Förberedande utkast till strafflag. Speciella delen.4,

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2016

. j

i V/;wlåz

ii;

V {

FÖRMÖGENHETSBROTTEN. DELEN.

ANDRA

FÖRBEREDANDE

UTKAST TILL STRAFFLAG

SPECIELLA DELEN. IV.

JOHAN C. W. THYREN

I DISTRIBUTION HOS GLEERUPSKA UNlV.-BOKHANDELN. LUND

ll/azâg,

ur

EQQMÖGENgETSBROTTEN.

DELEN.

ANDRA

FÖRBEREDANDE

UTKAST TILL STRAFFLAG

SPECIELLA DELEN. IV.

JOHAN c. w. THYREN

--u---mmxzzmo-

I DISTRIBUTION HOS GLEERUPSKA UNIV-BOKHANDELN, LUND

LUND 1922 Hl-JCLINGSKA HOKTRYCKERI I-Tl

FÖRORD.

Föreliggande utkast till lagförslag rörande vissa förmögenhetsbrott ansluter sig till det år 1920 utgivna utkast med titel Förmögenhetsbrotten. Första delen, till väsentlig del omfattande k. tillgreppsbrott. Här hava behandlats s. bedrägeri, ocker, åtskilliga fall, i motiverna

men

som icke i lagtexten

sammanfattats under den visserligen icke fullt adekvata beteckningen trolöshetsbrott, samt därutöver Vissa andra fall, stå de övriga som nära och ansetts överskrida förseelsernas straffbarhetsnivä. Till största delen återfinnas dessa brott inom nuvarande 22 kap. Str. L. Emellertid hava flera av de i nämnda ganska heterogena kapitel förekommande bestämmelser ansetts böra uppskjutas till ett annat sammanhang, därom Motiverna, sid. 131 ff. se Den komparativa framställningen har ungefärligen samma omfång som i föregående delar. I bilagan 2 till Avd. 2 hava hithörande bestämmelser det under år ur 1921 utgivna tyska

strafflagsförslaget av 1919 medtagits.

Såsom bilaga till den historiska översikten hava i paralleltryck sammanställts hithörande delar av Lagkommitténs förslag 1839, Lagberedningens förslag 1844. K. F. 1858 samt Strafflagen 1864 i dess ursprungliga lydelse. Av förut anförda skäl hava tillsvidare förbigåtts dels bestäminelser rörande ätalsinstitutet dels bestämmelser motsvarande dem om påföljd enligt Str. L. 19.

IV

Utkastets närmast följande del, torde kunna utkom-

som

i slutet av innevarande år, omfattar de k. allmänfarliga

ma s. brotten. Lund 1922.

31 januari

.Iulum U. W. Tlzyrán.

Förkortningar av citerade lagar och lagförslag.

Aarg. :Kantonen Aargaus strafñag. Fi. Finlands strafüag. i = Allm. Utk.=Förberedande utkast till FP. Frankrikes strafflag. = strafflag. Kap. I-XIII allmänna de- Freib. Kantonen Freiburgs strafñag. = len. Av Johan C. W. Thyrén. 1916. Geg. Gegenentwurf Vorentwurf = zum

App. A.-Rh. Strafflagen för Appenzell eines deutschen Strafgesetzbuches av

r. Ausser-Rhoden Appenzell Inner-Rho- Kahl, Lilienthal, Liszt och Goldv. v. den saknar kodiñerad Straffrätt. Schmidt. 1911.

Arg. Argentinas strafflag. Gen.=Kant0nen Genéves strafflag. = B. Belgiens strafflag. i Glar. :Kantonen Glarus strafñag. = Bas. Strafflagame för kantonexi Basel- Graub. Kantonen Graubündens straff- = = Stadt och kantonen Basel-Ilaxidschaft lag.

nästan likalydande. Grek. Greklands strafñag. = Bern Kantonen Berns strafflag. H. Hollands strafflag. = : Bulg. Bulgariens straffiag. Ind. Pen. C. Indiska strafflagen = z av Calif. Californiens strafilag. 1871, gällande för vissa områden i = Chil. Chiles strafñag. indiska arkipelagen. : C01. Columbias strafflag. Iowa Iowas strafflag. :- = D. Danmarks strafñag. It. Italiens strafñag. = = D. K. FSI.: Betaankning afgifven af Jap. Japans strafilag. = Kommissionen nedsat til at foretage L. B. Lagberedningens förslag 1844. :-. et Gennemsyn af den almindelige bor- L. K.=Lagkommitténs förslag 1839.

gerlige Straffelovgivning. 2 Udkast til L. L. Christoffers landslag. = almindelig borgerlig Straffelov med Luz. Kantonen Luzerns strafflag. = Motivew. 1912. Mex. Mexikos strafflag. = Eng.=Engelsk Straffrätt anförd efter M. B. :Missgärningsbalken 1734 års av Stephen, A Digest of the Criminal lag.

Law; siffrorna avse attt. N. Norges strafflag. = Eng. FSl.=Engelska strafñagsförslag Nebr. Nebraskas strafñag. =

af 1878, 1879 och 1880. i Neuch. Kantonen Neuchatels straffiag.

:

l

Strafflagen Nya Syd- der liierzu bestellten Sacliverstiin-

N. S. Wales för von :.- Wales. digen Kommissionxs. 1909.

N. Zeal. Stralñagen för Nya Zeeland. T. FSI. 1919 Entwürfe zu einem Deut- 2 :t strafflag. schen Stirafgesetzbucli, veröffentlicht N. Y. :z: Staten NewYorks N. CaP0L=N0rd Karolinas strafñag. auf Anordnung des Ileichs-Justizmini-

ObW. Kantonen Ohwaldens strafflag. steriums. Zweiter Teil: Entwurf von r- Port. Portugals strafflag. 1919. Berlin 1921.

Queensl. Queenslands strafflag. Ä Thur .:Kant0nen Thurgaus strafHag. 2 Rysslands strafflag 1903. Tic. Kantonen Ticinos strafflag. R. 2 Rum. Rumäniens strafflag. Tex.: Texas strafflag. :r: S. Sveriges strafflag. g TOPpS FSI. Betmnkning angaaende de : n Schatfh. Kantonen Schaffhausens af den under 11. August 15905 ned- 2 strafflag. satte Straffelovskommission UdEPlJGldP-

Schw. Schweiziska strafflagsüir- le Forslag indeholdende Udkast. til FSI. = slaget i lydelsen 1918. Love vedmrende den borgerlige Strafav Serb. Serbiens strafflag. felovgivning med Motiver. Efter Ju- 4 Serb. Fsl. Serbiska strafflagsförslaget. stitsministeriets Anmodning udarlweidet e: lydelsen 1910. af Carl Torp. 1917. av strafflag. TulPk. Turkiets strafflag. Soloth. Kantonen Solothurns : ;rt Sp. Spaniens strafflag. Ung. Ungerns strafflag. : Spec. Utk. I Förberedande utkast till Venez. Venezuelas strafllag. 4": : : strafflag. Speciella delen. III. För- Waadt Kantonen XVaadts strafflag.

mögenhetsbrotten. Första delen. Av Wallis :Kantonen XN/allis strafñag.

Johan C. W. Tliyrén. Lund 1920. West. Austr.: Westaustraliens strafflag.

Szt Gall. Kantonen Szt Gallens straff- Zug Kantonen Zugs strafflag. 2 2: lag. ZüP. Kantonen Zürichs strafflag. : T. Tysklands strafflag. Österrikes strafñag. : : FSI. 1909 Vorentwurf einem FsLzöstei-rikiska strafflagsfürslaget. T. Z zu

Deutschen Strafgesetzbucli. Bearbeitet i lydelsen av l9l2i.

FÖRSTA AVDELNINGEN.

Utkast till Lag.

Förmögenhetsbrotten. Andra delen.

Har någon, genom att hos annan uppvacka eller vidmakthålla villfarelse rörande ett bestående eller förflutet sakförhållande, i strid mot tro 00h heder förmått honom till handling eller underlåtenhet, varigenom han ådrager sig skyldighet eller förfogar över sin rättighet, och innebar den handling eller underlåtenhet förmögenhetsskada för den vilseledde samt oråttmåtig vinning för gärningsmannen eller en tredje man; straffes gärningsmannen, där sådan-vinning varit hans syfte, för bedrägeri, med fängelse.

Var

värdet ringa, må till böter kunna dömas. Har någon den rättsliga makt över annans förmögenhet, att han handling eller underlåtenhet kan ådraga den andre genom skyldighet eller förfoga över hans rättighet, och förmås han, på sätt har sägs, till dylik handling eller underlåtenhet, vilken inne.bår förmögenhetsskada för den andre samt orattmåtig vinning för den vilseledande eller tredje man; straffes 00k den vilse-

ledande, där sådan vinning varit hans syfte, så som har stadgas.

Begås brott; varom här förmäles, yrkes- eller vanemässigt;

vare straffet fängelse i minst sex månader eller tukthus i högst

åtta- år.

Såsom bedrägeri skall och efter 1 § straffas, anses om 1112111,

isyfte att åt sig eller annan bereda irättmätig vinning:

gör uppsåtligen orätt i mätande, vägande eller

räknande,

då emottagas ,eller avlämnas; eller varor på veterligen falsk uppgift förskaffar sig försäkring för brand- eller sjöskada eller annat; eller

mot bättre vetande avgiver falsk utsagai sådan försäkran,

som avses i eller lägger märke å det, hörer annan till, eller utplånar

som

annans märke. - 3 Har någon, vid avtal rörande förmögenhet, begagnat sig av annans oförstånd, lättsinne, trångmål eller beroende ställning i förhållande till honom till eller för att taga sig eller annan betinga förmåner, vilkas förmögenhetsvärde står i uppenbart missförhållande till värdet det vederlag, blivit utfast eller av som

erlagt; straffes, för ocker, med böter.

Lag samma vare, där någon, som förvärvat fordran, den han visste vara tillkommen ocker, uppbär eller utsöker eller genom till annan överlåter större del- av fordringen än efter lag skall utgå. Utövar någon brott, i denna § som sägs, yrkes- eller vanemässigt eller äro omständigheterna eljest försvårande, må, jämte böter, fängelse kunna ådömas.

Har 1112111 1011 råtttsligz1 111akt över annans törnnigenhet, att 1112111 kan ådraga 110110111 skyldighet 131161 förfoga över hans råtttighet, 0eh missbrukar 111a11 den makt så att på grund av någons goda tro fåirmögenhotsskada vållas den andre och :Ltt oråttiiiåttig vinning Iippstår för garni11gs111anne11 eller tredje 1112111; straffes garnii1gs111a1111en, där sådan vinning Varit hans syfte, 111011 ñingelse. Var viirdet ringa, må till böter kunna dömas.

Xr 11å1g0n råttsligen pliktig att för annans ralming företagen viss l1a11dling med rättslig verkan och åstadkommer han, genom underlf1te1111et sin plikt, förmögenhetsslçada. for den andre samt av 0ri1tt111i1tig vinning för sjalv eller en tredje man; strattes gin- 11i11gs111a.111111. dar sådan vinning varit hans sfte,s:1s0111 i l stadgas. 6 Är någon, på, grund avtal eller eljest, ri1ttslige11 pliktig att av för rakning förvalta eller på visst satt använda penningar annans eller annat, mottagandet övergått i hans egendom. som genom 01-11 sitttei han sig, handling, som strider 1110t tro och heder, genom stånd att det återla111nz1 eller, på satt honom åligger, anvånda; ur straftes med böter eller med fängelse.

7 .

QÃgare, som, i syfte att åt sig sjalv eller annan bereda orått-

sin sak innematig vinning, genom att olovligen taga nr annans hav eller verkligt eller skenbart töryttrande av saken eller genom upplåtande sakrått då1r11ti kränker annans rätt till säkerhet i av

saken; straffes med böter eller med fängelse i högst ett år, där gärningen är särskilt med högre straff belagd. Lag samma vare, om annan med ägarens samtycke gör gärning, som här sägs. 8 . Den, som, i syfte att åt sig eller annan bereda orättmätig vinning, olovligen säljer ,annans sak eller upplåter rätt till säkerhet däruti; straffes, där gärningen ar särskilt med högre straff belagd, med böter eller fängelse i högst ett år.

9 Söker i syfte att åt sig eller bereda orättmåttig man, annan utkrävande, överlåtelse eller

vinning, genom pantsättning, på.

annat sätt göra sig tillgodo fordran redan gulden

annans eller en

fordran eller återfordrar gods, annan haft i handom. man so1n ändå att man det veterligen återbekommitg straffes så som i 8 § sägs. 10 i eller 9 § för- Begår någon gärning, varom 8 mäles, utan sådant syfte, där sägs, i skada som men uppsåt att annans förmögenhet; straffes med böter. Var gärningen sådan, 4 eller 5 § och

som i sägs äro omständigheterna försvå-

rande, må till fängelse i högst ett år kunna dömas.

11 Försök till brott, i 1 eller 4 § sägs, är straffbart; dock som må, där omständigheterna äro synnerligen mildrande, från straff kunna frias.

ANDRA AVDELNINGEN.

Komparativ översikt av nuvarande

europeisk Straffrätt."

INLEDNING.

Ett stort område förmögenhetsbrotten utmärker sig däriav genom, att den brottsliga handlingen på ena eller andra sättet ikläder sig form rättsutövning och därigenom omgiver sig en av med ett rättsligt sken, som vid första påseende skänker densamma utseende rättsenlig handling. En ägare, leger av en som ut sin sak; lagfartsinnehavare, pantsåttei fastigegen en som heten; innehavaren av en skuldförbindelse, som överlåter densamma; en fullmäktig, som för annans rakning företager en

råttshandling, vartill han enligt fullmakten år formellt behörig;

säljaren, som lämnar köparen en vara och mottager priset kontant;

förstråckningsgivaren, som lämnar förstrackningstagaren penningar på Villkor, varom båda överenskommit alla dessa handlingar likna ingalunda tjuvens, som smyger sig in i ett främmande hus och där tillgriper sak. Emellertid år möjen ligt, att bakom sådan skenbart

en rättsenlig handling ligga om-

ständigheter, som icke kommit till synes i själva handlingen

straffbar.

men dock göra den råttsstridjg och kanske Ägaren,

som leger ut ,sin sak, kan förut hava legt ut samma sak till annan genom ett alltjämt gällande avtal; lagfartsinnehavaren ar

i

kanske icke långre ägare i det ögonblick, han upplåter panträtten; cedenten har kanske redan till större eller mindre del erhållit betalning för skulden, ehuru detta icke antecknats å skuldebrevet:

fullmaktigexi kanske, ehuru enligt fullmakten formellt be-

hörig, likvål, med hänsyn till den honom huvudmannen givna av instruktion honom åliggande råttsplikt, icke

eller eljest materiellt

befogad att företaga rättshandlingen i fråga; säljaren har kanske endast falska uppgifter varans kvalitet förmått köparen genom om att ingå köpeavtalet och erlägga priset: förstråokningsgivaren har kanske begagnat sig medkontrahentens nödläge eller av oerfarenhet for att betinga sig orimliga. förmåner vid förstrêickningen. Den mängd i övrigt ofta ganska olikartade fall. dethär galler, kunna närmast indelas i 1 sådana, där skenet av rätts-

enlighet beror icke på inkulpatens utan på annan persons oftast

handling och 2 sådana, dar det beror på

en medkontravhents

någon omständighet i inkulpatens handling. Sluter egen ex. A ett avtal med X. varigenom X själv skadas, så år det X eget samtycke. närmast skapar ett sken av råttsenlighet enligt som satsen mhwii fr vädur/YO; sluter A ett avtal med X, varigenom 72,022 tredje III skadas, så kan X samtycke endast i det fall en man hava en dylik verkan, att X har rättslig behörighet att representera Jil. X myndling eller lämnat fullmakt,

vilken ex. år

i annat. fall måste den skenbara råttsenligheten, den finnes. om bestå i någon omständighet vid Azs handling att A har ex. fullmakt av Bl. m Såvitt skenet råttsenlighet beror på annan persons av handling ex. en medkontrahents, år det så att förklara, att

denne genom sin handling disponerar en rättighet sin egen eller

annans, dåröver lagen tillerkånner honom dispositionsbefogenhet däremot medgårningsmannaskap vid självmord:

annorlunda ex.

denna handling får intet sken av råttsenlighetv genom självmormedverkan. Men likasom icke obetingad

darens samtvcket är

garanti för ett avtals civilråttsliga giltighet, så hindrar det icke ifrågavarande gårnings straffbarhet. Det psykologiska laget hos medkontrahenten. X kan sådant, att begagnandet därav vara 44 och framkallande jåmte hegagnande kan göra inkulannu mer -Ä paten straffhar. Detta psykologiska moment ett ønvinux. om så vill. i vad lagstiftaren fordrar såsom normallägo kan man H ligga antingen på intellektets eller på viljans område. På intellektets område kan det framträda i form villfarelse i av en mera konkret punkt rörande persons namn och stånd; en varas ox. en kvalitetl; även i form LI/Intill oerfarenhet eller oförstånd; men av På viljans område kan det framträda så. att X handlar under påverkan ett tvång, varförutan han icke skulle företagit handav lingen: eller så. att hans vilja beståmmes av lidelser, låttsinne etc. på ett satt, väsentligen avviker från Såvitt som normen. det rör dels oerfarenhet eller oförstånd dels lidelser d. såsom grund till ." handling, kan lagstiftaren icke kriminalisera Azs

handling synpunkt ån den, att A bej/agnat .sig av detta

ur annan honom fáärutan existerande psykiska tillstånd hos X. Såvitt det åter rör tvångsläge eller konkret villfarelse, kan lagstiftaren dessutom och i högre grad finna sig uppfordrad att straffa --- den, sjalv jiwøn/øøillaf nämnda psykiska låge och därefter besom gagnat detsamma till sin fördel och den andres skada. l alla dessa fall kan ett sken av-rattsenlighet skapas däriatt resultatet åstadkommes genom X egen disposition. genom,

För vad angår fraøøzlszallaøzdze och darpå följande begagnande w

fzrâny/.s-lär/w, låter detta dock såga sig blott under den förutsättning, attt icke själva framkallandet i och för sig innehåller en rättsstridighet. Tilltvingande av förmögenhetsfördel medelst hot øized lørottslár/ ll/YJVZ/H/I/ den må vara svårare eller lindrigare kan - -i intet avseende sågas innefatta något sken råttsenlighet; Val av daremot ett dylikt tilltvingande medelst hot, som i och för sig icke brottsligt gärning, vartill den hotande

hot att företaga

i och för sig är berättigad, ex. angivelse för verkligen begånget brott. De moderna strafflagarnes ställning till dessa fall är, i grova

konturer, den, att framkallande och begagnande av konkret vill-

farelse utgör det område, inom vilket b0Irrci//0rib10ttet fyller en större eller mindre plats; att begagnande oförståiid eller av oerfarenhet, om det straffas, faller under synpunkten av oclrm under ---

omständigheter såvitt det är fråga om konkret villfarelse dock be-

rörande sig med bedrägeri; att framkallande, med begagnande,

vissa stundom skarpt begränsade former chantage etc.

av av tvångsläge, icke sker medelst hot brottslig gärning, som om

faller under utprreresniøzgj, det straffas vilket delikt därjämte

om innesluter ett Visst område det icke hithörande fall, att hotet av gått ut på brottslig gärning; därom jfr. Spec. Utk. 111; att begagnande ekonomiskt tvångslage eventuellt straffas såsom av ocker, likasom begagnande lidelser eller lättsinne, där dylik av gärning kriminaliseras lagarne såsom särskilt inträffar, då det av gäller minderårig person. ad 2. Dessa fall kunna lämpligen, för överblickens skull, indelas efter två varandra korsande indelningsgrunder. Inkulpaten kan sin handling uppträda å egna eller å andras vägnar; vidare kan åtskilja handlingar, vilka hemta skenet rättsenlighet man av från ett sålunda i realiteten oriktigt använt bevismedel, och handlingar, med Vilka detta icke är fallet. Å och samtidigt missbruk bevis-

a

egna vägnar genom av medel handlar den inkulpat, vilken, innehav ex. genom av lagfart i stånd att med rättslig verkan uppträda såsom ägare av fastighet, därav begagnar sig att företaga något, kränker som den verklige ägarens rätt; likaså den, innehav som genom av skuldsedel falskeligen dokumenterar sig såsom berättigad och företager sig någonting, kränker den verklige fordringssom ägarens rätt, eller som med tillhjälp skuldsedeln utkräver av en redan betald skuld.

l

G utan missbruk bevismedel handlar A

b egna vägnar men av

mottagit för överenskommen

ex. bankiren, som penningar an-

använder dem för helt andra ändamål och utan vändning men

utsikt att kunna ersätta beloppet: penningarne få nämligen i

detta fall i allmänhet, såsom fungibla, vara hans egendom anses då icke förskingring i egentlig mening o: tilloch han begår ,främmande sak i besittning. Likaledes kommisägnande av egen sionär, olovligen förfogar över kommittentens gods o. s. v. som Å och med missbruk bevismedel handlar

c

annans vägnar av fullmakt till fördel ex. den, som olovligen använder en. egen fullmaktsgivarens sig fullmakten verkligen är

och skada -- vare

utställd för honom ex. därefter honom veterligen återmen han tillgrepp etc. kommit i besittkallats eller genom misstag, den innehavaren ställda fullmakten. ning av på Å och missbruk bevismedel handutan

d annans vägnar av

som i kraft sitt förmyndarskap träffar lar ex. förmyndaren, av till fördel och förfogande över myndlingens förmögenhet egen myndlingens skada. Gemensamt för alla dessa fall är, att inkulpaten har ønakt att rättslig/en binda pålägga honom skyldigheter eller annan person

beröva honom rättigheter, sig så, att han har ett bevis-

vare

medel skuldebrev, kvitto, fullmakt etc. till

lagfart, okvitterat sin innebär denna makt, eller att han har ställdisposition, som

eller tjänst, varmed följer viss behörighet förmyndare,

ning

kommissionär, handelsagent etc, eller så att han har en verklig

honom möjlighet att åt tredje

rätt ex. äganderätt, som ger

varigenom rätt kränkes. N aturman upplåta en rätt, annans kunna dessa former förenas, syssloman, till ligen ex. som egen fördel och huvudmannens skada gör ett för huvudmannen oförmånligt inköp för de anförtrodda, i hans förmögenhet övergångna fullmakt ett

penningarne och därvid begagnar sig av på icke

formulering uppdragsavtalet strimot fullmaktens men väl mot

dande sätt.

Då de brottsbildningar, här berörts, bero som på sättet för utförande

brottets

och icke på objektet, är detta sistnämnda i allmänhet icke Väsentligt för brottsbegreppet: det kan vara den ena eller andra förmögenhetsrätten, sakrätt, obligationsrätt etc., eller ock förmögenheten in toto jfr. Princ. II, 62 ff. Det torde . emellertid underlätta översikten att, i anslutning till vad på

annat ställe utförts angående sakrättssanktionerna

-2712. 51 ff.; Spec. Utk. III, 9

ff., här nämna något om den betydelse, ifrågavarande

brottsbildningar hava för straffsanktioneringen obligationerna,

av såvitt det nämligen rör dylika sanktioner allmän natur

av o: icke

beroende på- obligationens speciella innehåll.

Obligationen kan kränkas närmast kontrahent av en borgenär eller gäldenär men även av extraneus. - en

Kränkning från borgenärssidan kan ifrågasättas till krimi-

nalisation, där borgenären utkräver mottager ett större resp. förmögenhetsvärde än det, vartill han är lagligen berättigad. En sådan gärning kan bliva straffbar såsom bedrägeri, om den sker uppväckande

genom eller begagnande av villfarelse hos

gäldenären; den kan även bliva straffbar såsom ocker, särskilt vid efterocker, där någon förvärvar och indriver en genom ocker tillkommen fordran; den ursprungliga ockergärningen är mestadels konsummerad i och med själva avtalets ingående. Begreppsligen vore motsvarande fall tänkbart även vid utpressning ønalajdeförvärv av en genom utpressning tillkommen fordran; dock hava lagarne härav knappast begagnat sig i och för kriminalisation

utan

stannat vid den civila rättsverkan rörande dylikt förvärv en tillkommen av genom tvång fordran. Kränkning från gäldenärssidan kan ske på flere olika sätt.

Ett enbart bestridande av obligationens existens fo: utan att

gäldenären Iitfått eller begär någon

motprestation kriminaliseras

icke, lika litet modern rätt underlåtenhet som i eller ens ut-

trycklig vägran att prestera. Däremot förekommer kriminalisation

av fall, då gäldenären, efter mottagande medkontrahentens av

. .

söker exempelvis förnekande mottagandet

prestation, genom av Särskilt vid försträck-

undandraga sig att lämna motprestation.

ligger till hands att tänka sig denna gärning komplining nära cerad med nekande och förskrivning, därmed av namn man befinner förfalskningsinstitutets område. I egentligen sig pä gärningar under omständigheter inneövrigt kunna ifrågavarande försök därtill. Där sä icke fallet, kan fatta bedrägeri eller är

kriminalisation, därest kravet processuellt göres gällande,

en

snarast tänkas utgä frän sanktion av parts sanningsplikt varvid

emellertid närmast statens judiciella funktion.

straffskyddet avser En ofta förekommande form av obligationskränkning är den,

söker komma ifrån sin förbindelse med att lämna att gäldenären

kvantitet eller kvalitet underhaltig prestation. I lagar en till

med omfattande bedrägerirekxrisit är detta fall typiskt någorlunda andra lagar uppställes det bedrägeri eller bedrägeriförsök; såsom ett särskilt bedrägeriderivat. . Gäldenären kan vidare .fwsvflnø eller omigjligrg/iirzø sin prestation, en. eller rättsligt förfogande sak,

genom faktiskt över som

skulle eller nödig för att prestationen skulle

presteras som var kunna åstadkommas. Är saken främmande, så inneslutes i gär-

sakrätt. Detta krm förhålningen även en förgripelse pä vara det främmande

landet, även om saken tillhör inkulpaten i ex.

brukningsrätt angripes. Den utsträckning, vari gärningar av sistnämnda kriminaliseras, växlar starkt i olika lagar. Hit art hör särskilt det fall, att gäldenären angriper obligationen genom att minska eller förstöra existerande säkerhet för obligationens en fullgörande och sålunda minska eller tillintetgöra obligationens

ekonomiska Värde. Förfogande, faktiskt eller rättsligt, över före-

mäl, i inkulpatens eller besittning, uti vilka en fordringsannans har eller retentionsrätt, faller härunder. Under denna ägare pant- falla innebära hinder för borgesynpunkt även gärningar, som eller för överhuvud att utmätning eller nären borgenärer genom

konkurs utfå sitt krav: i dessa fall tillkommer emellertid synpunkten av eluderande utav en statsfunktion. En extraneus kan naturligen kränka obligation det en på sätt, att han medverkar vid kontrahents brottsliga gärning, bedräen geri, ocker 0. s. v. I sådant fall får dock rättskränkningen sin egentliga bestämdhet genom kontrahentens medverkan och extraneus blir biperson. Men extraneus kan kränka en även en obligation på rent självständigt sätt. Så ex., om han, utan verklig rätt,

med tillhjälp ett

falskt

av eller äkta kvitto, lyckas utfå beloppet av gäldenären; likaså den, som cederat en fordran och således i verkligheten icke längre är fordringsägare, men som likväl av den godtroende lyckas utfå beloppet. I cessus dylika fall kan

föreligga bedrägeri i ordets moderna mening, om, enligt den be-

träffande rättsordningens civilrättsliga regler, skadan stannar

på den vilseledde; i andra fall kan straffbarhet föreligga ur den ovannämnda synpunkten missbruk utav makt att av rättsligen binda Är intetdera annan. förhållandet, kräves för straffbarhet en särskild kriminalisation. Från nämnda fall skilja sig sådana, där den nu brottsliga gärningen icke träffar en bestående obligation utan själv är grunden för låt ogiltig obligations en vara uppkomst, eller anknyter sig till en obligation, som redan upphört. vDen, som genom bedrägeri, ooker, utpressning får ett avtal till stånd, bryter icke mot detta avtal; avtalet är en produkt av brottet. Den, erhållit betalning för sin fordran,

som men kanske allt-

jämt i besittning söker få

av skuldsedeln betalning en gång

till eller pantsätter eller överlåter skuldsedeln, icke bryter heller mot en obligation, eftersom ingen sådan existerar. Det hinnu drar emellertid icke, att han kan, allt efter omständigheterna, falla under den eller andra ovanberörda kriminalisationer. ena av Likaledes kan det bliva tal att straffa den för bedrägeri, om som stillatigande mottager betalning för en fordran, vilken redan är betald och sålunda slutat att existera.

och brott.

I Bedrägeri angränsande

En nästan lika svävande betydelse, ordet bedrägeri har som i det allmänna språkbruket, har detta 0rd och därmed liktydiga i främmande språk i äldre tider haft även i rättsanvändningen: --

beteckning för straffbara gärningar, som genom svek av en

en eller art rättigheter eller art. Nuannan angrepo av en annan är det emellertid blott undantagsvis, som en strafñag använmera der detta i handlingar, falla helt utom uttryck fråga om som förmögenhetsbrotten. Ett svek förörat angrepp på förmögenhet r/enom sålunda, allmänt talat, ett drag hos de i nuvarande är gemensamt därtill inskränker

strafñagai uppställda bedrägerirekvisiten. Men

överensstämmelsen: det bestämmandet detta sig också närmare av starkt. i svikliga angrepp varierar Genomgående regleras emellertid området sä, att något re-

kvisit allmän natur uppställes, jämte ett större eller av mera mindre antal speciella sådana. Dessa kunna vara legalmera kvalifikationsfall såtillvida

konkurrensfall eller vanliga åtminstone

kvalificerade, att de innebära tidigare konsummation, jfr.

22: 2 eller privilegiationer, kanske hänförda till förseelser, eller

rekvisit självständig ställning, stundom behandlade inom av mera specialstraffrätten. Ju det centrala rekvisitet inskränkes mera till de svåraste fallen, desto större blir behovet särskilda såav privilegiationer framträdande hjälprekvisit för att utfylla det som straffvärda området; vidsträcktare äter det centrala området

är, desto utrymme uppstår för kvalifikation av särskilt mera svära fall.

De allmänna bedrägerirekvisit, vilka sålunda alltid förekomma sig de formellt behandlas utgångspunkt för de

vare

såsom speciella rekvisiten eller uppställas efter dessa, såsom subsidiärbestämmelser, kunna för vad angår gällande strafflagar indelas i tre I den första, för vilken Fr. kan gälla såsom typ, grupper. har rekvisitet ett mycket inskränkt omfång, innefattande-endast

de markerade fallen escrogueráe vad vanligen

mest etta av menas

med bedrägeri den innersta cirkeln, så att säga, av bedrägeri.

-- I den andra, för vilken T. är typisk, har rekvisitet ett långt större omfång dock bestämda gränslinjer. Båda dessa grupper men däri, att inträdda eller dock beräk-

överensstämma den verkligen

förmögenhetsvinsten-förlusten skall bero på Villfarelse,

nade en

inkulpaten uppväckt åtminstone begagnat: detta utgör

som eller

ett gemensamt schema för bedrägeribrottet enligt det överväldigande flertalet gällande lagar. I den tredje dit D. hör, gruppen, har den allmänna bedrägeribestämmelsen ett stort och obestämt fasta gränslinjer; kan där knappast tala omfång utan man om rekvisit i vanlig mening. I undantagsfall förekommer, att en

och samma lagd har ett allmänt rekvisit av den första och ett

annat allmänt rekvisit av den andra typen; likaledes, att en lag har ett allmänt rekvisit den andra och ett annat allmänt av

rekvisit den tredje typen. På detta sätt uppstå fem fall: 1 ett

av 2 allmänt bedrägeri-

allmänt bedrägerirekvisit av typen ett

rekvisit av typen 3 ett allmänt bedrägerirekvisit av typen a;

allmänna bedrägerirekvisit typerna 1 och 5 två all-

4 två av

männa bedrägerirekvisit typerna 2 och 3. av ad Fr. 405 fordrar för escroquerie, att inkulpaten fått till utlämnad sak des meubles

eller försökt att få sig des fonds,

ou des obligations, dáspositions, billets, promesses, quittances ou déclzarges förmedelst utpräglad list av förmögenhetsvärde en genom upp- Väckt villfarelse soit en faisømt usage de fam: noms ou de fausses

gualités, soát eniempløyant des øndnaeuvres fraudideuses 190m persuadeø

fausses

Fexástence de entreprises, Fun pouvøiø ou düø-n crédái iønaginaéøfe,

ou pour faire naêtre lüespéørøøaee ou Ia cramte Fun succês, dan accidenf

de tout urin évéøzezzzeøit ehiønéráquøj; Port. 451 står i det Väsent-

0a liga på samma ståndpunkt. Andra hithörande lagar hava rekvi-

sitet något vidsträcktare: Belg. 496 som, rörande användningen

av les zanoezwres f7randnleuses, tillägger on pour abuse" antreøneøzt

dn la confiancc de la crédulité H. 326 jämte utlämnande

ou som

sak medtager åtagande eller

av av skuld tillintetgörande av

fordran och beträffande förfarandet, jämte falskt etc. namn omtalar listiga konstgrepp och vävnad osanningam: av

Turk. 233. De franskspråkiga kantonallagarne äro även att föra

hit Freib., ned.

utom varom jfr. ad 4. - Eng. Steplzr. 358 och

överhuvud den anglikanska rätten intager såtillvida mellanen ställning mellan 1 och den såsom resultat grupperna som av brottet fordrar, att antingen sak Litlämnats eller ett dispositivt dokument framställts

genom

tillnarrande av namnteckning etcf, men i fråga om erroruppväckandet icke kan fordra någon anses särskilt utpräglad list. ad 2. T. 263 bestämmer bedrägeriets objektiva rekvisit så,

att inkulpaten das Verønögeøz eines anderen dadnrelø beschädigt, dass er

dureh Vorspáegelzøng falscher oder durch Entstellzzng oder Unterdrückuøzg wahrer Tatsaclzen einen Irrtzmn errer/t oder unterhalt. Härmed Överensstämma i det väsentliga Fi. 36: Ung. 379 L. XXXVI, 1908, art. XV § 50; Bulg. 344; Grek. 396; ävenså. It. 413, dock som

jämte skadan såsom resultat fordrar vinning för eller inkulpaten

annan; samt 197, som medtager resultatet i det objektiva rekvisitet. N. 270 och R. 5913 bestämma förloppet närmare - genom inskjutande av dispositionsmomentet mellan villfarelsen . och resultatet. 22: 1 bestämmer erroruppväckandet utan nöjer sig med det obestämda uttrycket genom sváklzjqtfärfarande be-

drageø sig till gods eller .penningar eller förlust därav annan tillskyndar.

--

De tyskspråkiga kantonallagarne höra till denna grupp. Detsamma

;gäller alla de aktuella strafflagsförslagen, vilka emellertid samt-

liga, i likhet med vad nämndes N. och R., införa som nyss om dispositionsmomentet i rekvisitet. ad Här är närmast att anföra D., efter att i 251 som, i ff. hava uppräknat en mängd särskilda fall av bedrägeri, i 257 inför allmän subsidiärbestämmelse Svit/nyttiga, Handlingen ler en feel beslrer/tede med de i §§ 251-255 omhandlede, dog ikke ere men r/anslce kunne scettes ved Siden, if disse, straffas med Bøder eller Frengsel sålunda äro även de särskilt uppräknade, strängare bestraffade -

fallen avsedda att tolkas analogiskt. Liknande, ehuru något

mindre kasuistiskt, Sp., som efter varjehanda speciella bemera stämmelser i art. 547 ff. i art. 554 uppställer subsidiärbestämen melse

El que lejhøudaø-e á perjudietøre á otm usando de eualguieø en-

r/año que no se kalle expresado en los urticvzølos anteriores de Ista seeeiáoz. ad 4. Rum. 334- uppställer ett rekvisit typen lika med av

Fr. 405 dock utan likställande av försöket med fullbordad gär-

ning. Därjämte har lagen i art. 332 ett annat allmänt rekvisit, med mindre straff 333, typen 2. Liknande är förhållandet

av med Freib., i 228, 229 uppställer det inskränktare rekvisitet som under beteckningen escroguerie och i 259 ff. det vidsträcktare rekvisitet under beteckningen fraude. ad 5. I utomeuropeisk rätt förekomma även kombinationer typerna 2 och Så Venez., som i art. 417 uppställer ett av rekvisit typen lika med It., och i art. 421 har ett obestämt av

subsidiärstadgande Cualqzøiem ofra elase de estcqfa semi eastiqada con

prisiáøz de dos i doee nzeses.

A Bedrägeribrottens förhållande till andra brott.

Innan vi övergå till den jämförande framställningen de av nuvarande lagarnes bedrägerirekvisit, bör erinras, att bedrägeribrottet, liksom de flesta andra brott, ofta framträder i sådan form, att det för detsamma karaktäristiska angreppet sig med rättskränkningar natur. Såvitt lagarne taga nåav annan

gon hänsyn till dessa fall vilket de göra i stor utsträckning

kan det ske att uppställa legalkonkurrens- eller kvali- - genom fikationsfall vare sig bedrägeribrottet eller det andra eleav av mentet i den komplexa gärningen. Naturligen kan även tänkas, att dylikt sammanträffande överlämnas åt vanliga konkurrensregler; ävenså, att lag eller rättspraxis antager k0nsumption, åtminstone inom vissa gränser, så att det straffbarare angreppet absorberar det mindre straffbara. Detta sista gäller i flera rättsordningar, däribland S., om det viktiga fall, att någon förövar

bedrägeri genom sådant förfalskningsbrott, som ex. vanligt be-

gagnande av falsk växel: här antages icke konkurrens mellan förfalskningsbrott och bedrägeri, utan enbart förfalskningsbrott. Det är framför allt med brott mot staten och brott mot allmänheten, som bedrägeribrottet ofta komplicerar sig. Falska leveranser till staten, särskilt under omständigheter, i krigsex. tid, som kunna bringa staten i allvarsam fara; defraudationem i fråga utskylder till staten; bedrägeri

mot

staten annat

om eller

rättssubjekt begånget i utövningen av en statsfunktion eller be-

drägeri mot en statsfunktionär i denna hans egenskap; bedrägeri förmedelst

falskt uppträdande

såsom statsorgan 0. s. äro fall, v. 2

ofta särskilt regleras lagstiftaren. I stor utsträckning som av kunna komplikationer tänkas med angrepp mot statens judiciella funktion: bedrägligt förledande till oskälig rättegång; missbruk

av processuella bevis framför allt mened - i bedrägligt syfte;

bedrägliga åtgärder för att eludera konkurs, utmätning etc. äro vanliga exempel härpå. Till den del nämnda synpunkter -- nu lett till särskilda bestämmelser, hava dessa stundom fått sin plats

bland brott mot staten så ofta bedrägeri ämbetsman i äm-

av betet, stundom bland förmögenhetsbrotten; i senare fallet ha de än hänförts till de egentliga bedrägeribrotten, än fått en mera självständig ställning såsom gemenligen konkursbrotten under det eluderande utmätning ofta medtagits bland av m. m.

de egentliga bedrägeribrotten. Vissa bland dylika komplikationer

finna oftast sin behandling i tullde-

speciallagstiftningen ex.

i

fraudationer.

I ännu större utsträckning förekomma komplikationer med brott mot allmänheten, framför allt med förfalskningsbrott och

allmänfarliga brott. Beträffande förfalskningsbrotten ligger

synnerligen nära till hands, att det svek, som är konstitutivt för bedrägeribrottet förövas missbruk bevismedel därgenom av vid naturligen alla de olika former av sådant missbruk, vilka ingå i förfalskningsbrottet i vidsträckt mening, kunna framträda. Det är sålunda ganska begripligt, att den äldre rätten mycket ofta betraktade hela förfalskningsinstitutet såsom ett slags kvaliñkation bedrägeribrottet. Med växande teoretisk fördjupning av och praktisk erfarenhet fann man, att dessa brott voro av annan natur och riktade sig mot annat objekt, i det bevismedlet såsom sådant krävde straffskydd, även dess förfalskning kanske om avsåg att skydda, icke att kränka en förmögenhetsrätt ex. förfalskande kvitto för att undgå dubbelkrav eller skuldsedel av av

för att utfå en rättmätig men av gäldenären bestridd fordran.

Då båda brotten sålunda fingo sin bas och blevo självstänvar diga gentemot varandra, så uppstod i stället, såsom ovan berört,

frågan konkurrens dem emellan. Gränslinjen blev emellertid om

mycket osäker, då lagarne voro ganska villrådiga om vilka miss-

bruk bevismedel, borde kriminaliseras såsom förfalskav som ningsbrott. De fall, som icke räknades till förfalskning, kommo

att alltjämt tillhöra bedrägeri, såvida de uppfyllde bedrägerire-

kvisitet förmögenhet särskilt ofta k.

orättmätøjqt angrepp på - s. negativ förfalskning även viss positiv förfalskning,

men ex. av

enskilt märke varumärken etc..

Komplikationer med allmänfarliga förbrytelser framträda isynnerhet i två former, dels vid bedräglig varuprestation, dels vid försäkringssvek. Förfalskade särskilt livs- eller läkevaror, medel, utbjudas till allmänheten, kunna ofta vara farliga som för människors liv eller hälsa; utsträckt fara för egendom kan förekomma vid försäljning kreatur med smittosam sjukdom; båda ex. av kunna sammanfalla, leverans under-

Synpunkterna ex vid av

haltigt byggnadsmaterial till hus, broar etc. Vid försäkringssvek

kan lätt inträffa, att, förutom den närmast avsedda skadan å brottslingens tillhörighet, andra människors liv och egenegen dom med eller Litan brottslingens uppsåt skadas eller sättas - i fara. Av dylika fall bilda åtskilliga lagar legalkonkurrerande brott, sig de uppställas bland de allmänfarliga brotten eller vare bland bedrägeribrotten. Betraktar den ekonomiska samfärdseln mellan indiviman

derna såsom ett självständigt allmänintresse, så kan bedrägeri

tydligen ofta kombineras med på detta intresse. Den, angrepp i öppen handel förer vilka icke äro, vad de sig ut som varor, ge

för att vara; som i öppen handel gör orätt i vägande etc., kan

härmed begå på sitt sätt allmänfarlig gärning, icke anses en som endast angriper den tillfälligtvis träffade individens förmögenhet. Bland övriga brott mot allmänheten, vilka lätt kunna kompliceras med bedrägeri, märkas brott mot familjeinstitutet: understickande av barn, svikligt tillnarrande av äktenskap, av arvseller annan familjerättighet. Såvitt dessa fall av lagen uttryck-

ligen beröras, plågar i modern lagstiftning det mot familjen riktade elementet av brottet kriminaliseras såsom brott mot familjen, oberoende förmögenhetsbrotten. av

Angående de särskilda lagarnes ställning till dessa frågor må följande anmärkas. Efter föredöme FI. 433 hava många moderna lagar särav skilt straffat vissa Im012sw fill stufmz. framför allt till armé eller flotta under krigstid, den underhaltigzi beskaffenhet, att de av bringa staten i fara; ofta utvidgas detta rekvisit, till ex. underlåtenhet att leverera. Men medan Fr., likasom Serb. Fsl. 302. för fallet till förmögenhetsbrotten, FP. under rubrik déH/s egen :les fourniássrurs och Serb. Fsl. såsom kvalifikation been ren av drägeri jfr. den allmännare kvalifikationen i Grek. 402, 3761. hava de flesta andra lagar uppstêillt det såsom ett brott mot

staten eller allmänheten, vare sig utan att bedrägerielementet

överhuvud nämnes i rekvisitet T. 329; Ung. 457; Bulg. 170; T. Fsl. 1909, 107; Geg. 119; T. Fsl. 1919, 147; Fsl. 122; Schw. Fsl. 242 eller så, att legalkonkurrens bildas med bedrägeri en R. 114, 115 eller att gärningen kvalificeras vid bedrägligt syfte N. 88; Belg. 297. H. 105, 332 har tvänne bestämmelser: nett brott mot staten 105 och bedrågerikvaliñkation 332: en båda överensstämma däri, att fara under krigstid är en förut-

sättning för straffbarhet, liksom även bedrägligt syfte; de skilja

sig så, att det strängare bestraffade brottet mot staten förut-

sätter, att själva gärningen begicks under pågående krig. Även

It. 206, 4182 har givit sanktionen

en dylik dubbelhet; skillnaden ligger här det specifika bedrägerirekvisitet i 413, med hänsyn dels till handlingen dels till konsummationen: då detta föreligger, inträder den mindre stränga 206. Äøzzbefsøizzzøzs bedrägeri i äønbeicf har i Vissa lagar eX. N. 2711; Ung. 3812 behandlats såsom kvalifikation bedrägeribrott, i av

andra ex. 25: 12; Fi. 40: D. 135; Sp. 411 såsom äm-

betsbrott, särskilt S.;i Fi.: D. i sammanhang med den allmänt

uppställda ämbetsförskingringen o: bedrägeri för att dölja för-

skingringen. Bulg. 3452 jfr. 422 använder samtidigt båda syn-

punkterna. H. 44 ambtencmr

Indien

een dom Izet begaan van een strafbaar feit een bzjlzonderen aønbtsplieht schendt of bzj het begaan van een strafbaaø feit gebmi/ø maakt van ønacht, gelegeøzrlzeiøl of øniddel hem 11001 enn aønbt gesekonkeøz, kan de straf emot een lerde morden ver- /øooj/l och It. 209

Qnanda alcuno, per eomønáttere un delátto, valga

delle facoltä 0 dei aezzi vinerentø alle pubbliclze fäuzøioøzi delle qnalz rivestito, la pmm .stabilita per lelitto connnesso e azunentata la nn .sesto ml un terzo, salva che la qnalita di pubblécø uffciale sia gin 001 .s-iderata ialla Zegge hava, angående ämbetsmäns brott i s-in funktion, allmänna bestämmelser, innebära kvaliñkation jämsom en väl detta fall. av Behandlingen av bedrägeri medelst falskt npptrátclcznde såisoøøz izmbetsnarø-øz företer liknande skillnad. Några lagar S. 22: en 199 Ung 3812 uppställa det såsom bedrägerikvaliin. ükation; bifogar dock en subsidiärbestämmelse för det fall, att gärningen icke innefattar bedrägeri, väl obehörigt utövande men av ämbetsfunktion. Andra lagar flertalet straffa, såsom - brott mot staten, obehörigt utövande ämbete, sig D. av vare

107; T. 132; Fr. 258; Belg. 227; It. 185; 810.342; Port. 236; T. Fsl. 1909, 139; Geg. 151; T. Fsl. 1919, 204; Fsl. 204, Schw. Fsl. 256; Serb. Fsl. 108 utan att beröra möjligheten av be-

drägeri vilket fall domaren således, där icke lagen D.

i såsom

gör bestämmelsen subsidiär, hänvisas .till vanliga konkurrensregler; eller D. K. Fsl. 140; Torps Fsl. 127med särskild en

kvalifikation vid bedrägerisyfte. N. 129, 2711 har både

uppställt brottet mot staten 129 att obehörigen utöva ämbetsfunktion

och 2711 bedrägerikvaliñkationen att begå bedrägeri genom att

giva sig nt för ämbetsman; vid bedrägeri utövande uppgenom står således konkurrens. I förutnämnda rättsordningar förekom-

stundom den tolkning i rättspraxis, att förebärande, vid bemer drågeri, av åmbetsmannakvalitet räknas såsom ett utövande;

så Fru.

Det eluderande statens judiciella funktion, ingår av en som i konkursförbrytelserna, har icke lagarne ansetts tillräckligt skål av att systematiskt uppföra dem under denna synpunkt. De hava behandlats såsom i främsta rummet förmögenhetsbrott. Vanligen hava de emellertid utsöndrats från bedrägeribrottet. Det år

huvudsakligen 199 17". bland kantonallagarne Aarg. 162 som

har kvar uppfattningen konkursförbrytelsen såsom kvaliav en fikation bedrägeribrottet. intima förhål-

av Konkursinstitutets

lande till handelsråtten har emellertid gjort, att flere lagari större eller mindre omfång uppstållt även straffbestammelserna i detta sammanhang, i handelslag eller konkurslag. T. en en likasom T. Fsl. 1909 och T. Fsl. 1919 samt It. beröra sålunda icke konkursförbrytelserna i den allmänna strafflagen; Fr. 402 ff; Belg. 489 ff.; Sp. 536 fi; Port. 447 fi; Rum. 343 ff. och Turk. 231 ff. utsatta visserligen straffsatserna i strafflagen, hånmen visa i och för rekvisitet till handelsråtten. Garningar, som ligga utom konkursförfarandet, dock erbjuda större eller mindre men analogi med konkursförbrytelserna, ex. bedrågligt förhindrande

av konkurs eller av utmåtning, upptagas stundom bland be-

drågeribrotten, stundom bland konkursförbrytelserna. Det förra år, för vad angår förhindrande utmåtning, förhållandet i av

22: 23; Fi. 36: 1 såsom exempel på vanligt bedrageribrottp D.

253; Ung. 386; Port. 455; Serb. Fsl. 286 samt i T. 288, T. F.

1909, 293, och T. Fsl. 1919, 887 dår detta fall, i motsats till konkursförbrytelserna, upptages i den allmänna strafflagen; det i N. 281; H. 348; Bulg. 379; D. K. Fsl. 308; Torps senare Fsl. 252; Geg. 313; Fsl. 372; Sehw. Fsl. 141 bland vilka de skandinaviska kodiñkationerna icke låta konkursförfarandet utgöra något skiljemårke utan sammangjuta fallen till ett enhetligt rekvisit eX. Torps Fsl. c.: F09 Besvágelse øçf Fordráøqqs-

halvera strajfes den, derigeøzøzem att skaffa sig eller andre uberetsom for

läget Vinding unddmger sine Iâendele eller Fordrénger fra at tjena

sine Fordringsløavere eller enkelt af disse til Fyldestgørelse, eller notan

den; Tab ved Konkursbehandling af

som i lige Henszjgt paafører under

sit Bo, Forhandling Tvangsakkord eller ved de dertil indledende om Skridt mgive eller vedkende sig opdigtede Forplágtelser. Vid tillat etc. åter, å ägares sida., redan utmätt sak, har angrepp av

greppet mot statsfunktion blivit så prevalerande och samtidigt

flertalet S. 21;

bedrägerimomentet så försvagat, att lagar 10:

N. D. 106 betrakta gärningen såsom brott

Fi. 16: 172; 343; etc.

staten. lagar uppställa dock detta brott, stundom mot Några även

såsom ett slags förskingring, bland förmögenhetsbrotten ex. " Fr. 40034; Belg. 507; Port. 422; R. 607. Ung. 359; 1 Mened behandlas ännu i 199 såsom kvaliñkation a av

bedrägeri detsamma gäller Aarg. 162 a,

Rörande föøfalskøzingsbrotten då de uppfattas såsom straff- sanktioner till för bevismedel tydligt, att inskydd är skränktare lagen gör det område av bevismedelsmissbruk, som

skall innebära förfalskning, desto större område inrymmes åt

åtminstone såvitt detta är subsidiärt till förbedrågerirekvisitet

falskningsbrottet och konkurrerar därmed. 199 liksom

under bedrägeri med

Aarg. 161, 162 förer all förfalskning dock

undantag förfalskning utav mynt och offentliga kreditpapav vidkommande beror mellan de

per. För övriga lagars gränsen

båda rummet dels huru objektet, dels instituten i främsta av huru bestämmes vid förfalskningsbrottet. I båda dessa åtgärden förekomma emellan stora olikheter, vadan också stycken lagarne mellan förfalskning och. bedrägeri blir högst varigränslinjen erande. 12: 1 ff.; Fi. 36: 3 fi; D. 268 Några lagar, såsom R. 437 ff., vissa bestämda arter bevis-

ff; uppställa närmare av

medel såsom förfalskningsobjekter; förfalskning andra objekav

de bevismedel, kommer sålunda därest bedrä-

ter, även om äro i under bedrägeri. Andra lagar

gerirekvisitet övrigt uppfylles

uppstå-illa ett mera allmänt begrepp, snarast motsvarande den svenska lagens handling

écriture etc.; och dessutom vissa närmare bestämda arter andra bevismedel av märken etc.. Hit

äro att föra H. 225 bland

som

dessa lagar söker defiensam niera begreppet; Ung. 391; Fr. 147; Belg. 193; It. 278; Sp. 315;

Port. 218. Slutligen förekommer

även uppställandet av ett allmänt begrepp, avseende att innefatta alla objekter för sådan förfalskning, som icke föres till myntförfalskning. Hit höra N. 179 ff.; D. K. Fsl. 349 ff. jfr. 5

g; Torps Fsl. 158 ff. jfr..3 T. Fsl. 1909, 232 11.; Geg. 209 ff. 127; T. Fsl.

jfr. 1919, 237 11. jfr. 97; Fsl. 206; schw. Fsl. 217 jfr. 975; möjligen även T.

267 ff.; Bulg. 352 ff. Beträffande åtgärden, känner D. endast

-

positiv materiell förfalskning o: framställande eller begagnande oäkta bevismedel; Fi.; H.; Fr.:

av men Belg.; Sp.; Port.; R. därjämte, i större eller mindre utsträckning, positiv immateriell

förfalskning missbruk medelst äkta bevismedel av osannt innehäll; 12: 1 ooh 201 medtaga,

a

jämte positiv materiell förfalskning, för visst område negativ materiell förfalskning

förstörande av bevismedel; T.; Ung.; It.; BuIg.; Torps F Sl.; de

tyska förslagen; Fsl. och SchW. Fsl. hava jämte positivt och negativt materiell även positivt

immateriell förfalskning; slutligen

hava N.; D. K. Fsl. och Serb. Fsl.

190 jämte dessa tre former

även negativt immateriell förfalskning förnekande ett äkta

av

bevismedels äkthet.

Häls0fm°Zig varufdøfalslcøzing har i några rättsordningar behandlats endast

genom speciallagstiftningä, så T. Ges. 14/5 1879; Ges. 16/1 1896; Fr. L. 1905. En och har fallet

annan gäng uppställts såsom kvaliñkation bedrägeri: 22: 4

av livs- och

läkemedeD; Belg. 500 ff. livsmedel. Det vanliga är, att det

kriminaliserats bland allmänfarliga förbrytelser

stundom bland

hälsofarliga förbrytelser såsom särskild avdelning. Så Fi. 34:

15; N. 153; D. 290; H. 174, 175; Ung. 314, 315; It. 319 H.;

Sp. 351 ff., Port. 249 ff.; R. 200 ff.; D. K. Fsl. 382 ff; Torps

Fsl. 109 ff.: Geg. 219; Fsl. 434 ff.: Schw. Fsl. 200 ff., Serb.

FSI. 171. ff. Någongång kriminaliseras därjämte mindre fall såförseelser: Fi. 44: N. 359, 360; även förekommer, att det som bedrägliga elementet i gärningen föranleder särskild kriniiiiaen i kvaliñlçation bedrägeri ideal-

Iisation form av en av avsedd att

konkurrera med det allmänfarliga brottet: N. 2714; Fsl. E384

ff. I övrigt blir det en tolkningsfråga, huruvida det allmänfar-

liga brottet in rusa skall absorbera bedrägeribrottet någongång. H.; Ung., indrages bedrägerielementet idet allmänfarliga brottets eller konkurrerar därmed.

rekvisit

Det sätt, varpå lagarne behandla bedrägeri genom sådant skadande försäkrad sak, på samma gång kan innebära av egen som allmänfara för eldskada, sjöskada etc, visar mycken splittringu Flera bland strafflagsförslagen hava inga särbestiämmelsei om dylikt svek, varken inom bedrägeribrotten eller de allmänfarliga brotten. I sådant fall kommer det försäkringsbedrägeri, som icke innebär allmänfara, att straffas såsom annat bedrägeribrott och det. innehåller allmänfara, såsom bedrägeribrott i konsom kurrens med det beträffande allmänfarliga lorottet. Hit höra Torps Fsl.; T. Fsl. 1909; Geg.; Schw. Fsl. 170, 169 och Port. 468 hava bland de allmänfarliga brotten bedrägeribestämmelse och likställadessutom uten ren trywkligen en för främmande egendom farlig eldsäsättelse å egen egendom med eldsåsättelse å främmande egendom. Några lagar kvalificera bedrägerieleinentet i gin-ningen, men innehålla ingen särskild bestämmelse rörande ett eventuellt allmänfarligt element. Här blir sålunda kvalifikationsbestämmelsen bestämmelse i konkurrens med den beträfensam resp. samma fande bestämmelsen bland allmänfarliga brott att tillämpa. Detta

gäller Fi. 36: H. 328; T. 265; Ung. 382 jfr. 422 f.; R. 594:

D. K. Fsl. 292; Serb. Fsl. 304. Bulg. innehåller en bedrägeriÃ

kvalifikation 346 och därjämte 386 bestämmelse bland de en

allmänfarliga brotten, som för vissa fall innebär mildring, då elden åsatts egendom. egen N. 2722 har bland bedrägeribrotten för försäkringssvek av ifrågavarande slag en kvalifikation, vilken enligt § 2772 ytterligare kvaliñceras vid vissa objektiva överskott. Vid uppsåt att skada främmande liv eller inträder

egendom sålunda vanlig kon-

kurrens med § 148.

Några lagar gå mer eller mindre långt i riktning mot legal-

konkurrens. har, bland de allmänfarliga brotten, kvalificerade

bedrägeribestämmelser 19: 8 och, likasom N., ytterligare kvali-

fikation vid objektivt överskott; dessutom

legalkonkurrens förhöjt minimum, om ett subjektivt täckt allmänfarligt element före-

ligger. En mera utpräglad legalkonkurrens förekommer i It. 308. F sl. har, jämte bedrägerikvaliñkation

en 361, en sär-

skild bestämmelse bland de allmänfarliga brotten, Vilken såtill- .vida innebär skärpning, eldsåsättandet å en som egen egendom

även utan bevisning om bedrägerisyfte konsummeras ioch med

faran för främmande egendom, under det att eljest för fullbordan fordras Ifezøersbrunstw -D. har

259 bland bedrägeribrotten en

kvalifikation för försäkringssvek i allmänhet, då men därjämte, det rör bedrägligt eldsåsättande, bland de allmänfarliga brotten

en bestämmelse 281, varigenom gärningen i avseende maxi-

på mum, även om ingen allmänfara förelåg, likställes med allmänfarlig eldsåsättelse.

FP. 434 L. 13/5 1863 och Belg. 510-11, mord-

som bygga brandsbrottet på skada, icke fara, i på uppställa omedelbart sammanhang därmed bedrägeribestämmelse med mindre straff. en ren Denna kommer sålunda till tillämpning, då skada icke uppstår å främmande egendom. Sp. 574 uppställer parallelt och med samma straffbarhet fall, att ägare satt eld å sak i beegen drägligt syfte och att han därigenom på visst sätt framkallat allmänfara la incendéaøla Imbierc sida edijfcáo lagar cosa ma. en

poblado.

Vad angår bedrägeri, komplicerat med kränkning av familje- 22: 9 ett temligen enastående undanrättigløeter, utgör fall bland bedrageribrotten. Det

tag, då dylika uppställas ge-

nomgående är eljest, att kränkning av familjerättigheter uppstalles. såsom brott mot familjen; så Fi. 18; N. 215; H. 236; T. Fr. 345; It. 361; Sp. 483; Port. 336 ff.; 169, 170; Ung. 254, 255; R. D. K. Fsl. 222 fi; Torps Fsl. 190 ff.; 410; Bulg. 208, 209; T. Fsl. 1919, 342; Fsl. T. Fsl. 1909, 177; Geg. 228, 230; Schw. Fsl. 183; Serb. Fsl. 257. Stundom har kom- 252, 258; binationen med bedrägeri föranlett legalkonkurrens, stundom överlämnats åt Vanliga konkurrensregler.

B Bedrägeribrottets rekvisit.

De det allmänna

vid bedrägerirekvisitet uppstående kompa-

rativa frågor kunna för vart ändamål fördelas påföljande huvud-

synpunkter: 1 brottets konsmøzørzationspzønkt; 2 villfarelseøz hos den

bedragne; den därav framkallade dispositionen; 4 det dispoav sitionen harñytande förmögenhetsresnltatet;

5 förhållandet mellan

den vilseledde, som gör dispositionen, och den, som lider förlusten där dessa båda icke äro

identiska 6 straffbarhetens uteslutande

genom intressekollision; samt 7 det subjektiva rekvisitet.

a Någongång förekommer, att brottet k0zs2øø2zøzeøcøsiooh . med den" i a løandlángens företagande utan avseende på huru- - ens vida någon Vi relse kommer till stånd. Så Fr. 405, som likstaller försöket me.

den fullbordade garningen Quieotzgzøe se .sera

. . . feit rencettre on délizzø°eøg ou aum tenté de se fløvire reønettre zléli2øe on anwa, pm nn de ees ønoyens, eseroqué fann Weseroqvzøer Ia foon taláté parlie de la forfune düzzøtrui

en enligt L. 13/5 1863; den

--

gamla lagen lat konsummationen inträda först iooh med reønettre

on délivreøj; Graub. 186 Wer mf reelztszoidrige Weise, einen An-

mn

rlern en benaelzteiligen oder sieh oder Andem einen nnerlanbten Vorteil

zngversehcqzfen, eeissentláeh falsche Tatsaeløeøz für :mkr ausgábt oder wekre

Tatsaeheøz nrzferdrüekt

oder vorentløält, ber/elit eánen Betrzøg; Luz. 223;

ObW. 110

Der Betrug gilt als vollendet, sobald die in betrügliclzeø Ab-

sicht eorgenoøøzmene tänscløende Handlung beendet ist; Ivirkliclø anf eerursaclzten Schaden köønønt hiebez .nicht an. es Enligt några lagar fullbordas brottet i och med eillfeø-elseølzs

uppkomst: 197 Wer luren Zástige Vorstellzøøzgeøz oder Handlnngeøø

winm ant/oroa: in ,Irrtztøzz vfYi/zrf. r/vurclz /rclc/uw jcmmzr/ brlzøzølm lwidcn . . . .s-oll beg/vit einer/Ii Behwg: App. A.-Rh. 121 ilødø Naclzteilo .. zum . 027203 Aim/aren zbsicIzf/ic/z uøztcrnonunnnz TKUISCIIZMZLU, .Siw lurclø E7- Hang cinws Irrfums odm Zarah mzcr/aztbtø Voreøztlzalfezøzg oder Unferzcuy/nng/ rlrückuny/ här lVa/ør/xcit r/vsc/mlzmz, isf Befruy: Schwyz 82 Vo/lcndwl

isf du Briru/. liv IYizLs-clzznzg/ ø/nhnzy/an isf. Så stundom även zrmm

i ntomeuropeisk rätt, Venez. 417

ex. El gem møplzvzøzrlo lo/u

3 mlgl7o .stprcelzdz Ia bumm f de rr///zn1pur( etch. procrunrsc Ett par kantonallagar förlägga, brottskonsuinmationen något

längre fram och fordra, att villfarelsen skall hava hos den Vilseleddo

franz/.vøl/uf Iuåslllfüf att företaga sin handling: Thurg. 158

Dar B0-

frug isf als ro//enrl/f :u lmfrmêhfelz. saba/d lie für/,scluozz/e M2d/zr1/ roll-

mzclef isf um res sir/ø cry/ábt, dass dm TV2710 has iofüzasc/zfeøø l({l(7'(7/I

//estimmif /Nlftlüjl Glar. 139

i aux damm .Brwvlzøøznøz las- Geiüzzsvizicn

. . . //wzvvry/e/zf, fhlmux .s-niøz T/Vi/Ic lura/z liv Tiåzzsr/zznzg/ bes-fimmt Morden isf.

Några lagar nppställa 1581208/75022022 i arr/øjör .sig såsom konsum-

maitionspnnlçt: Belg. 496 Quic0øzqzrc se .som fkz/z rrwzeftrce dä- . . . ou //c0r; Port. 451 jkzzeøzzlø que sv Hu mztrcg/øze 5227:0521 021027053, ou ou quaawqzøer fundox ou iitzzlozsj; ärenså 450 ñngerad ägare, som säljer

eller upplåter sakrätt i frännnande sal; 111.: Rum. 334

m. men

jfr. 2332; Waadt 282; Wall. 386; Freib. 228 för es,0gu0ri0

men

jfr. 260 vid det vidsträektaie begreppet jruzzøla: Gen. 364; Neuch.

389. Härvid är emellertid att märka, att dessa lagar bestämma lispesitionen så, att lärmed alltid är givet åtminstone ett över-

förande förmâägenhetsdel från den vilseledde till Vilseledaren. ar en Hit än att föra H. även 326 iemrrøul br.zzrezjr/f iof de ç/jr/áffø cnniy/ um med IW lm zum//naøzr mn :ma: ,eclmlrl of /mf fmziefdoeøzi inum acw S/løll/l. Även den anglikanskav rätten står i det hela på denna ståndpunkt. Bedrägeriet fullbordas i 00h med erhållandet sal: Eng. av ASüfcp/z. 358 a: any .falsc prefenae obtainis jämn 027m may person my chatta 0. likaså genomgående både den nordamerikanska s. V.: rätten, N. Y. 528: N. Jers. 186: N. Carol. 303: Nebr. 2203 etc.

och den australianska, Queensl. 427; West. Austr. 407; South

Austr. 213; N. Wal. 179; Vict. 165; Tasm. 78; N. Zeal. 252;

stundom har lagen drivit denna synpunkt så långt, den i

att samma brott såsom parallelfall sammanfattar tagande av sak ge-

tjuvnad och erhållande sak bedrägeri be-

nom av genom ex.

stämningen av lareeny i N. Y. 528; a person who .either takes

. .

from the possession of the true owner, or any other person, or obtains

from such possession color or aid of fraudulent or false representa-

tion or pretense, or of any false loken uzriting I paritet med

or . . sak

tillnarrande uppställes gemenligen

av att med svek förmå

någon att framställa en dispositivhandling eller namnteckning därtill Queensl. 428 by false pretence induces

ex. any any . . .

person exeeute, make, accept, indorse, alter, or destroø the whole or

,

any part of any valuable security, or to write, impress, or affär, any

name or seal upon or to any paper or parclnnent, in order that

may

be afterwards made converted into used dealt with valuable

or or or as a

security; likaså Eng. Steph. 358 b och andra anglikanska. kodifika-

.

tioner. Någon gång indrages i det allmänna bedragerirekvisitet

aven tillnarrande labor service Calif. 532: av annans or ex.

fraudulently gets possession of money or proberty, or obtains the labor or service of another.

R. 5913; Fsl. 358 och Serb. Fsl. 300 uppställa såsom kon-

i såvitt den

summationspunkt dispositionen, år skadlig för förmögen-

het ett uttryckssätt, som kan väcka tvivel i många fall,

-

ex. i fråga om ett försäkringsavtal, dar skadan tillsvidare blott existerar såsom möjlighet. undvikes D.

en Denna olägenhet av

K. Fsl. 290 Handling, der til Forniuetab

en

cr egnet at paaføre

. . .

varmed sålunda aven den potentiella skadan medtages.

--

Andra lagar fordra uttryckligen för brottets fullbordan in-

trådande förmögenhetsslcada icke den motsvarande

av men av

vinningen. Så T. 263 Verrnögen beschädigt; Ung. 379 L.

das

. . . XXXVI, 1908, art. 15 § Schaffh. 224;

50; Bulg. 344; Aarg. 160;

Zür. 182; Bas. 150; Zug 125; Sol. 156; St. Ga1l.68; T.Fsl. 1909, 276; T. Fsl. 1919, 376; Geg. 321; Schw. Fsl. 129.

Återigen andra lagar bestämma konsummationen såsom för-

mögenhetsförlust: Fi. 36: N. 270; Torps Fsl. 248. Slutligen indraga några få lagar, på ett eller annat sätt,

även förmögenhetsvinsten för bedragaren i bedrägeriets objektiva

rekvisit. Detta sker kumulativt fordran på både skåda och vinning, för att brottet skall fullbordat iIt. 413

vara - procura

ad ultra ingiusto projütø altrui danne Tic. 3841

a se 0 un con. och proeura in danne altruz nn ingiusto guadagno a se 0 ad altri; jfr.

Mex. 413; däremot alternativt i 22: 1 eller

bedrager sig tillgods

penningar eller förlust därav annan tillskyndar detta uttryck har -emellertid stundom ansetts, mot ordalydelsen, böra tolkas kumulativt och lärer i alla händelser icke få så förstås, att vinning utan skada skulle fylla rekvisitet. ad 2. Beträffande nállfarelsen skilja sig lagarne närmast i

sådana, som fordra förorsakande av villfarelsen däruti inräknat,

jämlikt allmänstraffrättsliga regler, underlåtenhet att undanröja

villfarelse, då särskild plikt till sådant undanröjande förefinnes,

och sådana, åtnöja sig med att redan befintlig villfarelse som en begagnats. Under förorsakande faller givetvis även stärkande av villfarelse, där denna icke sig själv varit tillräckligt stark en av

att leda till dispositionen uttryckligen framhållet i N. 270; Torps Fsl. 248, ävensom underhållande villfarelse, där denna eljest

av

skulle andra orsaker ha undanröjts uttryckligen påpekat i

av åtskilliga lagar: Fi. 36: T. 263; Ung. 379; Bulg. 344; Schaffh.

224; Zür. 182; Bas. 150; S01. 156; St. Gall. 68; Serb. Fsl. 300.

Med förorsakande villfarelse likställes begagnandet i 197 av

Irrtuøn oder Unwissenkeát benütøiâ; Thurg.

oder

ever eines anderen . . . 158 unterniøøzmt oder indem in arglistágeø

eine Täêvuschung benutzt, er

Weise falsche Tatsacken für wahr aasgibt oder vakna Tatsaehen nnterdrückt oder vorentlzälø; Mex. 413; Torps Fsl. 248 med till-

men

satsen retstridágt, varmed straffbarheten i själva verket åsyftas

inskränkt till de fall, där srerlig Oplysningsjøligt förefinnes, en se

Jlfot. sid. 239; jfr. har ned.; Schw. Fsl. 129 jemaizden durch Vor-

spicgelung oder Unterdrückrung von Tatsachen arglistig irrefiáhrt oder den .Irrtuon eines andern arylistig bemøtøt. Har bör även anmårkas D. 251, som i det centrala bedrågerirekvisitet upptager det fall, att någon sviqagtig modtdger, hvad en Anden paa Grund af urigiig Ifjeøzdskab til Omstcendighederne troer sig pligtig til at betala eller ajyive til lmm. Ungefarligen samma ståndpunkt intages de kantonallagar, av som med uppväckande i princip likställa undanhållande av error zersclziceigeøi, vorentlzalteøø. icke att förblanda med zmterdrücken, -

som närmast avser positiv handling av sanningen, nämligen för-

utom nyssn. Thurg. 158 Graub. 186; ObW. 110; Bern 231; Glar. 139 förutsatt att härmed icke enbart - åsyftas sådant undanhållande, dar särskild upplysningsplikt finnes; sistnämnda inskränkning år i varje fall att antaga i de lagar, som beteckna un-

danhållandet såsom rättssiridigt: Grek. 396 áüs/zltwg; Aarg. 160; Luz.

- 223; SchWyz 82 eller otillåtet: App. A.-Rh. 121; det framhålles sårde-

les uttryckligt i D. K. Fsl. 290 Fordølgelse af Sandhcdeøz, i Strid med,

hvad der ifølge Lov eller Samhømdelens Krav eller sceregneforeliggvende For-

Iiold er Pligt. Stundom förekommer, att begagnandet mzder särskild

förutsättning likställes med förorsakandet, nämligen då villfarelsen

uppstått genom annan persons bedragliga handling: Aarg. 160 Auch

Ieøjeøzige, welcher rom freøndeøi Betruge zuisseritliclz, sei es mit oderohne

Eiøzierstärzdøzis mit dem Betrüger, Gebrmøclzl rpnacht, ist als Betrügeø zu

bekandeløø; Luz. 224; ObW. 1102; Glar. 139; Zug 125; App. A.-Rh.

121; likaså Schaffh. 224, men med mindre straff vid begagnandet Betrug

Auch derjeøiige welcheø len von einem aredern weir/Wien

zur Beschädiguøzg des Getäusclzten rechtsiciidrig bemdøt, wird von øwei Dritteilen der im betrefenden Falle iverwi-rkten Strafe des Betrugs be-

trqzfen. Fsl. 358 gör med avseende på svekets beskaffenhet

en viss skillnad mellan förorsakandet och det blotta begagnandet

Erregimg oder listige Benütøuøig.

i Beträffande villfarelsens objekt förekommer icke sällan kravet,

att den skall hanföra sig till ett faktum sakförhållande, Tatsache etc. Så, Fi. 36: T. 263; Thurg. 158; Graub. 186; Schaffh. 224; Obw. 110; Bern 231; Glar. 139; Zür. 182; Bas. 150; Zug 125; Sol. J56; St. Gall. 68: Queensl, 426: West. Austr. 406; Schw. Fsl. 129 T/02sp2'ey1c/2222q oder 722terd22ic/c2222g Tafsaclzmz: 2:022 Serb. Fsl. E300. Avgörandet do bekanta stridsfrågorna av om tillkommande fakta motsatsen mellan och inre

om ttre

fakta har laremot nästan genomgående lagarne över- 0. s. v. av lämnats åt tolkningen; undantag utgöra Queensl. 126: West. Austr. 406. dar de tillkommandew fakta Littryckligen Liteslutas 222222102 qfjkzcf. 0221202 122282 02° mescnt: jfr. Eng. 19261272. 359: 1/2002pression falsø 122°2t0222vw loex 2202 mclndv 1220222230 as t0f22f22202302x1022 2 not intmzdcd fo 120 lvopf, 1122/6618.such pro/näsa 12225222/ 2222127203 2212022 02° 222 0223252222/ fkzcf 22213012/ øllcged 622192 alltså samma ståndpunkt. -

som är den harskande i den kontinentalar rattsskipningent R.

e S112 stadgar, i annat sammanhang, ett mindre straff för den, som medelst lögnaktiga löften och med begagnande m. m. av medkontrahentens brist på. insikt i rättsarendets natur och betydelse, förleder till oför1nå,111igt förfogande över förmögenhet. ä Ej heller plåga lagarne ingå på frågan den falska Lippgiftens om orimlighet jfr. dock Eng. SYeplz. 359: 322072 2 2012222302222222022 222222/ mnounf to mfnlscá 1220202200, 2212512022072 2 person of 00222222022 1222240000 2222210722 easily lean defccfcz/ ifs falsehooøl 2220222720.ond 2212122222012 flm 0225202202 222 the 01/01/02 .fhci 222 itself zmposusib/e. Ims Rörande måitet srck skilja sig lagarne ganska påfallande. w Några medtaga, efter bokstaven, allt förorsakande av villfarelse. huru det än sker: Fi. S36: 1: N. 270: T. 263: Schaffh. 224; Obw. 110; Bern 231

oder 2200222022122 ønvittclst V02sp20geh222g ifhlschcr 02102 1/02-

30122220212122225/ 02102 U72f02l22'ic7c2222t/ 222x022x22 Tatsaclzen: Glar. 139; Zür. 182: Bas. 150; Zug 125: App. A.-Rh. 121: Sol. 156; St. Gall. 68; Serb. Fsl. E300. Andra lagar beteckna förfaringssättet såsom Zistágf, gräslig/f etc. och torde härmed åtminstone ursprungligen hava avsett att fordra utpräglad svekfull handling: 22: J sviklär/eá: en mera s

197 durch listige Vorstellungen oder Handlnngen einen anderen

Wer

führt; Ung. 379 It. artijizii

med arglist;

con

in Irrtuøøz 0 rag-

giri atti a ingannare etc.; R. 591 IIOCPGJICTBOML 06MaHa; Bulg. 344 I/IBMaMJII/IBL, Turk. 233 användande list

no JIyKaFB I/IJIYI med av

och bedrägeri; Aarg. 160 arglistige Entstellung der Wahrheit;

.

Luz. 223; Tic. 384 adoperando altri inganni, artzfzio raggiri; Schwyz

82; T. Fsl. 1909, 276 och 1919, 376 arglistige Täuschnng; Geg. 321;

Schw. Fsl. 129 arglistig irreführt oder den Irrtum eines andern arglistig benutzt. Mest utpräglat begränsas den brottsliga handlingen

i detta hänseende i H. 326 hetzij door het aannemen van een valscken van eene valsche hoedanigheád, Izetzij door listige Icunstgrepen, namn

samenzøeefsel oerdiclctsels; Fr. 405

Izetzij door een nan soft en faisant

de four: noms on de fausses qualités, soit en employant des mausage uttryck, i rättstillämpningen fattas

nwuvres fraudulenses ett som

inskränkande; Belg. 496; Port. 4513

ganska nsando defalso nome

de falsa qualidade; empregando algmna falszficaçrio de eseripto; ernou

pregando artijicáo frandulento. Rum. 334 har liknande bestäm-

en melse dessutom, såsom nämnt, 332, 333 ett allmen ovan mera mänt hållet, subsidiärt delikt; jfr. Freib. 228, 229, 259. I den nordamerikanska rätten förekommer stundom, att, för särskilda fall, villfarelsen mäste hava åstadkommits genom skriftliga uppgifter; därom jfr. ned. ad 6. Eljest gäller naturligen, att medlet för tankeöverföringen kan vilket helst: konkludent vara som en handling lika väl som språket. Den konkludenta handlingens är i själva verket vid bedrägeribrottet vid betydelse större än något annat brott, men lagarne ingå icke och kunna icke ingå dess begränsning, Vilken mäste ske enligt livets pä närmare regel De allra viktigaste fallen, ex. att säljare stillatigande lämnar felaktig hava dock ofta otvetydigt kriminaliserats. vara,

Slutligen mä anmärkas, att D. K. Fsl. 290 i bedrägerirekvi-

sitet upptager det framkallande disposition, sker ved av som Misbrug af enPersons Alder eller mangelfulde Sjøelstálstand unge härom jfr. ned. under II.

ad 3. Åtskilliga lagar nämna icke dispositáorøen såsom ett

rekvisitmoment. Detta år fallet i 22: Fi. 36: T. 263; It. 413: Ung. 379; Bulg. 344; Turk. 233; Schaifh. 224; Zür. 182; Bas. 150; Tic. 3841; Zug 125; Schwyz 82; Sol. .156; St. Gall.

68: därjämte åtminstone på den objektiva sidan alla de lagar

utom Fr. vilka låta brottet konsummeras redan med error-

uppvackandet eller lessförinnan, ex. 197 etc. jfr. ov. ud

1.. Efter orden taget fasta således dessa lagar intet avseende vid den våg, varpå erroruppvåckandet framkallar

eller beräknats

skola

framkalla skadan: om A svikligen förmår X till en resa,

varigenom tillfälle beredes A eller någon annan att föröva snatteri i X hem, så skulle detta ingå under rekvisitet. Emellertid torde i allmänhet aven dessa lagar så uppfattas, att sveket skall havagbibragt resp. gått ut på att bibringa den bedragne falska motiver för hans handling eller underlåtenhet, vilken en mera direkt framkallat beräknats skola förlusten-vinsten.

framkalla

Andra lagar och samtliga aktuella lagförslag uppställa - mdäremot uttryckligen dispositionen såsom ett mellanled mellan villfarelsen och formögenhetsresultatet: N. 270

farleder nog/en ti

en lziandlingø; H. 326 bestämda dispositioner: fot de Jmfte eran eeniy goed of tot het sclmld of het tercietcloerz dant/tum mm came era/n eene insehulzb; FP. 405 på den subjektiva sidan: se sera fait rze2nettrr ou rlélévrrer, ou tenta de fáire renzettre Iéliz:re des frmds dura se ou

etc-J; Belg. 496 fail déliivreøj; Port.

se

iremettøre 451

.sera am fazendo

que se lhe entregzøe iinløeirw etc: R. 591 dvståerzde förmöigerz/Letsav en rättáqlzørt eller ingående ett format ojörmånlágt dv -- IIOBBIFOILHyK -rättsärerøde rörande förmögenlzet; dessutom namnes emellertid aven borttagarzdzá IIOXHIILCHiO förmedelst svek, av främmande rörlig förmögenhet: den anglikanska lagstiftningen jfr. ov. sid. 29 ff.; Waadt 282; Aarg. 160; Wall. 306; Bern 231

sick Gelder, Me-

bären oder SclmIdrerschreibrørzgen, Verfzlgzøngerz, Sclzeárze, Schuldbekerzntrzissc, Quiltzøngerz oder Befreiieøngsur/curzden überyeberz oder iverabfolgerøe lägst: Freib. 228; Gen. 364: Neuch. D. K. Fsl.

389; 290 besteminrer

5 l i E iå l

Mogen til en Handling, der er egnet til af paaføre clemze Iførmzøetab,

Fsl. Handling eller

Torps 248 retstrádágt besteømøzer en anden til en Undladelse; T. Fsl. 276 viner Verfügøznø/ darlüber bestámmo; Recktsgesclzäft darüber bestämøøzü; Fsl. 358

Geg. zu

zu

einem

einer Handlung, Duldung oder Uizterlassung veranlasstá; Schw. Fsl. 129 einem Verkalterz bestimønø; Serb. Fsl. 300 för1zåø 720mm till

zu

en

handling eller en underlåtenhet.

Dispositionsmomentet har, såsom framgår av ovanstående, sådant uttryck, att det begränsas till

gemenligen icke fått ett handling underlåtenhet med rättslig verkan jfr. emellertid

en eller ov. ex. R. 591; i åtskilligaifall torde dock denna inskränkning

iakttagas vid lagens tolkning. den dispositionen

omtvistade

Den frågan, huruvida ne/øtiz;(ø underlåtenhet att företaga en handling, som skulle avvärjt förlusten bör likstallas med den positiva, löses sällan av gal- lande lagar så dock Aarg. 160 Harzdlurzqeøz oder Mzterlasseøørgeøz .eu verleitet, bland lagförslagen: D. K. Fsl.; Torps Fsl.;

men av flere

T. Fsl. 1919; Fsl.; Serb. Fsl.; jfr. ov.

På frågan k. omedveten, disposition inlåta sig lagarne

om s. angående vissa i detta sammanhang diskuterade fall jfr. ned. icke; ad 4. Såsom framgår vad ad 1 anförts, år förmögen,av ovan

hetsresultatet, såvitt det ingår i det objektiva rekvisitet och sålunda

fordras för brottets konsummation, vanligen bestämt såsom skada;

den motsvarande förmögenhetsvinsten förekommer gemenligen

blott den subjektiva sidan, syfte hos bedragaren. Vare på såsom emellertid förmögenhetsresultatet förekommer på både den sig objektiva och subjektiva sidan eller endast på den subjektiva bortsett från konsummationspunkten innesluter det m. a. o. i de allra flesta fall jfr. dock ned. ad 7 två sidor: verkan för förklara

bedragaren och verkan för den bedragne. Understundom

i stallet för den eller andre dessa kan stå lagarne, att ene av därom jfr. ned. m annan person;

Verkan resp. den avsedda verkan för bedragaren en

zriuzi/zq: ganska ofta betecknar lagen denna såsom 0rattmatig ietc.: så Fi. 36: N. 270; H. 326; T. 263; Ung. 379; It. 413; Bulg. 344; Graub. 186

einenr zmerhøzzbteøz Vorteiü; Aarg. 160 aus

7/0600llöüC/Ugef oder einer mc/cm böscn 2111232707110; Schaffh. 224; Bern 2:31: Zür. 182; Bas. 150; Tic. 284: Zug 125; S01. 156; St. Gall. 68; likaså samtliga förslagen: D. K. Fsl. 290; Torps Fsl. 248; T. Fsl. 1909, 276; Geg. 321 dam Rnclzt .zazriderlazqibrzdeøz

emma

1747116511012srorteil; T. FSI. 1919, 376 ehuru Vennât/eøzsvorteál; auf den /rein RPo/zfszrnsprur/a naste/My Fsl, 3358; Schw Fsl. 129; Serb Fsl. 3300.

Verkan resp. den av bedragaren avsedda verkan för den

luedragne, bestämmes, såsom jämväl framgår vad anförts, av ovan olika i olika lagar: för förmögenheten skadlig handling R. 591; Fsl. 358: en Serb. Fsl. 300: en handling agnad att framkalla förmögenhetsförlust D. K. Fsl. 290: ntlânnnande viss sak etc. H. 326 rçfgzftc geni/j ,ç/oed, av um antag/zum mn 00m suløuhl; tenéetdoeøa ma: eene mschzzlcl; Fr. 405 reønetire dé/irrm :les fbmlsy les ønøzzzbles les obligations, lispositioøzs, billets. nu ou r/uitmøzccs déchru-gos: Belg. 496; Port. 451 dinheáros pronzvsavøs. ou ou nzozxcis, fund0s titulos; Turk. 233 penningar, jhstáqlzeteøg. ou quasgzønø ou .s/uøløisedlaø Wei mr/im föreønå7: Waadt 382: Wall. 306; Freib. 228: Gen. 3641; förmögenhetsskada T. 263; 197; Ung. 379; It. 413; Bulg. 2544; Thurg. 158; Graub. 186; Aarg. 160; Schaffh. 224; Luz. 223: Obw. 110; Glar. 139; Zür. 182; Bas. 150; Tic. 284; Zug 125; App. A.-Rh. 121; Sol. 156; St. Gall. 68; Schw. Fsl. 129;

förmögenhetsförlust N. 270; Torps F sl. 248;

förlust gods eller penningar S. 22: 1: Fi. 36: jfr. av Schwyz 82. I Schaffh. 226 förekommer den bestämmelse, att bedrägeri vid avtal endast straffas, såvitt inkulpaten antingen åsyftat ett

ølejiøzitizrf skadande den bedragne oder due/z sein Öllje/Iniig/fn av .sur Entsehädigungsleistiøizg bei künffáqeø KIn//eaøzlzielnmy/ r0°ausr/ese7ren babe: wzilsse. Liknande Luz. 225. l Någongång förekommer. att lagen vid uppstallande av det allmänna bedrågerirekvisitet går utöver förmögenheten såsom angreppsobjekt: ZüP. 182: las I/eiwzéiy/eøz oder andere .Røzclzte eines .Britten dadurelz beschädir/t; Glar. 139. lIera tvivelaktigt Aarg. 160: uu seinem Eigentmn oder rzøzclerøi Recløten Scrlzadzeøz Ieidof. ad Om A i vimiingssjrfte bedrager M till handling en med förmögenhetsverlçan, så kan göra sin vinst på det sätt. att visserligen icke M själv, X lider förmen en annan person lusten genom Jllzs handling. Om III är att anse såsom rejøreseøetaf förmyndare etc. för X, så år självklart, att Azs brott måste bodömas på satt, M själv gjort förlusten samma som om - en motsatt uppfattning skulle leda till orimligheter. Området rena kan vidgas genom att under bedrågerirekvisitet medtaga alla fall, där X rättslig/en bundits av Mzs disposition: av denna ståndpunkt följer ex., att A, som genom osanna uppgifter föranleder domaren M att tilldöma A sak, rätteligen bort tillfalla X. en som under omständigheter blir straffbar för bedrägeri. Men det även tänkbart, att man avstår från varje fordran på ett särskilt sammanhang mellan M och X, den vilseledde disponenten och den skadelidande. Enligt denna ståndpunkt straffas ex. A för bedrägeri, då han, till förlust för X men utan förlust för M.

genom falska uppgifter till M usurperar X plats i en obligation ex. arbetsaftal mellan M och X.

Några få lagar antaga alldeles uttryckligen sistnämnda vittgående princip, i det de förklara, att förmögenhetsresultatet kan drabba den vilseledde eller 197 durelz f/istiy/r

annan person: TVer

Vorstellungeizr oder Handlunyen einen andereøz in Irrtrzønz ,zzzhø-t, Zaire/z zoeleheøi jemand, sei es dei Staat, eine Gemeindø oder øndere Person, am seineni Eigentuøøie oder mderen Rechten, Schaden leiden soll; Ung. 379

med list vilseleder nfigon eller Åroavrlziålleø någon v väljare/sz och häri-

qenom til/fogar honom wl/cr nagon annan en. jñrnøár/ezz/zctss/mciu enligt L. 1908, XXXVI, 15, till skillnad från äldre lag, hade den som motsatta ståndpunktem; Aarg. 160 dura/z male/ae dm Getäusclzte oder ein Drittcr seinrcøn Ezzr/entum oder underen Reclaim: Schadeø Ieádeñ; m Schw. Fsl. 129 Irrenrlen siweøn crløøaltnøz bestimønvt, r/urch dax

den 321

Naser Sic/z selbst oder einen, ct-nrlcrn m: 170772269/310 sclzöidigti. Nagongåxig uttalas den motsatta principen. i det lagen fordrar, att förlusten skall tillfogas just disponenten: Bulg. 344 uppøäckcø n/lcr underizøilløeø nillfkzrelso hos en mmm 00/1 5517171007210711 fill/byar honom rörmQr/cn/zctss/rada. Detta måste emellertid, såsom redan m nämnt, så. förstås, att förlust för den person. som M rattsligen representerar, bedömes på satt förlust för .M själv. Den samma som praktiska skillnaden blir därför icke väsentlig mellan sådan lag en och N. 270 /2tz:zml dm ro/løs denna wllzw Inn. /rvis han lzramller, pan rogue

.fÖ77nNt-I'Il7; Serb. FSl. 300 i//ä/llj/GHODII fö/vnär denna HU en luttrad/ing eller

zmderrlålcnhet, som ir slrurI/ág/Zir /zoms cçr/enförmäaeøzizrcf ellerfár nvåy/onsfö/rhan avenså Geg. 321 Ver-

zöy/renlzcf, wars representanlf är; fremdes

nr/cøø llr(l2(7(7l bcschädigt, lass erjenzand almah aur/Zisfáy/ø Tiêusclzztøzg zu amma I{cchtsI/sc/zäff rlariálmr bestiønnzt. Vitlsträcktare omfattning har däremot T. Fsl. 1909, 276 lfremø/es Vwnniiqw/z rladzuvtlø beschäzlig/f. dass .vr janumd lura/e uy//vIstig/a Täzrsclzznzg/ zu malm T;/7z'i.r/zzvzlr/ zlariibeø løestilnzrnzf T. FSI. 1919, D. K. FSI. .s-zmmwg/ø/c/vr. Hunddjfr. 876: 290 Jmf nan/tr liøzgcoz m fbrefavr/wf orw-;for nu Person. rlcr /zmulhw FHM" raa70rf01° m

anden, larm Trøbm ri/ rammc: Torps FSl. 248 /lvl0''((/ ler pruqibrcs

denne 01/09 for larm Imøvzs Hk/nd/ing/ nl/wr FndladeIsc blir/w aj- 7101/0711,

vr/øzrmzde, Form

Flertalet lagar tala emellertid endast vilseledande och förom mögenhetsskada, utan att direkt inlåta sig på, frågan om sammanhanget mellan personerna. Efter vanlig tolkning skulle man sålunda detta sammanhang likgiltigt och antaga den mest anse vittgående av ovannämnda uppfattningar. Men så hava lagarne ingalunda tolkats: fastmera råder. i olika länder och tider, en

osäkerhet i rattstillåmpningen, visar nödvändigheten att

som av lagen tager en principiell ståndpunkt. ad 6. I fråga intressekolltstoøø. uppstå närmast tvänne om huvudfrågor vid bedrageribrottet. Den ena rör det målt av svek, som använts vid brottets begående; den andra rör .sy/lets förhållande till rättsordningen: huruvida det skall såsom beanses drägeri aven att förskaffa sig en rättsenláq förmögenhetsfördel genom uppvackande av villfarelse. Båda frågorna hava redan berörts. Om den förra har anmarkts, att del lagar och icke en minst aktuella lagförslag ansett nödigt betona, att icke varje framkallande oriktig föreställning fyller rekvisitet; särskilt av en

har detta varit förhållandet, då lagen i rekvisitet uttryckligen

upptagit vare sig underlåtenhet att bibringa någon .en riktig

uppfattning eller begagnandet av en error, den inkulpaten icke sjalv framkallat. Den förklarar då ofta, att gärningen för att falla inom rekvisitet skall ha skett med arglist Och o. s. v. även bortsett från dessa fall galler, att ett visst mått opålitav lighet så ofta medföljer affärstransaktioner av ena eller andra slaget, i såihög grad på detta område har blivit livets regel,

att det icke late sig göra att allt för rigorösttillampa straff-

en bestämmelse, som helt abstrakt byggdes på ett framkallande huru som helst villfarelse vilken helst och än mindre av en som att åsatta hela detta vidsträckta område bedrägertets etikett, vilken bör för allvarsamma fall. Jfr. har

sparas mera Eng. Steph. 359 b

the expressáoøt false pretenee does not inelzøde such nntrne eommeøz-

lation or nntrzle depreetattoøz ef article which. to be sold an as nsual between sellers and bug/ers, unless .such nntrae eomønendatéon or untrue depreeiatlon made means of clejfntte false assertion to a as

some ntatteø of .fact eapable ef being positively determined; N. Zeal.

2512 exaggerateøl conzmendatloøt depreetation

or of the quality of anything

not a false pretenee unless carried to sneh extent as to anzount

an

a frauduleøzt misrepresentation qf fact. Inom den nordamerikanska

-lagstiftningen förekommer, för vissa bestämda fall, den fordran

i rekvisitet, att den falska uppgiften skall hava lämnats shrijtligmzi: N. Y. 544 A purchase of property øneaøis of a falsøe pretencc emot

criminal, where the false pretence -relates to the purdzaseWs Jeans m

ability pay, unless the pretence made in writing and signed the party be charged; N. Jers. 186 Minnes. 5089; MiSSiSS. 4775 a; Oftast är det emellertid här fråga löften rörande 0. s. v. om framtida handlingar. Vad den andra frågan angår, late tänka sig, att lagen såsom bedrägeri betraktade aven det fall, att A genom erroruppväckandet förmår X att till A utgöra prestation, vartill A i själva Verket en år berättigad, X icke drift skulle hava utgjort men som av egen något skulle överensstämma. med behandlingen av mot- - som svarande fråga i det moderna förfalskningsinstitutet. Denna ståndpunkt torde dock icke intagas någon lag; den kan väl av

utesluten redan uppställande av begreppet skada på

anses genom rekvisitets objektiva eller subjektiva sida och skulle förutsätta, att bedrägeriet icke vore ett rent förmögenhetsbrott, utan byggi äldre till Ätdes, såsom stundom teori, på en rätt sanning

skilliga lagar hava emellertid, såsom anmärkt, för större

ovan tydlighets skull uttryckligen förklarat, att den avsedda vinningen skall orättmätig el. dyl. vara ad Det setbjektivcø rekvisitet innehåller oftast dels skada för den bedragne dels vinning för bedragaren. Av vad ovan anförts ad 1 och ad 4 följer, att förmögenhetsskada i de allra flesta fall ingår i det subjektiva rekvisitet, antingen så, att förekommer redan på den objektiva sidan

skadan och således subjektivt skall täckas av uppsåt, eller så då

4 konsummationspunkten är tidigare att skadan förekommer enbart på den subjektiva sidan, såsom syfte eller åtminstone,

oftast i förbindelse med rvinningssyfte, såsom uppsåt. Någongång

förekommer dock, att skadan både objektivt och subjektivt ställes

alternativt med vinningen, vilket, det skall fattas efter orden, om

skulle innebära, att ett syfte resp. uppsåt att bereda sig eller

vinning

annan

även utan insikt om att härigenom skada förorsakas för den andre, skulle fylla rekvisitet. 22: 1 uppställer, såsom redan nämnt, efter orden alternativitet mellan vinst en och förlust redan på den objektiva sidan har ingen särskild

och

bestämmelse om det subjektiva rekvisitet. Graub. 186 och Bern

231 hava intet förmögenhetsresultat inom det objektiva rekvisitet och uppställa det subjektiva rekvisitet alternativt resultatet -blir således där, att ett rent

även vinningssyfte, utan uppsåt att

skada främmande förmögenhet, skulle

vara tillräckligt. QbW. 110;

Glar. 139 der Absicht, .Temanderø m seinem Vermögen oder m Madam

Reehten schädáqeøz och App. A.-Rh. 121 överhuvud endast .au operera

med skada, icke med vinning. En del lagar, den franska -- av lagens typ, uttrycka sig så, att förmögenhetsresultatet icke behöver omfatta skada i egentlig mening

utan

endast överex. förande sak från den till den andre, eventuellt mot förut av ene lämnad Är

ekvivalent. lagens mening sådan, så bortfaller natur-

ligen även ,på den subjektiva sidan uppsåt att åstadkomma skada. I den anglikanska ratten åter, där överförandet sak spelar - av liknande roll, fordras gemenligen intern ciefrazød, en en resp. defmuøi irøize/r-e. Ordet -intent får emellertid icke liktydigt or anses med syfte, såsom framgår Eng. Steph. 361: mient av cm defraud eonsistent zuáth cm intent mzdo the effect of the fraud the of- . jendeø should be able de so. ,

Oavsett uppsåtet att skada fordra ett betydligt antal lagar även uppsåt vanligen potenserat till syfte att bereda sig själv eller annan orättmätig vinning. Vinningsmomentet förekommer, såsom ovan framhållet, endast sällan på den objektiva sidan av

rekvisitet jfr. dock sid. 31: S. 22: där det,

ov. som nyss nämnt,

står alternativt, samt It., 413 och Tic. 284, använda det som

kumulativt med skada. Däremot förekommer det såsom sär-

en skild subjektiv bestämmelse i N. 270 hensigt der-ved at forskafe sig eller andre uberettiget øindingy H; 326

met

en het oogmerh om zéclø

Qf een rmder wedeørechtelijk bezvoordelerø; T. 263 der Absácht,

sich oder einen: Britten einen rechtswidrigen Vermögensvorteil za ver-

sch.az"en; Ung. 379; Bulg. 344; Turk. 233; Thurg. 158 jam Jemanden

an. seinemv Verniögei: za schädigen in gewinnsøichtiger Absicht här uppstäilles således efter orden ett dubbelsyfte skada och vinav ning liknande Venez. 417 procararse si á para un - para para

tercero nn nero á pronecho injasto con tetriiøiento de otr0; Schaff. 224;

Zür. 182; Bas. 150; Zug 125; S01. 156; St. Gall. 68; ävenså alla förslagen: K. Fsl. 290; Torps Fsl. 248; T. Fsl. 1909, 276;

Geg. 321 in der Absicht, sich oder einen: Dritten einen len: Recht,

zawiderlaufendcr: Vermögensvorteil za zescha,âen; T. Fsl. 1919, 376;

Fsl. 358; Schw. Fsl. 129 der Absicht, sich oder einen andern Serb. i

nnrechtmässig zu bereichern; ,Fsl. 300.

Nagongång står på den subjektiva sidan syfte att skada rent

alternativt med vinningssyfte. Detta är förhållandet i Fi. 36: 1

Begichs handlingen i afsigt endast att tillslcynda annan förlust i gods eller penningar; lag 00h Bern Absicht

samma

vare 231 der einen: andern schaden oder sich oder einen: andern einen rechtsioidrigen Vorzu teil ierschafen. Båda likstalla formellt den lukrativa zu 00h den damnativa formen, för den sistnämnda lagens vidmen kommande får detta ingen större praktisk betydelse, då den på

den objektiva sidan fordrar överläimnande av sak sich Gelder,

Mobilien oder Schnldverschreibangen, Verfügungen, Scheine, Schnldbekenntnisscz, Qaittange-n oder Befreiungsurkunden übergebea: oder verabfolgen

Zässt, varmed sålunda i alla Vanliga fall ett lucrum är givet.

Någongång Lippställes i den anglikanska ratten, vilken vanligen använder det svävande uttrycket with intent defraud, dylik mera en alternativitet uttryckligen: så Tex. 946 ioilfal design receive

a

to

beneft injiiry jfr. ib. 943 the

with

or cause an intent appropriate same to the use of the party so acquiring, or of destroging or impairing

the rights of the party jnstly entitled the same. I en del lagar,

N. 2941; Sp. 548 f.; Bulg. 347; Graub. 187; och i samtliga lagförslagen: D. K. Fsl. 319; Torps. Fsl. 269; T. Fsl. 1909, 291;

Geg. 329; T. Fsl. 1919, 381; Fsl. 4082; Schw. Fsl. 302; Serb.

Fsl. 300 förekommer ett på skadeuppsåt byggt øniøtdre strafbart parallelbrott till det lukrativa bedrägeriet. I vissa anglikanska kodiñkationer uppställes ett mindre straffbart fall på basis av

dels frånvaron av lukrativt syfte dels mindre utpräglad bedräglighet hos handlingen så Queensl. 429 jfr. 427; West. Austr. 409

jfr. 407; det mindre straffbara fallet benämnes i dessa lagar;

avvikande från vanligt språkbruk, cheating vilket i Eng.

mera se Steph. 367 betyder ett bedrägeri of such a natnre thai - -

lirectlg/ afeets, 0/2 tag directly afect, the public at lazy/e; ex. orätt

mätande, vägande m. nr. i öppen handel.

Bland de lagar, vilkas bedrägerirekvisit tillhör den franska

typen Fn, Belg., Part., Waadt, Wall., Freib., Gen., hava endast

Belg. 496 och Gen. 364 ett särskilt subjektivt rekvisit

dans

but de sapproprieø nne chose apparteøzant a autrni: detta innefattar

emellertid endast tillägnelse och avgör således ingenting angående

i lucrum och damnum. Enligt övriga hithörande lagar går det subjektiva till täckande den längre än av objektiva handlingen, alltså icke till tillägnelse, utan endast överförande sak ens av

Qemettre

délivrer från besittning till on en en annan. Ett lagar, vilka dock fasthålla vid skadeuppsåtet, förpar klara syftet i övrigt för likgiltigt: 197

er

ønag sick Iziezn durelz Eøjqennutz, Leideøzsclzaft, øturch die zlbsiclzt, jemandeøø gesetøwidäig ,zu begüøzstigen, oder sonst iønmeø für eine Nebeøzabsicht haben

durch was ver-

Ieiten Luz. Naclzteál

Zassen; 223 Die zmn der Vemmáqensrechte eøTnes

andern in innneø für einer Absácht nnternonzdmeøze Jäusclzuøøg.

was Schaffh. för brottets fullbordan fordrar skada, har 2261,

som

rörande bedrägeri vid avtal, den bestämmelse, att bedrägeriuppsätet iskall hava funnits .sehon bei Eáøzgeken des Vertwtqes.

C .kvalifikationer och privilegiationer.

Bedrägeribrottets

Kvalifikationer.

Kvalifikationer bedrägeribrottet förekomma i ganska stor av utsträckning, sig så, att straffet höjes, eller, där konsumvare

mationen vid huvudbrottet inträder på sent stadium, så, att för

särskilda fall konsummationen inträder tidigare. För en översikt dessa kvalifikationer kunna vi indela dem i sådana, som av grunda sig på omständigheter 1 vid brottslingens person, 2 vid den brottsliga handlingen, vid effekten den brottsliga av handlingen. 1 KraIi/ilrrztioøzrzø", grznulurlc på 0zistiirøaligheter vid broffslliøøg/v-zzs i pe-rson. En hithörande kvalifikationsgrund är iteration. Detta

a

institut förekommer i lagarne dels såsom allmänt dels såsom

speciellt ooh i förra fallet dels såsom generaliteration dels såsom motiviteration härom jfr. Spec. Utk. III, 32 fi. Från bedrägeri-

brottets synpunkt skilja sig följande grupper: 1 ensamt r/eøzeralitearcøtion: FP. 56 ff., Belg. 54 fi; Rum. 41 ff.; Gen. 34 ff.; T. Fsl. 1909, 87, 88; T. Fsl. 1919, 118, 119, 120; Schw. Fsl. 64; Serb. Fsl. 54, 2 ensamt ønotiviterratioøz: Hertalet kantonallagar, nämligen Thurg. 44; Waadt 67, 6822; Wall. 79; Schaifh. 76, 771; Luz.

77, 781; Obw. 31; Bern 62; Glar. 40; Freib. 73, 7410; Zür. mi;

Tic. 69; Schwyz 42 St. Gall. 39; därjämte Geg. 95; a; N. H. 421 förvisst fall. be-

3 ensamt specialiterratioøz.: 278;

drägeri med Varumärke, särskild bestämmelse i 337; T. 264

tredje resan; Ung. 3812; Grek. 3992, 401; Luz. 280 Sol. 1572; N. Zeal. 255, 2592; D. K. Fsl. 276, 278; Torps Fsl. 257;

4 generaläteration, nzotiviteration och speeialiteratlon: Sp. 10171 79 11., 549, 5521; Fsl. 62, 63, 3594; 5 generaláteralion och ønotiviteration: It. 80 ff.; Bulg. 70; Turk.

6 nzotivlteratioøz och specialiteratáon: Port. 35, 100 ff., 421 § 2

jfr. 451; R. 67, 596-598; Neuch. 96, 978, 399.

b Y rlcesmässighet, vana etc. såsom kvalifikationsgrund förekom-

i 203; Thurg. 158 och i Hera bland förslagen: T. Fsl. mer T. Fsl. 1919, Ö. Fsl. Schw. 1909, 276; 376; 3593, 3602; Fsl. 129; Ser-b. Fsl. Jfr. Grek. 3999, 4013; Geg. 321

hat

302. ler Täter

lie Tai durch längere Zelt forlgesefzt.

Brottets begående ämbetsmarø i äønbetet har använts

c

av såkvalifikationsgrund i N. 271; Ung. 3812; Bulg. 3452; Turk. som 233; Tic. 3852. Härom jfr. 0V. sid. 20 ff. Brottets begående yrkesman i yrkets utövning. Sa

d av

ofta juvelerare: Sp. 5482 jfr. 5484; Port. 456 § Rum. 336; Bern 232; Freib. 2640; Grek. 3996; Chil. 469 etc. Personliga förhållanden mellan bedragaren och den bedragne

e

inverka stundom i Skäm-pande riktning. Så förekommer i St. Gall.

69 a en mera generell bestämmelse durch Missbrauch einer besondern

Pflickt oder Vertrauensverhältnisses; vidare kvaliñceras advokafs bedrägeri met klient i It. 413; Bulg. 3452; Tic. 385 Venez. 417; ställföreträdares mot den han representerar Bulg. 27.; förvaltares mot principal It. Schaffh. 2256; Glar. 1404; Zür. 1836; -c.; Venez. kommissionärs mot huvudman Chil. 4693; skeppsbefäl- 0.; havares mot redare 76.4; förnzyndares mot myndling Bulg. 3453; Schaffh. ObW. Glar. 1404; Zür. 1836;

2257; 111 tjänares mot

husbonde och Schaffh. 2258; ObW. Zür. 1836;

hans 111

App. A.-Rh. 121 Glar. 1403; hnsbondes mot tjänare Glar. 1403; arbetares mot arbetsgivare Schaffh. 2258.

2 Kvalifikationer qrnndade på omständigheter vid handlingen.

N förekommer allmänt

a ågongång

en hallen kvalifikation, grundad på ovanlig list eller djäøfket vid utförandet. Så 203; Fsl. 3601. j

b Bedrägeriets förövande Here brottslingar, bildat

av som. ett

band förekommer i R. 5952 maIiIca; Grek. 8994 avg/zoom, 4012.

Brottets förövande av nämnes

c

jterc i Tic. 3852 i Användande

d förklädnad

av kvaliñceras i N. 2711. Falskt föregtvande ämbetsställning, myndighets

e av befallning

etc. förekommer i S. 22: N. 2711; 199 Ung. 3811; R. 5951; Bulg. 3452 Graub. 1881; Schaffh. 2252; Freib. 264 e; Zür. 1835; App. A.-Rh. 121 0; St. Gall. 69 Fsl. 3592. Härom jfr. ov. sid. 21.

f Falskt förebärande, att prestationen skall användas att mala

ämbetsmän d.: Sp. 5484; Port. 452 § Tic. 384§ Chil. 4695 0. etc. Jfr. det självständiga rekvisitet i It. 204.

g Antagande av falskt namn eller stånd som ofta nämnes såsom

exempel på typiskt bedrägeri är i särskilda fall kvaliñkations-

grund: 22: 7 berett sig arv eller andra familjerättigheter. Om

den anglikanska rättens personatáoøz jfr. ned. sid. 61.

h Legalkonkurrens mellan nzened och bedrägeri, i själva

ver-

ket behandlad såsom

en bedrägerikvalifikation, förekommer i

199 204; Aarg. 162 164. a, Såsom förut nämnt, behandla sistnämnda båda lagar i stor i utsträckning bl. a. även den positivt materiella föøfalskningen såsom bedrägerikvaliñkation. Användande av falskt stämplat mått behandlas sällan såsom

m. m. bedrägerikvaliñkation i det

att det icke hålles i sär från orätt mätande m.; därom m. jfr. ned. sid. 50. Den negativt materiella förfalskningen, förstörande bevisav ønedel, behandlas såsom bedrägerikvaliñkation i 22: 24

kon

summationen; Schaffh. 2255; Glar. 1402; Zür. 1832. Då det här

icke behöver fråga villfarelse, kan handlingen förekomma vara om utan varje sammanhang med bedrägeri. Handlingen i och för

sig har i lagarna stundom straffats särskilt strängt Belg 527

behandlar den såsom stöld, stundom belagts med mindre straff än bedrägeribrottet; så Fi. 38: 4 jfr. 36: Rum. 338 jfr. 334, 332.

dylikt bedrägeri såsom typiskt fall det

Någongång namnes av

centrala bedrägerideliktet: D. 252 famn i bedragjerisk Henságt be-

en Aøuleøz Midlewze fil af ;ø/jøre en lov/Eg .Fordring gjrelrlehde eller røver 12/ at sig viønorl :evig/tig Iilordriøzy ved af fravende hum Doculfcerge en menteø eller tilintezáqiøre disse eller gjørø lem ubrulqeláqej; 201 a vid Visst värde, under det att de egentliga kvalifika-

Verbrechen

tionsfallen av bedrägeri så betraktas oansett värdet; Sp. 5489.

R. 552 behandlar brottet såsom kvalifikation skadegörelse. av - Ett särskilt fall av negativt materiell förfalskning, nämligen

jörstöraøzde qräøøsiøøøärkeøg visar stark splittring. Det behandlas

ru såsom föøjâlskøzinrj i Fi. 36: N. 188; D. 279; T. 274; Ung. 407 XLI, Bulg. Thurg. 177; Graub. 185; Schaifh. jfr. L. 1891; 366; 238; Bas. 762; Zug 61; S01. 882; St. Gall. 711; såsom bedrägeri, kvaliñcerat, i S. sin bland för-

oftast 12: 11 fälld plats falskningsbrotten, men rekvisitet utvisar bedrägerikvaliñkatiom;

r H. 2333; 199 Aarg. 162 Luz. 230 obw. 111 Glar, 1405; Freib. 264 Zür. 1834; Schwyz 83 såsom kvalificerad a; sluadeg/örelsre i FP. 257; Belg. 545, 546; Rum. 355; R. 549; Turk. 252; Waadt 327; Wall. 337; Gen. 353; Neuch. 421; ett

såsom brott av en särskild klass zzsmjøaziowe etc. i It. 422; Sp. 535;

Port. 446; Tic. 390 e. några romanska lagar förekomma särskilda bestämmelser i detta sammanhang rörande dokument, framlagda i process såsom bevismedel: Fr. 409 Quicongue, apres avoir prodzøif, lans une confestatioøz ljudiciaire, quelgzøe titre; piece ou zéøz0ire, mura soustrait de quelgzze onaniâwe 3021; Belg. 495; Port. 424 § Rum. 326; qtzøe ee Gen. 363. j Bedrägeri under religioneøzs- täokmantel, förebärande av .firozmna ändamål m. nämnes i Grek. 399W; Graub. 1882; m. Schaffh. 225W; Obw. 111; St. Gall. 69

k Bedrägeri medelst utnyttjande av vidskepelse kvalificeras i

Grek. 3993; Graub. 1883; Aarg. 1611; Schaifh. 2254; Obw.

111 Glar. 1407; App. A.-Rh. 121 Härom

g; jfr. ned. sid. 55 ff. nödtillstånd

l Bedrägeri under allmänt kvalificeras enligt Grek.

402, 3765.

3 Kvalifkationei r/rundacle på omständáqlzretei vid efekten den

av brottsliga handlingen. Angående kvalifikationer

a bedrägeri

av vid leveranser till state/n etc. jfr. ov. sid. 20.

b Bedrägeri mot ämbetsmäiz. i deras ärizbetsfizøiktion nämnes i

Obw. 111 Glar. 1406; Zür. 1835.

e Förespegling befrielse

från iilifärzfjizizst är kvalifikationsgrund enligt It. 4133; Venez. 417. Forledande

d till emigration förekommer i It. 416; Venez.

420; D. K. Fsl.342; T. Fsl. 1919, 382

tidig k0nsummati0n;

Fsl. 362.

Denna synpunkt har i modern lagstiftning sällan

föranlett uppstallandet ett särskilt brott N. av mot staten: 141;

T. 144; Bulg. 181; Torps Fsl. 188; T. Fsl.

1909, 145 0. s. v.|. Om

e

jära för lir eller hälsa jfr. sid. 24 ff. ov. Livs-

f eller läkemedelsbedrágeri i och för sig utan avseende

på. häslsofara kvaliñceras i H. 330 eet- of ølrinkiøaren of geneesmid-

delen zijii vervalscht door bijmeiqqing vreemde bestamdl/HHZBCT . ;van deelen kunne waarde ef limma bruikbaarlzeid rerminderd

173; T. Ges.

14/5 1879 § 10; Fr. L. 1905, art. 3 förfalskande, utbjudande etc.

; Belg. 500 ff.

aven

came qui, par iffehes ou par avis, iiøiprimés ou non, auroiit nzéchanzmeøit ou fraucluleuseiøient préparé révélé des proeédés ou de falsijrication de 56183

C63 mêmcs objets, enligt L. 1890; Sp.

straff

för handlandes förseelse att iizøieleava födoämnen, som hålla föreskriven vikt etc., bröd, Sent.

ex. 1888, 7/11

1895; App. A.-Rh. 121 Fsl. 384387.

g Bedrageri, som framkallar fara för spridande av smitta-

sam djursjukdom kvalificeras i N. 2713; App. A.-Rh. 121 överhuvud fara för udstrakf ødelreggelse eiendám/ af frenzmed N. 277. 4

:10

överhuvud straffas stadium

h Varujörfrølskiiiøqø/ på tidigt en-

ligt SChW. Fsl. 131 IVarn Handel

War eine zm lläzøschiziøøag/ 77m amd

Verkølzi naclzwnuzchf, rmfäilreclzrt oder im lVcrfc zre7øi2y/e't. Ori/rfiy/t zütandcy bedrägerikvalifika-

i vrTi/,ø/øøzdc wtc. vid /zandvl år

tion enligt 22: 5 avseende under det

i på konsummationen,

begagnande av mått etc. med falsk stämpel faller under 12: 7 såsom förfalskning. E11 bedrägerikvalifikation åter, som på samma gång får innebära legalkonkurrens i avseende på begagnandct anses falskståmplade mått m. förekommer i N. 2712; H. 3292 av m. jfr. 218 zisätføuzzlw falsk stämpel: 199 Sp. 548314. 0111 av E11 liknande legalkonkurrensbeståmmelse förekommer i D. 277, hånförd till förfalskning; likaså, i spec-iallagstviftning, Ung. men L. XXXVII, 1897; Fr. L. 1905, art. 2. Legalkonkurrensfall med jämförelsevis ringa straff föremen komma i It. 294 ff. under f7rorli 22017 commerci; Port, 4563. j Om ;fösäkriøzg/sløml;agera såvitt det fråga svikligt förom störande etc. det försäkrade föremålet, jfr. sid. ff. Det av ov. förekommer emellertid även, att försäkringsbedrågeri, bestående i åvågabringandet försäkringsavtal på basis oriktiga av av uppgifter kvaliñeeras såtillvida, att brottet konsummeras tidigare o. ån eljest: 22: 22; N. 2721; D. 259; H. 327; D. K. FSI. 292. I åtskilliga fall användes värdet såsom kvalifikationsgrund: N. 2715; 200-203; Ung. 380, 3832; Sp. 547; R. 591; Grek. 3399971, 40114; Aarg. 161, 163: Kuz. 227; Obw. Pol. G. 85, 86; Bern 231; Freib. 262; Zür. 184, 185; Tic. 3852, 386 Zug4. a; 126; Schwyz 82; Sol. 157; St. Gall. 69: Neuch. 389, 390; FSl. 3582, 23591, 3601 I Ekrmomésl.: ruin avses i N. 277 tAá/frøivt zrolfzztrdsfub.

Privilegiationer.

Likasom värdef ofta föranleder kvalifikation, har ett ringa värde stundom upptagits såsom privilegiationsgrund. Sålt. 481;

R. 591 värde intill 50 k0pek; Turk. 230 Serb. Fsl. 394 nous,

intill 10 dinarer jfr. även D. 256; Torps Fsl. 256.

Kombinerat med nlligc för inkulpaten utgör Värdet prien vilegiationsgrund enligt T. 264 Geg. 324; T. Fsl. 1919, 379. a; I handling väsad åiøzgeo privilegierar enligt It. 432: R. 591: Turk. 230 Grek. 402, 378; Serb. Fsl. 305, 267. 7100.; Boclráiktssynpunkten användes såsom privilegiation i Sp. 580: Grek. 402, 377; T. Fsl. 1919, 378; Fsl. 364; Serb. Fsl. 305,

268; åvenså, med dubbel gradering Spec. Utk. III, 48 fi,

se

H. 338, 316; It. 433; troligen 22: 20 till

även med hänsyn

beståmmelscns plats. Därutöver förekommer i åtskilliga lagar,

att brottet i detta fall undantages från allmänt åtal: N. 279; T. 263 straffrihet inom

vid Notbetrzqøm

264 trångre

a, en krets

Ung. 389-, Bulg. 348, 318; D. K. Fsl. 297: Torps Fsl. 2592; T. Fsl. 1909, 278; Schw. Fsl. 1292 0. s. v.

D Särskilda rekvisiter angränsande till bedrägeribrott.

En av särbestämmelser omfatta Vissa jämförelsevis grupp lindriga brott, i åtskilliga lagar antingen ansetts falla utom som det typiska bedrägeribrottet eller med viss osäkerhet sväva en på gränsen eller ock, där de möjligen ansetts utgöra bedrägeri, dock funnits böra straffas mildare och skonas från bedrägerietiketten. Hit höra följande fall: i

1 då någon, utan att kunna betala och utan att rimligen

kunna göra anspråk på kredit, mottagit och förbrukat en prestation mestadels icke allt för stort värde vilken enligt - av livets regel, även utan uttrycklig förbindelse, förutsättes skola betalas omedelbart. Det oftast anförda exemplet är Zeehprellereim

rekvirerande och förtärande, utan betalningsmöjligheter, av mat

och dryck på restaurang d. Stundom innehåller rekvisitet en o. detta fall: Neuch. 44314

Omar qui,

enbart sachant être lans Filmpossibilité absolue de pay/er, se seront fait servéø des boissons des aliments

dans un kötel ou dans tant autre établisseaøeent pnblie; stundom nämnes

nattkvartér: Schw. Fsl. Serb. FSl. i utom förtäring även 305; 398

uttryckligen begränsar värdet till fem dinarer; stundom

som

utsträckes omfånget till andra liknande fall: N. 402

Med bøder eller med fcengsel indtil tre ønaaneder strajfes den, som, med f0rtiel7se af

at vwre ude af stand til at betala eller ställe siklcer/zed, tager ophold eller nyder spise, drikke eller desláge pda gjesfgiveøder, vertsknse eller Zignende steder, hvor det er forudswtningen, at betalingeøz erlwgliges før borágaøøgen eller frajiyttelseøz, eller benytter andres arbejde eller ting under forhold, hvor den samme forudszetning gjcelder, sacwelsom den, der ønedeirker

lzertil. Paa samme anade strafes den, der i noget aren ndeont tilføelde,

skjønt i stand til at betale eller stille silckerhed, retstridig begiver sig

bort uden at gjøre dette, eller medvirker hertil; Calif. 537 som även

den, som efter obtaining credit or accommodation at hotel, inn,

an re-

staurant, boarding-house, or lodging-Iiozise absconds snrreptitiously

or re-

ioves his baggage thcrefrom zoithout pay/ing far his food accommoda-

or

iions; D. K. Fsl. 294 med strafförhöjning för vaneförbrytelse och

iterati0n; Torps Fsl. L. om Fors. 38 forsretligt bortfjernei sig

uden at betale Logis, Nazringsrnidler, Befordring eller anden Ydelse, ved

hvilken det har vceret kendelig Forudsretning, at Betaling erlwgges

en

straks eller dog forinden Bortüernelsem; T. Fsl. 1909, 2792 med för-

behåll i avseende värdet

pa iver Nahrungs- oder Genussiøiittel oder

sonstige Wirtschaftsgegenstdnde zum alsbaldigen Verbraicoh oder eine

Unterkanft oder Dienstleistungen, die nach der Verhehrssitte sofort zu

bezalzlen sind, in der Absieht side gewáløren lässt, die Zahlnng nicht

za

leisten, sofern der Schaden zmbedeatend ist de

i följande

tyska förslagen har bestämmelsen b0rtfallit; Fsl. 376

Wer

nnter Ver-

schweigzuzg seineri Tfnfáihigkcit sofort zahlen oder die Zahlnng sicher-

zu

wistelieii, den Besitzer, Angestellten oder Diener eines Geioerbes, welches

lie Beherbeøgziøig von Fremdeøz, die Verabreichiøng Speisen, oder

von an-

deren Gegenständen des Verbrauches oder sofort entlohnende persörz-

.en

/ichc Leistnngen Gegenstanøl hat, einer Leistung diesel Art

:um za w

bestiønzmt ;

2 då någon tillnarrar sig befordran med kommunikations-

anstalt eller dylikt utan erläggande stadgad avgift: N. 403

av

den, som uden ei-lceggelse af den fastsatte betaling seger at tilsnige sig

adgang til reise med skib, jernbanle eller lignende, eller som medvirker

. . . hertil; D. K. Fsl. 294

Jernbane eller andet alment Sanifcerdselsmiddeö;

Fsl. 3632 klausulen durch Erregnng

med

oder Zistige Benütønng

eines Irrtuønsj; Vidstracktare Torps Fsl. L. om Fors. 37; T. Fsl.

1909, 2791

den Entgelt

nur gegen gestatteten Zutritt .eur Beförde-

. . .

ning durch eine Ve°helziscmstalt oder einer indereit allgemeineoz.

zu .eur

Benuteung bestinzlmterø Einrichtnng; Geg. 4325; T. 1919, helt

Fsl. 380;

allmänt Schw. Fsl. 303 Leistung, die, wie weiss,

Wer

eine er nur

Entgelt gemaclzt wird, ohne zahlerz ersehleicht varefter detta

gegen zu -

och närmast följande två fall nämnas såsom exempel då olovligen bereder sig tillträde till

3 någon .utan biljett

teaterföreställningar D. K. Fsl. 294 den, der uden Erlceg-

m. m.:

gelse af den fastsatte Betavling tilsnigeø sig Adgarzg til Forestillinger,

Udstillinger eller F0rsanilinger; Torps Fsl. L. om Fors. 37; T."

F sl. 1909 einer Vorstellung, Ansstellnng oder äknlichen Veranstal-

tung; Geg. 325; T. Fsl. 1919, 380; Fsl. 3632; Schw. Fsl. 303

jfr. ov. ad 2; med begränsning till omslutet rum N. 403; kanske

så även Serb. Fsl. 399;

-

4 då någon utan erläggande av penningar tillgodogör sig

en automats prestation: Geg. 325 wer die nur gegen Entgelt ver-

mittelte Leistnng eines Automaten arglistig ersekleieht; T. Fsl. 1919, 380; Fsl. 3631; SchW. Fsl. 303 jfr. ov. ad 2;

5 tiggare etc., falska uppgifter tillnarrar sig

som genom

gåvor Bettelbetrug: Fr. 276 invalides.

Tons

niendiants, même . .

qui feindront des plaies infirmités, Belg. 342; Port. 261; D. K.

on

faiske

Fsl. 296 Den, ved Foregivender tilvender sig eller andre

som

Gaver eller Undersføttelse. Såvitt tiggeriet sker offentligt, kan det

falla in under It. 459 Chiungue, Znogo pnbblico 0 aperto al pub-

blico, cerea con gnalsiasi irnpostnra di abnsare della credulitå popolcire,

in mode trurbare Tordine pubblico;

che passa recar pregiiudizio altrni 0

6 den, tillnarrar sig kredit resp., i vissa lagar, ge-

so1n -

dylikt svek förorsakar förmögenhetsförlust utan att gär-

nom -

ningen fullt kan för bedrägeri: N. 274 den, som ved Izjøelp

anses

af falske foregiveøideø betalingseonen forskafei sig eller andre larm

om

eller en ydelse uden samtidig erlreggelse af nederlaget med den følge, at

jorrnnestab derved valdes, eller som medvirkeø hertil; Eng. Steph. 363 a ooh stundom i den anglikanska rätten, N. Zeal. 253 eljest ex. kredit för vissa fall medtagits i

stundom

har tillnarrandet av

det allmänna bedrägerirekvisitet, Calif. 532 person who

ex. curry

lefrauds other of labor property eko causes or

any person money, or or . . .

others to report falsely of his zvealtlø. or mereanti/e character, procnres and thus imposing upon ang person obtains credit etc.; jfr. N. Jers.

186 a; D. K. FSI. 295 Den, der itdenfor de i § 2.94 omhandlede Tilfcelde jfr. 0V. ad 1-8 tilsniger sig eller oppebøerer en Ydelse, der skedde

betales for-nd, eller straks efter at den har fundet Sted, men ikke har ydet eller yder den forudsatte Betaling eller stiller Sikkerhed for den, strajfes, hvis kun den Hensigt at forhale Fgldestgørelsen kan tillwgges

Izam, med Bode eller simpelt Fwngsel. Med samme Straf strafes den,

der forskafer sig eller andre Laan, eller for sig eller andre modtager .Ydelser, for Iwilke Vederlag eller Skadesløskoldelse til en senere Tid skal gjdes, naar den senere Fyldestgørelse ndeblioer, dersom han, uden at mere skyldig i Bedrageri, dog har maattet ride, at hans Udsigt til at gde den forudsatte Fyldestgørelse var owsentlig ringere end den, med Iwem Retshandelen er indgaaet, kande Føje til at paaregne; Torps FSI. 265

Den, uden at Betingelserne for at anvende § 248 bedrägeri fore-

som ligger, ved nrigtige Foregivender angaaende Betalingsevneøi forskafer sig eller andre Laan eller Kredit med den Følge, at Formuetab deroed paaføres. Annorlunda D. 251 som, uden Hensigt til at betale, ta- -

Varor Credit, där det galler ett fall, som lagen anser

ger paa såsom bedrägeri. Även behandlar fallet fullvårdigt Ung. 384

såsom fullt bedrägeri och detta utan bevisning bedråglig

om

avsikt akne Absickt; andern

Wenn

jemand, obgleich betrügerische einen durck listige Vorspiegelungen in Irrtzim fükrt oder in Irrtnm, hält, um diesen Gewälzrnng oder Verlängerung eines .Kredits en bestimnzen, so zur

-zoird die Handlung als Betrug betraehtet.

7 Ockrande på vidskepelse spådom d. beröres i genom 0.

åtskilliga lagar och på olika satt. Någongång lagen

a

nämner det för uttryckligen likställa det med annat bedrägeri

att eller

till och med kvalificera det. Stundom straffas det generellt

b

med mindre straff an det vanliga bedrageribrottet. Någonmen gång straffas det endast under ytterligare förutsättning

e

någon att det bedrivits vanemässigt eller 0ffentligt. -Men i ena andra tydligt, aft- gärningen kan. så beskaffad,

som fallet år vara

att den otvivelaktigt fyller det allmänna bedrägerirekvisitet: det

är endast de mindre utpräglade fallen, som i det utbrutna

avses institutet.

ad Hit hör D. 255 Strajebestenzmelsen i § 251 kommer lige-

a. ledes til Anuendelse den, der ved Signen, Maaleøz, Manen, Spararen paa . . . eller Avéd Hjøelqø af andre overtroiske Kunsteø fraveøzder Nogen Penge

eller Gods. Även 201 b

iver den Selziwachsinn eines anderen luren

abergläubisclze oder sonst Iiinterlistige Verblendung dessen oder vinna zu

Britten Schaden missbraucht kan föras hit; fallet tillhör dem, som

vid visst värde bliva Verbrechemx Jfr. Grek.

399W; Graub. 1883;

Aarg. 161 Schaifh. 2254; Obw. 111 Glar. a; g; 1407; App. A.-Rh. 121 i dessa lagar är fallet mer eller mindre uttryckligt kvalificerat, jfr. ov. sid. 49.

ad I några lagar förekommer fallet såsom en visserligen

generellt men i ringa grad straffbar förseelse: Fi. 42: 8 Hvar,

sonø för vedergällizing befattar sig med spådom, signeri, eller dylik vid-

skepelse, böte högst tvåhundra niark; Sp. 606 Serán castigados con Ia

pena de arreste ønenor, heeho estuuiere penado Zibro II de

no en este Oádigo, los que por interés á nere interpretareøz sueños, hicieren pro: násticos o adi-vinaoiones, á abusaren. de la eredulidad pdbliea de otra

manera semejante; Bern 256 Mit einer Geldbusse von einem bis

zu vierzig Franken werden bestraft: diejenigen, zoelcke die Leiohf- -- gläubigkeit der Leute ønittelst Wahrsageøz, Traumdeuten oder andereø m-arktsckreieriseher Handlungen ihrem Vorteil ausbeuien, eu insoferne die Handlung nicht als Betrug mit schwererer Strejk zu belegen isf; Freib. 461

Sera pan-i de 10 a 50 francs darnende ou dun ernprison-

nenzeøit de 4 a 10 jours: 7 Oelui qui, dans but de luere, in-

- - un terprête les songes, fait des pronosties prédictions, abuse de la créou ou duiité dune camera analogue, les

pozørøøu que faits nbfrent pas un

caractêre plus grave; Mex. 425. ad här

Den

c. oftast uppställda förutsättning eller ar yrkes-

vanemässighet: 22: 15

Far

någon med Spådom, signeri eller annan vidskepelse, att därmed bedrägeri öva eller vinning sig FP.

förskafax

479 Hane inclusivcment:

Seront punks anzende de 11 å 15 francs - -

7° Les gens gm font zétier de devineø pronostáquer, ou l,81pliqlt'xl' les songes, jfr. 4804 kan och skall vid iteration,

straffet 482

stiga till 5 dagars fängelse, 4812; Belg. 5631; Eng. Steph. 366

exercises kind likaså

who pretends to or use my of witchcraft etc.;

Queensl. 432 o. s. v.; Neuch. 4455; Schw. Fsl. 304 Weøj gezverbs-

mässig die Leickigläubágkeü der Lcutc durch TVaIzrsagen, Traumdeuteøz.

Kartensclzlageøz, Geisterbeschzvörung oder ;inleituiøzg zum Schatøgraberz aus-

beutet; ever sick äüenvtliclz zur Ausubztrzg linser Känsla anbieteø; It. 459

ad 5 förutsätter icke yrkesmässighet däremot,

se

ov. men att

gärningen skett in luøgo pubblico aperto al pubblico.

8 För övrigt förekomma en mängd mera sporadiska fall denna typ, ex. tidningsägare, söker skaffa sig

av som annonser

genom falska uppgifter om tidningens spridning Calif. 538 11;

person, som för att skaffa sig aid assistance orättmätigt bär

ring, rosett eller andra insáqnia of my .secret society ib. 538 b

o. s. v.

Av väsentligt art äro del fall, där lagstiftaren

annan en

ingalunda ansett brottet särskilt ringa men funnit det innebära

en viss avvikelse eller osäkerhet ifråga rekvisitet ochikanske

om

även velat straffa det på tidigare stadium änidet typiska brottet.

sistnämnda varit

Har synpunkt avgörande

ensam och således

-

ingen som helst tvekan rätt om att gärningen faller inom det

typiska brottsrekvisitet, sä föreligger i själva verket en kvalifikation jfr. sid. 45 ff., icke en utvidgning. Ofta är det här

ov.

fråga .om fall, som kanske kunna betraktas såsom en förtäckt

legalkonkurrens, i det att det rena angreppet på privat förmögen-

het komplicerar sig med på något annat övrigt

angrepp i mer

eller mindre konsekvent straffskyddat samhällsintresse,

ex. det förutnämnda intresset den allmänna ekonomiska samfärdav

selns skyddande så att angreppet på privat förmögenhet i viss

man förallmänligas eller det statsintresse, som ofta lett lagstif-

att uppställa särskilda statusförbrytelser. Följande fall må

taren

här anmärkas.

1 Påverkande av priset på varor, värdepapper etc. genom ut-

spridande osanna srgkten. Här fordras stundom bedrägeriets

av

lukrativa syfte, stundom icke; några lagar fordra, att resultatet

skall hava inträtt i form av prisförändring, andra icke. Genom sammansättning dessa indelningsgrunder uppstå följande fyra

av grupper: I

resultat och bedrdqligt syfte fordras: H. 334 Háj die, het

a

met

oogønerk zieh of een under uzederreehtelzjlc bevoordeelen, door het

om

-zrerspreiden van een logenachtig bericht, den prijs van koopwáren, fondsen

of geldswaardág papieø doet stijgen dalen; Neuch. 394;

.

fordras icke bedrägligt syfte: FP.

b

resultat 419

men Tous

qui, par des voies ou nzoyens frauduleux queleonques, auront

eeur . . .

opéré la hausse la baisse du price des denrées ønarckaøzdises des

ou ou ou

papiers et efets publics au-dessus ou au-dessous des pmm gwauraient

déterminés la naturelle et libre du Commerce, 420 förhöjt

concurrenee

straff s nzanwuvres ont été pratiguées sur grains, grenailles, sub-

ces

stanees farineuses, pain, vin ou toute autre b0iss0n; Belg. 311: L.

1893 art. 1 tidigare konsummation i ett särskilt fall: quieongue

provoqzøé tenta de provoguer des retraits de fonds des caisses

dum ou

publiques ou des établissements obligés par la loz á efeetuer leurs verse-

ønents dans les caisses publiques; It. 293 strafförhöjning, om brottet

begås av offentliga mäklare o; s. v.; Sp. 557 Los que espareiendo

falsos runwres, á usando de euulquier otro artáfieio eonságuieren alterar los preeios naturales 0. s. v.; förhöjt straff, då det rör cosas alimen-

de pmønera neeesidad, 593 mindre

ticias otros objetos 558; ett straff,

då resultatet icke uppstår; Tic. 235 strafförhöjning, se den fatta

incriminati e derivato aumento del preøøo dei ø/enem alimentam di prima

necessitå, diminuzione del preøzo di derrate che depemseono in breve

0 .

tempo, Ia eui eonservuzione riesee onerosa. Stundom medtagas

o

även andra handlingar än egentligen .bedragligaç Fr. 419 nämner

särskilt även des surofres faites auw prior que ctenzandaient les oendeurs euao-mêmes ävensom réunion eoalition entre les principaux ou détenteurs dune méme marohandise denrée, tendant a ne pas Ia ou vendre ou a ne Ia tvendre qzäâ un certain prior. syfte icke resultat fordras: T. Börsenges.

e bedrägligt. men

1908 § 88 betrügerischei Absieht auf Täusclzung berechnete

Wer

in Mittel anwendet, den Börsen- oder Marktpreis Waren oder um auf oon straffas für Mit-

Wertpapieren einzuzvirken. Enligt § 89 även wer

teilungen in der Presse, durch ioelche auf den Börsenpreis eingewirkt zøerden soll, Vorteile gewährt oder verspricht oder sich gewähren oder UBTSIJTBCILGIZ lässt, zoelche in aufälligem Missverhältnis zu der Leistung steken; ävenså den, sich für die Unterlassung von Mitteilungen som der bezeichneten Art Vorteile gewähren oder versprechen lässt. I den -

anglikanska rätten förekommer allmänt, att komplott conspiracy

i syfte att bedraga sig allmänheten eller enskild person vare straffas, ofta med den tillsatsen, att komplotten be criminal may

although the act agreed upon not in itself a crime Eng. Steph. 365.

I detta lagen stundom särskilt syftet att sammanhang nämner

påverka varupriserna N. Zeal. 2591.

ex. eller bedrägligt syfte fordras: N. 2-73 den,

d varken resultat som

-zuolspreder løgnagtige be-retninger, hvorued jarisen paa oarer, vazrdipapirei eller lignende gjenstandc tilsigtes paavirket eller meduirker hertil som -

med fastigheter och skepp; Tur-k.

lignende gjenstande avses

Fsl. 2631 bada danska förslagen

289; D. K. Fsl. 341; Torps de

överenstämma med norska lagen; Fsl. 391-2 ansluter sig i

det väsentliga till den tyska Börsges., utom att ingen bevisning

fordras om syftet.

oriktiga uppgifter för att förmå allmänheten

2 Ufspridande av

att ingå i ett ekonomiskt företag eller ojentliggörande av oriktiga uppgifter . rörande ett företags ekonomiska ställning. Bestämmelser i syfte innehällas stundom i ländernas

detta

kodiñkationer L. 12/3 1910 § 132; T.

handelsrättsliga ex.

Hand. Gr. B. §§ 313, 314; stundom även istrafflagarne. Några

strafflagar hava huvudsakligen haft det fall i sikte, att garningen gått ut på. att bedragligen förbättra krediten; andra hava medtagit sådana handlingar, som avse att locka till ingående i ett företag, till köpande och säljande av aktier 0. Det förra är v. förhållandet i Neuch. 393 commerçanf directeuvr d°une Société ou anonyme qui, seiemment, rend public bilan faur, comnmøzique un ou

des tiers dans but de se procureø du erérlit. Det gäller

senare om

N. 273 den, der i egenskab

af indbyder til stiftelsen af aktieselskab, til ooertagelsen af laan eller til et lignende foromgerzde at .s-kafe søger deltag/ere gjennem falska foregioender eller fordølgelse af sandlzederz, eller 2. i saadant foretagende ofentliggjør angaaendesanzmes stilling, opgaver der enten ved urigtige anførsleø eller ved fordølgelse af rresentlige omstcendigkedeø er egnede til at oildlede, eller afgiver saadanne til opgaver w det offentliga eller anden vedkomme-nde, eller nzeølrirkeø H.

som lzertil; 335

Hij die, zich belastendc met of ,zijrze zedezoerlcing oerleenende tot lcetplaatsen sokuldbrieoen eenigeøz staat, eenige prorincie, :Jan van gemeerzte of openbare inlstelling, toan aandeelen in of sehnldbrieven oeniga oereeniging, van . .s-tichting of oennootscliap, liet pabliek tot insclirijvi-øig of leelneøning traclzt bewegen door het opzettelijk verzwijgen of ierniinken of van ware voorspiegelen oalsche feiteøi of onzstandigløeden, ib. 336

van De koopman, de

bestuurder of commissaris naamlooze rennootsclzap zoner of eoöjøeratieve

vereeniging die opøettelijk eenen onwaren Staaf of balans openbaaø aaakt;

R. 580;

angående de anglikanska bestämmelserna om komplott

den,

jfr. ad 1; D. K. Fsl. 341; Fsl. 2632 OV; Torps 30:21, zzden at Betinqelserne for at anoende § 248 bedrägeri foreligge-r,

paa en . . . Maade, som er egnet til at ioildlede, i ofentláge Meddelelseø eller i Beretninger eller Regnslcabsopgørelseø til Generaüorsamliøigeøi eller nogen igelskabsmyndighed angaaende Alctieselskabers, Andelsselskaberns og liqnende Foretagenders Forhold eller i Indbydelse til Dannelse af saadanne Selskaber frenifører urigtige Kendsgerninger eller fortieø väsentliga Oønstørz-

digheder; -Schw. Fsl. 130 Wer als Gründer, als Mitglied eines Ver-

waltungs- oder Anfsiclitsorgans einer Aktiengesellsehaft oder einer Genosseøzschaft oder als domen Direktor, Bevollønächtiøteø oder Liqnidator rorsätzlicli

in ofentliclzen Mitteüungenr, in Berichten oder Vorlageøz m dia General- /versammlung oder die Handelsregisterbehörde unwakre Angaben macht an

oder macken lässt; sistnämnda förslag straffar gärningen även

såsom fakrlässig. Torps Fsl. är det enda, icke gör någon - som inskränkning i avseende på brottsseøbjektet. För övrigt framgår av ovanstående, att bestämmelserna icke alltid inskränka sig till sådana falska meddelanden, som rikta sig till allmänheten. -- Stundom har uttryckligen betonats, att även det förtigande, som inverkar på bedömandet, fyller rekvisitet; dock innebär detta knappast någon reell skillnad mellan bestämmelserna. I den anglikanska ratten förekommer ofta, att bedrägeri medelst personøztion -- falsk identitet vilket fall i andra lagar icke sällan nämnes såsom typiskt exempel på det vanliga bedrägeribrottet behandlas såsom ett särskilt institut, mestadels vida strängare bestraffat eller åtminstone tidigare konsummerat än vanligt bedrägeri och för övrigt sammanfört med fall, ligga som alldeles utanför förmögenhetsbrottens område o: rättskränkningai olika slag begångna förmedelst antagande falsk identitet. av av

Så Eng. Steph. 404 straffmaximum: panel servitude for lzfe; N. Y.

562; N. Jers. 201; Minnes. 5102; Nebr. 2204; Calif. 529; Queensl. 514; West. Austr. 507; South Austr. 225; N. Wal. 184; N. Zeal. 310. i

Ocker och angränsande brott.

I vissa länder; icke uppställa ett egentligt ockerdelikt, som förekommer dock, att ett legalt räntemaximum utan avseende -

pä personliga omständigheter trångmål etc. hos försträckningstagaren straffsanktioneras så. FP. L. 19/12 1850 artt. 2 ff. jfr.

-

L. 1807 och L. 12/1 1886; Glar. 145; jfr. äv. obw. Pol. S. G.

Freib. 429, 430; Baselland Ges. 6/10 1824; Schwyz Ges.

93; 28/5

1854. Om de ofta förekommande bestämmelserna rörande ocker-

artade avtal med minderåriga jfr. ned. sid. 71 ff. De länder, uppställa ett allmänt ookerdelikt i modern som

mening d. ett delikt, i rekvisitet intager personliga

v. s. som

omständigheter hos brottsobjektet, hava stundom reglerat detta speoiallagstiftning, S. L. 14/1; 1901; L. 28/5 1881;

genom ex.

Ung. L. XXV, 1883; S01. 17/5 1878; Luz. Ges. 1880; St. Gall. 21/5 1884; Thurg. Ges. 1887; Aarg. Ges. 215/9 1887. I Hera fall

förekommer det emellertid i den allmänna strafñagen: Fi. 38: 10; N. 295 fi; T. 302 ff; Belg. 494; R. 608 fi; Wall. 314 fi; a a Schaffh. 230; Bern 236 ff.; ZüP. 181 få; Bas. 152 fi; Tic. a a a 387 fi; App. 135; Neuch; 403 ff.; ävensä alla förslagen: D. K. Fsl. 330 fi; Torps Fsl. 251; T. Fsl. 1909, 302 ff.; Geg. 330 fi; T. Fsl. 1919, 371 fi; Fsl. 377 ff; Schw. Fsl. 134; Serb. Fsl. 280.

A Brottets omfång och struktur.

Med avseende ockerinstitutets allmänna omfång och strukpä tur kunna de lagar, hava ett allmänt ockerinstitut, närmast som delas i fyra grupper.

första uppställei enhetlig kriminalisation. 1 Den gruppen en omfattande varje rättsärende överhuvud, i realiteten verkar som såsom ocker. Hit höra N.; Thurg.; Aarg.; Wa11.; Schaffh.; Luz.; K. Torps Fsl. och Schw. Fsl. T. Fsl.

Zün; Neuch.; D. Fsl.; Om

1919 jfr. ned. Omfånget angives begreppet riittsiiøvéøzølv. genom avtal Rretslzøørzrlel; ina .ø/eseledfilielzen

oneröst 0. ved Retshaøzøiel: i m

Vvrlrzrlzr; bei belasteteøz Verfri,r/en v.; Wall. 314 06 helt allmänt: 0. s. qui jhit promcttrw süøttribzøe, zuzrgformre quelcørøzgzze. á Imse ou .sons . . . méneze fiers, bénéfioe illégitirøze of Izors de proportiozi dum: los ou un un aøvøntcøyes asszørés; liknande Neuch. 404. Thurg., Aarg. och Zür. betona emellertid, att lagen särskilt kreditaffärer. Uttrycavser ken i Tic. och App. A.-Rh. torde medgiva utsträckning till vissa kontantaffärer. 2 Den andra omfattar ävenledes alla rättsärenden gruppen av nämnda art men kriminaliserar dem icke enhetligt, utan för-

delade i två parallelrekvisit Kreditwucher och Sachwucher.

Hit höra T.; T. Fsl. 1909; Geg.; T. Fsl. 1919 och FSI. Gemenligen straffas det fallet endast vid yrkesmässighet. Området för senare Kreditwuchew angives T. 302 klausulen mit Beøuy av a genom auf ein Darle/eøz oder-auf die Sturndrzøng eáner Geldjorderzuar/ oder auf em zuzderes eufeiseitiges Reehtsgeselzüft, urelehes lenselbeøz wirtseIeaft/rielzen. Zzoecløeøe Hanen soll; likaså T. FSI. 1909, 302; i Geg. 330 in beeug auf ein, Burkina oder 22722 aøzderes Kredifgeselzäft; i T. Fsl. 1919, 371 in Ireøug auf ein Darin/m oder ein soøzsiäges Reelztsqeseleiijt, das der Befrieølégzøng eines Geldberlürfnisses des anderen oder der Sfundung einer Geldforderung Iieneøz soil; i Fsl. 377 bei GGIUUW"MM, oder Verliiøzy/w- Kredit. Området för Sachwuchem angives i T. och de rang von förslagen negativt: sådana rättsärenden, icke ingå tyska rent som i rekvisitet för Kreditwucher; däremot bestämmes det i Fsl. 379 positivt Abschhøss, Abimderuozg oder Vermáttluny/ eánes Reehts-

bei

.qesc/ziiéftes, das den Erwerb oder die Veräøøsserznøg einer Suche oder eánes Bee/lies zum Ger/enstcmd leaf. . 3 Den tredje kriminaliserai endast kredit-ocker. gruppen

.v

Hit höra S.: Ö.:

Fi.; Ung.; Belg. 494 och några kantonallagai Bern;

Bás.;. SOL. Institutets område angives L. 14/6 1901 § 1 genom

klausulen vid försträckninq penningar eller beviljande anstånd

av m;

med gälds betalning med tillägget ändå att överenskomnzels-en har sken

avtal om annat än försträekninz/ eller anstånd med betalning; Fi.

av

38: 10 försträekning eller beviljande betalningsnppskov; L. 23/5

w

1881 § 1 bei Gewähmzøzg oder Verlâingerung zrondfredit; Ung. L. XXV,

1883 § 1 kredit eller uppskov med betalning.

4 Den fjärde gruppen innefattar endast R. 608610, som

straffar visst kreditocker och visst sakocker. Det förra gäller

dels 608 utlånande av kapital mot omåttlig Ipeamiapnun

-- e

ränta 12 7. äro dock under alla förhållanden straffria, då

an-

tingen försträckningstagaren ar i svårt trångmål eller inkulpaten har till yrke att utlåna penningar och på ett eller annat sätt be-

slöjar räntans omåttlighet; dels 609 utlämnande på kredit åt

lantbor cenbcmnm oönnarenami, säd, eller penningar

- - av Varor

mot ersättning i produkter eller arbete. Det senare 610 gäller

kontantköp, under Vissa förhållanden, av lantb0rnas gröda.

B Brottsobjektet.

I flertalet bland hithörande lagar förekommer, beträffande

brottsobjektet, de båda alternativa bestamningarne nöd trång-

lmål, tvangsläge etc. eller Zättsinne slösaktighet etc.. Synpunkten

av tvângslage utsträckes av Torps Fsl. 251 till Afhazngighedefor-

lzold 0ckraren; den lattsinne, i Schw. Fsl.

till av 134, till Gha-

rakte7i9c7zwäc7ae. .

Likaledes framträder vanligen tredje synpunkt i bestäm-

en

ningen oförstånd, jörståndssvaglzet etc. L. 4/0 1901 § Fi. 38: 10; . N. 295; Ges. 28/5 1881 § Thurg. Ges. 1887 § Aarg. Ges. 26/9 1887 § Wall. 314 0,6; Bern 236 Zür. 181 D. K.

a; a;

Fsl. 330; Torps Fsl. 251; Fsl. 377 eller oerfarenhet N. 295;

T. 302 Thurg. Ges. 1887 § Aarg. Ges. 26/9 1887 §

a;

Wall; 314 ac; Bern 236 Zür. 181 St. Gall.

a; a; 21/5 1884 § 1 a; Neuch. 404; L. 28/5 1881 § U. L. XXV, 1883 § D. K.

Fsl. ..330; Torps Fsl. 251; T. Fsl. 1909, 802; Geg. 330; T. Fsl.

1919, 371; Fsl. 377; Schw. Fsl. 134, okunnighet Wall. 314 dö;

Luz. Ges. 1880 § 12. Här

föreligger tydligen ett närmande till bedrägeribegreppet, i det brottslingen, såvitt han

opererar med brottssubjektets oförstånd eller oerfarenhet, kan besägas

gagna sig av eller, under omständigheter, uppväcka ett slags

villfarelse hos brottssubjektet. 0.; Bern 236 a och Fsl. medtaga även c. en ren

affektsynpunkt: Gemütsaufregung.

Serb. Fsl. 280 bestämmer situationen såsom dåligt förmögenhctsläge, bristande handlingsförmåga eller villfarelse över avtalets räckvidd. R. c. fäster sig endast vid det ekonomiska läget: medkontrahenten är nödgad sina trängda omständigheter genom CTBCHGHHHMII oöcroarenbcmamx att antaga villkor, äro översom måttan tryckande eller sina följder besvärliga genom 0. s. v. - Även

App. A.-Rh. 185 inskränker sig till ekonomiskt trångmål.

Belg. 494 talar endast om missbruk des faiblesses ou des passions de Pemprunteur. Tic. 387 § såvitt den kan räknas hit, nämner endast slösaktighet

persona prodiya.

Sol. Ges. 17/5 1878 § 5 uttrycker sig obestämt VI/eø von eánem

ieldsucheøzden, unter TI-nzständen, welcke die Absicht, denselben ausøubeuteøz,

erkennen lassen.

C Handlingen.

Handlingen kan antingen 1 bestå i ingående av det ursprungliga rättsärende, som faller inom rekvisitet eller ock 2 Nach-

wueker utgöra fortsättning på sådant av annan begånget ocker,

i det ocker tillkommen fordran övertages. För de en genom ovan

sid. 63, 2 nämnda lagames Vidkommande korsar sig denna in-

delning med indelningen i handling Kreditwucher och -vid

vid

Sachwucher. 5

ad Genomgående kräves för brottets fullbordan icke motå endast mottagande av-utl

tagande av den oskäliga prestationen,

fastelse därom taga eller betinga sig, versprechen oder gewäihren Serb. Fsl; 280, later brottet full-

0. s. v.. Undantag gör som

bordas först med förskaffande förmögenhetsfördel; möjligen av

även Sol. Ges. 17/5 1878 § 5.

För att rattsarendet skall anses innebära ocker, fordras van-

ligen ett missförhallande mellan prestationerna enligt Geg

mellan inkulpatens vinst och den av medkontrahenten ernådda förmögenhetsfördel tydligen kan fördelen vara stor, även - om

den omedelbart mottagna prestationen är ringa, vilket betecknas

såsom starkt, uppenbart, i ögonen fallande 0. s. v. Mestadels

dock icke i förslagen, med undantag av D. K. Fsl. och T. Fsl.

- 1909 förekommer därjämte något uttryck, direkt syftar som --

på. intressekollision. Jfr. L. 14/0 1901 § 1 förmår/enl:etsförmåner,

vilka ønilrlulzjr/eøz överstiga vad som efter omständigheterna kunde anses ut-

göra skälig ránta; Fi. 38: 10 för vissa fall: Izögre ränta anlag med-

gioeir; i övrigt: utöver gångbar ränta .fördel i egendoøn, som står a . . uppenbart nzissförhållarzrle fill vad av honom r/ivits eller beviljats; N. 295 zzederlag, ler efter de foreliggende omstcerzdighedeø staar z et

aabenbart .strerkt misforløold til, Iwad derfor ydes; T. 302 Ver-

og a mär/eøzsvorteile, urelelze den nbliclzen Zinsfeøss vid Sachwucher -- resp., ib. 302 den TVert der Leistang dergestalt übersclzreiterz, dass nach -

den Umständeøz des Falles die Verønäx/eøzsvorteile in aufällágerøz Missver-

hältnis der .Leistung stehen; R. 609 Villkor, som äro omåttligt

en tryckande och icke motsvara vad på orten är vanligt som -

HéCO0TBl3TCBYIOI11IIX$ Mfxcrnmm oömqaai/IIQ; D. K. Fsl. 330 Vederlag,

der under Hensyrz til detrø Sarnhandeleøz almiradelige z Forbindelse nzed de saerlig forelágâ/eøzde Oønstwndághedeø stam 2 støerkt Misforholrl til, hvad F-sl. Vederlag, der i aaberøbart

derfor ydes; TOPpS 251 stam og

starkt Misforkold til, hvad derfor a/des; Geg. 330 Vermögensvorteile,

die in aafällágerøz Missverlzaltnis dem anderen qewährteøz Verza

o mögensoorteil sfeken; T. Fsl. 1919, 371 Verrnäqensvorieilefrdie in anföl-

ligenø Missverhältnis der Leistnng/ i det

zu steken -e väsentliga överens-

stämmande med detta sistnämnda Fsl. och Schw. Fsl. Kantonallagarne använda ofta uttrycket nach den Jhnständen des Falles

0. S01. Ges. 17/5 1878 § 5: mit den Iterrscltendeøz Geldpreisen und

mit dem übernomnzenen Risiko in einem qâenbaareøt Missverhältnis stehende;

St. Gall. Ges. 21/5 1884 § 1 b: in einem cturch die vorliegenden Unt--

stände nicht gerecløtfertigten Masse. Annorlunda O. L. 28/5

-

1881 § som pä denna punkt starkt inskränker rekvisitet: Ver-

rnäqensvorteile, øvelche durch ihre Massløsigkeit das wirtseltaftliche Ver-

derben des Kredttnelzmers herbetønfülzren oder .en befördern geeignet sind. Ung. L. XXV, 1883 upptager denna tanke men genomför den icke konsekvent; R. närmar sig den något det ovannämnda genom rekvisitet omåttligt tryckande villkor. Schaffh. 2301 fordrar såsom förutsättning för straffbarhet,

förutom missförhållandet mellan prestationerna, att rättsärendets

ockernatur varit beslöjad eller för medkontrahenten oförståelig derselbe wahre Verhältnis samer Leistung

dass das em Gegenleistnnq

. . . nicht erkannte und dem Grade seineø Etnsichten nicht

nach Zeielzt er-

t /rennen konnte. Belg. 494 inskränker handlingen till överskridande av inte/ret legal vid kreditavta.l. De lagar, som skilja mellan Kreditwucher och Saohwucher, straffa gemenligen sistnämnda fall endast under ytterligare en

förutsättning: att gärningen skett r/ewerbsørzässig Geg. 331; F sl. i 379 eller gewerbs- oder gewolznlzettsønässig T. 302 T. Fsl. 1909,

e;

303. Undantag gör T. Fsl. 1919, 372, som bestämmer handlingen

vid Saohwucher på sätt vid Kreditwuoher, därest samma som

gärningen skett genom utnyttjande av Notlage detta enligt upp-

gift pä grund av erfarenhet i rättspraxis; i fråga om lättsinne och oerfarenhet § 373 har Fsl. däremot ståndpunkt som samma

gällande tysk lag.

ad 2. Naehwucheø förekommer såsom särskilt rekvisit i alla hithörande lagstiftningar utom Belg.;. Serb. Fsl. emellertid,

vilket

då det straffar den, på grund avtal utav viss beskaf-

som avett

fenhet bereder sig omåttlig förmögenhetsfördel, faktiskt en sam-

mansluter ooker och Nachwucher i samma rekvisit; Luz. och

App. A.-Rh. där anmärkning torde galla samt Schaffh.: samma Tic.: Sol. och St. Gall. Vanligen fullbordas brottet först i och med det, att fordran antingen utkråves eller överlåtes på annan; stundom förklaras uttryckligen, att kriminalisationen endast utkravandet, såavser vitt det rör die wucherlichen Vernzögensvorteile. På -- en annan

ståndpunkt står emellertid Fsl. 377, som straffar allaredan

förvärvandet dylik fordran, det skett i ond tro

av en om ib.

3772: eine wuclzerisclze Forderzzng erwirbt, sie r/eliend macken wer um zu

oder einem anderen übertvragenx likaså Aarg. Ges. 26/9 1887, §

en Wall. 314 b

celui qui, connaissant les eirconstances dans lesgnelles la

dette a été contraetée, devient cessionnaáre de titres usuraáres, soit en vue

le se les faire rembourser, soit á les rétrocéder á des tiers.

Rörande det subjektiva rekvisitet vid N aohwuoher uppstår frågan, huruvida straff inträder för den, i god tro förvärvat som fordran och sedan, efter mala jides superrenáens, utkraver eller överlåter densamma. De flesta lagar straffa endast den, haft som ond tro redan vid förvärvet: så S., Fi., N., T., Ung., Torps Fsl., Geg. T. Fsl.

se motiv.,

1919, Schw. FSI. Däremot straffar T. Fsl. 1909, 302 mala ñdes superveniens med ett mindre straff. Strangare äro D. K. Fsl. 330 och Fsl. 377, som nöja sig med ond tro i överlåtelsens eller utkråvandets ögonblick. Likaså R.

608 medtager den, som erhåller betalning för veterligen

en genom ocker tillkommen fordran.

Kvalifikationer vid ockerdeliktet.

n

Såsom kvaliñkationsgrunder, använda vid ockerdeliktet, markas följande:

1 omständigheter, Izänföø-ande sig till brottslingens person:

iteratáon härom jfr. ov. 45; N. 296, 297; L. 28/5 1881 s. § Ung. L. XXV, 1883, § Schaifh. 230; Bas. 152 S01. Ges. 17/5 1878 § St. Gall. Jes. 21/5 1884 § Neuch. 406 för det med ocker likställda fall, att arbetsgivare, dans but de lucre, un betalt sina arbetare annprledes än med lagligen gällande penningar; D. K. Fsl. 331; Torps Fsl. 257; yrkesmässighet: Fi. 38: 10, endast såsom exempel på synnerligen försvårande 0mständigheter; T. 302 § R. c. 608; D. K. Fsl. 331; T. Fsl. 1909, 302; T. Fsl. 1919, 371; Schw. Fsl. 134; Thurg. Ges. 1887 § 3 a; Aarg. Ges. 26/9 1887 § 3 a: Luz. 1880 § 12 jfr. Pol. G. 110; Bern 236 Zür. 181cb; Bas. 152 Neuch. 407; vanemässiglzet: Fi. 38: 10, jfr. 0v.; N. 297,- T. 302 c. § Aarg. Ges. 26/9 1887 § 3 0; Wall. 314 01; Bern 236 Zür. 181 0"i; Bas. 152 D. K. 331; T. Fsl. 1909, 302; T. Fsl. 1919, 1; yrkesmässig utlånare, som begår kvaløfcerat ockm kommer i en högre kvalifikationsgrad enligt N. 297; Thurg. Ges. 1887 § 3 Aarg. Ges. 26/9 1887 § 3 Wall. 314 02,- Zür. 181 ä. 2 andra omständigheter: râttsäirendets ingående med oønyøuláq: 2961; med zinderårøäø/ Neuch. 405: härom jfr. ned.; beslöjande form vid rättsärendet: Fi. 38: 10, jfr. 0V.; N. 296; T. 802 § Ung. § D. K. Fsl. R. c. c. 381; enligt 6082 00h Schaffh. 230 förutsättning, i visst fall, för brottets existens, se 0V.; jfr. vidare Thurg. Ges. 1887 § 3 c; Aarg. Ges. 26/9 1887 § 3 Wall. 314 03; Zür. 181 61; uppsättande m; dokument med osannf i7zne72åZl: O. § 2; Ung. c. c. § i utverkande av dom iföruä/g, innan fortlraøz kommer till 0. s. v. stånd: § Ung. § c. c. användande vexél: T. av Fi. 38: 10, jfr. 0v.; 302 Ung.

x. § 2; Thurg. Ges. 1887 § 3 Aarg. Ges. 26/9 1887 § 3

d; Wall. 314 03; Zür. 181 eller

- överhuvud av skuldebrev:

N. 296; förbindande ed, /zedetrsord eller dylikt: N. 296; T. 302 genom c. § Ung. c. § Neuch. 405; synnerligen stort øøzissföø-Izållaøzrle mellan prestationerna: Zür.

181 0%

uppsåtligt âvägabringande av medkontrahentens ekonomiska ø-zøiøz: Schw. Fsl. 134; /

ockraren har själv føatz-ka.llat medkontrahentens nödläge: Aarg.

ägs. 26/9 1887, § 3 Wall. 314 C5.

Ockerartat brott mot minderårig.

Såvitt lukrativt utnyttjande av en persons lättsinne eller

i framstår, såsom ett i praxis

öerfarenhet ingår ockerbegreppet, dylikt ocker mot minnära till hands liggande specialfall härav,

möjligt, att det den lerärig. Det är visserligen mycket av

minderärige ingångna rättsärendet blir civilrättsligen ogiltigt, men

detta intet skäl lika litet förhållande vid utgör som samma -

annat ocker till straffrihet. Ty, såsom Garraud V, 282 m0-

tiverar den lagens bestämmelse: il desjndividus,

franska y a

besoins, les passions, Pinexpérience des mineurs, spéculant sm les sm sm lem des qui, bien møls, e7np0øtent toujours pour jhire passer actes que obligatioøz nzorale, peuvent servviø de base a Pemploi de eontrainto une chantagø zvis-â-vis de la før-mille N. 300 begränsar till och af du wmed rekvisitet just till det fall, att kravet är ogiltigt; jfr. även

Freib. 4288.

ockerdelikt, nöja sig med den Några lagar, som uppställa ett

häruti innehållna kriminalisationen nämnda fall och hava av nu följaktligen ingen särskild bestämmelse om dylikt utnyttjande av förhållandet med S.; FL; Ö.; ett antal kante- 1ninderärig. Så. är

Wa1l.; Zür.; App.;, S0l.; St. Gall. och nallagar Thurg.; Aargn;

flertalet bland D. K. Fsl.; Torps Fsl.; Fsl.; strafflagsförslagen

Sçhw. Fsl. och Serb. Fsl..

Andra äter, ävenledes irppställa ett oekerdelikt, lagar som hava vid sidan detta ett särskilt rekvisit rörande lukrativt av minderåriga Detta gäller N. 300; T. 301---302; utnyttjande av R. 611: Schaffh. 230; Luz. Paz. S. G. 113; Ung. 385; Belg. 493;

Bern 236 Bas. 152 Tic. 387; Neuch. 405; samt de tyska

förslagen: T. Fsl. 1909, 304; Geg. 332 och T. Fsl. 1919, 374.

- Lagstiftaren har härvid kunnat utgå dels från den synpunkt, att

brott mot minderårig utgör kvalificerad form en av vanligt ocker vilket någongång uttryckligen i - sägs lagen så Neuch. 405 dels har han kunnat nödigt att - anse på denna punkt utvidga det straffbara området och sålunda givit ifrågavarande delikt en

subsidiär ställning till ockerdeliktet. Där den förra synpunkten överväger, såsom i Ung. 385 och

Belg. 493, är straffet för brottet mot minderårighögre än straffet för vanligt ocker; där den

senare överväger, är straffet lika T. 301, 302; R. ex. 611 eller lägre ex. N. 300; Luz. Pol. S. G. 113.

Slutligen finnas icke så få lagar framför allt romanska -- som icke uppställa något egentligt ockerdelikt väl ett delikt men

till skydd för minderårige: FP. 406; It. 415;

Sp. 553; Port. 454:

Rum. 322; Turk. 234; Obw. Pol. G. 96; Freib. 4288; Gen. 333

ävenså åtskilliga utomeuropeiska, Mex. 427; - ex. Argent. 205; Venez. 419; Jap. 248.

A Brottsobjektet.

Vad först beträffar brottsobjektets personliga ställning, nämna

lagarne alltid ønánderårág

mineur etc.. Stundom tillägges uttryck-

ligen omyndig förklárad, kanske även den till rättshandlingar fak-

tiskt oförmögne

Ung. 385 eines Mindeøjährigen oder vantar Kuratel

Stehenden; It. 415 de øninore, di interdetto da un un 0 un inabilitato; Port. 454 indáviduo interdicto de afeccâo ønental em rasäo ou deprodágaládade; Tic. 387 § 1 di ánterdetto di em 0 persona prodágcø o demente sebbene interdettaqiuø°idicaønente; Venez. Schaffh. non ancom 419; . 230; Luz. Pol. S; G. 113; Obw. Pol. S. G. Freib.

96; 4288; någon-

gång undantages uttryckligen emømciperad minderårig Port. ex. 454 de mio

menar emanczpado. Där lagen avgör dessa frågor,

äro de ofta, särskilt den sistnämnda, föremål för olika tolkning

R.;611 har, jamte omyndighet, ytterligare, faktiskt bestämd en krets: den, år stånd att inse rättsarendets natur och som ur betydelse eller att herre sina handlingar

vara över PyKOBOIIHTb

030mm nocrynxcamxq; Jap. 248 nämner, jämte omyndig, sinnessvag person. Några kantonallagar uppstalla icke någon ytterligare förutsättning beträffande brottsobjektet; har inträder således straffbar-

het, i och med att gärningen begås emot minderårig etc. Schaffh.

230; Luz. Pol. S. G. 113; Obw. Pol. S. G. 96; Freib. 4288. Det vanliga år emellertid, att lagen förutsätter antingen en viss psykologisk beskaffenhet hos brottsobjektet: låttsinne eller lidelser, oerfarenhet, okunnighet; eller 00k en situation av ekonomiskt trångmål: oeøfarenket: Jap. 248;

ensamt

oeøffarenhet eller okunnighet: R. 611 jfr. dock här 0v.;

lättsinne lidelser eller oerfarenhet: T. 301, 302; Sp. 553; Bern

136 Bas. 152 T; Fsl. 1909, 304; Geg. 332; T. Fsl. 1919, 374; Zättsánne lidelser, oerfarenket eller trångmål: Ung. 385; It. 415; Port. 454; Tic. 387 § Mex. 427; Venez. 419;

lätisánne lidelser eller trångmål: FP. 406 Quácongue abusé

mm des besoins, des faiblesses des passions dhm nzinemj; Belg. 493; ou Rum. 322; Turk. 234; Gen. 333; Argent. 205.

B Handlingen.

Beträffande avtalets innehåll, inskränka sig några lagar till kreditavtal N. 300; T. 301, 302;

Turk. 234; Bern 236 c; Bas.

152 d; andra medtaga även det fall, att den minderårige giver Vederlag i form befrielse från skyldighet, kanske även i form av av överförande utav rättighet Fr. 406 lm faim souscráre pour . . . des obligations, guittances décharges etc.; Belg. 493; Sp. 553 algzma ou obligacián, descargo á transmission de derecho; Port. 454, Rum. 322; Gen. 333; Tic. 387 § Mex. 1427; Venez. 419; ännu andra

medtaga varje rättsärende överhuvud således ex. även kontantköp eller använda något ännu allmännare uttryck It. 415 yli fa .ffo.sc9"iz:(e un alfa che impørli qualsiasi øjffctfø giurirlico; R. 611: Schaffh. 230; Luz. P07. G. 113: ObW. Pol. G. 9G; Freib. 4285: jfr. Argent. 205; Jap. 248. De tyska förslagen nämna uttryck- -wligen aven sü/øcrstiillrøøulre av ett kreditavtal. Med avseende på avtalets .fkørm fordra några lagar, att det upprättats skriftligen Ung. 385; FP. 406; Belg. 493; lt. 415: Rum. 322: Turk. 2354: Tic. 387 § 1: Mex. 427; Venez. 419; andra avstår. vare sig uttryckligen T. 301, 5302: Port. 454: Bern 236 c: Bas. 152 d: Fsl. 1909, 304; Geg. 332: T. Fsl. 1919, 374 eller stillatigande, från denna fordran. Konsummatioiien är gemenligen rattsärendets åvägabringande Undantag gör N. 300, som här har en egendomlig bestämmelse dm, .som rod 8r/8(ln(({// eller rod trivsel derom eller 7U|e7Z8/(.(/8fb7om /ravl seger mmm Ixus den andan pan sele FHM //03 frwdivønaøul af nar/en iz/Iriz(e.

Åtskilliga lagar. särskilt de romanska, fordra uttryckligen

inom det objektiva rekvisitet, att avtalet skall till skada vara för oförmånligt för; icke hava framkallat förlust för den

z =

minderårige. Men även de lagar, som icke uttala denna fordran. torde dock så få förstås. i Ovan har nämnts, att några lagar förutsätta avtalets civilrättsliga ögiltighet. Kriminalisatioii Alm/llr{(72(i' sid. 65 ff. förekomav UV. här mindre allmänt an vid det vanliga ockerdelilçtet; så, dock mer T. vid kvalifikationen i vidare Bern Bas,

endast 302; 236 a;

152 d 00h de tyska förslagen T. F. 1909, 304: Geg. 3333:2: T. Fsl. 1919, E3174: samtliga dessa utan inskränkning.

subjektivt rekvisit.

e

Åtskilliga romanska lagar uppställa intet särskilt subjektivt

irekvisit. såvida icke vill anse ett sådant innehållet i uttryck man

abuser d. emellertid torde kunna innebära skadesyfte

som 0. vilka

lika Väl som vinningssyfte. It. 415 säger dock uttryckligen abu-

sando in proprio altrui profitto. T. 301, 302 och de lagar, som stå 0 den Ung. 385; Bern 236 Bas. 152 d liksom N. 300 nära c; - FSI:

och T. 1909, 304 fordra Vvinningssyfte. Däremot hava Geg.

332 och T. Fsl. 1919 ändrat uttrycket in qewinnsic71tiqe Absiclzt till Gewimzsudzf såsom det heter i motiv. till Greg., aus - mn, Absicht im Einzelfall lucri

avuszudrüclceøz, dass geuriøzøzsiiclztige ammus

nicht qenügh sondcm din Tal Ausfluss einer zlaømmzdeøz OlmfaCiendzQ raktcreáqvøzsclzqft ser/fw m 2z.s-.s=.

III Trolöshet och

angränsande brott.

Såvitt bedrageribrottet i given lag en avgränsas genom ett eller mindre bestämt rekvisit och icke innesluter all mer - möjlig oredlighet uppstår behovet att kriminalisera varjehanda gar- ningar, som icke under det begränsade bedragerirekvisitet rymmas ett behov, som tydligen blir olika i olika lagar allt efter be- drägerirekvisitets växlande omfång. Vissa sådana fall, ligga som bedrägeribrottet ganska nåra, hava i det föregående berörts. Andra, som mera avlägsna sig från det typiska bedrageriet, har

man i lagstiftning ofta sökt sammanfatta såsom irakiska senare

Mztreuc o. s. u. Vid förvaltning av främmande förmögenhet

-= och avenså vid begränsade uppdrag rörande sådan förmögenhet kunna ofta oegentligheter förekomma, vilka - av somliga visserligen utan tvekan ingå under ex. bedrägeri eller förskingring, andra falla utanför. Om sålunda sysslomannen vid men avlaggande av rakenskap söker vilseleda huvudmannen, föreligger vanligt bedrägeri eller försök därtill. Tillägnar sig sysslomannen

lös sak, tillhörig huvudmannen, föreligger

en förskingring. Men

om garningen består dari, att syssloman, i sammanhang som med sitt uppdrag aven har huvudmannens fullmakt att för hans

rakning företaga rättshandlingar, missbrukar denna sin makt sig till nytta och huvudmannen till skada, så kan denna handling

visserligen ofta innesluta en error huvudmannen-fullmaktsgivaren

blir bunden under förutsättning av tredje mannens goda tro, och denna goda tro förutsätter i sin tur, att sysslomannen framkallat falsk uppfattning hos tredje mannen, en men gärningen skiljer

sig från bedrägeri, sådant det numera oftast begränsas av lag-

stiftning eller rättspraxis, därigenom att den skadelidande icke är den vilseledde eller någon ä vars vägnar denne handlat. På. samma sätt förekommer synnerligen ofta, att den, som av annan fått penningar hand, olovligen förbrukar dessa. Denna om gärning kan oftast icke straffas såsom förskingring, om förskingring strängt begränsas till kränkning av äganderätt, eftersom penningar och överhuvud fungibla ting regelbundet måste anses vara i dens ägo, har dem i besittning. Ytterligare kan ofta som förekomma, att den, som befinner sig i ställning av förvaltare

av främmande förmögenhet d., är ibesittning affärshemlig-

o. av heter, genom vilkas prisgivande han kan skada huvudmannen. Ãn vidare kan förvaltare eller en annan uppdragshavare genom underlättande av en honom jämlikt denna hans ställning åliggande plikt vålla huvudmannen skada. Det ligger nu nära till hands att kriminalisation genom av trolöshet, förtroendemissbruk etc. i förvaltning av främmande

förmögenhet eller utförande av uppdrag rörande främmande för-

mögenhet bestraffa alla dessa fall, vare sig subsidiärt, i det man låter bestämmelserna endast omfatta de fall, icke ingä under

som bedrägeri, förskingring etc., eller primärt, därvid man låter konkurrens inträda med bedrägeri, förskingring etc., såvitt även rekvisitet för något dessa brott är fyllt. av Emellertid visar sig vid närmare betraktande, att förhållandet mellan syssloman och huvudman endast utgör ytlig och en mera tillfällig ram kring de nu berörda gärningarna, enär dessa till stor del alldeles icke förutsätta något uppdragsförhållande för att vara straffvärda. Missbruk fullmakt är visserligen av ex. ofta förenat med trolöshet i uppdrags utförande, behöver icke

men

så vara: fullmakten kan tillfällighet, misstag, brott genom o. s. v. hava kommit innehavarens hand och skadan för fullmaktsgivaren kan bliva densamma. Det är det rättsstridiga bindandet av annan person genom en formellt fullmakten täckt handling, av

det kommer an på; och ett dylikt bindande kan inträda även på helt annat sätt, exempelvis cedenten gör cessionariens fordran om illusorisk att godtroende mottaga genom av en cessus betalning, eller den, sålt fastighet ännu har lagfart den, om som men på ånyo säljer fastigheten till godtroende tredje man. Likaså är tydligt, att det praktiska intresset av skydd för affärshemlighet alldeles lika väl och ännu oftare kan hänföra sig till ett 4 wvanligt tjänste- eller arbetsavtal utan någon som helst bismak mandat. andra sidan är det icke utan vidare klart, varför av just i mandatfiirliållandet och liknande situationer uppsåtligt pliktvidriga handlingar skola vara generellt straffbara, då intet motsvarande gäller andra obligationer. om Vi bortse tillsvidare från ett de ovannämnda fallen, nämav ligen förrådande av affärshemlighet, där i själva verket tillfälligheten sammanhanget med upplragsförhållandet särskilt i av ögonen fallande. I Övrigt äro lagarne att skilja i A sådana, som hava ett eller mindre allmänt trolöshetsbrott och B sådana. mer icke hava det. Till den förra äro att föra 22: 14; som gruppen Fi. 38: N. 275 T. 266; Ung. 361; Rum. 330; Bulg. 2349; bland

kantonallagaiuie Bas. 1.40 jfr. Baselland, hess 3/10 1824, § 48:

Zug 120 S01. 160; Neuch. 391; därjämte samtliga strafflagsförslagen: D. K. Fsl. 287, 2881; Torps Fsl. 2-192; T. Fsl. 1909, 277; Geg. T. Fsl. 1919, 377; Fsl. 4.10: Schw. Fsl. 136; Serb. Fsl. 306. Till den höra D.; H.; R. och senare gruppen flertalet romanska lagar: Fn; Belg.; It.; Sp.: Port; jämte Turk.; Eng. och den anglikanskzx rätten; ävenså alla kantonallagar utom de nyssnämnda. Beträffande D. och Sp. bör emellertid erinras om de ovannämnda i dessa lagar förekommande allmännabestämmelser svikligt förfarande D. 257: Sp. 554, giva 01n som domaren mycket fria händer i fråga gränsen mellan det om straffbara och det straffria och, för vad angår D., jämväl stor frihet att utvidga de bestämda rekvisit. uppställas såsom som svårare fall. jfr. ov..

A Lagar med ett allmänt trolöshetsbrott.

Vi åtskilja här tre grupper: 1 lagen kriminaliserar, oberoende

av det allmänna trolöshetsbrottet såväl rättsstridigt förbrukande

anförtrodda fungibla ting penningförskingring missbruk

av som

av fullmakt; 2 lagen kriminaliserar särskilt det förra icke

men

det nämnda båda fall; 3 lagen kriminaliserar icke

senare av

åtminstone med tillräcklig otvetydighet någotdera oberoende av

trolöshetsbrotte-t.

ad Torps FSI. innehåller 2492 allmän trolöshetsbe-

en

stämmelse Fo/r Utroskab stratfes den, for Zerigennem at

- - som

.s-kaâe sig eller andre -uberettiget Vinding paafører anden F0wiiietib

en

ved i et Forønneanliggende, som det paakviler kan at varetage

m -

for den anden, at handle mod dennes Tar/v. Vidare straffas enligt

2472 den, derigennenz

som for at skafe sig eller andre ubereftiget Vinding

nretmressigt forbrngei kam betroede Penge, selv om kan ikke var

- -

forpligtet til at lzolde disse afsoizølrede fra sin Formue. Härom

egen

bestämmes Vidare, att straffansvaret bortfaller, det aretmmssigt

nam

tilegnede Beløb erstattes inden Dom i første Instans, eller den besvegne

.samtykke-r deri, dog kan, hvis det lrejer sig äter den skyldiges

om

Forkold mindre, Beløb, kan efter Onzstøendigkede/røie antages at

som maa

ville kunne daekke ved Midler, for vidt Tilegnelsen heller

egna og saa

ikke iøvrigt er sket under Omstcendigkeder, der gm" den srerlig strafvmrdig,

saasom at der .sketiBrud Segl eller andet Lnkke, eller at den

er paa

.skyldige indfagei en qfentlig eller privat Stilling, som medjførev, at der vises kam scerlig Tillid. Slutligen straffar 2491 den, for deri-

en som.

genne-m skaffa sig eller andre ubei/ettiget Vinding paafører en anden

Iibrmuetab ved Misbrng af for kam skabt Adgang til med Retsvirkning

en

at handle for denne. Det första och sista dessa fall

av samman-

fattas Visserligen under benämningen Mias-kal, härav får,

men

såsom framgår motiverna, ingen slutsats dragas till inskränk-

av

ning av det sistnämnda rekvisitets omfång. ad 2. N. 275 straffar den, i kensiqt at forskaffe .sig eller

som,

andre zibeoe/tiget zrinding eller at skede, jorsouuizer andens enligen en r/eizder, ler er underr/iiet hans bestyrelse eller tilsy/øz, eller nzed hensyn fi disse Iziandleø mod l7tllll0lllillmlläá torv; § 255 uppställer såsom ett parallelfall till den egentliga förskingringen o: rättsstridigt tillägnande av lös sak, som helt eller delvis tillhör annan, under den beteckningen mII.s'/(Ir, det fall, att någon fmgemensamma besiddelseøi of eller zytlzøenrdw eller lforbruger kam betroef z/aaz nogen løsørzegjenstand och härmed åsyftas, såsom visar sig moti- -- av verna, i främsta hand just det rättsstridiga förfogandet över anförtrodda fungibla ting, som på grund besittningen måste av anses såsom besittarens egendom. Härtill ansluter sig i § 404, en bland förseelserna, uppställd bestämmelse: har liven: forvalinogen, ningen eller opbeiare/seøi af anden fil/immun: eller wenIipapi-rer penge er befroet, trods ,forbud sanimeøzbltzndet lem med egna nzidleø; eller har han anden mande Izrøzndleit mod og/Idiq fastsatte regler. Rum. hör till pda de lagverk, icke hava något särskilt rekvisit för den egentsom liga, d. v. s. den på uttrycklig äganderättskränkning byggda förskingringen; den sammanslår, 323, nämnda fall med penningförskingring men uppställer 330 ett trolöshetsbrott, omfattande förmyndare, kuratorer, testamentsexekutorer fl. Även Fsl. m. 340 sammanslår egentlig förskingring ooh penningförskingring uti rekvisitet ein mm anvertrautes Gu sick antenn/net oder zzorerztlziälk mer mn ladnrch sich oder einem Britten einen nnbereelztigten Trernzögensvorteil .auzuzoenden. Dessutom straffas enligt § 410, för Vertrauensmissbraucl1, iver bei einer ilzm oblieoendeøi Verzoaltiøizig von Vermögensmy/elegenheiten eines anderen gyiicletuøidrig en des-sen Naehteil Iiandelt, uni sick oder einem Britten einen nnbeøzáeletiø/teøi Verniâqensivorteil .ananwenden. Schw. Fsl. har ett allmänt trolöshetsdelikt i art. 136 V solzädigt, für

iver ienidnden an erirzögeøi dos er znfolge einer r/esetzlicheøi

oder einer oertraglieh übernoønønenen Pflieht sorgen soll; därjämte uppställer art. 122 under Veruntreuung, vid sidan förskingringen av utav anförtrodd främmande sak, ett särskilt rekvisit ner univerimzites Gul, oianzeøitliclz Geld, nøzreelzvtnzäissiq in seinenz, oder eines anden:

Nutøen uerioendet. Alldeles detsamma gäller Serb. FSI. 306 om jfr. 265. ad 22: 14 innehåller, efter bestämmelse rätteen om gängsfullmäktig, generalklausulen eller begår syssloman vid annat uppdrags utförande trolöshet emot huvudman; förskingringsbrottet

22: 11 förutsätter uttryckligen äganderättskränkning

annans

gods, det man i besittning haver. Likaså har Fi. 38: 1 allmän trolösen hetsbestämmelse

Har förmgndara

förvaltare af stiftelses, förenings eller

sällskaps egendom, eller god man eller syssloman i konkurs eller

annan ombudsman i sgsslans iøtöfning afsigtligen tillskgndat skada åt den, hvars

angelägenhet, honom ilegat vårda; förskingringsbestämmelsen 29: 1

omfattar endast lösegendoøn, hvilken har i sin värja. T. annans man 266 har komplicerad .tr0löshetsbestämmelse, nedan; en varom mera förskingringen inskränkes § 246 till främmande sak. Bland de ovannämnda kantonallagarne stä Bas. 140 och Zug 120 b i övrigt pä samma ståndpunkt som T. men inskränka trolöshetsrekvisitet

till ett bland de i T. 266 nämnda fallen ioenn ein Bevollmäehtigtei

.über Forderungen oder anden Vermögensstücke des Auftraggebers absichtlich Naehteil desselben Aoerfziigt. Sol. 160 kommer T. närmare zum och Neuch. 392 överensstämmer i det väsentliga med T. Ung. 361 innefattar allmän trolöshetsbestämmelse; § 255 inskränker en förskingringen lika med den tyska lagen. Detsamma gäller om Bulg. 349 jfr. 319.

B Lagar utan allmänt trolöshetsbrott.

Vi .ätskilja även här tre 1 lagen straffar, grupper: genom särskilda bestämmelser, såväl

penningförskingring som fullmakts-

missbruk; 2 lagen straffar penningförskingring men icke full-

maktsmissbruk; 3 lagen straffar intetdera i och för sig.

ad R. 575 innehåller bestämmelse, visserligen talar en som

om m0ttagande npnnariemr av främmande rörlig förmögenhet,

men der sammanhanget visar, att närmast just penningförskingö

bankirajfär eller oäxlarebutik, förvaltare

ring avses innehavare av

därav eller i tjänst däruti anställd ävensom överhuvud var och person sysslar med mottagande av främmande rörlig förmögenhet i och en, som för förvarande, såsom pant eller för vilka helst andra bestämda som OIIPGEBJIGHHHXL operationer, vilken gör sig skyldig till tillägnande - -

av dylik honom anförtrodd förmögenhet. Den allnpnceoenirt förskingringsparagrafen 574 är då troligen att förstå på

manna

sätt, innefattande även penningförskingring. Vidare in-

samma nehåller § 577 bestämmelse, enligt vilken den, som genom skriften eller n0J1H0M0t1i10 förpliktats att hava

lig annan lagenlig fullmakt - --

omvårdnad -i noneqenie främmande förmögenhet eller förmögen- - om hetsintresse och gör sig skyldig till att uppsåtligen använda sin fullsom makt till skada för den honom anförtrodda förmögenheten eller förmögen-

hstsintresset, stragfas, under förutsättning att skada verlcligen uppstår av nzissbruket. Det är här tydligen blott fråga om fullmaktsuppdrag,

i fall täckes väsentlig del fullmaktsmissbruket men varje en av innehåller § 579 bestämmelse

genom bestämme1sen.- Slutligen en

i förvaltning endast såvitt ak-i

om viss oregelbundenhet men rör tiebolag, försäkringsbolag, banker 0. d..

ad 2. D. 254 innehåller ett tillägg till förskingringsbestämvisar, att sistnämnda § att

melsen i 253, som tydligen avser vpenningförskingring Penge, Nogen

Er

omfatta även det fremmede dog, dersom det ikke ved

uberettiiget anvender til eget Brug, skal det er

Laas de jremmede Penge, at han har sat sig istand at bryde Segl eller for til at benytte dem, han heller ikke svigagtig har fragaaet Modtagelog beroe den Forurettede, han; vil have Sagen forfulgt, ligesorøi sen, paa om g kan Sagens fortsatte Forfølgning, han og, indtil Dom er afsagt, frafalde alt Strafansvar, hvis den Skyldige, inden Dom i første og bortfalder

kam, erstalter, hvad han saaledes har forbrugt. För

Instants overgaar andra till trolöshetsbegreppet hörande fall mäste man, som ovan erinra den allmänna svekbestämmelsen iD. 257. anmärkt, sig - 188, 461 Gut vorenthält oder sieh

För jfr. 181, anvertrautes

konstant rättspraxis omfat- -zueigneh tydligen även enligt - -

tande jämväl

penningförskingring. Fr. 408 har i förskingrings-

-

rekvisitet indragit även penningförskingring Quiconque détourné

aura ou lissipé, au préjudice des propriétaires, possesseurs détenteurs, des ou rgâets, leniers, marchandises, billets, quittances tous autres écrits ou con-

tenant ou opêrant obligation ou décharge, qui lui auraient été remis-

ne

qz/a titre de louage, de dépât, de mandat, de nantisserøient, de prêt a

usage, ou pour un trava-il saiarié ou non .salarié, a la charge de les rendre rep-résenter, d°en faire eønploi ou ou un usage ou un déterøøiiné. Detsamma gäller Belg. 491; It. 417 Chiunque appropria, om conoertendola in profitto di se di tereo, altrui che gli sia . 0 un una cosa stata affidata o consegnata per qualsiasi titolo che importi Føbbligo di restitziirla di farne 5485,

0 un uso determinato; Sp. såsom ett fall

av bedrägeribrottet Los que en perjuicio de otro se apropiaren

ølistrajeren dinero, efectos 6 qualquiera otra mueble hubieren cosa que recibido depásito, comisián á administracián, 0 otro titulo en por que produzca obligacián de entregarla á devoloerla, á haberla

negaren recibido;

Port. 453 behandlar institutet

som

hela såsom tjuvnad; Rum.

S323; Turk. 236. Det stora flertalet kantonallagai få även räknas hit. Gen. 361 och Neuch. 384 hava formulering, liknande en den franska; Tic. 379 formulering, liknande den italienska en Men även i de flesta övriga visar sig, direkt

eller indirekt, att penningförskingring medräknas i förskingringsrekvisitet. Jfr.

Luz. 217

Hat

ex. der Betreffende auf erfolgte Aufforderung

Berechtigten

die gánzliche Zufriedenstellung des binnen vierundzwanzig Stunden bewirkt, und ist die Sache eine oertretbare, so ñndet keine Bestrafung

statt Thurg." 150 Die Strafe der Unterschlagung

jude auch Anwendung gegen den Empfáinger der Sache, ohnc wenn er, die Mittel Ersatøe øuihaben oder ohne mit Sicherheit oorauszusehen", .zum dass sie Zeit der pflichtigen Rückgabe haben werde, die Suche er zur verbrauclzt oder oeräussert oder verpjändet und, auf die erfolgte Zurückforderung, sie ioieder Iierbeiøuschafen oder zu ersetøen oder den Berechtigten in anderer Weise oollkcmmen zufrieden stellen nicht rvermögend ist; zu Graub. 167

Wer

sich fremdes Geld oder fremde bewegliche Sachen,

welchre thm V67"lLt/t''lr7tg oufer Verzcaltaøzy oder uuterm Zceee/st .sar ,au m-

zrertraut wordeør .s-tnd, anrechtntässigem Gewinn fiir .sich oder Arutevre.

.en

ztneigøuet oder neräzøssert, badat sieh ler Tfnterzselzlaguøra .sehulrli/j. 168

Wer hinyeyeøz solches ihm l7tIf8f-'lrIt'68 .trenzc/es Geht oder nu/ere hr-

wegliche Sachen nictht un1eehtmaävssrr/em Gezoinn. sonctern vin der Ah-

2a sicht, später la/nr Ersatz Ieisteøz, seinenzr rr/er Aøzderer Vortei/ ,au .au

rerzoerødct, ohne larm in .Folge :virhlieh Ersatz /eisteøz- :u horrmzerz, bege/rt

eine Verlzøntreøøzøng, uøelcluø mit höclzsteørs :avel Dritteiterz ter lie Unter-

xchIar/uøzy in r/leichezn Betrage trzgäendrw Strafw 2a beleg/rn ist. 0h ther

ein øzorhoznvmender Fall .solcher unreehtmässtyer lteez(/((t›((/ ti-enrder anoertranter Saohen als Uraterselzlayuny orter bios als Iherzøatøezzvrt(/ zu hr-

trachten sei, len obzoaltenden Inzstiirulezz heurteilt e(t(,›z.

mass Ixus

I Eng. .och den anglikanska ratten innefattar frski11g1i11g'011

ofta sammanförd med tjuvnad under begreppet /areenry

m. m.

.Tfn Eng. Step/z. 372-4379. T de

även penningförskingring.

utomeuropeiska kodiñkationerna särskilt de australianska

-w

förekomma stundom intressanta bestämmelser härom. Så Queensl.

395 rcceires, either alone jointty ráth another

When a person or person.

behalt another, the learned to be the property

any money m on rouey/

of the zehose, behalf reco/lived, zmlesa- the ønoney receárert

person on

the terms that shall form item in lebtor and erectitor account.

on an a

and that the relation ot rlehtor and ereflitor mzZy shall mist betzoeeu

the parties in respect of tt: West. Austr. 373: utförligare i samma riktning New Zeal. 242 Every conzmtts the/t who, Izaz;in./ recei-

one

ved any ønoney or mlurøble security or other thing rohatsoever on tervns-

-reqniring him account for the the proceects thereojl

or pay same, or

part ot such proeeeds, other though not e1tti7l"7t/

or any any person.

hint to deliver in .specie the identical money, ea/Ztaablr .security or

over

other thing received, .fraaølnlentlg/ eonrerts to Im tbwzzalzclentlyy

ouw use or

ométs to account for the part thereof. or to aecozmt

or pay .sanug or any

for such proeeeds, or my part thercof, zehéeh he was regnat/red

or pay

account for aforesaid: Proeided that be part the .said

or pay as

terms finn the zoney or other thing vreeeired. or the moeeeds thweotl

shall form an item m u clebtor um creditor account between. the

person rr-

ceáviøøg the ,wa/ne and the person :ohom Ile account for

or pay

the zum finn .such last-naeniioøzed .shall rely only the

.samcg person on per-

sonal /iabälitg/ of the other Ius lebtor in respect thereof, the

cs proper

Miffy such numer; or proceeds or any part thereof in such account S/NI Im .sa/fjficicutt uceouutiug for the zoney proceeds part thereot

u or or

.w Mzterced. um in .wc/z case no .frøzudzølent rfonrersior of the amount

rurcouuter/ for .shall be zleeøøuezl Izacz taken place. Bland övriga, ingående, utomeuropeiska lagstadganden

mera

ma särskilt Méx. 409m, det

nämnas som under att förskingring,

inel. penningförskingring, eljest straffas jämlikt art. 407 såsom stöld stadgar .straffrihet för det fall, att eivillargen tillåter inne-

liavaren att disponera över penningarne och att han antingen

återbetalar dem eller fullt styrker, att insolvensen beror på oförutsedda tilldragelser, inträffat an hans förfogande

som senare

El Izecko de dispmzer ulguno, de bueuu fe, de una cantuiact de rlánero

en nøumerarøio, á en rczlores al portador, lera/m recibádo coøzflauzrt. que en si race en los cøzsos en que dereclzo civil pernzitc, pay/a cuaøutr y

reclama, á acreclita, pleømrøzeøzte Italia. iusolveøztø ucoute-

sl que se por

einzientos inzpreristos posteriores al hecho de truth

que se

Hithörande lagar kvalificera ofta penningförskingringen, lika-

som den egentliga förskingringen, då gärningen begås i utövning av yrke eller tjänst.

I några lagar, särskilt romanska, upptages i detta

samman-

hang ett fall, som till sina reala verkningar berör sig med fullmaktsmissbruk systematiskt ratteligen är att hänföra till

men

förfalskningsinstitutet såsom sker iN. 180; T. 269: missbruk

ex.

av anförtrodd namnteckning in blauco: Fr. 407 Quiconqzøe, abusaut

im: blanc-seiulg qui lut été coufié, fraudulelzøseønent écrit

aum Lura. m5

lessus une obligation déciziarge, tout autre acte pouvant eouapromettøw

ou ou

la la fortune du siguatairex, It. 418; Sp. 5485; R. 613

personne ou

jfr. bestämmelsen ib. 612 om den, som narrar en blind att un-

derteckna ett dokument: Turk. 235: Wall. 311; Tic. 381: Gen.

i

i

360; Zür. 1832; Neuch. 388; Jap. 247. Däremot har Port. 220 fall inordnat under förfalskningsbrotten.

samma

ad 3. H. har ingen särskild bestämmelse penningför-

om

skingring eller fullmaktsmissbruk, lika litet som något allmänt

trolöshetsbrott; dess förskingringsrekvisit 321 ff. innehåller intet,

som antyder, att penningföriskingring skulle kunna därunder in-

dragas.

O Trolöshetsbrottets rekvisit."

Med trolöshetsbrottets rekvisit framträder först

avseende på

frågan om det straffskyddade gebitets omfång.

Några lagar låta brottet omfatta varje uppdragsförhållande,

allmänt eller separat: 22: 14 vid annat uppdrags ntfirande; Fi.

sysslans atofning; N. 275 andens

annan

ombudsman i

en

38: 1 an-

Iiggender, der er andergivet hans bestyrelse eller tillsyn; D. K.FSI. 287

Formneanliggende, som det paahviler ham at .ti/navretagefor en anden

Torps Fsl. 2492. Andra lagar endast ett-mera allmänt uppdrag såsom

avse

förvaltare främmande förmögenhet: Ung. 361 den,

0. s. v. av

som är betrodd med förvaltning, karate eller uppsikt över främmande

förmögenhetx Bulg. 349 främmande förmögenhet, som är honom anförtrodd till förvaring eller för-valtning; Serb. Fsl. 306 representant för" förmåganhetsintressen eller hans förmögenhetsföroaltare. Fsl.

en persons

410 har liknande klausul einer ihm obliegenden Verwaltung

en bei

Vermögensangelegenheiten eines tillägger tva

anderen

von men sar-

skilda fall Kommissionär, bei Anyührnng eines ihm übertrøi-

der

der

Gesehäftes pflichtwidrig Nachteile seines Auftraggebers han-

genen zum

zlelt samt der Rechtsbeistand, der in einer ihm anvertraaten Rechtssache

Nachteile seiner Partei einem anderen Rai oder Beistand gewährt.

zum

Bas. 140 och Zug 120 b taga ingen hänsyn till uppdragets

större eller mindre omfång men tala endast om ein :Bevollmäch-

tigter. i

"

Slutligen följa T. 266; Sol. 160; Neuch. 392 den metod uppräkna ett antal särskilda fall, delvis med olika bestämmelser för handlingen en metod, som i tillämpningen visat åtskilliga olägenheter och som övergivits av de tyska strafflagsförslagen, vilka intaga den förstnämnda bland här behandlade ståndpunkter.

Beträffande handlingen dess konsummation, bestämmes

och

den i flertalet hithörande lagar såsom förorsakande av förmögen-

hetsskada. Så Fi. 38: 1 tillákgndaf skada; T. 266 vars uttryck

Nachteile handeln jfr. S01. 160; Neuch. 392 så. uppfattats zum -, a

rättspraxis, RG. 23, 38, beträffande Bevollmäch-

av 280; 266; tigte har lagen likasom kantonallagarne, Bas. 140; Zug - 120 Sol. 160; Neuch. 392 det mycket omtvistade uttrycket -, fiber forderzmgen, oder ;andere Vermögeøzsstücke des Azøftraggebers zum

;Vaclzfeile desselbeøz zrerfügerz, vilket emellertid i praxis har ansetts

omfatta handlingar och icke belastande med gäld;

endast positiva

Ung. 361 tállføgaø- förmáigenhetsskadax Torps FSI. 249 padfører en anden Forønzøetab ved at Icdndle mod dennes Tarv; T. FSI. 1909, 277

das Vernzvögeøz eines anderen dadurck beschädágig dass er die ihm durch

iesetz oder Reektsgesckäft eingeøtäzømte Befugøzis, fiber dieses Vermögen veøfügeøz, missbrau0ht; Geg. 322 jremdes Verønägeøz dadurclz besehä- .zu ligt, Gesetø oder Recbtsgjescbá/f auferlegte Pjücht dass ;er die ibm durch

em Widar-norr; der Interessenv dieses Vermögens verletet; T. Fsl. 1919,

377 med försl. 1909; FSI. 410 har den tyska lagens

lika som

uttryck Nachteil Izdndelt, jfr. ov.; Schw. FSI. 136

.zum varom am

Vewnögeøz sclziâdágt. .Däremot har N. 27 5 en tidigare

M tionspunkt løenøságt ;dt .forsømmeø en andens anlággeøzdeø eller . . . . .

med hensyøz till lisse handlar mod 2vedk0nm2øende.s tarv; så även D. K. FSI. 287 för visst område; annorlunda 2881, jfr. ned..

- Bulg. 349 använder uttrycket angripa förønögenløet; 22: 14 har det obestamda uttrycket trolöshet mot Izumdøøøan; Serb. Fsl, 306 bestämmer handlingen såsom underlåtenhet att uppfylla laglig plikt eller pliktvidrig handling efter det plikten uppfyllts. Beträffande det subjektiva rekvisitet-nöjer sig T. FSI. 1919

med uppsåt att skada i medveten motsats till T. Fsl.1909, som

fordrar syfte att skada. Detta sista gäller även om Fi. 38: 1. I övriga lagar är rekvisitet komplicerat. Alternativt skademera syfte eller Vinningssyfte, med likvärdighet mellan båda, uppställes N. 275 och Geg. 322. Skadesyfte eller vinningssyfte med av i sistnämnda fall strängare bestraffat förekommer i Ung. 361, 363

och Serb. Fsl. 306. Uppsåt att skada således icke nödvändigt syfte uppställes av T. 266 och kantonallagarne så uppfattas

nämligen, jämlikt äldre språkbruk, ordet absicht1ich konstant i rättspraxis, RG. 16, 77 étc.; Billg. 349; Torps Fsl. 264, 249;

Schw. Fsl. 186, men även i dessa lagar, med undantag av kan-

tonallagarne, stadgas ett särskilt, strängare straff, därest vinningssyfte förelegat. Fsl. 410 fordrar vanligen vinningssyfte men

straffar det blotta skadeuppsåtet i ett par kvalificerade fall Der

Täter, der bei der Verwaltung 412072 Ve2mâqensangelegerzkeiterz, die ihm kraft Gesetzes obliegt oder von einer iâfcntlichen Behörde anfgetragen ist, einen føilnfhnndert Kronan übersteág/envdeøz V rermögerzsnachteil zzerursacht samt der Täter, der einen fünfhnøzdert Kronen übersteigeøzden Vermö- .qensnachteil verursacht nnd dabeá vinn Fälschnng, jnlsche Eintragung, oder sonst einen besondereøz. Kunstgráff anuventlet, mn dieTaf durek längere Zeit fortsetzen können. Slutligen straffar D. K. Fsl. 2881 all .en Plégfjbrsønzmelse således även ett visst område av Culpa men grov - har därjämte § 287 strängare bestämmelse för vinningssyfte. en

D Kvalifikationer och Privilegiationer vid trolöshetsbrottet. Kvalifikationer vid trolöshetsbrottet förekomma icke i särdeles stor utsträckning. Dock äro följande att märka: áteration: D. K. Fsl. 2872; Angående de allmänna bestämmeli strafflagarnes allmänna delar generaliteration. och serna om motiviteration, jfr. Spec. Utk. III, 32 ff. samt här sid. 45 ff.; v ov.

gärningens begående under lång tid: Geg. 322 Fsl. 410 an-

vänder synpunkt subjektivt och i förbindelse med andra samma

momenten jfr. ov.;

qárnéngsønanrzens egenskap av utav myndighet tillsatt eller auktori- Ung. 362; Bulg. 351 till åta1et;

serad förvaltare: med hänsyn

Fsl. 410 förbindelse med andra momenter, jfr. 0v.;

i

medelst N. D. K. Fsl.

gårningens begående förfalskning: 275;

2872; förande falska räkenskaper: N. 275; förstör-ande ber-isav ar medel: 271. Jfr. Fsl. 4105; fara för liv eller hälsa N. 277 vidende azoldt farefoø lnqqerznsm. m.: liv eller helbred 0. s. V.;

N. 0bestämt; Fsl. 4104"

högt värde: 275; Geg. 322 i för-

bindelse med andra momenter, jfr. sid. 88.

0v. Såsom priválegiatiøn förekommer i N. och några bland förbodråktssynpunkten tillämpats och sålunda lindslagen, att en

ring eller andra arten rörande åtalet inträder

av ena oftast på

grund visst nära förhållande mellan brottssubjekt och brottsav objekt: N. 279; D. K. Fsl. 289; T. Fsl. 1909, 278; Geg. 323; T. straffrihet

Fsl. 1919, 378 fakultativ in besonders leáchten Fallen

Schw. Fsl. 1362; Serb. Fsl. 308 straffnedsåttning.

fakultativ

ynpande

Trolöshet begángen genom olovligt

"hemlighet.

av

Såvitt olovligt yppande av hemlighet innebär skadande av

förmögenhet och har med uppdragshavares ställning att göra, kan det föranleda kriminalisationer bmräden: huvudsakligen pä-tvä dels advokats etc. förrådande för klients honom anförmotpart av trodda hemlighet, dels sådant eller användande yppande av hemlighet, som ;faller under institutet illojal konkurrens. Båda frågorna

behandlas stundom i bestäinmelser, falla utanför frågan

som uppdragshavares förmögenhetsbrott; men det förekommer . bestämmelser, som indraga mer eller mindre av detta område. Den sistnämnda de båda Synpunkterna den illojala konkurav rensen har icke sällan kriminaliserats i speciallagstiftningg -

såsom L. 19/0 1919, 1 ff.; D. L. 1912, §§ 11, 12; T.

Ges. 1909, § 17.

A Lagar med ett allmänt trolöshetsbrott.

I de lagar, som hava ett allmänt trolöshetsbrott, är det givet, att ett förmögenhetsskadligt yppande av hemlighet ä upp-

dragshavares sida faller inom detta brott så langt brottets om-

fång med hänsyn till uppdragsförhällandets beskaffenhet --- -

när, jfr. 0V.. Om hithörande lagar dessutom hava andra bestäm-

melser yppande avhemlighet, sä kunna dessa bestämmelser, om i vad de angå uppdragshavare, i allmänhet antagas antingen falla utanför förmögenhetsbrotten eller subsidiära till trovara

löshetsbrottet stundom uttryckligen förklaras i Iiågot, som -lagen. . Sålunda har straffbestämmelse bland annat, Ung. 328 en 01n, hemlighet, han

advokat, som utan tillräckliga skäl yppar varom

erhållit kännedom, det är där blott fråga genom sitt yrke men hemlighet, åringar fwmiljs eller 871 persons goda rykte 2 o1n som en På liknande sätt har rättspraxis RG. 26, 5 tolkat rkøø-a tysk den motsvarande bestämmelsen Privatgeheimnis i

.begreppet

T. 300. Bestämmelsen i 38: omfattar icke blott som advokat, utan, bland annat, "varje ombudsman, måste på grund

av sin ställning avse jämväl hemligheter av förmögenhetsskadlig

dock fatta subsidiär

art, men är uppenbarligen att såsom ex.

avseende till detallmänna trolöshetsbrottet

i på konsummationen

svenska rörande illojal kon-

i 38: l. l den speoiallagstiftningen

L. 2, att där

kurrens förklaras uttryckligen 19/0 1919, § upp-

ställda straffbestämmelse icke skall tillämpas, såvitt gärningen

faller under trolöshetsbrottet i den allmänna strafflagen S. 22: 14.

På sätt måste utan tvivel Torps Fsl. 268 förstås, såvitt samma där talas den, søcøliy har fbrpláqtet sig fil ikke at røba :en om som Forretnángs- eller D7áfäsheørøøizeligløed i flere särskilda bestämmelser En annan sak är, att lagar förekomma omi personer i tjänstcställning som olovligen yppa bestämmelser, somalltså gå parallelt med dennlsom hemlighet -w

röra uppdragsförhållande. Så N. 2942; D; K. Fsl. 31W; Torps

Fsl. 268; Fsl. 404; Schw. Fsl. 139. Här medtages stundom,

sig den anställdes förutom en tredje man, som begagnar av indiskretion, deng brott, spionage etc. kommit även som genom D. K. Fsl.; Fsl.; Schw. Fsl..

i besittning av hemligheten jfr.

B allmänt trolöshetsbrott. Lagar utan

I de icke hava ett allmänt -trolöshetsbrott, förelagar, som det regleras, endast

kommer stundom, att ifrågavarande fall, om

behandlas i speciallagstiftning, D. L. 1912, §§ 11, 12.

ex.

Stundom hava emellertid strafflagarne i större eller mindre

om-

fång upptagit frågan. It. 298 innehåller sålunda ett stadgande, som omfattar de fall, där uppdragshavaren fått

förtroendet på

grund av sitt yrke eller ställning Chiunguc revela notiøie concernenti

scømertc 0 invenziøni .scientifiche applicazioni industriali, delle guali sia

o

renuto a zogiziøioøic per ragione del statt od ufjicio Valla suaprofessione

suo o od arta, che doveuano riønanere segrete

0 - straffskärpning för det

fall, att hemligheten yppas för främling, är bosatt i

en som

riket eller för någon hans agent. H. har liknande bestämmelse

en

272, eenig gekeiøøi, het-walk kij, mit hoofde zijn hetzij

mm tegenwoordig Izetøiy zrroegeø ambt qi beroep, verplicht

bewaren

och därjämte

273 ett stadgande, närmast tjänst kan innesluta

som avser men

även Vissa fall uppdrag

av aangaande eene ondememiøig mm handel

of mjveøheid big welke hifi werkzaam qi geweest bijøonderheden

waarvan. hem qekeinølhouding is øpgelegd. Sp. 514 nämner, vid sidan

av tjänsteförhällande, uttryckligen även encargadø, uppdrags-

havare

El encargado, eønpleadø obrero de una fábrica otro estableciw

miento industrial perjuicio ølel dueño descubriere los secretos de

que con

se.: industria, jfr. 513 El administrador, dependiente á criado que

en

tal concepto supiere los .secretos ole principal los divulgarey likaså

su y Port. 462

øncavrreg/ado de .sim adøøiinistraçäo ou direcçäo. Jfr. St.

Gall; 1732. Fr. 418 gär knappast över för gränsen tjänsteför-

hållande, strängare straff, där yppandet sker á des étranyers á

ou

dras Français résidant étranyers; särskild vkvaliñkation sil

en paj/s

.s-agit de .secrets de fabriqun Parmes et munitions de appartenant

querre

a FEtat. Bestämmelserna i Belg. 309; 3.543 ff.; Schatfh. 255g.

Tie. 723.8 röra likaledes endast-tjänsteförhällande

sakrätt.

IV Ägares kränkning annans

av

I fråga o1n sådan kränkning av sakrätt, som icke innebär

i i det den företages själv kränkning av äganderätt av ägaren eller med hans samtycke erbjuda lagarne ganska betydliga olikheter för vad angår såväl straffbarhetens existens som dess särskilt fall har flertalet lagar kriminaliserats grad. Ett av under eller form: olovligt återtagande av sak, som lämen annan handfången Allmänt straffas sådan handnats såsom pant. även ling, att hindra utmätning göra den illusorisk. som avser bortsett från att detta gemenligen gäller fordringsrätt, inmen, blandar sig här en annan synpunkt, nämligen den av angrepp mot statens judiciella funktion. Vill åtskilja de olika former, varunder ägares brott mot man främmande sakrätt kan förlöpa, så framträder närmast motsatsen mellan A ett rättsligt och B ett faktiskt förfogande över saken. Han kan under omständigheter skada den främmande sakrätten

att i saken upplåta sakrätt; han kan även skada

genom en annan den att förstöra saken. Den förra formen beröresi genom ex. då vi alltjämt bortse från de sanktioner, innebära lagarne som kvarstad, utmätning etc. mindre

skydd för en statsfunktion, eofta än den senare. Delvis kan detta kanske förklaras så, att

lagstiftaren gått ut därifrån, att skadan, vid dylikt rättsstridigt sakrätt, oftast drabbar subjektet för den senast

upplåtande av

sakrätten och handlingen därmed kan bliva straffbar upplåtna såsom bedrägeri. Men tydligt är, att här uppstå varjehanda

lakuner, såvida icke i den givna lagen, bedrä har

ett mycket vidsträckt omfång.

ad A. Såsom bestämmelser förstnämnda märkas emelav typ lertidföljande. 22: 13 straffar den, som säUer, städjer eller lege;-

utvidg-

tvem ett en bestämmelse, kanske tål någon analogisk

- som

ning

se

.Printa II, 59; 5b. 22: 2 upptager det fall, att någon

ge-

nom skenavtal egendom .sig azvkändeø för att. hindra att göm

v annan . .

sin rätt till egendomen Fi.

gällande. 36: 1 nämner likaledes det fall,

att man .säljeøg .städjer eller leg/er .s-aønma egendom åt två eller flere,

såsom exempel på Vanligt bedrägeribrottj. N. 255

men avhcender

nogen kam betroet Iøsøregjenstand att, såsom ett fall

avser av .

vnnderslagin medtaga det fall, att ägare avhånder sig lös sak,

kan sägas honom betrodd sakrättsinnehavaren

som av då

ex. någon legt saken, men låtit den tillsvidare kvarstanna i

ägarens besittning; det mindre straffbara fallet ib. 276 eretsstridig

ved nqqen, retslzandel ,fbrføier over gjerzstairød, der af kam

en er over-

rlraget en anden til brug torde få praktisk betydelse huvud-

. ..

sakligen för fastighet; ytterligare inrymmer § 280 vissa hithö-

rande fall retsstridig unddrager kam tilkøreøzde fornzuesgjenstand,

en

kvart anden har pant eller anden sikkerked, komme

nogen fm at den

berettigede til/Jade eller med hensyn til sudden formuesgjenstaøzd foretageø-

handling, Iworved den berettigede paaføres tab. Port. 45024 sammanför de fall, att någon 1 säljer sak, fast eller lös, två

samma

gånger till olika

vilket

personer kan höra hit, såvitt ägande-

rätten icke övergick det första avtalet, 2gsvikligen pant-

genom

sätter redan pantsatt sak, utan att den förste panthlavaren fått

en

betalning och utan att panten, vid det senare .avtalets ingående, kunde tillräcklig för båda fordringarna; vad

anses 3 även under

-

omständigheter kan höra hit att någon svikligen föryttrar en

-

sak såsom ograverad, däruti har rått 0 de qual-

annan en que,

qner mode, alhear livre espeeialmente obrigada outreøn,

como nma cousa, a

eneobrindo maliciosaøøzente obrágaçäø. Dessutom förekommer iart.

a -

455 en allmän bestämmelse om skenavtal till förfång för an- v

nans rätt Aquelles que fiøereøn algjmn contrato simulado, pvrejzøizo

em

de uma terceira do estado. R. 607 straffar den,

pessoa on som,

sig i fråga fast eller lös egendom, bland annat genom vare om eller sin sak, skadar någon,

att föryttra även benefikt pantsätta

säkerhet "för rättighet det art. 593

som i saken har en under -

bedrägeribrottet blott är tillämplig, till den

ett specialfall av

del medkontrahenten i det olovliga rattsarendet skadas. Jfr.

även Obw. 107. Eng. Steph. 363 b beläggei med ett mindre straff den, with intent defrazzøl Izis ereditors ang of them, som or takes to be made gift, Ielávery or transfer of 01 or causes ang charge his property utan avseende på. konkurs eller utany on matning. Vad angår förslagen, har D. K. Fsl. 281 ett mycket vitt.a därtill i avseende på rattsverkan gående brottsbegrepp som med omfattande och

likstalles förskingring Undersleeb - var en,

anddrager bam tiULøTMHZP Ting fra at Icoønøne nogen tilgode, der s0n1 en til brnge Tingen eller lovligt den. Därjamte in-

har Ret at Kram

d särskild bestämmelse del-

nehåller éb. 281 en lika bestraffad -

vis hithörande, jfr. den, fbretager Retshandler mer ov. - om som Eieøzdoøn til Shade for Iweøn han har overdraget den. Torps fast nogen, Fsl. har övergivit ståndpunkten i D. K. Fsl. 281

den stränga a:

det straffar 249 såsom Utr0skab, att någon paaføreø- en anden

Formuetab, ved Misbrzgq af en for kam skabt Adgang til med Retsvirltning och vill härundei Motiv. 240 hava

se

at handle for denne, s. medtaget bl. Jl/isbmg den i tinglwst Adkoønst med Hensg/n a. en ti Eáendozn Iiggende Legitinzatioøz; vidare i § 252,. för Besvigelse

fast

utan sammanhang med konkurs, utmat-

aven

af Fordringshavere etc. den, for derigenneøøz- at skaft. sig eller andre nberettiget ning som Vinding ved Profo-rnzaretslzaøzdler, betydehge Gaveø Salg til Unrleøpris, Betaling af eller Si/ckerhedsstillelse for Gadd eller paa anden Iágnende Maade nnddrager sine Ejendele eller Fordringar fra at tjene sine Fordringshavere eller enkelt af disse tål Iü/Zdestgørelse; slutnogen ligen i § 262, allmänt och delvis subsidiärt, med ett mindre straff, den, hindrer i at adøee ggldig stiftet Brngsret eller den som. nogen en

ved en Haandpanteret eller Tilbar/eløoldelsesret hjemlede Befejelse til

at raade over en ting. Serb. Fsl. 412 har bland förseelser upp-

tagit det fall, att någon förfogar över sin rätt i fastighet på

sådant sätt, att han skadar rätt däruti. annans

ad B. Beträffande den andra ovannämnda båda former, det

av

rhktiska förfogandet över saken, framträder en utpräglad skillnad

mellan de fall, där ägaren själv har saken i sin besittning, och

dem, där sä icke är förhållandet, där hans gärning sålunda

sam-

tidigt innebär besittningskränkning. Det förra fallet är i längt

mindre utsträckning kriminalsanktionerat än det nb.

senare --

då bortser från de berörda sanktioner, närmast

man nyss som

avse att skydda ett judiciellt förfarande, konkurs, utmätning,

kvarstad etc.

Med denna indelning korsar sig emellertid

en annan, näm-

ligen efter den större eller mindre krets av sakrätter, som straffskyddats. Man kan härvid åtskilja tvä huvudfall: lagen inskrän-

ker sig huvudsakligen till sakrätter, innebära säkerhet för

som

fordran eller den skyddar därjämte sakrätter, innebära bru-

som kande saken. detta

Vi

av bortse i sammanhang från sådana fall, att ägare kränker främmande avverkningsrätt jfr. Spec.

som

Utk. III, 36; ookupationsrätt, ä hans område, till vilda

annans

djur o. s.

Genom sammansättning dessa indelningsgrunder

av upp-

.komma följande fall:

1 Lagen straffar ägare, som, med eller utan besittningskränkning, kränker panträtt retentionsrätt etc. eller brukanderätt. Den

formulering, som i denna riktning gär längst, är den ovannämnda

D. K. F Sl. 281 unddrager kam tilhørende Ting fm at komme

a en

mogen tilgode, der har Ret ti at bruge Eugen eller lovligt Krazz:

paai

den. Torps Fsl. 262 belägger, såsom förut nämnt, med ett

mindre straff den, hindrar at zøciøve gyldig

som Mogen en Stiftet

Brugsret eller den ved en Haandpanteret eller Tálbageholdelsesret hjem-

lade Beføjelse fi at made Ting; för vad angår panträtt

over en

kommer även den strängare § 252 i betraktande, straffar

som

den, for deriyennem at skaffe sig eller andre aberettiget Vinding ved som falske Foreyivender, Forstiklrelse eller paa anden lignende .Maade unddrager sine Ejendele eller Fordringar fra at tjene sine Fordringsenkelt disse til Fyldestgørelse

detta

havere eller nogen af utan nödvändigt sammanhang med konkurs eller exekutivförfarande, jfr.

oV.. För N. inträder, beträffande pant och säkerhetsrätt,

annan

den ovannämnda § 280 den, som retsstriziig anddrager en ham til-

hørende formuesgjenstand, hoori nogen anden har pant eller anden sikherhed, fra at komme den berettigede tilgode eller med hensyn til saadan formuesgjenstand foretager handling, Iworved den berettigede paaføres

tab. Med hänsyn åter till brukanderätt, befinner sig N. i det

egendomliga läge, att ägares kränkning därav, dä saken såsom

betroet, i hans besittning jfr. sid. 94, kan

varom

är egen OV.

komma in under det strängt bestraffade underslag 255: fragaar besiddelsen af eller jorbruger nogen ham betroet løsøregjenstand, men,

. . . dä saken är i den andres besittning, endast kommer under förseelsefallet 392 den, som retsstridig scetter sig eller andre i besiddelse

af løsøregjenstand. Vidare är att räkna hit Bas. 155

nogen - Wer seine eigene bezoegliche Sache oder eine fremde bezøegliehe Sache Gunsten des Eigentümers derselben dem Nutøniesser, Pfandgläubiger za oder Retentionsbereehtigten zinbefugt izoegnimrøit; 2. Wer seine eigene beieegliehe Sache, welche er, ohne den Besitz anfeugebeøi, reehtskräftig ver-

pfändet hat, nnbefugt zzeräassert, oerpfändet oder anderweitig fiber die-

selbe verfügt alltså brukanderätten, dock endast i form - av usas-

,fruetus, skyddad, såvitt saken är iusufruktuariens besittning.

Även torde fa föras hit och kodiñkation inom den en annan anglikanska rätten, Queensl. 396

When

ex. any person takes or eonverts anything eapable of being stolen, under such eircamstanees as ioould otherwiseamount stealing, immaterial that he hinzself . .. the the thing taken converted subject to some special owner or pro-

perty interest other therein, West. Austr. 374; New

or some person zéal. 245. T. Fsl. 1909, 294; Geg. 307; T. Fsl. 1919, 386 och Fsl. 375 höra såtillvida hit, att de jämte borttagande av saken 7

straffa förstörande avseende

aven utan på besittningsförhållandet;

T. Fsl. 1919 även förstörande Teil och Fsl. även skadande; zum såsom Ö. brottsobjekt nämner Fsl. Nntøniesser oder Bfandyläubiger; de tyska förslagen medtaga även retentions- och vanlig brukanderätt. Här är även att nämna Serb. Fsl. 287, jämte bortsom tagande och förstörande även medtager förhemligande; i övrigt väsentligen överensstämmande med de tyska förslagen.

2 Lagen straffar ägare, som, med eller utan besittningskränkning, kränker panträtt retentionsrätt etc.: R. 607

skadande av

den berättigade genom borttagande, förhemligande, skadande eller värdeförstörande oöeauüsnenin - pantsatt fast eller lös sak. - BI av

Jfr. Bern 229; Zür. 174; Schwyz 80; Sol. 149. Bland förslagen

märkas här SchW. Fsl. 128

Der Sehnldner,

der in der Absieht, seinen Glänbiger .en sehädigen das in seinem Besitze gelassene beweg- .. . liebe oder unbezøeglieke Pfand besehadigt, zerstört oder nnbrauchbar maeht; der Sehuldner, der in der Absieht, seinen Gläubiger sehädigen, seine en be-l

Saeke, die der Gläubigeø als Faustpfand oder als Retentionsgegenstand

sitøt, diesem entzieht, sie beschädigt, zerstört oder unbrauehbar maekt; der Dritte, der eine solehe Handlung zum Vorteil des Eigentümers vornimmt; der Dritte, der in der Absielzt, den Glänbiger sekädigen, seine dem Gläubiger zu als Pfand oder Retentioøzsgegenstand dienende Sacho dem Besitzer entzieht,

sie besehädigt, zerstöød oder unbranekbar maeht. Tic. 3792; Zug

-

120 a intaga den ovanliga ståndpunkt att uttryckligen såsom förskingring straffa ägares undandragande av pant, lämnad i hans egen besittning även utan sammanhang med utmätning men förbigå det fall, att ägaren tager saken ur panthavarens

besittning vilket dock kanskeanalogivis straffas såsom stöld.

3 Lagen straffar ägare, som genom besittningskränkning kränker panträtt retentionsrätt eller brukanderätt: Fi. 38: 5 Den,

som olovligen borttager eller nndanskafar sådan honom tillhörig lös egendom, vilken annan innehar scisorøi. pant eller vedermäle eller äger rätt

att kvarkålla eller nI/ttja; H. 348 Hij dieopzettelijk zijne eigene øaak

of, ten behoeve van den eigenaar, eene hem niet toebehoorende zaak ont-

trekt aan een ander die larop een recht can panel, ternghoncliiig, vrucht-

gebrnih gehraih heeft; T. 289 = H., med tillsatsen in rechtswidriger Absieht; Ung. 368 1ika1edes; rättsstridigt b0rttager; Bulg. 3352 rättsstridigt borttager sin egen sak eller, med äga-

rens samtycke eller i hans intresse, en främmande sak, från den, åt vilken saken förpantats eller som har brukningsrätt där-

till. Sp. 551 El dneno de ana cosa inueble que la sitstrajere le

qnien la tenga legitimamente en sa pooler con perjnicio del ønisnzo á de tereer0; Schaffh. 229; Luz. 198 och några lagar den

nn av

spanska Argent. 203; Chil. 4711 etc. uttrycka sig

gruppen mera generellt men torde praktiskt komma till ungefär samma resultat. Detsamma gäller Eng. Steph. 327

Thrzft

may be committed general the prejncliee of special a owner a owner upon

a chattel in which both general" and special ownerships exist jfr. ih. 307:

Every person whom the general owner of a mooable thing has given a right to the possession as against the general owner said be the special owner thereof, or have a special property therein, and such special property" is not clioested the special owner parts with the possession under och den anglikanska i allmän-

mistahe

a rätten het talat. Såvitt dessa lagar uttryckligen nämna retentions- -

rätt Fi.; H.; T.; Ung. är det sannolikt, att de medtaga även

retentionsrätt till saker i ägarens besittning hyresvärds i ex. fråga om hyresgästs möbler, i varje fall gäller detta T. rätts-

praxis. "

4 Lagen straffar ägare, kränkning besitt-

som genom av ningsrätt kränker annans panträtt. Så S. 22: 13 tager man svikligen åter det goals, man i pant till annan lämnat eller denne eljest ande-r panträtt innehaoer antagligen avses här även sådan reten- tionsrätt, där den retentionsberättigade har saken i sitt innehav, jfr. H. B." eller med 11: 3 ägarens vilja nödig kostnad där å gj0rt; kanske även vedermäle, får tagas och kvarhållas som

såsom bevismedel vid olovlig jakt, fiske, skogsåverkan; Fr. 4005

clonnear

le gages -guvi aara détrait, clétonrné on tente cle détrnire 0a de

zlétourøzer des objets par lm donozés á titres de gagcs; Thurg. 162; Freib. 258; Gen. 359; Mex. 369. Port. 422 fraud-zølentanzentc

-- ao que

.subtralzir uma cousa que Ihe perteøzça, estamlo ella em 1267:7201 ou deposito algueøn medtager sak, i taka

em poder de även som blivit satt

händer; likaså Waadt 290 ségzøestre coøzveøøfioøznel. Möjligen

äro att föra hit vissa anglikanska kodiñkationer, jfr. New Y. 571; New Jers. 205. Några länder, såsom Belg. och It., lämna området straffritt, även då det gäller återtagande handfången pant. D. har ingen av uttrycklig bestämmelse analogiskt användes § 252 bedramen gerisl: Ilensigf berøver Anden Midlemc fil at ,gjøre lovlig Forden m1 ring gjwldende, såvitt det gäller pant 0. Brottets konsummation bestämmes vanligen genom själva

handlingens företagande; sällan så Thurg. 162 genom skadans

inträdande. Anmärkas må, att de tyska förslagen, som jämte borttagande även nämna förstörande låta brottet fullbordas i ooh med Vereitelzøøzy/ den beträffande sakrätten. av Beträffande den systematiska behandlingen föra några lagar brottet, såvitt det involverar besittningskränkning, till stöld: Eng. Steph. -327 och överhuvud den anglikanska rätten; Port. 422; Waadt 290; Luz. 198; ävenså Mex. 369; Jap. 242. De ovannämnda anglikanska kodiñkationer, fästa avseende vid som besittningsförhållandet, Queensl. 896, behandla såsom stöld ex. det fall, att förskingrar sak, han

även ägaren conwzrts som

själv har i besittning. Fr. 4005 hämtar straffsatsen från bestämmelsen om enkel stöld behandlar i övrigt fallet icke såsom stöld.

401, men

Schaffh. 229 för fallet under det vanliga bedrägeribrottet. Samma blir förhållandet i D., med ovannämnda analogiska tolkning. I övrigt har brottet stundom ställning såsom till en annex bedrägeri eller konkursbrott, stundom, såsom i de tyska förslagen, en mera självständig ställning.

Såsom förut anmärkt, förekomma genomgående straffbestämmelser ägare, åtgärder med sin sak eludeom som genom utmatning, kvarstad etc. Dessa bestämmelser, på vilka vi rar har närmare ingå, hava stundom sammanfiátats med de här ifrågavarande; härom jfr. sid. 22 ff. ov.

TREDJE AVDELNINGEN.

Rättsutveckliing.

Svensk

I Rättsutveckling före 1734 års lag.

Inom den fornsvenska rätten spela bedrägeribrottet och närstående förbrytelser endast ringa rol. Emellertid kan en med tämlig bestämdhet fastslår viss utvecklingsgång. man en I Vg. LL. förekommer pä sin höjd med undantag Vg. L. II - av

Fom. 45 En mat skiøeppw rattar bismcøri scal alt audit

oc 22m vara hum ;bem Izauáø eig rat han laghvanber foghotw

oc silbcm er af celh

Iewrwzløojøáøøgaâ, böta attw öriuglzeü jfr. ib. III, 58 ingen straffbe-

stämmelse, som rättsligen kan föras hit; stadgandena i Vg. L. I Retl. Vg. L. II Retl. 16 Myter bedrägligt förfarande om avse utan egenmäktighet 00h trots; bestämmelsen i Vg. L. II Retl. 11

om vidskepelse far koma me wijøslczjøløøøøz, böte preømá sccøctcm artnr/fier,

enar biscupe oc tum hcera/be 00 kononge är att uppfatta såsom religionsbrott, likasom motsvarande bestämmelser i Add. 4 § 5 och 5 § 2. I Add. 2 11 omtalas krävande gulden gäld, av men utan straffsanktion. -

Ög. L. företer såtillvida en annan bild, som den synes känna

straff för bedrägligt förfarande i fråga fastighet. Så Eglm. 6: om Nu skiptas egkøzzuøz kiandøivs man uijø, mt ;lön eglm, sum kan kamin

fangizx pa skal han Izemluls manne sánmn til sáqløia: orkar han eglz heønult Izalda, pa gangdzø hum fil 35mm regim 0k km giahlø ;trea ønrarkøeø

sum okemult salde; avenså i fråga om ryggande av fastighetsköp

Eghn 4 si/ban. skal salin köpanmn eeipøerlaxörc böta prea markm fm Iznaria fcest; i hnarte karl alla Icunnngceøj; i det fall, att pm a annar kullar sik hana köpt 0k kallar 85k minna bana salt, Eglm. mera annar 7 will kan Inøarte hemula alla tolf manna ganga: pa gialde hanum mykit ucerj hannm bñstcer i iorpinne 0k böte han preia marsna sum køzzr: gialde mark malsaâghandrønzønø iorpina aghwr, andra kuena Sum ningánunz, prijøiu haraepénzg; samt i fråga om tvesala, Eghn. 14. Beträffande löst gods förekommer i allmänhet icke dylik krien minalisation, jfr. Vins. 5: Nu far mac/b lönda laste köpa: ex. malbcer pa skal innan fceøntar atwr bin/ba 716m sum salde; dyk ;ms mwp epe at kan salde egk øncep Kinda lasta; orkar egh epe, gange atøm köp pewa. I fråga köp den, icke ar köpgildcer, finnes dock om av som en allmän bestämmelse i Vins. 9: Nu köpir-maøz uáp jämn sum egh aer Icöpgildcer: atøer ok böta siax öra, köpa minna gange ;Berra een. er ønark uaârt. köpit Matrix ucerf, köptus népwr, böte fia-i rn rer 321m ;Ber pa jbreia markwr. V I Svealagarna förekomma däremot, förutom bestämmelser av samma art, som de nyssnamnda i östgötalagen jfr. ex. om tvesalaetc. U. L. Jørlb. 18; Sdm. L. Jori. Vm. L. I Bygn. 9 § Hels. L. Jori. 6 och köp icke köpgill U. L. Kiojom. om av Sdm. L. Vm. L. I Bygn. 22, II Kiögøøøz. Hels. L. Ifiopm. 2, även kriminalisationer för dem, sälja löst gods, som vari finnes fals eller Hardy U. L. Kéâipnø. Sdm. L. Káfipøøz. Vm. L. II Kiöjaøn. Hels. L. Kiopm. 1.. Upplandslagens hithörande bestämmelser hava följande lydelse: IQöMr gnll cell" silfwr, Inøat poet m giört wlh ogiört, aj" man ,bean 027 gullsmipøeø" cellr silfsnøá/bcer, Ja ska han kan/cc ;beer til tøwegm" r/icc nzlannøe witni bolfastae, gen jämt car minnøe :omr/bt ccnjzalf ønark. koønbøer ,been kiöpt hawm 0k sighwr, halvan ønik flazrd swlt, rer im gungar inom cvipøer snm soeldi, /a giwi immun wear/b sitt aim snm løiöpt hawwø 0k dyk ;beat med tån mannøe eñe, at han m uøástê, at per war fals j ,by Ätiøipi. falddzr han at epe, böte ;we marken fore at han fals sceldi. Nn

dyl han, at han pat aldrigh saldi, ar pat minna warpt an saw na-r- Icar, pa dylz tån epe. fallz kan böte map manna at epe, pre markar fore falsit 0k dtar warpit. pat markar 0k laggar ar. mera an sax han dul dgh pa map atartan manna epe. faldar at epe, pa gialdøi atar warpit 0k pre markar fore falsit, hwat pat kiöp allr ar mera minna. Nu sal gulsmipar, allr silfsmipar bonda pat fals ar, antwiggia j gulgiarning allr silfgiarøziny allr 0k j hwat giarning pat hala pa skal pat til stapiu

ar, lepa. øvarpar pat slcáarpt, pa Izawz pan gull

ok sill pat kiöptz 0k Iain kam saldi 0k warp snm warz saklös. Nu warpar pat az skiarpt, pa gáuøi atar 0k markar warp map saa ok pan hawz flarp sina sum saldi. Dyl han ok will az wip taka, witnz han in til hans pa map twem mannum, sum kiöpt kawar, 0k sialfwar han pripi, an pat ar minna warpt half mark káäpt 0k an snm ar, hin koma angum dulum fore. Nu will gull allr sälj" giöra lata, man pa skal han smipi fa map twaggia manna witnuøn. pat skal kan skiarpt att fa 0k skiarpt atar taka. Nu sághar giarning skáara unnar pe wara 0k armar skiara, pa nampnz twa hwar pera, skulu 0 man per pat ok simpa, hwat pat skiarpt allr ai. witna sea ar par pat skiarpt, wari smápar saklös 0k idka sina. wara, pa upp Ieghu pa an per falla kan, pa böte pgfpt aptøir latina 0k hete piufar aptir. Kiöpár man allr salt, pat bleka blandat allr sand blandat, war; ar allr rökilsi; kiöpir smör aj" andrum, smör utan 0k man ar flarp innan; Iøiöpár man flat allr talgh 0k hwar sighar jYarp salda e ar man wara allr kiöpta; nampni kwar

pa pera tøwa man, per skum wáta hwat pat

:var flarp allr ai. :vita pe han saklösan, sum flarp witis, warz saklös; falla per han, pa böte markar fore pre farpina, swa 0k alla stapi,

par jiarp hittás j .Icöpnm; 0k take pan flarp atar snm saldi 0k pan

atar war/J sum kiöpti. kiöpir man klapz af manni, klapz malt ar upp

0k panningar breder; warpar han fyrra rear vzøip an han af pem

farr, at klapit ar kan pat kiöpti fore; fae hawarra, an swa sum pa nnm klapi sitt atar 0k pan gangz atar til warps sins 0k kén standi fore map tån manna epe, at han az wistz pat kan flarp saldá. Faldar kan at epe, böie markar pre

En allmän bestämmelse bristande hemul förekommer i om U. 5 § 5: hwar brighp scel azllr skiptár, brághp giwaar cellr sum giceldwr, han obrighpa warpaz. hwar sam andrum saztazr brighp j hana

daar, böte markazr. brighp kallar inet ohemaltwr; jfr. Hels. L. pre

Köpm. Rivande av köp eller skifte, resp. efter frestetidens utlöpande, kriminaliseras i Sdm. L. Köpmr. Vm. L. I Bygn. ex. 33; Bj. 6. Innehav falskt matt eller orätt matande omtalas av m. m. Bj. 38; Visb. St. L. II, 27, 34. En straffbestammelse i fråga f0rcöp förekommer i om

Sdm. L. Köpm. 5 2 hwar sam andrum gör forcöja oc cer fcesti-

pcenrzinger giwin böte III marker. Även ma anmärkas stadgana det i Visb. St. L. III, enligt vilket, då såld fastighet bördats franderna, säljaren fullgjort föreskrifterna

av som om

uppbud skulle hålla köparen skadeslös erläggande av en genom mark 20 köpesumman. Härmed jfr. Gotl. L. 28: Aign på av

ma engin selia utan rekin til. pa segt til seyldasta mep prang socna

etar pair scynán hatat til prengr. En huer sam mannum oc mannum oc

giefr pennjnga a aign nian pissa seg/nian, pa haft fire giefit penningar-na

simma byta tolf landa XII scyldum paim

oc marcar oc aprar mannum,

sam rypta. Även andra och skifte kriminalsanktioneras obligationer än köp

vissa punkter, stundom i sådana fall, där rätt nöjt sig

på senare med civil rattsverkan. sa förekomma bestämmelser om leghoruf: U. L. Wip. 11; Vm..L. I Bygn. 51, II Bygn. 11; Bj. 20 etc.; tvelega, Visb. St. L. II, 21 jfr. Visb. Sjör. 66; om om ex. pantavtal 37 § 1 allár panter sazlices skala, salins

pe peer mep

twazggice mannce vitnum oc mast orpzøm. hwar pain pant sad, eig er lagklikw bupin böte markcer; § 3 kwar dyra; swter pant at, han

v10, pre en

L.. böte L. 16; Sdm.

standwr kanum, pre markazr; bolag Upl. Jorp. Jorp. 15 § 1: Na bolax stcemna m oc ,be wália bo sina skiptce; pa

øer

will annøer sera af bo pg sia kamma oc andrum minnas lata, vara pet

pera: XII witnum iøiper bolagh

a manna snm iøaru, pa pe Iagpn; skil

iis eptir witnce. Haider

oc pg snm pe sipan ammar perw fri andrum

will vt giwa eptir

oe peassum iøitnnm oc epe, böte III marker Jiri of-

lialdit. § 2 Vill bølagk /iri stwmnndagh, böte III

man rywøe pen perøe

marker snm rywir af sinnm enskyllnrn penningnm rywi Hawa oc swa. sipan hwar sit eptir bolax fasta witnum; Visb. St. L. II, 28 § 2 Spreket

ienich also dannich gud mid iznrechte ende vnlvöret dat, werd he des an dar na vor/munnen mid rechte, dat liket valscke tyghe ende geyt ene eme in sinen hals. Såsom hava dessa bestämmelser stundom synes, karaktären ett slags Landboförhällandet av legalvite. är i ganska stor utsträckning kriminalsanktionerat: U. L. Jorp. 10 fi; Sdm. L.

Jorp. 10 ff. etc.

En straffbestämmelse nekande till innehav förekommer om i Visb. St. L. II, 25: Magnet dat räckte vorsaket enen ammar gud-a lie ende wert lie des dat lyfte

vorwnnnen, frågar rätten nä.-

gods: nekar han, och varder han därtill det

gon om förvunnen, är stöld.

Genomgående omtalas i svealagarna det fall att lägga märke

å annans märke. Så U. L. 27: Lceggazr nicerki incerki man a Iiwat pingi pcet Izøelzt döpu cellr quikn, böte

innøers, er, pwn pre mar-

kcer wllr dyli tin

maap mannnm. allt jämt bwtrw wr een Iialiøcei öre, pcet

er priggiw mdr/vw bot. er pcet halfwwr öre ellr minnas, öra bot at; pre Sdm. L. Bygn. 29 § Vm. L. II Bygn, 26 § Hels. L. Wip. 22. Jfr. även Gotl. L. 46: Huer amerki gierir smn annars filepi, nian

pet sei caiøpt epa at haini fylgy gieft, verpi sandr at, bylj oc par pa

III niarer. . I detta sammanhang bör erinras, att gränsmärkesförfalskning omtalas i flera bland svealagarne. Den ursprungliga sakrala uppfattningen av detta brott levde, åtminstone i sina verkningar,

kvar pä vissa ställen icke härav men på andra; förklaras den

påfallande skillnad i straffens stränghet, som framträder i närbelägna landskap. U. L. och Sdm. L. stadga, för brottsling, som

gripes ä bar gärning, livsstraff därvid Sdm. L. medgav lösen mot 40

mark, U. L. endast mot ett belopp, s01n Stod i malsägan-

men dens fria det Wm. L. I och II sig med 3 skön, under åtnöja marks böter. Brottets fullbordan genom själva förfalskningsåtgården, utan avseende på något förmögenhetsresultat, framgår straffbestämmelserna L.; Sdm. L. och Vm. L. II

tydligt genom i U.

mot den, gripes å bar gärning. U. L.: Sdm. L. och Vm. L. som II nämna uttryckligen även det fall, att någon förfärdigar falskt råmárke; Vm. L. I talar endast om att råna ra. Hithörande stadganden äro av följande lydelse: U. L. 18 § Giöø man ra 0k rör a bolsta/b annars cellr brytcer hans ra 0k rör, wcerpwr bar 0k a takán, ceru til scen manndz witni; binda 0k til förre 0k nvátni pa ma han perøe same mannce a kan fyllw, 0k saghu. Hawa malseghandi wald karm Sum peer waru a kan will Izceldwø lzj" hans takw 0k hwngiøe ellr lösi Sik 2027 Izwarn upp lot, han kombaør. Nu kan kan sialfwøeø nndcen komm waeriøa:

sum avi/S

hmmm takin øellr til tuzwggiw witná, pa wcerz silk Islam af ceru mannw nad: amrtan epe. Faldmr at epe, böte atwrtan markøer. Nu wr nzannøe ei til cellr ezøitni, zvøeri 3270 mast atøertan cellr böte aftcekt pa ønannuøn nzarkceøx 0k lceggins nijbm per fyrrw laglm mcep domum snar peer ra snm 0k skiaelnøøz. § 2. Nu engin bolstapdz takøe cellr nipm scettice ma ra upp alliø jorpeglzaøzdcer evipøeø" sein j aghu 0k donzbwr ntcen pm sum se q pinga til gzføvin. Ifwar han Zceggazr utcen pmssi skicel nu cern saghj, böte järv markcer alla", dylz tiu Lceglzs tomptøe mwp ønanøzunø ra mixer, skule alli-r iorjbeghandwr vip zei 1507:17 dom pm Iwcere; pwr a til talent Nu kan quøeliøe øninnce den Izalf-

men

magi tonzptøe ra snm a by: hawi han cencti mald til;

wzen mar

Sdm. L. Bygn. 23: Hwar ra a bolstape anncersceller sunt rytmer gör orvetlica, iver/ber gripen øneö fnllum witnnm, Ia scal syn annaen ;ber til nrenznce. Witnce sipan synceøøzcen swa, att ,brer synes ra ruwin oc gör, söke han raförniøzr/ ,bo med VI annan pa smn ønannen grep wii witnunz ñraztylptuøn epe. Giter sökt, misti, ,ben halsm manna oc stava im eller löse sicmeä XL snm ra qanzblcøøovpeastape 00 nyøen gjør/be anncen ønarknm. Gitez sökt, ;ba scal pen, sakin gøfs, wceriw sic oc swa sum

meâ prøetyüøtum. Giter

epe han sic swa wart, wari saclös. Falz at ejbe,

böte skilt han wari-saclös Under sum dar oc sum af free giorpe. det att denna bestämmelse brott, begänget i

rör bolsta/ba skiøelunm,

förekommer i kap. 4 balk bestämmelse bydelegarne av samma en

emellan: Nv vraka form i akrum sinum eller i men waim wap engium.

synis røet i rawm oc cer wranct i mijøiu, gielle ater pet han takit hawer meâ mieømanna :vari saclös firi bot. Ligger wañ

epe oc a sama man i

engium, fruar samu lagh. Ligger a flere en marin allir saclösir. a en, Hwar förning gör annâm oraetlika i deld böte III sum ra a emze, mar-

ker, swa ñri andra oc jbripiu, eller aven ,bei øneö XII marina epe. Ãfr

,bet giort vm alt giøerpe, warpa e/ba ;bes flere oc bot ,bg mere.

Vm. L. I Bygrø. 20: Hwar riuir sandir at, böti sum ra, ner jbrea . markir. riuir annat oc jârea marki-r, riuir jøri/bia iørea markir. gangi oc boot sum fyr. wki boot ;by at han jiere riuir. mere Vm. L. II Bggn. 18 § Gior

man ra oc rör a bolstajø annars

. eller ryfwør ,bön rör rwtlica agho liggia, varjâr bar atakin, böti III 00 markcer fore ett oc swa fore annat fore ,bripia azllcer mej oc swa were

eiie tolf marina, oc Iceggins prer rör attcer nyprer som fyr lagko map

domom oc skwlom.

Landslagarne stå i det hela på samma ståndpunkt som svealagarne. I M. E. L. L. Eghn. 14, 16; Chr. L. L. Jori. 12, 14 stad-

gas sålunda straff fore 0keønolt; i 3"§ 4 uppställes,

resp. motsvarande ovannämnda bestämmelser köp icke köpgill, om av bötesstraff för den, gör köp vidh bondans barn eller himla Köpm. som 3 innehålla stadganden fals och flärd

om liknande de ovan ci-

terade. I M. E. L. L. Eglm. 36; Chr. L. L. Jordh. 33 återfinnas kriminalsanktioner bolag. av Att lägga märke å märke omtalas i bada landslaannans garne. Enligt båda är brottet fullbordat i och med förfalskningsåtgärden. I avseende på straffet åter står M. E. L. L. ännu på

ståndpunkt svealagarne marks böter, under det

samma som tre

Chr. L. L. stadgar tjuvnadsstraff. M. E. L. L. Bygn. 32: Lazggeø man mcerke a annars møerke, haat hwløt döt cellce gaákt, pet bwtrøe halaer öre, pinge pet an; cer am böte marker, ella: dyli mej sicex pet halaan öre vart pre. mannam; wr

alla minna, böte alla dyk mep ;briggia epe. pre öra, manna

Chr. L. L. Bygn. 43: Lägger märke annars mans ting, dödt man a eller grzoickt och wil sigh swa annars mans ting tileghna, eller lägger märke märke at forwálla thet medh: warder han baar 0k a annars mans

atakin eller ledhis til hans medh fallom skälom, stande tjafs rätt fore,

thet wärdt Na witis thet honom, och hin dyl fore: är thet

efter thy är.

wärdt tiga marker eller dyli medh tolf eedhe eller böte meer, manna Är thet three ønarker wärdt eller dylz medh

fyratighz marker. meer:

eller böte Är thet wärdt: böte marker, niyo mannonz, tolf marker. öre tre eller medh Är thet halfwarz öre wärdt eller minne: dyli sex mannom. dyli- medh trim eller böte sex öra. mannom,

Beträffande gransmarkesförfalskning, skiljer Chr. L. L. mellan

det fall, att-gränsmarke flyttats, och det fall, att gransmarke förstörts utan att nytt gransmarke blivit satt. Ingen landslagarne av har behållit den i flera svealagar förekommande skillnaden i straffbarhet allt eftersom brottslingen å bar gärning eller icke. greps M. E. L. L. Bygn. 22 § 1: Haar rinner alla flyter tialdsam raom bolstap annars, 0k gör annan oraztleka, var/ber takia viper mej ram a ,ha skal til vitna et ;ber

fallam vitnam, per syn ncemna; saa syna mcen,

main alla: tiwlolra 0k gör, söke po sik aftcekt synts ra annor ny pen sam

qéorpe tuaøggia vátnam 0k tolf e/be; giter sökt, böte

me/B manna manna saa gambla ok tiøldro kasta/Be 0k giorpe fyritighz marker;

pen sam ra ap nya

giter 0k sik sökt, ,ba skal iøen sak gifs vceria sik tolf saa sam mep

e/be; giter han sik saa vart, vari saklös; fale aat eiøe, böte fyramanna tighi marker, 0k han vari saklös aftcekt gror/be. Chr. L. L. Bygn. 27 § 2: Hwar som vtan lagha doma rätter raa och bort kastar, roarder han tilwannin medh witnom och häradznämpd: böte fyratiqhi marker til treskiptés. Ráfwer han och inflyttiar röör a

uznars holstaclh, zcardcr ti/zvzzøuzrin som. sagt är: bötørjjpvttághrá zorhcr och hcfc tjufwcr och man ahlrc ling blir eller wétøzis böiri. l/Vifis fhcf /zononz och är bam och xtra/hån, zcärä .sh/h zcdh /olf zamza vedhc. cy/ radhc halfuizø nämpcl lurar fhcra; cllcr biifr: och hctc .sagt är. .som /Av tillägget i ChP. L. L. och hctc jeg/fever etc. framgår, att åtminstone på denna tid den sakrala uppfattningen icke levde kvar iråittsmedvetandet, i det brottet fastniera uppfattades analogt med stöld.

Stadslagen utmärker såtillvida ett mera framskridet stadium än den övriga medeltida lagstiftningen, att den flere uppställer uttryckligen på svek bygda kriminalisationer, som eljest icke förekomma: Erfd. 17 § 2: Ifmzno och øzohot oøfzm hos löd/ac zjføufuwc Izqfzra fahif, för än thct shâpfáx, eller och .sidhuøa och löøzir fhcz fhå oáäld /criqf- Mias, och /zoairdcr ti urunozán,. gifta rufh ah r/riäldct ä rnzädarøz nior/ica fhcra räcker: och vari cigh fhcs büfrc. I detta fall består straffet man n Visserligen endast i iøøfamizzi Juris. Jord. 2 § 3: Toho/r nohor då tomt eller gård

bördas jicrc

pcningcø thcr fore in thcr fore fjáfilfiit och zoardcz fhcr filzouøuziøz var Amedhv fcccm mannom: bötc jjø/rafágji marhcr penihy/ø fi ircsløfptis, 9101315äy/møølcøzuøiø, Konungcøzmn och stadcnoøiz, for fhy Izaøz Iögh .sak/h thcø fil. Villan Iam Iam :oijsrø of ,r/otsit häiraf är. Kojnn. 8: Borgen man pcøzinga fore rmrøzaoø, r/iilldc fhct icth sama

han holy/ade fore: eller zoäri cptcr fhy ;nanm/jaa gáäløl ära til, ønedh

som mamm cdhc, of han aldrigh boøjgade forc the pcningøø, än cigh ära zoátnc til. Fälds han åfh cclhmuøøz, thå gáäildr: thcf han borgadc fore, hwat thci iir Izählcø eller øhéwouu och Izöfc thrc marhcr til tlzrcshtéptis, ønåls- Micra äghaøzdaøzecøøz,Ifomøøz/gcnoøn och sfaølcnoøzz. I landslagarnes motsvarande

bestämmelser, Kopm. 9 resp. 12, saknas kriminalsanktionen.

Ifopon. 19 § Säl hömzâolgarc fordcifzcat höt eller nohrohanøla ko fore annat än thct år, och Izcavrrlcr fhcr fil/runmoz øncdh fzocogia mamm

witnum: böte iøiarker til threskiptis, målsägandenzim, Konungenom 00k sea: stadenom, ock fogatin ock rådhmän hafwi wdld at göra medh thy köteno hwat the wilia. Ära eigh iøitne til, tvärt sik medh edhe. sex manna § 2: Falskar nokor sina gärning, säl fore annat, eller gör annat

nokot fals å sinne gärning: böte sex nzarkeø", som för är sagt. 007:

Konungz fogate 00k rådhmän görin ther medh hwat the wilia Hivilkeøi eigh orkar botum, gånge til ärfiøodis, som för är sagt. Skipm. 12: N22 skipai man gotz in i annars skip, meei än han skiphärrannm sigher eller fore stadgar och lägger ther lön d: hafwi for-

giort gotset, 00k thet trakt skiphärran enshylt: och böte fyratighi marker

til threskijrøtis, målsäghandenom, Konungenont och stadhenom fore tinfnat och hete tinfzver, än til äro sex mamm witne eller han sielfwer thet kännes. Nu orkar han eigh botimz: /warde slagin wider stapona och ryme staden. I detta sammanhang mä även erinras den stränga beom stämmelsen i dobblarebalken § Engin må ock dobbla iøidher then eigh är sin eghin målsman och hafwer sit eghit gotz eller hafwer thet han må dobbla medh, utan han böte fyratighi marker til thieskiptis ock thet åter han al honum. Orkar han eigh botnm, wardhi slagin som wan widher stocken och flye stadhen. Komber han sidhan åter i stadhen ettan foghatans ock rådhmanna orlof: miste hand sina.

I 33, § 8 9 förekommer ett stadgande, blev ut-

som gångspunkten för senare bestämmelser om konkursförbrytelserz Engin göre högra köp med nokrom manne, eller borghe mera än hans gate räcker, wider boot för är sagt. som För övrigt innehällas i stadslagen åtskilliga stadganden motsvarande de förut från landsrätten anförda: om ohemult säl-

jande Jord. 8; säljande från bördsman etc. ib. 2; fals och flärd 3; förköp ib. 14; tvesala ib. § 1; falskt mätt etc. och orätt mätande Kon. 16 § 17; Köpm. 21, 27, 28. Pantä avtalet kriminalsanktioneras i Köjom. 11 även för vad rör olovligt brukande panten. Om leg0ruf stadgas Bygn. 10 ff.,

av men

för hvad rör saklega, uppställas endast civila rättsverkningar; beträffande tjänstehjonslega, jfr. lb. 21. Av naturliga skäl nämnes i stadslagen icke gränsmärkesförfalskning. Däremot behandlas ganska utförligt brottet att lägga sitt märke å annans sak. Härvid skiljes mellan det fall, att nålägger sitt märke ä märke att utplåna detta

gon annans utan

och att utplånar märke och i stället

senare

någon annans åsätter

sitt eget. Det behandlades på. grund bevisningens för-

senare av

svarande betydligt strängare, nämligen såsom de kvalificerade

fallen full tjuvnad, där hängning inträdde vid halv marks av en xrärde. Det förra belagt med böter, kunde förvandlas var som till kroppsstraff 00h förvisning: Bggn. 15 § Lägger man märke a annars mans märke, hzfargjehanda tinge thet hälst är, dödt eller gzoiekt: är thet bättra än leavøoerø öre, och mánna nzarker, ooh warder bar ä takin, böte tjugn ønarlrer til treskiptis, målsävgandenom, Konungenom och stadenorøz. Orkar han eigh botum, zoarde slagen vrider stupona och rgme stadln. lVarder eigh bar å takin utan :varder with honom eller henne, :vari sih medh sex manna redhe; fällrls han eller hon åth edherzum, fällás til sahina. Orkar han eller hon eigh hotum, gånge tlziå til äøfwodés, först fore målsägandeøzoøn, swå tore Konnngenom och stadenonz. Är thet ønarlca coärd, och u/arder bar å talan med tweggia ønanna witnzøm.: böte fgratvlglzi ønøzrløer, som för war sagt och hete man eigh thes bättre eller rgme staden och miste Iron sin bådhirzl. lVarder honom eller henna thetta øoáth, tvärt .silk med sea: ønanna edhe. Fals han eller hon åth edhenum eller orkar elgh løotmn, roari ther om lagh som föMa war sagt, at han eller hon til äøgfzoodis r/inge. § 2: Wear eller hugger" annars ønans märke af, och sliter sitt märke ther man d och han eégh redha från .silc af hrwenzi han thet fl/c, och zoarder taløin medh røitrznrøz: warde leänlqder, än thet är half marka närde. sea: ;Hanna Är thet nzránna, gånge tiufnader. Warder han eágh bar som annar tahin med reitnonø othan rzcltis tho honum: värt silç medh tolf ønannoøn eller witnuøn sinlom, at han. thet medh hope fk, och annars ergh. Fälldz han ith edheøzzmz, fällis til sahinct.

Bestiaffiiingeii av bedrägeri säväl som förfalskning, vilka av båda brottsområden icke höllos skilda från varandra Abrahamson s. 521 ff. anför såsom ett fall jh/szun att av någon på bedrägeligit sätt liuger sig något til skedde i praxis till stor del analogivis med anknytning till nämnda nu stadganden. Exem-

pelvis dömdes enligt K. Res/cr. till Svea 22/2 1699

en person. lånat penningar å banken på som veterligen falska förseglades pantaskar, till livsstraff efter St. L. Kon. 17 handlar

som om

förfalskande mått etcÅ. av 1 övrigt framkommo i en mängd särskilda förordningar straffbestämmelser för speoialfall, särskilt beträffande missbruk

av mått och vikt Alan/r. Bcsl. 1604; Plac. ønâlt 00/1

om z:{r/f1°/a

1665 etc. eller varumärken äsättande märke av av eget å främmande eller främmande märke ä eller tillvervara

egen vara

kande och försäljande

av underhaltig vara. l sistnämnda av-

seenden tillgick stundom så, att de allmänna bestämmelserna

föregåtts av stadganden, utfärdade av magistrateni städerna.

Här må nämnas, förutom de allmänna skrøiorcløzingfuvzu 1669

och 27/0 1720, Hanzmarsmeds 01711:-. 1649; .Temzzrii/J. Urdu, 15/12 1671; Bryr/q. och Kraja. Ordn. 28/4 1681

redan /12 1640 hade magi-

straten i Stockholm utfärdat kriminalsanktionerad en stadga för

bryggare. och krögare; Bag. Ord/L. 28/4 1681. Sjö/agera 1667

-- av innehåller för sitt område Vissa hithörande bestämmelser såsom rörande falsk försäkring eller förnekande hand och förskrivav ning S/c. 9: den därtill förvunne skulle erlägga duga/um; jfr den

romerskrättsliga regeln his injftáando crcscit in duplmn. Beträf-

fande ockerdeliktet hade under medeltiden, såvitt den kanoniska

rätten efterlevts, allt tagande eller betingande ränta ä av penningförsträckning varit förbjudet. Längre fram mildrades denna stånd-

punkt därhän, att visst räntemaximum fastställdes: K. St.

25/2 1598; K. Plac. 14/11 1666; K. Plac. 3/12 1687.

Lagstiftningsarbetet under denna period präglas den av upp-

fattning. som enligt vad nu nämnts, gjorde sig gällande i praxis.

Sålunda innehåller 11 kap. lagförslaget 1643 Om strof á

av

bestämmelser, omfattande förfalskning och missqerningom följande

bedrägeri:

Förderfvar medh falsk vittnesbördh, ståndin tolckin

man annan

Rätt han honom gjorde, gåår the saak å godta eller penninga,

samma som

gjällde skadan åter, tvedubbelt, och vari Mann thes värre.

2.

någon ruth for den Han intet är, vänder sitt, Gifter sigh nampn

tager Signete, Vapen eller Skiölldemärcke, sz-ijker och bedrager,

annars

liifvet, eller och jorvijses landet evärdeliga, än han thenn

strafes till

skadan botha, kan, är och skadan sådan, att han honom boota kan,

ey

gjälde then åter, och strafes tå med hächto, två BNCWfIGBTR Månader,

och Jari alldrigh- lijdin i ährlig samqvämbdh.

Förfalskar Segell och breef, nthplånaø; tillsätter eller förandrar

man

i Böcker, Räkningar, Handskrijter, In/centarier, Testamenter, Doomar,

afskriâter, eller och them svijkliga fördöllier, sönderrijfver, förbränner,

eller dichtar och skrijfver nyia, straies tiujver, och skadan

som annor

är till. Giör thet någor Eedsvoren som sådane Handlingar betrodda äro,

miste Embete sitt, och saken så stoor är, tu fnger sina, pröfvas

om

kan, att han thet af svijk och ondska giordt hafver.

4.

Lägger märcke å annars mans tingh, dödt eller gvickt, vill

mann

sigh thet tillägna, eller lägger marc/re å annars mans märclce, att .för-

stånde efter thet värdt

villa thet medh, Tiufz Rätt före, är.

Uppbryter breef, läser, eller androm läsa gifver,

mann annars

uppenbarar, herychtar thet skrifvit är, och söker dens skam och skada thet hafver; strafes efter Saaken är till, med Fängelse

som skrifvit som

eller och till ähran;

Besoijkcø man annan i Handell och Contract, sähl eller jörpantaø fleerom ett, och kommer them penninga, gjälde åter skadan, och om strafes thes förutan medh Fängelse eller annan Vaanähra.

Hvar som uthan laga doom oettandes och otlliandes rzjfäzer .Råå bortt, kastar eller tnnjlytter å annars boolstadlz, böthe åter skadan then theraf tagen är, och ther till med/z fyratøjø dahler, och hcete tiufver. och vara aldrigh Tingbäri eller oittnisbäri. 8. Förfalsker mann Guldh, Silfoeø eller myntt, det rare sigh uppu hvadh sätt dhct hälst han, förgyller, skiär, eller hhpper, eller af vara annorstada införer, och för gott uthgøfcer och utsprljder, vari thet efter

som skadan är till, som annor tlajnadh; Myntar och annor som

ttllsatter är, eller slår falskt rnyntt, strafes till Ligfoet. 9. Sähl mann flärdh eller falss, gånge ther om soøn om tiufnadt, annan efter thy som hvar är, och skadin mätin oarder å tinge. Flärdh är, ther man sähl ondt för gott, mängdt för ornängdt, såsom Ärter, Miöl eller e Talgh under Vax. Och Falss är, ther man skyler ondt för gott, som koppar under gullde, Stehn under Jern. 10.

Een Tunna, Spann, Kanna, alln, nicht böör öfver

en en en en vara heela rijhet, efter som thet z hwarto Landzände af Konungen stadgat är; then somv det förfalskar eller förfalskat brukar och ther medh bedrager, ståndz tiuufzrätt.

Här sammanföras sålunda mened, förfalskning och bedrägeri,

vilket allt, enligt den då hárskande doktrinen, ingick i begreppet

jalsum. Därjämte må. anföras följande bestämmelse det samtidiga ur försl. till RâdStufVLI Process, kap. 12, § 17:

Banoaroters the thor med list samha sigh güildh, och såsom hembláge Tiufwar sine Borgenärer bedraga, sedan sticka sigh andan, och förebära sin fattigdoom och Olycka, till thess the medh sine Borgenärer kunna af-e handla, oloch efter tzjdz förlopp pröfoas tycket rijkare och 2 handeeen en starckare: Sådana niuta föreskrefne frijheet, uthan söhias och ey anntastas ehvar the fnnas, och sättias z hächte till thes the sine Borgenäreø hafva fömâqdt.

1734 års

II lag.

Förarbetena till 1734 års lag intogo till början i det en

väsentliga samma ståndpunkt som försl. 1643 med den skillnad,

att den allmänna bestämmelsen bedrägeri medelst antagande om falskt utgick. Dock har menedsdeliktet utbrutits det av namn ur

kapitel 7 i försl. till tjufvabalk 1696, handlar bedrä-

som om . geri, falss och ñardh; meneden förekommer i stallet ikap. 5 av försl. till högmåla- och edsöresbalk år. Förstnamnda av samma kapitel har följande lydelse.

Flärdlz. är, tlzter nzan sålieø eller eltlzgifzoer analt för g0dt, ønitngdt

för omängdt, som nziölzl eller talg under fals är ther skyler Itrace, man ondt under gådt, koppaur under guldh, steen under jiitren och annat som sådant. 2.

Hafzoel någon kiäpnaaøl eller någon annan ,förfalskat gode, eller

.salter dett han antingen stelf förfalskat, eller uwiste att det förfalskat øvar,

böte 12 daler sm:t till konungen, Izäradet eller staden, oeh betakle honom

som klöpte, dubbelt emoot godzets zoårde, säger kan slgk eij metal godzet :varit föøfalskat, wise sin fångesnzan eller lean om af godk frügd år, till- Iåtes honom eedk, avla smårje dett han ouøetrzncle sådant gode hade 0071.sålde.

Brukar någon klöpøøzcøøl eller e/tzoerzzt siálier, eller klopeø orätt som mått eller rvieht, oelz zoarder der till och plicløte efter zeunne-n, :vare fluf zoerdet, och skadan han tlzer nzedlø. gjordt.

4. Gnllsmedh, gnlldragare eller ehzøem dett är, smelteø och arbetar som gnldh eller sölfioer som falskt är, bötc 40 daler snut, och dhen som kiöptc ige samma rätt som här i föregående 2 § sagdt är. Jämbwäløl skall allt thet guldh och sölfwer hoss någon af desse uthi dheras wärkstädeø som finnas bedrägelägen af dhem förarbetat, :vara till Iconnngen, häradet eller .stadeøi fiirbr2ttit.

Alle andre embetes man eller ehwem dett är fals eller flärdh som brukar, zoetteligeøz uthgiføoer ondt för godt, gammalt för nytt, förbyter

eller förfalskar nzaterien, sin fördehl och andras skadadher medh söker,

böte tredie dehlen af zoärde, och förnöije kiöparen sätt och Awarans wijs som förbemält är; alt förfalskat och förskieønbdt godz upbrännes eller försänkes, att eij någon deraf bedrages, eller till sin hälsa skadas,men der något dogeüigit der under pröfeoas och Jinnes, hernfalle sådant dhe fattiqe. i. Upbryter någon annans bref, läser eller androm läsa gifäoer, uppenbarar och ntspridcr thet skrøfwet lr, söker ther medh thens skada och nesa som thet angår, straffas saken, är till medh böter eller fängelse som och nppfglle skadan. N z.

Förfalskar någon, ntplånar, tillsätter, eller förandrar bref eller sig-

nete, böcker, rächningar, handskrifter, inventarier-, testamenter, afskrifter, eller och dhem swikelágen fördölier, sönderrifioer, förbränner, dichtar och skrifweø nya, strafas annor tinfweø och skadan är till. som 8- . Lägger nierke d tingh dödt eller gwickt, will sigh dett nian annars

tillägna, eller lägger nzärke å annarslmårhe, dett förra dher medh att

förwilla, stånde dherföre tinfzrätt efter som ioärdet och brått wara kan.

Nekar någon emoot sitt bet/tre ugetaazde till inlagefää eller annat som

i tag/if sl/er /iinf törs///llur eller fzir/y/fwr zlettsvznønzrz.

uiäclsa/f. pant iir. yli-chip Hir tiufäzrullz.

.mm ummr

Il.

.SQ/.mumlwr/es m-h z//een us/.t/:jtte z/octø nog/of Mrtä//er eller som af wm-

z7;//Liz7e, eller bemljsláz/h, slculalhforøl2aoz eller ock i

Iatøulliiliøer fiir rätta:

ucålzl låter qáfzra sig/h når/on têzlslø oblár/utiont och f7'.l'7"I'/17I/l7'l_/ sådant .v/.zuldhforølruren till .s/.°mlu. l

bestännnelser nästan urdagrannt i nästan

Dessa upprepas

frsl. till l706; dock mildras straffet för förfalskning tjufvabalk

någon det i sitt

7 till 10 dalers böter fördubblat, om gör

försl.

0rnbete. Nästa försl. till tjufvaballç 1713 upprepar av stadgande konkursför-

1706, men tillägger ett så lydande om

hrytelse 7: 11:

Hvar hetrüdes och ojcz.rty/a.s Irma, zøpsøitelágøeøz af sve/r och toy/-

.som tillmdé sins ofståeøzølc, eller andra bedrä-

het under of äyeztzlonøs genom

r/eligal och p/ifunder, icke ollenast lcmzna. áälmföras emot annat

r/rep som

z/roft ti-ufcefi, luta/n. och ofta., efter sina omständigheter, öfcergå sømzma

skuldfordrare, och tlzems øneclel olozügen under lust, at art/ia beclraga sina eller jiirslöswøv; rrønle then ifberz, uøzdtre fa.l.s°are

.sig lrrirøgcø, .soønme soøn

øtlhnenna sløam och såsom ilrolos, utønärløter, och beølrczgarce, med neso,

oftentltoerz, på tl/lll74l(l platser eller torg til ett nes-

.wtmt zrid en på/zø iäønvill serlaøz hrutoøn sinonz, och them

/lø/it cishåøløzøzdø: zøtsatter, och efter

mCll vid och bröd och trilla arbete af-

rätta beslcctrztcøzlzct, fånge/sve vatn igenom blotta olyclcor, utan. slöseri, och ønotvilligf

.str-a372zcte.- men the som

konzma; teorin ifrån straf befäiade, mir the of vederförvållandøê of .sl/j

sitt fö7l2:åll1øzte, eller

luitrandom doznarwn äoenskieøzllgeøz befinncs utom

skada och olyclco. Tagm dock slctølclfordrande bå-

brott /conme på /casm betulninj/ theros iilgenrlonlzv, så långt then räcker, hem

lo/It follom .si/rm of

15/3567 sin rätt och jkirmon.

Ännu denna ståndpunkt, i försl. till tjufva-

en gång upprepas 73. med det år 1713 införda tillägget. Nfen

balk av 1717 kap.

därefter inträder tvär en vändningx Utarbetandet av förslag till handelsbalk hade av åtskilliga tillfälliga anledningar fördröjts. Då det skedde första försl. till handelsbalk nu tillkom 1718 befanns lämpligt att återvända till de - gamla köpmålabalkarnes metod att indraga de kriminalsanktioner, rörde som kontrakts-

förhållanden, i de civilrättsliga bestämmelserna.

Härigenom sprängdes kap 7 i tjufvabalken. De bestämmelser, hänförde som

sig till köp, flyttades till 1 kap. handelsbalken; den år 1713 till-

komna bestämmelsen

om konkursförbrytelser till 1G kap. handelsbalken Förfalskning såväl allmänna

0. s. v. av som enskilda dokument fördes först till högmålsbalken försl. 1723, kaip. 15 och bibehöll motsvarande ställning i försl. till missgärningsbalk 1729 och 1731. Då ett sådant allmänt nu bedrägeridelikt, som det i försl. 1643 1 upptagna, överhuvud icke upptagits under förarbetena till 1734 års lag, blev resultatet,

att missgärnings-

balken i denna lag icke uppställer något bedrägeribrott ehuruvâil på grund av bristande överarbetning efter de gjorda

ändringarna

ett sådant stadgande uppenbarligen förutsättes på åtskilliga ställen i lagen: i GB. 18: 8 heter det rentav uttryckligen pliclzfe, som för annat bcdrölg/eri fraøndelas 3/173757. Bestämmelsen i GB. 4: i. Vilken i förslagen innehållit uttrycklig hänvisning till försl. till tjufvab. ändrades däremot i sammanhang med borttagandct nämnda kap. i

av tjufvabalken.

Såvitt här i fråga varande område kriminalise1ats i 1734 års lag, har detta skett följande bestämmelser. genom spridda över hela lagen: GB.: Visst bedrägeri vid fästning eller äktenskáms ingående 13: ÄB.:

bedrägligt undandöljande av kvarlåtenskap 9: 7 eller

testamente 18: 2; bedrägligt tillträdande till

av arv 14: 2;

JB.: tvesala 4: 4; svikligt förfarande i sammanhang med bördande fastighet 5: av 6: pantsvek 5; säljande utan

fullmakt 10: 1; bristande ät hemul 11: 3; rivande etc. av rä och rör 13: 2-4; dubbellega 16: 16; BB.: svek synemän i visst fall 13: 4; tillnarrande av av fri skjuts eller förtäring 28: 14; HB.: ryggande köp 1: 2; bristande ät hemul 1: 3; fel av i 1: 4; tvesala 5; förköp 1: 6; köp av vissa vara köpgilla personer 1: 8; varuförfalskning 9; varumärkesförfalskning 11; undandragande b0rgareplicht 3: 5; förav falskning av mätt eller vikt ävensom orätt mätande eller vägande 8:; ooker 9: 6 nämligen såsom en bötesbestämmelsemot den tager eller läter förskriva sig högre ränta än 6 % eller som som tager ränta på ränta; dubbelfordran 9: 11; falsk pant 10: 5; annat svek i fråga pantavtal 10: 6; nekande till innehav om av pant 10: 6; län 11: 2 eller depositum 12: 9; förskingring pant 10: län 12: särskilda av 11: 4 eller depositum 4; strängare bestämmelser rörande depositum clausum 12: eller miserabile 12: 10; tvelega 13: 2; olovligt bortlegande 13: 3; svek i bolag 15: 4; konkursbedrägeri 16: 5; oredlighet i sysslomannaskap 18: 4; MB.: vidskepelse 2: 2; myntförfalskning 7:; dokumentförfalskning 8:; svikligt frännarrande frän barn etc. 42: 4; att svikligen draga sig till kronans ingäld 45: 1; att lägga märke ä det som hörer annan till eller ä annans märke 49: 3; UB.: nekande till hand och förskrivning 4: 2 det heter --

här: skjuta brottet under do1naren, utan hänvisning till bestämt

lagställe; antagligen åsyftas analogisk tillämpning av HB. ell: 2: 12: RB.: osanna uppgifter för att förleda domaren 14: 8; Oredlighet rättegängsfullmäktig 15: 14; utverkande hos Konungen av brev eller utslag, genom osann och vräng berättelse 30: 22. av Vad angår rättsverkan, är denna i de allra flesta bland ovannämnda fall bestämd till böter sig i viss kvotdel vare av värdet 18: JB. 4: 9: 16: 16; HB. 11; 10:

11: 12: 9 eller till fixerat belopp GB. 4: JB.

5: 6;, 10: .11: 13:; HB. 11; 13:

MB. 8. Någon gång använder lagstiftaren bötesskala MB. en 2:: 15: 14; 30: 22; eller lämnas beloppets bestämmandei domarens hand HB. 18: RB. 14: 8 här dock med utsatt minimum. Jämte böterna uppställas stundom andra rättsverkningar ex. :ärelöshet JB. 13; IlIB. RB. 15: 14 f. Emellertid förekommer i några fall, att rättsverkan bestämmes genom handlingens införande under någon viss brottskategori:

mened 9: 7; Ummád HB. 12: 10; MB. 42: 45:

49: 3; eller, såsom ovannämnt och uppenbart förbiseende genom

av lagstiftaren, under det ingenstädes kriminaliserade bedirälqeri

GB. 13: ÄB. 14: HB. 15: 4. De luckor i bedrägeribrottet, kvarstodo efter alla

som dessa

specialbestämmelser, utfylldes i praxis, likasom förut, på analogisk vagn Så dömdes ex. bedrägeri i kortspel enligt HB. 9 jfd med ib. 8: 2 K. M. dom 1794. -

Skillnaden mellan förfalskning och bedrägeri, som redan i

11734 års lag såtillvida genomförts, att förfalskningen i motsats till bedrägeriet uppträder i samlade institut HB. MB.

8,

fördjupades Vidare genom rättspraxis, som tog position till varjehanda gränsfall mellan de båda brottsområdena. Förfärdigande bevismedel i diktad straffades sålunda efter av persons namn MR 8: 3 såsom förfalskning; likaså intellektuell förfalskning, begången i ämbetsutövning. I praxis fanns någon tendens att dit hänföra falskt begagnande äkta handling etc.;

även av pass

dock denna uppfattning gillande i högsta instans. Ne- Vann kande hand och förskrivning torde, såsom redan anmärkt, av

hava hänförts till HB. 11: K. F. 30/5 1835 infördes fallet

genom uttryckligen under HB. 9: 11. Beträffande bedrägeri, utförts som

genom användande av falskt bevismedel, förekom åtminstone

stundom, att ensamt förfalskningsbestämmelsen åberopades K. Br.

4/10 1785..

Likasonl förfalskningen hade även konkursbedrägeriet upp-

HB. utveck-

stállts för sig själv i 1734 års lag 16: 5; det lades i följande lagstiftning St. 26/8- 1773; K. St. 28/0

närmare L. då straff infördes för vårdslös

1798; Konkurs 13/7 1818, även

gäldenär, 0. s.

Ill 1864 års

strafflag.

l överensstämmelse med då gällande lag hålla strafflagsförslagen från första hälften av 1800-talet områdena förfalskning,

bedrägeri 00h konkursförbijvtelse bestämt åtskilda L. K. 13, 24,

25 kapp.; L. B. 14, 25, 26 kapp. I olikhet åter med söka lagen förslagen samla bedrägeribrottet till ett enhetligt institut eller sammanföra dithörande bestämmelser L. K. 24 L. B. kap.; 25 kap. Det centrala bedrägeribrottet bestämmes i båda förslagen genom rekvisitet hvar antagruzzie affalskt soon, genom. nanm. .stånd eller yrke, eller annat fhlslcf föregvføzøtøzdøe eller svilzlágt fiirgenom faraøzda bezlrøqgaø .sig till penningar nller çqcndonz, eller fárlusf annan af zy/endom annan tállslryndru. Huru vidsträckt detta rekvisit uppfattats L. K., låter sig icke att det L. B. fattats av avgöra; men av ganska inskränkt så att med suücligt fi;/alrzøzde etc. menats någonting liknande den moderna franska rättens zanazzzvresjöwzerzlrzdezøsces framgår därav, att L. B. införer bestämmelse - cn ny

7 § 1 p. om den, som säljer eller annorlndcs mot rvdaøyälløzinrqför-

;yttrar nzøwø eller annat, leran Jêf fb w//cr ondf för ;man zraøvø, r/odf. nzángzi/ för oønáiøøgølt. Härom yttras i motiverna sid. 44: Lika- /eøies har Bercchzény/en .funnit vtf mot 1 Kap. 4 § Ifanr/e/s-Bzølltfen i nn r/ällande lag serawønølre satir/ande, den .s7om .sill/vw eller om unøzoøu ledas mot lvedrergjáillninq förytrczø øzågof, Izrczri han rm fel vara, vafan at det dock är beter/igen förfals/rat, j böra sa/un.s. Straffet för detta fall är mindre än vid det centrala bedrägeribrottet: bötesmaxihär 100

mum är vid bedrägeri 200 riksdaler och även vid syn-

nerligen försvårande omständigheter kan straffet icke äverskridzi

i sjunde grad det straffet vid bedrägeri för

under

fängelse att

sådant fall kan uppgå till fängelse i sjette grad. I K. F.

1858 förfalskning så ock bedrägeri och oredligket bibeom om annan

hölls det särskilda stadgandet 36 § 2 st. och tillökades med de

fall, att någon säljer, städjer eller lager tvem ett, eller tager städja såsom üensteløjøn hos två husbönder för samma tid; skillnaden istraff-

barhet jämfört med det centrala bedrägeribrottet 22 § är fort-

farande stor: det ordinära straffet är i 36 § 5-200 riksdalers i 22 5-500 riksdalers böter eller 26 månaders böter, men § fängelse; vid särdeles försvarande omständigheter är straffet i förra fallet fängelse i 2 månader-2 år, i det straffmen senare arbete i 6 månader-Q år. I det väsentliga samma ståndpunkt 1864 års strafflag: det ordinära straffet vid 22: 13 intages av är böter vid 22: 1 böter fängelse i högst 6 månader;

men eller

under synnerligen försvarande omständigheter är straffet i förra fallet fängelse, i det straffarbete i högst två är. Genom senare

lagändringen 20/6 18908 blev skillnaden ännu större: vid § 13 be-

stämdes straffet enhetligt till böter eller fängelse; vid 22: 1 nu höjdes för det ordinära straffet till två års straffarbete

maximum

och maximum vid försvarande omständigheter till

synnerligen

fyra års straffarbete.

Under tiden har emellertid den allmänna uppfattningen av

såväl i teori i praxis, undergått för-

bedrägeribrottet, som en

ändring, som står i bestämd strid mot nu nämnda utbrytande av

försäljandet utav felaktig Jämlikt den särskilt itysk dok-

vara, trin och praxis utvecklade ståndpunkt byggdes bedrägeribrottet

vicl- sidan om den svävande legaldeñnitionen på rekvisitmomenten erroruppväckande, disposition och förmögenhetsresultat, därvid

erroruppväckande icke fattats i prägnant mening, så att det skulle inneburit några frauduleuses i den franska rätmanwnwes

tens mening. Med dylik uppfattning måste uppsåtligt försäl-

en jande felaktig i motsats till L. Bzs mening, i princip av vara, falla under 22: 1 och stadgandet i 22: 13 st. 2 endast kunna

uppfattas såsom ett privilegiationsfall resp. en utvidgning för det mera sällsynta fall, att försäljandetav veterligen felaktig vara icke skulle kunna innebära anses erroruppväokande genom konkludent handling. Den enda möjliga tolkningen lärer därför vara, att försäljande av felaktig närmast straffas efter 22: 13, vara men, såvitt det svikliga förfarandet är utpräglad art av mera ex. om tydlig förfalskning; av varan föreligger, efter 22: L. K. uppställde 2 ett antal fall, som uttryckligen infördes under det centrala bedrägeribrottet, sig härmed vare avsägs en utvidgning av detta brotts område eller endast ett förtydligande. Förutom några fall, även efter nuvarande som uppfattning skulle ingå under bedrägeri i egentlig mening, om ock i denna formulering deras blir konsummationspunlçt tidigare än eljest 2 § inom. 6 om man sätter ut pant, som eetterligenjals/c är; 7 om man säljer det, som man vet höra till. eller retterligeøz, är ansnan som förjgångem 8 om man, pa falsk iøppgift, lör .sjöskada eller annat färskaäar sig jörstik°iizg förklaras sålunda. förskingringeii för ett fall av bedrägeri 2 § inom. 11 om man förfa/skar, ,s-z2i/clige7z fYirbg/tez eller försnillar pantsatt, ldnt, inlagdt, legdt, till forslande tnförtrodt, eller annat gods, som hörer till och det i besittning Izafner; 5 innan man om emot bättre ivetande, izekøiø till pantsatt, lånt, legdt eller inlagdt man, gods, eller hvad eljest det är, körer till, och det i besom annan man sittning hafâzer, än vidare vissa brott, som rationellt sett innebära på bevismedel 2 § 2 falskeliyjzzøi nekar sitt angrepp mom. om man namn under skriftlig förbindelse; 3 uppsåtligen, till förfina om man annans rätt, förstörer eller gör olørukbara de handlingar, heard den sig grnndar; dubbelfordran ib. mom. 1 om man fordrar eller tager emot betalning for .gzzld, den man vet gnlden mm, ett med konkursför-

brytelserna besläktat .allmänt brott emot fordringsrätt il. mom.

4 om man, under sken af lcöp, gåfea, eller annat aftal, egendom sig afhimder, för att förekomma utmätningg, som af borgenäi sökt iir, eller att eljest hindra att sin rätt till egendomen

annan göra ,gttllande; vissa

brott av ägare mot annan sakrättsinnehavare 10. inom. om.

tager sviklégen åter det gods, man i pant eller förvar till annan man det gamla, dittills såsom tjuvnad behandlade fallet

gift-it samt

9 att lägga märke å det, körer till, eller utplåna ib. mom. som annan

annans märke, att sig något dermed tiillegna. -

Dessa fall återfinnas i det väsentliga oförändrade hos samma L. B. heter dock i 7: sätter ut pant,

det mom. om man som Ve-

terligen falsk är, eller pantsätter det vet här till; och i man annan mom. 10: om man tager svikligen åter det gods, man i pant eller förvar till gifvit eller för Iega eller läns utlemnat; annan eller återfordrøzø sådant gods, det man redan veferligeøz bekommit. om man K. F. 1858 gjorde däremot betydliga förändringar på denna Först och främst utbröts förskingringen 33 § från punkt. bedrägeribrottet och behandlades mildare: straffarbete kunde under förhållande förekomma vid förskingring. Ãn vidare utbrötos inga samtliga de i 22: 13 st. 1 innehållna fall och ställdes under nu berörda lindrigare straffhot försäljande felsamma ovan som av áb. I fråga tillägnande missaktig vara m. m. st. om genom

bruk märke förblev det vid då gällande rätt 27 I övrigt

av medtogos under bedrägeribrottet de ännu i Str. L. 22: 2 förekommande fall, och därjämte förfalskning i diktad namn persons 23 § 1 m0m.. Sistnämnda bestämmelse kvarstod i 1864 års strafflag i 22: 2

flyttades L. 29/6 1890 till 22: 16. I övrigt har la-

mom. men genom i 22: 2 varit lika med motsvarande bestämmelse i K. F. 1858, gen tillades

till dess genom L. 11/6 1920 ett stadgande mom. 4 om

falsk utsaga vid avgivande den i G. B. 9 omtalade försäkran. av

Såsom kvalifikationer av bedrägeri uppställer L. K. orätt

mätande, räknande eller vägande 5 §; varuförfalskning säljer

vetterligen förfalskad vara, 6 ytterligare kvalificerad i fall av

man hälsofarlig förfalskning av livs- eller läkemedel 8 §§; rätte-

9 §; trolöshet huvudman gångsfullmäktigs trolöshet annan mot

tillväl-

11 §; gränsmärkesförfalskning 18 §; bedrägeri genom

lande ämbetsutövning 17 §; på sitt sätt även de familjeav

rättsliga bedrägerierna, motsvarande nuvarande 22: 7 -9 18 understiclcer eller förbyter barn, eller annorledes, i ondt man uppsåt,

ändrar eller förhåller annans familjeståndf 19 har någon, genom an-

tagande af falskt namn eller stånd, beredt sig mf eller andra family-

rättlgheter; 20 §5 bedrager man annan till giftermål, genbm antagande af falskt namn eller stånd, eller genom förtlgande af vanfrägd eller

smittosam sjukdom.

. L. B. står i det väsentliga på samma ståndpunkt. På det

familjerättsliga området tillades emellertid en bestämmelse om den, som bedrager gzft gvánna till lågersmål, derigenom att falske-

man ligen försätter henne z den tro, att man är hennes ønake §;

24 det

svikliga förtigandet vid äktenskaps ingående kunde smittoavse sam sjukdom eller annat förhållande, som återgång af giftermålet för-

anleder 22

K. F. 7/9 1858 införde häri vissa förändringar. Varuförfalskning såsom kvalifikation bortföll de hälsofarliga,

men högre

kvaliücerade fallen bibehöllos, 24, 25 Trolöshetsbestämmelserna, som ledde sitt från HB. 18: 4 och RB. 15:14, ursprung resp.

sammanfördes i en § 37. Gränsmärkesförfalskningen infördes

bland förfalskningsbrotten 10 med rekvisitet oförändrat men i

z

bedrägligt uppsåw. På det familjerättsliga området borttogs

den av L. B. införda bestämmelsen gift kvinnas bedragande om till lägersmål. Det

allmänna statusbrott, som förslagen samman-

ställt med understickande eller förbytande barn, bortföll .likaav

Iedes. I fråga bedrägeri vid om äktenskaps ingående kriminaliserades i visst fall nämligen då någon gifver sig till eller

namn stånd ut för än den han är redan ingåendet avtal annan av om

äktenskap, med högre straff, om vigsel eller hävd tillkom; för-

tigandet kunde vanförhet,

avse impotens eller obotlig, smittosam sjukdom 80 Dessa bestämmelser övergingo i 1864

-

års strafflag; I straffsatserna gjordes, direkt eller indirekt, vissa

ändringar genom L. 5 1890. Slutligen ändrade L." 12/11 1915,

bestämmelserna

rörande äktenskaps ingående till följande lydelse

gifter sig någon med den, som till följd av sinnessjukdom, tillfällig sin-

nesförvirring eller sådan orsak äger rättslig lzandlingsfârmåga,

annan

eller ingår någon äktenskap, som på grkande ar andra maken Lian för

rilltarelsø eller svek lömas att återgå.

Förutom nu nämnda brott upptog L. K. i bedrägerikapitletr

åtskilliga mindre straffbara fall. Hit höra 3 förskingrar eller

försätter någon. ntmz afsigt att skada göra, annans gods, det kan i be-

sittning lzarfver; 4 § brukar eller låter bruka, utan Iof, lwad

man annan

tilllzijrer ock man i besittning lm ver tager någon och brukørr,

. . .

utan Iof, lurad annan- tillliörer: 10 lflflwf fitllniäktig, nzot bättre vett.

iwätt/ärdir/ .sa/c; 12 far man med spådom, signera eller vid-

skepelse, att lermed løedraga andra; 14 silttei någon olojligen å till-

verkning, som till .salu løålles, annans märke än rätta tillverkarens; 15 §

hittegodsdeliktet: 16 § bodraktsdeliktetp 17 § 2 p. om den,

som utan bedräglig avsikt obeleörigeiz befattar sig med utöfning at

enzbetce eller tjenst; 21 bedrar/er äkte-nslcapslofte,

man, genom som

fullbordas. q-rinna till läigersnuil; 22 iappgifvei någon, i orlofssede/

eller enskild lzanvllizg, i 26 kap. 2 § Str. L.

z

annan son: 12: 5 nyimmies, llrad kan ret osannt oelz deraf niissledtøs eller .ska-

vara, annan das Iran. .

Samtliga dessa bestämmelser behöllos i L. B. vid vidske-

pelsebrottet, 13 ändrades det subjektiva rekvisitet till att der-

med bedvrågeri :Efva eller vinning sig fiirskajla enär det så mycket

-

mindre kan tagas för gifvet, att afsigten varit att bedraga andra,

som det är otvifvelaktigt, att de, idka sådana konster,

som

sällan sjelfve dem såsom tillfö1rlitliga. L. B. tillade 26

anse

bestämmelse den, begagnar sig svikligeiz af orlojssederl.

en om som

grass eller ulnat dylikt bevis, som för annan utgifuet är; och Överflyttade 6 från HB. 8: 1 bötesbestämmelse att bruka mått,

en om

mål eller rigt, beliöiigere stärnapladt eller märkt ir: samt 17

som

från L. K. 26: 4 bestämmelse, motsvarande Str. L. 22: 10

en om

kränkande brevhemlighet

av m. m.

l K. F. 1858 bortföllo bestämmelsen förskingring utan

om 9

skadeavsikt, den om vidskepelse vilken dock äterinfördes i

a

Str. L. 22: 15 och den bedragande,

- om genom äktenskapslöfte,

till lägersmål/ Bestämmelsen om rättegångsfullmäktig, som mot

bättre Vett drifver orättfärdig sak hämtad från RB. 15: 14, utbyttes mot rekvisitet förleder man z svikláq afsigt till oskälig

annan

rättegång 37 ävenledes hämtad från .RB. 0.. En bestäm-

melse icke omjusteratømått eller Vikt tillades i 26 °

om Sedan missbruk främmande varumärke kriminaliserats i av

L. 1884, utgick genom L. 20/6 1890 denna bestämmelse 22: 16

Genom K.

ur strafflagen. L. 12/11 1915 infördes den redan i L.

och L. B. förekommande bestämmelsen om att genom äkten-

skapslöfte, fullbordas, bedraga kvinna till lägersmâl;

som

ävenså kriminaliserades avgivandet, mot bättre vetande, falsk.

av

utsaga i sådan försäkran, enligt lag skall avläggas till ut-

som

redning angående frihet från äktenskapshindei 22:

Bestämmelsen i HB. 9: 6 om räntemaximum inskränktes ge-

nom K. F. 13/9 1864 på det sätt, att den skulle äga tillämp-

ning vid försträckning, som mot förskrivning, utan säkerhet av inteckning i fast egendom eller pant isädan egendom inteck-

av

nat skuldebrev, lämnas på viss tid, överstigande sex månader.

Med denna inskränkning fortfor emellertid kriminalsanktionen av

räntemaximum att gälla även efter tillkomsten ockerlagen 14/6

av

1901, till dess den upphävdes genom L. 27/9 1907.

FJÄRDE AVDELNINGEN.

Motiver.

1 Det Str. L.

allmänna förhållandettmellan

22 kap. och bestämmelserna i Utk.

Str. L. 22: 1. Uttrycket bedrager sig till gods eller penningar, eller förlust därazr annan tillslcyøzdar kunde närmast anses innefatta tre fall, nämligen I det typiska bedrågeriet, som utmynnar i

vinning för gärningsmannen och skada för annan; 2 det fall,

att vinning uppstår för gärningsmannen men ingen skada för

det

vinning

annan; fall, att ingen uppstår för gärningsmannen men vål skada för annan. Av dessa torde emellertid lagstiftaren knappast hava avsett att medtaga fallet 2.

Avde

båda återstående kommer fallet 1 under Utk. 1 § och fallet 3 under

Utk. 10 § o: om ivinningssg/jâic funnits; i motsatt fall föreligger

försök till brott enligt 1 Benämningen bedrägeri, vilken synes bfâra förutsätta oråttmatig vinning, har Utk. icke använts i 10 av Str. L. 22: 1 Det har nämnda fall, att på veterligen mom. falsk uppgift jörskafa sig jöøüsäkráøzg för brand- eller sjöskada eller annat kan under omständigheter utgöra tydligt bedrägeri enligt Utk. om nämligen försäkringsavtalet i fråga kan anses hava inneburit förmögenhetsskada för medkontrahenten. Detta arotvivelaktigt förhållandet, om man ex. medelst falska uppgifter erhåller livförsåkring för en dödssjuk person, på villkor, som förutsätta

att han är fullt frisk. I andra fall åter kan det Ovisst, vara mera huruvida ifrågavarande rekxrisitmoment föreligger, och det torde därför, i betraktande fallets praktiska vikt. vara tillrådligast av

att behålla bestämmelsen i nuvarande lag.

2 Utsilttandc mterláqen falsk pant torde, såvitt det mom. m kräver straffl enligt Utkzs bestämmelser komma antingen under bedrägeri eller bedrägeriförsök och sålunda ringen anledning finnas till särskild kriminalisation. 3 Det här nämnda brott, att under ,falskt sken. ru avtal mom. ag/endom. sig avhiândrz, fiir att fäirel.ozz.nuz utntätøziny/ eller eljest hindra att r/iira sin rätt till egeøulnnuen gällande, är ett fall bland flere, mmm eluderande, å ägares sida, utav sig utmätning eller av vare av sakrätt i den beträffande egendomen. För vad angår eluderancle utmätning, gärningen, i likhet med den övervägande av synes tendensen i modern lagstiftning. böra sammanföras med konkursförbrytelserna: därom jfr. sid. 22. För vad åter angår eluov. derande, ägares sida, av främmande sakrätt; så skiljer sig det här i lagen nämnda fall icke i princip från andra brottsliga förfaranden ägare i syfte; det har därför, såvitt fråga är av samma rätt till säkerhet i sak, iiUtk. samnianförts med dessa i 7 om i övrigt jfr. ned. vid sistnämnda

4 i dess lydelse enligt L. 11/6 1920, omhandlar det fall,

utom., att :not bättre vetande ccivgivcn falsk utsagcø isådanfirsilIcrctn, som man avses i i Jag. f § qifterønöilsbrølløcøl. Stadgandet har bibehållits i Utk., därvid dock lämnats öppet att utsträcka dess tillämpning till andra analoga fall. 5 Det fall, att någon uppsåtligen., till fiirfåøtr/ för lømøuts mom. rätt, förstör eller qör OlJrulcIMøru lr lzaøzrdliøtgar, mn len sig qmøzdruz faller rätteligen under vad man kallar nog/atla- matnriell förfalskning/ och bör därför kriminaliseras bland förfalskningsbrotten, med

den förändring i rekvisitet, härav följer särskilt så, att be-

som vismedlet skyddas, även där det icke är fråga om ett mot främmande förmögenluetsrätt stridande resultatl. Jfr. härom sid. 24.. ov.

i Det fall, att någon i tillägnelszzs-gfit läggm- nzâirke i det, mom. körer till eller ulfplånar ønärke, kan under omstän- .som mmm annan-s digheter innefatta förberedelse till bedrägeri ex. ändrande av märke å styckegods, medan det alltjämt är under fraktning och sålunda i fraktförarens därest rubbande besittning, men även, av besittningsförhållandet överförande i gärningsmannens besittning kan åstadkommet genom märkets åsättande resp. utplåanses nande märke å timmer ändras under flottning, utgöra ex. om tjuvnad; eller ock, därest märket ingår i kretsen av särskilt skyddade bevismedel, utgöra förfalskning. Då dessa gränslinjer i praktiken kunna ganska osäkra och under alla förhållanden vara bedrägeriförberedelsen skulle för straffbarhet kräva särskild en bestämmelse, torde vara lämpligast att här behålla stadgandet i nuvarande lag. Str. L, 22: 4. Dessa brott säljande livs- eller -- m. m. av läkemedel, förfalskats med livs- eller hälsofarligt ämne -+ som /ø-zmnct innefatta legalkonkurrens mellan å ena sidan be- -- en drägeri resp. försök därtill, vilket, såsom sådant, enligt svensk rätt i regeln andra sidan allmänfarlig

är straffritt å antingen en

förbrytelse mot liv eller hälsa eller åtminstone ett dylikt brott

riktat 1not en eller vissa bestämda individer.. Enligt lagens ut-

tryckssätt medtages emellertid även sådan gärning, saknar som det för bedrägeri ordets nuvarande mening: utmärkande känne-

i

tecknet förmögenhetsskada och orättmätig vinning så att be-

av stämmelserna bliva tillämpliga, även det måste att full om anses, valuta givits för priset. Brottets placering i detta kapitel gör det dock något Ovisst, huruvida lagstiftaren verkligen velat utsträcka rekvisitet till sistnämnda område. Utk. har här icke uppställt förevarande då frågan

någon krivminalisation av slag,

bäst torde behandlas under de allmänfarliga förbrytelserna. Str. L. 22: 1 st. Lagen stadgar här, för den, med som uppsåt qör orätt 2 mätømde, zröâgande eller räknande :vid handel eller eljest, då cznoltaf/as eller aøhläiøøøncøs, straffbarhet, för fullzzaroø samma s01n

bordat bedrägeri, även gårningen stannar vid bedrägeriförsök o1n

förut erinrat, svensk rått i regel straffritt. vilket, såsom enligt år I anseende till den särskilda farligheten denna gärning fram-

av den under yrkesmässigt utövande

för allt då begås av handel

har Utk. anslutit sig till lagens ståndpunkt och sålunda i 2 § 1 stadgat straff såsom för fullbordat bedrägeri, vare sig avmom. sikten uppnås eller icke. 2 st. Den legalkonkurrens, hår uppstålles av lagen för som det fall, att gärningsmannen är kronans uppbäirdsntaøt eller offentlig av myndighet antagen ønätare, torde, om den skall behållas, lämpligast få sin plats bland åmbetsbrotten. 4 st. Dessa stadganden aro tydliga politiförseelser ooh hava följaktligen, jämlikt den i Utk. följda principen, här förl bigåtts. Str. L. 22: i. Denna § innehåller dels, i 2 st.. det fall, att gáreø sig obehörigen ut för änzbets- eller zyiáøøsteøncøn och utövar man något vad till dennes befattning Izöreøj. alltså ett rent brott mot m; staten, icke har sin plats bland förmögenhetsbrotten; dels i som 1 st. det fall, att någon soákligen, i uppsåt att .slradagörrø zlleøjfördel sig eller bereda, ttlloällaø sig atöontøzg ämbete eller üänsf annan ar behandlat såsom bl. legalkonkurrens mellan det förstnämnda a. brottet ock bedrägeri eller försök eller förberedelse till bedrägeri.

Det torde emellertid vara riktigast att för det fall, att ifrågavarande

brott mot staten förövas såsom medel för att begå förmögenhetsbrott, uppstalla legalkonkurrens i sammanhang med brottet en mot staten, eftersom detta medel kan förekomma vid flera förmögenhetsbrott och sålunda det motsatta förfarandet skulle leda till flerfald bestämmelser legalkonkurrens. en om Str. L. Samtliga hår fall inne-

2,9: 9. kriminaliserade

bara kränkningar av familj institut. Några av dem ligga

under alla förhållanden utanför förmögenhetsbrottens område, ex. att genom ärktenskapslofte, som ,fullbordas bedraga kvinna till Iägersmål. Angående åter andra ligger en samtidig kränkning av

förmögenhetsratt mer eller mindre nära till hands eller ar ex. beträffande den, antagande falskt eller stånd besom genom. ar nanm reder sig obetingat förhanden. Det torde emellertid, sig

are vare

det galler det eller andra fallet, knappast kunna råda delade ena meningar därom, att dessa kriminalisationer såsom genomgående ar förhållandet i utländsk lagstiftning, jfr. sid. 27 böra beov. handlas i en grupp för sig ex. brott mot familjerattigheter, med eller utan legalkonkurrens med eventuell kränkning förav mögenhetsrätt. i Str. L. 22: 10. Att eler/igen bryta eller zyyma något som innan mskiIt mg/år och med jYiw-segliøzy eller på annat sätt fil/slutet är likasom även att olorlir/en taga från postenv ut annans brer och det uppsåtligen

jörsttirrr eller unctanltål/a utgöra rattskrankningar, som icke i och

för sig äro att betrakta såsom i första rummet förmögenhetsbrott de innefatta

om förgripelse

an på främmande sak. Det riktiga torde aven har vara att såsom i Hera moderna lagar skett sammanfatta dessa och vissa andra fall i för - en grupp sig l/erletzung der Gelzeinzspbäøvê el. dyl.. med förbehåll av eventuell legalkonkurrens, därest. gärningen kombineras med kränkning av förmögenhet. Str. L, 22: 11 innefattar fFiø-.s-Åtiøzy/rinq, Spec. Utk. varom se III, i § och sid. 35 ff., 116 ff. Str. L. 2,9: 1. kriminaliserar olovligt" brukam/e. En generell

kriminalisation detta fall torde lämpligast finna sin plats bland

av förseelserna. Str. L. 22: 13 innefattar fiera olikartade fall:

1 att fordm betalning för qäld, den man vet r/zølden vara berör

sig med fallet att återfordra det getts, som. blivit till annan ntlegt eller .f"örtøott eller länznat såsom pant eller lån, ändå att man det øzeterliqe-n, återbekomønit. Såsom förut påpekat, är det här icke fråga brott om mot obligation den beträffande

en eftersom obligationen redan

upphört utan om-ett angrepp riktat mot förmögenheten såsom ett helt." Fallen ingå icke vidare under

uppenbarligen utan bedrägeri-

use

brottet, eftersom det icke behöver föreligga villfarelse hos d." galdenären etc. En särskild kriminalisation måste dårför uppställas, jfr. Utk. 9 denna böra utvidgas till att omfatta men synes icke allenast utkrärvrzrzdøe redan gulden gäld utan aven Varje av annat satt ex. genom överlåtelse, pantsåttvning att söka ånyo tillgodogöra sig en redan gulden fordran; avensom varje återfordrande gods, under ilikagott vad för titel inne

av som annan

haft, men som redan återbekommits; 2 att neka sin kand och förskriráning utgör ett fall, som av norska lagen och någongång eljest i lagstiftning förts till förfalskningsbrottet. I själva verket synas goda skål tala för den uppfattningen att betrakta detta brott såsom i främsta rummet ett på bevismedel sålunda

angrepp och ex. straffbart, aven om

syftet icke utgör fiñrmÖgenhetskränkning utan tvärtom skydd för

förniögenhetsråttighet. Fallet har därför uppskjutits till behand-

lingen av förfalskningsbrotten;

3 att Ancka, fill pantsatt, hint, leg/t eller in/ayf g/ozls, :el/vr vad 001257 det är, som Izörm ruzvmu till 00/4 man z besittning luurrrr. Denna handling synes, då den sker i lukrativt syfte, utgöra förskingring, eftersom den, mot bättre vetande nekar till innehavet som av den främmande saken, därmed lärer få anses tvillråclçligen tydligt

ådagalågga tillagnelseuppsåt i varje fall torde går-ningen åtmin-

stone innebära :försök till dylikt brott. Det lårer därför icke

r

finnas anledning till någon ytterligare kriminalisation för vad

angår det lukrativa

fallet utöver 18 i Spec. Utk. III. ÄFrå-

gan åter om kriminalisation den damnativa formen brottet av av torde kunna uppskjutas till behandlingen fâörseelser inom av förmögenhetsområdet;

4 att .svi/cligen återtagçø det gods, tina-n i pant till xml/an Iänmat

eller denna eljest zmdeø panträtt ámzelziavor. Lagstiftaren har här kriminaliserat ett fall av på utbruten sakrått Med det angrepp har nämnda fallet, pantratt, torde böra uttryckligen likställas ägares angrepp på retentionsrått, lar den retentionsberättigade

1121.1 saken i sin besittning jfr. H. B. ll: 3; ävenså torde det fall då verklig eller skenbar rättsg böra medtagas, ägaren genom saken eller upplåtande sakrätt handel sig föryttrande

vare

av av i saken har säkerhet Utk. R S.

se

kränker rätt,

lä-Pl annans som

Däremot brottsligheten mindre prononcerad, då ägaren själv

synes i sin och blott Jia/etisk åtgärd kränker har saken besittning genom den främmande sakrätten eller ock den kränkta sakrätten icke innefattar säkerhet i saken utan är brukningsrätt; dessa ex. fall uppskjutas därför till behandlingen av förseelserna; att mot vedøryälløziøzy/ fö-ryttm ont för gott, mångt för 0nän.g;f rarutø føl utan att söidømt uppenbara är ett eller det, man ret zzara, rekvisit, står i ett oklart förhållande till det allmänna besom i sid. 124 ff.. Enligt Utk. 1 § kommer drägerirekvisitet 1 § jfr. ov.

detta fall att utgöra bedrägeri eller åtminstone bedrägeriförsök

därför till särskild krimioch det finnes ingen anledning någon i nalisation; 6 att sälja frun ett. Då, förutsatt att köpeavtalet är giltigt, utan avvaktan på tradiäganderätten enligt svensk lag övergår tion, kommer det senare av de båda köpen att innebära säljande sak och faller därmed under Utk. 8 därmed har av annans icke särskilt Omnämnda

men

jämställts det i nuvarande lag efter att hava

kanske analogivis underförstådda fall, att någon,

försålt saken, eller eljest i avseende på främmande sak åt annan

upplåter pant- eller retentionsrätt. Därest förmögenhets-

person skadan drabbar den siste kontrahenten, kan gärningen tydligen

utgöra bedrägeri enligt 1 Detta fall, likasom i allmän-

7 att .stäçija eller laga. famn ett.

utbruten sakrätt rätt till sähet ägares kränkning av annan än

kerhet i saken jfr. här ov. ad 4, har här tillsvidare förbigåtts

såsom kanske ägnat att behandlas bland förseelserna;

mera éjånstehjøn hos två husböøzdeø för tirl. 8 att taga .ståciglz såsom samma

Hetta de få fall, där lagstiftaren i strafñagen kri-

utgör ett av minaliserattvisst brytande av en speciell obligation, utan samman-

.

hang med sakråttskrankning. Frågan om bibehållande ut-

resp. ökande denna kriminalisation har tillsvidare av uppskjutits. Str. L. 22: 14, 1 och 2 st. Lagen utgår har från begreppet

fullmäktig i betydelsen 2-ättegångsfulløøzäktáa jfnuttijycket Izvuvud-

ønanazeøzs Wredcrpa71t och stadgar straff för denne, där han till huvudmannens skada främjar sin eller andras därefter nytta; generaliseras rekvisitet till att överhuvud omfatta sysusloønrzn. som vid uppdrar/s tztfijøundce ber/år trolösimt mot Izurudønau. Att förstnämnda specialfall icke i sin helhet faller inom förmögenhetsbrottens område år givet då sammanhanget visar, att orden skada och nytta

här icke ovillkorligen hava ekonomisk betydelse lika litet

som i det subjektiva

ex. förfalskningsrekvisitet; närmast avse de

väl tappande vinnande målet. Huruvida denna resp. av utvidgning över förmögenhetsbrottens område gäller även generalklausuleir begår sysaslonzan :vid annat v, beror på vilken o. s. betydelse,

som skall inlaggas i begreppen syssv/onuul och trolöslønt, av vilka

särskilt det sista ar ganska osäkert till sitt omfång. Utk. har. inom det område, med större eller mindre bestämdhet kan som tankas ingå under denna kriminaliserat vissa närmare angivna fall, nämligen V 1 att någon missbrukar rättslig makt över förmögenannans het till

fullmakt

ex. att rättsligen binda denne Utk. 10 Härunder inga emellertid även gärningar, som under inga förhållanden falla under Str. L. 22: 14 och under vissa försom utsättningar kunna vara oåtkomliga med nuvarande strafflag. ex. missbruk fullmakt

av på innehaxraren, varav man genom

tillfällighet etc. kommit i besittning; 2 att någon, som är råttsligen pliktig att för rakannans ning företaga viss handling med rättslig verkan, genom underlåtenhet sin plikt vållar förmögenhetsskada för den andre, av Detta fall behandlas Utk. i 5 § och för vad angår den damnaav tiva formen i 10 3 att någon 80111 år rattsligen plikgtig att för räkannans

ning förvalta eller på visst satt använda penningar eller annat,

mottagandet övergått i hans egendom, sätter sign som genom genom atf i strid mot tro och heder förbruka det mottagna, ur stånd det återlamna eller, honom åligger, använda: att på satt Utk. 10 Det fordras således här för straffbarhet icke nå-

got mindre syfte att vålla den andre förmögenuppsåt an lietsskada; å andra sidan är icke varje förbrukande av penningarne . för annat ändamål än det föreskrivna straffbart: härom jfr. ned.

sid. 158 ff. 3 st. Det här kriniiiialiserade fall förledande till oskälig har sin tyngdpunkt utanför förmögenhetsbrottens rättegång område och upptages därför icke i detta sammanhang.

Str. L. 32: 15. Såvitt denna gärning fyller bedrågerirekvi-

vilket kan fallet, icke den

sitet tydligen vara även om vane-

inassi het föreli troligen med nttrvcket ;någon g er som avses ur a e .V . need intet skäl finnas att icke behandla den såsom -. synes vanligt bedrägeri enligt Utk. 1 De fall åter, där detta icke

förhållandet, torde vissa andra loedrageriartade hand-

ar likasoln

lingar ex. Zechprellerei, automatbedragerb m. m. finna

sin ratta plats bland förseelserna. V

Str. L. 16. Detta fall att sig vl/er annan till nytta wlliør

att lâiømed .skyndar .r/öru, begagnu eller børøpa .s-ig/ å mterligeøz falskg v

zliktud nanm: skriven Izrandli/Izg u beskqfenhef som i 1,9 kap. 4 pers-ons

12 kap. 5 § .vägs har lagstiftaren erhållit sin plats bland

resp. - av bedrageribrotten, rekvisitet har behandlats såsom förfalskningsmen brott. Intet tvivel kan råda om att sistnämnda behandling år den

riktiga; redan den flytande gränsen mellan diktad person och

oklart eller tvetydigt betecknad skulle göra det alldeles person irrationellt att behandla dessa fall efter skilda principer.

Str. L. 22: 17 innehåller ett fall att i sådan enskild Izand/øføzgj, názmnes i 72 kap. 5 Anppgizvøø vad vet osannt vara och dära/v som man

vélseledas eller skadas kan k. intellektuell :positiv imma-

annan. - av s. det enda, i den svenska strafflagen

teriell förfalskning - som

direkt kriniiiialiserats. Det lir tydligen upptagna till lwliand-

ling i sammanhang med andra förfalskningsbrott.

Str. L. 2.2. 1:9. att .sI/i/..°I'Ij/'II /øwj/l//nrø .sig rI/0I,.'SI'.///3/.w/lw

ur jmss

mmm rI///i/r/ hur/s, fiir när/Ira iir är ävenledes att

sou: l/IHNUI upp-

fatta såsom ett missbruk beis111ed0l. vilket bör straffas, även där

av

let icke innefattar någon kränkning fö1111genl10t. lån övrigt

av

torde lot hava sin plats bland förseelserna.

Str. L, 72,2: I innefattar liittegodsdolikrut. Spec.

Varmn w Utk. lll, 2 § och i/ø. sid. 40 ff., 121 ff Str. L Utk. lll. 12 § 0011 il. sid. 48 ff., 149 ff. Str. L. S12: 21, 2, innehåller bestämmelser åtal och resp. 0111

påföljd enligt 2 kap. IH vilka frågor förut nämnda skäl

Ulll av

tillsvidare nppskjntits.

Utkastets Bestämmelser.

De i del Utk. uppställda brottsrekvisit

föreliggande av onafatta närmast med undantag sådana fall, som ansetts stå av förseelsernas nivå det sid. 5 ff. berörda mnråde, på ovan som kännetecknas därav att den brottsliga garningen omgivits med ett rättsligt sken. Dä.-1l1tÖ-81' hava, i 8 och upptagits Vissa andra iSpec. Utk. III icke berörda förmögenhetskrank- ningar. Såsom anmärkt, kan nämnda område delas i två. ovan det, där det skapar rattsskenet, knutet nämligen moment, som är inkulpaten till hans medkontrahent,

till annan person än oftast

och det, där det ar knutet till inkulpaten sjalv. Under den förra synpunkten falla de tre stora instituten bedrägeri, utpressniøzq delvis; jfr. sid. 8 samt 001mm". Av dessa ov. utpressning till den del, det hör redan behandlats

har även hit

i Spec. Utk. IH. De övriga behandlas här: berlriig/eøv i 2. orkar i § E5.

Under den synpunkten falla dels trolöshetsbrottet

senare §§ 6 dels kränkning främmande förmögenhetsagares av ratt Såvitt emellertid sistnämnda brott utgöra konkursförbrytelser eller aro med dem nära besläktade, hava. de icke här upptagits till behandling.

A Bedrägeri gl-MZ §§.

Beträffande bedrägeribrottets allmänna schema står Utk. på den i modern

teori och lagstiftning förhärskande stånd-

punkt att bygga detsamma på de tre successiva och inbördes orsaksförbundna momenterna villfarelse

erroruppnäckande, disposition,

och förnzögeøzlzetsreszøltat. Bedrägeriet har vidare uppfattats såsom ett lnkratint brott: förmögenhetsresultatet har därför bestämts tvåsidigt: skada på hållet och motsvarande

ena orättmätig vinning på det

andra. Då Utk. därjämte har uppställt alla brottsschemats tre

nyssnämnda momenter på den objektiva sidan, följer härav, att

för brottets fullbordan kräves inträdd förønögeøzhetsskada

stunt orätt-

mätig vinning. På den subjektiva sidan fordras icke allenast, såsom självklart är, uppsåt med hänsyn till den vinning, som kräves redan objektivt: det fordras syfte

vinningsföreställningen

skall sålunda psykologiskt hava haft avgörande kausalitet för

handlingsbesluteü; därjämte kräves naturligen Auppsåt att .skada

den främmande förmögenheten

eftersom

det objektiva momentet

förmögenhetsskada måste på vanligt sätt täckas subjektivt.

I samtliga nämnda huvudpunkter befinner sig Utk. i nu överensstämmelse med den på goda grunder rådande tendensen

i modern lagstiftning. Uppställandet ovannämnda schema

av är oundgängligen nödigt för att giva bedrägeribrottet något så när fasta konturer. Att svek bereda sig vinning d. ett genom o. vore allt för obestämt och tänjbart begrepp och skulle innesluta alltför olikartade fall; det kunde sin höjd ifrågakomma på såsom en subsidiärbestämmelse till serie bestämda rekvisit. Framen mera

för allt är det nödvändigt vill hava någon homoge- - om man neitet inom brottsomrädet att fasthålla vid dispositionen ä den -

bedragnes sida såsom ett mellanled mellan sveket och förmögen- i

hetsresultatet. Lika klart att icke börinblanda synes vara, man den rent damnativa gärningen till sin natur kommer den - som vanliga skadegörelsen ganska nära i bedrägerirekvisitet: här --gälla till väsentlig detsamma skäl, tala för att hållas tjuvsom nad och skadegörelse ätskils, även om värdeminslçningen för Än

mälsäganden är alldeles densamma. mindre kunde det för-

att under bedrägeri medräkna de fall, dä vinningen icke svaras

är orättmätig och det sålunda icke är fråga om någon förmögen-

hetss/cada i ordets juridiska mening: då någon svek formas genom att uppfylla en skyldighet av förmögenhetsnatur, som han icke godvilligt kan förmäs att efterkomma. Denna gärning ägnar sig quoad överhuvud icke för bestraffning och absolut icke för

hoc

att ställas pä nivä Verkligt bedrägeribrott. .Beträfsamma som fande slutligen konsummationen, synes det enhetligare och klarare

att såsom regel fordra förmögenhetsresultat och icke under samma

straffskala sammanföra fall, där förloppet icke fortskridit längre än till dispositionen och kanske ens det, med fall, där resultatet uppnätts; sak, att det kan givas vissa former en annan av bedrägeri, vilkas säregna natur gör Önskvärt, att det fulla straffet inträder på; ett tidigare stadium.

1;: Villfarelsen. Beträffande det första momentet i bedrägerirekvisitets schema, fordras, att inkulpaten kan hava Jföransakat villfarelsen

anses som

förorsakat den bedragnes disposition, vilken i sin ordning inne-

burit förmögenhetsresultatet. Att inkulpaten är orsak till vill-

farelsen, betyder icke, att han skall dess första

nödvändigt vara

upphov: endast, att den utan honom icke skulle haft den var-

aktighet eller styrka, varigenom den lett till dispositionen. Hans handling kan sålunda bestå däri, att han motverkar omständigheter, som dessförutan skulle hava upphävt villfarelsen, eller att han givit villfarelsen den betydelse såsom motiv, att den vilseledde bestämts till dispositionen. Rekvisitet. är däremot icke uppfyllt därmed, att inkulpaten, utan att vara orsaken till villfarelsens existens, orsak till pä villfarelseberoende disposition varien genom alla fall skulle medtagas, där inkulpaten begagnat en honom förutan befintlig villfarelse. Inkulpatens negativa handling underlåtenhet att häva. villfa-

relse måste, jämlikt allmänstraffrättsliga regler, anses likvärdig

med den positiva, därest inkulpaten, förutom det att hans underlâtenhet håller det negativa kausalitetsprovet Princ. II, 15 ff,

se

haft rättslig plikt att inskrida till villfarelsens skingrande. Denna

rättsliga plikt kan, bland annat, i stor utsträckning bero därpå, att han inlåter sig i avtal med vilken han inser handlar en person, under inflytande villfarelse. Men bestämd gränslinje av en en för rättspliktens utsträckning i detta och andra fall låter sig icke positivt uppdragas; domaren fär, med hänsyn till livets regel fritt bedöma, huruvida inkulpatens förfarande bör strida anses .mot tro och heder Beträffande imzrek-ålløf villfarelsen har här, i likhet med av vad stundom förekommer inom den anglikanska rätten, uttryckligen uppställts den inskränkning, att villfarelsen skall gälla ett bestående eller förflutet alltså icke nff tillkoøznnlzøøzdre Sakför- - --A hållande. Naturligen kan det fylla rekvisitet, att förhoppning en på framtiden väckes falsk genom uppgift om något närvarande eller förflutet ex. förhoppning om vissa aktiers stigande genom falsk redan fattat Än vidare uppgift om bolagsstämmobeslut. finnes i och för sig intet hinder, att ett sakförhällande kan vana ett inre faktum exempelvis avsikt att betala: fraga. en annan huruvida existensen ett sådant faktum låter sig i det givna av fallet med erforderlig stringens bevisa..

Dispositionen. Här vad angår dispositionen, har bedrägerirelçvisitet av Utk. inskråinkvts till det område, där gärningens rättsstridighet skylts genom en av den bedragne företagen handling eller underlåtenhet med rättslig rar/ram. Det är här nödvändigt att uttryckligen nämna underlåtenhet, eftersom den allmänstraffrättsliga, regeln om viss underlåtenhots likställighet med positiv handling endast rör den delilrtiskrz. handlingen och dessutom har på särskilda en grunder beroende begränsning. Det behöver knappast framhållas. att det är fullvärdigt bedrägeri att erroruppväckande avgenom hålla från att bevaka fordran i konkurs, been person ex. en

svara en offert, företaga en preskriptionsavbryrtande handling.

iakttaga fatalier o. s. v. Beträffande den positiva handlingen föreligger vanligen ett tvåsidigt rättsärende med inkulpaten såparten och den bedragne såsom den andra. Något som ena principiellt hinder finnes dock icke för att dispositionen kan bestå i ett ensidigt rättsärende fullmakt, testamente, dereliktion ete., försåvitt efter omständigheterna och med hänsyn till gällande civilrättsliga bestämmelser övriga rekvisitmomenter därmed kunna uppfyllda. En rent jkzløfâs/ø handling överförande av anses ex.

innehav till har icke Utk. medtagits. .En dylik utvidg-

sak av

ning bedrägerirekvisitet torde icke behovet påkallad av vara av och dessutom verka förvirrande på uppfattningen av bedrägerirekvisitets förhållande till andra delikter. Vid Villen genom farelse framkallad rent faktisk handling blir enligt allmänstraffrättsliga regler inkulpaten medelbar gärningsman. Om ex. A svikligen förmår M att tillgripa X sak ur X innehav, så föremedelbart gärningsmannaskap till tjuvnad. Om A svikligger ligen förmår Ill att förbruka X sak, M har i sin besittning, som så är A att betrakta såsom medelbar gärningsman till förskingring det brott, vartill X skulle gjort sig skyldig, han uppsåtligen om ---

begått rättskränkningen att förskingringsrekvisitet förutsätter en

särskild situation, nämligen besittningsförhållandet, för gärningsmannen, inverkar icke; jfr. det fall, att A svikligen förmår M till samlag med iMzs dotter; A blir medelbar gärningsman till b10dska1n. Detsamma gäller, A svikligen förmår M att till om .-1 utlämna X sak, M har i sin besittning. Förmår A sviksom ligen ägaren X att till A utlämna X sak, vilken X själv 5th uppfattar såsom i X innehav A, som just ser Xtappa sin plånbok, förmår X att, i den tro att det är Azs plånbok, lämna den till A, så begår tjuvnad. Uppfattar X saken såsom varande i X innehav misstager sig angående åganderätten och lämmen saken till i tron att den är Azs, så kan visserligen, i brist nar på innehavskränkning i den betydelse detta rekvisitmoment måste hava vid tjuvnad, icke tjuvnad konstrueras, fallet blir att men bedöma på samma sätt, som om X genom annat misstag eller glömska etc. överfört sak i Azs innehav, d. A straffas

sin v. s.

för olovligt brukande, förskingring etc. i den mån något av dessa rekvisit fylles.

Förmögenhetsresultatet. .Förinögeiilietsresultatet har, såsom förut nämnts, i Utk. bestämts tvåsidigt redan inom det objektiva rekvisitet, nämligen såsom förmögenhetsskada för den parten och orättmätig vinena ning för den andra. Rekvisitet fylles emellertid endast av en förmögenhetsskada, innebärcs redan i dispositionen; det är som icke tillräckligt, att ett orsaksförhållande, vilket helst, finnes som mellan dispositionen och förmögenhetsresultatet. Att således disponenten tvingas att betala rättegångskostnader eller annan kostnad för att göra sig kvitt det svek tillkomna avtalet, genom är icke tillräckligt för att fylla rekvisitet; naturligen ännu mindre, att dispositionen endast öppnat möjlighet för inkulpaten att genom fristående brott skada disponentens för-

ett nytt, eller annans

mögenhet. Förhållandet mellan dispositionen ooh den definitiva förmögenhetsförlusten är i någon mån jämförligt med den från

allmän -straffrätt bekanta bestämningen av begreppet adekvat kausalitet såsom inneslutande sådana. verkningar, vilka, från den brottsliga handlingens synpunkt, kunde sägas ligga i farans riktning. På liknande sätt skall den definitiva förlusten ligga i dispositionens natur och icke mindre

genom en mer eller tillfällig

kombination hava sammanknutits lärmed. Å andra sidan får det icke såsom någongång skett i kantonallagarne e- w- anses upphäva dispositionens egenskap av förmögenhetssl;adlig, att utsikt

eller till och med visshet finnes för den bedragne att genom

en process etc. mot bedragaren rädda sig från förlusten. Utk.

har sökt uttrycka det åsyftade förhållandet mellan dispositionen och förmögenhetsresiiltatet begreppet mnøbiira. Till stor genom del måste efter omständigheterna fritt avgöras, given siom en tuation skall betecknas såsom innebärande förmögenhetssløadøø: exempelvis kan stiftande eller upphävande av jitmträit icke en gång för alla förklaras innebära eller icke innebära förnnögenlietsskada: man måste se till, vad det under de givna, omständigheterna betvtf- för förmögenheten i fråga.

Förhållandet mellan den vilseledde och den skadelidande. l avseende på förhållandet mellan den bedragne disponenten och den skadelidande har Utk. utsträckt bedrägerirekvisitet till de fall, att den vilseledde disponenten skadat aøzøzrms förmögenhet genom att ådraga honom skyldighet eller förfoga över hans rät-

tighet, där han haft den rättsliga makt över den andres förmö-

genhet, att han genom sin handling eller underlåtenhet kunnat åstadkomma dylik verkan. en Härifrån är att skilja det fall, då skadan för X beror på goda tro i förening med Ars rättsliga makt över X förmögenhet det brott, behandlas i § el. Härom ävensom det närs som om

marejnnehållet i begreppet rättslig makt jfr. ned. ad § 4.

Det fall åter. att A 171 att förfogande över narrar genom

lllzs rättighet skada X säljer Jllzs sak till skada för X6 egen panträtt i saken v. måste, såvitt det skall straffas, falla 0. s. under synpunkten medelbart gärningsmannaskap. av Har M låtit narra sig att, såsom behörig, företaga en rättshandling för X räkning, där M i själva verket varit obehörig, så drabbar den eventuellt uppstående förmögenhetsskadan mestadels M själv och gärningen blir i så fall vanligt bedrägeri mot M. i . Ett statsorgan, bedrages till att förfoga över en statens som rättighet, faller naturligen under denna utvidgning; men ävenså

ett statsorgan domare, som-bedrages till att förfoga

ex. -en ett enskilt rättssubjekts rättighet; i dessa fall blir det emelöver lertid fråga för sig, huruvida det uti brottet liggande anen funktion föranleder någon särskild krimigrepp på statsorganets nalisation.

lntressekollision.

En synnerligen svår fråga vid bedrägeribrottet är den om intressekollision. Såsom affärslivet i vår tid utvecklat sig, kan fullständig öppenhet ingående avtal icke höra

en vid av anses

till livets regel, varken inom den egentliga affärsvärlden eller

eljest. Fastmera måste det isynnerhet i fråga köp anses om icke såsom regel så dock såsom synnerligen vanligt, att varom dera kontrahenten med all flit bemödar sig att för medkontrahenten fördölja de omständigheter, bestämma honom till som affärens ingående och de förhoppningar eller beräkningar, han knyter till densamma. Att med strafflagens tillhjälp vilja åstadkomma någon genomgripande reform härutinnan, vore tydligen ett dåraktigt försök. En viss och ganska stor frihet för + affärslivet att röra sig med erroruppvä0kande, särdeles i form förtigande eller i fråga sådana inre fakta som en köav om avsikter med den köpta saken, måste såsom ett ofrånpares anses komligt krav, sådant samhället är beskaffat. Men att närmare

-149

bestämma gränsen mellan straffri smartnessy och straffbart förande bakom ljuset är Vicke möjligt: måste här använda man

just livets regel såsom rättesnöre. Intressekollisionen måste

lösas genom aktgivande på vad någorlunda regelmässigt, i som fall det föreliggandes art, förekommer i samhället. Vad av som överskrider denna gräns bör kunna straffas. Det nämsynes ligen riktigast, såvitt det rör uppsåtliga handlingar, att på detta område icke göra någon skillnad mellan civilrättslig ogiltighet och straffbarhet. De stora svårigheterna för lagtillämpningen inom de räjttsordningar, som enligt franska lagens föredöme, i prin-

cip begränsat det straffbara bedrägeriet till ønaøzazzøvres jfraüduleuses

o. d., mana icke till efterföljd. Kan ett framkallande av disposition genom erroruppväckande contra bonus strida anses vara imores, mot tro och heder så bör det därmed också o. s. v., vara nog för att i förevarande avseende fylla bedrägerirekvisitet.

Det subjektiva rekvisitet. Såsom förut anmärkt, förutsättes i avseende påfförmögenhetsskadan uppsåt i vanlig mening så att dolzzs eventuell/s här är tillräcklig för rekvisitets fyllande, medan åter föreställningen om vinning skall hava haft avgörande kausalitet för det brottsliga beslutet utgöra syftet. Om skälen för att åt animus havre giva denna betydelse har förut tillräckligt talats, särskilt i sammanhang med tjuvnadsrekvisitet; jfr. därom samt om predikatet orättmätiø ex. Spec. Utk. III, 114 ff.

Kvalifikation. Såsom närmare utfört, uppställas i ovan gällande straff-

lagar, synnerligast- äldre, en stor mängd kvalifikationer av be-

drägeribrottet. De viktigaste bland dessa vila dock stundom på en ålderdomlig uppfattning av bedrägerirekvisitet, såsom då konkursförbrytvelser, förfalskning eller till och med mened foto c/enere

behandlas såsom bedrägerikvalifikationer. stundom utgöra de legalkonkurrensfall, särskilt med brott 1n0t staten bedrägeri genom svikligt utgivande för ämbetsman eller mot allmänheten ex. allmänfarlig varuförfalskning; såsom ovan anmärkt, lämpa sig dessa legalkonkurrenser, till den del de böra särskilt kriminaliseras, bättre för behandling i sammanhang med det beträffande brottet mot staten eller allmänheten. Utk. uppställer emellertid kvalifikation, vars befogenhet en torde bekräftas av praktisk erfarenhet, nämligen ett yrkes- eller vanemässigt begående av brottet. Jfr. härom vad som yttrats i Spec. Utk. III, 126 om motsvarande fråga vid tjuvnad. i

2 De här uppställda fall äro överförda från gällande strafflag 22 kap. 2 och 5 §§. Om skälen härför jfr. sid. 131 ff. 0V. Självfallet har för bedrägeristraff måst uppställas förutsättningen av anáwzus Zac/ri. Den damnativa formen av brotten har sammanställts med andra hithörande damna.tiva brott i IO

Ocker 3 §1.

Beträffande ockerdeliktet är den viktigaste frågan, huruvida endast kredit0cker, det fall, där ockrarens prestation v. s. . i tiden går före motprestationen sålunda i främsta rummet ockerartad försträckning, bör kriminaliseras eller även ett liknande missbruk vid andra avtal förmögenhetsnatur bör medtagas i av kriminalisationen. Flera lagar den franska, icke ex. som besitta något allmänt ockerdelikt, hava för ett särskilt fall uppställt kriminalisation, icke gör nyssnämnda åtskillnad, en som nämligen då dylik handling riktas mot minderårig person. Andra

lagar ex. den svenska kriminalisera kreditocker men ingen

del av det andra området; åter andra uppställa ett ockerdelikt

omfattar både kreditocker och sakocker, känna intet som men

särskilt brott mot minderårig så flera bland strafflagsförslagen.

Men det förekommer även olika brottet mot minderårig. uppställes särskilt och därjämte kreditocker ex. den

ungerska lagen, eller därjämte kreditocker och sakocker var för

.sig ex. den tyska lagen eller därjämte ett allmänt ockerbe-

omfattande både kreditdcker och sakocker den

grepp, ex. norska lagen. Att brottet mot minderårig uppställes särskilt även där hela ockerområdet är generellt kriminaliserat, kan bero därpå, att förstnämnda rekvisit på någon punkt är vidsträcktare eller ock därpå, att det i något avseende innefattar kvalifikaen tion

eller tvärtom, i sällsynta undantagsfall, en privilegiation.

Medan kriminalisationen enligt svensk rätt L. 14/6 1901 endast omfattar kreditocker, har avtalslagen ll/s 1915 31 § låtit

ockeravtalets civilrattsliga ogiltighet inträda oberoende huruav vida handlingen är kredit- eller sakocker. Den har i detta sammanhang indragit även det fall, att man genom begagnande av någons lättsinne etc. förskaffar sig prestation, för Vilken intet en Jederlag .skall zztr/å. l de ovanberörda lagar, som uppst-älla ett, särskilt ockerartat: brott mot minderårig, ingår även sistnämnda fall i detta rekvisit tillnarrandc av gåva med begagnande ex. av minderårigs lättsinnel. såsom en utvidgning av den egentliga ockerhandlingen. långa tillräckliga skäl torde finnas för att i blivande straffen lag utesluta sakocker från kriniiiialisationen. Om en person av verkligt trångmål nödgas att till varje pris omedelbart förskaffa sig viss sak livsmedel, så den, som begagnar sig av en ex. detta nödtvång för att utpressa ett orimligt låt- vara kontant vederlag, svårligen mindre straffvärd än den vanlige penningu ockraren. Det torde icke heller finnas tillräcklig grund att, såsom förhållandet är i flera lagar, låta straffbarheten sakocker av ankonnna på. yrkesmässighet hos brottslingen; icke heller, såsom även förekommer, att i detta avseende göra skillnad mellan trångmål och andra psykologiska faktorer lättsinne, oförstånd etc. Även får det väl för fördel att bland handlingar anses en så närstående beskaffenhet icke då det är fråga om uppav msåtlig rättsstridighet Lippståtlla vissa fall, innebära både som e brott och civilorätt och andra, utgöra endast civilorätñr: som denna åtskillnad böra sammanfalla med motsatsen mellan syntes rlolus och cci/pa. , Däremot möter-det betänkligheter att utsträcka kriminaliszitionen till det område, där det förmögenhetsskadliga avtalet icke är oneröst, utan benefikt. Det må medgivas, att fall kunna tänkas, då även den gärning att med begagnande av en persons lättsinne förskaffa sig gåva honom kunde förtjäna straff. en av Dock lärer detta, åtminstone då offret är myndig få, en person, undantag och allmän kriminaliszitvion skulle anses vara mera en

skjuta målet. Därest skäl skulle finnas att intaga en annan över

i varje ståndpunkt i fråga om gåva av minderårig person, synes

kunna uppskjutas till behandlingen

fall en dylik kriminalisation

förseelserna. av faktorer, alternativt

Vad beträffar de psykologiska som upp-

och sålunda medställas i rekvisitet, har Utk. följt avtalslagen

offrets beroende ställning i förhållande till qärningsønannen tagit även

omständighet, som icke- beaktas i ockerlagen 14/6 1901.

4 en huruvida icke oerfarenhet borde Tvekan kunde väl råda om, även

ett alternativ. Emellertid låter kanske säga sig, medtagas såsom

utpräglade fall, såvida de icke samtidigt ingå att dylika, mera

oförstånd eller lättsinne, mestadels måste framunder alternativen

rörande bestämda fakta, och

träda i form av erroruppväckande därmed falla under bedrägerirekvisitet, -

efter0cker överensstämmer

Beträffande s. k. Nachezvueher

Först och främst fordras således

Utk. med ockerlagen 14/6 1901.

fordran förvärvas, det före-

vetskap, redan i det ögonblick om

avtalets ockerartade natur; aula Jides superveniens godgående en

icke i rekvisitet. Denna ståndpunkt är imodern strafflagtages

tydligen skulle det illa stämma stiftning den mera vanliga och

allmänna ställning mala ñdes med den svenska straffrättens

kanske

goditro

somi förvärvat fordran och

superveniens, om den,

förlusten eller söka utfå forhar att välja mellan att själv bära

skulle straffas, då han väljer det dran, senare.

Även avseende konsummationen efterocker följer i på av

låter sålunda brottet fullbordas förutom Utk. gällande lag och

utsökande fordran

uppbärande eller överlåtande genom av

genom

men icke genom privat krav.

ockerkvalifikationerna före-

De i modern rätt uppställda

och hava i Utk. icke

komma icke i nuvarande L. 14/6 1901 även i mån Lipptagits, än att yrkesmässighet uttryckligen nämnes

annan vilken såsom sådan möjligsåsom försvarande omständighet, en

-ådömande fängelse jämte böter. i gör av

O Trolöshet 4-6 §§.

4 Den ovanberörda begränsning

bedragerirekvisitet,enligt

vilken förmögenhetsskadan skall drabba antingen vilseledde den

disponenten själv eller någon, över vars förmögenhet denne har

rättslig makt, gör det nödigt att såsom ett viktigt parallellbrott till bedrägeri det uppställa fall, att skadan drabbar icke den vilseledde utan över förmögenhet annan person, vars inkulpaten. har rättslig makt. Att så kan ske, beror på hänsynen till tredje

mans i detta fall den vilseleddes goda tro, Vilken förmår lagen

att i större eller mindre utsträckning

ganska olika i olika

w rättssystemer skydda denne för förlust och låta skadan drabba den, å vars vägnar etc. inkulpaten uppträder. Ifrågavarande .parallellrekvisit måste uppställas så vidsträckt, att alla fall, även de civilrättsligt skulle hava inbördes

om olika

struktur, medtagas, såvitt skada kan drabba grund annan på av den goda tron hos inkulpatens medkontrahent således

och

indirekt på grund den villfarelse, inkulpaten denna av som på punkt väcker hos

medkontrahenten. Detta kan inträffa, även då inkulpaten handlar i eget namn, kommissionären enligt L. 13/4

ex. 1914, § 54 skydd för godtroförvärvare, där kommissionäreni strid mot sina instruktioner förfogat kommittentens

över gods,

§ 55 där kommissionår efter upphörandet sitt uppdrag av förfogar över godset. Hit bör även föras innehavare ex. av löpande skuldebrev etc., vilken sitt innehav genom av dylikt bevismedel

o:

ar i stånd att med rättslig verkan förfoga över annan persons i fordran. Ävenså innehavare lagfart, såvida han därigenom av blir hehtârig att ex. låta inteckna pantratt ifastigheten och antaget, att inom det beträffande rättssystemet en dylik gärning ivkca blir att bedöma såsom bedrägeri på grund av erroruppvåc= kande hos det statsorgan. verkställer inteckningen. som Hftzist företager emellertid inkulpaten sådan handling i en därvid let år likgiltigt, om han upptråidci såsom annans namn.

stallföiwetrêitlare eller tandast bud det sista kan latt vara

som förhållandet vid inkasserande främmande fordran medelst ex. av

äkta kvitto jfiu Iz. om avtal 11/4; 1915. § 35 st. ilj, varav inkuljsiaten

olovligen satt sig i besittning såvida icke dot beträffande rättssystemet behandlar sjalv-a detta besittningstagande såsom Livnad. Upptrader han såsom ställföreträdare, kunna omständigheterna sådana, han har eller han sak-

vara att formell behörighet att

sådan sista kanske han använder

nar det bör anses, om ex.

fullmalçt, han stulit eller eljest olovligen satt sig i besitten som ning Grunden åter till behörigheten år likgiltig, såvida av. blott skadan för den, över ratt förfogas. beror på tredje vars mans goda tro. Sådana fall åter. Llår skadan icke korresponderar med skydd för böra icke har medtagas. Om sålunda domare god tro, en gör i dom uppsåtligen oratt och därigenom skadar ena parten, har visserligen domaren rättslig makt att förfoga över partens rättighet eller ådraga honom skyldighet, men denna garning måste ur annan synpunkt bestraffas, nämligen såsom rent am- ÖOtSbITOtT: av domaren. Ett sådant fall erbjuder ingen släktskap med bedráiigeribrottet, eftersom det icke finnes eller icke behöver finnas något element av errorupjivackande åt a något håll. Huru nåra ifrågavarande rekvisit står bedrågerirekvisitet. bast lärav, att det helt och hållet beror de civilrattssynes av liga luestanimelserna. godtroförvåirv. huruvida. gärningen faller om

i

s g .

under det eller andra rekvisitet. Om lagstiftaren ena öppnar möjlighet att ex. göra en fullmakt kraftlös även gentemot en person i god tro, så följer därav, att efter ett sådant kraftlösgörande ett eventuellt missbruk drabbar denne och icke fullmakts-

givaren;där1ned förvandlar sig brottet till bedrägeri i stället för

trolöshet. Om inkulpatens medkontrahent visserligen icke inser,

att inkulpaten överskridit sin materiella befogenhet, men bort

inse detta, så föreligger icke hos honom den goda tro, kräsom ves för skydd; skadan drabbar honom och brottet förvandlar sig likaledes till bedrägeri Härav torde på det tydligaste 0. s. v. framgå oriktigheten av att straffrättsligen behandla detta område efter andra regler än bedrägeri. I flera berörda fall kan brottet antagas regelmässigt tillgå nu så, att inkulpaten verkställer missbruket sin rättsliga makt av förmedelst missbruk bevismedel: skriftlig fullmakt, löpande av skuldebrev, kvitto Fråga uppstår då, liksom vid bedräo. s. v.

geri, huruvida gärningen bör bestraffas ur båda dessa synpunkter

trolöshet och bevismedelsmissbruk eller den bör w - om ena absorbera den andra och i så fall vilken. Lösningen dessa av probleiner måste emellertid uppskjutas till behandlingen för-

falskningsbrotten.

Såsom redan påpekat, finnes intet skäl, varför icke den, som bedrager annan till underlåtenhet, varigenom den bedragne till skada för sig själv förfogar över sin rättighet eller ådrager sig skyldighet, skulle straffas efter samma grunder, som om han narrat den skadelidande till att företaga positiv en handling med enahanda verkan. I motsvarighet härtill bör även den straffas, som åtagit sig eller eljest är rattsligen pliktig att för annans räkning företaga en positiv handling, avsedd att skydda huvud-

från förlust rättighet eller ådragande av skyldighet, mannen av huvudmannens skada underlåter men som till egen vinning och Hit hör således den, är skyldig att för denna sin plikt. som

fatalier, hindra preskriptions inträdande,

annans räkning iakttaga underlåtande

ombesörja bevakning, fullgöra en prestation, vars medför förmögenhetsskadliga rättsverkningar o; s. v.

kan underlåtenhet medföra skada utan att di- Visserligen en i åtskilliga fall agents rekt framkalla en rättslig verkan, ex. underlåtenhet att till huvudman avlägga rapport om sådant, som Men kriminalisation alla dessa han är pliktig rapportera. i en av fall skulle starkt närma sig generell straffsanktion av obligaen överhuvud, då det vid de mest skiftande tionsrättsliga förpliktelser ofta kan förekomma, att kontrahents

mligationsförhållanden un-

derlåtenhet har för medkontrahenten eminent förmögenhetsen Mot sådan generell kriminalisation tala skadlig verkan. en överhuvud det svårt att allmänt krimisamma skäl, som göra nalsanktionera sätt sakobligationsrätterna på samma som och förklara det historiska faktum, att straffrätterna som även

rätten utvecklat sig därhän, att sakrätterna regelmässigt men

endast undantagsvis straffsanktionerats. Icke obligationsrätterna heller det fullt befogat att. härvid göra något undantag synes för mandater andra obligationer; exempelvis kan tjängentemot .steförhållandet ofta fullt lika mycket i behov straffsynas av en sanktion. huruvida någon utsträckning åt detta håll Frågan, av här uppställda kriminalisationer lämpligen skulle kunna göras,

har därför tillsvidare uppskjutits.

Om X till A överlämnar viss X egendom till förvar eller för att A därav skall göra viss användning, så gäller närmast,

att den överlämnade egendomen förblir X tillhörighet och att således A, han olovligen

om tillägnar sig densamma exempelvis

genom att använda den på olovligt sätt begår förskingringsbrott

Vilket enligt Spec. Utk. III, § 1 st. 2 kvalificeras, då man för-

skingrat sådant som man på grund av yrke eller enskildfjåinst fått sig anfmtrottl. Men den överlämnade om egendomen är fungibel sak, ex. penningar, uppstår här egendomlig svåen righet. Civilrättsligcn gäller nämligen, att den fungibla saken, såvitt icke särskilda skäl tala läremot, måste på grund av sin fungibilitet anses övergå i dens egendom, får innehavet; som

straffrättsligen följer hátrav, att olovlig tillägnelse å Azs sida icke

kan äga eftersom han rum, genom mottagandet själv blivit ägare. Han kan således icke straffas för förskingring, om därmed skall förstås olovlig tillägnelse främmande sak, har i sitt av som 1nan innehav. Svårigheten övervinnes naturligen icke lärmed, den att fungibla saken kan individualiseras och i själva verket icke sällan är individualiserad eller vid överlämnandet till A individualiseras: att ex. penningar deponeras under lås, försegling eller annat dylikt stängseb; eller att det av utti-vckli g föreskrift eller eljest av omständigheterna vid fallet framgår, att A, även då den mottagna fungibla saken icke var på dylikt sätt avsöndrad, icke hade rätt att blanda den med sin förmögenhet.

egen Härigenom minskas visser-

ligen det område, faller utanför förskingringsbrottet

som eftersom

den individualiserade fungibla saken i avseende på äganderättsförhållandet blir fullkomligt likställd med en ickefungibel sak, men det återstår dock ett stort och i praktiken

synnerligen viktigt område,

där individualisation icke kunnat ske eller faktiskt icke skett. en Det lika olämpligt att söka åstadkomma den nödiga synes kriminalisationeil dessa fall att utvidga

av genom förskingrings-

institutet, så att där frånfaller fordran på tillägnelse man av främmande sak, att söka insmuggla ifrågavarande område som i det vanliga förskingringsrekvisitet att uppställa särgenom en skild straffrättslig äganderätt, skild från den och

civilrättsliga,

därmed förbehålla sig att betrakta även sådana fungibla saker.

icke kunna individualiserade, såsom i straffrättsligt som anses avseende främmande egendom. Den förra vägen har inslagits åtskilliga främmande lagar, däribland mestadels de romanska av ooh anglikanska rättsordningarne; den har icke sällan i senare teorien framställts såsom lösning. Den ena såväl som den en andra betyder emellertid att under förskingring, samma namn, innefatta tvänne områden, till sin natur äro alldeles olika som

och vilkas sammanblandande endast kan medföra förvirring oeh

osäkerhet. Det området, tillägnande främmande sak, är ena av nämligen så bestämt. att det med skarpa gränser avskiljer sig från det straffria området: i och med det att saken konstateras

vara främmande, är förskingringens existens given. Helt annor-

lunda det senare området: avsöndrar de icke hithörande fall. man då den fungihla saken är eller skall anses vara individualiserad, och då således brottets existens bedömes efter samma grunder vid ieke-fungibel sak, kan åtgärden med själva den mottagna som saken icke få någon rättslig betydelse, så snart mottagaren är i stånd att sätta samma kvantum av den fungibla saken i det mot-

tagnas ställe; ooh detta måste även antagas överensstämma med

kontrahenternas mening i annat fall hade överlämnaren måst

sörja för sakens individualiserande. En eventuellt uppstående straffbarhet å mottagarens sida liknar mindre förskingm. a. o. ring än konkursförbryitelse: den knyter sig omedelbart mindre till åtgärden med saken än till frågan inkulpatens solvens. om Å andra sidan betyder dylik överlåtelse fungibel sak för förav varing eller viss användning ingalunda detsamma som en van-

lig försträekning: överlämnaren vill icke nöja sig med en blott

och bar fordran på mottagaren, utan det måste å anses vara ömse sidor förutsatt, att mottagaren skall iakttaga särskild aktsamhet det betrodda kvantum: han är skyldig tillse, att han om har detta kvantum till sitt förfogande, närhelst för överlämnaräkning så behöves. l mån den historiska utrens samma som

vecklingen medfört, att insolvens i avseende på vanliga :ford-

sådan faller utanför det straffbara endast

ringar såsom och un-

der vissa graverande omständigheter straffas, har behovet fram-

trätt att kunna straffa fall ifrågavarande typ, där penningarna av visserligen måste hava blivit mottagarens egendom, men anses han dock varit väsentligen bunden i fråga om sin användning dem. Vad beträffar den andra ovannämnda båda vägar, av - av nämligen uppställande av ett särskilt straffrättsligt äganderättsbegrepp, är detta tydligen endast teoretisk formel, beräknad en

på att rädda förskingringsrekvisitets enhetlighet, såsom tillägnelse

främmande egendom. I sak betyder denna metod alldeles av

detsamma den förra, nämligen sammanförande, under namnet

som nämnda olikartade områdena.

förskingring, av de båda nu

Den enkla lösning av svårigheten att uppställa en legalpresumtion för att mottagaren varit skyldig att behandla den fungibla saken såsom individualiserad, såvida icke överlämnanförsträcknings karaktär sålunda ställa

det uttryckligen haft och

mot varandra två uttömmande alternativen antingen, då intet annat stipuleras, individualisation saken och därmed fortfaav

endast vanlig

rande överlämnarens egendom eller fordran -- en

stundom använts i den anglikanska rätten tillutväg, som -icke det praktiska behovet mellanform. I fråga godoser av en statsorgan kan såsom även sker i svensk rätt, uppom man, ställa den stränga regel, att allt, å tjänstens vägnar motsom

tages, skall hållas avsöndrat från organets privata förmögenhets-

och denna synpunkt lärer väl kunna utsträckas till vissa sfär; rent penningförivaliande yrken, sådana de särskilt förekommai länder. Men- i förhållanden skulle anglikanska vanliga privata det utan tvivel skapa olägenheter att försöka ett dylikt skarpt uppdelande på två, linjer; snarast skulle det väl medföra, att överlämnaren måste, bortsett från vissa särskilda fall, uttryckinskränka vanlig fordringsägare i ligen sig att stå såsom av-

seende på den överlämnade saken. Man kan svårligen undvara

ett område, där mottagaren har ganska stor frihet i använddär han dock står under annat och strängare straffningen, men än en försträckningstagare. ansvar Vissa lagar knyta detta straffansvar till bestämda tidsgränmed hänsyn till mottagarens ersättande av vad han förbruser

kat det mottagna ex. 24 timmar efter anfordran, före

av domens avkunnande i första instans o. s. v.. Men då olika fall i detta avseende kunna stå mycket olika, möter en sådan metod stora betänkligheter; särskilt torde man svårligen kunna lägga vikt vid den större eller mindre sannolikhet, undgå att varmed mottagaren, då han förbrukade det mottagna, kunde bestånd Å räkna att i rätt tid vara i att ersätta det. andra sidan synes icke heller lämpligt att, såsom andra lagar, låta straffriheten helt komma på, huruvida de omständigheter, för an som mottagaren omöjliggöra ersättandet, varit oförutsebara, m. a. o. att uttryckligen indraga hela Culpa-området under det straffbara. Utk, har uppställt det rekvisit, att mottagaren visat sig stånd ur att återlämna eller, på sätt honom åligger, använda det beträffande kvantum, låter det bliva domstolens sak att i varje men särskilt fall avgöra, när detta skall anses konstaterat; samti övrigt beträffande den handling, som framkallat dylik oförmåga, fordrat, att den strider mot tro och heder något, - som likaledes måste av domstolen fritt prövas med fästat avseende på mottagarens ställning till överlämnaren och beskaffenheten

det ingångna avtalet. Beträffande förhållandet mellan för-

av mögenhetsskadan för överlämnaren och det subjektiva rekvisitet hos inkulpaten fordras sålunda icke, att inkulpaten uppsåtligen framkallat förmögenhetsskadan, å andra sidan medtages icke all men Culpa i detta avseende: inkulpaten skall uppsåtligen hava, på ett mot tro och heder stridande sätt, riskerat överlämnarens förmögenhet.

D Ägares kränkning av pant- och retentionsrätten 7 §.

En särskild bland för-nuägenlietsbrotten utgöra de fall, grupp där ägaren kränker utbruten sakrätt. Dessa brott få olika en karaktär dels efter de olika salçrätter. som angripas, dels efter kränkningens form. Vad förstnämnda synpunkt angår, taga vi här icke hänsyn till de fall, där den upplåt-na, sakrätten är av beskaffenhet att endast kunna hänföra sig till fastighet, ex. upplåtelse utav avverkningsrätt, till skog eller av jakträtt å ägafastighet. Beträffande den andra synpunkten skilja sig rens kränkningarna i sådana, som ske genom en handling av rättslig natur, försäljning, och sådana ske faktisk åtex. som genom gärd med saken. Det faktiska åtgörandet åter får olika kaen raktär, det sker med sak i ägarens besittning eller om om egen det innefattar jämväl förgripelser på främmande besittning. I alla de berörda fallen kan brottet kombineras med angrepp på statsfunktion, det åsyftar eluderande utmätning etc; från om av denna kombination bortse vi emellertid. såsom förut anmärkt. i detta sammanhang.

De olika fall, som på nu nämnda sätt kunna impstå. torde

icke i straffrättsligt avseende behöva uppställas för sig; å var andra sidan icke heller lämpligt att sammanfatta dem i en vore enda kriminalisation. De sakrätter, tjäna till säkerhet för som fordran, synas allmänt talat i behov av ett starkare straffskydd än brukanderätt; från synpunkt måste det ex. en annan anses utvisa större brottslighet, att ägaren sin åtgärd med saken genom kränker främmande besittning eller begagnar sig rättslig av en

form, försäljning. Utk. har därför Lippställt den förutsättex. ning, att den kränkta sakrätten skall bestå i rätt till säkerhet i saken, därjämte fordrat, att kränkningen antingen skall vara men

förenad med olovligt förflyttande ur främmande innehav eller ske

föryttrande saken eller upplåtande sakrätt däruti genom av av verkligt eller skenbart. Med rätt till säkerhet i saken förstås retentionsrätt. Är den naturligen icke blott pant- utan även kränkta sakrätten art, brukanderätt, eller har av annan ex. rättigheten kränkts faktisk åtgärd med sak, beñnner genom som sig i ägarens besittning, synes kriininalisationen, såvitt sådan skall ifrågakomma, böra hälla sig på förseelsernas nivå..

E Olovligt försäljande sak av annans m. m. 8 §5.

Olovligt försäljande av annans sak kan allt efter omständigheterna bliva att straffrättsligen bedöma olika Om på sätt. kölider förmögenhetsskada, kan gärningen utgöra paren bedrägeri mot denne. Innebär gärningen missbruk rättslig makt av över ägarens förmögenhet och lider denne skada på.. grund av köparens goda tro, inträda förutsättningarna för trolöshet. Har säljaren olovligen tillägnat sig saken före försäljningen tjuven,

som säljer tjuvgodset, så koncentrerar sig straffbarheten på till-

ägnelsehandlingen; säljer han, vad annan olovligen tillägnat sig, så kan tjuvgömmeri eller efterföljande delaktighet äga rum. I övrigt föreligger förskingring, såvitt försäljningen innebär tillägnelse av främmande sak i

gärningsmannens besittning och medelba.rt gärningsmannaskap till tjuvnad, om inkulpaten föranleder den

godtroende köparen att taga saken ur främmande innehav. Men intet nämnda fall äger behovet om av nu rum, uppstår av en självständig kriminalisation. Denna kriminalisation bör emellertid uttryckligen betecknas såsom subsidiär i förhållande till de övriga. Förhållandet åter mellan dessa inbördes huruvida t. ex. en -trolöshetshandling, som på samma gång är förskingring, skall anses ensamt såsom trolöshet eller dessutom såsom förskingring; huruvida på nyssnämnda sätt utförd tjuvnad i medelbart en gär-

ningsmannaskap under omständigheter därjämte skall straffas

såsom bedrägeri tjuvnad gentemot och ägaren bedrägeri gent-

emot köparen m. m. kan av lagen avgöras utan måste

-

överlämnas åt allmänstraffrättsliga

regler. Med Utkrs konkur-

rensregler blir den praktiska betydelsen sistnämnda frågor av icke stor. Även upplätande sakrätt av annan än äganderätt kan innebara brott tillhörande någon bland ovan uppräknade typer. Såvitt emellertid intet dylikt brott föreligger, subsidiärsynes en bestämmelse i detta sammanhang krävas endast då fråga är om rätt till säkerhet i saken.. Ett olovligt Lipplätande ex. av brukningsrätt till främmande sak står i och för sig närmast i paritet med olovligt brukande och torde, såvitt kriminalisation en skall ske, böra hänföras till förseelserna.

F Dubbelkrav m. m. 9 §.

Att olovligen tillgodogöra sig fordran innebär närannans mast bedrägeri mot gäldcnären, som förmås att betala till orätt Om emellertid gäldenären denna betalning skulle person. genom befrias från sin skuld och skadan drabbar den rätte fordringsägaren, sä kan gärningen icke utgöra bedrägeri mot denne, efterhos honom ingen villfarelse uppväckts. Gärningen kan då som komma under Utk. 4 såvitt den innebär missbruk av rättslig

makt ex. sker medelst olovligt användande av äkta kvitto.

Men är detta icke heller förhållandet, uppstår behovet av en särskild och subsidiär kriminalisation. Samma behov föreligger ifråga utkrävande redan gulden fordran. eftersom om av en detta lätt kan tänkas ske, utan att villfarelse uppväckes hos d. gäldenären det nämligen denne icke .har bevis att skulden

i om

redan är betald. Med nämnda fall står i full paritet äternu fordrande gods, haft såsom pant och som av som annan o. s. v. inkulpaten veterligen äterbekommit.

Bilaga 1 till Andra Avd.

Gällande lagar.

Bedrägeri.

A Bedrägeribrottets rekvisit. egare egendom, då utmätning förestår; eller vid handel, eller eljest gör orätt i 2,2 kap. 1 Var, som genom eller mätande, vägande eller räknande, eller antagande av falskt namn, stånd förfa- ock på annat sätt besviker den andre, yrke, eller genom annat svikligt straffes för bedrägeri med böter eller rande, bedrager sig till gods eller penfängelse öfver ett år, eller, ifall omningar, eller förlust därav annan tillskynständigheterna äro synnerligen försvårande, dar, dömes, där annorledes här nedan med tukthus i högst två år och förlust af stadgas, till böter eller fängelse i högst

månader straffarbete högst två medborgerligt förtroende.

sex eller i Begicks handlingen i afsigt endast ar. Aro omständigheterna synnerligen för straffarbetet till att tillskynda annan förlust i gods eller försvarande; må tiden penningar; vare lag samma. fyra år höjas. Försök är straffbart.

Fi. kap. 1 Hvar, i afsigt 30 som, N. att bereda sig eller orättmätig för- § 270. Den, som, i hensigt derved at annan del i egendom, tillskyndar någon förlust forskaffe sig eller andre en uberettiget i gods eller penningar, derigenom att han vinding, ved at fremkalde eller styrke en

medelst framhållande af falskt eller van- vildfarelse retsstridig forleder nogen til ställande eller förhemligande af sant sak- en handling, hvorved der Voldes denne förhållande framkallar eller underhåller eller den, paa hvis vegne han handler, villfarelse: såsom att han säljer förfalskad formuestab, eller medvirker hertil, som för oförfalskad, mängdt för omängdt straffes for bedrageri med bøder eller vara eller felaktigt för felfritt; eller säljer, med faengsel indtil tre aar. städjer eller leger samma egendom åt två eller flere; eller tager städja såsom tjenudgive sig D. stehjon hos två eller flere för samma tid; § 251. Den, som ved at eller under sken af försäljning, gåfva for anden Person, end han er, eller en eller annat aftal undandrager fordrings- ved at foregive at vaere berettiget til at

handle paa anden Mands Vegne, fraven- § 253. Samme Straf anvendes fremder Nogen Penge eller Gods, eller deles den, i bedragerisk Hensigt som paa som svigagtig modtager, hvad en Anden afhsender eller pantswtter eller paa paa an- Grund af urigtig Kjendskab til Omstaen- den svigagtig Maade, hvorved rette Eiers dighederne troer sig pligtig til at betale Eiendomsret kunde tabt, tilegner sig gaa eller afgive til ham, eller som ved falske Gods, der ham betroet til Laan, Leie, er Foregivender forleder Nogen til at kjøbe Forvaring, Bestyrelse eller Pant, eller eller paa anden lignende Maade at mod- hvorover Trediemand har erhvervet en tage en Gjenstand for noget vaesentlig Rettighed, med hvilken den, der ved hiin Andet og Veerdifuldere, end den er, eller Handling skulde stiftes, uforenelig, er saa som, uden Hensigt til at; betale, tager den, der svigagtig bortflytter eller og paa Varer paa Credit, straffes med Fsengsel forstikker arresteret Gods. paa Vand og Brød, ikke under 5 Dage, § 254. Er det fremmede Penge, eller med Forhedringshuusarbeide indtil Nogen uberettiget anvender til eget Brug,

2 Aar, og kan Straffen under sasrdeles skal det dog, dersom det ikke ved at er skjaerpende Omstaendigheder, ligesom bryde Segl eller Laas for de fremmede og naar Forbrydelsen gjentages, stige indtil Penge, at han har sat sig istand til at 6 Aars Strafarbeide. benytte dem, han heller ikke svigagtig og § 252. Samme Straf kommer til An- har fragaaet Modtagelsen, den beroe paa vendelse paa den, som for at forholde Forurettede, han vil have Sagen foren om Anden, hvad der lovlig tilkommer denne, fulgt, ligesom han indtil Dom afog, er fragaaer Modtagelsen af, hvad der er be- sagt, kan frafalde Sagens fortsatte Fortroet ham til Laan, vaere sig Penge eller følgniug, bortfalder alt Strafansvar, og Andet, til Leie, Forvaring, Pant eller paa hvis den skyldige, inden Dom i første anden saadan Maade, saavelsom paa den, Instants ham, erstatter, hvad overgaar der svigagtig naegter den Tilbagegivelse han saaledes har forbrugt. i eller Betaling, der har fundet Sted, saa § 255. Straffebestemmelsen i§ 251 og paa den, som underslaaer noget et kommer ligeledes til Anvendelse den, paa. Dødsbo tilhørende Gods eller fordølger der forøver Bedrageri i Spil, paaden, saa og en samme tilkommende Fordring, hvilken der ved Signen, Maalen, Manen, Spaaen

han er pligtig at opgive, eller som frem- eller ved Hjaelp af andre overtroiske Kunfører opdigtede Fordringar i et Dødsbo ster fravender Nogen Penge eller Gods. eller ved anden Leilighed, hvor de paa Grund af Vedkommendes Mangel pan 326. Hij die, met het oogmerk om Kundskab om Omstaendighederne kunne zich of ander wederrechtelijk te een ventes at saettes igjennem, eller som i bevoordeelen, hetzij door het aannemen bedragerisk Hensigt berøver en Anden valschen of valvan een naam van eene Midlerne til at gjøre en lovlig Fordring sche hoedanigheid, hetzij door listige gjwldende eller til at vaerge sig imod en kunstgrepen, hetzij door een samenurigtig Fordring ved at fravende ham weefsel verdichtsels, iemand beweegt van Documenter eller tilintetgjøre disse eller tot de afgifte eenig goed of tot het van gjøre dem ubrugelige, eller foretager schuld of het tenietsom aangaan van eene Proformaafhaendelser eller Proformapant- doen inschuld, wordt, als schulvan eene saettelser for at betage sine Creditorer dig oplichting, gestraft met aan gevange- Midlerne til at beholde, hvad der til- nisstraf ten hoogste drie jaren. van kommer dem.

T. § 263. Wer in der Absicht, sich et de ges, aura, par un ces moyens, esoder einem Dritten einen rechtswidrigen croqué tenté descr0quer 1a. totalit-é ou Vermögensvorteil verschaffen, das partie de la fortune d°autrui, sera zu ou Vermögen eines anderen dadurch beschä- puni dun emprisonnement dun an au digt, dass durch Vorspiegelung falscher moins et de cinq au plus, et dune er ans oder durch Entstellung oder Unterdrückung amende de 50 francs au moins et de

wahrer Tatsachen einen Irrtum erregt oder 3,000 francs au plus. umterhält, wird Betruges mit Ge- Le coupable pourra être, en outre, wegen fängnis bestraft, neben welchem auf Geld- compter du jour ou aura subi sa peine, strafe bis dreitausend Mark, sowie interdit, pendant cinq ans au moins et zu auf Verlust der bürgerlichen Ehrenrechte dix ans au plus, des droits mentionnés erkannt werden kann. Sind mildernde Particle 42 du present Code; le tout. en Umstände vorhanden, kann ausschliess- sauf les peines plus graves sil y a un so lich auf die Geldstrafe erkannt werden. crime de faux.

Der Versuch ist strafbar.

49.6. Quiconque, dans le but de Belg.

§ 197. Wer durch listige Vorstell- sapproprier une chose appartenant auoder Handlungen einen anderen trui, se sera fait remettre ou délivrei ungen in Irrtum führt, durch welchen jemand, des fonds, meubles, obligations, quittances, sei der Staat, eine Gemeinde oder décharges, soit faisant de faux es en usage andere Person, seinem Eigentume de fausses qualités, soit en eman noms ou oder anderen Rechten, Schaden leiden ployant des manoeuvres frauduleuses pour sell; oder in dieser Absicht und auf persuader Pexistence de fausses entrepriwer die eben erwähnte Art eines anderen dun pouvoir ou dun credit imagises, Irrtum oder Unwissenheit benütztv, begeht naire, faire naitre Pespérance ou pour einen Betrug; sich hiezu durch la crainte dun succês, d7un accident ou er mag Eigennutz, Leidenschaft, durch die Ab- de cout autre événement chimérique, ou sicht., jemanden gesetzwidrig begün- abuser autrement de 1a conñance zu pour stigen, oder sonst durch was immer für de 1a. crédulité, sera puni dun emou eine Nebenabsicht haben verleiten lassen. prisonnement dun mois cinq ans et dune amende de vingt-six francs ä trois

mille francs. Fr. 405. Quiconque, soit faisant Le coupable de plus, être en usage pourra, de faux de fausses quali- condamné ä Pinterdiction, conformément noms ou tés, soit en employant des manoeuvres Particle 33. frauduleuses pour persuader Pexistence de fausses entreprises, dun pouvoir ou d°un crédit imaginaire, faire 413. Chiunque, artiñzii It. ou pour con 0 ragnaitre Pespérance la crainte dun giri atti a ingannare 0 a sorprendere ou succés, dun accident de tout autre Paltrui buona. fede, inducendo alcuno in ou événement chimérique, fait re- errore, procura a se 0 ad altri un ingiusto se sera mettre délivrer, tenté de profitto altrui danne é punito con la ou ou aura se con faire remettre délivrer des fonds, des reclusione sino tre anni e con la muita. ou a meubles ou des obligations, dispositions, oltre le lire cento. - - -7 billets, promesses, quittances ou déchar-

B Särskilda bestämmelser hörande medel, de där för människors liv eller ; under bedrägeribrottet. hälsa farliga lag för äro; vare som varje 2, kap. 2 Såsom bedrägeri skall fall i 3 § sägs. anses och efter 1 § straffas: 5 Gör med uppsåt orätti man 1. om man på veterligen falsk uppgift mätande, vägande eller räknande vid förskaffar sig försäkring för brand eller handel eller eljest, då emottagas varor sjöskada eller annat; eller avlämnas; varde dömd efter ty i 1 § 2. om man sätter ut pant, som veter- sägs, där brottet efter 12 kap. 8 § ligen falsk är; straffbart 3. om man, under falskt sken av köp, Beträdes kronans uppbördsman eller gåva eller annat avtal, egendom sig av- offentlig myndighet antagen mätare av händer, för att förekomma utmätning eller med sådant brott, sagt är; må lindsom eljest hindra annan att göra sin rätt till rigare straff, än fängelse, ådömas. egendomen gällande; Brukar någon vid handel, eller eljest,

4. om man mot bättre vetande avgiver då varor efter mått eller vikt skola avfalsk utsaga i sådan försäkran, lämnas eller emottages, sådant mått eller som avses i 6 kap. 9 § giftermålsbalken; vikt, som är behörigen stämplat eller om man uppsåtligen, till förfång för märkt; straffas, ändå att han ont om annans rätt, förstör eller gör obrukbara uppsåt övertygad varder, med böter, de handlingar, varå den sig grundar; högst etthundra riksdaler. 6. om man, för att något därmed sig Var måttet eller vikten behörigen tillägna, lägger märke å det, som hörer stämplat eller märkt, omjusterat, men annan till, eller utplånar annans märke. där sådan åtgärd skolat äga bötes ock, rum; 3 Säljer man eller utlämnar eljest det oriktigt befinnes, efter ty sagt är. om nu till annans begagnande veterligen för- 6 §.. Tillvällar sig någon svikligen, falskade livsmedel, och är vid den för- i uppsåt att skada göra eller fördel sig falskning ämne nyttjat, som för män- eller bereda, utövning ämbete annan av niskors liv eller hälsa farligt är; dömes eller tjänst; dömes till straffarbete från

till straffarbete från och med två till och med sex månader till och med två och med år. Får någon de livs- år. Äro omständigheterna synnerligen sex av medel svår kroppsskada; då skall till straff- försvårande; må tiden för straffarbetet arbete från och med sex till och med till fyra år höjas.

tio år dömas. Ljuter någon därav döden; Giver man sig eljest obehörigen ut varde den brottslige dömd till straffarbete för ämbets- eller tjänsteman och utövar

på livstid eller i tio år. något vad till dennes befattning hörer; av Bjuder man till annan ut sådana dömes till böter, dock under femtio veterligen förfalskade livsmedel, som ovan riksdaler, eller fängelse i högst ett år. sagda äro; varde, där de emottagas, 7 Har antagande man genom av ändå dömd till straffarbete i högst två år. falskt eller stånd berett sig namn arv Beträdes handlande eller eller andra familjerättigheter; dömes till annan, vars yrke är att sälja eller bereda livsmedel, fängelse eller till straffarbete från och

med brott, som i denna § sägs; miste han med sex månader till och med två år. ock den nåringsrätt. Äro omständigheterna synnerligen för-

4 Säljer man eller utlämnar eljest svårande; må tiden för straffarbetet höjas till annans begagnande, eller bjuder man till fyra år. till annan ut veterligen förfalskade läke- 13 Fordrar betalning för man

gulden eller falsk maal eller vegt eller ved falsk gáld, den man vet vara, bättre vetande sin hand stempling af guld- eller sølvarbeider; nekar man emot eller till pantsatt. lânt, 3. ved at afhzende husdyr, som lider af och förskrivning eller inlagt gods, eller vad eljest smitsom sygdom; legt liörer till och i 4. ved at afheende varer, som er fordet är, som annan man eller aterfordrar falskede ved Stoffe, gjør dem skadebesittning haver; man som blivit till utlegt lige for menneskers eller husdyrs sundhed; det gods, som annan förtrott, eller lämnat såsom pant 5. hvorved der voldes skade for mere eller eller lim, ändå att det veterligen end 1000 kroner. man aterbekommit: eller tager svikligen § 2752. Med buder eller med faengsel man i till indtil 3 straffes den, ved at fremater det gods, man pant annan aar som, eller denne eljest under panträtt kalde eller styrke en vildfarelse, forleder lämnat straffas med böter eller fängelse. til at overtage en forsikring, som innehaver; nogen där säljer eller han ellers ikke eller alene paa andre vil- Lag samma vare, man vedergällning föryttrar kaar vilde have overtaget, eller som medannorledes emot för gott, mångt för omängt eller det, virker hertil. ont fel att sådant Med fzengsel indtil G straffes den, varuti man vet vara, utan aar eller säljer, städjel eller leger i hensigt derved at forskaffe sig uppenbara; som, eller städja såsom tjänste- eller andre en vinding paa forsikringstvem ett, tager två husbönder för tid. giverens bekostning, ødelzegger, beskadihjon hos samma Far någon med spâdom, sig- eller bringer tilside en forsikret gjen- 15 ger eller vidskepelse, att därmed stand eller opgiver til erstatning en ikke neri annan bedrägeri eller vinning sig förskaffa; forsikret gjenstand, eller som medvirker öva straffas med böter eller fängelse ihögst hertil.

§ 273. Med bøder eller med faengett år. sel indtil 2 straffes den, som udaar spredei løgnagtige beretninger, hvorved

Fi. kap. Har nagon, i afsigt prisen vmrdipapirer eller ligfil; paa varer, bereda sig eller orättmätig för- nende gjenstande tilsigtes paavirket, eller att annan del i egendom, satt i brand egendom, medvirker hertil. som hvilken försäkrad mot eldfara, eller Paa. maade straffas den, der är samme åstadkommit sjöskada fartyg, är för- j i egenskab af indbyder til stiftelsen som till ski-of, last eller frakt; straffes af aktieselskab, til overtagelsen af laan säkradt med tukthus i högst ar och förlust af eller til et lignende foretagende suger sex medborgerligt förtroende, eller, der at skaffe deltagare gjennem falska foreom , ständigheterna synnerligen mildrande, givender eller fordølgelse af sandheden, äro med fängelse under tvâ manader. l eller

Försök straffbart. 2. i et saadant foreragende offentligär i gjør angaaende sammes stilling, opgaver der enten ved urigtige anførsler eller

Med fzengsel indtil G ved fordølgelse af vaesentlige omstaendig- § 271. aar straffes den, der forever bedrageri heder egnede til at. vildlede, eller afer 1. ved hjaelp af forklaedning eller ved giver saadanne opgavei til det offentlige

foregive eller misbruge offent- eller anden vedkommende, at nogen 5 lig egenskab eller ordre; eller medvirkei hertil. som 2. ved i handelsvirksomhed at brnge § 274. Med bnder eller med fa-.ng-

sel indtil et straffes den, ved flere eller fonwrigt aar som personer, almene hen-

hjselp af falske foregivender betalings- krzevei paatale. om syn evnen forskaffer sig eller andre et lean

eller en ydelse uden samtidig erlzeggelse

af vederlaget med den følge, at formues- § 256. .Er Bedrageri, vt der ellers vilde

tab dei-ved voldes, eller medvirker at straffe efter § som were 251, udøvet i

hertil. lidet betydende en saa Grad, eller iøvrigt

§ 277. Har ved en i dette kapitel under saadanne Omstaandigszeregne omhandlet forbrydelse den skyldige vi- i heder, har m-.erkelig at samme en ringere

dende voldt fare for nogens liv eller hel- Grad al Strafvnerdighed end Bedrageri

bred eller for udstrakt iadeláeggelse af i .Ålmindelighed, bliver Straf af simpelt fremmed eiendom eller tilfniet velf-.erds- Faengsel inrltil 2 lllaaneilei- eller under

tab, straffes han i de i 271 omhandlede saérdeles formildende Omstzendigheder af tilf-elde med fzengsel indtil 8 Bruder indtil 30 Rd. aar og at anvende. Offentlig

ellers med feengsel indtil G Paatale kan hortfalde, aar. naar den Foru-

Faengsel ikke under 3 anvendes. rettede heri samtykker. aar saafremt nogen grund af forbrydel- § 257. Svigagtige paa Handlinger, der vel omkommer eller faar betydelig skada , sen ere beslaegtede med de i 251-255 : paa legeme eller helbred. omhandlede, dog ikke ganske kunne men § 278. Har den, fzeldes efter saettes ved Siden af disse, straffes som med

ovenstaaende paragrafer, tidligere vzeret Boder eller Fzengsel. Offentlig Paatale

straffet med feengsel for i dette kan bortfalde, den Forurettede nogen naar deri

kapitel eller i kapitlerne 17, 18, 24, 25 samtykker.

eller 27 eller i § 88, lste led, 143, 2det i § 259. Den, som ved at benytte S0-,

led, 147, 204, 206, 217 eller 318 Brand- eller anden Forsikkring om- gjør sig handlet forbrydelse, kan straffen forhøies skyldig i svigagtig Omgang, ansees, hvad

ud over den lovbestemte med enten Forsikkringen graense er tegnet i Konge-

indtil en halvdel. riget eller udenfor samme, med Straf-

I ethvert tilfâelde, hvor i 271, arbeide indtil 3 Aar eller nogen Fzengsel pan . 273, 275 eller 277 omhandlet forbrydelse Vand Brud, ikke under 3 og 2 Gange 5 Dage.

er forevet under udøvelsen af naering, en kan retten til at forts-aette denne fra-

kjendes den skyldige. E526 bis. Met gevangenisstraf van ten

§ 279. Offentlig paatale efter § 270, hoogste, twee jaren of gelmlboete van ten

271, nr. 1 og nr. 274, 275 276 i hnogste vijf duizend gulden og wordt gestraft: iinder ikke sted uden fornzermedes be- 1. hij die op of in een werk Van letter-

gjaering, naar forbrydelsen forøvet kunde, wetenschap, kunst er of nijverheid

mod nogen af den skyldiges naermeste. valschelijk eenigen naam of eenig teeken

§ 265, 3dje led, finder dog tilsvarende plaatst, of den echten naam of het echte

anvendelse. teeken vervalscht, met het oogmerk om

De i § 270, 274, 275 276 daardooi aannemelijk og oin- te maken, dat dat

handlede forbrydelser paatales i intet werk zoude zijn van de hand van den-

tilfzelde uden fornzermedes begjzrering, Wiens of teeken gene, namn hij daarop

med mindre den skyldige ved inisbrug of daarin aanbracht;

af almenhedens tillid eller lettroenhed 2. hij die opzettelijk een werk van letter-

har gjort sig skyldig i forbrydelsen med kunde. wetenschap, kunst of nijverheid,

waarop of waarin valschelijk eenige naam hoogste een jaar. of geldboete ten van of eenig teeken is geplaatst, of de eclite hoogste negenhonderd gulden.

naam of het echte teeken is vervalscht, 329. Met gevangenisstraf ten van verkoopt, te koop aanbiedt, aflevert, ten hoogste een iaar wordt gestraft de ververkoop in voorraad heeft of binnen het kooper die den kooper bedriegt:

Rijk in Europa invoert, als Ware dat 1. door hem die bepaald een :Langewei-k van de hand van dengene, Wiens wezen voorwerp koclit, opzettelijk iets naam of teeken daarop oi dnarin vnlsche- anders daarvooi in de plaats te leveren;

lijk aangebrzurht. 2. ten opzichte van den aard, de hoeda-

Het werk kan, indien het den ver- nigheid of de hoeveelheid het gelevan aordeelde toebelmort, worden verbeurd ver- verde, door het aanwenden listige van klaard. knnstgrepen.

E327. Hij die door listige kunst- 330. Hij die eet- of drinkwaren 01

grepen den verzekeraar in dvaling brengt geneesmiddelen verkoopt, te koop aanten opziclite van omstandigheden tot de biedt of aflevert, wetende dat zij ververzekering betrekking hebbende, zoodat valscht zijn die vervalsching en verdeze eene overeenkomst slnit die hij niet zxsrijgende, wordt gestraft inet gevangeof niet onder dezelfde Voorwaarden zou nisstraf ten hoogste drie jaren. Van hebben gesloten, indien hij den waren Eet- of drinkwaren of geneesmiddelen

staat van zaken gekend had, wordt zijn vervalscht door bijmenging ;re- wanneer straft inet gevangenisstraf van ten hoogste vreemde bestanddeelen hunne waarde Van een jaar. of hunne bruikbaarheid verminderd is.

328. Hij die, met het ooginerk 01n 331. Met gevangexiisstraf ten van zich of een ander, ter; nadeele den hoogste jaren wordt gestraft de van zes aan verzekeraai of van den wettigen houder of de bouwmeester eenig nemer van van een hodemerijbrief, svederrechtelijl: werk of de verkooper bouwmateriavan te bevoordeelen, brand sticht of eene len, die bij de nitvoering het wei-k van ontploffing teweegbrengt in eenig tegen of de levering der materialen eenige

brandgevaar verzekerd goed, of een vaar- bedrieglijke handeling pleegt, ten getuig dat verzekerd of waarvan de volge de veiligheid waarvan van perlading of de te verdienen Vrachtpenningen of goederen, of de veiligheid sonen van zijn verzekerd, of waarop bodemerijpen- den staat in tijd oorlog kan Worden van ningen zijn geschoten, doet zinken of in gebracht. Met dezelfde straf gevaar stranden, vernielt, onbruikbzxai maakt of wordt gestraft liij die, met het opzicht

beschadigt, wordt gestraft met gevangenis- het werk of de levering der over over straf van ten hoogste vier jaren. materialen belast de bedrieglijke hande-

328 bis. Hij, die, om het handels- ling opzettelijk toelaat. nf bedrijfsdebiet zichzelven of Hij die, bij levering bevan Van van een ander te vestigen, te behouden of noodigdheden ten dienste de vloot van uit te breiden, eenige bedriegelijlçe hande- of het leger, eenige bedrieglijke hande-

ling pleegt tot misleiding het publiek ling pleegt, ten gevolge de Vei- Van waarvan of van een bepaald wordt, indien ligheid den staat in tijd den persoon, van van daaruit eenig nadeel concurrenten oorlog kan worden in gebracht, voor gevaar van hem of van dien ander kan ontstaaxi, wordt gestraft met gevangenisstraf van als schuldig oneerlijke Inededinging, ten hoogste jaren. aan zes gestraft met gevangenisstraf ten Met dezelfde straf wordt gestraft hij Van

die, met. het opzicht over de levering strul van ten linogste drie inaanden of geldder goederen belast, de bedrieglijke hande- boetv van ten lioogste zeshnnderd gulden. ling opzettelijk toelaat. Indien tijdens het plegen van het 334. Hij die, met het oogmerk 0111 misdrijf 110g geen vijf jaren zijn Verzich of een ander wederreclitelijk te be- loopen, sedert eene Vroegere veroordeeling voordeelen, door het verspreiden een den schuldige wegens gelijk misdrijf van van logennchtig bericht, den prijs van koop- onlnsrroepelijk geworden, kan gevangewaren, fondsen of geldswaardig papier nisstraf van ten lioogste zes maanden doet stijgen of dalen, wordt gestmft met wnrden opgelegd. gevangenisstraf van ten lioogste twee 338. De bepaling van artikel 316 jaren. dezen titel omsr-hreven misis op de in 335. Hij die. ZlCll belastende met drijven Van toepassing. of zijne inedewerking verleenende tot het 339. Bij veroordeeling wegens een plaatsen van scliuldbrieven van eenigen ler in dezen titel mnsclireven misdrijven, staat, eenige provincie, gemeente of kan le recliter de openbnarmaking zijner openbare instelling, of van aandeelen in uitspmak gelasten en de schuldige worof scliuldbrieven van eenige vereeniging, den ontzet van de uitoefening van het stichting of vennootschap, het pnbliek beroep wanrin liij het misdrijf begaan tot inschrijving of deelneming tracht te heeft. bewegen door het opzettelijk verzxvijgen Bij veroordeeling wegens een der in of verminken van ware of voorspiegelen de artikelen 326, 328, 331 en 332 omvan valsche feiten of omstandigheden, schreven inisdrijven, kan ontzetting Van wordt gestraft met gevangenissfraf de in artikel 28 -4 vermelde rechvan n. ten hoogste drie jaren. ten worden uitgesproken. 336. De koopman, de bestuurdei of eommissaris eener naamlooze vennootscliap T. of coöperatieve vereeniging die opzette- S 264. 7er im Inlande wegen Belijk staat of balans truges einmal und wegen darauf beeenen onwaren openbaar maakt, wei-dt gestraft met Betruges zweiten Male gevange- gangeuen zum nisstraf ten hoogste jaar. bestraft worden ist, wird wegen abervan een Hij die opzettelijk welke mals begangenen Betruges mit Zuchtwaren, zelve of hare verpakking Valschelijl: hans bis zelin Jahren und zugleich op zu voorzien zijn den de firma of mit Geldstrafe einhundertfünfzig bis van naam, von het merk ander recht heeft, sechstausend lllark bestraft. Sind waarop een zu of, ter aanduiding herkomst, den mildernde Ilinståinde vorhanden, so tritt van van naam eener bepaalde plaats, met bij- Gefángnisstrafe nicht unter drei Monaten voegixig een verdichten of ein, neben welcher zugleieh auf Geld- Van naam firma, of welke of wier Verpakking strafe bis dreitausend Mark erkannt op op zu zoodanige firma of merk, zij het werden kann. Die im 245 enthaltenen naam, 00k met eene geringe afnrijking, zijn Vorschriften ñnden auch hier Anwendung. nagebootst, binnen het Rijk in Europa § 264 a. Wer aus Not sich oder einem invoert zonder klaarblijkelijke bestemming Dritten geringxvertige Gegenstände zum om weder te worden uitgevoerd, verkoopt, Schaden eines anderen durch Täuschung te koop aanbiedt, aflevert, uitdeelt of Verschafft, wird mit Geldstrafe bis zu ten verkoop of ter uitdeeling in v001w dreihnndert Mark oder mit Gefängnis bis raad heeft, wordt gestraft met gevangenis- drei Monaten bestraft. zu

. - 4

Der Versuch ist strafbar. c wenn in einem öffentlichen Ge-

Die Verfolgung tritt nur auf Antrag werbe unechtes oder geringhältiges, sei ein. Die Zurücknahme des Antrags ist es zimentiertes oder nicht zimentiertes, zulässig. Mass oder Gewicht gebraucht wird;

Wer die Tat gegen einen Verwandten d wenn jemand eine öffentliche Ur-

absteigender Linie oder gegen seinen kunde oder eine durch öffentliche An- Ehegatten begeht, bleibt straflos. stalt eingeführte Bezeichnung mit Stempel, § 265. Wer in betrügerischer Absicht Siegel oder Probe nachmacht oder vereine gegen Fenersgefahr versicherte Sacha fälscht;

in Brand setzt, oder ein Schiff, welches e wenn die zur Bestimmung der

als solches oder in seiner Ladung oder Grenzen gesetzten Markungen weggeräumt in seinem Frachtlohn versichert ist, sinken oder versetzt werden; oder stranden macht, wird mit Zuchthaus f wenn jemand durch Verschwendung bis zu zehn Jahren und zugleich mit sich in das Unvermögen, zu zahlen, ge- Geldstrafe von einhundertfünfzig bis zu stürzt, oder durch Ränke den Kredit zu sechstausend Mark bestraft. Sind mildernde verlangern gesucht hat, oder durch Auf- Umstände vorhanden, so tritt Gefángnis- stellung erdichteter Gläubiger, oder sonst strafe nicht unter sechs Monaten ein, durch betrügliches Einverständnis oder neben welcher auf Geldstrafe bis zu Verhehlung eines. Teiles von seinem Verdreitaixsend Mark erkannt werden kann. mögen, den wahren Stand der Masse Verdreht.

M der höhcre lfctrag. § 198. Der Betrug wird zum Ver- § 200. Andere Betrügereien werden brechen, entweder aus der Beschaffenzum Verbrechen, wenn der Schade, der heit der Tat oder aus dem Betrage des verursacht, oder, auf welchen die böse Schadens. Absicht gerichtet worden, sich höher als a die Bcsckaffeøzløcit der Tat. auf zweihundert Kronen beläuft. i § 199. Unter den Bedingungen des § 201. Die Arten des Betruges lassen § 197 wird der Betrug schon aus der Be- sich zwar wegen ihrer zu grossen Mannigschaffenheit der Tat zum Verbrechen: i faltigkeit nicht alle in dem Gesetze auf-

a wenn sich in eigener Sache bei zählen. Insbesondere macht sich aber

Gericht zu einem falschen Eide arbeten, mit Rücksicht auf den eben erwähnten oder wirklich ein falscher Eid geschworen Bptrag eines Verbrechens schuldig:

wird, oder sich um ein falsches a wer falsche Privaturkunden ver-

wenn Zeugnis, so vor Gericht abgelegt werden fertigt oder echte verfälscht; wer Ur soll, beworben, oder wenn ein falsches kunden, welche ihm nicht, oder nicht gar Zeugnis gerichtlich angeboten oder ab- ausschliesslich gehören, zum Nachteile gelegt wurde, wenn dasselbe auch nicht eines anderen vernichtet, beschädiget oder zugleich die Anerbietung oder Ablegung unterdrückt; wer nachgemachte oder vereines Eides in sich begreift; fälschte öffentliche Kreditspapiere, Wie b wenn jemand den Charakter eines auch, wer verfälschte Münze, ohne Ein- Öffentlichen Beamten fälschlich annimmt, verständnis mit den Verfälschern oder oder einen obrigkeitlichen Auftrag, oder Teilnehmern wissentlich weiter verbreitet; ein besonderes öffentlicher Behörde b wer den Schwachsinn eines andevon erhaltenes Befugnis lügt; 1 ren durch abergläubische oder sonst hinter-

listige Verblendung zu dessen oder eines § 203. livibersteigt aber der Betrag

Dritten Schaden missbraucht; oder Wert, den sich der Täter durch

c wei gefundene oder ihm irrtüin- das Verbrechen zugewendet, oder worauf

lich zugekommene Sachen geñissentlich die .Åbsicht gerichtet gewesen ist, die verhehlt und sich zueignet, was jedoch Summe von zweitausend Kronen; oder auf die Verheimlichung eines aufgefunde- hat der Verbrecher den Betrug mit benen Schatzes nicht anwendbar ist; j sonderer Kühnheit oder Arglist verübt; d wer sich einen falschen Namen, oder die Betrügereien sich Gewohnzur Stand oder Charakter beilegt, sich für heit gemacht, ist die Strafe schwerer so den Eigentümer fremden Vermögens aus- Kerker VOII fünf bis zu zehn Jahren. gibt, oder sonst hinter einem falschen; § 204. Wenn das Verbrechen des Be- Scheine verbirgt, um sich unrechtmässigen truges durch einen falschen Eid be- Gewinn zuzueignen, jemandem Ver- 5 wird 199, lit. a, soll der Betrüger an gangen mogen oder Rechten Schaden zu tun, zur schweren Kerkerstrafe, nach der in § oder jemanden zu nachteiligen Hand- den 202 und 203 bestimmten Dauer, und lungan zu verleiten, zu denen er sich wenn er durch den falschen Eid einen ohne den ihm mitgespielten Betrug nicht sehr wichtigen Schaden verursacht hat, würde verstanden haben; bis zu zwanzigjährigein, nach Umständen N

e wer sich in einem Spiele falscher i auch zu lebenslangem schweren Kerker

Würfel, falscher Karten, eines hinter- Vernrteilt werden. listigen Einverständnisses oder anderer § 205. Betrügereien, bei welchen kein listigen Ränke bedient. in den §§ 199 und 200 angeführter Um-

§ 202. Die Strafe des Betruges ist stand eintritt, sind als Ubertretungen

insgemein Kerker von sechs Monaten bis nach der im zweiten Teile dieses Gesetzes zu einem Jahre, bei erschwerenden Um- vorkommenden Vorschrift behandeln. zu ständen aber von einem bis zu fünf Jahren.

II. Ocker.

L. 14/3 1901, 1§. Varsom vid försträck- försträckning eller beviljande af betalning penningar eller beviljande av ningsuppskof, med begagnande af av annans anstånd med gälds betalning begagnar sig trångmâl, oförstând eller lättsinne, utöfver någons trängmål, oförstånd eller lätt- gångbar ränta tagit eller betingat sig av sinne till att taga eller för sig eller annan fördel i egendom, som står i uppenbart betinga förmögenhetsförmåner, vilka märk- missförhållande till hvad af honom gifvits ligen överstiga vad som efter omständig- eller beviljats; straffas för ocker med heterna kunde anses utgöra skälig ränta, böter eller fängelse i högst sex månader. varde, ändå att överenskommelsen har Gör någon till yrke eller vana att besken avtal om annat än försträckning drifva ocker, eller bedrifves ocker under av eller anstånd med betalning, för ocker falskt sken af laga aftal eller genom straffad med böter från och med tjugo- vexel, eller äro omständigheterna eljest fem till och med ett tusen kronor eller synnerligen försvarande; straffet vare med fängelse i högst ett âr, där ä böter högst tvåtusen mark eller fängelse förbrytelsen straff är i allmänna straff- öfver ett år. lagen utsatt. Hvad genom ocker förvärfvats, gânge Lag samma vare, där någon, som åter. förvärvat fordran, den. han visste vara Den, som tillgodogör sig eller öfvertillkommen genom ocker, uppbär eller upp- låter fordran, hvilken han förvärfvat med söker eller till annan överlåter större del vetskap att den uppkommit genom ocker, fordringen än efter lag skall utgå. straffes, så. som i denna är stadgat. av

Fi. 38 kap. § 10. Har någon å försträck- § 295. Den, ved retshandel udsom ning, för hvilken endast viss ränta om nytter nogens nød, letsind, forstandssvagåret får tagas, såsom provision eller an- hed eller uerfarenhed til at eller opnaa norledes tagit eller betingat sig högre | betinge et vederlag, der efter de foreränta än lag medgifver, eller vid annan liggende omstaendigheder staar i et aaben- 12

bart og sterkt inisforhold til, hvad derfor übliizhen Zinsfuss dergestalt überschreiten, ydes, eller som medvirker hertil, bliver dass nach den Umständen des Falles die for aager at straffe med bøder. Vermögensxmrteile in auffälligem Missver- Paa samme maade straffas den, som, hiiltnis zn der Leistung stehen, wird wegen efter at have erhvervet noget af retshan- lnchers mit Gefängnis bis zu sechs delen udsprunget krav med kjendskab til Monaten und zugleich mit Geldstrafe bis dennes beskaffenhed, gjør kravet gjzel- zu dreitausend Mark bestraft. Auch kann dende eller overdrager det til en anden. auf Verlust der bürgerlichen Ehrenrechte eller som medvirker hertil. erkannt werden. 296. Aager straffes med binder § 302 b. Wer sich oder einem Dritten eller med faengsel indtil 6 maaneder, saa- dio x11cl1erlirl1e11 Vermögensvorteile 302 fremt a verschleiert oder wechselmässig oder retshandelen er indgaaet med nogen nnter Verpfändung der Ehre, auf Ehren nmyndig, eller wnrt, eidliçch oder unter ähnlichen Ver- 2. retshandelen er indgaaet i en form, sicherungenoderBeteuerungenversprechen beregnet paa at skjule dens egentlige lässt, wird mit Gefängnis bis zu einem nosen, eller Jahre und zugleich mit Geldstrafe bis den skyldige har ladet den anden zu sevhstausend Mark bestraft. Auch part udstede gjseldsbrev for sin forplig- kann auf Verlust der bürgerlichen Ehrentelse eller love dennes opfyldelse under rechte erkannt werden. ed eller aeresord, eller § 302 c. Dieselben Strafen § 302 a, 4. den skyldige tidligere er straffet for § 302 b treffen denjenigen, welcher 1nit aager. Kenntnis des Sachverhalts eine Forder- § 297. Med fsengsel indtil 1 aar ung der vorbezeichneten Art erwirbt und straffas den, som sedvansmaessig gjør entweder dieselbe weiter veräussert oder sig skyldig i aager, eller som under en die wucherlichen Vermögensvorteile gel som naeringsvei dreven udlaansvirksomhed tend macht. forsar sig paa nogen efter § 296 strafbar § 302 Wer den Wucher 302 a

maade, eller som, efter tidligere at vzere bis 302 c gewerbs- oder gewohnheits-

straffet efter naervaerende paragraf eller mässig betreibt, wird mit Gefängnis nicht § 296, paa ny feeldes i henhold till nogen unter drei Monaten und zngleich mit Geldaf dem. strafe Von einhundertfünfzig bis zu fünf- Forøver den skyldige forbrydelsen i zehntansend Mark bestraft. Auch ist auf sin nøeringsvei, kan retten til at Ifnrtswtte Verlust der bñrgerliehen Ehrenrechte zu denne frakjendes ham. erkennen. § 302 e. Dieselbe Strafe § 302 d.trifft denjenigen. welcher mit Bezug auf ein § 302 a. Wer unter Ausbentung der Reohtsgeschäft anderer als der im 302 Notlage, des Leichtsinns oder der Uner- bezeichneten Art gexverbs- oder gewohn- . a fahrenheit eines anderen mit Bezug auf heitsmässig unter Ansbeutung der Notlage, ein Darlehn oder auf die Stundung einer des Leichtsinns oder der Unerfahrenheit Geldforderung oder auf ein anderes zwei- eines anderen sich oder einem Dritten seitiges Rechtsgeschäfmwelches denselben j Vermögensvorteile versprechen oder gewirtschaftlichen Zwecken dienen soll, sich währen lässt, welche den Wert der Leisg oder einem Dritten Vermögensvorteile ver- tung dei-gestalt überschreiten, dass nach sprechen oder gewâihren lässt, welche den i den Umständen des Falles die Vermö-

gensvorteile in auffälligem Missverhältnis in Kenntnis dieser Umstäxide eine For-

der Leistung stehen. derung unter den im § 1 angegebenen Vor-

zu aussetzungen erwirbt und weiter veräussert oder geltend macht. Ges. 28/5 1881 § 1. Wer bei Ge- § 3. Bei wiederholter Verurteilung währung oder Verlängerung Von Kredit, ist auf strengen Arrest von drei Monaten den Leichtsinn oder die ihm bekannte bis zu einem Jahre, und auf eine Geld- Notlage, Verstandesschwäche, Unerfah- strafe von 500 fi. bis 2,000 fi. zu zu renheit oder Gemütsaufregung des Kre- erkennen. Auch kann auf Abschaffung ditnehmers dadurch ausbeutet, dass er erkannt werden. sich oder einem Dritten Vermögensvor- § 4. Wenn Geschäfte der im § 1 beteile versprechen oder gewähren lässt. zeichneten Art gewerbs- oder gewohnheitswelche durch ihre Masslosigkeit das mässig betrieben verden, so ist auf wirtschaftliche Verderben des Kreditneh- strengen Arrest von sechs Monaten bis herbeizuführen oder befördern zu zwei Jahren, und auf eine Geldstrafe mers zu geeignet sind, macht sich eines Vergehens Von 1,000 fi. bis zu 3,000 ii., sowie auf schuldig und wird mit strengem Arreste Abschaffung zu erkennen. in der Dauer Von einem bis zu drei M0- § ö. Im Falle der Uneinbringlichkeit naten und mit Geld 100 fi. bis einer verhängten Geldstrafe ist statt dervon zu 500 fi. bestraft. selben auf Arrest in der Art zu erken- Derselben strafbaren Handlung macht nen, dass 10 ii. durch einen Tag sich schnldig und unterliegt derselben Arrest ersetzt werden. Strafe, wer eine Forderung erwirbt und § 6. Die mit der Verurteilung wegen

dieselbe weiter veräussert oder geltend der Öbertretung des Betruges nach den

macht, der er weiss, dass sie auf die Gesetzen eintretenden Folgen treten auch von Vorstehend angegebene Art entstanden ist. bei der Verurteilung wegen des im § 1 § 2. Wenn Verdeckung eines im bezeichneten Vergehens ein. zur § 1 bezeichneten Geschäftes ein Schein- § Die Strafbarkeit erlischt, wenn vertrag gesohlossen, eine Urkunde, welche der Täter, bevor der öffentliche Ankläunwahre Umstände enthält, errichtet, oder ger oder das Strafgericht Von der Tat über eine noch nicht bestehende Forder- Kenntnis erlangt, den gesetzwidrigen Vorein gerichtliches Erkenntnis Urteil, gang behebt und dem Kreditnehmer das ung Zahlungsbefehl, IVIandat, ein gerichtlicher bezogene Ubermass samt gesetzlichen line Vergleich oder schiedsgerichtlicher Spruch sen vom Tage des Bezuges an zurück-

erwerkt wurde; oder erstattet.

Wenn sich der Kreditgeber die Erfüllung der einem im § 1 bezeichneten Geaus

schäfte eingegangenen Verpñichtung unter 494. Quiconque habituellement Belg.

aura Verpfändung der Ehre, eidlich oder unter fournf des valeurs, de quelque maniére ähnlichei Beteuerung versprechen liess, que ce soit á un taux excédant Pintérêt ist auf strengen Arrest drei bis légal et en abusant des faiblesses ou des so von sechs Monaten und auf eine Geldstrafe passions de Pemprunteur, sera condamné zu 500 bis 1,000 fi. erkennen. ä un emprisonnement dun mois un von zu zu Auch kann auf Abschaffung erkannt an et ä une amende de mille francs werden. dix mille francs une de ces peines ou Dieselbe Strafe trifft denjenigen, welcher seulement.

III. Ockerartat brott mot minderårig.

N. § 300. Med bøder straffes den, som § 302. Wer in gewinnsüchtiger Abved sagsanleeg eller ved trusel derom eller sicht und unter Benutzung des Leichtsinns om nogenslags fortraed suger enten hos oder der Unerfahrenheit eines Minderden anden part selv eller hos nogen tred- jährigen sich von demselben unter Verjemand at inddrive et ugyldigt krav, som pfändung der Ehre, auf Ehrenwort, eidlich han har erhvervet ved i vindesyg hensigt oder unter ähnlichen Versicherungen oder

at misbruge nogeli umyndigs eller mind- Beteuerungen die Zahlung einer Geld-

reaarigs letsind eller uerfarenhed, eller summe oder die Erfüllung einer anderen, medvirker hertil. Saafremt den skyl- i auf Gewährung geldwerter Sachen som gedige for kravet har ledet sig give gjaelds- richteten Verpñichtung aus einem Rechtsbrev eller tilsagn under ed eller aeresord, geschäfte versprechen lässt, wird mit straffen heder eller faengsel indtil 6 Gefängnis bis zu einem Jahre oder mit er maaneder. Geldstrafe bis zu dreitausend Mark bestraft. Neben der Gefängnisstrafe kann auf

§ 301. Wer in gewinnsüchtigerAbsicht Verlust der bürgerlichen Ehrenrechte

und unter Benutzung des Leichtsinns erkannt werden. oder der Unerfahrenheit eines Minder- Dieselbe Strafe trifft denjenigen, weljährigen sich demselben Schuldscheine, cher sich eine Forderung, der weiss, von von er Wechsel, Empfangsbekenntnisse, Bürg- dass deren Berichtigilng ein Minderj ähriger schaftsinstrumente oder eine andere, eine in der vorbezeichneten Weise versprochen Verpñichtung enthaltende Urkunde aus- hat, abtreten lässt. stellen oder auch nur mündlich ein Zahl- Die Verfolgung britt 11ur auf Antrag ungsversprechen erteilen lässt, wird mit 6111. Gefängnis bis zu sechs Monaten oder mit Geldstrafe bis zu eintausendfünfhundert Mark bestraft. Die Verfolgung tritt auf An- 406. Quiconque abusé des be- Fr. nur aura trag ein. j soins, des faiblesses ou des passions dun

mineur, lui faire souscrire, son celui qui aura abuse des besoins. des pour préjudice, des obligetions, luittances ou faiblesses ou des passions dun mineur décharges, prêt. d°argent de choses lui faire souscrire, ä son préjudice, pour ou pour mobiliéres, Peffets de Commerce des obligations, quittances, décharges, ef- 011 ou de tous autres effets obligatoires, fets de Commerce tous autres effets sous ou quelque forms que cette négociation ait obligatoires, sous quelque forme que cette été faite ou déguisée, sera puni Fun em- négociation ait été faite ou dégxiisée. prisonneinent de deux mois au moins, de Le coupable pourra être, de plus, deux m1 plus. et dune amende qui condamné Pinterdiction, conformément aus ne pourra excéder le quart des restitu- å Fart. 33. Tions et des dommages-intérêts qui seabusando in proprio It. rnnt dus aux parties lésües, ni être 415. Ohiunque moindre de 25 francs. 0 altrui profitto dei bisogni, delle pas- La. disposition portée second pa- sioni 0 della inesperienza di un minore, au ragraphe du précédent article, de di interdetto di inabilitato, gli pourra un 0 un plus être appliquée. fa sottoscrivere atto che importi qualun siasi effetto giuridico, a danno di lui 0 di altri, é punito, ostante la. nullitâi non

Belg. 493. Sem puni dHiu emprisouiienient derivante dall incapacitâi personale,

con de trois mois cinq ans et dune amende la reclusione da uno a cinque annie con de vingt-six francs cinq Cents francs. la multa oltre le lire trecentm

IV. Trolöshet.

S. 22 kap. 14 Går fullmäktig i sak, der omständigheterna äro synnerligen den honom betrodd är, svikligen huvud- försvarande, i högst två år. mannens vederpart tillhanda, vare sig med skrifts uppsättande, eller med råd eller skäl, eller till huvudmannens skada § 275. Med bøder eller med fzengeljest främjar sin eller andras nytta, eller be- sel indtil 3 aar straffes den, som ihenuppdrags utfö- sigt at forskaffe sig eller andre en ubegår syssloman vid annat rande trolöshet huvudman; lag rettiget vinding eller at skade, forsømmer emot vare i 11 och Varde fullmäktig, en andens anliggender, der er undergivet som sägs; som med sådant brott beträdes, dömd hans bestyrelse eller tillsyn, eller med ovärdig vidare föra andras talan inför hensyn til disse handlar mod vedkomatt mendes tarv. rätta. Såsom syssloman skall ock straffas, Har den skyldige tilføiet skade for efter ledamot i styrelse mere end 1,000 kroner, eller har han til ty nu sagt är, för bolag eller förening, så. ock skjul for brøden ført urigtige regnskaber annan, leda bolagets eller före- eller bøger, forfserdiget eller anskaffet som är satt att ningens angelägenheter. falske dokumenterellertilintetgjort,ubrug-

Förleder i sviklig avsikt, bar-gjort, forfalsket eller skjultregnskaber,

man, annan till oskälig rättegång; straffas med böter. bøger eller andre dokumenter, anvendes faengsel indtil 6 aar. Paa samme maade straffes den, som 38 kap. § Har förmyndare, för- ved forledelse eller tilskyndelse medvirker valtare af stiftelses, förenings eller säll- til nogen oven nzevnt handling.

skaps egendom, eller god man eller syssloman i konkurs eller annan ombudsman i sysslans utöfning afsigtligen tillskyndat § 266. Wegen Untreue werden mit T.

skada åt den, hvars angelägenhet honom Gefängnis, neben welchem auf Verlust ålegat värda; straffas för oredlighet med der bürgerlichen Ehrenrechte erkannt

böter eller fängelse öfver ett år, eller, werden kann bestraft:

Vormündeqz, Kuratoren, Güterpfle- Si Pabus de conñance prévu et puni Sequester, Blassenverxøvalter, Voll- par le précedent paragraphe a äte commis ger. strecker letztwilliger Verfügungen und par un officier public ou ministériel, ou Verwaltei Stiftungen, wenn Sie ab- par un domestique, homxne de service von sichtlich Nachteile der ihrer Aufsicht gages, éleve, clerc, commis, ouvrier, comzum anvertrauten Personen oder Sacheu han- pagnon ou apprenti, au prejudice de son deln: maitre, la peine sera celle de la reclusion. 2. Bevolhnächtigte, welche über For- Le tout, sans préjudice de ce qui est derungen oder andere Vermögensstücke dit aux articles 254, 255 et 256, relades Auftraggebers absichtlich zum Nach- tivement aux soustractions et enlevements teile desselben verfügen; de deniers, effets ou piéces. commis dans 3. Feldmesser, Versteigerer, Makler, les dépöts publics. Güterbestätiger, Schaffner, Wäger, Messcr, Bracker, Schauer, Stauer und andere zur

Betreibung ihres Gewerbes der Obrig- 491. Quiconque f1{1l1d1ll6llSå- Belg.

von aura keit verpñichtete Personen, wenn sie bei ment soit detourné, soit dissipé au preden ihnen übertragenen Geschäften ab- judice düiutrui, des effets, deniers, marsichtlich diejenigen benachteiligen, deren chandises, billets, quittances, ecrits de Geschäfte sie besorgen. toute nature contenant ou operant Wird die Untreue begangen, um sich obligation ou decharge et qui lui avaient oder eineni anderen einen Vermögensvor- ete remis la condition de les rendre teil zu verschaffen. so kann neben der ou d7en faire un usage ou un emploi Gefängnisstrafe auf Geldstrafe bis zu determine, sera puni dun emprisonnedreitairsend Mark erkannt werden. ment dun mois cinq ans et dune amende de vingt-six francs a cinq cents francs. Fr. 408. Quiconrlue uletournü Le coupable de plus, être aura ou pourra condissipé, préjudice des proprietaires, damne Pinterdiction, conforméinent au détenteurs, des effets, Particle 33. possessenrs ou deniers, inarchandises, billets, quittances ou tous autres êcrits contenant ou operant obligation decharge, qui lui 417. Chiunque appropria, It. ou ne converauraient éte remis qu°a titre de louage tendola in profitto di se o di un terzo. de dépöt, de mandat, de nantissement, cosa altrui che gli sia stata zlfiidata una de prêt a usage, ou pour un travail sa.- 0 consegnata per qualsiasi titolo che imlarie non salarie, s la charge de les porti Pobbligo de restituirla 0 di fame ou rendre ou representer, ou den faire un un uso determinato, e punito. a querela Lisage ou un emploi determine., sera puni di parte, con la reclusione sino a due des peines portées en Varticle 406. anni e con 1a multa oltre lire cento.

Bilaga 2 til Andra Avd.

Aktuella

Straff

-

Bedrägeñ.

A Bedrägeribrottets rekvisit. 2 paafører anden Formuetab ved en mod bedre Vidende at: fragaa Modtagel- D. K. Fsl. § 290. Den ved usande Foresom af Pengelaan eller sen andet Laan til givender eller Forvanskning eller Fpr- Eje eller af en Ydelse, for hvilken der dølgelse af Sandheden, i Strid med, hvad skal svares Vederlag. der ifølge Lov eller Samhandelens Krav

eller saeregne foreliggende Forhold er Pligt, eller ved Misbrug af Persons en § 276. Wer in der .åbsichn sich T. Fsl. unge Alder eller mangelfulde Sjaelstiloder einem Dritten unrechtmässigen Ge- 1909. stand bestemmer nogen til en Handling, der til paaføre denne For- winn zu verschaffen, fremdes Vermögen er egnet at muetab, for derved skaffa eller dadurch beschädigt, dass er jemand durch at sig arglistige Täuschung einer Verfügung andre uberettiget Vinding, straffas for zu darüber bestimmt. wird mit Gefängnis Bedrageri. Det gaelder, Handlingen oder mit Geldstrafe bis zu zehntausend samme naar foretaget overfor Mark, in besonders schweren Fällen § er en Person, der handler eller raader for 84 mit Zuchthaus bis fünf Jahren en anden, hvem Tabet zu bestraft. Die Vorschrift des § 42 findet Vil ramme. f § 291. Bedrageri straffas med Ar- Anwendung.

bejdsfaengsel. Der Versuch ist strafbar.

Torps Fsl. § 248. For Bedrageri straffas den, § 321. Wer in der Absicht, sich Geg.

som for derigennem at skaffa sig eller oder einem Dritten einen dem Recht

andre uberettiget Vinding zuwiderlaufenden Vermögensvorteil zu

1 ved at fremkalde, bestyrke eller verschaffen, fremdes Vermögen dadurch

udnytte en Vildfarelse retstridigt bestem- beschädigt, dass er jemand durch arg-

anden til Handling eller Und- listige Täuschung einem Rechtsgemer en en zu ladelse, hvorved der paaføres denne eller schäft darüber bestimmt, wird mit Ge-

nogen, for hvem hans Handling eller Und- fängnis bestraft.

ladelse bliver afgørende, et Formuetab,

T. Fsl. § 376. Wer in der Absicht, sich straffas med Arbejdsfaengsel eller med

1919. oder einem Dritten einen Vermögensvor- Strafarbejde indtil i Aar. teil verschaffen, auf den kein Rechts- § 293. Er den skyldige tidligere dumt zu anspruch besteht, fremdes Vermögen da- den i § 276, det Stykke angivne paa durch beschädigt, dass einen anderen Maade, kan Straffen forlnøjes med Halver durch arglistige Täuschung über Tat- delen og kan ikke szettes lavere end til sachen einer Handlung, Duldnng oder Arbejdsfaangsel i 3 Maaneder. Er han zu Unterlassung bestimmt, wird mit Ge- end en Gang lamt paa naavnte mere fängnis bestraft. Maade, straffas han med Strafarbejde

Der Versuch ist strafbar. indtil b Aar. Wer die Tat gewerbs- oder gewohn- § 294. Den, der under Fortielse af heitsmässig begeht, wird mit Znchthaus sin manglende Evne eller Vilje til straks bis zehn Jahren bestraft. at betale eller stille Sikkerhed lader sig zu g Neben Gefängnis kann auf Arbeits: 5 yde til umiddelbar Anvendelse Naeringshaus erkannt werden. eller Nydelsesmidler eller andre Ydelser af ringe Vzerdi, der forndszaettes at skulle betales forud eller straks, efter at Ydel- Fsl. har fundet Sted, straffes med Bode § 358. Wer jemanden durch Erre- sen indtil 200 Kr. eller med simpelt Faenggung oder listige Benützung eines Irr- Duldung sel indtil 1 Maaned. Til højere Bode tums zu einer Handlung, oder Unterlassung die für dessen eller simpelt Faengsel i 1 Aar eller Arveranlasst, bejdsfsengsel i G Maaneder kan Straffen oder eines anderen Vermögen nachteilig stiga, den skyldige findes hyppig ist, um dadurch sich oder einem Dritten naar at have begaaet Handlingar af denne einen unberechtigten Vermögensvorteil Art, eller han tidligere er dumt paa den zuzuwenden, wird mit Gefängnis bis zu i § 293 angivne lIaa.de. sechs Monaten bestraft. Med samme Straffe straffes den, der uden Erlaeggelse af den fastsatte Be- .hw.Fsl. saling tilsniger sig Adgang til Fore- 129. Wer in der Absicht, sich 5 ttillinger, Udstillinger eller Forsamlingei oder einen andern unrechtmässig zu eller til Befordring med Jernbane eller bereichern, jemanden durch Vorspieandet alment Samføerdselsmiddel. gelung oder Unterdrückung von Tatsachen § 295. Den, der udenfor de i§ arglistig irreführt oder den Irrtum eines 294 omhandlede llilfaalde tilsnigei sig andem arglistig benutzt und so den Ireller oppebaerer en Ydelse, der skulde renden zu einem Verhalten bestimmt, betales forud, eller straks efter at den durch das dieser sich selbst oder einen har fundet Sted, men ikke har ydet eller andern am Vermögen schädigt, wird mit yder den forudsatte Betaling eller stiller Zuchthaus bis zu fünf Jahren oder mit Sikkerhed for den, straffes, hvis kun Gefängnis bestraft. den Hensigt at. forhale Fyldestgørelsen kan tillaegges ham, med Bode eller sim-

pelt Faengsel. B Särskilda bestämmelser hörande Med samme Straf straffas den, der under bedrägeribrottet. forskaffer sig eller Laan, eller for K. Fsl. § 292. Bedrageri, forøves i For- sig eller andre modtager Ydelser, for som . eller Skadesløsholdelse sikringsforhold af Forsikringstageren, hvilke Vederlag

til en senere Tid skal ydes, den af de Omstaendigheder, under hvilke naar senere Fyldestgørelse udebliver, dersom Handlingen begaaet, kan Straffen neder han, uden at vaere skyldig i Bedrageri, saettes til simpelt Fsengsel eller Bøde dog har maattet vide, at hans Udsigt kan i de i § 254, 2. St. omhandlede og til at yde den forudsatte Fyldestgørelse Tilfaelde ganske bortfalde. var vsesentlig ringere end den, med hvem § 259. Ved Tyveri, Un- - - - Retshandelen er indgaaet, havde Føje derslmb, Bedrageri Heeleri, forøvet mod og til at paaregne. af den skyldiges nzermeste, samt nogen § 296. ,Den, ved falske Fore- ved Aager de i § 254, 2det Stykke som og givender tilvender sig eller andre Gaver 256 naevnte Handlingar kan Paaog eller Understøttelse, straffas med Bøde tale bortfalde, den forurettede benaar eller simpelt Feengsel. Under skaerpende det. gaerer Omstaendigheder kan Arbejdsfaengsel L027 Fors. § 87. Med Bode eller an- om vendes. simpelt Faengsel i indtil 3 Maaneder § 297. Bedrageri, forøvet mod straffes den, uden Erlaeggelse af nogen som af den skyldiges naermeste, samt de i den fastsatte Betaling tilsniger sig Ad- §§ 294 og 295 ommeldte Handlingar paa- gang til Forestilling, Udstilling eller tales ikke uden en forurettets Begaering, Forsamling eller til Befordring med offentmedmindre Paatale kraeves af almene ligt Samfaerdselsmiddel eller til Benyttelse Hensyn. af anden almentilgeengelig Indretning

eller gør Forsøg derpaa.

Torps Fsl. § 255. Er et Tyveri enten paa Grund § 38. Med Bøde eller simpelt Faeng-

af den Maade, hvorpaa det udført, sel i indtil 3 Maaneder straffes den, er saasom ved Indbrud, Indstigen eller Over- forsaetligt bortfjerner sig uden at som vindelse af- anden betydelig Hindring betale Logis, Neeringsmidler, Befordring for Borttagelsen, eller fordi det ud- eller anden Ydelse, ved hvilken det har er ført af flere i Forening eller under Med- vaeret kendelig Forudsaetning, at Been tagelse af Vaaben eller andet farligt taling erlsegges straks eller dog forinden Middel, eller paa Grund af de stjaalne Bortfjernelsen. Genstandes betydelige Vaerdi eller de Forhold, under hvilke disse opbevaredes eller befandt sig, af saerlig strafvzerdig §276.w-------- T..Fsl. Beskaffenhed groft Tyveri, Straffen Betreibt der Täter den Betrug 1909. er ge- Arbejdsfsengsel i indtil 6 Aar. werbs- oder gewohnheitsmässig, ist die so Paa samme Maade straffes Under- Strafe Zuchthaus bis zehn Jahren, bei zu slaeb, Bedrageri, Utroskab, Afpresning, mildernden Umständen Gefängnis nicht Besvigelse af Fordringshavere og Haeleri, unter drei Monaten, in besonders schweren naar Forbrydelsen af Grande, der svarer Fällen 84 Zuchthaus nicht unter zwei til eller kan sidestilles med af Jahren. nogen de ovenfor anførte, er af sserlig straf- § 278. Wer Betrug oder Untreue

vzerdig Beskaffenhed. Angeliölrige, gegen seinen Vor-

gegen § 256. Er en af de i 246-253 mund, Pileger oder Erzieher begeht, ist naavnte Forbrydelser af saerlig ringe Straf- auf Antrag verfolgen. Der Annur zu veerdighed Grund af de tilvendte Gen- trag kann zurückgenommen werden. paa standes eller det tilføjede Formuetabs Das Gleiche gilt, die Hand- Wenn lidet betydelige Vaerdi eller paa Grund lung eine Person begangen wird, gegen

welcher der Täter im Lehrlingsver- eines Gelüstes willen geringwertige zu um hältnis steht oder in deren häuslicher Gegenstände durch arglistige Täuschung

Gemeinschaft lebt, sofern die Ver- sich oder einem Dritten verschafft, wird er mögensbeschädigung unbedeutend ist. mit Gefängnis bis sechs Monaten oder zu § 279. Mit Geldstrafe bis ein- mit Geldstrafe bis eintausend Mark zu zu tausend Mark oder mit Haft oder Gefäng- bestraft. sechs Monaten wird bestraft: Die Verfolgung tritt auf Annis bis zu nur 1. den gegen Entgelt ge- trag ein. wer nur einer Vorstellung, In besonders leichten Fällen § 88 statteten Zutritt zu Ausstellung oder ähnlichen Veranstal- kann Strafe abgesehen werden. von Beförderung durch eine Ver- § 325. Wer den nur gegen Entgelt tung, zur kehrsanstalt oder einer anderen gestatteten Zutritt zu einer Vorstellung, zu zur allgemeinen Benutzung bestimmten Ein- Ausstellung oder ähnlichen Veransbaltung,

arglistig erschleicht; der Beförderung durch eine dem richtung zu Nahrungs- oder Genussmit- öffentlichen Verkehr dienende Anstalt 2. wer oder sonstige Wirtschaftsgegenstände oder einer anderen öffentlichen tel zu zur alsbaldigen Verbrauch oder Benutzung bestimmten Einrichtung, oder zum wer Unterknnft oder Dienstleistungen, i die Entgelt vermittelte eine wer nur gegen die nach der Verkehrssitte sofort Leistung eines Antomaten arglistig erzu bezahlen sind, in der Absicht sich schleicht, wird mit Gefängnis bis zu sechs gewähren lässt, die Zahlung nicht leisten, Monaten oder Geldstrafe bis zu einzu sofern der Schaden unbedeutend ist. tausend Mark bestraft.

Die Verfolgung tritt auf Antrag Die Verfolgung fritt nur auf Annur ein. Der Antrag kann zurückgenommen trag ein. werden. In besonders leichten Fällen § 88

kann Von Strafe abgesehen werden.

Geg. § 321. Jfr ov.

r - # v- § 378. Wer Betrug oder Un- T. Fsl. Ist der verursachte Vermögensschaden besonders oder hat der Täter treue einen Angehörigen oder 1919. gross, gegen die Tat durch längere Zeit fortgesetzt, seinen Vormund, Pfleger oder Ergegen ist die Strafe Zuohthaus bis fünf zieher begeht, wird nur auf Antrag verso zu Jahren. folgt. § 323. Wer Betrug § 321 oder Un- Das Gleiche gilt, wenn der Båten

§ 322 einen Angehörigen Betrug oder Untreue gegen eine Person, treue gegen oder seinen Vormund, Pfleger oder mit der in häuslicher Gemeinschaft gegen er Erzieher begeht, ist auf Antrag lebt, oder seinen Lehrherrn begeht, nur zu gegen verfolgen. sofern die Vermögensbeschädigung ge-

Dasselbe gilt, die Handlung ring ist. wenn eine Person begangen wird, Der Antrag kann znrückgenommen gegen zu welcher der Täter im Lehrlingsverhältnis werden. steht oder in deren häuslicher Gemein- In besonders leiohten Ifällen kann von

schaft lebt, sofern die Vermögens- Strafe abgesehexi werden. er beschädigung § 379. Wer Not sich oder einem

unbedeutend ist. aus

§ 324. Wer fremdes Vermögen da- Dritten geringfügige Vermögensvorteile

durch beschädigt, dass Not oder Schaden eines anderen durch arger aus zum

listige Täuschung über Tatsachen 376 § 359. Wer einen Betrug begeht, verschafft, wird mit Gefängnis bis bei dem der Vermögensnachteil zu fünfhundrei Monaten oder mit Geldstrafe bis dert Kronen übersteigt; zu fünfhnndert Mark bestraft. 2. wer die Tat dadurch begeht, dass Der Versuch ist strafbar. sich fälschlich einen Auftrag er einer Die Tat wird auf Antrag öffentlichen Behörde oder eine nur Ver- Befugfolgt. Der Antrag kann zurückgenommen nis einer Person des öffentlichen Dienstes werden. beilegt; , In besonders leichten Fällen kann 3. der Täter, der gewerbemässig von Strafe abgesehen werden. fremdes Vermögen angreift,

Wer die Tat seinen Ehegatten wird mit Kerker gegen von einem bis zu oder einen Verwandten absteigender Linie fünf Jahren oder mit. Gefängnis drei von begeht, ist straffrei. Monaten bis fünf Jahren bestraft. zu § 380. Wer den Zutritt einer § 360. XVer mit Verschlazu grosser Vorstellung, .Åusstellnng oder ähnlichen genheit einen Betrug begeht, bei dem der Veranstaltung, zur Beförderung durch Vermögensnachteil fünfhundert Kronen

eine dem öffentlichen Verkehr dienende übersteigt;

Anstalt oder zu einer anderen allge- 2. gewerbeinässig fremdes zur wer Vermeinen Benutzung bestimmten Einrich- angreifend einen Betrug mögen begeht, tung, oder wer die nur gegen Entgelt bei dem der Vermögensnachteil fünfhun-

zu vermittelnde Leistung eines Automa- dert Kronen übersteigt,

ten ohne das Entgelt erschleicht, das wird mit Kerker oder Gefängnis von für den Zutritt, für die Beförderung einem bis zehn Jahren zu bestraft; oder für die Leistung entrichten ist, 3. Auf dieselbe Strafe ist zu zu erwird mit Gefängnis bis einem Jahre kennen, durch die Tat eine zu wenn grösoder mit Geldstrafe bestraft. Zahl Personen schwer geschädigt sere von Der Versnch ist strafbar. wurde.

Die Tat wird auf Antrag § 361. Wer eine Untergang, nur ver- gegen folgt. Der ;Xntrag kann znrückgenom- Beschädignng, Verlnst oder Diebstahl

men werden. versicherte Sache beschädigt zerstört, In besonders leichten Fällen kann oder beiseite schafft, für sich oder von um Strafe abgesehen werden. einen Dritten einen unberechtigten An-

spruch auf die Versicherungssumme zn begründen, ist gleich einem Betrüger zu Fsl. §358. bestrafen. --------- 2. Wer einen Betrug begeht, bei dem § 363. Wer die Leistung eines

der Vermögensnaohteil hundert- Kronen, Automaten erschleicht, ohne das Entgelt

jedoch nicht fünfhnndert Kronen über- entrichten; zu steigt; durch Erregnng oder listige wer 3. wer die Tat durch Gebrauch falschen Benützung eines Irrtums sich den Zutritt

oder geringhaltigen Masses oder Gewich- einer entgeltlichen Veranstaltnng oder zu tes in einem Gewerbe oder Geschäfts- Austellnng oder die Benützung eines

betriebe begeht; entgeltlichen Transportmittels verschafft,

der wiederholt rückfällige Tätei- ohne das Entgelt leisten, zu wird mit Gefängnis von vier Wochen wird mit Gefängnis oder Haft bis zu bis zu drei Jahren bestraft. vier Wochen oder mit Geldstrafe bis zu

dreihundert Kronan bestraft, wenn das wird, auf Antrag, mit Haft oder mit dem Berechtigten entgangene Entgelt ein | Busse bestraft. geringes ist. Der Versuch ist strafbar. § 364. Wer Betrug im Familienver- 304. Wer gewerbsmässig die Leichthältnisse begeht, wird mit Gefängnis gläubigkeit der Leute durch Wahrsagen, oder Haft bis sechs Monaten bestraft. Trapmdeuten, Kartenschlagen, Geisterzu Der Tätei wird mit Ermächtigung beschwören oder Anleitung zum Schatznur des Verlezten verfolgt. Die Ermächti- graben ausbeutet, kann zurückgenommen werden. wer sich öffentlich zur Ausübung gung Ver Prelleri im Familienverhältnisse dieser Künste anbietet, begeht, ist nicht strafbar. wird mit Haft oder mit Busse bestraft. 305. Wer sich in einem Gasthaus oder in einer Pension beherbergen lässt, 2. Der Betrug Nachteil eines wer sich in einer Wirtschaft oder in zum .Angehörigen oder Familiengenossen wird einer Pension Speisen oder Getränke vor- auf Antrag verfolgt. setzen lässt, Der Betrüger wird mit; Zuchthaus bis obschon er die Absicht hat, nicht zu zehn Jahren und mit Busse bestraft, zahlen oder, wie weiss, nicht zahlen zu er den Betrug gewerbsmässig be- kann, wird mit Haft oder mit Busse wenn er treibt. bestraft. 303. Wer eine Leistung, die, wie 306. Wer nachgemachte, verfälschte weiss, Entgelt gemacht oder im Wert verringerte Waren, die, er nur gegen wird, ohne zahlen erschleicht, nament- wie weiss, Täuschung im Handel zu er zur lich und Verkehr dienen sollen, einführt oder

die Fahrt auf einer Eisenbahn, auf lagert, wird mit Haft oder mit Busse einem Dampfschiff, auf der Post, bestraft. den Zutritt einer Aufführung, Die nachgemachten, verfälschten oder zu .Åusstellung oder ähnlichen Veranstaltung, verringerten Waren werdeneingezogen. eine Leistung, die ein Automat Der Richter kann die Veröffentlichung Vermittelt. des Strafurteils anordnen.

II. Ocker.

D.K. Fsl. § 330. Den, i Retshandel delse den, der iVindingshensigt udsom en paa udnytter nogens Nød, Letsind, Enfoldig- nytter nogens Letsind, Enfoldighed eller hed eller Uçrfarenhed til at opnaa eller Uerfarenhed til at forlede ham til Spebetinge et Vederlag, der under Hensyn kulationsforretninger, der ikke høre til til det i Samhandelen almindelige iF0r- hans Nmringsvej. bindelse med de saerlig foreliggende Om- Overtraedelser af Bestemmalser, der staendighedei staar i staerkt Misforhold indskraanke Adgangen til Omsaetning af til, hvad derfor ydes, straffas for Aager. Varer, Vaerdipapirer eller lignende Gen- For Anger straffas ogsaa den, som stande, straffas, for vidt Straf efter saa efter at have erhvervet noget en foranstaaende Bud ikke er forskyldt, efter paa Retshandel af ovennøevnte Beskaffenhed de Regler, den saerlige Lovgivning derom grundat Krav med Kendskab hertil gør indeholder. Kravet geeldende eller overdrager det til

en anden. 251. For Aager straffas den, som TorpsF

. , Paatala finder kun Stad, naar almene udnytter nogens Nød, Letsind, Enfoldig- Hensyn kraeva det. hed, Uerfarenhed eller et mellem dem § 331. Straffen for Aager er Bøde. bestaaende Afhaengighedsforhold til i en Til simpelt Faengsel indtil et Aarkan Retshandel at opnaa eller betinge et Ve- Straffen stiga, naar Retshandelen ind- derlag, der stam i aabenbart starkt er og gaaet i en Form, beregnet paa at skjule Misforhold til, hvad derfor ydes, saa og dens egentliga Vaasan, saa og naar Aager den, som efter med Kendskab til Retsdrives vanemeessig eller som Neeringsvej handlens Beskaffenhed at have erhvervet samt i Gentagelsestilfzielda. et paa en sanden Retshandal grundat , Dersom den skyldige i Retshandelexis Krav gør detta gaeldende eller overdrager Medfør har oppebaaret mere, end der det til anden. en efter samtliga Omstsendigheder kunde Det af den skyldige ifølge Retshandanses rimeligt, paalaegges det ham efter len uretmaessigt oppebaarne paalzegges Paastand at afgive et saadant Udbytte det ham efter Paastand at afgive til den til den forurettede. forurettede. Overtreedelser af Takstbestemmelser, § 254. De i 246w253 naevnte for hvilke Straf efter §§ 330 331 ikke Forbrydelser straffas med Arbajdsfeengog er forskyldt, straffes efter de Regler, sal i indtil 2 Aar. -- -den saerlige Lovgivning herom indeholder. § 256. Er en af de i 246-253 § 332. Da i § 331, lste Stykke naevnte Forbrydelsar af søerlig ringa Straffastsatte Straffe ñnde tilsvarende Anven- veerdighed Grund af de tilvendte paa

Genstandes eller det tilføjede Formue- wird mit Gefängnis nicht unter drei Motabs lidet betydelige Vaerdi eller paa naten, in besonders schweren Fällen § Grund af de Omstaendigheder, under 84 mit Zuchthaus bis zu fünf Jahren hvilke Handlingen begaaet, kan Straf- bestraft. er fen nedsaettes til simpelt Faengsel eller Dieselbe Strafe trifft denjenigen, Bode kan i de i § 254, 2. St. welcher gewerbs- oder gewohnheitsmässig og omhandlede Tilfaelde ganske bortfalde. ibm erworbene Forderungen der vorvon bezeichneten Art weiter veräussert oder 302. Wer untelxAusbeutung der die wucherlichen Vermögensvorteile

T.FsL § aus

Notlage, des Leichtsinns oder der Uner- ihnen geltend macht. 1909. fahrenheit eines anderen in bezug auf ein Darlehn, auf die Stundung einer

Geldforderung oder auf ein anderes zwei- § 330. Wer unter Ausbeutung der Geg.

seitiges Rechtsgeschäft, welches denselben Notlage, des Leichtsinns oder der Unerwirtscháftlichen Zwecken dienen soll, sich fahrenheit eines anderen in bezug auf oder einem Dritten Vermögensvorteile ein Darlehn oder ein anderes. Kreditgeversprechen oder gewähren lässt, die den schäft sich oder einem Dritten Vermöüblichen Zinsfuss dergestalt übersteigen, gensvorteile versprechen oder gewähren dass sie in auffälligem Missverhältnis lässt, die in auffälligem Missverhältnis der Leistung stehen, wird dem dem anderen gewährten Vermözu wegen zu Wuchers mit Gefängnis bis drei Jahren gensvorteil stehen, wird mit Gefängnis zu bestraft. bestraft. Dieselbe Strafe trifft denjenigen, wel- Dieselbe Strafe trifft den, der eine i ihm erworbene Forderung Forderung der bezeichneten Art erwirbt cher eine von der bezeichneten Art veräussert oder die und entweder über sie verfügt oder die wucherlichen Vermögensvorteile ihr wucherlichen Vermögensvorteile aus ihr aus geltend macht. Hatte der Täter die Kennt- i geltend macht. nis des Sachverhalts erst nach dem Er- § 331. Wer gewerbsmässig in bezug werb erlangt, kann auf Geldstrafe bis auf Rechtsgeschäfte anderer als der im so fünftausend Mark erkannt werden. § 330 Abs. 1 bezeichneten Art unter zu

Betreibt der Täter wucherliche Hand- den dort angegebenen Voraussetzungen

lnngen der im Abs. 1 oder 2 bezeich- sich oder einem Dritten Vermögensvorneten Art gewerbs- oder gewohnheits- teile versprechen oder gewähren lässt, mässig, tritt Gefângnis nicht unter die in auffälligem Missverhältnis zu dem so drei Monaten, in besonders schweren dem anderen gewährten Vermögensvorteil Fällen 84 Zuchthaus bis fünf stehen, wird mit Gefängnis bestraft. zu

Jahren ein. Dieselbe Strafe trifft den, der ge-

§ 303. Wer gewerbs- oder gewohn- werbsmässig Forderungen der Vorbezeichheitsmässig in bezug auf Rechtsgesohäfte neten Art erwirbt und entweder über sie anderei- als der im § 302 Abs. 1 bezeich- verfügt oder die wucherlichen Vermögensneten Art unter den dort angegebenen vorteile aus ihnen geltend macht. Voraussetzungen sich oder einem Dritten Vermögensvorteile versprechen oder ge-

die den Wert seiner Leist- § 371. Wer die Notlage, den Leicht; Fsl.

währen lässt, dergestalt übersteigen, dass sie in sinn oder die Unerfahrenheit eines an- 1919. ung auffälligem Missverhältnis ihr stehen, deren dadurch ausbeutet, dass er sich zu

oder einem Dritten in bezug 21.111 ein Dar- Ebenso wird hestraft, gewerbs wei lehn oder ein sonstiges Rechtsgeschâift. oder rrewohnheitsmåissiw wissentlich eine b D das der Befriedigung eines freldbedürinis- wuclierische Forderung s01c11en aus einem ses des anderen oder der Stundung einer Rechtsweschäft erxvirht und verwerten S zu Greldforderung dienen S011,Vermögensvor- sucht. teile versprechen oder gewähren lässt, die § 375. Neben der Strafe kann in in miffiilligeln Dlissverhältnis der Leis- den .Fallen der 371 bis 374 angeordnet zu tung stehen, wird mit Grefâingins bestmft. werden. dass die Verurteilunv auf Kosten I P5 Ehenso wird hestraft. wer wissentlich des Verurteilten iiffentiich heknmitzueine wuclierisclie Fordernng einem maclien ist. :ms solclien Rechtsgeschâiit orxvirht und 7.11 verxverten sucht. War die Tat gewerhs- oder gewohn- 377. Ver Iei Gewåihrung" oder Fsl. heitsmiissig begelit. wird mit Zuchtlians Verlåingeriuyg von Kredit den Leichtsinn. Iris 7.11 zehn Jahren hestraft. die Zwangslage, VersLandesschwäche, Un- § 372. XVer die Notlage eines an- erfahrenheit oder Gemütsaufregnng eines deren dadurcli ausbeuter. dass er sich anderen dadnrc-.li ansbeutet, dass sich er oder einem Dritten beini Verkauf einer oder einem Dritten eine Gegenleistung Ware oder bei einem sonstigen Riechts- versprechen oder gewáihren lässt, die 211111 geschäft, das nicht der Befriedignng eines Wei-te seiner Leistnng in nuffa11e11de111 Geldbedürfnisses des mideren oder der Missverhältnisse steht; Stundung einer Greldforderung dienen 2. eine wicherische Forderung wer S011, Vermögensvorteile versprechen oder erwirbt, 11m sie geltend zu machen oder gewähren låisst, die in auffälligem Miss- einem :Lnderen übertragen: 7.11 Verhâiltnis z11 der Leistung stehen. wird S. wer eine wucherische Forderung mit Gefâingnis bestraft. geltend inacht oder einem anderen über- Ebenso wird bestraft. e1\\'isse11t1ic11 fräst, eine wucherische Forderung aus einem wird 111it Gefángnis von einer Woche solchen Rechtágesrhâiñ erwirbt und 7.11 bis zu ei11e1n .Tahre hestraft. verwerten sin-ht. § 378. Der Pâiteig der das He- Wer die Tat gewerbs- oder gewobn- schäft verschleiert., der sich die Leistung heitmnässig hegehtal. wird mir Zuchthans des wucherischen Vorteiles durch Eid, his zu zehn Jahren bestraft. Ehrenwort oder eine idinliche Beteuerung § 373. Wer gexverbs- oder versichern lüsst oder sich über die 1101:11 heitsinâissig den Leichtsinn oder die Un- nicht, bestehende Forderung einen Exeerfahrenheit eines anderen dadurch kutionstitel verschafft; ausbeutet, dass er sich oder einem Drirten 2. wer eine auf diese Weise entstanv heim Verkauf einer Vare oder bei einem dene oder versicherte wucherische Forsonstigen Rechtsgeschäft, das nicht der derung erwirbt, um sie geltend zu lunchen Befriedigung eines åeldbedürfnisses des oder ei11e1n anderen übertragen, oder zu anderen oder der Stundung einer Geld- sie geltend macht oder einem andewer forderung dienen S011, Vermogensvorteile überträgt; ren versprechen oder gewâihren lässt, die in 3. der Täter, der wiederholt rückfällig auffä11ige1n Blissverhältnis zu der Iieistung ist oder die Tab gewerbemässig begeht. stehen, wird mit Z11c11t11a11sbis 7.11 zehn wird mit Gefüngnis von vier Wochen Jahren hestraft. bis drei Jahren bestraft. 7.11

4. Der Täter, der den Wucher § -381. Wer sich von jemandem, gewerbemässig betreibt, wird mit Kerker für den der Bruch des Ehrenwortes den von einem bis fünf Jahren oder mit Ge- Verlust eines öffentlichen Amtes oder zu fängnis sechs Monaten bis zufünf Dienstes Folge haben kann, die Ervon zur J ahren bestraft, eine grössere Zahl füllung einer Verpfiichtung aus einem wenn Personen schwer geschädigt wurde. Kreditgeschäft unter Ehrenwort oder von § 379. 1. Wer bei Abschluss, Abän- einer ähnlichen Beteuerung versprechen

derung oder Vermittlung eines Rechts- lässt, wird mit Gefängnis oder Haft bis

geschäftes, das den Erwerb oder die secbs Monaten bestraft. Neben der zu Veräusserung einer Sache oder eines Freiheitsstrafe kann Geldstrafe bis zu

Rechtes Gegenstand hat, den Leicht- zweitausend Kronen verhängt werden. zum sinn, die Zwangslage, Verstandesschwäche,

Unerfahrenheit oder Gemütsaufregung

Ab-SchnnFsl.

eines anderen dadurch ausbeutet, dass 134. 1. Wer die Notlage, die sich oder einem Dritten eine Gegen- hängigkeit, dieUnerfahrenheit, die Chaer leistung versprecben oder gewähren lässt, rakterschwäche oder den Leichtsinn einer

die Werte seiner Leistung in auf- Person ausbeutet, um sich oder einem zum fallendem Missverhältnisse steht, wird andern für eine Vermögensleistung Ver-

mit Gefängnis vier Wochen bis mögensvorteile gewähren oder versprechen von zu drei Jahren bestraft, die Tat ge- zu lassen, die mit der Leistung in einem wenn werbemässig begangen wird. offenbaren Missverhältnis stehen, . 2. Auf Kerker einem bis fünf in Kenntnis des Sachverhaltes von zu wer Jahren oder auf Gefángnis sechs eine wucherische Forderung erwirbt und von Monaten bis fünf Jahren ist sie weiter veräussert. oder geltend macht, zu zu erkennen, durch die Tat eine grössere wird mit Zuchthaus bis fünf J ahren wenn zu Zahl Personen schwer geschädigt oder mit Gefángnis bestraft. Mit der von wurde. Freiheitsstrafe kann Busse verbunden

§ 380. Neben der Freiheitsstrafe Werdøen. . kann in allen Fällen Geldstrafe bis 2. Der Wucherer wird mit Zuchthaus zu zwanzigtausend Kronen verhängt werden. bis zehn Jahren und mit Busse bezu Auf Schmälerung der bürgerlichen straft: Ehrenrechte für die Dauer der jemanden wissentlich dem zu ver- wenn er büssenden Strafe und einen weiteren wirtschaftlichen Ruin zuführt;

Zeitraum zwei bis fünf Jahren den Wucher gewerbsmässig von zu wenn er kann erkannt werden. betreibt.

III. Ockerartat brott mot minderårig.

T. Fsl. § 304. Wer abgesehen von den i Zahlung einer Geldsumme oder eine geld-

1909. Fällen der 302, 303 in gewinnsüchtiger Leistnng anderer Art verte versprechen Absicht unter Benutzung des Leichtsinns oder sicherstellen lässt, wird mit Ge-

oder der Unerfahrenheit eines BIinder- fâingnis bis einem Jnhre oder mif zu jährigen von diesem sich oder einem Geldstrafe bis fünftzulsend Mark hezu DriLten die Zahlung einer Geldsumme straft.

oder eine geldwerte Leistung anderer Dieselbe Strafe trifft den, der eine

Art versprechen oder sicherstellen lässt, Forderung der vorbezeichneten Art erwird mit Gefängnis bis einem Jahr wirbt und entweder über sie verfügt zu oder mit Geldstrafe bis dreitausend oder die Vermögensvorteile ihr geli zu aus Mark bestraft. tend macht.

Dieselbe Strafe trifft denjenigen, wel- Die Verfolgung tritt nuraufAntrag ein. cher eine von ihm erworbene Forderung

der vorbezeichneten Art weiter veräussert 374. Wer Gevinnsucht den T. Fsl. aus oder die Vermögensvorteile ihr gel- Leichtsinn oder die Unerfnhrenheit eines aus 1919. tend macht. Hatte der Täter die Kennt- Minderjährigen dazu ausbeutet, dass die-

nis des Sachverhalts erst nach dem Er- die Verpflichtung Zahlung

i

ser zur einer werb erlangt, ist auf die Geldstrafe Geldsumme oder einer anderen geldso nur zu zu erkennen. Leistung eingeht oder die Erfüllung werten Die Verfolgung tritt anfAntrag ein. sicherstellt, wird mit Gefängnis bis nur ; zu zwei Jahren bestraft.

Geg. § 332. Wer abgesehen den Ebenso wird bestraft,

i

von wer wissent- Fällen der 330, 331, Gevvinnsucht lich eine Forderung einem solchen aus aus unter Benntzung des Leichtsinns oder Rechtsgeschäft erwirbt und verwerten

i

zu der Unerfahrenheit eines Minderjährigen sucht.

von diesem sich oder einem Dritten die Die Tat wird :mf Antrag verfolgt. 3 nur

IV. Trolöshet.

D.K.Fsl. § 287. Den, der i ,Formueanlig- § 277. Wer absichtlich das Vermögen T. Fsl. et: gende, som det paahviler ham at varetage eines anderen dadurch beschädigt, dass 1909. for en anden, handlar mod dens Tarv, die ilim durch Gesetz oder Rechtsgeschâift

hvem Anliggendet vedrorer, for derved eingeräumte Befugnis, über dieses Ver-

at skaffa sig eller andre uberettiget Vin- mögen verfügen, missbrancht, wird zu ling, straffas for Utroskab med Arbejds- mit Gefängnis oder Haft oder mit

fzengsel. Geldstrafe bis zehntausend Mark bezu Har den skyldige til Utroskabens straft.

Framme foretaget nogen Falskforbrydelse § 278. Wer Betrug oder Untreue

der ikke som saadan medfører endnu gegen Angehörige, seinen Vormund, gegen højere Straf, samt i de i § 282, 2det Pfleger oder Erzieher begeht, ist auf nur Stykke nzevnte Gentagelsestilfzelde kan Antrag verfolgen. zu Strafen stige til Strafarbejde indtil G Aar. Der Antrag kann znrückgenolnmen

§ 288. Har nogen, hvein det werden. panhviler paa en andens Vegne at varetage Das Gleiche gilt, die Handlung wenn et Formueanliggende, udvist Pligt- eine Person begangen wird, grov gegen zu forsnmmelse, uden at dog Straf efter § welcher der Täter im Lehrlingsverhältxiis , 287 er forskyldt, straffes han, hvis der- steht oder in deren häuslicher Gemein-

ved Tab for den, hvis Tarv det gaelder, schaft lebt, sofern die Vermögensbeer er forvoldt, med Bøde eller simpelt Fseng- schädigung unbedeutend ist.

sel. straffen bortfalder, naar Tabet erstattes, førend der gaar endelig Dom i

Sagen. § 322. Wer in der Absicht, sich Geg.

- we oder einem Dritten einen dem Recht zu § 249. For Utroskab straffes, for widerlaufenden Vermögensvorteil zu versaa vidt Forholdet ikke falderind under scliaffen oder einem anderen einen rechts- §§ 246-248, den, for dérigjennem at widrigen Nachteil zuzufügen, fremdes som skaffe sig eller andre uberettiget Vinding Vermögen dadurch beschädigt, dass er paafører en anden Formuetab die ihm durch Gresetz oder Rechtsgeschäft

1 ved Mishrug af en for ham skabt auferlegte Pñicht Wahrung der Inzur Adgang til med Retsvirkning at handle teressen dieses Vermögens verletzt, wird for denne eller mit. Gefängnis bestrafr..

2 ved i et Formueanliggende, som det Ist der verursachte Vermögensscliaden

paahviler ham at varetage for den anden, besonders oder hat der Täter die gross, at handle mod dennes Tarv. Tat durch längere Zeit fortgesetzt, ist so die Strafe Zuchthaus bis fünf Jahren. zu

l t l x x

323. Wer Betrug § 321 oder 2. der Kommissionär, der bei Ausführ- Untreue 322 einen Angehöri- eines ihm übertragenen Geschäftes gegen ung oder seinen Vormund, Pñeger piiichtwidrig Nachteile seines Aufgen gegen zum oder Erzieher begeht, ist auf Antrag traggebers handelt, um sich oder einem nur verfolgen. Dritten einen unberechtigten Vermögenszu Dasselbe gilt, die Handlung vorteil zuzuwenden; wenn eine Person begangen wird, 3. der Rechtsbeistand, der in einer gegen zu welcher der Täter im Lehrlingsverhältnis ihm anvertrauten Rechtssache zum Nach- -steht oder in deren häuslicher Gemein- teile seiner Partei einem anderen Rat

schaft er lebt, sofern die Vermögensbe- oder Beistand gewährt, schädigung unbedeutend ist. wird mit Gefângnis oder Haft von einer babe bis einem Jahre bestraft. zu 4. Der Täter, der bei der Verwaltnng

T. Fsl. § 377. Wer fremdes Vermögen da- von Vermögensangelegenheiten, die ihm durch beschädigt, dass er die ihm durch kraft Gesetzes obliegt oder von einer 1919. Gesetz oder Rechtsgeschäft eingeräumte öffentlichen Behörde aufgetragen ist, ei- Befugnis, über dieses Vermögen fünfhundert Kronen übersteigenden zu ver- nen fügen, wissentlich missbraucht, wird mit Vermögensnachteil verursacht; Gefängnis bestraft. ö. der Täter, der einen fünfhundert § 378. Wer Betrug oder Untreue Kronen übersteigenden Vermögensnachteil einen Angehörigen oder sei- verursacht und dabei eine Fälschung, gegen gegen Vormund, Pñeger oder Erzieher be- falsche Eintragung oder sonst einen benen geht, wird auf Antrag verfolgt. sonderen Kunstgriff anwendet, um die nur Das Gleiche gilt, wenn der Täter Tat durch längere Zeit fortsetzen zu Betrug- oder Untreue gegen eine Person, können, mit der er in häuslicher Gemeinschaft wird mit Kerker von einem bis zu lebt, oder seinen Lehrherrn begeht, drei Jahren oder mit Gefängnis von vier gegen sofern die Vermögensbeschädigung Wochen bis drei Jahren bestraft. ge- zu ring ist. Der Antrag kann zurückgenommen W jemanden Ver- SChW. werden. § 136. er an In besonders .leichten Fällen kann mögen schädigt, für das er zufolge einer Strafe abgeselien werden. gesetzlichen oder einer vertraglich übervon nommenen Pflicht sorgen soll, wird mit

Gefängnis bestraft. Fsl. § 410. 1. Wer bei einer ihm obliegen- Handelt der Täter aus Gewinnsucht, den Verwaltung Vermögensangele- ist die Strafe Gefängnis bis zu fünf von so genheiten eines anderen pflichtwidrig Jahren und Busse. zu dessen Nachteil handelt, sich oder 2. Die ungetreue Geschäftsführung zum um einem Dritten einen unberechtigten Ver- Nachteil eines Angehörigen oder Famimögensvorteil zuzuwenden; liengenossen wird auf Antrag verfolgt. r

KLXMMANSTÃLIJNING AV L. K., L. B., K. F. 1858 SAMT STR. L. 1864.

Bilaga til Tredje Avd.

l,. K. 1ä39. L. b. 1511.

2-1 kap. 1 Hvar i 2:7 kap. 1 1 Hvar som, genom an som, genom anl tagande af falskt namn, stånd eller yrke, tagande af falskt stånd eller yrke. namn, eller genom annat falskt föregifvande eller annat falskt föregifvande genom eller svikligt förfarande, bedrager sig eller svikligt förfarande, bedrager sig till

till penningar eller annan egendom, eller penningar eller egendom, eller förannan förlust af egendom annan tillskyndar; lust af egendom tillskyndar, strafannan straffes, värdet af det han bedragit fes med böter till tvåhundrade Riksdaler om sig till, eller af den andras förlust, eller fängelse i sjunde grad. Är bedrä-

stiger öfver fem Riksdaler, med böter, geriet med synnerligen försvarande omoch om det stiger öfver fem Riksdaler, ständigheter förenadt; då ma till fängelse

med fängelse eller straffarbete i femte i sjette grad dömas.

grad. Vid tillämpning af straff ringare a bedrägeri under lagföring, skall den en grund följas, som i 22 Kap. 3 stad-

gad är.

2 Såsom bedrägeri skall anses 2 Såsom bedrägeri skall anses och efter 1 stvraffas: och efter 1 § straffas:

om man fordrar eller tager emot fordrar eller emot om man tager betalning för gåild, den man vet gulden betalning för gäld, den vet gulden man vara. vara.

2. om man falskeligen nekar sitt 2. falskeligen nekar sitt om man namn under skriftlig förbindelse. under skriftlig förbindelse. namn

Bilaga till Tredje Avd.

11. 1.7/'9 1858. Str. L. 1864.

§ 22. Hvar, som genom antagande i 22 kap. 1 Hvar, som genom an-

af falskt namn, stånd eller yrke, eller tagande af falskt namn, stånd eller yrke, genom annat svikligt förfarande bedrager eller genom annat svikligt förfarande besig till gods eller penningar, eller förlust drager sig till gods eller penningar, eller deraf annan tillskyndar; dömes, der förlust deraf annan tillskyndar, dömes, annorledes här nedan stadgas, till böter der annorledes här nedan stadgas, till från och med fem till och med femhundra böter eller fängelse i högst sex månader. riksdaler eller fängelse från och med två Är bedrägeriet med synnerligen försvåtill och med sex månader. Ar bedrägeriet rande omständigheter förenadt; då må med särdeles försvarande omständigheter till straffarbete i högst två år dömas. förenadt; då må till straffarbete från och med sex månader till och med två år dömas.

§ 23. Såsom bedrägeri skall anses 2 Såsom bedrägeri skall anses och efter 22 § straffas: och efter 1 § straffas: 1. Om man, sig eller annan till 1. Om man, sig eller annan till nytta eller att därmed skada göra, be- nytta eller att därmed skada göra, begagnar eller beropar sig å veterligen gagnar eller beropar sig å veterligen falska sådana handlingar, som i 4 och falska sådana handlingar, som i 12 Kap. 5 §§,omförmälas och i diktade personers 4 och 5 §§ omförmälas och i diktade namn skrifna äro. personers namn skrifna äro. § 36. Fordrar man betalning för 13 Fordrar man betalning för gäld, den man vet gulden vara, gäld, den man vet gulden - - - vara, -- - --

straffas med böter från och medfem till straffes med böter. Äro omständigheterna

och med tvåhundra riksdaler. Aro om- synnerligen försvårande; då må till fänständigheterna särdeles försvårande, då gelse dömas. må till fängelse från och med två månader till och medatvå år dömas. § 36. nekar man emot bättre § 13. nekar man emot - - - - - vetande sin hand och förskrifning bättre vetande sin hand och förskrivning - e- -

200 i L. K. 1839. 12. 1814.

3. om uppsåtligen, till förfâng 3. uppsåtligen, till förfángi

man om man för rätt, förstörer eller gör obruk- för annans rätt, förstörer eller gör obrukannans bara de handlingar, hvarå den sig grundar. bara de handlingar, hvarå den sig grundar.

4. under sken af köp, gåfva 4. om man, under sken af köp, gåfva om man eller annat aftal, egendom sig afhänder, eller annat aftal, egendom sig afhänder, för att förekomma utmätning, som af för att förekomma utmätning, eller att borgenär sökt är, eller att eljest hindra eljest hindra annan attxgöra sin rätt till att göra sin rätt till egendomen egendomen gällande. annan gällande. ö. om emot bättre vetande, 6. om man, emot bättre vetande, man,

nekar till lånt, legdt eller in- nekar till pantsatt, lånt, legdt eller in-

lagdt gods, eller hvad eljest det är, som lagdt gods, eller hvad eljest det är, som hörer till, och det i besitt- hörer annan till, och det man i besittannan man ning hafver. ning hafver.

ö. om man sätter ut pant, som ve- 7. om man sätter ut pant, som veterligen falsk är. terligen falsk är, eller pantsätter det man vet höra annan till.

7. om man säljer det, man vet höra 5. om man säljer eller annorledes annan till, eller som vetterligen är för- föryttrar det man vet höra annan till, gänget. eller mot vedergällning föryttrar det, som veterligen är förgånget. 8. man, på falsk uppgift, för om man, på veterligen falsk uppom sjöskada eller annat förskaffar sig för- gift, förskaffar sig försäkring för brandsäkring. eller sjöskada eller annat. 9. man lägger märke å det, som 9. om man, för att något dermed sig om hörer till, eller utplånar annans tillegna, lägger märke det, som hörer annan märke, att sig något dermed tillegna. annan till, eller utplånar annans märke.

10. tager svikligen åter 10. tager svikligen ater det om man om man det gods, i pant eller förvar till gods, man i pant eller förvar till annan man gifvit.. i gifvit eller för lega eller till läns utlemannan nat; - - -.

13133. str. I.. :se hy. I. 11.9

straffes med böter. Äro

straffes med böter från och medufem till om-

Aro ständigheterna synnerligen försvarande; och med tvåhundra riksdaler. om-

särdeles försvårande, då då mä till fängelse dömas. ständigheterna

må till fängelse från och med två må-

nader till och med två år dömas.

Såsom bedrägeri skall anses

23 Såsom bedrägeri skall anses l

§ straffas: och efter 1 straffas: och efter 22 - -- -- -- -m förfång 5. uppsåtligen till förfång 5. uppsåtligen, till om man om man obruk- för rätt, förstör eller gör obrukför rätt, förstör eller gör annans annans grundar; bara de handlingar, hvarå den sig grundar; bara de handlingar, hvarå den sig

af 4. under falskt sken af 4. under falskt sken om man om man, aftal, egendom köp, gåfva eller annat aftal, egendom sig köp, gåfva eller annat

utmät- afhänder, för att förekomma utmätning sig afhänder, för att förekomma

hindra att göra eller eljest hindra annan att göra sin rätt ning eller eljest annan

egendomen gällande; till egendomen gällande. sin rätt till ,

bättre 13 nekar man emot bättre § 36. nekar man emot - - m -- legdt till lánt, legdt vetande till pantsatt, lânt, vetande pantsatt, ä - N w- -4 m eljest det hvad eljest det eller inlagdt gods, eller hvad eller inlagdt gods, eller är,

och i besittning är, hörer annan till och man i besitthörer annan till man som som med böter från ning hafver; straffes med böter. hafver; straffes - - 7- - - försvåmed tvåhundra riks- Äro omständigheterna synnerligen och med fem till och

särdeles för- rande; då må till fängelse dömas. daler. :XTO omständigheterna

svarande, då må till fängelse från och med

två månader till och med två år dömas.

skall 2 Såsom bedrägeri skall anses § 23. Såsom bedrägeri anses

straffas: och efter 1 § straffas: och efter 22 § - - - - -m pant, 3. man sätter ut pant, som 3. Om man sätter ut som om

falsk veterligen falsk är. veterligen är

falsk 2. på veterligen falsk upp- 2. Om på veterligen upp- om man man gift förskaffar sig försäkring för brandgift förskaffar försäkring för brand-

sjöskada eller eller sjöskada eller annat; eller annat; 6. för att något dermed om man

sig tillegna, lägger märke a det, som

hörer till, eller utplånar annans annan

i märke.

svikligen 13 tager svikligen 36. tager man - - man --4 r - -. till åter det gods, i pant till annan åter det gods, man i pant annan man

under panträtt lemnat eller denne eljest under panträtt lemnat eller denne eljest innehafver; straffes med böter. Äro innehar; straffes med böter från och med l om-

i

l

i

l

l

1,. K. 1839. L. R. 1844.

i JO. om man återfordrar

i

i sådant gods, det redan veterligen man l bekommit.

11. mn man förfalskar, ,svikligen 11. förfalskar, svikligen . om man förbyter eller försnillar pantsatt, länt, in- i förbyter eller försnillar pantsatt, inlagdt,

i

lagdt, legdt, till forslande anförtrodt, eller lånt, legdt eller gods, annat som hörer annat gods, som hörer till och det I till och det i besittning annan annan man Lafver. man i besittning hafver.

I 3 Förskingrar eller försätter i nå- 1 3 Förskingrar eller försätter man, gon, utan afsigt att skada göra, utan sviklig afsigt, gods, det annans annans man gods, det han i besittning hafver; straf- i besittning hafvbr; straffas med böter.

fes .med böter. |

4 Brukar eller låter bruka, 4 Brukar eller man man låter bruka,

utan lof, hvad tillhöreroch i Iof, hvad

annan man utan annan tillhörer och det i besittning hafver; böte till tjugo Riks- i besittning hafver; man böte till tjugo daler. Tager någon eljest och brukar, ltiksdaler. Fager någon eljest och bruutan Iof, hvad tillhörer; bot kar, utan lof, hvad annan vare annan tillhörer; vare till trettio Riksdaler. bot till trettio Riksdaler.

5 Gör man uppsåtligen orätti 5 Gör uppsåtligen man orätti mätande, räknande eller vägande, vid mätande, räknande eller vägande, vid handel, eller eljest då. emottages handel, eller varor eljest då varor emottagas eller lefvereras; dömes till fängelse eller eller aflemnas; dömes till fängelse i straffarbete i femte grad. Brukar sjunde eller man sjette grad. Brukar man, i i fall som sagde äro, vetterligen för-- fall nu som nu sagdt är, veterligen förfalfalskadt mått, mål eller vigt; lag skadt

vare mått, mål eller Vare lag som

som i 13 Kap. 5 skils. i 14 Kap. 8 § skils.

6 Brukar den, som handel drif-

ver, mått, mål eller vigt, som behö-

Str. L. 1504. 203 11. F. 1858.

fem till och med tvåhundra riksdaler. ständigheterna synnerligen försvarande; Ãro omständigheterna särdeles försvå- då må till fängelse dömas. rande, då må till fängelse från och med två månader till och med tvâ. år dömas. § 36. återfordrar det 13 återfordrar man det A- -- man - # gods, blivit till utlegdt eller gods, som blifvit till annan utlegdt eller som annan förtrodt eller lemnadt såsom pant eller lån, förtrodt eller lemnadt såsom pant eller ändå att det veterligen återbekom- lån, ändå att man det veterligen återbeman mit; straffas med böter från kommit; straffas med böter. - -- woch med fem till och med tvåhundra riks- Äro omständigheterna synnerligen försvådaler. Ãro omständigheterna särdeles rande; då må till fängelse dömas. försvärande, då må till fängelse från och med två månader till och med två. år dömas. § 33. Hvar, förfalskar, svikligen 11 Förfalskar man, svikligen försom förbyter, försnillar eller eljest ilppsåt- byter, försnillar eller eljest uppsåtligen ligen förskingrar gods, det förskingrar annans gods, det man i beannans man i besittning hafver; straffesmed böter sittning hafver; straffes med böter eller från och med fem till och med tvåhundra fängelse. riksdaler, eller med fängelse från och med två månader till och med två år.

§ 34. Brukar olofligen 12 Brukar man eller låter bruka, man annans gods, det i besittning hafver; böte utan lof, hvad annan tillhörer och det man från och med fem till och med tjugofem man besittning hafver; böte högst tjuriksdaler. gofem Riksdaler. Tager någon eljest och brukar, utan Iof, hvad annan tillhörer; vare bot högst femtio Riksdaler. § 26. Gör med uppsåt orätt i 5. Gör man med uppsåt orätt i man mätande, vägande eller räknande vid mätande, vägande eller räknande vid handel eller eljest, då varor emottagas handel eller eljest, då varor emottagas eller añemnas; varde, der brottet efter eller aflemnas; varde dömd efter ty i 1 § 8 § straffbart är, dömd efter thy i 22 § sägs, der brottet efter 12 Kap. 8 § sägs. straffbart är. .

Beträdes Kronans uppbördsman eller Beträdes Kronans uppbördsman eller edsvuren mätare med sådant brott, af offentlig myndighet antagen mätare med som sagdt är; må lindrigare straff, än fäng- sådant brott, som sagdt är; må lindrigare else ådömas, och miste han derjemte straff, än fängelse, ådömas. embetet.

§ 26. w-i Brukar vid handel eller eljest, i Brukar någon vid handel, eller eljest, man

20-1 I.. K. zazano. L. I. 18-1

rigen stämpladt eller märkt är; straffes, å ändå att ingen skada skett, med bister i till tjugofem Riksdaler.

G Säljer vetterligeu förfal- 7 s Är det sålda man skad straffas med fåingelse eller eller föryttrade veterligen förfalskadt; vara; straffarbete i femte grad. straffet fängelse i sjette eller sjunde vare grad. 7 Säljer man eller annorledes g mot vedergällning föryttrar vara eller annat, hvari man vet fel vara", eller ondt för godt, mängdt för omängdt; straffas med beter eller fängelse i sjunde grad.

t Säljer man vetterligen förfal- ö Säljer man eller utlemnai elskade lifsmedel, 00h äro vid den för- jest till annans begagnande, veterligen falskning ämnen nyttjade, som för men- förfalskade lifsmedel, och är vid den niskors lif eller helsa farliga äro; dömes förfalskning ämne nyttjadt, för som men till straffarbete i fjerde grad: gör det niskors lif eller helsa farligt är; dömas handlande eller annan, hvars yrke är att till fängelse i femte eller fjerde grad: sälja eller bereda lifsmedel; miste ock gör det handlande eller hvars annan, den näringsrättighet. Får någon af de yrke är, att sälja eller bereda lifsmedel; lifsmedel svår kroppsskada; då skall till miste ock den näringsrättighet. Får nåstraffarbete i andra grad dömas. Ljuter af de lifsmedel svår kroppsskada; gon någon deraf döden; vare straffet sådant då skall till fängelse i andra eller första arbete i första grad. grad dömas.

. .

1864. 205 K. i". 7,79 1858. Sir. L.

af- då efter mått eller vigt skola afefter mått eller vigt skola då varor varor eller lemnas eller emottages, sådant mätt eller lemnas eller emottagas, sådant mått

stämpladt eller vigt, är behörigen stämpladt eller vigt, är behörigen som som ondt märkt; straffes, ändå att han om ondt. märkt; dömes, ändå att han om

till böter uppsåt öfvertygad varder, med böter uppsåt öfvertygad varder,

till och med etthundra högst etthundra Riksdaler. från och med fem

riksdaler.

eller vigten behörigen Var måttet eller vigten behörigen Var måttet

eller märkt, omjuste- stämpladt eller märkt, men omjustestämpladt men

sådan åtgärd skolat radt, der sådan åtgärd skolat ega rum. radt, der ega rum,

oriktigt betinnes. efter bötes ock, det oriktigt befmnes, efter bötes ock, om det om

sagdt ty nu sagdt är. ty nu är.

§3on 13§. --z-emw ,www-säljer el- Lag der säljer el- Lag vare, der man samma vare, man samme förytt- ler annorledes emot vedergällning föryttler annorledes mot vedergällning

omängdt ondt för godt, mängdt för omängdt ondt för godt, Inängdt för rar rar fel eller det, hvaruti vet fel vara, utan eller det, hvaruti man vet vara, utan man

eller säljer, städ- att sådant uppenbara; eller säljer, städatt sådant uppenbara;

eller städja jer eller leger tvem ett, eller tager städja jer eller leger tvem ett, tager

husbönder för såsom tjenstehjon hos två husbönder för såsom tjenstehjon hos två

tid. samma tid. samma eller utlemnar el- 3 Säljer eller utlemnar el- § 24. Säljer man man

begagnande veterligen jest till begagnande veterligen jest till annans annans

vid den förfalskade lifsmedel; och är vid den förfalskade lifsmedel; och är

för förfalskning ämne nyttjadt, som för menförfalskning ämne nyttjadt, som men-

dömes niskors lif eller helsa farligt är; dömes niskors lif eller helsa farligt är;

med till till straffarbete från och med två till till straffarbete från och två

af de lifs- och med år. Får någon af de lifsoch med fem år. Får någon sex

kroppsskada; medel svår kroppsskada; då skall till medel svår sjukdom eller

med straffarbete från och med till och då skall till straffarbete från och sex

med tio år dömas. Ljuter någon deraf fyra till och med tio år dömas. Ljuter

döden; varde den brottslige dömd till någon deraf döden; varde den brottslige

straffarbete på lifstid. straffarbete på lifstid eller i tio år. dömd till

sådana Bjuder till annan ut sådana ve- Bjuder man till annan ut ve- man

lifsmedel, ofvan terligen förfalskade lifsmedel, som ofvan terligen förfalskade som

varde, der de emottagas, sagda äro; varde, der de emottagas, sagde äro;

från och med ändå dömd till straffarbete i högst ändå dömd till straffarbete

månader till och med två år. två år. sex hvil- Beträdes handlande eller annan, hvil- Beträdes handlande eller annan,

bereda lifs- kens yrke är att sälja eller bereda lifskens yrke är att sälja eller

i denna § medel, med brott, som i denna § sågs. medel, med brott, som sägs,

han ock den näringsrätt. miste han ock den näringsrätt. miste

l i

206 L. K. 183.9. L, 1;. 1.944.

8 Säljer man läkemedel, dem 9 Säljer man man, eller utlemnar el vet förfalskade och för vara, som men- jest till annans begagnande, veterligen niskors lif eller helsa farliga förfalskade äro; vare läkemedel, de der för menni: ock lag, för hvarje fall, som i 7 skils. skors lif eller helsa farliga äro; vare lag som för hvarje fall i 8 § sägs.

9 Fullmäktig, isak, den ho- 10 Fullmäktig, som som i sak, den nom betrodd är, går hufvudmannens honom betrodd ve- är, går hufvudmannens derpart tillhanda, sig med skrifts vederpart Vare tillhanda, vare sig med skrifts uppsättande, eller med råd eller skäl, uppsättande, eller med råd eller skäl, eller annan sådan trolöshet mot hufvud- eller annan sådan trolöshet mot hufvudmannen föröfvar; dömes till straffarbete föröfvar, dömes mannen till fängelsei i femte grad eller fängelse. sjunde eller sjette grad.

10 Drifver fullmäktig, mot bättre 11 Drifver fullmäktig, emot bättre vett, orättfärdig sak; straffes med böter vett, orättfärdig sak; straffes med böter till tvåhundrade Riksdaler eller fängelse. till tvåhundrade Riksdaler eller fängelse i

sjunde grad. 11 Begär syssloman trolöshet 12 Begär mot syssloman trolöshet mot hüfvudman; varde fälld till straffarbete hufvudman; varde dömd till fängelse i i femte grad eller fängelse.. sjunde eller sjette grad.

12 Far man med spådom, signeri 13 Far man med spådom, signeri eller annan vidskepelse, att dermed be- eller vidskepelse, annan att dermed draga andra; straffes med böter eller drägeri öfva eller vinning sig förskaffa; fängelse. straffas med böter eller fängelse i sjunde

grad. , - 13 Rifver, flyttar eller vrider 14 Rifver, flyttar eller vrider man, i bedrägligt uppsåt, rå och rör eller i bedrägligt och man, uppsåt, rå. rör eller andra gränsemärken, eller märken, annat gränsemärke, som eller märke, som till till beteknande af bestämd vattenhöjd beteknande af bestämd vattenhöjd satt

satte äro; dömes till straffarbete i femte är; dömes till fängelse i sjette eller grad. Samma lag den, så.- sjunde grad. Samma vare om som lag Vare om den, dana märken falskeligen sätter. sådant märke falskeligen som sätter.

K. J. 7/"9 143563 Str. L. 1.901. 207

Begär någon sådant brott, hvarom denna § handlar, i uppsåt att annan till lif eller helsa skada, dömes för förgiftning, efter thy derom är stadgadt. § 25. Säljer man eller utlemnar el- 4 Säljer eller utlemnar elman jest till annans begagnande, eller bjuder jest till annans begagnande. eller bjuder man till annan ut veterligen förfalskade till ut veterligen förfalskade man annan läkemedel, de der för menniskors iif eller läkemedel, de der för menniskors lif eller helsa farliga äro; vare lag för hvarje helsa farliga äro; lag för hvarje som vare som fall i 24 sägs. fall i 3 § sägs. § 37. Går fullmäktig isak, den ho- 14 Går fullmäktig isak, den honom betrodd är, svikligen hufvudman- nom betrodd är, svikligen hufvudmannens vederpart tillhanda, vare sig med nens vederpart tillhanda, sig med vare skrifts uppsättande, eller med rad eller skrifts uppsättande, eller med råd eller skäl, eller eljest till hufvudmannens skäl, eller eljest till hnfvudmannens skada främjar sin eller andras nytta, skada främjar sin eller andras nytta, vare lag som i 36 sägs; lag i13 § sägs; -- - - -r- - vare som och vare fullmäktig, som med sådant och varde fullmilktig, med sådant som brott beträdes, mera tillåtet att föra brott beträdes, dömd ovärdig att vidare andras talan inför rätta. föra andras talan inför Rätta. § 37 Förleder man i sviklig 14 § Förleder i sviklig man afsigt annan till oskälig rättegång; böte afsigt, till oskälig rättegång; strafannan från och med tjugo till och med två- fes med böter. hundra riksdaler. § 37. be- 14 begår sysslo- A - går syssloman v1d annat uppdrags ut- man vid annat uppdrags utförande troförande trolöshet emot hufvudman; löshet emot hufvudman; lag i vare Vare som lag som i 36 sägs. 13 sägs. 15 Far någon med spådom, signeri eller annan vidskepelse, att dermed bedrägeri öfva eller vinning sig förskaffa; straffes med böter eller fängelse ihögst ett år. § 1U. Rifver, flyttar eller vrider 12 K. 11 Rifveiy flyttar eller man, i bedrägligt uppsåt, ra och rör eller vrider i bedrägligt uppsåt, rå och man, annat ,gränsemärke, eller märke, som till rör eller annat gränsmärke, eller märke, betecknande af bestämd vattenhöjd satt är; till betecknande af bestämd vattensom dömes till straffarbete från och med ett höjd satt är; dömes till straffarbete från till och med fyra år. och med månader till och med fyra år. sex Samma lag Vare om den, som sådant Samma lag den, sådant vare om som märke falskeligen sätter. märke falskeligen sätter. Varder embets- eller tjensteman, som betrodd är att rå och rör eller andra sådana märken, som ofvan sagda äro, sätta eller rätta, dervid beträdd med brott emot

208 I.. B. 1844. L. K. 1.939.

14 Sätter någon oloüigen å till 15 Sätter någon olofligen ä tillverkning, till salu hållas, verkning, som till salu hålles, annans som annans märke, än rätta tillverkarens; straffas märke, än rätta tillverkarens; straffas

med böter. med böter.

17 Tillväller sig någon bedräg- 19 Tillväller sig någon svikligen ligen utöfning af embete eller tjänst, och i uppsåt att skada göra eller fördel som honom betrodd i afsigt att skada sig eller tillskynda, utöfning af är, annan eller fördel sig tillskynda; dömes embete eller tjenst; dömes till fängelse annan till straffarbete i femte grad. Den i sjette eller sjunde grad. Den, som som eljest obehörigen, utan sådan brottslig eljest obehörigen, utan sådant brottsligt afsigt sagd är, befattar sig med uppsåt, som nu sagdt är, befattar sig som nu utöfning af embete eller tjenst; straffes med utöfning af embete eller tjenst; strafmed böter till tvåhundrade Riksdaler eller fes med böter till tvåhundrade Riksdaler fängelse. eller fängelse i sjunde grad.

18 Understicker eller förbyter 20 Understicker eller förbyter barn, eller annorledes, i ondt uppsåt, barn, eller annorledes, i ondt uppsåt, man man ändrar eller förhåller familjestånd; ändrar eller förhåller annansfamiljestånd, annans dömes till straffarbete i fjerde grad. dömes till fängelse i femte eller sjette grad: äro omständigheterna synnerligen försvarande; då må till fängelse i fjerde

grad dömas. 19 Har någon, antagande 21 Har någon, genom antagande genom

af falskt eller stånd, beredt sig af falskt eller stånd, beredt sig

namn namn arf eller andra familjerättigheter; arf eller andra familjerättigheter; vare vare lag, i 18 stadgas. lag som i 20 § sägs. som

20 Bedrager till gif- 22 Bedrager man annan till gifi

man annan termål, antagande af falskt termål, antagande af falskt namn genom namn genom eller stånd, eller förtigande af eller stånd, eller genom förtigande af genom

K. F. 7/9 1858. Str. JL. 1867. 209

denna varde dömd till straffarbete från och med fyra till och med åtta år. § 38. Sätter man oloiligen ä till- 16 Sätter olofligen å tille man verkning, som till salu hållas, annans verkning, som till salu hålles, annans märke, än rätte tillverkarens; straffas märke, än rätte tillverkarens; straffes med böter eller fängelse, efter thy i med böter eller fängelse, efter ty i 13 § 36 § stadgas. stadgas. Är för brott, hvarom denna § handlar, Ar för brott, som sagdt är, tillverktillverkningens förlust för visst fall sår- ningens förlust för visst fall särskildt skildt stadgad; gälle ock det till efter-- stadgad; gälle ock det till efterrättelse. rättelse. § 28. Tillvällar sig någon svikligen, 6 llillvällar sig någon svikligen. i uppsåt att skada göra eller fördel sig i uppsåt att skada göra eller fördel sig eller annan bereda, utöfning af embete eller annan bereda, utöfning af embete eller tjenst; dömes till straffarbete från eller tjenst; dömes till straffarbete från och med sex månader till och med tre år. och med månader till och med två år. sex

Gifver man sig eljest obehörigen ut Gifver sig eljest obehörigen man ut för embets- eller tjensteman och utöfvar för embets- eller tjensteman och utöfvar något af hvad till dennes befattning något af hvad till dennes befattning hörer; dömes till böter från och med fem- hörer; dömes till böter, dock under tio till och med tvåhundra riksdaler eller femtio Riksdaler, eller fängelse i högst . fängelse från och med två månader till ett år. och med ett år. g § 31. Understicker eller förbyter 9 Understicker eller förbyter man barn; dömes till straffarbete från man barn; dömes till straffarbete från och med två till och med åtta år. Aro och med två till och med åtta år. Äro omständigheterna synnerligen mildrande; omständigheterna synnerligen mildrande; mä straffet kunna nedsättas till fängelse må. straffet nedsättas till fängelse i sex från och med sex månader till och med månader. två. år. § 29. Har man genom antagande af 7 Har antagande af man genom falskt namn eller stånd beredt sig arf falskt eller stånd beredt sig arf namn eller andra familjerättigheter; dömes till eller andra familjerättigheter; dömes till

fängelse eller straffarbete från och med fängelse eller till straffarbete från och sex månader till och med två år. Aro med sex månader till och med två år.

omständigheterna synnerligen försvårande; Aro omständigheterna synnerligen för- :nå tiden för straffarbetet till högst fem svårande; må tiden för straffarbetet höjas år kunna ökas. till fyra år. § 30. Gifver man sig ut till namn 8 Gifver någon sig ut till nanm eller stånd för annan än den han är eller stånd för än den han annan, är, p, och hedrager derigenom qvinna till äk-.l och bedrager derigenom qvinna till äk- 14

210 L. K. 1839. L. L. 1814.

vanfrägd eller smittosam sjukdom; dömas smittosam sjukdom eller annat förhållande, till straffarbete i fjerde eller femte grad. som återgång af giftermålet föranleder; vara ock då lag som i 20 § sagdt I

21 Bedrager man, genom äkten- 23 Bedrager man, genom äktenskapslöfta, som fullbordas, qvinna, skapslöfte, som fullbordas, qvinna till till lägersmål; straffas med fängelse. lägersmäl; straffas med fängelse i sjunde grad eller böter. 24 Bedrager man gift qvinna till lägersmål, derigenom att man falskeligen försätter henne i den tro, att man är hennes make; dömes till fängelse i fjerde eller femte grad. 22 Uppgifver någon, i orlofssedel 25. Uppgifver någon, i orlofssedel eller annan enskild handling, som i 26 eller annan enskild handling, som i 14 Kap. 2 nämnas, hvad han vet osannt Kap. 5 § nämnas hvad han vet osannt vara, och deraf annan missledas eller vara, och, deraf annan missledas eller skadas kan; straffas med böter. skadas kan; straffas med böter.

26 Begagnar sig någon svikligen af orlofssadal, pass eller annat dylikt bevis, för annan utgifvet är; straffas som med böter eller fängelse i sjunde grad.

23 -De mål, som i 27 Brott, som i 10, 12. 11, 15, 16 och 21 nämnde äro, må 16, .18 eller 23 § sagdt är, må åtalas åtalas af annan än mâlsâgande. af annan än målsägande: heller mä brott, som i 17 § sägs, åtalas af annan, än den, som brefvet afsändt eller till hvilken det skrifvat är, eller af den, som äger, i vård hafver eller emottaga skulle n.

K. F. 7/9- 1858. Str. L. 1864. 211

tenskapsavtal; dömes till böter från och tenskapsaftal; dömes till böter eller fän-

med femtio till och med tvåhundra riks- gelse. daler, eller fängelse från och med två Kommer vigsel eller häfd dertill; månader till och med , två varde dömd till straffarbete från och Kommer vigsel eller häfd dertill; med sex månader till och med fyra år. var-de dömd till straffarbete från och med Samma lag der någon, af vare, som sex månader till och med fem år. naturen är vanför eller till äktenskap Samma lag vare der någon, som af alldeles obeqväm, eller drages med obotnaturen är vanför eller till äktenskap lig, smittosam sjukdom, förtiger det och alldeles obeqväm eller drages med obot- svikligen förleder annah till giftermål lig. smittosam sjukdom, förtiger det och med sig. svikligen förleder annan till giftermål med sig. Hvad för de fall, som i denna § omförmälas, särskildt är stadgadt, i afseende å återgång af fästning eller giftermål, så ock om förverkande af fästningagåvol och giftorått, lände ock till efterrättelse.

§ 39. Uppgifver någon i orlofssedel 17 Uppgifver någon i orlofssedel eller annan sådan enskild handling, eller sådan enskild handling, som annan som i 5 § nämnes, hvad han vet osannt 12 Kap. 5 § nämnes, hvad han vet vara, och deraf annan vilseledas eller osannt vara, och deraf vilseledas annan skadas kan; böte från och med fem till eller skadas kan; böte högst etthundra och med etthundra riksdaler. Riksdaler. § 40. Begagnar sig någon svikligen 18 Begagnar sig någon svikligen af orlofssedel, pass eller annat dylikt af orlofssedel, eller annat dylikt pass bevis, som för annan utgifvet är;straffes bevis, som för utgifvet är; straffas annan med böter från och med tjugo till och med böter från och med tjugo till och med tvåhundra riksdaler. med tvåhundra Riksdaler. § 43. Brott, som i 23 § ö mom., 21 Brott, som i 2 § 5 mom., 8 § 1 30 § 1 mom., 38, 34, 36, 37, 41 och mom., 11, 12, 13, 14, 19 och 20 omför- 42 §§ omförmälas, må åtalas af annan målas, må åtalas af annan än målsän målsegare. Ej heller må brott, egande; heller brott, hvarom i 5 § som -i 32 § sägs, åtalas af annan än den, 3 mom. förmäles, der det skett i som brefvet afsändt eller till hvilken det Kronans magasiner, vid in- och utlastskrifvet är, eller af den, som eger, i vård ning å fartyg, eller i öppna bodar eller ;

212 1,. lt". 13.520. L. Ii. INN.

det, som eljest brutet eller öppnadt blifvit. Brott, som i 22 § sägs, må till bestraffning åtalas, der förty till återgång af giftermålet dömdt är: heller må brott, i 24 § sägs, åtalas af , s01n än qvinnan eller hennes make. I annan,

förfallen 2:a Den, som till straff efter 8. 24 Den. som gjort sig till straff efter 13, 18 eller 20 14, "JU, 21 eller 22 § dömas, vare medborgerligt förtroende 00k förfallen till den påföljd. som i 2 skall ock dömas för alltid förlustig. Pröfvas någon efter Kap. .21 § utsatt 11 eller 17 hafva gjort sig till straffarbete skyldig; varde tillika . dömd sådant Förtroende å viss tid förlustig. Fullmäktig, som blifvit fälld till straff j efter 9 eller 10 §., Vare ovärdig att vidare föra andras talan inför Rätta.

K. 1858. Str. L. 1864. 213 F.

hafver eller emottaga skulle det, magasiner, der handel och rörelse idkas. som eljest brutet eller öppnadt blifvit. Brott, som i 10 § sägs, måej åtalas Brott, i 30 § 2 och 3 af än den, som brefvet afsändt som mom. annan omförmälas, må eller af allmän åkla- eller till hvilken det skrifvet är, eller åtalas, der för thy återgång af af den, som i vård hafver eller gare eger, fästning eller giftermål blifvit sökt, eller, emottaga skulle det som eljest brutet i fall fästning eller giftermål skett, eller öppnadt blifvit. målsegaren brottet till åtal angifvit. Brott, som i 8 § 2 och 3 mom. omförmälas, må af allmän åklagare åtalas, der förty återgång af fästning eller giftermål blifvit sökt eller, i fall fästning eller giftermål skett, målsegande

" brottet till åtal angifvit.

22 Den, som gjort sig skyldig till straff efter 3 eller 4 skall ock dömas medborgerligt förtroende på viss H tid eller för alltid förlustig; och varde påföljd under viss tid ådömd den, samma gjort sig förfallen till straffarbete som efter 9 10 eller 7 19

Tillägg till B11. til Tredje Avd.

Bestämmelserna i L.K. och L.B. grader straffarbete om av resp. av fängelse.

L. K. L. B. lüøp. f J. Straffarbete iir: Kap. § å. Fängclsvstraff är:

Första grad, på. lifstid; första grad, lifstid: lm Andra grad, från nio till och med andra grad från :åtta till och med tolf år; rio nr; Tredje grad, frun sex till och med tredje grad, från till och mud sa-x nio ar; åtta tr: Fjerde gratl. från tre till och med fjeniv grad. frun fyra til och Im-d sn-x ar; sex år; Femte grad, från 00h med må.- femrw grad, fran till och mud sux tvn nadvr till och med tro år. fyra ar; sjette grad, frun sa-x manader till och med tvâ år; sjunde grad, från och med trettio till och mod wtthundrnáttatio dagar. -w w-

INNEHÅLL

Sid.

Vtäruiwl lllv l. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . r ILRs'1'.- .ÅYIICJJNINGJ:JN: Utkast till lag 1 4.

ANDRA .ÅIIEIJNINGEN: Komparativ översikt nuvarande av europeisk Straffrätt J01.

Inledning 4177712. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . Bedrägeri 00h ztngråinsztnde brott 13e til. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. A2 Bedrägeribrottens förhållande till andra brott 17% 27. . . . . . . . . . .. . Bl Borlrägoribrottets rekvisit 28-- 44. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. ll Bedüitgeribrottets kvalitilçettioitm och privilegiattiottet 45e-, Öl.

Kvalifikationer 4:3 50. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . J Kvulitikattioner. grundade ontständighetm vid pa brottslingens person 45W 413. . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. L: K21liñkz1ti011e1, grundade omständigheter vidhandpa lingen 413 49. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3h l;t,litikzti1101. grundade onistiindighotor vid ot-

pa tektcn av den brottsliga handlingen 49-- ÖU. . . . . . . . . . . . . .. . Privilegizttitntel 50m Öl. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . :Da Särskilda rekvisiter zntgråtiisniirlo till bodrägeribrott. 52e- 61.

l Ocker och ztngiitlisttilde brott U2- 7:3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. AW Brottots oinfáing och struktur G2- Gel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . B Brottsobjektet 64e Sö. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 31 Handlingmt 38. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . Di Kvalitikettioner vid ockerdeliktet 68m T0. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . Ockerart-at brott mot minderáiig 71"-- 75. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . A Brottsobjektot 72W 73. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Bi :llzmdlingen 73m" 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Subjektivt rokvisit 74ø 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Sid.

A Bedrägeribrottets rekvisit 184-185. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . B Särskilda bestämmelser hörande under bedråigeribrottet 185-l89.

II Ocker l90#193$. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. III Ockerartat brott mot minderârig 194. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. IV llrolöshet .195-496. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Bilaga till Fredje Avdelningen: Samlnauställning av L. K.,

L. B., K. F. 1858 samt Strfl. 1864 197#213. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .