostnader för statsverket och torde enligt de sakkunnigas förmenande därför icke böra tillgripas, förrän andra medel för rekryteringens stimulerande visat sig

verkningslösa.

Det utbildningssystem, de sakkunniga med hänsyn till önske-

Antagning som

utbildniwg- målet rekryteringens befrämjande samt på grundval fram-

om av ovan

lagda synpunkter ansett lämpligt föreslå, åskådliggöres vidstående

av

schematiska framställning.

m. 4"m . L.

H

m

m

" . H m ix m, . E

. . i 4 ,

Nov. Okt. Sept. Aug. Juli

v

Juni

Av denna tablå framgår att för den egentliga värnpliktsutbild-

ningen endast avsetts tid omkring 412 månader med början

en av i mitten juni, under vilken tid den värnpliktige sjökaptenen förut-

av sättes genomgå med hänsyn till avlagda examina samt till uppnådd

en

levnadsålder och mognad koncentrerad rekryt- och korpralsutbildning.

Nyss angivna tid torde emellertid få tillfyllest endast under förut-

anses

att aspirantutbildningen därefter omedelbart tager sin början.

sättning,

Antagning ROA bör därför äga urval bland de värn-

av rum genom

pliktiga sjökaptener, vilka under pågående tjänstgöring härtill frivilligt

anmäla sig. De sjökaptener, vilka icke önska vinna anställning såsom reservofficerare eller vilka icke befinnas härför lämpade, förutsättas under

fortsatt värnpliktstiänstgöring tillsammans med till fredstjänstgöring instyrmän liksom hittills genomgå underbefälsutbildning. Då utryckta

bildningen sålunda underde första månaderna att bliva gemensam

avses

för samtliga värnpliktiga, som genomgått någon av navigationsskolans klasser, nödvändiggöres härav omläggning den i skolregle-

en av nu

mentet föreskrivna underbefälsutbildningen. De sakkunniga få beträffande ifrågavarande omläggning hänvisa till härom i kap. VI avgivet förslag.

Enligt gällande bestämmelser kunna de till fredstjänstgöring

nu

inryckta- värnpliktiga styrmän, vilka förklara sig önska vinna anställning

såsom reservofñcerare, efter till viss del fullgjord tjänstgöring bliva

hemförlovade i och för avläggande sjökaptensexamen för att påföl-

av

år ansökan antagning till ROA. Såsom i det före-

jande ingiva om gående anförts, har den de ,sakkunniga föreslagna reduktionen

av av

värnpliktstiden förutsätts skola få den verkan, att det enligt Värnpliktslagen medgivna uppskovsförfarandet skulle komma att i vida större utsträckning än hittills anlitas, samt att de till fredstjänstgååring inryckta

värnpliktiga styrmännen med anledning härav kunna förväntas komma att utgöra ett mindretal i förhållande till sjökaptenskontingenten. Ehuru styrmännen således teoretiskt sett icke borde komma att vid tillämpning

det de sakkunniga föreslagna utbildningssystemet framdeles utgöra

av av någon rekryteringskälla större betydelse, torde emellertid liksom hittills

av särskilda bestämmelser böra förefmnas beträffande de styrmän, hos vilka först efter inryckningen tanken på anställning såsom ROA blivit väckt, eller vilka anledning icke kommit att begagna sig förefint-

av annan av

Med till nödvändigheten BOA-utbild-

liga uppskovsmöjligheter. hänsyn av ningens i omedelbar anslutning till den reducerade Värnplikts-

anordnande

tjänstgöringen få de sakkunniga såsom sin åsikt framhålla, att hemförlovning de värnpliktiga styrmän, vilka önska att efter avlagd sjökap-

av tensexamen genomgå reservofñcersutbildning, fortfarande bör få äga rum,

att ifrågavarande värnpliktiga likväl skola skyldiga atti

men vara

och för anställning såsom ROA fullständigt genomgå den före

senare

dylik anställning anordnade rekryt- och korpralsutbildningen. Hemför-

enligt nuvarande bestämmelser utgör Villkorlig befri-

lovningen, som en

.

else från den del fredstjänstgöringen, överskjuter den för antag-

av som

ning såsom ROA stadgade värnpliktstidcn, skulle sålunda enligt de sakkunnigas förslag givas karaktären ett efter imyckningen meddelat

av

uppskov. Någon klyvning fredstjänstgöringen på så sätt, att hem-

av förlovningen skulle bilda ett avbrott i utbildningsarbetet och medföra

skyldighet för den värnpliktige att endast fullgöra återstående

senare

del den enligt reducerade värnpliktstjänstgöringen, hava de sak-

av ovan

kunniga icke ansett sig böra ifrågasätta, emedan utbildningen på dylikt

sätt skulle komma att lida ett betänkligt avbräok.

Enär värnpliktiga, vilka önska begagna sig av en på angivna

grunder medgiven hemförlovning, torde kunna förväntas inom relativt

kort tidrymd efter. inryckningen ingiva ansökan härom, bliva givetvis

möjligheterna för bedömande de sökandes kompetens för framtida

av

BOA-utbildning starkt begränsade och lämpligheten vederbörandes

av

hemförlovning svår att avgöra. Denna omständighet kan emellertid

icke tillmätas någon betydelse, därest från statens sida ingen utfästelse

den värnpliktiges framtida antagning till BOA lämnas. om

Nu föreslaget rekryteringssystem torde emellertid icke böra utesluta,

att tillsvidare först efter fullgjord värnpliktstjänstgöring av-

envar, som

lagt sina examina vid navigationsskola, fortfarande finge vara berättigad att söka anställning såsom ROA. Den längre fredstjänstgöring, som sökande i jämförelse med övriga sjökaptener kan förväntas hava dylik

fullgjort, torde nämligen därest den icke ligger allt för långt tillbaka

--

i tiden kunna i erforderlig grad jämförlig med den de sak-

- anses av

kunniga enligt för ROA förordade, avkortade värnpliktstjänst-

ovan

göringen. j

Under det att antagningen ROA hittills nära uteslutande

av nog

måst grundas på granskning vederbörandes ansökningshandlingar,

en av

ingående prövning de för anställning såsom reserv-

men en mera av officer önskvärda egenskaperna hos anmälda sökande endast med största

svårighet kunnat åvägabringas, torde med föreslaget system möjlig-

nu heterna för ett omsorgsfullt personval bliva väsentligt ökade. Emellertid torde det få lämpligt att ytterligare säkerställa den förberedande

anses

dels att sökandena avfordra betygi allmänbil-

prövningen genom av

dande ämnen dels anordnande antagningskommission. Då

genom av en det i alla händelser synts erforderligt att för, träffande det rätta

av

urvalet bland de flottans korpraler, vilka böra uttagas för utbildning till

ROA, tillgripa sådan kommission, få de sakkunniga därför föreslå att

en

kommission jämväl finge sig förelagt att avgiva förslag till

samma antagning ROA från handelsflottan.

av

Såsom framgår å sid. 69 upptagen tablå, har för aspirant-

av utbildningen liksom hittills avsetts tid ett år med början

en av men den 1 november i stället för såsom för närvarande den 1 okt. Genom

denna tidsförskjutning erhålles erforderlig förlängning rekryt- och

av

korpralsutbildningen, varjämtelaspirantåret kommer att sammanfalla med utbildningsåret inom flottan i övrigt. i Vid uppgörande utbildningsprogram för ROA, rekryterade från

av

handelsflottan, bör till början klargöras, huruvida ifrågavarande

en per-

sonal lämpar sig för uttagning till viss specialtjänst. I betraktande

av

de fordringar, måste ställas på officerare, avsedda för tjänstgöring

som å större eller mindre artillerifartyg, till vilka sistnämnda fartyg i detta

sammanhang jämväl kunna hänföras torpedkryssare och jägare, få de

sakkunniga, med stöd hittills erfarenheter samt med avseende

av vunna fästat vid nödvändigheten att inom olika kategorier reservbefäl konsen-

trera utbildningen till begränsade områden än hittills, såsom sin

mer åsikt framhålla, att de från handelsñottan rekryterade reservofñcerarna

icke lämpligen böra för artilleritjänst. Vad angår tjänstgöring

avses

inom flygväsendet torde för sådan tjänst lämpligen böra

avses annan

personal, i det efterföljande skall närmare redogöras. På grund

varom härav hava de sakkunniga heller funnit här omnämnda kategori

reservofficerare böra annat än undantagsvis ifrågakomma att uttagas till Hygtjänst. Däremot torde denna personal med fördel kunna för befäls-

avses

utbildning, inriktad på tjänstgöring å träng- och depåfartyg samt å

kanonbåtar äldre stridsfartyg, ävensom å fartyg avsedda för mine-

m.

ring, minsvepning och bevakning Dessa olika slag tjänstgöring

m. m. av har synts ändamålsenligt att liksom hittills sammanföra under två

grupper,

nämligen skeppstjänst och mintjänsta Då emellertid den grundläggande utbildningen inom dessa båda tjänstegrenar i flera hänseenden såsom exempelvis beträffande navigering, signalering, artilleri

- m. m. synes böra ungefärligen enahanda beskaffenhet, hava de sak-

vara av

kunniga ansett lämpligt föreslå, att samtliga från handelsflottan rekry-

terade ROA under aspirantutbildningen sammanföras i enda tjänste-

en

benämnd skeppstjänst, samt att specialisering här ifrågavarande

gren, av reservofñcerare till mintjänsm vidtages först efter befordran till fänrik.

Utbildningen BOA, rekryterade från handelsflottan, skulle sålunda

av

komma att äga i avdelning, vilken de sakkunniga

rum en gemensam av benämnts allmänna avdelningen.

73.

Utbildningen i denna avdelning föreslås i anslutning till vad ovan

anförts att, vad. beträffar kännedom stridsmedlen, huvudsakligen

om omfatta bibringandet kunskap endast lätt artilleri samt fär-

av om

i ledandet elden från dylika pjäser, att däremot be-

dighet av men träffande artillerivapnet i övrigt samt vad angår torped-, min- och flygvapnen endast givas sådan omfattning, med hänsyn till

m. m. som dessa bekämpande eller undvikande kan i stora drag anses er-

vapens

forderligt. Sistnämnda undervisning har, till undvikande den enligt

av

erfarenheter eljest föreliggande risken, att utbildningen lätt för-

vunna lorar sig i detaljer i stället för att inriktas på det med densamma av-

sedda huvudsakliga syftemålet, sammanförts till ett enda ämne, förslagsvis benämnt sjökrigskonstm Vad angår undervisning och övning i

- na-

vigering bör nämnda utbildning enligt de sakkunnigas förmenande givas

betydligt större omfattning än vad hittills varit förhållandet. Sålunda torde framdeles större vikt böra läggas vid aspirantens övande i an-

och gång i skärgård under olika förhållanden samt det härför

göring av erforderliga teoretiska underlaget befrämjas. De kunskaper, iföre-

som

varande avseende kunna i navigationsskolan inhämtas, torde nämligen med hänsyn till fordringarna å krigsfartygs framförande i skärgård såväl

under dager mörker utan anlitande av lots få anses otillräckliga.

som

Med hänsyn dels till vad i korthet anförts beträffande aspi-

ovan ranternas utbildning, dels till den erforderliga eller mindre

mer omfattande utbildningen i övrigt har det framstått såsom ett önskemål

att för sagda utbildning kunna sammanhålla aspiranterna under

gemen-

ledning. Därjämte det för undervisningens rationella be-

sam synes

drivande, särskilt vad angår utbildningen å fartyg under gång augusti, böra för ändamålet i fråga lämplig fartygsmateriel. Då

avses

krav måste uppställas beträffande från handelsflottan rekryterade samma

reservof f icerare, hava de sakkunniga undersökt, huru utbildningen och den därmed sammanhängande förläggningen ombord under nyssnämnda tid, maj-augusti, på mest ändamålsenliga och för staten minst kostsamma

sätt må kunna åstadkommas. Med fulltalig rekrytering ROA

en av föreligga redan för närvarande stora svårigheter för dessas övande under

den tid året, då övningar under gång skola företagas. Utrymmet å

av de i kustHottan ingående större fartygen torde i allmänhet komma att

helt tagas i anspråk sjökadetterna och dessutom mariningenjörs-

av av

elever och -aspiranter, marinintendentsaspiranter, kustartillerikadetter samt de reservofñcersaspiranter, vilka att specialiseras för artilleri-

av avses

tjänst. Att förlägga de under utbildning till skeppstjänstb varande

reservofficersaspiranterna, ävensom officerare i tillhörande samma

reserven

kategori, å i kustfiottan enligt nuvarande övningsplan ingående mindre

655 21 10

fartyg kan icke ifrågasättas, dels på grund att tillräcklig plats ombord

av saknas för detta ändamål, dels emedan utbildningen under dylika förhål-

landen skulle bliva alltför splittrad. Under nyssnämnda förutsättning beträffande fulltalig rekrytering reservolñcersaspiranter och med

en av avseende fästat vid önskemålet att lämpligt sätt kunna bedriva repeti- -

tionsövningar för officerare i rekryterade från handelsflottan,

reserven,

torde det därför bliva ofrånkomligt att för här ifrågavarande utbildning

särskilt rustade fartyg. De sakkunniga hava desto mindre tvekat avse att föreslå sådan anordning, som densamma dem den

en synes vara enda möjliga utvägen för att kunna bedriva utbildningen .på ett sådant sätt, dennas otvivelaktigt stora betydelse kräver. Det gäller å andra

som sidan att i detta hänseende företaga sådana rustningar, kunna på-

som räknas medföra minsta möjliga kostnader, och hava de sakkunniga med anledning härav ansett sig för övandet de aspiranter och reservofñ-

av cerare, vilka tillhöra kategorien nskeppstjänstv, böra föreslå särskilt

en mindre avdelning, bestående torpedkryssare och fyra vedettbåtar.

av en

Denna avdelning för här ifrågavarande ändamål böra få dispo-

synes

under månaderna maj-augusti. neras

Utbildningstiden i allmänna avdelningen torde i anslutning till det

ovan anförda böra indelas i allmän kurs, omfattande tiden

en no-

vember-april, yrkeskurs under tiden maj-augusti samt för åter-

en

stående delen utbildningsâret praktisk tjänstgöring

av

Sedan aspiranten med godkännande betyg genomgått föreskriven

utbildning och blivit konstituerad till fänrik i flottans bör han

reserv, liksom hittills omedelbart tjänstgöra vid flottan under så lång tid,

som

erfordras för praktisk tillämpning under aspirantåret förvärvade kun-

av skaper och färdigheter. Denna tid med hänsyn bland annat till

synes flottans övningsorganisation lämpligen böra bestämmas till 10 månaderi stället för såsom för närvarande ett år. Enligt de sakkunnigas förmenande bör emellertid under denna tjänstgöring jämväl bedrivas viss teoretisk utbildning dels i syfte att inom del ämnen ytterligare utveckla de kunska-

en

per, vilka fänriken under aspirantåret förvärvats, dels för undervisning

av och övning inom sådana områden örlogstjänsten, vilka för

av reservofficerens framtida tjänstgöring äro väsentliga, vilka icke kunnat

men

inrymmas i ROAzs utbildningsprogram. Sålunda torde bl. under-

a. visning i fartygschefs åligganden samt vissa delar den internationella

av .

rätten få behövlig och lämpligen böra förläggas till

m. m. anses n11

omhandlad utbildningsperiod. Härtill kommer att under ifrågavarande period viss specialisering

bör äga och fänrikarna uppdelas på de idet föregående Omnämnda

rum

tjänstegrenarna skeppstjänst S och vninrtjáinst M. Av verkställd utred-

att specialutbildning för mintjänst utan

ning synes nämligen framgå,

kan medhinnas under de 10 månader, som enligt ovan

större svårigheter

fänrikens fortsatta Genom att förlägga denna bör-avses för utbildning.

blir det möjligt att under

till fänrikstjänstgöringen

specialutbildning

meddela de för avsedda reservofficerarna

aspirantutbildningen mintjänst

ökade insikter i allmän fartygstjänst och artilleritjänst. Härigenom er-

erfarenheten välbehövligt tillhålla dessa officerare ett enligt synnerligen

skott i sina kunskaper och färdigheter inom ifrågavarande tjänsteområden,

reservofficerarna på sådant sätt kunna

varjämte de för mintjänst uttagna

vid behov användas för tjänstgöring än ren mintjänst.

jämväl annan

för har deras utbild- Vad beträffar fänrikar, uttagna skeppstjänst,

de endast avsetts att utgöra direkt fortsättning

ning av sakkunniga en

För denna kategori komme

och utveckling av aspirantutbildningen.

i den mening, med sagda sålunda icke att föreligga en specialisering som

i teknisk riktning, utan i stället en

uttryck vanligtvis avses, v. s. å vissa fartygsslag bibringad allmän sjömed hänsyn till tjänstgöringen militär utbildning.

.

i och vad angår de skilj- Vidkommande fänrilçsutbildningen övrigt

till nuvarande bestämmelser, vilka de sakaktigheter i förhållande av

hänvisas till i Kap. VI närmare ut-

kunniga ansetts ändamålsenliga, format förslag.

sålunda skulle vinna fast-

Därest det föreslagna utbildningssystemet utbildningstiden att avkortas med 10 ställelse, komme densammanlagda

till 26 månader varjämte befordran månader från 36 omkring -, -år än vad för närvarande till fänrik kunde äga rum mer än ett tidigare

är fallet.

kontinuerligt återkommande övningar Repetitions-

I fråga om nödvändigheten av

få de sak- övningar.

för vidmakthållandet av reservpersonalens tjänsteduglighet

vad omhandlade anföra följande.

kunniga i angår nu personalkategori

i framgår, att för däri omhandlad,

Av kap. förebragt utredning

ansetts böra förordas ett på grundval av fyraårsperioder byggt

personal

2 högst 3 månaders

system repetitionsövningai om undantagsvis

av

En sådan anordning grundar sig på den omständigheten varaktighet.

såsom erfarenhet i all-

att ifrågavarande personal enligt vunnen

mänhet torde fallet sig åt civil verksamhet utan något

vara ägnar

-

Vad beträffar reservbefäl, rekryterat från

samband med sjömansyrket.

emellertid förhållandena annorlunda. Visserligen

handelsflottan, ställa sig

kan icke ifrån, att samtliga officerare tilhörande denna kategori

man utgå

sitt liv detta torde likväl förhålägna större delen av åt sjöfart, men vara

landet i tillräckligt stor för

utsträckning att därpå grunda en för alla dylika

officerare ensartad övningsorganisation. Härvid hava de

sakkunniga utgått

från att sjömanskap, den förvärvats och utvecklats

vare sig vid örlogs-

flottan eller i handelssjöfart, måste ioch för

sig så högt värdesättas, att

avseende bör fästas vid densamma för bedömande

av spörsmålet om

reservofñcerares från handelsflottan

repetitionsövningar.

Såsom framgår i det lämnad

av föregående redogörelse över

reservofficersinstitutionens tillkomst och förefanns i den först

utveckling, ut-

färdade förordningen bestämmelse korta

en om två repetitionsövningar.

Denna bestämmelse sedermera utbyttes mot en föreskrift enda om en

repetitionsövning om 6 månaders varaktighet, vilken övning förlades

till sjätte kalenderåret efter Denna

officersutnämningen. repetitions-

övning hade, såsom chefen för marinstaben i förberörda skrivelse av den 23 september 1913 vållat vederbörande framhållits, reservofficerare

svårigheter i avseende å deras anställning i handelsflottan i flera samt fall framtvingat från flottan.

avskedstaganden Enligt de sakkunnigas

förmenande och enligt vad från

handelsfartygsbefälet inhämtats, torde

emellertid sagda förhållande mindre berott

på repetitionsövningens före-

fintlighet än på dess längd. Vad åter angår de nämnda skrivelse

inyss

anförda skäl, på vilka sedermera blev

repetitionsövningen utbytt mot den

omedelbart efter anordnade

aspirantutbildningen ettåriga fänrikstjänst-

göringen, dessa enligt de förmenande väl-

voro sakkunnigas visserligen

grundade i vad angår behovet förbättrad första av en utbildning, men synas

däremot icke hava bort tagas motiv för

som ett frångående av principen

om underhållande förvärvad Kravet

av en gång utbildning. å genom

återkommande övning vidmakthållen torde särskilt få

tjänstbarhet numera

hava gjort sig så starkt detsamma

anses gällande, att ovillkorligen måste

tillgodoses utan att därför fordringarna å den första effek-

utbildningens

tivitet eftersättas. De hava med

sakkunniga anledning härav förutom

-

fånriksutbildning ansett sig böra föreslå obligatoriska repetitions-

övningar, vilka böra villkor för få kvarstå i synas utgöra att reserven

sam där vinna befordran.

Vid bestämmande antalet för

av repetitionsövningar reseivofficerare

tillhörande handelsflottan i

samt fråga om övningarnas längd måste emel-

lertid allt framgent till de

hänsyn tagas svårigheter, som enligt

vunna erfarenheter föreligga beträffande dylika reservofficerares bortovaro från

sin civila verksamhet. På härav med

grund samt anledning vad

av ovan anförts beträffande hos

värdesättningen av reservpersonal föreñntliga

goda sjömannaegenskaper, hava de sakkunniga ansett sig böra förorda,

att antalet repetitionsövningar för dessa reservofñcerare till

begränsas

två, vardera med varaktighet högst 2 månader eller -i enlighet

en av

med i kap. II angivna grunder undantagsvis högst 3 månader.

m

Vad angår tiden för dessa repetitionsövningars fullgörande de

anse

sakkunniga att för erhållande någorlunda jämn fördelning Öv-

av en av ningarna inom den tidrymd, under vilken reservofñceren lämpligen bör

åläggas tjänstgöringsskyldighet i fredstid, ungefärligen 5:e och 10:e åren

efter konstitueringen till fänrik härför böra väljas. En viss valfrihet

beträffande tidpunkten för repetitionsövnings fullgörande torde emellertid

med fästat avseende vid arten här ifrågavarande reservoflicerares

av egentliga verksamhet få lämplig, och få de sakkunniga med anled-

anses

ning härav föreslå, att första repetitionsövningen förlägges till 5:e eller

6:e året och den andra repetitionsövningen till 9:e, 10:e eller 11:e året

efter vunnen offioersanställning.

Angående befordringsförhållanden för här omhandlad personalkategori Befordra

torde nedanstående synpunkter böra framhållas.

.

Någon anledning till avvikelse från i kap. föreslagna bestäm-

melser i avseende å för befordran till de olika officersgraderna stadgad

tjänstetid föreligger enligt de sakkunnigas förmenande icke, utan torde

sålunda befordran till löjtnants grad böra kunna äga. efter 5 års

rum

tjänstetid och till kaptens grad efter 18 års tjänstetid. Vad åter angår fullgörandet vissa repetitionsövningar

av

de sakkunniga med hänvisning till vad härom uttalats, att

anse ovan

genomgåendet dylika övningar bör uppställas såsom villkor för be-

av

fordran och att sålunda fullgörandet den första repetitionsöxrningen bör

av utgöra villkor för befordran till löjtnant och fullgörandet av den andra

repetitionsövningen villkor för befordran till kapten. Till följd den

av

föreslagna valfriheten beträffande tiden för genomgående repetitionsöv-

av ning skulle befordran till löjtnant sålunda visserligen kunna komma att

äga efter längre tjänstetid än den härför föreslagna minimitiden,

rum men hava de sakkunniga ansett att individens intressen sådant sätt det oaktat bäst tillgodoses.

Med anledning att reservofñcerare från handelsflottan å sidan

av ena

enligt framhållna skäl ansetts böra åläggas lindrigare tjänst-

ovan en

göringsskyldighet än de i kap. II omhandlade officerarna, torde det å

andra sidan få skäligt, att viss restriktion i fråga befordrings-

anses om

möjligheterna införes beträffande sådana officerare, vilka icke i erforderlig grad yrkesmässigt ägna sig åt verksamhet såsom befäl i handelssjöfart. En dylik restriktion är självfallet ytterligt svår att avväga,

men synes

fordran på minst 3 års tjänstgöringstid i dylik sjöfart

en under tiden för anställningen såsom reservofficer få

anses lämplig såsom villkor för befordran till kaptens tjänstegrad.

Angående beräkningen för befordran stadgad tjänstetid

av

få de sakkunniga, under hänvisning till vad härom i kap. Il anförts,

föreslå, att jämväl för här omhandlade officerare ett stadgande dubbel-

om

beräkning tjänstgöringstid vid flottan icke obligatorisk natur fast-

av av

ställes. Med ytterligare framhållande värdet reservpersonalens sjö-

av av

mannaegenskaper få de sakkunniga även föreslå att tjänstgöringstid såbefäl i handelssjöfart måtte i lämplig utsträckning med ökat värde

som

få tillgodoräknas i och för befordran. Dylik tjänstgöring kan emellertid sjömilitêir synpunkt icke lika värdefull tjänstgöring vid

ur anses som flottan och bör följaktligen icke beräknas på enahanda sätt. Under det att sistnämnda slag tjänstgöring hittills beräknats och jämväl allt

av framgent torde böra beräknas med sitt dubbla värde, tjänstgörings-

synes tid i handelssjijfart förslagsvis böra få beräknas med och halv

en en

gång sitt värde. Då emellertid den praktiska tillämpningen av sagda beräkningsgrund torde bliva i viss mån besvärlig, hava de sakkunniga i anslutning till föreslagna 3 års obligatorisk tjänstetid i handels-

- ovan

sjöfart för befordran till kapten funnit lämpligare föreslå att tjänst-

--

såsom befäl i handelssjöfart intill 3 år måtte i och för be-

göringstiden

fordran beräknas med sitt enkla värde samt att tjänstgöringstiden i sådan sjöfart utöver 3 år måtte få tillgodoräknas med sitt dubbla värde. Verkningarna härav bliva nämligen i det närmaste desamma som de,

vilka skulle bliva följden beräkning enligt först angiva grunder.

av en

De sakkunniga få med anledning handelssjöfartens synnerligen

av

mångskiftande beskaffenhet i detta sammanhang vidare framhålla, att föreslagen dubbelberäkning endast torde böra omfatta vissa i vederbörlig förordning kap. VI närmare angivna slag tjänstgöring i dylik sjöfart.

av

Ovan ifrågasätta tjänstgörings- och befordringsförhållanden åskådlig-

göras nedanstående grafiska framställning, i vilken för större tydlig-

av hets vinnande icke medtagits de verkningar, viss tjänstgöringstid

som vid flottan skulle kunna medföra.

26 27 28 29 30 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 levnadsår l I l I i j l l l l j ungefärlig Färm U l röLröL rörö röK1 j K

jä“lll'll'lI i 4

I r u

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 tjänsteår.

U = tidpunkt för utnämning till underlöjtnant.

L z n tunnt.

K: kapten.

rö = repetitionsövning.

1 Med längsta möjliga tjänstgöringstid i handelssjöfart. ,

2 Med tjänstgöringstid i handelssjöfart- av endast 3 års varaktighet.

v79

I den händelse att tjänstgöringen vid flottan skulle bliva sådan av utsträckning och beskaffenhet, att densamma skulle kunna motsvara före-

skriven repetitionsövning, torde dispens från fullgörandet sådan öv-

av i och för befordran i varje särskilt fall kunna medgivas, och hava

ning

på grund härav särskilda föreskrifter härutinnan icke ansetts behövliga.

De enligt väckta förslagen till omläggning i denna avdel- Sat/imanovan av

ning omhandlad reservpersonals utbildnings- och tjänstgöringsförhållan- fifjájxifufiglfse

den omfatta sålunda i huvudsak: förslagm. m.

dels antagning ROA urval bland till fredstjöinstgöriøig in-

av genom

ryckta värnpliktiga sjö/captener, dels av en sddan antagning betingad omläggning av för värnpliktigas underrbe/fälsittbildning nu gällande föreskrifter, dels begränsning aspirantutbildningens omfattning isamband med

en av

denna tutbildnings nwdernisering,

. dels vissa ändrade bestämmelser i avseende d jänrilcs-

införandet av

i samband med att tiden fkjr denna utbildning avkortas ned tva

utbildningen

nzdnctder, tals ändrade bestämmelser i avseende á tidpunkten specialisering

till mintjänst,

-

dels dterinförandet av repetitionsävningar,

iels ock ändrade befordringsför/zdllanden.

Detaljerade förslag till ifrågavarande organisatoriska förändringar

vissa i det föregående icke berörda smärre omläggningar eller

jämte

gällande föreskrifter återfinnas i kap. VI.

förändringar av nu

B. Bogser- och iiskeñottornas personal.

Minornas vidsträckta användning under världskriget framtvingade om-

fattande för desammas bekämpande. Sålunda föranledde ofien-

motåtgärder sivmineringarna, inminering fienden inom hans egna farvatten,

v. s. av

de att i avsevärd utsträckning organisera särskilda minsvep-

krigförande

för att hålla minfria rännor för fartygs säkra in-

ningsavdelningar egna och dylika mineringar inom viktigare kustomräden. utpasserande genom

Dessa med flera erfarenheter från värdskriget hava ådagalagt att

det för våra långsträckta kuster kommer att vid krigstillfälle föreligga

behov ett stort antal för minröjning lämpade fartyg. Förutom för av sagda ändamål särskilt byggd fartygsmateriel härför kunna använsynes

das med försett tillräckligt snabbgående mindre fartyg. varje bestyckning

Vad beträffar själva minsvepningen torde för sådant arbete böra användas

tyngre fartyg med gott utrymme för svepmaterielen. För detta ändamål

sig därför, åtminstone till viss grad, i bogser- och fiskeflottorna

lämpa en

ingående fartygsmateriel. Man torde med anledning härav helt visst böra räkna med att sagda materiel kommer att under krigstid i stor

utsträckning tagas i anspråk. För ifrågavarande fartygs bemanning kräves emellertid talrik

en

vilken ekonomiska skäl icke kan upptagas i stamkadrerna.

personal, av

Densamma mäste därför kunna uttagas bland reservpersonal och värn-

pliktiga.

Behovet för de viktigare befälsposterna i detta hänseende erfor-

av derlig personal har redan i det föregående blivit beaktat. Detta behov

nämligen de sakkunniga utan tvivel böra tillgodoses med fullt ut-

synes bildade reservofficerare, och har därför avseende härutinnan i tillbörlig

utsträckning blivit fästat vid uppgörandet förslag till utbildnings-

av

bestämmelser för reservofficerare, avsedda för mintjänst, i vilken special-

här omhandlade viktigare befälsposter såsom divisionschefer lämp-

tjänst ligen böra inrymmas.

För tjänstgöring såsom befälhavare ä i minsvepningsdivisioner ingående vedettbätar torde däremot nödvändigt att använda

vara personal med så omfattande utbildning den, vilken, i enlighet med vad

som i det föregående föreslagits, skulle komma att bibringas reservofñcerarna.

Utbildningen för minsvepningstjänst å andra fartyg än divisionschefsfartyg torde nämligen kunna inriktas pä de specialkunskaper, som er-

fordras uteslutande för utövande ovannämnda befattningar, under det

av att den för reservofñcerarna föreskrivna allmänna sjömilitära utbild-

utan allt för stora olägenheter torde kunna eftersättas.

ningen De sakkunniga hava med anledning härav tänkt sig möjligheten att för den speciella minsvepningstjänsten kunna använda personal från

bogser- och ñskeüottorna. Dessa befattningshavare torde emellertid

med hänsyn till den tjänstgöring desamma skulle komma att ut- -

föra icke böra givas Officers tjänsteställning.

--

Dal sagda personal sålunda icke skulle komma att till/zöra

nu reserv-

/zava de sakkunnigaansett att utarbetande bestämmelser

Qfyicerspersonaleiz, av denna personals organisation och utbildning icke inom det

för faller ramen

dem utan hava de sakkunniga i detta sammanhang endast

givna uppdraget, velat det dem lämpligt sagda organisation skulle framhålla, att synts om

kunna ordnas i buvudsaklig överensstämmelse med den engelska Trawlersection bil. 1 och ingd sdsont särskild del av flottans reserv.

en

C. Värnpliktiga studenter.

Värnpliktiga studenter, vilka tillföras flottan anledning än

av annan att de äro inskrivna Vid sjömanshus, torde i allmänhet i avsaknad

vara

de förutsättningar för utövandet sjömansyrket, vilka mestadels kunna av av beräknas föreñnnas hos dem, hava detta yrke till sin borgerliga

som näring. På grund härav blir det icke möjligt, att bland förstnämnda

värnpliktiga kunna- med den relativt korta utbildningstid, kan stå

som

till buds för reservofficersutbildningen dana sjövana och med tjänsten

ombord fullt förtrogna officerare. Det skulle emellertid kunna tänkas, att

dylika värnpliktiga borde kunna till viss specialtjänst, för vilken

avses såsom grundval fordras särskilda teoretiska kunskaper, för ut-

men vars

övande kravet på sjövana och på rent sjömansmässiga egenskaper skulle

kunna sättas något lägre, än vad i allmänhet måste fordra. Med de

man kunskaper, avlagd studentexamen kan beräknas medföra, skulle sålunda

som utbildning av värnpliktiga studenter för bestridande åtminstone vissa

av underordnade befattningar inom eller speeialgren under den här-

en annan för till buds stående tiden möjligen kunna medhinnas. Detta torde fram-

för allt gälla airtilleritjåtnsten och flygtjänsten, emedan det för be-

stridande även underordnade officersbefattningai inom andra tjänste-

av

grenar kräves antingen sådan navigatorisk utbildning eller så vittgående specialkunskaper, att den för bibringandet erforderliga kunskaper

av

tillgängliga tiden icke bliver tillräcklig. De sakkunniga hava därför särskilt undersökt, huruvida rekrytering reservofficerare, avsedda

en av för artilleri- eller Hygtjänst, lämpligen skulle kunna äga bland värn-

rum pliktiga studenter och därvid funnit följande synpunkter böra beaktas.

De fördelar, vilka kunna förknippade med anses en rekrytering av

studenter till reservofñcerare, avsedda för dessa båda kunna

änstegrenar,

sammanfattas enligt följande:

.

studenterna besitta i många fall omfattande kunskaper i så-

mer dana ämnen, vilka bilda ett lämpligt underlag för den teoretiska utbild-

ning, som kräves för bestridande befattningar inom sagda tjänste-

av grenar, varjämte denna utbildning i allmänhet bör kunna förläggas till

tidigare ålder än vad förhållandet kan bliva åtminstone med dem, en som

avlagt sjökaptensexamen; möjlighet att utan allt för stora personliga uppoffringar från

reservofficerarnas sida kunna repetitionsövningar underhålla och

egen genom vidare utveckla gång förvärvade färdigheter och kunskaper;

en

reservofficerare, vilka hava sin civila verksamhet förlagd i land, kunna påräknas att lättare tillgängliga vid mobilisering än vad för-

vara hållandet är med dem, utöva sjömansyrket;

som

655 21 11

rekryteringskällan bland studenter är avsevärt rikligare än bland sjökaptener, varigenom större lätthet med sannolikhet förefinncs att bland förstnämnda kategori erhålla tillräckligt antal sökande än bland den

senare.

Den mest framträdande olägenheten med här omhandlat sätt för

rekrytering reservofficerare avsedda för artilleritjänst är otvivelaktigt

av den bristande sjövana, måste komma att vidlåda officerare, antagna

som bland ynglingar, vilka i allmänhet icke haft sin föregående verksamhet

förlagd till sjöss. Denna olägenhet skulle visserligen i någon mån kunna undanrödjas att vid antagningen aspiranter lämna företräde åt

genom av sådana sökande, vilka kunna påvisa att de förut seglat till sjöss eller i

någon form haft sysselsättning sammanhängande med sjölivet, såsom båtsegling, hantering motorbåtar d., ävensom viss gall-

av o. genom en

aspiranterna under utbildningens lopp. Vid verkställd undersökring av ning angående den navigatoriska utbildning, skulle kunna bibringas

som

för artilleritjänst avsedda officerare antagna bland värnpliktiga studenter, hava de sakkunniga funnit, att det framstår såsom oupphinnerligt att inom för utbildningen lämpligt avpassad tidsperiod bibringa de

en sålunda antagna omfattande kunskaper än komme att mol-

mer som

skepparexamen klass. Med sådan förenade kunskaper

svara av examen berättiga emellertid icke till att utöva det befäl, i allmänhet kan

som behöva anförtros reservofficeren, och kunna icke heller tillfyllest

anses för att använda reservofficeren i vaktgöring på eget å de fartyg,

ansvar på vilka dylika officerare även de äro avsedda uteslutande för

- om artilleritjänst måste kunna kommenderas.

Det anförda beträffande bristande sjövana jämte svårigheten

ovan

att bibringa aspiranterna erforderliga kunskaper för utövande av befäl

så kraftigt tala emot ett användande här omhandlat rekrytesynes av

ringssätt vad angår artilleritjänsten, att detsamma icke bör ifrågasättas.

De sakkunniga hava med desto större skäl ansett sig kunna sitt för-

ur

slag utesluta dylik rekrytering, de trott sig hava funnit en lämp-

en som

att utbilda reservofñcerare, avsedda för artilleritjänst. Härom ligare utväg skall närmare redogöras i följande avdelning.

Vad angår torde följande synpunkter böra framhållas.

yfygtjänsten

Såsom redan i hava officerare i under de

inledningen påvisats, reserven åren utbildats till tjänstgöring vid flygvapnet. Svårigheten att

senare

ett tillräckligt antal stamofficerare såsom ilygbåtförare och flyg-

avse

för bemanning den mångfald Hygmateriel, vid krigstill-

spanare av som fälle kan beräknas komma till användning, ävensom önskvärdheten av att icke uppbringa stamofficerskadern till högre numerär än ound-

som

gängligen kräves, har nämligen gjort det angeläget att söka på annat

sätt än med anlitande stamotlicerskåren skapa vid mobilisering

av en

för flygväsendet tillgänglig befälskader. För tjänstgöring såsom ilygbåtförare och flygspanare kräves för-

utom viss teknisk utbildning särskilt sådana egenskaper framåt-

- som

anda samt fysisk och psykisk vigör, under det att fordringarna på sjöoch navigeringsskicklighet i vad rör framförandet vana av fartyg på

vattnet i icke obetydlig grad kunna eftersättas. Omfattningen de

av tekniska kunskaper, måste tillägnas för att i underordnade befatt-

som ningar kunna göra tjänst inom flygvapnet är icke större, än att utbild-

ning härutinnan bör kunna medhinnas inom betydligt kortare tid än

en vad erfordras för andra specialgrenar. Jämväl andra för

som sagda tjänstgöring erforderliga kunskaper och färdigheter rimlig

synas inom en tid kunna meddelas. Föreñnnas endast de personliga egenskaper,

som

böra ligga till grund för utbildning till tjänstgöring inom här omhandlad

specialgren, torde därför värnpliktiga studenter med fördel kunna

avses

för tjänstgöring inom fiygväsendet. En på användandet sagda

av per-

sonal grundad reservbefälsorganisation för nämnt ändamål torde

nu

dessutom vad angår rekryteringsmöjligheterna jämförelsevis lätt att

vara

anordna, enär erfarenheten givit vid handen, att värnpliktiga studenter i

många fall eftersträva meromnämnda tjänstgöring.

Huvuddragen av sådan organisation torde kunna angivas enligt

en

följande.

Enär flygspanare kunna bibehållas itjänst såsom sådana under

synas

avsevärt längre tid än flygbåtförare, torde det antal värnpliktiga, somyarje

år skulle utbildas till flygspanare, kunna bestämmas till hälften

ungefärligen av antalet flygbåtförare. Utbildningstiden skulle utgöra två år, därav ett år såsom Värnpliktig och ett år såsom officersaspirant. Vad angår de

-

avlöningsförrnåner, skulle tillkomma här omhandlad personal,

som synas dessa kunna bestämmas till avsevärt än vad

lägre belopp, som ur rekry-

teringssynpunkt samt andra skäl måste tillmätas för aspiranter, vilka

av

skola utbildas till sjötjänst. lfrågavarande värnpliktiga äro nämligen dels betydligt än sistnämnda aspiranter, varjämte såsom

yngre ovan anförts särskild hänsyn beträffande avlöningen icke behöva tagas för

synes

tillgodoseendet av rekryteringen. Avlöningen skulle sålunda under hela

första året kunna bestämmas lika med värnpliktigs avlöning; under andra året densamma kunna utgå till belopp menigs avlö-

synes samma som

ning i första löneklassen, varjämte Hygtillägg torde böra utgå till sagda

personal i likhet med vad för övriga flygare finnes föreskrivet. Efter

-

med godkännande betyg vid den tvååriga utbildningens avslutande

av-

lagda skulle utnämning till fänrik i äga Härvid torde prov reserven rum.

böra utbetalas ett belopp på förslagsvis 1,000 kr. såsom ekiperingsbidrag.

Reservfänrik skulle äga att fullgöra en repetitionsövning av 2 månader under andra året efter fänriksutnåmningen; för den, utbildats till flygsom skulle därutöver erfordras repetitionsövning under fjärde året. spanare, en

Genom den enligt angivna tvååriga utbildningen torde fullt

ovan

dugliga flygbåtförare och för bemanning bevakningsflygbåtar dugliga

av llygspanare kunna erhållas. En sådan utbildning erbjuder särskilt fördelen att för statsverket draga jämförelsevis ringa kostnad. För fyllande behovet flygspanare i den krävande tjänsten vid fjärrav av mera spaning, utöver det antal officerare stammen härför kunna av som av-

ifrågasätta de sakkunnige i annat sammanhang utbildning ett

ses, av

mindre antal de reservofficerare, innehaft föregående anställning

av som vid flottan såsom korpraler.

Med anledning att någon av statsmakterna gillad organisations-

av

plan vad rör flygväsendet icke föreligger, har det synts erforderligt

att annat än såsom i stora drag angiva för här omhandlad ovan re-

servpersonal gången utbildningen, sådan som de sakkunniga tänkt sig

av densamma på ett ändamålsenligt sätt anordnad. Utarbetandet förslag av

till detaljföreskrifter torde nämligen lämpligen böra anstå till dess att definitivt beslut fattats angående flygvåsendets omfattning.

Ytterligare utredning ävensoøn utarbetande förslag till bestämønelseø av

för antagning och utbildning värnpliktiga flggare således

av synes framdeles

böra äga i samband med fastställandet av flggväseizdets organisation

rum i dess hel/Let.

D. sjömanskåren.

Rekryteringen från denna personalkategori organiserades, såsom

Allmänna

synpunkter. förut framhållits, den 18 juni 1915 utfärdad kungörelse angående

genom

utbildning till ROA vid sjömanskåren anställda korpral.er. Genom-

av förandet dylik rekrytering torde icke hava varit framkallat av en av

det förhållandet, att handelsflottans personal vid nyssnämnda tidpunkt

lämnade tillräckligt antal ROA, utan fastmer önskan att kunna av en

uppmuntra särskilt förtjänta korpraler att giva dessa möjlig-

genom en het att liksom handelsflottans personal nå fram till reservofñcers tjänstegrad. Härvid torde endast utnämningen till reservofñcer i och för sig ansetts hava varit lockande, utan kanske än förmånen att så gott mer utan omkostnader kunna få avlägga sjökaptensexamen och därisom egna erhålla möjlighet ett lönande civilt yrke efter slutad anställgenom till ning vid sjömanskåren. Åtgärden avsåg dessutom att framkalla fören

bättring i skeppsgossekårens rekrytering ävensom att de med sagda

genom

utbildning förknippade fördelarna sjömanskårens manskap till tävlan

egga

och därigenom till träget arbete samt iakttagande ett gott uppförande.

av

Genom utnämning till reservofficer komma emellertid de till

aspi-

ranter uttagna korpralerna att gå förbi icke blott alla sina övriga kamrater, utan även hela underofficerskåren. Största vikt måste med anledning härav läggas på att ett strängt urval äger isyfte att till

rum

reservofficersutbildning .endast fullt lämpade korpraler bliva uttagna. Det

ursprungliga förslaget, framställt chefen för underofficers- och sjö-

av manskårerna i Karlskrona år 1913 sid. 45, hade med hänsyn härtill för antagning till ROA uppställt stränga fordringar icke blott beträffande

vid karlskrivningen från skeppsgossekåren erhållna betyg, utan även

beträffande betyg avgivna i andra skolor och kurser samt i fråga

om

uppförande och tjänstbarhet. De sålunda föreslagna fordringarna kommo

emellertid aldrig att finna något direkt uttryck i ovannämnda kungörelse, utan blev det i stället överlämnat till vederbörande stationsbefälhavare att uttaga de för utbildning till reservofñcerare mest lämpade. Under förutsättning dels att det funnes tillgång på fulltalig och framstående korp-

en ralskader, dels att endast ett fåtal ROA årligen uttoges från sjömanskåren,

sådan bestämmelse hava bort medföra några olägenheter. synes en

Under det att antalet korpraler, från början avsett att år-

som var

ligen uttagas för ovannämnda utbildning, begränsat till fem, har

var emellertid under de åren sannolikt till del beroende på den

senare - en från handelsflottan felslagna rekryteringen utfärdade föreskrifter

- genom ett betydligt större antal korpraler lämnats tillfälle att söka anställning såsom ROA. Under sådana förhållanden och då vederbörande stationsbefälhavare vid uttagningen kunnat stödja sig på några minimiford-

ringar, hava otvivelaktigt även mindre lämpliga korpraler måst antagas

för att fylla det för utbildning till BOA föreskrivna antalet.

Erfarenheten har också, såsom stationsbefälhavaren i Stockholm i förutberörd skrivelse den 23 1919 framhållit, givit vid handen

september

att ett flertal korpraler, uttagits för utbildning till ROA, icke visat

som sig fylla måttet. För att reservofficerskårens tjänsteduglighet skall bliva lidande måste det med anledning härav på lämpligt sätt sörjas för, att endast fullt lämpliga officerare tillföras densamma. Det torde få

anses självfallet, att svårigheterna för kvalitativt god rekrytering

en stegras i samma mån, antalet för utbildning till ROA uttagna

som korpraler ökas. Redan till följd härav bör detta antal hållas inom rela-

tivt snäva gränser.

Aven en annan synpunkt talar emellertid för att endast ett fåtal

korpraler böra uttagas för reservofficersutbildning. De svårigheter,

som

förefunnits ifråga sjömanskårens rekrytering, hava medfört att vakan-

om

inom denna kår stigit till ett avsevärt antal. Det torde under serna

sådana förhållanden lämpligt att i större utsträckning försvaga

vara

sjömanskåren att borttaga ett flertal de dugligaste korpralerna,

genom av särskilt därigenom även rekryteringen underofñcerskåren måste

som av på ett betänkligt sätt bliva lidande.

Om det visserligen kan att här omhandlad organisation bör,

anses, såsom uppmuntran för dugliga korpraler, i huvudsak bibehållas, har

en emellertid erfarenheten på sätt framhållits givit vid handen, att

ovan

vissa förändringar i sagda organisation äro erforderliga. Dessa förändringar äro enligt de sakkunnigas åsikt följande. Antalet varje dr för utbildning till ROA uttagna lcorpraler bör

-

även rekryteringen /Landelsjlottan skulle förbliva otillräcklig tills

om frdn -

vidare begränsas. Ifrágavarande antal pd skäl som i det efterföl-

synes, jande slcall närmare angivas, böra i vad angår de sjötjänst avsedda

uppgå till högst 5. Det ursprungligzni framlagda förslaget angdende vissa fordringar beduglig/zei och uppförande bör i lämplig vinna stadfästelse

trdfande form

,för att därigenom säkerställa i kvalitativt avseende fullgod rekrytering.

en

Såsom förut framhållits, måste, på grund den knappa tillgången

Specialise- av

ring. på stamofficerare i fartygens besättningslistor, de reservofficerare, vilka äro avsedda för tjänstgöring på artillerifartyg pansarbåtar och pansar-

kryssare, tagas i anspråk för bestridande vissa befälsposter vid artille-

av riet,i allmänhet såsom divisionsbefälhavare vid svår eller medelsvår kanon eller undantagsvis vid lätt artilleri. Erfarenheten har emellertid på

mera sätt i annat sammanhang påpekats ådagalagt, att reservofñoeren även

-

för ivrigt skötsam och duglig med den nuvarande utbildningen om icke förmår fylla de fordringar, måste ställas på divisionsbefäl-

som en havare å våra artillerifartyg. Dessa brister de sakkunniga endast

synas

kunna avhjälpas att speeialutbilda reservofficerare för artilleritjdnst.

genom

bör utbildningen kunna än vad för närvarande

Härigenom nämligen mer

är förhållandet inriktas särskilt att uppfostra dugliga eldledare. Under

på sådana omständigheter det ändamålsenligt att för utbildning av

synes

reservofficerare, avsedda för artilleritjänst, antaga aspiranter med bästa

förkunskapen i artilleristiska ämnen. Då det dessutom, såväl

möjliga

vad angår nämnda officerare även beträffande de reservofficerare,

nu som vilka äro avsedda att tjänstgöra å torpedkryssare och jägare, måste anses

synnerligen önskvärt, att sådana officerare bibringats god sjövana och ingående kännedom örlogsrutin, torde de för tjänstgöring såväl å

om

pansarbåtar och pansarkryssare å torpedkryssare och jägare lämp-

som

ligaste aspiranterna otvivelaktigt att tillgå bland dem, vilka söka

vara

anställning såsom ROA efter föregående fast anställning i sjömanskåren.

Under nämnd förutsättning torde sådana aspiranter, vilka genom-

nu

gått artilleriklassen, lämpligen böra för tjänstgöring å de större

avses

.artillerifartygen 1. kl. pansarbåtar och pansarkryssare, och de, vilka genomgått styrmansklassen, avses för tjänstgöring å mindre artillerifartyg, torpedkryssare och jägare

m. m.

Då enligt gällande föreskrifter manskap tillhörande däcksavdel-

nu ningens samtliga yrkesgrenar och sålunda ävenledes minmatroser hava tillfälle att erhålla reservofficersutbildning, manskap tillhörande sist-

synes nämnda yrkesgren även framdeles böra äga rättighet att söka anställning

ROA. Reservofñcerare, ursprungligen rekryterats från denna

som som

yrkesgren, böra självfallet för mintjänst samt användas till tjänst-

avses göring å minfartyg. Av skäl redan beträffande rekrytering och ut-

som bildning personal från handelsflottan blivit anförda sid. 75 ävensom

av med hänsyn till minmatrosers redan förut meddelade kunskaper inom minväsendet, emellertid dessa reservofñcerares specialutbildning

synes först böra vidtaga efter befordran till fänrik.

Enär, såsom erfarenheten under de åren påvisat, reservoffi-

senare

rekryterade från sjömanskåren visat sig lämpliga att utbilda till

cerare viss flygzjänst, torde sådan rekrytering fortfarande böra äga från här

rum omhandlade kategori.

Uttagning korpraler från sjömanskåren för utbildning såsom ROA

av Uttagning. bör, dels för att tillförsäkra reservofñcerskåren officerare med mer omfattande kunskaper och större mognad än vad för närvarande är förhållandet, dels för att kunna lättare bedöma sökandenas lämplighet, enligt de sakkunnigas åsikt .och i anslutning till de skäl, stationsbefäl-

som av havaren i Stockholm i det föregående framhållits sid. 54, verkställas först efter genomgången underoffrcersskola. Genom dylik uttagning

en vinnes dessutom den fördelen, att flottan kan under ytterligare någon tid,

nämligen från och med tidpunkten för den nuvarande antagningens

verkställande och intill underofñcersskolans början, draga nytta ifråga-

av

varande korpraler. Enär tidpunkten för antagning till ROA med en°sådan

anordning i regel kommer att sammanfalla med den nuvarande anställ-

ningstidens vid sjömanskåren utgång, torde därjämte den för underkända ROA förnärvarande stadgade skyldigheten att återgå till sjömanskåren icke längre behöva uppställas och därigenom vissa för ifrågavarande aspiranter förefintliga olägenheter komma att bortfalla. Därest sådan omläggning underofñcersskolan, de skol-

av som av

sakkunniga föreslagits, kommer att genomföras, skulle genomgången såväl

styrmans- artilleri- och minklass vid flottans underofficersskola kunna

som

få tillgodoräknas såsom vid navigationsskola avlagd styrmansexamen. De

uttagna aspiranterna skulle i sådant fall endast behöva genomgå sist-

nämnda skolas sjökaptensklass. Förutsatt att uttagning korpraler

av för utbildning till reservofficerare sålunda bör först efter

äga rum genom-

gången underofficersskola, har det blivit nödvändigt att för utformande

av erforderliga föreskrifter avgöra, huruvida härvid borde läggas såsom grund nu gällande organisation för underofficersskolan eller den skol-

av

sakkunniga föreslagna. Då det att döma de över skolsalckunnigas

av

förslag av olika myndigheter avgivna yttranden förefaller sannolikt, att den dessa sakkunniga föreslagna omläggningen åtminstone i huvud-

av sakliga delar kommer till stånd, har det synts mest ändamålsenligt att för Omnämnda föreskrifter för uttagning korpraler utgå från

nyss av

den sålunda föreslagna organisationen.

En uttagning ROA först efter genomgången underofñcersskola

av torde emellertid enbart i och för sig icke komma att i kvalitativt hän-

seende tillräckligt betrygga reservofñcersrekryteringen. För att kunna

rätt bedöma de sökandes olika kvalifikationer samt för att härutinnan träffa lämpligt urval mellan sökanden från de olika stationerna de

anse sakkunniga därför erforderligt att överlämna avgörandet i detta hänseende till en antagningskommission, sammansatt på sätt ikap. Vl närmare angives. I anslutning till vad i det föregående blivit anfört torde

det jämväl kunna ifrågasättas, icke vissa minimifordringar borde

om uppställas för att från sjömanskåren kunna vinna anställning såsom BOA.

Visserligen har verkställd undersökning givit vid handen, att för så-

en dant ändamål lämpligen skulle kunna uppställas fordran på att i underofficersskolan hava erhållit minst 8 såsom slutbetyg. Dä det emellertid torde vanskligt att även från eventuellt omorganiserad under-

vara en ofücersskola uppställa dylik fordran, hava de sakkunniga stannat vid-

en

att föreslå betyget 8 endast i tjänstbavrhet. Förutom vederbörligen avlagda styrmans- och sjökaptensexamina

är det största betydelse för de blivande reservotficerarna att kunna

av

erhålla styrmansbrev. Att för detta ändamål träffa lämpliga anordningar därför behovet påkallat och hava de sakkunniga med anledning

synes av

härav föreslagit särskilda åtgärder kap. V

se

Utbildning. Final utbildningen reservofficerare avsedda för flyrgtjänst i rätt

av

avsevärd grad böra skilja sig från de övrigas och enär det synts

synes

de sakkunniga lämpligt att i föreliggande utredning endast i stora drag

angiva gången sådan utbildning, hardet för vinnande

av en av mer

övcrskfxdlighet ansetts ändamålsenligt att behandla flyrgtiänsten först sedan utbildningen ROA från sjömanskåren i övrigt blivit klarlagd.

av

Artilleri- och lnintjänst.

Med enligt den å sid. 87 skisserade fördelningen från sjömans-

av kåren rekryterade reservofñcerares tjänstgöring å olika fartyg torde utbildningen för de olika kategorierna böra anordnas efter något olika

grunder. Därigenom kommer visserligen bedrivandet denna utbildning att i

av viss mån kompliceras. Detta torde emellertid ofrånkomligt, därest

vara

vill åstadkomma ett fullgott reservbefäl. Då det därjämte måste man

ändamålsenligt att i största möjliga utsträckning tillgodogöra sig

anses

den specialutbildning, här ifrågavarande personal erhållit under sin

som

föregående tjänstgöring en synpunkt som i nu gällande föreskrifter

icke vunnit beaktande hava de sakkunniga icke tvekat föreslå

-, en

uppdelning utbildningen efter olika linjer, beroende på Vilken yrkes-

av gren personalen i fråga tillhört. Då det emellertid såväl organisa-

ur

torisk utbildningssynpunkt helt naturliga skäl måste

som ur av anses önskvärt att så vitt möjligt förenkla utbildningsarbetet och att därför icke bedriva detta på flera olika linjer än vad oundgängligen kräves,

som

hava de sakkunniga i nedan framlagda förslag till utbildningsprogram, i den mån omständigheterna så kunnat medgiva, sökt tillgodose detta

önskemål.

-

l fråga de olika utbildningsgrenar, böra anordnas för aspi-

om som ranter från sjömanskåren, har det sålunda ansetts möjligt att uppdela aspirantutbildningen efter i huvudsak endast två linjer. Härvid har det befunnits lämpligt att såsom grund för denna uppdelning lägga de olika fartygsslag reservofñcerarna äro avsedda att bemanna och i

sammanhang därmed de olika slag artilleripjäser, vid vilka de kunna

av komma att leda elden.

I de delar, där utbildningen måste inriktas på olika mål,

synes

sålunda den del härav, artilleriutbildningen, böra uppdelas

som avser en-

ligt följande:

.

reservofiicerare, avsedda för tjänstgöring vid såväl lätt och medel-

a

svårt som svårt artilleri, huvudsakligen å kl. pansarbåtar och

pansar-

kryssare; samt b reservofficerare, avsedda för tjänstgöring vid endast lätt och medelsvårt artilleri, huvudsakligen å mindre pansarbåtar, torpedkryssare, jagare, min- och depåfartyg.

Såsom framhållits de ROA, vilka genomgått under-

ovan synas ofñcersskolans artilleriklass, lämpligen böra för å de

avses tjänstgöring större artillerifartygen. Utbildningen av dessa aspiranter bör, på grund

att de besitta lika omfattande kunskaper, från början kunna bedrivas av

65521 12

efter ett gemensamt Vad åter beträffar de aspiranter,

program. som

genomgått underofñeersskolans styrmans- eller minklass, befinna sig dessa

vad angår den artilleristiska utbildningen på rätt Väsentligt olika plan,i så mån nämligen att torped-, undervattensbåt- och minmatroser hava erhållit utbildning i skötandet lätt artilleri, under det att de övriga,

av

signal- och gnistmatroser, kunna sägas nästan helt och hållet sakna

artilleriutbildning. För att kunna begränsa aspirantutbildningen till

ovanstående två linjer har det därför icke kunnat undvikas att, därest det bland dem söka anställning såsom ROA förekommer manskap till-

som

hörande yrkesgrenen signal- eller gnistmatros, för denna personal anordna förberedande aspirantkurs, innan själva aspirantutbildningen tager

en sin början. Denna kurs med fördel kunna förläggas till tiden omedel-

synes bart efter navigationsskolornas slut detta desto större skäl

- av som de korpraler, vilka att antagas till ROA, under tiden mellan navi-

avses

gationsskolans avslutande och aspirantutbildningens början enligt de sak-

kunnigas åsikt, i olikhet med vad för närvarande är förhållandet, böra

inkallade till tjänstgöring. Enligt gällande bestämmelser äro vara nu

de under sagda tid permitterade.

Den förberedande aspirantkursens ändamål skulle därför att

vara

bibringa korpraler, tillhörande sist Omnämnda yrkesgrenar, nämligen sig-

nal- och gnistmatroser, kännedom det lätta artilleriet samt övning i

om

skjutning med dylika pjäser. Med det fåtal elever, kunna ifråga-

som komma i sådan kurs, böra dessa i artilleristiskt hänseende kunna fram-

en föras till utbildningsstadium torped-, undervattensbåt- och

samma som minmatroser, samt alla från styrmans- och minklasserna rekryterade BOA

under aspirantutbildningen sålunda kunna meddelas undervisning efter

Ehuruväl detta i vissa delar måste skilja sig samma program. program

från det, bör uppställas för ROA, rekryterade från artilleriklassen,

som

hava de sakkunniga för erhållande enklare Litbildningsförhållanden

av

sökt sammanjämka den del undervisningen, under tiden

av som novem-

ber-april böra meddelas samtliga från sjömanskåren rekryterade

anses aspiranter, och därigenom vunnit att dessa under sagda tid kunna utbildas i kurs. I likhet med vad för ROA från handels-

en gemensam flottan föreslagits har denna kurs benämnts allmän kurs

Aspirant- och fänriksutbildningen här ifrågavarande per-

av

sonal enligt de sakkunnigas mening lämpligen böra anordnas enligt

synes nedanstående schematiska framställning.

l l

Nov. Dec. Jan, lükbr. Mars April Maj Juni Juli Ang.l Sept. Okt. I

åT7 i 4 l

a lill a : u

é--i Allmän kurs Yrke Skjntsknla

e 4-- -znrs i

Antagning till ROAf| I I l

I I I l

l l

l

Fänriksutlwilrlning Skjut eller |i

l Praktisk

mineriligs-

l och praktisk tjänstgöring skola tjänstgöringl

Utnämning till fänrik l l "

D l I | I

l l l l Ä l l l

2 l

Under den allmänna kursen november-april aspiranterna,

synas

bland annat i och för undervisningens ändamålsenliga bedrivande, böra sammanhållas samt sjökomnienderas å fartyg, vilka äro förlagda till

samma plats. Utbildningen bör härunder kunna äga i nära anslut-

rum

ning till den för övriga aspiranter föreskrivna, dock bland annat vad angår den praktiska tjänstgöringen inriktad på att uppöva aspi-

mer ranternas förmåga att bestrida underordnade befälsposter vid artilleriet.

Yrkeskursen för de aspirantery genomgått artilleriklzxssen,

- avses som

att förläggas till kl. pansarbñtar, då däremot de aspiranter, vilka

genomgått styrmans- eller minklassen, möjligt böra kommenderas

om å torpedkryssare eller jagare Ändamålet med är dels att

vrkeskursen

fullständiga utbildningen såsom plutonsbefälhzlvare dels att utgöra

en

grundläggande utbildning i eldledning. Under yrkesknrsen äger dessutom for båda kategorierna den praktiska ofticersutbildningen i vad

rum

avser vakttiänst och tjänstgöring vid olika drabbningsposter

m. m. -

Aspirantutbildningen avslutas med kurs vid skjntskolzx, där utbild-

en

ningen bör efter såväl personalens inom de olika kategorierna

avpassas olika kunskapsmått efter ändamålet med densamma.

som

Under fänriksutbildningen, vilken i likhet med vad för aspiran-

ter från handelsflottan föreslagits bör försiggå under 10 månader,

--bedrives framför allt praktisk tjänstgöring i för kommenderade officerare förekommande olika Härunder ägor jämväl

befattningar. specialutbild-

ning rum för de fänrikzir, vilka uttagits till mintjänst, varjämte för samt-

liga viss teoretisk utbildning, särskilt under vintermånaderna, ansetts

lämpligen böra förläggas till denna utbildningsperiod. De, vilka utbil-

das till artilleritjänst, att under maj-juni erhålla tillfälle att del-

avses

taga i ytterligare skjutskola och de, vilka utbildas till mintjänst, att

en

under tid genomgå mineringsskola. Samtliga fänrikar böra så

samma

Vitt möjligt under hela perioden förläggas å sådana fartyg, å vilka de skola tjänstgöra vid mobilisering.

Ovan relaterade utbildning ROA från sjömanskåren har lämp-

av ligen befunnits böra äga i en särskild avdelning, vilken till skillnad rum från den förut under A. Handelsflottans personal avhandlade allmänna

avdelningen sid. 72 benämnts specialavdelningen. Program för omfånget undervisningsämnen och övningar under

av

de olika utbildningsperioderna i denna avdelning, angivande detaljerna utbildningens förlopp, återfinnes i kap. VI.

av

Reservofñcerare utbildade på föreslaget sätt de sakkun- Special- ovan synas grenarnas niga böra benämnas: benämning. Antal reserv- reservofñcerare utbildade för: officerare

avsedda för artillerizjánst A avsedda huvudsakligen för tjänstgöring å 1:a klass

de olika och

pansarbåtar pansarkryssare;

special-

artilleritjáinst A avsedda huvudsakligen för tjänstgöring å mindre

grenarna.

pansarbåtar, torpedkryssare, jagare och större depåfartyg; mintjánst M, avsedda för tjänstgöring å minfartyg.

De skäl, vilka föranlett de sakkunniga att föreslå förestående benäm-

ningar, framgå i kap. VI förebragt speciell motivering.

av Det nuvarande mobiliseringsbehovet officerare tillhörande reserav

avsedda för tjänstgöring å pansarbåtar, pansarkryssare, torpedkrys-

ven,

jagare samt min- och depåfartyg, kan ungefärligen beräknas till 50

sare, å 55. Med beräknad ålder vid utnämning till officer 25 år och en av med hänsyn till såväl eventuell befordran till att vakthavande offisom ombord flera skäl icke böra innehava allt för hög ålder cerare av --

enligt de sakkunnigas åsikt överstigande ungefärligen 38 år -torde

13 årsklasser kunna beräknas tillgängliga för tjänstgöring vid mobilisering såsom kommenderade officerare ombord. Under den senare delen

tiden för tjänstgöringsskyldighet fr. 38 45 år synes

av o. m. o. m. här ifrågavarande reservofficerare i likhet med från handelsflottan rekryterade böra för tjänstgöring såsom befälhavare å hjälp- - avses

eller depåfartyg, eller för landtjänstgöring.

Med 5 officerare i varje årsklass och med beräknad avgång en av

15 på grund avskedstagande, sjuka eller i övrigt disponibla

av skulle antalet för hår ifrågavarande tjänst avsedda reservofñcerare, som

kunna påräknas vid mobilisering, komma att uppgå till:

13 årsklasser med 5 i varje årsklass = 65

15 avdrag enligt ovan = 10

Disponibla = 55

Av ovanstående beräkning angående mobiliseringsbehovet, för

vars

detaljer här lämpligen icke torde böra redogöras, har framgått att

av

det årliga rekryteringsbehovet, uppgående till i regel 3 ROA böra

uttagas bland dem, förut genomgått underofficersskolans artillcriklass som och 2 bland dem, genomgått styrmans- eller minklassen. Vid denna som uttagning synes icke Visst bestämt antal böra uttagas från den eller ena andra stationen, utan de korpraler bland de sökande från båda statio-

nerna uttagas, vilka hava de bästa betygen. Antalet, varje år kommer som att uttagas från den ena eller andra klassen, skulle sålunda bliva beroende på betygen. Skulle emellertid proportionen mellan de olika

kategorierna

komma så småningom att längre motsvara

mobiliscringsbehovet, synes erforderlig reglering vid uttagningen böra Verkställas i kommandoväg.

Beträffande behovet repetitixnsövningar för omhandlad av nu per- Repetitions-

sonalkategori få de sakkunniga anföra följande. övningar.

Korpraler, uttagna för BOA-utbildning, förväntas att i samband med anställningen såsom officerare i flottans i allmänhet söka reserv

vinna anställning i handelsflottan, för tjänst den dem

vars av genom-

gångna navigationsskoleutbildningen gjort dem kvalificerade. På

m. m. grund härav torde det få lämpligt, att officerare

anses ifrågavarande

åläggas en tjänstgöringsskyldighet fullt likartad med den, för hansom delsflottans befäl i övrigt må bliva föreskriven. De hava

sakkunniga

emellertid endast med största tvekan ansett kunna föreslå

sig en dylik

bestämmelse. Under hänvisning till vad i det föregående anförts som beträffande fordringarna å för artilleritjänst avsedda officerares utbild-

ning, lärer det nämligen sjömilitäi synpunkt få ur anses synnerligen önskvärt, att dylika officerares utbildning i möjligaste mån underhålles.

De kostnader, från statsverkets sida blivit å

som nedlagda utbildningen av här ifrågavarande personal jämväl utgöra ett vägande skäl för

synas utökande de skyldigheter, vilka borde denna

av åläggas personal.

De sakkunniga sig emellertid böra föreslå, att bestämmelserna anse för omhandlat reservbefäls tillsvidare

nu repetitionsövningar måtte göras

likartade med dem, för handelsflottans

som personal iövrigt föreskrivas,

men att, därest verkningarna ett dylikt system skulle befinnas otillav

fredsställande, frågan om tjänstgöringsskyldigbetens utökande framdeles upptages till förnyad prövning.

Under åberopande vad i detta hänseende i av som avdelning Befordran. A. Handelsflottans personal blivit anfört, för

synes reservoflicerare,

rekryterade från sjömanskåren, villkor för befordran böra samma uppställas de, vilka blivit för handelsflottans

som personal föreslagna.

De sålunda framhållna Synpunkterna och väckta förslagen till Sammanfatt- om-

ning av de utbildnings- och tjänstgöringsförhållandena för den

läggning av m. m.

sakkunnigas

från rekryterade reservofñcerspersonalen, avsedd för artilleriförslag. sjömanskåren tjänst och mintjänst, omfatta i huvudsak följande: antalet varje a°r till aspiranter uttagna korpraler bör begränsas till 5; vissa ntininzifordringar böra uppställas för vinnande av anställning

såsom BOA;

från sjömanslcdren rekryterades aspiranter böra för tillvaratagandet av föregående yrkesutbildning uteslutande för viss specialtjänstgöring och

avses

såväl aspirant- som jänriksutbildningen anpassas därefter; tidpunkten för specialisering till ønintjänst bör fraznflyttas till

efter

fänrilcsutnäønningyen;

repetitionsövningaø böra införas; samt

befordringsför/zållandena omläggas.

Detaljerade förslag till ovanstående erforderliga organisatoriska

av föreskrifter återfinnas i kap. VI.

m. m.

Flygrtj ä-nst.

Såsom i det framhållits hava under åren del

föregående senare en

de från rekryterade reservofficerarna på därom gjord

av sjömanskâiren erhållit utbildning vid marinens flygväsende. En dylik framställning

har visat sig ändamålsenlig. Därest vill fortsätta

rekrytering vara man

den sålunda vägen, böra emellertid dessa reservofficerare

inslagna framdeles bilda särskild tjänstegren. Den för aspiranterna på skepps-

en

eller inriktade utbildningen, vid aspirantsårets utgång icke

mint som

nämligen vid nyssnämnda tidpunkt för att avlösas är avslutad, brytes tjänstgöring vid flygväsendet. Därest för denna tjänst på dylikt

av

utbildade reservoificerare skulle efter någon tids tjänstgöring vid sätt

återgå till sin ursprungliga tjänstegren, för vilken de så- Hygväsendet

lunda icke erhållit fullständig utbildning, bleve de lätt insedda skäl

av

tvivelaktigt värde för flottans tjänst. Planläggningen av organisa-

av tionen beträffande här omhandlade officerare därför böra inriktas

synes

för skall, även han del-

på att reservofñcer, som uttagits flygtjänst om

vis erhållit i likhet med för övriga reservofñcerare före-

utbildning

skriven sådan, så vitt möjligt kunna kvarstå i denna tjänst under hela den han är tjänstgöringsskyldig. Därest den vid fram-

tid, som en mer skriden ålder minskade skulle lägga hinder i vägen för

vigören anses sådant kvarstående, torde det ändamålsenligare att eventuellt

ett vara avkorta sistnämnda tid och såsom vederlag härför i stället fordra inten-

sivare utbildning under den kortare tiden, än att låta ifrågavarande officer

övergå till tjänstegren, för vilken han aldrig blivit fullt utbildad annan och för vilken han mäste hava blivit eller mindre främmande. En mer

dylik avkortning av tjänstgöringstiden kan emellertid andra

ur synpunkter mindre lämplig och torde sålunda helst böra undvikas. anses

Tjänstgöringsförhållandena inom flygväsendet i detta hänseende,

synas såsom nedan skall påvisas, kunna medverka till lämplig

en lösning av ifrågavarande spörsmål. Med den utbildning värnpliktiga studenter, de sakkun-

av som av

niga ifrågasatts att äga för tjänstgöring inom flygväsendet, äravsett

rum

att tillgodose mobiliseringsbehovet reservbefäl dels såsom förare, dels

av såsom spanare vid kustbevakningen och vid utförande närspaning. av

För fjärrspaningsoperationer kräves flygspanaren emellertid av högre

kvalifikationer än för utförandet nyssnämnda uppgifter. Vid sådana av

operationer erfordras nämligen ingående kännedom sjövapnet

en mera om

i dess helhet, än vad är möjligt att bibringa värnpliktiga studenter

som under den för denna personal avsedda utbildningstiden. I den mån som stamofficerare med anledning att denna kader ekonomiska skäl - av av måste hållas inom vissa gränser icke kunna för här omnämnt - avses

ändamål, därför lämpligt att verkställa rekryteringen ifråga-

synes av

varande flyrgspanaire bland de reservofficersaspiranter, förut haft fast

som

anställning vid sjömanskåren. För detta ändamål lämpa sig särskilt de aspiranter, vilka förut tillhört yrkesgrenen gnistmatros, fjärrenär av spanare oundgängligen kräves god kännedom gnistmaterielen och

om

kunskap i gnisttelegrafi. För att kunna erhålla tillräckligt goda flygspanare, avsedda för fjärrspaningsoperationer, torde specialutbildningen ifrågavarande

av personal såsom erfarenheten givit vid handen kräva tid omkring 1 1/2 en av

år. De reservofficersaspiranter, vilka genomgått den allmänna kursen,

synas därunder ävensom under sin föregående tjänstgöring vid flottan hava bibringats sådana militära kunskaper i allmänhet, att dessa kunna

anses tillfyllest för spanartjänsten. Här ifrågavarande personal torde därför böra följa undervisningen i den för övriga aspiranter föreskrivna

allmänna kursen och därefter uttagas för specialutbildning inom flyg-

tjänsten. Det återstår då hela utbildningstiden sammanlagt omkring

av 1 år och 4 månader. Den tid, varunder denna personal kan tjänstbar såsom aktiva anses spanare, torde kunna sättas till 10-12 år eller ungefär under åldern mellan 25 och 35 å 37 år. Med uttagning exempelvis 2 sådana en av spanare om året, skulle sålunda med hänsyn till viss avgångs- - en

kunna beräknas att flygväsendet kunde disponera en reserv

procent -

å 15 För vidmakthållande erforderlig tjänstdug-

omkring spanare. av blir det nödvändigt, att för dessa reservofñcerare i likhet med

lighet vad för övriga är föreslaget föreskriva två obligatoriska repetitions-

cirka 2 månaders varaktighet. Med anledning att den

övningar om av

aktiva tjänsten för flygspanarna måste inskränkas till tidrymd av en i allmänhet 10 år, bör den första repetitionsövningen emellertid förläggas

till tredje eller fjärde året och den andra till sjunde eller åttonde året

efter utnämningen till fänrik.

Efter den tidpunkt, då ifrågavarande officerare längre kunna

av-

för tjänstgöring såsom aktiva finnes inom flygväsendet god

ses spanare,

att intill tjänstgöringtidens slut 45 år utnyttja dessa ofñcemöjlighet

vid mobilisering, nämligen såsom kommenderande officerare vid rare

och tillfälliga ñygstationer. I de flesta fall torde nämligen

permanenta

till komma att aktiva flygare, och erfordras med

flygstationschefer avses

härav vid dessas frånvaro från stationerna under krig

anledning en

officer för ledande tjänsten på desamma. av Av skäl, blivit anförda i fråga om utbildning av värnsamma som pliktiga studenter för tjänstgöring inom flygväsendet, hava de sakkun-

niga även beträffande här omhandlad personal icke ansett sig annat än

såsom i stora drag böra angiva gången utbildningen på det

ovan av sätt, de sakkunniga mest ändamålsenligt. Först då det erfor-

som synts

blivit fastställt, torde detal-

derliga mobiliseringsbehovet av reservspanare

föreskrifter för antagning och utbildning böra utarbetas.

jerade

Ytterligare utredning ävensoøn utarbetande förslag till bestämmelser av

för antagning och utbildning av reservøfâcerare, rekryterade från sjömanskåren och avsedda för tjänstgöring inom flggväsendet, synes således fram-

deles böra äga i samband med fastställandet av ,flggväsendets organirum sation i dess hel/Let.

E. Underofücerskåren.

Enligt gällande bestämmelser kunna beträffande flottans personal nu endast sätt förut angivits, uttagas för utbildning till ROA.

korpraler, på

Ett antal underofñcerskorpraler och underofficerare 3. graden har av emellertid under de åren dispens i varje särskilt fall ersenare genom hållit tillstånd att genomgå ifrågavarande utbildning och därefter vinna

anställning ROA.

som

Därest underofñcerare skulle ifrågakomma för till

utnämning reserv-

officerare, måste de, såsom de sakkunniga i föregående betänkande del

sid. 120 framhållit, liksom korpralerna först utbildas för sådan an-

ställning.

. Vad beträffar äldre underoffioerare torde härutinnan böra

följande

framhållas.

På grund skillnaden såväl i levnads- böra

av som tjänsteålder dessa

underofticerare vid eventuell

en BOA-utbildning lämpligen samman-

föras med de betydligt korpralerna. En för be-

yngre organisationen

tungande särskild utbildningskurs skulle därför i så fall behöva anordnas.

Personal vid så framskriden ålder torde emellertid icke

en lampa sig för att undergå en så jämförelsevis krävande teoretisk utbildning den

som för ROA ifråga-satta och torde framför allt i hänseende

fysiskt vara

ägnade att bestrida för reservofficerare avsedd Dess-

yngre tjänstgöring.

utom torde beträffande de äldre underofficerarna dessa

själva knappast

finna någon fördel förenad med att bliva reservofficer.

Sakkunniga,

tillkallade jämlikt nådigt brev den 18 oktober 1912 för

utredning angå-

ende befordran till och inom underofñcerskåren vid flottan

ansågo också,

såsom i det föregående omförmälts befordran sid. 46, att av under-

officerare till reservofficerare icke borde

ifrågasättas.

De bemälda sakkunniga framlagda skälen underofficers av mot befordran till officer i hava undertecknade reserven sakkunniga funnit

alltjämt i huvudsak bärande vad beträffar äldre underofficerare.

Genom att uttaga de bästa för till ROA

korpralerna utbildning har rekryteringen av underofficerskåren försvagats. En ytterligare gallring

denna kår att även de bästa av genom uttaga gngre underofñcerarna

torde redan på grund härav de sak-

vara lämpligt. Om, såsom

kunniga i det föregående framhållit såsom

ändamålsenligt, tidpunkten

för uttagning korpraler till ROA till efter

av framflyttas genomgången

underofficersskola och det därjämte i överensstämmelse med vad ovan anförts kan att endast de underofñcerarna

förutsättas, yngsta skulle kunna

ifrågakomma för här omhandlad torde dessa underofficerare

utbildning,

så nyligen haft tillfälle att, itävlan med sina söka vinna

jämnåriga an-

ställning ROA, att det härav icke kan

som på grund anses föreligga några

bärande skäl för att verkställa till ROA

rekryteringen såväl från sjö-

manskåren bland underofficerare. som yngre i Pa grund vad de

av ovan anförts anse sakkunniga, att na°gra åtgärder för antagning och utbildning äldre eller av vare sig yngre underqfâcerare

till icke böra

officerare iflottans reserv vidtagas.

555 21 13

F. Motorbatsmän.

Redan före hade kommit till klar insikt bevärldskriget man om hovet under hava tillgång på mångfald för patrull-, av att krigstid en och utrustade fartyg. Erfarenheterna från sagda polis- rapporttjänst hava till fullo att kravet dylik materielmêiste oundkrig bestyrkt, på För ändamål lämpa sig snabbgängligen tillgodoses. ifrågavarande motorbåtar. Den personal, skall utöva befälet gående, sjödugliga som dessa bör tvivel redan i fredstid erhålla viss övning för å fartyg, utan sköta dem under tillkommande uppgifter. Genom i det att kunna krig beträffande rekryteringen reservofficersföregående föreslagna åtgärder av har emellertid icke blivit sörjt för rekryteringen här personalen av heller torde bland flottan tilldelade värn-

ifrågavarande personal.

befälhavare i tillräckligt antal för närvarande kunna utpliktiga dylika såvida icke särskilda bestämmelser härför utfärdas. tagas, Då här befälhavares utbildning kan inriktas mera ifrågavarande den för vilken de äro avsedda, för

speciellt på tjänstgöring, synes --

minska behovet fullt utbildad reservpersonal för att ytterligare av -dessa böra utnyttjas personalen, tillhörande de frivilliga befattningar En kortfattad redogörelse för dessas verksamhet motorbåtsflottiljerna. och torde med anledning härav lämpligen böra lämnas. organisation frivilliga motorbåtskår har sitt från världskrigets Sveriges ursprung första är. För densamma gällande reglemente fastställdes av Kungl. nu Majzt den 11 juni 1915 S. F. 198/15. Kåren sammanslutning med uppgift att med sina är en frivillig medlemmar och deras båtar stå till förfogande vid krig och mobilisering vid övningstjänstgöring i fredstid. Kåren är fördelad på flottiljer, samt närvarande med verksamhetsområde i enlighet med fastställda för 4 st., Stockholms, Norrköpings, Göteborgs och Stockbenämningar, nämligen: holms skärgårds frivilliga motorbätsflottilj. Kårens handhavas kårstyrelse med säte i angelägenheter av en i vilken två militära ledamöter förordnade chefen Stockholm, ingå en av för och chefen för marinstaben. generalstaben en av de olika flottiljerna handhaves under kärstyrelsen av Ledningen av i vilka även må insättas militära ledamöter. flottiljstyrelscr, Medlemmar äro svenska medborgare, vilka förfoga över sjögående eller kunna kårens och vilka förbinda motorbåtar eljest gagna syften tillhöra kåren i minst 4 år samt att ställa sig och båt till Kungl. sig att vid krig och vid mobilisering samt ifred för övnings- Maj:ts förfogande

tjänstgöring vartannat kalenderår under högst 10 dagar fördelade

på

högst tre perioder. Utbildningen skötes flottiljvis föredrag, kurser och genom övningar

dels inom flottiljerna dels med arméns och marinens

gemensamt övningar.

Under tjänstgöring bekostas drivmedel, för

inkvartering, ersättning

bespisning 0. av kronan, som även tillhandahåller signalmateriel vapen, och militär ävensom Vid

annan utrustning instruktionspersonal. krigs-

tjänstgöring mottagas och avlämnas båtarna efter besiktning och

värdering

och lämnar kronan ersättning för skador, vilka

uppkommit genom besättningens vårdslöshet.

De huvudsakliga uppgifter,

som man avsett att förelägga Sveriges frivilliga motorbåtskår, äro: under tjänstgöring vid sjöstyrka: och rapport- patrulltjänst samt

transport av särade och sjuka;

under tjänstgöring vid kustsignalväsendet: rapporttjänst; under tjänstgöring vid kustfästningar: och rapport- patrulltjêinst; samt under tjänstgöring vid armén: patrulltjänst.

vningar hava med olika Hottiljer bedrivits under åren 1916

1915,

och 1918.

Med ledning sedan år 1915 erfarenhet har i samband av vunnen med bestämmelser för Frivilliga Automobilkåren fl. kårer

nya m. dylika förslag

till nytt reglemente för motorbåtskår

Sveriges frivilliga av kårstyrelsen

utarbetats och från däröver inhämtade

motorbåtsflottiljerna yttranden i

december 1917 inlämnats till Konungen. Detta

reglemente avser att

åstadkomma fastare organisation motorbåtskären den nuvarande en av än genom att vid kåren binda de aktiva medlemmarna under minst hela

värnpliktstiden. En betingelse för bestämgenomförandet av en dylik

melse är likväl, att den och

reservtrupps- landstormsövning, som enligt

värnpliktslagen tillkommer armén tillhörande medlem, skall

värnpliktig

få fullgöras i vederbörande Nämnda

krigsbefattning. värnpliktstjänst-

göring bör alltså få fullgöras vid varvid kårmedlemmarna

marinen, böra

övas med hänsyn till deras tjänstgöring ikrig och under

motorbåtsägare tjänstgöringen ställa sin båt till förfogande. Därjämte har i samband med det reglementet föreslagits bestämmelser för

nya nya konstituering vid

mobilisering, innefattande konstituering kårmedlemmar till officer eller av underofficer i dock först efter Viss

reserven, prövning. Tjänstgörings-

tiden i fred har föreslagits att förutom § jämlikt 27 mom. 1 eller 2 -

i värnpliktslagen föreskriven tjänstetid omfatta 5 under

dagar vartdera -av de tre första åren därefter 5 i

av medlemskap samt dagar en följd

eller fördelade på tvä perioder under vart tredje år.

Efter högste befälhavaren över kustflottan

tillstyrkande yttrande av

hava cheferna för generalstaben och för marinstaben den 10 april 1919

ingivit reglementsförslaget betingade förslag till ändringar i Värnplikts-

av och för konstituering kårmedlemmar till viss tjänstegrad i flottans

lagen av

Sedermera har även marinförvaltningen i skrivelse den 10 maj reserv.

1919 ingivit uppgift ä med den föreslagna organisationens genomförande

förenade kostnader, varefter hela frågan nâdigt beslut den 30 genom april 1920 överlämnats till försvarsrevisionen. Genom berörda förslag motorbåtsmännen kunna på ett ändasynes målsenligt sätt komma att utnyttjas för försvaret och därigenom behovet

i stat upptagen reservpersonal Officers tjänstegrad i någon man

av av

kunna nedbringas. Enär emellertid de frivilliga motorbåtsfiottiljernas

blivande organisation sålunda ännu icke blivit slutligt behandlad, sakna de anledning att här föreslå nämnare bestämmelser för deras

sakkunniga

införlivande med utan hava endast ansett sig böra framhålla reserven, önskvdrdheteøz att spörsmdlet angående nämnda personals användande z av försvarets tjänst ondtte snarast Icomnza att sin lösning och att 2

finna sam-

band därmed zzvgörarzde trdfas angående motorbåtsnzännens ställning i reservqficerskdren.

G. Iiustbevakuingens personal.

Kustbevakningens är att å rikets kuster söka förhindra och

uppgift

upptäcka. olovlig varuinförsel och andra brott mot tullförfattningarna ävensom överträdelser övriga författningar, vilkas efterlevnad det av tillhör tullverket att övervaka.

Kustbevakningen består för närvarande 2 kustbevakningschefer,

av 428 66 kustuppsyningsmän samt 268 kustvakter

kustöveruppsyningsmän,

och försedda med erforderliga motor- och andra båtar, vilka

kustroddare,

äro fördelade i kustbevakningsposteringar inom tullkammardistrikten längs

kusten från Haparanda till Strömstad.

För nedbringande kostnaderna för kustbevakningen har kust-

av varit föremål för utredning dels

bevakningspersonalens organisation av

1914 års tullkommission i dess förslag till omorganisation tullverkets av

kustbevakning, dels särskilda sakkunniga tillkallade för omarbetning

av nämnda kommissions förslag, vilka sakkunniga 1920 års av senare -

kustbevakningssakkunniga innevarande år avgivit sitt betänkande.

--

Den sistnämnda sakkunniga föreslagna organisationen kust-

av av

bevakningspersonalen väl ägnad att vid mobilisering medgiva per-

synes

sonalens användande i sjöförsvarets inom de

tjänst kustområden, varest

den i fredstid är Ett ordnande

förlagd. av denna personals

utbildning

för nämnda tjänst ungefär liknande på sätt, som för närvarande är för-

hållandet med utbildningen lotsverkets

av personal för tjänstgöring vid

kustsignalväsendet, torde utan större och kostnad

svårigheter lämpligen

låta sig göra. Härigenom skulle

bemanningen av för patrulltjänst

avsedda fartyg bliva på ett synnerligen fördelaktigt sätt förstärkt med vid

mobilisering inom respektive kustområden och

tillgänglig med farvattnen

därstädes väl förtrogen personal.

Nämnda har icke blivit

sakkunnigeförslag ännu slutligt behandlat.

Då emellertid inom sådant

organisationen, förslaget föreligger, före-

nu komma befattningshavare, vilka i händelse

av användning inom sjöför-

svaret vid mobilisering böra tilldelas Officers

synas tjänstegrad, hava

undertecknade sakkunniga ansett böra framhålla

sig lämpliglzetm denna

av

personals utbildning och användning för i beva/cningsändanzcfl sjöförsvarets tjänst vid nzobilisering, utan

att, på grund av ovan angivet skäl, kunna

ingå på närmare utredning angående sättet härför.

KAP. V.

till vissa befattningar samt

Avlöning m. m., företrädesrätt

rätt att erhålla styrmansbrev.

Såsom i översikten över orsakerna till rekryteringens tillbakagång blivit framhållet, den och de förmåner i övrigt, kunna

är avlöning som

officerare i flottans i ersättning för dem åliggande tjänst-

erbjudas reserv

stor betydelse för vidmakthållande vid

göring, av synnerligen reservens

Med hänsyn till såväl de enskildas som statens

erforderlig numerär.

intressen väl förmåner i nämnt hänseende böra därför

avvägda nu

i de fall, där sådana föreñnnas.

åvägabringas

Avlöning, ekiperingshjälp m. m.

Dc vilka för närvarande utgå till officerare i

avlöningsförmåner,

Hottans och till ROA, äro i det föregående i huvudsak angivna. reserv

I till 1921 års riksdag avgiven proposition ntr 350 angående löneregle-

för arméns och marinens personal har chefen för försvars-

ring m. m.

vissa däri skäl framhållit, att frågan löne-

departementet på angivna om

för såväl å marinens reservstat i marinens reserv

reglering personal som

borde i avvaktan försvarsrevisionens utredning. Emellertid medanstå på

riksdag efter enskild motion, att till beställningshavare gav nyssnämnda

marinens befäl må efter den l januari 1922 utgå

tillhörande reserv av

Vass årsbeloppet samtliga de avlöningsper tjänstgöringsdag av av

förmåner. tillkomma fast anställd motsvarande tjänste-

som personal av

har för år 1921 anvisats extra bekläd-

grad. Därjämte å tilläggsstat

fänrikar i med 200 kronor och åt ROA med 300 nadshjälp ät reserven kronor. Genom ovannämnda åtgärder har a-vlöniøzgen under tjänstgöring blivit för tillhörande ordnad i överensstämmelse

reserven officerspersonal

med den 1921 års godkända löneregleringen för marinens

av riksdag

dock med för officerare å marinens reservstat, för

stampersonal, undantag

vilka tillsvidare skola de äro angivna i hit-

utgå avlöningsförmäner, som

tills gällande stater.

Med anledning vad 1921 års riksdag sålunda beslutat ifråga av om avlöning för officerare tillhörande marinens och då slutlig lönereserv, reglering för nämnda personal torde komma att genomföras förr äni samband med eventuell försvarsrevisionens utredning föranledd en av

ändring i reservpersonalens organisation och tjänstgöringsskyldighet,

anse

de sakkunniga sig icke böra upptagaavlöningsfrågan till ingående

mera behandling, utan vilja endast i detta sammanhang framhålla vissa synpunkter, kunna beaktansvärda. som anses

Förenämnda riksdagsbeslut angående utbetalande tiänstgörings-

per dag till officerare i 33m. årsbeloppet samtliga de avlöreserven av av av ningsförmåner, tillkomma fast anställd personal motsvarande som av tjänstegrad, kan i de fall, där fiera löneklasser föreñnnas inom och en

tjänstegrad, föranleda tvekan, efter Vilken lime/class ifrågavarande

samma avlöningsförmåner skola beräknas. Närmare föreskrifter härutinnan synas

därför erforderliga och få de sakkunniga i denna fråga anföra följande.

Enligt intill 1921 års utgång gällande bestämmelser skola officerare, vilka vid uppnådd inträtt i flottans reserv,

under tjänstgöring åtnjuta efter den beställning, för vilken han

- envar blivit pensionerad enahanda avlöning och övriga förmåner inne- - som havare motsvarande beställning vid stammen. En tillämpning av av dessa bestämmelser vid beräknandet 1/365 årsbeloppet samtav av av

liga avlöningsförmåner torde böra föranleda, att dessa avlöningsförmåner beräknas efter den tjänstegrad och löneklass, beställningshavaren inne-

som hade vid avgången tjänsten. Ett förtydligande lönebestämmelserna ur av i enlighet härmed emellertid i vad nämnd kategori synes avser nu vara

önskligt.

lför officerare, vilka vunnit anställning i flottans före reserv

uppnådd pensionsålder eller efter genomgången sjökrigsskola,

med fästat avseende vid för närvarande gällande bestämmmelser synes

ett liknande tillvägagångssätt böra tillämpas vid avlöningsförmånernas beräknande. Därest de sakkunniga föreslagna repetitionsövningar

av

bliva genomförda, torde emellertid beräkningsgrund kunna ifråga-

en annan

sättas. Genom fullgörandet varje sådan övning bör otvivelaktigt

av

tjänstbarheten hos ifrågavarande officerare hava ökats. Att med anledning

härav stegra löneförmånerna på sådant sätt, att varje repetitionsövning

skulle medföra uppflyttning i högre löneklass, emellertid knappast

synes motiverat. Däremot torde det kunna skäligt, att den, full-anses som gjort två repetitionsövningar med vitsordet tillfredsställandem för följande

repetitionsövning bleve uppliyttad i högre löneklass. En sådan uppflyttning skulle, såsom tablån å sid. 24 framgår, endast undantags-

av mera

vis kunna ifrågakomma.

Vad åter angår de officerare, vilka Vunnit anställning i

efter fullgjord aspirztntutbildning, synes fullgörandet

reserven föreslagna repetitionsövningar icke böra medföra löneförmfznernas beav räknande efter högre löneklass, enär den större tjänstbarhet, efter som repetitionsövning bör hava förvärvats, i alla händelser därest

varje

fordringar blivit uppfyllda- skulle komma att berättiga till be-

övriga

fordran. För nämnda officerare därför lön böra utgå efter den nu synes för innehavande grad gällande lägsta löneklassen. Därest officer i är inkallad till tjänstgöring utöver reserven

repetitionsöxrningztrna, bör givetvis den under dylik tjänstgöring sammanlagt förvärvade tjänstgöringstiden få räknas honom till godo för

löneförmånernas beräknande efter viss högre löneklass. Ett fastställande

för lönebeloppens storlek i dylikt fall torde emellertid

av grunderna icke kunna avgöras annat än vid slutlig behandling av löncregleringen

för vid såväl armén marinen, sedan densammas

reservpcrsonalen som organisation och tjänstgöring blivit bestämd.

Nu officer utnämnd i , efter full-

gällande föreskrift, att reserven

icke äger åtnjuta ersättning för till eller från

gjord aspirantutbildning resa

den flottans station, dit han är inkallad för genomgående av repetitionsâiv-

de med hänsyn till de övriga olägenheter, vilka ning, anse sakkunniga

förenade med dessa repetitionsövningai för dem hava civil verkäro som bör ändras därhän att må utgå för inom riket

samhet, ersättning rosa

till och från repetitionsöxrning". Denna förmån, förekommer inom som utländska mariner, i icke obetydlig mån kunna förhindra, att :återsynes införandet repetitionsövningzti skulle verka återhfrllande på dem, som av hava för avsikt att söka anställning såsom ROA. De avsevärda kostnader, äro förenade med anskaffztnsom numera det skulle helt visst komma att bliva väl betun-

av uniformspersedlar,

gande för de officerare, vilka utnämnts i efter genomgången reserven

och vilka enligt de sakkunnigas förslag skulle vara skylsjökrigsskola

10 månaders första utbildning omedelbart efter

diga att genomgå en

,På grund härav och under hänvisning dels till 1918

fänriksutnämningen. av års H sid. 122 avgivet förslag beträffande ekiperingslönesakkunniga del vid första anställning såsom officer, dels till den beklädnadsersättniirg hjälp

och för närvarande utgår till fänrik, d.

extra beklädnadshjälp, som aspirant, undertecknade sakkunniga, att viss ekiperirzgs/øjáilgø även-

anse ledes bör till här omhandlade officerare. Det torde likaledes kunna

utgå

icke viss mindre ekiperingshjälp bör utgå vid början ifrågasättas, om

för reservofficer föreskriven repetitionsövning såsom bidrag till

av varje iståndsättande för tjänstgöringen erforderliga uniformspersedlar.

av

Beträffande dyrtidstillägg åt reservpersonal förutsätta de sakkunniga,

att detsamma kommer att, såsom för närvarande är förhållandet, utgå till nämnda personal efter enahanda grunder för stampersonal äro

som

gällande.

.

I kap. IV är påvisat, hurusom ROA:s avlöning icke undergått någon förändring sedan aspirantorganisationens tillkomst och att anled-

en av ningarna till den helt uteblivna rekryteringen ROA från

numera av handelsflottan helt visst att söka i den låga avlöningen. Visserligen

vore

har bestämmelsen, att dyrtidstillägg skall utgå även till ROA,

genom om dessas avlöning från den 1 juli 19.20 avsevärt förbättrats. Att låta aspiranternas avlöning så beroende dyrtidstillägget kan emellertid

vara av

icke till rekryteringens främjande, då därigenom det för eventuellt

vara hågade sökande icke är möjligt a.tt med erforderlig säkerhet kunna beräkna i vad mån denna avlöning kan tillräcklig för bestridande

vara av levnadsomkostnaderna under aspirantutbildning. De sakkunniga där-

anse

för, att reglering ROA:s avlöningsförmåner snarast bör genomföras,

en av

varvid avlöningen, frånsett beklädnadsersättningen, bör bestämmas, så att densamma kommer att stå i proportion till underofficersavlöningen,

samma

förhållandet vid reservbefälsorganisationens införande år 1887. som var Beträffande clczjoeringslzjälj till ROA denna böra utgå med belopp

synes

motsvarande ordinarie beklädnadsersättningen jämte 1921 års riksdag

av

anvisad extra beklädnadshjälp. Nu gällande bestämmelser de löneförmåner, som åtnjutas

om av reservpersonalen, återfinnas dels i vissa författningar dels i särskilda

av Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter. För vinnande av bättre överskådlighet än vad de nuvarande bestämmelserna erbjuda, få de sakkunniga framhålla önskvärdheten att alla föreskrifter angående avlöning till

av

reservpersonalen måtte, i likhet med vad gäller för stampersonalen,

sammanföras i ett för marinens reservpersonal gemensamt avlönings-

reglemente.

Pension.

Den pension, enligt gällande grunder för pensionering av flot-

som tans befäl och underbefäl med vederlikar utgår till officerare, vilka

vid uppnådd pensionsålder inträtt i flottans har länge

reserv, ansetts otillräcklig. Genom beslut 1919 års riksdag har visser-

vara av

ligen en förbättring i den enligt de allmänna pensioneringsgrunderna

bestämda pensionen beretts viss personal vid marinen, avgått eller

som

kommer att avgå från tjänsten efter ingången år 1918. Härigenom

av

G5521 14

torde emellertid pensionsfrågan för här avsedd del marinens

av reservpersonal kunna hava blivit på ett tillfredsställande sätt löst.

anses

I proposition 350 till 1921 års riksdag angående lönereglering

nzr för arméns och marinens personal anförde departementsehefen i anslut-

ning .till i de lönesakkunnigas betänkande gjort uttalande, att med

-

avseende särskilt å den ifrågasätta löneregleringens provisoriska karak-

tär för närvarande revision de för försvarsväsendets personal

-- en av

gällande pensionsföreskrifterna bör allenast i den mån, densamma

äga rum

omedelbart påkallas de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna och

av

föreslog departementschefen endast med anledning härav erforderliga föreskrifter utan att beröra frågan fullständig pensionsreglering.

om

Sedermera har emellertid nådigt beslut den 29 juni 1921

genom uppdragits åt särskilt tillkallade sakkunniga att verkställa utredning och

avgiva förslag beträffande vissa till pensionsväsendet hörande frågor,

varvid bland annat borde dels tagas under övervägande, huruvida några

jämkningar borde ske i gällande bestämmelser rörande pensionsförbättring

för arméns och marinens personal, dels till vidare behandling upptagas

den sedan länge vilande frågan om en genomgripande omläggning av den militära pensioneringen.

Med anledning härav undertecknade sakkunniga funnit

hava an-

ledning närmare beröra omhandlade kategori officerares pensionsför-

nu

hållanden, utan hava endast, såsom i kap. I angivits, velat fram-

ovan

hålla lämpligheten sänkning till 50 år den för kaptener och

av en av

subalternofficerare till pension jämte fyllnadspension berättigande levnads-

åldern.

I kap. denna utredning hava de sakkunniga beträffande office-

av

Vilka oberoende gällande pensioneringsgrunder vunnit

rare, av

anställning i flottans före uppnådd pensionsålder eller

reserv omedelbart efter vid sjökrigsskolan avslutad utbildning, ansett sig för sagda personal böra föreslå införandet bestämmelser om

av

obligatorisk fredstjänstgöring i förening med pensionering. Detta förslag innebär ett slags förtidspensionering utan begräns-

ning levnads- eller tjänsteålder för övergången till och

av reserven avser att bilda vid mobilisering tjänsteduglig bättre i stånd att

en reserv, motsvara det förefintliga behovet stamanställda officerare än vad

av för närvarande är förhållandet. Förslaget sålunda icke att, såsom

avser

den egentliga förtidspensioneringen, söka åstadkomma tidigare övergång

en

till än vid den för erhållande pension jämte fyllnadspension

reserven av för närvarande föreskrivna åldern, utan fastmer att bättre än tillgodo-

nu

göra sig den personal, eller anledning avgått från

som av en annan

stammen före uppnådd sådan ålder. Under dylika förhållanden kan

pensionens storlek givetvis icke beräknas efter grunder vid förtids-

samma som

pensionering i egentlig mening.

Alldenstund den här avsedda pensionen skulle komma att utgöra

ersättning för de skyldigheter, ifrågavarande personal åtager sig med

som

avseende å fullgörandet repetitionsövningar och tjänstgöring,

av annan måste dess storlek beräknas med hänsyn härtill, bör därjämte

men samman-

ställas med övriga för flottans personal gällande pensionsbestämmelser samt i den mån anknytningspunkter till inom krigsmakten i övrigt

förekommande föreskrifter må föreñnnas jämväl till dessa föreskrifter.

--

De sakkunniga hava undersökt, huruvida det skulle befinnas lämpligt,

att pensionens storlek göres beroende antalet genomgångna repetitions-

av övningar, men funnit att detta bör ifrågasättas. Såsom villkor för att överhuvud taget erhålla pension måste nämligen uppställas, att officer

skall hava fullgjort samtliga honom åliggande repetitionsövningar och

stadgad tjänstgöring samt att intill föreskriven ålder hava kvarannan stått i reserven.

Det pensionsbelopp, vartill vid uppnådda 55 år skulle kunna

envar bliva berättigad, synes i stället antingen böra beräknas lika för alla,

som. tillhöra tjänstegrad, eller ock böra med avseende fast vid

samma avpassas tjänstetidens längd i stammen före inträdet i Då emellertid

reserven. genom denna pensionering icke att åstadkomma tidigare avgång från

avses en stammen utan eftersträvas att övergången till skall äga

snarare reserven

efter tjänstetid vid stammen, givit förtrogenhet med tjänsten,

rum en som

torde det senare tillvägagångssättet med efter tjänstetidens längd

- en i stammen stegrad pension böra tillämpas för beräknande

- av pensionens storlek. Detta ävenledes rättvist med hänsyn till storleken

synes

de före inträdet erlagda pensionsavgifterna.

av reserven

Pensionens storlek och den proportion, efter vilken densamma

beroende på tjänstetidens längd i stammen bör utgå, de sak-

-- anse kunniga sig icke kunna närmare angiva, enär reglering härav bör göras enligt de pensioneringsgrunder, kunna komma att bliva för stam-

som

personalen bestämda. De sakkunniga få med anledning vad och ikap. anförts

av ovan beträffande officerare, vilka vunnit anställning i flottans före

reserv uppnådd pensionsålder eller omedelbart efter vid sjökrigskolan avslutad ut-

bildning, föreslå:

att pension skall fyl/dd .55 dr utgå till dem, intill före-

0. m. som skriven ålder resp. 5.5 0c/L 45 lr /cvarstdtt l och

- flottans reserv som

eljest fullgjort stadgade UlllkOT för sådan penslons erhållande; samt

att nämnda pensions storlek skall bestämnms med /zänsgn sdväl till

afjänstetidens längd z .stanmnen till de för personal vid stammen i mot-

som

svarande tjänstegrad utgående penslonsbeloppen. I samband med förslag till löneförbättring för personal

å reservstaterna för armén och marinen hade 1918 års lönesakkunniga i särskild

skrivelse den 30 maj 1919 bl. även framlagt förslag till pensions-

a. förbättring för personal å reservstat för marinen. Detta förslag

ansågs emellertid för det dåvarande icke böra föranleda någon åtgärd utan överlämnades i november år till försvarsrevisionen.

samma

Påtagligt är att en reglering av reservstatspersonalens pensioner är erforderlig. Då jämväl dessa pensioner måste bestämmas med ledning för stampersonalen utgående sådana, kan nyssnämnda reglering

av

genomföras annat än i samband med pensionsreglering för stam-

en personalen hava de sakkunniga med anledning härav icke ansett sig

och

böra närmare behandla denna fråga.

Enligt gällande bestämmelser erhåller officer, vilken efter

genom-

gången aspirantutbildning vunnit airställning i flottans

reserv,

därest han fullgjort stadgad tjänstgöringsskyldighet, vid 55 års ålder en årlig pension av 300 kronor. De sakkunniga hava vid utredningen

angående anledningarna till den under senare åren helt uteblivna rekryteringen ROA från handelsflottan bl. framhållit, hurusom

av a. en av

dessa anledningar borde sökas i den låga pensionen, vilken på grund penningvärdets fall knappast längre kunde utgöra någon lockelse

av

för att söka anställning i

reserven.

Ehuru jämväl regleringen pensionerna för här berörd kategori

av officerare i flottans lämpligen torde böra slutligt genomföras

reserv annat än i samband med förutnämnda pensionsreglering för stampersonalen, torde likväl för främjande BOA-rekryteringen från handelsflottan till-

av fälliga åtgärder snarast böra vidtagas för förbättrande den för dessa

av officerare utgående pensionen. Penslonens storlek bör härvid fastställas till ett belopp, z värde ungefärligen motsvarar pensionens storle/c d 188

som Därjáiørzte torde böra föresla-rivas, att utbe/conzøitande sagda pension icke

av .skall utgöra hinder för zotfdendet eventuell pension från

av lzandelsflottans

pensionsanstalt.

I det föregående hava de sakkunniga under kap. lll förordat, att officer i i fredstid frivilligt inträtt i tjänstgöring vid flottan,

reserven, som skall för varje helt år sådan tjänst erhålla ett visst tillägg till den

av eljest för honom vid avgången från bestämda pensionen. Då

reserven

ändamålet med här avsedd tjänstgöring skulle att, samtidigt

vara som

förefintliga vakanser därigenom tillfälligt fylldes med officerare

i reserven, dessa senare bereddes tillfälle att förvärva ökad tjänstbarhet, hava de sakkunniga ansett, att till dylik tjänst i främsta rummet skulle kunna inkallas dels officerare, vilka vunnit anställning i flottans före

reserv uppnådd pensionsålder eller omedelbart efter vid sjökrigsskolan avslutad

utbildning, dels officerare, vilka efter genomgången aspirantutbildning

vunnit anställning i flottans

reserv.

Det för sådan tjänst utgående pensionstillägget skulle, såsom i det föregående framhållits, utgöra ersättning för de förluster, till

en som äventyrs skulle komma att åsamkas dessa officerare att de till

genom följd

denna tjänstgöring lida avbräck i sin civila verksamhet. Därest av av särskild anledning reservstatsofficer skulle till liknande tjänst inkallas,

det därför de sakkunniga rättvist, att även denna med till

synes hänsyn

de olägenheter, jämväl kunna förorsakas honom beträffande hans

som civila verksamhet, bör tilldelas motsvarande

pensionstillägg.

Däremot det de sakkunniga, att i de fall då

synes officer, som av-

gått med fyllnadspension, inkallas till här omförmäld frivillig tjänstgöring,

pensionstillägg icke bör tilldelas sådan officer, enär den pension han åtnjuter är relativt stor i jämförelse med den pension, utgår eller

som av de sakkunniga ifrågasätts att utgå till officerare tillhörande kate-

övriga

gorier i flottans

reserv.

Enär den frivilliga tjänstgöring, här icke kan, även

som avses, om

den utsträckes längst, överstiga den tjänstetid innehaves

som som av

officer, vilken avgått med fyllnadspension, bör det totalbelopp, varmed ovannämnda pensionstillägg jämte eljest utgående pension må kunna ut-

gå, icke överstiga det belopp, varmed inom motsvarande

tjänstegrad pension jämte fyllnadspension utgår.

Beträffande pensionsavgzfteø sådana böra erläggas endast

synes av officerare tillhörande reservstat för marinen, varemot statsverket för övriga officerare i torde böra helt ikläda sig härav

reserven betingade

kostnader.

Av samma skäl, som föranlett de sakkunniga att föreslå upprättandet ett för marinens reservpersonal gemensamt

av avlöningsreglemente, synes det dem ändamålsenligt, att alla bestämmelser angående pensionering av sagda personal sammanföras i ett särskilt pensionsrøglenzente.

x

Företrädesrätt till vissa befattningar.

Såsom i det föregående blivit omnämnt, framhöll chefen för marinvknzenaam.ut-

staben i sin utredning den 25 september 1913 lämpligheten att låta

redønmgav av chefen för reservofñcerare erhålla företrädesrätt till inom vissa

befattningar av staten

naarinstaben och kommers- understödda rederibolag fl. i ändamål att göra tjänsten såsom

m. reservkblleyiunt an- officersaspirant lockande. Dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartegående före- mer trädesrätt för mentet uttalade även i Kungl. Majtts proposition till 1914 års

senare reservbefältill för underlättande riksdag, att det syntes honom lämpligt att i och av vissa befatt-

ningar. reservofficersrekryteringen såsom villkor för rederibolag eller andra enskilda företag inom sjöfartsnäringen för erhållande av rederilån, stats-

subvention eller andra förmåner uppställa fordran på företrädesrätt för flottan tillhöriga reservofficerare till vissa befälsbefattningar ä sålunda understödda företags fartyg. Genom kungl. brev den 18 juni 1915 upp-

drogs med anledning härav åt kommerskollegium och chefen för marin-

staben att gemensamt verkställa utredning i fråga de åtgärder, som

om kunde finnas lämpliga för att bereda bland annat officerare i flottans

företrädesrätt vid besättandøz zzissa befälsbefattningar á fartyg,

reserv av tillhörande sådana rederier eller andra enskilda företag inom sjöfartsnäringen, Vilka staten beviljas rederilån, statsunderstöd eller andra

av förmåner. Genom nådig remiss den 11 augusti 1915 anbef-alldes seder-

kollegium och chefen för marinstaben att jämväl taga i övervägande mera

officerare tillhörande flottans reserv gjord anhållan, att nyssnämnda en av utredning även måtte omfatta enahanda förhållanden vid tillsättandet

av i vissa stats- oc/L andra därmed jämfKJrZÅc/a befattningar.

l med anledning härav verkställd utredning, vilken avgavs den 30

1918, framhöllo myndigheterna att specialiseringen av krig-

mars genom

föringen och utvecklingen de tekniska hjälpmedlen fordringarna så-

av väl på reservbefälets militära utbildning på deras tjänstgörings-

som skyldighet under fredstid måst ställas högre, på det att reservofñcerarna måtte i stånd att fylla dem tillkommande uppgifter Särskilt med

vara hänsyn till reservofñcerarnas utsträckta användning å stridsfartygen ansågos dessa krav blivit ökade. Redan vid genomförandet av 1915 års

reservofñcersorganisation hade förutsatt, att de med reservofñcers-

man tjänsten förenade löneförmånerna knappast kunde motsvara de

anses

ökade skyldigheter, nyssnämnda organisation ålades

som genom reservofficerarna. Erfarenheten hade sedermera bestyrkt, att de befarade svårig-

heterna för reservbefälsrekryteringen i verkligheten uppstått och alltjämt

förefunnos.

I myndigheterna uppgjord tabell påvisades, att rekryteringen

en av ROA särskilt under de senaste åren lämnat mindre tillfredsställande av

resultat, och syntes det därför myndigheterna nödvändigt att för förbättrande rekryteringen vidtaga särskilda i att av åtgärder syfte göra reservofñcerstjänsten begärlig. Bland sådana åtgärder borde, jämlikt det

mera myndigheterna lämnade uppdraget, komma i betraktande beredandet av företrädesrätt för officerare i flottans dels vid besättande vissa reserv av

befälsposter å fartyg tillhörande rederier, staten beviljats rederilån

som av eller statssubventioner, dels vid tillsättande vissa stats- eller därmed av

jämförliga befattningar.

Vidkommande frågan rörande rederilcfn påpekade myndigheterna, att redan för det dåvarande ett avsevärt antal reservofficerare anställda voro å fartyg, tillhöriga rederier åtnjöto rederilån. Då dessutom de med som dessa lån förbundna fördelarna icke sådan beskaffenhet att voro av uppställandet villkor förevarande slag kunde befogat, syntes av av anses en

sådan anordning varken erforderlig eller lämplig.

Vad däremot de subventionerarle rederierna beträffade ansåg chefen för marinstaben, att statssubventionen innebar vida större förmån än en rederilån, då nämligen subventionen utgick utan någon helst återsom

betalningsskyldighet. Det syntes sagda chef därför icke obilligt att till övriga skyldigheter såsom villkor för dylik subvention även inrycktes

bestämmelse skyldighet för rederiet att vid tillsättandet vissa om av befälsposter å dess fartyg lämna företrädesrätt åt officerare i flottans dock under förutsättning att sådan officer i sina reserv, övrigt vore medsökande underlägsen i avseende å meriter. Kommerskollegium framhöll beträffande denna fråga att för samtliga de rederier, åtnjutit statssubvention hade såsom villkor för subsom

vention stadgats bl. att bolaget i fråga åtog sig att å de fartyg, med

a. vilka linjen enligt upprättat kontrakt uppehölls, använda reservoflicerare ikun flottan i den utsträcknin bola funne låm i g g som g et P g ett vill-

kor, som kommerskollegium för sin del ansåg tillfyllesta

vara De stats- och därmed jämförliga befattningar, till vilka reservofficerare skulle kunna beredas företrädesrätt, ansågo myndigheterna i första rummet vara sådana, vilka såsom kompetensvillkor krävde nautisk

utbildning, nämligen: byråassistent och nautisk i socialstyrelsen,

amanuens

byråinspektör och sjötekniskt biträde i kommerskollegium, befälhavare å

ångfartyg tillhörande lotsverket, befälhavare och styrman å statens järn-

vägars ångfärjor samt fem andre fartygsinspektörer vid fartygsinspek-

tionen. Som dessa befattningar 22 mindre ån 11

av tillsammans

med reservofficerare i flottan besatta, emellertid enbart dessa

vore ansågos

befattningar icke kunna komma att bereda nämnvärt ökade möjligheter

till civilanställning för dylika officerare. Förutom nämnda befattningar ifrågasatte därför myndigheterna

ovan att följande skulle med fördel kunna besättas med officerare i ñottans

nämligen: lotskaptener och lotslöjtnanter, inspektör, föreståndare

reserv,

och lärare vid navigationsskolorna, kanalinspektorer vid statens vattenfallsxrerk, kustbevakningschefer och kustöveruppsyningsmän samt skeppsmätningsöverkontrollör, skeppsmätningskontrollörer och skeppsmätare vid

tullverket ävensom sådana andre färtygsinspektörer, Vilka icke behöva nautisk utbildning men hava ingenjörsutbi-ldning. Jämte dessa statsbe-

fattningar ansågs även ombudsmannabefattningarna vid sjömanshusen

kunna komma i betraktande. Allt som allt skulle sålunda kunna man erhålla 200 stats- eller därmed jämförliga befattningar, vid vilkas tillsättande officerare i flottans reserv skulle kunna givas företräde. Av dessa befattningar voro då endast ett 40-tal besatta med dylika officerare. Beträffande innebörden av den sålunda ifrågasätta företrädesrätten

vid tillsättande statsbefattningar, ansägo myndigheterna lämpligt att

av officer i flottans skulle vid sådant tillsättande fd tillgodoräkna sig reserv tjänstgörlngstiden som såsom ljänstetld inom vederbörande ver/c eller

officer

inrättning. Reservofficer borde likväl i allmänhet icke berättigad vara

till företrädesrätt, förr än han fullgjort hela den honom obligatoriskt åliggande tjänstgöringsskyldigheten vid Hottan. Givetvis finge icke heller

företrädesrättens tillämpning tydas så, att det kunde Jföranleda ett åsido-

sättande allmänt gällande föreskrifter angående företräde på grund

av av

skicklighet. Sveriges redareförening och Sveriges fartygsbefäls förening även-

de verk och inrättningar, som voro berörda förutnämnda förslag, som av

samt åtskilliga sjömanshus i riket bereddes tillfälle att avgiva yttrande

i ärendet.

Sveriges redareförening framhöll i denna fråga bland annat att föreningen, som äger vetskap om, att redan nu ifrågavarande reservofñcerare i stor utsträckning äro anställda som befäl i handelsflottan och som finner lämpligt att så fortfarande må bliva fallet, likväl icke anser sig kunna tillstyrka, att enbart det förhållandet, att en person är officer i flottans reserv bör tillförsäkra honom företrädesrätt till dylik anställning framför andra medsökande med större kompetens

Sveriges Fartggsbefäls Förening framhöll i sitt yttrande bland annat

dels att en påbjuden företrädesrätt för reservofñcerare skulle för de rede-

rier och företag, finge sig ålagt att tillämpa den, i vissa fall komma

som att vålla avsevärda olägenheter, såsom då de till förmån för ex. en sökande reservofficer. skulle vid tillsättande ledig befälhavarplats nödav

gas förbigå i allt övrigt lika eller kompetent styrman,

en mera som

länge haft anställning å fartyg eller på linje, dels att det

samma samma fanns större i eller form statsunderstödda rederier, vilka för

en annan

sitt befäl hade ett genomfört befordringssystem, skulle åläg-

som genom

gandet betänkligt rubbns. Föreningen avslutade sitt yttrande på följande sätt:

Det är möjligt, att företrädesrätten i någon mån skulle verka som ytterligare lockelse att genomgå reservofficersknrs, men det kan ifrågasättas, om en sådan ens är behövlig. Det yngre fartygsbefälet uppskattar nog redan nu till fullo de fördelar kursen medför. Att det oaktat frekvensen är större, beror varken på bristande håg eller underskattning av utbildningens värde utan på andra, oftast ekonomiska

omständigheter. En sådan, som bevisligen verkat avhållande, är risken att vid inkallelse till repetitionsövning mista förut innehavd anställning. Vid Sveriges allmänna sjöfartsförenings årsmöte 1905 bragtes denna fråga på tal kapten O. F. Hedborg,

av som framhöll att misstämning uppstått bland det yngre befälet, därigenom att fiera fall förekommit, då inställelse till repetitionsövning medfört förlust av anställning, och att detta gjort många tveksamma i fråga om fördelarna av kursen. Från redarehåll uttalades, att rederierna borde för sitt befäl underlätta utbildningen till

reserv officerare, och sjöfartsföreningens dåvarande ordförande, sedermera envoyén Wallenberg betonade, att detta vore att anse såsom en redarnas värnplikt, vilken han icke trodde någon av dem ville undandraga sig. Icke desto mindre kvarstår ännu hos fartygsbefälet denna betänklighet och saknar tyvärr icke stöd av efter 1905 inträffade fall. Den skulle utan att någon rättsgrund träddes för nära och utan att vålla rubbningar i gällande befordringsssystem kunna i fråga om de i någon form statsunder- Stödda sjöfartsföretagen undanröjas genom åläggande för dessa att efter fullgjorda repetitionsövningar i förut innehavd tjänst återtaga reservofñcen

Socialstyrelsen hade intet att erinra mot att vid besättandet be-

av

fattningarna såsom byråassistent och nautisk viss hänsyn togs

amanuens till den militära tjänstgöringen, ansåg, att den föreslagna företrä-

men desrätten för reservotficerare därvid dessa för besättande civil

-- av en

befattning skulle få tillgodoräkna sig tjänstgöringstid i såsom

reserven full tjänstetid skulle kunna motverka god rekrytering till de nämnda

- en befuttningarna i styrelsen, och att dessa därför icke alltid skulle komma att bliva besatta med för vederbörande tjänst lämpligaste

person. °

Ifungl. lotsstyrelsen ansåg för sin del, att lotsk-aptensr, lotslöjtnantsoch övorlotsbefattningarna borde utgå förslaget, emedan lotskaptener

ur icke gärna kunde utses bland ifrågavarande reservolficerare med förbi-

gående av samtliga ordinarie lotslöjtnanter. Vad överlotstjänsterna be-

träffar, så hade riksdagen framhållit lämpligheten att vikt fästes vid,

av

att goda befordringsutsikter för lotspersonalen funnes och att överlotstjänsterna rekryterades från denna personal. lfmzg/l. mrzriøqfiirvr:mången yttrade sig angående företrädesrätt för reservofficerare till befuttningarna såsom inspektör för navigationsskolorna

05a 21 15

samt föreståndare och lärare vid desamma. Nämnda myndighet ansåg

att, därest officer i uppfyllt de i reglementet för navigatione-

reserven skolorna föreskrivna fordringarna och icke teoretiskt eller praktiskt

vore

sina medsökande, intet funnes a.tt erinra mot, att officer i

underlägsen

viss företrädesrätt till erhållande sådan rescrven finge åtnjuta en av an-

ställning. -Beträffande rätten att få tillgodoräkna sig tjänstgörings-

tiden officer i såsom tiänstetid inom vederbörande verk

som reserven

eller inrättning, tillstyrktes detta förslag endast så tillvida, att tLiänsteäi

för erhållande pension skulle få beräknas för den tid, veder-

av som börande innehaft tjänst olficer i reserven.

som

hade intet i sak att erinra mot den i för-

lfungl. vatten/al/ssiyrelxøn slaget upptagna företrädesrätten såsom kanalinspektörer. Ifungl. qenerultu//stgrelseiz hade intet att erinra mot bcfattningarna kustöveruppsyningsmän, skeppsmätnii:g-söverkontrollör, skeppsmätnings-

kontrollör och skeppsmätare. Styrelsen framhöll därjämte, att kustbevak-

ningschefen icke utnämndes styrelsen utan av Kungl. lvlajzt.

av

intet yttrande i ärendet angående Kungl. jfirnvág.sstyrel.vrn avgav

företrädesrätt såsom befälhavare samt förste och andre styrman ä statens

ärnvägars än gfärj or.

Från dire/ctioøzerøza vid ingingo yttranden, vari direk-

sjönzans/zusen

tionerna i allmänhet ställde sig avvisande mot reservofiicerares företrädesrätt. De :inså-go, att de allmänt gällande bestämmelserna före-

om

träde pä grund skicklighet, pålitlighet i allmänhet och duglighet

av särskilt för såsom sjömanshusombudsman syntes med den ifråga

anställning satta anordningen få ringa praktisk betydelse, då nämligen reservolti-

i de Hesta fall skulle komma att erhålla formell kompetens, cerare en

de komme att ligga över de sökande kolferdikaptenerna. En

varigenom

erfaren befälhavare från handelsfiottan ansågs på anförda skäl hava större utsikter för att sköta ombudsmannabefattningen än reservoificcr. Det

en

kanske skälet reservofficersanställningen i dylik be-

allvarligaste mot en

emellertid direktionerna utgöras att han vid mobili-

fattning anságo av

måste inställa sig till varigenom alla de viktiga

sering tjänstgöring,

äliggunden, tillkommo ombudsmannen vid mobilisering, måste över-

som lämnas till vid dylika göromål vikarie. Under förutsättning att

ovan

reservofficer i lika meriterad medsökande från handels-

Övrigt vore som flottan samt innehade ålder 35 till 40 år och därunder tjänstgjort

en av vid handelsflottan såsom befälhavare och styrman under minst 15 år, hade direktionerna icke något att erinra mot att viss företrädesrätt skulle

få åtnjutas reservofficer. i

av

På grund ovannämnda yttranden anförde marinstaben

av chefenför

i den anhefallda utredningen, att del de hörda vid

en av myndigheterna framställningen sina erinringar icke irederbörligen beaktat innebörden

av bestämmelsen att för företrädesrättens i fall

av om åtnjutande varje

skulle fordras att uppfylla de särskilda villkor, för

som anställningens

erhållande kunde föreskrivna, att företrädesrättens

vara samt tillgodo-

räknande icke skulle föranleda åsidosättande allmänt be-

av gällande

stämmelser angående företräde på grund skicklighet i allmänhet av samt

duglighet särskilt för ifrågavarande anställning. Genom iakttagande av

dessa fordringar och vad i övrigt anförts borde

verkligt kompetenta

sökande alltid kommer till sin rätt. Beträffande såsom

befattning om-

budsman vid sjömanshus torde däremot böra beaktas den erinran

gjorda angaende svårigheten att för flottans räkning disponera sådan

befattnings-

havare vid mobilisering och den föreslagna företrädesrätten darföri

detta fall först böra inträda vid avskedstagandet från iflottans

tjänsten

reserv. Härutöver ansåg chefen för marinstabon endast några smärre

förändringar i det myndigheterna uppgjorda förslaget av erforderliga grund de inkomna yttrandena.

av

Comnzers/collegiuøn ansåg för sin del, att befattningen såsom sjömans-

husombudsmzin borde på grund de inkomna uteslutas

av erinringarna

bland de platser, till vilka reservofficerare skulle

ägaföreträdesrätt, men

instämde i övrigt i chefens för marinstaben. förslag i vad

detsamma

angick företrädesrätt till stats- och andra därmed

jåimförliga befattxiingar.

Den myndigheterna verkställda utredningen blev sedermera av remitterad till lönerwg/erzngs/r0nznzittén, den 22 1919 däröver som

avgav Litlåtande. Sagda kommitté ansåg sigendast böra avgiva

som yttrande rörande företrädesrätt till civil befattning i statens och därmed

jämförlig tjänst, påpekade att något motsvarande förslag rörande offi-

cerare i arméns reserver icke förelåg och att denna fråga heller

hade,

såvitt kommittén kände, varit föremål för Kommittén fort-

utredning.

satte därefter:

Det torde enligt löneregleringskommittéiis mening icke kunna bestridars, att många avlsflottans reservofñcerzire genom sin utbildning och sin tjänstgöring genom vid sjövapnet förvärvat särskilda förutsättningar för anställning i åtskilliga de av befattningar, som avses i kommerskollegiets och chefens för marinstaben förslag.

Detta bestyrkes bland annat därav, att ett betydande antal ifrågavarande befattav ningar redan för närvarande, utan något stadgande i berörda hänseende, besatta äro med dylika reservofñcerare. Kommittén detför den skull väl anser vara värt att taga under övervägande, huruvida. några föreskrifter företrädesrätt för ñottans om reservofficerare till anställning ifrågavarande slag lämpligen må böra komma till av stånd

_.._.;.4._:__.____.__.__:._____.___.__._._.._.___T__.._.__._. s

Enligt föreliggande förslag skulle reservofñcer för erhållande av civil befattning i statens och därmed jämförlig tjänst få tillgodoräkna sig tjänstgöringstiden som officer i såsom tjänstetid inom vederbörande verk eller inrättning. Man reserven härvid. hava utgått därifrån, att vid tillsättande av de befattningar, om vilka synes i förevarande sammanhang är fråga, tjänstetiden inom vederbörande verk eller inrättning skall räknas såsom befordringsgrund. Då, såvitt löneregleringskonrmittén har sig bekant, något stadgande i denna riktning icke är meddelat, om det än i verkligheten ofta kommer att ställa sig så, att tillsättningen sker i större eller mindre mån efter anciennitet, vill det synas kommittén, som om själva grunden för berörda av myndigheterna ifrågasätta bestämmelse skulle saknas

Ovan omhandlade föredrogs sedermera i konselj den 6 februari

fråga

1920 och beslöt Kungl. lllajtt att det föreliggande förslaget för det

dåvarande icke tills vidare skulle föranleda någon Kungl. ltlajzts åtgärd

Be sak- På vad det anförda förekommit beträffande

grund av jämlikt ovan

kunnigas med till i

föreliggande spörsmål och hänsyn ordalydelsen Kungl. Majzts

erinringaø och förslag. resolution hava de sakkunniga ansett sig böra upptaga

nyssnämnda

till angående företrädesrätt för officerare tillhörande

behandling frågan

vid besättande vissa befattningar och få i denna sak göra reserven av följande uttalande. besättande l vissa befälsbefatt- Vad angår företrädesrätt vid av

å med anledning myndigheternas i det föreningar fartyg synes av

relaterade sådan rätt i samband med beviljandet av

gående yttranden

rederilån icke böra Att för erhållande statssnbvention

ifrågasättas. av såsom villkor, att rederibolaget i fråga skulle vid tillsättandet föreskriva

vissa framför andra lika merterade sökande lämna

av befalsbefattningai företräde åt reservofñcerare, visserligen långt mer befogat, men

synes skulle likväl sannolikt komma att medföra del olägenheter. Det skulle en ofta kunna komma att uppstå svårigheter att bland flera

nämligen

sökande Vilken är den mest meriterade, särskilt då det gäller

avgöra som

bedöma vilket avseende, härvid bör fästas på tjänstgöring inom att som

eller De meningsskiijaktigheter, härav skulle

utom bolagets tjänst. som

att i del fall förorsaka omfattande utred-

uppstå, komme säkerligen en

och skrivelser samt vålla slitningar, vilka icke skulle vara ägnade

ningar

förhållande mellan handelsfiottan å sidan och att främja ett gott ena

reservofficerskåren, enkannerligen flottan, å den andra. Därjämte synes

det fartygsbefälsföreningen framhållits mot införande av

skäl, som av

företrädesrätt, bestående däri att betänkliga rubbningar skulle

ifrågasatt

sådan anordning förorsakas i de rederierna genomförda genom en av böra tillmätas :tvgáirande betydelse. Genomförandet

befordringssystemen,

omhandlad företrädesrätt på. grund härav icke böra ifrågaav nu synes

sättas. Däremot torde i överensstämmelse med

av nyssnämnda förening

gjort uttalande, för rederibo/ag z och för erhållande statssubz-entiun øc/z av

enligt de satkzønniqas åsikt jänzväl erhållande rederilån, böra

av uppstäl/as såsom vill/cor att återtaga reservof/icer z inne/Laval

,fÖMtt tjänst efter

,rnl/qjord 9epetztz'0n.sövning,samt dessutom. at nzedyiva sådan reservq/fceø att

såsom tjänst inom bolagrt få til/godoráikna sig den tid, varumler /um ziarit in/eal/ad Iill repetitiortsövning. Med hänsyn dels till den korta

varaktighet, de s-akkuinnigat i annat sammanhang för dessa som föreslagit övningar,

dels till att desamma böra kunna till olika tider

förläggas av året,

synes nu nämnda villkor icke kunna betungande för de rederianses bolag, som eventuellt komma att erhålla förmånen statssubvention av eller rederilån. Vidkommande företrädesrätt för reservofiicerare vid tillsättande av vissa stats- och andra därmed jämförliga

befattningar torde, att

döma från olika håll i denna inkomna det icke

av fråga yttranden,

kunna oförenligt med de verkens och

anses olika inrättningarnns egna

intressen, att sådan företrädesrätt i del fall reservofficerare.

en medgåves

Då dylik anordning å sidan sålunda icke böra föranleda en ena synes några olägenheter och då densamma andra sidan otvivelaktigt skulle

vara ägnad att bidraga till förbättrad rekrytering ifrågavarande

en av personal, har det synts de sakkunniga bestämmelser härom

önskvärt, att

måtte komma till stånd. Det må i detta

sammanhang framhållas, att

föreskrifter i sådan riktning tillämpats sedan tillbaka

rätt länge exempel-

vis i Danmark sid. 186. I det föregående omhandlade inom

befattningar socialstyrelsen, lotsverket och kustbevakningsväsendet i synas emellertid, på grund av avgivna yttranden anförda skäl, icke böra ifrågakomma. Vad

angår

de båda sistnämnda inrättningarna torde inom dessa böra

befattningarna

uteslutas särskilt den anledningen, att tillhörande

av personalen sagda

inrättningar vid mobilisering sannolikt kommer att behöva i

tagas anspråk

för annat ändamål, vilket skulle framför allt

omöjliggöras, om ifrågava-

rande befattningar till någon större besatta med

utsträckning vore reserv-

officerare.

Beträffande företrädesrätt vid tillsättandet

av sjömanshusunbudsmän

torde sådan rätt först böra inträda, sedan reservofficer-erhållit avsked flottans samt såsom villkor härför han vid tiden ur reserv, uppställas att för tillträdet tjänstgjort vid handelsflottan såsom befälhavare eller styrman under minst 15 år. I överensstämmelse med vad

-- marinförvaltningen

föreslagit, officer i böra få företrädesrätt för synes reserven åtnjuta erhållande anställning såsom föreståndare ooh lärare vid

av navigations-

skolorna. Likaledes torde företrädesrätt kunna medgivas i fråga om

befattningarna: kanalinspektor vid statens vattenfallsverk, skeppsmätningsöverkontrollör, skeppsmätningskontrollör och skeppsmätare, byråinspektör och sjötekniskt biträde i kommerskollegium, befälhavare och styrmän å statens järnvägars ångfärjor samt andre inspektör vid fartygsinspektionen.

Såsom villkor för att kunna komma i åtnjutande företrädesrätt av bör emellertid under alla omständigheter, såsom chefen för marinstaben framhållit, fordras att till viss befattning ifrågakommande sökande upp-

fyller de fordringar, för anställningens erhållande äro föreskrivna,

som samt att företrädesrättens tillgodoräknande icke mä föranleda äsidosättande allmänt gällande bestämmelser angående företräde på grund av av skicklighet i allmänhet samt duglighet särskilt för ifrågavarande anställning. Dessutom torde jämväl böra fordras att sökanden vid tiden

för tillträdet befattningen i fråga fullgjort intill sagda tid honom

av

obligatoriskt åliggande fredstjänstgöring vid flottan.

Vad angår innebörden den sålunda ifrågasätta företrädesrätten av har det synts de sakkunniga skäligt att utsträcka denna rätt till att

i sig innesluta ett tillgodoráiknande tjänstgöringstiden officer i

av som .flottans såsom tjänstetid inom vederbörande verk eller inrättning. reserv Däremot torde företrädesrättcn såsom marinförvaltningen ifrågasatt beträffande vissa befattningar vid navigationsskolorna böra innebära, e att tjänsteår för erhållande pension skulle få beräknas för den tid, av vederbörande innehaft tjänst officer i som som reserven. I ifråga ,färeträdesrält vid besättanrle Liisa/z stats- 06/1 andra därom av

med fäInfZi-rliga befattningar fd de sak/sinnliga därför jöres/d, att föreskrift

.

mätte utfärdas därom, att officerare i i de sa/ckurzniga här

reserver: av j/färørdude och därvid angivna vill/cor mätte tillerkän-nzrs sådan

ovan fall pa

,företrädesräta samt att därmed mätte ,förenas rätt att er/Idilrtnde av pension från vederbörande verl eller inrättning fd beräkna jänstetiden som

q/,fcer sdsonz tjänstetirl inom sagda verk eller iøzrättning.

i reserven

Rätt att erhålla styrmailsbrev.

Enligt för närvarande gällande befälsförordning fordras för erhål-

Nuøvarande bestämmelser lande förutom-- avlagd styrmansexamen, svenskt med

, av, styrmansbrev

mm, avgivna -

förslag till borgarskap, viss kroppsbeskaffenhet och fyllda 19 år att hava efter

d"9“" ålder 14 år, tjänstgjort till sjöss 42 månader i tjänst på

uppnådd av

däck i östersjö- eller vidsträcktare fart, därav minst 12 månader segela

fartyg med dräktighet 100 ton eller därutöver samt minst 12

en av månader i europeisk eller vidsträcktare fart Aven om sagda fordringar

beträffande sjötjänst och icke blivit uppfyllda, äger därjämte

examen bland annat den, avlagt i styrmansklass vid flottans under-

som examen officersskola och dessutom avlagt godkända kunskapsprov i sådana

som ämnen och kurser, Vilka omförmälas i befälsförordningen § 29

mom. rätt att erhålla styrmansbrev, sedan styrkt blivit, att han efter fyllda

14 år tjänstgjort till sjöss i tjänst på däck minst 12 månader å segelfartyg med minst 100 tons bruttodräktighet. Utöver sålunda medgiven rätt att erhålla styrmansbrev föreslogo

särskilt tillkallade sakkunniga i ett den 22 juni till kommerskolleginm

avgivet betänkande angående ifrågasätta ändringar i belälsförordningen,

att ROA, med godkända betyg genomgått föreskriven ettårig mi-

som litar utbildning vid Hottan, skulle äga rätt att erhålla styrmansbrev även

stadgade fordringar beträffande sjötjänst icke blivit uppfyllda. Detta

om

tillägg avsåg att bereda möjlighet för de ROA, förut haft anställning

som

i sjömanskåren och som därefter avlagt sjökaptensexamen, att efter viss lämplig utbildning kunna erhålla styrrmansbrev. De sakkunniga fram-

höllo såsom skäl för ett sådant tillägg bland annat att de ansågo det böra tagas i betraktande, att den utbildning, nämnda personer allt-

som

ifrån början, vid skeppsgnssekåren och sedermera vid sjömanskåren

er-

höle, särskilt i sjömanskap, synnerligen förstklassig. Enuruväl

vore kommitterade ansågo segelfartygstjänsten önskvärd för den, må-

som hända skulle komma att använda sin kompetens ihandelsflottans

vunna tjänst, syntes det dem emellertid väl hårt att fordra, att

en person, som avlagt styrmans- och sjökaptensex2tn1ina samt sedermera genomgått utbildning till reservofñcer vid flottan och därefter tjänstgjort ett helt år såsom befäl å örlogsfartyg, skulle för rätt att utbekomma styrmansbrev under

längre eller kortare tid nödgad att tjänstgöra såsom besättningsman

vara

ång- eller segelfartyg.

Detta tilläggsförslag har hittills icke föranlett någon ändring igäl-

lande befälsförordning. Påt grund förhållandena under världskriget

av utfärdades emellertid nådig kungörelse den 31 maj 1918, i vilken förordnades bland annat att det manskap med minst 6 års tjänstetid vid

däcksävdelningen llottans sjömanskår, kunde styrka sig hava,

av som

på grund fullgjord krigs- eller övertjänstgöring vid flottan under den

av

tid denna varit mobiliserad, förhindrats att helt fullgöra fordringarna för avläggande styrmansexamen vid navigationsskola, inne-

av men som hade minst 42 månaders sjötid, därav minst 3 månader å segelfartyg,

skulle utan hinder att stadgad tjänstgöring å segelfartyg icke blivit

av

i fullgjord, under tiden intill den 1 augusti 1920 berättigat att av-

vara

lägga styrmansexamen och erhålla styrmansbrev. I ett är 1920 skeppstjänstkommitterade avgivet betänkande

av s.

med förslag till bemanningsförordning framhölls, att gällande bestämmelse angående rätt för den, avlagt i styrmansklass vid

som examen

flottans underofñcersskola, att erhålla styrmansbrev borde skärpas bland annat därhän, att i de 12 månaders däckstjänstgöring å segelfartyg,

för sådan rätt är uppställt såsom villkor, skule få inräknas högst som

6 månaders tjänst flottans segelfartyg. len kommittémajoriteten

av sålunda hävdade uppfattning delades likväl icke av ordföranden, byråchefen Nilsson och ledamoten direktören Nordberg, vilka ansågo att

bestämmelse i förevarande ämne borde bibehållas oförändrade

gällande

från ordförandens sida likväl under förutsättning att föreskrift utfär- dades att för behörighet att förste styrman maskindrivet

om vara

i Nordsjö- eller vidsträcktare fart eller å segelfartyg i oceanfart

fartyg

skulle fordras att hava tjänstgjort minst 12 månader styrman.

som

Chefen för marinstaben har i avfordrat utlåtande över nyssnämnda betänkande beträffande särskilt frågan 12 månaders segeltjänst anfört

om

följande: "

Genom den föreslagna skärpningen i villkoren för att kunna erhålla styrmansbrev och skepparbrev 2. klass skulle högst 6 månaders tjänst å ñottans segel-

av fartyg få inräknas i den obligatoriska däckstjänsten å segelfartyg. Det är svårt att förstå vad som förorsakat kommitterade att värdesätta tjänsten på ñottans skeppa gossefartyg högre än att endast 6 månader därav skulle få tillgodoräknas. Enligt min bestämda uppfattning måste denna tjänst kunna anses minst lika kvaliñcerande

segelfzirtygsijänst, särskilt med hänsyn till att å skeppsgossefartygen som annan i motsatts till vad i allmänhet torde förhållandet å seglande handelsfartyg

vara -meddelas speciell undervisning i de olika delar av segelfartygstjänsten och beträffande sjömanskap i övrigt, kunna vara till nytta för den vidare utbildningen. De

som kommitterade framhålla också i sitt utlåtande sid. 125 nödvändigheten av att utrusta särskilda skolskepp samt att vidtaga effektiva åtgärder för segelfartens höjande och utveckling. Det är då svårt att förstå, varför den utbildning, som redan för närvarande kan erhållas å för ifrågavarande ändamål särskilt utrustade skolfartyg, skall värderas mindre, endast för att fartygen ifråga tillhöra flottan. Då enligt förslaget all tjänstgöring å skolskeppet Abraham Rydberg, vilken tjänstgöring i allt väsentligt överensstämmer med tjänsten å skeppsgossefartyg, skulle få tillgodoräknas för erhållande, av här omnämnt behörighetsbevis, förefaller det som om

-- - - kommitterade i berört hänseende hava behandlat örlogsñottans personal styvmoder-

nu ligt. Då några särskilda skäl heller i föreliggande fråga av de kommitterade påvisats och då möjligheterna för uttjänad personal vid flottan att erhålla civilan ställning i icke obetydlig grad skulle försvåras genom ett fastställande av här föreslagna fordringar för övergång till handelsflottan, får jag som min åsikt uttala att nuvarande bestämmelser i befälsförordningen böra, i den mån de avse själva sättet för tjänstgöringens utövande, bibehållas

Såsom det ovanstående framgår hava olika åsikter gjort sig

av De sakkungällande vad angår kravet på 12 månaders segeltjänst för erhållande nigas ut-

av

talande och styrmansbrev ävensom beträffande sättet för denna tjänsts fullgörande. förslag. Mot principen att viss segeltjänst måste uppställas såsom villkor iförevarande hänseende kan naturligtvis intet att erinra. De sakkun-

vara niga inse till fullo att eftergifter från de gång uppställda villkoren

en otvivelaktigt kunna medföra vissa olägenheter, och att det därför från

handelsfartygsbe älets sida med fog kunna betänkligheter mot att

resas icke konsekvent tillämpa föreñntliga bestämmelser. Om likväl eftergifterna kunna befogade och dessa dessutom kunna med

anses om säkerhet begränsas, torde det emellertid icke ligga någon fara i at genomföra vissa modifikationer. Det gäller i förevarande fall att bereda

möjlighet för de reservofficerare, vilka förut haft anställning vid sjömanskåren, att erhålla styrmansbrev.

Genom den organisation beträffande anställning varje år ett visst

av

antal korpraler från sjömanskåren såsom ROA, vilken genomfördes år

1915, avsågs, såsom förut framhållits, att uppmuntra särskilt förtjänta korpraler att giva dessa tillfälle att liksom handelsflottans

genom personal nå fram till reservofficers tjänsteställning. Med den utbildning dessa korpraler erhållit vid såväl flottan i navigationsskolan,

som torde det ligga näfmast till hands att de med utnyttjande sålunda

av erhållen utbildning i de flesta fall söka sin vidare utkomst inom handels- Hotran. Detta måste för flottans vidkommande innebära för-

anses en del, enär de sin fortsatta Verksamhet inom sjömansyrket i stor

genom

utsträckning underhålla sådana kunskaper och färdigheter, vilka bidraga

till att göra dem lämpliga såsom reservofficerare. Därest sagda personal emellertid icke senast efter aspirantutbildningens avslutande kunna erhålla styrmansbrev, nödgas de för sin vidare befordran inom handelsflottan att

efter fullgjord fänrikstjänstgöring vid flottan göra tjänst såsom manskap

under längre eller kortare tid. En sådan tjänstgöring förefaller dem under dylika omständigheter helt naturligt icke synnerligen eftersträvansvärd. Även att det med hänsyn till att utexaminerade

om man anser, sjökaptener i många fall nödgas för erhållande stadgat antal

--- av

sjömånader taga tjänst såsom manskap icke ligger något orimligt

-i att reservofliceren underkastar sig liknande tjänst, emellertid

synes nuvarande anordning mindre tillfredsställande. Det torde med

vara an-

ledning härav vara erforderligt att sörja för att ifrågavarande

reserv-

. officer må på ett lämpligare sätt kunna erhålla sitt styrmansbrev. Vid bedömande detta spörsmål torde följande synpunkter att beakta.

av vara

För anställning såsom ROA kunna enligt gällande föreskrifter endast

ifrågakomma sådana korpraler vid sjömanskåren, vilka förut erhållit ut-

655 21 16

bildning såsom skeppsgossar. De hava härunder tjänstgjort i medeltal

4 å 5 månader på segelfartyg med bruttodräkgighet över 300 ton.

av --

Enligt i det föregående avgivet förslag skulle uttagningen av korpraler

till ROA dels ske endast till ett mycket begränsat antal dels icke verkställas förr än efter genomgången underoffieersskola. Härigenom skulle större säkerhet än för närvarande förefinnes kunna uppnås för att

som endast fullt lämpliga och dagliga korpraler komma att uttagas. Vid den

--

utbildning, meddelas under den ett-åriga anställningen såsom ROA,

som

företagas i rätt stor utsträckning övningar pvaktisk beskaffenhet,

av vilka kunna stor nytta även för utövandet sjömansyrket

vara av av

inom handelsflottan, nämligen navigeringsövningar och befälstjänstgöring Nyssnämnda utbildningstid därför till ganska stor del

m. m. synes kunna betraktas såsom sjötjänst i den bemärkelse bemanningsförordningen i fråga uppställd fordran för erhållande styrmans-

avser om av brev. För ett sådant betraktelsesätt talar också den nuvarande bestäm-

melsen i sagda förordning § 30 nämligen att BOA må för.sjö-

mom.

kaptensbrevs erhållande såsom tjänst i egenskap styrman i Östersjö-

av farr, dock icke såsom tjänst i egenskap förste eller ende styrman,

av

tillgodoräkna sig efter erhållet styrmansbrev fullgjord tjänstgöring vid.

flottan med undantag för den tid, varunder allmän kurs genomgå-s.

Ovan nämnda förhållanden beskaffenhet, att åtmin-

synas vara av stone någon eftergift i de uppsatta fordringarna för rätt att erhålla

styrmansbrev kan för ROA befogad. Ehuru det visserligen vore

anses önskvärt att, såsom i det den 22 juni 1918 avgivna, relaterade be-

ovan tänkandet föreslagits, kunna med helt frånseende den stadgade sjöfarts-

av

tiden på handelsfartyg medgiva sådan rätt till ROA, med godkända

som

betyg genomgått den ett-åriga militära utbildningen vid flottan, torde med avseende fästat vid skeppstjänstkommitterade föreslagen skärpning i

av hittills gällande bestämmelser ett sådant medgivande likväl icke böra ifrågasättas. Att det för utövande med styrmansbrev förenad befäls-

av

rätt bör krävas viss förtrogenhet med tjänsten ombord å handelsfartyg torde nämligen få självfallet. Det gäller å andra sidan hur långt

anses man i förevarande hänseende behöver sträcka sig för att tillgodose de ford-

ringar, yrkessynpunkt rimligen härutinnan kunna uppställas.

som ur Efter att hava övervägt de olika omständigheter, ansetts böra in-

som verka på detta spörsmål, hava de sakkunniga stannat vid att såsom fordran för ROA tillkommande rätt att erhåtlla styrmansbrev föreslå 42 månaders tjänst till sjöss, därav dels 8 månaders segelfartygstjånst, full-

gjord antingen på flottans fartyg eller handelsfartyg, dels 12 månaders

tjänst, fullgjord uteslutande på handelsfartyg i nordsjö- eller vidsträcktare

fart. Härigenom skulle i väsentliga delar uppnås likställighet med eljest

uppsatta fordringar i berörda hänseende och torde med aniitande nedan

av

föreslagna anordning samtidigt kunna sörjas för att aspirant före utnämn-

ningen till reservofficer sattes i tillfälle att kunna utfå styrmansbrev.

Enar ifrågavarande aspirant rekryterats från skeppsgossekåren, bör han

nämligen kunna räkna med att därstädes fullgjort åtminstone 4

hava

månaders segelfartdirgstjånst. Om han sedan omedelbart efter under officersskolans avslutande och före inträdet i navigationsskolan medgives ratt att under högst 1 V2 år erhålla tjanstledighet för idkande handels-

av

sjöfart, torde den för erhålliznde styrmansbrex föreslagna tiden

av ovan.

för tjänstgöring å handelsfartyg kunna förvärvas och samtidigt därmed

den resterande tjänsten å segelfartyg, såvida icke denna sistnämnda eventuellt kan få fullgöras såsom Iinderbefal å skeppsgossefartygen. Efter aspirantutbildningens avslutande bör, såvida icke onormala omstän-

digheter intraffat, den sammanlagda sjötiden vid flottan och i handels-

sjöfart mer än váil ufppgâi till 42 månader. Genom sådan anordning

en som den angivna Iindvikes för här ifrågavarande personal att såsom

nu

reservofiicei behöva segla i skansen, samtidigt tillräcklig erfarenhet

som

torde hava bibringats dem beträffande tjänsten i handelssjöfart. Ur tjänsteoch utbildningssvnpunkt torde icke kunna framföras några betänkligheter

mot dylik boitvar under ett och ett halvt år, då på sådant sätt

en en an-

tagen ROA beträffande kunskaper och färdigheter vad angår örlogstjänsten

i alla händelser bör i genomsnitt vida överlägsen den från handels-

vara

flottan aspiranten. Med sagda anordning skulle dessutom

rekrdvterade upp-

nås den fördelen, att korpralen före aspirantutbildningen erhöll Vidgnd

erfarenhet och större mognad åvensom bättre grundval för inhämtandet

av den undervisning, skall meddelas honom isjökaptensklassen, ån

som om han genomginge denna klass år han avslutat underofücersskolan.

samma

Åled anledning det anfönda fli de .sakkunniga föreslå att,

av ovan intill dess eventuell ändring betr-ägande bestämmelsen i höga rätt att

om

erhålla styrmansbrev den, avlagt ijlottans underofjicers-

som examen sku/a, kommer att vit/tagas, bejälsförordningens § 30 idtte er/Ldtla ett till-

lägg av itngefäø" följande lydelse:

Rätt att er/Ldlla styrmansbreza enligt denna jerordning tillkommer där-

jämte reservqfjicersrzspirant, som nted qorl/cärznaøide betyg genomgått jföre-

riven ettårig nzilitziø utbildning vid flottan, .sedan blivit han

styr/ct att efter fyllda 14 dr tjänstgjort till sjöss i tjänst pd drick minst 42 nzdnader, døtrav

minst 8 månar/er d segelfartgg med 100 tens Irä/ctig/z-t eller därutöver samt minst 12 månader i nordsjö- eller iridsträcltare fart. Såsom tjänst pd läckt, ond inberälcnas á med i

varom eran sägs, tjänst flottans fartyg undantag

för ng/ssnfininda 12 månaders tjä-nst i norrlsjö- eller vidsträc/øtare jart,

vil/een tjänst skall hava jfullgjorts d liandelgfartyga

|

KAP. V1.

Förslag till. förordningar, kungörelser och

reglementen m. m.

Förslag till förordning angående ofticerskåren i flottans reserv.

g

Officerskåren i flottans utgöres reserv av: officerare, vilka med rått till fyllnadspension avgått från beställ

a

ning på stat; officerare, vilka vid eller efter avgång från beställning på stat,

b

utan rätt till fyllnadspension, på underdånig ansökan erhåillit tillstånd att inträda i flottans reserv;

officerare, vilka efter genomgången utbildning i-sjökrigsskolan

c

på underdånig ansökan vunnit sin första oflicersanställning i flottans

reserv; . d officerare tillhörande reservstat för marinen; samt i officerare, vilka efter genomgången utbildning såsom reservofü-

e

cersaspiranter vunnit anställning i flottans

reserv. Beträffande reservstat för marinen är särskilt stadgat. För övriga officerare i gäller vad nedan är föreskrixret. reserven

Anställning m. m.

§ 2. Konstitutorial eller fullmakt å beställning såsom .officer i flottans

befordran inom denna ävensoin undantagsvis tillstånd att reserv, reserv i kvarstå utöver i denna förordning stadgad tid meddelas reserven av

Konungen.

I flottans inträda utan ansökan officerare, vilka avgå från reserv

beställning på stat med rätt till fyllnadspension.

Beträffande anställning i flottans personal, vilken reserv av genom-

gått utbildning såsom reservofficersaspiranter, är särskilt stadgat.

Eljest erfordras för inträde i flottans underdånig ansökan. reserv

3. Officerare i flottans tillhöra flottans stationer efter förreserv

delning, bestämmes Konungen i kommandoväg. Vad beträffar

som av officerare, vilka inträrt i efter erhållet avsked från beställning reserven på stat, gäller att de, såvida annorlunda bestämmas, kvarstå å den flottans station, dc vid avskedet tillhörde. som 4 Beträffande officerares i flottans tjäusteställning är stadgat reserv i reglemente för marinen.

Tjänstgöringssl;yldighetr m. m.

§ 3.

l 1 nämnda officerare äro skyldiga att vid intråffande krig

a

och större rustningar, då så påfordras, tjänstgöra i land uti befatt-

ningar, likartade med dem de förut innehaft, flaggmän och kommendörer intill fyllda 70 levnadsår samt övriga intill fyllda 65 år. 2. I § 1 omförmälda officerare äroskjrldiga:

b

dels att kvarstå i flottans intill utgången det år, varunder reserv av de uppnå 55 års ålder, ävensom att intill vid och

denna tidpunkt krig

allmän mobilisering samt, efter kallelse, vid större inställa

annan rustning sig till tjänstgöring vid flottan;

dels att, därest inträdet i ägt under första året efter reserven rum

konstituering till fänrik, för fortsatt utbildning omedelbart tjänstgöra

vid flottan under minst så lång tid, må återstå uti 10 månaders som

tjänstgöring såsom fänrik;

dels ock att intill utgången det kalenderår, då de uppnå 42 års av

ålder, fullgöra en repetitionsövning vid flottan vart fjärde år; dock att officer, kan styrka att han efter avgång från beställning

som på stat

eller efter fullgörandet sena.ste,enligt stadgade fredstjånstgö-

av ovan ring tjänstgjort såsom befäl i sjöfart tid minst två år, kan, uppå en av

underdånig ansökan, i lcommandovåg meddelas befrielse från fullgörande

av närmast därpå följande repetitionsövning.

e

Repetitionsövning skall första gången taga sin början under fjärde

kalenderåret efter det, då officer erhållit avsked från beställning stat.

på

Uppskov under ett år med fullgörande repetitionsövning eller

av tillstånd att fullgöra sådan övning ett år tidigare, än den

enligt ovan

givna föreskrifter skall äga kan på styrkta giltiga skål i kommandorum,

väg beviljas; dock att antalet repetitionsövningar, skola fullgöras

som intill utgången 42:a levnadsåret, härigenom icke förändras eller

av tjänst-

göringens fördelning å de därför bestämda åren icke väsentligen rubbas.

l § 1 omförmälda officerare äro skyldiga:

e

dels att kvarstå i flottans intill utgången det år, varunder reserv av deA 45 ålder, ävensom att intill denna tidpunkt vid krig och

uppnå års

allmän mobilisering samt, efter kallelse, vid annan större rustning inställa

sig till tjänstgöring vid flottan;

dels omedelbart efter , till fänrik för fortsatt

att konstitueringen utbildning tjänstgöra vid flottan omkring 10 Inånader;

dels ock att intill utgången det kalenderår, då de uppnå 42 års av

ålder, fullgöra repetitionsövning vid flottan vart fjärde år; dock att

en viss befrielse härifrån kan meddelas officer i enlighet med vad därom i inom. 2 ovan är stadgat. Repetitionsövning skall första gången taga sin början under femte kalenderåret efter det, då anställning såsom officer vunnits. Beträffande uppskov eller tillstånd att tidigare fullgöra föreskriven repetitionsövning ävensom beträffande villkoren härför gäller vad därom

i 2 är stadgat. f

mom. ovan 4. I § 1 nämnda officerare äro skyldiga:

e

dels att kvarstå i flottans intill utgången det år, varunder reserv av de uppnå 45 års ålder, ävensom att intill denna tidpunkt vid krig och allmän mobilisering samt, efter kallelse, vid större rustning inslälla annan.

sig till tjänstgöring vid flottan;

dels att omedelbart efter konstitueringen till fänrik för fortsatt ut-

bildning tjänstgöra vid flottan omkring 10 månader;

7 dels ock att såväl under femte eller sjätte under nionde, tionde som

eller elvte åren efter konstitueringen till fänrik fullgöra repetitionsövning;

skolande mellan dessa repetitionsöxiningai hava förflutit tid av en minst 3 år; Till chefen för försvarsdepartementet ställd anmälan. beträffande den

tid, under vilken officer, .med iakttagande vad i detta moment sägs, av

önskar fullgöra. stadgad repetitionsövning, skall insänd till veder-

vara börande SlTrLtlOIISlDGliällJELVRIG senast den 1 februari, i vad repetitioneavser

övnings fullgörande under tiden maj-augusti år, och senast den

samma

1 juli i vad sådan övnings fullgörande under nâirrmaist följande

avser

september--ajuril.

. Under i 3 och 4 omförmäld 10 månaders tjänstovan mom.

göring skall fänrik genomgå utbildning enligt de närmare föreskrifter,

som i kommandoväg utfärdas.

Repetitionsövning skall omfatta, den fullgöres under tiden

om maj-augusti, 2 månader, och under den övriga tiden året 3 månader. av

Närmare föreskrifter beträffande dessa repetitionsövningar meddelas

i kommandovåg.

§ 4.

Officer i flottans åligger att till vederbörande stationsreserv befáilhavare insända: dels omedelbart efter inträdet i och sedermera, därest han reserven icke är inkallad till tjänstgöring, årligen i oktober månad samt, då förändring däruti äger adressuppgift, innefattande jämvåh därest den rum,

uppgiftspliktige. ickeo är kyrkoskriven i amiralitetsförsamlingen i Karlskrona eller Skeppsholmens församling i Stockholm, uppgift å den församling, där han år kyrkobokféird;

i dels,- därest han icke är inkallad till tjänstgöring, eller med

avgått

fyllnadspension, årligen i oktober månad samt, då förändring dåruti äger rum, uppgift å sysselsättning, innefaittzinde för den, idkar sjöfart,

som

jämväl rederiets eller fartygets

nanm; dels, därest han under det gångna året varit inkallad till tjänst-

göring, årligen i oktober månad uppgift till kompletterande general-

av rullan enligt för officerare vid stammen gällande föreskrifter; dels ock, därest han sjukdom eller orsak kan förutsättas av annan bliva otjänstbar för lång-re tid än 2 månader eller då sådant hinder för

tjåinstbarheten upphör, anmälan därom; skolande anmälan sådan sjuk-

om

dom styrkt läkarbetyg.

vara av I § 1 b, och omförmälda officerare äro ilossutom mom. c e

skyldiga:

att, då det kommit till leras kännedom, att fäderneslandet in-

a

vecklats i krig eller att order -allmän mobilisering Hetta-n utfärom av dats, utan att avvakta inkallelseorder omedelbart anmäla. sig till tjänstgöring å den Hottans station de tillhöra, såvida icke plans för annan instäalelsen blivit bestämd; skolande tjänstgöringsskyldiglieten för den, som är stadd på sjöresa, inträda först när han kommit till svensk hamn eller sammanträffar med svenskt örlogsfartyg; samt att icke utan hos vederbtlrande stationsbefâtlhavare inhämtat till-

b

stånd under längre tid än. 2 månader vistas utom riket eller vare sig idka sjöfart annat än i europeiska farvatten Cap Finisterrels norr om latitud; skolande dylikt tillstånd, vilket icke innebär frikallelse fråni

denna kungörelse stadgade skyldigheter, för varje gång endast utfärdas

för tid högst ett år. en av .

Befordran.

§5.

Officer, vilken vid inträdet i flottans innehar lägre tjänstereserv än kan befordras till och med denna grad. Förslag till sådan

grad kapten,

befordran avgives vederbörande stationsbefälhavare till Konungen, av

skolande förslaget åtföljt utdrag allmänna straffregistret.

vara av ur 2. För befordran att hava ådagalagt god vandel samt i

fordras

övrigt att hava uppfyllt följande villkor:

från fänriks till underlöjtnants grad

a

att innehava tjänstetid såsom officer av minst två år samt att en omedelbart efter till fänrik hava med tillfredsställande

konstitueringen

vitsord i § 3 föreskriven fänrikstiänstgöring under 10 månader;

fullgjort från underlöjtnants till löjtnants grad

b

att innehava tjänstetid såsom officer minst 5 år, beräknad en av enligt vad nedan sägs, samt vad beträffar i § 1 och omförmälda officerare, att hava med

b c

tillfredsställande vitsord under denna tjänstetid infallande

fullgjort repetitionsövning, eller

vad beträffar i 1 omförmålda officerare, att hava med till-

e

fredsställande vitsord fullgjort i § 3 4 stadgad första repetitionsmom.

övning;

från tillz

löjtnants kaptens grad

c

att innehava tjänstetid såsom officer minst 18 år, beräknad en av enligt vad nedan sägs, samt vad beträffar i § 1 och omförmälda officerare, att hava med

b e

tillfredsställande vitsord under denna tjänstetid infallande

fullgjort repetitionsövningar, eller

z . vad beträffar i § 1 omförmälda officerare, dels att hava med

e

tillfredsställande vitsord fullgjort i § 3 4 stadgad andra repetimom. dels ock att under för befordran till kapten föreskriven

tionsövning, ovan

hava tjänstgjort såsom befäl i sjöfart tid minst 3 år.

tjänstetid en av

Vid i 2 nämnd tjänstetid såsom officer må

beräkning av mom.

nedanstående tid räknas dubbel, nämligen den tid, varunder officer antingen tillhört flottans stam eller varit

a

inkallad till annat tjänstgöring vid flottan än i§3 stadgad fän-

slag av rikstjånstgöring och repetitionsövningar, dock att dubbelberäkning av

tjänstetid i .flottans stam icke får äga beträffande sådan tid, varrum under officer haft avsked med tillstånd att såsom lönlös kvarstå i flottans

stam eller åtnjutit tjänstledighet med frånträdande löne-

fullständigt av

förmåner,

den tid utöver 3 år, varunder officer efter konstitueringen till

b

ifänrik såsom befäl i

tjänstgjort handelssjöfart.

Ovan nämnd dubbelberälcning tjänstetid i må endast

av handelssjöfart

tillgodoräknas i vad angår tjänstgöring såsom befälhavare å ång-, motor-

eller segelfartyg med minst 200 tons dräktighet eller såsom i

styrman

östersjö- eller vidsträcktare fart å fartyg med minst 400 tons dräktighet, allt enligt intyg, Iitfärdat befälhavare eller,

av ifråga om denne, av rederi. Sådant intyg, i datum för tjänstgöringens början och

vilket

slut skall angiven, insändes till vederbörande stationsbefälhavare. vara 4. Förslag till befordran inom Hottans till och med kaptens reserv grad må avgivas först efter det årskurs tillhörande officerare vid samma ilottans stam blivit befordrade till eller

ifrågavarande tjänstegrad ur tjänsten avg-ätt.

Avsked.

§6.

Efter utgången det år, officer i § 3 stad-

av varunder uppnått

gad levnadsålder, meddelas honom Konungen, på anmälan vederav av

börande stationsbefälhavare, avsked ur tjänsten.

Försummar officer i de vad

reserven någon av honom, enligt

ovan år sagt, åliggande skyldigheter, varder han, på anmälan vederav börande stationsbefälhavare och efter undersökning vid

krigsdomstol, av

Konungen skild från sin anställning i flottans därest förseelsen reserv, prövas böra därtill föranleda. Om avsked i vissa andra fall samt från ämbete

om avsättning eller tjänst eller uteslutning från krigsmakten, är särskilt stadgat.

Avlönings- och pensionstörinåuer m. m.

§7.

Officer i åtnjuter under flottan

reserven tjänstgöring vid enahanda avlöning och övriga förmåner, eller tillsom enligt stat eljest

komma officer vid flottans stam motsvarande med iaktta-

av grad,

gande vad därom är särskilt stadgat. av 2. För inom riket vid inställelse å eller hemfärd från

resa tjånstgörings-

orten, ävensom för övriga då de företagas på grund kommenresor, av

dering, samt för uppehåll på grund kommendering

av på annan ort, än

055 21 17

den flottans station han tillhör, åtnjuter officer i reserven gottgörelse lika med den, vid kommendering tillkommer officer vid flottans stam

som

motsvarande grad under samt uppehåll utom den station han av resor tillhör eller den ort, där han har sin ordinarie tjänstgöring.

I § 1 och omförmålda officerare erhålla ekiperingsbidrag

o e

vid konstituering till fånrik med kronor samt efter inställelse till

repetitionsövning med kronor; dock att ekiperingsbidrag må ut-

betalas förr än styrkt blivit, att föreskrivna persedlar äro anskaffade.

§8.

I § 1 och omförmålda officerare, erhållit avsked i den

c e som

ordning i 6 mom. 1 sågs, äro, om de fullgjort stadgad tjänst-

varom

göringsskyldighet, berättigade att efter uppnådd 55 års ålder under sin

återstående livstid åtnjuta årlig pension enligt vad därom år särskilt

stadgat.

Bestämmelser om ikraftträdande.

Denna förordning träder med nedan angivna inskränkningar i

kraft från och med dagen efter den, då förordningen från trycket ut-

kommit i Svensk författningssamling.

För officerare, vilka vid eller efter avgång från beställning på stat, utan rått till fyllnadspension, på. underdånig ansökan erhållit tillstånd att inträda i flottans före den 1 jan. 19 åvensom för

reserv

officerare, vilka efter genomgången utbildning i sjökrigsskolan på under-

dånig ansökan vunnit sin första officersanställning i flottans reserv före

nyssnamnda datum, galler Kungl. Maj:ts nådiga förordning den 3 dec.

1915 angående anställning i fiottans personal, förut till-

reserv av som hört någon flottans militära kårer, med dåruti nådiga kun-

av genom görelserna den 29 sept. 1916 och den 24 okt. 1919 gjorda ändringar.

För officerare, vilka efter genomgången utbildning såsom reserv-

officersaspiranter vunnit anställning i flottans eller antagits till

reserv

reservofficersaspiranter före den 1 jan. 19 galler nådiga kungörelsen den 18 juni 1915 angående antagning, utbildning och pensionering

av befäl i flottans med dåruti nådiga kungörelsen den 25 maj

reserv genom

1917 och den 1919 gjorda ändringar.

1 aug.

Speciell motivering.

I denna förordning hava sammanförts alla sådana föreskrifter, som

äro beskaffenhet,.att de lämpligen i och förordning

av kunna en samma

införas, och vilka beröra kårens sammansättning, anställning vid, befordran i och avsked från densamma, tjänstgöringsskyldighet och utbildning samt avlönings- och pensionsförmåner. Bestämmelserna angående reservstat för

marinen hava emellertid ansetts .böra kvarstå i särskild förordning dels

på grund av svårigheten att på lämpligt sätt, inpassa desamma, dels emedan de sakkunniga, såsom utredningen framgår, äro tveksamma,

av huruvida denna institution fortfarande bör äga bestånd. Enär föreskrifterna beträffande konstituering officerare i flottans av

reserv vid mobilisering icke tillämpas i fredstid, hava de sakkunniga

heller ansett sig böra i denna förordning upptaga sagda föreskrifter. Beträffande i nedanstående paragrafer föreslagna bestämmelser må,

utöver vad i utredningen anförts, särskilt framhållas följande.

§1.

De olika officerare i flottans reserv hava här givits grupperna en betecknande benämning än vad för närvarande är förhållandet i mera reglemente för marinen del l § 17. De i nämnda § 1 omförmälda mom. c officerarna hava dessutom i denna § 1 med hänsyn de olikheter i

tjänstgöringsskyldighet på grund de sakkunnigas förslag

m. m., som av skulle komma att uppstå dem emellan, fördelats på tre särskilda grupper.

§3.

Beträffande tjänstgöringsskjyldigheten för i detta moment

omnämnda officerare hava de sakkunniga icke funnit .anledning föreslå

någon förändring, varför beståtmmelserna äro desamma, gälla.

som nu Nuvarande föreskrift angående skyldighet för officeri reserven att efter kallelse inställa sig till tjänstgöring vid krig eller större rustningar har såväl i detta i 3 och 4 föreslagits att ändras, så som mom. att inställelse skall äga efter kallelse endast vid större rustningar, rum under det att vid krig och allmän mobilisering, på sätt i § 4 2 mom. sägs, skyldighet skulle föreligga att utan kallelse anmäla till tjänst-

sig

göring. En sådan förändring har på grund erfarenheter från flottans av

senaste mobilisering synts de sakkunniga ändamålsenlig.

vara 3. I moment angivna officerare hava icke fullgjort någon

detta

längre tjänstgöring i stammen. På grund härav hava de i olikhet mot vad fallet i allmänhet torde med i 2 omförmälda officerare vara mom. kunnat förvärva sig sådan erfarenhet tjänsten i allmänhet

- om vid

flottan, att de äro lämpade för de befattningar i land, för Vilka officer i reserven efter uppnådda 45 års ålder i allmänhet torde böra avses.

Deras tjänstgöringsskyldighet i har därför föreslagits att

reserven upphöra det år de uppnå 45 års ålder.

4. Enär viss valfrihet böra medgiven i detta moment en synes vara avhandlad kategori officerare ifråga tiden för repetitionsövningarnas om fullgörande, har här införts bestämmelse att anmälan skall ingivas om

angående vilken tid året, repetitionsövning önskas att fullgöras.

av som Tidpunkten för dylik anmälans inlämnande har valts med avseende fästat vid dels att vederbörande myndigheter skola i samband med utarbetan- -det plan för kommande del övningsåret kunna ordna för de till av av

repetitionsövning anmälda ofñcerarnas tjänstgöring, dels att den lämpliga tiden för repetitionsövningens fullgörande i allmänhet torde

av sökande själva kunna bestämmas allt för långt i förväg.

§4.

Denna paragraf innehåller vissa för officerare i förereserven nu

skrivna speciella åligganden utöver i föregående § angiven tjänstgöringe-

skyldighet. Intill dess frågan chef för officerskåren vid flottan om slutligt ordnad, hava stationsbefälhavarna ansetts böra såsom hittills

betraktas såsom chefer för de till tjänstgöring inkallade, respektive

stationer tillhörande officerarna i samt föreskrifterna anpassats reserven

i enlighet härmed. I detta moment oniförmälda uppgifter hava samtliga föreslagits

att inlämnas i oktober i st. såsom för närvarande del i och en mars del i oktober. Avsikten härmed att icke besvära i tjänst en varande officerare. Oktober månad har härvid ansetts lämpligast för uppgifternas inlämnande, enär firsflyttningar och därav föranledda adressförändringar i allmänhet äga vid denna tid av året. o. rum

Nu gällande föreskrift skyldig-het att vid sjukdom längre

om av

varaktighet än månad insända läkarbetyg åtföljd anmälan har

en av föreslagits att ändras så tillvida att insändande anmälan först skulle av

äga vid sjukdom längre varaktighet än 2 månader, enär dels

rum av sådan anmälan i allmänhet endast torde betydelse vid sjukdom vara av

längre varaktighet än 2 månader, dels erfarenheten visat att svårig-

av heter föreligga för erhållande dylik anmälan vid sjukdomsfall av av

kortare varaktighet. För officerare, vunnit anställning efter föregående aspirant-

som

utbildning, gällande bestämmelser, att de först efter därom gjord

anhållan äga rättighet att under längre tid än 2 månader vistas utom

riket eller att idka sjöfart i avlägsnare farvatten, har föreslagits att

tillämpas även för officerare, omförmälas i förordningen § 1 och som b Av vikt är nämligen att hava möjligast kännedom om noggranna dessa officerares verksamhet och uppehållsort dels för att befrämja en

snabb inkallelse vid mobilisering, dels för att vid större

rustningar

behöva inkalla de reservofficerare, vilka idka i

sjöfart avlägsnare farvatten,

annat än då behov därtill föreligger. Föreskrift skyldighet att utan kallelse inställa vid allmän

om sig

mobilisering har föreslagits med hänsyn till att order sådan mobiliom sering torde annat än vid krigsutbrott eller hotande

Litfärdas krigs-

fara. Med större rustningarw, till vilka inställelse skall först

äga rum

efter kallelse, förstås däremot eller

partiell mobilisering större rustning

utan order allmän mobilisering. om Giltighetstiden för tillstånd att idka utrikes sjöfart eller att vistas utom riket har i Varje fall begränsats till ett år, för att

möjliggöra

bättre kontroll över ROzs verksamhet och vistelseort än vad hittills i flera fall varit möjligt.

§5.

För att förebygga befordran officer, under den tid han av som varit inkallad till tjänstgöring begått sådan förseelse befordran att bör äga har såsom villkor för befordran särskilt införts bestämrum, melse att hava ådagalagt god Vandel. För styrkande i den mån

härav, detta är möjligt, har föreslagits att skall befordringsförslaget åtföljas av utdrag ur allmänna straffregistret.

§6.

Bestämmelser i vilka fall officer i bör gå om reserven förlustig honom eljest tillkommande pension torde på sätt i till §

motiveringen

8 sågs böra införas i ett blivande pensionsreglemente för marinen. lföreskrifternzi i detta :återfinnas i för

mom., som reglemente

marinen del l § 173, hava här införts såsom för officerarna

en upplysning själva.

§

Med hänvisningen i detta moment vad därom särskilt

till är

stadgat avses det i utredningen de sakkunniga föreslagna av avlönings-

reglementet för officerare i flottans reserv.

De belopp, varmed ekiperingsbidragen böra hava i över-

utgå,

ensstämmelse med vad i kap. V anförts de sakkunniga icke ansetts av

kunna angivas.

De i § 1 omförmälda vilka efter

e officerarna, genomgången sjö-

krigsskola erhålla sin första officersanställning iflottans hava här reserv, föreslagits erhålla ekiperingsbidrag under att deras kam-

förutsättning

konstitueras till officerare i flottans stam, såsom i proposirater, som

tion till 1921 års riksdag föreslagits, komma att tilldelas dylikt bidrag".

§8.

till vad därom är särskilt stadgat ett bli-

Hänvisningen avser vande, för hela marinen gällande pensionsreglemente.

I ett dylikt reglemente bör införas bestämmelse förlust om av för officer, laga kraftvunnen dom eller på. grund pension som genom som i § 6 2 i denna förordning blivit skild från sin

av stadgandet mom.

i flottans sä ock för sådan officer, före stadgad

anställning reserv, som

ålder tager avsked från reserven.

Förslag till kungörelse angående antagning och utbildning m. m. av reservofñcersaspiranter vid flottan.

Antagning reservofñcersaspiranter. av

§

För att utbildas till officerare i flottans reserv antagas varje är reservtill det antal, gällande stat för reservofficers-

officersaspiranter högst som

vid flottan Av nämnt antal må högst fem ut-

aspiranter upptager. nu

vid däcksavdelning, vilka anställts vid

göras av korpraler sjömanslçärens

efter från verkställd karlskrivning. Därest

sjömanskåren skeppsgossekåren

behov därtill bestämmes i kommandoväg det antal sådana

föreligger, av mä från och däcksavdelningens olika

korpraler, som uttagas var en av

yrkesgrenar. -

§

För att kunna antagas till reservofficersaspirant erfordras:

att vara svensk undersâte;

a

b att äga god frejd; att icke före utgången det är, då anställningen sökes, uppnå

c av

27 ars ålder;

att vid rikets navigationsskolor hava avlagt sjökaptensd någon av

examen; såsom inskriven vid marinen i allmän

att antingen Värnpliktig,

e

hava vid däcksavdelningen med godkännande betyg fullgjort för tjänst, uttagen för utbildning till underbefäl, i för om- Värnpliktig, program undervisningsämnen och övningar föreskriven del av rekrytfånget av

och korpralsutbildning, vari prövning och betygssättning skall

vara avslutad före den 1 oktober det år inträde sökes, ävensom att vid denna

tidpunkt hava erhållit godkänt uppförandebetyg,

eller att hava varit stamanställd vid sjömanskårens däcksavdelning och vid avskedet innehaft minst korprals tjänstegrad samt senast hava erhållit minst betyget 8 i tjänstbarhet såväl ombord i land, som eller ock att vara stamanställd vid sjömanskårens däoksavdelning och hava med godkännande betyg genomgått underofficersskola samt innehava minst korprals tjänstegrad och senast hava erhållit minst betyget 8 i tjänstbarhet såväl ombord i land, ävensom för den, som som genomgått i § 3 nedan omnämnd förberedande att hava

d aspirantkurs,

erhållit godkännande slutbetyg i denna kurs;

f att hava vitsord gott uppförande; samt om

g att i avseende å kroppsbeskaffenhet uppfylla stadgade fordringar för sådan anställning.

§3.

Vid marinen i allmän tjänst inskriven Värnpliktig, vid som

navigationsskola avlagt styrmansexamen och förklarar sig ämna söka

som

anställning såsom reservofñcersaspirant, kan jämlikt värnpliktslagens föreskrifter för avläggande sjökaptensexamen hemförlovas från pågående

av

tjänstgöring, under förutsättning att framställning härom gjorts inom

30 dagar från det att tjänstgöringen tagit sin början. 2. För de korpraler tillhörande sjömanskårens däcksavdelning, vilka

önska bliva utbildade till officerare i flottans gäller följande. reserv,

Korpral, vilken fyller de fordringar, för sådant manskap finnas

a som stadgade 2 mom. 1 må samma år han avlagt i underofficersexamen skolan, därest han under sagda år icke uppnår högre ålder än 25 år, till vederbörande stationsbefälhavare senast 8 dagar efter underoffioersskolans

avslutande, ienlighet med vad i punkt nedan sägs, ingiva ansökan

o om

tjänstledighet dels för idkande sådan handelssjöfart, fordras för

av som att vinna kompetens för erhållande styrmansbrev, dels för av genom-

gående av sjökaptensklass vid navigationsskola. Ansökan skallvara åtföljd av betyg från underofñcersskolan, bestyrkt avskrift förhållnings-

av

boken för den tid sökanden tjänstgjort korpral, samt läkarbetyg.

som Bland de sålunda sökande uttagas snarast möjligt efter det ansök-

b

ningshandlingarna inkommit kommission, sammansatt och tillkallad av en på sätt i § 4 3 nedan sägs samt förstärkt med underofficer från mom. a en

den station, i kommandoväg bestämmes, de korpraler intill ett antal

som av högst fem, vilka kommissionen med ledning de från stationsav av

befälhavarna överlämnade ansökningshandlingarna och betygen samt med hänsyn till sökandena förut ådagalagd duglighet och vandel av anses

lämpade för utbildning till reservofficerare. Uppgift å de korpraler, vilka

sålunda uttagits, skall kommissionen insändas till vederbörande staav tionsbefälhavare.

c De korpraler, vilka kommissionen uttagits, beviljas på grund

av av enligt mom. gjord ansökan vederbörande stationsbefälhavare tjänsta av

ledighet dels, därest anställning i handelssjöfart vunnits, under tiden för

sådan anställning dock högst under ett år och månader, dels under sex erforderlig tid för att avlägga de för vinnande av inträde i navigatione-

skolans sjökaptensklass erforderliga kompletteringsproy samt för att vid navigationsskolan i Stockholm genomgå den sjökaptensklass, tager

som sin början kalenderåret närmast efter underofficersskolans avslutande;

ägande ifrågavarande korpraler att under nämnd tjänstledighet för

nu

anställning i handelssjöfart åtnjuta hälften dem eljest tillkommande

av lön från flottan samt att under övrig här nämnd tjänstledighet åtnjuta oavkortad lön och övriga förmåner.

Korpral, med godkännande betyg avlagt sjökaptensexamen,

d som

är skyldig att, år sjökaptensexameir avlagts, i vederbörlig

samma som

ordning göra framställning om antagning till reservofrioersaspirant, skolande korpral, tillhör endera yrkesgrenen signal- eller gnistmatros,

som

i enlighet med i kommandoväg utfärdade föreskrifter, dessförinnan hava

genomgått en förberedande aspirantkurs. Korpral, blivit underkänd i sjökaptensexamen eller i förberee som dande aspirantkursen, är skyldig att omedelbart efter sjökaptensexamens eller aspirantkursens avslutande fullgöra återstoden honom vid imom. av c

nämnd tjänstledighets början åliggande tjänstgöring vid flottan och må härvid, beträffande villkoren för konstituering, utnämning och befordran, såsom tjänstetid icke tillgodoräkna sig den tid han varit tjänstledig för idkande handelssjöfart.

av

g

Reservofñoersaspirant antages chefen för försvarsdepartemen-

av

tet efter förslag antagningskommission mom.

av en

2.- Till chefen för försvarsdepartementet ställd egenhändigt skriven ansökan omianställning såsom reservofficersaspirant skalli vederbörlig

ordning insänd till stationsbefälhavaren i Karlskrona före den 10 vara oktober det år anställningen sökes. Sådan ansökan skall åtföljas av:

utdrag allmänna straffregistret angående sökandens frejd;

a ur

intyg två trovärdiga sökandens uppförande;

b av personer om

betyg över avlagd sjökaptensexamen, ävensom för den,

o som genom-

gått underoffioersskola, avgångsbetyg från sagda skola, samt för den, som

genomgått i 3 omnämnd förberedande aspirantkurs, och för den,

d som

vid tiden för ansökningshandlingarnas inlämnande genomgår rekryt- och korpralskurs, betyg från respektive kurs;

-

d därest sökanden efter avlagd styrmansexamen tjänstgjort å handels-

fartygy intyg om tjänstetid och befattning under sådan tjänstgöring;

militärläkare utfärdat intyg angående sökandens kroppsbe-

e av

skaffenhet;

f inskrivningsbok såsom Värnpliktig eller förhållningsbok från tjänst-

göring såsom stamanställd, vardera förd intill tiden för ansökningens

inlämnande;

sökanden förut varit anställd i kronans tjänst, behörig

g om av-

skedshandling jämte avgångsbetyg från genomgången utbildning;

h betyg utvisande förvärvad skolutbildning, därest sådant betyg

kan förebringas; uppgift om postadress. Samtliga omförmälda handlingar med undantag utdrag

ovan av ur

allmänna straffregistret, inskrivningsbok och läkarbetyg må inlämnas i vederbörlig styrkt avskrift. Beträffande prövning ooh uttagning gäller följande.

m. m.

För prövning inkomna ansökningar och avgivande för-

a av av

slag till antagning reservofficersaspiranter sammanträder på tid,

av som

i kommandoväg bestämmes, antagningskommission, bestående :av

en stationsbefälhavaren i Karlskronasåsom ordförande, cheferna för underofñoers- och sjömanskårerna i Karlskrona och Stockholm samt officer,

en

jämväl i kommandoväg bestämmes, såsom ledamöter.

som

b I nyssnämnda förslag skola de sökande upptagas i den ordnings-

följd, i Vilken de böra ifrågakomma till anställning, skolande därvid hänsyn

tagas dels till ådagalagd vandel, dels såväl till betygen i avlagda examina som ock till den lämplighet för anställningen, sökanden kan

som anses hava förvärvat tjänstgöring såsom stamanställd eller Värnpliktig

genom eller genom föregående verksamhet inom sjömansyrket. Vid i övrigt lika kompetens lämnas företräde åt till levnadsåldern

yngre.

Av antagningskommissionen upprättat förslag till antagning

e av

reservofticersaspiranter insändes jämte samtliga inkomna ansökningshand-

lingar till chefen för försvarsdepartementet före den 20 oktober.

4. Efter verkställd antagning återställas ansökningshandlingarna till stationsbefälhavaren i Karlskrona för förvaring med undantag de

av bilagor, som böra tillställas vederbörande sökande.

055 21 18

-

§

Korpral, som antagits såsom reservofficersaspirant, är skyldig full-

följa härför föreskriven utbildning och meddelas efter antagningen

av-

sked från sin anställning vid sjömanskåren.

§6.

Reservofñcersaspiranterna skola tillhöra Karlskrona station, ägande

stationsbefälhavaren över dem i sin expedition låta föra fullständiga rullor

och straffregister.

II. Reservofücersaspirants utbildning, avsked m. m.

§7.

Reservofñcersaspirant skall genomgå ettårig utbildning vid

en flottan. Bestämmelser denna utbildning meddelas i kommandoväg.

om

Reservofñcersaspirant erhåller vid anställningens början tjänste-

grad såsom underofficer graden och befordras sedermera sta-

av av tionsbefälhavaren i Karlskrona, därest han uppfyller vissa i kommando-

väg fastställda fordringar, till Haggunderofficer i

reserven.

.

Tjänståldern mellan reservofñcersaspiranter, innehava

som samma

tjänstegrad, avgöres den ordningsföljd chefen för.försvarsdepartementet

av

vid antagningen bestämt.

§

Avsked meddelas reservofficersaspirant chefen för försvars-

av departementet efter anmälan vederbörande befälhavare:

av

åt den, som under utbildningstiden befinnes behäftad med något

betydligare kroppsfel, eller vars syn- eller hörselförmåga i anmärknings-

värd grad blivit nedsatt, därest chefen för försvarsdepartementet finner

sådan reservofñcersaspirant icke vidare tjänsteduglig;

vara

åt den, bestraffning icke låter sig rätta, eller gör sig

som av som skyldig till vanhederligt uppförande eller till förseelse svårare be-

av

skaffenhet;

Ä i

åt den, som ådagalägger bristande förmåga att tillgodogöra sig

undervisningen eller underkännes i viss del utbildningen; samt

av

åt den, som ådagalägger olämplighet för befälstjänstgöring. 2. Med den inskränkning, i § 5 sägs, kan reservofñcersaspirant

som därjämte på egen ansökan erhålla avsked.

§

Reservofñcersaspirzmt, med godkända betyg genomgått före-

som skriven utbildning, föreslås stationsbefälhavaren i Karlskrona hos

av Konungen att konstitueras till fänrik i flottans skolande förslaget

reserv,

åtföljas av uppgift å den tjänstegren, vartill aspiranterna blivit utbildade

eller uttagna. i

2. Tjänsteåldern mellan dem, samtidigt konstitueras till fänrikar

som i flottans bestämmes efter deras i utbildningen erhållna avgångs-

reserv,

betyg eller vid lika avgångsbetyg efter levnadsåldern, så att den äldre

har företräde framför den

yngre.

III. Övergångsstadgande.

§ 10.

Antagning korpraler från sjömanskårens däcksavdelning till

av

reservofticersaspiranter skall tillsvidare, intill det år, varunder i

g. 0. nzr anbefalld förändring beträffande utbildningen i Hottans underofficersskola tager sin början, verkställas enligt bestämmelserna i nådiga kungörel-

serna den 18 juni 1915 angående utbildning till reservoflicersaspiranter vid sjömanskåren anställda korpraler samt angående antagning, ut-

av

bildning och vpensionering befäl i flottans

av reserv.

Utbildningen sålunda antagna reservoflicersaspiranter skall äga

av

enligt vad i denna dag fastställt reglemente för utbildning

rum m. m.

reservofficersaspiranter vid flottan är föreskrivet för allmänna avdelav

ningen tillhörande reservofñcersaspiranter.

2. Till reservofñoersaspirant må intill utgången år 3 år efter

av

kungörelsens ikraftträdande jämväl antagas den, vid navigationsskola

som

avlagt sjökaptensexamen och tidigast tre år innan anställningen sökes,

som,

såsom Värnpliktig fullgjort föreskriven fredstjänsttgöring, därest i §

2 om-

nämnda fordringar i övrigt äro uppfyllda.

Speciell motivering.

I denna kungörelse äro sammanförda bestämmelserna för antagning till ROA sökande från såväl handelsflottan sjömanskåren. Nu

av som

gällande två särskilda kungörelser den 18 juni 1915 Reglemente för

av marinen del I bil. 6 och beträffande dylik antagning äro sålunda

a b m. m. avsedda att ersättas denna kungörelse. Bestämmelserna idensamma

av äro avfattade i enlighet med de sakkunnigas uttalanden ooh förslag i kap. IV avd. A och D.

Utöver i nämnda båda avdelningar framlagd må motivering ifråga

nedanstående paragrafer särskilt framhållas följande. om

§ 2.

1 Den för korpraler vid flottan, efter slutad stamanställning

som

avlagt sjökaptensexamen, för närvande föreliggande möjligheten att kunna

antagas till ROA hava de sakkunniga ansett böra bibehällas, hava

men

funnit lämpligt skärpa fordringarna för dem, så att endast sådana

korpraler, som under sin anställning vid flottan haft minst betyget 8 i

tjänstbarhet, kunna ifrågakomma till antagning. Denna fordran stegrade är föreslagen med hänsyn till att motsvarande betyg föreslagits för i

tjänst varande korpral för att kunna antagas till ROA.

Se Sld. 70---71.

2 Se sid. 87-88.

b. Se sid. 88. I antagningskommissionen har - föreslagits ingå

underofñcer för att underlätta kommissionens bedömande särskilt en av de sökandes duglighet och vandel.

Därest de skolsakkunniga sid. 88 föreslagen omlägg-

c av se

ning underofñcersskolan skulle komma att medföra full

av likställighet

mellan i denna skola avlagd och navigationsskolans styrmans-

examen examen, bleve vissa mindre kompletteringsprov för vinnande inträde

av

i sjökaptensklassen erforderliga. De sakkunniga hava tänkt att härsig för behövliga kunskaper böra korpralerna själva under av tjänstledig-

hetstiden utan allt för stor svårighet kunna förvärvas.

De sakkunniga hava utgått ifrån, att korpraler under tjänstledig-

het för utbildning vid navigationsskola må fortfarande såsom hittills. tillerkännas oavkortad lön och övriga förmåner. I

fråga om tjänstledig-

het för idkande sjöfart hava de sakkunniga däremot ansett, att under

av denna tid endast halv lön bör utgå till här

omhaindlade korpraler, enär

de därunder hava tillfälle att förskaffa sig andra inkomster, vilket icke

är förhållandet vid genomgående navigationsskola. Då nämnd

av nu tjänstgöring på handelsfartyg dessutom uteslutande att förvärva

avser sådan kompetens, erfordras för reservofñcerens vidare utkomst inom

som sjöfartsyrket, synes det än befogat, att korpralen därunder icke erhåller

mer

än halv lön från statsverket. mer

.

d. Beträffande förberedande aspirantkursen sid. 90.

- se

Den utbildning, bibringats i navigationsskola, har synts

som

de sakkunniga sådant Värde, att tiden för sagda vara av utbildning bör tillgodoräknas vid ifrågakommande befordran

m. m.

. Se sid. 71. Enär och för .

rekryt- korpralskursen värnpliktiga sjökaptener och

styrman är föreslagen att äga i Karlskrona och ROAzs utbildning rum i allmänna kursen i allmänhet torde komma att försiggå ä fartyg för-

lagda till Karlskrona station samt därefter sjögäende fartyg, hari § 6 föreslagits bestämmelse att ROA, såsom förhållandet före är var 1915, skola tillhöra Karlskrona station. Av denna anledning har också

i mom. 3 denna paragraf föreslagits, att stationsbefälhavaren i Karlsav krona skall ordförande i antagningskommissionen och att kommisvara sionen skall sammanträda i Karlskrona. För undvikande omgång av vid ansökningshandlingarnas insändande har i detta 2

mom. föreslagits,

att nämnda handlingar skola insändas till bemälde stationsbefälhavare

i st. såsom för närvarande är bestämt till sjöförsvarets kommando-

expedition. Tidpunkten för merberörda handlingars insändande har föreslagits

till den 10 oktober för att medgiva längsta möjliga tid för utrönande till anställning såsom BOA eventuellt sökande

av värnpliktiga sjökapteners lämplighet för utbildning till RO och att tillräcklig tid skall

samtidigt beredas kommissionen för

ansökningshandlingarnas noggranna

behandling.

2 Sedan frejdbetyg avskaffats, har detsamma i ansöknumera

ningshandlingarntt föreslagits att ersättas med utdrag allmänna straff-

ur

registret, varigenom ändamål vinnes förut med frejdbetyget

samma som avsetts. -

b. Genom bestämmelsen i punkt nedan förhällningsbokens

f om

bifogande till ansökningshandlingarna har nuvarande bestämmelsen

om

slutligt uppförandebetyg under tjänstgöring vid flottan ansetts obehövlig.

Införandet bestämmelsen i detta moment att såväl av om

inskrivningsbok som förhållningsbok, vilka ätfölja ansökningshandlin-

garnzt, skola förda intill tiden för

vara ansökningens ingivande avser att

förskaffa möjligast fullständiga uppgift sökandes militära om utbildning

och därvid erhållna betyg.

h. Dä den allmänbildning, sökandena förvärvats, är

som av av viss betydelse för bedömande deras lämplighet för till

av utbildning

RO, har ansetts att ansökningshandlingarna böra med

kompletteras betyg

från genomgången skolutbildning, därest sådant kan

betyg förebringas.

I händelse att tvâ sökande i skulle befinnas lika

övrigt lämpliga, synes

nämligen företräde böra givas den, har förvärvat den större allmänsom

bildningen.

3 I antagningskommissionen hava cheferna för sjömanskårerna

i Karlskrona och Stockholm ansetts böra ingå, på det möjligheten såväl

att snabbt kunna erhålla kompletterande upplysningar angående sökandena skall tryggad, att båda sjömanskårernas intressen vid antagningen

vara som skola bliva tillvaratagna. För att bereda kommissionen största möjliga

personalkännedom ifråga de sökande värnpliktiga, har bestämmelsen

om om ytterligare officer medlem kommissionen införts. Härmed

en som av avses

nämligen, att den instruktionsofficer, som lett nämnda värnpliktigas utbild-

ning i rekryt- och korpralskursen, skall beordras ingå i kommissionen.

Tidpunkten den 20. oktober för förslagets insändande är föreslagen

med hänsyn till att antagningen skall gjord före den 1 november.

vara

§6.

i

Se

§ 4 mom.

§7.

2. Någon ändring i gällande bestämmelse, att ROA vid antag-

nu ningen skall tilldelas tjänstegrad såsom underofñcer 3:e graden, har

av

icke ansetts föreligga. Enär, innan antagningen till ROA verkställes, rekryt-

och korpralskurs är genomgången Värnpliktig och underofñcersskolan

av av

korpral, föreligger större berättigande än för närvarande att tilldela ROA denna tjänstegrad vid anställningen. Att därvid giva dem

underofficers av 2:a graden tjänstegrad, vilket från reservofficershåll föreslagits, är olämpligt med fästat avseende vid deras tjänstgöring

ombord under allmänna kursen.

ROAzs befordran till flaggunderofficer under den fortsatta utbildningen är föranledd nödvändigheten att ombord giva dem för

av en

nämnda Utbildnings fullföljande erforderlig tjänsteställni-ng.

3. Då det visat sig olämpligt att, såsom för närvarande är för-

hållandet, under den pågående utbildningen ändra ancienniteten mellan

ROA, har i detta moment föreskrivits att tjänsteåldern dem emellan under

hela aspiranttiden skall densamma vid antagningen till BOA.

vara som

§ 10.

Enär den ifrågasätta omläggningen utbildningen iunder-

av officersskolan dåcksavdelningen icke beräknats att kunna taga sin början

förr än år 1924, har i detta moment föreslaget övergångsstadgande

an-

setts erforderligt. Ett genomförande här föreliggande förslag till

- a.v

antagning ROA från sjömanskåren under sådana omständigheter

av synes böra medföra att inga ROA antagas från sjömanskåren under åren 1924

och 1925 samt att det antagningssystemet tillämpas först fr. år

nya o. m. 1926. Härom torde emellertid - beroende på gestaltningen den

av nya underofficersskolan föreskrifter icke böra utfärdas förr än

- framdeles.

Se sid. 71.

Förslag till Reglemente för utbildning reservofñcersm. m. av aspiranter vid flottan.

§

antagning och utbildning reservofñcersaspiranter, § omnämnd m. m. av förberedande aspirøzntlcurs skola kommenderas korpraler, vilka avlagt sjökaptens-

och Vilka tillhöra endera yrkesgrenarna eller

examen av signal- gnist-

matros. Denna kurs, endast anordnas i det fall att bland sökande som till reservofficersaspirant förekommer tillhörande

korpral någon av nyss

nämnda yrkesgrenar, skall äga under tiden juli-september.

rum Den i ovannämnda kungörelse, § föreskrivna utbild-

ettåriga

ningen anordnas årligen i början november månad och fortgår till av slutet närmast därefter infallande oktober. av

Under den ettåriga utbildningen fördelas reservofñoersaspiran-

terna av stationsbefälhavaren i Karlskrona å nedanstående avdelningar

och tjänstegrenar, nämligen:

. å en allmän avdelning de, vilka antagits efter förut innehavd an-

ställning i handelsflottan, samt å en specialavdelning de, vilka antagits efter att under föregående

stamanställning såsom korpral vid flottan hava genomgått underofñcersskola.

Reservofñcersaspiranter tillhörande allmänna avdelningen utbildas till skeppstjäizst förtjänstgöring huvudsakligen å och bevaknings-, depåträngfartyg.

Reservoflioersaspiranter tillhörande specialavdelningen utbildas till:

artillériøjänst A 1 för tjänstgöring å större fartyg kl.

pansarbåtar och såsom divisionsbefälhavare

pansarkryssare huvudsakligen vid

svårt och medelsvårt artilleri, samt

artilleritjänst A 2 för tjänstgöring å mindre fartyg såsom divisions-

befälhavare vid medelsvårt eller lätt artilleri; skolande de korpraler, vilka tillhört yrkesgrenen artillerimatros ut-

tagas till artilleritjänst A 1 och övriga korpraler till A 2. artilleritjänst Efter genomgången aspirantutbildning uttages jämväl stations-

av befälhavaren i bland de vilka

Karlskrona reservofñcersaspiranter, utbildats till skeppstjänsw och artilleritjänst A 2, i kommandoväg fast-

ställt antal aspiranter för att efter konstituering till fänrik utbildas till

,

mintjäizst för tjänstgöring å fartyg avsedda för minering och minsvep-

ning, skolande till denna tjänst i första hand uttagas de aspiranter, vilka tillhört sjömanskårens yrkesgren minmatros.

4. Reservofñeersaspirant skall för genomgående i 2 nämnd

av mom. utbildning inställa sig vid flottans station i Karlskrona och anmäla sig hos stationsbefälhavaren första helgfria dag i november månad det år,

han blivit antagen till reservofñcersaspirant.

§2.

Förberedande aspirantkursen äger dels iland under omkring

rum

två månader, dels ombord å i skjutskola ingående fartyg under omkring

månad, börande utbildningen i land, därest elever från båda statioen

skola i kursen deltaga, enligt mellan stationsbefälhavarna träffad nerna överenskommelse försiggå och station.

å en samma

Reservofñcersaspiranternas i allmänna avdelningen utbildning in-

delas i allmän kurs under tiden 1 november-slutet april,

en av en

grkeskurs under tiden maj-augusti samt praktisk tjänstgöring under

september-oktober.

Reservofficersaspiranternas i specialavdelizingeøz utbildning indelas i

allmän .kurs under tiden 1 november-slutet april, yrkesen av en

liters under tiden maj-augusti samt slqjzitslcola under september-

oktober.

Reservofficersaspiranternas utbildning i allmänna lcursen är, med de undantag framgår utbildningsprogranumet bil. gemensam för

som av

såväl allmänna avdelningen specialavdelningen, samt bör i regel

som försiggå ombord å fartyg, vilka äro förlagda till samma ort, skolande

härunder, där så lämpligen låter sig göra, förläggas till aspiranterna samma fartyg.

Allmänna avdelningens gr/ceskurs förlägges till för ändamålet särskilt

avsedda fartyg avdelning samt den praktiska 2§jäln.stgöøz7ig7e7zom möjligt ombord å i kustllottan ingående fartyg signalskolan. Specialavdeløiiizgens grlceslczws förlägges till kustflottan, börande

reserv-

officersaspiranterna härunder kommenderas enligt följande: de, vilka uttagits till artilleritjänst A å pansarbåtar; samt de, vilka uttagits till artilleritjänst A möjligt å torpedkrgrssare

om

eller jägare. Specialavdelningyens skjutslcola förlägges till för skjutskola avsett

förband.

4. Elevernas i förberedande aspirantkursen utbildning bestämmes

med ledning utbildningsprogrammet bil. I vederbörande skolchef.

av av

Reservofficersaspirants utbildning och tjänstgöring ombord bestämmes med ledning av utbildningsprogrammet bil. I av fartygschefen, som äger

att vid behov beordra fartygets officerare att leda reservofficers-

en av

aspiranternas utbildning samt såsom lärare i specialämnena därtill lämplig officer, mariningenjör och marinintendent. För att reservofñcersaspirant må kunna befordras till flaggunder-

officer i reserven fordras dels att hava erhållit godkänt betyg i såväl allmänna kursen i de uti utbildningsprogrammet upptagna ämnen,

som vari prövning och betygssättning skall avslutad före juni månads

vara

utgång, dels att vid tidpunkten för sistnämnda betygs avgivande i tjänstbarhet, uppförande och befälstjänstgöring hava erhållit minst betyget

§3.

Stationsbefälhavaren i Karlskrona utfärdar för reservofñcers-

aspiranternas tjänstgöring m. m. erforderliga ordningsföreskrifter, ordningsstadga, som tillstålles såväl varje reservofñcersaspirant som de fartygschefer och övriga befälhavare, under vilka reservofficersaspirant må

bliva ställd.

2. Stationsbefälhavaren kommenderar reservofñcersaspiranterna till genomgående för dem anbefallda utbildningskurser, beträffande ut-

av

bildningen ombord med iakttagande den fördelning antalet aspi-

av av

ranter fartygen, i kommandoväg bestämmes.

som

Då aspirant icke är tjänstgöring upptagen, kommen-

av annan

deras han till lämplig tjänstgöring i land.

av stationsbefälhavaren

§4.

Utbildningen i förberedande aspirantkurseøt omfattar:

A 1 land juli-aug:

Artillerimaterielen H

-

2. Artilleriexercis samt förberedande skjutövningar med artil-

leripjäser

B Ombord sept:

Förberedande övningar samt skjutövningar med artilleri-

pjäser G 1

655 21

Nedslags- och avståndsbedömning G 1 3. Artillerimaterielen G 2 4. Artilleriexercis G 2.

Utbildningen i den allmänna avdelningen omfattar:

A I allmänna kursen nom-april: Reglementen, krigs- och sjölagar G 1 Redogörartjänst G 1 i Navigation H

Sjökrigskonst

Artilleri samt förberedande skjutövningar med artilleri-

plaser

Signalenng G 3 Bevakningsinstruktion G 3 Befälstjänstgöring Skjutövningar med pistol O Gymnastik och vapenföring O Hälso- och sjukvård.

B I yrkeskursen maj-aug: Navigering och manöver H Signalering H

i Artillerimaterielen och artilleriexercis G 1 4. Förberedande övningar samt skjutövningal med lätt

artilleri G 1 Eldledning G 1

. Bevaknings- och strålkastarövning G 2 7. Minsvepnings- och sprängningsövningar G 2 8. Befälstjänstgöring H.

C Under den praktiska tjänstgöringen sept-okt:

Övning i bestridande olika slags tjänstgöring ombord eller

av i land.

Utbildningen i specialavdelningen omfattar:

A I allmänna kursen noV.-april: Reglementen, krigs- och sjölagar G 1 Redogörartjänst G 1

Navigation Sjökrigskonst Artilleri

för artilleritjänst A 1 Signalering f Artilleri G 2

I

Förberedande skjutövningar med för artilleritjänst A 2

ar-ø

J tilleripjaser G 2 Bevakningsinstruktion Befälstjänstgöring Skjutövningar med pistol O Gymnastik och Vapenföring Hälso- och sjukxrâird.

B I yrkeskursen maj-aug: Navigering och manöver Signalering Bevakningst och strålkastarövning G1 Minsvepnings- och sprängningsövningar G1 Eldledning H Befälstjanstgöring

C I skjuts/cola sept-okt:

Artilleritjanst A Eldledning Instruktionsövning Befälstjänstgöring

Artiileritjänst A 2. Förberedande övningar samt skjutöwiingar med artilleripjäser G 1 Artilleri- och artilleriexercis G 1 Eldledning Befalstjänstgöring

§ 5.

De närmare bestämmelserna för undervisningens och övningarnas omfattning m. m. framgå av utbildningsprogrammet bil.

§

Under förberedande aspirantkursen och aspirantutbildningen sättas betyg enligt följande bestämmelser:

För tjänst arhet:

a

vid slutet kurs eller tjänstgöring, varat minst 30 dagar, av varje som ävensom efter avslutandet i utbildningsprogrammet angiven del av av yrkeskursen, skolande vid betygsättning i tjänstbarhet hänsyn tagas såväl till skicklighet till ådagalagd ansvarskänsla, omdömesförmåga som och plikttrohet ävensom till förmåga att utöva befäl och leda arbeten såväl i utom tjänsten hos underlydande förskaffa sig samt att som gehör.

För ILZfÖ7l7ld6.'

b

vid slutet kurs eller tjänstgöring, varjämte betyget under av varje pågående utbildning höjas eller sänhes enligt i skolreglementet angivna skolande vid i uppförande hänsyn även tagas till grunder, betygsättning allmän Reservofficersaspirant vid utbildningens disciplinär hållning. anses början hava betyget 10 i Lippförande.

För kunskaper och färdigheter:

c

vid slutet den förberedande aspirantkursen, allmänna kursen, av och skjutskolan, ävensom efter avslutandet i utbildningsyrkeskursen av programmet angiven del av yrkeskursen. Vid bedömandet uppförande samt kunskaper och av tjänstbarhet, användas med den betydelse, angivesi skolfärdigheter sifferbetyg som reglementet. För och färdigheter avgivas betyg i de särskilda 3. kunskaper och övningarna såsom huvudbetyg, gruppäønnesbetyg och oberoende ämnena bestämmelserna i skolreglementet. I § 4 angives efter rebetyg enligt det slag betyg, för ämnet i fråga skall användas, spektive ämne av som H för G för gruppämnesbetyg och O med beteckningen huvudbetyg, oberoende De äro betecknade med

för betyg. gruppämnesbetyg, som

siffra ex. G sammanföras till samma grupp. samma 4. vid slutet den förberedande aspirantkursen, Slutbetyg sättes av allmänna kursen, och skjutskolan, och gälla för avgivandet yrkeskursen sådant i tillämpliga delar bestämmelserna i skolreglementet, av betyg dock att ingen avrundning av betygen äger rum. I övrigt iakttages vid betygens avgivande följande.

För tjänstbarhet och uppförande avgivas betygen:

a

ombord fartygschefen efter förslag de honom underlydande

av av

officerare, vilka han därtill beordrar;

i land stationsbefälhavaren efter förslag de honom under-

av av lydande myndigheter, vilka han därtill beordrar, samt med stöd det

av

omdöme, som eventuellt avgivits befälhavare, under vilken

av annan reserv-

officersaspirant må hava tjänstgjort. För kunskaper och färdigheter avgivas betygen:

b

i förberedande övningar och skjutövningar med artilleripjäser enligt ASI; i skjutövningar med pistol enligt HSI; i signalering enligt i SIM givna bestämmelser för betygssignalering i underofficerskurs med iakttagande att värdesättningen de uppnådda

av resultaten i signalering med signalflaggor, semafor och sker i

morse en-

lighet med för rekrytutbildningen uppställda fordringar; i gymnastik och vapenföring vederbörande instruktionsofñcer;

av

i befälstjänstgöring fartygschefen efter förslag de honom

av av

underlydande officerare, vilka han härtill beordrar; samt i övriga ämnen efter prövning i tillämpliga delar på sätt i skolregle-

mentet föreskrives beträffande prövning ombord.

Vid all betygsättning skall eftersträvas, att betygen för under olika befälhavare ställda reservofñcersaspiranter bliva satta enligt liknande

grunder samt så jämförbara möjligt, börande för sagda ändamåls

som ernående i den mån så lämpligen kan ske dels samråd äga mellan

rum vederbörande befälhavare, dels befälhavare för sjöstyrka anordna

gemen-

sam prövning och betygssättning för å underlydande fartyg embarkerade

aspiranter i sådana ämnen, vilka ingå i slutbetyg och för vilka betyg icke sättas på grund i instruktioner särskilt föreskrivna

av m. m.

fordringar. Då reservofficersaspirant under utbildningen ställes under

ny befälhavare, överlämnas till denna befälhavare å

av föregående uppgift

aspirantens förut erhållna betyg ävensom å bestraffningar, där sådana

förekommit.

§ 7.

Belöning för skicklighet och Hit under utbildningen tilldelas

re-

servofficersaspirant med guld- eller silverjetong enligt följande bestäm-

melser:

för erhållande guldjetong

a av fordras:

att i slutbetyg för såväl den allmänna kursen yrkeskursen

som och

skjutskolan ävensom i medelbetyg för tjänstbarhet hava erhållit minst

9 samt att i medelbetyg för uppförande hava erhållit minst 9,50;

för erhållande silverjetong fordras:

b av

att de i nämnda slutbetygen och medelbetyget i tjänstbarhet

a

skola uppgå till minst 8 samt medelbetyget för uppförande till minst

2. Guldjetongerna få äga ett värde 40 å 50 kronor och silver-

av

jetongerna ett värde omkring 4 kronor, allt oberäknat prägling och

av

gravering. Jetongerna präglas med framsidan lika med medalj för yrkesskicklighet samt med å baksidan enligt nedanstående exempel ingraverat namn å den, vilken jetongen tilldelats, jämte årtalet.

o

h: N. N .a

under utbildning

såsom reservofñcers-

aspirant.

4. Jetongerna rekvireras stationsbefälhavaren i Karlskrona hos

av

chefen för sjöförsvarets kommandoexpedition och utdelas sagda sta-

av tionsbefålhavare på lämpligt sätt, möjligt inför samtliga reservofñ-

om

cersaspiranter.

5. Erhållen jetong skall omnämnas i avgångsbetyget.

§3.

För reservofñcersaspirant avgivna betyg ävensom uppgift å bestraff-

,, ningar, ålagda av annan befälhavare än stationsbefålhavaren i Karlskrona, insändas till sistnämnda befälhavare för att införas uti över aspiranterna förda rullor och straffregister.

§9.

Om reservofñcersaspirant jämlikt föreskrift ikungl. kungörelsen den angående antagning och utbildning

m. m. av reserv-

vid flottan bör meddelas avsked, göres därom veder-

officersaspiranter av

börande befälhavare anmälan till stationsbefälhavaren i Karlskrona, vilken

insänder sagda anmälan till chefen för försvarsde-

jämte eget yttrande

partementet.

§ 10.

Vid avslutande utfärdar stationsbefälhavaren. i

utbildningens Karlskrona avgångsbetyg för reservofficersaspiranterna.

formfii

2. utgöres det på l när uträknade medeltalet

Avgångsbetyget av 10 under aspirantutbildningen erhållna

av

slutbetyg-, medelbetyg för tjänstbarhet, taget två gånger, samt medelbetyg för uppförande.

För bliva i den ettåriga utbildningen fordras atti

att godkänd slutbetyg, vad beträffar reservofficersaspiranter i allmänna avdelningen,

för såväl den allmänna kursen yrkeskursen samt, vad beträffar re-

som

i specialavdelningen, för såväl den allmänna kursen

servofñcersaspiranter yrkeskursen och skjutskolan hava erhållit minst betyget ävensom,

som vad beträffar i ovannämnda båda avdelningar, för

reservofficersaspiranter

såväl och uppförande hava erhållit

tjänstbarhet som befälstjänstgöring minst betyget 6 dels i yrkeskurs och dels i skjutskola respektive praktisk tjänstgöring.

4:. överlämnas stationsbefälhavaren till reserv-

Avgångsbetygen av

Avskrift avgångsbetygen översändas genom sta-

ofñcersaspiranterna. av

tionsbefälhavaren till chefen för försvarsdepartementet.

emellan bestämmes vid

Ordningsföljden reservofñcersaspiranterna

befordran till officer med ledning avgångsbetygen eller vid lika av-

av

efter så att den äldre har företräde framför

gångsbetyg levnadsåldern,

den skolande å ordningsföljden stationsbefälhavaren

yngre, uppgift genom

meddelas reservofficersaspiranterna.

Därest här föreliggande förslag till reglemente vinner fastställelse, bör nytt formulär till avgångsbetyg jämväl fastställas.

Bil.

Tillhör reglementeför

utbildning av

reservofi-aspiranter. Förslag till program för omfånget av undervisningsämnen och

övningar under förberedande aspirantkurs samt ettårig

utbildning för reservofficersaspiranter vid iiottan.

I. Förberedande aspirantkurs.

Signal- och gnistmatroser.

A. I exercisskola.

Artillerimaterielen H.

Allmän kännedom flottans artillerimateriel. Kunskap lätta

om om kanoner och kulsprutor jämte lavettage, ammunition och tillbehör. Någon kännedom medelsvära kanoner jämte lavettage och tillbehör samt

om

yttre ballistik. om

Artilleriexercis samt förberedande skjutövningar med artilleripjäser H.

Tjänstgöring i de olika befattningarna inom kanonbetjäning vid

en medelsvår och lätt kanon. Kännedom AER i erforderliga delar.

om

Förberedande skjutövningar enligt ASl.

B. Ombord.

Förberedande övningar samt skjutövningar med artilleripjäser G 1.

Förberedande övningar enligt ASI. Övningar i skolskjutning enligt

ASI, bil. X

a.

Nedslags- och avståndsbedönming G 1.

Kännedom avståndsmätningsinstrument samt övning iavständs-

om

mätning. Någon färdighet i nedslags- och avständsbedömning.

Artillerimaterielen G 2.

God kunskap om vid skjutskolan förekommande lätta och medelsvåra kanoner med lavettage, ammunition och tillbehör samt durkar och

langningsanordningar. God färdighet i isärtagning och sammansättning mekanismer till

av lätta och medelsvåra kanoner samt avhjälpande av därä vanligen förekommande haverier medelst reservdelars anbringande.

Artilleriexercis G 2.

lljänstgöring i de olika befattningarna inom kanon- och langnings-

en betjäning vid medelsvär och lätt kanon. Kunskap AER i erforderliga

om

delar samt instruktionsfärdighet.

II. Ett-årig utbildning allmänna avdelning/en.

A. Allmän kurs.

Reglemente-n, krigs- och sjölagur G 1. Kännedom reglemente för marinen i delar, berörande den om tjänstgöring ombord och i land, för vilken officer i flottans är reserv

avsedd. Färdighet att i nämnda reglemente återfinna de föreskrifter,

vid olika tillfällen skola tillämpas. Kännedom det viktigaste som om

gällande krigs- och sjölagar, värnpliktslagen, förordningen angående

av

åtgärder till undvikande ombordläggning, samt andra författningar,

av av

med sjömansyrket äga gemenskap. vning i uppsättandet av tjänste-

som skrivelser och rapporter.

Redogörurtjänst G1. Kännedom ekonomiska föreskrifter och bokföring i den utsträckom ning, erfordras för att kunna handhava redovisningen å mindre fartyg. som Under utbildningen, bör ledas intendent, skall eleven uppsom av av

göras kortfattad redogörelse för sjöexpedition, hörande för sagda

en en

redogörelse uppläggas samtliga de ekonomiska böcker skola

m. m., som föras å mindre i

fartyg.

Navigation H.

Kunskap militära sjökort och beteckningar i desamma. F ärdighet

om

i läsande farledsbeskrivningar. Fullständig kännedom sådan terrester

av om navigation, erfordras för fartygs säkra framförande i skärgård under som olika förhållanden. Sjökrigskonst H. Allmän kännedom såväl artilleriets, torpedens, minans och övriga om

stridsmedels betydelse och användning i sjökriget om skyddsmedel

som

mot och tillvägagångssätt för bekämpande dessa härför

av vapen; erforderlig materielkännedom. Kunskap det viktigaste den formella om av taktiken enligt för flottans fartyg fastställda taktiska föreskrifter.

Artilleri samt förberedande skjutövningar med artilleripjäser H. Någon kännedom yttre ballistik. Kännedom flottans lätta om om artillerimateriel med tillhörande durks- och langningsanordningar, god kännedom lätt kanon modell jämte tillhörande lavettage, om en av nyare ammunition och tillbehör. Skötsel och vård nämnd materiel. av ovan

Tljänstgöring i de olika befattningarna inom kanonbetjäning samt

en kännedom AER och ASR i erforderliga delar, allt vad angår lätt artilleri. om

Förberedande skjutövningar enligt ASL

055 21 20

signalering G3.

God kännedom för flottan gällande signalbok och signalinstruktion.

om

Kännedom internationella signalsystemet. Övning i semaforering och

om

signalering med signallanterna.

Bevakningsinstruktion G 3.

God kännedom gällande bevakningsinstruktion för flottan.

om

Befálstjänstgöring H.

,

under handvapensexercis såsom befälhavare för mindre avdelning,

a

b under tjänstgöring såsom instruktör vid rekrytutbildning, vid de olika detaljerna ombord samt såsom divisionsunderbefäl,

o

d under vakttjänst såsom biträdande underbefäl i den mån omständig-

heterna medgiva.

Skjutövningar med pistol 0. Enligt HSI. Pistolens delar.

10. Gymnastik och Vapenföring 0. Enligt vederbörande befälhavares bestämmande.

11. Hälso- och sjukvård.

Till omfattning, är föreskrivet för stamrekrytskola.

samma som

B. Yrkeskurs.

Utbildning z nedanstående änznen skall bedrivas pa" sådant sätt att prövning och betygsättning är beträfande ämnena 4 och 5 verkställd

m

före månads utgång.

Navigering och manöver H.

Övning i olika slags skärgårdsnavigering under såväl dager

som mörker till sådan omfattning, att färdighet i detta hänseende vinnes. Övning i navigering utomskärs i sikte land.

av

Manöverövning med ångslup motorbåt och med maskindrivet mindre

fartyg samt övning såsom befälhavare under rodd och båtsegling.

signalering H.

F ärdighet i semaforering och signalering med signallanterna. Förmåga att leda signalering såväl enligt vid flottan tillämpade system som enligt internationella signalboken.

Artillerimaterielen och artilleriexercis G1. Repetition och utvecklad praktisk tillämpning ä allmän kurs av enligt förvärvad kunskap beträffande flottans lätta artilleri jämte ovan

tillbehör samt dess betjänande och användning.

Förberedande övningar samt skjutövningar med lätt artilleri G1.

Förberedande övningar enligt ASI. Övningar iskolskjutning enligt

ASI, bil. X Eldledning G1.

Kännedom avståndsmätningsinstrument samt övning i dessa

om instruments användande. Övning i avständs- och nedslagsbestämning

samt i skjutreglernas praktiska tillämpning i vad angår lätt artilleri.

Bevaknings- och strålkastarövningar G 2.

Deltagande i bevakningsövningar och i upprättandet telefon-

av

förbindelser för bevakningsändamål.

i strälkastares skötande och kännedom deras användande

Övning om

vid bevakning, signalering och artilleriskjutning.

Minsvepnings- och sprängningsövningar G 2.

Deltagande i minsvepningsövningar och mindraggning. Övningi sprängnmgsarbetens utförande.

Befälstjänstgöring H. under vakttjänst såsom underbefäl och biträdande vakthavande

a

officer,

vid bevakning såsom befälhavare för utpost och i bevakningsbát,

b

vid de olika detaljerna samt såsom divisionsunderbefäl

c ombord

och biträdande divisionsofñcer, vid landstigningsövningar i den mån omständigheterna medgiva.

d

Kännedom erforderliga delar AFER och STI. om av

C. Praktisk tjänstgöring.

Under den praktiska tjänstgöringen övas företrädesvis tjänst såsom biträdande vakthavande officer samt i övrigt befälstjänstgöring i olika

befattningar ombord eller, under tjänstgöring i land, vid kaserntjänst.

III. Ett-årig utbildning; i specialavdelningen.

A. Allmän kurs.

Utbildningens omfattning är i de olika ämnena lika med vad för

reservofñcersaspirant i allmänna avdelningen under allmän kurs finnes

föreskrivet med undantag nedanstående.

av

Artilleritjänst A

Artilleri H.

Repetition i lämpliga delar i underofficersskolans artilleriklass

av meddelad undervisning. Kännedom de huvudsakliga delarna ASI

om av och AER.

Artilleritjänst A

Artilleri G 2.

Kännedom det viktigaste yttre ballistiken. God kännedom

om av om moderna, lätta och medelsvåra kanoner jämte lavattage, ammunition och tillbehör samt durkar och langningsanordningar. Kännedom

om ASI och AER i erforderliga delar.

,

Förberedande skjutövningar med :nrtilleripjäser G 2.

Enligt ASI.

B. Yrkuskurs.

Utbildningen skall bedrivas på sådant sätt att prövning och betyg-

sättning är verkställd före Inânads utgång betráfande ämnena: signalering, bevaknings- och strålkastarövning samt minsvepnivzgs- och sprängnzngsövningar.

Utbildningens omfattning är i de olika ämnena lika med vad för

reservofñcersaspirant i allmänna avdelningen under yrkeskurs finnes fört

skrivet med undantag nedanstående.

av

Artilleritjänst A

Eldledning H.

God kännedom avständsmätningsinstrument och anordningar för

om

eldens ledande samt övning i avständsmätning och eldledningsmateri-

elens skötsel. God kännedom ASR. Eldledningsövningar med.

om eldledningsspel, där sådant kan anordnas.

Befälstjänstgöring H. under vakttjänst såsom underbefäl och. biträdande vakthavande

a

officer, såsom PB vid medelsvårt artilleri,

b

såsom instruktionsunderbefäl,

o

såsom underbefäl vid handvapensexercis och vid landstignings-

d

övningar,

vid de olika detaljerna ombord samt såsom divisionsunderbefäl

e

och biträdande divisionsofñcer. Kännedom erforderliga delar AF ER och STI. om av

Artilleritj änst A 2.

Eldledning H.

Kännedom avståndsmätningsinstrument och anordningar för

om

eldens ledande samt övning i avståndsmätning och eldledningsmateri-

elens skötande. Kännedom erforderliga delar ASR. om av

Befálstjänstgöring H.

under vakttjänst såsom underbefäl,

a

såsom PB vid lätt eller medelsvårt artilleri,

b

såsom instruktionsunderbefäl,

c

såsom underbefäl vid handvapensexercis och vid landstignings-

d

övningar,

vid de olika detaljerna ombord samt såsom divisionsunderbefäl

e

och biträdande divisionsofñoer. STI. Kännedom erforderliga delar AFER och om av i

O. Skjutskola.

Artilleritjänst A

Eldledning H.

kännedom eldledningsmateriel. Repetition ASR. Noggrann om av Eldledningsövningar med tubkanon.

lnstruktionsömiug H. Tjänstgöring såsom instruktionsbefäl vid skjutskola.

Befälstjänstgöring H.

såsom DB vid svårt och medelsvårt artilleri,

a

såsom biträdande vakthavande officer,

b

vid de olika detaljerna ombord och såsom biträdande divisions-

c

officer.

Artilleritjåinst A

Förberedande övningar samt skjutövningnr med artilleripjäser G1.

Förberedande övningar enligt ASI. Övningar i skolskjutning enligt

ASI, bil. X0.

Artilleri och artilleriexercisl G1.

God kännedom skjutskolzxns lätta och medelsvarzx artilleri jämte

om durkar, langningsanordningar, ammunition ooh tillbehör.

Tjänstgöring vid de olika befattningarna i kanon- och langnings-

en betjäning vid lätt och medelsvår kanon. God kännedom erforderliga

om

delar AER samt instruktionsfärdighet.

av

Eldleduing H.

Kännedom eldledningsmaterielen för lätt och medelsvärt

om artilleri.

Repetition ASR i erforderliga delar. Eldledningsövning med

av kanongevär och liten tubkanon.

Befälstjänstgöring H.

såsom DB vid lätt och medelsvärt artilleri,

a

b såsom biträdande vakthavande officer,

vid de olika detaljerna ombord och såsom biträdande divisions-

o

officer.

Speciell motivering.

Ovan föreslaget reglemente för utbildning reservofficers-

m. m. av aspiranter är utarbetat i huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande

gällande reglemente, dock med de tillägg och ändringar, vilka be-

nu

tingas sådana utbildningsföreskrifter, de sakkunniga funnit lämpliga

av som att föreslå. De i nuvarande reglemente för utbildning befäl iflottans

av

intagna bestämmelserna för fänrilzsutbildning och repetitions-

reserv

övning hava de sakkunniga ansett ändamålsenligt sammanföra i ett

Reglemente för officerares iiiflottans utbildning under dem

reserv

åliggande fredstjänstgöring, sid. 160. °

se

§1.

3. De i detta moment föreslagna benämningarna, artilleritjänst A1 och artilleritjänst A hava synts de sakkunniga mest ändamålsenliga. Det torde nämligen lämpligt att för kategorien A2 införa

vara

exempelvis benämningen jagartjänsm eller kryssartjänst, enär officerare

tillhörande artilleritjänst A2 böra kunna användas såväl på jagare

på torpedkryssare och mindre pansarbåtar, samt dessutom vid

som behov på depåfartyg, bestyckade med medelsvårt artilleri. Vad särskilt

angår benämningen kryssartjänstb denna såsom vilseledande

synes

böra ifrågasättas. De reservofiicerare, skola tjänstgöra

som å pansarkryssare, böra nämligen väljas bland dem äro utbildade till artilleri-

som tjänst A och därjämte torde dessa officerare komma att vid be-

senare hov kommenderas till tjänstgöring å torpedkryssare. Enär deras utbild-

ning medgiver ett sådant förfaringssätt, synes ett tillämpande av det-

ändamålsenligt med hänsyn till att största möjliga frihet torde samma

böra föreñnnas vid uppgörande av kommenderingarna.

Benämningarna kunna sålunda icke hänföras till de fartyg, å vilka respektive officerare äro avsedda att tjänstgöra, utan måste ansluta ,sig till det olika artilleri, vid vilket de komma att göra tjänst.

§2.

Ehuruväl vissa mindre olägenheter i vad angår aspiranternas befordran till flaggunderofñcerare kunna uppstå genom att förlägga tidpunkten för denna befordran till mitten utbildningspcriod, hava

av en

de sakkunniga, så vitt möjligt med undvikande sagda olägenheter,

av likväl ansett nödvändigt föreslå, att sådan befordran skall äga

rum om-

kring den 1 juli. Det har nämligen befunnits ofrånkomligt att aspiranterna innehava flaggunderofñcers tjänstegrad under den tid juli-

då såsom vaktbefälhavare och biträdande vakt-

augnsti, tjänstgöring

havande officer företrädesvis skall äga

rum.

Med anledning härav har iutbildningsprogrammet bil. I vid yrkes-

kurserna införts bestämmelse, att utbildningen i vissa ämnen skall bedrivas på sådant sätt att prövning och betygsättning i dessa skall

vara

verkställd före juni månads utgång. Då utbildningen i aspirantkursen vid denna tidpunkt pågått i 6 månader, bör tillräcklig kännedom

om

aspiranterna föreligga för att avgöra, vilka aspiranter som äro lämpade för fortsatt officersutbildning.

Förslag till reglemente för ofñcerares i ñottans reserv

utbildning under dem årlig-gande fredstjänstgöring.

Fänriks

§1.

I § Kungl. Majzts nådiga förordning angående ofñcerskåren i

3 av flottans reserv för fänrik föreskriven tio månaders tjänstgöring vid flottan har till ändamål att göra fånriken förtrogen meden sjöofficers

yngre

tjånsteâligganden ombord.

§2.

För officerare, vilka före fullgjord 10 månaders tjänstgöring såsom

fänrik avgått från beställning på stat med tillstånd att inträda i Hottans

eller vilka efter genomgången sjökrigsskoleutbildning erhållit sin reserv,

första officersanstållning i denna skall utbildningen bedrivas i

reserv, huvudsaklig överensstämmelse med den utbildning, för fänrikar i

som i Hottans stam må anbefalld.

vara

§3.

För officerare, vilka efter genomgången utbildning såsom

reservofficersaspiranter konstituerats till fänrikar i Hottans skall ut-

reserv,

bildningen i största möjliga utsträckning försiggå ombord och å sådan

fartygstyp, å vilken vederbörande officer år avsedd att i krig tjänstgöra..

För utbildningens planmassiga bedrivande böra fanrikar, uttagna för utbildning inom viss tjånstegren skeppstiånst, artilleritjänst eller min-

tjanst, kommenderas å fartyg sammanförda i ett förband eller förlagda till ort.

samma

v

F ånrikar, utbildade till artilleritjänst, skola under månaderna maj

och juni kommenderas på i skjutskola ingående fartyg. Fånrikar, under

utbildning till mintjänst, skola under tid kommenderas påi

samma

mineringsskola ingående fartyg.

§4.

Vederbörande befälhavare äger att, vad beträffar i § 3 omförmälda

ofñcerare, med ledning i bilaga till detta reglemente angivet

av program,

anordna utbildningskurs för honom underlydande fänrikar med iakttagande dels att i programmet upptagen teoretisk utbildning huvudsakligast

av bör förläggas till tiden november-april och isamma program upptagen

praktisk utbildning till tiden maj-augusti, dels att, i den mån för utbildningen erforderlig materiel icke kan honom disponeras, härom

av

hos befälhavare eller myndighet göra vederbörlig framställning.

annan

§5.

Vitsord för fänrik skall avgivas dels beträffande det i skola eller

kurs uppnådda utbildningsresultatet dels beträffande det sätt, varpå tjänstgöringen honom fullgjorts. Dylikt vitsord skall uttryckas med

av tillfredsställande eller icke tillfredsställandm, i sistnämnda fallet med angivande de skäl, på vilka vitsordet blivit grundat. Till tillfreds-

av ställande vitsord skall jämväl fogas utlåtande beträffande fänrikens lämplighet för självständigt befäl. Vitsord beträffande det i skola eller kurs

uppnådda utbildningsresultatet skall avgivas efter vederbörlig prövning. Vitsord för tjänstgöring avgives för tjänstgöring, varat kortare

som tid än 30 dagar.

Då fänrik under utbildningen ställes under befälhavare, över-

ny lämnas till denna föregående befälhavare för fänrik dittills

av vitsord samt uppgift å bestraffningar, där sådana förekommit, ävensom

redogörelse över gången dittillsvarande utbildning. Samtliga avgivna

av vitsord insändas vid fänriksutbildningens slut vederbörande stations-

genom befälhavare till chefen för försvarsdepartementet.

§6.

I de fall, då förläggning ombord samtliga i § 3 omförmälda

av fänrikar tillhörande tjänstegren kan anordnas, böra dessa

samma

fänrikar, i den mån fullföljandet utbildningsprogrammet icke härför

av lägger hinder i vägen., vederbörande stationsbefälhavare kommenderas

av

till för gynnande utbildningens syftemål i möjligaste mån lämpad

av

tjänstgöring.

II. Repetitêonsövnringar.

§7.

Ändamålet med de jämlikt § 3 i Kungl.

repetitionsövningar, som Majzts nådiga förordning angående officerskåren i flottans åligger

reserv officer i denna är att på grundval ofñceren förut meddelad

reserv, av

utbildning bibringa honom kännedom inträffade förändringar i

om avseende å materiel, reglementen och instruktioner samt att under

m. m. praktisk tjänstgöring bereda honom tillfälle att förvärva ökad

erfarenhet

655 21 21

lå

och färdighet i att sådan tjänstebefattning, för vilken han vid

bestrida

mobilisering är avsedd. Repetitionsövning skall i vad angår officerare, avsedda att vid mobilisering erhålla kommendering inom sådan tjänstegren ombord, för vilken särskild yrkesskola årligen är anordnad, försiggå såsom repetitionskurs, så vitt möjligt Vid dylik skola, samt i enlighet med det

program,

i kommandoväg må utfärdat eller eljest vederbörande befälsom vara av

havare anbefalles. I de fall, då repetitionsövningen icke lämpligen

kan försiggå å yrkesskola, skall densamma förläggas till kustflottans

tillämpningsövningar eller undantagsvis äga rum under utbild-

annan

ningsperiod. I vad angår övriga officerare skall repetitionsövning fullgöras

i sådan tjänstgöring, Vilken ofñceren vid mobilisering är avsedd att be-

strida, samt repetitionskurs härunder behövligt anordnas i enlighet

om med det i kommandoväg må utfärdat eller eljest

program, som vara av vederbörande befälhavare anbefalles.

§

Beträffande tid och sätt för repetitionsövnings fullgörande bestämmes

i varje särskilt fall i kommandoväg med ledning härom i Kungl.

av hlaljzts nådiga förordning angående ofñcerskåren i flottans reserv lämnade föreskrifter.

§

Vederbörande befälhavare skall vederbörande stationsbefäl-

genom

havare till chefen för försvarsdepartementet insända vitsord beträffande

det sätt, varpå repetitionsövning officer fullgjorts. Dylikt vitsord skall

av uttryckas med tillfredsställandw eller icke tillfredsställandm, i sistnämnda fallet med angivande av de skäl, på vilka vitsordet blivit grundat.

Vitsord avgives vid repetitionsövning i tillämpliga delar enligt be-

stämmelserna i §

5 ovan.

III. Öazcrgcâøzgsstøzdgcønde.

§ 10.

För reservunderlöjtnant, utbildas enligt bestämmelserna i kun-

som

görelsen den 27 juni 1902 angående antagning, utbildning och pensio-

nering av reservbefäl för flottan, ävensom för officer i flottans reserv,

som utbildas enligt kungörelsen den 18 juni 1915 angående antagning, utbildning och pensionering befäl i flottans gäller vad därom

av reserv,

föreskrivet i 928 den 16 juli 1915 fastställt reglefinnes genom g. o. nr mente för utbildning befäl i flottans

av reserv.

Bil. Tillhör regl. för officerares i reserven utbildning.

Förslag till program för omfånget av undervisningsämnen och övningar under utbildning av fänrikar i flottans reserv, vilka vunnit anställning i reserven efter föregående aspirantutbildnina.

lför fümülløøzø uttagna till skeppstjáinst.

A. Teoretisk utbildning förlägges huvudsakligen till tiden november-april. Fartygschefs åligganden.

I vad angår fartyg avsedda för bevakningsn, minsvepnings-, depå-

och trängtjänst, enligt vad därom finnes föreskrivet i reglementen och särskilda instruktioner.

Internationell rätt m. m.

God kännedom prejnings- och visiteringsförfäranden enligt gäl-

om lande internationella bestämmelser. Kännedom för svenska flottan om

gällande konvqjbestämmelser.

o.n Krigsorgananisationslära. Grunddragen för flottan gällande bestämmelser i vad rör sjöav

styrkornas organisation, särskilt med avseende ä beväknings-, minsvepnings-, depå- och trängfartyg och dessas användning.

B. Praktisk utbildnino. Navigering.

Övning särskilt i ängörings- och skärgårdsnavigering under såväl

dager mörker. som faktiska evolntionel och manöverövuingar. Bevakningsövning.

Skötande olika befälsposter vid sjöstyrkäs bevakning samt kännedom

av

hydrofonens och sjunkminans användande.

om

4. Signalering. Utbildning till den omfattning, erfordras för skötande á som av vedettbät förekommande signalering utan biträde signalman. av

. Faust görin å .

Tjänstgöring såsom instruktionsoflicer, divisions- och

detalliofticei

samt såsom vakthavande officer depñ- eller däremot svarande fartyg och såsom befälhavare å vedettbåt.

II. För føi21/'é.=aø'uttagna till lrtilleritjüøasnå.

A. Teoretisk utbildning förlägges huvudsakligen till tiden novemlxei--api-il. Artilleri. Äloggran kännedom eget fartygs zirtillerimateriel och langningsom

anordningar samt huvudragen av vttrc loallistilç.

2. illdleduingu

Fullständig kännedom ASR och eldledningsmaterielen ivad

om avser eget fartyg. Internationell rätt.

God kännedom prejnings- och visiteringsförfaranden enligt gällande

om internationella bestämmelser. Kännedom för svenska flottan gällande om

konvojbestämmelser.

B. Praktisk utbildninv. Navigering.

Övning särskilt i skärgärdsnavigering under såväl dager mörker,

som

samt i angöringsnaxiigering- i den man omständigheterna så medgiva.

Bevalmingsövning.

Skötande olika befälspostei vid sjöstyrkas bevakningx

av Eldledniug. Eldledningsövniiagai med stor tubkanon eller lätt artilleri.

O. änstgöring.

Tjänstgöring såsom DB vid artilleriet, såsom instruktionsofficer,

divisions och detaljofficer samt såsom vakthavande officer.

III. lilör fimrikaø vuttagna till méntjäøzst.

A. Teoretisk utbildning.

förlägges huvudsakligen till tiden november-april.

Fartygschefs åligganden.

I vad angår fartyg ingående i minerings- och minsvepningsdivision,

enligt vad därom finnes föreskrivet i reglementen och särskilda instruktioner.

Internationell rätt ni.

m.

God kännedom om prejnings- och visiteringsförfaranden enligt gäll-

lande internationella bestämmelser. Kännedom för svenska flottan

om

gällande konvojbestämmelser.

Krigsorgnnisationslära.

lGrunddragen för flottan gällande bestämmelser i vad rör sjö-

av

styrkornas organisation, särskilt med avseende å fartyg ingående i minerings- och minsvepningsdivision och dessa fartygs användning.

Minlära.

Fullständig kännedom flottans minmateriehdess verkningssätt,

om handhavande och vård.

Fullständig kännedom för minimaterielens användande utfärdade

om föreskrifter.

Någon kännedom inom minvapnet förekommande sprängämnen

om

samt kännedom för sprängämnens undersökning och förvaring ut-

om färdade föreskrifter.

kännedom minors och utländsk g min-

Någon om sprängverkan om

materiel.

Svep- och sprängmateriel.

Fullständig kännedom flottans och sprängmateriel samt

om svepdess verkningssätt, handhavande och vård.

Fullständig kännedom om för svep- och sprängmaterielens an-

i vändande utfärdade föreskrifter.

B. Praktisk utbildning.

Navigering.

Övning särskilt i angörings- och skärgårdsnavigering under såväl

dager mörker.

som

Minering.

fjänstgöring i olika förliandsbefattningar vid såväl minfällning som hemtagning av mineringar.

Kännedom fastställda mineringsplaner. om

Minfällningsövningar dels från enkelt fartyg, dels från fartygi formering; övning i evolutioner med vedettbåt; samt övning i utläggande fastställda mineringar.

av

Övning i planläggning mincringar.

av Minsvepning.

Övning i samt tjänstgöring å befälsposter vid minsvepning.

Sprängnings- 0cl| draggningsövningar.

Övning i sprängnings- och draggxiingsarbetens utförande.

Bevakningsövningar.

Skötande olika befälsposter vid sjöstyrkas bevakning samt färdig-

av het i tillfälliga telefonförbindelsers upprättande.

Signalen-ing. Utbildning till den omfattning, erfordras för skötande å som av Vedettbåt förekommande signalering utan biträde signalman. av

C. Tlfjänstgöring.

Tjänstgöring såsom instruktionsofficer, divisions- och detaljofñcer

samt såsom vakthavande officer å minfzirtyg samt å ,depåfartyg inom

mineringsdivision ävensom såsom befälhavare å vedettbåtginom minerings- och minsvepningsdivision.

Speciell motivering.

Emedan de sakkunniga föreslagit fänriksutbildning och repetitionsövningar jämväl för de officerare, vilka efter genomgången sjökrigsskole-

utbildning vunnit inträde i flottans hava i ovanstående förslag reserv, till Reglemente för officerares i flottans utbildning under dem reserv

åliggande fredstjånstgöring sammanförts bestämmelser för utbildningen

såväl nyssnämnda officerare de officerare, vilka utnämnts i av som av

reserven efter genomgången aspirantutbildning.

Beträffande i nedanstående paragrafer föreslagna bestämmelser må,

utöver vad i utredningen kap. och kap. lV, avd. A anförts, särskilt

framhållas följande.

16%

§

Dä den ofñcersutbildningen i sjökrigsskolan föri

grundläggande

denna § omhandlade officerare har varit lika med den, som bibringats stamofñcerarna, har det ansetts lämpligt, att reservofficerare denna av

kategori under fänrikstjänstgöringen erhålla samma utbildning som stam-

officerarna, samt att utbildningen förlägges till tiden omedelbart efter i Genom att härunder följa stamofñcersutvunnen anställning reserven. bör för här berörda officerare i komma

bildningen tjänstgöringen reserven

i män i sådana befattningar, för vilka de vid

att möjligaste äga rum mobilisering lämpligen böra avses.

§3.

Såsom de sakkunniga å sid. 74-75 i betänkandet framhållit, har det befunnits att i denna § omförmälda fänrikar be-

Vara erforderligt,

redas tillfälle att under fänrikstjänstgöringen ytterligare utveckla dem av förvärvade kunskaper samt att därunder ävenledes erhålla specialutbild- Pä grund härav har det blivit nödvändigt att utfärda detaljerade

ning.

bestämmelser beträffande dessa fänrikars och utbildning under

tjänstgöring dem äliggande fredstjänstgöring.

Genom att föreskriva tjänstgöring ombord å fartyg sådan typ, av å vilken dessa officerare skola tjänstgöra vid mobilisering, befrämjas bäst det med ändamålet. För underlättande den

utbildningen äsyftade av

teoretiska under vintermänaderna skall bedrivas, har före-

utbildning, som

slagits bestämmelser att fänrikar, tillhöra samma tjänstegren, om som skola så att de kunna sammanföras under och in-

förläggas en samma

struktionsofñcer.

§ 4. -

Se motivering beträffande programmet.

§53

Bestämmelserna för vitsords avgivande hava ansetts böra bringasi huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande för stamfänrikar gällande

föreskrifter. Med hänsyn till den betydelse, den under fänrikstjänstgö-

som fortsatta och utbildningen har för bedömande

ringen teoretiska praktiska

reservfänrikarnas tjänstbarhet, har förutom vitsord för tjänstgöring även av föreskrift särskilt vitsord för det i skola eller kurs upp:

föreslagits om

nådda utbildningsresultatet.

För undvikande onödig skriftväxling har att, då fänrik

av föreslagits

ställes under befälhavare, alla för honom förut vitsord skola

ny avgivna

överlämnas till denna befälhavare, och att vitsord först vid

samtliga

fänriksutbildningens slut skola insändas till chefen för

försvarsdeparte-

mentet.

§

I denna paragraf föreslagna bestämmelser att, i den mån avse om-

ständigheterna medgiva, trygga uppnåendet med fänriksutbildningen

av avsett ändamål, även om tjänstgöring ombord skulle kunna beredas fänrik under hela den för honom bestämda tjänstgöringstiden. Då ut-

bildningens förläggande i land givetvis huru väl den än anordnas

-- A måste medföra sämre resultat den bedrives ombord, torde fänrikarän om nas förläggning i land endast i nödfall böra tillgripas.

§7.

Med hänsyn till att för repetitionsöxiningarnas viss genomgående en

valfrihet medgivits officerarna i fråga den tid under

om av övningsåret,

vilken de önska fullgöra nämnda torde det icke alltid låta

övning, sig göra att vid repetitionsövningar sammanföra samtliga officerare, vilka

skola genomgå sådana Övningar. De sakkunniga hava med

anledning

härav funnit särskilda för dessa övningar för närvarande program er-

forderliga.

§

På grund repetitionsövningarnas betydelse för befordran har före-

av

slagits, att vitsord skola avgivas efter varje repetitionsövning.

-u

Program.

Programmet för fänriksutbildningen har med fästat uppgjorts av-

seende vid de befattningar, vari fänrikar tillhörande olika

tjänstegrenar

vid mobilisering skola användas. Sålunda har för fänrikar

utbildningen

uttagna till skepps- och mintjänst till ändamål att göra dessa offi-

cerare snarast möjligt lämpade för tjänstgöring i självständiga be-

mera

fattningar såsom fartygschefer å vedettbåtar, avsedda för olika ändamål, samt såsom fartygschefer å trängfartyg.

Enär vad särskilt angår till sådan

utbildningen mintjänst, utbildning

är helt förlagd till har det icke kunnat

fänrikstjänstgöringen, undvikas,

att programmet för denna tjånstegren blivit omfattande ån för öv-

mera

riga. Genom omsorgsfull planläggning tjånstgöringstiden hålla de

av

sakkunniga likväl före, att den för mineringstjånsten erforderliga utbildningen skall under fånrikstjänstgöringen utan svårighet kunna medhinnas. För till artilleritjånst uttagna fänrikar däremot har utbildningen

mera koncentrerats på artilleriet och dess användande, under det att utbildningen i övrigt för dessa fänrikar avsetts att göra dem förtrogna med tjänsten såsom vakthavande officerare å artillerifartyg. Då nämnda

nu officerare efter uppnådda omkring 38 års ålder likväl kunna komma att

avses för tjänstgöring såsom fartygsehefer å hjälp- och depåfartyg, hava de sakkunniga tänkt sig, att den för sådan tjänstgöring behövliga utbildningen skulle bibringas dem under repetitionsövningarna.

0.552x 22

Förslag till ändringar i Värnpliktslageil m. m., skolreglementet

för flottan m. saint skjutinstruktion för ñottan, artilleri. m.

A. Viirnpliktsmgen m. m.

Värnpliktslagen.

§ 17. 1___-.o-.__.___-____-_. .

5; Värnpliktig, vid navigationsskola avlagt styrmansexamen

som

och förklarar sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen söka anställning såsom reservofñcersaspirant för utbildning till reservofñcer vid marinen,

må, han härför lämplig och under förutsättning att framställom anses inom 30 från det att den för honom 27 bestämda

ning gjorts dagar tjänstgöringen tagit sin början, på ansökan, i och för avläggande av

lZIGIHfÖIlOVdS från pågående tjänstgöring; dock med

sjökaptensexamen,

-- n -- -- - r r n r - rr - i r -á.

§ 34. 9____________n__-,___________:_._______ u. Marinen tilldelad Vapenför Värnpliktig, Varit anställd såsom som

sjökadett, kustartillerikadett, reservofñcersaspirant, mariningenjörselev,

# . i .

- - # - - - - - -

kunnat göras hos inskrivningsnämnden.

För vid årets överskridit 23 år, må. dock

Värnpliktig, som ingång

endast förfallet är beskaffenhet, i § 16

uppskov beviljas, om av som

2 omförmäles. Uppskov må därjämte beviljas för mom. värnpliktslagen

för Värnpliktig tilldelad marinen till

avläggande av sjökaptensexamen

och med det år, den värnpliktige fyller 26 är. som

densamma i beväringen. Be- -- - - - - - - - M - träffande marinen tilldelad vapenför Värnpliktig, varit fast anställd

som

såsom sjökadett, kustartillerikadett, reservofficersaspirant, mariningenjörselev,---------------------------

därom sägs.

B. SIc0lø°eglementet.

Föreskrifter för utbildning av värnpliktigt reservunderbefál

vid däcksavdelxiingen.

§1.

Utbildningen däcksävdelningen tillhörande värnpliktiga, vilka

av

uttagits för utbildning till underbefäl, har till ändamål att bibring-a dessa värnpliktiga de kunskaper och färdigheter, erfordras för att de vid

som

.mobilisering skola kunna tjänstgöra såsom underbefål, styrman, ombord

å flottans fartyg.

2. Utbildningen uppdelas rekryt- och korpralstltbildning, meddelas i reølrryt- och korprals-

som en

kurs, samt

underbefälsutbildning, meddelas dels i zønde-rbqfälskurs dels

som en

under praktisk tjänstgöring

§2.

Rekryt- 00h kmpralskursen, är avsedd att omfatta tid

som en av omkring 4 1 månader, förläggas till Karlskrona station och äger under

- rum

tiden från tjänstgöringens början intill utgången av nästföljande oktober

månad samt anordnas i överensstämmelse med åtföljande program.

Underbefälslcursen äger från och med den 1 november under

rum

tid omkring 2 månader och förlägges i regel till i kustflottan inen av ingående fartyg samt anordnas i överensstämmelse med åtföljande

program.

Den praktiska zjänstgöringeøz äger huvudsakligast under tiden

rum från uuderbefälskursens avslutande intill tjänstgöringens slut.

§3.

Re/ntryt- och komralslcurseøz omfattar:

Rekryt- och korpralsundervisning för flottan Gr. Reglemente för marinen Gr. Handvapensexerois Skjutövningar med handvapen Signalering Gr. Telefonmaterielen Gr. Båtexercis och båtmanöver samt och idrottsövningar O.

Gymnastik-

Underbefälskzcrsen omfattar:

1 Navigering H. Signalering 3. Bevakningsinstruktion Gr. 4 Minsvepnings- och sprängningsövningar Gr. 1. 5 Tjänstgöring biträdande styrman som Må därest tid och övriga omstän- Skjutövningar med pistol digheter därtill föranleda äga Halso- och sjukvård O under nedan nämnd tjänstrum gönng.

Under den praktiska tjänstgöringen skall enligt vederbörande befälhavares bestämmande underbefalskursens utbildning repeteras i den mån så befinnes erforderligt samt i övrigt befalstjanstgöring övas: under vakttjänst såsom biträdande styrman, såsom divisionsunderbefäl, såsom i båt och ängslup motorbåt, samt vid bevakning.

befälhavare

A. Program för omfånget undervisningsämnen och övningar av i rekryt- och korpralskurs. Utbildningen z nedanstående ämnen skall bedrivas sådant sätt pd att prövning och betygssättning är betráfande änznena 2 3 och 7 ver/lm ställd före september månads

utgång.

1. Rekryt- och korpralsundervisniug för flottan Gr. 1.

Utbildningen avser att enligt UMF: l A och B bibringa kunskap

om:

Sveriges försvarskrafter,

fartygs indelning, benämning och användning, tjänsten i allmänhet, tjänsten ombord, lämpligt utdrag ur krigslagarna, befälsutöxrning, marinens organisation.

instruktörstjänsten i vad berör allmänna bestämmelser och

rekrytens handledning, krigsfartygs byggnad i huvuddrag, karbinen, tjänsten båt, båtmanövei och navigering.

De delar detta ämne, vilka lämpligen kunna hänföras till andra av .ämnen eller övnin förlä samband med dessa. ar gg as 1 7

Reglemente för marinen Gr. 1.

Undervisningen avser att bibringa:

kännedom för underofficer i allmänhet samt för divisionsunderom

officer och skaflningsunderofñoer gällande bestämmelser,

kunskap de äligganden, tillkomma vakthavande underofficer om som vid däcksavdelningen i allmänhet, vakthavande och bätbefälstyrman

havare, samt övning i loggbokens förande.-

Eleverna böra dessutom bibringas övning

och färdighet uppslag-

ning av olika bestämmelser i reglementet samt i uppsättande av vanliga förekommande tjänsteskrivelser.

Handvapensexercis H. eleven enskild u

Utbildningen avser att bibringa utbildning såväl utan

som med samt färdighet att tjänstgöra såsom befälhavare för vapen .

mindre avdelning.

1,74

4. Skjutövningar med handvapen 0.

Utbildningen att meddela eleven övning i skjutning med karbin

avser

i den mån omständigheterna medgiva, i övrigt dana honom

samt att,

till en disciplinerad skytt.

Signalering hr. 2.

Utbildningen avser att bibringa: kunskap signalflaggornas benämning, utseende och betydelse

om såsom enkla signaler,

färdighet i signalflaggornas praktiska hanterande vid signalering samt övning i semaforering och signalering med signallanterna,

kännedom övrig vid flottan förekommande signalmateriel

någon om

och dess användande med undantag vad berör gnistsignalering. av

Telefonmaterielen Gr. 2.

Utbildningen avser att bibringa:

kännedom flottans telefonmateriel, dess verkningssätt och användom

ning, samt

i att verkställa förekommande arbeten vid telefonförbindel-

övning

och brytande samt i betjänande flottans telefon-

sers upprättande av

materiel under olika förhållanden.

Bâtexercis 00h båtmanövei H.

Utbildningen avser att bibringa: fullgöra båtgast tillkommande åligganden i rodd- och förmåga att segelbåt samt i ångslup motorbåt,

såsom befälhavare kunna manövrera såväl ängslup

förmåga att motorbåt samt rodd- och segelbåt,

föreskrifter för undvikande omnoggrann kunskap om gällande av

bordläggning jämte övning i desammas tillämpande.

Gymnastik och idrottsövningar 0. Dessa utveckla och stärka kroppen, att framkalla

övningar avse att

snabbhet i samt att höja mod och hurtighet.

uppfattningen

elev skall möjligt bibringas färdighet i simning.

Varje snarast

B. Program för omfånget av undervisningsämnen och övningar

i underbefilskurs.

Navigering H.

Utbildningen avser att bibringa kunskap om sjökort och beteck-

ningar i desamma samt att meddela övning i att efter kortet kunna gå

i skärgård med ångslup motorbåt såväl under dager under mörker.

som

Signalering H.

Utbildningen avser att bibringa:

kännedom materielen,

om

kunskap om signalföreskrifterna gnistsignalering undantagen samt färdighet i desammas tillämpande, färdighet i signalering med signalflaggor, övning i signalering enligt internationella signalbokexi,

förmåga att avgiva och mottaga semaformeddelande och meddelande

med signallanterna med för rekrytutbildningen föreskriven hastighet, övning i signalering med toppsignallzmnterna.

Bevakningsinstruktion Gr. 1.

Utbildningen avser att bibringa:

kännedom för värnpliktiga, erhålla

om som underbefälsutbildning,

föreskrivna delar gällande bevakningsinstruktion för flottan,

av

övning i avgivande av enklare rekognosceringsrapporter,

någon kännedom utseendet grannländernas stridsfartyg samt

om av Övning i att igenkänna deras silhuetter.

Minsvepnings- och sprängningsövningai Gr. 1. .

Utbildningen avser att bibringa:

kännedom inom flottan förekommande och

om svep- sprangmateriel samt dess användning, saint

övning i ovannämnd materiels handhavande.

Tjänstgöring såsom biträdande styrman H.-

Utbildningen avser att bibringa eleven färdighet ifullgörande

av de åligganden, kunna tillkomma värnpliktigt särskilt vad

som underbefal,

beträffar tjänstgöring vakthavande och båtbefälhavare.

som styrman Under denna utbildning skall särskild vikt vid utvecklandet

läggas av elevens befälsanlag, disciplinära uppfattning och omdömesförmåga.

Skjutövningar med pistol 0.

HSI. Pistolens delar. i

Enligt

Hälso- och sjukvård 0.

Utbildningen avser att bibringa: kännedom människokroppens byggnad och viktigaste förrätt-

om

ningar, kroppens vård i hygieniskt avseende, skötseln vid kropps-

om om

skador, om särbehandling, om konstgjord andning m. m. samt

färdighet att använda första förbandet och att med tillhjälp till-

av fällig materiel lämna den första hjälpen vid olycksfall.

Utbildningen meddelas läkare föredrag samt praktiska

av genom

förevisningar ooh övningar; skolande föredragen jämväl omfatta tuberkulos, smittosamma könssjukdomar samt rusdryckernas och tobakens verkningar ävensom kortfattad redogörelse för gällande lag angående

.

åtgärder mot utbredning av könssjukdomar. Programmet för undervisningen bör så uppgöras, att denna kommer

att omfatta avslutad kurs större eller mindre omfång, beroende

en av

på den tid, för undervisningen anslås.

som

Övriga ändringar i skolreglementet.

Därest föreslagna föreskrifter för utbildning av värnpliktigt

ovan reservunderbefäl vid däcksavdelningen vinner gillande, torde mot-

en

svarande omläggning värnpliktigas, tillhörande maskinavdelningen,

av

utbildning böra Verkställas, varjämte 91 i skolreglementet bör

mom. underkastas ändring i riktning, att den i nämnda bestämmelser

ovan

föreslagna praktiska tjänstgöringen bör äga efter genomgången

rum underbefälskurs i stället för efter genomgången rekrytskola samt attför övriga i detta Omnämnda värnpliktiga bör anordnas särskild

mom. en

rekrytkurs.

J. Skjuitinstrø/øktioøc för flottan. artilleri ASI.

Övningar i skolskjutning. Bil. X a.

Förberedande aspirantkurs för signal- och gnistmatroser.

a Kanongevär till 37, 57 eller 75 min. k.

I Far Antal

ÅÖV tygetsAvstånd

Övninrr Mal isk°tt g Anm b i Antal . r mr målets meter I minst 5 iserien träffar x fart i minst

Stillali ggandé 500 Liten tab. tavla 9 1 3 Samtliga.serier skju- 500 350 tas omm gigö1 t ir n . . mot bobs.d mål b. {350500§- n 9 U3 2, ä Stillaliggande n n th jag. eller tkr.

1 Stillaliggande under skymn. 1 2. och följande se- : växelvis mot två. mål 500 Två små.tb.tavl. 9 1 2 rier under f á 500-350 g. Under gång 8 {350500%Liten. th. tavla 9 3 2 ;Qtskjutning i ut i föras enl. ASI mom. 113.

b Kanon.

i 0 i i i li i i Far- Antal i i Avstånd f Medel-. OY" PJ tyget sk An Ovning i g im tid för: Anm. i

n.1 slag fart 1 serier i i meter g Serien; i knop i serien I

i

i l i

i

å Stillaliggande 57 k. l 200 iStor tb. tavla 3 1 Enligt | mm. -- Stillaliggande under chefens i skymn. 75 1300 l n 3 1 för sjö- skjutas fråntb,

Jag h k Under gång mot mâ1et{ 12 i 6 1 Siggi

Å 130mm; l

mande i

, sättes.i Betyg var och en av övn. 5-47. Betyg för skolskjutning med artilleripjâsor utgöres av medeltalet av betygen i övn. 5-7. Pris utdelas ej.

Övningar i skolskjutning. Bil. X b.

Yrkeskurs för resermfñcersaspiranter.

Allmänna avdelningen.

a Kanongevär till 37, 57 eller 75 mm. k. Tor- i i Fartygets Antal drinn i i Ovn eller Avstånd skott Anta Övnin Hål gar Anm g málets i Antal i mr minst meter fart serien träffar l i knop minst

Stillaliggande 500 Liten tb. tavla 9 U2 3 Därav minst i han en

2 Stillaliggande mot bogs. mål 6 9 2 2 :Ãäåtfââ: 1 Stillaliggande under mörker A11 merskjutning utväxelvis mot två mål 500 Två.små.tb. tavl. 9 1 2 2 fören enl. ASI mom. Under gångmotelLfx-ånmålet- 8 Liten 9 1 2 2 113 l tb. tavla.

b Kanon.

1 Far- Antal i - Avstånd N U Skå t A t 9173 ning 51:2 E555 Mål Antal Anm i

i knop m er serien

Under gång mot målet 37mm.k. 9 900- 600Stor torp. tavla 3 1 1 1 skjutas frin ångq .,.. 57.. 2 600-1 300 3 l v 1 slup eller vedeth båt. I

Betyg sättes i Övn. 0v och 6. Betyg för skolskjutning med artilleripjäser utgöres av medeltalet av betygen i övn. 5 och 6. Pris utdelas ej.

179.

C

Övningar i skolskjutning. Bil. X c.

Skjutskola för reservofñcersaspiranter.

Artilleritjänst A2.

a Liten tubk. i 12 eller 15 cm. k.

For- Far- dun. Avstånd Aina Antal tygets skott Ö gar. Anm. vn. Ovnmg- . eller 1.. Mål serier. i Antal HT målets meter minst i serien. traffar.. fart minst.

Stillaliggande växelvis mot Minst en serie ivarje 500 Två. pricktavlor 6 U2 övning skjutas från tva mål - w Stillahggande. bogs. mål 6 Pncktavla. 6 1,3W . mot {400550J - x 2. och följande se

Stillaliggande under mörker rier under running. växelvis två. mål 500 Två pricktavloi 6 H2 A11merskjutning utmot; - - Under gång till SJÖSS -

Kanon.

I I IFaI- Antal i Avstånd Medel- " PMS-. tygets Skott An för Anm. Gin Ovning i Mål tid n.r slag fart 1 serier . me ert serien serien z - i knop i

J stor Enligt

l 5 Under gång från målet tubk. i 8 1000-1300 Stor th. tavla 6 1 chefens

I i 12 k. i för sjö- Skjutes från i cm. 6 12 cm.k. 12 1200-1500 Skoltavla. 3 1 styrkan tkr. I n bestäm- 1 mande

Betyg sättas i sist skjutna serien av var och en av Övn. 2-6. Betyg för skolskjutning med artilleripjäser utgöres medeltaleb av betygen i övn. 2-6. av Pris utdelas ej.

KAP. VII.

Sammanfattning av de sakkunnigas förslag.

Under åberopande vad i detta betänkande anförts de sakkunav

niga föreslå följande:

1 Att i samband med pågående omarbetning för officerare vid av

flottan gällande pensioneringsgrunder den för kaptener och subalternofficerare till pension jämte fyllnadspension levnadsäldern berättigande

sänkes till 50 år.

2. Att officerare, vilka vunnit anställning i flottans

reserv antingen

genom övergång från flottans stam före den levnadsålder, berättigar som till fyllnadspension, eller ock omedelbart efter avslutad sjökrigsskole-

utbildning, vid uppnådda 55 levnadsår tillerkännas efter tjänstetidens

en längd i stammen stegrad pension, under villkor att, därest nämnd ovan anställning i vunnits före 42 ärs älder, viss

reserven fredstjänstgöring

ifullgjorts på sätt framgår i kap. VI avgivna förslag till förordning

av angående oliicerskären i flottans och reglemente för ofñcerares reserv

i flottans utbildning under dem åliggande reserv fredstjänstgöring

Att beträffande reservstat för marinen sjöofñcerarnas medelålder

mätte vid besättande beställningar inom sagda stat nedbringas och av nämnda officerares fredstjänstgöring såväl i land ombord som anpassas

efter för dem lämpade mobiliseringsbefattningar, samt att, för den hän-

delse dessa åtgärder icke skulle kunna pä ett fullt effektivt sätt genom-

föras, frågan om reservstatens successiva avskrivning eller genomgripande

reorganisation för flottans vidkommande bör upptagas till

prövning.

4. Att för särskild utbildning till officerare i flottans a reserv an-

tagas reservofñcersaspiranter urval dels bland till fredstjänstgö-

genom

ring inryckta värnpliktiga sjökaptener, vilka omedelbart före antagningen fullgjort omkring 41 månaders värnpliktstjänstgöring, samt bland

korpraler vid sjömanskären, dels till ett antal högst fem bland

- av de korpraler vid sjömanskåren, vilka genomgått underofñcersskola och

avlagt sjökaptensexamen, samt att i sä väl som andra fallet fordringar

ena för antagning uppställas i överensstämmelse med vad därom i uti punkt

d

nedan omnämnd kungörelse blivit

föreslaget. b Att utbildningen värnpliktiga sjökaptener och styrmän till

av reservunderbefäl anordnas på sådant sätt, att denna utbildning må för

de värnpliktiga, vilka uttagas till reservofficersaspiranter, kunna direkt ansluta sig till aspirantutbildningen. i

.

Att utbildningen reservofficersaspiranter och officerare i

c av av flottans vilka rekryterats bland dessa aspiranter, skall äga

reserv, rum

under ettårig reservofñcersaspirantkurs omedelbart åtföljd 10-

en av en månaders fänriksutbildning, samt dessutom under två repetitionsövningar, anordnade med i regel 4 års mellantid och vardera med varaktighet

en

av undantagsvis högst månader.

d Att i detta moment nämnd antagning och utbildning, ävensom

specialisering av här ifrågavarande reservpersonal, verkställes i överensstämmelse med i kap. VI framlagda förslag till:

Förordning angående officerskåren i flottans reserv;

Kungörelse angående antagning och utbildning

m. m. av reserv-

officersaspiranter i flottan;

i

Reglemente för utbildning reservofficersaspiranter vid

m. m. av

flottan; samt

Reglemente för officerares i flottan utbildning under dem ålig-

reserv

gande fredstjänstgöring. i

Att bestämmelserna för befordran officerare i flottans

av reserv ändras i enlighet med vad därom blivit föreslaget i ovannämnda för-

ordning angående ofñcerskåren i flottans reserv

i

6. Att, då frågorna reservofficersaspiranters och officerares i

om flottans avlöning samt de pension upptagas till slut-

reserv om senares

ligt avgörande, de i kap. V härutinnan framhållna synpunkterna måtte

vinna beaktande.

7 Att för rederibolag uppställes såsom villkor för erhållande

a av statssubvention eller rederilån, dels att i förut innehavd tjänst återtaga

officer i efter fullgjord repetitionsövning, dels att medgivai

reserven bolaget anställd sådan officer att såsom tjänst inom bolaget tillgodoräkna sig den tid, varunder han varit inkallad till repetitionsövning.

b Att officerare i flottans tillerkännas företrädesrätt vid

reserv besättandet vissa stats- och andra därmed befattningar i

av jämförliga

de fall och på sådana villkor, angivas i kap. V.

som

8. Att ett tillägg till gällande befälsförordning utfärdas, på sätt i kap. V föreslagits, i syfte att tillerkänna reservofficersaspirant rätt att erhålla styrmansbrev. Att ovanstående förslag betingade ändringar i Värnplikts-

av

lagen, inskrivningsförordningen, reglemente för utbildning flottans

av

manskap skolreglementet och skjutinstruktion för flottan, artilleri, måtte

utfärdas på sätt närmare angives i kap. VI.

De sakkunniga få därjämte framhålla önskvärdheten

av

att beträffande de officerare tillhörande reserven, vilka på grund av inom flottans stam rådande vakanser fullgöra frivillig tjänstgöring, åt-

gärder vidtagas, varigenom de pensionsförmåner, utgå till eller

som komma att tillerkännas sådana officerare, stegras i förhållande till tiden

för sålunda fullgjord fredstjänstgöring;

att i samband med fastställandet organisationen för marinens

av

flygväsende bestämmelser, i den riktning de sakkunniga föreslagit, utarbetas angående utbildning till flygtjänst såväl reservofñcerare rekry-

av terade från sjömanskåren som av värnpliktiga; samt

att frågan användandet i sjöförsvarets tjänst såväl bogser-

om av och ñskeñottornas samt kustbevakningens personal civila motor-

som av