Statistiksakkunnigas betänkande utredning och förslag till åtgärder för minskning av kostnaderna för den officiella statistiken samt åstadkommande av en permanent kontroll över det statistiska arbetet m. m.

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R

1922:15

FINANSDEPARTEMENTET

B&

Wis

STATISTIKSAKKUNNIGAS BETÄNKANDE UTREDNING OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR MINSKNING AY KOSTNADERNA FÖR DEN OFFICIELLA STATISTIKEN SAMT ÅSTADKOMMANDE AV EN PERMANENT KONTROLL ÖVER DET STATISTISKA ARBETET M. M. AV

SÄRSKILT TILLKALLADE SAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1922 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1639 20]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Skrivelse till herr statsrådet och chefen för kungl. I. Inledning.

finansdepartementet

Den officiella s t a t i s t i k e n s omfattning och allmänna organisation

VIII 1

Förteckning över intill den 1 juli 1921 u t k o m n a seriepublikationer, s. 2. Förteckning över vissa andra till den 1 juli 1921 utkomna periodiska publikationer, s. 8. Statistiska centralbyråns statistik, s. 11. Kommerskollegii näringsstatistik, s. 15. Socialstatistiken ocb socialstyrelsen, s. 16. H ä l s o - o c h sjukvård, s. 18. Lantmäteri, s. 19. Skogshushållning, s. 19. Lotsverket, s. 19. Allmänna väg- och vattenbyggnader, s. 19. J ä r n v ä g a r , s. 19. Postverket, s. 20. Telefon och telegraf, s. 20. Försäkringsväsen, s. 20. Fångvård, s. 21. Undervisning, s. 22. Finanser, s. 22. Uppgifter om bankerna, s. 22. Statens vattenfallsverk, s. 23. I de officiella samlingsverken icke ingående statistik, s. 23.

II. Allmän del Redogörelse för utredningens tillkomst och syfte

24 24

Motion i 2:a kammaren nr 168, 1915, av herr Hage, s. 24. Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 9, 1915, s. 25. Riksdagens beslut, s. 28. Utlåtande den 16 oktober 1916 av kommerskollegium, statistiska centralbyrån och socialstyrelsen, s. 28. Statsrådsprotokollet den 31 december 1919, s. 31. Tillsättande av de sakkunniga, s. 33. Utredningens omfattning

;

Några allmänna synpunkter

34 37

Otillförlitligt primärmaterial, s. 37. Dubbelstatistik, s. 88. Utgivningstid, s. 38. Flerårspublikationer och intermittenta redogörelser, s. 39. Den officiella statistikens allmänna uppgifter och uttrycksmedel, s. 40. Statistiken som samhällsbeskrrvning, s. 40. Statistiken och lagstiftningsarbetet, s. 41. Statistiken och förvaltningen, s. 41. Statistiken och allmänheten, s. 42. Statistiken och vetenskapen, s. 42. Statistiken från internationell synpunkt, s. 42. Statistikens omfattning och begränsning, s. 43. Begränsning med h ä n s y n till detaljrikedom och specificering, s. 43. Begränsning med h ä n s y n till statistikens u t s t r ä c k n i n g till olika områden, s. 45. De statistiska berättelsernas uppställning, s. 47. Förhållandet mellan statistik och ämbetsredogörelser, s. 48. Skiljande av ämbetsberättelser och statistik, s. 49. F ö r s l a g angående publicering av ämbetsberättelserna, s. 50. Gällande föreskrifter rörande de officiella statistiska berättelsernas yttre anordning, s. 52. Önskvärdheten av viss ytterligare föreskrift, s. 53.

Översikt av den svenska officiella statistikens kostnader och medlen för deras begränsning 53 Sammanfattning av ungefärliga totalkostnaden 1919, s. 53. Tryckningskostnader och sidantal åren 1914—1920, s. 54. Kostnadsminskning hänförd till stati-

IV

Sid. stikens insamling och bearbetning, s. 57. Minskning av publikationernas volym, s. 58. Omtryck u r äldre årgångar och temporala översikter, s. 58. Tomma rader och kolumner, s. 59. Standardisering av berättelserna, s. 59. Uppgifter på franska språket, s. 60. Minskning av upplagornas storlek, s. 60. Minskning av gratisutdelningen, s. 60. Nya bestämmelser om papperskvaliteten, s. 60. Försäljning av statistiska publikationer, s. 60. Behovet av statistikens utvidgning till vissa nya områden, s. 61.

III. Speciell del

63 A. Statistiska verk

1. Statistiska centralbyrån

63 Centralbyråns uppgift, s. 63. Omfattningen av centralbyråns statistik, sid. 64. Kostnaderna för statistiska centralbyråns verksamhet, s. 65. a) Befolkningsstatistiken Den svenska folkräkningen i förhållande till utlandets, s. 69. Brister i den svenska befolkningsstatistiken, s. 71. Det befolkningsstatistiska materialet, s. 73. De befolkningsstatistiska publikationerna, s. 74. Folkmängden inom administrativa områden, s. 75. Befolkningsrörelsen, s. 75. Dödsorsakerna, s. 77. Ut- och invandring, s. 81. Folkräkningen 1910, s. 81. Dödlighets- och livslängdstabeller, s. 82.

b) Rättsstatistiken Domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet åren 1913 och 1914, s. 84. Brottsligheten, s. 87.

c) Jordbruksstatistiken Den egentliga jordbruksstatistiken, s. 91. Mejerihanteringen, s. 93. s. 95. Särskilt förslag angående jaktstatistiken, s. 96.

89 Fiske,

d) Fattigvårdsstatistiken

e) Kommunernas finanser Kommunernas finanser, s. 98.

Årsbok för Sveriges kommuner, s. 99.

f) Valstatistiken Eiksdagsmannavalen, s. 100.

Kommunala val, s. 100.

g) Allmän sparbanksstatistik

h) Inkomst och förmögenhet

103 Statistisk årsbok .

2. Kommerskollegium

104 Kommerskollegii uppgift, s. 104. Omfattningen av kommerskollegii statistik, s. 105. Kostnaden för kommerskollegii statistik, s. 105. Kommersiella

meddelanden

a) Handelsstatistiken 109 Handel, s. 112. Månadsstatistik över handeln, s. 118. Preliminär redogörelse för Sveriges in- och utförsel, s. 118. &) Sjöfartsstatistiken 119 Sjöfart, s. 119. Svenska fartygs sjöolyckor, s. 122.

Sid. c) Industri oeh Bergshantering lo5} Industri, s. 126. Sveriges industriella produktion, preliminär redogörelse, s. 128. Bergshantering, s. 128. 3. Socialstyrelsen JOQ Socialstyrelsens uppgifter samt omfattningen av dess statistik, s. 130. Socialstyrelsens ordinarie statistiska publikationer, s. 131. Material till och organisation av det statistiska arbetet, s. 133. Översikt av socialstyrelsens statistik med särskild h ä n s y n till de förändringar, som planerats inom dess olika grenar samt med jämförande uppgifter om motsvarande statistik i utlandet, s. 133. Kostnaderna för socialstyrelsens statistik, s. 150. Specialundersökningarna, s. 153. Sociala meddelanden, s. 154. Kollektivavtal i Sverige, s. 154. Arbetsinställelser i Sverige, s. 155. Arbetartillgång, arbetstid och arbetslön inom Sveriges jordbruk, s. 156. Olycksfall i arbete, s. 157. Byggnadsverksamheten i rikets stadssamhällen, s. 157. Kooperativ verksamhet i Sverige, s. 158. Statens förlikningsmäns verksamhet, s. 158. Yrkesinspektionens verksamhet, s. 160. Registrerade sjukkassor, s. 161. Socialstyrelsens förvaltningsberättelse, s. 164. B. F ö r v a l t a n d e v e r k 164. Fångvårdsstyrelsen

-,n-

5. Arme'forvaltningens sjukvårdsstyrelse 6. Marinöverläkaren 7. Medicinalstyrelsen

169 Allmän hälso- och sjukvård, s. 175. civila veterinärväsendet, s. 181.

<74 Sinnessjukvården i riket, s. 179.

Det

8. Riksförsäkringsanstalten 9. Pensionsstyrelsen

jg2 ^j.

10. Väg. och vattenbyggnadsstyrelsen. Allmänna vägstatistiken 189 Allmänna väghållningsbesväret på landet, s. 192. Allmänna väg- och vattenbyggnader, s. 193. 11. Postsparbanken

,q»

12. Bank- och fondinspektionen Uppgifter om bankerna, s. 199. föreningarna, s. 199.

jgg Uppgifter om hypoteksbanken och hypoteks-

13. Kontrollstyrelsen JQQ Accispliktiga näringar, s. 200. Rusdrycksförsäljningen, s. 202. 14. Skolöverstyrelsen 204 Kostnaden för skolöverstyrelsens statistik, s. 207. Folkskolorna och de högre folkskolorna, s. 207. Statens allmänna läroverk, statens normalskola för flickor, privatläroverken, de enskilda och de kommunala mellanskolorna samt realskoloch studentexamina, s. 209. Lärarutbildningen, s. 212. 15. Domänstyrelsen

oiq

16. Lantbruksstyrelsen

„,2i

17. Lantmäteristyrelsen 18. Lotsstyrelsen

223 227

19. Försäkringsinspektionen

VI

Sid. C. K o m m u n i k a t i o n s v e r k e n

^3

20. Järnvägsstyrelsen 233 Uppgifter rörande kostnaden för järnvägsstyrelsens statistik, s. 234. Omfattningen av statens järnvägars statistik i förhållande till statistiska centralbyråns statistik, s. 235. Vidtagna åtgärder för nedbringandet av kostnaderna för statens j ä r n v ä g a r s statistik, s. 235. a) Berättelser utarbetade å järnvägsstyrelsens statistiska kontor 236 Statens järnvägar, s. 236. Av järnvägsstyrelsen vidtagna inskränkningar i publikationen Statens järnvägar, s. 237. Principiella synpunkter å kommunikationsverkens statistik i allmänhet, s. 238. Vagnslastgodstrankcn å statens j ä r n vägar, s. 249. Allmän järnvägsstatistik, s. 250. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens statistiska uppgifter om enskilda järnvägar, s. 252. J ä r n v ä g s s t a t i s t i s k a meddelanden, s. 258. Statens j ä r n v ä g a r s månadsstatistik för tjänstebruk, s. 260. Statistisk ekonomisk översikt, s. 261. b) Berättelser utgivna av de olika avdelningarna 261 Allmänna uppgifter om publikationernas sidantal, kostnader m. m., s. 261. Banavdelningens berättelse, s. 263. Trafikavdelningens berättelse, s. 263. Maskinavdelningens berättelse, s. 264. Statens järnvägsbyggnaders berättelse, s. 264. Statens järnvägsbyggnaders lönestatistik, s. 265. 21. G e n e r a l p o s t s t y r e l s e n

22. T e l e g r a f s t y r e l s e n

23. Vattenfallsstyrelsen

273 IV. U p p g i f t e r n a på franska i den officiella s t a t i s t i k e n 277 Gällande föreskrifter och deras tillämpning, s. 277. Uttalande av 1905 års statistiska kommitté, s. 277. Tillämpning i andra länder, s. 278. Sakkunnigas förslag, s. 278. V. D e s t a t i s t i s k a p u b l i k a t i o n e r n a s upplagor och å t g ä r d e r för d e s a m m a s minskande Lista för den samfällda utdelningen av statistik, s. 280. Verkens speciella utdelningslistor, s. 282. Detaljförslag rörande verkens utdelning, s. 283. Minskn i n g av restupplagor, s. 290. Kartonnerade eller häftade exemplar, s. 291.

^

392 VI. Försäljningen av statistiskt tryck Nuvarande försäljningssätt, s. 292. Distribution av det statistiska trycket i Sverige och vissa andra länder, s. 293. Förhöjning av priset för de statistiska publikationerna, s. 295.

V I I . Å t g ä r d e r i a n l e d n i n g a v d e s t a t i s t i s k a p u b l i k a t i o n e r n a s f ö r s e n i n g . . . 297 Betydelsen av ett snabbt utgivande av statistik, s. 297. Uppgifter om rådande försening, s. 297. Förslag till åtgärder, s. 300. V I I I . P e r m a n e n t kontroll över de s t a t i s t i s k a publikationerna. I n r ä t t a n d e av 304 statistiska nämnden Statistiska beredningen, s. 304. Statistiska tabellkommissionen, s. 304. Riksdagens skrivelse den 16 maj 1903, s. 305. 1905 års statistiska kommitté, s. 306.

VII

Sid, Departementalkommitterades förslag, s. 308. Statistiska tabellkommissionens nuvarande sammansättning och verksamhet, s. 308. Inrättande av statistiska nämnden, s. 311. Instruktion för statistiska nämnden, s. 313. Stat för statistiska nämnden, s. 316.

IX. Ekonomisk innebörd av föreslagna inskränkningar Bilagor Bilaga I. T a b e l l med u p p g i f t e r om u t g i v n i n g s t i d , u p p l a g a , s i d a n t a l t r y c k n i n g s k o s t n a d e r för av s v e n s k a ä m b e t s v e r k u n d e r 1914—1920 u t g i v n a s t a t i s t i s k a p u b l i k a t i o n e r Bilaga II. D e n officiella s t a t i s t i k e n i D a n m a r k och N o r g e Den officiella statistiken i Danmark Den officiella statistiken i Norge

318 321 samt åren 322 345 315 358

Till Herr Statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.

Den 20 februari 1920 tillkallade Herr Statsrådet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande undertecknade Schotte, Sederholm, ocli Hage att såsom sakkunniga inom departementet biträda med den av riksdagen i skrivelse den 26 maj 1915 begärda utredningen angående minskande av kostnaderna för den officiella statistiken. Samtidigt förordnade Herr Statsrådet docenten fil. cl:r S. D. Wicksell att vara sekreterare hos sakkunniga. Sedan utredningen numera blivit avslutad, få sakkunniga härmed till Herr Statsrådet överlämna här bilagda, tryckta betänkande angående åtgärder för minskande av kostnaderna för den officiella statistiken samt angående åstadkommande av en permanent kontroll av det statistiska arbetet. För det sakkunniga meddelade uppdraget är utförligt redogjort å sid. 2 4 — 3 3 i betänkandet, varjämte å sid. 3 4 — 3 7 återfinnes en redogörelse för utredningens omfattning och sättet för dess utförande. Arbetet tog sin början i mitten av mars 1920. Plenarsammanträden hava hållits den 16 mars, den 20 april, den 10 maj—14 juni samt med ett par kortare avbrott den 4 oktober—29 november 1920, vidare den 1 0 — 1 9 januari, den 1 0 — 2 8 februari, den 1—16 mars, den 31 m a r s — 1 1 juni, den 21 oktober, den 4 — 2 3 november samt den 4 — 1 4 december 1 9 2 1 . Ett arbetsutskott, bestående av undertecknad Schotte och sekreteraren, sammanträdde med kortare avbrott dagligen under tiden 17 oktober—23 no-

IX

vember 1 9 2 1 . Från och med den 31 oktober deltog även undertecknad Hage i detta utskotts arbete. Under år 1922 hava sammanträden hållits tiden 18 maj—1 juni, dels in pleno, dels mellan ordföranden och sekreteraren. Vid de flesta plenarsammanträdena under år 1920 hade sakkunniga överläggningar med representanter för de statistikutgivande ämbetsverken m. fl. Vidare inhämtades från ämbetsverken vissa uppgifter, dels rörande samtliga under åren 1 9 1 4 — 2 0 utkomna statistiska publikationers utgivningstid, upplaga, storlek och tryckningskostnader, vilka uppgifter sammanförts till en tabell, upptagen såsom Bil. I till betänkandet, dels vissa uppgifter, angående det statistiska tryckets försäljning och restupplager samt den ungefärliga kostnaden för det statistiska arbetet i dess helhet, vilka uppgifter återgivas å skilda ställen i betänkandet, dels ock ämbetsverkens egna förslag och omdömen med hänsyn till statistikens förbilligande, snabbare utgivande, den statistiska personalens tillräcklighet m. m. Från vissa ämbetsverk hava erhållits värdefulla upplysningar och förslag, vilka beaktats å vederbörliga ställen i betänkandet. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 juli 1920 idkade sekreteraren under sammanlagt cirka 3 veckor av hösten samma år i Köpenhamn och Kristiania studier rörande Danmarks och Norges officiella statistik. En kort redogörelse för denna statistik från huvudsakligen ekonomisk synpunkt föreligger i Bil. I I till betänkandet. Börande sakkunnigas arbete i övrigt må nämnas, att sedan under år 1920 överläggningarna med representanter för ämbetsverken i huvudsak slutförts, de definitiva förslagen rörande de olika publikationerna utarbetats under år 1 9 2 1 . Då härvid förslagen alltid avsågo de vid tillfället senast utkomna årgångarna av resp. periodiska publikationer, följer därav, att särskilt för några av de ämbetsverk, som slutbehandlades redan under våren 1 9 2 1 , förslagen icke avsett den efter slutet av året räknat senast utkomna årgången. Då en ny årgång utkommit, som uppvisat avsevärdare nyheter, hava sakkunniga visserligen sökt beakta även dessa, men i flera fall, särskilt då nyheterna varit av mindre betydelse, låtit bero vid sitt ursprungliga uttalande. Inga efter den 31 december 1921 utkomna berättelser hava föranlett ändringar i betänkandet, som vid den tiden i sin helhet förelåg i korrektur. Vid sidan av sitt huvuduppdrag hava sakkunniga dels den 20 april 1920 till Konungen avgivit utlåtande över statistiska tabellkommissionens förslag 1639 20

X

till nya föreskrifter rörande kvaliteten av det papper, som lämpligen bör användas i statistiska publikationer, vilket förslag den 9 april överlämnats till sakkunniga för yttrande, dels den 29 oktober 1921 till Konungen avgivit preliminärt svar med anledning av remiss den 29 juni 1921 av riksdagens skrivelse den 18 maj samma år nr 215, angående åtgärder för inskränkning i rätten för ämbetsverk m. fl. att med frågor hänvända sig till folkvalda myndigheter i orterna och andra, dels ock den 5 november 1921 till Konungen avgivit infordrat yttrande över en hemställan från Kungl. Vattenfallsstyrelsen angående föreskrift om intagande i serien Sveriges officiella statistik av vattenfallsstyrelsens berättelse om statens vattenfalls verk. Slutligen hava sakkunniga uppgjort av herr Statsrådet infordrad plan till vidare utredning i anledning av 1921 års riksdags omförmälda skrivelse nr 215, vilken plan i särskild skrivelse denna dag till Herr Statsrådet överlämnas. Den av sekreteraren utarbetade historiska framställningen och beskrivningen av den svenska officiella statistiken jämte redogörelse för utländska förhållanden på statistikens område, som enligt Herr Statsrådets medgivande den 10 november 1921 skulle få tryckas såsom särskild bilaga till sakkunnigas betänkande, kommer att under sommarens lopp tillställas Herr Statsrådet. Stockholm, den 1 juni 1922.

AXEL SCHOTTE. G. SEDEEHOLM.

ERNST HAGE. SVEN

WICKSELL.

1 I.

Inledning.

Den officiella statistikens omfattning och allmänna organisation. Den officiella statistiken i Sverige är väsentligen organiserad enligt den s. k. decentralisationsprincipen. De olika grenarna av statistiken utarbetas sålunda i allmänhet av de ämbetsverk, under vilkas förvaltningsområde föremålen för statistiken närmast ligga. Statistiken rörande befolkningen, jordbruket och rättsväsendet samt en del andra områden, såsom kommunala förhållanden, allmänna val, sparbanker m. fl., är dock samlad i ett särskilt statistiskt verk, statistiska centralbyrån, som också utarbetar och utger en årsbok omfattande hela den officiella statistiken. Jämväl inom socialstyrelsen utarbetas en del statistik på sociala områden, som icke äga direkt sammanhang med denna styrelses förvaltning. Såsom rådplägande myndighet med huvudsakligaste ändamål att mellan de ämbetsverk, som offentliggöra bidrag till ^ Sveriges officiella statistik, åstadkomma nödigt samband i vad rör deras statistiska verksamhet är inrättad en centralkommission, den s. k. statistiska tabellkommissionen, vilken har till åliggande att till granskning upptaga såväl den allmänna planen, i avseende på innehåll och form, för de redogörelser, vilka skola ingå i Sveriges officiella statistik som ock formulären för inhämtande av uppgifter till dessa redogörelser. Den har vidare att avgiva förslag till viktigare förändringar i avseende å den allmänna planen eller formulären för redan befintliga redogörelser samt att söka åstadkomma enhet i redogörelsernas uppställning och offentliggörande genom tryck m. m.; och äger kommissionen att »för beredande av tillämpning åt sina åsikter göra framställning hos Kungl. Maj:t eller vederbörande ämbetsverk.» På det att de genom tryck offentliggjorda statistiska redogörelserna från de olika ämbetsverken skola bliva åtminstone till det yttre likartat anordnade, utgivas de (under olika avdelningar) i ett gemensamt serieverk: Sveriges officiella statistik Förutom detta serieverk finnes även en serie, Statistiska meddelanden, dan tillfälliga undersökningar och vissa månadsredogörelser publiceras. Vissa ämbets-berättelser och meddelanden av mer eller mindre statistisk natur utgivas dessutom såsom fristående publikationer. 1G39 20

2 För närvarande deltaga ej mindre än 22 olika ämbetsverk med en eller flera regelbundet utkommande eller intermittenta berättelser i utgivandet av de officiella serierna. Dessa ämbetsverk äro: statistiska centralbyrån, kommerskollegium, socialstyrelsen, lantmäteristyrelsen, domänstyrelsen, medicinalstyrelsen, arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, marinöverläkareämbetet, lotsstyrelsen, vägocli vattenbyggnadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, pensionsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten, försäkringsinspektionen, fångvårdsstyrelsen, skolöverstyrelsen, kontrollstyrelsen, bank- ocli fondinspektionen, styrelsen för postsparbanken och vattenfallsstyrelsen. Fristående berättelser och meddelanden av statistiskt innehåll utgivas bl. a. av lantbruksstyrelsen, myntdirektören, meteorologisk-hydrografiska anstalten, flera av statsdepartementen samt även av några av de förut nämnda ämbetsverken. Av alla dessa ämbetsverk äro från statistisk synpunkt statistiska centralbyrån, kommerskollegium och socialstyrelsen de viktigaste. Serierna Sveriges officiella statistik och Statistiska meddelanden inrättades o-enom Kungl. brev till tabellkommissionen den 29 sept. 1911. Före denna tid utgavs en serie med övertiteln Bidrag till Sveriges officiella statistik, varjämte centralbyrån utgav en tidskrift, Statistisk tidskrift. Den äldre serien, Bidrag till Sveriges officiella statistik, som utgavs i kvartformat, påbörjades år 1858 och upptog då under var sm littera (A—H) de sju grenar av officiell statistik, rörande vilka vid den tiden regelbundna berättelser utkommo, nämligen befolkningsstatistiken, rättsväsendet, bergshanteringen, fabriker och hantverk, inrikes sjöfart och handel, utrikes sjöfart och handel, långvården samt dessutom landshövdingarnas s. k. femårsberättelser. Under de följande åren tillkommo undan för undan nya officiella statistiska berättelser, vilka då någon av de förut befintliga littererade avdelningarna ej passade, ingmgo under nya littera, Serien omfattade därför redan 1893, då sparbanksstatistiken ingick som litt. Y, ej mindre än 23 olika littera, och femton olika centrala ämbetsverk och departement deltogo med berättelser däri. . Samtidigt som det bestämdes, att serien Bidrag till Sveriges officiella statistik skulle upphöra och ersättas av den nya serien Sveriges officiella statistik, bestämdes bl. a. också, att formatet skulle ändras till stor oktav. En annan förändring, som blev införd, var att litterabeteckningen slopades och även i övrigt avdelningsrubrikerna ändrades. En del nya avdelningar tillkommo och några gamla bortföllo. Sålunda omfattar serien Sveriges officiella statistik numera 26 med särskilda rubriker försedda avdelningar, och 21 ämbetsverk deltaga i utgivandet av denna serie. Den andra officiella serien — Statistiska meddelanden — indelas i fem littera, varav litt. A. innehåller tillfälliga statistiska undersökningar och litt. C—F utgöras av diverse månadspublikationer. Förteckning I efterföljande förteckning gives en sammanställning dels av samtliga i den över intill :Mre s e rien utgivna berättelser, dels av de berättelser, som intill den 1 juli 1921 utkomna 1921 utkommit i de nya serierna. Sakkunniga hava emellertid vid sina förslag seriepublika- i d e n s p e c i e n a delen även beaktat vissa under senare halvåret av år 1921 utL röner. komna nya årgångar.

Bidrag till Sveriges officiella statistik. A) B e f o l k n i n g s s t a t i s t i k , 1851—1910.*

av

statistiska

centralbyrån

(tabellkommissionen):

åren

B) R ä t t s v ä s e n d e t , av chefen för justitiedepartementet (iustitiestatsministern): åren 1857—1912.* Sammandrag för åren 1830 — 1856 (I, II, III: 1), utarbetat i justitiestatsexpeditionen. C) B e r g s h a n t e r i n g e n , av kommerskollegium: åren 1858 — 1910.* D) F a b r i k e r o c h h a n t v e r k (Fabriker och manufakturer), av kommerskollefiium: åren 1858—1910.* E) S j ö f a r t , av kommerskollegium. Inrikes sjöfart och handel: åren 1858—1894. Sjöfart: åren 1895—1910.* F) H a n d e l , av kommerskollegium. Utrikes handel och sjöfart: åren 1858—1894. Handel: åren 1895—1910.* G) F å n g v å r d e n , av fångvårdsstyrelsen: åren 1859—1910.* H) K u n g l . Maj:ts b e f a l l n i n g s h a v a n d e s f e m å r s b e r ä t t e l s e r , jämte sammandrag, av statistiska centralbyrån: åren 1856—1905. I) T e l e g r a f v ä s e n d e t , av telegrafstyrelsen: åren 1861—1910.* K) H ä l s o - o c h s j u k v å r d e n . 1. Av medicinalstyrelsen (sundhetskollegium): år 1861 (jämte översikt av årsberättelserna 1851—1860), åren 1862—1910.* 2. Av överstyrelsen över hospitalen: åren 1861—1900. Av medicinalstyrelsen angående sinnessjukvården i riket: åren 1901— 1910.* L) S t a t e n s j ä r n v ä g s t r a f i k , av järnvägsstyrelsen (styrelsen för statens järnvägstrafik): åren 1862—1910.* Berättelserna från och med år 1865 innehålla jämväl uppgifter angående de enskilda järnvägarna. M) P o s t v e r k e t , av generalpoststyrelsen: åren 1864 (och förutgångna år), 1865—1910.* N) J o r d b r u k o c h b o s k a p s s k ö t s e l . . Hushållningssällskapens berättelser, jämte sammandrag, av statistiska centralbyrån : åren 1865—1911. Sammandrag av Kungl. Maj:ts befallningshavandes årsväxtberättelser, av statistiska centralbyrån: åren 1874—1910. O) L a n t m ä t e r i e t , av lantmäteristyrelsen 1867—1910*

(generaldirektören för lantmäteriet):

P) U n d e r v i s n i n g s v ä s e n d e t , av ecklesiastikdepartementet. Folkundervisningen den 31 december 1868. Folkskolorna: åren 1882—1910.* Statens allmänna läroverk för gossar: läsåren 1876/1877 —1910/1911 * '*) Fortsättning i serien Sveriges officiella statistik.

åren

4 Q) Statens domäner. Skogsväsendet, av äomänstyrelsen (skogsstyrelsen): berättelse intill 18/0, åren 1870-1910.* Jordbruksdomänerna, av domänstyrelsen: berättelse for aren 1883— lbö/ jämte inledande historik. R) Valstatistik, av statistiska centralbyrån. Riksdagsmannavalen: åren 1872, 1875, 1876—1908.* Kommunala rösträtten: åren 1871, 1892 och 1904. Valrätt till riksdagens andra kammare: år 1885: 1—2 och 3 jämte binang, år 1900: 1—4. Landstingsmannavalen och den kommunala rostratten: ar 1911). S) Allmänna arbeten, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader): åren 1872—1910.* T) Lots- och fyrinrättningen samt livräddningsanstalterna å rikets kuster, av lotsstyrelsen: åren 1873—1910.* U) K o m m u n e r n a s fattigvård och finanser, av statistiska centralbyrån: åren 1874 —1917.* V) Brännvins tillverkning och försäljning s a m t socker- och maltdryckstillverkningen av kontrollstyrelsen (byrån för kontroll å tillverkningsavgifter; finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå; kontroll- och justeringsstyrelsen). Bränn vins till verkning och försal j ning: till verknings åren 18 73/1874-1880/188b. Brännvins tillverkning och försäljning samt vitbetssockertillverkmugen: tillverkningsåren 1886/1887—1902/1903. Brännvins tillverkning och försäljning samt vitbetssocker- och maltdryckstillverkningen : tillverkningsåren 1903/1904 —1905/1906. Brännvins tillverkning och försäljning samt socker- och maltdryckstillverkningen: tillverkningsåren 1906/1907—1910/1911.* X) Avlönings- och pensionsstatistik, av statistiska centralbyrån: häftena I: 1 — 10, utgivna åren 1881—1915. Y) Sparbanksstatistik. , 1 Sparbanker och liknande penninginrättningar (Sparbanker och folk banker), av statistiska centralbyrån: åren 1893—1910.* (Argångarna 1860—1892 offentliggjorda i Statistisk tidskrift.) 2. Postsparbanken, av styrelsen för postsparbanken: åren 1895—1.) 10.(Årgångarna 1884—1892 särskilt offentliggjorda.)

Sveriges officiella statistik.]) Folkmängden och dess förändringar. Folkräkningen 1910, av statistiska centralbyrån: I—IV. (Litt. A.; Folkmängden inom administrativa områden, av statistiska centralbyrån: åren 1910—1919. (Litt. A.) ,«,*.. •,, Befolkningsrörelsen, av statistiska centralbyrån: åren 1911 — 1916; översikt för 1901—1910. (Litt. A.) Ut- och invandring, av statistiska centralbyrån: åren 1911 —1919. (Litt. A.; i) Då motsvarande berättelse förut utgivits i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, angives inom parentes berättelsens littera i nämnda serie.

Dödsorsaker, av statistiska centralbyrån: åren 1911 —1915. Dödlighets- och livslängdstabeller för årtiondet 1901—1910, av statistiska centralbyrån. Hälso- och sjukvård. Allmän hälso- och sjukvård, av medicinalstyrelsen: åren 1911—1919 (Litt. K.) Det civila veterinärväsendet, av medicinalstyrelsen: åren 1916—1919. Sinnessjukvården i riket, av medicinalstyrelsen: åren 1911—1919. (Litt. K.) Hälso- och sjukvård vid armén, av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse:åren 1911—1919. Hälso- och sjukvård vid marinen, av marinöverläkaren: åren 1911/1912— 1919/1920. Fast egendom. Fast egendom, av statistiska centralbyrån: år 1910. Lantmäteri. Lantmäteri, av lantmäteristyrelsen: åren 1911—1919.

(Litt. O.)

Jordbruk med binäringar. Jordbruk och boskapsskötsel, av statistiska centralbyrån: åren 1913—1918 (Litt. N.) Årsväxten, preliminär redogörelse, av statistiska centralbyrån: åren 1911— 1920. (Litt, N.) Mejerihantering, av statistiska centralbyrån: åren 1913 — 1918. Fiske, av statistiska centralbyrån: åren 1914—1919. Skogshushållning. Kungl. domänstyrelsens förvaltning, av domänstyrelsen: åren 1911 — 1918. (Litt. Q.) Industri och bergshantering. Industri, av kommerskollegium: åren 1911—1919. (Litt. D.) Bergshantering, av kommerskollegium: åren 1911 —1919. (Litt. C.) Textil- och beklädnadsindustrien, specialundersökning, av kommerskollegium. Läder-, hår- och gummivaruindustrien, specialundersökning, av kommerskollegium. Sveriges bergshantering år 1913, specialundersökning, av kommerskollegium. Sveriges monterade vattenkraft, specialundersökning, av kommerskollegium. Handel. Handel, av kommerskollegium: åren 1911—1919.

(Litt. F.)

Sjöfart, av kommerskollegium: åren 1911—1919.

(Litt. E.)

Sjöfart. Lotsverket. Lotsverket, av lotsstyrelsen: åren 1911—1919.

(Litt. T.)

Allmänna väg- och vattenbyggnader. Allmänna väg- och vattenbyggnader, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: åren 1911—1919. (Litt. S.)

6 Statens järnvägar, av järnvägsstyrelsen: åren 1911—1919. (Litt L.) Allmän järnvägsstatistik, av järnvägsstyrelsen: åren 1911—1917. (Litt. L.) Postverket. Postverket, av geueralpoststyrelsen: åren 1911—1919.

(Litt. M.)

Telefon och telegraf. Telefon och telegraf, av telegrafstyrelsen: åren 1911—1919.

(Litt, I.)

Sparbanker. Postsparbanken, av styrelsen för postsparbanken: åren 1911—1919. (Litt. Y: II.) Allmän sparbanksstatistik, av statistiska centralbyrån: åren 1911—1919. (Litt. Y: I.) Försäkringsväsen. Kungl. pensionsstyrelsen, av styrelsen: åren 1915—1917. Allmänna pensionsförsäkringen, av pensionsstyrelsen: åren 1918—1919. Riksförsäkringsanstalten, av anstalten: åren 1911 —1919. Registrerade sjukkassor, av socialstyrelsen: åren 1911—1918. Enskilda försäkringsanstalter, av försäkringsinspektionen: åren 1912—1918. Stiftelser. Stiftelser, av statistiska centralbyrån: år 1910. Socialstatistik. Arbetartillgång, arbetstid och arbetslön inom Sveriges jordbruk, av kommers' kollega avdelning för arbetsstatistik: år 1911; av socialstyrelsen: åren 1912—1919. Lantarbetarnas arbets- och löneförhållanden inom olika bygder och å typiska lantegendomar, av socialstyrelsen (ntgiv. 1915). Kollektivavtal i Sverige, av socialstyrelsen: åren 1911 — 1920. Arbetsinställelser i Sverige, av socialstyrelsen: åren 1911—1919. 1912—1914 års allmänna bostadsräkningar, av socialstyrelsen: Del I, 11. Byggnadsverksamheten i rikets stadssamhällen, av socialstyrelsen: åren 1912—1917. Kooperativ verksamhet i Sverige, av socialstyrelsen: åren 1908—1916. Livsmedels- och bostadspriser i Sverige, av socialstyrelsen: åren 1910 " —1912. Den offentliga arbetsförmedlingen i Sverige 1902—1912, av socialstyrelsen. Sjömansyrket i Sverige, av socialstyrelsen: Del I och II (utgiv. 1915,1919). Olycksfall i arbete, av socialstyrelsen: åren 1910—1916. Undersökning rörande vissa hygieniska förhållanden inom cellulosaindustrien i Sverige, av socialstyrelsen (utgiv. 1915). Hamnarbetaryrket i Sverige, av socialstyrelsen (utgiv. 1916). De mindre bemedlades bostadsförhållanden i vissa städer, av socialstyrelsen: Del I—III. Arbetstidens längd vid frisérsalonger och badinrättningar i Sverige, av socialstyrelsen (utgiv. 1916).

7 Skogsarbetarnas levnads- och arbetsförhållanden i Värmland, Dalarne och Norrland, av socialstyrelsen (ntgiv. 1916). Levnadskostnaderna i Sverige 1913—1914, av socialstyrelsen: D e l l . Utredningens huvudresultat; Del II. Lokalmonografier 1—8; Del III. Hushållsräkenskaperna. Livsmedelsförbrukningen inom mindre bemedlade hushåll åren 1914 och 1916, av socialstyrelsen. Svensk hemindustri, av socialstyrelsen: Del I—II (utgiv. 1917). Arbetstiden inom industri och hantverk m. m. vid år 1917, av socialstyrelsen. De ideella föreningarna i Sverige och deras ekonomiska förhållanden år 1917, av socialstyrelsen. Undersökningar angående alkoholens sociala skadeverkningar, av socialstyrelsen (utgiv. 1921). Förmögenhet och inkomst Taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt år 1917, av statistiska ceutralbyrån. Fattigvård. Fattigvården, av statistiska centralbyrån: åren 1918—1919.

(Litt. U.)

Rättsväsen. Domstolarnas och d e exekutiva myndigheternas verksamhet, av statistiska centralbyrån: a r e a 1913—1914. (Litt. B.) Brottsligheten, av statistiska centralbyrån: åren 1913—1914. (Litt. B.). Fångvård. Fångvården, av fångvårdsstyrelsen: åren 1911—1919.

(Litt. G.)

Undervisning. Folkskolorna, av ecklesiastikdepartementet: åren 1911—1914 samt redovisningsåren 19115/1916—1918/1919. (Litt, P.) Statens allmänna liäroverk, av ecklesiastikdepartementet: läsåren 1911/1912 —1918/1919. (iLiitt. P.) De kommunala melllanskolorna och privatläroverken, av ecklesiastikdepartementet: läsåret 1916/1917. De kommunala melilanskolorna, av ecklesiastikdepartementet: läsåren 1917/ 1918—1919/1920. Privatläroverken, av ecklesiastikdepartementet: läsåren 1917/1918—1919/1920. Lärarutbildningen, a v ecklesiastikdepartementet: läsåren 1916/1917—1919/ 1920. Realskol- och studentexamina år 1919, av ecklesiastikdepartementet. Allmänna

val. Riksdagsmannavaleiij av statistiska centralbyrån: åren 1909—1920. (Litt. R.) Landstingsmannavalen, av statistiska centralbyrån: åren 1912—1918. (Litt. R.) Kommunala valen, av statistiska centralbyrån: år 1919.

Finanser. Accispliktiga näringar, av kontrollstyrelsen: åren 1911/1912—1919/1920. (Litt. V.) Brännvinsförsäljningen, av kontrollstyrelsen: åren 1914—1918. (Litt. V).

Statistiska meddelanden. Ser. A. Tillfälliga statistiska undersökningar. band II, haft. 1—6; band III, haft. 1—3.

Band I, haft.

1 —10;

Ser. C. —1921.

Månadsstatistik

Ser. D. —1921.

Järnvägsstatistiska meddelanden, av järnvägsstyrelsen: åren 1912

Ser. E.

över handeln, av kommerskollegmm: åren 1913

Uppgifter om bankerna, av bankinspektionen: åren 1912—1921.

Ser. F. Sociala meddelanden, av socialstyrelsen, (kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik.): åren 1912—1921. Det framgår av ovanstående förteckningar, att de i de officiella serierna ingående publikationerna äro av tvenne slag, nämligen dels fortlöpande och periodiska berättelser, i de flesta fallen årsberättelser, dels specialundersökningar å olika områden av samhällslivet. Specialundersökningarna äro särskilt talrika inom näringsstatistiken och socialstatistiken. Vid sidan av de officiella serierna utgivas som nämnt också fristående publikationer, både i fortlöpande serie och i form av specialundersökningar. Flera av de numera i de officiella serierna ingående avdelningarna hava tidigare utgivits som fristående. Detta är t. ex. fallet med »Socialstatistik» och »Försäkringsväsen» samt tidskriften Sociala meddelanden, arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses och marinöverläkarens årsberättelser m. fl.

Förteckning Av för närvarande mera regelbundet utkommande fristående berättelser av stabver vissa tistiskt innehåll må nämnas: andra till den 1 jidi 1921 Allmänna väghållningsbesväret på landet: åren 1906—1907 av kammarperiodiska kolleginm; åren 1908 —1918 av jordbruksdepartementet (från och med årg. 1919 överpublikationer. flyttad till kommunikationsdepartementet). K. Mynt- och Justeringsverket, av myntdirektören: åren 1910—1920. Uppgifter om hypoteksbanken fondinspektionen: åren 1870—1919.

och hypoteksföreningarna, av bank- och

K. Lantbruksstyrelsens berättelse, av lantbrnksstyrelsen : åren 1889—1918. Statens Vattenfallsverk, 1 ) av vattenfallsstyrelsen: åren 1909—1919. ') Från och med årgången 1920 (utgiv. i dec. 1921) inflyttad i serien Sveriges officiella statistik.

9 Årsbok, av statens nieteorologisk-hyclrografLska anstalt: Del 1. Månadsöversikt över väderlek och vattentillgång: åren 1908—1920. Del 2. Nederbörden i Sverige: åren 1881—1920. Del 3. Vattenstånden i Sverige: åren 1908—1920. Del 4. Meteorologiska iakttagelser i Sverige: åren 1859 — 1919. Del 5. Hydrografiska mätningar i Sverige: åren 1908—1920. Svenska fartygs sjöolyckor, 1 ) av kommerskollegium: åren 1910—1919. Statens förlikningsmäns verksamhet, av socialstyrelsen (kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik): åren 1907—1920. Yrkesinspektionens verksamhet, av socialstyrelsen (kommerskollegium): åren 1895—1919.2) Banavdelningens berättelse, av järnvägsstyrelsen: åren 1899—1919. Maskinavdelningens, förrådsavdelningens rättelse, av järnvägsstyrelsen: åren 1906—1919.

och h u v u d v e r k s t ä d e r n a s be-

Traflkavdelningens berättelse, av järnvägsstyrelsen: åren 1915—1919. Statens järnvägsbyggnaders berättelse, av järnvägsstyrelsen: åren 1915—1919. Dessutom utgiva flera ämbetsverk serier ^av »meddelanden», vilka delvis kunna vara av statistiskt innehåll. Sådana äro: "x . i Kommersiella meddelanden, av kommerskollegium: åren 1914—1920; numera 24 häften om året med ett flertal ordinarie och tillfälliga bilagor såsom Konsulers och handelsattachéers berättelser, Sveriges industriella produktion, Preliminär redogörelse för Sveriges in- och utförsel, Sveriges industriregister, De statliga kristidskommissionernas förvaltning och avveckling m. fl. Meddelanden från K. Medicinalstyrelsen: åren 1898—1921. Meddelanden från K. L a n t b r u k s s t y r e l s e n : åren 1891 —1921. Meddelanden från K. Vattenfallsstyrelsen: åren 1909—1919. J o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t s »Meddelanden»: åren 1906—1921. Statens j ä r n v ä g a r s m å n a d s s t a t i s t i k för tjänstebruk, av järnvägsstyrelsen: åren 1913—1921. S t a t e n s järnvägsbyggnader: åren 1920—1921.

Lönestatistik m. m., av järnvägsstyrelsen:

Därtill kommer det flertal av rapporter och årsberättelser, som av vederbörande avgivas rörande riksbankens och riksgäldskontorets förvaltning samt statens finanser i övrigt, vilka icke skola här närmare beröras. Vidare årsberättelser rörande verksamheten från diverse ämbetsverk (flertalet ämbetsverk publicera sin förvaltningsredox ) E n särskild redogörelse har av kommerskollegium år 1921 utgivits angående Svenska handelsflottans krigs förluster. 2 ) Sammandrag av yrkesinspektörernas berättelser för åren 1890—1894, utgivna av Civildepartementet.

1639 20

v

10 görelse i den i Sveriges officiella statistik ingående statistiska berättelsen, andra åter t. ex. socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, byggnadsstyrelsen m. fl., trycka en separat förvaltningsredogörelse). Sedan gammalt har också Post- och Inrikestidningar i.stor utsträckning använts för offentliggörande av dels preliminära statistiska uppgifter, dels diverse vecko- och månadsrapporter. En fullständig uppräkning av vad som utgivits av svensk officiell statistik skulle också inbegripa den mängd av utredningar av tillfälliga kommittéer, kommissioner och inom departementen tillkallade sakkunniga, för vilka redogörelser lämnats i eller som bilagor till avgivna betänkanden. Också statsverkspropositionerna innehålla ett flertal dylika redogörelser. Även halvofficiell statistik förekommer i riklig mängd. Dit kunna räknas av diverse större städer, särskilt av Stockholms stads statistiska kontor, utgivna statistiska berättelser och årsböcker, vidare hushållningssällskapens årsberättelser m. m., samt av enskilda företag eller sammanslutningar, såsom åtskilliga enskilda järnvägar, vissa banker, skolor, svenska försäkringsföreningen, svenska bankföreningen, svenska arbetsgivareföreningens statistiska byrå, Sveriges industriförbund m. fl. utgivna årsböcker, tidskrifter och andra publikationer. Tillsist må nämnas Statistisk årsbok, som, omfattande i det närmaste alla områden för den officiella statistiken, utgivits av statistiska centralbyrån, åren 1 9 1 4 — 1 9 2 1 . För åren 1 8 7 1 — 1 9 1 3 har Statistisk tidskrift innehållit ett sammandrag av hela den officiella statistiken. Såsom en utbruten del ur Statistisk årsbok har statistiska centralbyrån för åren 1918 — 1 9 2 0 publicerat en särskild Årsbok för Sveriges kommuner. Officiell statistik har i Sverige förefunnits sedan mycket lång tid tillbaka. Den gren av statistiken, som först erhöll en särskild organisation, var befolkningsstatistiken, vilken alltsedan år 1749 haft regelbunden karaktär. Under 1800talets första hälft tillkomma därefter flera nya grenar av fortlöpande statistik. Grunden för den officiella statistikens allmänna organisation i vårt land torde emellertid ha blivit lagd först vid mitten av förra seklet. Efter utredning av en år 1854 tillsatt kommitté inrättades år 1858 statistiska centralbyrån och statistiska beredningen (sedermera statistiska tabellkommissionen), samt påbörjades en officiell statistisk publikationsserie: Bidrag till Sveriges officiella statistik. Samtidigt fastställdes i övrigt den fördelning av arbetet inom den officiella statistiken, som sedermera blivit i allt väsentligt bestämmande för utvecklingen. Företrädesvis med den belgiska statistiken som mönster inrättade man sig efter en organisationsform, enligt vilken de förvaltande ämbetsverken var för sig skulle utarbeta och offentliggöra statistik inom sitt område, vilken statistik skulle ingå som led i det

11 officiella serieverket, men i övrigt vara självständig, dock så, att en huvudsakligen rådplägande institution •— statistiska beredningen, en motsvarighet till den belgiska centralkommissionen, — skulle tillvarataga och befordra den enhetlighet och jämförbarhet mellan statistikens olika grenar, som vid ett så decentraliserat arbetssätt eljest svårligen kunde bevaras. Inrättandet dessutom av ett särskilt statistiskt ämbetsverk, statistiska centralbyrån — även den en motsvarighet till det belgiska ämbetsverket med samma namn — torde huvudsakligen föranletts därav, att å ena sidan en institution behövdes, dit arbetet med sådana grenar av statistiken, som icke föllo inom något befintligt ämbetsverks förvaltningsområde, men som kunde prövas vara förtjänta att utarbetas, kunde förläggas, samt å andra sidan — och kanske framför allt — att det år 1749 påbörjade tabellverket över landets befolkning ansågs böra utbytas mot en mera modern, centraliserad befolkningsstatistik. Visserligen fanns redan tidigare i den år 1756 tillsatta kommissionen över tabellverket en central myndighet för befolkningsstatistiken, men dels kunde denna omöjligen utan väsentligen ökad utrustning i avseende på anställd arbetskraft övertaga arbetet med den nyplanerade befolkningsstatistiken, dels syntes det också högeligen lämpligt att låta den centrala myndigheten för befolkningsstatistiken antaga formen av ett ämbetsverk i stället för av en permanent kommission. P e n år 1858 inrättade statistiska centralbyrån fick sålunda till huvud- Statistiska centraluppgift att utarbeta befolkningsstatistiken och att i samband med statistiska byråns beredningen uppgöra närmare plan för denna samt de övriga grenar av sta- statistik. tistiken, som kunde befinnas lämpliga att av centralbyrån upptagas till bearbetning. Därjämte fick centralbyrån sig ålagt att tillsammans med statistiska beredningen utarbeta och offentliggöra fullständiga statistisk-topografiska översikter över rikets hela utveckling. Denna uppgift blev i så måtto tillgodosedd, Konungens befallningsatt centralbyrån, efter införande av gemensamma formulär för de statistiska hävandes femuppgifterna i de (sedan 1820-talet) av Kungl. Maj:ts befallningshavande avgivna årsberättelser. femårsberättelserna, på grundval av dessa upprättade sammandrag för hela riket. Dessa femårsberättelser skulle nämligen omfatta uppgifter rörande länens alla olika förhållanden, och vad som brast i uppgifternas tillförlitlighet eller omfattning sökte centralbyrån sedermera ersätta genom anlitande av andra källor. Då Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser efter år 1905 upphörde, blev centralbyrån ålagd att med anlitande av andra tillgängliga uppgifter fortfarande utarbeta femårsöversikter över rikets utveckling, från vilket åliggande centralbyrån dock tillsvidare erhållit befrielse. Den förut omnämnda omorganisationen och centraliseringen av befolknings- Befolkningsstatlshken statistiken bestod däri, att medan tidigare under det s. k. tabellverkets tid befolk--

12 ningsstatistikeri grundats på av prästerna upprättade sammandrag, vilka (sedan 1792) i farm av prosteritabeller ingingo till tabellkommissionen, från och med år 1860 den ordning blev införd, att prästerna skulle insända nominativa utdrag ur kyrkoböckerna direkt till centralbyrån. I samband därmed blev också kyrkoböckernas uppställning reviderad. Under tabellverkets tid (1749 — 1 8 5 9 ) hade prästerna upprättat sammandrag, dels årligen rörande befolkningsrörelsen (födde, vigde och döde), dels med vissa års mellanrum — sedan 1775 vart femte år — sammandrag över folkmängden och dess fördelning efter kön, ålder och civilstånd, yrke m. m. Sammandragen uppgjordes först av vederbörande kyrkoherdar och kaplaner för varje församling, och sammandrogos därefter ytterligare av prostarna och konsistorierna samt av landshövdingarna för resp. prosterier, stift och län. Tabellkommissionen utarbetade sedan tabeller för hela riket, till grund för vilka den ursprungligen använde länstabellerna, men under åren 1 7 7 5 — 1 7 9 1 stiftstabellerna och från och med 1792, som ovan nämnts, prosteritabellerna. Den nya ordningen med nominativa utdrag ur kyrkoböckerna innebar Haturligen ett väsentligt ökat'arbete för den centrala myndigheten, men också en avsevärt ökad tillförlitlighet i re'sultaten ävensom möjlighet till en allsidigare bearbetning. Bestämmelserna om de befolkningsstatistiska uppgifternas avlämnande till centralbyrån, vilka bestämmelser i huvudsak äro ännu gällande, gingo i sina huvuddrag ut på, att nominativa utdrag ur resp. vigsel-, födelse- och dödböcker skulle insändas till centralbyrån varje år och där för vart år bearbetas till en statistik över befolkningsrörelsen. Utdragen skulle därefter förvaras i centralbyråns arkiv och träda i stället för de dubbletter till kyrkoböckerna, som i prästeståndets cirkulär den 16 juni 1841 blivit anbefallda. För den 31 december 1860 och därefter vart femte år skulle dessutom nominativa utdrag ur husförhörslängderna eller församlingsböckerna insändas och av centralbyrån bearbetas till en folkräkning för Sverige. Blott för huvudstaden blev denna anordning ej tillämpbar, varför särskilda föreskrifter om folkräkningen i Stockholm blevo av Kungl. Maj:t den 20 oktober 1860 utfärdade. Under den följande tiden intill senaste tid har detta system för folkräkningen alltjämt tillämpats, dock så att folkräkningarna ägt rum endast vart tionde år. För närvarande ingår befolkningsstatistiken såsom avdelningen »Folkmängden och dess förändringar» i Sveriges officiella statistik och en del specialundersökningar ha publicerats i Statistiska meddelanden, ser. A. Den ordinarie befolkningsstatistiken omfattar nu — förutom den vart tionde år, senast i fyra delar, utkommande redogörelsen för folkräkningen — dels en tioårsöversikt över befolkningsrörelsen, dels dödlighets- och livslängdstabeller för tioårs-perioder, samt slutligen fyra årsberättelser nämligen rörande folkmängden, befolkningsrörelsen, dödsorsaker samt ut- och invandring.

13 Vissa jordbruksstatistislca uppgifter hade redan från 1802 insamlats av Jordbruksstailshken prästerna ocli meddelats i tabellverket, men efter år 1820 upphörde dessa s. k. ekonomiska artiklar i tabellverket. I stället upptogos jordbruksstatistiska uppgifter i Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Först under 1860-talet blevo försök gjorda att få till stånd en särskild jordbruksstatistik. Från och med år 1865 avgåvo sålunda hushållningssällskapen årsberättelser om jordbruk och boskapsskötsel, vilka, jämte av statistiska centralbyrån upprättade sammandrag, trycktes i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik under litt. N. P å grund av vissa ojämnheter i den statistik, som därigenom åstadkoms, och på grund av från hushållningssällskapen framkomna klagomål över arbetet, blev jordbruksstatistiken redan vid 1870-talets början delvis omlagd. Då infördes de s. k. lokalundersökningarna, vilka dock icke förrän efter en ny och fullständig omorganisation år 1913 kunnat fullt systematiskt genomföras. Emellertid uppvisar Bidrag till Sveriges officiella statistik ända sedan 1865 en fortlöpande följd av jordbruksstatistiska årsberättelser, om ock frånvaron av en enhetligt genomförd plan förringar deras värde. Från och med år 1874 ingår under litt. N. även ett sammandrag av de årsväxtrapporter, vilka, med början redan på 1500-talet. och regelbundet under hela 1700-talet, men fullt systematiskt först sedan 1799, avgivits av Kungl. Maj:ts befallningshavande. Efter omorganisationen år 1913 avgivas till centralbyrån årsväxtrapporter och skördeuppskattningar av hushållningssällskapens härads- och sockenombud. Från och med år 1913, resp. år 1914, utger centralbyrån i serien Sveriges officiella statistik under avdelningen för jordbruk med binäringar årsberättelser även rörande mejerihanteringen och rörande fiske. För närvarande är jordbruksstatistiken stadd under ny omorganisation, varvid systemet med lokalundersökningar torde frångås och ersättas med s. k. arealinventeringar vart tredje eller vart femte år. Från och med år 1872 har centralbyrån utgivit statistik över de allmänna Valstatistiken valen (litt. B), vartill uppgifter erhållits från ordförandena i kommunalstämma och landsting, från domhavande och magistrater m. fl. Denna statistik har utom mera regelbundna berättelser över riksdagsmannavalen även omfattat diverse specialundersökningar. För närvarande utges i Sveriges officiella statistik fortlöpande berättelser såväl rörande riksdagsmannavalen, som även rörande kommunala val. Primäruppgifterna därtill utgöras av de vid röstsammanräkningen för riksdagsmannavalen till första och andra kammaren förda protokollen samt de för varje valdistrikt upprättade röstlängderna, av de vid landstingsmannavalen hos magistrater eller domhavande förda protokollen över röstsammanräkningar, av de därvid avgivna valsedlarna och av de vid stadsfullmäktigevalen förda protokollen samt av de av länsstyrelserna lämnade uppgifterna om kommunal- och municipalf ullmäktige valen.

14 KommunerGenom förordningarna den 9 juni 1871 och den 17 april 1874, enligt ^chffinanltrd v i l ka fattigvårdsstyrelserna och varje annan styrelse eller nämnd, som förvaltar någon borgerlig eller kyrklig kommuns medel, blevo pliktiga att avgiva statistiska uppgifter, en skyldighet som strax därefter utsträcktes även till landstingen, erhöll statistiska centralbyrån material för den statistik över kommunernas fattigvård och finanser, som alltsedan år 1874 offentliggjorts under litt. U. i Bidrag till Sveriges officiella statistik. I tämligen oförändrad form fortforo dessa berättelser till och med år 1917, men ha de nu omlagts och från och med årgången 1918 överförts till den nya serien. Förutom med Avlöningsoch pensions- — 1 9 1 5 utgivits i statistik. Sparbanksstatistik. Rättsstatistiken.

en avlönings- och pensionsstatistik, vilken under Aren 1882 tio häften med litt. X i Bidrag till Sveriges officiella statistik samt med en sparbanksstatistik, som tillkom år 1893, då den tillika med en berättelse om postsparbanken ingick som litt. Y i nämnda serie och som nu ingår i den nya serien, har statistiska centralbyrån fått sina uppgifter vidgade genom att rättsstatistiken från och med år 1913 blivit till densamma överflyttad från justitiedepartementet. Rättsstatistiken tillhör de äldre grenarna .av vår officiella statistik, i det den ända sedan 1830-talet utgivits av justitiestatsministern och sedermera av justitiedepartementet. Bedan år 1858 infördes också densamma i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, där den utgör litt. B. Den nya till centralbyrån förlagda rättsstatistiken har publicerats i dubbelårgångar i Sveriges officiella statistik, med två delar, varav den ena omfattar domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet, den andra brottsligheten, sådan den framgår av brott, för vilka personer tilltalats eller sakfällts samt av uppgifter rörande de tilltalade och sakfällda personerna. Det är statistiska centralbyråns avsikt att även utgiva en berättelse angående konkurser. Primärmaterialet till rättsstatistiken erhålles, dels genom domstolarnas och de exekutiva myndigheternas arbetsredogörelser, dels genom uppgifter från domstolarna rörande mål och ärenden, dels ock från straffregistret samt från kammarrättens s. k. saköreslängder.

I serien Sveriges officiella statistik Fast egendom, Stiftelser. innehållande publikationer av statistiska

ingå ytterligare tvenne avdelningar centralbyrån, nämligen avdelningen »Fast egendom» och avdelningen >Stiftelser». De av centralbyrån hittills offentliggjorda berättelserna under dessa avdelningar avse år 1910. Att berättelserna, genom att tilldelas särskilda avdelningar i Sveriges officiella statistik i stället för att intagas i ser. A av Statistiska meddelanden, markerats såsom periodiskt" återkommande undersökningar, torde sammanhänga med en

15 av statistiska centralbyrån uppgjord plan att vart tionde år utgiva redogörelser för fast egendom och för stiftelser. Denna plan lär emellertid åtminstone tillsvidare vara övergiven. Med en år 1921 utkommen berättelse om taxeringen till inkomst- och för- Inkomst och mögenhetsskatt år 1917 liar centralbyrån påbörjat en ny serie inom Sveriges förmögenhet. officiella statistik. Nästa av centralbyrån utgivna berättelse om taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt torde komma att avse året 1920. Om man undantar jordbruksstatistiken har den svenska närings statistiken alltid handhafts av kommerskollegium och det i kommerskollegium år 1858 uppgångna bergskollegium. Från och med år 1831 har berättelser om bergshanteringen, om fabriker och hantverk samt om inrikes och utrikes sjöfart och handel regelbundet utgivits. Ifrågavarande berättelser intogos från och med år 1858 under litt. C — F i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, Först från år 1892 har kommerskollegium haft en särskild statistisk avdelning, och ungefär samtidigt blevo dess berättelser i väsentlig grad omlagda och enhetliga bestämmelser rörande insamlandet av primärmaterialet införda. Den nuvarande näringsstatistiken utarbetas å kommerskollegii näringsstatistiska byrå. I serien Sveriges officiella statistik upptar näringsstatistiken tre underavdelningar, nämligen avdelningen »Industri och bergshantering», upptagande en årsberättelse med titeln Industri, en årsberättelse med titeln Bergshantering samt flera specialundersöknipgar, avdelningen »Handel», upptagande en årsberättelse med titeln Handel samt avdelningen »Sjöfart» upptagande en årsberättelse med titeln Sjöfart. I Statistiska meddelanden har kommerskollegium under litt. C. utgivit Månadsstatistik över handeln, vilken omfattar uppgifter om ut- och införsel av viktigare varuslag för varje månad, samt under serien litt. A (Tillfälliga statistiska undersökningar) en översikt över det svenska näringslivets utveckling från 1 8 7 0 — 1 9 1 5 . Övriga publikationer äro den sedan 1914 utkommande tidskriften Kommersiella meddelanden, som innehåller diverse preliminära statistiska uppgifter m. m., bilagor till dessa meddelanden samt en del fristående publikationer.

Kommerskollegii näringsstatistik.

Industristatistiken grundar sig huvudsakligen på genom lag stadgad uppgiftskyldighet för industriidkarna rörande deras produktion till kvantitet och värde, rörande arbetskraft och drivkraft, bevillningstaxerad inkomst m. m. Statistiken över bergshanteringen grundar sig på liknande uppgifter från bergverken. Sverige har sålunda en fortlöpande såväl drifts- som produktionsstatistik för industri och bergverk.

Industristatistiken.

16 Handelsstatistiken.

Handelsstatistiken tillkommer på ett i vissa hänseenden egendomligt sätt. Primärmaterialet utgöres av importörers och exportörers angivningsinlagor m. fl. tullhandlingar. Dessa tullhandlingar bearbetas emellertid icke direkt av kommerskollegium, utan i generaltullstyrelsens revisionsbyrås statistiska avdelning. Bearbetningen fullföljes sedan av kommerskollegium, som utger statistiken. En vidare egendomlighet med den svenska handelsstatistiken är att uppgifterna rörande värdet av såväl utförda som (med vissa undantag) införda varor grundar sig på direkta deklarationer av exportörer, resp. importörer vid varans angivning hos tullen. Endast rörande s. k. sorteringsgods användes det system med av sakkunniga uppskattade enhetsvärden, som förut tillämpats i vårt land, och i en eller annan form fortfarande helt eller delvis tillämpas i de flesta andra länder. I berättelsen rörande Handel redovisas varje varuslag med hänsyn till kvantitet och värde dels för införseln, dels för utförseln. Handelsomsättningen med skilda länder redovisas också med fördelning på olika varuslag och med uppgift om kvantitet och värde. Vart femte år skall berättelsen innehålla redogörelse jämväl för handlande inom riket.

Sjöfartsstatistiken.

Sjöfartsstatistiken erhåller sitt primärmaterial från redarne, vilka avgiva uppgifter rörande för bevillning uppskattad inkomst och för fartygens användning, med specificerad redogörelse för fartygens samtliga i utrikesfart verkställda resor och därvid intjänta bruttofrakter m. m., samt från hamnstyrelser och kanaldirektioner, tullkammare m. fl. Berättelsen omfattar redogörelse för handelsflottans bestånd, bemanning, användning m. m., för sjöfarten mellan Sverige och utlandet samt på utrikes orter och i rikets hamnar och kanaler ävensom till statsmyndighet redovisade sjöfartsavgifter.

Socialstatistiken och socialstyrelsen.

Tillsammans med statistiska centralbyråns statistik över befolkning, rättsväsen, jordbruk jämte politiska och kommunala förhållanden samt kommerskollegii statistik över industri, handel och sjöfart utgör socialstyrelsens statistik över sociala och arbetsförhållanden ej blott huvudparten av Sveriges officiella statistik, utan, från allmän synpunkt, också den viktigaste delen därav. Historiskt sett är arbets- och socialstatistiken betydligt yngre än de förut behandlade grenarna av vår officiella statistik. Såsom systematiskt fortlöpande statistik har den blott nått 20 års ålder, medan befolkningsstatistiken räknar 170 år och näringsstatistiken 100 år. Och dock är bland avdelningarna i Sveriges officiella statistik avdelningen »Socialstatistik» redan den mest omfattande av alla. Detta beror helt naturligt på det intensiva .nydaningsarbete på den sociala lagstiftningens och arbetsförhållandenas område, som kännetecknat de sista

17 decennierna. Därmed har följt, dels att en mängd specialundersökningar måst utföras, dels ock att oupphörligen nya områden påkallat en fortlöpande statistik. I sin nuvarande form och utsträckning- förskriver sig socialstatistiken från inrättandet av socialstyrelsen, vilken trädde i verksamhet med år 1 9 1 3 . Dessförinnan fanns emellertid i kommerskollegium sedan 1903 en särskild avdelning föi arbetsstatistik, och ännu tidigare, eller från 1897, hade under kommerskollegii överinseende vissa arbetsstatistiska undersökningar utförts, nämligen specialundersökningar över bageriyrket (utgiven 1899), över tobaksindustrien (utgiven 1899) och över de större mekaniska verkstäderna (utgiven 1904). Efter inrättandet av kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik tog den egentliga fortlöpande socialstatistiken sin början. År 1904 fick avdelningen i uppdrag att utarbeta regelbunden statistik över sjukkassornas verksamhet, (första årg. avseende år 1901) till vilken föregångare dock finnas i för åren 1 8 9 2 — 1900 av civildepartementet utgivna berättelser; och med år 1906 påbörjades en regelbunden statistik över olycksfall i arbete. Samtidigt utfördes specialundersökningar rörande boktryckerierna (utgiven 1909) och rörande arbetstidens längd inom industri och hantverk (utgiven 1911). En tidskrift — Meddelanden från kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik — utgavs också och blev från och med år 1908 månatlig. Tidskriften innehöll diverse socialstatistiska uppgifter, såsom översikter över kreaturs-, livsmedels- och bostadspriser, arbetsförmedlingen, byggnadsverksamheten, arbetslöshet, arbetsinställelser, kollektivavtal m. m. År 1912 ändrades tidskriftens namn till »Sociala meddelanden» och med årgången 1913 övertogs densamma av socialstyrelsen. Den ingår numera såsom Ser. F . i publikationsserien Statistiska meddelanden. Med socialstyrelsens tillkomst och övertagande av socialstatistiken intogs denna statistik som en särskild avdelning »Socialstatistik > i serien Sveriges officiella statistik. Dessförinnan hade publiceringen ägt rum i en fristående serie »Arbetsstatistik». Av den förut meddelade förteckningen på officiell statistik framgår, vilka berättelser som utgivas av socialstyrelsen. Såsom synes intaga specialutredningarna däri en framträdande plats. Eegelbundna årsberättelser eller periodiskt återkommande berättelser utgivas emellertid också, såsom rörande kollektivavtal, arbetsinställelser, byggnadsverksamheten i stadssamhällen, arbetartillgång, arbetstid och arbetslön inom Sveriges jordbruk samt angående kooperativ verksamhet. Statistiken över sjukkasseväsendet ingår under avdelningen »Försäkringsväsen», och statistiken över olycksfall i arbete har med redogörelseåret 1918 övertagits av riksförsäkringsanstalten. Åtskilliga andra områden göras emellertid till föremål för fortlöpande statistik av socialstyrelsen. Kesultaten därav, såsom rörande livsmedelspriser 1 6 3 9 20

q

18 och levnadskostnader, fylleriförseelser, arbetsförmedling, ställning på arbetsmarknaden, arbetslöshet, arbetslöner, hyrespriser m. m. offentliggöras regelbundet, vanligen månadsvis eller kvartalsvis, i Sociala meddelanden. Primärmaterialet till den fortlöpande socialstatistiken insamlas dels av särskilda ortsombud, dels genom uppgifter från ortsmyndighéter, arbetsgivare och arbetareföreningar, enskilda m. fl. Tvenne byråer inom socialstyrelsen äro så gott som helt upptagna av det statistiska arbetet. Efter föregående sammanträngda översikter över de för statistiken viktigaste tre ämbetsverkens arbeten må i det följande, i ännu mera sammanträngd form, redogöras för de återstående avdelningarna av den officiella statistiken. Avdelningen »Hälso- och sjukvård» i Sveriges officiella statistik upptar dels tre årsberättelser av medicinalstyrelsen, dels en årsberättelse av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och en av marinöverläkaren. MedicinalMedicinalstyrelsens första berättelse — Allmän hälso- och sjukvård — styrelsen. ^ ^ ^ 1 ^ . statistiska uppgifter rörande. lasarett och sjukvårdsinrättningar samt rörande dödsorsaker och sjukdomar. Berättelsen ingick tidigare (sedan 1861) såsom litt. K: I i Bidrag till Sveriges officiella statistik. Styrelsens andra berättelse — Sinnessjuk v år den i riket — behandlar motsvarande förhållanden för hospitalen. Berättelsen utgjorde tidigare (fr. o. m. 1861) litt. K: I I i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik. Den tredje berättelsen — Det civila veterinärväsendet — har först på senare tid (fr. o. m. 1916) utgivits som särskild publikation. Den behandlar väsentligen uppgifter rörande veterinärvården och köttkontrollen. Samtliga medicinalstyrelsens berättelser äro till avsevärd del ämbetsberättelser över medicinalväsendet och medicinalstyrelsens förvaltning. Primärmaterialet till statistiken erhålles från hälsovårdsnämnderna samt från läkare och veterinärer. ArméförvaUArméförvaltningens sjukvårdsstyrelses årsberättelse om hälso- och sjuleningens r(°nj r.-(j arm$n utgavs från och med år 1908 som fristående berättelse, ^lyrche!' men intogs med år 1911 i Sveriges officiella statistik. Före 1908 innehöll medicinalstyrelsens berättelse under litt. K: I uppgifter om besiktningen av värnpliktiga samt hälso- och sjukvården vid armén. MarinBörande hälso- och sjukvården vid marinen utgives likaledes sedan 1911 överläkarens ^ ö v e r iges officiella statistik en årsberättelse av marinöverläkaren. Sedan 190-1 hade denna förut publicerats som en fristående berättelse. I motsats till övriga berättelser om hälso- och sjukvården omfattar marinöverläkarens berättelse icke kalenderåret, utan tiden 1 oktober—30 september.

19 Den av lantmäteristyrelsen i Sveriges officiella statistik utgivna årsberättelsen Lantmäteri, om lantmäteri är till övervägande delen en förvaltningsredogörelse. Yissa uppgifter om allmänna skiftesverket samt om mätningsväsendet i städerna ha dock mera allmänt statistiskt intresse. Berättelsen utgjorde tidigare litt. O i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, där den intogs år 1867. Styrelsen erhåller primäruppgifterna genom lantmätarnas arbetsrapporter m. m. Avdelningen »Skogshushållning» innehåller domänstyrelsens förvaltningsberättelse med redogörelse för statens domäner och skogsväsendet. Föregångare till denna berättelse ha förut publicerats i det statistiska samlingsverket under litt. Q. De första berättelserna avgåvos av dåvarande Skogsstyrelsen och avse dels perioden 1 8 7 0 — 1 8 8 2 , dels en översikt över skogs- och jaktväsendet i Sverige före 1870. Inom domänstyrelsen förestås det statistiska arbetet av en särskild »domänstatistiker», som innehar skogshögskoleutbildning.

Skogshushållning.

Även lotsverherkets förvaltningsberättelse ingår i Sveriges officiella statistik. Lotsverket. Den intogs med år 1873 som litt. T i det äldre samlingsverket. Allmänna väg- och vattenbyggnader. Denna berättelse ingick från 1872 till 1910 såsom litt. S Allmänna arbeten i Bidrag till Sveriges officiella statistik. Den är till större delen en ren förvaltningsberättelse, men innehåller en del statistiska uppgifter om vägbyggnadsföretag och vägväsendet samt om enskilda järnvägar m. m.

Allmänna väg- och vattenbyggnader.

Sedan styrelsen för statens järnvägstrafik (från 1888 järnvägsstyrelsen) år 1862 inrättats, avgav styrelsen berättelse om statens järnvägstrafik under år 1862 med en sammanfattning av tidigare, av översten Nils Eriksson till Kungl. Maj:t avgivna, men icke tryckta redogörelser. Denna berättelse inledde litt. L i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, där sedermera år efter år vederbörlig trafikredogörelse offentliggjorts. Berättelserna voro frän början av mera anspråkslös beskaffenhet, men ha sedermera högst betydligt tilltagit i omfång. Den nuvarande berättelsen — Statens järnvägar — ingår i Sveriges officiella statistik, men skiljer sig till formatet från övriga berättelser i denna serie, i det att det gamla kvartsformatet bibehållits. Till innehållet är berättelsen dels en allmän redogörelse för statens järnvägars förvaltning och driftresultat, dels en i hög grad teknisk-statistisk berättelse angående trafiken på statens järnvägar och rörande statens järnvägsbyggnader. Om dessa senare hava dock under senare år avgivits berättelse i separat publikation.

Järnvägar.

Också en allmän järnvägsstatistile utarbetas och publiceras i den officiella serien sedan 1878. Den innehåller redogörelse även beträffande de enskilda

20 järnvägarna och har varit en av de största årsberättelserna i Sveriges officiella statistik. Dessutom utges i Statistiska meddelanden, ser. D, en månadsskrift, Jämvägsstatistiska meddelanden, vilken också i form av extrahäften innehållit preliminär årsstatistik rörande statens järnvägar, samt, såsom fristående publikation, en månadsstatistik för tjänstebruk. För det statistiska arbetet har järnvägsstyrelsen sedan gammalt ett särskilt statistiskt kontor. Även andra avdelningar inom järnvägsstyrelsen, såsom banavdelningen, trafikavdelningen och maskinavdelningen utgiva egna, fristående årsberättelser av delvis statistiskt art. Byggnadsbyrån utger sedan några år också en årsberättelse samt en månatlig lönestatistik. Postverket.

Liksom järnvägsstyrelsen har ock generalpostyrelsen ett eget statistiskt kontor, varest utarbetas postverkets i Sveriges officiella statistik ingående årsberättelse, som i det äldre samlingsverket sedan 1864 upptog litt. M. Berättelsen är till stor del en förvaltningsredogörelse, men innehåller även beaktansvärd statistik över postala förhållanden. Också telegrafstyrelsen har inom sig en statistisk avdelning. Styrelsens årsberättelse, Telefon och telegraf, är i likhet med övriga kommunikationsverks årsberättelser av blandat statistiskt, tekniskt och administrativt innehåll; den publiceras sedan 1861 i det statistiska samlingsverket, där den tidigare hade litt. I.

FörsäkringsAvdelningen »Försäkringsväsen» i Sveriges officiella statistik är ny för väsen. c]enna s e r i e och har icke någon föregångare bland den äldre seriens littera. Inom avdelningen publiceras fyra ordinarie årsberättelser, nämligen pensionsstyrelsens, riksförsäkringsanstaltens och försäkringsinspektionens berättelser samt socialstyrelsens sjukkasseberättelse. Allt sedan pensionsstyrelsen började sin verksamhet har densamma jämlikt sin instruktion avgivit berättelse rörande sin förvaltning under det nästförflutna året. Första årgången (1914) utgavs fristående, men med årgången 1915 ingick den i samlingsverket. Berättelsens titel var först K. Pensionsstyrelsen, men ändrades med årgången 1918 till Allmänna pensionsförsäkringen. Till innehållet är berättelsen väsentligen en förvaltningsredogörelse, men vissa delar därav beröra pensionsförsäkringsväsendet även från allmänna och statistiska synpunkter. Vart femte år innehåller berättelsen en fylligare behandling i dessa delar. Styrelsen har en särskild statistisk byrå. Material för 'sin

21 statistik erhåller styrelsen bl. a. utdrag) och nr mantalslähgderna.

från

församlingarnas dödböcker (månatliga

Riksförsäkringsanstaltens berättelse, även den till stor del en förvaltnings- Riksförsäkredogörelse, intogs med år 1911 i det statistiska samlingsverket. Ända sedan J%£~n riksförsäkringsanstalten inrättades (1902) hade emellertid årsberättelser av denna berättelse. offentliggjorts, men utanför den statistiska serien. Inom anstalten finns en försäkrings-matematisk och statistisk byrå. Anstalten för numera ett vidlyftigt arbetsgivareregister. Från och med 1918 har anstalten från socialstyrelsen fått övertaga statistiken över olycksfall i arbete, men har ej ännu hunnit offentliggöra någon årgång därav. Anstalten har även utgivit en mindre fristående årsberättelse om barnmorskornas pensionsanstalt (upphörde fr. o. m. år 1919). Såsom förut rörande socialstatistiken anförts har berättelse om sjukkassornas verksamhet utgivits sedan 1892. Den utgavs fr. o. m. årg. 1901 av kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik som litt. B. i den fristående serien Arbetsstatistik, men ingick med år 1911 i Sveriges officiella statistik under titeln Registrerade sjukkassor. Berättelsen utarbetas numera av socialstyrelsen, som är inspektionsmyndighet över sjukkassor och understödsföreningar. Ehuru, såsom ovan omnämndes, utan egen littera i Serien Bidrag till FörsäkringsSveriges officiella statistik saknas dock icke helt uppgifter om försäkrings^muilt™ väsendet i detta serieverk. För tiden 1 8 7 6 — 1 8 9 0 ingår i Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser (litt. H.) bl. a. även tabeller rörande brandförsäkringsinrättningarnas verksamhet. Genom kungl. kungörelse den 22 oktober 1886 ålades de inländska försäkringsanstalterna att för varje räkenskapsår till civildepartementet insända redogörelse för sin verksamhet och sin ställning vid årets början och slut. Även utländska anstalter, som i Sverige bedriva försäkringsrörelse, erhöllo viss uppgiftsskyldighet. Från och med året 1887 kunde därför civildepartementet avgiva fullständiga berättelser om försäkringsväsendet i riket. Dylika berättelser ha sedermera efter tillkomsten av försäkringslagen den 24 juli 1903 avgivits av försäkringsinspektionen. Med år 1912 intogs berättelsen i Sveriges officiella statistik. Berättelsen Enskilda försäkringsanstalter avgives numera i tre delar för varje år och meddelar tabelllariska översikter över försäkringsanstalternas verksamhet och räkenskaper. Under avdelningen »Fångvård» i Sveriges officiella statistik ingår fångvårdsstyrelsens förvaltningsberättelse. I det äldre samlingsverket var fångvårdsstyrelsens berättelse en av de äldsta. Den innehade däri sedan 1859 litt. G.

Fångvård.

22 undervisning.

Finanser.

Såsom av förteckningen över samlingsverket Bidrag till Sveriges officiella framgår ägnades litt. P. åt undervisningsväsendet. Den första berättelsen, vilken liksom de följande ända till år 1921 utgavs av ecklesiastikdepartementet, avsåg året 1868 och grundades dels på skolrådens, dels på folkskoleinspektörernas berättelser, vilka senare även tidigare utgivits från och med inspektionsperioden 1861 — 1 8 6 3 . På grund av bristande arbetskrafter och disponibla penningmedel kunde denna folkskolestatistik emellertid icke fullföljas. Den avbröts därför för åren 1 8 6 9 — 1 8 8 1 , och upptogs åter först med året 1882. Från läsåret 1 8 7 6 — 1 8 7 7 har en berättelse om statens elementarläroverk för gossar utgivits och sedan alltjämt fortsatts. Även den med år 1882 återupptagna folkskolestatistiken kunde sedermera fortsättas, dock med avsevärd försening och för åren 1887 — 1 8 9 2 endast i förkortad form. Med år 1911 infördes de två berättelserna rörande folkskolorna och de allmänna läroverken i den nya serien. Flera nya berättelser hava sedermera tillkommit. Från och med läsåret 1916 — 1 9 1 7 hava utgivits berättelseräven om de kommunala mellanskolorna och privatläroverken, till en början tillsammans, sedermera var för sig. En särskild berättelse om lärareutbildningen påbörjades också med läsåret 1 9 1 6 — 1 9 1 7 ; och för redogörelseåret 1919 ha de statistiska uppgifterna rörande realskole- och studentexamina utbrutits till en självständig publikation. Sedan den 1 januari 1921 är undervisningsstatistiken överflyttad till skolöverstyrelsen, där för ändamålet upprättats en särskild statistisk byrå, Vissa sammanslagningar av de olika berättelserna hava sedan dess skett eller äro under förberedelse.

s tatistik

Under avdelningen »Finanser» i Sveriges officiella statistik har sedan år 1911 utgivits en årsberättelse om accispUMiga näringar och sedan 1914 en årsberättelse om brännvinsförsäljningen (fr. o. m. 1919 .rusdrycksförsäljningen). Båda berättelserna utarbetas och utges av kontrollstyrelsen. Såsom förelöpare till dessa kontrollstyrelsens berättelser ingår i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, litt. Y, sedan 1873 en berättelse om brännvinstillverkning och försäljning, vilken från och med tillverkningsåret 1 8 8 6 — 1 8 8 7 även redovisar vitbets ockertillverkningen och från och med tillverkningsåret 1 9 0 3 — 1 9 0 4 ytterligare även maltdryckstillverkningen.

uppgifter om I Statistiska meddelanden ser. E, Uppgifter om bankerna, offentliggöras bankerna. s e c | a n 1 9 1 2 de i instruktionen för bankinspektionen anbefallda månatliga sammandragen över de av de enskilda bankerna varje månad avlämnade översikterna och ett sammandrag över dessa bankers ställning vid varje års bokslut. Dessutom utger bank- och fondinspektionen som särskild publikation de i samma

23 instruktion anbefallda årliga uppgifterna om hypoteksbanken och hypoteksföreningarna. Sedan 1909 har vattenfallsstyrelsen i en serie Meddelanden från K. Vattenfallsstyrelsen utgivit dels en årsberättelse om Statens Vattenfallsverk, innehållande redogörelse för styrelsens ämbetsförvaltning och det finansiella resultatet samt trafik, drift och anläggningsarbeten m. m. vid kanal- och kraftverk, med utförliga statistiska tablåer, dels ock särskilda specialredogörelser för diverse kanal- och kraftverksbyggnader. Med årgången 1920 har berättelsen intagits i Sveriges officiella statistik.

va

statens "g^alls"

En del av den statistik, som offentliggöres i fristående publikationer, har i de officiella i det föregående redan berörts. Här skola endast några ord tillfogas rörande yerkei^fcke jordbruksdepartementets och lantbruksstyrelsens berättelser. ingående statistik.

Uppgifter om vägar och skjutsanstalter ingingo tidigare i Kungl. Maj:ts Jordbrk ks(h ja,i ebefallningshavandes femårsberättelser. Sedan 1906 har emellertid jordbruks'i tet. departementet utgivit en årsberättelse om allmänna väghållningsbesväret på landet (för åren 1 9 0 6 — 1 9 0 8 utarbetad av kammarkollegium), i vilken för varje väghållningsdistrikt vägarnas längd, kostnaden för väghållningen m. m. efter vägstyrelsernas uppgifter angivas. Från och med år 1921 skall denna statistik utarbetas av kommunikationsdepartementet. Alltsedan år 1901 har jordbruksdepartementet även utgivit en årlig redogörelse för den med statsmedel understödda hästpremieringen m. "m. Den årsberättelse, som lantbruks styr el sen allt sedan den inrättades (1889) Lantbruksutgivit, innehåller statistik rörande åtskilliga till lanthushållningen hörande s # r * s c n " ämnen. På samma gång som berättelsen utgör en redogörelse för styrelsens och de styrelsen underlydande tjänstemäns samt de under dess inseende ställda läroverks och andra anstalters ävensom hushållningssällskapens verksamhet, innehåller den nämligen ett flertal tabeller och tabellariska översikter över jordbruk och lanthushållning i allmänhet, husdjursaveln, lantbruksundervisningen, fiskerinäringen m. m. Styrelsen utger dessutom i sina Meddelanden en del statistiskt uppställda redogörelser, av vilka må nämnas en årsberättelse rörande de Svenska smör pr övningarnas verJcsamhet, en årsberättelse från Sveriges lantbrukskonsulent i England samt under senare å r ' a v L. Nannesson på styrelsens uppdrag bearbetade Rälcenshapsresultai från svenska jordbruk.

24 II. Allmän del. Redogörelse för utredningens tillkomst och syfte. I skrivelse till Konungen den 26 maj 1915 (n:r 126) har riksdagen anhållit att Kungl. Maj:t måtte taga i övervägande, huruvida och på vad sätt en minskning av utgifterna för Sveriges officiella statistik kan komma till stånd i samband med förändringar av statistikens utarbetande, offentliggörande och distribution. Motion i 2:dra Denna riksdagens hemställan var närmast föranledd av en motion i andra kammaren kammaren av herr Hage (n:r 168, 1915) om skrivelse till Kungl. Maj:t anav herr'Hage. gående minskning av utgifterna för Sveriges officiella statistik i samband med omläggning av grunderna för densamma. I nämnda motion framhålles, att storleken av utgifterna för den officiella statistiken visserligen ej direkt framkommer av statsbudgeten, och att det torde kräva en tämligen vidlyftig utredning för att man skall kunna med siffror klarlägga, vad uppgörandet, tiyckandet, utgivandet m. m. av samtliga statsverks statistik belöper sig till i sin helhet, men att omständigheter likväl finnas, som tala ett tydligt språk om, huru utgifterna för statistiskt arbete vuxit under de senaste åren, och huru desamma uppgå till synnerligen avsevärda belopp. Motionären framhåller också, att i riksdagskretsar den uppfattningen vore synnerligen allmän, att Sveriges officiella statistiska publikationer tillvuxit allt för ohejdat. Denna uppfattning hade bl. a. vid en debatt i andra kammaren 1 9 1 3 , föranledd av en interpellation av herr Bogren, givits tydligt uttryck. Man hade vid denna debatt i någon mån kunnat spåra en underton av misstro till och förakt för betydelsen av det statistiska arbetet i allmänhet, som motionären för sin del icke kunde dela, men i den mån denna interpellationsdebatt utgjorde en reaktion mot en alltför långt gången specialisering och vidlyftighet i statistiken, var den som opinionsyttring av synnerligen stor betj'delse. Yissa delar av den, enligt motionärens mening, till oproportionerliga dimensioner utvuxna statistiken, torde knappast komma till större användning och kostnaderna härför bli improduktiva. En utredning vore även behövlig, huruvida man ej i vissa fall satte statistiken allt för stora uppgifter före och vid åstadkommandet av primäruppgifter förfor på ett tämligen summariskt sätt, varigenom en så tillförlitlig bild av förhållandena, som man i allmänhet trodde sig kunna nå, i många fall ej kunde grundläggas genom de statistiska siffrorna. — En ut-

25 redning borde emellertid först inrikta sig på en undersökning, huruvida en stor del av den statistik, som tryckes och offentliggöras, ej har sitt egentliga och naturliga spridningsområde inom det verk, där statistiken uppgöras. Den genom respektive verk utgivna statistiken torde vara i stor utsträckning special-statistik av den art, att det kan ifrågasättas om den försvarar sin plats i den officiella statistiken. Man kunde tänka sig en sådan anordning, att endast mera betydelsefulla och allmängiltiga statistiska siffror från resp. verk offentliggöras i den officiella statistiken, samt att i samband härmed hänvisades till inom resp. verk befintliga specialutredningar för det fall, att man önskade sig upplysningar i detaljfrågor. — Utredningen borde vidare röra sig om, huruvida ej i vissa fall, då förhållandena därtill giva anledning, man kan inskränka det statistiska arbetet till åstadkommandet av jpnmåV-materialet. Enligt motionärens mening skulle nämligen i många fall vara att befara att de utarbetade tabellerna ej komme till användning — vissa års utarbetade statistik och vissa delar av samma statistik kommer kanske till användning vid planerandet av reformer m. m. under det andra delar och andra års statistik förblir oanvänd. I dylika fall borde man kunna ordna saken så, att möjlighet finns att vid behov begagna sig av de anvisningar, som en statistik kan giva utan att man under alla förhållanden behövde bearbeta primäruppgifterna. — Motionären anförde som sin åsikt, att statistik, som rör sociala förhållanden, befolkningsförhållanden, skatte- och kommunallagstiftning m. m. dylikt är av den betydelsen att någon inskränkning däri ej kan ifrågasättas. Yid bedömandet av i vilken utsträckning en reducering av det statistiska oarbetade materialet bör äga rum inom andra områden, borde utredningen lägga till grund en uppdelning av det statistiska materialet i 1) statistiskt material, som har stor allmän betydelse och användning, 2) statistiskt material, som mera undantagsvis kommer till allmän användning och 3) statistiskt material, som uteslutande eller nästan uteslutande har betydelse för respektive statsverk. Över förenämnda motion avgav andra kammarens tredje tillfälliga utskott, till vilket motionen remitterades, utlåtande den 4 maj 1915 (nr 9). I detta utlåtande framhålles, att åstadkommandet av besparingar i det statistiska trycket även förut varit föremål för uppmärksamhet från riksdagens sida. Med anledning av riksdagens skrivelse den 11 maj 1884 om större ordning och likformighet i expensmedlens användande hade chefen för civildepartementet anmodat chefen för statistiska centralbyrån att inkomma med utredning och förslag om åtgärder till vinnande av minskning i kostnaderna för det statistiska trycket. I det utlåtande, som chefen för centralbyrån, efter hörande av flertalet ämbetsverk, som utgåvo officiell statistik, och med instämmande av den då fungerande s. k. statistiska beredningen (numera statistiska tabellkommis1639 20

A

Andra kammarens

tiimuiiga ut kotts « M\JSIV

26 sionen), avgav, angåvos tre utvägar, vilka kunde tänkas åstadkomma besparingar på området, nämligen 1) minskande av publikationernas volym, 2) minskande av själva arbets- ocli materialkostnaderna för publikationernas utgivande och 3) minskande av publikationernas upplagor. I fortsättningen av sitt utlåtande uppehåller sig utskottet utförligt vid dessa utvägar, av vilka utskottet anser den förstnämnda vara utan jämförelse kraftigast verkande. Inskränkning av publikationernas volymer kan ske dels genom inskränkningar i själva statistiken, dels genom bättre tillvaratagande av utrymmet. Utskottet diskuterar särskilt ingående möjligheterna av en inskränkning i själva statistiken. En granskning och sovring av vad som utgör föremål för statistisk undersökning anses befogad i syfte att, om så låter sig göra, ur publikationerna utgallra en del statistik, vars förekomst kan konstateras vara obehövlig. En sådan åtgärd påkallar uppmärksamhet redan av det skäl, att genom inskränkningar å vissa områden större möjlighet beredes att tillmötesgå från andra håll framställda, till synes berättigade krav på, fullständigare statistik än den nuvarande. Som exempel på önskningar i denna riktning anföres statistik över levnadskostnader samt över de pris, som livsmedelsproducenterna erhålla för sina varor. Liksom- motionären konstaterar utskottet, att man under senare åren på åtskilliga håll och även inom riksdagen frågat sig, huruvida den allt rikligare svällande floden av statistiskt tryck verkligen är erforderlig och motiverad. Kostnaderna härför äro påtagliga, men för mången har det synts lika uppenbart, att en del, av vad som erhållits, icke är av den allmänna nytta, som kan motivera de därpå nedlagda kostnaderna. Givetvis bör lekmannen vara utomordentligt försiktig, då han bildar sig omdömen av detta slag. Frestelsen att underskatta vad som ligger mera avlägset det egna verksamhetsområdet eller utanför den egna intressesfären ligger nära till hands. Svårigheter föreligga även att ordentligt sätta sig in i frågan i hela dess omfattning. Med erkännande härav anser utskottet det dock påtagligt, att de rådande förhållandena berättiga till en ingående undersökning, huruvida något är att göra i det syfte, som motionären avsett. En undersökning rörande i vilken mån insamlandet av primäruppgifterna kunde ske med bättre samarbete mellan den statistiska sakkunskapen och sakkunskapen på det område, som utgör statistikens föremål, dels till undanröjande av den misstro och animositet mot statistiken, som på skilda håll förmärkes, dels till fromma för statistiken själv, sammanhänger nära med frågan om statistikens allmänna organisation. Denna fråga berör utskottet senare i sitt utlåtande i anslutning till omnämnandet av det av 1905 års statistiska kommitté år 1910 avgivna förslaget om åstadkommande av större enhetlighet och planmässighet m. m. i statistiken, förnämligast genom, en ökad centralisation av det officiella statistiska arbetet och en fackmässigare

27 sammansättning av statistiska tabellkommissionen m. m.; och framhåller utskottet för sin del, att, även om de av kommittén föreslagna åtgärderna möjligen ej äro de enda riktiga, enhetlighet och planmässighet i statistikens ledning dock ur ekonomisk synpunkt äro av mycket stor betydelse, vadan det vore önskvärt om åtgärder i detta syfte så snart som möjligt komme till utförande. Utskottet uppehåller sig vidare vid den del av statistiken, som erhåller sitt primärmaterial från lokalförvaltningarna, vilken statistiks nödvändighet för verkens centrala ledning vitsordas, men rörande vilken en utredning dock anses vara motiverad i syfte att utröna, i vilken mån överdrifter här förekomma. Utskottet anser att en undersökning rörande det statistiska primärmaterialet och dess insamlande möjligen kan ge vid handen, att besparingar kunna göras genom att underlåta att insamla material, som ger till resultat en statistik, som är av mindre betydelse eller som är i sina grunder otillfredsställande. Motionärens förslag att i vissa fall låta det insamlade statistiska primärmaterialet ligga obegagnat till dess behov av en bearbetninginställer sig förklarar sig utskottet icke kunna biträda. Erinrande om att primärmaterialet i varje fall måste underkastas sakkunnig granskning och sovring med därav föranledd skriftväxling med uppgiftsiämnarna, vilken skriftväxling av naturliga skäl icke kan uppskjutas till framtiden, betvivlar utskottet att mycket vore att ekonomiskt vinna på att låta det sovrade materialet ligga, utan att möjligheten för statistiken att fylla sina uppgifter därmed äventyras. Många behov av statistik kunna tänkas, vilka icke skulle komma att bli tillgodosedda genom en sådan anordning. Detta på den grund, att dessa behov antingen icke nog kraftigt skulle kunna göra sig gällande för att framdriva en önskad bearbetning av det befintliga materialet, eller, om så skulle vara förhållandet, att den av bearbetningen förorsakade tidsutdräkten skulle göra det slutligen erhållna resultatet värdelöst eller mindervärdigt. Däremot anser utskottet motionärens förslag om att vissa speciella delar av statistiken icke offentliggöras, utan endast finnas tillgängliga inom resp. verk, varom upplysning skulle lämnas i den offentliggjorda mera koncentrerade statistiken, vara värt att taga i övervägande. Ett annat lämpligt sätt vore att icke varje år publicera det bearbetade materialet, utan endast med längre mellanrum, exempelvis vart femte år. En dylik åtgärd förordas även i statistiska centralbyråns och socialstyrelsens till utskottsutlåtandet bifogade skrivelser. Utskottet förordar vidare en undersökning av, huruvida icke med ekonomisk fördel en utgallring ur den officiella statistiken kan företagas av vad som icke kan anses falla inom statistikens egentliga område, nämligen vad som utgör rena förvaltningsredogörelser, ävensom huruvida inskränkningar i textavdelningarna kunna åstadkommas. Såsom en ytterligare utväg till minskning av publika-

28 tionernas volym framhålles användandet i större utsträckning av den grafiska framställningsmetoden. Ävenledes anser utskottet utredning behövlig om tabellutrymmet överallt tillvaratages på bästa tänkbara sätt. Körande den andra utväg, som av dåvarande chefen för centralbyrån med anledning av 1884 års riksdagsskrivelse angivits, nämligen en minskning av själva arbets- och materialkostnaderna för publikationerna, pekar utskottet på möjligheten att en statens tryckeriexpedition kunde verka i denna .riktning. Vida effektivare anser utskottet det dock även i detta avseende vara, om en gemensam ledning av hela statistiken åstadkommes. Med hänsyn till den tredje och sista utvägen att minska kostnaderna, nämligen att inskränka upplagorna, pekar utskottet på möjligheten av en indragning av gratisutdelningen till riksdagens ledamöter i den utsträckning, som sedermera blivit genomförd. P å utskottets hemställan biföll andra kammaren motionen. Första kamRiksdagens beslut. maren biträdde på förslag av sitt andra tillfälliga utskott (utlåtande nr 14, 1915) ävenledes motionen. Över den riksdagens skrivelse, som i anledning av kamrarnas nämnda Utlåtande den 16 okto- beslut avläts till Kungl. Maj:t, anbefalldes den 18 juni 1915 kommersber 1916 av kommers- kollegium, statistiska centralbyrån och socialstyrelsen att gemensamt avgiva kollegium, utlåtande. Till åtlydnad härav avgåvo ämbetsverken ett den 16 oktober 1916 statistiska centralbyrån dagtecknat gemensamt utlåtande, från vilket avvikande mening anmäldes av staoch social- tistiska centralbyrån. Det av kommerskollegium och socialstyrelsen dikterade styrelsen. utlåtandet uppehåller sig mycket utförligt vid själva den allmänna organisationsfrågan, varvid ämbetsverken starkt förorda det s. k. decentralisationsalternativet. Då den nämnda organisationsfrågan icke faller under sakkunnigas uppdrag, föreligger här ej anledning att närmare referera de synpunkter, som i detta ämne framföras av verken. Statistiska centralbyrån, liksom den år 1905 tillsatta statistiska kommittén, förordar däremot en centralisering i största möjliga omfattning av statistiken till ett centralverk. Emellertid må ur ämbetsverkens ovanberörda skrivelse den 16 oktober 1916 här citeras följande uttalande: »De ölägenheter, som kunna anses vidlåda den officiella statistikens organisation, äro, enligt ämbetsverkens bestämda uppfattning, i stort sett icke att hänföra till den nuvarande decentralisationen, som tvärtom ur nyttans synpunkt bör bibehållas och i mån av behov utvecklas, ehuru givetvis med noggrant iakttagande av att onödiga eller mindre lämpliga nybildningar undvikas. Däremot torde det vara uppenbart, att, med den utveckling Sveriges officiella statistik ernått, statistiska tabellkommissionen med sin nuvarande organisation icke längre är lämpad för den uppgift, som eljest skulle tillkomma densamma. Den reform, som kan behövas ifråga om statistikens organisation, särskilt vad beträffar erforderlig ledning av det statistiska arbetet

29 i dess helhet, synes alltså bestå däri, att nämnda kommission ombildas eller ersattes av annat organ, som på ett verksamt sätt må kunna handhava uppgiften att inom hela "den officiella statistiken åstadkomma och bibehålla nödig enhet och planmässighet, särskilt ur statistisk-tekniska synpunkter, men även i förvaltningens intresse.» Ämbetsverken förorda, att en utredning härutinnan må komma till stånd. Med hänsyn till riksdagsskrivelsens utredningskrav framhålla ämbetsverken som sin åsikt, att det lämpligen borde uppdragas åt samtliga de ämbetsverk, vilka hava utgivandet av officiell statistik sig anförtrott, att själva utöva noggrann tillsyn över att i vederbörandes statistiska berättelser sådant uteslutes, som icke är av tillräckligt administrativt eller allmänt statistiskt intresse för att motivera de med utarbetandet och utgivandet därav förenade kostnader samt att utreda, huruvida det statistiska materialet skall publiceras i dess helhet eller endast i sammandragen form, huruvida det bör publiceras årligen eller endast med vissa mellantider, huruvida besparingför statsverket kan vinnas genom åtskiljande av statistiska redogörelser från förvaltningsredogörelser o. s. v. Den mera speciella frågan rörande statistiska tabellkommissionen anse ämbetsverken böra kunna anförtros åt kommerskollegium, statistiska centralbyrån och socialstyrelsen, »vilka tre ämbetsverk för närvarande omhänderhava största -delen av Sveriges officiella statistik», att gemensamt utreda i samråd med övriga ämbetsverk, som utgiva berättelser tillhörande Sveriges officiella statistik, ävensom med andra på området sakkunniga. Skrivelsen utmynnar slutligen i en hemställan att Kungl. Maj:t täcktes åt ämbetsverken meddela berörda uppdrag. I sin till ämbetsverkens utlåtande fogade reservation anför statistiska centralbyrån avvikande åsikt rörande så gott som alla de positiva förslagen i ämbetsverkens gemensamma skrivelse. Reservationen utmynnar bland annat i en hemställan, att Kungl. Maj:t täcktes uppdraga åt särskilda sakkunniga att verkställa utredning och avgiva förslag angående en verklig överledning av hela den officiella statistiken. På samma gång som centralbyrån uttalar sin principiella anslutning till det s. k. centralisationsalternativet och sålunda tar principiellt avstånd från det av de båda övriga ämbetsverken förordade decentralisationsalternativet i fråga om möjliga lösningar av den officiella statistikens allmänna organisationsfråga, har centralbyrån nämligen i sin reservation — med uttalande att det ej torde kunna förväntas, att statsmakterna skulla vara benägna att taga ställning till organisationsfrågan på sådant sätt, att ettdera systemet gåves bestämt företräde framför det andra eller binda sig i en dylik mera teoretisk fråga, utan torde önska förbehålla sig fria händer att i varje förekommande fall fatta det beslut, som med hänsyn till föreliggande omständigheter kan befinnas ändamålsenligt — icke funnit det lämpligt att nu ånyo

30 draga den gamla frågan om centralisation eller decentralisation inom den officiella statistiken inför Kungl. Maj:t, utan i stället ansett, att ämbetsverken med anledning av riksdagsskrivelsens yttranden bort upptaga till behandling endast den sida av organisationen, som berör övervakandet eller överledningen av det statistiska arbetet i riket. Statistiska centralbyrån förklarar sig ense med de båda övriga ämbetsverken däruti, att en omorganisation liärntinnan är av behovet påkallad, men medan de senare synas anse, att den ifrågasatta reformen kunde inskränkas till en förändring i sättet för statistiska tabellkommissionens bildande utan någon nämnvärd utvidgning av densammas uppgifter, är centralbyrån av den uppfattningen, att vad som erfordras är icke en endast rådgivande myndighet utan en verklig överledning, utrustad med därför nödig befogenhet. Överledningen borde erhålla ej blott skyldighet att framställa önskemål beträffande det statistiska arbetets planläggning och utförande utan även makt att därvid göra sin vilja gällande. Den borde vidare få i sin hand uppsikten över såväl hela den egentliga officiella statistiken som ock de för uppgiftslämnarna oftast synnerligen betungande och merendels mycket kostsamma statistiska utredningar, som utföras av kommittéer eller för kommittéers räkning. Huruvida en sådan reform kan ernås endast genom en omorganisation av statistiska tabellkommissionen eller, såsom 1905 års statistiska kommitté föreslagit, tillika genom en utsträckning av centralbyråns befogenhet, lämnas därhän, m e n . anses denna organisationsfråga- i varje fall kräva närmare utredning. Kommerskollegii och socialstyrelsens förslag att utredningen skulle anförtros åt de tre ämbetsverken i samråd med övriga statistikutgivande verk och andra på området sakkunniga personer finner centralbyrån oformligt. Centralbyrån förklarar sig själv sakna varje möjlighet att deltaga i detta utredningsarbete och är ej fullt övertygad att ämbetsverken själva över huvud taget få anses sitta inne med den allsidiga insikt i beskaffenheten och användningen av den officiella statistikens mångskiftande grenar, som för ett dylikt uppdrags utförande kräves. Centralbyrån håller alltså före, att utredningens utförande bör anförtros åt ett fåtal särskilt tillkallade sakkunniga personer. Med hänsyn till den i riksdagsskrivelsen begärda utredningen angående allmänna inskränkningar i det statistiska trycket, vilken utredning kommerskollegium, och socialstyrelsen föreslagit skulle uppdragas åt de särskilda statistikutgivande verken själva, påyrkar centralbyrån att den föreslagna statistiska överledningen skulle dels såsom en bland sina första uppgifter få att verkställa den allmänna revision eller inventering av den befintliga officiella statistiken som kan befinnas nödig, dels ock hava att städse utöva tillsyn över de statistiska publikationerna även i de hänseenden, varom här är fråga. Förutom sitt ovannämnda yrkande om tillkallande av sak-

31 kunniga hemställde centralbyrån bl. a., att Kungl. Maj:t täcktes anmoda statistiska tabellkommissionen att taga i övervägande, huruvida ett billigare papper bör komma till användning för det officiella statistiska trycket. Att en revision av gällande bestämmelser härutinnan kunde vara påkallad hade även av de två övriga ämbetsverken framhållits. Yid föredragning inför Kungl. Maj:t den 31 december 1919 av förevarande ärende anförde cl. v. chefen för finansdepartementet bl. a. följande: »Värdet av en noggrant insamlad, omsorgsfullt bearbetad och med omdöme publicerad statistik från olika samhällslivets områden är numera allmänt erkänt. Att statistikens omfattning i det hela växer med samhällets egen utveckling, som alltmer påkallar ingående kännedom om företeelser av skilda slag, är ofrånkomligt. Särskilt med hänsyn till statsmakternas behov av tillförlitligt material för bedömande av uppkommande nya spörsmål eller då förhållandena inom samfundslivet förändras i ett eller annat hänseende, kunna esomoftast utvidgningar eller omläggningar av det statistiska arbetet bliva oundgängligen påkallade. Att en gång för alla fastslå omfattningen i olika hänseenden av det statistiska arbete, som i officiell väg skall anordnas, är fördenskull otänkbart. Emellertid skulle, därest förändringarna i det statistiska arbetet inskränkte sig till tid efter annan skeende utvidgningar, å ena sidan kostnaderna för det allmänna kunna bliva betungande nog, och å andra sidan resultaten av arbetet genom själva den växande omfattningen kunna bliva svåröverskådliga. Det ar därför erforderligt att undersöka, huruvida icke en sovring kan ske, varigenom kostnaderna begränsas utan att det samlade arbetsresultatet förlorar i brukbarhet. Det torde vara åtminstone mycket sannolikt, att en närmare granskning skulle ådagalägga, att statistisk materialinsamling bedrives i vissa avseenden utan att motsvara något aktuellt eller sannolikt framtida behov. An mera troligt är, att publicering av material kan hava förekommit i en utsträckning, som icke kan motiveras av materialets betydelse. Tämligen säkert förefaller det slutligen vara, att besparingar skulle kunna ernås genom förändringar i avseende å papperskvaliteter och tryckningsförhållanden. Den av 1915 års riksdag i skrivelse nr 126 framställda anhållan, att Kungl. Maj:t måtte taga i övervägande, huruvida och på vad sätt en minskning av utgifterna för Sveriges officiella statistik kan komma till stånd, synes mig alltså böra föranleda åtgärd från Kungl. Maj:ts sida. Först framställer sig då spörsmålet, i vad mån omedelbara åtgärder i det av riksdagen angivna syftet kunna vidtagas och i vilken utsträckning särskilt förberedande utredningsarbete är påkallat.

statsrådsvr ^f}et december 1919 '

32 Jag kan icke dela den av kommerskollegium ocli socialstyrelsen uttalade uppfattningen, att, efter ett åläggande från Kungl. Maj:t, frågan skulle — utom i vad angår statistiska tabellkommissionens ombildning — helt överlåtas åt ämbetsverkens eget bedömande. Den tillsyn över det statistiska arbetet inom vederbörande verk, som Kungl. Maj:t vid bifall till de båda ämbetsverkens framställning skulle anbefalla olika statistikutgivande verk att utöva, åligger givetvis redan utan något Kungl. Maj:ts särskilda beslut verken i fråga.» Statsrådet förordade härefter vissa åtgärder till minskande av kostnaderna för statistiken, såsom att av Kungl. Maj:t tillsatta kommittéer eller enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade sakkunniga genom cirkulärskrivelse anbefallas att före igångsättandet av mer omfattande statistiska utredningar inhämta vederbörande departementschefs medgivande, att utdelningen av det statistiska trycket till riksdagens ledamöter i enlighet med riksdagens tillstyrkande begränsas och i samband härmed de statistikutgivande verken anbefallas att reducera upplagornas storlek, att tabellkommissionen i enlighet med statistiska centralbyråns hemställan, anmodas att skyndsamt taga i övervägande, huruvida ett billigare papper bör komma till användning i det statistiska trycket och i ärendet till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till föreskrifter. Sedan vidare erinrats om frågan om inrättandet av en statens tryckeriexpedition, anförde statsrådet ytterligare: »För att kunna skrida till ytterligare åtgärder och verkställa en verklig sovring av den nuvarande officiella statistiken erfordras uppenbarligen särskild utredning. En sådan utredning synes mig först böra taga sikte på önskemålet att skyndsamt få undersökt, huruvida publicering av statistiskt material för närvarande sker i större utsträckning eller oftare än som motsvarar värdet av att bringa resultaten till offentligheten genom tryckta publikationer. En sålunda inriktad utredning torde ha större utsikter att uppnå praktiskt viktiga resultat än om undersökningen från början bleve lagd så brett, att en ingående undersökning skulle påkrävas jämväl angående såväl materialinsamling som bearbetning. Till dessa områden torde utredningen få utvidga sig, först sedan det visat sig framgå som erforderligt ur den preliminära undersökning, jag nyss berört. Resultatet av ett sålunda verkställt försök att sovra i de statistiska publikationerna torde böra utan tidsutdräkt delgivas Kungl. Maj:t för eventuella besluts fattande om begränsningar i avseende å publiceringen. Yid den nu antydda utredningen torde undersökningsarbetet emellertid icke böra stanna. Det bör ock göras till föremål för övervägande, huruvida någon framtida kontrollanordning lämpligen kan åstadkommas, varigenom sovringsarbetet bliver fortsatt. Jag håller före, att utredningen icke bör taga närmare befattning med den principiella frågan om centralisation eller decentralisation av det statistiska arbetet. Statsmakterna torde med all sannolikhet

33 fortsättningsvis liksom hittills bedöma frågan om det statistiska arbetets förläggning, inom förvaltningen som en lämplighetsfråga. Jag finner därför ett principuttalande avsett att binda den framtida utvecklingen alls icke påkallat. Statistiska centralbyråns framställning om en utredning, direkt inriktad på att åstadkomma en verklig överledning av hela den officiella statistiken, kan jag icke biträda, då ett dylikt direktiv innebure ett visst ställningstagande till förmån för centralisationsprincipen. Den utredning, som enligt min mening nu bör ske, torde hava att sätta sig rent praktiska mål före. Det bör övervägas, huruvida det kan i lämpliga former åstadkommas någon anordning, varigenom permanent kontroll, ur företrädesvis ekonomisk synpunkt, kunde åvägabringas över det statistiska arbetet. I detta sammanhang lärer det få bliva föremål för prövning, huruvida den nuvarande statistiska tabellkommissionen, vilken redan på grund av sin sammansättning av, förutom ordförande, 21 ledamöter, icke kan anses vara tillfredsställande organiserad, skall ombildas eller helt upphöra. Ett utredningsarbete av den beskaffenhet, jag nu antytt, lärer icke lämpligen böra påläggas något eller några av de statistikutgivande ämbetsverken. Fastmera torde det böra utföras av omdömesgilla personer utanför ämbetsverken med rätt för dessa personer att höra representanter för de olika verken eller därifrån inhämta yttranden. Jag finner mig alltså böra förorda, att för utredningens verkställande särskilda sakkunniga varda tillkallade.» Sedan departementschefen härefter hemställt om bemyndigande att tillkalla högst tre sakkunniga att inom departementet biträda vid utredning angående minskning av utgifterna för den officiella statistiken samt angående frågan, huruvida och i vilken utsträckning viss permanent kontroll, företrädesvis ur ekonomisk synpunkt, över det statistiska arbetets bedrivande lämpligen bör anordnas och att sekreterare finge av departementschefen tillkallas, blev denna hemställan av Kungl. Maj:t bifallen. I enlighet härmed har statsrådet den 20 februari 1920 anmodat ledamöterna av riksdagens första kammare landshövdingen P. Å. V. Schotte och godsägaren G. B. Sederholm samt ledamoten av riksdagens andra kammare förste bokhållaren E. A. Hage att såsom sakkunniga utföra omförmälda uppdrag, varvid åt undertecknad Schotte uppdragits att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. Samma dag har statsrådet förordnat docenten vid Lunds universitet Fil. Dr. 8. B. Wicksell att vara sekreterare hos sakkunniga.

1 6 3 9 20

5 Tmsättande

av de ^ -

sakkunni a

"Utredningens omfattning. Sakkunnigas uppgift liar i enlighet med det meddelade uppdraget varit att söka utreda, huru och på vad sätt en minskning av utgifterna för den officiella statistiken skall kunna åstadkommas. Ay motiveringen till riksdagens förenämnda skrivelse den 26 maj 1915 framgår också uppenbart, att riksdagen i betraktande av de alltmer ökade kostnaderna för statistikens insamlande, bearbetning och publicering förutsatt att besparingar, indragningar och omläggningar skola kunna vidtagas på detta område. Efter tillkomsten av nämnda riksdagsskrivelse har icke blott kostnaderna för statistiken avsevärt ökats, utan även statsfinansernas läge blivit sådant, att den största sparsamhet rörande alla statsutgifter mer än eljest blivit en bjudande plikt. Sakkunniga hava i följd härav haft anledning utgå ifrån, att avsevärda indragningar och besparingar i det statistiska arbetet och de statistiska publikationerna måste komma till stånd. Med denna utgångspunkt har det framför allt gällt att söka utreda, varest och på vad sätt dylika besparingar skola kunna vidtagas, utan att därmed äventyra de betydelsefulla allmänna och speciella uppgifter, som statistiken har att fylla i det moderna samhället. Till efterrättelse av anvisningen i statsrådsprotokollet den 31 december 1919 (jfr sid. 32) hava sakkunniga huvudsakligast koncentrerat sitt arbete på en underutredningen sökning, > huruvida publicering av statistiskt material för närvarande sker i begränsad till g t ö l T e utsträckning eller oftare än som motsvarar värdet av att bringa resulafitatisSS täten till offentligheten genom tryckta publikationer». Visserligen torde det, material. en\[gt sakkunnigas mening, av den sålunda utförda undersökningen tydligt framgå, att det är i hög grad önskvärt, att den bredare anlagda utredning, däri frågan om materialinsamlingen och bearbetningen jämväl upptages till ingående prövning med det snaraste kommer till utförande, men lärer det ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan sakkunniga i anledning av uppdraget av den 31 december 1919 avgivit »preliminär undersökning» rörande publiceringen av statistiskt material, angöra, huruvida och på vad sätt även det berörda allmännare utredningsarbetet bör komma till stånd. I och för utredningen om den officiella statistikens offentliggörande genom tryck har till en böljan undersökts, vilka publikationer rätteligen och skäl igen böra inbegripas under den officiella statistiken och således skolat ankomma på sakkunniga att behandla. I inledningen till sakkunnigas betänkande hava uppgifter lämnats om vilka officiella publikationer av statistisk art, som för närvarande utkomma i vårt land. Hänvisande till denna redogörelse må framhållas, att den på sak-

35 kunniga ankommande utredningen främst inriktats på de publikationer, som ingå i samlingsverket Sveriges officiella statistik. Men härvid hava sakkunninga ej kunnat stanna. Även i serien Statistiska meddelanden ingå redogörelser, grundade på statistiskt material av olika slag, vadan dessa meddelanden icke kunnat lämnas ur räkningen, om de också icke i samma mån ansetts behöva underkastas en ingående granskning som de i samlingen Sveriges officiella statistik ingående publikationerna. Statistiska berättelser, som äro periodiska och regelbundet utkommande, hava såsom regel varit föremål för utredningen sakkunnigas uppmärksamhet, medan däremot speciella statistiska utredningar h a r eJ om" och monografier, som på grund av medgivande eller beslut av Kungl. Maj:t tSkfspecSeller andra behöriga förfoganden vid särskilda tillfällen utgivits, i allmänhet ^redningar, icke undergått någon mera ingående granskning, även om de, som ofta är fallet, ingå i Sveriges officiella statistik. Å andra sidan ha emellertid vissa regelbundet utkommande publikationer, som icke ingå i någon av de officiella statistiska serierna, ansetts böra upptagas bland dem, som av sakkunniga underkastats granskning. Så har t. ex. varit fallet med några av de ämbetsberättelser, som av vissa förvaltande och affärsdrivande verk utgivas som fristående publikationer. E h u r u ' dessa allenast delvis äro av statistisk natur skilja de sig på det hela taget ej väsentligt till formen från de ämbetsberättelser, som av flertalet andra verk avgivas och som ingå i Sveriges officiella statistik. Då icke oväsentliga besparingar synts i allmänhet kunna göras i de statistiska berättelser, som tillika äro ämbetsberättelser, har det varit påkallat att oberoende av publikationsformen ägna dessa en särskild uppmärksamhet. Vidare förekommer det, att ämbetsverk utgiva egna serier av meddelanden, i vilka även statistiska utredningar och redogörelser inflyta, eller att de utgiva fristående, rent statistiska publikationer. Då dessa haft karaktären av periodiskt återkommande berättelser, ha sakkunniga icke ansett sig kunna helt förbigå dem. Slutligen förekommer det också, att förvaltande verk vid sidan av i Sveriges officiella statistik ingående berättelser utgiva, i allmänhet årliga, redogörelser för vissa grenar av sin verksamhet, vilka redogörelser varken ingå i Sveriges officiella statistik eller i Statistiska meddelanden. Härvid torde visserligen den omständigheten att den fristående publikationsformen valts merendels vara betingad därav, att dessa redogörelser icke i väsentligare grad använda sig av statistisk metod eller statistisk framställningsform. Vanligen utarbetas de icke heller av den avdelning inom verket, vars uppgift varit att insamla, bearbeta och utgiva verkets egentliga statistik. Det oaktat utgöra dessa berättelser i själva verket komplement eller bilagor till den redogörelse för verksamheten i dess helhet, som de statistiska publikationerna avsett att giva, och deras medtagande under utredningen har varit nödigt för att vinna en full-

36 ständig bild av denna verksamhet ocli det sätt, varpå densamma bringas till allmänhetens kännedom. utredningen Emellertid ha sakkunniga också funnit det nödvändigt att även beträfej utsträckt f a n de de regelbundet utkommande publikationerna av statistiskt innehåll p e l d S l något begränsa sin uppgift. De av vissa verk och institutioner utgivna meddepubiikationer. l a n c l e n, årsböcker och månadsskrifter av huvudsakligen vetenskaplig art eller syfte (såsom hydrografiska, meteorologiska, nautiska, skogs vetenskapliga o. s. v. publikationer) hava, även om de i vissa delar innehålla statistiska uppgifter och betjäna sig av statistisk metod och framställningsform, ansetts falla utanför sakkunnigas uppdrag, vadan de, ehuru av sakkunniga i vissa fall under utredningens gång beaktade, icke bliva föremål för sakkunnigas särskilda uttalanden eller förslag. Samma är förhållandet med berättelserna från riksbanken (som icke lämnat infordrade uppgifter om sin statistik och kostnaderna därför) samt riksgäldskontoret och mynt- och justeringsverket m. fl. verk. Huru vitt sakkunnigas utredningar sträckt sig framgår för övrigt bäst av de redogörelser och förslag, som här längre fram avgivas beträffande de av de olika verken utgivna publikationerna. Tabellbilaga Över de egentliga statistiska publikationerna har för vart ay åren 1914 över tryckupprättats en tabell upptagande upplagan för varje utgiven publika1920 s'dantaifupp- tion och sidantalet (med särskild uppgift om tabeller i texten samt tabellbilagor) laga m. m. g a m t tryckningskostnaden. Tabellen grundar sig på ämbetsverkens egna till sakkunniga avgivna uppgifter. Sammandrag upptagande för varje ämbetsverk och år, medelupplagan (den upplaga, vari i medeltal varje av ämbetsverket under året publicerad sida blivit tryckt), totala under året publicerade antalet sidor samt tryckningskostnaden härför har tillika uppgjorts. Tabellen är fogad till detta betänkande som Bilaga I. Vissa allmänna kommentarer till densamma återfinnas å sid. 5 3 — 5 7 samt å sid. 2 9 7 — 3 0 0 . Rörande personal- och arbetskostnader, restupplagor och försäljning av de olika publikationerna samt publikationernas distribution ha också inhämtats vissa uppgifter från resp. ämbetsverk. Nämnda uppgifter äro i sammanfattning återgivna dels under de särskilda verken, dels i avd. V och Y l . Bilaga med Yissa uppgifter rörande den danska och den norska statistiken hava också uppgifter rö- ^ jämförelse med de svenska förhållandena inhämtats, efter av sekreteraren "Teh n'oTsf företagna studieresor till dessa länder. En kortfattad redogörelse härför är statistik. b i f o g a d betänkandet såsom bilaga (Bil. II). ÄmbetsverFör att bilda sig en preliminär uppfattning om, huruvida publicering av kens omdöme s t a t i s t i s k t material för närvarande sker i större utsträckning eller oftare an 1 SSmta?01" som motsvarar värdet av att bringa resultaten till offentligheten genom tryckta publikationer, hava de sakkunniga dels inhämtat vederbörande ämbetsverks allmänna omdöme om publikationerna och möjligheten att - däri vidtaga

37 inskränkningar och besparingar, dels efter vederbörligt bemyndigande själva eller genom sekreteraren i vissa ämbetsverk företagit särskilda undersök- Sammannmgar, dels hållit sammanträden med representanter för de verk som ut- t l ä d e n h å l l n a giva statistiska publikationer, dels ock för vissa frågors dryftande' med sig ^ Z - ' f o T adjungerat representanter för utom ämbetsverkens område liggande intressen. v i s s a ä m b e t s Härvid hava vissa förslag framkommit och utgjort föremål för överläggning; och i några fall har vederbörande representant för verket sedermera till sakkunniga inlämnat särskilt yttrande. Efter överläggning samt granskning av de olika publikationerna och meddelandena hava sakkunniga härefter fattat ståndpunkt till de föreliggande spörsmålen. Genom själva sättet för sakkunnigas arbete har detta varit ägnat att i vissa omedeiviss utsträckning åstadkomma omedelbara resultat. En del av de ämbetsverk, b a r a r e s u l t a t vilkas yttrande sakkunniga inhämtat, hava sedermera igångsatt en mer eller mindre ingående utredning angående möjligheten till inskränkningar och sovringar i den egna statistiken, och det torde vara att förvänta, att denna utredning skall resultera i inskränkningar av vissa berättelsers omfång. I flera fall har så redan skett.

Några allmänna synpunkter. _ Den granskning som sålunda ägnats det officiella statistiska trycket har Avsevärda inbibringat de sakkunniga den bestämda övertygelsen att avsevärda inskränk- s k r ä I l k n i n e' a i ' ningar — utöver vad som redan föranletts eller kunna tänkas komma att för- "önskvärda!1 anledas av nyssberörda sammanträden och överläggningar — kunna ske utan att äventyra den officiella statistikens rätta fyllande av sina allmänna och speciella uppgifter och att tvärtom vissa begränsningar och sovringar av statistiken kunna vara ägnade att öka dennas värde i olika hänseenden. Officiell statistik har, såsom erfarenheten visat, lätt att stelna i sina former. Så kan t. ex. förekomma, att en tabellsammanställning, som hade verklig aktualitet för ett tiotal år sedan, men ej mera har det, alltjämt upprättas och publiceras såsom förut. Särskilt den statistik, som icke utarbetas av för just detta, ändamål anställda tjänstemän eller inom särskilda statistiska avdelningar med statistiskt utbildad personal, utan såsom en bisyssla handhaves av för det egentliga förvaltningsarbetet anställda tjänstemän, riskerar lätt att bli slentrianmässig och kommer emellanåt att sakna behövligt initiativ och därmed också att icke rätt fylla sitt ändamål. Det är under sådana förhållanden helt naturligt att, medan statistiken i sin helhet utvecklats något så när i jämnbredd med samhällsutvecklingen i övrigt, enskilda grenar av denna statistik blivit efter. I vissa fall har kunnat konstateras, att statistik utarbetas och publi- otiiiföriitiigt ceras, utan att det till grund liggande primärmaterialet äger sådan tillför- P r i m a r m a t e " litlighet, att den ifrågavarande statistiken får tillräckligt värde. Tydligt och uu missta klart är, att dylik statistik icke blott i sig själv är onödig och genom sin m o t stati "

38 o tillförlitlighet till och med kan förvilla och orsaka skada, utan även är till men för hela statistiken såsom sådan. Den misstro mot och det »förakt» för statistiken, vilkas förefintlighet av motionären omnämnes — och som väl bl. a. torde hava sitt ursprung i att någon gång primäruppgifter infordras över förhållanden och ämnen, som även med den bästa vilja och förmåga hos den tillfrågade icke kunna med någon exakthet besvaras — torde till ej ringa del härröra från att dylik otillförlitlig statistik publiceras. Den stora allmänheten frestas lätt att icke tillräckligt beakta,, att de otillförlitligheter, kanske till och med en eller annan absurditet, som i enstaka fall kunna uppvisas i statistiken, vanligen röra periferiska grenar av densamma och sakna betydelse för bedömande av statistiken i sin helhet. Denna på det hela taget oberättigade misstro till statistikernas samvetsgranna och krävande arbete kan väl aldrig helt avlägsnas. Man generaliserar fritt från vetskapen om oriktighet i någon detalj till misstro mot det hela; och man betänker icke alltid, hurusom de fel, som kunna rinnas, stundom äro omöjliga att undvika, men ofta vid sammanräkning av summorna taga ut varandra. Under alla omständigheter bör emellertid sådan statistik, där primäruppgifternas oanvändbarhet är uppenbar, ej uppgöras och, där den redan förekommer, utan försköning utgallras. DubbeistatiBland andra omständigheter, som i sig själva påkalla en sovring i den 3tik und " officiella statistiken, må påpekas förekomsten av s. k. dubbelstatistik, d. v. s. att Y^g samma ämne blir föremål för statistisk behandling av olika verk och offentliggöres i olika publikationer. Dubbelstatistik har länge påkallat uppmärksamheten och alltid framkallat kritik. Den år 1905 tillsatta statistiska kommittén nämnde flera exempel därpå och gjorde anmärkningar däremot, vilka anmärkningar de sakkunniga funnit delvis tillämpliga även på den nuvarande officiella statistiken. Dubbelstatistiken innebär onödigt arbete och onödiga kostnader vid publiceringen och är därtill i och för sig skadlig, enär de siffror, som på detta sätt upptagas och bearbetas efter olika metoder och från olika källor, icke alltid kunna överensstämma med varandra och därför ytterligare öka misstron mot statistiken. En sovring är alltså även här nyttig och ändamålsenlig. statistik bör Alldeles odisputabelt är, att värdet av statistiken nära sammanhänger med ^komma*" ^ e n s n a b b h e t , m e d vilken den utarbetas och resultaten bringas till offentligheten eller göras tillgängliga för eventuella intressenter. Vid fullgörandet av sitt uppdrag hava sakkunniga sökt efterforska orsakerna till den försening, som förekommer och på sina håll är betydlig. Sakkunniga skola längre fram i en särskild avdelning (avd. VII) framlägga de förslag, som i detta hänseende synts påkallade. Här må blott påpekas, att denna fråga i tvenne avseenden har betydelse vid en sovring och gallring i de statistiska berättelserna. Dels kan det nämligen tänkas, att en utgallring av vissa tabeller kan vara ägnad att

39 undanröja en väsentlig del av de hinder, som orsaka en försening av publiceringen, dels torde, i de fall där en publikation utkommer först längre tid efter uppgifternas insamlande, och det kan anses förenat med alltför stora svårigheter eller kostnader att vinna ändring häri, själva förseningen vara ett av de moment, som böra vara utslagsgivande vid bedömandet av statistikens värde och därför också för frågan om, hur mycket därav som kan utgallras. I förstnämnda hänseende har det kunnat konstateras, att förseningen i några fall berott på svårigheterna att få en eller ett par enstaka tabeller färdiga med tillräcklig snabbhet, I sådana »fall har det därför kunnat ifrågasättas, om dessa tabeller icke till båtnad för det hela böra slopas eller åtminstone bli föremål för publicering i annan ordning än den hittills vanliga. I de fall, där förseningen blivit så stor, att statistiken, då den utkommer, förlorat snart sagt varje aktualitet, kan man med skäl uppställa en snabbare publicering såsom ett huvudvillkor för bibehållande av denna statistik. Trots att vikten av ett snabbt offentliggörande av statistiken är uppen- Fierårspubiibar, förekommer dock inom flera områden av statistiken möjlighet att utan skada kati °ner eller och kanske med fördel —• för ernående av bättre översiktlighet och bättre belysning ^edo^öreis^ av vissa förhållanden — övergå till flerårsöversikter, antingen så att alla åren i l -vi88a fal1 ett sammanhang statistiskt bearbetas, eller så att statistiken väsentligen blott omfattar det sista året av perioden. Mellanformer kunna också tänkas, t. ex. att inskränka årsredogörelserna till blott de viktigaste huvudsummorna och till ersättning giva en fylligare redogörelse vart femte eller vart tionde år. Man får emellertid vid tillämpning av sådana publikationssätt förutsätta, att de särskilda årens statistik likväl utarbetas med största möjliga snabbhet och nödig fullständighet, så att aktuella siffror finnas tillgängliga för Statistisk årsbok och viktigare preliminärsiffror kunna offentliggöras i tidskrifter och andra publikationer. Att på denna väg ej obetydliga besparingar äro möjliga torde vara otvivelaktigt. Den granskning som sakkunniga sålunda ägnat utkommande officiella Granskningen periodiska publikationer av statistiskt innehåll har utmynnat i vissa förslag, r e s u l t e r a t * «/

o? visso, uppslosr.

som verk för verk och publikation för publikation upptaga de enligt sakkunnigas Fullföljandet mening möjliga inskränkningarna. Sakkunniga hava haft starkt intryck av de a ^ defa upr>" „ . ,

°

J

slag bor an-

svangheter, som härvid mött för bedömande av de skiftande förhållanden, som komma på den officiella statistiken erbjuder. De framlagda förslagen i nu förevarande ^JjjJJJJJ* del böra därför betraktas närmast såsom uppslag och anvisningar till inskränkningar, vilka sakkunniga visserligen tro kunna och böra genomföras, men vilka i många delar torde bliva föremål för olika uppfattningar. Till fullföljandet av nämnda uppslag samt för övervakandet av den officiella statistiken ' från ekonomisk synpunkt m. m. framlägga sakkunniga förslag om inrättandet

40 av en statistisk nämnd, vilken tillika bör övertaga statistiska tabellkommissionens uppgifter (avd. V I I I , sid. 2 9 9 — 3 1 2 ) . Innan sakkunniga emellertid framlägga dessa sina förslag, torde det vara nödigt dels att beröra den officiella statistiken och dess allmänna uppgifter, sådana sakkunniga anse dessa böra under nuvarande tid och förhållanden fattas, dels ock att angiva de huvudsakliga synpunkter, som, utöver vad förut berörts, legat till grund för sakkunnigas förslag beträffande de olika verkens statistiska publikationer. Särskilt för sig skola behandlas vissa för alla eller flertalet publikationer gemensamma faktorer, som inverka på kostnaderna för de statistiska " arbetena och som fristående och i ett sammanhang synts böra bliva föremål för förslås eller uttalanden.

Den officiella Den officiella statistiken har till uppgift att giva en bild av samhällets statistikens tillstånd, livsbetingelser och utveckling. Å ena sidan bör den därför söka att iippgifter och tid efter annan fastställa och beskriva landets naturförhållanden, befolkning, uttrycksmedel, k ^ n ^ näringsliv, sociala företeelser, kommunikationer m. m., och å andra sidan statistiken6 en bör den ständigt följa förändringarna i och utvecklingen av dessa förhållanden. avspegling av Någon teoretisk begränsning av denna uppgift känner den officiella statistiken acheless icke annat än med hänsyn till de hjälpmedel den har att använda. I statistikens utveckling. s jäl V a begrepp ligger nämligen, att den skall grunda sig på numeriska sammanställningar och jämförelser. Därav följer, att den officiella statistikens allmänna uppgift blir inskränkt till den bild av samhällsförhållandena, som gives av deras kvantitativa, i tal och mått angivbara yttringar. Statistikens uttrycksmedel utgöras med andra ord av siffror och tabeller, och den s. k. texten i en rent statistisk framställning bör huvudsakligen hava till uppgift att allenast förebringa de upplysningar, som för tabellernas förståelse kan vara erforderliga samt i övrigt att från olika synpunkter diskutera och belysa den siffermässiga undersökningen. Textframställningen kan emellertid också tjäna till att popularisera och för en vidare krets tillgängliggöra statistikens resultat, vilken uppgift numera uppenbarligen spelar en ganska stor roll vid uppställningen av de officiella statistiska berättelsernas textavdelningar. Den officiella statistiken har dels en administrativ och politisk, dels en kulturell och vetenskaplig uppgift. Statistiken skall belysa och eventuellt genom jämförelser söka förklara olika samhällsföreteelser och deras orsaker för att därigenom tjäna till ledning för lagstiftning och förvaltning. Vidare skall den lämna allmänheten tillgång till upplysning och åt eftervärlden bevara kunskapen om samhällets nuvarande tillstånd samt giva vetenskapen behövligt material för undersökning av samhället, dess befolknings och inrättningars funktioner. Som ett led i statistikens kulturella uppgift är det av särskild

41 betydelse, att den lämnar möjlighet till internationella jämförelser och att den till utlandet sprider behövlig upplysning om det egna landet. De lagstiftande församlingarna kunna vid sitt arbete, både det rent posi- statistiken ' tiva reformarbetet och det mera kontrollerande och reglerande arbetet, icke ™Ksttftnin ^ undvara omfattande statistiska uppgifter på de mest skiftande områden. Vid arbetet. allt praktiskt lagstiftningsarbete är statistiken ett oumbärligt hjälpmedel för vinnande av nödig insikt rörande de olika samhällsföreteelsernas uppkomstsätt och funktioner samt påverkningen å desamma av vidtagna lagstiftningsåtgärder m. m. Organisatoriska ingripanden från det allmännas sida i ena eller andra avseendet, såsom t. ex. på det ekonomiska, det hygieniska eller det sociala området, kräva statistiska utredningar och upplysningar ej mindre för fastställande av förutsättningarna och möjligheterna för ingripandet i fråga än även för bedömande av dettas sannolika verkningar. Så kräver t. ex. en beskattningsåtgärd kunskap om de beskattade objektens myckenhet och bärkraft för utrönande av dels åtgärdens gagn för staten, dels dess betydelse för den enskilde. Samma hänsynstagande kräves vid planeringen av tullar, import- och exportreglerande åtgärder m. m. Impulsen till hygieniska och sanitära åtgärder har ej sällan direkt utgått från statistiken; exempel därpå har man bl. a. i åtgärderna för minskande av barnadödligheten. På det sociala området är behovet av upplysning och vägledning uppenbarligen lika stor som på det ekonomiska och sanitära, och statistiken är därvid oftast den bästa utvägen för erhållande av sådan upplysning. För alla förvaltande verk, främst de statliga, men även för mindre förvalt- statistiken en ningsenheter såsom kommuner och landsting, för hushållningssällskap och en- maning för förskilda företag m. m. är statistik över deras egna såväl som angränsande områden oundgängligen nödvändig. Utan sådan statistik till ledning för sitt handlande och till kontroll över sina lokala organ skulle ett förvaltande ämbetsverk helt säkert bli oförmöget att rätt fylla sin uppgift och de anspråk, som ställas på en modern statsförvaltning. Har dessutom ett ämbetsverk att som ekonomisk affär driva en viss verksamhet, såsom post, telegraf och järnvägar m. ni., är en väl och snabbt utarbetad, lätt tillgänglig och översiktlig statistik av om möjligt än större betydelse. Större enskilda affärsföretag hava också under senare år alltmera börjat inrätta särskilda statistiska kontor, vilka äro i tillfälle att i olika avseenden lämna de uppgifter, som för affärsledningen äro av betydelse. Men dessa affärsföretags behov av den officiella statistikens siffror har därigenom icke minskats, utan snarare ökats. Den egna" specialstatistiken erhåller som regel först då värde, när man har en vidsträcktare bakgrund att ställa den emot. Om kommuner och landsting och deras underlydande organ, styrelser och förvaltningar, gäller ungefär detsamma som om statens ämbetsverk. En del institutioner av halvofficiell art, t. ex. hushållnings1699 20

42 sällskapen, böra för ett rätt bedrivande av sin verksamhet hava tillgång till statistiska uppgifter från närliggande områden, i olika delar av landet o. s. v. Klart är emellertid att statistikens nödvändighet är desto större, ju mera omfattande den verksamhet eller det område är, som de nämnda organen ha att förvalta. För den enskilde och för allmänheten är statistiken av största värde, när Statistiken och allmän- den blir i rätt tid tillgänglig och när den ger den översiktlighet och har den heten. »lättsmälthet», som lekmannen kräver. Att för affärsföretagare, även de mindre, den kunskap som den officiella statistiken ger om landets tillgångar och näringsliv, arbets- och varumarknad, ut- och införsel m. m. måste vara av största värde, är uppenbart. Men även för den stora allmänheten är statistiken till gagn såväl för självstudier som för ledning av det ekonomiska och ideella arbetet, för kritik och kontroll m. m. Härvid torde i synnerhet pressen, såsom opinionsbildande och överhuvud såsom det organ, genom vilket upplysning hastigast och effektivast sprides, ha en viktig mission att fylla, och det är därför av betydelse, att pressen erhåller tillgång till aktuell statistik, helst uppställd i för tidningsmeddelanden lämplig form. Vetenskapen, särskilt de statsvetenskapliga disciplinerna såsom nationalStatistiken och veten- ekonomi, demograf!, sociologi, juridik, historia m. ti.; men även andra vetenskapen. skapsgrenar såsom medicin och hygien, vissa naturvetenskaper och humaniora m. fl. ha behov av den officiella statistiken och ställa också vissa krav på densamma, vilka krav man icke har rätt att förbise. Vad slutligen de internationella synpunkterna beträffar, är det av påtagStatistiken _ från inter- lig betydelse, att i ett land statistiska uppgifter icke saknas rörande de viktinationell syn gare grenar av samhällslivet, som i andra länder äro föremål för fortlöpande punkt. statistik. Därvid är det givetvis också av betydelse, att sådan statistik göres så vitt möjligt jämförbar med utlandets. Det må i detta samband även påpekas, att år 1885 i London grundats ett internationellt statistiskt institut, vars uppgift är att befordra utvecklingen av den administrativa och vetenskapliga statistiken genom att undersöka och rekommendera lämpliga metoder för vinnande av enhetlighet och jämförbarhet i olika länders statistik, och genom att etablera samarbete mellan alla länders statistiker m. m. Detta institut har år 1913 inrättat en internationell statistisk byrå i Haag. Denna byrå utger en årsbok, Annuaire international de statistique och en månadsskrift Bulletin mensuel de la statistique internationalc. Av andra institut, som bearbeta eller utgiva internationell statistik må nämnas internationella arbetsbyrån i Geneve, internationella lantbruksinstitutet i Rom, internationella byrån i Bryssel för handelsstatistik, internationella handelsinstitutet i Bryssel samt internationella hälsovårdsbyrån i Paris. Till flera av dessa institut bidrager Sverige med årliga anslag. Så t. ex. har för vartdera av åren 1916 — 1 9 2 2 såsom bidrag till

43 internationella statistiska byrån i Haag anvisats 1,000 kr. Vidare torde böra erinras om, att Nationernas Förbund för närvarande liar under bildande en internationell statistisk organisation, som förbundet redan från början av sin verksamhet funnit oundgänglig som hjälp vid sitt arbete. En av förbundet nyligen tillsatt kommitté, som undersökt möjligheten för en dylik organisation och sättet att förbättra den internationella statistiken, har föreslagit inrättande av bl. a. en internationell kommission, som skall tillhandagå förbundet med nödiga anvisningar rörande bästa sättet att åstadkomma de statistiska uppgifter av alla slag, som för förbundets verksamhet äro behövliga. Det synes också vara avsett, att denna kommission genom förbundsrådet skall kunna göra framställningar hos de olika regeringarna rörande den officiella statistikens standardisering och förbättring i vissa hänseenden. Förbundet utger sedan någon tid tillbaka en statistisk månadsskrift, Bulletin mensuel de statistique. Alla nu berörda förhållanden kunde synas tala för, att ett lands officiella Statistikens statistik bör göras så omfattande, som över huvud taget är möjligt eller tänk- ochbe%-önsbart. Tanken därpå har väl också som ett slags teoretiskt ideal vunnit vissa ning. sympatier bland statistiker och vetenskapsmän, men det torde knappast finnas någon, som på allvar vill föra den fram i det praktiska livet. Klart är också att det för samhället mest gagnande icke är en statistik, som omfattar allt och går ner i minsta detalj, utan en sådan, där för och mot noga väges, så att ingenting utarbetas eller publiceras, som med hänsyn till kostnader och besvär icke har rimlig betydelse. I fråga om detaljrikedom och specificering måste statistiken av praktiska Begränsning såväl som teoretiska skäl begränsas i tvenne avseenden, nämligen dels med tiii^eSikehänsyn till de frågor, som själva primäruppgifterna skola omfatta och dels med dom och avseende på de synpunkter, som vid bearbetningen av materialet böra beaktas. sPenficerm9Bland de praktiska skälen är hänsynen till kostnaderna här som eljest det förhärskande. Vad primäruppgifterna beträffar kommer därtill, att uppgiftslämnarna som regel icke kunna betungas med allt för mycket arbete, varför en stark begränsning av primäruppgifternas specificering blir nödvändig. Vanligen vinner man också en långt större tillförlitlighet i primärmaterialet, om de infordrade uppgifterna inskränkas till de allra nödvändigaste, än om man envisas med många detalj uppgifter. Detta torde vara av fackmännen tillfullo insett, men svårigheterna äro stora och frestelsen att gå för långt nära liggande. Fackkunskapen och den statistisk-tekniska insikten måste samarbeta vid planläggningen av de statistiska observationerna, och båda måste härvidlag ålägga sig nödiga begränsningar samt allvarligt inrikta sina strävanden på att icke infordra uppgifter, som icke äro strängt nödvändiga. Då sakkunniga i följd av sitt uppdrag icke haft att

44 undersöka frågan om materialinsamlingen för de statistiska publikationerna, torde vidare uttalanden i förevarande ämne icke nu böra ske. Uppenbart är emellertid, att en särskild utredning i detta hanseend'e bör kunna giva anledning till nya uppslag, som bliva av betydelse jämväl för nedbringande av kostnaderna för statistiken. statistiken Vad själva bearbetningen vidkommer är först att beakta, att en snabbt bör ge summa- u tkommande summarisk statistik ofta kan vara av vida större värde för det riska upp-

gifter.

allmänna än en vidlyftigt detaljerad statistik, som utkommer först etter åratal. Härtill kommer, att översiktligheten lätt försvinner vid allt för stor vidlyftighet. För övrigt ligger det i själva begreppet statistik, att densamma skall ge summariska uppgiftet' i den mening att de statistiska talen skola vara summor av ett stort antal individualuppgifter. Detta sammanhänger med det bekanta faktum, att det först är i sådana summor, som det gemensamma draget i de oftast mångskiftande och högst varierande primäruppgifterna kommer till synes. Härigenom uppkommer en så att säga naturlig begränsning med avseende på indelning och differentiering av materialet, i det att en sammanräkning för allt för små områden eller tidsrum eller med hänsyn till så många detaljer, att de erhållna gruppsummorna bli små tal, överhuvud ej lönar sig. I varje fall är publicering av dylika detalj siffror i regel oändamålsenlig, och går man så långt som att avtrycka en lista på själva primäruppgifterna — vilket på sina håll sker — så gör man överhuvud icke statistik. Erkännas må emellertid, att i vissa fall själva primäruppgifternas allmänintresse kan vara så stort, att ett dylikt förfaringssätt blir motiverat, trots de avsevärda kostnader som därav i regel uppstå. Vid statistiDet må här ytterligare påpekas, att en bearbetning av statistiskt material kens beai-bet- j t ^ å or(jnas a t t man, utan avsevärdare tidsförlust eller ökade kostnader ning bör

'

'

grupperingen och arbetskrafter, vid hopsummeringen av materialet går steg för steg från ske successivt. s m ä r r e g r n p p e r till allt större och större. Sedan de för publicering avsedda tabellerna över de större huvudsiffrorna erhållits, förfogar man sålunda över en hel serie mera detaljerade arbetstabeller, och det blir möjligt att i publikationens text omnämna de anmärkningsvärdare rön, som ett studium av dessa tabeller kan ge vid handen, liksom därmed också möjlighet beredes att tillhandahålla vederbörande departementschefer och verk, kommittéer och sakkunnigutredningar samt enskilda intresserade personer sådana upplysningar, som de önska, men ej funnit i publikationerna. På sina håll har detta förfaringssätt länge med framgång praktiserats, och torde möjlighet finnas att få detsamma vidare utvecklat och utsträckt till allt flera områden av den officiella statistiken. Då hela förevarande spörsmål emellertid strängt taget tillhör frågan om statistikens bearbetning, vilken fråga, såsom förut anförts, icke ansetts omedelbart falla under sakkunnigas uppdrag, har en närmare utredning och belysning av med

45 detta spörsmål sammanhängande förhållanden icke ägt rum. De här gjorda allmänna uttalandena i ämnet hava allenast upptagits för att i nu förevarande sammanhang icke alldeles utelämna en del synpunkter, som erhållit viss tillämpning i sakkunnigas speciella förslag rörande de olika verkens publikationer. Att vissa spörsmål, som kanske riktigast äro att hänföra till statistikens utarbetande, ändock måst, på sätt av det följande framgår, upptagas till behandling och utredning av de sakkunniga har haft sin grund i dessa spörsmåls till synes oskiljaktiga samband med de förslag till sovringar och inskränkningar av den publicerade officiella statistiken, som utgjort sakkunnigas närmaste uppgift. Det har ofta framhållits, att statistiken icke är självändamål utan endast ett Begränsning hjälpmedel. Eedan därav följer, att innan en ny statistik upplägges eller en mef hänsyn gammal fortsattes, det bör noga aktges på, att visst ändamål därmed tjänas, kens utsträckStatistiken kan av praktiska och ekonomiska skäl knappast i näsrot land göras nin9 u}1 oltka owivctclc)}

så vidlyftig, att nästan varje samhällsföreteelse av någon betydelse klarlägges; Begränsning det måste alltid bliva en mängd företeelser, som icke kunna statistiskt ut- nödvändig av forskas. Vidare måste det alljämt finnas områden, som icke kunna göras till skälföremål för en fortlöpande eller periodiskt återkommande statistik, utan där specialundersökningar, utarbetade i visst syfte, bliva den enda framkomliga vägen. Bedömandet av, huru långt ett lands statistiska arbete vid varje tillfälle bör gå, blir oftast en praktiskt-ekonomisk fråga, i det endast sådant kan upptagas, varav nyttan är så uppenbar, att den ekonomiska hänsynen får vika. Erkännas må emellertid, att bedömandet härvid kan vara ytterligt svårt; ingen vet på förhand, om ej en viss uppgift, i rätta ögonblicket inhämtad, kan i framtiden bliva av det allra största intresse. Särskilt vill vetenskapen hävda, och erfarenheten bestyrker detta, att ingen detalj i samhällsmaskineriet är utan intresse, och att emellanåt det skenbart betydelselösa kan få det avgörande ordet vid lösningen av en invecklad fråga. Endast i undantagsfall torde dock statsmakter och förvaltning vara i stånd att tillmötesgå sådana synpunkter, där något direkt stats- eller förvaltningsintresse ej uppenbarligen föreligger. Från vetenskapligt håll torde detta också vara allmänt insett och erkänt, och vetenskapen försöker också, ej minst i eget intresse, att i möjligaste mån begränsa sina krav. Att internationella hänsyn giva de olika länderna skyldigheter med avse- Vid begr&nsende å utarbetande och offentliggörande av statistiska uppgifter å olika om- d e tXnmtioråden har redan berörts. Utvecklingen av den internationella statistiken blir nelia samarbeväl också med säkerhet raskt fortskridande, i den mån det internationella sam- t e t b e a k t a s arbetet vidgas. Vårt land är endast en del av det stora kultursamhället och kan ej få undandraga sig de förpliktelser i avseende på den officiella statisti-

46 ken, som härav följa. Vad särskilt de skandinaviska länderna beträffar, äger ett livligt meningsutbyte rum mellan den officiella statistikens representanter med syfte att göra de olika ländernas statistik mera jämförbar och likartad på vissa viktigare områden, utan tvivel till stort gagn för det skandinaviska samarbete i allmänpolitiska och ekonomiska frågor, som under senare år inletts. Historiska och . Historiska och kulturella skäl tala också för vissa statistiska uppgifters kulturella p U k i i c e r a n ä e < Skall å ett vitalare område en många årtionden igenom fullföljd synpunkter

D

l

°_

böra beaktas: statistik avbrytas, vilket givetvis icke bör ske utan att starka skäl härtill föreligga, bör vid omläggning eller omorganisation av dylik statistik tillses, att nödig kontinuitet med den gamla bevaras. Enskilda stora komplex finnas också i den officiella statistiken, där de historiska, traditionella och allmänt kulturella samt de mera aktuella och praktiska uppgifterna så sammansmält, att de svårligen kunna åtskiljas. Detta är framför allt fallet med befolkningsstatistiken, som i vårt land har de äldsta traditioner i världen. Denna statistiks äldre resultat äro för forskningen av oskattbart värde, och de nuvarande undersökningarna på detta område äro grundläggande icke blott för kunskapen om samhällets befolkning, som i och för sig ju är dess viktigaste tillgång, utan även för bedömandet av varje annan samhällsföreteelse. s. k. primärFrågan om begränsningen i avseende på den officiella statistikens utstatistik och s t r äckninff till samhällslivets skilda områden ställer sig principiellt något olika, sekundär-

statistik,

°

V *

.

,

alltefter som man tar sikte på de grenar av den officiella statistiken, som na karaktär av s. k. primärstatistik eller på de grenar, som ha karaktär av s. k. selmndärstatistik. Som primärstatistik brukar man beteckna sådan statistik, som så till vida har ett självändamål, som den direkt för egen räkning insamlar sitt material. Det rör sig alltså här om ett insamlande och bearbetande av uppgifter i direkt statistiskt intresse och på grund av behovet av speciell statistisk information. I alldeles renodlad form är väl denna företeelse i den officiella statistiken icke så vanlig. I vårt land föreligger exempel därpå bl. a. i industristatistiken och jordbruksstatistiken, i areal-inventeringar och husdjursräkningar,' i delar av socialstatistiken m. m. samt i ett flertal specialundersökningar. Men även sådana grenar av statistiken som befolkningsstatistiken, vars material utgöres av kyrkoböckerna, eller rättsstatistiken, som grundas på domstolarnas arbetsredogörelser m. fl. grenar, kunna på sätt och vis räknas som primärstatistik därför att deras primärmaterial, om än icke uteslutande upplagt i rent statistiskt syfte, dock väsentligen uppställts med tanke på statistikens behov. Formulären till såväl kyrkoböckerna som domstolarnas arbetsredogörelser äro bestämda så gott som helt och hållet med hänsyn till statistikens krav. Som sekundärstatistik åter brukar man beteckna

47 den statistik, som grundar sig på material, som i första hand eller huvudsakligen insamlats för andra än rent statistiska ändamål. Dit hör bl. a. handelsstatistiken, vars material utgöres av tullkamrarnas redovisningshandlingar och inlagor, vilka visserligen numera i hög grad uppställts med tanke på just den statistiska användningen, men som dock, innan handelsstatistiken gör bruk därav, i generaltullstyrelsen utnyttjas för detta verks speciella ändamål. Dit hör också i allmänhet de förvaltande verkens statistik. Det torde vara klart, att de grenar av den officiella statistiken, som äro Primärstatiatt beteckna såsom primärstatistik, i allmänhet ha ett ganska klart fattat ända- s t i k e n k a n „,

,

II

o

T-

T

•

huvudsakligen

mal ocn att någon ny gren därav knappast uppstår, utan att ett tydligt behov begränsas därav förefinnes. Ur rent statistisk synpunkt är denna form också i regel den b l o t t me ? av~ bästa och mest utvecklingsdugliga. Att vid en revision alldeles slopa någon taljrikedom. dylik gren torde därför knappast kunna ifrågasättas. De förut berörda frågorna om en begränsning i avseende på specificering och detaljrikedom såväl i primäruppgifter som i publikationer ha i stället här desto större betydelse. Beträffande åter sekundärstatistiken torde verkliga inskränkningar i dess sekundäromfattning med mera framgång kunna bringas på tal. Bortser man från s t a t i s t i k e n „,

.

.

„

ii

O J .

k a n ku före-

sadana i viss man i en särklass stående grenar som handelsstatistiken m. fl., mål för inså utgöres materialet här oftast av handlingar och uppgifter, som, även om s k l ä n k n i n g a r ävGn i DG3.r*

de ej statistiskt bearbetades, likväl i ungefär samma utsträckning skulle in- betning och samlas. Då man ställes inför nödvändigheten att göra inskränkningar och bespa- o m f a t t n i n sringar, ligger det därför nära till hands att ifrågasätta, om ej i vissa fall den ordinarie, fortlöpande eller periodiskt publicerade statistiken av sådant material kunde inställas. Vidtagas åtgärder för materialets bevarande i för statistisk bearbetning lämplig form, kan en specialutredning, då behov därav inställer sig, erhållas utan större svårighet. Ett dylikt förfarande är för övrigt ingalunda utan exempel i föregående praxis. Man behöver endast peka på skattedeklarationerna och taxeringslängderna. Dessa hava förut icke gjorts till föremål för regelbunden statistisk bearbetning, men vid skilda tillfällen ha finansstatistiska specialutredningar grundats på dem. Det kan visserligen icke förnekas, att den sekundärstatistik, som finnes, ofta tjänar ett direkt förvaltningsintresse, och att den statistiska bearbetningen är ett direkt led i materialets utnyttjande för dess huvudsyfte, nämligen för ledning och kontroll av förvaltningen. Men även härvid kan man gå för långt och gör så ofta, särskilt i fråga om publicering. Att angiva allmängiltiga regler för uppställningen i detalj av en statistisk De statistiska publikation torde möta uppenbara svårigheter. Med de många olika och i fråga & J™^/,™ as om sättet för den statistiska sammanställningen delvis ojämförbara ämnen, som den officiella statistiken omfattar, kan uppställningen av berättelserna icke in-

48 snöras i allt för trånga former. Sakkunniga skola emellertid här nedan tillåta sig att till en kort diskussion taga upp några synpunkter, som för erhållande av största möjliga enhetlighet i publikationernas innehåll och anordning samt för kostnadernas begränsning torde böra beaktas och föranleda åtgärder. Förhånandet Först skall i nu förevarande sammanhang förhållandet mellan ämbetsredomelian stati- ö r e l s e r o c l l statistik upptagas till en kortfattad behandling. Den administrativa ambets'edo- statistik, som utarbetas av de förvaltande verken, har tydligen först och främst göreiser. m uppgift att giva en översikt av tillståndet och förändringarna mom resp. verks förvaltningsområde. Emellertid torde man här böra skilja på den förvaltande verksamhetens föremål och dess medel eller, om man så får uttrycka det, på verkets yttre och inre förvaltningsområde. I allmänhet är det icke det senare utan det förra, som den officiella statistiken får anses hava till uppgift att beskriva. Detta både av formella och reella skäl, ty det inre förvaltningsområdet lämpar sig icke särdeles väl för beskrivning i statistisk form, åtminstone taget som helhet, och i varje fall torde redogörelser för det centrala förvaltningsarbetet och dess organisation vara något som står utom eller vid sidan av den officiella statistikens beskrivning av samhällslivet. Enligt gällande instruktioner för de centrala ämbetsverken hava dessa att varje år till Kungl. Maj:t eller vederbörande departementschef avgiva redogörelse för sin verksamhet. Denna anordning har i vårt land ganska gamla anor. Sålunda var den fullt systematiskt genomförd redan under frihetstiden, ehuru 177 2 års statsvälvning för en tid avbröt utvecklingen. Eedan dessförinnan hade emellertid flera ämbetsverks och myndigheters berättelser antagit en sådan karaktär, att de kunna betraktas såsom början till en fortlöpande administrativ statistik i vårt land; och då år 1858 det officiella statistiska samlingsverket kom till stånd, infördes också flera av de då förefintliga ambetsberättelserna i detta samlingsverk. Sedermera ha så småningom allt flera ämbetsverk däri fått sina ämbetsberättelser intagna. Det är också helt naturligt, att de förvaltande verkens officiella statistiska redogörelser hava sitt ursprung i och hava framvuxit ur deras ämbetsberättelser. En statistisk beskrivning av det yttre förvaltningsområdet är givetvis lämplig såsom bakgrund för redogörelsen för de inre förhållandena och verksamheten, liksom statistiken i och for sig vanligen tillkommit på grund av verksledningens behov av orientering rörande föremålet för denna sin verksamhet. För närvarande är förhållandet alltså det, att de i det officiella statistiska samlingsverket publicerade årsberättelserna till mycket stor del äro ämbetsberättelser från förvaltande verk, vilka berättelser tillika innehålla en mer eller mindre utförlig statistisk beskrivning, grundad på de verket ifråga tillbuds stående kollektivuppgifterna från det yttre förvaltningsområdet. Emellertid ar

49 numera i de flesta fall sambandet mellan ämbetsberättelse och statistik, även då de publiceras tillsammans, ganska lösligt. I allmänhet kunna i de publikationer av ämbetsberättelsetypen, som ingå i serien Sveriges officiella statistik, ämbetsredogörelsen och statistiken ganska lätt skiljas från varandra, och de torde, om de än naturligtvis ingalunda sakna beröringspunkter, som regel kunna anses utgöra ett helt var för sig. P å sin höjd råder det ensidiga förhållandet, att statistiken väl kan vara behövlig som dokumentering till ämbetsberättelsen, men själv, såsom ett led i den officiella statistikens allmänna samhällsbeskrivning, utgör ett avgränsat helt för sig. ^ Innehållet i de ämbetsredogörelser, som publiceras i Sveriges officiella statistik utgöres huvudsakligen av uppgifter rörande verksamheten under redogörelseåret, handlagda mål och ärenden, ekonomiska uppgifter och redovisningar för anslagna medel, redogörelser för inspektioner och underlydande tjänstemäns verksamhet, uppräkning av personal, tjänstetillsättningar, tjänstledigheter m. m. samt beskrivning av ämbetsverkets organisation. Några berättelser gå i nu berörda hänseenden mycket långt i detaljer. Vissa ämbetsverk uppräkna i sm ämbetsberättelse jämväl under redogörelseåret utkomna lagar och författningar inom verkets förvaltningsområde, mottagna kungl. brev och befallningar m. m. dyl. och meddelas även cle instruktioner, beslut och förfoganden, vartill dessa föranlett. Uppenbart är, att en hel del av de ämnen, som nu berörts, ägna. sig för behandling i tabellform. Detta är framför allt fallet med de ekonomiska uppgifterna. Härav följer, att det ingalunda är bara i publikationens textavdelning, som ämbetsredogörelser förekomma, utan att jämväl tabellbilagorna ofta kunna till avsevärda delar utgöras av dylika redogörelser. Om man undantager statistiska centralbyråns, kommerskollegii, social- skiljande av ämbets styrelsens, skolöverstyrelsens och försäkringsinspektionens i Sveriges officiella " statistik publicerade berättelser, torde, med något enstaka undantag, så gott ochltatistTk. som alla övriga i nämnda serie intagna årsredogörelser vara till större eller mindre grad av ämbetsberättelsetyp. Vad de nyss nämnda ämbetsverken beträffar, så utgiva de icke alls någon ämbetsberättelse av trycket eller också publiceras den fristående och utan samband med Sveriges officiella statistik. Det har synts sakkunniga, att en uppdelning även av övriga verks årsberättelser på en statistisk del, som skulle ingå i" det officiella statistiska serieverket och tryckas och distribueras på sätt för detta serieverk är stadgat, samt en del, innehållande förvaltningsuppgifter och dylikt, vilken berättelse skulle ingå till Kungl. Maj:t eller vederbörande departementschef utan att i förväg tryckas, vore en lämplig utväg till minskning av kostnaderna för den officiella statistiken. Även om sedermera vissa sammandrag av de sålunda i manuskript avlämnade ämbetsberättelserna befordras till trycket — varom sakkunniga här nedan skola vidare uttala sig — bleve tryckningskostnaderna 1639 20

50 i allt fall vida mindre än med den nuvarande anordningen. Det anförda särskiljandet torde även i andra avseenden vara förenat med vissa fördelar. Vad som är att hänföra till statistiken blir därigenom samlat på ett ställe i härför avsedda publikationsserier, och de egentliga förvaltningsuppgifterna bliva sammanförda i en berättelse, som därmed erhåller naturlig begränsning. Okad reda och överskådlighet bör härav bliva en följd, samtidigt som resp. verk få tillfälle att lägga ämbetsberättelsen närmare efter just det föreliggande årets förvaltningsverksamhet och vad som speciellt karaktäriserat densamma eller eljest är att därutinnan framhålla. Genom statistikens skiljande från ämbetsberättelsen vinnes också i vissa fall den från besparingspunkt synnerligen stora fördelen, att övergång kan ske från årliga till längre perioder omfattande statistiska ' redogörelser. Så länge ett verks egentliga ämbetsberättelse ingår^ i Sveriges officiella statistik, är det nämligen knappast tänkbart att övergå från årsberättelse till femårsberättelse eller tioårsberättelse. Sakkunniga uttala därför den mening, att ett fullständigt skiljande av förvaltningsredogörelserna från de egentliga statistiska uppgifterna och redogörelserna bör äga rum och de nuvarande årsberättelserna ifrån de förvaltande verken således uppdelas på två olika berättelser. Vilka delar av de nuvarande berättelserna, som vid uppdelningen äro att hänföra till ämbetsberättelsen och vilka delar, som äro att hänföra till statistiken, torde vanligen ge sig själv och skall i övrigt vid sakkunnigas yttrande rörande de särskilda verken närmare angivas. Nämnda särskiljande innebar i varje fall ingalunda, att de statistiska berättelserna skola bestå av enbart tabeller och ämbetsberättelserna av text allenast. E n textavdelning kräves också i en rent statistisk berättelse, och tabellariska uppgifter torde ofta kunna vara lämpliga att foga till ämbetsberättelsen. Någon dubbelredovisning kan därvid knappast vara att befara. I den mån de statistiska tabellerna äro erforderliga såsom dokumentering till eller komplettering av ämbetsberättelsen torde hänvisning till den statistiska berättelsen kunna ske, och i de fall då den statistiska berättelsen kan göras färdig och utkommer i behörig tid kan ett exemplar av densamma bifogas det manuskript, som inges till vederbörande departement. Vidkommande de statistiska berättelsernas yttre anordning samt textavdelningens innehåll hänvisas till vad här nedan sägs. Beträffande ämbetsberättelsernas uppställning och innehåll må endast anföras, att desamma torde kunna hållas inom vida snävare gränser än hittills. iag När efter här berört skiljande av ämbetsberättelserna från statistiken de Förs angående förra i n g a i manuskript till vederbörande departement, blir det givetvis beÄ S l i ? roende av Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall, huruvida, i vad mån teisema: ut- Q^ p .\ v a c l sätt berättelserna böra publiceras. Sakkunniga hava tänkt sig " m l t t r r att i regel den anordning bör kunna tillämpas, att ett kort sammandrag och sammandrag.

51 referat av alla eller flertalet ämbetsberättel.ser publiceras departementsvis och genom departementens försorg. Dessa referat böra inskränkas till förvaltningsuppgifter och redogörelser av mera allmänt intresse samt således vanligen * ej innefatta redogörelser för handlagda mål och ärenden, detaljerade uppgifter om inspektioner och mera utförligt specificerade ekonomiska tablåer o. s. v. Vad beträffar de affärsdrivande verken torde det mesta av det som rörande affärsverksamhetens utfall, personalens fördelning i olika kategorier, löneklasser o.- s. v. är av allmännare intresse så nära sammanhänga med redogörelsen för själva driften och i övrigt hava den natur, att det närmast hemmahör i de statistiska berättelserna. Detta innebär emellertid icke att allt, som är av allmänt intresse i dessa verks egentliga ämbetsberättelser, hemmahör i statistiken. Åtskilligt torde kunna med större fördel framföras i nu ifrågasatta redogörelser från departementen. Med avseende å avfattandet av berörda referat torde lämpligen kunna så tillgå, att verken anbefallas, att i enlighet med närmare meddelade föreskrifter samtidigt med sin ämbetsberättelse till departementet avgiva ett kort sammandrag och referat för publicering tillsammans med andra under samma departement' lydande verks motsvarande sammandrag och referat. Ansvaret för att dessa sammandrag och referat ej bliva vidlyftigare eller lagda efter andra linjer än ovan antytts, torde dock böra påvila vederbörande departement, som bör granska och i fall av behov omredigera desamma. Sakkunniga hålla för sannolikt, att dylika sammandragna redogörelser för de olika verkens allmänna förvaltning och verksamhet skola få -intresse för en rätt stor del av allmänheten och bli av betydelse vid bedömande av olika spörsmål inom de resp. verkens förvaltningsområden. Sakkunniga hålla ävenledes före, att på nu antytt sätt en behövlig och tillräckligt effektiv kontroll kommer till stånd över ämbetsberättelsernas uppställning i allmänhet och deras utgivande av trycket. Här föreslagna förfarande med ämbetsberättelsens insändande i manuskript till vederbörande departement samt dess publicering genom departementets försorg bör naturligtvis gälla alla ämbetsverk, sålunda icke blott de, som nu publicera ämbetsberättelser i Sveriges officiella statistik, utan även de, som nu offentliggöra fristående ämbetsberättelser. Över sistberörda ämbetsberättelser förefinnes för närvarande ingen kontroll, vilket också visar sig i deras i flera fall allt för stora vidlyftighet. Ifrågavarande serier av koncentrerade ämbetsberättelser torde lämpligen böra ingå i det nya officiella samlingsverk, Statens offentliga utredningar, som tillkommit genom kungl. kungörelsen den 3 februari 1 9 2 2 . Vid behandling av de särskilda verkens statistiska publikationer komma sakkunniga att göra mera detaljerade uttalanden med avseende å särskiljandet i olika fall av statistik och förvaltningsredogörelser. Då en dylik anordning

52 krävt särskild uppmärksamhet med avseende å kommunikationsverken, där dessutom det spörsmålet föreligger, huru statistiska uppgifter av mera allmänt intresse och å andra sidan blott för verkets tjänstemän eller en del av dem behövlig statistik lämpligen böra publiceras, skola sakkunniga i inledningen till granskningen av järnvägsstyrelsens statistik till närmare behandling upptaga vissa detaljer beträffande åtskiljandet av statistik och förvaltningsberättelser vid kommunikationsverken. Gällande föreVad beträffar de statistiska publikationer, som ingå i serierna Sveriges skrifter rö- 0 ffi c i e lla statistik och Statistiska meddelanden förefinnas vissa bestämmelser ofn"cinenadsta- rörande tryckets yttre anordning. Dessa bestämmelser, som jämlikt kungl. tistiska be- | j r e y e t c j e u " 29 september 1911 angående de statistiska publikationernas inyu"eelaenroTd- delning och format utfärdats av statistiska tabellkommissionen (den 2 december ning. 1 9 1 1 , med senare ändringar) innehålla bl. a. följande: Kort referat Berättelse bör i allmänhet omfatta två avdelningar, nämligen text- och av tabeiikom- tabellavdelnmg. Blanka sidor få i allmänhet icke förekomma vare sig i textförordmngden eller i tabellavdelnmg. Vad som kan anses vara text, bör hänföras till text2 december a yd e inmgen och ej intagas i tabellavdelningen, annorledes än som anmärk1911. ningar till tabellerna. Tabellerna däremot kunna förekomma på två olika sätt, nämligen antingen i tabellavdelningen eller ock intagna i texten (texttabeller). Tabellavdelningen skall i regel innehålla de absoluta talen för året och möjligen slutsummor eller dylika översiktstal för föregående år. Även vissa procenttal kunna, om så anses lämpligt, införas i tabellavdelningen. Sistnämnda tal och sammanställningar av tabellavdelningens siffror för året och föregående år höra dock egentligen till texten, där de jämte sådana absoluta tal, som icke lämpligen kunna inrymmas i tabellavdelningen, antingen intagas i den egentliga texten eller införas såsom texttabeller. — Varje sida förses med kort överskrift innehållande uppgift om sidans innehåll (kolumntitel). Detaljerade föreskrifter rörande tabellernas anordning givas också, såsom rörande tabellernas signering (numrering eller litterering), rörande tabellernas bredd och höjd, rörande sådan anordning, att de vid behov kunna vändas på tvären (vänd tabell), rörande deras linjering, kolumnernas bredd, numrering av kolumner och i vissa fall av rader, tabellhuvudenas anordning m. m. Vidare innehålla de av tabellkommissionen meddelade föreskrifterna vissa regler av typografisk art. Sålunda föreskrives t. ex. i allmänhet användning av viss stilsort för text (medelstor korpus med XU petits mellanslag) och viss stilsort för tabellerna (liten petit för text och stor petit för siffror, vanligen med Va petits mellanslag eller utan mellanslag, i vilket sistnämnda fall så vitt möjligt Va petits mellanslag insattes mellan var femte rad).

53 Då vissa principer rörande de statistiska berättelsernas innehåll och an- önskvärdordning komma att beröras i samband med sakkunnigas allmänna uttalanden h e t e n , av v i s s « . . .

ytterligare

angående olika satt för minskning av publikationernas volym må i anledning föreskrift om av ovan omnämnda bestämmelser allenast anföras, att det synes behövligt, att t e x t a v d e 1 ' ..

J

°

'

närmare toreskrifter utfärdas angående textavdelningens och tabellavdelningens inbördes förhållande i enlighet med de uttalanden, som sakkunniga längre fram göra rörande de särskilda verken. Sålunda borde som allmän regel rörande uppställningen av en statistisk berättelse föreskrivas, att textavdelningen bör utgöra en kortfattad kommentar till tabellavdelningen med därför nödiga utdrag och sammandrag ur denna, uträknade relativa tal och medeltal e t c , samt att den därutöver bör innehålla dels redogörelse för primärmaterialets tillkomst och beskaffenhet med hänvisning till gällande författningar, eller ock hänvisning till den årgång, där sådan redogörelse senast lämnats med bifogande av uppgift om under mellantiden nytillkomna författningar och övriga förändringar beträffande statistikens insamlande, dels ock i vissa fall även relationer rörande sådana statistiska resultat av större vikt och intresse, som vunnits under statistikens utarbetande, men av utrymmesskäl ej kunnat i tabellavdelningen införas. Om de inskränkningar i publiceringen, som av sakkunniga föreslagits, genomföras, torde i sammanhang därmed böra föreskrivas, att varje statistisk berättelse å lämplig plats skall innehålla en förteckning å de manuskripttabeller och övriga detaljuppgifter, som icke kunnat i tabellbilagan intagas, men som vid behov kunna göras tillgängliga hos verket för intresserade.

ningarnas

innehåll.

Översikt av den svenska officiella s t a t i s t i k e n s kostnader och medlen för deras begränsning. En exakt siffra för vad den officiella statistiken ett visst år kostat svenska Exakta koststaten är knappast möjlig att fastställa. Mångenstädes är det statistiska Jft^5£t8tl£a arbetet så inblandat i det rent administrativa, att det icke varit görligt att ens uppskattningsvis fastställa den ungefärliga kostnaden för det statistiska arbetet. Flera av de ämbetsverk, som utgiva statistik, ha därför på förfrågan icke kunnat uppgiva några andra kostnader än tryckningskostnaderna för de statistiska publikationerna samt beloppet av de arvoden, som utbetalts till för det statistiska arbetet anställda särskilda biträden. I den speciella delen av betänkandet kommer under varje ämbetsverk de därifrån till sakkunniga lämnade uppgifterna om kostnaderna att återgivas. Med utgående från året 1919, som är det sista av de år för vilka full- sammanfattständigare uppgifter erhållits, och med hänsyn tagen endast till de största nin« a v u t posterna, uttryckta i runda tal, torde följande sammanfattning av kostnaderna kostnaden 1919 kunna uppställas: -

54 Statistiska centralbyrån c:a Kommerskollegium » Socialstyrelsen » Järnvägsstyrelsen » Övriga ämbetsverk 3 ) »

kr. » » » »

750,000 670,000 420,000 700,000 550,000

Summa kr. 3,090,000: — Ämbetsverkens totala kostnad för den officiella statistiken skulle alltså år 1919 ha uppgått till omkring 3,000,000 kronor. Denna siffra är snarare för låg; än för hög, enär mycket, som kan rubriceras som officiell statistik icke medräknats. Det är vidare att märka, att avsevärda kostnader för den officiella statistiken finnas, vilka alls ej kunna uppskattas eller som i varje fall endast indirekt tynga budgeten. Insamlandet av själva primärmaterialet innebär naturligtvis, ett avsevärt arbete, som motsvaras av kostnader för samhället. I de fall, d ä r primärmaterialet åstadkommes genom enskildas uppgiftsplikt eller åtagande, erhålles detsamma gratis endast i den bemärkelse, att staten icke åsamkas, några direkta kostnader därför. Den stora massan av statistiskt material erhålles emellertid genom kommunala myndigheter och av staten avlönade,, eller understödda myndigheter och tjänstemän. Nära nog oöverstigliga svårigheter möta att i penningar angiva den kostnad, som härmed (t. ex. genom prästernas, domstolarnas, tullkamrarnas och skolmyndigheternas arbete med avgivande eller kontroll av statistiska uppgifter) direkt eller indirekt åsamkas staten. Även i de fall där, såsom i vissa förvaltande och affärsdrivande verk är fallet, materialet erhålles genom egna underlydande tjänstemän och funktionärer, blir resultatet av en uppskattning av kostnaden härför i hög grad hypotetiskt. Icke heller har något försök gjorts att uppskatta kostnaden för den inom departementen eller av kommittéer utarbetade statistik, som icke publicerats i särskilda serier. TryckningsExakta uppgifter ha, såsom nämndes, kunnat erhållas endast för tryckkostnader och ningskostnaderna (kostnaderna för sättning, korrektur, tryckning, papper samt 1914—1920. häftning och kartonering) för de i de officiella serierna ingående och de övriga av sakkunniga till granskning upptagna publikationerna. Fullständiga sådana uppgifter jämte uppgifter om sidantal fördelat på text och tabeller, om upplagornas storlek samt om gratisutdelningen, genom bokhandeln försålda exemplar och förefintliga restupplagor m. m. ha införskaffats från ämbetsverken rörande de under åren 1 9 1 4 — 1 9 2 0 utgivna publikationerna. Ur Bilaga I, där vissa av ifrågavarande uppgifter återfinnas, må vidstående sammandrag rörande ämbetsverkens statistiska tryck i detta sammanhang meddelas: l ) Inklusive löner och arvoden j ä m t e dyrtidstillägg åt den i generaltullstyrelsens statistiska avdelning sysselsatta personalen, c:a 300,000 "kronor. a ) Därav kommer c:a 600,000 kr. på statistiska kontoret. 3 ) Inklusive ecklesiastikdepartementet och jordbruksdepartementet.

1774 1720 2230 3430 2306 1686 2910 29,263 31,273 35,321 70,430 57,592 106,649 130,332 4390 3882 2850 4032 2511 3402 3502 Kom.naerskollegium l ) fsidantal.. ... »tryckningskostnad 59,642 55,170 43,711 41,104 106,411 134,921 157.001 a 2687 3545 3180 2625 2734 3160 2677 Socialstyrelsen ) r sidantal............ '"»tryckningskostnad 41,023 49,412 49,092 62,873 79,555 102,510 120,277 144 148 166 142 144 158 150 Fångvårdsstyrelsen , J sidantal............ 4,877 1,842 1,771 1,946 2,377 3,110 4,831 "»tryckningskostnad 198 96 152 140 150 190 144 1,499 1,643 1,845 2,770 4,734 .4,264 3,644 Arnueförvaltningens sjukvårdsstyrelse . . . { J ^ c k n b ' k" t ' ' A 92 168 104 154 120 138 5,411 1,158 1,641 Marm-överläkaren fsidantal... 1,278 2,357 3,003 318 537 266 326 292 424 (tryckningskostnad 80 4,459 5,031 4,829 1,499 8,846 16,426 23,097 Medicinalstyrelsen fsidantal. 210 150 176 194 302 (tryckningskostnad 168 3,965 6,762 6,232 2,855 3,020 4,638 Riksiförsäkringsanstalten fsidantal.... 80 48 40 80 154 "(tryckningskostnad 1,558 570 1,505 1,750 6,997 Peasikmsstyrelsen /sidantal..... 176 194 192 162 176 152 196 ' (tryckningskostnad 2,900 2,800 2,600 3,800 6,600 7,900 8,200 Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ... r^ i d a n t a l • - - •-48 46 J 40 48 48 48 50 ^°° \ tryckningskostnad 1,179 1,308 370 429 441 869 1,351 Postsparbanksstyrelsen /sidantal.. 378 352 462 426 452 414 378 (tryckningskostnad 8,828 10,756 11,958 4,107 3,908 4,398 5,( Bank- och fondinspektionen /sidantal . 78 414 102 78 110 276 388 (tryckningskostnad 1,765 15,715 1,126 924 1,247 5,168 18,419 558 1,092 Kontiollstyrelsen fsidantal 240 474 1030 256 764 (tryckningskostnad 3.855 15,366 5,916 3,423 17,218 28,902 53,221 236 262 Ecklesiastikdepartementet /sidantal.. 170 180 186 556 254 10,240 7,381 (tryckningskostnad 2,311 2,543 2,550 11,619 10,627 734 490 Domiänstyrelsen ... /sidantal 614 658 686 804 5,765 9,610 (tryckningskostnad 3,654 4,650 4,759 7,501 142 124 Lantbruksstyrelsen fsidantal 98 134 138 142 164 5,208 4,933 (tryckningskostnad 1,518 1,985 2,157 2,980 6,875 110 224 Lantmäteristyrelsen \ /sidantal 102 118 120 3,130 8,776 1,342 1,773 2,283 (tryckningskostnad 462 520 206 392 538 454 12,125 478 20,466 Lotsstvrelsen ... /sidantal 2,954 5,046 6,926 7,820 ^tryckningskostnad 3537 15,517 4,720 1940 2828 3280 3157 101,001 3408 136.491 Försäkringsinspektionen " (sidantal.. " ' (tryckningskostnad 25,021 32,880 36,971 43,158 300 93,870 568 276 286 296 296 7,925 15,600 Järnvägsstyrelsen fsidantal 3,100 3,500 4,300 4,800 250 272 (tryckningskostnad 228 218 220 270 12,373 248 8,344 Generalpoststyrelsen fsidantal 2,841 2,986 3,657 5,700 13,468 304 336 (tryckningskostnad 216 224 256 276 6,490 7,370 Telegrafstyrelsen.... fsidantal 1,715 1,725 2,075 2,760 Statiisitiska centralbyrån

fsidantal.

J

..

(tryckningskostnad

(tryckningskostnad 14477[ 13129 16140 16828 16702 16679 19825 /sidantal (tryckningskostnad 197,142! 225,359| 221,998289,742 461,925! 598,546!766,610

Vattenfallsstyrelsen

Summa

ff^*1"•:-£•:

(tryckningskostnad ) I siffrorna äro Kommersiella meddelanden med, vissa bilagor (se sid. 344) inräknade. •) I siffrorna äro Sociala meddelanden (se sid. 344) inberäknade. L

56 statistiska Det framgår av detta samniandraig, att det statistiska tryckets volym voiymflin M a n t a l ) under åren 1 9 1 4 — 1 9 2 0 ej obetydligt ökats, särskilt från år 1919 helhet något till 1920. Delvis torde denna ökning (emellertid vara av tillfällig natur. Den okat under ^ 5 ^ siffra fö r å r 1920 härrör nämligen till stor del från att flera årsberätaien iyi4—

o

°

1920.

telser under år 1920 utkommit med två årgångar. I några fall är detta en följd av förseningar under år 1919 (typ>ografstrejken) i flera fall av att berättelser, som eljest skolat utkomma först år 1 9 2 1 , genom särskilda åtgärder medhunnits redan under 1920. På d e t hela taget torde nog de senare åren uppvisa tendenser till inskränkningar i tryckets volym. Dylika inskränkningar äro i flera fall bidragande orsak till a t t en »extra» årgång kunnat utkomma under år 1920, och av de under år 1921 utkomna berättelserna äro flera ytterligare minskade. Betraktar man de olika ämbetsverkein var för sig äro förhållandena naturligen mycket varierande. Flera, ämbetsverk Ina under sjuårsperioden mer eller mindre ökat volymen av utgiven statistik, medam andra något minskat volymen av sina berättelser. Vad beträffar de egentliga statistiska ämbetsverken, statistiska centralbyrån, kommerskollegium och socialstyrelsen, vilka tillsammans med järnvägsstyrelsen utgiva c:a åttio procent av helai den officiella statistiken, har emellertid knappast någon ökning ägt rum. Den starka fluktuaktionen år från år i antalet utgivna sidor beror huvudsakligen på de specialundersökningar, resp. tioårsberättelser, som av dessa ämbetsverk utgivas, men i stort sett är ökningen icke påfallande. Järnvägsstyrelsen åter synes, även om avdrag göres för under år 1920 utgivna extra årgångar, under sjuårsperioden hava ungefär fördubblat volymen av årligen utgiven statistik. TryckningsSer man på de olika ämbetsverkens tryckningskostnader finner man att kostnaden desamma, även frånsett ökningen på grund av dyrtiden, stå i endast ungefärlig o+oyVf O "k 11(1

sedan 1914. proportion till det utgivna antalet sidor. Olikheterna i upplagornas storlek göra sig nämligen också gällande (jfr t. ex. statistiska centralbyrån och järnvägsstyrelsen) och det bättre tillvaratagande av tabellutrymmet, som kännetecknar de statistiska ämbetsverken i förhållande till flera av de förvaltande ämbetsverken kan naturligtvis göra varje sida dyrare, fastän publikationerna i sin helhet därigenom bli billigare. E n ytterligare omständighet, som något förrycker proportionen mellan sidantalet och tryckningskostnaden, är det varierande förhållandet mellan text- och tabellmassan i de olika berättelserna. Tabelltrycket ställer sig nämligen i regel c:a 100 ä 150 % dyrare per sida än texttrycket. Sannolikt inverkar även valet av tryckeri, och rimligt är om årsberättelserna, till vilka stommen understundom kan stå uppe år efter år å tryckeriet, i vissa fall ställa sig proportionsvis billigare i tryckning än tillfälliga eller med längre tids mellanrum utgivna publikationer. Sakkunniga ha emeller-

.*

57 tid icke ansett sig kunna närmare undersöka inverkan av alla dessa olika faktorer på tryckningskostnaden. Vid övervägande av de olika sätt, på vilka indragningar ocli besparingar Kostaadsl utgifterna för statistiken kunna åvägabringas, hava sakkunniga i följd av minsknin .e sitt uppdrag icke ansett sig kunna närmare ingå på de kostnader, som äro stTtfstfkens att hänföra till insamlingen och bearbetningen av det statistiska materialet i n s a m l i n s o c h samt härför nödig arbetskraft. Framhållas må dock betydelsen ur kost- b e a r b e t m n g nadssynpunkt av de billigast möjliga papperskvaliteter och reproduktionsmetoder samt användande av arbetsbesparande maskiner, särskilt fullt moderna räknemaskiner. Att all uppmärksamhet också bör fästas vid vikten att begränsa den personal, som har att utföra och leda det statistiska arbetet, är uppenbart. Detta arbete är ofta så fördelat, att tidvis kräves insättande'av mycket mer betydande arbetskrafter än som under andra tider kunna sysselsättas. Den ordinarie personalen är därför allmänt begränsad till det antal, som ständigt kan fullt sysselsättas och, då mera arbetskraft behöves, anlitas extra sådan. Med avseende å den extra arbetskraft, som emellanåt behöver anlitas, kan tilläventyrs arbetet understundom så ordnas, att tillfälliga utbyten av arbetskrafter kunna ifrågakomma de olika avdelningarna och eventuellt även de olika verken emellan. Vissa arbetens utlämnande på ackord utanför vanlig tjänstetid torde också emellanåt kunna aga rum med fördel. Uppmärksamhet bör givetvis också ägnas åt att överkvalificerad arbetskraft icke anlitas, utan att arbetskrafterna i görlig grad lämpas efter arbetets art. I detta sammanhang kunna sakkunniga ej underlåta att framhålla, att det väckt sakkunnigas uppmärksamhet att vid vissa berättelsers utarbetande anlitats arbetskraft utom statsförvaltningen, såsom t. ex. från Stockholms stads statistiska kontor. Det synes sakkunniga över huvud lämpligare att, om biträde utanför verket erfordras, härtill anlitas personal från något av statens större statistikutgivande verk (statistiska centralbyrån, socialstyrelsen och kommerskollegium), där bland den extra ordinarie personalen god tillgång till kompetent arbetskraft torde finnas och kan stå till buds, i mån som deras tjänstgöring inom det egna verket möjliggör detta. Bereddes några sådana tjänstemän därmed en blygsam extra inkomst, vore detta icke obilligt. Sakkunniga förutsätta, att just vid övergången till den nya ordning som sakkunnigas förslag innebär, särskilt beträffande uppdelningen på statistiska publikationer och ämbetsberättelser, dylikt biträde i vissa verk blir önskvärt. Kostnaden för den officiella statistikens utgivande av trycket torde vara den post, där avsevärda besparingar lättast kunna göras. Å detta område har också tyngdpunkten legat i det sovringsarbete, som sakkunniga i enlighet med sitt uppdrag haft att utföra. 1639 20

58 Minskning av Det utan tvivel kraftigast verkande medlet för nedbringande av trycknmgspubUkationer- k o s t n a c i e n är ett minskande av publikationernas volym. Möjlighet till en nas volym. ^ ^ minskning torde i första hand kunna vinnas genom ett slopande ur berättelserna av sådant, som har mindre aktualitet eller intresse samt genom ett bättre tillvaratagande av utrymmet. Avgörandet av vad som i detta hänseende kan uppnås, utan större skada för statistikens rätta fyllande av sin uppgift, måste huvudsakligen ske från fall till fall i samband med en ingående granskning av berättelserna var för sig. omtryck ur Ur berättelserna bör i allmänhet utgå, helt eller delvis, de år efter äldre ärgångj: fa a t e r k o m m a n a e omtrycken ur äldre berättelser och de ofta ett ansenligt °C?verSkter * antal år tillbaka i tiden omfattande historiska översikterna. Dylika uppböraundvikas! g i f t e r torde, i den mån de äro belysande och av större allmänt intresse, därrättelserna!' emot kunna meddelas vart femte eller tionde år eller då och då sammanföras i specialpublikationer. Vidare kan, utom sådant som till äventyrs ar helt och hållet onödigt, bland tabellerna ofta utan större olägenhet borttagas sådana, som endast äro sammanslagningar av två eller tre andra. Då t. ex. en tabell för hela riket, en tabell för landsbygden och en tabell för städerna uppställas enligt identiskt samma schema, bör i de flesta fall den ena av dem (den för hela riket) kunna utgå ur berättelsen. Vid verkligt behov kunna siffrorna i den sålunda slopade tabellen av den intresserade lätt erhållas genom en enkel addition eller subtraktion av motsvarande siffror i de två kvarstående tabellerna. Likaledes bör man så vitt möjligt undvika att i flera tabeller omtrycka samma sifferuppgifter. Sådana upprepningar förekomma synnerligen ofta även om man undantar de stora huvudsummorna, som för fullständighetens skull, änskönt de i ett flertal tabeller bli desamma, likväl tagas med över allt. Visserligen kunna dylika upprepningar göra tabellerna översiktligare och tydligare samt sålunda underlätta läsningen av tabellerna, men klart är, att en nödtvungen hushållning med utrymmet sätter en viss gräns för, hur långt man i detta hänseende kan få gå. Ifrågasättas kan också, om icke redan genom texten alla rimliga krav på en översiktlig och »populär» uppställning av berättelsen kunna tillmötesgås, så att man kan tillåta sig att vid uppställningen av tabellbilagan mera tänka på att göra den verkligt innehållsrik än lätt läsbar. Klart är i varje fall, att då man står inför nödvändigheten att göra inskränkningar i första hand sådant bör utgallras, som endast är till för att göra tabellerna bekväma att använda. Den som verkligen behöver de statistiska siffrorna underkastar sig gärna besväret att »slå» en smula i tabellbilagan, om han till sist finner vad han söker. Av principiellt sett samma innebörd är att ur tabellbilagan och eventuellt även ur textavdelningen borttaga vissa sammandragstabeller, som med någorlunda lätthet kunna uppgöras av läsaren själv. I den mån statistiken är en specialstatistik av större intresse endast för statistiker av facket och ett mindre antal andra, som

59 syssla just med området i fråga, torde möjligheten att på denna väg göra inskränkningar icke vara ringa. E t t alldeles omvänt förfarande oeh långt kraftigare verkande vore att göra själva lmvudtabellerna, d. v. s. de tabeller, som innehålla detalj siffrorna, mindre utförliga eller ersätta dem med sammandrag. Härigenom minskas dock naturligtvis berättelsens sakinnehåll. Några allmänna principer torde i nu berörda hänseenden svårligen kunna fastslås. Endast så mycket må framhållas, att dylika inskränkningar på ett håll i en berättelse kunna som konsekvens medföra inskränkningar även på andra håll eller i andra berättelser. De böra då bedömas även med hänsyn till dessa konsekvenser. På det hela taget måste en verklig gallring i berättelsernas innehåll i så måtto låta sig ledas av allmänna synpunkter, att detalj förslagen rörande de enskilda berättelserna till sist måste prövas i ett sammanhang för hela den officiella statistiken, på det att enhetlighet och jämförbarhet i möjligaste mån bevaras. Att i vissa fall en gallring eller koncentrering kan vara ägnad att rent av öka enhetligheten och jämförbarheten mellan statistikens olika grenar, är icke uteslutet. Ett bättre tillvaratagande av utrymmet kan, utan ändring av berättelser- Tomma rader nas innehåll och med bevarande av tillräcklig översiktlighet och tydlighet, o c h k 01 " 1 » 1101 " .

°

°

J

°

' böra undvikas.

vmnas genom att siffermässiga, men icke i tabellform inramade sammanställ- Användande ningar i texten och vissa förteckningar i textform tryckas med petit, vilket a v P e t i t s t i L för närvarande ingalunda överallt tillämpas, samt genom att tabellerna tryckas mera koncentrerade. I sistnämnda hänsende är det framför allt i ögonen fallande, att det i Sveriges officiella statistik finnes så många tabeller, som huvudsakligen bestå av tomma rader och kolumner. Tabeller hava påträffats, där på en hel sida blott en enda siffra förekommit; resten utgöres, förutom tabellhuvud och sidorubriker, av endast punkter eller streck. Att slutligen helt blanka eller otillräckligt utfyllda sidor, vilka icke äro ovanliga i vissa berättelser, genom vissa omflyttningar kunna och böra utnyttjas, är självklart såväl av kostnadshänsyn som med hänsyn till utseendet. Sakkunniga hava även uppmärksammat, att planer varit uppe och försök gjorts till inskränkningar i tabelltrycket genom införande av nummer- eller bokstavsbeteckningar såsom ersättning för mera vidlyftiga tabellhuvuden och textspalter. Särskilt då en tabell omfattar många sidor med genomgående kolumn- eller sidorubriker kunna avsevärda besparingar givetvis vinnas, t. ex. genom att rubrikerna, försedda med nummer eller littera, utsättas fullständigt endast på tabellens första sida, medan endast resp. nummer eller littera upprepas å de efterföljande. E t t fall, där dylikt förfarande borde vara genomförbart och lönande, hava sakkunniga påpekat beträffande redogörelsen för folkräkningen. En ytterligare fråga med hänsyn till kostnaden för själva tryckeriarbetet standardiseär, huruvida ej de årliga berättelsernas uppställning kan så standardiseras, S*teSe^JT att stommen till tabellerna, och i vissa fall kanske även texten, kan stå

60 uppe å tryckeriet år från år, och endast nya siffror insättas, resp. vederbörliga ändringar i texten vidtagas, på samma sätt som i ett vanligt korrektur. Så torde väl för närvarande också i viss utsträckning ske, men måhända icke i den omfattning som är möjlig. Den minskning av tryckeriarbetet, som på detta sätt åstadkommes, torde icke alltid vid tryckeriräkningens uppgörande fullt beaktas, utan sättningen emellanåt debiteras per sida efter samma eller nära nog samma taxa som en alldeles nysått publikation. Att reglerandet av dessa förhållanden är av stor vikt är uppenbart, men då åtgärder i detta hänseende torde ankomma på den statens tryckerisakkunnige, som numera är i verksamhet, hava sakkunniga icke anledning att härutinnan vidare uttala sig. Beträffande de i kungl. brevet den 29 september 1911 meddelade beUppgifter på franska stämmelserna angående tryckning i de statistiska berättelserna av vissa uppspråket i borättelserna. gifter på franska språket och de i enlighet därmed i berättelserna förekomSärskilt för- mande franska resuméerna och innehållsförteckningarna, genom vilkas borttagande slag under eller förenkling minskning i publikationernas volym givetvis kan ske, framavd. IV. lägga sakkunniga förslag under avd. IV. De av upplagans storlek beroende Minskning av upplagornas naturligtvis genom upplagans minskning, storlek.

kostnaderna kunna minskas, dels men dels också genom användning av billigare omslag (häftning i stället för kartonering) samt genom användning av billigare papperssorter.

Frågan om minskning av upplagornas storlek genom inskränkning av den Minskning av gratisutdel- gratisutdelning, som nu äger rum av de officiella statistiska publikationerna, ningen. Särskilt för- har varit föremål för särskild uppmärksamhet, och kommer resultatet av denna slag under undersökning och därav påkallade åtgärder att framläggas under avd. V här avd. V. nedan. Nya- bestämmelser om papperskvaliteten.

Försäljning av statistiska publikationer.

Beträffande kvaliteten av det papper, som för det officiella statistiska trycket bör användas, har särskild utredning verkställts, över vilken sakkunniga efter remiss yttrat sig i skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 april 1920. Nya föreskrifter angående beskaffenheten av tryckpapperet till statens statistiska publikationer hava också utfärdats genom kungl. brev till statistiska tabellkommissionen den 10 december 1920. ^

Jämväl försäljningen av de statistiska publikationerna har gjorts till föreundersökning, och återfinnes densamma jämte därav föranledda förslag

fö

°'

särskilt för- här nedan under avd. Y l . slag under avd. VI.

"

61 Slutligen vilja sakkunniga såsom ett starkt skäl för de inskränkningar och Behovet av besparingar i den hittillsvarande statistiken, som sakkunniga föreslå, åberopa statistikens utvidgning till de krav, som framkommit på att vissa nya områden skola göras till föremål vissa nya omför statistisk behandling. Det står för sakkunniga fullt klart, att vi på flera råden ett starkt motiv områden måste utvidga statistiken och under periodiskt återkommande statis- för största tisk bearbetning lägga nya viktiga samhällsföreteelser. För att dylika krav sparsamhet vid utgivanskola erhålla bättre möjlighet att göra sig gällande är det av vikt, att stati- det av redan befintlig stiken i allmänhet reduceras till det strängt nödvändiga, liksom givetvis också statistik. dessa ifrågasatta nya grenar av statistiken redan från början böra hållas inom möjligast snäva gränser. I denna riktning uttalar sig också riksdagen i sin skrivelse den 26 maj 1915 angående verkställande av föreliggande utredning. Ehuru det ej ankommer på sakkunniga att behandla frågor sammanhängande med statistikens utvidgning, torde likväl vissa av de krav i berörda hänseende, som kommit till sakkunnigas kännedom, så nära sammanhänga med de frågor, som sakkunniga jämlikt sitt uppdrag hava att utreda, att de icke helt kunna förbigås. I vissa avseenden hava dylika frågor uppstått direkt i samband med behandlingen av de särskilda verkens statistik och därför måst mer eller mindre utförligt beröras i sakkunnigas yttrande angående resp. verk. Så är t. ex. fallet rörande befolkningsstatistiken, där behovet av en förbättrad och utvidgad yrkesstatistik samt åtgärder för åstadkommande av familjestatistiska uppgifter berörts. Liknande är förhållandet med skogsstatistiken, där behovet att åt skogshushållningen — vår mest betydande exportnäring — bereda en fylligare statistisk behandling, så att även den enskilda skogshushållningen blir tillräckligt belyst, synts vara av den betydelse, att sakkunniga i sitt yttrande rörande domänstyrelsens statistik funnit sig böra omnämna detta behov och de åtgärder, som förut föreslagits i syfte att åstadkomma en allmän skogsstatistik, samt även ansett sig böra i någon mån taga direkt hänsyn härtill vid uppgörandet av sitt eget förslag beträffande domänstyrelsens nuvarande statistik. Ett annat område, där sakkunnigas förslag sammanhänger med frågor rörande vissa utvidgningar eller omläggningar av statistiken, är vägväsendet. Från flera ämbetsverk och representanter för den officiella statistiken hava sakkunniga, såsom förut omnämnts, erhållit skrivelser eller promemorior med vissa förslag till statistikens förbilligande och förbättring i vissa hänseenden. Understundom har därvid frågor rörande önskvärda utvidgningar bragts på tal. Så har t. ex. från socialstyrelsens sida påpekats, hurusom en rationell lönestatistik är av behovet påkallad samt att även en statistik rörande producentpriser med det snaraste bör komma till stånd. Dessa behov vitsordas för övrigt av riksdagen i skrivelsen den 26 maj 1915. Likaså anför socialstyrelsen, att, i den mån styrelsen får befattning med nya sociala spörsmål såsom fattigvårdsfrågan, ideella föreningar o. s. v., krav på särskild statistik

62 jämväl härutinnan torde göra sig gällande. I en särskild promemoria har slutligen framhållits önskvärdheten att från trycket utgiva vissa redogörelser inom arbetarskyddets område. Åtskilliga av de krav på ny statistik, som från olika håll framställts, torde väl under nuvarande ekonomiskt tryckta tider tillsvidare få skjutas åt sidan. Andra av dessa krav åter äro av den natur, att de under nuvarande förhållanden äro alldeles särskilt aktuella, såsom t. ex. en tillförlitlig aktiebolagsstatistik samt statistik rörande kolonisationsverksamheten och egnahemsrörelsen. Till denna kategori torde även den ifrågasatta löne- och producentprisstatistiken få hänföras. Ett annat krav, som snart nog torde tilltvinga sig beaktande, är kravet på statistiskt utnyttjande av spritbolagens på den individuella kontrollen grundade uppgifter om rusdrycksförsäljningen och rusdryckskonsumtionen inom olika befolkningslager samt deras från skilda håll insamlade uppgifter om alkoholmissbruk. Exempel på ett område, där tidsförhållandena redan framkallat ny statistik, förefinnes i statistiska centralbyråns för kort tid sedan utgivna redogörelse för taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt, och torde man just på grund av nutidens tryckta, men på samma gång rörliga ekonomiska förhållanden med all sannolikhet nödgas göra denna statistik fortlöpande eller intermittent med mycket korta mellanrum. Ovanstående spridda antydningar torde vara tillräckliga för att giva^ en föreställning om, huru med samhällets utveckling alltjämt nya områden måste ställas under statistisk bearbetning och huru nödigt det är att för dessa behovs tillgodoseende åstadkomma begränsning i kostnaderna för den redan förefintliga statistiken.

63 HL Speciell del. A. Statistiska verk. 1.

Statistiska centralbyrån.

Statistiska centralbyrån, som liar en viss central ställning på den officiella Centralbyråns statistikens område, åligger, i enlighet med gällande instruktion (den 1 no- MHW»/*vember 1918), att, i den mån instruktioner för andra ämbetsverk ej annat föranleda, handlägga ärenden av statistisk natur samt vissa i samband därmed stående ärenden. Det åligger sålunda centralbyrån att bearbeta och offentliggöra de grenar av den officiella statistiken, som icke tillhöra annat ämbetsverks handläggning, däribland särskilt: befolkningsstatistik, statistik över fast egendom, jordbruksstatistik, mejeristatistik, fiskeristatistik, statistik över vägar och skjutsanstalter, allmän sparbanksstatistik, statistik över kassorna för jordbrukskredit, fattigvårdsstatistik, rättsstatistik, valstatistik samt statistik över statens och kommunernas finanser. Enligt instruktionen skall centralbyrån vidare utgiva en statistisk årsbok samt en årsbok för rikets kommuner, tillika innehållande adressuppgifter för vissa judiciella, administrativa, kommunala och ecklesiastika myndigheter. Det åligger dessutom centralbyrån att föra anteckningar över skeende förändringar i rikets indelningar m. m. samt att med uppmärksamhet följa kyrkobokföringens tillstånd i riket och till Kungl. Maj:t avgiva de förslag till denna bokförings förbättrande, som må kunna påkallas. Av statistiska centralbyråns övriga åligganden må nämnas att i centralbyråns arkiv förvara dels de till centralbyrån för befolkningsstatistiken inkomna utdragen ur kyrkoböckerna, dels ock de statistiska primäruppgifter av annat slag, vilkas innehåll ej genom de tryckta redogörelserna kan anses hava blivit tillräckligt bekantgjort. I mån därför erforderliga medel anvisas har centralbyrån också att genom inledande och upprätthållande av internationellt utbyte av officiell statistik underhålla ett statistiskt, topografiskt och statsekonomiskt bibliotek. Med anledning av sistnämnda åliggande sker distributionen av svensk officiell statistik till utlandet, mestadels även beträffande den statistik, som utgives av andra ämbetsverk, genom centralbyråns förmedling.

64 Omfattningen Den av statistiska centralbyrån numera bearbetade och offentliggjorda staav central- tistiken omfattar följande grenar: s S * Befolkningsstatistik, Rättsstatistik, Jordbruksstatistik (mejeri- och fiskeristatistik däri inbegripna), Fattigvårdsstatistik, Kommunal finansstatistik, Valstatistik, Allmän sparbanksstatistik, Statistik rörande fast egendom, Inkomst- och förmögenhetsstatistik, Statistik rörande kassorna för jordbrukskredit. Den i instruktionen särskilt nämnda statistiken över vägar och skjutsanstalter har centralbyrån, sedan Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser och centralbyråns sammandrag därav med perioden 1906-1910 upphört, icke upptagit till behandling, utan utgives vad därav för närvarande förekommer av kommunikationsdepartementet (tidigare jordbruksdepartementet) samt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen Däremot har för år 1910 en brett anlagd utredning angående stiftelser utarbetats och publicerats av centralbyrån (år 1917). Såsom förut (sid. 14) omförmalts torde statistiken rörande fast egendom icke komma att regelbundet fortsattas. Ovannämnda statistik har offentliggjorts huvudsakligen genom periodiska berättelser ingående i de officiella statistiska serierna. Tillfälliga utredningar, företrädesvis på befolkningsstatistikens område, hava emellertid också förekommit och offentliggjorts. Statistiken angående kassorna för jordbrukskredit offentliggöres i Statistisk årsbok. De periodiska berättelser, som av statistiska centralbyrån utgivits på senare tid, äro dels årliga, dels fleråriga. Centralbyråns ordinarie produktion har under de senaste åren bestått av c:a fjorton årsberättelser, — »årsböckerna» däri medräknade — , tvenne tvåårsberättelser, en treårsberättelse samt tre tioårsberättelser. De undersökningar, som under de senaste tio åren utgivits ' angående fast egendom, stiftelser samt inkomst och förmögenhet, äro häri icke medräknade, enär det icke varit känt, huruvida de i framtiden skola återupptagas med jämna mellanrum eller icke. Icke heller hava de publikationer (angående stadsfullmäktigevalen samt angående husdjursräkningar och arealinventeringar) medtagits, vilka, ehuru under flera år regelbundet utkommande, ingått under avdelningen för tillfälliga statistiska undersökningar i serien Statistiska meddelanden, och numera icke torde, åtminstone i sin hittillsvarande form, komma att fortsättas. En föreställning om storleken av centralbyråns statistiska produktion erhålles genom det antal sidor statistiskt tryck, som av centralbyrån årligen utgives. Beträffande åren 1 9 1 4 — 1 9 2 0 framgår detta av bil. I till detta be-

G5 t ä n k a n d e . M a n finner därav bl. a., att c e n t r a l b y r å n s p u b l i k a t i o n e r i m e d e l t a l för d e s s a sju år b e l ö p t sig till c:a 2 , 3 0 0 s i d o r om året, vilket dock u t g ö r b l o t t o m k r i n g en s j u n d e d e l av alla ä m b e t s v e r k e n s s a m t l i g a officiella s t a t i s t i s k a t r y c k . Till b e l y s n i n g av k o s t n a d e r n a för s t a t i s t i s k a c e n t r a l b y r å n s v e r k s a m h e t Kostnaderna k a n följande av c e n t r a l b y r å n u p p g j o r d a t a b l å över d e s s u t g i f t e r å r e n 1 9 1 4 — 1 9 1 9 för stat^fka anloras: verksamhet. S t a t i s t i s k a centralbyråns utgifter (netto) åren 1914 - 1 9 1 9 .

Ordinarie avlöningar: för ordinarie arbeten för extra arbeten .. Tillfällig löneförbättring Dyrtidstillägg och dylikt Bibliotekets underhållande Tryckningskostnader . Skrivniaterialier, expenser m. in. Summa

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

177,743 1,545

181,083 3,874

178,909 16,342

167,448 19,348

180,030 15.988

2,712 29,649 11,172

2,086 41,512 9,388

320 2,140

26,319 1,810

133,843 1,390

184,858 138,801 47,640 266,090 2,484

R1 Q7Q

Q OAQ -lO*,UOO |

00,ODU

9,004

10,599

19,586

30,393

222,821

237,943

258,088

234,772

484,905

754,126

H ö r a n d e d e s s a utgifter s a m t b e r ä k n a d e eller b e g ä r d a framtida a n s l a g för ö k n i n g av c e n t r a l b y r å n s arbetskrafter liar c e n t r a l b y r å n i skrivelse till sakk u n n i g a d e n 2 0 o k t o b e r 1 9 2 0 anfört följande: »Enligt gällande instruktion har statistiska centralbyrån visserligen till huvudsaklig uppgift a t t utarbeta och offentliggöra statistiska berättelser, nämligen de grenar av den officiella statistiken, som icke tillhöra a n n a t ämbetsverks handläggning. Men dessutom tillkomma centralbyrån vissa åligganden av mera administrativ art? såsom rörande förändringar i rikets indelningar samt kyrkobokföringen. Även skyldigheten att underhålla det statistiska biblioteket och arkivet, att tillhandagå offentliga myndigheter med upp ysningar och biträde inom området för centralbyråns verksamhet, att ombesörja utdelningen till utlandet av officiell statistik och a t t i allmänhet lämna de statistiska uppgifter, som från in- eller utlandet begäras, faller åtminstone delvis vid sidan om centralbyråns huvuduppgift. Slutligen torde ej heller de kostnader, som are förenade med centralbyråns åliggande att utföra de särskilda utredningar - vilka stundom icke ens varit av statistisk art - , som av Kungl. Maj.t anbefallas, + ? Jl u ! n a V , E d e r b e S ä r d a beräkningen av kostnaderna för centralbyråns hela statistik betunga den egentliga officiella statistiken. Att någorlunda exakt angiva 1 6 3 9 20

•

66 kostnaderna för denna statistik, stöter därför på avsevärda svårigheter, framför allt med hänsyn till de särskilda utredningarna. Stundom hava kostnaderna för dessa bestritts av centralbyråns vanliga medel, och när, såsom oftast varit fallet, särskilda medel för avlöning åt den därmed sysselsatta personalen anvisats, hava likväl expensutgifterna och merendels även tryckningskostnader, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg bestritts av därför eljest tillgängliga medel. Att nu särskilja dessa omkostnader från centralbyråns övriga utgifter av nämnda slag skulle icke alls eller endast med synnerligen stort besvär låta sig göra. Under sådana omständigheter har centralbyrån sett sig nödsakad att i närslutna tabell upptaga ämbetsverkets samtliga utgifter — efter avdrag av några mindre inkomster under utgiftstitlarna — för vart och ett av de senaste sex åren, dock med den specifikation på olika utgiftsändamål, som framgått av bokföringen - I avseende på den nu överlämnade tabellen må vidare anmärkas, dels att utgiftstiteln »ordinarie avlöningar för extra arbeten» avser endast sådana tillfälliga utredningar, för vilka särskilda avlöningsmedel av Kungl. Maj:t anvisats eller komma att anvisas, dels ock att utgiftstiteln »bibliotekets underhållande» omfattar endast kostnaderna för böckers inköp och bindning, men däremot bland a n n a t ej avlöning till den därvid anställda personalen, vilken utgöres av en förste aktuarie och en aktuarie. Att tabellen ej inbegriper postavgifter och kostnader för uppvärmning av centralbyråns egna lokaler, torde knappast behöva påpekas. Vad vidare angår Eder anhållan om centralbyråns omdöme om tillrackligheton, resp. otillräckligheten av hos ämbetsverket anställd personal för det statistiska arbetet samt huru och på vad sätt en eventuell brist bör för statistikens snara färdigblivande varaktigt eller tillfälligt fyllas, har centralbyrån redan i skrivelse den 10 sistlidne april anfört, att de flesta av dess publikationer kunna anses som försenade i större eller mindre grad. Denna arbetsbalans och dess bortarbetande har centralbyrån ytterligare berört i sin skrivelse till Eder av den 17 sistlidne juni. Härtill är nu endast att tillägga, att centralbyrån i underdånighet hemställt, att på extra stat för år 1922 måtte för balansens bortarbetande anvisas ett förslagsanslag, högst, om 12,000 kronor, och därvid framhållit, att genom de på tillläggsstaten för år°1920 och på extra stat för år 1921 anvisade förslagsanslagen, högst, om tillhopa 19,000 kronor beräknats bliva möjligt att bortarbeta omkring en tredjedel av den uppkomna arbetsbalansen, men att efter denna beräknings utförande balansen ytterligare ej obetydligt ökats. Den ursprungliga utredningen i denna fråga återfinnes i centralbyråns underdåniga skrivelse den 18 september 1919 (Bilaga till 1920 ars statsverksproposition, sjunde huvudtiteln, sid. 152 i ) . Huruvida centralbyråns arbetskrafter även sedan balansen blivit bortarbetad k u n n a vara tillräckliga för ämbetsverkets ordinarie uppgifter, är däremot mera svårt att avgöra. Att så icke blir fallet beträffande de centralbyrån åliggande folkrakningarna är uppenbart, då kostnaderna för dessa icke äro tagna i beräkning vid avloningsstatens fastställande. Riksdagen har också på extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag om 67,000 kronor för personal vid 1920 års folkräkning, och för år 1922 har centralbyrån för samma ändamål begärt ett reservationsanslag om 63,500 kronor. Men i övrigt är ett omdöme i den uppställda frågan synnerligen vanskligt, särskilt med h ä n s y n till de omorganisationer och nydaningar av den på statistiska centralbyrån fallande delen av den officiella statistiken, som redan skett eller förestå. Bearbetningen av den kommunala finansstatistiken i den vidgade omfattning den skall erhålla, sedan nya uppgiftsformulär av Kungl. Maj:t fastställts att

67 tillämpas från och med år 1918, är ännu ej så långt framskriden, att personalbehovet kan med någon säkerhet avgöras. Kanske ännu mera gäller detta de jordbruksräkningar, som från och med år 1923 skola ersätta de hittillsvarande lokalundersökningarna för jordbruksstatistiken och för vilka på extra stat för år 1921 anvisats och för år 1922 begärts ett reservationsanslag om 70,000 kronor, men avsett endast för primäruppgifternas införskaffande. Rörande behovet av förstärkta arbetskrafter i den händelse statistiken över de allmänna vägarna skulle överflyttas till statistiska centralbyrån har ämbetsverket yttrat sig i skrivelse till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet den 9 oktober 1918. Även fattigvårdsstatistiken torde inom den närmaste tiden komma att omorganiseras. Den statliga skatte- och finansstatistiken, som skall igångsättas år 1921 och för vars utarbetande dels ett förslagsanslag, högst, om 29,500 kronor finnes anvisat på extra stat för år 1921 under titeln »Förstärkning av arbetskrafterna hos statistiska centralbyrån», dels ett förslagsanslag, högst, om 37,500 kronor av statistiska centralbyrån begärts för år 1922 under titeln »Anordnande av vissa finansstatistiska undersökningar», är ännu ej påbörjad och ej heller till sin omfattning närmare utformad. Även rättsstatistikens personalbehov låter sig för närvarande ej fullt överblickas. Däremot äro arbetskrafterna så till vida otillräckliga, att inga särskilda medel blivit anvisade för utarbetande av den på senare åren tillkomna publikationen Årsbok för Sveriges kommuner. Statistiska centralbyrån är alltså icke i tillfälle att nu bestämt avgöra, huruvida personalen för det ordinarie statistiska arbetet över huvud taget är tillräcklig eller — såsom sannolikare torde vara — otillräcklig.»

x

Sakkunniga övergå nu till de förslag, vartill granskningen av statistiska centralbyråns publikationer givit anledning; och skall därvid varje gren av centralbyråns statistik behandlas för sig, med anförande av vilka publikationer som på varje område utgivas samt med allmänna översikter av statistikens innehåll och omfattning, primärmaterialet och bearbetningen, i den mån detta ansetts påkallat eller föranlett särskilda förslag eller uttalanden av sakkunniga. Slutligen skall beträffande varje publikation angivas de anmärkningar och förslag, som framgått ur sakkunnigas granskningsarbete. Endast de ordinarie, periodiska publikationerna hava blivit föremål för särskild behandling, och å ett par områden, t. ex. det jordbruksstatistiska, där en omorganisation är omedelbart förestående och i följd därav de hittillsvarande publikationerna skola ersättas med nya, på annat sätt uppställda eller i annan ordning offentliggjorda berättelser, hava sakkunniga ansett sig böra inskränka sin framställning till endast vissa allmänna synpunkter. a) Befolkning sstatistlken. Det centrala och utan gensägelse viktigaste i Sveriges liksom i andra länders officiella statistik är befolkningsstatistiken. I vårt land har denna äldre traditioner än i något annat land. Eedan i det år 1749 upplagda s. k. tabellverket föreligger en planmässigt ordnad och självständigt organiserad statistik över befolkningen, och i kommissionen över tabellverket fick Sverige år 1756 sitt första statistiska ämbetsverk, det första i

68 sitt slag i världen. Tack vare den erfarenhet, som härigenom under mer än hundra år insamlats, kunde också den svenska befolkningsstatistiken, då den år 1860 omorganiserades, med ens höjas till ett sådant plan, att den än i dag, ehuru till systemet oförändrad, torde vara bland de bästa och tillförlitligaste som finnas. Liksom i alla andra kulturländer består befolkningsstatistiken i Sverige dels av s. k. folkräkningar, vilka äga rum periodiskt (hos oss vart tionde år), dels av en fortlöpande statistik över den s. k. befolkningsrörelsen. Vid folkräkningarna insamlas från varje församling i riket uppgifter om befolkningens mängd och sammansättning i ett visst ögonblick (folkräkningsterminen; i Sverige den 31 december de år, vilkas årtal sluta på noll). Därvid fastställes först och främst folkmängdens storlek inom varje administrativt område och vissa andra lokala områden, men dessutom insamlas rörande varje i folkmängden ingående enhet individuella uppgifter om personliga förhållanden såsom namn, kön, födelseår och -dag födelseort, familjeställning, nationalitet, trosbekännelse, hushållstillhörighet, boningsort, yrke (vid sista folkräkningen även den självdeklarerade inkomsten), eventuella lyten m. m., med ledning av vilka uppgifter en uppdelning av befolkningen efter en mängd synpunkter blir möjlig. Vid materialets bearbetning inskränker man sig för varje smärre område till vissa summariska uppdelningar — t. ex. för vartdera könet en uppdelning i barn under 15 år och vuxna ogifta, gifta, änklingar, resp. änkor samt frånskilda. För större områden, såsom länen och framför allt för hela riket (vanligen särskilt för landsbygden och för städerna) göras mera detaljerade uppdelningar, av vilka de viktigaste äro uppdelningarna av varje köns- och civilståndskategori i åldersklasser samt grupperingen efter yrken, födelseorter m. m. Beträffande befolkningsrörelsen insamlas från församlingarna uppgifter om under varje år inträffade giftermål, födelser och nedkomster samt dödsfall, om ut- och inflyttade, emigranter och immigranter m. m. Därvid inhämtas för varje registrerat fall data rörande fallet som sådant — vigseldag och vigselsätt, födelsedag, dödsdag och dödsorsak m. m . — s a m t rörande de ifrågavarande personerna — de vigda, de 'födda och deras föräldrar, de avlidna etc. — en mängd personalia av enahanda art som vid folkräkningarna. Vid materialets bearbetning sker så en uppdelning på administrativa områden samt (i detalj blott för större områden eller hela riket) efter kön, ålder, civilstånd, yrke m. m. I Sverige liksom i flertalet andra länder sker publiceringen av folkräkningsresultaten samt av statistiken rörande befolkningsrörelsen var för sig, vilket faller sig naturligt redan därför, att folkräkningarna äro intermittenta, medan befolkningsrörelsen utgör en fortlöpande statistik. I många länder, så ock i Sverige, publiceras berättelser om befolkningsrörelsen årligen.

69 I ett viktigt avseende skiljer sig vår befolkningsstatistik helt från den i Den svenska utlandet vanliga. Ehuru naturligtvis i utlandet lika litet som hos oss befolk- folk;™kningen .

,.

-i

- i

l

förhållande

nmgsstatistikens tva huvudgrenar äro i den mening av varandra oberoende, till utlandets. att den ena kan existera eller fylla sin uppgift utan den andra, så äro likväl i andra länder folkräkningarna, med hänsyn till de metoder som tilllämpas vid insamlandet av materialet, alldeles fristående. Folkräkningarna äro i regel särskilda företag, som igångsättas i rent statistiskt syfte (s. k. primärstatistik). Befolkningsrörelsen däremot erhålles ur de å resp. orter förda s. k. civilregistren, vilkas huvudsyfte ligger på det administrativa och rättsliga området, men som tillika äro så uppställda, att de kunna användas för statistiken. Befolkningsrörelsen iakttages alltså på åtminstone delvis sekundärstatistisk väg. De primärstatistiska folkräkningarna, eller de »egentliga» folkräkningarna, kräva för sitt genomförande en oerhörd apparat. Tusentals personer måste anställas för att under loppet av .några få dagar dels utdela frågeformulär till varje hushållsföreståndare eller fristående individ, dels vid bestämd tidpunkt åter insamla dessa samt eventuellt vara behjälpliga med deras ifyllande. Vad Sverige (utom Stockholm) beträffar, ligger folkräkningarnas organisation helt annorlunda, och det är av vikt att detta här särskilt framhålles, enär bedömandet av befolkningsstatistikens kostnader är i hög grad beroende därav. Det mest framträdande draget i den svenska befolkningsstatistiken är, att den i sin helhet, folkräkningarna inbegripna, är av genomgående sekundärstatistisk typ. De ortsmyndigheter, som i vårt land föra civilregistren, prästerna, ha sig nämligen därjämte anförtrott att föra ett register jämväl över befolkningen. Vår befolkningsstatistik grundar sig sedan gammalt så gott som helt och hållet på kyrkoböckerna, vilkas vigselbok, födelsebok, dödbok samt ut- och inflyttnings* bok utgöra våra civilregister, men som därjämte i församlingsboken — och den s. k. boken över obefintliga — upptar fullständig förteckning över den kyrkoskrivna befolkningen. Genom åtskilliga bestämmelser, på vilka här ej skall ingås, har man lyckats göra församlingsböckerna till ett i det närmaste fullständigt register över befolkningen i landet och de ha därför visat sig tjänliga som material för fastställande av folkmängden och dess sammansättning. I Sverige' består en folkräkning därför numera helt enkelt i en inventering av församlingsböckerna, av vilka nominativa utdrag göras vid folkräkningsterminerna vart tionde år. 1 ) Motsvarande material till befolkningsrörelsen utgöres av årliga nominativa utdrag ur de övriga, nyss nämnda kyrkoböckerna, däri giftermål, födelser, dödsfall samt flyttningar finnas införda. Det »svenska systemet» för befolkningsstatistiken är sålunda, i förhållande till de flesta utländska system, kännetecknat av en större enhetlighet på samma gång som av en traditionsbunden planmässighet. x ) Vid de två, senaste folkräkningarna hava även uppgifterna till mantalsskrivningen samt vid den sista folkräkningen dessutom också skattedeklarationerna kommit till användning.

70 Vinsten härav är påtaglig. För det första blir befolkningsstatistikens olika poster härigenom, i vida högre grad än som eljest är vanligt, med varandra jämförbara. Den befolkningsrörelse inom en församling, som av statistiska centralbyrån uträknas ur vigsel-, födelse- och dödboksutdragen, svarar fullständigt mot den folkmängd, som framgår ur församlingsboksutdragen. Dessa senare upptaga nämligen den i församlingen skrivna befolkningen, och ur de förra erhålles lätt befolkningsrörelsen i denna samma befolkning. I Sverige är sålunda den s. k. rättsliga befolkningen föremålet såväl för folkräkningarna som för statistiken rörande befolkningsrörelsen. Medan därför i vårt land verklig enhetlighet och koordination uppnåtts mellan de två grenarna, är detta långt ifrån vanligt i utlandet, där folkräkningarna oftast avse den vid folkräkningsterminen å orten faldisU närvarande befolkningen, vilken kan vara en helt annan än den befolkning, vars giftermål, födelser och dödsfall under tiden mellan folkräkningsterminerna antecknats i ortens civilregister. E n omständlig och mödosam omrangering av folkräkningsresultaten blir därför i utlandet vanligen nödvändig, innan desamma kunna användas för jämförelser med befolkningsrörelsen inom de enskilda orterna. Detta har också blivit uppmärksammat, t. ex. i England, där man, med anledning av folkräkningen våren 1 9 2 1 , särskilt betonat nödvändigheten att utgå från den rättsliga befolkningen. Folkräkningarna, kunna visserligen såsom intermittenta icke direkt och utan vidare användas som basis för bedömandet av befolkningsrörelsen under åren mellan folkräkningarna. Åtminstone för större områden eller för hela riket är det dock av vikt, att så kan ske, men därför behöves intet mindre än att man vid varje årsskifte känner folkmängden och dess sammansättning, framför allt med hänsyn till kön, ålder och civilstånd. Vanligen plägar man därvid hjälpa sig fram med ungefärliga beräkningar, eller s. k. interpolationer, varvid man dock i regel kan erhålla användbarare resultat först sedan en ny folkräkning ägt rum. Även härutinnan innebär emellertid det svenska systemet en given fördel. På grund av den förefintliga koordinationen mellan folkräkningssiffrorna och befolkningsrörelsens siffror blir det nämligen möjligt att nära nog exakt år efter år beräkna folkmängden av vartdera könet inom varje församling samt (av -praktiska skäl dock blott för hela riket) ålders- och civilståndsfördelningen. Sådana beräkningar utföras också hos oss, den förra av prästerna i deras årligen uppgjorda s. k. summariska sammandrag över folkmängden, vilka sammandrag utgöra materialet till centralbyråns årspubhkation över Folkmängden inom administrativa områden, den senare av statistiska centralbyrån. Principen för dessa beräkningar är densamma som vid uppgörandet av en vanlig balansräkning, vars »inkomst-» och »utgiftsposter» här utgöras av antalet födda och inflyttade, resp. döda och utflyttade samt, vid beräkningen av civilståndsfördelningen, av antalet ingångna och upplösta akten-

skåp. Ifrågavarande beräkningar äro att jänmställa med smärre årliga folkräkningar. Deras användbarhet och nytta är oomtvistlig och helt säkert höja de avsevärt värdet av vår befolkningsstatistik. Av övriga fördelar med det »svenska systemet» må nämnas, att vår befolkningsstatistik erhåller en sällsynt grad av tillförlitlighet i jämförelse med utlandets, särskilt med hänsyn till folkräkningarnas uppgifter om ålder och civilstånd. Församlingsböckernas officiella anteckningar härom visa sig nämligen vara vida säkrare än de vid primärstatistiska folkräkningar erhållna, på befolkningens egna upplysningar grundade uppgifterna. Sakkunniga ha velat på sätt som ovan skett framhålla den svenska befolkningsstatistikens förtjänster, helst som en av dess mest framträdande fördelar torde vara de relativt små kostnader, som. det allmänna får vidkännas för densamma. Statistiken rörande befolkningsrörelsen torde visserligen i Sverige draga en kostnad, jämförlig med andra länders kostnader för motsvarande statistik, men den direkta kostnaden för de svenska folkräkningarna torde vida understiga, vad som eljest är vanligt. Som exempel kan anföras den norska folkräkningen 1920. För denna folkräkning är ett extra anslag om 6 7 0 , 0 0 0 kronor beviljat för 1 9 2 0 — 2 1 , medan 4 1 5 , 0 0 0 kronor anslagits för 1 9 2 1 — 2 2 . I allt beräknas folkräkningen i Norge komma att kosta 1,375,000 kronor. Den svenska folkräkningen åter torde icke komma att kosta ens tillnärmelsevis så mycket, trots det att Sveriges folkmängd är mer än dubbelt så stor som Norges. För åren 1921 och 1922 hava reservationsanslag om endast 67,000, resp. 87,000 kronor, beviljats för 1920 års folkräkning i Sverige. För år 1920 var intet sådant anslag anvisat. Med hänsj^n till den svenska befolkningsstatistikens ovan påpekade förtjänster och särskilt dess relativa billighet, ha sakkunniga icke ansett sig böra ifrågasätta annat än mindre väsentliga förändringar och inskränkningar däri. Framför allt kan en omläggning av folkräkningarna efter utländskt mönster, som från vissa håll ifrågasatts, icke av sakkunniga förordas. Det har emellertid icke undgått ningsstatistiken också har vissa brister. "

_

sakkunniga, att den svenska befolk- Brister i den I främsta rummet härröra dessa från s^enska &e' .

.

.

„

svårigheten att inom ramen för det hittills tillämpade systemet erhålla tillräckliga utvecklingsmöjligheter, vilket mest och starkast visat sig i svårigheten att vinna en verkligt tillförlitlig och moderna krav motsvarande yrkesstatistik. Detta har bl. a. påpekats redan av 1905 år statistiska kommitté. Erkännas må emellertid, att avsevärda framsteg sedan dess gjorts, delvis till följd av nämnda kommittés kritik och förslag. Sålunda ha såväl vid folkräkningen 1910, som nu senast vid folkräkningen 1920, i samband med närmast föregående mantalsskrivning, särskilda yrkesuppgifter inhämtats, avsedda att dels ligga till grund för en revision av yrkesuppgifterna i församlingsböckerna,

folkningsstati-

stiken.

72 vilken revision även för den fortlöpande befolkningsstafcistiken är av värde, dels för bearbetning i statistiska centralbyrån. Vad speciellt senaste folkräkningen beträffar, har man sökt på denna väg erhålla ej blott tillförlitligare yrkesuppgifter, utan även fullständigare sådana, i det nämligen vid mantalsskrivningen för år 1921 även ställningen inom yrket samt eventuella biyrken efterfrågats. Det må också kunna förutsättas, att det varit möjligt att genom de vidtagna åtgärderna väsentligen upprycka och fördjupa vår yrkesstatistik. Ytterligare hjälp och ledning har man härutinnan haft av skattedeklarationerna, vilkas inkomst- och yrkesuppgifter gjort det möjligt att med större säkerhet avgöra vad som är. huvudyrke och vad som är biyrke. Men, såsom ofta framhållits, en verkligt modärn yrkesstatistik torde ändock ej på detta sätt kunna erhållas. Överhuvud lärer det ej kunna frånkommas, att i ett modärnt kultursamhälle som det svenska, åtminstone med längre mellanrum, t. ex. en gång vart 25:te år, företaga en speciell och fristående yrkesräkning. E n lämplig tid därför skulle sannolikt vara sommaren 1925, men då det icke ligger inom sakkunnigas uppdrag att föreslå utvidgningar av den officiella statistiken, och en yrkesräkning säkerligen skulle draga avsevärda kostnader, hava sakkunniga intet förslag att i detta hänseende framställa. Med hänsyn därtill, att sakkunniga dock faktiskt i sin strävan att finna utvägar för en minskning av den nuvarande statistikens kostnader i betydlig mån låtit sig influeras av tanken på, att viktiga intressen och önskemål finnas, som kunna motivera en utvidgning av den officiella statistiken till nya, hittills obeaktade områden, vilka önskemål genom inskränkningar på mindre viktiga, men av gammalt behandlade områden skulle kunna erhålla bättre möjlighet att göra sig gällande, ha sakkunniga likväl velat särskilt betona, att en fristående och av de ordinarie folkräkningarna oberoende yrkesräkning år 1925 är ett sådant önskemål. Påpekas må även, att frågan om yrkesstatistiken och tanken på särskilda yrkesräkningar under senare riksdagar varit föremål för motioner om utredning. P å riksdagens hemställan har ock sådan utredning utförts inom statistiska centralbyrån. En annan brist i den svenska befolkningsstatistiken, som i vår tid allt mer gör sig kännbar, är frånvaron däri av s. k. familjestatistiska uppgifter. För en verkligt upplysande och modärna krav motsvarande äktenskapsoch fruktsamhetsstatistik, och framför allt för varje mera ingående studium av orsakerna till nativitetens avtagande och därmed sammanhängande frågor, äro sådana nödvändiga. Med familjestatistiska uppgifter avses här närmast uppgjfter om antalet barn, både levande och döda, som intill viss tidpunkt fötts inom ett äktenskap samt om makarnas födelsetid och tiden för äktenskapets ingående, med tillägg för övrigt av alla de i befolkningsstatistiken vanligen förekommande personuppgifterna, såsom yrke m. m. Dylika uppgifter inhämtas i Sverige endast vid de tillfällen, då ett barn födes inom ett äktenskap,

73 men utan några som helst uppgifter om antalet förut i detta äktenskap födda barn. Ifrågavarande uppgifter erhållas tydligen ur födelseboken och ingå därför i den fortlöpande statistiken över befolkningsrörelsen. Vid folkräkningen åter efterfrågas icke familjen som sådan — i församlingsboken föras personalanteckningarna hushållsvis, ej familjevis. Därav följer att säkra familjestatistiska uppgifter ej kunna erhållas vid folkräkningen. Börande barnen kunna därför upplysningar på sin höjd vinnas om hemmavarande barn, och fullständiga personalia om ett äkta par som sådant kunna, då makarna äro hänförda till olika hushåll, kanske i olika församlingar, ej utan avsevärt besvär insamlas. Önskvärdheten att vid folkräkningarna inhämta familjestatistiska uppgifter har under senaste decennierna flerstädes gjort sig gällande och i några länder också lett till dylika uppgifters insamlande (så t. ex. i Danmark och i Frankrike). Detta har i sin tur resulterat i synnerligen värdefulla upplysningar om äktenskaps- och fraktsamhetsförhållandena i dessa länder. Att i. vårt land ej mindre intressanta och betydelsefulla resultat vore att vänta av dylika undersökningar står utom tvivel. Flera frågor av vetenskaplig, men även av praktisk räckvidd skulle genom en familj estatistisk undersökning vinna erforderlig belysning. På grund av beskaffenheten av sitt uppdrag ha sakkunniga icke heller här några positiva förslag att framlägga. Det synes icke heller vara lätt att inom ramen för vårt folkräkningssystem eller vår befolkningsstatistik i övrigt åstadkomma en användbar familjestatistik. Framhållas må för övrigt, att även 1905 års statistiska kommitté uppmärksammat behovet av mera fullständiga uppgifter till belysning av den äktenskapliga fruktsamheten. Denna kommitté tänkte sig emellertid en annan metod än insamlande av familjestatistiska uppgifter vid folkräkningen. Inom kommittén diskuterades nämligen möjligheten av, att familjestatistiska uppgifter skulle kunna erhållas rörande varje genom döden eller genom skilsmässa upplöst äktenskap. Även genom sådana uppgifter skulle säkerligen mycket kunna vinnas, om än givetvis det därigenom vunna materialet bleve såväl teoretiskt som praktiskt mindre tillfredsställande och därför också mera svårarbetat, än ett material, som vid en och samma tidpunkt omfattade samtliga bestående äktenskap. Det material, som står statistiska centralbyrån till buds för dess befolk- Det befolkningsstatistik, utgöres, förutom av de i samband med folkräkningarna insamningslade extra uppgifterna, av nominativa utdrag ur kyrkoböckerna, dels vart materialet. tionde år ur församlingsboken, dels varje år ur giftermåls- och födelseböckerna. Utdragen ur dödböckerna hava för flertalet församlingar på grund av stadganden, som senare omförmälas (sid. 78), under åren 1911 — 1 9 2 0 ingått månatligen till centralbyrån, men insändas fr. o. m. år 1921 endast halvårsvis. Dessutom 1GI39 20

IQ

74 avgiva prästerna årligen summarisk redogörelse för folkmängden den 31 december, med uppgift bl. a. om antalet till annan församling inom riket under det gångna året utflyttade personer samt från sådan församling inflyttade personer jämte nominativ förteckning å under året till främmande länder utflyttade, resp. därifrån till församlingen inflyttade, personer samt till och från boken över obefintliga överförda personer. De befolkningsstatistiska publikationerna.

De publikationer, i vilka statistiska centralbyrån redogör för befolkningsstatistiken äro följande: A.

Ärliga

publikationer.

Folkmängden inom administrativa områden. Befolkningsrörelsen. Dödsorsaker. Ut- och invandring, B.

TiodrspablUcationer.

delar). Folkräkningen (för år 1910 i Dödlighets- och livslängdstabeller. Befolkningsrörelsen, tioårsöversikt. C. Specialundersökningar. De under A och B upptagna publikationerna ingå i serien Sveriges officiella statistik, där de utgöra avdelningen »Folkmängden och dess förändringar». De specialundersökningar, som under senare år utförts — rörande Utom äktenskapet födda barn och rörande Dödligheten i lungsot i Sverige under åren 1 9 0 6 — 1 9 1 0 — ha publicerats i Statistiska meddelanden, serie A. Börande samtliga förevarande publikationer ha sakkunniga ansett, att mera betydande inskränkningar icke äro tillrådliga. De utgöra så att säga kärnan i vår officiella statistik och synas i allmänhet icke vara mera vidlyftiga, än vad som kan anses väl motiverat i betraktande av den svenska befolkningsstatistikens erkänt goda beskaffenhet. Icke heller förefalla de oproportionerliga i jämförelse med motsvarande publikationer i utlandet. Emellertid hava sakkunniga beträffande ett par berättelser funnit sig böra föreslå övergång till femårspublicering. För dessa berättelser lämnas därför en mera ingående redogörelse. För fullständighetens skull och särskilt av den orsak, att de olika berättelserna nära sammanhänga med och komplettera varandra, har även beträffande övriga berättelser kortfattade beskrivningar medtagits.

75 Å r s b e r ä t t e l s e n om F o l k m ä n g d e n i n o m a d m i n i s t r a t i v a o m r å d e n g r u n d a r sig Foikmängp å de förut o m n ä m n d a s u m m a r i s k a r e d o g ö r e l s e r n a från p a s t o r s ä m b e t e n a (i a JministraS t o c k h o l m även från r o t e m ä n n e n ) . tiva områden. Berättelsen innehåller, förutom kortfattad text, en tabell upptagande folkmäng- omfattning den den 31 december i varje kommun, med summor för tingslag, domsagor, städer och innehåll och län, samt en tabell över folkmängden länsvis å landsbygd och i städer, med angivande av tillväxten under året och medelfolkmängden under året samt med åtskillnad mellan mankön och kvinnkön. Dessutom medföljer som bihang en preliminär översikt över giftermål, födelser och dödsfall samt emigration och immigration länsvis under redogörelseåret. I allt omfattar berättelsen blott 46 sidor, varav c:a 33 sidor tabellbilagor. Den utkommer i maj året efter det, som redogörelsen avser, i omkring 2,400 exemplar. Tryckningskostnaden för senaste berättelsen (för år 1919) var 2,563 kr. R ö r a n d e d e n n a b e r ä t t e l s e , vars b e t y d e l s e ocli s t o r a a l l m ä n i n t r e s s e är u p p e n b a r t , h a s a k k u n n i g a e n d a s t funnit skäl a n m ä r k a , a t t det vore ö n s k v ä r t , om tiden för u t g i v a n d e t k u n d e något förkortas. F o r m e n för p u b l i c e r i n g e n av dödsfall är f ö l j a n d e :

statistiken

Kritik och for8la 6.

r ö r a n d e giftermål, födelser och Befolknings~ rörelsenOmfattning

Ärligen utgives en relativt sammanträngd berättelse upptagande c:a 150 sidor och innehåll. och innehållande dels text med talrika däri insatta översiktstabeller, dels en tabellbilaga. Textavdelningen, som omfattar något mer än halva sidantalet, lämnar en r ä t t ingående kommentar till tabellbilagan med ur denna härledda relativa tal och medeltal, samt tillbakablickande översikter. Tabellbilagan innehåller ett trettiotal större och mindre tabeller, vilka med något enstaka u n d a n t a g endast upptaga årets siffror. Motsvarande berättelser ha regelbundet utkommit ända sedan 1860. Vart tionde år utgives dessutom sedan gammalt en i det väsentliga på samma sätt uppställd, men mera detaljerad redogörelse för befolkningsrörelsen under tioårsperioderna mellan folkräkningarna. Den sist utkomna av dessa tioårsöversikter (för 1901—1910) omfattade 296 sidor, varav tabellbilagan (55 tabeller) upptog 197 sidor. 1 tabellerna meddelas vanligen blott summor för hela tioårsperioden. Endast i några få smärre tabeller lämnas specialsiffror för v a r t och ett av de ingående åren. Berättelsen innehåller, förutom de egentliga befolkningsrörelseelementen, även uppgifter om den för all statistisk forskning så ytterligt viktiga medelfolkmängden, dels i varje socken och stad med härads- och länssummor, dels i varje köns-, ålders- och civilståndsklass å landsbygden, i städerna samt i hela riket. P å s a m m a g å n g s o m d e n årliga b e f o l k n i n g s s t a t i s t i k e n är, j ä m t e folkr ä k n i n g a r n a , d e n egentligt g r u n d l ä g g a n d e , och s a m m a n d r a g för varje år därför m å s t e p u b l i c e r a s , s y n e s d o c k t i o å r s ö v e r s i k t e n s å s o m p u b l i k a t i o n v a r a d e n från flera s y n p u n k t e r viktigaste. D e n s t ö r r e d e t a l j r i k e d o m e n i t a b e l l e r n a och textframställningens s t ö r r e r ä c k v i d d ge åt t i o å r s ö v e r s i k t e n p å s a m m a g å n g e t t

Kritik och försla e-

allmännare intresse och en större praktisk betydelse och användbarhet. Det största felet med tioårsöv.ersikten» torde vara, att den utkommer så sent. Översikten för åren 1901 — 1 9 1 0 utkom sålunda först i juni 1917, medan föregående tioårsöversikt utkom i maj 1908. Den årliga berättelsen har för övrigt under senare tid också varit avsevärt försenad. Under tidigare perioder har årsberättelsen i regel kunnat utkomma omkring 2 år efter redogörelseårets slut, varvid dock, på grund av folkräkningsarbetets störande inflytande, en något större försening iakttagits i början av varje tioårsperiod och en något mindre i slutet därav. Två år synes i och för sig vara en avsevärd försening, ehuru man väl knappast kan räkna med, att årsberättelsen med nuvarande bearbetningssätt skall normalt kunna göras färdig på synnerligen mycket kortare tid. Men för den senast utkomna årsberättelsen har publiceringen kunnat ske först efter mer än 4 år, och ingen av årsberättelserna för åren efter 1911 har utkommit tidigare än 2 Va år efter redogörelseårets slut. Förhållandena äro alltså nu i hög grad abnorma. De viktigare summariska uppgifterna kunna, delvis i form av preliminära tal, visserligen offentliggöras åtskilligt tidigare i Statistisk årsbok och i den förut omnämnda folkmängdsberättelsen. Men det är likväl av vikt, att den årliga statistiken i sin helhet blir definitivt färdiggj ord inom vida kortare tid än som nu sker. Tiden för själva publiceringen av de årliga tabellerna synes emellertid vara mindre viktig, då den ändå knappast kan ske tillräckligt tidigt. För sin del kunna sakkunniga icke finna annat än att en publicering av femårsberättelser, innehållande årssiffror för vart av de ingående fem åren, vore i det närmaste lika ändamålsenligt, ja skulle innebära en given fördel från synpunkten av en ökad översiktlighet och även minskade kostnader för tabelltrycket. Därmed skulle dessutom den uppenbara besparing vinnas, att de årliga, rätt.vidlyftiga textavdelningarna, vilka i väsentlig grad äro nästan ordagranna upprepningar av varandra, kunde helt bortfalla. Sakkunniga ha tänkt . sig följande anordning: publikationer rörande befolkningsrörelsen utgivas vart femte år; deras innehåll utgöres dels av tabeller upptagande siffror för varje år i femårsperioden, motsvarande innehållet i de nuvarande årstabellerna samt summan för alla fem åren, dels av tabeller rörande femårsperioden som sådan, motsvarande vad som i nuvarande tioårsberättelsen meddelas i utförligare detalj än i årsberättelserna. En textöversikt för femårsperioden bör vidare utarbetas, åt vilken, i betraktande av ämnets vikt och allmänintresse samt vetenskapliga betydelse, måste ägnas en synnerlig omsorg. De modärna metoderna för analys av befolkningsstatistiska tal böra därvid i den utsträckning sig göra låter användas, och resultaten resumeras i allmänfattliga ordalag. Sedan berättelsen för tioårsperioden

77 1911 — 1920 bortfalla.

utkommit,

skulle

de

sedvanliga

tioårsberättelserna kunna helt

Beträffande tiden för femårsberättelsernas publicering får det anses tillräckligt, ^ om densamma kan ske inom c:a 2 år efter femårsperiodens slut. Sakkunniga förutsätta därvid, att varje års statistik utarbetas med nödig skyndsamhet, samt att forcering av arbetet kan ske under tiden närmast före och efter femårsperiodernas slut. På det att forskare och andra skola vid behov erhålla tillgång till de årliga resultaten, innan dessa hunnit publiceras, ävensom mera detaljerat än genom publiceringen är möjligt, bör centralbyrån fortfarande, såsom hittills, alltefter som resultaten framkomma, utskriva detaljerade manuskripttabeller,' varur avskrifter på begäran kunna erhållas. På samma gång som en besparing tydligen uppstår, om årsberättelserna sammanföras femårsvis, så uppkommer å andra sidan ökade kostnader, därigenom att tioårsöversikterna ersättas med femårsöversikter. Huruvida resultatet till sist blir ett förbilligande eller ett fördyrande av publiceringen, torde helt och hållet bero på, hur mycket som kan inbesparas genom årstabellernas sammanslagning och de årliga textavdelningarnas bortfallande. Följande överslag kan måhända giva någon ledning. Tryckning av ett arbete, motsvarande den senaste tioårsöversikten, torde enligt 1919 års priser kosta minst 10,000 kronor, medan kostnaden för årsberättelsen för 1915 (tryckt i mars 1919) var c:a 5,000 kronor. Anslår man kostnaden för en femårsberättelse till samma som kostnaden för en tioårsberättelse plus hälften av kostnaden för fem årsberättelser — vilket torde vara mycket högt räknat — blir resultatet kronor 22,500. I årligt genomsnitt sålunda kronor 4,500. Med den nuvarande anordningen och efter 1919 års priser blir emellertid kostnaden för publiceringen i årligt genomsnitt c-a o nnr, ! / 10,000\ 6,000 att

kronor

^5,000+——j.

Man

torde därför ha

anledning förmoda,

införandet av femårsberättelser skulle innebära en ej obetydlig besparing.

Körande publiceringen av redogörelser för befolkningsrörelsen få sakkun- Batmanniga alltså föreslå fattning av att tioårsöversikten ersattes med femårsöversikter, vilka tillika innehålla '"^f" arssiffror for de i femårsperioden ingående åren, dock endast i sammandrag, motsvarande de nuvarande årstabellerna, samt att årsberättelserna upphöra. Om man undantar åren 1 8 6 1 — 1 8 6 3 , har statistiska centralbyrån i sin tidigare befolknmgsstatistik i fråga om dödsorsaker endast bearbetat uppgifter om våldsamma dödsfall och självmord samt dödsfall i barnsbörd och av farsoter, vilka

Dödsorsakerna,

78 uppgifter voro för hela riket i det närmaste fullständiga. Den allmänna dödsorsaksstatistik för städerna, vartill dödboksutdragen, jämlikt kungörelsen den 4 november 1 8 5 3 om utfärdande av dödsbevis i städerna samt därpå grundade anteckningar om dödsorsakerna, alltsedan 1861 lämnat ett användbart material, blev — med undantag för åren 1861 — 1 8 6 3 — ej av centralbyrån bearbetad eller publicerad. En sådan statistik offentliggjordes i stället av sundhetskollegium — dock med avbrott för åren 1871 — 1875 — och sedermera av dess efterträdare medicinalstyrelsen. Till grund för medicinalstyrelsens statistik ligga dock icke dödböckernas anteckningar, utan hälsovårdsnämndernas summariska översikter, vilka grunda sig på alldeles samma dödsbevis som dödböckernas uppgifter. Genom kungl. kungörelsen den 16 december 1910 inträdde den svenska dödsorsaksstatistiken från och med året 1911 i ett nytt skede. De huvudsakliga nyheter, som då infördes, voro: a) utsträckning av skyldigheten för "pastor att i dödbok anteckna dödsorsaken på grundval av dödsbevis utfärdat av läkare till att gälla, förutom i städerna, även i vissa köpingar och municipalsamhällen samt, efter medicinalstyrelsens förordnande därom, även i andra tättbebyggda orter, och b) skyldighet för pastor i sådan församling, där nyssnämnda stadgande ej äger tillämpning, att i dödboken införa anteckning om dödsorsaken med stöd av läkarattest, där sådan uppvisas, eller enligt de upplysningar han kan inhämta. På det att även dessa senare uppgifter skulle i möjlig utsträckning erhålla vitsord av läkare, påbjöds därjämte: c) att utdrag av dödböckerna skulle uppgöras för var månad,"i stället för för hela året, och i de församlingar, som i punkt b) avses, inom 8 dagar efter månadens slut översändas till provinsialläkare eller extra provinsialläkare, vilken äger att i utdraget anteckna bevislig eller sannolik dödsorsak samt sedermera vidarebefordra utdraget till statistiska centralbyrån. Enligt under år 1920 utfärdade nya bestämmelser är detta så tillvida ändrat, att utdragen skola översändas halvårsvis i stället för månadsvis. Genom dessa bestämmelser har grundlagts ett system, varigenom de tdl statistiska centralbyrån för befolkningsstatistiken insända utdragen ur församlingarnas död- och begravningsböcker innehålla uppgifter om samtliga dödsorsaker, som på något sätt kunnat utrönas eller med någon grad av sannolikhet angivas. I besittning av detta material har centralbyrån från och med året 1911 utarbetat en allmän dödsorsaJiSstatistilc, omfattande såväl städer som landsbygd, vilken statistik publicerats i särskild årsberättelse. Samtidigt därmed har emellertid icke, såsom man kunnat vänta, medicinalstyrelsens statistik rörande dödsorsakerna i städerna indragits, vadan alltså, då i centralbyråns berättelse städer och landsbygd redovisats var för sig, en betydlig dubbelstatistik blivit följden.

79 Centralbyråns berättelse om dödsorsaker har omfattat omkring 84 sidor årligen, Omfattning varav 63 sidor egentlig tabellbilaga. Tryckningskostnaden för senast utgivna berät- och f n n S i . telsen (berättelsen för år 1915, utkommen år 1920) var 3,451 kronor och upplagan var 1,100 exemplar. Förutom den egentliga statistiken över dödsorsaker har berättelsen innehållit jämväl vissa tabeller, som rätteligen höra hemma i den allmänna berättelsen om befolkningsrörelsen, nämligen en uppdelning av de avlidna oavsett dödsorsaken, efter yrke samt efter dödsmånad. Det synes sannolikt, att dessa tabeller därest berättelsen om befolkningsrörelsen, såsom de sakkunniga föreslagit blir femårio-' utan olagenhet kunna, i den mån de anses böra offentliggöras, dit överföras. Vid sin granskning av statistiska centralbyråns årsberättelse om dödsorsaker hava sakkunniga funnit vissa ändringar och förenklingar i uppställningen böra ifrågasättas. Alldeles särskilt må framhållas, att tabellerna 2 C och 4 C (omfattande tillsammans 12 sidor, eller närmare 1 / 5 av tabellbilagan) utan olägenhet kunna utgå. De angiva för hela riket, vacl i tabellerna 2 A och B, resp. 4 A och B, finnes angivet för landsbygden och städerna var för sig. I allmänna delen av detta betänkande finnes anfört, huruledes, där tabeller för landsbygden och för städerna finnas uppgjorda, en tabell för hela riket bör anses onödig, därest det ej med skäl kan väntas, att en dylik har synnerligen stor användning. Skulle siffror för hela riket någon gång för givet ändamål behövas, kan addering av motsvarande uppgifter för landsbygden och för städerna lätt ske. Vad nu tabellerna 2 C och 4 C beträffar synes med skäl kunna förmodas, att deras användning är ytterst liten. D å ' d e t gäller ett studium av dödsorsakerna i den detalj, som här gives — siffror för varje län samt för köns- och åldersklasser — torde nämligen uppdelningen på landsbygd och städer vara ett så elementärt villkor för uppgifternas användbarhet, att de sammanlagda talen för hela riket bli nära nog betydelselösa, Därmed hava sakkunniga emellertid alls ej velat taga ståndpunkt till den, för övrigt även för andra grenar av statistiken betydelsefulla frågan, huruvida icke en annan uppdelnmgsgrund än den numera delvis rent formella indelningen i landsbygd och städer vore i förevarande fall lämpligare. Här tillkommer i varje fall den omständigheten, att primärmaterialet i städerna och å landsbygden är av väsentligen olika valör och därför redan ur den synpunkten ej bör sammanblandas. Av vad nyss anförts framgår, att tab. 3, som för hela riket anger dödsorsakernas fördelning månadsvis, icke kan hava något större intresse. Ifrågasattas kan, huruvida det icke vore lämpligare, att tab. 3 endast publicerades femarvsis, men clå med erforderlig uppdelning efter ortsbeskaffenhet. I övrigt har det synts uppenbart, att ändring måste ske i det nu existerande förhållandet, att två ämbetsverk, medicinalstyrelsen och statistiska centralbyrån, utarbeta statistik rörande samma; sak och med väsentligen samma material. För sin del vilja sakkunniga förorda, att medicinalstyrelsens befattning med dödsorsaksstatistiken upphör, och att centralbyrån efter samråd med medicinalstyrelsen i den mån det kan anses behövligt — ett samråd som

Kritik och förslft *

80 även nu äger rum — må bearbeta sin dödsorsaksstatistik även från de synpunkter, som hittills blivit beaktade blott i medicinalstyrelsens tabeller. Att de sakkunniga måste anse det givet, att centralbyrån ocli ej medicinalstyrelsen bör handhava dödsorsaksstatistiken i sin helhet, motiveras därav, att centralbyrån, men ej medicinalstyrelsen, förfogar över material för hela riket. Dessutom förefaller det självklart, att dödsorsaksstatistiken, som ju står i intimaste samband med den övriga befolkningsstatistiken, bör handhavas av den myndighet, åt vilken befolkningsstatistiken i övrigt är anförtrodd. Eedovisningen skulle' härvid över lag komma att avse dödsfallen bland den å resp. orter rättsligen hemmahörande befolkningen i stället för delvis detta och delvis den å resp. orter avlidna. Detta måste anses vara en avgjord fördel, bl. a. i betraktande av att de för jämförelse med dödsorsaksstatistiken nödvändiga övriga befolkningsstatistiska data avse den rättsliga befolkningen. Till stöd för sin nu utvecklade ståndpunkt rörande dödsorsaksstatistikens förläggning kunna sakkunniga även åberopa ett uttalande av sundhetskollegium den 25 september 1856, utmynnande i ett förord för dödsorsaksstatistikens utarbetande i samband med befolkningsstatistiken. Inga nya omständigheter, ägnade att minska betydelsen av detta uttalande, synas hava tillkommit. Den omständigheten att centralbyråns berättelser om dödsorsaker utkomma avsevärt försenade och i varje fall betydligt senare än medicinalstyrelsens statistik för samma år, kunna sakkunniga icke anse ensam för sig vara tillräckligt motiv för dödsorsakstabellernas bibehållande i medicinalstyrelsens berättelse. Det gäller ju här för övrigt endast frågan, huruvida en del av tabellerna (vissa tabeller för städerna) skola utarbetas och offentliggöras särskilt eller ej. En betydligt tidigare avslutad bearbetning av dödsorsaksmaterialet för riket är förvisso ett önskemål och torde, även med statistiska centralbyråns nuvarande resurser, icke vara ouppnåelig. Vad tiden för publiceringen angår — den är numera så försenad, att ett års statistik utkommer först närmare fem år efter redogörelseårets slut — synes denna emellertid icke vara av större betydelse, än att fullt tillräckligt snabb publicering bör kunna ernås genom femårsberättelser. I likhet med vad som föreslagits rörande berättelsen om befolkningsrörelsen, synes det sakkunniga, att berättelsen om dödsorsaker bör göras femårig med dels siffror för de olika i var femårsperiod ingående åren, dels översikter över perioden som helhet. Huruvida härvid redogörelsen för dödsorsakerna icke lämpligen bör ingå som en avdelning i berättelsen om befolkningsrörelsen, torde helt bero på, huruvida en försening i den senare berättelsens offentliggörande därav förorsakas eller ej. Sakkunnigas förslag.

Beträffande berättelsen om dödsorsaker få sakkunniga alltså föreslå ^ t a b 2 C och 4 C utgå och att tab. 3 endast publiceras för femårsperioder att tabellerna i fem sålunda något reducerade årsberättelser sammanföras

m

81 och utgivas med åtföljande feniårsöversikt i en femårsberättelse, varvid årsberättelsen som sådan upphör, samt att, med uteslutande ur medicinalstyrelsens berättelse om Hälso- och sjukvården av tabellerna över dödsorsakerna i städerna centralbyråns förevarande berättelse måtte i erforderligt avseende utvidgas. I den ordinarie årsberättelsen om befolkningsrörelsen (litt. A i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik) behandlades även emigrationen och immigrationen. I och med omändringen i den officiella seriens yttre anordning, varigenom från och med år 1911 befolkningsstatistiken kom att utgöra avdelningen om »Folkmängden och dess förändringar» i serien Sveriges officiella statistik, blev kapitlet om emigration och immigration utbrutet till en fristående årsberättelse om Ut- och Invandring.

ut- och invandrin

s-

Sagda årsberättelse har omfattat omkring 50 sidor, varav tabellbilagan utgjort 24 sidor och utgår numera i en upplaga av c:a 600 exemplar. Berättelsen har utkommit jämförelsevis snabbt, i regel under sommaren året efter redogörelseåret. Tryckningskostnaden för densamma (årg. 1919, utgiven 1920) var 1,741 kronor. Berättelsen redogör för antalet emigranter och immigranter, deras fördelning efter län, kön, ålder och civilstånd, yrken, immigranternas nationalitet, in- och utflyttningsländer m. m. Ehuru åtskilliga anmärkningar mot berättelsens uppställning synas kunna göras — sakkunniga ha bl. a. fäst sig vid textavdelningens omtryck av siffror för äldre år — , torde ämnet för densamma dock vara av den betydelse, att berättelsen, i betraktande av det relativt ringa omfånget, kan anses väl motiverad. Sakkunniga anse sig därför icke böra framställa något yrkande om inskränkningar i berättelsen om ut- och invandring.

Kritik och f0rsla9-

Liksom redogörelserna för de närmast föregående folkräkningarna har Foikräkredogörelsen för 1910 års folkräkning utkommit i flera delar. Det föreligger n l n g e n 1 9 1 0 , sålunda för 1910 års folkräkning följande 4 berättelser: Del. I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Utgiven (326 sidor, varav tabellbilagan 283 sidor.) Del II. Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd. Utgiven 1913. (126 sidor, varav tabellbilagan 70 sidor.) Del III. Folkmängdens fördelning efter yrken. Utgiven 1917. (510 sidor, varav tabellbilagan 451 sidor.) Del. IV. Folkmängdens fördelning efter hushåll, trosbekännelse, födelseort m. m. Utgiven 1918. (122 sidor, varav tabellbilagan 58 sidor.) Upplagan har varit omkring 2,700 exemplar. 1914.

1639 20

82 Sakkunnigas förslag.

Med hänsyn till folkräkningarnas fundamentala betydelse för statistiken och i betraktande av, att den form och utsträckning, i vilken deras resultat bör publiceras, är föremål för omprövning varje gång en ny folkräkning företages, ha sakkunniga ägnat berättelsernas innehåll allenast en mera allmän granskning. I anslutning av vad därvid förekommit föreslå sakkunniga, att den upprepning ej mindre än 307 sidor i sträck av alldeles samma tabellhuvud och för-sättning, som förekommer i del I I I (tab. 1) ersattes med endast kolumnernas nummer och länens ordningsnummer på alla sidor utom den första.

Dödlighetsoch livslängdstabeller.

I likhet med vad fallet är i flertalet kulturländer, liar också i Sverige s. k. dödlighets- och livslängdstabeller regelbundet utarbetats och offentliggjorts för tidsperioderna mellan folkräkningarna. I början utgåvos tabellerna som en avdelning i folkräkningsberättelsen; senare har offentliggörandet ägt rum i form av bihang till den sedvanliga tioårsöversikten av befolkningsrörelsen. Med perioden 1901 — 1 9 1 0 utgöra förevarande dödlighets- och livslängdstabeller en självständig publikation i serien Sveriges officiella statistik. Ifrågavarande publikation: Dödlighets- och livslängdstabeller för årtiondet 1901— 1910 utkom år 1916 och omfattade 78 sidor, varav ungefär hälvten upptages av en textavdelning med redogörelse för beräkningssättet och för beräkningarnas allmänna resultat. 1 tabellavdelningen meddelas för landsbygden, för städerna och för hela riket fullständiga dödlighetstabeller och därur härledda livslängdstabeller för varje kön och civilstånd. Tabeller för vartdera könet meddelas därjämte särskilt för Stockholm och Göteborg. Tryckningen av berättelsen kostade 1,130 kronor.

Kritik och förslag.

Uppgörandet av dödlighets- och livslängdstabeller grunda sig uteslutande på den ordinarie befolkningsstatistikens resultat och kräver sålunda intet insamlande av särskilt primärmaterial. Icke heller kräver det i Sverige någon annan bearbetning av själva primärmaterialet, än vad som inbegripes i den ordinarie bearbetningen därav. Det oaktat innebär utarbetandet av dödlighetsoch livslängdstabeller ett avsevärt räknearbete. Dylika tabeller ha emellertid stor både vetenskaplig och praktisk betydelse. Från vetenskaplig synpunkt torde det vara en minimifordran, att de uppgöras för tioårsperioder — i motsats till vad fallet är i de flesta främmande länder, möter i Sverige intet hinder för utarbetande av dödlighetstabeller för varje år. Från praktisk synpunkt kan tioårspublikation anses på det hela tillräckligt, men också nödvändigt. Alla slag av personförsäkring grunda sig ytterst på dödlighetstabeller. Sedan en tid tillbaka ha visserligen de större livförsäkringsanstalterna alltmera börjat övergå till att grunda sina tekniska beräkningar på dödlighetstabeller, som uppgjorts med ledning av erfarenheten rörande dödligheten bland försäkringstagarna. Stort anlagda undersökningar rörande denna dödlighet ha också på

83 senare tid utförts av de svenska livförsäkringsbolagen 1 ) samt av försäkringsinspektionen 2 ). De officiella tabellerna i befolkningsstatistiken äro emellertid fortfarande grundvalen för en mängd livförsäkringsanstalter, framför allt för våra många understödsföreningar, (begravningskassor, pensionskassor, änke- och pupillkassor m. fl.) Klart är också, att vid all s. k. socialförsäkring de officiella dödlighetstabellerna böra vara av grundläggande betydelse. Under sådana förhållanden och i betraktande dessutom, att de svenska dödlighetstabellerna bilda en oavbruten följd ända från år 1816 ha sakkunniga icke funnit något att invända mot, att det allmänna påtager sig kostnaden för sådanas utarbetande och publicering. Icke heller mot publikationernas anordning och uppställning ha sakkunniga funnit skäl göra anmärkning. b) Hättsstatistiken. Såsom i avd. I anförts har den svenska rättsstatistiken till och med år 1912 utarbetats och utgivits av justitiedepartementet. Densamma ingick ända sedan 1857 som litt. B i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik och utkom i tvenne avdelningar, av vilka den första oinfattade rättsförvaltningen (domstolarnas m. fl. myndigheters arbetsredogörelser), den senare brotten samt de därför tilltalade eller sakfällda personerna. Från och med år 1913 bearbetas det rättsstatistiska materialet av statistiska centralbyrån. Överflyttandet av rättsstatistiken till statistiska centralbyrån utgör det hittills enda påtagliga resultatet av 1905 års statistiska kommittés förslag om den officiella statistikens centralisering genom förläggning av flertalet av de viktigare grenarna därav till ett statistiskt centralverk. Yid detta överflyttande stannar rättsstatistikens omorganisation emellertid icke, utan samtidigt har även en omläggning av grunderna för denna statistik, d. v. s. av primärmaterialet, ägt rum. I likhet med vad fallet varit — bortsett från själva förläggningsfrågan — beträffande flera andra grenar av den officiella statistiken, är rättsstatistikens omläggning ett resultat av nämnda kommittés kritik, ehuru den slutliga planen i väsentliga detaljer avviker från kommitténs förslag. Planen för den nya rättsstatistiken är sålunda närmast utarbetad av särskilda, för ändamålet av chefen för justitiedepartementet den 17 maj 1912 tillkallade sakkunniga. Från och med år 1913 utgöres primärmaterialet till rättsstatistiken dels av arbetsredogörelser med flera tabellariska uppgifter från domstolar och andra *) Undersökning av dödligheten enligt erfarenheten hos sjutton svenska livförsäkringsbolag; läkareundersökta normala risker 1895—1906, Stockholm 1915. Undersökning av dödligheten hos tuberkulöst belastade och med vissa andra sjukdomsanlag behäftade försäkrade (åren 1895—1917). Stockholm 1921. 2 ) Utjämning av sjutton svenska livförsäkringsbolags dödlighetstabeller för läkarundersökta livförsäkrade, Stockholm 1917. (På uppdrag av försäkringsinspektionen. verkställd av G. Stoltz). Undersökning av dödligheten bland karensförsäkrade enligt erfarenheten hos svenska livförsäkringsbolag 1889—1914, Stockholm 1917. Av Kungl. försäkringsinspektionen.

84 myndigheter, dels av individiialuppgifter om genom slutligt utslag avgjorda tvistemål och brottmål, med undantag av flertalet mindre förseelser, dels ock av uppgifterna till straffregistret m. m. Bearbetningen av materialet utföres å en särskild avdelning under ledning av en förste aktaiarie; dessutom har biträde av juridisk sakkunnig anlitats. Enligt planen för rättsstatistiken skola tre olika årsberättelser utgivas nämligen 1) Domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet; 2) Brottsligheten och 3) Konkursstatistik. Av dessa berättelser hade emellertid, då sakkunniga avslutade sin granskning av rättsstatistiken, endast de två första utkommit, vardera med en dubbelårgång avseende åren 1 9 1 3 och 1 9 1 4 . Berättelse om domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet har alltså, sedan rättsstatistiken blev till centralbyrån överflyttad, utgivits blott för tvåårsperioden 1913 — 1 9 1 4 . Ifrågavarande berättelse utkom först i början av år 1919, vadan en högst avsevärd försening här föreligger. Orsakerna därtill torde vara att söka dels i uppgiftslämnarnas ovana vid de nya mycket vidlyftiga formulären, varav en synnerligen tidsödande skriftväxling blivit följden, dels i att rättsstatistiska avdelningens arbetskrafter varit otillräckliga. Då nästa dubbelårgång (för åren 1915 och 1916), ännu vid slutet av år 1921 ej utkommit, synas dessa orsaker alltjämt vara förhanden, trots det att anstalter träffats för en forcering av arbetet. 1 ) Omfattning Det är en ganska diger volym, som här ägnas de svenska rättsorganens verkoch innehåll. samhet under de två åren 1913 och 1914. Berättelsen omfattar ej mindre än c:a 448 sidor, varav 295 sidor ntgöres av tabellbilagor, och återstoden huvudsakligen består av text med talrika sammandragstabeller och översikter i tabellform. Upplagan var 1,400 exemplar och berättelsen kostade i tryckning 26,978 kronor. Innehållet är i korta drag följande: Förutom en historik över den svenska rättsstatistikens utveckling intill våra dagar behandlas i texten: A. Organisationen av domstolarna och de exekutiva myndigheterna; B. Mål och ärenden i första instans; C. Mål i andra instans; D. Mål i tredje instans; E. Lagfarter; F. Inteckningar; G. Antal utlänningar, som erhållit svensk medborgarrätt eller tillstånd att här besitta fast egendom. Konkurserna äro, som förut omnämnts, avsedda att behandlas i en särskild publikation. Tabellbilagan åter innehåller 37 olika tabeller, upptagande dels sammandrag av domstolarnas arbetsredogörelser och uppgifter för varje domstol om antalet slutligt handlagda mål och ärenden med specifikation efter beskaffenheten, dels statistiska uppgifter med fördelning länsvis och efter tvisteföremålets beskaffenhet och värde, processtidens längd, antalet rättegångstillfällen och domstolens slutliga beslut m. m. Vidare redogörelser för kriminella mål och civila mål, lagsökningsmål, exekutiva auktioner, lagfarter, inteckningar, tomträtt m. m., m. m. Tabellerna innehålla uppgifter för vartdera av de två åren för sig, och alltså behandlar berättelsen i allmänhet icke tvåårsperioden som en helhet.

Domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet åren 1913 och 1914.

Kritik och förslag.

Innan sakkunniga ingå på en kritik av berättelsen om domstolarnas verksamhet, må först erinras, att en omläggning av grunderna för rättsstatistiken x

) Berättelsen för åren 1915 och 1916 utkom i april 1922.

85 länge varit ett önskemål, och att utredning i detta syfte verkställts dels av 1 9 0 5 års statistiska kommitté, dels av förutnämnda den 17 maj 1912 tillkallade sakkunniga. Då statistiska centralbyrån med år 1 9 1 3 övertog vården om rättsstatistiken förelåg sålunda redan utförligt program för omorganisationen, och ett flertal nya formulär för primäruppgifternas insamlande voro redan, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 12 december 1912, tagna i bruk. Erinras må tillika, att en hu,vudanmärkning mot den tidigare rättsstatistiken varit, att densamma varit allt för litet detaljerad. Att den omläggning av rättsstatistiken, som skett, och den mera detaljerade bearbetning därav, som av statistiska centralbyrån genomförts, varit av behovet påkallad, skall icke bestridas, även om sakkunniga måste anse att man härvidlag gått alldeles för långt. Här skall emellertid endast frågan om sättet och ordningen för publiceringen upptagas till behandling. I detta hänseende må anmärkning först och främst göras på den utkomna berättelsens försening. Att vid en så betydande omläggning som den föreliggande en avsevärd försening i de statistiska tabellernas färdigställande till en början äger rum, får anses rimligt. Såsom i en särskild avdelning (avd. VII) av betänkandet framhålles, är det emellertid ofta nödigt att för undvikande redan från början av balans, åtminstone till dess arbetet hunnit komma väl i gång, åtnöja sig med utgivandet av korta preliminära redogörelser eller inskränka publiceringen till en kortare summarisk redogörelse. Det har synts sakkunniga, att ett dylikt förfaringssätt borde ha använts i föreliggande fall. De sakkunniga vilja visserligen icke uttala en bestämd mening angående möjligheten att redan t. ex. år 1916 eller 1917 utgiva en preliminär eller summarisk redogörelse för åren 1913 och 1914. Men den anmärkningen må icke undanhållas, att om publicering av en förkortad berättelse för dessa år blivit uppställd som mål, hela bearbetningen av materialet för dessa år antagligen betydligt tidigare kunnat slutföras. Enligt vad sakkunniga inhämtat, har numera statistiska centralbyrån för undvikande av ytterligare förseningar i framtiden och för att kunna mera ägna sig åt bearbetningen av det nyare materialet, sett sig föranledd att, beträffande åtminstone de två närmast förestående berättelserna (för 1915 1916 och 1 9 1 7 / 1918), införa väsentliga inskränkningar och förenklingar av de för publiceringavsedda tabellerna. Under sitt utredningsarbete hava sakkunniga satts i tillfälle taga del av dels korrekturavdrag av åtskilliga tabeller för åren 1 9 1 5 / 1 9 1 6 , dels två alternativa förslag till förenklingar av berättelserna för åren 1 9 1 7 / 1 9 1 8 och 1 9 1 9 / 1 9 2 0 . Det ena förslaget har upprättats inom centralbyrån, det andra har u P P g i o r t s av cl. v. revisionssekreteraren Karl Schlyter, vilken som juridisk sakkunnig även förut biträtt vid rättsstatistiken. Av korrekturet för åren 1 9 1 5 /

86 1916 framgår, att vissa inskränkningar i förhållande till föregående berättelse redan verkställts, bestående huvudsakligen däri, att redovisningen för häradsrätter och rådhusrätter sammanförts, samt att de motsvarande sammanslagstabellerna för hela riket utgått. Dessutom har på vissa punkter specificeringen av uppgifterna inskränkts. Betydligt mera genomgripande äro de inskränkningar och utgallringar, som, enligt de nämnda förslagen, planerats för årgången 1 9 1 7 / 1 9 1 8 . Eevisionssekreteraren Schlyters förslag är i detta hänseende det längst gående. Då tabellerna för åren 1 9 1 5 / 1 9 1 6 redan uppsatts, och berättelsen inom kort torde utkomma av trycket, synes det lämpligt att här redogöra för de föreslagna inskränkningarna med hänvisning till den numrering av tabeller och kolumner, som användes i denna årgång. Härigenom blir onödigt att i detalj redogöra för de inskränkningar som redan blivit verkställda. Eevisionssekreteraren Schlyters förslag är i korthet följande: Att tab. 3, 5, 6, 8, 22, 26 och 27 helt utgå; att av tab. 4 endast kol. 1—69 och 1 7 3 — 1 7 6 , av tab. 7 endast kol. 1 — 22, 27 — 32, 4 5 — 4 6 , 5 6 — 6 0 , 7 1 — 110, 1 4 5 — 1 5 6 , 1 8 9 — 1 9 0 och 2 0 1 — 2 1 8 , av tab. 11 endast kol. 2 — 6 , 1 1 — 2 0 , 3 3 — 3 8 , 55 — 56 och 6 0 — 6 8 , av tab. 25 A endast kol. 2 4 — 9 1 , 1 1 3 - 1 3 0 och 1 3 7 — 1 4 6 , av tab. 25 B endast kol. 2 5 — 6 6 , 7 6 — 8 3 och 8 9 — 9 8 , av tab. 25 C endast kol. 2 6 — 5 3 , 6 7 — 8 9 och 101 — 110 bibehållas. Vidare att tab. 21 A, B, C sammanslås till en tabell bestående av 21 A: kol. 2 6 — 7 8 , 21 B : kol. 2 7 — 7 9 och 21 C: kol. 2 7 — 6 4 , att i tab. 15 specificeringen av de lagsökta beloppen inskränkes till »under» och »över» 1,500 kronor samt att i tab. 16 för landsbygden uppgifterna för landsfiskalsdistrikten sammanslås. Övriga tabeller skola enligt förslaget lämnas oförändrade, varvid dock tvivel uttryckts beträffande tab. 17, 18 och 20. Vad tab. 20 angår har emellertid centralbyrån i sitt förslag ansett densamma kunna helt utgå. Utöver de 'förenklingar, som sålunda föreslagits och som huvudsakligen ha avseende på tabellhuvudenas specificering, ha sakkunniga ansett, att i vissa fall inskränkningar böra kunna ske även beträffande antalet sidorubriker. Sålunda synes länsindelningen i ett flertal fall (tab. 4, 1 1 , 2 1 , 25) vara mindre behövlig, likaså bör det vara tillräckligt om överexekutorerna indelas blott i »K. Maj:ts befallningshavande» och »övriga överexekutorer» (tab. 14). Men även ytterligare inskränkningar av kolumnantalet synas vara möjliga. Så t. ex. i tab. 17 genom en mindre detaljerad redovisning av fordringsbeloppen, och i tab. 29 genom mindre detaljerade tidsuppgifter m. m. Tab. 18 bör kunna utgå eller avsevärt sammandragas, då exekutiva auktioner å lös egendom ha obetydligt intresse, och tab. 20 bör i enlighet med centralbyråns förslag kunna helt utgå, Även tab. 23 och 24 förefalla vara av mindre betydelse, men må, på grund av det ringa utrymme cle taga, eventuellt kunna kvarstå.

87 Slutligen må några ord ägnas åt textavdelningen. Börande denna ha inga förslag delgivits sakkunniga och icke heller hava sakkunniga haft tillfälle taga del av korrekturet av texten till årgången 1915 1916. Vad nedan anföres har därför avseende å berättelsen för åren 1 9 1 3 / 1 9 1 4 . Textavdelningen i denna årgång synes vara alldeles för vidlyftig. Till dels må detta emellertid vara motiverat av att berättelsen är den första i sitt slag. Vissa avdelningar däri, såsom t. ex. historiken, äro ej heller av den karaktär, att de torde komma att framdeles bibehållas. Anmärkning må dock göras angående flera av texttabellerna. Tab. A bör sålunda icke behöva återkomma i varje årgång, då antalet domsagor och tingslag är föga växlande. Tab. C — H synas kunna undvaras, då själva texten är tillräckligt belysande. Samma gäller kol. 1 2 — 2 0 av tab. I. Tab. N — Å kunna visserligen anses vara av intresse, men lämpa sig bäst för en specialutredning och böra därför ej behöva förekomma i varje berättelse. Tab. Ä och Ö kunna anses obehövliga. Av övriga texttabeller ha tab. AB, AC, AD och AF samt tab. AN och AO ansetts mindre nödvändiga. Till sist må anmärkas, att diagrammen kunna, utan att översiktligheten går förlorad, avsevärt förminskas. Samtliga diagram torde sålunda kunna reproduceras å en sida (nu fem sidor). Körande berättelsen om domstolarnas samhet få sakkunniga alltså föreslå: , , , , , , , ,

och de exekutiva myndigheternas verk- Sammanfattnin 9 av sak'

. -n . . ,

kunnigas

att texttabellernas antal och vidlyftighet avsevärt minskas, att tab. 3, 5, 6, 8, 18, 20, 22, 26 och 27 utgå ur tabellbilagan, att tab. 4, 7, 11, 21 och 25 sammandragas i enlighet med revisionssekreteraren Schlyters förslag och att det tages i övervägande, huruvida länsuppgifter här äro nödvändiga, samt att tab. 17 och 29 göras mindre utförliga.

förslag.

Även berättelsen om brottsligheten har utkommit avsevärt försenad. Den enda berättelse, som centralbyrån utgivit, avser, i likhet med berättelsen om domstolarnas verksamhet, åren 1 9 1 3 / 1 9 1 4 , men utkom av trycket först under år 1920. x ) Denna rättsstatistikens berättelse nururo 2 är visserligen betydligt mindre än Omfattning den första berättelsen, men omfattar likväl 183 sidor, varav 48 sidor är textfram- och innehåll. ställning och resten tabellbilagor. Upplagan var 900 exemplar och tryckningskostnaden 7,880 kronor. Från allmän statistisk synpunkt torde den föreliggande berättelsen vara den viktigaste inom vår rättsstatistik. Medan den föregående huvudsakligen har karaktären av en förvaltningsredogörelse för rättsväsendet, innehåller denna berättelse vår egentliga brottmåls- och kriminalstatistik. Den redogör nämligen för brott och förseelser, rörande vilka slutligt utslag meddelats i första instans vid rikets domstolar, J

) En ny dubbelårgång (för åren 1915/1916) utkom i december 1921.

88 för de tilltalade och sakfällda personerna samt för de ådömda straffen. Materialet till denna statistik erhålles dels genom individualuppgifter enligt särskilda formulär rörande genom slutligt utslag avgjorda brottmål, i vilka talan om ansvar förts, dels ock av de uppgifter, som hämtats ur de till kammarrätten från länsstyrelserna ingångna s. k. saköreslängderna, dels ock slutligen av uppgifterna till straffregistret. Textframställningen innehåller först inledningsvis en kortfattad historik samt redogörelse för materialets tillkomst och beskaffenhet och sönderfaller därefter i tre kapitel, nämligen: I. Brott och förseelser; II. Tilltalade och sakfällda personer och III. Ådömda straff. I tabellbilagan ingå 6 tabeller, i vilka uppgifter meddelas om brott och förseelser samt därför i första instans tilltalade och sakfällda personer. De fyra första tabellerna behandla brott mot allmänna strafflagen, de två sista brott mot strafflagen för krigsmakten, med specificering i samtliga tabeller efter åberopade lagrum. I övrigt äro uppgifterna fördelade efter län, med särskiljande av landsbygd och städer samt i vissa fall med uppgifter för varje stad, resp. domsaga, samt beträffande de sakfällda personerna dessutom efter kön, eventuell minderårighet, ådömda straff m. m. För hela riket lämnas mera specificerade uppgifter för straffens beskaffenhet. Beträffande brotten mot strafflagen för krigsmakten lämnas uppgifter för varje krigsrätt, men angående de därför tilltalade och sakfällda personerna lämnas endast summariska uppgifter för hela riket. Kritik och förslag.

Att förseningen av berättelsens offentliggörande måste anses alltför stor p Emelä r U p e n | 3 a r t ) och balansen bör med största skyndsamhet bortarbetas. lertid kunna sakkunniga icke, såsom i fråga om redogörelsen för domstolarnas verksamhet, anse att förseningen i och för sig så väsentligt minskar berättelsens intressse, att en mera summarisk redogörelse enbart av denna grund bort tills vidare utgivas. I motsats till statistiken rörande domstolarnas verksamhet, vilken främst avser att möjliggöra en överblick av rättsvården i riket, och som därför, åtminstone i vad rör flertalet detaljer, har sitt huvudsakligaste värde för dagen, behåller nämligen kriminalstatistiken sitt intresse och värde väsentligen oförminskat för långa tider framåt, ja, helt säkert erhåller den sitt fulla värde, först sedan möjlighet vunnits att sammanställa uppgifterna för en längre period. Den nya kriminalstatistiken, sådan den framgår av föreliggande berättelse, erbjuder i avseende på uppställningen, särskilt av tabellbilagan, tillfälle till befogad kritik. Den indelning av brotten efter åberopade lagrum enligt strafflagen, som i tabellerna överallt förekommer, synes sålunda vara så specifikt juridisk såväl till sakbeskaffenheten som framför allt med hänsyn till terminologien (kap.- och §-nummer), att berättelsens värde för lekmannen därigenom äventyras. Vad beträffar tab. 2 och 4, där man indelar brotten enligt 193 olika lagrum i strafflagen, synes man hava gått alldeles för långt i utförlighet. I tab. 1 åter, där dock en indelning efter endast 26 lagrum skett, synas uppgifterna för varje stad och domsaga vara av mindre intresse från kriminalstatistisk synpunkt, vilket också gäller uppgifterna i tab. 5 för varje krigsdomstol; och

89 i tab. 3 synas länsuppgifterna angående de sakfällda kunna något sammandragas, särskilt i betraktande därav, att i tab. 4 utförligt detaljerade uppgifter finnas för hela riket. Genom beaktande av nu nämnda möjligheter till tabellernas sammandragning och genom ett bättre tillvaratagande av tabellutrymmet i övrigt skulle helt säkert besparingar kunna ske. Vidtagas dessa besparingar beredes därmed å andra sidan möjlighet att få plats för en behövlig utvidgning av tabellerna i andra avseenden. E n uppdelning av tabell 4 på landsbygd och städer skulle sålunda väsentligen öka uppgifternas användbarhet. Likaså kunde plats erhållas för mera utförliga rubriker beträffande brottens art, och kanske rent av vid sidan av den juridiska indelningen efter åberopade lagrum en indelning ske även efter brottens beskaffenhet från mera allmänna synpunkter. Påpekas må ytterligare, att enligt planen för rättsstatistiken en utförligare bearbetning av det kriminalstatistiska materialet är avsedd^ att äga rum med längre tids mellanrum. De årliga redogörelserna böra därför kunna göras helt summariska. Däremot bör det anses önskligt, att även en bearbetning av straffregistrets och andra tillgängliga personuppgifter om de sakfällda, särskilt med hänsyn till ålder och yrken samt återfall i brott, årligen verkställes, och att en kortfattad redogörelse därför även intages i de årliga berättelserna. Först därigenom torde en verklig kriminalstatistik kunna erhållas. Därest materialet i dessa hänseenden ej för närvarande anses vara nog .tillförlitligt, böra åtgärder snarast vidtagas för avhjälpande av denna brist. Beträffande statistiska centralbyråns berättelse om brottsligheten föreslå de Sammansakkunniga alltså, fattning av .

.

.

sakkunnigas

att uppgifterna om de enskilda domsagorna och städerna i tab. 1 sammandragas till uppgifter för varje läns landsbygd, resp. städer, att uppgifterna om krigsrätterna ^ tab. 5 sammandragas, att specificeringen av brotten i tab. 2 och 4 göres betydligt mindre utförlig* samt att i tab. 3 specificeringen av brotten inom varje län väsentligen förenklas. c) Jordbruksstatistiken. I likhet med rättsstatistiken blev jordbruks statistiken i följd av 1905 års kommittés kritik och förslag från grunden omlagd år 1 9 1 3 . De tidigare, mer eller mindre självständiga berättelserna från hushållningssällskapen — sedan 1865 jämte ett sammandrag av statistiska centralbyrån offentliggjorda under litt. N i Bidrag till Sveriges officiella statistik —• ersattes från och med år 1913 med mera enhetliga, genom hushållningssällskapens försorg insamlade uppgifter; och Kungl. Maj:ts befallningshavandes 1639 20

förslag.

90 årsväxtberättelser, sedan 1874 av centralbyrån likaledes offentliggjorda under litt. N i nyssnämnda serie, ersattes med uppgifter, insamlade genom särskilda, av hushållningssällskapen tillsatta häradsombud. Dessutom har statistiska centralbyrån från lantbruksstyrelsen (fr. o. m. 1913) övertagit dels statistiken rörande mejerihanteringen, dels statistiken rörande fisket. De bestämmelser som reglerat den officiella jordbruksstatistiken innehållas i kungl. reglementet den 13 december 1912 angående vissa åtgärder för insamlande av uppgifter till rikets officiella jordbruksstatistik I enlighet härmed utgöres grundvalen för denna statistik av årliga s. k. lokalundersökningar. För ifrågavarande lokalundersökningar är varje hushållningssällskaps område indelat i åtta distrikt, av vilka ett undersökes för varje år, varigenom riket efter en tidrymd av åtta år blir fullständigt undersökt. Lokalundersökarna, vilka utses av vederbörande hushållningssällskap, insamla uppgifter rörande areal, utsäde, skörd och kreatur. För beräkning av totalskörden varje år användas dock uppgifter rörande skörden per hektar, insamlade av hushållningssällskapens sockenombud, och för erhållande av en preliminär årsväxtstatistik anlitas de av hushållningssällskapens häradsombud i november månad avgivna rapporterna. Primärmaterialet till fiskeristatistiken insamlas likaledes genom av hushållningssällskapen anställda ombud, och primärmaterialet angående mejerihanteringen erhålles från mejerierna, vilka, i likhet med industriföretagen i allmänhet, äro skyldiga avgiva statistiska uppgifter angående personal, drivkraft, tillverkning m. m. De av statistiska centralbyrån utgivna ordinarie publikationerna rörande jordbruk med binäringar ingå i serien Sveriges officiella statistik och äro fyra till antalet samt alla årliga. De årliga äro sålunda: 1) Jordbruk och boskapsskötsel; 2) Årsväxten, preliminär redogörelse; 3) Mejerihanteringen och 4) Fiske. Dessutom utgivas under sommarmånaderna ett blad med sammandrag av de av häradsombuden månatligen insända årsväxt- och skörderapporterna. Förutom nämnda ordinarie statistik ha vissa extra jordbruksräkningar ägt rum under kristiden. Sålunda ha under åren 1 9 1 5 — 1 9 1 8 årliga husdjursräkningar och under åren 1917 — 1 9 1 8 årliga arealinventeringar utförts. För år 1919 utfördes en kombinerad arealinventering och husdjursräkning. Arbetet med primäruppgifternas insamlande har, beträffande den kombinerade arealinventeringen och husdjursräkningen 1919 ävensom de tidigare arealinventeringarna, utförts av de under krisåren existerande kommunala livsmedelsnämnderna. Materialet till de tidigare husdjursräkningarna insamlades av kronobetj aningen. Eesultaten av förenämnda extra jordbruksräkningar hava offentliggjorts i Statistiska meddelanden, ser. A.

91 Huvudsakligen genom lokalundersökningarna ocli fiskeristatistiken, men givetvis yttermera genom de extra jordbruksräkningarna, är jordbruksstatistiken — i likhet med vissa grenar av socialstatistiken, men i motsats till den officiella statistiken i allmänhet — förbunden med avsevärda direkta kostnader för själva materialinsamlingen. Vad angår lokalundersökningarna är stadgat, att hälften av kostnaderna för deras utförande skall betalas av staten och återstoden av hushållningssällskapen. För året 1920 har emellertid staten åtagit sig tre fjärdedelen av dessa kostnader, vilka beräknats till 80,000 kronor. Häri äro givetvis icke medräknade kostnaderna för materialets bearbetande, vilka äro uppförda å statistiska centralbyråns stat. Kostnaden för insamlande av blanketterna till 1919 års kombinerade arealin ventering och husdjursräkning torde h a uppgått till omkring 50,000 kronor. I och med året 1920 har den period av åtta år tilländalupit, efter vilken Den egent hela landet blivit vid lokalundersökningarna genomgånget. Erfarenheten har l i g a j o r d ' härvid visat, att vissa olägenheter och brister äro förbundna med detta system, statistiken Genom uppgifters insamlande rörande endast en åttondedel av riket varje år, har en fullständig översikt av åkerarealen och dess användning samt antalet husdjur i hela riket icke kunnat erhållas för någon bestämd tidpunkt, och med den starka föränderlighet, soni jordbruksförhållandena undergått från år till år — särskilt under kristiden — har det icke, såsom ursprungligen var väntat, visat sig möjligt att genom medeltalsberäkningar erhålla någon tillfredsställande insikt rörande jordbruksnäringens tillstånd. Metoden med extra jordbruksräkningar har måst tillgripas, och lokalundersökningarna hava därigenom till viss grad förlorat sitt intresse. Vid åttaårsperiodens utgång år 1920 blev därför frågan om jordbruksstatistikens omläggning synnerligen aktuell. För utredning därom tillkallade, efter bemyndigande, statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen särskilda sakkunniga. Ifrågavarande utredning avlämnades den 30 januari 1 920 till Kungl. Maj:t. Ämbetsverken föreslogo därvid, att lokalundersökningarna skulle ersättas med vart tredje år återkommande fullständiga arealinventeringar och husdjursräkningar, grundade på allmän uppgiftsplikt för jordbrukarna. Rörande kostnaderna för primärmaterialets insamlande, kontroll m. m. beräknade ämbetsverken för varje räkning ett belopp av 2 1 0 , 0 0 0 kronor, eller 70,000 kronor i årligt medeltal. Ett belopp av 70,000 kronor blev också av 1920 års riksdag anvisat för år 1 9 2 1 , och den 28 december 1920 hemställde ämbetsverken om lokalundersökningens inställande för år 1 9 2 1 , vilket av Kungl. Maj:t bifölls. Dessförinnan hade statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen genom kungl. brevet den 30 juni 1920 erhållit i uppdrag att taga frågan om jordbruksstatistikens omorganisation under fortsatt prövning och utredning. På samma gång som det torde vara säkert, att lokalundersökningarna i framtiden

92 skola upphöra och ersättas med intermitteiita jordbruksräkningar för hela riket, är den närmare planen för dessa räkningar sålunda ännu icke definitivt fastställd. Den största svårigheten torde ligga i bestämmandet av de lokala organ, genom vilka räkningarna skola utföras. I den tidigare utredningen hade man tänkt sig, att de kommunala odlingsnämnderna åtminstone tillsvidare borde utföra arbetet. Ätt bibehålla dessa, genom kristidsförhållandena tillkomna nämnder enbart för detta arbetes skull, kan emellertid numera knappast komma ifråga, och tanken därpå har icke funnit stöd hos Kungl. Maj:t (se Kungl. Maj:ts proposition nr 159, 1920 angående anslag för anordnande av en allmän jordbruksräkning). I sitt utlåtande över sagda proposition har vidare jordbruksutskottet (uti. nr 55, 1920) anfört betänkligheter mot den ifrågasatta, på uppgiftsplikt från jordbrukarna grundade metoden för uppgifters insamlande. .Genom kungl. förordningen den 7 juli 1921 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1922 har frågan om jordbruksstatistikens omorganisation kommit i ett delvis nytt läge. I denna förordning finnes nämligen föreskrivet, att varje ägare av fastighet skall till taxeringsmyndigheterna till ledning vid taxeringen lämna uppgifter bl. a. angående arealen av åker, tomt och trädgårdsmark, ängsmark, odlingsmark, betesmark, produktiv skogsmark samt övrig areal. Därest fastighetstaxeringen som hittills kommer att äga rum vart femte år, har man tänkt sig att härigenom en möjlighet öppnas att, utan särskilda kostnader och under betryggande former för materialets tillförlitlighet och fullständighet, erhålla just de uppgifter, som alltid visat sig vara de svåraste att få fram. Däremot torde särskilda husdjur sräkningar med vissa års mellanrum behöva anordnas, och årliga uppgifter över åkerjordens användning, skörden och växlingarna i kreaturstalet m. m., kunna icke undvaras, vilket för övrigt icke heller är fallet om särskilda jordbruksräkningar utföras. Med hänsyn till de av statistiska centralbyrån för närvarande utgivna ordinarie jordbrukspublikationerna torde följande förändringar vara att vänta: Publikationen »Jordbruk och boskapsskötsel* förblir årlig, men sannolikt mindre omfattande, sedan redogörelsen för lokalundersökningen bortfallit. Till gengäld torde intermitteiita specialberättelser över arealstatistiken och husdjursräkningarna tillkomma. Publikationen »Årsväxten, preliminär redogörelse» försvinner sannolikt eller blir åtminstone betydligt inskränkt, då häradsombudens preliminära skörderapporter torde bliva indragna. I stället är det meningen att framflytta sockenombudens definitiva, hittills i februari avlämnade skörderapporter till december månad. Eedogörelse därför torde som hittills intagas i den årliga berättelsen om jordbruk och boskapsskötsel, vilken bör kunna utkomma betydligt tidigare än vad hittills varit fallet. Med anledning av de förändringar i systemet för jordbruksstatistiken och dess publicerande, som sålunda äro förestående, anse sig sakkunniga icke böra

93 ingå på någon särskild granskning av publikationerna »Jordbruk och.boskapsskötsel» och »Årsväxten, preliminär redogörelse». Det återstår därför endast att redogöra för granskningen av berättelserna angående mejerihanteringen och fisket. Statistiska centralbyråns berättelser om mejerihanteringen kunna anses utMejerigöra en fortsättning av förut i Meddelanden från lantbruksstyrelsen publicerade h a n t e r l n & e n redogörelser för den »svenska mejerihanteringen» ( 1 8 9 0 — 1 9 1 0 ) samt »svensk mejeridriftsstatistik för andelsmejerier» (1905 — 1912). Numera utkommer berättelsen i regel c:a 1 1 /a år efter redogörelseårets slut. Endast c:a en fjärdedel av berättelsen, som omfattar ett 60-tal sidor, utgöres av Omfattning tabellbilaga, I denna redogöres för antalet mejerier (fördelade på andelsmejerier, och innehåll. gårdsmejerier, gårdsuppköpsmejerier och uppköpsmejerier), antalet leverantörer samt antalet kor hos andelsmejeriernas leverantörer, mejeriernas personal, drivkraft, arbetsmaskiner och apparater samt vid andelsmejerierna förbrukat bränsle, invägd oskummad mjölk och grädde, den oskummade mjölkens användning, försåld grädde, tillverkning av smör, ost och mesost samt erhållen vassle, tillverkning av mjölkpreparat och kärnmjölk, skummjölkens användning samt slutligen utgifter vid andelsmejerierna. Samtliga uppgifter äro fördelade länsvis. Såväl kvantitet som värde redovisas genomgående. Texten utgöres huvudsakligen av kommentarer till tabellbilagan, redogörelse för den statliga kristidsregleringen, prisbildningar m. m. Berättelsen för 1918 utkom i 1,300 exemplar samt kostade i tryckning 2,256 kronor. Med avseende å uppställningen av statistiska centralbyråns mejeriberättelse (för 1918) hava sakkunniga först att anmärka på textens ovanliga bredd (45 sidor) i förhållande till tabellbilagan (15 sidor). Till dels torde detta emellertid motiveras av mejerihanteringens särförhållanden under kristiden, vilka tarvat särskild belysning i texten, samt skillnaden mellan andelsmejerier och övriga mejerier, vilket synts motivera, att åtskillnad däremellan genomgående ägt rum vid diskussionen av prisbildning, tillverkning m. m. Vad tabellbilagan vidkommer må följande anmärkas. Flertalet tabeller äro uppdelade i tre avdelningar, redovisande andelsmejerier, övriga mejerier och samtliga mejerier. Därest särskilda uppgifter om andelsmejerierna skola lämnas i tabellbilagan, synas avdelningarna om »övriga mejerier» utan vidare kunna utgå, då de tillräckligt lätt kunna erhållas genom subtraktion av andelsmejeriernas siffror från motsvarande siffror för samtliga mejerier. En besparingav nära en tredjedel av tabellutrymmet är härigenom möjlig. Emellertid förefaller det tvivelaktigt, om särskilda uppgifter för andelsmejerierna behöva intagas i tabellbilagan, utom möjligen i vad avser hela riket. Det synes vara tillräckligt med de uppgifter om andelsmejerier, som finnas i texten, och den

Kritik.

94 uppmärksamhet, som där i allmänhet ägnats åt de olika mejeri typernas särförhållanden. I övrigt kan hänvisas till centralbyråns manuskripttabeller. Det må vidare erinras, att en del dubbelarbete och dubbelpublicering förekommer på förevarande område. Materialet till mejeristatistiken erhålles genom uppgifter från mejerierna å formulär, som visserligen blivit fastställda av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen, men som i huvudsak äro av enahanda art som de uppgifter, vilka industriidkare i allmänhet hava att avgiva. De bliva därför använda även för den allmänna industristatistiken, vilken utgives av kommerskollegium I denna redovisas bl. a. dels antalet arbetsställen, dels arbets- och drivkraft, dels ock tillverkningarnas kvantitet och värde. Uppgifter för mejerierna rörande dessa förhållanden lämnas därför också i industriberättelsen. Ehuru mindre detaljerade och — på grund av, att de mejerier, som ej bedriva tillverkning i större skala icke medtagits vid redovisningen av antalet arbetsställen, personal, drivkraft m. m. — ej alltid sammanfallande med motsvarande uppgifter i mejeriberättelsen, utgöra uppgifterna i industriberättelsen rörande mejerierna i det stora hela en i och för sig onödig dubbelstatistik. Slutligen må erinras, att viss mejeristatistik offentliggöres även i lantbruksstyrelsens årsberättelse och i berättelsen om svenska smörprovningarna (i lantbruksstyrelsens »meddelanden»). Sakkunnigas forslag.

Det har därför synts sakkunniga böra ifrågasättas, huruvida den nuvarande centralbyrån utgivna mejeristatistiken är av den betydelse, att den fortfarande bör utkomma Det torde vara uppenbart, att statistik rörande mejerihanteringen icke kan undvaras i den av kommerskollegium utgivna industriberättelsen. Skulle för denna näring något utförligare uppgifter än som nu meddelas behöva inflyta i industristatistiken, vore säkerligen ej omöjligt att i denna vidtaga härför påkallad ändring. Yissa summariska uppgifter rörande mejerihan teringen vore tilläventyrs också på sin plats i den allmänna jordbruksstatistiken. Även om härför en särskild avdelning i sistnämnda statistik prövades nödig, uppkom ju därav alltid den fördelen, att statistiken över mejerihanteringen såsom särskild publikation bleve obehövlig. Med hänsyn till att frågan om jordbruksstatistiken f. n. är föremål för utredning anser sig sakkunniga nu allenast böra föreslå att vid utredningen om jordbruksstatistiken måtte tagas i särskilt övervägande, huruvida mejeristatistiken kan helt överflyttas till kommerskollegii industriberättelse eller i sammandrag ingå såsom en avdelning i den vanliga årsberättelsen för jordbruksstatistiken, så att den i Sveriges officiella statistik ingående publikationen om mejerihanteringen må kunna upphöra såsom särskild berättelse. Intilldess nyssnämnda spörsmål blivit behörigen avgjort böra dock vissa inskränkningar kunna ske i mejeriberättelsen. Utom vad härutinnan ovan

ay

s t a ti s tiska

95 anförts, synas sålunda tab 9 angående tillverkning av mjölkpreparat och kärnmjölk kunna borttagas. Sedan emellertid även årgången 1919 numera utkommit och det visat sig att ifrågavarande tabell icke kvarstår i densamma behöver något förslag rörande tab. 9 icke göras. Sakkunniga få således rörande berättelsen om mejerihanteringen (årg. 1918) föreslå, så länge sådan särskilt litgives, att tab. 4, 5, 6, 7, 8 och 10 endast meddela uppgiftet om samtliga mejerier. Slutligen må vidkommande jordbruksstatistiken uppmärksammas, att sakkunniga under avdelningen om lantbruksstyrelsen uttalat sig för att vad i lantbruksstyrelsens berättelse kan anses utgöra verklig för jordbruksnäringens bedömande erforderlig statistik överflyttas till publicering av statistiska centralbyrån, i samråd med lantbruksstyrelsen, så att lantbruksstyrelsens berättelse kan bliva en ren förvaltningsberättelse, som i likhet med andra sådana utan föregående tryckning ingives till vederbörande departementschef. För övrigt få sakkunniga i detta ärende hänvisa till vad som anföres under lantbruksstyrelsen. Berättelsen om flslcet har utkommit fr. o. m. år 1914. Tidigare utgavs viss fiskeristatistik av lantbruksstyrelsen i dess årsberättelser och »meddelanden». De senaste berättelserna hava utkommit omkring 1 7* år efter redogörelseårets slut.

^ske.

Berättelsen för 1919, som är något mindre än föregående års (120 sidor) om- Omfattning fattar 90 sidor, varav tabellbilagan utgör 40 sidor. Upplagan var 1,000 exemplar o c h innehåll. och tryckningskostnaden 2,717 kronor. Innehållet av berättelsen är följande. Texten består av tre kapitel: I Saltsjöfisket; II Sötvattensfisket och III Sammanfattning. Det redogöres häri för antalet fiskare, redskap och båtar, för fångstens mängd och värde, för sill- och strömmingsfisket, for fasta laxfisket, för de särskilda fiskena i Göteborgs och Bohus län och i Hallands län samt för fiskdammshushållningen. Textframställningen dokumenteras ytterligare av tabellbilagan, däri uppgifter lämnas om fiskare, redskap och båtar vid saltsjofisket, länsvis (tab. 1); om saltsjöfiskets avkastning, fångstens mängd och värde, lansvis (tab. 2 och 3); om sill- och strömmingsfisket utom Hallands samt Göteborgs och Bohus lan (tab. 4); om antal fiskare, fiskredskapens och båtarnas samt fångstens varde m. ni., haradsvis och vid vissa större fisklägen (tab. 5 och 6); om saltsjöfiskets avkastning i Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län, under varje månad (tab 7)om fiskare, redskap och båtar vid sötvattensfisket, länvis (tab. 8); om sötvattensfiskets avkastning, fångstens mängd och värde, länsvis (tab. 9 och 10); om antalet fiskare samt värdet av redskap, båtar och avkastning i vissa större insjöar och älvar (tab. 11); om fisket vid mera betydande (fasta) lax-, laxörings- och sikfisken, med fördelning pa lan och vattendrag (tab. 12), samt om fiskdammshushållningen (tab. 13). Sakkunnigas granskning har först avsett berättelsen för 1918. Därvid funno sakkunniga anledning till anmärkning dels på textens och vissa texttabellers omfattning, dels på det spatiösa tabelltrycket, Sedan 1919 års

Kritik och försIag -

96 berättelse nu utkommit, liar emellertid det mesta av, vad sakkunniga sålunda uppmärksammat blivit rättat, i det texten minskats med 10 sidor, ocli tabellbilagan, för övrigt utan ändringar i det sakliga innehållet, nedbringats me-d c:a 20 sidor. Trots den koncentrering av berättelsen om fisket, som ägt rum med årgången 1919, synes det sakkunniga,* som om vissa ytterligare inskränkningar äro möjliga. I stället för den minskning med en fjärdedel, som nu skett, torde en minskning ned till närmare hälften av 1918 års berättelses omfång vara möjlig. Sålunda hava sakkunniga funnit sig böra ifrågasätta, att de vidlyftiga tabeller, i vilka antalet fiskare och värdet av redskap, båtar samt avkastningen redovisas för härad, fisklägen, insjöar och vattendrag m. m. (tab. 5, 6, 11 och 12), ej mera intagas i de årliga berättelserna. Desamma äro visserligen av betydelse för fiskeritjänstemän av alla slag, men de torde kunnia på annat sätt delges dessa än genom intagande i en årlig statistisk berättelse över fisket. Däremot synes en utförligare redogörelse eller specialutredning beträffande nu berörda förhållanden böra utgivas vart femte eller vart tionde år. Tab. 13, som läns- och sockenvis redogör för antalet fiskedammar samt därifrån försåld eller annars använd fisk, torde kunna ersättas med ett länssammandrag och i övrigt sparas till den ifrågasatta utförligare berättelsen. Den genom nu föreslagna inskränkningar vunna besparingen torde uppgå till c:a 25 sidor. Emellertid är det möjligt, att under dylika förhållanden någon utvidgning av texten blir nödvändig, så att den verkliga besparingen icke blir fullt så stor. För övrigt förutsattes här som eljest, då sakkunniga föreslagit tabellers borttagande ur de statistiska berättelserna, att statistiken^ oberoende av publiutarbetas i erforderlig detalj, så att på tillräcklig statistik baserade ceringen, iakttagelser kunna läggas till grund för berättelsernas text, och så att intresserade kunna erhålla erforderliga de tälj uppgifter ur ämbetsverkets arbets tabeller. Sammanfattning av sakkunnigas furslag.

Sakkunniga föreslå beträffande berättelsen om fishet, att tab. 5, 6, 11 och 12 utgå ur årsberättelsen, att tab. 13 ersattes med ett länssammandrag, samt att, för den händelse så prövas nödigt, en fullständigare berättelse må utgivas vart femte eller vart tionde år och i denna upptagas de'uppgifter rörande de i tab. 5, 6, 11 och 12 behandlade förhållanden, som må vara av mera allmänt intresse.

särskilt Vid granskning av domänstyrelsens årsredogörelse hava sakkunniga bl. a. förslag angå- f : i g t ^ ^ k. -jaktstatistik, som årligen meddelas i denna berättelse, den s ö J ende jakt. . . . . . , , , statistiken. Denna statistik omfattar 22 sidor av tabellbilagan med uppgifter om förbrytelser mot jaktförfattningarna, om dödade skadedjur och av rovdjur dödade husdjur, om

97 fällda älgar samt om av skogsstatspersonal och jäktar ren datorer fällt villebråd å statens skogar. I texten meddelas vissa uppgifter rörande upplåtelser av jakträtt å allmänna skogar, jaktpass, jaktvårdens främjande, tillgång på matnyttigt vilt, förekomsten av rovdjur, fällda rovdjur, av rovdjur dödade husdjur och åtalade förbrytelser mot jaktlagarna. Enligt sakkunnigas mening är denna statistik av ringa betydelse och åtskilliga av dess uppgifter äro säkerligen ganska otillförlitliga. Jakten är dock, åtmistone i vissa trakter av vårt land, av den omfattning, att den förtjänar en statistisk bearbetning, som tar hänsyn till jaktens betydelse såsom näring. En sådan statistik synes lämpligast böra anförtros åt statistiska centralbyrån och planen för densamma uppgöras av centralbyrån och domänstyrelsen gemensamt. Utkast till sådan plan, innebärande att primäruppgifterna angående jakten skola avgivas av jägarna själva, lärer komma att framläggas av de s. k. jakt- och fiskesakkunniga. Denna jaktstatistik synes lämpligast kunna sammanföras med publikationen om fisket. Sakkunniga föreslå alltså i detta sammanhang att med överflyttande av jaktstatistiken från domänstyrelsen till statistiska centralbyrån, denna statistik, jämte statistiken över fisket, sammanföres till en publikation, ingående i Sveriges officiella statistik under titeln »jakt och fiske». d) Fattigvårdsstatistiken. Statistik rörande fattigvården har av centralbyrån utgivits sedan 1874 (Bidrag till Sveriges officiella statistik, litt. U). Eörst med redogörelseåret 1918 har publikationen, som samtidigt omlagts, överflyttats till den nya serien Sveriges officiella statistik. Från och med år 1918 avger statistiska centralbyrån sålunda årsberättelse rörande fattigvården i serien Sveriges officiella statistik. Berättelse om fattigvården har utkommit till och med år 1919 och har utgivits mot slutet av andra året efter det år, berättelsen avser.

Fattigvärden.

Ifrågavarande berättelse är helt liten till omfattningen, eller 40 sidor, varav 16 Omfattning sidor är tabellavdelning. Tryckningskostnaden för 1919 års berättelse var 1,290 kronor o c h i n n e h å n och upplagan utgjorde 800 exemplar. Innehållet är följande. I texten redogöres för A. Fattigvårdssamhällen. Roteoch distriktsfördelning. Enskild fattigvård; B. Fattigvårdsanstalter; C. Understödstagarnas antal; D. Direkta och indirekta understödstagare; kön, ålder och civilstånd; E. Understödstagarnas omsättning; F. Understödets beskaffenhet och G. Understödets varaktighet och storlek samt medelvärdet av full fattigförsörjning. Tabellbilagan (5 tabeller) innehåller uppgifter om antalet fattigvårdssamhällen och fattigvårdsanstalter av diverse olika slag, understödstagarnas antal samt fördelning efter kön, ålder och civilstånd, understodets beskaffenhet, varaktighet, storlek samt understödstagarnas omsättning m. m. Samtliga dessa uppgifter givas för 13 större städer samt för varje län, dels för landsbygden, dels för städerna dels ock för hela länet. Slutligen 1639 20

98 lämnas i en tabell uppgifter om fattigvårdsanstalter och understödstagare i de medelstora och mindre städerna (90 stycken). IrUik och förslag.

Sakkunniga vilja beträffande nuvarande årsberättelsen om fattigvården anmärka, att för varje län alltid gives dels en siffra för länets landsbygd, dels en för dess städer, dels slutligen en siffra för hela länet. Då denna senaste siffra erhålles genom addering av de två förstnämnda, och därför synes strängt taget onödig, vilja sakkunniga föreslå, att samtliga uppgifter under rubriken »landsbygd och städer> i tabellbilagan utgå ur berättelsen. Nära en tredjedel av tabellbilagan kan därigenom inbesparas. För övrigt måste sakkunniga mot fattigvårdsstatistiken i allmänhet rikta den anmärkningen, att den beklagligt nog icke giver upplysning om fattigvården från social, utan endast från ekonomisk synpunkt. Sålunda saknas beträffande understödstagarna bl. a. uppgifter om yrke och levnadsställning, om arbetslöshetens inverkan, om förhållandet till pensionsförsäkringen m. m. Den nuvarande fattigvårdsstatistikens värde torde därför vara omtvistlig. Ehuru sakkunniga i följd av begränsningen av sitt uppdrag icke torde äga framkomma med ett bestämt förslag härutinnan, anse sig sakkunniga dock oförhindrade att framhålla, att en på sätt nyss antytts utvidgad fattigvårdsstatistik lämpligen bör övertagas och utgivas av socialstyrelsen, under vilken centrala myndighet — jämte inspektionen i socialdepartementet — fattigvården väsentligen sorterar. De viktigaste ekonomiska sammanställningarna torde i sådant fall lämpligen böra överföras till Årsbok för Sveriges kommuner, där övriga ekonomiska förhållanden inom kommunerna behandlas. e) Kommunernas finanser. De statistiska uppgifterna om kommunernas finanser sammanhänga nära med uppgifterna om fattigvården. De ha också (sedan 1874) publicerats under samma littera i Bidrag till Sveriges officiella statistik, dock i skilda häften. Från och med årg. 1918 överföres även berättelsen om finanserna till serien Sveriges officiella statistik. Utom denna publikation torde den av centralbyrån utgivna årsboken för Sveriges kommuner till största delen' höra under den här behandlade grenen av statistiken och bör i varje fall upptagas till granskning samtidigt därmed.

Kommunernas finanser.

Då nästa årgång (för 1918) av berättelsen om kommunernas finanser torde komma att väsentligen avvika från föregående, men densamma ej ännu publicerats, kunna sakkunniga icke ingå på några detaljförslag, utan vilja blott i allmänhet anmärka på den stora förseningen i utgivandet. I betraktande av cle med den nya lagen om kommunalförbund följande allt större svårigheterna att erhålla en år från år jämförbar statistik samt med hänsyn till att

99 de viktigaste uppgifterna inflyta i Årsbok för Sveriges kommuner, torde en särskild statistik över kommunernas finanser icke hava en mot kostnaden för dess utgivande svarande nytta. Sakkunniga anse sig sålunda böra hemställa: Sakkunnigas att en särskild statistisk publikation över kommunernas finanser icke f°rsla9längre måtte utgivas, och att i stället, om så anses nödigt, erforderlig utvidgning av uppgifterna i detta hänseende i publikationen Årsbok för Sveriges kommuner vidtages. En 1918.

särskild årsbok för Sveriges kommuner har utgivits från och med Årsbok för Tidigare ingingo vissa uppgifter om kommunerna i Statistisk årsbok. komm!mer

Årsboken i fråga omfattar numera omkring 260 sidor. Endast tabeller eller i Omfattning tabellform uppsatta förteckningar förekomma. Tryckningskostnaden är för en upp- och innehåll. laga av 4,400 exemplar c:a 15,000 kronor. Innehållet utgöres dels av riksstatistiska uppgifter för de fem senaste åren rörande en mängd förhållanden; dels något mera sammandragna uppgifter för länen; dels uppgifter för städerna angående finanser och beskattningsbar inkomst; dels uppgifter för valkretsar om riksdagsmannaval och kommunala val; dels slutligen uppgifter för varje stad, municipalsamhälle och köping, som ej bildar egen kommun, samt för varje landskommun om areal, folkmängd, åkerareal, antal husdjur, antalet fattighus och understödstagare, taxeringsvärde av bevillningsskyldig fast egendom, taxerad inkomst av kapital och arbete, beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, inkomster och utgifter samt tillgångar och skulder. Årsboken innehåller också ett tabellariskt register över rikets kommuner, vari angives postadress, landsfiskalsdistrikt, fögderi, domsaga, rullföringsområde m. m. Denna förteckning omfattar sammanlagt 75 sidor. Vidare innehåller årsboken uppgifter om samtliga landsfiskalers, häradsskrivares och rullföringsexpeditioners adresser samt en häradsförteckning. Börande årsboken för Sveriges kommuner synes, i vad avser uppgifterna om de särskilda kommunala enheterna och deras uppställning, ingen erinran böra göras. Den rätt fullständiga statistik över kommunala förhållanden som i årsboken meddelas, har på sätt nyss under kommunernas finanser anförts, ansetts böra medföra, att den utförligare specialberättelsen om kommunernas finanser kan upphöra. Skulle i någon mån vidgade uppgifter i anledning härav anses böra intagas i Årsbok för Sveriges kommuner, bör en dylik utvidgning icke möta oöverstigliga hinder. Vidkommande de uppgifter, som avse hela riket, länen och vederbörande valkretsar, synes den anmärkning kunna framställas, att mycket därav förekommer redan i Statistisk årsbok och såtillvida kan vara överflödigt att också intaga i årsboken över Sveriges kommuner. Då dessa uppgifter emellertid tydligen avse, att åt årsboken över Sveriges kommuner giva karaktären av en bredare anlagd, kommunal handbok hava sakkunniga icke ansett sig kunna påyrka deras avlägsnande. Samma gäller de vidlyftiga adressförteckningarna.

100 f) Valstatistiken. För närvarande omfattar valstatistiken två ordinarie publikationer, nämligen en berättelse rörande riksdagsmannavalen, som utgives efter varje val till andra kammaren, och en årsberättelse om kommunala val. RiksdagsMaterialet till den förstnämnda berättelsen erhålles ur de vid röstsammanmannavaien. r ä k n i n g e n fö r riksdagsmannavalen till första och andra kammaren förda protokollen samt de för varje valdistrikt upprättade röstlängderna. Då sakkunniga icke ha för avsikt att föreslå några inskränkningar i denna synnerligen riktiga statistik eller i dess utgivande, må redogörelse för innehållet och omfattningen inskränkas till påpekandet, att berättelsen vid sidan av sitt politisk-statistiska innehåll även är av mera allmänt statistiskt intresse. Sålunda innehåller berättelsen en statistik över yrken, grundad på röstlängdernas uppgifter — hittills alltså avseende landets manliga befolkning över 2 4 års ålder — vilken statistik från vissa viktiga synpunkter kompletterar den ur folkräkningarna erhållna, allmänna yrkesstatistiken. Kommunala Berättelsen angående de kommunala valen grundar sig på de vid lands val ' tingsmannavalen hos magistrater och domhavande förda protokollen över röstsammanräkningar, på de därvid avgivna valsedlarna samt på de vid stadsfullmäktigvalen förda protokollen och av länsstyrelserna lämnade uppgifter om kommunal- och municipalfullmäktigvalen. Börande denna redogörelse, varav ännu blott två årgångar (1919 och 1920) föreligga, hava sakkunniga icke funnit något att anmärka.

g) Allmän

sparbanksstatistik.

Årlig statistik rörande sparbanker har

av centralbyrån utgivits sedan 1893 (Bidrag till Sveriges officiella statistik litt. Yi) och ingår nu i serien Sveriges officiella statistik. Senaste berättelsen avser år 1 9 1 9 . Allmän Publikationen Allmän sparbanhsstatistik utkommer i regel ett och ett halvt år efter r •JXJJS?" edogörelseårets slut. Omfattning Densammas sidantal har under senare år hållit sig omkring ett hundratal, varav och innehåll, tabellbilagan upptagit mellan 70 och 80. Tryckningskostnaden för berättelsens årg. 1918 var 4,932 kronor. Upplagan är numera 1,100 exemplar. Innehållet av textberättelsen är en redogörelse för sparbankernas organisation, ekonomiska förhållanden, in- och utlåningsränta, antal insättare och deras medel samt personliga förhållanden. Slutligen redogöres också för sparbanksväsendets utveckling från år 1861. Tabellbilagan innehåller nominativa förteckningar av sparbankerna, med uppgifter för varje sparbank om organisationen, in- och utlåningsräntan, tillkomna, avgångna och kvarstående insättare, insatta och uttagna belopp, gottgjorda räntor, m. fl. uppgifter om insättarnas medel, bankens övriga skulder och deras fonder samt placeringen av de av sparbanken förvaltade medlen. Förutom dessa nominativa uppgifter och ett länssammandrag därav, meddelas uppgifter för varje län om

101 insättarnas vid årets slut innestående behållning åren 1860, 1870, 1880 1890 1900 1910 och det år redogörelsen avser, om under året tillkomna nya'insattare, fördelade etter deras personliga förhållanden samt om insatta och uttagna medel i varje månad bluthgen meddelas för varje år fr. o. m. 1861 uppgifter om antalet nytillkomna avgångna och vid årets slut kvarstående insättare samt om insättningar, uttagni'no-ar och gottgjorda räntor, behållning vid årets slut, överskott av insättningar över uttagnmgar, dels i postsparbanken, dels i enskilda sparbanker, dels ock i samtliga sparto banker. . * Det framgår av ovanstående beskrivning att uppställningen av publikationen Allman sparbanksstatistik avviker från flera av de generella regler för en periodisk publikations uppställning, som i betänkandets allmänna del antytts. Man torde först böra anmärka på, att publikationen årgång efter årgång upptager uppgifter för äldre år fr. o. m. 1860. Tillräckligt vore helt säkert, om dylika uppgifter intagas blott vart tionde år. I varje fall bör i nästa årgång uppgifterna för åren 1860 — 1910 samt i årgången 1921 och följande jämväl uppgifterna rörande åren 1911 — 1920 kunna utgå ur berättelsen. Vidare böra uppgifterna om »samtliga sparbanker, kunna utgå, då de endast utgöra summan av uppgifterna för postsparbanken och för de enskilda sparbankerna. Anmärkning torde ytterligare kunna göras mot länssammandraget, tab. 4. Endast beträffande skulder, utgifter och s. k. övriga fonder äro länsuppgifterna mera specificerade än de nominativa uppgifterna. Då detta må anses vara av mindre vikt, torde hela länssammandraget kunna utgå och ersättas med summor för länen i de nominativa tabellerna. Intet ökat utrymme av dessa behöver därav bliva följden. Enbart med de formella ändringar, som sakkunniga ovan föreslagit, skulle nära en femtedel av berättelsen kunna inbesparas. Emellertid torde även anmärkningar mot det sakliga innehållet kunna göras. Sparbankerna intaga knappast längre en sådan särställning inom bankväsendet i riket, att en väsentligt mera omfattande och artskild redogörelse för deras verksamhet är erforderlig än den, som befinnes behövlig för de egentliga privatbankerna i allmänhet. De uppgifter, som utgivas i vår officiella statistik rörande enskilda banker, aro dels månadssammandrag av tillgångar och skulder, samt ut- och inlåningsranta, dels årliga uppgifter om bankrörelsen och om bankernas ställning vid årets slut. Någon statistik rörande insättarnas antal och personliga förhållanden förekommer icke beträffande dessa banker. På grund av sparbankernas stora antal och begränsade rörelse synes månadsuppgifter, liknande de för bankbolagen meddelade visserligen icke böra meddelas för varje sparbank, men kunna möjligen vara erforderliga för grupper av sparbanker, t. ex. för samtliga sparbanker inom varje län. På detta sätt

Kritik och f8rsla &-

102 äro för övrigt de hittills meddelade månadsuppgifterna, om insatta och uttagna medel sammanfattade. Årliga uppgifter åter torde vara behövliga rörande rörelsen och ställningen vid årets slut. Däremot synas uppgifterna om antalet insättare samt om insättamas personliga förhållanden numera vara av mindre betydelse i en årlig publikation och lämpligen kunna sparas till en eventuell femårsöversikt av sparbankernas verksamhet. För övrigt må erinras om uppgifterna i Statistisk årsbok. I det betänkande rörande ny sparbankslag, som den 27 juli 1921 avgivits av särskilt tillkallade sakkunniga, har föreslagits upprättande av en fristående, central sparbanksinspektion, vilken inspektion bl. a. skulle från statistiska centralbyrån övertaga arbetet med sparbanksstatistiken. Sparbankssakkunniga framhålla, att detta är så mycket mera angeläget som inspektionen har behov av primäruppgifterna för inspektionsändamål redan innan de kunde bliva föremål för statistisk behandling. Det vore jämväl förmånligt att inspektionen finge rätt att bestämma, på vilket sätt den statistiska bearbetningen skulle ske, därvid inspektionen givetvis hade att samarbeta med statistiska centralbyrån. Ifrågasättas kunde därjämte, huruvida icke inspektionen borde publicera periodiska sammandrag av vissa primäruppgifter i likhet med vad som sker i bankinspektionen med avseende å dylika uppgifter för bankbolagen. Mot förslaget om upprättande av en särskild central - sparbanksinspektion har dels en av dessa sakkunniga reserverat sig under förmenande att en dylik institution vore obehövlig, dels oclc två andra av de sakkunniga anmält sin skiljaktiga mening, i det att de, i enlighet med vad redan föreslagits av 1910 års sparbankskommitté, funnit den centrala sparbanksinspektionen böra förläggas till och inordnas under bank- och fondinspektionen. Sakkunniga, som utgå ifrån att under någon form en central sparbanksinspektion varder upprättad, anse i likhet med sparbankssakkunniga det vara en naturlig anordning att sparbanksstatistiken därmed överflyttas till den nya centrala inspektionsmyndigheten, vare sig härför upprättas ett särskilt verk eller denna myndighet inordnas under bankoch fondinspektionen. Att den fortlöpande statistiken rörande sparbankerna lämpligen bör ingå i publikationen »Uppgifter om bankerna, Statistiska meddelanden, ser. E.», i vilken den allmänna bankstatistiken ingår, synes vara naturligt' och torde kunna genomföras, vilken organisation än införes för den centrala bankinspektionen. Med nu antagna sammanförande av sparbanksstatistiken med den allmänna bankstatistiken befrämjas en större och i och för sig nyttig enhetlighet i vår bankstatistik. Vad härefter med hänsyn till sparbankernas särskilda förhållanden kan behöva statistiskt redovisas och belysas synes lämpligast böra förbehållas en vart femte år utkommande speciell sparbanksstatistik. Denna bör kunna innehålla avsevärt mindre detaljer än som nu upptagas i den av statistiska centralbyrån årligen utgivna sparbanksstatistiken.

103 Enligt sakkunnigas mening torde fördelar vara att hämta genom att förlägga jämväl denna publikation till en blivande central sparbanksinspektion. Sakkunniga föreslå alltså att därest en central sparbanksinspektion varder upprättad, sparbanksstati- Sammanstiken överflyttas från statistiska centralbyrån till denna myndighet, [akkunni™ att därvid fortlöpande statistiska uppgifter rörande grupper av sparbanker förslag. meddelas i ungefär samma omfattning som motsvarande uppgifter för bankbolagen och helst i sammanhang med sistnämnda uppgifter, samt att vart femte år upprättas en särskild sparbanksstatistik, ingående i Sveriges officiella statistik och omfattande lämpliga sammandrag för de föregående fem åren angående sparbankernas allmänna verksamhet, ävensom andra statistiska uppgifter rörande sparbankernas särskilda förhållanden, varvid här gjorda erinringar och förslag beträffande den nuvarande sparbanksstatistiken torde böra uppmärksammas. Med hänsyn till att frågan om ovannämnda centrala sparbanksinspektion ej är avgjord och statistiska centralbyrån således torde komma att ännu någon tid handhava sparbanksstatistiken, föreslå sakkunniga rörande denna statistik: att publiceringen av jämförande uppgifter ända tillbaka till år 1860 icke årligen äger rum, att uppgifter om insättarna icke meddelas årligen, samt att statistiken i övrigt omlägges och koncentreras. h) Inkomstoch förmögenhet. I juni 1921 har statistiska central- Taxeringen byrån, jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag den 28 juni 1918 och sedan plan därför t m o c ^ 5 ™ 8 t ' fastställts av finansministern den 16 augusti s. å., utgivit en redogörelse för mögennetsskatt Taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt år 1917. Genom kungl. kungörel' sen den 31 december 1919 angående ändring i vissa delar av instruktionen för statistiska centralbyrån har statistik över skattetaxeringarna upptagits bland centralbyråns ordinarie åligganden. Redogörelsen grundar sig på en bearbetning av taxerings- och mantalslängder Omfattning och intogs jämlikt kungl. brev den 4 juli 1919 som särskild avdelning i serien av o c h innehå*lSveriges officiella statistik. Tryckningskostnaden var 14,403 kr. för en upplaga av 750 ex. Sidantalet är 332, därav tabellbilagan 254 sidor. Såsom förut anförts (sid. 15) är en liknande redogörelse för år 1920 nu under arbete. På grund av nuvarande starkt föränderliga penningvärde och statsfinansernas svåra läge måste en regelbunden statistik rörande skattetaxeringen anses starkt av behovet påkallad och frågan huru stor utförlighet bör iakttagas vid publiceringen låter sig svårligen överblicka. Sakkunniga vilja därför endast göra den anmärkningen, att det kan sättas ifråga, huruvida en så utförlig publicering är motiverad, då den ej kunnat ske tidigare än 3 7 2 år efter det år uppgifterna avse. Preliminära resultat av utredningen hava redan före tryckningen tillställts dels finansdepartementet, dels bevillningsutskottet.

104 statistisk ars ° '

Statistisk årsbok har av centralbyrån utgivits sedan 1914. Förelöpare till densamma finnes dock i centralbyråns i Statistisk tidskrift under åren 1871 — 1 9 1 3 offentliggjorda »Bidrag till Sveriges officiella statistik i sammandrag». Från och med året 1918 ha, som förut nämnts, uppgifterna rörande kommunerna utbrutits till en särskild årsbok för Sveriges kommuner.

Omfattning Statistisk årsbok omfattar numera omkring 330 sidor tätt tabelltryck med utföroch innehåll, ligt register på svenska och franska. Samtliga tabellrubriker äro ävenledes avfattade på både svenska och franska. I årsboken meddelas översikter och sammandrag rörande samtliga områden, där officiell statistik utarbetas. De nyaste, i vissa fall dock endast preliminära siffror, upptagas, oberoende av om de äro förut offentliggjorda eller ej. Dessutom innehåller årsboken översikter tillbaka i tiden, på några områden med årliga uppgifter ända från år 1749. Tryckningskostnaden för statistisk årsbok, som utkommer i en upplaga av 3,500 exemplar, har under senare åren hållit sig kring 20,000 kronor om året. Rörande statistisk årsbok, som från vissa synpunkter är vår viktigaste statistiska publikation, hava sakkunniga ingen saklig omläggning att föreslå, men vilja sakkunniga hemställa, att det överväges, huruvida icke de tillbakagående översikterna kunna något avkortas. 2. Kommersfcollegn

Kommerskollegium.

Kommerskollegium åligger enligt gällande instruktion (den 31 december 1919) i allmänhet att med uppmärksamhet följa utvecklingen av rikets handel och sjöfart, industri och bergshantering samt hantverk och slöjd och att efter omständigheterna vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå de åtgärder, som kollegium anser lämpliga för befrämjandet av hithörande näringar eller i övrigt . för befordrande av de ändamål, kollegii ämbetsbefattning avser, ävensom handlägga sådana viktigare spörsmål av intresse för dessa näringar, som, ehuru de huvudsakligen tillhöra andra ämbetsmyndigheters verksamhetsområden, antingen kunna varda hänskjutna till kollegii bedömande, eller vilka kollegium finner särskild anledning upptaga till behandling. Kollegium har vidare att inhämta kännedom om de inom kollegii verksamhetsområde fallande näringarnas tillstånd och utveckling i andra länder samt om de anordningar, som till ifrågavarande näringars befrämjande äro eller varda därstädes vidtagna. Det tillhör slutligen kollegium såsom den centrala statsmyndigheten å näringsstatistikens område att till Kungl. Maj:t inkomma med årsberättelser angående rikets handel, sjöfart, industri och bergshantering så snart sådant låter sig göra efter utgången av det år, som sådan berättelse avser, ävensom att utföra andra näringsstatistiska arbeten. För offentliggörande i erforderlig omfattning av ovannämnda berättelser samt andra inom kollegii verksamhets-

105 område fallande utredningar eller redogörelser äger kollegium av trycket utgiva periodiska ocli andra publikationer. Jämlikt kungl. kungörelsen den 16 juli 1920 liar kollegium dessutom att utarbeta flottningsstatistik, vilken statistik även skall omfatta flottningsföreningarnas ekonomi. Uppgifter för år 1920 äro för närvarande under bearbetning och torde resultaten komma att offentliggöras i särskild publikation. Kommerskollegium utarbetar och offentliggör i enlighet med instruktio- Omfattningen av nen följande grenar av näringsstatistiken: ^omm^rs\

rr

i T

J. A - J.-I

-

statistik.

a) Handelsstatistik. b) Sjöfartsstatistik. c) Industri- och bergverksstatistik. Inom dessa olika grenar av statistiken offentliggöras såväl egentliga årsberättelser (till antalet 5), preliminära årsberättelser (till antalet 2) och månadspublikationer (till antalet 1) som även specialundersökningar. Dessutom utgiver kollegium en tidskrift, Kommersiella meddelanden, vilken utkommer två gånger i månaden och har ett innehåll, som delvis är av statistisk art. Inom kollegium handläggas ärendena rörande denna statistik å en särskild statistisk byrå. A denna byrå handläggas ärenden angående, förutom ovannämnda statistik, industriregistret, utgivandet av tidskriften Kommersiella meddelanden samt — under medverkan av kollegii sjötekniska biträde — utarbetandet av årsredogörelser för svenska fartygs sjöolyckor. Det är sålunda att märka, att statistikens utarbetande är centraliserat till statistiska byrån och ej åligger resp. handels-, sjöfarts-, industri- och bergsbyråer. Emellertid föres det för sjöfartsstatistiken i viss mån grundläggande registret över svenska fartyg å sjöfartsbyråns fartygsregistreringssektion, som jämväl utarbetar publikationen Sveriges skeppslista, och å bergsbyrån föres kollegii gruv- och bruksregister. Rörande kostnaderna för kommerskollegii statistiska byrå har kollegium Kostnaden för lämnat i omstående tablå sammanförda uppgifter: ^olle^ii statistik.

1C39 20

106 Kommerskollegii statistiska byrås utgifter och inkomster under åren 1914—1919. 1914 Utgifter: Avlöning Tillfällig löneförbättring Dyrtids- och krigstidstillägg Pensionsavgifter Biksinventeringen Tryckningskostnader Andel i kollega expenser (beräknad i förk. till personalantalet) Anslag (till sakkunniga m. m.) Summa utgifter Därav för Kommersiella meddelanden: Avlöning Tillfällig löneförbättring Dyrtids- ock krigstidstillägg Tryckningskostnader Anslag (till sakkunniga m. m.) Summa utgifter för Kommersiella meddelanden Inkomster: Inkomster av tryck Därav av Kommersiella meddelanden

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

86,079

87,546

88,956 i

92,104

95,856

5,017

3,480

59,292

59,282

4,070 20,172 34.445

15,432 3,867 47,046 64,016

69,738 2,784 66,830 103,364

10,000 10,715

15,000 11,962

12,500 7,710

15,500 14.698

23,500 27,731

171,103

177,270

167,853

252,663

889,808

9,261

9,560

9,650

9,650

9,910

9,905 800

38,155 3,552

19,617 2,704

1,116 31,726 2,987

5,538 38,906 1,914

19,966

51,267

31,971

45,479

56,268

1,813

3,005

4,156

3,830

7,465

1,203

2,637

3,543

3,118

5,197

I skrivelse till s a k k u n n i g a d e n 3 1 d e c e m b e r 1 9 2 1 h a r

59,441

kommerskollegium

h ä r t i l l anfört följande: »Till följd av att kollegii räkenskaper ej äro specificerade på de olika byråerna, har sammanställandet varit förenat med vissa svårigheter; en del ojämnheter i siffrorna torde emellertid bero på vissa förskjutningar i tiden för likviden av resp. utgifter. Den bild av byråns arbete, som framgår av de lämnade siffrorna, måste emellertid bliva ofullständig, särskilt vad byråns ordinarie statistiska arbete angår. Enligt gällande instruktion är kommerskollegium den centrala statsmyndigheten å näringsstatistikens område och har statistiska byrån för sin del a t t handlägga ärenden angående periodiska och tillfälliga berättelser rörande förhållandena mom

107 handel, sjöfart, industri och bergshantering samt hantverk och slöjd, industriregistret och utgivandet av tidskriften Kommersiella meddelanden samt i övrigt ärenden, vilka stå i närmare samband med byråns verksamhet och ej tillhöra annan byrå. A byrån hava vidare sedan år 1920 under medverkan av sjötekniska biträdet utarbetats årsredogörelser för svenska fartygs sjöolyckor. Även om de statistiska årsberättelserna och tidskriften äro det mera i ögonen fallande resultatet av byråns arbete, så har byråns personal i stor utsträckning tagits i anspråk för andra utredningar av skilda slag. Till de under ifrågavarande tidsperiod mera betydande extra utredningarna höra de s. k. riksinventeringarna åren 1915—1918, som föranleddes av statsmakternas och deras kristidsorgans behov av att tid efter a n n a n äga kännedom om inom riket befintliga förråd av råämnen och andra för den svenska produktionens uppehållande nödvändiga varor. Vid de 13 större, kvartalsvis återkommande inventeringarna avlämnades varje gång omkring 33,000 uppgifter, och voro för dessas bearbetande tidvis ä n d a till 60 personer anställda. Personalens avlöning framgår av den närslutna tablån; omkostnaderna för de nödiga blanketterna äro däremot ej specificerade, utan ingå i tryckningskostnaderna för åren 1917—1919. Genom dessa och andra utredningar, men framför allt genom penningvärdets fall, hava siffrorna på utgiftssidan alltjämt stigit. De ordinarie statistiska årsredogörelserna borde med konstant penningvärde visat minskade kostnader, ty dels har deras omfång genom tabellsammandragningar minskats, dels hava genom vunnen erfarenhet arbetsmetoderna vid tabellernas utarbetande förbättrats. Statistiska byråns andel i kommerskollegii allmänna expenser har ej medtagits, då den ej k u n n a t med säkerhet beräknas, lika litet som kostnaden för det arbete, som av kollegii olika byråer erfordrats, ett arbete som varit i stadig tillväxt och som särskilt från och med år 1920 genom tillkomsten av kommerskollegii handelsbyrås upplysningssektion blivit rätt betydande. På de krav, som komma att ställas på denna kommerskollegii upplysningsverksamhet, synes väsentligen bero frågan om byråns personal skall anses tillräcklig för sin uppgift eller ej. Den utökning personalen vann från och med år 1920 bidrog bl. a. till, att årsberättelserna under år 1921 kunde utkomma ä n d a till tre månader tidigare än året förut. Emellertid torde det ändock dröja något, innan dessa berättelser i likhet med berättelsen om bergshanteringen k u n n a utgivas under året efter redogörelseåret. Förseningen är dock ej endast en personalfråga, och det må i detta sammanhang erinras om, att kommerskollegium nyligen hos Kungl. Maj:t anhållit om ändrade bestämmelser för insamlandet av uppgifter till industri- och bergverksstatistiken. Den ökning i arbetstid, som från och med detta år fordras av byråns personal, bör naturligen ock bidraga till a t t årsberättelserna hädanefter utkomma tidigare. Byråns avdelning för Kommersiella meddelanden torde från och med detta år komma att kräva ökad arbetskraft och i viss m å n inkräkta på byråns övriga arbeten. Den kollegium sedan flera år anbefallda prisindexen har visserligen n u slutförts av tidskriftens redaktion, men synes i fortsättningen, om den månatligen skall publiceras, hjälp av byråns övriga personal behövas. Skall vidare, såsom avsett varit, byrån kunna framlägga en statistik, gällande år 1920, rörande hantverkare och handlande i riket, vartill material för kollegii räkning insamlats i samband med senaste folkräkning, torde byråns avdelning för specialutredningar även behöva, om ock för en kortare tid, viss personalökning. Sistnämnda avdelning slutför inom kort en sedan två år tillbaka pågående industristatistisk utredning åt 1919 års tull- och traktatkommitté.

108 Byråns inkomster äro givetvis små i förhållande till utgifterna. De senare årens växande intresse för kollegii statistik har dock medfört större efterfrågan på publikationerna, även sådana av äldre år. Även om under nuvarande tidsläge statistiska byrån för sina arbetsuppgifter ej torde k u n n a påräkna ökat personalantal, utan måste lita till den ökade arbetstiden och större arbetsvanan, så är det dock tydligt, att i framtiden såsom hittills tid efter annan personalen måste ökas, om överhuvud kommerskollegium skall kunna, på sätt dess instruktion torde avse, följa med utvecklingen av rikets handel, sjöfart, industri och bergshantering samt hantverk och slöjd.» Anm. 1. De ovannämnda omkostnaderna for blankettryck för riksinventeringarna uppgingo sammanlagt till något över 48,000 kronor. Även kostnaderna för övrigt blankettryck ingå i de i tabellen uppgivna tryckningskostnaderna. Anm. 2. P å det att någon uppfattning skall erhållas åtminstone om storleksordningen av statistiska byråns andel i kommerskollegii allmänna expenser (skrivmaterialier, lyse, städning m. m., men ej värme och lokal) har i tabellen insatts runda tal, angivande den i proportion till byråns personal beräknade andelen. Anm. 3. Med hänsyn till det icke uteslutande statistiska innehållet i tidskriften Kommersiella meddelanden har någon tvekan rått, huruvida och i vad mån utgifterna för densamma böra medräknas vid bedömandet av kostnaderna för kommerskollegii statistik. På det att reduktion må k u n n a ske (exempelvis efter liknande grunder, som socialstyrelsen tillämpat beträffande Sociala meddelanden) har kostnaden för Kommersiella meddelanden (exklusive bilagor) särskilt angivits i tabellen. Andelen i expenserna har det emellertid icke ansetts lönt söka här avskilja. KommersiI n n a n s a k k u n n i g a övergå till b e h a n d l i n g av var gren för sig av k o m m e r s eiia medde- kollegii n ä r i n g s s t a t i s t i k , må tidskriften Kommersiella meddelanden med några landen. o o ^ ord beröras. innehåll och Genom kungl. brev den 24 oktober 1913 uppdrogs åt kommerskollegium att omfattning, föranstalta om utgivande med minst två nummer i månaden från 1914 års början av en periodisk publikation, Kommersiella meddelanden. Ifrågavarande publikation skulle innehålla: 1) Konsulers årliga och tillfälliga berättelser samt handelsattachéernas rapporter; 2) översikt av den ekonomiska situationen; 3) månadsstatistiken över utrikeshandeln; 4) uppgifter rörande nyanmälningar och förändringar i industriregistret; 5) månads- och kvartalsuppgifter från fartygsregistret angående svenska handelsflottans nyförvärv och ur densamma avförda fartyg; 6) särtryck ur de statistiska årsberättelserna över industri och bergshantering, sjöfart samt handel; 7) översikter över vissa varu- och penningmarknader; 8) översikt över svenska bankers förhållande till utlandet; 9) grosshandelsprisernas förändringar i Sverige och utlandet; 10) referat av utländska konjunkturöversikter; 11) från konsuler, svenska handelskammare m. fl. insända eller i utländska publikationer tillgängliga meddelanden angående leveransanbud, exporttillfällen m. m.; 12) meddelanden om utländska marknaders behov och köpkraft, förändrade tulltaxor och skeppsavgifter, hamnförhållanden, industriella nyanläggningar m. m.; 13) på konsulers berättelser m. fl. rapporter och statistiska uppgifter grundade komparativa sammanställningar i syfte att i största möjliga utsträckning belysa den svenska produktionens slutliga avsättningsorter; 14) meddelanden från redaktionen för de industriella specialundersökningarna, medan berättelse över desamma ä n n u ligger under utarbetning; 15) referat och bearbet-

109 nmgar av utländsk närings- och enkannerligen handelsstatistik, artiklar i ekonomiska och näringspolitiska tidningar och tidskrifter samt utdrag ur utländska konsulsberattelser; 16) referat av svensk och utländsk näringslagstiftning, av in-och utlandska kommitté betänkanden samt av vissa kollegii beslut och utlåtanden samt Kungl. Maj:ts beslut i motsvarande ämnen. Kommersiella meddelanden utkom år 1919 med 19 häften å sammanlagt 1254 sidor, exklusive bilagor. Tryckningskostnaden var 46,738 kronor. År 1920 utkom tidskriften med 24 häften å sammanlagt 1,404 sidor, exklusive bilagor, och var detta år tryckningskostnaden 70,140 kronor. Upplagan har varit omkring 2,500 exemplar I ovanstående uppgifter om sidantal och tryckningskostnader ingå icke de bilagor med särskild paginering, som vidfogas Kommersiella meddelanden. De mera ordinarie av dessa hade år 1920 följande storlek: »Konsulers och handelsattachéers berättelser» c.a 148 sidor; de i det följande särskilt omnämnda och behandlade för-trycken ur hände s- och industriberättelserna tillsammans 102 sidor samt månadsstatistiken över handeln 228 sidor. Tryckningskostnaden för Kommersiella meddelanden, inklusive dessa bilagor var för årg. 1920 (1,882 sid.) 85,916 kronor. Medtages samtliga bilagor till Kommersiella meddelanden år 1920 utom månadsstatistiken över handeln som jamval utgör Statistiska meddelanden, Ser. C , erhålles en tryckningskostnad av 100 239 kronor. Inkomsterna av prenumeration och försäljning äro i förhållande till tryckningskostnaderna ganska obetydliga. (Se tabellen sid. 106.) Den i enlighet med ovannämnda plan redigerade tidskriften Kommersiella meddelanden är endast delvis av statistisk art. Ehuru sakkunniga funnit omkostnaderna för tidskriften anmärkningsvärt höga, hava sakkunniga dock, i betraktande av den stora betydelse en dylik, snabbt utkommande översikt över de kommersiella förhållandena måste anses hava, icke funnit skäl göra någon erinran. Vad beträffar konsulsrapporterna, som utgöra de till omfånget största av bilagorna, må framhållas, att desamma, innan Kommersiella meddelanden började utgivas, blevo offentliggjorda av en enskild förening, Sveriges allmänna exportförening, som åtnjöt betydande statsanslag såväl speciellt för'detta ändamål som ock för sin övriga verksamhet. Sakkunniga behandla i det följande de tre grenarna av kommerskollegii näringsstatistik var för sig. Därvid skola, vid sidan av de anmärkningar, som direkt föranletts av publikationernas granskning, jämväl vissa allmänna frågor rörande primärmaterialets insamlande och dyl. beröras, i den mån de synts hava särskild betydelse med hänsyn till statistikens färdigställande i behörig tid eller eljest funnits böra föranleda uttalande. a) Handelsstatistiken. Handelsstatistiken räknar såsom regelbunden statistik sina anor c:a 100 år tillbaka i tiden. Redan år 1818 ålades tullverkets styrelse genom kungl. brev den 16 december s. å. att utgiva ett sammandrag av export- och importlistorna jämte en kortare redogörelse för rikets handel och sjöfart. Dylikt sammandrag publicerades också för vart och ett av åren 1 8 1 9 — 1 8 3 1 . Genom instruktion den 23 april 1831 ålades seder-

Kritik och försla &-

110 mera kommerskollegium att årligen avgiva »berättelser om förhållandet mellan rikets handel och sjöfart». Allt sedan redogörelseåret 1830 har kommerskollegium i oavbruten följd utgivit redogörelser för handeln. Från början och ända till fram på 1890talet voro dessa redogörelser kombinerade med redogörelser för sjöfarten. Redogörelserna utgåvos i två årsberättelser, av vilka den ena omfattade inrikes sjöfart och handel, den andra utrikes handel och sjöfart. År 1858, då serien Bidrag till Sveriges officiella statistik inrättades, infördes även handels- och sjöfartsberättelserna i denna serie under litt. E och F . Med året 1895 skildes sjöfarts- och handelsberättelserna. Därefter har särskild berättelse om handeln och särskild berättelse om sjöfarten utgivits. Båda ingå nu (sedan 1911) i den nya serien Sveriges officiella statistik. Förutom den berättelse om Handel, som årligen utgives i nyssnämnda serie utger kommerskollegium även vissa andra handelsstatistiska publikationer. De handelsstatistiska publikationer, som sakkunniga granskat, äro följande: Handel, årsberättelse. Sveriges officiella statistik. Månadsstatistik över handeln, månatlig redogörelse för Sveriges in- och utförsel av vissa varor. Utgör ser. C av Statistiska meddelanden, men utgives även som bilaga till Kommersiella meddelanden. Preliminär redogörelse för Sveriges in- och utförsel. Utgives som bilaga till Kommersiella meddelanden. Några specialundersökningar rörande förhållanden enbart på handelns område hava icke under senare åren utgivits. Däremot har kommerskollegium i serien Statistiska meddelanden år 1919 offentliggjort en Statistisk översikt av det svenska näringslivets utveckling åren 1870-1915. I viss mån en specialberättelse är också den av de tre länderna Sverige, Norge och Danmark gemensamt utgivna Inter skandinavisk handelsstatistik 1912—1918 samt den Tabell över Sveriges införsel av vissa varor åren 1913—1920, som utgivits år 1 9 2 1 . E n ny sådan publikation, avseende åren 1 9 1 3 — 1 9 2 1 , torde komma att utgivas under år 1922. Påpekas må, att den fortlöpande handelsstatistiken endast avser utrikeshandeln. I de äldre handelsberättelserna intogos jämväl uppgifter från magistrater och kronofogdar angående antalet handlande och deras betjäning samt den för bevillning uppskattade inkomsten av handelsrörelse. Jämlikt kungl. brevet den 13 maj 1 9 1 3 hava dessa uppgifter upphört och i stället ersatts med vissa uppgifter vart femte år. Sålunda innehåller från och med årgången 1912 endast handelsberättelsen för år 1915 dylika uppgifter, vilka grunda sig på förteckningar upprättade av ortsmyndigheterna med ledning huvudsakligen av mantals- och taxeringslängderna. För år 1920 har man ansett sig kunna erhålla berörda uppgifter i samband med bearbetningen av folkrakningsmaterialet.

Ill Primärmaterialet till statistiken rörande utrikeshandeln insamlas av tullverket. Uppgifterna grunda sig i huvudsak på de av importörer och exportörer vid tullkamrarna (i vissa fall postanstalter och järnvägsstationer) avlämnade angivningsinlagorna. Angivningsinlagorna upptaga för varje utförd, resp. införd vara dels varans beskaffenhet och nummer i gällande statistiska varuförteckning (generaltullstyrelsens kungörelse den 10 december 1913), dels dess stycketal, mått eller vikt, dels ock i de allra flesta fall dess värde. Dessutom finnes däri uppgift om det land, varifrån godset blivit inköpt eller för försäljning eller i annat syfte direkt eller över annat land till Sverige avsänt, resp. det land, till vilket godset försålts eller är till försäljning eller i annat syfte destinerat. Bestämmelserna rörande värdedeklaration vid inoch utförsel (kungl. förordningen den 28 november 1913) medgiva undantag från sådan deklaration beträffande vissa slag av införda varor, s. k. sorteringsgods, vilka särskilt utmärkas i den statistiska varuförteckningen, samt beträffande utförsel av mindre postpaket (under 2 kg:s vikt och 5 kr:s värde). Undantag är ock föreskrivet beträffande infört gods, som angives till uppläggning å transitupplag eller till omedelbar transitförsändning samt beträffande utfört gods, som angives till utförsel från transitupplag eller såsom omedelbar transitförsändelse. På grund av att angivningsinlaga ej behöver avgivas torde dessutom så gott som allt i postpaket infört gods undandragas värdedeklaration. De handelsstatistiska uppgifterna granskas och sammanföras i tabeller, dels månadsvis för vissa viktigare varor, dels årligen för alla varor, inom generaltullstyrelsens revisionsbyrås statistiska avdelning. Kommerskollegium grundar sin handelsstatistik på dessa generaltullstyrelsens tabeller. Beträffande de till fri disposition införda varor, för vilka värdedeklaration ej ar föreskriven (sorteringsgodset) beräknas värdet inom kommerskollegium. Kollegium åsätter nämligen, efter samråd med särskilda sakkunniga och skriftväxling med industriidkare och andra, varje sådan vara ett s. k. enhetsvärde, eller pris per kvantitetsenhet, och uträknar sedan genom multiplikation med de deklarerade kvantiterna de olika varuposternas värden. Det torde vara uppenbart att genom värdedeklaration jämväl för sorteringsgodset betydligt tillförlitligare värdeuppgifter rörande införseln skulle kunna erhållas och därigenom en tillförlitligare bild av förhållandet mellan ut- och införsel ernås. Påpekas må, att sorteringsgodset omfattar c:a 1 5 — 2 0 % av införselns hela värde. Även ur besparingssynpunkt och ur synpunkten av de handelsstatistiska publikationernas snabba färdigställande, torde införandet av allmän värdedeklarationsplikt vara av betydelse. Det under nuvarande förhållanden nödvändiga åsättandet av enhetsvärden för en stor mängd positioner i varuförteckningen och beräkningen av värdena är nämligen en både dyrbar och tidskrävande procedur. Det har också av kommerskollegium, i skrivelse

112 till sakkunniga den 10 maj 1920, framhållits att införandet av värdedeklaration för samtliga importvaror skulle ur skyndsamhets- och även andra synpunkter vara av stor betydelse för statistiken. Sakkunniga vilja även för sin del framhålla önskvärdheten av, att nuvarande undantagsbestämmelser för vissa varupositioner i den statistiska varuförteckningen beträffande värdedeklaration upphävas. De svårigheter, som finnas för importörerna att också för dessa varor angiva värdet, torde numera icke vara flera eller större än att dessa undantagsbestämmelser utan mera betydande olägenhet kunna bortfalla. Det bör framhållas, att i våra grannländer Danmark och Norge fullständig värdedeklarationsplikt nu är införd. I Danmark infördes densamma i samband med kristidens övriga kontrollåtgärder på handelns och näringarnas område, i Norge har den länge varit i lag fastställd (sedan 1907), men har först på senare tid och med stöd av under kriget vunna erfarenheter kunnat träda i kraft. Anmärkas må än ytterligare att i flera andra länder, t. ex. Storbritannien och Amerikas förenta stater, värdedeklarationer sedan längre tid tillbaka tillämpats. I Tyskland blev värdedeklaration år 1911 föreskriven för allt exportgods och för vissa importvaror. E n annan omständighet, som är ägnad att avsevärt komplicera arbetet med och försena utgivandet av handelsstatistiken, är, att grupperingen av varorna i denna statistik sker på helt annat sätt än i den på tulltaxan uppbyggda statistiska varuförteckningen. Från tullverket ingår materialet ordnat i enlighet med varuförteckningen och det åtgår sedan avsevärd tid att inom kommerskollegium ändra om det hela till den varugruppering, som sedan ett 50-tal år tillbaka iakttagits vid publiceringen. E n ändring i det berörda förhållandet synes vara i hög grad önskvärd. Kommerskollegii årliga berättelse i Sveriges officiella statistik rörande utrikeshandeln utgives numera ungefär ett och ett halvt år efter redogörelseårens slut. Från och med årgången 1912, som på grund av tillämpningen av nu gällande o r f n n S l . statistiska varuförteckning fick sitt omfång betydligl; ökat, har ^ ^ ^ ^ undantag för årgången 1919, oupphörligen minskats till sidantalet Sålunda omtattade årgångarna 1912-1919 resp. 908, 830, 786, 738, 730 622 536 och 570 sidor I sistnämnda årgång fördelar sig sidantalet sålunda, att tabellbilagan upptager 472 sidor (mot 429 sidor i åig. 1918), medan den egentliga textavdelningen endast upptager 14 sidor (mot 20 sidor i årg. 1918). Återstoden eller 84 sidor upptages av register m. m. (därav 11 sidor på franska språket), fransk resumé (6 sidor) och en alfabetisk varuförteckning (61 sidor). Förändringarna i berättelsens omfattning ha beträffande de tre senaste areånearna (1917, 1918 och 1919), tillkommit genom att dels vissa texttabeller uteslutits eller minskats genom borttagandet av jämförelsesiffror för de föregående aren, dels i tabellbilagan ett antal större tabeller uteslutits. Sålunda bortfollo med argången 1918 de två stora tabellerna över »hela införseln» resp. »hela utförseln» Handel.

(c:a 60 sidor i årg. 1917), vilka siffror till stor del redan förefinnas i de övriga tabellerna. Ur årgången 1919 har vidare uteslutits de för vissa grupper av tnllkammardistrikt specificerade uppgifterna om införsel, resp. utförsel, av viktigare varor (upptagande 31 sidor i årg. 1918) samt tablåerna över nederlagsrörelsen och under året beviljade tullrestitutioner (upptagande c:a 35 sidor i årg. 1918). Att trots dessa kraftiga beskärningar i tabellbilagan till 1919 års berättelse, densamma likväl blivit ej obetydligt större än tabellbilagan i 1918 års berättelse torde vara att huvudsakligen tillskriva den ökade handelsomsättningen, varigenom ett större antal länder och varor måst i tabellerna specificeras. Innehållet i senaste handelsberättelse (för år 1919) är i korthet följande. Den egentliga textavdelningen utgöres av tre kapitel med rubrikerna 1) Allmän översikt av handelsomsättningen med utlandet, 2) Varubytet med olika länder, 3) Tull, nederlags- och transitupplagsavgifter. I texten äro införda ett antal typiska texttabeller, dels innehållande jämförelser med tidigare år, dels sammandrag rörande varuvärdenas fördelning efter ursprung och slag samt efter införsel- och utförselländer i absoluta tal samt i procent. Tabellbilagorna upptaga 10 numrerade tabeller. De största tabellerna redovisa: införseln, resp. utförseln, efter varuslag med angivande av kvantitet och värde, värde per kvantitetsenhet, tullsats per kvantitetsenhet samt tullbelopp (tab. 2 och 3); införseln och utförseln av olika varuslag med specifikation för varje varuslag av de länder, från vilka varorna inköpts, resp. försålts och med angivande av kvantitet och värde (tab. 4 och 5); vidare handelsomsättningen med skilda länder, med angivande för varje land av införselns, resp. utförselns, kvantitet och värde, fördelade efter varuslag (tab. 6). I övrigt förekomma smärre sammandrag samt sammanställningar av enligt tulltaxan tullpliktiga, men tullfritt reimporterade svenska varor med fördelning efter varuslag och, då varans värde .uppgår till minst 10,000 kronor, uppgift om de länder, från vilka införseln skett (tab. 8). Slutligen meddelas en kort översikt av under året tullfritt importerade och reexporterade varor (tab. 9) samt av tull-, nederlags- och transitupplagsavgifter under de tre senaste åren (tab. 10). Handelsberättelsen, som numera tryckes i 1,600 exenrplar, har i tryckning kostat 30,915 kronor för årgången 1917 (utgiven 1919), 27,598 kronor för årgången 1918 (utgiven 1920) och 24,078 kronor för årgången 1919 (utgiven 1921). I fråga om möjliga besparingar med avseende på kommerskollegii berättelse om handel, hava sakkunniga haft att taga hänsyn till dels att denna berättelse är en av de viktigaste — från internationell synpunkt kanske den allra viktigaste — av vårt lands officiella statistiska publikationer, varför- inskränkningar i dess sakinnehåll endast med största tvekan kunna föreslås, dels ock att från kollegiets egen sida under flera år uppenbara ansträngningar gjorts att så vitt möjligt nedbringa berättelsens omfång. Då sakkunniga likväl finna sig böra framställa vissa anmärkningar mot tabellernas uppställning, sker detta också i medvetenhet om, att det mindre tillfredsställande sättet för denna uppställning har sin orsak i svårigheter, som möjligen icke kunna helt övervinnas med de tabelltekniska och typografiska hjälpmedel, som stå till buds. Handelsstatistiken måste nämligen, om den överhuvud skall åstadkomma avsedd nytta, göras ytterligt specificerad. De in- och utförda varornas kvantiteter och 1639 21

15 Kritik och förslag,

114 värden måste specificeras såväl i avseende på varuslagen som in- och utförselsländerna. Ett praktiskt sett viktigt önskemål är därvid, att i tabellerna någorlunda lätt och bekvämt kan överblickas såväl vilka mängder och belopp av en given vara, som införts från, resp. utförts till, olika länder, som även vilka mängder och belopp av olika varor, som införas från, resp. utföras till, varje särskilt land. Den tabelltekniskt sett enklaste vägen att realisera detta önskemål vore, om man i en enda stor tabell för införseln och en liknande för utförseln eller eventuellt i en gemensam tabell för båda, uppförde varuslagen såsom kolumnrubriker i tabellhuvudet och länderna såsom sidorubriker i tabellmarginalen. Man kunde då genom att följa en kolumn i tabellen omedelbart avläsa hur en given vara till kvantitet och värde fördelar sig på olika länder, och genom att i stället följa en rad i tabellen kunde de från varje land införda och utförda kvantiteterna och beloppen erhållas fördelade efter varuslag. Enligt vad sakkunniga erfarit har också tanken varit uppe att på något sådant sätt sammanställa handelsstatistikens resultat. Emellertid kan mot en sådan tabells tryckning anföras, att om specificeringen på varuslag och länder icke avsevärt sammandrages, det svårligen kan undvikas att stora delar av tabellens rader och kolumner komma att stå tomma på siffror och att tabellen, som givetvis skulle upptaga många trycksidor, sålunda bleve onödigt skrymmande. Häri ligger förmodligen orsaken till att tanken icke realiserats. Det synes likväl sakkunniga att frågan om en fullständig omläggning av handelsberättelsens tabeller för undvikande av den dubbeluppställning, varpå sakkunniga här nedan komma att anmärka, vore förtjänt av vidare utredning. Då en dylik utredning, som givetvis icke kan ske utan att utförliga provtabeller uppgöras, synes sakkunniga lämpligen böra uppdragas åt kommerskollegium, eventuellt tillsammans med statistiska tabellkommissionen (resp. den av sakkunniga föreslagna statistiska nämnden), vilja sakkunniga, under hemställan att utredningen i fråga må komma till stånd, i det följande inskränka sig till några synpunkter och förslag, som utgå från ett bibehållande i huvudsak av nuvarande uppställningssätt. Den uppställning som följts i handelsberättelsen är i korthet följande. Dels för införseln, dels för utförseln ha tabeller uppställts, i vilka kvantitet och värde angivas för varje varuslag med uppgift om, vilka delar som komma på olika in-, resp. utförselländer (tab. 4 och 5). Specificeringen av såväl varuslag som länder utföres här i sidled, men varuindelningen är det primära, medan länderna komma såsom underrubricering under varje vara. Tabellerna ha sålunda endast två kolumner, en för kvantiteterna och en för värdena. Dessutom har en tabell uppställts, där för varje land införselns, resp. utförselns, mängd och värde angivas med uppdelning efter varuslag (tab. 6). Har äro länderna den primära indelningsgrunden, medan varuslagen utgöra underrubriceringen. Tydligt är, att man på detta sätt vunnit dels en relativt god

115 översiktlighet från de två huvudsynpunkter, som ovan nämndes, dels att underrubriceringen i varje fall kunnat så lämpas efter förhållandena att »tomma» rubriker i allmänhet icke behöva förekomma. Å andra sidan medför denna uppställning, att ett flertal uppgifter tryckas två gånger, nämligen först under vederbörande varurubrik i en av de förstnämnda tabellerna,, och sedan under vederbörande land i den sistnämnda tabellen. Att icke alla uppgifter återkomma två gånger beror endast på, att varorna i vissa fall till följd av hopslagning grupperats olika i tabell 6 mot i tabellerna 4 och 5 samt atf de sistnämnda icke ange utförselländer, resp. införselländer, för alla varor, utan blott för dem, som i värde överstigit 20,000 kronor. De sistnämnda tabellerna aro i så måtto ofullständigare än den förstnämnda, men innehålla icke till gengäld något nytt utöver dennas uppgifter. Även i ett annat viktigt avseende förekommer dubbelföring av uppgifterna i handelsberättelsen. Sålunda upptaga tab. 2 och 3 införselns, resp. utförselns, kvantitet och värde för varje vara. Samtliga dessa sifferuppgifter återfinnas i tab. 4 och 5. Indelningen i varuslag är nämligen alldeles densamma. Tab. 2 och 3 äro, kan man säga, utdrag ur tab. 4 och 5. Framhållas må emellertid, att tab. 2 och 3 vid sidan om varans kvantitet och värde innehålla även vissa andra uppgifter, vilka icke återfinnas i någon annan tabell, nämligen uppgifter om varans värde per kvantitetsenhet och, vad angår tab. 2, där införseln redovisas, uppgifter om tullsats per kvantitetsenhet eller i procent av varans värde samt om det erlagda tullbeloppet. Den närmast tillhands liggande åtgärden med anledning av den dubbeluppställning, som förefinnes i och med att, förutom tab. 6, även tab. 4 och 5 redovisa in- och utförseln med isärhållande av såväl varuslag som in- och utförselländer, vore väl, att tab. 4 och 5 helt borttoges. Tab. 6 ger nämligen all upplysning i sak. Härigenom blir emellertid den, som ville efterse, från vilka olika länder en viss angiven vara införes, eller till vilka länder den utföres, nödsakad att slå upp sagda, vara under alla de olika länderna i tab. 6. Någon översikt kunde därom knappast erhållas, med mindre för varan i fråga ett formligt utdrag gjordes av samma art, som nu återfinnes för alla varor till mer än 20,000 kr. värde i tab. 4, resp. tab. 5. Den uppgift, som tab. 4 och 5 hava att fylla, torde så gott som uteslutande vara att bespara läsaren besväret att själv uppgöra sådant utdrag. P å grund av de handelsstatistiska uppgifternas stora vikt och den stora användning de sannolikt hava kan ifrågasättas, om icke i översiktlighetens och det bekväma användandets intresse en eftergift med hänsyn till dubbelpubliceringen i handelsberättelsens tab. 4, 5 och 6 får anses motiverad. Sakkunniga kunna alltså icke uttryckligen föreslå, att tab. 4 och 5 borttagas ur berättelsen. Att tab. 6 i varje fall bör kvarstå, synes självklart.

116 Under sådana förhållanden, eller orn såväl tab. 4 och 5 som tab. 6 skola bibehållas, synes emellertid tab. 2 och 3 antingen kunna helt utgå eller ock utgå mot att ytterligare några uppgifter införas i tab. 4. Skulle däremot tab. 4 och 5 föreslås borttagna, så kunde tab. 2 och 3 svårligen avvaras. E t t borttagande av såväl. tab. 2 och 3 som tab. 4 och 5 skulle visserligen icke i sak avsevärt förringa berättelsens innehåll, men skulle likväl medföra, att en viss bestämd varas hela införsel- resp. utförselmängd och -värde icke kunde erhållas uta# föregående addering av de olika ländernas andelar däri. Att av de fem hittills behandlade tabellerna endast borttaga tab. 2 och 3 skulle däremot på sin höjd medföra den olägenheten, att uppgifterna om varje varuslags värde per kvantitetsenhet, dess tullsats per kvantitetsenhet samt det vid införseln uppburna tullbeloppet icke omedelbart framginge av tabellerna. Av dessa uppgifter hava de förstnämnda, vad beträffar alla utförda och de flesta införda varor, erhållits genom division av resp. varors deklarerade totalvärden med motsvarande kvantiteter. Vid behov av upplysning om enhetsvärdet å en viss vara torde en dylik division lätt kunna utföras av läsaren. Att för ett antal införda varor icke totalvärdet utan enhetsvärdet är det primärt fastställda (genom de förut omnämnda uppskattningarna) och sålunda totalvärdet ej är deklarerat utan beräknat, hindrar icke, att även i dessa fall det enhetsvärde som begagnats framgår, om de i tabell 4 införda totalvärdena divideras med motsvarande kvantiteter. Att genom borttagande av tab. 2 och 3 enhetsvärdena icke omedelbart angivas i berättelsen vållar därför föga olägenhet. I varje fall bör alltså tab. 3, som, utöver vad som finnes i tab. 5, endast upptager dessa enhets värden utan vidare kunna utgå. Vad angår uppgifterna i tab. 2 om tullsatsen per kvantitetsenhet — i vissa fall tullsatsen i procent av värdet — samt totala tullbeloppet för varje varuslag synes i varje fall endera av dessa uppgifter kunna undvaras. Angives t. ex. för varje införd vara tullbeloppet i kronor, så erhålles lätt tullsatsen genom division med motsvarande kvantitet (resp. värde). Frågan är emellertid om uppgifterna angående tullbeloppen för varje varuslag äro av den betydelse, att de behöva medtagas i tabellerna. Sakkunniga tänka sig i varje fall möjligheten, att även tab. 2 helt kunde utgå. Då emellertid en viss tveksamhet härutinnan rått, ifrågasätta sakkunniga i stället, att tab. 2 utgår, mot att, om så prövas erforderligt, i tab. 4 eller eventuellt i en särskild tabell uppgifter om tullbeloppet i kronor angivas för varje varuslag. Nyssnämnda förslag skulle visserligen medföra, att den, som angående en viss vara önskar upplysning om enhets värdet eller tullsatsen per kvantitets- resp. värdeenhet, nödsakas själv utföra den erforderliga divisionen. Men då de personer, som verkligen äro i behov av sådana uppgifter, säkerligen utan svårighet kunna finna sig till rätta i detta hänseende, anse sakkunniga nu

117 berörda omständighet ej böra hindra förslagets genomförande. Vad tullsatsen beträffar kan den för övrigt i de allra flesta fall erhållas ur gällande tulltaxa. I fall så finnes lämpligt kan man i noter till tabellerna närmare angiva, huruledes de ifrågavarande enhetsvärdena, resp. tullsatserna, kunna beräknas ur de förefintliga uppgifterna. Vidkommande övriga tabeller i handelsberättelsen, uttala sakkunniga sin anslutning till det redan skedda borttagandet av tabellerna rörande »hela införseln», resp. »hela utförseln> (tab. 10 och 11 i årg. 1917), rörande fördelningen av införseln, resp. utförseln, på grupper av tullkammardistrikt (tab. 10 och 11 i årg. 1918), rörande nederlagsrörelsen (tab. 12 i årg. 1918) samt rörande under året beviljade tullrestitutioner (tab. 14 i årg. 1918). De tabeller, som utom de redan behandlade tabellerna 2—6 återstå i årgången 1919, omfatta tillsammans endast 9 sidor. Det kan därför anses vara relativt oviktigt ur besparingssynpunkt, huruvida dessa tabeller bibehållas eller ej. Sakkunniga anse för sin del, att av dessa tab. 1 och 10 äro de viktigaste och böra bibehållas. Körande texten, som är ytterligt sammanträngd och kan betraktas såsom mönster för en, ett statistiskt tabellverk beledsagande textöversikt, hava sakkunnniga ingen erinran att göra. De temporala jämförelserna äro icke flera eller vidlyftigare, än vad som under nuvarande, i hög grad föränderliga förhållanden kan anses motiverat. Däremot må en anmärkning göras angående den ej mindre än 61 sidor omfattande alfabetiska varuförteckningen. Att en sådan är till stor hjälp för den, som vill hastigt finna reda på, vad han söker i berättelsen, är uppenbart, men ifrågasättas kan likväl, om det är nödvändigt att intaga denna förteckning i varje årgång. Den anordningen synes också möjlig och lämplig, att en alfabetisk varuförteckning tryckes i en mycket stor separatupplaga, varav ett antal exemplar distribueras till de på utdelningslistan för handelsberättelsen upptagna adressaterna" och i övrigt bifogas de exemplar av handelsberättelsen, som mera tillfälligt utdelas eller tillhandahållas i bokhandeln. I varje berättelse kunde vidare angivas, att ett exemplar av den alfabetiska varuförteckningen kan erhållas på därom gjord framställning. Angående kommerskollegii berättelse om Handel få sakkunniga, under hän- Sammanvisning i övrigt till ovan uttalade önskemål, alltså föreslå fattning av att särskild utredning verkställes rörande ny uppställning av tabellerna, ' " / ' ö S a ^ . att tillsvidare tab. 2 och 3 (årg. 1919) helt utgå, mot att eventuellt uppgifter angående tulluppbörden av varje varuslag införas i tab. 4 eller sammanställas i särskild tabell, samt att den alfabetiska varuförteckningen icke ingår i den årliga berättelsen, utan tillhandahålles separat till dem, som erhålla berättelsen ifråga eller eljest därom göra framställning.

118 MånadsMånadsstatistiken statistik över landen, ser. C. Den handeln.

över handeln ingår numera i serien Statistiska meddeutgör en fortsättning av tullverkets, sedan år 1869 utarbetade, som bilaga till posttidningen utgivna månadsuppgifter om utrikeshandeln. För varje månad offentliggöres däri införselns, resp. utförselns, kvantitet (i vissa Innehall och omfattning. fall angives i stället värdet i kronor) för vissa viktigare varor. Till jämförelse angivas samtidigt dels motsvarande siffror för samma månad föregående år, dels såväl för det löpande som för det föregående året summan av resp. varas införsel och utförsel under samtliga månader av året inbegripet den, som redogörelsen närmast avser. För huvudgrupper av varor angivas dessutom preliminära värdet av utförseln. Slutligen innehåller varje månadshäfte en tabell över nederlagsrörelsen under månaden i fråga. Upplagan för månadsstatistiken är numera nära 3,000 exemplar, av vilka dock c:a 2,500 medfölja Kommersiella meddelanden. Varje häfte innehåller c:a 18 sidor tabeller, men ingen text. Inklusive titelblad och register utgör detta för en årgång c:a 222 sidor. Tryckningskostnaden var för årgången 1919 2,116 kronor. Kritik och förslag.

Rörande månadsstatistiken, vars publicering naturligtvis är av stor vikt, hava sakkunniga ingen annan anmärkning än att ett intagande däri av jämväl föregående års siffror är strängt taget onödigt. Yisserligen har införande av uppgifter inte blott för det föregående året, utan till och med för de två föregående åren föreslagits av 1905 års statistiska kommitté, men sakkunniga anse likväl, att, därest genom borttagande av de uppgifter, som ej hänföra sig till redogörelseåret, verklig besparing kan vinnas, sådant borttagande bör ske. Detta så mycket mera, som därigenom eventuellt plats kan beredas i månadsstatistiken för på olika länder specificerade uppgifter, något som från vissa håll påyrkats. Utrymme skulle därigenom vidare kunna beredas för de värdeuppgifter, som bliva möjliga att införa i månadsstatistiken, så snart värdedeklarationsplikten blir fullständigare genomförd.

Preliminär redogörelse för Sveriges in- och utförsel.

Såsom bilaga till Kommersiella meddelanden utkommer årligen en Preliminär redogörelse för in- och utförseln. Vad beträffar den senast utkomna redogörelsen (för år 1920) kunde denna utkomma redan i april månad år 1 9 2 1 , vadan alltså, om samma tid i framtiden kan hållas, kvantitetsuppgifter om årets in- och utförsel bliva i tryck tillgängliga redan c:a fyra månader efter årets slut. För de i månadsstatistiken upptagna viktigare varorna föreligga uppgifterna ännu tidigare eller i och med decemberhäftets utgivande.

Innehåll och omfattning.

Innehållet i den preliminära redogörelsen avser huvudsakligen endast kvantiteterna — endast för vissa varor, såsom maskiner o. dyl., angives värdet. Dessa angivas såväl för införseln som utförseln för varje i varuförteckningen upptaget varuslag. I så måtto är redogörelsen vida mera detaljerad än i månadsstatistikens decemberhäfte. Till jämförelse äro motsvarande siffror för införseln under näst föregående år samt år 1913 också införda. Redogörelsen utgöres av en enda tabell, omfattande 76 sidor. Tryckningskostnaden för årgången 1919 (utg. 1920) var 5,308 kronor.

119 Ifrågavarande redogörelse kan betraktas som ett för-tryck ur tabellerna 2 och 3 i handelsberättelsen eller, om man så vill, som ett preliminärt utdrag ur tab. 4 och 5. Dock i huvudsak endast beträffande kvantitetsuppgifterna. Varugrupperingen är alldeles densamma som i nämnda tabeller. Då handelsberättelsen icke under nuvarande förhållanden utkommer förrän c:a lVa år efter redogörelseårets slut, synes ett dylikt för-tryck av dess huvudresultat beträffande kvantiteterna vara till uppenbar nytta. Önskvärt vore givetvis, om även värdena kunde intagas i den preliminära redogörelsen. Så länge värdeuppgifterna för vissa införda varor erhållas genom uppskattningar av tillkallade sakkunniga och ej genom direkt deklaration, torde det emellertid icke vara möjligt att intaga värdeuppgifter i den preliminära redogörelsen, utan att dennas utgivande betydligt försenas. Angående omtrycket i redogörelsen av siffror för föregående år samt för året 1913 hänvisas till vad som anförts angående månadsstatistiken.

Kritik och o r s ag '

b) Sjöfartsstatistiken. I samband med handelsstatistiken har sjöfartsstatistiken regelbundet utgivits alltsedan 1819. Först på 1890-talet skildes de båda berättelserna fullständigt åt. Från och med 1895 utgives i den officiella statistiken en särskild berättelse om sjöfarten, omfattande såväl utrikes som inrikes sjöfart. Primärmaterialet till sagda berättelse erhålles från redarna, hamnstyrelserna och kanal direktionerna samt från tullverket. Förutom den årliga berättelsen om Sjöfart i Sveriges officiella statistik utgiver kommerskollegium därjämte en ävenledes årlig, fristående berättelse om Svenska fartygs sjöolyckor. Såsom framgår av redogörelsen för de ärenden, som handläggas å kommerskollegii statistiska byrå, utarbetas även redogörelsen för sjöolyckorna" från år 1920 på denna byrå. Dels därför och dels emedan berättelsen i fråga är av i viss mån statistisk natur — berättelsen upptager sålunda särskild tabellbilaga — ha sakkunniga ansett sig böra upptaga även denna berättelse till granskning. Liksom berättelserna om Handel och Industri utkommer berättelsen om Sjöfart i regel omkring ett och ett halvt år efter redogörelseårets slut.

sjöfart.

Innehållet av årgången 1919 är följande. Såväl texten som tabellbilagan (21 innehåll och tabeller) äro uppdelade på fem avdelningar med rubrikerna A) Handelsflottan; B) Sjö- omfattning, farten mellan Sverige och utlandet; C) Svenska sjöfarten på utrikes orter; D) Sjöfarten i rikets hamnar och kanaler samt E) Till statsmyndigheter redovisade sjöfartsavgifter. Texten inom varje kapitel utgöres i allt väsentligt av kommentarier till motsvarande avdelning i tabellbilagan, med anförande av sammandrag ur denna, jämförelser tillbaka i tiden, procentiska tal och medeltal o. s. v. Avd. A omfattar fem tabeller, i vilka redogöres för den svenska handelsflottans fartyg om 20 nettoton och däröver, fördelade på ångfartyg, motorfartyg, segel-

120 fartyg med hjälpmaskin och andra segelfartyg. I tab. 1 angives antal och tonnage vid årets början och slut samt däri under året inträdda förändringar på grund av nybyggnad, förvärv från utlandet, övergång till utlandet, förolyckande, kondemnering, iståndsättning, förändringar i fartygens art m. m., dels för hela riket, dels för samtliga städer, dels ock särskilt för städerna Stockholm och Göteborg. Tab. 2 anger fördelningen av fartygens antal och tonnage samt bemanning efter hemort. Tab. 3 anger för hela riket fördelningen efter bruttotonnage, byggnadsmaterial (resp. stål eller järn, trä och järn samt trä), ålder (över och under 20 års ålder) samt de olika tonnagegruppernas värde i kronor. I tab. 4 fördelas fartygen med hänsyn till deras användning och i tab. 5 redogöres för den genomsnittliga bemanningen under seglationstiden med specifikation av olika tonnagegrupper. Avd. B omfattar fyra tabeller, 6—9. Tab. 6 är en översikt av sjöfarten mellan Sverige och främmande länder, där dels de ankommande, dels de avgående fartygens antal och dräktighet angivas för varje särskilt land, varifrån fartygen ankommit, resp. till vilket de avgått. Tab. 7 fördelar fartygen efter nationalitet och tab. 8, som är en av berättelsens största, fördelar fartygen såväl efter nationalitet som efter de länder, varifrån fartygen ankommit, resp. till vilka de avgått. Tab. 9 redogör för fördelningen av de ankommande, resp. avgående, fartygens antal och dräktighet a olika tullkammardistrikt och utgöres av sex lika uppställda undertabeller, omfattande dels ankommande, resp. avgående, svenska fartyg, dels ankommande, resp. avgående, främmande fartyg, dels slutligen ankommande, resp. avgående, svenska och främmande fartyg. Tabellerna i denna avdelning åtskilja fartyg i direkt och i kombinerad fart samt i lastförande och barlastade. Uppgifterna avse dels ång- och motorfartyg, dels segelfartyg, pråmar och båtar. Avd. C omfattar tre tabeller, 10—12. Här redogöres för den svenska sjöfarten på särskilda främmande länder med angivande av antalet och sammanlagda dräktigheten av de svenska fartyg, som anlöpt olika hamnar i resp. länder. Härvid skiljes på sjöfarten från och till Sverige samt sjöfarten mellan de utländska hamnarna (tab. 10), och för vissa större hamnar i utlandet angives trafiken med svenska ång- och motorfartyg fördelad efter antalet gånger h a m n a r n a anlöpts av varje fartyg (tab. 11). I tab. 12 redovisas svenska handelsflottans bruttoinkomster fördelade pa utrikesfart till olika länder samt inrikesfart. Avd. D omfattar sex tabeller, 13 — 18. Tab. 13 anger antalet och sammanlagda tonnaget av i rikets olika hamnar i inrikesfart, resp. utrikesfart, ankomna och avgångna fartyg. Tab. 14 redogör för varutrafiken (mängden av lossade resp. lastade varor av olika slag) i rikets h a m n a r och lastageplatser, länsvis, men med särskilda uppgifter för Göteborg och Malmö. I tab. 15 redovisas å varje hamn och lastageplats uppburna hamnavgifter av olika slag (hamnavgifter för fartyg och grundpenningar samt hamnavgifter för lossade, resp. lastade, varor) dels i inrikes fart, •dels i utrikes fart. Tab. 16 innehåller uppgifter om skepps- och båtfarten å rikets olika kanaler och farleder ävensom beloppet av kanal- och slussavgifter, tab. 17 innehåller uppgifter om mängden av olika slag av varor, som fraktats å rikets olika kanaler och farleder, och tab. 18 redogör för främmande fartygs deltagande i kustfart mellan svenska hamnar, med fördelning efter fartygens nationalitet och berörda tullkammardistrikt. . ... Avd. E omfattar återstående tre tabeller, 19—21. I tab. 19 angives for varje tullkammardistrikt beloppen av fyr- och båkavgifter, resp. lastpenningar, fordelade å svenska och främmande fartyg m. m. Tab. 20 upptager för varje lotsplats de av svenska, resp. främmande, fartyg betalade lotspenningarna och hemvägsersatt-

121 ningarna. Slutligen anger tab. 21 för varje sjömanshus specifikation av uppburna tönoch hyresavgifter till sjömanshusen samt tonavgifter till svenska kyrkan i London. . Vad beträffar berättelsens omfång må nämnas, att årgången 1919 utgjorde 172 sidor, därav tabellbilagan 126 sidor. Detta är det minsta sidantal i någon sjöfarts-berättelse, sedan densamma infördes i Sverges officiella statistik. Sålunda voro de första årgångarna (1911 och 1912) mer än dubbelt så stora som den senaste (1919) och minskningen har under mellantiden fortskridit nära nog oavbrutet. Upplagan av sjöfartsberättelsen är numera 1,300 exemplar. Tryckningskostnaden för årgången 1919 var 6,569 kronor. Motsvarande för årgången 1918 (utg. 1920) var 8,693 kronor. Med hänsyn till textavdelningen i sjöfartsberättelsen må hänvisas till vad som yttrats angående handelsberättelsens text. Mot denna del av berättelsen finnes således inga anmärkningar att framställa. Vid genomgående av tabellbilagan har anledning till anmärkning först framkommit mot tab. 6 och 9. Tab. 6 är i allt väsentligt blott en sammanställning av de olika ländernas summor i tab. 8. Varje siffra i tab. 6 återfinnes sålunda i tab. 8, med undantag för vissa enstaka länder (fem stycken), vilkas siffror i i tab. 6 uppdelats på två eller högst tre undergrupper. Införas dessa såsom undergrupper under resp. länders summarader i tab. 8, blir tab. 6 fullkomligt överflödig, medan tab. 8 icke skulle nämnvärt ökas. Tab. 9 I c och 9 I I c åter utgöra endast sammanslagningar av resp. 9 I a och 9 I b samt 9 I I a och 9 l i b , i vilka svenska och främmande fartyg, som ankommit till, resp. avgått från, olika tullkammardistrikt redovisas var för sig. Det kan ifrågasättas, huruvida tab. 9 överhuvud har tillräckligt intresse och nog vidsträckt användning för att intagas i den tryckta berättelsen. Eventuellt kunde man låta tab. 9 l a och b samt 9 I I a och b utgå, men behålla tab. 9 I c och 9 I I c. Vill man emellertid fortfarande särskilja svenska och främmande fartyg i tab. 9, så böra tab. 9 1c och 9 I I c kunna undvaras i enlighet med principen, att tabeller, som äro sammanslagningar av två andra, icke böra tryckas, med mindre det är fråga om sådana tabeller, som ha en särskilt stor och vidsträckt användning. Sakkunniga hava också ansett tab. 5 B mindre behövlig, men ovisst är, om någon nämnvärd besparing uppstår genom dess uteslutande. Vidare synes framställningen av redarnas uppgifter om den svenska sjöfarten på utlandet (tab. 10) kunna sammandragas. Beträffande en mängd länder stå kolumnerna rörande segelfartygen tomma, och det torde kunna ifrågasättas, om icke en besparing kan vinnas genom att i tab. 10 redovisa endast sjöfarten med ångfartyg, medan uppgifterna om segelfartygen sammanställas i en särskild tabell. I tab. 11 angives för 75 viktigare utländska hamnar antalet ång- och motorfartyg samt medeldräktigheten av de fartyg, som anlöpt resp. hamnar 1639 21

IQ

Kritik och försla

*

1, 2, 3, 4 ,5 o. s. v. gånger. Dessa uppgifter torde visserligen vara belysande för intensiteten av svenska skeppsfarten på ifrågavarande hamnar, men å andra sidan äro de för speciella för att hava något allmännare intresse. Tabellen bör därför kunna utan större olägenhet utgå ur den tryckta berättelsen. Eventuellt kunde man tänka sig att i texten en tabell införes, angivande vissa, ur tab. 11 beräknade medeltal eller ock att i tab. 10 uppgifter införas angående antalet olika fartyg, som anlöpt resp. hamnar. Tab. 13 har synts sakkunniga vara väl mycket detaljerad. Det kan ifrågasättas, att denna tabell, i likhet med vad som skett med tab. 14, inskränkes till endast länsuppgifter, så att uppgifterna för varje hamn utgå. Omvänt torde länssummorna vara obehövliga, om uppgifterna för olika hamnar skola kvarstå. Sakkunniga vilja emellertid icke framställa bestämt yrkande härom. Samma förhållande föreligger med avseende å tab. 15. Tab. 16 torde kunna inskränkas till redovisning vart femte år. Likaså tab. 17. Eventuellt kunna uppgifterna för några av de större kanalerna medtagas årligen. Påpekas må emellertid, att vattenfallsstyrelsens årsberättelse innehåller detaljerad statistik rörande trafiken på statskanalerna. Yad slutligen angår de tre tabellerna rörande till statsverket redovisade sjöfartsavgifter, bör den sista (tab. 21) kunna utgå. De personer, som kunna antagas använda dessa detaljerade uppgifter om ton- och hyresavgifter till varje sjömanshus, torde icke vara flera, än att deras behov av sagda uppgifter kan tillgodoses utan dessas tryckande i sjöfartsstatistiken. Beträffande tab. 20 må anföras, att vissa uppgifter däri, t. ex. kol. 6, också ingå i lotsverkets årsberättelse, vars statistiska uppgifter sakkunniga å annat ställe i detta betänkande föreslagit böra överflyttas till nu förevarande berättelse om sjöfarten.

SammanfattSakkunniga få alltså föreslå följande förändringar i sjöfartsberättelsen: ZnZgSaT att tab. 6, tab. 5 B och tab. 21 samt sammanslagstabellerna i tab. förslag. 9 utgå, att tab. 10 på lämpligt sätt sammandrages, att tab. 13 och tab. 15 göras mindre specificerade samt att tab. 16 och 17 endast vart femte år intagas i berättelsen.

ni

fa

svenska Berättelsen om Svenska fartygs sjöolyckor utkommer som fristående publioi y So? 0 " k a t i o n o c l 1 är> såsom förut nämnt, föreskriven i kommerskollegii instruktion. Först utkomna årgång avser året 1910. I regel utkommer berättelsen under året näst efter redogörelseåret. Framhållas må, att år 1921 en specialberättelse utgivits angående Svenska handelsflottans krigsförluster åren 1914—1920.

innehåll och Innehållet i årsberättelsen om sjöolyckorna utgöres dels av en beskrivning, fartyg omfattning, för fartyg, av de sjöolyckor, som under året behandlats av kommerskollegii sjötekniska biträde, dels av tabellariska sammanställningar. Redogörelsen grundar sig på protokoll över sjöförklaringar och sjöförhör samt i vissa fall på andra upplysningar, t. ex. genom

123 tidningspressen. För varje olycka som behandlas redogöres för det år då fartyget byggts, fartygets registernummer och hemort, resa och last, utredningsort samt sjöolyckans art och orsak. Tabellerna i årg. 1918 äro 6 till antalet och omfatta: tab. 1 fartygens fördelning efter olyckans art och fartygets bruttodräktighet; tab. 2 fartygens fördelning efter olyckans art och fartygets ålder; tab. 3 fartygens fördelning efter olyckans art och sannolika orsak; tab. 4 fartygens fördelning, efter olyckans art, lastens huvudsakliga beskaffenhet, fartygets byggnadsmaterial samt farvattnet; tab. 5 fartyg, pråmar m. m. av okänd tonnage, med fördelning efter olyckans art och sannolika orsak, samt tab. 6, uppgifter om genom sjöolyckor förlorade människoliv, fördelade efter dödsorsak. Årgången 1918 omfattar 164 sidor, därav 139 sidor upptagas av de individuella beskrivningarna. Upplagan har varit 750 exemplar och tryckningskostnaden 4,534 kronor. Berättelsen för år 1919, som utkom i maj 1921, har dels genom att sjöolyckornas antal något minskats i förhållande till föregående år, men delvis också genom mera sammanträngt tryck samt uteslutande av en tabell (tab. 5 i årgång 1918), blivit något mindre, eller endast 110 sidor. Tryckningskostnaden för årgången 1919 var 2,950 kr. Beträffande denna berättelse hava sakkunniga funnit, att tab. 1—4 lämpligen borde införas i berättelsen om sjöfart i Sverges officiella statistik. Under avdelningen om lotsstyrelsen har enahanda förslag gjorts rörande den i berättelsen om lotsverket förefintliga statistiken, som bl. a. omfattar sjöolyckor, dock även andra än svenska fartygs sjöolyckor. På samma gång torde emellertid tabellerna kunna sammandragas. Detta gäller särskilt om tab. 4. Vad åter angår tab. 5 (tab. 6 i 1918 års berättelse) må erinras, att Sociala meddelanden varje år innehåller utförliga tabeller om olycksfall å fartyg, varvid även meddelas specificerade uppgifter om olycksfall med dödlig utgång fördelade efter dödsorsaker. Tab. 5 i berättelsen om svenska fartygs sjöolyckor (årg. 1919) torde därför kunna utgå. Berättelsens redogörelse för de enskilda sjöolyckornas förlopp och orsaker samt fartygens ålder, storlek, last m. m. är till karaktären mera en ämbetsberättelse än av statistisk art. Huruvida densamma bör utgivas särskilt, och i så fall formen för publiceringen, torde böra bero av det intresse, som från sjöfolkets sida förefinnes för en dylik redogörelse. Erinras må, att från synpunkten av sjöolyckornas medförande av skada å människor eller förlust av människoliv, redogörelserna i Sociala meddelanden innehålla fullt tillräckliga upplysningar.

Kritik och förslag.

Sakkunniga föreslå Sammanatt berättelsen om svenska fartygs sjöolyckor, sedan därifrån utmönstrats lak^mnigoL vad som lämpligen bör införas i berättelsen om Sjöfart i Sveriges officiella förslag. statistik jämte vad i övrigt i andra publikationer offentliggöres, utan föregående tryckning inges till vederbörande departementschef, på vars föredragning må bero, om och på vad sätt en publicering i tryck av berättelsen bör äga rum. c) Industri och bergshantering. Från och med år 1830 har årligen i tryck utgivits berättelser om »fabriker och manufakturer» och från och

124 med 1833 lia tryckta årsberättelser utgivits angående bergshanteringen. Då serien Bidrag till Sverges officiella statistik inrättades infördes sagda årsberättelser i denna serie och erhöllo därstädes litt. C (Bergshanteringen) och D (Fabriker och manufakturer). Vid nämnda serieverks upphörande (1910) överfördes berättelserna — med den ändring, att industriberättelsens titel, som då var »Fabriker och hantverk», utbyttes mot titeln »Industri» — till den nya serien Sverges officiella statistik, där de fortfarande utgivas var för sig, men under den gemensamma avdelningsrubriken »Industri och bergshantering». De periodiska berättelser av industristatistiskt innehåll, som för närvarande utgivas av kommerskollegium, och som sakkunniga upptagit till granskning äro följande: Industri. Årsberättelse i Sverges officiella statistik. Sveriges industriella produktion, preliminär redogörelse. Årlig bilaga till Kommersiella meddelanden. Bergshantering. Årsberättelse i Sveriges officiella statistik. Av förteckningen över Sverges officiella statistik (sid. 5) framgår, att kommerskollegium under senare år i denna serie ävenledes utgivit ett antal specialundersökningar rörande olika grenar av industrien. Även såsom fristående publikationer hava dylika specialundersökningar utgivits, såsom t. ex. en undersökning av bränsleförbrukningen vid industriella anläggningar åren 1 9 1 3 — 1 9 1 7 . Specialundersökningarna hava emellertid, av skäl som förur; uppgivits, icke behandlats av sakkunniga. Den nuvarande årliga industri- och bergverksstatistiken avser endast bergverk och fabriker samt därmed jämförbar rörelse. I berättelsen om Industri skall dock vart femte år, räknat från år 1 9 1 5 , tillika redovisas alla hantverk och därmed jämförliga hanteringar, såvitt de ej drivas allenast för husbehov (kungl. brevet den 22 november 1912). Primärmaterialet till industri- och bergverksstatistiken lämnas av vederbörande näringsidkare. Jämlikt kungl. förordningen den 16 maj 1913 är var och en, vilken som näring idkar bergverks- och fabriks- eller därmed jämförlig rörelse, pliktig att före den 1 mars varje år avgiva statistiska uppgifter för nästföregående år. Uppgifterna avlämnas, vad beträffar bergverk och fabrik, som drives i samband med bergverk, till bergmästaren, och beträffande annan fabrik till vederbörande magistrat, annan stadsstyrelse (i Stockholm överståthållarämbetet) eller kronofogde (numera landsfiskal). Därjämte skall vart femte år till samma myndigheter före den 1 april avgivas uppgifter angående hantverk och därmed jämförlig hantering. Uppgifterna till den årliga industri- och bergverksstatistiken inhämtas å särskilda blanketter, vilka efter tabellkommissionens hörande fastställts av kommerskollegium. Blanketterna äro något olika uppställda för olika

125 industri- och bergverksföretag, men de upptaga genomgående följande viktigare uppgifter: maskiner eller apparater, tillverkningens kvantitet och värde (specificerade i detalj för olika slag av tillverkningar, reparationer åt främmande etc.); drivkraften (antal och effektiva hästkrafter av olika slags motorer och maskiner); personal (fördelad på arbetsgivare, förvaltningspersonal och arbetare med flera underrubriker); bevillningstaxerad inkomst av fabrikens drift m. m. På senaste tid har dessutom tillkommit uppgifter om vid fabrikens drift under året använt bränsle. Dessutom meddela bergverken uppgifter om sättet för bibehållande av äganderätten till under vederbörandes 'förvaltning hörande gruvutmål. Uppgifterna om hantverkare, som senast avgåvos för år 1915, omfattade allenast antalet hantverkare, fördelat på bolag och enskilda personer (efter kön), antalet arbetare (fördelat på kön) samt för bevillning uppskattad inkomst av hantverksdriften. De uppgifter, som lämnas till industristatistiken angående tillverkningens värde, avse den färdiga produktens försäljningsvärde fritt banvagn eller fartyg. Ingen specificering äger rum för i tillverkningsvärdet ingående råmaterials eller halvfabrikats värde. Därav följer, att, om man sammanräknar samtliga värdeuppgifter, summan icke giver uttryck för det sammanlagda bruttovärdet av landets tillverkningsindustri, enär tillverkningar, vilka genomgå flera grader av bearbetning, efter varje ny process upptagas till sitt fulla värde. Vissa tillverkningar komma således att medräknas flera gånger i summan. Icke heller är det möjligt att ur industristatistiken beräkna industriens egen värdeinsats eller s. k. produktionsvärde, d. v. s. bruttoproduktvärdet med frånclrag av värdet för råmaterial och i helfabrikat ingående halvfabriket. Såsom 1905 års statistiska kommitté framhållit, skulle för en verklig produktionsstatistik fordras, att värdet av förbrukade råämnen och halvfabrikat, värdet av främmande hjälparbeten, värdet av utförda reparationer och hjälparbeten åt främmande såväl som värdet av de producerade slutfabrikaten efterfrågades i formulären. För att åstadkomma en fördjupning i antydd riktning av industristatistiken föreslog nämnda kommitté vissa serier av successivt verkställda specialundersökningar över den större industriens skilda grenar med periodisk upprepning ungefär vart tionde år, varvid mera ingående upplysningar än i den årliga statistiken skulle insamlas. Kommittén tänkte sig alltså ett förfarande på sätt och vis analogt med den i jordbruksstatistiken använda metoden med lokalundersökningar såsom komplement till den årliga fortlöpande statistiken. Specialundersökningar hava också under den gångna tioårsperioden utförts beträffande några industrier, men planen har icke fullföljts. Det skulle icke heller under krisårens starkt växlande förhållanden ha varit möjligt att på denna väg erhålla en enhetlig överblick av produktionsförhållandena från ekonomisk synpunkt.

126 De krav, som 1905 års kommitté gav uttryck åj; i sitt berörda förslag, torde icke hava sedan dess minskats i betydelse. Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida de numera kunna med någon utsikt till framgång tillgodoses genom ett återupptagande av planen på periodiska successiva specialutredningar av skilda industigrenar. Vida större svårigheter än som föranlett de jordbruksstatistiska specialundersökningarnas (lokalundersökningarnas) inställande — och eventuella ersättande med intermittenta s. k. jordbruksräkningar — torde föreligga för genomförande av nämnda förslag av 1905 års statistiska kommitté. Snarare bör man då kunna ifrågasätta att tid efter annan, t. ex. vart tionde år, utföra en särskild specialundersökning, omfattande hela industriens produktion. En dylik undersökning, som lämpligen kan förläggas till folkräkningsåren, men, därest en särskild yrkesräkning kommer till stånd, givetvis bör verkställas samma år som denna, kan sannolikt utföras genom en utvidgning för ifrågavarande år av de ordinarie industristatistiska uppgifterna. Framhållas må slutligen att vår årliga industristatistik, även utan dylika mera fördjupade produktionsundersökningar, är av mycket stort värde. Även om uppgifterna också icke giva uttryck åt själva produktionsprocessens andel i värdena, eller, då de sammanläggas, giva möjlighet för en effektiv reduktion för alla dubbelräkningar, så utgöra de dock säkerligen bland det bästa som för närvarande finnes på industristatistikens område. industri.

Industriberättelsen utkommer i regel c:a l 1 /* år efter redogörelseårets slut. Efterföljande beskrivning och förslag avse årgången 1919.

Omfattning Berättelsen, vars omfång under de fyra senaste åren hållit sig nära nog konoch innehåll. s t a n t > omfattar c:a 175 sidor, därav tabellbilaga 125 sidor. Upplagan är numera 1,200 exemplar. Tryckningskostnaden var för årgången 1918 (utkommen 1920) 7,454 kronor. Årgången 1919 kostade 6,755 kronor i tryckning. Även innehållet har under de senare åren hållit sig ungefärligen lika. Texten innehåller först en allmän översikt av industriens läge samt temporala jämförelser. Här märkes särskilt en tablå angivande arbetarantalet inom olika industrigrenar under vart och ett av åren 1913—1919. Därefter redogöres för förhållandet inom varje industrigrupp med tabellariska översikter av produktionen m. m. Denna avdelning är textens största. I fortsättningen redogöres i korthet för industrianläggningarnas fördelning efter arbetsgivare (enskilda personer, aktiebolag, annat bolag, stiftelse m. m., ekonomisk förening, kommun, staten); för den inom industrien sysselsatta personalen, med uppdelning efter olika slag av personal och arbetare samt arbetarnas fördelning efter kön och ålder inom olika industrigrupper och län; för drivkraften, såsom olika slag av motorer och deras användning, drivkraftens fördelning länsvis m. m. och slutligen redogöres för industriens fördelning ortsvis samt den bevillningstaxerade inkomsten av industri. I tabellbilagan ingå 9 numrerade tabeller. Tab. 1 redogör för antalet arbetsställen, förvaltningspersonalens och arbetspersonalens storlek, drivkraft i effektiva hästkrafter samt salutillverkningens värde inom olika industrigrupper. I tab. 2 angivas för olika

127 industrigrupper länsvis uppgifter om antalet arbetsställen, antalet anställda arbetare samt använd drivkraft. Tab. 3 anger antalet arbetsställen och arbetare inom olika industrier, fördelade på de särskilda städerna samt landsbygden inom varje län. Tab. 4 upptager samma uppgifter för alla industrier tillsammans, men innehåller därjämte uppgifter om salutillverkningens värde och den bevillningstaxerade inkomsten av föregående års rörelse. Tab. 5 anger fördelningen av industrianläggningarna inom olika industrigrupper (87 stycken) efter olika slag av arbetsgivare med uppgift för varje industrigrupp och slag av arbetsgivare jämväl om antalet arbetsställen och antalet sysselsatta arbetare. I tab. 6 redogöres för industrianläggningarnas förvaltningspersonal, fördelad på olika slag inom samma industrigrupper som föregående. Tab. 7 upptager samma industrigruppers arbetspersonal fördelad efter olika slag (egentliga fabriksarbetare och andra indelade i män, kvinnor och minderåriga), antalet dagsverken, som utgjorts av de redovisade fabriksarbetarna och övriga arbetarna, dels inalles, dels per person. Tab. 8 ägnas åt industriens' drivkraft. För samma industrigrupper som i tab. 5—7 redovisas antalet effektiva hästkrafter kommande på olika slag av primärmaskiner och med fördelning efter drivkraftens användning för omedelbar drift, resp. för drivande av elektricitetsgeneratorer. Slutligen redovisar tab. 9, som är berättelsens huvudtabell, för industriprodukternas kvantitet och värde under redogörelseåret och närmast föregående år för ej mindre än 722 olika fabrikationer. Det framgår av ovanstående, att kommerskollegii berättelse om Industri är en i hög grad standardiserad publikation, vars innehåll till form och uppställning årgång efter årgång förblir ungefärligen lika. Denna likhet går understundom så långt, att delar av texten år för år äro ordagrant desamma. Man skulle därför kunna tänka sig som en lämplig anordning, i varje fall under normala förhållanden, att texten ej medföljde berättelsen varje år, utan att densamma intogs endast exempelvis vart femte år och då utformades till en verklig femårsöversikt. Vidkommande de egentliga huvudtabellerna (tab-. 1 och tab. 5—9) torde icke kunna ifrågasättas, att publicering skall ske annat än årligen. Däremot torde man kunna sätta i fråga, huruvida uppdelningarna på län och städer (tab. 2 — 4 , omfattande närmare 60 sid.) behöva, i den utsträckning som nu sker, meddelas årligen 1 ). I vissa hänseenden kunna också anmärkningar göras mot tabellernas uppställning. Så är t. ex. tab. 4, vad angår kol. 2 och 3, endast en upprepning av summorna i den föregående tab. 3, många av uppgifterna i tab. 1 äro upprepningar av uppgifter i andra tabeller, t. ex. tab. 2, och den stora huvudtabellen (tab. 9) innehåller varje fabrikats mängd och värde jämväl för året före redogörelseåret. Anmärkas må, att hela tab. 9 några månader före industriberättelsens utkommande också utgives i särtryck såsom bilaga till Kommersiella meddelanden under titeln Sveriges industriella produktion, preliminär redogörelse. *) Det h a r uppgivits, att från Sveriges industriförbund förslag framkommit om en mindre utförlig geografisk uppdelning.

Kritik och fölsla g-

128 U t a n att p å g r u n d av o v a n s t å e n d e a n m ä r k n i n g a r vilja framställa y r k a n d e om ä n d r i n g i s ä t t e t för i n d u s t r i t a b e l l e r n a s p u b l i c e r a n d e , vilja s a k k u n n i g a d o c k u t t a l a , att d e t b ö r t a g e s u n d e r övervägande, h u r u v i d a d e n n a p u b l i c e r i n g i c k e k a n ske, u t a n att, p å s ä t t anförts, d u b b e l p u b l i c e r i n g av en m ä n g d u p p g i f t e r äger r u m . S ä r s k i l t s y n e s det överflödigt att i t a b . 9 (och i förtrycket därav) m e d t a g a även föregående å r e t s siffror. D e n översiktlighet, som h ä r i g e n o m v i n n e s , t o r d e , i b e t r a k t a n d e av att d e n m e d l ä t t h e t kan erhållas, om föreg å e n d e års b e r ä t t e l s e s a m t i d i g t framtages till jämförelse, till g a g n e t k n a p p a s t m o t s v a r a de extra k o s t n a d e r , som därav u p p s t å vid p u b l i c e r i n g e n . D e n p r e l i m i n ä r a , s å s o m bilaga till K o m m e r s i e l l a m e d d e l a n d e n n å g r a Sveriges industriella m å n a d e r före i n d u s t r i b e r ä t t e l s e n s u t g i v a n d e p u b l i c e r a d e r e d o g ö r e l s e n för Sveproduktion, produktion är, som n y s s n ä m n d e s , e n d a s t ett för-tryck av preliminär riges industriella redogörelse. i n d u s t r i b e r ä t t e l s e n s t a b . 9. T r y c k n i n g s k o s t n a d e n för å r g å n g e n 1 9 1 8 (26 sid., u t g . 1>920) var 1,607 k r o n o r . M e d h ä n s y n till d e t t a för-tryck, vilja s a k k u n n i g a icke föreslå a n n a n änd r i n g än den, ' s o m k a n föranledas av att föregående års uppgifter b o r t t a g a s ur tab. 9 i huvudberättelsen. Bergshantering.

Berättelsen

om

bergshanteringen

s l u t e t av det år, som följer p å

h a r vanligen k u n n a t u t k o m m a r e d a n vid

redogörelseåret.

Innehållet är följande (årg. 1919). I texten redogöres för A. Järnhanteringen Innehåll och omfattning. (malmuppfordring, tackjärnsproduktionen, ferrolegeringar, järnsvampstillverkning framställning av smidbart järn och stål); B. Andra produkter än järnmalm och j ä r n (malmer! stenkol, eldfast lera och klinkerlera, fältspat och kvarts, andra metaller än järn m. m.); C. Drivkraft; D. Personal; E. Fyndigheters förvärvande och forsvar (koncessioner, mutsedlar, tilldelade utmål, arbetsskyldighetens fullgörande, beviljade vilostånd); F. Bergverkens fördelning efter arbetsgivare samt G. Den tor bevillning uppskattade inkomsten av bergverksrörelsen. I tabellbilagan redogöres for uppfordringen ur järngruvorna länsvis och för varje gruvfält (tab. 1); järnmalms anrikning och brikettering länsvis för varje anriknings- och brikettermgsverk (tab. 2); masugnar och tillverkning av tackjärn länsvis (tab. 3); antal begagnade verk och uo-nar för beredande av smidbart järn och stål, länsvis (tab. 4); tillverkningen av smältstycken, råskenor och göt m. fl. mellanprodukter jämte skrotat gmtgods av smidbart järn och stål (tab. 5); stångjärn och -stål jämte andra grövre til verkningar av smidesjärn eller -stål (tab. 6); förbrukningen vid järnverken av trakol, lansvis (tab 7)- uppfordringen ur andra malmgruvor än järngruvor, länsvis och for varje g r i n a tab'. 8); anrikningen av a n n a n malm än järnmalm (tab. 9); uppfordringen ur stenkolsgruvorna (tab. 10); uppfordringen av fältspat och kvarts ur varje faltspats- och kvartsbrott (tab. 11); tillverkningen av andra metaller än järn m m. (tab. U ) , antal och hästkrafter av motorer, använda vid gruvor, anrikningsverk och brikettermgsverk, faltspats- och kvartsbrott samt järnverk och andra bergverk, länsvis (tab Id och 14)- förvaltningspersonal vid bergverken, fördelad länsvis och efter bergverkens slag (tab 15); antal bergverksarbetare, länsvis och för varje slag av bergverk, med tor-

129 delning efter kön eller »över» och »under» 18 års ålder (tab. 16 och 17)- antal mutsedlar, utfärdade under året, länsvis och särskilt för olika slag av malm samt for nyupptäckta eller förut inmutade fyndigheter (tab. 18); antal utmål tilldelade under aret, länsvis (tab. 19); arbetskyldighetens fullgörande i utmålen, vid resp järngruvor stenkolsgruvor och andra gruvor, länsvis (tab. 20); antal utmål för'vilka vilostand beviljats, länsvis (tab. 21); bergverkens fördelning på arbetsgivare (enskild person, aktiebolag och annat bolag) länsvis samt för bevillning uppskattad inkomst av bergverksrörelsen, länsvis och för olika slag av gruvor och bergverk (tab. 22 ö v och 23). Berättelsen för år 1919, vilken huvudsakligen genom större koncentrering av texten samt ett kompaktare tabelltryck kunnat minskas med ett tjugotal sidor i förhallande till foregående årgång, omfattar c:a 106 sidor, därav tabellbilagan 62 sidor Upp ägan ar l,2o0 exemplar och tryckningskostnaden för 1919 års berättelse var 5,1/6 kronor. Berättelsen för år 1920 (108 sidor) kostade i tryckning 3,554 kronor. Det är framför allt en omständighet, som vid granskningen av berättelsen om bergshanteringen ådrager sig uppmärksamhet, den nämligen att redovisningen i ett flertal tabeller är nominativ, d. v. s. att uppgifterna meddelas for varje gruva ocli verk. Detta är desto mera anmärkningsvärt, som det å blanketterna för materialets insamlande framhålles, att uppgifterna äro konfidentiella, varvid hänvisas till tryckfrihetsförordningen, som stadgar att dvlika uppgifter skola hemlighållas under fem år. Ehuru från vissa industriers sida krav framställts på utsträckande av sekretessen i detta hänseende till tio år, har emellertid från bergverkens sida ingen anmärkning framkommit mot kommerskollegii förfarande med deras uppgifter. Under sådana förhållanden torde heller ingen anmärkning av denna grund böra göras från sakkunnigas sida. Enligt uppgift från kommerskollegium i skrivelse den 10 maj 1920 har vid ett då nyligen hållet möte med bergmästarna frågan om de nominativa uppgifternas uteslutande upptagits till diskussion, varvid dock såsom allmän mening uttryckts, att berättelsen i sin nuvarande form vore av allmänt gagn och ej utan tvingande skäl borde inskränkas. Ehuru sakkunniga i princip anse nominativa uppgifter i statistiken olämpliga, vilja sakkunniga med hänsyn till det intresse, som tydligen kommer dessa uppgifter till del, i detta fall icke påyrka någon förändring rörande de nominativa tabellerna. Börande övriga tabeller vilja sakkunniga emellertid ifrågasätta någon inskränkning. Sålunda böra tab. 1 8 — 2 1 kunna ersättas med vissa uppgifter i texten och tab. 13—17, däri drivkraft, förvaltningspersonal och arbetare vid bergverken redovisas länsvis, utgå och ersättas med sammandrag. Hela bergverksberättelsen får för övrigt anses såsom en kompletterande detalj redovisning till de poster i den allmänna industristatistiken, som avser bergverken. Att en sådan detaljredovisning kan vara behövlig beträffande tillverkningarna må vara riktigt, men vägande skäl synas knappast föreligga att redovisa bergverkens motor- och arbetskraft mera utförligt än andra industriers. 1 6 3 9 20

Kritik och föl sla ' -

130 Börande texten hava sakkunniga ingen anmärkning, temporala jämförelserna inskränkts till tiden efter 1 9 1 3 . Sammanfattning av sakkunnigas förslag.

Sakkunniga få alltså angående berättelsen om bergshanteringen föreslå att tab. 1 3 — 2 1 ersättas med kortare sammandrag och uppgifter i texten.

3. Socialstyrelsens

Enligt samma

uppgifter

sedan numera de

ar

Socialstyrelsen.

den instruktion, som den 8 november 1912 utfärdades för den i n r ättade socialstyrelsen, erhöll styrelsen till allmän uppgift att, i J

.

,

, _

Y

-,,..

samt om- den mån instruktioner för andra ämbetsverk ej annat föranledde, handlägga fattningen av a r e n c i e n a v SO cial natur, nämligen angående (i€SS

StCltlStlh'

•

"^

'•-'

arbetsmarknaden, såsom dennas läge, arbetsförmedling, arbetslöner, arbetslöshet, arbetstvister, användningen av utländsk arbetskraft, arbetarskydd, såsom skydd mot olycksfall och ohälsa i arbetet, minderårigas och kvinnors användande i arbete, vilotid, arbetstidens längd och fördelning, hemindustri ellt arbete, förhållandet mellan arbetare och arbetsgivare, såsom arbetsavtal, kollektivavtal, arbetstvister, medling och skiljedom i arbetstvister, åtgärder för social förtänksamhet, såsom sjukkasse väsen och annan socialförsäkring, andra frågor av väsentligen social innebörd, såsom nykterhetsverksamheten, föreningsväsen, bostadsväsen, levnadskostnader, utvandring och tillsyn å utvandraragenter. Dessutom blev socialstyrelsen yrkesinspektionens chefsmyndighet samt erhöll tillsyn över sjukkasseväsen och understödsföreningar, över arbetsförmedlingsanstalter och över statens förlikningsmän för medling i arbetstvister. Vissa av de uppgifter, som sålunda anförtroddes åt socialstyrelsen, hade i och för sig karaktären av ett statistiskt arbete och andra krävde sådant arbete som hjälpmedel. Det blev också socialstyrelsen ålagt att insamla och bearbeta uppgifter samt verkställa statistiska utredningar rörande såväl arbetsförhållanden inom olika verksamhetsområden som övriga till styrelsens verksamhet hörande frågor och att offentliggöra periodiska och andra publikationer samt redogöra för sociala företeelser i utlandet. Socialstyrelsens statistik omfattar för närvarande först och främst två serier av undersökningar nämligen a) Fortlöpande undersökningar rörande följande ämnen: 1) kollektivavtal; 2) arbetsinställelser; 3) arbetstillgång; 4) arbetslöshet; 5) arbetslöner; 6) arbetartillgång, arbetstid och arbetslön inom Sveriges jordbruk;.7) livsmedelspriser (inklusive kreaturspriser); 8) levnadskostnader; 9) hyrespriser; 10) byggnadsverksamheten; 11) fylleriförseelserna och deras orsaker; 12) utvandringen från Sverige (preliminära uppgifter); 13) kooperation; 14) olycksfall i arbete; 15) registrerade sjukkassors verksamhet;

131 b) Specialundersökningar, vilka utföras endast för en gång eller i varje fall icke återkomma annat än med mycket stora mellanrum. Följande specialundersökningar av större omfattning hava hittills verkställts: 1) kollektivavtal angående arbets- och löneförhållanden i Sverige (sedermera fortsatt av en årligen utkommande publikation om kollektivavtal i Sverige); 2) lockouterna och storstrejken i Sverige år 1909; 3) den offentliga arbetsförmedlingen i Sverige 1902—1912; 4) arbetslösheten i Sverige 1908— — 0 9 ; 5) arbetslöshetsräkningen den 31 januari 1910; 6) utländska jordbruksarbetare i Sverige år 1907; 7) lantarbetarnas arbets- och löneförhållanden inom olika bygder och å typiska lantegendomar; 8) skogsarbetarnas levnads- och arbetsförhållanden i Värmland, Dalarna och Norrland; 9) undersökning av bagerierna i Sverige; 10) undersökning av tobaksindustrien i Sverige; 11) den svenska tobakshanteringen år 1908; 12) undersökning av den mekaniska verkstadsindustrien i Sverige; 13) undersökning av tryckerier och därmed förenad hantering i Sverige; 14) sjömansyrket i Sverige; 15) hamnarbetaryrket i Sverige; 16) svensk hemindustri; 17) arbetstidens längd inom industri och hantverk; 18) arbetstidens längd vid frisérsalonger och badinrättningar i Sverige; 19) avgången och tilloppet inom statstjänst åren 1913—1918; 20) levnadskostnaderna i Sverige 1913—1914; 21) livsmedelsförbrukningen inom mindre bemedlade hushåll åren 1914 och 1916; 22) 1919 års allmänna ortsgruppering efter levnadskostnadernas storlek; 23) 1912—1914 års allmänna bostadsräkningar (jämte därmed sammanhängande bostadsbeskrivningar för vissa städer); 24) alkoholbrukets sociala skadeverkningar (1915—1917); 25) ideella föreningar; 26) arbetsförhållandena för hotell- och restaurangpersonalen i Sverige. Dessutom pågå för närvarande inom styrelsen två andra större specialundersökningar, nämligen dels rörande arbetslönerna för förvaltnings- och teknisk personal av högre och lägre grad utanför statstjänst, dels rörande lantarbetarnas levnadskostnader. — Av smärre specialundersökningar hava hittills verkställts ett flertal, bland annat rörande hygieniska förhållanden inom cellulosaindustrien, rörande löner och levnadskostnader vid Trollhätte kanals ombyggnad samt inom därmed jämförliga arbetsområden, rörande priser och arbetslöner vid vissa arméleveranser, rörande arbetslönernas stegring under kristiden, elektriska olycksfall 1906—1914 o. s. v. Redogörelser för ovannämnda statistik lämnas dels i periodiska publikationer, ingående i serien Sveriges officiella statistik, dels i tillfälliga publikationer, vilka vanligen också ingå i n ä m n d a serie, dels i månadsskriften Sociala meddelanden, vilken utgör ser. F. av Statistiska meddelanden. Dessutom har socialstyrelsen även utgivit en årlig ämbetsberättelse samt ett par årsberättelser rörande vissa grenar av sin förvaltning (statens förlikningsmäns verksamhet och yrkesinspektionens verksamhet), vilka, ehuru nära besläktade med de socialstatistiska publikationerna, mera tillhöra ämbetsberättelsernas kategori och därför ej äro medtagna i de officiella statistiska serierna. D e av socialstyrelsen utgivna p e r i o d i s k a p u b l i k a t i o n e r n a äro Årsberättelser: Kollektivavtal i Sverige. Arbetsinställelser i Sverige. Arbetartillgång, arbetstid och arbetslön inom Sveriges jordbruk. Olycksfall i arbete 1 ). J

) Från och med år 1918 överflyttad till Riksförsäkringsanstalten.

följande

Socialstyrelsens ordinarie statistiska publikationer.

132 Statens förlikningsmäns verksamhet. Yrkesinspektionens verksamhet. Årsberättelse rörande socialstyrelsens verksamhet. Två- och treårsberättelser: Byggnadsverksamheten i rikets stadssamhällen. Kooperativ verksamhet i Sverige. Registrerade sjukkassor. Sociala meddelanden. Tidskriften Sociala meddelanden omfattar numera 12 hälften årligen om sammanlagt något över 1000 sidor. Densamma är dock icke uteslutande av statistisk natur. Den innehåller också i stor utsträckning, förutom statistiska uppgifter och redogörelser, jämväl uppsatser, referat, notiser o. s. v. på den sociala lagstiftningens och förvaltningens område. Det intima samarbete, som inom socialstyrelsen äger rum mellan förvaltning och statistik, kommer till särskilt uttryck vid redigerandet av Sociala meddelanden. Detta arbete ombesörjes visserligen närmast av styrelsens byrå för allmän socialstatistik, och sekreteraren å n ä m n d a byrå fungerar tillika, som redaktör för tidskriften, biträdd av en amanuens. Men därjämte deltaga på sätt och vis samtliga byråer i redaktionsarbetet, dels därigenom att de själva lämna bidrag till tidskriften eller giva uppslag till sådana, dels ock därigenom att de p å j ö r h a n d granska alla uppsatser, vare sig av statistiskt eller administrativt innehåll, berörande deras respektive områden, innan dessa inflyta i tidskriften. Korrektur av varje tidskriftshäfte i dess helhet förelägges slutligen'såväl byråchefen å byrån för allmän socialstatistik, vilken tillika är ansvarig utgivare, som styrelsens chef, innan tryckningstillstånd lämnas. Tyngdpunkten av innehållet i Sociala meddelanden är emellertid förlagd till socialstatistiken. Härvid kan man urskilja: 1) Regelbundet fortlöpande statistiska uppgifter i ämnen, beträffande vilka det är av särskild vikt för förvaltningen och det allmänna att ständigt hava tillgång till aktuella data och att noggrant kunna följa utvecklingens förlopp. Dessa uppgifter inflyta därför i tidskriften antingen månadsvis, såsom rörande ställningen på arbetsmarknaden, arbetsförmedlingen (även årsredogörelse), livsmedelspriser och livsmedelskostnader; eller kvartalsvis, såsom rörande arbetstidgången, arbetslösheten, levnadskostnadernas allmänna stegring, utvandringen från Sverige (även årsredogörelse) samt fylleriförseelserna och deras orsaker; eller slutligen årsvis, såsom arbetslöner, hyresnämndernas verksamhet, olycksfall vid lossning och lastning av fartyg samt olycksfall inom sjömansyrket. 2) Preliminära statistiska uppgifter från under arbete varande årspublikationer eller specialundersökningar. Såväl beträffande de årligen utkommande socialstatistiska publikationerna som särskilt med avseende å vissa specialundersökningar, vilkas slutförande kan taga flera år i anspråk, har det nämligen av praktiska skäl, speciellt för tillgodoseendet av förvaltningens behov, visat sig vara ändamålsenligt att på ett tidigare stadium kunna publicera de viktigaste resultaten, om ock ej i slutgiltigt skick. Dylika preliminära statistiska redogörelser hava lämnats angående bland annat lantarbetarnas löneförhållanden, byggnadsverksamheten i rikets stadssamhällen, byggnads- och bostadsförhållandena enligt 1912—1914 års allmänna bostadsräkningar, levnadskostnaderna enligt 1913—1914 års undersökning o. s. v. 3) Sammanfattningar av cTe viktigaste resultaten i vissa större socialstatistiska specialundersökningar ävensom i andra, socialstatistiken närstående publikationer. Då de socialstatistiska specialundersökningarna, vilka endast utföras för en enda gång eller med mycket stora mellanrum, i sin egenskap av standardundersökningar läggas relativt brett och detaljerat, är det av stor nytta

133 för såväl förvaltningen som det allmänna att kunna erhålla en överskådlig bild av respektive undersökningars huvudresultat. Sådana översikter hava därför influtit i tidskriften rörande de- flesta av styrelsens specialundersökningar. Men därjämte har det visat sig vara till mycket gagn för såväl styrelsen själv i dess förvaltningsarbete som även för socialförvaltningen över huvud att jämväl beträffande en del andra statistiska publikationer, vilka ligga utanför den egentliga socialstatistiken och ej utgivas av styrelsen, hava tillgång till översiktliga och korrekta referat av ifrågavarande publikationers innehåll. Sålunda hava redogörelser i sammandragen form lämnats för innehållet, i vad detsamma varit av intresse för socialförvaltningen och socialstatistiken, av kommerskollegii redogörelser för fabriker och hantverk, för bergshanteringen, för handlande och handelsbetjäning, för kvinnors och minderårigas användande vid fabriker och inom bergshanteringen o. s. v., av statistiska centralbyråns redogörelser för kommunernas fattigvård, för folkmängdens fördelning efter yrken och hushåll (varvid inom styrelsen utförts vissa kompletterande beräkningar till nytta för socialstyrelsens arbeten), av svenska arbetsgivareföreningens lönestatistiska publikationer o. s. v. 4) Referat av utländska socialstatistiska publikationer. Särskilt aktgives härvid på grannländernes statistik. I fråga om vissa sociala förhållanden av större internationell betydelse, såsom angående ställningen på arbetsmarknaden, arbetslösheten, livsmedelspriser och levnadskostnader, arbetslöner o. s. v. lämnas regelbundet fortlöpande översikter av hithörande utländska redogörelser. 5) Smärre socialstatistiska specialundersökningar. De viktigaste av dessa hava redan i det föregående omnämnts (sid. 131). Härjämte må ytterligare påpekas, att den bland större specialundersökningar upptagna utredningen rörande avgången och tilloppet inom statstjänst, åren 1913— 1918, publicerats i Sociala meddelanden. Materialet till sin mångskiftande statistik erhåller socialstyrelsen från ett Material till flertal olika håll, såsom arbetar- och arbetsgivarorganisationer, offentliga myn- och or9anisadigheter, egna ombud m. fl. Inom styrelsen är det statistiska arbetet fördelat statistiska på två med varandra samverkande byråer, men även övriga byråer lämna, i arbetet. den mån statistiken berör deras resp. områden, bidrag till statistikens sakinnehåll. P å det hela taget stå nämligen, som nyss sades, inom socialstyrelsen statistik och förvaltning i det mest intima samarbete med varandra. Såväl den administrativa som den statistiska sakkunskapen få därför göra sitt inflytande gällande, och särskilt står socialstyrelsen genom sina socialfullmäktige i ständigkontakt med såväl arbetare som arbetsgivare och får därigenom direkt kännedom om deras önskemål och intressen. Erinras må också, hurusom i statistiska sektionen av det sociala råd, som är ställt vid styrelsens sida, jämväl sitta representanter för arbetare och arbetsgivare såväl som för den statistiska sakkunskapen. Vid planläggande av nya undersökningar tillkallar också styrelsen vanligen särskilda sakkunniga på det område undersökningen avser. Till svar å sakkunnigas rundskrivelse till ämbetsverken med anhållan om de Översikt av upplysningar och förslag till åtgärder för statistikens förbilligande m. m., som socialff:e,1: ämbetsverken rörande sm egen statistik kunde hava att framlägga, h a r social- med särskild styrelsen den 29 maj 1920 till sakkunniga inlämnat en »P. M. angående omfånget ^Zl^gar.

134 som planerats av s o c i a l s t y r e l s e n s statistik, m e d s ä r s k i l d h ä n s y n till r e d a n v i d t a g n a eller p l a n e olika gttnar r a c l e f ö r ä n d r i n g a r d ä r i » , vilken P . M . d e s s u t o m i n n e h å l l e r vissa j ä m f ö r a n d e u p p sa»^ med gifter om m o t s v a r a n d e s t a t i s t i k i u t l a n d e t . D e t h a r s y n t s s a k k u n n i g a , att, Ippglfurtm alldeles b o r t s e t t från den k r i t i s k a g r a n s k n i n g av s o c i a l s t y r e l s e n s p u b l i k a t i o n e r , motsvarande S O m s a k k u n n i g a j ä m l i k t sitt u p p d r a g haft att utföra, en s a m m a n h ä n g a n d e 'utlandet, översikt över den svenska s o c i a l s t a t i s t i k e n , m e d i n d e l n i n g efter de ä m n e n som b e h a n d l a s , s n a r a r e än efter s ä t t e t för r e s u l t a t e n s offentliggörande, h ä r t o r d e vara p å sin p l a t s . Och då såväl s o c i a l s t y r e l s e n s r e d o g ö r e l s e för d e p l a n e r a d e eller u n d e r å r e n s l o p p r e d a n v i d t a g n a f ö r ä n d r i n g a r n a som ock s ä r s k i l t de j ä m f ö r a n d e u p p g i f t e r n a om u t l ä n d s k a f ö r h å l l a n d e n äga sitt särskilda i n t r e s s e , må ett utdrag u r n ä m n d a P . M. m e d d e l a s : Fortlöpande » K o l l e k t i v a v t a l i S v e r i g e . De fortlöpande årliga redogörelserna för mellan socialstatistik, arbetsgivare och arbetare ingångna kollektivavtal hava under de senare åren (1914— 1917) sammanträngts till att omfatta — förutom en större och mera detaljerad tabellbilaga över lönesatser och arbetstidens längd — huvudsakligen översiktliga sammanställningar rörande den kollektiva avtalsformens utbredning och avtalens viktigaste innehåll. Avtalens bestämmelser om olycksfallsförsäkring, sjukdagsersättning, föreningsrätt, tvisters behandling m. m. dylikt av allmänt intresse, vilka i tidigare redogörelser (1908—1913) behandlats såväl i texten (texttabeller) som i särskilda tabellbilagor, därvid föreskrifterna i varje enskilt avtal angivits, hava sålunda meddelats endast i översikter för .hela näringsgrupper eller näringsgrenar. Blott ifråga om lönesatserna och arbetstiden har som n ä m n t s en utförligare tabellform bibehållits. Även med avseende å den skrivna texten hava avsevärda inskränkningar vidtagits, särskilt i kapitlet arbetslön, så att densamma numera utgör allenast en kortfattad kommentar till tabellerna. Redogörelserna hava också under de senaste åren begränsats till ett 50-tal trycksidor, varav mer än halva antalet tagits i anspråk av tabellbilagan. Beträffande den sist utgivna årsredogörelsen (år 1918 ingångna avtal) har en ytterligare koncentrering i framställningen gjorts genom utelämnande av ett par tabeller av mindre intresse — utvisande de lokala avtalens förekomst inom olika landsdelar och i rikets städer — samt genom sammandragning av övriga tabeller till översiktliga, icke inramade tabeller i texten. Tabellerna över avtalens utbredning inom olika näringsgrupper samt över nettoarbetstiden per vecka, vilken senare för närvarande torde vara av särskilt intresse, hava dock bibehållits i förutvarande form. Slutligen har den till tabellbilagan i tidigare berättelser fogade kommentaren uteslutits, varemot en kortare redogörelse lämnats i texten över avtalens bestämmelser om arbetslön, med hänsyn särskilt tagen till förekomsten av olika former för dyrtidstillägg. Under förutsättning att statistiken skall lämna upplysning icke endast om kollektivavtalens utbredning utan även om deras innehåll, i vad detta är av betydelse för de allmänna arbetsförhållandena och den svenska arbetsrättens utveckling, torde vid en sådan begränsning i bearbetningen och publicerandet av materialet, som på sätt ovan angivits redan ägt rum, ytterligare inskränkningar av någon betydelse icke kunna förekomma. Å andra sidan må framhållas, att tillkomsten av nya bestämmelser i avtalen av mera allmänt intresse eller utvecklingen av äldre sådana till större omfattning kan motivera en utvidgad bearbetning i vissa delar. För närvarande torde sålunda bestämmelserna om semester, som hittills icke beaktats i de årliga redo-

135 görelserna, hava erhållit en sådan utbredning och vara av den betydelse, att de särskilt böra behandlas. Även torde en något fylligare textbehandling i vissa punkter vara önskvärd, särskilt beträffande löneförhållanden, vilka på grund av de under kristiden skapade avlöningsformerna icke alltid k u n n a avläsas i tabeller, samt en del andra mera betydelsefulla nya bestämmelser i övrigt. I texten borde med ett ord något större utrymme beredas åt utvecklingen av den svenska arbetsrätten, i vad den kommer till uttryck i kollektivavtalen. Slutligen kan ifrågasättas, huruvida icke — i likhet med vad som skett i tidigare årsredogörelser — i urval borde återgivas ett eller a n n a t avtal (riksavtal), dock endast i de fall, där sådana tillkommit inom näringsgrenar, vilka förut icke berörts av kollektivavtal, eller då mera genomgripande ändringar i förefintliga avtal genomförts. Anmärkas bör emellertid, att riksavtal numera i regel utgivas i tryck och sålunda äro tämligen lätt tillgängliga. E t t särskilt omnämnande av dem i redogörelsen kan därför m å h ä n d a vara tillräckligt. Av vad ovan anförts torde framgå, a t t några ytterligare inskränkningar i den fortlöpande kollektivavtalsstatistiken icke böra förekomma, u t a n att tvärtom i vissa delar en utvidgning är önskvärd, om över h u v u d taget en årlig redogörelse för de kollektivavtal, som träffats, skall utgivas. Rörande denna senare fråga må till en början framhållas, att den slutliga bearbetningen av materialet (sammanställning i tabeller och textskrivning) tar relativt kort tid och ringa arbetskraft i anspråk. Det mest tidsödande och krävande arbetet består i insamlande av avtal samt överföring av deras väsentliga innehåll på lätthanterliga kartoliner. Arbetet med såväl insamlande av material som excerpering måste emellertid fortgå, oavsett om bearbetning sker varje år eller med vissa års mellanrum. En årlig bearbetning av ovannämnda omfattning kan sålunda verkställas utan större kostnader och är för övrigt nödvändig för erhållande av en överblick över avtalsbeståndet och framställningen av den kollektiva avtalsformens utveckling under tiden mellan tvenne undersökningar med längre mellanrum. (För en årlig bearbetning talar även det förhållandet, att en dylik, medförande en inventering av avtalsarkivet, givetvis äggar till ett mera energiskt arbete med införskaffandet av primärmaterialet.) Utgivning i tryck av de årliga bearbetningarna (vilka eljest i manuskript kunde stå till intresserades förfogande inom socialstyrelsen) avhänger väl närmast — förutom av hänsyn till kostnaderna — av det gagn, vartill publikationen kan vara för en vidare krets. Härvid må framhållas, att även om utvecklingen under kristiden med avseende å löner och andra avtalsbestämmelser gått i så raskt tempo, att redogörelserna vid utgivandet måst anses i viss mån föråldrade för praktiska ändamål, de dock under mera stabila förhållanden böra vara till god ledning såväl för arbetsgivare och arbetare som icke minst för statens förlikningsinstitution. En med flera års mellanrum utkommande redogörelse skulle givetvis icke kunna fylla ifrågavarande praktiska anspråk, varför bibehållandet av n u v a r a n d e kortfattade årsredogörelser måste förordas. I varje fall bör dock, åtminstone vart tionde år, företagas en fullständig inventering och bearbetning av samtliga då gällande kollektivavtal. En sådan undersökning har hittills utförts endast en gång i vårt land, avseende år 1907, men pågår för närvarande inom socialstyrelsen en dylik utredning, vilken dock givetvis kan göras betydligt enklare och mindre omfattande än den första. I Tyskland har, allt sedan rikets statistiska ämbetsverks avdelning för arbetsstatistik år 1906 utgav en omfattande systematisk bearbetning av samtliga i Tyskland år 1905 gällande kollektivavtal, årliga redogörelser för under respektive år in-

136 gångna avtal publicerats, till en början såsom »Sonderbeilagen» till Reichsarbeitsblatt (till 1909) och sedermera i utvidgad form mera självständigt såsom »Sonderhefte». Tyngdpunkten i statistiken har liksom i socialstyrelsens publikationer förlagts till en tabellbilaga, innefattande dels en sammanställning rörande löner och arbetstid (utförligare än den svenska), dels översikter över avtalsbeståndet, byggda på uppgifter ä ena sidan från arbetareorganisationerna, å andra sidan från arbetsgivarna. Någon statistisk bearbetning av kollektivavtalens s. k. allmänna bestämmelser synes däremot icke hava förekommit. Under krigsåren hava de årliga redogörelserna inskränkts på grund av svårigheten att erhålla tillförlitligt material och även av hänsyn till tryckningskostnaderna. Ett återupptagande av den tidigare utgivningsformen torde emellertid kunna väntas, varjämte med hänsyn till den ökade utbredning och ökade betydelse, som kollektivavtalet erhållit efter fredsslutet, bearbetningen torde komma att avsevärt utvidgas. Nämnas må, att fr. o. m. 1919 års början upprättats ett arkiv för kollektivavtal, som skall uppsamla alla ingångna avtal. Enligt meddelande i Reichsarbeitsblatt är ä m n a t att i samband härmed ägna större uppmärksamhet åt avtalens innehåll icke endast med avseende å lönesatser utan jämväl å övriga bestämmelser, vilket anses vara påkallat för att med kollektivavtalets väntade stora utbredning giva en enhetlig utveckling åt avtalens innehåll. I England har den officiella arbetsstatistiska tidskriften »Labour Gazette» alltsedan år 1896 lämnat månatliga redogörelser för upprättade kollektivavtal, därvid avtalens väsentliga innehåll refereras och vissa mer betydelsefulla punkter (utslag av skiljedomstolar) återgivas in extenso. Ar 1910 utgavs därjämte en systematisk redogörelse för inom landet gällande avtal. Danmarks »statistiske departement» publicerade år 1916 en redogörelse för »Arbeidsoverenskomster», gällande den 1 augusti 1915. Någon senare bearbetning är ej offentliggjord, ehuru man, som det heter i förutnämnda redogörelse, har för avsikt, att »naar det maatte vsere Anledning dertil» fortsätta med utgivandet av dylika översikter. Redogörelsen är i allt väsentligt uppställd såsom socialstyrelsens årliga publikationer ined en detaljerad tabellbilaga, upptagande arbetstid, avlöning, Övertidsersättning, giltighetstid och kontrahenter samt med avtalens övriga innehåll behandlat i texten (jämte översiktliga texttabeller). I »Maanedsskrift for Socialstatistik» offentliggjordes år 1911 en kortfattad redogörelse för kollektivavtal och arbetskonflikter i Norge tinder åren 1908—1910. Sedermera hava i Statistisk Aarbok, årgångarna 1915, 1916 och 1918, meddelats översikter över avtalsbeståndet respektive under åren 1912—1914, 1913—1915 och 1914—1917, vilka sammanställts av uppgifter, hämtade ur Landsorganisationens årsberättelser och meddelanden från Norska Arbetsgivareföreningen. Behovet av statistik rörande kollektivavtal har man sålunda i Norge hittills sökt tillgodose genom av arbetsgivarnas och arbetarnas organisationer utarbetade redogörelser. Arbetsinställelser i Sverige. Den åtgärd, som närmast skulle kunna tänkas komma till stånd för nedbringande av ifrågavarande statistiks omfång och därmed även av dess kostnader, vore uteslutning av de i tabellbilagan intagna summariska redogörelserna för varje särskild konflikt. En sådan åtgärd synes emellertid betänklig med hänsyn till det stora värde, dessa redogörelser måste tillmätas både som historiskt forskningsmaterial och som aktuellt studieobjekt. Vad sistnämnda synpunkt beträffar, må särskilt betonas betydelsen av, att allmänheten och speciellt parterna själva kunna kontrollera riktigheten i varje enskilt fall av de uppgifter,

137 som hgga till grund för de i den egentliga redogörelsen ingående siffersammanställningarna. Däremot torde möjlighet föreligga att nedbringa omfånget och tryckningskostnaderna for n ä m n d a bilaga genom att avfatta de däri intagna uppgifterna om tvistepunkter och resultat något mindre detaljerat. Ett viktigt steg för tryckningskostnadernas nedbringande, vad beträffar redogörelsen for de särskilda konflikterna, har för övrigt redan tagits genom att m a n frän och med år 1917 upphört med de förut i Sociala meddelanden förekommande preliminära kvartalsoversikterna över inträffade arbetsinställelser. Dessa preliminära tabelloversikter hollos sedan stående på tryckeriet för att överföras till årsredo^örelsen men måste då i allmänhet grundligt korrigeras genom införande av kompletterande uppgifter o. s. v., vilket vållade avsevärda tryckningskostnader. Tabellbilagans storlek är eljes givetvis beroende av antalet konflikter för varje särskilt ar- Dessa hava under åren 1 9 0 3 - 1 9 1 7 utgjort lägst 76 (år 1910) och högst 4 / 0 (ar 1917). I den under tryckning varande berättelsen för år 1918 uppgå de till ej mindre än inemot 900. På grund härav kännetecknas de senaste årens berättelser av tilltagande omfång, trots att, såsom nedan skall visas, inskränkning ägt r u m ifråga om text och texttabeller. Nämnda förhållande har givetvis också medverkat till, att berättelserna för åren 1917 och 1918 utkommit senare än eljes normalt plägat vara fallet. Orsaken till denna försening har därjämte varit att tillskriva det t ä t a ombytet av ledare (4 olika personer under loppet av ett år) samt bristande arbetskraft under kristiden. V a d angår texttabellerna, hava dessa under årens lopp successivt minskats i antal frän 23 sidor (åren 1903—1907) till endast 4 sidor (år 1917). Denna m i n s k n i n liar vunnits dels därigenom att några tabeller av mindre intresse blivit uteslutna dels genom sammandragning av övriga tabeller till översiktliga, icke inramade, mindre tablåer i texten. I sammanhang härmed har jämväl en koncentrering ägt rum beträffande den egentliga texten. Denna upptog i den första konfliktredogörelsen (1903—1907) 63 sidor och i den därpå följande 48 sidor, men är i den- senast utgivna publikationen sammanträngd till endast 15 sidor. Därjämte må här erinras, att den textbilaga, innefattande »särskilda redogörelser för vissa arbetsinställelser», vilken var intagen i de tidigare berättelserna, sedan några år tillbaka uteslutits med hänsyn till att dylika specialredogörelser för alla mera betydande konflikter i allmänhet återfinnes i förlikningsmannens årsberättelser. Någon ytterligare minskning av textens omfång lar ej kunna ske med mindre innehållet därpå blir lidande. Med avseende å frågan huruvida bearbetning och publicering av förevarande statistik bor ske årligen eller med längre tidsintervaller må framhållas, a t t bearbetning a J materialet givetvis måste äga rum årligen. Då, såsom ovan påpekats, konfliktstatistiken ar av stort aktuellt intresse såväl för allmänheten som för vederbörande parter, bor även, sedan numera kvartalsöversikterna i Sociala meddelanden borttagits, åtminstone en årlig berättelse utgivas. Ur kostnadssynpunkt torde det ej heller spela någon större roll, om berättelsen tryckes årligen eller t. ex. blott vart tredje år, då i allt fall tabellbilagan skall innehålla särskilda uppgifter rörande varje under respektive ar inträffad konflikt och således kommer att upptaga så mycket större u t r y m m e i en treårspublikation. Vad slutligen angår upplagans storlek, har denna hittills utgjort 1,800 exemplar. Med hansyn till att riksdagen hädanefter skall erhålla endast 50 exemplar och då även i övrigt någon reduktion av upplagan torde kunna vidtagas, kommer densamma ±ran och med nästa berättelse att minskas till 1,200 å 1,400 exemplar. 1639 20

-.o

138 Beträffande den utländska konfliktstatistiken må anföras följande summariska uppgifter. Av med Sverige jämställda länder publicera Finland och Nederländerna årliga förteckningar över samtliga arbetsinställelser, innehållande i huvudsak enah a n d a uppgifter som motsvarande svenska. Den norska och danska konfliktstatistiken är däremot mindre utvecklad och inskränker sig i huvudsak till översiktstabeller i respektive länders statistiska årsböcker. För Danmark hava dock även publicerats mera detaljerade femårsöversikter i Statistiske Meddelelser, den senaste för åren 1911—1915. . o Av de större länderna hade Österrike på sin tid en mycket utförlig årsstatistik med uppgifter rörande varje särskild konflikt liksom i Sverige. I Tyskland tillämpades samma system till och med 1906, då man emellertid frångick detsamma, enligt vad som uppgivits dels av kostnadshänsyn och dels för undvikande av jämförelser mellan den officiella statistiken och fackföreningarnas statistik. Även i England synes man åtnöja sig med årliga översikter och ej ingå på induviduell konfliktstatistik. Den franska statistiken åter lämnar visserligen uppgifter rörande de särskilda konflikterna, men äro dessa uppgifter av mycket summarisk natur. A r b e t s m a r k n a d s s t a t i s t i k e n , (a. Den offentliga arbetsförmedlingen, b. Arbetslösheten, c. Arbetstillgången.) Den viktiga gren av den offentliga socialstatistiken, som berör arbetsmarknadens förhållanden med hänsyn till arbetstillgång och arbetslöshet, har i Sverige genomlupit samma utveckling och erhållit i stort sett samma systematiska utformning som i de ledande kulturländerna. Man har sålunda tre olika sätt att statistiskt redogöra för och följa förändringarna på arbetsmarknaden: uppgifter över de offentliga arbetsförmedlingsanstalternas verksamhet, över antalet arbetslösa inom arbetarnas fackorganisationer samt ö\ex arbetstillgången inom industrien. Den svenska arbetsmarknadsstatistiken har ett huvudsakligen praktiskt ändamål, vilket bland annat belyses av det flitiga bruk, som pressen gör av dess regelbundna sammanställningar i Sociala meddelanden. Redan från början har man också mom socialstyrelsen sökt begränsa publiceringen av hithörande uppgifter till att motsvara det ovannämnda syftemålet. Av siffermaterialet har sålunda endast medtagits sa mycket, som torde anses vara motiverat ur allmänintressets synpunkt. De första två sidorna i varje häfte av Sociala meddelanden upptagas av en kort redogörelse for arbetsmarknaden under föregående månad med text och sifferuppgifter i största möjliga koncentration. Samma bruk förekommer inom bland annat Labour Gazette i England och Reichsarbeitsblatt i Tyskland, ehuru där framställningen gjorts betydligt fylligare. Ännu mera omfattande te sig dessa båda publikationers speciella månatliga redogörelser för arbetsmarknadens läge, vad beträffar de offentliga arbetsförmedlmgsanstalternas verksamhet, arbetslösheten inom fackorganisationerna och arbetstillgången i övrigt inom näringslivet, i den mån dessa uppgifter grunda sig på meddelanden från företagarna och deras organisationer. I Sociala meddelanden åter ingår i varje häfte, förutom de o v a n n ä m n d a tvenne första sidorna, månatligen endast en redogörelse för de offentliga arbetsförmedlingsanstalternas verksamhet, omfattande två sidor text med några texttabeller samt sex sidor enbart tabeller. Ur textutrymmets och sparsamhetens synpunkt har man inom socialstyrelsen ofta varit betänkt att utesluta sistnämnda tabeller, men då dessa utvisa verksamheten länsvis vid samtliga kontor av Sveriges offentliga arbetsförmedling efter fördelning på yrkesgrupper och da månatliga uppgifter härom äro av obestridlig betydelse för kännedomen om arbetsmarknadens läge inom skilda landsändar samt lämna arbetsförmedlingsanstalterna erforderligt jämförelsematerial, har man icke ansett en sådan utlämning tillrådlig. Under

139 årens lopp har eljest denna statistik undergått betydande inskränkning, vilket framgår av en jämförelse med t. ex. »Meddelanden från K. Kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik för år 1910», då samma månadsredogörelse upptog 24 sidor mot ovann ä m n d a 8 för närvarande. Någon utvidgning är ej heller planerad, men kommer givetvis utvecklingen av Sveriges offentliga arbetsförmedling, sådan den för närvarande pågår i riktning mot särskilda fackarbetsanvisningar, exempelvis förhyrning av sjöfolk i rikets större kuststäder, att självfallet föra med sig en viss utökning, vilken emellertid torde kunna räknas i rader och icke i sidor. Redan nu har för övrigt den förmedling av sjöfolk, som hittills bedrivits av Sveriges Redareförenings förhyrningskontor (vilka senare under loppet av 1920 övertagas av Sveriges offentliga arbetsförmedling), varit föremål för regelbunden statistisk bearbetning i Sociala meddelanden. Statistiken över arbetslösheten inom fackorganisationerna och arbetsgivarnas uppgifter angående arbetstillgången inom industrien publiceras endast kvartalsvis i Sociala meddelanden. Resultaten av den statistiska bearbetningen meddelas härvid i så knapphändig form, att en ytterligare inskrähkning därav icke torde vara lämplig eller möjlig. En viss utvidgning av dessa grenar av arbetsmarknadsstatistiken torde däremot vara erforderlig. Sålunda skulle det vara i hög grad önskvärt att regelbundet k u n n a publicera de månatliga uppgifter angående antalet sysselsatta arbetare, som Svenska arbetsgivareföreningen erhåller från sina delägare. Dylika uppgifter förekomma i flera andra länders arbetsmarknadsstatistik. Därjämte synes det bliva nödvändigt att framdeles publicera statistiken över arbetslöshet och arbetstillgång månatligen i stället för kvartalsvis, dels för att bättre och snabbare kunna följa utvecklingen i det egna landet och dels även med hänsyn till internationella arbetsbyråns behov (se nedan). I flertalet andra länder, bland annat våra grannländer, publiceras även motsvarande statistik månadsvis. Vid bedömandet av förevarande gren av den svenska socialstatistiken torde vidare böra beaktas, att dess regelbundna publicering numera helt är inskränkt till Sociala meddelanden. Av större statistiska publikationer hava hittills endast utkommit två bearbetningar av arbetslöshetsräkningarna 1909 och 1910 samt en redogörelse för Sveriges offentliga arbetsförmedlings utveckling under dess första årtionde 1902—1912. Några sådana större publikationer äro icke heller planlagda för den närmaste framtiden, om det ock kan befinnas lämpligt att vart tionde år lämna en sammanfattning av arbetsförmedlingens resultat. Arbetsmarknadsstatistiken har eljes begränsats till att bliva, vad som jämväl från början var dess klart fattade m å l : en oumbärlig vägledare för den administrativa socialpolitiken. I sådan egenskap har också dess betydelse, särskilt i kampen mot arbetslösheten, kommit till uttryck i det förhållandet, att första paragrafen i det förslag till arbetslöshetskonvention, som antogs vid internationella arbetskonferensen i Washington på hösten 1919 innehåller förpliktelser för varje stat inom Nationernas Förbund, som ratificerar sagda konvention, att till internationella arbetsbyrån regelbundet inkomma med statistiska uppgifter rörande läget på arbetsmarknaden. I syfte att gemensamt överlägga om de bästa metoderna härför har i dagarna en konferens mellan representanter för socialstatistiken i de nordiska länderna ägt rum i Kristiania, varvid bland annat överenskommits om insändande av månatliga uppgifter i ämnet till internationella arbetsbyrån, omfattande jämväl antalet sysselsatta arbetare inom olika industrigrenar. I det föregående har redan påpekats, hurusom Labour Gazette i England och Reichsarbeitsblatt i Tyskland publicera arbetsmarknadsstatistik i betydligt fylligare omfattning än våra Sociala meddelanden. Erinras må även, att i Reichsarbeitsblatt,

140 nr 3 för år 1920, den svenska metoden för insamlande av uppgifter rörande ställningen på arbetsmarknaden angivits såsom särskilt ef terf öl jansvärd och att m a n i Tyskland synes ä m n a övergå till densamma. Vad Norge och Danmark beträffar, utgivas där särskilda årspublikationer i ämnet, varjämte som ovän n ä m n t s mera summariska uppgifter publiceras månadsvis. U t v a n d r i n g e n från S v e r i g e . Sedan socialstyrelsen år 1913 från statistiska centralbyrån övertagit insamlandet och publicerandet av vissa preliminära uppgifter om utvandringen, enär dessa löpande uppgifter om den aktuella utvandringen vid varje tidpunkt ansåges böra stå till det ämbetsverks direkta förfogande, som i övrigt handhade dithörande ärenden, offentliggör socialstyrelsen från och med n ä m n d a år kvartalsvis i Sociala meddelanden hithörande uppgifter, varjämte en årssammanfattning, i samband med uppgifterna för fjärde kvartalet, likaledes införes i anförda Meddelanden. Dessutom lämnas månadsvis uppgifter i ämnet till Post- och inrikes tidningar. Ifrågavarande preliminära statistik har, sedan den övertagits av socialstyrelsen, utvidgats dels därigenom att styrelsen utverkat erhållande från Det statistiske departement i Köpenhamn av- regelbundna uppgifter om över Danmark utvandrade svenskar, dels därigenom att särskilda uppgifter inhämtats rörande de utvandrades ålder, civilstånd m. m. Sammanlagt upptager dock statistiken i Sociala meddelanden endast c:a 6 sidor per årgång. Någon inskränkning härutinnan torde ej vara möjlig, men någon ytterligare utvidgning är ej heller för närvarande påtänkt. A r b e t s l ö n e r . Såsom redan i det föregående påpekats, saknar socialstyrelsen ännu en rationell, fortlöpande lönestatistik. En början härtill har dock tagits genom K. Maj:ts uppdrag till styrelsen att verkställa en summarisk undersökning av löneförhållandena under kristiden. Resultaten av denna undersökning har publicerats i Sociala meddelanden avseende åren 1913—1918. Styrelsen har sedan inhämtat liknande uppgifter även för år 1919 och torde komma att fortsätta härmed även för följande år, varvid givetvis erforderliga förbättringar och eventuellt även utvidgningar kunna bliva nödvändiga. A r b e t a r t i l l g å n g , a r b e t s t i d o c h a r b e t s l ö n i n o m S v e r i g e s j o r d b r u k . Av förevarande statistik föreligga för närvarande 8 årgångar (1911—1918). Primäruppgifterna insamlas årligen under tiden närmast efter höstflyttningen (november— december), och resultatet av bearbetningen plägar offentliggöras omkring ett år senare. Dock hava preliminära översikter för åren 1916—1919 influtit i Sociala meddelanden redan några månader efter uppgifternas inkommande. Den årliga lantarbetarstatistikens omfattning och utgivningstid under olika år framgår av följande tablå: Arg. » » » » » » »

1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918

.'

Antal sidor

Utgivningsdatum

117 -119 119 40 39 49 51 61

april 1912 nov. 1913 sept. 1914 febr. 1916 okt. 1916 jan. 1918 nov. 1918 dec. 1919

141 Arg. 1919 är för närvarande under arbete inom styrelsen och beräknas utkomma under senare delen av år 1920. Primämppgifterna avgivas av kommunalordförandena i landskommunerna, och på grundvalen härav utarbetas sockentabeller i manuskript. Dessa tryckas dock icke, utan offentliggöras i huvudsak blott medeltal för rikets olika härader (i Dalarna och Norrland tingslag) och län. I de tre första årgångarna publicerades nominativt de erhållna häradsmedeltalen såsom tabellbilaga, men genom att från och med år 1914 helt och hållet utesluta denna samt vidtaga vissa sammandrag och förändringar av text och texttabeller kunde berättelsens omfång reduceras med. omkring två tredjedelar och sålunda en väsentlig kostnadsbesparing ernås. Själva bearbetningen blev dock härigenom icke omlagd, utan de förut offentliggjorda tabellerna förvaras inom styrelsen i manuskript. För närmare belysning av kristidens egenartade arbets- och löneförhållanden hava emellertid från och med årgången 1916 bland annat vissa grupptabeller avseende löneförhållandena inom de olika häradena ånyo inryckts i texten, varigenom berättelsen ökats med omkring 10 sidor. Redogörelsen för år 1918 har växt med ytterligare omkring 15 sidor, huvudsakligen beroende på att kapitlet om arbetstiden blivit väsentligt utvidgat, särskilt med hänsyn till de krav på möjligast utförlig kunskap i detta ämne, som betingats av det aktuella spörsmålet om begränsning av arbetstiden även inom jordbruket. Vid utarbetandet av årg. 1919 har fullföljts samma syftemål, varjämte i avsikt att erhålla en mera invändningsfri och verklighetstrogen bild av särskilt vissa arbetstids- och löneförhållanden för första gången införskaffats kompletteringsuppgifter jämväl från jordbrukets under de sista åren till avsevärd omfattning uppvuxna arbetsgivar- och arbetarorganisationer. För att kunna vid bearbetningen tillbörligt beakta och tillgodogöra sig dessa tilläggsuppgifter, beräknas en utvidgning av berättelsen bliva erforderlig med cirka 20 sidor, vilken ökning dock måste anses väl motiverad genom den fastare grundval, som härigenom erhålles för ett objektivt bedömande av vissa hithörande sociala problem. Beträffande utländska, med den svenska lantarbetarstatistiken i större eller mindre grad jämförliga undersökningar av lantarbetarnas villkor, må först erinras om, att i Danmark hithörande förhållanden allt sedan år 1897 belysas genom den officiella berättelsen »Tyende- og Daglejerlonnen i Landbruget», vilken berättelse under tiden 1905—1915 dock endast utgivits vart femte år. Under kristiden hava emellertid femårsperioderna befunnits vara för långa, varför en undersökning verkställdes år 1918, vars resultat publicerades följande år. Genom denna statistik belyses i första rummet arbetslönen, men vissa uppgifter lämnas även beträffande arbetstiden. I Norge finnes hittills icke någon särskild officiell lantarbetarstatistik utan meddelas uppgifter om lantarbetarlöner i vissa, även andra näringsgrenar omfattande lönestatistiska publikationer. Dessutom har »Selskapet for Norges Vel» varje år från och med år 1915/16 insamlat löneuppgifter, och hava huvudresultaten av härå baserade undersökningar för åren 1915—1918 meddelats i den år 1919 utkomna publikationen »Arbejdslonnen i jordbruket driftsaarene 1915/16—1918/19». I Finland förefinnes en på sockenuppgifter grundad officiell lönestatistik för lantarbetare, erinrande om den svenska, men synas några resultat av densamma icke hava publicerats senare än för år 1915. Beträffande Tyskland föreligga endast undersökningar för särskilda områden, medan i Frankrike och England vid olika tillfällen utförts mycket omfattande riksundersökningar rörande lantarbetarfrågor, delvis fullföljda genom 'periodisk lönestatistik.

142 L i v s m e d e l s - (och b o s t a d s - ) p r i s e r i S v e r i g e . Resultaten av den fortlöpande minuthandelsprisstatistiken hava alltifrån början periodvis offentliggjorts i Sociala meddelanden. Under åren närmast före 1914 intogos för varje m å n a d 3 tabeller om sammanlagt 5 sidor, omfattande 1) sammandrag av livsmedelspriser å olika orter i riket från år 1904 fram till löpande månad, 2) kreaturspriser; medelpriser för Stockholm, Malmö och Göteborg från 1904 fram till löpande månad samt 3) fiskpriser i Stockholm under det sistförflutna året. I början av varje kvartal infördes dessutom dels en kortare text, innehållande en översikt av förändringarna under det sistförflutna kvartalet, dels följande tabeller, nämligen 1) livsmedelspriser å olika orter i riket under sistförflutna kvartals olika månader och 2) kreaturspriser i Stockholm, Malmö och Göteborg under det sistförflutna kvartalets olika månader. Sammanlagt upptog en dylik kvartalsrapport i allmänhet 19 sidor. I en årgång av Meddelandena åtgick sålunda vid denna tid för rapporteringarna angående den fortlöpande prisstatistiken ett sammanlagt u t r y m m e av omkring 116 sidor. Under kristiden, då prisstatistikens praktiska betydelse hastigt steg och densamma utvidgades till att omfatta n y a områden och lades till grund för indexberäkningar, måste rapporteringen göras betydligt mera omfattande. J ä m t e den förut meddelade månadsrapporten lämnades härvid för varje månad uppgifter om livsmedelspriser å var och en av styrelsens ombudsorter, om kreatursnoteringarna för varje vecka vid de offentliga kreatursmarknaderna å 7 orter, om fiskpriserna vid Göteborgs fiskhamnsauktioner, om tillförseln till offentliga slakthus och om beräknad konsumtion av kött- och fläskvaror, om livsmedelskostnadernas stegring å var och en av styrelsens ombudsorter samt om tillgången på vissa viktigare livsförnödenheter å dessa orter, varjämte textframställningen betydligt utvidgades. Förutom priser å livsmedel samt lyse och bränsle började även priser å beklädnadsartiklar m. m. att inhämtas, och lämnades jämväl härför redogörelse i Meddelandena. På detta sätt kom prisstatistikens omfång i tidskriften att väsentligt utökas och utgjorde i årgången 1918 sammanlagt 364 sidor. Redan under 1919 började emellertid u t r y m m e t för ifrågavarande statistik att åter minskas (till sammanlagt 188 sidor i n ä m n d a års Meddelanden), och från och med den rapport, som avser januari månad innevarande år, har ytterligare en stark reduktion inträtt. En sådan inskränkning har ansetts lämplig och möjlig, sedan kristidens utomordentligt starka fluktuationer upphört och på grund därav en ofta upprepad detaljerad rapportering mistat en avsevärd del av sitt förutvarande intresse. Kvartalsrapporteringarna torde dock alltjämt komma att bliva av ungefär samma omfång som i häfte 2 av innevarande årgång av tidskriften och alltså omfatta omkring 11 sidor text och texttabeller samt 21 sidor andra tabeller. Texten innehåller då en redogörelse utom för livsmedelspriserna jämväl för priser å vissa beklädnadsartiklar samt för styrelsens indexberäkningar. De månatliga översikterna hava däremot starkt förkortats och omfatta allenast en textbit å högst 2 sidor, en tabell utvisande den procentiska stegringen av livsmedelspriserna från tiden närmast före världskrigets utbrott samt den översiktstabell över livsmedelspriser å olika orter i riket, som förekom redan före krigsutbrottet. Vidare hava från månadsrapporteringarna strukits följande tabeller, vilka under kristidens senare del där förekommo, men numera inskränkts till kvartalsrapporterna, nämligen 1) prisstegringen å var och en a v ' styrelsens ombudsorter från juli 1914, 2) jämförelse mellan kostnaden för livsmedel, lyse och bränsle å var och en av styrelsens ombudsorter, 3) livsmedelspriser å var och en av styrelsens ombudsorter, 4) kreaturspriser; medelpriser för Stockholm, Malmö och Göteborg, 5) kreaturspriser samt tillförsel och konsumtion å vissa orter i riket, 6) fiskpriser i Stockholm och Göteborg.

143 Med den sålunda givna omfattningen skulle prisstatistiken komma att per år omfatta cirka 168 sidor i Meddelandena eller en ökning med 52 sidor per år sedan tiden närmast före krigsutbrottet, vilken ökning väl torde motiveras med prisstatistikens väsentligt stegrade praktiska betydelse. Alltsedan den fortlöpande prisstatistikens begynnelse hava dess resultat för längre eller kortare porioder plägat sammanfattas i särskilda publikationer. Den första av dessa omfattade åren 1904—1907, den andra åren 1908—1909 och den tredje åren 1910—1912. Det är nu styrelsens avsikt att i en gemensam publikation sammanfatta prisstatistikens resultat under de 7 åren från och med 1913, varigenom en samlad överblick över kristidens prisförhållanden skulle erhållas. Planen för denna publikation är ännu icke i detalj fastställd, men torde det kunna sägas, att prisstatistikens starka utveckling medför, att de besparingar i utrymme, som otvivelaktigt kunna vinnas genom uteslutande av en del av de i föregående publikationer förekommande tabellerna, kompenseras genom utförligare framställning på andra punkter. För framtiden avser styrelsen att alltjämt utgiva dylika sammanfattande redogörelser för prisstatistikens resultat, men torde det vara tillräckligt a t t nöja sig med utgivande av desamma för längre perioder, än vad fallet var före kriget. Närmast torde därvid ifrågakomma 5-årsberättelser. I de hittills utgivna sammanfattande publikationerna rörande livsmedelspriser förekommer även statistik över bostadshyror samt inackorderingspriser för arbetare, varom uppgifter i båda fallen meddelats av ombuden för det socialstatistiska arbetet i orterna. Vad bostadshyrorna beträffar, har emellertid ombudens uppgiftsskyldighet från och med år 1913 upphört, enär det visade sig omöjligt att på denna väg erhålla en tillfredsställande bostadsstatistik. I stället har man nu att tillgå, dels allmänna bostadsräkningar, verkställda med vissa större mellanrum, dels för närvarande statistik över hyresnämndernas verksamhet, vilken årsvis publiceras i Sociala meddelanden. Däremot fortgår ombudens rapportering rörande inackorderingspriser Jör arbetare, och publiceras hithörande uppgifter likaledes årsvis i Meddelandena, i samband med uppgifterna om levnadskostnader. I nära samband med den fortlöpande prisstatistiken stå de av styrelsen verkställda dyrortsgrupperingarna, vilka tidigare företagits på särskilt uppdrag, men vilka hädanefter enligt gällande inkomst- och förmögenhetsskatteförordning skola verkställas minst vart femte år. Resultaten av desamma torde lämpligen liksom hittills k u n n a införas i Meddelandena, men kan det förtjäna att tagas i beaktande, om icke resultatet borde införas även i den sammanfattande prisstatistiska publikationen, varigenom denna komme att giva en så fyllig bild som möjligt av pris- och levnadskostnadsförliällandena inom landet vid en given tidpunkt. Publiceringen av prisstatistikens uppgifter har, såsom av ovanstående framgår i Sverige varit jämförelsevis utförlig, särskilt under kristiden. Vad den utländska statistiken beträffar, torde knapphändigheten i offentliggörandet i en del länder nog väsentligen bero på att primärmaterialet till följd av mindre väl organiserade insamlingsmetoder är mindre tillförlitligt. I de övriga skandinaviska länderna har emellertid publiceringen i allmänhet varit utförlig. Den finska statistiken meddelar ej blott medelpriset å varje varuslag för varje månad och för varje särskild ort utan offentliggör även högsta och lägsta pris och är sålunda i detta hänseende till och med mera omfattande än den svenska. Även i Danmark, där numera livsmedelspriser införskaffas för varje kvartal, publiceras uppgifter för var och en av de orter (cirka 180 stycken), för vilka noteringar insamlas. Den officiella norska statistiken över prisnivåns förändringar har under de senare åren blivit mera knapphändig, i det

144 att numera inga uppgifter för de olika orterna meddelas; för några större städer publiceras dessa uppgifter i den kommunala statistiken. B y g g n a d s v e r k s a m h e t e n i r i k e t s s t a d s s a m h ä l l e n . Ärlig statistik över nybyggda bostadshus och bostadslägenheter i städer och stadsliknande samhällen har allt sedan år 1902/03 på grundval av uppgifter från byggnadsnämnderna utarbetats av kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik och i kortfattad form publicerats i dess Meddelanden. Efter samråd med de år 1912 tillkallade bostadssakkunniga undergick denna statistik en fullständig omläggning från och med nämnda år, i det att det gamla tabellformuläret utbyttes mot en nominativ nybyggnadsförteckning (varigenom bl. a. den allmännyttiga byggnadsverksamhetens insats kunde mätas) och statistiken utvidgades till att avse ej blott tillkomna utan även avgångna hus i syfte att giva en tillförlitlig bild av bostadsproduktionens årliga brutto- och nettoresultat. Den sålunda omarbetade statistiken offentliggjordes i de, även i bostadskommissionens utredningsserie ingående, publikationerna Byggnadsverksamheten i rikets stadssamhällen år 1912 (63 sid., utg. 1914) och år 1913 (65 sid., utg. 1915). Denna statistik har sedermera fullföljts av socialstyrelsen, varvid emellertid av ekonomiska skäl tabellerna avsevärt sammandragits (bland annat de båda ortsvis uppställda huvudtabellerna till en enda) samt statistiken omlagts från ett- till tvåårig. Efter dessa grunder har utgivits Byggnadsverksamheten i rikets stadssamhällen åren 1914 och 1915 (61 sid.., utg. 1917) 'samt 1916 och 1917 (67 sid., utg. 1919), och är motsvarande publikation för åren 1918 och 1919 för närvarande under arbete. Då denna statistik under kristiden visat sig vara av synnerlig betydelse för det allmännas åtgärder i bostadsfrågan, hava emellertid, någon månad efter primäruppgifternas inkommande till socialstyrelsen (febr.—mars), i Sociala meddelanden från och med år 1915 offentliggjorts preliminära uppgifter rörande byggnadsverksamheten i Sveriges större städer (med över 10,000 invånare). Genom denna kombination av snabbt publicerade översikter och genomförda djupbearbetningar torde hava funnits den lämpligaste publikationsformen för denna, för kristidens statliga och kommunala bostadspolitik betydelsefulla statistik. Någon liknande statistik har tidigare icke förts i våra nordiska grannländer, men under kristiden hava förhållandena framskapat en, visserligen ännu delvis föga utvecklad statistik över bostadsbyggnadsverksamheten såväl i Norge (i Kristiania stads statistiska årsbok samt från och med 1918 (1911) i Sociale Meddelelser, 1919 nr 6/7) som i Danmark (frän och med 1916, resp. 1917/18 i Boligkommissionens Betamkninger samt i Statistisk årsbok). Vad avlägsnare länder beträffar, må nämnas, att för Tyskland Statistisches Reichsamt, Abteilung fur Arbeiterstatistik, alltsedan år 1903/04 i Reichs-Arbeitsblatt (eller särskilda »Sonderbeilagen») års- (och delvis kvarsals-)vis publicerat en ganska ingående statistik över bostadsproduktionen i rikets större städer i huvudsak på grundval av uppgifter från respektive kommunalstatistiska byråer. I England föreligger även i Labour Gazette sedan år 1911 en periodisk, för närvarande kvartals- eller månadsvis publicerad statistik, angivande kostnadssumruorna för godkända byggnadsföretag. :i: ) Kooperativ v e r k s a m h e t i Sverige. Hittills i tryck föreliggande tveime redogörelser över den kooperativa verksamheten i Sverige avse åren 1908—1910 samt 1911—1913. Då redogörelsen för åren 1908—1910 var den första i sitt slag, lades *) Denna statistik upphörde med 3:dje kvartalet 1920. Däremot föreligger numera dylik statistik för Förenia staterna, avseende över 200 större städer.

145 den av helt naturliga skäl på en bred basis. Sålunda lämnades en ingående redogörelse för de olika föreningskategoriernas allmänna karaktär och en överblick över deras utveckling i vårt land. I den efterföljande publikationen bortföll denna del av berättelsen samt minskades dessutom avsevärt kap. 2, rörande undersökningens omfattning. Tabellbilagan, som från början innehöll nominativa uppgifter för varje förening, bibehölls i samma omfattning även i den senast utkomna publikationen för åren 1911—13. För en tredje under tryckning varande redogörelse över den kooperativa verksamheten, avseende åren 1914—1916, hava avsevärda inskränkningar företagits såväl rörande texten som tabellbilagan. Den företagna reduceringen av sidantalet framgår av följande tablå : • Antal textsidor med texttabeller

1908—1910 1911—1913 1914—1916

166 130 69

. , ,

., . f,1*?* x tabellbil.

„ S:a antal sidor

444 467 70

610 597 139

An a 1 * K

Inskränkningen av sidantalet i texten för den under arbete varande publikationen har möjliggjorts därigenom, att texten numera endast belyser förhållanden, som äro särskilt utmärkande för undersökningsperioden, varför ingående resonemang angående de kooperativa föreningarnas utveckling bortfallit. Texten ansluter sig sålunda helt och hållet till förekommande texttabeller samt utdrag av tabellbilagan. Tabellbilagan har, som synes, inskränkts högst betydligt. Under det att i de förra redogörelserna varje medtagen förening förekom på trenne uppslag för varje år (allmänna uppgifter, tillgångar och skulder samt överskottet och dess fördelning), alltså för treårsperioden å 9 uppslag, användes i förevarande publikation endast ett uppslag. Nominativa uppgifter tryckas nämligen blott för periodens sista år, och de viktigaste uppgifterna för varje förening äro sammanförda på ett uppslag. För att möjliggöra mera detaljerade undersökningar angående särskilda föreningar komma emellertid fortfarande samtliga i föregående publikationer intagna tabeller att utarbetas och finnas att tillgå inom socialstyrelsen. Under förutsättning att statistiken skall lämna en belysande redogörelse för icke endast den kooperativa rörelsens utbredning u t a n även dess ekonomiska bärkraft, torde en ytterligare inskränkning icke kunna vidtagas. Möjligen kunna någon eller några texttabeller avvaras, men kompenseras detta u t r y m m e av att materialet numera så förbättrats, att en utförligare framställning möjliggjorts av vissa för de kooperativa föreningarnas ekonomiska förhållanden belysande faktorer, vilka hittills endast fått en knapphändig behandling. Kooperationsstatistiken var, när densamma först började att bearbetas inom styrelsen, avsedd att utkomma årligen snarast möjligt efter redogörelseårets slut. Härigenom skulle den för personer, som voro intresserade av att följa denna rörelses utveckling såväl inom administrationen som i övrigt och särskilt för de i rörelsens tjänst anställda, kunna tjänstgöra som en årsbok, vilken meddelade de färskaste tillgängliga siffrorna. Ogynnsamma omständigheter (särskilt bristande arbetskrafter under kristiden) hava emellertid hittills omöjliggjort uppfyllandet av dessa avsikter. Styrelsens mening är att jämväl för den treårsperiod, som följer efter den, för vilken redogörelsen nu är under tryckning, utarbeta berättelsen efter enahanda grunder. Då bearbetningen av materialet för dessa år (1917—1919) för närvarande är lGii9 20

146 igångsatt och bedrives med förhållandevis stor personal, torde det kunna förväntas, a t t vid nästkommande årsskifte även denna treårsbok skall kunna föreligga. För framtiden hyser styrelsen förhoppning att kunna utgiva årsböcker, så som ursprungligen var avsett. Utom en kortfattad text skulle dessa årsböcker då komma att innehålla en tabell, i vilken de viktigaste uppgifterna rörande varje förening införes på en rad över ett uppslag. Härigenom skulle den svenska konsumtionsföreningsrörelsen bliva föremal tor en statistisk utredning, som visserligen bleve något mera sammanträngd än vad som i åtskilliga andra länder förekommer, men som däremot komme att omfatta hela konsumtionsföreningsrörelsen, såväl de till centralorganisationen anslutna som de fris t å e n d e föreningarna, vilket i andra länder ej är vanligt. I flertalet utländska stater sker nämligen utarbetandet av redogörelser över den kooperativa verksamheten, såväl vad beträffar konsumtionsföreningarna som andra sla^ av kooperation, vanligen hos respektive länders kooperativa organisationer. I Finland utarbetas sålunda årliga redogörelser över kooperationen av den kooperativa rörelsens centralorganisation, sällskapet Pellervo. I dennas årligen utgivna statistiska publikationer lägges huvudvikten vid en utförlig tabellbilaga, vilken for de olika föreningsgrupperna, handelslag, andelsmejerier och andelskassor, innehåller respektive 4 5 och 3 uppslag med nominativa uppgifter för varje förening å samtliga uppslag; 'sålunda en uppställning av tabellbilagan, som är att jämföra med den i de svenska publikationerna använda, ehuru ännu utförligare och mera i detalj gående uppgifter meddelas för de olika föreningarna. För utförande av detta arbete åtnjuter Pellervo avsevärda statsanslag. , . Även i England är det de kooperativa centralorganisationerna, som i sina arsredogörelser giva en framställning av den kooperativa rörelsens utveckling. Ingående redogörelser lämnas sålunda av bl. a. The Co-operative Union samt The Co-operative Wholesale Societies för hela Storbrittanien med såväl allmänna uppgifter om rörelsens utveckling som tablåer över föreningarnas ekonomiska ställning. Förutom dessa av förbunden utarbetade årsredogörelser har av Board of Trade företagits specialundersökningar, vilka utförligt behandla vissa sidor av den kooperativa rörelsen. Som exempel kan" nämnas, att år 1912 utgavs en redogörelse över kooperativa industri- och jordbruksföreningar, för vilka individualuppgifter lämnades på tvenne uppslag for varje förening samt en sammanfattning grevskapsvis över de olika föreningskategoriernas utveckling. , De mest i detalj gående redogörelserna inom denna gren av statistiken torde vara de av de tyska sparkasseföreningarna publicerade berättelserna. Även den av konsumentkooperationens olika förbund utarbetade statistiken rörande denna gren av kooperationen är framställd i synnerligen utförliga redogörelser. Sålunda behandlades i årsboken för de tyska konsumtionsföreningarnas centralförbund ar 191b de olika landsdelarnas kooperativa föreningar för sig, varvid nominativa uppgifter for varje förening meddelades på icke mindre än fem särskilda uppslag. Slutligen kan nämnas, att inom Ministero di Agricoltura, I n d u s t n a e Commercio i Italien samt Office du Travail i Belgien företagits omfattande undersökningar och utgivits redogörelser för kooperationens ställning i dessa båda länder. Särskilt ma n ä m n a s den av Office du Travail år 1910 utgivna publikationen Les Sociétés Cooperatives en Belgique 1873—1908, vilken är en utförlig redogörelse för kooperationens utbredning i Belgien samt de olika föreningarnas utveckling "i ekonomiskt hanseende.

147 Vad beträffar upplagans storlek av den svenska kooperationsstatistiken, torde någon m m s k m n g däri ej kunna ske, trots att antalet exemplar till riksdagen nedsatts till endast 50 Å andra sidan har nämligen en ökning i n t r ä t t av antalet kooperativa föreningar, vilka lämna uppgifter till statistiken och dels till gengäld härför dels på grund av det intresse statistiken särskilt äger för dem, erhålla densamma; och måste P aV u \ gV?in,L P P l a S a n bibehållas vid 2 000 exemplar, dock med den ändring att endast 400 exemplar behöva vara kartonnerade mot 500' förut. xr i + F / 1 ^ r i f ö r s e e l s e r n a o c b - d e r a s o r s a k e r . På initiativ av och i samråd med Nykterhetskommitten anordnades för år 1917 genom kungl. kungörelse den 24 nov 191b pa grundval av särskilda uppgifter från samtliga åklagare- och polismyndigheter en fortlöpande statistik över fylleriförseelserna och deras orsaker, vilken kvartalsvis offentliggjordes i Sociala meddelanden. Genom kungl. kungörelser av 23 nov 1917 och 8 nov. 1918 gjordes denna statistik, med hänsyn till det stora nykterhetspolitiska intresse den erbjuder, fortlöpande tills vidare. Ifrågavarande översikter vilka, som nämnts, publiceras kvartalsvis, hava hittills upptagit omkring 20 sidor! F r å n och med 1920 års första kvartal har emellertid verkställts viss sammandragning av n ä m n d a översikts textavdelning, varigenom utan n ä m n v ä r d inskränkning av& sak innehållet sidantalet torde kunna nedbringas med cirka en tredjedel. I samband ZnJafT™ t ^ .S**8, k v a r t a l e t v a r J e ä r h ^ a jämväl meddelats sammanu t v k t a s a r S ° V e r S l k t e r ' V l 3 k a e f t e r h a n d s o m materialet ökas äro avsedda att något Utländska motsvarigheter till förevarande statistik torde endast föreligga i Norqe dar kortfattade kvartalsredogörelser för »drukkenskabs-forseelser» publiceras i Meddelelser fra det Statistiske Centralbyrå och i Sociale Meddelelser. O l y c k s f a l l i a r b e t e . Med avseende å denna statistik må till en början erinras, att den i Sveriges officiella statistik ingående årliga berättelsen om »Olycksfall i arbete» frän och med årgång 1918 övertagits av riksförsäkringsanstalten. Då genom den obligatoriska olycksfallsförsäkringens införande det material, varpå rikstorsakringsanstalten kan bygga sin statistik, kommer att bliva högst väsentligt utökat och även mera detaljerat än det nuvarande, torde riksförsäkringsanstaltens statistik bliva utgångspunkt för en ny serie av den allmänna olycksfallsstatistiken. Det har emellertid synts socialstyrelsen, efter samråd med riksförsäkringsanstalten, lämpligt a t t den gamla serien fullföljes ända fram till det år den nya tager vid och att i huvudsak enahanda uppgifter härvid publiceras som förut. De återstående årgångarna, i J i b ocb 1917, av den gamla serien äro under bearbetning och delvis färdiga samt torde komma att utgivas i ett sammanhang. Efter de inskränkningar med avseende ä text och texttabeller, som vidtagits från och med år 1913, synes för de två årgångar som ännu återstå, någon ytterligare inknappning näppeligen böra ske, ej heller någon minskning av upplagans storlek, som nu är 800 exemplar mot 1 000 exemplar de toregaende aren. ^ Socialstyrelsen kommer hädanefter att, i enlighet med Kungl. Maj:ts förordnande utarbeta den specialstatislik rörande olycksfall i arbete, som är av betydelse för arbetarskyddet och yrkesinspektionen; och är en sådan statistik, rörande olycksfall vid vissa maskiner for närvarande under planläggning. Därjämte komma liksom förut att i bociala meddelanden månadsvis införas »Rapporter från yrkesinspektörerna angående svärare olycksfall i arbete» samt årsvis särskilda redogörelser för »Olycksfall vid lastning och lossning av fartyg», för »Olycksfall inom sjömansyrket» samt för »Olycksfall

148 vid elektrisk ström», vilka samtliga redogörelser emellertid endast taga i anspråk ett utrymme av cirka 12 sidor per årgång. R e g i s t r e r a d e s j u k k a s s o r . I de senaste årgångarna av socialstyrelsens redogörelser rörande registrerade sjukkassor hava i förhållande till tidigare årsredogörelser i ämnet åtskilliga, delvis ganska väsentliga förenklingar och förkortningar blivit vidtagna. Dessa förändringar, vilka åtminstone till en del knappast varit önskvärda, hava föranletts nästan uteslutande av en del yttre omständigheter, såsom otillräcklig personal samt otillräckliga lokalutrymmen. I den senast publicerade redogörelsen för åren 1913—1915 har så till exempel bland andra en sådan förenkling blivit företagen, att tabellbilagan kommit att omfatta nominativa uppgifter endast för ett (det sista) av åren ifråga. Därest ur kostnadssynpunkt en inskränkning av statistiken anses erforderlig, skulle även för framtiden publiceringen av en dylik nominativ redogörelse allenast för vart tredje år åtminstone under normala förhållanden anses tillräcklig. Dock bör för även övriga år för sjukkassebyråns egna behov en fullständig statistik utarbetas. För de två mellanliggande åren skulle då utgivas endast kortfattade summariska redogörelser, till omfattningen ungefär motsvarande den i Danmark utkommande publikationen »Sygekasseinspektorens Indberetning til Indenrigsministeriet». Det har under den gångna tiden ofta framstått såsom ett önskemål att åtminstone i vissa hänseenden kunna göra sjukkassestatistikens primäruppgifter och övriga tillgängliga upplysningar rörande de registrerade sjukkassornas verksamhet till föremål för ett mera ingående studium, än som hitintills kunnat ske. Härigenom skulle säkerligen erhållas resultat, som i många fall bättre vore ägnade att belysa sjiikkasserörelsen än de, som föreligga i hittills utgivna redogörelser. Sker en omläggning av sjukkassestatistiken på sådant sätt, att vart tredje år utgivas mera detaljerade berättelser, övriga år endast summariska resultat, bör möjlighet förefinnas för att även med nuvarande personal k u n n a företaga vissa mera ingående undersökningar. De utvidgningar och förändringar i nu antydd riktning, som närmast torde ifrågakomma, äro följande: 1) I redogörelsen böra ingå detaljerade uppgifter rörande förekomsten av så kallade flermedlemmar. 2) I redogörelsen böra vidare intagas uppgifter rörande antalet in- och utträdda medlemmar samt dessas och övriga försäkrades fördelning å olika åldersklasser. 3) Av stor betydelse torde vara, att de i primärmaterialet redovisade sjukdomsfallen underkastas en mera rationell och ingående behandling än hitintills, därvid hänsyn bör tagas till bland a n n a t åldersfördelningen bland sjukkassornas medlemmar samt de i kassornas stadgar uppställda villkoren för sjukhjälpens utgående. 4) Nödvändigt synes slutligen vara, att, liksom tidigare varit fallet, i berättelsen lämnas även en redogörelse rörande förekomsten av de viktigaste bestämmelserna i sjukkassornas stadgar och i samband därmed uppgifter rörande sjukkassemedlemmarnas fördelning inom kassorna å olika understödsbelopp etc. Vad beträffar åtgärder till en skyndsammare publicering av de statistiska redogörelserna, må utöver det redan anförda framhållas följande. Redogörelsen för sjukkassornas verksamhet under åren 1911—1912 publicerades under åren 1914—1915. Redogörelsen, för åren 1913 — 1915 har utgivits först under år 1919. Att en så lång tid förflutit mellan dessa båda redogörelsers offentliggörande är huvudsakligen att tillskriva otillräcklig arbetskraft å sjukkassebyrån, på grund varav statistikens bearbetande långa tider måst ligga nere och härför avsedd personal i stället användas

149 för administrativt arbete. Sedan emellertid mimera ifrågavarande personal mera odelat kan ägna sig åt sjukkassestatistiken och därjämte till sitt förfogande erhållit tillräckligt rymlig lokal, synas hinder icke längre möta för ett normalt bedrivande av den statistiska bearbetningen. Man hyser också inom styrelsen den förhoppningen att före årets slut kunna offentliggöra redogörelsen för åren 1916—1918. Vid en företagen uppskattning har det befunnits, att årsberättelsen under normala förhållanden icke bör utgivas i en upplaga,, understigande 800 exemplar. Då bland landets sjukkassor visat sig ett allt större intresse för redogörelsen ifråga, synes m a n tvärtom redan nu kunna förutse, att en upplaga om 800 exemplar framdeles kommer att visa sig otillräcklig. I de länder, t, ex. Norge, Tyskland, Österrike, för vilka statistiska redogörelser rörande sjukförsäkring äro tillgängliga, är försäkringen reglerad på tvångsförsäkringens grundval. En jämförelse med förhållandena i Sverige, där sjukförsäkringen fortfarande är frivillig, torde sålunda knappast kunna företagas. 1 Danmark, där sjukförsäkringen även sker på frivillighetens väg, publiceras, såsom redan framhållits, endast summariska uppgifter rörande sjukkassornas verksamhet. Dessa finnas sammanställda i »S}Tgekasseinspektorens Indberetning til Indenrigsministeriet», en publikation, som i regel omfattar endast ett trettiotal sidor. Förekommande specialundersökningar, vilkas verkställande utgör en av socialstatistikens svåraste och mest ansvarsfulla uppgifter, avse i regel förut icke statistiskt utforskade områden och anordnas enligt en för varje särskilt fall av socialstyrelsen i samråd med speciellt sakkunniga utarbetad plan, som dessutom, i fråga om viktigare specialundersökningar, vanligtvis skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Vid sådant förhållande och då dessa undersökningar jämväl i allmänhet äro betingade av praktiska administrativa behov, som måste bliva bestämmande för deras omfattning, torde det vara klart, att vid deras utförande och publicering knappast k u n n a tillämpas några allmänna regler, utan blott tillses, att desamma icke göras vidlyftigare än som med hänsyn till deras speciella syfte är erforderligt. Erinras må emellertid, att då ifrågavarande undersökningar endast utföras för en gång eller i allt fall icke återkomma a n n a t än med mycket stora mellanrum och följaktligen äro att betrakta som standardundersökningar, de med hänsyn till primärmaterialets såväl omfattning som bearbetning måste läggas relativt brett och detaljerat. I det föregående har lämnats en förteckning å de ämnen, som hittills varit föremål för socialstatistiska specialundersökningar. Under de senaste sex åren (1914— 1919) hava verkställts sammanlagt 30 dylika undersökningar omfattande 5 241 sidor, eller 6 undersökningar om cirka 875 sidor per år. Vad beträffar den i Sociala meddelanden regelbundet publicerade statistiken, har redan i det föregående under Fortlöpande socialstatistik redogjorts för omfatt- meddelanden ningen av densamma och de inskränkningar eller utvidgningar härutinnan, som under årens lopp redan vidtagits eller för närvarande äro å bane. Vidkommande innehållet i övrigt i Sociala meddelanden, vilket huvudsakligen är av administrativ n a t u r eller utgöres av referat av in- och utländska socialstatistiska publikationer ävensom av smärre statistiska specialundersökningar, kunna, likasom ifråga om de större specialundersökningarna, inga allmänna regler tillämpas med avseende å omfattning och publicering, utan gäller även här att för varje särskilt fall noga tillse, att endast det, som är av verkligt intresse och gagn för socialförvaltningen och socialpolitiken medtages. Sid-

150 antalet i Sociala meddelanden företer emellertid i den senaste årgången (1919) en väsentlig nedgång, särskilt i fråga om sidantalet texttabeller, beroende dels på förut omnämnda inskränkningar i den fortlöpande socialstatistiken, dels på upphörande av meddelanden från och upplysningar till kristidsinstitutionerna. Under krisperioden hava nämligen i tidskriften under rubriken »Vissa statliga och kommunala åtgärder under kristiden» samt »Utlandet och krisen» lämnats fortlöpande redogörelser för sådana åtgärder, som vidtagits, först och främst i vårt eget land men även i utlandet, till motverkande av den av världskriget framkallade kristidens olägenheter. Till ledning för myndigheternas och särskilt livmedels- och arbetslöshetskommissionernas verksamhet i berörda syfte hava likaledes fylligare uppgifter än eljest plägat ske under kristidsåren meddelats angående livsmedelspriserna, ställningen på arbetsmarknaden, arbetslöshet, arbetsförmedling o. s. v. Under åren 1914—1918 har sidantalet i Sociala meddelanden varierat mellan 1 324 (år 1914). och 1 533 (år 1917), men utgör i den sista årgången (år 1919) endast 1 086. Upplagan av Sociala meddelanden utgör numera 2 700 exemplar, därav 400 på bättre papper. Någon minskning härav torde ej vara möjlig. Tvärtom kan en ökning bliva påkallad, dels därigenom att antalet prenumeranter befinner sig i stigande, dels med hänsyn till den från arbetarhåll uttalade önskan om gratisutdelning i större utsträckning till arbetarorganisationerna.» Kostnaderna R ö r a n d e k o s t n a d e r n a för s o c i a l s t a t i s t i k e n ha s a k k u n n i g a , tack vare socialför social- s t y r e l S e n s beredvilliga t i l l m ö t e s g å e n d e , k u n n a t i n h ä m t a g a n s k a fullständiga statistik, u p p g i f t e r . I följande tabell m e d d e l a s en översikt d ä r a v för å r e n 1 9 1 4 — 1 9 1 9 m e d specificering av viktigare p o s t e r .

Översikt av samtliga kostnader för socialstyrelsens ordinarie och extra statistiska arbeten åren 1914—1919.

1. Ordinarie statistiska arbeten. (Ordinarie och extra stat). a) Avlöningar (grundlöner) b) Löneförbättring c) Dyrtidstillägg d) Socialstyrelsens ombud i orterna... Summa

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

68 780

71 Ii

75 540

75 540

10 000

10 000

10 000

11850 10 000

52 832 10 000

75 540 15 910 79 560 15 000

78 780

97 390

138 872 I 186 010

151 1914

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

a Avlöningar (grundlöner) i b! Löneförbättring i c) Dyrtidstillägg d) Kostnader för primäruppgifters införskaffande

46 874

33 448

27 729

19 063

26 066

3 300

42 871 5 268 42 284

2 406

4 624

3 471

5 534

Summa

49 280

38 072

29 472

25 834

53 433

90 423

6 150

6 150

6 690 1100

6 690 395 5 220

6 690 1610 7 296

2. Extra statistiska undersökningar. (För kommittéer o. s. v.)

3. Beräknad andel i socialstyrelsens kostnader för bibliotek, registrators- och kassakontor samt vaktmästare. a) Avlöningar (grundlöner)... b) Löneförbättring c) Dyrtidstillägg Summa

G150

7 790

12 305

15 596

4. Beräknad andel i socialstyrelsens allmänna expenser (värme och lyse, renhållning och städning, inventarier, papper och skrivmaterialier, telefon och telegram, böcker o. s. v.)

12 496

20 000

25 382

5. Formuiärkostnader

5 810

2 978

3 660

5 214

4 317

15 855

6. Tryckningskostnader (med avdrag av 1/3 av kostnaderna för Sociala meddelanden med hänsyn till tidskriftens administrativa innehåll)

44 002

38 092

57 629

88309 Summa summarum

200 224

174 492

170 083

224 840

286 056

421575 Obs! Förestående summabelopp avse samtliga kostnader under respektive år för socialstyrelsens ordinarie och extra statistiska arbeten med undantag för hyresvärdet av de i statens hus upplåtna tjiinstelokalerna.

152 Ur följande

d e av socialstyrelsen anföras:

till

denna

tabell

fogade

kommentarerna

må

»Sammanläggas alla för socialstyrelsens statistiska arbeten (ordinarie och extra) havda kostnader (med undantag endast för hyresvärdet av de i statens hus upplåtna tjänstelokalerna), kommer man till ett belopp av 200 224 kr. för år 1914 och 269 647 kr. för år 1919 eller, om löneförbättring och dyrtidstillägg också medräknas, till 421 575 kr. för sistnämnda år. Bortser m a n från de extra statistiska undersökningarna, vilka ålagts socialstyrelsen av Kungl. Maj:t, oftast på riksdagens initiativ, och vilkas utförande genom särskilda kommittéer o. s. v. säkerligen skulle hava vållat vida större kostnader, och tager man h ä n s y n endast till socialstyrelsens ordinarie statistiska verksamhet, k u n n a kostnaderna härför under år 1919 anses hava belöpt sig till c:a 185 000 kr., om löneförbättring och dyrtidstillägg ej medtagas, samt till c:a 285 000 kr. med inräknande av löneförbättring och dyrtidstillägg. Den kostnadsökning för socialstatistiken i dess helhet, som ägt rum från år 1914 till år 1919, är huvudsakligen att tillskriva, förutom löneförbättring och dyrtidstillägg, höjda produktionskostnader för de under utgiftsrubrikerna expenser, formulär och tryckning ingående posterna. Ifrågavarande ökning kan sålunda i stort sett anses vara föranledd av kristidens prisstegring. Under normala förhållanden skulle säkerligen utgifterna för socialstatistiken i själva verket hava företett en minskning år 1919 i jämförelse med år 1914. Det må slutligen framhållas, att en avsevärd del av de kostnader, som här angivits hava utgått för socialstyrelsens statistiska arbeten, i själva verket böra påföras motsvarande förvaltningsarbete. Inom socialstyrelsen står nämligen statistiken i oavbrutet samarbete med förvaltningen, och det torde i regel vara förhållandet, att den statistiker, som verkställer en viss undersökning eller förestår en viss gren av socialstatistiken, jämväl deltager i behandlingen av hithörande förvaltningsfrågor, stundom som föredragande i ärendet. Byråchefen för den allmänna socialstatistiken deltager för övrigt i regel i alla viktigare frågors handläggning inom styrelsen, vare sig dessa beröra statistiken eller förvaltningen. Redaktören av Sociala meddelanden och hans medhjälpare måste helt naturligt, med hänsyn till tidskriftens uppgift a t t även följa sociala förvaltnings- och lagstiftningsfrågor, ägna en stor del av sin tid åt dylika frågor. Med statistiken över livsmedelspriser och levnadsskostnader äro förenade särskilda uppgifter av administrativ art, personalen på sjukkassestatistiken användes i viss utsträckning även för utförande av mera administrativt granskningsoch kontrollarbete o. s. v. Att emellertid göra någon tillfredsställande beräkning av det belopp, som sålunda rätteligen borde fråndragas socialstatistikens konto, är givetvis så gott som omöjligt. Lika omöjligt torde vara att beräkna omfattningen av och kostnaderna för de smärre utredningar och särskilda uppgifter av statistisk natur, varmed den socialstatistiska personalen oupphörligt måste tillhandagå socialstyrelsen för dess löpande förvaltningsbehov. Säkert är emellertid, att socialstyrelsen, i saknad av sin statistiska avdelning, omedelbart skulle ställas inför behovet av en väsentligt utökad förvaltningspersonal.» R ö r a n d e d e i t a b e l l e n u n d e r l . d ) och. 2 d ) u p p t a g n a p o s t e r n a , till vilka m o t s v a r i g h e t i a l l m ä n h e t icke finnes i de övriga s t a t i s t i s k a ä m b e t s v e r k e n , h a r socialstyrelsen y t t e r l i g a r e anfört följande:

153 »Vad särskilt beträffar kostnaderna för primäruppgifters anskaffande, må erinras, att under det den officiella statistiken i allmänhet erhåller sina primäruppgifter på grund av särskilda förordningar, som ålägga vederbörande att avgiva de äskade uppgifterna, är detta endast undantagsvis fallet med socialstatistiken. En del av sina primäruppgifter erhåller emellertid socialstatistiken från resp. arbetsgivare och arbetare på frivillighetens väg, d. v. s. utan några kostnader. Men beträffande större delen av socialstatistikens primäruppgifter torde gälla, att deras anskaffande är förenat med särskilda kostnader. Sålunda har socialstyrelsen för garanterande av att tillräckligt snabba och fullt säkra uppgifter skola regelbundet erhållas å livsmedelspriser, beklädnadspriser och priser å vissa andra i levnadskostnadsberäkningarna ingående förnödenheter, vidare å inackorderingspriser för arbetare, å ställningen på arbetsmarknaden o. s. v. måst anställa ombud å olika orter i riket (till antalet för närvarande 49), vilka, såsom redan förut angivits, hava till huvudsaklig uppgift att insamla och till socialstyrelsen översända dylika uppgifter. De härmed förknippade kostnaderna hava jämväl i det föregående berörts. Utom dessa mera ordinarie kostnader förekomma också vissa kostnader för införskaffande av primäruppgifter till en del specialundersökningar. Särskilt när det gällt att utfråga arbetarna rörande deras individuella förhållanden, har det, med hänsyn till svårigheten för arbetarna att själva besvara de utförliga frågeformulären, i många fall visat sig nödvändigt att ombesörja detta arbete genom speciella besökare, s. k. agenter, vilka härför åtnjutit vederbörlig ersättning. På så sätt hava uppgifter erhållits t. ex. från arbetarna inom hemindustrien, från bad- och frisörpersonalen, restaurangpersonalen o. s. v. Motsvarande uppgifter för arbetsgivarna hava däremot erhållits kostnadsfritt direkt från dessa. Slutligen må påpekas, att vid levnadskostnadsundersökningen vissa belopp måste utbetalas såsom ersättning dels för varje ordentligt förd hushållsbok, dels för kontrollarbete o. dyl. Vid jämförelse mellan kostnaderna för socialstatistiken och annan officiell statistik torde det sålunda böra hållas i minne, att socialstatistiken på grund av denna statistiks särskilda beskaffenhet måste för primäruppgifters anskaffande utgiva ett ej obetydligt belopp, numera uppgående till omkring 20 000 kr. pr år, från vilka kostnader den övriga officiella statistiken i allmänhet synes vara befriad.» Socialstyrelsens olika statistiska publikationer. Vid sin g r a n s k n i n g av socials t y r e l s e n s olika s t a t i s t i s k a p u b l i k a t i o n e r hava s a k k u n n i g a icke a n s e t t sig b ö r a i n g å p å d e till k a t e g o r i e n s p e c i a l u n d e r s ö k n i n g a r och i n t e r m i t t e n t a u n d e r s ö k n i n g a r liänförliga p u b l i k a t i o n e r n a . D e s s a hava nämligen s a m t l i g a ålagts styr e l s e n av K u n g l . Maj:t, oftast i a n l e d n i n g av framställning från r i k s d a g e n . I flera fall hava d e v e r k s t ä l l t s för särskilda k o m m i t t é e r s r ä k n i n g , t. ex. b o s t a d s u n d e r s ö k n i n g a r n a för b o s t a d s k o m m i s s i o n e n , u n d e r s ö k n i n g e n r ö r a n d e ideella fören i n g a r 'för s ä r s k i l d a s a k k u n n i g a a n g å e n d e frågan om d e s s a f ö r e n i n g a r s b e s k a t t n i n g o. s. v. I a n d r a fall stå ifrågavarande u n d e r s ö k n i n g a r i s a m b a n d m e d u p p d r a g åt socialstyrelsen av K u n g l . Maj:t, i regel p å g r u n d av n å g o n r i k s d a g s skrivelse, a t t avgiva förslag till å t g ä r d e r , t. ex. u n d e r s ö k n i n g e n av h e m i n d u strielit a r b e t e , u n d e r s ö k n i n g e n om a r b e t s t i d e n s l ä n g d vid frisersalonger och b a d i n r ä t t n i n g a r o. s. v. Vissa u n d e r s ö k n i n g a r hava n ä r m a s t f ö r a n l e t t s av krist i d e n s s ä r s k i l d a förhållanden, t. ex. u n d e r s ö k n i n g a r n a r ö r a n d e livsmedelsförb r u k n i n g e n s o m l ä g g n i n g m. m. 1639 20

20 Specialundersök ningama

154 Något förslag av sakkunniga rörande dylika publikationer torde, enligt vad i betänkandets allmänna del anföres, icke vara påkallat, då planen för desamma fastställes från fall till fall och några allmänna regler, utöver en helt allmän uppfordran till nödig sparsamhet i avseende på primärmaterialets insamlande, bearbetning och publicering icke, torde låta sig uppställas. sociala med"Beträffande tidskriften Sociala meddelanden har redan i det föregående delanden. e n beskrivning lämnats på dess innehåll. Såsom synes är mycket därav alls icke av statistisk natur och andra delar av innehållet utgöras av redogörelser för specialundersökningar, vilka anbefallts av Kungl. Maj:t och endast genom sin mindre vidlyftighet och formen för publiceringen avvika från de nyssnämnda, såsom särskilda berättelser utgivna specialundersökningarna. Dessa delar ha sakkunniga icke ansett böra bliva föremål för sakkunnigas särskilda uppmärksamhet. Icke heller hava sakkunniga funnit anledning ingå på de delar, som utgöras av preliminära redogörelser för resultaten av pågående specialundersökningar, av sammanfattningar och referat av dylika undersökningar samt av socialstatistiken närstående publikationer eller av utländska publikationer. Yad åter beträffar de avdelningar av Sociala meddelanden, som upptagas av regelbundet fortlöpande statistiska uppgifter, varigenom dessa meddelanden alltså i rätt stor utsträckning användas för- publicering av socialstyrelsens ordinarie statistik eller för preliminära uppgifter rörande densamma, hava sakkunniga visserligen underkastat dem granskning, men hava icke funnit skäl föreligga till någon erinran eller några förslag utöver vad socialstyrelsen själv framfört i sin nyss åberopade P. M. Såsom av clet efterföljande framgår, hava sakkunniga tvärt om i vissa fall funnit sig böra ifrågasätta, om icke Sociala meddelanden i ännu större utsträckning än vad nu sker bör kunna användas för definitiv publicering av styrelsens ordinarie statistik. Kollektivavtal i Sverige

ji

°~

Såsom förut anförts är berättelsen om kollektivavtal årlig. Hittills föreårgångarna 1908—1920, och ingår berättelsen fr. o. m. årg. 1911 i serien o

o

<

<->

Sveriges officiella statistik. De senaste årsberättelserna ha i regel kunnat publiceras först något mer än ett år efter redogörelseårets slut. Omfattning Beträffande publikationens inuehåll och storlek må hänvisas till utdraget ur och innehåll, socialstyrelsens P. M. Upplagan utgör numera 900 exemplar, och tryckningskostnaden har för de senaste årgångarna uppgått till i runt tal 2,000 kr. Kritik och förslag.

Med hänsyn till berättelsens koncentrerade innehåll och ringa omfång samt . P . M. framförda synpunkterna' hava sakkunniga, efter de sociaistyrelsens granskning av årgången 1918, funnit sig för sin del icke böra påyrka några avsevärdare inskränkningar eller förändringar vare sig med hänsyn till innehåll, uppställning eller sättet för publiceringen. Att den årliga publiceringen här

155 icke utan skada kau ersättas av en med flera års mellanrum utkommande redogörelse synes uppenbart. Med avseende å den av socialstyrelsen förebådade, mera utförliga undersökningen av samtliga gällande kollektivavtal vilja sakkunniga allenast uttala, att en dylik undersökning, som icke sedan år 1907 blivit i vårt land utförd, synes hava ett påtagligt intresse. x) Rörande arbetsinställelser hava statistiska redogörelser utarbetats sedan Arbetsinstäilelser 1 1 9 0 3 . Årliga berättelser hava utgivits sedan 1908 och inså i likhet med berättelsen om kollektivavtalen fr. o. m. 1911 i serien Sveriges officiella statistik. E n särskild redogörelse för storstrejken och lockouterna 1909 har ävenledes (i tre delar) utgivits. Under senare tid har årsberättelsen vanligen kunnat utgivas först något mera än ett år efter redogörelseårets slut, och är sålunda årg. 1919 för närvarande den sist utkomna. Även rörande berättelsen om arbetsinställelserna må i avseende på innehåll och Omfattning omfattning samt upplaga hänvisas till socialstyrelsens P. M. Primärmaterialet har och innehåll, i huvudsak erhållits genom till resp. parter utsända frågeformulär. Tryckningskostnaden var för 1919 års berättelse kr. 2,885 och för 1920 års berättelse kr. 2,670. Vid granskningen av de senaste årsberättelserna hava sakkunniga icke funnit skäl till anmärkning på uppställningen och publikationssättet, vad beträffar själva den statistiska redogörelsen. Visserligen förefaller här texten (20 sid.) vara något väl vidlyftig i förhållande till tabellbilagan (7 sid.), men framställningen är i det hela så koncentrerad, att någon befogad anmärkning icke synes kunna göras mot dess omfång. Emellertid hava sakkunniga särskilt fäst sig vid, att såsom bilaga till den statistiska berättelsen intagits en i tabellform uppställd individuallista över samtliga under redogörelseåret påbörjade konflikter, vilken lista, trots det att den från och med berättelsen för år 1919 något sammandragits och i övrigt avsevärt minskats genom bättre tillvaratagande av utrymmet, dock upptager mer än hälften av hela publikationens sidantal nämnda år. Anmärkas bör ock, att konflikterna under år 1919 varit vida färre än under de två föregående åren. Gent emot dylika individualförteckningars intagande i de statistiska publikationerna hava sakkunniga redan uttalat sig i betänkandets allmänna del. De argument för densammas bibehållande i detta fall, som av socialstyrelsen i dess P. M. framläggas, kunna sakkunniga icke helt godkänna. Att listan i fråga kan hava stort värde som historiskt forskningsmaterial och aktuellt studieobjekt må vara sant, men det vill synas som om densamma i dessa hänseenden kunde komma till användning nära nog lika bra även utan att tryckas. Såsom studieobjekt torde listan, l ) En dylik undersökning, avseende årsskiftet 1920/21, är nu fullbordad och utkommen av trycket.

Kritik och fölsla &-

156 efter den ganska ingående statistiska bearbetning av dess uppgifter, som socialstyrelsen i den egentliga berättelsen framlägger, troligen icke mycket komma till användning, utom möjligen vid de statistiska seminarieövningarna vid universiteten. Vad angår betydelsen av att allmänheten och speciellt de intresserade parterna själva kunna kontrollera riktigheten i varje enskilt fall av de uppgifter, som ligga till grund för de i den egentliga redogörelsen ingående siffersammanställningarna, må framhållas, att betydelsen därav i föreliggande fall knappast kan anses vara större än beträffande statistiska redogörelser i allmänhet. Av vida större vikt för frågan om denna listas utgivande av trycket — i samband med den statistiska berättelsen eller fristående — torde det vara, huruvida verkligen från arbetsgivare- och arbetarehåll något påtagligt intresse föreligger att varje år äga tillgång till en dylik förteckning. Det torde emellertid kunna dragas i tvivelsmål, om listan, som då berättelsen utkommer är mer än årsgammal, har tillräcklig aktualitet, åtminstone under nuvarande i hög grad föränderliga förhållanden. Härtill kommer ytterligare, att de uppgifter om de enskilda konflikterna, som i listan meddelas, just i de avseenden, som måste anses hava särskilt intresse för arbetare och arbetsgivare, nämligen med avseende på tvistepunkten och konfliktens resultat, äro helt summariska. Rörande tvistepunkten meddelas sålunda i allmänhet blott, huruvida den gällt löneförhöjning, kollektivavtal, tolkningsfrågor eller dylikt, men vanligen icke huru stor löneförhöjning eller vilka bestämmelser i kollektivavtalet eller vilka tolkningsfrågor m. m., som utgjort föremål för tvist. Beträffande konflikternas resultat åter angives, då som vanligast är kompromiss ingåtts, överhuvud icke vilka bestämmelser, lönesatser m. m., som slutligen kommit till stånd. Sakkunniga anse därför icke sannolikt, att något tillräckligt och mot de betydande därmed förknippade kostnaderna svarande behov av listans offentliggörande i nuvarande form förefinnes. Däremot torde kunna övervägas, huruvida det icke vore skäl att i notisform i Sociala meddelanden införa lämpliga uppgifter rörande mera betydande eller principiellt viktiga konflikter och deras lösning, alltefter som de uppkomma och avslutas. Något förslag i den riktningen torde emellertid icke ankomma på sakkunniga att framlägga. Sakkunnigas Med avseende på den av socialstyrelsen utgivna årsberättelsen om arbetsforslag. inställelser få sakkunniga alltså föreslå att den som särskild bilaga intagna förteckningen över arbetsinställelser, som under året påbörjats, utgår ur berättelsen. ArbetartniBörande statistiken över arbetariillgång, arbetstid och arbetslön inom Sveriges tid "<***" jordbruk, vilken av socialstyrelsen offentliggöres dels i en fr. o. m. 1911 ut-

?ån

157 kommande, i Sveriges officiella statistik ingående årsberättelse, dels med preli- arbetslön iinom Sveriminära uppgifter i Sociala meddelanden, må, i avseende på omfattning, inne- ges Jordbruk. håll, utgivningstid, primärmaterialets beskaffenhet o. s. v., hänvisas till socialsty relsens P . M. Upplagan utgör numera omkring 1,000 exemplar, men har t. o. m. årg. 1917 jämlikt kungl. brevet den 12 december 1 9 1 3 utgjort 4,000 exemplar. Tryckningskostnaden var för årg. 1919 kr. 2,320 och för årg. 1920 kr. 2,100. Efter granskning av berättelsens årgångar 1918 och 1919 samt med hänsyn till de av socialstyrelsen lämnade upplysningarna hava sakkunniga funnit sig böra lämna densamma utan anmärkning eller förslag till inskränkningar. Enär statistiken rörande olycksfall i arbete år 1918 övertagits av riks- olycksfall i försäkringsanstalten, må här endast erinras om, att årsberättelser rörande sagda arbete, statistik utkommit sedan 190(5, och att de fr. o. m. 1910 ingått i Sveriges officiella statistik. Tryckningskostnaden för årsberättelsen 1917, som år 1921 utgavs i 800 exemplar, var 2,130 kr. I övrigt må hänvisas till socialstyrelsens P. M. I anledning av olycksfallsstatistikens överflyttande till riksförsäkringsanstalten, vilken dock icke ännu hunnit utgiva någon årsberättelse däröver 1 ) eller kunnat giva sakkunniga del av planen för den blivande statistiken, vilja sakkunniga inskränka sig till den allmänna anmärkningen mot den hittillsvarande olycksfallsstatistiken, att densamma varit vid publicerandet otillbörligt försenad (senaste årgångar hava utkommit mer än tre år efter redogörelseårets slut), och att, vad innehållet beträffar, tabellerna synas vara alltför vidlyftiga i betraktande av den tämligen utförliga textbehandlingen. Sakkunniga återkomma vidare under riksförsäkringsanstalten till härmed sammanhängande spörsmål. Utom de i socialstyrelsens P . M. meddelade uppgifterna, till vilka hän- Byggnadsvisas, må anföras, att berättelsen om byggnadsverksamheten, vilken numera ingår i verksamSveriges officiella statistik och från och med 1914 omfattar två- ä treårsperioder, ^tTdss^in- * utgivits i 1,500 exemplar, och att sista berättelsen (utgiven 1921 och avseMilen, ende åren 1918 — 1 9 2 0 ) dragit en tryckningskostnad av 1,685 kr. Denna statistik har, särskilt under kristiden, varit av stor betydelse, men anmärkas må, att även dessa berättelser utkomma jämförelsevis sent, samt att specinceringen synes något väl utförlig. Ifrågasättas kan, om ej en specificering på endast större samhällen och med klumpsiffror för de smärre samhällena vore möjlig. Emellertid synes det sakkunniga som om berättelsen skulle kunna helt upphöra, därest en lämplig utvidgning av de i Sociala meddelanden offentx

) Se not sid. 184.

Kritik och f°rsla9-

158 liggjorda u p p g i f t e r n a företoges. H ä r i g e n o m skulle dels ett s n a b b a r e p u b l i c e r i n g s sätt, vilket i förevarande ä m n e s y n e s vara av s t ö r s t a i n t r e s s e och vikt, d e l s ock en efter förefintliga b e h o v m e r a s m i d i g t a v p a s s a d statistik k u n n a e r h å l l a s . S a k k u n n i g a finna sig s å l e d e s b ö r a föreslå att den i Sveriges officiella s t a t i s t i k i n g å e n d e t v å å r s b e r ä t t e l s e n över byggn a d s v e r k s a m h e t e n i r i k e t s s t a d s s a m h ä l l e n m å t t e u p p h ö r a m o t att h i t t i l l s v a r a n d e uppgifter om d e n n a b y g g n a d s v e r k s a m h e t i Sociala m e d d e l a n d e n lämpligt u t v i d g a s . Slutligen m å u p p m ä r k s a m m a s , a t t b y g g n a d s s t y r e l s e n gjort f r a m s t ä l l n i n g o m a t t få u t a r b e t a en b y g g n a d s s t a t i s t i k , s a m t a t t b y g g n a d s s t a t i s t i s k a u p p g i f t e r från s t ä d e r n a också p l ä g a m e d d e l a s i S v e n s k a s t a d s f ö r b u n d e t s tidskrift. I a n l e d n i n g h ä r a v t o r d e det vara att förvänta, a t t en u t r e d n i n g k o m m e r till s t å n d beträffande l ä m p l i g a s t e och u r k o s t n a d s s y n p u n k t billigaste s ä t t e t att vinna en för våra förhållanden a n p a s s a d aktuell s t a t i s t i k över den särskilt u n d e r s e n a r e å r e n delvis s t a g n e r a d e och vanskliga b y g g n a d s v e r k s a m h e t e n i r i k e t s s t a d s s a m h ä l l e n . Kooperativ Sverige.

Även beträffande o m f a t t n i n g e n och i n n e h å l l e t m. m. av b e r ä t t e l s e n över ^ e n kooperativa verksamheten m å h ä n v i s a s till s o c i a l s t y r e l s e n s P . M. Berättelsen för p e r i o d e n 1 9 1 7 — 1 9 1 9 , som n u u t k o m m i t , d r o g i t r y c k n i n g s k o s t n a d kr. 5 , 7 0 0 för en u p p l a g a av 1 , 8 0 0 e x e m p l a r .

Sakkunnigas V a d a n g å r s o c i a l s t y r e l s e n s förevarande b e r ä t t e l s e s y n e s tillräckligt a t t i r a t » 9h u v u d s a k e n d a s t t e x t f r a m s t ä l l n i n g e n b i b e h å l l e s . Tabellbilagan, som h u v u d s a k ligen u t g ö r e s av en tabellarisk f ö r t e c k n i n g över samtliga till k o o p e r a t i v a förb u n d e t a n s l u t n a k o n s u m t i o n s f ö r e n i n g a r , m e d uppgifter om f ö r e n i n g a r n a s medl e m s a n t a l , tillgångar, s k u l d e r m. fl. e k o n o m i s k a uppgifter, s y n e s l ä m p l i g e n k u n n a , om så finnes behövligt, offentliggöras av k o o p e r a t i v a f ö r b u n d e t och p å dess bekostnad. S a k k u n n i g a föreslå alltså att den n y s s a n t y d d a o m l ä g g n i n g e n och i n s k r ä n k n i n g e n av förevarande p u b l i k a t i o n m å t t e k o m m a till s t å n d . statens förD e å r s r e d o g ö r e l s e r för statens förlikningsmäns verksamhet, som, tillika ^ e r S a n S e t 8 m e d e n översikt för åren 1 9 0 7 — 1 9 1 4 , u t g i v i t s a l l t s e d a n 1 9 0 7 , i n g å icke i n å g o n av de officiella s t a t i s t i s k a s e r i e v e r k e n och äro icke heller av m e r a utp r ä g l a d s t a t i s t i s k art. Omfattning Årsberättelsernas innehåll utgöres huvudsakligen av de sju redogörelser, som föroch innehall, likningsmännen var för sig avgivit rörande årets förhandlingar för medling i arbetstvister. I dessa berättelser lämnas en ingående redogörelse för var och en av de tvister, vari förlikningsmannen erbjudit medling, samt för de förslag till avtal, som av parterna och förlikningsmannen uppgjorts m. m. I den senaste årsberättelsen

159 (för 1920) upptogo förlikningsmännens redogörelser tillsammans c:a 100 sidor. Utom dessa redogörelser innehålla berättelserna en kortare sammanfattning och statistisk översikt samt en resumé på franska (tillsammans 8 sidor). Några tabellbilagor förekomma icke. Tryckningskostnaden för 1920 års berättelse var 2,390 kronor och upplagan var 600 exemplar. Anledningen till att sakkunniga till granskning upptagit jämväl årsberättelsen om förlikningsmannens verksamhet, ehuru denna icke ingår i de officiella statistiska serierna, har varit, att densamma redigeras och utgives av socialstyrelsens byrå för allmän socialstatistik samt att den utgör en integrerande del av den redogörelse för förhållandena på det sociala området, var^v de i Sveriges officiella statistik intagna, egentliga socialstatistiska publikationerna bilda huvudparten. Yid granskningen hava sakkunniga stannat i starkt tvivelsmål om gagnet av ett offentliggörande år för år av förlikningsmännens berättelser. Enligt gällande lag om medling i arbetstvister skola visserligen förlikningsmännen årligen till socialstyrelsen insända berättelse om sin verksamhet, vilka berättelser genom socialstyrelsens försorg skola befordras till trycket. Men ifrågasättas kan, om ej berörda lagbestämmelser böra ändras, åtminstone i vad avser föreskrifterna om berättelsernas publicering. Gagnet av tryckningen torde huvudsakligen bestå däri, att de olika förlikningsmännen sättas i tillfälle att taga kännedom om varandras arbete _ och tillgodogöra sig förekommande uppslag och gjorda rön. Detta syfte borde emellertid med vida mindre kostnad, kunna ernås på annat sätt, t. ex. genom berättelsernas utsändande på cirkulation bland förlikningsmännen eller deras mångfaldigande genom maskinkopiering i det fåtal exemplar, som kan behövas. Den av socialstyrelsen ur berättelserna sammanställda statistiken kunde därvid lämpligen överföras till berättelsen om arbetsinställelser. Anmärkas må också, att en viktig verksamhet på förlikningsförfarandets område numera utövas genom av Kungl. Maj:t för viss eller vissa tvister tillsatta särskilda förlikningsmän och genom i enahanda ordning tillkomna förlikningskommissioner. Åberopade lagbestämmelser torde icke inrymma skyldighet för dessa särskilda förlikningsmän eller kommissioner att avgiva berättelser eller stadga att dylika berättelser skola befordras till trycket. Uppgifter om nu berörda förlikningsorgans verksamhet äro, såsom i regel berörande de största och viktigaste konflikterna, av mera intresse än de ordinarie förlikningsmännens berättelser. Periodvis bearbetade redogörelser för hela den verksamhet, som utövas på grund av lagen om medling i arbetstvister torde vara att förorda, men lärer frågan härom icke falla inom sakkunnigas befogenhet. Yissa uppgifter angående förlikningsmännens verksamhet kunde tilläventyrs också lämpligen publiceras i Sociala meddelanden och andra ingå såsom en avdelning i socialstyrelsens årliga förvaltningsberättelse.

Kritik o lorslf >g

160 Sammanfattning av Sak

S

f^aT

S a k k u n n i g a föreslå i följd h ä r a v a l l e n a s t i arbetstvister måtte l a g e n o m medling

aU

att

föreskriften om a t t f ö r l i k n i n g s m ä n n e n s b e r ä t t e l s e r skola b e f o r d r a s till t r y c k e t u t g å r och a t t som följd härav en p u b l i c e r i n g av d e s s a b e r ä t t e l s e r icke v i d a r e m å äga

Yrkesinspektionens v e r k - å r samhet.

undergå sådan ändring

rum.

B e r ä t t e l s e om y r k e s i n s p e k t i o n e n s v e r k s a m h e t h a r u t k o m m i t ä n d a s e d a n I%QQ—1394 u t g i v e n av c i v i l d e p a r t e m e n t e t ) , m e n b l e v vid 1 8 9 Q (för a r e u

l socialstyrelseus

inrättande

icke, s å s o m de flesta a n d r a av s o c i a l s t y r e l s e n s å r s -

b e r ä t t e l s e r , i n t a g e n i Sveriges officiella

statistik.

Omfattning Berättelsen, av vilken nu årgången 1919 föreligger, är till ej ringa del av och innehåll, statistisk natur. Sålunda finnes en tabellbilaga omfattande ett tjugotal sidor och innehållande uppgifter om antalet inspekterade arbetsställen och avdelningar därav samt däri använd drivkraft och sysselsatta arbetare, med specificermg efter arten av yrkesrörelse m. m., samt vidare diverse uppgifter rörande yrkesinspektionens verksamhet, till åtal anmälda förseelser, läkarbesiktigade minderårigas antal och fördelning på distrikt och län samt på yrkesgrupper och åldersklasser. Berättelsens text omfattar c:a 100 sidor med redogörelse dels för yrkesinspektionens verksamhet i dess olika delar, dels för skyddslagstiftningens tillämpning 1 allmänhet och for åto-ärder till skydd mot olycksfall och ohälsa i arbetet, varvid framställningen illustreras med ett flertal planscher och diagram. Redogörelsen är delvis av teknisk art och åtföljes vanligen av bilagor innehållande tekniska eller vetenskapliga utredningar. Senaste årsberättelsen (1920) utkom i 1,450 exemplar och kostade 1 tryckning 3,945 kronor. Föregående årgång kostade i tryckning 5,990 kronor. Kritik och förslag.

B e r ä t t e l s e n om y r k e s i n s p e k t i o n e n s v e r k s a m h e t h a r u p p t a g i t s till g r a n s k n i n g h u v u d s a k l i g e n m e d h ä n s y n till d ä r i f ö r e k o m m a n d e s t a t i s t i k (tabellbilagan), och m å d e t h ä r u t i n n a n först a n m ä r k a s p å d e t ej o b e t y d l i g a slöseri m e d u t r y m m e t , s o m d ä r äger r u m . G e n o m s a m m a n t r ä n g n i n g av t a b e l l e r n a och g e n o m u t n y t t j a n d e av h e l t eller delvis b l a n k a s i d o r b ö r en a v s e v ä r d b e s p a r i n g vid p u b l i c e r i n g e n kunna vinnas. Beträffande möjliga i n s k r ä n k n i n g a r i y r k e s i n s p e k t i o n e n s b e r ä t t e l s e h a v a s a k k u n n i g a haft flera olika förslag u n d e r ö v e r v ä g a n d e . S a k k u n n i g a h a slutligen s t a n n a t vid den u p p f a t t n i n g , a t t d e s t a t i s t i s k a uppgifterna, i vad d e äro av m e r a a l l m ä n t i n t r e s s e , l ä m p l i g e n b ö r a överföras till Sociala m e d d e l a n d e n , som r e d a n i n n e h å l l e r s t a t i s t i s k a u p p g i f t e r om y r k e s i n s p e k t i o n e n s v e r k s a m h e t u n d e r varje k v a r t a l s a m t m å n a d s r a p p o r t e r a n g å e n d e svårare olycksfall i a r b e t e , och a t t de delar, s o m r ö r a y r k e s i n s p e k t i o n e n s ä m b e t s v e r k s a m h e t , m e n som icke ä r o av s t a t i s t i s k n a t u r , k u n n a i s a m m a n f a t t n i n g ingå s å s o m en a v d e l n i n g i s o c i a l s t y r e l s e n s årliga f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e . B e r ä t t e l s e n s övriga delar, främst d e s k y d d s t e k n i s k a a v h a n d l i n g a r n a , vilka s å s o m bilagor i n t a g i t s i b e r ä t t e l s e n , samt

161 den mera allmänna redogörelsen för skyddslagstiftningens tillämpning och för åtgärder för skydd mot olycksfall och ohälsa i arbetet, hava sakkunniga tänkt sig kunna inrymmas i vissa tidskrifter. Bland tidskrifter, som redan i någon mån använts av yrkesinspektionen eller dess tjänstemän eller som kunna tänkas ifrågakomma för ett snabbt publicerande av aktuella utredningar och redogörelser, må nämnas Teknisk tidskrift, Arbetarskyddet och Verkstäderna. Om den erforderliga redogörelsen för yrkesinspektionens verksamhet samt den statistik, som behöver offentliggöras, finna plats i socialstyrelsens allmänna förvaltningsberättelse samt i Sociala meddelanden, bör yrkesinspektionens årsberättelse i sin nuvarande form kunna upphöra. En särskild anordning för officiell upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område lärer emellertid vara påkallad. Kan en sådan icke helt anordnas med användande av nyssberörda tidskrifter torde — som för övrigt redan skett — utgivande av en serie broschyrer med anvisningar angående skydd mot yrkesfara vid diverse arbeten böra tillgripas. Sakkunniga hava också från yrkesinspektionen erhållit en promemoria med förslag till vissa utvidgningar i avseende på publiceringen av dylika broschyrer och skyddstekniska utredningar. Då denna fråga får anses huvudsakligen falla utom sakkunnigas egentliga uppdrag, kunna sakkunniga emellertid icke taga ställning därtill, utan vilja för sin del endast uttala, att frågan om upplysningsväsendet på arbetarskyddets område synes böra upptagas i sin helhet och göras till föremål för utredning i särskild ordning. Sakkunniga föreslå, att yrkesinspektionens berättelse i sin nuvarande form upphör att utgivas, Sammanatt statistiska uppgifter rörande yrkesinspektionens verksamhet, i vad de äro faltnin9 av av mera allmänt intresse, intagas i Sociala meddelanden, men i övrigt, jämte S förslag™ de administrativa uppgifterna och meddelandena, överföras till socialstyrelsens förvaltningsberättelse, * samt att åt socialstyrelsen som yrkesinspektionens chefsmyndighet uppdrages att verkställa utredning och upprätta enhetlig plan för ordnande av upplysningsväsendet på arbetarskyddets område att underställas Kungl. Maj:ts prövning. Såsom i inledningen framhållits föreligga berättelser rörande sjukkassornas Registrerade verksamhet så långt tillbaka som från 1892. I serien Sveriges officiella statistik s J u k k a s s o r ingå de sedan 1 9 1 1 . Publiceringen sker numera treårsvis och den senast utkomna berättelsen avser åren 1 9 1 6 — 1 9 1 8 . Årgången 1 9 1 3 — 1 9 1 5 utkom först 1920, men årgången 1916 — 1918 kunde utgivas i början av år 1 9 2 1 . 1639 20

162 Omfattning Den sist utgivna sjukkasseberättelsen (1916—1918) uppvisar i förhållande till och innehåll, den närmast föregående en avsevärd utökning av sidantalet. Sålunda utgjorde årg. 1916—1918 286 sidor, men årg. 1913—1915 endast 176 sidor. I båda berättelserna utgör texten mellan 40 och 50 sidor, vadan ökningen helt kommer på tabellbilagan (245 sidor mot 120 sidor). Upplagan har utgjort 800 exemplar och tryckningskostnaden var för årg. 1913—1915 kr. 7,900, för årg. 1916—1918 kr. 12,955. Innehållet i de två senaste treårsberättelserna är, vad de behandlade ämnena beträffar i stort sett detsamma. Texten utgöres av trenne kapitel med rubrikerna 1) Registrerade sjukkassor och deras medlemmar; 2) De registrerade sjukkassornas ekonomiska förhållanden; 3) Sjukdoms- och barnbördsfallens frekvens och varaktighet. Understödens storlek. Tabellbilagan åter innehåller i båda berättelserna 4 tabeller. Därav utgöras tab. 1—3 av sammandrag länsvis av de registrerade sjukkassornas medlemsantal, sjukdoms- och dödsfallsfrekvens samt inkomster, utgifter, tillgångar ock skulder. Dessa tabeller, som till uppställningen äro identiskt lika, omfatta var sitt av de tre i redogörelseperioden ingående åren. I tab. 4 gives slutligen en nominativ förteckning å samtliga registrerade sjukkassor med uppgifter för varje kassa om medlemsantal, sjukdoms- och dödsfallsfrekvens samt inkomster, utgifter, tillgångar och skulder, varvid specificeringen är ungefärligen densamma, som i de föregående länstabellerna. De nominativa uppgifterna avse emellertid endast det sista året i treårsperioden. Anledningen till att tabellerna för åren 1916—1918 omfatta dubbelt så många sidor som tabellerna för åren 1913—1915 ligger däri, att specificeringen såväl av medlemmarna, sjukdomsfallen och dödsfallen som ock av de ekonomiska uppgifterna så utökats, att varje huvudtabell måst uppdelas i två undertabeller (betecknade med a) och b)). Kritik och förslag.

D e n s e n a s t e s j u k k a s s e b e r ä t t e l s e n i n n e h å l l e r , s å s o m ovan anförts, betydligt specificerade t a b e l l e r än den n ä r m a s t föregående. D e viktigaste n y h e t e r n a ä r o , a t t särskilda uppgifter l ä m n a s för u n d e r året i n t a g n a och u n d e r året avg å n g n a m e d l e m m a r , för m e d l e m m a r , som äro delaktiga i flera sjukkassor och för moclerskapsförsäkrade, sjuklrjälpsförsäkrade och begravningshjälpsförsäkrade, för b a r n s b ö r d s f a l l m. m. . Y a d d e e k o n o m i s k a u p p g i f t e r n a beträffa, hava jämväl vissa ä n d r i n g a r vidt a g i t s i d e n sista b e r ä t t e l s e n . S å l u n d a h a r å i n k o m s t s i d a n b i d r a g e n från stat och k o m m u n å t s k i l t s , varjämte en särskild k o l u m n för a r b e t s g i v a r e b i d r a g e n införts och å utgiftssidan h a v a k o s t n a d e r n a för l ä k a r v å r d och för l ä k e m e d e l samt för m o d e r s k a p s h j ä l p m. m. u p p t a g i t s skilda för sig. M e d a v s e e n d e å d e n n a h ö g s t avsevärda u t ö k n i n g av sjukkassestatistiken, m å till en början a n m ä r k a s , att då åt särskilda s a k k u n n i g a r e d a n i februari 1 9 2 0 u p p d r a g i t s a t t u t r e d a frågan om en b e g r ä n s n i n g a v de officiella statist i s k a p u b l i k a t i o n e r n a , a v s e v ä r d a r e u t v i d g n i n g a r av den s t a t i s t i s k a framställn i n g e n b o r t hava tillsvidare a n s t å t t . S a k k u n n i g a h a icke d ä r m e d velat draga i tvivelsmål, att icke ifrågavarande u t v i d g n i n g och den f ö r d j u p n i n g i övrigt av s j u k k a s s e s t a t i s t i k e n , v a r o m d e n s e n a s t e b e r ä t t e l s e n b ä r v i t t n e s b ö r d , i och för sig i n n e b ä r en f ö r b ä t t r i n g .

m e r a

163 Beträffande innehållet av den nuvarande sjukkassestatistiken vilja sakkunniga till en början hänvisa till socialstyrelsens förslag i sin åberopade promemoria, att utförliga uppgifter skola lämnas endast för det sista året i varje redogörelseperiod och att för de mellanliggande åren endast kortfattade summariska uppgifter skola offentliggöras. Socialstyrelsen har i sina hittills utkomna berättelser följt denna princip blott vad beträffar de nominativa uppgifterna, medan däremot länssammandragen äro lika utförliga för alla tre åren i varje period. Det synes emellertid vara möjligt att avsevärt inskränka dessa• länssammandrag för de två första åren. Överhuvud kan det ifrågasättas, om icke länssammandrag för dessa år äro överflödiga och kunna ersättas med rikssiffror, men, även om man anser länsuppgifter behövliga, torde likväl en betydligt mindre utförlig specificering av uppgifterna vara tillräcklig. Sålunda synas uppgifterna om medlemmarna vid årets slut samt om tillgångar och skulder icke behövas, utan kan det anses fullt tillräckligt att lämna uppgifter endast om årets rörelse, d. v. s. om under året intagna och avgångna medlemmar, om antalet sjuk- och dödsfall, sjukdagar o. s. v. samt om inkomster och utgifter. En avsevärd besparing skulle med all säkerhet kunna göras på denna väg. Sakkunniga vilja dessutom framhålla, att, med den uppställning tabellerna hittills haft, länssammandraget för det sista året i perioden är helt och hållet överflödigt. Länssummorna — även särskilda summor för städer och landsbygd — kunna, utan att någon utökning av densammas sidantal synes behöva bliva följden, införas i den nominativa förteckningen. Det förefaller vidare, som om ytterligare och högst avsevärda inskränkningar i sjukkasseberättelsen kunna vara möjliga. Först och främst må det anses tvivelaktigt, huruvida så utförliga ekonomiska uppgifter, som innehållas i de nuvarande tabellerna, behöva offentliggöras. Men även vad angår de nominativa uppgifterna i övrigt synes det tvivelaktigt, huruvida publicering av dessa bör ske. Att man inom socialstyrelsen noga följer förhållandena inom var enskild sjukkassa må vara på sin plats. Men om det förutsattes, att styrelsen upplägger sjukkassestatistiken med all den utförlighet och fullständighet som dess ämbetsverksamhet påkräver, följer därav icke, att denna statistik i samma vidlyftighet bör utgivas av trycket i Sveriges officiella statistik. Anser man de nominativa uppgifterna om sjukkassorna erforderliga, torde det dessutom vara nödigt att berättelsens upplaga väsentligen ökas — sannolikt till ett par tusen exemplar — enär den eljest icke kan göras tillgänglig för de däri upptagna sjukkassorna, vilka väl äro de, som, utom socialstyrelsen, närmast hava intresse av dessa uppgifter. En sådan åtgärd skulle emellertid icke oväsentligt höja kostnaderna för sjukkassestatistikens publicerande och kan därför icke av sakkunniga förordas.

164 Sjukkassestatistiken bör icke få tillåtas svälla så starkt som skett även av den anledningen, att socialstyrelsen också är tillsynsmyndighet för andra understödsföreningar än sjukkassor — huvudsakligen begravningskassor o. dyl. — och att en statistik över dessa även är att förvänta. Det gäller då att tillse, att hithörande statistik icke lägges alltför brett och att möjligheten att publicera statistiken över det frivilliga sjukkasseväsendet och övriga understödsföreningar i ett sammanhang icke försvåras. I och med det att en obligatorisk sjukförsäkring i huvudsaklig överensstämmelse med härutinnan uppgjorda förslag kommer till stånd, föreligger-givetvis behov av en fullständig omläggning- av sjukkassestatistiken. En starkt koncentrerad men tillräckligt upplysande statistik över hela sjukkasseväsendet skulle tilläventyrs försvåras genom att statistiken över det frivilliga sjukkasseväsendet alltjämt lägges efter de linjer, som följts i den sista berättelsen. SammanfattSakkunniga få under hänvisning till vad ovan anförts, beträffande sjulcning av sak- iiassestatistihen således föreslå: k l S f™ slag . att tab. 4 utgår ur den sedvanliga treårsredogörelsen, att tab. 1 och 2 sammandragas till att meddela endast summariska uppgifter om årets rörelse, samt att uppmärksamheten starkt inriktas på att jämväl i övrigt vinna de begränsningar och inskränkningar i förevarande statistik, som kunna vara möjliga. Under förutsättning att tab. 1 och 2 genom sammandragningen nedbringas till hälften av nuvarande omfång skulle genom de föreslagna inskränkningarna tillsammans ungefär 205 sidor eller c:a två tredjedelar av senast utkomna berättelses sidantal kunna inbesparas. Socialstyrelsens i Sveriges officiella statistik ingående publikationer giva Socialstyreisens v i s s e r l i g e n en bild av styrelsens ämbetsförvaltning och verksamhet, men i likS u e S e 6 " het med vad fallet är beträffande de två övriga större statistiska ämbetsverken, statistiska centralbyrån och kommerskollegium, äro de statistiska publikationerna i allmänhet icke ämbetsberättelser i samma mening som de förvaltande verkens berättelser. På grund av gällande instruktionsföreskrift avgiver emellertid socialstyrelsen, i likhet med de två andra statistiska ämbetsverken, årligen till Kungl. Maj:t en särskild ämbetsberättelse. Denna berättelse är förhållandevis kortfattad. I motsats till de två andra statistiska verken, vilkas motsvarande ämbetsberättelser allenast avgivas i maskinskrivna exemplar, befordrar socialstyrelsen sin förvaltningsberättelse varje år till trycket. Sakkunniga vilja framhålla den påfallande olikhet, som härutinnan råder emellan de tre statistiska ämbetsverken . Vad statistiska centralbyrån beträffar, torde tryckande av dess ämbetsberättelse icke hava ifrågasatts. Inför allman-

165 heten blir centralbyråns verksamhet också tillräckligt uppenbarad genom de statistiska publikationer, som byrån utger. Så är väl icke i alldeles samma grad fallet med socialstyrelsen, men än mindre med kommerskollegium. Utgivandet av socialstyrelsens särskilda förvaltningsberättelse är såtillvida av intresse, som här i viss mån ett förfaringssätt redan äger rum, sådant sakkunniga tänkt sig i allmänhet böra bliva följden av den åtskillnad mellan statistik och ämbetsberättelse, som sakkunniga föreslagit i fråga om andra ämbetsverk. Ifrågavarande förslag innebär emellertid att ämbetsberättelserna från de olika verken skola ingivas i manuskript till vederbörande departement för att sedan i mer eller mindre sammanträngd form offentliggöras departementsvis. Under erinran tillika, att sakkunniga här ovan föreslagit att de delar av yrkesinspektionens berättelse,' som utgöra redogörelser för yrkesinspektionens ämbetsförvaltning ävensom vissa delar av förlikningsmännens berättelse böra överflyttas till nu ifrågavarande ämbetsberättelse, få sakkunniga därför hemställa att socialstyrelsens ämbetsberättelse utan föregående tryckning inges till vederbö/ande departementschef.

B. Förvaltande verk. 4.

Fångvårdsstyrelsen.

Enligt gällande instruktion för fångvårdsstyrelsen skall styrelsen före slutet av varje år till Kungl. Maj:t avgivna berättelse rörande fångvården under näst föregående år. Ifrågavarande berättelse, som dock hinner av trycket utgivas först under första kvartalet efter tiden för avgivandet, ingår i serien Sveriges officiella statistik under titeln Fångvården. Såsom förut anförts, är denna berättelse en av våra äldsta serieberättelser, i Omfattning det att den ända sedan år 1859 ingått i serieverket Bidrag till Sveriges officiella och innehåll statistik, varifrån den från och med årgången 1911 överförts till den nya serien Sveriges .officiella statistik. De senaste årgångarna hava i regel omfattat ett 150-tal sidor och utgivits i omkring 900 exempelar. Tryckningskostnaden för 1918 års berättelse var 4,877 kronor. Primärmaterialet utgöres av från fängelserna avgivna uppgifter, och berättelsen utarbetas »efter av styrelsens byråchefer var för sin byrå uppgjorda förslag och efter den fördelning, som bestämmes», med biträde av styrelsens tvenne sekreterare samt dess kassör och bokhållare, varförutom under senaste åren för upprättande och utskrivning av statistiska tabeller anlitats extra biträden. Då det statistiska arbetet inom stj^relsen sålunda till väsentligaste delen utföres av för det egentliga förvaltningsarbetet anställda tjänstemän, har styrelsen icke ansett sig kunna angiva totala kostnaden för detta arbete, men upplyst, att de för statistiken anlitade extra biträdena på sista tiden årligen uppburit omkring 500 kronor.

166 Berättelsens uppställning har icke på länge undergått någon väsentligare förändring. På det hela taget framträder den ännu i samma gestalt som de äldre berättelserna från och med redogörelsen för år 1876. Den av sakkunniga till granskning upptagna sista årsberättelsen (för år 1918) omfattar 158 sidor, varav 76 sidor utgöra textberättelsen och 82 sidor upptagas av tabellbilagor. C:a 35 sidor i textberättelsen utgöres emellertid ävenledes av tabeller, vilka inlagts här och var i texten, som dessutom innehåller en mängd med petitstil tryckta smärre oinramade tabellariska sammanställningar och förteckningar. I särskilda avdelningar redogöres i texten för: I Fångantalet; II Ordningen och disciplinen samt fångpersonalens sysselsättning; III Religions-och skolundervisningen; IV Verksamheten för frivilliga fångars understödjande; V Hälsovården samt VI Fångvårdens inkomster och utgifter. Till väsentlig del torde innehållet vara att hänföra till ämbetsberättelsernas kategori. , Tabellbilagan upptager i 27 större och mindre tabeller statistiska sammanställningar från olika synpunkter av 1) häktade, straffarbetsfångar, fängelsefångar, tvångsarbetsfångar m. m. dels vid årets början befintliga, dels under året nytillkomna och avgångna och dels vid årets slut kvarvarande (13 tabeller); 2) de nytillkomna fångarnas födelseorter, dels i absoluta tal, dels i jämförelse med folkmängden (2 tabeller); 3) fångarnas yrken och sysselsättning före ankomsten till fängelset (1 tabell); 4) de brott och förseelser för vilka fångarna blivit dömda (3 tabeller); 5) fångarnas ålder (1 tabell); 6) arbetsrapporterna• och arbetsinkomsten (2 tabeller); 7) sjukdomsförhållandena (1 tabell) samt 8) fångvårdens inkomster och utgifter (4 tabeller). I avseende på de under 3, 4 och 5 upptagna data redogöres särskilt för de under året nytillkomna och särskilt för de vid årets skit kvarvarande fångarna. Kritik och Vad först textberättelsen angår, har det synts sakkunniga, att den är förslag. > on öcligt vidlyftig. I överensstämmelse med vad sakkunniga förut anfört rörande textavdelningarnas uppställning kan anmärkning göras på de flera år tillbaka i tiden gående översikterna å sid. 5 — 1 5 och 2 6 — 3 4 samt tabellen sid. 1 6 — 2 3 , som är en individuallista över de villkorligt frigivna med uppgift om brott och straff, fängelse, vari straffet avtjänats, personuppgifter, tillsynsmännens ställning samt de frigivnas uppförande under prövotiden. Denna tabell har tillkommit i anledning av kungl. brevet den 12 april 1907, varigenom det ålagts styrelsen att i sin årsberättelse lämna en sammanfattande redogörelse för den villkorliga frigivningens tillämpning under redogörelseåret. Tabellen är emellertid på intet vis att rubricera som en sammanfattande redogörelse och torde ha bibehållits i sin extensiva form huvudsakligen på grund av att vissa arbetande kommittéer varit intresserade därav. Det har emellertid synts sakkunniga, att om någon kommitté, som direkt är intresserad av dessa detalj uppgifter, ännu fungerar, denna borde kunna erhålla nödig upplysning om den villkorliga frigivningen och dess resultat, utan att en individuallista därför behöver tryckas. Berättelsens avdelning I från och med sid. 35 (Organisation, personalförändringar och dyl.) är en ren ämbetsberättelse och har icke något allmännare intresse utanför fångvårdsstaten. Samma gäller större delen av avdelning I I

167 (Ordningen och disciplinen samt fångpersonalens sysselsättning). Avdelning I I I (Religions- och skolundervisningen) är huvudsakligen byggd på fängelsepredikanternas till styrelsen avgivna årsberättelser och består till det mesta av vidlyftiga citat ur dessa. Fängelsepredikanternas uttalanden äro givetvis av intresse för styrelsen och dess förvaltningspersonal. Emellanåt torde vissa upplysningar och uttalanden i dessa göras, som äro av mera allmänt intresse. Men de hava i varje fall icke sin plats i en statistisk berättelse. Däremot kunde man möjligen tänka sig, att de upplysningar, som av predikanterna inhämtas angående fångarnas motiv för den brottsliga handlingen samt angående omständigheterna vid dennas begående, kunde göras så planmässiga, att därpå något statistiskt sammandrag av värde kunde uppbyggas. Avdelningen IV (Verksamheten för frigivna fångars understödjande) är icke heller av statistisk natur, men har mera allmänt intresse. Om en stor del av avdelning V (Hälsovården), däri en mängd utdrag ur fängelseläkarnas berättelser ingå, gäller detsamma som anfördes om avdelning I I I . Slutligen måste den i avdelning VI (Fångvårdens inkomster och utgifter) meddelade ekonomiska redogörelsen anses tillhöra den rena ämbetsberättelsen. Vad angår tabellbilagans innehåll synes det sakkunniga, som om betydande sammandragningar kunde genomföras. I den mån fångvårdsstyrelsen själv behöver de tabeller, som med specifikation för varje fängelse (tab. 1 — 1 3 ) redovisar de vid årets början och slut kvarvarande samt under året tillkomna, respektive avgångna, fångarna av olika kategorier, böra de naturligtvis uppgöras, men för den tryckta statistiken torde större klumpsiffror vara tillfyllest. Tab. 1 torde måhända i det väsentliga böra bibehållas, dock med en del sammandragningar av rubrikerna i tabellhuvudet. Tab. 2 — 1 3 äro alldeles för spatiöst uppställda, varav ett högst betydligt antal tomma eller så gott som tomma kolumner blivit en följd. Ett mycket avsevärt slöseri med utrymmet kan således här konstateras och måste föranleda ändring. Tab. 12 t. ex., som upptar två hela sidor, kunde, utan att en enda detalj behövde gå förlorad, redovisas i texten på några få rader. Samma gäller tab. 13, och vad de övriga tabellerna beträffar, borde de genom bättre tillvaratagande av utrymmet kunna nedbringas till en bråkdel av det omfång de nu ha. Därtill kommer, att redovisning från varje fängelse här näppeligen behöver tryckas. Särskilt tab. 8 borde kunna ersättas med några summariska uppgifter i texten om bötesbeloppen och förvandlingsstraffens längd och på liknande sätt torde kunna förfaras med flertalet om ej alla tab. 2 — 1 3 . Beträffande tab. 1 4 — 2 0 är det allmänna statistiska intresset mera påtagligt. Tab. 15 hör emellertid ej hemma i bilagan, utan är en typisk texttabell. För övrigt kan ifrågasättas, om den ej grundar sig på väl små tal för att behöva eller böra göras upp för varje år. Rörande tab. 1 6 — 2 0 hava sakkunniga tänkt sig

168 möjligheten att i de årliga berättelserna endast de »nytillkomna» behöva redovisas, medan statistiken rörande de »vid årets slut kvarvarande» kumde utgå ur de tryckta årsberättelserna för att eventuellt något fylligare behandlas i texten och för övrigt av trycket utgivas exempelvis blott vart femte eller tionde år. Därigenom skulle, under samtidigt bättre tillvaratagande av utrymmet, säkerligen mer än hälften av tabellernas omfång kunna inbesparas. Vad slutligen rör tab. 2 4 — 2 6 , i vilka fångvårdens utgifter och inkomster niied stor utförlighet redovisas, gäller om dem samma som om avdelning V I i texten. Dylika tabeller kunna överhuvud icke försvara sin plats i Sveriges officiella statistik, utan tillhöra en ren ämbetsberättelse, för vilken frågan om offentliggörande genom tryck eller på annat sätt får anses vara en sak för sig utan samband med den officiella statistikens allmänna uppgift. Tab. 27 torde kunna ersättas med uppgifter i texten om anmärkningsvärda förhållanden i det ämne, varom tabellen meddelar upplysningar. Det må vidare tilläggas, att sakkunniga ingalunda förbisett, att vissa av de detalj uppgifter, som nu tryckas i text och tabeller, men av sakkunniga ansetts kunna indragas, ävensom cle ämnen som behandlas, men icke kunnat anses hemmahörande i en statistisk berättelse, möjligen kunna vara av avsevärt intresse för de fångvårdsstyrelsen underlydande lokalförvaltningarna och sålunda äro förtjänta av publicering i någon form. Sakkunniga förmena emellertid, att spridning av dylika upplysningar inom verket självt kan ske på betydligt enklare och billigare sätt än genom deras intagande i den i serien Sveriges officiella statistik tryckta berättelsen. Överhuvudtaget synes fångvårdsstyrelsens berättelse vara en av dem, där det klarast framträder, hurusom hänsynen till ett fåtal fackmäns intresse mer än rimligt fått öva inflytande på innehåll och uppställning. Som ett allmänt omdöme om fångvårdsstyrelsens berättelse anse de sakkunniga sig våga uttala, att synnerligen stora inskränkningar däri äro på sin plats. Berättelsens omfång bör kunna utan större olägenhet nedbringas till en tredjedel av det nuvarande, åtminstone beträffande de årliga redogörelserna. Vart femte eller tionde år kunde måhända i stället en något fylligare berättelse utarbetas, upptagande redogörelse för de mera detaljerade resultaten av fångvårdsstatistiken. I den mån styrelsen anser sig behöva den, bör för varje år, oberoende av den tryckta berättelsen, statistik utarbetas i de detaljer, som befinnas vara av betydelse, och i övrigt i manuskript göras tillgänglig för de forskare och andra, som i följd av den tryckta berättelsens större knapphändighet icke därav vinna all önskad upplysning. SammanfattDå fångvårdsstyrelsens i Sveriges officiella statistik ingående årsberättelse saMwiniqas o m fångvården synes böra väsentligen omläggas och inskränkas, föreslå sakförsiag. kunniga

169 att tab. 2 — 1 3 i tabellbilagan helt omläggas med slopande av den nuvarande specificeringen för varje fängelse och överförande till texten av sådant, som ej kan i koncisa tabeller uppställas, och att i tab. 1 6 — 2 0 årligen blott under respektive år nytillkomna fångar redovisas, att fängelsepredikanternas och fängelseläkarnas redogörelser, i den mån de icke kunna statistiskt bearbetas och sammanfattas, utgå ur berättelsen, att översikter och jämförelser av förhållandena och utvecklingen under flera år, jämte i övrigt sådana uppgifter om fångbeståndet m. m., som genom inskränkningarna i årsberättelserna komma att utgå, endast publiceras vart femte eller tionde år i den utsträckning, som är oundgängligen nödvändig, att texten till den statistiska publikationen betydligt förkortas och i allmänhet inskränkes till nödiga förklaringar rörande tabellernas innehåll, jämförelsetal, sammanfattningar och dyl., jämte vad i övrigt är av mera allmänt intresse beträffande fångvården under redovisningsåret, att uppgifterna rörande fångvårdsstyrelsens allmänna verksamhet och förvaltning, angående de ekonomiska förhållandena och driften vid de enskilda fängelserna ni. m. dylikt avskiljes från den statistiska berättelsen och sammanföres till en årlig ämbetsberättelse, som utan föregående tryckning inges till vederbörande departementschef, samt att i denna berättelse intagas eller såsom bilaga därtill åtfölja de sammandrag av fängelsepredikanternas och fängelseläkarnas uttalanden, som synas vara särskilt anmärkningsvärda och belysande, för att, om och i den mån Kungl. Maj:t så finner för varje särskilt år önskvärt, på lämpligt sätt bringas till en större allmänhets kännedom.

5.

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

Under titeln Hälso- och sjukvård vid armén har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse från och med året 1911 i Sveriges officiella statistik under avdelningsrubriken »Hälso- och sjukvård» publicerat en årsberättelse. Materialet till denna berättelse erhålles från sjukvårdsstyrelsen underlydande läkare och veterinärer. Berättelsens omfång var för årgången 1919 96 sidor, varav 29 sidor text och Omfattning 68 sidor tabeller. Årgången 1918 omfattade 144 sidor och årgången 1917 198 sidor, och innehåll vadan alltså en betydande minskning av berättelsen ägt rum. Denna minskning beror så gott som helt och hållet på en sammandragning av berättelsens textavdelning. Upplagan har varit omkring 1,000 exemplar, och tryckningskostnaden för 1919 års berättelse (tryckt 1920) var 3,644 kronor. Tryckningskostnaden för 1918 och 1917 års vida större berättelser var resp. 4,264 och 4,734 kronor. Innehållet av berättelsen för år 1919 är i huvudsak följande. 1639 20

oo

170 Berättelsen omfattar dels arméns hälso- och sjiikvård, dels dess veterinärvård. I enlighet härmed sönderfaller texten i två skilda, men likartat uppställda avdelningar på vardera två kapitel, av vilka det första redogör för sjukvårdsstyrelsens verksamhet å fältläkarbyrån, resp. veterinärbyrån, medan det andra behandlar sjukvården, resp. veterinärvården, inom varje arméfördelning samt redogör för fältläkarkåren, resp. fältveterinärkåren. En förteckning å kungl. kungörelser och förordningar, kungl. brev och ämbetsskrivelser, utfärdade generalorder, rundskrivelser m. m. under året finnes inryckt i kapitlet om hälso- och sjukvården. I tabellbilagan behandlas sjukvården i 20 tabeller, varjämte 5 tabeller ägnas veterinärvården. För varje truppförband och regemente redovisas under en mängd rubriker dels årets sjukvårdsanslag och kostnaden per man och dag, dels^med anförande till jämförelse av antalet tjänstgöringsdagar under året, de under året insjuknade (efter ålder och månadsvis), de vårdade, de avförda, sjukdomarna bland manskapet (161 rubriker), vissa epidemiska sjukdomar (10 st.) månadsvis, revaccination, sjukligheten bland arméns stamhästar, självdöda hästar, avlivade hästar och kasserade hästar. För varje inskrivningsområde redogöres för antalet frikallade, dels 20-åriga, dels överåriga värnpliktiga, fördelade efter kassationsorsaken (19 rubriker), antalet frikallade och till icke vapenföra överförda av de under vartdera av de fyra sista åren inskrivna m. m. För var arméfördelning redogöres för resultaten av läkarbesiktningarna å värnpliktiga med fördelning av de prövade dels i absoluta tal, dels i procent och på en mängd rubriker, för smittosamma könssjukdomars förekomst bland fast anställda och bland värnpliktiga, för dödligheten efter ålder och dödsorsak, m. m. För varje garnisonssjukhus meddelas uppgifter om antalet vårdade sjuka (kvarliggande vid årets början och slut samt intagna och utskrivna), om vårdade sjukdomar (161 rubriker), om operativt behandlade sjukdomsfall med specifikation av sjukdomens namn och operationens art. Dessutom givas några allmänna tablåer över kassationsorsaker, sjukdomar bland hästar m. m. Kritik och Sedan de av sakkunniga vid överläggning med representanter för arméförförsiag. valtningens sjukvårdsstyrelse (juni 1920) på grundval av 1918 års berättelse framställda anmärkningar, vad beträffar textavdelningen, blivit vid utgivandet av berättelsen för 1919 beaktade, må rörande textavdelningen endast följande erinras. Förutom redogörelsen för verksamheten å fältläkarbyrån och veterinärbyrån samt uppgifter om fältläkar- och fältveterinärkåren utgöres texten av förclelningsläkarnes årsberättelser samt utdrag ur veterinärernas årsberättelser. Av texten hänför sig intet till innehållet i tabellbilagan, och knappt en halv sida däri torde kunna rubriceras som statistik i egentlig mening I enlighet med den i allmänna delen av detta betänkande motiverade principiella ståndpunkten till rena ämbets- eller förvaltningsberättelsers intagande i Sveriges officiella statistik, måste sakkunniga anse, att textavdelningen, även sådan d,en föreligger i 1919 års berättelse, bör helt utgå och ersättas med en kortfattad kommentar till tabellerna, varvid de i tabellbilagan här och var intagna procenttalen och relativtalen (tab. 6 och 7 samt delar av tab. 2) lämpligen kunna dit överföras. Av samma skäl bör även tab. 1 i tabellbilagan, som redovisar årets sjukvårdsanslag, utgå. Den motsvarande tabellen rörande veterinär-

171 • vårdsanslaget, som förefanns i 1918 års berättelse, återfinnes icke i 1919 års berättelse och kan alltså här förbigås. Sannolikt kunna vissa uppgifter rörande kostnaden per man och dag dock vara motiverade i texten. Även tab. 1 6 — 2 0 , däri operativt behandlade fall redovisas i detalj för varje garnisonssjukhus, ha ansetts böra utgå eller eventuellt avsevärt sammandragas och anföras i texten. Mot dessa tabeller i nuvarande gestalt kan dels göras den anmärkningen, att de äro så långt specificerade, att de nästan kunna betecknas som rena primärlistor, dels ock att de äro så speciellt medicinskt-tekniska att de överhuvud äga intresse blott för läkare. Man har här att göra med ett typiskt fall av sådana uppgifter, som av ämbetsverket böra tillhandahållas vid särskild efterfrågan, men ej ha tillräckligt allmänintresse att behöva avtryckas i en statistisk årsberättelse. Även tab. 2 2 — 2 5 (om veterinärvården) ha ansetts kunna utgå ur berättelsen. I förhållande till sitt intresse torde de taga alltför mycket utrymme i anspråk. Av övriga tabeller ha sakkunniga fäst sig särskilt vid tab. 9 och 10. Vad den förra beträffar synas summorna för arméfördelningarna våra tillräckliga, om i texten viktigare skiljaktigheter mellan de olika truppslagen eller truppförbanden framhållas och diskuteras. Börande den senare (tab. 10) bör också arméfördelningssiffror vara tillräckliga, eventuellt med isärhållande — med hänsyn till den olika övningstiden — av olika truppslag. På grund av de speciella förhållanden, som sammanhänga med repetitionsövningar, fältmanövrar och dylikt, ha sakkunniga dock icke ansett sig kunna påyrka månadssiffrornas ersättande med kvartalssiffror (jfr anmärkningarna till tab. 8 i medicinalstyrelsens berättelse om allmän hälso- och sjukvård). Dock må påpekas, att månadssiffrorna i tab. 10 icke motsvaras av några uppgifter inom Sveriges officiella statistik rörande antalet under var månad i tjänstgöring befintliga värnpliktiga och stamanställda, vadan tab. 10 på sätt och vis kan anses, statistiskt sett, sväva i luften. Strängt taget kunde därför ifrågasättas, om tab. 10 ej borde alldeles slopas. Med hänsyn till den motsvarande tabellen i berättelsen om allmän hälso- och sjukvård ha sakkunniga dock icke velat bestämt föreslå en sådan åtgärd. Påpekas må emellertid, att någon motsvarande tabell ej förefinnes i marinöverläkarens årsberättelse. Beträffande tab. 8, som i kol. 7 — 1 8 meddelar en månadsuppdelning av inträffade sjukdomsfall bland manskapet vid varje truppförband, gäller samma anmärkning, som nyss gjorts rörande tab. 10. Nödiga jämförelsesiffror rörande antalet av i tjänst varande manskap äro ej tillgängliga. Dessa kolumner böra därför helt kunna utgå. Framhållas må, att motsvarande siffror för marinens manskap inskränka sig till kvartalssiffror. Slutligen må rörande tab. 15 anföras, att den ej följer den av medicinalstyrelsen i dess motsvarande tabeller använda sjukdomsnomenklaturen. Med

172 mindre detta förhållande ändras synes tab. 15 ej kunna försvara sin plats utan böra avsevärt sammandragas till redovisning av endast större sjukdomsgrupper. SammanlaixuniSas Sa f£sUg.a*

Med hänvisning till det ovan anförda få sakkunniga rörande berättelsen hälso- och sjukvård vid armén föreslå, att textavdelningen helt omarbetas till en kort allmän kommentar till tabellbilagan och statistisk beskrivning av hälso- och sjukvårdsförhållandena vid armén, att alla redogörelser för rena förvaltningsförhållanden och ämbetsverksamheten som sådan utgå, att i tabellbilagan utom till nyssnämnda kategori hörande uppgifter, tab. 8: kol. 7 — 18, tab. 1 6 — 2 0 och tab. 2 2 — 2 5 utgå, att tab. 9 och 10 avsevärt sammandragas. samt att förvaltningsuppgifter och meddelanden i övrigt av ekonomisk eller administrativ art sammanföras till en årlig ämbetsberättelse, som utan föregående tryckning inges till vederbörande departementschef.

om

6.

Marinöverläkaren.

I likhet med arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse avgiver marinöverläkaren årligen sedan 1911 under avdelningen »Hälso- och sjukvård» i Sveriges officiella statistik, berättelse om hälso- och sjukvården vid marinen. I olikhet med övriga berättelser inom avdelningen avser dock marinöverläkarens berättelse ej kalenderåret, utan tiden 1 oktober—30 november. omfattning Berättelsens två senaste årgångar 1917—18 och 1918—19 hava omfattat vardera och innehåll, ett hundratal sidor eller noga räknat den förra 92, den senare 108 sidor. Tabellbilagan har i båda berättelserna utgjort endast c:a 28 sidor. Dock finnes en del tabeller inlagda även i texten. Upplagan var 900, resp. 575, exemplar och tryckningskostnaden 3,003, resp. 3,132, kronor. Några andra direkta kostnader för statistiken ha ej uppgivits. Innehållet av berättelsen för 1918—19 är följande. Texten bestar dels av den egentliga textavdelningen, som föregår tabellbilagan, dels av som särskilda bilagor tryckta berättelser om utrikes resor och vetenskapliga uppsatser av diverse marinläkare. Den egentliga textavdelningen redogör för 1) Läkarepersonalen; 2) Sjukvårdspersonalen; 3) Sjukvårdslokalerna; 4) Sjukvårdsmaterialen; 5) De sanitära förhållandena i land; 6) De sanitära förhållandena till sjöss; 7) Sjukligheten på flottans stationer; 8) Verksamheten å flottans sjukhus; 9) Sjukligheten ombord; 10) Sjukligheten vid kustartilleriet; 11) Revaccinationen;' 12) Tandvården. Tabellbilagan innehåller dels 22 särskilda, merendels rätt små tabeller innehållande uppgifter för redovisningsåret, dels 8 smärre översiktstabeller (betecknade med romerska siffror) behandlande vart och ett av de 5 sista redovisningsåren. Tabel-

173 lerna omfatta redogörelse för sjukligheten (kvarliggande sjuka vid redogörelseårets början och slut, under året insjuknade, fördelade på åldersgrupper och på kvartal, under året avförda, antal sjukdagar, personalstyrka och rnedelstyrka per dag samt sjukprocent) ävensom översikter över de viktigaste sjukdomsgrupperna, allt särskilt för Karlskrona och Stockholms stationer samt varje kustartilleriregemente och för stam, värnpliktiga och daglönare. Vidare redovisas döda och dödsorsaker (ganska summariskt) samt på på grund av sjukdom avskedade tillhörande stammen och till krigstjänst oförmögna värnpliktiga vid flottan och vid kustartilleriet, vidare antalet vårdade efter sjukdomens art m. m. dels å medicinska avdelningen, dels å kirurgiska avdelningen vid flottans sjukhus i Karlskrona, därsammastädes operativt behandlade fall m. m. Slutligen behandlas förhållandena vid flottans sjöexpeditioner med uppgifter för varje fartyg och avdelning med hänsyn till sjukligheten, sjukdomarna m. m. Två små tablåer rörande revaccinationen och tandvården finnas också. Beträffande texten i berättelsen kan anföras detsamma sonl rörande övriga berättelser' om hälso- och sjukvården, nämligen att den till större delen utgör en ren ämbets- och förvaltningsberättelse. Endast i kapitlen 7-—12 gives en egentlig statistisk textbehandling. Ur textavdelningen böra därför kapitlen 1—6 utgå. Övriga förändringar i texten torde bli beroende av eventuella inskränkningar eller omläggningar i tabellbilagan. De såsom särskilda bilagor tryckta reseberättelserna och vetenskapliga avhandlingarna kunna sakkunniga ingalunda anse höra hemma i en i Sveriges officiella statistik ingående berättelse. Skola de tryckas på statsverkets bekostnad, vilket i varje särskilt fall bör bli föremål för omprövning, torde annat publikationssätt böra väljas. Vad angår tabellbilagan är det en självklar följd av sakkunnigas i allmänna delen av detta betänkande anförda ståndpunkt till temporala översikter och omtryck av samma siffror år efter år, att samtliga tabeller med romerska nummer böra utgå ur bilagan. Under alla omständigheter höra dessa bättre hemma i texten än i tabellbilagan. Sakkunniga hålla dock för sannolikt, att tabellerna i fråga ej heller i texten behöva in extenso återgivas, utan att det bör vara tillfyllest om de därur dragna viktigare slutsatserna bliva föremål för omnämnande. I enlighet med vad som tidigare anförts rörande berättelsen om hälso- och sjukvård vid armén bör tab. 7 utgallras. Med hänsyn till tab. 24 i berättelsen om allmän hälso- och sjukvård, vars sjukdomsnomenklatur — i motsats till i arméförvaltningens berättelse — följes i tab. 6, hava sakkunniga icke velat påyrka den uppdelning på endast större sjukdomsgrupper, som annars med hänsyn till de meddelade siffrornas intresse i och för sig kunde anses väl motiverad. E t t villkor för bibehållandet av tab. 6, liksom i övrigt av berättelsen, anse sakkunniga dock vara, att kalenderåret lägges till grund för redogörelsen. Först genom en sådan reform erhåller berättelsen nödig likformighet med övriga hälsovårdsberättelser.

Kritik och forsla &-

174 SaminanI anslutning till vad ovan anförts rörande marinöverläkarens årsberät-attning av t e l g e Q m jläis0_ vid marinen få sakkunniga alltså föreslå oc/& sju]cvärden förslag. att texten i den statistiska publikationen befrias frän de till en ren ambets- och förvaltningsberättelse hörande delarna, och i övrigt omlägges till en allmän kommentar till tabellbilagan och en rent statistisk textbehandling av marinens hälso- och sjukvårdsförhållanden, att de som bilagor tryckta reseberättelserna och uppsatserna utgå, att samtliga översiktstabeller med romerska nummer utgå, mot omnämnande i texten av de viktigaste därpå grundade rönen och slutsatserna, att tab. 7 utgår, att övergång till kalenderåret som berättelseår snarast sker, samt att förvaltningsuppgifter och meddelanden i övrigt av ekonomisk eller administrativ art sammanföras till en årlig ämbetsberättelse, som utan föregående tryckning inges till vederbörande departementschef. Slutligen anse sig sakkunniga böra hemställa, att arméns och marinens statistiska berättelser sammanslås till en publikation, däri tillsvidare och så länge sjukvården inom krigsmakten är delad på arméförvaltningen och marinförvaltningen, särskilda avdelningar för armén och för marinen torde böra uppläggas. I och med den sammanslagning av armé- och marinförvaltningarna, som torde bli en följd av inrättandet av ett gemensamt försvarsdepartement, och varom utredning pågår, lärer sannolikt en gemensam sjukvårdsavdelning för armén och marinen komma till stånd. Härav blir givetvis åter en omedelbar följd, såväl att statistiken över hälso- och sjukvården inom armén och marinen sammanslås till en berättelse, därest ej redan förut i enlighet med sakkunnigas nyss avgivna förslag så skett, som ock att en gemensam ämbetsberättelse ingives till chefen för försvarsdepartementet. 7.

Medicinalstyrelsen.

Såsom sakkunniga förut i annat sammanhang framhållit, ingick i serieverket Bidrag till Sveriges officiella statistik från och med året 1861 en avdelning (litt. K) rörande hälso- och sjukvården. Denna avdelning upptog från början två berättelser, av vilka den ena utgavs av medicinalstyrelsen (sundhetskollegium), den andra av överstyrelsen över hospitalen. Denna tudelning av berättelsen fortsatte även sedan medicinalstyrelsen (sundhetskollegium) år 1876 i sig upptagit överstyrelsen över hospitalen, men först från och med redogörelseåret 1901 framträder medicinalstyrelsen direkt som utgivare av båda berättelserna. Vid det nämnda serieverkets ersättande med den nya serien Sveriges officiella statistik överfördes medicinalstyrelsens tvenne

berättelser från och med årgången 1911 till sistnämnda serie. Med undertitlarna Allmän hälso- och sjukvård och Sinnessjukvården i riket bilda berättelserna i Sveriges officiella statistik — tillika med de å annat ställe omnämnda av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och marinöverläkaren avgivna berättelserna — avdelningen »Hälso- och sjukvård». Sedan från och med årgången 1916 den förut i berättelsen om allmän hälso- och sjukvård meddelade redogörelsen för veterinärväsendet utbrutits till en särskild berättelse med titel Bet civila veterinärväsendet, upptager avdelningen hälso- och sjukvård i vår officiella statistiska publikationsserie tre stycken årsberättelser av medicinalstyrelsen. Dessutom utger medicinalstyrelsen en egen fristående serie Meddelanden från k. medicinalstyrelsen samt genom sin ombudsman en Förteckning pä svenska läkare, veterinärer och tandläkare m. m. Med dessa fristående publikationer, vilka icke äro av statistisk natur, ha sakkunniga icke heller tagit befattning, men är det för bedömandet av de statistiska berättelsernas innehållav viss vikt att erinra om dem. Berättelsen om allmän hälso- och sjukvård har under senaste åren omfattat • Allmän omkring 175 trycksidor och utgått i 2,000 exemplar. Anledningen till den järn- hälso- och förelsevis stora upplagan ligger i den utdelning, som äger rum till ett flertal läkare sjukvård, samt sjukhusen (c:a 750 exemplar). Tryckningskostnaden för 1917 års berättelse Omfattning var 7,703 kronor. Det åligger varje hälsovårdsnämnd, varje innehavare av någon och innehåll statens läkartjänst eller -befattning samt varje i kommunens eller annan tjänst anställd läkare, som åtnjuter tjänsteårsberäkning, att årligen till medicinalstyrelsen insända redogörelse för sin verksamhet enligt därför av styrelsen kungjorda formulär. Även från andra läkare, som ha under sin vård offentliga sjukvårdsinrättningar eller anstalter, äger medicinalstyrelsen erhålla enahanda redogörelser för dessa inrättningars och anstalters verksamhet, och från varje annan läkare, antingen han är i tjänst anställd eller endast utövar enskild praktik, kan styrelsen, om anledning därtill förekommer, begära och erhålla upplysningar. Liksom andra förvaltande verk och inspektionsmyndigheter erhåller medicinalstyrelsen sålunda sitt statistiska material från under dess förvaltning eller kontroll ställda inrättningar och yrkesutövare. Någon särskild uppskattning av kostnaden för primärmaterialets insamlande har av styrelsen icke angivits. Beträffande statistikens bearbetning inom styrelsen och berättelsens utarbetande har heller ingen totalkostnadsuppgift kunnat erhållas. Enligt instruktionen åligger det envar av styrelsens ledamöter att utarbeta sin andel av berättelsen. För det egentliga statistiska arbetet har styrelsen sedan några år hos sig anställd en särskild statistiker (f. n. en tjänsteman vid Stockholms stads statistiska kontor), vilken statistiker i enahanda syfte även biträder inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Nämnde statistiker uppbär för sitt arbete inom medicinalstyrelsen ett årligt arvode av 2,000 kronor jämte löneförbättring och dyrtidstillägg enligt under de senaste åren gällande bestämmelser. I avseende på berättelsens uppställning iakttages den sedvanliga tudelningen i textavdelning och tabellbilaga. I berättelsen för 1918 utgjorde textavdelningen 1 ) 77 sidor, varav c:a 24 sidor tabeller i texten, och tabellbilagan 111 sidor. l

) En till berättelsen fogad bilaga angående den s. k. spanska sjukans uppträdande inräknad.

176 Innehållet i textberättelsen uppdelas på fyra huvudkapitel: I Medicinalstyrelsen och dess verksamhet; II Allmänna hälso- och sjukvården i riket; III Rättsmedicinen och IV Apoteksväsendet. Tabellbilagan i 1918 års berättelse innehåller ett 35-tal större och mindre tabeller, behandlande från olika synpunkter: beståndet av läkare, barnmorskor, sjuksköterskor, tandläkare, sjukgymnaster och apotekspersonal inom olika provinsialläkaredistrikt, extra provinsialläkaredistrikt, städer, köpingar och municipalsamhallen; hälsovårdsnämndernas uppgifter angående dödsorsakerna i rikets städer; sjukdomsfall i 16 olika infektionssjukdomar under var månad och i varje län; för varje lasarett, sjukstuga, epidemisjukhus, vårdanstalt för tuberkulossjuka och enskilda sjukhus och sjukhem, uppgifter angående sjuksängar, intagna, döda, underhållsdagar, inkomster och utgifter; å olika slag av sjukvårdsanstalter intagna sjukdomsfall ävensom avlidna, fördelade efter sjukdomens art; översikt av fall av smittosam könssjukdom med'hänsyn till ålder, kön, smittningsort m. m.; översikt av operativt behandlade fall; för skador och förgiftningar intagna, allt efter skadans natur och påföljd samt dess tillkomstsätt; antalet kurgäster vid hälsobrunnar, bad- och kuranstalter samt en översikt över apoteksinrättningarnas antal och natur inom varje län. ritik och Det må först konstateras, att berättelsen om allmänna hälso- och sjukförsiag. vården till stor del är av icke-statistisk natur och även i övrigt i viss mån berör sådana organisations- och förvaltningsspörsmål, som sakkunniga icke kunnat anse i allmänhet böra behandlas i Sveriges officiella statistik. Ifrågavarande delar av berättelsen kunna sammanarbetas till en ämbetsberättelse, som bör utbrytas ur den statistiska berättelsen. Så vitt sakkunniga kunnat finna, nödvändiggör detta, att berättelsen helt skrives om, och det är därför svårt utpeka, vilka delar böra utgå och vilka som böra bibehållas. Sakkunniga ha tänkt sig, att den statistiska berättelsen skulle överhuvud inskränkas till att endast beröra sjukdomsfallen, hälsotillståndet och dylikt från de synpunkter, som kunna prövas lämpliga, samt rörande själva hälso- och sjukvården antalet sjukvårdsanstalter av olika slag samt deras kapacitet, patientantalet och antalet sjukdagar, dödsfall m. fl. detaljer av icke direkt bokföringsmässig natur, varvid textavdelningen skulle avfattas som en allmän kommentar till tabellernas innehåll. För övrigt inskränkande sig till en kritik av berättelsen, sådan den föreligger för år 1918, må sakkunniga anföra följande. Även som ämbetsberättelse betraktad är den under kap. I givna redogörelsen onödigt detaljerad och omfattar sådant, som huvudsakligen äger intresse blott för styrelsen själv. Särskilt synes den nära 10 sidor omfattande översiktstabellen B av utgifter å av medicinalstyrelsen disponerade riksstatsanslag vara oproportionerlig. I den egentliga berättelsen om hälso- och sjukvården i riket (kap. II) synes avdelning 4 A och B samt tab. H, L, K och förteckningarna å sid. 50 och 51 kunna utgå. Innehållet i tab. I torde med fördel kunna framställas i textform under avd. 3 : D och tab. N bör kunna inskränkas och även tekniskt förbättras. Sålunda böra kol. 5 och 6 vara helt onödiga, om kol. 7, 8 och 9 bibehållas. Redogörelsen å sid. 5 6 — 5 7 kan utan skada utgå, likaså tab. S och T å sid. 5 5 .

177 Beträffande tabellbilagan må först framhållas, att tab. 2, 3, 11 och 12 samt uppgifterna angående inkomster och utgifter i tab. 13, 14 och 23 vid eventuellt särskiljande av ämbetsberättelse och statistik böra utgå, Vidare torde tab. 1 a, b och c kunna utgå. Motsvarande uppgifter kunna i väsentligare stycken erhållas ur Forteckning över svenska läkare e t c , Barnmorskornas pensionsanstalts matrikel och Svensk farmaceutisk matrikel. Körande tab. 4, 5, 6 och 7, vilka behandla hälsovårdsnämndernas uppgifter angående dödsorsakerna i rikets städer, må erinras om, att en årspublikation över dödsorsaker också utgives av statistiska centralbyrån. Avsevärd dubbelpublicering synes således här vara för handen. Sålunda motsvaras tab. 6 i medicinalstyrelsens berättelse av en i allt väsentligt på samma sätt uppställd tabell i centralbyråns berättelse (tab. 4). Visserligen äro siffrorna icke identiska, enär medicinalstyrelsens från hälsovårdsnämnderna ingångna uppgifter avse de av respektive städers innevånare, som avlidit i stad, medan centralbyråns ur kyrkoböckerna erhållna uppgifter avse dödsfall bland de å respektive orter kyrkosknvna personerna, sålunda för städerna även de innevånare, som avlidit på landet, men skillnaden är ej väsentlig och primärmaterialet är, vad städerna beträffar, i grunden detsamma. Tab. 4, 5 och 7, vari uppgifter lämnas för varje stad samt, rörande några av de viktigaste dödsorsakerna, månadsvis för samtliga städer, motsvaras icke av några liknande tabeller i centralbyråns berättelse, men intet hindrar, att centralbyrån ur sitt material låter upprätta sådana. Anledningen till att dödsorsaksstatistiken behandlas av två olika myndigheter ligger långt tillbaka i tiden. Under de första åren av centralbyråns verksamhet låg dödsorsaksstatistiken helt hos centralbyrån och avsåg då endast uppgifter för rikets städer. Då densamma år 1864 överfördes till medicinalstyrelsen (sundhetskollegium), berodde detta säkerligen till stor del på, att centralbyråns chef tillika var medicinalråd, och skulle, om man bortser från det olämpliga i, att dödsorsaksstatistiken handhaves av annan myndighet än befolkningsstatistiken i övrigt, icke heller ha förorsakat någon större olägenhet för framtiden, om icke den omständigheten förelegat, att centralbyrån ensam, men icke medicinalstyrelsen, kom att förfoga över dödsorsaksuppgifter även för landsbygden. Härav föranleddes centralbyrån nämligen snart nog att återupptaga dödsorsakerna till statistisk behandling, och har detta, sedan uppgifterna för landsbygden från och med 1911 erhållit större tillförlitlighet, resulterat i den nuvarande, av statistiska centralbyrån utgivna särskilda årsberättelsen. Fortfarande är det emellertid så, att endast centralbyrån förfogar över uppgifter beträffande hela riket, såväl landsbygd som städer, medan medicinalstyrelsen endast erhåller uppgifter för städerna, Sakkunniga anse därför, på sätt under statistiska centralbyrån ytterligare utvecklats, att dödsorsaksstatistiken bör utgå ur medicinalstyrelsens berättelse och helt överlämnas till behandling av statistiska centralbyrån. 23

178 Beträffande den i tab. 8 meddelade översikten över sjukdomsfall i infektionssjukdomar, vilken för var och en av de 16 till behandling upptagna sjukdomarna anger antalet insjuknade under varje månad och i varje län samt städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, förefalla sammandragningar icke omöjliga. Fördelningen av sjukdomsfallen på olika årstider har givetvis sitt intresse, så ock fördelningen med hänsyn till olika landsdelar. Men det förefaller onekligen mindre påkallat att giva månadssiffror för varje län. För den som av statistiken vill vinna djupare insikter rörande de berörda sjukdomarna torde tabellen vara så gott som värdelös, då en fullständig uppdelning på landsbygd och städer saknas. För en orienterande översikt åter, sådan den tryckta statistiken har till främsta uppgift att giva, böra t. ex. kvartalssiffror vara tillräckliga. Ifrågasättas kan också, om ej länsuppdelningen här kan ersättas med en på lämpligt sätt vald indelning av landet på några större huvudområden. , Man kunde tänka sig tab. 8 uppdelad på tvenne tabeller: dels en månadsuppdelning av sjukdomsfallen i de 16 sjukdomarna för hela riket eller eventuellt särskilt för landsbygden och särskilt för städerna, vilken uppdelning säkerligen ej behöver upptaga mer än en halv trycksida, kanske mindre, dels en översikt över varje sjukdoms fördelning kvartalsvis inom olika landsdelar. Även om i denna senare tabell, i brist på annan ändamålsenligare indelning av riket, länsindelningen bibehålies, skulle tabellen härigenom uppenbarligen kunna nedbringas till ej mycket över en tredjedel av sitt nuvarande omfång. Man får förutsätta, att medicinalstyrelsen ändå upplägger tabeller med den detaljrikedom, den anser behövligt för eget bruk eller till besvarande av förfrågningar från forskare och andra intresserade. Börande de övriga tabellerna ha sakkunniga hos vederbörande funnit stöd för uppfattningen, att tab. 10, 16, 17, 18, 19, 24 a, b, c och 30 helt kunna utgå ur årsberättelsen och att tab. 20 kan väsentligen minskas (till 13 rader). I mån av behov kunna femårsredogörelser här i stället tillgripas och i övrigt motsvarande manuskripttabeller uppgöras utan att tryckas. Börande tab. 1 1 , 12, 21 och 22 samt delar av tab. 13, 14 och 23 har redan anförts, att de tillhöra den egentliga ämbetsberättelsen. Särskilt genom dennas avskiljande från statistiken torde därjämte den anordningen kunna vidtagas, att tab. 11 och 12, ävensom 21 och 22, sammanslås till en tabell. Därest de av sakkunniga ovan gjorda anmärkningarna bliva beaktade, torde årsberättelsen rörande allmänna hälso- och sjukvården utan svårighet kunna reduceras till hälften av sitt nuvarande omfång. Utgå vidare de rena förvaltningsuppgifterna och dylikt ur Sveriges officiella statistik, torde berättelsen över hälso- och sjukvården i riket allenast få ungefär en tredjedel av sitt nuvarande omfång eller, om ovannämnda utgallringar och sammandragningar i hälsovårdsstatistiken vidtagas samt dödsorsaksstatistiken överflyttas till statistiska centralbyrån, ungefär en femtedel.

179 Rörande medicinalstyrelsens berättelse om allmän hcilso- och sjukvård få sakkunniga således föreslå: att ur tabellbilagan uteslutas tab. 1, 10, 16, 17, 18, 19, 20, 24 och 30, att dödsorsaksstatistiken (tab. 4, 5, 6 och 7) överflyttas till statistiska centralbyrån för att där, i den mån densamma ej redan nu behandlas, publiceras i berättelsen över dödsorsakerna, att tab. 8 väsentligen sammandrages, samt att texten till berättelsen omskrives så, att den blir en allmän kommenterande översikt av tabellbilagans innehåll samt av de viktigare rön och slutsatser, som därur och ur styrelsens opublicerade statistik kunna göras, och som äro förtjänta att särskilt framhållas.

Sammanfattning av sakkunnigas förslag.

Sakkunniga övergå härefter till berättelsen om sinnessjukvården i riket. Sinnessjuki Denna berättelse har ett jämförelsevis litet omfång. Under senare år har vården riket. den utgjort i allt mellan 80 och 90 sidor. Årgången 1917 var sålunda 84 sidor, Omfattning varav tabellbilagan utgjorde endast 18 sidor. I texten äro blott ett fåtal tabel- och innehåll. lariska uppgifter intagna (tillsammans c:a 4 sidor). Tryckningskostnaden för nämnda årgång, som utgavs i 2,000 exemplar år 1919, var dock ej mindre än 3,573 kronor. Den jämförelsevis stora upplagan beror på den vidsträckta utdelningen utöver den för Sveriges officiella statistik i allmänhet stadgade. Sålunda utdelas nära 700 exemplar till läkare och sinnessjukvårdsanstalter. Primärmaterialet utgöres huvudsakligen av uppgifter från anstalter för sinnessjuka samt från kyrkoherdar och hälsovårdsnämnder. Någon uppskattning av totalkostnaden för statistikens insamlande och bearbetning har ej kunnat erhållas. Till innehållet är berättelsen liksom den föregående till stor del en ren ämbetsberättelse av icke statistisk natur. Texten består av tvenne alldeles skilda avdelningar, av vilka den ena har formen av en särskild bilaga, som satts efter tabellbilagan. Denna senare avdelning utgöres av överinspektörens för sinnessjukvården berättelse över sin verksamhet och är icke alls av statistisk art, utan är en rent verbal redogörelse för förrättade inspektioner. Den egentliga textavdelningen behandlar:- I Av Kungl. Maj:t och riksdag beslutade viktigare åtgärder för sinnessjukas vård; II Anstalter för sinnessjuka och III Antalet sinnessjuka och sinnesslöa i riket samt en redogörelse för skyddsföreningen för sinnessjuka och av kurator för sinnessjuka rörande dennes verksamhet. I tabellbilagan, som innehåller 19 numrerade tabeller meddelas: 1) För varje offentlig självständig anstalt för sinnessjuka uppgifter om antalet intagna och avförda samt vid årets slut kvarvarande patienter, om antalet kriminalpatienter, antalet sjukplatser, underhållsdagar och medeltal av vårdade i olika betalningsklasser samt utspisnings- och totalkostnaden för året, om antalet tjänstemän och betjäning, om inkomster och utgifter m. m.; 2) för samtliga offentliga självständiga anstalter för sinnessjuka uppgifter om intagna, tillfrisknade, döda och vid årets slut kvarvarande med fördelning efter de särskilda sjukdomsformerna, efter kön och ålder, om de under året intagna fördelade efter civilstånd, sjukdomens bestånd före intagningen samt antalet forutgångna fall och de orsaker, som kunna anses hava givit upphov till sjukdomen, om de för första gången intagna, fördelade efter sjukdomsform, ålder, stånd och yrke samt hemort, om tillfriskningsprocenten bland de under senaste tio åren

180 intagna, om de under året tillfrisknade, om. avlidna, fördelade efter dödsorsaken, om förekomsten av tillfälliga sjukdomar bland de vårdade, om intagna och avlidna paralytiker fördelade efter yrke och civilstånd, ålder samt sjukdomens bestånd från dess uppkomst m. m. Kritik och Beträffande först den som särskild bilaga tryckta ämbetsberättelsen av förslag. överinspektören för sinnessjukvården, vilkeu upptar ej mindre än 32 sidor, huvudsakligen petit, må framhållas, att densamma under inga omständigheter hemmahör i Sveriges officiella statistik. Den har tidigare publicerats i > Meddelanden från k. medicinalstyrelsen» och torde böra dit återflyttas, därest den anses över huvud behöva i tryck offentliggöras, vilket sakkunniga för sin del icke finna nödigt. Den övriga texten är övervägande ägnad åt redogörelser för ämbetsåtgärder, nybyggnader och underhåll, personal, ekonomi och drift, m. ni. dylikt, varom meddelanden icke torde böra ingå i Sveriges officiella statistik. Endast s i c | 1 0 — 1 6 , 21 — 24 samt här och var insprängda uppgifter äro av statistisk natur. Vad tabellbilagan beträffar synes, utom vad avser det till den egentliga ämbetsberättelsen hörande (tab. 16, 17 och 18), ej mycket vara att anmärka. Dock torde en del av uppgifterna med fördel kunna meddelas i texten, såsom t. ex. kol. 5 av tab. 8 och hela tab. 9. Vidare kan tab. 11 anses onödigt utförlig, tab. 12 kan ej anses ha större allmänintresse på grund av sin rent medicinska nomenklatur och torde i övrigt vara av ringa betydelse; likaså tab. 13 på grund av svårigheten att nöjaktigt definiera begreppet kriminalpatient. Tab. 14 slutligen torde, bl. a. i betraktande av talens ringa storlek, med fördel kunna inskränkas till redovisning för fem- eller tioårsperioder. På det hela taget torde berättelsen om sinnessjukvården i riket, därest tabellbilagan inskränkes till det som har direkt statistiskt intresse och eventuellt något sammandrages, samt texten omarbetas till en kommentar och redogörelse för tabellbilagans innehåll jämte de viktigare slutsatser och rön, som statistiken överhuvud ger upphov till, kunna nedbringes till högst ett 30-tal sidor, d. v. s. till något över en tredjedel av nuvarande omfång. Vid sådant förhållande kan berättelsen om sinnessjukvården lämpligen intagas som särskild avdelning i berättelsen om allmänna hälso- och sjukvården och således upphöra såsom självständig publikation; och utgå sakkunniga ifrån, att någon nämnvärd försening därmed icke behöver uppstå i sistberörda berättelses publicerande. SammanSakkunniga få alltså rörande statistiken över sinnessjulcvården i riket föreslå: fattning av j tabellbilagan endast upptagas nuvarande tab. 1—8, 10, 11 och 19 a# **firdag?* s a m t eventuellt tab. 13, och att tab. 14 endast uppgöres för flerårsperioder, att texten helt omarbetas till en översikt och kommentar över tabellbilagan,

181 samt att den så erhållna c:a 30 trycksidor omfattande statistiken över sinnessjukvården och sinnessjuka ingår såsom en särskild avdelning i berättelsen om allmän hälso- och sjukvård och således upphör såsom en självständig publikation. Såsom en särskild publikation har berättelsen om det civila veterinärväsendet ännu utkommit blott för de tre åren 1916, 1917 och 1918. -n

---Li i

<••.

o

Det civila veterinärväsendet.

Berättelsen for ar 1918 omfattar 86 sidor och har utgått i 850 exemplar. Omfattning tabellbilagan omfattar 50 sidor och tabellerna i texten utgöra tillsammans c a 6 och innehåll. Sl T T0 - Tryckningskostnaden för årgången 1918 var 3,135 kronor. Primäruppgifterna ™ / r ä n veterinärer, tullverket, de offentliga slakthusen och exportslakterierna, kottbesiktmngsbyraerna etc. Totalkostnaden för statistikens insamling och bearbetning ö nar ej kunnat uppgivas. Angående innehållet må nämnas, att textens sju kapitel ha överskrifterna I Verksamheten mom medicinalstyrelsens veterinärbyrå; II Veterinärernas antal och verksamhet; III Undervisningsväsendet; IV Sjukdomar bland husdjuren; V Karantänsväsendet^ VI Sveriges import och export av kreatur; VII Köttkontrollen. Tabellbilagan äter behandlar på 24 särskilda tabeller uppgifter om veterinärer och deras berattningar i varje län; antalet djur, som behandlats av veterinär för sjukdom m. m etter djurets slag och för varje län; uppgifter om vissa smittosamma husdjurssjukdomar m. m.; om vissa icke smittosamma sjukdomar; uppgifter om av veterinärer verkställda tjänsteresor m. in.; import och export av kreatur för olika tullkammardistrikt; vid varje offentligt slakthus slaktade, besiktigade, beslagtagna diur och kasserade organ och kött efter antal och vikt samt djurens art, beslagens orsaker och vidtagna åtgärder m. m.; uppgifter om vid köttbesiktningsbyråerna besiktigat kött av olika slag, beslagsorsaker och åtgärder, kasserade organ och kött, besiktigade lösa organ av olika slag m. m. för 41 olika orter; uppgifter för varje exportslakteri om antalet slaktade och besiktigade djur efter djurens art; om beslagtagna kroppar, kasserade organ och kött, beslagsorsaker, behandlingens art m. m. samt uppgift om utförsel av kött av olika djurslag m. m. Beträffande berättelsen gäller här detsamma som rörande de andra två av medicinalstyrelsen utgivna årsberättelserna, Den är således till stor del en ren ämbetsberättelse. Sakkunnigas anmärkningar bli här också desamma som rörande de övriga berättelserna. Angående kapitlet om undervisningsväsendet må därjämte framhållas, att även veterinärhögskolan därom publicerar en årsredogorelse. Likaså må erinras om, att uppgifter om vissa sjukdomar bland husdjuren även offentliggöras av lantbruksstyrelsen. De i tabellbilagans 1 ) tab. 1 meddelade länsuppgifterna om veterinärerna och deras befattningar synas kunna utgå, då den förut omnämnda av medicinalstyrelsens ombudsman utgivna förteckningen på svenska läkare, veterinärer m.^ fl. därom bör kunna giva behövlig upplysning. Körande tab. 10 och 14 kan ifrågasättas, om de ha tillräckligt intresse att behöva publiceras, men vilja sakkunniga ej härutinnan göra något bestämt förslag. För övrigt må framhållas lämpligheten av följande åtgärder: tab. 15 uteslutes ur berättelsen; ') Numreringen av tabellerna har avseende å 1918 års berättelse.

Kritik och fölsla &-

182 tab. 16 meddelas i nuvarande skick blott vart femte år och inskränkes eljest till uppgifter för samtliga köttbesiktningsbyråer i klump; på samma sätt förfares med tab. 22 för exportslakterierna; tab. 12 för slakthusen torde kunna på liknande sätt behandlas, och tab. 18 synes böra i sin helhet utgå. Slutligen må nämnas, att tab. 6, som angiver export och import av olika djurslag över olika tullkammar distrikt samt från och till olika länder, till stor del är en dubbelpublicering av uppgifter, som kunna erhållas ur kommerskollegii handelsberättelse. Visserligen äro uppgifterna i tab. 6 något mera detaljerade än handelsstatistikens uppgifter, men torde de sålunda meddelade mera detaljerade uppgifterna anses på det hela taget onödiga. Samma gäller tab. 24, i vilken i 1918 års berättelse av 18 kolumner 16 stycken stå alldeles tomma. Eedovisning i texten borde här ha varit tillräcklig. Sakkunniga vilja uttala den mening, att berättelsen om det civila veterinärväsendet, även oavsett sakkunnigas detaljanmärkningar, bör kunna omarbetas till större koncentration. Sakkunniga få alltså, rörande medicinalstyrelsens årsberättelse om det Sammanfattning av civila veterinärväsendet, hemställa sakkunnigas förslag. att tab. 1, 6, 15, 18 och 24 helt utelämnas ur berättelsen, att tab. 12, 16 och 22 för så vitt det gäller årlig publicering väsentligen sammandragas, men att de i fullständigare form må få publiceras med längre* mellanrum, t. ex. vart femte år, samt att texten omarbetas till en mera allmän kommentar till och diskussion av tabellbilagans innehåll och därmed sammanhängande statistiska data. Med de reduceringar, sakkunniga föreslå, torde ifrågavarande berättelses omfång bli alltför litet för att den lämpligen kan utgivas som särskild publikation, vadan sakkunniga slutligen föreslå, att statistiken rörande det civila veterinärväsendet ingår såsom en särskild avdelning i berättelsen över allmänna hälsooch sjukvården i riket, vilken berättelse då tillika bör i sin titel angiva, att den också omfattar det civila veterinärväsendet. Slutligen få sakkunniga hemställa att allt vad som icke hörer hemma i statistiken, således närmast uppgifterna om medicinalstyrelsens förvaltnings- och organisationsförhållanden, ämbetsverksamhet, sjukvårdsinrättningarnas inkomster och utgifter, administrativa uppgifter rörande sinnessjukvården och det civila veterinärväsendet, av medicinalstyrelsen disponerade medel m. m. dylikt, sammanföras till en årlig ämbetsberättelse, som utan föregående tryckning inlämnas till vederbörande departementschefer (social- och jordbruksdepartementen). 8. Eiksförsäkringsanstalten. Såsom i inledningen anförts, har riksförsäkringsanstalten, alltsedan den inrättades (1902) årligen utgivit en ämbetsredogörelse, som med året 1911

I

183 i n g å r u n d e r a v d e l n i n g e n » F ö r s ä k r i n g s v ä s e n » i S v e r i g e s officiella statistik. I a l l m ä n h e t h a r b e r ä t t e l s e n k u n n a t föreligga i t r y c k ungefär ett år efter redog ö r e l s e å r e t s slut. Riksförsäkringsanstaltens årsberättelse har, även om man bortser från årgången omfattning 1919, vilken på grund av särskilda omständigheter sammanträngts till allenast ett och innehåll 40-tal sidor, under senare åren oavbrutet och högst avsevärt minskats till volymen. Årgången 1918 omfattar sålunda 140 sidor (därav textavdelning 86 sidor och tabellbilaga 54 sidor) medan föregående tre årgångar omfattade resp. 292, 198 och 158 sidor. Även upplagan har nedgått; efter att tidigare ha varit 1,500 exemplar är den från och med årgången 1918 endast 950 exemplar. Sistnämnda årgång drog en tryckningskostnad av 5,862 kronor. Årsberättelsen för år 1918, liksom de tidigare, omfattar tvenne helt skilda delar, vilka dock sammanförts under ett omslag. Del I: Berättelse om riksförsäkringsanstaltens verksamhet är en ren ämbetsberättelse, innehållande redogörelser dels för anstaltens ämbetsuppgifter, organisation, personal och förvaltningskostnader, dels för försäkringsverksamheten och anstaltens befattning med vissa speciella uppgifter. Del I I : Statistiska uppgifter rörande försäkringar innehåller, som titeln anger, anstaltens egentliga statistik. Dit hör hela tabellbilagan samt tvenne textkapitel med överskrifterna: I. Antal årsarbetare och olycksfall samt ersättningsbeloppens värde med fördelning efter industrigrupper och II. Olycksfallens följder med avseende på den skadades tillstånd (invaliditetsfall, dödsfall och sjukhjälpsfall). Dessa textkapitel bestå uteslutande av kommentarer till tabellbilagan. I denna senare, som i årg. 1918 avser försäkringar, påbörjade under de två åren 1916—1917, behandlas i 13 tabeller: 1) antal årsarbetare jämte uppgifter om olycksfall i arbete, som berättigat till ersättning, kapitalvärdet av ersättningen, tilläggsförsäkringar m. m., med utförlig speciflcering på olika företag och med summor för större och mindre grupper därav; 2) fall av varaktig invaliditet, fördelade på industrigrupper, kön, invaliditetsgrad, ålder och skadad kroppsdel, samt, med uppgift även om antalet dödsfall, fördelade efter industrigrupp, kön och föremål eller handling, som vållat olycksfallet, samt 3) uppgifter om ersättningsberättigade änkor och barn, fördelade efter den förolyckades ålder. Berättelsen för år 1919 åter omfattar endast den egentliga ämbetsredogörelsen, motsvarande del I i föregående berättelser. I förhållande till dessa har redogörelsen här avsevärt sammanträngts (från 78 sidor i årg. 1918 till 40 sidor i årg. 1919). Statistiska uppgifter, motsvarande del II i de tidigare årgångarna, saknas alldeles i berättelsen för- år 1919. Såsom i det följande närmare omnämnes, är det emellertid meningen att utgiva statistiken i en särskild publikation. Med hänsyn till det statistiska arbetet och dess organisation inom riksförsäkringsanstalten må omnämnas, att av anstaltens sju byråer två, nämligen försäkringsbyrån samt försäkringsmatematiska och statistiska byrån, till väsentlig del ha statistiskt arbete sig ålagt. Till försäkringsbyråns åligganden hör sålunda att införskaffa uppgifter om samtliga arbetsgivare att ligga till g r u n d för anstaltens arbetsgivareregister. Ifrågavarande uppgifter erhållas till större delen genom mantalslängderna, ur vilka anstaltens s. k. mantalsombud (vid slutet av år 1918 263 stycken) upprätta arbetsgivareförteckningar. Dessa förteckningar genomgås och kompletteras dessutom av anstaltens s k. ortsombud (vid slutet av år 1918 1,073 stycken). Till mantalsoch ortsombuden, vilka senare dock ha även andra åligganden för anstaltens räkning, utbetaltes i arvoden för år 1918 n ä r a en kvarts miljon kronor. Förutom o v a n n ä m n d a

# 184 registreringsarbete har försäkringsbyrån även att registrera olycksfallsanmälningarna. Försäkringsbyråns visserligen till sin natnr statistiska registreringsarbete tjänar framför allt ett rent administrativt ändamål, men kan naturligtvis, i likhet med motsvarande registerföring i pensionsstyrelsen, också från mera allmän synpunkt anses vara av viss betydelse. I än högre grad är detta fallet med det statistiska arbetet inom försäkringsmatematiska och statistiska byrån, till vars åligganden hörer att bearbeta riksförsäkringsanstaltens och de ömsesidiga olycksfallsförsäkriiigsbolagens statistiska material samt att utgiva statistik rörande olycksfall i arbete. Rörande kostnaden för den egentliga olycksfallsstatistiken, tryckningskostnaden ej inräknad, har anstalten uppgivit, att densamma från och med året 1920 sannolikt kommer att uppgå till 50,000 å 55,000 kronor om året, därav löner c:a 42,000 kronor, inklusive tillfällig löneförbättring, men oberäknat dyrtidstillägg. Kritik och En kritisk granskning _ av riksförsäkringsanstaltens statistik, sådan den forslag. framgår av hittills utkomna årsberättelser, med ändamål att framlägga förslag till anordningar för framtiden, synes, om än ej alldeles överflödig, så dock mindre påkallad, beroende därpå, att 1918 års berättelse, i vilken den senaste, hittills utkomna statistiken offentliggöres, är deji sista i sitt slag. Sedan -jämlikt kungl. brevet den 21 december 1917 den allmänna olycksfallsstatistiken blivit från socialstyrelsen överflyttad till riksförsäkringsanstalten, och sedan den statistik över olycksfall, som av anstalten hittills utarbetats i samband med försäkringsverksamheten enligt 1901 års olycksfallsersättningslag i och med den nya olycksfallsförsäkringslagens ikraftträdande fått en naturlig avslutning med året 1917, torde en omläggning av anstaltens statistik bliva . den närmaste följden. I detalj är formen för den blivande olycksfallsförsäkringsstatistiken ej ännu utarbetad — i varje fall är planen därför okänd för sakkunniga — vadan ett ställningstagande därtill för närvarande ej är möjligt 1 ). Något eget detaljförslag ha sakkunniga icke ansett sig böra eller kunna på sakens nuvarande ståndpunkt framlägga. Med hänsyn till själva ämbetsberättelsen (Del I i årg. 1918 och tidigare årgångar) har upplysts, att densamma i framtiden kommer att helt skiljas från den egentliga statistiken, vilken blir föremål för särskild publikation. Denna anordning står i överensstämmelse med vad sakkunniga velat förorda även för andra ämbetsverk, som avgiva förvaltningsberättelse och statistisk berättelse tillsammans. En dylik förvaltningsberättelse bör emellertid ej ingå i Sveriges officiella statistik. Det viktigaste av redogörelsen för själva försäkringsverksamheten har dock ett så allmänt intresse, att det bör på lämpligt sätt hållas *) Sedan detta skrevs, har under våren 1922 berättelse om olycksfall i arbete år 1918 av riksförsäkringsanstalten utgivits. Publikationen uppvisar en del beaktansvärda nyheter i fråga om tillvaratagande av tabellutrymmet och användande av symboliska beteckningar i tabellhuvuden och textspalter.

185 tillgängligt i tryck. Tilläventyrs kan ett lämpligt sammandrag av nu förevarande uppgifter överföras till den egentliga statistiken. Sakkunniga ha sålunda intet att erinra mot, att riksförsäkringsanstaltens nya statistik utgives som särskild publikation, vilken sakkunniga förmoda åtminstone formellt kommer att bliva en fortsättning av socialstyrelsens hittillsvarande, i Sveriges officiella statistik utgivna berättelse om olycksfall i arbete. Däremot synes det sakkunniga som om riksförsäkringsanstaltens egentliga statistik bör publiceras i form av femårsberättelser. Som stöd härför må anföras, att olycksfallsstatistiken torde fylla sin huvudsakliga uppgift inom riksförsäkringsanstalten, där den skall bilda grundvalen för fastställande av de mot olycksfallsrisken inom skilda yrkesgrupper svarande olycksfallsförsäkringsavgifterna, en uppgift som statistiken givetvis kan fylla, oberoende av publiceringen, vilken har ett mera allmänt syfte. Därav följer dessutom också, att ett års statistik ej gärna kan hinna bliva avslutad förrän följderna — exempelvis beträffande invaliditet — av de under året inträffande olycksfallen blivit kända. De med en årlig publicering förenade fördelarna skulle, genom den avsevärda försening som följer av nyssberörda förhållanden, helt äventyras. En publicering femårsvis torde således bereda möjlighet för en från allmän statistisk synpunkt sett mera värdefull fördjupning av bearbetningen. Ehuru sakkunniga, som förut nämnts, sakna hållpunkt för en kritik av den planerade olycksfallsstatistiken, torde emellertid rörande uppställningen av del I I av 1918 års berättelse, som väl i någon mån kommer att i den blivande särpublikationen fortsättas, följande anmärkningar vara på sin plats. Först och främst må påpekas, att genom en enkel omflyttning av tab. 5 b till föregående sida en besparing av två hela trycksidor kan göras. Vida betydelsefullare med hänsyn till ett strängt utnyttjande av tabellutrymmet vore det emellertid, om man kunde undvika att meddela samma tal i flera tabeller. Sådant omtryck är i riksförsäkringsanstaltens berättelse för 1918 i stor omfattning förhanden. Sålunda innehåller tab. 1 b idel omtryck av tab. 1 a jämte summor, medan tab. 1 c endast sammanställer de summor, som redan finnas i tab. 1 b. Om i tab. 1 a infördes totalsummor för varje industrigrupp, skulle denna tabell, utan någon som helst ökning av dess utrymme, komma att innehålla samtliga tal i tab. 1 b och 1 c, och dessa senare bleve fullständigt överflödiga och kunde utgå. Av alldeles samma skäl kunde tab. 1 e, som redan innehålles i tab. 1 d utgå. En besparing av 7 trycksidor bleve härav följden. Ifrågasättas kan emellertid, om ej tab. 1 a är onödigt detaljerad, så att den mera sammandragna tab. 1 b kan anses fullt tillräcklig. Bibehållas t. ex. tab. 1 b, 1 d och 1 f, medan övriga delar av tab. 1 utginge, skulle ej mindre än 28 sidor eller mer än halva tabellbilagan inbesparas. Även tab. 2, 3, 4, 6 och 7 innehålla avsevärda omtryck ur varandra. 1639 20

.

186 SammanfattM e d h ä n s y n till vad ovan sagts vilja s a k k u n n i g a r ö r a n d e ,nin9.av *?}' anstaltens s t a t i s t i s k a p u b l i k a t i o n e r för sin del förorda kunnigas

slag.

för-

L

,

. ,

-i

-i

i

i> n

riksförsäkrings•

i

i

att en s ä r s k i l d s t a t i s t i s k b e r ä t t e l s e , o m f a t t a n d e olycksfall i a r b e t e m. ni. j ä m t e k o r t f a t t a d e textförklaringar och s a m m a n d r a g av f ö r s ä k r i n g s v e r k s a m h e t e n utgives av r i k s f ö r s ä k r i n g s a n s t a l t e n för f e m å r s p e r i o d e r och i n g å r i Sveriges officiella s t a t i s t i k ; att vid u p p g ö r a n d e av p l a n e n för d e n n a statistik n o g a tillses, a t t o n ö d i g t o m t r y c k i t a b e l l e r n a u n d v i k e s och att i övrigt all möjlig i n s k r ä n k n i n g och besparing med utrymmet iakttages; s a m t att r e d o g ö r e l s e för a n s t a l t e n s v e r k s a m h e t , o r g a n i s a t i o n , p e r s o n a l och förvaltning s a m l a s i en från s t a t i s t i k e n skild årlig ä m b e t s b e r ä t t e l s e , som u t a n föregående t r y c k n i n g ö v e r l ä m n a s till v e d e r b ö r a n d e d e p a r t e m e n t s c h e f . 9.

Pensionsstyrelsen.

U n d e r a v d e l n i n g s r u b r i k e n » F ö r s ä k r i n g s v ä s e n » i Sveriges officiella s t a t i s t i k h a r p e n s i o n s s t y r e l s e n a l l t s e d a n sitt i n r ä t t a n d e för varje år offentliggjort berättelse a n g å e n d e sin v e r k s a m h e t s a m t a l l m ä n n a p e n s i o n s f ö r s ä k r i n g e n i riket. B e r ä t t e l s e n s titel, s o m för å r e n 1 9 1 4 — 1 7 var Kungl. Pensionsstyrelsen, ändrades m e d årgången 1 9 1 8 till Allmänna pensionsförsäkringen. omfattning Årgångarna 1914—1918 ha omfattat resp. 40, 80, 80, 154 och 48 trycksidor, och innehåll. a v vilka, från och med berättelsen för år 1916, 12 sidor upptagits av en som bilaga tryckt årsberättelse från fondfullmäktige rörande förvaltningen av pensionsförsäkringsfonden. Av övriga 36 sidor i berättelsen för år 1918 utgjorde 26 sidor den egentliga textredogörelsen inklusive titelblad och register samt ett par sidor tabeller i texten, medan återstående 10 sidor utgjorde särskild tabellbilaga, Upplagan för denna årgång utgjorde 1,100 exemplar och kostnaden för dess tryckning 1,558 kronor. Anledningen till att berättelsen för år 1917 så betydligt överstiger såväl tidigare som ock 1918 års berättelse i sidantal sammanhänger med att styrelsen, såsom i varje årsberättelse ända sedan den första uttryckligen namnes, funnit sig böra som regel i årsberättelsen blott intaga lättare tillgängliga statistiska uppgifter, för att endast med vissa års mellanrum, t. ex. vart femte år lämna mera utförliga statistiska redogörelser. I årgången 1917 publiceras för första gången en sådan utförligare och fylligare statistisk utredning, omfattande 56 sidor text (utom fondfullmäktiges berättelse), varav c:a 15 sidor texttabeller samt en tabellbilaga på 86 sidor, sålunda i texten dubbelt, i tabellbilagan nära nio gånger så omfångsrik som nästa årsberättelse. Tryckningskostnaden för 1917 års berättelse (upplaga: 1,700 exemplar) var 6,997 kronor. Inom pensionsstyrelsen finnes en särskild statistisk byrå under ledning av en byråchef. Det arbete som inom byrån utföres står endast till ringa del i direkt samband med den statistik, som lämnas i årsberättelsen. Med u n d a n t a g av några få sidor texttabeller är denna statistik nämligen grundad på det material och den bearbetning av materialet, som redan av förvaltningsskäl erfordras. Av årskostnaden for den statistiska byråns verksamhet torde sålunda endast en obetydlig del vara att

187 räkna som betingad av styrelsens skyldighet att avgiva årsberättelse i Sveriges officiella statistik. Av primärmaterialet till statistiken må särskilt n ä m n a s de förteckningar, som j ä m l i k t § 14 pensionsförsäkringslagen för varje kommun upprättas av mantalsskrivningsförrättaren över alla i mantalslängderna upptagna personer, vilka vid årets början u p p n å t t 15, men ej 66 års ålder. Dessa förteckningar tjäna först taxeringsnämnderna till ledning vid avgiftspåföringen, men bliva, försedda med taxeringsnämndens anteckningar rörande denna påföring, sedermera till pensionsstyrelsen överlämnade, vilken med ledning därav upprättar och kompletterar sitt kortregister över försäkrade. Dessa förteckningar samt registret torde vara av icke obetydligt statistiskt värde från allmän synpunkt. Omnämnas må därjämte, att pensionsstyrelsen tillika upprättar ett register över avlidna, vilket tidigare skett med tillhjälp av de i statistiska centralbyrån förvarade utdragen ur församlingarnas död- och begravningsböcker, men som i följd av förordningen den 16 november 1917, (vari stadgas skyldighet för präst, som i församling ansvarar för kyrkoböckernas förande att direkt till pensionsstyrelsen, enligt av densamma fastställt formulär, för varje m å n a d (inom 8 dagar efter månadens slut) lämna utdrag ur död- och begravningsbok), numera sker med ledning av särskilda dödsfallsrapporter från församlingarna. I berättelsernas text redogöres årligen för 1) organisationsarbetet, 2) försäkringsverksamheten, 3) pension, 4) den sjukvårdande verksamheten, 5) försäkringsräkenskaperna, 6) pensionsförsäkringens lokala organ, 7) pensionsstyrelsens förvaltningskostnader, 8) peiisionsstyrelsens personal och 9) familjeunderstöd vid tjänstgöring till rikets försvar. Allenast avdelningarna 2), 3), 4) och 5) äro av statistiskt innehåll. Den i 1917 års berättelse lämnade fylligare behandlingen faller helt inom avdelning 2) och grundar sig på ovannämnda förteckningar och register. Tabellbilagan innehåller i 1918 års berättelse 11 tabeller, i vilka uppgifter meddelas om frivilligt försäkrade efter avgiftsbelopp och efter födelseår, om pensioner, rörande vilka pensionsbrev under året utfärdats, om vidtagna jämkningar i pensioner och under året indragna och på grund av dödsfall upphörda pensioner, om pensionstillägg, understöd och avgiftspensioner enligt pensionsbrev utfärdade intill redogörelseårets slut samt om under föregående år utbetalta pensioner, fördelade efter landsting m. m. I 1917 års redogörelse lämnas förutom utförligare tabeller i övrigt även uppgifter för åren 1915 och 1916. Utvidgningen av tabellbilagan detta år beror huvudsakligen på en del vidlyftiga specialtabeller rörande 1915 års avgifter, fördelade på inkomstklasser, kön och civilstånd, städer och fögderier, åldersklasser och kön, vartill komma något mera summariska tabeller rörande 1916 års avgifter, allt med särskiljande av städer samt för landsbygden jordbrukskommuner och icke jordbrukskommuner enligt särskild indelningsgrund. D e t av p e n s i o n s s t y r e l s e n valda p u b l i k a t i o n s s ä t t e t m e d k o r t f a t t a d e å r s b e r ä t t e l s e r i n n e h å l l a n d e b l o t t l ä t t a r e tillgängliga u p p g i f t e r för d e t l ö p a n d e å r e t samt en fylligare b e r ä t t e l s e ungefär vart femte år, i n n e h å l l a n d e uppgifter för flera år och utförligare u t r e d n i n g i övrigt, s a m m a n f a l l e r m e d d e t p u b l i k a t i o n s sätt s a k k u n n i g a i ett flertal fall a n s e t t sig b ö r a föreslå för a n d r a f ö r v a l t a n d e verks s t a t i s t i s k a p u b l i k a t i o n e r . E m e l l e r t i d h a r d e t s y n t s s a k k u n n i g a , s o m om för p e n s i o n s s t y r e l s e n s v i d k o m m a n d e m a n l ä m p l i g e n k u n d e gå e t t s t e g l ä n g r e och låta d e k o r t a å r s r e d o g ö r e l s e r n a alldeles u p p h ö r a för a t t h e l t i n s k r ä n k a

Kritik och f0isla s-

188 publiceringen till femårsberättelserna. Som stöd härför kan anföras, att de ordinära årsberättelserna i regel icke kunna väntas giva några för en större läsekrets betydelsefullare nyheter. Berättelsen för 1918 t. ex. ger ej mycket av större allmänintresse, utöver vad som framgår av 1917 års berättelse. Påpekas må ock, att den av föreningen för främjande av den svenska pensionsförsäkringen utgivna. Tidskrift för den svenska pensionsförsäkringen redan bringar'det mesta, av vad som kan behövas av aktuella meddelanden, till offentligheten. Yad åter 1917 års berättelse beträffar, vilja sakkunniga först framhålla, att densamma — i likhet med övriga hittillsvarande årsberättelser — till stor del är en ren ämbetsberättelse. I enlighet med sakkunnigas förut motiverade ståndpunkt till dylika redogörelsers intagande i Sveriges officiella statistik, ifrågasattes, om icke femårsberättelsen lämpligen kan inskränkas, vad texten angår, till de avdelningar, som ovan betecknats med 2), 3), 4) och 5). Däri torde allt vad textberättelsen ger av bidrag till den officiella statistiken och kommentarer till tabellerna vara inneslutet. I betraktande av det intresse, som må vara förenat med att ej blott pensionsförsäkringsavgifter och utbetalta pensioner, understöd e t c , utan även pensionsförsäkringens administrationskostnader komma i ett sammanhang till synes, vilja sakkunniga emellertid föreslå, att uppgifterna rörande styrelsens förvaltningskostnader m. m. bliva i lämplig kortfattad form bibehållna.i den statistiska berättelsen. Rörande nyssnämnda avdelningar 2), 3), 4) och 5) samt tabellerna i tabellbilagan ha sakkunniga, under förutsättning av att berättelsen blir femårig, intet av vikt att anmärka. På grund av det även från allmän statistisk synpunkt utan tvivel stora värdet av styrelsens förut omnämnda förteckningar och register synes en någorlunda utförlig redogörelse för resultaten av dessas bearbetning vara påkallad. Framhållas må dock, att det synes vara onödigt betungande och med lämpliga anordningar även överflödigt, att prästerna i församlingarna skola i så måtto lämna dubbla utdrag ur dödböckerna att de uppgöra sådana dels för pensionsstyrelsens, dels ock för statistiska centralbyråns räkning. Saken kompliceras emellertid av den omständigheten, att de för centralbyrån avsedda utdragen för de flesta landsförsamlingar först skola granskas av vederbörande provinsialläkare innan de översändas till centralbyrån. Att fondfullmäktiges årsberättelse i likhet med övriga delar av rent förvaltningstekniskt innehåll ej bör i den statistiska berättelsen vidare medtagas torde vara självklart. SammanMed avseende å pensionsstyrelsens i Sveriges officiella statistik under sakkunnigas avdelningen »Försäkringsväsen» ingående berättelse om Allmänna pensionsförförsiag. säkringen få sakkunniga alltså hemställa

189 att en särskild statistisk berättelse, omfattande den allmänna pensionsförsäkringen jämte, i enlighet med ovan givna antydningar, text och kommentarer till tabellerna samt kostnadssammandrag för försäkringen, utgives av pensionsstyrelsen för femårsperioder och ingår i Sveriges officiella statistik, samt att redogörelse för anstaltens verksamhet, organisationsarbetet, de lokala organen, styrelsens förvaltningskostnader och personal, fondfullmäktiges berättelse m. m. samlas i en från statistiken skild årlig ämbetsberättelse, som utan föregående tryckning överlämnas till vederbörande departementschef. 10.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Allmänna vägstatistiken.

Statistiska uppgifter om vägväsendet hava i vårt land insamlats sedan c:a hundra år tillbaka. Eedan de första formulären till Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser fastställda av Kungl. Maj:t den 17 april 1821 upptaga sålunda uppgifter om vägunderhållet, och "enligt de år 18G1 föreskrivna nya formulären till dessa femårsberättelser skulle längden av vid femårsperiodens slut befintliga vägar och under perioden nybyggda eller omlagda vägar m. m. uppgivas. Efter införande av 1891 års väglag hava åtskilliga nya uppgifter tillkommit, och innehålla nämnda femårsberättelser för åren 1896 — 1 9 0 0 och 1901 — 1905 ett stort antal uppgifter rörande vägväsendet av finansiell natur, nämligen rörande antalet vägfyrkar av olika slag, uppskattade kostnader för vägunderhållet, vagskatten, vägkassans inkomster och utgifter samt behållning vid årets slut m. in. Körande med statsbidrag utförda nybyggnader och omläggningar eller förbättringar av allmänna vägar hava detaljerade uppgifter innehållits i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens årsberättelser, sedan året 1872 utgörande litt. S i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik. Sammanfattande översikter för hela riket, uppgjorda på grundval av femårsberättelsernas och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens m. fl. uppgifter, hava meddelats i de av statistiska centralbyrån från och med perioden 1 8 5 6 / 6 0 utarbetade sammandragen av Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. _ Sedan femårsberättelserna från och med 1906 indragits, förefinnes officiell statistik rörande vägarna, förutom i väg- och vattenbyggnadsstvrelsens ämbetsberättelse, i jordbruksdepartementets meddelanden. Från och med år 1906 har nämligen i dessa meddelanden offentliggjorts en särskild årsberättelse om Allmanna väghållningsbesväret på landet, grundad på uppgifter från vägstyrelserna och utarbetad för åren 1906 och 1907 av kammarkollegium samt för följande år av jordbruksdepartementet. Denna berättelse, för vilken närmare redogöres i det följande, innehåller numera uppgifter för varje väghållningsdistrikt om det år, gällande vägdelning fullbordats, om längden av allmänna vägar, om antalet vägfyrkar, om det såsom vägskatt uttaxerade beloppet och

190 vägskatten per vägfyrk samt om kostnaderna för vägväsendet och vägkassans ställning vid årets slut. En sammanfattning av dessa uppgifter, liksom av vagoch vattenbyggnadsstyrelsens uppgifter om med statsanslag understödda vägar, återfinnes i Statistisk årsbok. Utförligare officiell statistik angående städernas vägar samt angående enskilda vägar förefinnes icke. I statistiska centralbyråns berättelse om kommunernas finanser meddelas visserligen uppgifter om städernas utgifter för >vägar, gator, torg o. d.» samt för »hamnar, broar o. d.», men dessa belopp innesluta icke kostnaden för naturaunderhåll, och å andra sidan inrymmas däri vissa med gatuväsendet förenade kostnader, sonr icke hava avseende på gatornas underhåll som trafikleder utan hänföra sig till andra ändamål, såsom ledningssystem, planteringar m. m. Ifrågavarande uppgifter äro därför icke direkt jämförbara med landsbygdens. Påpekas må emellertid, att Svenska stadsförbundets tidskrift på senare tid innehållit beaktansvärda statistiska tabeller rörande städernas vägar. Rörande de enskilda vägarna åter har den år 1911 tillsatta vägkommissionen insamlat vissa uppgifter, bl. a. angående längden av enskilda, någorlunda välhållna vägar inom varje väghållningsdistrikt. Kesultatet är framlagt i en grafisk tabell för år 1910, vilken bifogats kommissionens år 1916 avgivna betänkande med förslag till lag om allmänna vägar på landet. I betraktande av den stora betydelse vägväsendet och väghållningsbesvaret äger, synes nödigt, att en detaljerad och fullt tillförlitlig årlig statistik upprättas över de allmänna vägarna. Av det föregående framgår, att förhållandena i detta hänseende äro tämligen bristfälliga, i det dels officiella uppgifter om städernas vägar och väghållning nästan fullständigt saknas, och dessutom den statistik, som finnes, är på ett ofördelaktigt sätt splittrad. Sakkunniga anse det också vara en olägenhet, att statistiken över allmänna vaghållningsbesväret ej ingår i serien Sveriges officiella statistik. På det hela taget är vägstatistikens organisation och beskaffenhet nu densamma, som då för något mer än tio år sedan 1905 års statistiska kommitté avgav sitt betänkande. Nämnda kommitté fann anledning anmärka dels på vägstatistikens tillförlitlighet, som icke menades kunna avsevärt förbättras, så länge den utarbetas av myndigheter, som sakna för statistiskt arbete skolad personal, dels bl. a. på saknaden av förklarande text till berättelsen om allmänna väghållningsbesväret. Kommittén, som ansåg att statistiken över vägarna (och skjutsanstalterna) lämpligast borde utarbetas i samband med den kommunala finansstatistiken, föreslog, att en årlig berättelse skulle av statistiska centralbyrån eller, rättare sagt, av det av kommittén föreslagna statistiska centralverket utarbetas på grundval av uppgifter från vägstyrelserna, kompletterade med uppgifter från magistraterna rörande städernas vägar, samt därjämte med använ-

191 elände av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens motsvarande uppgifter. Huruvida väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsberättelse samtidigt borde alltjämt innehålla tabeller över med statsbidrag anlagda, förbättrade och nyanlagda vägar, eller om dessa tabeller hellre borde överflyttas till den föreslagna speciella vägstatistiska publikationen, utsäges icke. Emellertid synes man ha tänkt sig, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppgifter framförallt skulle komma till användning vid granskningen av primärmaterialet samt vid textens författande. I likhet med de flesta av de förslag, som syftade mot en ökad centralisering av den officiella statistiken, har statistiska kommitténs förslag om vägstatistikens omläggning och omflyttning icke ännu lett till efterföljd, ehuru vissa förberedande åtgärder hava vidtagits. Det må sålunda erinras, att i statistiska centralbyråns nu gällande instruktion inryckts formlig bestämmelse om, att byrån skall bearbeta och offentliggöra statistik även över vägar och skjutsanstalter. I skrivelse till centralbyrån den 29 augusti 1918 har chefen för jordbruksdepartementet också infordrat centralbyråns utlåtande angående eventuellt övertagande av statistiken över allmänna väghållningsbesväret samt huruvida en sådan överflyttning skulle medföra särskilda kostnader för centralbyrån. Till svar härå har centralbyrån den 9 oktober s. å. hemställt, att utarbetandet och offentliggörandet av nämnda statistik från och med år 1917 skulle övertagas av centralbyrån, att redogörelsen för år 1917 måtte såsom förut offentliggöras i jordbruksdepartementets meddelanden, att för utarbetandet av nyssnämnda årgång ett belopp av 3,000 kronor måtte ställas till centralbyråns förfogande, att åt centralbyrån måtte uppdragas att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag dels till nya formulär att tillämpas från och med år 1918, dels ock till ny kungörelse angående avgivandet av erforderliga primäruppgifter, samt att redogörelsen må från och med årgången 1918 utgivas som särskild publikation i serien Sveriges officiella statistik. Emellertid har denna hemställan icke ännu föranlett vidare åtgärd, utan åligger utgivandet av statistiken över allmänna väghållningsbesväret fortfarande vederbörande departement, d. v. s. från och med år 1921 kommunikationsdepartementet. Att en särskild statistik över väghållningsbesväret fortfarande är behövlig, ävensom att den nuvarande är behäftad med brister och ofullständigheter lärer vara uppenbart. Med hänsyn till såväl vägstatistikens lättare tillgänglighet för allmänheten som dess fullständighet och enhetlighet i bearbetning och publicering ävensom jämförbarheten i vägstatistikens olika delar, vore det en given fördel, om samtliga uppgifter angående vägarna samlades och bearbetades av en och samma myndighet samt offentliggjordes inom serien Sveriges officiella statistik. Visserligen faller det icke inom sakkunnigas uppdrag, såsom det i be-

192 tänkandets allmänna del närmare preciserats, att vare sig taga ställning till frågor angående förläggningen av det statistiska arbetet eller föreslå direkta utvidgningar av statistikens, omfattning och publicering. Men i förevarande fall, då det gäller att behandla såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsens statistik som den av vederbörande departement utgivna statistiken över vägbesväret, lärer det vara påkallat att åtminstone i vissa huvuddelar beröra, huru enligt sakkunnigas mening nödig statistik över vägväsendet tjänligast bör åstadkommas. Ett sammanförande av samtliga uppgifter om vägväsendet i en gemensam publikation i Sveriges officiella statistik erbjuder fördelar icke blott i och för sig och för vinnande av en praktiskt användbar vägstatistik, utan även, särskilt med hänsyn till de konsekvenser, som en sådan publikation måste hava på beskaffenheten av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens statistik och ämbetsberättelse, ur besparingssynpunkt. Av denna anledning skola sakkunniga i det följande upptaga berättelserna om Allmänna väghållningsbesväret på landet och om Allmänna väg- och vattenbyggnader till behandling i ett sammanhang. Först må dock några uppgifter om vardera berättelsens omfattning och innehåll meddelas. Allmänna Såsom förut omnämnts har i jordbruksdepartementets »Meddelanden> ^esväreTpå berättelse om Allmänna väghållningsbesväret på landet årligen utgivits från och landet. m e d år 1906. I allmänhet utkommer sagda berättelse något mera än ett år efter redogörelseårets slut. Omfattning Publikationen ifråga omfattar numera 68 trycksidor årligen. Innehållet utgöres och innehåll, av en tabell, upptagande för varje väghållningsdistrikt och län: årtalet för gällande vägdelnings fullbordande samt uppgifter om längden av allmänna landsvägar, resp. bygdevägar; antalet vägfyrkar enligt årets vägfyrktalslängd samt vägskatt per vägfyrk dels för jordbruksfastigheter med vägunderhåll in natura, dels å övriga beskattningsföremål; hela det såsom vägskatt för året uttaxerade beloppet; kostnaderna för vägväsendet dels absolut, dels per vägfyrk och per meter våglängd med fördelning i underhåll å indelade vägar (5 rubriker), annat underhåll (5 rubriker) och övriga utgifter (7 rubriker) jämte summor för underhållskostnaderna (5 rubriker) samt för hela kostnaden (2 rubriker) och slutligen vägkassans överskott, annan behållning däri samt dess skuld vid årets slut. Förutom denna tabell innehåller berättelsen ett sammandrag av länssummorna samt ett särskilt sammandrag länsvis över vägskatten. Om man undantar c:a fyra sidor förklaringar till tabellerna förekommer i berättelsen icke någon som helst kommenterande text. Primäruppgifterna till huvudtabellen utgöras av vägstyrelsernas uppgifter. Arbetet med uppgifternas granskning och sammanställande i tabellform har enligt de upplysningar sakkunniga under hand erhållit, utförts av ett kvinnligt biträde. Arvodet för detta arbete lär icke ha överskridit 500 kronor per årgång. Tryckningskostnaden för senaste berättelsen (årg. 1919, utgiven 1921) var 3,692 kronor. Upplagan har utgått i 1,000 exemplar.

193 Enligt na gällande instruktion den 30 december 1911 för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åligger det styrelsen att före årets slut till Kungi. Maj:t avgiva berättelse rörande sin verksamhet under näst föregående år. Ifrågavarande berättelse ingår sedan 1911 i serien Sveriges officiella statistik under titeln Allmänna väg- och vattenbyggnader. Föregångare till densamma var den under åren 1872 till 1910 med littera S i samlingsverket Bidrag till Sveriges officiella statistik betecknade berättelsen om Allmänna arbeten. Den vid ^ tiden för sakkunnigas första granskning av väg- och vattenbyggnads- Omfattning styrelsens statistik sist utkomna årgången avsåg året 1918 och utgjorde, såsom o c h innehåll. av Bil. I framgår, 196 sidor, uppdelade i en textavdelning på 127 sidor, varav c:a 26 sidor tabeller i texten, och en tabellbilaga på 69 sidor. I förhållande till närmast föregående årgångar är berättelsen för år 1918 till omfånget i någon mån, om än obetydligt, ökad1). Tryckningskostnaden för 1918 års berättelse var 7,900 kronor och upplagan 1,100 exemplar. Primärmaterialet tillkommer helt och hållet genom försorg av styrelsen underlydande funktionärer och utgöres av förvaltningshandlingar och rapporter. Bearbetningen utföres inom styrelsen av ordinarie personal, med anlitande, särskilt under senare år, av extra biträden. Då styrelsen ansett det möta svårigheter att utskilja de genom statistikens insamling' och bearbetning åsamkade kostnader från styrelsens övriga förvaltningskostnader har uppgift om totalkostnaden för styrelsens statistik ej kunnat erhållas. Till extra personal, som för ändamålet använts under år 1919, hade emellertid 1,800 kronor utbetalts. Till innehållet är berättelsens textavdelning uppdelad i 6 kapitel under rubrikerna: I Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; II Under styrelsens direkta ledning, kontroll och förvaltning ställda företag; III Under styrelsens direkta förvaltning ställda medel; IV Statsbidrag till allmänna arbeten och koncessioner; V Inspektioner av allmänna arbeten; VI Godkända allmänna arbeten. Tabellbilagan innehåller 10 större och mindre tabeller behandlande 1) allmän statistik (tab. 1—3); 2) kanaler och farleder (tab. 4) och 3) enskilda järnvägar (tab. 5—10). Det framgår av ovanstående, att berättelsen om allmänna väghållnings- Sakkunnigas besväret på landet huvudsakligen utgöres av en större statistisk tabell över förslag. väghållningsdistriktens utgifter för vägväsendet, dels med, dels frånräknat statsbidrag, vägkassans ställning vid årets slut samt allmänna vägarnas längd, antalet vägfyrkar och uttaxerad vägskatt, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens berättelse åter utgöres, vad de statistiska tabellerna beträffar, av dels allmän statistik, dels uppgifter rörande kanaler och farleder samt enskilda järnvägar. Den allmänna statistiken omfattar 1) uppgifter om de statsbidrag, vilka dels såsom anslag, dels såsom lån från och med år 1841 till och med redogörelseåret — 1 8 4 1 — 1 8 7 0 tioårsuppgifter, 1 8 7 1 — 1 9 0 5 femårsuppgifter, fr. o. m. ' 1906 årliga tal — anvisats till byggnader å vägar, broar, kanaler, hamnar, v

) Årgången 1919, utkommen under senare hälften av år 1920, är i allt väsentligt lika årgången 1918. Upplagan för densamma var 800 exemplar och tryckningskostnaden 8.200 kronor. 1639

9R

194 farleder, enskilda järnvägar m. m.; 2) antal och våglängd av samt beräknad kostnad ocli statsbidrag för de omlagda, förbättrade eller nyanlagda vägar, som från och med år 1841 erhållit statsbidrag; 3) beräknad kostnad och beviljat statsbidrag i medeltal för en längdmeter omlagd eller nyanlagd väg under varje år från och med år 1913. Dessutom meddelas i texten rörande de allmänna vägarna en nominativ förteckning och beskrivning av vägarbeten, för vilka under året anslag blivit av Kungl. Maj:t anvisade av till disposition ställda medel, med uppgift särskilt om vägbredd, våglängd, beräknad kostnad och statsanslag (för broarbeten endast beräknad kostnad och statsanslag). Vidare meddelas en likaledes nominativ förteckning och beskrivning av med statsbidrag från vägbyggnadsfonden understödda väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader m. m., som under året fullbordats och av styrelsen godkänts, med uppgift om vägbredd, våglängd, verkliga kostnaden och utbekommet statsbidrag. Liknande ehuru givetvis långt mindre skrymmande statistiska uppgifter i texten, meddelas även om kanaler och farleder, hamnbyggnader, enskilda järnvägar m. ni., varjämte tabellbilagan innehåller dels en tabell med uppgifter om anläggningskostnad och statsbidrag samt vissa tekniska förhållanden angående de kanaler och farleder, som sedan år 1841 erhållit statsbidrag, dels tabeller med uppgifter om anläggningskostnad, statsbidrag, koncessionsansökningar, längd, byggnadssätt, rullande materiel m. fl. tekniska uppgifter för enskilda järnvägar. Till väsentlig del är väg- och vattenbyggnadsstyrelsens berättelse en ren ämbetsberättelse Texten utgöres sålunda till största delen av redogörelser för av styrelsen handlagda »mål och ärenden, för under styrelsens direkta ledning och kontroll eller förvaltning ställda företag, för under styrelsens förvaltning ställda medel, för koncessionsansökningar och beviljade koncessioner, beviljade lån m. m. samt för inspektioner av allmänna arbeten m. m. Särskilt är redogörelsen för inspektionerna synnerligen vidlyftig (72 sidor i årg. 1918), i det för varje företag utförlig inspektionsrapport återgives. Vid granskning av förevarande berättelser hava sakkunniga kommit till den uppfattning, att uppgifterna om de statsunderstödda under året pågående eller avslutade och godkända väg- och brobyggnadsarbetena böra behandlas i samband med vägstyrelsernas uppgifter för väghållningsdistrikten, så att lämpliga sammandrag eller, om så prövas erforderligt, nominativa förteckningar, rörande dessa arbeten utgivas tillsammans med uppgifterna från väghållningsdistrikten med tillhörande, beskrivande och förklarande text i en särskild berättelse, som lämpligen bör ingå i serien Sveriges officiella statistik. Denna anordning synes lämpligen kunna taga sin början samtidigt med att den väntade nya väglagen kommer till stånd. Att införandet av en särskild vägstatistisk berättelse, omfattande förutom

196 väghållningsbesväret även de med statsmedel understödda väg- och brobyggnaderna, är en lämpligare anordning än att beträffande vägväsendet i riket såsom nu hava tvenne av olika myndigheter utgivna berättelser, lärer vara uppenbart och hänvisas till vad härom inledningsvis anförts samt till 1905 års statistiska kommittés betänkande. I och med ett dylikt sammanförande lärer också vara möjligt att tillbörligt beakta och statistiskt behandla vägar inoan städernas område. Med avseende å vilken myndighet, som bör anförtros utgivandet av den allmänna vägstatistiken, lärer vara uppenbart, att detta ej lämpligen bör vara det departement, under vilket vägväsendet hörer. Vid sådant förhållande lärer det allenast vara att välja på statistiska centralbyrån och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Sakkunniga, på vilka det icke torde ankomma att närmare utreda nämnda förläggningsfråga, vilja dock ge uttryck åt den förmodan att vägstatistiken lämpligast förlägges till statistiska centralbyrån — givetvis i intimt samarbete med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — och kombineras med den statistik över skjuts väsendet, som lärer komma att utgivas av statistiska centralbyrån.* Sistnämnda statistik synes, även om den, såsom torde vara naturligt, uppmärksammar automobiltrafiken, dock kunna göras så kortfattad och summarisk, att den icke rimligen kan påkalla en egen publikation i Sveriges officiella statistik. Att vägstatistiken, såsom 1905 års kommitté uttalade, bör utarbetas i samband med den kommunala finansstatistiken torde med de nya förhållanden, som inträda med landstingens övertagande av väghållningsbesväret icke längre ifrågakomma och hänvisa sakkunniga dessutom till vad förut under statistiska centralbyrån yttrats rörande den kommunala finansstatistiken. I och med vägstatistikens utbrytande och sammanförande till en särskild publikation, komma bl. a. de uppgifter, som ligga till grund för tab. 1 — 3 i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tabellbilaga att behandlas i denna publikation. Tab. 4 om kanaler och farleder undergår allenast få årliga förändringar och böra dessa ändringar kunna meddelas i texten och en vidlyftigare redogörelse för dessa inrättningar sparas till meddelanden vart femte eller tionde år. Med avseende å tab. 5 — 1 0 , vilka tabeller meddela vissa uppgifter om enskilda järnvägar komma sakkunniga att vidare uttala sig vid behandling av »allmän jämvägsstatistik», varvid skall föreslås, att dessa tabeller ersättas med vissa uppgifter i sistnämnda statistik. I de delar så ej lämpligen kan ske, torde tabellerna i fråga kunna ersättas med uppgifter i textavdelningen. Då i och med ovan gjorda förslag hela tabellbilagan skulle såsom sådan utgå och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens berättelse i övrigt är att hänföra till en ren ämbetsberättelse, kan det icke längre vara påkallat att bibehålla väg- och vattenbyggnadsstyrelsens berättelse i Sveriges officiella statistik, utan bör denna

196 • betraktas och behandlas såsom sakkunniga föreslagit rörande andra dylika ämbetsberättelser. Sakkunniga få alltså föreslå att från och med det år, då ny väglag träder i kraft, uppgifterna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens årsberättelse om allmänna vägbyggnader sammanföras med den i kommunikationsdepartementet nu utgivna statistiken om allmänna väghållningsbesväret på landet till en i Sveriges officiella statistik ingående publikation om vägväsendet i riket, vilken publikation jämväl torde böra upptaga meddelanden angående skjutsväsendet och lämpligen utgivas av statistiska centralbyrån; samt att med utmönstrande i övrigt, på sätt ovan föreslagits, av tabellbilagorna till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens berättelse, densamma utgår ur Sveriges officiella statistik och omlägges till en årlig ämbetsberättelse, som utan föregående tryckning inges till vederbörande departementschef. Kritik Då, det emellertid är att förvänta att den nya väglagen först kan träda i vatten- kraft med år 1925, lärer med den mera betydande omläggning av väg- och byggnads- vattenbyggnadsstyrelsens årsberättelse, som här ovan ifrågasatts komma att anstå ^ärande be- ännu några år, under vilken tid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens årsberättelse rättelse. skulle förbliva av ungefär nuvarande art och beskaffenhet. Emellertid kunna och böra även under denna mellantid avsevärda inskränkningar i förevarande årsredogörelse äga rum. Vid den detaljgranskning, som sakkunniga i detta syfte ägnat årsberättelsen, har det först fallit i ögonen, att textavdelningens stora vidlyftighet huvudsakligen härrör från en synnerligen långt gående detalj redovisning av företagen och inspektionerna. Textkapitel I I upptager på 10 sidor beskrivningar av varje särskilt under året under arbete varande företagsamt under året fullbordat företag. I dessa beskrivningar angivas rätt ingående dels företagets art och beräknade kostnad samt statsanslag, dels arbetsplanen, dels slutligen entreprenörfirmans namn samt den posthavande kontrollantens namn. På liknande sätt är kapitel V uppställt. Endast 4 — 5 sidor ägnas här åt statistiska översikter, medan återstående c:a 68 sidor uj>ptagas av redogörelser för var särskild inspektion av bro- och hamnbyggnader samt kanaler och farleder, av fiskehamnar och av enskilda järnvägar. En del av dessa inspektionsredogörelser äro synnerligen utförliga och detaljerade. I vissa fall redogöres på över en trycksida för en enda inspektion med en mängd tekniska detaljer. Under nuvarande förhållanden med höga tryckningskostnader och stort behov av sparsamhet med allmänna medel måste dessa detaljbeskrivningar anses vara alldeles för vidlyftiga. Därtill kommer att de säkerligen hava intresse endast för en trängre krets av fackmän, vilka på annat sätt kunna skaffa sig tillgång till uppgifterna i fråga. Man får alltså förutsätta att under alla

197 omständigheter dessa delar av berättelsen i framtiden ersättas med mycket mer ^kortfattade notiser eller summariska redogörelser eller eventuellt helt utgå. 'Beträffande tabellbilagan må först anmärkas på tab. 1, vilken är en översikt för ett stort antal år tillbaka. Denna tabell bör i enlighet med de prin- " ciper sakkunniga förut utvecklat, utom vad avser redovisningsåret, ej tryckas årligen, utan, om den skall behållas, högst vart femte år intagas i berättelsen. Tabellens uppgifter för redovisniugsåret kunna lämpligen överföras till texten. Ungefär detsamma gäller tab. 3, vars uppgifter för redovisningsåret böra kunna införas i tab. 2, medan uppgifterna för övriga år ej behöva omtryckas i varje årgång. Med avseende å övriga tabeller i bilagan hänvisas till vad ovan anförts och kan därutöver anmärkas, att för flertalet av dessa tabeller gäller, att de icke torde behöva in extenso återgivas varje år. Efter^ iakttagande av dessa reduktioner skulle det kunna ifrågasättas, huruvida icke berättelsen med hänsyn till sin övervägande natur av ämbetsberättelse borde redan nu utgå ur Sveriges officiella statistik. Emellertid anse sakkunniga, att då det nu är fråga allenast om anordningar för ett relativt kort provisorium, under vilken tid uppgifterna rörande de allmänna vägarbetena icke på annat sätt offentliggöras, förevarande årsredogörelse bör, i avbidan på upprättande av en särskild allmän vägstatistik, i huvudsak bibehålla sin nuvarande karaktär, men därvid betydligt sammandragas på sätt ovan förordats. Sakkunniga föreslå alltså att beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens Intcrrimi,. årsberättelse i avbidan på genomförande av sakkunnigas nyss framlagda förslag tisM försla9 måtte iakttagas; att detaljbeskrivningarna i kap. I I och V utgå eller högst avsevärt förkortas samt att i övrigt i berättelsens textavdelning uppmärksamhet ägnas mera åt statistiska än rent administrativa redogörelser, samt att tab. 1, 3 och 4 icke årligen tryckas annat än vad avser siffrorna för redogörelseåret eller ändringarna Under redogörelseåret av de rådande förhållandena och att med tab. 5—10 måtte förfaras på sätt sakkunniga föreslå under avdelningen »allmän järnvägsstatistik». 11.

Postsparbanken.

I gällande instruktion för postsparbanken föreskrives, att postsparbanken skall årligen före september månads utgång till Kungl. Maj:t avgiva berättelse om bankens förvaltning under det näst föregående året och dess ställning vid samma års slut m. m. Ifrågavarande berättelse utgives numera i serien Svenges officiella statistik och har tidigare (sedan 1893) ingått under litt. Y n

198 i den äldre serien Bidrag till Sveriges officiella statistik. För aren 1 8 8 4 — 1892 blev berättelsen offentliggjord som fristående publikation. Ifrågavarande berättelse om postsparbanken omfattar numera c:a 50 sidor texli med Omfattning, och innehåll. tabeller i texten. Någon särskild tabellbilaga finnes icke. Upplagan har vant 1,350 exemplar och tryckningskostnaden för årg. 1918 (utgiven i nov. 1919) var l,3ol kronor Redogörelsen omfattar dels postsparbankens ämbetsverksamhet, rörelse och finansiella ställning, dels dess deltagande i förvaltningen av riksförsakrmgsanstalten, fiskareförsäkringen och barnmorskornas pensionsanstalt, dels slutligen dess bestyr angående pensionsförsäkringen m. m. . "Vid granskning av postsparbankens årsberättelse hava sakkunniga kommit Kritik och förslås. till den uppfattningen, att densamma bör kunna helt upphöra, mot att vissa uppgifter införas i andra statistiska publikationer. Sålunda anse sakkunniga, att redogörelsen för styrelsen och personalen, för inkomna och avgjorda ärenden m. m. bör intagas såsom en särskild avdelning i generalpoststyrelsens ämbetsberättelse, att uppgifterna om postsparbankens deltagande i förvaltningen av riksförsakrmgsanstalten, fiskareförsäkringen och barnmorskornas pensionsanstalt böra ingå i riksförsäkringsanstaltens ämbetsberättelse, att uppgifterna angående postsparbankens bestyr med pensionsförsäkringen böra intagas i pensionsstyrelsens ämbetsberättelse samt att uppgifterna om postsparbankskontoren, postsparbanksrörelsen, motböckerna och sparmärkesförsäljningen, vilka närmast sammanhöra med den allmänna sparbanksstatistiken, böra i lämplig form publiceras i samband med denna. Uppgifterna om räkenskaperna och den finansiella ställningen torde kunna antingen överflyttas till bankinspektionens »Uppgifter om bankerna» eller, därest så befinnes lämpligare, ävenledes till den allmänna sparbanksstatistiken. Sammanfattning av sakkunnigas förslag.

Börande berättelsen om postsparbanken få sakkunniga alltså föreslå att densamma helt upphör såsom särskild i Sveriges officiella statistik ingående publikation t samt att lämpliga uppgifter rörande postsparbankens verksamhet i stallet, i anslutning till ovan gjorda uttalanden, ingå i generalpoststyrelsens, riksforsäkringsanstaltens, pensionsstyrelsens och bankinspektionens statistiska berättelser ävensom i av bankinspektionen publicerade »Uppgifter om bankerna> eller i den särskilda sparbanksstatistik, som kan komma att utgivas.

12.

Bank- och fondinspektionen.

De statistiska publikationer, som av bank- och fondinspektionen instruktionsenligt utgivas, äro dels månatliga sammandrag av bankaktiebolagens, bankbolagens och emissionsbankernas för varje månad avlämnade översikter, dels en översikt av dessa bankers ställning efter varje års bokslut och dels en sammanfattning av årliga uppgifter om Sveriges allmänna hypoteksbank jämte hypoteksföreningarna.

199 Ovannämnda

sammandrag

av bankernas

månatliga

översikter över till- Uppgifter om bcLnkcriici

gångar och skulder utgivas varje månad under titeln Uppgifter om bankerna. Under samma titel utgives även den årliga översikten av bankernas ställning efter boksluten. Samtliga dessa publikationer ingå i serieverket Statistiska meddelanden, där de bilda ser. E. De månatliga sammandragen utgivas vid mitten av varje månad efter den, som uppgifterna avse, och omfatta varje gång 28 trycksidor. Den årliga översikten, vilken under senare år omfattat c:a 36 sidor, har utkommit ungefär sex månader efter redogörelseårets slut. Tillsammans utgör sålunda en årgång av publikationen c:a 372 sidor. Upplagan är 2,500 exemplar och medföljer till största delen Post- och inrikes tidningar. Tryckningskostnaden var 10,416 kronor för årgången 1919. Som en särskild publikation utgives vid mitten av varje år den i instruk- uppgifter om r -

hypoteks-

tionen för bank- och fondinspektionen föreskrivna sammanfattningen av hypoteks- banken och bankens och hypoteksföreningarnas uppgifter för det föregående året. hypoteksIfrågavarande publikation omfattar endast 6 sidor 4:o och utkommer i 2,400 exemplar, av vilka större delen åtfölja Post- och inrikes tidningar som bilaga. Tryckningskostnaden för årg. 1919 var 374 kronor. Börande bankinspektionens statistik och sättet för dess utgivande hava sakkunniga icke funnit skäl föreslå annan förändring, än att uppgifterna om hypoteksbanken och hypoteksföreningarna måtte intagas i Statistiska meddelanden ser. E, antingen såsom särskilt häfte, eller såsom en avdelning i årssammandraget över bankbolagens uppgifter. Till de av bank- och fondinspektionen utgivna statistiska publikationerna bör emellertid, på sätt sakkunniga föreslagit under postsparbanken, eventuellt läggas de uppgifter rörande denna institutions bankverksamhet, som postsparbanken bör till bankinspektionen avgiva. Vidare skulle, om sakkunnigas förslag i sådant hänseende under statistiska centralbyrån vinner avseende, till bankinspektionen för utgivande överlämnas vissa uppgifter angående sparbankerna. I det årssammandrag, som bank- och fondinspektionen nu avgiver över bankbolagens verksamhet, torde i följd härav böra såsom en särskild avdelning ingå de årliga uppgifter om sparbankernas verksamhet som, utöver månadsredogörelserna, kunna anses påkallade.

13.

Kontrollstyrelsen.

Kontrollstyrelsen utgiver för närvarande två statistiska berättelser, båda ingående i Sveriges officiella statistik under avdelningen »Finanser». Den ena berättelsen bär titeln Accispliktiga näringar och redogör numera för tillverkningen av brännvin, maltdrycker och socker samt för tobaksodlingen. Den andra berättelsen, som från och med år 1919 bär titeln Busdrycks försäljningen

200 (förut Brännvinsförsäljningen), redogör för försäljningen av spritdrycker och vin. Båda berättelserna äro föreskrivna i de för styrelsen och dess avdelningar utfärdade instruktioner. Upprättandet av de statistiska tabellerna samt redigeringen av de två berättelserna handhaves, vad beträffar tillverkningsberättelsen, av styrelsens båda överingenjörer och, vad beträffar försäljningsberättelsen, av första aktuarion å styrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden. Då det statistiska arbetet utgör endast en del av dessa tjänstemäns och dem underordnade biträdens åligganden, har styrelsen icke ansett sig kunna ens tillnärmelsevis angiva kostnaderna för styrelsens statistik. Accispiiktiga Berättelsen om accisplilctiga näringar avser tillverkningsår, tiden 1 oktober näringar. — g Q s e ptember, och har i allmänhet utkommit av trycket ungefär ett halvt år efter tillverkningsårets slut. Omfattning I denna berättelse redogöres för tillverkningen av brännvin, maltdrycker och och innehåll, socker samt för tobaksodlingen ävensom för kontrollen och kostnaderna därför. Under de senaste åren har berättelsen omfattat i allt omkring 75 sidor. Årgången 1919/20 omfattar 72 sidor, varav dock endast 20 sidor upptagas av egentliga tabellbilagor. Upplagan för denna årgång var 705 exemplar och tryckningskostnaden 2,094 kronor. I tabellbilagan meddelas uppgifter för varje län om antalet brännerier, skattepliktiga och skattefria bryggerier samt råsockerfabriker och sockerrafinaderier, jämte uppgifter om tillverkningens mängd, använda råämnen, arbets- och drivkraft m. m. samt om kontrollkostnaderna. Texten är huvudsakligen en kommentar till tabellbilagan, men innehåller därjämte uppgifter om kontrollen och den därför använda personalen, om tobaksodlingen m. m. Åtskilliga tabellariska översikter, till stor del med jämförande uppgifter för ett antal år tillbaka, äro intagna i texten. Kritik och förslag.

Sakkunniga hava vid granskningen av föreliggande berättelse funnit skäl till vissa anmärkningar, vilka dock i allmänhet endast röra detaljer. Först må anmärkas att textavdelningen är förhållandevis alltför stor. Densamma upptager mellan två och tre gånger så många sidor som tabellbilagan. Till stor del synes denna vidlyftighet bero på de många temporala översikterna, i vilka i allmänhet onödigt många år äro medtagna. Så angives t. ex. i berättelsen för år 1 9 1 9 / 2 0 volymen dels vid brännerierna, dels vid allmänna brännvinsnederlagen å nederlag inneliggande brännvin den första i varje månad under alla de senaste sju åren, och i ett flertal andra texttabeller äro uppgifter för tio eller flera år tillbaka angivna. De avdelningar av texten, däri kontrollarbetet och kontrollpersonalen redovisas, kunna avsevärt förkortas. Tekniska uppgifter, såsom om de differenser, som iakttagits mellan olika mätningsmetoder, måste vara av mycket ringa allmänintresse och falla i någon mån även utom ramen för framställningen i övrigt.

201 Redogörelsen för tobaksodlingen synes vara av så ringa betydelse att den torde kunna helt utgå. I varje fall bör den kunna betydligt förkortas. Tillhörande texttabell, vilken anger antalet odlare, odlingens storlek, skördens mängd och värde samt medelskörden per har i varje socken och stad, där odling bedrivits, synes sålunda kunna inskränkas till enbart länsuppgifter. I tabellbilagan hava förutom redogörelseårets uppgifter även vissa uppgifter för ett antal av de närmast föregående åren medtagits. Till tabellernas slutsumma för hela riket äro i regel fogade sammanställningar av slutsummorna i motsvarande tabeller i föregående årgångar av berättelsen. Visserligen giva dessa sammanställningar en bekväm överblick av utvecklingen, men, då denna överblick utan svårighet kan erhållas genom jämförelse med äldre årgångar, äro sammanställningarna i fråga onödiga och böra utgd Rörande uppställningen av tabellerna må framhållas, att besparing i utrymmet synes kunna vinnas om vissa av tabellerna tryckas i sidled i stället för upprätta. Särskilt blir detta fallet, om de jämförande uppgifterna för andra år, såsom ovan föreslagits, utgå. Åtskilliga av tabellerna äro också för detaljerade i tabellhuvudet, vilket bl. a. visar sig i, att kolumnerna stå mer eller mindre tomma. Slutligen vilja sakkunniga uttala, att tab. 1 1 , som redovisar kontrollkostnaderna i varje län, bör kunna utgå ur berättelsen. Tabellen torde hava alltför ringa allmänintresse för att ett offentliggörande i tryck skall vara motiverat. De uttalanden, som sålunda gjorts, utgå ifrån, att en särskild statistisk berättelse om accispliktiga näringar fortfarande utgives. Emellertid må erinras om, att de- ämnen, som behandlas i berättelsen om accispliktiga näringar, äro föremål för behandling även annorstädes i den officiella statistiken. Sålunda redovisar kommerskollegii industristatistik tillverkningens mängd (och dessutom även dess värde) samt den använda arbets- och drivkraften m. m., för såväl brännerier och maltdrycksbryggerier som ock för sockerindustrien. Denna redovisning är visserligen mindre utförlig och detaljerad än den som kommer dessa näringar till del genom kontrollstyrelsens specialberättelse, men samma primärmaterial användes. Sakkunniga hava därför kommit till den uppfattning, att en särskild statistisk berättelse över accispliktiga näringar icke längre bör utgivas, utan att do ämnen, varom här är fråga, böra helt överlämnas till redovisning i kommerskollegii näringsstatistik. Samarbete bör härvid givetvis äga rum med kontrollstyrelsen, särskilt beträffande de utvidgningar, som närings statistiken i följd härav tilläventyrs bör undergå i förevarande avseende. Härvid torde man också böra snarast möjligt övergå till redovisning för kalenderår. Vad som av hittillsvarande särskilda redogörelser för accispliktiga näringar icke 103920

'

202 l ä m p l i g e n k a n överflyttas till k o m m e r s k o l l e g i u m , b ö r k u n n a få p l a t s i d e n ä m b e t s b e r ä t t e l s e , som k o n t r o l l s t y r e l s e n fortfarande t o r d e b ö r a avgiva och som tydligen b ö r omfatta s t y r e l s e n s v e r k s a m h e t i d e s s h e l h e t . S a k k u n n i g a föreslå a l l t s å : att k o n t r o l l s t y r e l s e n s i Sveriges officiella statistik i n g å e n d e b e r ä t t e l s e om accispliktiga n ä r i n g a r u p p h ö r s å s o m s ä r s k i l d p u b l i k a t i o n . RusdrycksK o n t r o l l s t y r e l s e n försäljningsstatistik avser, till skillnad m o t d e s s tillverkförsäljM e d a n t i l l v e r k n i n g s b e r ä t t e l s e n alltid k u n n a t u t k o m m a ningSStatistik, kalenderår. ning6n ' jämförelsevis tidigt, h a r d e t t a i n g a l u n d a varit fallet m e d f ö r s ä l j n i n g s b e r ä t t e l s e n . S å l u n d a u t k o m m o b e r ä t t e l s e r n a för å r e n 1 9 1 6 , 1 9 1 7 , 1 9 1 8 och 1 9 1 9 först r e s p . 2 V*, 2 VA, 1 3 A och 1 V« år efter r e d o g ö r e l s e å r e t s u t g å n g , omfattning Medan föregående årgång omfattat omkring 160 sidor upptager årg. 1919 endast och innehåll. 130 sidor, därav 59 sidor tabellbilagor. Sistnämnda årgång uppvisar också avsevärda skiljaktigheter i uppställningen mot närmast föregående årgångar, skiljaktigheter betingade först och främst av de n y a förhållanden på rusdryckshandelns område, som i n t r ä t t med ikraftträdandet den 1 januari 1919 av rusdrycksförsäljningsförordnmgen av den 14 juni 1917, men delvis också härrörande från en ökad koncentration såväl i textframställningen som i fråga om den typografiska uppställningen av tabellerna. o»,.I texten till 1919 års berättelse redogöres för A. Lagstiftning; B. Rättigheter till försäljning av rusdrycker; C. Omsättning av rusdrycker; D. Systembolagens verksamhet; E. Inspektions- och revisionsverksamhet; F. Försäljning av rusdrycker for tekniska m. fl. ändamål; G. Införsel av rusdrycker och H. Statsverkets inkomster av rusdrycksförsäljningen. Textframställningen ledsagas i tämligen stor utsträckning av tabellöversikter, till större delen avseende förhållandena under ett antal år tillbaka i tiden. , Tabellbilagan till 1919 års berättelse innehåller tio numrerade tabeller med följande uppgifter: tab. 1. Antalet inom varje kommun för året utlämnade rättigheter till detaljhandel med rusdrycker, fördelade på olika slag av rättigheter m. m.; tab. 2. Antal under året av varje systembolag utövade eller överlåtna rättigheter; tab. 3—5. Omsättningen av dels spritdrycker, dels vin i liter och kronor för olika slag av försäljningsrörelse (utminutering, egen och överlåten utskänkning, privatimport m. m). For olika slag av spritdrycker och vin lämnas uppgifter dels månadsvis för hela riket, dels i årssummor för varje spritbolag. Dessutom redovisas de under varje månad omsatta kvantiteterna av spritdrycker och vin hos ett antal större systembolag; tab. 6 _ i o . Ekonomiska uppgifter för varje systembolag med specifikation av utgifter och inkomster, varuinköp, omkostnader, utgående balanskonto m. m. Upplagan för årg. 1919 var 815 exemplar och tryckningskostnaden 5,287 kronor. Årgången 1918 kostade i tryckning 6,302 kronor för en upplaga av 800 exemplar. Kritik och för8lag '

D e t framgår av o v a n s t å e n d e , a t t b e r ä t t e l s e n om rusdrycksförsäljningen u p p t a g e r tabellariska uppgifter, dels om u t ö v a d e eller överlåtna r ä t t i g h e t e r , dels a n g å e n d e o m s ä t t n i n g e n av s p r i t v a r o r och viner, dels ock om d e n ekonom i s k a v e r k s a m h e t e n och affärsrörelsen. I t e x t e n och t e x t t a b e l l e r n a m e d d e l a s

203 dessutom uppgifter om försäljningspris för olika varuslag, om antalet befattningshavare hos de särskilda spritbolagen, om antalet innevånare och motboksinnehavare inom de särskilda kontrollområdena, om frekvensen av motböcker inom olika landsdelar, om antalet utlämnade och indragna motböcker samt avslagna motboksansökningar under varje kvartal, om införseln av rusdrycker samt om statsverkets inkomster av rusdrycksförsäljningen m. m. På grund av det stora sociala intresse, som kännedomen om handeln med och konsumtionen av spritdrycker otvivelaktigt erbjuder, synes en årligen publicerad statistik däröver icke böra saknas. Detta så mycket mera, som primäruppgifterna genom den individuella kontrollen erhålla en sällsynt grad av fullständighet och tillförlitlighet, ävensom medgiva en bearbetning efter sociala synpunkter, vartill motsvarighet icke torde finnas i något annat land. Granskar man kontrollstyrelsens senast utkomna berättelse om rusdrycksförsäljningen finner man emellertid, att huvudändamålet för densamma icke så mycket varit att belysa rusdrycksJconsnmtionen såsom sådan och dess utbredning inom olika sociala lager av befolkningen, långt mindre de sociala verkningarna därav, utan fastmera att meddela en översikt över rusdryckshandeln i riket från övervägande ekonomiska och administrativa synpunkter. Berättelsen framstår mera som en handbok för systembolagen och kontrollstyrelsens tjänstemän, än som en allmän förbrukningsstatistik. Sant är visserligen, att ansatser till en förbrukningsstatistik förekomma i berättelsen, men de äro i hög grad ofullständiga och ställas helt i skuggan av de ekonomiska och tekniska synpunkterna. Försök till en fullständigare förbrukningsstatistik, med hänsyn tagen till yrkes- och inkomstförhållanden m. m., hava utförts och redogörelse därför har publicerats år 1919, men denna redogörelse utgör en del av nykterhetskommitténs betänkande och är alltså icke intagen i Sveriges officiella statistik. Sakkunniga draga icke i tvivelsmål, att utgivandet av en berättelse sådan som den föreliggande är av betydelse, såväl för kontrollstyrelsen vid handhavandet av dess åligganden, som för systembolagen i deras arbete, ävensom i allmänhet för skapandet av en enhetlig organisation av rusdryckshandeln i riket; och sakkunniga underskatta heller icke de försök till inskränkningar och koncentration av framställning och tabeller, varom den senaste försäljningsberättelsen lämnar oförtydbart vittnesbörd. Det oaktat hava sakkunniga icke kunnat finna annat än, att ett offentliggörande i Sveriges officiella statistik av så detaljerade uppgifter om spritbolagens affärsverksamhet och ekonomiska ställning, som de, vilka innehållas t. ex. i tab. 6 — 1 0 , är obehövligt. Något allmännare eller statistiskt intresse torde dessa tabeller icke hava, och lämpligare vore, om desamma, i den mån så är behövligt, offentliggöras särskilt och utdelas endast till direkt intresserade. Det

204 må i detta sammanhang erinras om, att en tidskrift för systembolagen ntgives. Nyssnämnda tabeller torde bättre höra hemma i denna tidskrift och kunna genom intagande därstädes också erhålla den för deras ändamål fördelaktigaste spridningen. Nämnda tidskrift synes över huvud hava till uppgift att verka för det samarbete och utbyte av erfarenheter mellan systembolagen, till vars befordran offentliggörandet av de ekonomiska tabellerna i främsta rummet torde vara avsett. I övrigt hava sakkunniga, särskilt med hänsyn till den avsevärda sammanträngning, som i och med årgången 1919 ägt rum i rusdrycksförsäljningsberättelsens uppställning, icke funnit anledning till särskild erinran. Sammanfattning av sak-

kunnigas förslag.

Med avseende å berättelsen om rusdryclcsförsäljningen »..

få sakkunniga alltså

,0

ioresla att motsvarigheterna till tab. 6 — 1 0 i 1919 års berättelse, måtte ur kommande berättelser utgå eller eventuellt ersättas med ett kortare sammandrag. Förutom den statistiska redogörelse, som kontrollstyrelsen enligt ovan framställda förslag skulle hava att utgiva om rusdrycksförsäljningen, och som alltjämt bör ingå i Sveriges officiella statistik, torde styrelsen framgent böra avgiva en ämbetsberättelse. Därmed torde det också bliva lättare att genomföra förslaget om »Accispliktiga näringars» upphörande såsom särskild statistisk publikation och kan textavdelningen i statistiken om rusdrycksförsäljningen avsevärt sammandragas och förkortas. Sakkunniga föreslå således slutligen: att en årlig ämbetsberättelse, omfattande kontrollstyrelsens verksamhet i sin helhet, utarbetas, skild från den statistiska publikationen, samt utan föregående tryckning inges till vederbörande departementschef.

14.

Skolöverstyrelsen.

Den svenska undervisningsstatistiken har sedan gammalt handlagts inom ecklesiastikdepartementet, där för ändamålet upprättats en särskild statistisk avdelning. Den 1 januari 1921 blev undervisningsstatistiken emellertid överflyttad till skolöverstyrelsen, där en statistisk byrå under ledning av en byråchef samtidigt kom till stånd. En kort redogörelse för undervisningsstatistikens uppkomst och utveckling återfinnes uti inledningen till detta betänkande (sid. 22). Utöver vad där anföres må ytterligare erinras, att 1905 års statistiska kommitté dels i sitt huvudbetänkande, dels tidigare i särskilt utlåtande över de förslag till nya formulär för undervisningsstatistiken, som uppgjorts av den 21 juni 1906 av chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga, framlagt förslag till undervisnings-

205 statistikens omorganisation och utvidgning. I sammanhang härmed föreslogs att imdervisningsstatistiken skulle utarbetas i statistiska centralbyrån (statistiska centralverket). Sedermera avgav dåvarande kanslisekreteraren i ecklesiastikdepartementet C. Gustafsson år 1913 ett av honom utarbetat förslag till omorganisation av departementets statistiska avdelning, vilket utmynnade i förslag om inrättande av en statistisk byrå inom departementet, Efter det vidare särskilda inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga den 2 december 1913 avgivit utlåtande och förslag i ämnet, däri bl. a. framhölls, att en särskild ledare för undervisningsstatistikens omorganisation vore erforderlig, beviljade riksdagen för år 1915 anslag för en sådan befattning, vilken anordning sedermera bibehållits till och med år 1920. På förslag av den sålunda tillsatta ledaren för undervisningsstatistikens omorganisation, vilken tillika varit ledare av ecklesiastikdepartementets statistiska avdelning, blev denna avdelning den 1 januari 1921 överflyttad till skolöverstyrelsen och där uppförd å ordinarie stat. Såtillvida har alltså den så länge under utredning stående frågan om undervisningsstatistikens organisation nu erhållit sin lösning. Förutom i lösandet av själva organisationsfrågan har arbetet å undervisningsstatistikens omorganisation under de senaste fem åren resulterat i en ganska avsevärd utvidgning av denna statistik. Publikationerna, som alltsedan 1882 och intill 1916 endast voro två till antalet, nämligen en årsberättelse angående folkskolorna och en årsberättelse angående statens allmänna läroverk, utökades under åren 1916 — 1919 med ytterligare fyra årsberättelser, nämligen en angående de kommunala mellanskolorna, en angående statens normalskola för flickor och privatläroverken, en an-' gående lärareutbildningen samt en angående realskol- och studentexamina. Samtliga berättelser, utom den sistnämnda, avse läsår, ej kalenderår. Den sista redogörelseperiod, för vilken ecklesiastikdepartementet utgivit fullständig statistik, är läsåret 1 9 1 8 - 1 9 1 9 — vad beträffar den sista av ovannämnda berättelserna, kalenderåret 1919. Före överflyttningen till skolöverstyrelsen hade emellertid även för läsåret 1 9 1 9 — 1 9 2 0 berättelserna angående de kommunala mellanskolorna, statens normalskola för flickor och privatläroverken samt lärareutbildningen utkommit. I juni 1921 har dessutom skolöverstyrelsen avgivit berättelse över folkskolorna samt över statens allmänna läroverk läsåret 1 9 1 9 — 1 9 2 0 . Sistnämnda berättelse innehåller såsom en särskild avdelning jämväl berättelsen om realskol- och studentexamina för år 1920. Framhållas må emellertid, att trots ökningen .av berättelsernas antal från 2 till 6, sidantalet ökats endast från omkring 5 5 0 sidor (1915/16) till omkring 725 sidor (1918/19). Med redogörelseåret 1919 20 har sidantalet åter något nedgått, eller till omkring 680 sidor.

206 Utom de statistiska berättelserna utger skolöverstyrelsen årligen även särskilda tryckta änibetsberättelser. Undervisningsstatistiken är sålunda nu i sin helhet framförd så långt som till och med läsåret 1 9 1 9 — 1 9 2 0 . Utvecklingen av undervisningsstatistiken till allt flera områden, som under de senaste åren raskt fortgått, torde icke vara avslutad med att densamma, från att under flera årtionden endast ha omfattat folkskolor och allmänna läroverk nu utvidgats till att omfatta även de kommunala mellanskolorna, privatläroverken och verksamheten för utbildande av lärare och lärarinnor m. m. Med den livaktighet som för närvarande råder på undervisningens område och de planer, som föreligga för densammas omdanande och utvidgande, lärer med tiden allt flera krav komma att ställas på denna statistik. Det torde sålunda sannolikt bliva nödvändigt att på statistisk väg följa uppkomsten och utvecklingen av de nya fortsättningsskolorna, av lärlings- och yrkesskolor, av folkhögskolor, hushålls- och husmodersskolor, av handelsgymnasier och tekniska gymnasier m. fl. nyinrättade och utvidgade läroanstalter. Jämväl en statistik rörande universitet och högskolor samt den högre tekniska undervisningen torde komma till stånd. Saknaden av dylik statistik har länge gjort sig kännbar samt ofta påtalats, och på senare tid lära arbeten också ha igångsatts för påbörjande av denna statistik. Såsom även 1905 års statistiska kommitté framhållit, torde universitetsstatistiken emellertid icke behöva omfatta kortare perioder än fem år i sänder. Av det ovan sagda framgår, att undervisningsstatistiken under den närmaste framtiden kan väntas avsevärt ökas i ämnesomfattning. De många redan vidtagna och i utsikt ställda utvidgningarna av denna statistik gör det desto mera påkallat, att med stöd av de nu utkomna publikationerna noga efterse, huruvida icke avse värdare inskränkningar samtidigt äro möjliga, särskilt med hänsyn till sättet för och utförligheten av de statistiska översikternas publicerande. De av sakkunniga här nedan framställda förslagen till inskränkningar och gallringar i de undervisningsstatistiska publikationerna böra därför, åtminstone delvis, betraktas som försök att bereda plats och möjlighet för behövliga nya översikter och redogörelser. Från skolöverstyrelsen har meddelats, att berättelsen över de kommunala mellanskolorna och de privata läroanstalterna skola utgivas i samband med berättelsen över statens läroverk samt realskoloch studentexamina, men att till gengäld en särskild berättelse över yrkesskolorna tillkommer. I enlighet mecl dessa planer torde sålunda undervisningsstatistiken komma att publiceras i fyra ordinarie årsberättelser, nämligen, förutom berättelsen om lärareutbildningen, en berättelse omfattande vardera av de delar av undervisningsväsendet, som sortera under överstyrelsens resp.

207 avdelningar ningen).

(läroverksavdelningen,

folkskoleavdelningen

och

yrkesskoleavdel-

Angående kostnaden för skolöverstyrelsens statistik har meddelats, att Kostnaden densamma under år 1921 torde komma att hålla sig inom ramen för det an- for skolöverslag riksdagen beviljat för ändamålet. Detta anslag är fördelat på följande sätt: 'IZtuh. Ordinarie avlöningar kronor Avlöningar å övergångsstat , Anslag för extra arbetskrafter, vikariatsersättningar och expenser (inklusive tryckningskostnader) » Lokalhyra (ungefärlig andel) » Å tilläggsstat för år 1921 »

42,300:

—

5 %QQ. 25,000: — 800025000:

Summa kronor 106,000: — Härtill kommer emellertid det belopp, som belöper å dyrtidstillägg, ålderstillagg samt tillfällig löneförbättring, vilket för år 1921 uppgår till 58,188 kronor. Sammanlagda kostnaden för skolöverstyrelsens statistiska avdelning under år 1921 blir sålunda nära 165,000 kronor. I det följande skola sakkunniga behandla de undervisningsstatistiska berättelserna sammanfattade under tre rubriker: a) Folkskolorna, b) Läroverken och c) Lärareutbildningen. Skälet härtill är, att de förslag till inskränkningar, som kunna göras rörande statistiken under vardera av dessa rubriker, äro i viss mån oberoende av varandra. a) Folkskolorna. Statistiken rörande folkskolorna utgöres av allenast en årlig berättelse under titeln Folkskolorna och de högre folkskolorna. Berättelsen om folkskolorna är den äldsta av de undervisningsstatistiska Folkskolorna publikationerna, 1 det att densamma, dock med vissa avbrott, publicerats ända o c h d e *°&re sedan år 1868. Som regel utkommer den numera något mer än ett år efter f o l k s k o l o r n a det behandlade läsårets slut. e e n d e D T 9 l t t ^ q T q r k l e 1 ^ t i k d e a I o a r t e ? e n t e t U t g i ™ a b e r ä t t e l s e n o m folkskolorna (av- Omfattning 2S - 1 1 ) omfattar 92 sidor text med talrika tabeller i texten samt en och innehåll, exem l a r ^ ^ Tryckningskostnaden var 7,851 kronor och upplagan 850 Berättelsen i fråga innehåller redogörelse för dels folkskolorna (folkskolor nomadskolor samt fortsättnings- och ersättningsskolor), dels de högre folkskolorna Innehållet ] den av skolöverstyrelsen utgivna berättelsen för läsåret 1919—1920 ar 1 det väsentliga detsamma. I jämförelse med föregående av ecklesiastikdeparte-

208 mentet utgivna berättelse kännetecknas den emellertid av något större koncentration, dels genom att i texten översikterna över utvecklingen icke förts längre tillbaka än till år 1901 och ofta icke längre än till redovisningsåret 1915—1916 — i föregående berättelse fördes de tillbaka ända till år 1881 —, dels därigenom, att flertalet tabeller underkastats en mer eller mindre ingående omarbetning. Texten har sålunda nedbringats till 68 sidor och tabellavdelningen till 80 sidor. Ifrågavarande berättelse kostade i tryckning 5,302 kronor. Upplagan var 750 exemplar. Innehållet i berättelsen, sådan den föreligger i skolöverstyrelsens utarbetning, är i korthet följande: Texten delas i tre kapitel behandlande folkskolorna, de högre folkskolorna och statsanslagen till folkundervisningen; i det hela är texten e n d a s t e n kommentar, tabell för tabell, till tabellbilagan, men med talrika texttabeller, innehållande dels utdrag ur tabellbilagan och därur beräknade relativa tal och medeltal, dels temporala översikter, vilka dock, som nyss n ä m n t s , begränsats till tiden efter år 1901. Innehållet i tabellbilagan är ytterligt mångskiftande. Där redogöres för antalet skoldistrikt och undervisningsavdelningar under vårterminen, länsvis, med fördelning i heltidsläsande, halvtidsläsande och mindre folkskolor samt olika skolstadier m. m. (tab. 1), ytterligare specifikation av dessa uppgifter (tab. 3), antalet lärjungar, länsvis med liknande fördelning (tab. 4), ytterligare specifikation härav (tab. 5), antalet lärare i de obligatoriska ämnena, länsvis, med utförlig specifikation (tab. 6), fördelningen av vikarierande lärare i varje län på ett stort antal rubriker (tab. 7), antalet lärare i övningsämnen, länsvis, utförligt specificerade (tab. 8), undervisningen i slöjd, hushållsgöromål, trädgårdsskötsel och skogsvård, länsvis och efter elevernas kön (tab. 9), antalet nyinskrivna och avgångna av olika slag, länsvis och efter kön (tab. 10), skoldistriktens fördelning i varje län efter den ålder vid vilken barns skolgång börjar (tab. 11) och efter den tid läsåret tager sin början (tab. 12), antalet lärjungar i folkskolans högre avdelning länsvis och efter kön m. m. (tab. 13), fördelningen av barn födda 1906 — 1913 å olika slag av skolor m. m., länsvis (tab. 14), lärare och lärjungar vid folkundervisningen i 30 större städer (tab. 15) m. m. Vidare redogöres från skilda synpunkter för nomadskolorna, fortsättningsskolorna, ersättningsskolorna och de högre folkskolorna. Uppgifterna angivas vanligen särskilt för landsbygd och städer och därtill oftast också för hela riket. Kritik ocii förslag.

S a k k u n n i g a s a n m ä r k n i n g a r beträffande folkskoleberättelsen r i k t a sig främst t a b e l l b i l a g a n s i n n e h å l l och u p p s t ä l l n i n g . I besparingssyfte m å h ä r v i d i första h a n d fästas u p p m ä r k s a m h e t p å d e t förhållandet, att ett s t o r t a n t a l t a b e l l e r innehålla dels uppgifter för l a n d s b y g d e n , dels för s t ä d e r n a , dels ock s a m m a n l a g t för hela riket, s a m t a t t vissa t a b e l l e r till s t ö r r e eller m i n d r e del i n n e h å l l a sammand r a g av a n d r a tabeller. T t a b . 1 b , 4 b , 5 b , 6 b , 7 b , 8 b s a m t 14 b och c l ä m n a s uppgifter särskilt för l a n d s b y g d e n och för s t ä d e r n a i n o m varje län. S a m m a är förhållandet m e d t a b . 9 a och b s a m t t a b . 10 a och b . S a m m a n s l å r m a n i d e s s a tabeller för ett visst län de två uppgifter, som avse l a n d s b y g d e n och s t ä d e r n a i n o m länet, erhålles m o t s v a r a n d e uppgift för länet som h e l h e t . Y a d beträffar t a b . 9 och 10 h a r m a n t y d l i g e n a n s e t t d e n n a s a m m a n s l a g n i n g b ö r a k u n n a utföras av läsaren, m e n beträffande de övriga n ä m n d a t a b e l l e r n a , där d e t t a icke b ö r k u n n a b e r e d a s t ö r r e s v å r i g h e t e r , h a r en särskild u n d e r t a b e l l (beteck-

moi

209 • nacl med bokstaven a) uppställts, däri de sammanslagna uppgifterna återgivas. Då fråga är om inskränkningar i berättelsen, synas dessa sammanslagstabeller i första hand kunna undvaras. Därigenom ernås en besparing av 12 sidor utan att därför en enda sakuppgift behöver uppoffras. Ett ytterligare skäl för att tab. 1 a utgår är, att densamma huvudsakligen är ett sammandrag av den mera specificerade tab. 3. Påpekas må även, att tab. 4 utgöres av partial- och totalsummor av uppgifterna i tab. 5. Tab. 4 kan dock ha en viss betydelse som komplement till tab. 5. Vidkommande övriga tabeller hava sakkunniga funnit tab. 11 och 12 vara av mindre intresse att årligen publicera. Fördelningen av skoldistrikten efter den ålder, vid vilken barns skolgång börjar samt efter den tid på året, då läsåret tager sin början, torde icke växla i så hög grad, att årlig redovisning är påkallad. Tab. 13 torde kunna helt utgå och tab. 16 a och b (vandrande nomadskolor och fasta nomadskolor) kunna eventuellt sammanslås eller tabellen på annat sätt göras om, helst som de små talen i tabellen häntyda på en för långt driven specifikation. Beträffande tab. 18 synes också böra övervägas, huruvida icke sammandragning kan äga rum. Samma gäller tab. 20, som torde kunna inskränkas till en sida i stället för ett helt uppslag. Texten till folkskoleberättélsen är ganska brett anlagd och lider av det felet, att den i alltför hög grad behandlar undervisningsförhållandena från speciell skolteknisk synpunkt, medan de allmännare bildningsstatistiska synpunkterna träda mera i bakgrunden. A andra sidan är emellertid den breda populariserande behandling, som däri kommer de skoltekniska förkä Händerna till del, nödvändig för att göra statistiken förståelig för en större läsekrets, och är texten på det hela taget en kommentar till tabellbilagan med förklarande anmärkningar. Sedan i senaste årgången de mera vidlyftiga temporala översikterna borttagits ur texttabellerna, anse sig sakkunniga därför icke böra göra någon särskild erinran mot textavdelningen. Sakkunnigas förslag angående folkskolorna är alltså följande: '

berättelsen

om folkskolorna

och de högre Sammanfattning av

•'

sakkunnigas

att tab. l a , 4 a , 5 a , 6 a , 7 a , 8 a , 13 och 1 4 a utgå ur berättelsen, att tab. 11 och 12 icke intagas i berättelsen varje år utan blott exempelvis vart femte år samt att tab. 16, 18 och 20 sammandragas.

förslag,

b) Läroverken. För läsåret 1 9 1 9 — 2 0 föreligga följande tre statis- statens aiitiska publikationer rörande läroverken i riket: Statens allmänna läroverk; ^rkStatens Statens normalskola för flickor och privatläroverken (högre flickskolor, högre goss- normalskola och samskolor samt enskilda mellanskolor); De kommunala mellanskolorna. I den o r c o r ' 1639 2 0

210 privatiäro- f ö r s t n ä m n d a p u b l i k a t i o n e n i n g å r d e s s u t o m s å s o m särskild a v d e l n i n g en r e d o enskUda och g ö r e l s e f ö r realskol- och s t u d e n t e x a m i n a år 1 9 2 0 , vilken r e d o g ö r e l s e d e t förede kommu- g å e n d e å r e t u t g j o r d e en särskild p u b l i k a t i o n . D å d e t r e l ä r o v e r k s b e r ä t t e l s e r n a , ^skolorna*" b o r t s e t t från s m ä r r e skiljaktigheter, äro i d e t h e l a lika u p p s t ä l l d a , och d å d e t samt real- y t t e r m e r a blivit s a k k u n n i g a m e d d e l a t , a t t d e i framtiden skola s a m a r b e t a s till en rtudent? 8 " e m e n s a m b e r ä t t e l s e om de u n d e r s k o l ö v e r s t y r e l s e n s l ä r o v e r k s a v d e l n i n g examina, l y d a n d e skolorna, vilja s a k k u n n i g a i d e t följande b e h a n d l a d e s s a b e r ä t t e l s e r i ett s a m m a n h a n g . D e t h a r r e d a n förut framhållits, att b e r ä t t e l s e n om a l l m ä n n a l ä r o v e r k e n årligen u t k o m m i t s e d a n år 1 8 7 6 . D e t r e övriga b e r ä t t e l s e r n a h a v a d ä r e m o t t i l l k o m m i t u n d e r d e s e n a s t e fem å r e n . T i d e n för b e r ä t t e l s e r n a s u t g i v a n d e h a r för sista å r g å n g e n v a r i e r a t mellan 6 och 12 m å n a d e r efter r e d o v i s n i n g s å r e t s s l u t . Omfattning De tre berättelserna för läsåret 1919—20 omfattade tillsammans 462 sidor, varav och innehåll. 152 utgjorde textavdelningen och 310 tabellbilagor. Upplagan har varit 750 å 800 exemplar och har tryckningskostnaden utgjort tillsammans 21,278 kronor. De skoltyper som behandlas äro högre allmänna läroverk, realskolor, högre flickskolor, högre goss- och samskolor, enskilda mellanskolor och kommunala mellanskolor. Berättelserna redogöra genomgående för: 1) läroverkens organisation och a n t a l ; 2) undervisningen; 3) lärarne; 4) lärjungarne och 5) ekonomiska förhållanden. Härtill kan läggas: 6) realskolexamina och fyllnadsprövningar samt 7) studentexamina och fyllnadsprövningar, vilka redogörelser dock äro sammanförda till en gemensam avdelning omfattande samtliga skoltyper. I tabellerna meddelas uppgifterna vanligen specificerade på läroverk jämte samm a n d r a g för grupper av läroverk eller summor för samtliga läroverk av förevarande typ. De största och viktigaste tabellerna beröra de ämnen, som ovan upptagits under 3—7. Rörande lärarna meddelas uppgifter för varje läroverk bl. a. om antal lärare, antalet tjänstledigheter och för vissa skolor även om lärarnas kompetens. Rörande lärjungarna meddelas för varje skola uppgifter angående bl. a. antalet närvarande under höstterminen fördelade på klasser, antalet i frivillig undervisning deltagande, de nyintagna fördelade efter föregående undervisning, m. m. samt lärjungarnas fördelning efter ålder och hemorter (sisnämnda uppgifter intagas dock endast vart femte år). Med u n d a n t a g för senaste berättelsen om statens allmänna läroverk, som i detta hänseende endast redovisar grupper av läroverk, meddelas för varje läroverk jämväl uppgifter om antalet lärjungar, som befriats från gymnastik eller hänvisats till svagrote, om sjukdomar bland lärjungarna, om lärjungarnas kroppsutveckling, allmänna hälsotillstånd, syn- och hörselförmåga; för vissa skolor redovisas även antalet läroämnen med hemläxor och överläsningstiden. Mera summariska uppgifter meddelas om flyttningarna och lärjungarnas omsättning, de under året avgångna lärjungarna med fördelning efter tillämnad levnadsbana, bortvalda ämnen, ombyten av bildningslinje m. m. De ekonomiska uppgifterna avse huvudsakligen skolavgifter, vissa till läroverken hörande kassors utgifter, statsbidrag, inkomster och utgifter m. m. Rörande realskolexamina och studentexamina meddelas uppgifter för varje skola om antalet underkända (och uteblivna), resp. antalet godkända lärjungar fördelade på lärjungar med dimissionsrätt och privatister, efter kön och efter linje, med partialoch totalsummor dels .vid den skriftliga prövningen, dels vid den muntliga prövnin-

211 gen och särskilt för vårterminens och höstterminens prövningar. Dessntom meddelas sammandrag, summariska uppgifter om fyllnadsprövningar i olika ämnen samt om de godkända elevernas ålder. I texten till berättelserna lämnas dels kompletterande upplysningar, dels kommentarer till tabellbilagorna, belysta medels sammandrag ur desamma, medeltal, temporala jämförelser och mera speciella texttabeller — såsom t. ex. om de vid studentskrivningarna i olika läroämnen satta betygen, om modersmålsuppsatserna fördelade efter ämne och erhållna betyg o. s. v. Då de tre läroverksberättelserna i en nära framtid skola sammanföras till en berättelse, lärer en fullständig omläggning av såväl text som tabeller bliva en oundviklig följd. Vissa varandra motsvarande tabeller för de olika skoltyperna torde bliva lämpliga att sammanslå, andra icke; textavdelningen kan sannolikt så samarbetas, att en mängd förhållanden kunna behandlas 'i ett allmänt kapitel, medan vissa för de olika skoltyperna mera speciella förhållanden eventuellt erhålla särskilda kapitel. Att vid en dylik sammanslagning av berättelserna en avsevärd minskning av de olika avdelningarnas omfång måste ske, synes uppenbart. Även frånsett kostnaden måste den för läsåret 1 9 1 9 — 2 0 utgivna läroverksstatistiken (462 sidor) anses vara alldeles för vidlyftig och ohanterlig. Vid sammanslagningen av berättelserna torde det komma att falla än mer i ögonen, att en redovisning, konsekvent genomförd för varje läroverk, är överdrivet detaljerad. En sammanställning år efter år av uppgifter rörande lärare och lärjungar m. m. vid varje läroverk torde huvudsakligen hava intresse blott för skolöverstyrelsen själv samt vid särskilda utredningar. Möjligen kunna dylika sammanställningar för längre perioder, t. ex. femårsperioder, påräkna även ett mera allmänt statistiskt intresse. De uppgifter, som enskilda intresserade önska erhålla rörande ett visst läroverks förhållanden under särskilda år, torde åter kunna i tillräcklig utsträckning erhållas ur tillgängliga årsredogörelser och kataloger för skolan i fråga. Det torde med andra ord vara skäl att skilja på läroverksstatistikens uppgifter från förvaltningssynpunkt och från allmän statistisk synpunkt. Den ledning, som skolöverstyrelsen samt eventuella kommittéer och utredningar önska erhålla genom läroverksstatistiken, kan uppnås utan publicering av dessa detaljerade årstabeller. Den allmänna statistiska översikt över elementarskoleväsendet och elementarundervisningen, som den publicerade statistiken har till uppgift att meddela, lärer enligt sakkunnigas mening tillfullo kunna tillgodoses genom publicering för vart år av sammanställningar endast för grupper av läroverk, eventuellt i vissa fall kompletterade med länsuppdelningar samt vart femte år med översikter av de olika skolornas utveckling och verksamhet under den gångna femårsperioden. Den årliga publiceringen av en del av de ämnen, som nu behandlas, såsom t. ex. angående tjänstledigheter och lärarnas kompetens, rörande lärjungarnas allmänna hälsotillstånd, kroppsutveckling e t c , bör

Kritik och • förslag-

212 kunna inskränkas allenast till omnämnande av viktigare huvuddata i texten ocli i övrigt, vad den tabellariska dokumenteringen beträffar, sparas till <den föreslagna, fullständigare femårsberättelsen. Sakkunniga hava därför kommit till den uppfattningen, att en lämpligform för läroverksstatistikens offentliggörande är, att årligen endast publicera viktigare sammandragstabeller med fördelning på grupper av läroverk, men ej på särskilda läroverk, varvid de anmärkningsvärdare rön, som gjorts vid det mera detaljerade studiet av materialet under bearbetningens gång kunde omnämnas i texten. Däremot borde, om så befinnes påkallat, vart femte år meddelas utvidgade tabeller för den gångna femårsperioden eller eventuellt blott för det sista, året i femårsperioden. Salskunniga hava slutligen ansett sig böra sätta i fråga, huruvida uppgifterna om hemarbete och dylikt, lärjungarnas kroppsutveckling och allmänna hälsotillstånd m. m., som givits en ganska bred plats i berättelserna, verkligen äga den tillförlitlighet, att de överhuvud böra vidare däri förekomma. Samman-

££££ förslag.

Sakkunniga få alltså

och enskilda lärorei k £öreslå

beträffande

den blivande berättelsen om allmänna

'

att årligen blott publiceras sammandragstabeller för grupper av läroverk; att vissa för år 1 9 1 9 — 2 0 i tabellbilagan behandlade förhållanden endast bliva i sina huvuddrag omnämnda i texten; samt att vart femte år en mera fullständig och utvidgad statistisk redogörelse må utgivas. c) Lärarutbildningen. Statistiken över utbildningen av lärare och lärarinnor i läsämnen vid allmänna och enskilda läroverk, folkskoleseminarier samt folk- och småskolor, ävensom utbildningen av lärare och lärarinnor i övningsämnen vid samma läroanstalter har utkommit i särskild berättelse från och med läsåret 1 9 1 6 — 1 9 1 7 under titeln Lärarutbildningen.

LärarutbiidDen sist utkomna årsberättelsen om lärarutbildningen avser läsaret nmgen. 1919 — 1 9 2 0 och har utgivits av ecklesiastikdepartementet i december 19 20, d. v. st strax innan den statistiska avdelningen överflyttades till skolöverstyrelsen. Omfattning Ifrågavarande berättelse omfattar 70 sidor, därav tabellbilagan upptager 30 och innehåll, sidor. Upplagan var 800 exemplar och tryckningskostnaden belöpte sig på 4,073 kronor. Berättelsen innehåller tabeller rörande provårsuibildningen för behörighet till ämneslärartjänst vid allmänna läroverken och folkskoleseminarierna med fördelning av lärarkandidaterna å olika provårsläroverk, å ämnesgrupper, efter akademiska examina m. m. (tab. 1—7); rörande högre lärarinneseminarierna (tab. 8—13) och rörande folkskoleseminarierna (tab. 14—28) med uppgifter om undervisningen, lärarna och lärjungarna samt, vad beträffar folkskoleseminarierna, även uppgifter rörande ekonomiska

213 förhållanden. Slutligen redogöres i en tabell (tab. 29) för småskoleseminariernas antal mtradessokande, intagna, närvarande och utexaminerade elever varjämte i en tabell (tab. 30) antalet under läsåret utbildade lärare i övningsämnen, med fördelning efter ämne och läroanstalt, redovisas. Textavdelningen utgöres här liksom i de övriga undervisningsstatistiska berättelserna av kommentarer och upplysningar till tabellbilagan jämte i texten insatta översiktstabeller. Avdelningarna om de högre lärarinneseminarierna och om folkskolesemi- Kritik och för8lag narierna äro i allt väsentligt uppställda efter samma grundsatser som läro' verksstatistiken i övrigt. De anmärkningar mot specificering efter läroverk m. m., som gjordes rörande läroverksberättelserna, äga därför även här tillämpning. Dock äro ( nu ifrågavarande läroanstalter icke flera, än att de specificerade uppgifterna, i betraktande av de olikheter som förekomma läroanstalterna emellan, torde kunna på viktigare punkter kvarstå. Någon sammandragning synes emellertid möjlig. Sålunda bör tab. 10 kunna utgå, om kol. 8 i densamma lägges till tab. 1 1 . Alla övriga uppgifter i tab. 10 återfinnas i föregående års berättelser. I tab. 12 och 15 kunna möjligen summorna för samtliga seminarier vara tillfyllest och i så fall överflyttas till texten. Samma gäller tab. 23, 25 och 26. Vidkommande tab. 18 och 19, som innehålla vissa uppgifter om elevernas betyg i olika ämnen vid varje seminarium, hava _ sakkunniga ansett sig böra föreslå deras borttagande mot intagande av vissa allmännare omdömen och uppgifter i texten. Vad slutligen beträffar provårstabellerna (tab. 1 — 7) har det synts sakkunniga, att åtskilliga möjligheter finnas att här sammanslå de olika småtabellerna till ett par större tabeller. Texttabellen B, som innehåller siffror för femårsperioder sedan 1875, torde kunna utgå. I övrigt må mot texten anmärkas, att densamma, för att endast vara kommentar till tabellbilagan, är något för brett anlagd. Börande berättelsen om lärarutbildningen få sakkunniga alltså föreslå att tab. 10, 18 och 19 utgå mot vissa uppgifters överförande till annan tabell eller redovisning i texten, samt att tab. 1—7, 12, 15, 23, 25 och 26 sammandragas och sammanslås, samt att frånsett de tillägg i texten, som därav kunna betingas, textkommenteringen till tabellerna göres mera kortfattad. Slutligen och under hänvisning till vad i enahanda ämne tidigare anförts hemställes att skolöverstyrelsens ämbetsberättelse utan föregående tryckning inges till vederbörande departementschef. 15.

Domänstyrelsen.

Liksom övriga centrala ämbetsverk har domänstyrelsen att årligen till Kungl. Maj:t avgiva ämbetsberättelse. Enligt instruktionen för domänstyrel-

8amman£ £ Ä £ förslag.

214 sen skall d e n n a b e r ä t t e l s e vart femte år i n n e h å l l a såväl ett s a m m a n d r a g av de fem sistförflutna å r e n s b e r ä t t e l s e r s o m ock förteckningar över d e u n d e r s t y r e l s e n s förvaltning s a m t tillsyn och k o n t r o l l ställda fastigheter. Ifrågav a r a n d e b e r ä t t e l s e r h a v a n u m e r a t i t e l n »K. d o m ä n s t y r e l s e n s förvaltning» och i n g å s e d a n 1 9 1 1 i Sveriges officiella s t a t i s t i k u n d e r a v d e l n i n g s r u b r i k e n » S k o g s h u s h å l l n i n g » . F ö r u t (fr. o. m. 1 8 7 0 ) utgjorde de a v d e l n i n g e n litt. Q : » S t a t e n s d o m ä n e r » av serien B i d r a g till Sveriges officiella statistik. Omfattning Ordningen för doniänstatistikens offentliggörande är sålunda den, att varje år och innehåll. e n ämbetsberättelse avgives, innehållande redogörelse för domänstyrelsens förvaltning under det gångna året och försedd med utförliga statistiska uppgifter dels i texten, dels i särskild tabellbilaga. Under de senaste åren har denna årsberättelse omfattat omkring 250 sidor, varav tabellbilagan utgjorde mera än hälften. Den år 1920 utkomna årgången (1918) omfattade närmare bestämt 105 sidor text och texttabeller, inklusive titelblad och register, samt 157 sidor egentlig tabellbilaga. Nämnda berättelse utkom i 1,000 exemplar och kostade i tryckning 10,240 kronor. Vart femte år, eller h ä r n ä s t i årgången 1920, införes dessutom, enligt ovannämnda instruktionsföreskrift, en förteckning över de under domänstyrelsens kontroll och förvaltning ställda fastigheter samt ett sammandrag över den gångna femårsperioden. Utförligare dylikt sammandrag har dock endast en gång (årg. 1915) meddelats och bestod då av uppgifter för vart och ett av de föregående fem åren samt summor för femårsperioden. Någon översikt i texten för den gångna femårsperioden lämnades icke. I de årliga tabellerna behandlas följande ämnen: avverkningen och avkastningen av de allmänna skogarna (tab. 1—8); inkomster och utgifter för de allmänna skogarna (tab. 9—19); avkastningen av enskildas skogar under skogsstatens kontroll (tab. 20—23); förbrytelser mot skogs- och jaktförfattningarna samt uppgifter om jakten (tab. 24—30); finansiella uppgifter rörande domänfonden och kyrkofonden (tab. 31—35): arealuppgifter angående allmänna och vissa enskildas skogar samt bostads- och odlingslägenheter (tab. 36—40). Så gott som samtliga tabeller innehålla siffror för revir och skogsvårdsområden med summor för distrikten, vanligen också med ett sammandrag av distrikten, där dessa summor samlats å ett ställe. I den mera utförliga berättelsen vart femte år (årg. 1915) meddelas, utom tabeller för året och sammandrag för de föregående fem åren, nominativa uppgifter om arealen iiiägor, skogsmark och impediment för kronoparker, kronans flygsandsplanteringar, kronans utarrenderade domäner tillhörande skogar, kronolägenheter, holmar och skär, kronoöverloppsmarker, -civila boställens skogar, u t b r u t n a stockfångstskogar, statens till bergshanteringens stöd anslagna skogar, renbetesfjällens skogar, ecklesiastika boställens skogar, skogar å kronohemman och allmänna inrättningars hemman, härads- och sockenallmänningar samt städernas skogar. Slutligen meddelas en förteckning över statens jordbruksdomäner samt andra av domänstyrelsen förvaltade egendomar, med uppgifter för varje domän och egendom om i arrendet ingående areal (av olika ägoslag), taxeringsvärdet, arrendebeloppet samt ett flertal andra uppgifter om arrendet. På grund av dessa extra tabeller omfattade 1915 års berättelse ej mindre än 364 sidor mera än 1914 års berättelse, eller tillsammans omkring 550 sidor. Tryckningskostnaden för 1915 års berättelse, som utkom 1917 i 1,500 exemplar, var 11,619 kronor. Förutom i den egentliga tabellbilagan förekomma ett flertal tabeller i texten. t

* 215 Dessa tabeller äro vanligen icke sammandrag eller översikter, grundade på innehållet i tabellbilagan, utan behandla i allmänhet andra ämnen än dessa, såsom t. ex. timmersågningen å kronans sågverk, från de allmänna skogarna till vissa statens verk och andra avnämare försålt, upphugget virke m. m. Textavdelningen innehåller åtta kapitel, behandlande: I. Allmänna skogar; II. Statens jordbruksdomäner; III Skogsskolor och skogshushållning i allmänhet; IV. Finanserna; V. Enskildes skogar; VI. Jakten; VII. Skogsadministrationen; VIII. Statens markinköp. sTill stor del utgör texten referat av överjägmästarnas årsberättelser. Materialet till domänstyrelsens årsberättelse erhålles från jägmästare och överjägmästare samt från styrelsens bokföring. Under senare åren har en stor del av uppgifterna bearbetats inom skogsbokföringskommittén i samband med dennas försöksverksamhet för centralisering av jägmästarnas förutvarande bokförings- och statistikarbete. Den 1 januari 1920 blev denna verksamhet överlåten på domänstyrelsen. I arvoden för det statistiska arbetet (inom domänstyrelsen och skogsbokföringskommittén) har under år 1918 utbetalts 17,100 kronor och år 1919 25,652 kronor. Tilllägger man till den senare siffran kostnaden för tryckningen av årsberättelsens årgång 1917 (utgiven 1919), eller 10,627 kronor, framgår således, att bearbetningen och utgivandet av domänstatistiken år 1919 kostade något över 36,000 kronor. På samma sätt beräknad var kostnaden under år 1918 c:a 24,500 kronor. I dessa siffror äro emellertid alls ej inräknade arbetskostnaderna vare sig för materialets insamlande eller för den statistik, som upprättas såsom ren driftstatistik eller för kontrollerande ändamål utan att vara avsedd för publicering. För närvarande är enligt kungl. kungörelse den 31 december 1919 domänstatistiken och årsberättelsens utarbetande förlagt till domänstyrelsens kameralbyrå och står där under ledning av en andra gradens tjänsteman, med titöi domänstatistiker, som har högskoleutbildning. Sakkunniga vilja till en början framhålla, att den av domänstyrelsen i Kritik och ful Sveriges officiella statistik utgivna berättelsen, såsom för övrigt också framgår siag. av dess titel, huvudsakligen är en ämbetsberättelse. Visserligen saknas däri icke beaktansvärd statistik rörande skogshushållningen och skogsvården, men denna statistik avser endast de allmänna skogarna och vissa under domänstyrelsens kontroll ställda enskilda skogar, tillsammans föga mera än en tredjedel av landets skogbärande areal. Förutom vissa arealuppgifter, vilka meddelas i jordbruksstatistiken, saknas för närvarande i den officiella statistiken så gott som alla uppgifter om flertalet i enskild ägo befintliga skogar. Därtill kommer, att även för de allmänna skogarna viktiga uppgifter saknas eller äro endast ofullständigt tillgängliga, såsom framför allt angående skogskapitalets storlek och beskaffenhet samt tillväxten. Uppenbart är, och det har vid flera tillfällen framhållits, att utan dylika uppgifter blir även den fullständigaste produktions- och förbrukningsstatistik av jämförelsevis ringa värde. Såväl under senare år som tidigare har frågan om åstadkommande av en verklig, allmän skogsstatistik rönt den största uppmärksamhet. Så upptog t. ex. 1905 års statistiska kommitté även denna fråga till utförlig behand-

216 ling och föreslog därvid bl. a., att statistik över de enskilda skogarnas avverkning till avsalu skulle utarbetas på grundval av deklarationerna till skogsaccisen, samt att uppgifter rörande husbehovsavverkningen och den icke deklarationspliktiga avsaluavverkningen skulle åstadkommas genom lokalundersökningar, utförda av skogsvårdsstyrelserna och omfattande vart år en tiondel av vederbörande skogsvårdsstyrelses distrikt. I avsikt att erhålla uppgifter om skogsbeståndet och tillväxten, åtminstone för allmänna och under inskränkt dispositionsrätt varande enskilda skogar, föreslog kommittén, att beståndsbeskrivningarna i hushållningsplanerna för dessa skogar skulle så småningom göras mera enhetliga och jämförbara. Vidare föreslogs, att vissa skogsägare skulle åläggas att årligen avgiva uppgifter angående företagna skogsodlingar, hjälpkulturer, dikningar, rensningar m. m., ävensom vissa andra anordningar för erhållande av bättre och fullständigare uppgifter om skogsvården. Kommittén föreslog även — under framhållande av att primärmaterialet till statistiken och ämbetsberättelsen är av olika natur — att statistiken skulle utgivas i en särskild publikation och i övrigt hållas skild från ämbetsberättelsen. Därvid utgick kommittén från, att statistiken borde förläggas till det av kommittén föreslagna statistiska centralverket. I detta sammanhang må ytterligare erinras om de förslag, som framkommit, och de försök, som utförts, med ändamål att åstadkomma en taxering av hela landets skogar. Vid skogsvårdsstyrelsernas möte i december 1908 hade framställts förslag, att skogsvårdsstyrelserna skulle, var och en inom sitt län, söka genom s. k. linjetaxeringar med tillväxtundersökningar samt bearbetning av under senare år sakkunnigt utförda skogsuppskattningsförrättningar utröna skogarnas virkesmassa, densammas fördelning i olika skogstyper, åldersklasser m. m. och markens fördelning efter beskaffenheten, samt att skogsvårdsstyrelserna vidare genom infordrande av uppgifter eller direkta undersökningar skulle bestämma den totala avverkningen per år från länens skogar. Detta förslag blev av mötet antaget och för frågans vidare behandling tillsattes en kommission, vilken i mars 1909 avgav sitt förslag. Förslaget innebar, att hela landet skulle överdragas med ett system parallella bälten av tio meters bredd, inom vilka bälten all skog skulle räknas, mätas och klassificeras, samt att, innan den slutliga rikstaxeringen företogs, en förundersökning av ett län (Värmlands län) skulle äga ram. Medel till denna förundersökning (60,000 kr.) blevo också anvisade av riksdagen, och den 31 augusti 1910 tillsatte Kungl. Maj: t en kommission för ändamålet. Försökstaxeringen utfördes under sommaren 1 9 1 1 , och den 5 maj 1914 avgav kommissionen slutlig redogörelse därför, jämte plan för taxering av Sveriges samtliga skogar. Enligt denna plan och med en tid av tio år för taxeringens utförande och bearbetning beräknades — efterdåvarande penningvärde — att rikstaxeringen skalle komma att draga en kostnad av 818,000 kronor. Arbetet med materialets bearbetning tänktes förlagd

217 till on särskild för ändamålet inrättad räknebyrå, under ledning av skogsvetenskapligt och mateniatiskt-statistiskt utbildade fackmän. För fastställande av den årliga avverkningen föreslogos särskilda anordningar, i huvudsak grundade på den av statistiska kommittén ifrågasatta bearbetningen av deklarationerna till skogsaccisen, kompletterad med lokalundersökningar. De omnämnda förslagen till åstadkommande av en allmän skogsstatistik. och rikstaxering av skogskapitalet hava icke ännu lett till efterföljd. Ehuru sakkunniga fullt uppskatta frågans betydelse och därför velat här omnämna några av de viktigaste förslagen, ingår det likväl icke i sakkunnigas uppdrag att vidare upptaga dem till behandling eller för egen räkning framlägga förslag till en jämväl efter sakkunnigas mening nödig omläggning från grunden av den nuvarande skogsstatistikens organisation. Denna statistik, sådan den föreligger i domänstyrelsens berättelser för åren 1 9 1 5 — 1 9 1 9 , är fortfarande i allt väsentligt och trots viss förbättring i detaljer av samma beskaffenhet som den statistik, vilken av 1905 års statistiska kommitté och övriga nyss nämnda kommissioner utsatts för underkännande kritik. I avbidan på att frågan om skogsstatistikens' omläggning i hela sin vidd blir på tillfredsställande sätt löst, 1 ) torde domänstyrelsen komma att fortfarande giva sin i Sveriges officiella statistik ingående redogörelse ungefär samma omfattning och innehåll som hittills. Sakkunniga har därför granskat denna statistik efter nu föreliggande förhållanden och därvid kommit till de resultat, varför här nedan skall närmare redogöras. Domänstyrelsens berättelse är, såsom framgår av vad förut nämnts rörande dess innehåll, dels en årlig ämbetsberättelse rörande förvaltning och ekonomiska förhållanden vid statens och det allmännas skogsdrift, dels ock en statistisk redogörelse angående avsaluavverkningen vid de allmänna skogarna och rörande jakten, dels slutligen — vart femte år — ett statistiskt-topografiskt tabellverk med nominativa uppgifter rörande samtliga allmänna skogar och statens utarrenderade jordbruksdomäner. Vidkommande den egentliga statistiken, den årliga avverknings- och skogsvårdsstatistiken såväl som den femåriga översikten därav och de nominativa arealuppgifterna, anse sakkunniga, att densamma fortfarande bör utgivas i Sveriges officiella statistik, men att betydande inskränkningar av redogörelsen bör komma till stånd. På det hela taget synes det mindre egentligt att rörande en del av landets skogsareal utgiva i långt gående detalj specificerade årliga uppgifter om avverkningen m. m., då för jämförelse nödiga uppgifter om skogskapitalet och tillväxten icke finnas och då uppgifter i den officiella statistiken 1 ) Jämlikt Kungl. Majrts bemyndigande den 2 oktober 1917 ha särskilda sakkunniga (skogstaxeringssakkunniga) ånyo tillkallats för utredning om anordnande av skogsavverkningsstatistik och rikstaxering.

1639 20

218 fullständigt saknas rörande den övriga och betydligt större delen av skogsarealen. Med avseende å den betydande del av nuvarande berättelsen, som innehåller en redogörelse för domänstyrelsen och skogsstatens förvaltning och ekonomiska förhållanden, bör denna del, såsom sakkunniga beträffande andra verk och på den i den allmänna delen framlagda motivering föreslagit, utbrytas till en sär.skild ämbetsberättelse, som icke ingår i Sveriges officiella statistik. Denna berättelse bör kunna högst avsevärt förkortas, mot vad är fallet med den nuvarande redogörelsen i förevarande del. E n dylik omläggning påkallar emellertid en fullständig omskrivning av berättelsen samt en lika fullständig omläggning av tabelluppställningen. Vid sådant förhållande måste det möta avsevärda svårigheter att i detalj angiva, vilka förenklingar i specificeringen böra ske. Med avseende å den egentliga statistiken torde den enklaste utvägen för besparing bestå i att reviruppgifterna utgå och endast distriktssammandragen bibehållas. I en till sakkunnigas förfogande ställd, av domänstatistikern uppgjord promemoria, har redan föreslagits dylik inskränkning i viss utsträckning. Detta förslag, vilket sakkunniga kunna ansluta sig till såsom ett minimikrav, förutsätter bl. a., att samtliga tabeller om enskilda skogar under domänstyrelsens kontroll samt de årliga arealtabellerna inskränkas till distriktssammandrag. Dessutom innebär det också, att reviruppgifterna om jaktförhållanden m. m. utgå, På sätt sakkunniga under statistiska centralbyrån föreslagit, skulle emellertid alla uppgifter om jakten utgå ur domänstyrelsens berättelse och överföras till en av centralbyrån utgiven statistisk publikation »jakt och fiske». Med hänsyn till domänstyrelsens karaktär av affärsdrivande verk och det allmänna intresse, som förvaltningen av statens betydande skogsareal har såväl ur statsfinansiell som nationalekonomisk synpunkt, bör emellertid i den statistiska berättelsen också intagas kortfattade uppgifter till bedömande av statens verksamhet på ifrågavarande affärsområde under redovisningsåret. Beträffande de vart femte år tillagda femårsöversikterna och nominativa förteckningarna må först anföras, att de i 1915 års berättelse meddelade femårssammandragen av de viktigaste årliga tabellerna, förutom summor för hela femårsperioden, även innehålla uppgifter för vart och e t t a v å r e n 1911 — 1 9 1 5 . Så länge en årlig berättelse utgives, innebär detta förfarande till stor del allenast ett omtryck av förut tryckta siffror och kan därför anses onödigt. Nämnda sammandrag böra därför, enligt sakkunnigas mening, inskränkas till medeltal för hela perioden. De kunna i så fall utgå såsom självständiga tabeller och i stället bifogas i slutet av de viktigaste tabellerna vart femte år. Beträffande mindre tabeller har detta förfaringssätt redan tillämpats, och domänstatistikern har i sin nyssnämnda, av domänstyrelsen till sakkunniga överlämnade promemoria anvisat, hur detta förfaringssätt kan tillämpas även beträffande de större tabellerna. De nominativa arealtabellerna åter torde överhuvud ej behöva offentliggöras så ofta som vart femte år, utan kunna efter

219 1920 lämpligen intagas endast vart tionde år. Detta bör så mycket mera anses vara tillräckligt, som arealsammandrag årligen meddelas. Förteckningen över statens utarrenderade jördbruksdomäner, vilken ävenledes meddelas vart femte år, liar av domänstatistikerna föreslagits ersatt med sammandrag länsvis. Sakkunniga hava icke något att erinra mot detta förslag, då förteckningarna ifråga givetvis alltid finnas tillgängliga i manuskript. Det nyss omförmälda av domänstatistikern uppgjorda förslaget om ändringar i den nuvarande berättelsen om domänstyrelsens förvaltning innebär i korthet följande. Såsom en möjlig inskränkning framhålles först, att texten ej tryckes annat än vart femte år. De 23 littererade texttabellerna, vilka för övrigt enligt sakkunnigas mening mera hemmahöra i tabellbilagan än i texten, böra enligt domänstatistikern bibehållas. Däremot föreslås, att av de årliga tabellerna i bilagan tab. 13, 16, 18, 24 och 28 helt utgå, att tab. 15, 17, 19, 25, 26, 27, 29 och 30 väsentligen minskas genom hopslagning av kolumner, samt att tab! 1, 2, 6, 10, 11, 12, 14, 17, 19, 2 0 — 2 3 , 25, 26, 29, 30 och 3 6 — 4 0 inskränkas till sammandrag av distrikt, ej revir. Slutligen föreslås angående femårstabellerna ungefär detsamma, som sakkunniga därutinnan redan förut anfört. De gallringar i tabellerna och de inskränkningar av antalet kolumner, som av domänstatistikern sålunda ifrågasatts, hänföra sig huvudsakligen till tabellerna under avdelningsrubrikerna »specialtabeller över inkomster och utgifter för de allmänna skogarna» och »förbrytelser mot skogs- och jaktförfattningarna samt jakttabeller». Körande dessa senare (tab. 17 — 29), anser domänstatistikern dessutom, att de böra uteslutas, såvida den hela landet avseende jaktstatistiken icke blir förbättrad. Om man frånser vissa distrikt i Norrland innebär förslaget vidare, att i huvudsak all revirredovisning upphör, utom beträffande avverkningen och det ekonomiska utbytet vid skogar, från vilka avkastning ingår till domänfonden, och beträffande uppgifterna om priser å upphugget virke samt om skogsodlingen. De i domäustatistikerns promemoria föreslagna reduceringarna i domänstatistikens offentliggörande skulle medföra en högst avsevärd minskning av berättelsen. Minst ett hundratal sidor eller två tredjedelar av tabellbilagan i den vanliga årsberättelsen skulle sålunda inbesparas. Bleve texten dessutom tryckt endast vart femte år, skulle ytterligare c:a 70 sidor kunna inbesparas. De sålunda föreslagna åtgärderna torde i det hela kunna anses vara väl motiverade, dock synes ett slopande av varje textframställning i de årliga statistiska berättelserna knappast tillrådlig. En högst avsevärd koncentrering av texten bör emellertid kunna ske och en något fylligare behandling reserveras för femårsberättelsen. Förslagen torde även kunna tjäna till norm vid uppställningen av tabellerna till den särskilda skogsstatistiska publikation, som skulle bli följden av ett särskiljande av statistiken och ämbets-

220 berättelsen. Klart är emellertid, att efter hand som en allmän skogsstatistik, omfattande även de enskilda skogarna, kommer till stånd och offentliggöres, frågan om, vilka uppgifter om de allmänna skogarnas avverkning och vård böra intagas i en sådan statistik, måste upptagas till förnyad prövning. SammanfattP å grund av den totala omläggning av tabelluppställningar, som följer mec ett ^klmiigat' ^ särskiljande av den egentliga statistiken från ämbetsberättelsen, möta förslag. svårigheter att i detalj angiva, huru de bägge redogörelserna lämpligen böra anordnas. Sakunniga anse sig i följd härav böra allenast föreslå att domänstyrelsens i Sveriges officiella statistik ingående årliga statistiska redogörelse måtte innehålla huvudsakligen allmänna, i tabellarisk form uppställda uppgifter rörande avverkningen, vården och hushållningen å .statens och andra allmänna skogar, jämte i texten kortfattade förklaringar över intagna tabeller samt lämpliga översiktsuppgifter; att i den årliga statistiska redogörelsen också intagas kortfattade uppgifter .till bedömande av resultatet av domänstyrelsens verksamhet såsom affärsdrivande verk samt angående kronotorp och dylika upplåtelser, angående kolonisationen å kronoparker m. m. dylikt; att vart femte år i den statistiska publikationen intages en något fylligare statistisk redogörelse för verksamheten jämte medeltalsuppgifter för den gångna femårsperioden; att vart tionde år i samma publikation ingå nominativa arealtabeller över statens och andra allmänna skogar samt sammandrag länsvis rörande statens utarrenderade jordbruksdomäner; att jaktstatistiken icke längre ingår i domänstyrelsens berättelse; att vad som rör domänstyrelsens verksamhet i andra än ovan angivna avseenden, såsom viktigare förvaltningsåtgärder, domänstyrelsens och skogsstatens allmänna förvaltning, dispositionen av anslagna medel samt handhavandet av verkets ekonomiska förvaltning, i vad uppgifter därom ej förekomma i statistiken, sammanföras till en årlig ämbetsberättelse, som utan föregående tryckning inges till vederbörande departementschef; samt att vid den fullständiga omläggning och omskrivning av domänstyrelsens hittillsvarande årsredogörelse, som genom dess uppdelande i en statistisk redogörelse och en ämbetsberättelse och genom bifall i övrigt till vad sakkunniga uttalat och föreslagit blir en följd, icke blott iakttages de av domänstatistikern ovan angivna inskränkningarna, utan även eljest uppmärksamheten allvarligt inriktas på att uppgifterna icke varda för mycket specificerade, utan i regel inskränka sig till distrikts- och länssammandrag, och att andra möjliga inskränkningar i besparingssyfte vidtagas.

16.

Lantbruksstyrelsen.

Av de utav lantbruksstyrelsen utgivna periodiska, mer eller mindre statistiska berättelser, som i inledningen omnämnas, hava sakkunniga till granskning upptagit endast styrelsens ämbetsberättelse. Senaste berättelsen är årgången 1919, som u t k o m - a v trycket under år 1 9 2 1 . Såsom redan anförts har berättelsen avgivits årligen alltsedan - år 1889, men har icke ingått i de officiella statistiska serieverken. Lantbmksstyrelsens årsberättelse för år 1919 omfattar c:a 338 sidor. Någon Omfattning egentlig tabellbilaga forefinnes icke, men väl äro i texten ett flertal, delvis ganska om- och innehåll fattande tabeller intagna. Jämfört med föregående års berättelser är berättelsen för 1919 betydligt minskad. Sålunda omfattade 1918 års berättelse 431 sidor, 1917 års berättelse 490 sidor och 1916 års berättelse ej mindre än 804 sidor. Ifrågavarande årgångar kostade i tryckning resp. 11,337, 9,610 och 7,501 kronor. Årgången 1919 beräknas draga en tryckningskostnad av 9,500 kronor. Upplagan var 500 exemplar Berättelsen ar uppdelad i åtta huvudkapitel med rubrikerna: I. Åtgärder för befrämjande av jordbruk och lanthushållning i allmänhet; II. Åtgärder för befrämjande av husdjursaveln; III. Åtgärder för torvtillgångens tillgodogörande; IV Åtgärder tor lantbruksundervisniiigen; V. Hushållningssällskapen och deras verksamhet- VI Åtgärder för j o r d s torrläggning m. m.; VII. Åtgärder för fiskerinäringens befrämjande J och v III. Kristidsåtgärder. Under de flesta av dessa rubriker rymmes en synnerligen stor mängd ämnen Aveii en summarisk redogörelse för berättelsens innehåll skulle helt säkert taga flera trycksidor i anspråk. Enbart innehållsförteckningen upptager sålunda ej mindre än lyra tattryckta sidor i berättelsen. Större tabellariska översikter meddelas rörande analyser a foderämnen, mjölk och mejeriprodukter, avkastningen och foderförbrukningen hos kor av olika slag, premieringen av jordbruk, nötboskap m. m., stamboktormgen, hushållningssällskapens åtgärder för svinavelns befrämjande, av statens torvtjansteman undersökta mossar, lantbruksundervisniiigen, hushållningssällskapens organisation verksamhet och ekonomi, förrättningar utförda av statens lantbruksingenjorer, statsunderstöd till torvläggnings- och odlingsarbeten (individualförteckningar over beviljade understöd från anslag' och lånefonder, särskilt allmänna avdikningsanslaget och odlingslånefonden), m. m. Till stor del utgöres berättelsen därjämte av statskonsulenternas, slöjdinstruktörernas, lantbrukskonsulenternas, mejerikonsulenternas m fl. tjänstemans redogörelser för årets verksamhet, återgivna in extenso eller i utdrag. • .. _ Det framgår av ovanstående, att lantbruksstyrelsens berättelse avsevärt Kritik och för8la minskats under senare år. Särskilt de sista årens minskningar visa ett an*markningsvärt exempel på, hur det kan lyckas att högst betydligt inskränka . en ämbetsberättelse till sidantalet utan att därför berättelsens karaktär ändras och så gott som utan att dess innehåll blir mindre fullständigt. Lantbruksstyrelsens årsberättelse är, liksom flertalet förvaltande verks berättelser, en blandning av ämbetsberättelse rörande verkets inre förhållanden och dess egen verksamhet samt statistiska uppgifter om vissa speciella för-

222 hållanden inom det samhällsområde, som verksamheten avser. Då såsom här är fallet den mera allmänna statistiken å ifrågavarande område handhaves av annan myndighet — statistiska centralbyrån — synes det böra övervägas, huruvida icke också d e n ' mera speciella statistiken bör dit överflyttas, utom möjligen beträffande de delar, som ha sä speciell karaktär, att de överhuvud icke kunna lösgöras från den egentliga ämbetsredogörelsen eller i sig själva icke erbjuda tillräckligt allmänt intresse. Vid genomgåendet av lantbruksstyrelsens berättelse hava sakkunniga också funnit, dels att åtskilliga om än icke alla de uppgifter, som sammanställts i statistiska tabeller, beröra sådana förhållanden och företeelser inom jordbruket med binäringar, som ha intresse icke blott från förvaltningssynpunkt utan även från mera allmän jordbruksstatistisk synpunkt, dels ock att ett flertal av dessa uppgifter med en viss fördel böra kunna utgivas i samband med statistiska centralbyråns jordbruksstatistik. Följande ämnen må särskilt utpekas såsom lämpliga att — helt eller delvis samt med eller utan ändrad uppställning av tillhörande tabeller — överföras till den allmänna statistiken över jordbruk med binäringar: premiering av mindre jordbruk och odlingsföretag; kontrollföreningar; fröodling och frökontroll; husdjursaveln, särskilt nötboskaps- och svinpremieringen samt tuberkulosstatistiken; hushållningssällskapens ekonomi (sammandrag) samt uppgifter i text och tabeller om åtgärder för fiskerinäringen, fiskodlingsanstalter m. m. I övrigt hava sakkunniga funnit, att berättelsen bör så gott som i varje avdelning kunna ytterligare förkortas såväl med avseende på tabellmaterial som textframställning. Avdelningarna om studieresor och undervisningskurser för jordbrukare, om verksamheten för fröodlingens och husslöjdens främjande, om husdjursaveln, om torvtjänstemännens förrättningar och hemarbeten, om inventeringen av statsmossar, om bränntorv- och torvströindustrien, om enskildas mossar, om lantbruksundervisningen, om statsunderstöd till torrläggnings- och odlingsföretag m. m., äro visserligen delvis av stort intresse. Men otvivelaktigt är, att, trots den inskränkning som redan skett, dessa avdelningar äro långt vidlyftigare, än vad som synes vara behövligt. Att närmare angiva, i vilka avseenden eller i vilka delar de olika partierna av berättelsen äro för vidlyftiga, skulle medföra ett ingående på detaljer, som sakkunniga icke anse vara av den vikt, att de särskilt behöva behandlas. I största allmänhet torde dock kunna sägas, att mera kortfattade referat eller mindre utdrag ur statskonsulenternas m. fl. tjänstemäns berättelser bör vara tillfyllest, att en del mera detaljerade tabeller och textuppgifter kunna behandlas mycket mera summariskt o. s. v. En del av de större tabellerna torde också kunna helt utgå eller avsevärt sammandragas. Bland tabeller, som, utan att överföras till statistiska centralbyråns statistiska berättelser, synas böra utgå, even-

223 tu ellt mot att vissa uppgifter meddelas i texten, må nämnas sammandraget rörande under året inventerade statsmossar (sid. 151), tabellerna rörande bränntorvs- och torvströfabrikernas tillverkning (sid. 154 och 158), tabellen angående av statens torvtjänstemän undersökta mossar i enskild ägo (sid. 168 173), vissa av tabellerna rörande lantbruksundervisningen, sammandragen rörande förrättningar, utförda av lantbruksingenjörerna (sid. 270 ff.) samt slutligen alla de vidlyftiga nominativa förteckningarna angående företag, för vilka_ anslag beviljats ur odlingslånefonden, allmänna avdikningsanslaget och norrländska avdikningsanslaget. Beträffande dessa sistnämnda nominativa tabeller synes tillräcklig redogörelse kunna lämnas genom i texten upptagna sammandrag länsvis och relationer av viktigare företag och företagsgrupper i texten. Till sist må anföras, att vissa delar av lantbruksstyrelsens årsberättelse komma att av sig själva utgå ur berättelsen, enär de ärenden, som däri behandlas, överflyttats till andra myndigheter. Så är t. ex. fallet med den avdelning, som avhandlar torvärenden och avdelningen beträffande statskonsulenter för det mindre jordbruket samt avdelningen beträffande husslöjd. Uppenbart är, att uppgifterna angående jordförmedlingsbyråer och jordförmedlingen lämpligen kunna överflyttas till den redogörelse, som inom jordbruksdepartementets egnahemsinspektion planeras rörande egnahems- och jordförmedlingsverksamheten. Sakkunniga få alltså föreslå att de tabellariska uppgifter i lantbruksstyrelsens årsberättelse, som hava ning av sak ki nn as ett mera allmänt intresse, överföras till statistiska centralbyråns iordbrukssta; ^ f ag tistiska publikationer, ' att egnahemsrörelsen och jordförmedlingsverksamheten blir föremål för särskild redogörelse inom jordbruksdepartementets egnahemsinspektion, en redogörelse, som emellertid icke torde böra ingå i Sveriges officiella statistik, utan få karaktären av en förvaltningsberättelse, men som dock i nu förevarande fall och med hänsyn till det allmänna intresse, som är med förevarande ärenden förenat, torde böra tryckas, samt att lantbruksstyrelsens berättelse i övrigt väsentligen sammandrages och omlägges till en ämbetsredogörelse, som utan föregående tryckning ingives till vederbörande departementschef. 17.

Lantmäteristyrelsen.

Till följd av föreskrift i lantmäteriinstruktionen den 6 aug. 1864 har varje år sedan 1867 berättelser avgivits rörande lantmäteriet. Till och med 1910 utgjorde dessa berättelser litt. O. i Bidrag till Sveriges officiella statistik och

224 fortsätta därefter i d e n n y a serien. I s e n a s t e i n s t r u k t i o n för l a n t m ä t e n s t y r e l s e n och r i k e t s l a n t m ä t a r e d e n 2 2 okt. 1 9 1 8 finnes s t a d g a t , a t t lantm ä t e r i s t y r e l s e n årligen före d e n 1 o k t o b e r skall till K u n g l . Maj:t avgiva, s a m t ofördröjligen låta trycka b e r ä t t e l s e om l a n t m ä t e r i v ä s e n d e t i riket, m e d u p p gift om v a d i n o m s t y r e l s e n s f ö r v a l t n i n g s o m r å d e u n d e r n ä r m a s t föregående år u t f ö r t s . D e n n u v a r a n d e b e r ä t t e l s e n är i enlighet h ä r m e d d a g t e c k n a d i s e p t e m b e r d e t år som följer på r e d o g ö r e l s e å r e t , m e n h a r vanligen u t k o m m i t av t r y c k e t först i d e c e m b e r . Omfattning Då sakkunniga påbörjade sin utredning förelåg som senaste berättelse och innehåll. å r «rån»en 1 9 1 8 vilken upptog 164 sidor, varav tabellbilagan omfattade 93 sidor och textavdelningen 55 sidor ren text inklusive titelblad och register och c:a 16 sidor tabeller i texten. Tryckningskostnaden för denna berättelse var 6,875 kronor for en upplaga av 1,300 exemplar. Såsom av tabell I i slutet av detta betänkande framgår hade berättelsen under de närmast föregående åren varit något mindre men stadd i oavbruten ökning. Då årgången 1919 i dec. 1920 utkom visade sig emellertid, att en icke obetydlig minskning av dess omfång ägt rum (124 sidor, varav 71 sidor tabellbilaga), vilken minskning ernåtts dels genom utgallrmg av vissa texttabeller och detaljredogörelser i texten, dels genom uteslutande av en 16-sidig tabell ur bilagan och borttagande av en del siffror för äldre år ur ett par andra tabeller. Primärmaterialet till berättelsen utgöres — med undantag av uppgifterna rörande styrelsens egen verksamhet — av förste lantmätarnas berättelser och redogörelser för sin verksamhet samt lantmätares och mätningsmäns årsredogorelser. Bearbetningen av materialet sker till stor del redan hos förste lantmätarna (overlantmatarna;, vilka uppgöra sammandrag av den dem underlydande personalens arbetsfortecknmgar. Dessa sammandrag, men även de individuella arbetsförteckningarna, insändas till styrelsen och bearbetas där ytterligare. Någon särskild statistiker är hos styrelsen ej anställd utan har berättelsen utarbetats av en byrådirektör med biträde av en amanuens och ett skrivbiträde. Kostnaden för dessa personers arbete med berättelsen har av styrelsen uppskattats till c:a 6,100 kronor under år 1919. Berättelsen om lantmäteriet under år 1919 — i vilken berättelse som ovan nämnts åtskilliga inskränkningar ägt rum — redogör i texten for 1) Lantmateristyrelsens verksamhet och förvaltning av omhänderhavda medel; 2) Verksamheten vid lantmäterikontoren i länen; 3) Lantmäteripersonalen; 4) Allmänna skiftes verket; 5) Avvittringsverket; 6) Mätningsväsendet inom rikets städer och vissa samhallen a landet; 7) Jordregistret; 8) Lantmäteriundervisningen. 1 tabellbilagans 16 tabeller sammanföras först sifferuppgifter rörande verksamheten å lantmäteristyrelsens olika byråer och avdelningar samt verksamheten a lantmäterikontoren i varje län. Länsvis sammanställas vidare en mängd uppgifter rörande lantmäteriförvaltningen vid allmänna skiftesverket samt därvid arbetande personal, under året avslutade egentliga laga skiften och andra lantmatenforrattningar; avslutade ägostyckningar, allmänna skiftesverkets i riket ställning vid slutet av året, jordägarnas utgifter för laga skiften, under året avslutade jorddelningsförrättningar, ägostyckningar, jordavsöndringar, ägomatningar, ragangsiorrättningar, förrättningar angående väg- och torrläggningsförrättningar m. m. tillkomna genom myndighets förordnande eller beslut samt härför debiterade arvoden och slutligen a r b e t e t ' med jordregistrets uppläggande och kostnaden harior. Ui-

225 striktsvis för året och med länsmedeltal för senaste två femårsperioder sammanställas antalet under året på grund av myndighets förordnande eller beslut tillkomna egentliga laga skiften och andra förrättningar med specifikation på sädana, som utförts av distriktslantmatare, resp. av extra lantmätare, antalet under året avslutade egentliga laga skiften och andra förrättningar, tillkomna genom myndighets förordnande eller * beslut samt härför debiterade arvoden och vidare med liknande fördelning ett sammandrag over under året av lantmätarna utan myndighets förordnande verkställda arbeten och härför debiterade arvoden. Återstår att nämna en tablå över omfattningen av egentliga laga skiften och alla andra lantmäteriförrättningar tillhopa under vart och ett av de senaste fem åren och under de två sista femårsperioderna samt slutligen en specifikation för ej mindre än 286 städer och samhällen av mätningsverksamheten därstädes och. kostnaden härför. Såsom svar å en av sakkunniga till samtliga i Sveriges officiella statistik deltagande ämbetsverk riktad rundskrivelse liar lantmäteristyrelsen den 6 maj 1920 avgivit en promemoria med vissa förslag till förbilligande av sin statistik. Utöver de inskränkningar, som planerats med hänsyn till 1919 års berättelse och som sedermera också i denna blivit vidtagna, omnämner styrelsen såsom utan större olägenhet möjliga ytterligare inskränkningar, att "tab. 9, I l a och 12 (i 1919 års berättelse tillsammans 26 sidor eller c:a en tredjedel av tabellbilagan) årligen publiceras endast länsvis och att publicering distriktsvis ifrågakommer blott vart femte år och då med medeltalssiffror från den gångna femårsperioden. På samma gång som sakkunniga ansluta sig till detta styrelsens förslag må därutöver beträffande vissa tabeller i bilagan anföras följande: Tab. 6. Genom borttagande av de fyra rader, som angiva summorna under föregående fyra åren, vilka återfinnas i tidigare årsberättelser samt de 6 rader, som angiva medeltal under diverse flerårsperioder (från 1897) kunde tabellen, med någon ändring av uppställningen, nedbringas till hälften (1 sida mot 2 i 1919 års berättelse); och få sakkunniga förorda denna inskränkning. Tab. 7. Förevarande tabell är, om man frånser kol. 2, som utgöres av summan av kol. 26 i tab. 4 och kol. 26 i tab. 5, ett omtryck ur föregående berättelser med tillägg av medeltal för föregående två femårsperioder. Denna tabell bör därför i sin helhet utgå. Viktigare rön ur densamma kunna eventuellt omnämnas i samband med textkommentarerna till tab. 4 och 5. Tab. 10 synes kunna fylla sitt ändamål genom att blott uppläggas inom styrelsen. Tab. 12. Då nödvändigheten att skilja på arbeten, verkställda av överlantmätare och av extra lantmätare, sedan den ovanberörda reduceringen till lansfördelning verkställts, blir mindre framträdande, bör tabellen kunna inskränkas till kol. 2 4 — 3 4 . I varje fall torde antingen kol. 2 — 2 3 eller kol. 24 34 bora utgå, då de senare endast giva summan av de förra två och två, 1639 20

29 Kritik och för6]a ^

226 Tab. IS. Denna tabell, som omfattar 22 sidor, består till största delen av tomma rader och får därav sin vidlyftighet. E n omläggning av tabellen till mera koncentrerad uppställning måste därför vidtagas. Men dessutom torde kol. 3 — 18 utan skada kunna helt utgå, då det bör vara nog, om den sammanställning, som däri gives, finnes tillgänglig inom styrelsen. Tab. 14 behandlar det å lantmäterikontoren i länen bedrivna arbetet med jo.rdregistrets uppgörande och kostnaderna därför, dels för redogörelseåret, dels för sist förflutna tioårsperioden. Den senare delen (kol. 10—17) bör enligt sakkunnigas mening utgå och resten eventuellt (se nedan) sammandragas till en texttabell. Vad textavdelningen beträffar må allenast framhållas, att endast kapitlet om allmänna skiftesverket och om mätningsväsendet i städerna och vissa samhällen å landet är av statistisk karaktär. Eesten är en ren ämbets- och förvaltningsberättelse, som framstår som en från statistiken alldeles skild del av den nuvarande berättelsen. I enlighet med sakkunnigas allmänna principståndpunkt till rena ämbetsberättelsers tryckande i Sveriges officiella statistik bör av texten blott bibehållas de nämnda kapitlen om allmänna skiftesverket och mätningsväsendet i städer och vissa samhällen å landet, medan återstoden utgår. Av samma orsak bör då också tabellbilagans tab. 1 och 2 samt eventuellt också tab. 14 utgå. Den sålunda från lantmäteristatistiken avskilda berättelsen om lantmätenstyrelsens förvaltning och verksamhet samt lantmäteriväsendet ur administrativ synpunkt, bör bilda en särskild ämbetsberättelse. Med de av lantmäteristyrelsen själv och därutöver av sakkunniga föreslagna inskränkningarna i årsberättelsen om lantmäteriet i Sveriges officiella statistik kan denna berättelse med säkerhet nedbringas till ungefär hälften av nuvarande sidantal eller mindre. Ämbetsberättelsen synes icke behöva bliva vidlyftigare därigenom, att den skiljes från den egentliga statistiken. SammanfattRörande lantmäteristyrelsens i Sveriges officiella statistik utgivna årsning av'sak- berättelse om lantmäteriet få sakkunniga, med hänvisning till vad ovan anförts, kunnigas for- ^ ^ ^ f ö l . a n d e ä n d r i n g a r o c l l sammandrag av statistiken vidtagas, nämligen att av texten endast fr. o. m. sid. 22 till överst å sid. 33 samt fr. o. m. mitten på sid. 39 till nederst å sid. 4 1 bibehålles, att tab. 1 och 2 utgå, alt tab. 6 inskränkes till en sida och tab. 7 och 10 utgå, ' att tab. 9, I l a och 12 inskränkas till länssiffror och att dessutom ur tab. 12 kol. 2 — 2 3 utgå, att tab. 13 göres mindre spatiös och att därur kol. 3 — 1 8 utgå samt att tab. 14 utgår.

227 Emellertid vilja sakkunniga framhålla, att publicering av förevarande statistik med flera års mellanrum ur flera synpunkter kan vara värd att tagas i övervägande. Det viktigaste, som lantmäteristatistiken ger, torde vara uppgifterna om allmänna skiftesverkets ställning, d. v. s. om den del av landets jord, som undergått fastställt enskifte, laga skifte eller storskifte. Dylika uppgifter torde dock knappast behöva offentliggöras för varje årsslut, utan bör det vara tillfyllest om de meddelas vart femte år. Vad åter beträffar de löpande lantmäteriförrättningarna, varom statistiken även lämnar upplysning, kunna dessa i och för sig knappast motivera den årliga publikationen. Om jordbruksstatistiken, som för närvarande står under omorganisation, framdeles kommer att grunda sig på s. k. arealinventeringar, vilka genomföras vart tredje år, torde emellertid en publicering vart tredje år jämväl av lantmäteristatistiken vara en anordning att överväga. Sakkunniga föreslå: att lantmäteristatistiken utgives vart femte eller, om sambandet med jordbruksstatistiken så anses påkalla, vart tredje år; att därvid de erinringar, sakkunniga ovan framställt, beaktas; samt att den årliga ämbetsberättelse, som lantmäteristyrelsen har att avgiva, blir en från statistiken skild redogörelse, som utan föregående tryckning inges till vederbörande departementschef.

18.

Lotsstyrelsen.

Ända sedan lotsstyrelsens inrättande år 1871 har det ålegat styrelsen att årligen avgiva berättelse om de under dess förvaltning stående inrättningarna och anstalterna, vilka berättelser ingått i den officiella statistiska serien. De nu gällande föreskrifterna stadga, att berättelsen skall avgivas före den 1 juli det år som följer på redovisningsåret, men har densamma under senare år varit något försenad. Lotsstyrelsens berättelse har sedan den år 1911 överfördes till den nya serien omfattning Sveriges officiella statistik utgivits under titeln Lotsverket, men liksom förut omfattar och innehåll den, förutom lotsväsendet, även fyrin rättningen och livräddningsanstalterna å rikets kuster. Till storleken har den under senare år utgjort något över 100 sidor (jämte en karta i niosidigt format), varav c:a ett 80-tal sidor tabellbilagor. Berättelsen för året 1919 har dock något minskats genom uteslutande av en tabell angående lotspersonalens tjänstgöring vid kustsignalväsendet (14 sidor). Tryckningskostnaden för 1919 års berättelse var 3,974 kronor mot 4,802 för 1918 års berättelse. Upplagan, som tidigare varit 1,000 exemplar, har på grund av den minskade utdelningen till riksdagen, från och med 1919 års berättelse något minskats. Några andra kostnader för sin statistik än tryckningskostnader har lotsstyrelsen ej uppgivit.

228 Berättelsen är en typisk ämbetsberättelse. I texten redogöres för A Personalen; B Lotsinrättningen och sjöfarten; C Fyrinrättningar, sjömärken m. m.; D Livräddningsväsendet; E Styrelsen och medelsförvaltningen. Endast avdelningen B innehåller upplysningar av allmän statistisk natur. Tabellbilagan (14 tabeller i årgången 1919) innehåller: för varje lotsdistrikt uppgifter om antalet lots- och fyrplatser, livräddningsstationer, personal, farkoster och sjömärken av olika slag m. m.; för varje lotsdistrikt och skolplats antalet skolbarn, som vid lotsbarnskolorna deltagit i undervisningen med fördelning efter ämnen m. m.; för varje lotsplats uppgifter å antalet lotsningar, tiden varunder lotsning pågått och beloppet av influtna lotspenningar m. m. under redogörelseåret samt antalet lotsningar och högsta lotslott i kronor i medeltal under åren 1871 — 1880, 1881—1890, 1891—1900, 1901—1910, 1911—1915 jämte årssiffror för varje år sedan 1916; uppgifter om mistsignalering för varje station (tid då stationen tjänstgjort, verkligt och 'beräknat antal signaleringstimmar, apparatens beskaffenhet, konsumtion m. m.); för varje livräddningsstation uppgifter om antalet övningsförsök, räddningsföretag, strandade fartyg, räddade människoliv, omkomne m. m. under redogörelseåret samt för tiden allt från stationens upprättande. Vidare innehåller bilagan en större översikt av strandniugs- och olyckshändelser, som under året träffat fartyg vid rikets kuster, upptagande för varje fartyg uppgifter om tiden för strandningen, namn, hemort, avgångsort, destinationsort, last, erhållen skada, omkomna, väderleksförhållanden m. m., jämte sammandrag lotsdistriktsvis och månadsvis samt efter fartygens nationalitet. Slutligen meddelas i tre mycket vidlyftiga tabeller uppgifter om antalet och beskaffenheten av till lotsstyrelsens byråer och kontor inkomna ärenden under vart och ett av de nio sista åren, om lotsverkets medelsförvaltning och om kostnaden för lotsverket tillhöriga fyrar, sjömärken m. fl. säkerhetsanstalter under året. A den tdl berättelsen fogade kartan gives en översikt av strandnings- och övriga sjöolyckor vid rikets kuster, vilka allt efter art och beskaffenhet å kartan utmärkes med olika tecken å den ort, där de ägt rum. Kritik och förslag.

Då

lotsstyrelsens berättelse såsom av ovanstående framgår till stor del ä r e n r e u ä, m betsberättelse av ej direkt statistisk art måste densamma, därest sakkunnigas allmänna förslag om ämbetsberättelsernas borttagande nr Sveriges officiella statistik vinner beaktande, väsentligen omläggas. Av texten måste kap. A och E alldeles borttagas och därmed också tab. 1 1 , 12 och 13 samt tab. 1, kol. 6 — 1 7 , och tab. 2, kol. 2 7 — 2 9 . Vad tab. 1 1 , 12 och 13 beträffar (tillsammans 30 sidor) har lotsstyrelsen i en den 14 maj 1920 till sakkunniga inlämnad promemoria förklarat sig intet ha att erinra mot deras uteslutande ur berättelsen. Yad övriga textkapitel och tabeller beträffar torde först och främst texten böra omarbetas så, att den mera direkt ansluter sig till tabellerna. Textkapitel B kan dock möjligen bibehållas i huvudsakligen nuvarande form. Påpekas må för övrigt, att kap. D till större delen består av utdrag ur Svenska sällskapets för räddning av skeppsbrutna årsbok, vadan alltså här en i och för sig onödig dubbelpublicering äger rum. Även en annan dubbelpublicering

229 kan eventuellt uppkomma, om nämligen, såsom sakkunniga förmoda, lotsbarnskolorna i en snar framtid komma att läggas under skolöverstyrelsen. Om så sker, bör naturligtvis tab. 2 i sin helhet utgå. Tab. 4 och 5 torde likaledes böra utgå. De innehålla ingen enda uppgift, som ej återfinnes annorstädes i samma berättelse (tab. 3, kol. 3 och 7) eller i äldre berättelser. Tab. 6 är en individuallista över inträffade strandningar. Densamma torde icke ha tillräckligt allmänintresse för att in extenso behöva avtryckas och är över huvud icke en statistisk tabell. Man torde kunna ifrågasätta som en lämplig åtgärd, att tab. 6 utgår ur berättelsen, men att den eventuellt litograferas eller hektograferas i några tiotal exemplar för begagnande inom styrelsen, av lotskaptenerna m. fl. Däremot synes sammandraget av tab. 6 kunna vara värt att bibehålla; tillsammans med tab. 7 och 8 utgör det en statistik över sjöolyckorna av fullt tillräcklig vidlyftighet även om, som sakkunniga finna lämpligt, den senare inskränkes till endast siffrorna för året. För övrigt ger den till berättelsen fogade kartan all nödig detaljupplysning om de individuella sjöolyckorna under året. Av de återstående tre tab. 9, 10 och 14 vilja sakkunniga blott anmärka på tab. 9. Densamma är endast till ringa del av statistiskt intresse. Kol. 5, 6 och 7 kunna närmast anses höra till ämbetsberättelsen, och böra tillika med denna utgå ur den statistiska berättelsen. Ifrågasättas kan emellertid om tab. 9 över huvud behöver tryckas. E t t överslag av innebörden av sakkunnigas förslag ger vid handen, :att den statistiska årsberättelsen rörande lotsverket ej skulle behöva omfatta mera än c:a 10 sidor text och c:a 12 sidor tabeller. Skulle lotsstyrelsen i sin särskilda ämbetsberättelse vilja medtaga tab. 1 1 , 12 och 13, böra dessa högst avsevärt sammandragas. Som de nu föreligga äro nämligen dessa tabeller i och för sig allt för detaljerade och för övrigt synnerligen spatiöst uppställda. Med hänsyn till det ringa omfång, som den statistiska publikationen över lotsverket härefter kommer att erhålla, anse sakkunniga, att densamma bör upphöra såsom särskild publikation och ingå såsom en avdelning i kommerskollegii statistik över sjöfarten. Denna anordning synes så mycket lättare att genomföra, som lotsstyrelsen numera hörer till samma departement, handelsdepartementet, som kommerskollegium. Beträffande lotsverket få sakkunniga således föreslå Sammanatt en kort statistisk redogörelse med förklarande text årligen utarbetas av fattnin9.av lotsstyrelsen och till kommerskollegium överlämnas att intagas såsom en särskild **försfaj!"* avdelning i kommerskollegii i Sveriges officiella statistik ingående berättelse om sjöfarten;

230 att härvid, hänfört till 1919 års berättelse, tab. 1, kol. 6 — 1 7 , tab. 2, kol, 27 — 29, tab. 4, 5 och 6 (utom sammandraget), tab. 8, kol. 2 — 1 2 , tab. 9, kol. 5—7 samt tab; 11, 12 och 13 utgå ur den statistiska berättelsen, ävensom att textkapitlen A och E likaledes utgå ur berättelsen samt att textkapitlen C och D omarbetas till en statistisk kommentar till motsvarande tabeller; samt att redogörelse för lotsstyrelsens ämbetsförvaltning jämte administrativa uppgifter om lots- och fyrväsendet m. m. sammanföras till en från statistiken skild årlig ämbetsberättelse, som utan föregående tryckning ingivas till vederbörande departementschef.

19.

Försäkringsinspektionen.

Det åligger enligt gällande instruktion försäkringsinspektionen att varje år till Kungl. Maj:t avgiva dels berättelse om sin verksamhet under året, dels och redogörelse för in- och utländska försäkringsanstalter, ävensom dessa anstalters verksamhet och räkenskaper. Sistnämnda redogörelse skall i sin helhet avlämnas inom ett och ett halvt år efter utgången av det år redogörelsen avser. Den utgives av trycket i tre skilda delar och ingår fr. o. m. år 1912 i serien Sveriges officiella statistik. Den i instruktionen angivna tiden för avlämnandet har emellertid icke kunnat hållas, utan föreligger redogörelsen i sin helhet först sedan mer än två år förflutit efter redogörelseårets slut. omfattning Försäkringsinspektionens berättelse i Sveriges officiella statistik utgöres så gott och innehåll. s o m uteslutande av tabeller. Förutom en kortfattad remisskrivelse innehåller berättelsen ingen egentlig text. Endast försäkringsanstalternas, icke försäkringsinspektionens, verksamhet är föremål för redogörelse. En årgång .av berättelsen omfattar något mer än 500 sidor, upplagan är 900 exemplar för del I och 700 exemplar för del II och III. De under år 1920 utgivna delarna (del I—II av årg. 1918 och del III av årg. 1917) kostade i tryckning något över 20,000 kronor. I berättelsens del I redogöres för vissa större svenska samt för de utländska försäkringsanstalterna. Del II omfattar svenska, huvudsakligen mindre, försäkringsanstalter med undantag av kreatursförsäkringsbolagen, vilka behandlas i del III. Tabellerna bestå till övervägande delen av nominativa uppgifter för varje anstalt med utdrag ur årets räkenskaper samt översikter av årets försäkringsrörelse. Att berättelsen blivit omfattande, beror främst på den, särskilt i del I, synnerligen utförliga specificeringen. Kritik Kostnaderna för försäkringsinspektionens verksamhet, och sålunda även för och förslag. d e g s s t a t i s t i s k a berättelser, bestridas av de i § 225 av lagen om försäkringsrörelse den 25 maj 1917 omförmälda bidragen från försäkringsbolagen. De

231 föranleda sålunda icke någon direkt statsutgift. Utgifterna för försäkringsinspektionen och nu närmast för dess statistik äro emellertid så tillvida att betrakta som statsutgifter, som överskotten av försäkringsbolagens bidrag till utgifterna för inspektionens verksamhet icke återbäras till bolagen, utan tillföras en särskild, under offentlig förvaltning ställd fond. Sakkunniga, som ansett sig oförhindrade att upptaga försäkringsinspektionens i Sveriges officiella statistik intagna berättelser till granskning, hava till en början till grund för denna granskning lagt en av försäkringsinspektionen upprättad P . M. med förslag till vissa, rätt betydande inskränkningar i berättelsernas innehåll. Inledningsvis ingår försäkringsinspektionen härvid först' på orsakerna till förseningen i publikationernas utgivande. Det omnämnes sålunda, att förseningen beror dels på en ännu icke helt bortarbetad balans, föranledd av tabellernas omläggning i enlighet med i slutet av år 1911 införda nya uppgiftsformulär, dels på att försäkringsbolagens räkenskapsår ej alltid sammanfalla med kalenderåret, med därav följande förskjutning i tiden för bolagsstämmas hållande, dels på att den för de utländska bolagens uppgiftslämnande medgivna fristen är onödigt lång, dels slutligen på att många av bolagen lämna ofullständiga eller felaktiga uppgifter, vilkas kompletterande eller rättande i flera fall drager en längre tid än som borde vara behövlig. Inspektionen förmenar, att flera av dessa förhållanden så småningom böra kunna förbättras, men att anledningarna till förseningen icke torde helt och hållet kunna bortarbetas, om man fortfarande lika strängt som hittills håller på de publicerade uppgifternas fullständighet och noggrannhet. Såsom ett önskemål rörande publikationstiden framhålles, att de statistiska uppgifterna bleve färdiga att publiceras inom femton månader efter redogörelseårets slut. Huruvida man bör sträva efter att ernå en tidigare publicering anser inspektionen vara tvivelaktigt. Med avseende å möjliga inskränkningar i den publicerade statistiken anför inspektionen, att en betydande besparing kunde åstadkommas genom att utesluta större delen av detaljerna rörande de mindre, ömsesidiga brandstodsbolagen och rörande husdjursförsäkringsbolagen. Del I I och I I I skulle därigenom i det närmaste bliva överflödiga, och samtliga uppgifter kunde sammanföras i en volym, vilket i hög grad skulle minska inbindningskostnaderna. Under de närmaste åren skulle emellertid genom denna anordning någon försening i utgivandet av uppgifterna i nuvarande del I uppstå. Bland andra av inspektionen ifrågasatta besparingar må nämnas uteslutningen av vissa delar av nuvarande tabeller, t. ex. kol. 7 7 — 1 0 6 i tab. 16, kol. 61 — 74 i tab. 17, kol. 5 4 — 6 5 i tab. 18, kol. 4 6 — 5 7 i tab. 19 samt kol. 3 9 — 5 0 i tab. 20 och 2 1 , allt i del I för år 1917. Publicerandet av dessa uppgifter äro nämligen, framhåller inspektionen, av mindre värde. Yidare kunde någon bespa-

232 ring vinnas genom uteslutande av sådana kolumner, som redan förut förekomma i annat sammanhang. Utöver dessa av försäkringsinspektionen ifrågasatta besparingar, vilka sakkunniga förorda, må ytterligare föreslås, att vinst- och förlusträkningarnas samt balansräkningarnas uppgifter avsevärt sammandragas. Med den betydande försening, som, enligt vad försäkringsinspektionen anfört, även i bästa fall torde komina att äga rum vid publiceringen, synas dessa uppgifter hava förlorat allt för mycket i aktualitet, för att en så stor utförlighet som den nuvarande skall kunna vara motiverad. Erinras må också, att den av svenska försäkringsföreningen utgivna Svensk försäkrings årsbok upptager de svenska försäkringsbolagens balansräkningar jämte annan omfattande statistik angående det privata försäkringsväsendet i Sverige. Även i de försäkringstidningar, som utgivas (t. ex. tidningen Gjallarhornet) offentliggöras räkenskapsutdrag från bolagen, och är det för övrigt i gällande lag föreskrivet, att försäkringsbolag inom en månad efter hållen bolagsstämma skall i allmänna tidningarna låta införa sådana uppgifter om verksamheten under året samt bolagets ställning vid årets slut, som av försäkringsinspektionen föreskrivas. Den avsevärda dubbelpublicering av de statistiska uppgifterna rörande försäkringsväsendet, som sålunda förekommer, bör uppenbarligen så vitt möjligt undvikas. Den berättelse över sin verksamhet, som försäkringsinspektionen instruktionsenligt har att årligen avgiva till Kungl. Maj:t, publiceras icke, utan inges till vederbörande departement i manuskript. Anordningen överensstämmer sålunda med vad sakkunniga beträffande förhållandet mellan statistik och ämbetsberättelse anse böra vara det normala. SammanMed avseende å försäkringsinspektionens statistiska årsredogörelse över n ocn akkunnigas i " utländska enskilda försähringsanstalter få sakkunniga föreslå förslag. de nominativa uppgifterna om de mindre brandstodsbolagen (nuv. del. att II) samt om husdjursförsäkringsbolagen (nuv. del. III) utgå, att den återstående statistiken härefter sammanföres i en volym, varvid alla mindre viktiga eller i annan ordning publicerade uppgifter borttagas, samt att uppgifterna i bolagens årsräkenskaper ytterligare avsevärt sammandragas före publiceringen i den statistiska redogörelsen.

233 C. Kommunikationsverken. 20.

Järnvägsstyrelsen.

Enligt gällande instruktion för järnvägsstyrelsen med underlydande linjeförvaltningar skall styrelsen före oktober månads utgång till chefen för kommunikationsdepartementet årligen avgiva en ämbetsberättelse över statens järnvägars förvaltning under nästföregående år. Vid denna berättelse fogas en statistisk redogörelse, som tillsammans med ämbetsberättelsen publiceras under titeln »Statens järnvägars. Men dessutom utgives av järnvägsstyrelsen ytterligare en del publikationer, för vilka här nedan redogöres. De av järnvägsstyrelsen utgivna publikationer med helt eller delvis statistiskt innehåll äro följande: a) Berättelser

utarbetade

d järnvägsstyrelsens

statistiska

kontor.

S t a t e n s j ä r n v ä g a r , årlig publikation i Sveriges officiella statistik (före 1911 litt. L i Bidrag till Sveriges officiella statistik) utkommen t. o. m. 1920, 4:o. V a g n s l a s t g o d s t r a f i k e n å s t a t e n s j ä r n v ä g a r . Bihang till föregående. Utgives vart tredje år, senast för år 1919. 4:o. A l l m ä n j ä r n v ä g s s t a t i s t i k , årlig publikation i Sveriges officiella statistik {före 1911 litt. L i Bidrag till Sveriges officiella statistik). Utkommen t. o. m. år 1919. J ä r n v ä g s s t a t i s t i s k a m e d d e l a n d e n 1 ) , månadspublikation. Utgör ser. D av Statistiska meddelanden. S t a t e n s j ä r n v ä g a r s m å n a d s s t a t i s t i k för t j ä n s t e b r u k , månadspublikation, 8: o. S t a t i s t i s k e k o n o m i s k ö v e r s i k t , mindre årspublikation, 8:o. b) Berättelser

utgivna av de olika

avdelningarna.

B a n a v d e l n i n g e n s b e r ä t t e l s e , årsberättelse utgiven t. o. m. år 1920, 8:o. T r a f i k a v d e l n i n g e n s b e r ä t t e l s e , årsberättelse utgiven t. o. m. år 1920, 8:o. M a s k i n a v d e l n i n g e n s (samt förrådsavdelningens och huvudverkstädernas) b e r ä t t e l s e , årsberättelse utgiven t. o. m. år 1920, 8:o. S t a t e n s j ä r n v ä g s b y g g n a d e r s b e r ä t t e l s e , årsberättelse utgiven t. o. m. år 1920, 4:o. S t a t e n s j ä r n v ä g s b y g g n a d e r s l ö n e s t a t i s t i k månadspublikation, 8:o, *) Häri ingick under åren 1916—1920 såsom extra häfte en redogörelse för näst föregående a r m e d titeln S t a t e n s j ä r n v ä g a r , p r e l i m i n ä r r e d o g ö r e l s e . 1639 20

234 Slutligen har utgivits en del tillfälliga publikationer, t. ex. Statistiskt sammandrag för åren 1881—1915, Statens järnvägars fraktgodstrafik år 1904, Transporter av fraktgods å statens järnvägar i egen och samtrafik samt i viss samtrank å andra trafikleder år 1905, Statens järnvägars transporter av vagnslastgods, åkdon m. m. samt levande djur år 1906, Utredning angående kostnaderna för införandet av torv såsom lokomotivbränsle vid statens järnvägar år 1909, Redogörelse för ångfärjeförbindelsen Trälleborg—Sassnitz år 1909, Utredningar angående Riksgränsbanans elektrifiering år 1910, Ny rullande materiell vid statens järnvägar år 1910, ävensom redogörelser för avslutade större järnvägsbyggnadsföretag m. m. delvis av statistiskt innehåll, vilka dock ej ansetts böra upptagas till behandling av sakkunniga. Storleken av järnvägsstyrelsens statistiska produktion kan utläsas i följande Uppgifter rörande kost- sifferserie angivande det antal sidor som under åren 1 9 1 4 — 1 9 2 0 utgivits. naden för Anmärkas bör, att i summorna ingå endast de ovan nämnda regelbundna järnvägsstyrelsens publikationerna, varvid dock en sida 4:o räknats som två sidor 8:o. statisiik. Utgivningsår: 191* 1915 1916 1917 1918 1919 1920 Statistiska kontoret: sid. 1,796 2,314 2,422 2,151 3,283 2,156 3,236 Avdelningarna: » 144 514 858 1,006 254 1,252 1,484 Summa » 1,940 2,828 3,280 3,157 3,537 3,408 4,720 Vid bedömandet av dessa siffror är emellertid att märka, att under år 1920 två årgångar (årg. 1916 och årg. 1917) av Allmän järn v ägs statistik och två årgångar (årg. 1918 och årg. 1919) av Maskinavdelningens berättelse utgivits samt att år 1919 två årgångar (årg 1917 och årg. 1918) av Banavdelningens berättelse utkommit. I övrigt framgå orsakerna till talens oregelbundenhet av Bilaga L Tryckningskostnaden utgjorde: för tryck utgivet år 1919 omkring 94,000 kronor (därav c:a 39,000 kronor för avdelningarnas berättelser) och för tryck utgivet år 1920 omkring 136,000 kronor (därav nära 4 3 , 0 0 0 kronor för avdelningarnas berättelser). Statistiska kontoret hade åren 1 9 1 4 — 1 9 1 9 följande utgiftsposter för sin statistik: Avlöningar, totalt Tryckningskostnader Övriga kSstnader») Summa

1914 178,493 33,123 15,119 226,735

1915 182,857 22,276 14,100 219,233

1916 202,770 27,826 13,673 244,269

1917 281,259 33,760 18,912 333,931

1918 367,713 51,631 28,078 447,422

1919 471,909 92,299 32,317 596,525

J

) Under denna rubrik ha inräknats såväl kostnaden för skrivmaterial som ock underhåll, uppvärmning, belysning och renhållning av tjänstelokal, men däremot ej hyra.

Yad avdelningarnas statistiska arbete beträffar äro totalkostnaderna svårare att ange, enär det statistiska arbetet och förvaltningsarbetet ej kunna exakt åtskiljas. För arbete på och tryckning av egna berättelser samt för utarbetande av vissa tabeller i statistiska kontorets berättelser m. m. torde emellertid avdelningarnas kostnad enligt lämnade uppgifter ej understiga 90,000 ä 100,000 kronor för år 1919. Järnvägsstyrelsens av det statistiska arbetet

235 och det utgivna trycket under 1919 förorsakade kostnader torde således knappast understiga 7 0 0 , 0 0 0 kronor, varvid dock den säkerligen betydliga kostnaden för det av statistiken förorsakade arbetet utom styrelsen (blanketternas ifyllande m. m.) alls ej medräknats. Yid bedömandet av frågan, i vilken mån och på vilket sätt en minskning bör Omfattningen o.ch kan ske i offentliggörandet av de publikationer, som ingå i statens järnvägars järnvägars statistik, vilja sakkunniga — som i detta sammanhang även måste i någon mån statistik i förkomma in på frågan om utarbetandet av statistiken — först framhålla, att den ^tathttska av järnvägsstyrelsen av trycket utgivna statistiken, åtminstone efter sidantalet centralbyråns statlstlk räknat, är betydligt mera omfattande än hela den samling av statistiska berättelser, som utgives av statistiska centralbyrån. Som belysande kan vidare anföras, att år 1919 drog statens järnvägars statistik, enligt ovanstående uppgifter, en kostnad av omkring 7 0 0 , 0 0 0 kronor (oberäknat kostnaderna å järnvägsdistrikten för uppgifternas inhämtande och första sammanställande ävensom för "bokföringen och den s. k. littereringen — uppdelning av utgifterna å resp, utgiftskonton — vilka begge sistnämnda arbeten dock tjäna även andra ändamål än statistiken). Samtidigt belöpte sig statistiska centralbyråns kostnader för samma ändamål till 750,000 kronor. Endast den omständigheten, att statistiken vid ett enda kommunikationsverk — låt vara det största av dessa och omspännande en ekonomiskt mycket omfattande verksamhet — drager en kostnad, som närmar sig kostnaderna inom det främsta statistikutgivande verket, vilket har till uppgift att utarbeta och publicera statistik inom ett flertal olika, vitala samhällsområden, måste väcka tvivel om, huruvida icke den utarbetade och publicerade statistiken inom nämnda kommunikationsverk fått en omfattning, som måste anses oproportionerlig i förhållande till den statistik, som utarbetas och publiceras vid de andra statsverken. Sakkunniga måste för sin del finna, att ett utarbetande och publicerande vidtagna av statistik i den omfattning, som av ovanstående redogörelse framgår, drager åt9ärdc>- for allt tor dryga kostnader. Detta förhållande har även uppmärksammats av 1919 av kostnaårs riksdag, som vid granskning av de uppgifter, som lämnats rörande arbetet *•»*« f-l%. å järnvägsstyrelsens statistiska kontor och storleken av därmed sysselsatt personal, ' vägars stahshk funnit, att kostnaderna för detta arbete numera så ökats, att en nedsättning i utgifterna för detsamma måste anses önsklig. Nämnda års riksdag har därför i skrivelse den 12 juni 1919, nr 290, hemställt, att det måtte tagas under övervägande, huruvida icke genom förenklingar i fråga om arbetsmetoderna eller på annat sätt en minskning av kostnaderna för denna avdelning av järnvägsstyrelsen kunde åstadkommas. I enlighet härmed anbefallde Kungl. Maj: t den 19 juni 1919 järnvägsstyrelsen att taga under övervägande, huruvida icke genom förenklingar ifråga

236 om arbetsmetoder eller på annat sätt en minskning av kostnaderna för statistiska kontoret inom järnvägsstyrelsen kunde åstadkommas. Emellertid hade redan förut järnvägsstyrelsen uppdragit åt särskilda sakkunniga inom verket att företaga utredning ifråga om de åtgärder, som lämpligen skulle kunna vidtagas för nedbringande av utgifterna för kontorets räkning, vilken utredning sedermera utvidgats till att omfatta jämväl spörsmål rörande statistikens förbättring i erforderliga fall. Nämnda kommitté har ej ännu avgivit sitt slutbetänkande, men har »redan innan möjligheten av en mera genomgripande förenkling av statistiska kontorets arbete hunnit genomföras» avgivit ett förslag om vissa detalj förenklingar, närmast syftande till nedbringande av volymen och tryckningskostnaden för statens järnvägars årsberättelse, den ovan nämnda publikationen »Statens järnvägar», varjämte kommittén ytterligare den 26 oktober 1921 avgivit utlåtande angående nedbringandet av statistiska kontorets kostnader för persontrafiksstatistiken, vilket förslag godkänts av järnvägsstyrelsen, utom i vad detsamma avser de s. k. malmbanorna, varom vidare utredning pågår 1 ). Dessutom har i detta sammanhang en inskränkning av statens järnvägars statistik skett därigenom, att beslut fattats om att publikationen »Statens järnvägar, preliminär redogörelse» hädanefter ej skall utgivas. Sakkunniga övergå nu till de yttranden och förslag, som föranletts av de olika publikationerna.

a) Berättelser

titarbetade a järnvägsstyrelsens

statistiska

kontor.

statens Av de sex ordinarie publikationer, som utarbetas å statistiska kontoret må järnvägar, publikationen Statens järnvägar först upptagas till behandling. Sagda berättelse har utgivits i den officiella statistiska serien sedan år 1862. Efter det utredning verkställts av en i oktober 1903 av järnvägsstyrelsen tillsatt kommitté och denna i juni 1904 framlagt förslag, blev publikationen Statens järnvägar med redogörelseåren 1905 och 1906 fullständigt omgestaltad. Innehåll och Innehållet i publikationen Statens järnvägar (årg. 1920) är följande. Tab. 1, översikt omfattning, av statens järnvägstrafik under åren 1915—1920 (banlängd, disponerat statskapital och byggnadskostnad, transportmateriel och dess rörelse, persontrafik, godstrafik, bruttoinkomster, utgifter för åren 1916—1920 och nettoinkomsten åren 1916—1920). Tab. 2, sammandrag rörande trafik och inkomster för särskilda månader år 1920. Tab. 3 a, statsbanelinjer, tillkomna under vart och ett av åren 1856—1920. Tab. 3 b, sammandrag rörande trafik och inkomster för vart och ett av åren 1856—1920. Tab. 3 c, ekonomisk översikt rörande statens järnvägar åren 1856—1920. Tab. 4, tekniska uppgifter rörande särskilda ban delar vid 1920 års slut m. m. Tab. 5, stationer, byggnader, bangårdsmaskinerier m. m. vid 1920 års slut. Tab. 6, telegraf och telefon åren 1919—1920. Tab. 7, kostnadssammandrag för nya byggnader och anläggningar m. m. 1920. Tab. 8, befintliga lokomotiv och motorvagnar. Tab. 9, befintliga vagnar. *) Sedermera har från järnvägsstyrelsen meddelats, att även sistnämnda spörsmål har avgjorts.

237 Tab. 10, lokomotivtjänst och dess kostnader. Tab. 11, vagntjänsten och dess kostnader. Tab. 12, befintlig hjälpmateriel. Tab. 13, antal trafiktåg av särskilda slag. Tab. 14, trafiktågens tillryggalagda kilometer m. m. Tab. 15, redogörelse för persontrafiken. Tab. 16, godstrafiken. Tab. 17, stationernas trafik, inkomster m. m. Tab. 18, samtrafik med främmande trafikleder. Tab. 19, tågrörelsen och trafiken på särskilda bandelar. Tab. 20, ångfärjetrafiken. Tab. 21, ekonomisk översikt rörande särskilda bandelar. Tab. 22, tjänstepersonalen. Tab. 23, rälsbrott, axelbrott m. m. Tab. 24, olyckshändelser. Tab. 25, väsentligare leveranser till statens järnvägar. Tab. 26, kapitalräkning vid statens järnvägsbyggnader 1920. Tab. 27, godssamtrafikens omfattning. Tab. 28, uppgift å driften vid Dala—Hälsinglands, Höganäs—Mölle och Svartälvs järnvägar 1918—20. Sidantalet i förevarande publikation var i år g. 1919 336 sidor 4:o, därav 70 sidor text och 266 sidor tabellbilagor. Upplagan är numera 1,800. Tryckningen av årgången 1919 kostade 28,519 kronor. I ett av de förut nämnda yttrandena från den inom järnvägsst} r relsen Av järsväysarbetande kommittén uttalades den uppfattningen, att förenklingar och inskränk- ^tawain**' ningar i förevarande publikation kunde ske: sh-änkningar a) genom typografiska förändringar (bättre utnyttjande av tryckytan, sam- % f"0^"~ manpressning av texten, borttagande av stora mellanrum mellan tabellerna och -"Statens mellan de olika avdelningarna i texten m. ni.), järnvägar». b) genom uteslutande av uppgifter, som äro tillgängliga i avdelningsberättelserna eller på annat håll, samt c) genom uteslutande av uppgifter (särskilt medeltal) av mindre betydelse. Nämnda kommitté erkände, att särskilt i publikationen Statens järnvägar (år 1919) finnas i viss utsträckning uppgifter av det slag, som omnämnas i b och c här ovan ocli föreslog med anledning härav, att ett flertal statistiska sifferuppgifter skulle uttagas ur nämnda publikation ävensom att en del andra ändringar måtte vidtagas i densamma. Förslaget godkändes den 9 mars 1921 i princip av järnvägsstyrelsen och har i huvudsak kommit att ligga till grund för den partiella omläggning och minskning av publikationen Statens järnvägar, som kommit till stånd i 1920 års årgång. Innebörden av denna inskränkning i publikationen är följande: Antalet sidor hava i jämförelse med 1919 års publikation nedbringats i texten från 63 till 51 sidor (varje sida innehållande två spalter) och i tabellbilagan från 266 till 154 sidor. Samtidigt ha, enligt till de sakkunniga lämnad uppgift, antalet »timverken» vid det kontor inom järnvägsstyrelsen, där större delen av statsbanornas statistik färdigställes, nämligen statistiska kontoret, nedbragts från 198,000 år 1920 till cirka 175,000 år 1 9 2 1 , det sistnämnda antalet beräknat för hela året med hänsyn till »timverken» under den förflutna delen av året. Den ovannämnda inskränkningen i publikationen liar till större delen ernåtts därigenom att texten sammanpressats, mindre mellanrum åstadkommits

238 mellan raderna (i text och tabellbilagor), mellan de olika avdelningarne i texten m. m. Följden härav har blivit, att, då det förut kunnat riktas anmärkningar mot utnyttjandet av utrymmet i denna publikation, ingen sådan allmän anmärkning kan göras med avseende på 1920 års berättelse. 3 Härutöver liar minskning av sidantalet även i någon mån vunnits genom borttagande eller omläggning av vissa statistiska uppgifter samt genom strykning av cirka ett hundratal rader sådana i trafikavdelningens tabeller (Tab. 1 A F , 1919 års publikation), sammanslagning av tab. 3 och 5 i banavdelningens tabeller, uteslutande av tab. 7, som finnes i banavdelningens berättelse m. m., varjämte vissa andra mindre ändringar och sammanslagningarm. m. vidtagits; dock ha även några nya siffror tillkommit i statistiken för att åskådliggöra malmtrafikens omfattning. Principiella synpunkter å d kommunika-

< l

Inför berörda minskning av sidantalet i publikationen inställer sig givetvis fråaail o m publikationen fortfarande är så omfattande, att den bör ytter-

- ^-LX " " - o

'

i

t ionsverkens ligare minskas eller om statistik i "*"££ att kunna lämna svar på allmä

.

. ..

.

, •, ..

-i

T?X,,

någon omläggning av densamma i övrigt boi ske. -t oi den frågan vilja sakkunniga här framföra några principiella synpunkter rörande huru, enligt sakkunnigas mening, de officiella statistiska publikationerna vid kommunikationsverken böra utredigeras och huru mycket, av vad dessa publikationer nu innehålla, som bör publiceras i den officiella statistiken — synpunkter som redan delvis framförts i det föregående, fastän i något annan form, då det gällt andra verk än kommunikationsverken. Sakkunniga ha nämligen den meningen, som även förut antytts, att bestämmandet av vad som skall intagas och publiceras i Sveriges officiella statistik, även när det gäller kommunikationsverken, bör i görlig grad fastslås genom regler, som komma att gälla för samtliga statistikutgivande verk. Vederbörande verk synes i detta avseende icke böra vara allenarådande, låt vara att verkets mening i frågan bör tillmätas betydelse vid beslutets fattande. I annat sammanhang föreslå sakkunniga inrättande av en statistisk nämnd, som skulle, jämte utövande av en kontrollerande och sammanhållande verksamhet beträffande den officiella statistiken i allmänhet, tillse att uppställda allmänna regler rörande de statistiska publikationerna tillämpades vid samtliga statistikutgivande verk. Sveriges officiella statistik är avsedd att, som redan förut betonats, genom statistiska siffror giva en samlad bild och belysning av förhållandena och utvecklingen inom olika delar av det svenska samhällslivet. Givet är dock, att detta statistiska belysande ej bör läggas så — och detta gäller särskilt om kommunikationsverken — att det tränger in i rent fack-tekniska detaljer eller utgör ett offentliggörande av siffror och uppgifter, som endast ha intresse for fackmannen eller som beröra sådana speciella detaljfrågor inom resp. områden, att i allmänhet endast fackmannen har någon användning för desamma och att de endast av honom eller av den, som av särskilda anledningar studerat

239 tillhörande frågor, till sin fulla innebörd kunna fattas. Den officiella statistiken bör enligt sakkunnigas mening inskränka sig till att endast offentliggöra sådana statistiska uppgifter, som ha ett mera allmänt intresse, uppgifter som för en vidare krets än de rena fackmännen på området kunna vara till nytta och värde eller som hava en större räckvidd och betydelse från allmänna synpunkter. Detta bland annat av den anledningen, att ett tryckande i den officiella statistiken inom alla dess områden även av en hel del statistiska detaljsiffror, berörande specialspörsmål inom resp. verks förvaltningsområden, skulle åstadkomma en oerhörd utökning av statistiken. Eeda och överskådlighet skulle också lätt gå förlorade, detalj spörsmålen ofta skymma de avgörande huvudfrågorna och vidlyftiga textutläggningar i regel bli erforderliga för att överhuvud möjliggöra för mer än ett ringa fåtal att tillgodogöra sig innehållet i tabellerna. De nu angivna synpunkterna synas sakkunniga böra framför allt hävdas med avseende å kommunikations verken, där tekniska frågor av allehanda slag oupphörligt föreligga och tränga sig fram, och där det således också ligger nära till hands att framför allt belysa de tekniska specialspörsmålen. Vad nu närmast beträffar statens järnvägars statistik och speciellt publikationen Statens järnvägar synes alltjämt ett flertal statistiska detaljnppgifter föreligga, som enligt sakkunnigas mening icke behöva meddelas i en i Sveriges officiella statistik ingående publikation. Sakkunniga vilja därmed ingalunda förneka, att icke även flertalet av dessa uppgifter äro behövliga för tjänstemännen-fackmännen inom verket och att de framför allt böra vara tillgängliga för de ledande männen å olika områden av statens järnvägars förvaltning. I ett och annat fall kunna uppgifterna också vara av betydelse för vederbörande statsdepartement eller andra myndigheter vid speciella frågors beredande eller avgörande. E t t noggrant studium av berörda detaljsiffror och detalj sammanställningar kan således —- särskilt om desamma föreligga utarbetade en kort tid efter den tidrymd, som de avse — vara ett viktigt hjälpmedel för ledningen i dess strävande till en affärsmässig och sparsam drift. Sakkunniga kunna därför också väsentligen ansluta sig till vad järnvägsstyrelsen i en skrivelse till sakkunniga framhållit med följande uttalande: »Det statistiska arbetet vid statens järnvägar är i väsentlig mån av annan art än det arbete, som nedlägges för framställandet av den officiella statistiken i övrigt; järnvägsstatistikens ändamål är att vara ett direkt hjälpmedel vid handhavande av drift- och trafikskötsel, inklusive den affärsmässiga utformningen av tariffbyggnaderna; statistiken bör sålunda anpassas efter den ansvariga ledningens behov av statistiskt hjälpmaterial. Järnvägsstatistikens arbetssätt är vidare ovillkorligen avhängigt av järnvägsarbetets organisatoriska utformning, isynnerhet av anordningar å redovisnings-, kontroll- och räkenskapsväsendets område. En ändring av det statistiska arbetet kan därför icke genomföras oberoende av järnvägsarbetets anordning i övrigt. Frågan om järnvägsstatistiken kan alltså icke behandlas från

240 enbart statistisk eller administrativt-statistisk synpunkt utan endast i intimt samband med statens järnvägars hela verksamhet». Men nu ifrågavarande karaktär av det statistiska arbetet vid statens järnvägar innebär icke, att resultatet av detta arbete bör i sin helhet intagas i publikationen Statens järnvägar och därmed offentliggöras i Sveriges officiella statistik. Sakkunniga hålla för sin del före, att en betydande del av innehållet i nämnda publikation ej behöver på detta sätt publiceras och att i Sveriges officiella statistik endast bör intagas sådana statistiska uppgifter (eventuellt med förklarande text), som ha ett mera allmänt intresse. En sådan ståndpunkt motsäges i ingen mån av järnvägsstyrelsens nyss omförmälda yttrande, ty givetvis är ett framhållande från järnvägsstyrelsens sida av, att styrelsen behöver en viss statistik till sitt förfogande för bedömande av en del spörsmål inom järnvägstrafikens område, ingalunda ett bevis för, att denna statistik och övriga i publikationen Statens järnvägar ingående uppgifter därför behöva offentliggöras i Sveriges officiella statistik. Huvudsaken är, att dessa uppgifter, — men endast i den mån de äro verkligen behövliga — utarbetas, så att de finnas till hands vid behov. Det förefaller som om man i järnvägsstyrelsen beträffande en del av dessa detaljer gått längre, än som för det antydda begränsade ändamålet kan vara nödigt. En del av berörda siffror torde väl också ha tillkommit genom approximering, vadan även den omständigheten bör kunna tagas i beaktande vid övervägandet om de böra utarbetas. Det torde också ges olika möjligheter med avseende å graden av ett dylikt utarbetande. I vissa avseenden kan detta utarbetande tänkas behöva vara fullständigt, i en del andra torde man kunna stanna vid en mera »grov» bearbetning av materialet, så att, när ett aktuellt behov av vissa detalj siffror uppstår, dessa lätt kunna sammanställas efter det tillgängliga och till en viss grad bearbetade materialet. I den mån dessa utarbetade uppgifter äro av mindre betydelse och kunna antagas endast komma till användning å några få tjänsteställen inom verket, torde det ej vara nödvändigt mångfaldiga desamma, annat än möjligen i vissa fall genom maskinskrivning, hektografering eller mimeografering i ett mindre antal exemplar 1 ). Skulle dessa uppgifter däremot anses böra spridas inom verket i ett större antal exemplar torde deras införande i de s. k. avdelningsberättelserna eller i någon annan intern (inom verket publicerad) statistik vara att förorda. Eventuellt kan ifrågasättas, att man återgår till att på annat sätt än genom tryckning mångfaldiga dessa avdelningsberättelser, såvida detta ställer sig billigare. Även kan ifrågasättas, att sådana uppgifter, i den mån de anses böra snabbare delgivas inom verket, kunna intagas i månadsstatistiken eller på annat sätt delgivas personalen. Sedan man på detta sätt ur den officiella statistiken utmönstrat vad här omnämnts, återstår den del av statistiken, eventuellt med tillhörande förklarande J ) Enligt vad sakkunniga ha sig bekant, sker redan n u i flere fall delgivning till olika tjänsteställen vid statens j ä r n v ä g a r genom mimeograf-dupplicering.

241 text — vilken bör vara så kort ocli koncentrerad som möjligt — som liar mera allmänt intresse och som alltså bör intagas i Sveriges officiella statistik. Tilläventyrs kan den invändning riktas mot ett särskiljande på detta sätt av de statistiska uppgifter, som böra meddelas i Sveriges officiella statistik och de som böra föreligga utarbetade inom verket samt dessa senares eventuella mångfaldigande på annat sätt, att kostnadsbesparingen icke blir så betydande, att man bör frångå det hittills använda publiceringssättet. Tryckningskostnaderna äro emellertid så stora, att en ingalunda föraktlig besparing bör genom nyss antydda anordning kunna vinnas, så mycket angelägnare, som det nuvarande finansiella läget i allmänhet och statens järnvägars affärsställning särskilt gör det önskvärt, att besparingar åstadkommas å alla de områden, där så utan avsevärdare olägenhet kan ske. Enbart genom de inskränkningar, som under den tid sakkunnigas utredningsarbete pågått ägt rum i innehåll och uppställning av publikationerna Statens järnvägar och Allmän järnvägsstatistik, torde ett par tiotusental kronor i årlig tryckningskostnad hava inbesparats. Att märka är även, att den officiella statistikens publikationer översändas till en hel del institutioner och personer, som ej ha något intresse av den tekniskt fackliga specialstatistiken, och att nämnda statistiska publikationer därför tryckas i ett större antal exemplar, än vad som behöver bliva fallet med de interna årsberättelser eller statistiska tabeller och publikationer, till vilka mera speciella statistiska och andra uppgifter rörande verket böra överflyttas, och vilkas spridning i allmänhet kan inskränkas till resp. verk. Härtill kommer ett ytterligare betydelsefullt skäl. Genom antydda anordningar torde nämligen kunna vinnas, att uppgifterna hastigare bliva tillgängliga än om de intagas i Sveriges officiella statistik. Sakkunniga vilja visserligen erkänna, att gränsen mellan vad som kan anses ha allmänt intresse och alltså bör ingå i Sveriges officiella statistik och vad som är mera special- och fack-statistik, givetvis ej är så skarpt dragen, att man alltid kan utan vidare bestämma, vad som hör till det ena eller det andra slaget. Gränsfall finnas naturligtvis, och avgörandet blir en omdömesfråga, i vilken olika meningar kunna hysas. Men några större svårigheter att skilja på ena och andra slaget torde ej behöva uppstå. Så exempelvis kan man — för att taga endast några exempel ur 1920 års statistik — utan vidare undersökning hänvisa de uppgifter, som finnas i nämnda statistik, tab. 1, rörande banlängd, disponerat statskapital och byggnadskostnad m. m. till sådana uppgifter, som äro av allmänt intrese och alltså försvara sin plats i Sveriges officiella statistik. Däremot kan detta ej sägas om t. ex. en hel del specialutredningar och beräknade medelsiffror av mindre betydelse och ej heller om sådana uppgifter, som röra materielens tara vikt, taravikten i förhållande till lastförmågan m. m., vidare ej heller om den ytterst specificerade redovisningen på statens järnvägars 1 0 8 9 20

qi

242 samtliga littera av utgifterna för åren 1 9 1 6 — 1 9 2 0 , ej heller om de detaljerade tekniska uppgifterna i tab. 4 (1920 års berättelse) angående t. ex. bankorsningar i banans plan och över eller under banans plan, uppdelade på såväl distrikt som även inom distrikten på olika järnvägslinjer. Att märka är särskilt, att dessa sistnämnda tekniska uppgifter återkomma tämligen oändrade år efter år i publikationen, vadan det kan ifrågasättas, att sådana uppgifter endast böra meddelas t. ex. vart femte år i den publikation, där de eventuellt komma att intagas. Sådana uppgifter, som här senast omnämnts, måste anses som special- eller rent tekniskt fackliga redogörelser, tillhörande den speciella verks-statistiken eller verks-berättelsen och böra alltså ej ingå i den officiella statistiken. Ett införande av all sådan specialstatistik eller speciella redogörelser utan statistisk karaktär i den officiella statistiken gör också densamma allt för omfattande och svåranvändbar på grund av det oerhört stora hopandet av siffermaterial. Kritik och förI detta sammanhang vilja sakkunniga även beröra frågan om huru bör uwikationen förfaras m e d d e n ämbetsberättelse, som nu ingår i publikationen Statens järn>statenS1Cjäin- vägar. Sakkunniga ha förut uttalat, att ämbetsberättelser ej böra offentliggöras vägar.». j Sveriges officiella statistik och något undantag från denna regel beträffande statens järnvägars ämbetsberättelse kan ej ifrågasättas. I stort sett är nämnda ämbetsberättelse av tekniskt-fackligt innehåll, varjämte en del av berättelsen utgör en redovisning till Kungl. Maj:t rörande den allmänna förvaltningen av statsbanorna, medan slutligen andra delar äro förklarande och kompletterande anmärkningar till de statistiska tabellerna. Med att ämbetsberättelsen ej sammankopplas med statistiken utan blir en redogörelse, som utan föregående tryckning inges till vederbörande departementschef, bör den fördelen kunna vinnas, att berättelsen kan föreligga inom den tid, då denna enligt instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande linjeförvaltningar den 30 juni 1920 § 5 skall avgivas, eller före utgången av oktober månad året näst efter det, som i berättelsen avses, vilket hittills ingalunda varit möjligt. Innebörden av sakkunniges förslag med avseende på publikationen Statens järnvägar (1920) är alltså att från nämnda publikation särskiljes vad som är att betrakta såsom ämbetsberättelse eller som styrelsen kan anse nödvändigt meddela Kungl. Maj:t rörande verkets ämbetsförvaltning under redogörelseåret; att den statistiska berättelse, som skall ingå i Sveriges officiella statistik, inskränkes på det sätt, att endast statistiska uppgifter av mera allmänt intresse och räckvidd intagas i densamma, samt att jämte de statistiska tabellerna i nämnda publikation införes den del av den nuvarande ämbetsberättelsen, som kan anses utgöra förklarande och kompletterande text till de statistiska

243 tabellerna ävensom i ämbetsberättelsen nu förekommande statistiska tabeller, som anses vara av det allmänna intresse, att de böra intagas i Sveriges officiella statistik; samt att statistiska och andra uppgifter, som äro av mera speciell art eller av rent tekniskt-fackligt slag och vilka ej anses böra intagas i någon av ovannämnda redogörelser, införas i verkets interna berättelser eller på annat sätt mångfaldigas, men endast i den mån ett mångfaldigande av sådana tabeller m. m. anses nödvändigt, så att de befattningshavare inom verket, vilka ha användning för desamma, på lämpligaste och billigaste sätt kunna få del därav. Efter en omläggning av järnvägsstyrelsens förvaltningsstatistik efter dessa linjer borde man kunna antaga, att den statistiska berättelse, som skulle ingå i Sveriges officiella statistik, kunde färdiggöras tidigare än vad nu sker, vilket givetvis skulle föröka värdet av denna publikation. Ävenså borde i detta sammanhang den reformen kunna genomföras, att publikationen Statens järnvägar utgavs i samma format, som är det föreskrivna och vanliga för Sveriges officiella statistik. Detta bör kunna underlättas därigenom, att jämväl med avseende å järnvägsstyrelsens statistiska berättelse iakttages, vad sakkunniga förut vid olika tillfällen i detta betänkande uttalat, eller dels att ett upprepande av flera års siffror i allmänhet ej bör ske i den officiella statistiken, dels och att offentliggörandet av statistik i vissa fall inskränkes till fem- eller tioårsuppgifter, särskilt då det gäller områden, som ej undergå större förändringar från det ena året till det andra. Med hänvisning till de allmänna riktlinjer, som här ovan uppdragits, och under erkännande att olika meningar kunna framföras angående detaljerna i denna fråga — t. ex. angående vad som kan anses tillhöra det ena eller andra slaget av statistik (statistik av allmänt intresse eller speciell verks-statistik) — vilja sakkunniga här nedan giva några antydningar om, huru resp. tabellbilagor och text i 1920 års publikation ansetts ungefärligen böra behandlas vid den ifrågasatta omredigeringen av publikationen. Texten (ämbetsberättelsen).. Vid ämbetsberättelsens utbrytande ur Sveriges officiella statistik böra dock, enligt sakkunnigas mening, vissa uppgifter, som nu finnas i järnvägsstyrelsens ämbetsberättelse, och som utgöra förklarande eller kompletterande anmärkningar till statistiken eller i övrigt äro av statistisk natur överföras till den statistiska redogörelsen, antingen bland cle statistiska tabellerna eller som förklarande text till desamma, i den mån sådan förklarande text anses behövlig för att göra tabellerna mera förståeliga och smältbara. Lämpligt kan också vara att, där så anses erforderligt, i ämbetsberättelsen, sedan den blivit skild från den statistiska berättelsen, hänvisa till resp. tabeller i den officiella statistiken för ytterligare belysning av de förhållanden, som be-

244 röras i ämbetsberättelsen, varmed ett upprepande i större utsträckning av de statistiska siffrorna i denna berättelse kan undvikas. Hälst bör då den statistiska berättelsen offentliggöras någorlunda samtidigt med ämbetsberättelsens avgivande. Sakkunniga skola här nedan giva några särskilda antydningar om vilka delar av texten, som torde böra uttagas ur ämbetsberättelsen och överföras till den statistiska berättelsen. Hit synes sålunda höra den å spalt 1 4 — 1 5 upptagna tabellen om statsbanornas utsträckning inom olika län, vilken torde vara av så allmänt intresse, att den bör införas som särskild tabell i texten eller i tabellbilagan. Ifrågasättas kan dock, om den behöver offentliggöras varje år i synnerhet som uppgiften delvis även förekommer i tab. 2 i publikationen Allmän järnvägsstatistik. All text fr. o. m. spalt 1 t. o. m. stycket å spalt 14 närmast före nämnda tabell torde däremot böra tillhöra ämbetsberättelsen. Vidare finnes å spalt 45 och följande viss förklarande text till de statistiska tabellerna angående tågrörelsen och transportarbetet. Om sådan text kan anses nödig, synes den lämpligast böra överföras till den statistiska berättelsen. De å spalt 4 9 — 5 2 upptagna tabellerna torde också tillhöra den statistiska redogörelsen. Dock torde det möjligen vara tillräckligt, att tabellen å spalt 4 9 — 5 0 , belysande trafikintensiteten å olika järnvägslinjer, endast offentliggöres med vissa års mellanrum eller i varje fall att antalet jämförelseår inskränkes. Texten å spalt 53 — 63 torde kunna väsentligt inskränkas och endast intagas i den statistiska berättelsen i den mån texten utgör förklaringar till i tabellbilagan upptagna tabeller, som skola kvarstå. Den å spalt 5 9 — 6 0 upptagna tabellen, som givetvis skulle ha ett större intresse, om den även innehölle uppgift å styckegods, och som lämpligen synes böra övergå till. den statistiska tabellbilagan, anses böra upptaga endast tvenne års siffror. Av de under kolumnhuvudrubriken »ökning eller minskning» upptagna siffrorna torde det kunna vara tillräckligt, att endast procentuella siffror upptagas. Tabellen överst å spalt 61 — 62 angående godsets uppdelande å olika tariffslag anses ej böra intagas i den officiella statistiken, annat än möjligen vid större omläggningar av taxeväsendet. Uppgifterna angående transportbyråer, godsreglering, förkommet och skadat gods (spalt 6 1 — 6 3 ) torde tillhöra ämbetsberättelsen. Under rubriken »Ekonomiskt resultat» upptagen text med siffror torde böra överföras till den statistiska avdelningen, i den mån som motsvarande tabeller föreslås skola däri intagas. De långt tillbaka i tiden gående årsjämförelserna synas dock här såväl som på andra ställen böra inskränkas eller eventuellt upptagas endast vart femte (eller tionde) år. Anmälan å spalt 60 rörande fordringar på grund av transporten av lapplandsmalm ävensom i allmänhet redovisningen av utgifterna samt sammanställningen å spalt 66 67,

245 utvisande förhållandet mellan anslag och utgifter, torde väsentligen tillhöra ämbetsberättelsen, i den mån redogörelse för dessa förhållanden anses böra lämnas. Den förklarande texten i övrigt t. o. m. spalt 82 rörande personalkostnader inom olika avdelningar torde — i den mån den ej syftar till att förklara statistiska tabeller, som föreslås skola bibehållas i statistiken — böra överföras till ämbetsberättelsen. Det kan ifrågasättas, om ej tabellerna å spalt 7 7 — 8 0 böra borttagas, i synnerhet som tabellen å spalt 7 7—7 8 i viss mån torde vara ett upprepande av uppgifterna i tab. 21 A. Tabellen spalt 7 9 — 8 0 kan möjligen förtjäna införas t. ex. vart femte eller tionde år samt en hänvisning ske i varje årsberättelse till den årsberättelse, där tabellen senast är införd. Spalt 8 1 — 8 2 torde tillhöra ämbetsberättelsen. Resten av berättelsen, spalt 8 3 — 1 0 0 , synes likaledes i huvudsak böra överföras till ämbetsberättelsen. Dock torde några korta förklaringar kunna i den statistiska berättelsens text intagas som anmärkningar till de korta uppgifter om personal, olycksfall m. m., som torde böra intagas i den statistiska tabellavdelningen. Slutligen vilja sakkunniga framhålla, att ämbetsberättelsen även i övrigt bör kunna förkortas, isynnerhet som ju Kungl. Maj:t under alla förhållanden har möjlighet infordra de ytterligare upplysningar, som i något fall eventuellt skulle befinnas nödiga. Tabellbilagan. G e m e n s a m a n m ä r k n i n g : upprepande av nere års siffror bör undvikas. Jämförelser kunna lätt erhållas genom att lägga flere års statistik bredvid varandra. Om det föreslagna nya formatet (oktav) å berättelsen det medgiver, kan ju möjligen några få års siffror medtagas. Tab. 1 A. Större delen av denna tabell t o r d e . h a så allmänt intresse, att den bör bibehållas. Eaderna 21 och 34 innehålla dock samma siffror. E n omskrivning bör helst ske, så att om möjligt ett upprepande undvikes. Tab. 1 B. Raderna 1—15, 3 2 — 4 4 , 5 4 — 6 2 , 63 — 80, 1 6 6 — 1 7 6 , 1 8 4 — 2 1 9 anses böra utgå. Vidare kan ifrågasättas, om i raderna 16 — 31 uppdelning å äldre och nyare typ bör ske, samt om det är nödvändigt specificera så långt som skett i raderna 81 — 1 2 8 . I detta sammanhang kan förtjäna betonas, att inom verket även utgives en tryckt specificerad uppgift rörande den rullande materielen, vilken omständighet även bör tagas i beaktande vid avgörande av frågan om statistikens omfattning. Tab. 1 C. Raderna 5 0 — 9 8 , 132 — 163, 1 7 0 — 1 7 7 , 1 8 3 — 1 9 0 , 1 9 4 — 195, 213 — 2 2 1 , 2 2 3 — 2 3 1 , 2 3 3 — 2 3 9 , 2 4 1 — 2 5 7 , 2 5 8 — 2 6 0 , 2 6 2 — 2 6 3 , 2 6 5 — 2 6 8 , 2 7 1 — 2 7 4 och 2 7 7 — 2 8 4 anses böra utgå. Tab. 1 B. Raderna 1—4, 3 0 — 3 3 , 5 3 — 5 6 , 9 8 — 1 0 7 , 1 1 0 — 1 1 1 , an-

246 ses böra utgå. Körande raderna 98-—407, 1 1 0 — 1 1 1 var detta föreslaget även av den vid statens järnvägar tillsatta kommittén. Tab. 1 E. Raderna 8 2 — 8 8 , 9 1 — 1 0 0 , 1 0 8 — 1 1 9 , 126 — 153 anses böra utgå. Raderna 31 — 40 motsvaras delvis av uppgifterna under C, 121 — 1 3 1 , men anses möjligen böra kvarstå. Tab. 1 F. Raderna 3 5 — 5 0 anses böra utgå. Tab. 1 G. Den i denna tabell intagna, under varje littera specificerade redogörelsen för utgifterna, vilken även finnes intagen i decemberliäftet av >Månadsstatistik för tjänstebruk», ehuru ej så specificerad, torde närmast utgöra en redogörelse till Kungl. Maj:t, som, om den bör utarbetas i så specificerad form, hellre bör intagas i eller fogas vid ämbetsberättelsen. Om en statistisk redogörelse för utvisande av stegringen i olika slag av kostnader från det ena året till det andra, anses böra införas i Sveriges officiella statistik — vartill goda skäl torde föreligga — borde denna kunna inskränkas till några större summa-poster rörande t. ex. stenkolskostnaden, kostnaden för linjeadministrationen och järnvägsstyrelsen, kostnad för banunderhållet, för banbevakningen, för verkstäderna, för ångtrafiken och elektriska trafiken, för ångfärjedriften, kostnader för förrådet m. m. En uppdelning å personalkostnad och sakliga kostnader torde därvid vara lämplig. Till grund för denna tabell lär delvis kunna läggas det sammandrag av kostnaderna, som finnes å sid. 3 1 — 3 2 (rad. 562— 622). De å rad 6 2 3 — 6 5 7 upptagna medeltalen torde i så fall behöva omändras med hänsyn härtill. Raderna 6 6 0 — 6 6 1 anses böra utgå. Tab. 3 A anses böra utgå, då denna tabell näppeligen har sin rätta plats i statistiken. Om den i någon form skall offentliggöras, torde detta i varje fall ej behöva ske varje år. Tab. 3 B och C anses böra utgå eller redovisas allenast med vissa års mellanrum. Upprepande av föregående års siffror i varje års statistik bör under alla förhållanden undvikas. Tab. 4 — 5, 7—12 torde ej vara av sådan art, att de böra intagas i Sveriges officiella statistik. Lämpligare synes vara att, i den mån dessa tabeller böra mångfaldigas, införa dem i någon intern redogörelse inom verket, eventuellt med några års mellanrum. Yissa i tabellerna nu införda uppgifter, som ligga till grund för kostnadsberäkningar eller debiteringar till främmande järnvägar m. m., kunna delgivas vederbörande tjänsteställen genom mimeografering, blåkopiering eller dylikt, vilket delvis redan sker. E n del uppgifter om antalet lokomotiv, vagnar m. m. synas möjligen kunna inskränkas med hänsyn till att en förteckning över lokomotiv och vagnar, som förut nämnts, try ekes varje år inom verket. Några kortfattade statistiska siffror rörande lokomotiven och vagnarne, visande i vilken utsträckning de äro av

247 svensk eller utländsk tillverkning, torde såsom berörande ett i allmänhet aktuellt intresse, böra återfinnas i publikationen. Möjligen kan detta ske i en särskild kolumn under tab. 1 B. Tab. 13—15 anses kunna utgå. Siffrorna återfinnas delvis i föregående tabeller och äro delvis specificering av föregående sifferuppgifter. I den mån dessa tabeller behöva mångfaldigas, bör det ske i de interna berättelserna eller på annat lämpligt sätt inom verket. Tab. 16 B—F anses likaledes böra utgå. Den omständigheten att dessa tabeller äro behövliga för taxearbetet torde ej vara ett bevis för att de behöva offentliggöras i den officiella statistiken. Om det eventuellt befinnes nödvändigt, att i den officiella statistiken offentliggöra en redovisning rörande godstrafikens omfattning, uppgifter rörande transportlängden för olika slag av varor — exempelvis hurusom rayonen för mjölksändningar till samhällen med sammanträngd befolkning minskats eller ökats, siffror som givetvis ha ett visst aktuellt intresse, samt rörande med huru stor del de olika varorna ingå i den samlade transporterade godsmängden m. m. — så torde man kunna inskränka utarbetandet och offentliggörandet av sådana tabeller till vart femte år. Tabellerna röra endast vagnslastgods, vilket givetvis medför, att de äro av mindre värde än om desamma omfattade allt slags gods. I detta sammanhang kan med avseende på samtliga de tabeller, som innehålla uppgifter om godstrafiken, anmärkas, att kvantitetsuppgifterna, enligt vad de sakkunniga kunnat utröna, icke erhållits på det sättet, att man upptagit den verkliga vikten, utan endast den för uträknandet av frakten beräknade vikten, vilket måste resultera uti, att kvantitetssiffrorna, även då det gäller vagnslastgods, avsevärt skilja sig från verkligheten. Tab. 17 torde väsentligen ha intresse inom verket, ett intresse, som uppenbart vore än större, om uppgifterna bleve tidigare tillgängliga. Tabellen bör ej intagas i Sveriges officiella statistik men möjligen, om det befinnes nödvändigt, ingå i inom verket utgiven statistik eller på annat sätt mångfaldigas. Det förefaller sakkunniga, som om en kort redogörelse med endast några få sifferuppgifter för varje station, upptagande summan av t. ex, avsänt och ankommet fraktgods, summa anlända och avresta passagerare, summa inkomster och utgifter, antal personal m. m. skulle vara tillräckligt att publicera för belysande av varje stations trafikomfattning. Tab. 18 anses delvis böra utgå. Den utländska samtrafiken och transitotrafiken torde dock ha ett allmänt intresse, varför tab. 18 B, 18 C, 1 8 D — den sistnämnda utgörande ett sammandrag — samt 18 E och F böra kvarstå i den mån samma sifferuppgifter ej förekomma i kommerskollegii uppgifter för export och import. Det förefaller, som om tabellerna skulle kunna något sammandragas.

248 Tab. 19 kan anses som verks-statistik, som möjligen bör utarbetas — varje år eller med vissa års mellanrum — om järnvägsstyrelsen anser detta nödvändigt, men ej intagas i den officiella statistiken. Det synes sakkunniga som om tabellen ej heller behövde ingå i någon berättelse inom verket utan endast tillhandahållas vid behov. Tab. 20 D. Hänvisas till vad sakkunniga anfört under tab. 1 G. Tab. 21 A är av synnerligen stort allmänt intresse och bör alltså bibehållas. Tab. 21 B anses böra utgå. Kan möjligen intagas vart femte år, om så befinnes nödvändigt. I den årliga statistiken kan då hänvisas till den årsberättelse, där översikten återfinnes. I övrigt kunna ju siffrorna erhållas från resp. årsberättelser. Tab. 22 A anses böra utgå. E n tryckt lönestat utgives varje år med uppgifter angående antalet befattningar m. m. Tabellen kan anses tillhöra ämbetsberättelsen och torde böra där intagas, i den mån ej en enkel hänvisning till den tryckta lönestaten kan vara tillräcklig. Tab. 22 B. En kortfattad uppgift å personalantalet, uppdelat i vissa större befattningskategorier, kan ha statistiskt intresse och försvara sin plats i Sveriges officiella statistik. En sådan uppgift finnes i tab.' 22 B, som alltså bör kvarstå jämte tab. 22 C, som upptager personalens löneförmåner. Tab. 23 anses böra utgå eller intagas i mycket kort sammandrag. Den torde ha mera tekniskt-fackligt än allmänt statistiskt intresse och kan om så skulle bliva nödvändigt bifogas vid eller intagas i ämbetsberättelsen. Tab. 24. En kortfattad sammanställning rörande olycksfall vid statsbanorna torde ha så aktuellt intresse för belysande av trafiksäkerheten, att den bör ha sin plats i den officiella statistiken. Den nuvarande, synnerligen detaljerade tabellen synes dock kunna ersättas med en mindre tablå över olycksfall. Tab. 25. En mindre specificerad tabell, utvisande i vilken mån statsbanorna är© avnämare till landets industriprodukter, lärer försvara sin plats i Sveriges officiella statistik, även om den ej kan behöva intagas varje år i publikationen. En sådan tabell, upptagande summan av värdet av till statens järnvägar levererade varor, uppdelade i några större huvudposter, t. ex. levererade stenkol, lokomotiv, vagnar, metallvaror, oljor m. m. torde därför böra införas i publikationen i stället för den mycket detaljerade tablå, som nu finnes intagen. Tab. 26 anses tillhöra ämbetsberättelsen och bör alltså utgå ur statistiken. Tab. 27 anses böra utgå. Tab. 28. Uppgifterna i denna tabell anses böra kvarstå, i den mån desamma ej återfinnas i »Allmän järnvägsstatistik>. De grafiska tabellerna borde kunna minskas till storleken, så som skett t. ex. i postverkets årsberättelse. Vidare bör, genom borttagandet av före-

249 gående års siffror samt en del andra uppgifter ur tabellerna, dessa i vissa fall kunna avsevärt förenklas i uppställning. Som ett alternativt förslag vilja sakkunniga slutligen framhålla möjligheten, att en del av de tabeller, som här ovan föreslagits skola uttagas ur statistiken, införas t. ex. vart femte år, då en mera fyllig statistisk redogörelse för statens järnvägar kunde- utgivas. Under hänvisning till vad sålunda anförts, hemställa sakkunniga alltså Sammanfattning av beträffande publikationen Statens järnvägar sakkunnigas att den nuvarande berättelsen uppdelas i tvenne, en ämbetsberättelse och förslag. en statistisk berättelse, att ämbetsberättelsen med därtill hörande delar av text och tabellavdelning inom härför i instruktionen bestämd tid utan föregående tryckning ingives till departementschefen, att uppgifter av tekniskt-fackligt slag samt intern verk-statistik avskiljas ur den statistiska berättelsen för att på sätt finnes lämpligt i särskild ordning spridas inom verket, att vid ifrågavarande omläggning och sammandragning av publikationen de riktlinjer, som här ovan uppdragits, komma till beaktande samt att den statistiska berättelsen omändras till samma format, som användes för övriga publikationer i Sveriges officiella statistik. Som förut omnämnts utgives vart tredje år såsom bilaga till järnvägs- VagnBlastgodstraflken styrelsens berättelse om statens järnvägar en publikation med titeln Vagnslast- å statens godstrafileen å statens järnvägar, innehållande detaljerade redogörelser för järnvägar. detta ämne. Sådana redogörelser ha tidigare publicerats för åren 1906—1910, 1913 och Omfattning 1916. Den nu föreliggande redogörelsen (för 1919), som i likhet med föregående är i och innehåll. kvartformat, är utarbetad efter en till en viss grad ändrad varugruppering, men överensstämmer i övrigt beträffande uppställningen med redogörelsen för år 19lö. Berättelsen, till vilken finnes fogad endast tvenne spaltsidor text, utgöres nästan uteslutande av tabellbilagor, 167 sidor, inklusive en grafisk framställning, utvisande en översikt av de olika godstagens relativa betydenhet, vilket även med siffror åskådliggöres i tab. 1. I tab. 2 redogöres för transporten i inländsk trafik mellan olika bandelar, varvid även redogöres för trafik till och från främmande trafikleder över statens järnvägar. I tab. 3 redogöres speciellt för godstrafiken med utlandet. I tab. 4 meddelas uppgifter angående transitotrafiken över statens järnvägar mellan främmande länder, i tab. 5 finnes ett sammandrag, utvisande de sammanlagda transporterna av avgiftspliktigt vagnslastgods mellan olika bandelar och i tab. 6 redovisas transporterna av avgiftspliktigt tjänstegods mellan resp. statsbandelar. Slutligen lämnas i tab. 7 en redogörelse för sådan vagnslastgodstrafik mellan Sverige och utlandet, vilken icke berört statens järnvägar. Denna publikation omfattade senast (årg. 1919) 180 sidor och tryckningskostnaden för densamma var 10,609 kronor. Upplagan var endast 800 exemplar. 1639 20

250 Kritik och 01 s ag.

Enligt sakkunnigas uppfattning behöver denna publikation i allmänhet ej i tryck. Kedan den omständigheten, att publikationen utkommer endast vart tredje år och i en ganska liten upplaga, ger en antydan om, att dess utgivande i tryck kan vara mindre nödvändigt. Härtill kommer, att publikationen utkommer — eller åtminstone hittills utkommit — så sent, att sifferuppgifterna få långt mindre betydelse för bedömande av en del trafik- och taxespörsmål än om siffrorna vore färskare (1919 års publikation utkom i senare delen av 1921). Vidare må bemärkas, att sifferuppgifterna angående vagnslastgodsets kvantitet ej avse verklig vikt utan för fraktens påförande beräknad sådan, vilket förhållande åstadkommer en sifferdifferens, vars storlek dock ej kan uppskattas utan särskild undersökning. Ifrågavarande felkälla torde emellertid utan större svårighet kunna bortelimineras genom ett utjämningsförfarande, varigenom korrektionen mellan den åsatta viktklassen och den verkliga medelvikten erhålles för varje viktklass. På samma sätt torde kunna förfaras beträffande styckegods trafiken där samma felkälla är förhanden. Sakkunniga vilja ej ifrågasätta, att en sådan redogörelse, som den i publikationen lämnade, ej skall uppgöras, i den mån järnvägsmyndigheterna anse sig ha behov av en sådan för bedömande av vissa trafik- och taxefrågor. Men däremot synes det, som om handläggandet och avgörandet av sådana frågor ske på ett så ringa antal tjänsteställen, att en redogörelse av förevarande art kunde komma till gagn för detta ändamål utan att tryckas. Det må visserligen erkännas, att en publikation, som ger en bild av huru utbytet av varor med järnvägar genomsnittligt ter sig mellan olika delar av landet, kan vara av ett visst allmännare intresse. Härvidlag kan dock anmärkas, att redogörelsen ej giver en bild av sammansättningen av hela den fraktade godsmängden under ett år, alldenstund i densamma endast ingår vagnslastgods, vilket under år 1919 utgjorde 89,55 % av allt avgiftspliktigt gods, varjämte en summarisk översikt av avgiftspliktigt tjänstegods även lämnas. Men för detta ändamål torde det vara tillräckligt, om med längre mellanrum en publikation av ovan nämnt slag utgives av trycket, vilket i så fall borde ske först efter särskilt medgivande för varje gång av Kungl. Maj:t. För övrigt kan det ifrågasättas, om ej även en sådan redogörelse kunde göras något mindre specificerad.

Sammanfatt\n.ng ay

Med hänvisning till ovanstående vilja sakkunniga hemställa, att publikationen Vagnslastgodstrafiken å statens järnvägar ej måtte tryckas

sakkunnigas

u tgivas

L

o

o

o

o

J

^

förslag.

och utgivas oftare än sådant för tillgodoseende av ovan nämnt intresse kan anses motiverat och sedan detta för varje gång underställts Kungl. Maj:ts prövning.

Allmän s1tatistfk

Jämlikt föreskrift i instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande linjeförvaltningar den 30 juni 1920 åligger det järnvägsstyrelsen att för varje

J

251 år utarbeta och offentliggöra allmän järnvägsstatistik. Nämnda berättelse, Järnvägaatysom ingår i Sveriges officiella statistik, har på grund av tidigare föreskrifter SHubUkaalltsedan år 1878 avgivits av järnvägsstyrelsen. År 1 9 0 4 — 1 9 0 6 undergick tion »Allmän berättelsen, efter förberedande arbete av en av järnvägsstyrelsen år 1903 till- JatisSt. satt kommitté, en genomgripande omläggning. Ifrågavarande publikation var sedan länge avsevärt försenad. I oktober 19 L4 tillsattes på järnvägsstyrelsens initiativ ett »samråd» av representanter för järnvägsstyrelsen, väg-och vattenbyggnadsstyrelsen, generalstaben och svenska järnvägsföreningen, vilket samråd i maj 1916 avgav förslag till omläggning av Allmän järnvägsstatistik. I enlighet härmed blev berättelsen fr. o. m. årgången 1914 ånyo väsentligen omlagd. Något omedelbart resultat med hänsyn till en snabbare publicering blev emellertid icke följden. Förseningen var sålunda så stor att ännu vid mitten av år 1921 ingen senare årgång än 1917 års berättelse hade utkommit. Sistnämnda årgång, som utkom i början av 1 9 2 1 , samt årgången 1916, som utkom i början av år 1920, hava sålunda varit de, som till en början utgjort föremål för sakkunnigas granskning, Sedermera ha emellertid under senare delen av 1921 utkommit ytterligare tvenne årsberättelser, nämligen för 1918 och 1919, vadan sakkunnigas slutliga yttrande här nedan avser sistnämnda årspublikation. Uppgiftsmaterialet till ifrågavarande redogörelse för de svenska järnvägarnas verksamhet har utgjorts dels — vad statsbanorna beträffar — av järnvägsstyrelsens berättelse om statens järnvägar, vilken publikation sakkunniga nyss här ovan behandlat, dels ock — vad beträffar de enskilda järnvägarna — av redogörelser, som av berörda järnvägars förvaltning avgivits till järnvägsstyrelsen i enlighet med upprättade formulär, kompletterade med styrelse- och revisionsberättelser. Förevarande berättelse är synnerligen omfattande och innehåller för 1919 62 Omfattning sidor text och 327 sidor tabellbilagor, varvid dock är att märka, att texten i 1917 och innehåll, års publikation var 194 sidor och tabellbilagorna 548 sidor, varförutom tvenne järnvägskartblad funnos i sistnämnda berättelse. Tryckningskostnaden för årgång 1917 var 23,781 kronor och upplagan 1,200 exemplar. Den betydande minskning av volymen, som sålunda ägt rum, har åstadkommits genom vissa sammandragningar i texten, genom typografisk sammanpressning av tabellbilagor m. m., genom borttagande av en alfabetisk förteckning över de enskilda järnvägarne samt en littereringstabell, u PPgjord av Svenska järnvägsföreningen samt genom uteslutande av ovannämnda kartblad. Dessutom har tab. 3, som i 1917 års berättelse upptog ett sidantal av cirka 50 sidor, minskats till 2 sidor därigenom att i tabellen endast upptagits inträffade förändringar samt i övrigt hänvisats till 1917 års uppgifter. I årgång 1919 äro eljest tabellernas uppställning och nummer desamma som i 1917 års berättelse. Texten i publikationen utgör till väsentlig del en omskrivande redogörelse för tabellerna med tillägg av vissa sammanställningar och jämförelser, delvis uppställda i tabellform. Av tabellerna, som i regel redogöra för varje enskild järnvägs förhållanden och hänföra sig till berättelseårets slut, omfatta: tab. 1 järnvägarnas längdutsträckning vart och ett av åren 1856—1919; tab. 2 järnvägarnas längdutsträckning inom olika län

252 vid 1919 års slut; tab. 3, som i tidigare berättelser innehöll förteckning över för allmän trafik upplåtna järnvägar, innefattande, bl. a. när koncession å järnvägen meddelats, när den erhållit tillstånd till öppnande för trafik samt ägande banlängd vid redovisningsårets slut, upptog i årgången 1919 allenast de under redogörelseåret inträffade förändringarna; tab. 4 järnvägarnas banlängder år 1919 och sammanfattande uppgifter häröver för de fem närmast föregående åren; tab. 5 (med anmärkningar 16 sid.) ban tekniska uppgifter (lutnings- och krökningsförhållanden, korsningar, broar, viadukter och vägportar samt tunnlar, egen spårlängd vid årets slut, huvudspår belagda med räler av olika vikt för meter, antal sliprar i huvudspår, stationer m. m., antal egna stationer m. m. försedda med växelförregling); tab. 6 underhåll av överbyggnaden (spårlängd, rälsutbyte, utbyte av sliprar, materialkostnad, bokförd kostnad för underhåll av överbyggnaden); tab. 7 lokomotiv och motorvagnar (av olika typer); tab. 8 personvagnar (av olika slag, typer o. s. v.); tab. 9 resgods- och godsvagnar samt postvagnar (av olika slag, typer, lastningsförmåga o. s. v.); tab. 10 lokomotiv- och motorvagnsrörelse samt bränslekonsumtion år 1919; tab. 11 vagnrörelsen; tab. 12 transportarbetet; tab. 13 persontrafik och inkomst därav; tab. 14 godstrafik och inkomst därav; tab. 15 bruttoinkomster; tab. 16 utgifter; tab. 17 driftöverskott, nettoinkomst av järnvägsdriften och vinst; tab. 18 a tillgångar m. m.; tab. 18. b främmande och eget kapital; tab. 18 c disponibel vinst och dennas användning; tab. 19 a byggnadskostnad år 1919; tab. 19 b statslån; tab. 20 personal (av olika kategorier), löneförmåner och bokförd personalkostnad; tab. 21 ekonomiska medeltalsberäkningar rörande trafikarbetet; tab. 22 statistik i sammandrag för järnvägar utan allmän betydelse; tab. 23 olyckshändelser och personliga olycksfall vid tågdrift, sammandrag; tab. 24 räls-, axel- och hjiilringsbrott m. m., sammandrag. Härtill komma 27 sidor anmärkningar till tabellerna. Slutligen finnes i början av publikationen en synnerligen vidlyftig, 11 sidor lång, fransk text, utgörande en översättning av registret samt av tabellernas samtliga rad- och kolumnrubriker, varjämte ytterligare ett innehållssammandrag på franska om 6 sidor avslutar textavdelningen. Väg- och Det är emellertid icke blott i den av järnvägsstyrelsen utarbetade berätvattenbyggtelsen, som uppgifter om de enskilda järnvägarna finnas. Enligt instruktionen nadsstyrelsens statis- för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt de ordinarie tjänstemännen i" vägtisk a uppgifter om enskilda och vattenbyggnadsdistrikten den 30 dec. 1911 omfattar nämnda styrelses järnvägar. ämbetsbefattning även handläggning av tekniska och administrativa ärenden, som

angå enskilda järnvägar, avsedda för allmän trafik Enligt instruktionen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att för varje år till Kungl. Maj:t avgiva berättelse om allt, som i avseende å sådana arbeten, vilka ankomma på styrelsens befattning, blivit under, föregående år i riket utfört eller vid förrättade inspektioner förekommit. I följd härav innehåller väg- och vattenbyggnadsstyrelsens berättelse över allmänna väg- och vattenbyggnader —- förutom detaljerade uppgifter angående inspektioner av enskilda järnvägar — åtskilliga statistiska uppgifter om dessa järnvägar. I senaste av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utgivna berättelse, eller den för Omfattning och innehåll, år 1918, ingå således följande statistiska tabeller över enskilda järnvägar avseende förhållandena vid redovisningsårets slut: tab. 5 enskilda järnvägar, som äro öppnade

253 för allmän trafik, upptagande tiden då koncession erhållits eller plan fastställts, banans längd, byggnadssätt, rullande materiel, största förekommande driv- och koppelhjultryck, löp- och vaguhjultryck samt största tillåtna hastighet, ursprunglig anläggningskostnad utan rullande materiel samt summa anläggningskostnad för kilometer; tab. 6 statsbidrag (av olika slag) till järnvägar, som äro öppnade för allmän trafik; tab. 7 koucessionerade järnvägar, som dels äro under byggnad, dels ännu ej påbörjade; tab. 8 enskilda järnvägar, som numera blivit av staten inköpta, ersatts av andra järnvägar eller upphört att trafikeras; tab. 9 sammandrag av koncessionerade järnvägar med hänsyn till spårvidd, antal, längd och rullande materiel samt tilldelade statsbidrag samt tab. 10 av Kungl. Maj.t ännu icke prövade ansökningar om koncession å enskild järnväg eiler spårväg. Någon utläggning i texten av dessa tabellariska uppgifter finnes knappast. Av den sålunda lämnade sammanfattande redogörelsen för nämnda publikationer framgår, att rörande de enskilda järnvägarna viss dubbelpublicering av uppgifter äger rum. Då enligt sakkunnigas förut uttryckta mening varje dubbelstatistik bör i görligaste grad undvikas, har uppmärksamheten först ägnats åt frågan, vilket verk, järnvägsstyrelsen eller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, lämpligen bör handhava den statistik, varom nu är fråga. De enskilda järnvägarna stå under en viss tillsyn av bägge de nämnda statsmyndigheterna, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen handlägger ärenden av teknisk och administrativ art, medan järnvägsstyrelsen har att utöva »i den utsträckning sådant finnes särskilt föreskrivet, tillsyn och kontroll över enskilda järnvägar» (1920 års instruktion). Gränserna mellan de bägge statsmyndigheternas befogenheter äro icke strängt uppdragna ; och fall lära emellanåt föreligga, då en viss tveksamhet yppats, av vilket av nämnda verk en viss fråga bör handläggas. I stort sett torde dock kunna sägas, att den tekniska kontrollen och inspektionen ankommer på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, medan trafikförhållandena, särskilt samtrafiken, samt de ekonomiska ärendena (förslag till taxor, o. s. v.) falla under järnvägsstyrelsens befogenhetsområde. Den allmänna järnvägsstatistik, som utgives av järnvägsstyrelsen, omfattar såväl statsbanorna (vissa huvuduppgifter, medan den mera detaljerade statistiken rörande denna förvaltningsgren återfinnes i järnvägsstyrelsens övriga årliga berättelser) som de enskilda järnvägarna. Då det icke kan vara ändamålsenligt, att statistiska uppgifter rörande dessa senare järnvägar utarbetas och publiceras av två olika statens verk och meddelas i olika publikationer, är det uppenbart, att utarbetandet av en svensk järnvägsstatistik, däri meddelanden om våra talrika enskilda järnvägar givetvis måste utgöra en huvudbeståndsdel, bör ankomma på järnvägsstyrelsen. Dels kan allenast där alla erforderliga statistiska uppgifter om de enskilda järnvägarna samlas och sakkunnigt bearbetas, dels kan endast därmed järnvägsstatistikeii bliva »allmän», d. v. s. omfatta både statens och enskilda järnvägar, vilket tydligen är av vikt för att erhålla

Kritik o föralag

254 en samlad bild ay landets järnvägsväsen. De uppgifter, som nu meddelas i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tabellariska bilaga till sin i Sveriges officiella statistik ingående årsberättelse, synas således väsentligen böra därur utgå och överföras till den allmänna järnvägsstatistiken, där de, om ock i något olika form och uppställning, redan torde i huvudsak återfinnas. Vid sin granskning av publikationen Allmän järnvägsstatistik ha sakkunniga kommit till den uppfattning, att hela den ifrågavarande statistiken bör kunna väsentligen sammandragas och förkortas, såväl i avseende å tabellbilagorna som även, och ej minst, beträffande texten. Sakkunniga hava också vid överläggningar med vederbörande tjänstemän i järnvägsstyrelsen kunnat konstatera, att man jämväl där anser betydande förenklingar i nu förevarande statistik vara möjliga. I skrivelse den 9 mars 1921 meddelade sålunda järnvägsstyrelsen, att Allmän järnvägsstatistik komme att minskas till ungefär halva dåvarande volymen (årg. 1917), vilket skulle uppnås dels genom bättre typografiskt utnyttjande och dels genom inskränkning av den hittills alltför vidlyftiga textavdelningen. I årgångarna 1918 och 1919 skulle dessutom uteslutas vissa tabeller, som ansågos möjligen kunna tryckas endast med vissa års mellanrum. Dessa båda årgångar voro, anmälde järnvägsstyrelsen, under forcerat arbete, varigenom den sedan gammalt bestående förseningen i publicerandet av denna statistik skulle bortfalla från och med 1920 års utgång. Sakkunniga ha sedermera konstaterat, att vissa avsevärda inskränkningar åstadkommits i de för 1918 och 1919 nyligen utgivna publikationerna. Denna minskning berör dock i huvudsak endast texten och en av tabellbilagorna; resten av volymminskningen torde falla på bättre typografiskt utnyttjande av utrymmet. Sakkunniga ifrågasätta emellertid, huruvida icke avsevärda ytterligare förkortningar äro möjliga. Då det är nödvändigt att betydligt nedbringa kostnaderna för de statistiska publikationerna, synes förevarande område vara ett av dem, där ansenliga besparingar utan några olägenheter kunna vidtagas. För ledningen av de olika enskilda järnvägarna eller deras förhållande till statsbanorna är en statistik av förevarande art av ringa betydelse. Härutinnan erfordras framför allt aktuella, skyndsamt tillgängliga statistiska uppgifter. Sådana uppgifter förskaffa sig de enskilda bolagen genom egna statistiska rapporter och sammanställningar; de äro också, åtminstone vad de större enskilda järnvägarna beträffar, att återfinna i resp. styrelse- eller revisionsberättelser eller särskilda statistiska redogörelser, och de ingå slutligen också, i sammandrag, i publikationen Järnvägsstatistiska meddelanden. Med allt detta blir enligt sakkunnigas mening den allmänna järnvägsstatistiken av huvudsakligen historisk betydelse. Enligt vad sakkunniga inhämtat, torde också de enskilda järnvägarna icke sätta annat än ett dylikt historiskt värde på förevarande publikation, som för dem icke kan ha något avsevärdare intresse ur förvaltnings-

255 synpunkt och för den affärsmässiga driften av de olika företagen. Ur närmast dessa synpunkter anse sakkunniga, att den årliga allmänna järnvägsstatistiken bör kunna högst betydligt inskränkas och förkortas för att t. ex. vart tionde år undergå en något fylligare behandling, och då väsentligen avse ett visst redogörelseår, men tillika innehålla vissa jämförande översikter och uppgifter för de mellanliggande åren, vilka jämförelser dock torde kunna begränsas till särskilt viktiga förhållanden och för övrigt bero av den utveckling, som skett under perioden. Sakkunniga anse sig så mycket hellre kunna ifrågasätta en anordning av nu antydd art, som byggandet av enskilda järnvägar i vårt land sannolikt nu nått den omfattning, att för den närmare framtiden en stagnation av denna verksamhet är att emotse. Givetvis torde väl allt emellanåt en eller annan dylik järnväg komma till stånd, och uppenbart är, att även den enskilda järnvägstrafiken ökas till sin omfattning och betydelse, i den mån befolkningen växer och näringslivet utvecklas, men att årligen i detaljerade statistiska data fastslå och beskriva denna utveckling synes icke därför behövligt. Sakkunniga hava härvid icke förbisett, att det för generalstabens mobiliseringsplaner m. m. måste vara angeläget att äga en noggrann och på fullt aktuella siffror grundad kännedom om beskaffenheten och kapaciteten av hela landets järnvägsnät och de resurser, som stå till buds i dragkraft, vagnar, personal o. s. v., men dessa uppgifter kunna direkt ingå till generalstaben och där bearbetas. Av de ganska litet aktuella uppgifterna i Allmän järnvägsstatistik torde generalstaben i allt fall hava rätt liten nytta. I och för upprättande av de sammandrag, som sakkunniga för sin del, på sätt här nedan närmare förmäles, anse böra ingå i den årliga statistiken, behöva uppgifter infordras och till en viss grad bearbetas, vadan jämväl härigenom möjligheter förefinnas att för särskilt inträffande behov få mera detaljerade uppgifter tillgängliga. Att i detalj angiva, huru en omläggning av förevarande statistik i den riktning ovan förordats lämpligast bör äga rum, skulle nära nog föranleda till avfattandet av en helt ny berättelse. Sakkunniga måste därför inskränka sig till de erinringar beträffande tabellerna och texten, vilka under sakkunnigas granskning framkommit och som synas böra beaktas vid omarbetningen. Därvid skall i någon mån angivas, huru sakkunniga tänkt sig fördelningen mellan uppgifterna i de årliga berättelserna och i de berättelser, som allenast skulle återkomma med vissa mellanrum, dessa senare berättelser här nedan betecknade såsom tioårsberättelser. Vad då till en början angår tabellbilagan i statistiken för år 1919, ha sakkunniga, vad de enskilda järnvägarna beträffar, ansett sig böra anmärka följande: Tab. 1 synes böra ingå i årsberättelsen, dock så, att uppgifterna ej omfatta

256 varje år fr. o. m. 1856 utan allenast vart femte år, varigenom tabellen rymmes å en sida. Tab. 2 torde böra bibehållas oförändrad och årligen medtagas. Tab. 3, som i 1917 års årgång upptog specificerad förteckning över vid 1917 års slut för allmän trafik upplåtna järnvägar och jämte anmärkningar upptog ett utrymme av 50 sidor, har, på sätt förut påpekats, i 1919 års årgång inskränkts till angivande av de under redovisningsåret inträdda förändringarna och därmed inskränkts till 2 sidor. Detta redovisningssätt synes sakkunniga lämpligt, vadan till tioårspublikationen skulle sparas en mera fyllig redogörelse, avseende det sista året i perioden. Tab. 4 A torde försvara sin plats, i en årlig redogörelse; dock ifrågasattes, om ej under tider av tämligen oförändrade förhållanden inom detta område, man kan med den förfara på samma sätt som skett med tab. 3. För 4 B, järnvägar utan allmän betydelse, torde detalj siffror ej erfordras utan allenast sammandragssiffror. Tab. 5 upptager bantekniska uppgifter, som icke undergå betydande ändringar år från år och torde kunna sparas till tioårspublikationen samt i årsberättelsen blott ingå i sammandrag. Samma förslag synes påkallat beträffande tab. 6. Vad beträffar redogörelsen i tab. 7—9, med dess detaljerade uppgifter rörande befintliga lokomotiv och olika slag av vagnar, synes en årlig redogörelse av dessa förhållanden kunna inskränka sig till i en tabell sammanförda siffror beträffande antalet lokomotiv och olika slag av vagnar vid olika enskilda järnvägar jämte lämpligt sammandrag, varvid en dylik tabell borde kunna inskränkas till c:a 4 uppslag i stället för nu 36 sidor. Den mera detaljerade redogörelsen skulle inflyta i tioårsberättelsen. Med avseende å tab. 10 —14 synes vara tillräckligt, att de upptagna sammandragen ingå i årsberättelsen, medan de mera detaljerade uppgifterna, avseende varje särskild järnväg, kunna sparas till tioårsberättelsen. Tab. 15 och 16 synas vara av det allmänna intresse, att de försvara sin plats, specificerade för varje enskild järnväg, i en årlig redogörelse, men torde tabellerna kunna så sammandragas, att i dessa redogörelser en sida av varje upplägg reserveras för inkomster och en sida för utgifter. I tioårsberättelsen skulle sedermera kunna upptagas de mera specificerade uppgifter för redogörelseårets inkomster och utgifter samt de procentberäkningar, som kunna anses påkallade. Tab. 17 torde böra årligen publiceras i ungefär samma omfattning som hittills. Tab. 18 a och b torde ungefär i sitt nuvarande skick kunna överföras till tioårsberättelsen, medan allenast sammandragna och väsentligen förkortade uppgifter skulle meddelas i årsredogörelsen. Tab. 18 c torde böra, specificerad för varje järnväg, ingå i årsberättelsen — så länge någon* statistik för bolagsvinster och utdelning i allmänhet ej utgives — men så sammandragas (genom sammanslagning av kolumnhuvuden) att i tabellen ett uppslag, 2 sidor, inskränkes till 1 sida. Med avseende å tab. 19 a och b torde vara tillräckligt att i årsberättelsen intaga allenast sammandraget, medan övriga uppgifter reserveras till tioårsberättelsen, varvid i denna senare torde böra

257 inflyta viss redogörelse även för de mellanliggande åren. Beträffande tab. 20 torde årliga meddelanden, specificerade för varje järnväg, vara önskvärda, dock så sammandragna, att tabellen i stället för två uppslag upptager allenast 1 sida, varvid uppdelning å olika avdelningar torde vara obehövlig. Till tioårsberättelsen skulle då de mera specificerade uppgifterna vara att överföra. I detta sammanhang vilja sakunniga emellertid uttala den mening, att en mera specificerad redogörelse för de till personal av olika kategorier utgående löneförmåner vid olika järnvägar är önskvärd och bör utarbetas och publiceras, eventuellt i den allmänna lönestatistik, om vars önskvärdhet sakkunniga i annat sammanhang uttalat sig. Tab. 21 och 22 synas kunna med undantag av sammandragen reserveras för tioårsberättelsen. Tab. 28 torde böra årligen meddelas men sammandragas medelst sammanslagning av kolumnhuvuden. Tab. 24 torde böra årligen meddelas, dock i starkt sammandragen form. Med avseende å hittillsvarande sammandrag, som i regel ingå i alla förevarande tabeller, och som i allmänhet upptaga jämte' redovisningsåret fem föregående jämförelseår torde vara tillräckligt, att allenast ett eller två års jämförelsesiffror meddelas. Med att sakkunniga här ovan föreslagit vissa tabellers överförande till tioårsberättelsen hava sakkunniga icke avsett, att de alldeles oförändrade skola dit överföras. Tvärtom förmena sakkunniga, att jämväl i dessa vissa förenklingar och sammandragningar kunna göras, ehuru dessa givetvis här spela mindre roll ur kostnadssynpunkt. I allmänhet torde beträffande sådana tabelluppgifter, som år från år äro oförändrade eller underkastade obetydliga ändringar från det ena året till det andra, allenast förändringarna behöva upptagas, såsom t. ex. skett med avseende å tab. 3 i nu granskade berättelse. Vidkommande textavdelningen har i densamma i statistiken för år 1919 en högst betydande sammandragning ägt rum eller från 162 sidor 1917 till 56 sidor 1919. Texten påverkas givetvis i viss mån av tabellbilagornas omfattning och innehåll; och torde texten vad beträffar årsberättelsen kunna inskränka sig till kortare förklaringar till tabellbilagan samt viktigare jämförelsetal jämte de särskilda påpekanden, som i följd av under redogörelseåret inträffade säregna förhållanden erfordras för att förebygga förhastade allmängiltiga slutsatser. För tioårsberättelsen erfordras en något fylligare text, helst i betraktande av att denna berättelse väsentligen skulle grundas på sista året i perioden, varvid vissa jämförelsesiffror för de andra åren i perioden torde påkallas; men jämväl med avseende å denna berättelse bör uppenbarligen all strävan inriktas på att nedbringa textmeddelandenas omfång. Med beaktande av samtliga nu berörda förhållanden torde de i vägoch vattenbyggnadsstyrelsen förekommande tabellariska uppgifterna rörande enskilda järnvägar, i vad avser tab. 5 och 6, kunna helt utgå. Tab. 7 — 1 0 i 1 6 3 9 20

OQ

258 samma statistik torde ej heller vara behövliga, utan kunna ersättas med vissa uppgifter, huvudsakligen avseende tab. 7 och 10, i nämnda verks förvaltningsberättelse. SammanUnder hänvisning till vad sålunda anförts, hemställa sakkunniga alltså saMullnigL beträffande Allmän järnvägsstatistik: förslag. att förevarande statistik omlägges och sammandrages; att därvid en årlig berättelse av ungefär det innehåll och den omfattning, som ovan antytts, ingår i Sveriges officiella statistik under rubrik »Allmän järnvägsstatistik i sammandrag» ; • samt att en mlgot fylligare berättelse avgives vart tionde år och ingår i Sveriges officiella statistik under rubrik »Allmän järnvägsstatistik, tioårsöversikt», varvid förut gjorda uttalanden i avseende å denna berättelse torde böra beaktas. Slutligen vilja sakkunniga framhålla, att den omständighet, att sakkunniga vid behandling av järnvägsstyrelsens statistik (Statens järnvägar och Allmän järnvägsstatistik) utgått ifrån, att dessa bägge publikationer skola fristående för sig fortfarande utges, icke får anses innebära, att sakkunniga ingått i prövning, huruvida en dylik uppdelning överhuvud är den ändamålsenligaste. Yissa fördelar vore sannolikt att hämta av en sammanslagning av dessa båda publikationer, varmed man på ett ställe finge en på bättre sätt, än nu är möjligt, samlad jämförande framställning rörande en del betydelsefulla förhållanden, t. ex. godstrafiken och persontrafiken i sin helhet ordnad efter andra synpunkter än om den äger rum å statsbanorna eller å enskild järnväg. Härmed skulle också ett upprepande av Statens järnvägars siffror i Allmän järnvägsstatistik kunna undvikas. Emellertid har det nu uppkastade spörsmålet en större räckvidd, än sakkunniga nu kunna överskåda, och måste uppenbart föregås av en särskild, ingående utredning. Sakkunniga vilja därför här allenast göra dessa antydningar och hava icke kunnat bilda sig en bestämd mening om möjligheten av antydda sammanslagning och om de ölägenheter eller svårigheter, som tilläventyrs kunna vara därmed förknippade. järnvägsJärnvägsstatistiska meddelanden, som utgör ser. D av Statistiska meddeBtatistiska i a n c [ e n o c i a omfattar samtliga i den officiella årsstatistiken upptagna järnvägar 116 den.ai av »allmän betydelse», innehåller dels siffror för varje månad rörande trafiken vid statens och enskilda järnvägar, dels ett årssammandrag, som för 1919 utgavs i särskilt häfte, men för 1920 intagits i decemberhäftet. I denna publikation har ingen realändring skett i samband med den undersökning, som ägt rum inom järnvägsstyrelsen i avsikt att minska utgifterna för statistiken. Däremot har månadshäftet genom ett bättre utnyttjande av tryckytan inpressats på ett tryckark (minskning från 36 sidor per månadshäfte 1919 till 16 sidor 1921) varjämte omslaget borttagits, allt fr. o. m. år 1 9 2 1 .

259 Omnämnda statistik tillhör det slag av statistiska redogörelser, som ha särskilt värde därigenom, att de tämligen snabbt, månadsvis, lämna en bild av utvecklingen och de tillfälliga fluktuationerna m. m. inom en del olika samhällsområden. Publikationen utgör, tillsammans med motsvarande månadspublikationer, som utgivas inom andra områden av den ekonomiska verksamheten, t. ex. de månatliga uppgifterna om bankerna, månadsstatistiken över handeln m. m., ett medel att bilda sig en uppfattning om och följa växlingarna inom landets ekonomiska liv. Givetvis utgör publikationen även för järnvägsstyrelsen och statsmyndigheterna i övrigt ett medel att snabbt erhålla kännedom om och möjlighet till kontroll över, huru det ekonomiska utfallet av järnvägarnas drift artar sig och huru personalantal samt personal- och driftkostnader i övrigt avpassas efter trafikens omfattning m. m. Helt naturligt är, att en statistik av denna art är i högsta grad aktuell och betydelsefull och det ej minst i depressionstider som de nuvarande. Sakkunniga finna sig alltså böra uttala, att denna publikation fortfarande bör i den huvudsakliga omfattning som senast skett utgivas. Uppenbarligen är det högst önskvärt, att varje häfte utkommer så fort som möjligt efter den period som häftet omfattar, (häftet för augusti 1921 utkom den 15 november), enär publikationens betydelse växer allt efter som snabbhet i utgivandet kan åstadkommas. Ett sätt att medverka till detta mål är, att publikationen ej upptager allt för många och allt för detaljerade uppgifter utan endast vad som har mera allmänt intresse. Från denna utgångspunkt synas enligt sakkunnigas mening vissa förkortningar och sammanslagningar vara möjliga. Det vore sålunda av större intresse att kunna månatligen följa t. ex. avlöningskostnad och bränsleutgifter (stenkol m. m.), än att få utgifterna fördelade på de olika avdelningarna, vilka näppeligen torde vara fullt kongruenta vid statens järnvägar och de enskilda järnvägarna och vid dessa senare ej heller äro i allo fullt ensartade. Vidkommande tab. 2 borde upprepandet av siffror för föregående år kunna inskränkas till högst 3 år, varvid år 1914 möjligen även bör tillsvidare medtagas. Visserligen vinnes med den nuvarande uppställningen, att man erhåller en bild av den fortlöpande fördyringen från kristidens begynnelseår 1914, men i längden kan ej vidblivas, att alla år upptagas fr. o. m. nämnda år. Om man alltså upptager högst 3 år, kunna sido-(rad-)rubrikerna bli gemensamma samt varje uppslag, två sidor, rymmas på en sida, varigenom vinnes, att nämnda tabell endast kommer att upptaga halva sidantalet mot det nuvarande. Ur tabellen torde för övrigt kunna uttagas vissa mindre viktiga uppgifter, såsom t. ex. »persontrafikinkomster per resa och godstrafikinkomster per ton gods». Nämnda uppgifter synas knappast lämna en tillförlitlig bild av fördyringen, annat än om man utgår från att medellängden per befordrad person eller fraktat gods är densamma alla de år, som beröras av utredningen.

Kritik och föl slas ' '

260 SammanMed hänvisning till vad här anförts, hemställa sakkunniga alltså beträffande sakkunnigas Publikationen Järnvägsstatistiska meddelanden, förslag. att här ovan föreslagna förändringar i förevarande statistik vinna beaktande. statens Månadsstatistiken för tjänstebruk ingår icke i någon av de officiella statismånads- tiska serierna. Den är helt och hållet en intern statistisk publikation. Publistatistik för kationen, som är i oktavformat, är synnerligen vidlyftig med mycket detaljerade specialuppgifter, medeltalssiffror, speciella siffror för varje distrikt vid statens järnvägar m. m., vilka uppgifter i huvudsak äro av det slag, som kommer till användning endast inom verket. I olikhet mot andra publikationer har någon -minskning av omfånget å denna publikation ej skett. Omfattning Innehållet i publikationen är följande. Tab. 1. Statistisk översikt över banoch innehåll, längd, tåg-, lokomotiv- och vagn rörelse, trafiken, inkomster, utgifter och överskott. Tab. 2. Statistisk översikt för olika distrikt under resp. månad. Tab. 3. Statistisk översikt för olika distrikt under januari—resp. månad. Tab. 4. Specifikation beträffande huvudverkstäderna. Tab. 5. Ångfärjerörelsen. Tab. 6. Anställd personal. Tab. 7. Specifikation beträffande elektrisk drift inom femte distriktet. Tab. 8. Tjänsterapporter för av statens järnvägar trafikerade småbanor. Tab. 9. Statens järnvägars automobiltrafik å bilvägar i Bohuslän. Tab. 10. Statistiskt sammandrag för statens järnvägar under olika månader. Tab. 11. Förbrukning av bränsle för lokomotiv samt sammandrag a) statens järnvägar utom malmbanorna, b) malmbanorna, c) samtliga statens järnvägar. Sidantalet för årgång 1920 är 924 sidor. Upplagan var 795 exemplar och tryckningskostnaden var 19,235 kronor. Kritik.

Frågan om en statistik av detta slag behöver publiceras genom tryckning är givetvis beroende av, huru många befattningshavare och tjänsteställen, som ha behov av att erhålla en dylik, synnerligen detaljerad månadsstatistik. Om man utgår från att det ej finnes anledning att utdela publikationen till andra tjänsteställen än till sådana, där man kan mera direkt påverka det ekonomiska resultatet av statens järnvägars drift, så torde kunna antagas, att utdelningen kan inskränkas till ett »tämligen ringa antal. Under antagande härav bör således upptagas till prövning, om ej ett mångfaldigande av berättelsen på billigare sätt än genom tryckning kan ske. Samtidigt bör givetvis också prövas, om ej en inskränkning i publikationens volym är möjlig. Yissa sifferuppgifter bli naturligtvis dubbelstatistik, då de även förekomma i månadspublikationen Järnvägsstatistiska meddelanden. Några av tabellerna (t. ex. tab. 6, 9 och 10) innehålla månad för månad ett upprepande av föregående månads siffror, som i någon mån borde kunna inskränkas, åtminstone till en gång i kvartalet, då möjligheter till jämförelse under alla förhållanden lätt kunna erhållas.

261 Det torde också kunna ifrågasättas att göra föreliggande publikation till kvartalspublikation, vilket ej hindrar, att tabeller, som ligga till grund för publikationen, kunna uppgöras månadsvis och hållas tillgängliga å järnvägsstyrelsens kontor. Vissa delar av publikationen böra i varje fall kunna uppgöras endast kvartalsvis. Tab. 8 rörande de bägge av statens järnvägar trafikerade småbanorna Dala—Hälsinglands och Svartälvs järnvägar torde ha föga intresse, varför endast några korta icke specificerade uppgifter rörande dessa banor böra vara tillräckliga. Då den här behandlade statistiska publikationen tillhör inom verket ut- Sammangiven statistik, ha sakkunniga ej ansett sig böra med avseende på densamma fattnin9,av göra några bestämda yrkanden eller uttalanden, men vilja med hänsyn till learning. ovanstående anmärkningar giva uttryck åt önskvärdheten av en minskning av publikationens omfattning, vilken minskning i sina detaljer borde kunna fastställas vid den undersökning av statens järnvägars statistik, som f. n. pågår genom den inom verket tillsatta kommittén. Publikationen Statistisk ekonomisk översikt, som icke ingår i någon av de statistisk officiella statistiska serierna, ar i huvudsak ett årssammandrag (om 13 sidor e k o n o m l s k tabeller) av statens järnvägars räkenskaper och avgives till Kungl. Maj:t enligt bestämmelsen i instruktionen för järnvägsstyrelsen. Då sakkunniga funnit, att denna redogörelse ej behöver tryckas hemställes, att utgivande i tryck av denna redogörelse måtte upphöra. b) Berättelser utgivna av de olika upptagna publikationerna utgöras av: ._

avdelningarna.

De härunder

•> •> •

Allmänna uppgifter om publikationern a s sidantal,

Banavdelningens berättelse. För 1919: utkommen i oktober 1920; sidantal: kostnader m m text 81, tabeller och grafiska framställningar 225; upplaga 500 ex.; tryckningskost- nåden 10,390 kronor. Ungefärliga kostnaden, frånsett tryckning, papper o. dyl. för hela banavdelningens statistik under år 1919 har beräknats till 16,000 kronor. För 1920: utkommen i augusti 1921; sidantal: text 27 sidor, tabeller och grafiska framställningar 115 sidor; upplaga 500 ex.; kostnad för publikationens utgivande av trycket 4,270 kronor. Trafikavdelningens berättelse. För 1919: utkommen i slutet av november 1920; sidantal 168, därav 92 tabellsidor; upplaga 1,300 ex.; totalkostnad 9,400 kronor, därav kostnad för tryckningen 5,340 kronor; För 1920: utkommen i slutet av oktober 1921; sidantal 128 sidor, därav 69 tabellsidor; upplaga 1,300 ex.; totalkostnad 6,000 kronor, därav kostnad för tryckning 3,200 kronor. Maskinavdelningens (samt förrådsavdelningens och huvudverkstädernas) berättelse. För 1919: utkommen i slutet av september 1920; sidantal: text 36, tabell-

262 bilagor och grafiska tablåer 210; upplaga 450 ex.; tryckningskostnad 7,949 kronor, (uppskattade personalkostnader 9,000 kronor); För 1920: utkommen i november 1921; sidantal: text 18, tabellbilagor 90; upplaga 400 ex.; tryckningskostnad omkring 3,000 kronor. Statens j ä r n v ä g s b y g g n a d e r s berättelse (kvartformat). För 1919: sidantal: text med tabeller 84; upplaga 500 ex.; tryckningskostnad 4,584 kronor. För 1920: sidantal 73; upplaga 350 ex.; tryckningskostnad 3,586 kronor. S t a t e n s j ä r n v ä g s b y g g n a d e r s lönestatistik. Månadshäften utkommande den 15:e i varje månad. För 1920: sidantal per häfte 12; upplaga 200 ex.; tryckningskostnad per månad 211 kronor. För 1921: sidantal per häfte 12; upplaga 200 ex.; tryckningskostnad per månad 193 kronor. Med avseende å ovan nämnda publikationer har järnvägsstyrelsen i skrivelse till sakkunniga framhållit, att de böra allt fortfarande utkomma, då de relativt små kostnader de draga, »anses mer än väl uppvägas av de fördelar cle medföra för verkets ledning och tjänstemän samt även för utomstående yrkesmän. Uppmärksamhet kommer dock att ägnas åt att så mycket som möjligt begränsa dessa publikationers volym». Sakkunniga ha också konstaterat, att publikationernas volym betydligt inskränkts under de sista åren nämligen: banavdelningens berättelse från 282 sidor 1918, till 142 sidor 1920, trafikavdelningens berättelse från 266 sidor 1918, till 168 sidor 1919 och 128 sidor 1920, maskinavdelningens (samt förrådsavdelningens och huvudverkstädernas) berättelse från 318 sidor 1918 till 246 sidor 1919 och 108 sidor 1920 samt statens järnvägsbyggnaders berättelse från 92 sidor 1918 till 84 sidor 1919 och 74 sidor 1920. Statens järnvägsbyggnaders lönestatistik har, såsom framgår av ovanstående, hållit sig på 144 sidoråren 1920 och 1 9 2 1 . Kostnaden för dessa publikationer har i allmänhet ökats t. o. m. 1919 års berättelser, men sedan på grund av minskningen av volymen åter nedgått. Den förstnämnda ökningen har delvis även haft sin grund däri, att ifrågavarande publikationer i viss utsträckning förut mångfaldigats genom hektografering, under det att berättelserna nu tryckas. Utdelningen av publikationerna synes så småningom ha utsträckts och detta även utom verket. Upplagorna hava förut ökats (dock med en minskning av upplagan i vissa fall för 1920), allt förhållanden, som påkalla ett ökat aktgivande på, att kostnaderna ej bliva oproportionerliga i förhållande till värdet av berättelsernas publicerande. Om publikationerna inskränktes till en mindre upplaga, skulle publiceringen till äventyrs kunna ske på ett billigare sätt än genom tryckning, exempelvis genom mimeografering eller hektografering, vilket på sätt nyss omförmälts förut skett. Sakkunniga anse sig med avseende på dessa berättelser — som endast

263 delvis äro av statistiskt innehåll och som tillhöra den interna verks-statistiken — ej böra göra något bestämt uttalande, helst som ju konstaterats, att en betydlig utrensning' redan skett av mindre betydelsefulla uppgifter m. m. ur texten och tabellerna. Dock anse sig sakkunniga oförhindrade att här nedan något beröra vissa riktlinjer, genom vilkas följande en ytterligare minskning av berättelsernas volym torde kunna möjliggöras. I detta sammanhang må erinras därom, att sakkunniga i det föregående ifrågasatt uttagande av en hel del statistiska uppgifter ur den officiella statistiken och dessas överförande, då det är fråga om verks-statistik, till någon av de här avhandlade berättelserna. Ett sådant överflyttande synes ej behöva resultera i en ökning av resp. berättelsers volym, utan bör motvägas av att i stället andra nu i dessa berättelser intagna delar utgå. Under alla förhållanden bör dubbelpublicering av statistiska uppgifter i berättelserna och de övriga statistiska publikationerna, så långt möjligt är, undvikas. Sakkunniga skola här nedan framföra till övervägande vissa ändringsförslag i nu förevarande berättelser, i sammanhang varmed må omförmälas, att vid sammanträde mellan sakkunniga och representanter för järnvägsstyrelsen den uppfattningen framförts, att man väl kunde ifrågasätta, att med avseende å publicerande av förevarande årsberättelser de årliga berättelserna gjordes tämligen kortfattade, men att istället vart femte år utgavs en berättelse med mera utförligt innehåll. Banavdelningens berättelse är fortfarande ganska vidlyftig, trots att den Bannågot inskränkts i förhållande till föregående berättelser. ^erättehse118 Innehållet är dels statistiskt, dels av annat slag och berör i resp. avdelningar: förvaltning av bantjänsten, personalen, redogörelse för utförda underhållsarbeten m. m., nybyggnads- och förändringsarbeten, ekonomisk redogörelse och diverse meddelanden. I publikationen förekomma dels illustrationer, vilkas behövlighet kan ifrågasättas, dels grafiska tabeller, av vilka vissa borde kunna något förminskas till format i enlighet med vad som skett i en del andra statistiska publikationer. I övrigt bemärkes, att banavdelningens berättelse för år 1920 är mera specificerad och omfattande än trafikavdelningens och maskinavdelningens. Vissa av tabellerna äro alltför spatiöst uppställda. E t t bättre utnyttjande av utrymmet bör alltså kunna ske. En del förekommande uppgifter finnas även i andra publikationer, vilket bör rättas, så att dubbelstatistik undvikes. Slutligen torde en del av de statistiska tabellerna vara av den art, att de ej behöva intagas varje år, utan allenast ingå med vissa års mellanrum. Trafikavdelningens berättelse har under senare tid betydligt inskränkts till Tranki • avdelningens ™lymen. • berättelse.

264 Berättelsen, som omfattar dels statistiska berättelser dels text av annat slag, innehåller, i korthet uttryckt, avdelningar om: Förvaltningen av trafiktjänsten, Ekonomisk redogörelse, Personalen, Säkerhetstjänsten, Persontrafiken, Godstrafiken, Taxefraktväsendet samt Fraktväsendet i utländsk trafik. Det kan ifrågasättas, om ej en del av de i publikationen förekommande tabelluppgifterna kunde inskränkas till att meddelas allenast med vissa års mellanrum t. ex. tab. B och C sid. 2 4 — 2 5 , som innehålla bl. a. medelålder för vissa tjänstemän vid konstituerandet samt tab. C sid. 28-—50 upptagande antal tjänstemän i olika grader i expeditionstjänst a vissa stationer. En del av dessa och andra tabeller äro allt för spatiöst satta och borde alltså kunna sammandragas. MaskinMasTcinavdelningens berättelse, som även omfattar redogörelse för förrådsaydeiningens avdelningen och huvudverkstäderna, har betydligt inskränkts till omfattningen. Innehållet är i huvudsak följande: Maskinavdelningens organisation, Personalen, Den rullande materielen, Anskaffande av lokomotivbränsle, Införandet av genomgående tryckluftbroms, Anskaffandet av nya inventarier samt Den elektriska driften. Innehållet är dels av statistiskt slag, dels text rörande iakttagelser i tjänsten m. m. Av uppgifter, som borde kunna minskas till omfattningen, vilja sakkunniga bl. a. framhålla de mycket specificerade uppgifterna om lokomotiv- och vagntjänsten (sid. 28 — 40 samt sid. 4 2 — 4 3 ) . En hel del andra uppgifter synas ävenledes vara allt för specificerade, såsom t. ex. uppgifterna å sid. 57 samt sid. 8 9 — 9 4 . En del uppgifter angående personalens antal, sid. 13, 5 4 — 5 5 och 6 4 — 6 5 torde förekomma i andra publikationer utgivna av statens järnvägar, vadan dubbelstatistik här förekommer. Statens järnvägsbyggnaders berättelse är synnerligen detaljerad och har ej Statens järnvägs- undergått någon mera betydande minskning till volymen. 1920 års berättelse byggnaders berättelse. är liksom föregående års i kvartformat, men bör ändras till samma format som övriga av statens järnvägars avdelningsberättelser. Innehållet är dels av statistiskt, dels av annat slag och berör enligt innehållsförteckningen följande ämnen: Statens järnvägsbyggnaders omfattning, Personalen, Utförda arbeten, Utkomna särtryck och viktigare föreskrifter, samt av trycket utgivna publikationer och Ekonomisk redogörelse. Dessutom finnas en översiktskarta och grafiska tabeller. Enligt sakkunnigas mening tarvar denna berättelse en genomgående omändring i syfte att bättre utnyttja utrymmet. Texten bör alltså sammandragas och de grafiska tabellerna minskas till storlek, liksom skett med statistiska publikationer i andra verk. Billigare papper bör komma till användning och illustrationer torde i allmänhet vara obehövliga.

265 Det förefaller sakkunniga, som om en del uppgifter angående kostnader, sid. 3 2 — 3 6 , äro onödigt specificerade. Även ifrågasattes, om den vidlyftiga redogörelsen för kapital räkningen vid statens järnvägsbyggnader, sid. 4 4 — 5 9 , behöver publiceras. I viss utsträckning torde uppgifter härom finnas i annan publikation. Uppgifterna å sid. 6 0 — 6 5 och 67 — 70 torde vara av allt för speciellt slag att varje år publiceras. Ifrågasättas kan också att årligen allenast utgiva en mindre omfattande berättelse, för att med vissa års mellanrum, t. ex. vart femte år, utgiva en mera detaljerad sådan. När en viss järnvägsbyggnad avslutats, kan också vara av intresse att erhålla en fylligare berättelse. Statens järnvägsbyggnaders lönestatistik, som utkommer månadsvis, består statens uteslutande av tabeller. järnvägsInnehållet omfattar: genomsnittlig timförtjänst, medelförtjänst per arbetstimme lönSatietlk. och levnadsdag, antal utgjorda arbetstimmar,'medelförtjänst under 1920 och 1921 samt antal arbetare i medeltal per månad. Mot uppställning och innehåll finnes intet att anmärka, Om en allmän lönestatistik skulle komma till stånd torde denna berättelse, jämte lönestatistiska tabeller i andra publikationer, böra överföras till en dylik statistik.

21.

Generalpoststyrelsen.

Generalpoststyrelsen utger i serien Sveriges officiella statistik årsberättelsen Postverket. Några andra publikationer med statistiskt innehåll utgivas ej av styrelsen, men givetvis utarbetas inom verket även viss statistik, som allenast tjänar inre administrativa ändamål. Vad beträffar kostnaden för generalpoststyrelsens statistik, för vilken särskild statistisk avdelning finnes inrättad, ha sakkunniga från styrelsen erhållit uppgifter för åren 1914 — 1919. I följande tablå sammanfattas dessa .uppgifter avrundade till jämna hundratal kronor: ir 1914 Ordinarie avlöningar 17,400 Materialkostnader (inkl. lokalhyra m. m.) omkring 2,000 Tryckningskostnader (för årsberättelsen för närmast föregående år) 3,100 Summa kronor 22,500

1915 17,800

1916 16,800

1917 20,400

1918 26,200

1919 33,900

2,500

2,900

3,400

3,600

3,500 23,800

4,300 24,000

4,800 27,800

7,900 36,700

8,000 45,100

Generalpoststyrelsens årsberättelse har i regel utkommit under september Postverket, månad året efter redogörelseåret. Den har sedan år 1865 ingått i den officiella statistiska serien. 1639 20

266 Den senast utgivna publikationen avser året 1920 och innehåller 99 sidor text samt en tabellbilaga å 223 sidor. Innehållet inledes av dels en svensk, dels en fransk innehållsförteckning, varefter följer Texten, innehållande: Inledning, redogörelser för postanstalter, brevlådor och lösväskor; personal och undervisningsväsen; postföring; postutväxlingen; ekonomi; stämpelväsendet; postlagstiftning m. m.; styrelsen och distriktförvaltningarna samt internationell poststatistik år 1919. Tabellbilagorna innehålla följande tabellrubriker: postanstalter, personal, brevlådor, lösväskor m. m. (tab. 1); postförda kilometer å landsväg (tab. 2 a); medellegor för landsvägspostföringen (tab. 2 b); postföringen med sjölägenhet (tab. 3); avgångna försändelser (med eller utan postförskott), ankomna postförskott samt inlämnade tidningsrekvisitioner vid rikets postanstalter (tab. 4); till utlandet avgångna försändelser, fördelade på de olika adressländerna (tab. 5); från u t l a n d e t ankomna assurerade brev, paket, postanvisningar och postförskott (tab. 6); postverkets inkomster och utgifter (tab. 7); översikt av postväsendet i vissa europeiska länder under föregående år (tab. 8). Slutligen finnes ett alfabetiskt register till textavdelningen. Kritik och S a k k u n n i g a h a g r a n s k a t å r g å n g a r n e för 1 9 1 8 , 1 9 1 9 och 1 9 2 0 , varvid förslag. k o n s t a t e r a t s , a t t n ä m n d a p u b l i k a t i o n e r u t k o m m i t : å r g . 1 9 1 8 i m a r s 1 9 2 0 , årg. 1 9 1 9 i n o v e m b e r 1 9 2 0 och årg. 1 9 2 0 i o k t o b e r 1 9 2 1 . D e n m e d a v s e e n d e p å 1 9 1 8 å r s b e r ä t t e l s e k o n s t a t e r a d e förseningen ( b e r o e n d e p å typograf strejken) h a r alltså icke å t e r v e r k a t p å s e n a r e årgångar. M e d a v s e e n d e p å n ä m n d a å r g å n g a r k a n k o n s t a t e r a s , a t t en viss m i n s k n i n g av v o l y m e n å s t a d k o m m i t s , vilket framgår av n e d a n s t å e n d e siffror r ö r a n d e r e s p . års

publikationer: Sidantalet Textavdelning Tabellbilaga Upplagan Tryckningskostnaden

sid. 322 » 150 » 171 ex. 1 , 0 0 0 kr. 8 , 0 0 0

246 98 147 1,000 7,600

234 112 122 900 0,12b1)

Den minskning av volymen, som sålunda vidtagits, har åstadkommits dels genom uteslutning av vissa delar av innehållet, dels genom bättre tillvaratagande av utrymmet (minskande av mellanslag och avstånd mellan tabeller samt minskande av diagrammen m. m.), allt i överensstämmelse med vissa förslag, som framförts i ett av generalpoststyrelsen den 7 maj 1920 överlämnat memorial, avgivet av föreståndaren för styrelsens statistiska kontor, vilket memorial även innehåller en plan, gående ut på att sådana statistiska uppgifter, som först bliva färdiga, skola publiceras separat, på det att man skall kunna tidigare under ett visst år bringa till allmän kännedom resultatet av föregående årets poströrelse. Till sakkunniga har dessutom ytterligare i fråga om inskränkande *) Från och med årgången 1920 tryckes årsberättelsen å postverkets eget tryckeri.

267 av statistiken avgivits dels en P. M. från föreståndaren för postverkets statistiska kontor angående omläggning av postverkets årsberättelse, daterad i februari 1920, dels och en skrivelse från generalpoststyrelsen av den 28 oktober 1 9 2 1 . Sakkunniga ha emellertid dels med anledning av uttalandena i dessa framställningar från verket, dels med hänsyn till den diskussion, som förts vid sammanträde med en representant för verket kommit till den uppfattningen, att i den årliga berättelsen ytterligare en del inskränkningar med fördel skulle kunna göras. Liksom anförts med avseende på statens järnvägars statistik, synas nämligen jämväl i generalpoststyrelsens förevarande statistiska publikation vissa uppgifter kunna anses som uteslutande intern verks-statistik, som ej har det allmänna intresse, att det försvarar sin plats i den officiella statistiken. I anslutning till vissa uttalanden i de till sakkunniga inkomna yttrandena från generalpoststyrelsen och dess statistiker, finna jämväl sakkunniga, att vissa tabeller lämpligen kunna uttagas ur årsberättelsen och endast publiceras med vissa års mellanrum. Med hänvisning i övrigt till den allmänna motivering, som sakkunniga framfört rörande kommunikationsverkens statistiska publikationer, få sakkunniga rörande de olika delarne av publikationen Postverket anföra följande: Textavdelningen. I denna ingå uppgifter rörande personal- och undervisningsfrågor, av postverket vidtagna åtgärder av olika slag, m. m., vilket allt bör, i överensstämmelse med vad sakkunniga förut hävdat, utgå ur den statistiska publikationen och bilda den ämbetsberättelse, som skall avgivas till kommunikationsdepartementet. Med avseende å återstående del av texten, som utgör förklarande och kompletterande text till den statistiska berättelsen, hava sakkunniga funnit sig böra ifrågasätta, huruvida jämförelserna med föregående år i texttabellerna behöva gå så långt tillbaka, som nu sker. Det borde vara tillräckligt, om sammanställningar med återblick på längre perioder gjordes t. ex. vart 5:te eller 10:de år i publikationer, som erhölle något vidlyftigare innehåll än årspublikationerna, vilka senare därmed kunde göras mindre omfattande och endast beröra mera väsentliga uppgifter. Tabeller i. texten, som i sådant fall kunde borttagas ur den årliga publikationen, äro tab. A — E , H , Q, S, T, U, Y, Y, A och Ö. Vissa andra tabeller, såsom t. ex. tab. AA och. tablån över värdet av postverkets fastigheter m. m., tillhöra ämbetsberättelsen och böra ej intagas i den officiella statistiken. Till denna kategori höra på sätt och vis även uppgifterna om den finansiella ställningen samt av postverket disponerat kapital (sid. 68 — 73). Dessa uppgifter hava emellertid delvis tillkommit genom och äro uppställda i enlighet med föreskrifterna i ett kungl. brev av den 22 november 1912 samt äro i övrigt av så stort allmänt intresse, att de böra bibehållas i den i Sveriges officiella statistik ingående publikationen. Siffrorna i tab. Ä i texten återfinnas i tab. 7, vadan

268 tab. Ä är obehövlig. Med hänvisning till vad som anförts rörande statens järnvägar, vilja sakkunniga även framhålla, att det är obehövligt, att den specificerade uppgiften angående personalen i tab. F införes i den officiella statistiken. E t t sammandrag rörande använd personal kan däremot anses ha ett allmännare intresse och därför böra ingå i denna statistik. Tabellbilagorna. Tab. 1 är i huvudsak verks-statistik och bör kunna utgå. Då tabellen emellertid torde hava visst intresse för postförvaltarna, blir det möjligen nödvändigt att publicera densamma inom verket. (Jfr nedan under tab. 4). Tab. 2 a—b och tab. 3 torde böra kvarstå,, då de ha allmänt intresse. Tab. 4 är i stort sett verks-statistik och bör uttagas ur den årliga officiella statistiken. I den mån densamma behöver delgivas personalen inom verket, kan detta ske på annat sätt, varvid en omläggning i detta syfte borde kunna resultera i, att siffrorna tidigare än nu komma personalen tillhanda. Detta torde stå i god överensstämmelse med här ovan omnämnda uttalande av generalpoststyrelsen om önskvärdheten av, att statistiska uppgifter, som tidigare bliva färdiga, bringas till allmän kännedom redan innan statistiken i sin helhet kan utgivas. Till detta uttalande vilja sakkunniga således ansluta sig. I övrigt torde det kunna sägas, att ett mångfaldigande — som eventuellt kan ske på billigare sätt än genom tryckning — av de detaljerade siffrorna i tab. 4 kan anses befogat endast för spridning till de tjänstemän, som i generalpoststyrelsen och å postdirektionerna avgöra eller förbereda ärenden av ekonomisk innebörd. Men även om det skulle befinnas nödigt att delgiva uppgifterna jämväl till större grupper av tjänstemän, som kunna mer eller mindre direkt inverka på det ekonomiska resultatet av verkets drift, t. ex. till samtliga postförvaltare, bör en publicering inom verket likväl medföra besparing. Möjligen kan det vara av allmänt intresse att i den officiella statistiken införes en tabell, som visar omfattningen av poströrelsen vid de olika postkontoren, men bör detta kunna ske i mindre detaljerade siffror än nu, t. ex. så, att uppgifterna allenast komma att angiva summan av från resp. kontor avgångna försändelser, fördelade på ett mindre antal huvudrubriker, inlämnade tidningsrekvisitioner, eventuellt summan av använd personal (från tab 1) samt möjligen någon annan summa (se nedan under tab. 7), som kan anses lämplig för att giva en uppfattning rörande omfattningen av resp. kontors poströrelse. I en fem- eller tioårsberättelse kan eventuellt en något mera specificerad uppdelning ske. Att i varje års publikation för varje postkontor lämna specificerade uppgifter av det slag, som förekomma i tab. 4, torde vara onödigt. Det bör dessutom erinras om, att en del av dessa siffror i varje fall äro vunna genom approximationer. Med avseende på några av de största platserna såsom Stockholm, Göteborg och Malmö, kan dock även i de årliga uppgifterna någon närmare specifikation på olika slag av poströrelse vara påkallad.

269 Däremot ar det givetvis av intresse, att den officiella statistiken innehåller ett sammandrag av hela postverkets rörelse, uppdelad å de olika grenar, som finnas redovisade i tab. 4. Tab. 5—6 böra kvarstå, då desamma i någon mån giva en bild rörande Sveriges affärsförbindelser med resp. utländska stater. Tabellerna böra dock kunna sammandragas helst till en tabell med gemensamma rubriker för länderna för avgångna och ankomna försändelser. Endast huvudrubrikerna brev, brevkort m. m. böra redovisas, eventuellt med tillägg av siffror, visande omfattningen i penningar av värdeposten och postförskotten till resp', länder. Det kan även ifrågasättas, om ej vissa utomeuropeiska länder av mindre betydelse borde kunna sammanföras. Tabellerna äro nu alltför spatiöst satta. Tal). 7 är verks-statistik. Tabellen bör borttagas ur den officiella statistiken för att eventuellt på annat sätt delgivas vederbörande inom postverket. De för varje kontor upptagna summorna för utgifter och inkomster kunna lämpligen — dock utan specificering — intagas i den summariska tabell, som här ovan föreslagits skola ersätta tab. 4. Tab. 8. Denna tabell berör ej direkt det svenska postverket, varför det kunde ifrågasättas, om ej en sådan tabell vore lämpligare införa i Statistisk årsbok. En hänvisning kunde möjligen ske i postverkets publikation till att nämnda tabell finnes i denna årsbok. Slutligen torde det alfabetiska registret till textavdelningen på sid. 2 2 2 — 2 2 3 vara obehövligt, eftersom större delen av textavdelningen ej skulle ingå i den statistiska publikationen utan blott intagas i den ämbetsberättelse, som skulle ingå till departementschefen. Körande publikationen Postverket få sakkunniga alltså föreslå Sammanatt de delar av texten, som kunna anses beröra verkets allmänna förvalt- fattnin9 av ning utgå ur den statistiska publikationen och samarbetas till en ämbetsberät- " / S E J T telse, vilken utan föregående tryckning ingives till vederbörande departementschef, att ur textavdelningen vidare uttagas ovan nämnda texttabeller samt att denna avdelning i övrigt omarbetas till en förklarande och kompletterande text till de tabellbilagor, som skola kvarstå i den årliga statistiska publikationen, att ur tabellbilagan uttagas det alfabetiska registret samt tab. 1, 4, 7 och 8, den sistnämnda för att eventuellt överföras till Statistisk årsbok samt att, på sätt ovan antytts, en mindre specificerad tabell uppgöres och ingår i den statistiska berättelsen för att utvisa rörelsen vid de olika postkontoren, ävensom att vart femte eller tionde år i den statistiska publikationen utförligare text och tabeller må intagas.

22.

Telegrafstyrelsen,

Telegrafstyrelsen u t g e r enligt b e s t ä m m e l s e r n a i i n s t r u k t i o n e n för telegrafs t y r e l s e n d e n 3 0 j u n i 1 9 2 0 en årlig s t a t i s t i s k p u b l i k a t i o n , b e n ä m n d Telefon och Telegraf, vilken' p u b l i k a t i o n ingår i serien Sveriges officiella s t a t i s t i k ocli vanligen u t k o m m e r från t r y c k e t o m k r i n g den 1 s e p t e m b e r året efter d e t år r e d o g ö r e l s e n avser. D e t s t a t i s t i s k a a r b e t e t i n o m telegrafstyrelsen utföres å s t y r e l s e n s s t a t i s tiska a v d e l n i n g , för vilken k o s t n a d e n u n d e r år 1 9 1 9 av s t y r e l s e n s s t a t i s t i k e r u p p s k a t t a t s till 3 0 , 0 0 0 k r o n o r . M e d r ä k n a s t r y c k n i n g s k o s t n a d e n för den u n d e r år 1 9 1 9 u t g i v n a b e r ä t t e l s e n (årg. 1 9 1 8 ) b l i r t o t a l k o s t n a d e n för t e l e g r a f s t y r e l s e n s s t a t i s t i k u n d e r år 1 9 1 9 c:a 4 3 , 0 0 0 k r o n o r , vari dock givetvis icke ingå d e k o s t n a d e r , som äro f ö r b u n d n a m e d m a t e r i a l e t s i n s a m l a n d e å s t a t i o n e r n a . Telefon och Publikationen i fråga har senast utkommit för 1920. Den innehåller en textavdelTelegraf. n i n g på 94 sidor, i vilken dock ingår ett flertal texttabeller. Den statistiska tabellOmfattning bilagan utgör 148 sidor, varefter följer en mycket vidlyftig fransk resumé å 28 sidor, och innehåll, upptagande icke blott en textavdelning med inströdda statistiska tabeller utan även en översättning till franska av tabellhuvudena i vissa texttabeller och i samtliga tabeller i den statistiska tabellbilagan. Slutligen finnas 6 helsidesdiagram, delvis tryckta i flera färger. Upplagan av 1920 års berättelse var 1,025 exemplar och tryckningskostnaden utgjorde 10,279 kronor. Föregående års berättelse (årg. 1919) utgick i 1,200 exemplar och kostade i tryckning 12,373 kronor. Textavdelningen uppdelas i sexton kapitel med rubrikerna: organisation och personal, stationer, trafik och trafikinkomster, linjer, ledningar och lokalnät, fastigheter och byggnader, apparater, förråd och inventarier, verkstaden, finansiell översikt, instruktioner, reglementen m. m., hos styrelsen handlagda ärenden, tekniska anordningar och undersökningar m. m., undervisningsväsendet, studieresor, pensionsväsendet, Bångska donationsfonden. Tabellbilagan innehåller följande: Register över stationernas ordningsföljd i tab. 1, 2 och 4 ; tab. 1 a Ekonomisk statistik (lokalnäten); tab. 1 b Ekonomisk statistik (riksnätet); tab. 1 c Ekonomisk statistik (telegrafnätet); tab. 1 d Ekonomisk statistik (sammanfattning); tab. 2 Specifikation över utgifterna; tab. 3 Personalen och dess avlöningar vid slutet av året; tab. 4 Biträdande personal vid centralstationerna; tab. 5 och 6 Telefontrafiken och telegraftrafiken med utlandet och därav härflytande inkomst; tab. 7 Svenska kuststationernas utväxling av taxerade radiotelegram; tab. 8 Svenska fartygsstationernas utväxling av taxerade radiotelegram; tab. 9 Underhållsstatistik; tab. 10 Antalet lokalledningar och abonnemang å huvudapparat samt antalet samtalsapparater i telegrafverkets telefonnät. Diagrammen i slutet av publikationen belysa verkets utveckling fr. o. m. år 1891 t. o. m. 1920 i nedanstående avseenden: 1) antalet avgiftsbelagda samtal, 2) antalet avgående taxerade in- och utländska telegram, 3) linjer, telefon- och telegrafledningar i kilometer, 4) antalet samtalsapparater, 5) inkomster, driftkostnader och överskott, 6) kapitalbehållning och skuld. Telegrafstyrelsens statistiska berättelse har under de senaste tre åren (årg. 1918—1920) hållit sig på det hela konstant till omfattningen. Under de närmast

271 föregående åren var den däremot stadd i någon ökning. Sålunda omfattade berättelsen för år 1914 218 sidor, varefter omfånget år från år steg så att årgången 1918 omfattade 270 sidor. Tryckningskostnaden har givetvis ökats i betydligt raskare tempo eller från 2,986 kr. för årgången 1914 (utgiven 1915) till 13,468 kr. för årgången 1918 (utgiven 1919). Sedermera, har, såsom av ovanstående framgår, tryckningskostnaden åter något nedgått. Sakkunniga ha för bedömande av de minskningar, som böra ske med avseende på telegrafverkets statistik, dels infordrat yttrande från telegrafstyrelsen, angående åtgärder för statistikens förbilligande m. m. — varpå telegrafstyrelsen, i motsats mot flertalet andra verk, i svarsskrivelse av den 29 april 1920 förklarat sig ej ha några åtgärder att föreslå i den angivna riktningen — dels haft sammanträde med en av verket utsedd representant. Med ledning av den diskussion, som vid detta sammanträde ägde rum, samt med hänsyn till den allmänna principuppfattning, som sakkunniga förut framfört beträffande kommunikationsverkens officiella statistik i allmänhet, vilja sakkunniga för sin del göra gällande, att telegrafverkets förevarande publikation bör kunna betydligt inskränkas till omfattningen. Först torde böra erinras, att ämbetsredogörelsen jämväl här bör skiljas från den statistiska publikationen. I stället torde till vederbörande departementschef böra ingivas en särskild ämbetsberättelse, innehållande det, som verket anser sig böra framföra angående verkets förvaltningunder resp. år, t. ex. redovisning av anslag, löner och personalfrågor m. m. Däremot synas sådana delar, som äro av allmänt statistiskt intresse eller som utgöra förklarande eller kompletterande text till de statistiska tabellbilagorna, (t. ex. vissa delar av avd. I I I , IV, V, VI, VII, IX m. fl.) böra behållas i den statistiska publikationen. Givetvis kan i ämbetsberättelsen, där så anses lämpligt,. hänvisning ske till den statistiska publikationen. För bedömande i övrigt, av vad som bör kvarstå av tabellbilagan och texten, vilja sakkunniga, med hänvisning till föregående allmänna uttalanden rörande de andra kommunikationsverken, framhålla att sådana delar av publikationen, som kunna anses som uteslutande eller till övervägande grad verksstatistik d. v. s. sådan statistik, som väsentligen allenast har betydelse för tjänstemännen inom verket, böra utmönstras ur den officiella statistiken, men däremot, i den mån det anses nödvändigt, på annat och billigare sätt delgivas de befattningshavare inom verket, för vilka uppgifterna verkligen äro nödiga, i främsta rummet sådana befattningshavare, som kunna ha ett mera direkt inflytande på huru det ekonomiska resultatet av rörelsen utfaller. Med avseende å de tabeller, vilka alltså helt eller delvis böra kunna uttagas ur publikationen, må anföras följande (1920 års berättelse). Tab. 1 a, b och c samt tab. 2 — den sistnämnda innehållande en

Kritik och lölslag -

272 specifikation på varje station av havda kostnader, uppdelade på ett flertal olika utgiftskonton — torde kunna anses i huvudsak ha intresse blott för befattningshavare inom verket. Tabellerna ifråga böra därför utgå ur den officiella statistiken, men torde möjligen behöva årligen uppgöras och vara tillgängliga inom styrelsen. Däremot kan en sammanfattning för hela landet av resp. siffror ha sin betydelse och försvara sin plats i den officiella statistiken. Tab. 1 d torde däremot böra kvarstå, möjligen kompletterad med uppgift om antal telegram och telefonsamtal per station. Tabellen ger, eventuellt med denna komplettering, en i mera allmänna drag och utan specificering av de olika utgifts- och inkomstposterna åstadkommen bild av de olika stationernas betydelse i trafikhänseende, en sammanfattning som torde kunna ha ett visst allmänt intresse. Tab. 3 och 4 anses kunna' utgå. Sakkunniga vilja med avseende på dessa tabeller, i likhet med vad som skett med avseende på järnvägsstyrelsens statistik, erinra om, att den specificerade uppdelningen av ordinarie befattningshavare i olika befattningar finnes publicerad i resp. verks varje år utkommande avlöningsstat. I övrigt torde en så genomförd specificering, som finnes i tab. 3 och 4, endast kunna anses som verks-statistik. E n kort sammanfattning, med personalen uppdelad i vissa större befattningsgrupper och angivande antalet använd personal för året, torde däremot ha allmänt intresse och försvara sin plats i den officiella statistiken. Tab. 5 synes ha ett visst intresse och bör alltså kvarstå, men kan eventuellt sammandragas. Tab. 6 bör även kvarstå, men betydligt sammandragas. Tab. 7 och 8 torde likaledes böra kvarstå, men minskas till omfånget genom mindre specificering. Tab. 9 har allmänt intresse, men torde kunna få plats på en sida genom någon ändring i uppställningen av tabellen. Möjligen kan den ersättas med en texttabell. Tab. 10 är typisk verks-statistik och bör utgå. E t t kort sammandrag rörande förhållandena i olika delar av landet på detta område torde däremot vara på sin plats i den officiella statistiken. Slutligen vilja sakkunniga med avseende på de grafiska tabellerna ifrågasätta, om dessa behöva publiceras varje år. E n publicering med vissa års mellanrum borde kunna vara tillräcklig. Nämnda tabeller torde också kunna minskas till sin storlek, liksom skett i postverkets publikation och eventuellt intagas i texten. Användandet av flera färger torde likaledes kunna undvaras; andra verk hava övergått till vanliga, ej färgade tabeller. Framställandet av de förhållanden, som markeras genom de olika färgerna, kan ske på annat sätt, såsom genom streckade linjer, grova och fina linjer m. m. Slutligen kan även beträffande telegrafverket, liksom med avseende på övriga kommunikations verk, ifrågasättas, om ej, därest den årliga publikationen med. hänsyn till text och tabeller inskränkes på sätt ovan föreslagits, en

273 något mera 10:e år.

specificerad

statistik

möjligen

bör

utgivas vart 5:e eller vart

Körande publikationen Telefon och Telegraf få sakkunniga alltså föreslå, Sammanatt de delar av texten (inklusive texttabeller), som kunna anses närmast f^nmg av .

.

.

.

.

.

.

sakkunnigas

tillhöra ämbetsberättelsen, uttagas ur publikationen och samarbetas till en ämbetsberättelse, som utan föregående tryckning ingives till departementschefen, att textavdelningen i övrigt omarbetas så, att den blir en förklarande och kompletterande iext till de tabellbilagor, som skola kvarstå i den årliga statistiska publikationen. att ur tabellbilagan utgå tab. l a , I b , 1 c, 2, 3, 4 och 10 samt att i stället för sistnämnda tre tabeller intagas vissa mera summariska uppgifter enligt vad ovan antytts, att tab. 1 d kompletteras och tab. 5, 6, 7, 8 och 9 ändras på sätt här ovan föreslagits, samt att vart femte eller tionde år den statistiska publikationen förses med utförligare text och tabeller. Telegrafverket utgiver även en statistisk årspublikation av intern art. Sakkunniga ha ingenting att föreslå rörande denna publikation.

23.

Vattenfallsstyrelsen.

Vattenfallsstyrelsen har för åren 1 9 0 9 — 1 9 1 9 årligen avgivit en berättelse med titel Statens vattenfallsverk. Nämnda publikation har ej ingått i Sveriges officiella statistik, ej heller i någon annan statistisk serie. Sedan emellertid vattenfallsstyrelsen i viss mån omarbetat berättelsen för år 1920 samt med avseende på formatet övergått till samma format, som i allmänhet användes i serien Sveriges officiella statistik, har styrelsen gjort framställning till Kungl. Maj:t, att berättelsen måtte få ingå i nämnda serie. Efter remiss å denna framställning ha sakkunniga tillstyrkt densamma, men samtidigt förbehållit sig, att angående publikationens uppställning, innehåll m. m. sedermera få göra de framställningar, som bli en följd av sakkunnigas principiella uppfattning om de statistiska publikationerna i allmänhet, eller som i övrigt kunna anses befogade. Sedermera har Kungl. Maj:t den 11 november 1921 bifallit vattenfallsstyrelsens framställning. Vattenfallsstyrelsens berättelse för år 1920 innefattar dels en textberätteise på 72 sidor, dels en statistisk tabellbilaga på 70 sidor. Den sistnämnda innehåller följande avdelningar: balansräkningar, vinst- och förlusträkningar, statistiska uppgifter angående trafiken å Trollhätte kanal, statistiska uppgifter angående trafiken å Södertälje kanal. Varje avdelning innehåller ett flertal olika statistiska tabeller. 1639 20

förslag.

35 Statens vattenfallsverk.

274 Kritik och Vid granskningen av 1920 års berättelse, jämförd med 1919 års, har lörslag konstaterats, att vissa ändringar skett, som enligt sakkunnigas mening äro förbättringar och som här nedan skola vidare beröras. E n minskning av volymen har skett, så att 1920 års berättelse, som nyss nämndes, är 72 sidor textavdelning och 70 sidor tabellbilaga, under det att 1919 års berättelse upptager 89 sidor textavdelning och 61 sidor tabellbilaga. Då formatet är ändrat från kvart till oktav, utgör den verkliga minskningen nära hälften av 1919 års berättelse. Vidare har utrymmet något bättre utnyttjats genom att titelnamn över olika stycken tryckts med mindre stil samt avståndet mellan resp. stycken och tabeller minskats. Fortfarande finnas dock här och var outnyttjade hela och halva sidor. Texten är i huvudsak av samma innehåll som i föregående årgångar. Den innehåller bl. a. på sid. 5 4 — 5 5 m. fl. specificerade uppgifter å lägenheter och ägostyckningslotter, som av vattenfallsstyrelsen under året inköpts, vilket synes vara obehövligt. Texten. I stort sett utgör texten en ämbetsberättelse av tekniskt fackligt slag, som ej hör hemma i Sveriges officiella statistik, utan endast bör ingå till vederbörande departement såsom en redogörelse för vattenfallsstyrelsens ämbetsförvaltning, arbetsanläggningar m. m. under året. Dock innehåller texten även vissa statistiska uppgifter, vilka äro av den art, att de torde böra finnas i Sveriges officiella statistik. Så är t. ex. fallet med uppgifterna å gods- och tonmängd, som passerat genom resp. kanaler samt längden av ledningslinjer, abonnentanslutningens omfattning, förbrukad ström, i linjebyggnaderna nedlagt kapital, antal fastigheter under verkets förvaltning, personalens antal och avlöningskostnad till densamma m. m. Dessa uppgifter äro ej av blott speciellt facktekniskt slag utan ha även allmänt intresse, varför de, dock ej i alltför specificerad form, böra upptagas i den officiella statistiken. Tabellbilagan. Tab. Ål är förbättrad och kan i sin nya gestaltning anses tillfredsställande. — Tab. A II 1 är likaledes förbättrad och förkortad genom att Trollhättans och Södertälje kanalverk hopförts i en tabell. Man torde kunna göra anmärkning mot för långt driven specificering i tab. A l l 1. Tabellen borde kunna få rum på en sida genom att utrymmet fullt utnyttjas och specificeringen minskas — specificering av underhållskostnad för bogserbåtar, och av »allmänna omkostnader» torde ej behöva göras; likaså synes vara onödigt upprepa summan av inkomster och utgifter å sid. 7 5 . — Tab. A II 2 avhandlar fastighetsförvaltningen vid såväl Göta som Lule älv samt övriga fastigheter. Sakkunniga ha här intet att anmärka. — Tab. All 3 är betydligt minskad genom att alla kraftverken upptagas i en tabell. Dock kan ifrågasättas, om ej ytterligare inskränkningar i specificeringen kunna ske. — Tab. BI, upptagande balansräkningar (skulder och tillgångar) vid årets

275 slut är betydligt minskad i förhållande till motsvarande tabell för år 1919 på grund av att alla verksamhetsområden upptagas i en tabell. Tabellen är egentligen en redovisning till Kungl. Maj:t för använda anslag och tillhör alltså ämbetsberättelsen, men har så stort allmänt intresse, att den torde böra upptagas i statistiken. — Tab. B II 1—U utgöra i huvudsak dels en specificering av tab. B I , dels ett upprepande av samma summor (fordringar och skulder) dock så, att den upptager både ställningen vid årets början och slut. Att i den officiella statistiken redovisa ställningen både vid årets början och slut för varje verksamhetsgren, synes vara onödigt. Det synes vara tillräckligt med sådan redovisning för hela verket. I övrigt framgå ju de förändringar, som inträtt mom resp. grenar av verksamheten från årets början till dess slut, om man tager två årgångar och lägger bredvid varandra. Tab. B i l 1—11 utgöra utdrag av bokföringskonton och äro mycket specificerade (speciellt tab. B II 10 om fastighetsförvaltningen) och försvara ej sin plats i statistiken, men äro däremot möjligen lämpliga som redovisning i ämbetsberättelsen till vederbörande departementschef. Om vissa uppgifter, som finnas i tab. B l i 1 — 11 anses böra innehållas i statistiken, kunna de upptagas i tab. B I , vid vilket förhållande tab. B II 1 — 1 1 kunna utgå ur statistiken. — Tab. Cl, som måste anses vara en mycket viktig tabell, bör bibehållas sådan den är utformad i 1920 års berättelse. — Tab. CII 1—9 motsvara tab. A II I ' l l i 1919 års statistik. Om dessa gäller ungefär detsamma, som sagts om tab. B i l 1 — 1 1 . De äro mycket detaljerade och utgöra dels en specificering av uppgifterna i tab. C I, dels ett upprepande av uppgifterna i samma tabell. Med avseende på »disponerat kapital» i resp. verksamhetsgrenar upptaga de disponerat kapital både vid årets början och vid dess slut. I tab. C I upptages däremot »medeltal disponerat kapital». Om summan av disponerat kapital vid årets slut bör upptagas för varje verksamhetsgren, så kan summan härför ingå i särskild kolumn i tab. C I. Ökningen i disponerat kapital från årets början till dess slut framgår genom att jämföra tvenne årsberättelser med varandra. Tab. C II 1—9 synes alltså kunna uteslutas ur den officiella statistiken. Vattenfallsstyrelsen är därav uppenbart oförhindrad att foga tabellerna, som utgöra utdrag av bokföringskonton, såsom bilagor till den särskilda ämbetsberättelsen. Om någon uppgift i tab. C II 1—9 anses böra komma in i den officiella statistiken, så torde den kunna upptagas i tab. C l . — Tab. C III (identisk med tab. A III i 1919 års statistik) är en historisk-statistisk tablå, som bör borttagas ur den officiella statistiken, då den blott innehåller upprepanden av föregående års statistik. Tabellen kan möjligen införas vart 10:e eller 5:e år. — Tab. Dl (oförändrad från 1919), berörande hela trafiken, bör kvarstå oförändrad. — Tab. D 2—4 synas kunna utgå. — Tab. B 5 anses böra kvarstå, om den inskränkes till endast uppgifter för redogörelseåret.

276 Vidare torde bogseringsavgifterna ej behöva uppdelas å resp. bogserbåtar. — Tab. B 6—8 böra kunna sammanföras till en tabell. Uppdelningen i månader kunde möjligen ändras till kvartalsuppdelning. — Tab. B 9 bör eventuellt utgå. — Tab. B 10 ingår i summan i kommerskollegii statistik om sjöfarten, men är i vattenfallsstyrelsens statistik mera specificerad och borde kunna borttagas. — Tab. B 11 ingår även i kommerskollegii statistik, där samtliga varor upptagas, som fraktats å Trollhätte kanal, under det att här endast upptages de huvudsakliga slagen av varor. Tabellen torde kunna utgå och ersättas med en hänvisning till kommerskollegii statistik. Beträffande övriga tabeller må i korthet anföras, att det synts sakkunniga, att tab. B 12 eventuellt bör stå kvar, om motsvarande uppgifter ej finnas i annan statistik; att tab. B 13 bör utgå; att tab. B 14 bör kvarstå, men ej uppdelas på månader; att tab. B 15 bör kvarstå; att tab. B 16 kan utgå; att tab. B 17 ej bör uppdelas på månader; att tab. B 18 bör kvarstå; att tab. B 19 bör utgå ur den årliga berättelsen, men möjligen införas vart 10:e eller 5:e år; att tab. B 20 torde böra kvarstå; att tab. B 21, grafisk, bör kvarstå, samt att med tab. E 1—19 bör förfaras efter ungefärligen samma grunder som med tab. litt. D. Slutligen torde böra framhållas, att alla uppgifter .om sjöfart m. m., vilka även finnas i kommerskollegii sjöfartsstatistik, böra uttagas ur vattenfallsstyrelsens publikation och därstädes blott angivas, varest dessa uppgifter äro att återfinna. SammanfattMed hänvisning till ovanstående och de allmänna uttalanden, som rörande kunnigas' kommunikationsverken gjorts under järnvägsstyrelsen föreslås alltså: förslag. att de i tabellbilagan befintliga tabeller, som här ovan föreslås skola kvarstå, jämte tabeller, som finnas i texten, och som ej äro av speciellt facktekniskt, utan av mera allmänt intresse, samt sådana delar av texten, som direkt äro förklaringar och förtydligande anmärkningar till ovannämnda tabeller, samlas till en berättelse rörande statens vattenfallsverk i serien Sveriges officiella statistik; att de delar av texten och tabellbilagan, 'som kunna anses vara av facktekniskt intresse eller äro att betrakta som redovisning till Kungl. Maj:t för givna anslags användande eller för verkets allmänna ämbetsförvaltning i övrigt, sammanföras till en ämbetsberättelse, som utan föregående tryckning ingives till vederbörande departementschef; samt att vart femte eller tionde år i den statistiska publikationen något utförligare text och tabeller må intagas.

mri

277 IV. Uppgifterna på franska i den officiella statistiken. I tidigare ömförmälda kungl. brevet till statistiska tabellkommissionen Gällande den 29 september 1911 föreskrives bl. a., att i de berättelser, som ingå i S l ^ t l serierna Sveriges officiella statistik och Statistiska meddelanden, skall dels i S S uppmnehållsförtecknmgen meddelas fransk översättning av viktigare kolumnhuvuden dSTtilito 1 * och textspalter, dels ock, i den utsträckning som anses påkallat, bifogas en ' ' " i n g . ' ** resumé på franska av berättelsens innehåll. Tillämpningen av ifrågavarande föreskrift är högst olika i olika berättelser. I serien Sveriges officiella statistik intages allmänt, dock med enstaka undantag, i berättelserna en innehållsförteckning på franska, så ock vanligen i serien Statistiska meddelanden. I flertalet av den förra seriens publikationer, men vanligen ej i den senares, ingå därjämte resuméer på franska. Dessa resuméer äro till omfattningen mycket varierande; i vissa berättelser upptager resumén endast bråkdelen av en trycksida, i andra omfattar den över ett tiotal trycksidor. Ännu mera varierande är översättningen till franska av förekommande kolumnhuvuden och textspalter i tabellerna. I åtskilliga berättelser förekomma dylika översättningar icke alls, i andra äro samtliga kolumn- och sidorubriker översatta eller förklarade, och det förekommer till och med, att tabellhuvudena återgivas på franska språket med fullständig inramning (t. ex. i telegrafstyrelsens berättelse). Framhållas må att Statistisk årsbok är genomgående dubbelspråkig med fransk översättning av alla rubriker, kolumnhuvuden och textspalter inne i själva tabellerna. De föreskrifter rörande uppgifter på franska språket, som innehållas i uttalande av forenamnda kungl. brev, hava tillkommit på förslag av 1905 års statistiska 1 9 0 6 å l s sta " kommitté. Nämnda kommitté anförde, att det vore önskvärt ur nationell syn- * mitte. punkt, att den svenska statistiken, genom att hållas dubbelspråkig, gjordes lättare tillgänglig i utlandet, men att, då detta på grund av den betydande ökning i tryckningskostnader, som därigenom skulle bliva följden, icke kunde av kommittén förordas, översättningar av viktigare tabellhuvuden och textspalter, ävensom, i den utsträckning som kunde anses påkallad, franska resuméer av innehållet i stället borde införas. Endast beträffande den av kommittén föreslagna statistiska årsboken ansågs genomgående dubbelspråkig framställning erforderlig; och anförde kommittén till stöd härför, att om denna årsbok gjordes dubbelspråkig behovet av motsvarande anordning beträffande den övriga officiella statistiken i ej ringa mån minskades.

278 Tillämpning i Beträffande motsvarande anordningar i med Sverige i detta hänseende jämandia länder. förliga a n ( j r a europeiska länder äro förhållandena med avseende å översättningar och resuméer på något av de tre världsspråken (franska, engelska, tyska) ganska växlande. I några länder äro publikationerna i de statistiska samlingsverken, vad angår tabellävdelningarna, genomgående eller till stor del dubbel språkiga, varjämte de äro försedda med franska innehållsförteckningar (så t. ex. i Danmark och Finland). I vissa länder (t. ex. i Norge) innehålla publikationerna endast en översättning på franska språket av innehållsförteckningen; i andra länder åter göres överhuvud intet för att för utlandet underlätta statistikens tillgänglighet (så t. ex. i Spanien och Italien). Sakkunnigas förslag.

Sakkunniga hava efter granskning av de franska uppgifterna i vår officiför sin del funnit, att dessa uppgifter i vissa fall äro mycket skrymmande och draga stora kostnader i tryckning. Sakkunniga hava därför ägnat särskild uppmärksamhet åt dessa uppgifter och finna sig böra föreslå vissa inskränkningar däri. Vidkommande Statistisk årsbok torde anordningen med dubbelspråkiga kolumn- och sidorubriker i årsbokens tabeller böra bibehållas. Årsboken är utan tvivel vår i utlandet mest använda statistiska publikation. Genom att denna årsbok alltjämt göres dubbelspråkig sprides i utlandet skälig upplysning om svenska förhållanden. Att i såväl Statistisk årsbok som i övriga statistiska publikationer innehållsförteckningarna på franska bibehållas synes sakkunniga också lämpligt. Översättningarna av kolumnhuvuden och textspalter torde, när det gäller att göra vår officiella statistik lättare tillgänglig i utlandet, vara en ganska dålig ersättning för dubbelspråkiga tabeller. Att ifrågavarande översättningar intet som helst ha att betyda för spridningen i utlandet av våra statistiska berättelser, får anses troligt. I allmänhet torde de statistiska berättelserna i utlandet studeras huvudsakligen blott av forskare och vetenskapsmän samt, då det är fråga om administrativa berättelser, av motsvarande ämbetsverk. Endast i vissa undantagsfall (t. ex. handelsstatistiken, med dess många varubeteckningar) torde detta studium i avsevärdare mån underlättas och kunna utsträckas till en vidare krets, genom att fransk översättning av tabellernas kolumn- och sidorubriker medföljer berättelsen. Det torde dock vara tvivel underkastat, huvuvida dylika översättningar, där de verkligen äro tillräckligt utförliga — t. ex. sådana översättningar som förekomma i telegrafstyrelsens och försäkringsinspektionens berättelser — ställa sig avsevärt billigare än dubbelspråkiga tabeller. Då emellertid nu, icke mindre än då 1905 års kommitté avgav sitt betänkande, de kostnader, som uppstå genom att alla tabeller i de statistiska serieberättelserna göras dubbelspråkiga, måste anses alldeles för stora i förhållande till det

eUa

s t a tistik

279 därigenom åstadkomna gagnet, synas översättningarna av kolumnhuvuden och textspalter böra i regel upphöra. De undantag som till äventyrs i speciella fall kunna finnas önskvärda, torde kunna meddelas av den statistiska nämnd, som av sakkunniga föreslås till inrättande. Beträffande de franska resuméerna är det väl sannolikt, att på denna väg en ökad spridning åt resp. berättelsers huvudresultat kan tänkas bliva i någon mån befordrad. Tack vare dessa resuméer bliva t. ex. publikationerna uppmärksammade och ibland refererade av utländska tidskrifter. En spridning av vår statistiks huvudresultat torde emellertid lättare uppnås genom Statistisk årsbok än genom resuméer i andra ofta avsevärt försenade och därför mindre aktuella statistiska publikationer. I varje fall måste det tagas i betraktande, att om resuméer av förevarande art skola kunna påräkna något större intresse från en utländsk publik, de svårligen kunna hållas inom från kostnadssynpunkt antagliga gränser. I många av berättelserna i Sveriges officiella statistik synas resuméerna endast vara en tom formalitet till föga gagn för utlandets kännedom om våra förhållanden, men väl till mer eller mindre betydande besvär och kostnad för ämbetsverken. Sakkunniga finna sig alltså böra föreslå, att Statistisk årsbok fortfarande som hittills förblir dubbelspråkig, att innehållsförteckningen i de statistiska publikationerna också meddelas i fransk översättning, samt att i övrigt i officiella statistiska publikationer översättningar på franska av tabellernas kolumn- och sidorubriker samt resuméer på franska icke vidare skola förekomma, med rätt för statistiska nämnden att i särskilda fall medgiva de undantag från sistnämnda föreskrifter, som kunna anses påkallade.

280 V. De statistiska publikationernas upplagor och åtgärder för desammas minskande. I den till betänkandet fogade Bilaga I återfinnas bland annat uppgifter om de olika publikationernas upplagor. Såsom av tabellen framgår och även är naturligt, växlar upplagornas storlek ganska avsevärt. Enligt sakkunnigas mening äro upplagorna dock i allmänhet obehövligt stora, beroende på en för långt driven gratisutdelning. Sakkunniga hava därför granskat de olika verkens utdelningslistor och på grund därav kommit till de förslag eller uttalanden, varför här nedan skall redogöras. Lista för den Till grund för gratisutdelningen av de statistiska publikationerna ligger samfällda n ä r m a s t e n a r 1912 av statistiska tabellkommissionen efter Kungl. Maj:ts medav statistik, givande fastställd »lista för samfällda utdelningen av Sveriges officiella statistik och Statistiska meddelanden». Denna lista, som innebar en inskränkning i den förut föreskrivna gratisutdelningen, upptager en utdelning av 658 ex. På sätt förut omförmälts har Kungl. Maj:t emellertid genom skrivelse till statistiska tabellkommissionen den 31 dec. 1919 förordnat, att utdelning till riksdagens ledamöter av publikationer tillhörande serien »Sveriges officiella ^ statistik» hädanefter skulle äga rum allenast beträffande Statistisk årsbok, Årsbok för Sveriges kommuner och redogörelse för Kiksdagsmannavalen samt de särskilda publikationer, i fråga om vilka Kungl. Maj:t sådant beslutar. Ledamot av riksdagen skulle clock vara berättigad att efter rekvisition erhålla annan än nu nämnd statistisk publikation, som ingår i ovannämnda serier, och skulle för sådant ändamål vid bestämmande av upplagor av ifrågavarande tryck för riksdagens räkning avses 50 exemplar, som skulle överlämnas till riksgäldskontoret. Den nämnda >samfällda listan» kan därför numera anses omfatta 328 ex. Emellertid växlar denna »samfällda> utdelning något för olika verk. En del sådana hava nämligen å denna lista uppfört nytillkomna departement och verk och även eljest gjort vissa kompletteringar. I nämnda lista äro för »det internationella utbytet» upptagna 135 ex., som överlämnas till statistiska centralbyrån att därifrån utdelas, väsentligen till statistiska byråer i utlandet. Den utdelning, som sker efter den nämnda »samfällda listan», är emellertid blott en bråkdel av gratisutdelningen. Yarje verk har för sina olika publikationer en särskild lista för utdelningen, som upptager en stor mängd institutioner och enskilda personer inom och utom landet. Den sistberörda utdelningen

281 varierar mycket för olika publikationer, men är någorlunda konstant år från år. Vissa tillägg göras dock emellanåt, men inverka föga på bedömandet av dessa listor i sin helhet. Någon gemensam plan för förevarande gratisutdelning av statistiskt tryck finnes icke och är väl knappast heller genomförbar. E n viss ojämnhet råder beträffande utdelningen; inom ett verk äger utdelning rum till institutioner, som ej erhålla ett annat verks publikationer, utan att för det ena verkets publikationer större intresse hos institutionen kan finnas än för det andra verkets. Sakkunniga hava först, med utgående från den nämnda »samfällda listan», Förslag om undersökt, huru långt en utdelning av alla officiella statistiska publikationer bör ^ " S l S m S * sträcka sig. Med avseende å de centrala verk och myndigheter, till vilka nämnda listan. publikationer böra utgå, vilja sakkunniga, uttala den mening, att utdelning av ett verks statistik till andra centrala verk bör begränsas till dem av dessa verk, som lyda under samma departement som det statistikutgivande verket, eller som hava intressegemenskap med verket i fråga. Härjämte må anmärkas följande. Den i d e n »samfällda listan» upptagna utdelningen till högre allmänna Ingen utdeiläroverk är enligt sakkunnigas mening obehövlig och bör upphöra. Läroverks- n i n g t i n all~ ,.,,...,

.

..

n

... -.

.-,••?••.

•,

manna läro-

bibliotekens utrymmen aro flerstädes otillräckliga för det växande statistiska verken. trycket och dessutom ofta mindre lätt tillgängliga. Däremot synes önskvärt, att alla dessa publikationer göras tillgängliga hos utdelning till länsstyrelserna. I den samfällda listan upptagas överståthållarämbetet och Kungl. länsstyreiMaj:ts befallningshavande i Stockholms län, men ej övriga länsstyrelser. -Verkens speciallistor upptaga i allmänhet distribution till landshövdingarna, medan en del listor dessutom upptaga alla länsstyrelser, en del blott vissa (och utan att rimlig grund synes föreligga för utväljandet av dem). Ibland upptages »länsstyrelsernas bokförråd», ibland allenast vissa sådana. Då det enligt sakkunnigas meningar av betydelse, att på ett ställe i varje län finnes tillgång till alla officiella statistiska publikationer, anse sakkunniga, att å den samfällda listan böra upptagas överståthållarämbetet och alla länsstyrelser. Att därutöver låta statistik utgå till landshövdingarna synes obehövligt. I förslagen rörande upplagorna för de särskilda verkens publikationer utgå sakkunniga således från, att, utan att sådant där är särskilt omförmält, alla länsstyrelser erhålla ett exemplar av allt offentligt statistiskt tryck, men att den särskilda utdelningen till landshövdingarna av sådant tryck upphör. De landshövdingar, som önska att fortfarande bekomma den ena eller andra publikationen, torde kunna få denna önskan tillgodosedd efter framställning till statistiska nämnden. Sakkunniga taga för givet, att plats kan beredas detta tryck i länsstyrelsernas arkivlokaler och förutsätta vidare, att statistiken därstädes blir tillgänglig för dem, som önska därav taga del. 1639 20

282 ArkivI kungl. brevet den 10 december 1920 till statistiska tabellkommissionen exemplar a n g å e n d e beskaffenheten av tryckpapperet till statens statistiska publikationer i"/i2 1920! har föreskrivits, att å visst slags papper skall av varje statistisk publikation tryckas 25 arkivexemplar. Av dessa skola utdelas: tre exemplar till riksdagens bibliotek, två exemplar till vart av universitetsbiblioteken i Uppsala och L u n d ävensom till Stockholms högskolas bibliotek samt ett exemplar till varje av följande institutioner och verk, nämligen kungl. biblioteket, riksarkivet, Göteborgs stadsbibliotek, vetenskapsakademien, statistiska centralbyrån, kommerskollegium, socialstyrelsen och Stockholms stads statistiska kontor. Mot dessa så nyligen meddelade bestämmelser är ingen erinran att framställa från sakkunnigas sida. Förslag Frånsett nyssnämnda särskilda arkivexemplar, synas väsentligen allenast föl ande fö^den^m- i institutioner böra upptagas å en lista för samfälld utdelning av alla mi&*\tåei- statistiska publikationer: Hans Maj:t Konungens bibliotek 1, statsrådsberedningen. n } n g e u 1 ( s tatsdepartementen 9, högsta domstolen 1, regeringsrätten 1, generalstaben 3, hovrätterna 3, statistiska centralbyrån för eget behov och för distribution till utlandet 150, riksdagens ledamöter 50, vissa vetenskapliga institutioner och samfund 15 samt överståthållarämbetet och länsstyrelserna 2 5 . Beräknas härutöver för centrala verk inom samma departement, eller till verk som eljest hava speciellt intresse av publikationen, 15 ex., skulle den samfällda utdelningen uppgå till i runt tal 275 exemplar eller med arkivexemplaren till 300 exemplar. Verkens Med avseende å verkens speciella utdelningslistor hava sakkunniga först a fäst iZdnin suppmärksamheten vid, att utdelning till hushållningssällskapen förekommer U lisZr93 i vida större utsträckning, än som synes påkallat. Till dessa sällskap utgå inskränk- s a l e d e s en mängd publikationer på områden, som äro fullständigt främmande Qing a i istor!eSSa för sällskapens verksamhet, såsom t. ex. fångvårdsstyrelsens statistik, arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses, marinöverläkarens m. fl. Ej heller utgå publikationerna till alla hushållningssällskap, ett och annat sådant sällskap är konsekvent uteslutet, möjligen i följd av anhållan från de uteslutna sällskapens sida att icke få mottaga publikationerna. Sakkunniga anse, att allenast sådan statistik, som berör hushållningssällskapens verksamhet, bör tillhandahållas dessa. Ungefär enahanda är förhållandet med landstingen och stadsfullmäktige i de städer, som ej tillhöra landsting. H ä r sker också en till synes tämligen planlös utdelning; ej heller komma alla landsting i åtnjutande av publikationerna. Beträffande utdelningen till landstingen torde därför samma förfaringssätt böra tillämpas som nyss föreslagits rörande utdelningen till hushållningssällskapen. Den nämnda utdelningen till hushållningssällskap och landsting (samt vissa stadsfullmäktige) bör således allenast äga rum beträffande vissa publikationer, och äro dessa här nedan angivna vid behandlingen av upplagorna och utdelningen inom de säiskilda verken. Där ej således under de särskilda publikationerna något återfinnes om utdelning till landsting och hushållnings-

283 sällskap, skulle alltså sådan utdelning icke äga rum. Utdelningen till nu förevarande korporationer bör, där den skall äga rum, ske till alla hushållningssällskap och alla landsting. E t t flertal verk utdela sin statistik (eller vissa delar därav) till vissa angivna tidningar, mest dagliga Stockholmstidningar (till ett antal av mellan 10 och 25). Denna utdelning, som synes vara vansklig att ordna på ett lämpligt och opartiskt sätt, torde böra under sin nuvarande form upphöra. Då det emellertid är önskvärt, att all statistik finnes tillgänglig för pressen, varmed notiser och meddelanden ur de olika statistiska publikationerna lättast kunna komma allmänheten till del, torde det vara lämpligt, att t. ex. 10 ex. av alla statistiska publikationer ställas till någon lämplig pressammanslutnings förfogande att genom dess försorg utdelas till vissa tidningar eller hållas tillgängliga för pressen. Det effektivaste sättet att nedbringa upplagorna av de statistiska publika- visa utdeitionerna torde vara att bestämma upplagans storlek först sedan en del vederbörande, n i a g för*' som hittills plägat erhålla statistiskt tryck sig tillsänt, för varje särskild gång tillfrågats, om de önska få publikationen i fråga sig tillställd. Det synes nämligen alldeles otvivelaktigt, att mycket statistiskt tryck nu utdelas till institutioner, sammanslutningar och enskilda, vilka icke hava intresse eller behov därav. Det förstberörda förfaringssättet har vid några tillfällen tillämpats av ett och annat verk och lett till en avsevärd inskränkning av gratisutdelningen. Emellanåt har också förekommit, att vederbörande undanbett sig antingen allt statistiskt tryck eller vissa sådana publikationer. Stundom har brist på utrymme för statistikens förvarande uppgivits som orsak härtill. Den nu antydda utvägen till upplagornas nedbringande är också ett fullföljande av de synpunkter, som legat till grund för beslutet angående den minskade utdelningen av statistiska publikationer till riksdagens ledamöter. Det praktiska utformandet av förevarande tanke skulle exempelvis kunna ske sålunda, att verket, när en publikation vore färdig, men innan upplagans storlek behövde bestämmas, medelst användande av ett brevkort med vidfogad svarsblankett (»tjänste») gjorde förfrågan, om vederbörande önskade bekomma publikationen i fråga eller icke, samt anhölle att å svarsblanketten inom viss tid (t. ex. 1 månad) därom få besked. Efter dessa svars inkommande eller sedan tiden för svarens insändande gått till ända, kunde för varje gång upplagans storlek bestämmas. Beträffande tillämpandet av detta förfaringssätt komma sakkunniga att här nedan vid sin behandling av de olika verken närmare utlåta sig. Av de inhämtade uppgifterna om restupplagor framgår, att dessa fler- Detaijforsiag städes äro så avsevärda, att redan på denna grund en ej obetydlig nedsattJ^kens ning av upplagornas storlek är betingad. Sakkunniga få tillfälle att härom utdelning. lämna vidare upplysning vid den behandling av upplagornas storlek och utdel-

284 ningen inom de olika verken, vartill sakkunniga nu övergå, varvid anmärkes att, där ej annan tid för restupplagan är angiven, densamma avser publikationer, som utkommit 1919 samt den upplaga, som kvarlåg i ämbetsverket under hösten 1920. Statistiska

centralbyrån.

S t a t i s t i s k å r s b o k . Totalupplaga 3,700, restupplaga 192. Utdelningen till pastorsämbeten (c:a 1,410) bör bero av förfrågan, på sätt ovan antytts. Utdelning bör ske till landsting och hushållningssällskap. Å r s b o k för S v e r i g e s k o m m m u n e r . Totalupplaga 4,000, restupplaga (1918) 2 6 3 . Utdelning bör ske till landsfiskaler, landsting och hushållningssällskap. Utdelning till städernas drätselkammare (108) och kommunalnämndernas ordförande (2,405) bör bero på förfrågan hos vederbörande. Folkräkningen. Totalupplaga 2,600, restupplaga (del IV) 177. Utdelning bör ske till landsting och hushållningssällskap. Utdelningen till pastorsämbeten (1,428) bör bero på förfrågan. D ö d l i g h e t s - o c h l i v s l ä n g d s t a b e l l e r . Totalupplaga 1,200. Ingen erinran. B e f o l k n i n g s r ö r e l s e n . Totalupplaga 1,100, restupplaga 153. Ej annan erinran, än att upplagorna torde kunna något nedsättas. F o l k m ä n g d e n i n o m a d m i n i s t r a t i v a o m r å d e n . Totalupplaga 2,350, restupplaga 112. Särskilt förslag ej påkallat. Utdelning bör ske till landsting och hushållningssällskap. Ut- o c h i n v a n d r i n g . Totalupplaga 1,000, restupplaga 145. Ej särskild erinran. Dödsorsaker. Totalupplaga 1,400, restupplaga 156. Utdelning till stadsläkarna (85) och till provinsialläkarna (260) bör bero på förfrågan. F a s t e g e n d o m (efter utdelningen 1910). Totalupplaga 1,000. Utdelning bör ske till alla landsting och hushållningssällskap. J o r d b r u k o c h b o s k a p s s k ö t s e l . Totalupplaga 1,800, restupplaga (årg. 1916) 123. Utdelning bör ske till landsting och hushållningssällskap. Årsväxten. Totalupplaga 1,750, restupplaga 119. Utdelning bör ske till hushållningssällskapen. Utdelningen till folkhögskolor (med lantmannaskolor) (48), bör bero på förfrågan. Mejerihantering. Totalupplaga 1,650, restupplaga 119. Utdelning bör ske till hushållningssällskapen; utdelningen till »mjölkcentralen» (10) och till andelsmejerier (555) bör bero på förfrågan. F i s k e . Totalupplaga 1,350, restupplaga 140. Utdelning bör ske till landsting och hushållningssällskap. Utdelning till fiskeristatistikens uppgiftslämnare (210) bör bero på förfrågan. Allmän sparbanksstatistik. Totalupplaga 1,450, restupplaga 127.

285 Utdelningen till sparbankerna (460) bör bero på förfrågan. I annat sammanhang har föreslagits, att denna statistik icke längre utgives av statistiska centralbyrån. S t i f t e l s e r (efter utdelningen 1910). Totalupplaga 1,050. Utdelning till drätselkamrarna (33),till magistrater och stadsfullmäktige (6) samt till domkapitlen (6) bör bero på förfrågan. Brottsligheten. Domstolarnas verksamhet. Totalupplaga 1,350, restupplaga 3 1 3 . Upplagan tydligt vis redan nu för stor. Utdelning till domhavande (123), rådsturätter och rådstuavdelningar m m. (c:a 115) bör bero på förfrågan. Särtryck av redogörelsen för de exekutiva myndigheternas verksamhet, som förut tilldelats alla stadsfogdar och landsfiskaler (566), bör utgå till dessa först efter förfrågan. R i k s d a g s m a n n a v a l e n o c h k o m m u n a l a v a l e n . Totalupplaga 1,400 resp. 1,200, restupplaga resp. 240 (riksdagsmannavalen 1 9 1 5 — 1 9 1 7 ) , 116 (landstingsmannavalen 1918) och 106 (stadsfullmäktigevalen 1 9 1 5 — 1 9 1 6 ) . Utdelning bör ske till landsting och hushållningssällskap. K o m m u n e r n a s f a t t i g v å r d och f i n a n s e r . Totalupplaga 1,100, restupplaga resp. 118 och 102. Utdelning bör ske till landstingen. Utdelningen till vissa stadsfullmäktige (som tillhöra landsting) (103) bör bero på förfrågan. Ko mmersko lleg ium. Industri. Totalupplaga 1,450, restupplaga (arg. 1918) c:a 4 0 0 . Bergshantering. Totalupplaga 1,250, restupplaga (årg. 1918) c:a 274. Utdelning till »länsstyrelsernas bokförråd» bör upphöra, då utdelning ändock sker till överståthållarämbetet och Kungl. Maj:ts befallningshavande. Utdelningen (av bergshantering) till bergmästarna (150) bör bero på förfrågan. Upplagorna böra i allt fall kunna avsevärt nedsättas. H a n d e l . Totalupplaga 1,850, restupplaga (årg. 1918) c:a 4 8 5 . Upplagan kan avsevärt nedsättas. Sjöfart. Totalupplaga 1,550, restupplaga (årg. 1917) c:a 316. Utdelning till »länsstyrelsernas bokförråd» bör upphöra, då länsstyrelserna tilldelas publikationen. Utdelning till vissa stadsfullmäktige (5), hamnkontor o. d. (29), hamndirektioner o. d. (20), sjömanshusdirektioner (47) bör bero på förfrågan hos vederbörande. I allt fall kan upplagan nedsättas. Angående övriga av kommerskollegium utgivna statistiska publikationer, såsom M å n a d s s t a t i s t i k ö v e r h a n d e l n , K o m m e r s i e l l a m e d d e l a n d e n , med b i l a g o r samt S v e n s k a f a r t y g s s j ö o l y c k o r , hava sakkunniga icke funnit anledning i detta sammanhang yttra sig. Socialstyrelsen. Sociala meddelanden. Totalupplaga 2,875, restupplaga 140. ningen till socialstyrelsens tjänstemän (100), synes alltför omfattande.

UtdelUtdel-

286 ningen till socialstyrelsens ombud (250), stadsfullmäktige (30), stadsläkare och kommunala verk och inrättningar (21), arbetsgivare med över 200 arbetare (300), arbetareföreningar (65), sjukkassor (6), kooperativa föreningar och andra föreningar (49) torde böra bero på förfrågan. Kollektivavtal. Totalupplaga 900, restupplaga 100. Arbetsinställ e l s e r . Totalupplaga 900, restupplaga 110. Utdelningen till socialstyrelsens ombud (49), vissa stadsfullmäktige (4), vissa kommunala inrättningar (3), arbetsgivareföreningar (44), arbetareföreningar (46), kooperativa och andra föreningar (9) torde böra bero på förfrågan. A r b e t a r t i l l g å n g , a r b e t s t i d och a r b e t s l ö n i n o m S v e r i g e s j o r d b r u k . Totalupplaga 1,100, restupplaga 150. Utdelningen till socialstyrelsens ombud (49), vissa stadsfullmäktige och kommunala verk (11), arbetsgivareföreningar (31), arbetareföreningar (25), kooperativa och andra föreningar (18) torde få bero på förfrågan. Byggnadsverksamheten. Totalupplaga 1,500, restupplaga 170. Utdelningen till socialstyrelsens ombud (49), arbetsförmedlingsanstalterna (22), vissa stadsfullmäktige, stadsläkare och kommunala verk (c:a 40), arbetsgivareföreningar (42), arbetareföreningar (60) och andra föreningar (18) torde få bero på förfrågan. O l y c k s f a l l i a r b e t e . Totalupplaga 800, restupplaga 60. Utdelningen till vissa stadsfullmäktige, stadsläkare och kommunala inrättningar (16), arbetsgivareföreningar (20), arbetareföreningar (35), sjukkassor (6) och andra föreningar (10) torde få bero på förfrågan. Kooperativ verksamhet. Totalupplaga 1,900, restupplaga 40. Om denna publikation kommer att fortfarande utgivas, torde utdelning till socialstyrelsens ombud (49), vissa stadsfullmäktige och kommunala verk (8), arbetsgivareföreningar (30), arbetareföreningar (45), kooperativa föreningar (850) och andra föreningar (16) böra bero på förfrågan. Eegistrerade sjukkassor. Totalupplaga 800, restupplaga 17. Utdelningen till vissa stadsfullmäktige, stadsläkare och kommunala verk (15), arbetsgivareföreningar (20), arbetareföreningar (30), och andra föreningar (10) torde böra bero på förfrågan. Berättelsen angående f ö r l i k n i n g s m ä n n e n s v e r k s a m h e t och angående y r k e s i n s p e k t i o n e n s v e r k s a m h e t äro föreslagna till upphörande i förutvarande form. Fångvårdsstyrelsen. F å n g v å r d e n . Totalupplaga 900, restupplaga 47. Utdelning till stadsfullmäktige i städer, som ej deltaga i landsting (6) bör bero på förfrågan. Upplagan bör i varje fall kunna minskas.

287 Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. H ä l s o - och s j u k v å r d vid a r m é n . Totalupplaga 1,000, restupplaga 6. Utdelningen till stadsfullmäktige i vissa städer (6) och till regementschefer bör bero på förfrågan. Privatutdelningen synes väl stor. Marinöverläkaren. H ä l s o - och s j u k v å r d vid m a r i n e n . Totalupplaga 600, restupplaga 4 5 . Utdelningen till vissa chefer inom marinen och armén bör bero på förfrågan. Med avseende å sistnämnda 2 berättelser erinras om, att sakkunniga i annat sammanhang föreslagit deras sammanförande till en. Medicinalstyrelsen. A l l m ä n h ä l s o - och s j u k v å r d . Totalupplaga 2,000, restupplaga 3 9 5 . Utdelning till apoteken (387) upphör. Utdelningen till vissa läkare (utom l:e prov.-läkare) (c:a 475), till sjukhus m. m. (c:a 245), till alkoholistanstalter (6), till vissa stadsfullmäktige (5), och till veterinärer (470) bör bero på förfrågan. Upplagan kan väsentligt nedsättas. Sinnessjukvården. Totalupplaga 2,000, restupplaga 460. Utdelningen till alla ledamöter av hospitalsdirektioner (217) ersattes med utdelning av 2 ex. till varje hospital (== 34). Utdelningen till provinsialläkare (utom l:ste provinsialläkare) (c:a 423) och till sjukhus (29) bör bero på förfrågan. Upplagan kan betydligt nedsättas. Civila veterinärväsendet. Totalupplaga 850, restupplaga 240. Utdelningen till veterinärerna (470) bör bero på förfrågan. Upplagan kan väsentligt nedsättas. Det erinras om, att sakkunniga i annat sammanhang föreslagit sammanslagning av dessa berättelser, samt överförande av dödsorsaksstatistiken till statistiska centralbyrån. Riks för säkring sansta It en. R i k s f ö r s ä k r i n g s a n s t a l t e n . Totalupplaga 1,500, restupplaga (årg. 1917) 427, (årg. 1918) 237. Utdelningen till enskilda personer inom och utom landet synes anmärkningsvärt stor. Upplagan bör kunna nedbringas ej obetydligt. Pensionsstyrelsen. Allmänna pensionsförsäkringen. Totalupplaga 1,100, restupplaga (årg. 1917) 525, (årg. 1918) 2 6 5 . Utdelning bör ske till landsting och stadsfullmäktige i städer, som ej deltaga i landsting. Utdelningen till enskilda personer inom landet synes obehövligt stor. Samma är förhållandet med utdelningen till institutioner och enskilda personer i utlandet. Upplagan bör kunna nedbringas. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. A l l m ä n n a väg- o c h v a t t e n b y g g n a d e r . Totalupplaga 1,100, restupplaga 375. Utdelning bör ske till landsting och stadsfullmäktige i städer, som

288 ej deltaga i landsting. Utdelningen till väg- och vattenbyggnadskårens officerare (220) bör bero på förfrågan. Minskning av upplagan påkallad. Det erinras om, att sakkunniga i annat sammanhang föreslagit sammanslagning av förevarande statistik med kommunikationsdepartementets vägstatistik samt dess överflyttning till statistiska centralbyrån. Postsparbanken. Postsparbanken. Totalupplaga numera 1,050, restupplaga 165. Sakkunniga hava i annat sammanhang föreslagit, att berättelsen såsom självständig skulle upphöra. I varje fall bör upplagan kunna väsentligt nedbringas. Bank- och fondinspektionen. U p p g i f t e r om b a n k e r n a och U p p g i f t e r om h y p o t e k s b a n k e n och hypoteksföreningarna. Totalupplaga 2,400, restupplaga 2 5 — 3 0 . Det väsentliga av upplagan medföljer Post- och Inrikes Tidningar. Kontrollstyr elsen. Brännvinsförsäljningen. Totalupplaga 1,300, restupplaga 183. Utdelning bör äga rum till landsting och städer, som ej deltaga i landsting samt till hushållningssällskapen. Utdelningen till brännvinsförsäljningsbolagen (129) bör bero på förfrågan. Accispliktiga näringar. Totalupplaga 1,100, restupplaga 200. Utdelningen till överkontrollörer och förste kontrollörer (44) bör bero på förfrågan. Upplagan torde kunna minskas. Skolöverstyrelsen (Ecklesiastikdepartementet*). F o l k s k o l o r n a o c h de h ö g r e f o l k s k o l o r n a . Totalupplaga (årg. 1 9 1 8 — 1919) 850, restupplaga 150. Utdelning bör äga rum till domkapitlen samt till statens allmänna läroverk och seminarier. S t a t e n s a l l m ä n n a l ä r o v e r k . Totalupplaga (årg. 1 9 1 8 — 1 9 1 9 ) 850, restupplaga 150. Utdelning bör äga rum till domkapitlen samt till statens allmänna läroverk. D e k o m m u n a l a m e l l a n s k o l o r n a och P r i v a t l ä r o v e r k e n . Totalupplaga (årg. 1 9 1 8 — 1 9 1 9 ) 800, restupplaga 100. Utdelning bör äga rum till folkskoleseminarier och allmänna läroverk samt domkapitel. Utdelning till privatläroverk bör bero på förfrågan. Lärarutbildningen. Totalupplaga (årg. 1 9 1 8 — 1 9 1 9 ) 800, restupplaga 100. Övervägas bör, huruvida tilläventyrs tillfälle kan beredas skoldistrikt och skolstyrelser att efter anmälan erhålla en eller flera av förevarande publikationer. *) Förevarande statistik är under omorganisation i skolöverstyrelsen, vadan publikationerna ej ännu äro slutligt bestämda.

289 Domänsiyrelsen. Kungl. domänstyrelsens förvaltning. Totalupplaga 1,400, restupplaga (årg. 1917) 41G och (årg. 1918) 3 4 5 . Utdelning bör ske till landsting och städer, som ej deltaga i landsting, ävensom till hushållningssällskap. Nuvarande utdelningslistan för verket upptager 738 ex., viss extra utdelning torde således äga rum. Upplagan bör kunna avsevärt nedsättas. LantbruJcsstyrelsen. K u n g l . l a n t b r u k s s t y r e l s e n s u n d e r d å n i g a b e r ä t t e l s e . Totalupplaga .1,000. Styrelsens berättelse ingår f. n. ej i Sveriges officiella statistik. Då sakkunniga i annat sammanhang föreslå, att det som är av mera allmänt statistiskt innehåll av vad hittills meddelats i lantbruksstyrelsens berättelse, skall överflyttas till jordbruksstatistiken i statistiska centralbyrån, varigenom lantbruksstyrelsens berättelse skulle få karaktären av allenast ämbetsredogörelse, erfordras bär intet särskilt yttrande rörande distributionen. Lantmäteristyrelsen. Lantmäteri. Totalupplaga 950, restupplaga (årg. 1917) 150 och (årg. 1918) 176. Utdelning bör ske till hushållningssällskap. Utdelningen till diverse organ och tjänstemän inom lantmäterikåren — utom överlantmätarna (lantmäterikontoren) — (c:a 400 ex.) bör bero på förfrågan. Lotssiyr elsen. L o t s ver ket. Totalupplaga 1,000, restupplaga (årg. 1917) 153 och (arg. 1918) 4 9 1 . Upplagan bör kunna betydligt nedsättas. Om, såsom sakkunniga i annat sammanhang föreslå, lotsverkets statistik sammanföres med kommerskollegii statistik över sjöfarten, blir upplagan givetvis beroende av storleken av sistnämnda statistik. FörsäJcringsinspeldionen. E n s k i l d a f ö r s ä k r i n g s a n s t a l t e r . Totalupplaga del I 1,200, del I I 9 7 5 , del I I I 975. Eestupplaga (årg. 1917) del I 4 0 1 , del I I 160, del I I I 200;' (årg. 1918) del I 242, del I I 244, del I I I : uppgift saknas. Upplagan bör kunna avsevärt nedbringas. Beträffande övriga publikationer från försäkringsinspektionen hava sakkunniga icke funnit anledning att i detta sammanhang särskilt uttala sig. Järnvägsstyrelsen. Statens järnvägar. Totalupplaga 1,800, restupplaga 390. Utdelning bör ske till landsting och stadsfullmäktige i städer, som ej deltaga i landsting^ Närmare upplysning om utdelningen till »styrelsen och distrikten» (900) saknas, men förefaller det sannolikt, att en avsevärd del av denna utdelning kan göras beroende på förfrågan. Upplagan bör i varje full kunna avsevärt nedsättas. 1C3'J !>0

Q7

290 A l l m ä n j ä r n v ä g s s t a t i s t i k . Totalupplaga 1,900, restupplaga 4 6 3 . Utdelning bör äga rum till landsting och stadsfullmäktige i städer, som ej deltaga i landsting. Med avseende å utdelningen till »styrelsen ocli distrikten» (310) hänvisas till vad nyss yttrats under årsberättelsen. Upplagan bör kunna avsevärt nedbringas. Järnvägsstatistiska meddelanden. Totalupplaga 1,100, restupplaga 150. Angående utdelning till »styrelsen ocli distrikten» (335) hänvisas till vad yttrats under övriga publikationer av järnvägsstyrelsen. Upplagan bör kunna nedbringas. M å n a d s s t a t i s t i k för t j ä n s t e b r u k m. fl. s ä r s k i l d a p u b l i k a t i o n e r för t j ä n s t e n . Totalupplaga 4 7 5 — 8 0 0 , restupplaga 50. Ingen särskild erinran. Generalpoststyrelsen. Postverket. Totalupplaga 1,000, restupplaga (årg. 1917) 250 och (årg. 1918) 1 7 1 . Närmare upplysning om berättelsens utgående till distrikts- och lokalförvaltningar (32G) ej lämnad. En del av denna utdelning torde kunna bero på förfrågan. Utdelning bör ske till landsting och stadsfullmäktige i städer, som ej deltaga i landsting. Telegrafstyrelsen. T e l e f o n och t e l e g r a f . Totalupplaga 1,200, restupplaga (årg. 1918) o90. Utdelning bör ske till landsting och stadsfullmäktige, som ej deltaga i landsting. Vattenfallsstyrelsen. S t a t e n s v a t t e n f a l l s v e r k . Totalupplaga 1,200, restupplaga c:a 180. Berättelsen ingår med årgången 1920 i Sveriges officiella statistik. I och med dess överflyttande dit torde utdelningen av densamma böra ske enligt de allmänna grunder, som förut framhållits. Utdelning torde, böra äga rum till landsting och stadsfullmäktige i städer, som ej deltaga i landsting. En totalupplaga av 9 0 0 — 1 , 0 0 0 ex. synes vara fullt tillräcklig. Yad här ovan uttalats beträffande utdelningen av statistiska publikationer angiver den • huvudsakliga omfattning och riktning, som sakkunniga anse böra givas åt gratisutdelningen. Det torde böra ankomma på den blivande statistiska nämnden att närmare granska och besluta om denna utdelning. Minskning av Yid bestämmande av de olika upplagorna bör givetvis också hänsyn tagas restupplagor. t m k e hovet a v restupplagor. Genom kungl. brevet den 29 september 1911 är härutinnan föreskrivet, att restupplagan får beräknas till högst 200 exemplar, dock sa, att där avgången efter gratisutdelningen är ringa, endast 50 ex. be-

291 raknäs. Det synes sakkunniga, som om de sålunda medgivna restupplagorna äro högre än vad som är nödigt; och torde nämnda siffror kunna nedsättas till 100, resp. 25, exemplar. I vissa fall kunna emellertid undantag härutinnan växa påkallade, varom statistiska nämnden torde få meddela beslut. ^ Till sist vilja sakkunniga uttala den mening, att den alltmer vanliga ut- KaHonnerade delningen av kartonnerade exemplar bör kunna något inskränkas, så att karton- dler hä/'tade eremplar lierade exemplar huvudsakligen reserveras för myndigheter, institutioner och tjänstemän, till vilka publikationerna regelbundet utdelas. Annan utdelning samt utdelning till enskilda personer inom landet, jämte all utdelning till utlandet, torde böra ske i häftade exemplar.

292 VI. Försäljningen av statistiskt tryck. Nuvarande sftttngS'

Förutom den gratisutdelning av statistiskt tryck till myndigheter, instituo d l ensldkla > s o m > P å s ä t t u n d e r föregående avdelning närmare berörts, äger rum, försäljas också statistiska publikationer till allmänheten. Försäljningen sker i vissa fall direkt från vederbörande verk, men i regel genom Nordiska bokhandeln, som enligt överenskommelse med flertalet verk erhåller 40 % i provision å försäljningen. Den för försäljning avsedda upplagan förvaras emellertid hos vederbörande verk — eller i vissa fall hos boktryckaren — varifrån bokhandeln efter behov rekvirerar beställda publikationer. Statistiska centralbyrån översänder till Nordiska bokhandeln 5 exemplar av varje nyutkommen publikation. FörsäljningsGenom kungl. brev den 29 sept. 1911 angående det statistiska tryckets inprisem. k. i>r. c | e l n i n g m m förordnades, att försäljningspriset för publikationer tillhörande 9 19U " Sveriges officiella statistisk, vilka skola för köpare tillhandahållas genom bokhandeln, skall av vederbörande verk bestämmas och utgöra högst 5 öre per tryckark med eventuella tillägg för kartonnerade exemplar, för diagram och dylikt. I detta försäljningspris har sedermera Kungl. Maj:t, på hemställan av statistiska tabellkommissionen, genom kungl. brev den 25 januari 1918 anbefallt höjning av grundpriset till 10 öre per tryckark. Jämväl detta senare pris motsvarar ingalunda de under senare tider utgående kostnaderna för statistikens tryckning m. m. Tilläggspriset för bundna (kartonnerade) exemplar, som är varierande inom. olika verk, svarar ej heller mot de med bindningen förenade ökade kostnaderna. I några verk har, särskilt för vissa specialutredningar, åsatts ett av verket skäligt befunnet pris, som är högre än det i nyssnämnda kungl. brev föreskrivna. omfattningen Försäljningen av de statistiska publikationerna till enskilda är emellertid av försälj- h e l t obetydlig, och det är allenast ett litet fåtal av dessa publikationer, som ning6n " i nämnvärd omfattning röner åtgång bland allmänheten. Bland statistiska centralbyråns många publikationer är det egentligen blott Statistisk årsbok och Årsbok för Sveriges kommuner, som i något avsevärdare antal försäljas till allmänheten. Statistiska centralbyråns inkomster av försålt tryck voro för 1917 kr. 2,04-2: 57 (brutto kr. 2,736: 75) och år 1918 kr. 1,404: 05 (bruttokr. 1,872: 10). I denna summa ingår Statistisk årsbok med 601 ex. år 1917 och 605 ex. år 1918 samt Årsbok för Sveriges - kommuner med 181 ex. år 1917. Försäljningen har skett genom till bokhandeln i kommission utlämnade exemplar, fÖrS

tioner

293 varvid till kommissionären utgått kommissionsarvode med 25 %. Försäljningspriset har varit för Statistisk årsbok kr. 2 för häftat och kr. 2: 75 förbundet exemplar och för Årsbok för Sveriges kommuner resp. kr. 2 och 2: 50. Av kommerskollegii publikationer är Kommersiella meddelanden den mest efterfrågade. Av dess försäljning inflöt under åren 1918 och 1919 följande belopp: år 1918 kr. 5,197, år 1919 kr. 6,593. Av övriga publikationers försäljning kommo år 1918 2,268 kronor och år 1919 2,335 kronor verket till godo. Av socialstyrelsens publikationer är det egentligen allenast Sociala meddelanden, som i nämnvärd omfattning säljes till allmänheten. Försäljningen äger rum genom tryckeriet till bokhandeln. Under åren 1919 och 1920 hava tillsammans 91.8 årgångar försålts, varför sammanlagda beloppet utgjort kr. 2,917, av vilket belopp, efter avdrag av provision, c:a 2,000 kr. kommit verket till godo. Priset per årgång är numera 5 kr., men torde därav en del gå direkt till tryckeriet för distributionen. För försäljning till allmänheten avses en årlig upplaga av Sociala meddelanden om 625 ex., och av övriga socialstyrelsens publikationer om 2 0 — 5 0 ex. Försäljningen av dessa, senare publikationer är emellertid ej av nämnvärd betydelse. Av övriga verks publikationer säljes i allmänhet blott några få exemplar om året. ^ Särskilt av de affärsdrivande verkens berättelser är försäljningen nära nog ingen. Av vad sålunda omförmälts framgår, att försäljningen av de officiella statistiska publikationerna har en mycket liten ekonomisk betydelse för statsverket. Då det emellertid gäller att nedbringa statens utgifter för statistiken och detta i^ någon mån också kan ske genom att försäljningen till allmänheten av statistiskt tryck blir något mera inbringande för staten än för närvarande, har uppmärksamheten också inriktats på nämnda försäljning. Med avseende på distributionen av det statistiska trycket och upplysningar Distributioom befintligt sådant tryck må uppmärksammas, att i enlighet med statistiska n e n a v de tabellkommissionens bestämmelse den 2 december 1911 på omslaget av häf- fuMkitfonerna tade exemplar av statistiska centralbyråns publikationer meddelas en översikt av samtliga utkomna häften i serierna Sveriges officiella statistik och Statistiska meddelanden, varjämte vissa andra ämbetsverk på omslaget till sina publikationer meddela en förteckning över verkets egna publikationer. Någon fullständig förteckning över statstrycket eller ens av det statistiska trycket utom Sveriges officiella statistik finnes däremot icke utgiven, något som visat sig vara till men för såväl förvaltningen och de offentliga biblioteken som för bokhandeln och allmänheten. Visserligen förtecknas allt tryck som nått bokhandeln, i den månadsvis utgivna Svensk bokförteckning samt i Årskatalog för svenska bokhandeln, men då en hel del officiella publikationer aldrig komma

294 på en bokhandelsdisk, äro dessa bokhandelsförteckningar vad det officiella trycket beträffar långt ifrån fullständiga. Nordiska bokhandeln, som liar hand om distributionen av det officiella trycket lärer allenast utsända Statistisk årsbok till de större bokhandlarna i Stockholm och landsorten, men däremot icke övriga publikationer av Sveriges officiella statistik; dessa betinga också i allmänhet ett så lagt pris, att provisionen därpå knappast täcker distributionskostnaderna. Med erfarenhet härav har också Statens tryckerisakkunnige vid prissättningen av Statens offentliga utredningar beräknat 25 öre' per ark eller omkring .l 1 /» öre per sida, varjämte han till Nordiska bokhandeln av varje publikation överlämnar en upplaga av 50 exemplar för distribution bland bokhandlarna i Stockholm och landsorten. I England och Förenta staterna, där hithörande förhållanden torde vara bäst ordnade, är försäljningen av statstrycket centraliserat, I England har en särskild statstryckscentral, Stationary office, hand om såväl tryckning som distribution och försäljning av allt statstryck. Detta kan erhållas, utom direkt från byrån eller genom bokhandeln, även från byråns landsortsfilialer och genom dess Trade commissioners i utlandet, såsom vilka de engelska konsulaten fungera. Byrån trycker och tillhandahåller gratis dels en månadsförteckning över nyutkommen litteratur, Monthly circular, dels en kvartalsförteckning, Quarterly list, vilka ha karaktären av förlagskatalpger, uppställda efter ämne och stundom innehållande kortare referat av viktigare nyutkomna publikationer. I Förenta staterna utföres allt tryck för unionens rakning a ett statstryckeri, Government printing office, och försäljningen haudhaves av en särskild distributionscentral, Office of superintendent of documents, med sate i Washington. Denna utger dels en månadsförteckning över nyutkommen litteratur, Monthly catalogue of U. S. public documents, med ett register vid årets slut, vilken kostar i prenumeration 50 cents per år (75 cents till utlandet), dels ett stort antal specialkataloger däribland en mängd prislistor i olika ämnen, vilka erhållas gratis. Betalningen underlättas genom att köparon i stället för att sända en postanvisning kan använda si o- av märken gällande 5 cents, vilka han kan fästa på beställningssedeln och vilka säljas till ett pris av 1 dollar för 20 stycken. Eftersom publikationernas pris står utsatt i katalogerna (vilka f. ö. även upptaga publikationer, som ej äro till salu) och postbefordran inom landet sker portofritt (till utlandet utgör portotillagget /2 av publikationens pris) erbjuder detta system inga svårigheter. Försäljningspriset beberäknas så att det täcker pappers- och tryckningskostnaderna. För att avhjälpa den brist på överskådlighet. och tillgänglighet, som beträffande det svenska statstrycket har varit högst kännbar, har efter utredninggenom kungl. kungörelsen den 3 februari 1922 inrättats en publikationsserie, '»Statens offentliga utredningar», i vilken skall sammanföras: »betänkanden, förslag, utlåtanden, undersökningar och berättelser, avgivna av kommittéer och särskilt förordnade sakkunniga, ämbetsutlåtanden, som ej utgöra förvaltningsberättelser eller ingå i Sveriges officiella statistik, genom statens försorg till trycket befordrade andra utlåtanden ävensom övriga publikationer, beträffande vilka Kungl. Maj:t sådant förordnar» (Sv. F . 1 9 2 2 : 9 8 ) .

295 Beträffande ämbetsberättelsernas publicering ha sakkunniga i annat sammanhang föreslagit, att dessa i kort sammandrag skulle publiceras departementsvis eller genom departementens försorg, ävensom att dessa serier av koncentrerade ämbetsberättelser borde ingå i samlingsverket Statens offentliga utredningar. Varder detta förslag bifallet, lärer således härav följa förändrade föreskrifter om vilka publikationer, som skola ingå i Statens offentliga utredningar samt eventuellt även förändring av samlingsverkets titel till exempelvis Sveriges officiella publikationer. Vad angår försäljningen av ämbetsverkens statistiska och övriga tryck kan denna tänkas ordnad antingen centralt eller genom verken själva. Sakkunniga för ordnandet av statens tryck föreslogo i sitt den 28 februari 1919 avgivna betänkande beträffande departementens förråd av trycksaker, att dessa skulle sammanföras på ett ställe, samt ställas under en och samma ledning och förvaltning, nämligen den av dem föreslagna tryckeriexpeditionen, som skulle handhava såväl distribuering som förvaring av statstrycket, »då sådant tryck utan tvivel härigenom bleve såväl för den allmänhet, som önskar genom köp förvärva detsamma, som för de ämbetsverk, vilka därav äro i behov, lättare tillgängligt än under nuvarande förhållanden, då kommittébetänkanden m. m. förvaras på skilda håll i departementens vindslokaler och dylikt». Det som här yttras om departementens förråd av trycksaker, nämligen att den nuvarande förvaringen »i allmänhet torde kunna anses mindre tillfredsställande och icke erbjuder önskvärd överskådlighet, varjämte de förefintliga lokalerna äro alltför små» gäller nog även förvaringen av största delen av det statistiska trycket. Sä t. ex. får stundom hela upplagan av en publikation i åratal kvarligga på tryckeriet, enär utrymme saknas hos vederbörande verk. I allmänhet förvaras emellertid restupplagorna i vinds- och källarlokaler, mångenstädes, där hyllor saknas, ouppackade i lådor. Ett sätt att råda bot på befintliga brister härutinnan vore att låta en hos tiyckerisakkunniga anställd person handhava såväl förvaring som distribution av allt statstrycket. Detta kräver emellertid lokaler av lämplig storlek och beskaffenhet, och sådana lära under rådande lokalbrist knappast finnas att disponera. Tillsvidare synes således Nordiska bokhandeln fortfarande böra anförtros försäljningen" av det officiella trycket. Samtliga publikationsutgivande verk torde böra åläggas att sända åtminstone ett exemplar av varje publikation till Nordiska bokhandeln, som samtidigt skulle äga skyldighet att förteckna publikationerna i Svensk bokförteckning och Årskatalog för svenska bokhandeln. 1 detta sammanhang kan framhållas nyttan. av att på varje publikations omslag lämnas upplysningar om dels dess pris, dels var den kan erhållas av köpare. Omslagens baksidor borde f. ö. i större utsträckning än vad hittills skett användas till annonsering av statstryck i form av förteckningar över litteratur i närstående ämnen, såsom sker exempelvis i Tyskland och England. Vad slutligen priset å de statistiska publikationerna angår måste det nu- Förhöjning av varande grundpriset av 10 öre per tryckark tillskynda staten avsevärd förlust, P X\Uiska 6 i synnerhet som staten av försäljningspriset endast får G öre per ark, medan publikatio-

296 4 öre går till bokhandeln såsom provision. Med hänsyn härtill bör det upptagas till prövning, om icke en höjning av priset borde komma till stånd. Som ovan nämnts sker tryckerisakkunniges prisberäkning efter 25 öre per ark, och sakkunniga anse för sin del, att detta pris också bör såsom regel åsättas de statistiska publikationerna. Efter provisionens avdragande blir det 15 öre per ark för statens del. Emellertid synas förhållandena påkalla, att särskilda bestämmelser komma till stånd beträffande ett par publikationer. Statistisk årsbok är av den stora betydelse för hela den svenska allmänheten, att dess tillhandahållande till ett lågt pris är önskvärt. Under antagande att årsboken hålles vid ungefär samma omfattning som nu, synes densamma böra tillhandahållas för 3 kronor för häftat och 4 kronor för kartonnerat exemplar — nuvarande försäljningspris är 2 kronor för häftat och 2 kronor 75 öre för kartonnerat exemplar. Kommersiella meddelanden, jämte dess digra bilagor, omfattade för år 1920 c:a 1,900 sidor, och tryckningskostnaden belöpte sig till över 100,000 kronor. Med en upplaga av 3,000 exemplar betingar varje exemplar enbart i tryckningskostnader c:a 33 kronor. Det denna publikation åsatta priset av allenast 15 kronor per årgång synes således vara alldeles för lågt. Även med beaktande av minskade tryckningskostnader kan ett pris av 25 kronor pelargång icke vara för högt tilltaget. Jämväl Sociala meddelanden, som innehåller 1,000—1,200 sidor, men vars tryckningskostnad är betydligt lägre än den för Kommersiella meddelanden, synes betinga ett alltför lågt årligt pris (5 kronor). Även med beaktande av vikten av, att Sociala meddelanden varda spridda i stor utsträckning, synes ett pris av 10 kronor per årgång, vara det lägsta, som bör ifrågakomma; och anse sakkunniga således, att sistberörda pris för nu förevarande publikation måtte för framtiden tillsvidare bestämmas. I följd av vad sålunda anförts föreslå sakkunniga att distributionen av de statistiska publikationerna fortfarande måtte tillsvidare ske genom bokhandeln och ordnas på sätt ovan förordats 'samt att grundpriset för de statistiska publikationerna måtte, inklusive bokhandelsprovision, sättas till 25 öre per tryckark med påkallade tillägg för kartonneracle exemplar, diagram o. dyl., clock att dels priset för Statistisk årsbok bestämmes att tillsvidare utgå med 3 kronor för häftat och 4 kronor för bundet exemplar, dels och priset per årgång sättes till 25 kronor för Kommersiella meddelanden och 10 kronor för Sociala meddelanden.

297 VII. Åtgärder i anledning av de statistiska publikationernas försening. Sakkunniga hava tidigare i olika sammanhang berört den försening i ut- Betydelsen av givandet av de periodiska statistiska publikationerna, som flerstädes äger rum. ®lt s n a b b t Jr

.

L

.

°

utgivande av

uppenbart förringas härigenom ofta värdet av publikationen och fördröjas de statistiken, åtgärder och reformer på olika samhällsområden, vartill statistiken, åtminstone i vissa fall, kan föranleda eller giva anvisning. Där statistiken ej är av övervägande historisk betydelse, är det således ett verkligt samhällsintresse, att densamma blir fullt aktuell och i bearbetat skick tillgänglig inom kortast möjliga tid. Sakkunniga våga tro, att åtskilliga av de förslag, som förut framlagts, skola möjliggöra ett snabbare utgivande än hittills av ett flertal statistiska publikationer. Utsikterna härtill* vore säkerligen, större, därest man ej, såsom . fallet är inom vissa verk, hade att avarbeta redan förefintliga balanser eller, med andra ord, om man ej hade efterliggande årgångar att samtidigt syssla med. som förflutit redogörelseperiodcns dess utkomDenav tid, trycket, var för från nedanstående under årenslut1 9till 14— 1 9 2 0berättelsen utgivna fortlöpande statistiska b er iiittelser i månader: *) Utgirningsår: 1914 1915 1910 1917 1918 1919 1920 Statistiska central!»yran. Fattigvården 16 18 18 20 18 Kommunernas finanser 25 27 27 27 37

Bergshantering

13 Handel

— \20|

(14 \12 20

6 48 8 54

Siöfart 16 Svenska fartygs sjöolyckor 12

-

13'

13 Kollektivavtal

Soe ialstyrelsen. 12 12 11 —

ill

18 40

25 36

5 39 10 51

adm. områden 5 BefolkningsrSrelsen .. 31 Ut- o. invandring 6 Dödsorsaker. — Jordbruk o. boskapsskötsel . .... — Årsväxten 3

5 31 7 41

5 36 7 43

7 48

—

36 Mcjerihantcring — Fiske — Allmän sparbanksstatistik . 14 Domstolarnas och de oxekut. mynd:s verk-

— —

|25 \24 3 22

4 127»

5 37 8

— /891 \23J

Arbetsinställelser 11 Arhetartillgang, arbetstid o. arbetslön inom jordbruket . ... 10 Kooperativ verksamhet 43

57 70 Konmierskollegium. 15 17 18 21

Industri

Utgivningsår: 1914 1915 1910 1917 1918 1919 1920

23 Olycksfall i arbete ... — Itegistrerade sjukkassor — Statens förlikningsmans verksambet .. 8 Yrkesinspektionens verksamhet —

10 125(

—

— — —

—

—

—

47 —. in — {52

—

—

—

—

8 ;i4i

—

fie \47

*) Då tvenne årgångar av on berättelse utkommit under samma kalenderår placeras siffran för den senast utkomna under siffran för den tidigast utkomna och båda förenas med en klämmer. 103 9 2 0

3b

298 Utgivningsår: 1914 1915 1010 1017 1018 1010 1020 Fångvårdsstyrelsen. Fångvården 1 )

14 Arméförvaltningens 11 ii]so o. sjukvård vid armén ..' 9 7

18 IG

Lärarutbildningen

sjukvårdsstyrelse. 8

9 Marinöverläkaren. Hälso- o. sjukvård vid marinen 1 ).. 2 2 2 2 Medicinalstyrelsen. Allmän hälso- o. sjuk1 vård ) '..... 22 21 18 — Sinnessjokvårdon i ri1 ket ) :..... 19 18 16 18 Det civila veterinärväsendet 1 ) Riksförsäkringsnnstalten. Riksförsäkringsanstal2 11 12 12 — ) ten ! Barnmorskornas pensionsanstalt 3 ) 12 11 12 — Pensionsstyrelsen. Allmänna pensionsförsäkringen 8 ) 12 14

125 4 \23 Lantmäteri )

_

23 «« ||JJ

15 V ä g - o. v a t t e n b y g g n a d s s t y r e l s e n . Allmänna väg- o. vattenbyggnader 1 )*) 7 9 9 10 10

Kontrollstyrelsen. Accispliktiga näringar 6 6 G 6 "Rusdrycksförsäljnin. gen — -— — -» 23

23 {£»} 14

Statens allmänna lare verk . .

—

133 27} 17

De kommunala mellanskolorna o. privatläroverken J

2 3

~

)

t

„

»

• * )

»

»

,

*)

»

,

.

6)

.

,,

„

">)

»

„

„

*) Se not sid.

33;J.

" \18 119| 111 112/ \ 6

—

—

—

25 Lantmäteristyrclsen. 9 9 9 9

9 Lotsstyrelsen. — 8 7

—

(15 \ 7

—

(40 \36

o

(171

7 30

Statens järnvägsbyggnader ..... —

(29 \23

9 Järnvägsstyrelsen. Statens j ä r n v ä g a r 3 ) . . . 11 11 12 — Allmän järnvägsstati- • stik ..' 27 25 25 30 Statistisk ekonomisk översikt — Banavdelningons berättelse 9 Tralikavdclningens berättelse — Maskinavdelningens ete. berättelse —

—

Försäkringsinspektionen. Enskild;» försäkringsanstalter l 7 ) ... ... 21 20 20 19 Enskilda försäkrings£) ~. anstalter 11 "<) . . . . . . — 25 i ^ \ 23 Enskilda försäkrings*• ' 7 anstalter I I I ) . . . . . . — 30 32 32

12 Postverket*)

fl9\ \18|

Telefon o. telegraf*)...

i»

—

—-

—

{i

—

18 (18

—

—

lio;

l9

11 Telegrafstyrelsen.

19 \5

9 Vattenfallsstyrelsen. vattenfalls7 7 8 8

Statens verk 6 )

) Berättelsen skall enligt instruktionen avgivas inom 12 månader.

)

—

Generalpost3tyrelsen.

\18J 13

—

för-

Lotsverkot 6 )

Ecklesiastikdepartementet. Folkskolorna

—

Domänstyrelsen. Domän styrelsen s valtning 1 )

Lantbruksstyrelsens berättelse

28 S t y r e l s e n för p o s t s p a r b a n k e n . Postsparbanken*) 10 9 9 10 9

—

Lantbruksstyrelsen.

15 Utgivningsår: 1014 1015 1010 1017 191S 1010 1020 Statens normalskola för ilickor o. privat(14 läroverken — — —

>» .

»

.

9 8 6 18

»

.

» »

. .

fl5 111

Det framgår av denna översikt, att de under aren 1914—19 omna fortlöpande statistiska berättelserna i-flera fall varit avsevärt försenade, och att denna försening under ifrågavarande tid i allmänhet visat tydlig tendens till ökning. Hur stor förseningen varit i varje enskilt fall, torde vara svart att säga, då den tid, som får anses vara normal, är olika för olika publikationer och för övrigt avhängig av organisationsförhållandena beträffande det statistiska materialets åstadkommande och vidare bearbetning, varpå sakkunniga till följd av arten av sitt uppdrag icke haft anledning närmare ingå. Emellertid gives det för flera publikationers vidkommande möjlighet att ungefärligen beräkna den arbetsbalans som föreligger. D*els förefinnes nämligen i ilera fall bestämmelser i vederbörande instruktion angåande den tid inom vilken berättelse skall vara avgiven, dels ha i några fall ämbetsverken själva angivit den tid, som kan anses normal. Då ovanberörda instruktionsföreskrifter omnämnas i tabellens noter låter sig Lätt konstatera, att flertalet berättelser, om vilka sådan föreskrift finnes, varit mer eller mindre försenade. Beträffande statistiska centralbyråns arbetsbalans kan upplysning vinnas genom en av centralbyråns chef till finansministern på begäran den 18 november 1921 avgiven promemoria. Av promemorian, som är till sitt huvudinnehåll återgiven i detta års statsverksproposition, beräknas arbetsbalansen vid slutet av november 1921 utgöra för nedannämnda statistiska berättelser: Befolkningsrörelsen 30 månader, Dödsorsaker inemot 36 månader, Domstolarnas och exekutiva myndigheternas verksamhet 30 månader, Brottsligheten 30 månader och Kommunernas finanser 16 månader. För balansens bortarbetande hava särskilda anslag anvisats på tillsammans 19,000 kronor för aren 1920 och 1921, men de hava till följd av talrika och delvis långvariga sjukdomsfall och en alltjämt ökad arbetsbörda icke varit tillräckliga. Även kommerskollegii publikationer visa, utom vad angår Bergshantering, en betydande försening. Kollegium anger i skrivelse till sakkunniga den 10 maj 1920 orsakerna härtill vara att finna dels i svårigheterna att i behörig tid få in primärmaterialet, vilket i vissa fall icke kunnat utbekommas förrän åtal anställts mot uppgiftspliktig samt utslag fallit, dels i bristen på arbetskrafter, dels slutligen, vad handelsstatistiken beträffar, i det omständliga arbetet mod åsättandet av enhetspris å icke värdedeklarerade importvaror, samt den olika grupperingen i å ena sidan handelsstatistiken och å andra sidan tulltaxan och den statistiska varuförteckningen, vilket vållar kollegium ökat arbete och tidsutdräkt. Erinras må emellertid, att de viktigaste resultaten av kommerskollegii statistik så tidigt ske kan preliminärt offentliggöras i Kommersiella meddelanden och dess bilagor.

300 Socialstyrelsens publikationer uppvisa också försening, särskilt under den sista i tabellen upptagna tiden. Mest påfallande är förseningen beträffande Kooperativ verksamhet, Registrerade sjukkassor och Olycksfall i arbete. Orsaken är bristande arbetskrafter och i vissa fall svårigheter att få in nödigt primärmaterial. Sedan den under kristiden i stor utsträckning för andra uppgifter i anspråk tagna personalen återvänt till det ordinarie statistiska arbetet, ansåg sig socialstyrelsen, enligt vad som framhålles i en den 18 februari 1921 till sakkunniga överlämnad P . M. angående behovet av personal för det socialstatistiska arbetet, redan under år 1921 kunna bortarbeta balansen. Även socialstyrelsen offentliggör preliminära resultat i sin tidskrift, Sociala meddelanden. Yad övriga ämbetsverk vidkommer, må endast nämnas, att från vederbörande ämbetsverk upplysts, att normal utgivningstid "för Rusdrycksförsäljningen, Allmän järnvägsstatistik samt Enskilda försäkringsanstalter torde vara 15 månader. Den arbetsbalans i förhållande härtill, som förelegat beträffande dessa berättelser, har, sedan årg. 1920 under våren 1922 utkommit, helt bortarbetats, utom vad angår del I I — I I I av den" sistnämnda berättelsen, i regel böra Inom vilken tid man rimligen bör påfordra, att en statistisk bearbetn n s t a t i S ä * % ä e t t v * s s t 0mr:Ol( ^ e f ° r e t t v i s s t &T 8 kall vara utgiven, är vanskligt att publikationer allmängiltigt fastslå. Sakkunniga anse emellertid, att i regel en statistisk årsj U t k o m å m e a t publikation bör föreligga utgiven innan det följande årets slut. Att denna näst efter tid också ansetts normal, framgår, såsom synes av de till ovanstående redogörelse- tabell f 0 nr a( j e anmärkningsnoterna, av att de för olika verk utfärdade inaret.

o

o .

>

_

struktioner, som innehålla åliggande för verket att' till Kungl. Maj:t inge årsberättelser över sin verksamhet, i regeln fastställt denna tid och ibland t. o. m. eu ännu kortare, t. ex. tio eller t. o. m. sex månader. Såvitt sakkunniga kunnat erfara, utkomma också under normala förhållanden utlandets statistiska publikationer i allmänhet vida snabbare, än vad fallet är med de svenska. Visserligen kan i några fall påvisas, att för ett utgivande redan före det följande årets slut hinder möter i följd av att primäruppgifterna inkomma för sent eller äro ofullständiga och måste genom förfrågningar kompletteras eller att uppenbara felaktigheter i dessa uppgifter nödgat till införskaffande av kontrollsiffror o. s. v. Men förkortas tiden för infordrande av primärmaterialet, vilket ofta är möjligt, bliva svårigheterna att medhinna bearbetningen väsentligen mindre. Och inriktas därjämte hela arbetet från början på, att publikationen måste utkomma inom en viss bestämt begränsad tid, komma förseningarna säkerligen att bli vida sällsyntare än nu är händelsen. Givetvis kunna tillfälligheter, såsom sjukdomsfall bland den viktigare personalen, arbetsinställelser å tryckerier o. s. v. föranleda förseningar, som ej kunna förebyggas. Men detta är undantagsfall, som icke inverka på bedömandet av förhållandena i allmänhet. Ar personalen

301 över huvud för knapp för att kunna möjliggöra en utgivning av publikationerna med den skyndsamhet, som ovan framhållits, då bör förstärkning ske av denna personal, antingen stadigvarande eller tillfälligt. Möjligheter härtill synas böra beredas, och de särskilda ekonomiska uppoffringar, som härav föranledas, måste anses vara väl motiverade. Sakkunniga anse i följd härav, att en allmän föreskrift bör meddelas därom, att en periodisk statistisk årspublikation skall utkomma inom året näst efter det år, som publikationen behandlar. Undantag böra givetvis i särskilda fall kunna medgivas — särskilt torde så vara nödigt beträffande en del av statistiska centralbyråns publikationer. Sådana medgivanden torde lämpligen kunna ankomma på den statistiska nämnd, som sakkunniga föreslå skola inrättas för en permanent kontroll över det statistiska arbetet. Prövas i särskilda fall nödigt att tillfälligtvis utöka personalen i och för färdigställande inom rätt tid av en viss publikation och har vederbörande verk icke medel till sitt förfogande för ändamålet, kommer det givetvis att bero på prövningav Kungl. Maj:t, vilka förfoganden i anledning därav skola vidtagas. Vad beträffar de publikationer, som utgivas såsom femårs- eller tioårsredogörelser, bör likaledes i allmänhet vara möjligt att inom året efter det sista år, publikation omfattar, färdigställa densamma. E n hel del av en sådan berättelse kan uppenbarligen i förväg planeras och utarbetas. Undantag från denna • regel äro emellertid sannolikt nödiga i en del fall; och torde dessa undantag förhållandevis bliva talrikare med avseende å förevarande redogörelser än beträffande ettårsredogörelserna. Olägenheten av en försening torde dock i allmänhet här vara mindre, då flerårspublikationer icke i regel ifrågasatts i andra fall, än då behovet av snabba statistiska meddelanden är mindre framträdande och bättre översikt över förhållandena vinnes genom flerårspublikationer. Vidkommande de statistiska specialutredningar, som utgivas efter beslut För statistiska av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, är högeligen angeläget tillse, att resulta- sPeci^utrodtet av dessa kommer att föreligga så skyndsamt som möjligt. Dessa special- v Ä ^ f ö r undersökningar avse i allmänhet och framför allt utredningar av spörsmål, som deBS fårdiS; blivit aktuella och tarva uppmärksamhet och ingripande från statsmakterna, ^ör^n fast-" slåSl Oskäliga förseningar av dylika undersökningar kunna därför emellanåt anses vara till verklig olägenhet och skada. Sakkunniga hava visserligen, på sätt förut framhållits, icke ansett sig böra ägna dessa statistiska specialutredningar särskild uppmärksamhet, men det . har dock varit alltför påfallande, huru lång tid i allmänhet förflyter från det sista år, vars förhållanden undersökas, och till det år, då publikationen föreligger i utarbetat skick, för att sakkunniga här skolat kunna undgå att därå fästa uppmärksamhet. Detta beklagliga förhållande beror tydligen ofta på saknaden av tillräckliga arbetskrafter, eller på att utredningen, särskilt med avseende å primärmaterialets

302 insamlande, lagts alldeles för brett, men också på att man frän början ej inrättat sig för att åvägabringa redogörelsens utkommande inom viss bestämd kortare tid. Hur som helst har denna försening emellanåt medfört, att publikationens aktualitet och värde förminskats. Ganska drastiska exempel på dylik försening förefinnas, särskilt på socialstyrelsens verksamhetsområde, där det dessutom synts sakkunniga, att vissa undersökningar lagts bredare än som varit av nöden, och där man framför allt haft för fåtaliga arbetskrafter för en hel del specialundersökningar. Det är att hoppas, att nödvändigheten att i god tid avsluta även specialutredningarna skall alltmer uppmärksammas, så att man redan vid själva planläggningen av en dylik utredning inrättar denna efter den tidpunkt, da utredningen skäligen bör vara färdig och utverkar sig de arbetskrafter, som härför äro oundgängliga. Då beslut om en dylik utredning fattas av Kungl. Maj:t, är således önskvärt, att också en skälig tid fastställes, inom vilken utredningen bör föreligga utarbetad och tillgänglig; och torde härvid den av sakkunniga föreslagna statistiska nämnden kunna bliva av gagn såsom rådgivande. Dylika tidsbestämmelser för en publikations färdigställande torde sannolikt också få det goda med sig, att man med avseende å materialinsamlingen allenast inedtager det verkligen relevanta och nödvändiga, och att själva utredningsarbetet från början organiseras efter ett noga fastställt program för publikationen och efter den tid, då densamma skall föreligga utgiven. statistik för Förseningen av de periodiska publikationerna är i vissa fall så stor, senaste a ^ foj. en }j„4 sakkunnigas mening är nödigt att särskilda åtgärder vidtagas redogörelseår

ö

.ö

. - , - , . - ,

i

•<• o

.?,,

-,

bör först häremot. Den anordning synes i allmänhet kunna ifrågasattas ocn vata iordnirig- c i e n U r kostnadssynpunkt fördelaktigaste, att t. ex. utarbetande av statistiska efteriiggande redogörelser från och med år 1922, så snart ske kan och alldeles obestatistik först r 0 e n d e a v o m mellanliggande redogörelser utkommit eller ej, påbörjas och (i samman- slutföres inom den tid, som på sätt ovan antytts kan anses skälig for drag) utgivas a r b e t e t ; då i annat fall är att befara, att förseningarna här och var skola eller h e l t

.

inhiberas.

.

r i

bliva allt större och som följd därav gagnet av de statistiska publikationerna allt mindre. De mellanliggande redogörelserna finge under tiden med tillgängliga arbetskrafter slutföras och utgivas snarast möjligt. Bleve det för sådant ändamål nödigt, att dessa mellanliggande redogörelser väsentligen samma»droges och förkortades, vore detta ingen olägenhet att tala om i jämförelse med ' fördelen av att på en gång komma in i de rätta hjulspåren och få de statistiska publikationerna utgivna inom. rimlig och behövlig tid. Beträffande flera grenar av statistiken kan det till och med göras gällande, att nyttan av offentliggörandet så avhänger av den snabbhet, varmed utgivandet kan ske, att en detaljerad redogörelse över huvud icke ens är lämplig, om den ej kan hinna färdigställas i god tid.

303 Det kan därför ifrågasättas, om ej å vissa områden arbetet med den mellanliggande statistiken bör definitivt avbrytas eller ett sammanförande av korta data för mellanliggande år i en senare berättelse vara fullt tillräckligt. Skalle för biträde med nödtorftiga uppgifter rörande mellanliggande år tillfälligt behöva anställas extra personal inom vissa verk, vore detta ej heller avskräckande. Där i främmande länder i följd av världskriget det statistiska arbetet helt eller delvis avbrutits under krigsåren, har man också som regel, efter det fredsförhållanden inträtt, tagit i tu med utarbetandet av det sista normala årets statistik och lämnat de mellanliggande krigsåren, åtminstone tillsvidare, ur rakningen. Att vid de exceptionella förhållanden, som rått i följd av kriget, annat förfaringssätt knappast varit möjligt, må vara sant, men även hos oss synes, såsom förut framhållits, en liknande åtgärd hava fog för sig. Sakkunniga hava icke förbisett, att den ovan förordade anordningen kan undanlag i de fall behöva modifieras med avseende å vissa delar av statistiken (t. ex. befolknings> däv • ,. ,.,

.

°

kontinuiteten

statistiken och den del av rattsstatistiken, som behandlar brottsligheten), där i statistiken kontinuiteten både av historiska och andra skäl bör bevaras och där således är öeftervissa år ej kunna utlämnas eller väsentligt förkortas i förhållande till tidigare år. På framställning, och där skäl därtill äro, bör det givetvis ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva de undantag, som erfordras från den ovan angivna regeln angående utgivandet, därest densamma vinner avseende och fastställos till efterrättelse. Den föreslagna statistiska nämnden bör jämväl härutinnan kunna få en icke oviktig uppgift såsom rådgivande och utredande. Slutligen tillåta sig sakkunniga framhålla, att de uttalanden och förslag, som under denna avdelning avgivits, visserligen delvis beröra områden och förhållanden, varpå sakkunniga i följd av sitt uppdrag icke ansett sig böra i allmänhet ingå. Då sakkunniga emellertid förut i detta betänkande avgivit olika förslag till sovringar och sammandragningar i de officiella statistiska publikationerna, ävensom andra omläggningar av desamma, har det synts önsk värt, att samtliga dessa förslag, i den mån de vinna avseende, komma att tilllämpas inom alla verk från och med ett visst års statistik. Denna anordning är också ägnad att medföra ett ur kostnadssynpunkt snabbare resultat. Beträffande de mellanliggande årgångarna finge man sedan, i den mån de över huvud skola utgivas och icke blott inskränkas till vissa korta summariska redogörelser, efter omständigheterna och beroende av, huru arbetet inletts och fortskridit, tillämpa de bestämmelser, vartill sakkunnigas utredning kunnat föranleda.

304 VIII. Permanent kontroll över de statistiska publikationerna Inrättande av statistiska nämnden. E n l i g t d e t s a k k u n n i g a m e d d e l a d e u p p d r a g e t hava s a k k u n n i g a s l u t l i g e n a t t överväga, h u r u v i d a d e t kan i lämpliga former å s t a d k o m m a s n å g o n a n o r d n i n g , v a r i g e n o m p e r m a n e n t k o n t r o l l ur företrädesvis e k o n o m i s k s y n p u n k t k u n d e åvägab r i n g a s över det s t a t i s t i s k a a r b e t e t , i s a m m a n h a n g v a r m e d b o r d e bliva föremål för p r ö v n i n g , h u r u v i d a den n u v a r a n d e s t a t i s t i s k a t a b e l l k o m m i s s i o n e n skulle omb i l d a s eller h e l t u p p h ö r a . Statistiska Till fullgörande av förevarande del av uppdraget få sakkunniga till en början beredningen, erinra om att i sammanhang med inrättandet år 1858 av statistiska centralbyrån den s. k. statistiska beredningen tillkom med huvuduppgift att uppgöra plan för och sedermera övervaka det statistiska arbetet. Statistiska beredningen bestod av chefen för civildepartementet som ordförande, chefen för statistiska centralbyrån som ständig föredragande samt sju andra ledamöter, nämligen chefen för topografiska kåren, överdirektören vid lantmäteriet, ett kammarråd, lantbruksakademiens sekreterare samt en representant för vardera av kommerskollegium, justitiestatsexpeditionen och sundhetskollegium. Beredningen erhöll aldrig någon särskild instruktion, men skulle enligt kungl. brevet den 22 juli 1858 ha till huvudsakligt åliggande att uppgöra plan för insamlande och bearbetning av alla uppgifter, som ansåges böra ingå i den officiella statistiken, pröva formulären för inhämtande av dessa uppgifter, upprätta planen för de officiella redogörelsernas offentliggörande genom tryck, förbereda och med statistiska centralbyråns biträde ombesörja utarbetandet och utgivandet tidtals av fullständiga topografisk-statistiska översikter över rikets hela tillstånd samt i övrigt oavlåtligen övervaka införandet i den officiella statistiken av alla förbättringar, som av odlingens framsteg och samfundslivets utveckling erfordrades. Ehuru beredningen under de följande åren — med undantag för åren 1866, 1868, 1876, 1881 och 1883 — varje år någon gång och åtskilliga år flera gånger sammanträdde samt därvid överlade bl. a, om en allmän plan för den officiella statistiken kan den dock knappast sägas hava utövat något avsevärdare inflytande på statistikens utveckling. En verklig ledning kunde beredningen, i avsaknad av därför erforderlig myndighet, icke utöva. Några mera omfattande reformer ha icke utgått från beredningen och ej heller kunde denna upprätthålla enhetlighet och likformighet i de olika ämbetsverkens statistik. En av beredningens medlemmar, dess ständige föredragande, chefen för statistiska centralbyrån Fr. Th. Berg har emellertid utövat, om än icke formell ledning, så dock ett betydande inflytande och ett framstående nydaningsarbete inom vidsträckta områden av den- officiella statistiken. Statistiska . År 1886 omdanades statistiska beredningen till statistiska tabellkommissionen, tabellför vilken ä n n u gällande instruktion den 22 oktober 1886 utfärdades. Den officiella kommissionen. s t a t i s t i k e n omfattade redan då 23 av de 24 littera, som ingingo i serien Bidrag till

305 Sveriges officiella statistik vid dess upphörande omkring år 1910. Då därför statistiska tabellkommissionen, vilken i övrigt skilde sig från sin föregångare huvudsakligen endast därigenom, att chefen för statistiska centralbyrån och ej civilministern skulle vara ordförande, enligt instruktionen skulle bestå av representanter för samtliga de ämbetsverk som deltoge i utgivandet av den nya serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, nck tabellkommissionen redan från början ett rätt stort medlemsantal, vilket sedermera avsevart utökats. Från början bestod kommissionen sålunda av 14 medlemmarnuvarande antalet är 22. Representanterna utgjordes då som nu i flera fall av tjänsteman, som endast formellt föredraga statistiska ärenden i sina respektive verk medan de verkliga ledarna av det statistiska arbetet inom förvaltningsverken icke sitta i kommissionen. Redan häri ligger så att säga en organisk svaghet hos kommissionen vilken yttermera okas av kommissionens på grund av medlemsantalets storlek tungrodda funktion. Statistiska tabellkommissionen har också i än mindre grad än statistiska beredningen kunnat fullgöra de uppgifter, som ålegat densamma, och dess betydelse for statistikens utveckling i vårt land har varit så gott som ingen Dess verksamhet har tidtals legat nära nog fullständigt nere, såsom framgår av följande tablå över antalet s a m m a n t r ä d e n : år 1887 1888 1889 1890 1891 * i892 » 1893 * 1894 » 1895

2 3 1 3 — 1 ~ 1 2

år 1896 » 1897 , 1898 » 1899 » 1900 » 1901 » 1902 » 1903 >» 1904

2 ,. — — — 4 2 1

år 1905 » 1906 » 1907 » 1908 » 1909 » 1910. » 1911 » 1912 » 1913

2 —

år 1914 » 1915 » 1916 » 1917 1918 » 1919 » 1920 » 1921

3 3 2

'

1 1

2 En bidragande omständighet till kommissionens oförmåga att fylla sina avsedda uppgifter torde ligga i dess totala avsaknad av medel för utredningsarbetens verkstallande. Den

bristande planmässighet och enhetlighet, som ännu vid sekelskiftet känne- Riksdagstecknade Sveriges officiella statistik, och som alltså icke som man väntat k u n n a t av skrivelsen den tabellkommissionen med någon framgång bekämpas, föranledde vid 1903 års riksdag 16 maJ 190*motioner om utredning i syfte att ernå en förbättrad statistik. Med anledning av dessa motioner beslöt n ä m n d a riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 maj s. å anhålla om utredning, huru inom rikets officiella statistik största möjliga enhet och planmassighet i arbetet ävensom ökad skyndsamhet vid publikationen må k u n n a åstadkommas, och att därvid särskilt måtte tillses, huruvida ej åt statistiska tabellkommissionen kunde givas en mera fackmässig sammansättning, samt för riksdagen framlägga denna utredning jämte de förslag, vartill densamma kunde föranleda. I riksdagens skrivelse hade alltså tabellkommissionens omorganisation särskilt utpekats som en av de huvudfrågor, vilka vid utredningen borde upptagas till behandling. I sin motivering angav riksdagen såsom en utväg för ernående av förbättrade forhållanden i avseende å den officiella statistiken, att en tabellkommission upprattades, bestående av chefen för statistiska centralbyrån som ordförande och som ordinarie ledamöter dels två tjänstemän med fackinsikter, en från statistiska centralbyrån och en från kommerskollegium, samt vidare en, två eller flera fackmän från universiteten eller från andra håll, där sådana finnas att tillgå. Dessa ordinarie leda1639 20

• •

QQ

306 möter skulle dels gemensamt sammanträda, dels efter viss fördelning arbeta v a r för sig. Utom dessa ledamöter skulle emellertid kunna tillkallas extra ordinarie sådana, en från vart och ett av de verk, utom de nämnda, som utgiva officiell statistik, vilka ledamöter likväl skulle kallas att deltaga i arbetet endast när resp. verks statistik vore föremål för behandling. Slutligen ansåg riksdagen, a t t även representanter för näringarna borde kunna inkallas till rådplägning rörande de grenar av statistiken, som avse näringslivet, arbetarförhållanden eller dylikt. Det framhölls därjämte, att tabellkommissionen borde utgiva en statistisk årsbok. Invändningar häremot hade i statistiska centralbyråns och kommerskollegii y t t r a n d e n till vederbörande riksdagsutskott blivit framförda. Riksdagen ansåg emellertid, a t t ämbetsverkens anmärkningar i detta hänseende icke voro väl grundade, utan a t t fördelarna av en sådan anordning tvärtom voro påtagliga. Riksdagen ifrågasatte också, att tabellkommissionens medlemmar borde ha betalt för sitt arbete samt för bevistade sammanträden. Fasta arvoden ansågs dock e n d a s t böra tillkomma dem, som i kommissionens tjänst utförde ständigt arbete, såsom ordföranden och den eller dem, som utarbetade årsboken. Riksdagen ville likväl uttryckligen framhålla, att den med sina antydningar rörande den nya tabellkommissionen icke velat gå en härför nödvändig utredning i förväg. 1905 års statistiska kommitté.

statistiska rådet,

Den av Kungl. Maj:t den 20 januari år 1905 i anledning av o v a n n ä m n d a riksdagsskrivelse tillsatta kommittén, Statistiska kommittén, som hade att verkställa utredning, n u r u j 1 1 0 m rikets officiella statistik största möjliga enhet och planmässighet ävensom ökad skyndsamhet vid publiceringen måtte kunna åstadkommas, behandlade förevarande fråga i sitt den 7 september 1910 avgivna huvudbetänkande. Därvid utgick kommittén emellertid från den förutsättningen, att dess förslag om omläggning av den svenska statistiken till betydligt större centralisation och inrättandet för sådant ändamål av ett statistiskt centralverk skulle bliva bifallet. Kommittén hade nämligen tillika föreslagit, a t t statistiska centralbyrån skulle omändras till ett dylikt centralverk i egentlig mening, där all statistik, med u n d a n t a g huvudsakligen blott för den rena förvaltningsstatistiken, skulle utarbetas. Behovet av en tabellkommission, bestående av representanter för ämbetsverken, skulle därigenom bliva försvagat, men i stället tänkte sig kommittén, a t t såväl centralverket som de ämbetsverk, vilka fortfarande skulle utarbeta egen statistik, kunde ha nytta av en rådplägande institution av fackmässig sammarfsättning. En sådan skulle enligt kommitténs mening bidraga att åvägabringa den intima förbindelse mellan den officiella statistiken och de intressen denna har att tjäna, som är en nödvändig förutsättning för en fullgod statistik. En dylik organisation skulle även utgöra ett medel att sprida intresse för samt kunskap om det statistiska arbetet och dess resultat. Kommittén föreslog därför att ett statistiskt råd skulle upprättas. Rådet skulle bestå av c:a 15 medlemmar, varibland chefen för det statistiska centralverket borde vara självskriven, ehuru han icke ansågs nödvändigtvis behöva vara ordförande. Övriga medlemmar skulle enligt förslaget utgöras av centralverkets samtliga byråchefer — enligt kommitténs förslag fyra stycken — samt därjämte ledarna för de viktigaste av de grenar av statistiken, vilka utarbetas av statistiska avdelningar inom förvaltningen, nämligen chefen för kommerskollegii arbetsstatistiska avdelning och föreståndaren för järnvägsstyrelsens statistiska kontor. Övriga fasta ledamöter av rådet skulle utgöras i främsta rummet av målsmän för statsvetenskaperna, utsedda bland universitetens och högskolornas lärare i statistik, nationalekonomi eller statskunskap, vidare av målsmän för näringslivet samt slutligen av personer, som eljest gjort sig

307 kända för framstående insikter i ekonomiska, statistiska eller sociala frågor. Rådets ordförande och sekreterare borde utses av Konungen för den tid, som funnes lämplig, och de fasta ledamöterna, likaledes av Konungen, för en tid av fem år i sänder. ..... Y ^ b e h a i l c U i n g e n av de olika grenarna av statistiken skulle sakkunniga kunna tillkallas, men föreslogs det att rätten att utse dessa sakkunniga måtte tillkomma de myndigheter, korporationer och föreningar, vilkas område den ifrågavarande grenen av statistiken avsåge. Även enskilda sakkunniga personer ansågs rådet böra äga tillkalla i den utsträckning, som kunde rinnas lämplig, varjämte tillfälle borde famnas att upptaga till behandling framställningar jämväl från utomstående. Vid behandlingen av sådana decentraliserade grenar av statistiken, vilka icke äro företrädda i rådet, borde givetvis det verk, som utarbetar statistiken ifråga, vara representerat bädana representanter ävensom samtliga tillkallade sakkunniga skulle ha samma r ä t t som rådets ledamöter att deltaga i dess förhandlingar och beslut. Det statistiska rådets uppgift skulle vara att medverka vid planläggningen av större forändringar inom den officiella statistiken och därvid tillföra arbetet allsidig fackkunskap samt a t t u t ö v a k r i t i k a v s a m t l i g a s t a t i s t i s k a p u b l i k a t i o n e r , varjämte genom detsamma tillfälle skulle beredas åt intresserade sakkunniga pa olika områden att framlägga förslag till förbättringar och utvidgningar. Rådet skulle sålunda verka för att den officiella statistiken såvitt möjligt tillfredsställde de krav, som från förvaltningens, näringslivets och vetenskapens sida kunde ställas på densamma, samt i allmänhet att i Sveriges officiella statistik infördes de förbättringar som betingades av odlingens framsteg och samhällslivets utveckling. Däremot ansågs rådet ej böra utarbeta den av kommittén i a n n a t sammanhang6 föreslagna statistiska årsboken. Röjande ordningen för rådets arbete föreslog kommittén, att ordinarie möte skulle pa kallelse av ordföranden äga rum i slutet av maj eller början av juni varje ar samt att rådet därvid skulle vara samlat högst sex dagar. Extra ordinarie möte skulle sammankallas på tid och för ändamål, som av Konungen bestämdes. Vid rådets ordinarie sammanträden skulle en av centralverket sammanfattad årsredogörelse före,.raflgaf' V 1 c l k e n b 0 r d e i n u e h å l l a dels en översiktlig redogörelse för det under n ä r m a s t förflutna ar utförda inhemska statistiska arbetet på olika områden — med påpekande *.Y, ! f.ris*er' s o m t l U äventyrs kunna förefinnas, liksom av de önskemål med hänsyn till statistikens utveckling, som finnas lämpliga att framföra — dels en kortfattad framställning over utlandets samtidiga statistiska produktion, med framhållande företrädesvis av sådana nya uppslag, som synas vara nr svensk synpunkt efterföliansvärda Denna redogörelse skulle tryckas. Den tänkta arbetsordningen innebar även, att vid varje ordinarie årsmöte skulle bestammas, vilken eller vilka grenar av den officiella statistiken, som vid nästkommande årsmöte skulle behandlas, samt givetvis också att vid årsmötet den eller de grenar behandlades, som föregående årsmöte därtill utsett. Vid årsmötet borde även de sakkunniga myndigheter, korporationer och föreningar utses, som skulle anmodas att vid nästa årsmöte låta sig representeras samt också enskilda sakkunniga utses, i ovngt borde rådet självt bestämma om sin arbetsordning. Till rådets sekreterare tänktes ett mindre arvode böra utgå, men i övrigt skulle kostnaderna för rådet inskränka sig till rese- och dagtraktamenten åt de ledamöter och sakkunniga, som äro bosatta utom huvudstaden. Det föreslogs icke att det statistiska rådet skulle tillerkännas någon beslutanderatt eller verkställande myndighet.

308 DeparteÄven de s. k. äepartementalkomnitterade, tillsatta år 1908, ha i sina betänkanden mentalupptagit frågan om den officiella statistikens allmänna organisation till behandling Kommttterades Q c h d ä r v i d o c k s å f r a m i a g t förslag angående statistiska tabellkommissionens omorganifoisag. Rörande den allmänna organisationen föreslogo kommitterade, att statistiken gation skulle centraliseras, icke i sin helhet, men väl inom vart särskilt statsdepartement. Statistiska centralbyrån skulle sålunda efter överflyttande av jordbruksstatistiken till jordbruksdepartementet och finansstatistiken till finansdepartementet ingå såsom ett statistiskt kontor i det av kommittén föreslagna justitie- och kyrkodepartementet, där den skulle handlägga befolkningsstatistiken, valstatistiken, rättsstatistiken och straffregistret, fångvårdsstatistiken samt utgiva femårsöversikter över rikets utveckling, en statistisk årsbok m. m. I övriga departement skulle statistiska kontor inrättas för utarbetande av den inom departementets område fallande statistiken. Även dessa kommitterade funno, att tabellkommissionen borde upphöra och ersättas av en kommission, däri skulle såsom medlemmar ingå cheferna för samtliga statistiska kontor inom förvaltningen, varvid chefen för statistiska centralbyrån skulle vara ordförande, samt dessutom ytterligare några fasta ledamöter, vetenskapsmän och andra särskilda sakkunniga. De* av kommitterade föreslagna åliggandena för kommissionen och den befogenhet, varmed kommissionen skulle utrustas, synas icke innebära någon väsentlig ändring av tabellkommissionens tidigare åligganden och befogenheter.

Statistiska Som bekant kom statistiska kommitténs förslag rörande ett centraliserande av tabellden officiella statistiken, med vilket förslaget om inrättande av ett statistiskt råd kommissio- n a r a s a m m a n h ä n g d e , icke till utförande. Såsom nyss nämndes hade departementalnens nu- k o m m i t t é n givit uttryck för en helt annan uppfattning av den officiella statistikens V Zansättning" allmänna organisation. Statsmakterna hava hittills icke heller tagit bestämd ställning till och verk-' spörsmålet om statistikens centralisation eller decentralisation, och ej heller till frågan samhet. o m statistiska tabellkommissionens omorganisation i enlighet med statistiska kommitténs förslag eller på annat sätt. Den officiella statistiken har i allt väsentligt förblivit organiserad som förut, i det de olika verken fortfara att utarbeta och utgiva sin egen statistik. Med införande år 1911 av de nya serierna Sveriges officiella statistik och Statistiska meddelanden, inträdde emellertid en del nya ämbetsverk i raden bland dem, som utgiva berättelser i de officiella statistiska serierna och därmed bliva representerade i tabellkommissionen. För närvarande sitta i tabellkommissionen, förutom ordföranden, 22 ledamöter. Tabellkommissionens verksamhet under åren 1910 — 1921 visar tillfullo, på sätt redan torde framgå av förut meddelade uppgifter angående kommissionens sammanträden, att densamma ej längre fyller någon nämnvärd uppgift i den svenska officiella statistikens organisation. Vid de under åren 1914—1921 hållna fyra sammanträdena hava behandlats remisser dels angående inrättande av ett statens tryckeri, dels angående anordnandet av statens tryck, dels angående den papperskvalitet, som vid den officiella statistikens publicering skall begagnas, dels slutligen angående vattenfallsstyrelsens berättelses intagande i Sveriges officiella statistik. På kommissionens initiativ har Kungl. Maj:t den 25 januari 1918 beslutat höja priset vid utförsäljningen av statistiska publikationer (jfr vidare sid. 292). Under åren 1910—1913 var kommissionens verksamhet något livligare, enär kommissionen då sammanträdde tillsammans 10 gånger, beroende huvudsakligen på att såväl statistiska kommitténs betänkande som ock, i vad rör den officiella statistikens organisation, departementalkommitterades betänkande voro remitterade till kommissionen för yttrande.

309 Av den redogörelse som sålunda lämnats torde framgå, att någon verklig Permanent överledning och kontroll av den svenska statistiken i syfte att åstadkomma J^SåSstteka planmässighet, enhetlighet och ömsesidig jämförbarhet mellan de olika grenarna pubiikationei* icke förefinnes, och att de mer eller mindre genomgripande försök, som härut- n a ö n s k v a r d innan gjorts, icke lett till resultat. Vart och ett av d e . statistikutgivande verken uppgöra och utgiva det mesta av sin statistik nära nog obundna av allmänna föreskrifter av större betydelse. Med avseende å format, tryckning och papper samt i en del andra detaljer finnas dock, på sätt tidigare berörts, vissa normerande bestämmelser. Det är knappast heller lyckligt och för en sund utveckling av statistiken gagnande, att de statistikutgivande verken för hårt bindas vid generella eller speciella föreskrifter rörande sin statistik. A flera områden växla förhållandena i vissa avseenden år från år och påkalla eller borde åtminstone påkalla vissa omläggningar och förändringar i de statistiska publikationerna, Men å andra sidan synes vara nödigt förekomma, att statistiken går alltför mycket i detalj och specialiseras å områden, som ej hava större allmänt intresse. En viss helt naturlig benägenhet härtill gör sig gällande hos flertalet verk. Vid behandling av de olika verkens statistik ha sakkunniga under föregående avdelningar av sitt betänkande haft anledning framställa ett stort antal erinringar och önskemål i syfte närmast att nedbringa kostnaderna för de statistiska publikationerna. Till stor del betrakta sakkunniga dessa sina erinringar och uttalanden såsom uppslag, vilka behöva i vissa detaljer kompletteras. Då det ej minst under nuvarande statsfinansiella förhållanden kräves återhållsamhet i utgifter på olika områden, är det också av vikt att på lämpligt sätt övervaka, att de åtgärder till minskande av kostnaderna för statistiken, som kunna bliva föreskrivna, också fullföljas och komma till utförande. Med hos oss rådande decentralisation i avseende å statistiken, är det uppenbart likaledes av vikt, att ett organ skapas, som kan sammanhålla och enhetligt övervaka de statistiska publikationerna och deras utgivande. Sakkunniga anse därför i hög grad önskvärt samt för genomförande av sakkunnigas förslag i olika avseenden gagnande och eljest för främjande av ett planmässigt och enhetligt bedrivande av det statistiska arbetet nyttigt, att en institution skapas, som får till huvudsaklig uppgift att inom lämpliga gränser övervaka och kontrollera det statistiska arbetet samt därvid särskilt tillse, att största möjliga sparsamhet iakttages med avseende å planläggande, bearbetande och utgivande av statistiska publikationer. Att en verksamhet av nu antydd art icke kan anförtros åt något redan För kontrollen befintligt verk eller institution synes uppenbart. Att institutioner såsom statistiska måste K "*??" ii

iii

•

-, ,

...

.

tabellJsommissionen och dess föregångare, statistiska beredningen, icke härutinnan kunnat utöva något nämnvärt inflytande torde redan framgå av den redogörelse, som förut lämnats rörande dessas verksamhet. Bägge dessa institutioner hava haft en uteslutande ämbetsmannamässig läggning och sammansättning, och de

en särskild

institution.

310 hava, i saknad av en ständigt arbetande personal, haft alltför tillfällig karaktär för att kunna nedlägga ett verkligt ingående arbete på fyllande av mera maktpåliggande uppgifter å statistikens område. Allra minst kunna institutioner av denna art utöva någon effektiv ledning och kontroll i syfte att hålla kostnaderna för de statistiska publikationerna inom så begränsad ram som möjligt. Vilja statsmakterna därför, att de olika statistiska publikationerna skola bliva föremål för ingående uppmärksamhet och kontroll i syfte ej blott att främja enhetlighet och planmässighet i det statistiska arbetet samt väcka ökat intresse för en verkligt aktuell statistik efter samhällsutvecklingens krav, utan även och framför allt att starkt hålla i sikte begränsningen och sparsamhetens krav, lärer därför vara nödigt att i sådant syfte skapa ett särskilt, lämpligt sammansatt organ, som sakkunniga anse böra benämnas statistiska nämnden. För att denna nämnd skall bliva av verkligt värde och kunna fylla sin maktpåliggande uppgift kräves, att den blir permanent och i.ständigt arbete. Den bör också äga självständig beslutanderätt inom lämpliga gränser och icke, såsom 1905 års statistiska kommitté föreslog rörande det statistiska rådet, erhålla karaktär av en endast tidvis inkallad rådplägande församling. Det nu antydda organet behöver visserligen, såsom framgår av det föregående, nyskapas, men så stora besparingar med avseende å statistikens publicerande böra kunna vidtagas efter sakkunnigas förut givna anvisningar, att de ekonomiska betänkligheterna mot upprättande av denna särskilda statsinstitution måste vika. I själva verket är ju blott fråga om ersättande av en förutvarande institution, statistiska tabellkommissionen, med en annan, statistiska nämnden. Kostnaderna för upprätthållande av denna senares verksamhet bliva visserligen större än för statistiska tabellkommissionen, men kunna hållas inom så blygsamma siffror att de icke verka avskräckande. För övrigt synes det sannolikt, att den statistiska nämnden icke blott kommer att kunna utöva en vida bättre kontroll över de föreslagna besparingarnas genomförande och vidmakthållande än någon annan bestående statsmyndighet utan även kommer att å andra områden än statistikens publicering utöva en verksamhet, som är ägnad att i betydlig mån begränsa kostnaden för den officiella statistiken. Därtill kommer, att med den nya institutionen ökade garantier vinnas för en praktisk, aktuell och enhetlig statistik. Att tillkomsten av den sålunda antydda myndigheten innebär en viss inskränkning i verkens nuvarande vidsträckta befogenhet med avseende å sina statistiska publikationer kan ej undvikas, och lärer knappast heller kunna anses i och för sig opåkallat. Det torde också kunna emotses, att den ifrågasatta kontrollmyndigheten, om den blir lämpligt sammansatt, snart skall bliva en värdefull rådgivare och ett gott stöd för de olika verken vid fyllande av uppgifter å statistikens område. Om statistiska nämnden därjämte tillerkändes vi8sa befogenheter, som hittills ankommit på Kungl. Maj:t, lärer också nämndens

311 ställning bliva starkare, på samma gång Kungl. Maj:t befriades från en del avgöranden i detaljfrågor, särskilt av ekonomisk eller teknisk art, som knappast äro av den vikt att Kungl. Maj:t därmed bör besväras. Sakkunniga föreslå i följd av vad sålunda anförts, att en särskild över- inrättande av valande myndighet för den officiella statistiken, benämnd statistiska nämnden, upp- statistiska nämnden. rättas och tillerkännes de befogenheter, som upptagas i den här nedan föreslagna instruktionen för nämnden. Till vissa detaljer av denna befogenhet och formerna för dess utövande återkomma sakkunniga här längre fram. Med avseende å sammansättningen av statistiska nämnden är utan tvivel Statistiska vanskligt att finna den ur alla synpunkter mest tillfredsställande anordningen. nämndens sammanEnligt sakkunnigas uppfattning måste denna nämnd erhålla ett starkt och sättning. övervägande l e k m a n n a i n s l a g samt i övrigt så utrustas, att den blir ett fullt arbetsdugligt organ. Givetvis bör antalet ledamöter i nämnden icke bliva för stort. De behov, som ibland kunna föreligga av sakkunskap å mera speciella områden, böra tillgodoses genom en rätt för nämnden att inkalla och höra särskilda sakkunniga. När en fråga rörande ett visst verks statistik uppkommer, bör vidare en representant för detta verk få deltaga i nämndens förhandlingar med rätt att få skiljaktig mening antecknad till protokollet. För det dagliga arbetet inom nämnden kräves uppenbart en föredragande och chef för nämndens expedition. Denne bör vara speciellt förtrogen med och ha ingående kunskap och erfarenhet om statistiskt arbete. Efter övervägande av olika sätt att organisera förevarande nämnd hava sakkunniga funnit huvudsakligen två alternativ kunna ifrågasättas, det ena att nämnden allenast kommer att bestå av en verkställande ledamot och chef för nämndens expedition samt 2 lekmannaledamöter, och det andra alternativet, att nämnden sammansättes med 4 lekmannaledamöter och 3 representanter för de större, egentligen statistikutgivande verken jämte en föredragande och chef för expeditionen. I detta senare fall skulle denne föredragande, för att nämnden icke skall bliva för stor och ämbetsmannaelementet övervägande, icke ingå såsom ledamot av nämnden utan ställas vid dess sida såsom föredragande och ledare av de på nämnden ankommande utredningsarbetena och expeditionsgöromålen. Vid valet mellan dessa bägge alternativ hava sakkunniga stannat vid att förorda det sistnämnda, som synes ge en fylligare och mera mångsidig representation för de viktigaste av de intressen, som inom nämnden behöva bevakas. Då nämnden emellertid med denna sammansättning blir relativt stor, synes ett arbetsutskott för mera löpande ärendens behandling böra kunna upprättas. Sakkunniga föreslå alltså, att nämnden måtte bestå av 7 ledamöter, av vilka 3 företrädesvis skola representera de främsta av de statistikutgivande verken

312 (statistiska centralbyrån, socialstyrelsen och kommerskollegium eller eventuellt i stället för något av sistberörda tvenne verk, ett av de affärsdrivande verken). De övriga 4 ledamöterna, jämte 2 för dem utsedda suppleanter, skulle så utses, att inom nämnden i sin helhet komme att finnas nödig sakkunskap på det statsfinansiella området samt inom handel och industri, lantlrushållning, sociala frågor, kommunikationsväsen och vetenskaplig statistik. Vid nämndens sida, men utanför densamma, skulle ställas en föredragande, tillika sekreterare och chef för nämndens expedition. Alla ledamöterna och suppleanterna, jämte föredraganden, böra för viss tid, exempelvis 3 år åt gången, utses av Kungl. Maj:t, som därvid också skulle förordna en av ledamöterna till ordförande i nämnden. Vid behandling av ett särskilt verks statistiska publikationer skulle vidare till nämndens överläggningar inkallas en av vederbörande verk utsedd representant för detta verk, med rätt för denne att deltaga i nämndens överläggningar, men ej i besluten, och att få skiljaktig mening antecknad till protokollet. Nämnden skulle äga inom sig utse ett arbetsutskott, bestående av 3 ledamöter, varav 2 representanter för de allmänna intressena. I detta utskott skulle nämndens föredragande också bereda och föredraga ärendena samt expediera besluten. Lekmannaledamöterna torde utom reseersättning och dagtraktamente böra erhålla ett mindre årligt arvode, medan representanterna för de statistikutgivande verken icke synas behöva tillerkännas särskild ersättning, utan uppdraget i fråga räknas ingå i vederbörandes allmänna tjänstgöringsskyldigheter. Föredraganden och chefen för expeditionen bör erhålla ersättning, som tillsvidare torde kunna utgå i form av årligt arvode. I övrigt hänvisas till det här nedan framlagda förslaget till stat för nämnden. Statistiska nämnden torde kunna beredas lokal i statistiska centralbyrån, där tillgång till byråns bibliotek är ett viktigt hjälpmedel för arbetet. Centralbyrån lider visserligen av trångboddhet, men då centralbyrån i allt fall ofta måste bereda sig ökat utrymme genom förhyrning av lokaler annorstädes, bör det ej möta större betänklighet eller svårighet, att denna förhyrning kommer att något vidgas genom att statistiska nämnden tillsvidare får disponera erforderligt utrymme (exempelvis 2 rum) i statistiska centralbyråns nuvarande lokaler. statistiska Med avseende å de allmänna befogenheter, som böra tillerkännas statistiska allmänna.3 nämnden, vilja sakkunniga till en början framhålla, att då tillskapandet av befogenheter, ifrågavarande nämnd närmast har till syfte att åvägabringa ett permanent övervakande av de statistiska publikationerna, en av nämndens huvuduppgifter blir att söka nedbringa kostnaderna för materialinsamling, bearbetning och tryckning av dessa publikationer eller åtminstone att tillse, att dessa icke bliva vidlyftigare och dyrbarare än som är oundgängligt. E n annan huvuduppgift for

313 nämnden bör vara att verka för att sådana omläggningar, förändringar och förbättringar komma till stånd, som öka statistikens effektivitet, nytta och betydelse samt att övervaka, att nödig enhetlighet de statistiska publikationerna emellan upprätthålles och dubbelstatistik undvikes. För att fullgöra sina ovanberörda uppgifter torde nämnden böra äga att till vederbörandes efterrättelse fatta beslut. Uppenbart bör ett sådant beslut kunna av verket besvärsvis hänskjutas till Kungl. Maj:t (i statsrådet). Skulle bli fråga om sådana förändringar i de statistiska publikationerna, som betinga avsevärda kostnader, bör dylikt ärende av nämnden hänskjutas till Kungl. Maj:ts avgörande. Statistiska nämnden synes vidare böra äga rätt att taga initiativ till utgivande av nya periodiska publikationer å olika områden av samhällslivet. Denna rätt bör utövas i form av framställning i ämnet till Kungl. Maj:t, varvid plan för publikationerna bör uppgöras och bifogas framställningen. Bland uppgifter i övrigt, som skulle ankomma på statistiska nämnden, vilja sakkunniga, med hänvisning till vad härutinnan under avd. IV, Y, VI och V I I närmare utvecklats, framhålla, att nämnden särskilt bör noga följa utgivningstiden för de olika publikationerna och söka vidtaga härvidlag påkallade åtgärder, fastställa utdelningslistor för den kostnadsfria distributionen samt bestämma sättet och priset för försäljning av statistiska publikationer till allmänheten. Då numera enligt kungörelsen den 29 augusti 1921 med vissa bestämmelser angående kommittéer, anordnande av bl. a. statistiska undersökningar av mera omfattande och kostsam art icke få av dessa vidtagas utan att vederbörande departementschef härtill lämnat medgivande, lärer statistiska nämnden i dylika fall ofta få en utredande och rådgivande verksamhet. Sedan numera inrättats en institution, statens tryckerisakkunnige, för att övervaka tryckningen av offentliga publikationer, lärer statistiska nämnden böra etablera ett intimt samarbete med denna i syfte att nedbringa tryckningskostnaden för de statistiska publikationerna. Efter huvudsakligen nu angivna grunder få sakkunniga framlägga följande Instruktion förslag till f°r statistiska nämnden.

I n s t r u k t i o n för s t a t i s t i s k a nämnden. § 1. Statistiska nämnden åligger: att tillse att de statistiska publikationerna icke till omfattning, tryck, format och utstyrsel eller upplagans storlek bliva vidlyftigare och dyrbarare än som är oundgängligt; 163 9 20

314 att verka för att sådana omläggningar, förändringar och förbättringar komma till stånd, som öka statistikens effektivitet, nytta och betydelse; att övervaka att nödig enhetlighet de statistiska publikationerna emellan upprätthållas och dubbelstatistik undvikes; att lämna vederbörande verk och myndigheter råd och anvisningar beträffande statistiska uppgifters insamlande, bearbetning, uppställning och tryckning samt angående åtgärder för kostnadernas nedbringande; att noga följa utgivningstiden av de olika publikationerna och vidtaga de åtgärder, som kunna påkallas till undvikande av obehörig försening vid utgivandet ; att fastställa utdelningslistor för den kostnadsfria distributionen i bundna (kartonnerade) eller häftade exemplar, antingen för alla eller flera av de statistikutgivande verken tillsammans eller för varje verk för sig; att bestämma sättet för försäljning till allmänheten av publikationerna samt försäljningspriset; samt att tillhandagå kommittéer med råd, upplysningar och anvisningar beträffande statistik, som, inom kommittéernas befogenhetsområden eller efter av vederbörande departementschef lämnat tillstånd, skola utföras av dem. I de frågor, som tillhöra nämndens befogenhetsområde, äger nämnden att fatta av omständigheterna påkallade beslut till vederbörandes efterrättelse; börande dock, när fråga är om sådana förändringar i de statistiska publikationerna, som betinga avsevärda kostnader eller då särskilda medel erfordras för påskyndande av publikations utgivning eller när nya områden av samhällslivet av nämnden eller vederbörande verk anses böra genom utgivande av statistiska publikationer belysas, nämnden i ämnet göra framställning till Kungl. Maj: t. Slutligen bör nämnden tillhandagå kommuner och enskilda med upplysningar och anvisningar rörande förefintliga statistiska publikationer samt insamlade och tillgängliga statistiska uppgifter. § 2. Statistiska nämnden utgöres av: sju av Kungl. Maj:t för tre år åt gången utsedda ledamöter, av vilka tre böra vara representanter för statistiska centralbyrån, kommerskollegium och socialstyrelsen eller, i stället för något av sistnämnda bägge verk, kommunikationsverken, samt fyra, jämte två suppleanter för dem, böra företräda allmänna intressen, så att inom nämnden må finnas nödig sakkunskap på det statsfinansiella området, i handel och industri, lanthushållning, sociala frågor, kommunikationsväsende samt statistikens teori och metoder. E n ledamot av nämnden utses av Kungl. Maj:t till ordförande.

315 § 3. Statistiska nämnden biträdes av en av Kungl. Maj:t förordnad föredragande, tillika sekreterare och chef för nämndens expedition. Denne föredragande bör äga ingående kunskaper och erfarenhet på det statistiska området. § 4. Statistiska nämnden sammanträder på ordförandens kallelse i Stockholm så ofta göromålen det påkalla, dock minst fyra gånger årligen. Nämnden är beslutmässig, då minst fem ledamöter äro tillstädes. Besluten fattas genom enkel röstpluralitet. Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst. Ar ordföranden förhindrad närvara vid sammanträde, välja de närvarande ordförande för tillfället. Vid sammanträde skall föredraganden föra protokoll, som justeras av ordföranden. § .5. Statistiska nämnden äger inom sig utse ett arbetsutskott av tre ledamöter,, av vilka två böra utses bland dem som företräda de allmänna intressena. Åt arbetsutskottet kan statistiska nämnden genom fastställande av arbetsordning eller genom särskilt beslut uppdraga att avgöra vissa ärenden eller grupper därav, vilka prövas icke vara av beskaffenhet att påkalla nämndens beslut i varje särskilt fall. Arbetsutskottet utser inom sig ordförande. § 6. Föredraganden hos statistiska nämnden åligger: att noga följa de statistiska publikationerna och hos nämnden väcka förslag om de besparingar, förbättringar och omläggningar, som befinnas påkallade ; att även eljest bereda och föredraga alla ärenden inför nämnden och arbetsutskottet; att över de till nämndens förfogande ställda medel, för vilka han är redovisningsskyldig, låta föra vederbörliga räkenskaper; samt att ansvara för behörigt expedierande av nämndens och arbetsutskottets beslut, skolande utgående expeditioner och skrivelser undertecknas av ordföranden med kontrasignation av föredraganden. "Föredraganden äger utan föregående föredragning medelst remiss eller särskild av honom undertecknad skrivelse infordra förklaringar, upplysningar eller yttranden, som-finnas erforderliga för ärendes beredande.

316 § 7. Vid sammanträde inom statistiska nämnden eller arbetsutskottet, då ärende föreligger till behandling, som speciellt rör visst verks statistik, äger en representant för detta verk närvara och deltaga i överläggningarna men ej i besluten. Skiljaktig mening må han få till protokollet antecknad. § 8. Statistiska nämnden äger att, när så anses nödigt, med sig adjungera sakkunniga, vilka äga deltaga i överläggningarna men ej i besluten. § 9Statistiska nämndens expedition skall i regel hållas öppen minst fyra timmar varje helgfri dag, och bör föredraganden då vara därstädes tillgänglig.

§ io. I denna instruktion förstås med statistiska publikationer såväl sådana publikationer, vilka ingå i serierna Sveriges officiella statistik och Statistiska meddelanden, som de publikationer av helt eller delvis statistisk art, som av statens verk eller myndigheter utgivas utan att ingå i någon av nämnda serier. § 11Ändring i statistiska nämndens beslut må sökas genom besvär hos Kungl. Maj:t i finansdepartementet före klockan tolv å trettionde dagen efter erhållen del av beslutet.

stat för Med avseende å kostnaderna för statistiska nämnden hava sakkunniga förut statistiska framhållit, att representanterna för de allmänna intressena böra tillerkännas nämnden.

m

'

l

visst årligt arvode. Detta torde böra sättas till 1,000 kr. per år, jämte för representant, som ej är bosatt i Stockholm, rese- och traktamentsersättning samt arvode för sammanträden som om kommittéledamot är stadgat. Representanterna för de statistikutgivande verken skulle icke erhålla någon särskild ersättning för ledamotskap i nämnden. Föredraganden bör, enligt sakkunnigas mening, erhålla ett arvode motsvarande byråchefsavlöning. Som motiv härför må anföras, att på denna befattningshavare ett ansvar kommer att vila, som väl är jämförligt med byråchefs, samt att det ligger synnerligen stor vikt uppå att såsom föredragande och chef för nämndens expedition erhålla en tillräckligt kvalificerad kraft.

317 Å expeditionen torde icke behöva anställas rner än ett ordinarie biträde, förslagsvis kvinnligt, (kontorsskrivare i 5:e lönegraden för kvinnliga tjänstemän). Medel erfordras dessutom givetvis till extra skrivbiträden, för expenser och dylikt. Efter dessa grunder och med antagande, att nämnden får disponera lokal i statistiska centralbyrån utan särskild ersättning för hyra, bränsle och ljus, skulle följande årsstat kunna uppgöras för statistiska nämnden: Årsarvode åt 4 representanter för de allmänna intressena ä 1,000 kronor åt varje kr. 4,000: — Arvode åt föredraganden och sekreteraren » 10,500: — Arvode åt en kvinnlig kontorsskrivare » 3,204: — Arvode åt extra skrivbiträden, expenser m. m » 3,000: — Rese- och traktamentsersättningar, ersättning för sammanträden e t c , förslagsvis » 4,296: — Summa kr. 25,000: — Härtill skulle för föredraganden och den kvinnliga kontorsskrivaren komma dyrtidstillägg såsom för statens tjänstemän vid nyreglerade verk.

318 IX. Ekonomisk innebörd av föreslagna inskränkningar. Den i detta betänkande framlagda utredningen liar, i enlighet med de sakkunniga meddelade uppdraget, närmast haft till syfte, att genom en sovring i de officiella statistiska publikationer, som hava periodisk karaktär, söka åstadkomma kostnadsminskning. Uppenbarligen kan en dylik sovring, vad kostnadsminskningen angår, verka på flera sätt. Dels uppstår genom inskränkningar och sammandragningar i text och tabeller en • minskning av publikationernas volym och därigenom en direkt minskning av tryckningskostnaderna. På liknande sätt verka också de föreslagna åtgärder, som gå ut på att vissa publikationer skola omfatta längre redogörelseperioder än vad som nu är fallet, samt den inskränkning i publikationernas gratisutdelning, som i vissa fall kunna föreslås. Då de årliga tryckningskostnaderna under de sista åren överstigit en halv miljon kronor bör möjligheter finnas att på detta konto göra avsevärda besparingar. — Dels kunna inskränkningarna i publiceringen indirekt åvägabringa en minskning av arbetet med statistikens uppgörande och på detta sätt verka besparande även vad ämbetsverkens personalkostnader angår. Då sakkunniga emellertid vid sitt soveringsarbete ansett sig böra föreslå borttagande ur publikationerna av en hel del tabeller, som hava mindre allmänt intresse, men som äro av den art, att de även utan publicering torde bliva utarbetade för begagnande inom vederbörande verk, och då även i övrigt det statistiska arbetet inom ämbetsverken ingalunda alltid står i enkel proportion^ till de utgivna publikationernas volym, kan icke förväntas, att den arbetsbesparing, som på nämnda sätt indirekt orsakas av de föreslagna inskränkningarna i publiceringen blir, relativt taget, ens tillnärmelsevis så stor som besparingen i tryckningskostnaderna. Det oaktat kunna nämnda besparingar i arbetskostnaderna likväl bliva absolut taget ganska avsevärda. Hela frågan angående besparingar i arbets- och materialkostnaderna för den officiella statistiken har, som tidigare anförts, legat utanför sakkunnigas egentliga uppdrag. Denna fråga kan givetvis icke tagas upp utan en grundlig och i detaljer gående utredning rörande det statistiska arbetets organisation och tekniska anordning. Emellertid äger nämnda fråga ett nära samband med frågan om de statististiska publikationernas försening, som berörts i kap. VII här ovan. Sakkunniga hava därför icke kunnat undgå att under sitt arbete i

319 någon mån komma in på organisationsspörsmålet ocli hava sakkunniga därvid trott sig finna, att reformer här äro möjliga och ur besparingssynpunkt av behovet påkallade. Att med en exakt siffra ange hur stora de besparingar äro, som ett genomförande av samtliga sakkunnigas förslag skulle medföra, är icke möjligt. Den nämnda indirekta besparingen i arbetskostnaderna kan icke ens ungefärligen uppskattas, då därför skulle erfordras en särskild utredning. Icke ens de besparingar i tryckningskostnaden, som förslagens genomförande skulle medföra, kunna med någon bestämdhet angivas. Den ekonomiska innebörden av de föreslagna inskränkningarna i publikationerna äro i vissa fall svåra att beräkna, såsom t. ex. då årsberättelser föreslagits ersatta med femårsberättelser, eller en berättelse föreslås till sammanslagning med en annan. Icke heller ar det möjligt att fullt säkert förutse, vilken besparing, som kan uppkomma genom det föreslagna utgallrandet av alla ämbetsredogörelser ur den officiella statistikens publikationsserier. Likaledes är det ytterligt svårt beräkna, vilken ekonomisk innebörd eventuella, på sakkunnigas i allmänna delen framförda principiella uttalanden grundade, generella föreskrifter kunna komma att få, exempelvis med avseende å publiceringen av framtida specialundersökningar. Därtill kommer, att sedan sakkunniga erhöllo sitt uppdrag och under den första tiden av sitt utredningsarbete till överläggning kallat representanter för de statistikutgivande verken, mycket betydande inskränkningar i publiceringen på sina håll redan vidtagits. Sålunda har t. ex. järnvägsstyrelsen i skrivelse till sakkunniga den 9 mars 1921 med anledning av sakkunnigas uttalade önskan om järnvägsstatikens förenkling,-redogjort för de åtgärder, som i detta syfte då beslutats och angivas de härå belöpande kostnadsbesparingarna (huvudsakligen besparingar i tryckningskostnader) till cirka 4 0 , 0 0 0 kronor om året. Samtidigt beräknas kostnadsbesparingarna genom arbetstimmarnas minskande under år 1920 jämfört med nästföregående år, till 5 0 , 0 0 0 ä 60,000 kronor. Ehuru sakkunniga givetvis icke kunna räkna de sålunda underhand företagna inskränkningarna i den officiella statistiken helt och hållet sin verksamhet tillgodo, utan måste giva sitt erkännande åt det initiativ och den goda vilja, som vissa ämbetsverk själva ådagalagt, vore det dock helt säkert missvisande, att vid en uppskattning av den ekonomiska innebörden av sakkunnigas förslag, lämna nu nämnda inskränkningar helt ur räkningen. En ytterligare kornplicering av kalkylen tillkommer genom penningvärdets förändring, varigenom en uppgift i absoluta belopp om den årliga besparing, som genomförandet av sakkunnigas förslag skulle för framtiden innebära, blir i hög grad osäker. Allt detta gör att sakkunniga endast med största tvekan kunna inlåta sig på en uppskattning i penningar av de föreslagna besparingarna. Då det

320 emellertid måste vara av intresse att erhålla åtminstone någon om ock ganska osäker uppgift om de föreslagna inskränkningarnas ekonomiska innebörd, vilja sakkunniga, med alla förbehåll, likväl anföra en ungefärlig siffra. Sakkunniga hava vad beträffar tryckningskostnaden kommit till den uppfattningen, att de framlagda förslagen böra innebära en inbesparing av gott och väl en tredjedel av sammanlagda tryckningskostnaden för de publikationer sakkunniga upptagit till granskning. Även om man utesluter specialundersökningar och Kommersiella meddelanden samt Sociala meddelanden, var tryckningskostnaden för de i Bil. I upptagna publikationerna i medeltal för åren 1919 och 1920 något över 500,000 kronor. Antager man för framtiden ett icke allt för högt penningvärde i förhållande till det, i vilket dessa kostnader äro uttryckta, bör man kunna räkna med en årlig besparing enbart i tryckningskostnaderna av omkring 150,000 kronor. Det torde bliva den av sakkunniga föreslagna statistiska nämndens uppgift att tillse att dessa besparingar i framtiden vidmakthållas, liksom det får anses vara ett villkor för förslagens genomförande i många fall, att en upplysningsbyrå finnes, vilken, såsom föreslagits beträffande den statistiska nämndens expedition, har att tillhandagå allmänheten med anvisningar rörande vilka statistiska uppgifter, otryckta såväl som tryckta, som finnas och var de kunna erhållas. Den stat å 25,000 kronor om året, som sakkunniga beräknat för statistiska nämnden torde emellertid icke behöva fråndragas nyss nämnda besparingar, utan är det all anledning antaga, att statistiska nämnden genom sin verksamhet skall komma att åt statsverket årligen inbespara denna summa och mera till genom åtgärder för statistikens förenkling och förbilligande i andra avseenden än beträffande tryckningskostnaderna.

BILAGOR.

322 B i l a g a I. Tabell med uppgifter om utgivningstid, upplaga, sidantal samt tryckningskostnader för av svenska ämbetsverk under åren 1914—1920 utgivna statistiska publikationer. Anmärkningar. Under rubriken »Utgivningstid» angives den månad, då berättelse blivit tryckt. Denna månad är vanligen icke densamma som den månad, då berättelsen dagtecknats. I sidantalet (summa) äro såväl titelbladet och registersidorna som även förekommande blanksidor inräknade. Sidantalet av »tabeller i texten» är angivet på ett ungefär och avser endast »inramade» tabeller. Under rubriken »Tryckningskostnader» ingå samtliga å tryckeriräkning vanligen upptagna poster, således förutom sättnings- och pressläggningskostnader jämväl kostnader för korrektur, papper samt häftning och kartonnering. »Medelupplagan» är lika med den upplaga, i vilken i medeltal varje trycksida utgått. Sifferuppgifterna äro här avrundade till närmaste 25-tal. Den totala pappersåtgången för ett års statistiska tryck är uppenbarligen lika med produkten av medelupplagan och sidantalet (summa) samt erhålles uttryckt i ark, om n ä m n d a produkt divideras med det antal sidor, som utgöra ett tryckark (16 då formatet är oktav, 8 då formatet är kvart). Då intet annat angives, är publikations format oktav. Vid summeringen av ett års tryck har en sida kvarto räknats som två sidor oktavo. Generalsammandrag. I nedanstående summor äro ej Sociala meddelanden och Kommersiella meddelanden med bilagor inräknade. Sidantal Utgivningsår

1914 1915 1916 1917 1918... 1919

Medelupplaga

1575 1450 1250 1350 1500 1 425 1225

Summa

Tabeller i texten

Tabellbilagor

11 409 13129 13 350 13 887 13 864 14 063 16 755

1375 1585 1914 1949 1765 2 592 2 300

6 758 7 874 7 705 7 943 8 554 7 533 10 258

Tryckningskostnader

159 789 187 781 182 100 241 820 393 804 500 581 623 547

323 Publikations utgivare, titel ni. ni.

Utgivningstid

Upplaga

Sidantal Summa

Tabeller i texten

Tabellbi lågor

Kungl. Statistiska centralbyrån. Statistisk årsbok för Sverige år 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 Årsbok för .Sveriges kommunerår 1918 » » » » a 1919 » » » » 1920 Eikets indelningar. Eegister med adressuppgifter år 19191) Bidrag till Sveriges officiella statistik. 2 ) U. Kommunernas fattigvård och finanser. Första avdelningen år 1912 ». 1913 » 1914 « 1915 » 1916 » 1917 Andra avdelningen år 1911 » 1912 » 1913 »> 1914 » 1915 » » » 1916 » 1917 X. Avlönings- och pensionsstatistik 1: 10 Sveriges officiella statistik. Folkräkningen den 31 december 1910. I. Areal och folkmängd för särskilda förvaltningsområden III. Folkmängdens fördelning efter yrken IV. Folkmängdens fördelning efter hushåll, födelseort m. m r 2

maj 1914

3 000 3 500 3 500 3 600 4 000 3 700 3 500 4 000 4 500 4 400 4 000

292 362 378 408 358 330 328 302 260 260 88

276 347 360 378 330 316 314 296 251 251

3 400 1200 1150 1000 1000 1000 3 400 3 400 1200 1150 1100 750 700 1250

58 56 56 56 56 56 98 98 98 98 96 98 .114 204

39 39 39 39 39 39 68 68 68 69 69 69 86 183

febr. 1914

2 800

nov. 1917

2 700

326 510

11 20

283 451

mars 1918

2 600

mars 1915 maj

april 1917 april 1918 sopt. 1919 april 1920 jan.

febr. 1920 okt.

juni

april 1914 juni

juni

juni

aug. 1918 juni

jan.

mars 1915 mars 1916 mars 1917 jan.

april 1920 dec.

juni

) Förtryck ur Årsbok för Sveriges kommuner för utdelning till pastorsämbeten m. fl. myndigheter. ) F o r m a t : 4:o. ) Häri ingår även kostnaden för en folktäthetskarta över Sverige med 407 kr.

8 Tryckningskostnader kr.

324 Tabeller TabellSumma i texten bilagor

Tryckningskostnader kr.

2 400

1401 Sidantal Utgivningstid

Upplaga

Folkmängden inom administrativa områden den sl /i2 1913

maj 1914

4 000

maj 1915

2 500

raaj 1916

2 450

maj 1917

Publikations utgivare, titel m. m.

Forts.: Kungl. Statistiska centralbyrå n.

»

)>

»

»

»

»

»

J>

»

»

» »

» »

» »

» »

» »

maj 1918

2 400

maj 1919

2 350

2 719

juni 1920

2 000

2 563 5190 2 286

Befolkningsrörelson, översikt för aren 1901—1910..

juni 1917

197 Befolknincrsrörelsen år 1911

juli

». 1912

juli

» 1913

dec. 1916

» 1914

Jan. 1918

3 108

» 1915

mars 1919

5 044

„ 1918

dec. 1920

4 931

Ut- och invandring år 1913

juni 1914

»

juli

» 1915

juli 1916

» 1916

juli

» 1917

aug. 1918

>. 1918

okt. 1919

h 1919 .

aug. 1920

maj 1915

dec. 1916

dec. 1917

1 956

mara 1919

3 473

juni 1920

3 451

mars 1916

1 130

sept. 1917

1 395

nor. 1916

2 785

dec. 1917

3 394

maj 1918

5 072

nov. 1918

6 688

jan. 1920

6 617

dec. 1920

6 442

i

..

»

»

' » 1914

)»

Dödsorsaker år 1911 » 1912 . » 1913 » 1914 .» 1915 Dödlighets- och livslängdstabeller för årtiondet 1901--1910 Fast efftiidom ;°ir 1910 Jordbruk och boskapsskötsel år 1913 » 1914 » 1915 .» 1916 »

»

>.

.» 1917 » 1918

...

48 48

325 Sidantal

Utgivningstid

Upplaga

Preliminär redogörelse år 1913

mars 1914

» 1914

april 1915

»> 1915 » 1916 » 1917 » 1918 » 1919

mars 1916

april 1917

mars 1918

mars 1919

mars 1920

6 Publikations utgivare, titel m. m.

Summa

Tabeller Tabelli toxten bilagor

Forts.: Kungl. Statistiska centralbyrån. Årsväxten.

» » » »

» 1914 » 1915 » 1916 » 1917 » 1918

Fiske år 1914 . « » 1915 » » 1916 • » 1917 » » 1918 Allmän sparbanksstatistik år 1912 » 1913 » 1914 » 1915 » 1916 » 1917 » 1918 Stiftelser år 1910 Domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet aren 1913 och 1914 Brottsligheten åren 1913—1914 Tabeller rörande valen till andra kammaren våren 1914 x) Riksdagsmannavalen våren 1914 åren 1912—13 samt hösten 1914 » 1915-17 J

) Förtryck ur efterföljande berättelse.

maj 1916

mars 1917

aug. 1917

april 1918

sept. 1919

okt. 1920

aug. 1916

juli

148 98 102 116 120

sept. 1918

okt. 1919

sept. 1920

febr. 1914

febr. 1915

febr. 1916

jan. 1917

nov. 1917

april 1919

aug. 1920

juni 1917

sept. 1919

okt. 1920

aug. 1914

okt, 1914

aug. 1915

april 1918

136 132 132 136 112 114 124 830 448 184 112 158 194 188

29 14 14 14 15 20 20 20 14 14 13 16 9 97 20 14 22 25

32(5 Tryckningsko strr 1 ii '• TabellSumma iabeiler bilagor nader kr. i texten Sidantal

Publikations utgivare, titel m. m.

F o r t s . : Kungl. Statistiska

Utgivningstid

Upplaga

mars 1915

centralbyrån.

Landstingsmannavalen år 1914

april 1916

» 1916 » 1918 Kommunala valen år 1919 S t a t i s t i s k a meddelanden. Ser. A. Tillfälliga statistiska undersökningar. Bd. I: 4 Utom äktenskapet födda barn I

mars 1919

3 993

maj 1920

4 680

aug. 1914

1540 II

febr. 1916

>» III

jan. 1917

6 Dödligheten i lungsot i Sverige åren 1906—1910

febr. 1915

7 Husdjursräkningen sommaren 1915

sept. 1915

»

8 Stadsfullmäktigvalen åren 1913 och 1914

jan. 1916

»

9 Husdjursräkningen den 1 juni 1916

nov. 1916

5 10 » »

»

»

»>

»

»

»

»

248 Bd. I I : 1

»

» »

» 1917

nov. 1917

»

» »

» 1918

dec. 1918

3 325

4 Stadsfullmäktigvalen åren 1915 och 1916

Jan. 1919

febr. 1920

maj 1920

7 541

sept. 1920

3 395

år 1916

okt. 1918

3 800

2 802

Statistik över användningen av dubbla beläggningsstämplar: åren 1906—15

»

»

»

1917 och 1918

» I I I : 2 Arealinventeringen och husdjursräkningen den 1 juni 1919 I »

3 Årealinventeringen och husdjursräkningen den 1 juni 1919 II

Sveriges kommuner i administrativt, judiciellt och ecklesiastikt hänseende:

nov. 1916

» 1907—16

nov. 1917

» 1908—17

nov. 1918

» 1909—18

nov. 1919

nov. 1920

» 1910-19

o.) 7

TryckningskostTabeller Tabell- nader Summa i texten bilagor kr.

Sidantal

Publikations utgivare, titel m. ra.

Utgivningstid

Upplaga

i

Forts.: Kungl. Statistiska centralbyrån. j Sammandrag av årsväxt- och skörderapporter. 5 häften om var ett blad (4 sid.) maj—september år 1914 • 6 » » » )> » » » » + extra rapport för juli är 1915 Varje blad 5 häften om var ett blad (4 sid.) maj—september år 1916 utkommer 6 » » » » » » april—september » 1917 cirka 11— (14 måiyuler* 5 » » » » » » maj—september » 1918 efter giltig3 » » » » » » maj, augusti och sep- hetstiden. tember år 1919 5 » » » » » » maj—september » 1920 , •Sammandrag över av Kungl. Statistiska Centralbyrån under åren 1914—1920 utgivet statistiskt tryck. Tryck utgivet år 1914 » 1915 » 1916

1000 1000 1000 1300

—

1500 1500

—

190 240

— —

198 282 598 473 801

Medelupplaga 1914 1915 1916

»> 1917

.. 1918

» 1919

» 1920

2 250 2 025 1900 1750 2 075 2100 1900

29 263

31273 35 321

2 230

3 430

2 612

70 430

57 592

2 306

106,649

2 910

2 080

130 332

Kungl. Kommerskollegium. Sveriges officiella statistik. Industri år 1912 .. 1913 » 1914 » 1915 » 1916 ». 1917 » 1918 Bergshantering är 1913 » 1914 » » 1915 » 1916

mars 1914 maj 1915 juni 1916 sept. 1917 aug. 1918 nov. 1919 nov. 1920 dec. 1914 aug. 1915 sept. 1916 jan. 1918

1200 1200 1300 1400 1450 1450 1200 1400 1400 1450 1500

4 209

3 333

6 209

8 839

7 454

2 030

3 270

328 Si dantal Utgivningstid

Publikations utgivare, titel m. ra.

Upplaga

Tabeller TabellSumma i texten bilagor

Forts.: Kungl. Kommerskollegium. Bergshantering år 1917

okt, 1918

» 1918

febr. 1920

» 1919

dec. 1920

62 Handel år 1912

juli

» 1913

maj

o 1914

juni 1916

.. 1915

jan. 1918

» 1916

aug. 1918

» 1917

okt. 1919

» 1918

aug. 1920

491 Sjöfart år 1912

april 1914

» 1913

aug. 1915

» 1914

sept. 1916

.» 1915

sept. 1917

» 1916

aug. 1918

» 1917

nov. 1919

» 1918

aug. 1920

138 Textil- och beklädnadsindustrien

juli

92 Läder-, hår- och gummivaruindustrien

april 1915

56 Sveriges bergshantering år 1913

dec. 1917

2 000

58 Sveriges monterade vattenkraft

april 1919

166 Bränsleförbrukningen åren 1913—1917 vid industriella anläggningar, kommunikationsanstalter samt allmänna verk och inrättningar

juni 1918

april 1919

»

1914 Statistiska meddelanden. Ser. A.

Bd. I I I : 1.

Statistisk översikt av det svenska 1500

366 Ser. C.1) Månadsstatistik över handeln (12 häften) år 1914

» 1915

» 1919

» 1920

näringslivets utveckling åren 1870—1915

» 1916 »

»

»

« 1917 » 1918

» » 1

»

a »

) Medföljer även Kommersiella meddelanden såsom bilaga.

Månadsvis under redovisningsåret.

329 Sidantal Publikations utgivare, titel m. m.

Tryckningskostnader kr.

Utgivningstid

Upplaga

dec. 1914

dec. 1915

693 Summa Tabeller Tabelli texten bilagor

Forts.: K u n g l . K o m m e r s k o l l e g i u m . Redogörelse rörande svenska fartygs sjöolyckor: år 1913 >» 1914 » 1915

april 1917

ö 1916

Jan. 1918

2 335

» 1917

Jan. 1919

2 777

» 1918

Jan. 1920

4 534

S a m m a n d r a g över av Kungl. Kommerskollegium under åren 1914—1920 utgivet statistiskt tryck 1 ). Tryck utgivet år 1914

1920 Medelupplaga 1350 1350 1375 1400 1525 1425 1275

2 646

39 043

36 618 25 804

20 434

2 534

76 451

80 952

63 793

Kungl. Socialstyrelsen. S v e r i g e s officiella s t a t i s t i k . I.

Fortlöpande statistik. Kollektivavtal i Sverige år 1913

dec 1914

» 1914

dec. ;1915

)300

»

» 1915

nor. 1916

)300

»

» 1916

Jan. 1918

2 065 2 390

»

» 1917 ... .

mars 1919

» 1918

maj 1920

» 1919

nov. 1920

1875 Arbetsinställelser i Sverige år 1913

nov. 1914

2 000

»

»

» 1914 .

juni 1915

»

»

» 1915 .

juli 1916

»

»

» 1916 ..

sept. 1917

» 1917 ..

febr. 1919

»

,, 1918 ..

1800 sept. 1920 I 1200

»

7 340

l

) Kommersiella meddelanden med bilagor ej medtagna. •) Avser separat ur Sociala meddelanden, i vilken tidskrift denna årgång av Kollektivavtal ingått ocb under vilken tryckningskostnaderna därför redovisas. 16 3 9» 20

330 Sidantal Publikations utgivare, titel m. m.

Tryckningskostnader kr.

Utgivningstid

Upplaga

jan. 1915

_

3 484

2 409

Summa

Tabeller Tabelli testen bilagor

Forts.: Kungl. Socialstyrelsen. Den offentliga arbetsförmedlingen i Sverige åren 1902 —19121) Arbetartillgång, arbetstid och arbetslön inom Sveriges jordbruk:

okt. 1914

)4 000

mars 1916

)4 000

» 1915 ...

dec. 1916

)4 000

.. 1916

mars 1918

)4 000

2 514

mars 1919

)4 000

2 723

2 200

nov. 1920

2 320

okt, 1914

2 000

april 1914

april 1915

fobr. 1917

febr. 1919

2 631

12 769

år 1913 .

» 1917

april 1920

» 1918 » 1919 Livsmedels- (och bostads-) priser i Sverige åren 1910 —19123) Byggnadsverksamheten i rikets stadssamhällen år 19124) Byggnadsverksamheten i rikets stadssamhällen år 19134) Byggnadsverksamheten i rikets stadssamhällen åren 1914—1915 Byggnadsverksamheten i rikets stadssamhällen åren 1916—1917

2 000

maj 1918

2 000

20 671

2 000

10 957

Olycksfall i arbete, del I—II åren 1910-1912

nov. 1920 / juni 1915,\ \ april 1916 /

år 1913

dec. 1916

» 1914

doc. 1917

>, 1915

april 1920

2 350

.. 1916

nov. 1920

2 350

/febr. 1915,\ Eegistrerade sjukkassor del I—II åren 1911—1912 \ sept. 1915 )

5 635

april 1920

7 900

Kooperativ verksamhet i Sverige åren 1908—1910... »

»

» 1911—1913...

..

»

»

1914—1916...

»»

1913—1915

juli

1 ) Den fortlöpande statistiken över den offentliga arbetsförmedlingen offentliggörcs dels månadsvis och årsvis i Sociala meddelanden, dels i form av sammanfattande översikter för ett flertal år (tioårsperioder) i särskilda publikationer. 2 ) Enl. kungl. brev 12/i2 1913. s ) Den fortlöpande livsmedelsprisstatistiken offentliggöres dels månadsvis i Sociala Meddelanden, dels i form av sammanfattande översikter för ett flertal år i särskilda publikationer. En redogörelse för åren 1913 till och. med 1919, omfattande kristidsperioden, är för närvarande undor ai'bete. 4 ) Ingår även i bostadskommissionens betänkande.

331 Sidanta' Utgivningstid

Publikations utgivare, titel ni. ni.

Upplaga Summa

Forts.: Kungl. Socialstyrelse n. Statens förlikningsmans verksamhet år 1913 »

»

»

>i

1914 ...v

» » » » 1915 » » » » 1916 » )) » » 1917 » )> » » 1918 Yrkesinspektionens verksamhet är 1913 » 1914 » 1915 » 1916 » 1917 >» 1918 » 1919

aug. 1914

aug. 1915

okt. 1916

jan. 1918

jan. 1919

sept. 1920

febr. 1915

2 000

nov. 1915

2 000

okt. 1916

2 000

dec. 1917

2 000

dec. 1918

2 000

sept. 1919

2 000

19S

6 850

nov. 1920

5 990

S a m m a n d r a g av Kungl. Socialstyrelsens fortlöpande statistik (utom Sociala meddelanden).

1920 Medelupplaga 2100 1550 1650 1425 2 025 1825 1150

febr.! 1915

Upplaga 1700

1915 Tryck uteivet år 1914

» 1915

» 1916

» 1917

»

)> » män redogörelse ....

11, 12

»

, del I, All-

Hamnarbetarevrket i Sverige Sjömansyrket i Sverige, del I » » )) » I Undersökning ang. de mindre bemedlade s bostadsförbållanden (bostadsbeskrivningar) 1 ) 1 2, 3

21 205

18 412

23 L 10 091

6 984

22 874

47 937

5 728

april 1920

2 000

mars 1918

))

153 171

»

1149 1341

» 1919

1912—14 års allmänna bostadsräkninga r1) 5, 6,7,8, 9 » » » 10

2 680

» 1918 ». 1920 II. Specialundersökningar. Sveriges officiella 3tatistik. . Lantarbetarnas arbets- och löneförliåll anden

Tabellei Tabelli texten bilagor

Tryckningskostnader kr.

3 064

18 005 5 664 13 975

april 1915

2 000

jan. 1919

mars 1916

/ aug. 1917, X X febr. 1918 / 1500

4 735

') Samtliga bostadsstatistiska undersökningar ingå även i bostadskommissionens betänkande.

332 Sidantal Utgivningstid

Upplaga

jan. 1917

2, 3, 4 jan.-dec. 1917

60 Publikations utgivare, titel m. m.

Tabeller TabellSumma i texten bilagor

Forts.: Kungl. Socialstyrelsen. Levnadskostnaderna i Sverige åren 1913—14, del II, 1

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

.. » Hnsliållsräkenskaper

»»

a

» del II, / jan. 1918,1 5, 6, 7, 8 1 maj 1919 / 1800 del III, 700 nov. 1919

494 Skogsarbetarnas levnads- och arbetsförhållanden

dee. 1916

97 Arbetstidens längd vid frisersalonger och badinrättningar

dec. 1916

1200 Livsmedelsförbrukningen inom mindre bemedlade hushåll åren 1 9 1 4 - 1 6

sept. 1917

78 Svensk Hemindustri, del I

nov. 1917

okt. 1917

maj 1920

»

i)

» II (monografier)

De ideella föreningarna i Sverige S a m m a n d r a g av Kungl. Socialstyrelsens specialundersökningar.

10 Medelupplaga

Tryck utgivet år 1914

» 1915

» 1916

» 1917

157 85

« 1918

« 1919

» 1920

613 G e n e r a l s a m m a n d r a g över av Kungl. Socialstyrelsen under åren 1914—1920 utgivet statistiskt tryck. 1 ;

Medelupplaga

Tryck utgivet år 1914

599 850 569

!

) Sociala meddelanden ej medtagna.

333 Publikations utgivare, titel m. m.

TryckmngskostTabeller Summa i texten Tabell- nader bilagor kr. Sidantal

Utgivningstid

Upplaga

jun. 1914

950 950 950 950 950 900 570

144 142 144 158 148 150 166

36 37 40 44 37 40 39

74 73 73 73 81 80 82

1771 1842 1946 2 377 3 110 4 831 4 877

1000 1000 1000 1000 1000 1000 900

152 140 150 190 198 144 96

1 1 2 1 5 1

68 62 51 59 73 72 68

1499 1643 1845 2 770 4 734 4 264 3 644

900 900 900 900 900 575 600

104 154 120 138 92 108 60

7 11 10 15 8 22 6

45 49 40 30 28 27 20

1158 1641 1278 2 357 3 003 3132 2 279

2 300 2 000 2 000

184 216 200

33 55 45

90 93 93

3 308 3 538 3 546

Eungl. Fångvårdsstyrelsen. Sveriges officiella statistik. Fångvården år 1912 » 1913 » 1914 »- 1915 » 1916 »- 1917 » 1918

febr. 1915 mars 1916 jan. 1917 maj 1918 juui 1919 april 1920

Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Sveriges officiella statistik. Hälso- och sjukvård vid armén år 1913 >» 1914 » 1915 » 1916 » 1917 » 1918 » 1919

sept. 1914 juli

aug. 1916 juni 1917 sept. 1918 okt. 1919

...

juni 1920

Marinöverläkaren. Sveriges officiella statistik. Hälso- och sjukvården vid marinen år 1913—1914 . 1914—1915 » 1915-1916 » 1916-1917 . » 1917—1918 » 1918-1919 » 1919-1920

nov. 1914 nov. 1915 nov. 1916 nov. 1917 nov. 1918 jan. 1920 nov. 1920

Kungl. Medicinalstyrelsen. Sveriges officiella statistik. Allmän hälso- och sjukvård år 1912 »

o

»

»

okt. 1914

» 1913

sept. 1915

» 1914

juni 1916

834 Sid antal

Publikations utgivare titel ni. m.

Utgivningstid

Upplaga Summa

Tabeller Tabelli texten bilagor

Forts.: Kungl. Medicinalstyrelsen. Allmän hälso- och sjukvård år 1915 1916 1917 1918

april 1918

2 000

mars 1919

2 000

jan. 1920

2 000

okt. 1920

1 600

111 Sinnessjukvården i riket år 1912 » » » 1913 « » » 1914 » » » 1915 » » » 1916 » .. »» 1917 » » s 1918

juli

aug. 1920

Det civila veterinärväsendet år 1916 » 1917 » 1918

juni 1915

april 1916

juni 191"

juli

nov. 1919

2 000

2 000

mars 1919

dee. 1919

okt. 1920

109 Medelupplaga

Sammandrag över av Kungl. Medicinalstyrelsen under åren 1914—1920 utgivet statistiskt tryck. 1914

2 050

• 1915

» 1916

» 1917

115 Tryck utgivet år 1914

» i)

»

a

»

»

» 1918

»

»

» 1919

293 Riksförsäkringsanstalten år 1913

nov. 1914

» 1914

dec. 1915

» 1915

dec. 1916

> 1916

Jan. 1918

1917 Jan. 1919

»> 1918

april 1920

»

i)

» 1920

Riksförsäkringsanstalten. Sveriges officiella statistik.

B

335 Utgivningstid '

Publikations utgivare, titel m. m.

Sidantal Upplaga Summa

Forts.: Riksförsäkringsanstalten. Barnmorskornas pensionsanstalt år 1913 » 1914 • 1915 » 1916 • 1917 » 1918

dec. 1914

nov. 1915

dec. 1916

800 Jan. 1918

800 Jan. 1919

800 Jan. 1920

800 S a m m a n d r a g över av Riksförsäkringsanstalten under åren 1914—1920 utgivet statistiskt tryck.

10 10 10 12 10 10

145 140 148 234 325 370

Medeluppl.

Tryck utgivet år 1914

1916 Tabeller Tabelli texten bilagor

Tryckningskostnader kr.

;

176 194 302

12 14 30

119 119 186

210 168 150

14 16 18

136 81 54

40 80 80 154 48

12 4 8 15 4

40 26 86 10

192 175 162 152 176 196 194

55 60 22 25 22 26 26

68 69 68 68 70 69 79

2 855 3 020 4 638

950 Kungl. Pensionsstyrelsen år 1914

dec. 1915

2 000

» 1915

febr. 1917

3 965 6 762 6 232

Kungl. Pensionsstyrelsen. Sveriges officiella statistik.

» 1916 »> 1917 Allmänna pensionsförsäkringen år 1918

mars 1918

maj 1919

mars 1920

570 1505 1750 6 997 1558

Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen. S v e r i g e s officiella s t a t i s t i k . Allmänna väg- och vattenbyggnader år 1913 "

»

»

»

"

»

»>

»

J

) sept, 1915

» 1914

J

)juli

» 1915

*) sept. 1916

» 1916

J

)okt. 1917

» 1917

!

)okt. 1918

» 1918

')juli

o 1919

x

*) Uppgiften avser månad för berättelsens datering

)juli

2 900 2 800 2 600 3 800 6 600 7 900 8 200

336 TryckningskostTabeller Tabell- nader Summa i texten: bilagor kr. 1 Sidantal

Utgivningstid

Upplaga

okt. 1914

» 1914

sept. 1915

,, 1915 .

sept. 1916

„ 1916

okt. 1917

» 1917 .

sept. 1918

,. 1918

nov. 1919

1308 Publikations utgivare, titel m. m.

i

Kungl. Postsparbanksstyrelsen. Sveriges officiella statistik.

okt. 1920

» 1919

1350 Kungl. Bank- och Fondinspektionen. Statistiska meddelanden serie E. Uppgifter om bankerna år 1914 » 1915 ,» 1916 », 1917 ,» 1918 ». 1919 » 1920 Uppgifter

- Månatligen ' 0 2 500 V2 månad 2 500 efter redovisningsmåna2 500 dens slut. 1 Arssamman- 2 500 drag vid 2 500 mitten av 2 500 nästföljande l &r ) 2 500

3 980

3 790

4 256

5 527

8 564

10 416

om bypoteksbanken ocb bypoteksloreningarna:

år 1913

*)2 400

>. 1914

2 400

2 400

2 400

2 400

». 1918

2 400

» 1919

2 400

2 500

4 107 3 908

Utkommer , vid mitten , av nästföljande år.

» 1915 ., 1916 » 1917

S a m m a n d r a g över av Kungl. Bank- och Fondinspektionen under åren 1914—1920 utgivet statistiskt tryck. Tryck utgivet år 1914

»

l

»

» 1915

2 500

>. 1916

2 500

4 398 5 688

» 1917

2 500

»> 1918

2 500

8 828

>» 1919

2 500

369 K) 756

» 1920

2 500

) Medföljer till största delen Post- och inrikes tidningar.

337 TryckningskostTabeller Tabell- nader Summa i texten bilagor kr. Sidantal

Utgivningstid

Publikations utgivare, titel m. m.

Upplaga

Kungl. Kontrollstyrelsen. S v e r i g e s officiella s t a t i s t i k . Accispliktiga näringar år 1912—1913

mars 1914

» 1913-1914

mars 1915

1 247

» 1914—1915

mars 1916

» 1915—1916

mars 1917

1155 1765

» 1916-1917

april 1918

» 1917—1918

april 1919

2 591

» 1918—1919

maj 1920

2 357

nov. 1917

4 013

6 336

Brännvinsförsäljningen åren 1914 och 1915 år 1916

juni 1919

» 1917

maj 1920

7 056

» 1918

nov. 1920

6 302

2 500

9 492

Medelupplaga 1000 1000

31 1126 35 1247 13 924 129 5 168 i 18 1765 213 18419 129 15 715

Förbrukningen av utminutcringsvis sålt brännvin eftei yrkesgrupper och inkomstklasser (Nykterkctskomniitténs r betänkande X 4j ) .

juli

1919 S a m m a n d r a g över av Kungl. Xontrollstyrelsen under åren 1914-1920 utgivet statistiskt tryck. Tryck utgivet år 1914

» 1915

»> 1916

» 1917

» 1918

» 1919

» 1920

65 Folkskolorna år 1911

maj 1914

jan. 1915 okt. 1915

1200 1200 1200

» 1912

» 1914 och folkskoleseminarierna år 1914— 1915...

aug. 1916

» 1915— 1916...

mars 1918

1200 1200

Kungl. Ecklesiastikdepartementet.S v e r i g e s officiella

statistik.

» 1913

år 1916—1917

dec. 1918

76 46 64

3 855 12 988 3169

2 990 |

206 99

7 625 6 757 j

*) Utförd på grund av nådigt brev 12 juli 1917; särskilt anslag å 8,000 kr. anvisat av Kungl. Maj:t för under sökningens utförande. 2 ) Uppgifterna om utgivningstiden avse månaden för berättelses datering 1639 20

338 Sidantal Publikations utgivare, titel m. m.

Utgivningstid

Upplaga

juni 1919

1200 Tabeller TabellSumma i texten bilagor

Forts.: Kungl. Ecklesiastikdepartementet. Folkskolorna år 1917-1918

juli

» 1918-1919

99 Statens allmänna läroverk år 1911—1912

mars 1915

» 1912—1913

sept. 1915

1913-1914.

nov. 1915

42 !

1914-1915.

maj 1916

och de kommunala mellanskolorna år 1915-1916

juli

år 1 9 1 6 - 1 9 1 7 .

jam 1919

» 1917—1918.

dec.

». 1918—1919.

ang. 1920

» .

»

Kealskol- och studentexamina år 1919 ....

juni 1920

De kommunala mellanskolorna och privatläroverken år 1916-1917 år 1917—1918

dec.

dec.

» 1918-1919

mars 1920

» 1919—1920

dec.

aug. 1920

dec. 1920

30 Statens normalskola för flickor och privatläroverken år 1918-1919 Statens normalskola för flickor och privatläroverken år 1919-1920 Lärarutbildningen

år 1916 — 1917 » 1917—1918

jun. 1919 juni 1919

» 1918—1919

maj 1920

» 1919—1920

dec. 1920

70 Tryck utgivet år 1914

1914 Medelupplaga 1200

»

» 1915

)i

» 1916

» 1917

» 1918

» 1919

634 S a m m a n d r a g över av Kungl. Ecklesiastikdepartementet under åren 1914-1920 utgivet statistiskt tryck.

» » »

» 1920

.

339 Sidantal Publikations utgivare, titel ra. ni.

Utgivningstid

Upplaga

Summa Tabeller Tabelli texten bilagor

Tryckningskostnader kr.

Kungl. Domänstyreisen. Sveriges officiella statistik. l

) 1914

99 J

) 1915

2 543

) 1916

2 550

» 1915

juli 1917

11619 Kungl. Domänstyrelsens förvaltning år 1912 »

»

»

» 1913

»

»

»

» 1914

J

2 311

»

»

»

» 1916

juni 1918

»

»

»

» 1917 .

juni 1919

»

»

» 1918.

aug. 1920

7 381 155 10 627 157 10 240

3 654

Kungl. Lantbruksstyrelsen. Kungl. Lantbruksstyrelsens underdåniga berättelse år 1912

okt. 1914

>> 1913 > : 1914

jan. 1916

4 650

jan. 1917

4 759

• 1915

jan. 1918

5 765

» 1916

jan. 1919

7 501

. 1917

juli 1920

9 610

Lantmäteri år 1913

sept. 1914

sept. 1915

sept. 1916

sept. 1917

2 980

sept. 1918

5 208

sept. 1919

6 875

okt. 1920

4 933

Kungl. Lantmäteristyrelsen. Sveriges officiella statistik. 1518

Kungl. Lotsstyrelsen. i Sveriges officiella statistik. Lotsverket år 1914

aug. 1915

»> 1915

juli 1916

» 1916

sept. 1917

2 283

» 1917

sept. 1918

» 1918

mars 1920

» 1919

juli 1920

94 4 802 80 I 3 974

*) Uppgifter om utgivningsmånadcn har ej kunnat erhållas.

340 TryckningskostTabeller TabellSumma i texten bilagor nader kr. Sidantal

Publikations utgivare, titel ra. ra.

Utgivningstid

Upplaga

Kungl. Försäkringsinspektionen.

1 Sveriges officiella statistik. Enskilda försäkringsanstalter: Del

sept. 1914

I år 1912

aug. 1915

» 1913

aug. 1916

» 1914

2 954

2 346

2 886 4 062 6 447

» 1915

juli 1917

» 1916

juli 1918

>, 1917

maj 1919

5 246

>» 1918

aug. 1920

12 419

Del II år 1912 ...

jan. 1915

» 1913 .

jan. 1916

.» 1914

nov. 1916

» 1915

nov. 1917

,. 1916

juli 1918

2 572

» 1917

maj 1919

8 643

~~~

» 1918

juni 1920

98 Del III år 1912

juni 1915

.. 1913

aug. 1916

» 1914

aug. 1917

» 1915

aug. 1918

» 1916

maj 1919

.. 1917

juni 1920

4 404

% 954

5 046

6 926 7 820 I S 125

Medelupplaga

Sammandrag' över av Kungl. Försäkringsinspektionen under åren 1914—1920 utgivet statistiskt tryck. 1914

Tryck utgivet år 1914

» 1915 » 1916

i

1050 1025 1050

». 1918

o 1919

» 1920

,. 1917

...

385 15 517 429 2 0 466

341 Sidantal Utgivnings~ tid

Publikations utgivare, titel m. m.

Upplaga

Summa Tabeller Tabelli texten bilagor

Tryckningskostnader kr.

Kungl. Järnvägsstyrelsen. Sveriges officiella statistik. Statens järnvägar J) (underd. berättelse) år 1913 »

»

»>

»

,, 1914 » 1915

nov. 1915

dec. 1916

26 30

BOT.

>'

»

»

»

febr. 1918

»

»

»

»

»

jan. 1919

febr. 1920

» » » » 1918 Vagnslastgodstraiiken 1 ) (bilaga till föreg., vart 3:die år) år 1913

nov. 1915

dec. 1918

8 450

9 200 256 12 437 258 22 744 260 23139 264 27 216 163

Allmän järnvägsstatistik 2 ) år 1911

mars 1914

3 623 188 10 353 302 9 888

» 1912

jan. 1915

9 329

» 1913

jan. 1916

3 388

» 1914

juni 1917

» 1915

nov. 1918

» 1916

april 1920

9 720 526 28 973 548 21549

» 1917

dee. 1920

548 23 781

Järnvägsstatistiska meddelanden år 1914

» 1915

Utkommer mod 12 häften varje. år samt extrahäften 8)

» 1916

Statistiska meddelanden serie D.

» 1916 » 1917 .' » 1918 » 1919 • 1920

3 219

5 313 678 10135 424 12 900 53 16 562 29 15 210 263 9 311

Statens järnvägars månadsstatistik för tjänstebruk år 1914 » 1915 » 1916 * 1917 » 1918 • 1919 » 1920 *) Format: 4:o. j Format årgång 1911 och 1912: 4:o. ) Extrahäftena utgå i större upplagor.

3 Utkommer månadsvis c:a 45 ' dagar efter' redovisningsmåna dens slut

2 064

2 670

2 857

8 308

944 13 322 912 16110

924 19 235

342 Tabeller TabellSumma i texten bilagor

Tryckningskostli åder kr.

84 123

Sidantal .Publikations utgivare, titel m. m.

F o r t s . : Kungl.

Utgivningstid

Upplaga

febr. 1915

650 700

Järnvägsstyrelsen.

S+.a+.iot.iolr oVn-nn-mist nvfirsilrt, år 1914

febr. 1916

. 1915 »

»

»

» 1916

febr. 1917

»

»

»

» 1917

febr. 1918

»

»

»

> 1918 > 1919

mars 1919

mars 1920

14 Banavdelningens berättelse år 1913 1914

sept. 1914

sept. 1915

scpt. 1916

sept. 1917

maj 1919

8 325

okt. 1919

10 055

okt. 1920

10 390 3444

nov. 1916

1 100

i)180

nov. 1917

i)232

5411;

.. 1917

dec. 1918

i)254

8 865

»» 1918

dec. 1919

!)266

9 763

» 1919

nov. 1920

92 Maskinavdelningens ) berättels<i år 1914 .... » 1915

juli 1915

aug. 1916

» 1916 ...

nov. 1917

» 1917 . ...

febr. 1919

febr. 1920

450 Trafikavdelningens berättelse å r 1915 » 1916 ... . »

» 3

Maskinavdelningens, förrådsav delningens och huvudverkstädernas berättelse v. år 1918

s

5 340 1242

)184

*)186

5 371

6 201

7 949

)190

°)188

7 8

)292

scpt. 1920

)222

8 Statens järnvägsbyggnaders årsberättelse 0 ) 1915 ...

nov. 1916

1916 ...

dec. 1917

3 735

1917 ...

juni 1919

5 574

1918 ...

juni 1920

5 802

1919 ...

scpt. 1920

4 584

i Utkommer \ 1 omkring den( j 15 i varje ( [ månad J

» 1919

Statens järnvägsbyggnader, lönestatistik 1920

2 532

!) Dessutom 2 grafiska bilagor. — 2) Årgångarna 1914, 1915 och 1916 utgåvos i litograferade upplagor (format : 4:o). — 8) Dessutom 22 grafiska bilagor. — 4) Dessutom 23 grafiska bilagor. — 5) Dessutom 25 grafiska bilagor. — 6) Dessutom 24 grafiska bilagor. — 7) Dessutom 26 grafiska bilagor. — 8) Dessutom 24 grafiska bilagor. — °) Format: 4:o.

343 Publikations utgivare, titel m. ra.

Utgivningstid

Upplaga

TryckningskostTabeller' Taboll- nader Summa i texten ; bilagor Sidantal

kr.

Forts.: Kungl. Järnvägsstyrelsen. Sammandrag över av Kungl. Järnvägsstyrelsen under åren 1914—1920 utgivet statistiskt tryck Tryck utgivet år 1914

Medelupplaga 1914

» 1915

2 828

2 343

3 280

2 520

2 225 2 426

»

)

» 1916

»

)

» 1917

900 900

»

)

» 1918

3 537

» 1919

3 408

» 1920

4 720

3 328

okt. 1914

)276

» 1914

nov. 1915

)286

» 1915

nov. 1916

)296

» 1916

okt. 1917

*)296

» 1917

nov. 1918

» 1918

mars 1920

» 1919

nov. 1920

147 Sveriges officiella statistik. Telefon och telegraf år 1913

sept. 1914

» 1914

sept. 1915

»> 1915

sept. 1916

)220

»» 1916

sept. 1917

«)248

» 1917

sept. 1918

a

)250

»> 1918

dec. 1919

)270

>» 1919

sept. 1920

)272

162 Statens vattenfallsverk 4 ) år 1913

juli

» 1914

juli

1915 Kungl. Generalpoststyrelsen. Sveriges officiella statistik. Postverket år 1913

Kungl. Telegrafstyrelsen.

» '

»>

1500 1500

s

Kungl. Vattenfallsstyrelsen

n

» 1915

aug. 1916

» 1916

aug. 1917

900 900 900 900

» 1917

sept. 1918

» 1918

jan. 1920

51 Dessutom 8 grafiska bilagor

) Dessutom 10 rrafiska bilagor. — *) Formiat: 4:o.

) Dessutom 6 grafiska bilagor. —

344 Sidantal Utgivningstid

rubiikations utgivare, titel ni. ni.

Upplaga

Summa

Tabeller Tabelli texten

bilagor

Tryckningskostnader kr.

Sociala meddelanden och Kommersiella meddelanden. Sociala meddelanden. (Statistiska meddelanden. Serie F.) Årgång 1914 1915 1916 1917 42 häften om året 1918 1919 1920. Kommersiella meddelanden. Häftena utom bilagor. Årgång 1914 1915 1916 1917 il2—24 häften om året 1918 1919 1920, Bilagor till Kommersiella meddelanden. 2 ) Konsulers och handelsattachéers berättelser..

2 500 3 250 3 250 2 750 2 750 2 875 2 700

1324 1440 1462 1534 1340 1086 1182

503 501 571 631 659 447 461

— 16 754 — 19 026 — 21991

1914 1)2 000 1915 i)1500 1916 1500 1917 l) 1 500 1918 ^löOO 1919 l )2 000 1920 ^ 3 000

1124 1056 896 1167 1146 1254 1404

155 279 307 159 241 252 291

— 15 936 i — 13198 — 14 565

— — — — — —

1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 (

27 252 38161 — 43 996 — 51935

— —

18 725 23 309 46 738 70140

I år 1914 » 1915 » 1916 » 1917 » 1918 » 1919 » 1920

Industri registi et Gr. I och II )> Gr. II och III De statliga k •istidskommissionernas förvaltning och avver.klinp -

Undersökning rörande sulfitspriten som motorbränsle... Sveriges industriella produktion, preliminär redogörelse år ^ 918

Preliminär rec ogörelse for Sveriges in- och utförsel år 1919

1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1918 1920

2 000 1000 1500 1500 1500 2 000 3 000 1500 3 000

620 704 432 240 202 188 148 150 190

203 267 187 112 66 92 32

1919 1920

2 000 3 000

88 44

1 7

1920 1920

3 500 3 500

26 76

—

150 190

4 663 5 354 3 342 1945 2 324 4 692Ji 4 387 4 327 9 604

—

2 539 2 162

26 26

1607! 5 308

x ) Upplagan växlade något för olika häften. — 2) Utom här nämnda bilagor hava under åren 1915—1920 särskilda exportförbudsförteckningar m. m. dyl. också medföljt Kommersiella meddelanden. År 1920 uppgingo tryckningskostnaderna för exportförbudsförteckningarna till 1 581 kronor och för övriga i tabellen ej upptagna bilagor till c:a 5 450 kronor

345 B i l a g a II.

Den officiella statistiken i Danmark och Norge. 1 ) Den officiella statistiken i Danmark.

Den officiella statistiken i Danmark är starkt centraliserad. Inom Det statistiske Departement utarbetas huvudparten av vad som i Danmark göres till föremål för officiell statistik. Av viktigare grenar är det blott medicinalstatistilcen (utarbetad av Sunclhetsstyrelsen), fiskeristatistiken (utarbetad av Fiskeridirektören) samt post-, telegraf och järnvägsstatistiken (utgivna av vederbörande styrelser), som handläggas utom Det statistiske Departement. Påpekas må dock, att i årsredogörelserna för Fabriktilsynets, Arbejderforsikringsraadets, Sygekasseinspektoratets, Arbejdslöshedsinspektoratets, Arbejdsanvisningsdirektoratets m. fl. verksamhet en del förvaltningsstatistiska uppgifter samt även andra statistiska uppgifter rörande resp. styrelsers förvaltningsområden ingå. Det statistiska centralverket upprättades under namn av Det statistiske Bureau genom kungl. resolution den 1 december 1849 och började sin verksamhet den 1 januari 1850. Dessförinnan hade officiell statistik utarbetats av en år 1833 tillsatt Tabelkommission och under tiden 1797 — 1 8 1 9 fanns det ett Tabelkontor, vilket dock torde ha haft mycket liten betydelse. 2 ) Det statistiske Bureau omorganiserades från den 1 januari 1896 och fick då namnet Statens statistiske Bureau. Byrån uppdelades på tvenne kontor, vartdera under en »Kontorchef», samt under överledning av en »Direktör». Instruktionen för densamma, vilken ännu i det väsentliga är gällande, utfärdades i lag av den 16 december 1895. Om byråns arbetsområde heter det i § 1 av denna lag: »Bureauets Virksomhed gaar ud paa Tilvejebringelse af Oplysninger om Befolkningsforholdene, om de sociale Tilstande, sserlig for Arbejderbefolkningens Vedkommende, om Erhvervslivet, om Aandslivet, om Stats og Kommuners Administration og om Befolkningens Deltagelse i det offentlige Liv — alt for saa vidt saadanne Oplysninger kunne fäas til Raadighed og statistisk fremstilles. Bureauet skal derhos give sit Bidrag til den internationale Statistik. Endelig paahviler det Bureauet at yde Administrationen Bistand ved statistiske Beregninger og Oplysninger, Afgivelse af Erklseringer m. m. — I Henhold hertil omfatter Bureauets Arbejdsomraade fölgende Hovedemner: 1) Befolkningsstatistik, omfattende a) Folketoellinger, b) Vielser, Födsler, Dödsfald og Vandringer; 2) Betspleje-Statistik og Moral-Statistik, omfattende: a) civil Betspleje, derunder Behseftelser, b) kriminel Betspleje, c) IMoralspörgsinaal (Sssdelighed, Drikfreldighed m. m.); 3) social Statistik, om1 ) Större delen av de ekonomiska uppgifterna i dessa översikter hava erhållits genom välvilligt tillmötesgående av vederbörande danska och norska myndigheter. Översikterna hava sedermera dels i manuskript, dels i korrektur översänts till resp. chefer för Danmarks och Norges statistiska centralverk, vilka benäget låtit däri införa erforderliga kompletterande upplysningar och korrigeringar. 2 ) Statistisk Bureaus Historie (utgiven av Statens Statistiske Bureau, Köpenhamn 1899).

1639 20

346 fattende Livsvilkaarene i de forskellige Samfundslag, derunder Ernasrings- og Forbrugsforhold. Saerlig Genstand for Behandling er Arbejderforholdene paa deres forskellige Omraader, Forniue- og Indtaegtsforholdene samt Arbejderforsikringen; 4) Erlivervs-Statistik, omfattende: a) Agerbrug, b) Industri, c) Fiskeri og d) Omsretning, derunder Sparekasse- og Bankvresen: 5) Statistik vedrörende Aandslivet, derunder Opdragelse og Undervisning; 6) Statistik vedrörende offentlige Forhold, derunder: a) Statens og Kommunernes Finansvresen, b) offentlige Valg; 7) international Statistik, omfattende Deltagelse saavel i den fsellesnordiske som i den almindelige internationale Statistiks Arbejde. — Bureauets Beretninger udgives i Trykken saa hurtig, som ske kan under Hensyn til Materialets Tilvejebringelse og Beskaffenhed.» Det framgår av denna instruktion, att byrån är menad som centralorgan för landets officiella statistik och — trots instruktionens omständliga uppräkning av de ämnen, som skola behandlas — har byrån, med denna sin huvuduppgift för ögonen, kunnat alltmera vidga sin verksamhet och upptaga ett flertal nya ämnen till antingen tillfällig eller ock fortlöpande bearbetning. Utom dylika naturliga och av samhällsutvecklingen betingade utvidgningar av byråns statistiska verksamhetsområde, erhöll byrån år 1906 även en lent aministrativ uppgift. Genom lag av den 6 april 1906 hade nämligen en StatsBrandforsikringsfond upprättats för att tjäna till täckning av brand- och explosionsskador på statens byggnader och övriga ägodelar, och byrån fick övertaga det försäkringstekniska arbetet härmed. Själva fonden, 5,000,000 kr., förvaltas i finansministeriet. — Under världskriget har byrån därjämte genom ett särskilt kontor handhaft centralledningen av livsmedelsransoneringen. Det statisStatens statistiske Bureau har i likhet med sin föregångare, Det statistiske "tMnsnt " Bureau, sorterat direkt under finansministern som en självständig avdelning inom ministeriet. På sätt och vis var det därför en formalitet, när byrån år 1913 ändrade namnet till Bet statistiske Departement. I administrativt hänseende blev härigenom intet ändrat, men samtidigt inrättades inom byrån ett tredje kontor (se nedan) och chefen för byrån, som tidigare hade titel av »Direktör» erhöll titel och lön som »Departementschef». Organisation persona.

Departementets fast anställda personal utgjordes vid slutet av år 1920 av ^ Departementschef, 3 Kontorchefer, 6 Fuldma5gtige (vartill kommer två Toldfuidma3gtige, tjänstgörande inom Departementet), 13 Sekretserer, 6 Kontorassistenter, 40 Kontorister och 2 Kontorbude. Förutom den fast anställda tjänstemannakåren sysselsätter Departementet ett antal extra biträden, vilka, till antalet växlande allt efter behovet och avlönade av ett särskilt anslag, (»MedhjaDipssummen») utgöras dels av studerande

347 inom rätts- och statsvetenskapliga fakulteten vid universitetet, dels av kvinnliga biträden med någon kontorsutbildning ock i regel student- eller realskoleexamen, dels slutligen av särskilda kontorsbiträden med specialutbildning för bestämda arbeten. Departementets fast anställda kontorspersonal rekryteras bland de kvinnliga extrabiträdena. Vid slutet av år 1920 var antalet extrabiträden c:a 60, däri dock ej medräknats de, som voro anställda inom Departementets tillfälliga ransoneringskontor. I organisatoriskt hänseende är Departementet numera uppdelat på tre »Kontorer» (förutom ransoneringskontoret) och ett sekretariat. Arbetsfördelning och personal inom dessa avdelningar framgår av följande översikt. F ö r s t a K o n t o r e t . Landets areal; kartogranska arbeten. — Landets administrativa indelning. — Jordbruksstatistik. — Skogsstatistik. — Valstatistik m. m. (Personal: 1 Fuldmaegtig, 2 Sekretärer, 3 Kontorister och 18 extrabiträden). Andra Kontoret. Befolkningsstatistik. — Undervisningsstatistik. — Rättsstatistik. — Alkoholstatistik. — Finansstatistik (stats och kommuners m. fl. räkenskaper, skatter etc). — Bank- och sparbanksstatistik. — Aktiebolag och andelsföreningar. — Offentliga understöd. — Biblioteket samt statistiken för Färöarna och Grönland. (Personal: 3 Fuldmaegtige, 4 Sekretärer, 2 Kontorassistenter, 5 Kontorister och 19 extrabiträclen). T r e d j e K o n t o r e t . Handelsstatistik. — Sjöfartsstatistik och handelsflottan. — Industristatistik. — Socialstatistik. (Personal: 1 Fuldmaegtig, 2 Toldfuldmaegtige (tjänstgörande), 6 Sekretärer, 2 Kontorassistenter, 24 Kontorister och 21 extrabi träden). S e k r e t a r i a t e t . Departementets arbetsplan och årsberättelse 1 , budget, räkenskaper och kassa. — Redaktionen av »Statistisk Aarbog» och »Statistiske Efterretninger». — Journalföring, arkiv, post, expedition m. m. (Personal 2 : 1 Fuldmaegtig, 1 Kontorassistent, 3 Kontorister och 1 extra biträde). (Departementets tillfälliga ransoneringskontor, »Fordelningskontoret», sysselsatte vid 1920 års slut en personal av 1 Sekretaer, 1 Kontorsassistent, 5 Kontorister och 50 extrabiträden.) Bibliotek. Departementets bibliotek består av c:a 40,000 band, för vilka dock icke någon särskild lokal finnes tillgänglig, varför de förvaras tämligen spridda inom ämbetsverkets olika avdelningar. Någon särskild bibliotekarie finnes icke, utan står boksamlingen under tillsyn av en av sekreterarna. Bibliotekets kärna utgöres av en samling officiellt statistiskt tryck från nära nog alla länder, och därjämte finns en betydlig mängd handböcker, tidskrifter m. in. x ) Det statistiske Departement avger årligen till Finansministern dels plan för nästkom mande års arbete, dels redogörelse för föregående års arbete, vilken offentliggöres i »Ministerialtidende». 2 ) H ä r i inräknas även den personal, som under Departementschefens direkta tillsyn handb a r arbetet med Stats-Brandforsikringsfonden.

348 DepartemenDepartementets publikationer ingå i ett flertal serier med var sin särskilda ids statistiska ö v e r r u k r i k Dessa serier äro Statistisk Tabelvcerk, Statistiske Meddelelser, publikationer.

_^

.- . .,

.

,

Statistiske Efterretninger, Handelsstatistiske Meddelelser och Statistisk Aarbog. Statistisk Tabelvcerk, som utges i kvartformat, är den officiella statistikens huvudserie. Den uppdelas av gammalt på fem littera, nämligen litt. A. Befolkningsstatistik och industristatistik; litt. B . Kättsstatistik; litt. C. Jordbruksstatistik; litt. D. Handels- och sjöfartsstatistik; litt. E. Finansstatistik. Nya ämnen av den beskaffenhet att de lämpligen böra ingå i denna serie, men som strängt taget ej höra hemma under någon av dessa littera ha i tidernas lopp tillkommit. Det oaktat har ramen icke utvidgats, utan har man hänfört de nya banden till de littera, under vilka ämnet närmast hör, om samhörigheten än i vissa fall är ganska svag. Statistiske Meddelelser utges i oktavformat och hade ursprungligen inrättats för upptagande av de utredningar och specialarbeten, som, utan att vara av fortlöpande karaktär, likväl kunde anses förtjänta av allmän spridning. Så småningom har dock i meddelandena även sådana undersökningar publicerats, som höra till ämbetsverkets ordinarie arbetsfält, men som kunnat behandlas mera kortfattat, eller av andra skäl (t. ex. med hänsyn till publikationernas format) bättre lämpat sig för publikation därstädes. Statistiske Efterretninger, började utgivas år 1909. Tidskriften utkom först månadsvis och innehöll i regel blott upplysningar i textform, men har sedermera utkommit mera oregelbundet, med 2 0 — 3 0 häften om året, och alltmera övergått till framställning i tabellform. Förutom att så snabbt som möjligt bringa statistiska preliminärresultat till offentligheten, har tidskriften haft till uppgift att förse pressen med statistiska upplysningar. Till det ändamålet har för pressens räkning en särskild upplaga av Statistiske Efterretninger utgivits, vilken, för underlättande av sönderdelning och uppklistring, tryckts endast på papperets ena sida. Handelsstatistiske Meddelelser innehåller uppgifter angående omsättningen med utlandet av viktigare varor och utkommer månadsvis. Den motsvaras i Sverige av Månadsstatistiken över handeln. Statistisk Åarbog utkommer årligen sedan 1896. I motsats till Tabelvserk och Meddelelser innehåller den ingen text, utan blott översikter i tabellform. Den motsvaras av vår statistiska årsbok och innehåller sammandrag ej blott över departementets egen statistik, utan även utdrag av andra ämbetsverks, fackorganisationers och privata företags statistik, så att den (i sin stoffbehandling) omfattar alla grenar av samhällsstatistiken. Därvid är att märka, att årsboken dels upptar material, som förut varit eller i framtiden blir publicerat annorstädes, dels sådant, som endast föreligger i manuskript utan att vara avsett för publicering. Detta gäller icke blott departementets egna ämnen

349 utan även de ämnen, som behandlats på annat håll. Det är därvid väl värt att beakta, att årsboken inledningsvis upptager en fullständig förteckning på använda källor, tryckta såväl som otryckta, vilket i hög grad underlättar för enskilda att införskaffa utförligare uppgifter om sådant, som särskilt intresserar. På det hela taget har Det statistiske Departement i Danmark sökt följa principen att endast publicera viktigare huvuddata, och publikationerna omfatta ofta flera år i sänder, t. ex. femårsperioder. I stället har Departementet, förutom de preliminära redogörelserna i Statistiske Efterretninger, inriktat sig på att tillhandagå mjmdigheter och enskilda med detalj uppgifter alltefter framställda önskemål och i den mån det förefintliga materialet är bearbetat eller i sig själv mer eller mindre omedelbart lämnar erforderlig upplysning. En betydande del av Departementets dagliga arbete utgöres sålunda av besvarandet av förfrågningar på skriftlig eller muntlig väg — till stor del också per telefon. En fördel framför vårt land har Danmark i berörda hänseende i statistikens starka centralisation. Skulle ett dylikt system genomföras för Sverige vore det förmodligen nödvändigt att inrätta en statistisk upplysningsbyrå 1 ) med förbindelser inom alla de några och tjugo ämbetsverk, som hos oss utarbeta officiell statistik. En del uppgifter (beträffande utförseln av jordbruksprodukter) ha offentliggjorts varje vecka genom Ritzaus Bureau och Statstidendes tisdagsnummer. I anslutning till den föregående översikten skall här nedan en förteckning översikt av meddelas, upptagande de under åren 1 9 1 4 — 1 9 2 0 av Det statistiske Departe- ' J ^ " " ment och andra danska myndigheter utgivna officiella statistiska publikationerna. officiella statistiska V Danska officiella statistiska publikationer utgivna åren 1 9 1 4 — 1 9 2 1 . uon«r~ Det statistiske Departement: Statistisk Tabelvcerk: Utgivningsår Karaktär Folketaellingen i Kongeriget Danmark den 1. Februar 1911, 1. Del 1913 10-årig Folketaellingen i Kongeriget Danmark den 1. Februar 1911, 2. Del 1914 » yEgteskaber, Födte og Döde i Aarene 1911—1915 ... 1919 5-årig Danmarks Haandvserk og Industri i fölge Tsellingen j föreeående räk den 26. Maj 1914 1917 { n i u g a r ?1897 och 1906 Bolig- og Huslejeforhold i Danmarks Köbstseder i 1911

\

gtat

M e( ja

I "FATf"^*i.i~ii~PT* i

Erhvervs- og Indtsegtsforholdene den 1. Februar 1916 1920 j Den civile og kriminelle Retspleje i Aarene 1911—1915 1921 Danmarks Vareindförsel og -Udförsel Aar 1913—1919 1914—21 Kommune- og Havneregnskaber 1910/11—1914/15 ... 1919 J ) Jfr sakkunnigas förslag rörande statistiska nämnden.

i o I Ki'3 K-

njngsberättelsen 5-årig årlig 5-årig

350 Utgivningsår Vurderingen til Ejendomsskyld pr 1. Juli 1916 Prioritetsgselden i Danmark pr 1. Juli 1909 Danmarks Handelsflaade og Skibsfart 1911—1915 ...

1919 1914 1918

Statistiske Meddelelser: Danske Husholdningsregnskaber: 1. Byarbejdere 1914 2. Arbejdere og Haandvserkere paa Landet 1914 3. Husmsend og Gaardmsend 1914 Husholdningsregnskaber for Tjenesteinandsfamilier m. fl. for 1916 1918 De kommunale Valg i Marts 1913 1914 » » » » » 1917 1917 » » » > » 1920 1921 Folketingsvalgene den 20. Maj 1913 1914 » » 7. » 1915 1916 Folketingsvalget den 26. April 1920 1920 Rigsdagsvalgene April—Maj 1918 1918 » Juli—August 1920 1920 > Sept.—Okt. 1920 1921 Höstens Udfald i Danmark 1913—1914. Forelöbig Redegörelse 1914—15

Karaktär [ föregående taxe| r i n g a r : 1904 och 1909 tillfällig 5-årig

tillfällig

utsändes efter varje utskrivet val årlig, numera ersatt med uppgifter i Stat. Efterr. årlig

Hösten i Danmark i Aaret 1912—1920 1914—21 Hösten i Danmark. Reviderede Tabeller for Aarene 5-årig; har upphört 1908—1914 1919 Arealets Benyttelse i Danmark den 15. Juli 1912 ... 1914 Det dyrkede Landbrugsareal i Danmark den 2. August 1915 1916 Kreaturholdet og Anvendelsen af det dyrkede Areal 1916—1918 1917 Kreatursholdet og Anvendelsen af Höstarealet 12. Juli 1917 1918 Kreatursholdet og Anvendelsen af Landbruksarealet 15. Juli 1918 1919 Kreaturholdet og Landbrugsarealet 1920 1921 Kreaturholdet i Danmark den 15. Juli 1914 1915 > tidigare 5-årig » » » » 15. Maj 1915 1916 » » » » 20. Februar 1917 1917 årlig > » » » 15. Juli 1919 1919 » Kapitelstakster for Afgröden m. v. 1913—1920 1914—21 oregelbunden Mejeribruget i Danmark i 1914 • 1916 ^.nssettelserne till Indkomst- og Formueskatten i (årlig; fr. o. m. årg. 1913/14—1920/21 1 9 1 4 - 2 1 1 1918/19 i två delar Anssettelserne til Merindkomstskatten for Skatteaaret 1916/17—1919/20 1919—21

oregelbunden

351 Produktionsstatistik 1913 (Haandvserks- og Industritsellingen 1914): 1. Tekstilindustrien 2. Produktionen af Nasrings- og Nydelsesmidler 3. Beklsednings- og Laederindustrien 4. Sten-, Ler- og Glasindustrien 5. Metalindustrien 6. Trseindustrien og Papirindustrien 7. Forskellige Industrier af teknisk og kemisk Art Statskontrolerede Produktioner 1913—1915

Utgivningsår

Karaktär oregelbunden

1917 » » » » »

» » » » » »

»

» årli

1914—16 i [ 1918—21 1917 1919 1920 1921 1916

Produktionsstatistik 1916—1920 Huslejen i Provinsbyerne 1916 » » Byerne 1918 » » November 1919 Husleje og Boligforhold, November 1920 Tyende-og Daglejerlönnen i Landbruget 1915 » » » » » 1918 med et Tillseg om Lönforhold for kvindeligt Husgerningstyende i Byerne 1920 Börneskolen i Aaret 1912—1916 1915—20 Eksamensskolerne 1912 1914 Folkeskolevaesenet m. m. i Aaret 1911 1914 FolkehöjskolerogLandbrugsskoler 1911/12—1915/16... 1917 Skoler for Ungdommen i Aaret 1915 1919 Arbejdslösheden i Aarene 1910—1914 samt de ekstraordinsere Arbejdslöshedstsellinger August 1914— Maj 1915 1916 Arbejdslösheden 1915—1919 1921 Strejker og Lockouter i Danmark 1911—1915 1917 Arbejderoverenskomster i Danmark den 1. August 1915 1916 Arbejdsinvaliditet efter Oplysninger fra Folketaellingen den 1. Februar 1916 1919 Folkemamgden 1. Februar 1916 i Kongeriget Danmark 1916 Folkemaengden 1. Februar 1921 1921 Selvmord og Dödsfald ved ulykkelig Hgendelse i Aarene 1906—1915 1917 Alderdomsunderstöttelsen i Aarene 1902—1911/12 ... 1914 Fattigvaesenet i Danmark i Aaret 1911—1912 1915 De Vaernepligtiges Skolekundskaber 1915 Bevserterstatistik 1914 1916 Handels- og Kontormedhjselpere: Lönningforhold m. v. 1915 De danske Sparekasser i Tiaaret 1906/07—1915/16... 1918 Sammendrag af statistiske Oplysninger om Faeröerne 1918 Salg af Landejendomme 1910—1917 1920 Det nordiske statistiske Mode 1921 1921 Handelsstat istiske Meddelelser 1914—1921 1914—21

ort

S j -f satt i el följande serie årlig

5-årig tillfällig årlig oregelbunden » 5-årig oregelbunden

5-årig oregelbunden »

10-årig oregelbunden ' » » » » 10-årig oregelbunden 5-årig tillfällig månatlig

352 Utgivinugsår Statistiske Efterretningar

1914—192.1

Karaktär i oregelbunden med 1914—21 "jfl era häften om året

Särskilda publikationer 1914—1921: Oversigtskort over Sogne og Kommuner i Slésvig... 1920 Detailpriser i Nov. 1919, Jan., April, Juli, Okt. 1920—21 1920—21 Det statistiske Departement 1896—1920 1920

kvartalspublikation tillfällig

Generaldirektionen for Postveesendet: Oversigt over det danske Postvsesens Statistik 1912/13 —1918/19 •• 1914—20 Beretning om Postvsesenet i Tidsrummet 1867—1917 Bd I 1919

tillfällig

Generaldirektionen for T e l e g r a f v ä s e n d e t : Det danske Telegrafvsesen 1912/13—1919/20

årlig

1918—20

Generaldirektionen for S t a t s b a n e r n e : De danske Statsbaner: Beretning om Driften 1912/13— 1918/19 1914—20 Maanedsstatistik for Tjenstebrug 1918/19—1919/20... 1918—20 Sundhetastyrelsen: Dödsaarsagerne i Danmarks byer 1913—1919 Dödsaarsagerne i Danmark 1920

1914—20 1921

årlig

årlig månatlig årlig forts, av föreg.

översikt F ö r vart och ett av de viktigaste s t a t i s t i k u t g i v a n d e ä m b e t s v e r k e n i D a n av kostnader m a r j I m a n a g r a a l l m ä n n a e k o n o m i s k a uppgifter m e d d e l a s , för finansåret 1 9 1 9 - 1920. V a d beträffar D e t s t a t i s t i s k e D e p a r t e m e n t skola fullständigare uppgifter, till jämförelse m e d m o t s v a r a n d e s v e n s k a och n o r s k a uppgifter, m e d t a g a s . Även beträffande j ä r n v ä g s s t a t i s t i k e n skola n å g r a detalj uppgifter, som beredvilligt ställts till förfogande, h ä r återgivas. Allmänna uppgifter.

Det statistiske Departement. D e totala o m k o s t n a d e r n a för D e t statistiske D e p a r t e m e n t s v e r k s a m h e t (utom v e r k s a m h e t e n i s a m b a n d m e d livsmedelsransoneringen) var u n d e r finansåret 1 9 1 9 — 1 9 2 0 c:a 5 4 0 , 0 0 0 k r o n o r , därav c:a 3 7 0 , 0 0 0 k r o n o r i l ö n e r och h o n o r a r s a m t 9 2 , 0 0 0 k r o n o r för t r y c k n i n g och p u b l i c e r i n g . E n orsak till dessa förhållandevis låga o m k o s t n a d e r — D e p a r t e m e n t e t s statistik omfattar j u ett s t ö r r e ä m n e s o m r å d e än det, som i Sverige faller u n d e r s t a t i s t i s k a c e n t r a l b y r å n , k o m m e r s k o l l e g i u m och socialstyrelsen tills a m m a n s — ligger t v i v e l s u t a n i de d a n s k a ä m b e t s m ä n n e n s låga löner, men även i övrigt är den d a n s k a s t a t i s t i k e n m y c k e t e k o n o m i s k t organiserad. Yicl p u b l i c e r i n g e n iakttages alltid den s t ö r s t a s p a r s a m h e t , vilket också visar sig i a t t t r y c k n i n g s k o s t n a d e r n a äro a n m ä r k n i n g s v ä r t låga i förhållande till d e svenska.

353 Nedanstående tab. A, är vad avser finansåren (V*— 31 /3) 1 9 1 3 / 1 4 — 1 9 / 2 0 hämtad ur den nyligen utkomna publikationen »Det statistiske Departement 1896—1920». Tab. A.

Omkostnader för Det Statistiske Departements verksamhet finansåren 1 9 1 3 - 1 9 1 4 till 1920—1921. l) Löner och honorar2) Finansår Till tjänste- Till extra bimännen träden m. fl.

1913—1914 1914—1915 1915—1916 1916—1917 1917—1918 1918-1919 1919-1920 1920-1921

54,958 54,658 56,433 67,623 77,213 108,926 225,044 330,058

50,710 55,043 63,464 79,325 102,964 154,303 145,380 108,408

Tryckning och publicering.

övriga utgifter

Tillsammans

36,300 28,314 25,982 25,978 42,349 78,353 92,099 97,422

23,016 28,502 45,291 47,388 55,813 69,704 77,024 153,557

164,984 166,517 191,170 220,314 278,339 411,286 539,547 689,445

Postdirektör ätet. Den statistiska avdelningen sorterar under 3:dje expeditionskontoret inom vilket Kontorchefen och en Fuldmsegtig delvis, en Assistent och två extra biträden helt ägna sig åt det statistiska arbetet. Under finansåret 1 9 1 9 — 2 0 torde kostnaderna för poststatistiken i allt ha uppgått till c:a 19,000 kr., varav 11,500 i arbetskostnad (löner och honorar) samt c:a 6,000 kr. för tryckning och utgivning av berättelsen. Årsberättelsen är ej fullt så vidlyftig som den svenska, men ändå rätt utförlig. Texten utgör 64 sidor, tabellbilagan 140 (årsberättelsen för 1 9 1 8 — 1 9 ) . Telegraf direktoratet. Statistiska avdelningen inom Telegraf direktoratet har mera självständig ställning än i Postdirektoratet. Chef är en Fuldmaegtig och personalen består av 2 Assistenter och 2 Kontorister. Under finansåret 1919 — 20 utgick för telegraf statistiken 21,600 kronor i arbetskostnad och 6,300 kronor i kostnad för tryckning och publicering. Årsberättelsen är knappt hälften så stor som den motsvarande svenska, men omfattar förutom statens telegraf- och telefonsystem även statistik över de privata telefonbolagen i Danmark. Texten omfattar 31 sidor, tabellbilagan 100 sidor (berättelsen för 1 9 1 8 — 2 0 ) . *) I omkostnaderna äro ej medräknade omkostnaderna för Departementets arbete med livsmedelsransoneringen. 2 ) Häri inberäknat dyrtidstillägg och dyl., som äro bokförda på andra konti än Departementets. »*» 1G39 20

354 Statsbaneme. Av de statistiska kontor, som icke ligga inom Det statistiske Departement torde järnvägsstyrelsens vara det största. Det statistiska kontoret i Generaldirektoratet för Statsbaneme sorterar under Regnskabs og Tarifavdelningen och står under ledning av en Fuldmaegtig. Av statistiska publikationer utgivas dels en årlig driftsberättelse (för driftsåret 1 /4 1918 — 31 3 1919 c:a 338 sidor 4:o), dels från och med driftsåret 1918/19 en månadsstatistik för tjänstebruk (12 — 1 5 sidor per månad). P å förfrågan i Generaldirektoratet, huruvida uppgifter om kostnaderna för den danska järnvägsstatistiken kunde erhållas för några år tillbaka, har därstädes en undersökning utförts, med beräkning av antalet arbetstimmar och den uppskattad3 kostnaden för utarbetandet och bearbetandet av uppgifterna dels till driftsberättelserna för åren 1 9 1 7 / 1 8 , 1918 19 och 1 9 1 9 / 2 0 , dels till månadsstatistiken för åren 1918 '19 och 1919 20. Resultatet av undersökningen, som på grund av vederbörandes eget intresse för saken gjorts mycket detaljerad, med specificerade uppgifter för olika avdelningar och kontor inom direktoratet samt för de olika distrikten, har beredvilligt ställts till förfogande. I tab. B och C här nedan meddelas ett sammandrag av de erhållna uppgifterna. Tab. B. Arbetstimmar för utarbetandet av och bearbetandet av uppgifterna till de danska statsbanornas driftsberättelse och månadsstatistik för åren 191718, 1918,19 och 1919 20. Årgång

Övriga avdelningar och kontor Distrikten Summa

1917/18

1918/19

1919/20

antal timmar

antal timmar

antal timmar

77,100 2,575 10,480

94,000 3,025 11,380

94,000 2,950 11,380

90,155

108,405

108,330

Det framgår icke av sammandraget huru stora kostnaderna varit under ett givet finansår, utan endast huru stora de varit för bearbetningen av ett års statistik. Under förutsättning att kostnaderna under ett finansår kunna anses lika med kostnaderna för driftsberättelsen för föregående år plus kostnaderna för månadsstatistiken under samma år erhåller man emellertid ur de av generaldirektoratet meddelade uppgifterna en totalkostnad för finansåret 1 9 1 9 / 2 0 av c:a 225,000 kronor, varav c:a 210,000 kronor komma på statistiska kontoret ensamt samt c:a 9,000 kronor komma på distrikten.

355 Tab. C. Kostnaden för utarbetande och tryckning av de danska statsbanornas driftsberättelse och månadsstatistik för tjänstebruk för åren 1917 18, 1918 19 och 1919 20. Å r g å n g 1917/18 kr.

1918/19 kr.

1919/20 kr.

S t a t i s t i s k a kontoret. Arbetskostnad Tryckningskostnad: driftsberättelsen

140,700

186,300

280,700

9,215

19,617

21,254 Q am U.UVM

månadsstatistiken

1 8f)fi

•••>"""

Summa för statistiska kontoret

149,915

207,723

I

305,561

Övriga a v d e l n i n g a r och kontor. Arbetskostnad: Räkenskarjskontrollen

750 Bokbållerikontoret

1,200

1,500

Första trafikkontoret

100 Maskinavdelningen

2,300

3,200

4,100

Banavdelningen

1,025

Trafikavdelningen

4,000

6,045

7,745

Summa för övriga avdelningar och kontor Distrikten. Arbetskostnad: Första distriktet

3,200

4,300

5,500

Andra

»

3,000

5,300

Tredje

»

9«0

3,850 3*n

Summa för distrikten

6,480

8,500

11,360

Summa summarum

160,395

222,268

324,666

560 Anmärkning. Det arbete å distrikten för vilket kostnaden uppskattats avser dels uppgörandet för driftsberättelsen av »Översikt over Befordringen av Gods» m. fl. uppgifter, dels vissa uppgifter för månadsstatistiken, l vissa tall har endast medräknats sådant statistikarbete å distrikten, som medfört direkt utgift.

För utgivningsåren 1918, 1919 och 1920 liar upplysning erhållits om upplagan och tryckningskostnader för flertalet av de statistiska publikationerna. De äro jämte sidantalen sammanställda i följande förteckning:

Särskilda uppgifter

Tubnkf' tionerna.

356 Under åren 1918, 1919 och 1920 utkomna officiella statistiska publikationer i Danmark.

Sidantal

Utgivna

1916.

S. T. Danmarks Handelsflaade og Skibsfart 1911/15 » » Danmarks Haandvrerk og Industri i 1914

1,300 1,100

450 (4:o) 150 (4:o)

S. M. Tjenestemandsfamiliers Husboldningsregnskaber Sparekasserne 1906/07—1915/16 Kreatur og Areal, Juli 1917 Produktionsstatistik 1916 Hasten 1917 Anssettelserne till Indkomst- og Formueskatten 1917/18. Kapitelstakster 1917 Barneskolen 1915 Statistiske Oplysninger om Fseröerne Kigsdagsvalgene April—Maj 1918

1,400 1,100 1,000 1,100 1,300 1,100 1,150 1,950 1,200 1,300

128 138 112 42 78 68 14 105 68 155

1,300 3,300

154 268 200 131

Handelsstatistiske Meddelelser 1918 Statistiske Efterretninger 1918 (nr 1- -23). Statistisk Aarbog 1918 Oversigt over det Danske Postvaesens Statistik 1916/17 Det Danske Telegrafisen 1917/18 De Danske Statsbaner: Beretning om Driften 1916/17 .. Utgivna

600 600 1,800

200 (4:o)

1,500

226 (4:o) 232 (4:o) 234 (4:o) 210 (4:0) 160 (4:0)

1919.

S. T. Vurderingen til Ejendomsskyld pr 1 Juli 1916 Kommune- og Havneregnskaber 1910/11—1914/15 Vareindfarsel og Udfarsel i 1916 Vareindfarsel og Udfarsel i 1917 iEgteskaper, Fadsler og Dadsfald 1911/15 M. Produktionsstatistik 1917 » Kreaturholdet og Anvendelsen af Landbruksarealet 15 Juli 1918 » Anssettelserne til Merindkomstskatten 1916/17 » Hasten 1918 » Anssettelserne til Indkomst- og Formueskatten 1918/19 I » Anssettelserne til Indkomst- og Formueskatten 1918/19 II i> Kapitelstakster 1918 » Hasten i Danmark: Eeviderede Tabeller 1908/14 » Barneskolen 1916 » Ungdomsskolerne 1915 » Invaliditetsstatistik » Tyende- og Daglejerlannen i Landbruget 1918 » Produktionsstatistik 1918

900 1,100 1,100

900 1,000

1,000 1,100 1,300 1,100 1,100 1,300 1,000 1,050

122 50 80 68 72 14 62 88 148 48 73 42

800 1,200 2,500 1,050

l ) Då intet annat anföres inbegripes under »Tryckningskostnader» även papperskostnader, kostnader för häftning o. dyl. a) Utom papper. 3) Utom papper och häftning.

357 Upplaga

Sidantal

Tryckningskostnader. Kr.

S. M. Huslejen i Byerne, November 1918 » » Kreaturholdet i Danmark 15 Juli 1919

1,000 1,000

66 50

2,100 1,400

Handelsstatistiske Meddelelser 1919 Statistiske Efterretninger 1919 (nr 1—18) Statistisk Aarbog 1919 Oversigt ever det Danske JPostvaesen 1917/18 Det Danske Telegrafviesen 1918/19 De Danske Statsbaner: Beretning om Driften 1917/18 Maanedsstatistik for Tjenestebrug 1918/19 (nr 1—12)

1,000 1,400 3,600 600 600 1,800 250

192 114 256 200 131 253 (4:o) 152

4,500 4,700 20,700 3,495 5,348 9,215 1,806

S. T Erlivervs- og Indtiegtsforholdene 1 Febr. 1916 » » Vareindfiersel og Udfersel i 1918

800 1,200

148 (4:o) 190 (4:o)

10,450 11,250

S. M. Anssettel8erne til Merindkomstskatten 1917/18 » » Saig af Landejendomme 1910/17 » » Ansaettelserne til Indkomst- og Formueskatten 1910/20 I » » Ansasttelserne til Indkomst- og Formueskatten 1919/20 II » » Kapitelstakster 1919 » » Hasten i Danmark 1919 » » Folketingsvalget 26. April 1920 » » Produktionsstatistik 1919 » » Huslejen. November 1919 » » Kigsdagsvalgene Juli—August 1920

1,100 1,200 1,100 1,100 1,300 1,300 1,300 1,050 1,000 1,200

53 79 72 72 16 76 119 45 85 146

2,300 2,800 2,800 2,800 450 2,750 5,025 1.375 3,300 5,300

Oversigt over Sogne og Kommuner i Slesvig Detailpriserne i Nov. 1919, Jan., April, Juli, Okt. 1920 Handelsstatistiske Meddelelser 1920 Statistiske Efterrotninger (nr 1—30) 1920 Statistisk Aarbog 1920 Översikt over det Danske Postvassen 1918/19 Det Dansko Telegrafvaesen 1919/20 De Danske Statsbaner: Beretning om Driften 1918/19 Maanedsstatistik for Tjenestebrug 1919/20 (nr 1—12)

700 1.100 1,750 3,000 700 600 1,700 250

60 192 182 274 200 137 338 (4-.o) 182

4,150 4,500 15,000 23,500 5,924 6,300 19,617 3,607

Utgivna

1920.

...

Summa för 1920

3,342

133,198

Av de i det föregående citerade kostnadsuppgifterna för den officiella statistiken i Danmark erhålles följande sammanställning för finansåret 1 9 1 9 — 1 9 2 0 : Det statistiske Departement c:a kr. 5 4 0 , 0 0 0 Postvaesenet » » 20,000 Telegrafvsesenet » » 30,000 Statsbanerne > •» 225,000 Summa c:a kr. 815,000 *,) Utom papper,

) Utom papper och häftning.

) Utom häftning.

Sammanfattning.

358 Härtill kommer bl. a. kostnaderna för medicinal- och fiskeristatistiken samt för den statistik, som ingår i diverse inspektorats och direktorats årsredogörelser. Rörande dessa kostnader hava inga uppgifter erhållits, men sannolikt torde vara, att de ej äro mera betydande, så att man i varje fall kan säga, att Danmärks officiella statistik under finansåret 1 9 1 9 — 1 9 2 0 icke kostade mer än 1,000,000 danska kronor. Kostnaderna för den officiella statistiken i Sverige under år 1919 har uppskattats till c:a 3,000,000 svenska kronor (se sid. 54). Fullt adekvat är denna jämförelse emellertid icke, även om man tager hänsyn till kursskillnaden, bl. a. därför, att året 1919 (resp. i Danmark finansåret 1919 20) icke är belastat med kostnader för någon folkräkning. Det är att märka dels att folkräkningarna i Danmark utföras enligt den direkta metoden, dels att de danska folkräkningarna numera äga rum vart femte år, (varannan gång dock endast en mera summarisk räkning), medan de i Sverige äga rum vart tionde år. Då intet särskilt belopp beviljats för folkräkningarna 1916 och 1 9 2 1 , i det utgifterna bestritts av det allmänna anslaget är svårt säga hur kostnaderna för de danska folkräkningarna ställa sig i förhållande till kostnaderna för de svenska, men sannolikt är, att en jämförelse av den officiella statistikens kostnader under en hel tioårsperiod ställer sig mindre gynnsam för Danmarks vidkommande än den jämförelse, som grundar sig enbart på året 1919 (resp. finansåret 1919 20). Den officiella statistiken i Norge. I Norge, liksom i Danmark, är den officiella statistiken betydligt mera centraliserad än i Sverige. Sålunda har Norges Statistiske centralbyrå om hand utarbetandet av all den officiella statistik, som i Sverige åligger statistiska centralbyrån, kommerskollegium och socialstyrelsen, med undantag för delar av valstatistiken, som utarbetas av Stortingets kontor, delar av rättsstatistiken som bearbetas inom Justitiedepartementet, delar av jordbruksstatistiken (Skördestatistiken), som utgivas av Lantbruksdirektören samt vissa socialstatistiska specialutredningar och tidskriften Sociale Meddelelser, som utgivas av Departementet for de Sociale Saker. Av annan mera betydande statistik bearbetas i Norge järnvägs-, post-, telegraf-, fångvårds-, försäkrings-, medicinal-, undervisnings-, fiskeristatistik etc. av vederbörande 'styrelser, ämbetsverk eller departement. Till och med år 1919 ha delar av industristatistiken utarbetats av riksförsäkringsanstalten. År 1921 blev emellertid denna statistik överförd till centralbyrån. På samma sätt förhåller det sig med statistiken över de s. k. Vergerådernes verksamhet (behandling av försummade barn) som centralbyrån från och med år 1921 övertagit från Kirkedepartementet. Från och med 1915 utarbetas även statistiken över »den kriminelle retspleje», som tidigare utgivits av Justitiedepartementet, av centralbyrån.

359 Något statistiskt råd eller någon centralkommission för tillvaratagande av enhetlighet och planmässighet i den officiella statistiken samt för utövande av fortgående kontroll finnes ej i Norge. E n ersättning härför utgör dock i viss mån den praxis, som utan att vara lagfäst likväl utvecklat sig till allt större efterföljd, nämligen att de ämbetsverk, styrelser och departement, som upplägga och utgiva egen statistik, vid varje ifrågasatt förändring av någon betydenhet inhämta statistiska centralbyråns yttrande och underställa centralbyrån förslag till tabellformulär m. m. I motsats till vad i Sverige synes vara fallet, har i Norge dessutom en tendens gjort sig gällande hos flera av de ifrågavarande ämbetsverken att avbörda sin statistik på centralbyrån. Direkt initiativ av centralbyrån till omändringar och reformer i den statistik, som ej direkt sorterar under densamma, förekommer även. För att hindra onödig dubbelstatistik och för att bidraga till, att centralbyråns arbeten skulle kunna bli bättre utnyttjade i administrationen samt centralbyrån hållas ä jour med de behov av statistik som förefinnas inom olika administrationsgrenar, utsändes år 1921 ett cirkulär till de olika departementen, varigenom ämbetsverk och kommittéer ålades att konferera med centralbyrån i frågor rörande insamling av statistik och dylikt när de beröra centralbyråns verksamhetsområde. På grund av den betydande roll, som Norges Statistiske Centralbyrå spelar för landets officiella statistik, må här en del uppgifter lämnas om byråns arbetsområde och uppgift samt om dess organisation och personal. Arbetsområde. Statistiska centralbyrån är ett statens centralkontor för Det insamling, bearbetning och publicering av officiell statistik. Den inrättades år c g ^ a i t 1876 genom omorganisation av det tidigare tabellkontoret, vilket hade inrättats år 1832 och år 1837 erhållit utvidgad personal. Från sistnämnda år räknar man också den egentliga officiella statistiken i Norge. Liksom i Sverige landshövdingarna, hade emellertid redan på 1820-talet i Norge amtmännen ålagts att vart femte år avgiva berättelser angående amtens tillstånd i allmänhet och särskilt med hänsyn till jordbruk, boskapsskötsel, skogs- och bergsbruk, fiske, hus- och konstflit, handel, sjöfart och övriga näringar. De första offentliggjorda delarna av den norska officiella statistiken voro de statistiska tabeller, som innehöllo sammandrag av amtmännens rapporter för åren 1827 och 1829. Uppgifter: 1) Att utarbeta statistik till belysning av det norska folkets levnadsförhållanden och utveckling, dess befolkningsförhållanden, näringsliv, sociala och kulturella liv etc. Till detta ändamål utarbetar byrån dels årlig statistik och dels statistik med längre mellanrum, som befinnes vara av allmänt intresse. 2) Att utarbeta den statistik, statsmyndigheterna behöva för sitt arbete. Till detta ändamål utför byrån de statistiska undersökningar, som regeringen eller stortinget begära.

360 3) Att verka som ett statistiskt upplysningskontor genom att ställa statistiska uppgifter till allmänhetens förfogande. Organisation och personal. Byrån ledes av en direktör och indelas i fyra kontor (avdeln. A—D), vilka ledas av byråchefer. A v d e l n i n g A omfattar: handel, sjöfart, bankväsen, aktiebolag, emissioner, industri, bergsbruk samt byråns bibliotek. A v d e l n i n g B omfattar: jordbruk, fattigvård, byråns ekonomi och inre administration, redaktionen av »Statistisk Aarbok» samt byråns arkiv och mera tillfälliga uppgifter. A v d e l n i n g G omfattar: befolkningsförhållanden, civil rätt, skiften och kriminala förhållanden, kommunala förhållanden samt redaktionen av »Statistiske Meddelelser». A v d e l n i n g D (upprättad Ui 1919) omfattar: arbetslöner, arbetstid, löneavtal, arbetskonflikter, priser på livsförnödenheter, arbetslöshet, arbetslöshetskassor, arbetsförmedling, kooperation samt alkoholstatistik. Byråns personal 1 ) består av: 1 direktör, 4 byråchefer, 8 sekreterare av klass I, 5 sekreterare av klass I I , 11 assistenter av klass I, 8 assistenter av klass I I , 1 bibliotekarie, 1 vaktmästare. Dessutom en stor mängd extra personal. A r k i v . Bibliotek 36,000 band, 1,000 nyanskaffningar per år, 310 in- och utländska tidskrifter. statistiska Publikationsserier. Den stora serien av officiell statistik går i Norge "tioner under huvudrubriken Norges officielle statistili. Denna serie motsvarar i allt väsentligt serien Sveriges officiella statistik hos oss, i det densamma upptar flertalet ordinarie statistiska berättelser och större specialundersökningar, ej blott av centralbyrån, utan även av övriga ämbetsverk, som utge egen statistik. Vidare utger centralbyrån månadsskriften Statistislce Meddelelser (t. o. m. år 1921 Meddelelser fra det Statistiske Centralbyrå) vilken dock jämte den vår egen månadsstatistik över handeln och de danska Handelsstatistiske Meddelelser motsvarande månadspublikationen Månedsopgaver over vareomscetningen med utlandet, formellt ingår i serien Norges officielle statistik. Norges statistiske centralbyrå utger slutligen en statistisk årsbok, Statistisk Aarbok for Kongeriket Norge, i det väsentliga uppställd som de motsvarande svenska och danska statistiska årsböckerna och liksom den senare av dessa försedd med utförlig förteckning på använda källor. E n del officiell statistik publiceras även i särskilda publikationer, däribland Sociale Meddelelser, utgiven av socialdepartementet. Nedanstående förteckning upptager under varje ämbetsverk eller myndighet, som utarbetar och publicerar statistik, den vid utgången av år 1921 senast utkomna årgången av de årliga och periodiska berättelserna samt senare årens specialutredningar. J ) Närmare uppgifter om personalen finnas varje år publicerade i sista häftet av Meddelelser fra det Statistiske Centralbyrå.

361 Förteckning över norsk officiell statistik (sista utkomna berättelsen under varje titel). • « . . „ . . . x. ,

«

.

„

.

Utgiven

Karaktär

Det Statistiske Centralbyrå: N. O. S. Rekruttering for den norske haer 1917 1921 årlig » Folketsellingen i Norge 1 dec. 1910: 1. Folkemaengde i Rikets administrative inddelinger 1912 10-årig 2. Finner og lapper. Hjemvendte norsk-amerikanere. Dissentere. Blinde, döve og sind-syke 1912 » 3. Bebodde hus og husholdninger 1913 » 4. Folkemaengde fordelt efter livsstilling 1913 » 5. Folkemaengde fordelt efter kjön, ålder og egteskabelig stilling samt födesteder m. v 1914 » 6. Folkemaengde fordelt efter livsstilling med angivelse av alder og egteskabelig stilling 1914 » 7. Hovedoversigt 1916 » » Folkeniaengdens bevaegelse 1901—1910. Hovedversigt 1915 » » Folkemengdens bevegelse 1918 1921 årlig » » > sammendrag 1911—15 1918 5 årig » Dödlighetstabeller 1901/02—1910/11 1915 10-årig » De spedalske i Norge 1911—15 1917 5 årig » Indtaegts- og formuesforhold 1911 1915 10-årig » Beretninger om amternes okonomiske tilstand I 1906—10... 1915 5-årig » » » » > » II 1906—10... 1915 » » ( » » » » » 1911—15 utkommen for 19 amt) » » Markedspriser paa korn og poteter 1836—1914 1915 tillfällig » Indtaegt, formue og fordelingen av den kommunale skat i fölge skatteligningen 1913—14 1915 » » De fäste eiendomme 1906—1910 1912 10-årig » Areal- og husdyrtellingen 2 % 1918. Avholdt av Statens Rationeringsdirektorat 1920 tillfällig » Haandverkstaellingen i Norge 1910: 1. Bedrifter, selvstaendig arbeidende haandv. etc 1912 oregelbund. 2. Indtaegt, formue og produktionsforhold 1913 » 3. Arbeidstid 1914 » 4. Arbeidslönninger 1914 » » Fabriktaellingen i Norge 1909: 1. Bedrifter, arbeidere og eiere 1911 » 2. Arbeidslönninger i industrien 1913 *> 3. Arbeidstiden i industrien 1913 » 4. Produktionsstatistik 1915 » » Produktionsstatistik 1916, 3. hefte 1921 » » Jordbruk og faedrift 1911—15 1917 5-årig » Jordbrukstaellingen Vi 1918. H. 1 Kreaturhold 1920 10-årig H. 2 Arealet m. v 1921 » » Kreaturholdet 30 / 9 1916 1917 årlig » Norges bergverksdrift 1919 1921 » » Norges skibsfart 1920 '. •• 1921 » 1639 20

362 Utgiven

Karaktär

N. O. S. Norges handel 1918 1920 årlig » Månedsopgaver over vareornsetningen med utlandet 1920 1921 » » Aktieselskaper 1910 1912 » Norges sparebanker 1919 1921 » » Private aktiebanker 1920 1921 » » Arbeidslönninger 1915 1917 5-årig » Lönninger 1920 1921 årlig » Dyrtidens virkninger paa levevilkaarene 1 del 1917 tillfällig i 2 del 1918 * » Lönninger og levevilkår i Norge under verdenskrigen 1918 » » Husholdningsregnskaper for handelsfunktionserer m. v. ... 1915 » » Husholdningsregnskaper, sept. 1918—sept. 1919 1921 oregelbiind. » Beboelses-statistik for enkelte byer 1917 1918 tillfällig » Fattigvsesenet 1917 1920 årlig » Norges kommunale finanser 1916—1917 1921 » » Kommunale skatteligninger 1911, 1912, 1913 1915 tillfällig » Kommunevalgene 1919 1920 3-årig » Alkoholstatistikk 1918—1919 1920 2-årig » Den civile rettspleie 1916, 1917 og 1918 1920 fortlöpande » Kriminalstatistikk 1915 og 1916 1920 » » Skiftevesenet 1916—1917 1920 » » Forsömte og forbryderske barn, statistisk undersökelse av Hartvig Nissen 1917 tillfällig » Meddelelser fra det Statistiske Centralbyrå 1921 månatlig Norges civile, geistlige og judicielle inddeling 1 / 1 0 1917 1917 oregelbiind. Fortegnelse over Norges officielle statistik 1828—1910 1889,1913 » Statistiske oversigter 1914 1914 » Statistisk Årbok for Norge 1920 1921 årlig Stortingets

kontor:

N. O. S. Stortingsvalget 1918

3-årig

3Iedisinaldirektören: N. O. S. Sundhetstilstanden og medisinalforholdene 1917 » Sinnsykeasylenes virksomhet 1918

1921 1921

årlig »

»

»

»

1921 1919

» 3-årig

Veterincerdirektören: N. O. S. Veterinaervesenet og kjöttkontrollen 1919 Fiskeridirektören: N. O. S. Norges fiskerier 1918 Poststyrelsen: N. O. S. Norges postvesen 1920 Telegraf

styret:

N. O. S. Norges telegrafvesen 1919—1920 Rikstelegrafens linjestatistikk 2/l 1919

363 Utgiven

Karaktär

1921 1920 1920

årlig » »

Departementet for de Sociale Saker. N. O. S. Den norske arbeiderbruk- og boligbank » Arbeidstiden i industrien sept. 1913 » Arbeidstiden i anleggs- og byggevirksoruheter etc » Kvinners nattarbeide » Skolebarns erhvervsmsessige arbeide » Arbeidsledigbet og arbeidsledighetskasser Sociale Meddelelser

1916 1914 1920 1920 1918 1915 1920

tillfällig » » » » » månatlig

Forsikringsraadet: N. O. S. Forsikringsselskaper 1919

årlig

Departementet for de Offentlige Arbeider: N. O. S. Den almindelige Brandforsikringsindretning 1910—12

1913 Riksforsikringsanstalten: N. O. S. Industristatistikk 1916—1917 » » 1918 » Fiskerforsikringen 1919 » Sjömannsforsikringen 1913—17 » » 1918 » Sykeforsikringen 1916—18 » » 1920 » Ulykkesforsikringen 1918

19191 årli 1921) S 1921 » 1920 fortlöpande 1921 » 1920 » 1921 » 1921 årlig

Hovedstyret for Statsbanene : N. O. S. Norges jernbaner 1919—1920 » Tillseg 1. Spesifikation av regnsk » Tillaeg II. Lokomotiv og vagner

Ekspeditionscliefen for famgselsvaisenet: N. O. S. Fsengelsesstyrelsens aarbok 1918 Om arbeidsdriften i kredsfsengslerne og hjselpefsengslerne. Tillseg til aarboken 1918. Indstilling fra den av Justisde P - 28/s 1918 nedsatte komité.

årlig

Kirke- og Undervisningsdepartementet: N. O. S. Skolevesenets tilstand 1916 » Behandlingen av forsömte barn 1914 og 1915 » Fagskolestatistikk 1918/19—1919/20

1921 1920 1921

årlig 2-årig »

Miksskattestyret: N. O. 8. Ligningsresultater og selvangivelser 1913—14

tillfällig

Finansog Toldepartementet: N. O. S. Den norske statskasses finanser 1 juli 1910—30 juni 1915

5-årig

Vassdragdirektören: Vannstandsiakttagelser 1918

årlig

364 Utgiven

Karaktär

Skogdirektören: Det norske skogvsesen 1918...,

årlig

Chef inspektör en for fabrikktilsynet: Arsberetninger fra arbeidsrådet og fabrikkstilsynet 191-9

årlig

Landbr liksdirektör en; Årsberetning 1918—1919

årlig

Översikt av Beträffande kostnaderna för Norges officiella statistik ha uppgifter beredkostnader villigt ställts till förfogande av direktören för Norges statistiska centralbyrå. m. m. Allmänna E n översikt av ifrågavarande uppgifter meddelas i tab. A och . B . uppgifter. Tab. A.

Kostnader för Norges Statistiska centralbyrå. t

Ordinarie

utgifter:

s å r

1919 1913 1914 1917 1918 1915 1916 —1914 —1915 —1916 —1917 —1918 —1919 -1920

Löner och honorar samt dyrtidstillägg: till tjänstemän 62 425 till extraarbetare 11100 Tryckningskostnader 24 800 Övriga ordinarie utgifter *) 32 720 Extra

F i n a n

72 200 72 625 81245 127 495 151 575 201 494 12 900 11900 14 072 26 944 58 307 65 444

1920 —1921

1921 —1922

244 300

229 220

22 350 25100 27 900

57 600 80 000

89 816 61200 136 800 164 000

32 270 36 675 35 000

39 600 47 850 63175

86 975 115 975

utgifter:

Folkräkningen 19102)

—

—

—

—

—

Folkräkningen 1920

—

—

—

—

—

—

4 000 __

— —

— —

— —

—

—

Hantverksräkningen 1910 s) Jordbruksräkningen 1917 ..

126 000 40 000

— 5 000

— 670 000

— 415 000

— 75 000

— —

— —

Summa utgifter 135 045 139 720 147 300 158 217 361 289 355 332 490 113 1199 275 1014 011 I centralbyråns budget medtagna kostnader för officiell statistik, som icke utgives av centralbyrån (väsentl. tryckningskostnader)4) 18 650 26 200 24 200 27 000 J

77 500

84 800

113 500

) Häri ingå kontorsutgifter, utgifter för blanketter och cirkulär, utgifter för biblioteket, hyra ay lokaler, kostnader för telegram och distribution av publikationer ra. m. Specificerade uppgifter finnas intagna i sista häftet av resp. årgång av Meddelelser fra det Statistiske Centralbyrå. 2 ) Till folkräkningen 1910 har anslagits i allt 318 000 kronor. 8 ) Till hantverksräkningen 1910 har anslagits i allt 38 000 kronor. 4 ) Statistiska publikationer utgivna av Kirke- og Undervisningsdepartementet, Justis- og Politidepartementet, Departementet for Handel, Sjöfart, Industri og Fiskeri, Departementet for Sociale Saker, Landbruksdepartomentet, Finans- og Toldepartementet och Stortingets kontor. Specificerade uppgifter finnas intagna i sista häftet av resp. årgång av Meddelelser fra det Statistiske Centralbyrå.

365 Tab. B.

Kostnader för Statsbanornas statistiska kontor. F i n a n

s å r

1917 1913 1914 1919 1921 1915 1916 1918 1920 —1914 —1915 —1916 —1917 -1918 —1919 -1920 —1921 —1922 Löner: fast personal 29 039 32 801 33139 extra personal ni. ni. 9 302 8 097 7 211 dyrtidstillägg Tryckningskostnader 5 945 6 370 13 406 Övriga utgifter 9 882 8 362 10 559 Summa utgifter

31692 10 026 4 990 12 505 12 883

42 291 15 487 8 630 19 000 12 375

50 712 12 327 29 080 21600 13 446

80 506 18 658 29 637 24 000 18 672

87 737 12 441 35 707 20 700 14 593

86 959 9 600 24 000 18 000 16 080

54 248 55 630 64 315 72 096 97 783 127 165 171 473 171178 154 639

De i tabellerna intagna uppgifterna giva emellertid icke någon fullständig bild av kostnaderna för den officiella statistiken i Norge. Tages summan t. ex. för finansåret 1 9 1 9 — 1 9 2 0 , eller 7 3 9 , 0 8 6 kronor, så ingå däri bl. a. icke kostnaden för Kiksforsikringsanstaltets olycksfallsförsäkringsoch industristatistik och ej keller kostnaderna för Socialdepartementets statistiska kontor, som visserligen icke utger några årliga publikationer, men som utger »Sociale Meddelelser». Vidare ingår i ovanstående siffra icke kostnaden för det statistiska arbetet i andra ämbetsverk än Det statistiske centralbyrå och H o vedstyret for statsbanerne. E t t försök att på ett ungefär uppskatta de nyssnämnda, i ovanstående översikt icke upptagna kostnader för finansåret 1 9 1 9 — 1 9 2 0 har givit till resultat ett belopp av i runt tal 4 4 0 , 0 0 0 kronor. Totalkostnaden för den officiella statistiken i Norge under finansåret 1 9 1 9 — 1 9 2 0 torde sålunda belöpa sig på omkring 1,180,000 kronor. Då det är av ett visst intresse att med de motsvarande svenska x) jämföra de norska anslagen till 1920 års folkräkning, må här de därom erhållna uppgifterna återgivas. De framgå av följande tablå: Beviljat för 1919—1920 kronor 5,000 » » 1920—1921 ... » 670,000 » » 1921—1922 ... 415,000 Föreslaget för 1922—1923 285,000 I allt kronor 1,375,000: — Utom de nu nämnda uppgifterna har även erhållits uppgift om upplagor, Särskilda tryckningskostnader m. m. för de under åren 1918 och 1919 i serien Norges uppgifter om publikaofficielle statistik utgivna ordinarie publikationer. Dessa uppgifter äro sam- tionerna. manställda i tab. C. x

) Se sid. 71.

366 Tab. C.

Under åren 1918, 1919 och 1920 utgivna nummer av »Norges officielle statistik v samt Statistisk Aarbok for Norge.

Upplaga Sidantal

U t g i v n a 1918: 960 1300 650 800 950 1650 900 1000 1000 1650 800 950 10501 1260/ 800 900 700 1000 700

Veterinservassenet 1916 Norges komniunale finanser 1914—15 Civile retspleie 1914 og 1915 Dyrtidens virkninger på levevilkaarene Industristatistik 1915 De offentlige jernbaner 1916—17 Norges telegrafvassen 1916—17 Forsikringsselskaper 1916 Skolebarns erhvervsmaessige arbeide Norges handel 1916 Beboelsesstatistik 1917i Ulykkesforsikringen 1915 Sundhetstilstanden og medisinalförboldene 1915 Famgselsstyrelsens aarbok 1915 Norges postvesen 1917 Folkemaengdens bevasgelse 1911—15 Fagskolestatistikk 1914/15—1916/17 Norges bergverksdrift 1916 Den norske statskasses finanser 1910—15 Private aktiebanker 1917 Lönninger og levevilkår under verdenskrigen Fiskerforsikringen 1917 Drukkenskapsforseelser 1916—17 Mcddelelser fra det Statistiske Centralbyrå 1917 Statistisk Aarbok 1917

700 900 1000 1000 1500

228 212 4 286

Summa för 1918 1600 700 1000 1150 960 1200 1700 950 900 1650 700 1400 900 900 800 1250 700 925 1000 1500 Summa för 1919

596 64 92 164 74 108 60 58 176 48

U t g i v n a 1919: Skolevassenets tilstand 1914 Fattigvsesenet 1915 Rekrutering 1914 Norges sparebanker 1917 Veterinaervaesenet og kjötkontrollen 1917 Stortingsvalget 1918 De offentlige jernbaner 1917—18 Ulykkesforsikringen 1916 Norges postvesen 1918 Norges handel 1917 Norges bergverksdrift 1917 Lönninger 1919 Forsikringsselskaper 1917 Norges telegrafvaesen 1917—18 Faengselsstyrelsens aarbok 1916 Norges kommunale finanser 1915—16 Private aktiebanker 1918 Industristatistikk 1916 og 17 Meddelelser fra det Statistiske Centralbvrå 1918 Statistisk Aarbok 1918

162 62 96 164 364 500 224 144 212 264 72 ]32

124 136 230 58 222 210 424 132, 94 254 120 152 76 232 108 62 68 108 146 210 3 234

99 905