Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 1,

National Library of Sweden

»enna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1922:18

JORDBRUKSDEPARTEMENTET.

MEDDELANDE FRÅN KUNGL. LANTBRUKSSTYRELSEX N:v 240 (Sir 6 1922)

DET SVENSKA LANTBRUKETS PRODUKTIONSKOSTNADER i BOKFÖRINGSÅKET 1919—1920 UNDERSÖKNING P Å KUNGL. LANTBRUKSSTYRELSENS U P P D R A G UTFÖRD AV

L UI) VIG

JSTA KKES

ON'

S T O C K H O L M 19 2 2

Statens offentliga utredningar 1922. K r o n o l o g i s k

f ö r t e c k n i n g .

Ja ii uari—Ma

rs.

Återfinnes å omslagen till utredningarna

1—17.

April—Juli. 1. Några iakttagelser från 1921 års riksdagsmannaval. Av E. v. Heidenstam. Norstedt. 20 s. J u . 2. Byggnadsarbetarsakkunnigas betänkande. 2. Arbetsstatistisk undersökning rörande husbyggnadsverksamheteu i Sveriges städer och stadsliknande samhällen. Av B. Nyström. Norstedt. 208 s. S . 3. Järnvägsstyrelsens skrivelser till Kungl. Maj:t den 28 april 1922 med förslag till taxeändring samt den 5 maj 1922 med yttrande över Tull- och traktatkommittéas utlåtande m. m. Sv. Tr.-aktieb. 2 2

s. K. 4. Klimatets inverkan på byggnader vid västkusten. Kungl. Byggnadsstyrelsens meddelande n:r 1. Marcus. 13 s. K . 5. Betänkande med förslag 1 iII förändrad kyrklig indelning och organisation inom de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift. Hteggström. 392 s. E . 6. Tillägg till betänkande och förslag beträffande förrådsverksamheten vid marinen. Tullberg, vj, 9 2 s.

Fö. 7. Betänkande rörande fiskerinäringens främjande. Ifaeggström. 95 s. J o . 8. Utredning angående statsunderstöd för idrottens främjande. Tullberg, vj, 124 s. 1 kart. E . 9. Patentlagstiftningskommitténs betänkande. 7. Förslag till lag om rätt till tidnings eller tidskrifts titel m. m. Marcus. 54 s. H . 10. Om lappskattelandsinstitutet och dess historiska ut-

veckling. Av Äke Holmhäck. Almqvist & Wiksell. 95 s. S . 11—12. Betänkande med förslag till lag angående kulturminnesvård samt organisation av kulturminnesvården. 1. Historik, memorial ang. minnesvårdens nuvarande ståndpunkt, utländsk lagstiftning samt bilagor, viij, 483 s. 3 kart. 2. Förslag och motiv, xxiij, 197 s. Centraltr. E . 13. Högskolornas löneregleringskommittés betänkaaden. 2. Fackhögskolor och övriga ^vetenskapliga anstalter. Haeggström. 193 s. E . 14. Statsmakterna och bränsleanskaffningen under krigsåren. Av bränslekommissionen ' avgiven berättelse över dess verksamhet åren 1 9 1 7 — 1 9 2 1 . Marcus. 353 s. H . 15. Statistiksakkuimigas betänkande. 1. Utredning och förslag till åtgärder för minskning av kostnaderna för den officiella statistiken samt åstadkommande av en permanent kontroll över det statistiska a r betet m. m. Beckman, viij, 367 s. F i . 16. Förslag till vissa ändringar i. bestämmelserna r ö rande jakt och fågelskydd. 2. Andringar i jaktlagen, fridlysningsbestummelser m. m. Marcus. 317 s. J o . 17. Betänkande och förslag rörande det akademiska befordringsväsendet. Lund, Berling. 268 s. E . 18. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 1. Bokföringsåret 1919—1920. Av L. Nanneson. Meddelande från Kungl. Lantbruksstyrelsen n:r 2 4 0 (N:r 6 1922). Norstedt, vj, 125 s. J o .

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Från den 1 april, då kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) trädde i kraft, utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

M E D D E L A N D E F R Å N K U N G L . L A N T B R U K S S T Y R E L S E N N:r 240 (N:r 6 1922)

D E T SVENSKA

LANTBRUKETS

PRODUKTIONSKOSTNADER I BOKFÖRINGSÅRET 1919-1920 UNDERSÖKNING PÅ K U N G L .

LANTBRUKSSTYRELSENS

UPPDRAG

UTFÖRD

AV

LUDVIG

NANNESON

STOCKHOLM 1922 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

P . A. NORSTEDT & SÖNER

Förord. I skrivelse till Kung]. Maj:t den 25 april 1917 anhöll riksdagen om utredning över produktionskostnaderna för såväl brödsäd som andra viktigare jordbruksalster. I anledning härav anvisade Kungl. Maj:t medel för en dylik undersökning under 3-årsperioden 1919—1922 samt uppdrog åt Lantbruksstyrelsen att med biträde av en av styrelsen tillkallad sakkunnig person utföra densamma, därvid styrelsen tillika skulle äga att vid behov tillkalla en praktisk jordbrukare och en nationalekonom att vid undersökningen medverka. I anslutning härtill utsågs undertecknad att under Lantbruksstyrelsens överinseende utföra ifrågavarande undersökning samt godsägaren Gustaf Sederholm och professorn Emil Sommarin att vid undersökningen medverka. Vid sammanträden inför Lantbruksstyrelsen med ovannämnda sakkunnige har planen för undersökningen såväl som principerna för bokföringen å de undersökta egendomarna diskuterats och fastställts. Redogörelse för undersökningens första arbetsår framlägges härmed. För 2:a året är redogörelse under utarbetande och kan densamma väntas färdig under innevarande år, varefter berättelsen för det 3:e och sista året av undersökningsperioden kan väntas utkomma under början av 1923. Den föreliggande berättelsen upptager dels en redogörelse för vid undersökningen följda principer dels ett referat av de viktigaste undersökningsresultaten. En utförligare statistisk bearbetning av materialet såväl som diskussion av undersökningsresultaten har ansetts lämpligen böra uppskjutas, till dess resultaten för hela 3-årsperioden föreligga färdiga. Stockholm i juni 1922. Ludvig Nanneson.

Innehållsförteckning. Sid. Produktionskostnadsundersökningens planläggning ock undersökningsmaterialets anskaffning • 1 Det svenska lantbrukets allmänna ställning under bokföringsåret 1919—1920 3 Årsväxten 1919 3 Marknadsläget 4 De undersökta egendomarna 9 Antalet egendomar och arealen jordbruksjord 9 Åkerarealens användning 10 Skörden pr hektar 11 Lantbrukskapitalets storlek och sammansättning 13 Fastighetskapitalet 13 Driftskapitalet 16 Det ekonomiska resultatet från lanthushållningen i dess helhet 17 Bruttoavkastning 17 Driftskostnader 18 Nettoavkastning 20 Lantbrukets samlade produktionskostnader 23 Räntabelt fastighetsvärde och räntabel arbetslön 24 Fördelningen av lantbrukets produktionskostnader på de olika driftsgrenarna 28 Mänsklig arbetskraft 28 Dragarearbete 35 Gödselkostnader 39 Byggnadskostnader 45 Kostnader för döda inventarier 47 Allmänna omkostnader 49 Grundförbättringar 50 Ränteanspråk 50 De olika produktionsgrenarnas ekonomiska resultat 51 Veteodlingens räntabilitet 51 Rågodlingens » 57 Vete- och rågodlingens relativa räntabilitet 62 Vårsädesodlingens räntabilitet 63 Sockerbetsodlingens > 66 Potatisodlingens > 69 Foderväxtodlingens > 70 Poderrotfrukter 71 Vall 73 Grönfoderodlingen 73 Äng och betesmark 74

VI Ladugårdsskötselns räntabilitet Mjölkproduktionens räntabilitet Ungdjursuppfödningens räntabilitet Unghästuppfödningens räntabilitet Svinskötselns räntabilitet Sammanfattning av produktionskostnadsunderaökningens resultat Huvudtabeller. I. Lanthushållningen i dess helhet / II. Veteodlingens ekonomiska resultat III. Rågodlingens > > IV. Vårstråsädesodlingens ekonomiska resultat V. Trindsädesodlingens » > VI. Sockerbetsodlingens > > VII. Potatisodlingens * » VIII. Foderrotfruktsodlingens •» » IX. Vallodlingens » > X. Grönfoderodlingens > > XI. Ängs- och betesmarkers > > XII. Mjölkproduktionens > >

76 78 83 85 87 89 98 104 106 108 111 112 113 114 116 119 121 123

Produktionskostnadsundersökningens planläggning och undersökningsmaterialets anskaffning. Undersökning över lantbrukets produktionskostnader måste byggas på noggranna, detaljerade och efter enhetliga grunder förda lantbruksräkenskaper. Då bokföringen i lantbrukets praxis är synnerligen oenhetlig och beträffande de tillämpade principerna ofta växlar från den ena egendomen till den andra, kan ett tillförlitligt material för produktionskostnadsundersökningar näppeligen vinnas genom insamling och bearbetning av redan avslutade räkenskaper från skilda egendomar. Den första uppgiften vid ifrågavarande produktionskostnadsundersökning blev därför att organisera en enhetlig lantbruksbokföring för de egendomar, vilkas ekonomiska resultat skulle undersökas. Härvid har den principen tillämpats, att de i undersökningen deltagande jordbrukarna endast haft att i form av självkopierande rapporter dag för dag föra de löpande anteckningarna över egendomarnas affärsomsättning, under det att hela bearbetningen av dessa rapporter samt bokslutet centraliserats och utförts av därtill anställd kompetent personal under direkt överinseende av undersökningens ledare. Det har härigenom vunnits dels fortlöpande kontroll över räkenskapernas primärmaterial dels den enhetlighet i fråga om materialets vidare bearbetning, som vi här ovan betecknat som en nödvändig förutsättning för vinnande av ett för produktionskostnadsundersökningen användbart grundmaterial. De i undersökningen deltagande egendomarna ha haft att föra följande rapporter: J.) inventarium vid bokföringsårets början och slut; 2) rapport över kassaomsättning och kreditaffärer; 3) rapport över varuomsättningen på egendomen (skörde-, utsädes-, gödslings-, foder-, mjölk- och kreaturslistor); 4) rapport över utförda dagsverken och ackordsarbeten samt över arbetskraftens användning (dagsverkslistor och arbetsrapporter). 1—221532.

2 Över varje egendom har dessutom upprättats en särskild egendomsbeskrivning, omfattande uppgifter över egendomens areal av olika ägoslag, egendomens jordmån, jordens kulturtillstånd, läge och odlingsplan samt övriga på driften inverkande förhållanden. Denna egendomsbeskrivning har för flertalet egendomar upprättats av undersökningens ledare vid personligt besök å egendomarna. För rapportföringen å egendomarna har meddelats särskild detaljerad instruktion. A ett större antal mindre jordbruk har dessutom direkt biträde med rapportföring och inventering lämnats av vandringsrättarna i resp. län, för vilka vandringsrättare särskilda instruktionskurser givits av undersökningens ledare. Tack vare att flertalet av de i undersökningen deltagande egendomarna förut antingen varit anslutna till någon bokföringsförening eller själva i flera år fört ordnad bokföring, bar det i allmänhet icke mött särskilda svårigheter att få in ett tillfredsställande primärmaterial. A flertalet av de i undersökningen deltagande större egendomarna har rapportföringen handhafts av särskilt utbildade bokhållare. Det inkomna rapportmaterialet har av undersökningens bokföringspersonal kontrollerats och journaliserats, varefter fullständigt bokslut uppgjorts för varje egendom efter det dubbla italienska bokhålleriets principer. Kontroll på kassarapporternas riktighet har kunnat byggas på medsända verifikationer (fakturor, avlöningslistor o. s. v.), varjämte kontroll över inköpta och försålda varukvantiteter erhållits genom jämförelse med de löpande varurapporterna (spannmåls-, foder-, mjölk- och kreaturslistorna). På samma sätt ha arbetskostnaderna kunnat kontrolleras genom avlöningslistor och genom samstämmigheten mellan de dag för dag förda dagsverkslistorna, upptagande alla i driften anställda, och arbetsrapporterna med detalj uppgifter för varje dag över av arbetspersonalen utfört arbete. Vid bokslutet ha särskilda vinst- och förlustberäkningar utförts såväl för lanthushållningen i dess helhet som för lanthushållningens olika produktionsgrenar. Produktionskostnadskalkylerna för de olika driftsgrenarna äro sålunda ej var för sig fristående utan bilda ett sammanhängande helt. Summan av de olika driftsgrenarnas ekonomiska resultat blir med andra ord lika med slutresultatet av lanthushållningen i dess helhet, såsom detta resultat framträder på lanthushållningens huvudkonto. För att tillgodose de i undersökningen deltagande jordbrukarnas berättigade anspråk på anonymitet hava de olika egendomarna i huvudtabellerna i denna berättelses sista avdelning endast betecknats med nummer, varjämte alla meddelade resultat från enskilda egendomar städse omräknats pr arealenhet.

3 Bokföringen har i regel omfattat jordbrukarens hela ekonomiska hushållning, alltså utom lanthushållningen även eventuell annan affärsverksamhet, hushåll och privata förbrukning. I föreliggande berättelse ha vi emellertid endast bearbetat det material som berör lanthushållningen och hållit andra grenar av hushållningen utanför, i den mån dessa ej direkt stått som debitorer eller kreditorer gentemot lanthushushållningen.

Det svenska lantbrukets allmänna ställning under bokföringsåret 1919—1920. Innan vi framlägga resultaten av de utförda produktionskostnadsundersökningarna skola vi lämna en kort översikt över det svenska lantbrukets ställning beträffande årsväxt och marknadsläge under ifrågavarande bokföringsår. Bokföringsåret har börjat på något olika tidpunkt på de olika egendomarna men har för samtliga omfattat skördeåret 1919.

Årsväxten 1919. I berättelsen över årsväxten 1919 karakteriserar Statistiska centralbyrån detta års skörd såsom fullt medelmåttig } Med avseende på kvantiteten översteg skörden av de flesta kulturväxterna medelskörden för femårsperioden 1913—1917. I kvalitativt hänseende var skörden i stort sett god, och endast av potatis kunde en mera betydande del sägas vara av sämre beskaffenhet. Medelavkastningen pr hektar enligt den officiella skördestatistiken framgår av nedanstående sammanställning, som till jämförelse även upptager medelskörden för 6-årsperioden 1913—1918. Tab. 1. Medelskölden i dt. per hektar. 1919 i % av År 1919 1913-1918 1913—1918 Höstvete Höstråg Korn

.

Havre .

År 1919 1913-1918

1919 i % av 1913—1918

19.9 16.0

103 Potatis

110 Sockerbetor

.

16-8 15.6

102 Foderrotfrukter

114 Vallhö

. . .

100 120

. . .

Blandsäd

112 Ängshö

. . .

11.6¶Ärter

.

119 Höstsädeshalm

108 Bönor .

117 Vårsädeshalm

1¶Årsväxten 1919, sid. 21

4 Sammanställningen visar, att endast av sockerbetor och foderrotfrukter är hektarskörden lägre under 1919 än för perioden 1913—1918. Höstråg, havre, blandsäd, ärter, bönor, ängshö och vårsädeshalm uppvisa hektarskördar, vilka med 10 % eller mera överstiga medelskörden under denna period. Det totala skördeutbytet pr år från såväl åker som naturlig äng utgjorde år 1919 7 809 mill, skördeenheter * » 1913—1918 7 306 » » vadan totalskörden under 1919 alltså med 7 % översteg medelskörden åren 1913—1918. Per hektar åker skördades år 1919 i medeltal 1830 skördeenheter, under 1913—1918 1 750 skördeenheter. Marknadsläget. Medelpriset å lantbrukets viktigaste produkter och produktionsmedel under bokföringsåret 1919—1920 är angivet å tab. 2. Denna tabell upptager dels medelpriserna kvartalsvis under sista halvåret av 1919 och första halvåret av 1920 och dels medelpriset under tiden lji 1919— 3 % 1920, vilken period sammanfaller med bokföringsåret för flertalet av de i undersökningen deltagande egendomarna. Till jämförelse anföras i tabellens första kolumn även medelpriserna under 10-årsperioden närmast före världskriget, varjämte, med denna period som bas, indexsiffror för prisläget under bokföringsåret uträknats. För att illustrera prisutvecklingen under året i förhållande till de närmast föregående krisåren har slutligen å diagram 1 priskurvor omfattande åren 1914—1920 inlagts för de viktigaste produkt- och förnödenhetsgrupperna. Det som först och främst karakteriserar lantbrukets varumarknad under ifrågavarande bokföringsår är att de föregående krisårens omfattande prisreglerande åtgärder från det allmännas sida nu så gott som fullständigt upphört. Endast brödsäd och sockerbetor voro fortfarande underkastade prisreglering. Grenom statens överenskommelse med kvarnmonopolet voro sålunda lantmännen för 1919 års skörd tillförsäkrade ett pris av 39 å 41 kr. pr dt vete och 38 ä 40 kr. pr dt råg. Priset för sockerbetsskörden under 1919 var av staten garanterat till lägst 7.50 kr. pr dt vid höst- och 8.00 kr. pr dt vid vinterleverans. Marknadsläget under bokföringsåret utmärkes vidare, såsom diagram 1 närmare belyser, av fallande priser å flertalet av lantbrukets varugrupper (undantag sockerbetor). Kristidens högkonjunktur passe1 1 skördeenhet = 1 fodereahet. 1920 sid. 51 ff.

Jmfr Ernst

Höijer:

1919 års skörd, Landtmannen

5 Tab. 2.

Marknadspriser. Medelpris

i kr.

pr

1904 III kv. IV kv. I kv. 1919 1920 -1913 1919 Vete :

dt.

II kv. VT 1919 1920 8 %1920

49.—

40.—

40.-

. . .

30.77¶Havre . . .

30.71¶Ärter, mat- 5

28.—

71.-

69.—

69.—

72.50¶Sockerbetor s

2.39¶Korn

81.-

. .

200.-

565.—

607.-

548.—

500.—

I

hords- B

. .

223.—

691.—

716.—

653.—

644.—

555.—

mat- . . . .

201.—

687.—

710.—

640.—

648.—

676.—

Ost, helfet . . . .

155.—

682.—

629.—

576.—

526.—

671.—

Mjölk, oskammad .

46.—

47.—

45.-

44.-

603.—

Ägg, per tjog . . .

45.50¶Kor, extra prima .

51.—

272.—

211.—

176.-

172.—

208.—

Smör, export-

6.— 1 klass . . .

45.-

224.—

180.—

154.-

154.-

178.—

>

. . .

40.—

190.—

153.—

133.—

134.—

153.—

»

. . .

32.—

126.—

102.—

102.—

103.—

108.—

Oxar, extra prima .

56.—

287.—

222.—

190.—

191.—

222.—

1 klass. . .

51.—

245.—

194.—

161.—

164.—

191.—

40.-

184.—

150.—

126.—

127.-

147.-

Sötm j ölkskalvar

63.—

316.—

279.—

273.—

262.—

282.—

> . . .

Skummjölkskalvar

43.-

237.—

209.-

192.—

181.—

205.—

Får, yngre feta . .

53.—

240.—

170.—

190.—

2.13.—

203.—

äldre . . . .

47.—

224.—

148.-

168.—

189.—

182.-

75—100 kg.

67.—

344.—

330.-

266.—

225.—

291.—

100—170 »

66.—

339.—

322.-

259.—

222.—

286.—

56.—

248.—

238.—

185.—

159.—

208.—

27.41.40¶Svin, Suggor

Vetekli 1

6¶Marknadspriset 1904—1913 = 100. Spannmålspriserna för 1904—1912 enligt Nils Wohlin >Det svenska jordbrukets inrikes avsättningsförhållanden>, sid. 158—160. För 1919—1920 enligt noteringarna i Landtmannen. 3 Priset vid höstleverans + tilläggspriset i medeltal för Skånes sockerfabriker. * Enligt svenska smörnoteringen. 5 Priserna på ärter, bordsmör och följande lantbruksprodukter äro beräknade på grundval av Socialstyrelsens prisstatistik och avse detaljpriser. Slaktdjurspriserna äro medeltal för Stockholm, Malmö och Göteborg. 6 Kraftfoder och konstgödselpriser för tiden 1905—1913 enligt av Skånska lantmännens ceutralförening i Malmöhus läns hushållningssällskaps kvartalsskrift offentliggjorda årsmedeltal. För 1919—1920 äro priserna hämtade från veckonoteringarna i Landtmannen. 2

6¶Medelpris 1914 III kv. IV kv. 1919 —1913 1919 Bomullsfrökakor

Kalisalt, 40 f

Jordbruksmaskiner och redskap 2

dt.

I kv. 1920

Indextal II kv. V»1919- 1919— 19201 1920 30 / 6 1920

14,50

33.-

33.—

479 242

6.95¶Superfosfat, 20 %

i kr. pr

34.—

55.-

47.—

47.-

12,005

3,500

rades av lantbruket vid årsskiftet 1918—1919. Sedan denna tid försiggår prisfallet å de flesta varugrupper nästan lika hastigt som prissteg ringen under 1917—1918. Samtidigt med prisfallet sker emellertid en utjämning av prisläget å de olika produkt- och förnödenhetsgrupperna. Detta belyses även av följande medeltal (ovägda) av indexsiffrorna för de viktigaste varugrupperna. Prisläget 1904—1913 = 100. 1919-1920 Spannmål

262 Sockerbetor

333 Mjölk- och mejeriprodukter

326 Slaktdjur

400 Kraftfoder

334 Konstgödsel

321 Maskiner och redskap

343 För flertalet varugrupper ligger prisnivån under 1919—1920 mellan 320 och 340, d. v. s. 220 a 240 % över förkrigsnivån. Endast spannmål, med siffran 262, kommer avsevärt under denna medelnivå och slaktdjur, med siffran 400, avsevärt över. Under 1918—1919 voro differenserna ifråga om det relativa prisläget för de olika grupperna avsevärt större. Prisfallet å lantbrukets varumarknad under ifrågavarande period motsvaras icke av liknande nedgång i den allmänna varuprisnivån. Enligt Sv. Handelstidnings partiprisindex steg generalindexsiffran för de vik1

Marknadspriset 1904-1913 = 100. Avser kostnaden för en standarduppsättning av maskiner och redskap (ej vagnar och seldon) för en egendom om 50 ha åker. Prisuppgifterna grunda sig på priskuranter från 5 av våra ledande maskinfirmor. 2

7¶Diagram

1. Lantbrukets marknadsläge 1914—1920. (Indextal, medelpris 1904—1913 = 100.)

C50

coo

z

SPANNMÅL MJÖLK.- ME]ERl'PROD.

550 SLAKTDJUR-

v

30CKER5ET0R

.o- KRAETEODER

_». + + + + + s0

KONSTGÖDSEL

c o - ARBETSLÖNER,\

400 350

tigaste

grosshandelspriserna

Prisutvecklingen särdeles

under

ogynnsam

från

320 i j u l i 1919 till 366 i j u l i 1920. x

bokföringsåret går sålunda i en för lantbruket

riktning.

Lantbrukets

varor

sjunka i pris, under

det a t t den allmänna varuprisnivån stiger. Tab. 3. Arbetslöner i lantbruket.2 Årslöner: Manliga tjänare Kvinnliga » Statare, körkarlar > kreatursskötare 1

1904—1913

1919—1920

kr.

kr.

626.— 442.— 663.— 717.—

1,903.— 1,320.— 2,088.— 2,208.—

Index 304 299 315 308

Ekonomisk tidskrift, 1921, sid. 111. Enligt Socialstyrelsens arbetslönestatistik. Sommardaglönen för 1919—1920 avser medeltalet av sommardaglönen för 1919 ock 1920, vinterdaglönen 1919—1920 är vinterdaglönen 1919. 2

8 1904—1913 Sommardaglöner: Män, fasta, egen kost * » arbetsgivarens kost > tillfälliga, egen kost > » arbetsgivarens kost . . Kvinnor, fasta, egen kost > > arbetsgivarens kost . . . > tillfälliga, egen kost » > arbetsgivarens kost .

kr. 2.32 1.58 2.70 1.87 1.47 0.98 1.62 1.10

Vinterdaglöner: Män, fasta, egen kost » » arbetsgivarens kost » tillfälliga, egen kost » » arbetsgivarens kost . . . Kvinnor, fasta, egen kost > •» arbetsgivarens kost . . . > tillfälliga, egen kost > » arbetsgivarens kost .

1.75 1.09 1.98 1.29 1.10 0.71 1.22 0.81

1919—1920 Inde: kr. 7.85 5.33 8.97 6.09 4.79 3.09 5.22 3.47

338 337 332 326 326 316 322 316

5.90 3.65 6.72 4.33 3.33 2.15 3.71

337 335 339 336 303 303 304

300 Denna försämring av lantbrukets ekonomiska läge i jämförelse med närmast föregående år markeras ännu ytterligare genom en stark stegring av lantbrukets arbetslöner under bokföringsåret 1919—1920. Av tabell 3 framgår, att lönenivån för lantbrukets olika arbetarekategorier sistnämnda år ligger mellan 299 och 339, när lönenivån 1904—1913 sättes = 100. I medeltal uppgår lönestegringen sedan 1904—1913 till 220 % och sedan närmast föregående bokföringsår till 20 %. ökningen av jordbrukets arbetslöner hade under 1917 och 1918 nästan parallellt följt ökningen av spannmålspriserna (jmfr diagram 1). Med 1919—1920 komma emellertid arbetslönerna på en avsevärt högre nivå än spannmålspriserna. Spannmålens indexsiffra för detta år är 262, arbetslönernas 320. Vid slutet av bokföringsåret ligger arbetslönens index över samtliga lantbrukets varugruppers indexsiffror med undantag för slaktdjur.

Av ovanstående översikt har framgått a t t ifrågavarande bokföringsår med hänsyn till skördeutbytet kan betecknas såsom fullt medelgott. Marknadsläget är i jämförelse med såväl närmast föregående år som med den allmänna varuprisnivån mindre fördelaktigt. Dock är det att märka, a t t prisläget å flertalet av lantbrukets såväl produkter som produktionsmedel under året inställes på ungefär samma höjd i förhållande till förkrigsnivån. Minst gynnad av prisläget är spannmålsproduktionen.

o

De undersökta egendomarna. I undersökningen deltogo från början 135 egendomar. På grund av ofullständiga uppgifter och i ett par fall abnorma driftsförhållanden hava emellertid räkenskaperna för 9 egendomar måst kasseras. I den slutliga bearbetningen äro sålunda 126 egendomar med en sammanlagd areal av 10,544 ha jordbruksjord representerade. Egendomarna hava vid bearbetningen fördelats på fyra särskilda produktionsområden nämligen: 1) Svs-området =a södra Sveriges vete- och sockerbetsomräde, omfattande slättbygderna i Malmöhus, Kristianstads och södra delen av Hallands län. 2) Srp-området = södra Sveriges råg- och potatisområde, omfattande de magrare delar av Malmöhus och Kristianstads län samt vissa områden av Blekinge och Kalmar län, där råg- och potatisodlingen är dominerande. 3) MS-området — mellersta Sverige. Till detta område ha förts övriga delar av Götaland samt Svealand. Även de i undersökningen deltagande egendomarna från södra Norrland, Gävleborgs län, ha förts till MSområdet. 4) ÖN-området = övre Norrland. Till detta område ha förts de i undersökningen deltagande egendomarna från Norrbottens och Vesternorrlands län. Efter arealen jordbruksjord ha egendomarna vidare indelats i tvenne storleksgrupper, nämligen A. egendomar med upptill 50 ha jordbruksjord. B. » » över 50 T> » Med jordbruksjord förstå vi här åker samt till åker efter avkastningsförmågan reducerad äng och betesmark. Åntnlet egendomar och arealen jordbruksjord i de olika produktionsområdena och storleksgrupperna framgå av nedanstående sammanställning: Storleksgrupp:

A

Svs-området Srp- » MS- > ÖNt Summa

Egendomar 21 7 22 24

Areal ha 601 178 441 298

Egendomar 14 8 29 1

B Areal ha 2,233 1,081 5,638 74

Samtliga: EgenAreal domar ha 35 2,834 15 1,259 51 6,079 25 372

1,518

9,026

10,544

10 Av de undersökta egendomarna hava sålunda 74 en åkerareal av upptill 50 ha, 52 en areal av över 50 ha. Medelstorleken för de mindre egendomarna är något över 20 hektar, för de större omkring 180 ha. Av den kontrollerade arealen, som omfattar 10,544 ha, kommer icke mindre än 86 % på storbruken. De i undersökningen deltagande egendomarna fördela sig på följande län: Malmöhus 39, Kristianstads 17, Jönköpings 11, Södermanlands 12, Stockholms 6, Norrbottens 20. Dessutom äro följande län representerade med 1 till 5 egendomar: Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Hallands, Bohuslän, Alfsborgs, Skaraborgs, Vestmanlands, Gävleborgs och Vesternorrlands län. Åkerarealens användning vid de undersökta egendomarna framgår a v t a b . 4. Tabell 4.

Åkerjordens användning i % av hela åkerarealen. Produktionsområden Svs-

Srp-

MS-

ÖN-

15,4

2,5

5,0

6,9

16,6

8,0

22,3

19,1

13,0

Vårstråsäd

24,6

22,6

29,2

Trindsäd .

1,5

1,1

1,9

48,4

42,8

44,1

21,9

3,0

7,8

1,8

2,2

9,6

0,2

Vete S:a brödsäd

S:a spannmål Potatis Sockerbetor

. . .

1,9

20,0

Foderrotfrukter . .

6,9

1,2 5,2

3,4

2,5

Vall

23,4

34,2

37,0

68,7

. . . .

3,7

2,4

2,5

2,9

Div. bandeisväxter

1,2

0,5

0,1

Grönfoder

3,8

5,9

0,1 10,9

Summa

100,0

100,0

100,0

100,0

Äng ocb betesmark, reducerad, i % av åkerarealen

5,0

2,0

6,0

26,0

Helträda

1,7

Jämföra vi siffrorna i ovanstående tabell med motsvarande siffror enligt 1919 års arealinventering, 1 kunna vi konstatera, att brödsädesarealens omfattning i vissa områden är avsevärt högre vid de undersökta egendomarna än för motsvarande områden enligt nämnda invente1

Arealinventeringen ocb busdjursräkningen d. 1 juni 1919 sid. 8 ff.

11 ring. För Svs-området utgör brödsädesarealen 22,3 % av hela åkerarealen, för Malmöhus läns slättbygd enligt arealinventeringen 1919 endast 19,5 %. Brödsädesarealens omfattning i MS-området sammanfaller däremot ganska nära med motsvarande siffror för flertalet mellansvenska län, som äro representerade i undersökningen. Rotfruktsarealen är däremot högre vid de undersökta egendomarna, under det a t t arealen helträda i regel är mindre. Av de anförda siffrorna framgår sålunda att de undersökta egendomarna i stort sett med hänsyn till växtvalet representera en något intensivare driftstyp än jordbruket i allmänhet i motsvarande produktionsområden. Skörden per hektar. I tabell 5 lämnas en översikt över hektarskördarnas storlek i medeltal för de olika produktionsområdena. Skördesiffrorna i denna tabell äro dels vägda medeltal för hela den kontrollerade arealen, dels ovägda medeltal, d. v. s. hektarskördarna i medeltal pr egendom (medeltal av medeltal). Till jämförelse anföras även medelskördarna för hela riket enligt den officiella skördestatistiken. Skördeutbytet pr ha är, såsom man kunnat vänta, synnerligen varierande i de olika produktionsområdena. Totalskörden i skördeenheter pr ha är sålunda högst i Svs-området, där den med 37 % överstiger medelskörden för samtliga undersökta egendomar. Närmast kommer Srp-området med 99 % MS-området med 85 % och sist ÖN-området med 77 % av denna medelskörd. I allmänhet är skörden enligt de ovägda medeltalen något högre än enligt de vägda, vilket betyder att skörde utbytet genomgående har varit något högre vid de mindre egendomarna än vid de större. Många undantag från denna regel förekomma dock för särskilda grödor, särskilt i Srp-området. Av särskilt intresse är den i tabell 5 gjorda jämförelsen mellan medelskörden vid de undersökta egendomarna och riksmedelskörden enligt den officiella skördestatistiken. Av denna tabell framgår att vid de undersökta egendomarna alla grödor med undantag av sockerbetor ge avsevärt högre hektarskörd än riksmedelskörden. Störst överlägsenhet visa de undersökta egendomarna beträffande vårstråsäd, 26 %, vete och rotfrukter 2o %. I genomsnitt för alla grödor är hektarskörden uttryckt i skördeenheter 25 % högre än medeltalet för hela landet. Detta sammanhänger emellertid icke blott med högre skörd av de särskilda kulturväxterna, utan även med att de mera avkastningsrika grödorna intaga en större procent av åkerarealen vid de undersökta egendomarna än för landet i dess helhet. Enär det för bedömande av de sedermera framlagda räntabilitetsresultaten är av vikt att få konstaterat, huruvida de undersökta egendomarna äro bättre eller sämre än genomsnittsjordbruken i de olika produktionsområdena, ha vi i nedanstående sammanställning även gjort

12¶Tabell 5. Medelskörd pr hektar 1919. Produktionsområden : Medeltal:

Svs-

Srp-

MS-

ÖN-

Hela landet

A: de un- B: RiksVägda Ovägda VägdaO vägda Vägda Ovägda Vägda Ovägda dersökta medel- A i % egendom. skörd av B

—

dt 1 24,4

dt 19,9

14,5

18,4

17,3

21,3

16,0 16,9

— —

16,0

15,0

252,0

256,5

hfe 33,8

hfe 38,7

hfe 44,5

hfe 36,28

19,1

16,2

17,9

15,9

19,0

14,4

17,1 15,0

17,8

—

—

2,027 1,746

1,729

2,283

1,830

89|

dt 28,8

dt 29,7

dt 25,0

dt 23,4

dt 19,1

dt 19,3

dt

dt

—

22,2

24,8

18,8

18,3

16,7

17,1

. .

24,1

24,4

20,4

20,4

19,7

Trindsäd . . .

14,3

17,5

20,9 12,7

12,9 16,2

12,8

17,0

16,3

267,2 245,3

240,6 247,3

226,0

— -

Foderrotfrukter

hfe2 53,5

hfe 52,9

hfe 43,4

hfe 41,3

hfe 36,5

hfe 37,7

Vall

20,5

23,5

16,9

17,4

18,9

18,5

13,2

21,5 12,1

18,2

Vete Råg

. . . .

Vårstråsäd

Sockerbetor . . 252,7

Grönfoder

. .

Totalskörd i skördeenheter 3,129 Relativa tal . . 137

3,281 2,249 144

2,323 1,937 102 85

123 116

en jämförelse mellan medelskördarna å de undersökta egendomarna i vissa län. som äro mera talrikt representerade i undersökningen, och medelskördarna i samma län enligt den officiella skördestatistiken. Tabell 6. De undersökta egendomarnas medelskörd i vissa län i % av länets medelskörd enligt den officiella skördestatistiken. Län:

Malmö- Kristian- Jönköhus stads pings

Södermanlands

•Stockholms

Vete

122 Råg

100 Vårstråsäd

67¶Norrbottens

81 103

104 118 132

78 Vall

98 Summa skördeenheter

1¶Vägda medeltal. Hfe = 100 foderenheter. 3 I den officiella skördestatistiken uppgives skörden av rotfrukter och hö i kg., ej i foderenheter. Omräkning i foderenheter har därför företagits, varjämte tillägg gjorts för blast = 20 % av rotvikten, samt efterskörd från vallarna = 33 % av höskörden. 2

13 Denna sammanställning bekräftar de i tabell 6 erhållna resultaten. Med undantag för Norrbottens län ligger i samtliga län de undersökta egendomarnas medelskörd avsevärt över länsmedelskörden. Särskilt stor är överlägsenheten i detta hänseende vid de undersökta egendomarna i Jönköpings län. Även om vi räkna med en viss felmarginal för de officiella skördetalens exakthet, har det sålunda av denna jämförelse framgått, att de undersökta egendomarna med hänsyn till jordens bördighet och avkastningsförmåga i medeltal ligga avsevärt över genomsnittsjordbruket i vårt land. D. v. s. de bättre jordbruken äro mera talrikt representerade i undersökningsmaterialet än vad de förekomma i verkligheten. Det är emellertid att märka, att skördeutbytet å de enskilda egendomarna varierar avsevärt kring de förut anförda medeltalen. Det möter därför inga svårigheter, att ur undersökningsmaterialet sammanställa grupper, vilkas medelskörd sammanfaller med den officiella statistikens medelskördesiffror. Vad vi här anfört om de undersökta egendomarnas skördeavkastning torde även såsom allmänt omdöme kunna gälla om deras ekonomiska läge och förmåner med hänsyn till fältens form, jordens lätthet att bruka o. dyl. på det ekonomiska resultatet inverkande faktorer. Att i dessa hänseenden i siffror värdesätta de undersökta egendomarna låter sig av lätt insedda skäl näppeligen göra, men av de föreliggande beskrivningarna över desamma framgår, a t t flertalet av dem i nyssnämnda hänseenden måste betecknas såsom mer än medelgoda.

Lantbrukskapitalets storlek och sammansättning. Lantbrukskapitalets storlek i medeltal pr ha jordbruksjord enligt inventeringarna vid bokföringsårets början framgår av tabell 7. Vid värdesättningen av såväl fastighets- som driftskapital har marknadsvärdet lagts till grund. Därvid ha emellertid ingalunda de högsta toppriserna vid inventeringstillfället följts. På grund av marknadens vikande tendens vid tiden för inventeringen har tvärtom marknadsvärdet uppskattats mycket försiktigt. Lantbrukskapitalets storlek enl. tabell 8 ligger därför avsevärt under vad det i början av 1919 skulle kostat att sätta sig upp som lantbrukare på ifrågavarande egendomar. Fastighetskapitalet har alltså i enlighet med ovannämnda allmänna princip för varje egendom uppskattats efter under 1919 gällande saluvärde n en förståndig köpares hand». Aret 1919 betecknar emellertid

14¶Tabell 7. Lantbrukskapital, medeltal i kr. per hektar. Samtliga egendomar Produktionsområde: Fastighetskapital

Svs- Srp- MS-

ÖN-

Grupp A

Medeltal Svs- MS-

Grupp B

ÖN- Svs- MS-

:

Jordkapital inklusive grundförbättringar 1358

742 1783

577 1 245

424 Byggnadskapital

916 1120

943 1208

1190 Summa 2 548 1555 1273 1513 1658 2903 1537 1520 2 453 1253 Driftskapital: Kreatur: Hästar

184 Nötkreatur

335 Svin

7 Får

6¶Övriga husdjur

178 265

162 412

257 Summa Döda inventarier

141 Förråd

173 Summa 1372 1000 1002 1386 1115 1692 1504 1311 1285 963 Summa lantbrukskapital 3 920 2ooo> 2 275 2 899 2 773 4595 3041 2 831 3 738 2 216 Relativa tal

en toppunkt på fastighetsmarknadens priskurva. Även om fastighetsvärdet uppskattats mycket försiktigt, så ligga därför de vid inventeringen 1919 erhållna värdena avsevärt över förkrigsnivån och även avsevärt över de vid undersökningens 2:a år upptagna fastighetsvärdena. Fastighetsvärdet är i medeltal 1658 kr. pr hektar för samtliga egendomar. Det utgör i Svs-området 2 548 kr. pr ha, i Srp-området 1 555 kr., i MS-området 1 273 kr. och i ÖN-området 1513 kr. pr ha. Enligt en av Lantbruksakademien företagen undersökning kan man beräkna, att prisstegringen å jordbruksfastigheterna i vårt land från 1914 till 1919—20 uppgått till omkring 70 %.x Enligt denna förutsättning skulle alltså förkrigsvärdet för de undersökta egendomarna varit 1 Kungl. Lantbruksakademiens Handl. och Tidskrift 1921 sid. 536. I Ekonomisk tidskrift 1921 sid. 172 ff. har Thure Björkman på grundval av lagfartsförteckningar gjort en undersökning över stegringen av jordbruksfastighetsvärdet i Torna och Bara härader i Malmöhus län och även kommit till en genomsnittlig stegring av fastighetsvärdet från 1912—1914 till 1919—1920 av omkring 70 %. Enligt denna undersökning var fastighetsvärdet 1919—4920 för egendomar från 10,1—50 ha 3 071 kr. pr ha och för egendomar över 0 ha 2 467 kr., värden, som ligga de i tabell 7 för Svs-området angiva värdena mycket nära.

15 omkring 1 500 kr. pr ha i Svs-, 750 kr. pr ha i MS- och omkring 900 kr. pr ha i Srp- och ÖN-områdena. Det bör emellertid i detta sammanhang påpekas, att de undersökta egendomarna med hänsyn till jordens avkastningsförmåga ligga avsevärt över medeltalen för hela landet (jmfr föregående avdelning), varför dessa egendomars saluvärde bör vara högre än saluvärdet å medelgod åkerjord. De i tab. 8 upptagna fastighetsvärdena äro i allmänhet något högre än samma fastigheters taxeringsvärden enl. 1918 års fastighetstaxering. Störst är skillnaden i ÖN-området, där taxeringsvärdet utgör 77 % av det vid inventeringen upptagna fastighetsvärdet. Motsvarande tal äro 84 % i Svs-, 85 % i Srp- och 97 % i MS-området. I förhållande till taxeringsvärdet är sålunda det inventerade fastighetsvärdet högst i ÖN- och lägst i MS-området. Då emellertid fastighetstaxeringen ej genomföres efter fullt likartade principer i landets olika delar, kan ur denna jämförelse näppeligen dragas den slutsatsen, att fastighetsvärdet skulle vara för högt upptaget i det förra resp. för lågt upptaget i det senare området. Fastighetsvärdet har vid inventeringen uppdelats på byggnadsvärde och övrigt fastighetsvärde, d. v. s. det egentliga jordvärdet med tillhörande grundförbättringar. Till grund för byggnadernas värdering har lagts brandförsäkringsvärdet å dessa. Boningshus av slottskaraktär å de större egendomarna ha ej medräknats till lantbrukskapitalet och ingå sålunda ej heller i det i tab. 8 upptagna byggnadsvärdet. I många fall har brandförsäkringsvärdet å byggnaderna varit så högt att det överstigit icke blott egendomens taxeringsvärde utan även dess inventerade saluvärde. I dylika fall har byggnadsvärdet nedskrivits under brandförsäkringsvärdet, så att det inventerade värdet av byggnaderna i intet fall överstigit 80 % av hela fastighetsvärdet. En dylik nedskrivning av byggnadsvärdet har även företagits, då brandförsäkringsvärdet, såsom i vissa fall förekommit, varit abnormt högt i förhållande till byggnadernas verkliga bruksvärde. Byggnadernas brandförsäkringsvärde resp. inventerade värde i procent av hela fastighetsvärdet utgör i medeltal för de olika produktionsområdena:

Svs-området Srp- » MS» ÖN- »

Brandförsäkringsvärde 56,0 % 50,7 » 89,9 » 88,8 >

Inventerat byggnadsvärde 46,7 % 42,3 . 66,1 » 65,7 »

Den starkaste nedskrivningen av byggnadsvärdet har sålunda ägt rum i MS- och ÖN-områdena, där det inventerade byggnadsvärdet endast utgör 73 resp. 74 % av byggnadernas brandförsäkringsvärde.

16 När vi subtrahera det på ovan angivit sätt bestämda byggnadsvärdet från hela fastighetsvärdet, blir återstående värdet på jord och grundförbättringar i medeltal 742 kr. pr ha eller i Svs-området 1 358 kr., i Srp- 899 kr., i MS- 434 kr. och i ÖN-området 521 kr. pr hektar jordbruks] ord. Värdet å jord och i jorden nedlagda grundförbättringar är alltså i Svs-området över 3 ggr och i Srp-området över 2 ggr så högt som i MS-området. Av de i tabell 8 anförda fastighetsvärdena framgår att i både Svsoch MS-områdena fastighetsvärdet per ha är avsevärt högre i den mindre storleksgruppen än i den större. Driftskapitalet är i tabell 8 uppdelat på kreatur, döda inventarier och förråd. I medeltal för samtliga egendomar utgör driftskapitalet 1 115 kr. pr hektar, vilket är 40,3 % av fastighetsvärdet. Härav komma 622 kr. eller 22,5 % på kreatur, 178 kr. eller 6,4 % på döda inventarier och 315 kr. eller 11,4 % på för lantbruksdriften erforderligt förrådskapital. Driftskapitalet pr hektar är störst vid de mindre egendomarna. För de olika produktionsområdena är skillnaden i driitskapitalets storlek pr hektar ej så betydande som beträffande fastighetskapitalet. Störst är driftskapitalet pr hektar i ÖN-området, vilket emellertid sammanhänger med att egendomarna i detta område äro övervägande småbruk med i förhållande till arealen stor kreatursbesättning. Antalet kreatur pr 100 ha i de olika produktionsområdena framgår av nedanstående översikt: Svs-

Srp-

MS-

ÖN-området

Arbetshästar

12,4

10,7

8,6

12,5

Mjölkkor

33,9

21,3

25,9

50,6

Svin Summa nötkreatursenheter

25,4

23,2

8,0

19,3

79,8

60,3

55,9

88,8

Till jämförelse med ovanstående siffror kan anföras att enligt kreatursräkningen 1 juni 1919 var medelantalet för hela riket pr 100 ha åker och äng av hästar 14, nötkreatur 51, svin 14 och nötkreatursenheter 68.,1 Kreaturen såväl som döda inventarier och förråd ha särskilt värderats vid varje egendom. De använda enhets värdena å kreatur äro mycket växlande, beroende på kreaturens olika storlek och kvalitet på de enskilda egendomarna. I medeltal för samtliga egendomar har emellertid värdet per arbetshäst vid bokföringsårets början upptagits till 1 770 kr. och pr mjölkko till 872 kr. Variationerna kring dessa medeltal äro dock såsom nämnts avsevärda på de enskilda egendomarna. 1

Arealinventeringen och husdjursräkningen den 1 juni 1919, sid. 21 ff.

17 Summa lantbrukskapital utgör i medeltal för samtliga egendomar 2 773 kr. pr hektar jordbruksjord. Störst är lantbrukskapitalet i Svsområdet med 3 920 kr. pr ha eller 35 % högre än ovannämnda medeltal. Lägst lantbrukskapital, 2 275 kr. pr ha eller 82 % av medeltalet, har MS-området. De i tabell 8 anförda medeltalen för de olika storleksgrupperna visa, att såväl fastighets- som hela lantbrukskapitalet är störst pr hektar vid de mindre egendomarna.

Det ekonomiska resultatet från lanthushållningen i dess helhet. Innan vi övergå till en redogörelse för det ekonomiska resultatet av de olika produktionsgrenarna i lantbruket, skola vi lämna en översikt över lanthushållningens samlade ekonomiska resultat, d. v. s. över bruttoavkastningens, driftkostnadernas och nettoavkastningens storlek för lanthushållningen i dess helhet. Denna översikt återfinnes å tabell 9, som upptager vägda medeltal såväl för de olika produktionsområdena och storleksgrupperna som för samtliga undersökta egendomar. Bruttoavkastning. Med bruttoavkastning förstås här värdet av lantbrukets under bokföringsåret framställda produkter, slutprodukter, vare sig dessa försålts, levererats till jordbrukarens hushåll eller privatförbrukning, till lantbrukets arbetspersonal (stat), till andra grenar av hushållningen (t. ex. körslor och andra prestationer från lantbruket till skogshushållningen och eventuell annan affärsverksamhet) eller ingått som ökning av värdet av kreatur, fältinventarier eller förråd. Vid ökning av fastighetskapitalet genom nybyggnad eller grundförbättring har i analogi härmed den ökning, som skett medelst företagets egna produkter, arbetskrafter och körslor även förts till bruttoavkastningsvärdet. Då värdet av jordbrukarens och arbetspersonalens bostäder förts till lantbrukskapitalet, ingår också skälig hyresersättning för dessa bostäder i lantbrukets bruttoavkastning. Enär bruttoavkastningen utgör värdet av egendomens slutprodukter, erfordras ingen värdesättning av inom driften omsatta varor för fastställande av bruttoavkastningens storlek. Värdet av t. ex. den del av egendomens skörd, som utfodras i djurstallarna, kommer sålunda först genom de levererade djurprodukterna till uttryck i bruttoavkastnings2—221532.

18 värdet. För lantbrukets samlade bruttoavkastning kan man därför få betydligt exaktare uttryck i bokföringen, än då det gäller avkastningsvärdet från de särskilda driftsgrenarna. I detta senare fall kan nämligen värdering av inom driften omsatta, icke direkt säljbara varor ej undvikas. Bruttoavkastningen angives i tabell 9 särskilt för växtprodukter, djurprodukter och övrig produktion. I denna senare grupp ingå inkomster genom körslor, värdet av hyresfri bostad samt genom lantbrukets ordinarie arbetspersonal och dragare utfört arbete för nyodling, grundförbättring och dylik kapitalbildning. Bruttoavkastningen är störst pr hektar i Svs-området, närmast därefter komma ÖN- och MS-områdena och sist Srp-området. Huvudparten av bruttoavkastningen kommer i alla områdena från djurproduktionen. I Svs- och Srp-områdena ger dock växtproduktionen föga mindre tillskott till bruttoavkastningssumman än husdjursskötseln. Växtproduktionens andel i denna summa är däremot avsevärt lägre i MS-området och blott obetydlig i ÖN-området. I de båda senare områdena spelar återigen posten »övrig produktion» en avsevärd roll, vilket sammanhänger med att egendomarna i dessa båda områden haft stora inkomster genom körslor, dels mot kontant ersättning (särskilt i ÖN-området) och dels i egna skogar. Siffrorna i tabell 9 över bruttoavkastningens sammansättning ge sålunda goda upplysningar om produktionens allmänna riktning i de olika områdena. Bruttoavkastningen är störst pr ha i den minsta storleksgruppen, vilket närmast sammanhänger med en i medeltal större bruttoavkastning från husdjursskötseln vid de mindre egendomarna. Den anmärkningsvärt höga bruttoavkastningen från ÖN-området står i sammanhang med att jordbruken i detta område övervägande äro småbruk med i förhållande till arealen stor kreatursbesättning. Dessa egendomar ha även uppnått betydligt högre mjölkpris än i övriga områden. I jämförelse med motsvarande storleksgrupper från Svs- och MS-områdena är bruttoavkastningen dock lägst pr ha i ÖN-området. Driftskostnader. Som driftskostnader ha upptagits lantbruksföretagets på bokföringsåret kommande kontanta driftsutgifter jämte nödiga avskrivningar å byggnader samt döda och levande inventarier, minskning av förråd, naturaprestationer till lantbrukets arbetspersonal (stat), från hushållningens övriga huvudgrenar utgjorda prestationer till lantbruket (t. ex. bränsle och gagnvirke från skogen) samt skälig ersättning för ägarens och hans familjs arbete i lantbruket. Kontanta utgifter för kapitalökning (t. ex. nybyggnad) föras däremot ej till årets driftskostnader, ej

19¶Tabell 9. Bruttoavkastning-, driftskostnader och nettoavkastning i kr. pr hektar. Grupp A

Samtliga egendomar Svs- Srp- MS-

Produktionsområde:

MeSvs- MS ÖN- deltal

Grupp B

ÖN- Svs- MS-

Bruttoavkastning.

Dri ftskos

144 S:a 1138

840 1229

809 1113

719 86

577 83

118 100

946 136

627 90

6,4 8

3,76

4,57

2,S6

tnader:

S:a

N ettoavkastning

sdiffer

ensi

116 106

2,si

6,S3

6,16

+ 39 - 4 5 — 22 - 7 9 - 1 0 + 38 — 95 - 8 6 + 41 - 1 5

2¶Produktionskostnader.

1 099 i % av bruttoavkastningen

982 8S5 1 072 734 718 753 984 850 1191 96,6 106,7 103,0 108,7 101,2 96,9 110,7 110,6 96,3 102,1

heller skuldräntor, arrendeavgifter eller räntor på eget i lantbruksföretaget nedlagt kapital. Till driftskostnaderna ha förts sådana skatter som påvilat lantbruket, vare sig detta under året givit inkomst eller icke, alltså kommunalskatter och därmed likvärdiga, under det att inkomst- och förmögenhetsskatt och eventuell krigskonjunkturskatt ej belastats lantbruksföretaget utan förts direkt på vinst- och förlustkonto. På grund av fallande marknadspriser vid bokföringsårets slut företagna nedskrivningar av fastighets- och inventarievärden ha ej heller bokförts som driftskostnader utan betraktats som kapitalförluster och 1 Nettoavkastningsdifferens = skillnaden mellan normala ränteanspråk ^å lantbrukskapitalet och uppnådd nettoavkastning. 2 Produktionskostnader = driftskostnader + ränteanspråk.

20 direkt överförts på kapitalkonto. Storleken av dessa nedskrivningar är på de flesta egendomar betydande. Ensamt kapitalförluster å kreatur och inventarier utgör i medeltal pr ha i Svs-området 107 kr., i Srp65 kr., i MS- 45 kr. och i ÖN-området 53 kr. Ersättning för familjens arbete i lantbruket har beräknats efter gällande arbetslön för motsvarande lejd arbetskraft. Närmare redogörelse för storleken av dessa arbetslöner återfinnes i följande avdelning (sid. 30). Driftskostnaderna ha i tabell 9 uppdelats på arbetskostnader, varuinköp (utsäde, konstgödsel, kraftfoder och dylika förnödenheter) samt övriga kostnader. Under denna senare rubrik ha förts utgifter för underhåll av döda inventarier, grundförbättringar och byggnader, försäkringar, allmänna omkostnader och skatter. Liksom bruttoavkastningen äro driftskostnaderna pr ha störst i Svs-området och lägst i Srp-området. De mindre storleksgrupperna hava högre driftskostnader pr hektar än de större egendomarna. Arbetskostnaderna utgöra i alla områdena huvudparten av driftskostnaderna. I medeltal för de undersökta egendomarna uppgå arbetskostnaderna till 53 %, varuinköpen till 26 % och övriga kostnader till 21 % av summa driftskostnader. Driftskostnadernas sammansättning varierar emellertid ganska avsevärt i de olika områdena och storleksgrupperna. I grupp A i ÖN-området utgöra sålunda arbetskostnaderna 79 %, varuinköpen 9 % och övriga kostnader 12 % av samtliga driftskostnader, under det att för grupp B i Svs-området motsvarande tal äro resp. 47, 32 och 21 %. I den förra gruppen dominera sålunda arbetskostnaderna under det att övriga driftsutgifter spela en mycket underordnad roll. I den senare gruppen är förhållandet det motsatta; arbetskostnaderna pr ha äro avsevärt lägre än kapitalkostnaderna. Liksom bruttoavkastningens sammansättning ge sålunda även driftskostnadernas sammansättning en god karakteristik av driftens allmänna inriktning inom de olika områdena.

Nettoavkastning. Med nettoavkastning förstå vi här skillnaden mellan bruttoavkastning och driftskostnader. Med nettoavkastningen har lantmannen alltså i första hand a t t betala ränta å lånat kapital samt eventuella arrendeavgifter. Återstoden är ränta på lantmannens eget i driften nedlagda kapital och eventuellt — om denna ränta blir högre än normal — företagarevinst. Genom att undersöka huru stor nettoavkastningen är i procent av lantbrukskapitalet, erhålla vi den s. k. förräntning sprocenten. Denna anger alltså huru stor ränta, som erhållits å lantbrukskapitalet i dess helhet.

21 Det bästa räntabilitetsresultatet kan Svs-området uppvisa. Den här erhållna nettoavkastningen av 253 kr. pr hektar har förräntat lantbrukskapitalet med 6,45 %. Närmast kommer MS-området med 104 kr. och 4,5 7 %, Srp- med 96 kr. och 3,76 % samt sist ÖN-området med 83 kr. net to avkastning pr ha och en förräntning av 2,8 6 %. För samtliga undersökta egendomar blir nettoavkastningen i medeltal 142 kr. pr ha och förräntningsprocenten 5,12. Inom Svs-området är nettoavkastningen pr ha störst i den mindre storleksgruppen, under det att i MS-området de större egendomarna i medeltal erhållit den största nettoavkastningen. I båda områdena har den största storleksgruppen högsta förräntningsprocenten. Variationerna kring de här anförda medeltalen för förräntning äro för de enskilda egendomarna mycket stora. Detta belyses av nedanstående sammanställning och diagram. Jämför även huvudtabell I Antal

egendomar

i procent

av

samtliga

Svs-

Srp-

MS-

10 % fön äntning . . 25,7

6,7

9,8

8,0

> > > > >

. . 48,5

26,7

35,4

12,0

13,5 33,3

. . 20,0

46,6

33,3

36,0

31,7 15,1

% Med över »

5,1—10 >

»

0,0—5 >

%

» -0,1

» -5,1

10 >

»

under - 1 0 >

5,8

13,3

13,7

32,0

. . — . . —

6,7

5,8

12,0

—

2,0

—

5,6 0,8

Summa 100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

. .

Av samtliga egendomar hava 13.5 procent uppnått en förräntning av över 10 %, och 46.8 procent över 5 %. Nära hälften av de undersökta egendomarna ha sålunda uppnått ett fullt tillfredsställande räntabilitetsresultat. Negativ förräntning, d. v. s. att driftskostnaderna ha överstigit bruttoavkastningen, förekommer vid 21,5 % av egendomarna. A v diagram 2 framgår det, att det är särskilt de minsta egendomarna i MS- och ÖN-områdena, som komma i denna grupp. Svs-området kan icke blott uppvisa den i medeltal högsta förräntningsprocenten utan även de jämnaste siffrorna. Icke mindre än 74,2 % av egendomarna i detta område ha uppnått över 5,o % förräntning och 25,7 % av desamma över 10 %. De här påvisade stora variationerna i räntabilitet vid de särskilda jordbruken, är icke något egendomligt för detta undersökningsmaterial. Samma erfarenhet har gjorts vid alla föregående undersökningar av denna art både i vårt land och i utlandet. 1 Detta sammanhänger na]

) Jmfr t. ex. Räkenskapsresultat från svenska jordbruk I—VI.

22¶Diagram 2.

Variationer i räntabilitet å de undersökta egendomarna.

Förräntn.

(Varje punkt = 1 egendom.)

V, •

+ 14 + 15"

-Hf

+ 12

+ 11

•

«

•15

•

• •

+3

•

• *

• • •

+5

+2

%• • •»

•

•

•

• • • • •

• •

• • ••

•

• •• •

a

•

• • •

c

• •

•

• • ••

+ 1

• 0

•

• • • • •• • • •

• •

•

• • •

• • •

a

+ 4 + 3

• • •

•

+7 + t

•

•

+ 10

+9

• •

• •

-

]

•

•

•

o

• • •

••

•

-2

-2> -4

• •

- 5

—

•a

•

± O

•

• ••

• • •

-C

•

•

-7

•

• -9

•

-10 -il

— 50 HA—

OMRADI: 5Vi~

— 50 HA —

-^50 HA —

-•-50 HA

J>HP -

Mö -

ÖN-

23 turligtvis med att jordbrukets ekonomiska årsresultat är beroende av en hel mängd faktorer, vilka kunna variera mycket ej blott från år till år utan också under samma år för olika jordbruk. Skördeutbytet, som är i så hög grad bestämmande för nettoavkastningens storlek, växlar ju sålunda på samma egendom inom mycket vida gränser år från år, beroende på väderleksförhållandena, växtskador o. s. v. Det enskilda jordbruksföretagets ekonomiska bärighet kan därför ej heller tillförlitligt bedömas på grundval av endast ett års resultat. Härför erfordras medeltal för flera år. Nettoavkastningen på samma egendom han växla med kanske 50 ä 100 % från det ena året till det andra. Det kan därför hända att 3-årsmedeltalen för de i denna undersökning deltagande egendomarna komma a t t klassifiera dem i en helt annan ordning än 1919—1920 års resultat. Det är också antagligt, att variationerna i fråga om dessa 3-års medeltal ej bli så stora som de, vilka framgått av ett enda års undersökning. Lantbrukets samlade produktionskostnader. I lantbrukets driftskostnader enligt tabell 9 ingår, såsom förut framhållits, inga räntor på lantbrukskapitalet. Driftskostnaderna äro sålunda blott en del av lantbrukets produktionskostnader. Genom a t t till driftskostnaderna addera normala ränteanspråk på lantbrukskapitalet, erhålla vi lantbrukets samlade produktionskostnader. Denna beräkning har även utförts på tabell 9. Ränteanspråken hava därvid beräknats efter 5 % på fastighetskapitalet, 6 % på kreaturs- och inventariekapitalet och 6,5 ä 7 % å förråd. Dessa ränteanspråk uppgå i medeltal för samtliga egendomar till 152 kronor pr ha. De äro störst i Svs-området, 214 kr. pr ha, och lägst i MS-området, 126 kr. pr ha. Produktionskostnaderna, som alltså är summan av driftskostnader och ränteanspråk, uppgå i medeltal för samtliga egendomar till 850 kr. pr ha och växla i de olika produktionsområdena i medeltal pr ha mellan högst 1,099 kr. i Svs- och lägst 718 kr. i Srp-området. G-enom att jämföra produktionskostnaderna med bruttoavkastningen erhålla vi ett uttryck för den samlade lantbruksproduktionens relativa lönsamhet. Ur tabell 9 hämta vi följande siffror.

Svs-området Srp» MS> ÖN» Samtliga egendomar

Bruttoavkastwina nr ka ning jpi na 1,138 kr. 673 > 731 » 905 » . 840 >

Produktionsknttrtad nr ha Kostnad pr na 1,099 kr. 718 > 753 > 984 » 850 >

, Produkhonskostnad z % av hruttoavkastning 96,6 % 106,7 % 103,0 % 108,7 % 101,2 %

21-

Av sammanställningen framgår, att produktionskostnaderna i Svsområdet i medeltal utgjort 96,6 % av bruttoavkastningsvärdet. Det vill med andra ord säga, att realisationspriset å från dessa egendomar levererade slutprodukter kunde i genomsnitt sänkts med 3,4 % under de faktiskt erhållna och jordbrukarna skulle likväl uppnått täckning av alla direkta driftskostnader och normal ränta på lantbrukskapitalet. I de övriga områdena är genomsnittsresultatet mindre tillfredsställande. Här överstiga produktionskostnaderna bruttoavkastningens värde. För att produktionskostnaderna skulle blivit täckta hade erfordrats en genomsnittlig höjning av priset å från egendomarna levererade produkter med 6,7 % i Srp-, 3,o % i MS- och 8,7 % i ÖN-området. För samtliga undersökta egendomar överskrida produktionskostnaderna realisationspriset å produkterna med 1,2 %. Differensen är sålunda ganska obetydlig. Det är att märka, att de på detta sätt beräknade produktionskostnaderna taga sikte på jordbrukets samlade produktion och att produktionskostnaderna för de särskilda produktslagen mycket väl kunna övereller understiga dessa genomsnittliga produktionskostnader. Produktionskostnaderna för t. ex. vete och sockerbetor kunna sålunda vara avsevärt lägre än 101,2 % av dessa produkters realisationspris, under det att kostnaderna för t. ex. mjölk kunna vara avsevärt högre. I en följande avdelning skola resultaten av undersökningen över de olika produkternas produktionskostnader framläggas. Densamma kommer att för olika produktslag visa avsevärda fluktuationer över och under det här framlagda medeltalet. Slutresultatet av dessa undersökningar blir dock det vi redan här erhållit. De genomsnittliga kostnaderna för de undersökta egendomarnas samlade produktion uppgå till 101,2 % av relisationspriset å produkterna.

Räntabelt fastighetsvärde och räntahel arDetslön. överstiga jordbrukets genomsnittliga produktionskostnader det pris, som erhålles för produkterna, måste detta förr eller senare medföra antingen sänkt fastighetsvärde eller sänkt arbetslön åt jordbrukets arbetare eller bådadera. 1 Högre produktpriser än vad som motsvarar produktionskostnaderna medför på samma sätt stigande fastighetsvärde och stigande arbetslön. Fastighetsvärdets och arbetslönens höjd, äro 1 Vi bortse i detta sammanhang från den miskning av produktionskostnaderna, som kan möjliggöras genom tekniska framsteg och bättre ekonomisk ledning. I vad mån arbetslönen eller fastighetsvärdet mest påverkas vid förbättring eller försämring i jordbrukets ekonomiska ställning är ett intressant spörsmål, som emellertid här ej kan närmare diskuteras.

25 sålunda bådadera beroende av produktprisernas relativa böjd. liksom räntan på fastig-hetsvärdet och arbetslönen äro väsentliga beståndsdelar av produktionskostnaderna. Vid undersökning av lantbrukets räntabilitet är det därför tvenne frågor, som äro av särskilt intresse: 1) huru högt fastighetsvärde har lantbruket vid de rådande arbetskostnaderna kunnat förränta? och 2) huru hög arbetslön har lantbruket vid normal förräntning av lantbrukskapitalet kunnat betala? Vi kalla det fastighetsvärde, som framgår som svar på vår första fråga: räntabelt fastighetsvärde, och den arbetslön, som framgår som svar på den andra frågan: räntabel arbetslön. Vi ha, på grundval av det i tabell 9 framlagda räkenskapsmaterialet, här nedan företagit dessa båda beräkningar. Det räntabla fastighetsvärdet erhålla vi genom att öka resp. minska det inventerade fastighetsvärdet med nettoavkastningsdifferensen — d. v. s. skillnaden mellan bruttoavkastning och produktionskostnader x — kapitaliserad efter gällande räntefot. Den räntabla arbetslönen erhålles på samma sätt genom att öka resp. minska jordbrukets faktiska arbetskostnader med nettoavkastningsdifferensen.

Svs-området Srp> MS> ÖN* Samtliga egendomar

Nettoavkastningsdifferens pr ha kr. +39 -45 . -22 -79 — 10

Fastighetsvärde Inventerat kr. 2 548 1555 1273 1513 1 658

pr ha Räntabelt kr. 3 328 655 833 — 67 1 458

I samtliga produktionsområden utom Svs-området är det räntabla fastighetsvärdet lägre än egendomarnas inventerade saluvärde. I ÖNområdet är det negativt, d. v. s. ifrågavarande jordbrukare ha i genomsnitt icke blott gått miste om all ränta på fastighetsvärdet utan ha de även fått avstå en del av räntan å det egentliga driftskapitalet. Den räntabla arbetslönens storlek pr ha och i förhållande till de faktiska arbetskostnaderna framgår av nedanstående sammanställning:

Svs-området Srp> MS> ÖN» Sanriiga egendomar

Nettoavkastningsdifferens pr ha kr. + 39 - 45 - 22 - 79 — 10

Arbetskostnad pr ha kr. 410 261 357 592 369

Räntabel pr ha kr. 449 216 335 513 359

arbetslön I % av betald 109.5 ' 82"8 93.9 86.7 97.3

1¶Nettoavkastningsdifferensen är även = skillnaden mellan nettoavkastningen och normala ränteanspråk. Jmfr tabell 9.

26 Av sammanställningen framgår att med normal förräntning av lantbrukskapitalet kunde i Svs-området betalats 9,5 % högre arbetslön än den under bokföringsåret betalda. I övriga områden understiger den räntabla arbetslönen de faktiska arbetskostnaderna, i Srp-området med 17,2 %, i MS-området med 6,i % och i ÖN-området med 13,3 %. I genomsnitt för samtliga områden utgör den räntabla arbetslönen 97,3 % av de faktiska arbetskostnaderna. Arbetslönen har i medeltal pr fullgod manstimme utgjort i Svs-området 71, i öre, i Srp- 62,4 öre, i MS- 74,4 öre och i ÖN-området 75,6 öre. Med normal förräntning av lantbrukskapitalet skulle enligt ovanstående kunnat betalats resp. 77,9, 51,7, 69,9 och 65,5 öre i de olika områdena pr manstimme och motsvarande högre resp. lägre lön för ackordsarbete och annan arbetskraft. För småbrukaren i ÖN-området, som med egen arbetskraft utfört huvudparten av lantbruksarbetet, visar således undersökningarna, att, om han vill tillgodoräkna sig normal ränta på lantbrukskapitalet måste han nöja sig med en timlön, som legat c:a 9 öre under i orten gällande arbetslön för lejd arbetskraft. H a r han velat tillgodoräkna sig normal arbetslön, måste han däremot avstå från hela räntan på fastighetsvärdet. #

*

Inför de ovan framlagda räntabilitetsresultaten från de undersökta egendomarna uppställer sig frågan, huruvida dessa kunna anses representativa för det svenska lantbruket i allmänhet under bokföringsåret 1919—1920. Det har redan vid redogörelsen för egendomarnas skördeavkastning (sid. 12) framhållits, att det finnes anledning antaga, att de undersökta egendomarna äro bättre än genomsnittsjordbruket i vårt land. Det är därför redan av denna anledning antagligt, att nettoavkastning och förräntning vid dessa egendomar varit högre än för lantbruket i allmänhetDetta antagande bekräftas även vid jämförelse med de ekonomiska resultat från i landets bokföringsföreningar under 1919—1920 kontrollerade jordbruk, vilka framlagts i »Räkenskapsresultat från svenska jordbruk Yl». Denna undersökning omfattar 289 egendomar i landets olika delar, med en sammanlagd areal av 21,158 ha jordbruksjord. Den kontrollerade arealen är sålunda något mer än dubbelt så stor som vid produktionskostnadsundersökningen. Vi ha här nedan sammanställt de viktigaste resultaten från dessa båda undersökningar, vilka för övrigt med hänsyn till beräkningen av lantbrukets samlade räntabilitet utförts efter precis samma grunder:

27¶Produktionskostnadsundersökningen

Räkenskapsresultat

Kontrollerad areal

10,544 ha

21,158 ha

Lantbrukskapital pr ha

2,773 kr.

2,846 kr.

Bruttoavkastning

»

»

840 »

831 >

Driftskostnader

> >

698 >

717 >

Nettoavkastning

»

>

Förräntningsprocent

142 >

114 »

5,12 %

4,01 %

Av jämförelsen framgår, att bruttoavkastningen pr ha är något högre, driftskostnaderna pr ha något lägre vid de i produktionskostnadsundersökningen deltagande egendomarna. Nettoavkastningen är vid dessa senare 28 kr. högre pr ha och förräntningen l , n % högre. Det är mycket sannolikt att även de i »Räkenskapsresultat för svenska jordbruk» kontrollerade egendomarna äro bättre än genomsnittsjordbruken i vårt land. De lantmän, som ha sämre produktionsresultat, äro ofta även föga intresserade av lantbruksbokföring och draga sig i regel för att anlita bokföringsbyråer. Den här gjorda jämförelsen gör det därför så mycket antagligare, att de i produktionskostnadsundersökningen deltagande egendomarna icke blott i fråga om skördeavkastning utan även beträffande driftens ekonomiska nettoresultat i medeltal intaga en gynnsammare ställning än det svenska jordbruket i allmänhet. F r å n D a n m a r k föreligger en l i k n a n d e u n d e r s ö k n i n g över l a n t b r u k e t s saml a d e räntabilitet u n d e r 1 9 1 9 — 1 9 2 0 som d e hos oss utförda. 1 E n ä r d e t onekligen k a n vara av e t t r ä t t stort intresse att jämföra d e n n a u n d e r s ö k n i n g s h u v u d r e s u l t a t m e d de vid vår egen erhållna, h a v a vi h ä r n e d a n s a m m a n s t ä l l t d e d a n s k a m e d e l t a l e n med m o t s v a r a n d e siffror från Svs-området i Sverige. D e n d a n s k a u n d e r s ö k n i n g e n omfattar 3 7 1 e g e n d o m a r med en s a m m a n l a g d areal av 1 6 , 5 4 5 h a jordbruksjord. Danmark

Sverige Svs-området

2,625 kr.

2,548 kr.

. . . 1,194 > Summa 3,819 kr.

1,372 > 3,920 kr.

Lantbrukskajntal: Fastighetskapital pr ha Driftskapital

» >

Bruttoavkastning: Växtproduktionen

271 >

507 »

Djurproduktionen

712 >

550 >

Övrig produktion

41 >

81 >

Summa 1,024 kr.

1,138 kr.

Undersjogelser over Landbrugets Driftsforhold IV.

28¶Danmark Driftskostnader: Arbetskostnader Varuinköp Övriga kostnader Summa Nettoavkastning Förräntningsprocent]

326 » 270 > 147 •> 743 kr. 281 » 7,4 %

Sverige Svs-området 410 > 285 > 190 > 8S5 kr. 253 » 6,45 %

På grund av kronans olika värde i de båda länderna kunna ovanstående siffror icke utan vidare jämföras med varandra. Av desamma framgår emellertid att såväl lantbrukskapital som bruttoavkastning och driftskostnader äro högst vid de sydsvenska jordbruken. Nettoavkastningen i förhållande till kapitalet är däremot något större i Danmark, där förräntningsprocenten blir 7,4 mot 6,4 5 i Svs-området. Vi lägga vidare märke till att hnsdjurskötseln på ett helt annat sätt är dominerande i det danska lantbruket än i det sydsvenska samt att arbetskostnaderna äro mycket lägre där än här. Arbetslönen per fullgott mansdagsverke var vid de danska egendomarna 6,2 5 kr., vid de sydsvenska 6,6 3 kr. Skillnaden i arbetskostnader måste sålunda även sammanhäoga med en relativt mindre arbetsförbrukning pr ha vid de danska jordbruken. Då antalet förbrukade arbetstimmar pr ha ej redovisas vid den danska undersökningen, kunna emellertid några sifferuppgifter härför ej lämnas.

Fördelningen av lantbrukets produktionskostnader på de olika driftsgrenarna. I föregående avdelning har redogjorts för storleken av de samlade produktionskostnaderna för lanthushållaingen i dess helhet. Vi skola här lämna en översikt över huru dessa produktionskostnader fördela sig på de olika driftsgrenarna samt därvid redogöra såväl för de olika produktionskostnadsposternas storlek och sammansättning som för de principer, vilka följts vid kostnadernas fördelning på de olika driftsgrenarna.

Mänsklig arbetskraft. Kostnaderna för mänsklig arbetskraft hava i nedanstående sammanställning uppdelats på följande rubriker: 1) kontanta arbetslöner; 2) naturaavlöning; 3) ersättning för familjens arbete i lanthushållningen. Till arbetspersonalen utgående naturaförmåner ha i bokföringen värderats enligt marknadspriset på egendomen. Kostdagar från länt brukarens eget hushåll ha upptagits till självkostnadspris.

\ 29 Tabell 10. Arbetskostnadernas sammansättning. Svs-området

Srp-området

MS-området

ÖN-området

Kr. pr I % avKr. pr I % avKr. pr I % avKr. pr I % av s:a ha s:a ha s:a s:a ha ha Kontant

54,1

55,8

Natura avlöning

31,2

31,0

35,3

Familjens arbete

14,7

18,8

100,0

2G1

100,0

357 S:a arbetskostnad

30,0

178 117 297

100,0

19,7 50,3

Ersättningen för jordbrukarens och hans familjs arbete i lanthushållningen har å varje egendom uppskattats efter priset på motsvarande lejd arbetskraft. A v familjen utförda arbetstimmar hava dag för dag antecknats i de förut omnämnda arbetsrapporterna och ersättningen per arbetstimme har beräknats efter i orten gällande arbetslön. Dessutom har jordbrukaren tillerkänts ersättning för arbetet med driftens ledning beräknat efter vad det skulle kostat att anställa lejd driftsledare. Den större jordbrukare, som själv handhaft ledningen av driften, har alltså tillgodoräknats vanlig inspektörs- eller förvaltarelön. Den mindre jordbrukaren, som både handhaft driftsledningen och utfört kroppsarbete, har tillerkänts en årslön, som svarar emot vad som måst betalas lejd arbetskraft för samma prestationer. E n i det mindre lantbruket anställd person, som både utför kroppsarbete och svarar för driftens ledniDg, erhåller något högre avlöning än en vanlig jordbruksarbetare. Den del, varmed hela avlöningen överskjuter värdet av kroppsarbetet, kan anses som ersättning för driftsledningen, och det är en efter dessa grunder beräknad driftsledarelön, som tillgodoräknats de mindre jordbrukarna. Storleken av familjens arbetslön i medeltal pr egendom i de olika storleksgrupperna framgår av nedanstående sammanställning. Arbetslönen till jordbrukarna i grupp A växlar mellan i medeltal 3,142 kr. i Svs-området och 2,258 kr. i Srp-området. Årslönen för fast anställda jordbruksarbetare har enligt Socialstyrelsens arbetslönestatistik under tjänsteåret 1919—1920 uppgått till 2,000 ä 2,200 kr. Ifrågavarande jordbrukare ha sålunda i medeltal tillgodoräknats en årsavlöning, som med 10 till 50 % överstiger vanlig arbetarelön. Det är a t t märka a t t som arbetstimmar i jordbruket endast räknats direkt kroppsarbete, under det att driftsledarelönen blir ersättning för den tid, som av ägaren använts för driftens planläggning och övervakande, affärsresor och dyl. Driftsledarelönen är pr egendom störst i Svs-området, vilket sammanhänger med större medelstorlek å egendomarna i detta område och intensivare drift. Ifrågavarande lantmän ha i regel åtnjutit

30 Tabell 11. Beräknad årslön i medeltal pr jordbrukarefamilj. Svs-

Srp-

Utförda manstimmar

1,727

1,512

Ersättning härför

1,228 kr.

1,059 kr.

2,040 1,530 kr.

1,914 >

1,199 »

1,160 »

536 »

3,142 kr.

2,258 kr.

2,690 kr.

2,728 kr.

1,610

1,350

Produktionsområde: Grupp

A. mindre

MS-

ÖN-

jordbruk.

Jordbrukaren själv:

S:a arbetslön

2,785 2,192 kr.

Övriga familjemedlemmar: Reducerade manstimmar

. . . .

Ersättning härför S:a arbetslön till familjen Grtipp B, större

945 kr.

1,620 1,205 kr.

2,150

1,143 kr. 4,285 kr.

3,203 kr.

3,895 kr.

4,340 kr.

6,498

4,890

5,079

1,612 kr.

jordbruk.

S:a arbetslön = driftsledning

—

fackutbildning vid lantmannaskola eller dylik läroanstalt och böra kunna pretendera på en högre arbetslön. Av övriga familjemedlemmar utförda arbetstimmar i jordbruket har i tabell 11 angivits i reducerade manstimmar, varvid arbete av kvinnor och minderåriga omräknats till manstimmar efter timlönens storlek. Familjens samlade arbetslön växlar mellan 3,203 kr. i Srpoch 4,340 kr. i ÖN-området. Arbetslönen till jordbrukarna i grupp B består huvudsakligen av driftsledarelön och är högst i Svs-området med i medeltal 6,498 kr. och lägst i Srp-området med 4,890 kr. pr egendom. Kostnaden för i lanthushållningen utfört arbete har i medeltal pr manstimme utgjort i Svs-området 71, i öre » Srp» 62,4 > » MS» 74,4 » » ÖN» 75,6 » På de olika egendomarna har dock arbetslönen varierat ganska avsevärt kring dessa medeltal. Huvudparten av arbetet har likviderats efter tidlön. Av s:a kostnader för i växtodlingen utfört arbete kommer på ackordslön i Svs-området 35,8 •/. » Srp» 16,2 » » MS» 8,9 » » ÖN» 0,i »

31¶Tabell 12. Arbetsförbrukning i reducerade inanstinimar per hektar.

Direkt för växtodlingen

Srp-

Svs-

Produktionsområde:

. . . . S:a

MS-

ÖN-

Pr ha

I%

Pr ha

I%

Pr ha

I%

Pr ha

I%

231,3

52,6

145,3

45,0

205,7

36,8

2,6

163,8 6,7

53,1

11,4

2,2

10,6

3,3

25,6

4,6

242,7

55,2

170,s

55,3

155,9

48,3

231,3

41,4

41,7

9,5

28,8

9,3

40,1

12,4

48,4

8,6

20,8

72,6

22,5

108,0

19,3

Ladugården

84,1

19,1

64,3

Övriga husdjur

12,8

12,4

4,0

6,0

1,9

15,2

2,7

138,6

31,3

105,3

34,1

118,7

36,8

171,6

30,6

12,5

2,9

12,9

4,0

46,4

8,3

2,1

1,2

48,4

8,6

3,0

15,6

4,8

21,1

3,8

23,4

5,3

13,3

1,4 1,8 4,4

3,9

13,4

9,2 4,4 5,7

3,0

9,2

15,8

4,9

40,5

7,3

S:a

58,5

13,3

32,6

10,6

48,2

14,9

156,4

28,0

S:a för lanthushållningen

439,8

100,0

308,6

100,0

322,8

100,0

559,3

100,0

Relativa tal

100 S:a Byggnader

S:a Relativa tal 1

43,8

10,0

38,4

12,4

94,3

29,2

27,2

483,6

110,0

347,0

112,4

417,1

129,2

711,4

127,2

147 Det är särskilt vid rotfruktsodlingen i södra Sverige som ackordsavlöning i större utsträckning förekommer. Arbetskostnadernas fördelning. Kostnaderna för allt efter tidlön utfört kroppsarbete ha fördelats mellan de olika driftsgrenarna med ledning av de förut omnämnda dag för dag förda detaljerade arbetsrapporterna. Kostnaderna för ackordsarbete ha direkt påförts de driftsgrenar, för vilka arbetet utförts. I tabellerna 12 och 13 lämnas en översikt över arbetskraftens distribuering på de olika driftsgrenarna. Siffrorna i tabell 12 äro vägda medeltal för samtliga kontrollerade egendomar i de olika produktionsområdena. Ackordsarbete och hjonarbete har därvid omräknats i manstimmar efter kostnaden. Den arbetsintensivaste driften, d. v. s. den största arbetsförbrukningen pr hektar, uppvisar ÖN-området, närmast kommer Svs- och sist Srp-området. Arbetsförbrukningen i reducerade manstimmar pr ha jordbruksjord för den egentliga lanthushållningen utgör i Svs-området 439,8, i Srp- 308,6, MS- 322,8 och i ÖN-området 559,3 tim. Sätta vi arDetsförbrukningen i Svs-området = 100, bli motsvarande tal i de övriga om-

rådena resp. 70, 73 och 127. Lanthushållningens arbetsstyrka har dessutom utfört arbete för övriga huvudgrenar av hushållningen, i tabellen här ovan betecknat »Övrigt arbete». Det är alltså arbete för körf'3rtjänster, skog, eventuell annan affärsverksamhet, hushåll och privat, som inräknats under denna rubrik. Övrigt arbete har spelat störst roll i MS- och ÖN-området, där antalet arbetstimmar under denna rubrik uppgår till resp. 29,2 och 27,2 % av direkt för lanthushållningen använda arbetstimmar. Ersättning för »övrigt arbete» har gottskrivits lanthushållning efter självkostnaden (för körförtjänster efter inkomsten för körningar) och ingår sålunda i lanthushållningens bruttoavkastningsvärde (jmfr sid. 17). Det är av ett visst intresse att jämföra arbetsförbrukningen i de olika områdena med bruttoavkastningsvärdet. Per 100 kr bruttoavkastning kommer följande antal reducerade manstimmar. Svs-området .42 Srp» .52 MS> • . 57 ÖN» 79. I förhållande till det uppnådda bruttoavkastningsvärdet är arbetsförbrukningen sålunda lägst i Svs-området och högst, omkring 90 % högre, i ÖN-området. Den både absolut och relativt höga arbetsförbrukningen i ÖN-området är särskilt anmärkningsvärd. På dessa jordbruk, där vallodling är dominerande, användes sålunda i medeltal 27 % flera manstimmar per ha för lanthushållningen i dess helhet än i det intensiva brödsädes- och sockerbetsodlande sydsvenska jordbruket. Det är emellertid att märka, att jordbruken i ÖN-området äro övervägande småbruk med en areal ofta understigande 10 ha samt att husdjursstocken i förhållande till arealen är mycket stor vid dessa jordbruk. I de övriga områdena äro storbruken dominerande. Även i jämförelse med de mindre jordbruken i södra Sverige äro de norrländska jordbrukens stora arbetsförbrukning emellertid synnerligen anmärkningsvärd. Av allt direkt för lanthushållningen utfört arbete kommer enligt tabell 12 i de sydsvenska områdena omkring 55 %, i MS- 48 % och i ÖN-området 41 % på växtodlingen. Por husdjursskötseln har använts 30 ä 35 % av hela arbetsförbrukningen och för underhåll av byggnader, grundförbättringar, döda inventarier och allmänna omkostnader (väglagning och dyl.) — alltså för icke direkt produktivt ändamål — tillsammans 10 ä 15 % utom i Norrland, där arbetet under denna rubrik uppgår till 28 % av allt i lanthushållningen utfört arbete. I tabell 13 ha vi lämnat en översikt över arbetsförbrukningen för de olika odlingarna såväl i reducerade manstimmar pr hektar som i förhållande till skörden. Siffrorna äro medeltal pr egendom.

33¶Tabell 13. Arbetsförbrukning

för olika odlingar i red. manstimmar pr ha och skördeenhet. Pr

Vete Råg Vårstråsäd

. . . .

Trindsäd Potatis J Sockerbetor

. . . .

Foderrotfrukter . . Vall Grönfoder

. . . .

Äng och betesmark

Svs-

Srp-

MS-

207 243 142 226 480 836

226 213 179 195 457 949

268 289 199 210 — 935

598 76 77 15

Pr

dt.

s k ö r d

ÖN-

Svs-

Srp-

MS-

7,0 9,8 5,8

9,7

13,8

579 451

11,6

16,9

—

12,9

3,4 3,1

h e k t a r

628 74 72 32

685 88 152 13

— 792 143 293 97

ÖN-

39,9

8,8 | 10,1 26,1 15,2 3,0

-

12,9 —

5,0

3,9 | 4,1

—

Pr 100 fe. skörd 15,2 11,3 18,2 20,5

3,3 4,2 0,6

3,4 6,0 1,4

4,9 8,0 0,7

8,5 19,5

6,6

Pr 100 skördeenheter Hela växtodlingen

7,4

7,4

7,7

13,3

Vid fördelningen av arbetskostnaderna mellan de olika odlingarna har allt arbete med sådd och tillberedning härför, skötsel under växttiden, skörd, inbärgning, tröskning och transport av skördad gröda förts direkt på ifrågavarande odlingar. Vid helträda har V2 å 8 / 3 a v arbetskostnaderna för denna förts direkt på efterföljande gröda. Resten av tradesarbetet jämte all höstplöjning och annat höstbruk har förts till ett »gemensamma bearbetningars konto» och fördelats lika pr hektar å den beväxta arealen, varvid dock vallarealen med endast 25 ä 50 % — beroende på vallens varaktighet — fått deltaga i delningen av dessa gemensamma bearbetningar. Av tabell 13 framgår, att arbetsförbrukningen pr hektar för så gott som samtliga odlingar är lägst vid de sydsvenska egendomarna. MS-området kan i regel uppvisa 10 a 50 % högre timantal pr hektar och ÖN-området ofta dubbelt så högt som i Sydsverige; för råg och vårstråsäd t. o. m. mer än dubbelt. Ännu större blir emellertid skillnaden för de olika områdena i arbetsförbrukning pr skördad enhet. För produktion av 1 dt råg har sålunda i Srp-området använts nära 20 %, i MS-området 70 % och i ÖN-området 300 % flera arbetstimmar än i Svsområdet. Ungefär liknande är förhållandet beträffande antalet förbrukade manstimmar per dt vårstråsäd. 1 Siffrorna för potatisodling avse endast de egendomar, där potatisodling i nämnvärd omfattning bedrivits till avsalu.

3—221532.

34¶Tabell 14. Driftsledningskostnader pr hektar. P r o d u k t i o n s o m r å d e :

Veteodling

Svs-

Srp-

MS-

ÖN-

kr.

kr.

kr.

kr.

44 37 34 31 33 33 55 77 52 64 70 22 23 25 30 23 16 44 39 16,9 % 10,9 %

38 45 Potatis

60 Sockerbetor

90 Vall

74 37 23 60 14,6 %

52 43

59 73 22 37 15 50 8,5 %

Den betydligt större arbetsförbrukningen per dt skörd i det mellansvenska och norrländska jordbruket i jämförelse med det sydsvenska sammanhänger såväl med den större arbetsförbrukningen pr hektar som de lägre hektarskördarna i de förra områdena. A t t antalet arbetstimmar är högre pr hektar beror återigen, åtminstone i avsevärd utsträckning, på ogynnsammare terrängförhållanden, mera söndersplittrade och ofta även mera avlägset från byggnaderna belägna fält, samt besvärligare bärgningsförhållanden vid skörden (skogsbygderna) och kortare vegetationsperiod. Av sistnämnda anledning måste sålunda vid höstsädesodling helträda förekomma i större utsträckning än i Sydsverige. Ofta sammanhänger väl den högre arbetsförbrukningen även med mindre effektiva arbetsmetoder: handarbete är icke i samma utsträckning ersatt av maskinkraft som i det sydsvenska jordbruket, körkarlen utnyttjas sämre, ackordsavlöning användes mindre, arbetsresultatet pr timme är lägre o. s. v. Den högre arbetsförbrukningen pr hektar grönfoder i MS- och ÖNområdena samt pr hektar äng i det senare området (jämför tabell 13) sammanhänger speciellt med att en avsevärd del av skörden från ifrågavarande odlingar torkats till hö i.dessa områden, under det att skörden däremot i huvudsak direkt avbetats i södra Sverige. Särskilt i ONområdet med dess ofta avlägset belägna ängsmarker och stora arbetsbehov både vid slätter och hemtransport av skörden, måste naturligtvis arbetsförbrukningen såväl pr ha som skördad enhet bli högst betydande.

35 På de enskilda egendomarna har arbetsförbrukningen avsevärt varierat kring de här angivna medeltalen för de olika odlingarna. Vi hänvisa i detta hänseende till i huvudtabellerna införda uppgifter för varje egendom. Driftsleäningsliostnaderna ha fördelats mellan produktionskontona — djur och växtodlingskonton — i förhållande till antalet av dessa förbrukade mans- och dragaretimmar, dock så att hälften av på växtodlingen kommande driftsledarelön fördelats lika pr hektar oberoende av arbetsförbrukningens storlek. Storleken av driftsledningskostnaderna såväl för lanthushållningen i dess helhet som för de olika odlingarna framgår av tabell 14. Dragarearbete. A varje egendom har självkostnadspriset för dragarnas arbete fastställts, varefter kostnaderna för detta arbete fördelats mellan de konton, som använt dragarna, i förhållande till antalet förbrukade arbetstimmar och självkostnadspriset i medeltal pr timme. Härvid har emellertid hänsyn tagits till den variation i kostnaderna pr dragaretimme, som sammanhänger med att dragarna olika hårt ansträngas under årets olika perioder. Under de månader, då antalet använda dragaretimmar avsevärt överskridit medel behovet, har sålunda medelpriset pr dragaretimme räknats högre än under mindre arbetsbråda perioder. Årskostnad pr arbetshäst. Tabell 15 upptager en sammanställning av kostnaden pr år och arbetshäst i medeltal för egendomarna i de olika produktionsområdena. De olika kostnadsposterna hava sammanförts under rubrikerna: arbetslöner, utfodring, övriga kostnader och ränteanspråk. Den största posten är utibdringskostnaderna, vilka växla mellan i medeltal 647 kr. pr häst i ÖN-området och 980 kr. i Svs-området. Utfodrad spannmål och annat kraftfoder har värderats efter marknadspriset å egendomen, hemmaodlat grovfoder efter uppskattat produktionskostnadspris dock ej lägre än det pris, vartill samma grovfoderslag kunnat realiseras genom förädling i ladugården. E n mycket stor kostnadspost är även rekryteringskostnaderna, d. v. s. amorteringen av hästkapitalet. Denna post utgör i de olika områdena resp. 9,3, 13,8, 11,3 och 6,3 % av hästarnas värde vid bokföringsårets början. Det är att märka att de nedskrivningar av höstarnas värde, som förorsakats av fallande konjunkturer, ej ingå i rekryteringskostnaderna, utan hava dylika nedskrivningar förts direkt på kapitalkonto och belasta sålunda ej årets drift.

36¶Tabell 15. Årskostnad per arbetshäst, kr. Produktionsområde:

MS-

Srp-

Svs-

ON-

Arbetslöner: Skötsel

183 Driftsledning

159 214

_30

271 38

164 483

Utfodring: Kraftfoder

696 Grovfoder

284 Övriga

571 292

449 375

kostnader:

Rekrytering

111 Div. kontanta utg. (veterinär, skoning o. s. v.)

15¶Döda inventarier

32 Byggnader

61¶Allm. omkostnader

41 8 37 76 35

26¶Försäkringar

106 22

3 20 59 30

Ränteanspråk: Djurkapital ä 6 %

117 . . . .

124 Summa kronor

1,693

Förrådskapital ä 7 %

1,632

106 17

1,661

Avgår: Produc. djurvärde

20¶Diverse inkomster

4¶Gödsel

97 Nettokostnad för arbete Arbetstimmar per häst och år Nettokostnad per arbetstimme, öre Hästarnas

utfodring:

1 121

1,572

Fe

37 112

1,520

1,503

1,843

1,854

2,054

85,3

82,0

76,1

Fe

Fe

98 Fe

1,967

I% 59,6

1,611

I% 50,8

1,242

Hö

14,5

17,5

952 Halm

13,5

13,3

315 I% 43,9 33,6 11,1

Rotfrukter

5,2

5,9

0,7

Grönfoder

2,1

3,1

3,1

5,1

9,4

7,6

3,298 j 100,0

3,172

100,0

2,831

100,0

2,350

Kraftfoder

Bete Summa Medelpris per fe.: Kraftfoder Grovfoder

ore

öre

öre

35,4

35,5

36,2

21,4

18,7

408 1,587 66 •

37 Efter avdrag för producerat djurvärde och gödsel utgör nettokostnaden pr år och arbetshäst i Svs-området 1,572 kr., i Srp- 1,520 kr., i MS- 1,563 kr. och i ÖN-området 1,147 kr. Antalet redovisade arbetstimmar pr häst uppgår i de olika områdena till resp. 1,843, 1,854, 2,054 och 1,470 pr år. Nettokostnaden pr arbetstimme blir i medeltal resp. 85,3, 82,0, 76,1 och 78,0 öre. Kostnaden pr dragaretimme är alltså störst vid de sydsvenska egendomarna. Årskostnaden pr häst är ungefär densamma vid dessa egendomar som de mellansvenska, men antalet arbetstimmar pr häst är lägre, varav följer högre nettokostnad pr timme. Det lägre antalet arbetstimmar pr häst vid de sydsvenska egendomarna sammanhänger delvis med att dessa egendomar saknat tillfälle till skogskörslor och därför utnyttjat hästarna sämre under vinterhalvåret. Kostnaderna pr dragaretimme på de enskilda egendomarna variera avsevärt kring de ovan anförda medeltalen. I allmänhet är kostnaden störst vid de mindre egendomarna, vilket framförallt sammanhänger med a t t dragarestyrkan i förhållande till arealen är större vid dessa. Antalet effektiva arbetstimmar pr häst blir därför lägre än å de större egendomarna och kostnaden pr timme högre. Såsom illustration anföra vi följande medeltal för mindre och större jordbruk i Svs- och MS-områdena. Svs-området Grupp A. Grupp B.

MS-området. Grupp A. Grupp B.

Antal arbetstimmar pr häst

1,670

1,955

1,578

2,095

Nettokostnad pr hästtimme

90,8 öre

82,6 öre

85,2 öre

75,0 öre

Jämför även det låga antalet arbetstimmar pr arbetshäst i ÖNområdet, där de undersökta egendomarna nästan uteslutande äro småbruk. Vid ett fåtal egendomar ha även oxar använts som dragare. Användning av traktor har likaledes förekommit vid några få egendomar. Traktorkostnaderna utgöra i Svs-området 2,0 %, i Srp- 0,4 % och i MSområdet 2,7 % av samtliga dragarekostnader, och spela sålunda under detta bokföringsår en mycket underordnad roll för de undersökta egendomarna. Dragarearoetets användning. I tabellerna 16 och 17 ha vi sammanställt de olika driftsgrenarnas förbrukning av dragaretimmar. Ox- och traktorarbete har därvid reducerats till hästtimmar efter kostnaden. Av tabell 16 framgår, att antalet för den egentliga lanthushållningen använda hästtimmar pr hektar är störst i Svs-området I Srpområdet har dragarebehovet pr ha varit endast 71 % och i de båda övriga områdena 68 % av Svs-områdets. MS- och ÖN-områdena använda däremot så mycket mera dragare för övrigt arbete (skogskörslor och körförtjänster). På 100 dragaretimmar i lanthushållningen kommer i ÖN-området icke mindre än 37,4 timmar på dylikt övrigt arbete.

38 Tabell 16. Arbetsförbrukning i hästtimmar p r ba. Svs-

Produktionsområde:

MS-

ÖN-

Pr ha

I%

Pr ha

I%

Pr ha

I%

Pr ha

I%

161,6

78,5

112,9

76,3

101,5

72,9

91,0

. . . .

14,6

7,1

9,1

11,1

7,9

17,6

65.4 12.o

S:a

176,2

85,6

122,0

82,6

112,6

80,8

108,6

0,9

0,2

0,1

0,9

0,6

5,1

1,1

0,7

8,1 0,4

0,2 6,0

0.L

7,4

0,7

0.5¶Växtodlingen Gödseltransport . . . •

Srp-

Ladugården

10,0

Övriga husdjur

0,5

0,4 4,9 0.2

11,4

5,5

8,7

5,9

12,7

9,1

6,9

4.8 S:a

4.2¶Byggnader

3,6

1,8

3,6

2,4

3,2

2,3

6,5

4.7¶Grandförbättring

1,0

0,5

3,2

5,8

0,4

0,2

13,2

6,4

8,6

9,5

0,2 6,9

1,0

Allm. omkostnader

0,1 5,9

l,o 0,3

0,7

Döda inventarier

4,7 0,2

10,6

7.6 S:a

18,2

8,9

17,-1

11,6

14,0

10,1

23,9

. .

205,8

147,8

139,3

139,4

14,9

68 5.5,5

S:a för lanthushållningen Relativa tal Övrigt arbete

15,2 S:a hästtimmar

Relativa tal

7,4

22,0

68 23,9

52,1

221,0

169,8

172,6

191,5

. 78

37,4

Tabell 17. Hästtimmar för olika odlingar pr ha och skördeenhet. Pr Svs-

Pr

hektar

Srp-

MS-

ÖN-

Svs-

Srp- M S - Ö N

7,5

8,2 8,7 6,0 8,4 2,0

Vete

230 Råg Vårstråsäd *. . . .

8,9

5,0

Trindsäd

140 Potatis

295 Sockerbetor . . . .

200 Foderrotfrukter . .

298 74

. . . .

168 Ang och betesmark

18¶Vall Grönfoder

Hela växtodlingen

7,0 264

dt s k ö r d

2,0

11,8 13,8

19,7

7,4

11,2

8,6 1.6 0,9

1,2

1,4 Per 100 fe.

5,6

9,3

7,3

3,2

7,7 2,5

3,0

3,8

6,6

7,2

7,0

11,2

0,5

0,7

0,1

1,2

5,6 j

6,3

5,4

5,2

39 Omkring 80 % av allt dragarearbete för lanthushållningen är utfört för växtodlingen. På husdjursskötseln kommer 5 a 9 % och för byggnader, grundförbättringar o. s. v. 9 a 17 %. En väsentlig del av dragarearbetet under rubriken allmänna omkostnader kommer på lagning av allmänna och enskilda vägar. 1 tabell 17 ha vi slutligen sammanställt antalet förbrukade dragaretimmar för de olika odlingarna, dels pr ha och dels pr skördad enhet. Av denna tabell framgår, att antalet dragaretimmar pr ha i allmänhet är lägst vid de sydsvenska egendomarna och störst vid de norrländska. Skillnaden i detta hänseende mellan de olika områdena är dock avsevärt mindre än beträffande förbrukningen av mänsklig arbetskraft. Antalet hästtimmar per skördad enhet ökas i regel även ju längre norrut vi komma. P r dt råg och vårsädeskärna förbruka sålunda de mellansvenska egendomarna omkring 50 % och de norrländska över 100 % flera dragaretimmar än egendomarna i Svs-området.

Gödselkostnader. Konstgödsel. För 1919 års växtodling förbrukad konstgödsel framgår av tabell 18, som anger dels den genomsnittliga tillförseln av växtnäringsämnen i konstgödsel dels den sammanlagda kostnaden för denna i medeltal pr ha. Tabell 18. Konstgbdselförbrukniiig i medeltal pr ha. Produktionsområde:

vs-

kg

Srp-

MS-

ÖN-

h~

11,4

7,2

2,1

Fosforsyra, >

. . . .

9,7

10,3

7,2

7,0

Kali,

. . . .

8,6

3,4

3,8

Summa konstgödsel, kr.

75-

62-

25 —

29,-

%-

4 -

6—

2,-

Kväve,

>

> kalk,

>

Priset på den konstgödsel, som användes för 1919 års odling, var särdeles högt. Marknadspriset pr dt. chilesalpeter var sålunda på våren 1919 ej mindre än 65 kr. och sjönk först fram i maj månad till 55 kr. pr dt. Superfosfaten kostade 1918 på hösten 33 kr. och 1919 på våren 43,40 kr. pr dt. För 40-# kali var priset 1919 på våren 26,so kr. pr dt. Härtill kom frakt- och i vissa fall säckkostnader. Tillgången på flera slag av konstgödsel var även särdeles knapp, så att ransonering var genomförd i viss omfattning.

40 De använda konstgödselkvantiteterna enl. tabell 18 äro ej heller särdeles stora. De torde dock avsevärt överskrida det svenska lantbrukets genomsnittliga förbrukning av konstgödsel samma år. Till jämförelse må nämnas, att enligt av statens krigsberedskapskommission utförda beräkningar 1 uppskattades förbrukningen av växtnäringsämnen i konstgödsel för hela landet under 1912—1913 till i medeltal pr hektar åker: 1,7 kg. kväve, 8,8 kg. fosforsyra och 5,5 kg. kali, siffror som ligga avsevärt under medelförbrukningen på de undersökta egendomarna under 1919. Kreatursgödsel. Så snart särskilda produktionskostnadsberäkningar skola uppgöras för husdjursskötseln och de olika slagen av växtodling måste hänsyn tagas till kreatursgödselns värde. Kreatursgödseln saknar emellertid i regel direkt marknadsvärde och är dessutom till sammansättning och bruksvärde av mycket växlande beskaffenhet, varför det är förenat med avsevärda svårigheter att rätt uppskatta dess värde vid bokföringen. Vid ifrågavarande undersökning har för varje egendom på grundval av de till husdjuren utfodrade foderkvantiteterna och fodermedlens innehåll av kväve, fosforsyra och kali en beräkning utförts över mängden växtnäringsämnen i den under året producerade kreatursgödseln. Härvid har avdrag gjorts för näringsämnesförluster vid produktionen — i mjölk, tillväxt, vid hästarnas arbete o. s. v. — samt vid gödselns lagring. Förlusterna vid lagringen ha individuellt uppskattats med hänsyn till gödselvårdens beskaffenhet på de olika egendomarna, och hava vid medelgod gödselvård beräknats utgöra 25 % av växtnäringsämnesinnehållet i den färska spillningen. Den på fältet utförda kreatursgödseln har därefter värderats i förhållande till dess värde jämfört med konstgödsel. Den grundläggande principen har härvid varit, a t t kreatursgödseln bör åsättas så högt värde, som den konstgödsel kostar, vilken erfordras för att åstadkomma samma skördeökning som den angivna mängden kreatursgödsel. Med stöd av mångåriga och ännu pågående försök över kreatursgödselns och konstgödselns relativa värde vid de danska försöksstationerna på Askov och Aarslev 2 ha växtnäringsämnena i kreatursgödseln i medeltal åsatts ett värde av 2/3 av marknadsvärdet å motsvarande näringsämnen i konstgödsel. Detta värde å kreatursgödseln inkluderar då även den speciella effekt, som denna gödsel utövar på grund av sin bakteriologiska och fysikaliska inverkan. Där förhållandena ansetts särskilt motivera det, ha dock mindre justeringar uppåt och nedåt från det nämnda medelvärdet företagits. 1

Folknäriugen vid krig, sid. 67 ff. Jmfr Tidsskrift for Planteavl, 27 Bind 1920, och 71 Beretning fra Statens Forsögsvirksomaed i Plantekultur, 1913. 2

41¶För att underlätta bokföringen av kreatursgödselns värde ha de olika växtnäringsämnena omräknats till gödselvärdeenheter efter det relativa priset på dessa ämnen i konstgödsel. Härvid har priset på 1 kg. salpeterkväve tagits som enhet och till 1 gödselvärdeenhet har räknats 1 kg. kväve, 2 kg. fosforsyra eller 4 kg. kali. Priset på 1 kg. salpeterkväve i konstgödsel (utförd på fältet) har under bokföringsåret uppgått till omkring 3,3 o kr., och har 1 gödselvärdeenhet i kreatursgödsel värderats till 2/3 av 3,3 o = 2,2 o kr. F r å n det enligt dessa grunder uppskattade värdet av kreatursgödseln på fältet har avdrag gjorts för kostnader för strömaterial (torvströ) samt för arbetet med gödselns vård, transport och spridning, varefter saldot krediterats de olika djurkontona i förhållande till mängden växtnäringsämnen i spillningen efter varje djurslag. För varje egendom har upplagts ett kreatursgödselns konto, som alltså krediterats för gödselns värde på fältet och debiterats för strö, arbetslöner och dragarearbete för gödseltransport, varefter saldot gottskrivits kreaturen. E t t sammandrag av detta gödselkonto återfinnes i tabell 19. Av denna tabell framgår, att det på ovan angivet sätt beräknade värdet av kreatursgödseln uppgår till 108 kr. pr ha i Svs-området, 85 kr. i Srp-, 75 kr. i MS- och 106 kr. i ÖN-området. Härav kommer emellertid resp. 26,7 %, 19,8 %', 31,o % och 34,i % på strö- och transportkostnader, varför det värde, som gottskrivits kreaturskontona, blir resp. 79, 68, 52 och 70 kr. pr ha i de olika områdena. Tabell 19. Sammandrag av kreatursgödselns konto. Produktionsområde

SvsKr. pr ha

Srp-

I ** i;prKr-ha 1

ÖN-

MS-

I%

Kr. pr ha

I%

Kr. pr ha

I%

Debet: Strömaterial Arbetslöner

9,60

8,9

5,20

8,10

7,5

4,20

6,1 4,9

6,70

8,9

3,40

3,3

8,20

10,7

19,20

18,1

Dragarearbete

11,10

10,3

7,50

8,8

8,50

11,4

13,50

12,7

Kreaturen: saldot

79,20

73,3

68,10

80,2

51,60

69,0

65,9

Summa 108,—

100,0

85-

100,0

75,-

100,0 1 0 0 - 100,0

Kredit : Övriga grenar av hushållningea Lanthushållningen Summa

1 107

—

3 72

10(5

—

42 Utgå vi från att medelgod kreatursgödsel pr ton innehåller 4,o k^. kväve, 2,o kg. fosforsyra och 5,5 kg. kali, blir värdet av 1 ton dylik gödsel enligt ovanstående 14 kr. på fältet och 9,6 o ä 12,oo kr. i gödselstaden. Dessa värden böra ses i sammanhang med årets höga priser på konstgödsel. Enligt samma grunder kan den pr hektar producerade kreaturägödselmängden uppskattas till: i Svs-området 7,7 ton Srp» 6,i > MS» 5,4 > ÖN» 7,6 » En fullt exakt värdering av kreatursgödseln kan säkerligen icke genomföras och de vid undersökningen använda värdena kunna naturligtvis ej heller göra anspråk på att vara absolut riktiga. Det är därför av stort intresse att undersöka, huru en viss avvikelse från de använda värdena å kreatursgödseln inverkar på de beräknade produktionskostnaderna av å ena sidan husdjursskötselns och å andra sidan växtodlingens produkter. Kreatursgödselns värde pr mjölkko har i Svs-området i medeltal upptagits till 119 kr. Samtidigt har mjölkavkastningen pr ko i medeltal uppgått till 3,343 kg. En feluppskattning av kreatursgödselns värde med 10 % skulle alltså direkt påverka den beräknade produktionskostnaden pr kg. mjölk med 0,3 5 6 öre. Då emellertid huvudparten av de för mjölkkorna använda fodermedlen producerats å egendomen, kommer en för hög eller låg uppskattning av kreatursgödselns värde även att öka resp. minska produktionskostnaderna å dessa. När nu, såsom vid föreliggande undersökning, mjölkproduktionen debiteras de hemmaodlade fodermedlen till produktionskostnadspris, blir följden alltså den att en eventuellt för hög eller för låg värdering av kreatursgödseln å mjölkkornas konto i det närmaste kommer att utjämnas genom motsvarande för höga eller för låga produktionskostnader å fodret. Även vid 10 å 20 % feluppskattning av kreatursgödselns värde vid mjölkproduktionen blir felet så ringa, att det knappast inverkar på det beräknade produktionskostnadspriset pr kg. mjölk med mer än några hundradedels öre och sålunda saknar praktisk betydelse. Huru inverkar då en viss feluppskattning av kreatursgödselns värde på produktionskostnaderna för t. ex. brödsäd? I de gödselkostnader, som debiterats veteodlingen i Svs-området, ingår kreatursgödsel till ett värde av 125 kr. pr ha. Veteskörden har samtidigt uppgått till 2,970 kg. pr hektar. En felvärdering av kreatursgödseln med 10 %, alla andra förhållanden lika, skulle alltså påverka den beräknade produktionskostnaden pr kg. vetekärna med 12,50 : 2,970 = 0,42 öre pr kg. Även i detta fall se vi sålunda att en icke allt för betydande felvärdering av kreatursgödseln utövar ett ganska ringa inflytande på produktionskostnadskalkylens slutresultat. Gödselkostnadernas fördelning mellan de olika odlingarna. K r e a t u r s gödseln s å v ä l som flertalet konstgödselmedel u t ö v a en b e t y d a n d e efterv e r k a n . K o s t n a d e r n a för den gödsel, som tillförts en viss odling, k u n n a därför icke r ä t t v i s l i g e n h e l t påföras s a m m a o d l i n g u t a n k o s t n a d e r n a m å s t e fördelas mellan de olika o d l i n g a r n a i c i r k u l a t i o n e n .

43 Den riktigaste principen för denöa fördelning torde vara a t t u t g å från den skördestegring, som genom gödslingen åstadkommits, samt fördela gödselkostnaderna i förhållande till den mängd växtnäringsämnen som med skördeökningen bortförts. J u högre skörd, j u mera en viss gröda bortför från jorden, desto större andel bör grödan bära av de för cirkulationen gemensamma gödslingskostnaderna, och tvärtom. Denna princip har även följts vid föreliggande undersökning. Först har mängden av med skörden bortförda växtnäringsämnen beräknats för varje odling. Därefter har den antagliga skörden utan gödsling uppskattats, varefter genom subtraktion mängden i skördeökningen bortförda växtnäringsämnen bestämts. Såsom underlag för uppskattning av skördens storlek utan gödsling har använts tillgängliga försöksresultat över olika jordslags avkastningsförmåga, sedan jorden en längre tid ej erhållit någon gödsling. x Såsom g r u n d n o r m h a r r ä k n a t s m e d följande a v k a s t n i n g från ogödslad jord: Mager Medelgod Mycket bördig jord jord jord Stråsäd, kärnskörd 6 dt 9 dt 12 dt Trindsäd, » 5 » 7 > 10 » Rotfrakter, rötter 100 > 130 » 1G0 » Dessa t a l h a e m e l l e r t i d ej s c h a b l o n m ä s s i g t följts u t a n för v a r j e egendom h a v a de j u s t e r i n g a r företagits, som p å g r u n d a v f ö r e l i g g a n d e f ö r h å l l a n d e n a n s e t t s p å k a l l a d e . F ö r b a l j v ä x t g r ö d o r h a r 50 ä 100 % a v s k ö r d e n s k v ä v e i n n e h å l l a n t a g i t s v a r a u p p t a g e t u r luften. Det är otvivelaktigt att man vid uppskattningen av skörden å ogödslad jord och därmed skördeökningens storlek måste räkna med en viss, ej så obetydlig felmarginal. Det är därför av betydelse att få utrönt, huru mycket en viss feluppskattning i nämnda hänseende inverkar på produktionskostnadskalkylens slutresultat. För att belysa denna fråga skola vi uppställa följande exempel. Å en egendom odlas 20 hektar vete, 30 ha havre, 30 ha vall och 20 ha kålrötter. Den sammanlagda gödselkostnaden utgör 150 kr. pr ha. Vetet ger en skörd av 30 dt kärna och 50 dt halm. Skörden av vete å ogödslad jord uppskattas till 12 dt, skördeökningen alltså till 18 dt. Vid en efter samma principer företagen uppskattning av skördeökningen för övriga grödor erhålles följande fördelning av gödselkostnaderna: 20 ha vete 2,865 kr. = 143,25 kr. pr ha och 4,77 kr. pr dt 80 » övriga odlingar . . . 12,135 > Summa 15,000 kr. 1 Jmfr: 71. Beretning fra Statens Forsöksvirksomhed i Plantekultur: samt J. H. Gilbert: Agricultural Investigations at Rothamsted. I den förra berättelsen refereras 14 års försök utan gödsling vid Askov, i den senare 50 års försök vid Rothamsted.

44 Hade skörden av vete utan gödsling uppskattats till 16 dt pr ha, alla andia förhållanden lika, hade vi i stället fått följande fördelning av gödselkostnaderna: 20 ha vete 2,580 kr. = 129,00 kr. pr ha och 4,30 kr. pr dt 80 > övriga odlingar . . . 12,420 > Summa 15,000 kr. Av exemplet synes sålunda, att en differens i uppskattningen av skörden å ogödslad jord av 4 dt pr ha eller 33 % förändrar den beräknade gödselkostnaden pr dt vete med endast 4,7 7—4,30 = 0,4 7 kr. Härav torde framgå att vid förståndig tillämpning av de angivna principerna för gödselns fördelning är felmarginalen så liten, att den ej har någon större praktisk betydelse. F ö r a t t u n d e r l ä t t a de för gödselfördelningen n ö d i g a b e r ä k n i n g a r n a h a v a v ä x t n ä r i n g s ä m n e n a i skördeökningen för de olika o d l i n g a r n a omr ä k n a t s i g ö d s e l v ä r d e e n h e t e r . H e l a den p å b o k f ö r i n g s å r e t belöpande k o s t n a d e n för k r e a t u r s g ö d s e l och konstgödsel h a r d ä r e f t e r a d d e r a t s och s u m m a n fördelats p å de olika o d l i n g a r n a i f ö r h å l l a n d e t i l l a n t a l e t göds e l v ä r d e e n h e t e r i skördeökningen. V i d a n v ä n d n i n g a v s a l p e t e r h a r emellertid p ä g r u n d av salpeterns r e l a t i v t r i n g a e f t e r v e r k a n hela kostn a d e n för d e n n a d i r e k t påförts den gröda, t i l l v i l k e n s a l p e t e r n g i v i t s . Storleken a v de p å a n g i v e t s ä t t fördelade g ö d s e l k o s t n a d e r n a f r a m g å r av t a b e l l 20. I dessa s u m m o r i n g å icke k o s t n a d e r n a för k a l k n i n g , v i l k a kostnader i regel fördelats l i k a p r h e k t a r . F ö r a t t u n d e r l ä t t a en j ä m förelse mellan gödselkostnaderna och h e k t a r s k ö r d a r n a h a r s t o r l e k e n av dessa även a n g i v i t s (jmfr t a b . 5). Siffrorna äro m e d e l t a l för de u n d e r s ö k t a e g e n d o m a r n a (ovägda m e d e l t a l ) . Tabell 20. Gödselkostnader i kr. per hektar. Produktionsområden:

Svs-

Srp-

ÖN-

MS-

Gödsel- Skörd Gödsel- Skörd Gödsel- Skörd Gödsel- Skörd kostnad pr ha kostnad pr ha kostnad pr ha kostnad pr ha

Vete Råg

kr.

dt

kr.

dt

kr.

dt

29,7

23,4

19,3

24,8

18,3

24,4

20,4

kr.

dt

17,1

19,7

14,5 17,3

Trindsäd

17,5

12,8

16,3

Sockerbetor

267,2

240,6

226,0

Potatis

143,0

150,0

hfe Foderrotfrukter Vall Grönfoder

. . . .

hfe

52,9

41,3

23,5

18,5

hfe 346

37,7

38,7

21,5

19,1

12,1

19,0

17,1 15,0

i

45 Det bör observeras, att alla odlingar icke förekommit på samtliga egendomar och att gödselkostnaderna vid de olika egendomarna varierat inom mycket vida gränser. De höga gödselkostnaderna enligt tabell 20 böra ses i samband med ifrågavarande års exceptionellt höga konstgödselpriser. Vid jämförelse mellan med gödslingen tillförda och med skördarna bortförda näringsämnen visar det sig, att en betydande underbalans i tillförseln förekommit. Endast av fosforsyra har tillförseln ungefär motsvarat vad med skördarna bortförts. Av kväve och kali är tillförseln däremot vid de sydsvenska och mellansvenska jordbruken endast 60 å 75 % av vad skördarna bortfört. För ÖN- området med sin i förhållande till arealen stora kreatursstock är underbalansen däremot endast 10 ä 20 % av sistnämnda näringsämnen. Alla dylika beräkningar över förhållandet mellan tillförda och bortförda näringsämnen äro emellertid behäftade med en mängd felkällor, och kunna därför ej tillmätas något större värde, när det gäller frågan huruvida gödslingen varit så riklig att jordens bördighet kunnat uppehållas eller rovdrift förekommit. De utförda beräkningarna torde dock giva vissa sannolikhetsskäl för, att dylik rovdrift i icke så ringa omfattning ägt rum vid jordbruken i södra och mellersta Sverige. A t t användningen av konstgödsel vid de undersökta egendomarna var lägre än under normala förhållanden och att även produktionen av kreatursgödsel på grund av de närmast föregående årens foderbrist var nedsatt, är i varje fall otvivelaktigt.

Byggnadskostnader. För varje egendom har förts ett byggnaders konto. Detta har debiterats alla kostnader för underhåll, amortering, försäkring och förräntning av byggnadskapitalet, ävensom alla kostnader för eventuell nybyggnad. Har genom under året utförda nybyggnader eller grundligare byggnadsreparationer byggnadernas värde vid årets slut ökats utöver värdet vid årets början, har värdeökningen överförts till balanskonto och kostnaderna för densamma sålunda ej debiterats årets drift. Tabell 21 ger ett sammandrag av byggnadskostnaderna under året på de undersökta egendomarna. I samtliga områdena har nybyggnadsverksamhet förekommit i så stor utsträckning, att den bokförda ökningen av byggnadskapitalet vida överstiger värdet av gjorda amorteringar å äldre byggnader. De på bokföringsåret belöpande byggnadskostnaderna för lanthushållningen äro störst i Svs-området med 110 kr. och lägst i Srp-området

46¶Tabell 21. Byggnadskostnader pr hektar. Produktionsområde:

Svs-

Srp-

MS-

ON-

kr.

kr.

kr.

kr. 35

Arbetslöner. . .

17¶Dragarearbete . .

5¶Byggnadsmaterial

37¶Försäkringar . .

b

2¶Amortering . . .

1¶Ränteanspråk . .

128 Summa kr. Avgår:

. . . .

7¶Summa kr.

%

%

%

%

Försäkring

0,4

0,3

0,3

0,2

Underhåll och amortering

3,8 5,0

4,9

6,7

4,8

5,0

5,0

9,2

10,2

12,0

10,0

Ökat byggnadsvärde Övriga grenar av hushållningen

Saldo: årskostnad gens byggnader Årskostnad

i % av

för

lanthushållnin-

byggnadskapitalet:

Förräntning Summa

med 67 kr. pr hektar. I förhållande till det inventerade byggnadskapitalet äro årskostnaderna störst i MS-området, där de utgöra 12 % av b}7'ggnadskapitalet. Motsvarande siffra är för Svs-området 9,2 % för Srp- 10,2 och för ÖN-området 10,o %. Kostnaderna för byggnadernas underhåll och amortering, växla mellan 3,8 och 6,7 % av byggnadskapitalet, vilket kan synas vara högt. Härtill är emellertid att märka, dels a t t kostnaderna för byggnadsmaterial varit särdeles höga under bokföringsåret — enligt Svensk Handelstidnings prisindex låg priset på byggnadsmaterial under 1919 186 % och under 1920 271 % över förkrigsnivån — dels att byggnadskapitalet å de undersökta egendomarna är nedskrivet långt under byggnadernas brandförsäkringsvärde. Räkna vi u t amorterings- och underhållskostnadernas storlek i förhållande till byggnadernas brandförsäkringsvärde komma vi till resp. 3,2, 4,5, 4,9 och 3,6 % i de olika områdena. Lanthushållningens byggnadskostnader ha fördelats mellan de olika driftsgrenarna i förhållande till av dessa disponerat byggnadskapital. Denna fördelning framgår av tab. 22.

47 Tabell 22. Byggnadskostnadernas fördelning. Svs-

Produktionsområde:

Bostäder

Summa

Srp-

Kr. pr ha

I%

20,9

36,4

42,7

100,0

Kr. pr ha

MS-

ÖN-

i»

Kr. pr ha

I%

Kr. pr ha

I%

24,0

35,8

34,0

27,2

32,0

40,2

42,4

34,0

30,4

100,0

100,0

100,0

För de egendomar, där värdet av familjens bostad inräknats i lantbrukskapitalet, har den på familjen debiterade ersättningen för hyresfri bostad uppgått till i medeltal pr egendom Svs-området

kr. 608

Srp-

»

746 MS-

»

ÖN-

»

778 (småbruk)

325 De på djurkontona debiterade byggnadskostnaderna utgöra P r arbetshäst

Pr mjölkko

kr.

kr.

Svs-området

45 Srp-

>

47 MS-

»

45 ÖN-

>

46¶Kostnader för döda inventarier. Omstående tabell upptager en sammanställning av kostnaderna för döda inventarier i de olika områdena. Kostnaderna för döda inventarier uppgå till högst betydliga belopp. Ensamt de kontanta utgifterna för nyinköp och reparationer av inventarier uppgå sålunda till 50 ä 75 kr. pr ha i de olika områdena. Efter tillägg för arbetskostnader och ränteanspråk men avdrag för den andel av inventariekostnaderna, som bör debiteras hushållningens övriga huvudgrenar (t. ex. skogen och privat), samt för det genom nyinköp under året ökade inventarievärdet, blir saidokostnaden för lanthushållningens inventarier i de olika områdena resp. 59,30, 38,?o, 49,oo och 34,90 kr. pr iia. Inventariekostnaden är sålunda pr ha räknat störst i Svs-området och lägst i ÖN-området.

48¶Tabell 23. Inventariekostnader pr hektar. Produktionsområde:

Svs-

Srp-

Kr. pr ha

I%

9,60

12,7

0,30

0,4

Nyinköp och reparationer . . .

55,10

72,6

Ränteanspråk

10,90 75,90

Summa

Kr. pr ha

ÖN-

M£ I%

Kr. pr ha

I%

Kr. pr ha

I%

3,60

5,6

11,60

13,3

15,90

15,2

0,20

0,3

0,20

0,2

0,80

0,3

52,00

80,9

64,70

74,2

74,20

70,7

14,3

8,50

13,2

10,70

12,3

14,00

13,3

100,0

64,30

100,0

87,20

100,0 104,90

100,0

Avgår: Övriga grenar av hush. .

2,00

2,7

3,90

6,0

15,50

Ökat invent.-värde

. .

14,60

19,3

21,70

33,8

22,70

17,8 26,0

10,50 59,50

56,7

Summa

16,60

22,0

25,60

39,8

38,20

43,8

?0,oo

66,8

Saldo: Lanthushållningen . . .

59,30

78,0

38,70

60,2

49,00

56,2

34,90

33,2

Därav på växtodlingen

28,90

40,20

25,60

18,00

9,80

•8,80

9,30

»

. . . .

» husdjursskötseln

. .

10,1

Kostnaderna för lanthushållningens inventarier ha fördelats mellan de driftsgrenar, för vilka inventarierna använts. Denna fördelning har skett på grundval av de olika driftgrenarnas andel i inventariekapitalet. Enär kör- och dragredskapen utnyttjats gemensamt av flera produktionsgrenar, hava de på dessa inventarier belöpande kostnaderna fördelats mellan de olika produktionskontona efter antalet förbrukade dragaretimmar Årskostnaderna för lanthushållningens döda inventarier hava utgjort S:a inventariekostnader i % av inventariekapitalet

Kostnaderna för kör- och dragredskap pr hästtimme öre

Svs-området

31,7

25,9

Srp-

>

27,4

23,3

MS-

»

27,5

30,9

ÖN-

>

27,4

Kostnaderna för förräntning, amortering och underhåll av lanthushållningens döda inventarier hava sålunda växlat mellan lägst 14,8 % av inventariekapitalets värde i ÖN-området och högst 31,7 % i Svs-området. Förräntningen av inventariekapitalet har beräknats efter 6 % av de döda inventariernas inventerade värde. I södra och mellersta Sverige utgör därför den på underhåll och amortering kommande kost-

49 nads-andelen ej mindre än 22 ä 25 % av inventariekapitalet. Detta är onekligen en hög siffra, men det är att märka, att inventarierna äro lågt värderade i bokföringen — icke ens till halva inköpsvärdet — under det att alla reparationer, reservdelar och nya inventarier stått i synnerligen högt pris under bokföringsåret. Kostnaderna för kör- och dragredskap växla mellan 23,a öre pr hästtimme i Srp- och 30,9 öre i MS-området. Det är anmärkningsvärt att beträffande döda inventarier såväl som byggnader nyanskaffning i betydande utsträckning ägt rum under bokföringsåret, så att kapitalvärdet vid årets slut är större än vid årets början. Denna livliga nybyggnad och nyuppsättning av inventarier torde stå i sammanhang med dels att lantmännen haft stora penninginkomster under närmast föregående år, dels att underhållet av såväl byggnader som inventariekapitalet fått stå något tillbaka under de närmast föregående årens materialbrist och dyra prisläge. Allmänna omkostnader. Under denna rubrik ha sammanförts kontanta utgifter för väglagningsmaterial, postporton, telefon, bokföring, för hushållningen gemensamma frakter och affärsresor, samt vidare för hushållningen gemensamma arbetskostnader såsom för väglagning, renhållning på gårdsplan och dyl. Dessa kostnader ha fördelats mellan de olika driftsgrenarna efter samma grunder som kostnaderna för driftens ledning alltså i förhållande till förbrukningen av mans- och dragaretimmar. De allmänna omkostnadernas sammansättning och storlek pr hektar framgår av tabell 24. Tabell 24. Allmänna omkostnader. Produktionsområden:

Summa

Srp-

Svs-

Saldo: lanthushållningen

ÖN-

Kr. pr ha

I%

Kr. pr ha

I%

Kr. pr ha

I%

Kr. pr ha

I%

28,0

30,8

30,8

62,5

16,4

23,1

17,9

14,6

55,6

46,1

51,3

7 11

100,0

100,0

100,0

100,0

6 4—221532.

MS-

—

—

—

22,9

50 Grundförbättringar. Kostnaderna för under året utförda grimdförbättringar äro sammanställda i tabell 25. Såsom av tabellen framgår äro ifrågavarande kostnader störst i ÖN-området, där nyodling- och dikning utförts i betydande omfattning. Endast kostnaderna för underhåll av grundförbä:tringarna ha påförts årets drift. Kostnaderna för nyanläggningar hava överförts på balanskonto. Tabell 25. Kostnader för grundförbättringar. Svs-

Produktionsområden:

Srp-

Kr. pr ha

I%

Kr. pr ha

MSI%

6,80

55,4

11,50

60,8

0,80

6,5

3,80

20,1

4,70

88,1

3,60

Summa

12,30

100,0

6,50 . . .

5,80

Avgår: nyanläggning Saldo: underhållskostnad

Kr. pr ha

ÖNI%

pr ha

61,2

36,60

78,4

7,4 31,4

5,60

11,9

19,1

6,60 0,80 3,40

4,50

9,7

18,90

100,0

10,80

100,0

40,70

100,0

52,9

15,50

82,0

6,40

59,3

47,1

3,40

18,0

4,40

40,7

35,90 10,80

23,1

76,9

Ränteanspråk. Såsom i en föregående avdelning redan omnämnts (sid. 23) har i produktionskostnaderna inräknats ränta på lantbrukskapitalet efter en räntefot av 5 % å fastighetskapitalet, 6 % å levande och döda inventarier och 6,5 å 7 % å förråd. Storleken av de enligt dessa grunder debiterade ränteanspråken framgår av tabell 26. Tabell 20. Ränteanspråk pr hektar. Produktionsområden:

SvsKr. pr ha

Jordkapital + grundförbättringar

Srp-

ÖN-

MS-

I%

Kr. pr ha

I%

Kr. pr ha

I%

Kr. pr ha

I%

68 59

31,8

31,9

16,0

27,6

23,4

33,3

30,9

Kreatur

21,5

33 34

22 42

17,5

Byggnader

24,1

26,2

31,5

Döda inventarier

8 21

5,7

8,7

14,9

14 21

8,6 13,0

100,0

100,0

1G2

100,0

Förråd

.

5,1 14,0

Summa

100,0

51 De olika driftsgrenarna ha debiterats andel i dessa ränteanspråk i förhållande till av desamma disponerat kapital. Där träda förekommit har den efterföljande grödan debiterats ränta å jordvärde för lx/4—lx/2 år; resten av räntekostnaderna för trädesåret ha fördelats lika pr hektar mellan de övriga grödarna i omloppet. Räntan å förrådskapitalet har fördelats mellan de olika odlingarna efter summa driftskostnader för utsäde, gödsel och arbetslöner samt mellan de olika husdjurskontona efter summa arbets- och foderkostnader. Ränteanspråken på förrådskapital för de olika odlingarna motsvarar V2 års ränta å ovannämnda driftskostnadsposter.

De olika produktionsgrenarnas ekonomiska resultat. Efter att i föregående avdelning ha redogjort för de viktigaste produktionskostnadernas fördelning på de olika driftsgrenarna skola vi här nedan lämna en samlad översikt över de olika produktionsgrenarnas ekonomiska resultat. Veteodlingens räntabilitet. Produktionskostnadsresultat för veteodling föreligga från 88 egendomar i södra och mellersta Sverige med en sammanlagd odlingsareal av 764 ha. Totalskörden å denna areal utgjorde 19,154 dt vete, vilket motsvarar 0,8 7 % av hela rikets höstveteskörd för samma år enligt den officiella skördestatistiken. Den kontrollerade vetearealen har nästan uteslutande varit odlad med höstvete. Vårvete har blott förekommit på några få egendomar och på små arealer. Totala produktionskostnaden efter avdrag för halmskördens realisationsvärde utgjorde 714,977 kronor. Produktionskostnaden pr dt vete blir sålunda i genomsnitt för hela skörden 37,3o kronor. I allmänhet äro emellertid produktionskostnaderna pr dt störst på de mindre egendomarna och pr egendom räknat (ovägt medeltal) uppgå produktionskostnaderna till 39,7 0 pr dt vete. Produktionskostnaderna pr deciton vete variera avsevärt kring de anförda medeltalen. Detta belyses av nedanstående sammanställning.

52¶Tabell 27. Variationer i produktionskostnad pr dt vete. Produktionskostnad pr dt

Av summa egendomar

%

%

%

%

Under 60 kr > 55 >

92,0 85,2

99,4 95,4

99,0 96,6

99,9 98,5 97,2

. . . . . . .

Av summa hektar

Av summa skörd

Av summa försåld skörd

»

50 »

81,8

93,1

95,3

»

45 >

69,3

88,0

91,3

95,0

»

»

55,7

78,0

81,8

84,2

>

35 >

29,2

36,5

41,3

43,5

>

30 >

8,0

5,8

6,5

6,8

Realisationspriset pr dt vete har i medeltal för de undersökta egendomarna varit 40,oo kronor. Av tabell 27 framgår det sålunda att vid 55,7 % av de veteodlande egendomarna har produktionskostnaden pr dt varit lägre än realisationspriset. Dessa egendomar, som sålunda uppnått större eller mindre vinst på veteproduktionen, representera 78 % av hela den kontrollerade vetearealen, 81,8 % av veteskörden och 84,8 % av den från samtliga egendomar försålda vetekvantiteten. Resten av egendomarna eller 44,3 %' ha haft högre produktionskostnad än 40 kr. pr dt, 8 % högre än 60 kr. Denna senare grupp representerar emellertid endast 0,6 % av den odlade arealen och endast 0,i % av den från samtliga egendomar försålda vetekvantiteten. Gruppen ifråga utgöres alltså av egendomar med en mycket begränsad och egentligen endast för egen konsumtion avsedd veteodling. Variationerna i produktionskostnad pr dt vete ha sålunda varit mycket stora. Vi ha i nedanstående sammanställning sökt a t t något belysa ett par av de viktigaste orsakerna till dessa variationer. Produktionskostnad pr dt Grupp

Medelskörd pr ha i dt

Arbetsförbrukning pr ha Manstim. Hästtim.

I över 60 kr

11,6

>

II 50—60

>

16,7

193 254

>

III 4 5 - 5 0

»

20,5

»

IV 40—45

>

25,3

256 V 35—40

>

24,8

»

VI 30—35

>

29,2

>

VII under 30 »

26,6

150 Sammanställningen ger vid handen, att de höga produktionskost naderna pr dt vete sammanhänga med låg hektarskörd- samt hög arbetsförbrukning. I grupperna med låga produktionskostnader är däremot skörden hög och antalet för odlingen förbrukade mans- och dragaretimmar relativt ringa.

53¶Tabell 28. Skörd och produktionskostnad pr hektar veteodling.

Skörd:

MS-

337 ha

Dt

ä

Kr.

92,6

19,3

40,20

7,4

30,1

2,46

74 Svs-

416 ha

Dt

ä

Kr.

1 %

kärna

29,7

39,80

halm .

39,4

2,39

94 1277

100,0

12,0

4,2

20,2

Område och areal:

Summa Produktionskostnad: Mänsklig arbetskraft

. .

tim.

öre

68,6

Driftsledning 222

Dragarearbete

107,0

kg. 218

Utsäde . . .

46,8

Gödselmedel Kalk

. . .

8,6

24,6

0,2

850 tim.

öre

268 — 230

72,8

kg217 —

— 82,2

195 41 189

45,2

—

166 8

kr.

kr.

1,3 — — — — —

4 3 82 17 58

1,5

Diverse: frakter o. dyl

0,2

Tröskning: kraft el. bränsle . .

2,5

trösklega 1

2,2

Döda inventarier

4,8

Byggnader

4,0

Grundförbättringar

0,6

6 Allmänna omkostnader

3,0

1,8

5,5

Bindgarn

3,27

. . . .

Ränteanspråk

» dt kärna

—

5* 7%

30 18

5 %

7,8

7 %

1,8

Summa kr.

100,0

—

—

pr dt

36,80

— —

—

—

43,50

—

—

+ , förlust

pr hektar

förråd

Nettovinst

— — — — —

å jordkapital +

grandförbättringar

Produktionskostn.

3,08

— kr. 600 257

Skatter

kärna

I%

kr.

— + 91 + 3,00 .

-64 -3,30

I tabell 28 ha vi lämnat en översikt över veteodlingens ekonomiska resultat särskilt för Svs- och MS-områdena. På grund av veteodlingens 1

Trösklega eller motsvarande kostnader för eget tröskverk. De låga kostnaderna för tröskbränsle och trösklega i MS-området sammanhänga med a t t på ett flertal av de mindre egendomarna i detta område använts tröskverk för hästkraft. 2

54 ringa omfattning i Srp-området ha vi ej medtagit några medeltal för detta. I tabellen hava vi i detalj angivit de olika produktionskostnadsposternas storlek såväl i kr. pr ha som i procent av summa produktionskostnader. De i tabellen anförda siffrorna äro medeltal pr egendom (ovägda medeltal). Skörden har i tabell 28 upptagits till det värde, vartill den blivit realiserad: kärnskörden till försäljningspriset och halmskörden till det pris, vartill den blivit realiserad genom husdjursskötseln eller genom fcrsäljning. Halm använd endast till strö har i regel icke åsatts något värde och ingår ej heller i de upptagna skördekvantiteterna. Veteodlingens ekonomiska resultat har utfallit mycket olika i de båda områdena. I Svs-området är medelskörden pr ha 29,7 dt, produktionskostnaden pr ha 1,186 kr. och pr deciton vete, efter avdrag för halmskördens värde, 36,8 o kr. MS-området har en medelskörd av 19,3 dt pr ha, produktionskostnaderna pr ha utgöra 914 kr. och pr dt vete 43,5 0 kr. Slutresultatet blir i Svs-området en nettovinst av 3,oo kr. pr dt, i MS-området en förlust av 3,3 o kr. pr dt. I båda områdena variera emellertid produktionskostnaderna avsevärt kring de anförda medeltalen. Vi hänvisa i detta hänseende till huvudtabell I I samt nedanstående sammanställning. Produktionskostnad per dt.

J

* av »<"»*%« Svs-området.

egendomar. MS-området.

Under 35 kr

33,3 %

12,8 %

35—40

>

42,5 »

25,5 >

40—45

>

18,2 >

10,6 >

Över 45

»

6,0»

51,1 >

S:a 100,0 %

100,0 %

E t t avsevärt antal av de veteodlande egendomarna i MS-området ha uppnått ett mycket gott räntabilitetsresultat. Produktionskostnaderna äro lägre än 40 kr pr dt vid icke mindre än 38,3 % av egendomarna i detta område. Medeltalet för hela gruppen blir emellertid mindre gott, därför a t t över hälften av egendomarna ha allt för höga produktionskostnader. I Svs-området är det däremot endast 6 % av de veteodlande egendomarna, som ha högre produktionskostnader än 45 kr. pr dt men 75,8 % som ha lägre än 40 kr. Av det föreliggande undersökningsmaterialet framgår det sålunda icke, att produktionskostnaderna vid veteodlingen i Mellan-Sverige under alla förhållanden äro högre än i Svs-området, men väl att antalet egendomar, där detta varit fallet, är relativt stort. De viktigaste orsakerna till det sämre räntabilitetsresultatet vid de mellansvenska egendomarna äro dels den lägre hektarskörden, dels de betydligt högre kostnaderna för mänsklig arbetskraft i detta område

55 (jmfr tabell 28). Arbetskostnaden pr ha utgör i MS-området 195 kr. eller 21,4 % av samtliga produktionskostnader mot endast 142 kr., resp. 12 % i Svs-området. Denna betydligt större användning av mänsklig arbetskraft i MS-området sammanhänger bl. a. med att maskinkraft i mycket mindre utsträckning än i Svs-området fått ersätta handarbete vid skörden. Jämför även den olika förbrukning av bindgarn i de båda områdena. Antalet dragaretimmar pr hektar är ungefär lika i båda områdena och dragarekostnaderna på grund av billigare dragaretimmar rent av lägre i MS-området. Beträffande flertalet övriga produktionskostnadsposter har MS-området även lägre hektarkostnader. Särskilt anmärkningsvärd är den stora skillnaden i gödselkostnader och ränteanspråk för de båda områdena. Inom Svs-området äro gödselkostnaderna 77 % högre pr ha än i MS-området och ränteanspråken på fastighetskapitalet (fastighetsvärde — byggnader) mer än 3 ggr så stora.

På grund av den starka förskjutning i prisläget å produkter och produktionsmedel, som ägt rum sedan 1919—1920, äro de här ovan anförda produktionskostnadsresultaten numera av huvudsakligen historiskt intresse. På grundval av de vid undersökningen erhållna uppgifterna över den kvantitativa förbrukningen av de viktigaste produktionsmedlen, är det dock möjligt att i väsentliga delar omräkna 1919—1920 års resultat till vilket önskat prisläge som helst. I och för en sådan omräkning är det emellertid lämpligt att ytterligare uppdela vissa av prod aktionskostnadsposterna i tabell 28. De debiterade kostnaderna för t. ex. byggnader, döda inventarier och allmänna omkostnader äro nämligen icke enkla kostnadsposter utan innesluta i sig mer eller mindre av arbetslöner, dragarekostnader, inköpt material och även ränteanspråk. På samma sätt ingår i gödselkostnaderna ersättning för mans- och dragaretimmar vid kreatursgödselns transport och spridning. Med ledning av de i föregående avdelning larmade uppgifterna över sammansättningen av de nämnda kostnadsposterna är det emellertid möjligt att dela upp dessa kostnader i deras olisa beståndsdelar. Man kan härigenom få ett samlat uttryck för den totala förbrukningen av såväl mänsklig arbetskraft och dragaretimmar son för vid produktionen använt kapital. Härigenom underlättas även omräkningen av produktionskostnadsundersökningens resultat till annat prisläge. I tabell 29 föreligger en dylik omräkning av produktionskostnadssifrorna i tabell 28. De olika produktionskostnadsposterna äro där saumanförda under 5 huvudrubriker: arbetslöner, dragarekostnader, för-

56¶Tabell 29. Produktionskostnadernas sammansättning' pr hektar veteodling Produktionsområde:

Svs-

Arbetslöner: Direkt för odlingen S:a nit.

mt. J )

Kr.

mt.

Kr.

195 37

. S:a

I%

268 235

ht. )

Direkt för odlingen

. . . .

26¶S:a ht

22,3

ge ) 86

Kalk Bindgarn Tröskbränsle el. kraft Övriga

. . . .

kg 217

ge 47

s

Gödselmedel

29,9

22,9

28,1

11,5

kg 218

I%

ht.

222 Förnödenheter: Utsäde

19,8

2¶Dragarekostnader:

S:a

318 50

Övrigt dragarearbete

MS-

kg 5,5

?

kg 1,3 413

?

98 139 8 4 8

kostnader:

för diverse (frakter o. dyl.) . .

> döda invent, (inkl. trösk60

> grundförbättringar

. . . .

> allm. omkostnader

.....

20 21

2 14 123

Ränteanspråk:

Förråd S:a

10,4 kr. pr ha

kr. pr ha

2,340

12,7

1,186

100,0

7,6

100,0

*) mt = reducerade manstimmar. 2 ) ht ss hästtimmar. ) ge = gödselvärdeenheter; 1 ge = 1 kg salpeterkväve, 2 kg lättlöslig fosforsyra eller 4 kg kali, eller till effekten motsvarande mängd växtnäringsämnen i kreatursgödsel. 4 ) Fastighetskapital — bostadshus och husdjursstallar. s

57 nödenheter, övriga kostnader och ränteanspråk. Under rubriken arbetslöner och dragarekostnader ingå såväl direkt för veteodlingen utfört arbete som på veteodlingen kommande andel av arbetslöner och dragaretimmar för gödseltransporter, för underhåll av byggnader, grundförbättringar och döda inventarier samt för allmänna omkostnader. Under rubriken förnödenheter är sammanfört kostnaderna för utsäde, gödselmedel, kalk, bindgarn och tröskbränsle. Övriga kostnader upptaga materialkostnader och andra kontanta utgifter för byggnader, döda inventarier o. s. v. men ej såsom i tabell 28 arbetslöner eller ränteanspråk för dessa konton. Under ränteanspråk äro sammanförda alla räntekostnader för av veteodlingen disponerat kapital, såväl fastighets- som driftskapital. Av tabellen framgår att de använda kvantiteterna av produktionsmedel kunnat angivas på så gott som alla punkter utom under rubriken övriga kostnader, där av lätt insedda skäl mängduppgifter näppeligen kunna anföras. Genom att insätta de för ett visst produktionsår gällande ä-priserna å arbetstimmar, utsäde, gödselmedel, bindgarn o. s. v. kunna sålunda hektarkostnaderna för arbetslöner, dragarearbete och förnödenheter lätt omräknas till ifrågavarande års prisläge. På samma sätt kunna ränteanspråken omräknas till vilket prisläge å lantbrukskapitalet och vilken räntefot som helst. För gruppen övriga kostnader är en dylik omräkning icke genomförbar, men dessa kostnader utgöra endast omkring 10 ä 12 % av samtliga produktionskostnader, varför ett för praktiska behov tillräckligt noggrant resultat bör kunna erhållas genom att, sedan övriga hektarkostnader fastställts, höja denna summa genom multiplikation med ^f eller l^. För den enskilde lantmannen, som genom förhandskalkyler över produktionskostnaderna vill orientera sig i frågan om veteodlingens ekonomiska möjligheter vid växlande prisläge, vinner naturligtvis kalkylen i värde, om i stället för de i tabell 29 anförda produktionsmedelskvantiteterna kan insättas de för ifrågavarande egendom gällande. Det bör även observeras att produktionsmedelskvantiteterna i tabell 29 äro medeltal för endast ett år. Sedan produktionskostnadsundersökningen slutförts kommer emellertid 3-åriga medeltal för dessa kvantiteter att stå till förfogande, varigenom materialet bör vinna i exakthet. Rågodlingens räntabilitet. Från 92 egendomar i södra oeh mellersta Sverige och en sammanlagd odlingsareal av 830 hektar föreligger undersökningsmaterial över rågodlingens ekonomiska resultat. Dessutom har råg odlats på några

58 av de undersökta egendomarna i ÖN-området, men då sammanlagda rågarealen i detta område utgör endast 5,6 hektar, hava några medeltal för densamma ej medtagits i nedanstående sammmanställningar. Totalskörden av råg på de syd- och mellansvenska egendomarna utgjorde 15 478 dt, vilket motsvarar 0,2 8 % av rikets hela skörd av höstråg under samma år. De totala produktionskostnaderna för denna rågskörd utgjorde efter avdrag för halmens realisationsvärde, 649,293 kr. Produktionskostnaden pr dt råg blir sålunda i genomsnitt för hela skörden 41,9 o kr. I medeltal pr egendom räknat uppgår produktionskostnaden till 44. i o kr. och är alltså något högre än enligt det vägda medeltalet. Skillnaden sammanhänger med att produktionskostnaderna i genomsnitt varit högre på de mindre egendomarna. Variationerna i produktionskostnad pr dt råg vid de olika egendomarna belysas av nedanstående sammanställning. Variationer i produktionskostnad pr dt råg1. -r, i , .. , -, Produktionskostnad J. Prdt Under fiO kr

Av summa , egendomar %

Av summa , , , nektar %

Av summa T •• t skörd %

Av summa föra u i •• A såld skörd %

88,0

97,2

98,2

»

55 >

73,6

84,5

85,7

98,9 91,8

»

50 »

70,7

75,3

81,1

85,8

>

45 >

47,8

54,4

66,7

68,7

>

40 >

34,8

39,4

50,3

53,6

»

35 »

15,2

20,0

26,6

30,7

>

30 >

6,5

7,2

11,5

13,1

Realisationspriset pr dt råg har i medeltal utgjort 38,7 5 kr. A v de rågodlande egendomarna hava 34,8 % producerat rågen till lägre pris än 40 kr. pr dt. Dessa egendomar representera 39,4 % av rågarealen, 50,3 % av totalskörden och 53,6 % av den försålda rågkvantiteten. Knappast hälften av rågskörden har sålunda producerats med vinst. Vid 12 % av egendomarna hava produktionskostnaderna överstigit 60 kr. pr dt. Liksom vid veteodlingen representera egendomarna i denna grupp blott en obetydlig del av hela den kontrollerade skörden och ej mer än l,i % av den från samtliga egendomar försålda rågkvantiteten. I nedanstående sammanställning ha vi angivit medelskörden samt arbetsförbrukningen pr ha i de olika produktionskostnadsgrupperna.

59¶T» -, , ,. , , j j. Produktionskostnad pr dt Gr.

»

Medelskörd , ,. pr na, Qt

Arbetsförbrukning pr ha ° ' Manstimmar Hästtimmar

I

Över 60 kr

11,2

293 II

55—60

>

15,1

223 255

III

50-55

»

15,9

219 IV

45-50

>

17,6

194 V

40—45

»

23,1

254 VI

35—40

»

23,7

232 VII

30-35

>

22,1

under 30 >

31,6

» VIII

Sammanställningen visar, hurusom högt produktionskostnadspris pr dt sammanhänger med låg skörd och tvärtom. Däremot råder det icke något bestämt sammanhang mellan arbetsförbrukningen pr ha och produktionskostnaderna pr dt råg. En detaljerad sammanställning av rågodlingens ekonomiska resultat i genomsnitt pr egendom för Svs-, Srp- och MS-områdena återfinnes i tabell 30. I samtliga områdena överstiger produktionskostnaden pr dt rågens realisationspris. Lägst produktionskostnad har Srp-området. Särskilt äro kostnaderna för mänsklig arbetskraft och dragarearbete anmärkningsvärt låga i detta område. Detta sammanhänger med a t t rågen här odlats på mycket lätt jord och ofta efter potatis som förfrukt, varför arbetsbehovet för jordens brukning och beredning till sådd varit ringa. I MS-området äro produktionsomkostnaderna pr dt råg synnerligen höga, icke mindre än 48,5 o kr. pr dt. Det dåliga resultatet sammanhänger både med en låg hektarskörd — dock högre än riksmedelskörden för samma år (jmfr tabell 1) — och mycket stor arbetsförbrukning pr hektar. Variationerna kring de i tabell 30 angivna genomsnittliga produktionskostnaderna äro emellertid ganska betydande. Vi hänvisa i detta hänseende till huvudtabell I I I samt nedanstående översikt. Produktionskostnad pr dt råg: under 35 kronor 35—38,75 > 38,76—45 > över 45 >

J Pr0cent Svs-området

21,4 % 21,4 > 17,9 » . . 39,3 > Summa 100,0 %

av

samtli 9" egendomar: Srp-området MS-området

20,0 % 20,0 > 20,0 > 40,0 > 100,0 %

12,2 % 8,2 > 16,3 » 63,3 > 100,0 %

En produktionskostnad ej överstigande 38,7 5 kr. pr dt, d. v. s. ej överstigande realisationspriset å rågen, kunna 42,8 % av Svs-områdets, 40,o % av Srp-området och 20,4 % av MS-områdets rågodlande

60¶Tabell 30. Skörd och produktionskostnad pr hektar rågodlin; Område och areal:

Svs-

L86 ha

k

Kr.

Dt

24,8 38,60 halm

. . . .

40,8

2,40

S:a

I%

öre 243 67,9

Mänsklig arbetskraft . . . . . . . . .

ä

Kr.

Dt

958 90,7 18,3 38,80 98 9,3 31,9 2,29

222 kg193

Utsäde

151 ha

ä

Kr.

I *

710 90,7 17,1 38,80 73 9,3 33,2 2,53

663 88,8

783 100

747 100

84 11,1

tim. öre 73,0

211 23,: 44 4,8

165 15,1 213 51 4,6

62,9

226 20,5 160

91,9

147 18,2 236

82,3

194 21,3

44,0

kg. 85 7,8 199 226 20,5

40,7

kg. 81 10,0 200 196 24,4

41,0

82 b,8 149 16,3

0,2

5 0,6 kr.

kr. 4

MS-

134 16,6 289 37 4,6

Gödselmedel Kalk Bindgarn

I % Dt

tim. öre

tim.

Dragarearbete

202 ha

1,056 100

Produktionskostnad: Driftsledning

Srp-

3,27

1,2

2 3,08

kr. 1 3,08

0,7 1 0,1

0,9

0,3

0,2

Diverse, frakter o. dyl.

2 0,2

Tröskning: kraft eller bränsle . .

2,4

1,7

trösklega .

1,2,1

6,5

Byggnader

4,3

1,2 4,7 3,4

19 Döda inventarier . . .

2,1 5,1

32¶Grandförbättringar . . Allmänna omkostnader

8 36

0,8

0,9

36 0,7

3,2

3,1

3,3

Skatter

1,8

1,9

1,6

Ränteanspråk å

kr.

kr.

kr.

jordkap. + grundförb. 1,780 5 %

8,1 920 5 %

5,7 640 5 %

3,6

271 7 %

1,7 257 7 %

2,2 243 7 %

1,9

S:a

1,095 100

Produktionskostnad pr dt kärna . . . . N ettovinst+ , förlust per hektar »

dt kärna

. . . .

40,20

808 100

40,20

913 100

48,50

-39

-25

-166

-1,60

-1,40

-9,70

egendomar uppvisa. E t t produktionskostnadspris högre än 45 kr. pr dt, d. v. s. mer än 6 kr. högre än realisationspriset, hava däremot resp. 39,3 % 40,o % och 63,3 % av egendomarna i dessa områden. De höga produktionskostnaderna pr dt råg sammanhänga särskilt med låg hek-

61 Tabell 31. Produktionskostnadernas sammansättning pr hektar rågodling. Svs-

Produktionsområde: mt

Srp-

s:a

kr.

I%

mt

MS-

s:a

kr.

I%

mt

kr.

s:a 1 I %

Arbetslöner: Direkt för odlingen . . Övrigt arbete S:a mt

243 165 53 36

213 134

250 51

Driftsledning Dragarekostnader:

252 Övrigt dragarearbete

.

S:a ht Förnödenheter:

31,9

236 194 20,4 25 19 213

23,3

ht

160 147 22,5 22 18 165 182

kg. 199

261 kg200

ge 67 202 ? 2

ge 59 180 ? 5

ge

kg.

kg. 2

kg1

?

9 227

Bindgarn

4¶Tröskbränsle, el. kraft

44 291

24,0

ht

222 226 25 21

kg193

Gödselmedel Kalk

49 338

37 194

23,0

ht

Direkt för odlingen . .

289 211

?

Övriga kostnader: För div. (frakter o. dyl.)

13 26

30,0

?

42 125 ? 8

6 14 286

35,4

.

» grundförbättringar. > allm. omkostnader.

» byggnader

. . . .

» döda inventarier

126 Ränteanspråk:

Fastighetskapital . . . 2,300 115 Döda inventarier . . . 8 133 Förråd 271 19 S:a

11,5

kr. pr ha

10,0

kr.pr ha

15 112

12,3

kr.pr ha

1180 83

13,0 257

117 10,2 243

1,095 100,0

24,9

808 100,0

7,6

913 100,0

tar skörd. Denna utgjorde nämligen i medeltal för de egendomar, där produktions kostnadspriset översteg 45 kr. i-Svs-området i Srp> i MS>

20,4 dt pr hektar 1^3 , > , 13.7 » > »

62 I tabell 31 hava vi sammanställt produktionskostnadsposterna j r hektar rågodling enligt samma grunder som veteodlingens produktionskostnader i tabell 29. Vete- och rågodlingens relativa räntabilitet. Jämföra vi de i föregående avdelningar framlagda produktionskostnadsresultaten för vete och råg finna vi, a t t dessa gå till veteodlingens favör. Detta belyses av nedanstående utdrag ur tabellerna 28 och 30.

Kärnskörd pr hektar, dt

Svs-området Vete Råg 29,7 24,8

MS-området Vete Råg 19,3 17,1

Summa produktionskostnad per hektar, kronor . . 1,186

1,095

913 Produktionskostnad pr dt kärna, kronor

40,60

48.50¶Arbetskostnad: (tab. 29, 31) pr hektar, kronor . . »

pr dt kärna, kronor

36,80 235

7,91

10,14

14,14

17,02

Av sammanställningen framgår, att summa odlingskostnader pr ha, trots de högre arbetskostnaderna för rågen, äro störst vid veteodlingen! Hektarskörden av råg har emellertid i medeltal varit mycket lägre än av vete och produktionskostnaderna pr dt råg bli därför avsevärt högre än pr dt vete. Man måste naturligtvis vara mycket försiktig med att ur endast ett års resultat draga några mera bestämda slutsatser angående veteoch rågodlingens relativa räntabilitet och inbördes konkurrenskraft i allmänhet. Vilket sädesslag som med mest fördel kan odlas är för övrigt i första hand ett jordmåns- och klimatspörsmål. P å jordar där vetet ger högre genomsnittsskörd än rågen, ger den tämligen säkert även det största nettoutbytet. Under förhållanden där rågen ger de jämnaste och högsta skördarna torde återigen denna vara att föredraga. Vete- och rågprisets relativa höjd inverkar naturligtvis även på deras ekonomiska konkurrenskraft gentemot varandra. Medeltalen i ovanstående sammanställning gå i för rågodlingen mindre gynnsam riktning, men det bör observeras att variationerna kring dessa medeltal äro ganska avsevärda för de enskilda egendomarna. Vid 20 % av de egendomar i Svs-området, vilka samtidigt odlat vete och råg, äro sålunda produktionskostnaderna pr dt råg lägre än pr dt vete. Dessa egendomar hava också en medelskörd pr ha av 31,7 dt råg mot endast 26,2 dt vete. I MS-området är rågen på samma sätt överlägsen vetet vid 25 % av egendomarna. Här är medelskörden pr ha av råg 22, i dt, av vete 17, i dt. Det bör också anmärkas, att där råg och vete odlats på samma egendom, den förra i regel torde ha fått nöja sig med sämre växtplats

63 än den senare, ett förhållande som icke tillräckligt kommit till uttryck vid debiteringen av ränteanspråk på de olika odlingarna, och därför ställer rågen i en något ofördelaktigare dager än den förtjänar. Särskilt på grund av de nyare vetesorternas höga avkastningsförmåga har emellertid vetet, fram för allt på bättre jordar men även på mellan jordar, en betydande ekonomisk konkurrenskraft gentemot rågen och förtjänar helt visst även att föredragas framför denna överallt, där denna högre avkastningsförmåga kan göra sig gällande. Yårsädesodlingens räntabilitet. Vårstråsäd, havre, korn, blandsäd, har odlats vid samtliga undersökta egendomar i södra och mellersta Sverige och på en sammanlagd areal av 2,590 hektar. Kärnskörden å denna areal utgjorde sammanlagt 55,398 dt och produktionskostnaderna efter avdrag för halmens värde 1,580,980 kronor. Produktionskostnaden pr dt kärna blir sålunda i medeltal för hela odlingsarearealen 28,5 o kr. Realisationspriset pr dt kärna har samtidigt varit 32,2o kr. varför odlingen i medeltal givit en vinst av 3,7o kr. pr dt. Liksom vid brödsädesodlingen äro produktionskostnaderna genomgående högst vid de mindre egendomarna. I medeltal pr egendom räknat blir produktionskostnadspriset 30,7o kr., realisationspriset 31,80 kr. och vinsten l,io kr. pr dt kärna. På de undersökta egendomarna i ÖN-området har odlats mogen vårstråsäd på en sammanlagd areal av 50 hektar. Skördeutbyte och produktionskostnader pr hektar och deciton i de olika produktionsområdena äro angivna å tabell 32. Högst skörd och lägst produktionskostnad pr dt kärna kan Svs-området uppvisa. Nettovinsten pr dt uppgår här till 3,9o kr. Närmast kommer Srp-området med en vinst av 2,10 kr. pr dt kärna. I de båda andra områdena har odlingen i genomsnitt pr egendom givit förlust: i MS-området en förlust av 1,6 0 kr. och i ÖN-området ej mindre än 22 kr. pr dt kärna. Den stora förlusten på vårsädesodling i detta senare område sammanhänger i första rummet med låg skörd pr ha och mycket höga arbetskostnader. Kostnaderna för mänsklig arbetskraft äro här pr ha omkring 3,5 ggr så höga och dragarekostnaderna pr ha bortåt 80 % högre än i Svs-området. Trindsäd, huvudsakligen ärter, har odlats på sammanlagt 36 egendomar och 164 hektar. Skörden uppgår till 2,620 dt kärna och produktionskostnaderna för denna till 92,799 kronor eller till 35,40 kr. i medeltal pr dt. Realisationspriset har samtidigt varit 38,3o kr. pr dt, varför odlingen givit en genomsnittlig nettovinst av 2,9o kr. pr d t kärnskörd.

64¶Tabell 32.

Yårsädesodlingens

V

å

r

s

t

Område och areal:

Dt Skörd:

Svs-

664 ha

ä

Kr.

I %

Dt

20,4 32,50

kärna

24,4 32,80

halm .

25,4

90,8 9,2

100,0

12,2

4,8

3,20

Summa tim.

Produktionskostnad: Mänsklig arbetskraft . . . .

23,3

Srp-

273 ha

ä

Kr

3,00

tim. 67,6

Driftsledning

62,6

Dragarearbete

92,«

14,2

79,5

Utsäde

kg192

40,6

9,9

kg207

42,0

23,8

Kalk

0,3

Bindgarn

1,7

Diverse: frakter o. dyl

0,3

2,4

Gödselmedel

Tröskning: kraft eller bränsle

. . . .

trösklega

2,3

Döda inventarier

3,9

Byggnader

6,0

Grundförbättringar

1,0

Allmänna omkostnader

3,4

2,6

75 14

9,5

5 %

1,7

7 %

Summa

100,0

Produktionskostnad

pr dt kärna . . i

28,90

30,40

Nettovinst

—

pr hektar

+ 94

+ 43

> dt kärna

+ 3,90

+ 2, LO

Skatter Ränteanspråk å jordkapital + grundför-

kr.

kr.

bättringar

1,500

5 %

förråd

7 %

+, förlust

r

65 ekonomiska resultat pr hektar. s ä d

T r i n d s ä d

MSDt

1,653 ha

ä

ÖN-

50 ha

ä

Kr.

I%

Dt

Svs-

40 ha

ä

Kr.

1%

Dt

MS-

111 ha

ä

Kr.

i%

Kr.

I%

19,7 30,70

86,1

17,5 42,30

93,7

16,3 36,00

90,3

88,1 17,9 33,30 11,9 26,0 3,70

26,9

13,9

15,3

6,3

19,7

9,7

100,0

692 100,0

100,0

74,9

24,8

tim. 20,3 458 4,7

16,8 202

10,9 198

146 9

3,10

tim. 199

73,4

145 82,8 kg221 35,3

Dt

5 % 7

65,0

18,4 210

5,6

5,1

17,2

58,1. 126

19,5

7,8

0,4

0,6

0,2

0,3

2,4

0,5

2,0

2,2

5,3

4,3

5,1

3,1

6,4

5,6

1,3

0,7

0,9

3,4

3,6

3,4

1,3

2,9

2,5

5 %

2,5

2,0 100,0

95,5

17,8

91,1

14,1 140

46,5

kg. 8,5 244

60,2

18,4 217

20,3

16,5

8,5

0,1

1,2 0,7

0,4

0,3

0,8

0,2

2,2

2,6

5,2

4,3

7 26

1,0 3,7

2,1

kg.

3,4 480 2,0 314

25 14 718

100,0

76,2

3,8

kr.

tim.

tim. 343 31,6

3,20

791 100,0

kr. 500

3,30

kg.

kr.

kr. 5 %

7 %

79,3

2,2 1,620 5 % 2,0 200 7

81 14

10,2 320 1,9 186

1,087 100,0

799 100,0

32,30

55,30

42,80

35,90

-31 -1,60

-395

-8

-22,-

-0,50

+2 + o,io

b—221532.

66 Trindsädesodlingens ekonomiska resultat i medeltal pr egendom i Svs- och MS-områdena framgår av tabell 32. Trots en något större skörd pr ha i Svs-området äro produktionskostnaderna pr dt där högre, ej mindre än 6,90 kr. högre, än i MS-området. Vi ha sålunda här exempel på en odling, där MS-området kan uppvisa de billigaste prcduktionskostnaderna pr skördeenhet. Även arbetsförbrukningen pr ha, är lägst i MS-området. I stället har Svs-området uppnått ett högre realisationspris pr dt trindsäd, varför nettoutbytet ej blir mycket sämre där än i MS-området. Det är av ett visst intresse att konstatera, att produktionskostnaderna i MS-området i genomsnitt äro lägre pr foderenhet trindsäd än per foderenhet vårstråsäd. Under det att produktionspriset pr foderenhet havre uppgår till 38,7 öre, äro produktionskostnaderna per foderenhet ärter endast 35,9 öre. På grund av det höga inköpspriset på äggviterika fodermedel under bokföringsåret har emellertid den äggviterika trindsäden även pr foderenhet räknat ett betydligt högre fodervärde än havren, varför trindsädesodlingens ekonomiska överlägsenhet varit ännu större än av dessa siffror framgår. Under de för handen varande förhållandena hade en på vårsträsädesodlingens bekostnad mera utsträckt trindsädesodling säkerligen varit ekonomiskt fördelaktig på många egendomar i detta produktionsområde.

Sockerbetsodlingens räntabilitet. Sockerbetsodling har bedrivits på 43 egendomar och en sammanlagd areal av 289 ha. Därav komma 15 hektar på vardera av Srp- och MS-områdena, under det att resten av sockerbetsarealen tillhör Svs-området. Totalskörden av sockerbetor vid de undersökta egendomarna utgör 72,908 dt, vilket motsvarar 0,7 8 % av hela rikets sockerbetsskörd under samma år. Produktionskostnaderna för den kontrollerade sockerbetsodlingen utgöra sammanlagt 473,402 kr. eller 6,49 kr. pr dt. Från produktionskostnaderna skall emellertid avdrag göras för värdet av blast och realisationsvinst å från sockerfabrikerna återlämnat avfall: betmassa och melass. Blast och sock er betsavfall har i bokföringen värderats till det pris, som husdjursskötseln förmått betala för desamma. Härifrån har avdrag gjorts för avfallets inköps-, transport- och lagringskostnader. Det återstående nettovärdet har krediterats sockerbetsodlingens konto och utgör för hela sockerbetsarealen 94,267 kr. eller 1,2 9 kr. pr dt sockerbetor. Efter avdrag för denna realisationsvinst å avfallet blir nettoproduktionskostnaden pr dt sockerbetor 5,2o kr.

67¶Tabell 33.

Sockerbets- och potatisodlingens ekonomiska resultat pr ha. Sockerbetor

Område och areal:

Skörd: betor resp. potatis . blast

Svs-

259 ha

Dt

ä

Kr.

I %

Dt

267,2

7,95 2,124 182 1,80

85,0

150,0

100,6

förädlingsvinst å betmassa + melass . . .

191 S:a Produktionskostnad:

Srp-

6,13

7,7 drank

920 tim.

67,9

Driftsledning . . . . . . .

Kr.

2,497 100,0

92 ha

7,3

tim.

Mänsklig arbetskraft Dragarearbete

Potatis

316 114,0

32,7

62,4

5,2

20,7

83,0

11,0

457 295 dt

Utsäde

21,3

Gödselmedel

21,2

Kalk

0,2

3¶Diverse, frakter m. m. .

1,0

182 Döda inventarier . . .

4,7

73 Byggnader

2,7

. .

0,5

8 Allmänna omkostnader

3,6

1,1

Grundförbättringar Skatter Ränteanspråk å

kr.

jordkap. + grundfort».

5 %

4,3

5 %

514 7 %

2,1

7 %

1,739

100,0

1,480

förråd S:a Produktionskostnad tor resp. potatis

pr dt be-

Nettovinst

—

14 kr.

1,232

5,n

8,21

pr hektar

+ 758

-313

>

+ 2,84

-2,08

+, förlust

dt betor, resp. potatis .

Försäljningspriset pr dt sockerbetor har i medeltal utgjort 7,7 o kr. Nettovinsten pr dt blir sålunda 2,5 o kr. Sockerbetsodlingen har alltså givit ett synnerligen gott ekonomiskt resultat å de undersökta egen1

Förädlingsvinst å drank har endast förekommit vid en egendom.

68¶Tabell 34.

Produktionskostnadernas sammansättning pr ha sockerbetsodliig-.

Kr.

S:akr.

I*

40,9

22,7

19,2

1,0

7,8

8,4

Arbetslöner:

418 Ackordsarbete Direkt för odlingen 221 manstimmar Övrigt arbete

>

S:a 299

203 90

ä 68 öre

Driftsledning Dragarearbete: Direkt för odlingen 316 hästtimmar Övrigt arbete

>

S:a 356

>

å 111,0

Förnödenheter: Gödselmedel 109 ge

330 3

Kalk Frakter Övriga

kostnader:

för byggnader

17 60 3 35 20

döda inventarier grundförbättringar allmänna omkostnader Skatter Ränteanspråk: Fastighetskapital 1,980 kr. å 5

%

Döda inventarier

200 > ä 6

%

Förråd

514 » å 7,0 %

99 12 36 S:a

1,739 | 100,0

domarna och överträffar med hänsyn till nettoutbytets storlek pr ha alla övriga odlingar. Tabell 33 upptager en specificerad sammanställning av sockerbetsodlingens ekonomiska resultat i medeltal pr ha för de sockerbetsodlande egendomarna i Svs-området. Skörden av sockerbetor har för dessa egendomar uppgått till 267,2 dt pr hektar, vilket är 4,5 % högre än medelskörden av sockerbetor i Malmöhus län under samma år enligt den officiella skördestatistiken. Blastskörden uppgår till 100,6 dt. Försäljningspriset för sockerbetorna har uppgått till 7,9 5 kr. pr dt, förädlingsvärdet för blasten till 1,8 o kr. pr dt. Hela skördevärdet pr ha utgör 2,497 kr., därav 85 % komma på sockerbetorna, 7,3 % på blasten och 7,7 % äro förädlingsvinst å sockerbetsavfallet.

69 Produktionskostnaderna pr hektar uppgå till 1,739 kr. Därav komma på arbetslöner 37,9 %, dragarearbete 20,7 % och gödsling 21,2 %. Dessa tre poster tillsammans utgöra alltså 79,8 % av den totala produktionskostnaden. A v kostnaderna för mänsklig arbetskraft komma 418 kr. på ackordsarbete för sockerbetornas skötsel och upptagning. Övrigt arbete utgör 221 red. manstimmar pr ha till en kostnad av 150 kr. Omräkna vi ackordsarbetet till manstimmar efter medelpriset pr timme uppgår hela arbetsförbrukningen till 836 reducerade manstimmar pr hektar. Det bör observeras att de undersökta egendomarna i genomsnitt äro särdeles välbelägna i förhållande till avsättningsplatsen för sockerbetorna, varför transportarbetet för betskörden krävt relativt få mansoch dragaretimmar. Av samma anledning äro även fraktkostnaderna relativt låga. Produktionskostnaden pr dt betor uppgår till brutto 6,5 o kr. och efter avdrag för nettovärdet å blast och avfall till 5,n kr. För att underlätta eventuell omräkning av produktionskostnaderna till annat prisläge hava vi i tabell 34 i likhet med för brödsädesodlingen, sammanställt produktionskostnadskalkylen så, att under rubrikerna byggnader, döda inventarier o. s. v. ingående arbetstimmar och ränteanspråk sammanförts med direkt på odlingen debiterade. Sedan posterna arbetslöner, dragarearbete, frakter, förnödenheter och ränteanspråk omräknats efter gällande prisläge erhålles summa produktionskostnader pr ha genom att multiplicera de nämnda posternas summa med 10 %2. Övriga kostnader kunna nämligen beräknas normalt utgöra omkring 8 % av de totala produktionskostnaderna. Potatisodlingens räntabilitet. Med undantag för Srp-området har potatisodlingen haft ringa omfattning å de undersökta egendomarna och huvudsakligen avsett att fylla det egna behovet. A de större egendomarna i Svs- och MS- områdena har statdrängarnas potatisland upptagit huvudparten av potatisarealen. I tabell 33 ha vi därför endast medtagit en sammanställning av potatisodlingens ekonomiska resultat å de egendomar i Srpområdet, där potatisodling i avsevärdare omfattning bedrivits för avsalu. Medelskörden pr hektar av potatis har å dessa egendomar uppgått till 155 dt. Realisationspriset för potatisen, som levererats dels till bränneriändamål dels som matpotatis har uppgått till 6,13 kr. pr dt. Produktionskostnaderna uppgå till 1,232 kr. pr ha eller till 8,21 kr. pr dt potatis. Odlingen har sålunda givet en förlust av 2,o 8 kr. pr dt.

70¶Det bör observeras att på prund av starkt begränsad bränning av potatis under vintern 1919—-1920 avsättningen av potatisskörden i ifrågavarande område mötte stora svårigheter, varför priset å potatis trycktes ned till knappast mera än hälften av föregående års pris. Prisfallet å potatis var sålunda vida starkare än å andra jordbruksprodukter och det är detta ofördelaktiga prisläge, som förorsakar förlusten å årets potatisodling. Produktionskostnaderna pr dt potatis äro i och för sig och i jämförelse med jordbrukets produktionskostnader för övrigt icke särdeles höga. Fotlerväxtodlingens räntabilitet. Foderväxtodlingen intager i det hänseendet en särställning gent emot övriga odlingar, att produktionens huvudändamål är anskaffning av foder för den egna kreatursbesättningen, under det att foderproduktion för direkt försäljning i regel spelar en mycket underordnad roll. Värdet å foderskördarna beror därför i huvudsak på till vilket pris de kunna realiseras genom förädlingen i djurstallarna. Härav följer att foderväxtodlingens ekonomiska resultat städse måste bedömas i direkt samband med husdjursskötselns, enkannerligen mjölk- och ungdjursproduktionens. .Räkenskaperna för foderväxtodlingen ha närmast att upplysa om till vilket pris pr dt eller foderenhet, som foderskördarna producerats, räkenskaperna för husdjursskötseln till vilket pris samma foderskördar realiserats. Uppstår det vinst eller förlust på foderproduktion och förädling är det riktigast att denna i räkenskaperna redovisas såsom vinst resp. förlust på husdjursskötselns slutprodukter. I enlighet med dessa principer skola vi i denna avdelning närmast redogöra för produktionskostnaderna för de olika slagen av foderskördar, under det att vi i följande avdelning om mjölkproduktionens och ungdjursuppfödningens ekonomiska resultat skola lämna en översikt över det för foderskördarna uppnådda realisationsvärdet. Vi ha i nedanstående sammanställning sammanfört vägda medeltal för dels foderskördarnas storlek pr hektar dels produktionskostnaderna pr foderenhet för samtliga undersökta egendomar i södra och mellersta Sverige. Skörden har därvid upptagits precis till den mängd som redovisats såsom utfodrad eller försåld, alltså med avdrag för lagringsförluster.

Foderrotfrukter Vall Grönfoder Äng och betesmark

Skörd pr hektar, FodereDheter 4,470 1,820 1,800 (1,970)

Produktionskostnad x>r fe. öre 34 9 21,1 31,2 10,8

71 Produktionskostnaderna äro sålunda lägst för skörden från äng och betesmark, där de utgöra ej fullt 11 öre pr fe. Vallskördarna från åkern äro nära dubbelt så dyra pr fe och grönfoder och rotfrukter i sin ordning resp. V2 och 2/3 dyrare pr foderenhet än vallskörden. Tabell 35 upptager en detaljerad sammanställning av foderväxternas avkastning och produktionskostnader i de olika produktionsområdena. Foderrotfrukter. Produktionskostnaderna äro lägst med 31,7 öre pr foderenhet i Svs-området. I Srp-området uppgå de till 34,8, i MStill 40,3 och i ÖN-området till 43,4 öre pr fe. Den kontrollerade rotfraktsarealen i det senare området är emellertid mycket ringa, endast 7 hektar, varför det erhållna medeltalet ej kan tillmätas allt för stor betydelse. De stora differenserna i produktionskostnad pr fe i de olika områdena sammanhänga först och främst med de betydande skillnader i skördeavkastning pr ha, vilka närmare framgå av tabell 35. I samtliga områdena äro rotfrukternas produktionskostnader synnerligen höga och överskrida avsevärt det medelpris, vartill foderskördarna kunnat realiseras genom husdjursskötseln. Betyder nu detta utan vidare, att rotfruktsodlingen varit förlustbringande för de kontrollerade egendomarna? Härpå kan näppeligen svaras ett enkelt ja eller nej. Produktionskostnaderna pr fe rotfrukter ha varit avsevärt dyrare än pr foderenhet hö och bete. Där dessa senare fodermedel utbytts mot rotfrukter har detta onekligen medfört en förhöjning av produktionskostnaderna för de animala produkterna och ett mindre nettoutbyte av denna produktion. Det är emellertid a t t märka, att rotfrukternas största betydelse i husdjurens foderstat är såsom ersättningsmedel för fodersäd och annat ägg vit efattigt kraftfoder. J u mera foderrotfrukter, som stå till förfogande, desto mindre sädesgröpe behöver nämligen användas vid husdjurens utfodring och desto mera spannmål kan frigöras till försäljning. Såvida rotfruktsodlingen ej har större omfattning, än a t t rotfrukterna helt få användning som ersättningsmedel för foderspannmål, är det därför vid bedömning av rotfruktsodlingens räntabilitet riktigast att jämföra produktionskostnadspriset pr fe rotfrukter med marknadspriset å foderspannmål på egendomen. 1 En dylik jämförelse för de olika produktionsområdena följer här nedan. ProduktionsMarknadskostnad pris pr fe rotfrukter pr fe fodersäd öre öre Svs-området 31,7 36,1 Srp> 34,8 35,7 MS> 40,9 36,8 ÖN> 43,4 36,6 1 Eller, om till sammansättningen likartade kraftfodermedel kunna köpas billigare pr fe, med inköpspriset på egendomen å dessa.

72 I såväl Svs- som Srp-området understiger produktionskostnadspriset pr fe rotfrukter marknadspriset pr fe fodersäd, varför en i lämplig omfattning bedriven rotfruktsodling här bör ha ökat nettoutbytet från hushållningen i dess helhet. I de båda andra områdena har rotfrukternas produktionskostnadspris pr fe däremot avsevärt överstigit marknadspriset pr fe fodersäd. Här måste sålunda rotfruktsodlingen även ur den nämnda synpunkten anses vara förlustbringande. När det gäller att bedöma lämpligheten av att u t b y t a vårstråsäd mot foderrotfrukter eller tvärtom, måste naturligtvis även hänsyn tagas till fodersädens produktionskostnadspris pr fe i jämförelse med rotfrukternas. I Svs-området har produktionskostnadspriset pr fe vårstråsäd varit 31,8 öre alltså praktiskt tagit lika med produktionskostnaden pr fe rotfrukter. Då rotfrukterna samtidigt givit avsevärt högre skörd pr ha, har denna odling alltså inom vissa gränser otvivelaktigt en viss konkurrenskraft gent emot fodersädsodlingen under ifrågavarande förhållanden. Rotfrukterna ha onekligen även ur växtföljdssynpunkt ett större förfruktsvärde än flertalet andra kulturväxter, ett förfruktsvärde till vilket ej särskild hänsyn tagits i produktionskostnadskalkylerna. Kan månne icke detta högre förfruktsvärde berättiga rotfruktsodling, även där produktionskostnaderna pr fe rotfrukter överstiga marknadspriset för fodersäd? Storleken av rotfrukternas förfruktsvärde kan ej exakt fastställas i kronor och ören. Även om detsamma är ganska stort och ej bör ignoreras vid diskussion av rotfruktsodlingens relativa räntabilitet, kan detsamma naturligtvis dock ej betalas hur högt som helst. Överstiga produktionskostnaderna pr fe rotfrukter med t. ex. 5 öre marknadspriset pr fe fodersäd och rotfruktsskörden pr ha uppgår till 4,000 fe blir det en minasdifferens pr ha av 4,000 x 0,0 5 — 200 kr. En så stor differens kan näppeligen uppvägas av rotfrukternas större förfruktsvärde eller andra dylika rotfruktsodlingens fördelar, som ej medtagits i räntabilitetskalkylen. Det är sålunda otvivelaktigt att rotfruktsodlingen å många egendomar varit direkt förlustbringande och i varje fall lämnat ett för husdjursskötseln allt för dyrbart foder. Vi hänvisa i detta hänseende till huvudtabell V I I I över produktionsresultaten för de enskilda rotfruktsodlande egendomarna. Av denna tabell framgår också, a t t en av de viktigaste orsakerna till förlustbringande rotfruktsodling varit för låga hektarskördar. Upplysande är i detta hänseende följande sammanställning, som vi hämtat ur nämnda huvudtabell.

De 10 bästa egendomarna > 10 sämsta »

Skörd pr ha fe 6,930 1,785

Arbetskostnad pr ha pr fe kr. öre 530 7,7 482 27,1

S:a produktionskostnader pr ha pr fe kr. öre 1,867 27,1 1,131 63,2

73¶Å de 10 egendomar, som uppnått högsta hektarskörd, i medeltal 6,^30 fe, äro produktionskostnaderna pr fe 27, i öre. A de 10 sämsta egendomarna, där skörden är endast 1,785 fe pr ha, är produktionskostnaden pr fe 63,2 öre. Arbetskostnaderna pr ha äro nästan lika stora i båda fallen, men pr fe nära 4 ggr högre vid de sämsta egendomarna. J u s t beroende på att arbetsbehovet är så stort vid rotfruktsodling och nästan lika stort, vare sig skörden blir högre eller lägre, är en svag skörd vid denna odling mer förlustbringande än vid andra odlingar. En låg hektarskörd av rotfrukter kan återigen ha många olika orsaker, bl. a. ogynnsamma väderleksförhållanden, parasitangrepp o. dyl. I många fall stå de låga rotfruktsskördarna emellertid i sammanhang med en dålig odlingsteknik. För svag gödsling till rotfruktsgrödan torde på många egendomar hava varit en av huvudorsakerna till det dåliga produktionsresultatet. Vall. Produktionskostnaderna pr foderenhet hö och bete från vallen utgöra i Svs-området 22,8 öre, i Srp 19,i, MS- 20,3 och i ÖN-området 28,6 öre. Vi ha sålunda här en odling, där produktionskostnaderna pr skördeenhet äro högre i Svs-området än i de övriga områdena i södra och mellersta Sverige. Detta förhållande sammanhänger väsentligen med det högre fastighetsvärdet pr ha i Svs-området. .Ränteanspråken pr fe räknat utgöra här 3,2 öre, när motsvarande ränteanspråk i MSområdet med dess lägre jordvärde utgöra endast 1,4 öre. A7allodlingen har med andra ord på grund av dess i förhållande till andra odlingar relativt svaga hektarskörd mindre konkurenskraft å Svs-områdets dyra åkerjord än i MS-området, där vallen i skördeavkastning är mindre underlägsen övriga odlingar och jorden är mycket billigare. 1 samtliga områdena är vallskörden pr foderenhet avsevärt billigare än såväl fodersäds- som rotfruktsskörden. I södra Sveriga äro sålunda produktionskostnaderna pr fe vallskörd i runt tal omkring 2/z och i mellersta och norra Sverige knappast mer än hälften så höga som pr foderenhet fodersäd. Vallodlingens stora betydelse som leverantör av billigt foder för den animala produktionen belyses särdeles tydligt av dessa siffror. Grönfoderodlingen. I tabell 35 föreligga produktionsresultat för grönfoderodling i Svs- och MS-områdena. I övriga områden har grönfoderodlingen varit av så ringa omfattning, att det ej ansetts lämpligt att göra några medeltalssammanställningar för desamma. Produktionskostnaden pr fe grönfoder uppgår till i genomsnitt 32,5 öre i MSoch 34,5 öre i Svs-området och är sålunda liksom beträffande vallskörden lägst i det förra området. Skörden pr ha är ock något högre i MS-området.

74¶Tabell 35. Odling:

Produktionskostnader

F o d e r r o t f r u k t e r

Område och areal:

Svs-185 ha Srp- 63 ha MS-192 ha Kr. pr ha

ON- 7 ha Svs-632 ha

Kr. Kr. Kr. I% I % pr ha I % pr ha pr ha

Kr. pr ha

Produktionskostnad: Mänsklig arbetskraft

24,2

27,3

33,7

35,5

53 Driftsledning

4,4

4,5

4,6

4,4

5,7

Dragarearbete

17,4

18,2

18,7

15,2

12,7

9,8

Utsäde

7,3

7,2

4,5

3,3

15,5

Gödselmedel

27,2

26,8

22,8

26,9

18,

Kalk

0,1

0,3

0,5

0,1

oj

Diverse J)

0,6

0,1

0,1

0,1

0,

Döda inventarier

4,7

5,2

5,9

4,2

3,1

Byggnader

2,7

1,9

1,9

2,1

8,

Grundförbättringar

0,5

0,5

0,5

0,9

lj

Allmänna omkostnader

3,1

2,5

2,5

3,0

Skatter

1,3

1,0

1,0

l,o

25 20

3,-

förbättringar

4,5

2,4

13,1

2,0

1,7

1,4 1,9

24 26

1,6

förråd

lj

4,<

Ränteanspråk å jordkapital + grund2,1

Summa 1,676 100,0 1,436 100,0 1,518\ 100,0 1,679] 100,0 Produktionskostnad pr 100 fe . . Skörd pr hektar, fe

541 100A

31,70

34,80

40,30

43,40

22, so

5,289

4,128

3,769

3,871

2,315

D:to av frö och fröhalm, kr. . . . Arbetsförbrukning Manstimmar Hästtimmar

pr ha: 598

281 Grönfodrets produktionskostnader äro avsevärt högre än vallskördens. Detta sammanhänger först och främst med att arbetskostnaderna pr ha äro mycket högre än vid vallodling (vårbruket) men även med högre utsädeskostnader. I Svs-området är även hektarskörden av grönfoder betydligt underlägsen skörden från vallen. Äng och betesmark. Vid granskning av produktionskostnadssiffrorna i tabell 35 måste det ihågkommas att arealen av äng och betesx ) Häri ingår försäkringsavgifter, för resp. odlingar.

hösalt och dylika

direkta mindre

utgiftsposter

76 74

75 yid foderviixtodlinsr. V

[

a

1¶Grön foder

Äng

och

betesmark

Srp- 414 ha MS-2095ha ON- 204 ha Svs- 100 ha MS- 144 ha Svs- 79 ha MS- 232 ha ÖN- 91 ha Kr. pr ha

47 I%

22 42

11,4 5,3 10,2

Kr. pr ha I %

S ! I %prKr.ha 1 % prKr.ha I % prKr.ha I % prKr.ha I % prKr.ha I %

pr ha(

16,1

8,3

17,8

3,5

5,3

5,8

4,5

5,8

4,9

6,2

11,6

17,9

16,7

16 1

8,5

11,8

23 11

8,2

37 114

0,5

7,0

1,1 32,8

—

—

17,4

3,9

27,1

13,0

10,8

3,7

20,9

18,8

—

—

27,8

21,6

27,3

13,2

17,0

83 29,5

1,2 0:2

2,0

1,6

—

—

0,5

0,4

0,2 4,9

1,1 0,2

0,5

2 1

0,2 0,4

0,3

7,0

3,2

3,7

6,5

8,1

7 21

1.8 5,3

1,7 4,0

4,1 7,4 2,7

5,3

1,1 3,8

3,6

3,7

3,7

9,2

6,3

5,0

2,1

2,5

2,0

78 11

100,0

39T\

100,0

0,5

2,1

14,8

12,4

1,1 11,3 0,7

—

—

7,4

8,5

1,7 6,6

2,6

7,8

9,0

5,8

3,9

23,4

14,8

10,6

2,1

1,4

2,1

1,7

5,1 5,1

1,1 3,6

2,7

12,2 1,7

490 100,0

637 100,0

1,1 0,7

618\ 100,0

282 100,0

189 100,0

242\ 100,0

19,10

20,50 •

28,60

34,50

32,50

12,20

10,30

16,60

2,153 2

1,805

1,675

1,849

1,900

2,321

1,839

1,458

—

—

—

—

—

15 12

mark reducerats till åker i förhållande till dess avkastningsförmåga på varje egendom, och att hektarsiffrorna sålunda äro beräknade. I södra och mellersta Sverige är det huvudsakligen betesmarker, som ingå under denna rubrik, i ÖN-området däremot även en avsevärd areal slåtteräng. I samtliga produktionsområden har äng och betesmark givit billigare foder än övriga foderväxter. Produktionskostnaden pr fe utgör i Svs-området 12,2, i MS- 10,3 och i ÖN-området 16,6 öre. Särskilt anmärkningsvärt är den låga arbetskostnaden pr foderenhet.

76 Vid fördelningen av gödselkostnaderna har äng- och betesmark be handlats för sig och ej debiterats andra gödselkostnader än de som direkt under bokföringsåret tillförts ifrågavarande arealer. De byggnadskostnader, som debiterats dessa odlingar, inkludera även kostnader för hägnader. Ränteanspråk har debiterats äng och betesmark efter samma grunder som åkern. Beteskulturens stora ekonomiska betydelse för en billig sommarutfodring av våra husdjur belyses synnerligen kraftigt av de erhållna produktionskostnadssifFrorna för dessa odlingar, som kunnat leverera en foderenhet till ungefär hälften av det pris, som den kostat att frambringa genom vallodling, och x/s av det pris, vartill 1 fe grönfoder producerats.

Ladugårdsskötselns räntabilitet. I föregående avdelning ha vi redan framhållit, att foderväxtodlingens och ladugårdsskötselns räntabilitet stå i ett mycket nära samband med varandra. Ladugårdsskötselns ekonomiska huvuduppgift kan sägas vara att förädla de icke direkt säljbara foderskördarna till l ä t t realiserbara animaliska produkter. Genom att jämföra det pris, som vid denna förädling kan utvinnas pr foderenhet av foderskördarna med dessas produktionskostnadspris pr foderenhet, få vi ett uttryck för foderväxtodlingens och ladugårdsskötselns samlade räntabilitet. Innan vi gå närmare in på en detaljerad redogörelse för mjölkproduktionens och ungdjursuppfödningens ekonomi skola vi i anslutning till ovanstående lämna en översikt över det genom ladugårdsskötseln uppnådda förädlingsvärdet för foderskördarna i de olika produktionsområdena samt ställa detta förädlingsvärde i relation till produktionskostnaderna för samma foderskördar. En dylik sammanställning återfinnes i tabell 36, där förädlingsvärde och produktionskostnader angivas i vägda medeltal för varje produktionsområde. Tabell 36. Grovfodrets produktionskostnadspris ocli genom ladugårdsskötseln uppnått förädlingsvärde för detsamma. Produktionskostnadspris

Uppnått rcalisationspris pr foderenhet

c i pr foderenhet ore

IT •••ii Mjölkkorna ore

TT Ungdjuren ore

Ladugårds^ ^ i degg

helhct

.. ore

Svs-området

24,1

25,5

11,2

Srp-

>

22,6

17,2

12,2

18,3 15,5

MS-

>

21,2

21,6

10,1

18,4

ON-

>

28,8

26,1

15,3

24,1

77 Denna sammanställning är nr flera synpunkter av stort intresse. A v densamma framgår, att mjölkproduktionen i samtliga produktionsområden betalat högre, i vissa fall mer än dubbelt så högt pris pr foderenhet grovfoder som ungdjursuppfödningen. Orsakerna till denna mjölkproduktionens överlägsenhet skola vi längre fram klargöra. Av tabellen framgår vidare, att ladugårdsskötseln i dess helhet betalat bäst för grovfodret i ÖN-området, vilket sammanhänger med att priset på ladugårdsprodukterna varit avsevärt högre i detta område än i de övriga. Lägst är grovfodrets förädlingsvärde i Srp-området. Icke i något område täcker det genom ladugårdsskötseln uppnådda förädlingsvärdet foderskördarnas produktionskostnader, vilket med andra ord betyder a t t foderväxtodling och ladugårdsskötsel tillsammans givit underskott. Per foderenhet grovfoder räknat utgör detta underskott i Svs-området 5,8 öre, i Srp- 7,i, i MS- 2,8 och i ÖN-området 4,7 öre eller resp. 24,1,31,4 13,2 och 16,3 % av foderskördarnas produktionskostnader. MS-området kan sålunda uppvisa det gynnsammaste, Srp-området det ogynnsammaste ekonomiska slutresultatet av foderväxtodling och ladugårdsskötsel. Eör de egendomar, där möjligheter föreligga att direkt försälja en större eller mindre del av foderskördarna, är det av intresse att järn föra fodrets försäljningspris vid egendomen med det pris ladugården kan betala för samma fodermedel. Ar förädlingsvärdet pr foderenhet hö t. ex. 20 öre, så motsvarar detta ett höpris av 20:2,5 = 8 öre pr kg. E n jämförelse mellan de enligt tabell 36 uppnådda förädlingspriserna a hö och marknadspriset å samma vara ger till resultat, att det av ladugårdarna betalade höpriset i allmänhet är avsevärt lägre än marknadspriset. På grund av hömarknadens ringa absorptionsförmåga äro emellertid möjligheterna att avyttra höskördarna genom försäljning på de flesta egendomar mycket begränsade, varför huvudparten av dessa skördar måste realiseras genom ladugårdsskötseln. Detta gäller i ännu högre grad om övriga foderskördar.

För att klargöra mjölkproduktionens och ungdjursuppfödningens räntabilitet var för sig, har i bokföringen upplagts särskilda konton för dessa båda produktionsgrenar. Härvid har mjölkkornas konto krediterats för till ungdjursstallarna lämnade spädkalvar och mjölk efter marknadspriset på egendomen samt även efter marknadspriset debiterats för från ungdjursstallarna mottagna kalvfärdiga kvigor. I följande avdelningar skola vi redogöra för de erhållna räntabilitetsresultaten från dessa båda produktionsgrenar.

78 Mjölkproduktionens räntabilitet. I tabell 37 lämnas en översikt över produktionskostnaden pr kg mjölk i förhållande till mjölkens realisationspris i de olika produktionsområdena. Siffrorna äro vägda medeltal. Tabell 37. Mjölkproduktionens ekonomiska resultat. Produktionsområden:

Svs-

Srp-

MS-

ÖN-

Total mjölkavkastning i de kontrollerade 3,106,8 Mjölkavkastning i medeltal pr ko, kg

. .

3,186

835,9 2,795

4,061,4 2,492

36,7 1,873

Produktionskostnad

pr kg mjölk, öre . .

o3,3

32,6

35,9

43,7

Realisationspris

> >

»

>

. .

30,6

28,4

35,9

> >

>

>

. .

-2,7

-4,2

±o

41,3 -2,4

Vinst + , förhcst

—

Av sammanställningen framgår, a t t mjölkens genomsnittliga produktionskostnader variera avsevärt i de olika områdena. De äro högst i ÖN-området med 43,7 öre och lägst i Srp-området med 28,4 öre pr kg. Mjölkens realisationspris är emellertid även mycket växlande i de olika områdena. Det gynnsammaste förhållandet mellan produktionspris och realisationspris pr kg mjölk kan MS-området uppvisa. Här täcker mjölkens realisationspris precis produktionskostnaderna. Minst gynnsamt är resultatet i detta hänseende i Srp-området, där förlusten pr kg mjölk uppgår till 4,2 öre. I Svs- och ÖN-områdena utgör förlusten resp. 2,7 och 2,4 öre pr kg. Om vi undantaga MS-området har mjölkproduktionen sålunda gått med förlust, d. v. s. mjölkkorna ha vid rådande mjölkpris ej kunnat betala alla direkta kostnader för skötsel, kraftfoder o. s. v. samt samtidigt produktionskostnaderna för grovfodret. En detaljerad översikt över de olika produktionskostnadsposternas storlek pr mjölkko och år lämnas i tabell 38. Siffrorna i denna tabell äro medeltal pr egendom (ovägda medeltal). Kostnaderna äro uppdelade under rubrikerna: arbetslöner, dragarekostnad, utfodring, övriga kostnader och ränteanspråk. Från summan av dessa kostnader har avdrag gjorts för producerat djurvärde (väsentligen spädkalvar) samt gödsel. Den kvantitativa förbrukningen av mans- och dragaretimmar samt fodermedel är även angiven i tabellen. Där ladugårdspersonalens arbete ej redovisats i timmar, t. ex. vid ackordsbetalning av mjölkningsarbetet, har timantalet beräknats genom att dividera arbetskostnaden med medelpriset pr manstimme å egendomen.

79 Tabell 38. Produktionsområde:

Produktionskostnaderna p r ko och kg1, mjölk. Svs- 975 kor å

Arbetslöner. Skötsel och mjölkning Driftsledning . . . .

tim.

öre

. .

Utfodring. Kraftfoder

160 28

ÖN- 196 kor

ä

Kr.

a

ä

tim.

öre

tim. öre 158 208 75 28

S:a 2,771 28,3

S:a 990 6 % 200 7 %

Kr.

156 24

188 16

19 85 fe 628 39,6 2143 25,0

Övriga kostnader. Tjurkostnad . . . . Rekryteringskostnad . Veterinär, kontroll, försäkr Byggnader Döda inventarier . . Allmänna omkostnader Ränteanspråk. Djurvärde Förråd

MS- 1,517 kor

Kr.

S:a Dragarekostnad

Srp- 297 kor

30 82 fe 249 436 41,2 536 2,001 23,1

33 76 fe 179 481 38,0 462 1756 21,6

785 2,437 26,3

tim.

öre

76 Kr.

142 18

180 25

14 78 fe 183 105 50,5 378 1605 26,7

53 428

641 2237 25,1

561 1710 28,1

23 61

18 68

39 69

10 50

21 45 11 21

10 47 10 18

14 45 12 20

7 46 7 19

59 14

890 6 % 143 7 %

53 10

52 13

867 6 % 182 7 %

767 6 % 128 7 %

46 9

S:a

produktionskostn.

1,086

1,030

847 Avgår Producerat djurvärde Gödsel

44 119

35 117

46 97

31 74

105 S:a

S:a Produktioyiskostn. för mjölk Medelmjölkmängd Produktionspris pr kg mjölk . . . Realisationspris . . Vinst + , förlust — Mjölk pr 100 fe . . Fodrets sammansättning :

2,805 l g

2,409 1•g

1,730 1 g

32,4 b re 29,3 > -3,1 121 i >

33,3 ö re 27,e > -5,7 > 115 l :g

36,8 ö re 34,8 > — 2,0 > 108 1 g

42,9 ö re 40,2 > -2,7 > 101 1^g

Fe

481 444 342 327 497 146

I% 21,5 19,9 15,3 14,6 22,2 6,5

Fe

436 424 307 633 427 210

I% 17,9 17,4 12,6 26,0 17,5 8,6

Fe

betmassa

I% 22,6 8,2 11,6 33,0 12,7 11,9

Fe

628 226 323 914 351 329

105 896 130 118 405 56

I% 6,1 52,4 7,6 6,9 23,7 3,3

S:a

2 m

100,0

2 137

100,0

2 237

100,c

1 1,710

100,0

Hö Rotfrukter, Bete

i,asi 3,343 \ g

80 Inköpt kraftfoder har debiterats mjölkkorna till inköpspriset å egendomen, hemmaodlat kraftfoder till marknadspris. Värdesättnim-en av grovfodret har skett efter följande grunder. Mjölkkornas konto har å varje egendom avslutats så, att av saldot framgått, huru mycket korna kunnat betala i ersättning pr fodereniet av de olika grovfodermedlen. För halm och annat avfall från spannmåls- och handelsväxtodling (t. ex. blast och betmassa vid sockerbetsodling) har mjölkproduktionen, såsom tidigare framhållits,* i prodrktionskostnadskalkylen debiterats precis samma pris pr foderenhet, smi mjölkkorna kunnat betala för dessa avfallsfoder. Övriga grovfoderslag, alltså hö, grönfoder, bete och foderrotfrnkter, hava debiterats mjölkkorna till produktionskostnadspriset på egendomarna. Vid beräkningen av förädlingsvärdet pr foderenhet av de olika grovfoderslagen har hänsyn tagits till äggvitehalten pr fe och fodermedlens betydelse som produktionsfoder. Halm har sålunda på grund av dess låga äggvitehalt och skrymmande egenskaper tillmätts ett lägre värde pr fe än t. ex. äggviterikt hö eller bete. Den under rubriken »övriga kostnader» i tabell 38 införda posten rekryteringskostnader utgör kostnaderna för kostammens vidmakthållande. Rekryteringskostnader uppkomma, så snart värdet av från besättningen utslagna kor ej täcker värdet av till ersättning inköpta kor eller genom egen ungdjursuppfödning producerade kalvfärdiga kvigor. Medelpriset å utslagskor har under året utgjort: i Svs-området 803 kr., i Srp- 601 kr., i MS- 535 kr. och i ÖN-området 563 kr. Besättningarna ha i huvudsak rekryterats genom egen uppfödning och hava från ungdjursstallarna inkomna kalvfärdiga kvigor i medeltal upptagits till ett värde av: i Svs-området 1,085 kr., i Srp- 963, i MS- 910 och i ÖN-området 903 kr. (vägda medeltal). Rekryteringsprocenten, d. v. s. antalet utslagskor i procent av besättningarnas samtliga kor, har uppgått till (i vägda medeltal) resp. 22,4, l l , i , 12,2 och 14,7 %. Utgallringsprocenten är särskilt hög i Svsområdet, beroende på starka utförsäljningar av kor i ett par större besättningar i detta område. De nedskrivningar av mjölkkornas värde, som på grund av fallande konjunkturer i många fall företagits vid bokföringsårets slut, ha icke betraktats som rekryteringskostnader utan ha såsom direkta kapitalförluster avförts på kapitalkonto. Årskostnaderna i medeltal pr mjölkko utgöra efter avdrag för producerat djurvärde och gödsel: 1,081 kr. i Svs-, 934 i Srp-, 887 i MSoch 742 kr. i ÖN-området. Medelmjölkmängden pr ko utgör samtidigt resp. 3,343, 2,805, 2,409 och 1,730 kg. Vid division av årskostnaden pr 1

Jmfr sid. 54 och 66.

81 ko med mängden producerad mjölk blir produktionskostnaden pr kg mjölk: i Svs-området 32,4 öre, i Srp- 33,3 öre, i MS- 36,8 öre och i ÖNområdet 42,9 öre. Dessa produktionskostnadssiffror äro för Svs-området något lägre, för övriga områden något högre än de motsvarande vägda medeltal som anförts i tabell 37. Denna bristande överensstämmelse mellan de vägda och ovägda medeltalen sammanhänger med a t t produktionskostnaderna pr kg mjölk i de mindre ladugårdarna i genomsnitt varit i Svs-området något lägre, i övriga områden något högre än i de större ladugårdarna. De enskilda egendomarnas produktionssiffror variera högst avsevärt kring de i tabellerna 37 och 38 anförda medeltalen. Vi hänvisa i detta hänseende till huvudtabell XII, som upptager de viktigaste produktionskostnadsresultaten för varje egendom. Enligt denna tabell är produktionskostnaden : I % av samtliga egendomar: Svs-

Srp-

MS-

Under 30 öre pr kg mjölk

38,2 %

26,7 %

15,2 %

4,0 %

30,1—35 »

29,5 »

40,0 >

32,6 >

8,0 >

» »

>

ÖN-omr.

35,1—40 > > >

>

20,6 »

20,0 >

10,9 »

12,0 >

Över

>

. . . . . 11,7 » S:a 100,0 %

13.3 > 100,0 %

41,3 > 100,0 %

76,0 > 100,0 %

40 »

»

>

Även angående de viktigaste orsakerna till dessa stora variationer i produktionskostnad pr kg mjölk kunna vi hämta vissa upplysningar ur huvudtabell X I I . För att belysa några av dessa orsaker göra vi ur densamma följande sammanställning för de 10 egendomar i MS-området, som ha högst resp. lägst p*roduktionskostnadspris pr kg. mjölk. 10 egendomar med lägst produktionskostnad pr kg mjölk

10 egendomar med högst produktionskostnad pr kg mjölk

Produktionskostnad pr kg mjölk

27,8 öre

52,7 öre

Mjölkavkastning pr ko

2,842 kg.

1,847 kg.

Arbetskostnader pr ko

161 kr.

209 kr.

5,7 öre

11,3 öre

» kg mjölk S:a fe pr ko

2,337 fe

2,044 fe

därav kraftfoder

523 >

417 >

Foderkostnad pr ko

544 kr.

544 kr.

19,2 öre

29,4 öre

D:o

pr kg mjölk

Kraftfoderpris pr fe

38,3 öre

39,1 öre

G-rovfodrets pris pr fe

19,0 öre

23,4 öre

Mjölkutbyte pr 100 fe

121,5 kg

92,3 kg

Vinst + , förlust — pr kg mjölk

+ 8,1 öre

— 18,4 öre

6—221532.

82 Låg mjölkavkastning pr ko, höga arbetskostnader, höga produktioiskostnader för grovfodret och lågt mjölkutbyte pr 100 foderenheter är itmärkande för den grupp av egendomar, som producerar mjölken dyrast. Slutresultatet blir också en genomsnittlig produktionskostnad för denna grupp av 52,7 öre och en förlust av 18,4 öre pr kg mjölk. Den bästa gruppen har knappast mer än hälften så höga produktionskostnader pr kg mjölk, 27,8 öre mot 52,7 öre. Den billiga produktionen i denna grupp möjliggöres genom en högre mjölkavkastning pr ko, billigare arbetskostnader, billigare produktionskostnad för foderskördarna och bät;re utbyte pr 100 foderenheter. Vinsten blir 8,i öre per kg mjölk. Betydelsen av ett gott mjölkutbyte i förhållande till den förbrukade fodermängden framgår särdeles tydligt av denna sammanställning. I de 10 bästa besättningarna har pr 100 foderenheter erhållits 121,5 Ig. mjölk, i de 10 sämsta endast 92,3 kg. Foderkostnaden är densamma pr ko i de båda grupperna. Tack vare i första rummet detta bättre mjölkutbyte blir foderkostnaden pr kg mjölk endast 19,2 öre i den bästa mot 29,4 öre i den sämsta gruppen. Detta gynnsamma resultat sammönhänger emellertid även med att grovfoderskördarna producerats 4,4 ore billigare pr foderenhet i bästa gruppen. E n granskning av mjölkproduktionens ekonomiska resultat å de enskilda egendomarna visar genomgående, att förlust å mjölkproduktionen sammanhänger med lågt mjölkutbyte pr 100 fe. Även i genomsnitt för samtliga egendomar är mjölkavkastningen pr 100 fe mycket låg i de olika produktionsområdena. Enligt våra kontrollföreningars undersökningar brukar mjölkavkastningen pr 100 fe under normala förhållanden uppgå till 130 a 140 kg och däröver. Enligt det här föreliggande materialet kommer endast Svs-området över 120 kg, i MS-området är genomsnittssiffran 108 och i ÖN-området 102 kg mjölk pr 100 fe. Det är emellertid att märka, att på grund av kontrollföreningarnas arbetsmetoder — mjölk och foder väges endast en dag under en 2- till 4veckorsperiod — dessa sannolikt redovisa högre avkastning pr 100 foderenheter än vad som faktiskt erhållits. Vid produktionskostnadsundersökningen har mjölkmängden däremot dag för dag fastställts och de erhållna avkastningssiffrorna stå i absolut överensstämmelse med vad som redovisats såsom utlämnat från ladugården. Foderredovisningen är även fullständig, i det att de till mjölkkorna utfodrade foder kvantiteterna stå i överensstämmelse med in- och utlämningsjournalerna för kraftfoder o. s. v. Även om hänsyn tages till ovanstående, kvarstår dock det faktum, att mjölkavkastningen pr 100 fe på många av de undersökta egendomarna varit abnormt låg. I de flesta fall torde denna låga avkastning i förhållande till fodret vara att tillskriva sviter av de föregående

83 krisårens foderknapphet. Mjölkkorna ha fått använda en betydande del av under bokföringsåret erhållet foder för att restaurera sina under föregående svältperioder illa medfarna kroppar och mjölkavkastningen har därför blivit mindre i förhållande till fodermängden än under normala förhållanden. Undersökningens 2:a år visar även betydligt stegrad avkastning pr 100 fe i de kontrollerade besättningarna. A t t mjölkproduktionen i så många ladugårdar givit ett dåligt ekonomiskt resultat och att den genomsnittliga räntabiliteten av denna produktionsgren ej blivit bättre än medeltalen i tabellerna 37 och 38 ange, är sålunda till väsentlig grad att tillskriva att besättningarnas produktionsförmåga på grund av de föregående årens knappa utfodring varit i hög grad nedsatt. Där besättningarnas produktionsförmåga varit god har mjölkproduktionen i regel givit vinst. Ungdj ursuppfödningens räntabilitet. I tabell 39 lämnas en översikt över ungdjursuppfödningens räntabilitet i de olika produktionsområdena. Siffrorna i denna tabell äro vägda medeltal för uppfödningskostnaden pr »beräknad» kalvfärdig kviga. Antalet producerade kalvfärdiga kvigor har för varje egendom beräknats genom att dividera summa under året producerat djurvärde med medelpriset pr kalvfärdig kviga. H a r i ett ungdjursstall t. ex. producerats djurvärde till ett totalbelopp av 5,600 kronor och värdet av de kalvfärdiga kvigor, som under året övergått till mjölkkor, i medeltal upptagits till 1,000 kr., beräknas alltså produktionen av kalvfärdiga kvigor till 5,600 :1,000 = 5,6 stycken. Genom att dividera totalkostnaden för ungdjursuppfödningen med 5,6, har sedan uppfödningskostnaden per kalvfärdig kviga fastställts. Enär de olika åldersklasserna i ungdjursstallet ej alltid varit lika talrikt representerade sammanfaller den på detta sätt beräknade uppfödningskostnaden, foderförbrukningen o. s. v. naturligtvis ej fullt exakt med de faktiska uppfödningskostnaderna för de kvigor, som under året övergått till mjölkkor. Har uppfödning av tjurar förekommit, så kommer den beräknade uppfödningskostnaden pr kalvfärdig kviga att bli ett vägt medeltal av uppfödningskostnaden för samtliga ungdjur beräknat på medelvärdet av kalvfärdiga kvigor. Tjuruppfödning har emellertid spelat en mycket underordnad roll i de kontrollerade besättningarna. Medeltalen i tabell 39 torde också komma de faktiska uppfödningskostnaderna för kalvfärdiga kvigor mycket nära. Det är ju dessutom att märka, att förbållandet mellan de totala uppfödningskostnaderna och det producerade djurvärdet,, alltså det ekonomiska slutresultatet av ungdjursuppfödningen, ej påverkas genom införande av enheten »beräknad kalvfärdig kviga» som fördelningsgrund. Ungdjursuppfödningens ekonomiska resultat blir däremot lättare att överblicka, när de omräknats på denna enhet.

84 Tab. 39. Uppfödningskostnad pr beräknad kalvfärdig kviga. Produktionsområden:

Svsä

ä

Kr.

tim.

öre

108 Kr.

k

55¶Arbetslöner:

MS-

Srp-

tim.

öre

114 ÖNKr.

ä

51 tim.

öre

128 Kr. 29

tim.

öre

153 Driftsledning . . .

21 S:a

174 Dragarearbete

. . .

Utfodring:

16,5

fe

Oskummad mjölk 1

191 94,2 242 34,3 389 40,6

9,8

fe

2,6 fe

2,5

fe

169 80,5

208 109,1

196 120,9

281 37,4 370 40,3

155 60,0 398 39,5

54 46,3

152 41,5

25 63

786 2,230 20,0

446 2,116 26,8

568 S:a 3,546 30,3 1,074 4,340 27,0 1,176 2,991 30,9

923 2,518 35,s

893 Sknmmjölk

. . .

Kraftfoder

. . . .

Grovfoder

. . . . 2,724 24,0

158 653 3,520 22,3

149 Övriga kostnader: Veterinär, försäkr., 20

. . . .

67 2

Allm. omkostnader

8 23

59 2

56¶Döda inventerier .

17 S:a

. . .

81 S:a produktionskostn. Avgår: gödselvärde

1,486

1,555

1,297

1,268

1,361

1,358

1,173

1,165

1,085

-276

-395

-263

-262

129 Byggnader

Ränteanspråk

Nettokostnad halvfärdig

pr kviga

Marknadsvärde

pr

Vinst +,

förlust—pr

Produktionskostnad i % av marknads1

Den relativt stora mjölkförbrukningen pr beräknad kalvfärdig kviga sammanhänger med att den yngsta åldersklassen i ungdjursstallet varit relativt talrikare representerad län de äldre; grovfoderförbrukningen blir av samma anledning så mycket lägre.

85 Såsom vi redan på sid. 77 framhållit har ungdjursuppfödningen i genomsnitt varit förlnstbringande vid de undersökta egendomarna. P r beräknad kalvfärdig kviga hava nppfödningskostnaderna enligt tabell 39 uppgått till 1,361 kr. i Svs-, 1,358 kr. i Srp-, 1,173 kr. i MS- och 1,165 kr. i ÖN-området. Värdet pr kalvfärdig kviga har enligt under året gällande marknadspris uppskattats till resp. 1,085, 963, 910 och 903 kr. i de olika områdena. Därav följer att uppfödningskostnaderna överskridit det producerade djurvärdet med 395 kr. pr kviga i Srp-området och med 260 ä 270 kr. i de övriga områdena. Ungdjursstallets produktionskostnader utgöra i procent av producerat djurvärde i Svsområdet 126 %, i Srp- 142, i MS- 129 och i ÖN-området 129 %. Orsakerna till ungdjursuppfödningens ogynnsamma resultat äro framförallt a t t söka i de höga foderkostnaderna under året. Särskilt har årets höga mjölk- och kraftfoderpriser drivit uppfödningskostnaderna i höjden. I MS-området t. ex. utgör enbart kostnaden för i ungdjursstallet förbrukad mjölk och kraftfoder ej mindre än 53 % av det producerade djurvärdet. Det rådande konjunkturläget med toppriser å mjölk och kraftfoder men starkt fallande kreaturspriser måste föra till ett ogynnsamt ekonomiskt slutresultat för ungdjursuppfödningen. J u mindre av de för ladugårdsskötseln disponibla fodermedlen, som använts i ungdjursstallarna, ju mera som använts direkt för mjölkproduktionen, desto bättre har därför ladugårdsskötselns samlade ekonomiska resultat blivit. Ungdjursuppfödningen har i de flesta ladugårdar i huvudsak avsett den egna kostammens rekrytering. A t t uppfödningskostnaderna blivit högre än det bokförda värde, vartill de kalvfärdiga kvigorna debiterats mjölkkornas konto, betyder alltså att rekryteringskostnaderna för mjölkkorna måste ökas med denna differens. Om ladugårdsskötselns totala produktionskostnader fördelas på den från ladugården levererade mjölkmängden, bli därför produktionskostnaderna pr kg mjölk avsevärt högre än de i föregående avdelning anförda. Unghästuppfödningens r ä n t a b i l i t e t . I tabell 40 ha vi gjort en sammanställning av räkenskaperna för unghästuppfödningen vid 22 egendomar i södra och mellersta Sverige, å vilka egendomar bedrivits en mera omfattande unghästuppfödning. Unghästantalet vid dessa egendomar utgör tillsammans 130 st. Flertalet unghästar är av ardennertyp. Årskostnaden pr unghäst har i medeltal å dessa egendomar utgjort 745 kr. Tillväxtvärdet pr år och häst uppgå till 517 kr., varför en förlust uppstått av 228 kr pr unghäst och år.

86 Tabell 40. Årskostnad vid unghästuppfödning.

Kr.

S:a kr.

Arbetslöner. Skötsel

136 tim. k 75 öre

Driftsledning Dragarearbete

102 17

2,5 tim. ä 80

119 2

Utfodring Kraftfoder

755 fe ä 35,0

Skummjölk

35 > > 37,1

264 13

Grovfoder hö

halm

rotfrukter

grönfoder

bete

._466 = 1,151 fe ä 22,2

15 46 5 10

57 25

82 S:a 1,941 > ( = 5 , 3 fe pr dag) Övriga

kostnader.

Veterinär, försäkringar m. m Byggnader Döda inventarier Allm. omkostnader Ränteanspråk Djurvärde

950 kr ä 6 %

Förråd

357 > » 7 » S:a Kr.

Avgår: göselvärde Nettokostnad pr unghäst och år Producerat djurvärde Förlust

812 67 745 517 228

Produktionskostnad = 144 % av producerat djur värde.

I unghäststallet inkomna föl ha vid 4 ä 6 månaders ålder värderats till i genomsnitt 360 kr. Adderas här till uppfödningskostnaden under 2 1/2 år efter 745 kr. pr år blir slutkostnaden pr unghäst vid omkring 3 års ålder 2,120 kr. Medelvärdet å från dessa egendomar försålda resp. till arbetshäststallet överförda unghästar har uppgått till 1,880 kr. Hästuppfödningen, som under krisårens högkonjunktur på hästmarknaden var en mycket inbringande produktion, har sålunda under 1919—20 varit oekonomisk. Det pris, som unghästarna å ifrågavarande egendo-

87 mar kunnat betala för grovfodret, har ej uppgått till mer än 2,44 öre per foderenhet alltså ett mycket sämre förädlingslingsvärde än det genom ladugårdsskötseln uppnådda.

Svinskötselns räntabilitet. Tack vare de höga svinpriserna under bokföringsåret (jmfr tab. 2) har svinproduktionen å de undersökta egendomarna i allmänhet givit överskott och i många fall ett betydande överskott. Flera av de jordbruk, som uppnått en högre förräntningsprocent, ha en omfattande svinskötsel att tacka för det gynnsamma nettoresultatet. I tabell 41 ha vi sammanfört produktionskostnadsresultaten från svinstallarna på 34 i undersökningen deltagande egendomar. Dessa egendomar hava alla i avsevärd omfattning bedrivit svingödning till avsalu, under det att de egendomar, vilkas svingödning huvudsakligen avsett produktion av svin för det egna hushållets behov, ej medtagits i sammanställningen. Produktionsresultaten hava i tabell 41 omräknats pr 100 kg. producerad levande vikt av svin. I tabellen angives vägda medeltal dels för samtliga egendomar dels för de 10 egendomar, vilka uppnått det gynnsammaste produktionsresultatet. Vid ifrågavarande egendomar har smågrisproduktion ägt rum ungefär i den utsträckning, som erfordrats för att rekrytera gödsvinstammarna. Somliga egendomar ha visserligen inköpt en del av smågrisbehovet, andra ha återigen haft någon överproduktion av smågrisar, men antalet försålda och inköpta smågrisar för samtliga egendomar utjämna i det närmaste varandra. De i tabell 41 anförda produktionskostnadsresultaten pr 100 kg producerad levande vikt upptaga sålunda även foderkostnader och andra kostnader för de avelsvin, som erfordrats för gödstallarnas rekrytering. Nettokostnaden pr 100 kg levande vikt utgör i samtliga svinstallar 221 kr. och i de 10 bästa 179 kr. Försäljningspriset pr samma vikt utgör resp. 250 och 248 kr., varför det uppstått en nettovinst av resp. 29 och 69 kr. pr 100 kg levande vikt. Denna vinst utgör resp. 11,6 och 27,9 % av försäljningspriset. Av tabellen framgår, att det gynnsammare resultatet för den bästa gruppen i första rummet sammanhänger med lägre foderförbrukning pr 100 kg tillväxt. I denna grupp har för produktion av 100 kg levande vikt erfordrats 452 foderenheter, i samtliga svinstallar däremot 541 fe. Även arbetskostnaderna och övriga kostnader äro lägre i den bästa gruppen. Svinen i denna grupp ha haft högre viktökning pr dag d. v. s. på kortare tid uppnått erforderlig slaktvikt än i de övriga svinstallarna.

Tabell 41. Produktionskostnader per 100 kg. levande vikt svin.

Undersökta egendomar:

38 egendomar

De 10 bästa

Producerad lev. vikt kg:

110 360

30 360

ä Arbetslöner:

tim.

Svinens skötsel

Kr.

öre

34,9

73 Driftsledning

tim. 25,46 4,26

Dragarearbete

3¶Foderkostnad:

fe

Kraftfoder

19,4

14,21 2,67

29,72 2,47

1,6

fe

Osk. mjölk

36,3 104,98 1,03 103,0

Skummjölk

40,7

30,13

38,7

Vassla

33,3

5,99

14,3

1,14

Potatis

25,7

17,50

23,7

12,80

15,8

11,50

21,6

6,25

34,0

. . . .

Köksavfall

Övriga

27,45

0,15 178,34

— S:a

33,0

153,65

kostnader:

Språngavgifter och div. . . .

3,56

2,48

Byggnader

8,27

5,98

Döda inventarier

1,31

1,06

Allmänna omkostnader . . .

4,54

2,20

Ränteanspråk

Avgår:

16,38 1,30

36,0 109,24 3,83 95,7

Rotfrukter, grönfoder

S

. . . . . . . .

17,68 11,63

S:a

239,84

diverse inkomster . . .

2,61

gödsel

16,18

Nettokostnad vikt

pr

100 kg.

Realisationspris Nettovinst D:o i procent priset

18,79

lev.

av

försäljnings-

Produktionskostnad pr fe kraftfoder

ggr priset

11,72 8,91 192,46

13,71

13,71

221,05

178,75

250,12

248,04

29,07

69,29

11,6%

27,9 %

6,2

4,9

89 Härigenom ha arbetskostnader och övriga kostnader pr 100 kg vikt nedbringats. E n ä r foderkostnaderna utgöra den utan jämförelse största kostnadsposten vid svingödning och kraftfoderpriset jämte foderförbrukningen pr kg tillväxt äro avgörande för foderkostnaderna, är det av intresse att direkt jämföra priset pr foderenhet kraftfoder med produktionskostnaden pr kg. levande vikt. En dylik jämförelse har företagits i tabell 41. Av densamma framgår, att produktionskostnaden pr kg. levande vikt i samtliga svinstallar uppgår till 6,2 ggr och i de 10 bästa svinstallarna till 4,9 ggr priset på 1 fe kraftfoder. På grundval av de här vunna resultaten kan man därför uppställa den allmänna regeln, att produktionskostnaderna pr kg levande vikt svin kunna beräknas uppgå till omkring 5 gånger priset på 1 foderenhet kraftfoder, när svinens viktökning är mycket god, upptill 6 ä 6,5 gånger samma pris, när svinens tillväxt är medelmåttig till dålig. Med ledning av denna regel bör man kunna beräkna produktionskostnaderna pr kg levande vikt svin vid vilket prisläge som helst. Under särskilt gynnsamma eller ogynnsamma förhållanden kunna de ovan angivna gränserna naturligtvis både över- och underskridas, men i flertalet fall torde dock produktionskostnaderna i stora praktiken ligga någonstans emellan 5 och 6,5 gånger kraftfoderpriset. En viktig förutsättning för att produktionskostnaderna skola kunna begränsas till 5 gånger priset pr foderenhet kraftfoder är icke blott att svinstammen är av utmärkt beskaffenhet och svinskötselns teknik förstklassig utan även att svinen gå fria från de sjukdomar av olika slag, som så ofta medföra nedsatt livskraft och försenad utveckling av grisarna och därigenom ekonomiska förluster på produktionen. För övriga produktionsgrenar hänvisas till de i nästa avdelning meddelade slutresultaten. På grund av den relativt ringa omfattning dessa produktionsgrenar haft å flertalet egendomar har någon detalj redogörelse för desammas resultat ej utarbetats.

Sammanfattning av produktionskostnadsundersökningens resultat. Tabellerna 42 och 43 lämna en sammanfattande översikt över de viktigaste resultaten av den utförda produktionskostnadsundersökningen. I tabell 42 ha vi för varje produktionsområde anfört vinst- resp. förlustresultaten för de olika produktionsgrenarna. Siffrorna äro vägda medeltal för hela den kontrollerade arealen i varje område, som sålunda

90 betraktats som en enhet. Resultaten äro omräknade pr 100 hektar jordbruksjord. De anförda vinst- och förlustsiffrorna ange nettovinst resp. förlust alltså det värde, varmed avkastningen över- resp. understiger samtliga kostnader för ifrågavarande produktion, ränteanspråken inräknade. I tabell 43 ha vi likaledes i vägda medeltal angivit produktionskostnaderna för lanthushållningens huvudprodukter i procent av produkternas realisationspris. Svs-området. Av den översikt över lanthushållningens samlade resultat, som lämnades på sid. 17—26, framgick, att lanthushållningen i detta område givit en nettovinst av 39 kr. pr ha och att produktionskostnaderna i medeltal utgjorde 96,6 % av bruttoavkastningsvärdet. Av tabell 42 framgår att de olika produktionsgrenarnas räntabilitet i hög grad varierat kring detta medeltal. Sockerbetor, vårstråsäd, vete, svin-, fjäderfä- och trädgårdsskötsel ha givit vinst, övriga produktionsgrenar förlust. Det gynnsammaste resultatet visar sockerbetsodling och svinskötsel. Produktionskostnaderna vid sockerbetsodlingen uppgå endast till 64 % av produktpriset, vid svinskötseln till 87 %. För vete äro produktionskostnaderna 89 %, för vårstråsäd 87 % av realisationspriset. Det synnerligen tillfredsställande resultat, som vårsädesodlingen lämnat i både detta och följande områden, måste ses i samband med att vårsädens skördeavkastning på de undersökta egendomarna varit särskilt hög under året (jmfr tab. 6). Vid mjölkproduktionen överstiga däremot produktionskostnaderna med 9 % mjölkens realisationspris och produktionskostnaderna för ungdjuren uppgå till 126 % av realisationspriset. Andra produktionsgrenar, som ganska avsevärt reducerat lanthushållningens nettoresultat, äro potatisodling, unghästuppfödning och fårskötsel. Det är sålunda spannmåls- och handelsväxtodling (sockerbetor) samt svinskötseln, som tillfört lanthushållningen i detta område de största vinsterna, under det a t t foderväxtodlingen och fodrets förädling i ladugård, unghäst- och fårstallar givit förlust. Detta resultat får ses i samband med årets speciella skördeutbyte och prisläge. Spannmålsskördarna ha å de undersökta egendomarna i genomsnitt varit avsevärt högre än medeltalet för produktionsområdet; sockerbetsodling och svinskötsel ha varit gynnade av mycket goda produktpriser. Foderskördarna ha även varit höga och priset på ladugårdsprodukterna relativt högt, men här hava dels de höga kraftfoderpriserna, dels en i flertalet besättningar på grund av föregående års foderbrist starkt nedsatt produktionsförmåga bidragit till det sämre räntabilitetsresultatet.

91 Tabell 42. De o l i k a p r o d u k t i o n s g r e n a r n a s n e t t o r e s u l t a t p r 100 h a j o r d b r u k s j o r d . Srp-

Svs-

Produktionsområden:

Vinst

Förl.

Vinst

Förl.

Vinst

Förl.

kr.

kr.

kr

kr.

kr.

kr.

kr.

Vete-

odling

. . . .

1,782

Rås-

>

. . . .

Vårstråsäds-

»

Trindsäds-

*

Sockerbets-

>

Potatis-

>

772 Övriga handelsväxter Foderväxtodl. och ladugårdsskötsel

kr. 378

29 2,382 20

1,043

Fjäderfäskötsel

187 Trädgårdsskötsel

5 95 201 Summa kr. 12.180

244 97

10 3,979 820 1094 59

1978 296

8,300 4,415

+ 3,880

8,917 4,502

4,173 3,152 11,076 l - 2,204 - 7,924

1,969

:

Spannmålsodling

. . . .

4,115

Handelsväxtodling

. . .

5,695

Foderodling och förädling Svin- och fjäderfäskötsel Övrig produktion

11¶Utgårdar Övriga 1

1,823

226 Sammandrag

59 2,395 51

1113 Körslor

5,163

6,482

Fårskötsel

792 1,431

294 Saldo: vinst + , förlust —

71 1,783

6,648

Unghästuppfödning

ON-

Förl. Vinst

Produktionsgrenar:

Svinskötsel

MS-

7.002¶Summa kr

5,i

2,337

4,799

291 11,173

5,877

1.038 1,563

1,153

1,230

1,363

. . . .

Saldo: vinst + , förlust —

2,124

7,293 3,354

+ 3,880

7,856

- 4,502

1,038

3,242 3,142 11,066

- 2,204

- 7,924

I sammandraget ingå under rubriken handelsväxtodling, sockerbetor, potatis och övriga handelsväxter, under rubriken foderodling och förädling samtliga fodergrödor samt ladugårdsskötsel, unghästuppfödning och fårskötsel. Dessa husdjursslag hava sammanförts med foderväxtodlingarna på grund av deras betydelse för förädling av grovfoderskördarna. Svin och höns ha däremot mindre betydelse för förädlingen av dessa skördar och ha därför sammanförts för sig. 1 Häri ingår väsentligen realisationsvinster resp. -förluster å vid årets början inneliggande lager av spannmål och foder.

92 Tabell 43. Produktionskostnader i % ar uppnådda produktpriser. Produktionsområde:

Svs-

Srp-

MS-

ON

%

%

%

—

% — —

Vetekärna

. . .

Eåg

. . . 101

. . .

115 92

. . .

—

(87)

Potatis

... —

—

Mjölk

. . . 109

106 Ungdjur

. . . 126

129 Svin

. . .

>

Vårstråsäd

— —

Srp-områdets undersökta jordbruk gåvo i medeltal en förlust av 45 kr. pr ha och produktionskostnaderna vid desamma överstego i genomsnitt med 6,7 % bruttoavkastningsvärdet (jmfr tabell 9). Av sammanställningen i tabellerna 42 och 43 framgår, a t t detta slutresultat i första rummet är att tillskriva förlusten på foderväxtodling och ladugårdsskötsel samt på potatisodlingen, som i detta område haft stor omfattning. Väsentligen på grund av ett särskilt ofördelaktigt produktpris ha produktionskostnaderna vid potatisodlingen uppgått till icke mindre än 139 % av realisationsvärdet. Motsvarande t a l för mjölkproduktionen och ungdjursuppfödningen äro resp. 115 och 142 %. Spannmålsodlingen, särskilt odlingen av vårstråsäd, samt en i detta område omfattande svinproduktion ha emellertid givit nettovinst, som utjämnat en avsevärd del av förlusterna på de övriga produktionsgrenarna. Antalet undersökta egendomar i detta område är dock mycket ringa, varför dessa medeltal ej kunna tillmätas allt för stort vitsord som uttryck för lantbrukets ekonomiska resultat i allmänhet i ifrågavarande område. MS-området. Lanthushållningens ekonomiska slutresultat i detta område är en nettoförlust av 22 kr. pr ha; produktionskostnaderna överstiga med 3 % bruttoavkastningsvärdet. Av tabellerna 42 och 43 framgår, att nettoutbytet från de olika produktionsgrenarna ej är så divergerande som i föregående områden. Vårsädesodlingen har här givit det största tillskottet på vinstsidan. Rågodling samt ladugårdsskötseln tillsammans med foderväxtodlingen ha givit de största förlastposterna. Det är emellertid att märka, a t t ladugårdsskötselns ekonomiska slutresultat i detta område är betydligt fördelaktigare än i något av de övriga. Mjölkpriset täcker precis produktionskostnaderna för mjölken, endast ungdjursuppfödningen har givit förlust. Däremot ha de mellan-svenska lantbruken totalt försummat att utnyttja sig av möjligheterna att förtjäna pengar på svinskötsel.

93 Den till omfattningen ringa svinskötsel som bedrivits har också i genomsnitt givit förlust. N ä r hänsyn tages till den ofördelaktiga ställning, som ladugårdsskötseln under året intagit på grund av sviterna från föregående års knappa utfodring, torde man kunna anse att produktionskostnadsundersökningens slutresultat understryka, att foderväxtodling och ladugårdsskötsel äro de produktionsgrenar, som ha störst konkurrenskraft i detta område. ÖN-området. Lanthushållningens ekonomiska slutresultat är i detta område minst fördelaktigt. Enligt tabell 9 överstego de totala produktionskostnaderna med 79 kr. pr ha och 8,7 % bruttoavkastningsvärdet. Det ekonomiska resultatet i detta område måste emellertid ses i sammanhang med att årets skörderesultat å de undersökta egendomarna är relativt sett mindre fördelaktigt än i övriga områden och även för så gott som samtliga grödor understiger områdets medelskörd enligt den officiella skördestatistiken (jmfr tabell 7). Den i förhållande till andra områden ofantligt stora arbetsförbrukningen pr ha bidrager även i hög grad att driva produktionskostnaderna i höjden. Den produktionsgren, som i första rummet får tillskrivas förlustsaldot i detta produktionsområde, är odling av mogen spannmål, råg och vårsäd. Även föderväxtodling och ladugårdsskötsel ha gett förlust, men i procent av produktionskostnaderna är dock denna förlust avsevärt mindre än vid spannmålsodlingen. De produktionsgrenar, som gett goda överskott i detta område, äro svinskötsel och körförtjänster.

De erhållna räntabilitetsresultaten ha visat, att de olika driftsgrenarnas produktionskostnader och nettoutbyte i hög grad varierat i de olika produktionsområdena. Ännu mera växla emellertid de ekonomiska resultaten för de enskilda egendomarna, såsom det närmare framgår av det i huvudtabellerna framlagda siffermaterialet. Det tekniska produktionsresultatet (skördeutbyte pr ha, mjölk avkastning pr ko o. s. v.) avviker sålunda ofta mycket starkt från produktionsområdets medeltal och ännu mera växla de olika driftskostnadsposternas relativa storlek. Dessa variationer stå otvivelaktigt mången gång i nära sammanhang med vederbörande lantmäns större eller mindre duglighet som driftsledare, men det får även ihågkommas, att förutsättningarna med hänsyn till jordbrukets läge, jordens bördighet och lätthet att bruka, avsättningsförhållandena o. s. v., vilka faktorer i så hög grad inverka på driftsresultatet, äro mycket växlande på de olika egendomarna. När såsom här endast ett bokföringsårs resultat föreligger, kunna ju även rena »tillfälligheter» av ett eller annat slag, såsom växtskador,

94 sjukdomsfall i besättningarna o. s. v., i hög grad påverka det ekonomiska slutresultatet från den enskilda egendomen. Siffrorna i huvudtabellerna måste därför bedömas med nödigt beaktande av dylika faktorers stora inflytande på det enskilda driftsresultatet. Undersökningen påvisar emellertid icke endast de genomsnittliga produktionsresultaten och variationerna kring dessa, utan även orsakerna till a t t produktionsresultaten utfallit så olika. Den största betydelsen av den detaljanalys av jordbrukets produktion, som genom undersökningen utförts, ligger ju också givetvis däri, att densamma ger direkta upplysningar om hushållningens fel och förtjänster och anvisningar på i vilka riktningar förändringar måste genomföras för nedbringande av produktionskostnaderna och förbättring av driftens ekonomi. Det jämförelsematerial, som genom undersökningen erhållits, bör i nämnda hänseende ha stort värde icke blott för de i undersökningen direkt deltagande utan för varje intresserad lantman. Tack vare detta jämförelsematerial bör nämligen en riktig värdesättning av den egna hushållningens fel och förtjänster ur olika driftsekonomiska synpunkter i hög grad underlättas. Den utförda produktionskostnadsundersökningen pekar på särskilt tre viktiga utvägar för förbättring av lanthushållningens ekonomi nämligen, 1) direkt minskning av produktionskostnaderna 2) indirekt minskning av produktionskostnaderna genom höjning av bruttoavkastningen, 3) utbyte av mindre räntabla produktionsgrenar mot mera räntabla. Det är självfallet a t t de utvägar, som i nämnda hänseenden anvisas, bli olika för olika egendomar, och en diskussion av resultaten för varje särskild egendom kan naturligtvis ej här komma ifråga. För att exemplifiera de ovan nämnda trenne punkterna, skola vi blott anföra några undersökningsresultat av mera allmänt intresse. Ifrågavarande undersökning har sålunda särskilt för MS- och ÖNområdena visat, att en allt för stor förbrukning av mänsklig arbetskraft är en av huvudorsakerna till dåligt ekonomiskt utbyte i dessa områden. Bättre ekonomisering med den mänskliga arbetskraften är å ett stort antal lantbruk det viktigaste medlet för direkt minskning av produktionskostnaderna. Såsom exempel på denna faktors betydelse kan anföras, att i ÖNområdet, där antalet för lanthushållningen använda manstimmar pr ha i medeltal för samtliga undersökta egendomar uppgår till 559, är antalet manstimmar pr ha vid de 5 egendomar som uppnått det bästa räntabilitetsresultatet 485, vid de 5 egendomar, som uppnått det sämsta, däremot 1,115. Bruttoavkastningen pr ha är i den förra gruppen 952 kr.,

95 i den senare 1,041 kr., medelskörden pr ha resp. 1,660 och 2,140 skördeenheter. Bruttoavkastning och skörderesultat äro sålunda avgjort fördelaktigare i den sämsta gruppen, och det lider intet tvivel att det väsentligen är det stora slöseriet med mänsklig arbetskraft i denna senare grupp, som förorsakat densammas dåliga räntabilitet. Förräntningsprocenten för ifrågavarande grupp är i medeltal — 5,0 9 %, för den bästa gruppen + 9,62 %. Liknande exempel på, huru dålig ekonomisering med den mänskliga arbetskraften medför förlustbringande produktion, kunna hämtas från övriga områden. När det gäller att indirekt minska produktionskostnaderna genom a t t höja bruttoavkastningen, så att de »fasta» kostnaderna kunna fördelas på ett större antal enheter, visar undersökningsmaterialet särskilt på betydelsen av en väl avvägd och ej allt för knappt tillmätt gödsling. Vi hänvisa särskilt till vad som i detta hänseende anfördes i avdelningen om rotfruktsodlingens räntabilitet. E t t dåligt räntabilitetsresultat för de olika odlingarna på en mängd egendomar särskilt i MSområdet sammanhänger otvivelaktigt i synnerligen hög grad med för svag gödsling och därmed följande otillfredsställande skördeavkastning. Svs-områdets i medeltal lägre produktionskostnader pr dt för ett flertal odlingar bör också ses i sammanhang med den i genomsnitt rikligare gödslingen pr ha i detta område i jämförelse med t. ex. MSområdet. Ur produktionskostnadsundersökningarnas upplysningar om de olika driftsgrenarnas relativa räntabilitet kunna även anvisningar hämtas till omläggning av driften från mindre lönande till mera lönande produktionsgrenar. Allt efter som marknadsläget och övriga förutsättningar förändras måste givetvis förskjutningar äga rum ifråga om de olika produktionsgrenarnas relativa omfattning, om ett lantbruk skall kunna giva det under förhandenvärande förhållanden bästa möjliga ekonomiska

utbytet. Innan någon mera genomgripande omläggning av hushållningsplan eller växtföljd företages, kräves emellertid en omsorgsfull prövning av det för handen varande läget. Härvid kan man naturligtvis ej heller endast bygga på produktionskostnadsresultaten för ett gånget år utan man måste taga hänsyn till även andra inverkande faktorer, utsikterna beträffande prisläget för framtiden o. s. v. Har en produktionsgren givit ett särskilt gynnsamt eller ogynnsamt resultat måste man sålunda, innan några förändringar i produktionens omfattning företages, först och främst undersöka i vad mån detta resultat kan anses sammanhänga med särskilt gynnsamma eller ogynnsamma tillfälliga inflytelser under ifrågavarande år, såsom t. ex.

90 exceptionellt högt eller lågt skördeutbyte, fördelaktigt eller ofördelaktigt prisläge o. s. v. Lantmannen, som måste arbeta på lång sikt och vid driftens planläggning bör räkna med medelresultat för år framåt, får icke genom av »tillfälligheter» förorsakade särskilt gynnsamma eller ogynnsamma resultat låta locka sig till genomgripande och dyrbara omläggningar av driften. Men det är även en annan synnerligen viktig omständighet, som gör att produktionskostnadsundersökningarnas anvisningar till omläggning av produktionen från mindre lönande till mera lönande driftsgrenar måste kritiskt prövas. H u r u riktigt och huru omsorgsfullt produktionskostnadsundersökningar i jordbruket än utföras, så kunna de nämligen endast upplysa om, vilka produktionsgrenar som äro mest och vilka som äro minst lönande under just de särskilda förhållanden, vid vilka undersökningen utfördes, alltså också vid just den då rådande relativa omfattningen av de olika produktionsgrenarna. Produktionskostnadsundersökningen kan däremot ej direkt upplysa om de olika produktionsgrenarnas relativa räntabilitet vid en förändrad omfattning av dessaDe olika produktionsgrenarna i jordbruket äro nämligen på så många punkter beroende av varandra, att frågan om en viss driftsgrens lämpligaste omfattning icke kan bedömas isolerad för sig utan den måste ses i samband med anordningen och räntabiliteten av driften i dess helhet. Ä r t. ex. brödsädesodlingen å en viss egendom mera lönande än vallodlingen vid den nuvarande omfattningen av de båda odlingarna, så är det icke därför sagt att brödsädesodlingens överlägsenhet blir lika stor, om densamma utsträckes med t. ex. V2 skifte och vallarealen i motsvarande grad minskas. Utsträckes brödsädesodlingen på vallens bekostnad, så kunna de härigenom förorsakade förändringarna i växtföljden t. ex. medföra minskade hektarskördar av brödsäd i förhållande till vallskörden. Förändringen kan även inverka ofördelaktigt på arbetsfördelningen under året och medföra a t t arbetsbehovet pr hektar brödsädesodling blir större än när denna odling hade en mera begränsad omfattning. Hava betesmarkerna, för att taga ett annat exempel, vid en viss omfattning lämnat större nettoavkastning pr hektar än övriga foderodlingar, så är det därför icke sagt, att nettoutbytet skulle bli lika högt pr ha betesmark, om densammas omfattning t. ex. fördubblades. J u mera ensidig en viss foderproduktion drives, desto svårare blir det nämligen i regel att få realiserat foderskördarna till högsta möjliga pris. De här anförda exemplen kunna mångfaldigas. E n viss mångsidighet i jordbrukets produktion är nämligen nödvändig, om de förhanden varande produktionsmedlen —jordens naturliga produk-

97 tionsförmåga, förefintlig arbetspersonal och dragarestyrka, maskiner och övriga tekniska hjälpmedel — skola kunna utnyttjas på bästa sätt, på samma gång som vid mångsidig produktion även riskerna vid ogynnsamma väderleksförhållanden och vid ofördelaktigt prisläge bättre fördelas. Även om en viss produktionsgren är särskilt vinstbringande i förhållande till andra, som den konkurrerar med, så lönar det sig därför ej att utsträcka densamma huru långt som helst. Det finnes med andra ord ett optimum för varje produktionsgrens omfattning, som ej bör överskridas, om slutresultatet av driften i dess helhet skall bli det bästa möjliga. Produktionskostnadskalkylerna kunna icke direkt ange var detta optimum ligger, endast i vilken riktning det skall sökas. Huru långt en mera lönande produktion bör utsträckas, en mindre lönande inskränkas, måste från fall till fall noggrant övervägas med hänsyn till de för handen varande förhållandena, marknadsutsikterna för framtiden o. s. v. Det är av vikt att denna begränsade giltighet av produktionskostnadsundersökningarnas resultat noga fasthålles. Mycket av den misstro, som ofta kommer till synes gent emot dylika undersökningars värde för jordbruket, bottnar nämligen i missuppfattning på denna punkt. Även om vi sålunda ur produktionskostnadsundersökningens resultat icke kunna direkt avläsa huru lantbruket under alla förhållanden bäst skall planläggas — vilket vore en orimlighet att begära — så äro dessa resultat dock ett utmärkt hjälpmedel för den kalkylerande lantmannen i hans strävan a t t så anpassa driften efter de rådande tekniska och ekonomiska förutsättningarna, att det ekonomiska slutresultatet blir det bästa möjliga.

7—221532.

98 Huvudtabeller. I. Åkerarealens användning, lantbrnkskapital pr hektar,

|[

10¶Åkerarealens användning i procent EgenStordoFoderleksAnnan S:a Hanmens Grön- rotHelgrupp Vete, strå- sädes- Vall delsnr foder frukråg tiäda säd väiter ter växter

ii

;

i2

13¶MedelÄng skörd i % av pr ha åker- i skör- Fastigareal deenheter heten

) 14

| 15 j

Lantbruks

Bygg- Häsnader tar

Svs-området 752 763 754 757 758 760 764 771 777 751 753 759 761 762 767 768 769 770 772 773 778 718 720 722 701 702 703 704 705 708 709 714 717 719 721

A

> » J>

»

B

16,8 21,7 6,9 24,7 20,3 26,0 37,5 24,0 25,3 16.7 14.3 12,3 25,8 15,6 2<5 19,0 24,4 19,3 32,8 9,0 22,8 21,5 20,8 21,2 20,0 20,7 16,4 29,1 25,0 30,2 25,9 27,0 15,8 27,2 22,2

29,5 20,9 50,3 22,5 31,1 26.7 10,0 23,0 24,0 20,8 31,0 18,5 25,9 31,2 15,1 29,2 19,0 40,4 26,9 25,6 25,9 34,1 21,0 28,5 30,8 29,8 29,5 23.4 29,9 17,1 18,4 11,6 21,9 19,7 25,1

46,3 42,6 57,2 47,2 51,4 58,9 54,1 50,6 49.3 37,5 52,4 41,5 51,7 56,4 44,9 54,1 47,6 59,7 73,1 34,6 48,7 57,0 48,7 56,6 51,8 52,6 45,9 52,5 54,9 47,3 44,3 38,6 37,7 48,7 47,3

36,8 « — 10,2 22,0 22,1 — 19,1 11,2 24,3 4,1 13.9 4,5 12,5 7,1 23,9 6,0 20,0 12,0 20,9 9,5 19,0 4.0 24,6 * — 11,0 15,5 14,4 5,8 26,4 6,8 8,2 7,4 20,0 12,2 13,4 — 1,5 — 25,7 — 13,8 15,6 14,8 7,4 21,0 3,9 6.5 5.1 22,1 1,6 5,5 19,7 25,5 4,0 12,8 6.0 22,6 3,7 4,6 21,3 25,8 5,8 25,6 6.0 26,7 1,5 11,0 24,1 18,8 7,3

3,9 2,2 6,8 8,4 7,6 7,2 4,4 10,0 8,5 9,7 10,9 4,7 5,1 5,7 6,3

12,7 20,9 4,8 12,4 16,2 18,4 17,9 9,5 10,7 12,5 11,9 24,0 18,0 9,8 14,3 23,3 13,2 21,4 23,9 29,5 18^0 18,6 13,3 23,4 9,5 8.7 20,2 18,7 1.5 12,6 6,9 21,9 9,6 10,5 20,3

52,0 28,1 28,1 18,2 23,3 25,6 15,7 20,3 22,4 13,8 24.0 29,9 14,8 28,4 31,0

60,0 54,4 37,5 46,7 41,1 51,1 33,9 49,0 49,7 43,0 41,8 53,7 52,4 40,5 46,1

16,0 13,5 50,0 22,0 26,0 s 21,3 48,0 25,5 32,7 23,3 34.3 21,2 19,4 36,4 34,2

12,0 5,8 4,7 8,5 11,0 10,6 6,1 5,8 4,5 3.7 7,0 5,0 3,5 4,8 5,1

8,0 26,3 7.8 8,5 16,4 8,5 4,0 16,8 12,7 17,8 9,7 6,9 13,7 6,1 10.7

4,2 4,3 6,9 10,1 4,0 4.3 8^4 4,0 7,3 10,1 7,2 9,9 3,8 5,8 3,8 7,0 7,0 5.6 1,5

—

— —

9,0

— — — —

6,0

—

9,5 5,5

— 2,896 1,895 — 4,186 4,082 — 2,745 2,069 — 2,860 2,960 — 3,157 2,432 — 4,208 3,044 — 3,814 2,500 — 2,520 2.500 — 3,963 2,6b0 — 3,739 3,333

2,343 3.000 2,729 3,446 — 3,372 2.759 7,8 8,9 3,171 3,000 3,8 3,8 2,652 2,000 — — 3.555 3,044 — — 3,709 3,571 — — 3,493 2,400 — — 2,534 2,687 7,7 — 3,856 2,500 — 0,5 4,275 3,580 — — 3,890 3,000 6,3 15,4 2.511 1,506 — 8,1 4,382 3.143 7.4 5,3 3,392 2,50J 6,3 2,835 2,404 — 3,7 3.857 3,000 — 7,5 3,272 2,311 8,8 9,8 2,174 1,667 4,6 3,319 J2,953 }l0,s{ 6,3 3,718 3,2 1,4 3,711 2,294 2,9 2,378 1,604 19,4 — 8,8 2,797 2,661 — 24,2 2,808 2,335 7,2

— —

1,210 253 1,888 571 965 248 538 359 838 416 1,739 155 1,750 536 1.300 324 1,596 383 1,595 543 1,000 153 1,077 308 1,276 359 714 729 764 347 791 285 810 421 1,189 485 1,137 119 1,436 1026 905 239 678 259 603 176 977 1891 1,705 170 1,080 108 1.060 122 532 407 1,025 163 1,486

918 295 1,138 147 1,064 145 1,323 139

Srp-området 857 851 855 860 856 858 859 807 808 809 801 802 8U3 804 805

A

B

8,0 26,3 9,4 28,5 17,8 25,5 18,2 25,4 27,3 29,2 17,0 23,8 33,7 12,1 11,5

Häri iDgår grönfoderareal.

4,0

— —

14,3

—

8.5 3,0 2,9

— —

3,3

—

11,0 3,0

—

— — — —

4,0 2,3 6,3 7,3

—

25,6

—

4,7 9,1

—

4,4 21,8 25.2 7.9 18,8

5,5 5,0

0,4 12,2 3,9 13,2 9,2 3,9

— —

—

2,092 2,223 2,112 3,038 2,506 2,492 2,291 2,627 2,317 2,240 2,669 1,853 3,042 1,954 1,721

962 2,572 941 2,368 1,479 2,034 1,980 2,000 1,077 1,217 1,277 1,816 1.952 1,500 974

739 1,960 706 1,895 548 1,017 424 1,111 585 667 344 753 669 843 292

308' 491 2351 42 367! 378! 317! 170 215 192 203 174 118 224 155'

90 ekonomiskt resultat från lanthushållningen i dess helhet (forts.). | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 j 21 | 22 kapital i kr. pr hektar 1 AnNötS:a Döda krea- Svin dra krea- in- Förhus- tur vent råd tur djur

23 j 24

25 | 26

27 | 28

31¶Ekonomiskt resultat i kr. Antal kreati r pr 100 ha pr ha EgendoNötArBrut- Drifts- Netto- För- mens S:a bets- Mjölk- Svin krea- toav- kost- av- räut- nr turs- kastn. nad kastn. nings# hästar kor enhet

316 95 27 691 242 449 3,277 21,1 31,6 115,8 112,6 1,260 868 392 11,97 752 592 138 46 1,347 380 704 6,513 20,4 40,8 127,6 111,2 2,109 1,520 589 9,04 763 721 111 8 1,088 229 492 3,878 13.8 55,2 137,9 120,7 1,403 894 509 13,12 754 202 96 32 689 229 392 4 270 13,5 1 17,9 66,8 81,6 805 663 142 3,32 757 275 37 37 765 206 389 3,792 16,2 j 10,8 58,9 78,4 1226 872 354 9,35 758 460 17 — 632 222 513 4,411 17,4 1 30,4 31,3 83,9 1,512 994 518 11,74 760 642 204 48 1,430 421 795 5,146 7,1 42,9 165,0 122,1 1,737 1,568 169 3,28 764 200 40 27 591 265 266 3,622 16,0 16,0 30,4 58,0 828 648 180 5,00 771 596 64 32 1,075 311 479 4,525 16,0 42,5 65,4 120,2 1,395 891 504 11,15 777 9 1,242 484 419 5,478 16,7 28,6 33,8 86,2 1,304 871 433 7,89 751 647 43 243 32 — 428 199 381 4,008 13,3 22,2 14,7 57,6 826 749 77 1,91 753 535 132 — 975 462 634 5,517 12,3 43,1 120,3 116,3 1,354 1,266 88 1,59 759 741 81 11 1,192 275 521 4,747 13,8 48,3 50,3 110,7 1438 888 550 11,59 761 589 236 51 1,605 465 553 5,623 17,9 ! 32,1 69.3 95,4 1,237 1,048 189 3,36 762 462 69 125 1,003 248 448 3,699 14,5 1 25,5 71,3 92,4 1,237 1,006 231 6,24 767 275 54 5 619 105 486 4,254 16,9 21,1 30.9 68,5 1,237 940 297 6,97 768 805 51 25 1.302 194 476 5,543 16,7 j 35,7 44,8 102,6 1,337 959 378 6,81 769 667 25 22 1,199 235 502 4,336 16,0 24,0 35,7 86,4 1,021 901 120 2,76 770 — — 119 99 253 3,158 11,9 — — 17,9 862 579 283 8,94 772 318 53 — 1,397 538 547 4,98* 15,4 15,4 7,7 68,7 1,202 1,243 —41 -0,83 773 489 36 — 764 177 548 5,069 19,1 47,7 22,9 100,0 1,513 1,035 478 9,42 778 3 693 120 333 4,146 13,2 30,9 43,1 82,5 1,358 904 454 10,95 718 400 31 133 12 12 333 133 358 2.330 18,1 13,3 28,9 60,0 856 670 186 8,00 720 517 30 — 736 110 643 4,632 15,1 39,6 89,8 109,2 2,006 1,388 618 13,34 722 493 44 13 720 92 488 3,800 11,0 41,0 53,0 103,7 1,247 974 273 7,18! 701 77,4 1,042 844 198 499 — 5,70 702 — 607 58 415 3,484 9,6 44,8 4— ,3 85,2 1,290 997 293 6,48 703 688 27 27 864 168 493 4,525 9,6 21,2 6 1,021 194 400 3,926 11,6 30,8 584 24 6,3 54,7 1,190 787 403 10,26 704 336 27 7 533 123 345 2,668 11,1 31,1 17,1 69,1 876 905 —29 —1,08 705 626 — 10 828 217 422 4,420 11,0 39,6 — 79,2 1,094 851 243 5,49 \1708 709 461 36 5 797 206 446 3,743 13,8 40,4 22,9 80,0 1,414! 959 455 12,10 714 258 26 10 441 211 332 2,588 9,0 28,3 12,2 63,2 774 701 73 2,83 717 396 22 2 565 214 361 3,801 14,5 28,2 43,9 77,9 952 753 199 5,24 719 553 34 23 749 153 355 3,592 14,8 38,1 21,9 89,7 1,105 828 277 7,73 721 •

323 440 244 555 277 432 615 143 266 94 452 233 452 319 170

—

691 388 430 2,471 15,4 30,8 931 374 464 4,341 22,9 45,7 15 565 159 246 1,911 11,8 17,6 43 82 722 245 364 3,699 5,3 63,2 43 26 713 221 404 2.817 13,7 21,9 71 49 930 220 389 3,573 16,9 28,8 72 36 1,040 149 366 3,535 12,1 22,2 37 10 360 100 301 2 761 12,0 14,4 42 9 532 140 313 2,062 13,3 33,3 70 13 369 145 384 2,115 10,0 8,3 38 4 697 159 349 2,482 10,1 27,2 5 9 421 131 228 2,596 10,3 8,0 2 580 126 377 3,035 8.3 32,7 8 24 3 0 i 597 117 261 2,475 8,4 24,2 19 I 2 346 114 206 1,640 11,9 1 17,1 30

— — 71

46,2

73,8

932 — 1 6 7 -6,77 857

— 82,9 1,009 1,068 — 59 —1,35 851 78,8

77,6 638 425 213 11,14 855 9,0 100,0| 1,103 1,139 - 36 —0,97 860 66,3 80,5 799 701 98 3,48 856 44,4 99,7 722 650 72 2,03 858 2,92 859 50,1 86,3 658 555 103 20,5 48,0 812 641 171 6,20 807 41,8 83,7 696 540 156 7,59 808 84,3 49,8 822! 698 124 5,86 809 19,0 62,8 6811 600 81 3,26 801 ;,s 34.9 538| 521 17 0,65 802 22,6 86,7 889| 687 202 6,64 803 9,6 56.5 612j 505 107 4,34 804 11,3 45,3 445. 386 59| 3,60 805

J 00 I. Åkerarealens användning-, lantbrukskapital pr hekttr, 1

t

|

o

Åkerarealens användnin g i procent EgenStordo- leksFoder- HanAnnan S:a HelGrön- rotmens grupp Vete, delsstrå- sädes- Vall träda nr foder frukråg växter säd växter ter

12¶MedelÄng skörd i % av pr ha Fasåker- i skör- tigareal deen- heten heter

|

| 1) |

Lantbruis-

Bygg- Kisnåder tor

MS-området. 652 655 656 660 667 679 653 654 657 658 661 662 669 680 682 688 651 666 672 675 681 689 506 507 509 512 513 514 518 520 521 522 524 52S 531 532 535 537 538 540 541 546 578 581 598 608 611 612 613 614 615

A

•» > > > > » > 2

> , > > > J

> > * > » » >

B

> > > > » > > > > > $ > > > > > > t

> » > >

i

» > > > >

5,4 15,1 16,3 23.1 10,0 11,6 7,9 13, L 11,0 10,0 19.2 17,1 10,8 3,3 19,0 16,6 12,5 10,0 14,3 13,0 3,5 24,2 11.7 12,9 22,5 8,2 10,5 12,1 14,8 15,0 15,3 13,1 18,3 13,8 15,1 12,7 15,6 12,4 15,4 12,2 11,2 15,1 21,2 7,4 10,7 21,4 8,4 11.0 11,6 6,2 17,4

26,4 24,4 38,1 39,2 37,8 28,5 23,7 28,9 50,5 38,0 26,5 28,6 55,3 25,8 43,3 33,9 15,7 29,2 24,6 24.2 26,6 15,1 39,2 28,5 34,7 37,9 21,4 26,7 23,8 34,6 25,2 29,7 24,8 21,5 23,5 34,1 38,2 23,7 25.5 22> 31,6 30,0 38,2 39,5 28,3 39,7 28,1 27,5 30,4 37,1 32,6

35,1 39,5 54,4 62,3 47,8 40,1 31,6 42,0 61,5 48,0 45,7 45,7 66,1 29,1 62,3 50,5 33,2 39,2 3S,9 37.2 30,1 39,3 5U,9 41,4 57,2 5U,2 36,5 45,4 44,0 52,9 40,5 42,8 51,9 4l!l 38,6 46,8 53,8 38,6 41,8 37,7 44,2 47,6 59,4 46,9 39,0 61,1 36,5 38,5 43; 5 46,4 56,3

40,6 45,5 34,7 30,8 38,9 51,8' 42,1 35,3 26,7 40,0 27,7 31,8 17,8 64,4 29,3 42,9 43.6 35,4 42,7 42,5 50,6 33,3 32,3 39,7 24,4 30,4 47,2 35,1 41,6 29,3 41,4 40,1 26,1 37,1 44,9 26,7 23,3 43,0 43,2 41,1 32,0 33,3 14,5 24,8 51,7 26,7 42,2 40,1 36,6 36,9 23,3

2,7 2,7 4,1

— —

10,5 9,3 1,7

—

3,8 3,4 0,8

— —

5,7 16,7

— —

3,5 8,1 4,0 1,5 2,1 4,8 1,5 2,2

—

1,0 4,2 3,5 3,6 5,3 0,7 2,0 6,4 1,0 1,1 1,7 2,5

—

5,1 2,0 2,4 6,1 5.4 3,0 4,0 5,6 1,1

8,1 6,7 2,4 0,8 7,8 4,0 5,3 8,3 6,6 5,0 0,7 5,5 5,9

—

5,0

—

4,1 6,9 2,7 3,0 7,9 6,1 6,4 3,4 4,4 2,2 4,1 2,3 1,1 1,2 3,8 4,5 2,8 3,9 1,1 5,1 4,8 1,5 1,8 4,2 2,8 1,9 4,8 4,0 4,8 3,9 4,0 4,0 2,2 2,2 3,0

5,4 5,6 4|4 6,1 5,5 4,1 5,3 4,2 3,5 7,0 3,8 5,5 3,4 4,1 3,4 0,4 5,7 1,8 1,4 1,5 7,9 6,5 2,2 1,7 2,0 1,5 0,7 1,0 1,1 0,6 6,5 1,1 1,7 3,4 0,8 2,4 0,9 1,1 1,6 3,8 1,9 2,1 1,7 1,4 2,1 2,2 3,4 1,4 1,4 1,4 1,7

8,1

4,0 17,6

— — — —

15,4 16,7

5,2 0,9

—

22,1 7,7 3,4 1,6

—

6,2 7,7

— —

31,6 41,7 42,7 35,0

— 7,1 25,4 9,9 66,7 3,6

—

—

29,2 20,0

—

3,2 6,1 6,4 12,3 11,8 3,7 9,2 12,0 16,0 4,0 8,4 7,0 11,0 6,4 2,1 2,0 2,2 19,2 10,5 2,4 6,1 3,6 1,4 4,1

14,3 15,8

6,7 4,2 12,3 9,9 10,9 10,0 14,0 12,2 15,0 3,6 8,0 13,9 9,2 13,9 17,0 10,8 14,8 10,5 11,5 16,6 15, L 14,5 20,9

— —

8,5 13,0 12,3 7,5 14,6

—

—

4,2 1,0 0,6 2,6 14,3

2,104 1,818 2,373 1,690 2,137 1,419 2,107 1,333 2,906 1,585 2.288 1,695 2 ^ 4 0 1,368 1,918 1,6U0 2,247 1,721 2,504 1,333 971 993 2,500 1,429 2,034 .1,622 1,745 1,642 5,772 1,895 1,186 966 2,205 1,568 2,280 1,385 1,509 1,000 2,218 1,818 2,129 1,994 1,830 1,939 2,028 1,410 1,898 1,328 3,738 1,804 2,138 1,489 2,095 1,064 1,820 1,200 922 1,445 1,784 1,439 2,326 1,506 1,853 1,250 2,051 1,L57 2,190 1,455 1,581 1,189 1,686 1,357 1,967 2,105 1,068 909 1,402 1,000 2,269 1,420 2,332 1,200 1,751 1,200 1,742 948 1,946 1,494 1,559 1,552 2,117 1,111 2,433 ) 2,162 2,311 U.149 2,476 2,341

J

1,065 l f 6 1,369 262 743 3é8 893 340 906 4?2 1,238 2E4 660 1(4 1,088 4(0 1,007 3(2 724 5(4 331 3(7 1,100 3£6 811 179 1,269 246 924 2-20 593 517 1,250 375 731 153 673 150 871 167 1,534 2 ( 3 1,551 327 1,031 158 583 234 1,035 201 751 114 851 157 921 1 ] 9 737 144 914 131 512 606 1,000 130 840 155 1,174 222 951 119 1,085 174 598 393 720 139 655 143 1,136 125 960 131 831 156 618 160 779 165 379 292 667 2 4 3

919 147

101 ekonomiskt resultat från lanthushållningen i dess helhet (forts.). 16

18 j 19 | 20 | 21 | 22

26¶Antal kreatur pr 100 ha

kapital i k r. pr hektar 1 AnS:a Döda Nötdra Förkrea- inkrea- Svin husråd tur tur vent. djur

23 Ar-

S:a betshästar

MjölkSvin kor

27 | 28 | 29

30¶Ekonomiskt resultat i kr. pr ha

31 1 [

E^en-I Nötdo- | krea- Brut- Drifts- Netto- För- mens; turs- toav- kost- av- räntnr enhe- kastn. nad kastn. nings% ter

1 415 39

330 82 284 — 360 — 566 68 598 — 434 67 563 59 575 60 674 160 129 6 722 136 456 71 468 37 624 36 244 14 336 20 737 41 355 10 345 53 1,101 211 770 45 448 — 420 — 374 4 396 — 203 2 382 4 226 — 119 1 542 23 375 — 264 3 247 6 203 2 307 4 488 30 124 4 \ 390 3 318 5 452 11 517 5 282 14 245 — 212 16 279 13 466 15

20 630 281 435 3,164 13,0 57 731 206 366 2,993 11,9 51 673 258 513 2,863 13,5 40 740 365 287 2,725 26,7 6 1,112 380 428 3,505 18.9 — 852 325 446 3,318 17,0 22 687 223 368 2,646 8,0 43 1,065 276 359 3,300 11,8 5 942 210 298 3,171 14,0 55 1,393 320 331 3.377 14,8 12 514 31 182 1,720 14,7 42 1,286 f.00 644 3.859 14,3 24 730 ]34 343 2,829 13,5 42 793 385 313 3.133 14,9 17 897 271 329 3,392 12,0 19 794 128 288 2,176 13,8 45 776 246 442 3,032 15,9 26 957 187 429 2,958 8.6 4 519 113 273 1,905 9,1 13 578 113 266 2,775 6,8 21 1,536 482 653 4,665 18,4 — 1,142 352 372 3,805 11,4 — 606 153 168 2,337 9,0 — 654 178 255 2,415 8,7 — 579 135 298 2,816 11,7 8 518 76 306 2.389 9,3 22 384 183 232 i;863 10,1 — 505 199 208 2,112 9,0 — 370 230 184 1,706 9,6 — 251 91 84 1,865 5,0 8 1,179 162 395 3,242 9,1 3 508 399 344 2,501 11,5 5 427 103 227 1,914 7,4 32 507 223 336 2,521 9,0 — 324 324 142 1,979 5,6 2 487 249 363 2,456 9,7 22 933 168 274 3,480 7,4 9 276 115 107 1,407 5,8 18 554 207 235 1,996 8,1 6 454 131 296 2.301 8,0 3 597 155 350 2,302 7,7 27 705 346 260 2,511 6,9 — 456 216 159 1,779 6,6 — 410 213 212 2.329 7,0 16 536 118 223 2,429 6,2 6 541 159 258 2,069 8,3

632 110 357 2,248

39,0 46,8 83,1 1,133 832 301 9.53 35,7 85,7 114,3 882 812 70 2,34 40,5 37,8 79,7 552 817 - 2 6 5 — 9 , 2 4 40,0 10,7 92,0 606 650 —44 — 1 , 6 2 75,5 82,9 134,0 1,611 1,199 412 11,70 67,8 47,5 122,0 1.212 912 300 9,00 36,0 46,4 84,8 698 4^8 210 7,90 35,3 44,7 88,8 824 744 80 2,44 27,9 33,5 82,8 766 707 1,86 59 44,5 71,1 115,6 828 698 130 3,85 29,4 2,9 69,1 258 364 — 1 0 6 —6,15 57,1 100.0 125,0 930 1,123 — 1 9 3 —5,00 47,3 62,2 96.6 714 742 — 28 —0,99 59,7 35,8 110,4 1,014 839 175 5,57 44,0 12,8 76,0 721 626 95 2,79 27,6 16,6 66,2 278 508 — 2 3 0 -10,58 29,5 17,3 64,5 792 933 - 1 4 1 —4,69 40,9 27,5 89,3 821 657 164 5,54 48,5 18,2 97,9 571 535 36 1,88 29,3 17,1 46,2 724 565 159 5,70 52,2 193,9 166,9 2,666 2,085 581 12,48 22,8 16,7 66,2 757 950 - 1 9 3 — 5 , 0 8 42,2 — 62,1 810 560 250 10,72 36,6 0,2 63.8 709 546 163 6,72 29,7 0,6 61J6 747 617 130 4,63 33,6 — 64,1 771 617 154 6,44 19,9 1,2 51,1 661 503 158 8.48 27,0 2,5 50,4 657 493 164 7,76 — 40,2 627 609 18,8 18 1,05 0,7 21,6 534 363 171 9,17 6,4 21,8 24,8 68,3 963 872 91 2,81 37,5 0,v 83,3 1,087 1,023 64 2,56 19,6 1,0 47,1 672 500 172 8,99 29,0 2,8 60.6 999 836 163 6,48 10,5 2,2 25,0 509 446 63 3,18 30,6 4,3 63,3 957 985 — 2 8 — 1,14 56 1,61 36,8 13,9 61,0 504 448 12.9 2,3 28,6 288 280 8 0,54 26,7 1,8 58,0 541 577 —36 —1,80 37,4 0,9 63,8 879 762 117 5,08 34,9 14,6 72,8 852 758 94 4,10 74 2,95 22,5 3,2 51,4 649 575 22,7 6,5 48,6 473 400 73 4,12 — 45,5 733 514 219 9,40 21,7 13,8 5,2 39,9 416 428 —12 —0,53 8,9 53,5 543 465 78 3,76 19,4

8,9 23,5

13,5

57,6

652 655 656 660 667 679 653 654 657 658 661 662 669 680 682 688 651 666 672 675 681 689 506 507 509 512 513 514 518 520 521 522 524 528 531 532 535 537 538 540 541 546 578 581 598 608

8,32 6 1 1 615

102 I. 2

5¶Åkerarealens användning, lautbrukskapital pr hektar, 5

9 ( 1 0

| 14 | U |

MeÅkerarealens användning i procent delEgenÄng skörd do- Stori % av pr ha FoderFasmens leks- Vete Annan S:a Grön- rot- HanHel- åker- i skör- tiggrupp stråVall delssädesnr areal deenfoder frukträda Råg växter säd växter heten ter heter

Lantbruts-

891 892 894 910 934 963 990 893 895 903 905 915 916 917 919 938 948 949 954 955 972 989 991 992 890

ÖÅ T-omrc idet 2,2 27,1 A > 2.0 8.0 11,4 1,8 28,4 2,4 18,7 9,1 2,3 4,7 25.8 25,4 2,7 27.2 9,3 15,9 6,4 17,3 12,2 1,5 15,2 18,5 20,8 1,9 17,3 10,8 0,9 9,1 2,3 15,7 8,3 13,7 7.0 25,6 9,9 1,5 22,2 1,9 31,6 j>

B

29,3 10,0 11,4 30,2 21,1 11,4 30,5 25,4 29,9 25,2 23,7 12,2 16.7 18,5 20,8 19,2 10,8 10,0 18,0 S,3 13,7 32,6 11,4 22,2 33,5

57,2 8,7 58,0 16,0 8i ,5 63,1 72,2 S7,l 66.0 71,4 56,5 56,1 66,7 84,1 76,7 2,1 72,7 74,0 3,4 61,6 9.3 77,8 2! 7 76,7 4,2 63,5 16,9 89,3 0,9 78,1 50,6 83,0 3,6 55,9 8,9 56,5 4,1

4,0 2,2 2,0 0,6 0,7 2.7 4,7 2,0 2,5 2.2 2,4 0,7 3,3 3,0 0,6 1,3 0,7 5,6 5,4

4,8 12,0 2,1 4,5 4,7 1,5 2,9 2,5 8,2 2,7 4,7 9,3 2,0 5,6 1,2 2,3 1,6 4,8 1,8 2,1 7,1 5,4 6,1 1,6 0,9 3,4 3,5 5,9 10,9 1,3 3,7 3,7 0,5

2,340 1,924 1,488 52,0 1,565 39,5 2,288 , . i 2,204 47,2 2,377 50,6 1.424 15,2 1,953 12,2 1,575 12,0 2,151 1 1,302 64,0 :1,446 69,4 1,986 66,7 1.474 35,7 1,802 37,8 1,578 7,1 1,580 61,5 2,054 66.7 1,241 17,8 1.718 80,9 1,724 36,3 1,568 14,8 1,765 1,978 5,1 .

. 1 1

Bygg- Häanåder tai

1,957 1,565 435 2,000 1.520 2,000 i;uio 224 1,177 980 176 1,315 1,053 237 1,606 1,155 364 1,282 641 615 805 644 134 1,605 1,455 142 1,000 708 392 1,571 1,214 250 2,000 1.219 325 1 171 771 147 1,905 1.429 76 1.500 L000 267 1/264 632 300 1,102 882 323 1,887 1.163 255 1.714 917 191 2,000 1,050 270 1,174 871 114 1,364 883 167 2,000 573 364 1,290 861 1,490 1,192 239 253

103 ekonomiskt resultat från lanthushållningen i dess helhet. 23 | 24 | 25 | 26

27 | 28 | 29 |

kapital i kr. pr hektar

Antal kreatur pr 100 ha

Ekonomiskt resultat i kr pr ha

AnDöda Nötdra S:a Förkrea- Svin hus- krea- in- råd vent. tur tur djur

EeendoNötArBrut- Drifts- Netto För- mens MjölkkreabetsSvin turs- toav- kost- av- riintnr hästar kor euhet. kastn. nad kastn. nings %

16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 ! 22

543 46 740 72 388 23 492 15 67 658 14 43 697 635 29 274 30 15 594 28 9 387 127 214 29 25 377 6 2 186 15 19 590 62 91 333 68 42 645 21 41 437 35 44 512 28 552 13 293 26 15 439 17 496 19 26 525 18 1271 245 741 29 1

1.024 812 635 750 952 1,061 1,279 453 773 906 518 710 367 819 710 1,007 839 795 756 604 589 689 907 1755 1,024

408 250 394 144 235 672 431 126 570 246 377 239 170 173 236 132 187 169 183 119 130 383 159 299 202

S:a

527 3.916 540 3,602 284 3,313 285 2 356 364 2,866 456 3,795 392 3.384 175 1,559 304 3,252 262 2,414 264 2.730 221 3,170 200 1,908 312 3,209 252 2,698 245 2,648 234 2,362 240 3 091 193 2,846 123 2,846 249 2,142 117 2,553 232 3,298 543 3,887 460 3,176

87,0 30,4 141,0 1,153 1,357 - 2 0 4 —5,21 120,0 20,0 144,0 1,620 1,685 - 6 5 —1,81 10,2 51,0 10,2 102,1 1,170 1,371 —201 —6,07 9.8 49,0 14,7 83.3 743 792 —49 —2,08 13,2 78,9 15,8 117,1 805 912 —107 —3,74 30,3 75,7 21,2 127.3 964 1,284 —320 —8,44 102,6 1,114 l|283 —169 —5,00 12,8 64,1 11 0,70 6,7 33.6 8,1 71,2 447 436 9,4 66,0 19,8 91,5 848 745 103 3,15 2,62 63 25,0 33,3 58,3 97,5 912 849 5,7 62,2 876 773 103 3,76 14,3 28,6 6,89 12.5 37,5 16,9 73,7 786 567 219 4,9 14,6 19,0 31,7 584 597 —13 —0,69 16 0,50 9,5 66,7 22,9 104,8 936 920 6,7 46,7 16,0 79,3 581 600 —19 —0,68 2,6 92,1 654 465 189 7,16 10,5 47,4 4,84 23,6 39.4 22,0 92,1 691 577 114 56,6 17,0 94,3 915 813 102 3,30 18,9 66,7 33,3 101,9 738 559 179 6,28 9,5 10,0 35,0 14,5 69,5 448 510 —62 —2,17 30,3 28,8 66,7 730 485 245 11,40 7,6 7,6 53,0 81,1 657 664 —7 —0,29 44,4 13,3 3,16 80,5 655 551 104 58,1 12,9 64,8 146,5 137,4 1,851 1,214 637 16.39 4,16 12,1 7,6 97,0 1,291 1,159 132 21,9

891 892 894 910 934 963 990 893 895 903 905 915 916 917 919 938 948 949 954 955 972 989 991 992 890

104 II.

1 9 | 10 | 11

2 |

te

ProArbetsVinst timmar +, lör dukpr ha Övlust — tionsKärnskörd Skörde S:a kostuac Halm Ut- Göd- Ar- Drariga kr. värde, kr. dt säde sel bets- gare- kost- kost- pr ha pr dt, Mans- Hästdt kr. löner arbete nader kr. pr dt nader

(1 B B& H

Veteodlingens ekonomiska resultat.

c

B ce

B

6¶Skörderesultat pr ha

14 | 15

Produktionskostnad, kr. pr ha

Svs-området. 763 31,5 39,60 57,0 1,484 90 754 26,8 37,80 48,0 1,151 100 757 28,4 39,35 26,8 1,175 88 758 26,7 40,50 42,7 1,183 91 760 29,3 40,30 25,3 1,258 95 764 20,1 40.10 31,8 858 120 771 27,3 39,60 50,7 1,143 92 777 27,1 37,50 44.9 1,113 104 751 41,4 40,30 77,4 1,874 86 759 24,1 50,40 49,0 1,328 97 761 27,4 39,30 49,4 1,226 86 762 38,6 39,70 60,9 1,701 144 767 30,1 31,90 16,5 1,000 80 768 33,3 41,30 23.3 1,443 150 769 38,4 40,20 33.6 1,625 52 770 28,0 39,20 34.2 1,152 144 772 26.8 39,60 i2;8 1,163 148 773 40,4 41,70 87,1 1,730 107 778 36,2 38,40 31,9 1,446 114 718 33,4 40,80 26,1 1,422 86 720 30,0 40,70 30,1 1,312 174 722 38,6 40,50 35,4 1,701 94 701 30,6 40,40 46,4 1,330 99 702 23,6 40,50 52,9 1,052 85 703 27,2 40.20 40,5 1,171 90 704 26,5 37,50 26,3 1,122 92 705 21,6 40,90 30,7 923 73 708 30,8 39,30 42,3 1,313 100 709 29,8 39,30 51,1 1,290 92 714 25,7 40,10 30,1 1,121 82 717 26,7 39,60 41,7 1,137 108 719 27,6 40,20 23,3 1,166 103 721 26,0 37,90 20,0 1,03S 91

382 299 290 297 194 408 227 241 407 420 283 423 407 315 400 296 142 442 290 327 304 384 236 192 257 307 206 285 191 213 271 217 187

216 221 182 188 1S8 137 163 107 176 177 190 261 147 170 176 204 112 286 246 196 207 201 214 266 190 149 149 237 221 166 204 182 182

418 291 219 254 118 176 264 214 313 214 292 339 222 252 293 265 130 497 265 287 156 256 187 228 173 232 162 191 226 186 151 245 175

467 1,573 - 89 42,50 275 1,186 - 35 39.10 314 1.093 + 82 36,50 368 1,198 - 15 41,00 331 926 + 332 28,90 273 1,114 -256 52,80 304 1,05U + 93 36,20 251 917 + 196 30.30 507 1,489 + 385 31,00 410 1,318 + 10 50^00 339 1,190 + 36 38.00 588 1,755 - 54 41,10 348 1,204 -204 38,70 347 1,234 + 209 35,00 421 1,342 + 283 32,86 388 1,297 -145 44,40 252 784 + 379 25,50 521 1,853 -123 44,70 420 1,335 + 111 35,40 387 1,283 + 139 36,70 268 1,109 + 203 34.00 506 1,441 + 260 33,80 402 1,138 +192 34,10 308 1,079 - 27 41,70 370 1,08<» + 91 37,00 273 1,053 + 69 34,90 224 814 + 109 35,90 375 1,188 + 125 35.20 362 1,092 + 198 32,60 289 936 + 185 32,90 282 1,016 + 121 35,lo 364 1,111 + 55 38,20 303 938 + 100 34,10

184 230 248 226 202 153 191 128 244 217 1E3 287 196 171 195 261 149 325 163 186 198 207 228 304 220 149 215 219 203 170 211 190 225

214 389 142 416 190 253 236 203 205 237 198 151 193 227 238 199 231 200 187

99 92 438 84 1,362 91 1,089 120 624 98 1,198 95

345 356 165 378 329 180 337

259 111 154 148 280 134 140

62 118 238 126 141 185 138

185 950 + 159' 32,80 215 892 + 2*6 31,20 222 863 -425 85,80 224 967 + 395 26,70 197 1,067 + 22 33,10 278 875 -251 58,00 249 959 + 239 30,40

354 158 180 191 332 157 211

149 133 194 180 141 216 190

652 18,81 38,80 I 27,5

6551 13.8| 40,00 | 28,6

584! 135|

158 111

165 355

87 123

163 161

195 381

93 129

22i-

26f 22.;

32: 14» 13; 241 151 26i 221 20t 25C 20C

m

Srp-området. 860 26,5 38,80 856 26,0 39,80 858 9,8 42,40 807 30,0 39,90 801 30,0 33,90 802 14,7 40,90 803 26,7 39,50

36,7 32,0 12,0 46,4 46,0 12,8 44,7

1,109 1,118

MS-området.

1 Vårvete.

647 + 167 29,90 885 -301 61,90

105 1 OS

1 CD O

| 8

| 11

14 | 15

ProArbetsVinst duktimmar +, för- tionspr ha ÖvKärnskörd Halm, Skörde- Ut- Göd- Ar- Dra- riga S:a lust — kostnad. kr. värde, bets- garekostpr dt, kr. dt dt kr. säde sel löner arbete kost- nader pr ha kr. Mans- Hästpr dt nader Skörderesultat pr ha

660 1 11,8 41,60 19,0 41,20 30,4 40,60 21,3 39,80 24,8 37,80 10,8 39,90 12,3 37,00 11,1 37,90 14,0 40,00 16,3 40,70 i 688 13,0 43,40 651 27,8 40,50 666 18,7 40,20 672 10,5 39,90 675 20,2 35,50 I 689 17,5 39,40 506 22,7 39,90 ! 507 20,0 37,20 i 509 26,2 40,35 1512 22,9 37.50 1513 10,8 34,30 514 24,0 40,30 518 17,0 40,00 520 29,4 43,60 521 22.3 42,02 522 20,7 39,80 524 16,5 38,96 528 24,0 43,80 531 19,5 40,30 532 27,0 38,00 535 18,8 37,50 537 20,9 36,40 538 14,« 38,60 540 15,6 42,00 541 25,4 41,50 546 15,0 40,50 578 1 14,9 41,45 581 27,0 40,40 598 19,2 40,00 608 14,2 41,20 611 19,5 43,20 612 21,5 43,20 613 27,1 43,20 614 15,6 43,20 615 21,7 43,20

679 653 654 657 658 661 669 680 682

4 Vårvete.

28,0 16,6 60,8 36,7 44,0 20,0 12,3 16,0 37,0 20,0 18,8 37,2 34,5 16,5 26,7 21,6 22,1 39,0 35,0 33,0 14,3 25,1 21,0 36,1 37,8 29,5 22,5 50,4 22,1 45,1 26.5 25,0 25.5 36,2 53,4 34,2 25,9 39,2 21,8 26,3 25,8 38,9 49,6 21,1 29,4

Produktionskostnad, kr. pr ha

546 87 818 205 1,400 91 941 137 1,014 80 449 104 461 80 449 149 724 120 711 94 580 107 1,218 100 841 114 453 65 799 142 724 80 1,003 84 902 92 1,145 88 972 102 418 83 1,059 80 740 95 1,348 96 1,031 75 907 91 681 93 1,236 95 848 84 1.179 80 736 116 832 86 601 81 773 97 1,146 82 702 100 660 130 1,242 123 811 bO 645 89 890 109 955 81 1,240 84 720 64 1,012 81

112 179 461

124 210 148

279 269 284. 226

186 168 147 141 183 177 266 200 89 101 192 169 256 200 169 32 191 100 59 190 226 83 168 49 291 207 166 167 104 220 132 79 180 231 146 236 188 221 97 166

181 213 173 296 187 258 495 173 216 320 240 327 196 175 318 199 269 290 312 216 246 191 293 257 346 148 147 178 300 335 211 102 208 140 101 279 279 308 360 168

97 194 122 259 113 190 217 63 44 136 435 272 113 242 208 184 188 310 245 186 197 229 312 184 214 169 111 332 167 364 153 193 123 197 175 167 83 169 228 99 199 167 265 235 113

147 195 154 213 221 203 168 188 191 196 149 257 191 173 293 323 254 251 269 214 174 200 271 213 250 300 167 312 258 375 239 174 245 283 280 218 175 279 231 127 169 173 189 195 121

567 - 21 43,40 983 -165 49,90 976 + 424 26,70

154 251 204 1,157 - 2 1 6 49,85 334 + 90 34,20 924 268 864 -415 78,30 193 -385 68,30 846 211 720 -271 62,20 200 68 44,90 370 792 796 - 85 45,80 272 1,126 -546 85,20 272 1,390 -172 46,69 461 791 + 50 37,60 219 785 -332 71,50 246 1,064 -265 48,60 328 1.019 -295 56,20 319 1,022 - 19 40.70 428 1,105 -203 47,30 207 977 + 168 34,30 164 989 - 17 38,18 330 685 -267 59,00 216 969 + 90 40,90 266 1,068 -328 59,30 282 864 + 484 27,20 347 945 + 86 38,20 233 1,032 -125 45,80 270 645 + 36 36,70 207 1,200 + 36 42,50 358 815 + 33 39,70 257 1,456 -277 48,30 386 863 -127 43,90 147 766 + 66 33,50 278 794 -193 51,80 272 981 -208 55,30 261 1,092 + 54 39,35 326 828 -126 48,90 193 569 + 91 35,30 98 959 + 283 31,10 205 910 - 99 45,20 166 562 + 83 35.30 116 992 -102 48,45 341 888 + 67 40,00 344 1,(167 + 173 36,80 378 951 -231 58,00 445 649 + 363 26,40 205

62 131 128 190 132 243 254 146 70 192 191 310 124!

197 356!

322 410 274 241 338 228 252 295 209 297 232 208 335 269 430 172 217 220 296 336 167 99 214 229 104 332 288 351 355 154

106 III. Rågodling-ens ekonomiska resultat. 1 Bä d

OS

a 2 B B

|

6 i ?

1 10 | 11 | 12

j 14 | 15

Vinst ProArbetstimduk- mar pr ht +, förlust tionsS:a ÖvAr- DraKärnskörd kostHalm Skörde- Ut- Gödriga kosthetskr. pr dt värde säde sel löner gare- kost- na- 1 ha nad pr Mans- Hästkr. pr dt dt, kr. arbete nader der 1 dt Skörderesultat pr ha

Produktionskostnad, kr pr ha

Svs-området 752 14,8 763 23,9 757 21,0 758 15,9 760 35,2 764 21,9 771 19,0 777 20,0 751 31,7 753 22,5 761 24,3 762 26,0 767 25,7 769 24,5 770 37,4 778 26,7 718 26,5 7*0 24,5 701 23,6 702 35,3 703 30,4 704 19,4 705 14,5 708 16,0 714 23,2 717 35,9 719 22,3 721 32,0

38,50 40,00 38,4 5 38,40 39,00 39,80 35,50 38,10 39,10 39,00 39,40 39,10 36,00 43,22 39,00 34,70 37,80 39,50 38,70 38,80 39,00 37,60 39,30 38,50 39,50 39,20 38,40 37,40

34,4 54,0 23,5 32,0 38,4 43,9 44,0 40,0 74,3 29,3 54,5 52,0 17,3 27,0 57,3 29,3 25,0 30,8 44,8 98,4 57,9 24.0 25,9 27,5 33,9 70,1 23,6 30,6

75 118

862 + 198 987 + 19 1,440 + 107 1,273 + 19 854 - 10 710 -106 793 -111 903 + 115 1,202 + 344 1,022 -108 961 + 315

51,90 52,30 48.10 56,30 24,60 49,10 43,00 35,30 36,30 44,70 38,60 49,20 44,50 44,40 40,50 43,50 45,50 31,40 37,90 35,80 38,30 38,10 46,80 45,40 34,50 29,60 43,20 27,60

385 185 317 209 304 146 252 124 235 248 149 250 278 197 421 180 341 174 202 442 381 112 204 151 198 287 181 259

284 218 244 278 141 136 260 148 269 286 191 218 216 228 440 183 260 182 198 297 246 129 182 162 191 253 197 182

784 -249 838 + 128 862 -176 854 + 50 906 + 84 927 -174 915 - 42 755 + 135 485 - 69 725 + 69 878 + 232 875 - 25 791 - 11 846 -236 674 - 90

58,30 32,80 45,10 36,30 35,80 48,10 41,60 32,90 46,00 35,80 29,00 40,90 39,80 56,40 45,50

284 277 303 372 215 189 194 189 105 214 200 159 206 141 148

98 73 204 145 158 201 201 159 85 178 151 174 182 204 193

192 1,019 + 44 38,19 151 1,024 -616 106,50

442 396

117 187

215 160 200 444 133 159 293 178 248 285 340 214 376 195 182 227 148 314 345 207 120 112 172 358 158 207

291 216 223 175 268 132 204 105 171 235 185 233 195 184 319 263 319 184 193 372 310 118 142 172 189 266 175 206

162 394 238 228 114 180 282 211 319 175 271 306 235 309 281 255 295 125 181 286 215 205 161 140 180 165 243 170

206 442 307 333 322 291 263 239 494 435 326 520 347 374 475 394 390 244 385 364 343 253 213 311 280 311 352 298

852' - 1 9 6 1,473' - 2 9 4 1,063 - 2 0 3 976 - 2 8 5 984 + 509 1147 - 2 0 4 966 - 2 3 7

535 966 686 904 990 753 873 890 416 794

108 287 150 252 320 177 232 208 121 182 278 223 203 144 124

257 204 236 268 144 161 167 144 91 175 179 132 137 131 139

102 59 241 60 140 242 218 112 74 97 151 149 133 265 158

233 203 155 181 222 251 231 212 124 204 197 296 236 206 167

1,063

93 215 92 180

406 348

113 253

1,179 129 292

860 691

80 80 1,493 80 943 100 729 84 847 80 1439 70 974 78 1.119 70 1,161 80 968 71 1,122 70 1,547 152 975 103 1,061 80 1,060 82 1,006 80 1,547 104 1,292 60 844 71 604 74 682 58 1,018 82 1,546 102 914 94 1,276 80

794 + 53 1,347 + 92 1,101 -127 1,100 + 19 1,424 -263 1,188 -220 1,151 - 29 1,603 - 56 1,210 -235 1,266 -205

Srp-områ( let 857 11,7 37,00 851 21,7 38,70 855 18,7 35,70 860 21,3 38,60 856 22,8 39,50 858 18,3 38,60 859 20,3 39,60 807 19,2 39,90 308 9,2 38,40 809 18,9 39,50 801 27,0 38,20 802 20,5 39,70 803 17,0 39,00 804 14,1 39,60 804 13,8 39,00

84 85 80 93 80 24;9 96 38,3 67 36,5 79 27,1 75 26,7 67 51,3 1 1 1 0 73 22,2 850 75 35,8 780 82 20,4 610 100 18,4 584 86 58,0 48,9 14,0 21,3 34.7

MS-områa let 655 24,3 40,00 66,7 656 9,3 40,00 25,4

107 1

10 i 11 | 12

14 | 15

Vinst ProArbetstimmar pr ha duk+, förlust tionsa pS:a ÖvKärnskörd Ar- Drakostriga kostHalm Skörde- Ut- Gödkr. pr nad pr Mans- Hästbets- garedt värde säde sel kost- nakr. pr ha löner arbete dt, kr. g dt nader der dt os

Skörderesultat p r ha

Produktionskostnad, kr pr ha

"I

660 9,0 39,50 667 16,7 39,70 653 10,8 37,80 654 18,4 39,30 657 10,7 36,40 658 17,0 38,50 661 4,2 37,20 662 12,6 41,60 669 11,8 35,80

26,0 31,8 27,0 38,6 22.2 38,7

5,2

25,4 20,7 j 680 12,6 39.30 40,5 682 10,4 41,30 16,2 688 14,4 88,4 o 24,0 651 16,9 37,70 28,3 666 12,8 38,70 29,6 672 8,9 40,00 17,7 675 26,4 36,20 43,6 681 20,8 35,20 38,2 689 15,5 39,80 23,5 506 17,1 39,40 20,8 507 13,5 39,10 26,4 509 31,9 39,77 53,3 512 20,1 38,00 36,7 513 20,4 37,90 34,2 514 19,1 38,80 25,4 518 15,1 39,30 21,5 520 22,0 38,90 83,7 521 15,5 39.35 32,8 522 18,6 40,20 33,5 524 20,6 39,45 35,2 528 15,0 40,60 38,6 531 22,7 38,70 32.5 i 532 15,2 38,50 32,0 535 13,7 38,70 22,1 537 22.6 38,90 33,9 538 14,0 39,30 30,6 540 15,8 38,90 45,7 541 23,3 36,50 61,4 546 15,2 40,30 40,2 578 12,2 43,25 26,8 581 23,7 42,10 43,7 598 15,1 41,20 21,6 608 13.2 39,00 29,9 611 24,6 37,40 40,5 612 18,0 37,40 40,5 613 23,7 37,40 54,2 614 24,4 37,50 40,5 615 27,6 37,40 46,9

ÖN -områi et 903 12,0 43,90 15,0 905 17,5 40,00 16,3

407 92 142 745 78 213 479 41 158 817 99 221 431 86 159 685 111 213 161 80 173 533 126 197 440 85 141 677 80 141 466 79 170 573 80 133 700 94 153 572 75 163 394 60 74 1,091 84 152 1,057 80 294 654 46 185 765 71 99 632 90 87 1,404 76 268 892 75 164 887 72 129 871 76 154 667 90 76 914 87 64 690 72 102 847 88 162 874 79 127 737 86 85 979 76 56 696 80 166 558 80 137 974 87 171 595 77 160 762 94 104 961 67 203 721 63 108 578 97 89 1,171 77 171 665 80 161 583 76 161 994 75 292 703 81 151 963 84 181 1,005 108 191 1,156 87 232 553 741

19 153 38 107

196 235 145 281 228 241 149 244 256 296 185 236 425 153 229 339 432 237 336 200 172 330 261 230 250 250 186 276 208 258 296 265 163 177 202 331 376 208 125 303 126 147 331 296 290 351 291

257 141 122 266 261 205 139 113 107 44 162 453 243 107 268 214 131 184 187 262 192 168 216 234 286 160 167 188 104 319 150 264 204 214 115 203 175 168 115 235 213 203 237 171 237 212 176

228 224 140 206 264 229 150 164 231 192 203 151 234 184 179 321 359 322 251 218 264 208 215 206 266 203 237 312 169 292 257 283 246 182 242 299 285 223 196 308 224 156 191 174 179 202 148

216 256

178 151

199 177

915 -508 891 -146 606 -127

247 236 199 351 247 271 141 374 308 370 263 243 390 183 261 351 412 316 440 214 159 347 295 222 240 271 201 307 229 308 304 294 159 336 312 289 367 190 124 304 147 172 408 366 356 433 364

163 151 128 195 304 263 162 159 247 70 229 199 277 116 218 366 153 322 407 232 189 305 248 259 269 182 231 258 194 321 241 322 229 241 208 306 336 168 138 297 208 191 394 295 314 320 240

765 -212 61,50 248 729 + 12 39,30 329

174 261

95,90 48,60 49,50 1,073 -256 53,30 998 -567 89,20 999 -314 57,00 691 - 5 3 0 163,40 844 -311 66.25 820 - 3 8 0 69.50 753 - 76 45,30 799 -333 73,40 1,053 - 4 8 0 71,70 1,149 -449 64,30 682 - 1 1 0 47,30 810 -416 86,50 1,110 - 19 36.90 1,296 -239 46,60 974 - 3 2 0 60,50 944 - 1 7 9 50,00 857 -225 55,80 972 + 432 26,30 945 - 53 40,60 893 - 6 38.30 900 - 29 40,00 968 -301 59,40 764 + 150 32,10 764 - 74 44,10 1,026 -179 49,60 687 + 187 30,36 1,040 -303 60,40 835 + 144 32,40 1,058 -362 62,30 830 -272 58,70 831 + 143 32,60 796 -201 53,50 1,031 -269 55.80 1,106 -145 42,70 770 - 49 43,55 622 - 44 46,85 1,094 + 77 39,20 804 -139 50,40 743 -160 51,10 1,126 -132 42,75 873 -170 4K,80 971 - 8 37.75 1,064 - 59 39.90 934 + 222 29,40

108 IT. 1

|

3¶Yårstråsädesodlingens ekonomiska resultat. 5

14 | 15

ProArbetstimte Skörderesultat VT ha Pioduktionskos nad i kr. pr ha 0= dukmar pr ha förlust tionsÖvAr- DraKärnskörd SkördeS:a kostHalm UtGödriga 3 bets- garekost- kr. pr nad pr Mans- Hästvärde, '-i O dt säde sel kostkr. pr g dt nader löner arbete ha kr. dt, kr. nader dt CO Vinst

1 B

Svs-områä et 752 20,1 763 25,4 754 20,2 757 23,5 758 18,6 760 29,8 764 28,6 771 24,9 777 26,8 751 27,0 753 17,6 759 26,0 761 19,0 762 24,8 767 18,8 768 28,9 769 31,5 770 18,3 772 19,7 773 19,6 778 29,1 718 29,3 720 22,5 722 29,3 701 25,8 702 20,4 703 25,2 704 25,6 705 19,3 708 24,2 709 30,3 714 29,9 717 20,3 719 22,1 721 30,0

30.90 31.30 35,50 31,70 32,80 34,00 33,90 31,20 35,70 38,80 33,50 31,80 30,50 28,30 30,50 35,20 32,20 34,04 32,70 31,70 32,40 35,40 30,30 29,80 29,90 30,10 32,90 36,20 30,65 36,20 36.80 32,40 32,00 29,60 31,60

33,2 38,0 27,9 17,8 18,6 16,3 40.0 37.7 36,2 39.5 15,2 39,3 25,5 29,6

7,8 15,2 22,4 18,2

5,9 31,5 19,0 16,5 22,5 20,1 30,5 37,2 31,3 21,3 22,4 24,9 37,7 26,2 28,8 15,2 18,9

77 65 96 1,073 50 1,045 48 834 69 1,055 55 1,179 74 648 59 942 123 673 87 803 99 599 52 1,072 102 1.090 88 '742 125 700 50 639 89 988 75 1,083 73 745 75 972 76 847 58 698 65 905 77 1,061 114 628 70 950 94 1,228 88 1,068 80 721 76 702 62 1,007 74

143 270 182 198 140 172 481 154 195 203 100 400 167 239 179 201 265 154 69 165 174 189 177 206 141 111 167 243 154 159 177 209 153 126 175

215 146 121 140 100 182 138 101 86 112 124 121 106 143 105 147 109 96 98 189 175 121 117 138 127 182 166 94 121 148 172 119 160 109 158

81 185 116 109 64 104 125 101 143 120 81 115 97 95 109 134 118 105 119 240 153 117 61 117 99 137 131 111 126 74 110 75 81 59 101

163 659 + 73 27,29 373 1,080 - 13 34,8() 695 + 186 26,30 199 242 754 + 39 30.05 649 + 31 31,10 249 796 + 277 24,70 288 306 1,098 - 53 35,70 235 660 + 174 24,20 210 689 + 366 22,00 371 880 + 299 27,80 681 - 33 35,20 317 327 1,086 - 1 4 4 37,30 695 - 22 31,60 238 374 950 - 1 4 7 34,20 712 - 1 1 3 36,50 267 866 + 206 28,10 282 889 + 201 25,85 309 263 743 - 1 34,09 553 + 147 25,20 217 310 993 - 3 5 4 49,80 885 + 103 28,90 308 311 811 + 272 25,90 197 627 + 118 25,10 922 + 50 28,10 385 750 + 97 26,10 325 746 - 48 32,40 251 836 + 69 30,30 295 789 + 272 25,70 227 656 - 28 32,05 185 754 + 196 28,10 279 848 + 380 24,20 301 238 721 + 347 20,80 217 687 + 34 30,30 284 640 + 62 26,80 756 + 251 23,20 248

280 118 119 189 113 192 158 107 99 149 114 139 78 149 138 153 114 114 125 210 114 104 104 133 127 197 190 88 169 129 156 120 164 112 195

143 132 106 112 111 129 131 114 104 149 132 119 92 102 121 123 108 142 130 201 109 126 102 111 109 142 150 97 161 94 122 90 128 75 108

359 110 663 86 567 80 716 108 895 75 838 52 742 67 868 72 853 82 642 115 904 95 663 69

76 188 79 186 280 221 227 214 176 150 206 181

167 186 117 282 115 123 139 129 134 175 138 112

95 98 126 67 92 83 89 90 102 71 130 129

199 211 114 173 181 207 194 184 146 176 168 232

647 -288 769 -106 516 + 51 816 -100 743 + 152 686 + 152 716 + 26 689 + 179 640 + 213 687 - 45 737 + 167 723 - 60

173 244 140 390 168 149 170 168 169 216 148 131

91 120 125 162 103 108 130 129 120 130 131 150

1,067 106

881 793 680

Srp-områc let 857 9,0 33,20 851 16,2 35,00 855 16.4 33,60 860 19,6 33,40 856 24,9 32,70 858 24,7 32,00 859 22.5 30.40 807 23,7 31,50 808 23,9 30,10 809 18,9 31,50 801 24,3 34,60 802 19,3 33,10

28,1 16,1

8,2 22,1 24,6 21,0 26.5 30,0 46,2 16,0 32,3 12,5

65,20 41,60 30,50 38,50 26,60 25,80 29.20 23,90 21,20 33,90 27,70 36,20

109 4

14 | 15

B

*8 3

803 24,8 29,60 31,2 804 19,9 36,40 18,8 805 17,8 33,4 0 15,4

11¶Vinst ProArbetstimSkörderesultat v r ha Pi oduktionskostnad i kr. pr ha +, dukmar pr ha förlust tionsÖvKärnskörd ArDraS:a kostSkördeHalm Ut- Gödriga värde, bets- garekost- kr. pr nad pr Mans- Il astsäde sel kostkr. ha dt kr. pr dt löner arbete nader dt, kr. dt nader

c*

859 58 324 786 67 148 644 112 140

116 127 89

87 124 74

204 186 134

789 + 70 26,80 652 + 134 29,70 549 + 95 28,10

174 151 91

119 124 91

712 603 627 605 789 730 692 664 641 609 321 541 462 425 749 371 823 658 580 726 685 652 645 898

172 375 301 129 219 148 162 225 150 136 179 186 168 318 160 157 343 192 181 176 291 217 177 158 122 179 188 173 158 159 157 183 142 161 144 129 107 86 132 224 208 203 88 154 85 102

105 138 183 143 86 140 114 182 96 89 128 76 60 96 91 273 198 122 180 83 109 157 82 144 119 91 149 144 152 108 116 108 72 133 87 119 97 124 70 130 98 137 74 103 90 112

174 172 140 174 211 168 121 176 194 162 140 161 185 207 178 118 205 190 147 227 303 302 179 202 215 171 171 175 202 156 207 246 138 286 215 192 205 141 196 244 220 203 162 221 163 129

672 + 40 26,70 901 -298 46.75 918 -291 46J00 699 - 94 35,80 835 - 46 32,85 — 29,06 730 750 - 58 33,00 904 -240 38,98 684 - 43 33,50 696 - 87 34,80 647 -326 54,00 717 -176 43,63 632 -170 42,20 807 -382 68,10 715 + 34 29,50 712 -341 58,50 1,077 -254 39,20 781 -123 38,30 709 -129 38,30 651 + 75 27,90 1,030 -345 51,00 932 -280 46,00 601 + 44 27,30 783 + 115 25,90 748 + 252 21,60 677 + 103 25,84 694 + 64 28,50 734 + 0 30,50 646 -139 39,60 521 + 34 29,30 712 + 162 25,30 804 + 15 31,20 546 + 230 21,50 803 + 217 22,80 557 + 68 23,00 651 - 53 35.00 622 + 6 32,30 467 - 75 31,10 618 - 66 36,00 811 -t 111 27,90 760 + 67 27,45 733 - 50 33,04 479 + 90 28,60 704 + 37 27,80 563 + 27 30,50 577 + 110 26,20

204 404 342 159 222 173 224 279 165 147 180 281 193 394 233 158 309 245 206 153 266 288 224 171 114 176 207 167 148 163 168 197 150 190 134 137 104 156 200 189 198 187 82 146 97 116

111 143 135 91 92 96 120 134 112 114 150 108 138 152 128 120 226 133 146 142 127 276 180 128 116 162 170 159 143 122 161 148 134 133 141 106 116 140 125 196 189 138 88 131 107 99

MS -områc et 652 655 656 660 667 679 653 654 657 658 661 662 669 680 682 688 651 666 672 675 681 689 506 507 509 512 513 514 518 520 521 522 524 528 531 532 535 537 538 540 541 546 578 581 598 608

21,7 17,8 18,3 16,8 22,3 23,4 19,4 20,5 18,5 18,3 11,7 16,3 14,0 10,1 21,8 11,8 25,7 18,0 16,6 20,2 17,3 19,4 18,8 23,5 29,9 21,5 20,8 21,0 14,8 17,o 24,0 22,5 22,9 26,0 20,1 15,9 18,2 13,3 16,0 22,4 24,1 18,1 14,8 20,9 17,1 18,5

28,60 30,20 30,10 30,20 30.75 29,09 30,00 27,30 31,20 30,10 26,10 32,80 30,10 30,40 31,10 29,60 29,30 31,50 30,60 31,60 31,10 31,60 29,70 30,80 30,00 30,60 31,60 30,50 30,20 31,20 32,10 31,80 31,52 31,10 26,40 31,75 32,60 25,50 31,85 32,90 30,25 30,30 34,70 29,30 32,10 32,10

29,8 36,7 37,9 37,3 32,1 17,8 33,9 33,4 27,8 28,9 11,4 23,1 19,3 21,3 23,2 14,7 25,8 29,3 23,0 22,3 19,6 20,0 15,3 28,0 33,0 26,4 23,5 18,0 16,0 17,0 33,9 28,3 25 4 47,5 27,4 21,8 21,9 14,9 20,8 45,6 44,3 36,1 21,0 25,6 16,9 32,0

1,000

780 758 734 507 555 874 819 776 1,020

625 598 628 392 552 922 827 683 569 741 590 687

62 89 98 117 98 87 103 95 71 106 63 138 100 63 72 73 107 109 80 95 102 70 71 72 69 67 77 97 63 69 71 94 57 63 65 73 62 57 67 72 60 71 92 101 53 63

159 127 196 136 221 187 250 226 173 203 137 166 119 123 214 91 224 168 121 70 225 186 92 207 223 169 109 145 71 29 161 173 137 160 46 138 151 59 153 141 174 119 63 125 172 171

110 1

w

03 B

PJ

* 2 3 a

|

| 10 | 11 1

|

15¶ProArbetstimSkörderesultat v r ha P rodnktionskostnad i kr. Dr ha + . duk- mar pr ha Övförlast tionsKärnskörd SkördeAr- DraS:a kostHalm Ut- Gödriga värde, bets- garekost- kr. pr nad pr Mans- Hästdt kostsäde sel a kr. dt löner arbete nader ha dt, kr. nader 32,2 27,7 35,9 33,9 32,6

917 618 766 997 901

64 58 63 47 53

289 141 146 210 178

202 173 211 247 178

122 100 163 139 101

148 142 151 171 118

ON- områc let 891 l ) 1 8 , l 31,00 22,1 1 894 )12,2 32,50 31,4 11,9 29,80 9,6 910 10,8 32.70 27,7 934 963 24,5 31,00 20,8 17.0 33,00 22,7 990 893 011,2 31,90 1 9 ^ 895 ')20,7 33.20 26,7 20,3 32.00 15,9 903 17,5 32,40 10,9 905 24,1 37,20 33,0 915 22.6 33,10 20.7 916 1^2 37,50 30,2 917 15,3 36,40 30,3 919 938 19,0 30.20 17,1 948 '27,8 30,20 53.4 949 W 2 32,00 5o;? 26,7 35,10 38,0 954 14,9 34,60 43,1 955 972 17,3 31,90 24.5 9,8 35.70 15,5 989 22,5 28,80 29,4 991 992 19,3 37,30 29,0 14,7 37,70 36,3 890

582 475 378 458 796 654 406 732 686 602 1,095 788 730 630 649 1,019 728 1,031 644 661 482 766 890 695

61 55 109 72 100 95 60 83 71 113 68 50 128 110 47 60 153 72 151 179 93 73 104 75

172 152 107 181 214 191 80 169 187 87 190 157 184 193 177 280 132 224 154 149 159 183 235 251

274 566 357 418 851 575 388 259 224 402 200 347 383 335 302 433 470 291 658 464 266 398 218 349

102 168 162 128 388 279 114 58 138 214 128 124 153 156 166 324 127 157 377 167 68 329 212 120

261 477 220 206 417 347 138 219 191 213 203 287 330 219 165 171 250 216 313 132 276 343 192 133

611 612 613 614 615

12 Vinst-

26,9 31,30 18,9 31,40 22,4 31,40 29,0 31,00 25,6 31,10

*) Enbart kornodling.

825 + 614 + 734 + 814 + 628 +

92 4 32 183 273

27,85 31,20 30,00 24,70 20,50

244 209 257 302 219

204 172 216 210 138

359 870 - 288 46,88 663 1,418 - 943 110,00 955 - 577 78.10 403 1,005 - 547 83,40 527 i;970 - 1 , 1 7 4 78,90 1,039 734 1,487 - '833 81,80 780 - 374 65,40 418 788 56 35,90 225 811 - 125 38,20 261 1,029 - 427 f:6,80 535 789 + 306 24.50 226 965 - 177 40,90 349 1,178 - 448 63,50 479 1,013 - 383 61,50 461 326 857 - 208 41,10 1,268 - 249 39,20 516 1,132 - 404 56.90 553 366 960 + 71 32,40 1,653 - 1 , 0 0 9 102,30 787 541 1,091 - 430 56,80 862 - 380 74.30 325 1,326 - 560 53,70 458 961 245 71 41,00 928 - 233 57,60 412

127 363 176 187 395 202 155 75 135 371 111 175 203 144 121 212 182 159 437 192 187 266 100 186

111 V. Trindsädesodlingens ekonomiska resultat. 1

15¶Vinst Pro- ArbetstimB Produktionskostnader i kr p r ha Skörderesultat v r ha 0<3 +, duk- mar pr ha a re förlust tionsÖvi eL 3 Kärnskörd SkördeAr- Drakostnad S:a Halm Ut- Gödriga värde, bets- garekost- kr. pr kr. pr Mans- Hästre säde sel kr. pr dt kostkr. nader löner arbete ha dt o dt dt nader

Sks-området 760 18,0 39,40 764 27,7 38,40 753 20,4 45,60 759 8,8 110,10 762 16,8 34,60 1767 17,1 768 23,3 769 18,5 772 11,3 718 25,8 720 20,0 722 13,4

701 8,0 702 19,0 719 15,3

12,1 33,7 17,7 14,3 20,0

35 — 7,1 39 — 17,9 50,75 12,4

40-

4,0

35 — 40 — 43.10 40 — 38,20 40 —

15,0 15,0

9,1 9,5 32> 10,0

756 112

79 35 19 44 41 10 55 20 33 48 78

186 233 158 222 176 218 234 266 138 164 156 237 88 232 169

94 138 68 116 110 107 152 133 145 89 66 163 66 167

250 715 + 41 37,10 281 1 0 8 3 + 51 36,50 299 782 + 221 35,60 302 966 + 47 104,90 344 883 - 2 3 2 48,40 268 778 -156 44,10 291 906 + 81 35,60 278 863 + 110 44,77 196 677 -185 56,30 284 802 + 144 29.40 204 643 + 212 29,40 367 872 -252 61.90 274 543 -199 64,90 259 808 + 12 37,60 277 665 - 23 41,50

575 155 117 536 55 38 725 162 83 398 140 46

200 143 153 86

80 124 75 70

166 149 192 114

764 110 54 442 151 24 628 111 42 710 161 57 725 95 120 989 140 114 876 58 61 702 127 10 848 132 82 576 101 12 589 189 70 44 1,056 211 555 139 19 4 535 94 147 110 63 506 111 73 408 110 75

244 309 244 195 194 221 201 124 197 143 104 268 154 193 145 223 123

132 209 104 134 138 144 103 41 123 144 49 91 78 118 124 98 62

175 182 172 143 162 196 154 113 234 148 173 217 189 166 115 144 91

1,134 190 241 1.003 127 130 1,013 177 149

651 174 622 150 987 210 973 142 492 157 946 255 855 162 620 85 344 82 820 102 642 75

199 290 162 305 197 334 284 325 193 161 148 257 80 263 195

117 128 111 120 118 142 140 122 158 95 112 155 72 174 85

718 509 665 456

-143 50,3 0 294 + 27 35,89 155 + 60 36,62 240 - 58 47,40 89

116 124 103 86

715 875 673 690 709 815 577 415 768 548 585 831 579 575 557 649 461

+ 49 -433 - 45 + 20 + 16

140 238 189 154 150 136 118 76 125 163 88 196 122 119 164 147 83

§i p-området 807 12,9 801 13,3 803 16,0 805 9,1

39,20 21,0 47,90 15,3 40,40 20,0

41-

7,4

M S-området 652 20,0 651 10,3 512 13,8 513 17,5 514 18,5 518 24,1 520 24,7 524 17,1 528 21,0 537 16,5 538 15,6 540 23,9 541 15,3 546 13,3 613 3,6 614 12,3 615 9,*

34,50 2 4,0 40,30 10,5 40,20 16,7 40,80 18,1 34,70 16,6 38,10 18,6 33,20 25,3 38,80 21,9 35,20 26,9 31,80 14,6 35,50 20,6 36,90 41,7 32,90 24,2 34,60 21,0 37,60 6,8 37,60 15,4 37,60 12.7

+ 174 + 299 + 287 + 80 + 28

+

+ 225 - 24 - 40 -410 -143 - 53

32,10 82,20 43,50 39,60 34,00 30,90 21,10 22,00 32,40 30,10 35,30 27,50 34,50 37,60 153,00 49,20 43,05

292 272 255 215 189 217 216 132 242 272 154 189 144 178 172 272 149

112 VI. Sockerbetsodlingens ekonomiska resultat.

Skörderesultat pr ha Sockerbetor

dt

Värde, kr.

ii

Produktionskostnader i kr. pr ha

Vinst

iy

+ , Produktions

förlust kostnader pr deciton

Arbetstimmar pr hektar

a1)

Mans- Häst-

Blast, SkördeAr- Dra- ÖvS:a Gödavfall värde bets- gare- riga kost- kr. pr sel kostkr. s:a kr. löner arbete nader ha nader

b1)

Svs-området 752 285,3 2,340 623 763 292,6 2,396 650 754 293,7 2,595 583 757 242,0 1,887 124 758 259,5 2,068 458 760 305,6 2,386 349 764 283,7 2,248 43 771 255,6 2,025 277 777 305,8 2,437 438 751 267,2 2,178 607 753 263,3 2,346 140 759 291,5 2,292 380 761 269,2 2,212 673 762 292,6 2,379 482 767 295,7 2,420 475 768 233,4 1,800 297 769 313,0 2,428 286 770 246,9 2,046 199 772 136,7 1,111 773 232,5 1,787 172 778 313,0 2,394 694 718 286,0 2,223 180 720 278,2 2,141 328 722 314,9 2,532 731 1,757 227 701 220,0 228,5 1,750 688 702 280.8 2,106 703 259,2 1,828 267 704 265,1 2,102 556 708 293,9 2,330 263 709 311,5 2,397 330 714 208,0 1,600 525 717 264,9 2,099 165 719 193,7 1,580 133 331 721

2,963 297 3,046 459 3,178 434 2,011 233 2,526 387 2,735 359 2,291 500 2,302 284 2,875 433 2,785 245 2,486 582 2,672 586 2,885 400 2,861 383 2,895 555 2,097 299 2,714 412 2,245 410 1,111 246 1,959 416 3,088 452 2,403 235 2,469 360 3,263 440 1,984 197 2.438 174 2,373 377 2,384 367 2,365 376 2,660 373 2,922 428 1,765 286 2,232 338 1,911 295

751 335 370 1,753 + 1,210 6,15 3,95 1,041 640 1,051 401 2,551 + 495 8,72 6,50 638 524 316 277 1,551 +1,627 5,28 3,30 608 363 261 381 1238 + 773 5,12 4,60 557 658 247 398 1,690 + 836 6,52 4,75 941 694 352 369 1,774 + 961 5,8] 4,6H 833 627 284 345 1,756 + 535 6,19 6,04 836 674 480 273 1,711 + 591 6,70 5,61 950 658 391 394 1,876 + 999 6,13 4,70 949 712 490 462 1,909 + 876 7,14 4,88 1,170 683 165 265 1,695 + 791 6,44 5,90 860 646 317 415 1,964 + 708 6,74 5,43 980 606 403 285 1,694 + 1,191 6,29 3,79 586 725 536 517 2,161 + 700 7,39 5,74 974 614 452 353 1,974 + 921 6,68 5,07 981 735 495 308 1,837 + 260 7,87 6,60 664 441 326 1,843 + 871 5,89 4,98 1,017 848 707 347 407 1,871 + 374 7,58 6,79 990 519 225 227 1,217 - 106 8,90 8,90 843 657 466 281 1,820 + 139 806 783 356 344 1935 + 1,153 7,83 7,09 693 695 428 361 1,719 + 684 6,18 3,97 809 6,01 5,39 715 311 373 + 710 774 736 328 493 1,759 +1,266 6,32 5,15 896 638 223 395 1,997 + 531 6,34 4,02 754 737 242 285 1,453 +1,000 6.59 5,56 945 614 203 248 1,438 + 931 6,30 3,28 796 624 454 266 1,442 + 673 5,14 4,18 725 680 218 343 1,711 + 748 6,60 4,46 718 735 325 400 1,617 + 827 6,10 5,10 779 687 268 302 1,833 +1,237 6,24 5,11 790 601 251 326 1,685 + '301 5,41 3,72 690 641 234 334 1,464 + 685 7,04 6,25 821 618 381 338 1,547 + 279 5,84 5,34 839 1,632 8,43 6,72

Srp-området 856 280,0 2,320 300 807 160,0 1,232 380 808 270,2 2,059 171 809 360,5 2,916 654 802 256,0 2,000 60 803 249,0 1,842 580 804 108,7 837 203

2,620 1,612 2,230 3,570 2,060 2,422 1,040

449 453 338 552 326 474 104

517 577 625 807 637 518 631

339 257 147 187 321 206 260 295 254 241 247 200 191 200

1,562 +1,058 5,58 1,364 + 248 8,53 1,490 + 740 5,52 1,914 + 1,656 5,31 1,458 + 602 5,70 1,439 + 983 5,78 86 10,35 1,126 -

4,51 6,15 4,88 3,50 5,46 3,44 8,48

MS-området 506 203,01 1,2201 — I 521 249,o| 1,881 20

1,220 329 1,901 349

638 847

63 151 187 273

1,181 1,656

5,80 6,57

a utan, b med avdrag för realisationsvinst å avfallet.

39 245

5,82 6,65

870 930 910 1,094 936 873

871 140 999 259

113 VII. Potatisodlingens ekonomiska resultat. LO Skörderesultat RealiVärde Skörd sationskr. i dt pris

751 753 759 763 764 767 773 704 714 717

Svs •området. 222,3 5,91 1,316 106,4 9,40 1,001 120,3 5,77 692 140,0 8,42 1,180 150,8 6,02 908 124,1 4,84 604 121,0 6,74 816 126,8 10,30 1,306 216,1 8,63 2,093 88.2 9.46 834

857 859 860 851 855 856 807 808 809 801 802 803 804 805

133,0 161,8 189,1 164,0 171,2 93,1 177,0 106,2 148,9 123,4 128,3 150.2 225,7 127,5

18 N

ArbetsVinst, Protimmar + , för- dukpr ha S:a lust — tiouskr. kostnad kostnader pr ha pr dt Mans- Häst-

Produktionskostnad, kr. pr ha

Ut- Gödsäde sel

126 605 256 544 259 225 364 336 300 265

Srp-områ det. 6.10 813 164 6,95 1,124 300 7,13 1,348 184 7 - 1,149 230 5,88 1,007 90 4.56 425 252 6,30 1,115 322 6,47 687 315 8,16 1.215 336 5,65 691 255 5,80 744 235 4,90 736 147 5,40 1,230 211 4,65 593 245

8—221532.

11¶ÖvAr- Drariga bets- garekostlöner arbete nader

316 175 204 186 260 157 182 87 296 50

352 388 218 484 422 297 354 263 756 373

367 160 120 363 172 256 264 314 453 211

449 263 294 341 277 270 240 243 372 291

1,610 -294 1,591 -590 1,092 -400 1,918 -738 1,390 -482 1,205 -601 1,404 -588 1,243 + 63 2,177 - 84 1,190 -356

7,23 15,00 9,12 13,69 9,22 10,05 11,60 9,80 9,02 13,50

548 459 297 504 556 454 420 285 864 413

456 260 124 260 235 260 221 275 518 293

162 285 380 211 86 151 240 111 122 131 122 190 191 208

554 242 396 434 317 196 337 317 427 272 356 330 354 226

365 180 172 268 356 169 152 261 170 238 365 161 345 208

417 189 225 468 159 171 189 173 220 156 272 194 214 160

1662 -849 1,196 - 72 1,357 - 9 1,611 -462 1,008 - 1 939 -514 1,240 -125 1,177 -490 1.275 - 60 i;052 -361 1,350 -606 1,022 -286 1,315 - 85 1,047 -454

12,50 7,39 7,18 9,80 5,89 10,09 7,00 11,08 8,56 8,52 10,52 6,90 5,80 8,21

626 311 551 616 412 305 520 435 564 314 481 547 462 257

350 185 411 327 352 191 220 308 313 238 426 220 352 234

114 VIII. Foderrotfruktsodlingens ekonomiska resultat. 1

ö

9¶Produktionskostnad, kr. pr ha

Egendomens n:r

Skörd pr ha i fe

752 763 754 757 758 760 764 771 777 751 753 759 761 762 767 768 769 770 772 778 718 720 722 701 702 703 704 705 708 709 714 717 719 721

3,250 5,271 6,504 3,734 3.467 7,733 5,345 5,703 6,817 5,779 4,444 4,896 3,182 6,433 4,664 4,628 6,420 5,774 2,222 5,677 7,310 7,508 6,254 6,379 3,204 6,260 4;585 5,218 5,082 7,357 3,544 3,148 6.540 5,504

857 851 855 860 856 858 859 807 808 809 801 802 803 804 805

il

Arbetstimmar

1 rod n K~ pr ha tionskostÖvriga nad pr fe Arbets- DragareS:a Utsäde Gödsling kostMansHästöre löner arbete kostnad nader

Sv s-området. 88 131 147 87 93 152 126 101 142 127 117 76 74 190 150 72 125 29 134 145 104 77 128 55 42 248 100 340 45 38 140 131 282

295 408 461 272 285 486 647 452 528 655 459 569 255 521 560 446 640 685 92 490 379 692 616 436 181 717 286 449 504 569 343 186 617

174 506 222 233 217 173 179 314 405 297 185 346 256 319 178 403 497 448 95 401 687 213 302 201 300 183 424 269 267 346 216 236 248 155

215 353 254 221 326 322 251 241 285 418 270 425 246 446 280 315 347 431 204 330 454 329 434 374 282 244 257 173 563 548 279 340 354 277

1,395 1,839 1.541 1.013 1^376 1,715 1618 1.427 1J674 1,835 1,581 1,954 1,151 1,909 1,593 1,780 2142 2,132

623 441 457 200 455 582 415 319 314 338 550 538 320 433 425 544 533 539 311 529 713 504 595 445 517 449 384 436 586 669 500 589 581 479

Si p-områt let. 1,367 14 147 4,3i0 183 424 1,896 29 66 5,422 96 635 2,813 22 285 2.692 41 272 5,500 78 578 3,130 135 375 5,034 168 389 5.985 246 511 3,846 92 300 6,472 111 591 6,715 190 628 4,099 109 267 2,683 31 393

467 681 347 527 233 238 364 344 464 735 431 595 604 430 375

121 265 352 141 220 243 307 152 387 263 364 316 284 325 191

258 361 157 220 188 224 222 188 219 298 174 255 211 214 172

1,007 1,914

836 1,895 2,337 1,815 2,075 1,511 1.322 i;841 1,451 1,667 1,965 2,170 1,478 1,482 2,082 1,392

951 1.619 '948 1,018 1.549 1,194 1,627 2,053 1,361 1,868 1,917 1,345 1,163

4334,90 23,70 27,35 39.70 22,20 30,30 25,24,60 31,80 35,70

4036.20 29,70 34,10 38.50 33,36 36,90 37,60 33,40 32 — 24,20 33.20 23,70 41,30 29,50 31,70 31,90 38; 70 29.50 41,70 47,10 31.80 25,30

73,70 44,20 50,20 29,90 33,70 37,80 28,20 38,20 32,30 34,30 35,38 28.95 28,60 32,80 43.30

868 443 532 277 635 703 545 418 428 531 676 796 295 559 686 733 669 732 496 440 803 538 717 515 641 573 429 711 607 702 568 676 744 655

305 362 203 241 376 214 175 352 293 354 303 357 241 289 236 333 373 581 104 287 607 270 214 221 312 209 306 305 338 361 260 372 226 166

116 324 348 339 248 290 334 217 454 483

1,003

456 747 366 298 475 528 658 991 512 861 1,023

576 455

365; 369 ! 389 ! 332 j 234 !

115 1

o

Produktionskostnad, kr.pr ha

EEgendoomens n:r

Skörd pr ha i fe

652 655 656 667 653 654 657 658 662 669 682 651 666 672 675 681 689 506 507 509 512 513 514 518 520 521 522 524 528 531 532 535 538 540 541 546 578 581 598 608 611 612 613 614 615

2,450 5,139 2,816 5,170 5,653 3.410 3,724 6,494 5,590 2,743 4,786 2,572 5,364 3,000 4,390 3,733 4,193 4,355 3,500 3,950 2,960 4.132 3;923 2,180 4,355 5,043 5,480 4,120 2,579 2,827 3,041 3,500 2,180 2,145 3,877 2,133 1,421 2,910 5,073 4,667 2,865 4,617 4,965 4,619 3,086

903 992 890

2,960 5,887 2,305

11 Arbetstimmar pr ha

ProduktionskostÖvriga Arbets- DragareS:a nad pr fe Utsäde Gödsling kostMansöre löner arbete kostnad nader

Häst-

M S-områc et. 70 63 83 51 64 42 49 55 76 59 64 72 38 103 62 102 163 32 53 56 49 49 31 99 71 77 57 49 92 97 58 102 81 42 96 40 35 109 14 153 116 77 92 97

197 433 273 483 772 336 351 709 827 220 318 207 456 279 427 405 369 378 374 386 292 398 418 259 286 552 458 258 281 63 364 417 297 113 347 170 99 286 543 401 331 424 428 356

1,388

364 723 408

375 804 528 506 589 554 512 509 531 570 482 937 665 583 790 669 508 423 411 456 593 490 510 794 591 551 603 509 507 566 675 445 514 482 738 697 276 459 343 425 838 736 830 435

189 262 308 264 272 281 270 179 215 142 352 409 281 541 392 155 183 70 271 495 193 348 292 223 199 263 251 159 384 165 453 192 269 233 280 455 154 148 308 313 405 305 479 659 169

159 232 168 259 144 239 303 259 197 288 310 211 307 226 292 323 320 155 173 315 193 184 158 198 164 210 285 162 237 205 316 200 240 254 373 343 186 191 207 197 256 228 253 375 134

1,193 1,415 1,489 1,946 1,770 2,082 2.875 1,067

535 528 928

295 549 286

251 271 165

1,464 2,123 1,967

990 1,794 1.360 1,563 1,841 1.452 1,485 1,711 1,846 1.279 1,526 1,836 1,747 1,732 1,963 1,654 1,543 1,058 1.282 1.708 1,320 1,469 1,409 1,573 1.311 1,653 1,654 1,137 1,501 1,096 1,866 1,356 1,401 1,124 1,834 1,705

40.30 35.10 48,13 30.18 32,65 42,58 39,90 26.20 33,03 46,60 31,90 71,50 32,60 57,70 44,70 44,30 36,50 24,20 36,60 43,30 44,70 35,60 36,10 72 — 30,20 32,80 30,30 27,70 58.20 39 — 61,34 38,60 64,30 52,30 47,30 80,10 52,80

4127,90 31,90 68 — 38.30

4262,30 34,40

460 894 617 540 843 730 644 628 833 746 744 913 918 698 873 659 724 571 483 470 663 568 533 840 696 634 720 594 664 617 773 573 824 437 733 699 311 548 454 597 1,060

934 1,052 1,765

200 273 228 283 285 206 314 230 304 330 496 466 307 440 670 181 321 153 241 4S6 349 400 319 210 226 366 344 298 388 267 552 216 484 351 538 455 178 188 350 335 671 527 634 994 230

öl V-områoet. 19 52 18C

49,50 36,10 85,32

640 623 1,085

288 259 442

116 I X . Vallodlingens ekonomiska resultat. 1

8¶ProduktionskostQader, kr pr ha EgenSkörd domens pr ha i n:r fe1)

Utsäde

Gödsel

Arbets- Drngarelöner arbete

9 1 rod ii K —

Övriga kostnader

S:a kostnader !

|

11¶Arbetst mmar

pr ha tionskostnad pr fe öre Mans- , Häst-

Svs-området 752 763 754 757 758 760 771 777 751 753 759 761 762 764 767 768 769 770 773 778 718 720 722 701 702 703 704 705 708 709 714 717 719 721

2,231 3,503 1,773 1,747 2,095 2,642 1,551 2,615 2,137 1,150 2,011 3,060 1,542 3,051 2,259 3,394 2,533 2,662 3,278 3,399 1966 1,797 2,051 2,891 1,885 2,737 2 337 1,677 2,254 2,043 2,131 1,447 1,447 1,056

30 129 55 80 49 95 84 103 83 76 153 69 35 51 34 151 82 108 81 84 130 88 121 82 66 63 56 202 69 62 64 73 73 100

78 237 70 78 100 77 13 91 91 57 195 161 89 296 130 148 95 109 139 44 73 32 100 68 167 116 72 86 49 76 40 40 54

130 105 58 58 70 87 69 50 60 97 105 106 70 79 53 124 54 74 124 132 86 75 110 56 121 99 70 74 115 108 83 57 57 86

44 93 51 42 35 58 77 72 71 51 123 71 33 49 37 139 57 70 176 89 67 35 96 34 91 80 79 93 72 74 80 39 39 56

113 264 151 169 200 187 149 149 276 234 260 181 233 159 193 219 216 199 194 208 23y 175 296 246 204 221 169 143 225 248 194 221 221 181

395 828 385 427 454 504 392 465 581 515 836 588 460 634 447 781 504 560 728 652 566 446 655 518 550 630 490 584 567 541 497 430 430 477

14,48 23,60 20,40 24,30 16.00 19,10 25,30 17,70 24,20 44,80 41,60 19,20 29,80 20,80 19,80 23,00 19,88 21,00 22,20 19,20 28,80 24,80 32,00 17,40 29,20 23,00 21,00 34,70 25,20 26,50 20.10 29.70 29,70 45,10

158 76 46 55 70 75 64 47 63 83 110 80 47 81 56 117 45 83 129 83 66 57 99 43 118 102 60 92 93 86 76 42 42 94

77 67 46 43 61 72 61 70 88 82 126 68 35 67 50 127 52 108 148 64 71 60 91 38 95 92 69 106 91 81 96 50 50 60

105 286 83 190 168 210 110 49 99 46 143 45 156 47 64

83 157 39 137 55 68 54 50 72 69 93 39 53 32 33

36 75 31 49 55 55 22 27 78 26 71 24 30 26 22

144 208 69 146 117 136 138 139 100 110 130 155 159 110 79

424 820 245 624 505 521 338 350 408 320 476 293 433 235 222

13,20 23,40 12,10 25,00 25,00 13,90 19,50 25,20 19,30 26,80 20,17 31,40 15,90 15,20 16,70

75 201 36 178 64 74 53 43 75 71 94 29 68 23 23

35 93 31 117 62 60 32 38 91 48 71 28 42 26 22

• 153

Srp-on iråclet 857 851 855 860 856 858 859 807 808 809 801 802 803 804 805 1

3,205 3,506 2,030 2,494 2,022 3,749 1,728 1,395 2,116 1,195 2,362

935 2,732 1,506 1,326

56 94 23 102 110 52 14 85 59 69 39 30 35 20 24

) Dessutom tillkommer fröskörd å vissa egendomen.

117 1

i

io i

il

Arbetstimmar Produktionskostnad, kr. pr ha Egendomens n:r

Skörd pr ha i fe Utsäde

MS-om rådet 74 1,742 1,677 32 1,892 30 1,776 113 2,407 j 667 31 > 679 | 1,868 42 2,713 653 22 2,411 654 43 2,550 44 ', 657 1 2.094 25 658 1,579 29 i 661 662 2,407 59 2,337 ! 669 26 1,779 ' 680 19 1,959 ; 682 36 | 688 792 10 2,120 | 651 75 1,898 i 666 33 1,578 672 10 2,360 675 38 1,777 681 26 1,199 689 85 1,717 506 22 ! 1,355 507 25 ' 509 1,440 90 2,133 512 37 1,946 513 27 1,315 514 48 1,292 518 31 1,362 520 32 1,270 521 43 1,087 522 48 1,930 524 41 1,282 528 80 1,155 531 42 1,761 532 35 1.860 535 43 1,077 537 19 1,205 538 32 2,256 540 43 1,983 541 39 1,401 546 46 3,057 578 127 2,075 581 39 598 907 41 1,476 608 62 2,260 611 28 2,193 612 30 2,066 613 25 2,049 614 32 2,224 615 62 652 655 656 660

Övriga Arbets- 3ragarekostGödsel löner arbete nader

86 64 109 77 180 78 213 218 166 109 77 222 118 118 154 27 129 115 94 70 199 95 65 45 30 102 83 40 45 17 46 59 98 50 26 120 88 23 73 101 82 67 88 97 48 74 186 114 73 70 94

50 112 108 85 112 64 51 115 145 96 60 74 93 122 108 48 148 64 60 106 119 95 113 55 68 142 66 88 55 107 54 78 76 61 119 85 76 42 52 91 100 77 76 72 35 43 108 111 100 125 116

26 19 45 60 37 65 27 51 66 37 41 41 9 39 47 64 62 24 46 44 36 58 39 43 50 55 44 61 39 61 34 37 37 42 48 83 59 49 25 37 49 38 55 43 32 27 57 47 65 62 64

113 80 94 120 163 125 86 111 166 118 106 96 129 136 149 77 129 107 107 170 192 194 140 127 174 154 101 120 145 125 138 146 111 181 137 150 176 114 135 141 156 103 117 158 110 80 91 95 93 116 86

S:a kostnader

349 i

307 386 455 523 374 399 538 587 385 313 492 375 434 494 226 543 343 317 428 572 527 379 295 412 490 321 357 315 342 315 368 363 414 372 473 442 247 317 413 426 331 463 409 266 286 470 397 356 405 422

Produktionskostnad pr fe öre

Mans-

Häst-

20,10 17,50 20,30 23,30 21,73 20,00 13,70 21,58 22,60 15,60 11,70 19,30 16,10 23,50 24,00 27,10 23,80 17,20 20,20 18,10 28,60 44,00 22,00 22,00 28,60 23,00 16,50 27,20 24,40 25,30 24,80 33,90 18,90 32,50 32,30 27,00 23,80 23,00 26,30 18,30 20,30 18,39 15,20 19,60 29,40 18.60 20,70 15,45 13,90 17,10 18,95

52 107 108 102 102 66 65 137 163 101 39 102 99 138 151 38 115 69 59 90 93 114 139 50 57 136 62 78 43 102 49 70 73 54 109 88 62 70 69 66 90 58 69 58 31 35 125 131 115 146 140

28 20 33 38 39 45 28 38 76 47 47 58 21 62 66 28 71 27 38 74 42 102 87 38 49 99 51 67 37 70 47 51 70 42 78 102 67 55 45 56 87 38 66 55 37 29 95 81 87 94 87

Pr Lin

118 1

i;

3¶Egen- Skörd I domens pr ha i Utsäde irr fe

891 892 894 910 934 963 990 893 895 903 905 915 916 917 919 938 948 949 954 955 972 989 991 992 890

ÖN-området 2,507 30 1,671 36 1,337 12 1,792 4 2,347 4 2,116 6 2,112 10 1,290 8 1,996 41 1,061 8 1.693 19 987 17 1,298 12 2,075 16 1,654 24 2,133 16 1,423 7 1,468 2 1,945 12 859 5 1,484 12 1,818 12 1,495 4 1,334 15 1,980 120

• 4

8¶Produktionskostnad, kr. pr ha Övriga Gödsel Arbets- Dragare- kostlöner arbete nader

S:a kostnader

148 205 109 110 175 151 196 61 119 78 67 56 65 218 190 177 136 91 126 93 114 183 106 142 241

654 583 565 477 622 719 657 322 515 328 362 343 322 603 496 504 384 426 444 368 335 635 448 447 694

183 116 146 144 224 250 162 153 177 70 117 78 80 147 98 117 85 112 105 76 88 180 93 84 166

76 16 39 57 54 100 101 30 49 50 40 63 33 53 5W 68 75 47 59 48 52 43 86 73 50

217 210 259 162 165 212 188 70 129 122 119 129 132 169 125 126 81 174 142 146 69 217 159 133 117

10 11 Arbets Immar pr ha

Produktionskostnad pr fe öre

Mans-

Häst-

25,38 34,90 42,20 26,50 26,20 34,00 30,70 22,90 24,30 30,90 20,40 29,50 24,90 27,00 29,00 22,80 27,00 26,90 22,80 42,90 22,10 34,90 29,80 32,70 34,20

233 112 163 155 278 294 198 159 146 73 138 78 72 173 123 115 88 115 127 87 85 215 95 82 172

95 18 85 62 78 102 73 41 64 49 69 55 46 71 54 50 49 68 59 56 59 120 69 35 77

119 X. 2

3¶Grönfoderodlingens ekonomiska resultat. 4

5 1

7 I

|

Arbetstimmar Produktionskostnader, kr.pr ha EgenSkörd domens jr ha i nr fe. Utsäde

Produkf t

Gödsel

Övriga Arbets- |Dragare kostlöner | arbete nader

Pr ia

lonskostS:a |t ad pr fe. Manskostöre nader

Häst-

,

Svs-on ,rådet 1,674 ] 176 115 2,527 1,731 i 240 1,834 J 117 1,405 I 140 100 1,085 2,065 1 101 1,900 122 1,861 210 100 1,422 169 1,652 769 1 1,356 123 95 1,591 778 55 2,747 718 702 1 1,478 100 2,644 150 704 2,973 221 705 708 I 1,371 ! 122 120 709 j 1,899 96 2,431 ! 714 126 721 1,176

143 71 92 74 181 15 105 102 133 58 28 18 93 30 123 173 189 40 29 96 64

95 101 86 87 90 59 121 75 86 42 118 68 124 66 80 138 71 96 126 88 84

151 183 106 113 75 81 81 90 74 44 156 107 151 76 83 243 112 87 164 .119 104

270 200 239 210 178 124 242 185 272 192 219 227 190 206 202 214 146 228 279 209 199

835 670 763 601 664 379 650 574 775 436 690 543 653 433 588 918 739 573 718 608 577

49,80 26,50 44,10 32,80 47,20 35,00 31,60 30,20 41,60 30,70 41,80 40.08 41,10 15,80 39,80 34,80 24.80 41,80 37,80 25,00 49,00

60 111 87 70 94 45 109 46 60 32 104 61 75 39 62 134 84 69 99 80 88

108 188 184 140 102 91 133 84 81 59 143 98 108 81 86 212 126 111 181 143 112

858 859 807 801 803 804

Srp-oi nrädet 125 250 93 1.073 1,926 167 106 1,167 1,471 63 1,344 | 100

76 90 148 58 114 53

44 95 108 55 44 60

49 82 66 75 42 100

135 155 154 131 163 131

429 515 643 425 426 444

171,60 48,00 33,40 36,37 28,90 33,10

41 105 135 45 50 55

70 118

652 655 656 653 654 657 651 666 681 506 507 509 512 513 514 520 521 524 528

MS-oi rirådet 85 2,110 3,630 144 84 680 93 1,236 1,872 134 2,212 84 103 950 114 2,283 1,368 150 1,328 73 2,400 125 84 1,470 1,540 82 465 99 2,310 89 125 1,845 2,084 108 2,196 156 2,221 175

102 222 140 123 160 157 59 160 ' 145 19 136 40 151 23 168 33 116 66 110

137 111 119 289 90 128 182 176 124 96 77 97 96 100 123 213 55 172 184 202 161 162 94 162 134 58 205 94 52 145 54 75 132 98 128 196 108 55 154 113 121 121 121 113 125 108 110 139 128 155 157 121 68 124 147 | 152 | 198

554 873 706 486 613 681 709 692 692 383 522 546 550 477 616 515 664 535 782

26,25 24,10 103,80 39,30 32,70 30,70 74,58 30,30 50,60 28,80 21,80 37,36 35,60 102,40 26,60 28,00 31,70 24,41 35,10

125 125 305 95 193 130 129 81 108 73 260 64 141 230 194 103 106 67 111 | 113 45 66 57 49 94 99 115 140 114 125 100 113 131 215 125 128 167 154

! 763 757 I 758 ' 760 764 771 753 76] 762 i 767 1 768 i

94 1 75 57 103

120 1

2¶EgenSkörd domens pr ha i n:r fe.

4 B

8¶Produktionskostnader, kr. pr ha

Utsäde

Gödsel

Arbetslöner

Dragare arbete

Övriga kostnader

S:a kostnader

|

11¶Arbetstim mar pr ha

Produktionskostn a d e r fe. öre

Mans-

Häst-

531 532 535 537 538 540 541 578 581 608 611 612 613 614 615

2,300 929 3,000 600 1,800 1,994 2,656 1,846 1,560 1,311 2,062 '2,425 1,214 1,080 3,880

138 119 111 109 139 131 122 125 124 72 92 92 92 92 96

46 68 192 52 129 65 135 • 52 80 80 169 129 7 72 209

418 49 109 92 64 104 153 78 104 72 261 70 94 95 147

81 68 116 83 63 76 143 111 110 91 158 59 125 83 191

153 141 186 125 151 156 230 143 178 99 134 98 107 123 122

836 445 714 461 546 532 783 509 596 414 814 448 425 465 765

36,40 48,00 23,80 77,00 30,20 26,70 29,42 27,60 38,00 31,60 39,45 18,45 35,00 43,00 19,65

453 45 98 170 86 75 140 64 87 72 320 77 105 106 174

132 83 131 94 114 114 274 132 139 97 262 102 166 126 260

938 954 991 992 890

ÖN-oi nrådet 1,969 46 1,887 113 2,427 110 1,240 125 1,105 133

142 114 104 109 145

160 157 360 121 302

128 95 396 108 139

139 154 269 142 133

615 633 1,239 605 852

31,20 33,50 51,10 48,70 77,10

162 194 407 103 330

93 95 320 51 215

121 XI. Äng-s- och betesmarkers ekonomiska resultat. 1

lEgenSkörd dtomens pr ha i n:r fe.

i

§

9 JO

11 Arbetstimmar pr ha

Produktionskostnader, kr . pr ha

Produktionskostnad pr fe. Mansöre

Arbets- Dragare Övriga kostlöner arbete 1 nåder

S:a kostnader

33 58 65 21 23 16 22 31

2 11 51 5 13

221 146 269 140 123 141 100 82

333 306 496 250 211 208 280 176

15,80 14,70 14,70 12,10 15,90 13,50 6,80 9,10

b 40 43 b 10

3 19 48 5 15

—

— —

87 220 43 89 60 79

24 42 87 41 93 59

— —

118 98 130 135 80 116

229 360 327 288 254 279

10,80 14,30 16,30 14,10 8,80 12,60

—

34 54 104 48 32 55 64 103 48 19 72 65 74 69 59 70 72 71 50 58 92 96 40 73 75 79 75 73

19 28 21 24 19 23 16 9 16 14 14 40 38 53 58 76 21 50 26 21 15 16 18 10 9 46 11 7

— — —

64 86 104 79 57 108 85 43 109 49 117 156 140 104 108 126 98 128 156 112 106 77 136 62 62 65 59 61

117 168 229 152 110 186 165 155 173 82 204 267 258 233 225 283 197 249 232 242 217 189 194 145 146 190 145 141

11,78 9,80 8,00 14,70 8,80 11,50 9,72 5,90 18,80 17,80 9,70 13,38 11,40 11,50 11,30 16,00 9,72 12,00 16,40 14,80 9.75 7,00 9,60 7,35 7,10 9,30 7,00 7,00

Utsäde

Gödsel

753 720 722 704 705 714 717 721

Svs-området 2,091 — 2,085 — . 3,383 — 2,063 1,328 1,533 — 4,155 — 1,930 —

77 91 111 84 52 51 158 60

851 »60 858 807 808 801

Srp-området 2,117 — 2,525 — 2,007 — 2,020 — 2,901 — 2,221 —

655 660 667 653 654 657 658 662 682 688 507 509 512 514 520 521 524 528 535 540 541 578 581 611 612 613 614 615

Ms-området 994 — 1,602 — 2,878 — 1,033 — 1,254 — 1,620 — 1,699 — 2,632 — 918 — 460 — 2,126 — 2,000 — 2,237 — 2,004 — 1,985 — 1,747 — 2,042 — 2,100 — 1,416 — 1,645 51 2,216 .— 2,708 — 2,000 — 1,969 — 2,062 — 2,057 — 2,070 — 2,016 —

— — 3

67 23 21 25

1 2

— — — — — 1 6 6 7

— 11 6

— _ — 4

— — — — — — —

•

—

41 96 26 116 54

—

Häst-

— —

59 34 25 25

—

— — —

— — — —

— — — —

25 26 8 2

1 29 16 41 46 77 8 42

— __ 4

— — — — 47

— —

1 1 1

1 5 12 7

— 15 11

— — — 8

— — — — — — —

122 1

2¶Egen- Skörd domens pr ha i n:r fe.

910 934 990 893 895 903 916 917 919 938 948 954 955 972 989 991 992 890

8¶ÖN-området 1.111 — 1,880 — 1,940 — 1,400 — 1,572 — 2,059 — 1,068 — 1,838 — 995 — 1,818 — 1,293 — 1.683 — 1,487 — 1,125 — 1,827 — 1,719 — 1.083 — 337 —

58 19 40 46 55 69 14 21 5 30 28 70 68 48 30 81 48 22

Övriga Arbets- Dra gare kostlöner arbete nader

62 198 196 10 31 65 95 153 67 114 17 116 122 15 93 135 17 8

4 36 34 1 5 4 23 19 31 8 29 13

— 19 71

106 145 155 46 84 80 140 105 67 109 44 119 121 48 150 154 84 42

ill

1¶Arbets timrenar j pr ha

Produktionskostnader, kr. pr ha Utsäde Gödsel

9¶S:a kostnader

230 398 425 102 171 219 253 302 158 284 97 334 324 111 292 441 149 72

Produktionskostnad pr fe. Mansöre

20,70 21,10 21,90 7,30 10,80 10,60 23,70 16,40 15,80 15,50 7,50 19,90 21,80 9,80 15,30 25.70 13.70 21.20

HSäst-

60 245 243

5 i 52 ;25

—

.—

11 68 91 183 82 114 7 143 144

;so 18

—

—

—

— —

104 149

1 5 5

S3 5 :29 14 .'53 157

123 XII.

Mjölkproduktionens ekonomiska resultat. 7 | 8 | 9 j 10| 11 | 12 j

Produktion pr ko iE;ge3n-: do)- j mejns,! nrr

Mjölk kg

kronor

Totalprod kr.

13¶Utfodring Produktionskostnad pr ko, kr pr ko K

WI Q

18¶Pris pr foderenhet

Pr kg mjölk •ö

a

£' K'i O : c-t-!

"-• K*

Svs- området. 232 969 1,046 183 2,227| 3,271 13.958 1,254 1,414 670 2,618 71 215 ! 3,274 901 1,052 405 2.345 60 174 263 552 208 2,301 j 1.683 391 ! 4,232 1,209 1,394 597 2,877 20 271 ! 3,999 1,241 1,360 801 2,810 50 262 299 i 3,902 1.102 1,244 1,501 3,047 ! 3.658 1,023 1,160 495 2,909 131 242 ! 3,330 1,055 1,182 384 2,641 L84 189 i 2,882 889 1,115 694 3,120 32 133 303 3,290 1,175 1,385 679 3.369 13,254 807 1,056 620 3,213 6U 140 184 2.917 843 1,018 382 2,566 3;851 1,065 1,228 827 2,855 56 179 195 4,654 1,268 1,462 805 3,315 3,587 1,128 1,306 690 2,837 97 118 3.033 998 570 2,560 79 146 860 879 600 2,984 113 115 2;981 709

156 66 401 859 23,9 29,61 36,2 19,6 147 205 280 537 1,309 29,0 31,7 41,7 27,5 151 163 178 421 1.001 26,0 27,5 43,9 21,7 140 94 86 456 '900 43,9 23,2 41,3 21,8 73 163 236 514 1,210 24,2 28,6 39,6 22,5 147 223 315 422 1,293 29,3 31,0 39,3 21,0 142 187 557 366 1,437 33 2 28,3 37,1 23,6 128 205 194 668 1,453 3b,0 28,0 39,2 27,6 126 162 158 439 1,145 30.6 31,7 41,2 19,5 126 236 257 608 1,296 37; i 30,8 37,2 25,1 92 288 302 886 1,803 48,4 35,7 44,5 32,9 98 184 280 864 1,528 39,3 24,8 45,2 33,3 101 160 158 484 987 27,8 28,9 41,4 22,2 114 260 302 564 1,368 31,8 27,7 36,5 27,8 134 182 380 637 1,398 25,9 27,2 47,2 25,6 140 183 280 668 1,348 32.6 31,4 40,5 31,1 126 231 218 505 1,184 34;5 28,- 38,3 25,4 118 200 231 445 1,113 31,5 23, 38,5 18,7 100

741 850 2,256 90 567 971 390 2.344 71 147 991 666 2,529 96 121 1,452 661 3,085 128 192 1,450 1,086 3,291 53 193 1,206 770 3,010 19 173 1,230 755 3,040 31 141 1,207 615 2,752 123 150 101 1,496 756 3,222 868 474 2,132 45 161 1,231 530 2,579 164 163 1,146 564 2,764 92 149 1,079 550 2,827 69 106 765 385 2,132 42 119 1,082 800 3,124 67 140 1,019 372 2,462 66 107

246 272 304 1.573 52.6 21,8 32,0 21,6 120 124 167 524 i;034 28,6 26,6 42,8 26, 134 188 264 408 1,079 30,2 27,5 39,7 21,9 127 192 263 499 1,328 27,8 30,8 39,8 20,6 131 242 371 609 1,513 30,9 29,4 34,1 27,5 130 189 300 492 1.204 29,2 29,3 38,9 22,0 120 149 293 681 1,310 32,3 30,0 38,8 29,8 115 308 311 548 1,470 38,0 30,2 50,5 25,6 JS 151 291 638 1,186 27,3 36,1 38,4 25,9 109 210 220 556 1,222 37,2 24, 46,5 33,5 134 231 219 527 1,304 43,5 40,6 41,2 25,7 98 201 232 564 1,242 35,4 32,1 41,1 25, 106 138 211 537 1,066 28,0 28,4 38,4 23,5 116 170 162 360 869 29,8 25,8 41,9 20,6 120 217 256 652 1,344 32,81 25,8 32,0 28,0 119 180 149 454 972 32,2 j 34,040,2 21, 107

590 2,705 3,149 l 837 3,223 I 886 4,058 i 1,252 4,284 1,261 3,595 1,053 3,510 1,053 3,361 1,014 3,525 1,274 2,856 707 2,528 1,026 2,929 941 934 3,285 661 2,567 958 3,716 893 2,627

Srp området. 2,720 669 I 779 2.133 760 860 1/770 652 512 1,913 688 844 3,307 805 978 3,202 773 880 4,044 980 1,168 2,548 869 975 2,494 650 784 4,144 989 1,205 2,963 723 931

169 82 309 929 30,1 24.6 38,3 19,3 150 213 1,813 150 219 313 1,862 53 277 15 234 123 383 1,085 46,2 35^6 39,3 24,8 115 158 2,023 116 255 15 115 54 242 797 37,1 28,9 34,5 12,9 88 434 2,311 39 185 46 139 188 458 1,055 47,0 36,0 43,2 24,4 83 464 2.562 154 163 4 145 193 636 1,295 33,9 24,3 41,5 30,3 129 539 2,333 263 68 151 245 305 1,032 28,9 24,1 45,5 17,0 137 887 3,029 232 70 171 377 504 1,354 28,8 24,2 42,6 23,4 133 700 2,465 144 8 220 254 456 1,120 39,8 34,1 36,3 25,8 103 201 1,938 143 12 125 83 333 759 25,0 26,0 41,2 19,1 129 638 3,167 243 37 155 264 738 1,510 31,2 23,8 41,4 29,2 131 105 491 2,823 149 35 227 190 521 1,204 33,6 24,4 3S,7

124 1

|

| 4

6¶Egendomens

Mjölk

nr

kg

kro-

nor 802 803 804 805

3,031 2,401 2,972 2,438

To•-i talc+ prod. c? o Pkr. >-i

832 1,007 522 832 1,014 353 885 1,030 487 653 790 139

G O: <

W ap

CD

sr c4-

CD

n v,

7 | 8 | 9 | 10 | 11 j 12 | 13 14 | 15 16 | 17

Produktion pr ko Utfodring Produktionskostnad pr ko, kr. Pr kg pr ko mjölk

CD

B 0<?

O" CD

ES

<-> 9

i-b

s o: B •1

CD

CD P CD CD

VT

o B

o5 P>-i

Q • -! O pCD >-i

V? 9 pr o w O

p<

h3

^2.°PC7J

Pris pr foderenhet

te >r 9

p

—O. g. C? O: c+ BO CD w

3 3B to

p. •1 CD

os o O CL CD >-i

c c 1 a'

2,803 30 136 3 220 220 711 1,320 37,8 27,5 42,2 31,1 lus 2,578 83 129 16 111 147434 920 30,7 34,7 41.5 19,5 93 2,590 63 180 48 191 199 408 1,089 31,8 29,8 40,9 19,4 111 2,263 68 78 2 119 65 484 816 27,9 26,8 46,9 22.8 10S

MS-området.

652 2.971 1,297 1,429 686 2,274 117 361 97 192 252 365 1,384 42,2 43,7 36,8 23.0 131 655 1,629 491 579 156 2,051 58 191 — 123 53 401 826 45,2 30,1 33,7 21,1 80 656 1,528 458 615 495 1.850 88 309 4 97 181 257 936 50,9 30.0 36,6 19,0 83 660 1,530 543 633 246 1,602 79 219 12 115 98 202 725 41,5 35,5 39,6 14.9 96 667 2,110 660 775 260 1,971 64 157 2 113 109 316 761 30.6 31,3 42,0 18,5 107 679 2,550 1,011 1,120 383 1,875 38 224 47 166 163 338 976 34,0 39,7 42,5 22.7 136 653 3,061 919 1,111 527 2,501 55 169 17 149 179 327 896 23,0 30,0 34,0 16,6 122 654 3,036 1,050 1,196 385 2,365 88 221 44 410 137 343 1.243 35,9 34,4 35,5 His 128 657 2,700 847 993 588 2,449 186 149 — 156 224 371 1,086 34,8 31,4 39,6 19.9 110 658 1,677 400 525 168 2,171 61 129 1 144 62 235 632 30,2 23,9 37,2 11.7 77 662 1,629 638 747 163 2,011 59 342 81 348 65 334 1.229 68,8 39,2 39,8 18,1 81 669 1,633 548 637 317 1,779 53 143 6 205 122 269 798 43,4 33,5 38,7 18,4 92 680 2.136 876 976 100 1,591 — 192 24 170 43 317 746 30,3 41,0 43,3 21,2 134 682 2,940 935 1,112 639 2,169 134 170 33 236 288 341 1,202 34,9 31,8 45,1 22,3 136 688 969 274 361 432 1,492 — 200 30 128 198 176 731 66,6 28,3 45,7 16,2 65 651 2,711 1,120 1,297 459 2,505 137 197 8 244 173 727 1,486 48,3 41,3 37,7 35.8 108 666 2,996 1,088 1,224 646 2,598 70 110 2 150 251 421 1,004 29,0 36,3 38,9 21,6 115 681 2,634 1,068 1,340 544 2,037 .— 178 8 237 220 502 1,145 33,1 40,5 40,5 33,5 130 689 3,397 1,004 1,140 988 2,975 82 117 38 218328 734 1,517 40,6 29,6 33,2 37,6 114 507 2,694 992 1,089 511 2,241 40 194 23 185 188 288 918 30,5 36,8 36,6 16,6 120 509 2,176 645 769 599 2,202 85 190 — 176 217 295 963 38,5 29,6 36,2 18,4 99 512 2,510 880 1,006 586 1,914 54 122 25 185 228 294 908 31,3 35,2 38,9 22,1 131 513 2.480 1,038 1,186 412 2,534 58 165 63 181 152 230 849 28,3 41,9 36,9 10,8 97 514 2,669 1,051 1.138 401 1.916 42 167 9 231 151 309 909 30,8 39,4 37,6 20,4 139 518 1,988 763 851 522 i;957 37 137 1 176 196 254 801 35,9 38,4 37,5 17,7 102 520 1,850 713 865 309 2,329 103 203 7 191 114 216 834 36,9 38,5 36,9 10; 7 80 521 1,875 555 701 485 2,350 27 154 47 203 190 375 996 45,3 29,6 39,2 20,1 80 522 2,634 919 1,030 530 2,156 86 157 54 192 213 466 1,168 40,1 34,9 40,2 28,7 122 524 2,826 1,034 1,178 373 2,565 40 178 119 294 147 342 1,120 34,5 36,6 39,3 15,6 110 528 3,024 1,249 1,381 702 2,542 173 197 28 194 264 586 1,442 43,3 41,3 37,7 31,9 119 532 2,595 1,089 1,231 907 2,550 25 226 14 227 378 532 1,402 48,5 41,9 41,7 32,2 102 535 1,529 448 573 285 2,049 44 104 12 118 106 367 751 41,0 29,3 37,4 20,8 74 537 1,574 526 646 157 2,012 157 152 53 344 51 410 1,167 66,6 33.5 32,8 22,1 78 538 2,329 829 921 545 1,900 69 172 52 254 217 338 1,102 43,3 35,6 39,8 24.9 123 540 2,032 941 1,079 340 2,023 22 229 17 173 143 374 958 40,3 46,3 42,2 22,2 100 541 2,687 904 1,047 574 2,149 53 197 37 196 210 336 1,029 32,9 33,6 36,5 21,6 125 546 2,289 821 962 511 2,482 58 191 21 189 189 345 993 37,2 35,9 37,0 17,5 93 578 2,218 588 695 354 2,366 57 135 8 145 131 350 826 32,4 26,5 36,9 17.4 94 581 2,189 798 909 274 2,049 35 99 2 112 109 252 609 22,8 36.5 39,8 14,2 107 598 3,175 860 1,047 660 3,231 82 146 21 286 246 737 1,518 41,9 27; i 37,3 28,6 98 608 2,272 574 722 376 2,566 51 97 3 135 138 429 853 31,1 25,3 36,7 19,5 88 611 3,252 1,104 1,394 679 2,339 70 141 1 195 260 474 1,141 26,2 33,9 38,2 28,5 139 612 2,980 1,001 1,292 710 2,656 74 183 26 234 274 368 1,159 29,1 33,6 38,6 18,9 113 613 3,542 1,184 1,425 808 2,678 112 229 44 231 315 307 1,238 28,1 33,4 38,9 16,2 133 614 3,057 1,011 1,243 685 2,452 90 159 4 194 270 438 1,155 30,2 33,1 39,4 24,7 125

125 7 | 8 | 9 i 10 | 1 1 | 12 Produktion pr ko

Utfodring pr ko

!:>

14 | 15

16 | 17

Produktionskostnad pr ko, kr.

Pr kg mjölk

Pris pr foderenhet

1-1

Mjölk kK

kronor

Totalprod kr.

W

H >- S3 ra yr cr a<? P

o

< W»-i O•-i

eEB ns *r

ra O:

CD SS

a"

O

CD

a

2. <5 TC

» ö S5 o < a. ^ >-*

Pd 2 . pul 2 O : <r<O

O

ÖAT-området. 1.672 551 624 217 1.489 55 266 3 119 112 329 884 48,6 33,0 51,6 25,8 1,287 551 662 222 1,308 50 167 4 98 84 366 769 51,2 42,8 37,8 33,7 2,006 802 868 31 1,559 43 299 1 301 12 844 1,500 71,5 40,0 38,7 55,1 2,039 737 824 104 1,661 40 192 40 233 41 369 915 40,6 36,1 40,0 23,6 1,396 503 568 23 1,880 68 183 — 124 9 473 857 56,7 36,0 37,3 25,0 1,310 606 731 — 2,000 16 292 20 163 — 761 1,252 86,0 46,3 — 38.4 1,903 801 895 125 1,757 — 225 45 176 50 469 965 45,8 42,1 40,2 28,1 1,248 437 515 29 1,507 46 119 — 90 10 239 504 34,1 35.0 34,5 16,2 1,624 628 686 112 1,536 50 180 21 163 41 254 709 40,1 38,7 36,8 17,2 541 635 156 1,668 23 157 19 153 68 434 854 43,5 31,0 43,3 28,6 1,748 1,737 561 634 67 1,820 — 127 4 196 27 381 735 38,1 32,3 40,6 21.8 1,613 795 868 192 1,371 47 124 3 136 124 350 784 44a 49,3 64,8 29,7 1.562 583 706 30 2,111 86 181 16 164 11 499 957 53,4 37,3 37,3 25.2| 1,550 574 682 — 1,753 76 183 7 139 — 380 785 43,7 37,0 — 21,5 1,640 534 616 18 1.604 69 177 9 108 8 394 765 41,6 32,6 43,2 24,7 ' 1,686 727 857 40 1,718 111 150 31 107 15 333 747 36,7 43,2 37,6 19,4 1,909 839 952 120 1,884 76 194 7( 116 52 433 878 40,1 44,0 43,8 26,0 1,657 770 853 11 1,746 50 95 — 158 4 477 784 42,3 46,5 36,5 25,5 1,342 547 654 — 1,466 — 159 16 105 — 340 620 38,2 40,8 — 23,0 1,427 499 639 — 1.875 46 181 — 102 — 662 991 59,6 35,0 — 35,3 2,728 955 1,058 — 2,044 — 231 3 105 — 276 615 18,8 35,0 — 13,5 1.264 472 553 25 1,218 96 60 7 150 8 275 596 40,7 37,3 33,0 23,1 1,580 695 811 192 1,818 19 127 9 100 76 469 800 43,3 44,0 39,6 28.8 2,813 1,276 1,419 486 1,854 33 83 — 176 234 466 992 30,2 45,4 49,8 34.0 2,449 1,076 1,219 422 2,035 155 105 1 174 207 602 1,244 45,0 43,9 49,1 36,7

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1922. Systematisk

förteckning.

(Siffrorna inom parentes hänvisa till den kronologiska förteckningen för januari—mars 1922. • inom klämmer beteckna utredningarnas nnmmer i den kronologiska förteckningen från och med april 1922.)

A l l m ä n lagstiftning. Rättskipning. F å n g v å r d . I Förberodande utkast till strafflag. Förmögenhetsbrotten.

o

nf\

Lekmannaelementets användande inom civilprocessen. (25) Betänkande rörande internering av farliga återfallsförbrytare. (26)

Vattenväsen.

Skogsbruk.

Siffrorna

Bergsbruk.

Betänkande ang. statens övertagande av förädlings werlksamheten betr. avkastningen från statens skogar. (285) Industri. Klimatets inverkan på byggnader vid västkusten. [ 4 ]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Handel ocb sjöfart. 1921 års pensionskommittés betänkande. 1. (10) Betänkande rörande lönereglering vid lots- och fyrstiatem. Några iakttagelser från 1921 års riksdagsmannaval. [1] (20) Statistiksakkunnigas betänkande. 1. Utredning och förslag" till åtgärder för minskning av kostnaderna för j Kommunikationsväsen. den officiella statistiken m. m, [15] Betänkande om ostkustbauan. (18) ' Kommunalförvaltning. Järnvägsstyrelsens yttrande över d;o. (23) Ostkustbanekommltténs promemoria med aui. av j ä r n Städernas skyldigheter och rättigheter i förhållande till vägsstyrelsens yttrande. (27) staten. 3) Järnvägsstyrelsens erinringar med anl. av OstkustbiameKommunaiförfattningssakkunnigas betänkande. 3. (lo) kommitténs promemoria. (31) Bilaga till d:o. (16) Järnvägsstyrelsens skrivelse till Kungl. Maj: t dem 228 Statens och kommunernas flnansväson. april och 5 maj 1922. [ 3 ] Betänkande angående tillverkning och beskattning av Bank-, kredit- och penningväsen. maltdrycker. (11) Utlåtande angående kontrollen över »ockertillverkningen. (13) Försäkringsväsen. T u l l - o. traktatkommitténs utredningar o. betunkanden. 8. Valutafrågan. (19) 9. Järnvägsfrakternas reglering. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andliig (21) 10. Åtgärder till skydd mot s. k. valutadumodling i övrigt. ping. (34) Skolkommissioneus betänkande. 1: 1—2. Grunder fciir eén Utredning angående ett svenskt statslotteri. (24) ny läroverksorganisation. (33) 2. Historiska översiikker Politi. m. m. (29) 3. Statistiska utredningar. (32) 4. DJet högre skolväsendet i utlandet. (1) Socialpolitik. Förslag till om- och tillbyggnad av Kungl. bibliottekeet. Utredning och förslag ang. vården av blinda. (30) (7) Byggnadsarbetarsakkunnigas bet. 2. Arbetsstatistisk Betänkande ang. Chalmerska institutets omorgauismtioou. undersökning rörande husbygguadsvcrksamheten. [2] (12) Ortnamnen i Värmlands län. 7. (22) H ä l s o - ocli s j u k v å r d . Betänkande med förslag till förändrad kyrklig indellninng och organisation i Skåne, [o] Allmänt näringsväsen. Utredning ang. statsunderstöd för idrottens främjande:. [f8] Betänkande med förslag till livsmedelslag. (4) Bihang Betänkande med förslag till lag ang. kulturminneswärrd. 1 till d:o. (5) Bihang 2 till d:o. (6) 1. Historik etc. samt bilagor. [ I i ] 2. Förslag' pock Patentlagstiftningskommitténs betänkande. 7. Förslag till motiv. [12] lag om rätt till tidnings eller tidskrifts titel m. m. [9] Högskolornas löneregleringskommittés betänkanden.. ! 2. Statsmakterna och bränsleanskaffningcn under krigsFackhögskolor och övriga vetenskapliga anstalter. [13.8] åren [14] Betänkande och förslag rörande det akademiska beifoivdringsväsendet. [17] F a s t egendom. J o r d b r u k med binäringar. Betänkande angående förvaltningen av kronans jordFörsvarsväsen. bruksdomäner. (2) Utredning rörande understöd åt änkor efter mamskaap Jordkommissionens betänkande. 1. korslag till lag ang. vid armén och marinen. (9) rätt att förvärva och besitta fast egendom. (8) Betänkande angående officerskårens vid flottan rekryt teBetänkande rörande fiskerinäringens främjande. [7] ring och utbildning. (14) •Om lappskattelandsinstitutet. [10] Tillägg till bet. betr. förrådsverksamheten vid mianriFörslag till vissa ändringar i bestämmelserna rör. jakt och fågelskydd. 2. Ändringar i jaktlagen, fridlysningsnen. [ 6 ] bestämmelser m. m. [16] Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 1. BokUtrikes ärenden. Internationell rätt. föringsåret 1919—1920. [18] Stockholm 1922. P. A. Norstedt & Söner.