SOU 1922:20fs

Underdånigt betänkande rörande lönereglering för befattningshavare vid lots- och fyrstaten m. m.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2016

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

LÖNEREGLERING

FÖR

BEFATTNINGSHAVARE

VID LOTS- OCH

FYRSTATEN

M. M.

.åI\lC'l'AV LOTSSTYRELSEN OCH TILLKALLADE LÖNESAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1922 ISAAC MARCUS lsolçTnYcKläm-AKTIEBOLAG

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

RÖRANDE

LÖNEREGLERING

FÖR BEFATTNINGSHAVARE

VID LOTS- OCH FYRSTATEN

M. M.

AVGIVET AV LOTSSTYRELSEN OCH TILLKALLADE LÖNESAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1922 rsAAAAAAA Us KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKAG

TILL KONUNGEN

Vid den 7 1921 frågorna rörande regle-

föredragning januari av

för år 1922 utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel

ringen av

framhöll för att definitiv lönereglering i

chefen handelsdepartementet,

anslutning till de vid kommunikationsverken tillämpade nya avlönings-

principerna borde, så fort ske kunde, komma till stånd för, bland

andra, personalen vid lots- och fyrinrättningen. Departementschefen

tillade emellertid, att, då löneregleringsfrågan för lotspersonalens vid-

kommande i Viss mån sammanhängde med de den 22 september 1917

tillkallade lotsförfattningskommitterades arbete, någon utredning i ämnet

icke syntes böra igångsättas, förrän kommitterades arbete avslutats.

Sedan kommitterade den 23 1921 inkommit med slutligt

mars betänkande samt infordrade yttranden däröver avgivits, anmälde ovannämnde departementschef den 19 augusti 1921 ärendet för Eders Kungl.

Biayt, och departementschefen i yttrande till statsrådsproto-

angav

kollet sin ställning till de i betänkandet framlagda huvudförslagen. På

statsrådets hemställan beslöt därefter Eders Kungl. Majzt uppdraga åt

lotsstyrelsen att verkställa utredning i fråga de lättnader i gäl-

lande bestämmelser lotsplikt, omständigheterna kunde

om som av anses

betingade. I sitt nyssnämnda yttrande till statsrädsprotokollet den 19 augusti

emellertid p

1921 upptog "föredragande departementschefen även frågan

lönereglering för personalen vid lots- och fyrinrättningen, och

om an-

förde departementschefen denna del i huvudsak följande. Det förhölle sig visserligen beträffande personalgrupp, nämligen

en lotsarna så, att dessa enligt gällande bestämmelser åtnjöte icke blott

avlöning med vissa i stat uppförda belopp utan jämväl ägde sig emellan fördela 40 de till respektive lotsplatser inflytande lotsav-

procent av

gifterna. En ändring i för lotsavgifternas utgörande kunde

systemet

sålunda tänkas komma att påverka storleken de k. lotslotterna och

av s. därmed också lotsarnas totalinkomster. Emellertid att märka, att

vore

något dylikt icke lotsförfattningskommitterade ifrågasätts. Tvärtom

av hade kommitterade uttryckligen uttalat sig för, att deras förslag

en av

föranledd minskning i lotsningsfrekvensen skulle kompenseras genom

höjning lotstaxorna. Under sådana omständigheter och då den löne-

för varom fråga, givetvis icke skulle

reglering lotspersonalen, nu vore

annat än att, i likhet med vad redan skett eller komme att avse som ske beträffande övriga personalgrupper i statens tjänst, lotsarnas

anpassa

i stat uppförda avlöningsförmåner efter de löneregleringsprinciperna,

nya syntes regleringsspörsmål kunna lösas oberoende de

ifrågavarande av

berördes i lotsförfattningskommitterades betänkande. Med

frågor, som

hänsyn härtill ävensom till angelägenheten att enhetlig, lots- och

av en

tyrinrättningens hela personal omfattande lönereglering vid 1922 års

riksdag komme till stånd, borde därför den för ändamålet erforderliga

utredningen omedelbart igångsåttas. För utredningen ansåg departementschefen böra gälla direk-

samma

tiv, givits åt löneregleringskommittén, då kommittén den 3 december

som

1920, föredragning chefen för finansdepartementet, erhållit i uppdrag på av att utarbeta förslag till definitiv lönereglering för befattningshavare vid

ny vissa den civila statsförvaltningen. Nämnda direktiv inneburo

grenar av dels att utredningen i huvudsak skulle inskränka sig till rent lönetekniska

spörsmål och sålunda i regel icke beröra frågor av organisatorisk natur

dels att det för kommunikationsverken gällande avlöningssystemet borde

tjäna till ledning vid utredningsarbetet, varigenom man komme att utgå

från det prisläge, att döma stegringarna i levnadskostnaderna

som, av under åren närmast före världskriget, skulle under normala förhållanden varit rådande i början 1920-talet dels att dyrtidstillägg å avlö-

av ningarna borde utgå efter motsvarande grunder vid kommunika-

som tionsverken dels ock att vid utredningen borde tagas under övervågande,

i vilken utsträckning mot löneregleringen svarande åtgärder borde vid-

. tagas beträffande pensioneringen.

På departementschefens hemställan uppdrog därefter Eders Kungl. Majzt likaledes den 19 augusti 1921 åt lotsstyrelsen att med biträde

två lönetekniskt sakkunniga jämte sekreterare, vilka Eders

personer en

Kungl. Matt, på framställning lotsstyrelsen, ville förordna, skynd-

samt, i enlighet med de av departementschefen angivna riktlinjerna, verkställa utredning och framlägga förslag till reglering avlönings-

förmånerna för personalen vid lots- och fyrinrättningen med undantag

lotsstyrelsen, för vilken i likhet med övriga centrala ämbetsav senare, verk, lönereglering redan genomförts för tiden från och med den 1

januari 1922.

Därefter förordnade Eders Kungl. "Maji, på framställningar lots-

av styrelsen, dels den 30 september och den 4 november 1921 ledamoten

Tiksdagenslförsta kammare, redaktören N. August Nilsson i Kabbarp

av och byråchefen i fångvårdsstyrelsen Elis Theodor Sidenbladh att i

egen-

-skap sakkunniga biträda lotsstyrelsen vid ifrågavarande utredning

av dels ock nämnda den 30 september andre kanslisekreteraren i handelsdepartementet Karl Lindström att tjänstgöra såsom sekreterare vid ut-

redningen.

Utredningsarbetet, omedelbart igångsattes inom lotsstyrelsen,

som fortgick under år 1921 med sammanträden mellan lotsstyrelsen in pleno

och de lönesakkunniga, varjämte dels ombud för lots- och fyrpersonalen

bereddes tillfälle att framföra sina önskemål beträffande förevarande

fråga dels ock besök avlades, förutom lotskaptensexpeditionen i Stockholm, jämväl å lotskaptensexpeditionen och lotskontoret i Göteborg samt å Vinga lotsuppassningsställe och Vinga fyrplats.

Sedermera tillkallade chefen för handelsdepartementet, jämlikt

nådigt bemyndigande den 13 januari 1922, lotskaptenen i§västra lots-

distriktet O. H. Stenberg, ombudsmannen i lotsförbundet H. Bent,

fyrmästaren å fyrskeppet Grundkallen C. Gräsman samt fyrmastaren

å Segerstads fyr C. G. Hagström att såsom representanter för veder-

börande personalgrupper såsom sakkunniga biträda vid lönereglerings-

arbetet, med ratt för dem att, utan att deltaga i beslut-en, få avvikande

meningar antecknade till protokollet.

Till fullgörande det lotsstyrelsen ävensom undertecknade Nils

son och Sidenbladh, i egenskap av lönesakkunniga, givna uppdraget överlämnas härmed utredning och förslag rörande lönereglering för

befattningshavare vid lots- och fyrstaten, varvid tillika åter-

m. m., ställas från handelsdepartementet remisser den 15 september 1921

genom

och den 14 januari 1922 överlämnade handlingar angående vissa ifråga-

varande personal berörande avlönings- och andra förhållanden.

Till lotsstyrelsen från personalhåll ingivna framställningar rörande löneregleringen narslutas. Av vissa bland personalrepresentanterna avgivna särskilda yttran-

den i ärendet finnas återgivna i ett. vid betänkandet fogat protokolls-

utdrag.

Stockholm den 25 februari 1922.

Underdånigst

ERIK HÄGG.

KNUT CURBIAN. FOLKE LUNDEBERG. AUG. NILSSON.

ELIS SIDENBLADH. ARTHUR WIRSTRÖM.

Karl Lirzdström.

och förslag rörande lönereglering för befattnings- Utredning

havare vid lots- och fyrstaten, m. m.

Organisations- och avlöningsförhállanden.

Jämlikt Maj:ts bemyndigande tillkallade dåvarande chefen 1914 dr:

Kungl.

ldneicglcring. för den 18 oktober 1912 sakkunniga för

sjöförsvarsdepartementet

inom biträda med utredning och avfattande förslag att departementet av beträffande lönereglering för lotsstyrelsen och lotsverket jämte i sam-

band därmed stående fragor. ifrågavarande sakkunniga lotsverkets

avgävo den 15 1913 tryckt betänkande

löneregleringskommission mars

innefattande till Sedan vissa

i ämnet, jämväl förslag pensionsreglering.

infordrats över betänkandet samt departementschefen, med

yttranden

till att härvid delvis synpunkter och uppslag i frågan framhänsyn nya kommit, anlitat biträde .ytterligare sakkunniga, avlät Kungl. Majzt

av till 1914 ärs riksdag proposition, 228, angående anslag till

senare nr lots- och med livräddningsanstalterna Vilken

fyrinrättningen m. m., pro-

bland annat innefattade förslag till lönereglering för personalen. position

Propositionen blev riksdagen i huvudsak bifallen.

Förevarande utredning har i stort sett utgått från den vid

1914 års genomförda organisationen. Beträffande tidigare

lönereglering

och avlöningsförhållanden torde fä hänvisas till gällande organisationsden härför, finnes intagen i det vid Kungl. Majzts

redogörelse som

berörda proposition fogade utdrag statsrâdsprotokollet.

Överinseendet lotsverket och med liv- Nuvarande

över lots- fyrinrättningen

organisation

utövas lotsstyrelsen, och regleras förhållandena räddningsanstalterna av och avløningsmellan och lotsverket huvudsakligen förordningen den förhållanden.

sjöfarten genom 15 februari 1881 angående lotsverket med i nämnda förordning senare

vidtagna ändringar.

. livrädd-

Med avseende ä de särskilda lots- och fyrplatserna samt

för äro rikets kuster och närliggande farningsstationerna skeppsbrutna

brev den 30 september 1904 från och med är vatten enligt kungl

1905 indelade i lotsdistrikt, vart och ett under befäl lots-

sex av en

kapten, lyder omedelbart under lotsstyrelsen. De olika distrikten

som

äro följande platsen för vederbörande lotskaptensexpedition angives

inom parentes:

Övre lotsdistréktet, omfattande kusterna vid Bottniska viken

norra

Norrbottens och Västerbottens län Umeâ; av

Nedre norra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Bottenhavet

Västernorrlands, Gävleborgs och Uppsala län samt Stockholms län

av intill Väddö sockens gräns Gävle;

norra

Mellersta lotsdistriktet, omfattande Stockholms skärgård med tillhörande kuster från Väddö sockens gräns till gränsen mellan

norra Bälinge och Tystberga socknar i Södermanlands län, sjöarna Mälaren

och Hjälmaren samt därmed sammanhängande vattenvägar ävensom Gottland och kringliggande öar Stockholm;

Östra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid från

Östersjön gränsen

mellan Bälinge och Tystberga socknar i Södermanlands län till gränsen mellan Kristianopels och Torhamns socknar i Blekinge län, sjön Vättern, Östgöta kanal och därmed sammanhängande vattenvägar samt ön

Öland Kalmar;

Södra omfattande kusterna vid OresundH

lotsdistriktet, Östersjön, och Kattegat Blekinge län från mellan Kristianopels och

av gränsen

Torhamns socknar samt Kristianstads och Malmöhus län Malmö;

Västra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Kattegat. och Skagerack Hallands samt Göteborgs och Bohus län, sjön Vänern, Väst-v

av göta kanal och övriga med Vänern sammanhängande vattenvägar

Göteborg.

Från lotsstyrelsens överinseende äro undantagna lotsningarna å

Vänern samt ä Trollhätte kanal. Den förra lotsningen regleras

av Vänerns seglationsstyrelse, och den står under vattenfallsstyrelsens

senare omvårdnad.

Avlöningsförhällandena för de olika personalgrupperna vid lotsverket, med undantag lotsstyrelsen, Vilken i likhet med övriga

av centrala ämbetsverk nyreglerats från och med är 1922, äro bortsett

från att under år i viss utsträckning utgått tillfällig löneförbätt-

senare

ring och dyrtidstillägg i huvudsak sådana de, på framställning

- av Kungl. Majzt, fastställdes 1914 års riksdag att gälla från och

av senare

med år 1915. Den väsentligaste förändring, då genomfördes, bestod

som

däri, att lotspersonalen, vilken tidigare icke åtnjutit någon fast avlöning

från staten utan ägt uppbära och sig emellan fördela de jämlikt fastställd lotsledsförteckning efter olika taxor utgående avgifterna för verk-

ställd lotsning, de k. lotspenningarua, tillförsäkrades Vissa fasta s. avlöningsförmåner ordinarie stat. I samband därmed föreskrevs emel-

lertid, att personalen ägde åtnjuta 40 de vederbörande lotsplats

% av tillfallande lotspenningarna, under det att återstoden skulle tillfalla statsverket.

Lotsverkets organisation och avlöningsförhållandena därstädes hava,

sedan Kungl. Majzt år 1914 fastställde stater för verket, med undantag

för lotsstyrelsen undergått endast smärre förändringar. Då emellertid

beloppen vissa under staterna uppförda särskilda anslag i av mera betydande mån ändrats, har detta föranlett fastställandet del av en nya stater, nämligen avlöningsstat för befälet vid senast år

lotsverket

1919, avlöningsstat för lotspersonalen senast år 1921, avlöningsstat

för iyrpersonalen senast är 1921 och för vid

avlöningsstat personalen livräddningsanstalterna senast är 1915 samt omkostnads- och pensions-

stater senast är 1921. Den år 1914 fastställda övergångs- och indragningsstaten har successivt minskats till följd vissa i densamma av upptagna personers avgång. Oförändrade sedan löneregleringen äro av-

löningsstaten för personalen å lotsverkets ångfartyg samt staten för lotsverkets undervisningsanstalter de s. lotsbarnskolorna.

Med föranledande den är 1914 beslutade

av löneregleringen ut-

färdade Kungl. Majzt dels den 1 oktober 1914

kungörelse angående

villkor och bestämmelser för de i för befälet vid

åtnjutande av staterna lotsverket, för lotspersonalen, för fyrpersonalen och för personalen å lotsverkets ängfartyg upptagna avlöningsförmänernr dels ock den 23 270

december 1914 förnyat för lotsverket

tjänstgöringsreglemente 442,

i vilket reglemente sedermera vissa och

vidtagits ändringar tillägg

genom kungörelse den 23 december 1915

nr 553.

l enlighet med de för direktiven hava

utredningen givna lotsstyrelsen Allmänna

och de vid utarbetandet sitt i det

lönesakkunniga av följande framlagda

förslag till lönereglering för vid lots- och sökt

befattningshavare fyrstaten

inpassa de olika personalgrupperna i det vid kommunikationsverken samt

statsdepartementen med flera verk gällande avlöningssystemet. Då. det

emellertid visat sig erforderligt att hava till vissa

tillgång mellangrader

mellan del de i för nämnda verk löne-

en av löneplanerna upptagna

grader samt då jämväl i övrigt vissa avvikelser från de i

avlöningsreglementena för sagda verk upptagna stadganden ansetts påkallade,

har det synts att för

nödvändigt nu ifrågavarande personal uppgöra

förslag till ett särskilt avlöningsreglemente, vilket dock ansluter nära

sig till nyssnämnda reglementen.

5860 2

Luhhafälet. Lotsbefälet utgöres förutom lotskaptenerna, vilka enligt vad

av, -förut är nämnt förestå de olika lotsdistrikten, lotslöjtnant i varje

-- en

distrikt med undantag det mellersta, där två lotslöjtnanter finnas med

placering i Stockholm och i Visby.

en en

Lotskaptenerna i mellersta, södra och Västra distrikten åtnjuta lön och tjänstgöringspenningai 5,200 kronor, varjämte lotskap-

en var tenen i mellersta distriktet Stockholm är tillförsäkrad ett ortstillägg ä 400 kronor. Lotskaptenerna i övre nedre och östra distrikten

norra, norra

äga i lön och tjänstgöringspenningar uppbära 4,800 kronor. Samtliga lotskaptener kunna därjämte erhålla älderstillägg efter respektive 10 och 15 år, vart och ett ä 500 kronor. I tillfällig löneförbättring utgår

till lotskaptenen i Stockholm 950 kronor samt till övriga lotskaptener 900 kronor.

Lotslöjtnanterna hava ilön och tjänstgöringspenningar

en var

tillhopa 3,200 kronor, vartill för lotslöjtnanten i Stockholm kommer ett ortstillägg ä 250 kronor. Lotslöjtnanterna äga därjämte åtnjuta ålderstillägg i likhet med lotskaptenerna. Såsom tillfällig löneförbättring uppbär lotslöjtnanten i Stockholm 800 kronor och övriga lotslöjtnantei 750

kronor.

Vid lotskaptensexpeditionerna äro anställda manliga och kvinnliga

biträden för expeditionsgöromål, vilka befattningar emellertid icke äro uppförda å ordinarie stat utan avlönas från ett under avlöningsstaten för lotsbefälet uppfört särskilt anslag.

Lotsntyrclaeøz I fråga lotsdistriktens indelning samt lotsbefälets antal och

om och de lönefördelning mellan de olika distrikten sig lotsstyrelsen och de löneaakkunniga. anse

sakkunniga sakna anledning föreslå någon förändring i gällande för-

nu hållanden.

Beträffande därefter frågan befälets avlöningsförmåner finnes

visserligen på grund lotsverkets civila natur ingen direkt anledning

av att vid den lönereglering för verket, vilken är avsedd att

nu genomföras, taga hänsyn till de avlöningar, från och med år 1922 till-

som lämpas vid marinen. Då emellertid lotsbefälet hittills i allmänhet plägat rekryteras från flottans officerskår samt det på grund lotsbefälets

av arbetsuppgifter fortfarande måste önskvärt, att vid verket mä

anses

kunna fästas yngre, dugliga sjöofñcerare, torde vid löneregleringen viss

hänsyn böra tagas till de vid flottan gällande avlöningarna. För

nya

att möjliggöra dylik rekrytering torde nämligen med avseende

den omständigheten att officer, inträder ilotsverkets tjänst

en som

såsom lotslöjtnant, efter utnämning till lotskapten i regel icke kan på-

räkna befordran, avlöningsförmånerna för lotsbefälet någon ytterligare

böra så avvägas, att övergång från flottan till lotsverket icke blir

ekonomiskt ofördelaktig.

Vad då lotskaptenerna beträffar, må till en början erinras, att

frånsett ortstillägget för lotskaptenen i Stockholm lotskaptenerna i

mellersta, södra och västra distrikten med hänsyn till tjänstgörings-

förhållandena åtnjuta något högre avlöning än lotskaptenerna i övre

nedre och östra distrikten. En dylik åtskillnad synes även norra, norra för framtiden böra bibehållas. För de lotskaptener, sålunda åtnjuta

som

lägre avlöning, har lotsstyrelsen och de lönesakkunniga ansett en place-

ring i 16:e lönegraden enligt kommunikationsverkens löneplan vara

befogad. De till den andra gruppen nu hänförliga lotskaptenerna synas skäligen böra placeras i närmast högre lönegrad eller den 17:e enligt

kommunikationsverkens löneplan. Det torde böra erinras, att till 16:e

lönegraden vid kommunikationsverken hänföras exempelvis baningenjör och trafikinspektör samt till 17:e lönegraden förste baningenjör och förste trañkinspektör vid statens järnvägaig Vilka samtliga i regeln äro sek-

tionsföreståndare.

Lotslöjtnanterna, vilka biträda lotskaptenerna med dem åliggande

göromål och vid förfall för dessa inträda såsom deras ställföre-

senare trädare, torde lämpligen böra inordnas i 12:e lönegraden enligt kommunikationsverkens löneplan. Till 12:e lönegraden vid kommunikations-

verken hänföras exempelvis ingenjörsassistent vid telegrafverket saint underingenjör och underinspektor vid statens järnvägan I detta sammanhang torde med anledning framställning från

av lotsbefälets sida böra upptagas frågan förändrade benämningar å de

hittillsvarande befattningarna såsom lotskapten och lotslöjtnant. Vid granskning olika förslag till förändrad benämning för lotskaptenerna

av har den vissa lotskaptener föreslagna titeln distriktscheb synts på

av ett lämpligt sätt avpassad efter vederbörandes såväl befälsställning som verksamhetsområde. Titeln lotslöjtnant torde med hänsyn till sådan befattningshavares ofta förekommande tjänstgöring såsom befälhavare

å chefsångare kunna utbytas mot förslagsvis distriktskaptemu

Uti avlöningsstaten för lotsbefälet finnes uppfört ett bestämt Personalen i

till åt skrivbiträden och vaktmästare å distrikts-

anslag ersättning lotskaptens-

expeditio-

expeditionerna. Ifrågavarande anslag, som vid 1914 års lönereglering

nerna. fastställdes till 9,400 kronor, har sedermera beslut 1919 års

genom av riksdag höjts till 17,100 kronor. Från anslaget hava utgått särskilda arvoden, avpassade efter vederbörande expeditioners arbetsbörda och

den kvalifikationer. Å

å expeditionerna tjänstgörande personalens arvo-

dena har förutom dyrtidstillägg under de senaste åren utgått tillfällig

löneförbättring enligt de för extra personal fastställda grunder.

För närvarande äro å expeditionerna anställda: i Umeå ett kvinn-

ligt och ett manligt biträde, i Gävle två kvinnliga biträden, i Stockholm ett kvinnligt och ett manligt biträde, i Kalmar ett manligt biträde, i

Malmö två manliga biträden samt i Göteborg två manliga biträden. Därjämte utgår ersättning till vaktmästarbiträde å vardera expediav tionerna i Umeå och Malmö. Tillika torde böra uppmärksammas, att två ordinarie befattnings-

havare vid fyrstaten, de k. förrådsmästarna, hava sin huvudsakliga

tjänstgöring förlagd till lotskaptensexpeditionerna i Stockholm och Göteborg.

Lotutyrclsen För verkställande såsom förande

av åtskilligt expeditionsarbete, av

och de lämdiarier d., förefinnes ett stadigvarande behov arbetssakkunniga. räkenskaper, o. av

krafter å distriktsexpeditioner-na. Med hänsyn härtill billigheten

synes kräva, att åtminstone del de för sådant ändamål å expeditionerna en av

befattningshavarna beredes ordinarie anställning. Omfatttjänstgörande ningen expeditionsarbetet å de särskilda expeditionerna giver vid

handen att distriktsexpeditionerna i Stockholm, Malmö och Göteborg äro i behov större expeditionspersonal än de övriga expeditionerna.

Lotsstyrelsen och de lönesakkunniga därför lämpligt att å var

anse och förstnämnda tre expeditioner anställas två ordinarie biträden en av samt å expeditionerna i Umeå, Gävle och Kalmar ett dylikt biträde. Med hänsyn till såväl de å expeditionerna för närvarande tjänstgörande biträdena önskvärdheten att för framtiden kunna å varje expesom av dition erhålla för densamma lämpligen avpassad arbetskraft, torde böra i staten såsom alternativt manliga eller kvinn-

tjänsterna uppföras liga. Befattningshavarna, som lämpligen kunna benämnas expeditions-

biträden, böra innehavaren är till 4:e lönesynas hänföras, om man,

graden för manliga tjänstemän och, innehavaren är kvinna, till 1:a

lönegraden för kvinnliga tjänstemän, allt enligt kommunikationsverkens

Dessa skulle i lönehänseende likställas

löneplan. befattningar därigenom med respektive kvinnliga kontorsbiträdestjänster vid kommumanliga,

nikationsverken. Med den sålunda förordade skulle vardera distrikts-

anordningen

i Stockholm och den nuvarande förrådsmåstaren

expeditionen Göteborg

ersättas det På grund härav torde inne-

av ena expeditionsbiträdet.

havarna nämnda böra beredas tillfälle att i

av förrådsmästartjänster

den staten. För den

egenskap av expeditionsbiträden övergå på nya

.13

händelse förrådsmästare skulle vilja kvarstå å äldre bör

stat givetvis

motsvarande

expeditionsbiträdesbefattning tillsvidare icke tillsättas.

Då utöver de sålunda

föreslagna ordinarie expeditionsbiträdes-

befattningarna åtminstone tidvis torde erfordras

ytterligare arbetshjälp

å distriktsexpeditionerna, böra medel

för sådant ändamål vid beavses räknande anslag till icke-ordinarie

av befattningshavare.

För lotspersonalens vidkommande innebar, såsom

ovan nämnts, Lot:-

den år 1914 genomförda

löneregleringen, att lotsarna förut personalen. - som uppburit och emellan fördelat

sig lotspenningarna i deras helhet

för framtiden tillförsäkrades --

samtliga fast å

avlöning stat samt berättigades

uppbära 40 procent

av lotspenningarna.

I den från och med år 1922

gällande avlöningsstaten äro

uppförda 18 och

överlotsbefattningar 569 Denna lotsbefattningar. personal

är uppdelad på de olika

lotsplatserna, vilkas antal på grund

av indrag-

ning, i den mån icke

platserna längre ansetts för

erforderliga sjöfarten,

så småningom nedgått och för

närvarande utgör 106. Antalet ordinarie

lotspersonal växlar för olika mellan platser 1--23, vartill kommer icke-

ordinarie personal. Ã vederbörande lotsplats utövas närmaste befälet,

varmed är förenat

bestyret med uppbörd, och

fördelning redovisning till platsen

av inflytande lotspenningai samt

tillsyn över lotslärlingars

utbildning m. m., av överlotsar eller lotsar med särskilt förordnande

såsom lotsförmän. Vid 18 lotsplatser finnas överlotsar, under det att de övriga förestås lotsförmän. av

Avlöningen å stat uppgår för överlots till

2,000 kronor, därav

100 kronor i beklädnadsbidrag, samt för lots till 1,400 därav

kronor,

100 kronor i

beklädnadsbidrag. Till lotsförmännen

utgå, utöver avlöningen såsom lots, från ett under

avlöningsstaten uppfört förslagsanslag

särskilda årliga arvoden av 100, 200 eller 300 kronor. Arvodet brukar

utgöra 100 kronor vid lotsplats med högst 3 lotsar, 200 kronor vid lots-

plats med 4-6 lotsar

samt 300 kronor, då lotsarna

äro flera än

Intill ett dock

antal, överstigande hälften det i

av stat uppförda antalet lotsar, kan lots eller lotsförman efter väl Vitsordad i ordinarie

tjänstgöring befattning vid lotsplats under minst

15 år utnämnas till mästerlots,

varmed är förenat ett lönetillågg av 100 kronor årligen, vilket

jämväl

medför

förhöjning av pensionsunderlaget. För med

personal station och bostad i Stockholm tillkommer vidare med 200 kronor

ortstillägg

till överlots och 100 kronor till lots. Vid såväl överlotssom lotsbefatt-

ningar utgå slutligen lönen

ålderstillägg å efter 6 och 9 år,

varje gång

med 100 kronor. Utöver

avlöningen äger lotspersonal enligt vissa

grunder

åtnjuta tillfällig

löneförbättring, varom nedan närmare förmäles.

Förutom avgift för själva lotsningen äger vederbörande lots

det lotsade fartyget uppbära och för sig behålla hemvägsersättning,

är avsedd att bereda ersättning för lotsens inställelse till och hemsom

efter lotsning. Förutom till direkta utgifter i berörda hänseenden resa användes hemvägsersättningen jämväl till bestridande lotsarnas kost--

av nader för anskaffning, underhåll och drift tjänstebåtar. Flertalet

av tjänstebåtar tillhöra nämligen lotsarna själva och bekostas dessa.

av Emellertid är härvid att märka att i åtskilliga fall utgår bidrag stats-

av medel till underhåll, komplettering och drift berörda båtar. För

av sådant ändamål finnes å lotsverkets omkostnadsstat uppfört ett förslags-

anslag, högst, å för närvarande 100,000 kronor.

I fråga naturaförmåner finnes för lotspersonalen föreskrivet,

om att, då sådana åtnjutas, skall med hänsyn till vederbörande förmåners värde och förhållandena i orten skäligt avdrag efter lotsstyrelsens be-

stämmande göras å avlöningen. Såsom exempel på förmåner., för vilka

dylikt avdrag göres, må nämnas bostad samt andra naturaförmåner till lotsarna de sedan äldre tider kvarvarande lotshemmanen, såsom

vedbrand, skogstäkt och mulbete ävensom ñskerättigheter, bland vilka

särskilt märkes hummerñsket vid Väderöarnes lotsplats. Därjämte förekommer i vissa fall att kommun förklarats skyldig tillhandahålla lotsar byggnadsplats m. eller till dem utgiva däremot svarande kontant

ersättning. Aven för sådana fall har avdrag å avlöningen ägt

rum.

Såsom förut antytts utgår till lotspersonalen tillfällig löneförbättring. Därvid har emellertid hänsyn tagits till vederbörandes inkomst

av lotspenningar. I de för åren 1919-1921 i ämnet utfärdade författ-

ningarna bestämdes löneförbättringen för ordinarie befattningshavare

överlots och till 300 kronor, föreskrevs tillika, bland annat,

lots men

att avlöningstillägg finge utgå med högre belopp, än att det tillsammed inkomsten lotspenningar uppginge till högst 1,000 kronor,

mans av varvid till grund för beräkningen berörda inkomst skulle läggas

av förhållandena under viss föregående tidsperiod.

Vid försök att inordna lotspersonalen i den för kommunikations-

Lats styrelsen

verken gällande löneplanen har omedelbart uppställt sig frågan, i vad och de löne-

sakkunniga. mån avseende bör fästas därvid att denna personal, förutom fast

avlöning, åtnjuter andel i de vederbörande lotsplatser tillfallande lots-

penningarna. Denna fråga kompliceras ytterligare därigenom, att lots-

lotterna vid de särskilda lotsplatserna även under för sjöfarten normala förhållanden utgå med sins emellan synnerligen olika belopp.

Såsom förut nämnts, åtnjuta för närvarande samtliga lotsar

frånsett överlotsar och lotsförmän enahanda fasta avlöning, hän-

- om

icke tages till den mot ålderstillägg svarande löneförhöjningen för syn mästerlots. Den eller mindre krävande tjänstgöringen vid de olika

mer

kompenseras visserligen till del lotslottens större

lotsplatserna en genom

eller mindre det torde med fog kunna ifrågasättas, huru-

belopp, men

vida denna kompensering i och för sig är tillfyllest. Arbetet vid de

särskilda lotsplatserna ställer sig nämligen till följd flera samver-

av kande orsaker skiftande. Under det att å sidan finnes en

mycket ena del lotsplatser, där vakthållningen och lotsningstjänsten äro mycket om-

fattande och betungande, förekommer å andra sidan en del lotsplatser,

där lotsarnas tjänstgöring tidvis är jämförelsevis lindrig art och kan

av lämna tillfälle till sysselsättning vid sidan

befattningshavarna annan av

I nämnda hänseende torde i detta sammanhang böra

tjänstgöringen.

framhållas, att ett flertal dylika mindre lotsplatser under de senaste år-

tiondena blivit indragna och att lotsstyrelsen städse har sin uppmärk-

samhet fästad på möjligheten att vidtaga ytterligare indragningar samt

lotsarnas antal vid och lotsplats; med minskning av en annan men

till berättigade intressen torde härvid nödgas

hänsyn sjöfartens man

med I fall lärer det även för framtiden

framgå stor försiktighet. varje

icke kunna undvikas, att del lotsplatser med mindre krävande tjänst-

måste bibehållas. Lotsstyrelsen och de lönesakkunniga föreslå

göring

dock två vakanta lotsbefattningar, vid Ronehamns lots-

nu, att nu en plats och vid Torekovs lotsplats, från och med år 1923 indrag-as.

Vid förhållanden hava lotsstyrelsen och de lönesak-

nu antydda

det böra tagas under övervägande, huruvida icke även

kunniga ansett

den fasta tillâlotsai på. olika lotsplatser bör i viss mån gra-

avlöningen

deras allt efter beskaffenhet. Från personalhåll har visser-

tjänstgöringens

lotsar fortfarande skulle bibe-

ligen yrkande framkommit, att samtliga

hållas i enda har därvid tillika föreslagits en placering

en lönegrupp, men i löneavseende, särskilt med hänsyn därtill att lönegruppen även

som, skulle omfatta de minst bland lotsarna, måste allt-

betungade anses

för Genom den uppdelningen lotsarna i olika

hög. ovan ifrågasätta av

skulle det däremot kunna bliva möjligt att i skälig mån

lönegrupper

att bereda vissa personalgrupper

tillgodose personalintressena genom

avlöningar, väl skulle understiga de från personalhåll påyrkade,

som

dock i allt fall skulle överstiga vad vid samtliga lotsars plamen som

cering i och lönegrad torde kunna ifrågakomma.

en samma

Efter olika på inverkande

noggrant övervägande av spörsmålet

hava och de lönesaklcunniga ansett sig böra

omständigheter lotsstyrelsen

till grund för lotspersonalens fördelning i lönegrupper föreslå klassifi-

en cering de särskilda lotsplatserna i tre olika klasser. av

Vid denna klassificering hava följande omständigheter ansetts böra beaktas, nämligen den vid lotsplatsen anställda ordinarie personalens

storlek, antalet lotsningar och influtna lotspenningar i medeltal för år under den senaste normala femårsperioden 1909-1913, storlekeni allmänhet de lotsade fartygen under period, antalet lotsuppassav samma

ningsställen vid varje lotsplats i förhållande till personalens storlek,

lotsningarnas beskaffenhet i allmänhet samt huruvida nattuppassningerfordras eller icke. Med ledning nämnda synpunkter hava för närav varande synts böra upptagas 37 lotsplatser i 1:a högsta klassen, 27 i 2:a klassen och 42 i 3:e lägsta klassen. De olika lotsplatsernas upp-

delning i klasser framgår bilaga Att framdeles vissa jämkningar

i nämnda grupperinggkunna befinnas erforderliga på grund förändrade

-sjöfartsförhållanden torde ligga i sakens natur. Här torde få behandlas organisationsfråga, sammanhänger

en som med bestämmandet antalet befattningshavare å lotsplatser, tillhörande av

de särskilda klasserna, samt dessa befattningshavares placering i lönegrader. Såsom förut omförmälts, äro lotsförmansbefattningarna för

närvarande icke att betrakta såsom ordinarie tjänster utan innefatta allenast uppdrag för lots mästerlots att mot visst arvode utöver lots-

avlöningen tills vidare utföra vissa åligganden. Från personalhåll har hemställts förändring lotsförmansbefattningarna till ordinarie

om av

tjänster. Då vid vissa de större lotsplatserna motsvarande åliggan-

av den, vid andra lotsplatser tillkomma lotsförmän, ansetts böra som anförtros åt särskilda ordinarie tjänstemän, överlotsar, har det synts

lotsstyrelsen och de lönesakkunniga billigt, att även lotsförmansbefattningarna ombildas till ordinarie tjänster. Någon olägenhet dylik

av en åtgärd synes knappast vara att befara. Tillräcklig erfarenhet om vederbörandes lämplighet att förestä torde kunna

en lotsplats nämligen

vinnas under föregående tjänstgöring inom lotsverket. Vid förändring

lotsförmanstjänsterna till ordinarie befattningar naturligen

av obör antalet lotsbefattningai minskas i förhållande härtill. A andra sidan torde

de nuvarande mästerlotsbefattningarna såsom särskild avlöningsgrad

en icke vidare böra förekomma, då enligt det lönesystemet lots skulle nya

kunna komma i åttnjutande fyra löneförhöjningaia Vad är sagt

av nu avser emellertid icke att tjänstetiteln mästerlots skulle behöva försvinna, utan torde densamma fortfarande kunna såsom utmärkelse tilldelas en mera förtjänta lotsar. i - Med iakttagande vad sålunda i skilda hänseenden beräknats av

och föreslagits skulle lotspersonalens antal inom olika befattningsgrup-

5860, 3

komma att utgöra: 18 överlotsar, 19 lotsförmån å 1:a klass lotsper platser, 341 lotsar å 1:a klass lotsplatser, 27 lotsförmän å 2:a klass lotsplatser, 87 lotsar å 2:a klass lotsplatser, 42 lotsförmän å 3:e klass

lotsplatser och 51 lotsar å 3:e klass lotsplatser. Vid avvägandet lönebeloppen för lotspersonalen må uppmärk-

av sammas, hurusom av en var sådan befattningshavare måste krävas, att vederbörande redan före befordran till lots förvärvat ett icke obetydligt mått kunskaper och erfarenhet i sjömansyrket, i vilket hänseende av kan erinras, att ett stort antal lotsar avlagt styrmans- eller sjökaptens- Därjämte må framhållas det särskilda är förenat examen. ansvar, som

med lotstjänsten, vartill kommer att befattningshavaren sin

genom

tjänstgöring är utsatt för kroppsliga vådor. Nu anförda omständigheter hava synts lotsstyrelsen och de lönesakkunniga vara beskaffenhet

av att böra tagas i betraktande vid värdesåttande ifrågavarande tjänster. av Wed hänsyn härtill har lots å 3:e klass lotsplats ansetts böra hänföras till 2:a lönegraden enligt den för kommunikationsverken gällande löneplanen och lotsförman sådan lotsplats till närmast högre grad eller 3:e lönegraden. I lönegrad torde böra inordnas lots samma å 2:a klass lotsplats samt i 4:e lönegraden lots å 1:a klass lotsplats. Lotsförman å 2:a klass lotsplats har ansetts skäligen böra placeras i en lönegrad, skulle ligga mellan den 4:e och den 5:e enligt kommusom nikationsverkens löneplan. Behovet dylik mellangrad har föranav en letts därav, att steget mellan nämnda 4:e och 5:e lönegrader omfattar

två löneklasser, för här ifrågavarande personal ansetts mednågot som

föra allt för stor skillnad mellan de olika befattningshavarnas löner. Den föreslagna mellangraden skulle sålunda komma att omfatta 5:e- 9ze löneklasserna. Jämväl för lotsförman å 1:a klass lotsplats har av motsvarande anledning befunnits nödigt att föreslå mellangrad mellan en 5:e och 6:e lönegraderna enligt kommunikationsverkeñs löneplan, vilken mellangrad skulle omfatta 7:e-11:e löneklasserna. För överlots torde lönen lämpligen kunna bestämmas i överensstämmelse med 6:e löne-

graden enligt kommunikationsverkens löneplan. Placeringen lots-

av förman å 2:a klass lotsplats över lots å 1:a klass lotsplats samt lotsförman å sistnämnda klass lotsplats omedelbart under överlots betingas

därav, att, å sidan, förmanskapet även å 2:a klass lotsplats

ena en medför ett icke oväsentligt arbete, och att, å andra sidan, skillnaden mellan lotsförmans å 1:a klass och överlots befäls-

en lotsplats en ställning och expeditionsarbete, särskilt å vissa platser, är jämförelsevis obetydlig.

Av skäl, närmare anföras å sid. 24 och 30, skulle personalen som

i 12 i reglementsförslagct omförinâilt ensligvid några lotsplatser åtnjuta hetstillägg.

det förutsätta lotsstyrelsen och de

Såsom föregående framgår

av utöver de sålunda föreslagna lönerna,

lönesakkunniga, att lotspersonalen,

skall andel i lotspenningar samt vissa nu utgå-

alltjämt äga uppbära ende ersättningar från sjöfarten, såsom hemvägsersäitlning 0.

har sin i regeln förlagd till fyrskepp Fyr- Fyrpersonalen. tjänstgöring

skola personaien. eller Bland fyrskeppen, vilka 20 vid 1923 års ingång

fyrar av

kunna nämligen dels 12 ñing- eller vara bemannade, särskiljas tre grupper,

under befäl dels 6 icke maskindrivna fyr-

motorfyrskepp av fyrmästare,

under befäl och dels i mindre likaledes icke

skepp av fyrrmästtare

inaskindrivna vartdera under befäl fyrvaktare och befäl-

fyrskepp, av en

med finnas vid 85 fyrplatser, vilka

havare. Fyrar ständig bevakning av

betecknade såsom större fyrar och 53 såsom mindre fyrar stå 17 under befäl under det att de 15 minsta fyrplatserna

av fyrmästare,

förestås Av fyrplatser med uppbördsfyrvaktare av uppbördsfyrvaktare.

emellertid kunna att Gåsörens fyr för-

bör en indragas på grund därav

ändrats till A fyrskepp och fyrar med

fyr utan ständig bevakning.

finnas, förutom vederbörande befäl, anställda sam-

ständig bevakning manlagt 97 fyrvaktare och 108 fyrbiträden ävensom extra personal.

Vid utan ständig bevakning, vilka i stor utsträckning äro

fyrar

försedda med utövas i allmänhet k. tillsynings-

agabelysning, tillsyn av s.

Härvid dock märka, några dessa fyrar tillmän. är att att av anses vederbörande och till därav tillsynen sådan

höra fyrplats att följd av Tillsynen över flerfyr ingår fyrpersonalens vanliga tjänstutöxvning.

talet å västkusten belägna agafyrar utövas icke heller tillsyningsav

män utan personalen å den åren 1917-1919 uppförda gasstationen

av lilrholmen. i närheten Nlarstrand. Där särskilda tillsyningsmän å av dessa mindre arvoden, avpassade efter antalet och be-p

finnas, åtnjuta

skaffenheten de Såsom tillsyningsmän för-

av fyrar, tillsynen avser.

ordnas eller ock befattningshavare vid lots- och

antingen privatpersoner

fyr-staten.

för är vidare såsom ordi-

A gällande avlöningsstat fyrpersonalen narie befattningshavare uppförd i Malmö placerad distriktsfyrniästare,

har att utöva tillsyn över intagna fyrskepp och reservfyrskepp samt

som befälhavare å vrakfyrrskepp, allt inom södra

tjänstgöra såsom s.

såsom förut nämnts, två förrådsdistriktet. Slutligen upptager staten,

i Stockholm och i med uppdrag att tillse mästare, en en Göteborg,

mellersta respektive västra distriktets förråd samt med i

tjänstgöring

övrigt å vederbörande distrikts

lotskaptensexpedition. l lön, -tjänstgöringspenningai- 00h beklädnadsbidrag

åtnjuta fyrmästare å ång- eller motorfyrskepp samt distriktsfyrmästaren 2,100 kronor, fyrmästare å större fast fyr 2,000 kronor, fyrmästare icke

maskindrivet fyrskepp 1,900 kronor, fyrmästare å mindre fast 1,800

fyr

kronor, fyrvaktare tillika befälhavare å fyrskepp ävensom förrådsmästare

1,550 kronor, uppbördsfyrvaktare å fast fyr 1,450 kronor, fyrvaktare

1,300 kronor och fyrbiträde 1,200 kronor. Av nämnda

belopp utgöra

för samtliga befattningar 100 kronor beklädnadsbidrag. Alderstillägg

lönen utgå efter 6 och 9 år till samtliga fyrmästare med 150 kronor och till övrig ordinarie personal med 100 kronor varje gänga Personal å fyrskepp äger under den tid månaderna december, av januari, februari och varunder fyrskeppet är rustat under mars, ut- eller avrustning åtnjuta särskild dagavlöning med 2 kronor till fyrmästare, 1 krona 50 öre till fyrvaktare samt 1 krona till

övrig fyrpersonal. Till fyrvaktare eller fyrbiträde, tjänstgör

som styrman

eller maskinist å fyrskepp, utgår ett årligt arvode 100 kronor. Dagav avlöningen och de särskilda arvodena räknas såsom tjänstgörings-

penningar. 1

I tillfällig löneförbättring erhålla samtliga ordinarie befattnings-

havare vid fyrstaten 300 kronor. Förutom kontant avlöning åtnjuter den vid fast fyr anställda

personalen fri bostad jämte ved och lyse eller, där bostad undantagsvis icke kan beredas, hyresersättning bestämmande enligt lotsstyrelsens

jämte ved och lyse in natura. Till distriktsfyrmästare och förråds-

mästare samt till personal å fyrskepp utgår hyresbidrag, nämligen med

300 kronor till distriktsfyrmästare och fyrmästare, 250 kronor till förrådsmästare och fyrvaktare tillika befälhavare samt 200 kronor till fyrvaktuire och fyrbiträde. Samtliga ifrågavarande förmåner utgå i enahanda ord-

ning, gäller i fråga lön. Under tjänstgöring å fyrskepp som om v åtnjuter personalen dessutom proviant enligt lotsstyrelsen givna föreskrifter

eller i stället för proviant spisningspenningar beenligt lotsstyrelsens

stämmande. - För att vid inträffande tjocka, då skenet fyrarna icke tjänar

från

till j kunna de

ledning, varna sjöfarande äro samtliga fyrskepp samt vissa å yttre skär belägna fyrar med ständig bevakning utrustade med

mistsignaleringsapparater med eller mindre invecklade anordninmer gar. Vid mistsignalering utgår särskild ersättning med för närvarande 50 öre i timmen, vilken ersättning brukar å fyrskepp fördelas mellan

personalen i dess helhet samt vid fyrarna tillfalla dem,

som fullgjort signaleringen, sig vederbörande själva äro anställda vid fyren eller,

vare såsom ofta är fallet, tillhöra någon personalens

av familjer. gällande stat finnes för ifrågavarande ändamål uppfört ett förslagsanslag å 10,000

kronor.

Därjämte må omnämnas, att från ett under avlöningsstaten för

fyrpersonalen uppfört bestämt anslag å för närvarande 9,950 kronor

utgår till personalen å några avlägset belägna fyrar dels provianteringsbidrag, dels ock ersättning för uppehållande förbindelse med land.

Därjämte utgår bidrag till fyrpersonalen å Gotska för anskaf-

Sandön

fande kofoder. av

Såsom den i det föregående lämnade redogörelsen äro

av framgår Lotsatyrelsen såväl fyrskepp fyrar med ständig i och de löne-

som bevakning avlöningshänseende

sakkunniga. fördelade i tre Bland fyrskeppen skiljes sålunda mellan grupper. maskindrivna och icke maskindrivna, under befäl fyrmáistare, samt av sådana mindre icke maskindrivna, vilka stå under befäl fyrvaktare. av Fyrarna äro uppdelade i större fyrar och mindre fyrar under befäl av

fyrmästare samt fyrar, som förestås uppbördsfyrvaktare.

Enligt lotsstyrelsens och de lönesakkunnigas mening

synes en dylik uppdelning av såväl fyrskepp fyrar i tre klasser fullt besom vara fogad med hänsyn till de olika stora krav,som måste ställas åtminstone

på befälet. Vad fyrskeppen beträffar torde den nuvarande klassificeringen kunna oförändrad bibehållas. Sålunda skulle fyrskeppen 12 tillhöra av 1:a högsta klassen, 6 räknas till 2:a klassen och 2 hänföras till 3:e lägsta klassen. Däremot i fråga

synes om klassificeringen av fyrarna

vissa jämkningar böra vidtagas, i syfte att vinna lämpligare för-

en delning av fyrarna inom de olika klasserna än vad för närvarande torde fallet. vara .De x förhållanden vid de särskilda fyr-platserna, synts lotsstysom relsen ooh de lönesakkunniga böra tagas i betraktande vid klassifice-

ringen, äro förekomsten mistsignalapparater, dessas art, storlek och av

svårskötthet, fyrapparaternas storlek och behov tillsyn, till-platsen

av hörande byggnaders storlek, anordning och läge i förhållande till varandra och därav orsakat större eller mindre arbete vid och mist-

fyring signalering, underhållsarbetenas omfattning med hänsyn till byggnadernas allmänna anordning och bemanningens storlek, fyringstiden samt huru-

vida ooh i vilken grad svårighet förefinnes att skydda båtar

platsens

ävensom uppehålla förbindelse med land på grund hamnför-

av dåliga

hållanden och utsatt belägenhet.

Från har visserligen uti till lotsstyrelsen tidigare

personalhåll en

framställning, under förutsättning att särskild ersättning för mistingiven icke vidare skulle förekomma, föreslagits en klassificering av

signalering

vid vilken avseende fästats så gott uteslutande vid förefyrarna, som komsten dylik signalering eller Då emellertid lotsstyrelsen och av de såsom närmare framgår specialmotiveringen till lönesakkunniga, av 28 till avlöningsreglemente, ansett ersättning för mist- §i förslaget fortfarande böra utgå, torde särskilt med nämnda utgångssignalering på de olika förhållanden, förut punkt en klassificering grundad som

angivits, vara att föredraga.

Efter i enlighet med angivna grunder företagen undersökning en har befunnits, att de 84 fyrar, fortfarande skulle hava ständig av som borde 26 i 1:a högsta klass, 37 i 2:a klass och bevakning, uppföras 21 i 3:e klass. De olika fyrplatsernas uppdelning i klasser lägsta

framgår bilaga II. av Vad därefter bemanningen å fyrskepp och fyrar må till angår en framhållas, att samtliga befattningshavare, vilka hava att utöva början böra benämnas fyrmästare, visserligen med viss befäl, synas lämpligen i alltefter den klass vederbörande fyrskepp

gradering avlöningshänseende

eller skulle tillhöra. Vid bifall härtill skulle sålunda tjänstetitlarna fyr fyrvaktare och befälhavare å fyrskepp samt uppbördsfyrvaktarw ut-

å Szeklass fyrskepp och fyrbytas mot benämningarna åfyrmästare

mästare å 3:e klass fyr.

F yrvaktarna å såväl fyrskepp fyrar äro frånsett nyss omsom förmälda och befälhavare för närvarande samtliga likfyrvaktare -ställda. Då emellertid i fyrvaktare å fyrskepp 1:a klass fråga om av och å fyr 1:a klass måste ställas oväsentligt större fordringar än av vilket förhållande, vad fyrskeppen angår, i viss mån å övriga fyrvaktare, också redan kommit till uttryck det särskilda arvode, vilket utgår genom till den. såsom styrman eller maskinist å sådant skepp, som tjänstgör och de lönesakkunniga, att fyrvaktare å fyrskepp 1:a anse styrelsen av klass och 1:a klass böra föras i avlöningsgrupp för sig, under fyr av en det att fyrvaktare torde kunna tillhöra och samma grupp. övriga en I likhet med vad för närvarande är fallet synas samtliga fyrbiträden

innefattas i avlöningsgrupp.

kunna en

Med beaktande förut angivna klassificering fyrskepp och av av samt med iakttagande nyssberörda gruppering den dänanfyrar av av ställda har befunnits att antalet ifrågavarande befattning-spersonalen

havare skulle uppgå till:

12 fyrmästare å 1:a klass fyrskepp. 26 1:a fyr.

6 2:a fyrskepp.

37 2:a fyr. F

2 3:e fyrskepp.

21 3:e fyr.

24 fyrvaktare 1:a fyrskepp.

27 1:a fyr. 8 2:a och 3:e klass fyrskepp. 48 2:a och 3:e fyr.

99 fyrbiträden å fyrskepp och fyr.

Vad därefter personals avlöningsförmåner hava

angår ifrågavarande

och de lönesakkunniga kommit till den uppfattningen, att

lotsstyrelsen

fasta för befattningshavare å fyrskepp bör den- -den avlöningen vara

för innehavare motsvarande befattningar vid fyrar. Härsamma som av igenom skulle vinnas den fördelen, att fyrskeppspersonalen, som sällan söker förflyttning till landfyr, skulle kunna erhålla dylik transatt därav skulle föranledas minskning i lön och sedermera

port utan

pension vid avgång från tjänsten, varjämte även ett ur statslägre

verkets i vissa fall önskvärt utbyte personal mellan

synpunkt av

skulle kunna underlättas. Då emellertid tjänst-

fyrskepp och fyrar

å i till ankars fyrskepp, dessutom

göringen ett öppen sjö liggande som

endast kan uppehålla förbindelse med land, otvivel-

iregel sparsamt

.aktigt måste betungande än. tjänstgöringen å en landfyr,

anses mera

har det att, i anslutning till vad gäller i fråga

synts skäligt som

vid marinen, ett särskilt avlöningstillägg utgår om befattningshavare

under ombord. Detta tillägg, förslagsvis benämnts

tjänstgöring som

skulle tillkomma personal å fyrskepp, medan detta

lyrskeppstillägg,

utlagt å sin station eller på färd till eller från stationen. Fyrär avsett att utgå med olika belopp allt efter

skeppstillägget

börandes eller mindre ensliga stations-

tjänstegrad samt fyrskeppets mer

ort. På sätt framgår de i 25 § förslaget till avlöningsreglemente

av av bestämmelserna rörande fyrskeppstillägg, skulle fyrskeppen med

intagna

till stationsortens fördelas i tre stationsgrupper, be-

hänsyn belägenhet

tecknade B och C. F yrskeppstillägget skulle för de särskilda befattvariera inom A mellan 80 öre och 2 kronor 40 öre,

ningshavarna grupp

inom B mellan 1 krona 20 öre och 2 kronor 80 öre samt inom grupp C mellan 1 krona 60 öre och 3 kronor 20 öre. Under tiden grupp den 16 november-lö skulle fyrskeppstillägget utgå med 50 mars

procents förhöjning, till följd den nuvarande särskilda varav dagavlöningen under vintermånaderna icke vidare skulle förekomma. Såsom art förmån en av tjänstgöringens betingad synes personalen å fyrskepp fortfarande böra åtnjuta fri kost eller under

kostpenningar

tjänstgöring ombord. Det torde i sådant hänseende få erinras, att mot-i svarande förmån utgår till

befattningshavare å statens järnvägars ång-

färjor och ångfartyg samt till befattningshavare vid marinen enligt senaste regleringar. Det :nå i detta sammanhang såsom nedan i påpekas, att, specialmotiveringen till 12 § i förslaget till närmare för-

avlöningsreglemente

mäles, särskilt enslighetstillägg vissa skulle till enligt grunder utgå tjänsteman, som på grund av sin tjänstgöring nödgas bosatt å vara sådan ort, där vistelsen till följd särskilt av ortens ensliga belägenhet kan, frånsett ökade levnadskostnader, medföra avsevärda anses olägenheter. Med hänsyn till belägenheten flertal skulle av ett fyrplatser,

sålunda-enslighetstillägg komma åtskilliga bland till

fyrpersonalen godo. Då detta tillägg är avsett med att vara förknippat bosättningsorten, skulle tillägget icke kunna komma för med ifråga befattningshavare tjänstgöring å fyrskepp, vilka emellertid begenom fyrskeppstilläggens stämmande till olika belopp med till stationsorters hänsyn fyrskeppens belägenhet komma att i nämnda hänseende på annat sätt tillgodoses.

Vid inordnande ifrågavarande personal i denför kommunikaav tionsverken gällande löneplanen hava och de lotsstyrelsen lönesakkunniga, som icke ansett sig kunna tillstyrka de från framkomna alltför personalhåll höga löneanspråken, enats om följande placering: samtliga fyrbiträden skulle åtnjuta lön enligt 1:a lönegraden, 2:a och klass fyrvaktare å 3:e fyrskepp samt å 2:a och 3:e klass fyr enligt 2:a lönegraden, fyrvaktare å 1:a klass fyrskepp och å 1:a klass fyr enligt 3:e lönegraden, fyrmästare å 3:e klass fyrskepp och å 3:e klass 4:e fyr enligt lönegraden, fyrmästare å 2:a klass fyrskepp och å 2:a klass 5:e fyr enligt lönegraden samt fyrmästare å 1:a klass fyrskepp och å 1:a klass 6:e fyr enligt lönegraden. Några mellangrader mellan de för kommunikationsverken gällande särskilda lönegraderna hava icke ansetts för erforderliga fyrpersonalen, men, då för lotspersonalens vidkommande vissa mellangrader föreslagits, skulle de lönegrader, motsvara 5:e och 6:e som lönegraderna enligt kommunikationsverkens löneplan, i den ifrågavarande lönenu planen erhålla andra ordningsnummer. I detta sammanhang bör erinras det därom, att tillämpningen av nya lönesystemet förutsätter, att vissa hittills utgående förmåner såsom

fri bostad med bränsle och lyse eller

hyresersättning, provianterings-

bidrag icke vidare skulle förekomma, enär Värdet för-

0. av dylika

måner skall inbegripet i den efter olika

anses dyrortsförhållanden

graderade lönen. De hittills medgivna särskilda arvodena till

befattnings-

havare, som tjänstgör såsom styrman eller maskinist å

fyrskepp, synas

icke heller erforderliga för framtiden med till den

hänsyn högre ställning

i lönegrad, som skulle tillkomma fyrvaktare å 1:a klass vilka

fyrskepp, befattningshavare i regeln bestrida dylik styrmans- eller maskinisttjänst.

Förutom omhandlade befattningshavare och

nu på fyrskepp fyrar iinnes, såsom förut är nämnt, å avlöningsstaten för fyrpersonalen upp-

förd distriktsfyrmästare. Denne såsom för närvarande en torde, år tör-

hållandet, böra jämnställas med fyrmästare å 1:a klass och sålunda

fyrskepp

hänföras till 6:e lönegraden kommunikationsverkens enligt löneplan.

Tillika äro i avlöningsstaten för för-

fyrpersonalen upptagna två

rådsmästarbefattningar, vilka emellertid, såsom redan framhållits vid be-

handlingen av distriktsexpeditionerna, skulle utbytas mot expeditions-

biträdesbefattningar.

- A andra sidan del å Erholmens

synes en av personalen gasstation

lämpligen böra uppföras å ordinarie stat. A nämnda

gasstation finnas,

förutom ett extra biträde, för närvarande anställda med en gasmåstare,

samma avlöning som fyrmästare å större fast fyr samt ett första biträde

och ett andra biträde med avlöning såsom

fyrvaktare, respektive fyr-

biträde. Den skedda utvecklingen vid

av agabelysningen fyrarna

inom västra distriktet samt den årliga i

besparing utgifter, som gas-

stationen å Erhohnen medför, har och de lönesak-

synts styrelsen

kunniga väl motivera, att ifrågavarande gasmästare första och samt andra biträden beredas ordinarie anställning. Såsom stöd

ett ytterligare

för denna uppfattning torde kunna vederbörande

åberopas, att departe-

mentschef vid framläggande förslag till 1916 års be-

av riksdag om

viljande av medel till avlönande personalen vid

av gasstationen förklarade, att lotsstyrelsens förslag att ifrågavarande ersättning skulle från

tagas

det under omkostnadsstaten till

uppförda förslagsanslaget komsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer och livräddningsstationer endast

kunde godkännas såsom anordning tills och fördenskull

en vidare, att lotsstyrelsen borde, sedan anläggningen kommit i och erfarenhet gång

vunnits rörande personalbehovet vid densamma till inkomma

Kungl. Majzt

med definitivt förslag till ordnande. Då

personalfrågans personalen å

gasstationen, såsom förut är antytt, jämväl har att utöva den direkta

tillsynen över ett sextiotal agafyrar, gasmästarens första

synas samt

as-so. 4

och andra biträdenas benämningar för likformighetens skull lämpligen böra förändras till fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde å respektive

k kunna i

gasstation, och torde befattningarna skäligen avlöningshänseende

likställas med fyrmästare och fyrvaktare å 1:a klass fyr samt fyrbiträde.

Såsom lotsverkets ångfartyg pläga betecknas dels det till lots- Personalen å Iotsvorkets stående ångfartyget Vega, användes till trans-

styrelsens disposition som

ånufartyq. och dels tjänstefartyg k. chefs-

port- prickningsarbeten m. m., sex s.

för lotsdistrikt och benämnda efter vederbörande lots-

ångare, en varje

vilka ångare under befäl lotskaptenen eller

kaptens förläggningsort, av

användas vid inspektioner, transporter samt utläggande och

lotslöjtnanten och bojar dels ock lotsångarna Skanör intagande av fyrskepp m. m., av

och stationerade vid Öresunds södra respektive

Viken, som äro norra och vid lotsuppassningen i Sundet ävensom under-

lotsplats som begagnas

stundom vid prickningsarbeten och bogsering fyrskepp m. m.

Före 1914 års lönereglering all personal å ångfartygen an-

var ställd under tjänstgöring ombord.

mot hyra jämte portionsersättning

Genom emellertid å stat såsom ordinarie befatt-

löneregleringen uppfördes

befälhavaren å Vega, maskinist och uppbördsman å samma

ningshavare en

ävensom maskinist och uppbördsman och en av chefs-

fartyg en var

ångafna.

-Befälhavaren å Vega åtnjuter i lön och tjänstgöringspenningar

3,000 kronor samt i ortstillägg 250 kronor, eller tillhopa 3,250 kronor. Lönen kan efter 6 och 9 år höjas med 300 kronor för varje gång. Till maskinist och utgår avlöning med 1,650 kronor i lön,

uppbördsman och beklädnadsbidrag, vartill komma ålderstillägg

tjänstgöringspenningar

å 100 kronor efter respektive 6 och 9 år. Dessutom erhålla maskinisterna å och å chefsångaren Stockholm ortstillägg med 100

Vega

kronor vardera. I löneförbättring erhåller befälhavaren å Vega 750 kronor

tillfällig

samt maskinist och uppbördsman 300 kronor. Under den tid månaderna december, januari, februari och mars, av då vederbörande rustat under ut- och avrustning utgår

fartyg - -

vidare till befälhavaren å Vega med 2 kronor och till

dagavlöning

maskinist och uppbördsman med 1 krona 50 öre.

I likhet med å fyrskepp åtnjuter personalen å lotsverkets personalen under tjänstgöring ombord fri proviant eller spisningspenningar. ångfartyg Besättningen i övrigt å lotsverkets ångfartyg utgöres av förhyrd

personal.

beredande ordinarie befattning åt maskinisterna

Fråga om av

å Skanör och Viken före vid 1914 års lönereglering föranledde

var men då det att nämnda uppassningsfartyg fram-

ingen åtgärd, enär upplystes, deles eventuellt komme att utbytas mot motorfartjrg.

V ad först angår befälhavaren å Vega torde dennes befattning Lotsstyrelscn

Innehavaren och de lönepraktiskt taget att betrakta såsom en sluttjänst.

vara sakkunniga.

skall självständigt kunna utföra utsjöprickning och utläggning av bojar

och samt verkställa transport fyrapparater, maskinerier,

fyrskepp av

till lots- och fyrplatser. Utförandet dessa

byggnadsmaterialier m. m. av åligganden, ofta måste ske under synnerligen svåra förhållanden,

som fordrar hos befälhavaren ett mycket gott omdöme och kunskap att kunna

bestämma rätt för respektive prickar, bojar och fyrskepp. noga plats Då och de lönesakkunniga att denne befattningshavare lotsstyrelsen anse,

bör i löinehänseende med distriktskapten, föreslås han till pla-

jämnställas i 12:e lönegraden enligt kommunikationsverkens löneplan. cering

Beträffande maskinisterna å Vega samt å vederbörande chefsångare

och de sakkunniga förorda placering i 5:e löne-

vilja lotsstyrelsen en kommunikationsverkenslöneplan. Ett inordnande av ifrågagraden enligt varande i denna lönegrad, enligt förslaget skulle jämnbefattningar som

ställa innehavarna med fyrmästare 2:a klass fyrplats, torde få anses

med till de stora krav, måste ställas på dessa

berättigad hänsyn som inaskinister, särskilt vid utläggning och intagning bojar och andra

av större sjömärken, vartill kommer att maskinisterna i ringa omfattning få utföra å maskinella och andra mekaniska anord-

reparationsarbete

ningar icke blott ombord utan även vid fyrar 0.

Vid i sålunda föreslagna lönegrader någon särskild en placering synes

vintertidsersättning icke längre böra utgå varken till befälhavaren å Vega eller till de ifrågavarande maskinisterna. Däremot bör ilikhet med fyr-

ålotsverkets ångfartyg, såsom hittills

skeppspersonalen befattningshavare

varit fallet, under tjänstgöring ombord åtnjuta fri kost eller kost-

penningar

Ett uppförande å ordinarie stat några ytterligare befattningar

å sig och de lönesakkunniga icke för

ångfartygen anse lotsstuvrelsen

närvarande böra förordar.

Specialmotivering beträffande förslaget till avlöningsreglemente för befatta ningshavare vid lots- och fyrstaten.

Vid uppgörancle förslag till avlöningsreglemente för av befattningshavare vid lots- och fyrstaten, vilket såsom III vid detta bebilaga fogats tänkande, hava lotsstyrelsen och de lönesakkunniga från det för utgått lotsstyrelsen gällande avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen 451/1921. Härvid må emellertid inledningsvis framhållas,

att några bestämmelser, de i 2 kap. sistberörda regle-

motsvarande av

mente upptagna, erfordras. Ovriga väsentligare förändringar i förhållande till sistnämnda avlöningsreglemente omnämnas här nedan under vederbörande paragrafer:

14 §§. Reglementsförslagets 1-4 äro innehåll av samma som motsvarande paragrafer i avlöningsreglementet för statsdepartementen.

5§. Den föreslagna paragrafen motsvarar 5 § i avlöningsreglementet för statsdepartementen. Då enligt förslagets 5 § 1 3 lotsmom. stycket förutsättes, att styrelsen bestämmer de orter, där tjänstemännen skola anses stationerade, är detta föranlett de vid lotsverav säregna tjänstgöringsförhållandena ket. I sådant hänseende må erinras, att vid detta verk sällan tjänstemannens normala bostadsort är än tiåiiistgöringsorten, såsom en annan förhållandet exempelvis är. beträffande För sådana

fyrskeppspersonal.

fall torde såsom stationeringsort böra bestämmas den ort, för som utövande av tjänstgöringen kan såsom lämplig bostadsort för vederanses hörande tjänsteman, oavsett han där är bosatt. om verkligen I 3 paragraf hava vissa ändringar måst mom. av samma vidtagas på grund av innehållet i 11 och 12 samt tillkomsten Vissa av nya paragrafer.

Vid uppgörande den i 6 § intagna hava i huvudsak ag. löneplanen tillämpats lönegrader och löneklasser, gälla för kommunikasamma som

tionsverken och statsdepartementen, har

men därvid, såsom förut är nämnt,

visat sig att vissa

erforderligt inskjuta mellangrader. Med till sisthänsyn

berörda förhållande och då i

löneplanen med ett undantag upptagits

allenast de lönegrader, i vilka

befattningar vid lots- och fyrstatenålavses

skola placeras, har delvis förändrad

en numrering av lönegrader och

löneklasser måst vidtagas. Under den

för kvinnliga befattningshavare

avsedda B i den

avdelningen nu föreslagna löneplanen har det emeller-

tid ansetts att för eventuellt lämpligt framtida behov införa den en mot

lägsta kvinnliga lönegraden enligt för löneplanen statsdepartementen svarande lönegrad.

Här nedan i

angives, vilka lönegrader och löneklasser, som motsvara

varandra enligt, å

ena sidan, reglementsförslaget och, å andra

sidan, kommunikationsverkens och

statsdepartementens avlöningsreglementen.

Avlöningsraglementena för kommunika- Reglementsfürsmget

tionsverken och statsdepartementen. .

Manliga tjänstemän. Manliga tjänstemän.

Lönegrad l omfattande Iöneklassernn

	1-5	Lönegrad l omfattande löneklasserna =		1-5
2	9-6	=	: 2	2-6
r	5-7 =		å	3-7
4	4-8	z:	4	4-8
5	5-5		- 2	-
6	6-10	=	5	6-10
7	7-11		-	-
S	8-12	==	b	8-12
9	13-16		12
2		=		16-19
10	1720	=	16	22-25
11	lH-Ql	=:	17	23-26

Kvinnliga tjänstemän. Kvinnliga tjänstemän. Lönngrad 1 omfattande löneklasserna 1-4 Lönegrad 1 omfattande löneklasserna 1-4 = 2 j 2 4-71 n 4-7 l 1-47

l Statistdepartementens

löneplan. 2 Kommunikationsverkens löneplan.

Förslagets 7 § är i sak likalydande med 10 § i

avlöningsregle 75. mentet för statsdepartementen.

Bestämmelserna i de föreslagna 8 och 9 äro formuleradei 8 och 9

enlighet med stadgandena i 11 och 12 i

avlöningsreglementet för statsdepartementen, vilka ock med vissa senare paragrafer, om skiljaktig-

för kommunikations-

motsvara 10-12 i avlöningsreglementet

heter,

verken.

och de lönesakkunniga hava sig visserligen bekant, Lotsstyrelsen

bestämmelser i särskilda regle-

revision berörda nyssnämnda

att en av i avvaktan på ett avgörande hämtmenten är ifragasatt,n men torde,

kunna avfattas i enlighet

innan, de föreslagna paragraferna lämpligen i avlöningsreglementet för med den nuvarande lydelsen av stadgandena

För att emellertid underlätta genomförandet av

statsdepartementen.

föreskrifter i ämnet har särskild övergångsbestämmelse förändrade en skall skyldig under-

intagits i 35 § innebörd, att tjänsteman vara

av kunna varda utfärdade rörande, kasta sig de ändrade bestämmelser, som

och 9 i berörda hänseenden.

bland andra, de i 8 förslaget

10 § 13 § 3 och 4 i avlöningsreglc-

10 F örslagets motsvarar mom.

mentet för statsdepartementen.

11 § innehåller stadganden om den lotspersonalen

11 Den föreslagna

till andel i lotspenningar. Bestämmelserna i fråga

tillkommande rätt

hittills i allmänhet i berörda hänseende. ansluta sig till vad gäller

de i 14 § i avlöningsreglementet för stats-

12 Kallortstillägg enligt

meddelade hava och de löne-

grunder synts lotsstyrelsen

departementen

beträffande befattningshavare vid lots- och

sakkunniga icke påkallade

icke kunna bestridas, att de dessa Det torde nämligen av

fyrstaten.

stationerade å sådana orter inom de norra

befattningshavare, som äro där kallortstillägg skulle kunna ifrågakomma, delarna av landet, eljest vintermanaderna i regeln hava lindrigare tjänstgöring än annor-

under

Däremot den ensliga belägenhet, som ut-

städes. synes synnerligen

och flertal inom olika delar av

märker några lotsplatser ett fyrplatser väl den nödgas sin tjänstgöring vara

landet, motivera, att personal, som av

beredes särskild gottgörelse för de betydande

bosatt å dylik plats, någon

i skilda hänseenden, frånsett ökade levnadskostnader,

olägenheter som,

sådan bostadsort. För nämnda ändamål har det synts

medfölja en

tillerkännes enslighetstillägg med belopp

lämpligt att dylik personal

växlande mellan 60 och 240 kronor, allt efter av enslighet.

Bestämmelser härom äro i 12 § i förslaget.

intagna torde böra framhållas, att det i 25 § föreslagna l detta sammanhang

vilket under skulle tillkomma ä fyrskepp

fyrskeppstillägget, tjänstgöring

jämväl är avsett att i viss mån motsvara nyssberörda

placerad personal, enslighetstillägg.

Förslagets 13 § överensstämmeri sak med 15 § i avlöningsreglementet

13 för statsdepartementen. I förevarande paragraf meddelas bestäm-

nu melsei rörande tjänstemans rätt att under där angivna förhållanden

uppbära oavkortad lön jämte i förekommande fall enslighetstillägg. Ifråga

lotspersonals rätt att åtnjuta den del avlöningen, utgöres

om av som av lotslott, återfinnas föreskrifter i förslagets 11

l 1.4 uti reglementsförslaget, vilken har sin motsvarighet 16§

i avlöningsreglementet för statsdepartementen, hava inryckts bestämmel-

ersättning för mistad lotslott i vissa fall. I sådant hänseende ser om

gäller för närvarande, att, därest tjänstinnehavare till följd

av kropps-

skada eller sjukdom, ådragen under tjänstutövning, blivit tills vidare

oförmögen till tjänstgöring, avlöningen å stat jämte ersättning för

honom till äventyrs tillkommande .andel i lotspenningar må kunna efter

lotsstyrelsens beprövande till honom utgå oavkortad under högst

sex månader, och ankommer det, i händelse sådant tjänstgöringshindei efter

utgången nämnda tid fortfar, på prövning Kungl. Majzt till huru

av av

stor del avlöning jämte andel i lotspenningar därefter bör till tjänst-

innehavare utgå.

I fråga beloppet det tjänstledighetsavdragg tjänsteman skall

om av

skyldig vidkännas under tjänstledighet i vissa "fall, har särskild vara en

beräkningsgrund ansetts påkallad beträffande lotspersonal. Då denna personal endast under tjänstgöring äger uppbära lotslott, skulle sådan befattningshavare, därest de vanliga reglerna

om tjänstledighetsavdrag

tillämpades å denne, under sådan tjänstledighet, medför tjänstledig-

som

hetsavdrag, komma i en alltför ställning i avlöningshänseende.

ogynnsam

V id angivna förhållande har det synts skäligt att för lotspersonal

tjänstledighetsavdraget bestämmes enligt den löneklass, är två

som klasser lägre än den vederbörande tillhör, eller, sådan klass

om finnes, enligt lägsta förekommande löneklass.

Bestämmelserna i 15 och 16 i förslaget äro i sak lika med 15 00516 §§.

föreskrifterna i 17 och 18 i avlöningsreglementet för statsdeparte-

menten.

Den föreslagna 17 § motsvarar 19 § i avlöningsreglementet för 17 statsdepartementen. I anslutning till vad redan stadgats beträffande

som

personal vid fångvården och statens tvångsarbetsaustalter, torde tjänste-

vid lots- och fyrstaten böra skyldig att under viss tid såsom man vara vikarie bestrida befattning blott inom utan även inom löne-

högre

grad, motsvarande den tjänstemannen själv innehar. Att vid ett verk, sådant lotsverket, med central förvaltning och därunder lydande lokal-

som

förvaltning tjänsteman tillhörande den skall hava skyldighet att

senare vikariera jämväl inom det centrala verket, ligger i sakens natur, och torde härom icke i och för sig krävas någon särskild föreskrift. Då emellertid

för lotsstyrelsen gäller annat avlöningsreglemente än som nu föreslagits för lots- och fyrstaten, torde det lämpligt att för tydlighetens skull

vara

uttryckligen angiva, att dylik skyldighet förefinnes. Vid bestämmande de belopp, varmed vikariatsersättning

av skall utgå, har ansetts lämpligt att taga hänsyn till den i för-

angivna särskilda beräkningsgrunden vid tjänstledighets-

slagetsfl4l§ör

av rag otspersonal. Enligt 19 § 3 i avlöningsreglementet för statsdeparte-

mom.

menten skola stadgandena vikariatsersättning äga motsvarande till-

lämpning i fråga tjänsteman, erhållit uppdrag att bestrida göro-

om som

mål, vilka eljest ankomma på tjänsteman inom högre lönegrad. En

dylik bestämmelse icke böra givas beträffande ifrågavarande

synes nu

enär, enligt vad under förslagets 19 § närmare omförmäles,

personal,

för befattningar skulle medgivas tjänstfrihet, motsvarande

vissa semester, allenast under förutsättning att därav icke förorsakas någon kostnad för ostatsverket. Detta betingar nämligen i sin ordning, att

tjänsteman skall utan ersättning bestrida, utöver honom eljest i innehavande befattning tillkommande göromål, jämväl den tjänstfries åligganden.

Ett uteslutande förberörda bestämmelse bör dock icke förhindra, att,

av där i andra fall än angivits tjänsteman erhållit uppdrag be-

nyss

strida göromål, eljest ankomma på tjänsteman inom högre löne-

som

kunna jämlikt 31 § i förslaget Kungl.

girad,särskildgottgörelse

aj: me givas ve er oran e.

Den i 4 mom. föreslagna bestämmelsen avser, att en tjänsteman,

eljest ärberättigad till lotslott, skall, så erfordras, kunna utan eko-

som om nomisk uppoffring mottaga vikariatsförordnande å befattning, vilken år förenad med lotslott.

F örslagets 18 § är lydelse 20 § i avlöningsregle-

13 av samma som

mentet för statsdepai-tementen.

19 Enligt gällande avlöningsbestämmelser för personalen vid lots- och

fyrstaten må semester årligen, då sådant kan ske utan hinder för göro-

målens behöriga åtnjutas maskinist och uppbördsman å lotsgång, av verkets ångfartyg ävensom tjänstinnehavare vid fast fyr under 15

dagar samt av tjänstinnehavare å fyrskepp under tid, växlande från 15 dagar till två och halv månader, beroende på huru länge skeppets

besättning lotsstyrelsen beräknas påmönstrad under året. Semester-

av vara tiden för fyrskeppspersonal utgör sålunda för närvarande:

2 månader, om skeppet beräknas påmönstrat under hela året vara 1 månad 10 månader

1 8 15 dagar mindre än 8

Såsom under 17 antytts, äga för närvarande vissa befattovan ningshavare vid lots- och fyrstaten icke åtnjuta semester kunna i men stället tilldelas tjänstfrihet, därest densamma kan beredas utan hinder

för göromålens behöriga gång och utan kostnad för statsverket Sådan

tjänstfrihet må beviljas lotskapten och lotslöjtnant under en och halv

en månad samt befälhavaren å lotsverkets ångfartyg Vega och lotspersonalen under månad årligen. en

Enligt 19 1 här föreliggande förslag till avlöningsregle-

mom. av

mente har för personalen å fyrar och gasstation distriktsfyrmästaren

inberäknad för maskinister ävensom för expeditionsbiträden semester -ansetts böra utgå efter i huvudsak grunder, gälla vid samma som nyreglerade verk. Vad åter beträffar personalen å fyrskepp har det nuvarande systemet synts böra bibehållas på grund denna personals av

egenartade tjänstgöringsförhållanden. Då emellertid fyrskeppsperso-

av nalen uttalade önskemål i fråga semester ansetts i viss mån beom rättigade, har i allmänhet ökning semestertiderna iförening med en av

efter förhållandena avpassad uppdelning iakttagits, på sätt

en mera

framgår av föreliggande förslag. I anslutning till vad för närvarande

är föreskrivet torde i fråga semester böra iakttagas, att, där göroom målen under viss del året äro väsentligt mindre omfattning än eljest, av av

semestern bör i skälig utsträckning förläggas till sådan tid, då antingen tjänsten i fråga eller den tjänst, innel1ava1e,.uppehåller förordnande

vars å den lediges befattning, lämpligen kan lämnas utan vikarie. Bestämmelse härom torde dock icke hava sin plats i avlöningsreglementet utan böra meddelas i ordning. j annan Enligt 2 har tjänstfrihet i stället för semester ansetts böra inom. bibehållas för befattningshavare, för närvarande äga åtnjuta samma som

ledighet i nämnda form. Då lotskapten och lotslöjtnant eller, de

som

enligt förslaget skola benämnas, distriktschef och distriktskapten för be-

redande tjänstfrihet måste jämte tjänst bestrida varandras av egen

åiligganden, synes billigheten kräva, att bägge även för framtiden kunna

m0 5

erhålla tjänstfrihet under lika lång tid, vilken emellertid vid nämnda

förhållande ansetts böra begränsas till 40 dagar. För övriga ifrågavarande befattningshavare tiden för tjänstfrihet kunna bestämmas till

synes

högst 30 dagar, eller tid för dem gäller.

samma som nu

På grund de särskilda förhållandena vid lotsverket har

av 3 mom. erhållit något olika avfattning mot liknande bestämmelse uti 21 §

avlöningsreglementet för statsdepartementen, vilket emellertid icke

av innebär någon ändring i sak.

20 Förslagets 20 § har i huvudsak lydelse 22 § i

samma som av-

löningsreglementet för statsdepartementen. Ett under gjort tillägg

i fråga beräkning ersättning för bostad in natura är föranlett

om av

omöjligheten att i vissa fall, exempelvis då ifrågavarande befatt-

av nu ningshavare äro de enda å orten boende, kunna utröna något därstädes

gällande hyrespris.

Föreskrifterna i 21 § hava sin närmaste motsvarighet i 23 § i 21

avlöningsreglementet för statsdepartementen. Likartade skäl,

som

kunna åberopas för att staten, när särskilda omständigheter föreligga, tillhandahåller bränsle, torde, vad särskilt fyrpersonal beträffar, tala för

tillhandahållande lysämnen i vissa fall, helst lotsverket under alla

av förhållanden måste för fyrarna anskaffa sådana ämnen; och har ett härav

betingat tillägg införts i paragrafen. På grund av fyrplatsernas ofta avlägsna läge och de därav föranledda synnerligen höga transportkost-

naderna för bränsle och lysämnen, har ersättningen för tillhandahållandet

dylika naturaförmåner ansetts böra beräknas med hänsyn allenast till av

verkets inköpspris.

22 Förslagets 22 § motsvarar 24 § i avlöningsreglementet för statsdepartementen.

23 Den föreslagna 23 § motsvarar 25 § i avlöningsreglementet för statsdepartementen Enligt sistnämnda avlöningsreglemente erhåller

tjänsteman på vederbörande verks bekostnad läkarvård jämte läkemedel

i regeln allenast vid skada till följd olycksfall i tjänsten. Dock för-

av utsättes, att utvidgad rätt i berörda hänseende skall kunna medgivas

beslut Kungl. Majzt och riksdagen; och har dylikt medgivande

genom av lämnats beträffande vissa befattningshavare vid fångvårdsstaten och sta-

tens tvångsarbetsanstalter. På grund av gällande avlöningsvillkor må

till tillhörande besättning å fyrskepp eller å lotsverkets ångfar-

person,

tyg, vilken sjuknar och icke kan vårdas

ombord, utgä ersättning för

sjukvårdskostnader enligt lotsstyrelsen bestämmande, och detta gäller sålunda då sjukdomen icke föranletts jämväL av olycksfall i tjänsten.

Därjämte är i tjänstgöringsreglementet därest

stadgat, att, lotsstyrelsen

finner ersättning för sjukvärdskostnad i andra fall än böra nu nämnts beredas, frågan härom skall underställas Kungl. Med Majrts prövning.

hänsyn särskilt tagen till tjänstgöringsförhällandena för personal vid

lotsverket, densamma böra med viss bibehållas vid synes jämkning sagda

förmåner, varom ock bestämmelser föreslagits inu förevarande paragraf.

De föreslagna bestämmelserna i 24 § hava sin närmaste motsvarig- 24

het i stadgandena i 26 § avlöningsreglementet för av statsdepartementen.

Dä i stor utsträckning i lotsbefälets resor ingå vanliga tjänstutöv-

ning, har det ansetts lämpligt att bestämmelser rörande reseersättning

under dylika meddelas i särskild resor ordning, varom stadgande inta-

gits i 2 förevarande mom. av paragraf.

För vissa tjänsteman i lotsverkets färder av tjänst företagna i och

för transport befattningshavare, bud

av annan överbringande av o. d.,

vilka icke kunna innefattade i resor anses tjänstemannens vanliga

tjänstutöxrning, har hittills utgått ersättning särskilda enligt grunder.

Dä dessa näppeligen kunna betraktas såsom till resor extra förrättning

hänförliga tjänsteresor, torde särskild föreskrift härutinnan erforvara derlig, och har sådan intagits i 3 mom.

Enligt bestämmelsen i 4 skulle fri kost eller mom. kostpenningar,

såsom redan i det föregående är nämnt, tillkomma ä eller lotsfyrskepp ä

verkets ångfartyg anställd under

befattningshavare tjänstgöring ombord.

I 5 motsvarar 3 i 26 mom., som mom. §av avlöningsreglementet

för statsdepartementen, är mindre en omformulering vidtagen på grund

därav att vid lotsverket och tjänstgöringsorten stationeringsorten ivissa

fall icke sammanfalla.

Uti 25 § i förslaget meddelas bestämmelser i fråga om fyrskepps- 25

tillägg. l sådant hänseende hänvisas till vad förut i yttrats sammanhang med frågan om fyrskeppspersonalens avlöningsförhällanden även-

vid motiveringen till som reglementsförslagets 12

De föreslagna 26 och 27 hava samma lydelse som 27 och 28 27§§. 26 och

i avlöningsreglementet för Huruvida

statsdepartementen. felräknings-

penningar enligt 27 § över huvud taget böra vid lots- och utgå fyr-

staten, torde emellertid få bliva beroende framtida på prövning.

De under 29 och 30 föreslagna bestämmelserna sakna mot- 28, 29 och 28, 30 §§. innebära allenast bibe-

svarighet i andra avlöningsreglementen, men hållandet vissa till fyr- och lotspersonalen sedan gammalt utgående

av vilka icke ansetts lämpligen böra innefattas i den fasta

ersättningar, avlöningen.

Det skulle kunna sättas i fråga, huruvida den särskilda

visserligen

för fortfarande bör utgå. Från personalens

ersättningen mistsignalering

har sålunda att i stället för bibehållande nämnda

sida föreslagits, av ersättning vid tjänstemännens placering i lönegrader avgörande bety-

delse skulle fästas vid det förhållandet, vid den fyr, vederbörande om förekommer eller Enligt styrelsens och

tjänstgör, mistsignalering

de böra emellertid, såsom redan nämnts, iviss

lönesakkunnigas mening mån andra grunder bestämmande vid tjänstemans placeringilöne-

vara

då andra än mistsignalering därvid

hänseende, även tjänsteåligganden

böra in. Då att verkställa mistsignalering i varje fall

spela skyldighet

medför särskild bundenhet och ökat arbete, har det synts billigt, att en fortfarande må utgå för dylik signalering. Beträffande ifråga-

ersättning

varande må vidare erinras, att densamma i vissa fall är att

ersättning betrakta såsom gottgörelse åt befattningshavares familjemedlemmar

för biträde vid signaleringens utförande. Beloppet av ifrågaerforderligt

varande har från och med den 1 juli 1921 höjts från 25 öre

ersättning

till 50 för timme. Uti 28 § 1 har föreslagits bestämmelse öre mom.

rörande för mistsignalering och har därvid timersättning ersättning en

50 öre bibehållits. av Bestämmelsen i 28 § 2 föranledes den ersättning efter mom. av kronor kungl. brev den 11 november

400 per vinterperiod, som jämlikt

1921 från handels- och till föreståndaren för östra

sjöfartsfonden utgår

för hans arbete under sön- och helgdagar med

issignaleringsområdet

sammanställandet och inlämnandet å centraltelegrafstationen i Stockholm

under de tider året, då issignaltjänsten är i verksamhet, radio-

av av

telegrañska meddelanden is- och seglationsförhållanden m. m.

Den i 29 § förslaget omförmälda hemvägsersättningen utgår

av bestämmelserna i kungl. kungörelsen den 27 ,november 1896,

enligt

vilken för år 1922 enligt Kungl. Majzts beslut på visst sätt

ersättning

i förevarande paragraf omförmälda till lotspersonalen, från

förhöjts. Ovriga

och förmåner utgöras i 23 och

sjöfarten utgående ersättningar av

31-36 den 15 februari 1881 angående lotsverket

av förordningen om-

nämnda ersättningar och förmåner såsom fri kost vid lotsning samt sovplats

ombord i det lotsade ävensom ersättningar för meddelande

fartyget, av

då lots signalering tillkallats för sådant ändamål.

upplysningar m. m., genom

Vad beträffar den i 30. § i förslaget avsedda prickningsersättgäller enligt § 83 i tjänstgöringsreglementet för lotsverket, att ningen

den tillkommer lotsarna för prickar, vilka dem skola

ersättning, som av

anskaffas, utsättas och underhållas, bestämmes lotsstyrelsen med avav seende mindre å de utprickade ställenas än å de utsatta prickarnas

beskaffenhet. Där utsättning, tillsyn och intagning av bojar, konprickar fl. dylika sjömärken, vilka kronan anskaffas, åligga lots, åtnjuter

m. av

han därför särskild ersättning enligt lotsstyrelsens bestämmande.

I denna ersättnings natur må hänvisas till vad stats-

fråga om

kontoret därom yttrat i samband med 1914 års lönereglering, vilket

yttrande finnes återgivet å sid. 196 i Kungl. lVlajñgs proposition, nr 228,

den 20 1914 anslag till lots- och fyrinrättningen med

juni angående livräddningsanstalterna m. m.

31 och 32 hava sin motsvarighet i 31 och 32 31 och 32§§.

Förslagets i avlöningsreglementet för statsdepartementen.

Den föreslagna 33 § motsvarar 34 § i avlöningsreglementet för 33

Då i staten icke torde böra uppföras särskilda

statsdepartementen.

arvoden till icke-ordinarie befattningshavare, är någon paragraf det av

i 33 § sistnämnda reglemente angivna innehåll icke erforderlig.

Då det näppeligen torde lämpligt att för personal icke 34

vara en av än den vid lots- och fyrstaten inrätta särskild löne-

större omfattning en

nämnd, hava styrelsen och de lönesakkunniga förutsatt, att de ärenden beträffande böra behandlas löne-

ifrågavarande persdnalgrupp, som av en

anförtros åt antingen allmänna civilförvaltningens lönenämnd eller

nämnd,

kommunikationsverkens lönenämnd, varvid dock vederbörande nämnd torde vid behov böra på lämpligt sätt förstärkas med representanter för

ifrågavarande förvaltningsgren och personal.

Uti 35 meddelas i anslutning till 36 § i avlönings- 35

förslagets

för statsdepartementen vissa bestämmelser rörande de

reglementet nya

tillämplighet Härvid torde dock böra

avlöningsbestämmelsernas m. m.

uppmärksammas vad i sådant hänseende här anförts i motiveringen ovan till 8 och 9

Övergångsanordningar.

Inordnandet personalen vid lots- och fyrstaten i det avlö-

av nya

ningssystemet torde påkalla vissa Övergångsbestämmelser. Ilikhet med

vad skett beträffande kommunikationsverken samt

som statsdepartement

fl. verk det lämpligen få ankomma m. synes på KungL-Majzt att utfärda föreskrifter i ämnet, varvid i huvudsak

motsvarande synpunkter

böra beaktas, kommit till i de för de verken

som uttryck nyssnämnda meddelade övergångsbestämmelserna.

I sammanhang med övergång även för lots- och vid-

fyrstatens

kommande till ett lönesystem med hela avlö-

efterskottsutbetalning av

ningen torde, på sätt medgivits beträffande kommunikationsverken samt

statsdepartement m. H. verk, böra medgivas, att, där tjänsteman vid lotsoch fyrstaten enligt dittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära

någon del avlöningen såväl i stat till-

av - upptagen avlöning som fällig löneförbättring i förskott, må vid ingången januari må-

- av nad 1923 till honom, på statsverkets utbetalas ett

bekostnad belopp,

motsvarande vad tjänstemännen skulle hava i den befattning, han vid

utgången av år 1922 innehade, i förskott uppburit för januari månad 1923, de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit

gällande, vilket belopp för tjänsteman, utöver kontant avlöning åt-

som njuter fri bostad jämte fritt bränsle och lyse, bör ökas med värdet,

en-

ligt lotsstyrelsens uppskattning, denna förmån för månad.

av en - Kostnaderna för nämnda övergångsanordning torde kunna bestridas

från den under avlöningsstaten för lots- och fyrstaten avsedda anslags-

posten till avlöning åt ordinarie tjänstemän, vilken anslagspost skulle

erhålla förslagsanslags natur.

För närvarande kvarstå ett antal lotspersonalen och fyr-

av en mästare å den före år 1915 gällande staten. Då emellertid dessai allmänhet torde finna med sin fördel förenligt att övergå på den

nu föreslagna nya staten, synes det, i överensstämmelse med vad

som skett beträffande statsdepartement H. Verk, att riks-

m. vara lämpligt av

dagen äska ett generellt medgivande för Kungl. .Majzt att medgiva dylik

övergång.

I fråga personal, som föredrager att kvarstå på nu gällande

stat, torde i detta sammanhang böra framhållas, att, i anslutning till vad gäller beträffande liknande befattningshavare vid statsdeparte-

som

ment fl. verk, utgående tillfällig löneförbättring icke bör efter

m. nu den statens ikraftträdande tillkomma tjänsteman, anmäler sig

nya som

villig att övergå på denna stat.

vara

Pensionsförhâllanden.

l fråga om pensionering ordinarie befattningshavare vid lots-

av och fyrstaten gälla bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907 angå-

ende civila tjänstinnehzivares rätt till pension med de ändringar i vissa

delar nämnda lagg särskilda författningar utfärdats. Såsom

av varom

undantag från vad är nämnt gäller emellertid, att de befattnings-

nu havare, vilka kvarstå på äldre avlöningsstat än den från och med år

1915 fastställda, tillhöra flottans pensionskassa.

Enligt förenämnda pensionslags allmänna bestämmelser tjänar för

tjänst, med vilken jämte lön tjänstgöringspenningar eller ortstillägg

-- -

äro förenade, såsom pensionsunderlag den del avlöningen, utgör lön.

av som På sätt ock i berörda lag förutsättes kunna ske, hava emellertid för

vissa befattningshavare vid andra verk särskilda pensionsunderlag fast-

ställts i vederbörande lönestater.

I föreliggande förslag till avlöningsreglemente hava icke införts

några närmare bestämmelser rörande pensionsförhållanden, utan förutsättes, på sätt framgår lydelsen 2 § 4 att särskilda stad-

av av mom.,

ganden skola meddelas angående tjänstemans rätt till pension och skyldighet att avgå från tjänsten. Med hänsyn till de i det föreslagna avlöningsreglenientet inne-

fattade förändringar icke allenast i fråga avlöningens uppdelning i

om lön och tjänstgöringspenningar utan även i andra avseenden måste de

nya avlöningsbestämmelserna i varje fall föranleda revision

en av nu

gällande pensionsföreskrifter för befattningshavare vid lots- och fyrstatexi.

I avvaktan på definitiv lösning pensionsfrågan för de

en mera av

befattningshavares vidkommande, å vilka den civila Ioensionslagen äger tillämpning, torde, på sätt skett i fråga ett flertal andra nyregle-

om rade verk, den civila pensionslagens bestämmelser ännu någon tid böra

i huvudsak bibehållas, ock med vissa kompletterande stadganden.

I sådant hänseende må erinras de den 29

om genom kungörelse

juni 1921 456 meddelade bestämmelser för vissa tjänstemän vid

statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen hörande

verk i fråga rätt till pension. Dessa bestämmelser, vilka hava om provisorisk natur, äro avsedda att i vissa hänseenden träda i stället för en del stadganden i den civila pensionslagen, vilken sålunda i fort-

övrigt

farande skall gällande. vara

Vad beträffar ifrågavarande tjänstemän vid lots- och fyrstaten,

nu hava såsom nämnts vissa jämkningar ansetts böra vidtagas i avseende å de nuvarande pensionsbestämmelserna, och skulle detta i första hand gälla pensionsbeloppen, för att desamma skulle kunna sättas i rimligt förhållande till de ökade avlöningar, skulle utgå enligt det föresom

slagna nya avlöningsreglementet. Härvid det skulle för

synes som

dessa tjänstemän i allmänhet kunna provisoriskt tillämpas liknande

grunder som de, vilka redan godtagits beträffande tjänstemän vid kommunikationsverken samt vid statsdepartement med flera verk. Vidkommande

nu ifrågavarande tjänstemän vid lots- och fyrstaten skulle för sådant

ändamål fastställas särskilda pensionsunderlag, vilka i med

enlighet nyss-

berörda grunder torde i allmänhet böra bestämmas till belopp, motsvarande två tredjedelar den för ortsgrupp A bestämda lönen i högsta löneav klassen inom vederbörande lönegrad, dock med erforderlig

avrundning

för vinnande ett med tolv lämpligt delbart belopp. av Då emellertid för lotspersonalen i allmänhet väsentlig del avlöen av

ningen utgöres av andel i lotspenningar, torde rimligtvis icke kunna för

man

denna personal bestämma pensionsunderlaget allenast med hänsyn tagen

till den del avlöningen, utgöres lön, utan lotsav som av synes jämväl lotten böra i någon mån få inverka härvidlag. I enlighet härmed hava

styrelsen och de lönesakkunniga tänkt sig, att pensionsunderlagets

belopp

för lotspersonal skulle bestämmas till två tredjedelar lönen å

av billigaste

ort i den löneklass, är närmast än löneklassen i den

som högre högsta

lönegrad vederbörande eljest tillhör. I fråga överlots torde dock nämnda icke

om beräkningssätt utan

vidare kunna tillämpas, enär skillnaden mellan lönen i sista löne-

12:te

klassen för överlots och närmast löneklass förevarande

högre enligt reglementsförslag eller distriktskaptens begynnelseklass är väsentligt större

än som motsvarar skillnaden mellan 12:te och närmast högre l3ze löneklass enligt avlöningsreglementena för kommunikationsverken och

statsdepartementen med flera verk. Med hänsyn härtill har beloppet

av pensionsunderlaget för överlots ansetts böra beräknas till två tredjedelar lönen å billigaste ort i 13:e löneklassen sistnämnda

av enligt regle-

menten eller sålunda motsvara 3,960 kronor: 2,640 kronor. av

En följd den ifrågasätta av nu förhöjningen av pensionsunderlagen

för personal vid lots- och fyrstaten bör att

självfallet bliva, pensions-

5860 6

avgifterna ökas i förhållande därtill. Härvid torde dessa avgifter för

befattningar med sådana pensionsunderlag, återfinnas vid kommu-

som nikationsverken samt statsdepartement med flera verk, lämpligen kunna bestämmas till årliga belopp, som i sådant hänseende fastställts samma

vid dessa verk. För dem ifrågavarande befattningar, vilkas

av nu

pensionsunderlag med hänsyn till införandet lönegrader sakna

av nya

direkt motsvarighet vid nämnda verk, hava pensionsavgifterna med

ledning de för närmaste lönegrader vid dessa verk fastställda avgiftsav

belopp beräknats i förhållande till de föreslagna pensionsunderlagen.

I enlighet med vad gäller enligt kommunikationsverkens

som redan

pensionslag och förenämnda kungörelse den 29 juni 1921 hava såväl

pensionsunderlag pensionsavgifter för de särskilda lönegraderna

som föreslagits till belopp, äro lämpligt delbara med tolv. Då detta som jämväl torde böra gälla beloppet avkortad pension, erfordras särav en skild föreskrift i berörda hänseende.

Enligt 13 § den civila pensionslagen skall pensionen utgå från

av och med månaden näst efter den, under vilken avgång från tjänsten ägt

Då emellertid pensionen i varje fall bör utgå från den tidpunkt,

rum.

då tjänstemannens rätt till .avlöning upphör, påkallar den föreslagna efterskottsutbetalningen av -lönen ett stadgande därom, att pensionen

skall beräknas från och med dagen näst efter den, då vederbörande avgått från tjänsten. Ett motsvarande stadgande återfinnes ock i kommunikationsverkens pensionslag och i förenämnda kungörelse den 29 juni 1921.

I fråga grunderna för beräkning tjänstår för bestämmande

om av

pensions belopp innehåller 17 § den civila pensionslagen generella

av av föreskrifter. För vinnande närmare anslutning till vissa bestämav

melser i det föreslagna avlöningsreglementet har det emellertid

nu an-

setts lämpligt, att beträffande befattningshavare vid lots- och fyrstaten i stället för den civila pensionslagens nyssberörda allmänna stadgande

meddelas särskild föreskrift i berörda hänseende i huvudsak en av innehåll 20 § 1 pensionslag

samma som mom. av kommunikationsverkens

och 3 § i meranämnda kungörelse.

Enligt 4 § den civila pensionslagen skall för tjänstinnehavare,

av under kortare tid än fem år innehaft den tjänst, från vilken som av-

gång äger beloppet hel pension utgå med ett belopp, som mot-

rum, av medeltalet de högsta pensionsunderlag, vilka under vart och svarar av ett de senast förflutna fem åren varit gällande för tjänstinnehavaren. av

Såsom ett övergångsstadgande emellertid, såsom skett i fråga

synes

statsdepartement il. verk, böra medgivas, att, därest vid tillämp-

om m.

ning av nyssberörda bestämmelse, hänsyn skall tagas jämväl till pensionsunderlag för sådan tjänst vid vederbörande innehafts verk, som före den tidpunkt, då stadgandena i det avlöningsreglementet och nya därmed också de ifrågasatte provisoriska pensionsbestämmelserna trätt i kraft för verket, därvid skall så hade för nämnda anses, som tjänst gällt det pensionsunderlag, vilket enligt de provisoriska pensionsbestämmelserna är bestämt för eller närmast motsvarande samma befattning. En föreskrift enahanda innebörd finnes i 39 § kommunikationsav av verkens pensionslag.

Såsom allmän regel vid löneregleringar att icke en gäller, någon må genom tillämpningen av avlöningsbestämmelser vid övergång nya till ny stat lida minskning i de avlöningsförmåner, förut varit som vederbörande tillförsäkrade. Självfallet motsvarande regel gälla jämväl i fråga om pension. En föreskrift i sistnämnda syfte har ansetts

böra intagas i de provisoriska också den-

pensionsbestämmelserna, om

torde sakna betydelse för personal vid lots- och samma fyrstaten. Jämlikt 35 § i förslaget till avlöuingsreglemente är å tjänsteman, vilken reglementet äger tillämpning, skyldig att underkasta de sig ändrade bestämmelser, kunna varda utfärdade i fråga som om pension. 1 de föreslagna provisoriska pensionsbestämmelserna har emellertid för

säkerhets skullinförts ett stadgande därom, att ifrågavarande förpliktelse jämväl innefattar skyldighet för vederbörande att underkasta sådana sig ändringar i pensionsrätten, kunna varda fastställda i som sammanhang med det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering. Motsvarande

bestämmelse återfinnes såväl i

kommunikationsverkens pensionslag som

ofta nämnda kungörelse beträffande statsdepartement fi. verk. m.

Såsom det föregående framgår, skulle för ordinarie av befattningshavare vid lots- och fyrstaten fortfarande tills vidare den civila gälla pensionslagens föreskrifter i fråga bland annat, och om, pensionsålder minsta antalet tjänstår för erhållande hel vilka bestämav pension, melser innefattas i 5 nämnda lag. Därest emellertid

av föreliggande

förslag om förändrad benämning å del tjänster samt en om utbyte av - 4 vissa befintliga tjänster mot sådana skulle vinna bifall,

nu andranya

torde det behövligt att vidtaga vissa i vara ändringar punkterna e och nyssnämnda paragraf. k av

Beträffande lotsförman har hittills i hans mästerlots egenskap av eller lots i fråga pensionsålder och tjänstår föreskrifterna om tillämpats under nyssberörda punkt Då i någon ändring tjänstgöringshänseende icke avsetts till

genom lotsförmansbefattningarnas ombildning

ordinarie tjänster, torde lotsförman böra upptagas under ifrågavarande punkt. Däremot skulle mästerlots utgå.

Den befattningshavare, i förslaget till avlöningsreglemente

som

under distriktsfyrmästare, motsvarar den i lagen upptagits benämningen under 5 § omförmälda reservfyrmästaren, och bör distrikts-

punkten e av

såsom tidtals tjänstgörande å fyrskepp fortfarande likställas fyrmästaren med Den i under samma punkt lika-

övrig fyrskeppspersonal. lagen e

ledes omnämnda såsom reservfyrvaktare, för närvarande

befattningen benämnd skulle enligt förslaget indragas och ersättas

förrådsmästare,

expeditionsbiträdestjänst, till följd varav befattningen reservfyrvaktare av skulle kunna uteslutas ur punkten.

Under punkten 5 § i lagen äro upptagna befattningshavare

k av å fast Med dessa böra likställas de föreslagna nya tjänsterna å

fyr. gasstation.

l i 5 § pensionslagen torde icke

fråga om övriga ändringar av erfordras någon särskild motivering.

Under vad sålunda anförts få lotsstyrelsen och de

åberopande av lönesakkunniga framlägga nedanstående förslag till provisoriska pensionsbestämmelser för personal ävensom förslag till ändrad

ifrågavarande

5 § i civila tjänstinnehavares rätt till pension: lydelse av lagen angående

Förslag

till

kungörelse med bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid lots- och

fyrstaten i fråga om rätt till pension.

För ordinarie tjänsteman, å vilken avlöningsreglementet

en var den för befattningshavare vid lots- och fyrstaten äger tillämpning, skola i fråga rätt till pension samt skyldighet att avgå

om från tills vidare och intill dess annorledes varder förordnat

tjänsten

vad i angående civila tjänstinnehavares rätt till pension gälla lagen

dock med iakttagande följande särskilda föreskrifter. stadgas, av

För ifrågavarande tjänstemän skola gälla nedan angivna sär-

skilda och skola dem erläggas pensionsavgifter till

pensionsunderlag; av nedanstående belopp, för år räknat:

Distriktsbefál och personal á dlstriktsexpedition. Distriktschefi 11:e lönegraden: pensionsunderlag 6,036 kronor, pensionsavgift 354 kronor i 10:e : 5,724 330 v Distriktskaplen: 3,924 192 =

l mámlgf: i L920 63

Expeditionsbiträde l kvinnligt: 1,440 78 --

Lotspersonal. Överlots: pensionsunderlag 2,640 kronor, pensionsavgifl kronor 102 Lotsförman i 7:e lönegraden: 2,436 90 i 5:e : 2,160 75 w Lots i 4:e : 2,040 69 v i 3:e : 1,920 63 Lotsförman i 3:e : 1,920 63 t Lots i 2:a : 1,824 57 r Personal fyrskepp och fyr samt gasstation. Fyrmästare i 8:e lönegraden: pensionsunderlag 2,436 kronor, pensionsavgift 90 kronor

Distriktsfyrmästare:			2,436	90
Fyrmastare i 6:e lönegraden:	i 4:e	:	2,160 1,920	75 63
Fyrvaktare i 3:e	i 2:a	: :	1,824 1,716	57 51 -
Fyrbiträde:			1,644	48

Personal lotsverkets äng-fartyg.

Befälhavare: pensionsunderlag 3,924 kronor, pensionsavgift 192 kronor

Maskinist: 2.160 75

Därest vid beräkning pensionsbelopp enligt grunderna i

b av ovanberörda pensionslag beloppet icke är i helt krontal jämnt delbart med tolv, skall detsamma avrundas till närmast högre sålunda delbara tal.

Pensionen utgår från och med dagen näst efter den, dä

o avgång

från tjänsten äger till och med den månad, under vilken

rum, pensionstagaren avlider eller pensionsrätten eljest upphör. d Tjänstär beräknas för tid, under vilken tjänsteman efter fyllda

aderton år i statens tjänst innehaft ordinarie eller extra ordinarie be-

fattning eller anställning, prövas därmed jämförlig,

annan som vara eller ock bestritt förordnande sådan tjänst. Vid sådan tjänstårsberäkning skall avdrag göras för tid omfattande minst femton dagar i följd,

under vilken ledighet från tjänsten ägt dock icke förtid,

rum, var-

under tjänsteman utan att tjänstgöra ä sin befattning ägt uppbära

oav-

kortad avlöning eller eljest åtnjutit ledighet på grund av sjukdom, olycksfall i tjänsten eller offentligt uppdrag eller för fullgörande av

honom åliggande militär tjänstgöring eller för med vederresa, som

börligt tillstånd företagits till utbildning. i

egen

Därest vid tillämpning de i4 § ovanberörda pensionslag

e av av

angivna grunder hänsyn skall, tagas jämväl till pensionsunderlag för

sådan tjänst vid lots- och fyrstaten, innehafts före den tidpunkt, som då bestämmelserna i förenämnda avlöningsreglemente trätt i tillämpning, skall därvid så hade för nämnda tjänst gällt det pensionsanses, som underlag, vilket enligt här är bestämt för eller närmast a ovan samma

motsvarande befattning. Därest tjänsteman, ä vilken denna kungörelse äger tillämpning,

skulle vid avgång från tjänsten hava enligt de för honom, vid före-

nämnda avlöningsreglementes ikraftträdande, gällande pensionsbestämmelser kommit i åtnjutande högre pensionsbelopp än med tillämp-

ning stadgandena i förevarande kungörelse, skall pensionen utgå

med nämnda högre belopp.

Den tjänsteman jämlikt 35 § i förenämnda avlöningsreglemente

åliggande skyldighet att underkasta sig de ändrade bestämmelser, som

kunna varda utfärdade i fråga pension, skall jämväl innefatta skylom

dighet att underkasta sig sådana ändringar i pensionsrätten, kunna

som varda fastställda i sammanhang med det statsundcrstödda pensions-

väsendets centralisering.

Förslag till ändrad lydelse 5 § i lagen den oktober 1907 angående av civila tjänstinnehavares rätt till pension.

Rätt att komma i åtnjutande hel pension inträder: av

för tjänsteman, varit anställd vid beskickning eller konsulat c som i Ostasien eller Brasilien minst fem är, för lotsförman och lots samt

trettio tjänstär;

- - - --

för fyringenjör och verkmästare vid lotsstyrelsen, å lotsverkets

ångfartyg anställd befälhavare och maskinist, å fyrskepp anställd fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde samt distriktsfyrmästare, övermontör, trettio tjänstår;

- - - - - -

för den manliga vid

k bevakrlingspersonalen fångvárdsanstalterna

och statens tvångsarbetsanstalter, maskinist och förman vid statens upp-

fostringsanstalt å Bona, för distriktschef och vid lots- och

distriktskapten

. fyrstaten, överlots, å fast eller fyr gasstation anställd fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde, landsfogde trettiofem tjänstår;

- - - - -

Stater.

Förutom till avlöningsstat för lotsstyrelsen å 188,100 kronor, anslag omkostnadsstat för lotsverket å 1,529,049 kronor och pensionsstat för och med livräddningsanstalterna å 276,000 kronor

lots- fyrinrättningen

det riksstaten för år 1922 för lots- och fyrinrättningen med ingå i å ordinarie förslagsanslaget å 4,885,114 livräddningsanstalterna uppförda kronor till följande avlöningsstater för lotsa och fyrstaten, nämligen: anslag för befälet vid lotsverket, för vilken stat andels avlöningsstat å 81,150 kronor, därav bestämt anslag 70,150 visats ett förslagsanslag kronor, för för vilken stat anvisats ett

dels avlöningsstat lotspersonalen,

å kronor, därav bestämt anslag 860,900 kronor, förslagsanslag 1,950,200 för för vilken stat anvisats ett dels avlöningsstat fyrpersonalen, å 741,000 kronor, därav bestämt anslag 461,700 kronor, förslagsanslag för å lotsverkets ångfartyg, för dels avlöningsstat personalen vilken anvisats å 86,750 kronor, därav bestämt stat ett förslagsanslag anslag 15,000 kronor, för vid livräddningsanstalterna, för dels avlöningsstat personalen vilken stat anvisats ett förslagsanslag å 9,570 kronor, för för vilken stat anvisats ett dels stat undervisningsanstalterna, förslagsanslag å 13,000 kronor, och för vilken stat anvisats dels ock övergångs- indragningsstat, ett bestämt anslag å 10,295 kronor. Därest det lotsstyrelsen och de lönesakkunniga föreslagna av skall Vinna från och med år 1923 .nya avlöningsreglementet tillämpning å lots- och betingas därav förändrad uppställning av nyssfyrstaten, Därvid böra tillämpas de berörda, nu gällande avlöningsstater. synas vid den år 1921 definiallmänna grunder, som iakttagits genomförda nya vid statsdepartement och tiva löneregleringen för befattningshavare centrala ämbetsverk och finnas angivna i 1902 års löneregleringssom kommittés betänkande, delen LXII, sid. 130-133. härmed skulle kostnaderna för löner till de ordi- I enlighet narie vid lots- och fyrstaten angivas i en anslagspost, tjänstemännen

från vilket särskilda anslag jämväl skulle bestridas de i lönerna ingående

belopp, som motsvara nuvarande ålderstilläggen. Denna anslagspost bör skäl, i löneregleringskommitténs åberopade betänkande

av som nyss

angivits, erhålla förslagsanslags natur, vilket måste så mycket

vara mer -

nödvändigt, behov förefinnes att kunna företaga omplaceringar

som av

tjänstemän, varigenom till följd ortsgrupperingen differenser i avlö-

ningsbelopp kunna uppstå. De i staterna uppförda anslagen till ålderstillägg och ortstill-

nu lägg skulle däremot icke vidare förekomma: Det föreslagna avlönings-

reglementet innebär därjämte, att följande anslag heller skulle vidare förekomma, nämligen: de å avlöningsstaten för lotspersonalen uppförda anslagen till lönetillägg åt mästerlotsar samt till förmansarvoden, de å avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagna anslagen till provianteringsbidrag samt särskilda arvoden och ersättningar, till hyresbidrag, till dagavlöning under vintertjänstgöring å fyrskepp, till arvoden till å fyr-

skepp anställda tjänstgöra såsom styrmän eller maski-

personer, som nister, samt till kostnader för ved och lyse in natura, ävensom det å

avlöningsstaten för personalen å lotsverkets ångfartyg uppförda anslaget till dagavlöning under vintertjänstgöring. Vad sagts i fråga

nu om anslaget till provianteringsbidrag samt särskilda arvoden och ersättningar torde emellertid få gälla allenast med den modifikation, nedan

som föreslås.

Vid beräkningen storleken anslagsposten för avlöningar till

av av ordinarie tjänstemän har det i nämnda post ingående beloppet för bestridande nlön i enlighet med åberopade grunder bestämts så-

av nyss lunda, att kostnaden för ordinarie tjänsteman beräknats efter

en var av- " löningen i näst högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad, varvid orts-

med tillämpning den för kommunikationsverken fastställda gruppen av

gruppering bestämts efter den tjänstgöringsort respektive den bostads-

ort, till vilken vederbörande befattningshavare enligt förut i detta betänkande föreslagna grunder till placering skulle att hänföra. Då

vara emellertid tjänstemäntillhörande lots- och fyrstaten äro till del pla-

en cerade å sådana platser, vilka i dyrortshånseende icke finnas upptagna

inyssnämnda ortsgruppering, har i sådana fall måst företagas en unge-

färlig uppskattning, vilket medfört, att det slutliga resultatet måst bliva

i viss mån approximerat. Från ifrågavarande anslagspost torde, i anslutning till vad

som i sådant hänseende gäller beträffande statsdepartement fl. verk,

m. jämväl böra bestridas kostnaderna för i 32 § förslaget till avlönings-

reglemente omförmäld begravningshjälp vid ordinarie tjänstemans från-

5860 7

fälle ävensom för läkarvård till sådan tjänsteman enligt 23 § i

samma

förslag. Vidare det lämpligt, att från anslagspost be-

synes samma stridas kostnaderna för de i 12 och 25 i avlöningsreglementet före-

slagna nya avlöningsformerna enslighetstillägg och fyrskeppstillägg. Enligt nu angivna beräkningsgrunder har anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän vid lots- och fyrstaten upptagits till förslags-

vis 2,880,000 kronor.

I den mån medel erfordras såväl till fast avlöning åt ordinarie befattningshavare, vilka kvarstå å äldre eller gällande till

nu stat som

den inkomstfyllnad, vilken, därest lotspersonal å gammal stat icke kommer att övergå å den avlöningsstaten, skall enligt givna bestämmelser

nya

utgå lärer nyssnämnda anslagspost böra tagas i anspråk. Härvid torde

vara att uppmärksamma, att avlöningar till motsvarande å den

nya

befattningar icke skulle under tiden komma att utgå.

staten

A avlöningsstaten för lotspersonalen finnes upptaget ett förslags-

anslag benämnt andel i lotspenningart, vilket anslag för år 1922

upp-

tagits till ett belopp 720,000 kronor, utgörande 40 procent å be-

av loppet de å riksstatens inkomstsida för år beräknade lots-

av samma penningarna. Nämnda relation mellan inkomster och utgifter lots-

penningar bör givetvis jämväl för framtiden iakttagas, varför lotsstyrelsen

och de lönesakkunniga ansett lämpligt, att särskilt anslag upptages å

ifrågavarande avlöningsstat för lotspersonalen tillkommande lotslott,

vilket anslag bör givas natur förslagsanslag och benämnas lots-

personalens andel i lotspenningar Från anslaget skulle jämväl utgå

likaledes till 40 beräknad lotslott till å äldre stat kvarstående

procent

befattningshavare. Återstoden sådan lotspersonal tillförsäkrad inkomst

av lotspenningar skulle, såsom förut antytts, i form inkomstfyllnad

av utgå av anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän. Vid det för-

hållande att Kungl. llaj:t efter förslag i 1922 års stats-

av lotsstyrelsen

verksproposition beräknat inkomsten lotspenningar för första halv-

av året 1923 till allenast 750,000 kronor samt lotsstyrelsen och de löne-

sakkunniga förty ansett sig böra uppskatta inkomst för hela

samma året 1923 till dubbla beloppet eller 1,500,000 kronor, har till

anslaget lotspersonalens andel i lotspenningar i förslaget till avlöningsstat

upptagits till 600,000 kronor.

Vidare torde böra för lots- och fyrstaten särskild

uppföras en anslagspost till ersättningar åt vikarier å ordinarie befattningar, från

vilken anslagspost jämväl kostnaden för ersättning för mistad lotslott lämpligen kunna bestridas. Med de i förslaget till

synes avlöningsreglemente angivna grunder för vikariatsersättningar kunna emellertid

även vad beträffar vikarier, själva äro ordinarie tjänstemän, kostsom naderna härför endast approximativt beräknas. Och då det framdeles torde ankomma på Iiungl. lVlajzt att vid bestämmande grunder för av avlöningsförmåner åt icke-ordinarie personal även meddela föreskrifter

rörande vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare, vilka

vikariera å ordinarie tjänster, måste de gjorda beräkningarna i förenu varande hänseende betraktas såsom helt och hållet provisoriska. Under

alla förhållanden skulle ifrågavarande anslagspost hava förslagsanslags natur. Anslagsposten har förslagsvis upptagits till 25,000 kronor. Såsom fjärde anslagspost i den avlöningsstaten för lots-

en nya och fyrstaten torde böra upptagas ett belopp till bestridande kostav naderna för avlöning icke-ordinarie befattningshavare. Av vad av

lotsstyrelsen och de lönesakkunniga föreslagit i fråga den framtida

organisationen distriktsexpeditionerna framgår, att även för framtiden

av tillgång till extra arbetskrafter å dessa expeditioner måste finnas, varför medel för sådant ändamål böra beräknas. Vidare förekommai

de för år 1922 gällande staterna följande anslag, avsedda till avlöning icke-ordinarie porsonal, nämligen i avlöningsstaten för lotspersonalen

ett förslagsanslag till arvoden åt extra lotspersonal, i avlöningsstaten

för fyrpersonalen ett förslagsanslag till arvoden åt extra biträden vid

såväl fasta fyrar å fyrskepp samt i avlöningsstaten för personalen

som

å lotsverkets ångfartyg ett förslagsanslag för tillsyn och bemanning i övrigt å tjänstefartyg samt lotsångarna vid Skanör och Viken.

Då antalet icke-ordinarie befattningshavare med hänsyn till sjöfartens omfattning under olika tider året samt under olika år måste av undergå avsevärda växlingar samt då härtill kommer, att grunderna för av-

löningsförmånerna för icke-ordinarie befattningshavare skulle fastställas

Kungl. llaj:t, så kan anslagsposten i fråga, vilken självfallet måste hava förslagsanslags natur, icke begränsas till ett högsta belopp. Vid beräkningen anslagspostens belopp, vilken beräkning måste

av åtminstone för närvarande bliva helt approximativ, har lagts till grund omförmälda anslag för år 1922. Då emellertid summan av nyss ifrågavarande anslag under de åren visat sig icke för sitt senare vara ändamål tillräckliga utan måst överskridas, har nämnda ansetts summa böra något höjas, varefter densamma, bland annat för ersättande nu av

utgående tillfällig löneförbättring åt dylik personal, ökats med i runt

tal 33 procent. Med hänsyn vidare därtill, att det ansetts lämpligt att låta såväl deni 28 § l förslaget till avlöningsreglemente upptagna mom. av ersättningen för mistsignalering ock de kostnader för semester åt som vid lotsverket anställda arbetare, vilka kostnader i 1922 års riksstat be-

stridas från ett under tionde huvudtiteln F VII förändamålet uppfört

särskilt förslagsanslag å extra stat, utgå från ifrågavarande anslagspost,

har vid beräknande postens storlek härför avsetts erforderliga medel. av

Ifrågavarande anslagspost har förslagsvis uppförts till 400,000 kronor.

Enligt vad förut nämnts, skulle det å avlöningsstaten för fyrnu

personalen upptagna anslaget till proviauteringsbidrag samt särskilda

arvoden och ersättningar icke vidare förekomma. Emellertid ingå bland

nämnda ersättningar gottgörelse till fyrpersonal, har sin tjänstgöring

som förlagd till avlägset liggande orter, för bestridande kostnaderna för av uppehållande medelst båtar förbindelse med land. Då denna egna av gottgörelse icke torde kunna betraktas såsom någon avlöningsförmån och då densamma skäligen bör för framtiden utgå i enlighet med hittills till-

lämpade grunder, hava lotsstyrelsen och de lönesakkunniga tänkt sig, att

gottgörelsen, såsom i viss mån liknande art den för resekostnad av som

utgående ersättning, hädanefter lämpligen bör utgå från omkostnads-

statens förslagsanslag till och traktamentskostnader. Sistnämnda reseanslag bör därför erhålla benämning, i sig kan innefatta även en som

ifrågavarande gottgörelse, och föreslås, att anslaget benämnes och

resetraktamentskostnader Gottgörelse ifrågavarande art torde m. m. av komma att utgå allenast i ett mycket begränsat antal fall och till ringa

belopp. avlöningsstaten för fyrpersonalen finnas uppförda ytterligare två förut berörda förslagsanslag, nämligen ett till arvoden åt personal

vid mindre fyrar å 39,000 kronor samt ett till proviant eller spisnings-

penningar till personalen å fyrskepp å 47,500 kronor. Lotsstymelsen

och de lönesakkunniga hava funnit, att för omförmälda båda ändamål

särskilda anslagsposter böra uppföras jämväl i den avlöningsstaten

nya ock med något ändrade benämningar. Då förenärnnda anslags beom lopp visat sig icke på långt när förslå för avsedda ändamål, torde en

förhöjning beloppen böra i detta sammanhang vidtagas. I enlighet

av härmed föreslås, att i staten uppföras särskilda förslagsanslag för sköt-

sel fyrar utan ständig bevakning å 50,000 kronor och till kost av

eller kostpenningar till personalen å fyrskepp å 60,000 kronor. Slutligen hava lotsstyrelsen och de lönesakkunniga ansett, att i

stället för särskild avlöningsstat för personalen vid livräddningsen

anstalterna samt särskild stat för undervisningsanstalterna lämpligen

borde i den avlöningsstaten uppföras två särskilda anslagsposter

nya

förslagsanslags under benämning för betjäning livrädd-

av natur av

ningsanstalterna samt lotsverkets undervisningsanstalter För

m. mo. ifrågavarande stater äro såsom förut nämnts för närvarande anvisade

förslagsanslag å respektive 9,570 och 13,000 kronor. Då utgående

arvoden för betjäning livräddningsanstalterna skäligen torde böra

något förhöjas, samt anslaget till undervisningsanstalterna under

senare

år måst oväsentligt överskridas, hava anslagen beräknats till

förslagsvis respektive 11,000 och 19,000 kronor. Vad den för år 1922 gällande övergångs- och indragningsstaten

angår, kan densamma med hänsyn till under år 1921 skedd avgång från staten, upptagas med ett från 10,295 till 6,875 kronor minskat

belopp.

Såsom förut antytts finnes för lots- och fyrinrättningen med liv-

räddningsanstalterna lotsstyrelsen däri inbegripen fastställd sär-

- -

skild pensionsstat, i vilken äro upptagna följande anslag, nämligen:

dels ett bestämt anslag å 15,000 kronor till beredande av understöd åt vissa förutvarande befattningshavare vid lotsverket eller deras änkor

och barn, dels ett förslagsanslag å 50,000 kronor till pensionering av

lotsstyrelsens och lotsverkets personal i enlighet med bestämmelserna

i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension, från vilket anslag pensionering äger till sådana befatt-

rum ningshavare med eller efter år 1915 erhållit eller erhålla pension

som med undantag det fåtal kvarstår å gammal stat eller

av personer, som

tillhör övergångs- och indragningsstat, dels ett förslagsanslagå 199,000 kronor till pensionering. flottans pensionskassa lotsstyrelsens

genom av och lotsverkets personal, från vilket anslag pensionering äger till

rum befattningshavare, vilka erhållit pension före år 1915 eller där-

som efter erhålla pension, då de avgå från gammal stat eller övergångs-

och indragningsstat, dels ock ett förslagsanslag å 12,000 kronor till liv-

räntor åt änkor och barn efter befattningshavare vid lotsverket enligt förordningen den 22 oktober 1909.

I fråga det förstnämnda anslaget å 15,000 kronor föreslås

ingen förändring.

De båda därefter omförmälda anslagen, nämligen de å 50,000 och 199,000 kronor, hava alltsedan år 1914, då de fastställdes, icke undergått någon förändring. Det har emellertid visat sig, att det förstnämnda anslaget under årens lopp blivit alldeles otillräckligt för sitt ändamål. Däremot har det sistnämnda, större anslaget allt mindre behöft tagas i

anspråk till följd avgång bland pensionärerna. I följande uppställ-

ning meddelas tillgängliga uppgifter rörande de verkliga utgifterna å

de båda anslagen under åren 1918-1921 respektive 1917-1920:

Pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

Bestämt anslag.

Till beredande understöd åt vissa förutvarande beav fattningshavare vid lotsverket eller deras änkor och barn kronor

15,000

Förslagsanslag.

Till pensionering lots- och av lotsstyrelsens samt fyr-

statens personal i enlighet med bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907 civila

angående tjänst-

innehavares rätt till pension kronor

175,000

Till pensionering flottans i

genom pen-

sionskassa lotsstyrelsens samt lots-

och fyrstatens personal n 100,000

Till livräntor åt änkor -och barn efter

befattningshavare vid lotsverket enligt

förordningen den 22 oktober 1909

12,000 287,000

Summa kronor 302,000.

Vidare må framhållas, hurusom särskilt de för Vikariatsersättningar -och avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare lotsstyrelsen och

av de lönesakkunniga beräknade anslag måste, såsom redan förut nämnts,

betraktas såsom synnerligen approximativa. Ytterligare må erinras, att den lotsstyrelsen och de löne-

genom av

sakkunniga föreslagna anordning vid övergång till efterskottsutbetalning

hela avlöningen kostnadsökning föranledes första året, då den av en nya

staten börjar tillämpas.

Slutligen är att märka, hurusom vid ovanstående kostnadsberäk-

ningar hänsyn icke blivit tagen till dyrtidstillägg, sig de

vare som nu utgå, eller de efter regleringens genomförande kunna antagas komma

som

att utgå. Genom tillämpning de för nyreglerade verk nu gällande dyr-

tidstilläggsgrunderna skulle emellertid oväsentlig besparing komma

en att något i viss mån torde böra tagas ibetraktande vid

uppstå, som nu ifrågavarande jämförelse.

Till sist torde böra meddelas följande uppställning,utvisande

vid bifall till vad i detta betänkande föreslagits storleken lots-

- av verkets medelsbehov omkostnadsstaten undantagen för helt år

- räknat:

Avlöningsstaten för lotsstyrelsen kronor 188,100 lots- och fyrstaten 4,045,000 Övergångs- och indragningsstat 6,875

Pensionsstat 302,000

Summa kronor 4,541,975.

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, omförmälas i

som

11 och 12 samt 23-30 förslaget till avlöningsreglemente, må

av bestridas i enlighet med de grunder, i betänkandet angivits,

ovan

dels bemyndiga Kungl. Majzt att iförekommande fall medgiva, att det föreslagna avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å å

en äldre stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne för-

klarar sig Villig underkasta sig nämnda reglemente, dels ock medgiva, att, därest KunglMajzt så finner erforderligt, de

i berörda förslag till avlöningsreglemente omförmälda bostads- och

ovan lönenämnder må redan under år 1922 upptaga rörande lots- och

frågor

fyrstaten. Härjämte hemställa lotsstyrelsen och de lönesakkunniga, att, i anslutning till vad vid statberåkningen anförts, förslag till avlöningsstat för lots- och fyrstaten, till övergångs- och indragningsstat samt till pensionsstat må framläggas för riksdagen till godkännande.

Särskilda yttranden.

Utdrag protokoll, hållet hos lotsstyrelsen vid verkställande av

utredning rörande länereglering för befattnings-

anbefalld

havare vid lots- och fyrstaten.

1922 den 25 februari.

Närvarande:

Generallotsdirektören ordförande, herrar Curman, Lunde-

Hägg, båda av Kungl.

berg, WirströmkNilssonoch Sidenbladh, sistnämnda

for

Majztdutseddaktloåesakkuräiga,agrensorâidvederbolrafndefperionaáglriâp-

per e Jami ung. aj: s emyn igan e av c een or an es e-

partementet tillkallade sakkunniga, nämligen lotskaptenen Stenberg, om-

budsmannen Bent samt fyrmästarna Gräsman och Hagström.

till behandling frågan lönereglering för befattnings- Företogs om

havare vid lots- och och beslöto lotsstyrelsen och de lönesak-

fyrstaten;

att med underdånig skrivelse denna dag avgiva utlåtande och

kunniga förslag i ämnet.

Därvid anfördes nedan nämnda representanter för personalen av de särskilda i ärendet, finnas återgivna här efteråt.

meningar som

Beträffande lotspersonalen

herr Bent: av Med utgångspunkt från ett adertonârigt aktivt utövande lotsav yrket och därunder förvärvad erfarenhet lotsens uppgift ur sjöom

-fartssäkerhetssynpunkt måste jag anföra avvikande mening från

en och de sakkunnigas förslag beträffande lotsarna.

lotsstyrelsens

Vad lotsverket beträffar det är tydligt att lotsen är den axel,

kring vilken detta Verk rör eller i fall

sig varje borde röra sig. Det

är på den individuelle lotsens

yrkesduglighet, ansvarskänsla och förmåga

i det hela att i land med sin gå uppgift, denna säkersom gren av

hetstjänsten för sjöfarten ytterst vilar. De

befattningar, tjänster och

organisationer, som ur administrativt intresse behövas, äro uppenbar-

ligen i det sammanhanget sekundär vikt. Lotsens av kvalifikationer och

personliga egenskaper äro dei denna tjänst viktigaste. Vad beträffar den

av sjöfartssäkerhetstjänsten, som representeras lotsarna, kan den

av icke ersättas än så av höga kvalifikationer eller utmärkthet hos det

administrativa befälet, eller teknisk

av utrustning, såsom fallet kan vara på andra områden statens verksamhet, där de av underordnades uppgift kan reduceras till ett visst schematiskt

detaljaktpågixvande, och mo-

därna säkerhetsapparater och teknisk

annan utrustning kunna ersätta

eller fullständiga vad till kan som äventyrs brista i det personliga. Vad

lotsningen beträffar är det allt. Lotsarna ha

personliga att på eget

ansvar och avlägsnade från auktoritativt befäl, själva träffa sina avgör-

anden. Hela tjänstens effektivitet hänger således på den individuelle

lotsens duglighet. Det är den för tillfället på aktuelle lotsen sjöfasom rande blicka för i den

lotshjälp internationella uppfattningen lots

av en uppgifter. Det är dessa individuella

summan av lotsar, för sjö-

som farten står lotsverket. Lotsarna som äro vidare det givna och naturliga

rekryteringsmaterialet till lokalbefälet, och borde i

sjöfartssäkerhetens

intresse det även för distriktsbefälet. vara

Det är mot sådan

en bakgrund man måste det avlöningspro-

blem, som nu föreligger. Då det gäller att utmäta avlöningsvillkoren åt

lotsar får slaviskt efter de man gå modeller och grunder äro som naturliga och hävdvunna beträffande med

statstjänare ett regelbundet,

ensartat och till tiden såväl

som uppgiften begränsat arbete. Lotsarna

veta för det första hälst av någon som begränsning sin arbetsav tid. De utföra vidare sin och tjänst sitt arbete på eget avskurna ansvar, från möjligheten att i fall inhämta kinkiga överordnades råd eller di-

rektiv. Lotsen måste fatta snabba

beslut, tveka att på sig ta

ansvaret för åtgärder och resolut

handlingar, som, utförda, rädda stora

materiella värden, och vid sina tillfällen

även människoliv, värden,

som räddhåga och tveksamhet skulle Och först äventyra. efteråt får han

om hans åtgärder skulle

misslyckas kritiken från dem, i lugn

- som och sedermera ha tillfälle ro att överväga handlingens klokhet.

Som grundval för sådan individuell en resoluthet måste finnas en alltför ekonomiskt

svag ställning vare sig eller personligt. Under

eller förhållanden tvinar beslutsamheten och

alltför torftiga tryckta mo-

och Detta principiellt alla lotsar, även

det att något göra våga. gäller

de under större vid lotsplatser, trafikeras

omvärdena, ha hand, äro som

riskerna förekomma oftare, där trafiken är livlig. av stora fartyg, samt

i klasser har inget stöd sedd den syn-

Uppdelningen av lotsplatser ur

det synpunkt rättvisa i att

punkten. Däremot ligger ur praktisk en uppdelas så, att det merarbete av verklig lotsning, som lotsplatserna

trafikerade medför motsvarande

förekommer på de livligt platserna en

Men detta kan efter mitt förmenande nås på ett rättvisare merinkomst.

verkande att öka lotsarnas andel i lotspenoch smidigare sätt genom

andel, från lotshåll alltid ansetts och ningarna till 50 procent, en som

vidhållits den minsta, vilken borde komma ifråga. som Beträffande och sakkunnigas förslag lotsarnas

lotsstyrelsens om

denna under hänvisning till arten,

placering i lönegrader måste placering,

innebörden lotsens arbete och uppgift för beskaffenheten och av anses

med därtill att till den fasta avlöningen kommer

låg, även hänsyn tagen

andelen i lotspenningarna. Det kan vara rimligt att sätta

ett belopp,

ock teoretiskt efter förordningens orda-

lotsen, åt vilken praktiskt, om

säkerhet är anförtrodd under den tid lotsningen pågår,

lydelse fartygets

uppgift det torde

i lönegrad som rorgängaren på ångfärja, vars

samma innefattar avgörande eller

överflödigt nämna något personligt

vara

beslut

År antal så ringa att den

lotsningarnas på någon lotsplats man av

kunna där eventuellt placerad lots eller orsaken anser sig placera

visar detta förhållande att sådan lotsplats

lotsar i högre lönegrad, en för indragning lotsplats. Befinnes den ur synpunkten

är mogen som bör den organiseras, benämnas

livräddning vara av påkallad,

av behovet

sådan. Ar alltför liten på plats, bör

och uppföras som sjöfarten en få från lotsplats. En omregle-

fartyg kunna lots någon närgränsande

skulle kunna ske, så att några nuvarande lotsplatser

ring högst antagligt

kunde helt dras in sådana och inbesparing därmed göras, om som en dock i framtid. Bemanningen åter på de lotsomedelbart så en nära

torde redan så fåtalig den platser, där trafiken är livlig, nu vara som

kan Beroende på tidigare och i för trafikens tillgodoseende vara. -

viss rådande avlöningsförhållanden har det legatilotsarnas

mån ännu antalet vid det minsta eget intresse att hålla befattningshavare nere

det intresset, torde ock ett

möjliga. Denna synpunkt, personliga vara

bibehållandet utvidgandet lotsarnas det starkaste skäl till blott utan av

i i

intresse lotspenningarna.

emellertid så tryckt, att den kan Lotsarnas ställning nu är

uthärda ett uppskov med Om därför

förbättringar. den högre placeringen på löneskalan, som är berättigad och betingad lotsens

av upp-

gift och hänsynen till sjöfartssäkerhetens krav på lotsyrkets goda

rekrytering, kan på grund rådande ekonomiska förhållanden av nu genomföras, bör frågan åter tas så förhållandena

upp snart mcdgivam

Beträffande personalen ä fyrskepp

av herr Grásmaøz:

1:o I föreliggande förslag till kan

lönereglering jag finna att

kungl. lotsstyrelsen och lönesakkunniga tagit till de

någon hänsyn

kompetensfordringar, som äro gällande för fyrmästare å fyrskepp.

Detta förhållande är särskilt vid

påfallande betraktandet moti-

av veringen i vad det berör lotspersonalen befälhavaren

samt å tjänsteångaren Vega vilken placerats i12 lönegraden kom-

- senare enligt

munikationsverkens löneplan varvid det framhålles

-- tydligt kompetensfordringar, vilka i ingen mindre mån gäller fyrmästare å fyrskepp sär-

skilt första klass under - som mången gång långt svårare och synner-

ligen kritiska navigeringsförhållanden få visa prov på rådighet och skicklighet. Det mig sålunda., att dessa synes tjänstemäns ansvarsfyllda

värv blivit rättvist bedömt då det i

gällt placering lönegrad, varför

jag kan biträda kungl. och

lotsstyrelsens lönesakkunnigas förslagu

2:0 Beträffande fyrvaktare och

styrman fyrvaktare

- - maskinist å fyrskepp, vilka och

enligt kungl. styrelsens lönesakkunnigas förslag placerats i tredje lönegraden, så all till finner anledning av-

vikande mening i detta fall. har

Fyrvaktaren att vid fyrmästarens

frånvaro uppehålla dennes och skall

befattning äga lika kompetens

som fyrmästaren. Maskinisten skall ha lotsver-

samma kompetens som kets övriga maskinister, varför de

synas mig vara berättigade till pla-

cering i samma lönegrad dessa. Deras

som långt obehagligare tjänstgöringsförhållanden borde ensamt berättiga dem till och vad detta, som

sagts i motiveringen lotsverkets maskinister

om övriga gäller i mindre

mån för maskinister å " fyrskepp, vilka, som naturligt är, få utföra allt

vad till maskinistyrket hörer ombord.

Det mig sålunda att

synes fyrskeppspersonalens befattningar under-

värderats, särskilt vid betraktande lotsverkets

av övriga befattnings-

havare, för Vilka vissa examina varför erfordras, jag vördsamt föreslår

följande placering i lönegrader enligt kommunikationsverkens

löneplan:

5800 9

å 1 klass fyrskepp i en lönegrad mellan lönegraden. Fyrmästare

2	6
3	5
1	4

Fyrvaktare

2 3 3 2 F 1

yrbiträde

Beträffande den för lotsverkets personal och befäl särskilt

3:0

tillåter jag mig vördsamt uttala önskvärdheten

uppgjorda löneplanen,

sådan särskild framlagts, därför att de lägre be-

av, att löneplan äro placerade över fjärde lönegraden, framstå i fattningshavarna, som

inför dem särskilt beakta att löneplanen

en tämligen god placering som

är speciell för lotsverket. Då och dess tjänstemän äro placerade i kommu-

kungl. styrelsen

nikationsverkens hade det varit synnerligen önskvärt att den-

löneplan,

tillämpats för hela lotsverket samma

Beträffande personalen fyrar

herr Hagström:

av 1 Oaktat jag med kännedom om fyrpersonalens motvilja ifråga all dock i likhet med kungl. styrelsen och herrar sak-

om klassificering,

inser behovet sådan, är det förorsakat därav, att vissa

kunniga av en

särskilda fortfarande komma att utgå. Frågan kommer

ersättningar

därför i än vad tänkt sig och före-

ett annat läge personalföreningen

Det också att väl belägen och lättskött fyrplats,

slagit. är tydligt, en

funktion viss tid under året på grund isförhållanden, som är ur en av kan med större och svårbelägen fyr, hållesi

gärna jämföras en som

funktion året och där flera sorters arbete utom den egentliga fyrom, förekommer. Därav torde också klassificering av fyrarna

tjänsten en

vara behövlig.

Då det sålunda de olika fyrarnai klasser vore

gäller indelning av

det önskvärt att endast två sådana inrättades. Enär kungl. styrelsen och herrar tre klasser, vill jag biträda detta

sakkunniga nu föreslagit

Dock vill framhålla önskvärdheten att i tredje klassen

förslag. jag av

endast sådana mindre fyrar, där uppbördsfyrvaktare nu äro an-

upptagas

ställda, vilka sin tid ersatte fyrmästare vid dessa småfyrar. på Skulle kungl. styrelsens och herrar sakkunnigas förslag bliva

i vilket att även några platser, där fyrmästare och fyr-

antaget, ingår,

väktare äro anställda, skulle tillhöra komma förvisso

nu tredje klass,

fyrmästarna därstädes att befinna sig degraderade, och heller erhålla

de någon nämnvärd löneförbättring, vilket de säkert, såväl alla som övriga, väntat att få. Den skulle i så fall endast utgöra 30 kronor per år, eller 1.2 procent förhöjning över nuvarande avlöning.

Då jag talat degradering dessa fyrmästare, har likväl

om av jag mycket väl uppfattat, att det är platserna, skola klassificeras och som

personalen, men det kan ändå icke frångås, att fyrmästare vid

en tredje klass fyr också kommer att klass en anses som en tredje fyrmästare, och då det finnes benämningen tredje klass fyr, är detta nu än mer påtagligt. Att omnämnda fyrar i mån de nuvarande

av fyr-

mästarnas avgång kunna nedsättas i tredje klass, är intet hindrar, som ifall det nödvändigt, ett sådant förfarande har

anses gjort sig gäl-

lande tillförne, då vissa i mån ned-

fyrmästarebefattningar av avgång

satts till fyrvaktare med uppbörd, vilka få titeln vid

nu fyrmästare

tredje klass fyr. Vad här framhållits dessa fyrmästare

som om gäller

även för dem, benämnas fyrmästare vid större och som nu fyr, som

föreslagits placerade vid andra klass fyr.

2 Vid betraktande det framlagda förslaget kan av jag finna, att tillräcklig hänsyn tagits till personalens särställning i förhållande

till andra statstjänares; den synnerligen ansvarsfulla den

tjänst, ut-

för; ständigt nattarbete, som på de flesta andra områden betalas 50

procent högre än dagsarbete; de höga transportkostnaderna för livs-

förnödenheter och annat, samt den oerhörda kostnaden för barnens uppfostran. Detta är obestridligt egenartat för fyrpersonalen, med

jämförd andra statstjänare. Personalföreningen hade därför till kungl. styrelsen inlämnat ett väsentligt högre löneförslag än det och nu föreliggande, hyst den förhoppningen, att kungl. styrelsen skulle vid detta tillfälle giva sitt erkännande åt sin fyrpersonals betydelsefulla ställning och för

de svårigheter, äro förenade med livet fyrplatserna, och såsom på medelst lätta de sedan många år tillbaka för personalen så

tryckande

ekonomiska bördorna. Därför höjandet utöver de och-

vore av en lönegrad föreslagna,

gällande alla de olika befattningshavarna, ingen från orimlig begäran

min sida, men med kännedom det finansiella läget för om ogynnsamma

närvarande, och inför risken, att hela löneregleringen ytterligare

upp-

skjutes, är det, som jag i obetydlig grad avviker från kungl. styrelsens

och herrar sakkunnigas förslag. Ovannämnda löne-

förhöjning av en

grad skulle endast utgöra respektive 120, 150, 360, 420 och 600

kronor år för de olika befattningshavarna från fyrbiträde och per mera

till fyrmästare vid första klass fyr än vad, som föreslagits.

upp

Ser man även på den förbättring, därigenom skulle uppstå

som utöver nuvarande löneförmåner, blir det endast cirka 32 procent för den

lägsta och 45 procent för den högsta befattningshavaren; en förbättring, mycket väl motiverad, blott förut åberopade förhållanden

som vore av

utan även därigenom, att det utgående dyrtidstillägget, vilket kan

nu det, i huvudsak lever på, antagligen kommer att bortsägas vara man

falla, då grundtalet går ned till 50. Såsom förslaget föreligger,

förbättring cirka 20 procent och betydligt lägre för fyr-

med en av mästare vid andra klass fyr och för del vid tredje, skulle personalen en i ovannämnda fall komma i väsentligt sämre ställning än före en kristiden.

Då sålunda det föreliggande förslaget i huvudsak blivit lagt på

basis förbättring med cirka 20 procent utöver nuvarande löneen av en förmåner, har detta likväl konsekvent kunnat följas, utan beñnnes det, att fyrmästare vid andra klass fyr endast skulle erhålla förbättring en cirka 131/3 procent. För att i lika mån tillgodose dessa, tillåter jag mig av vördsamt föreslå deras i lönegrad mellan 5:e och 6:e enligt

uppflyttande

kommunikationsverkens system. De skulle då komma att erhålla

unge-

fär förbättring, alla befattningshavarna.

samma

3 Den ersättningen för mistsignalering, som egentligen

nuvarande

kan sägas någon kännbar inkomstökning, är dock liten vara en uppmuntran för det merarbete, personalen utför vid sådana platser, där mistsignalering förekommer. Den utgår med 50 öre timma att nu per

delas personalen. Att denna ersättning höjes till det kungl.

upp av av

styrelsen år 1920 föreslagna beloppet 75 öre, är endast en mycket

blygsam begäran, vilken jag föreslår.

4 Någon ändring i nuvarande bestämmelser rörande sjukvårds-

kostnader har i föreliggande förslag till avlöningsreglemente upp-

tagits. Det bör dock staten angeläget, att fyrpersonalen utvara sättes för större risk vid sjukdomsfall än andra befattningshavare i statens tjänst, inneha förmånen fri läkare- och sjukvård. som nu av Detta är ett gammalt krav från fyrpersonalens sida, vilket väl måste överensstämmande med billighet och rättvisa, då andra tjänsteanses män ansetts i behov därav, är fyrpersonalen det än mera, vara emedan dess i allmänhet avskilda läge från läkare och sjukhus förorsakar dem väsentligt större kostnader vid sjukdom; det har till och med för del blivit grunden till ekonomisk misär. Det förhålen

landet, att fyrpersonalen tidigare haft denna förmån, eller att statens

finanser för närvarande äro mindre goda, torde utgöra

berättigad

orsak till att bland de minsta tjänstemannakårerna skall ställas utom

en denna förmån, då det stora flertalet befattningshavare i statens

tjänst åtnjuter densamma. Med från denna punkt i kungl. styrel-

avvikelse

och herrar sakkunnigas förslag tillåter jag vördsamt

sens mig föreslå, att fri läkare- och sjukvård tillerkännes befattningshavare vid fyrstaten.

5 De naturaförmåner, bestående bostad, ved och lyse,

av som

personalen i alla tider åtnjutit, har kungl. och lönesaknu av styrelsen kunniga föreslagits skola ersättas personalen vissa avdrag å

av genom avlöningen. Dessa förmåner ha tillförne ansetts böra tillerkännas

personalen på grund dess särställning och dess i allmänhet

av avlägsna

och svårbelägna bostadsort. Denna sak framhölls också statsrådet

av Broström vid senaste lönereglering år 1914, vilket föranledde, att riks-

dagen biföll framställningen desammas åtnjutande utan å om avdrag avlöningen.

Enligt mitt förmenande har ingenting inträffat, kan föranleda

som en förändring i detta avseende, varför jag tillåter vördsamt

mig föreslå,

att nämnda förmåner fortfarande få åtnjutas

av fyrpersonalen.

6 Beträffande lotsverkets löneplan instämmer i den uttalade

jag

önskan herr Gräsman gjort i sin reservation

In vñdem:

Karl Lindström.

Bilaga

Förteckning över lotsplatserna.

1:a klass lotsplatser. 2:a klass lotsplatser. 3:e klass lotsplatser. Luleå Kalix Salmis Rönnskär Malören Töre Ursviken Romelsö uröklubb Bredskär Ratan Stockviken Järnäs Ulvö Fagervik

- Skag jåshohna Orskär Härnö Oregrund Huvudskär Sundsvall Svartklubben Sävösund Agö Arholma Kylej Lilljungfrun Söderarm Slite Gävle Mälaren Härvik Furusund Fårösund Ljugarn Sandhamn Visby Ronehamn Stockholm Häradskär Burgsvik Dalarö Skäggenäs Klintehamn Landsort Gökalv Nyköping Oxelösund Karlshamn

em Norrköping Sölvesborg Stedsholm

en Arkö Ystad Strupö Idö Trälleborg Kråkelund Oskarshamn Råå Figeholm Kalmar Höganäs Påskallavik Aspö Varberg Vållö êhus Dyngö Mönsterås Oresund södra Havstenssund Timmernabben Limhamn Nordkoster Pataholm Malmö Strömstad Borgholm Landskrona Bergkvara

:27

Hälsingborg Degerhamn

Oresund Långören

norra

Arpö Halmstad Vrângö Tärnö

Pukavik Brännö Göteborg Hanö

Simrishamn Marstrand Lysekil Torekov Smögen Falkenberg

Mönster

:37

Kalvsund

Käringön

Uddevalla

Väderöarna

:42

7 1

Bilaga II.

Förteckning över fyrplatserna.

1:a klass fyrar. 2:a klass fyrar. 3:e klass fyrar. Stora Fjäderägg Rödkallén Germundsö

med Liljeudden Holmögadd Rönnskär Ratan Skag Bjuröklubb Bergudden Bremö Högbonden Holmsund

med 2 agafyrar Eggegrund Härnöklubb Lungö Björn Gran Draghällan Understen Agö Saltviksudde Svartklubben §t0rjungfrun Djursten Söderarm-Tjärven Orskär Sandhamn Landsort Simpnâsklubb och Näs- Huvudskär Ostergarn med Ostergarns kubben Måsknuv

västra Svenska Högarna Skansudde Gotska Sandön jämte 2 Grönskär Hallshuk

aga-

fyrar Fårö Femörehuvud §t0ra Karlsö När Arkö Olands udde Faludden Skäggenäs

norra Dämman Hoborg Ystad Qrimskär Stenkyrkehuk Malmö Olands södra udde Hävringe med Västra Hälsingborg Utklippan Korpen Varö Sandhammaren Häradskär Islandsberg Kullen med bifyr Storkläppen

=21 Tylö Spårö med Stickskär Nidingen Högby Tistlarna Kapelludden Vinga med Vinga överens- Segerstad

fyrar Garpen Paternoster Hanö Måseskär Smygehuk

Falsterbo :26 Haken Ven Hallands Väderö Morups Tånge Varberg Hållö Klövskär Väderöbod Ursholmen

:37

Bilaga III.

Förslag

till

avlöningsreglemente

för befattningshavare vid lots- och fyrstaten.

1 avd. Ordinarie tjänstemän.

1§.

De i 1 avd. av detta reglemente avsedda befattningar tillsattas, ienlighet med därför gällande föreskrifter, antingen fullmakt eller konstitutorial.

genom genom

Antalet ordinarie befattningar Kungl. Majzt och riksdagen.

faststâiâlles2

Ordinarie .

tjänsteman äger åtnjuta avlönmg enligt de i detta reglemente givna föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor.

Avlöning utgår, där annorlunda i reglementet stadgas, från och med den dag, tjänsten tillträdes, till och med den dag, tjänstemannen avgår på grund

av avsked, entledigande eller dödsfall.

Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott. Angående tjänstemans rätt till pension samt skyldighet att avgå från tjän-

sten ar särskilt stadgat.

3 §

Med ordinarie befattning må icke förenas tjänst å rikets eller riksdagens

annan stat, heller, utan att sådant medgivits beslut Kungl. Majzt och riks-

genom av dagen, å kommuns stat.

2. Med ordinarie befattning må heller förenas sig uppdrag såsom 0rd-

vare förande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, är försett med Kungl. Majzts

som oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjånstebefattning vad slag det må, så

av vara framt lotsstyrelsen efter prövning att ifrågavarande drag eller tjånstebefatt-

up ning må anses inverka hinderligt för utövande statstjånsten, finner uppdraget

av eller befattningen kunna få mottages och vidare bibehållas.

Gift .

kvinna må kunna erhålla ordinarie anställning allenast efter Kungl. Majzts i varje särskilt fall lämnade medgivande.

1-220337. L.,

Därest kvinnlig innehavare av ordinarie befattning ingår äktenskap, skall hon icke vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattning, så framt icke lotsstyrelsen finner det nödigt med hänsyn befattningens behöriga upprätthållande.

. För ordinarie befattning utgår lön enligt den under 6 § införda löneplan, vilken för varje lönegrad upptaget vissa löneklasser med särskilda, för olika artsgrupper fastställda lönebelopp. I den vid detta reglemente fo ade tjänsteförteckozing angives, till vilken lönegrad vare särskild befattning är att anföra. ördelningen av de orter, där tjänstemännen enligt lotstyrelsens bestämmande skola anses stationerade, å de uti löneplanen upptagna sju ortsgrupper fastställes av Kungl. Majzt på grundval av utredning rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna. Den löneklass inom lönegraden, enligt vilken tjänstemannens lön skall utgå, fastställes i enlighet med föreskrifterna i 7-10 §§, och bestämmes lönebeloppet inom klassen efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd. Förutom lön kunna utgå lotslott eller ersättning för mistad sådan enligt stadgandena i 11, 14 och 17 §§ samt enslighetstilldgvg enligt bestämmelserna i 12 § ävensom de särskilda förmåner och ersättningar, omförmalas i 23-30 §§.

som

Löneplan.

Avdelning A. För manliga tjänstemän.

O s g r u p p. Lönegrad. iida

A. B. C. D. E. G.

kr. kr. kr. kr. kr. kr. kr.

1 1,980 2,070 2,160 2,250 2,340 2,430 2,520 2 2,100 2,196 2,292 2,388 2,484 2,580 2,676 1:a lönegracleøz 3 2,220 2,322 2,424 2,526 2,628 2,730 2,832 . . . . . . . 4 2,340 2,448 2,556 2,664 2,772 2,880 2,988 5 2,460 2,574 2,688 2,802 2,916 3,030 3,144

2 2,100 2,196 2,292 2,388 2,484 2,580 2,676 3 2,220 2,322 2,424 2,526 2,628 2,730 2,832 2:a löncgraden 4 2,340 2,448 2,556 2,664 2,772 2,880 2,988 . . . . . . . 5 2,460 2,574 2,688 2,802 2,916 8,030 3,144 6 2,580 2,700 2,820 2,940 3,060 3,180 3,300

3 2,220 2,322 2,424 2,526 2,628 2,730 2,832 4 2,340 2,448 2,556 2,664 2,772 2.880 2,988 3:e lönegraden 5 2,460 2,574 2,688 2,802 2,916 3,030 3,144 . . . . . . . 6 2,580 2,700 2,820 2,940 3,060 3,180 3,300 7 2,730 2,856 2,982 3,108 3,234 3,360 3,486

O r t g r u p p. Lönegrad. 11:12::

A. B. c. D. E. F. G.

kr. kr. kr. kr. kr. kr kr.

4 2,340 2,448 2,556 2,664 2,772 2,880 2,988 5 2,460 2,574 2,688 2,802 2,916 3,030 3,144 4:e lönegraden 6 2,580 2,700 2,820 2,940 3,060 3,180 3,300 . . . . . . . 7 2,730 2,856 2,982 3,108 3,234 3,360 3,486 8 2,880 3,012 3,144 3,276 3,408 3,540 3,672

5 2,460 2,574 2,688 2,802 2,916 3,030 3,144 6 2,580 2,700 2,820 2,940 3,060 3,180 3,300 5:e Zönegraden 7 2,730 2,856 2,982 3,108 3,234 -3,360 3,486 . . . . . . . 8 2,880 3,012 3,144 3,276 3,408 3,540 3,672

V 9 3,060 3,198 3,336 3,474 3,612 3,750 3,888

6 2,580 2,700 2,820 2,940 3,060 3,180 3,300 7 2,730 2,856 2,982 3,108 3,234 3,360 3,486 6:e länegraden 8 2,880 3,012 3,144 3,276 3,408 3,540 3,672 . . . . . . . 9 3,060 3,198 3,336 3,474 3,612 3,750 3,888 10 3,240 3,384 3,528 3,672 3,816 3,960 4,104

7 2,730 2,856 2,982 3,108 3,234 3,360 3,486 8 2,880 3,012 3,144 3,276 3,408 3,540 3,672 7:e lönegrarien 9 3,060 3,198 3,336 3,474 3,612 3,750 3,888 . . . . . . . V 3,816 10 3,240 3,384 3,528 3,672 3,960 4,104 11 3,450 3,600 3,750 3,900 4,050 4,200 4,350 , 8 2,880 3,012 3,144 3,276 3,408 3,540 3,672 9 3,060 3,198 3,336 3,474 3,612 3,750 3,888 8:e lönegradcn 10 3,240 3,384 3,528 3,672 3,816 3,960 4,104 . . . . . . . 11 3,450 3,600 3,750 3,900 4,050 4,200 4,350 12 3,660 3,816 3,972 i 4,128 4,284 4,440 4,596

13 4,860 5,058 5,256 5,454 5,652 5,850 6,048

- 14 5,160 5,370 5,580 5,790 6,000 6,210 6,420 9:e lönegraden U . . . i . 15 5,520 5,736 5,952 6,168 6,384 6,600 6,816 16 5,880 6,102 6,324 6,546 6,768 6,990 7,212

O r t s g r u p p. Löne Löne grad klass j , . A. B. , o. D. E. F. G.

j kr. kr. kr. kr. kr. kr. kr. 17 7,140 7,380 7,620 7,860 8,100 8,340 8,580 18 7,620 7,860 8,100 8,340 8,580 8,820 9,060 10:e loncgrarlcn . . . . . . . 19 8,100 j 8,340 8,580 8,820 9,060 9,300 9,540

20 8,580 8,820 9,060 9,300 9,540 9,780 10,020

18 7,620 7,860 8,100 8,340 8,580 8,820 9,060 19 8,100 8,340 8,580 8,820 9,060 9,300 9,540 11:e löncgø°adeøz . . . . . . . 20 8,580 8,820 9,060 9,300 9,540 9,780 10,020

21 9,060 9,300 9,540 9,780 10,020 10,260 10,500

Avdelning B. För kvinnliga tjänstemän.

O r t s g r u p. Lönegrad. E3122.- | j j j j A. B. 0. D E. r G.

i kr. kr. kr. kr. kr. kr. i kr.

1 1,440 1,500 1,560 1,620 1,680 1,740 i 1,800

2 1,560 1,620 1,680 1,740 1,800 1,860 1,920 1:a lönøgmdcn . . 4 . . 3 1,680 1,740 1,800 1,860 1,920 1,980 2,040

4 1,800 1,860 1,920 i 1,980 2,040 2,100 l 2,160

4 1,800 1,860 1,920 1,980 2,040 2,100 2,160 5 1,920 1,983 2,046 2,109 2,172 2,235 2,298 2:a lönøgradeqb . . . V . i i 6 2,040 2,106 2,172 2,238 2,304 2,370 2,436 V 7 2,160 2,229 2,298 2,367 2,436 i 2,505 t 2,574

Vid tilltrådandet ordinarie tjänst erhåller tjänsteman, vare sig han förut av innehade sådan tjänst eller lön enligt lägsta löneklassen för den lönegrad, till vilken tjänsten hör, där föreskrifterna i 9 eller 10 § giva anledning till avvikelse harutinnan. Efter att hava tillhört och samma löneklass under tre år uppñ ttas en tjanstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år til den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt annat följer föreav skrifterna i 8-10 §§. Uppfiyttning till högre löneklassskei vid ingången av kalenderkvartalet näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tjänstetiden i den lägre löneklassen tillåndagått.

övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre löneklass: I han .under minst fyra femtedelar den tjänstetid, erfordras för vina att av som nande uppflyttning, skall hava bestritt sin eller på grund av förordnande av e en statens tjänst eller fullgjort annat offentligtigt uppdrag, dock att härvid icke annan skall föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller annan tjänstledighet

oavkortad lön eller ledighet för fullgörande honom åliggande militär tjänstmed av

göring; med uppñyttningen icke prövats böra äga med hänsyn till b att u pskov rum väl vitsordad tjänstgöring under den tid tjänstemännen tillhört den lägre mindre löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken tjänste-

särskilt bestrafats, icke i och för sig må räknas honom till last, utan hänmannen därtill endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av tjänstgörinsyn tagas,

gen i dess helhet; samt tjänstemännen icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han, enligt c att vad därom särskilt stadgat, skall skyldig att avgå från tjänsten. är vara Beslut uppskov anledning, i punkten b sägs, må icke fattas utan att om av som tjänstemännen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse viss

tid, minst och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning ske, ett tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed. om Har tänsteman, med tillämpning föreskriften i 3 mom. punkten b, först av efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må lotsstyrelsen

sedermera, hans fortsatta tjänstgöring böra föranleda därtill, kunna om anses förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga såsom tjänste-

tid tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet varat.

8 Om tillträder ordinarie befattning, förut i statens tjänst utfört arbete, den, som må likvärdigt med eller högre värde än det, han har att utföra å befattsom anses av må för bestämmandet hans beg nnelselön i denna befattning och sederningen, av för hans uppflyttning till högre löne lass tillgodoräknas honom den tid, han mera i statens tjänst utfört sådant arbete; dock att, därest nämnda tid icke varit sam-

manhängande eller befattningshavaren under tid för arbetet åtnjutit vedersamma lag, varit mindre än i allmänhet för detsamma utgående ersättning, på Kungl. som Majzt skall ankomma att, efter särskild prövning i varje fall, avgöra, om och i vil-

ken mån sådan tid må räknas befattningshavaren till godo.

För ändamål, i 1 må befattningshavare, efter prövsamma som avses mom., Kungl. Majzt i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas jämväl ning av den tid, han utom statens tjänst utfört arbete, det allmännas synpunkt må som ur likvärdigt med eller högre värde än det, han har att utföra å befattningen. anses av Vid sådant tillgodoräknande, i 1 och 2 sägs, tages icke hänsyn varom mom. till tid, infallit, innan befattningshavaren uppnått levnadsålder 21 år. som en av 9 . Därest ordinarie tjänsteman vid befordran till tjänst inom högre lönegrad åt-

njöt eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle iden lägre tjänsten

hava kommit i åtnjutande lön enligt sådan löneklass, som är gällande jämväl av för den högre lönegraden, skall han berättigad att omedelbart erhålla lön envara ligt närmast högre löneklass. Ordinarie tjänsteman, före tillträdandet högre tjänst åtnjöt lön enli t lönesom av klass, närmast lägre än den, till vilken han på rund av nyssnämn a. föresom är skrift eller stadgandet i 7 § 1 bör vid befordran hänföras,äger att, för ome-

mom.

delbar eller framtida uppflyttning till högre löneklass i den tjänsten, räkna sig nya till godo den tid intill tre år, varunder han tillhört berörda lägre löneklass; dock

att vad sålunda stadgats icke skall gälla, då befordran till tjänst inom högre lönegrad inträffar före det tre år förflutit från tiden för föregående befordran, en som medfört dylikt tillgodoräknande. Tjänsteman, som efter ansökning förflyttas från tjänst inom högre till egen tjänst inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad, han vid förflyttningen tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall utgå enligt högre löneklass än den högsta för den lägre tjänsten gällande.

10 Tjänsteman skall vara underkastad såväl bestämmelserna i för lotsverket gällande instruktion och reglementariska föreskrifter ock den vidsträcktare som tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden samt den förflyttning till

annan tjänstgöringsort eller till annan befattning vid lots- och fyrstaten eller inom lotsstyrelsen, som kan bliva honom i behörig ordning ålagd. Varder tjänsteman utan något sitt förvållande sålunda förflyttad till tjänst inom lägre lönegrad, skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad, han vid förflyttning tillhörde. Har förflyttning till tjänst inom lägre lönegrad däremot föranletts något av tjänstemannens förfarande i tjänsten, skall lön till honom utgå enligt de för den

lägre tjänsten stadgade grunder, dock med iakttagande att, tjänstemannen i om den högre befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass, finnes fastställd än som för den lägre tjänsten, han skall bibehållas vid den löneklass han förut tillhörde.

Därjämte skall tjänsteman, därest vissa honom åliggande göromål överflyttas från lotsverket till annat Verk, pliktig att, med bibehållande innehavande vara av lönegrad, efter Kungl. Majzts förordnande tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överflyttas. Nedflyttas befattning till lägreg lönegrad, äger den, då innehar tjänsten, som uppbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill dess han avgår från befattningen i fråga.

11 Av de enligt särskilda bestämmelser vederbörande lotsplats tillfallande lotspenningar skall den vid platsen tjänstgörande lotspersonalen äga åtnjuta fyrtio procent. Enligt Kungl. lllajzt meddelade närmare bestämmelser utgår den av av personalen sålunda tillkommande andel i lotspenningar till överlots, lotsförman och lots.

För tid, varunder här avsedd tjänsteman icke tjänstgör, äger han icke ujpbära lotslott; dock att lotslott må åtnjutas under sådan i 14 § 1 avsedd ledighet, mom. varunder tjänsteman äger uppbära oavkortad lön, ävensom under i 19 § omförmäld tjänstfrihet. , Angående ersättning för mistad lotslott i vissa fall är stadgat i 14 och 17 §§.

12 Till tjänsteman, på grund sin tjänstgöring nödgas bosatt å sådan som av vara ort, där vistelsen till följd ortens särskilt ensliga belägenhet kan, frånsett av ökade levnadskostnader, medföra avsevärda olägenheter, utgår enslighets anses tillägg med nedanstående för fyra olika cnslighefslclasser bestämda belopp för år räknat, nämligen:

för enslighetsklass I 60 kronor för enslighetsklass III. 180 kronor . . . . . II...12O IV...240

Det ankommer på. Kungl. Majzt att bestämma de orter,där enslighetstillägg må utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda fyra enslighetsklasser.

Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall, enslighetstilllägg icke blott för den tid, han tjänstgjort å eller befattning inom ver-

egen annan ket eller tjänstgjort såsom lärare vid eller deltagit såsom elev iutbildningskurs vid verket, utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna i 19 § åtnjutit semester eller med semester jämförlig tjänstfrihet, eller vilken han

annan med Vederbörligt medgivande använt för att utom sin tjänstgöringsort göra iakttagelser eller idka studier, kunna tjäna verkets intressen, eller för tid, som

som åtgått för fullgörande de skyldigheter, vilka ålegat honom såsom styrelsemed-

av lem, fullmäktig eller revisor i civilstatens änke- och pupillkassa eller statsunderstödd pensionsanstalt, däri tjänstemännen uti denna sin egenskap är delägare.

Därest tjänsteman behörigen styrkt sjukdom, i andra fall än uti 2 mom.

hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande avses, fall, enslighetstillägg under högst så lång tid ett och samma kalenderår, att

av ledigheten för sjukdom tillika med semester eller därmed jämförlig tjänstfrihet enligt 19 § icke överstiger 45 dagar eller den längre tid, för vederbörande

som tjänsteman kan bestämd såsom längsta semestertid, men skall, så framt

vara Kungl. Majzt för särskilt fall finner skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas ett tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår

av nedanstående tabell jämte därvid fogad anmärkning.

B. För kvinnliga tjän-

A. För manliga tjänstemän. stemän.

i i

. .

iâtåââlâfââ. ittåâålfilå

;âçâålgsg eäfgtkgsg ågçgflgs;ittåâålfåágl

avd. A. avd. A. __l avd. B.

kr. kr. kr. lör-ej

	l			l sol	u-ul		001
1	1	12		2	1
2	1	13		3	2	-
3	1 20 14			3 75 §	3 4		sol 90
4	1 30 1a			4
5	1 40 16			4 50:,		1
6	1	17		6	6	1 m,
7	1 ja:	18	i	6 50§	7	1
8	1 ;V30 19 l 7			-i
9	1 595 20 3 7 501 l10			-J
10	2	21		8
11	2 sol		l	l

Amndrkniøzg. För överlots, lotsförman och lots bestämmestjänstledighetsavdraget enligt den löneklass,

är två klasser lägre än den vederbörande tillhör, eller, om sådan klass finnes, enligt löneklass som

Har tjänsteman skadats till följd olycksfall itjänsten och därigenom blivit av hindrad att tjänstgöra eller befattning, skall han: egen annan a om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande

fall, enslighetstillägg och ersättning för mistad lotslott, så länge sjukdomen samt varar, b om olycksfallet, efter upphörande därav förorsakad sjukdom, medfört under av längre eller kortare tid bestående förlust arbetsförmågan, under tiden åtnjuta av de under a angivna avlöningsförmåner, dock högst intill dess månader förflutit sex från dagen för olycksfallet; skall tjänstemännen för tid därutöver åtnjuta men äga allenast lön, jämte i förekommande fall enslighetstillägg, dock med avdrag lö-

nen av ett belo motsvarande det i 1 angivna tjänstledighetsavdrag, så mom. framt Kungl. Majzt medgiver, att sådant avdrag icke skall eller skall äga rum ske med lägre belopp än sagts eller att ersättning för mistad lotslott må helt nyss eller delvis utgå.

Har tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande smittofara, av må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, enslighets-

tillägg och ersättning för mistad lotslott, dock högst under månader; skall sex men tjänstemannen för tid därutöver äga åtnjuta allenast lön, jämte iförekommande fall

enslighetstillägg, dock med avdrag å lönen ett belopp, motsvarande det i 1 av mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så framt Kungl. Majzt medgiver, att sådant avdrag icke skall äga eller skall ske med lägre belopp sagts eller att rum än nyss ersättning för mistad lotslott må helt eller delvis utgå.

Föreskrifterna i denna aragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt vad därom är särskilt stadgat, skylldighetatt avgå från tjänsten inträder.

Tjänsteman, vilken beviljats ledighet anledning i 13 och 14 §§ av annan än omförmäles eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund giltigt förfall, skall av för sådan tid sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 14 § 1 angivna av mom. tjänstledighetsavdrag, samt kan förpliktas att avlöningen ytterligare avstå, vad av med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.

Har tjänsteman erhållit befrielse från viss del tjänstgöringen, ankommer på av lotsstyrelsen att bestämma, och i vad mån avdrag å avlöningen för sådan tid om må äga rum.

Tjänsteman skall, om han därtill förordnas, skyldig att under vara sammanlagt högst tre månader ett och kalenderår såsom vikarie bestrida befattav samma ning inom motsvarande eller högre lönegrad såväl vid lots- och fyrstaten insom om lotsstyrelsen. Omfattar vikariatå tjänst inom högre lönegrad längre tidi

oavbruten följd än sju dagar, äger han för den tid, vikariatet uppbära varar, särskild oikariatsersättning med ett belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden

mellan vederbörande tjänstledighetsavdrag i lägsta löneklassen för, å

ena sidanfiden

högre befattningen och, å andra sidan, den vikarierandes tjänst, dock med egen minst 50 öre dagen. Härvid skall emellertid hänsyn icke tagas till deni om vid 14 § 1 föreskrivna särskilda beräkning tjänstledighetsmom. av

anâiärkning

av raget.

Ersättning till vikarie för tjänsteman, meddelats i 16 § omförmäld besom frielse från viss del tånstgöringen, må, där undantagsvis vikariatsersättning av finnes böra utgå enligt i 1 förevarande paragraf angivna grunder, bee mom. av stämmas till det lägre belopp, prövas skäligt. som

91%

Vad i 1 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga tjänsteom man, som uppehåller ledig tjänst. 4. Därest till lotslott eljest berättigad tjänsteman förordnats såsom vikarie å sådan befattning, som icke är förenad med rätt till lotslott, äger han utöver honom enligt 1-3 mom. tillkommande vikariatsersättning åtnjuta ersättning för mistad lotslott, 18 Varder tjänsteman avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall hans avlöning under tiden innehållas, så framt finnes skäligt låta honom uppbära något därav. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, må han för den tid icke åtnjuta någon avlöning. 19 Semester må, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, under nedan angivna antal dagar årligen åtnjutas av:

Från och med Intill. det är, let år .lindar under vilket änstemannen Eáåâgütjgåñtâ;

fyller 40 år. 40 år

Tjänsteman å fyr och gasstation samt distriktsfyrmästarc, maskinist och manligt expeditionsbiträde 20 dagar 30 dagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kvinnlig tjänsteman 25 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tjänsteman å fyrskepp, för påmönstradf a, ..r vars besättning beräknas kalenderår

12 månader 90 dagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 men 12 månader 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . r 10 11 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 10 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 w 9 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 8 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 v 7 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . mindre än 6 månader 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2. Annan än i 1 avsedd ordinarie tjänsteman må, i den mån sådant kan mom. ske utan hinder för göromålens behöriga gång och utan kostnad för statsverket, kunna medgivas tjdnstfrihet under högst nedanstående antal dagar inom ett och samma kalenderår, nämligen: distriktschef och distriktskapten 40 dagar samt befälhavaren å lotsverkets ångfartyg Vega, överlots, lotsförman och lots 30 dagar. Tjänsteman, har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd, är pliksom tig att, där så av vederbörande överordnade myndighet föreskrives, begagna sig av semester eller tjänstfrihet å tid, därvid kan varda bestämd. som 20 Därest åt tjänsteman såsom bostad anvisas lägenhet, disponeras statssom av verket, skall han skyldig att bebo densamma samt iakttaga de närmare förevara skrifter, utöver vad här nedan stadgas, kunna varda meddelade rörande lägensom, hetens begagnande och underhålL

2-220337.

a För begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad skall tjänsteman månadsvis

i förskott erlägga ersättning avdrag å avlöningen för näst föregående må-

genom nad. Ar bostadsinnehavaren på grund tjänstledighet eller anledning

av av annan icke berättigad att uppbära någon avlöning för föregående månad eller förslår utgående avlöningsbelop skall nämnda ersättning eller vad däri brister i stället

, kontant inbetalas. Intill dess ersättningens storlek blivit bestämd, på i

sätt b sägs, skall densamma utgå med det vederbörande myndighet fordrade beloppet,

av med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera nedsättes, återbekomma vad han erlagt för mycket.

Ersättning .

b för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning, sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris, å

om som orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, eller, där sådant hyrespris icke kan utrönas, till skäligt belopp och fastställes överenskommelse mellan veder-

genom börande myndighet och tjänstemannen. Kan sådan överenskommelse icke träffas, skall frågan hänskjutas till bøstadsnämnd med opartisk ordförande samt

en en representanter för personal- och förvaltningsintressena. Over nämndens beslut

i ärende, som hänskjutits till densammas avgörande, må klagan föras.

J ämkning fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän minst

av ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

c Innehavare av tjänstebostad eller, han avlidit, hans dödsbo skall, därest

om annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag, infaller

som näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida annorlunda överenskommes, avflyttning ske:

därest bostadsinnehavaren befordras eller i annamordning förflyttas till tjänst, i

vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, då sådan bo-

men stad anvisas honom, å den fardag, inträffar näst efter tre månader från det

som han erhöll kännedom beslutet rörande befordringen eller föriiyttningen,

därest bostadsinnehavaren avgår tjänst på grund uppnådd pensionsålder,

ur av nästa fardag därefter, samt

därest han anledning avgår tjänst eller entledigas, vid den

av annan ur löpande månadens utgång.

d Innehavare tjänstebostad eller, han avlidit, hans dödsbo skall i den

av om omfattning, som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta nödigt utrymme

i bostaden för tjänstemannens vikarie eller efterträdare.

I de fall, då på grund särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla

av tjänsteman för hans bostad bränsle eller lysämnen eller ock såväl bränsle

som lysämnen, skall ersättning därför, beräknad med hänsyn till verkets inköpspris, erläggas iden ordning, lotsstyrelsen bestämmer.

Ar.. tänsteman enligt meddelade föreskrifter pliktig

att under tjänstutövning

iförd tjänstedrákt eller vara bära tjänstetecken eller påkallar tjänstgöringens art nyttjandet av särskild beklädnad, må för ändamålet erforderliga klädespersedlar eller materialier, som icke böra utlämnas såsom lån, kunna tillhandahållas

anses av lotsverket mot ersättning enligt grunder, meddelas Kungl. Majzt.

som av

Tjänsteman erhåller vid skada till följd olycksfall i tjänsten på lotsverkets

av bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel samt, där olycksfallet medfört för-

lust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans höjande nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majzt meddelar.

Insjuknar tjänsteman, är anställd å fyrske eller å lotsverkets ångfartyg, i

som p under tjänstgöring ombord, och kan han därstä es vårdas, må han även iandra fall än vid skada till följd ol cksfall i tjänsten, enligt Kungl. Maj:t meddelade

av av bestämmelser, verkets medel,kunna erhålla ersättning för sjukvårdskostnad;

av dock att vård å sjukhus, sanatorium eller dylik vårdanstalt icke må. vid

annan sådant sjukdomsfall bestridas lotsverkets medel under tid, då tjänstemannen

av åtnjuter oavkortad lön.

Har tjänsteman i andra fall än nu är sagt ådragit sig sjukdom, kan

som anses hava uppkommit genom utförande av arbete i lotsver tjänst, ankommer på Kungl. Majzt att bestämma eller i vad mån ersättning för sjukvårdskostnad må

om utgå av verkets medel.

För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrättning, kan för sådana fall, då Kungl. Majzt prövar omständigheterna böra föranleda därtill, utgå lägre ersättning än enligt gällande resereglemente.

2. För sådana innefattas i distriktschefs och distriktskaptens vanliga

resor, som tjänstutövning, utgår ersättning enligt särskilda bestämmelser, fastställas

som av Kungl. Majzt.

För vissa i lotsverkets tjänst företagna färder eller utförda

trans som

icke innefattas i tjänstemans vanliga tjänstutövning, må tjänsteman åtnjuta ersättning enli t särskilda Kungl. Majzt meddelade bestämmelser.

4. Undertjänstgöring ombord å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg må där

anställd tjänsteman enligt av Kungl. Majzt fastställda grunder åtnjuta fw kost eller kostpenningar.

Tjänsteman må under tjänstutövning å ort än hans stationeringsort

annan eller vanliga tjänstgöringsort kunna komma iåtnjutande tjänstgöringstrakta-

av mente enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, dock icke i något fall till högre belopp än den för tjänstemännen enligt resereglementet bestämda traktamentsersätt-

ning.

Under tjänstgöring å fyrskepp, är liggande å sin station eller är under färd

som till eller från stationen, äga nedanstående tjänstemän åtnjuta fyrskeppstillägg med följande för särskilda stationsgrupper bestämda belopp för dag räknat, nämligen:

Stations- Stations- Stations-

grupp A. grupp B. grupp C.

Kr. Kr. Kr.

Fyrmästare 1:a klass fyrskepp

. . . 40 2 80 3 20

Distriktsfyrmästare

. . . . . . . . .

Fyrmästare ä 2:a klass fyrskepp	3:e 2	. . . . . .	80 40	20 80	60 20
Fyrvaktare 1:a	2:a och 3:e klass fyrskepp 1:-	. . .	30	70 40	10 80
Fyrbitráide			80	20	60

. . . . . . . . . . . . .

Under tjänstgöring från och med den 16 november och till och

med den 15 mars förhöjas ovan angivna belopp med femtio procent.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma stationsorternas fördelning å före-

nämnda tre grupper.

Då tjänsteman utan ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttas från

egen

tjänstgöringsort till eller eljest ålagts förändrad bostadsort, eller då en en annan tjänsteman till följd befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst

av nödgats flytta till ort än den förutvarande tjänstgöringsorten, skall han vara

annan berättigad att erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den ökade utgift, för honom må hava därigenom, att han måst vidkännas kost-

som

uppståttden tjänstgöringsorten, allt enligt ,de nad för bostad å såväl den gam a som nya

bestämmelser, Kungl. Majzt meddelar. närmare

Tjänsteman, å tjänstens vägnar handhar kontant uppbörd eller verkställer

som kontant utbetalning medel, må kunna enligt Kungl. Majzt fastställda grunder

av av erhålla felräkningspenningar till belopp, bestämmes med häns till de om-

som n

förhållandetill den

ständigheter, under vilka uppbörd eller utbetalning sker, och i större eller mindre omfattningen därav. Felräkningspenningar må icke i något fall till och tjänsteman utgå med sammanlagt högre belopp för år räknat

en samma än 600 kronor.

För tid, varunder här avsedd tjänsteman åtnjuter semester eller eljest ickeg tjänst-

gör, uppbäras de med tjänsten av vikarien.

. förenade28felräkningspenningar

För å fyr eller fyrskepp verkställd ønistságnalering utgår ersättning med 50 öre för timme enligt de närmare bestämmelser, som fastställas av Kungl. Majzt.

Till tjänsteman, under sön- och helgdagar bestrider arbete med samman-

som ställandet och inlämnandet å telegrafstation av radiotelegrañska meddelanden rörande isförhållanden kan utgå särskilt arvode, beräknat efter högst 400 kronor

m. m., för vinterperiod.

Tjänsteman tillhörande lotspersonalen må enligt närmare av Kungl. Majzt meddelade bestämmelser äga åtnjuta henwägsersäitøzing och andra i gällande förordning angående lotsverket medgivna, från sjöfarten utgående ersättningar och förmåner.

För anskaffning, utsättning och underhåll av prickar eller för utsättning, till-

och intagning bojar samt vissa andra flytande sjömärken och fasta prickar syn av må till tjänsteman utgå prickningsersåttning efter grunder, som av Kungl. Majzt

fastställas.

Tjänsteman m-å icke för tjänstgöring vid lots- eller fyrstaten annorledes än

såsom gratiflkation eller belöning från anslag, anvisats för sådant ändamål

som åtnjuta ersättning eller förmån utöver vad i detta reglemente förutsättes

annan eller eljest enligt beslut av-Kungl. Majzt och riksdagen må utgå, så framt för fullgörande visst drag eller arbete, kan anses falla utom tjänsteman-

av up som

vanliga tjänstutövning, anvisats särskilda medel eller Kungl. Majzt finner nens skäl medgiva särskild gottgörelse.

Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp, motsvarande tiondel hans oavkortade årslön vid tiden för dödsfallet,

en av

dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall till följd av olycksfall i arbetet enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälp anses

inbegripen.

2 avd. lcke-ordinarie befattningshavare.

Beträffande icke-ordinarie befattningshavare fastställas grunderna för avlöningsförmånerna Kungl. Majzt, där i särskilda fall Kungl. Majzt överlåter detta

av på lotsstyrelsen.

3 avd. Lönenämnd.

Där det enligt detta reglemente ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda allmänna

föreskrifter i ämne, omhandlas i reglementet, bör, innan sådant ärende till av-

som görande företages, yttrande inhämtas från lönenänznd, i vilken löntagan, för-

en valtnings- och de allmänna intressena böra representerade; och har löne-

vara nämnden jämväl att bereda andra ärenden huvudsakligen löneteknisk natur,

av vilka Kungl. Majzt kan finna lämpligt hänskjuta till densamma.

4 avd. Reglementets tillämplighet m. m.

Innehar tjänsteman omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente träder i kraft, ordinarie befattning å då gällande stat för lotsverket, och vill han icke underkasta sig detta reglementes villkor och bestämmelser, och kan han icke heller där-

till lagligen förbindas, skall han göra anmälan i nämnda hänseende till lotsstyrelsen före viss Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt. Tjänsteman, som före sistberörda

av tidpunkt gjort dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner samt honom iförekommande fall tillförsäkrad inkomst lotspenningar ävensom, i den mån annat föran-

av ledes bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,

av vid den rätt till pension, dittills tillkommit honom.

som

En utan att tillhöra äldre lönestat, den 1 januari 1923 innehar

var annan, som, ordinarie befattning vid lots- och fyrstaten eller tillträder sådan befatt-

som senare ning, är pliktig att underkasta sig detta reglementes föreskrifter och villkor även-

dels de ändrade bestämmelser, kunna varda utfärdade rörande i 9 och som som 11 §§ samt 14 § 3 ävensom 23, 24, 25 och 26 §§ berörda hänseenden samt i

mom. fråga pension, dels 00k minskning i eller upphörande av såväl extra inkomster,

om vilka kunna medfölja befattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed,

som de förmåner och ersättningar, vilka omförmälas i 27, 28, 29 och 30 §§.

Detta reglemente skall lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1923.

Bilaga till avlöningsreglementet.

Tj änsteförteckning

angivandeordinarie befattningar vid lots- och fyrstaten ävensom de särskilda

lönegrader, till vilka de äro hänförliga enligt den i 6 § uvlöningsregleav

mentet intagna löneplan.

Avdel- Avdelning och ning och

Befattningar. hä? Befattnlngar. loâââid

i Iönepla- lönepla-

i nen. nen.

Distrlktsbefll och personal Personal å fyrskepp och fyr samt

distrlktsexpedition. gasstation.

Distriktschefiinellersta, i södra och i väs- Fyrmästare å 1:a klass fyrskepp A 8 tra lotsdistrxktet A 11 . . . . . . . . . . . . . . Distriktsfyrmästaro A 8 Distriktschef i annat lotsdistrikt. A 10 . . . o . . . Fyrmästare å 1a klass f A 8 Distriktskaptcn A 9 . . . . . , . . . . . . Fyrmästare å gasstaüon A 8 { . . . å Expediüonsbiträde main Fyrmästare å 2:a.klass fyrskepp A 6 kvlnnhgt i . . . .

Fyrmästarc 2:a klass fyr A 6 . . . . . . Fyrmästare å 3:e klass fyrskepl A 4 L t0 spe 0rs Bl . . . . n . Fyrmästare 3:0 klass fyr 4 A Overlots A 8 . . . . . . Fyrvaktare 1:a klass fyrskcpp A 3 Lotsförman 1:a.klass lotsplats 7 . . . . A . . . . Fywaktare å 1:a klass fyr A 3 Lotsförman ä 2:9.klass lotsplats . A 5 . . . . Fyrvaktare å gasstaüon A 3 LOtS ä 1:a klass lotsplats A 4 Fyrvaktare 2:a. och 3:e klass fyrskopp A 2 Lots å 2:3klass lotsplats A 3 Fyrvaktare å 2:a och 3:e klass fyr A 2 Lotsforman 3:e klass lotsplats 3 . . . A . . . . Fyrbiträde å fyrskepp, fyr ochgasstaüon A1 Lots 3:e klass lotsplats A 2 . . . . . . .

Personal å lotsverkets ångrar-tyg.

Befälhavare A 9 . . . . . . . . . . . . . Maskinist A 6 . . . . . . . . . . . . . .

Stockholm1922.P. A. Norstedt Söner.220387