SOU 1922:21

Om röstsammanräkning vid kommunala val enligt lagarna den 9 juni 1922 promemoria

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A UTREDNINGAR 1 9 2 2 : 21 SOCIALDEPARTEMENTET

OM RÖSTSAMMANRÄKNING VID KOMMUNALA VAL ENLIGT LAGARNA DEN 9 JUNI 1922

UTARBETAD INOM SOCIALDEPARTEMENTET AV

ERNST V. HEIDENSTAM

S T O C K H O L M 19 2 2

Statens offentliga utredningar 19 22. K v ö 11 o 1 o g i s k f ö r t e c k 11 i 11 g. Januari—Mars, Återfinnes å omslagen till utredningarna 1—17.

April—Juli. Några iakttagelser från 1921 års riksdagsmannaval. Av E. v. Heidenstam. Norstedt. 20 s. Ju. Byggnadsarbetarsakkunnigas betänkande. 2. Arbetsstatistisk undersökning rörande husbyggnadsverksamhet™ i Sveriges städer och stadsliknande samhällen, Av B. Nyström. Norstedt. 208 s. S. Järnvägsstyrelsens skrivelser till Kungl. Maj:t den 28 april 1922 med förslag till taxeändring samt den 8 maj 1922 med yttrande över tull- och traktatkommitténs utlåtande m. m. Sv. Tr.-aktieb. 22 s. K. Klimatets inverkan på byggnader vid västkusten. Kungl. Byggnadsstyrelsens meddelande n:r 1. Marcus. 18 s. K. Betänkande med förslag till förändrad kyrklig indelning och organisation inom de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift. Hppggström. 392 s. E. Tillägg till betänkande med förslag beträffande förrådsverksamheten vid marinen. Tullberg, vj, 92 s. Fö. Betänkande rörande fiskerinäringens främjande. Hseggström. 95 s. Jo. Utredning angående statsunderstöd för idrottens främjande. Tullberg, vj, 124 s. 1 kart. K. Patentlagstiftningskommitténs betänkande. 7. Körslag till lag om rätt till tidnings eller tidskrifts titel m. m. Marcus. 54 s. H. Om lappskattelandsinstitutet och dess historiska utveckling. Av Åke Holmbäck. Almqvist & Wiksell. 95 s. S. -12. Betänkande med förslag till lag angående kulturminnesvård samt organisation av kulturminnesvården. 1. Historik, memorial ang. minnesvårdens nuvarande ståndpunkt, utländsk lagstiftning samt bilagor, viij,

483 s. B kart. 2. Förslag och motiv, xxiij, 197 f, Centraltr. E. Högskolornas- löneregleringskommittés betänkanden. I Fackhögskolor och övriga vetenskapliga anstalter. Hasgg ström. 193 s. E. Statsmakterna och bränsleanskaffningen under krigså ren Av bränslekommissionen utgiven berättelse över åem verksamhet åren 1917—1921. Marcus. 353 s. II. Statistiksakkunnigas betänkande. 1. Utredning och fiii slag till åtgärder för minskning av kostnaderna för dei officiella statistiken samt åstadkommande av en pes manent kontroll över det statistiska arbetet m. m. Beckman, viij, 367 s. Fi. Förslag till vissa ändringar i bestämmelserna rörand! jakt och fågelskydd. 2. Ändringar i jaktlagen, fridlys ningsbestämmelser m. m. Marcus. 317 s. Jo. Betänkande och förslag rörande det akademiska be befordringsväsendet. Lund, Berling. 2G8 s. E. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 1. Bok föringsåret 1919—1920. Av L. Nanneson. Meddelanch från Kungl. Lantbruksstyrelsen n:r 240 (N:r 6 1922". Norstedt, vj, 125 s. Jo. Betänkande med förslag angående arrendators rät till ersättning för elektrisk anläggning. Tullberg, l\ 29 s. Ju. Mellanhandssakkunniges betänkande ang. olägenheterni vid mellanhandssystemet inom livsmedelshandeln. Fk lund. 272 s. Jo. Om röstsammanräkning vid kommunala val enligt la garna den 9 juni 1922. Av F. v. Heidenstam. Beck man. (4), 51 s. S.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebok stäverna till det departement, Under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo = Jordbruksdepartementet. Från den 1 april, då kungörelsen den 3 februari 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anord ning (nr 98) trädde i kraft, utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

OM RÖSTSAMMANRÄKNING VID KOMMUNALA VAL ENLIGT LAGARNA DEN 9 JUNI 1922 . P. M. UTARBETAD INOM SOCIALDEPARTEMENTET AV

ERNST V. HEIDENSTAM

STOCKHOLM 1922 K. L. BECKMANS BOKTEYCKERI [631 22]

INNEHALL. Sid

Första avdelningen

1¶Allmänna grunder

1¶Val av ordinarie ledamöter

1¶Val av ersättare

19¶Platsfördelning mellan partier, vilka framfört gemensamma kandidater

23¶Andra avdelning-en

Den nya valmetoden i p r a k t i s k tillämpning

28 28

Inledning

28 Val av landstingsmän

30 Val av suppleant för landstingsman

39 Val av stadsfullmäktige

41 Val av efterträdare för stadsfullmäktig

45 Val av kommunalfullmäktige

46 Val av efterträdare för kommunalfullmäktig

51 Förkortningar: F. K. L. = förordning om kommunalstyrelse på landet, .

F. K. S. =

F. Ldt =

» landsting,

i stad,

OM RÖSTSAMMANRÄKNING VID KOMMUNALA V A L

FÖRSTA AVDELNINGEN. Allmänna grunder. A. Val av ordinarie ledamöter.

1. Genom lagarna den 9 juni 1922 (Sv. förf.-saml. nr 240—243).har fastställts, att den sammanräkningsmetod för val till andra kammaren, som antogs 1921, skall gälla även vid val till landsting, stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige. Detta innebär i huvudsak, att beträffande dessa val följande ändringar vidtagits i förutvarande bestämmelser: alla valsedlar skola vara partibetecknade; absolut rangordning gäller mellan eu valsedels alla namn; kandidatnamnens ordnande inom partierna — vad man gemenligen kallar platstillsättningen inom partierna — sker efter nya. grunder. Däremot försiggår platsfördelningen mellan partierna på samma sätt som hittills, likasom i huvudsak även ersättarevalen. Själva den yttre formen för röstsammanräkningen är således oförändrad: först ordnas kandidatnamnen inom varje parti efter en viss regel, därefter fördelas, på samma sätt som förut valkretsens platser, en efter en, mellan valkretsens olika partier, och för varje gång ett parti erhåller en plats, besattes den omedelbart med den kandidat, vars namn då står främst i den inom partiet bestämda ordningsföljden. 2. Det egentligen nya i de nu antagna bestämmelserna är alltså det nya beräkningssättet för platstillsättningen inom partierna; partibeteckning och rangordning mellan en valsedels namn äro ju gamla bekanta, fast de nu framträda i något olika former. Härigenom och genom de i fråga om platstillsättningen vidtagna förändringarna bygger vår valmetod numera på en enda fullt genomförd princip: d'Hondt-Phragmens regel; efter denna fördelas det antal platser, ett val avser, mellan de vid valet uppträdande partierna; efter denna fördelas det antal platser, ett parti erhållit, mellan de väljaregrupper varav partiet består. Som bekant föreskriver sagda regel att platserna utdelas på grund av vissa jämförelsetal. Så länge ett parti, resp. en grupp, ännu icke erhållit någon plats, är 631 22

2 partiets, resp. gruppens, rösttal även jämförelsetal; när ett parti, resp. en grupp, fått en eller flera platser, erhålles jämförelsetalet genom att dela rösttalet med det tal, som motsvarar erhållna antalet platser + 1, eller mera generellt uttryckt, med det tal som motsvarar erhållna platsmängden + 1. Hava partier resp. grupper gemensamt tillsatt en plats, uppdelas vid beräkningen denna plats mellan dessa partier resp. grupper. Då inom samma parti de olika väljaregrupperna i regel framföra gemensamma kandidater, kommer alltså' platstillsättningen inom ett parti att i regel grunda sig på platsdelar, som påföras de olika grupperna. 3. Då de nya lagtexterna i de särskilda kommunalförordningarna givetvis hava alldeles samma avfattning i vad de röra den nya valmetoden, har vid metodbeskrivningen i denna avdelning för enkelhetens skull hänvisats till F. K. L., om någon viss § behövt åberopas, eljest till »lagtexterna». I fråga om de blanketter och protokollsformulär, som i det följande omnämnas, hänvisas till kungörelserna den 15 juni 1922 (nr 364—366). logi, 4. Innan vi gå vidare, torde böra framhållas, att i de förenämnd a lagtexterna dels vissa nya benämningar införts, dels åt vissa från förut gällande lagar hämtade måst givas en något ändrad betydelse. Det senare är bland annat fallet med benämningen »grupp». Hittills har därmed förståtts samtliga valsedlar, som hava samma partibeteckning, resp. sakna sådan. I de nya lagtexterna åter har denna benämning ersatts med den hävdvunna beteckningen parti och med grupp menas en samling valsedlar, tillhörande samma parti och efter vissa regler sammanförda till en tillfällig enhet, som ofta icke äger bestånd längre än under den sammanräkning, för vilken den tillkommit. I regel bildas vid varje sammanräkning åtskilliga nya grupper genom upplösning av någon förut bildad, men det händer också, att alla grupper oförändrade övergå från en sammanräkning till en annan, och även att en grupp, som bildats i första sammanräkningen, äger bestånd alla sammanräkningarna igenom. Detta bildande och ombildande av valsedelgrupper är ett av de viktigaste momenten vid beräkningarna för platstillsättningen och måste noga bemärkas. 5. Med ett namns »rösttal» avsågs i förut gällande bestämmelser det enligt fastställda grunder beräknade tal, som anger, i vad mån namnet har rätt till visst ordningsrum; i de nya texterna benämnes ett på motsvarande sätt uträknat tal namnets jämförelsetal vid viss sammanräkning, och med namnets rösttal förstås numera summan av alla de röster, som vid viss sammanräkning gälla för namnet ifråga. 6. I förutvarande metodbestämmelser säges, att namn tilldelas »rum i ordningen»; »plats» tilldelas endast den kandidat, som verkligen väljes;

3 »plats» motsvarar där alltså, vad med ett annat namn kallas »mandat». Enligt de nya texterna tilldelas namnen plats i ordningen, men ordet plats Kar även ovan angivna betydelse. Helt visst ger den äldre lagtexten ett mera adekvat uttryck åt en procedur, som obestridligen just avser att ordna ett partis kandidatnamn, men det ändrade förfarandet framtvingar ändrad benämning. Detta förfarande utgår, såsom redan nämnts, därifrån, att den »plats i ordningen», som tillförsäkrats ett visst namn, skall kunna uppdelas mellan de valsedelgrupper, som gemensamt åstadkommit namnets »placering»; i detta sammanhang torde »del i plats» vida bättre än »del i ordningsrum» uttrycka, vad som avses. Att vid beräkningen en plats kan uppdelas, är välbekant från förut gällande föreskrifter om delning av plats, som två eller flera partier gemensamt tillsätta, och innebär således icke något nytt. Uttrycket »ett namns ordningsrum» har emellertid väl nästan aldrig använts annat än i lagspråket, och med uttrycket »ett namns plats i ordningen» lär väl förhållandet bli enahanda. I stället använder man i regeln nu som förut benämningen »platstillsättning inom partierna» för proceduren ifråga, och vad därmed menas, har så ingått i allmänna medvetandet, att någon förväxling med uttrycket »platsfördelning mellan partierna», — en förväxling som eljest kunde vara tänkbar — hädanefter lika litet som förut torde ifrågakomma. 7. Platstillsättningen inom ett parti grundar sig, såsom antytts, på de platsdelar, som påförts de olika valsedelgrupperna; vad som vid en viss sammanräkning sålunda påföres en grupp, angives av gruppens platstal i sammanräkningen. Likasom en sedelgrupps rösttal i en viss sammanräkning anger den röstmängd, som då påförts gruppen, så anger gruppens platstal i viss sammanräkning den platsmängd, som då påförts gruppen. Platstal kan tidigast förekomma i 2:dra sammanräkningen, ty förr finnes ju icke någon plats att uppdela; platstalet blir då så gott som alltid ett bråk, enär det blott finnes 1 plats — den vid l:a sammanräkningen tillsatta — att dela mellan- vederbörande grupper. Endast i det fall att alla de valsedlar, som tillsatt partiets första plats, upptaga samma 2:a namn — alltså då vid platstillsättningen endast en nybildad valsedelgrupp finnes — kan ett platstal i 2:dra sammanräkningen bli ett helt tal, d. v. s. bli = 1. Vid följande sammanräkningar, då större platsmängd finnes att uppdela, blir den största gruppens platstal i regel ett helt tal och ett bråk. Platstalens bråk skola enligt F. K. L. § 30 betecknas med två decimaler. Med tillhjälp av vederbörande platstal uträknas därpå för motsvarande namn dess jämförelsetal, som sedan avgör namnets plats i ordningen. Åven detta tal kommer i regel att bli ett helt tal och ett bråk, för vars betecknande gäller vad ovan sagts om platstal.

4 Om plats- och jämförelsetal föreskriver nyssnämnda § därjämte, att sista siffran i uppkommande decimalbråk aldrig får höjas. Samman8. För att underlätta tillämpningen av förslagets bestämmelser anräknings- gående platstillsättningen inom partierna har utarbetats en sammanräkningsblankett i form av en tabell för namnens ordnande (se sid. 18). Rubrikerna i. tabellens olika kolumner angiva, hur de resp. kolumnerna skola ifyllas, och till tabellen höra anvisningar (se sid. 15), som meddela vidare förklaring om tabellens användning. Vid tabellens uppgörande har tagits hänsyn till möjligheten att kunna på allt sätt systematisera sammanräkningsarbetet. Tabellens uppställning är i varje detalj precis densamma alla sammanräkningarna igenom från och med den 2:dra. För var och en av dem finnas 4 kolumner; den l:a betecknas med a i alla sammanräkningarna; den 2:a med b o. s. v.; en siffra framför bokstaven anger den sammanräkning, vartill kolumnen hör. Alla kolumner a utfyllas efter samma grund, likaså alla kolumner b, alla kolumner c o. s. v. Hela arbetet med tabellens utfyllande kan försiggå alldeles mekaniskt. Tabellen blir sålunda för valförrättaren en fullständig P. M. över hans räknearbete, angivande icke allenast allt vad som skall göras, utan även hur det skall göras. Någon större räknekunskap än kännedom om de fyra räknesätten i hela tal och i decimalbråk förutsattes icke. Förenklad Tabellen är avsedd att ingå såsom bilaga till det i F. K. L. § 29 mom. 5 c) sammanräk- c-Hiförmälda protokollsformuläret. Såsom bilaga till avskrift av protokoll nmgsbiankett. ^eT röstsammanräkning kan givetvis bekvämligen användas en sammanräkningsblankett utan anvisningar och med helt kortfattad text i kolumnerna; likaså när valförrättaren blivit tillräckligt van vid det nya förfarandet för att kunna undvara den fullständigare blanketten. E n sådan förenklad blankett har använts vid alla de sammanräkningar, som utförts efter dem, vilka förekomma å sid. 18. 9. Det har redan nämnts, att vid det ordinarie valet 1 ) platstillsättfördeining nine; inom ett parti i första hand är ett fastställande av kandidatnamnens Plats,

mellan namn „77 grupperna

ordningsföljd. Likasom förut varit fallet, sker detta genom särskilda sammanräkningar, en för varje plats i ordningen. Vid varje sådan sammanräkning tages i betraktande allenast det namn, som å valsedeln står främst bland de ännu oplacerade. Själva tillvägagåendet är icke något annat än en följdriktig tillämpning av d'Hondt-Phragmens regel och torde lättast förstås, om man alltid fasthål]er, att ett partis samtliga *) Om ersättareval se sid. 19.

5 ssedeltyper företräda var sin valmansgrupp, mellan vilka ett antal platser s;kall fördelas, med iakttagande, att de olika sedelgrupperna få i mån av siina rösttal bidraga till valet av förekommande gemensamma kandidater. Till följd av den genomförda rangordningen mellan namnen är nödigt, aitt de erforderliga beräkningarna utföras med större noggrannhet, än vid den äldre valmetoden var behövligt; eljest skulle väljare genom lämplig uppdelning kunna tillskansa sig platser, vartill de på grund av sitt antal alls icke vore berättigade. Dessa noggranna beräkningar avse icke allenast att avgöra, vilken av sans emellan tävlande grupper en plats skall enligt d'Hondt-Phragmens r e g e l tilldelas, utan ock att bestämma, hur stor andel av en utdelad plats, m. a., o., hur stort platstal, som bör påföras envar av de grupper, vilka gemensamt tillsatt platsen, och hur dessa gruppers jämförelsetal böra på grund härav vid platstillsättningen rätteligen beräknas. Sedan platstalen fastställts, erhålles varje grupps jämförelsetal enligt D'Hondt-Phragmens regel på vanligt sätt genom att dela gruppens rösttEil rned gruppens röstmängd — platstal — ökat med 1. Proceduren erinrar i någon mån om den även i de äldre lagtexterna föreskrivna beräkningen av jämförelsetal för skilda partier, som gemensamt tillsatt en plats. 10. För att med ett exempel belysa det nu sagda, antag att ett parti består av tre grupper, n:r 1, n:r 2 och n:r 3; att dessa tre grupper gemensamt tillsatt l:a platsen, och att l:a gruppens rösttal förhåller sig till de båda andra gruppernas som 80 : 15, resp. 80 : 5. Tydligen har nu l:a gruppen tillsatt 0.80, den 2:a 0.15 och den 3:e 0.05 av den gemensamma platsen. Jämförelsetalen vid 2:a platstillsättningen, alltså vid 2:a sammanräkningen, fås då för l:a gruppen genom att dela dess rösttal vid denna sammanräkning med 0.80 + 1 = 1.80, 2:a gruppens genom att dela med 1.15, 3:e gruppens genom att dela med 1.05, 11. Vad här ovan blivit sagt om sedelgruppers rösttal och jämförelsetal k;an givetvis överflyttas på dessa gruppers vid sammanräkningen främsta namn, en utväg, som i lagtexterna för bekvämlighets skull anlitas. Dessia namn kunna nämligen betraktas såsom representanter för de sedeltyper, som upptaga dem såsom sina främsta vid någon viss sammanräkning. Då något av dessa namn placerats, framträda vid nästa sammanräkning ett eller flera nya främsta namn, som i sin ordning föranleda nya kombinationer, nya gruppbildningar, men metoden sörjer dock alltjämt därför, att sedelgrupperna i de olika kombinationerna påföras just den platsmängd, som i varje fall tillkommer dem. Vill man följa den ledande grundtanken i metodens arbete under dessa växlande former, går

6 det säkerligen lättast genom att, såsom ovan antytts, fasthålla begreppet om en platsfördelning mellan olika valsedelgrupper. Samman12. raknmgs- m e ] ; g e r n a

En kort redogörelse för röstsammanräkning enligt de nya bestämskall nu lämnas. Då bär endast avses en rent schematisk

exempel.

framställning av förfarandet, skall detta för överskådlighetens skull tilllämpas på ett helt litet valsedelmaterial. Exempel i. Valsedlarna ordnas och sorteras alldeles som f. n. tillgår. För varje parti utskrivas alltså erforderliga s. k. »hjälp se dl ar», resp. hopbuntas i var sin hög alla sedlar av samma typ, och med dessa verkställas alla de sedelgrupperingar, som förekomma vid sammanräkningarna, precis som hittills skett. Likaså beräknas på vanligt sätt det antal platser, som tillfaller varje i valet deltagande parti. Antag, att det parti, vars platstillsättning här beskrives, erhållit 4 platser och att partiets hjälpsedlar ha följande lydelse: Typnsr

1—A. B. C. D 2—A. C D 3—A. D 4—A

Rösttal

10 10 ' 1 1 Transport 22

Typn:r

5—B 6—D 7—E. D

Rösttal

Transport 22 4 6 6 Summa 38

För sammanräkningen användes en tabellblankett, sådan som å sid. 4 omnämnes, och den härvid utfyllda blanketten återfinnes å sid. 18. Då tabellen (tab.) med tillhörande anvisningar (anv.) fullständigt angiva, hur i varje särskilt moment av sammanräkningen skall förfaras, blir således den följande framställningen i huvudsak endast ett återgivande av tabellens och anvisningarnas föreskrifter. 13. ha sammanräkningen börjar därmed, att tabellens namnkol. utfylles (anv. 1). Då valsedlarna tillhopa upptaga endast fem namn och fyra platser skola tillsättas, kan tydligen ej ifrågakomma att bilda någon sådan diversegrupp, som i anv. 10 omförmäles, utan alla namnen uppföras i tab. Därefter ordnas partiets valsedlar efter sina l:a namn, x så att lika många sedelgrupper erhållas, som det finnes olika l:a namn (anv. 2). Härvid fås alltså en grupp med namnet A först eller, som det kortare må uttryckas, en A-grupp, bestående av typerna 1—4, vidare en B-grupp (typ 5), en D-grupp (typ 6), en E-grupp (typ 7). Varje grupps rösttal uträknas. Då några sedeltyper upptaga endast ett eller två namn vardera, antecknas å en rad i namnkol. »utan namn», för att man skall kunna redovisa även antalet sådana sedlar efter place-

7 ringen av deras resp. namn (anv. 1). I kol. 1 införas de förenämnda sedelgruppernas uträknade rösttal (anv. 2), således för A-gruppen 22, för B-gruppen 4 o. s. v. I denna kol. äro därmed införda rösttalen för var och en av partiets sedelgrupper, och summan i kol., 1 måste därför bli lika med partiets rösttal (anv. 3); summan alltså = 38. Största rösttalet (i denna första sammanräkning samtidigt jämförelsetal) i kol. 1 innehaves av A., som alltså tilldelas l:a platsen i ordningen (anv. 3). Namnet och dess jämförelsetal understrykas; dess ordningsnummer antecknas (anv. 9), och därmed är l:a sammanräkningen avslutad. 14. För 2:dra sammanräkningen uttagas de sedelhögar, som bildade A-gruppen; alla de övriga sedelgrupperna lämnas orörda. A-gruppens sedlar omsorteras efter de namn, som nu äro de främsta, sedan A erhållit plats i ordningen (placerats) (anv. 4). Härvid erhållas en B-grupp (typ 1), en C-grupp (typ 2), en D-grupp (typ 3) och därjämte en grupp, vars sedlar icke upptaga något oplacerat namn (typ 4). Enligt rubriken i kol. 2 a införes vart och ett av de nya gruppernas rösttal i kol. 2 a å rad, som motsvarar resp. gruppnamn; rösttal för typ 4 å rad »utan namn» (anv. 4). Rösttalet i kol. 2 a summeras; summan skall naturligtvis utgöra 22 eller A-gruppens rösttal == senast placerade namnets rösttal, eftersom kol. 2 a upptager A-gruppens alla sedlar (anv. 5). Enligt rubriken i kol. 2 c "skall till varje oplacerat namns rösttal i kol. 1 läggas motsvarande grupps rösttal i kol. 2 a, och summan utföres i kol. 2 c; för B lägges alltså 4 i kol. 1 till 10 i kol. 2 a, och summan, 14, överföres till kol. 2 c, för D lägges 6 i kol. 1 till 1 i kol. 2 a, och summan, 7, överföres till kol. 2 c (anv. 5). För oplacerade namn med rösttal i kol. 1 men utan motsvarande rösttal i kol. 2 a eller omvänt, överföras följaktligen rösttalen i kol. 1 resp. kol. 2 a oförändrade till kol. 2 c; för C överföres således 10 i kol. 2 a till kol. 2 c, för E 6 i kol. 1 ävenledes *till kol. 2 c. Denna kol. kommer således att innehålla rösttalen för alla vid sammanräkningen giltiga främsta namn inom hela partiet och därjämte eventuellt förekommande valsedlar, vilkas alla namn redan placerats, i detta fall 1 valsedel; summan av rösttalen i kol. 2 c skall alltså vara lika med partiets rösttal (anv. 5), i detta fall således 38. Sedan kol. 2 a och kol. 2 c blivit utfyllda, skall, så långt sådant erfordras, platstal beräknas för valsedelgrupperna i kol. 2 a, därvid början göres med den grupp, vars främsta namn har största rösttalet. i kol. 2 c (anv. 7), här B-gruppen. Det är då klart, att eftersom hela A-gruppen med sina 22 röster fått 1 plats, så måste B-gruppen ha lika stor andel i denna plats, som B-gruppens rösttal,. 10, utgör del av hela A-gruppens rösttal, 22; andelens storlek blir följaktligen 10/s2 eller uttryckt i deci-

8 malbråk = 0.45, som således är B-gruppens platstal i 2:a sammanräkningen, vilket också kan uttryckas så, att talet 0.45 anger platsmängden, som sedlarna i den vid 2:a sammanräkningen bildade B-gruppen i själva verket förde med sig från l:a sammanräkningen, där de med sina 10 röster bidrogo till placeringen av A, som då var dessa sedlars främsta namn. Sedan platstal för ifrågavarande sedelgrupp fastställts, uträknas jämförelsetal för grnppnamnet (anv. 7), d. v. s. för B, vars rösttal angives i kol. 2 c. Rösttalen i denna kol. kunna betraktas såsom rösttal för de olika grupper, vilka nu tävla om 2:a platsen. Utdelningen sker enligt d'Hondt-Phragmens regel: varje grupps rösttal delas med det antal platser, gruppen förut erhållit, ökat med 1. B-gruppen i kol. 2 a har för 10 röster påförts ett platstal = 0.45, men, för att fortsätta fiktionen, det är också den platsmängd hela B-gruppen med sina 14 röster hittills uppnått; alltså skall hela B-gruppens rösttal, d. v. s. det rösttal varmed B här vill tävla, nu delas med 0.45 + 1, och B:s jämförelsetal tecknas 14 följaktligen y — = 9.65, vilket införes i kol. 2 d . Vore nu detta jämförelsetal större än vart och ett av de övriga namnens rösttal i kol. 2 c, så behövde inga flera jämförelsetal uträknas, tv det är klart, att ett jämförelsetal aldrig kan bli större än det rösttal, varur det beräknats. Eösttalet skall ju vid denna beräkning alltid delas med något tal, som minst måste uppgå till 1, med andra ord jämförelsetalet kan på sin höjd bli lika med rösttalet. Då emellertid B:s jämförelsetal, 9.65, är mindre än C:s rösttal, 10, i kol. 2 c, måste jämförelsetal för C uträknas. Detta sker alldeles på samma sätt som för B, och jämförelsetalet blir 6.89. B:s jämförelsetal är nu större än det för C uträknade och större än varje annat namns rösttal i kol. 2 c, vadan B erhåller 2:a platsen i ordningen. Namnet och dess jämförelsetal understrykas, dess ordningsmr antecknas (anv. 9), och därmed är 2:a sammanräkningen avslutad. På enahanda sätt försiggår den 3:e sammanräkningen, eller, mera allmänt uttryckt, alla sammanräkningar efter den 2:a. Därvid äro emellertid ett par omständigheter att särskilt beakta. De komma till synes först vid 3:e och följande sammanräkningar. 15. Vid beräkning av platstal i 3:e och följande sammanräkningar skall, likasom vid den 2:a, gruppens rösttal delas med det vid näst föregående sammanräkning största jämförelsetalet eller, som det ju även kan uttryckas, med det då placerade namnets jämförelsetal, och detta ehuru jämförelsetalet icke, såsom vid l:a sammanräkningen, tillika är namnets rösttal. Att resultatet dock blir det sökta och att det angivna förfarandet enklast och bäst leder till målet, kan lätt ådagaläggas. Av tabellen

9 sid. 18 framgår, att B, som vid 2:a sammanräkningeri tilldelades plats, då hade ett rösttal = 14 (kol. 2 c), och att dessa 14 sedlar utgjordes dels av 10 sedlar, som nu utgöra eu C-grupp, och dels av 4 sedlar utan 10 annat namn (kol. 3 a). På den nuvarande C-gruppen föll alltså JJ av den platsmängd, som utdelats till B. Men nu är ju av d'Hondt-Phragmens regel tydligt, att den platsmängd, som ett parti efter någon viss platsfördelning innehar, måste vara lika med det tal, varmed partiets rösttal delades, då partiet uppnådde det jämförelsetal, på grund varav partiet senast fick plats. När ett parti fått 1 plats, har dess rösttal delats med 1, när det fått 2 platser, har dess rösttal delats med 2, o. s. v. Då B fick plats vid 2:a sammanräkningen, skedde det enligt tabellen sid. 18 kol. 2 d på grund av ett jämförelsetal, som erhölls genom att dela rösttalet 14 med 1.45; den platsmängd, som ))B-partiet)) innehar, när 3:e sammanräkningen börjar, är således = 1.45. Detta framgår även därav, att enligt tabellen de 14 B-sedlarna ensamma tillsatt en plats — den *2:a — varjämte 10 av dem bidragit att tillsätta l:a platsen, och detta bidrag utgör 0.45. Alltså ha de 14 B-sedlarna sammanlagt tillsatt en platsmängd = 1.45. Följaktligen kommer på C-gruppen JJ av 1.45. 14 14 2 d är -;— = 9.65, varav 1.45 = «—• 1.45

nyss funna

J.65

Enligt tabellens kolumn

, •" ' "-. / \ Insattes nu detta värde pa 1.45 i det

uttrycket på C-gruppens andel i platstillsättningen, så blir

denna andel, m. a. o. C-gruppens platstal, = JJ x Q—, eller efter förkortn i n g s Q—, d. v. s. C-gruppens platstal fås genom delning av gruppens U »DO

rösttal med det senast placerade namnets jämförelsetal. På enahanda sätt kan vid varje annan sammanräkning ådagaläggas riktigheten av detta förfarande, som uppenbarligen endast är en genväg vid platstalsberäkningen och därjämte medför den fördelen, att denna både till form och innehåll blir lika alla sammanräkningarna igenom. 16. E n annan omständighet att beakta är följande. Sedan platstal för en i kol. a uppförd sedelgrupp uträknats och innan beräkning av gruppnamnets jämförelsetal företages, skall först efterses, om grupp med det namnet främst har påförts rösttal i kol. a vid någon föregående sammanräkning. År så fallet, vilket ju genast synes i tabellen, så måste sådafn grupp ha varit med om platstillsättning — en eller flera gånger efter antalet a-kolumner, vari gruppen finnes antecknad. Tillkommer gruppen 2 6!31 22

10 sålunda något antal platsdelar, vare sig de uträknats eller icke7 så måste dessa naturligtvis tagas med i räkningen, då namnets jämförelsetal skall bestämmas, såsom f. ö. synes av tabellrubrikerna. Alltså, har platstal icke uträknats för grupp i fråga vid föregående sammanräkning — därför att detta då varit obehövligt —, så skall sådant göras nu, och det för varje a-kol., som upptager gruppens rösttal, så att gruppens alla platstal må komma med vid beräkning av jämförelsetalet (jfr anv. 7). Det är givetvis av största vikt att så sker. E t t förbiseende härutiunan kan inverka på alla följande sammanräkningar för partiet och därigenom förvanska hela valresultatet. 17. Tillämpat på föreliggande fall skall alltså vid beräkning av jämförelsetal för C, som har största rösttalet i kol. 3 c, efterses, om Qgruppen påförts rösttal i någon föregående sammanräknings a-kol. — här alltså i kol. 2 a. Det visar sig då, att gruppen icke allenast påförts rösttal i kol. 2 a, utan att även platstal uträknats för samma grupp och antecknats med 0*45 i kol. 2 b. För beräkning av C:s jämförelsetal i kol. 3 d skall således medtagas platstalet såväl i kol. 2 b som i kol. 3 b, C:s rösttal i kol. 3 c alltså delas med 0.45 + 1.03 + 1 = 2.48. Hjälp18. Vid de nu genomgångna sammanräkningarna hava, såsom synes, egdn». namnen ordnats på grund av uträknade jämförelsetal. I vissa fall, som f. ö. inträffa ganska ofta, är det emellertid möjligt att gå till väga på ett mycket enklare sätt, utan både platstal och jämförelsetal, och ett sådant fall inträffar just vid den 4:e sammanräkningen. Om man först tänker sig, att de resp. lagtexterna — eller, som det här må kallas, »huvudregeln» — tillämpas, så skall vid 2:a sammanräkningen största rösttalet i kol. 2 c delas med motsvarande platstal i kol. 2 b ökat med 1. Men det största platstal, som i denna sammanräkning kan förekomma, måste vara 1, eftersom det finnes endast en plats — den vid l:a sammanräkningen tillsatta — att uppdela på sedelgruppen i kol. 2 a. Det största tal, varmed rösttalen i kol. 2 c kunna komma att delas vid uträkningen av jämförelsetal, är således 1 + 1 = 2. Om nu största rösttalet i kol. 2 c efter delning med 2 är större än något av de återstående rösttalen, eller, vilket ju är detsamma, om största rösttalet före delningen är mer än dubbelt så stort som varje annat av de nämnda rösttalen, så skall namnet, som innehar detta största rösttal, tilldelas 2:a platsen i ordningen. Tillämpas samma grunder på 3:e sammanräkningen, så är tydligt, att då 2 platser finnas att uppdela, måste det största tal, varmed rösttalen i kol. 3 c kunna komma att delas för uträkning av jämförelsetal, bli 2 + 1 — 3. Är då största rösttalet i kol. 3 c

11 ni er än tre gånger så stort som det näst största, så skall det namn, som innehar största rösttalet, tilldelas 3:e platsen i ordningen. På enahanda sätt i fråga om 4:e sammanräkningen, 5:e sammanräkningen o. s. v. Av detta förhållande kan man tydligen direkt begagna sig och alltså fastslå: är det största rösttalet i kol. 2 c mer än dubbelt så stort som det därnäst största, så kan 2:a platsen i ordningen utan vidare räkn i n g tilldelas det namn, som innehar detta största rösttal; är det största rösttalet i kol. 3 c mer än tre gånger så stort som det därnäst största, så k a n 3:e platsen i ordningen utan vidare räkning tilldelas det mot största rösttalet svarande namnet, o. s. v. efter samma grund. Detta förenklade beräkningssätt har kallats metodens »hjälpregeb. A v regelns formulering framgår, att tillämpningen icke förutsattes skola ske i sammanhängande följd, såsom fallet är med rangordningsregeln, i förut gällande valmetod. Tillämpningen behöver således icke nödvändigt börja redan vid 2:a sammanräkningen; det kan ske t. ex. först vid den 3:e, så avbrytas vid den 4:e, ånyo fortsättas vid den 5:e, o. s. v . i alla tänkbara kombinationer. Tillämpas nu detta på föreliggande fall, så synes av tabellen å sid. 18, att rösttalet för D i kol. 4 c är mer än 4 gånger så stort som det därnäst största i samma kol.; i följd härav kan 4:e platsen utan vidare räkning tilldelas D. A v den föregående framställningen är tydligt, att om jämförelsetal uträknades för alla namn med rösttal i en kol. c , sedan något av dessa namn placerats på grund av hjälpregeln, så måste jämförelsetalet för det placerade namnet bli det största av samtliga ifrågavarande jämförelsetal. Erfordras sålunda för någon viss sammanräkning att känna största jämförelsetalet vid en föregående, där plats tillsatts enligt hjälpregelni, har man endast att uträkna jämförelsetalet för det sålunda placerade namnet (jfr tab., rubriken i kokna b). Likaså är tydligt, att om ett eller flera namn placerats på grund av hjälpregeln och denna vid nästa sammanräkning ej kan tillämpas, utan platstillsättningen måste grundas på uträkning av jämförelsetal, så kan dlenna uträkning icke verkställas, innan jämförelsetal först beräknats för varje enligt hjälpregeln placerat namn. V i skola nu fullständigt utföra de båda återstående sammanräkningarna. Räkningen 19. 3:e sammanräkningen. De sedlar, som bildade den grupp, vars avslutande främsta namn erhöll plats vid 2:a sammanräkningen — alltså B-gruppens sedlar — omsorteras efter de namn, som nu äro de främsta, sedan B placerats (anv. 4). Härvid fås en C-grupp (typ 1) och en grupp utan

12 något oplacerat namn (typ 5). De nya gruppernas rösttal införas i kol. 3 a å rad, som motsvarar resp. gruppnamn (anv. 4); således för Cgruppen 10 och å rad »utan namn» 4. Kol. 3 a summeras och summan skall vara lika med senast placerade namnets rösttal i kol. 2 c (anv. 5), d. v. s. = B:s rösttal, således = 14. Vart och ett av de oplacerade namnens rösttal i kol. 2 c lägges till motsvarande rösttal i kol. 3 a och de resp. summorna införas i kol. 3 c (kol. rubr.), varvid fås för C 20, för D 7, för E 6, å rad »utan namn» 5. Kol. 3 c summeras; summan skall vara lika med partiets rösttal (anv. 5), således = 38. Efterses, om största rösttalet i kol. 3 c är mer än tre gånger så stort som det därnäst största (anv. 6); så är icke fallet, lika litet här som vid 2:a sammanräkningen, och följaktligen skall enligt anv. 7 uträknas jämförelsetal för det namn, vars rösttal i kol. 3 c är störst, således för C. Då en C-grupp påförts rösttal i kol. 3 a skall enligt samma anv. först beräknas platstal för denna grupp, vilket sker genom att dela gruppens rösttal i kol. 3 a med största jämförelsetalet i kol. 2 d, och anteckna resultatet i kol. 3 b (kol. rub.). I denna kolumn antecknas 10 alltså q—- = 1.03. Men innan man kan gå vidare, skall enligt anv. 7 efterses, om någon C-grupp förut påförts rösttal i annan a kol. och i så fall platstal uträknas och införas i motsvarande b kol. Hur därmed förhåller sig har redan påvisats i mom. 17, ävensom att jämförelsetalet för namnet C fås genom att dela C:s rösttal i kol. 3 c med summan av platstalen i kol. 2 b och 3 b, ökad med 1 (rubr. kol. 3 d). Jäm20 20 förelsetalet för C är således « -. T = Ö— = 8.06, vilket införes i kol. 0.45 -f 1.03 + 1

3 d. Då detta jämförelsetal är större än vart och ett av de återstående rösttalen i kol. 3 c, erhåller C 3:e platsen i ordningen (anv. 7). Namnet och dess jämförelsetal understrykas, dess ordningsmr antecknas (anv. 9). 20. 4:e sammanräkningen. De sedlar, som bildade den grupp, vars främsta namn erhöll plats vid 3:e sammanräkningen, således C-gruppens sedlar, omsorteras efter de namn, som nu äro de främsta, sedan C placerats (anv. 4). Samtliga dessa sedlar upptaga nu D såsom sitt främsta namn och den nya gruppens rösttal, 20, införes i kol. 4 a å rad, som motsvarar gruppnamnet (anv. 4). Kol. 4 a summeras; summan skall vara lika med C:s rösttal i kol. 3 c (anv. 5), således = 20. Vart och ett av de oplacerade namnens rösttal i kol. 3 c lägges till motsvarande rösttal i kol. 4 a och de resp. summorna införas i kol. 4 c (kol. rubr.), varvid fås för D 27, för E 6, å rad »utan namn» 5. Kol. 4 c summeras; summan skall vara lika med partiets rösttal (anv. 5), således = 38.

13 Efterses, om största rösttalet i kol. 4 c är mer än 4 gånger så stort som det därnäst största; då så är fallet tilldelas D, som har detta största rösttal, 4:e platsen i ordningen (anv. 6). Namnet understrykes, dess ordningsmr antecknas (anv. 9). Därmed är sista sammanräkningen avslutad. 21. Av nu beskrivna åtgärder framgår, att rösttalen för de valsedel- ÅterUkk. grupper, som förefinnas vid första sammanräkningen, antecknas i kol. 1 o<ch att platsen tillfaller den största gruppen. Vidare, att för varje följande sammanräkning antecknas i kol. c de grupper, som tävla om platsen, i kol. a de av grupperna i kol. c, event, de dithörande undergrupper, som deltagit i nästföregående platstillsättning, och i kol. b, så långt erfordras, de platsandelar — platstal — som på grund härav belöpa på varje sådan deltagande grupp. Slutligen uträknas i kol. d med tillhjälp av dTIondtPhragméns regel och på grund av rösttalen i kol. c och platstalen i kol. b jämförelsetal för varje grupp i kol. c, ävenledes så långt erfordras, varefter platsen tilldelas den grupp eller, som det ju också kan uttryckas, det namn, som erhållit det största jämförelsetalet. Men därav följer uppenbarligen, att platstillsättningen inom ett parti just är vad ovan angivits, nämligen en fördelning av partiets platser mellan de olika grupper, varav partiet består. 22. Sedan nu partiets kandidatnamn ordnats, så långt kan vara Piatsforieierforderligt, besättas partiets 4 platser alldeles som f. n. tillgår, d. v. s. n^artiernT enligt föreskrifterna i § 31 F. K. L. 23. Vad de företagna metodändringarna åsyfta och hur det avsedda sammanmålet uppnås, torde genom det nu anförda vara tydligt. I korthet kan Ja%™nZ a valmetoden i sin nya form sammanfattas sålunda: valmetoden. Alla valsedlar skola vara försedda med partibeteckning; namnen å varje valsedel tagas i betraktande ett efter ett i den ordning, vari de äro å sedlarna uppförda; antalet platser, som valet avser, fördelas mellan partierna enligt d'Hondt-Phragmens regel, med iakttagande av att plats, som gemensamt besattes av två eller flera partier, anses vara tillsatt av de bidragande partierna i lika mån; inom ett parti tillsättas dess platser en efter annan, genom att man för varje gång sammanför partiets valsedlar i grupper efter de då oplacerade främsta namnen och åt den grupp, som enligt d'Hondt-Phragmens regel är därtill berättigad, tillerkänner platsen och besätter densamma med den kandidat, på vars namn gruppen bildats, med iakttagande av att plats, som gemensamt tillsättes av två eller flerar grupper, anses tillsatt av de bidragande grupperna i mån av vars och ens vid sammanräkningen disponibla röstmängd.

14 Såsom synes, försiggår platsfördelningen mellan partierna och platstillsättningen inom partierna på olika sätt, ehuru samma fördelningsregel användes i båda fallen. Olikheten ligger i behandlingen av de gemensamma platserna: partierna uppdela såsom hittills en gemensam plats i lika mån, oberoende av sin storlek, grupperna inom ett parti uppdela däremot en sådan plats i mån av sin disponibla röstmängd. Frånsett den omständigheten, att behandlingen av gemensamma platser ingalunda kan a priori påstås böra ordnas på samma sätt, då det gäller skilda partier, som då det gäller grupper inom samma parti, må erinras, att med undantag för ett fåtal fall stadgandet om platsuppdelniugen mellan skilda partier icke behövt tillämpas under alla de år, förra valmetoden varit i bruk; en ändring skulle därför haft mycket ringa praktisk betydelse. 24. Vid den praktiska tillämpningen, av det nya sammanräknings sättet torde ännu ett par omständigheter förutom dem, som framträtt vid det här behandlade exemplet, vara att beakta. De skola närmare undersökas vid den följande behandlingen av de olika slagen kommunala val.

15¶Anvisningar till sammanräkningsblankett n r 2.

För kommunala

val.

1. Sedan alla för ett parti avlämnade godkända valsedlar behörigen * sorterats och antalet erforderliga namn att ordna beräknats för partiet, utfylLes tabellens namnkolumn. Härvid medtages från varje valsedel h ö g s t så många namn från början räknat, som motsvarar antalet namn att ordna. Stänkröster må behandlas på sätt mom. 10 angiver; uppstår tvekan, Imruvida namn lämpligen må överföras till den sålunda bildade »diversegruppen)), bör sådant överförande icke ske, utan namnet antecknas bland! dem, som redovisas var för sig. ^ . raden närmast under den för diversegruppen avsedda, eller om sådan grupp ej skall bildas, å raden närmast under det sist införda namnet, antecknas i tabellens namnkolumn rubriken: »Utan namn)). Kan nned visshet förutses, att inga valsedlar skola redovisas under denna rubrik, må den utelämnas. iSkulle ett partis valsedlar kunna delas i två så beskaffade grupper, att den ena gruppens sedlar upptaga i samma ordning från början räknat så många gemensamma namn, som partiet erhållit platser och gruppens rösttal är större än den andra gruppens rösttal gånger partiets platsantal, må i protokollet omedelbart och utan vidare räkning antecknas, att vart och ett av dessa namn tilldelas den plats i ordningen, namnet intager å den större gruppens sedlar. '2. Vid första sammanräkningen sorteras valsedlarna efter sina första giltiga namn, så att lika många valsedelgrupper bildas, som det finnais olika första namn. De vid sorteringen uppkomna gruppernas rösttal påföras i kol. 1 gruppernas första namn. 3. Rösttalen i kol. 1 summeras; summan skall vara lika med partiets rösttal. Det namn, vars rösttal (»jämförelsetal))) i kol. 1 är störst, tilldelas första platsen i ordningen. 4. För varje följande sammanräkning omsorteras de valsedlar, vilka vid närmast föregående sammanräkning upptogo det namn såsom sitt främsta, vilket då erhöll plats i ordningen (»placerades»). Sedlarna ordnas i nya grupper efter sina främsta giltiga ännu oplacerade namn. Valsedlar vilkas samtliga giltiga namn placerats, redovisas på särskild rad, betecknad: »Utan namn» (jfr anv. 1). De nya gruppernas rösttal påföras i kol. a gruppernas främsta oplacerade namn. Därefter utfylles kol. c efter tabellrubrikens anvisning.

16 5. Rösttalen såväl i kol. a som i kol. c summeras; summan i kol. a skall vara lika med det senast placerade namnets rösttal och summan i kol. c lika med partiets rösttal. 6. Befinnes vid andra sammanräkningen det största rösttalet i kol. 2 c vara mer än dubbelt så stort som det därnäst största, kan andra l platsen i ordningen utan vidare tilldelas det mot största rösttalet svarande namnet. Om vid tredje sammanräkningen det största rösttalet i kol. 3 c befinnes vara mer än tre gånger så stort som det därnäst största, kan tredje platsen i ordningen omedelbart tilldelas det mot största rösttalet svarande namnet. Och så vidare efter samma grund. 7. Där ej den regel, som angives i mom. 6 ovan (»hjälpregeln»), kommer till användning, fastställes vid varje sammanräkning från och med den andra för det namn, vars rösttal i kol. c är störst, jämväl dess jämförelsetal. Har icke någon valsedelgrupp, som gäller för namnet i fråga, påförts rösttal i kol. a, vare sig vid pågående eller tidigare sammanräkniug, är namnets rösttal i kol. c även dess jämförelsetal. I annat fall uträknas enligt resp. kolumnrubrikers anvisningar platstal i kol. b såväl för den pågående som, där så ej redan skett, för alla föregående sammanräkningar, i vilkas a-kolumner rösttal för sådan grupp finnas upptagna. Platstalen inskrivas i resp. b-kolumner å den mot namnet svarande raden. Summan av alla dessa i de olika b-kolumnerna upptagna platstal ökas med 1, och med det sålunda erhållna talet divideras rösttalet i kol. c. Kvoten, som är namnets jämförelsetal vid den pågående sammanräkningen, antecknas i kol. d. Uträkningen av jämförelsetal fortsattes efter samma grunder, till dess det största av de funna jämförelsetalen är större än vart och ett av de återstående rösttalen, eller jämförelsetal blivit beräknade för samtliga namn. Visar sig under beräkningen av något jämförelsetal, att detsamma blir avsevärt mindre än ett annat redan beräknat, är tydligen icke nödigt att slutföra beräkningen; i tabellen utföres då ett gränsvärde och angives, att det utförda talet endast är ett gränsvärde. För varje plats- och jämförelsetal skall den erforderliga divisionen i form av ett bråk först antecknas i vederbörlig kolumn för att utvisa använd divisor och dividend. Uträkningen bör kontrolleras genom vanlig moträkning medels multiplikation. Det namn, vars jämförelsetal är störst, tilldelas den plats i ordningen, sammanräkningen avser. 8. Bråktal, som uppkommer vid delning, varom här ovan sagts, angives med decimaler, två till antalet. Höjning av den sista decimal-

17 siffran vidtages icke, även om den tredje decimalen skulle hava uppgått till eller överstigit fem. 9. Då ett namn tilldelats plats i .ordningen, antecknas ordningsnumret i därför avsedd kolumn och namnet understrvkes; likaså understrykes namnets jämförelsetal, om sådant är eller sedermera blir uträkuat. 10. Stänkröster, som tillfallit olika namn till så ringa antal för varje, att en fullständig uppräkning av de särskilda rösttalen synes ändlamålslös, må redovisas gemensamt å en rad med anteckning: »Diverse nannn». Sådant sammanförande må dock ej ske i den omfattning, att beräkning av jämförelsetal för »diverse namn» vid någon sammanräkning blir erforderlig. Anm. Med en valsedels främsta oplacerade namn förstås det, som närmast äi i tur att erhålla plats i ordningen, alldeles oberoende av des;s ordningsrum å sedeln; eventuellt kan för varje ny sammanräkning nytt namn å valsedeln bli dess främsta. En valsedels första namn, andra namn o. s. v. räknas däremot alltid från sedelns början, oberoende av varje placering eller sammanräkning. Främsta oplacerade namnet kani alltså på samma gång vara exempelvis valsedelns tredje namn.

63 1 22

18¶Tabell utvisande kandidatnamnens ordnande inom partiet I. l:a samman räkningen

Kandidaternas namn

2:a s a m m a n r ä k n i n g e n

3:e s a m m a n r ä k n i n g e n

4:e s a m m a n r ä k n i n g e n

För nybildad valsedelgrupp För det i kol. N angivna För nybildad valsedelgrupp För nybildad valsedelgrupp Kösttal P o r det i kol. N angivna För det i kol. N angivna med det i kol. N angivna med det i kol. N angivna ISfainför med det i kol. N angivna namnet fastställt n a m n e t fastställt n a m n e t fastställt namnet främst fastställt nons valsedelgrupp n a m n e t främst fastställt n a m n e t främst fastställt med det i kol.N ordangivna nings- namnet först Jämförelsetal Jämförelsetal Eösttal Platstal Platstal Eösttal Platstal Eösttal Jämförelsetal minidärjämte E ö s t t a l (Eösttalct i kol. 2 a (Eösttalct E ö s t t a l (Rösttalct i kol. 3 a (Eösttalct (Eösttalct i kol. 3 c E ö s t t a l (Rösttalet i kol. 4 a (Rösttalct (Rösttalet i kol. 4 c (Rösttalct i kol. 2 c namnets divideras med mer i kol. 1 ^Gruppens diYidcras med divideras mod i kol. 2 c divideras med Gruppens divideras med i kol. 3 c divideras med (Gruppens jämförelsetal summa-n av summan av lägges till lägges till rösttal största lägges till största rösttal rösttal största platstalet i kol. 2 platstalen platstalen (Gruppens rösttalet uträknas) jämförelsetalet uträknas) jämförelsetalet rösttalet uträknas) jämförelsetalet rösttalet ökat med 1) i kol. 2 b—3 b i kol. 2 b—4 b rösttal i kol. 2 a) i kol. 1) i kol. 2 d) i kol. 3 a) i kol. 3 d ) i kol. 4 a) ökad med 1) ökad med 1) uträknas) 2d

22 A

;

c D

6 E

6¶Utan namn Summa

•

10 „ 22 = 0.45

10 22 = 0.45

14 •='9.65 1.46

JO 1.4

7=6.89

10 = 9.05

6 G

20 2.48

27 6 5

19¶B. Val av ersättare.

25. Ersättare för ordinarie ledamot kan enligt hittills använd nomenklatur antingen vara suppleant, då han utses i förväg, att inträda när helst han på grund av den ordinaries förfall behörigen inkallas, eller efterträdare, då han utses först sedan den ordinarie avgått från sin plats. Suppleanter väljas för landstingsmän och för elektorer som ha att välja ledamöter till första kammaren, varjämte vid utskottsval vanligen förrättas fristående suppleantval; i övrigt väljas efterträdare. De fristående suppleant valen försiggå efter samma grunder som ett ordinarie val; tillvägagåendet vid alla andra ersättareval, de må nu gälla suppleanter eller efterträdare, grundar sig på en tankegång, som vanligen plägar uttryckas sålunda: »de valmän, vilka tillsatt den, som skall ersättas, skola också tillsätta ersättaren». I tillämpningen omsattes detta så, att de sedlar, på grund av vilka den ordinarie ledamoten valts, framtagas; varje av dessa sedlar gäller såsom hel röst, och röstvärdet tillgodoräknas den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln. Den som erhållit högsta rösttalet är vald till ersättare. 26. De bestämmelser, för vilka här redogjorts, gällde för den äldre valmetoden och de gälla alltfortfarande för den senast antagna. Genom lagarna av den 9 juni 1922 har härtill fogats ett tillägg, i avsikt att bereda väljarna tillfälle att, om de så önska, utse vad man kallar »personliga ersättare». Efter mönstret av efterträdare valen Hill första kammaren må varje väljare kunna begagna sig av en valsedel så anordnad, somi å nästföljande sida visas. I valsedelns vänstra kolumn skall då införas namnen å de kandidater, vara röstas till ordinarie ledamöter, ett namn i varje ruta; i en var av rutorna å valsedelns högra kolumn må vara uppfört ett eller två namn, vilka framför valsedelns övriga skola komma i betraktande vid val av ersättare åt den i motsvarande vänster-ruta angivna ordinarie ledamoten. Väljare må emellertid, om han så önskar, i stället uppföra alla sina kandidatnamn i valsedelns vänstra kolumn, då ersättarenamnen tagas i betraktande i hittills föreskriven ordning. Han må ock upprepa samma ersättarenamn i varje av valsedelns ersättarerutor. Hur valsedlar av den nya formen skola vara beskaffade, föreskrives i F.. K. L. § 29 mom. 4. Hur de vid sammanräkning för ersättare val skola behandlas, framgår av § 32 och belyses därjämte av omstående ex.

20¶Exempel ib.

27. Antag, att de 5 första sedeltyperna i ex. 1 ha följande lydelse: 1

5¶Moderata

Mod jrata

Moderata

Moderate

H K

IT A

L M

N 0

P Q

Rösttal 10

K N 0 E F

Rösttal 10

A D

É F

1¶J Rösttal 1

Rösttal 1

Rösttal 4

Röstsammanräkningen sker enligt åberopade § 32. Skall ersättare utses för A, framtagas alla de sedlar, vilka gällde för namnet A vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen, alltså typerna 1, 2, 3, 4. Varje sedels ursprungliga röstvärde tillgodoräknas det namn, som står främst av de för A särskilt upptagna efterträdaren ämnen; finnas ej sådana namn, förfares på sätt § 32 angiver. Här bli röstetalen alltså: ' H - 2 1 typ. (1; 2, 4) E - l (typ. 3). H, som har största röstetalet, förklaras vald till ersättare för A. Vad typ 3 angår, skulle, enär hithörande sedlar icke upptaga särskilda eftertaädarenamn för A, röstvärdet ha tillgodoräknats det främsta lediga namnet för det ordinarie valet, om sådant namn funnits, men då så är icke förhållandet •— D är redan vald till ledamot — tillföres gruppens röstvärde E, som står främst bland samtliga ersättaren amn (F. K. L. § 32). Skulle även H avgå framtages ånyo de valsedlar, som gällde för den först avgångnes namn vid den sammanräkning, då namnen tilldelades plats i ordningen (F. K. L. § 32), följaktligen de förenämnda A sedlarna (typerna 1—4), och förfares sedan på ovan angivet sätt. Rösttalen bli således: K—21 E — 1 ; och K förklaras vald i stället för den avgångne H. Skall ersättare utses för B framtagas sedlarna typ 1 och typ 5 — de enda, som upptaga namnet B vid den sammanräkning, då namnet placerades — och rösttalen bli nu: L—10 X—4; L förklaras vald i stället för den avgångne B.

21 Skall ersättare utses för D, (se sedelförteckningen sid. 6) få endast sedeltyperna 1, 2, 3 och 6 tagas i betraktande, enär dessa sedlar äro d<e enda, som gällde för namnet U vid den sammanräkning, då namnet placerades; sedlarna i typ 7, ehuru de upptaga namnet D, komma således icke i betraktande. 28. Skulle åter väljarna icke begagna sig av rätten att utse »persenliga ersättare», utan avgiva valsedlar i samma form som hittills, få d<e 5 sedelgrupperna följande utseende: 1.

A. B. 0. D. H. K. L. M. N. 0. P. Q. Rösttal 10.

A. A. D. 0. D. E. H. F. K. Rösttal 1. ' N. 0. E. F. Rösttal 10.

; 5.

A. H. K. Rösttal 1.

B. X. Y. Rösttal *

Sammanräkningen för ersättare sker då efter alldeles samma grunder som förut (F. K. L. § 32). Skall ersättare utses för A, framtagas de sedlar som gällde för A, vid den sammanräkning då namnet tilldelades plats i ordningen, således de förutnämnda sedlarna typ 1 — 4 och sorteras efter sina främsta oplacerade namn. Man får då följande rösttal: H - 2 1 (typ 1, 2, 4)

E - 1 (typ 3) och H förklaras vald till ersättare för A. Skulle även H avgå, framtagas ånyo samma A-sedlar och sorteras efter sina nu främsta oplacerade namn; den vars namn erhållit högsta rösttalet förklaras vald till ersättare för A (F. K. L. § 32); K blir alltså ersättare för A i stället för avgångne H. Detta allt under förutsättning att sedlarna typ 1—4 icke berörts av tidigare ersättare-val. Antag t. ex. att ersättare först skall väljas för B; då framtagas-sedlarna typ 1 och 5; på sätt förut, visats blir H ersättare för B, eventuellt K, ifall H skulle avgå innan ersättare val för annan

22 ledamot ifrågakommer. Skall därpå företagas ersättareval för A, framtagas sedlarna typ 1 — 4; de behandlas på sätt ovan nämnts. Ersättare för A blir nu K, om han ej redan tagits inspråk för B i vilket fall L eller N, beroende på lotten, blir ersättare -för A. Med andra ord, samma person kan komina att stå såsom efterträdare åt ett partis samtliga ordinarie representanter; huruvida han närmast är ersättare för A, B eller C, beror på vilkendera av dessa som först avgår. Här framträder tydligt skillnaden mellan det gamla och det senast medgivna sättet att rösta å ersättare. Skulle valsedlar av såväl den gamla som den den nya formen samtidigt förekomma, förfares i överensstämmelse med ovanstående; vederbörande valsedlar sorteras efter sina vid valtillfället giltiga namn, giltighetsgrunden må nu vara den ena eller den andra. Den som erhållit det största röstetalet är vald till ersättare. Kontroll.

29. En kontroll, att samtliga sedlar som gälla för ett visst ersättareval, även uttagits för valet, har man tydligen däri, att det rösttal, som för motsvarande »ordinarie)) namnet tinnes antecknat i c-kol. till den sammanräkning, där namnet placerades (resp. antecknat i l:a sammanräkningskol.), måste vara lika med antalet uttagna sedlar och lika med summan av rösttalen för de namn, som gälla för ersättarevalet i fråga — sedlar som icke upptaga giltigt ersättarenamn givetvis medräknade. En sådan kontroll bör aldrig underlåtas. Tillämpat på nu genomgångna ex. skall vid ersättarevalet för A antalet uttagna sedlar enligt kol. 1 i sammanräkningstab. sid. 18 vara = 22, och summan av rösttalen för E och H — de giltiga ersättarenamnen — också = 22. För B skall enligt samma tabell kol. 2 c antalet uttagna sedlar vara = 1 4 , och summan av rösttalen för L och X också = 14.

23¶C. Platsfördelning mellan partier, vilka framfört gemensamma kandidater.

30. Som bekant medgiver vår valmetod, den äldre såväl som den senast antagna, att skilda partier må kunna välja samma kandidat, i vilket fall den röst förbrukning valet föranleder, fördelas på de väljande partierna. Medgivandet har ytterst sällan utnyttjats under alla de år vi haft ett proportionellt valsystem, några få gånger vid de kommunala valen, och kumde därför måhända t}^ckas ha bort utelämnas i de nya metodbestämmeilserna, såsom ju skedde i fråga om »den fria gruppen». Men i en metod av den fria typen kan man praktiskt taget icke med någon som helst verkan förbjuda olika partier att å sina valsedlar uppföra samma naimn — detta är möjligt endast i metoder med officiell kandidatnominering — och följaktligen måste lagtexten innehålla föreskrifter, hur dylika gemensamma namn skola behandlas, i fall de händelsevis förekomma. Då, såsom ovan erinrats, sådana »händelser» tyckas inträffa endast vid kommunala val, och med hänsyn, därtill att det nya beräkningssättet-bereder' en viss lättnad i förfarandet, kan vara skäl att här något nämnare redogöra för behandling av gemensamma namn. Med gemensamt namn förstås här och i det följande ett namn, som tvä eller flera partier upptagit på sådan plats i sina resp. valsedlar, att namnets bärare blir vald för vart och ett av dessa partier. Den omständigheten, att ovannämnda föreskrifter ytterst sällan kommit till användning, har föranlett, att det egentliga sammanräkningsarbetet allmännelig-en börjar med tillämpning av fördelningsregeln på de olika partiernas rösttal, såsom funnes inga gemensamma kandidater, som om någon uppdelning av röst förbrukning icke kunde ifrågakomma mellan skilda partier. Härmed får man visserligen genast från början veta, hur många platser varje parti i regeln erhåller, således även hur inånga namn, som behöva ordnas inom varje parti, och då namnens ordnande är det besvärligaste i hela räknearbetet, har det ju sin betydelse att härutinnan slippa från överloppsgärningar. Men i själva verket är detta sätt att använda fördelningsregeln icke »platsfördelning» i den mening lagtexten därmed förstår; den föreligger först när å blankett n:r 3 jämförelsetalen successivt uträknas och de förut ordnade namnen därvid införas å sina vederbörliga platser. Den vanliga förberedande tillämpningen av fördelningsregeln för att få veta antalet namn att ordna inom varje parti och företagen på det vanliga sättet ger ett riktigt resultat, om inga gemensamma namn förekomma, men ett oriktigt för de partier, som framföra sådana namn.

24 Och att så måste bli fallet är alldeles uppenbart. Om t. ex. 4 platser skola tillsättas och 4 namn ordnats, men 2 partier därvid placerat ett och samma namn, så ha i verkligheten endast 3 namn fått plats i ordningen och ännu ett namn måste därför tilldelas ordningsrum; på samma sätt om tre partier framföra ett gemensamt namn, eller två partier framföra 2 gemensamma namn, så måste 2 namn utöver sammanlagda antalet platser att tillsätta ordnas, o. s. v. För vilket resp. vilka av de bidragande partierna denna så att säga »extra» platsfördelning skall ske, kan i allmänhet icke avgöras före namnplaceringen ntan särskild undersökning, som knappast lönar sig, men man kan vidtaga ett försiktighetsmått, varigenom uttagandet av det eller de »extra» namn, som erfordras, väsentligen underlättas. Man torde väl alltid redan vid sedelsorteringen kunna se, vilka partier som framföra något gemensamt namn med utsikt att bli placerat, och givetvis måste det »extra» namn ett parti kan behöva för den »extra» platsfördelningen, bli det sista på partiets ordningslista. Man ordnar nu för varje parti så många namn som skulle behövts, om inga gemensamma förekommit, men innan man avslutar sammanräkningstabelleu för ett parti, som antages skola gemensamt med annat tillsätta en plats, uttagas och sammanbuntas de valsedlar, på grund av vilka partiets sista namn i ordningen placerades, alltså de sedlar som skulle ha införts i nästa sammanräknings a-kol., om flera namn behövt ordnas. Men denna åtgärd bör vidtagas just i detta stadium; har namnplaceringen fortskridit så långt, att den börjats även för det andra av de två ifrågavarande partierna, kan man nog genast eller tämligen snart definitivt se, huruvida en gemensam kandidat skall bli vald, men då kan tillfället att utan ringaste besvär få fatt i det första partiets hithörande sedlar vara försuttet, och partiets samtliga sedlar ha hopblandats. I övrigt fortgår namnens ordnande och platsernas fördelning och besättande i vanlig ordning. När de ordnade namnen införts å sina vederbörliga platser i blankett n:r 3, utvisar fördelningstabellens jämförelsetal vid den »extra» platsfördelningen vilket parti, som får denna plats, och för vilket alltså ett »extra» namn skall ordnas. Man återgår då till detta partis tabell för namnens ordnande och verkställer en ytterligare sammanräkning, vilket går jämförelsevis lätt, då sedlarna för dess a-kol. redan äro avskilda och icke behöva utplockas från hela partiets hopblandade sedelmassa. Till belysning av det nu sagda följa här nedan ett par ex. Exempels.

31. Vid ett val, där 4 representanter skola utses, framträda två partier,.n:r I med 2,100 röster och n:r II med 1,470 röster; vartdera partiet

25 sikall alltså ha 2 platser. Sedelsorteringen förutsattes ha visat, att partiierna antagligen skola få en gemensam plats, varför de valsedlar inom vartdera partiet, på grund av vilka 2:a namnet i ordningen placerats, avskiljts från de resp. partiernas övriga. Kandidatnamnen ordnas på vanligt sätt och ordningen blir följande: I—D. A. I l — D . K. Platsfördelningen försiggår nu jämlikt F. K. L. § 31 och på sätt niedanstående tabell utvisar. l:a platsfördeln in gen

2:a platsfördelningen

8:e platsfordelningen

4:e platsfördelningen

5:e platsfördelningen

Partier DelDelDelDelDelJämförelseJämförelseJämförelseJämförelseJämförelser nings ningsningsningsningstal tal tal tal tal tal tal tal tal tal 2

2,100

1,050

lVl

1,400

1,470

lVi

980 A

Valda

(gemens.)

21/2

n 840

2Vi

588 B

l:a platsen tillfaller partiet I och besattes med partiets l i a n a m n D , 2:a platsen går till partiet II och besattes med dess l:a namn D. Vid 3:e plats r ördelningen har vardera partiet alltså tillsatt Va plats, de resp. delningstalen blir således 1 Va, d. v. s. de resp. rösttalen skola multipliceras med "A, varvid fås de jämförelsetal, tab. utvisar; platsen tillfaller följaktligen partiet I, som således nu har 1 V» plats. Partiets delning-stal vid 4:e platsfördelningen blir därför 2 */*, d. v. s. dess rösttal skall multipliceras med V». Såsom av tabellen synes, erhåller vid 4:e plats fördelningen partiet II platsen, som besattes med K, partiets 2:a namn i ordningen och det sista av de hittills ordnade namnen. Ehuru 4 platsfördelningar nu verkställts ha dock endast 3 representanter valts, D, A och K; fördelningen måste således fortsättas för att få den 4:e vald. Vid 5:e platsfördelningen har partiet II 1 Va plats, delningstalet således 2 72. Partiet 1 får största jämförelsetalet och erhåller den plats, som skall tillsättas vid den erforderliga »extra» platsfördelningen; det är således bland .detta partis kandidatnamn, som ytterligare ett skall uttagas. Man går följaktligen tillbaka till partiets sammanräkningstab. och utför ytterligare en sammanräkning med användande av de redan avskijjda AG81 22

26 sedlarne. med B. Exempel 3.

Härvid blir B placerad

och platsen i fråga besattes alltså

32. Ett val avser 8 platser, 3 partier uppträda, n:r I med 8,144 röster, n:r II med 4,863 röster, n:r III med 4,601 röster; partiet 1 beräknas således få 4 platser, vartdera av de övriga partierna 2 platser. Av sedelsorteriugen antages framgå, att partierna I och III framföra ett gemensamt namn, vadan de valsedlar inom vartdera partiet, på grund av vilka 4:e resp. 2:a namnet placerats, avskiljas. Kandidatnanmen inom partierna ordnas sålunda: I—A. B. C. D. II—E. F. III—A. G. Platsfördelningen sker nu på enahanda sätt som i exempel 2 här ovan visas l:a platsfördelningen

2:a platsfördelningen

3:e platsfördelningen

4-.e platsfördelningen

5:e platsfördelni ngen

Partier DelDelDelDelDelJämförelseJämförelseJämförelseJämförelseJämförelseningsningsningsningsningstal tal tal tal tal tal tal tal tal tal i

—

8,144

4,072

4,863

4,601

Valda

4,072 2

2,43172 4,601

1V«

5,4297a

3,2577s

2.4317a

3,0677a

3,06773 C

(gemens.)

(geniens.)

6:e platsfördelningen

7:e platsfördelningen

8:e platsfördelningen

9:e platsfördelningen

Partier DelDelDelDelJämförelseJämförelseJämförelseJämförelseningsningsningsningstal tal tal tal tal tal tal tal 12

37 2

13 II

2,43172 3,0677s Valda

2,326c/7

2,32677

III *

2,3266/7

47 2

l,8097/o

1,621

l,840 2 / 5

1,84075

1,8407s

2,431 /2 27a

27 Såsom av tab. synes, företages en 9:e — en »extra» —• platsfördeln i n g , varvid platsen tillfaller partiet III, vars avskilda G-sedlar alltså framtagas för ordnande av ännu ett namn, och H blir partiets 3:e namn. Den vid 9:e platsfördelningen erhållna platsen besattes således med H. Det kan förtjäna anmärkas, att vid här supponerade 2 fall av sammanslutning om en gemensam kandidat, den ytterligare plats, sammanslutningen medförde, i ena fallet gick till det större, i andra till det mindre av de två sammanslutna partierna. I de nu genomgångna exemplen har antagits, att två partier framfört allenast ett gemensamt namn; naturligtvis är tänkbart, att flera sådana namn kunna framföras och vara fördelade på två eller flera partier. Att dylikt skall inträffa är dock av många skäl föga sannolikt, hädanefter om möjligt ännu mindre än förut, men det må emellertid framhållas, att platsfördelning och platsbesättande då skulle försiggå efter samma grunder som de ovan beskrivna. Man iakttager endast, att alltj ä m t för varje parti, som event, kan beröras av en »extra» platsfördelnimg, hålla avskilda de sedlar, vilka då skulle införas i a-kol. vid nästföljande sammanräkning för partiet, således, om behövligt, även i fråga om parti, som redan fått en dylik »extra plats».

28 ANDRA AVDELNINGEN. Den nya valmetoden i praktisk tillämpning.

Inledning. 33. Då, såsom redan nämnts, de platser, vilka vid ett val skola tillsättas, fördelas mellan de vid valet framträdande partierna alldeles på samma sätt som förut, kommer här att huvudsakligen behandlas tilllämpningen av det nya beräkningssättet för platstillsättningen inom partierna, med andra ord bestämmandet av den ordning, vari ett partis kandidater tilldelas de platser, partiet erhållit. 34. Bästa sättet att på kortaste tid inhämta, hur härvid skall tillgå och därjämte vinna nödig säkerhet, torde vara, att för varje exempel, som genomgås, utskriva de olika sedeltyperna i dess sedelförteckning — utskriva hjälpsedlar alltså — och med dessa sedlar verkligen företaga de omflyttningar, som föreskrivas, ävensom att förse sig med en 'sammanräkningsblankett ur 2 jämte tillhörande Anvisningar för kommunala val och verkligen utföra de räkneoperationer, som erfordras för namnens ordnande. Att studera exemplen enbart genom att »läsa innantill i boken», lämnar föga behållning och måste på det bestämdaste frånrådas. Vidare förutsattes, att samtliga här meddelade exempel sålunda genomgås; de komplettera varandra i vissa avseenden. 35. Vid namnens ordnande enligt förut gällande bestämmelser hade man ofta att vid en sammanräkning söka de tidigare placerade namnen än här, än där å valsedeln. För att underlätta detta sökande och på samma gång genast kunna fastställa en sedels valör hade blivit ett allmänt bruk att sätta en »röd kråka» för varje placerat namn. Numera, då de placerade namnen alltid förekomma i ordning från toppen räknat, och en valsedel alltid tabellföres med sitt fulla röstvärde, är ej längre behövligt att »sätta märken» å valsedlar, men naturligtvis gör en var i det fallet som han finner lämpligt. 36. Skulle räkningen för namnens ordnande behöva fortsättas å ny blankett, torde bli bekvämast att å den nya blankettens vänstra sida klippa bort t. o. m. ' l:a sammanräkningskolumnen och stadigt fästa (hälst klistra) den återstående delen vid den redan utfyllda blanketten,

29 därvid iakttages, att rader med samma nummer noga passas samman. Härvid kan vara skäl att låta rad-n:rna i högra kanten på den första blanketten stå kvar. Man får visserligen därigenom en extra kol. mellan skarvarna, men den torde icke vålla någon som helst olägenhet och medför den stora fördelen, att man vida lättare kan hålla reda på namnraderna i den tillfogade blanketten. Siffrorna i texten till de vidfästade sammanräkningskolumnerna ändras så, att de passa för den sammanr ä k n i n g som avses. Härigenom kan blanketten visserligen bli rätt lång — för 2 hopfogade blanketter, alltså för 11 sammanräkningar med nödiga kol. bredder, över 1 meter — och om man så tycker, kan man naturligtvis gå till väga även på annat sätt, t. ex. ha den nya blanketten lös för sig, utföra räkning på samma blankett »i två våningar», om namnen ej äro för många, börja varje ny blankett med ett sammandrag av den föregående, o. s. v., men det vill synas, som skulle den föreslagna åtgärden bereda den största tryggheten och därjämte den största överskådligheten, särskilt i fråga om de rösttal, som i de olika a-kolumnerna kunna vara ett namn påförda. Då full säkerhet i sistnämnda avseende är av största vikt för beräkning av jämförelsetal (jfr mom. 16), bör det * vatfe fall vara en undantagslös regel, att när sådan beräkning skall göras, först lägga en linjal, pappersremsa, eller dylikt under raden för vederbörande namn och ytterst noga efterse, vad i en var av namnets a-kolumner kan vara antecknat. Härtill tages sedan behörig hänsyn vid jämförelsetalets beräknande (jfr mom. 16). Vidare bör, om namn överföras till ny blankett, a l d r i g något namn flyttas från den n:r-rad, vara det utskrivits i den första blanketten, även om på grund av namnplacering, rader i den nya blanketten få stå tomma. 37. Slutligen må erinras, att allt arbete vid en röstsammanräkning måste noga kontrolleras, varje sedelsortering såväl som varje uträkning måste genomgås minst två gånger och av olika personer, som därvid arbeta var för sig, samtidigt eller efter varandra, beroende på omständigheterna; särskilt måste varje division kontrolleras genom moträkning medels multiplikation. Användes additionsmaskin, vilket är att anbefalla, om typantalet är stort, måste det vara en maskin, som trycker resultatet, så att man å den använda pappersremsan kan avläsa, såväl att maskinen i fråga verkligen var »tom», när arbetet började, som ock att de inslagna addenderna stämma med typernas rösttal; det ena som det andra måste noga kontrolleras. Användes divisionsmaskin, vilket väl alltid torde bli fallet, helst dylika maskiner numera äro mycket allmänna och kännedom om deras användning mycket spridd — åtminstone lär

30 man ej underlåta att maskinräkna så ofta divisorn består av mera än ett par siffror — är önskvärt, att det arbetas samtidigt med två maskiner, oberoende av varandra, och att resultaten undan för undan jämföras; eller ock måste maskinens resultat kontrolleras genom moträkning i omvänd ordning, en division således genom att multiplicera kvot med divisor, varvid, då divisionerna snart sagt aldrig gå jämt upp, hänsyn givetvis måste tagas till den rest, maskinen utvisar. 38. Vid användandet av divisionsmaskin kan ytterligare en omständighet vara värd att beakta. Vidstående fig. må antagas schematiskt framställa en maskin av »Brunnsviga»-typen, den här i landet väl mest använda. En division försiggår ju A. vanligen på det sättet, att först insattes dividenden B. C. på inställningsarmarna, alltså i avd. A., och över föres därpå till avd. C , den s. k. »sifferlådan»; därefter insattes divisorn i avd. A., och divisionen sker genom en serie vevningar bakåt. Resultatet, kvoten, avläses i avd. B., den s. k. »varvräknarn». När operationen är slutförd, kan å maskinen avläsas kvoten, resten och divisorn, men icke dividenden. Har denna i något avseende felaktigt inslagits, kan detta icke vid divisionens slut kontrolleras. En dylik kontroll likasom ett bekvämare till vägagående uppnås genom att förfara i motsatt ordning, genom s. k. »omvänd division». Man inställer divisorn i avd. A. och vevar så många gånger framåt som erfordras för att få fram dividenden i avd. C. Siffrorna i avd. B. angiva kvoten, divisorn avläses i avd. A., dividenden i avd. C. Naturligtvis måste släden från början inställas så, att rätta antalet siffror erhållas i avd. B, men hänsyn härtill måste ju även tagas vid division på vanligt sätt. När man vant sig vid detta »omvända» förfaringssätt, finner man det, som sagt, vida bekvämare än det gamla, men givetvis fordras en smnla övning, och utan tillräcklig sådan är ingalunda skäl att i praktiken övergå från det en gång invanda sättet. Val av landstingsman. Exempel 4,

39. Det i föreliggande ex. behandlade sedelmaterialet avlämnades på sin tid av partiet »Västra domsagans allmoge» vid ett landstingsmannaval i Stockholms läns Västra domsaga. Sedan partiernas valsedlar sorterats och platsfördelningen mellan partierna beräknats, allt på vanligt sätt, befanns att partiet i fråga erhållit 4 platser. Förteckning å avlämnade valsedlar meddelas å sid. 37.

31 40. Första sammanräkningen börjar med att utfylla tabellens namnk(olemn. För sådant ändamål underkastas sedelmaterialet (se sid. 37) em förberedande granskning i avsikt att bestämma, vilka namn, som b(ör;a införas i tabellen (anv. 1, se sid. 15). Härvid är icke nödvändigt altt specificera en valsedels alla namn, under inga förhållanden flera från sedelns början räknat än partiet fått platser att tillsätta. Men även biland dessa namn kunna åtskilliga stundom behandlas tämligen summar i s k t ; namn, som endast erhållit stänkröster, kunna bekvämligen redov i s a s i klump (anv. 1). Tillämpas detta på förevarande fall, så är ju tydligt, att även om den största sedelgruppen, n:r 1, ensam skulle tills a t t a alla fyra platserna, så skulle dock för sista platsen vara att tillgå n å g o t mera än 750 röster. Namn, om vilket med säkerhet kan förutses, a.tt dess rösttal aldrig uppnår det angivna värdet, ha således inga som helst utsikter; sådana namn kunna därför behandlas gemensamt som ett s l a g s »diverse-grupp». Men å andra sidan böra icke sammanföras så m å n g a sådana namn, att man riskerar få beräkna jämförelsetal för diversegruppen (anv. 1). Inträffar detta, måste påtagligen gruppen upplösas — eljes kan givetvis ej bestämmas, för vilket namn jämförelsetal skall beräknas — och ehuru en sådan upplösning icke är särskilt besvärlig, blir det dock än mindre besvärligt att var för sig redovisa så många av dessa namn »utan utsikter», att diversegruppen ej blir för stor. Redovisningen inskränker sig till att uppföra dessa namns rösttal i vederbörande c-kolumner, och det är en ytterst enkel procedur. För att återgå till ex., så synes av sedelförteckningen å sid. 37, att namnet Hn aldrig kan få mer än 279 röster, G högst 142, B högst 293, K högst 44. Dessa namn kunna således sammanföras till en diverseg r u p p , i den mån för dem gällande valsedlar förekomma. Åven namnet W med sina 591 röster kan tydligen aldrig få plats, men då summan av de redan sammanförda namnens röster utgör 758 skulle, om därtill lades 591 röster för W, diversegruppen efter all sannolikhet bli så stor, att jämförelsetal behövde bestämmas och gruppen således måste upplösas. Det blir då vida bekvämare att redan från början redovisa namnet W för sig. Då flera sede%per, vilkas namn påtagligen bli placerade, upptaga endast ett eller två namn vardera, antecknas i tabellens namnkolumn rubriken: »Utan namn» (anv. 1). Namnkolumnen i tab. sid. 37 utfylles alltså med hänsyn till nu framhållna synpunkter. 41. Det måste emellertid erinras, att om bildandet av en diversegrupp skall ha något värde och icke bara vålla oreda, måste man fort och säkert

32 kunna avgöra, att den icke tillkommit i strid mot föreskriften i anv. 10, d. v. s. man får ej riskera, att beräkning av jämförelsetal för diversegruppen vid någon sammanräkning blir erforderlig. Uppstår någon, även den minsta, tvekan om lämpligheten att till sagda grupp överföra något visst namn, är det ur alla synpunkter vida klokare att anteckna detta namn bland dem, som redovisas var för sig. Till följd av den absoluta rangordningen komma dylika »tveksamma» namn att vid sammanräkningarna göra mycket litet besvär. 42. Sedlarna ordnas efter sina första namn (anv. 2). Härvid fås de sedelgrupper med de rösttal kol. 1 utvisar. Rösttalen i kol. 1 summeras; summan skall vara lika med partiets rösttal (anv. 3), således =» 5,985. Det namn, som i kol. 1 har största rösttalet, tilldelas l:a platsen i ordningen (anv. 3), alltså får L l:a platsen. Namnet och dess jämförelsetal (här rösttal) understrykas, dess orduings-n:r antecknas (anv. 9). 43. Andra sammanrähiingen. Sedlarna, som bildade den grupp, vars första namn erhöll plats vid nästföregående sammanräkning, .således L-grappens sedlar, omsorteras efter de namn, som nu äro de främsta, sedan L placerats; de nya gruppernas rösttal införas i kol. 2 a å rad, som motsvarar gruppnamnet (anv. 4). Härvid erhållas de sedelgrupper med de rösttal, som kol. 2 a utvisar, således S-gruppen . . . 3,426 (typerna 1—5), A-gruppen . . . 34 (typ 6), o. s. v. Kol. 2 a summeras; summan skall vara lika med senast placerade namnets rösttal (anv. 5), således = 3,923. Vart och ett av de oplacerade namnens rösttal i kol. 1 lägges till motsvarande rösttal i kol. 2 a och de resp. summorna utföras i kol. 2 c (kol.-rubr.). Härvid fås för S . . . 4,017, för A . . . 34 o. s. v. på sätt kol. 2 c utvisar. Kol. 2 c summeras; summan skall vara lika med partiets rösttal (anv. 5), således = 5,985. Efterses om största rösttalet i kol. 2 c är mer än dubbelt så stort som det därnäst största; så är fallet, och namnet S, som har detta största rösttal, tilldelas 2:a platsen i ordningen (anv. 6). Namnet understrykes, dess ordningsnummer antecknas (anv. 9). 44. Tredje sammanräkningen. Sedlarna, som bildade den grupp, vars främsta namn placerades vid nästföregående sammanräkning, således S-gruppens sedlar, omsorteras efter de namn, som nu äro de främsta, sedan S placerats, och de nya "gruppernas rösttal införas i kol. ,3 a å rad, som motsvarar gruppnamnet (anv. 4). Härvid fås en A-grupp med rösttalet 3,012 (typ 1), en Hd-grupp med rösttalet 71 (typ 3) o. s. v. Kol. 3 a summeras; summan skall vara lika med senast placerade namnets rösttal (anv. 5), således = 4,017. Vart och ett av de oplacerade

33 naimnens rösttal i kol. 2 c lägges till motsvarande rösttal i kol. 3 a, och de> resp. summorna utföras i kol. 3 c (kol.-rubr.). JJäryid fåa för A . . . 3,(046, för Hd . . . 95, o. s. v. Kol. 3 c summeras; summan skall vara lika med partiets rösttal (anv. 5), således = 5,985. Efterses, om största rösttalet i kol 3 c är mer än 3 gånger så stort soma det därnäst största; så är icke fallet, varför jämförelsetal skall utr ä k n a s för det namn, vars rösttal är störst i kol. 3 c (anv. 7), således i ö r A. För att kunna göra detta, måste man, såsom framgår av k o l ruibr. 3 d, känna platstalet för A i tredje sammanräkningen, vilket åter förutsätter kännedom om största jämförelsetalet i andra sammanräkningen (k oL-rubr. 3 b), men såsom synes, är sådant jämförelsetal icke uträknat. H ä r inträder det förhållande, som omförmäles i mom. 18 sid. 11: så snart ett eller flera namn placerats på grund av hjälpregeln och man sedan vid en följande sammanräkning behöver känna jämförelsetalet för ett n a m n , så måste jämförelsetal — och naturligtvis även därmed sammanh ä n g a n d e platstal — beräknas för varje enligt hjälpregeln placerat namn. I föreliggande fall börja vi således med S i andra sammanräkningen; S-gruppens platstal fås enligt kol.-rubr. 2 b genom att dela gruppens rösttal i kol. 2 a med största jämförelsetalet i kol. 1; platstalet alltså 3,426 . ' 3 923 = ° ' 8 7 ' n u ^ å s jämförelsetalet för S genom att dela namnets rösttal i kol. "2 c med platstalet i kol. 2 b, ökat med 1 (kol.-rubr. 2 d), således 4 017 4 017 jämförelsetalet Q g ^ = -y-— = 2,148.12; jämförelsetalet understrykes (anv. 9). kol.-rubr.

Platstalet för A-gruppen i tredje sammanräkningen är enligt 3 b gruppens rösttal i kol. 3 a, dividerat med största jäm3 012 förelsetalet i kol. 2 d, således 2 t* = 1.40. Innan jämförelsetalet för A r kan bei äknas, måste först efterses, om någon A-grupp lfar rösttal i föregående a-kolumner (anv. 7). Man finner då, att i kol. 2 a redovisas en A-grupp med rösttalet 34. Gruppens platstal i andra sammanräkningen måste således bestämmas (anv. 7). Detta blir i enlighet med 34 kol.-rubr. 2 b = 3 9 2 3 - Det är utan vidare räkning tydligt, att 34 dividerat med 39 hundra och något mera icke kan uppgå till en hel hundradel, och bråket skall alltså jämlikt anv. 8 tecknas 0.00. Nu kan jämförelsetalet för A uträknas; enligt kol.-rubr. 3 d blir det x \ r ö 0.00 + 1.40 + 1 3,046 - ~Y^ = 1,269.16. Men i kol. 3 c finnes ett rösttal, det för E, som är 631 22

34 större än jämförelsetalet för A, alltså måste jämlikt anv. 7 jämförelsetal uträknas även för E. Kol. 3 a upptager icke rösttal för någon E-grupp, men vid undersökning av föregående a-kolumner för E visar sig, alt en E-grupp liar rösttal i kol. 2 a; det därå belöpande platstalet måste således uträknas

(anv. 7), och är enligt kol.-rubr. 2 b lika med ^ 9 2 3 -

Av skäl, som nyss anförts, kan bråket utan vidare tecknas 0.00. Jäm1,433 förelsetalet för E blir alltså enligt kol.-rubr. 3 d lika med ^ - •. = 1,433. Detta jämförelsetal är större än det för A beräknade och större än vart och ett av de återstående rösttalen i kol. 3 c, följaktligen tilldelas enligt anv. 7 namnet E tredje platsen i ordningen. Namnet och dess jämförelsetal understiykas, dess ordningsnummer antecknas (anv. 9). 45. Fjärde sammanräkningen. De sedlar, som bildade den grupp, vars främsta namn erhöll plats vid tredje sammanräkningen, således E-gruppens sedlar, omsorteras efter de namn, som nu äro de främsta, sedan E placerats (anv. 4). Samtliga dessa valsedlar upptaga M såsom sitt främsta oplacerade namn — namnet L å samtliga sedlar tillhörande typ 13 anses obefintligt såsom redan placerat (F. Ldt. § 6 mom. 3) — och gruppens rösttal, 1,433, införes i kol. 4 a å rad, som motsvarar gruppnamnet (anv. 4). Kol. 4 a summeras; summan skall vara lika med senast placerade namnets rösttal i kol. 3 c (anv. 5), således == 1,433. Vart och ett av de oplacerade namnens rösttal i kol. 3 c lägges till motsvarande rösttal i kol. 4 a, och resp. summor införas i kol. 4 c (kol.-rubr.). Härvid fås för A . . . 3,046, för Hd . . . 95, o. s. v. Kol. 4 c summeras; summan skall vara lika med partiets rösttal (anv. 5), således = 5,985. Efterses, om största rösttalet i kol. 4 c är mer än 4 gånger så stort som det därnäst största; så är icke fallet, varför enligt anv. 7 jämförelsetal skall uträknas för det namn, som har största rösttalet i kol. 4 c, v alltså för A. Men A har icke fått något rösttillskott sedan nästföregående sammanräkning; den då utförda beräkningen kan alltså utan vidare transporteras till kol. 4 d och gälla såsom A:s jämförelsetal vid fjärde sammanräkningen. Det är för övrigt tydligt, att en förnyad beräkning i kol. 4 d måste ge samma resultat som den i kol. 3 d utförda. A:s rösttal i de resp. c-kol:na är ju detsamma, och detta tal skall divideras med summan av A-gruppernas resp. platstal f l , och divisorn blir alltså densamma som i tredje sammanräkningen; jämförelsetalet måste därför även bli detsamma. I kol. 4 c finnes emellertid ett rösttal, det för M, som är större än jämförelsetalet för A. Jämförelsetal för M

35 s.kalll alltså uträknas, därvid platstal för M-gruppen i kol. 4 a först skall bestfeämmas (anv. 7). Platstalet för M-gruppen är enligt kol.-rubr. 4 b lika med gruppens rösttal i kol. 4 a, delat med största jämförelsetalet 1 433 i ko)l. 3 d, således = T~TÖÖ = l.oo. Innan jämförelsetal för namnet M kan beräiknas, måste först efterses, om någon M-grupp liar rösttal i föregåomde a-kol:r (anv. 7). Man finner då, att kol. 2 a redovisar en M-g^rnpp med rösttalet 42. Gruppens platstal i andra sammanräkningen måstte således bestämmas (anv. 7), och talet blir jämlikt kol.-rubr. 2 b 42 = oTqöö. Det är uppenbart, att 42, dividera t med 39 hundra och något merra, blir mera än en hundradel, men aldrig kan uppgå till två hundradelan, och bråket skall alltså jämlikt anv. 8 tecknas O.oi. Jämförelsetalet för

M blir alltså enhVt kol.-rubr. 4 d = A ~ '-= = -k—. Det är tydö J O.oi + l.oo+l 2.oi ligem icke nödigt, att utföra denna division, då man på förhand kan se, att kvoten måste bli mindre än A:s jämförelsetal; man kan då bekvämligem hjälpa sig med ett s. k. gränsvärde (anv. 7). Proceduren tillgår så, att man i stället för den i kol. d tecknade divisionen tänker sig ett anmat uttryck för en sådan, där kvoten blir något större, men där divisiomen kan utföras genom en enkel huvudräkning. I kol. 4 d antecknas nu <denna större kvot såsom jämförelsetal för namnet M men med tecknet < fframför talet, angivande att detta är större än exakta värdet av -k—. ö ' 2.oi Det är ju tydligt, att om ett visst i samma d-kolumn redan beräknat jämiförelsetal är större än den nu antecknade kvoten, så måste det vara anmu större än den kvot, som exakt motsvarar den för namnet M tecknadie divisionen, d. v. s. ännu större än namnets verkliga jämförelsetal. Dem större kvoten erhålles genom att antingen något minska den antecknade divisorn *eller något öka. motsvarande dividend, eller göra båda delairna samtidigt. I föreliggande fallet kan man tänka sig, att t. ex. diviisorns decimaler borttagas och dividenden ökas till 1,500. *

lå

——^— blir

1 A 8A

ett något för stort men lätt uträknat värde för ~^r~, och leder till zJ.01

let avsedda målet att visa, huru som jämförelsetalet för A, 1,269.16, måsste vara betydligt större än M:s verkliga jämförelsetal. I detta fall är (den tecknade divisionen lätt att även exakt utföra, men om M:s jämföreelsetal

i stället skolat tecknas exempelvis —z r

, skulle divisionen ju

1.97 '

37 Förteckning

Tabell

valsedlar, avlämnade av partiet »Västra Domsagans Allmoge» vid val av landstingsman.

utvisande kandidatnamnens ordnande inom partiet Västra Domsagans Allmoge

Typ n:r

Bestial

L. S. A. Hd W. B . ... 3,012 0 L. S. Hn 279 3. L. S. Hd 71 4. L. s. C37 5. L. S. B 27 R. T,. A. Hd 34 7. L. Hd 24 8. L. M 42 9. L. E. M 32 10, L. G , ... 105

Typ

Tränar» Sri S.fifia

Kandidaternas namn

Rösttal

11 :r

Transport 3,663 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18.

L. B... L E. L. M. . E. M S. W M. B. K.

Namnens l:a ordnings- samman num- räkningen mer

2:a sammanräkningen

1,062 33Q ddy

1,401 591 11

3,923

591 A

15 44

59 M

Summa 5,985

3,426 34

Hd E

2 b

3,426

4,017 34 3,923" -O.oo

24¶Div. namn

59 Utan namn Summa I Anm.

1,401

32 3,923 = 0.oo 42 3,923 :0.oi

3(1

3,012 2,148.12 =

| 5,9851

3,046 3,046 1 ^ = 1.269.16

95 1,433

3,046 . 3,046 ^ = 1 , 2 6 9 . 1 6

1,433

4:e sammanräkningen

4,017 - = 2,14S.i 3,012

3 b

5,985. | 3,923 |

3:e sammanräkningen

95 1,433 l.oo

= 1,433 1,433

1,433 1,433 :

1,486

| 4,0171

9 [' 5,9851

9¶JTjm\

De kursiverade siffrorna i kol. 2 b och kol. 2d utmärka, att beräkningarna verkställts vid en senare sammanrätaing än den 2:a.

5,985

1,486

39 Val av suppleant för landstingsman. 46. Sedan valet av landstingsman avslutats, företages omedelbart diärefter val av suppleanter, två för varje landstingsman, tillsatt av parti scom erhållit endast en plats, en suppleant för varje annan landstingsmian. Valet försiggår på sätt i F. Ldt § 8 mom. i stadgas. Antag att vid det val, som i ex. 4 sid. 30 behandlas, röster avgivits Exempel 4b. a v ytterligare två partier, Arbetarepartiet, som erhållit 2 platser, och Frisinnade, som erhållit 1 plats; de båda förstnämnda platserna ha bes;atts med O. resp. P., den senare med Q. Antag vidare att vid platsfördelningen ordningen mellan de valda blivit följande: L. S. O. E. P. A. Q. För Q. skall nu utses två suppleanter och en för vardera av de ö.vriga 6 landstingsmännen; första sammanräkningen skall göras för L. som är den först valda landstingsmannen. Hur en sådan sammanräkning försiggår, visas i mom. 27—28 sid. 20—21 och torde icke behöva ytterligare exemplifieras. Förrättningen fortgår i föreskriven ordning och antages lämna följande resultat: till suppleant för L. har valts Hd. )) )) )) )) )) W. )) » )) 0. )) )) F. )) )) )) E. )) » M. )) )) )) P. )) )) G. )) )) )) A. )) )) D. )) )) )) Q. )) i) X. och Y. i nu nämnd ordning.

Av den i mom. 29 omnämnda kontroll framgår, att vid val av suppleant för L. uttagas 3,923 sedlar (se kol. 1 tab. sid. 37), för S. 4,017 sedlar (se kol. 2 c), för E. 1,433 sedlar (se kol. 3 c), för A. 3,046 sedlar (se kol. 4 c). Kontrollen å ersättarenamnens rösttal ställer sig som följer (jfr sedelförteckning och tab. sid. 37): för L.

Hd. — 3,141 Hn. — 279 C. — 142 B. — 278 M. — 74 Utan namn — 9 Summa 3,923

för S.

för E.

w. — 3,603 — —

279 37 27 —

71 4,017

för A.

M. -- 1,433 _^_ .—. — —

1,433

D. — 3,012

—

34 3,046

40 Såsom synes överensstämma de resp. rösttalssummorna för suppleantnamnen med rösttalen för de motsvarande ordinarie namnen. Därefter skall, särskilt för varje landstingsman, bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna från det parti, för vilket lian valts, skola i hans ställe inkallas. Hur härvid skall tillgå, föreskrives i F. Ldt § 8 mom. 2. De enligt ovanstående valda suppleanterna skola alltså inkallas i följande ordning:

för L. — Hel. W. M. D. )) S. - W. Hd. M. D. )) 0. — F. G. )) E. — M. Hd. W. D. » P. — G. F. » A. — D. Hd. W. M. )) Q. — X. Y.

41 Val av stadsfullmäktige. 47. Det såsom exempel använda sedelmaterialet avlämnades av Exempel 5. partiet »De Moderata» vid ett stadsfullmäktigval i Djursholm, därvid partiet erhöll 7 platser. Det torde icke vara behövligt att i detalj vidare beskriva, huru en röstsammanräkning tillgår, då sådant skett vid de båda föregående exemplen och tabellens kol.-rubriker jämte tillhörande »Anvisningar» lära giva all den ledning, som erfordras för verkställande av namnens ordnande såväl här som vid de följande exemplen. Däremot kan ju vara skäl något redogöra för den förberedande g r a n s k n i n g sedelmaterialet (se förteckningen sid. 43) bör underkastas i och för utfyllandet av tabellens namnkolumn (anv. 1). Härvid framgår, att enligt förteckningen består sedelmaterialet huvudsakligen av två större grupper, typ 1—6 och typ 15—20. Med undantag av ett namn i vardera gruppen äro namnen i övrigt desamma inom båda, ehuru ordningen är något olika. Då dessa båda gruppers sammanlagda rösttal utgör 8,597 och partiets hela rösttal är 9,839; då vidare 7 platser skola tillsättas och då slutligen även de övriga valsedlarna, frånsett några få, som alls icke kunna inverka, upptaga å sina 3 å 4 främsta ordningsrum samma namn, som uppförts i något av cle båda större sedelgruppernas 7 främsta ordningsrum, så är påtagligt, att pattiets övriga namn kunna redovisas gemensamt. Åven här synes mycket antagligt, att ett par namn, L och N, av de 9, som alltså skulle införas i kol. N, kunde ha förts till diversegruppen, men hellre än att öda tid på en undersökning av den saken, böra dessa namn redovisas var för sig, det är betydligt enklare och mera praktiskt (anv. 1). Sedelförteckningen ger ingen direkt anledning att i kol. N införa rubriken »Utan namn», men det går vida fortare att införa rubriken än att undersöka om den är behövlig (anv. 1). Eöstsammanräkningen fortgår sedan på sätt förut visats (se tab. sid. 43).

IA 43 Tabell

Förteckning valsedlar, avlämnade av partiet »De Moderata fullmäktige i Djursholm. Typ

Typ n:r

8. 9.

10.

11. 12. 13. 14.

utvisande kandidatnamnens ordnande inom partiet > De moderata»

vid val av stads-

A. B. G. D. E. F. G. II. J. K. L. M. 5,437 A. B. o." b. E. F. G. II. P. K. L. Q, 44 A. 15. c." "b".' K G8 F: G. J. K A. 15. G. D. E. C3 F. G. II. J A. B. C. D. E. 270 F. G. I I A. B. C. D. E. 339 F. G. A. B. G E. F. G.-H. J. K. L. 40 M A. B. c. b. E. 36 F A. 15. Ö. N. E. F. G. II. J. B. 33 L. M. A. C. D!"E."F! G. II. J. K. h. 80 M A. O. 40 J. K. "J)7K"F. A. C. D7É. F. 23 J A. O. F.G.I,. 20 A. G. O. D. E. F. H. J. K. L. 06 M T r a n s p o r t 6,559

15.

10.

17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 94 95 26.

27. 28. 29. 30.

Transp ort 6,-559 A. D. G. F. L. N. B. II. G. E. M. J. 1,481 A. D. G. F. L. N. B. H. G. E. M. 40 A. G. F. L. 164 N. B. H. C. E. A. D. G. F. L. N. B. II. G. 80 A. D. G. F. L. N. B. II 89 A. D. G. F. L. 522 N. B. A. D. G. F. L. 202 N. 163 A. D. G A. F. G. Q. B. L. O. 40 9,340

Kanditaternas

2:a s a m m a n r ä k n i n g e n

40 80

6,330

163 2,741

Summa 9,839

6,3:10 9,!I10~

JS3__ 9,310 ~ 2,7dl 9,310 ~

6 330

7;e s a m m a n r ä k n i n g e n

G a

i <;

8 6

I 7»

1.S7 ~

6 493

2,741

E F

40 G

2.68 2/741 I.20 =

6,400

M •J,3i0 ~ 06

= 2oi 9,141 2,-122.ro •10 = 0.oi 40 2,122.70 20 60 = 0.oo

6,400

6,440 6,440 1.712.70"

60 - < 1,500

6,500 2,847

2,847

4.7C 2,8-17 - = 1,311.91, 6401

7 S

I, N Div. namn

9 63

36 Ulan namn

Anm.

3 (1

40 Summa

82 40 72 145 40

1:0 s a m m a n r ä k n i n g e n

5:e sammanräkningen

4:e s a m m a n r ä k n i n g e n

G N J. A. B. C. D. E. F. G. H. K. L. M. .T. K. L. M. ,1. K. ,T II.

3:0 s a m m a n r ä k n i n g e n

namn

9,839

9,310

De ku iverade siifroraa i kul. 2 b, 2 il, 4 b, 4(1 utmärka a t t beräkning!

11 9,839

9,839 veik-Mtällts viil suiiiire sammanräkninijar lin don 2:a rcsji. (Ven 4:e

45 Val av efterträdare för stadsfullmäktig.

48. Då stadsfullmäktig avgår, utses efterträdare, och tillgår härvid på sätt i F. K. S. § 28 mom. 2 säges. Tillämpat på ex. 5 och iimder antagande att F. vore den förste av de valde som avgått, skulle Jhans efterträdare ha blivit H., såsom synes av nedanstående uträkning ((jfr sedelförteckning och tab. sid. 43). H J L Q.:: Utan namn

•

^934 131 20 40 375 Summa 6,500

Hade de avgivna valsedlarna, alla eller till största delen, varit av den^ form, soin lagarna av den 9 juni 1922 medgiva, skulle förmodligen utgången blivit en annan och icke heller varit beroende av vem som först avgått.

631 22

49 Tabell utvisande kandidatnamnens

Förteckning å

valsedlar

avlämnade

vid

val av kommunalfullmäktige

Partibeteckning: T V

- l'

3. 4.

A. B. 0. D.E F. G. II. J. K 20 A. B. C. D.E F. G. H. L. 2 A. I!. C. D. E. P G. H. 1 A. B. 0. I).E. G. II. .]. K. . 53 A.'B. G. D.E. G. H. 1 A. B. 0. D.E. L. G. H. J. K 11 88 B. C. D. E.F. G. II. J. K. 2 Transport

»Samlingslistan

i Fresta

9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. IG.

Samlingalistan-^.

kommun.

samman. räkningen

lyp

ordnande inom partiet

2:a sammanräkningen

3:o s a m m a n r ä k n i n g e n

5:e s a m m a n r ä k n i n g e n

4:e sammanräkningen

C:e s a m m a n r ä k n i n g e n

7;e s a m m a n r ä k n i n g e n

Se s a m m a n r ä k n i n g e n

9:e sammanräkningen

10:0 s a m m a n r ä k n i n g e n

Rösttal

Transport 2 SS B. G D. E. L. G. 1 H. B. G. D. E. G. II. ... 1 B. C. D. E. L. G. H. 1 K. B. G. D. E. G. H. K. 1 B. C. D. E. G. II. K. 1 B. C. D. F. G. II. K. 2 B. D. E. G. II. J. K. 2 11 .... 4 G. G. II. J. K 4 3. K. Summa

7 .1

8 a

8 1.

8 c

25.58 '.'.>..-.-•

107 f.'.l 12.5 1

ä lS.ei

-i.70 •-0.U

= 1.87 11.15 _ .? 11.73 = 0.17 = 0.i;

Utan 11:1111 ti Summa

J07

•J2|

..rude- ffrorn utmärka, a t t l.eräkiiinirai

1101 r

i 107

iaimiiani\il;iiins, än .l.'ii, vari dessa siffror turekomin

ill)

85 ll.nn" - < IO.00

8.89" 15 1.81 :

51 Val av efterträdare för kommunalfullmäktig. 52. Ett sådant val försiggår i alla avseenden på samma sätt som val av efterträdare för avgången stadsfullmäktig, och torde därför icke behöva här särskilt exemplifieras.

Statens offentliga utredningar 1922. Systematisk

förteckning.

(Siffrorna inom parentes hänvisa till den kronologiska förteckningen för januari—mars 1922. Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen från och med april 1922.) Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård. Förberedande utkast till strafflag. Förmögenhetsbrotten. 2. (17) Lekmannaelementets användande inom civilprocessen. (25) Betänkande rörande internering av farliga återfallsförbrytare. (2G) Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. 1921 års pensionskommittés betänkande. 1. (10) Några iakttagelser från 1921 års riksdagsmannaval. [1] Statistiksakkunnigas betänkande. 1. Utredning och förslag till åtgärder för minskning av kostnaderna för den officiella statistiken in. m. [15] .

Kommunalförvaltning. Städernas skyldigheter och rättigheter i förhållande till staten. (3) Kommunalförfattningssakkunnigas betänkande. S. (15) Bilaga till d:o. (16) Om röstsammanräkning vid kommunala val. [21] Statens och kommunernas finansväsen. Betänkande angående tillverkning och beskattning av maltdrycker. (11) Utlåtande angående kontrollen över sockertillverkuingen. (13) Tull- o. traktatkommitténs utredningar o. betänkanden. 8. Valutafrågan. (19) 9. Järnvägsfrakternas reglering, (21) 10. Åtgärder till skydd mot s. k. valutadumpiug. (34)

Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 1. Bokföringsåret 1919—1920. [18] Betänkande med förslag ang. arrendators rätt till ersättning för elektrisk anläggning. [19] Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande ang. statens övertagande av förädlingsverksamheten betr. avkastningen från statens skogar. (28) Industri. Klimatets inverkan på byggnader vid västkusten. [4 Handel och sjöfart. Betänkande rör. lönereglering vid lots- och fyrstaten. (20) Kommunikations väsen. Betänkande om ostkustbanan. (18) Järnvägsstyrelsens yttrande över d:o (23) Ostkustbanekommitténs promemoria med anledning av järnvägsstyrelsens yttrande. (27) Järnvägsstyrelsens erinringar med anledning av Ostkustbanekommitténs promemoria. (31) Järnvägsstyrelsens skrivelser till Kungl. Maj:t den 28 april och 5 maj 1922. [3] Bank-, kredit- och penningväsen. Försäkriugsväsen.

Utredning angående ett svenskt statslotteri. (24) Politi. Socialpolitik. Utredning och förslag angående vården av blinda. (30) Byggnadsarbetarsakkunnigas bet. 2. Arbetsstatistisk undersökning rörande husbyggnadsverksamheten. [2] Hälso- och sjukvård. Allmänt näringsväsen. Betänkande med förslag till livsmedelslag. (4) Bihaug 1 till d:o. (5) Bihang 2 till d:o. (G) Patentlagstiftningskommitténs betänkande. 7. Förslag till lag om rätt till tidnings eller tidskrifts titel m. m. [9] Statsmakterna och bränsleanskaffningcn under krigsåren. [14] Mellanhandssakkunniges betänkande. [20] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Betänkande angående förvaltningen av kronans jordbruksdomäner. (2) Jordkommissionens betänkande. 1. Förslag till lag ang. rätt att förvärva och besitta fast egendom. (8) Betänkande rörande fiskerinäringens främjande. [7] Om lappskattelandsinstitutet. [10] Förslag till vissa ändringar i bestämmelserna rörande jakt och fågelskydd. 2. Ändringar i jaktlagen, fridlysningsbestärnmelser m. m. [16]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Skolkommissionons betänkande. 1: 1—2. Grunder för en ny läroverksorganisation. (33) 2. Historiska översikter m. m. (29) 3. Statistiska utredningar. (32) 4. Det högre skolväsendet i utlandet. (1) Förslag till om- och tillbyggnad av Kungl. biblioteket. (7) Betänkande ang. Chalmerska institutets omorganisation (12) Ortnamnen i Värmlands län. 7. (22) Betänkande med förslag till förändrad kyrklig indelning och organisation i Skåne. [5] Utredning ang. statsunderstöd för idrottens främjande. [8j Betänkande med förslag till lag ang. kulturminnesvård. 1. Historik etc. samt bilagor. [11] 2. Förslag ock motiv. [12] Högskolornas löneregleringskommittés betänkanden. 2. Fackhögskolor och övriga vetenskapliga anstalter [13] Betänkande och förslag rörande det akademiska befordringsväsendet. [17] Försvarsväsen. Utredning rörande understöd åt änkor efter manskap vid armén och marinen. (9) Betänkande angående officerskårens vid flottan rekrytering och utbildning. (14) Tillägg till bet. betr. förrådsverksamheten vid marinen. [6j Ftrikes ärenden.

S t o c k h o l m , K. L. Beckmans Boktr., 1922. 631 22

Internationell rätt.