Skolkommissionens betänkande. 4,

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2016

SKOLKOMMISSIONENS BETÄNKANDE

IV

Ö J

DET GRE SKOLVÃSEN DET

A

I UTLANDET

P. A. NORSTEDT SÖNER STOCKHOLM 1921

SKOLKONINIISSIONENS BETXÃNKANDE. IV

DET HÖGRE SKOLVÃSENDET

I UTLANDET

STOCKHOLM 1921 KtxGL. noxrnycxnnnsr. p. A. NURSTEDT SÖNER 210409

Åled skrivelse den 4 juni 1919 överlailinacle statsrådet och chefen

för ocklesiastlkdepartementet i föreñntligt skick till skolkommissionen den Kungl. Majzts inom läroverksöverstyrelsen verkställda utredpå uppdrag

ningen rörande gymnasiets omorganisation. De sålunda till kommissionens

ställda handlingar innehöllo bland annat dels kommis-

förfogande en av sionen Kungl. Majzts bemyndigande utgiven historisk framjamlikt numera ställning linjedelniixgen vid de svenska gymnasierna, dels ock ett antal

av

redogörelser för lâiroverksorganisationen i vissa främmande stater.

Efter åsikt lämnar sistnämnda utredningsmaterial,

kommissionens

vilket varit kommissionen tillgängligt i korrektur, åtskilliga för den före-

bedömande betydelsefulla upplysningar. Kommissionen liggande frågans

har med hänsyn härtill funnit sig böra såsom särskilda bilagor till betänkandet foga redogörelserna ifråga i det skick, vari de till kommissio-

överlâiiiiiiats, oaktat de samtliga avfattats och slutredigerats omkring

nen ar 1914 och avsett att belysa allenast sida det organi-

ursprungligen en av

till Vilket kommissionen haft att taga ståndpunkt. l syfte

sationsproblem,

att åstadkommaa erforderlig komplettering såväl beträffande förändringar i

staters skolorganisation under år ock i avseende på,

respektive senare som

de övriga det skolväsendet, kommissionens utred-

grenar av högre som

omfattar, har kommissionen låtit utarbeta särskilda redo-

ningsuppdrag

görelser, vilka samtidigt meddelas.

I

REDOGÖRELSER

UFARBIKTADIS PÅ L7PPDRAJJ AV

LÄROVERKSÖVERSPYRISLSIEN

Norge.

Av K. Bnekimx.

I Norge likasom överallt annorstädes härskade lange den lärda sko- Jilrlcrvislan utan medtävlare. Borgarskolor, skulle förbereda till intrade idet

som praktiska livet, förde bekymmersam tillvaro. Rätt tidigt började e1nel-Iigf1859rir8

en

lkolmg lertid len reala bildningens malsmåin att inflytande i stortinget. En

stor undervisningskommission tillsattes 1865 och på grundvalen dess

av betänkande utkom 1869 ars skollag. Enligt denna meddelades den högre

skolundervisningen i G-árig mellanskola, och ett lärpá följande 3-ârigt

en gymnasium. I mellanskolan förekommo kristendom, norska, geografi, historia, räkning, välskrivning de 4 första aren, tyska från första årets andra

under

termin, naturalhistoria, teckning, geometri och aritmetik från det 3zdje âret, latin eller engelska från det 4zde, franska fakultativt fran det 5:te

för dem, skulle till gymnasium, obligatoriskt för de övriga.

som Varje lärjunge skulle således i klass 4 välja mellan latin och engelska. Vid det 6:te årets slut hölls avgângsexttmen med skriftliga provi

en norska, tyska, latin eller engelska och matematik; den muntliga hölls un-

-der ledning förordnade kyrko- och undervisningsininiste-

av eensorer, av riet. Mellanskolan fullföljde tvâ ändamål dels att i Viktigare aimnen, så-

kristendom, historia, tyska, naturalhistoriai och geometri, de larsom ge jungar, i dem slutade sina studier, ett bestämt mått allmänbildning,

som dels att förbereda andra till gymnasiet.

Det delat i latin- och reallinje. ;Ämnena

senare var en en voro kristendom kyrkohistoria. och ett evangelierna, norska med fornnorska.,

av historia gamla historien, de skandinaviska folkens historia och ett de

av tre knlturfolkens, tyska blott under det första gyIUHaSlGåPGtpå latinoch under de tva första åren på reallinjen; tyskan infördes för övrigt först

1880-talet, franska, matematik för dessa loägge ämnen föreskrevs ett större antal timmar reallinjen. Särskilda ämnen för reallinjen

voro

fysisk och matematisk geografi, naturvetenskaperna, teckning och engelska,

blev huvudsjiraket. Särskilda ämnen för latinlinjen latin och .som voro

grekiska, dock bägge fingo sin ställning starkt försvagad mot förut

som

grekiskan blott 3 år. l fordrades 4 skriftliga avgangsexamen prov, nam-

ligen 2 uppsatser på norska, den resonerande, den andra histoena av av riskt innehåll, matematiska uppgifter samt översättning från latin till en

norska på latinlinjen och fysikuppgifter för reallinjen.

Det dröjde emellertid lange, förrän missnöje med den skolnya

lagen visade sig. Man klagade över mångläseri, att de gamla språkens stall-

ning försvagats, att det realgymnasiet föga användbart för dem,

nya var som skulle utgå i det praktiska livet, emedan matematik och fysik fått så

stort utrymme, att de allmänt humanistiska bildningselementen därigenom blevo lidande. Realgymnasiet stod lange nästan befolkades nå-

tomtoch

got först sedan avgångsexamen å reallinjen satts villkor för in- Inera, som trade i kadettkåren. Vissa jåmkningar i lagen hindrade missnöjets fortvaro. Slutligen beslöt stortinget 1889 med stark majoritet att anhålla hos regeringen om en revision det högre skolväsendet. N tillsattes komav u en ny mission, och dess arbete bildar grundvalen för 1896 års lov höjere alom menskoler. 1896 års Enligt denna består den höjere almenskole fortfarande middelav .skoliag skole och gymnasium. I de offentliga skolorna upptagas ock kvinnliga .Middelskolan. lärjungar. Mellanskolan ar barnskola, i anslutning till folkskolan en som skall giva en avslutad, vidsträcktare allmänbildning, avpassad efter barnaålderns mottaglighet. Anslutningen sker normalt så, att mellanskolan

bygger på andra avdelningen folkskola i stad, dess undervisning

av om förstarkts med extra kurs. Sedan de intrådessökandes

en anmålningshand-

lingar av rektor undersökts, avgör han, de anmälda få installa sig till om prövning, och om någon kan upptagas utan sådan. lntradesåldern tr fyllda 11 år, om mellanskolan år 4-årig, 12 år, den år 3-árig. lntrådessöom kandes ålder får heller stå i alltför stor disproportion till medelåldern i den klass, dar han på grund sina kunskaper kan

av intagas.

Mellanskolan har endast linje och slutar med zivgángsexamen, en en len ar i regel 41-årig. Flera klasser får den hava, väl färre a de men orter, lår folkskolans undervisning är sådan, att målet för mellanskolztn kan nås på kortare tid. Undervisningstiden år 39 Veckor året; den

om dagliga

undervisningen upptager 6 lektioner 45 min. Enligt 1889 års folkskoleom stadga omfattar folkskolan stad 3 avdelningar; den första nor-

å-klassig

malåldei 7-10 år, den andra 2-klztssig normalålxler 10-12 år, tredje

den

2-klassig normalâlder 12-14 år. I de 2 första avdelningarna år det obli-

gatoriska timantalet i Veckan 24, i den 3:dje18--24. Därutöver kan på

grund av kommunalstyrelsens beslut frivillig undervisning anordnas i 2zdra och 3:dje avdelningarna, så att sammanlagda undervisningstiden

uppgår

till 30 veekotimmar. För att låta utvecklingen avgöra, folkskolan i

om

större utsträckning, an vad i regeln fallet, kunde lämplig

var vara som

grund för mellanskolan, tillåter lagen förkortning den till 3

en av senare

.eller 2 år, där ifolkskolan kan anordnas undervisning i tyska och i

senare fallet i engelska. De 3- och â-åriga mellanskolorria ha dock varit många.

Man var i början tillfredsstalld med den förberedelse för den 41-åriga

mellanskolan, som folkskolans första och andra :ivdelningar erbjödo. Därför

har ide större städerna vid folkskolorna anordnats 3 mzinaders

numera en

repetitionskurs för de elever, skola .söka inträde i mellanskolan, och

som

där sådan kurs förekommit., ha sedan från mellanskolan inga klagomål

en

försports. På de orter, där försök gjorts att bygga lärd skola på grund-

en

valen fullständig 7-årig folkskolekurs, ha resultaten i allmän-

av en

het varit mindre tillfredsställande. Mellanskolan har visat sig och

svag,

folkskolan har lidit den därigenom framtvingade tudelningen. Iall-

av

mänhet har man kunnat :nöja sig med mindre än å-áirig mellanskola.,

en

och anda har det Varit svårt att ernå resultat i övriga mellan-

samma som

skolor. Särskilt i de främmande språken ha resultaten varit otillfreds-

ställande. Skoltiden har dessutom i dessa fall blivit förlängd med ett ar.

Timplznl för 41-årig mellanskola.

i L

K 1 a s s. i i

l I

: :

. . . . . . . .. :

Tyska 5 5 Ä 5 5

. .

Engelska 5 i 5 ö i

. . . . . . . . - 5

. . . . ..

, . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gymnastik l 3 3 3 3

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2| 2; 2 ill

Sång 1 i 1 1

l i

Summa 36 3G 36 345 i

Förnñiickorzna

1 gymnastik och 2 slöjd; det senareämnet är dock för dem obligatoriskt 2-210409 .

Avvikelser kunna medgivas overstyret = Likaså

av departementet.

kan med dess medgivande i mellanskolan ett de främmande

av språken utgå

och undervisningen i matematik inskränkas till kurs i

en praktisk geome-

trisk konstruktion med mätningar och vilka

beräkningar, inskränkningar

utgöra hinder för avlêiggande mellanskoleexamen. av

Religion.

,Kmzsplr/u. Lagen sätter undervisningens mål säker kunskap det som om åisent-

liga innehållet den bibliska historien, de viktigaste tilldrzigelsernai

av kyrkans historia samt i den kristliga barnaläraii enligt den evangeliskt luter-

ska bekännelsen. Bibliska historien läses efter godkänd lärobok och under

flitig användning bibeln. Av katekesen läsas endast textorden, Luthers av

förklaring till de bägge första huvudstyckena och bibclspråken ordagrant.

Aven under katekesläsningen användes bibeln. Vid slutet Szdje klasav hålles prövning med lärjungarna i det genomgâtts under det sen en som sista läsåret. l klass 4 genomguis läraren i föredragsform berättelser av

om enskilda personligheter, äro representativa för det religiösa livet

som i äldre och tider. En mindre lärobok hjälper lärjungar-na att benyare hålla det meddelade i minnet. Slutligen meddelas kort översikt en över

kyrkoåret och över gudstjänstordningen.

Norska.

Som mal uppställer lagen, att. skola kunna och

larjungarna tydligt med uttryck lasa såväl landsmål det vanliga skriftspråket, redogöra för

som valda stycken bagges litteratur samt med reda och tydlighet i språkav riktig form behandla lättare uppgift. För varje klass bör finnas en ett urval av lasestycken, och poesi, skola genomgås och till del prosa som en läras utantill. I de tvâ sista klasserna läses ett urval, skall som uppges till och bör omfatta omkring 100 sidor, till landsmål. För dettas examen inhämtancle kunna timmar användas till diktat. Aven kursiv

läsning av

litteratur skall förekomma, och 300-350 sidor för hela mellanskolan anses som ett rimligt pensum. Litteraturhistoriska upplysningar meddelas av larare1i muntligt. l grammatik undervisas hela Inellanskolan. De genom

skriftliga övningarna ansluta sig nära till muntlig framställning och före-

komma i stor utsträckning. I klass 1 förekommer regel skriftlig en uppsats i veckan dels hemma, dels i skolan samt dessutom l4zde dag var en rattskrivningsövning, i klass 2 också skrivning i veckan, dock inberaken nat diktat och i klasserna 3 och 4 vecka. lär skrivas såen varannan

ll

dana stilar, fordras vid avgangsprövningen, såsom friare berättelser,

som

fran andra ämnen, översâi.ttningar, tillfälligtvis dik-

skildringar, uppgifter tat och reproduktioner.

Tyska.

En lärjunge, genomgått mellanskolan, skall ha ett gott tyskt ut-

som tal, kunna läsa och första lätta, förut lasta texter, ha saker kunskap om forinläran och det viktigaste syntaxen, kunna utan hjälpmedel skriva en

av tysk stil, innehållande vanliga ord, eller återge tyska upplåst mindre

en berättelse, imiehâllei ovanliga 0rd och uttryrkssiitt, ha någon

som övning att första språket, när det talas, och uttrycka sig därpå, när fra-

och ansluta sig till ett stycke, genomgåtts. Sedan gor svar som noga i klass l elementarbok anvåints för inövandet av uttal och sprak-

en

former, i klass 2 och följande samling läsestycken till grund för

liigges en

undervisningen. l det hela låtsas 200 sidor, därav 60 bliva föremål för grundlig genomgång det statariska, pensunx, under det att

en s. resten, visserligen ocksa kräver hemarbete, får mindre grruiidlig

som en behandling det kursoriska pensum. Hela detta ur al skall godkän-

s.

departementet. Grammatik läses efter lärobok: Skrivövningariia äro

nas av

i början översättningzir till tyska lätta. meningar, frie stiler,

av senare

dock böra innehålla andra än vanliga ord och uttryck. Undansom tagsvis kunna, där skola särskilt så önskar, reproduktioner ersätta stilen.

en l förekomma skrivningar 1 i veckan. Muntlign övningar före-

regel gang

komma i stor utsträckning. I klasserna 3 och 4 anknytas de till det s.

stat-ariska jiensum.

4. Engelska.

Hålet för undervisningen är detsamma i tyska, endast med den

som inskränkningeri, att någon engelsk stil fordras eleven, utan endast

av

förmåga att reproducera en upplâiist berättelse. Behandlingen av ämnet iir

ock i huvudsak liknande den, användes i tyska.

som

Historia.

Målet ar kännedom huvuddragen världshistorien, utförligast rö-

om av rande den tiden och faderneslandet, samt dettas samhallsordniiig.

nyare om Undervisningen ansluter sig till lärobok. Särskilt betonas vikten av

en att tillhâlla lêirjungarnzt att fylliga och sammanhåingande svar.

ge

Geografi.

Översikt särskilt av geografin, topogratin, jämte en fullständi-

gare kännedom Norge. Man börjar med det sistnämnda landet och om fortsätter med det övriga Europa, de främmande världsdelarna och en resumé den fysiska geograñn samt den 11i2ite111a.tiska.

av huvuddragen av

7. Naturkunnighet.

Som mål uppställes kåin1ietlii1 de och

om viktigaste djur växter,

särskilt de inhemska och för människan mest människo-

betydelsefulla, om

kroppens byggnad och dess verksamhet jämte

organers grunddragen av

hälsoläran, varvid ock undervisning skall lämnas verk-

om rusdryekernas

ningar och vådor, samt slutligen kännedom de naturfeno-

om Viktigaste

menen och lagarna för de i dem verkande krafterna. Botanik och

zoologi

jämte människokroppen genomgås i de 3 nedersta klasserna. Vid slutet af 3zdje klassen halles i dessa varvid examinanexamen ämnen, man av derna fordrar kännedom de deras

en noggrann om viktigaste djuren, or-

ganer och levnadssätt jämte systematisk översikt över djurriket. Vidare en fordras, att examinand känner minst 50 vanliga, inhemska växter samt de viktigaste utländska kulturväxterna, har någon kännedom växternas utom veckling och näring samt de karakteristiska kännetecknen för minst 10 inhemska växtfamiljer. Slutligen fordras kännedom

om människokroppen

och hälsoläyran. Vid denna framvisar examinand det

examen herbariuni,

som han samlat, och examineras härpä. Undervisningen i fysik meddelas endast i klass Kursen omfattar det viktigaste mekaniken, värmeläran, akustik, och

av optik, magnetism elektricitet, allt med experiment.

Matematik.

Målet är insikt och färdighet i igraktisk med

a räkning uppgifter

från det dagliga livet, däribland

kvadratrotutdragning samt beräkning av

ytor och volymer; enkelt bokhälleri. klass 4 skall växeln

l man genomgå

och dess användning, obligationer, aktier, utdelning i konkurser; bör

man

därvid låta lärjungarna utfylla växelblanketter.

b en kortfattad kurs i aritmetik och algebra, behandlande läran om rationella storheter till och med potenser samt det af läran

nödvändigaste

om rötter och lättare ekvationer lzsta graden. av

s

c kortfattad vcometrisk kurs, innefattar satsernzt trien som om Ö

anglars likformighet. Praktiska övningar i konstruktion och beräkningar,

däribland lättare uppgifter i beräkning mánghörningai och cirklar. av

Teckning.

Övning i perspektivisk teckning enkla, ñistzit-iide föremal. av

10. skrivning.

Piörmaga att skriva ordentlig och tydlig latinsk luandstil.

11. Slöjd.

12. Gymnastik.

13. Sång.

Till mellanskola kan anknytas första gymnasialklass. Med Ti//byggøzarl en en skola kan ock förbindas till mellaw

samma en självständig ettårig kurs realklass,

som skolan. ger en avslutad, för vissa praktiska yrken avsedd bildning. En sådan kan ock anordnas i förbindelse med första klassen i gymnasiet. Kurserna bestämmas särskilt för varje sådan avdelning. Särskilda prövningar hållas vid slutet varje läsår imellanskolaiis Å av rsprö v- 3 lägre klasser. De skriftliga somi regeln förläggas till den nun/ar. proven,

tid, då de muntliga för avgångsexamen försiggâ, i klass l proven avlaggas

och 2 i norska samt rakning samt i klass 3 i norska,

tyska, engelska,

matematik och räkning. I klass 1 kan ock skrivning förekomma i tyska och i klass 2 i tyska och engelska. Vid skolârets slut zmställas muntliga förhör i varje ämne på dess timmar.

hlcllzmskolexzimen halles i slutet varje läsår och är dels skrift- Jlcllanslrolav

lig dels Inuntlig. GJYMHOH.

Den skriftliga omfattar examen En norsk IoeskrivandeV skildrande uppsats av berättande, eller art

landsmål eller vanligt skriftspråk.

pa

En tysk stil utan hjälpmedel, innehållande endast vanliga men ord och uttryckssätt. I stallet kan förekomma reproduktion för sådana en examinander, berett sig ett sådant som pa prov.

En latt engelsk reproduktion.

4. U Gifter i matematik nämligen för examinander med full-

PPC a

c

ständigt. därav . praktisk. räkning. och 2 . algebra och

pensum 2 1 1 geometri; b för examinander med inskränkt 2 uppgifter i praktisk

pensum räkning samt 1 eller 2 lätta uppgifter i geometrisk konstruktion och beräkninrr.

skriftliga uppgifterna tillställas skolorna från undervisningsrådet, som ock för vart och ett av de skriftliga utser 2 censorer, vilka be-

proven

lömadem inom varje examenskrets, vars omfång bestämmes av departementet. Aro censorerna tillkallas en tredje som skiljedomare. Betygen

ense, äro särdeles tillfredsställande 4, mycket tillfredsställande 3, tillfredsställande 2, någorlunda tillfredsställande 1, måttlig - 2 och icke tillfredsställande - En examinand har gått igenom, han för varje skrift-

om ligt fått minst tf. eller han fatt betyget måttlig för

prov ng. om en

skrivningar-na dock norska om summan av de övriga tre skrivnin- :av

värde eller han har blott ett främmande språk. Exagarnas är om minand, fyller dessa Villkor, är underkänd i de skriftliga

som proven och fär deltaga i arets mellanskoleexamen.

Vid den muntliga ställas på eleverna följande fordringar.

examen

Kristendom.

Då redan vid avgången från klass 3 prövning ägt prövas

en rum, exztminançlerna endast pa 4zde klassens kurs.

nu

Norska.

Av det uppgivna far examinanden uppläsa ett stycke, som

pensum bedömes dels efter uppläsningen, dels efter den redogörelse därför,

som han skall läunna. Han skall ock Visa sig kunna grammatiska och lit-

ge teraturhistoriska upplysningar. Provet kan ock bestå i-at-t läsa dikt

en utantill eller ett förut läst stycke.

Tyska.

Sedan examinanden först uppläst och översatt förut läst lätt

en text, skall han pä sätt genomgå ett stycke det uppgivna

samma av pen-

vartill anknytes ett samtal tyska mellan läraren och exarninanden. sum,

4. Engelska.

.

Examen tillgår i tyska.

som

Historia.

Här kan examineras på hela kursen.

Geografi. Såsom i historia-

Naturkunnighet.

ha redan vid slutet klass 3 hållits del kursen, av examen pa en av examineras nu endast pa det som gténomgätts i klass 4 fysik.

Matematik.

Här kan examineras pa hela kursen. De elever, haft mindre som matematikkurs, prövas på denna.

I skrivning, teckning, gymnastik och sltäjd tbrelçonnna ock

prov.

Vid kunna ämnen uteslutas. Den sker under ledning examen av en av imdervisningsrádet tillsatt censor. Betygen äro mycket tillfredsställande 3, tillfredsställande, någorlunda tillfrelsståillande 1 och icke

tillfredsställande - 3. De och examinator tillsammans. ges av censor

Vid olika meningar gäller Aven för ordentlighet vid skriftliga

Censors. arbeten saint flit och uppförande betyg: För att examinand skall godges

kännas, fâi han i nâigot lase- eller Övningsäiniic ha lägre

betyg än ng.

tf. Det Vidare för Varje examinand ett bildas

ges huvudbetyg, som genom sammanrâikning av betygen för de 4 skriftliga förde 8 munt-

proven, liga lase- och för de 4 övningsåunnena. När examinand får betygsen en

sumnia, efter de stadgade berakningztrna uppnår betyget tf. 20

som ng. för 16 ämnen, 19 för 15, 17 för 14 eller 16 för 13, han underkänd, är

aven han fått godkända betyg både i den skriftliga och muntliga

om examen. Mellanskolexamen med inskränkt åimnesantal sid. 10 godkänd,

se är

när den skriftliga och muntliga för län-est.

examen var sig är godkänd,

icke betygens talvärde mindre antal, ökat med 1/4. summan av ar im betygens

Examinand, som har genomgatt de skriftliga i ett

proven, men av de muntliga läroämnena underkants, eller underkåtnts i ett eller tva som övningsäimnen eller ett låtro- och ett övningsåtmne, får, 1121.1betygssumman hindrar honom att få huvudbetyig, tillfälle att ett halft âr dec. senare i underkasta sig prövning i dessa med-

ny ämnen. Fillaggsprövningar iii-ro

givna för deni, avlagt rnellanskolexamen med inskråinkt antal åiinneii. som Likaså ha lärare och lararinnor, folkskollarareexamen, som avlagt att att avlägga mellztnskoleexamen i tyska, engelska och matematik.

Gymnasiet. För i lzsta klass fordras

att intagas gymnasiets fyllda 15 år samt

att ha avlagt mellanskolexamen. Omfattar denna alla i lagen före-

skrivna ämnen, skall avgöras, att examinanden ocksåi genom examen dessa ämnen har förutsättningar att kunna med fördel följa undervis-

ningen. Härifrån kan rektor fritaga elev, vill å som genom mer än gymnasiets första klass eller att rgneddeltasom anses mogen samtidigt

gandet i undervisningen inhämta det felande.

När i gymnasiets första klass intagen elev efter 2 månaders fören lopp visar sig att med någon fördel för sig deltaga i undervismogen ningen, beror det på Skolrådet == kollegiets ordinarie lärare, huruvida han

skall få kvarstanna i klassen. Nekas honom detta, skall beslutet meddelas

Denna bestämmelse ock mellanskolans första klass.

departementet: galler

Gymnasiet, omfattar 3 ettåriga klasser, är ungdomsskola,

som en Vilken på den grund, lagts i mellanskolan, skall föra lärjungarna fram som till en avslutad högre allmänbildning, tillika kan tjäna såsom grund som

för vetenskapliga studier.

Timplan för gymnasiet.

l | . . . .

; sPi§å3§å.1 nââgâkxäâhist.

i

K I a H . , . , i 3

g i

I i

f

Religion. . 1 1 l 1 1 1 1 1 1 y . . . . . . . . . . . . . Norska 5 6 6 5 6 7 5 6 6 . . . . . . . . . . . . . . . , Tyska 4 3 4 i 3 3 4 3 3 . . . . . . . . . . . . . . Engelska g 4 2 1 4 7 i 7 4 2 1 . . . . . . . . . . . . . i

i N

Franska 4 2 2 4 i 3 5 4 3 i 3 . . . . . . . . . . . . . i

Latin i 7 11 i . . . . . . - - -- - - - - . . . . . . . . 3 5 § 5 3 g 3 Historia 3 3 3 3 . . . . . . . . . . . . . . I l l Geografi i 2 1 2 2 . . . . . . . . . . . . . . - - - - i Naturkunnighet 4 5 7 4 2 4 2 . . . . . . . . . . - -i Matematik 5 6 6 5 3 5 3 . . . . . . . . . . . . - --

I N

Teckning 1 1 l i , . . . . . . . . . . . . . - -- - -- - - i N Summal 30 30 l 30 30 30 31 31 30 30

Hartill komma sång och gymnastik med 5 eller 6 timmar i veckan.

De å timplanen upptagna ämnena förekomma ovillkorligen i alla

gymnasier utom latinet, för vilket ämne stadgat, att konungen med

stortingets samtycke kan bestämma, att det i vissa gymnasier tills vidare

kan förekomma undervisningsämne. i

som

Religion.

Undervisningens mål iir att bibringa lårjungarna djupare Kurspla

en upp-

fattning av kristendomen och lärigenom göra deras religiösa och sedliga

liv mera innerligt och starkt. Detta söker uppnå bibellasning, man genom

framställning le viktigaste delarna kyrkohistorien och huvudpunk-

av av terna den kristna tros- och sedelaran. Undervisningen sker huvudsakav ligen i form föredreig och samtal. Läroböcker må visserligen av användas, att lårjungarna kunna återfinna huvudinnehållet idet föresom

clragits, men läxor givas Lärjungarna skola denna undervisning

genom .läras att läsa sin bibel till uppbyggelse, lära sig förstå kyrkans betydelse

för kulturlivet och motsattningen mellan kristendomen och den antika och moderna hedendoincn. Föredragen bilda större eller mindre serier. Som

föredragshållare användas skolans religionslararc, församlingens präster,

andra religiöst intresserade eller resetalare. Skolans religionslårare svarar för att kursen genomgas på 3 år. Alla klasserna aro i detta amne samlade gymnastiklokalen eller annat större rum.

Norska.

Det i lagen stadgade målet för denna undervisning år, att lårjungarnzt

skola genomgå och kunna förklara ett urval på fornnorska, landsmål av och vanligt skriftspråk skriven litteratur, att ha förvärvat kunskap om språkets historiska utveckling och litteraturens historia i dess huvudom drag samt kunna på ett till form och innehåll tillfredsställande sätt skriftligen behandla uppgifter, åro lämpade efter deras ålder och utvecksom ling. På den språkligt-historiska linjen skall den fornnorska litteraturen av ,genomgås minst dubbelt. så stort pensum som på reallinjen.

A. Den muntliga undervisningen.

Litteraturlásningen skall ge låijjungen så fyllig kunskap

en som möjligt det norska folkets kulturliv under olika perioder. Urvalet om håirmtas företrädesvis från den litteraturen, bör dock mednyare men man taga karakteristiska den åldre. prov av 3-210409

En del det lases, kallas statariskt. Det skall grundav pensum, som ligt genomgås och uppgivas till studentexamen, artium. En del annan läses kursivt, sasom dansk eller svensk litteratur, grekiska mera nyare och latinska författare i översättning m. m.

Det vanliga skriftspråket.

Litteraturmatcrialet kan praktiskt uppdelas i följande fyra huvuul-

grupper: Gemensamhetslitteraturen före 1814.

a

b Wergeland och W elhaven. c Den Iiutionalromantiska perioden: Asbjørnsen, Moe, Welhavcxi.

Ibsen, låjørnson. d Den verklighetsdiktningen: Camilla Collett, Ibsen, Bjørnson,

nvare Lie, Kristian Elster, Kielland.

Av dessa höra 2 fylligare representerade i det examensgrupper vara uppgives, så att inom och de 2 väljes ett pensum, som var en av grupperna större verk eller ett urval författare eller Hera från tid. av en av samma Därjamte uppges ett mindre urval, omkring 50 sidor, av en de andra av

eller bägge perioderna.

2. Landsmâl läses i alla klasser 1 timme i veckan. I 2:dra och 3zdje klasserna läses ett urval för artium Aasen, Vinje Garborg ex. av samt ett folkvisor, i allt 70 vanliga oktavsidor. Dessutom kurm. par

siv lasning.

ll. Gramnzatikr. Språkets historiska Litveckling. Landsmålets grammatik genomgås i huvudsak i kl. För skriftspråket förekommer ingen sammanhängande gramInaitikundervisning, endast särskilda delar, när så bi-höves. En översikt av språkets historiska utveckling genomgås till belysning de nuvarande språkliga förhållandena. av

lll. Jfornnnømwlca. Lärjungarna skola lara så mycket, att de kanna språkets regelbundna former och tillfälle att lara kanna forntidslittera-

turen i original. Den bör utfyllas genom översättningar på skriftspråket

eller landsmål.

IV. Litteøvzturhisetoria. De författare, höra till det statariska som

artiutnpensuin, genomgas Iioga. För de övriga ges de nödiga biografiska

och litterära upplysningarna i korthet.

B. Övningar i språkets användande.

Skrivningar pa" skrzftsprdket. Antalet skrivningar år bestämt i

de två första klasserna till 14 på lâtsåret, därav 3 eller 4

ekstemporales,

och i den tredje till 12, därav 3 sistnämnda

av slag.

ll. Skrivning/ar pá landsmål utgöras diktat och

av reproduktioner,

översättningar till landsmål från skriftspråket och lättare

slutligen upp-

satser berättande eller beskrivande innehåll. Sådana övningar böra av förekomma oftare än 3zdje vecka, högst 14:de var var dag.

lll. Muntliga föredrag böra förekomma i med littera-

sammanhang

turlasningen såsom redogörelse för innehållet och tankeex. genom gången i ett arbete, vid preparation skriftliga uppsatser eller

av föredrag

över lärjungarna valda ämnen av m. m.

Tyska.

Undervisningens Inål är, att larjungarnzt skola ha genomgått och

kunna översatta och. förklara ett mindre urval den

ur tyska litteraturen,

på tyska återge innehållet ett sådant stycke och besvara frågor, av som ansluta sig därtill. De skola ock kunna förut lasta översätta prosastycken samt använda språket i skrift. För dessa ändamål genomgås ett pensum på minst 150 oktavsidor, hämtat dels från klassiska författare, dels från litteratur. Av de 150 sidorna böra nyare 70 vara poesi, 50 historiskt innehåll och 30 skönlitterärt. Dessutom böra minst prosa av av 80 sidor genomgås kursivt blandat lättare innehåll. av mera Kunskapen i grammatik befåstes särskilt skrivningar, lättare genom på skolan, svårare i hemmet. Annars åro

skrivningarna reproduktioner.

4. Engelska.

Undervisningen år i klass 1 delar sedan med gemensam, men sig olika timantal för den språkliga linjen å sidan för den reala ena samt och den språkliga linjen med latin å den andra. Målet för

undervisningen

i denna klass år, att lärjungarnaskola kunna och förupplåsa, översatta klara ett mindre urval engelsk litteratur, i samtal

av samt på engelska

besvara frågor över innehållet i det De upplästa. skola vidare kunna skriva reproduktion, till form och innehåll en som är något svårare. ån uppgiften vid mellanskolexamen. Till grund för

undervisningenvlägges

ett urval av 80-90 sidor, därav 60 anmälas till De

avgångsprövningen;

skriftliga övningarna äro dels reproduktioner förut lästa stycken,

av dels resuméer lasta stycken. Aven engelska stilar kunna anxrátndas,

av särskilt hemuppgifter, de behövliga för inlärandet av

som om anses ex.

Vid årsexamen anstalles ett skriftligt bestående i en

grammatiken. prov, reproduktion ett upplåst, förut genomgånget stycke på omkring en

av oktavsida.

Klasserna 2 och

Reala linjen och den .språkliga med latin.

består uteslutande litteraturlasning och bör taga

Undervisningen av

särskild till att befästa och utvidga den kännedom den romanskzt

hänsyn om sida sprakförrådet, låtijungarna inhämtat i klass

av som

Den språkligt historiska linjen.

Grundvalen för undervisningen ar ett godkänt litteratururvztl,

varav

del anmäles till artium. Det skall särskilt belysa engelsk historia och en kultur. Härtill kommer ett mindre urval av engelsk poesi samt en av

dramer i förkortad form. Det som skall genomgås

Shakespeares pensum,

och anmälas till avgångsexamen, ar minst 250 sidor, därav omkring 200 till det skriftliga provet. Eleverna skola övas att på engelska redogöra för innehållet det lasta. Dessutom läsas minst 300 sidor lättare lit-

av teratur hemarbete.

som

Som stöd för de spridda upplysningar, särskilt under

som ges genom-

det statariska böra de viktigaste reala och litgången av s. pensum,

data., eleverna skola kunna, samlas till en sammanhängande terära som framställning i kortfattade omridsm Det bör meddela huvuddragen

ena

de viktigaste politiska och sociala institutionerna i England riket, av

konungadömet, regeringen, parlamentet, kyrkan, universiteten, domstolarna,

det andra. korta biografiska skildringar de förnämsta författarna och

av meddelanden deras arbeten. Dessa Översikter böra skrivna på

om vara

engelska. Som mål för den språkliga linjens skriftliga övningar sattes, att

vid skola kunna åstadkomma iformellt

larjungarna avgangsexamen en av-

seende framställning ett ämne, hämtat från det

någorlunda självständig av

i litteraturen, anmälts till det skriftliga provet. Pa samma pensum som

kan ock fordras skriftlig översättning ett förut last stycke,

gång en av

till sitt innehåll ansluter sig till huvuduppgiften. De skolor, som så som önska, kunna få ratt att låta sina lärjungar skriva alldeles fria uppsatser

berättande, beskrivande eller lätt resonerande art. Skrivövningarna på av engelska återkomma 14:de dag. r

var

Franska.

Undervisningen år i klass 1 för de olika linjerna,

gemensam men delar sig sedan. l klass l genomgås avslutad elementarlçurs efter

en en lärobok för nybegjjnnare, innehållande metodiskt ordnade texter, glosor

och översättningar jämte kortfattad grammatik. Skrivövningar enk-

en av laste slag kunna då och då användas för att befästa formlaran.

l 2:dra och ndje klasserna reallinjen läsas 80-100 Sidor

av en godkänd samling lêisstycken, därav 70 anmälas till artium. Samtidigt fort,-

sättes den grammatiska undervisningen. Målet år färdighet i upplåsning och begripande språket i lättare framstâlllning. På den språkligt-

av en historiska linjen genomgås ett godkänt urval den franska litteraturen

ur 160-180 sidor, därav 140 anmälas till under det att återstoden

examen, lases kursivt och under sista året till del extempore. Det lämnas

mera en i lärarens val, han vill driva övningar i att lära eleverna att :invanda

om språket i muntlig framställning, så att de kunna i samtal på franska besvara frågor rörande det lästa styckets innehåll, eller om han vid sidan av läsningen vill lagga på att ge eleverna säkerhet i grammatik genom

an

satsanalys och andra muntliga och skriftliga övningar.

På den språkligt-historiska linjen med latin läsas 120-140 sidor

av ettgodkånt urval, därav 100 anmälas till För övrigt går under-

examen.

visningen till på den språkligt historiska linjen.

som

Latin.

Målet år att lära de elever, för studier önska kunskaper

som senare i ämnet, att utan större svårighet första klassisk latinsk Dårjâttnte

prosa.. bör genomgången den latinska litteraturen kunna främja lårjungarnzis

av allmänbildning. I grammatiken bör endast det medtagas, sätter lår-

som jungar i stånd att förstå texten, vad låses elementen, bör

men som av läras och säkert. Ett. 130 sidor klassisk Caasar,

noga pensum av av prosa licero, Livius genonilgås. l stallet för en del av detta kan man ock låsa Horatius och Vergilius, varvid 30 räknas ekvivalent för sida

vers som .en prosa; även kursiv låsning. Stilövninwar förekomma till. inövande av

V Ö formlåira och syntax; 3zdje klassen översättningar från latin.

Historia.

V

Målet för samtliga lärjungarna .att förvärva fylligare .kännedom

om ide viktigaste delarna antikens, faderneslzmdets, "Frankrikes, Tysk-

av

lands och Englands historia, utförligast för tiden från franska revolutionen. Vidare Norges och dc viktigaste andra ländernas samhällsordning. Av den språkligt historiska linjens lärjungar fordras dessutom en mera ingående kännedom kulturhistorien under det senaste århundradet. om

Alltemellanåt prövas skriftliga uppgifter, huruvida larjungarnaför-

genom mått fatta svårare partier. I alla klasser bör läraren använda del timen

till föredrag över enskilda punkter eller sammanhängande avdelningar

mar kursen. Anvisningar till lämplig historisk läsning böra ock givas. av Antikens historia läses ratt utförligt, ännu utförligare den nyaste

tiden. AV samhallslaran genomgås Norges författning och förvaltning.

På den språkligt historiska linjen genomgås dessutom aktstyckcn, kulturhistoriska skildringar och monografier, biografier framstående av antingen på norska eller på främmande språk. l

personligheter o.

fallet lägges vikt vid det historiska och allmanbildande, på senare det språkliga. Det står ock läraren fritt att meddela en kurs i national-

ekonomi.

Geografi

låses endast i klass 2 samt på den reala linjen timme iklass en då matematisk geografi genomgås. Annars låses Norge, i melmen som lanskolan mest topografiskt utan genetiskt. I anslutning till Norges natur-

förhállanden genomgås fjordbildningar, oceanografi, krafter verka på

som

ombildning, geologiska formationer, klimatologi, våxt- och djurjordytans geografi, näringar, människans första uppträdande

m. m.

Naturkunnighet.

I klass 1 läses under första terminen uteslutande kemi under 4 veckotimmar och under den andra terminen 2 timmar. Undervisningen börjar med laborationer. Darunder framställas viktiga huvuddrag av den teoretiska kemien. Nar hela genomgåtts, ges en mera sammanpensum

hängande och systematisk framställning den teoretiska kemien. Av

av elementen genomgås blott ett urval, metalloiderna väte, kväve, av syre, svavel, klor, jod, kol, fosfor, kisel, metallerna kalium, natrium, kalcium, av aluminium, magnesium, zink, jarn, tenn, bly, koppar, kvicksilver, silver

och guld jämte dessas viktigaste föreningar.

Människans fysiologi och halsolåra låses ock under sista terminen

i klass Nervsystemet genomgås istörsta korthet, nåringsfysiologien och-

iimnesomsattningen utförligare och i sammanhang härmed andningen och blodets omlopp och sammansättning.

Avgångsexamen i dessa ämnen halles vid avgången klass ur Zoologi och botanik läsas under 2 veckotimmar i klass 3. Man börjar med typiska former lägst stående djur och växter, behandlar av

först cellen, den begynnande arbetsdelningen och följer utvecklingen till

en allt starkare differentiering. Härmed sysslar under

man läsningen av zoologi,

medan i botaniken nöjer sig med de skarpaste i

man Övergångarna orga-

nisationen, huvuddragen den anatomiska byggnaden, naringsförhftllanrlen

av och särskilt intressanta biologiska drag.

Fysik läses endast på reallinjen 5 timmar i veckan i klass 2 och Med laborationer har fullständig kurs i Däri inraknas

genomgas en fysik. ock viktigare praktiska :invändningar vetenskapen; fysiska

av nya upp-

täckter behandlas, de ligga inom larjungarnas uppfattningsförxxiåga. Det

om genomgängna omfattar ganska fullständigt mekaniken, laran ljudet, om ljuset, värmet samt magnetismen och elektriciteten. Undervisningen anordnas så, att 14:de dag får 2 timmar till labora-

man var sammanhängande

tioner i fysik.

Matematik;

Som mål för undervisningen sattes genomgång de i mellanskolan av icke behandlade delarna den elementära aritmetiken och algebran, av samt

av geometrin; dessutom någon kännedom de trigonometriska grund-

om

begreppen och övningar i konstruktion och beräkningar. För reallinjen

tillkommer ingående kännedom trigonoxnetrin,

en mera om elementenvav

stereometrien, analytisk geometri i den utsträckning, vari den kan före-

komma utan kunskap i den Inatematiken,

högre samt någon bekantskap

med den hela funktionens Man kan delar

egenskaper. utbyta av reallinjens

särskilda mot och använd-

pensum infinitesimalrakningens grundbegrepp ning. Skriftliga övningar.

Teckning

förekommer endast reallinjen och omfattar Lar-

pa projektionsteekning. jungarna skola lära sig att i ratvinklig projektion framställa de polyedrar,

som behandlas i den stereometriska kursen, i olika med

ställningar plana skärningar och utbredning. Framstallning reguljära dodekaedrar och

av ikosaedrar fordras dock icke.

;førsexamin Vid slutet klasserna l och 2 å gymnasiet hållas såväl skriftliga a. av

som muntliga prövningar. I gymnasiets klass 1 fordras skriftliga i norska, engelska, tyska

prov och matematik och i klass 2 i norska, tyska och matematik samt i fysik för reallinjen, engelska för den språkliga och latin för dem, som läsa detta

Likaså hållas i alla låroåmnena vid läsårets slut förhör med lêiråmne.

jungarna. le lâirjungzir, i de hållas avgångsprov i

som prov, som som gymmasiets klass l och fått letyget icke tillfredsståillande, eller

som

godkänts i årsprovet i engelska i gymnasiets klass l och dock uppfiyttuts

på i nästa klass, måste innan jul ha förbättrat sina betyg genom nytt

prov

Elev på den språkligt historiska linjen, i gymnasiets klass 2 har prov. som fått icke tf. i matematisk skrivning, kan, om kollegiet så anser låtmpligt.

på i klass får då underkasta sig artium som

upptlyttas prov men privatist.

Skolorna få sjâtlva avgöra, de vilja anställa examina i övning-x-

om åmnena, eller eleverna skola få betyg däri utan examen.

om Student- Artium omfattar såväl skriftliga som muntliga prov. examen. De hållas omkring 1 juni vid de examensberattigadt Artiumi. skriftliga proven

såvål med dessas elever med prixratister efter undervis-

gymnasierna som

bestämmelser. Den muntliga hålles under läsårets

ningsrådets examen

sista vecka med elever och omedelbart därefter med privatister.

egna

För det skriftliga provet ger undervisningsrådet följande uppgifter.

1 Två uppgifter i norska, med amne åtminstone för den häm-

ena

från den krets kunskaper och föreställningar, skolans undertat av som

eller livet kan ha meddelat exziminandernzt. Bagge dessa

visning upp-

kunna behandlas såväl på landsmål på vanligt skriftspråk. Exu-

gifter som

behandlar på språk, år skyldig att underkasta minand, som bagge samma

det andra språket, behandlande ett latt ämne be-

sig ett tillåggsprov på av

rättande eller skildrande innehåll.

2 ett historiskt berättande innehåll

Atergivande av tyskt stycke av

l a 11/2 oktavsiila. Det upplåses 2 gånger. Tysk stil ges sådana exa-

på

minander, förberett sig på sådant prov.

som

3 Tre eller matematiska uppgifter, dar-av med teoretiskt

fyra en innehåll; reallinjen dessutom uppgift i projektionsteckning. Detta

på en

hålles för den vid slutet klass för reallinjen vid

prov språkliga linjen av

slutet klass 3.

av - M i .

Dessutom sårskilt för reallinjen tre uppgifter i fysik, därav

4a en

av7teoretisk och två lätta råkneuppgifter från mekaniken, värmelåiraxi

art eller elektriciteten. -

f 4 b Särskilt för den språkligt historiska linjen antingen en framställu i ning på engelska ett amne, hämtat från det statariska av pensum, som

uppgivits till det skriftliga provet, eller engelsk stil för sådana, som

en förberett sig härpå, och 4 särskilt för den språkligt historiska linjen med latin övere en sättning från latin ett lättare stycke på omkring 2/3 sida. av De skriftliga bedömas 3 för varje ämne. De proven av censorer

utses av undervisningsrådet.

För godkännande fordras minst betyget någorlunda tillfredsställande. Examinand på reallinjen kan dock ha betyget måttlig - i tyska och examinand på den språkliga linjen betyg i matematik, han har i samma om annat ämne vunnit betyget tillfredsställande 2.

l kristendom förekommer ingen muntlig examen.

Norska.

Till examen uppgivas

litteratur på skriftspråket

a av g från tiden från 1 två större skönlitterära arbeten, ett före, ett tiden efter 1814 eller ett urval motsvarande omfång en av författare eller flera under period; av samma A 2 ett urval dikter och prosastycken omkring 50 sidor, valt trädesvis inom de nämnda perioderna av litteraturens en av historia; . b landsmål omkring 70 sidor av av fornnorska på reallinjen och den språkligt historiska linjen

c

med latin 35-40 sidor, på den andra språkligt historiska linjen dubbelt. . På den uppgivna kursen ihålles examen, varvid särskilt prövas examinandernas kännedom litteraturen, såväl skriftspråkets .och .landsom

målets den fornnorska, dess historia ochváomspråkutvecklingen.;;

som

§2. nTyska.

lUr det till uppgivna upplasa och

artium pensum skall

översatta ett stycke, återge dess innehåll på tyska, kunna på samma språk besvara till honom ställda frågor, vartill det anledning, samt klargöra ger 4--210409

sammanhanget och upplysningar författaren samt reala och språk-

ge om liga förklaringar. Därefter skall han uppläsa och översatta ett förut

läst stycke.

Engelska.

Om provet i klass

se ovan.

1 Den språkligt historiska linjen.

Examen liksom i tyska.

2 Den reala och språkligt historiska linjen med latin.

Examinanden skall uppläsa och översatta ett förut last stycke,

utan att erbjuda nâgra större svårigheter anled-

som ger

ning att pröva hans kunskap i ordförrâdet, särskilt less ro-

manska del.

Franska.

Examinanden skall uppläsa, översatta och förklara ett stycke

av det uppgivna Därefter prövas på den reala linjen hans kunska-

pensum.

i grammatik och på de båda språkliga linjerna antingen på real-

per som linjen, eller i händelse undervisningen fullföljt ett sådant mål, han i

om samtal på franska kan besvara frågor, examinator framställer med

som ledning det lästa stycket. Dessutom skall han Översätta ett förut

av last lätt stycke.

Latin.

Upplåsning, översättning och redogörelse för ett stycke det lästa

av pensum.

Historia.

Examen halles inom hela den lasta kursen avensom inom den

specialkurs, lästspå den språkligt historiska linjen.

som

r-4. Geografi.

Sedan vid ârsprövningen i klass 2 examinerats på. Norges naturförhållanden och näringsliv, prövas examinand på reallinjen i artium på mate-

matisk geografi.

8 Naturkunnighet.

Vid slutet klass 1 hålles i kemi och fysiologi och i

av examen artimn pä kursen i botanik och zoologi samt på reallinjcn dessutom på kur-

sen i fysik.

Matematik.

Examen hålles inom hela det genomgångna

pensum.

10. Gymnastik.

Manliga elever genomgå ett efter undervisningsrådet

prov en av

fastställd tabelL

Undervisningsrådet bestämmer, i vilken utsträckning examen skall

hållas vid varje gymnasium. Examen hålles vederbörande lärare,

av men

i bedömandet deltager undervisningsrådet utsedd har

en av censor, som

utslagsröst vid olika meningar.

De särskilda betygen och deras talvärden äro desamma vid den

son1 skriftliga examen. Huvudbetyget uträknas de särskilda

genom summan av

betygen. För att godkännas fordras, att betygssumman är under 16 för

14 ämnen, 15 för 13 och 14 för 12 och att intet betyg i något ämne och i provet för gymnastik är under tf. 1.

ng.

Den fått icke tf. i något ämne, har rätt att, betygs-

som om summan är tillräcklig, undergå artium i december. Den, avlagt

som artium på linje, har rätt att komplettering avlägga den på

en genom en annan. Prov såsom för artium få, avläggas i vissa ämnen dem,

av som vilja avlägga statsekonomisk eller vinna inträde vid den tekniska

examen högskolan. Aven folkskollärare och folkskollärarinnor kunna få studentbetyg genom att avlägga artium i vissa ämnen.

Under läsåret 1909-10 funnos 14 offentliga fullständiga almenskoler, alla samskolor, 50 kommunala höjere almenskoler, därav 4 fullstänliga, och resten middelskoler, även de samskolor, 14 privata höjere almenskoler, därav hälften fullständiga, och 12 privata högre flickskolor.

Danmark.

Av K. BECKMAN.

l Danmark hiirskzulc. långt in i den hälften det l9zde ar-

senare av hundradet den lån-da skolan med huvudsakligen formalistisk undervis-

en

ning. linligt 18:30 ars huvudsakligen av Madvig inspirerade skolordning

den lärda skolan uppdelad i 7 klasser, vilka den Lögsta 22-årig. var av var Efter slutet Gzte âret avlades avgangsexamen i tyska, franska, geografi

av och naturalhistoria. Den tillträde till universitetet, absol-

examen, som gav verades efter genomgången 7:dc klassens andra avdelning i kristendom,

av danska, latin, grekiska, historia., matematik och naturlära fysik. Allt oftare och högljuddare höjdes emellertid klagomål mot denna skolform såsom otillfredsstáillande, särskilt för det praktiska livets behov. De moderna språken förslinnxnade engelska lästes endast som frivilligt amne i de

voro högsta klasserna, och aven i modersmålet lämnade undervisningen ett

nöjaktigt resultat. F rån Grundtvig och hans anharxgare uppstalldes kraven,

att skolan skulle byggas på nationell grund. Delvis tillmötesgick

en mera

dessa önskningar införandet reallinjer vid vissa larda skoman genom av

lor från 1855, någon väsentligr-are ändring kom till stand förrän

men genom lagen av april 1871. 1871 års Nu borttogos de tva lägsta klasserna, sa att den skolan kom

nya skollag. den bestämd att bestå 6 ettåriga klasser, med intradesâtldern i lägsta

av till fyllda 12 år. De 4 lägsta klasserna bildade avdelning för sig med

en

avslutningscxamen för dem, skulle fortsatta studierna i de tva högen som sta. l den förstnämnda avdelningen undervisningen i det stora hela

var

för alla larjungarna, och linjeuppdelning visade sig endast i gemensam en ratten till val mellan grekiska och naturlara. I avslutningsexaxxien i 4zde

klassen ingingo prövningsainnen dansk Lippsatsskrixrning, tyska, franska,

som latin både skriftligen och muntligen, historia, geografi, naturalhistoria, aritmetik saint grekiska för den språkligt-historiska linjen och naturlara för den matematiskt-naturvetcnskapliga. l kristendom undervisades visserligen hela skolan, ämnet bortföll från denna tid i examen.

genom men

Aven i de ,två högsta klasserna kunde i vissa

undervisningen ämnen

vara gemensam, men annars trädde här åtskillnaden mellan de bägge bild-

ningslinjerna klarare fram. För den blevo

matematiskt-naturvetenskapliga

matematik och fysik huvudämnen. Denna linje alldeles ifrån

slapp gre-

kiskan, och latinet upphörde från och med 4:de klassen. För den

språkligt-historiska linjen stodo visserligen de gamla språken fortfarande kvar

såsom huvudämnen, fordringarna hade minskats så

men upphörde ex.

skriftliga översättningsprov från danska till latin med i4:de klas-

examen sen och lade vikt vid att låta lårjungarna söka

-z- man mera tillgodogöra

sig den klassiska litteraturens innehåll. För denna också

linje upphörde

med 4:de klassen all undervisning i matematik.

På bägge linjerna erhöll modersmålet bättre

en långt ställning än förut,

och detsamma kan även sägas de moderna Efter

om språken. genomgången av 6:te klassen avlades studentexamen, artium, i danska, franska,

tyska

eller engelska och historia lärjungarna samt i latin och

av alla skriftligen

muntligen, grekiska och naturlära de lärjungar, undervisats å den

av som

språkligt-historiska avdelningen, och i aritmetik och geometri både i bägge skriftligen och muntligen, fysik och kemi dem, tillhört den

av som mate-

matiskt-naturvetenskapliga.

Under åren närmast efter lagens endast vid

antagande upprättades

några få skolor det

matematiskt-naturvetenskapliga avdelningar, men dröjde

länge, förrän den skolan efter den andra., såväl statens enskilda,

ena som

nödgades följa exemplet. Emellertid upphörde kritiken över det högre

skolväsendet. Inga egentligen nöjda med den reformen.

voro genomförda

Särskilt påpekades såsom brist, mellan det

en att organisk förening lägre och det högre undervisningsväsendet saknades. hindrade

fullständigt Länge

dock de politiska striderna i Danmark varje den

omdaning av högre undervisningen, men slutligen kom sådan till stånd Lov højere

en genom om Almenskoler den 24 april 1903.

.

Ifrågavarande lag bygger den högre undervisningen på folkskolan

Skçtløzlygørortgav

med 4-årig mellanskola och ett 3-årigt m

en därpå följande gymnasium. Bägge "

de sistnämnda läroanstalterna kunna enbart

vara organiserade såsom gosseller ñickskolor eller såsom samskolor. Efter två års i den

skolgång egentliga

folkskolan elev upptagas i mellanskolans 1:a klass. Villkoren att

kanten äro,

han eller hon skall ha fyllt 11 år samt i den inträdes-

godkänts stadgade

prövningen, som skall omfatta folkskolans läroämnen. Därvid skall säre

skilt vikt fästas vid, ivmodersmålet och "Kan inträdes-

proven räkning.

sökande ejvi dessa ämnen prestera fullt får han

nöjaktiga kunskaper, intagas. Brister han däremot något i andra ämnen, kanhan godkännas,-

han visar vakenhet och förståhd. om

Som särskilt villkor för inträde, i vilken klass mellanskola och

av

det mä, att larj utan särskilda orsaker och i så-

gymnasium vara galler, unge

dant fall med särskilt tillstånd rektor får än 2 år äldre än

av vara mera

medelåldern iden klass, däri han efter måttet af sina kunskaper kan

upptagas.

Den kultusministeriet utarbetade normalplanen för mellanskolan

av

har följande utseende:

Timplan. j

K l Summai

a s s.

i i l v l

i l l i

l l i

I 2 2 2 1 7 g

Kristendom .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 4 4 l 5 18 N Danska 1

. . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . ,

Engelska 6 l 3 g 3 i 3 15 j i . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . .

5 4 4 3 i l Tyska -

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 2 3 2 10 i

Historia . . . . . . . i r

. . . . . . . . . . . . . . . |

Geografi 2 2 2 2 8 ;

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . i i Naturalhistoria 2 2 l 2 2 8

. . . . . . . . . . . . . . . . . . ,

2 2 2 j 2 8 t

Naturlära

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 7 22 j

Matematik 4 5

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

skrivning 2 1 1 l 1 5 a

i . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . i 5 2 2 l 1 1 0

Teckning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

30 30 30 30 120

Summaj

I j

Gymnastik 4 4 4 4 16 j . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l l 2 2 1 5

Sång . - i

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

efter val börja med engelska eller tyska. Sker

Skolorna kunna eget

med det blir dess timantal under det

början senare språket, att får O+5+4+4. Den angivna timplanen ar obligaengelskan ovann

torisk, avvikelser kunna med ministeriets bifall förekomma.

utan

det kunna meddela tillräck-j

Latvinets Svårigheten att 3-åriga gymnasiet

särställning. å de linjerna har medfört nöd-

liga grundläggande kunskaper ,språkliga

tillåta de skolor, så önska, att i mellanskolans hög-

vändigheten att som

införa studiet latin eller franska. Härför behövligt antal sta klass av

får från andra det ar för hela den højere timmar tagas ämnen, en

Almenskole grundsats, att undervisningen, frånsett ämnena

fastslagen

och får omfatta än 3UntimInar a 50 minu-

gymnastik sång, mera

I cirkulär år 1906 har tillkännagivits, att deni ter i veckan. ett av

klass bestämda kristendomstimmen får användas för nämnda

att intet hinder funnes för att taga timme fran danskan, från men en en

matematik, och de timmar, â normalplanen till

som anslagits skrivning och teckning.

l /urzlsteøzdozn.sundervisningyen bibliska historien huvudsak. Där-

är ,Ifursplaza

jamte skola larjungarna få någon kännedom själva bibeln och med stöd om av lilla katekesen och den apostoliska bekännelsen få lara sig

huvuddragen

av kristen tro och moral. l detta halles, såsom amne ovan är sagt, ingen

examen vid avgângen från mellanskolain. i skolans

Fordringarna övriga

ämnen framgå lättast av en redogörelse för denna avgångsexamen.

Danska.

Examen är både skriftlig och Det muntlig. skriftliga provet omfat-

tar dels en reproduktion, dels uppsats, beskrivande eller

en berättande,

över ett lättare amnc, lärjungen kunna behärska. Till den som anses

muntliga prövningen få larjungarna det med dem

av genomgångna pensum

uppgiva 150 normalsidor, dels stycken den i sista klassen lästa lasebour ken, både och poesi, dels eller flera

prosa en prosaberâtttelser av nyare

dansk eller norsk litteratur samt dessutom arbete, ett större ex. en av Ilolbergs komedier, tragedi eller annat större arbete

en av Oehlenschläger,

eller Heiberg, Hertz, Hostrup, fi. av lijørnson m. Lärjunge får, om han så

önskar, uppgiva sig för arbeten utöver det nämnda, antalet, nu men får man fordra något sådant honom, och det får inverka för av menligt honom,

om han uppgiver det minimum. Inom mer an stadgade detta väljer

censorn ett stycke, på vilket läraren examinerar. lläriämte skall Varje examinand prövas i förut läst upplåsning av ett lättare prosastycke och

ett stycke av honom kand poesi samt sedan redogöra för det l

upplasta.

svenska skall ett 25 sidor, däri uppges pensum av prövningen sker på förut omnamnt sätt. Alla examinander behöva dock hari prövas.

2 0. Engelska och Tyska.

Endast muntlig förekommer. Till denna det examen uppges av i sko-

lan genomgångna 50 sidor. Dels i dessa, dels i förut pensum en lättare,

läst text examineras laijjungarna medels

antingen översättning av det

upplästa eller samtal på det ammande Examination

genom språket. i

grammatik sker genom att låta lärjungarna bilda i smärre satser anslutning till

den använda texten.

Historia.

Examinand skall dels få tillfälle till sammanhängande framställning en dels besvara enstaka frågor. Hela väldshistorien i kortare av ett ämne, och Danmarks historia utförligt sall till examen ha

framställning mera genomgåtts.

Geografi.

I detta skall största vikten läggas på den fysiska geografin ämne vad beträffar, den politiska. Danmark skall ha utförligt och Europa även

l skola lärjungalrna få hjälp kartor, geografiska

genomgåtts. examen av

bilder eller annan äskädningsmateriel.

Naturalhistoria.

l skall i mellanskolan undervisningen koncentreras omkring

zoologi

antal typiska former. Vidare skall läsas människokroppen

ett begränsat

det I botaniken behandlas först ett antal lättare,

och viktigaste av hygienen.

former experiment fröets sedan svårare typiska. samt om möjligt genom tillväxt, näring och ämnesomsättning. Examen skall gå. ut på att

groning,

undersöka, eleverna kunna beskriva dem förelagda föremål ur djurom Växtriket redogöra för deras olika samt dessas betydelse oeh samt organ och funktioner. 7. Naturlära.

Undervisningen i detta ämne skall meddela lärjungarna en elementära

försök kunskap del vanliga naturfenomen och natur-

pa enkla grundad om en

luften och dess tryck, vätskors tryck, Archimedes

lagar såsom tyngden, om

och elektricitet, nägra viktiga oorganiska för-

lag, värme, magnetism om

deras kemiska och de grundämnen, varav de äro sam-

eningar, egenskaper

det allmännaste rörelseläran. I :Lvgângsmansatta, om ljudet, ljuset samt av bestå vidlyftigare beskaffenhet eller skall provet av en uppgift av examen två mindre. Matematik.

Aritmetik. Sedan reglerna för räkning med vanligzt bråk och

a

decimalbråk inlärts, enkel och sammansatt regula de tri, procent-

genomgäs enkel ränteräkning, alligation, beräkning ytor och volymer, iäkning, av

enkel bokföring algebra. I anslutning till den föregående räkneundervisningen

b

läran de 4 räknesätten i hela tal och bråk, positiva och ne-

genomgäs om

gativa tal, potens med positiv hel exponent, primtal och tals delning med 7 och 11, direkt och omvänd proportionalitet, ekvationer

första graden med och fiera obekanta, kvadratrötter; av en

geometri. Följande delar plangeometrien clementart: räta

c av

linjens och planets grundegenskaper, räta linjers matning, vinklar och dematning, parallella linjer, trianglar, parallellogrammer och trapezer, cir-

ras

keln, månghörningars ytor, sidornas proportionalitet i likvinkliga trianglar.

Examen ar både skriftlig och muntlig. Vid den förra gives 2 eller flera uppgifter i aritmetik, samt 2 uppgifter i algebra och geometri,

av vilka sistnämnda skall konstruktionsuppgift, vid bedömande

en vara en vars hänsyn skall tagas aven till teckningens utförande. l den muntliga

exa-

skola proven företagas huvudsakligen i rakning och geometri.

men

Latin.

Under läsning elementarbok skall den regelbundna formlaran

av noggrant inläras, de oregelbundna formerna endast det allra nödvändi-

av gaste. Vidare skola genomgås omkring 25 sidor lätta stycken latinska

av författare. Härunder skall ock inläras det viktigaste kasus- ochlmodus-

av laran. Ett ordförråd 1200-1500 vanligare ord skall inhämtas. I

av

skall larjungen för vad han lärt sammanhängande text och examen svara av kunna översatta, vad darur förelägges honom.

som

10. Franska.

Examinanden prövas i ett stycke det till omkring 50 sidor

av uppgående pensum, som han genomgått. Härvid fordras flytande upplåsning med någorlunda gott uttal och saker översättning. Kunskapeni formläran prövas genom att läraren med ledning texten låter lärjungen över-

av sätta smärre satser till franska.

Bedömandet varje såväl skriftligt muntligt sker

av som .examensprov Examens av 2 personer, vederbörande lärare och ministeriet utsedd sakkunnig b9lö"l<

en av censor. I varje prov ges sifferbetyg karakter lararen och censorn med

av i regel någon av siffrorna 4 och Som medeltalet olika omdömen

av kunna framkomma betygen 5 och Betyget 6 betecknar prestation,

en som är fri eller så gott fri från väsentliga fel, å andra si-

som men som dan höjer sig över, vad kan fordra de normalt bästa examinan-

man av derna. .Betyget 4 betecknar prestation, i det hela är god,

en som men som dock röjer sådana brister, att den obetydligt star under, vad kan

som anses såsom det normalt bästa. Betyget 2 för sådana prestationer,

ges som

5-210409

34;

visserligen äro sä dåliga, att de böra alldeles underkännas, a

men som andra sidan dock äro så svaga, att de endast kunna med tvekan godkän-

För att examinand skall rrotlkfmnzis i mellanskolexamen fordras, att nas.

g

medelvärdet betygen i den skriftliga och muntliga prövningens alla

av läsämnen utom latin och franska och i alla övningsämnenzt. samt

- -

betyg för ordentlighet med avseende a de skriftliga hemarbetenzi är 3,5

och i latin och franska 4. Påbyggnad Mellanskolan kan såsom ha realklass, fortsätter

påbyggnad en som

på mellanskolan. undervisningen ett är och avslutar den med en ny prövning, realexamcn. l realklassen äro följande ämnen obligatoriska: danska, tva språken

av

tyska, engelska eller franska, praktisk räkning och matematik, begränsade

delar naturläran, naturalhistoria, historia och geografi efter vederbörande

av skolas eget val samt gymnastik. Dessutom kan med ministeriell tillåtelse undervisas i andra ämnen såsom kristendom, det tredje främmande spräket, geometri, bokhâlleri, skrivning, teckning, o. m. latin. Undervisningsplanen för varje skola skall godkännas av ministeriet. Normaltimplanen upptziger. Danska timmar

. . . . . . Två främmande språk

. Rakning och matematik De fyra andra åiymncna

. . . . . . . . . . . Valfria

Summa 30 timmar

l realskolor för endast flickor utgår matematiken, och de valfria äm-

timantal blir 10. Intet hinder möter att använda de valfria ämnenas nenas timmar till de obligatoriska ämnena. l avseende på de särskilda ämnenas

behandling är stadgat, att undervisningen i realklassen skall fort-

vara en sättning mellanskolans, för så vitt det gäller danska, tyska, engelska

av franska, undervisning däri meddelats i mellanskolan samt matemar

om tik, däremot, så vitt det rör de övriga obligatoriska ämnena, vara ett

men

djupare inträngande i vissa delar.

Gynmusiet. Såsom villkor för inträde i gymnasiets klass 1 fordras, 1 att ha fyllt 15 år och än högst 2 år aldre än medelåldern hos klassens

vara mer lärjungar därifrån kan dock rektor dispensera samt 2 att ha avlagt godkänd Inellanskolexamen vid statens läroverk. Elever från privata eller kommunala skolor fa underkasta sig inträdesprövning. De villkor, på vilka realexamen tillträde till gymnasiet, bestämmer Ininisteriet.

ger

l gymnasiet meddelas undervisning, 3 skilda

bildningslinjer,omm15,014,

den klassiskt-s|rü.kliga, den njrspråkliga oeh den matematiskt-naturveten-

skapliga, i ämnena kristendom, danska med övriga nordiska språk, engel-

ska, tyska, franska. latin på de bägge språkliga linjerna, grekiskaien-

dast på den klassiskt-språkliga, läsning klassisk litteratur oldtidskundav

skap, historia, geografi och naturalhistoria, naturlära fysik och kemi,

matematik, gymnastik och sang. För alla linjerna kurser gemensamma

iinnas i kristendom, danska, historia och franska.

Den klassiskt-språkliga Den matematisktpnatur- Den yspråkhga lm-len Normalplan linjen. vetenskapliga linjen. för sätt

siat.

i l j l Klass Klass Klass l

: f - m1 vi m" w e 5 I l l l 1 3 2 3 l 1 g 3 I 1 2 3 i i i H l i j I §

,Kristendonu 1 1 1 Kristendom. 1 1 1 i Kristendom. 1 . j 1 1 . . . Danska 4 4 4 Danska. 4 4 4 I Danska 4 4 4 . . . , Historia 3 4 Historia 3 Historia .i 3 3 4 l . . . . . l Grekiska 6 6 6 Engelska Ö 5 5 i Matematik l G 6 . . . . . . 6 l Latin 6 Ö " i i l l Tyska .i 4 4 4 Naturlära l 6 6 6 . . . . . . . . . . . - l l Läsning av klas- Franska 4 4 4 Engelska eller 1 l , . . sisk litteratur, i -v- 1 - tyska i 2 2 i 1 Latin , 4 4 . . . . v Engelska eller a i Franska 4 4 tyska .asning av V. klas-m, , . , I . . . 2 9 2 . . . " sisk litteratur 1 1 1 l Läsning klas- iN , av . Franska 4 4 4 j sisk litteratur 1 1.; . . . . j Geovmñ ochna Geografioch ttigralhistoria l h i na-j 2 2 Geografi och na-j turalhistoria 2 2 2 Namrlära I f 3, l . g turalhistoria 3 J , i ,, f :l i

Ndtlirlara I , . . .

Matematik | 2 2 2 Matematik 2 . , 2 2 j . . . j . §30 4 ; i--g 30 3030 3030 . . 1301-30. 30,

i i % i A j frymnastik, sång i j j oeli eventuellt j g i

Aven på gymnasiet att denna Av-

gäller, timplan är oeftergivlig.

vikelser kunna med ministeriets tillåtelse efter motiverad ansökan från

skolorna förekomma. Privata och kommunala skolor, önska som ratt/att

anställa studentexamen, skola också i allt väsentligt följa i

samma plan.

Kristendom.

Undervisningen skall omfatta bibelkunskap, kyrkohistoria, därvid

Kursplan. huvudsaklig vikt fästes vid den danska kyrkans utveckling och dess stallning i närvarande tid, samt kristlig etik. Undervisningens mål skall

att upplysa lärjungarna och öka deras kunskaper; religiös uppbyg-

vara

gelse åsyftas Av bibeln genomgås något de tre första evangelierna

av

och apostlagarningarna eller delar de och de apostoliska bre-

av senare av Av kyrkohistoricn böra särskilt sådana delar lasas, kunna visa, ven. som huru kristendomen blivit den förnämsta livsmakten för manniskor i deras liv. Reformationstiden och det l9zde århundradet läsas utförligare. Grund-

dragen den kristliga etiken meddelas dels i sammanhang med läsningen

av testamentets skrifter, dels i fristående framställning. I kristendom av nya ges inga hemuppgifter, och kurserna aro obligatoriska, då ämnet slutar med vid varje lasårs början bör läraren isamråd med examen, men rektor ha utarbetat plan för ämnets behandling. en

Danska. 4 Litteraturläsning och litteraturhistoria.

a

Av dansk litteratur från tiden efter 1700 skola minst 7 större arbeten genomgås, däribland minst en av Holbergs komedier, en tragedi eller annat större arbete Oehlenschläger och ett arbete från tiden efter 1870, av vidare dansk litteratur i urval från olika perioder samt norsk och fornnordisk litteratur, den senare i dansk översättning, tillsammans minst 300 normalsidor, därav 200 sidor danska. Aven ett arbete norsk litteraav nyare tur bör läsas. Under den första hälften gymnasietiden meddelas - av eleverna kortare litteraturhistoriska upplysningar i anslutning till den lästa litteraturen, under den hälften läses efter lärobok, men senare en får större än omkring 150 sidor. som vara Av svensk litteratur genomgås framstående författare i urval omkring 100 sidor jämte korta litteraturhistoriska upplysningar.

b Språkkunskap.

En kortare kurs meddelas i fornislandska och forndanska samt prov på och litteratur före 1700 för erhållande kunskap

medeltidsdanska av om

språkets utveckling.

c fskrivningar och övningar i muntlig framställning.

Härom stadgas, att ämnen för skriftliga uppsatser böra främst tagas från vad inhämtats under dansk-undervisningen, därnäst från histo-

som rien och sällan från andra kunskapsgrenar. Dock kunna fria

mera även ämnen givas. Eleverna skola ock övas i muntlig framställning rörande

uppgifter, som motsvara deras kunskaper och Inogenhetsgrad.

Angående skrivningarna har ministeriet bestämt antalet för klass 1 till vecka, i klass 2 till tredje och i klass 3 till

en varannan en var en var fjärde vecka. l de två första klasserna skola skrivningarna förberedas i

skolan antingen genom samtal med lärjungarna eller att ämnen

genom av den art, givas, först varit föremål för föredrag. Om

som muntliga ämnen

från andra kunskapsgrenar än danskan, skall vederbörande ämneslärare ges

uppställa dem och bedöma skrivningarna från saklig synpunkt, medan

läraren i danska bedömer dem från språklig. Lärarna att akta

uppmanas sig för ämnen, kunna giva anledning till tomma fraser och deklamationer.

som

Som mål för undervisningen i danska framhålles, att skall

lärjungen

lära sig intränga i och förstå det andliga liv, tagit i den

som sig uttryck

danska och nordiska litteraturen. Därför skall läraren undersöka,

noga om lärjungarna förstå det lästa såväli det stora hela i väsentliga detal-

som jer, såväl med avseende å innehåll komposition och form. På väl-

som läsning skall läggas särskild vikt, och därför bör i så stor

utsträckning,

tiden medgiver, kursivläsning lättare arbeten förekomma och lärsom av jungarna uppmanas att hemma läsa litteratur, varvid läraren skall stå till

tjänst med råd angående valet.

o.Q Historia.

Hela världshistorien skall genomgås. Danmarks historia framställes utförligare samtidigt med den allmänna. Tiden efter 1750 behandlas utförligast. Hela kursen skall omfatta minst 600 normalsidor. Dessutom

skola särskilda delar Speciale genomgås, visserligen efter egentliga

källstudier, materialsamlingar till dem skola dock såvitt möjligt

men åstadkommas, då avsikten är att införa lärjungarna i historieskrivningens metod. Med sådana övningar börjas förrän i klass 2 och blott

en begränsad tid får anslås till dem. Tills vidare ock de lärare, så ön-

som ska, lasa vissa delar historien, särskilt sådana i kulturhistoriskt

av som avseende ha större intresse, utförligt. I högsta klassen genomgås Dan-

mera marks författning och förvaltning saint det viktigaste de nordiska

av grannländernas och några andra europeiska länders statskunskap.

4. Franska.

Jämte preparerad text förekommer ock kursiv läsning lättare

av arbeten. Lårjungarna övas ock i formlära och syntax. Malet skall att

vara bibringa eleverna förmåga ett gott uttal och att med förstående kunna

av låsa fransk text alltför svar art.

en av

Grekiska.

Amnet läses endast på den klassiskt-språkliga linjen. Man börjar

med elementarbok, innehållande det vanligaste ordförrådet och det

en viktigaste den attiska formlåran. Sedan börjat läsningen

av man av Homér, inläres det nödvändigaste den joniska formlåran.

av

Vid läsningen av de grekiska auktorerna lågges huvudvikten på att eleverna tillägna sig innehållet av det lästa. Läsningen år alltid förberedd,

kursiv, och omfattar så mycket grekisk poesi, som motsvarar-få 000

av

Homér, därav 2 000 Homér sjalv, och minst 160 sidor prosa, vers av av därav fjärdedelen hämtad urHerodot.

u

Latin.

Undervisningen kan endast i första gymnasialklassen och även dar

blott delvis för de båda sprakliga linjerna.

vara gemensam

A. Den klassiskt-språkliga linjen.

På grundvalen de kunskaper, lärjungarna måste äga för in-

av som trädet på gymnasiet, genomgås ett pensum, motsvarar minst 70 sidor

som

Caesar, lika mycket Cicero och 30 Livius och poesi så mycket, av av av av

motsvaras 500 Ovidius eller Vergilius, 800 Horatii som av vers av vers av Oder och 700 hans epistlarÄ I sista klassen läses under minst timme

vers av en iveckan kursivt lättare text aven av moderna latinister. Larjungarna övas ock i att skriva lättare översättningar, latinska text motsvarar

vars ungefär vad låses i vederbörande klass. Undervisningens mal på

som

linje är dels att giva låriungarna god språklig underbyggnad,

denna en

dels att införa dem i den romerska anda.

kulturens

B. Den nyspråkliga linjen.

På denna låses 180 normal;

linje så mycken text, som motsmrztr sidor, dels mindre arbeten, som bilda ett helt för sig, dels brottstycken

de stora klassiska författztrna, även utvalda delar medeltida och av men av :in senare latinska ffjrfattare, sasom Paulus Diaconus, Adam Bremen, av Erasmus, Hellberg fl. Kursiv läsning förekommer endast, tiden det m. om Inedgiver. Formlâiraii genomgås, syntaxen endast det

men av oundgâtngligaste. Har :n- språkuriderh§iggr|aden undervisningens förnâiinsta mål och

stor vikt skall läggas vid, att låirjungarna inhainta ett stort och

att de fa uppfattning ordens betydelse och de grammatislztx

noggrann av förhållandena. Aven medeltidslatinets egcndomlighcter skola uppmärk-

sammas.

Läsning av klassisk litteratur Oldtidskundskab.

A. Den nysprâkliga och matematiskt-naturvetenskapliga linjen.

l dansk översåtttning genomgás delar Homér, minst 2 grekiska

av dramer, stycken av Plato och andra prosalforfattare samt, ehuru i mindre omfattning, stycken av latinska auktorer. Aven antikens konst, minom

nesmärken m. m. böra larjungarna erhålla upplysning med ledning

av

planscher 0.

B. Den klassiskt-språkliga linjen.

Har läses i översättning sådana författare, hinna

prov av som genomgâs under lasningen de klassiska språken. Aven har skola av underrättelser lämnas antikens konst, Ininnesmarken om m. m.

8 och Engelska och Tyska.

Den nyspråkliga linjen.

I bagge dessa funnen skall undervisningen den omfattning,

vara av

att. den väsentligt bidrager till lütrjungarnas andliga utveckling. Men det

ena språket skall huvudamne och läsas i större Litsträckning an det vara andra. Varje skola bestämmer sjalv, vilket språk skall läsas som som

huvudamne, Inen valet galler för låirjungegrupps hela gymnasietid.

en

l Engelska liuvuzlävizne. a som

Elan genomgår ett drama Shakespeare, minst 150 sidor poesi i av synnerhet från 19:e århundradet och minst 350 sidor En prosa. betydande del sistnämnda litteratur skall historiskt och politiskt av vara av innehåll för att giva lärjungarna inblick i Englands historia och politiska och sociala förhållanden. . .

Dessutom skola gir-nomgås minst 400 sidor skönlitteratur dels efter förberedelse, dels kursivt, och lårjnnge skall tillika självständigt lasa var arbete 2 a 300 sidor. Av grammatik låses så mycket behöves ett om som för förstå texter. De skriftliga övningarna omfatta över-

att föreliggande

sättningar från danska., reproduktioner och självständiga uppsatser över låtttare ämnen. Brevstil skall ock inövas.

b Engelska biäøizne. som

Av litteratur genomgås minst 450 sidor, därav omkring 100 sidor poesi, slag sagts, samt 300 sidor lättare skönlitteratur. l av samma som ovan avseende å den grammatiska undervisningen och den muntliga och skrift-

liga galla fordringar, då språket år huvudspråkfardigheten samma som

ämne.

a Tyska som huvudämne.

Av den äldre litteraturen läsas minst 300 sidor, däribland ett arbete Lessing, ett Goethe, ett Schiller samt ett urval episk och lyav av av av risk diktning; litteratur minst 300 sidor, mest prosa. Av moav nyare dern skönlitteratur, ägnad att låra eleverna nutidsspråket, låsas minst 400 sidor dels efter förberedelse, dels kursivt, varjamte larjungarna skola för sig själva låsa 2 a 300 sidor. Grammatik och skrivövningar såsom i engelska.

b T yska såsom biänzrze.

Minst 450 sidor litteratur genomgås, därav 150 klassisk poesi, dess- 300 sidor lättare modern skönlitteratur. För övrigt fordrinutom samma i engelska som biåmne.

gar som

Målet för i de moderna språken på denna linje år dels

undervisningen

att låta lärjungarna intranga i vederbörande folks andliga kultur, dels att

dem sådan färdighet i språket, att de vid avgången från gymnasiet giva

kunna låsa allt för svår och poesi, förstå vanligt engelskt och prosa och kunna på dessa tungomål muntligen uttrycka sig i

tyskt samtalspråk

med korrekt uttal och aven skriftligen kunna behandla

alldagliga ämnen

det. I det språk, studerats såsom huvudämne, kråvas dessa färdigsom heter i omfattande i det andra. Varje skola fördelar de mera grad ån påbjudna kurserna efter eget skön. Dock framhålles av ministeriet som lämpligt, att början med den lättare moderna litteraturen och att den göres svårare uppskjutes till den sista klassen.

B. Den klassiskt-språkliga och den matematiskt-naturvetenskapliga linjen.

Undervisningen är för dessa linjer Endast ett språ-

gemensam. av ken läses efter skolans eget val, är bindande för lärjungegrupp

som samma genom gymnasiets alla klasser. Varje skola får ock själv besluta, vid

om

undervisningen huvudsaklig vikt skall läggas vid det rent språkliga eller

på. estetisk och historisk litteraturläsning. I förra fallet läsas minst 300 sidor lättare modern litteratur för att lära eleverna nutidsspråket. Språkfärdigheten uppövas genom samtal, reproduktioner och lättare Översätt-

ningar. Grammatikundervisningen skall gå ut på. att befästa den kunskap,

som vunnits i mellanskolan. l fallet läsas minst 200 sidor skön-

senare litterära och historiska arbeten, mest varunder lärjungarna få göra

prosa, bekantskap med framstående författare de tyska alltid ett Lessing,

av av

Goethe eller Schiller.

i

10. Geografi och Naturalhistoria.

A. De tvâ språkliga linjerna..

.

Undervisningen är för dessa och omfattar:

gemensam

a Geogra

Här framställes antingen näringslivets kort översikt

en av

jordens klimat- och vegetationsförhållanden, exempel på. kulturformer,

som därav betingas, framställning staternas materiella kultur

av näringsliv, sam-

färdsmedel, befolkningsförhållanden, varvid tillika huvuddragen Europas

av politiska geografi repeteras; eller klimatologi, naturens och människans växelverkan på varandra samt viktigare områden den politiska

av geografien, Australkontinenten, Japan, Främre Indien, Förenta staterna,

ex. Italien, Storbrittannien efter lärarens val.

b Allmän naturalhistoria.

Cellens byggnad och livsyttringar, celldelning och vävnadsbildningar, och flercelluga organismer, de viktigaste vävnaderna hos växter och

en-

djur från fysiologisk synpunkt, fortplantningen hos växter och djur.

;Människans fysiologi.

c

Kunskap om människokroppens organer och deras verksamhet; i sam-

manhang härmed vissa delar hygienen och läran sjukdomar såsom

av om

bakterier, smitta, serum, vaccination, alkoholism m..

m.

-210409

B. Den matematiskt-naturvetenskapliga linjen.

Ämnet omfattar:

a zllineralogi.

De vanligaste mineral och bergarter, deras fysiska och kemiska

egenskaper, förekomst och användning.

b Geologi.

Iluvuddriagen den dynamiska geologien, översikt av jordens ut-

av vecklinwshistoria och de olika geologiska periodernas vaxt- och dlxrvåirld; h C ö .

Danmarks geologiska0 utvecklingI a utförligarec haunstêlllning.I u

Allmän geografi.

c

Huvuddragen oceanografin, klimatologin och vâtxtgeografin samt

av påvisande naturens och Inanniskans växelverkan på varandra.

av

d Speciell geograji.

Ett de 2 alternativ, upptagas de språkliga linjernas kurs.

av som

e rVatural/Listoria.

Jlfánnislcans fysiologi.

I dessa två sistnämnda avdelningar kurser som på de språk-

samma

liga linjerna.

i Undervisningen i dessa ämnen bör göras åskådlig samlingar,

genom preparater, planschverk 0.

11. Natur-lära.

A. De språkliga Linjerna.

Undervisningen är för dessa och omfattar:

gemensam

i .i4st9on07rzi.

a

å p Elementar framställning stjåirnhimmelns utseende och skenbara

av rörelse, solens och månens skenbara och verkliga rörelser, jordens form, storlek och avbildning på kartor, tids- och ortsbestâimningai samt himla-

kropparnas fysiska .beskaffenhet

b Geologi.

Kåtnnedom de vanligaste och i praktiskt avseende

om viktigaste mineralen och bergarterna, huvuddragen den av dynamiska geologin, över-

sikt jordens utvecklinghistoria med särskilt avseende Danmarks av a geologiska utveckling. Dar förhållandena det föranleda, kan

geologin utbytas

mot någon annan del naturlaran. Då naturvetenskaperna de

av pa sprak-

ligzt linjerna ha blott ett fatal timmar, bör undervisningen i naturlara. samt

i geografi och naturalhistoria, möjligt, förenas hos och lärare,

om en samma så. att undgar att någon dessa amnesgrujujjer far endast man av en veckotimme.

B. Den matematiskt-naturvetenskapliga linjen.

a Astronomi.

Häri läses först detsamma, de

som på språkliga linjerna, men nar eleverna fått de nödvändiga förutsattningai-na, kursen

genomgås mera

grundligt med matematisk behandling.

b 1/3273.

Värmelara: utvidgning, värmets

fortplantning genom ledning, smaltning, ånga, ångans tryck, fuktighetsmätning, förtatning,

gasers vär-

Inets mekaniska ekvivalent; meteorologien vad behöves

av som för att förstå väderlekskartor.

Optik: ljusets reflektion, speglar, ljusets brytning, prismor, linser,

linsers- användning, spektralanalys, strålande värme, ljusets hastighet, de vanligaste metoderna för dess Inatning.

. Magnetism och elektricitet: magneter, jordmagnetism, åtminstone

ett Gauss huvudlägen, friktionselektricitet, elektrisk

av energi, galvaniska

strömmar, elektrolys, galvaniska element, elektromagnetism, och

strömmars

Inagneters ömsesidiga verkningar, induktionsströmmar, elektriska

sväng

ningztr, elektrisk strålning.

i Mekanik: Vectorers och kraft,

sammansättning upplösning, massa, hastighet och acceleration, friktionsmotstand, fallrörelse, rörelse lu-

på

tande plan, cirkelrörelse, centralrörelse, pendeln, vågar, gravitzttionen, tyngd, tidvatten, elasticitet, vatskors och luftens diffusion, tyngd, vâgrörelse, ljudet.

Undervisningen bedrives med experiment. Matematisk

behandling

av ämnet användes blott på de områden, dar den kan

verkligen genomföras.

Kemi.

c

1. Oorganisk:

Här genomgås väte, svavel, halogenerna, kvävegruppens grund-

syre, ämnen, kol, kisel och de viktigaste föreningarna av dessa grundämde viktigaste metallerna och deras föreningar, särskilt om de ha nen, någon betydelse i det dagliga livet eller vid den experimentella undervis-

ningen.

2. Organisk:

Typer för de viktigaste organiska föreningarna, kol-

grupperna av

väten metan, etan, etylén, aeetylen, alkoholer metyl- och etylalkohol, glyeerin, aldehyder formaldehyd, eter etyleter, sammansatta eterarter fettämnen, myrsyra, ättiksyra, mjölksyra, smörsyra och de

syror van-

liga växtsyrorna, kolhydrater.

3. Fysikalisk kemi.

De viktigaste avdelningarna med användande exempel från det

av

genomgångna den oorganiska och organiska kemin. Aven

pensum av

denna undervisning bedrives naturligen i stor utsträckning med experi-

ment.

När upptäckter gjorts på fysikens eller kemins områden, skola

nya de bliva föremål för undervisning.

12. Matematik.

A. På. de två språkliga linjerna..

Aritmetik och algebra.

a

Den allmänna kvadratiska ekvationen, satserna om rötters summa och produkt, ekvationer, innehålla kvadratrötter. Polynom av 2:dra som graden, upplösning i faktorer, maxima och minima. Oändligt stora och oändligt små storheter. Gränsvärdcn. Fullständig diskussion av lösningen tvä ekvationer lzsta graden med tvâ ohekanta. Två ekvationer med av av två ohekanta, den Izsta, den andra 2zdra graden, symmetriska ena av av ekvationer. Läran potenser och rötter med rationella exponenter. om

Logaritmer med basen 10, de fyra logaritmsatserna, beräkning av enkla uttryck med hjälp fyrställig tabell. Enklaste exponentialekvationer.

av

Aritmetiska och geometriska seriers den oändliga geometriska

summa, serien. sammansatt ränteräkning med enkla tillämpningar på annuiteter.

b Geometri.

Allmänna beviset för satsen sidornas

om proportionalitet i två lik-

vinkliga trianglar. Allmänna beviset för satsen

om rektangelns yta. Den allmänna likformighetslaran med

tillämpning på enkla konstruktions-

uppgifter. Rcguljara månghörningar. Cirkelperiferiens delning i

10 och 15 lika stora delar och beräkning av motsvarande kordor. Längden

av cirkelns periferi och delar densamma. Ytan cirkeln,

av av cirkelsegment

och cirkelsektor. Trigonometriska funktioner

sinus, kosinus, tangent,

kotangent för spetsiga och vinklar med

trubbiga enkla tillämpningar på

triangelberakningar. Ratvinkliga koordinaters användning för fram-

grafisk

ställning av enkla funktioner.

Målet för undervisningen å dessa linjer är så mycket att bibringa

lärjungarna omfattande kunskaper i Inatematik, som att uppöva deras

tankeförmåga.

B. Den matamatiakt-naturvetenskapliga linjen.

a Aritnzetik och algebra.

Utom kursen för de

språkliga linjerna genomgås: Ekvationer

av högre grad med två obekanta. med irrationella

Rakning tal. Komplexa

tal. lnduktionsbevis. Permutationer och

kombinationer flera element.

av

Binominalformeln med positiv, hel Största

exponent. gemensamma divisor och minsta dividend för hela gemensamma tal. Primtal; det visas, att ett

tal kan upplösas blott i följd Obestämda en primfaktorer. ekvationer med

två obekanta. Polynoms division.

Algebraiska ekvationer: högsta antal

rötter, komplexa rötter i ekvationer med reella

koetlicienter, koefficienterna

uttryckta genom rötter. Den binomiska ekvationen.

b Plangeoønetri.

Först kursen för de

språkliga linjerna.

Utom de från undervisningen i mellanskolan kända

geometriska 01-

terna genomgås de geometriska orterna för de vilkas punkter, avstånd från

två givna punkter eller två givna hava förhållande. linjer ett givet Har-

moniska punkter och

linjer. Tillämpning på konstruktionsuppgifter.

T rigononzetri.

c

De trigonometriska funktionerna sinus,

kosinus, tangent, kotangent

för vilka vinklar helst. Formlerna för

som funktionerna eller

av summan av skillnaden mellan två vinklar, för den dubbla och den halva vinkeln. Lo-

sin

garitmislza- - uttryck. Gransvardet X

.. .. av for-. x=0. Bestammande.. -w- e av en x

vinkel, när trigonomisk funktion denna iir given, lösning av enklare en av trigonometriska ekvationer. lolcéstâimmancle triangels element, 11511tre av en av dem äro givna.

d Stereometri.

De viktigaste satscrna räta linjen och planet. Konvexzt horn, tresiom ligt hörn, råttvinkligt hörn, punkts bcstâtmmande i rummet genom Eiten vinkliga koordinater.

Polyedrar: prismor, lujrramidex och stympade pyralnider. Det visas,

att det kan finnas andra konvexa reguljitra polyedrar an de 5 platonis.

ska kropparna, dessa behandlas fullständigt blott tetraedern, tärningen

men av och oktaedern. Cylindern. Konen och len stympade konen. Klotet. Dc sfariska och deras användning på den iiitvinkliga sfariska tri-

grundformlerna

angeln. symmetri och likforniighet. Ytan rat cirkulär

Kongruens, av en

cirkulär kon, stympad kons buktiga yta samt sfâtrisk

cylinder, rat en zons

och sfarens yta.

Volymen hos prismor, pjjramider och stympade pjiramider, cylindrar,

koner och stympade koner, klot, klotsegmcnt och klotsektorer. Det visas, att ett plant snitt cirkulâtr kon kan en ellips, hyperbel eller av en vara

parabel.

e Analytisk plaarzgeonzetri.

Punkters och kurvors bestämmande rätvinkliga och polara qenoln koordinateru De viktigaste formerna för den råtta linjens och cirkelns ekvationer. Skarning mellan rät linje och cirkel, tangent, radikalaxel, en en cirkeln bestämd tre Parabcln, ellipsen och hyperbeln han-

genom punkter.

förda till synnnetriaxlai koordinataxlar. De viktigaste satserna om som brannpunkt, styrlinje, tangent asymptoter och normal. Diametrar. Dessutom läses efter fritt val antingen

Aritmetik och algebra. Determinanter med tillämpning på. lineära

a

ekvationers lösning diskussion. Kedjebråtl: med användning approxi-

inativ beräkning irrationell kvadratrot och på lösning obestamda av en av lineära ekvationer. geometri. Diskussion allmänna ekvationen 2:dra

Analytisk av av

graden med två variabler. 7 Stereometri. lkosaedern, dodekaedern. Framstâillnirig enkla av polyedrar rätvinklig projektion på två. mot varandra vinkelrata plan genom och av plana snitt av sådana kroppar eller

f 2.

54:7

lniinitesimalräkning: Rakning med oändligt små storheter inled-

som

ning till diiferential- och integralräkning.

.Funktioners kontinuitet, exempel

pä kontinuerliga och diskontinuerliga funktioner. Derivata.

Derivatan .av

m" n rationell ,trigonometriska funktioner,

av av summa, produkt och kvoter funktion. Rolles sats. Maxima av och minima. Taylors serie för

hel funktion. Definit och indefinit

integral. Integration av de enklaste

funktionerna. Partiell Enkla

integration. tillämpningar på geometriska fysiska uppgifter.

Ö

I kristendom. hälles ingen examen. Student-

examen. Danska.

Till uppgivas:

examen

a av litteraturläsning fyra av de genomgängna större arbetena,

däribland ett Holberg och

av ett av Oehlenschläger, samt omkring 150 sidor

det lästa urvalet dansk och norsk av av litteratur;

b av litteraturhistorien den genomgångna översikten frän och med

Holbergs tid;

" g c hälften det lästa

av pensum av isländska, gammaldanska och

svenska. - i - I den A , 4 muntliga examen får

var examinand 2uppgifter, nämligen

1 från

.en litteraturläisningen ochilitteraturhistorien.

Examinanden

skall antingen uppläsa ett den

stycke av genomgängna och

litteraturen

redogöra för detsamma till innehåll form

och iller redogöra för iupps

en gift i litteraturhistorien. i i i i i

2 uppgift från

en detigenomgångna språkliga; med exami-

pensum nation språkhistoria i därmed.

i sammanhang

En skriftlig uppsats efter bland flera V , , val ämnen. i "i

Historia och Statskunskap.

Examen skall ske 1 i Specialet, i världshistorien från 17,89 till närvarande tid och i nordens historia från

omkring 1770 till

rande tid. Om Special skall i

uppgivits, stället uppgivas omkring

100 sidor allmän historia. I samhällslära

uppgives hela I

pensum. examen, som är muntlig, skall examinand få. två Vilka den

uppgifter, av ena

skall tagas antingen från den allmänna historien eller från nordens histo-

ria, under det att den andra kan från

tagas antingen Specialet eller statskunskapen.

Grekiska.

Till minst 2,000 poesi och 80 sidor

examen uppgivas vers prosa, därav fjardedelen hämtad Herodot.

ur

I skall i muntlig, examinand prövas i poesi

regel examen, som ar eller eller i bägge; eller examinator så önskar. Efter

prosa om censor

och översättning kan examinator göra frågor i grammatik och

upplåsning

skall det, oriktig bero på. bristande

göra om översättning anses gramma-

tisk insikt.

4. Latin.

A. På den klassiskt-språkliga. linjen.

Till uppgivas minst 70 sidor och av poesi så mycket,

examen prosa

motsvarar 600 hexametrar och 400 Ho atii oder. som vers av

I den muntliga examineras i det uppgivna pensum, och var

examen examinand får i regel blott uppgift i eller poesi eller ock i bägge,

en prosa

eller examinator så Cmskar. Utom i översättning skall examinand om censor

i till den omfattning, kursplanen omtalar.

prövas även grammatik som

I den översattningsuppgift till danska

skriftliga examen ges en av berättande innehåll.

B. På den nyspråkliga linjen.

Till det lasta minst 70 sidor. lexamen,

examen uppges av pensum

muntlig, får examinand uppgift å det anmälda pensum, som som är var en han skall korrekt översatta. Vidare skall han prövas i sin kunskap i språket

del texten anledning till, varjämte han ock skall genom en frågor, som ger visa, att han förstår det översatta styckets innehåll.

Läsning av klassisk litteratur.

A. På. den nyspråkliga och matematiskt-naturvetenskapliga linjen.

Till grekisk litteratur, episk och dramatisk, 100

examen uppges av sidor, 100 sidor och latinsk litteratur 25 sidor. Iexa-

av grekisk prosa av

skall examinand uppläsa ett stycke och redo-

men, som är muntlig, var

för arbetets hela innehåll samt tillfredsställande kunna förklara viktigöra

detaljer i det Under böra ock frågor framställas

gare uppläista. examen

rörande de minnesmärken i konst behandlats.

m. m., som

B. På den klassiskt-språkliga linjen.

särskild under i grekiska och latin böra

Ingen examen, men proven v1d lämpliga tillfällen frågor göras, kunna Visa elevernas utbyte

som

denna undervisning.

i

6 och Engelska och Tyska.

A. På. den nyspråkliga linjen.

Engelska huvudäznne. a som

den under de två sista åren låsta litteraturen Till examen uppges av

150 sidor, dårav 1/3 kan vara poesi.

omkring

bestämmer för varje skola, vad skall

Undervisningsinspektören som

underrättar vederbörande skola därom före januari månads slut. och uppges, Examinanden det uppgivna och skall prövas å ett stycke av pensum

han såvål till innehållet förstår det. Det beror på Visa, att språkligt som

han vill låta examinanden översatta det upplasta eller välja examinator, om

för väljer han det har censor rått något annat satt provet, men senare,

Dessutom prövas examinand på ett icke låst prosa-

att fordra översättning.

skall ske i litteraturhistoria antingen i anslutning stycke. Vidare prov

i litteratur eller till vad för öv-

till den föregående givna uppsatsen som

rigt lästs.

i tala kan ske i anslutning antingen till

Prov i förmåga att språket

det förut lästa eller icke låsta litteraturstållet och skall visa, om lårjungen

samtal alldagliga ämnen. Detta prov

kan föra ett på vanligt talspråk om

kan dock bortfalla, finner denna färdighet tillfyllestgörande

om censor under den föregående Något särskilt prov i gramma-

âdagalagd examen.

tik behöves ej.

Formen för den skriftliga bestämmes efter varje skolas skön. examen

kan förekomma reproduktion på engelska av en engelsk text

Antingen en

och och sällsynta ord och vand-

låttfattligt innehåll utan egendomliga

av ock översättning till engelska dansk text högst 25 ningar, eller en av en av till fritt utarbetande. Amnet skall i senaste fallet rader eller en uppgift

endast ställer några krav på examinanden.

så latt, att språkformen

vara

b .Engelska som biämne.

Till det det under de två sista åren

muntliga provet uppgives av

efter inspektörens bestämmande samma satt som

genomgångna pensum

urval omkring 120 sidor, dårav kan vara poesi. ovan sagts, ett av då huvudåmne, ford- Provet går till på samma satt, som engelska år men

modifieras. I det provet förelägges exami-

ringarna skola något skriftliga

innehållande blott vanliga ord och vånd-

nanden antingen en reproduktion, till sammanhängande dansk ningar, eller en översättning engelska av en

högst 20 rader, allt efter skolans val. text om

7-210409

c Zyska som lzuvudämne.

Till den det under muntliga examen uppges av de två sista aren

låsta omkring 150 sidor äldre skönlitteratur, av som dock till hälften ena kan ersättas värdefull litteratur.

av nyare Undervisningsinspektören ut-

väljer för varje skola, vad skall och som uppges, underrättar skolorna härom före januari månads slut.

Examinanden prövas på alldeles bestämt samma satt, som år för

engelska såsom huvudamne, likaså i det skriftliga

provet.

d :IE/ska som biänme.

Till den muntliga det under examen uppges av de två sista aren

genomgångna pensum efter undervisningsinspektörens bestämmande

på

samma satt som ovan är sagt ouikring 100 sidor den äldre skönlitteav raturen, som dock till hälften kan ersättas med värdefull nyare litteratur. Vidare skolan för uppger som grundval examen i fårdigheten att tala

minst 40 sidor,,som lasts för detta ändamål. Proven hållas på satt, samma

som då tyska år huvudämne, böra

men fordringøtrna något Inoditieras.

Det skriftliga provet lika med bestämts

är det, som för engelska

som biamne-

B. På den klassiskt-språkliga och den matematiskt-naturvetenskapliga linjen.

Examen år endast muntlig.

Lagges huvudvikten på det språkliga, skall examinanden prövas pa ett stycke modern lasts i skolan, och examinator prosa, som kan efter eget val att låta honom eller samtal genom översätta genom på engelska tyska försäkra sig att haniförstått det dock alltid om, lästa, med ratt för

censor att fordra översättning. Dessutom skall

genom samtal efterhöras,

om examinand kan uttrycka sig någorlunda säkert

på engelska tyska.

Som grundval härför skolan uppger ett pensum minst 50 sidor. av

Lägges huvudvikten på litteraturlasning, till

uppges examen omkring 75 sidor den under de två sista åren lasta litteraturen efter av undervisningsinspektörens bestämmande, på sätt anförts. Examisamma som ovan nanden prövas ett eller två ställen det av uppgivna pensum och skall Visa,

att han såväl språkligt till innehållet förstar det låsta, som varjåmte han ock skall ådagalågga kännedom de lasta författarnas liv och litterära beom

tydelse.

Franska.

Examen är endast muntlig. lntet Examiexamenspensum uppges. nationen sker på två förut lästa stycken prosalitteratur, det nyare ena till sin art ungefär enahanda beskaffenhet, den litteratur, vilken av som lästs under det sista âret, det andra något låtttare. Examinand skall prestera väsentligen korrekt upplåsning med gott uttal samt överen en sättning, visar, att han fullt förstår texten. Kunskapen i grammatik som prövas antingen kort analys i anslutning till den upplästa texgenom en ten eller lättare frågor pa franska likaledes i anslutning till texten. genom

Geografi och naturalhistoria.

A. På de språkliga linjerna.

Examen sker omväxlande i dessa ämnen och i naturlara. Före slutet av januari meddelar inspektören varje skola, i Vilket dessa ämnen av skall hållas. examen

B. På den matematiskt-naturvetenskapliga linjen.

Examen sker omväxlande i geografi mineralogi och geologi och naturalhistoria fysiologi. Före slutet av januari bestämmer inspektören för varje skola, i vilket dessa ämnen skall hållas. av examen

10. Natu

A. På. de språkliga linjerna..

Se ovan. .

På den matematiskt-naturvetenskapliga linjen.

a Fysik och b Astronomi. Vid är muntlig, examineras a ett begränsat examen, som pensutn, bestående av två av avdelningarna astronomi, varmelara, optik, magnetism och elektricitet, mekanisk fysik samt samling 15 utförda experien av

ment. De senare jämte den de fem avdelningarna utvaljas sko-

ena av av

lan, den andra utses inspektören före månads Två

av januari utgång. uppgifter ges åt var examinantl, den i de uppgivna avdelningarna

ena en av

och den andra utgörande ett experimenten.

av Kemi. Examen sker i skolan valt omfat-

c av begränsat pensum,

tande omkring hälften det lästa. av

ll. Matematik.

A. På de språkliga linjerna.

l iir endast muntlig, examineras halva examen, som på omkring den lästa kursen, bestêimmes före månads slut.

som av inspektören januari

Tvâ uppgifter lämnas, därav den består i eller ena lösning av ett flera lätta problem. -

B. På den matematiskt-naturvetenskapliga linjen.

I det muntliga provet examineras ett begränsat pensum, motsvarande omkring hälften det lasta, inspektören underrättar av varom var skola före utgången

av januarL

I de skriftliga givas tva serier uppgifter, därav minst hälften proven skall omedelbara tillämpningar lästa satser. En

vara av av uppgifterna

bestå i att bevisa sats inom det till den skall en pensum, som uppges muntliga examen. Denna examen äro de examinander befriade ifrån, i som det skriftliga provet fått betyget såvida lärare eller censor yttrar önskan om examen.

Betyg. För vart och ett de skriftliga nämligen i danska för alla av proven, linjerna, i latin för den klassiskt-språkliga, i och för den

engelska tyska nyspräkliga samt i :matematik för den Inatematiskt-naturvetenskapliga linjen gives ett betyg.

l den muntliga givas den

examen pa klassiskt-språkliga linjen betyg

i danska, engelska franska, latin, grekiska, och

tyska, historia, geografi

naturalhistoria, natur-lära, matematik 9; på den nyspräkliga linjen i danska, engelska, tyska, franska, latin, klassisk historia,

litteraturläsning, geo-

grafi och nafuralhistoria, naturlâtra, matematik l0; den matematiskt-

pä naturvetenskapliga linjen i danska, engelska tyska, franska, historia,

klassisk litteraturläsning, geografi och naturalhistoria, med astronomi, fysik

kemi, matematik - För vart och ett ämnena gymnastik, sång och slöjd ock

av gives

betyg samt tillika för ordentlighet i avseende ä de skriftliga arbetena.

För examinands fordras, att medelvärdet alla hans

godkännande av

med undantag för dem i gymnastik, sång och slöjd är minst 3.0.

betyg

Om resultatet 1903 års gymnasiereform säger undervisnings-

Fuxen, att det gymnasiet blivit tredelad

mspektören,. professor nya en

fackskola, därav linje förbereder för den teologiska fakulteten, för

en en

och den valjes dem, så tidigt ha sin bli-

polyteknikum tredje av som

vande levnadsbana klar, att förvärva sig en praktisk

men som genom

få flera banor för Han at: språkfärdighet öppna sig. anser, man genom

reformen kommit in på rätt vag, ock i enskildheter ännu zltskilligt är

om

övrigt att önska.

Finland.

Av K. BPJCKMAN.

Det finska undervisningsvåisendet liknade det svenska, så Vin-

länge

land förenat ;ned det gamla moderlandet. Det första

var gymnasiet upp-

rättades 1630 i Abo samtidigt med de första

undervisningsanstalterna av

detta slag i Sverige. Dessutom funnos trivialskolor för den under-

lägre

visningen. Nämnda skolformer bibehållas i skolordningarna 1649, 1693 av och 1724, vilken i Sverige avlöst 1807 års i Fin-

senare, av skolordning,

land ägde gällande kraft anda till år 1841. Latinet det

var viktigaste am-

net och delvis även undervisningssprâk. De reala till-

bildningsbehoven

godosâgos den apologistklassen, fanns vid trivialskolorna,

genom s. som och hade till uppgift att bibringa de där studerande eleverna de som

kunskaper, erfordrades för det dagliga livet. Skolorganisationen

som var dock ganska olika i de olika stiften, alldenstund domkapitlen bestämde

nästan enväldigt över undervisningsväsendet.

1841 års 1841 års skolordning 1 eller elemen-

skapade lägre ett- tvååriga

skolorrlning. tarskolor för barn, ämnade inträda i statstjänst eller levnads-

som välja

banor, som fordrade ett högre eller lägre mått vetenskaplig

av utbildning,

2 högre fyraåriga elementarskolor för ändamål, med vidsamma men gade lärokurser och rätt att sända sina elever till 3 gymnasiet, med som 2 årsklasser förberedde till universitetsstudier. I alla dessa skolor var

latinet huvudämne. Svenskan visserligen undervisningsspräket,

var nu

undervisningen däri likasom i finska språket men var mycket bristfällig.

Genom förordning 1856 bildades frán och med elementarskolans en av klass 3 särskild linje med mindre antal timmar för latin, med en men

ökad undervisning i de moderna språken.

1872 års Sedan från 1869 hava

domkapitlen upphört att någon myndighet

skolorclning

med ind- över undervisningsväsendet, underordnades överstyrelse i Helsing-

som en ringaø at: fors, utkom 1872 års 1883

skolordning, som undergick vissa ändringar,

1883. men som i huvudsak annu gäller. Enligt denna meddelas den högre under-

visningen i 1 åttaklassiga lyeeer med ändamål att grundlägga den veten-

skapliga utbildning, som vid universitetet vidare utvecklas, dels klassiska

med undervisning i latin och grekiska, dels reala, i vilka språkundervisde moderna 2 elementarskolor, motsvarande

ningen är byggd på språken,

klasser, dels fyra-, dels tvååriga med ändamål att förbe-

lyceernas lägre

reda till skolkurs eller till fackskolor. Elementarskolorna torde nu

högre

denna form hava upphört och ersatts femåriga stats- eller kommui av nala realskolor med avslutade lärokurser. Skolåret börjas med 1 sept. Höstterminen räcker till 20 dec. och vårterminen från 14 jan. till 31 maj. Den dagliga undervisningstiden är

5 a G lnträdesåldern för klassen fyllda 9 år till 13 år och åldern

lägsta är

i högre klasser, skall i allmänhet motsvara den för elever, som intagas

ffr klass åldersgränsen. För intagning i lägsta klassen av varje gällande

ett allmänt läroverk erfordras z kristendanz gamla och testamentets biblska historia enligt nya godkänd lärobok för folkskolor samt Luthers lilla katekes;

2 läroverkets undervisningsspø°älc ledig innanläsning samt förmåga

med ord för det lästa, ordklasserna och satsens huvud-

att egna redogöra

i rättskrivning; i

delar, hjälplig färdighet

z räkning de fyra räknesätten i hela tal, metersystemet, grundoperationerna med hela tal i sorter, lösande i huvudet och skriftligen lätta av hörande till denna kurs, hämtade från det dagliga livets område;

uppgifter

i geografi enligt godkänd lärobok för folkskolan;

geografi Europas z välskrivning hjälplig färdighet.

Dessa motsvara kurserna i klass 2 högre folkskola.

fordringar av

Läroplanerna ha under de åren gång på gång ändrats, stun-

senare dom under pågående läsår, vanligen för att lämna allt större uto. m. åt undervisningen i och litteraturen. Så stad-

rymme ryska språket ex.

1903 utfärdad förordning 40 veckotimmars undervisning i ryska. gade en Det nedrivningsarbete, för vilket den nationella odlingen härigenom utsat-

åtminstone till tid den återgång till den lagliga tes, hejdades en genom ordningen i landet, inträffade i slutet år 1905. På grund av en som av Finlands ständer den 15 dec. utkom den 12 jan. 1906

petition av av s. förordning, varigenom det förut påbjudna antalet veckotimmar iryska

en till 20 vid de klassiska och 24 vid de reala.

språket nedsattes lyceerna

Den förordningen sattes omedelbart under pågående läsetermin i vernya ket. tillsattes kommitté sakkunniga för uppgörande av

Samtidigt en av

förslag till skolväsendets omorganisation. Dess betänkande, avgivet i början 1908, har emellertid ännu av lett till något resultat, och de 1906 utfärdade provisoriska timplanerna äro

,därför fortfarande gällande.

Timplan för klassiska lyceer.

K 1 a s s

5 j

i l

Religion 2 2 2 2 2 2 2 . . . . . . . . . . . . . 2 16

Undervisningsspråket

5 4 2 2 2 3 3 3 24 . . . . . . . Det andra inhemska språket 5 4 3 2 2 2 2 2 22 . . . . Ryska 4 3 3 2 3 3 2 20 . . . . . . . . . . . . . . - Latin 7 7 6 6 6 6 . . . . . . . . . . . . . . . - - ä Tyska 4 4 3 3 . . . . . . . . . . . . . . - -- - - 14 Grekiska frivilligt 2 3 3 2 10 . . . . . . . . - - - - Franska frivilligt 2 2 2 5 6 . . . . . . . . - - -- - --

Geografi och historia 3+2 3+1 2+2 1+3 3 4 3 4 31 . . . . . . . . Matematik 5 4 5 5 4 4 5 5 37 . . . . . . . . . . . . Fysik 2 2 4 . . . . . . . . . . . - - -- - - - Naturalhistoria 2 2 2 3 3 12 . . . . . . . . . . - -- - Välskrivning 2 2 . . . . . . . . . . . - - - -- - - 4 Sång 2 2 1 1 1 1 1 1 . . . . . . . . . . . . . . å

Gymnastik 3 3 3 3 i 3 3 2 2 22 . . . . . . . . . . . . Summa 31 31 31 31 31 31 31 -31 248 - 32 32 34 37 37 36 270 -

Vid det klassiska normallyceet i råder dock den olik-

Helsingfors

heten, att grekiskan där år ett frivilligt, utan valbart de

åmne; lärjun-

gar, som från klass 5 Välja grekiska, befrias nämligen från

undervisningen

i ska. r.y I ögonen fallande år det stora antalet veckotimmar för be-

språken,

roende dels därpå, att de inhemska åro två, dels Finlands ställ-

språken på

ning i förhållande till

Ryssland..

i I reallyceerna ha efter hand kurserna så i

ordnats, att lärjungarna

klass 5 ha fått genomgå så vitt avslutad lärokurs.

en möjligt

Kurserna i de särskilda låroåmnena meddelas efter

årsredogörelsen för det svenska normallyceet i Helsingfors.

Religion.

Kursplaner. i omfattar biblisk

Undervisningen historia, katekes, bibellåsning, över-

sikt av bibelns böcker samt kyrkohistoria och dogmatik. På den reala

Timplan för reallyceer.

K l E a s s , å

i

i l , g 1 i 3 4 6 8 j

l Religion 2 2 2 2 2 2 2 2 16 . . . . . . . . . . . . . i Undervisningssprâket 5 J 4 2 2 2 3 3 3 21 . . . . . . . j Det andra inhemska språket 5 4 3 i 2 2 2 2 2 22 . . . . ;Ryska 4 4 4 3 3 3 3 20 . . . . . . . . . . . . . . - 4 i 4 3 3 3 3 20 grym . . . . . . . . . . | I . . . . §Franska j 4 4 4 12 . . . . . . . . . . . . . a - - Engelska frivilligt 2 2 4 : . . . . . . . . - - - i - - -

Geografi och historia 3+2 3+l +2 1+3 3 3 4 231i i . . . . . . . .

i i

j Matematik 5 4 5 5 4 4 6 5 38 . . . . . . . . . . . . Natnrlära 3 3 2 2 10 . . . . . . . . . . . . . - I -- - -

i

Naturalhistoria 2 2 2 J 3 T3 i . . . . . . . . . . j , - - j Välskrivning 2 2 ; . . . . . . . . . . . - , - - - - - 1 . . . . . . .. i

2 i 9 1 1 1 1 1 1; ilSång. . . . . . . . . . . . . . .

Gymnastik 3 3 3 3 3 3 2 2 22

. . . . . . . . . . . , 3 . jBokföringfrivilligt I i 1 1 mg . . . . . . . . - - i i 248 Summa 31 31 31 31 31 31 i 31 31 l i 32 33 33 32 34 34 260

u l

linjen har i klass 5 genomgåtts kortare kurs i kyrkans historia, som en sedan utvidgats i de tre sista klasserna. l de klassiska däremot påbörjas

dessa studier i klass 5 och fortsättas sedan till och med klass Dog-

matiken genomgås i de två högsta klasserna.

Modersmålet.

Timantalet i detta ämne har måst inskränkas till förmån för det

andra inhemska språket och tyskan. I de 5 nedre klasserna förekomma

övningar i vallasning jämte muntliga reproduktionsövningztr, memorering, grammatik, rattskrivnings- och interpunktionsövningar samt i klasserna 4

och 5 smärre uppsatser efter preparation. I de högre klasserna noggrann

drives mest litteraturläsning och litteraturhistoria jämte uppsatsskrivningar

9 under läsåret.

Det klagas över att tiden medgiver tillräcklig litteraturläsning eller talövningar i behövlig utsträckning.

v 8-210409

Det andra inhemska språket.

Undervisningen börjar redan i klass Övningar i läsning efter

clementarbok, därefter låsning läsebok, grammatik, diktamen, översätt-

ur

ningar till språket. Från klass 6 övervägande litteraturlåisning och

uppsatsskrivning. Från och med klass bedrives undervisningen ock

samma på detta språk. Vid avgångcn till universitetet bör lärjungen kunna väl förstå spr2iket och någorlunda använda det i tal och skrift. Undervisningen underlättas därav, att många hem äro tvåspråkiga, samt att ungdomen nästan Överallt har tillfälle att praktiskt inlära det andra språket.

4. Ryska.

Undervisningen börjas i klass 2 med inlärandet de vanligaste

av

orden, innanläsning, Inuntliga och skriftliga övningar, grammatik. Under-

visningen i de lägre klasserna skall bilda underlaget för ett grund-

mera ligt och omfattande studium av språket i de Övre. sistnämnda klasser bör lärjungen utom god teoretisk kunskap i språkets lagar få inhämta ett

så rikligt ordförråd och sådan vid språkets behandling, att han utan

vana svårighet kan läsa rysk författare och även äger någon förmåga att

en

uttrycka sin.

Latin.

Undervisningen börjar i klass 3. Under de tre första åren

genom-

gås med ledning elementarbok de viktigaste delarna grammatiken.

av av nedan under andra terminen i klass 4 börjar läsningen Cornelius

man av Nepos. l klass 5 vidtager Caesar. l dessa klasser drivas skrivöningar från modersmålet till latin. l klass 6 fortsättes studiet Caesar, varjämte ett

av

tal Gicero läsas och Ovidius påbörjas och i de sista klasserna få par av låtrjungarna göra bekantskap med Horatius och Livius eller Tacitus. Skrivöningarna bestå här översättningar från latin.

av

Genom särskilda förordningar har medgivits, dels att i läroverk å orter. där klassiskt lyceum finnes, vissa timmar, annars skulle ha

som använts till andra ämnen, få ägnas åt undervisning i latin i de tre högsta klasserna, i allmänhet dock under villkor, att minst 5 elever anmäla sig till sådant byte, dels att i klassiska lyceer å orter, där reallyceum fin-

under enahanda villkor undervisningen i latin far utbytas mot undernes, visning i andra ämnen såsom tyska och teckning. Vid del

ex. en realskolor finnes frivillig undervisning i latin, bekostad räntorna

av av en för detta ändamål skänkt fond. Slutligen är det möjligt för elever vid

realskolor, vilkas lektionsplaner äro överensstämmande med motsvarande klassers i reallyceum, att i händelse de vilja övergå till klassiskt lyceum orter, där sådant lyceum med undervisningsspråk finnes, i klass

samma 3-5 erhålla undervisning i latin å timmar, anslagits till vissa andra

som

ämnen, såsom tyska och teckning.

Studiet de klassiska språken har emellertid under de åren

av senare i Finland gått mycket tillbaka, särskilt i de många kommunala och privata skolorna, som i allmänhet äro organiserade samskolor, och där

som undervisning i dessa språk i regel förekommer.

Grekiska drives än mindre an latin. Vid Normallyceet i Helsingfors förekommer det i de fyra högsta klasserna fakultativt i stället för ryska. l de andra lyceerna står det med sina timmar utanför det obligatoriska chemat. Utom grammatik läses kortare kurs Xenofon och Homerus.

en av

Tyska.

Undervisningen inträder i de klassiska lyceerna i klass 5 och i de reala i klass Man börjar med en elementarbok med därtill hörande

grammatikkurs jämte muntliga och skriftliga övningar. I klass 5 skall i

realgymnasiet kortare systematisk kurs i grammatiken ha genomgåtts.

en I de högre klasserna förekommer mest låsning vald litteratur, varjämte

av

grammatikstudiet utvidgas och fördjupas. Skriftliga och muntliga över-

-sättningsövningan I latinlyceerna läses något mindre litteratur. Skrivöv-

ningarna äro där ock färre. Målet för undervisningen är, att larjungarna

skola kunna låsa en lättare tysk text.

Engelska förekommer alls på de klassiska lyceerna och på de reala endast såsom frivilligt ämne med 4 veckotim-mar tillsammans i de 2 högsta klasserna. Endast elementen kunna inläras.

Franska

ar frivillig i de klassiska lyceerna och obligatorisk i de reala. I bagge börjas undervisningen i klass Sättet och målet för undervisningen äro ungefär desamma för tyskan.

som

10. Historia.

Undervisningen börjar med berättelser den gamla historien. I

ur de klassiska lyceerna meddelas fortlöpande framställning av allmänna

en historien, vartill Finlands historia ansluter sig. l reallyceernai genomgås iklasserna 3-5 elementära kurser i faderneslandets och den allmänna historien med utvidgningar kurser i de högre klasserna.

av samma

11. Geografi.

börjar med fäderneslandet, varefter följer Europa och de

Kursen

främmande världsdelarna samt den allmänna geograñen. Amnet avslutas i klass 4. I klass 8 genomgås matematisk geografi samt repeteras Europa.

12. Matematik.

Kursen å de klassiska lyceerna omfattar aritmetik, algebra till och med ekvationer andra graden med obekant, maximi- och minimi-

av en

uppgifter, potenser och logaritrner, geometri och trigonometri. I real-

lyceerna, dar timantalet endast är 38 i veckan mot latinlyceernas 37, är kursen endast obetydligt större.

13. Naturvetenskap.

I de lägre och mellanklasserna läsas såväl i de klassiska de

som reala lyceerna botanik och zoologi. l reallyceet börjar undervisnin-

man

i fysik i klass ö med på laborationsövningar baserad kurs i ämgen en nets första grunder. l klass 6 förekommer dels kort kurs ikemi, dels

en

lasas magnetism och elektricitetslara, och i dc tva högsta klasserna

genomgås det övriga, mekanik, akustik, optik och värmelara. I de klassiska ly-

genomgås i de tva sista klasserna något kortare kurs i fysik. ceerna en

14. Teckning.

På reallyceerna drives fran klass 3 teckning, bestående frihands-

av

teckning, målning i pastell- och vattenfarger, projektions- och konstruk-

tionsritning och perspektivritning.

låokföring, dubbel italiensk, förekommer i reallyceernas fjärde och

femte klasser.

Under läsåret 1904-1905 funnos 5 svenska och 11 finska klassiska

lyceer samt 3 svenska och 7 finska reala statsljrceer. Samtidigt funnos 1 fullständigt svenskt privatlyceum för gossar samt 10 svenska och 16 finska

privatlyceer samskoletyp. Statens elementarskolor ö-klassiga eller

av samskolor voro 4 svenska och 3 finska, under det att privata och kommunala real- och borgarskolor Ö--G-klassiga 7 svenska och 13 finska. Stavoro tens fruntitnmersskolor voro 5 svenska och 9 finska, de privata fiickskolorna 8 svenska och 5 finska. De finskspråkiga elevernas antal har under de senaste årtiondena varit i ett ständigt stigande och utgör 2/3 nu av hela antalet. Lyceernas S-åriga skolkurs avslutas med studentexamen, berät- .Wtzulenfsom till studier vid universitetet. l examen. tigar mars månad varje år hålles skriftlig examen, omfattande uppsats på modersmålet, uppsats på det andra en en inhemska språket, översättning från latin å de klassiska och överen en sättning till tyska ryska eller franska å de reala lyceerna, samt ett ma-

tematiskt omfattande lösning 3 uppgifter. De, godkänts i

prov, av som det skriftliga provet, anmäla sig i slutet maj eller början juni till av av examen i 6 av skolamnena. Denna hålles vid universitetet. Den, examen som godkänts i den skriftliga har tillfälle att i september examen, göra ett nytt försök och kan bliva student vid början eller slutet av höstterminen. Både de skriftliga och muntliga anordnas och beproven dömas examenskommission, bestående universitetslarare. av en av

Preussen.

Av Kxur BOHLIN.

Utöver den allmänna folkskolan finnas i Preussen för närvarande i huvudsak följande skolformer högre skolor, höhere Schulem: gynznasicr, och högre realláiroverk Oberrealschulen samt realskolor Real-

realgynwzasier

schulen. Var och dessa skolformer är från början till slut skild en av från de andra, och de utgöra sålunda parallella skolformer med inträen desålder fyllda 9 år. Klassernas räknas uppifrån. De 3 av nummer ncdersta klasserna betecknas således nedifrån räknat med VI, V och IV och de IlI-I, äro fördelade på tvâ årskurser, Untertertia och Obertertia

övriga,

U lll och O III o. s. v. Vår 1 2 3 4 5 Ringl lll IV.

klassindeløziøzg:

Preussisk klassindelning: VI V IV UIII Olll OII UI OI.

Ull

Gymnasierna börja med latin i nedersta klassen och fortsätta därmed till den sista med sammanlagt 68 timmar; de införa grekiskrzn i 4:de klassen nedifrån U lll och i 3zdje klassen nedifrån IV.

fiwnskan

Realgymnasierna börja lika tidigt med latin, men minska uppåt timantalet, så att timsumman blir blott 49, införa franskan i 3zdje IV och engelska i 4:de klassen U lll; grekiska saknas. Högre Realläroverk Oberrealschulen börja med i lägsta

franska

klassen VI och fortsätta därmed till den högsta Ined ett sammanlagt timantal 47 timmar; de införa engelskan i 4:de klassen U lll. av Realskolorna ll-ealschulen oder höhere Btxrgerschulen äro sexklassiga VI-l eller Vl--U ll med franska och engelska som i högre reallaroverk fast naturligen med nagot begränsat timantal.

Vidare finnas G-klassiga proyymnasüéa och realprolqynznasier,

s. sakna de översta tre klasserna O l-O ll, i övrigt likna de som men skolforiner, vilkas de bara. namn fr å §6

Liksom i flera andra lander har i Preussen under god del aven en 1800-talet varit så gott identisk med latinfrågan. Den

av skolfrågan som

erhöllo jesuiterna med latinet grund-

organisation, som gymnasierna av som

läggande bildningsmedel i både formellt och reellt avseende, behöllo de i stort sett inpå 1800-talet. Med den nyhutnanistiska strömning, somi början 1800-talet under Tysklands stora litterära period gjorde

av sig

gällande, kom ett estetiskt drag att trycka sin stämpel på de högre mera skolorna. Latinet började att studeras för sitt litterära och kultumera rella värde än formellt och retoriskt utbildningsmedel; grekiskan, som som i jesuitgymnasiet mer eller mindre försummades, och studium vars senare mest var riktat på nya testamentet, togs till heders för hela sin rika nu litteraturs skull. Av andra ämnen det egentligen endast matematiken. var som hade någon självständig plats; modersmalet, franska, historia och naturvetenskap hade såsom biämnen mycket blygsam ställning, och deras en upptagande på schemat betraktades blott eftergift åt de som en rop, som tid efter ville reformera i tidsenlig riktning. Att överhuvudannan mera taget gymnasiet förmått ända till de sista årtiondena bibehålla sin strängt klassiskt-humanistiska prägel, berodde väsentligen pä den tidiga upp-

komsten av real- eller b07/rz7.9k0l07', lämnade bildning,

som en som mera svarade mot det moderna och praktiska livets fordringar. Icke dess mindre medförde den historiska utvecklingen krav pä bildningselenya

ments upptagande i gymnasiet. Modersmålet, i början århundradet

som av knappt fick plats på schemat, tillkämpade sig ett stort historien, rum, som samtidigt sä gott som endast förekom klassisk historia, gjorde landsom vinningar in pä nyare den nyaste tiden. Härunder uppkom så

men

småningom en allt starkare unitarisk riktning, fordrade som en gemenförsta skolbildning, vilken sedan skulle efter olika behov. sam grena sig Icke ens med 1882 års skolordning lyckades dessa tendenser slå.

igenom,

men följden blev i stället gymnasiets överbelastning med ämnen och tim-

mar, så att överansträngningen blev ett allmänt insett ont. nu Kort tid efter sin tronbestigning trädde kejsar Wilhelm personligen ibreschen för reformsträvandena, och vid är 1890 sammankallad konen ferens tog han själv till orda mot den gamla Wenn

gymnasialbildningen.

man sich mit einem der Herren die das Gymnasium vertreten unterhält und ihm klar machen versucht, dass der Mensch doch einiger-

zu junge

praktisch für das Leben und seine Fragen vorgebildet werden solltçs, massen dann wird immer gesagt, dass sei nicht Aufgabe der Schule, Hauptsache sei Gymnastik des Geistes, und diese Gymnastik des Geistes ordentwenn lich getrieben würde, iväre der junge Mann imstande, mit seiner Gymso nastik alles für das Leben Notwendige leisten. lch glaube, dass nach zu dicsem Gesichtspunkt nicht mehr verfahren werden kann. På detta sätt drog han i härnad mot den formella bildningens överdrifter. Trots den s.

unge kejsarens eget personliga ingripande lyckades det väsentligen att

rubba det skolväsendet. let gamla gymnasiet förblev i sin ställ-

gamla

den enda skola, vilken öppnade universitetsportarna; endast för

ning som

studium matematik kunde ett mogenhetsbetyrg från ett högre realläro-

av verk bana till universitetet. Resultatet blev endast avprutning av

väg en latintimmarnas antal, bättre lärjungarnas fysiska utbild-

tillgodoseende av ning och motarbetandet överanstrâtngningen.

av

Olika för de skilda strävandena bedrevo emellertid sitt

föreningar

arbete. Redan sedan 1878 fanns i Altona ett realgymnasium med de tre

klasserna latin, däremot lästes i 4:e--9:e klassen U lll lägsta utan som -O I med 36 timmar; franska grundläggande språk från

sammanlagt var

klassen, engelska kom in i 3:e klassen IV. Något yngre 1892

lägsta

liknande i Frankfurt Main, där grekiskan hade fyra

var ett gymnasium a.

år överstadium U 11-01, engelska saknades. Dessa

på gymnasiets men

med sin 3-åriga latinlösa nederskola stor efterföljd, och

gymnasier vunno

inför det från synpunkt hotande perspektivet lati-

gammalgymnasial av

allmänna till 4:e klassen U Ill, visade sig så

nets uppflyttning som

sannolikare, nämnda gymnasietyper lämnat ett gott resultat,

mycket som

föllo det klassiska gymnasiet till föga och medgåvo från

anhängarna av

sin sida fritt tillträde till universitetet för lärjungar från både realgymnasier och realläroverk. Därmed räddades det helklassiska gymnasiet

högre

och enligt den gällande skolordningen blev latinets timantal o. m.

nu förökat från 62 till 68.

Ett reskript år 1900 fastslog i princip de olika

kejserligt av nu bildningslinjernas V0llanstalten likaberättigande med avnioklassiga

seende sina abiturienters tillträde till akademiska studier med följande

på

ord: Med avseende har att utgå därifrån,

på examenskompetensen man

och det högre realläroverket med hänsyn till sin

att gymnasiet, realgymnasiet

allmänna förmåga att utbilda träna själsverksamheten äro att anses som

och att endast i så måtto komplettering fortfarande blir nöd-

likvärdiga, en

det för många studier och yrken behöves särskilda förkun-

vändig, som

vilkas meddelande icke eller endast delvis tillhört varje anstalt

skaper,

Den 1892 infördes i de högre realskolorna efter

avslutningsexamen, som

klasser Abschlussprüfung, avskaffades åter den

genomgångna sex

icke motsvarat de vid dess införande närda för-

"grund, att avgångsexamen

särskilt icke minskat, utan ökat tillströmningen till

hoppningarna, snarare

universitetsstudierna. Reskriptet till vidsträcktare prövning av

uppmanar

Altona- och F rankfurter-typ och uttalar önskan om en

realgymnasierna av

motsatserna mellan den humanistiska och realistiska rikt-

utjämning av

ningen.

år, 1901, utkom undervisningsplanen för de olika skol- 1901 års

Följande med hänvisning till Synpunkterna i ovannämnda kejserliga

resformernarip -

. Alla de högre skolorna förutsätta småskola elementarklasserna. Förskolor. en Under det att i Sydtyskland den allmänna folkskolan regel lämnar den för inträde i de högre skolorna nödiga utbildningen, äro i Preussen de flesta fullständiga läroverken förbundna med småsko-

Vollanstalten egna

lor, stå under rektors ledning. De flesta småskolorna hava som samme klasser med inträdesålder fyllda är. Särskild läroplan tre en av sex anses då inträdet i den högre skolan sker särskild inträdes-

obehövlig, genom

prövning, i vilken fordras: 1 Färdighet att icke blott mekaniskt, utan ock logiskt riktigt läsa Inträdesoch latinsk skrift. Kännedom ordklasser och den enkla 1"ö”9-

tysk tryckt om

satsens delar; färdighet i rättskrivning.

2 färdighet i att läsligt och snyggt skriva efter diktamen.

Någon

3 Praktisk färdighet i de fyra räknesätten med hela tal och i det enklaste om bråk.

4 Elementär kunskap i geografi, särskilt Europas.

5 Kännedom biblisk historia gamla testamentet och Jesu liv. om 6 De första elementen i teckning i förbindelse med geometrisk formlära.

Kroppsligen äga de erforderliga förkunskaperna,

svaga gossar, som få vägras inträde. För inträde fordras intyg ålder fyllda nio år, om föräldrar etc. samt vaccinationsbevis.

Obligatoriska ämnen på gymnasiet äro: religion, tyska, latin, greKursplaner. kiska, franska, historia, geografi, matematik, naturvetenskap, välskrivning, teckning samt gymnastik och sång två nedersta klasserna, såvida

- de

icke befrielse därifrån erhålles pä grund läkarbetyg. av ämnen äro från 6:e klassen U ll teckning 2 timmar, från

Valfria

7:e klassen O engelska 2 timmar och hebreiska. Deltagande i mer än ett valfritt ämne tillátes icke annat än i sällsynta fall med rektors

medgivande, och anmälan förpliktar till minst ett halvt års deltagande i undervisningen. Pä realgymnasiet är engelska obligatoriskt i st. grekiska;

i de realläroverken är latinet uteslutet, eljes förekomma obli-

högre samma

gatoriska ämnen.

-

Religion. 3 timmar i första klassen VI, 2 timmar i de övriga. Man skiljer här mellan evangelisk och katolsk undervisning. 9-210-109.

Evangelisk religionslära.

Mål.

Den evangeliska religionsundervisningen vid de högre skolorna har

till mål att uppfostran i Guds ord dana larjungarnai till karaktärs-

genom starka kristna, visa sig i stand att en gang genom sin bekännelse och

som

vandel samt särskilt även genom deltagande i det kristliga församlings-

livet utöva ett deras levnadsställning :motsvarande hälsosamt inflytande, pa folkets liv.

Kurser.

1:a klassen VI. Biblisk historia gamla testamentet efter

en läsebok. Före de stora kyrkohögtiderna genomgâs motsvarande berättelser

testamentet. Första huvudstycket i Luthers katekes med, tredje ur nya

huvudstycket utan Luthers förklaring. Utanläsning ett måttligt antal

av

bibelsprak och fyra psalmer.

2:a klassen V Biblisk historia testamentet efter lasebok.

nya en

Repetition lzsta klassens katekeskurs; andra huvudstycket med Luthers

av

förklaring. Bibelspråk i föregående klass; fyra nya psalmer.

som

3:e klassen IV. Det allmännaste bibelns indelning och de

om

bibliska böckernas ordningsföljd. Lêtsning och förklaring gaininal- och

av

framför allt nytestarnentliga kapitel för att utvidga, fördjupa och repetera

de i föregående klasser genomgångna bibliska berättelserna; tredje huvud-

stycket med Luthers förklaring. låibelsprâk som i föregående klass; fyra nya psalmer.

4:e klassen U lll. Guds rike i gamla testamentet: läsning och

förklaring motsvarande bibelstycken, däribland ocksa psalmer och lättare

av

stycken profeterna. Kyrkoåret och betydelsen av gudstjanstordningexx.

ur

Fjärde och femte huvudstyckena. Repetition förut inlarda psalmer.

av lnlarande Jiågra lättare Davids psalmer och två till fyra nya kyrko-

av

psalmer eller psalmverser.

5:e klassen O lll. Guds rike i testamentet: läsning och för-

nya

klaring av motsvarande bibelstycken; ingående behandling av bergsprodikan,

vilkens huvudinnehåll skall inlaras, och liknelsorna. Reformationshistorion

i anslutning till en biografi Luther. Repetition de i föregående

av av

klasser inlarda katekesstyclçena, bibelspråken och psalmverserna; i samband med det sista den evangeliska kyrkopsalmens historia i korta drag.

6:e klassen U ll. Läsning och förklaring utvalda ställen ur av särskilt dess poetiska och profetiska skrifter; läsning gamla testamentet, ur

och förklaring ett de synoptiska evangeliernajamte fördjupad repeti-

av av

tion vid sexklassiga skolor aven de viktigaste kapitlen ur

av bergspredikan, apostlagarningarna. Repetition katekesen och fördjupning av uppfatt-

av densamma framställning dess inre uppdelning liksom ningen av genom av Luthers förklaring såsom âsyftande kristendomens

genom uppskattning av Repetition bibelspråk, Davids psalmer religiöst-sedliga grundinnehall. av och kyrkopsaliner O lll.

se

7:e klassen O ll. Läsning och förklaring av apostlagâtrningarna

liksom lättare stycken de brev, handla det

ur nytestamentliga som om

äldsta kristna l sammanhang därmed bilder apostlarnas

församlingslivet. ur

och andra bibliska liv, jude- och hednakristendomen och kyrkans personers enande, kristendomens strid och i det romerska riket. repetition av seger Davids och O lll.

bibelsprâk, psalmer kuvrkopsalmer se

8:e och 9:e klasserna U och O Kyrkohistoria med inskränkning

till det för kyrkligt-religiösa bildning omedelbart beevangelisk ungdoms

den romerskt-katolska kyrkan Athanasius och

tydelsefullaz utvecklingen av

kristendomens utbredning till germanerna, Inunkvasendet,

.Augustinus,

skolastiken, och kyrkolivet, reformationen, pietismen och rationa-

mystiken

lismen, unionen och det viktigaste den preussiska

Schleiermacher om

kyrkans författning, den yttre och inre missionen Wichern,

evangeliska

Fliedxier, sekter baptister, metodister och irvingianer. ävensom nyare

utvalda Johannes Evangelium och nytesta- Förklaring av stycken .av

brev, särskilt romarbrevet, på delvis med anlitande

mentliga gymnasiet av

urtekten. Tros- och sedelara i anslutning till nytestamentliga skrifter och i samband med bekännelsen, med kort inled-

förklaring av Augustinska en

ning de tre gamla symbola och med hänvisning till de övriga symbola

över för de kristna kyrkorna.

Katolsk religionslära.

Mål.

Den katolska religionsundervisningen vid högre skolor vill isin

väsentlig beståndsdel skolans organism icke isolera sig,

egenskap av en av

träda i intim växelverkan med alla skolans bildande och utan grenar av verksamhet och har dessutom den särskilda uppgiften att

uppfostrande

den katolska efter måttet dess andliga mognad, be-

göra ungdomen, av

kant med den katolska inre och yttre liv och verksamhet, befästa

kyrkans

den i övertygelsen kristendomens och och

om kyrkans sanning gudomliga

ursprung och leda den att livet i och med Kristus och hans

genom kyrka

troget bevara denna övertygelse, sorgfälligt värda den och städse obrottsligt bekänna den.

Kurser.

1:a klassen VI. De nödvändiga bönorna. Kort

handledning i att

bevista mässan med andakt. Undervisning bikten. Katekes: första om huvudstycket, om tron. Gamla testamentets bibliska historia

efter

lärobok.

2:a klassen V. Katekes: andra och tredje huvudstycket, budom orden och sakramenten. Nya testamentets bibliska historia till Jesu uppståndelse efter lärobok.

3:e klassen IV, Katekesförklaring: första huvudstjrcket, tron.

om Avslutning av nya testamentets bibliska historia játmte repetition, särskilt tiden för Jesu offentliga uppträdande lärare. och

av som Förklaring

inlarande av nâgra psalmer.

U 4

4:e klassen lll. Katekesförklaring: andra huvudstycket,

om budorden; därtill förklaring kyrrkoåret i samband med kyrkans första av bud. Biblisk historia: fördjupad repetition gamla testamentet med av särskilt framhållande dess förberedande, profetiska karaktär såväl i enstaka av

framstående uppträdande i händelser och gudstjänsthandlingar.

personers som Förklaring och inlarande psalmer och några latinska

av nya hymner. 5:e klassen O lll. Katekesförklaring: tredje huvudstycket, om

nådemedlen, med hänsyn även till liturgien vid det heliga massofifret och

vid utdelandet av de heliga sakramenten samt vid sakramentalierna. En första

bekantskap med kyrkans historia med hjälp kyrkohistoriska karaktarsbilder.

av 6:e klassen U Il. Grunderna för den katolska tron

apologetik.

Läran om den naturliga religionen, den gudomliga uppenbarelsen och

om

om uppenbarelsens olika stadier uruppenbarelse, judendom, kristendom;

läran kyrkan, källorna till den katolska tron och den katolska om om om

trosregeln efter lärobok. Repetition det viktigaste de mellersta

av av klassernas kurs. 7:e klassen O ll. Trosläran Gud, skapelsen och återlösom om

ningen efter lärobok. En mera ingående behandling få de läror,

som skilja olika riktningar, och de med hänsyn till tidsandan behöva som en

apologetisk behandling. Utförligare behandling kyrkohistorien till Karl den stores tid,

av förnämligast genom karaktärsbilder enskilda eller tidsperioder, av personer

av kyrkliga inrättningar efter lärobok. i

o. s. v.

8:e klassen U l. Om helgelsen och fulländningen efter lärobok

efter den för föregående klass givna metoden. Kyrkohistoria, medeltiden

och tiden, liksom i föregående klass. nyare 9:e Idas-sen O l. Den allmanna och speciella scdelaran efter lärobok,

och detta företrädesvis till vederlaggning sådana grundsatser och straav vanden i nutiden, utgöra fara för det sedliga livet och samhällssom en

ordningen.

Tyska.

26 timmar på gymnasiet, 34 i högre realläroverk.

Mål.

i ett riktigt, muntligt och skriftligt bruk modersmålet,

Fardighet av

bekantskap med det viktigaste den tyska litteraturens historia på grundav valen lästa stycken, odlandet av ett fosterlandskt sinne, särskilt genom av införa ungdomen i studiet den germanska sagovärlden och de för att av skolanmest betydande mästerverken tysk litteratur. av

Kurse r.

1:a klassen VI. Grammatik: ordklasser, deklination och konjugation, starka och former. liaran den enkla satsen och om skilsvaga om

jetecken. Råtttskrivningsövningar diktat varje vecka. Lasning av

genom dikter och sagor, fabler, berättelser, framställningar fos-

prosastycken ur

terlandsk och historia historia, bilder naturlaran och geograsaga se ur fien. återgivande vad berättats eller lästs. Utantillâs-

Muntligt av som

ning dikter med möjligast basta föredrag. av 2:a /ølassen V. Grammatik: den enkla satsen med flera satsdelar, det första användningen skiljetecken. Diktat

om satsfogningar iamte av

varje vecka för att öva rättskrivning och komm-atering eller också skriftligt

âtergivande berättelse. Läsning och prosastycken berättelser

av en av vers-

de och historien, eljes i första klassen. ln-

ur gamla sagorna ur som lärande och upplåsning dikter med möjligast basta föredrag. av .EK-elclrzssøn IV. Grammatik: sammansatt satsbyggnad och samman-

fattande regler kommatering. Det enklaste ordbildningslaran. tatt-

om av och skriftligt fritt återgivande förut lästa elleri

skrivningsövningai av

klassen fjärde vecka ett skriftligt hemarbete.

genomgangna stycken; var

dikter och isynnerhet beskrivningar och skild-

Läsning av prosastycken

och romerska historien. lnlarande

ringar, framställningar ur grekiska av

dikter i föregående klass. som

4:e klassen U Ill. Grammatik: sammanfattande och fördjupande

repetition av de första klassernas kurs med särskild hänsyn till oregel-

mässigheter i språkbruket, företrädesvis i formläran. Uppsatser berättelser, lättare beskrivningar och skildringar, ävensom brev fjärde vecka, då

var och då även på klassrummet. Läsning dikter och prosastycken det

av ur

tyska folkeposet, ävensom ur den nordiska sagan; ur allmänna och kul-

turhistorien, ur geograñen och naturläran; episka stycken, isynnerhet

ballader. Härvid meddelas upplysning diktarnes personliga förhållanden,

om om poesiens former, så vitt det är nödvändigt för att förstå det lästa. Inlärande av dikter i föregående klasser. som 5:e klassen O lll. Grammatik: Det viktigaste ordbildningslaran, av

med exempel; särskilt omljud, avljud, böjning, avledningsstavelser,

samman-

sättning. Uppsatser i föregående klass, därjämte referat och Översikter

som

av tankegången i prosaiska läsestycken; Läsning i allmänhet i före-

som

gående klass, småningom med övervikt för poetisk lektyr: episka, lyriska

och dramatiska dikter särskilt ballader Schillcr och Uhland; Körners av Zriny, Uhlands Herzog Ernst Schwaben, Heyses Kolberg eller liknande; von i realläroverk även Homer i god översättning. Litteraturhistoria och

poetik som i föregående klass. lnlärande dikter i föregående klass. av som 6:e klassen U ll. Dispositionsövningar. Lätta uppsatser av resonerande art, jämförelser, jämte berättelser och referat i föreex. som

gående klass, blott omfattande, fjärde vecka. Befrielsekrigens

mera var dikter; Schillers Glocke; några historiska dramer Jungfrau Orex. von leans och Wilhelm lell; därjämte läsning uppsatser och dikter läseav ur bok. lnövande brottstycken dikter och övningar i fria redogörelser av ur över lästa eller förut genomarbetade ämnggn. 7:e-.9:e klasserna O ll-O Arligen 8 hem- och

cza skolupp-

satser, för Vilka ämnen tagas från undervisningen i modersmålet och närbesläktade ämnen. Utvalda delar Niebelungenlied, Gudrun och ur ett

antal Walter der Vogelweides sånger på originalspråket eller i

av von över-

sättning. l anslutning härtill översikt de germanska av sto a sagocyklerna

även de nordiska, för så vitt detta bidrager till att bättre förstå den

tyska

sagan, den tyska riddarsången lnhalt des Parzivztl, översikt

av ävensom

över det tyska språkets historiska utveckling.

AV 1500- och 1600-talets diktkonst meddelas blott

några prov; Klop-

liv och betydelse, oden och karakteristiska ställen Messias. stocks nagra ur Lessings liv och viktigaste verk, hans mest betydande dramer och delar av hans prosaskrifter, särskilt Laokoon och hans Hamburgische av

Draniaturgiem Goethes liv och Viktigaste verk; ingående behandlas hans

Hermann und Dorothea, Götz, Egmont, lphigcnie och

reflexionslyrik, om

Tasso, stycken hans särskilt hans Dichtung

möjligt viktigare av prosa, ur

und Wahrheit; härvid hänvisas på Herder och Wieland. Schillers liv

och verk; hans ungdomsdramer i kort behandling, de övriga,

viktigaste

där de förut behandlats, ingående; hans kulturhistoriska dikter och

samt lämpliga stycken hans prosa.

reflexionslyrik Der Spaziergang av

Kleists Prinz och i samband därmed översikt den

von Homburg en av

romantiska Önskvärt att låser dram Grill-

diktningen. år, man en av

eller Das Vlies. De i läseboken i de

parzcr ex. Sappho goldene

klasserna lasta diktkonst sammanfattas på. föregående proven av nyare

Dessutom låsas på gymnasiet Shakespeare och i real-

låmpligt satt.

laroverk grekiska dramer i översättning.

Sammanfattande återblick på diktkonstens olika arter med kort hän-

till skillnaden mellan och antik metrik. Som

visning tysk modern prosa-

anbefallas för de högre klasserna stycken kultur-, konst-

lektyr aven av

och litteraturhistoriskt liksom filosofiskt innehåll. Då tillfälle gives,

av inlårande och övningar i att muntligen referera åmnen, som

av diktstycken varit under modersmålsundervisningen.

behandlade

Unskvård också inom trånga gränser hällen framstâtllning

synes en

huvudpunkterna i logiken och den empiriska psykologien.

av

Latin.

68 timmar i gymnasiet, 49 i realgymnasiet.

A. Gymnasiet.

Mål.

En saker grammatisk grundval kännedom Roms mest

vunnen om

författare och därmed också antikens andliga och kulturella

betydande om

liv.

Kurser.

1:a klassen VI. Formlaran med inskränkning till de regelbundna formerna. NIan anvander läsebok med ett glosförrzid, hämtat de

en ur

skola låsas skolans mellanstadiutn. Amnena för

prosaförfattare, som på

antik och historia. Några syntaktiska regler ss.

låtsestyckena tagas ur saga

:Lblativus instrumenti, konjunktioner såsom postquam, ut och ne.

cum, En i veckan halvtimmes skriftlig övning i klassen i anslutning till

gång en

det låsta, under andra terminen särskilda i klassen preparerade hemskriv-

ningar.

2:a klassen V fortsätter med läse och fivningsboken, inövar - accusativus inñnitivo, ablativus absolutus cum 0. s. v. 3:e klassen lV. Nu intrâttler Cornelius Nepos eller lämplig läseen bok. Kasus- och modusläran. Översättning till latin efter övningsbok,

som ansluter sig till det lasta i innehåll och glosförråd. En gång i VCCkan en kort skriftlig översättning till latin, antingen i klassen eller som

hemarbete. Fyra skriftliga översättningar från latinet skolarbete.

4:e klassen U Ill. Caesars De bello gallico l-lV, andra terminen eventuellt Ovidii Åletamorfoser. 5:e klassen O lll. le bello gallico V-VII utvalda

eventuellt kapi-

tel ur Bellum civile i stallet för del därav, Ovidius i urval; hexameen

terns byggnad.

6:e klassen U ll. Ciceros låttareltal in Catilinam, de

ex. impe-

rio Cn. Pompei. Livius l--ll, Ovidius i dess ställe Vergilii

eventuellt

Aneid. Vid lämpliga tillfällen översättning tempore. ex 7:e klassen O ll. Urval Livii tredje lek-ad, Ciceros tal urur val och Cato maior; utdrag Sallnstius, Vergilii Aneid. ur 8:e och 9:e klasserna U och O Ciceros tal, urval hans filosoav fiska och retoriska skrifter åvensom hans brev; Taciti Germania, avenur som Agricola eller delar Dialogus, urval Annalerna och historierna; av ur urval Horatius. ur I 3:e-5:e grammatik och lektyr vardera 4 timmar, sedan övervägande

lektyr, 4-5 timmar. I 4:e--b:e klassen skrivningar i 3:e IV som fast något längre; i 7ze-9ze till latin fjortonde dag

en översättning var

och översättning från latin skolarbete två i terminen.

en som gånger

B. Realgymnasiet.

Mål.

På säker grammatisk grundval insikt i lättare skrifter den vunnen av romerska litteraturen.

Kurser.

1:a ock 2:a klasserna 8 timmar i varje på gymnasiet. som 3:e klassen 7 timmar inskränker grammatiken till 3 timmar och inskränker översättningen till latin. I de övre klasserna minskas timantaiet vidare 4:e-5:e till 5 timmar,

i

sedan till 4 och i bredd därmed lektyrens omfattning. Man låser Caesars

De bello gallico ev. Bellum civile i urval, Ovidius, Curtius eller Livius,

lättare tal Cicero, Vergilii Äneid, lättare oden av Horatius, Faciti

av Germania, allt i urval.

Skrivningarna utgöras korta översättningar till latin 14:e dag,

av var hemma eller i klassen i 4:e--6:e klasserna, i de tre högsta klasserna Översättningar från latin till fjärde vecka.

var annan var

Grekiska.

36 timmar i gymnasiets 4ze-9ze klass.

Mål.

på tillräcklig sprâkkånnedom grundad bekantskap med några till

En

innehåll och form särskilt framstående litteraturverk och därigenom också med det antika Greklands kultur och andliga liv.

Kurser.

Formlåran genomgås de två första åren och inpräglas munt-

genom

liga och gång i veckan korta skriftliga översättningar till grekiskan

en dels i klassen, dels som hemarbete. Syntaxens enklaste regler genomgås i anslutning till läsningen och avslutas med en systematisk översikt i 6:e och 7:e klasserna. De två första åren låses en låsebok, det andra året också Xenophons Anabasis. Sedan läsas de följande åren Anabasis ev. Hellenika och Homers Odyssé, Herodotus; de två sista åren, då grammatiken endast repeteras efter behov, låsas Homers lliad, Sofokles även Euripides och Plato; dårjamte Thukydides, Demosthenes och varde-

annan full samt lämpliga på grekisk lyrik. l 6:e klassen kort

prosa prov en översättning till grekiska vecka, i nästa klass 14:e dag, de tre

var var sista skolåren skriftliga översättningar både till och från grekiska. Ibland övningar i att översätta ex tcmpore.

Franska.

A. Gymnasiet.

20 timmar från 3:e till sista klassen, första året 4 timmar.

Mål.

Kännedom det mest betydande den franska litteraturen från

om av de tre sista århundradena och någon övning i muntligt och skriftligt bruk

av språket.

10-210409

B. Realgymnasiet. 29 timmar från 3:e till sista klassen, första året sedan 4.

Målet sattes här nåigot högre, i det att kännedom det franska om folkets litteratur- och kulturhistoria i stora drag tillkommer vrarjaixite man ställer fordringarna på att tala och skriva högre.

C. Högre realläroverk. 47 timmar med 6 timmar i de 5 första klasserna.

Målet år har aven insikt i språkets grammatiska system, då franskan hår år grundläggande språk. Härom sages: Vid latinlösa skolor har

franskan med hänsyn till grammatisk skolning uppgift latinet

samma som i latinskolorna Där måste den systematiska grammatiken sådan som . . . . inlaras, det teoretiska måste grundligare inläras och det praktiska övas Stilistik, metrik, synonymik, lektyr måste behandlas ingående mera. mera

ån på gymnasierna och realgvxjmnasiernam

Det grammatiska stoffet ar fördelat på de olika klasserna, noga särskilda författare åro icke anbefallda. Muntliga och skriftliga övermen

sättningar. Talövningar.

Engelska. Frivilligt på gymnasiet de tre sista åren, 18 timmar på realgymnasiet från 4:e klassen U III, 25 i högre realläroverk.

Med så olika timantal måste anspråken på resultaten bli mycket olika Då målet på gymnasiet sattes till säkerhet i uttal, övning i att tala och skriva samt förstå lättare skriftstallare, så fordras real-

en pa

gymnasiet och de högre reallaixnrerken aven att förstå de viktigaste verk

sedan Shakespeares tid.

På gymnasiet läses därför låsebok och minst ett år lämplig en en författare; i real och de högre reallåroverken både modern prosa även retorisk litteratur och dikter, särskilt valda Shakespeare-dramer. Talövningar i anslutning till det lästa och över det dagliga livets hämdelser. Skriftliga övningar, däribland reproduktioner lasta och berättade av

stycken.

75,

Historia. 17 timmar från och med 3:e klassen IV, i de högre realläroverken 18.

Mål.

En till ort och tid bestämd kunskap världshistoriens epokgörandc om händelser, särskilt den tyska och preussiska historien, ideras inbördes om sammanhang; odlandet den historiska uppfattningen. av

Kurser.

I de två lägsta klasserna finnes ingen särskild timme för historien, men en av modersmålsundervisningens timmar anslås till berättelser ur fosterlandets historia, den äldsta grekiska och romerska historien från ur

sagotiden till Solon och Pyrrhus.

3:e 00k 4:e klasserna IV och U lll sysselsåtttas med grekernas och historia, den klassen aven med tysk historia till medelromarnas senare tidens slut. 5:e och 6:e klasserna O lll och U ll. Tysk historia. Den utomtyska historien så långt den behöves för att förstå tysk och hrandenburgskpreussisk historia. Fredrik den store, den franska revolutionen, Napoleon befrielsekrigen, ordnandet de tyska förhållandena 1815, tyska tullav

unionen, enhetsstravandena, kejsar Wilhelm I och tyska rikets grundlägg-

ning äro huvudföremâlet för 6:e klassens undervisning. I sammanhang med fäderneslandets historia och i anslutning till härskares biograresp. fier tages hänsyn till den samhälleliga och ekonomiska utvecklingen under 1800-talet under framhållande Hohenzollrarnas förtjanster särskilt av om höjandet bonde-, borgar- och arbetareklassen. av 7:e 00k 8:e klasserna O och U Grekiska och romerska historien med utvikningar till Orientens historia och hellenistnen. Tysk historia till 30-åriga krigets slut. Särskild vikt lägges har på författnings- och kul-

turförhållanden, ex. korstågen, kyrkliga reformationsrörelser, de stora

upptaekterna.

.9:e klassen O Nyare tidens viktigaste händelser, särskilt preussisktysk historia från 1648 till närvarande tid. I anslutning härtill biografier den store kurfursten, Fredrik Wilhelm Fredrik den store, Fredrik av Wilhelm lll och kejsar Wilhelm För alla klasser från och med den 4:e U III föreskrivas repetitioner

med ledning årtalskanon. För överstadiet påpekas särskilt nödvâin-

av en

digheten av pragmatisk framställning.

Geografi.

9 timmar på gymnasiet, 11 timmar på realgymnasiet, 0. m. 6:e klassen U ll,

14 i de högre realläroverken 0. m. 9:e klassen 0

Då ämnet på realgymnasiet har 2 timmar än i

mera gymnasiet

och i de högre realläroverken går isista klassen, eftersträvar där

upp man

naturligen motsvarande utvidgning och fördjupning studiet,

en av om också målet i allmänhet sattes lika.

Mål.

Förmåga förstående på den omgivande naturen och för-

av en syn måga att förstå kartor, kunskap jordytans fysiska beskaffenhet och

om människornas fördelning på henne samt grunderna för den matema-

om

tiska geografien.

Kurser.

1:a klassen VI. Den allmänna geografiens första begrepp i anslutning till den närmaste omgivningen och första handledning i att förstå

en globen och kartor. De olika ländernas geografi börjande med hemlandet

och Europa. Ingen lärobok.

2:a och 4:e klasserna V-U lll. De olika ländernas geografi, be-

gynnande med Mellaneuropa och tyska riket V, det övriga Europa IV

och dc främmande irärldsdelarna U lll. Härvid användes lärobok. Enkla kartskisser ritas på svarta tavlan och i såtrskiltla häften. De tyska kolonierna behandlas särskilt och i jämförelse med andra staters kolonier.

5:e och 6:e klasserna O lll-U ll. Repetition Europas geografi.

av Elemcntär matematisk geografi. lreallâtroverken tillkomma nutidens viktigaste samfärdsel- och handelsvägar.

I de högre realläroverkens tre översta klasser 1 timme i varje grund-

dragen av den allmänna fysiska geografien med anslutning till undervis-

ningen i matematik och fysik, vid lämpliga tillfällen också något antro-

ur

pologicn.

Matematik.

A. Gymnasiet

34 timmar.

Mål.

Säkerhet och övning i sifferräkning även huvudrakning och i att

använda räknekonsten i det dagliga livets förhållanden. Algebra till utvecklingen binominalteoremet med heltalsexponenter och ekva-

av 0. m.

tioner av andra graden. Plan- och rymdgeometri samt plan trigonometri. Koordinatbegreppet. Några grunddrag läran koniska sektioner.

av oIn

Kurser.

1:a klassen Vl. Quatuor species i hela tal, obenamnda och benämnda. Tyskt mått, vikt och mynt, decimalt skrivsätt och raknesätt det enklaste samt förberedelse till bråkläran.

2:a klassen V. Allmänna bråk. Enkla uppgifter i regula de tri.

3:e klassen IV Decimalbråk. Enkel och sammansatt regula de tri med hela tal och bråk. Enkla uppgifter i procent- och rabatträkning. Geometrisk åskådningslära, övning i bruket cirkel och linjal. Räta linjen,

av

vinkeln och triangeln.

4:e klassen U Ill. Grunderna algebran positiva och negativa

av tal. Ekvationer första graden med obekant. Triangelläran, läran

av en om parallellogrammen, om cirkelns båge och dess vinkel. Konstruktions-

övningar. 5:e klassen O lll. Algebrans tillämpning på bråkrakning. Det

enklaste proportionslaran. Ekvationer första graden, aven med Hera

av av obekanta. Potenser med positiva heltalsexponenter. Läran cirkeln

om forts, satser ytors likhet, beräkning rätliniga ytor. Konstruktions-

om av

övningar.

6:e krlassen U ll. Potenser, rötter och logaritmer. Enkla ekvationer

av. andra graden med obekant. Likformighetslara, proportionalitet hos

en räta linjer, skära eller tangera cirkel, harmonisk delning. Regel-

som en

bundna månghörningar. Cirkelns omkrets och yta. Konstruktionsuppgifter.

7:e klassen O Il. Ekvationer andra graden med flera obekanta.

av Något harmoniska punkter och strålar ävensom transversaler.

om om

Algebrans användning på geometrin. Konstruktionsuppgifter, särskiltsådana

med algebraisk analys. Trigonometri: goniometri och enkla triangelbe-

räkningar.

8:e och 9:e klasserna U och O Aritmetiska och geometriska serier, sammansatt ranterátkning. Grunddragen kombinationslaran och dess

av

användning på sannolikhetslçalkyl. Binominalsatsen för positiva heltals-

exponenter. Ekvationer högre grad, kunna återföras till andra-

av som grads ekvationer. Komplexa tal. Fortsatta övningar i trigonometri och i lösningen planimetrisktt konstruktionsuppgifter. Stereometri och dess

av

användning på geografien och astronomien. Handledning i perspektivisk

teckning. Några grunddrag av läran om kägelsnitten.

--

B. Realgymnasiet.

42 timmar.

Högre realläroverken.

47 timmar.

Mål.

Utöver målet för gymnasiet tillkommer här atskilligt. Algebra o. m. binominalsatsen med vilka exponenter helst, enklare oändliga serier,

som

tredjegradsekvationer. Beskrivande geometri. Sfáirisk trigonometri, maxima

och minima. Plan analytisk geometri. I de högre reallaroverken även be-

handlingen de viktigaste serierna i algebraiska analysen. Har kan

av antingen den algebraiska kursen utvidgas med allmän ekvationslära och approximativ lösning numeriska algebraiska eller transcendenta ekva-

av tioner eller med beskrivande, syntetisk eller analytisk geometri.

Kurser.

I de första klasserna. äro kurserna de i gymnasiet,

samma som men redan med 5:e klassen har rcalgymnasiet och de högre reallaroverken fått att gott försprånv. Sålunda komma redan där ekvationer andra graden,

av cirkelns planimetri etc., på gymnasiet behandlas först i 6:e klassen

som U II. Det överskrider gymnasiets totala kurs, såsom sfarisk tri-

som

gonometri, analytisk geometri, ekvationer tredje graden etc. kommer

av framför allt på, de två högsta klasserna.

Den G-klassiga realskolans kurser motsvarade högre realläroxierkens 5 första klasskurser och motsvara ungefärligen 7 årskurser i gymnasiet

med tillägg perspektivisk teckning och beräkning av enkla kroppars

av kanter, ytor och rymd.

Naturvetenskap.

A. Gymnasiet 2 timmar i varje klass, 18 tzr. sza

Mål.

Botanik: Kännedom de och dithörande

om viktigaste växtfamiljerna växters levnadsförhållanden, ävensom om de Vanligaste växtsjukdomarna

och deras orsaker. Det oundgängligaste växternas anatomi

om morfologi, och fysiologi. Zoologyi: Kännedom de viktigaste bland om ordningarna ryggrads-

djurens klasser jämte särskilda former de klasserna

exempel på ur övriga i djurriket. Kännedom människokroppens byggnad och det om Viktigaste

ur hälsoläran. Mineralogi: Kännedom de enklaste kristallformerna och enstaka om viktiga mineral. Fysik: Kännedom de viktigaste företeelserna och lagarna på om fysikens skilda områden, grunderna den matematiska

om av geografien

och astronomien. Kemi: Kännedom de enklaste kemiska företeelserna. om

Kurser.

1:a klassen VI. Beskrivning blomväxter efter levande

av exemplar

med hänsyn till rot, stam, blad, blommor, lättare igenkännbara blomställ-

ningar och frukter. Beskrivning viktiga däggdjur och fåglar med

av hänsyn till yttre kännetecken och karakteristiska detaljer i benbyggnaden jämte meddelanden deras levnadssätt, nytta och skada. Övningari om att schematiskt teckna, vad iakttagits, i denna såsom i följande klasser. som 2:a klassen V. Ingående behandling blomväxternas av yttre organ

i anslutning till våtxtundersökningar och jämförelser mellan besläktade

former.

Beskrivning av viktigare ryggradsdjur efter naturliga exemplar eller avbildningar i föregående klass. Grunddragen skelettet hos

som av människan. e 3:e klassen IV. Beskrivning och jämförelse mellan med av växter svårare urskiljbara blomdelar. Blomväxternas naturliga system. Leddjuren med särskild hänsyn till insekterna. 4:e klassen U III. Beskrivning och jämförelse mellan

av nägra

barrträd och sporväxter. De viktigaste utländska kulturväxterna. Over-

sikt hela det naturliga systemet; det oundgängligaste om växternas av livsföreteelser, ävensom växtsjukdoinarna och deras alstrare och kort om översikt hela djurriket. av 5:e klassen O lll. hälänniskokroppen och hälsovård, kurs i fysik: de enklaste företeelserna fasta, flytande och gasformiga kroppars mekaur

nik, ävensom värmelära i experimentell framställning.

6:e Iclrtsxen U II Förberedande kurs i fysik: de enklaste företeelserna läran magnetism och elektricitet i experimentell behandling. ur om

le första grunderna i kemi jämte beskrivning av nâgra viktigare mineral.

Dä grekiska uteslutes i klass 4-6 jämfiör timplanen eller då en stark avgång lärjungar från 6:e U ll äger sä behandlas även av rum, enkla fenomen akustiken och optilzen, i förra fallet särskilda timmar. ur

7:e klassen O Il. Vâirrnelüra jämte dess användning på meteorologien.

Magnetism och elektricitet särskilt de galvaniska fenomenen. 8:e OC/L 9:e /clrasnserna U och O Mekanik med tillêtmpningar på värmeläran värmets mekaniska ekvivalent, matematisk geografi och astro-

nomi. Vägrörelse, akustik och optik. Repetitioner och kompletteringar på

hela kursen.

B. Realgymnasiet och högre realläroverk f 29 resp. 36 timmar.

Mål.

Botanik: Kännedom det naturliga systemet, isynnerhet de om om

viktigaste inhemska fanerogamfatniljerna, om några viktiga kryptogamer

och de viktigaste utländska kulturvâtxterna; kännedom deras geografiska om

utbredning och biologiska förhållanden. lövrigt lika med gymnasiets kurs.

Zoologi: Aven här sattes målet något vidare: Kännedom djurom

rikets system, de viktigaste djurens geografiska utbredning. I övrigt lika med gymnasiets kurs.

zllineralogi: Kännedom om de viktigaste kristallformerna, viktigare

minerals fysiska och kemiska egenskaper samt deras geologiska och tek-

niska betydelse. Fysik: Säker kunskap de viktigaste fenomenen och lagarna pä

om fysikens skilda områden ävensom förtrogenhet med de viktigaste lagarnas matematiska formulering. liljes lika med gymnasiets kurs. Kenzi: Kännedom de viktigaste elementen och deras förnämsta, om företrädesvis oorganiska föreninoar, ävensom kemiens grundlagar. I om Ö , högre realläroverk dessutom utvidgad behandling den organiska kemien. en av

Kurser.

1:a och 2:a klasserna. Lika med gymnasiet. 3:e klassen IV. Jämförande beskrivning av besläktade arter och släkten fanerogamerna efter levande exemplar. Det Linnéska

bland sys-

temet. Övningar i att bestämma växters efter flora. Repetition och namn utvidgning den Zoologiska kursen i 1:a och 2:a klasserna med hänsyn av

till ryggradsdjurens system.

4:e klassen U lll. Beskrivning och jämförelse mellan växter av

med invecklad blombyggnad och beskrivning några kryptogamer.

mera av

l anslutning härtill utvidgning och fördjupning de morfologiska och

av

Fanerogamernas familjer. Översikt

biologiska begreppen. viktigaste av det naturliga systemet. vningar i växtbestämixing. Leddjuren med

särskild hänsyn till insekterna och deras ordningar.

5:e klassen O Ill. Lägre djur. Översikt djurriket. Repetition. av Fysik, gymnasiet. l högre realläroverk tillkommautvidg-

som

ningar och kompletteringar det botaniska och Zoologiska kunskaps-

av materialet med hänsyn till morfologi, biologi och systematik ävensom

geografisk utbredning. Fortsatta övningar i växtbestämning.

6:e klassen U ll. Det viktigaste växternas anatomi och om

fysiologi.

Något växtsjukdomarna och deras framkallare. Människans om

anatomi, fysiologi och hygien.

Förberedande kurs i fysik på. gymnasiet, akustik och optik som men

experimentellt tillkomma.

Förberedande kurs i kemi och mineralogi, på realgymnasiet i anslutning till naturalhistorien eller till fysiken, i högre realläroverk på särskilda lärotimmar. 7:e klassen O II. Fysik: Värmeläran med uteslutande strålav ningen, magnetismen och elektriciteten, särskilt galvanismen. Kemi: metodisk kurs ikemi. Atomläran; kemiska teckenspråket. 8:e och .9:e klasserna U och O Här tillkomma i fysik utöver gymnasiets kurser värmets och elektricitetens strålningsfenomen.

Kemi: Systematisk behandling de viktigaste grundämnena och

av

deras föreningar, däribland även nägra organiska. Utvidgning den

av teoretiska kursen. Stökiometriska räkningar. Elementen av mineralogien och kristallograñen. Enkla arbeten i laboratoriet. I högre realskolor dess-

utom några sammanhängande kapitel den organiska kemien.

av 11-210409

Teckning,

A. Gymnasiet 8 tzr i za-Öze klasserna.

Mål.

Att utbilda förmågan att iakttaga och avbilda enkla föremål till form och färg.

För den frivilliga teckningen tillkomma svårare uppgifter

av samma

slag, varjåmte enskilda läirjungar, hava nytta därav, undervisning

som i beskrivande geometri.

Kurser.

2:a och 3:e klasserna V och IV. Teckning föremål.

av plana Fargträlfningsövningar blad, fjärilar etc.. Skisseriiug och teckning

ur minnet. 4:e klassen U. lll. Teckning enkla föremål med

av återgivande. av

dagrar och skuggor. Fria perspektiviska övningar. För övrigt i före-

som gående klasser. 5:e oc/L 6:e klasserna O HI och U ll. Svårare uppgifter av samma art som i föregående klass. Om geometrisk teckning kan bedrivas, övningar i bruket cirkel, linjal och dragstift. Geometrisk

av framställning av enkla kroppar i skilda ställningar. Skuggkonstruktioner och perspektiv

B. Realgymnasiet och de högre realläroverken 16 t:r.

Målet år här detsamma, blott att den geometriska bättre

teckningen

tillgodoses. I realskolornzx söker nå mål ide man samma som högre reallaroverkens första klasser. sex

1i planens Med avseende läroplanen äro provinsförvaltningarna die Pro-

m

medt- vinzial-Schulkollegien vissa berättigade att vidtaga ändringar såsom att i

ji/m tion. trakter med blandad befolkning förstärka undervisningen i i de två.

tyska

första klasserna med vardera timme, att i alla reallåroverk Realanstalen ten låta franska och engelska byta ställning på förutsatt

timplanen, att

sådan avvikelse rättfardigad skolortens och dess komen synes av läge munikationsförhållanden. I regel tillåtes blott valfri i

undervisning ett

främmande levande språk eller i hebreiska.

Med avseende på hemarbetet framhålles dess betydelse isynnerhet ,Lästa-za

för mellan- och överstadiet, att icke ringa del det skriftliga men en av hemarbete, förr kunde förläggas till skolan. För att som gavs, nu mera förminska läxbördan rekommenderas att åtminstone på neder- och mellan-

stadiet i klass blott hava två lärare, för språk och för mate-

varje en en

matik och naturvetenskap.

I främmande språk, historia och geografi samt i naturveten- Sl-rirvninyrtvt

tyska,

skaper förekomma på mellan- och överstadiet korta skolskrivningar, som

fackläraren. Dessa få dock ensidigt läggas till grund för genomses av

bedömandet lärjungarnas ståndpunkt.

av

För avgivas vid läsårets slut följande betyg: sehr gut, Betyg och

kunskaper

flyttning till gut, genügend, mangelhaft eller ungenügend, och dessa betyg läggas som högre klass. klass, doccikmed till utlâer

:rrund föröflyttningeiitill högre hänsyn loppetav

läsåret avgivna Rektor kan anställa eller,

vitsord och betyg låta muntligt

så behöves, skriftligt förhör vid läsårets slut för att fullständiga erfaom renheterna lärjungarnas kunskaper; vid flyttningen till sjunde klassen om O sådant förhör regel och får endast bortfalla i alldeles otvivel-

aktiga fall. Ö huvudäm- Med avseende på flyttningarna räknas några ämnen som

nämligen på gymnasiet: tyska, latin, grekiska och matematik; på

nen, tyska, latin, franska, engelska och matematik i real-

realgymnasiet:

läroêerk: matexiiatik och i de ,klasserna

tyska, franska, engelska, högre

naturvetenskaperna.

Den lärjunge, erhållit godkänd genügend i alla ämnen, är som flvttad; har lärjunge erhållit underbetyg i ett eller annat ämne så kan en

de ibklassen undervisande: lärarna, sammanträda till

han flyttas, om som

klasskonferens under rektors ordförandeskap, honom genom sin flit anse och sitt personliga förhållande och kan antaga, att han mogen, om man följande läsår kan: taga igen det somfelas. Dock kan han öflyttasmed

ungenügend i ett huvudämne, han har minst gut i ett

betyget om

annat huvudämne.

med Villkor att efterprövas vid nästa läsårs början före-

Flyttning

kommer ej; däremot är det tillåtet att på betyget anteckna, att lärjungen

riskerar att nästa år få sitta kvar,

är ämne

slyag något ocâhtafttlharâ

om an an aga igen e ör ora e.

Jløgcøzløets- Blogenhetsexamen förrättas prfâvningskoiiimission, bestående

av en av Iran/on. kuncrl. kommissarie ordförande, rektor och bärare i hijrrsta klassen, en som

vid reåjlgymnasieroch högre 1aallii1ove1'lockså teckningslåiraiie.Den

kommissarien förordnas li. provinsskolkollegiet.

av

Det rättsligt representerar låtroverkct, j äger att inom sig

organ, som

utse en medlem av prövningskommissionen med rösträtt zingziende de egna liirjungarna. Prövningskommissionens medlemmar äga âimbetsmans tystnadsplikt angående förhandlingarna.

Lärjunge äger i allmänhet ratt att anmäla sig till mogenhets-

förr än på andra terminen i högsta klassen. Rektor och lärare i examen högsta klassen pröva anmåtlningarna. Om lärjungen med avseende

uppförande sittliche- Haltung och kunskaper vid denna konferens enhälligt

förklaras så får han gå i lztnnat fall admitteras

omogen, upp examen. han med omdömet otvivelaktigt eller icke otvivelaktigt till

mogen examen. S/rriftlig/ Den skriftliga prövningen omfattar vid alla läroverk uppsats på

en präzfning. modersmålet och fyra matematiska uppgifter från skilda områden samt dessutom

på gymnasiet: översättning från tyska till latin och från

a en en

grekiska till tyska; i hebreiska prövningen en översättning tilltyska.

från ett stycke i gamla testamentet;

b på realgymnasiet: jämte latin som på antingen en

sättning till tyska från franska eller engelskagymnasietberoende läroplanenöver;

,

eller ogkså iippsats ett dessa språk, samt uppgift i fysik;

en av en

i högre realläroverk: ett arbete i tyska och engelska i b samt

c som

uppgift i fysik eller kemi.

en

Uppgifterna för prövningen utgivas den kommissarien efter

av facklärarnas förslag, rektor till honom insändas; kommissarien

som av

kan gå utanför förslaget.

För uppsatserna få

skrivnin för de övrigaexaminaridernailalimlmargdföliä å matematiska

en 5 ncra an ra me e me avas än

franâk-tysk, engelâk-tyskâasp. hebreiJskpordbok, logaritmtabell,

en resp.

kemisk tabell i de respektive skrivning-arna. För dessa få examiresp. nanderna betyg efter skalan sehr gut, gut, genügend, nicht genügend. Därvid antecknas betygets förhållande till hans föregående arbeten,

som emellertid icke få influera på själva betyget. Lärarekonferensen med rektor beslutar därefter, vilka lärjungar som skola föreslås att uteslutas eller befrias från muntlig Själva beslutet härom fattas strax före

prövning. den prövningskommissionen. Har examinand muntliga prövningen av en

i alla eller de flesta skrivningarna fått betyget icke godkänd, uteslutes han från muntlig prövning, lärarnas preliminära omdöme icke

om var

Att befrias från muntlig prövning är utmärkelse,

otvivelaktigt mogem. en

tillerkånnas vilken fått detpreliminära omdömet

endast kan lärjunge,

som otvivelaktigt och vilken såväl genom sina föregående prestationer mogem,

i de skriftliga utmärkt sig.

som proven Den omfattar vid alla läroverk religion, histo- Muntlig

muntliga prövningen

prövning. ria och matematik samt dessutom

vid latin, grekiska och franska eller engelska;

a gymnasier:

vid latin, franska och engelska, fysik eller kemi;

b realgymnasierna:

de reallåroverken: franska och engelska, fysik och kemi.

c vid högre

kommissarien bestämmer examensordningen, kan förkorta Den

utesluta i ett eller annat ämne med de särskilda lärjun-

eller prövningen

också utsträcka till andra ämnen än de

har rätt att prövningen

garna, men ovannämnda.

Lärarna i klassen examinera, den kommissarien kan

högsta men

själv helt eller delvis övertaga examinationen.

i kristendom sker de kurser, behandlats i de två

Prövningen på som

klasserna. l främmande föreläggas examinanderna stycken

högsta språk

författare, de läst i eller Varit lämpliga därsådana som prima som ur dock de läst i skolan, poesi i regel till; av prosa stycken, som av

de förut läst, sista halvåret.

stycken, som men

Vid i latin och skola examinanderna få tillfälle

prövningen grekiska

visa sina kunskaper antiken i allmänhet samt de vanligaste att om om

versmåtten. i franska och bör lärjungen visa, huruvida

Vid prövningen engelska

han övad i att tala det främmande språket. är skall väsentligen röra Tysklands och Preussens

Historieprövningen

historia, på gymnasiet också antikens.

Vid i kemi ställas också frågor i mineralogi.

prövningen

Vid bedömandet till föregående prestationer och till

tages hänsyn

de 1901 års stadga skulle, examinand i ett

skriftliga proven. Enligt om

eller flera erhållit icke godkänd nicht genügend, detta

ämnen betyget

lika god gut i andra ämnen dock med

anses kompenserat av många

följande inskränkningar:

1 nicht genügend får beteckna kunskaper lägre än dem, som

fordras för inträde i åttonde klassen U 1;

2 nicht genügend får blott förekomma i ett av huvudämnena

i realläroverk fysik femte ämnet och detta

jmfr klassfiyttningarna är

också i ett dessa. Den kommissarien har

endast, om överbetyget är av

reservationsrått mogenhetsförklaring, i vilket

mot prövningskommissionens

fall examensprotokollen ingå till K. Provins-Skolkollegiet.

Numera äro dessa kompensationsbestämmelser ersatta följande

av

Verordn. 24.1 1909:

Däremot står det prövningskommissionen öppet att efter samvetsgrant

övervägande avgöra, och i vilken utsträckning otillräckliga kunskaper i ett

om

ämne kunna uppvägda lärjungens kunskaper i ett annat ämnea

anses genom Mogenhets- Mogenhetsbetyget innehåller både ämnesbetyg och allmänt mogenbetyget. hetsbetyg, det graderat; betyg i icke examinationsämnen senare införas.

Den, som blivit underkänd, får högst två gånger försöka på nytt.

För de lärjungar, önska avgångsbetyg efter att ha blivit underkända som

i mogenhetsexamen, skall detta antecknas i betyget.

Priratister. Privatister hänvisas K. Provins-Skolkollegiet till ett läroverk inom av provinsen. De skola vid anmälan uppgiva sina eventuella skol- eller privata betyg, samt de förut sökt taga Privatisternas om examen. examen äger särskilt för sig. I de skriftliga andra ämnen än åt rum proven ges skolans egna lärjungar. Privatist prövas i alla ämnen. Aven flickor

kunna undergå privatister.

examen som Anslutningar Sexklassiga realskolor och progymnasier etc. hålla avgångsexamina . examen. efter fordringarna för till 7:e klassen O II.

flyttning

Examens- Ehuru sedan 1900 alla nioklassiga anstalter i princip med numera kompetens. avseende på den bildning de meddela förklarats likvärdiga, så kvarstå för

vissa studiegrenar några inskränkningar. Sålunda fordras för studier vid

teologiska fakulteten, för prövning för Vetenskaplig bibliotekstjänst och statsarkivarietjänst mogenhetsbetyg från ett gymnasium.

För alla andra banor för studier vid medicinska och tekniska högskolor, doktorsstudier och studier för lärarexamen i filosofiska fakulteter,

lantbruksakademier etc. godtagas alla nioklassiga läroverks mogenhetsbetyg, men vissa kompletteringar fordras efter omständigheterna. Sålunda fordatt blivande läkare, avlagt Oberrealschule-examen, skall styrka

ras en som sig äga insikter i latin för flyttning till 7:e klassen O II i ett realgymnasium; för juridiska studier överlämnas det åt den studerandes eget

att tillägna sig de språkliga och sakliga kunskaper, fordras för

ansvar som att förstå källorna till den romerska rätten. För studier i filosofiska fakultetens humanistiska sektion fordras betyg från gymnasierna eller från realgymnasium för främmande levande språk. Däremot mottaga tekniska

högskolor, bergsakademien i Berlin etc. lärjungar från gymnasiet utan komplettering.

-

Avgângsbetyg från ett sexklassigt läroverk eller betyg flyttning

om till 7:e klassen O Il i ett fullständigt nioklassigt läroverk berättigar l till förmånen att få göra 1 års värnplikt, 2 till två års inskrivning vid filosofisk fakultet,

3 till inträde vid lantbrukshögskolor Berlin, Poppelsdorff, akademien för musik och handelshögskolan Berlin, högre maskinbyggnads- och hyttskolor,

4 till tillträde som extra elev vid teknisk högskola 0. s v.

För flickors undervisning för avläggande mogenhetsexamen finnas

av Fögçditjng

sedan 1908 särskilda Studieanstalieøux Dessa äro ä-klassiga, de mot-

om §§$,,,§ko,;%gf

svara ett realläroverk, 6-klassiga, de motsvara ett gymnasium eller 86714641908om

realgymnasium. De fota sin undervisning på den högre flickskolans

resp. özte och 4:de klass III och IV, de tre smäskoleklasserna oberäknade, och

fâ sina lärjungar alltså vid minsta ålder 14 och 13 år. Då en av resp. på den gymnasiala linjen latin, event. grekiska förekomma, bliva dessa ämnen i dessa kvinnliga läroverk likställda med ämnen i reformsamma gymnasiet med ett timantal resp. 36 och 32. av Undervisningen bestrides både manliga och kvinnliga lärare, av minst 1/3 vardera slaget. l de 4 högsta klasserna få endast akademiskt av bildade lärare och lärarinnor undervisa i de vetenskapliga ämnena Ober-

lehrer och Oberlehrerinnen.

Mogenhetsexamen berättigar till inskrivning vid universitetet,

avläggandet av examen därstädes regleras särskilda bestämmelser. av

Timplan för kvinnlig studieanstalt av realläroverkstyp.

Summa l å V IV. III. II. I timmar : | - ; Kristendom 2 2 2 2 2 10 och filosofisk. . . . . . . . . . . . . . . . i Tyska propedeutik l 4 l 4 4 4 4 20 Franska. . . . . . . 4 4 4 4 4 20 , . . . . . . . . . . . . . . . . . . l Engelska 4 l 4 4 4 4 20 . . . . . . . . . . . . . . . . .

i gêâtrggå J ä

. . . . . . . . . . . . . . . . . i i i

lhlatämatik 4 5 5 5 5 x 24

. . 1 . . . . . . . . . . . . . . . l i Naturvetenskap 4 4 4 4 4 l 20 . . . . . . . . . . . . . . I

Summa timmar l i I I

25 26 245 26 26 l 129 l

Teckning och gymnastik äro obligatoriska med resp. 2 och 3 timmar i var klass.

Timplan för kvinnlig studiennstalt reformgynmasietyp. av

1 .. 5 i Summa VI. V. IV. III. n. timmar J i : i i

Kristendom 2 2 2 2 2 2 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . , i Tyska och filosofisk pmpedeutik i 3 3 i 3 3 3 3 18

. . . . . . . . 9 N Latin 6 s 5 0 6 6 e :se . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Grekiska i s s 8 . . . - - 8 232 . . . . . . . . . . . . . . . Franska ev. engelska i 3 3 2 2 a 2 2 14 . . . . . . . . . . . Engelska 3 i 3 i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 - - - - . Historia 2 I 4 2 2 2 2 12 i . . . . . . . . . . . . . . . . . . Geografi ..1§ =1 1 1 1 så . . . . . . . . . . . . . . . . . Matematik 4 3 3 3 i 3 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Naturvetenskap 3 I t 2 2 i 2 2 14

. . . . . . . . . . . . . . . .

g timmar å E F

Summa 27 27 i 29 i 29 29 29 170

Teckning och gymnastik obligatoriska. På den realgymnasiala linjen, där grekiska uteslutas, gå.bådefranska och engelska med 18 timmar i högsta klassen, varjämte matematik och var upp naturvetenskap få ett till resp. 24 och 22 förökat timantul. Teckning är obligatorisk två år 4 tzr, gymnastik som i real- och gymnasieanstalterna.

Vid sidan dessa studieanstalter finnas den

om som påbyggnader på

högre iiickskolans högsta sjunde klass smäskoleâren oberäknade - - en

tvåårig skola för speciellt kvinnlig utbildning och ett lärafyraårigt högre

rinncseminarium, båda såsom olika bildningslinjer samordnade till ett

Lyzezun.

Gpmnasiets G och Iiealgynnnasiets R timplaner.

Klassl2i354:ñ:G.78N9S:a

VI V I IV IIIO HllU Ii 0 Il;U 0 ti

i F

G. i 3i2ü 1

Modt-,rslnftlot histuricbcrättolscr L f i m-n i 3G"

i

VIO.I. 43m", 3.3

R. l si.:

3 23W 5" 7275: . L 3 A 5 G. s s 7 5 s -| rs Latin ass i

R. 4 ai 774 7774". M4 4i," 49 l . i i J i G. s 6 i e r l i 16 6 20 irakiska G Engelska R . . . - - A k l i . :n ,s noisisusxsiis;

J - G. l 4 2 2 3 3 . 3 20 -- i R. l 4 4 4 4 4 4 29 i u G. ii

232 i

--2 233 343417;

Historia

w w w i a n G 1 I : i 9 5 Geoibnm1 2 2 2 R 2 - I - 1 1 n

G. i 3 4 4 L 4 34 l

i i MLJ; 5 :21 44442, v m 7 G. i 2 2 2 ; 2 is 1 Naturvetenskap. 2 2 2 2 2 . . : , ; 4 0 o 29 , i

Vatlskrnüung z 2 4 . . . . . . . . . . . . R. - - - - - - i i i i j å l 8

R 2 2 2 ,2 16 . i i l x 3030i°0°9§i Summa tmnmri 25 . 25 29 i 30. 30 30 -- 31 31 2

Anmärkningar.

Gynzømst/ik, obligatorisk, 3 tzr i alla klasser. Sång. obligatorisk, 2 t:r i VI och V. Teckning, valfri, 2 tzr från U II på. gymnasiet. Lincarfeckøzing valfri 2 t:r i realgymnasiet från O lll.

Engelska. och hcbreiska valfria med vardera 2 trr från O II pä gymnasiet. Det är tillåtet att låta engelska på gymnasiet i de tre översta klasserna intaga franskans plats; franskan blir då valfritt ämne med 2 tzr. Det är också.tillåtet att i 4-6:c U III-U II ersätta grekiska med 3 de timmar engelska: av övriga timmarna komma i regel i 4-5:e 2 pâ franska, 1 på. matematik och naturvetenskap. i 6:e klassen U II omvänt. Detta gäller i synnerhet progymnasier.

12-2/0409

Tim lan för hö reallåi10vmk i Sveri g0 S och i Preussen P åre

Oberrealsclnule P.

T 1{{"iGis;a

s 2 n 3

v1 v 1v U m0 11m m0 1120 110 m 2

s 3 3 3 j 2 2 2 2 2 ; 2 21 lteligion J {1{ ,22 22 2 2112 2 19

Motlennlnålet znlcdmhisigoriêberätfclser,Sñ5643 32;3:3j35

i VI0.ViP 41441234 . . . . . . . . . . .. 15443 3 3

Tyska S6664§4 2 22%2å:;4 1:a främmande språket . . . EI-ESBJE lvl; p ieünwsi 4 4 4 47

4122 131m s_5 r 3 3.2

2i

ffñ""f""i:êêiffäâf%nliiiuiking; i z 4 4 s 4

- - n;

4 F: ka s 4 4 4 12 språket nns . . - - - 3:e fränunande : ; 1 l " :m : : fi Af T .T . .. s2:3;3;3i3.3 331326

Historia . . . . . H; . . . . . H43; Wj3åj2i Z §3 3 218

s;2n2:2222.113 Gengrnñ. . . . . . . . . . . . . . :i ln L ml. äânmw

n s 1 1 | 2- - l-ilosoñsk propedcntik v . . . . . . . P7 0 - - - - M S 4 ö 5 5 4 7 6 6 W6 48 I Hatmnntik Å . . . . . . . . . . . .. P 5 5 b L 5 5 j: 5 v47

s 2 2 2 3 ä 5 6 6 8 b 40 Å Naturvetenskap . . . . . . . . . . . A222 2 4;s;6.6 b,6

S ä 2 1 ö i W ä Välskrivning . . . . . . . . . . . 12%22%--#_6

" f 7 g "T TÅTW T" "i" n 3 Å 2 2 N16 s 1 å 1 2 2 2 Packning . T . . . . . . . . . . . . . p#222,2 2 2;2 u M15

i 2913020530 30i31;3333ä273:

s 27 Smnmatimmar 3230131131311262. 1-2552529:s0

Reformgymnasierna i Frankfurt a. Main F1

och i Altona A.

Timplaner.

s 1 2 3 4 5 I II 111 IV S:a

P VI v IVUIIIOIIIUIIOIIUIOIMF

1 | F Religion 3 2 2 2 2 2 2 2 2 19 j . . . . . . . . . . . . A

M å i F 3 3 ä 31 . Modersmåletf med historieberättelser. 5 4 4 I A 2 2 g 3 29

i ;

10 HTBIW

4 F 10 8 8 s

jLatm,

. . . . . . . . . A----6 66,36: 6 6 6 I I = F s s 8 8 32 Grekiska F eller Engelska A. - - - - - . . A 4 3 3 i 3 3 3 3 22

F 6 3 2 2 2 2 å Franska 6 6 . . . . . . . . . . . . A 5 4 4 3 3 3

6 3 4 2 2 = 3 26 Historia och Geografi 2 2 . . . . . . . i 4 4 3 3 8 g 3 27

i Ä 5 4 4 3 3 5 . Matematik 5 5 . . . . . . . . . . . . . . i 6 5 4 5 i 5 i

u - F 3 2 2 2 2 2 2 19 2 2 i

i hatuivetenskapi.. . . . A 2 2 4 4

5 4 4 29

7 4 Väiskrivning 2 2 . . . . . . . . . . . . i - - - - - - - 4

i F 8 Teckning 2 2 2 2 - - - ; . . . . . . . . . . . . . . A 2 2 2 2 16

i F 25 25 28 29 29 30 30 30 30 256 m1. mm. 1 A 25 25 29 30 30 31 31 31 31 263

Ett Reformrealgymnasium i Frankfurt a.. M. liknar mycket Altonagymnasiet, men har 40 tu- latin och endast 18 tzr engelska.

De högre skolorna i Preussen.

Därav reform-

Realpro-N låirovcrk av Prn- Rcal- Jiügrc Gym- 12011- j Ar.° ;. Skäm. ,.5111111114,l 1 Ar.

asien o52311171o5221:21,yqlälcllâl-0 rcçvxåhtilo lüank

tona N " furter- 1 typ. | V 1 1 l

mAntnl läruausfnltcr. 1

1870 ; 204 1 75 = 73 13 400 1 1

g ä 1 f :1878

i . 1 1 1 1 1 490 g 1880 1 249 ; 36 84 1 99 ; 3 19 w 3 A i i E 1890 268 47 87 g 86 9 53 550 1890 1 -

E i

1 i 3 4 1892

å å 1 1900 295 59 76 21 37 1 138 626 1 8 1 23 1900 5 i 1 .

§ i

1902 g 315 45 i 87 a 19 42 1 144 652 8 4 41 1902 g

13 50 1903

i 1 1 8 120 1910 ; 5 1 M 3 1911 3 341 1 31 1 162 41 ; 99 1 171 845 1

bAntal lärjungar.

l 11870 1 59457 3650 1 22 964 : 8250 3523 i - - 3995 26684 i 13204 1663 1 5093 1880 1 74556 1 . . i 1890 76 705 5184 25769 8739 4129 3 17360 . 1 . 1 - . 6972 21256 1850 1 14937 g 30062 T g1900 88366 . . i å

24197; 1595 174263 34206 1902 5210 g

. 936551 7

41911 .1103 702 4015 1 48160 26 614 40 664 1 :32248 1232y 692 1

M A I ä m n S ä u ...H

å n , m å .mm , sm ä m 3 E m.

S 5 m 5 3 m . W x ö u. I n I i | ä

W W i å I h o å maw

, m .m um I I | l l | ä ä a x .n , m I m... l | | n w o . , , ñm I I i I

c i

, M m | I I I = . W,, W .. I a , . ., W , N I m I | a I | q. l I 1 a , I I I m m

d . l I | | . W ,. l ä

E

J ä | I l I | | I I .

I | I I

x

. A N , ,

. . ä

d .A .i + + + , m m... .

,W W N

Andra tyska stater.

Av KNUT BOHLIN.

Skolformer. I Bayern finnas humanistiska och real-

gymnasier, realgymnasier

laroverk i samma mening som i Preussen, därtill också progymnasier och latinskolor, de senare med 5 eller färre klasser motsvarande de högre laroverkens klasser nedifrån raknat.

I Sachsen äro gymnasierna, realgymnasierna och reallaroverken

av samma art som liknamniga laroverk i Preussen.

I W7ürttemberg äro de fullständiga laroverken gymnasier, realgymnasier och högre realläroverken alla lO-klassiga. Dessutom finnas

lY ceer och reall ceer motsvarande de reussiska roormnasierna och real-

y P P o

progymnasierna, samt en mängd, vanligen. 1- och 2-klass1galat1nskolor.

Realskolor med mindre än 6 klasser finnas jämte de sexklassiga.

I Baden finnas alla Preussens skolformer och dessutom högre bor-

garskolor, i vilka delvis undervisas efter realgymnasiernas plan.

I hansestaderna Lübeck och Hamburg motsvara skolformerna full-

ständigt de preussiska.

I de olika staterna gälla med avseende på. flyttning från klass till högre klass växlande bestämmelser.

Särskilda för flyttning till högre klass, vilka i Preussen, An-

prov halt, Hessen stater hållas efter rektors bestämmande, de

m. om av honom finnas nödiga, äro på andra håll obligatoriska för varje år, nämli-

i Sachsen och Württemberg.

gen

I Württemberg prövas skriftligen i särskilda ämnen,

ex. pa gymnasiet i tyska, latin, grekiska, franska, matematik och fysik, i alla

men ämnen. Amnena för prövningarna utgivas rektor eller på hans be-

av garan av läraren i den nast högre klassen, vilken också i regel rattar

uppgifterna.. Till medbedömare har han i regel klassföreståndaren vid olika

betyg skiljer rektorn. Före dessa skola klassbetygen avgivna,

prov vara

och vid bedömandet skola dessa tilläggas 11/2 till 2 gånger så stor vikt som de särskilda Emellertid befrias från prövningarna de lärjungar, proven.

i i det ämnet fått minst betyget befriedigend zä. som klassbetyg resp.

l varje klass förekomma dessutom blott 3 till 4 prov. -

l Sachsen hållas vid påsken skriftliga flyttningsprövningar enligt föl-

jande plan:

i i alla klasser tysk uppsats, ett latinskt skriptum och

gynmasiet en

matematiskt arbete; och dessutom i 3--9 klassen IV-OI ett franskt ett i 4-9 kl. V-OD ett latinskt extemporale, i 4-7 kl.

skriptum, s.

och i de två högsta klasserna I över-

V-Oll ett grekiskt skriptutn en

sättning från tyska till grekiska;

i i alla klasser tysk uppsats och ett matematiskt

realgg/nznasiet en

i le-S klassen ett latinskt skriptum, i 3-9 IV-OI arbete, lV-UD ett franskt arbete fjversattning eller uppsats, i 5-9 Olll-OI en övertill engelska eller ett reproduktionsprov, i de två högsta klasserna

sättning

I arbete och i högsta klassen OI översättning

ett fysikaliskt en

från latin. Vid hålles oüffentlig vid vilken examensskrivpåsk en examen,

ningarna hållas tillgängliga.

I samband med ratten att undergå varnplikt blott ett år Einjåhrig freiwilliger Militärdienstl finnas i olika stater växlande bestämmelser. Under det atti Preussen den 1892 införda Abschlussprüfung vid övergången från till 7:e klassen vid alla fullständiga laroverk åter avskaffades 1901 och 6:e endast kvarstår i form flyttningsprövning efter rektors gottñnnande, så av måste den emellertid vid sexklassiga skolor realskolor, progymnasier och bibehållas och sker dar särskild prövnings-

realprogymnasier genom en

kommission med kommissarie. en I bildas särskild prövningskommission rektor, klass-

Bag/em en av

föreståndarna och facklararna i 6:e och 7:e klasserna; ministerialkornen missarie kan ordförandeskapet. Särskilt uttagas till prövning lärövertaga vilkas för år tvivelaktig. Emellertid avges

jungar, mogenhet flyttning kommissionen utan kollegiet Lehrerrat, och mogenhetsbetyget av av

den, i två har ungenügend, underkånnes, likaså den, som har som amnen

och anmärkning underhaltiga kunskaper i annat ämne

ett underbetyg om på det föregående årsbetyget.

De staterna hava sedan 1874 1889 överenskommelse om Jføgenlzeta-

tyska en

erkanna varandras mogenhetsbetyg. Hårvid år särskilt examen.

att ömsesidigt

måste avlägga denna i sitt hemland, för

stadgat, att privatister examen

att den skall medföra allmångiltighet i alla staterna.

I Sachsen hava lärarna i båda de högsta klasserna såte och stämma

i prövningskommissionen, i Bayern klassföreståndarna Ordinarien i de

fyra översta klasserna och högsta klassens lärare i examinationsåmnena. l olika stater råder rått stor olikhet ifråga bedömande om provens och i fråga om deras utgivande. I hänseendet år att Inärka, att i senare .Bayern ämnena i för-seglat konvolut tillställas ordföranden i prövningskommissionen, och blott i fråga uppsatsen på modersmålet står om kommissionen Valet fritt mellan 3 åmnen, då enligt uppgift Morsch, Das höhere Lehramt, 1910 i Preussen, trots fijrbudet mot Varje zintydzin från lärarens sida de föreslagna ämnena, ämnena lått gissas låirjungzirna. om av Med avseende på den skriftliga bedömande sätter prövexamens

ningskommissionen betygen i Bzzyern, Württezizberg och Sachsen.

,Dimissiooi Med avseende på limissionen till muntlig åro fordrinexamen till muntlig olika. garna ara man. i l .Baden kommer examinanden oavsett fusk i muntlig upp examen

oberoende den skriftliga prövningens resultat.

av l Bayern utestänger ett ungenügend i examensskrivningen i mo-

dersmålet i förening med betyg för låsârets prestationer lårjungen

samma från offentlig prövning, likaså blir den, i tyska och tre andra som exa-

mensskrivningar fått betyget ungenügend i Bayern 5 skrivningar, en i

religion utestångd. I Sachsen kan prövningskommissionen på två underbetyg i de skrift-

liga utesluta från muntlig proven examen. l Württenzbery äro förhållandena liknande dem i Preussen.

Muntlig Befrielse från muntlig prövning fordrari Württenzbery prövningsprövning.

kommissionens enhålliga beslut, i Bayern prövningskommissionens tillåtelse,

i Sachsen ministeriets beslut. Religion. Ingen helst ager i detta ämne iBaden som examen rum

och W7ürttezizbery, blott skriftlig i Bayern.

Latin och grekiska. Bestämda författare föreskrivas endast numera i Württemberg, för övrigt har flera timmar för klassiska språk ån som någon annan tysk stat 81 timmar latin, 40 timmar grekiska. Främmande levande språk. I Sachsen fordrar i franska kunskap man i fransk litteratur- och kulturhistoria.

Historia. I l/l/ürttenzberg äger skriftlig, ingen muntlig pröv-

en men ning rum; i Sachsen påpekas särskilt kulturhistora och författningskun-

skaper.

Modersmålet. l Bayern och Württenzbery förekommer ingen muntlig prövnincr. l Baden prövas i litteraturhistoria i gymnasierna och realgym-

nasierna, i realläroverken. Iövriga länder Sachsen, Preussen är

men

prövningen beroende på prövningskommissionens gottfinnande. Matematik och fysik. I Württemberg finns ingen muntlig prövning

i matematik.

Den preussiska förordningen om fri prövningsratt med avseende

nya -

tionIfrmynznsu,

på ämnenas kompensation finnes också i Bayern utan hänsyn till huvud- är m0-

genhetsfijrämne och biamne; i Württenzberg betecknas kompensation såsom lclaringj.

en en

undantagsvis tillåtlig form för godkännande; i Sachsen kan ett underbetyg kompenseras särskilt goda kunskaper i ett de gamla språken eller

av av matematik på gymnasiet eller i ett levande främmande språk eller

ma-

tematik på realgymnasiet, dock endast såvida det rör sig fullständig

om

omogenhet i ämnet.

13-210409.

Österrike

Av KN UT BOHLIN.

Det österrikiska skolväsendet har sina rötter i den tidiga. medeltidens klosterskolor, åtminstone till del, icke blott skolor för utbild-

som, en voro ning klosterbröder och präster, utan även lämnade undervisning åt utom-

av stående och i rent världsliga ting. På sätt förhöll det sig med dom-

samma kyrko- och stiftsskolorna. Dâirjämte omtalas stadsskolor. Universiteten i Prag och Wien, båda grundade vid mitten 1400-talet, representerade

av den högre bildningen; att deras undervisning icke blott omfattade teologi och de klassiska studierna., framgår därav, att vid mitten 1400-talet

av ungefär /3 alla föreläsningarna vid universitetet i Wien omfattade

av matematik och naturvetenskap. Emellertid blev Wieneruniversitetets medeltida blomstringsperiod kort, i förra hälften 1500-talet råkade det

av i följd åtskilliga landsolyckor, bland annat turkarnas hotande fram-

av trängande, i lälgervall, vilket naturligen också gick ut över hela undervis-

ningsväsendet.

I huvudsak kan säga, att det jesuiternzn från mitten Jøsnitgyin- man var som Ill/Stêfüa. 1500-talet upprättande och Övertagande gymnasier blevo den av genom av Fi/ska sko- målsmän, och i deras skolor den

håjgre skolbildningens fick vrärldsligzi

low.

icke-teologiska bildningen dominerande plats. Aven andra and-

en liga ordnar upprättade skolor. Alla dessa skolor stodo i klassieitetens tecken, och reaktion hälremot får betrakta uppkomsten

som en man av

skolor från mitten 1600-talet, i vilka de klassiska språken

tg/.s-Ica av er-

sattes modersmålet.

av .Varia SFcre- Den första fasta och omfattande organisationen, i mån

som nagon

mls skolord- härstammar från hlaria Teresias tid

är iämförlig med våra dagars, Allg.

;zmg 1774. Sehulordnung für die deutsche Normal-, Haupt- und Frivialschulcn in den sämtlichen K. K. Erbláindern 1774. Trizrialskolor skulle upprättas i alla

städer och byar med undervisning i religion, läsning, skrivning, räkning

och rättskunskap samt dessutom i sådant, som av värde i det praktiska

var livet, olika i land och stad, avseende väsentligen lantbrukets behov

men på landsbygden, yrkenas i städerna, sömnad och Stickning för fiickorna. Skolplikt för barnen från 6 till 12 år med rätt att inskrida mot försumliga

förâtldrar, särskilt utbildade och examinerade lararc drag, gåvo

voro som

denna tolkskolordning modern prägel. Huvudskolorna Hauptschulen,

en

i varje krets med elementen av latin, historia och geografi, geometri en

och uppsatsskrivning som nya undervisningselement, utgöra en mera lâtrd

foitsåitt11i1ig utan att dock slappa de praktiska kraven, såsom åmnet Hausund Foldwirtschaftslehre vittnar om. zVornzals/colorna utbildade lärare och

upprättades en i var provins.

Samtidigt detta folkliga undervisningsvâtseride organiserades, in- Statsgyønzzrz-

som

drogos efter jesuiterordens npphåivande gymnasier. En del över- el

en massa togos staten, så att år 1780 staten och de kvarvarande andliga ord-

av

vardera ägde ett trettiotal gywnnasier. Dessa behöllo långt ini narna det följande århundradet den organisation, de erhållit under jesuiter-

som

verksamhet, med 3 eller 4 grammatikalklasser och 2 humanitetsnas klasser De döda språken, företrädesvis latinet, dominerade modersmalets bekostnad med den formella bildningen främsta mål.

som

Övergången till de egentliga universitetsstudierna förmedlades zLVP7lil0S0p/li- Q-åâ-åriga filosofiska studier, fordrades för tillträde till de medicin- St,f,if,-c,f,,,,

som ska, juridiska och teologiska univcrsitetsstudierna. Dessa filosofiska studier

antingen förlagda till universitetet eller till särskilda från gymnasierna voro skilda lyeeer. Vid mitten av 1800-talet funnos 84 gymnasier med över

20 000 lärjungar.

Den från det övriga skolväsendet avskilda ställning, gymnasierna Realslsoloø

som

markerades realskoloø i so

intogo, ytterligare genom upprättandet av början

på IöOO-talet 1804. Vid den vid denna tidpunkt företagna omorganisationen hela skolväsendet förlorade huvudskolorna Iiauptschulen sin

av något lärda anstrykning, i det att hädanefter latin icke ingick i deras lâtroplan. Realskolorna upptogo läroamnentt uppsatsskrivning och historia, som heller icke vidare står på huvudskolornas schema, och därjämte, allt efter vrket lärjungen sedan skulle välja, handels- och våxelkunskap

som för blivande köpmän, naturlara och naturalhistoria för blivande lantbrukare, bokhftlleri för båda grupperna, högre matematik än quattuor spccics och regula de tri, kemi och konsthistoria för blivande konstidkare. Främmande levande språk franska, italienska och engelska lästes. Idenna skolform möta vi sålunda en utpräglad linjedelning efter olika behov i det praktiska livet. Realskolztn var alltså närmast teknisk skola slöjdskola

en och handelsskola och utvecklades mot mitten århundradet vidare i denna

av riktning. Emellertid antalet realskolor relativt ringa 1848 ännu

var blott 9 med 3 000 lärjungar.

0:a

Ovanstående överblick visar, att redan vid mitten 1800-talet

av en ganska stor differentiering mellan olika låtroanstalter ägde på de

rum om-

råden, förde ut i det praktiska livet direkt, under det att vågen till som universitetsstudier var endast de klassiska gymnasierna. en, genom

Folk- och Österrikes nuvarande folkskolevåsen daterar sig från 1868. Utom borgar- finnes sluter till

den allmänna folkskolan en 23-årig borgarskola, som sig

skolor. den förras 5:te årskurs, och har till. mål att utöver folkskolans mått som utbilda yrkesmän och lantmån med hänsyn till deras särskilda behov; den förmedlar aven inträdet vid utbildningsanstalter för lårare och lårarinnoi för och borgarskolor. Främmande levande språk förekommer icke i

folk-

borgarskolan.

Under mellans/coloø sammanfattas i Österrike

Mellan- namnet Mittelschulen

skolor. realläroverk och 3

1 gymnasier olika slag, 2 Realschulen lyceer för

av samt högre Jiiclcslcolor, och mål för dem alla kan man ange högre

flickor som

Ggmnasierna åro citta/classiga, och då intrådesåldern år allmänbildning

fyllda 10 år, motsvara de efter våra förhållanden realskolans klasser 2--5 jämte vårt gymnasium. Gymnasierna åro samtliga i så måtto klassiska, latin läses i dem alla. Realläroverken med intradesålder äro som samma

sjuklassiga utan latin.

Det har förut framhållits, att gymnasierna långt in på 1800-talet Gymnasiar. behöllo den anstalter för formell bildning med de klassiska

prägel av

studierna såsom dominerande hamnen, vilken de jesuiterna gång fått. av en Detta konservativa hava de bibehållit ända in i nyaste tid, så att de

drag

reformerade den allmänna opinionen fordrat, först 1908 under typer, som

realgymnasier och reformrealgyønnasier blivit verklighet.

namn av en

Sin nuvarande organisation fingo i huvudsak de vanliga gymnasierna

vid 1800-talets mitt 1849. De gamla grammatikal- och humanitetsklasserna sammanslogos med de filosofiska studieklasserna Philosophisches

till ett ö-årigt gymnasium, delat i ett under- och ett över-

Studium

vartdera 4 år. Men den andliga samhörigheten med det

gymnasium på

grammatikal- och humanitetsklasser visar sig tydligt i kurs-

gamla gymnasiets

föreskrifterna för latinska språket, i det att mål för undergymnasiet som föreskrives grammatisk kännedom latinska språket och övning i att överom lått latinsk författaren för övergymnasiet kännedom den sätta en om romerska litteraturens märkligaste alster och det romerska statslivet om förvårvande sinne för latinska språkets stilistiska form och dårsamt av med medelbart också överhuvudtaget för det talade ordets skönhet Det filosofiska studiet till logik och psykologi. A andra sidan

krymper ihop

komma till bättre ställning, såsom grekiska och mate-

åtskilliga åmnen en

matik; naturvetenskapl tillkom såsom nytt amne i undergymnasiet. Den

strängt humanistiskt-klassiska prägeln har gymnasiet bevarat ända ini senaste tid, och har hârdnackat motsatt sig varje tanke linje-

man en delning eller överhuvudtaget allt, kunde förtaga den lårda skolan dess

som

enhetliga prägel med målet: al att skaffa högre allmänbildning väsent-

en ligen begagnande de gamla klassiska språken och deras litteratur

genom av och 2 därigenom gång förbereda för universitetsstudiem.

samma

Att detta trots däremot växande opinion lyckats, har väl delvis Reallfiwz-

en sin i realskolor klassiska vilka ark

ffjrklaring befintligheten av utan studier,

förbereda till högre fackskolor. Vid mitten 1800-talet direkt

av mera en förberedelseskola för yrkeslivet, blev realskolan 1868 ett

senare mera reallaroverk i vår mening med uppgift 1 att meddela ztllmanbildning med särskild hänsyn till de matematiska och naturvetenskapliga ämnena och 2 att förbereda till intrade vid högre fackskolor polytekniska institut, skogsoch bergsakademier, lantbrukshögskolzt, och detta mål går nästan ordagrant igen i alla de olika laöndslaoar, för Österrikes nuvarande

som galla

reallaroverk Realschulen. Ar 18:98 reviderades med den moti-

läroplanen

veringen, att den humanistiska bildning, reallåroverken meddelade,

som

tillfredsställande. Liksom gymnasiet sönderfaller reallaroverket i var en nederskola med 4 klasser och över-skola.

en

Nu gällande för Österrikes gymnasier och realläroverk ä-10Ã"9ällmld6

läroplaner

färskt datum: för "°spl"ef samtliga av qyznnasierna av år 1908 och 1909, för realläroverkeøz år 1909. l allmänhet trädde dessa genast i kraft med alla

av de fem första klasserna på gång och äro dai-för genomförda alla

en genom klasser 1912-13.

Vid studiet dessa läroplaner måste hålla i minnet, att spr-åk-

av man

Österrikes och p

frågan på grund av språkliga folkliga inhomogenitet ställer

sig mycket olika i olika delar landet. Som undervisaingssprâ/ø före-

av

komma utom tyska sålunda tjecko-slaviska, polska, serbo-kroatiska, ruteniska

och italienska; vid del underyisningsanstalter finnas två olika linjer

en med olika undervisningsspråk. lsterrike erbjuder därför ett med de mindre staterna jamförligt förhållande i så inåtto, att i detta land

man har ett främmande levande språk att lar-a än i Tyskland, Frankrike

mer och England. I somliga landsåivndar med blandad befolkning finnas två

s. landsspråk. Det ar bl. på grund härav undervisningen, särskilt vad

a. som

1 Redan på Maria Teresias tid föreslaget av Gratian Marx.

beträffar reallaroverken, regleras olika landslagar, och avvikelserna

genom

från den från undervisningsrninisteriet utgivna normalplanen äro många.

Obligato- Under sådana förhållanden kommer timplanen lätt att betungas; ett riska och medel till undvikande därför ämnenas indelning

av överansträngning ar

valfria

fiønnen. i obetirtqat obligatoriska unbedingt obligate, relativt obligatoriska bedingt

samt obligate freie. Till den första

relativ obligate frivilliqa nicht höra vid religion, undervisningsspråkct, latin, gruppen gjannasierna: gre-

kiska, historia och geografi, Inatematik, fysik och kemi, naturalhistoria,

filosofisk propedeutik, valskrivning samt vid realgyinnasierna dessutom

och i stallet för grekiska franska eller ett annat fram-

frihandsteckning

mande levande sprak. Teckning och gymnastik äro ännu icke obligatoriska vid alla gymnasier. Dar tyska icke är varken undervisningssprâk eller landssprak, det obetingait obligatoriskt endast vid del gymnar

ar en sier i Galizien och Dalmatien. Relativt obligatoriska kallas

såsom ex. sådana kunna bli föremål för föräldrars och inålsmäns fria

åtmnen, som val; ett detta satt valt ämne blir darmed för lürjungen obligato-

men på riskt. Sådana relativt obligatoriska ämnen äro i regel landsspråken, där de icke och i vissa gymnasier de moderna levande

äro undervisningssprak,

Emellertid härskar särskilt rörande landssprâken brokig bland-

språken. en

bestämmelser. I Böhmen finns intet tvång att lara det ning av ex. andra, föräldrar vid läszirets början förklara, att deras

landssprátket, men om

barn skola deltaga i undervisningen i det andra landssprâket som är

undervisningssprâtk, så. blir detta visserligen obligatoriskt, men betygen

få vid fastställande allmänt betyg icke räknas, för det fall att de aro

av

l Dalmatien höra båda landsspråken italienska och serbo-

underbetjrg.

till de obetingat obligatoriska språken Fri-

kroatiska samt tyska o. s. v.

slutligen sådana, kunna väljas alldeles fritt och i villiga ämnen äro som vilka de avgivna icke få räknas med vid flyttning från klass till

betygen

klass. Hit höra i allmänhet de moderna levande kulturspråken, sång,

delvis samt beskrivande geometri, naturhistoriska

stenografi, landssprftken

och fysikaliska laborationer.

Det ar således anmürliiiiigsvåi.rt, att i de vanliga gymnasierna intet levande är obetiøiqat obligatoriskt, icke tyska, främmande språk ens

dar det varken undervisningssprål: eller landsspråk, annat an i vissa

är landsdelar; och endast ett fränznzande levande språk

att på realgg/7n1za.sierna är obetiøigat obligatoriskt i st. grekiska-n.

Vad reallaroverken betraffzir, så äro där i allmänhet följande ämnen

det landsspråk, är underobligatoriska: religion; språken, nämligen som

visningsspråk, samt franska och engelska eller franska och tyska eller franska och italienska; historia och geografi; matematik, beskrivande geometri; naturalhistoria, fysik och kemi; välskrivning, teckning samt

gymnastik. Blott i ett fåtal fall finnes har relativt obligatoriska ämnen. Fri-

villiga ämnen äro sång, modellering, stenografi samt ett landsspråk, ett

främmande kulturspråk varvid råder stor variation i detaljerna.

o. s. v., en 1 realläroverken äro alltsa" tvá fränunande levande språk obligatoriska.

Vid behandlingen kursplanerna för de olika skolformerna bör

av man hålla i minnet, att Rcalschule och Gymnasium ha betydelse än real-

en annan skola och gymnasium i Sverige. Under det att realskola hos betyder

oss nederstadiet och gymnasium överstadiet, så går i Österrike skillnaden så att

säga på annan led, i det att Gymnasiunm och Realschule omfatta

samma åldersklasser från fyllda 10 år uppåt, representera helt skilda skol-

men former. De vanliga gynznasierna, i vilka latin förekom från första och

grekiska från tredje klassen till mogenhetsexamen, hava ingen

upp numera

motsvarighet hos Realgg/nznasierna skilja sig egentligen endast där-

oss. uti från den äldre typen, att deras timplan upptager franska el. ett

annat levande kulturspråk i stället för grekiska. De nyinrättade reformreal-

gymnasierna kunna lämpligen jämföras med våra högre latinläroverk, då de bestå av en latinlös 4-årig nederskola och 4-årig överskola med latin.

en Realläroverken Realschulen äro 7-klassiga och närmast jämförliga med våra högre realläroverk, då de alldeles sakna latin; på 41-årig nederskola följer

en

en 3-klassig överskola; treklassigheten gör här emellertid jämförelsen något

haltande. De två sistnämnda typerna, reformrealgymnasiet och realläroverken äro emellertid även i det avseendet jämförliga med våra allmänna läroverk, att den latinlösa underrealslørolan Unterrealschule utgör grunden såväl till äverrealskolan utan latin till reformrealgynzøzasiet med latin. För alla

som dessa skolformer är dessutom att hålla i minnet, att de nedtill hava klass

en mindre än våra allmänna läroverk. En alldeles isolerad ställning intager det

k. Tetsc/zenergynznasiet, Vilket har till utgångstyp ett från början kommunalt, s. sedan av staten övertaget realgymnasium i Tetschen Elbe. Utmärkande

a. för denna typ är, att börjar med enhetlig undervisning med latin

man en som grundläggande språk i första klassen och sedan stegvis skiljer ut olika

linjer. Efter tvâ år väljer lärjungen sålunda antingen grekiska i .ett

som

vanligt gymnasium eller franska i ett realgymnasium. Efter fyra år

som sker det andra valet mellan fortsatt latinstudium till mogenhetsexamen

eller engelska, kemi och beskrivande geometri efter reallaroverkens fordringar. Denna typ, som så att säga ställer reformrealgymnasiet med avseende latinet på huvudet, avser tydligen att för föräldrar och lärjungar uppskjuta valet av bildningslinje nagra år ändock behålla latinet grund-

men som

läggande språk. i 06h För de olika skoltyperna gälla å sid. 119-123 bifogade timplaner.

1 mkurs-planer. Gymnasium och realgymnasium aro sammanställda pa tabell 1;

en pa tab. 2 och 3 äro för jamförelses skull vara latin- och reallåiroverks

resp.

timplaner inlagda; tab. 4 gäller fetschenergymnasiet.

Kursplaner.

A. Gymnasiet. 1909.

Religionslära.

Religionsundervisningen meddelas två timmar i veckan alla

åtta klasserna

-Har galler först, att religionsundervisningen åligger

omsorgen om varje särskild konfession, om åtminstone 20 lärjungar i hela skolan tillhöra densamma; kostnaderna skola bestridas skolans budget sar-

av om

skilda donationer el. dyl. föreligga.

Vad den katolska religionsundervisningen angår, omfattar den

enligt överenskommelse mellan ministeriet och episkopaten följande: Klass 1-2: katekes med liturgiska förklaringar. Klass lzsta terminen liturgi

särskilt ämne, Qzdra terminen gamla testamentets uppenbarelsehistoria.

som

Klass 4: testamentets uppenbarelsehistoria. Klass 5: den allrnzinnzi.

nya troslaran. Klass 6: speciell dogmatik die besondere Glaubcnslehre. Klass 7: sedelara. Klass 8: den kristna kyrkans historia- Skolgudstjáinster skola hållas åtminstone vid början och slutet läsåret, sön- och helg-

av dagar skola firas, vid början och slutet läsåret och vid påsken skall

av

gå till nattvarden. Deltagandet eller icke deltagandet på laga skal man

övar intet inflytande på betygen i religionskunskap. Medlemmarna av

kollegierna aro förpliktade att övervaka de försavmlade lålrjungzirnas andakts- Övningar. i

För andra konfessionei galla analoga bestämmelser.

1 Om i en klass finnas lärjungar av olika religionsbekännelsc, skola rcligionstimmarxia

på schemat förläggas i början eller slutet av en serie timmar.

Tyska som Undervisningsspråk.

Nederstzzdiet: Grundlig i tala, lasa och

kunskap att skriva riktigt;

kännedom det hartill

om nödvändigaste ur sprákläran. Utbildning i .ri-tt

fatta och första poetiska- och prosastycken. Överstadiet:

Fördjupning av sprakkunskapen i tal och skrift; ledighet

och naturlighet i tal och skrift bör eftersträvas

jamte riktighet. Grundlig uppfattning av det lästa. Fullständigande inblick i av språklüran genom

språkets historiska utveckling 5 och Överblick den

klass 6. av tyska

litteraturen nästan fram till nutiden. På egen läsning grundad kännedom om det mest betydande den litteraturen och

av tyska därigenom grundad in-

blick i de skilda poetiska och konstformerna

prosaiska och som den

vackraste produkten litteraturstudiet till äkta., av uppfostran ett varmt personligt förhållanle hos lärjungen diktkonstens verk.

till

Latin.

Nederstadiet: lnhamtandet så av mycken grammatik som är nödvändig för att ratt förstå det lästa; färdighet i lätt latinsk att översatta en

författare.

Uverstac/iet: Genom förvärvad

grundlig läsning kännedom den

om romerska litteraturens mest verk och också

betydande därigenom om det

romerska kulturlivet. Färdighct i lasa icke särdeles att en svår latinsk text. Vackande sinnet för stilistisk

av formgivning.

Grekiska.

Afedeøtstadiet: Den attislça dialektens formlära och det

vasentligaste

av syntaxen.

Öuerstadiet: Grundlig den

läsning av grekiska litteraturens mest betydande verk, så långt den begränsade tiden tillåter.

Historia och geografi.

Historia.

iNM/ersltadiet: En första med tider. Jamte de

bekantskap flydda

mest betydande och vackraste för detta åldersstadium, sagorna, som passa bör larjungen i form med de fram-

monogratisk göra bekantskap mest

l4-210409.

stående och de viktigaste händelserna, med särskild hänsyn till personerna

den österrikisk-iingerska monarkien. Materialet bör huvudsakligen med-

delas i beråtttelsens form. För bildande fast tidsstomme böra de av en årtalen småningom tagas med och oupphörligt repeteras.

oundgåingligaste

Uuerstadiet: Kännedom le viktigaste historiska fakta i deras om sammanhang och i deras beroende de naturliga, kulturella

pragmatiska av

och ekonomiska förhållandena med särskild hänsyn till Österrike-Ungerns historiska utveckling. Pa grundvalen härav vunnet förstaende statsav i dess rent statliga, dess sociala och nåiringsekonomiska funk-

organismen tioner låürgerkunde, iklass 8. Allt speciellt krigshistoriskt skall inskrünkas till det oundgâingligaste.

Geografi.

lVedeøzsizzdiet: De grundläggande fiskâdningarna jordens storlek

om -ocl1 form och solens skenbara rörelse till förklaring vâixlingaijna i om av ljus- och varmetillförseln. De första begreppen landkartatn. Overom

siktlig kunskap jordytans naturliga beskaffenhet, befolkning och stater

om

med särskild hänsyn till Österrike-Ungern.

Uverstadiet: Grundlig kannerlom Europas lander, vunnen genom om utvidgning och fördjupning nederstadiets kurs, med starkare framhållav lande orsakssammanhanget i de geografiska fenomenen. Ingående kunav

skap den österrikisk-ungerska monarkiens naturliga ekonomiska grund-

om valar och faktorerna i den ekonomiska utvecklingen. De utomeuropeiska

länderna blott i stora drag.

Matematik.

A/ederstadiet 3 ar: Elementen aritnietiken och det grundläigav

grande algebran såsom sammanfattande framställning av raknelagarna.

av Elementen geometrien i förbindelse med dess planimetriskzt och allra av enklaste stereometriska användningar med anslutning till de ifran geogratien, naturalhistorien och det livet givna rumsföreställningzirna. V vid

dagliga ana

ett riktigt och säkert bruk det aritmetiska och geometriska fackspritav

ket utan förtidigt framtvingande formella definitioner.

av Mellanstadiet 2 ar: likvationer första och andra graden. Potenser av och rötter. Planimetri och stereometri. Utveckling sinnet för vetenav

sammanhängande i aiitmetik och geometri, dock med skaplig, tankegång

från rent deduktiv framställning.

zivstaende

Överstadiet 3 år: Avslutning den elementära matematiken

av s.

tillsammans med grunderna för och zmvitndningen av funktionsbegreppet.

Natturalh istoria.

Alederstadiet: Kännedom tgpiskarepresentanter för djur- och

om Växtrikets huvudgrupper på grundvalen omedelbar iakttagelse, klar be-

av skrivning av latt fattbara morfologiska förhållanden med hänsyn till

uppenbart sammanhang mellan kroppsbyggnad och levnadsförhållanden. De

första förestâillningariia systematisk gruppering. En

om på iakttagelser grundad butlgzmtskznpmed lätt igcnkännligzi viktigare mineral och nâgra bergarter.

Uzrerstadiet: Kännedom det viktigaste växternas och ljurens

om om

och inre byggnad samt deras livsföreteelscr och

vttrc om om sammanhanget mellan kroppsbyggiiad och levnadssätt. Grunddragcn det naturliga

av

vaxt- och ljursysteniet. Manniskokroppen och det viktigaste dess

om

fitsiologi och hygien. Kâinnedom de fysikaliska och kemiska

- om egenskaperna hos sådana mineral, äro betydelse i människans hus-

som av hållning eller väsentliga beståndsdelar i de mest bekanta bergarterna.

Kännedom geologiens viktigaste fakta. Frivilliga laborationer.

om

Fysik och kemi.

Nerlerstadiet fysik, kemi och mineralogi: Kännedom de enklaste

om naturföreteelserna på grundvalen naturiakttagelser och försök. De vik-

av

tigastqpraktiska tillampningarna. Elementen kemi och Inineralogi.

av

Uverstadiet fysik och kemi: De viktigaste fenomenen och lagarna

på fysikens, kemiens, meteorologiens och astronomiens omrâde. Matematisk

formulering av de huvudsakliga lagarna. Frivilliga laborationer i fysik.

Filosofisk propedeutik.

Fullståindigande av erfarenhetskunskaperna o1n yttervarlden genom erfarenhetsmassig uppfattning av sjalslivet. Sammanhängande kunskap om de

allmännaste tankeformernzi avslutning den hittillsvarande och för-

som av beredelse till den förestående strängt

mera vetenskapliga undervisningen.

Teckning.

Kursplanen i tillâtmpliga delar den reallêii-ove1kens

samma som se

nedan.

Skrivniuv.

och latinsk stil.

livsk

Wriffliyü De skriftliga arbetena i språken och i matematik äro dels skolarbeten, m e e" dels hemarbeten; for de kollegiet vid början termin senare uppger av varje plan. För gymnasiets överstadium äro de skriftliga arbetena följande: en

K 1 a s s

å v11 VIII v VI , A l

Tyska som undcrvisningsspråk: 5 nppsatser i terminen, därav 3 iskolan.: .l Arbetstiden för de senarekan ntsträckas till 2 timmar 3 V Y 1:a terminen r . - . . . . . . . . . = = i i i 2:a terminen damv Älskoldn.. 6 . v . Latin: 5 arbeten diompositionem i skolan, därav det sista enöversättning i . . . . l Grekiska: 4 arbeten i terminen, omväx- T lande översättning från ochtill grekiska V 3 arbeten i terminen = VII = N från grekiska N i illateøøzatik: I alla klasser 3 skolskrivningar i terminen och dessutomsmärre hemuppgifter.

B. Realläroverken. 1909.

Religionslära.

Målet för studierna och klasskurserna bestämmas de kyrkliga Healliiro- av överstyrelserna och föreskrivas de olika ländernas skolstyrelser. av plan. Tyska som undervisningsspråk.

Kurser lika med gymnasiets.

Franska språket.

iVeders-tadiet: Ett uttal, kommer det riktiga så, nära som m-iöjsom ligt. Förstående latt fransk text, även sadan, behandlar av en en som förhållanden i det moderna praktiska livet. Pa analytisk-syntetisk vag kunskap språkbyggnaden i enklaste former. Säkerhet i vunnen om dess

att begagna de praktiskt viktigaste grammatiska reglerna. Någon övningi

muntligt och skriftligt bruk språket inom det genomgângna

av ramen av och särskild hänsyn till det dagliga behovet.

med

Uverstadiet: Bekantskap med nâgra betydande verk den franska ur litteraturen från de sista tre århundradena och därigenom ett intråingande i det franska folkets kulturliv. Kunskap i formlara och syntax. Ytter-

ligare övning i att tala och skriva språket.

Engelska.

Riktigt uttal, kännedom formläran och de

om viktigaste syntaktiska

reglerna. Säkert begripande icke alltför av engelska texter ur svåra littera-

turverk, någon färdighet i muntligt och skriftligt bruk

av språket.

Historia och geografi..

Kurser lika med gymnasiets.

Matematik.

Grundlig kännedom och övning i den elementära om s. matema-

tiken samt grunddragen och användning

av funktionsbegreppet.

Tidsfördelningen för aritmetik och geometri bör undergöras så, att

visningen i geometri börjar 4 veckor efter skolgångens och därbörjan

efter får 1 timme i veckan fjärde klassen, därefter i medeltal o. m. lika mycken tid som aritmetiken. Den

geometriska teckningsundervis-

ningen meddelas i andra och tredje klasserna 2 tzr i veckan särskilda

på

timmar av matematikläraren.

Naturalhistoria.

Kurser lika med gymnasiets.

Kemi.

På expcrimentets väg insikt i kemiska och deras

vunnen förlopp lagbundenhet. Översiktlig kännedom de viktigaste grundämnena och

om om dem deras föreningar, sin förekomst, sin roll i av som genom naturen och i praktiska livet eller i teoretiskt hänseende Insikt

äro av betydelse.

i det dagliga livets viktigaste kemiska företeelser. I

mineralogi nederstadiet en på grundvalen av iakttagelser vunnen bekantskap med de

vanligaste mineralerna och några bergarter.

Praktiska laborationsövningar. Kurs för nybörjare huvudsakligen för i 5:e lärjungar klassen

2 t:ri veckan.

Ovning i användningen de vanligaste kemiska redskapen

av

och med de vanligaste kemiska förfaringssätten såsom lösning, fällning, filtrering, kristallisering, destillering.

Kvalitativ Oorganisk analys på torra och våta vägen.

Försök i anslutning till den obligatoriska klassundervisnixigen för att Inöjliggäira ett sjalvstandigare genor11ailetanle

av

kunskapsmaterialet.

Arbetena utföras med ett urval kemiska element

av

och deras föreningar under lärarens ledning.

ll. Kurs för övade Gze och 7:e klassen 2 tzr i veckan.

mera

Fortsättning på kurs utvidgad till att omfatta de vik-

tigaste organiska föreningarna. Övningar i titreringsanalys.

Fysik.

Kurser inklusive meteorologi och astronomi, men exklusive kemi

lika med gymnasiets. Frivilliga laborationer möjligt.

om

Geometrisk konstruktionsritning.

nederstacliet geometrisk konstruktionsritning, överstadiet beskrivande geometri.

lVederst/tdiet: ffâirdighet i linearteckning ävensom i att genomföra geometriska konstruktionsuppgifter. Framställning enkla föremål

av ge-

nom projektion. Överstadiet: Kännedom de viktigaste lagarna och uppgifterna för

om

den ortogonala projektionsmetoden och grimdbegreppen läran den

av om

sneda projektionen och perspektivet jämte deras andningar vid teckning

an

enkla maskiner technischer Objekte. av

Frihandsteckning.

Utbildning av det medvetna seendet genom skolning av uppfattningsoch förestallningsförmágan och vid att återge det sedda; od-

genom vana lande estetiskt sinne för form och färg; inblick i de viktigaste förflutna

av

konstperioderna. Modellering frivillig för lärj. i 3-7 klassen.

Vâilskrivnin".

1:a klassen: tysk och latinsk stil samt rundskrift.

För de skriftliga arbetena galler detsamma som i fråga om gymna-

siet angående bestämmande hernskrivningarnas fördelning.

av

änav H .m H u m m 6 .w w H m w

. å O

a

a w v .w

m n.

W F , n .w

m H

R A m A m .m .w d

E

w å = w .H H w J H A . m å

E

.s .h w i m.

E

m H

Betyg 06h Betygsprövningar utöver dem, framgå vid det dagliga arbetet,

som böra inskränkas till det nödvändigaste. Av de skriftliga proven betyg-

prövningar

endast .skolskrivningarna .För ämnen, vilka inga skriftliga pröv-

vyymnasiet- sättas ningar anordnade, är det i stora klasser tillåtet med rektors medgiäro

att gång vart halvår företaga skriftlig prövning den munt-

vande en en av omfång. Dessa skrivningar skola rättas fackläraren, förses liga examens av med betyg och återställas till lärjungarna. Vid slutet första terminen få lärjungarna ett ternzinsbetyg, vid den av andraj terminens slut ett med dels betyg i olika ämnen, dels i

årsbetyg upp-

förande, i flit, samt med anteckning huruvida lärjungen är lämpmen om lig att Hytta till nästa klass: Der Schüler ist vorzüglich nicht, . . . . . . . .,

geeignet in die nächste Klasse aufzusteigen.: Betygen för de särskilda ämnena äro: mycket god, god, tillräcklig,

icke för uppförande: mycket gott, gott, tillfredsställande, icke

tillräcklig;

tillfredsställande. Har nederstadiet underbetyg nicht genügend i flera

en lärjunge

kan han flyttas; har han underbetyg i ett ämne, kan han flyttas, ämnen, detta är språk eller matematik inkl. geometr. teckn. och läraom ämne rekonferensen honom i allmänhet Dock skall denne läranser mogen han i den följande klassen får underbetyg i ämne, junge, om samma ett år i den klassen. På överstadiet skall lärjunge

ovillkorligen gå ännu

minst hava godkänt betyg i alla ämnen utom ett, han skall kunna flyttas. om Har han i ett beror det på lärarnes i klassen klass-

underbetyg ämne,

beslut med rektors godkännande, lärjungen skall få vid

konferensens om

följande termins början genomgå ny prövning i ämnet Wiederholungs-

Har han godkänts i denna prövning, får han sitt allmänna

prüfung.

flyttningsbetyg.

Mot slutet sommarterminen hållas muntliga prövningar med de av vilkas godkännande vederbörande lärare är tveksam, i när-

lärjungar, om

rektor eller medlärare i eller närbesläktat ämne. varo av en samma

Mogenhetsexamen vid gymnasierna avlägges enligt en förordning av

= MOW/"lâcts"

ii cream 7b år gym Ordinarie äger varje år vid sommarterminens slut

"3""“- nwgen/zetsexamen rum

vid offentligt eller därtill särskilt tillstånd berättigat gymnasium.

varje genom

För tillträde till fordras att i sista klassen 8:e hava erexamen hållit betyg för andra terminen. Har lärjungen mer än ett

godkända

får han först efter ett år ånyo anmäla sig till har-

underbetyg, examen;

han och får tillstånd att vid höstterminens början undergå 1

ett underbetyg

prövning i detta ämne och då godkâinnes, så kan han undergå nj mogenhetsexamen på höstterminen; rätt tillkommer lärjunge, på

samma som

haft förhinder giltig art, såsom sjukdom. Slutligen kan sommaren av mogenhetsexamen äga i februari för sådana lärjungar, vid slutet

rum som

sommarterminen eller början höstterminen blivit underkända. Godav av kända betyg i skrivningarna vid ett examenstillfäille hava giltighet vid

en efterföljande Examen får blott göras tvâ. gånger, andra gån-

examen. om

endast med landskolstyrelsens lwgivande.

gen

Skriftlig examen ägvr tre på varandra följande lagar oeh nt- Skriftlig

rum EÄÖPCSav: exmnen.

1 En uppsats på undervisningsspråket över ett tre givna ämnen

av

ö timmar,

2 översättning från latin till undervisiiingsspråket samt

en timmar

3 översättning från grekiska till nndervisningssp åket timmar.

en Åmnena utgivas landskoleinspektören efter val bland ämnen, de

av som respektive lärarna i prövningsämnenzt föreslå. och rektor insända.

genom Amnenrt skola väljas, så att de motsvara lärjungarnas bildningsgrad, och

lärarna, äro förpliktade att icke under lektionerna göra sådana antydningar, av vilka lärjungarna kunna gissa sig till, vilka üimnen de skola få.

Underbetyg i skrivningarna, utgöra intet hinder för muntlig

exznnen.

Den muntliga prövningen sker examenskommission, bestående Muntlig

genom en av landsslzolinspektöreni eller hans ställföreträdare, rektor och samtligzi lä- Twining

i de obligatoriska ämnena gymnastik undantaget i 8:e klassen. Vid rare förhöret äga bl. Inålrsmåån att på särskild ansökan Efter

a. närvara. prövningens slut bedömas i sin helhet, varvid hnvudvikten icke skall

examen låiggas lärjungeils kunskaper i de olika ämnena, utan endast och alle-

nast einzig und :illcini på. den allmänbildning, den andliga och mognad

den formella skolning, är nödvändig för

som förutsêittning vetenskapliga

universitetsstudier. Med hänsyn härtill och till den skriftliga

prövningen

samt till de två. sista terminsbetygen förklaras litrjungen eller icke

mogen

Om därvid omröstning behöver förekomma, har varje ,lärare mogen. en röst för varje åtnme, han undervisat Mogenhetsbetyget graderas med

uttrycken enhåtlligt eller med majoritet förklarad samt därefter

mogen i förra fallet eventuellt med utiiiåiikelse. Däremot innehåller

mogenhets-

betyget ingen uppgift om kunskaperna i de olika ämnena., vilket framgår

sista termins-års-betyget.

av

Prövningen omfattar också endast vissa ämnen, nämligen undervis- Pø-yvønoøgs- :zingssprá/cet, latin, grekiska, historia och geografi samt matezizati/r. Exa- mmm

1:-210409.

minanden behöver förövrigt blott prövas i det ena av de klassiska språken, namligen i det, i vilket han har basta skrivningsbetvget, såvida han blivit underkänd i skrivning, i Vilket fall han prövas i just detta ämne.

en

Sjâtlva, sxaminatioiisfrâgorna tagas i stora drag till protokollet

av

särskild protokollsförare. lixamenskoiximissionens ordförande kan sjalv en deltaga i förhöret pzi ett sätt tar tillbörlig hänsyn till vederbörande

som lärares zuiktoritet. Examenstidens längd är i regel högst timmnâ,

en

räknat varje särskild lärjunge. F°"d"i"9" lfordringarna êiro följande:

1 examen desärskilda imnen a.

Undervisningsspráket.

Ar detta tyska, så måste examinandeii visa på läsning

egen grundad bekantskap med den tyska. litteraturens förnâimsta verk inkl. de tyskösterrikiska skalderna sedan Klopstocks tid, och för den litteraturen

nyare

dess utvecklingsgáiig. Dessa fordringar gåtlla. i tillämplig mån andra

undervisningsspråk. l har examinanden att läsa del ett före-

examen en av lagt eller versstycke och redogöra för dess tankegång, dess litte-

prosarära form och betydelse

o. v.

Latin och grekiska.

Examinanden skall efter förberedelse rätt och i fråga om poesi inetriskt riktigt kunna lasa ett förut i skolan genomgånget stycke utan särskilda

språkliga och sakliga svårigheter, vilket tages en på gymnasiet låst för-

ur fattare, och skall utan vidare hjälp kunna översätta och förklara detsamma. Sällsynta ords och frasers betydelse skall meddelas examinanden. Examination i litteraturhistorizt och antikviteter skall förekomma.

3 Historia och geografi.

Prövningen inskrånkes till österrikiska förhållanden, såvida dessa varit föremål för undervisning i 8:e klassen. Härvid skall exarminanden kunna redogöra för de viktigaste fakta Osteririke-Ungerns historia; i geo-

ur

grafi lands geologiska, oro- och hydrograñska, klimatologiska, po-

samma litiska och ekonomiska förhållanden. Specialfrågor statistiken, liksom

ur

detaljfrågor i allmänhet, förutsätta minneskuiiskzip, böra undvikas.

som ren

Matematik.

Examinanden skall Visa sig äga överblick över den på översta-

en diet genomgångna kursen förtrogenhet med metoderna att lösa

genom

problem på olika områden, såväl teoretiska tillämpade även fysikasom liska och sådana ur praktiska livet. lfårdighet i att räkna med siffertal

och logaritintabeller.

För reallâtroverkeri gälla i allmänhet i det stora hela 136.115 samma, 0. m. Nyfiordagrant lika, bestämmelser angående klasskonferenser, termins- och års-

jjjgfáifijhfgff

betyg etc. för gymnasiet. På nederstadiet hindrar ett underbetyg i

som GfrHIIIrQ/fi

ett sprak i matematik eller grometri eller geometrisk teckning fiytt- 7{.:,.k:i,,f" ning under i Övrigt enahanda former i gfi111i:isiet, för de Övriga ämsom nena och på överstadiet äga kompletteringsexzunina satt rum samma

.som i gymnasiet.

Stadgan för mogenhetsexamen vid reallåiroverken år likaså analog S/-Tkfiliyü

och i tillämpliga delar ordagrant lik motsvarande gymnasiestadga. mi

De skriftliga utgöras

proven av: 1 En uppsats på undervisningsspråket över ett tre givna ämnen av

5 timmar;

2 allt efter lärjungens studier antingen lättare fri uppsats på en franska språket 4 timmar eller enf3versättnix1g till franska 3 timmar

i Tyrolen och Vorarlberg italienska;

en översättning från engelska i Kårnten italienska, i fyrolen

oeh Vorarlberg franska;

4 ett arbete i beskrivande geometri timmar.

Prövningsåmnen i den muntliga åtro: ett .spø-dk, historia och Allmffkiga

examen qe0grajl, ønatematik och fysik. pm" .

Fordringarna äro i undervisningsspråken lika gymnasiets, för de

främmande språken följande:

i skolor med tyska undervisningsspråk:

a som 1 Franska språket: Examinanden måste Visa sig i stånd att efter kort förberedelse utan någon avsevärd översatta :att i skolan förut

hjälp

icke ljehandlat, icke särdeles svårt stycke obekanta och 0rd

sällsynta

och fraser meddelas honom samt att på franska så

-, språket något

når ledigt besvara på franska givna frågor rörande det låsta. Särskild prövning i litteraturhistoria och realia äger rum. 2 Bö/zzvziska språket i Ålåhren: Examinanden måste förclåsa ett i skolan förut läst stycke författare från tid, på böhmiska av en nyare redogöra för dess innehåll och språkligt riktigt besvara till texten anknutna frågor. Dessutom någon kunskap Böhmens litteratur. om nyare

Kärnten italienska, i llyrolen franska: Exa-

3 Engelska språket i

minanden visa i stånd att efter kort beredelse utan någon avsemäste sig

värd hjälp sällsynta ord och fraser få meddelas honom översätta ett - i skolan läst, med det därstädes genomgängna besläktat stycke. men

b i skolor med annat språk än tyska som 11ndervisningsspräk äro

i och franska .jämförliga med de111 i franska och

fo1l1'i11g'ar11z1tyska resp.

bêäliixiiska.

4 Historia och Geogrq/i gymnasiet.

=

ö illatezøzati/c gymnasiet. = 6 Examinaxideii skall känna fysikens gru11dfe11o1nen och grund-

173/5275:

inom vad genomgatts, sammzinluuiget mellan

lagar samt, ramen av som

olika delar; han skall visa kännedom de viktigaste fysiska företeeldess 0111

och det livet, första de viktigaste tekniska anordserna i naturen dagliga

uteslutande konstruktiva detaljer och Visa I1ago11fä1wligr-

ningarna med av

l1et i problem utan särskilda matematiska svårigheter.

lösning av fysikaliska

7 Beskrivande Examinanden bör visa säkerhet i att lösa

geometri:

i i11kl. skugglåi.ra; i synnerhet bör det

uppgifter ortogonal projektion av

arbetet korrekthet i teekningen och motsvarande

skriftliga framgå tillräcklig

i de för teknici oundgängligast nödvändiga konstruktionerna.

kunskaper

för vid gymnasierna 1908 förordnar i

Stadgan Inogenhetsexamen

Jfompetens pa grund sin första paragraf:

av examen. besöka. ett universitet ordinarie elev or-

Berattigandet att som

för de genomgått ett gymnasium, bedentlicher Hörer lärjungar, so111

roende de godkänts i mogenhetsexameii

av om För vid reallâtroverkeii är samma sätt 1908

mogenhetsexamen

stadgat:

besöka en teknisk högskola ordinarie elev

Beråittigandet att som

reallâiroverk, beroende att de

är för de lärjungar, som genomgått ett av godkänts i Inogenhetsexamenn

li1i1ellertid särskild förordning 1909 stadgat, att 1110är genom en

vid reformrealgyinnasier och dletschenergymgenhetsexamen realgymnasier,

dock med nedanstående inskränknasier principiellt ge samma kompetens,

lärareämbetsexamen för mellanskolor i filosofi,

ningar. F ör att få undergå

huvud- eller biamne, latin och franska huvudklassisk filologi som som historia huvud- eller biamne, eller filosofisk examen rigoro- 2111111011, so111 historia, filosofi, mäste studenter fran

i klassisk filologi arkeologi,

sum

lämna att de senast två år före

real- och reformrealgyinnasier intyg, av-

i grekiska efter fordrin-

slutandet sina universitetsstudier kompletterat

av

för gymnasiernas mogenhetsexamen. Iiarjungar i övriga humanisti-

garna ska amnen samt jurister och medicinare, komma från ett sådant

som

gymnasium, rekommenderas på det eftertryckligziste att komplettera sin

humanistiska bildning genom studium av grekiska.

Mogenhetsexamen vid reallaroverken berättigar först efter komplettering i latin och filosofisk propedeutik till studier som ett rezxlgym-

samma

nasiebetdvg. Dispensei- från dessa k01npletteringsexzimina givas Nämnda

berättigar dock till att inskriva sig extra åhörare vid uniexamen som versitetet, och efter vederbörliga 7 terminers studier i filosofiska fakulteten kan realstudenten anmalzi sig till undergående lärareåiiribetsexzxmen

av för mellanskoloriia, dock endast för matematiska och nattirvetenskapligzt

ninkl. geografi. i

ämnen

A andra sidan maste lärjunge från reformrealgymnasiuiri komplet-

tera i beskrivande geometri för att vinna intrade vid teknisk högskola

en

och i lantbrukshögskolai1. För intrade i veterinarhögskola galla alla mo-

genhetsexzimina; farmaceuter behöva endast :Lvgångsbetyg från 6:e klassen

i ett gymxiasilnn, rezilgpnnasium eller rcformrezzlgymnasium. För studier i teologiska fakulteten fordras gymnasial mogenhmsexztmed, eventuellt komplettering vunnet, betyg i grekiska.

men genom

Både vid gymnasier och rea-llaroverk kunna låikrjungztr, som åtnjuta Prirutisfer.

privatundervisning, inskriva sig Iprivatister. De skola därvid undergå

som

intradesprövning, äro skyldiga att betala terminsavgift 30-50 Kronen och

att underkasta sig ziisexaiiiina, över vilka de erhålla betyg, de del-

men taga, i undervisningen. Läroverken aro tvungna at.t upptaga privatister, utan detta bestammes med hänsyn till läroverkets elevantal, disciplinförhzillaiiclen Privatisten erhåller på detta satt kontroll över

o. v. sina framsteg i studier och kan på satt skolans egna lärjungar

samma som

anmäla sig till mogenhetsexanien.

Larjungar, åtnjuta privatuiitlervisning icke aro inskrivna -Privat-

som men

svhfiler.

privzitisuw, kallas lhivatschiiler. En sådan kan, tidigast i sitt sjnttonde som ar vid reallaroverl: sextonde, anmäla sig till mogenhetsexamen, men måste före själva mogenhetsexzunen underkasta sig dels på gymnasiet skrift-

en lig prövning i latin och matematik efter 8:e klassens norm eller vid realläroverk matematik efter 7:e klassens dels muntlig examen

Iiorm, i alla andra obligatoriska funnen i närvaro rektor. Godkannes han icke

av i denna förprövning, får han gå i

upp examen.

Flickor kunna efter grunder bliva privatister

samma som gossar

eller avlägga mogenhetsexanien Privatschülerwx Kollegict har, da

som

flickor göra ansökan inträde som privatister, att noga överväga, om om

några allvarliga betänkligheter sedlig eller disciplinär natur i varje

av fall äro tillfinnandes.

Lyceer för flickor.

Angående flicklyceer finnes en provisorisk förordning av år 1900. Flicklyceernas ändamål är:

1 Att med särskild hänsyn till de moderna språken och deras litteratur giva flickorna högre, kvinnlig egenart motsvarande allmänbilden ning an den, folk- och borgarskolan kan som ge; 2 och harigenom på gång förbereda dem för deras levnadskall. samma Normalkursplanen bygger på de fyra till fem första klasserna i folkskolan, och inträdesäldern är 10 år i gymnasierna.. Lyceet har sex som arsklasser.

Undervisningsätnnena äro: religion, undervisningsspråket, franska och ett andra, modernt språk eventuellt det andra landsspråyket, geografi,

historia med särskild hänsyn till kultur- och konsthistoria, matematik, na-

turkunnighet, frihandsteckning och geometrisk äskådningslâira samt valskrivning. Frivilliga ämnen äro: sang, gymnastik, handarbete, stenografi,

eventuellt speciell hushållslâira. Om lyceet har rektor, skall larariiinorna stå. honom till en en av

räds i egenskap Direktionsadjunktinm En de kollegiet skall alltid

av av bestå av lärarinnor. Kompetens. Liksom vid gymnasier och realskolor kan lärjungen efter genom-

gången högsta klassen avlägga Inogenhetsexamen, medför föl-

av en som

jande kompetens: l Ratt att undergå flicklyceumslätrztrinneexamen Lyceallehrerin.

2 Ratt att inskrivas extra ausserordentliche åhörare vid unisom versitetet. Rätt att komma in i 3:dje, 4tde klasseni ett lararinneresp.

seminarium efter vissa kompletteringsprov ex. i pedagogik.

4 Hatt att avlägga lärarinneexamen utan att examineras i andra

ämnen än dem, icke aro obligatoriska i flicklyeeets högsta klass.

som 5 T illtrade till apotekarbanan etc.

Genomgångna fyra klasser i ett flicklyceum berättiga till inträde i praktisk post- och telegraiftjanst.

Tab. 1.

Jämförelse mellan timplanen för de vanliga gyønnavsierøza G och

realgymnasierna R.

1 l j l 1 Ämne Klass i TI. III. IV. V. VI. VII. VIII.: Anmärkningar L

i i

I l i I

1 1 1

1 1 1

G 2 a 2 2 2 4 2 2 2 2 16 1 Kan

utvidgas

Rgn io l l 1 . .

n 2 2 21311212121112332331133121

"W" " Wi " r j 2:aterminen31 i G 4 4 1 3 å 3 j å 2b 8 k. Vndervisningssplüiket i tlidgasl l 11113 t1mmar

R 4 ; 4 1 3 3 z 3 3 26 %1 | 4 2:a tcrmmcnl 1 _ 1 W l kemi mine- G 8 ; 6 6 6 5 1 49 0. 1 .á 1 ,raw . Latin 1 l 1

6 . 1 R i h 6 b b 5 -0 5 45 " fysik g 1 1 1 ,, ,4,L 6 3 fysik + 2j WWW ,. , .q , , , M WW ,.- | Grekiska G 5 ;14 1 51115 28

1- igemi

2:1 d "kt 1 Sik . m v 0 R å - 4 4 3 1 n 3 22

levande " " 9 " 1 - . 3 tillmittcn

-- WW "Wi - - -5 - HT- V " "", aprll fyslkw G 2 2 I 2 3 4 3 123112:191,2 sedan kemi. i i 1

Hmmml l N 1 9 haterminenâl, R 1 2 i . . 1 3 Ä ämlá2 ilj l B zaterminnexxtlw

l i i G ä 2 i 2 2 2 1 1 1 10 Gwg 1 - 1 e l l

1132:212 u 1 1|1; 11.

i "5 "I f u 3 3 Mammtz k i 1 . R 3 3 3 3 3 3 3 2 23 1 1

J rl

G H H # H l

Beekliandeeomeztri 1

g R. 1 2 2 1 4

i -

Naturalhistoria G 2 2 3 "2 N E - - - - Lo.allm. geografuRu Q 2 2 2 2 3 12 R 2 2

G5

heuu., Flslk. j; 2j431ré84§93121â1/21

R 2 43 152 65 74 16

g i

1 s q u, 1 i

m

l ;rnosonsk | j g

propedeutik 3

1 | 11 i i :__:,:_ Ãg f

i,,_1 : G 1 3 3 2 2 10 1 11-1 dt k 1 1 . . - l 1 nmnsecmng 1 1 : ä 3 3 2 2 §f_ 1 . 1

E101

3 i "i iéi""| """ 7 I

G11----1-I-- 11

1; Valslxrnnlng 1 g i R 1 g .w a _g |__A___,___

7 25. 25 27 27 26 26 26 2G QOS

lSummatimmar

per klass V . 23 24 27 27 26 26 27 27 207 1 ,

Tab. 2.

finlplan för svenskt reallåir0ve1k 0 ring L-IV S och

klass för

.. österrikiskt l6il11âil'0'1,l'kklass I-IV Unterrealscllnlø. och V-A-Vll Ö.

1 111111. f, Svenskt realläroverk. Kl. 2 R RIII. R 1V.N; Llâfrk

,,. -,,, , ,WW,é ,,, N. ,,_ -I ä V e, J Österrikiskt rcalläroverk. mi sn. IH. lV. E ""°'UNN VI. VII. s N . ; l l l . Religion . å s å s j N N 1

i i i

l läns:111m.

W N-W 7 7 A N Undervlsnlngs- N 2 . svenska lS. n N 4N 3; 15 N 2 N11 29

n éåfgNNuflfffN

lspråket tyska elnuigotlandsspråk 4 4 4 4 16 3 3 4 10 526 lagkunskap : N N ° Biirgerlçnn- " " N lzstn främmande tyska h 6 4 4 20 2 2 2 J 8 N 128 de levande språket N N i vanl. franska 6 5 i 4 l 4 N 19 3 3 9 28 1 11111011111111311,N | n - w - r N r - 2:a termi l 2:dm främmande engelska F. 5 l ö I 10 3 119113i i - 3 2 4 12 22

levande språket gvanl.engelska ; | l 3 3 N N N - - 9 t I . -

3:dje främmande franska S.: 4 4 4 12 12 M13 1 - -H - - emnde språket Ö . lnkhnlncra.a . t p -l nä - F - t - 0 1 y " " s - v j 0 | CLslerrike

Historia N åN åN N n 12 3 3 dN N 12 24N N s ärgeonNctriskN l NO. 2 2 2 ö 3 2 3 b 16 - - teckning ett

" " N N särskilt ämü S. z Z; 2 b 0 1 3

xeoglflñ1 = . - 11 ne i vilket . i lllátclllåltlk- 2 , 2 2 1 2 8 1 1 2 10

. läraren nns. 5 5 5 4 19 N N Mntenmtlk. å l . 0 0 25 44 dervisar- i

N NNNNZNNNN

ö 3 3 4 13 N INZNNNNN251

g - N e i n- , . ,, V N ,, ., ,,,, ., N , § Biologi 2 2 1 0 1 7 1 2 2 1 i e 13 ge"- N ; Nntllrnlhistoriu NNÖ. 2 2 -E 4 Z 421/.1 3 792; 1119 - . -

1 .1 17717. ,.11 -Ã

,, .. , r r Kemi 52 21 2 2 2 2 s 10 - -u. 53 s 2 s

uleonnetrisk teckning I-IV. 0 - - - - - - -- - Beskriv. geometri V-VIl. N 2 2 3 7 3 3 2 d 8 15 N - N - " W "N"" " " "j N 1 2 3 N 2 å 2 3 2 8 .3615 Frilmndsteckning 1 i i

0. 4 4 4N3N11oj=32.3N; 823

Yälskrivning 1 1 " "" °" " N N . -- - I - l -- 1 l 1 N N . 1- Medeltal . N i i O 50 H91 do 31 53 127 1246 klass 30"51N Sunxmn timmar per klass i O per

0. 2h 2b 2b 29 107 30 EH 31 92 J99 28,43, - . N

121.

Tab. 3.

Pimplan för svensk realskoln 2-5 latingynmasiunn Ijing I-IV S

klass +

och österrikiskt reformrealgymnasiunn I-VIII 0.

i I Sv. realskola lut-gynln. b.v s i g1 ; m + Anmärk i

i , RLERILRIILERIVXl

i wji i a. " = .

w r7-wr7n-v--rw -w §77 . .mi i... . Mza" Östcrr. reformrealgymn. i n. IILiIV. E V m1 åvxLivnIj s

i

| i I | ie.. si., .. 2å211022{i2d . 9 3,18,6:.i:ti

iii..gm 21 15 ifiasâeiil io. 2 2 2 1

I i 2 tillsammans; l 2 39 Undcrvisnin brs svenskan S 3 ü 4 i " i med kemi

i i

. I 3 12 28 i +2+2 +3 i .språkettyskael.någotlandsspräk LN 4 4 4 4 3 3 3 l

i - tzr geemetmn; i i . i i

M :,:Å V1 1 | k V E , ,4 . , , 1 E120; Q 128 nsm fränunande tyska ,s.. 3 4 4 2 2 i 2 2 s

jÖÄ b Ö 4 i 4 199 ; O 19 levande språket vanl. franska i - - - -

i nu ___l_ 4____ 4 , 4 I , Julm främnmnde engelska i 1 5 2 1 2 2 2 8 18 - H i språket 1 3 3 3 3 12 12 N levande vanl. engelska -g - - - - ,

ES. | 12 f A3:dje fränuunnule franska j 4 4 4 12 - - - - I - i i -4 0 0 ilevalndespråket iÖÖ - i g -- - - - - - - i

i 1 12; 5 3 3 12 3 3 24 Historia 0V 2i22N2i 33 3 3%3{12i20. i

H11

iieiigmii 32 32i1i

;OH Lä- 8 1 1 1 3 T 11

.. i i - :

. in - n i - i -. i

4 5i1si37 2

Matematik §.{5.5§5i4%19544

iO.i3 3 3i4§13 3 2 11124

7 Bi°l°gi 3 1 å H13. s 2 2 1 i 2 1 i f i w I

.kl.l1. . . g 2 4 3 3 i : 2 8 i 12 1

Åxlltlvllalhlbirlollrâlgjâigraåinli i i

ppi- 321152 2 7 12

Fysik -§2i1§

O--i- 3i2 5-5- 24 24813i

Ä " F " l i

1 i 2i1". |I

Kemi §i"ix

30371" ehåef TJ "J, 39"

a 1 Å å å i å Filosoiisk propedeutik " l " i | T:J"___; i i

ii_ s

2 M15;

,Rakning §.:1-Ã2§22§ 72I2i2

0.i4i44i3;s15 2i2i -i 4i=19

** " . , i * W T 4" i “ I 32 Välskrivning -1

§-i2i1;-:-

A3°w1_._-i-|-4 3--i1;"° -i-| 1

1 i I 1 5 Å 29 30 30 i 30 119 30 31 33 33 127 246 summa timmar kim i i i

per i iO. 26 24 24 326 3100 27 ; 27 28 28 l 110 3210 1 g

163-210409.

Tab. 4.

Tinlplan för realgynmasiet

3 6

K 1 1 2 W" i i å

l S 5- Ge- TVGÃM Ge- Ge-

i Rgl

men-, G. ,Rg men- G. Rg. men- G. Rg. R. meny G. R.

f sam. sam. sam. sam.i i

l i

Ämne. i i i

N

:Religion 2 2 2-- .2- 2 --i-

. . . . . . . .. Pyska i

undervisningsspräk 4 4 3 3 3 3 i

- - - - - - - - - - ;Latin 7 6-§- 6 6 6 b 6;

. . . . . . . . - - - iGrekiska Åsg 4 5 5

. . . . . . . H5 . -ilFranska.. ..§ §i5 4 3 3

. . . . . A gå-z ;Engelska mi g-g 51 421

. . . . . . .

iMatematik 3 3§i 3 3--

. . . . . . 3-11

Geometrisk teckning 1 l i 1

. . . - - - - - - - - - - - 4

Beskrivande geometri 2 2 21

. . . -- - - - - - -

Naturalhistoria g 2 2 { 2 2

. . . . . . -- - - - - - -- -- N

Kemi ..§ ä-i 1 2-- 1 z 2

. . . . . . . . - -

-- - - - w n i Filosoñsk propedeutik. |

. . - - - - - - - - - - - --

å

Frihandsteckning 4 4 3 3 2 2

. . . - - - - - -- -- - - - NVälskrivning 1

. . . . . . . - - - - - -- i - - - - - - :iGymnastik... 32 2 2i-i- 2-- 2i--- 2--3-

summatimmar28i29i 27§ 5 28 4= 4 1sl11%11111| 1711141211:

Frivilligt på reallinjen.

gymnasiet.

1 Första halvåret andra3 tzr.

g 4 3

G gymnasial linje.

Rg; realgymnasial linje.

= reallinje.

Tetschen a. E.

Summa.

K :

Get Gällande läroplan Ge Ge I Ef

G. NRg.. R. G. Rg. R. G. Rgu R men- men- . { men

ä I

sam. sam. sam. l

;

4l"95“.“28_“

. anpassat. till reallaro-..

3 3 x 3 3 20 20 Påvcgiåägealigåânlnaslet

b i

N 9 Reallärovefkené,fördelad på 4 är.

2% f 2 -- - - - - - - - -

3 3åli 19% Gymnasiets.

- - - - - - - - w

l i 10 - - - # , 3 1 2 i 2:-; 2

,

| 3 Reallärovcrkens med inskränkningar. - - w - - - - - - - -

2 2" 6 8 Realläroverkens fördelad på 4 år. - - - - -- - 3 -

I l 2 2 2 11 2 2 Realgymnasiets, i IV realskolans.

- - - - - -

N 3 2 3 Realläroverkeps. - - - - - - - - - "

realskolans, på. overstudn i

3 3%, 1 nå; 1 Pågvläâågisâiâglet

i E _ 2 2 4 Gyåmasiets.

- - - - - - - -

l 2 2 14 i 8 Realläroverkens. - -- - - - - - -

N

i 1 Gymnasiets.

- - - - - - - - - - - 2 i 2 i l 16 i 1

- - - -- - - u- - -

1010|1sl1010912 1853501523523 l

20 9

Ihh 5

sexklnssigt flicklyceum i Österrike. Timplan för ett

i 1

h 1. a s s. g . v u.. Summa J A i

. . . . . . . . . . . . . . . . . . M - - Geografi 2 2 11

. Historia 11

-

3i22 2 z 15 Aritmetik Naturalhistoria I 2 L -l h

. . . . . . . . . . . . . . . .

Frihandsteckning och geometrisk âskådningslära i i 3 3 2 3 JT

Välskrivning. 2 1

. . . . . . . . . . . . . . . . - - n- w

24 24 24 25 25 25 147

Frivilliga ämnen: säng, gymnastik, handarbete, stenograii med vardera 2 timmar i veckan, i nägra lyceer även latin.

Schweiz.

Av K. BECKMAN.

Undervisningen i Schweiz är grundad på folkskolan PPill1ü.IStll1l(3,

ecole primaire. Den är enligt förbundsförfattningens bestâiiinnelser obliga-

torisk, avgiftsfri och konfessionslös. Förbundet lämnat åt kantonerna för

undervisningens uppehzillaride :ii-ligt statsanslag, beräknat efter 60 centimer

för varje innevânaimá i kantonen i de folkfattigzire alpkantoncrna 80 013.,

har ocksa iülttighet att kontrollera undervisningen. Detta sker bland men

annat vid de årliga inskrivningsförrêittningarrza, vid vilka rekryterna

examineras i folkskolans ämnen. lifter avslutad folkskolekurs har ungdomen

tillfälle till fortsatt utbildning mångfald olika undervisningsanstalter,

i en dels överbygg1ia.le1 folkskolan, dels fristående skolformer. Som-

mera liga dessa blott bibehållande eller utveckling vad läyrts i

av avse av som folkskolan, andra äro anordnade yrkesskolor. Bortser från

mera som man

bestämmelserna rörande den obligatoriska folkundervisningen, har nämligen

varje kanton fullständig autonomi med avseende på anordnandet sitt

av midervisningsvåiscn. De närmast folkskolan stående utbildningsanstalterna, naturligen äro mycket Växlande i de olika kantonerna, bruka

som sammanföras under namnet sekundarskolor, med uppgift att a sidan

ena giva avslutad bildningskurs åt dem, eftersträva ett högre kunskaps-

en som matt an folkskolans utan att dock ämna agna sig åt. högre studier, och att á den andra förbereda till intrade i de högre undervisningsanstalterna, i allmänhet kallade Mittelschillen, såsom gymnasier, industriskolor, seminarier d. l sekundär-skolorna, på satt folkskolorna i

o. som samma som regel mottaga lärjungar bagge könen, meddelas undervisning utom i

av folkskolans laroamnen även i språk i några, likna de tyska

som pro-

ymnzisiernzn även i de klassiska, matematik, naturvetenskaperna, och Inusik. "om på sättet för den högre undervisningens anordning meddelas

prov redogörelser för gymnasierna i Zürich och Geneve.

1. Zürich.

I Zürich ar folkskolan S-arig från det 6:te levnadsaret och fortgår

årligen i 43 veckor. Sekundâirskolan, ar fakultativ, omfattar tre-

som en årig kurs under 44 veckor âret och med högst 36 timmar i veckan,

om och ansluter sig till folkskolans Gzte klass IQ-åringar. Utom utvidgad

en

kurs i folkskolans tillkommer i denna skola undervisning i franska

amnen

språket.

Mellanskolorna aro

1 Kantonskolan i Zürich, är delad i 3 avdelningar, vilka alla

som leda till mat-Liritetsexainen, nåilmligen

Gymnasium, omfattande ett nedre gymnasium med 2 arsklasser

a

samt därefter dels ett Literargymnasiiiiri klassiskt, dels ett Realgxjmnasium,

vardera 41/2 år;

om

Industriskolzx med 415: ars kurs i anslutning till

b Oberrealschule

Zzdra klassen i sekundarskolan;

Handelsskola, på gång förbereder till tjänster inom

e som samma

och kommunikationsanstalterna, likaledes med 411/2 års kurs

förvaltningen

med anslutning till 2zdra klassen i Sekundarschule. Denna skola förbereder också till studier vid vissa fakulteter, vid universitet och högre handelsskolor.

Alla intradessökzinde skola avlägga med undantag dem,

examen, av

i första klass, vilka i stället få gå 4 veckor i

som vilja ingå gymnasiets

klassen på prov.

2 och Oberrealschule i W interthur omfattar

Gymnasium

Gymnasium 61/2 år med anslutning till klass G i folkskolan 12 år;

a

Oberrealschule, omfattande teknisk avdelning 31/2 år och

b en om

kortare handelsskola 1 år. Bagge dessa avdelningar ansluta sig till en om klass 3 i gymnasiet eller till klass i sekundarskola inom kan-

samma en

Oberrealschule ar avsedd för dem, agna sig åt tekniskt yrke tonen. som eller handel, medför ock ratt till intrade i IarztreSeminarium. Larjungar

men med vitsord från primar- eller sekundâtrskoloi få inträde i gymnasiets

goda

första klass utan intradesexamen. Samma förhållande råder för lärjungar,

söka intrade i Oberrealsehule från sekundarskolorna. l bagge fallen som fordras dock provtid 4 veckor.

en av

Högre flicklaroverk Höhere llöchterschule, delade i 2 avdelningar.

Nlinimiåldei 15

Den äldre avdelningen, i sin ordning omfattar följande 3

a som

underavdelningar: fortsåtttningskursen 3 årsklasser, gymnasiet 4 ar, lara-

rinneseminariet 4 år och

b Handelsskolan 3

Det fria omfattar med 61/2 ars studiekurs

4 gymnasiet privat

följ an de avdelningar:

Literargymnasium med latin från klass 1 och grekiska från klass

a

b Realgymnzxsium med latin, men utan grekiska;

Realabtheilung utan klassiska språk.

c

Lâroverket omfattar 00k förberedande klass, ersätter det 6:e en som

skolåret i primär-skolan. Intradesåldern ar i denna klass 11, i de övriga

:avdelningarna 12 år.

Zürich har 3 seminarier för utbildande lärare och lärarinnor vid av

pritnåirskolorna, alla med 4 årsklasser. .Åvgångsbetyrg från dessa läro-

:anstalter gäller maturitetsbetyg och berättigar till studier vid den

som

filosofiska fakulteten vid högskolan i Zürich.

I det följande Ineddelas timplaner för Realgyinnasiuixi, Literargymnasiuixi och Oberrealschule, men kursfördelruingen endast för det först-

nämnda, då det torde vara av det största intresset.

Timplan för Literargp/ninasillin i Zürich.

S. : sommartermin, V. : vintertermin.

l g i

,ju1u1na.4 ---- é-n- -ér- -n- ____

sjvshnlsgv. SJ;

slvgsivüsp

Obligatoriska änmen. j

N Tyska... 3;4j3.3 3§sl4 4 3 444; . . . . . .. 414

Latin sésiqrsis 6 e 6 øåså 42 . . . . . . . . .. 6:6

aGrckiska. -t-F-I- 85 8 7 8g 7 6v6 Gi Sj 31 . . . . . . ..

;Franska öland. 4 4;3 3 :al-sl 21

iliistoria. 2 i 3 3 3 3 3 3: 17: . . . . .. Geografi 2; 2 2; 2- Z 2 2 M1- -l- 7 . . . . . .. - - Naturkunnighet 2 iN-i- 2 2; Z 2 2 i -- - 9 . . . . .. Jfysik 214 ;2 2 2 zla el.: . . . . . ..- m

:Kemi .._-2___-Å__ 2 2§2 4

. . . . . Matematik 5 5 3 3 3 3; 4 4 4 3; 2512 . . . . . .. Sång E 25 2 1 1 Ni 312 . . . . . . . . . .. g - - Välskrivning 2: 2 E -l- 2 . . . . . .. w - - - - - -iTeckning 2l2 2§2; 22 2 2 2 f s . . . . . . . .. Gyiunastik 2; 2 2 2 2 2 2% 2 2; 2 2 2a 13 . . . . . . . . Wlilitåirundcrvisning. .i-- -i- -l- 1:- -l -- V2 . . - -

f Summa 31131 34I33T34Wz3534 34= 214

32l33

33ä33i34

i l i Valfria änmen. i I Religion 2|2 212 2i2-§-2Å2 2: 9 . . . . . . . ..

:Italicnskaüangelskaä --|-- -i- 2

- 2 2 ö 5 - ;Körsång H-;flli

1111l111-1 1 an

. . . . . . . Stenografi 1;- -l-i - i- 11,2

. . . . . . .. - -

q 4

|

Summa 454 3§3I3i1|1|3 5 7|7 7 25

Timplan för Oberrealschule i Zürich.

i ,

i Summa. - w mia-Wfrw- N V, . s. v. s. v. s. v. i s. V. i 3

: i , , 4

Obligatoriska ämnen.

Ö i4i+li 4 3 3 4 i 4 18V: Fyska 5 . i i 3 12 2 3 3 2 2 : 3 Historia . 19 6 6 4i+1 4 4 3 3 i Franska

35 34 33 34 30 3 34 33 33 i 156W Summa i à i i

i i

; Frivilliga ämnen. i i

. i , 2 2 2 Religion - - 4 - - i - . . . . . . . . . i i 3 2 3 2 | 3 Italienska m - 1 1 i i Sång 1 i 1 1 i 1 -

Siffrorna inom parentes beteckna cxtrutimmar för svagare lärjungar.

Laborationerna hållas 14:dc dag 2 timmar med halva klassen. var

Pimplnn för R -ulgynnnnsilnn i Zürütln.

S. -: snnnnurtcrnnin. V. vintortornnin,

l.

Sunnnu.

S. V, . S. . S. V. S. V. S. V. 5.

Obligatoriska iilnnon.

I'lu 4 4 4 4 1 ;5-

. . . Latin N 7 7 H 4 4 l 4 l 4 23:3 Fnn1sl;x 5 : 4 5 ; 4 1 4 95

r Engelska A

7- 4 4 111.:

. i i Ilisturin 3 2 L J 3 3 17 Pu-ogruii 2 S J 2 2 J 3 Z l I

- -- J Nmnrlçtlznnuigluct L J 3 2 L L L L 2

. m 1:3 Ifvsik L J L 2 2 L 2

- -r A - - 8 - Iüimi i 3

ø - H r h Mutmnnt.mgumnetxxtoc-lcning 5 I F 6 h : 5 5 5 4

ñ E34 Säng 2 i 1 l I

- - - r - a 2-32 Välskxixling 2 2 l

. f 4 .i n - Ä ä lkm-knin.: 2 2 2 2 2 f 2 L 2

. J L 133 Hynlnnstik J 2 2 2 2 2 2 J 2

. 2 2 2 L 1:3 Militiirllnrlvrisllin; 1

. . ä . , 12

Snnnna 31 JS

t

|z|k||l1.-|tin Sinnnoln.

Religion

. . . . Itnliczxsku Buklnillori

- Körsång:

Stonngmii Hcswriptiv xconlvtri

.

Snnunu

Matematisk geografi.

9 Fysisk geografi.

17-2 1040.14.

Tyska.

fffn-eko1111na i stor utsträckning hela skolan

Las- oeh skrivövniiigar

förklaringar från lärarens sida sedan med allt-

igenom först med ingående lê1rjunga.r11as självverksa111het. Med klass 3

stegrade fordringar

mera

avslutad. l de högre klasserna förekommer

är grammatikn11dervis11inge11

111est och litteraturhistoria. Dessutom 1ecita1tio11e1, lispo-

lit.te,rat111lâ1s11ing

oeh fria, 1111111111311föredrag. Aven medeltids-

sitio11si3v11i11grar, uppsatser

tvska läses. i Unle1vis11i11;e11s 111511är att skaffa lärjuxigrarini förmåga. att rätt an-

och skrift, att 1e,fordrz1 deras estetiska oeh etiska vända 111oders111âlet i tal

läsning god litteratur, kännedom språkets lalgar bildning gen0n1 av om

f1eteelse11121 inom dess litteratur.

och de mest 1et1vda11de

Latin.

Man med inläranclet formlâtran och syntaxen sa111t av ett

börjar av

ordförråd såsom förberedelse till den egentliga littera-

omsorgsfullt utvalt

vecka översftttiiing till latin för att befästa form-

turläs11inge11. l varje en

och gång dessutom översättning från latin till tyska. läran och en 2111112111

valda stycken poesi och prosa jamte l de följande klasserna genomgas av

171-5111klass 4 börjar med Cesar oeh

fortsatt grammatikuiulervisniiig. man

fortsätter sedan i de övriga klasserna med Cicero, Sallustius, Ovidius och

Horatius och Catullus. Från klass 4 bestå Livius, Tacitus samt Vergilius,

fran latin. Undervisningens mål är att

skrivr1iiigarna av översåi.ttningz11

förstå de latinska skriftstallare, äro

skaffa läijjungarna färdighet att som

för kännedomen andliga liv. mest betydelsefulla o1n romarnas

1 Franska.

där undervisningen i franska hörjztr, drivas läse- och kon-

l klass

och liktat. låftei" hand börjar använda

versationsöviiiiigar, gvra11unatik man

l de följande klasserna drivas fortfar

franskan som undervisniiigssprâk.

grzn111natiktmdervisiiingen. Man

rande läse-, tal- 00.11 skrivivr1i11g:1r samt

historiskt eller berättande innehåll förbörjar med låtttare arbeten av av

fortsätter i de högre klassteriia med författare fattare från 1800-talet och

från 1600- oeh 1700-talen, sâirskilt Nlo1iere,1nedlitteraturhistoriskahanvis-

lärjungarna. fåirdig11et att på ett korrekt ningztr. Älalet är att bibringa

sig det lasta, över händelser

sätt muntligen oeh skriftligen uttrycka, över

historien, Frankrikes och det franska Schweiz kultur, i det dagliga livet,

samt bekantskap med de betydelsefnllaste fciâreteelserna, i den franska litteraturen under de tre sista ftrhnnlradena.

4. Engelska.

Undervisningen büijias i klass 4 med nttals- och låisfjviiingar, översättning, f0rmlåi1a och det nörlvêmdigwtste svntaxeii. Redan fran andra

av terminen blir engelska undervisningssprzil: under dess lektionstiiiiniar. l de följande klasscrnai lrives litteraturliisriing med litteraturhistoriska.

an-

visningziu; skrivöviiiiigar, och i hibgsta klassen läses ett lrama Sl1ulCSp:Ll(.

av

Undervisningens 111511iir tillåignandet ett för det praktiska, livets

av behov tillråilckligt ordförråd och fiärmåga, att begøtgna det i tal och skrift samt bekantskap med nagra, betydande. arbeten i engelsk litteratur under de tre senaste arhuiulrarlenzi.

Historia.

Elan börjar i klass l med Orientens och den klassiska zmtikens historia, i klass med medeltiden, vartill ansluter sig i klass 5 Schweiz åildre historia och den tiden. Målet är kunskap de

nyztre om viktigaste

kulturfolken och insikt i de historiska hü-ndelseriizts sammanhang.

l munt-

ligt föredrag: gen111;ås det viktigaste ländernas statsförfztttningar under

av

jüiiiffjrelse med förhfillztndtiiia i Schweiz.

Geografi.

Sedan de nödvêtndigaste den allmåirinzt in-

begreppen om gprelografien

låtrts, läsas de fränmiaiidi V5i1llSlCl:un{t och Europa med framhavanle det

av morfologiska och klimatislçzi samt låirav sig hâtrledande Miringsförhållztnden.

Undervisningen avslutas i klass varefter i klass 6 genomgås matcmzttisl: och i klass 7 fysisk greogiafi.

4. Naturalhistoria.

Sedan i klass 1 beskrivit enkla föremål djur- och vâtxtvåirl-

man ur den, behandlas i klass 3 och 4 typer de viktigaste våtxtfamiljerna,

ur sêirskilt de inhemska, samt växternas viktigaste livsförhållzinderi. l klass 5 läses zoologi, i klass 6 mineralogi och geologi samt i klass 7 hälsolära.

Fysik.

Efter förberedande elemental kurs i klass 2 genomgås i klass 4

en

allmâinxizt egenskaper, allmän mekanik, fasta kroppars statik och

kroppars

i klass 5 vatskors och jämvikt och rörelse, värmelaran,

dynamik, gasers

i klass 6 akustik, åtrmets strålning och elektriska vågor, elektrosta-

optik,

tik samt i klass 7 elektrodynamik och magnetism.

Kemi.

Efter förberelande elcmcntär kurs med talrika experiment i klass

en 2 i klass 5 kemiens viktigaste grundbegrepp, syre och oxide-

genomgás

kemiens grundlaigar, stökiometri, inledningen till termokeinien, i klass

ring,

6 väte och redaktioner, knallgas, vatten, kvave, luft, grund-

allotropi, ozon,

och läran valcns, salpetersyra, de all-

dragen av atom- molekylarteorin, om

hos baser och salter, ammoniak, neutralisation, miiiiiizt egenskaperna syror, kol, svavel, fosfor, arsenik, bor och kisel med nagra dessas

halogener, av

viktigaste det i klass metallerna och de-

föreningar; periodiska systemet viktigaste föreningar. Var 14:de dag 2 timmars laborationsarlåmte, om-

ras fattande de viktigaste elementens och föreningarnes reaktioner.

10. Matematik.

l klass 1 folkskolans aritmetikkurs decimal-

repetition av o. m. brålç, zillmanna bråk samt tillampningsövningai på uppgifter i det borger-

livet ränta, rabatt, rakning kurs på mynt Geometrisk

liga av 0. s. v.. formlara t., övning med och lineal. l klass 2 fortsättning av

l passare :iritmetiken beräkning ytor m.; algebra 2 t. de

kvadratrötter, av m.

raknesatten och ekvationer första graden med en obekant; geo-

fyra av metri 2 t, och geometrisk teckning 2 i anslutning därplanimetri

till. I klass 3 till bråk, ekvationer första graden

utvidgas algebran av med flera obekanta, med hcltalsexponenter; i geometri, plani-

potenser metri, beräkning ratliniga figurer etc. och i geometrisk teckning mot-

av

svarande konstruktionsuppgifter. I klass 4 algebra, nämligen potenser,

och logaritmer, ekvationer andra graden, imaginära och komrötter av

plexa tal; geometri, planimetri och stereometri, algebrans användning på geometrien samt trigonometri. l klass 5 i algebra exponentialekvationer,

arittnetiska och geometriska serier, ränta på ränta, obestamda ekvationer

första Graden, ekvationer andra graden med två obekanta, kombiav av

Ö nationslara; geometri, stereometri prisma, kon och klot och trigo-

nometri samt beskrivande geomctri. I klass 6 ialgobra elementen av sannolikhetskalkylen, binominalsatsen för hela exponcnter, moivreska satsen, tredjearads ekvationer, funktionsbegreppet och funktioners grafiska framstttllning; i geometri elementen stärisl: trigonometri, beskrivande av och analytisk geometri. I klass 7 i algebra oändliga serier och deras konvergcns, binominalsatsen med brutna exponenter exponential- och cv.

logaritmiska serier; i geometri analytisk geometri kagelsnitton, begrep-

pet derivata och dess anvåindning på maximi- och minilniproblcin.

11. Sång.

1:2. Välskrivning.

13. Teckning.

14. Gymnastik.

Valfria aro øeli;i0vz, italienskt bok/ecillelri, och be- Valfritt

käwsärrq, stenogrzçji

s/carivczozde geometri kompleterande kurs. fimøzvn. Religion. Som mål sattes för nederstadiet att befordra det sedligt religiösa livet och införa lärjungen i gamla och testamentet nya skrifter, på högre stadiet även i ett på historisk grundval vilande för-

staenrle de viktigaste religionsformerna. I klass 1

av genomgås gamla

testamentets historia, i kl. 2 Jesu liv huvudsakligen efter Markus evangelium, i kl. 3 den apostoliska tidens historia och de apostoliska breven. I alla dessa tre klasser låtsas utantill del och I

en bibelspråk psalxlner.

kl. 6 läses översikt de viktigaste utombibliska religionerna,

en av gamla

testamentet och Jesu liv och lära, i kl. 7 urkristendomens historia ev.

viktiga kapitel ur kyrkohistorien.

Italiens/ca. Som mål sattes förmåga att med någorlunda stor säkerhet kunna uttrycka sig i tal och skrift och att förstå, latt modern prosa. Elemcnten de italienska klassicis ss. Manzoni, Ariosto

av Leopardi,

och Dante studium. l kl. 5 börjar med att ett korrekt uttal. Formlftra och man öva det viktigaste syntaxen. Lätta till kon-

av lasestycken, som ge anledning vcrszttionsövningar över alldagliga ting. Så småningom, i varje fall från

andra terminen, skall italienskan

vara undervisningsspråket. Skriftliga öv-

ningar i anslutning till det lasta. I kl. 6 lektyr moderna författare,

av i

brevskrivning, i kl. 7 valda sängci Orlando furioso ocl1 liivina Com-

nr media.

Bo/c/cállleri i kl. 5 omfattar hade privat- och aifärsbokhálleri; enkelt och lubbelt.

4. körsång 4-ståiimmig. 5. Stenøgrafi efter Stolze-Schrep-svstenxtet.

Geneve.

Här sasom överallt annorstädes i Sclnvciz är folknnlol-visningen

ubligatorisk. l école primaire undervisas barn 7H13 års ålder, där-

av efter följer 2 års obligatorisk skolgång i ec-.ole SCCOHdHlPO för dem,

som ägna sig åt fortsatta högre studier. licole secondaire är anordnad huvud-

sakligen såsom vrkesskolzr

Den högre skolundervisningen besörjes

av:

College i Geneve, ansluter sig till folkskolans femte klass

som

12 ar och delas i nedre avdelning med karaktär progyrnnasiuin

en av pa 3 ârsklasser och högre avdelning 4 zirsklasser. Denna livision

en om

superieure delar sig ater i 4 parallellavdcliiingar: section classique,

section réale, section technique och section pédagogique seminarium. I de båda översta klasserna de 4 sektionerna mottagas även flickor. Under-

av visningstiden är 40-42 veckor med 25-37 timmar i veckan. Lärjungar med fulla betyg från folkskolans 5:e klass intagas utan i colleget

examen klass och lärjungar från folkskolans klass 6 i klass 2 efter godkänd

i latin. Larjungar, genomgått sekundärskola istaden Geneve, examen som fa inträda i de pedagogiska och tekniska avdelningarna. klass 4 och i

av litteratur- och realgjrmnasierna efter godkänd prövning i den latinkurs, som genomgätts i division inf,1iei1r+. Liirjiiiigai-, genomgått sekun-

som darskolor a landsbygden, inkomma i de tekniska och pedagogiska avdelningarna klass efter godkänt i tyska och i det klassiska

av samma prov och reala gymnasiet efter dylik prtâvning i tyska och latin.

2. Den högre flickskolan i Geneve, också ansluter sig till folk-

som skolans klass delas i lägre avdelning 4 och högre 3 ars-

en om en om klasser. Den sistnämnda delas åter i section litteraire, section peda-

en en

gogique, en handelsavdelning section de eomriierce, de raccorde-

en cours ment avec Gymnase : anslutningskurs till realgjrmnasiet och sär-

en skilda klasser för de lärjungar, vilkas modersmål är franska.

i

Frankrike.

Av I117'|rHUHLIN.

Vara allmâinna lüroverk motsvaras i Frankrike l.cees och Folleav De kommunala zmstalter, de fåärra. före 1848 kallade gesx. senare åiro äro statsanstztlter. åzida hava sannna wga11isati011, men

collC-ges royaux -

anseende och hava delvis lå1rare:nl1ögre kom-

lyceerna :itnjnta större

petens. 1mvavrande i vad den rör lyceer ocl1 colle-

Den skolorganisationen,

l1åirsta111111ar från 1902. Dess allmänna lrag åiro följande. ges, lifter års och ele111e11tåi1n studier, 11z"1111li;e11tz"1 års

fyra primära

och tvâ. ars elementarstiulier études Sle-

snnibar11sskola etudes primaires

mentaires, vilka antingen äro förenade med lyceernzi eller gjortspzia1111z1t

E11sjuârigu Den högsta klas-

satt, Vidtager sjâilva lycéundervisningen, so111

ñlosoñ- eller 1natematikklasse11 de Philosophie et de Blathe-

sen, classes

har i11tet den näst högsta klassen kallas den första matiqiies, 1111111111013 de den sjätte Classe de Sixieme, som classe Premiere o. s. v. o. m. den räknas de bñdzi eleme11tarklasser11a som

iir lêigásta. Fortsâittnnigsvis

den sjunde och åttonde de Iluitieine et de Septieme.

classes

Redan fran och med klassen delar sig i tva linjer: med

sjätte lyceet

och latin.: efter två är inträder för lzttinarna ett nytt Val: med eller utan

uta11 grekiska, Vilken sålunda börjar på tredje ljrcéâret Qu:1trie1ne.

Lyceet ür avdelat i två stadier, ett Ziâqre fg/rcuirigyt Premier Cycle

med ClHSSGS de Sixie111e-lr0isie1ne och ett /zägjre treårigjt Second Cycle,

de Sec-onde de Premiere samt classes de Philosophie et de classes et lathe111atiq11es. Det låiigre starliet ar förbundet med en kursavslutnii1g. lhxiellerticl icke alla i Paris ingen fransk

aro lyceer åtminstone -

Paris har ett ljjceum fullständiga. Det finnes Petit .stad utom mer än i Paris alla småskoleklasserna., inkl.

lycée såsom Ljjeee Blontaigne med en

e11fanti11e, och klass VIII-IV. A andra. sidan finnes lyceer, där elasse de klasserna förekomma såsom Louis le Grand i Paris. endast högre Lycée sålunda med våra låtroverk före

Iijjceerna kunna ungefär jatnförais

1904, med den skillnaden att latinet börjar i en klass, som närmast motvår klass; med avseende på kursavslnt11i11ge11 ar denna orga-

svarar tredje

nisation med realskola pahyggd med ett tre-

nfrrmast jamförlig en fyrårig

årigt gymnasium, dock med både latin och grekiska fakultativt på detta lagre stadium.

I de tre högsta klasserna skulle vänta tre linjer, utan

man nu en latin, med latin utan grekiska och med både latin och

en men en grekiski. l själva verket tillkommer en fjärde linje, nämligen linje med

en latin och moderna språk; de, som nu eventuellt uppgiva latinstuditet, tillsammans med dem, aldrig studerat latin, och välja studiet le-

som av vande språk ocl1 naturvetenskap. Second Cycle sönderfallei salunda i fyra

linjer: Section A Grcc-lgatinl

Section B Latin-Langues vivantes. Section C Latin-Sciences. Section D Sciences-Langues vivantes. Studentexamen Le Qaccalauréat avlagges i två avdelningar med

minst ett ars mellanrum. Aven efter slutade studier i nedre avdelningen kan lärjunge erhålla. ett avgångsbetyg, aCerti/ieøzt fattades ,secondaires du

premier degre.

Pa vissa håll inrättas som fortsêittning nedre stadiet Premier

en av

Zycle, på. det praktiska livets fordringar syftande kurs på tva ar med

en levande språk och naturvetenskaper létude des langues vivantes et. Fetude

des sciences spéeiailemeilt des applications. Det Ovisst,

en vue synes om denna plan nagonstades kommit till utförande. Annuaire de

senare jeunesse 1907 p. 181, not tror, att så icke varit förhallaaiclet, och ett

modernt franskt skollexikon Bztisson, Nouveau llCtlOI1nHl1C de pédagogie. 1911 vet ingenting därom.

Liksom i Tvskland och andra kulturlander har skolfrågan i Funk-

under e del det sistförtlutnzi nhundradet . rike en god av varit frågan om latinet och dess ställning. Men hån-till kommer i Frankrike undervisningsfrågans beroende de tätt på varandra följande politiska omkast-

av ningarna. Skolorna colleges från lancien régime ersattes under de första aren den stora revolutionen centralskolor écoles rentrales,

av av en varje 300 000 invånareantalet. Dessa hade mycket naturvetenskaji-

av en ligt-encyklopedisk prägel med särskilda lärare i matematik, experimentell fysik och kemi, naturalhistoria, agrikultur och handel, ekonomisk politik

och lagkunskztp, i vetenskapernas metoder logik och psykologi analyse

des sensations et des idées, i lilosoñens historia, i hygien, i konst och hantverk, i allmän grammatik, i litteraturhistoria, i gamla, och levande språk. Lâiaa11'1askulle undervisa pa franska, skulle varje manad hålla ett

offentligt föredrag över något vetenskapligt framsteg, litteratur eller konst.

Vid varje skola skulle finnas ett offentligt bibliotek, trädgård och ett

en naturhistoriskt kabinett, ett fysikaliskt kabinett, samling maskinmodeller.

en Lärarnes löner bestämdes till 3 000-5 000 livres, olika efter orternas storlek, och 6 000 livres anslogos till varje skola till årligt underhåll för bibliotek, de naturvetenskapliga samlingarne och andra omkostnader. I

en rapport Fourcroy heter det 1796: 90 centralskolor hava plötsligt upp-

av stått och efterträtt eolleges, där ännu bai-bai-iska metoder des inéthodes

gotiques nöjde sig med att under långa år tugga om elementen encore

ett dött språk, källan det är sant till all litterär skönhet, men av - -på gång till steril vidlyftighet och pedantisk stil hos det

samma en en stora flertalet lêtrjungain

av

Reaktionen kom emellertid snart till förmån för de antika språken och den litterära bildningen. Ehuru centralskolorna vunnit förtroende och deras lärjungeantal ökats, blevo de under Bonaparte som förste konsul upphävda; jämte primärskoloi och kommunala sekundärskolor, de senare

med latin, upprättades statliga lycéer och specialskolor för jurisprudens,

medicin, mekanisk och kemisk teknik Om lyeeerna föreskrevs

o. s. V. 1802: Man skall i lyceerna huvudsakligen undervisa i latin och mate-

matiln

Kampen mellan de döda språken och de i livet nödvändiga kanska,-

mellan kongregationernas och de fria vetenskapliga undervisnings-

perna, idealen böljade sedan fram och tillbaka under århundradet. Men successivt sker dock ett tillbaikaträngande latinstudiet och ett framträngztndc

av

moderna ämnen. Latinet uppflyttas från elementarklasserna till av mera

sjätte klassen, varjämte de latinska skrivningarnçé och övningarne ilatinslç

inskränkas 1880. En särskild reallinje utan latin och grekiska, vers med ñlosotien delvis ersatt civilisationens historia, lagkunskap och na-

av tionalekonomi upprättades 1891 för att mot det moderna samhällets

svara

behov och draga till denna fosterländska franska bildningslinje sånya dana lärjungar, varken ha håg eller tid att ägna sig åt de döda språl-

som kens studium. Emellertid blev icke heller denna reform lång varak-

av tighet, i det icke abiturienterna från denna linje samma. kompe-

man gav tens som den klassiska.

Monsieur Ribot, ordförande i deputeradekammarens undervisnings-

ntskott, åvägabragtc vidlyftig enquéte bland icke blott officiella

en myndigheter skolans område, utan även bland mångfald korporationei-

en och privatpersoner, kunde tänkas vilja med sina erfarenheter oehom-

som dömen bidraga till skolfrågans belysning och lösning. Resultatet offent-

liggjordes 1899 i stora kvartvolymer Enquéte sur Penseignement

sex

125-210409.

secondaire och lades till grund för undervisningsministerns förslag.

Detta förslag, som aven rörde del ekonomiska förhållanden, såsom

en om

budgeten för de två låtrjungar, oeh de icke

grupper av som voro som voro helpensionâirer i anstalten, bifölls kam1naren. l motiveringen till

av reformen anföres bl. följande: l ett land Frankrike, där den

a. som produ-

cerande befolkningen i industri, handel och akerbruk representerar 40 %

hela befolkningen, 18 millioner individer på 38 millionei invånare, dar av det industriella kapitalet går till 96 milliardei 700 millioner francs,

upp där Lkerbruket representerar ett kapital 78 milliardei francs, där

av exporten 1900 uppgick till ett värde an 4 ll1llll2l1lO/I francs; där.

av mer kan universitetet icke nöja sig med att förbereda de man, äro

unga som

det anförtrodda, till fria yrken, till hfJgSkOlOIeller läraretjäinstei. Det bör

också förbereda dem för det ekonomiska livets verksamhet Undervis-

ningen borde enligt ministerns och undersökningskommissionens eniga

me-

ning giva låtrjungen den undervisning, honom nyttigast på hans

som var kommande bana Man mäste giva låirjungarna medel att välja den

undervisning, som bäst lämpar; sig för deras milag, deras kallelse och de

ekonomiska förhållanden, där de leva utan att därför uppoffra

- - --, den grund kunskaper, karakteriserar den sekundära,

gemensamma av som undervisningen och utgör enheten i densamma

len ifrågavarande skolreformen promulgerades den 31 maj 1902

Décret modifiant les dlétudes de Penseignement secondaire, genom cours divisé deux cyelesf. Kärnan i denna reform sålunda:

en var

1:0 uppdelningen i en TIiLTITlgmellanskola med avslutade kurser

och .särskilt avgångsbetyg och treårig högre skola;

en

2:0 den tidigt intrâidande och sedan högre fortsatta linjedel-

upp

ningen;

3:0 den enhetliga avgångsexamen le batccatlaurfsat, oavsett olika

som

linjer gav samma kompetens;

4:0 den jämsides med den högre skolan gfziende, det prak-

mera pa

tiska livet direkt syftande fiortsattningsskola pa två ar,

som

kunde organiseras olika olika orter allt efter behovet.

Utvecklingen hade sålunda i Frankrike fört till ett analogt resultat

med den senaste preussiska reformen, särskilt ifråga likatberättigandet

om

alla de olika -

av bildningsliiijerna.

Summan- Det franska lyceet är ett i sig själv slutet undervisningssystem,

som hung med börjar med tvåan smábamsskola- liksom i Preussen aro vmnasierna folkskolan. en

| ,

förenade med särskilda törberedelseklasser. Emellertid in kan

vanligen över-

också ske från folkskolan Penseignement primaire, och därtill syftar

gång

också den resolution, vid sidan skolfor-

väl som deputeradekaiin11aren om

1902 antog, nämligen: Det skall icke finnas än en enda

slagcet av mer

typ folkskola ll plus quun seul type Yenseignement primaV ny aura

och bör endast äga på folkskolans kurser

aire Stipendiatexamen rum

l/exa1nen des bourses levra porter exelusivement le des sur programme

ecoles primairesi Det syftar på de statsstipendier, som staten

senare haller vid de olika skolorna för begåvade mindre bemedlade lärjunmen

Den franska folkskoleundervisningen är obligatorisk, ehuru lagar

gar. i den antogos under den stora revolutionen. Föräldrar kunna

riktningen skolundcrvisning med undervisning i hemmet. Dock äro de

ersätta varje

i sådant fall enligt lag 1882 förpliktade att låta underkasta barnen av

årlig skriftlig eller skriftlig och muntlig från och med andra

examen under Vilket skall äga Emellertid denna anordåret, släolgång rum. synes

ning icke mot Vad därmed avsett. svara man Vid del finnes Kindergartenai-klass, dock med skol- Kinrleiyuren lyceer en mer tcnlrlusnw. och i den första småskoleklassen. ln-

niässig läggning samma ämnen, som

trâidesåldern här vanligen G år, stundom lägre, ända till 4 år. Här är umlervisai lärarinna, Vilket fallet i småskolans första

en även vanligen är

klass, och flickor, systrar till i skolan intagna kunna här Vinna inträde. gossar, l småskolans andra klass börjar läsa ett modernt språk, vanli- .llodvrnu man .språk i smitteller italienska eller spanska kunna få välg-en tyska engelska, men även slroltzøzoch

Denna meddelas klasslåiraren, ofta är täm- ølømentur-

jas. spritkundervisning av som

lrlørssrrøuz. ligen upptager blott 2 timmar i Veckan här

inkompetent. Sprzikstudiet

och i de två elementarklasserria och år därför icke så effektivt.

följande

Faktiskt strider denna anordning mot den antagna

av leputeradekzunInaren

ovannâimndza resolutionen, fastslår zbottenskoleidenr. Det främmande som språkets kvarstående i så låga klasser 1902 sannolikt ett tyst medgivar vande at förâildrarna, icke fullkomlig likhet mellan som gärna saga en

folkskolans och motsvarande klasser; áitminstone tyckes ameri-

lyceets en

kansk författare, studerat de franska lyceerna, den som ingående Vara av

uppfattningen Farrington, French Secondary Schools 1910. Dessutom

kvarstår det fmimmaride, språket ett konkurrensinedel mot kongregatiosom skolor. Då i alla fall del lärjungar inträda i lyceet från folknernas en skolan 1902-1906 1/4 statens stipendiater i lyceer och colvoro över av

leges komna från folkskolan, blir följden att läraren i lyceets 6:e klass

måste så undervisningen i det främmande språket från

gott som begynna

På sâtrskild kan också hela undervisningen idet

början. framställning

främmande levande språket i klasser under den sjätte sixieme tillåtas

bortfalla.

-

Smâskole- För de tva smâskoleklasserna är antalet veckotimmai 20. Nära halfklasserna. ten av denna tid upptages modersmålet 9 timmar resten skrivav av ning 21/2 t., små. historiska berättelser 1 t., geografi 11/2 t.,

rakning

3 t., teckning l t., sang 1 samt saklarzn Leçons de choses 1 t..

Kursföreskrifterna äro ungefär följande. rllorlersiøzzilet. Flytande innanlasning med kort förklaring svårare av ord. Det enklaste ordklasser och konjugation etre, avoir, regelom bundna verb i aktivum, feminin- och pluralisbildning, överensstitnnnelse

mellan adjektiv och Substantiv, verb och subjekt. Analys med hänsyn till

ords natur, ordklass, antal. Muntliga övningar över ords mening, använd-

ning och rättskrivriing. Som minnesövningai upplåsning enkla

av verser,

alltid förklaras i klassen i förväg. Rattskrivningsövningar in-

som aven

terpunktion.

Zloralundervisning meddelas vid lämpliga tillfällen under timmarne

för modersmålet, historia och geografi och sker läsning berät-

genom av

telser sedelarande art, med klargörande frågor.

av

skrivning. Metodiska och progressiva övningar.

Historia. Berättelser och familjara samtal stora personligheter om och viktiga händelser i fâiderneslandets historia. Larjungarne med hög röst öva sig att återge lärarens berättelser.

Geografi. Fortsättning de övningar, builrjzis i kindergarten-

av som klassen mlasse enfantine. Våiderstrecken utpekas terrâlngen eller på

skolgården, under utflykterna solens ståtllning. ikrstiderna, horizon-

efter

ten, solens och nedgång. Ovning i att förstå geografisk karta upp- en genom planer av klassrummet, skolan, gatan o. s. v.

.Icilcnzng. Falspbenåimning till 1000. Meter, liter, franc, Öv-

gram. ningar att mäta och uppskatta. Huvudrakning: de fyra raknesêitten för tal från 1 till 100. Skriftligen. Addition och subtraktion med högst

tresiffriga tal, multiplikation med högst tvâsififrig multiplikator och division

med ensiflrig divisor. Små, rakneuppgifter, fordra endast som en operation. Sakliiøn Leçons de choses. Samtal med ändamål att väcka och öva

i:Lkttagelseförmågan. Exempelvis över: bonden, vetet; mjölnaren, kvarnen,

mjölet; bagaren, brödet; kläderna; linne, bomull, tråd, silke o. s. v.

bokning med blyerts eller fargkritor enkla föremål; av ritning ur

minnet föremål, förut tecknats. Fria teckningar efter saklektioav som nerna o. s. v.

I ögonfallande :n- har isynnerhet de ganska krävande kursernai

modersmålets grammatik, om man tager hänsyn till att. låirjur1gzirna i denna klass i allmänhet börja vid 7 års ålder.

För den andra småskoleklasscn är modersmålets timantal minskat med två timmar, som gå till det fräiniriande språket. Kurserna äro i det hela utvidgningar dem i föregående klass. Sålunda tillkommer sar-

av skiljande flera ordklasser sulsta.ntiv, artikel, adjektiv, ad-

av pronomen, verb och verb; :nya grammatiska kategorier såsom tempus och modus införas. l geografien förklaras de Vanligaste termerna berg, flod, hav, näs

v., jordens form och storlek, vitrldshavren och världsdelarne. 0. s. zoner;

Sma berättelser om berömda upptäckares Tolmnbush Stanlevs,

resor ex. Nordenskölds, Nansens.

I matematiken utvidgas heltalsrâikningen till större tal; dessutom tillkomma enkla övingzir i att igenkänna och beskriva regelbundnzt figurer: kvadrat, rektangel, triangel, cirkel.

iSakläran utvidgas till allt flera områden, b änslen ved, kol,

ex. olja, ljus, sprit, gas, metaller, samfärdsel vâigar, floder, kanaler,

vagnar, luâtar, tiden år, månad, dag, timme o. s. v..

l de tvâ elementarklasserna bibehålla ämnena i huvudsak sina tim- Elcmentur-

dock minskas modersmålets med 2 för att plats åt det främmande kl nsserwa mar, ge levande språket, och vêtlskxivningens minskas med 11,72 till förmån för historia och geografi. i

Kurserna aro i huvuddrag följande.

ltlodersnzdlet. I bada klasserna läsning och förklaring valda

av

stycken obligatoriska.

I grammatik genomgås elementar kurs; i VIII fullständig konju-

en

gation av regelbundna verb, de vanligaste oregelbundna; de enklaste

reg-

lerna i syntaxen och principerna för kommatering; i VII de oregelbundna

verben fullständigt; regler tempus och modus; prepositionerna.

om

För övrigt övningar i att berätta, recitera utantill och att skriftligen beskriva sakens som larjungen sett, eller att återge enkel berättelse; i

en den senare kla aven enkla brev.

sen

Historia och geografi. Kort översikt Frankrikes historia fran

av äldsta tider-1610 VIII och 1610-1871 VII. Har såsom i hela skol-

planen finnes en mycket detaljerad uppgift på vad skall genomgas,

som

ex. på den senare kursen: Ludvig XIII och Richelieu.. Belâtgringen

av

Rochelle. hlontmorencys avrättning. Kriget mot Spanien. Condé a Rocroi.

De olyckliga förhållandena på. Frondens tid. Den helige Vincent le - Pauls valgörenhetsinrâtttningar. Ludvig XIV. Hovet i Versailles. Col-

--

bert, hantverkare och bönder. Furenne i Elsass. Jean Bart etc.

köpmän,

hela historien. genom

I huvudvikten lagd vid den fysiska geogratien: I VIII

geograüen ar

föreskrives sålunda: Havet. Fräsk och floder. l{{lVS.ljl1p|l och liveti

havet. Kontinenterna, stora bergskcdjor och vattendrag. Kalla och varma

-

länder, torra och fuktiga. Polarregioiicrnzi, öknarnzz. .Ånmåirkningsvâirtlzt

och djur i de stora Skildringcn öve1gzi1'sedan till vâirldsväxter zonerna delarne; de Viktigaste staterna och deras huvudståider, förnämsta nåiriiigs-

källor, stora hamnar o. v.

I VII Frankrikes geografi inkl. dess koloniers. De gamla

genomgas och lepartementen med deras befolkningstjjper lokala seder,

landskapen

kli1.del12ilt. tiFfjrdjupat studium den stad, det departement och den

av trakt, dar larjungen bor s. v.

0.

Moral- och medborgarundervisaingen Instruction morale et eivique,

fortfarande meddelas på modersmåls- och historie-geografitimmarne, som sluter till vad läses i dessa ämnen och redogör för de moraliska

sig som

idéer, knyta sig till orden medborgare, soldat, zirmé, fáideruesland,

som kommun, kanten, departement, nation.

fått veckotimme utvidgas i hela tal till

ä/cøzing, som en mer, nu

talvarden helst. Deeimalbråk V III och vanligt brak VII. I vilka som den klassen regula de tri och enkel ränta; skriftligen vanliga tillämp-

senare

ningsproblein.

Geometrien, börjat med åskadningsövningar ismåskolan, fortsat-

som

satt och utvidgas i Vlll till enkla kroppar. I VII får lartes på samma

sig i att beräkna ytor och volym på Experimentell vagn A11--

jungen öva vâindniiig av metersystemet.

Sa/cläiraøz Lcçons de får ett leñnierat innehåll. I

choses nu me a

Vlll den väsentligen typframställning djur och våixtvarld, men

är en av

från alldaglig synpunkt: Hzcsdjzørem kon, fåret, hun-

tagen mera oxen, den, kamelen ete.; de tjänster, de göra Vilt/it UNF: ville-

get.en, oss. bråd: hare, råbock, hjort, vildsvin ete.; palsdjur: båtver, utter, râtv; rovdjur:

etc. Fåglar: tamfaglzir: höns, anka, duva; siuigaiw:

lejon, tiger, varg, björn ete.; flyttfåglar: stork, vaktel, trana; fâgelbon; fagnaktergal - - -;

larnes Fiskar: karp, gaddzt etc. Inse/eler: fluga, bi, myra etc.

nytta. - -

ett träd: rötter, stam, blad, blommor, frukt.

Skogen: grenar,

Wi: kolaren, traskomakaren, sniekarcn, timmermzm-

vedhuggarcn,

Fáiltet: vete, vinstocken, soekerbetan etc. etc. nen. -

I klass VII till den oorganiska naturen och till för-

övergår man en beredande behandling åtskilliga fysikaliska begrepp och geologiska

av fakta.

Byggnaclsnzaicriah dess härkomst och användning: sten, sand,

murbruk, gips, etta Vaitnets tre :iggrega-

marmor -- - Luften -- - tionstillstånd: avdunstning, moln, snö, glaciärer, floder, sjö-ar.

regn, - -- --- .lfarken Vulkaner, jordbåivningain utslocknade vulkaner i Auvergne; fossil.

Undervisningen skall stödjas av exkursioner.

bokningen bcdrives ungefär i småskoleklasscrna. litt och

som annat nytt element tillkommer visserligen redan elemental deko-

nu, cx. ration Arrangements décoratifs éléinentaires.

Efter genomgzlngen småskolc- och elementarskoleklasserna och vid

av sitt intråide i det egentliga lyceet, vilket i regel bör ske vid fyllda ll ar, har liiijjungen redan ganska vittomfattztnde kurs genomgången. lclistorie-

en unde/rvisningeri nar fram till 1870, och i Leçons de ehoses strävar man att giva lâtrjungen ifwerblicl: den omgivande naturen och människans

en av verksamhet, i moral- och 1nedborgarundervisningen översikt av manni-

en skans plikter samhallsmetllem. Dessa klassers kurser bilda sålunda

som ett slags helt för sig, avslutad cykel, sedan koncentriskt utvidgas

en som i tva stadier, mellanskolans Premier under de följande fyra tron

Bele

och gymnasiets i var mening Second, Cycle under ytterligare tre år.

Menanskomn.

Premier Cycle.

Vad skiljer Inellzuiskolan från de föregående skolåren ar

som framför allt de levande sprci/cens studium. Pa latinlinjen sätter naturligtvis latinstutliet sin prägel på undervisningen, den latinlöszt linjen far

men

motvikt Inodersmålet två timmar starkare ställning 5 mot 3; som en naturligtvis komma matematik och naturvetenskap på denna linje mer till sin rätt.

Levande språk.

Vad de levande språken betråtffar, aro de tyska, engelskz., spanska, Lvranrle

språJccn. italienska och ryska, i Algier aven arabiska- Dessa aro i premier cycle alternativa. l regel komma endast tyska eller engelska i fraga, under den

tiden med någon fördel för tyskan. senare

Rörande själva undervisningen gälla särskilda metodislm anvisningar

Observations générales relatives a lilenseignement des langues vivantcs

dans les lycées et colléges i stadgar 1902, för övrigt föregzingjna. av ett

av liknande cirkulär 15 1901.

av nov.

l det heter det först: Om studiet de gamla språken har

senare av

till huvudsakligt mål själsförmögenhcternas kultur culture desprit, så

undervisar i de levande språken i synnerhet för deras praktiska bruk,

man och längre fram: Det språk, i Vilket undervisar, skall det

man vara nu

och: Då ett levande språk framför allt är ett talat språk,

gängse språket

den metod, säkrast skall föra till målet, talmetodenm Emellertid så är som betonas 1902 också, att lärjungen vid :tvgången från lyceet skall ha inhämtat språket icke blott till praktiskt bruk, utan för att kunna använda det till hjälpmedel vid litterära och vetenskapliga studier.

,också

För att nå dessa mål rekommenderas att dela språkstudiet i tre

pcrioder.

Under skall lära tala, under den andra läsa

första perioden man

och s/criva, under den tredje intränga i det främmande landets liv och

litteratur.

Under den första perioden skall därför framför allt öva ett

man

korrekt uttal, tillägna sig det vanligaste glosförrådet och grammatisl: kor-

rekthet och sålunda uppöva på gång örat och talorganen. Den för-

en

perioden motsvarar klasserna VI och V, den andra IV och lll, den sta tredje de återstående tre = Second Cycle. Härvid böra dessa gränser. emellertid efter omständigheterna kunna jämkas åt lämpligt håll, men man

för att för snart övergå till tredje perioden. varnar

Om kursernas fördelning kan ytterligare följande anföras.

Klass VI Sixiêøøze och V Cinqztiéøøze. Glosorna tillägnas genom

även de första verben, och går därvid från det

åskådningsövningar man

skolrummet, tal, tid, kroppens delar till avlägsna saker

närliggande mera

landet, årstidernzi, skörden, jakt; staden, gatorna, bangården o. s.

Grammatiken studeras tillägnande lämpliga fraser. Läs-

genom av

och omsorgsfullt i klassen. ning av prosa- versstycken, som prepareras Skrivning spelar sekundär roll, men som läxor givas skrivning av pa-

en radigm o. s. v.

Klass IV Quatriêøne. Här är tiden kommen att använda

en

kortfattad grammatik. Skrivningar i form dels rcproduktioncr i klassen lästa stycken,

av av dels fria berättelser och brev, dels översättningar, vid vilka ord-

senare förrådet skall känt lärjungen, så att han behöver lexikon.

vara av

Som användes valda stycken moderna författare sådana

lektyr av

som ex.

i Ganghofer, Heyse, Lilienkron, Stinde, Suder-

tyska: Freytag, von

mann etc.;

2 Stevenson,V Qaida, Kingsley, Rider Haggard etc.;

engelska: klar-livat,

Scott, Morris etc. Men läraren kan också., han det samt vers av Cowper, om

föredrager, läsa Hauff eller Grimm, lilâirclien; Goethe, Der

ex. neue Paris

0. s. v.

Class UI Troisiênze lärogang i IV.

- samma som

Modersmalet.

Sect. A. Grammatiken fortsâtttes så, att syntaxen genomgas i Vi och .lllødrrs-

och i IV. anzilrt.

repeteras

Uppsatsskrivning av enklaste art i VI-IY, något fordrande

mera i III.

Pa lektyren lagges huvndvikten. Man laser egentligen endast klassisk litteratur och i VI medeltida franska i utdrag och

vers prosa: iversåittning till modernt språk; La Fontaines fabler 6 böcker, Fénélons

Félémaqum Buffon, valda beskrivningar; urval 1800-talets poesi;

av i V dessutom Corneille, valda Moliêre, dito; Racines Esther; valda

scener; berättelser av Lesage, Voltaire etc.; i IV Racines Athalie, Fénélons

fabler de sista böckerna, V oltaires Charles XII; lChateaubriand, berättel-

Michelct; i lll dessutom Boileau, Satires et lflpitres, poetiska mästerser; verk Lamartine och Victor Hugo. Av det här uppråknade bör läraren

av

årligen göra ett lämpligt urval.

Seat. B, har 2 timmar till sitt förfogande, skiljer

som mera sig egentligen endast genom något vidlyftigare litteratururval från Sect. A.: sålunda kan i III även förekomma översättningar antik och modern

av främmande litteratur.

De använda laseböckerna gå denna cykels alla klasser.

genom

Moral.

lIoralundervisningen sker på särskilda timmar endast i denna Jloral.

cykels två Översta klasser, gemensamt för båda linjerna. De uppfaknade

huvudsynpunkterna ge en föreställning om gången det hela: Upprik-

av

tighet, mod, moralisk finkanslighet avsmak för simpla nöjen, hederlighet,

godhet, sjalxruppfostran IV; solidaritet, rättvisa och socialt brodersinne,

familjen, yrket, nationen, staten och dess lagar, humanitet, individuell fri-

het och social disciplin lll. Undervisningen bedrives lektyr, be-

genom rättelser och samtal, ägnade att belysa människans och samhällets inbördes bestämmelse.

Latin.

Man börjar samtidigt med deklination och för att fortast Latin.

konjugation möjligt satta lärjungen in i den fullständiga frasen. Skriftliga översättningar

151-210409.

gå jämsides med de muntliga. I klass V börjas syntaxstudiet kasus-, particip- och satsfogningslaran. Ordrötter och ordsammansattningar. l

klass lV repeteras grammatiken under fullstandigantle syntaxen; i lll av repeteras den endast i samband med övningar under lektionerna. Man börjar redan i Vl med ett urval av latinska prosastycken Epitome Historiae och De Viris illustribus urbis liomze; i V utom Dc grace-ae Viris etc.: Select-ac scriptoribus historiüe, Cornelius Nepos; Phzcd-

e PPOfaIIlS

valda fabler, Justinus urval; i IV utom Nepos, Caesar de hello galrus, lico, Cicero De Sencctute, Curtius, Virgilius Aeneid l-lll, Ovidius Metamorfoser stycken; i lll Ciceros tal mot Catilina, Pro Archia;

valda

Sallustius; utdrag av teaterstyckcn; Virgilius Georgica huvudsakligen

och Aeneiden IV-VIII. Antologi latinsk Dess-

Episoderna av vers.

utom utdrag sentenser et pensées morales latinska för-

av pages av

fattare. l IV och llI verslara hexameter och pentameter.

Grekiska

irakiska. börjar i klass IV fakultativt mot 2 moderna språk och 1 teckning.

l inhämtas grammatiken: deklination och konjugation verba

kl.lV av

och verba contracta och de vanligaste oregelbundna verben samt w MI,

elementen syntaxen. Skriftliga och muntliga övningar. I lV begag-

av först krestomati, sedan läsas Aesopus fabler och Lucianus urnas en val: de dödas dialog etc.; i lll Lucianus Timon, Charon fl., Xenophon m. Analasis fl., Herodotus urval. Valda sidor och sentenser

urval ur m.

grekiska författares skrifter. ur

Historia

läses tülsammans med geografien 3 i veckan i alla klasser och på alla. Historia.

linjer.

Klass V1. Den antika historien. Egypten, kaldeer och assyrier, judar, fenicicr, Grekland. Sparta och Aten. le grekiska koloniperser. -den atenska civilisationen, Atens förfall, Macedonien:

erna, perserkrigen,

Italien etrusker, latinare, den romerska religionen, han-en, krigen; det romerska levnadssattet och statslivet; inbördeskrigen; gallernas intrangande. Romerska Den första kristna kyrkan, anarki och fram-

-- kejsardötnet.

mande inkräiktare, kristendomen statsreligion. Ovanstaende lmvudruhriker, i kursplanerna försedda med många underrubriker, visa hur detaljerat kurserna i detta liksom andra ämnen aro

bestämda.

Klass V. Medeltidens historia, varvid stor vikt lägges pâ det franska väldets uppkomst och utveckling. Men även den medeltida

kyr-

kans historia och kulturförhållandena i allmänhet vinna beaktande, så-

framgår av följande exempelvis anförda synpunkter: Medeltidens

som samhällsliv: bönderna, riddarne, slotten och vasallväsendet. Städerna, bor-

hantverkarne, Inarknatlerna. Den trästerländska civilisationen: dc garnc, romerska och gotiska monumenten. Bostaden, klädedräkten,

bevapningen.

De stora uppfinning-arne

Klass IV. Nyare tidens historia till revolutionen.

r/ass III. ifrån revolutionen till nyaste tid 1889. Här

som eljes

lägges stor vikt på den ekonomiskt-kulturella synpunkten, Ombild-

ex. ningen handel och industri ångan och elektriciteten; storindu-

av genom strien; internationella kommunikationer; järnvägar, sjötartslinjer, telegrafkablar. Europas expansion, Frankrikes och Englands kolonialvälde. Ori-

enten: Sibirien, Kina, Japan Frankrikes statsförfattning under 1800-talet.

Geograü. l

Klass VI. Allmän geografi: jordklotet, yt.bildning, havet, atmosfären, Geogruji

.

regn, klimat, kustbildning, vegetation och djurliv, människans fördelning, sprák, religion och

raser.

Speciell geografi: polarländerna, Amerika och Australien.

Iflzzss V. Asien och lnsulindien, Afrika. Fysisk, och eko-

politisk nomisk geografi. Klass 1 V. Sammanfattning den fysiska geografien. Europas sta-

av ter politiskt och ekonomiskt-statistiskt även deras militära De

styrka.

internationella kommunikationerna.

lflrzss III. Frankrike och dess kolonier. Elementen dess

av geologi,

ytbilrlning, klimat, floder, kuster och naturliga Dess politiska

resurser. geografi, militära organisation och ekonomiska förhållanden.

Matematik.

fFöljande kursplan träder i kraft i oktober 1913.

Man skiljer på räkning och matematik .lIu/UmrIti/r.

calcul mathématiques.

Räkningen förekommer i klass VI och i klass V på latinlinjen. I övriga klasser och linjer benämnes ämnet matematik.

flm-s VI. Repetition de fyra räknesättexi i hela tal med huvud-

av

räkning och tillämpningsuppgifter. Vanliga bråk och decimalbråk.

På reallinjen tillkommer metersystemet längder,

ytor, volymer, vikt,

ggg

täthet, tid, hastighet, regula de tri, ränta och diskont med tillämp-

mynt;

ningsövningar.

Klass V. Latinlinjen. Här upptages det, i föregående klass

som medhunnits på reallinjen utöver latinlinjens kurs. Dessutom obekanta storheters bokstäver och enkla problem, förande till

representation genom en förstagradsekvation. Reallinjen. Aritinetiken repeteras, fullständigas primtal, primfakto-

minsta dividend och divisor Geometer, potenser, gemensamma 0. s. tri och teckning: bruket linjnl, vinkelmáttt, cirkel och trans-

geometrisk av

ortör. Råtta linjer, vinkel, symmetri i förhållande till en rät linje, tri-

likformighet och kongruens. Satser likheter vid ratvinkliga :mglar om räta jiarallella linjer, triangelns vinkelsumma; parallellograin, trianglar;

romb, kvadrat; cirkel, cirklars skärning och tangering, vink-

rektangel,

lars mätning; konstruktion vinklar och trianglar. Utförande kon-

av av struktioner och problem, vilka höra till kursen i geometri.

Klass IV. På latinlinjen blott 2 timmar. Aritmetiken fullständigas

i V. Direkt och omvänd proportionalitet. Geometri

som på reallinjen

i föregående klass på reallinjen. Kvadratrotutdragning.

som

På dessutom aritmetiska och geometriska serier och änd-

reallinjen

seriers Användning räntetabeller. l geometri: harmoliga summa. av

niska proportionella linjer, bissektrisens egenskaper ien triangel, punkter,

trianglars likformighet. Definition på. sinus, cosinus och tangent. Definition Talförhållanden i rätvinklig triangel. Kon-

på likstallighet. en struktion fjarde proportionalen och medelproportionalen. Regelbundna

av

månghörningar. Cirkelns omkrets utan härledning. Kvadratens, rektan-

gelns etc. cirkelns yta.

0. m.

l teckning utförande motsvarande konstruktioner och

geometrisk av

utförande lösta problem. Grafisk konstruktion av geometriska orter.

av

Klass III. Latinlinjen. Aritmetik: begreppet proportion. Algebra:

och tal, och polynom; de fyra räknesatten med

positiva negativa monom

och Numeriska ekvationer första graden med elmonom polynom. av en ler två obekanta. Geometri: ungefär föregående klass kurs rcallinjen.

Reallinjen. Algebra som latinlinjen men utförligare. Uttrycket

aa7+b och dess betydelse. Aven ekvationer andra graden och

grafiska av

diskussion dess rötter. Variationen uttrycken och och dess

av av

.eXnx/Etndning fyrstâilliga logaritmer. Samman-

grafiska representation. av

satt ränta..

Geometri: Om planet och räta linjen i rymden. Projektionen av

definition solid vinkel; prismats och pyrainidens ytor

en polygon, av en

och volymer; konen, cylindern och sfaren den senares yta och volym

utan härledning. Lantmäteri, nivellering. Geometrisk teckning: exempel Vanlig skuggning och lavering. pa

Geometriska teckningar, i vilka inga räta linjer och cirklar, och deras

användning på dekoration av plana ytor samt färglaggning av några av .dessa vtor.

Naturalhistoria.

Ehuru blott 1 timme på latinlinjen svarar mot 2 pa reallinjen i Natural-

historia. VI och aro kurserna desamma.

Klass VI. Zoologi. Summarisk beskrivning av människokroppen omkring 3 ti1nmar; djurrikets huvudavdelningar och deras kännemarken med valda exempel på varje l anslutning till framställningen även

grupp.

något däggdiurens geografiska fördelning, fåglarnas bobyggnad och

om

flyttningar, fiskodling Aven de evertebrerade djuren genomgäs.

o. s. v.

dass V. Botanik. Växtens yttre roten, dess grenar, rot-

organ: hâren, rotmössan, rotskott avläggare. Stammen: krypstam, klätter-

som stam, jordstam, Vedstam; tillväxtzoner, veden och basten, traets använd-

ning Vâtxtrikets stora Några växtfamiljer med hänsyn

0. s. v. grupper.

till allmänna och betydelsefulla arter. Några kryptogamer och kryp-

mera togamgrupper. Växter karakteriserande skilda trakter jorden.

av

Hass IV. Geologi. De nutida fenomenen: backar och floder, flod-

avlagringar och deltabildningar; snö och havets verkningar; vulkaner.

Eruptiva och sedimentara bergarter; geologiska formationer och de vikti-

gaste fossil utmarka dem i primärformationen brachiopoder,

som ex. de första vertebraterna, stenkol etc.; i sekundarforinationen ammo-

ex.

niter, krâildjurens hegemoni, de första fåglarna och däiggdjuren, uppträ-

dandet blomväxter; i tertiåirformationer däggdjurens utbredning och i

av kvartarformationen nedisningen och människans första uppträdande.

Några geologiska exkursioner föreskrivas och traktens geologi studeras särskilt.

Klass III. Ez/siolqgi och hygien. Detta ämne förekommer endast

med 1 timme reallinjen Kursen omfattar följande kapitel: Matsmåtltningen även om matförgiftning, cirkulationen, respirationen,

bakterier i luften, Pasteurs försökj, de viktigaste smittosamma sjukdomarna; det animala "ämnet, nervsystemet, rörelseorganen.

Fysik och kemi Fysik Och läsas endast reallinjen B 2 timmar i vardera klasserna IV och III.

pa av

krnu. fortsatta andra fa

De lärjungar, som sin skolgång i cykeln, på alla linjer

läsa dessa amnen.

Fysik.

Klass IV. Fyngdkraften Vikt, tyngdpunkt, villkor för kropps

en

iamvikt; kraftbegreppet riktning, anbringningspunkt, storlek, mekaniskt arbete, kilogrammeter. Vägning och vågar, specifik vikt. Vatskors

-

och jåtmvikt rrkiinecles princip, atmosfarstrycket, barometern,

gasers manoinetrar, Mariottes lag; räkneöirningar. Varmet: temperatur, värme-

-

mâtngd, smaltning, ångbildning, kokning, lestillation.

Klass III. Akustik och optik. Ljusets råttliniga fortplantning, plana

linser experimentellt, och inikroskop; ljusets olika farspegeln, rent lup fotografi. Magnetistn och elektricitet. Ålagneter, magnetfält., de-

ger, klinationsinstrument. Elektriska strömmar, elektrolys, elektricitetsmängd

och strömstyrka, coulomb, ampere. En ströms magnetiska fält, elektro-

magneter, ampêremeter; motstå-nd, ohm, elektromotorisk kraft, volt; Ohms och Joules lagar, voltmeter. Ett kraftfalts inverkan ström, Gram-

en

mes ring.

Kemi.

Klass I V. Aggregationstillstånd. Rent vatten, analys och syntes.

Väte, luft Lavoisiers försök, kväve; elektrolys koksalt, klor,

syre, av natrium, natron, klorvate, klorider; ammoniak; enkla ämnen, metalloider och metaller, sammansatta ämnen, konstant sammansättning. Kemiska

tecken, atomviktbegreppet, formler. Svavel, svavelsyra, salpetersyra; brann-

bara ämnen; kol, kolsyra, koloxid.

Class III. De Vanligaste metallerna, deras viktigaste föreningar och

legeringar: järn, zink, koppar, tenn, bly, aluminium, silver, guld, mynt-

legeringar. Koksalt och soda, kalksten och gips, zinkoxid, kopparvitriol,

mönja och blyvitt, lerjord; kisel, porslin, glas, naturliga Vatten. Organisk kemi. Metan och petroleurn, acetylen och benzol; alkoholer, attiksyra, fett, fettsyror, glycerin, ljus och tvål, kolhydrat.

Bokföring

Bokföring. ar frivilligt med 1 timme i klass Ill. Kontokurant, olika slag bok-

av föringsböcker, balans, inventarium; börsoperationer och kurs. Studium

av stora kommersiella och finansiella institutioner: varubörser, dockor, neder-

lag; banker och kreditinstitut olika slag; försäkring, kooperation, syndikat.

av

Frihandsteckning.

Klass VI och V. Som exempel på lämpliga modeller anföras: FTi/tüzlria ter/mmm.

redskap, lämpliga djur och växter, levande mänsklig klädd modell, vanliga

modeller konsthistorien från de epoker historieläsningen i dessa klasser ur omfattar. Dessutom kan här förekomma dekorativa teckningar, teckningar minnet, teckning utom lektionstimmarne illustration läxor samt ur av modellering. IV och lll Vl och blott att modellerna ur konst- 2= historien böra omfatta medeltiden, renässansen och 17-19 århundradena. nu

Gym nasiet.

Second Cycle.

Efter sålunda i alla avslutad kurs övergår lärjungen till Gyiimrrs/cf. en ämnen ett treårigt gymnasium, Second Cycle, och denna övergång sker utan särskild Lärjungen har fyra linjer att välja på: latin med examen. nu A, latin med levande språk B, latin med naturvetenskaper C

grekiska och slutligen naturvetenskap med levande språk D. Den sista linjen

står icke blott öppen för nederskolans premier cycle realister, utan även för de lärjungar, förut läst latin, vilja upphöra därmed. som men nu och kurser förekomma i stor utsträckning; Samläsizin

Samläsning gemensamma

för olika ett särskilt ministeriellt cirkulär juli 1902 den nia skolplanens linjer av om genomförande anbefaller sådan samläsning, och det är för möjliggöra sådan, med få undantag givit ämnena timantal pa de som man samma olika linjer, där de förekomma, vilket för övrigt också gäller nederskolan premier cycle. Sålunda undervisas i VI och V gemensamt i ämnena levande språk, historia, geografi och teckning, samt i IV och lll dess- I hava alla linjerna gemensam undervisningi

utomihrnoral.istoria, georrrali, ett levan råk och frihandstecknincr; linerna

mo ern e s C i franska dich latin, och B i antik historizøi,linjerna

linjernapA

B och D i det andra levande språket. De båda linjerna i tilosotiklassen i filosofi, och likaså de båda linjerna i matematikklassen sinsemellan i samma Härmed har avsett att nedbringa kostnaderna för linjedel-

ämne. man

ningen. Emellertid är det långt ifrån vid alla läroverk, alla dessa fyra som linjer finnas, tvärtom existerar denna fullständiga linjedelning i allmänhet endast vid lyceer och colléges i de större städerna.

llueøgqciny/ Övergången från den till den andra linjen vållar i allmänhet ena mellan

ringa svårigheter. En lärjunge, i klass IV och III låst grekiska, kan

Iznjernn. som ex. mycket latt gå in på någon Övre cykelns linjer A latinannan av ån grekiska, emedan hans grekiska endast tagit honom i anspråk 3 timmari veckan under båda dessa år på bekostnad 2 timmar levande och

av språk

1 timme teckning; latinare utan grekiska har endast att

en komplettera

matematik och teckning för att kunna gå in i övre matematisk-

cykelns naturvetenskapliga linje D.

Den högsta klassen år visserligen också delad i

fyra linjer, men

dessa äro förenade två och två till och mateønati/c/classen

resp. filosqfl-

Classes de Philosophie et de hlathématiques, vardera med Section A och B. Den normala gången för lårjunge från första klassens till

en A-linje

ñlosofiklassens A-sektion, från I B till fil. från I C till A och mat. från I D till mat. B. Emellertid aro till att börja med matematikklassens båda sektioner varandra alldeles lika utom däri, att den B har timme levande senare en språk mera. Filosofiklassens båda sektioner skilja sig endast däri, att på sektionen B två levande språk låsas 3 t.. För från första

övergång

klassens A-linje till filosofi-B fordras därför endast

en komplettering i ett

andra levande språk o. s. v. Filosojicns Det år något för franskt undervisningsvåsende karakteristiskt, att. stfillning.

en så betydande plats gives åt filosofiens studium på gymnasialstadiet;

ämnet ligger helt och hållet på högsta klassens timplan och har däri filosoiiklassen 81/2, i matematikklassen endast 3 timmar, redan detta men

år en ganska stark ställning.

För övrigt framträder den rättighet tillval olika av av ämnen, som går genom hela lyceet, starkast i ñlosoliklassen, under det att i matematikklassen den obligatoriska timsumman är så stor, att den endast tillåter tillval -teckning 2 timmar. I filosofiklassen åter utgör den

av obliga-

toriska timsumman endast 191/2 sekt. A 221/2 sekt. B, och tillresp. valstimmarna kunna gå till 10 tim. på den förra och 6 tim. på den upp senare, 11211111. för den förra 4 tim. latin-grekiska, 2 tim. levande

språk,

2 tim. matematik och 1 tim. teckning; den förra 2 tim. latin, 2 tim. matematik och 2 tim. teckning. Att märka år sålunda, att latinet är valfritt z kök/sta klassen; i matematikklassens A-sektion, i allmänhet som får sina lärjungar från I C latin, finnes latinet icke valmed ens som fritt ämne. Modersmålet förekommer icke under form i

någon högsta

klassen.

Modersmålet

har kurser på linjerna A-C, något avvikande ehuru tim- .V01rsu°o-

samma pa

m antalet i alla avdelningarne ar detsamma.

Klass II och 1 A-C. Explikation och recitation franska författare.

av Grammatik efter fullständig lärobok. Uppsatser.

en mera

Litteraturhistoria, inhämtad läsning och samtal, i till slu-

genom tet 1500-talet, i l från nämnda tid till slutet 1850 talet.

av

Stadgan innehåller läng rad författare, bland vilka läraren har

en av

att välja.

Kl. ll: Chansen de Roland, urval Villehardouin, Joinville, Frois-

ur sart, Coinmines; krestomati medeltidens litteratur; Montaigne vik-

av

kapitel; poetiska mästerverk Marot, Ronsard, du Bellay, dAutiga av bigné, Régnier; Corneille, Moliere och Racine, valda teaterstycken. La

Fontaine, fabler; Boileau, satirer och brev; Bossuet, liktal; La Bruyêre, Caractéres; Rousseau, valda stycken, Lamartine och Victor Hugo, poetiska mästerverk; dessutom även och brevväxlingai" från 1600-talet

ur memoarer och urval de förnämsta historieskrivarne på 1800-talet.

av.

Kl. huvudsakligen författare, dessutom del andra:

samma men en Pascals Pensées, Provinciales IV, XIII och urval; Fénelon, Lettre PACadémie; Montesquieu, Considerations les de la grandeui des

sur causes Roinains et de leur décadence; Buffon, urval; Voltaire, urval ur historiska och andra prosaskrifter; Diderot, urval; Rousseau, valda stycken, Lettre a dAle1nbert sur les spectacles.

Kl. och I D skilja sig så mycket från A-C; författarna äro här ungefär desamma, mindre talrika. Victor Hugo företrädes även

men

dramatiska arbeten. På alla linjerna skola lariungarna, vänjas att av utanför lektionstimmnørna lasa diverse författare, vilket kontrolleras

senare under lektionerna. A linjen D kan denna lektyr ocksa utgöras över-

av sättningar antikens och de främmande moderna sprakens litteratur.

av

Dessutom kan klasslasningen även omfatta urval naturvetenskapliga

av skriftstallares arbeten Extraits des écrivains scientiñques, urval ur moralisternas verk från skilda århundraden 1600-l800-talet samt urval

av politiska talares och författares verk från 1789 till vara dagar.

Modern historia

läses med 2 timmar i veckan gemensamt för alla linjer ll-l. Vid den-

na undervisning lägges stor vikt vid allmänna utvecklingssynpunkter, så-

som synes några lösrjyckta exempel kursplanerna: Den territoriella

av ur

20-2101109.

15-1

uppkomsten Europas stater: Frankrike, England, lyskland, Spanien,

av Italien. Staternas organisation. Frankrike: kungadöunet,

- rättsväsendet,

skatteväsendet, armén. England: kungadömet, parlamentet; Fysklandê

kejsaren, furstarne, städerna Samhälleta uppkomsten de sociala

- av klasserna adel, borgare, bönder fran 900-l0O0-talet, i synnerherhet beträffande Frankrike

Kurserna gå i ll-I från 900-1000-talet till Napoleons fall. l högsta klassen: Den nyaste historien frän Wienerkongressen. Amnet hai här två timmar termin, tre timmar den andra. Pâ, handelns och indu-

en

striens historia lägges stor vikt, likaså på orientfrågan låalkanhalvön.

Ett särskilt stycke V i kursplanerna avhandlar den nuvarande civilisationens allmänna karaktär med underrubrikerna Den väpnade freden, allianserna, de ekonomiska intrcssenas betydelse, imperialisnnen. Respekt

för människovärdet: avskaffandet slaveriet, Inildring i strafibestämmelå

av

Den religiösa friheten: mävande statsreligionen. Den serna. - u av -

politiska friheten: Ostyrelse iidpresentation,de viktigaste

genom styrelse

formerna. Uppkomsten demokratien: rösträtt, allmän rösträtt, folk-

- av

undervisning,värnplikt. De sociala lärorna och arbetarfrågan.

-

Antikens historia j

.Mzti/;qzzs- har en betydande plats på linjerna A och B i klasserna och där den historzn. ensam för sig har 2 veckotimmar i varje årskurs; på linjerna C och förekommer den alls.

Klass Kurserna börja här med de förhistoriska perioderna och gå till och med Greklands förfall, under starkt framhällantle den kulturella

av

ståndpunkten hos varje folk, vilken arkeologien och manuskripten bragt

till vár kännedom. T. Chaldéerna. Beskrivningen Chaldéen och

ex. av

Assyrien, de gamla städerna, de assyriska konungarnes palats, Babylon;

religion, seder, astrologi, vikt och mått; monument, basreliefer, inskriptioner,

skrift o. i

s. v.

If/ass II. Italiens och romarrikets historia., folkvandringarne, galler-

den västerländska kyrkan, Karl den stores kejsardöme, araberna och na, det bysantinska kejsardömet från 5:e--10:e århundradet.

Särskilt stor vikt lägges här vid den romerska historiens sociala

sida, folkklassernas uppkomst Den sociala omvandligen, medel-

o. s. v.: klassens försvinnande, klientelet, plebs, slavarnam Det politiska

-- livet; ijverhetspersonerna, Census; en session i senaten, folkförsamlingarne,

valen. Skådespelem skolorna, sederna; aristokratien, de lägre klasserna,

-slavarne; den romerska rätten: familjen, egendom, rättsväsendet

o. s. v.

Geografi

klasser och alla linjer. Genpvøji. har l timme i alla på

Klas-s U. De geografiska upptacktern-øi; den geografiska vetenskapens omvandlingar och framsteg. Projektioner, glober, kartor. Jorden iuniver-

dess nuvarande utseende. .lordskorparn haven, zitmosfaren. lflavssum, strömmarne, kusterna; mineralfijrekomsterna. Floran och faunan. Jordytans nuvarande förändringar och dess krafter. Människan; jordklotets nuvarande befolkning; människans inflytande på naturen. Jordklotets ekonomiska i stora drag; livsmedelsproduktionen, textilamnen, bränslen,

geografi dyrbara och nyttiga mineral; transportvägar och transportmedel.

Klass Frankrikesg geologi och topografi, klimat; den franska befolkningen, språk och religon. Frankrikes stora naturliga regioner, deras topograti, klimat etc. och ekonomiska förhållanden; befolkning och stader. - Frankrikes administration, militära organisation och försvar. Ekonomisk gL-ografi; stora produktionscentra och kommunikationer. Frankrikes kolonier och Frankrike stormakt. som Filosoji- 00/1, matenuztik/classen. De förnämsta staternas ekonomiska

geografi med utgångspunkt för varje fall i den fysiska geografien.

Latin.

Kurserna i och I med ett timantal 4 vecko- Latin. aro gemensamma av timmar i och 3 timmar i i den klassen tillkomma 2 timmar senare

kornplementövningar exercises complémentaires de latin, obligatoriska

på. linjen A, fakultativa på B. Från och med denna klass användes utförlig grammatik. De en mera lästa författarne äro följande:

Hass II. Cicero, De suppliciis, de Signis, Somnium Scipionis; Livius,

bok 3:e dekaden; Tacitus Vita Agricolae, Germania; Plinius uren av

val brev; urval teaterstycken; Virgilius Aeneid och Bu-

av av IX-Kil

eolica; Horatius Oden; Antologi latinska poeter. av Klass Ciceros brev urval, Pro Milone, Pro Murena, urval av moraliska och filosofiska skrifter; Livius, bok 3:e dekaden; Seneca en av brev till Lucilius och avhandling moralen; Tacitus Annales, Historiae, om Dialogus; Lucretius urval, Horatius Satirer och epistlar; Antologi av latinska poeter och valda pjäser.

I Filosofiklassen, där latinet är valfritt, annu nâgra arbeten Lu-

ss. ,

,canus urval.

Grekiska.

irakiska. Från och med användes utförlig grammatik och kort en mera en handbok i den grekiska litteraturens Temata. De författare, läsas åro följande: som Klass II: Homeros, lliaden och Odysséen; Xenophon Oeconomicus:

Platons Krito, Apologia Socratis, lon; Plutarkus, urval Vita parallelze;

ur Euripides, tragedi samt dessutom i en Klass I: Xenophons Memorabilia; Platon, urval; Demostenes De-

Orationes Philippicm, Aeschylos urval; Sofokles, tragedi;

corona, en

Euripides, en tragedi; Aristophanes urval; antologi av grekiska poeter.

I filosofiklassen dessutom frivilligt Thucydides urval; Aristoteles, urval retoriken och poetiken; Theocritos, valda idyller. ur

Levande språk.

Iievcwzde Under det att inederskolan endast ett språk lästes, inträder på gynspråk. nasiet andra levande vissa B och D. Detta

ett språk på linjer, nämligen

andra språk får då 4 timmar i veckan. Det förut lästa läses fort farande, har i alla klasser blott 2 timmar och dessutom levandemen

språklinjerna B och D ytterligare 1 timme. För dessa linjer väljer för det nyinträdztnde språket bland

man samförfattare, läsas i nederskolan. För det förut låsta språket valjes ma som både skönlitteratur och litteratur, behandlar geograñ, historia natursom vetenskap, industri och konst. Exempel på författare och arbeten:

Ylvz/.s/ca:ballader och sånger Burger, Goethe, Schillerfllieck, Schle-

av

gel Chamisso, Uhland, Grün, Lenau, Rückert, Platen, Heine;

prosa av Goethe: Werther, Wilhelm Meister, Briefe Schweiz, Italieniscbe Reisc. aus Engelska: Sheridan. The School for Scandal; Goldsmith, She Stoopx

to Conquer; Irving, Rip Van Winkle, Spectre Bridegroom, Legend of Sleepy Hollow; Stevenson, Freasure Island; Longfelloxv, Tales of W ayside Inn

a

urval; W. Morris, The Earthly Paradise urval; Blacaulay, Essays urval,

Dickens, Christmas Carol. I filosofi- och matematikklassen läses urval de förnämsta histoav riska, kritiska och filosofiska författarne samt valda stycken 1800-talets ur skönlitteratur.

Exempel på de förra: Lessing, W. Humboldt, Schlegel, Niebuhr, Mommsen; Kant, Schelling, Fichte, Hegel, Schleiermacher, D. F. Strauss,

--

Schopenhauer, Nietzsche; Spencer, Stuart Mill, Mathew Arnold, Ruskin,

-

Carlyle. Exempel på. skönlitterära författare: Anzcngruber, Geibel, Hauptniann, Heyse Byron, Tennyson, Broxvning, Kipling.

- Aven för italienska och spanska innehåller stadgan förenoggranna skrifter.

Filosof

Pâ grund det högst olika timantalet, 81/2 filosofilinjen, 3 F logor

av pa

matematiklinjen, är samläsning möjlig. l iilosotiklzissen blir det grund den anslagna tiden tillfälle att lasa åtskilligt de filosofiska av av författarnes skrifter.

Kurserna ijiloso/iklassen fördelar sig följande kapitel:

Inledning lilosofiens objekt och indelning. Psykologi intellektu-

om

ellt liv, känslolivet och handlingarne, personlighetsbegreppet. Logik for-

mell logik, vetenskap, naturvetenskapernas metoder, de moraliska och

so-

ciala vetenskapernas metod. Etik personlig, familjen social och medborgerlig etik. Metafysil: värdet och gränsen för vårt vetande.

av Läraren utvaljei fyra filosofiska texter bland ett stort antal författare från forntiden och till tid Plato, Aristoteles, lilarcus nyare ex. Aurelius, Äicero, Bacon, Decartes, Spinoza, Leibnitz, Hume, Montesquieu. Rousseau, Kant, Comte, Stuart Mill, Spencer.

l matematikklassen gälla följande synpunkter: vanlig och vetenskaplig kunskap; vetenskapernas hierarkiska system; de olika vetenskapernas

metoder. Elementen etiken i filosofiklassen. -- av som

Matematik

har olika kurser på de olika linjerna. Pâ A- och B-linjen 2 tim. i och .lIrrhurtÖ/;. l vartill i l kommer 2 frivilliga timmar på linje, på C och D 5 var timmar i klasser. I filosofiklassen är ämnet endast frivilligt,i samma matematikklassen har det 8 timmar. Kurserna böra därför skâirskâdas var

för sig, a sidan pa A- och B-Jinjerna ll 2 -l- I 2 4 -I- 2 friv.;

ena = andra sidan C- och D-linjerna II 5 +I5+ mat. kl. 8 18 tim.

pa v:

På A- och B-linjerna samt i filosofiklassen.

Klass II. Algebra. Repetition. Ekvationer första graden med av en eller två obekanta. Uttrycken och samt deras grafiska aa a

representation. Likformig rörelse. Rymdgeometri ungefär i klass

som Ill B.

Klass Ekvationer första graden förut och

Repetition. av som av

andra med obekant. Variationen ett trinom av andra gra-

graden en av

aw b den och uttrycket samt grafisk konstruktion . darav.

av

än,aa:

Vinkelmatning, likformiga trianglar, definition sinus, cosinus och

av tangent. Sinusoidcn. Planimetri och stereometri ytan och volymen av

pyramiden, cylindern, konen, stilren efter meddelade regler. prismat,

Føloso klassen. Funktioner variabel: Grafisk framställning av

av en

Ö O

c 0 hos ett fenomen, beror enda variabelc temperaturvariationen som av en

och användning på stat,1stik; begreppet funktion y=a.r, tryckkurvor,

m2, m3, rat linje bestämd

aa: -l- y = y = y = Konstruktion av en y =

l

med två variabler; vinkelkoefficient; användning

av en förstagradselçvation numerisk lösning två förstagradsekvationer med två obe-

av rutat papper, av kanta Derivata för produkt, kvot och

på grafisk väg. en summa, en en en

2 kvadratrot funktion, variationen funktionerna :gif-banj- C och

ur en av

aCr -l-bZr-l-c

aar3 bar + +1 med heltalskoefiicienter; hastighet vid rätlinig rörelse.

cm Nurnerisk på ytor och volymer. I geometri elementen om

tillämpning ellipsens, hyperbelns och parabelns egenskaper. Trigorxometri: beräkning trianglar med numeriska tillämpningar.

av

På C- och D-linjerna samt i matematikklassen.

Klass II. ekvationer första graden med

Repetition av algebra; av

och tvâ obekanta och problem, leda dit. Variationen av uttrycket en som

och dess Ekvationer andra graden med

ax-l-b grafiska representation. av

obekant teorien för imaginära värden och sambandet mellan

en icke

dess lcoefiicienter och rötter; variationen ett trinom andra

problem; av av

a.v+b

och dess grafiska representation. Variationen uttrycket graden av

aa:, F-b,

och dess representation. Aritmetiska och geometriska serier, lo-

grafiska

garitmer och sammansatt ränta.

Geometri. Hata linjen och planet: trianglars kongruens, definition

ort, parallellogrammer. Cirkeln. Proportionella linjer samt av geometrisk och likstallda figurer. Regelbundna inånghörningar, deras yta; likformiga

cirkelns Lantmäteriets användning kedja och diopter.

yta. grundbegrepp, av

Geometrisk Utförande konstruktioner, hänföra sig

teckning. av som

till med och linjal. feckningzir i rut- och mosaik-

geometrikursen passare

mönster saint lavering några sådana teckningar; frihandsskisser i skala av vanliga redskap. Har liksom i hela gymnasiet anförtros undervisninav i geometrisk teckning åt inatematiklåraren. gen Klass Geometri i rymden: Hata linjen och planet, solida vinklar,

likstallighet, polyedrar och deras ytor och volymer, cylindrar, koner, sfarei

och deras ytor och volymer.

Beskrivande geometri: Projektion, råta linjer, skärande varandra och

parallella; planet och punkts avstånd darifran, räta linjen och planet,

en

räta linjers lutning mot ett plan, skärning mellan två plan, ett plans

projektion på ett liorizontalt plan.

Trigonometri: cirkularzi funktioner sinus, cosinus tangent och cotangent och förhållandet mellan de cirkulåra funktionerna för

samma båge,

n 71 beräkning. cirkulara. funktioner. for Formler for, addition. . av o. s. v. ,

trigonometriska funktioner Tillämpningar på trianglar. Enkla

av o. s. v.

trigonometriska ekvationer.

Algebra: Ekvationer och trinoin andra graden, numeriska av exem-

pel, dår variabeln kan trigonometrisk linje. Begreppet derivata

vara en + b och dess variationen funktionerna 7.17

geometriska betydelse; av aa i ax

-I- bx -l- + I och variationen funktionen ax3 -l- bx -l- d ax av cx

med numeriska koefiicienter. Den råtliniga likforiiiiga och likforinigt accelererade rörelsen, definition hastighet och acceleration derivator. av genom .llriteniati/r/clrzxsen maximikurs. Aritmetilçen, teoretiskt framställd

i sin helhet. Definition absoluta och relativa felet; felgrånser. av Algebran teoretiskt framställd från början. Koordinater, rat linen jes ekvation och vinkelkoeflieient. Variationen och den grafiska framställav ü,

ningen funktionerna ax-l-IJ, axg bx-l-c,

av y = y = y = -l- b ax ax4+ bxg -I- Derivatan för produkt, kvot och y = c. en summa, en en en kvadratrot funktion, för sin tg cot ur en x, cos x, x, x. Tillåtmpiiing studiet variationer och på uppsökandet maxima av av och minimal. Derivzitan för yta., betraktad

en som begränsas av en kroklinje,

funktion abskissan begreppet upptages till

som av yta behandling.

llrigonometriz eirkulâira funktioner, beräkning trianglar.

av Geometri: tepetition plaiiiinetiri och stereometri vissa av ur syn-

punkter, såsom parallellförflyttning, rotation, symmetri, likformighet och likstallighet o. s. v.

Vektorer, projektion vektor axel, den geometriska sum-

av en en

ett system vektorer. Centrala projektioner: perspektivet man av av av en

punkt, en rät linje, två parallella linjer 0. s. v. hyperbeln och parabeln; definition dessa

Ellipsen, gemensam av kurvor med hjälp fokus och styrlinjc.

av

Beskrivande geometri: Projektioner: ombyte av projektionsplan; rotation omkring axel vinkelrät mot ett projektionsplan; tillämpningar

en

avstånd och vinklar. Girkelns projektion; koner och cylindrar, om-

skrivna omkring sfären; skuggor. Projektionens anvanding på topografiska

kartor. Lantmâiteri och nivellering. Konventionella kartbeteckningar. Kart-

liisning, i synnerhet generalstalbskartor, i terrängen.

Kinematik: Enheter för längd och tid. ltåttlinig rörelse; likformig

rörelse, hastighet, accelererad rörelse, medelhastighet, hastighet i givet

ögonblick, inedelacceleration. Kroklinig rörelse, likformig cirkulär rörelse. En fast kropps förflyttning, glidning, rotation kring en axel; skruv-

rörelse, allt med praktiska tillämpningar.

Dynamik och statik: Materiell punkt, kraft, energi; en punkts jamvikt; materiell punkts rörelse. Friktion. Arbete. Resultanten till fiera

en krafter, levande kraft. Krafter verkande på fast kropp, tyngdpunkt,

en jamviktsvillkor. Enkla maskiner ijamvikt och i rörelse, det allmänna teoremet levande kraft och dess användning på maskiner.

om

Iiosruiografi.

Iioslzlog/rzrj/i. JViZOSO/llclasseøz1 timme under 1 termin. Kopernikus system. Solen,

Jorden, dess form, storlek, rotation, poler, ekvator, meridia-

planeterna.

och paralleller. Månen, dess rörelse och fysiska beskaffenhet. Komener

ter, stjarnfall. Fixstjarnor, nebulosor, Vintergatan.

rllatenaati/ø/ølassen. Har ingar kosmografi imatematikkursen. Him-

melsfären vinkelavstånd, polhöjd, teodoliten, den dagliga rörelsen, meri-

dianen, polen, stjarndygnet. Rektascension och deklination, meridiancirkel.

Jorden och dess geografiska koordinater, storlek, relief.

Solens rörelse i ekliptikan, växling mellan årstider, stjarnêlr och tro-

piskt borgerligt år. Stjärntid, medeltid, legal tid. Iialendrarna.

Månen, dess skenbara rörelser och faser, rotation; man- och solför-

niörkelser. Planeterna, Keplers lagar, Newtons gravitationslag. Det viktigaste astrofysiken. Kometer, stjärnfall, fixstjåirnor, stjärnbilder, ne-

av

hulosor och Vintergatan.

Geologi.

Klass alla 12 timmar användas detta ämne, och Gc-ologi. på linjer. kursen överensstämmer med den i klass IV.

Fysik.

Detta ämne liksom kemi förekommer endast på linjerna C och D i Fys z klass och laren1ot läsas fysik och kemi i både filosofi- och matematikklassen med 5 timmar.

Klass II. Aggregationstillsttfmd, :Lrbetsbegreppet experimentellt

och enheterna för arbete och kraft i C. G. S-systemet. Arbetets oförstör-

barhet. Krafters sammansättning experimentellt. Tyngd, spec. vikt, Gasers och Vatskors princip, atmosfâtrstiycket,

massa. jamvikt, lâascals

barometern, manometrar. Archimedes princip; pumpar. Värmelara: temperatur, värmemâingd, värme, utvidgning,. Maspec. riottes lag; smältning, fingbildning, kritisk temperatur, kokning; atmosfäfysiska fenomen. rens

Klass Optik. Ljusets ratlinigai fortplantning skugga, hastighet -och styrka; plana och sfäriska speglar med formler; ljusets brytning, prismor, linser, fotograñ.

Elektricitet och magnetism. Statisk elektricitet, åskan. Elektriskt falt, potential. Elektrisk ström, styrka, motstånd Ohms lag, Joules lag;

elektrolys Plaradays lag, ampere, elektriska staplar och ackumulatorer. Blagneter, magnetiskt fält, jordmagnetismen. En ströms magnetiska

tält och ett magnetiskt falts inverkan på ström, elektromagnetisk inen

duktion, allt tillämpningar telegraf, telefon, Grammes ring, energi-

med

transport, ljus, elektriska galvanisering.

elektriskt ugnen,

illatenzatzkklczssen. Tyngdkraften: Fallagarna experimentellt, definition och sambandet mellan kraft och acceleration; cirav massa massa, kular rörelse; den enkla pendeln.

Energibegreppet, arbetets varmeekvivalent, gasers expansionsfenomen, iangmaskinen och explosionsmotorer; Carnots princip. Andring i aggregationstillståndet.

C. G. S-systemet i mekaniken, de elektriska enheterna. Vågrörelse. ljudets fortplantning och hastighet, toner och skalan, strängar

Akustik:

och klang.

pipor

Optik. Ljuset betraktat som Vågrörelse, ljusets dispersion, spektro- ,skopet Elektriska våigrörelsefenomen: Elektriska urladdningar olika

i gaser, .slag strålar, elektriska vågor telegrafi utan tråd, hypotesen de av om elektriska svangningarnas identitet med ljussvangiiingar. "ilosq/i/clczssen. Har genomgâs hela amnet efter i huvudsak samma plan i klass och l samt matematikklassen. som 21--210-109.

Kemi.

Klass II C och D och I C och D återupptaga efter ungefär Kcnci. samma de genomgátts 1 kl. IV och III på real-

anordning avamnet kurser, som

hnJen, naturligen något vidlyftigare och omfattande. För lar-

nu mera jungarna på latinlinjen O blir kemicn här ett nytt ämne, för rea-

listerna D väsentligen repetition i utvidgad form.

en illatematikklzzssen genomgår allmän kemi; de stökiometriska lagarna

vikt- och volymanalyrs, lagen de multipla proportionerna, formel-

om

systemet, atom- och molekylarviktsbegreplen; exempel på en noggrann

atomviktsbestâmming; atomhypotesen, valenslaran; baser, salter; syror, Berthollets de allmänna karaktärerna hos oxider, sulfider, klorider,

lag;

sulfater metalloidernas klassifikation. o. s. v.;

Organisk kemi. Principerna för analys organiska ämnen; orga-

av nisk syntes; konstitutionsformler. Kolväten och deras halogenderivat; alkoholcrna, etrar, aldehyder,

aketon, Inetylamin. Attiksyra och dess anhydrid.

Estrar; acetamid, urinämne.

Cyan och cyanvate, glycerin, oxalsyra, mjölksyra.

Benzolkolväten, fenol, pikrinsyra, anilin.

Ifilos-ojilclassen, vilkens lärjungar aldrig förut läst kemi, genomgås

kurs ungefär motsvarande i klass IV och III på reallinjen.

en den

Naturalhistoria. inkl. hygien

Natural- förekommer endast i filosofi- och matematikklasserna och med lika tim- Izistoria. bör införa i

antal och kurser. Undervisningen lärjungen experimentell

metod och utveckla hans observationsförmâga. Det rent anatomiska och histologiska skall reduceras till ett minimum.

A. Djurens anatomi och fysiologi. Cellen och dess delning, vävnader och deras gruppering. skelettet; musklerna, demonstration deras kontrak-

experimentell av

tion, myografen, värme och muskelarbete.

Nervsystemet och sinnesorganen.

Digestionen, cirkulationen, absorptionen och respirationen; leverns

och njurarnas funktioner, reservnaring.

De huvudsakliga organisationstyperna i djurriket, progressivt från

protozoerna. Vertebratklassernas olikhet irespiration, cirkulation, nervsystem och i extremiteternas utbildning.

B. Växternas anatomi och fysiologi. Uellen och vaxtvävnaderna. De fanerogama växternas funktioner. iglotens, stammens och bladets form och byggnad och deras anpassning till omgivningarna.

Respiration, kolsyreassimilation och transpiraition. Vaxternas närringsâtmsärskilt kvâtvekällor, saftstigniixgcn, reservnâtring. V axter utan klorofyll.

nen

Blomman, blomningen, pollineringen, befruktningen. Frukt, frö och groning. De viktigaste organisationstyperna i Växtriket..

Livsfenomencn de samma i djur- och Växtriket.

C. En kort kurs i geologi.

Jordlagren och de geologiska perioderna. flvolutionsteorien.

D. Hygien. 12 lektioner. Vattnet, villkor för dess drickbarhet; luften Ventilationh födoäm-

förgiftning, pztrasiter; de zalkoholiska dryckerna och deras verkningar.

nen

Kroppsövningar. De sinittos-.unma sjukdomarna och huru de spridas; receptivitet och

immunitet, koppor och Vaccination, olika slag husdjuren och dc av sera; sjukdomar, de kunna överföra till Inanniskan.

Lâirjungelaborationeimanipulati0ns förekomma C- och D-linjerna samt i matematikklasserna. De äro Jlqborav mindre anlagda på sjalvverksamhet att låta konstatera imnvr.

an på lärjungarna

förut genomgarlgna saker. Särskilda preparatörer eller lahorationsassistenter tillhandahålla larjungarna på förhand iordningstallt material och efter laborationerna lämna lärj ungarna också allt åt dessa att taga reda på.

Mot slutet skolåret gör läraren listor över lärjungarna med be-Flyttning/ur av efter skalan 1-20; 10 eller befriar från särskild examination. oc MW

tyg högre

De, som nått till minimum, examineras, och efter dessa särskilda upp

examina delas lärjungarna i 3 1 godkända; 2 underkända, men

grupper: berättigade till att åter examineras; dessa släppas provisoriskt i nästa upp klass, flyttas igen, det lyckas för dem att hälla provet; men ner om 3 definitivt underkända. Då. rektorn le proviseur i sista hand ifråga kategorien 2 avgör, om om de skola definitivt flyttas eller bli kvarsittare, och rektor ä andra sidan liksom i privatskola måste taga hänsyn till skolans ekonomi, så klagas en allmänt över allt för milda flyttningsvillkor. .Stadent Studentexamen Le baccalazlréøzt avlägges vid universitetens naturexaønew. och humanistiska inför examenskommis-

vetenskapliga fakulteterl en

sion, som utnämnes undervisningsministern, och denna är alldeles av som

oberoende slgolans nyssnämnda uppilyttningshâinsjrn, är denna

av examen ganska sträng. Arligen anmäla sig c:a 12- a 13,000 elever till examen, endast 50 á gå igenom medeltal 1902-08 54 %. 1905 men cza var första året avlades enl. 1902 års dock retroaktiv

examen kursplaner, utan

verkan; 1908 voro praktiskt taget alla kandidater förberedda för examen enligt 1902 års stadga. Examenskommissionen består 4-6 medlemmar av

med högskole- och sekundärundervisning representerad sålunda, att den

senare har 2 medlemmar, kommissionen består 3 medlemmar, om av den består 5 eller de förra utgöras professorer vid fakulom av av teterna, de lyeeilärare, vilka dock icke fä examinera lärjungar senare av från den skola, de själva tillhöra. Två examensperioder, efter och i början läsåret, hållas i och av var landets 16 universitetskretsar. en av Examinationen fördelas på två perioder med minst ett års mellanrum, den första för lärjungar genomgått klass den andra för dem, som genomgått ñlosofi- eller matematikklassen; härvid får emellertid som

examinand, avlagt första avdelningen under examensperioden ok-

som

tober-noveinber, anmäla sig till andra avdelningen följande juli-augusti.

Båda examina äro muntliga och skriftliga. De ämnen, i vilka prövningen sker, framgår av nedanstående schema.

1 Det finnes en faculté des sciences och en faculté des lettres i följande städer, nämligen Besançon, Bordeaux, Caen, Clermont, Dijon, Grenoble, Lille, Lyon, Montpellier, Nancy, Paris, Poitiers, Rennes, Toulouse och Alger samt dessutom en faculté des sciences i Marseilles och en faculté des lettres i det närbelägna Aix. Var och en av dessa 16 universitet Marseille-Aix räknat som ett utgör i administrativt hänseende medelpunkten för alla lycéer och collêges i ett distrikt academic, och universitetets rektor är högsta styresmannen för alla distriktets skolor i Paris, där undervisningsministern enligt traditionen är universitetets rektor, bestrides detta ämbete av en vice-recteum, både lycéer och folkskolor.

Anordning av studentexamen.

l Första examen i Andra examen

Linje i Linje

.lnmc - - rr-n -r-"j- j Amne W " r A B 0 D ; Filos. Matem.

i i

,

i l I i I

lSkriftligerranzeøzz Franska X X X X iFiiosoñ X X . . . . . i Latin X X X Naturvetenskap i X 3 , , - l . -

i Grekiska X i i Matematik - x . . - - . - . . å Moderna.språk j X 1 X , Fysik och kemig ; - x . -- l - . g Mat. och fysik x x i . ,

;Mtmtlig I i Filosofi examen.: Grekiska. X ., X - - - . . . i Latin X X x Filos. författare. i X - . - Franska X X X X Modern historia i - - . . . . Moderna språk 1 X X 9 X : X Geografi X X l . . . . i Antik historia X X i Fysik och kemi X - i i - l - . 4 Modern historia X X X X Naturalhist. och 5 . . Geografi X X X l X hygien 1 X X . , . . . . Matematik x x x å x Matematik X g . . . - Fysik X X X X Fysik - X . . . ; i Kemi X X Kemi w X - -

Da fordringarna i de olika ämnena aro desamma på de olika lin-

jerna, så äro Sålunda äro i första avdelproven gemensamma. ex.

ningen för serierna latin-grec A och latin-langucs vivantes B alla

utom de i grekiska och moderna språk; för serierna proven gemensamma latin-scicnces C och sciences-langues vivantes D skriftgemensamma

liga i franska och naturvetenskap, de muntliga i modern proven proven

historia, geografi, levande språk och naturvetenskap. En larjunge kan samtidigt fa avlägga på olika linjer, dock högst två och endast vid

examen

fakultet, varvid han avläggandet ett svårare prov i ett samma genom av

ämne ar dispenserad från i ämne på den i detta avseende prov samma

mindre fordrande linjen.

De skriftliga inom varje fakultet avlåtggas antingen sam-

proven

tidigt, varvid åtminstone i varje departement, tillhör akademikretsen, som

1 Efter examinandens val ett. av språken tyska, engelska, spanska, italienska samt

vid vissa fakulteter arabiska i Alger och Lyon eller ryska vid fakultet, som årligen

bestämmes genom ministericll kungörelse 1912 var det i Paris, Bordeaux, Dijon, Lille och Alger.

2 Två språk, av vilka det ena obligatoriskt tyska eller engelska, det andra efter

fritt val som på linjen A.

3 Composition de sciences physiques et de sciences naturelles

plats för skrivningarna utväljes; eller också ske skrivningarna och

en detta torde vanligast alla i Universitetsstaden, varvid kandidaterna

vara fördelas på olika serier, högst 30 i varje; härvid utgivas naturligen olika

ämnen för gång. Skrivningsämnena utgivas antingen

var av undervisnings-

ministern eller av dekanerna i fakulteterna i deras respektive ämnes-

För skrivningarna anslås 3 timmar, utom i första avdelningen

grupper. i serierna latin-scienccs C och scienees-langues vivantes D för matematik-fysikskrivningen, för vilken anslås 4 timmar, och i andra avdel-

ningens filosofiserie, i vilken 4 timmar anslås till filosotiuppsatsen,

men

blott 2 till det naturvetenskapliga. För alla skrivningarna utom den

latinska och den grekiska översättningen samt i de levande

proven språken

och för problemen tre ämnen att välja på. l de främmande språken

ges utgöres provet fri uppsats berättelse, beskrivning eller brev över

av en ett ämne, som är disponerat till sitt ungefärliga innehåll, eller

av en

reproduktion av ett Uppläst stycke. Examinanden får medföra något .som helst hjälpmedel annat än ett särskild förordning godkänt

genom

lexikon på det främmande språket utan översättning vid provet i levande

språk och logaritmertabell vid de matematiska och naturvetenskapliga

en

skrivningarna.

Om examinand blivit underkänd i den skriftliga får

en examen, han gå i den muntliga, han godkänts i den förra och

upp men om underkännes i den gälla de skriftliga de två

senare, proven närmaste cxamensperiodcrna., dock endast inför fakultet.

samma

Den muntliga är offentlig. Varje examinand examineras

examen för sig i varje särskilt och tiden för hans

ämne, sammanlagda muntliga

examen i var och de två avdelningarna bör i medeltal tre

en av vara kvarts timme, vilket utgör 7 a 8 minuter på

0:a varje ämne.

I första avdelningen utgöres examensprogrammet i

av examen språken

de två gymnasieklassernas kurser de second et de

av classes premiere,

i övriga ämnen endast den sista klassens kurs de premiêre; i

classe

andra examensavdelningen är examensprogratnmet naturligen den sista klassens kurser de philosophie eller

elasse mathématiques.

Varje examinand kan medföra betygsbok från skolan, vilken

en examenskommissionen tar del och till vilken hänsyn tages vid be-

av dömandet.

Såväl de skriftliga de muntliga bedömas med betyg

som proven från O till 20. Härvid emellertid att märka, för de olika

är att ämnena och linjerna räknas olika koetticienter, 1-4, med vilka multi-

betygen pliceras, såsom framgår av följande tabell:

Betygskoeffieienter .

Första examen Andra examen

Linje i Linje i Aumøu ,""" s i .rilmnc nä" "r W 3 , A B C D Files. Mat.

5 l N l t 2 2 Filosofi 2 1 S71:ffli/jnrrtøøzviz." Franska 2 . . Latin 2 2 l 2 Naturvetenskap 1 i . - . -- . 2 i Matematik 2 3 jGrekiska. - - -- . . . l . 2 2 Fysik och kemi 2 Moderna språk - -- . - . , 4 4 f Mat. och fysik - , . -- .

Jfuøzfliy Grekiska 1 i Filosofi 2 l g c.rrzzc. . - -v- - . . . Latin 1 i 1 å 1 Files. författare 1 i -- . - Franska 1 l 1 i l 1 Modern historia 1 1 . . . . i Moderna språk 2 2 1 1 Geografi i 1 l . . . . | Antik historia 1 , 1 l Fysik och kemi 1 2 3 2 i , - - . Modern historia l 1 3 1 1 1 Natnralhehygienf 1 1

. i 1 Matematik l 3 Ä Geografi 1 1 1 - . . . . . . . 1 Matematik 1 l 1 3 3 a . 2 2 l t Fysik - l -

Kemi ; 1 1 l - -

Var och två avdelningar bedömes för Om en av examens sig.

oxaminand fått O i ett ämne, sig i den skriftliga eller

betyget vare

så han underkänd, detta betyg vidhålles muntliga examen, ar om av

examenskommissionen. För godkännande fordras, att examinand erhållit

minst hälften den högsta möjliga betygsumman.

av

Godkänd examinand erhåller ett betyg certiñcat Vaptitude, som

de innehåller ett allmänt omdöme déclaré

utom avgivna examensbetygen

ligne du grade de bachelier de Penseignement seeondaire avec la mentiom,

bien, bien eller três bien, grundat medelbetygets storlek

passable, assez

10-12-14-16 poang. På grund detta certificat och på

resp. av rektors anteckning gott uppförande utfärdar undervisningsministern

om

på vilket examens båda avdelningar införas.

ett diplom, betygen över

baecalaureat-examen medför rättighet att inskriva sig vid

Avlagd

fakulteter och förbereda till statsexamina, och detta

högskolor, som oav-

sett, på vilken linje den år avlagd.

Examen och tävlan ett det franska undervisningsvåsendets Sárskjløl/r, äro av special utmärkande drag. Dels på grund härav, dels på grund av praktiska, begrånkomme

1 För vart och ett av de två språken.

sande omständigheter vinnes intrade vid åtskilliga högskolor först efter en tåvlingsexamen. Sålunda år visserligen Högre Normalskolan för utbildning av lyceilarare Ecole normale supérieure del universitetet

en av i Paris Sorbonne,1 aspiranter på lärarbanan vinna först efter

men sarskild tåvlan dar. På förhåller det sig med flera andra

intrade samma satt

anstalter såsom Ecole polytechnique, Ecole des Mines, Ecole centrale des Arts et Manufactures. Dessa förhållanden hava givit upphov till särskilda förberedelseklasser vid många lycéer, i vilka lärjungar efter bacea-

avlagd

lauréat-examen få fortsatta sina studier ett eller flera år. Det är i

synnerhet matematik och naturvetenskap, har förekomma. Då emellertid

som olika högskolor i dessa ämnen hade olika fordringar och detta medförde olägenheter, så fastställdes 1904 ett gemensamt för den kurs,

program som kallas classe de mat/aématjques spéciales och förbereder till in-

som

trädei Ecole polytechnique, Ecole normale supérieure

section sciences

och Ecole des Mines. Dessutom förekomma annu andra kurser vid

en del lycéer, preparandkurs för Ecole centrale och för Saint-

ex. en en

Cyr krigsskolan. Den undervisning, i dessa specialklasser meddelas, ar ganska

som djupgående och kan med rätta betecknas universitetsmåssig till inne-

som håll och form, alldeles oavsett att hela den franska skolan, särskilt

men

gymnasiet Second Cyele,i högre grad ån äro vana vid, driver undervisningen förelasningsvis och vänjer lårjungarnâi att skriftligen och munt-

ligen resumera.

Statliga lycéer för fiiekor.

Sedan 1882 äger Frankrike statliga ficlclycéer; därjämte finnas kommunala colléges organisation och under statskontroll.

av samma

Flicklycéerna äro ö-åriga och beräknade för åldern 12--17 år. Du åro externat, men på kommunens bekostnad kunna ipsamband med lem upprättas internat.

Liksom motsvarande gossläroverk är flicklycéet delat i två stadier, har ett lagre treårigt stadium, under vilket alla ämnen aro obligatoriska, och ett övre tvåårigt med obligatoriska och valfria ämnen. Liksom vid

gosslâtroverken kan flicklycéet få sina primärklasser, egna nämligen en

classe enfantine 8-9 år och tre classes 9-12 ar. Vid in-

primaires

1 Dettzrhar avdelningar: les facultés de Droit, de Médecine, des Sciences des

sex Lettres samt LEc0le supérieure de pharmacie och LEc0lc normale supérieure.

trädet från denna primärskola till det egentliga lycéet sker examina.-

en tion på medelkurserna för den vanliga primärundervisningen.

Efter genomgång lycéets nedre avdelning avlägges en muntlig

av

med förhör på sista årets kurser. Godkänd examen berättigar till examen erhållande särskilt betyg Certificat détudes secondaires de llroisiéme

av

année.

Amnena i den nedre avdelningen äro: franska. språket ock litteraturen, ett fränzmanrle levande sjørcik, historia, geograj, nzatenttttik, sömnad, teckning, vokalnzusik och qyzn1za.stik, samt dessutom de två första åren natural/Listoria och det sista fysik och kemi, kits-lig ekonomi och hygien. Denna nedre avdelning bildar ett avslutat helt för sig.

Den högre avdelningen har följande obligatoriska ämnen, nämligen

första året: ntoral, .språket och litteraturen, den antika litteraturen,

franska

ett främmande levande språk, historia, geoyraji, kosmqr/ra/i, fysiky vfixter-

och djurens anatomi ock fysiol0gi; andra året i stället för moral nas psykologi tillämpad på moral och uppfostran, i stället för antik litteratur fräntmande nzodern litteratur, i stället för kosmografi den nutida rättens gruntlbegrepp samt för övrigt ämnen som i föregående klass med

samma

tillägg av något kemi och av hygien.

Frivilliga ämnen i båda klasserna äro nzatenzatik, ett andrafränunanrlzø

levande språk, sönznad, teckning, sting och gyntnastik.

De klassiska språken saknas.

Till denna normalkurs på 5 år kan läggas särskild sjätte klass

en för att förbereda för särskilda skolor eller levnadsbanor.

Efter genomgången 23-årig kurs kan lärjungen anmäla sig till

avgångsexamen. Examen avlagges inför examenskommission jury be-

en

stående medlemmar, nämligen vald akademien ordförande,

av sex en av skolans direktris, två lärare tillhörande samma och lärare tillhörande

en ett annat offentligt lyceum eller college samt lärare imoderna språk.

en Proven äro dels skriftliga, dels muntliga. De förra utgöras l en

av: litterär uppsats 3 tin1., 2 uppsats i naturvetenskap och 3 över-

en en sättning oc/z kort uppsats rédatction på det främmande språket över

en ett på detta språk givet ämne, utan hjälp än ett på det

annan lexikon

främmande språket utan översättning tillsammans 3 tim.. Amnena givas

rektor akademiens. Skrivningarna äga de två första samma dag

av irum, med 3 timmars mellanrum, den sista dagen därpå. Den muntliga examen omfattar de två sista årens samtliga obligatoriska ämnen och de frivilliga, i vilka eleven anmäler sig. Proven bedömas med betyg från 0

till 20, och godkännes Inedelbetyget uppgår till minst 10.

examen om

22-210409,

Dock blir lärjunge underkänd, i något skriftligt eller som prov, muntligt, erhåller lägre betyg än Betyg, skripta och protokoll översändas till rektor akademiens,

var-

efter undervisningsministcrn åt de godkända utfärdar diplom Diplöme de

lin détudes éléves des lycées et collêges dc jeunes filles.

aux

Kursplanerna från 1882 med modifikationer 1888, 1897, 1908 och 1911 äro i detalj utarbetade och erbjuda mycket intresse. Här må

av endast anföras ett och annat.

I tredje klassen, avgfmgsklassen för den lägre kursen, förekommer

ämnet morale et phil0sophie. Denna kurs är övervägande praktiskt

av

innehåll och i åtskilliga punkter lämpad efter speciellt kvinnlig egenart;

under kapitlet Familjen komma Barns och föräldrars, bröders och

ex. systrars, husbönders och tjänares inbördes plikter. Kvinnans och den

unga flickans roll i hemmen; under kapitlet San1hållet Människo-

ex.

kärlek, välgörenhet, allmosor och andra sätt att l1jälpa; under kapitlet

Fäderneslandetr bl. a. kriget och kvinnornas plikter under kriget. l fjärde klassen får ämnet moral något teoretisk läggning med läsning

en mera

utdrag de gamla och moderna moralisternas skrifter från Platon av ur och Marcus Aurelius till Descartes, Pascal och Kant. l högsta klassen läses

psykologi, men icke strängt utan såsom studie själens

en av liv med hänsyn till moral och uppfostran.

Den litterära bildningen fördjupas i högre kursen att i över-

genom sättning läsa urval och utdrag dels klassisk litteratur i klass

av en en timme i veckan, dels modern litteratur i den andra. I den förra serien

lärjungarna stifta bekantskap med sådana författare Homeros, Pindarus,

som

Sofokles, Aristophanes, Demostenes, ja, Plato Apologien, Kriton

o. m.

m. och Aristoteles; i den serien sådana Dante, Ariosto, m. senare som

Cid, Cervantes, Shakespeare, Milton, Pope, Byron, Göthe, Schiller.

I den högsta klassen ägnas 1 timme under termin åt den

en m0derna rätten, med undvikande abstrakta juridiska analyser och med

av huvudvikten lagd på vad kan intresse och nytta för kvinna

som vara av en

att känna såsom om äktenskapet och äktenskapskontrakt, faders

myndighet, förmyndare, om arv, donationer och testamenten, inbördes testa.-

mente o. s. V.

Amnet huslig ekonomi omfattar i tredje klassen 12 lektioner och rör främst kvinnans roll i hemmets administration från allmänna råd till

speciella lärdomar, bokföring, sparkasseväsen och livförsäkring.

Amnet hygien går de tre sista klasserna och omfattar i sista

genom klassen även det viktigaste mikroorganismerna och de smittosamma

om sjukdomarna samt om vården små barn och åldringar.

om

Aven teckningsundervisningen får ett och annat kvinnligt drag

ex. övningar i att dekorera en rumsinteriör enhetligt ex. en matsal eller liten salong omfattande ornamentering mur-ytor, förhängen, dukar,

av mattor 0. s. v. .

Ehuru sålunda rätt mycken vikt är lagd pa studier särskild be-

av tydelse för kvinnan, så äro de teoretiska studierna också. allvarligt menade. l själva verket är det stora svårigheter för flicka att jämsides med

en skolstudierua och efter dem kompletterat sig fram till ståndpunkt,

en som

möjliggör avlåiggandetv studentexamen, naturligen med hjälp av privat-

av undervisning. Detta underlättas därav att under de två sista lyceiårcn de

upptaga än 14 141/2 veckotimmar. obligatoriska ämnena mer resp.

I själva verket avlägga många flickor studentexamen, vilket

numera framgår redan antalet kvinnliga studenter inhemska vid Sorbonne,

av

utgjorde jan. 1913 978 mot 12,903 manliga; studentskorna tillsom av

hörde 43 juridiska, 229 medicinska, 130 Inatt-naturvetenskap., 37 farma-

ceutislca och 540 den litterära fakulteten. Här äro icke inräknade de ännu talrikare studentskorna, fräemmande nationalitet.

av

Timplan för franska

Primärskolan småskolan. F ö r s t a c y k c 1 mellann

i i

K l ° VI. v. w. 2 VIII. VII. i

A n. A n. s A.. 1

1Franska. l 7 7 7 i I l 5 i . , . . . Moral l 1 l - -4 - a N i Välskrivning l l l l . . . - ; Små historiska berättelser. 1 1 i l i w n ä -

Historia. inkl. antik llishi II I - r r N i a . 3 l z ; s i lcografi l

Räkning 3 4 4 2 J , . . . . - Ãskådningsundcrvisn. hSaklärawi l 1 1 1 a - - - Teckning l 1 1 1 2 J J 2 L l 2 . . Sång l l 1 . . . . . . . . a - - - - - Det första främmande levanUe

språket j L J i 3 3 5 5 . . . -- Det andra främmande Icvandci

språket . . W ä - - r- - - - - Latin T I N - - - -

Grekiska il . , . . . . . . 7- -r - ä -- --- - Naturalhistoria inkl hyvi011.lII: 1 3 1 2 l l - - - Fysik - - - - - -- --

i

i 2 Kemi i

. a - - -- - r

Blatcmzttik J J | -- - 4 Å w .

Geometrisk teckning l Ö -- u -- w - - w Bokföring l . . . . . - - - - -- -- - v - r i Naturvetenskap, laborationer 4- -- -w - A ä -- ; Filosofi .j

H - m w i Kosmograü l . -- - - - - v-A - N - l Summa timmar 20 20 20 20 23 21 22 23 20 23 . i i +3§ . De inom parantes ställda siffrorna utmärka frivilliga ämnenoch timmar.

lycées och colléges.

skolan. mnnsict.

Filosoñ- Matematikklassen klassen.

A1 n. A. B. J. A. B.

f

I . 1 1 1 g 5 - H A -- - 7= - g Ä : : i L L : L : :

% Q Q

i 2 2 2 2 2 i 2 :ag 3 : s 2 2 = 2 2 H 1 1 1 1 1 1 1 x i å i - - H - - - -- -- - - - - y j g M N w . 2 1 2 2 2 2 2 2 2. 2 ca 2 2 7 2 2

2 6 0 4 4 4 on+l 3 r2ä - - -

; HI

g Is; 5 5 A t i - w

1 z 2 j 2 n i

H J I

5 l

- 9 s 9 7 3 a - | o 1 g - 4 - u . J J . . J i

i l

g 3 3 4 2 2 5 2;:2›2 2+2j° i 3 a 2; ;2 s

i 1 2 - i 2 2 2 - -- - "al, 5 I 2 2 2

- - -- 2 2 2 2 -- - -A ä --

,Ä - . . -- k 3 Q i å é i - - - - -- - w N w - P s " - 2 . 24 å l j i 21 24 24 24 27 2 28 23 21 20 28 19.55 225, 27; 285,.

-:-3§+115 +4

r+0y +10 6 g +2.

Timplan för llicklycelun.

1:a avdeln. 2:a avdeln.

summa

Anmärkningar.

A m n c

unnar

I H

l

I

Franskasprâkcto.litteraturen;f 3 2 18; utmärker valfritt ämne.

.

A =l medhis ; Moral och ñlosoli 1 1 l 2 2 4

. . . . . - - teoretisk

1:a främm. levande språket 3 3 3 3 15 F psykologi tillämpad på

v

§ ; moral

i 5 j 3

s or a L a u " a

. . . . . . . . .

Geografi 1 1 1 1 1 i 5 i . . . . . . . i Matematik 2 2 v2 2 6+4 i

. . . . . . .

i 2 i

Naturalhistoria 1 1 i

. . . . . . - - l -

Fysik och kemi 2 i 2

. . - -

i Huslig ekonomi 0. hygiena 3 - -

-- - 5 :Sömnad 2 2 2 2 2 6+4

. . . . . i

Teckning 2 2 2 l 2 2 6+4

. . . . . . . . . i i 1 1 1 1 3+2

Sång 1

. . . . . . . . . . . 3Gymnastik 113 5 lå 4g+3

. . . . . . . . j Kosmografi l -

. . . . . . . . - - -- I

Växt. 0. djurens anatomi 0.

fysiologi samt hygien 1 i 1 2

. . - - - N g

Modern rättslära - - -

. . . . . -

Antik litteratur 1 1

. . . . . . - - - -

Modern främm. litteratur 5 1 1

- -- - i i 14%

Summa timmar 20.15 21 14

N l+10i +21

l +103

England.

Av CARL ENEMAN.

De flesta europeiska stater ha vid organiseringen sin högre

av un- Ski/jzzkliy-

dervisning följt Vissa gemensamma principer. Dessa principer

innebäraZäâzfåggâlâjjx

bl. att staten själv skall sörja för inrättandet skolor för meddelande

a., av /çontiøzciztøttlzz

av sekundär bildning och utöva kontroll över deras verksamhet,

varigenom

samhällets behov viss grundstandard hos dess "

av en av allmänbildning

många funktionärer i allmän eller enskild tjänst bäst tillgodoses, under-

att visningen skall förena största teoretiska och praktiska effektivitet med

pris-

billighet och lättillgänglighet, samt att inga samhällsklasser skola iundervisningen få tillgodose sina intressen på någon bekostnad, och slut-

annans

ligen att en gedigen grund i allmänbildningens element skall betryg-

vara gande lagd, innan de individuella anlagen tillåtas att utveckla sig inom det

ena eller andra specialstudiet.

Från samtliga dessa principer utom den sista avvika

Englands högre

skolor. Genom bristen på fullt effektiva skolor

men prisbilliga gynnas

vissa samhällsklasser framför andra. Undervisningen sekun-

iEnglands

därskolor är nämligen i regeln mycket Inte heller den i del

dyr. är en

ämnen i flertalet skolor effektiv efter kontinental måttstock. allmän

Någon

och likformig statsexamen såsom avslutning på de olika skolornas verksamhet finnes icke.

Allt detta sammanhänger med att den Vilken

fundamentalprincip, på

de förnämsta kontinentala staterna sina nationella

uppbyggt skolsystem.

ännu så länge till väsentlig del lämnats räkningen i den skol-

ur engelska

organis-atiouen. Den högre skolan tillhör nämligen i icke

England staten.

Folkskolorna ända till för några år sedan de enda skolor, åt-

voro som njöto statsunderstöd. Den högre däremot för

skolbildningen var ännu

ett tiotal år sedan i alla de fall, där den icke levde do-

på offentliga

nationer, överlämnatl åt den privata företagsamheten, ien

som mångfald

skolor av olika grader och olika ofta under stark konkurrens,

namn, utminuterade Vetandets skatter åt de relativt fåtaliga skaror, hade råd

som

att betala de gällande priserna, och de än färre, med

som tillhjålp av ett

friplatsberedande stipendium gratis kunde komma i åtnjutande den högre

av

skolans bildningsförmåner.

Det fanns icke under större delen förra århundradet några offent-

av liga förvaltningsorgan Ined syfte att anskaffa och föra fram mellanskolor. Det också omöjligt att uppbringa penningar från vare sig centrala

var eller lokala fonder till understöd åt redan befintliga låroverk denna typ.

av lnte heller existerade något slag offentliga institutioner för utbildning

av

lårare. Att organisation, läroplan och metoder under sådana av m. m. omständigheter ofta skulle bliva bristfälliga och framför allt olikartade, ligger i öppen dager. Mångenstådes :tro de detta ännu i dag, ock

om

väsentliga framsteg gjorts och göras för snart sagt Varje dag inom sekun-

därskoleområdet, alltsedan de viktiga undervisningslagarna islutet förrn

av och början detta århundradet kommo till stånd.

av

Någon statsskola för den undervisningen finnes icke

högre såledesännu

England. Sedan några år tillbaka har dock staten börjat intresse

Visa. ., utöver den rent platoniska vålviljan även gent emot den engelska motsvarigheten till våra allmänna läroverk. Detta intresse har tagit

uttryck i penningbidrag till skolor denna art. Och den statsun-

sig av

tlerstödda lärdomsskolan vinner för varje år allt större terräng i Eng.-

land. Alla Englands högre laroverkstyper utom den högst på

rangskalan stående, dess Public School, äro representerade bland de statsunderstödda skolorna. Utvecklingen dessa står i samband med vissa lagstift-

av ningsâtgårder under de sista årtiondena. De allra senaste av dessa må antydningsvis beröras. De äro viktiga led i utvecklingen mot den uni-

forma statsskolan.

Högre undervisning meddelas i England i de Secondary SclzooLs.

s. °Ö.,,0,n,.och"Dessa skolor motsvara således våra allmänna lüroverk högre och lägre

av Wdqrüis- slag, gymnasier såväl real- och samskolor, samt därjämte del av

som en

privatskolor. Men dessutom användes termen ofta såsom beteckning

nina

för alla skolor, vilka meddela högre undervisning än folkskolorna, ex.

en skolor för kommersiella och tekniska insikter. Den i dessa

bibringande av

skolor meddelade undervisningen kallas Secondary Eøluoøztiom Den det

av

officiellt fastställda definitionen på Second-

nya undervisningsdelyartementet

Education år, att det år utbildning till och över lG-årsåldern. :try en upp tent officiellt sett blir för övrigt efter den undervisningslagen av 1902

nya all undervisning, huru elementår den ån ar, secondary efter kl. 4 c. m.,

och all undervisning, meddelas dagen i offentlig folkskola,

som om en

för elementär, hörande till folkskolestadiet, huru framskriden anses v. s. och teknisk den också är till sin karaktär. Redan år förut hade

tvenne

landets överdomstol uttalat sig på ett i sak liknande satt det rykt-

genom bara domslut, varigenom de olika folkskoledirektionerna bl. berövades

a.

ratten att kommunalskatterna utanordnzi medel för bestridande av av :innan undervisning än den rent primära. i folkskolornzi, och vari det förlclaratles olagligt att undervisning åt vuxna för dylika medel. ge

Sekunlärundervisiiingeii i England framjrtdes kraftigt genom Local Vi Miya lag-

Government Act 1888. Genom denna i och de stifta ing/s-

skapades varje Cozuzty .större

ukler till Llouozty Borougg/zs så kallade lokalmyndigheter, Local .rlut/øorities. Dessa fiirnz/in, .för valda eouncils och eouncils sc/rzcndiir-

lokalniyndigheter, county county borozqq/z de

- nnderris-för städer med an 515,000 invånare erhiällo ningen senare mer - genom nagra

antagna lagar bemyndigande att sörja för utvecklingen under-

senare av visningen inom sina distrikt, för vilket åitndamål även penningmedel resp. ställdes till deras förfogande. Genom ,Technical Instruction Act 9619 och dess tillägg Amendiøzg -det 18.9/ erhöllo dessa grevskaps- och stadsrad rättighet att upptaga en skatt 1 penny per pund för den tekniska underav

visningen. lledan de nämnda :rz1vde11 den igentliga myndigheten

nu voro för den högre undervisningen. Det dröjde något tiotal år, tills de blevo

den lokala övermyndigheten för alla undervisnii1gsanstalter. Medel till understödjandxr del den högre undervisningen,

av en av nämligen tekniska och naturvetenskapliga ämnen, erhöllo de nämnda myndigheterna ytterligare Local fawation Uustoøzzs and Excise Act genom av L990, genom vilken de táwhiskey-pengarnam del tulls. v. s. en av och accisinkomsternzi, ställdes till leras förfogande för det angivna ändta-

målet. Det inte sina belopp, dethär fragrzi Iiokalmyndig-

var var om.

heterna fingo härigenom på gång till sin disposition årlig

en en summa lika stor inkomsten alla donationsskolor i hela England. tedan som av l900-l9tll uppgingo whiskey-pengarna, zmvåtndes till k. teknisk som s.

undervisning, till den ansenliga 803,847 pund till förfogande

summan av av stående 924,360 pund, under det att samtidigt skalttevåigen upptogs 106,209

pund för imdervisning. Lejonparten dessa ofantliga

samma av summor tilldelades grund lagens stadgande olika slags tekniska läroverk,

pa av konst och yrkesskolor, detta helt naturligt beroende på uppsvingstiderna.

för industrien och därav följande behov ökad och förbättrad teknisk av

undervisning.

i Snart korn emellertid under fund med att SCl{l1Ilä.1IlIldCI" nog man

visning i egentlig mening ar det nödvâindigzi underlaget även för teknisk bildning, enar många de nyskapande tekniska eller yrkesskolornas elever

av

visade sig sa okunnigz. i allmänna bildningseleineiiter, att de kunde

vara

tillgodogöra sig den rent tekniska undervisningen. lz"n-ffi fann

man att tolka ordet teknisk undervisning såsom undervisning, beredde en som

god grund för teknisk undervisning Begreppet teknisk undervisning

kom således att omfatta Lindervisningcän i nästan allting utom de klassiska

253-210409.

språken. Genom detta liberala tolkningssätt blev det möjligt att leda åtminstone mindre ström whiskey Inoney-floden till sckundärskolornzi en ur i egentlig mening. Uteslutna från understödet egentligen endast skovoro

lor med tävei-våigruide klassisk lâisordning, tydlig fingervisning till

en en mängd behfövande. grammatikskoloi att skynda att avsäga sig de döda

språken.

Förstzi steget mot utvecklingen ett nationalsysueni skolor togs Undervis- av av wingslag/riz lord regering det år 18.99 framlagdzt förslaget,

av Salisburfs genom som

799.0. inregistrerats såsom Board Education Act 189.9. Genom denna lag la-

des grunden till högsta Skolmyndighet för alla linglziricls skolor. llå

en inrättades nämligen ett särskilt departement., Boarrl Education, såsom zrsättztre för de förut existerande centrala verk och myndigheter, haft som att i itiågot avseende tillvarataga de existerande låtrozmstalternzts intressen,

nämligen departementen för undervisning, vetenskap och konst. Detta de-

partement bestod President the Board, utnämnes av en som av monarken och faktiskt är ccklesiastikminister, jämte ständig sekreterare och en dennes untlersekrcterarc för olika uiidervisningsgrenar, nämligen Prinen :ripal Assistant Secretary för folkskolorna och Principal Assistant Secen retary för sekundär och teknisk undervisning. Sedermera har sekundär-

skolavdelningen inom departementet skilts från den tekniska avdelningen, så att varje undervisningen har sin särskilda sakkunnige

numera gren av representant inom departementet, varigenom bland annat garanti vunnits för ett väl ordnat samarbete mellan de olika skolformernzi och ett rättvist fördel-ande statsbidragen mellan dessa. av Nu behövs det endast, att det år 1889 skapade jordbruksdeparte-

mentet, Board ,lriczilture, skall, såsom redan vid undervisningsdepar-

tcmentets tillkomst ar 1899 uttrycktes önskan ha Överlämnztt sin skylom,

dighet att befordra den agrikulturella. undervisningen fördelning

genom statsbidraget till och inspektion de skolor, i vilka meddelas av m. m. av teknisk undervisning, på något sätt förbunden med agrikultui eller forstväför att hela den administrativa.. skolcentralen skall stå fäirdigorganiserad. sen, Det Board of liduceation Act 1899 nyskapadc: ämbetsverktat, genom Board of Education, fick ijveruppsikt över all Lmdervisning i England och Wales och erhöll bl. ratt att inspektera högre skolor och på vissa villa. kor dem statsbidrag. Inspektioner-na kunde ske såväl staten ge genom som universiteten eller andra därmed jämförliga organisationer. Såsom rådgivande myndighet åt ämbctsverket inrättades konsulen tativ kommitté 18 medlemmar, 15 man och 3 kvinnor, vilka åtminav av stone två tredjedelar skulle utgöras lämpliga att representera av personer universiteten och andra för iindervisningsfrågor intresserade korporationer.

Både folkskole-, teknisk och elemeiitarskoleundervisning hade således Inde zzis-

r

ingslagjm: förenats under högsta centralmyndighet. Behovet kvarstod u

en gennensam 1.001. att ställa samtliga dessa trenne undervisningsgrenar under den

gemen-

vården och kontrollen av samma lokala mymdighet. Detta âvåivgasamma bravgtes den Balfourska regeringens efter många häftiga debatter i

genom under-huset antzigna Imdervisningslag, den ryrktbarzt .Educøztioøz Act 1902.

av Största utrymmet i denna lag är visserligen älg/nat åt folkskolorna,

men en del densamma behandlar dock under rubriken den högre undervisnin-

av

även det sekundära u11dervisningsvâtseidet.

gen:

Först denna lag drogs försorg att hela England och Ellos

genom om fick ett organiserat system sekundåirskolor, och att alla izndervisningens

av

koordineradcs med varandra. grenar

Genom lagen gjordes de förut ilåimndzt lokalmyndigheterna, grevskapsraden och grevskzzlsstädernas råd, County Councils och County Borough

Councrils, till de enda lokala undervisningsmyndigheterna för alla grader

av

undervisning. För främjandet av den högre Iindervisningen fingo de fortfa-

rande förfoga iver de förut Iiâtmnda whiskey-pengarna, de tillätos

men nu

att använda dem såväl sekundärundervisning i egentlig mening

som rent teknisk undervisning. Och de âlades uttryckligen att använda dessa penningmedel i sin helhet annan undervisning än den rent elementära. Dåirjämte erhöllo County Councils rätt att för ändamål, den hfigre.

samma

undervisningens befordrande, upptaga skatt 2 på Pundet.

en av pence

Ville de utkråtvzx krävdes samtycke högre myndigheter. County

mera, av låorough Councils makt i detta avseende blev obegränsad.

täden i de smärre stadskommunerna och stadsdistrikten, Councils iVon-Cozuzty Boroug/Ls och Urban Districts, vilka, när befolkningen över

var 10,000 och 20,000 respektive, erkändes såsom lokalmyndigheter för folkskole-

undervisningen men icke för den hög-re Iindervisningen, ñngo dock bemyn-

digande att tillsammans med den högre myndigheten upptagn skatt, icke

en överstigande 1 pundet, för att främja :Lnskafifandet sådan högjre

ponny av

undervisning, de ansago nödvändig. Lokalmyndigheten även skyldig

som var att befordra len :illmâinnzt koordineriiigen alla former undervisning.

av av

Vid utdelandet sina understöd fär vederloörande Council ieke

av

lcrâtvat, :Itt någon särskild form religionsundervisning eller religionsut-

av övning eller nagon religiös lärobok eller liturgi, utmärker någon

som särskild bekännelse, skall eller icke skall läras, begagnas eller utövas i något högre eller lägre låiroverk, är understött icke upprättat Council.

som men av På föräldrarnas särskilda anmodan äga dock Councils rätt att läta meddela konfessionell undervisning, dock icke på founcils bekostnad, och under förutsättning att icke någon bGkÄHIlGlSO till förfång för annan.

gynnas en

Lokalmyrndigheternzt för den högre undervisningen kunnat också träffa

anstalter för högre undervisning utom deras eget distrikt och zmskaffa

stipendier, fa behållas vid högre skolor utom deras förvaltningsområ-

som de, det till förmån för befolkningen inom deras distrikt. om anses vara egna Till högre undervisning räknas också. utbildandet låtrare för folkav skolor utom i de fall, där sådan utbildning äger vid offentlig folkrum en skola. Sådan utbildning bestrides därför fonderna för den högre genom

undervisningen.

County och County Borough Gouncils maste vid sin sida ha en un-

dervisiviingskommitté för den högre undervisningen. Denna kommitté kan

både och icke densamma för folkskoleundervisningen. Dess vara vara som majoritet utnamnes av de lokala undervisningsråden. .lledleininarna i denna kommitté måste vara med intresse för undervisningsfragoi och med personer kännedom behovet skilda slag lokalskolor. Aven kvinnor äga ratt om av av att medlemmar i densamma. Kommitténs ledamöter kunna lavara vara rare eller tjanstenlêtn vid skolor, understödjas, vidmakthållas eller som

anskaffats Councils. Sammansâtttningen de olika undervisningskoin-

av av mittéerna maste emellertid stadfastas Board of Education. Till de olika av

undervisningskommittéerna hanskjuter den lokala myndigheten de flesta

frågor, upptagandet av skatter och lån likväl undantagna. Innan Council avgör någon som helst fråga, inhämtas vederbörande kommittes

vttrande

L ø/ralmyøz- De nya lokalmyndigheterna organiserades snabbt och började enerdigheternas giskt och taktfullt arbetet att över hela landet upprätta sekundärslçolor, arbete för nsndcrris- som bade kvantitativt och kvalitativt skulle fylla måttet inom de olika m ngon, landsdclarna. Nya skolor grundades och gamla övertogos samt

organise-

rades i överensstämmelse med tidens och lokaliteternas krav. Arbetet gick ut att den länge styvmoderligt behandlade högre skolan och inden i organiskt samband sidan med folkskolorna, å den rangera ena :tndra med universiteten samt att tillika göra denna skolform till den solida grund, på vilken den mera framskridna specialutbildningen för yrken med krav på god allmänbildning kunde byggas. Under detta arbete har ingen absolut likforniighct mellan alla skolor efterstravats och icke heller :åstadkommits. Vissa allmänna ledande synpunkter ha över allt tillämpats vid skol-

organisationerna. Men i övrigt ha de skolmyndigheterna sökt att

nya anskolorna efter de skilda landsdelarnas på grund passa av exempelvis nä.ringslivets utveckling i någon viss förhärskande riktning framkallade

speciella behov högre undervisning viss art och visst omfång.

av av Fördelningen Secondary Schools på de olika landsandarna ar av

ännu icke så jämn, undervisningssynpunkt kunde önskligt.

som ur vara

Dock torde knappast finnas någon folkrikare trakt i England, där

numera icke kan erhålla högre undervisning vid eller annan inågot

ungdomen en

avseende effektiv Secondary School.

De sekundårskolorna äro många olika slag, skilda både Såiyhe›fe›'

engelska av

arten och omfånget den i dem meddelade undervisnin-

genom graden, av

Att lämna klar och uttömmande bestämning de skilda skolgrup-dirrsÅ0l0-øuz gen. en av

funktioner låter sig för närvarande göra. Anda till denna stund pernas har namligen lyckats att åstadkomma några fullt utpraglade ty-

man

skolformer, kunde motivera klassificering med bestämt piska som en upp-

mellan den eller den andra skolans verksamhet.

dragna gråinslinjer ena

Såsom förhållandena utvecklat sig, prestera nfimligen många skolor arbete,

exempelvis i Preussen skulle fördelats på trenne huvudklassei som av skolor, realguymnasier och överreaiskolor, och hos oss på vara

gymnasier, latin- och realgymnasier. l Exigland år därför modifieringen låsord-

av

i syfte att lärjungarnas individuella behov måhända lättare

ningen passa

i något annat land i Europa.. Följaktligen år det ytterst svårt att klassiim ficera skolorna. Det enda satt, på vilket ängelsmaiamnzn varit i stånd att

så klart klassificera sina skolor, år med hänsyn till deras sty-

något när relsetyp. en detta år indelning, har så liten betydelse som

en som möjligt för undervisningen och har intet värde för någon an dem själva.

annan

Att emellertid principen indelning skolorna i vissa huvud-

om av

och ett noggrant fastställande varderas zirbetsprogrram och arbetstyper av mål icke blott är främmande doktrin i England, framgår av ett av

en undervisningsdepartementet Litfärdztt cirkulär sekundårskolornzts studie-

om kurser vilka vederbörande hoppas skola komma att :Lllmant följas.

m. m., Otvivelaktigt kommer det dock att möta stora svårigheter att överallt

detta beroende den oinskrünktzt frihet,

praktiskt genomföra principen,

skolorna hittills hava åtnjutit, att utveckla sig i den riktning, som som

synts bäst för respektive skolstyrelser.

För att komma i :åtnjutande statsunderstöd åtro skolorna skyldiga llläpñlulllüil.

av

underkasta sig för utrönande deras kapacitet inom olika

att inspektion av

områden och med denna sammanhängande förhållanden.

av undervisningen

På utgången denna beror statsunderstödet. Fullständiga inspektioner

av

i ungefâli vart fjärde år och för övrigt, når önskan därom

äga regeln rum

framställes. förrättas Board of Education, för

lnspektionerna genom som

detta ändamål håller hel stab inspektörer, vilka fördelats på trenne

en av

motsvarande överstyrelsens eller departementets administrativa

avdelningar,

lnspektionerna åro obligatoriska de statsunderstödtla

huvudgrenzxr.

skolorna, frivilliga för de icke subventionerade. Aven privatskolor kunna

sån-skilt uttalad därom bliva föremål för inspektion. Lokal-

begên-an

myndigheterna ha pa, sista tiden visat benägenhet att inspek-

genom egna torer undersöka den mellanskolundervisning, de själva äro ansvariga för.

som

De engelska sekundarskoloriuas funktion är två-faldigx De ha att .Saknad/h-skolornas sörja för allmåin, förberedande för dem, tänka

en undervisning som ägna,

hm/chowrr. sig åt sådana yrken eller kall, kräva tränad intelligens, och

som en som änma fortsätta sin utbildning till framskriden ålder. Många

en mena av dessa lärjungar gå från skolan till universiteten eller andra anstalter för meddelande av den högsta undervisning.

De ha Vidare att för undervisningen ett mycket stort

ansvara av antal lämna skolan vid eller omkring lG-ârsålderrx, och

gossar, som som utan tanke någon vidare utbildning genast tilltråirla befattningar inom en del offentliga verk, handelshus och fabriker eller slå sig sad-ana

sysselsååttningai lantbruk och letaljhznndel. l många skolor måste,

som

såsom påpekats, dessa tva läijjungari stor utsträckning

nyss grupper av undervisas tillsammans, och ett de förnämsta skolorganisatoriska

av problemen är att utfundera lämplig kurs för bada dessa

gemensam grupper. Slntsuvu/wr- Enligt de av centralmyndigheten utfáirdrtde föreskrifterna för sekun- Stödda dåirskolornzi måste den skola, önskar officiellt erkännande såsom

som skolor. secondary, uppfylla del närmare angivna villkor, och detta Villkor för en vare er/rännanle den iönskar få statsunderstöd eller endast erkännas sasom effektiv sekundär- .wfisom.se/mirskola att upptagas i departementets förteckning över effektiva skolor. rl/irs/rolrr. genom Den måste sålunda giva sina alumner allønän underlrvggnad större

en av omfång och högre grad än den i folkskolorna meddelade under full-

en st/indig och progressiv kurs, lämpad för lâtrjunga-i i ålder från 12 till

en 17 ar.

Huru obestämt detta stadgande än är, innebar det dock krav pa.

en viss allmåin uniformitet i de väsentligaste saker, särskilt nödvändig i ett land England, där ständig cirkulation elever äger från

som en av rum en skola till från skolform till och där mycket ofta

en annan, en en annan, skolor vitt skilda arter förbereda elever för ungefär kunskapsprov.

av samma

Statsunderstödda skolors kursplan måste innesluta central-

en av myndigheten gillad kurs, räckande åtminstone fyra år. Da lokala förhållanden, såsom i små städer eller å landsbygden, göra det nödvändigt, kan den 41-åriga Ininimikursen få utbytas mot 3-årig

en F örbere- Ofta äro förberedande avdelningar för lärjungar under 12 år fördande avdel- bundna med dessa skolor. Genom till elever mellan 10

statsbidrag

nmgar. och 12 år uppmuntrat Inyndigheterna lärjungarna till att tidigare än vid IQ-årsâldern övergå från folkskolan till mellanskolan. Det huvudsakliga statsbidraget utbetalas dock till lärjungar mellan 12 och 18 år.

l några skolor, till vilka praktiskt taget alla lärjungarna övergå från

de allmånnzt folkskolorna vid IfZ-årsåldern. finns det varken plats eller

till upprättande någon fullständigt organiserad skola för juanledning av

niorer, Junior School. .Hela kursplanen och organisationen böra, en s. för övrigt också enligt Board of Educatiorfs uppfattning så anordvara nade, att de lampa sig för att föra fram elever från ett kunskapsstadium,

rimligtvis kan förväntas hos begåvade vilka erhållit sin första som gossar,

undervisning vid offentlig folkskola.

en I alla andra fall det önskvärt, att den omfattande kurs, anses mera utmärker sek11nlåtrskolaii, icke tager sin början än vid lO-års- .som senare åldern. För att detta må kunna äga är â1li-gz|niser:il juniorrum, en

skola. väsentlig betydelse. Med rätta nämligen Englands högsta

av anser officiella att god förberedelse på ett tidigt sta-

undervisningsauktoritet, en dium basta medlet att förebygga över-anstrångning längre fram, da

är schemat blir större. ient pedagogiskt sett år arbetet i de

tråingseln pa Arj icke grunden betryggande före tidigare åren av stor betydelse. lagd

IZ-årsftldern, är det ytterst svart att uppnå ett nñäjaktigt menar man,

kuIiskztpsrcsultat kursplan, omfattar bl. naturvetenskapliga

med en som a. ämnen, matematik och an ett främmande språk. mera Finnas vid sekundär-skolor klasser under dem, lâtmna den egent- Kursplan, som klasser f"rl5i.1ju11gai i åldern 8-12 för lär-

liga högre undervisningen, v. s.

den till fullo jzmguø maår, måste den för dessa gällande kursplanen sådan, att dm å: vara 12 .

bereder lårjungarnzt för inträde i sektindâtrskolavdelningen. Den måste

således för alla lärjungar omfatta följande åtmnen: engelska, aritmetik, hi-

storia, geograii, teckning, sång och kroppsövningzzr.

Engelska omfattar vâtlskrivning, rättskrivning, låsning av lämpliga

böcker och elementen av grammatiken. llärjåttxite inbegriper ämnet un-

dervisning upplåsning och utanläisning engelska dikter.

av

Centralmyndigheten det synnerligen Önskvärt, att någon un-

anser dervisning meddelas i slöjd och "lllatlllSiiudlUIID, och upptagande dessa av i kursplanen kan helst fordras densamma.. Ifliekskolor ämnen var som av

undervisning i handarbete obligatorisk för alla lärjungar från och med

:ir 10 år. l denna del skolan börjas i regeln studiet fråirninztnde språk. av av Enligt departementets åsikt bör icke än, ett sådant språk läsas av mera lärjungar under 10-ztrszildern och icke än tva. språk elever över mera av den åldern under ålder 12 år. l intet fall tillåtes i statsunmen en av derstödda. skolor att samtidigt börja tvenne främmande språk i denna del

skolan. Det bör åtminstone ett och helst två år mellan efter av vara varandra inträdainde språk. Wan i regeln med att omsorgsfullt avväga både är mycket noga Lcktionrevts längd.

lang-den av varje lektion och totallängden skoltimmax-iizi, den

av inbegripet

för hemarbetet beräknade tiden, så att ingen före-

överanstråitngning må

komma. Man vill i juniorskolan

tillämpa principen att samtidigt göra den

enskilda lektionen kort och ha talrika, möjligt lektioner i de

om latgligja,

förnåinistzt ämnena på kursplanen.

Kursplanen Skolans huvudavdçilning omfattar i :Lllmälnhet de klasser, vilkas gossar i skolans Im- ha genomsnittsålder 12--16 år. l för denna

mulavrlcl- en av kursplanen :tvdelning

vnirgq. äro följande ämnen obligatoriska för alla statssiibventionerade

secondary

schools: engelska språket och litteraturen, åtminstone ett främmande

språk, geografi, historia, matematik, och teckningu En

naturvetenskal

kursplan, som upptager två andra språk än engelska inte träffat

men nâgra

anstalter för undervisning i latin, godkännes endast under den förutsätt-

ningen, att utelåmnandet latinet enligt lepartementets mening till av är

pedagogisk fördel för skolan. Undervisningen i

naturvetenskap måste all-

tid innesluta praktiskt arbete larjungarna. av Lämpliga anstalter skola också trälffade for anordmande vara av or-

ganiserade lekar och kroppsövniiigar samt undervisning i slöjd och

sang. l subventioner-ade tiickskolor upptager för

kursplanen anordningar praktisk undervisning i husliga ämnen, såsom sömnad, matlagning; tvätt,

hushzillning och hemmets hygien. För flickor över 15 år kan kurs i en nämnda ämnen helt eller delvis ersätta naturvetenskap och annan matematik än aritmtátik.

lentralmjndigheten låilllllpldll.. ibland sitt tillstånd till att andra språk

än engelska uteslutas från kursplanen, såvida den i engelska lämnade undervisningen sörjer för lämplig lingvistisk och litterär och för

utbildning

sådan undervisning l78llll(31{l(l0 lärarekrztfter finnas l att tillgå. detta senare fall måste dock ända till för några år sedan minst 71/2 timmar per vecka tilldelade engelska jämte geografi och historia. Tills helt vara nyligen funnos bestämmelser minimitid vecka för om per varje amne a kursplanen. Under varje år, kursen upptog, måste

som nämligen, utom inj/ss

nämnda fall, minst 41/2 timme vecka ägnade at

per vara engelska jämte

geografi och historia, minst 31/2 timme åt det fiiiiiiiiiaiidc

språket, om en-

dast ett låtstcs, eller b timmar, tvenne studerades, och minst timmar om 7 åt naturvetenskap och matematik, vilka :itminstone två måste komma av på naturvetenskapens lott. Denna bestämmelse stadgad lnlllllnitld i om veckan för de särskilda ämnena, i för in-

som början ansågs nisdvåirudig att

pränta hos de olika skolorna behövligheten ett visst och solidi-

av omfång

tet i undervisningen, har emellertid och har

upphâtvts, numera betyd-

ligt större frihet inrymts ät de enskilda skolornas initiativ vid uppgörantlet den lUIPSplHJ, just för deras behov.

av som anses lämplig läij11nga1°s

le nämnda ämnena le kardinaläinnen, vilka obli-

ovan anses som

ha sin plats å de understödda skolornas schema. Detta innebar

gatoriskt

emellertid icke, att alla lärjungarna i skolans huvudavdelning skola läsa

v samtliga dessa ämnen under hela sin skoltid, så att varje lärjungei varje klass har vartdera dem upptaget å sitt schema. inte heller in-

av nebar det, att tid skall tilldelas varje ämne varje år, liksom icke heller

samma att den något ämne under ett visst år tillmättzi tiden bör vara likformigt

fördelad över lasårets trenne terminer. Det ofta fördelaktigt att

anses låta klass koncentrera sitt :ii-bete under eller flera terminer ett

en en

vissa besläktade amnen, på ett de lasta Splftlicll, under av ex. av det att samtidigt mindre tid åtgüias åt de övriga. Hela kursen är dock alltid anordnad sa och vid detta allmänna krav fasthâllei Överstyrel-

-

att garantier finnas för a.tt varje elev, förblir i sen mycket noga -, som skolan till IG-årsftldern, skall under sin skoltid hava gått igenom en lämplig kurs graderad undervisning i vart och ett dessa ämnen.

av av

Beträffande de olika ämnena å kursplanen märkas följande ållllllällllil

bestämmelser.

Engelsk litteratur. Under hela kursen förekommer i alla skolor för ,Engelsk

lmiemm" alla lärjungar, bade och flickor, studium klassiska arbeten

gossar av

och i engelska litteraturen och övning i uppsatsskrivning. prosa vers

Stor uppmåiirksáimhet åt vâtllåisning ich föredrag. Um inagnas

spektiörernas rapporter fravmhava, nödvändigheten av specialundervisning i

dessa saker, kan överstyrelseii f0rda, att sådan Inedtlelzis.

Historia och geografi. lnom dessa. fack möter den egendomliga H/SforklJ07-

oss

"eat/WU" bestämmelsen, att det ar nödvändigt att i alla klasser meddela separat undervisning i både historia och geografi. Skulle trycket schemati någon skola künnzis allt för starkt, tillåtes förkortad geograñkurs.

en slutande vid ålder 14 a 15 fir. l sistnämnda fall måste likväl kur-

en av

innesluta grunddragen av fysiska och matematiska geografien.

sen

Den Iconcentrationsprincipen tillämpas särskilt inom dessa am- MHCUH-

s.

t- t -

med gott hela . förfogande. . staendeo tiden. kan -

nen resultat: lerrtill under

eller flera terminer zinslås till ett dessa tvenne amnen, under tsnlms INOMe" en av

tid till det andra. Den smidiga elasticitet, ar karakteris- ,,,,,,l annan som sa tisk för hela det engelska, skolsystemet, framträder särdeles typiskt i till-

lainpningeii och uppskattningen denna princip, eller mindre

av som mer gör sig gällande även inom andra amnen. Gent emot den ofta praktise-

rade anordningcn att tillmäta ett amne tid hela skolkursen igenom,

samma havdai sålunda, den centrala Inyndigheten den uppfattningen, att med största sannolikhet bâtttre resultat Iippnås, låtrjungztrnzi i vissa delar

om av skolan tillåtas att Å07zce7ztve'a.sig vissa ämnen, under det att de sam-

24-2104051.

tidigt mindre sysselsätta sig med andra. Principen rekommenderas till tillläinpning i sârlan amnesgrupper matematik och naturvetenskap med

som alla dessas grenar, historia och engelska samt isynnerhet främmande språk. ra det sistnämnda omrâdet tillämpas den på, det sättet, att när ett nytt språk påbörjas, studeras detta under första tiden mycket intensivt, under det att det eller de andra helt eller delvis ligga någon

nere tid. Naturligtvis släppas de sålunda tillfälligtvis försummade ämnena idärför för .alltid sikte utan upptagas längre fram och da med än större

ur

ettert1ycl{.

Åluhwuu/ÃL". Matenlatik. Undervisning i matematik än aritmetik är obli-

annan gatorisk för alla låirjungai- i hela denna del skolan. l flickskolor kan

av doclç, nämnt, kurs i husliga ämnen ersätta, den del matematiken.

som en av

faller under aritjnetiken.

som

Naturvetenskap. Aven detta ämne med dåtri inbegripet praktiskt .Ytttur- 1tfe/S/.'rI1:.arbete kan i flickskolor helt eller delvis ersättas förut nämnda hus-

av liga kurs. liljes tillhör kursen i naturvetenskap hela skolans mellan-

avdelning.

Understuiidoin godtages förkortad naturvetenskaplig kurs. Vill-

en koret därför är dock, att densamma skall ha blivit anordnad med hänsyn till lll1l1lllg{l1'Il3Ssärskilda behov. Huvudvikten lägges vid att alla elever, bade tlielçoi- oeh skola beredas tillfälle att i skolan erhallzt fjvning i iakt-

gossar, tagande naturfenonieri och kunskap den experimentella naturveten-

av om

skapens principer och metoder. Att intresset väckes oeh iakttagelseförinår

gan redan tidigt uppövzts, synnerligen värdefullt; i skolan för juni-

anses orer sörjes för detta i samband med naturstudicätx Pa detta sistnämnda studium bör i alla skolor följa sammanliâtngande kurs teore-

en av mera

tisk naturvetenskap, beräknad för fyrztftrsperiod.

en

Eventuell partiell befrielse från denna kurs beviljas endast sådana. lärjungar, som bereda sig för omfattande kurs i klassiska språk.

en mera

l regeln uppehâlles dock kravet på treårig kurs i naturvetenskap mellan

en 12 och 16 år älven i sistnämnda fall, och denna treårskurs utfylles därigenom, att naturvetenskap inneslutes i de s. fjvllnadsåimnem av ena eller

andra slaget, varmed varje litijunge, nått till speeialiseringsstadiet

som upp Främmundcl skolan,i regeln brukar utfylla sina sperialstudier. språk. Främmande språk. Vid dessa i allmän-

åimnens planläggning följas

hetnå,gia beaktansvärdzt principer. Sålunda förfäktar den högsta

myndigheten den satsen, att icke flera än tvâ språk utom engelska böra börjas

före åtldersgråtns 14 år. Undantag inträffa förnamligast i sådana

en av skolor, ha god lågskola för eller mottaga sina

som en yngre crossar, som lärjungar från fullt förberedandi: skolor, i vilka fall, såsom för-

kompetenta

ut nämnts, högst tvenne språk få läsas under 12 ar. Men

av gossar även sa skulle fallet, det endast i sällsynta undantagsfall

om vara anses lämpligt att låta lärjungarna, börja ett tredje språk före l3-årsåildern. Och i intet fall får den normala skolorganisationen träffat anstalter för på-

bürjandet. tvenne sprak skolfir. Undantagsanordningar måste

av nya samma

vidtagas till förmån för elever, vid ålder av 12 âr nagon gang som en komma frän :tllmän folkskola till skola, i vilken ett stort antal lär-

en en jungar ha börjat vid tidigare alder, och i vilken enligt där uppgjord

en kursplan det andra spraket skall börja vid nämnda filder.

Det lâtmpligast, att de lâtrjungar, som inte börja ett högre

anses Iâiroverl: före 12 icke läsa än ett franirriaride sprak.

ar, mera

Huru stort bildningsvä-rde latiuet tillmätes i linglzinds skolor, fram-

den förut Omnämnda bestämmelsen i Bozird of låducatiorfs fäjre-

gnr av

skrifter för statsunderstöddza sekundåirskolor, att endast under vissa speciella betingelser kursplan godkännes, upptager tva andra språk än

en som engelsk; icke träffat anstalter för undervisning i latin. l de pröv-

men ningar, tillträde till hel mängd lärda yrken, och inästan alla

som ge en universitetsexamina i humanistiska ämnen ingar ocksa latin.

entralniyndigheten har därför ansett sig skyldig atti deras intresse,

besöka sekundärskolornzi, sörja för att varje skoldistrikt skall bereda. som tillfälle till undervisning i detta ämne, enär eljest elevernas utsikter i livet skulle lida väsentligt avbräck. Där tillgång endast finnes till skola,

en

det därför synnerligen önskvärt, att undervisning i latin meddelas anses alla önska komma i åtnjutande därav, även den

lärjungztr, som om van-

liga kursplanen upptagna endast ett modernt språk. l de skolor, i vilka tva moderna språk läsas, det icke alldeles nödvändigt, att latinet

anses

schemat, såvitt undervisning i detta ämne kan erhållas iandra npptages tillgängliga skolor med moderata skolavgifter, och såvida dessa skolor

latin a kursplanen sig alla anspråk att för-

utan uttryckligen avsäga

bereda sina alumner för 1iniversitetsstudiei i humanistiska ämnen samt i

fall tydligt angiva detta i sina prospekt.

sa

Undervisningen i latin gär ut att sätta begåvade och flitiga lar-

i stand att utan övtárdrixren ansträngning och jakt nä det kun-

jungar

kräves för den matriculationsexamen, vid ålder av

skapsmzitt, som s. en

16 eller senast 17 läller det flickor, det tillräckligt, om samma

anses kurs genomgåtts vid 17-årsäldern.

Under vissa omständigheter kan kravet upptagandet främ-

av mande språk i modifieras eller uppgivas. Detta kan inträffa,

kursplanen

skola har åt det agrikulturella hållet, eller den är

om en läggning om

till distrikt, vilkas befolkning för fåtalig att uppbära både

förlagd är en

SGkIIDLläISkOlH och högre folkskola.. En kursplan denna typ, gällande en av för hela skolan, godkännes emellertid icke, så framt det icke i grannska-

pet finns lätt tillgänglig skola, i vilken sekundärundcrvisning i

en annan främmande språk meddelas. ienom bestämmelsen, att i vissa undzintagsfall andra språk än

engelska kunna uteslutas från kursplanen, har för övrigt departementet

fatt möjlighet att sin officiella sanktion åt de experiment i del utge en valda skolor, vilka ut på att pröva, huruvida grundlig

ga en lingvistisk

utbildning anda till 16-ârsâlde111 kan iförvêirvas utan hjälp något upp av

annat sprak än engelska..

ljlmllillgs- Musik, teckning eller konst och slöjd. l dessa ämnen har undervis- Emmenn. ningen länge legat i Englands högre skolor. Numera har emellertid nere

dessa övningsâtiririens ställning väsentligt förbättrats. Fordringarna

äro dock högst varierande allt efter respektive skoltyp och syftet med den medde-

lade undervisningen.

För 11:"uvar:1,11le fordras dock lioard of Education, zltt varje kursav plan måste upptaga undervisning i alla de nämnda. trenne ni11gsê'|.1nnen:1 för att kunna kallas fullständig. Det minsta fordras att alla som är, elever i åldern 10-14 ar skola erlialla åtminstone nagon clementär undervisning i alla tre ämnena. Vad musik betrâiiffar, böra sålunda lâirjungurnza redan detta tidiga Masi/r. pa stadium ha erhållit så mycket övning, att de kunna läsa den Vanliga notbcteckningen och deltaga i körsång Sangöningai skola alltid förekommai skolans huvudavdelning, och någon skolas läijjungzrr icke hava gått om igenom en nöjaktig kurs i musikens element sig i skolans juniorvare avdelning eller annorstädes, kan centralnrvinligheten kräva, att tillfälle skall beredas dem att erhålla den behövliga undervisningen läri.

Utbildningen i teckning bör vid år ha bibragt eleverna nziygon Tcckwing. unga féjrniåga att uppskatta form och begagna och pensel. Iskolans penna mellanklasser Inaste ämnet förekomma under två på varandrzai följande ar,

centralmyndigheten obctaget att när som helst stipulera, att kurs

en av tre eller fyra ar skall anordnas för eller alla lärjungarna.

nagra

Fardigheten i slöjd eller därmed likartzit praktiskt arbete gär Slöjd. ut på att. sätta litrjuiigarna i stånd att göra beråilçningar, att noggranna skickligt använda sina händer och att zidzrgalttgg°a förutseende och intelligens i bruket medel till uppnáende bestämda resultat i :Lrletct. av av l manga skolor det förenat med stora svårigheter att anses vara låta undervisningen i ovannämnda Övningsäiiirien höja sig över det förberedande stadiet. Men det lander alltid till skolas fördel, den en om lyckas bereda sina alumnei tillfällen till Vidare utbildning uti ämnena.

i fråga, åtminstone anordnande kurser utom det egentliga

genom av schemat. På denna väg uppnås åtskilligt, särskilt i inackorderingsskolorna, där fortsatt utbildning i musik, konst och slöjd ofta erhålles öv-

genom ning i skolorkestern eller skolkören, genom deltagande i särskilda

s. konstskolor och kurser i snickeri, trâtsnideri och laderplzistil: För

m. m. dagskolorna åtr det i regeln svårare att inpassa arbete detta slag

av

timmar utom det egentliga arbetsprograniniet. Enda möjligheten :n- har

ofta att upptaga övningsâininenå SClIOYIIH-t såsom alternewinde med något eller några, av läsâiiniiena.

De engelska sekundåtrskolornas kursplaner utmärkas i allmänhet gl1il 511-

av

synnerligt stor omvâiixling och elasticitet. Uppfyllas vissa tlllllåi.ll1l{l been ståimmelser, medger Överstyrelsen i regel de statsunderstödda laroverkcêri efter

Mimi

så gott obegränsad frihet. Denna framträder även lxstråtfen som fande de framskridna stadierna övningsâitnixerni, vilka i zillmåinhet

mera av de enskilda laroverken fått organisera efter behag. Vid organiseringen

undervisningen i dessa högre i skolan har särskilt anpassningen efter

av upp de olika orterna och dessas förhärskande industrigrenar framstâtt såsom

en

väsentlig synpunkt, vunnit även den högsta skolmyndighetens beak-

som tande. Sålunda denna, att de skolor, vilka äro belägna i industri-

anser centra, och från vilka följaktligen ett betydligt antal elever övergå till ingenjörsvrket och därmed likartade yrken, alltid böra upptaga undervisning i Inetallarbete i sina kursplaner. För andra skolor åter det

anses lämpligt, att kursen i konst anordnas så, att den för fram till arbeten i modellering och teckning; ha någon förbindelse med de lokala

som industrierna.

Departementet har mycket praktisk lossa ämnen och

en syn

deras upptagande i de högre skolornas kursplaner. Hedge skolans

resur-

i ekonomiskt och pedagogiskt avseende utvidgning exempelvis konstser av

kursen, tyckes departementet nämligen för sin del att de försigkouinzi

anse, alumnerna mycket väl kunna få i detta amne åstadkomma arbete, som i grad

svarar mot specialiserat sjatteklass- högsta klassen arbete inom andra

grenar av kursplanen. Därigenom skulle då dessa lärjungar bliva i stånd att utan svårighet fortsätta sina studier direkt i den högre, fullt utrustade konstskolan.

Kroppsövningar och organiserade lekar spela ytterst viktig roll i1{r011{8-

en engelska skolor. Detta står i samband med den betydelse, i Eng-

man land faster vid kroppens kultur, där böra utgöra föremål för 167W-

som anses skolornas verksamhet lika mycket den intellektuella och sedliga ut-

som

bildningen. Lekar och sport ha för övrigt i England betydelse icke

en-

dast såsom medel till härdande och stâirkande av fysiken utan utgöra. enligt den förhärskande uppfattningen viktiga led i skolornas moraliska fostran, da dem vackra Inanliga egenskaper anses utVOCkliiS och

genom befordras, sasom lisciplinerztd uppfattning, samfundskimslzt och lärmed i samband stående förmåga att underordna egna intressen under det helas och allas samt omutligt iakttagande fair play under livets olikartade

av förhallaiideii.

Englands Board of Education år saledes endast sprzikrör för

en

stadgad, hittills sa gott oemotsagrl opinion, da det kraftigt inskarper

som sekundâtrskolornas oavvisliga skyldighet att sörja för sina skyddslingars fysiska kraft och hälsa anordnande nletorliska kroppsövxiingar

genom av och lekar. Varje statsunderstödd skola har därför skyldighet att träffa de bästa anordningar för olika slag hâtlsosavm förströelse både i

av avseende på organiserade lekar och olika, fria idrottsgrenar, såsom sim-

mera

ning, rodd, kapplöpning, fäktning och boxning där lylika utan

m. m., för stor olägenhet låta sig anordnas, samt böra uppmuntra den sen--

anses skilt i landets bästa skolor troget iakttagna gamla traditionen, att lärarna skola taga flitig del i denna del skollivet. lrlnligt gängse uppfattning

av

lekarna höra till skolans förströelser. Därför upptagas de i regel anses icke å schemat annat än undantagsvis, såsom i de fall, dådet skulle möta alltför stora svårigheter att på fria timmar samla larjungarna från exempelvis avlägsna kvarter i storstaden till langt lort belägna lekfalt.

Såsom del kursplanen genom hela skolan betraktas däremot den

av

metodiska fysiska utbildningen i form gymnastiska övningar

mera av under eller form. Dessa utgöra del skolans undervis-

en annan en av ning och aro merendels obligatoriska för alla elever utom dem, vid

som

lakarebesilçtningen frikallats. l de skolor, kunna styrkt att lâirj1111gar11a ha tillräckligt k1opps"v-

som

,

ningar i fria luften, medger departementet minskning i den metodiska

gymnastiken och kan aven, särskilt i fråga de högsta klasserna, med-

om giva, att denna far inställas under sommarmanadei-i1a.

Stun I några allmänna grunddrag äro, såsom påpekats, de engelska

ut n- se,xátfniugjm/ enskildheter de kundåtrsskolornas kursplaner varandra lika. l avvika olika av oli/ca ålders- och, skolorna högst väsentligt från varandra. Till och med. inom skola

samma knas/rups- förekomma sällan icke så alternerande kursplaner. Dessa altersføtdivr.

nativa studiemöjlighetei åro icke utom i undantagsfall lika sig till

vare antal eller art vid skilda låtroverk. Detta förklarar tillräckligt svårigheten att. lämna exakta uppgifter om de olika klassernas normalkurser. Några

sådana existera helt enkelt icke. Vid del skolor betonas

en mera en

amnen, vid del En skola betonar grupp en en annan grupp. meivren sida ett amne, en annan mera en annan sida. Med andra ord, uni-

av formitet saknas. Detta, har blivit den oundvikliga följden att staten

av

sa sent ingripit i sekundâtriindervisningen, och att den, när den åtntligen

sett sig förzmlfiten därtill, nöjt sig med att subsidiera i stallet för att

helt ävertziga den högre Iindervisningen. låidiaigets ringhet har helt

na-

turligt inverkat graden dess inflytande. Ållinåingiltigheten och

pa av

enhetligheten i organisation och låtroplaner ha följaktligen utelnivit. Lokal-

behovet har blivit regulatorn skolornas art och omfånget och beskaffenheten dessas undervisning.

av

Under sådana omständigheter har organiseringeii arbeteti särskilt

av skolornas lägre och mellersta. klasser ofta blivit högst varierande. Pa lenna ha i sin man inverkat vid olika skolor skiftande förhållanden, SflSOIlI olika genomsnittlig intrâtdeszilder vid sekundärskolmaui och arten den

av

föregående utbildningen hos Hertalet lärjungar.

Med hänsyn till dessa sistnämnda ffjrhzillanden skulle kunna

man

särskilja trenne skolorgztnisatoriskzt huvudtyper. Sålunda märkes den

skolor, i vilka flertalet lärjungar ha börjat sin hifgre undergrupp av visning i avdelning för gossar vid skola eller i

en yngre samma en sarskild förberedande skola senast vid 10 år, och i vilka äsent-

en lig del fortsätter studierna anda till 18 år eller längre. l dessa, skolor möter det inga svårigheter att låta alla lüijiingai följa

en gemensznn kursplan till omkring lái-årsåldern. Göres latin till obligatoriskt ämne för alla eleverna pa detta stadium, blir nämligen en sadan kurs lika god förberedelse för den reala för den klassiska linjen. Men naturligtvis

som måste studiet grekiska försvinna denna gemensamhetskurs och in-

av ur träda först något

senare.

Nan- grekiskan intrfiilei å schemat i dessa skolor, skeri regeln ocksa

klyvning i klassisk och real linje, såvitt icke skolan ar mycket en en en liten, i vilket fall dock del alternativa ämnen upptagasâ. schemat, utan

en att därför talar någon genomförd delning skolans huvudnav-

man om av delning på två olika linjer. Tiden omkring 14 år är i alla händelser den

zildersgrans, vid vilken i de nyssnämnda skolorna den uppdelning kurs-

av planen äger i skolans högre lclassei- slutar med bedrivanclet

rum, som av

specialstudier i enstaka ämnen.

i

lin huvudtyp sekundarskoloi uppträder i synnerhet i de stora

annan industridistrilzten. Den innesluter skolor, upptaga majoritet

som en av sina lärjungar från de offentliga folkskolorna vid alder de

sammav som

nämnda skolorna. Att läsordningen inom denna med folknu grupp

förbundna skolor måste uppdelas, beror på det dubbla syfte,

skolorna nära

dessa uppställt för sitt. arbete, och de dubbla grupper av lärjungai-,v som

de mottaga till utbildning för det eller andra syftcmålet. Några som ena lärjungar läsa nämligen omfångsrik kurs, är avsedd att föra

en mera som dem fram till beiråittigar dem till inträde vid universi-

en examen, som

Dessa utgöra dock minoriteten, under det att majoriteten består teten.

dem, behöva mindre, ofta med tanke på det blivande levnadsav som en yrket inrättad kurs.

Hinoriteten i dessa skolor fortsätter någon gång sin utbildning till 18 19 år, under det. den övervägande majoriteten redan vid 16 17 år avslutar sin skolkurs. Undervisniugeii dessa utgör sålunda den

av senare viktigaste och mest omfattande, delen dessa skolors arbete. Detta måste

av

så att möjlighet beredes lärjungarna till att inhämta

vara organiserat, en

i viss mån avslutad kurs i de olika ämnena och att förvärva ett mått

av

zillmåivnbiltlning, gör lem kompetenta att inträda på en del praktiska

som lcvnadsbanor. Detta mål vinnes på åtskilliga sätt. Sålunda betonas ex., att kursen i främmande språk bör så anordnad, att larjurigarna lära

vara sig att med lätthet låsa några arbeten verkligt litterärt värde. Mate-

av

matik- och naturvetenskapsundervisningens syfte skall att meddela

vara

sâidan kunskap arluetsirietoder och resultat, att eleverna själva förmå en om

värdet det verkställda arbetet och ändamålet med detsamma. Effek-

uppskatta av tiviteten undervisningen i dessa skolor medjamförelsevis låg avgångsålder

av

bättre främjas grundligt arbete i ett mindre antal ämnen än anses genom

ett ytligare studerande kurs, egentligen är avsedd genom av en som för de skolor, vilkas arbete är bestämt att täcka tid 8 å 9 år. Sär-

en av skilt rekommenderas åt skolor denna typ att, i synnerhet i de fall,

av där tid anslagen åt matematik och naturvetenskap, låta flertalet

större är elever nöja sig med ett främmande språk, vilket således jämte engelska bör tagas grundligt och då kunna tillfredsställa alla anspråk

mera anses

på lärjungarntts rent litterära och språkliga utbildning.

För de lärjungar, icke ha tillfälle att vid skolor som de ifrågav-

som varande inhâtmta omfattande kunskaper i del ämnen, finns alltid

mera en

att överflyttzis till andra inom distrikt, i vilka möjlighet öppen samma den önskade kursen är anordnad.

En tredje typ skolor representeras dem, befinna sig på

av av som

stadium Inellan ovannämnda skolformer. Den utgöres de skoett av lor, mottaga del elever redan vid ålder 10 år eller ännu

som en en av tidigare, andra vid omkring 12-årsåldern från offentliga folkskolor. I

u,

somliga skolor utgöres flertalet den förra i andra den

av gruppen, av senare. Svårigheten att sammanföra dessa olika ålders- och kunskapsstadier vid

undervisningen är icke ringa; i synnerhet gör detta sig gällande för ele-

inom åldersgränserna 12 till 14 år. l de skolor, där de från folkverna skolorna inkomna 12-åringarna äro

Ofåtaliga,kringgår man ofta svårigheten

att placera de för tid, vanligen termin, särgenom senare någon en i en skild avdelning juniorskolan. l denna drivas de intensivt i de

av nu ämnen, äro för dem något kända för de

som nya men andralärjungarna,

såsom franska, latin och matematik med undantag aritmetik. Efter

av den nämnda tidsfristen av i regeln termin ha de merendels kommit

en så lånat att de kunna intaga sina latser i de klasser där de skulle

P

o 0 placerats genast vid. .inträdet, de haft de grundläggande insikterna. . .

om i

anförda ämnen. nyss

Andra sätt att neutralisera oläüenheterna att lär°unrai inträda

av

Ö Ö vidc ett läroverk vidu olikau alderu är att klassificerau dem u ämnen,

1 som redan lästs några icke andra, eller att inrätta parallellklasser,

av men av vardera sammansatt uteslutande den eller andra och vänta

av ena gruppen, med genom läsning i de

samläsningen, tills nyrkomlingariia skarpare nya

ämnena kommit 1 niva med skolans något äldre lärjungar. Dessa utvägar anlitas med fördel i skolor, i vilka ett avsevärt antal elever börja både vid den tidigare och åldern.

senare

För att icke de vid olika åldrar i skolas avdelning för

en yngre upptagna lärjungarna skola ömsesidigt hindra varandra, är det ibland nödvändigt att från respektive skolas lägre klasser utesluta främmande språk. Detta hindrar naturligtvis icke del duktiga lärjungar, raskt

en som passerat igenom sin juniorskurs, att före uppnådda 12 år börja ett främmande språk, då de nämligen före denna ålder kunna tänkas

vara mogna

för uppflyttning i lägsta klassen skolans huvudavdelning.

av

Den i Englands sekiindärskolor vidsträckt rörelsefriheten Special-

tillämpade

kurser i meli avseende på organisatoriska anordningar, på Vilka några typiska exempel lan/clasfraindragits, ha, såsom redan angivits, hänfört sig till dessa skolors huvud- 8977517. avdelning, som innesluter klasser elever inom åldersgränserna 12-16

av år. Ett uttryck för denna frihet år ock de specialkurser, somi

s. många skolor inråttats redan på detta stadium i avsikt att förbereda lär-

jungarna för deras framtida yrkesverksainhet. Kurser detta slag god-

av

kännas dock endast departementet, för så vitt lärjungarna därigenom

av uppmuntras att samtidigt utsträcka tiden för sin allmänbildning.

Sådana specialkurser ha hittills godkänts i kommersiella, agrikultu-

rella och husliga ämnen. Såsom villkor för tillåtelsen att innesluta dessa

25-2104019.

ämnen i kursplanen för mellanklasserna har centralmyndigheten fastslagit

del bestämmelser för respektive kurser. en

Beträifande handelskurserna gäller sålunda, att de skolor, som önska Handels- Houston införa sådana, måste ådagalâigga behovet för skolorna i fråga och deras

dessa kurser, samt att de begränsas till de skolor eller

lariungekrets av

i folkrika distrikt, i vilka större del låirjungarna

skolavdelningztr en av

icke stanna kvar över lö-årszilderrx och vid avgången från skolan omedel-

bart tillträda underordnade merkantila befattningar.

mera